RH 2007:42
Oenighet mellan föräldrar om var barnet ska gå i skola har ansetts inte utgöra skäl att upplösa den gemensamma vårdnaden.
Sundsvalls tingsrätt
C.O.N. och M.N., som tidigare varit gifta med varandra, har tillsammans dottern J.N., som fyllde 18 år den 1 augusti 2006, och sonen A.N., född den 3 april 1993. Genom dom den 4 februari 2000 förordnade tingsrätten, samtidigt som det erinrades om att vårdnaden om barnen även fortsättningsvis skulle vara gemensam, att A.N. skulle bo hos C.O.N och att J.N. skulle bo hos M.N.
C.O.N. yrkade vid tingsrätten att hon skulle anförtros ensam vårdnad om A.N. Yrkandet framställdes jämväl interimistiskt från dag för tingsrättens dom.
M.N. bestred käromålet.
C.O.N. anförde som grund för sina yrkanden sammanfattningsvis följande. Det är mest förenligt med A.N:s bästa att hon erhåller ensam vårdnad om honom så att hon därmed kan besluta om byte av skola för honom från friskolan P till skolan H, vilket skolbyte M.N. inte är beredd att godta. Efter bytet av skola är hon villig att låta vårdnaden åter vara gemensam.
M.N. anförde som grund för bestridandet sammanfattningsvis följande. Det är alltjämt bäst för A.N. att vårdnaden om honom är gemensam. Frågan om vilken skola A.N. ska gå på har, då skolorna är relativt jämbördiga, inte den dignitet att detta skall inverka på vårdnadsfrågans bedömning. Den vilja A.N. har i fråga om skolval i detta fall är inte vad som är bäst för A.N. Umgänget mellan honom och A.N. varannan vecka kommer inte att fungera om C.O.N. får ensam vårdnad om A.N., eftersom hon då kommer att bestämma om allt även kring A.N:s omvårdnad.
Som muntlig bevisning åberopade C.O.N. och M.N. förhör under sanningsförsäkran med sig själva. Därutöver åberopades viss skriftlig bevisning.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Leif Similä samt nämndemännen Nawal Derawi, Rolf Forsmark och Anna-Lena Johansson) anförde i dom den 25 augusti 2006 bl.a. följande.
DOMSKÄL
Det nuvarande förhållandet, med A.N:s boende förlagt hos modern och med ett umgänge varannan vecka med fadern, har uppenbarligen fungerat mycket bra alltsedan det inleddes efter föräldrarnas separation. Båda föräldrarna bodde under lång tid i samma bostadsområde och A.N. gick i skola i samma område. Samarbetet mellan föräldrarna i frågor som gäller A.N. synes ha fungerat relativt bra och även A.N. synes ha funnit sig väl i det i praktiken växelvisa boendet. Efter att C.O.N. flyttat till ett annat bostadsområde har fråga om byte av skola aktualiserats.
Det har framkommit att det i och för sig finns vissa fördelar med en skolgång för A.N. på skolan H. Dessa fördelar är närheten till moderns nya bostad och möjligheten för A.N. att även under skoltid umgås med kamrater som är med i samma fotbollslag och som bor i närheten av moderns bostad. Det kan även anföras vissa fördelar med att A.N. går kvar på skolan P. Utredningen visar att han fått vissa kamrater på den skolan. M.N. har även framhållit andra fördelar med denna skola, framförallt hänförliga till utbildningen och skolans kompetens. En skolgång vid skolan H medför, de veckor som A.N. bor hos M.N., en lång skolväg. Skolgången vid skolan P medför att A.N. har en lång skolväg oavsett vilken förälder han bor hos. A.N:s egen önskan är att få gå på skolan H, men såvitt framkommit accepterar han också att gå kvar på skolan P.
Tingsrätten anser, med beaktande av vad som framkommit om A.N:s skolgång och förhållandena i övrigt, att inte enbart frågan om byte av skola för A.N. kan tillåtas få styra frågan om den gemensamma vårdnaden om honom skall upplösas. Detta särskilt då det, varken på kort eller lång sikt, kan anses finnas väsentliga fördelar med ett skolbyte. I vårdnadsutredningen har från socialtjänstens sida pekats på att en fortsatt gemensam vårdnad i högre grad än annan vårdnadsform kan antas tillgodose A.N:s behov av en god och nära kontakt med båda föräldrarna. Det går heller inte att bortse från M.N:s farhågor att C.O.N. i stor utsträckning skulle komma att fatta beslut om A.N:s omvårdnad även då A.N. vistas hos M.N., att umgänget i fortsättningen inte skulle kunna ske varannan vecka och att A.N. skulle komma ifrån många av sina kamrater där pappan bor.
Sammanfattningsvis finner tingsrätten att frågan om byte av skola och avsaknaden av medgivande från M.N. till ett sådant byte i detta fall inte utgör ett tillräckligt skäl, utifrån vad som är bäst för A.N., för en upplösning av den gemensamma vårdnaden. Käromålet kan därför inte vinna bifall.
DOMSLUT
Käromålet ogillas.
C.O.N. överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle tillerkänna henne ensam vårdnad om A.N. Yrkandet framställdes jämväl interimistiskt från dag för hovrättens dom.
M.N. bestred ändring.
I hovrätten hördes parterna på nytt. Därutöver åberopade parterna viss skriftlig bevisning, innefattande bl.a. vårdnadsutredning av den 29 maj 2006.
Hovrätten för Nedre Norrland (hovrättsråden Ola Pettersson, Rolf Forsberg, referent, och Anders Erlman samt nämndemännen Bror Fagerhov och Åsa Ek) anförde i dom den 22 december 2006 bl.a. följande.
DOMSKÄL
Av den i målet åberopade vårdnadsutredningen framgår att A.N. inför socialnämndens familjerättssekreterare uttryckt att han tycker att det ”är krångligt och invecklat” att fundera kring vårdnaden, att det bästa vore om föräldrarna kom överens samt att det känns lite osäkert med en vårdnadshavare. A.N. har således - även om det får anses utrett att han helst vill förlägga sin skolgång till skolan H - inte uttryckt någon önskan om att den gemensamma vårdnaden skall upplösas. Hovrätten finner med beaktande härav och på de av tingsrätten i övrigt anförda skälen att det inte föreligger anledning att upplösa den gemensamma vårdnaden. Tingsrättens dom skall därför fastställas.
DOMSLUT
Hovrätten fastställer tingsrättens dom.
Hovrättens dom meddelad: den 22 december 2006.
Mål nr: T 953-06.
Lagrum: 6 kap. 2 a § och 6 kap. 5 §föräldrabalken.