RH 2009:75

Lunds tingsrätt

Åklagaren åtalade - utöver gärningar för vilka åtalen ogillades av tingsrätten - Sa.R. och Se.R. för brott mot alkohollagen enligt följande gärningsbeskrivning: Sa.R. och Se.R. har den 9 april 2009 vid Mobilia i Malmö, tillsammans och i samförstånd, olovligen sålt en flaska vodka till N.L. (född 1992). Brottet är grovt eftersom försäljning har skett till en person under 18 år.

Sa.R. och Se.R. förnekade brott.

Tingsrätten (rådmannen Leif Persson samt nämndemännen Sten Norin, Brita Olsson och Else Marie Jönsson) - som fann utrett att Sa.R. och Se.R. tillsammans och i samförstånd olovligen sålt en flaska vodka till N.L. - anförde i dom den 26 maj 2009 bl.a. följande.

DOMSKÄL

Vid det aktuella tillfället var N.L. endast 16 år; han fyllde 17 den 28 april 2009. Med hänsyn till förhållandena vid försäljningen måste Sa.R. och Se.R. ha insett att N.L. inte var 18 år. Att sälja alkohol till en sådan person är en omständighet som kan göra brottet till grovt. Enligt tingsrättens mening är dock inte en enstaka sådan försäljning tillräcklig för att rubricera brottet på det sättet. Gärningen ska därför inte rubriceras som grovt brott.

Den olovliga försäljning av alkoholdrycker som de båda tilltalade ska fällas för är ett artbrott och har med hänsyn till att det är fråga om försäljning till ungdom ett straffvärde på ett par månaders fängelse.

Vad gäller Se.R. är han endast 20 år och inte tidigare dömd för någon likartad eller i övrigt i detta sammanhang beaktansvärd brottslighet. Han har dessutom varit frihetsberövad i cirka en månad som anhållen och häktad. Då det saknas särskild anledning att befara att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet kan påföljden med hänsyn tagen till vad som nu angetts stanna vid villkorlig dom. Med beaktande av att han varit frihetsberövad relativt lång tid saknas anledning att kombinera den villkorliga domen med böter.

Sa.R. är endast 18 år och inte heller han är tidigare dömd för någon liknande eller i övrigt i detta sammanhang beaktansvärd brottslighet. Även i hans fall saknas det särskild anledning att befara att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet varför påföljden med beaktande av vad som nu angetts kan stanna vid villkorlig dom. Denna ska i hans fall dock förenas med dagsböter.

DOMSLUT

Tingsrätten dömer Sa.R. och Se.R. för olovlig försäljning av alkoholdrycker enligt 10 kap. 2 § 1 alkohollagen (1994:1738) till villkorlig dom med 60 dagsböter respektive villkorlig dom.

Sa.R. och Se.R. överklagade och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet. I andra hand yrkade Sa.R. att hovrätten skulle bestämma påföljden till dagsböter och Se.R. att hovrätten skulle lindra straffet. Åklagaren bestred ändring.

Hovrätten (hovrättslagmannen Lars Göran Abelson, hovrättsrådet Marianne Lejman och tf. hovrättsassessorn Magdalena Petersson, referent, samt nämndemännen Marie Henschen och Christine Larsson), som anslöt sig till tingsrättens bedömning i skuldfrågorna och beträffande rubriceringen av brotten, anförde i dom den 11 november 2007 bl.a. följande.

DOMSKÄL

Sa.R. och Se.R. har sålt en flaska innehållande 0,7 liter sprit till en sextonårig person. Alkohollagstiftningen är en skyddslagstiftning vars viktigaste syfte är att skydda ungdomen (se prop. 2000/01:97 s. 72). Att olovlig försäljning av sprit eller alkoholdrycker till ungdomar är en allvarlig företeelse har markerats genom den ändring i 10 kap. 3 § alkohollagen (1994:1738) som trädde i kraft den 1 juli 2001 och som innebär att en medveten inriktning mot ungdomar som kundkrets oftast bör medföra att brottet olovlig försäljning av alkoholdrycker ska bedömas som grovt. Även om det i detta fall rör sig om försäljning av endast en flaska sprit vid ett tillfälle och trots att hovrätten inte bedömer brotten som grova, finns det mot den angivna bakgrunden anledning att se allvarligt på försäljningen. Enligt hovrättens mening medför det förhållandet att försäljningen skett till en minderårig person att brottsligheten har ett straffvärde som överstiger bötesnivån och som motsvarar fängelse 14 dagar.

Brottet är av sådan art att det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. Vad som framkommit om Se.R:s personliga förhållanden eller andra omständigheter medför inte att det finns tillräckliga skäl att frångå denna presumtion. På överklagande enbart av Se.R. kan påföljden emellertid inte bestämmas till fängelse. Vad tingsrätten förordnat om påföljd avseende Se.R. får därför stå fast.

Sa.R. var när gärningen begicks endast 18 år gammal. Med hänsyn härtill bör påföljden bestämmas till enbart ett - högt - bötesstraff. Från detta ska avräkning ske för den tid Sa.R. varit anhållen.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar på så sätt tingsrättens domslut att hovrätten bestämmer påföljden för Sa.R. till 140 dagsböter å 50 kr. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut avseende Se.R.

Hovrättens dom meddelad: den 11 november 2009.

Mål nr: B 1579-09.

Lagrum: 10 kap. 2 § 1 alkohollagen (1994:1738).

Litteratur: Prop. 2000/01:97 s. 72.