RH 2011:15
Fråga om vad som kan omfattas av ”omständigheterna i övrigt” vid beviljande av ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken.
Östersunds tingsrätt
R.J. ansökte vid Östersunds tingsrätt om ersättningsgaranti till bodelningsförrättare. Hon angav i ansökan att hennes enda inkomst var försörjningsstöd, att hon saknade både förmögenhet och egendom samt att hon inte hade någon vetskap om hennes makes ekonomiska situation. Östersunds tingsrätt (tingsfiskalen Christian Malmqvist) beviljade i beslut den 8 december 2010 R.J. ersättningsgaranti.
Justitiekanslern överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle meddela prövningstillstånd och upphäva beslutet. Till stöd för överklagandet anförde Justitiekanslern i huvudsak följande. För att ersättningsgaranti ska beviljas krävs, utöver låga inkomster, även att det är skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Med omständigheterna i övrigt avses framförallt att det föreligger någon form av snedfördelning mellan makarnas resurser. Eftersom R.J. inte har redovisat sin makes ekonomiska förhållanden går det inte att utröna om någon snedfördelning i tillgångar föreligger mellan makarna. Det går således inte att avgöra om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt är skäligt att bevilja R.J. ersättningsgaranti.
R.J. motsatte sig ändring av tingsrättens beslut. Till stöd för bestridandet anförde hon i huvudsak att hennes relation med maken (B.J.), vilken hon gift sig med för ungefär fem år sedan, varit dålig, att han hade varit hårdhänt mot henne och krävt sexuella tjänster samt att hon under äktenskapet inte hade haft någon insyn i hans ekonomiska situation. Hon anförde vidare att hon kommer från Thailand, att hon inte talar svenska, att hon lider av sjukdom, att hon saknar kännedom om sina rättigheter vid en skilsmässa och att B.J. motsätter sig bodelning. Slutligen anförde hon beträffande B.J:s ekonomiska situation att han äger en Volvo och att han köpte en husvagn för omkring ett år sedan för cirka 100 000 kr. Han har dessutom inkomst av pension och tjänst med omkring 30 000 kr per månad.
Hovrätten (hovrättsråden Ola Pettersson och Per-Anders Svensson samt tf. hovrättsassessorn Malin Almqvist, referent) lämnade överklagandet utan bifall i beslut den 20 april 2011 med följande motivering.
Enligt 17 kap. 7 a § första stycket äktenskapsbalken kan domstol, på ansökan av en make, om det med hänsyn till makens ekonomiska och personliga förhållanden samt omständigheterna i övrigt är skäligt, besluta att ersättning till en bodelningsförrättare för högst fem timmars arbete ska betalas av allmänna medel (ersättningsgaranti).
Med begreppet ”omständigheterna i övrigt” avses framförallt att det finns någon form av ekonomisk snedfördelning mellan makarna. Har båda makarna stora tillgångar finns det ingen anledning för staten att betala för en bodelning. Inte heller finns det anledning för staten att betala för en bodelning om tillgångar i boet helt saknas. Bestämmelsen är därför i första hand tillämplig när den make som sitter i boet vägrar att medverka till bodelning och den andra maken med anledning av det inte kan få ut sina tillhörigheter och inte heller i övrigt har egna medel att bekosta en bodelning med (prop. 1996/97:9 s. 229). I sådana fall ska den missgynnade maken med hjälp av ersättningsgaranti kunna få till stånd en bodelning trots att maken inte har möjlighet att betala förskott till bodelningsförrättaren (prop. 1996/97:9 s. 132).
I detta fall framgår av ansökan att R.J. lever av försörjningsstöd samt att hon i övrigt saknar tillgångar. Hennes ställning i äktenskapet med B.J. verkar, utifrån hennes egna uppgifter, ha varit underlägsen. B.J. motsätter sig att bodelning sker. Såväl R.J:s ekonomiska som personliga förhållanden är således sådana att hon kan beviljas ersättningsgaranti. Fråga är då om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt är skäligt att bevilja henne sådan. Vad gäller tillgångar i boet och snedfördelning mellan makarna har R.J., om än något vagt, angivit vilka tillgångar B.J. har. Utifrån uppgifterna kan slutsatsen dras att i vart fall viss egendom finns i boet och att det finns en viss snedfördelning i makarnas tillgångar. Bestämmelsen ger dock utrymme för att beakta även andra omständigheter än just snedfördelningen. Till sådana omständigheter hör att R.J. inte talar svenska, att det i nuläget med hänsyn till hur relationen sett ut vore oskäligt att kräva mer uppgifter om B.J:s ekonomi från henne samt att R.J. utan ersättningsgaranti inte har någon möjlighet att tillvarata sin rätt. Hovrätten anser därför att det med hänsyn till omständigheterna i övrigt är skäligt att bevilja R.J. ersättningsgaranti. Tingsrättens beslut ska alltså stå fast.
Hovrättens beslut meddelat: den 20 april 2011.
Mål nr: Ö 1320-10.
Lagrum: 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken.
Litteratur: Prop. 1996/97:9 s. 132 och 229.