RH 2013:21

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Patrik Alm samt nämndemännen Wara Badi Ketema, Gunvi Hubler och Christina Härd) anförde i dom den 23 oktober 2012 följande.

DOMSKÄL

Utredningen består av förhör med P.G. och vittnet C-J.M. samt analysresultat från provtagning med P.G. den 8 maj 2012.

Av utredningen framgår sammanfattningsvis följande. Kvällen den 7 maj 2012 drack P.G. alkohol trots att han skulle flyga till Köpenhamn morgonen efter. Detta var i strid med reglerna inom SAS. Tidigt morgonen därpå tog han bussen till Arlanda, bytte om och gick därefter till ett kontor på flygplatsen. Där gick han och C-J.M., befälhavare ombord, igenom flygningen. De knappade in flygnummer, tog fram väderuppgifter, valde hur mycket bränsle planet skulle ha med sig och upprättade en färdplan, med bl.a. alternativa flygdestinationer. Därefter åkte de en minibuss ut till planet och gick ombord. Under denna tid kom de överens om att C-J.M. var den av dem som skulle flyga planet och att P.G. var den som skulle inspektera planet utvändigt och vara den som tog över om C-J.M. blev sjuk och inte längre kunde flyga planet. Väl ombord gick C-J.M. in i cockpiten medan P.G. tog på sig en gul väst och gick ut ur planet, varefter han kontrollerades av polis. Händelsen har medfört att P.G:s flygcertifikat har återkallats.

Det står klart att P.G. hade förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft vid det aktuella tillfället översteg den i 13 kap. 2 § flygfartslagen angivna gränsen på 0,10 milligram per liter.

För att P.G. ska dömas för flygfylleri krävs därutöver att han vid tillfället var ombord på ett luftfartyg och fullgjorde en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten.

Av utredningen framgår att P.G. varit ombord på planet. P.G:s uppgifter om vad han gjorde ombord på planet motsägs inte av C-J.M:s uppgifter eller utredningen i övrigt. Tingsrätten utgår då från att P.G. tog på sig en gul väst och gick ut ur planet, utan att vidta de andra åtgärder som är brukliga, nämligen att överlämna färdplanen till C-J.M. och ta med sig en ficklampa för att kunna genomföra en yttre inspektion.

Åklagaren har gjort gällande att P.G. fortsatte tjänstgöringen ombord på planet genom att utföra en utvändig säkerhetskontroll av luftfartyget. Tingsrätten anser att en sådan säkerhetskontroll har ett så nära samband med en vistelse ombord att den ska anses ingå i samma tjänstgöring. Det rör sig således om ett led i de åtgärder som vidtas ombord eller utanför luftfartyget för att garantera flygsäkerheten. Här har P.G. haft en särskilt viktig funktion, eftersom han var en av de två personer som var utsedda att flyga planet. Eftersom P.G. varit ombord ska han således dömas för flygfylleri om det bevisas att han även utfört en utvändig säkerhetskontroll av luftfartyget.

Tingsrätten anser dock inte att det finns något som motbevisar P.G:s uppgifter om att han enbart gick ut för att invänta de poliser han tidigare sett och att han inte påbörjade någon inspektion. C-J.M. har utgått från att P.G. påbörjade en utvändig inspektion enligt de ordinarie rutinerna när han gick ut. Men han har inte sett vad P.G. gjorde därefter.

Tingsrätten har därmed enbart att utgå från att P.G. gått ombord på luftfartyget, i sin egenskap av styrman som ingick i besättningen, och därefter gått ut ur planet och inväntat polis. Detta innebär inte att han fullgjort en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten, vilket krävs för att han ska dömas för flygfylleri. I förarbetena till bestämmelsen undantas från det straffbara området också situationer när den enskilde efter eget omdöme eller med anledning av andras påpekanden avbryter en flygning (prop. 2009/10:95 s. 370). Enligt tingsrätten gäller detta undantag även när den enskilde varit ombord på luftfartyget men inte påbörjat några uppgifter av väsentlig betydelse för flygsäkerheten. Att P.G. medverkat vid en säkerhetsgenomgång och senare var en av dem som skulle kunna flyga planet kan inte heller det medföra att han ska dömas enligt bestämmelsen.

Åtalet ska därför ogillas.

DOMSLUT

Tingsrätten ogillar åtalet.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Göran Karlstedt, hovrättsrådet Kenneth Nordlander, referent, tf. hovrättsassessorn David Säfwe samt nämndemännen Ali Kahn och Harriet Nylander) anförde i dom den 3 april 2013 följande.

DOMSKÄL

Enligt 13 kap. 2 § första stycket luftfartslagen döms den som manövrerar ett luftfartyg eller i övrigt ombord på ett luftfartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter fullgörandet av uppgifterna uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften för flygfylleri.

Av utredningen i målet framgår att P.G., som vid det aktuella tillfället var styrman, på Arlanda flygplats den 8 maj 2012 stigit ombord på ett flygplan efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen uppgått till 0,48 milligram per liter i utandningsluften.

P.G. har uppgett bl.a. följande. Hans uppgift den aktuella dagen var att tillsammans med C-J.M. flyga ett SAS-plan till Köpenhamn. Han såg polisen när han tillsammans med övrig besättning var på väg till flygplanet och han bestämde sig då för att avbryta sin tjänstgöring eftersom han kvällen innan hade druckit alkoholhaltiga drycker. Han gick ombord på planet, lämnade sin väska, satte på sig en gul väst och gick sedan ned på marken för att vänta på polisen.

C-J.M. har uppgett bl.a. att han och P.G. gemensamt hade bestämt att C-J.M. skulle flyga planet och att P.G. därför skulle göra en utvändig säkerhetskontroll. Han har vidare uppgett att polisen kom efter det att P.G. hade gått ned från planet.

Polismannen F.K. har uppgett bl.a. följande. Han och en kollega hade bestämt sig för att göra slumpmässiga nykterhetskontroller. De åkte till aktuell gate i en målad polisbil, gick upp i planet och utförde utandningsprov på den besättning som befann sig i planet. När han kommit fram till planet och skulle gå ombord observerade han att en pilot befann sig under planet och uppfattade att denne gick runt och inspekterade planet. Han bedömde att mannen hade påbörjat ett säkerhetsarbete och därför kunde avkrävas en nykterhetskontroll.

Hovrätten gör följande bedömning.

Av utredningen framgår att det i P.G:s arbetsuppgifter denna dag ingick att utföra en utvändig säkerhetskontroll av planet och att en sådan normalt genomförs efter ombordsstigning. Det framgår vidare att P.G. gick ombord på planet och kort därefter tog på sig en gul väst och gick ned på marken samt att C-J.M. uppfattade detta som att P.G. skulle göra en utvändig säkerhetskontroll. F.K. har uppgett att han inte uppfattade att P.G. väntade på polisen utan i stället hade påbörjat säkerhetsarbetet; detta var också anledningen till att F.K. bestämde sig för att göra en nykterhetskontroll av denne. Det kan även noteras att P.G. enligt anteckningar från polisförhör uppgett att han under tiden polismännen befann sig inne i planet utförde den utvändiga kontrollen extra långsamt.

Vid en samlad bedömning kan hovrätten inte komma till annan slutsats än att P.G:s invändning om att han gick av planet för att vänta på polisen är motbevisad. Det är i stället utrett att han efter att ha stigit ombord på planet påbörjat utförandet av den utvändiga säkerhetskontrollen. Detta måste anses innebära att han ombord på ett luftfartyg påbörjat fullgörandet av en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten. Han kan därför inte undgå ansvar för flygfylleri.

Påföljden för flygfylleri är böter eller fängelse i högst sex månander. Straffbudet omfattar många olika typer av personalkategorier. Det kan bl.a. röra sig om piloter, kabinpersonal, flygtekniker och flygledare. I förarbetena har betonats att man vid bestämmande av påföljd måste ta hänsyn till den skillnad i straffvärde som kan föreligga mellan t.ex. flygfylleribrott begånget av en pilot i linjefart och motsvarande brott begånget av kabinpersonal (prop. 2009/10:95 s. 370). Någon omedelbar jämförelse med påföljdspraxis vid t.ex. rattfylleri med motsvarande promillehalt kan enligt hovrättens mening inte göras.

I detta fall rör det sig om en pilot i linjetrafik som haft en alkoholkoncentration mycket nära gränsen för grovt brott. Enligt hovrättens mening är omständigheterna sådana att straffvärdet motsvarar fängelse en månad. P.G. är tidigare ostraffad och det saknas särskild anledning att befara att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Enligt hovrättens mening föreligger förutsättningar att bestämma påföljden till villkorlig dom. P.G. har som en direkt följd av den aktuella gärningen förlorat sin anställning. Med hänsyn härtill föreligger särskilda skäl att inte förena den villkorliga domen med dagsböter.

DOMSLUT

Med ändring av tingsrättens dom dömer hovrätten P.G. enligt 13 kap. 2 § första stycket luftfartslagen (2010:500) för flygfylleri till villkorlig dom

Hovrättens dom meddelad: den 3 april 2013.

Mål nr: B 10325-12.

Lagrum: 13 kap. 2 § första stycket luftfartslagen (2010:500).

Litteratur: Prop. 2009/10:95 s. 370.