RH 2007:32
Fråga om rätt till försäkringsersättning; Tolkning av försäkringsvillkor.
Vänersborgs tingsrätt
BIB Transport AB (BIB Transport) yrkade att Länsförsäkringar Älvsborg (Länsförsäkringar) skulle förpliktas att utge viss skadeersättning enligt en företagsmotorförsäkring.
Länsförsäkringar bestred yrkandet.
Parterna begärde att tingsrätten i mellandom skulle avgöra om ett ersättningsgillt försäkringsfall enligt företagsmotorförsäkringen förelåg.
BIB yrkade att tingsrätten skulle fastställa att ett ersättningsgillt ersättningsfall förelåg.
Länsförsäkringar bestred yrkandet.
BIB Transport åberopade följande grund för sin talan. BIB Transport har tecknat företagsmotorfordonsförsäkring hos Länsförsäkringar. En av åkeriets anställda chaufförer, T.E., har den 15 november 2004 gjort sig skyldig till grovt rattfylleri och därigenom vållat skada på företagets fordon. BIB Transport har varken insett eller bort inse att chauffören varit alkoholpåverkad vid tillfället. Alternativt har BIB Transport vidtagit de åtgärder som krävs enligt försäkringsvillkoret, Företagsmotorförsäkring FM 14, punkt 313 d. Ersättningsgillt försäkringsfall föreligger således.
Länsförsäkringar anförde som grund för bestridandet att BIB Transport inte hade vidtagit de åtgärder som krävdes enligt försäkringsvillkoret, Företagsmotorförsäkring FM 14, punkt 313 d.
BIB Transport anförde vidare följande. I oktober 2004 sökte T.E. anställning hos BIB Transport. T.E. hade våren 2004 dömts för rattfylleri till en månads fängelse och hade då han kontaktade BIB Transport ännu inte avtjänat fängelsestraffet. T.E. var osäker på om körkortet skulle komma att dras in med anledning av det aktuella brottet. T.E. uppgav att han eventuellt skulle beviljas alkolås, att han hade regelbunden kontakt med alkoholläkaren J.D., samt att han medicinerade med Antabus. B.B. försökte vid ett flertal tillfällen kontakta J.D., utan resultat. Han kontrollerade dock att T.E. fortfarande hade ett giltigt körkort och hade ett långt samtal med T.E. om riskerna med alkohol och körning. Därefter beviljades T.E. anställning som chaufför hos BIB Transport. B.B. kontrollerade T.E. och de andra chaufförerna i samband med att bilarna återvände till åkeriet varje fredag eftermiddag eller kväll. Kontrollen bestod i att se till att bilarna rent faktiskt kommit tillbaka och att de parkerats på rätt sätt. Bilarna parkeras på åkeriet över helgen. Chaufförerna brukar också lämna rapport över hur veckan varit. Vid tiden för den aktuella körningen var B.B. på tjänsteresa i Kina. Hans sambo G.K., som också är delaktig i åkeriet, övertog då ansvaret för kontrollen. G.K. kunde inte vänta in alla bilarna på fredagskvällen, utan var tvungen att lämna åkeriet innan T.E. anlänt till platsen. Allt hade fungerat väl under de två veckor som T.E. arbetat på åkeriet och det fanns inga tecken på problem. Det visade sig emellertid i efterhand att när T.E. den aktuella helgen hämtat den nya lasten på fredagskvällen hade han, till skillnad för vad som är brukligt på åkeriet, åkt hem med bilen och lasten. På söndagen hade T.E. träffat sin före detta fru. Mötet gick inte som planerat och T.E. lämnade därefter på söndagskvällen hemmet i Vårgårda och körde till Strängsered där han tillbringade natten. Lasten skulle ha lämnats måndag morgon kl 08.00 i Lammhult. Olyckan inträffade i Vetlanda. Om T.E. hade kört enligt den planerade färdvägen borde han aldrig ha passerat Vetlanda. Det kan inte anses rimligt att BIB Transport skall förutsättas kontrollera de anställdas alkoholintag under helgerna.
Länsförsäkringar anförde följande. B.B. har inte gjort vad han har kunnat för att förhindra körningen. Varken B.B. eller G.K. kontrollerade T.E:s tillstånd under den aktuella helgen. Man har inte heller kontrollerat att T.E:s bil parkerats på åkeriet över helgen enligt gängse rutiner. Länsförsäkringar menar därför att BIB Transport inte skall erhålla någon försäkringsersättning. Det skulle strida mot Länsförsäkringars villkor och mot Länsförsäkringars övriga försäkringstagares allmänna rättsmedvetande, att utge ersättning till BIB Transport. Försäkringsvillkoret är entydigt på den punkten och har sett ut på samma sätt i flera år. Försäkringsvillkoret skall tolkas snävt, eftersom risken för en skada ökar mångfalt om föraren är rattfull. Det har funnits skäl att kontrollera T.E:s psykiska hälsa inför varje arbetspass. Någon sådan kontroll gjordes aldrig inför den aktuella körningen.
På BIB Transports begäran hördes B.B. och G.K under sanningsförsäkran. Vidare hölls på BIB Transports begäran vittnesförhör med alkoholläkaren J.D. Från förhören antecknades följande.
B.B.: Han känner till T.E. sedan många år tillbaka, bl.a. eftersom T.E. tidigare varit anställd hos BIB Transport. Han visste att T.E. dömts för rattfylleri vid åtminstone ett tillfälle. Han visste också att T.E. hade problem i familjen. Han har dock aldrig sett några dåliga sidor hos T.E. - tvärtom har T.E. fram till den aktuella händelsen skött sig utmärkt. En anställning hos BIB Transport var T.E:s enda chans i den svåra situation han då befann sig i. Han och T.E. kom överens om att denne skulle arbeta i verkstaden för det fall att alkolås inte beviljades och körkortet blev indraget. I första hand ville dock både han och T.E. att denne skulle arbeta som chaufför. Han har andra chaufförer som kanske dricker för mycket alkohol ibland, men han har inte tidigare haft problem med anställda som är berusade i tjänsten. Han träffar chaufförerna när de återvänder till åkeriet efter sina respektive körningar och brukar då få en uppfattning om hur de mår. Han hade inte bett G.K. att vidta några åtgärder utöver det vanliga inför den aktuella helgen.
G.K.: Hon känner T.E. sedan många år tillbaka. T.E. var känd för att vara duktig på sitt jobb och var omtyckt. BIB Transport hade bara positiva erfarenheter av T.E. Hon och B.B. ville hjälpa T.E. på rätt väg igen. Inför den aktuella helgen var hon på åkeriet fram till kl. 16 eller 17 på fredagen. Verksamheten är sådan att chaufförerna vanligen lämnar åkeriet på söndag kväll eller måndag morgon och återvänder fredag kväll. När hon lämnade åkeriet hade T.E. ännu inte anlänt. Under tiden som chaufförerna är borta hålls kontakt via telefon, mestadels på initiativ av chaufförerna själva. T.E. hade skött sig mycket bra under veckan. På söndag eftermiddag kom hon tillbaka till åkeriet. Hon såg då ett släp som hon, utan att kontrollera registreringsnumret, antog var det släp som T.E. skulle hämta. Vid tiotiden på kvällen hämtades emellertid släpet av en annan chaufför. Hon antog då att T.E. haft både släp och dragbil med sig hem och redan åkt. Hon ringde inte till T.E. för att kontrollera hur det hela gått till eller var han befann sig. Under helgerna kontaktas chaufförerna endast om det är nödvändigt med hänsyn till schemaändringar och liknande.
J.D.: Han var tidigare distriktsläkare vid alkoholpolikliniken i Alingsås. Han hade kontakt med T.E. första gången 1998. I slutet av 2003 upprättade han en sedvanlig behandlingsplan för T.E. Behandlingen består i att patienten kommer till kliniken en till tre gånger i veckan och lämnar utandningsprov och tar Antabus. Varje patient har en speciell kontaktperson, vilken lämnar rapporter till honom. Under perioden december 2003 till mars 2004 skötte T.E. kontakterna med kliniken i enlighet med vad som överenskommits. Därefter blev kontakterna mer sporadiska, för att helt upphöra i april 2004. Angående B.B:s försök att nå honom bekräftar han att han blivit kontaktad av någon via mobilsvar, men att han inte vidtagit några åtgärder med anledning av detta, utan räknat med att personen i fråga skulle återkomma. Hans uppfattning är att det är fullt möjligt att anställa en person som har alkoholproblem som chaufför, men att detta kräver noggrann kontroll.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Patrik Claeson) anförde i dom den 28 september 2006 följande.
DOMSKÄL
Tvisten i målet rör huruvida förutsättningarna för att BIB Transport skall ha rätt till ersättning är uppfyllda. Det aktuella försäkringsvillkoret, Företagsmotorförsäkring FM 14, punkt 313 d, lyder som följer.
Försäkringen gäller inte vid skada
[…]
c) om försäkringstagaren varit straffbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. Försäkringen gäller om försäkringstagaren kan göra sannolikt att skada uppkommit oberoende av detta.
d) om annan än försäkringstagaren själv fört fordonet under sådana förhållanden som anges i […] c) Försäkringen gäller om försäkringstagaren kan göra sannolikt att han inte insett eller bort inse detta eller att han gjort vad han kunnat för att förhindra körningen.
(Rättens kursiv)
Huvudregeln är att försäkringen inte gäller om skadan orsakats i samband med att försäkringstagaren eller annan än försäkringstagaren själv varit straffbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. Det ovan kursiverade avsnittet i försäkringsvillkoret innehåller dock två alternativa möjligheter för försäkringstagaren att ändå bli berättigad till ersättning. Parterna tycks vara ense om att det rör sig om två alternativa möjligheter och denna tolkning stöds också av bestämmelsens ordalydelse. Om det visas att företrädare för BIB Transport inte insett eller bort inse att T.E. fört fordonet i alkoholpåverkat tillstånd, blir således frågan om det vidtagits tillräckliga åtgärder för att förhindra körningen ointressant. Som det får förstås menar Länsförsäkringar att det som BIB Transport insett eller bort inse är den latenta risken för att T.E. skulle föra fordonet i berusat tillstånd. Det är också den mest ändamålsenliga tolkningen av försäkringsvillkoret. Av B.B:s och G.K:s egna uppgifter framgår att man känt till den tidigare rattfylleridomen och T.E:s personliga förhållanden i övrigt. B.B. och G.K. har vidare uppgett att orsaken till att man anställt T.E. främst varit att hjälpa denne ur en svår situation. Olyckan skedde endast ca två veckor efter det att T.E. blivit anställd i bolaget. B.B. och G.K. har således bort inse risken för att T.E. skulle kunna föra fordonet i alkoholpåverkat tillstånd.
Frågan är då om BIB Transport, enligt vad som krävs i försäkringsvillkoret, gjort vad man kunnat för att förhindra körningen i och med de vidtagna åtgärderna. Det har i målet inte framkommit annat än att försäkringsvillkoret är ett standardvillkor och att parterna vid avtalets ingående inte närmare diskuterat innebörden av detsamma. Villkoret skall därför tolkas med utgångspunkt i vad som normalt kan krävas av en företagsmotorförsäkringstagare i en situation som den aktuella. B.B. och G.K. har vidtagit vissa åtgärder för att minimera riskerna. B.B. har inför anställningen noga redogjort för bolagets syn på alkohol i förhållande till anställningen etc. Det ligger emellertid i sakens natur att en person som har alkoholproblem inte själv inser, alternativ försöker dölja, vidden av problemet. Den aktuella helgen har G.K. reagerat över att T.E. inte kommit in till åkeriet som brukligt. Hon har även haft vetskap om att T.E. samma helg haft för avsikt att försöka reparera sin äktenskapliga relation. Dessa omständigheter har dock inte föranlett någon ytterligare kontakt från bolagets sida med T.E. innan körningen påbörjades. Med beaktande härav och med vetskapen om den tidigare rattfylleridomen i kombination med kunskapen om T.E:s personliga problem i övrigt, borde ha medfört betydligare mer ingripande försiktighetsåtgärder än de som faktiskt vidtagits. BIB Transport har sammanfattningsvis inte gjort vad man kunnat för att förhindra körningen. Käromålet skall således ogillas.
DOMSLUT
Tingsrätten fastställer att ett ersättningsgillt försäkringsfall inte föreligger.
Hovrätten
BIB Transport överklagade domen och yrkade bifall till sin talan vid tingsrätten.
Länsförsäkringar motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.
Parterna åberopade samma omständigheter och bevisning som vid tingsrätten.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Hans Frennered, hovrättsrådet Åke Thimfors, referent, och hovrättsassessorn Daniel Jakobsson) anförde i dom den 8 februari 2007 följande.
DOMSKÄL
Frågan i målet gäller om BIB Transport skall gå miste om sitt skydd enligt företagsmotorförsäkringen på grund av att bolaget framkallat försäkringsfallet.
Det är ostridigt att BIB Transports anställde T.E. vid skadetillfället fört lastbilen straffbart påverkad av alkohol och att till följd därav bestämmelserna i punkten 313 d i försäkringsvillkoren är tillämpliga. Parterna är även ense om att BIB Transport, för att försäkringen skall gälla, har att göra sannolikt att minst ett av de två fall som anges i den punkten föreligger.
Enligt ordalydelsen avser det förstnämnda fallet att försäkringstagaren inte insett eller bort inse ”detta”, dvs. att föraren varit straffbart påverkad av alkohol. Parterna har i processen redovisat skilda ståndpunkter om hur fallet skall tolkas. De är visserligen överens om att insikten skall avse den aktuella körningen, men har olika uppfattningar om den närmare innebörden av uttrycket ”insett eller bort inse”. Enligt Länsförsäkringar får försäkringstagaren inte ha insett eller bort inse risken för att föraren skulle köra straffbart berusad, medan BIB Transport har menat att insikten inte får omfatta det faktum att föraren vid körningen faktiskt var berusad.
Enligt hovrättens mening ger ordalagen klart stöd för BIB Transports ståndpunkt; ordalydelsen innehåller inte något uttryckligt krav om att redan en insikt om risk för körning i berusat tillstånd utesluter försäkringsersättning. Frågan är om andra omständigheter bör föranleda att försäkringsvillkoret skall anses ha det innehåll Länsförsäkringar hävdat. Länsförsäkringar har därvid främst hänfört sig till villkorets ändamål, som skulle vara att ersättning inte skall utgå när försäkringsfallet orsakats genom ett rattfylleribrott som försäkringstagaren kan sägas vara ansvarig för. Ett sådant ändamål måste emellertid i stor utsträckning anses vara tillgodosett även med den innebörd som ordalagen ger uttryck för. Inte heller den vid tiden för händelsen gällande lagtexten i fråga om framkallande av försäkringsfall ger stöd för en uppfattning att man bör gå emot försäkringsvillkorets ordalydelse. I den dispositiva regeln i 18 § andra stycket i 1927 års försäkringsavtalslag föreskrevs endast att försäkringsgivaren vid skadeförsäkring var fri från ansvarighet när försäkringsfallet framkallats genom grov vårdslöshet. Vidare har Länsförsäkringar mera allmänt hävdat att också andra försäkringsgivare infört liknande försäkringsvillkor i syfte att undanta här aktuella situationer från försäkringen. De inom försäkringsbranschen förekommande undantagen vid förutsebar skada lär dock vanligtvis explicit ange inte, som i Länsförsäkringars villkor, insikt om enbart en viss omständighet vid en skadehändelse utan insikt om risken för en sådan händelse (se Bengtsson, Försäkringsavtalsrätt, s. 102). Om även Länsförsäkringar avsett att undanta skador som försäkringstagaren insett eller borde ha insett risken för, borde Länsförsäkringar låtit det ha kommit till klart uttryck i försäkringsvillkoren. Länsförsäkringar har för övrigt inte ens påstått att BIB Transport känt till Länsförsäkringars uppfattning om villkorets innebörd. Sammanfattningsvis finner hovrätten inte skäl att frångå den av Länsförsäkringar formulerade ordalydelsen.
Frågan blir då om BIB Transport gjort sannolikt att bolaget inte insett eller bort inse att T.E. vid körningen varit straffbart påverkad av alkohol. Även om BIB Transports företrädare kände till att T.E. tidigare hade dömts för trafiknykterhetsbrott och fått behandling mot alkoholmissbruk, gav omständigheterna i närmare anslutning till den aktuella körningen, såsom de i målet redovisats av bolaget, inte företrädarna anledning att misstänka att T.E. körde i berusat tillstånd vid skadetillfället. BIB Transport har vid sådant förhållande visat sannolika skäl för att bolaget varken insett eller bort inse detta. Försäkringsfallet omfattas därmed av företagsmotorförsäkringen. BIB Transports talan i huvudsaken skall alltså bifallas.
DOMSLUT
Med ändring av tingsrättens dom fastställer hovrätten att ersättningsgillt försäkringsfall föreligger.
Hovrättens dom meddelad: den 8 februari 2007.
Mål nr: T 4252-06.
Lagrum: 18 § andra stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
Litteratur: Bengtsson, Försäkringsavtalsrätt, s. 102.