RH 2014:16

Kronofogdemyndigheten utmätte den 4 juni 2013 lönegarantimedel hos S.F. I beslutet angavs att utmätningen gjordes med förbehåll för skatteplikten och att S.F:s beneficium (förbehållsbelopp) var beaktat genom annan inkomst.

Nacka tingsrätt

Sedan Kronofogdemyndigheten utmätt lönegarantimedel hos S.F. yrkade denne att tingsrätten skulle upphäva beslutet. Han anförde bl.a. att han ansåg att utmätningen var fel på grund av att det handlade om en lönegaranti och att han behövde pengarna för att betala de nödvändigaste utgifterna för sig själv och familjen.

Kronofogdemyndigheten yttrade sig och anförde i huvudsak följande. Genom det överklagade beslutet har hela S.F:s fordran på lönegarantimedel mätts ut. När beslutet fattades förelåg inget beslut om utmätning av lön. Vid ett tidigare tillfälle har beslutats om utmätning av lön. Beslutet som fattades den 7 maj 2013 upphävdes dock den 17 maj samma år sedan arbetsgivaren uppgett att S.F. inte längre var anställd hos företaget. Det framkom senare att S.F. fortfarande hade inkomst i enlighet med det tidigare beslutet. Nytt beslut om utmätning av lön fattades den 13 juni 2013, men upphävdes den 17 juni samma år, eftersom utrymme för utmätning då inte ansågs föreligga. Löneutmätningen i maj 2013 grundades på en beräkning enligt vilken S.F:s sambo E.S.F. hade inkomst från Försäkringskassan. Efter att det beslutet upphävts kontaktade E.S.F. Kronofogdemyndigheten och uppgav att hon skulle avstå sin inkomst, vilket Försäkringskassan senare bekräftade att hon gjort.

Den 30 augusti 2013 beslutade tingsrätten (rådmannen Erika Ekman) att avslå överklagandet med motiveringen att det som anförts i tingsrätten inte föranledde annan bedömning än den som Kronofogdemyndigheten hade gjort.

S.F. överklagade beslutet och vidhöll sitt yrkande. Han anförde i huvudsak att han och hans familj levde under knappa ekonomiska förhållanden.

Motparten, O.W. motsatte sig att tingsrättens beslut skulle ändras. Han anförde att S.F. inte hade för avsikt att betala sin skuld till honom och att dennes hustru avstått från sin inkomst enbart i syfte att hindra utmätning.

Hovrätten (hovrättsråden Mona Wildig och Stefan Nyman samt tf. hovrättsassessorn Adam Larsson, referent) avslog i beslut den 20 januari 2014 överklagandet och anförde följande.

SKÄL

Enligt 7 kap. 4 § utsökningsbalken får, såvitt nu är av intresse, lön och likställd ersättning tas i anspråk genom utmätning endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll. Hur det belopp som inte får utmätas, det så kallade förbehållsbeloppet, ska beräknas anges i 7 kap. 5 § samma balk och i föreskrifter meddelade av Kronofogdemyndigheten med stöd av 7 kap. 4 § utsökningsförordningen (1981:981). Kronofogdemyndigheten har också utfärdat allmänna råd för beräkningen av förbehållsbelopp. I punkt 3.1.2 i de allmänna råden anges bl.a. följande.

Om en med gäldenären sammanlevande make eller sambo har inkomst bör gäldenärens förbehållsbelopp bestämmas med beaktande av makes eller sambos ekonomiska förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Dessa kostnader bör fördelas på så sätt att respektive make eller sambo svarar för den del av kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till makarnas eller sambornas sammanlagda inkomster (proportionering).

I detta fall har Kronofogdemyndigheten gjort bedömningen att det med hänsyn till S.F:s inkomst, 25 000 kr per månad, inte har funnits skäl att förbehålla honom något belopp vid utmätningen av lönegarantimedlen, som alltså betalades ut utöver den ordinarie inkomsten. Dessa medel har därför utmätts helt. Till grund för beslutet har myndigheten inte gjort någon särskild beräkning av förbehållsbeloppet. Sådana beräkningar har däremot utförts i samband med att i tiden närliggande beslut om utmätning av lön har meddelats. Därvid har beaktats att S.F:s dåvarande sambo och nuvarande fru, E.S.F., har haft en viss inkomst i form av föräldrapenning. Hon har emellertid slutat att ta ut föräldrapenning från maj 2013. Enligt uppgift till Kronofogdemyndigheten har hon gjort detta för att utmätning av S.F:s tillgångar inte ska kunna ske.

Den nu aktuella regleringen i utsökningsbalken bör ses i ljuset av de principer som finns om underhållsskyldighet inom en familj. En sambo eller make ska normalt bidra till familjens kostnader efter sin ekonomiska förmåga och innebörden av reglerna om förbehåll vid utmätning måste förstås så att en gäldenär inte får förbehålla sig medel för sin familjs underhåll till den del gäldenärens sambo eller make bör kunna stå för kostnaderna.

Som ovan sagts har E.S.F. fram till nu aktuell utmätning bidragit till familjens försörjning genom att ta ut föräldrapenning och hon har slutat att ta ut sådan ersättning i det uttalade syftet att hindra utmätningen. Hon måste då anses ha haft en fortsatt ekonomisk förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Det innebär att S.F:s ordinarie lön har överstigit det belopp som han har haft rätt att förbehålla sig vid utmätningen. Han ska därför inte också få förbehålla sig något belopp av lönegarantimedlen och hans överklagande ska avslås.

AVGÖRANDE

Hovrätten avslår S.F:s överklagande.

Hovrättens beslut meddelat: den 20 januari 2014.

Mål nr: ÖÄ 8608-13.

Lagrum: 7 kap.4 och 5 §§utsökningsbalken; 7 kap. 4 § utsökningsförordningen.