RH 2017:41

Kronofogdemyndigheten hade i mål om utmätning sänt underrättelse enligt 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken om målet till gäldenären. Sedan gäldenären avlidit gjordes utmätning hos gäldenärens dödsbo utan att ny underrättelse sänts till dödsboet. Eftersom underrättelseskyldigheten inte hade fullgjorts skedde utmätningen inte i föreskriven ordning. Kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut skulle därför inte fastställas.

Kronofogdemyndigheten beslutade att från B.L:s dödsbos konto hos Swedbank utmäta en fordran på Swedbank intill ett belopp om 22 191 kr.

Dödsboet överklagade beslutet och yrkade att utmätningen skulle upphävas. Till stöd för sin talan anförde dödsboet följande. B.L. avled den 15 januari 2017. Begravningen ägde rum den 20 februari 2017. I dödsboet fanns tillgångar på ett bankkonto i Swedbank uppgående till 11 592,34 kr. Dödsboet ansökte och beviljades utbetalning av medel för begravningskostnader till ett belopp om 22 400 kr. Den totala summan på bankkontot uppgick därmed till 33 992,34 kr. Avsikten var att dessa medel skulle användas för begravningskostnaderna. Medlen är utmätningsfria enligt 5 kap. 6 § utsökningsbalken.

Skatteverket bestred ändring och åberopade följande till stöd för sin talan. För att vara utmätningsfria enligt 5 kap. 6 § utsökningsbalken måste medel hållas avskilda. Vid bedömningen av huruvida medel har hållits avskilda eller ej ska ledning sökas i lagen om redovisningsmedel. Vid utmätningstidpunkten hade 13 dagar förflutit utan att medlen hade avskilts. Det föreligger därför dröjsmål med avskiljandet. Medlen är därmed inte utmätningsfria och utmätningen ska bestå.

Malmö tingsrätt (rådmannen Ann-Louise Roos) anförde i beslut den 21 april 2017 följande.

SKÄL

Av handlingarna i ärendet framgår att KPA pension den 24 februari 2017 utbetalade ett belopp om 22 400 kr till B.L:s dödsbo avseende begravningshjälp. I bouppteckningsintyget anges att försäkringen är utmätningsfri enligt de förutsättningar som anges i försäkringsavtalslagen 15 kap. och utsökningsbalken 5 kap. 6 §.

Enligt 5 kap. 6 § utsökningsbalken får medel som för särskilt angivet ändamål har hänvisats gäldenären av vissa institutioner ej utmätas om det strider mot det angivna ändamålet. Sedan medlen har betalats ut gäller utmätningsförbudet så länge medlen hålls avskilda. Vid bedömningen av huruvida medlen har hållits avskilda eller ej ska lagen om redovisningsmedel tjäna till ledning (se bl. a. Walin m.fl. Utsökningsbalken - en kommentar, 5 kap. 6 §).

Redovisningslagen föreskriver inte något särskilt sätt på vilket de mottagna medlen måste hållas avskilda. I förarbetena till lagen om redovisningsmedel anges dock följande. Medel som satts in på bankräkning anses inte vara behörigen avskilda om sysslomannen genom insättningar och uttag för egen del använder räkningen som ett vanligt privat bankkonto. En bankräkning med redovisningsmedel behöver dock inte förlora sin speciella karaktär så snart ett belopp som tillhör sysslomannen finns på kontot. Att ett sådant belopp genom tillfälligt förbiseende placerats på kontot medför exempelvis inte att medlen förlorar sin karaktär av redovisningsmedel (jfr NJA II 1944 s. 411).

Dödsboet fick ingen underrättelse enligt 4 kap. 12 § utsökningsbalken från Kronofogdemyndigheten före utmätningen. Att det utmätningsfria beloppet kom att stå på samma konto som andra medel får därför anses bero på ett förbiseende. När KPA pensions utbetalning av 22 400 kr skedde till kontot fanns där medel som vid utbetalningstillfället uppgick till 11 592,36 kr. Med beaktande av vad som enligt ovan anförts i redovisningslagens förarbeten, vilka ska tjäna till ledning för tillämpningen av utsökningsbalken 5 kap. 6 § andra stycket, innebär denna omständighet inte i sig att medlen förlorar sin karaktär av redovisningsmedel. Efter KPA pensions utbetalning av medlen har det aktuella kontot inte använts för några ytterligare insättningar eller uttag. Medlen från KPA pension ska därför i ljuset av redovisningslagens principer inte anses ha förlorat sin karaktär som utmätningsfria. Utmätningsbeslutet ska därför ändras.

BESLUT

Tingsrätten ändrar det överklagade beslutet så att det efter utmätningen ska finnas kvar 22 400 kr på bankkontot.

Hovrätten

Skatteverket överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle fastställa Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning. Dödsboet motsatte sig ändring.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Marianne Karlsson och Martin Nilsson, referent, samt tf. hovrättsassessorn Annie Runander) anförde i beslut den 26 juni 2017 följande.

SKÄL

Skatteverket har till stöd för sitt överklagande sammanfattningsvis anfört att Kronofogdemyndigheten uppfyllde sin underrättelseskyldighet enligt 4 kap. 12 § utsökningsbalken genom underrättelsen till B.L. innan hon avled samt att dödsboet var i dröjsmål med att avskilja de aktuella medlen och att dessa därför inte längre var utmätningsfria.

Hovrättens bedömning

Enligt 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken ska, innan utmätning sker, underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt.

Enligt andra stycket i samma paragraf behöver gäldenären inte underrättas bl.a. om det finns risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egendom eller om saken av annan anledning är brådskande. Syftet med underrättelsen är att gäldenären ska få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Kronofogdemyndigheten sände inte någon underrättelse enligt 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken till dödsboet innan den aktuella utmätningen skedde. Underrättelseskyldigheten var inte uppfylld genom den underrättelse som hade sänts till B.L. innan hon avled. Den underrättelsen hade nämligen gjorts till ett annat rättssubjekt än dödsboet. Skatteverket har inte gjort gällande att det på grund av någon sådan omständighet som anges i den aktuella paragrafens andra stycke inte var nödvändigt att sända en underrättelse. Eftersom underrättelseskyldigheten inte hade fullgjorts skedde utmätningen inte i föreskriven ordning. Kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut ska därför inte fastställas, utan Skatteverkets överklagande ska avslås (se NJA 1971 s. 375). Tingsrättens beslut står alltså fast.

BESLUT

Hovrätten avslår överklagandet.

Hovrättens beslut meddelat: den 26 juni 2017.

Mål nr: ÖÄ 1207-17.

Lagrum: 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken.

Rättsfall: NJA 1971 s. 375.