RH 2006:111
Brottsrubricering, påföljd och kränkningsersättning vid sexualbrott: Våldtäkt (referat RH 2006:81-104); Våldtäkt mot barn m.m. (referat RH 2006:105-132); Sexuellt ofredande (referat RH 2006:133-136). - Redovisningen innehåller summariska referat av hovrättsavgöranden som under år 2006 har meddelats angående sexualbrott där 6 kap. brottsbalken i dess lydelse efter den 1 april 2005 har tillämpats.
Gärningen: A har i juli 2005 i sin lägenhet genomfört med samlag jämförliga handlingar mot sin särbos barnbarn M, född 1996, genom att bl.a. ha smekt, pussat och sugit på hennes bröst och med sina fingrar berört hennes underliv innanför trosorna.
Tingsrätten: Våldtäkt mot barn; Fängelse 2 år; Kränkningsersättning 75 000 kr.
Hovrätten: Grovt sexuellt övergrepp mot barn; Fängelse 1 år.
Hovrätten (som till skillnad mot tingsrätten inte ansåg att det var styrkt att M som åklagaren påstått hade fört in ett finger i slidan på M) anförde bl.a. följande: Även om förfarandet haft uttalat sexuella inslag har detta inte, fram till dess det avbröts, enligt hovrättens uppfattning kommit att innefatta sådana sexuella handlingar som sedda varken för sig eller som en helhet kan bedömas som sådan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art eller omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag. Gärningen kan således inte bedömas som fullbordad våldtäkt mot barn. Frågan om försök till sådant brott omfattas inte av hovrättens prövning.
För att ansvar för sexuellt övergrepp mot barn skall komma i fråga krävs inte att gärningen är jämställd med samlag utan det är tillräckligt med en sexuell handling i lagens mening. Skulle varje handling som hovrätten funnit styrkt ses för sig skulle ingen av dessa vara sådan som avses med begreppet sexuell handling. När handlingarna ses sammantagna står det emellertid helt klart att A:s agerande haft en påtagligt sexuell prägel och på ett allvarligt sätt varit ägnat att kränka A:s sexuella integritet. Det samlade förfarandet är att bedöma som sexuell handling i lagens mening. Händelseförloppet har haft en viss varaktighet och har riktat sig mot en endast nioårig flicka. A:s handlande har innefattat ett allvarligt missbruk av det förtroende som M haft för honom som mormoderns särbo, han har helt negligerat M:s upprepade försök att få honom att sluta och visst våld har förekommit. Sammantaget finner hovrätten att A skall dömas för grovt sexuellt övergrepp mot barn.