RH 2018:38

F.M:s personbil stod parkerad på Sveavägen 90 i Stockholm den 17 augusti 2017. Under den tid som bilen var parkerad på den aktuella platsen utfärdades två parkeringsanmärkningar för överträdelse av Stockholms kommuns lokala trafikföreskrift 2016:00807. Den första överträdelsen, som gällde parkering kl. 13.59-14.06, avsåg överträdelse av den lokala föreskriften angående förbud mot att parkera fordon på en plats där fordon inte får parkeras. Den andra överträdelsen, som gällde parkering kl. 17.02-17.04, avsåg överträdelse av förbud mot att stanna eller parkera fordon på plats där fordon inte får stannas eller parkeras.

Polismyndigheten lämnade F.M:s bestridande av de två parkeringsanmärkningarna utan bifall. Polismyndigheten anförde i båda besluten att det rörde sig om separata överträdelser som gällde vid olika tidpunkter på samma plats. Polismyndigheten fann därför att båda parkeringsanmärk-ningarna hade utfärdats enligt gällande bestämmelser.

Stockholms tingsrätt

F.M. överklagade Polismyndighetens beslut beträffande den parkeringsanmärkning som hade utfärdats för parkeringen kl. 17.02-17.04 och åberopade sammanfattningsvis att denna parkeringsanmärkning var felaktig, eftersom den avsåg samma överträdelse som den parkeringsanmärkning som hade utfärdats ca tre timmar tidigare.

Tingsrätten (tingsnotarien Rikard Lemming) ändrade Polismyndighetens beslut och undanröjde betalningsansvaret för felparkeringsavgiften.

Tingsrätten anförde som skäl för beslutet sammanfattningsvis att de i ärendet aktuella parkeringsanmärkningarna hade utfärdats under samma dygn med ca tre timmars mellanrum och utan att fordonet hade flyttats. Tingsrätten ansåg därför att det enligt 5 § tredje stycket lagen om felparke-ringsavgift (felparkeringslagen) saknades lagligt stöd för den andra parke-rings¬anmärkningen.

Polismyndigheten överklagade tingsrättens beslut och åberopade samma omständigheter som vid tingsrätten. Polismyndigheten anförde härutöver att 5 § felparkeringslagen ska tolkas så att det finns laglig grund för att under samma dygn utfärda en andra parkeringsanmärkning för en annan överträdelse än vad den första parkeringsanmärkningen har avsett.

Hovrätten (hovrättsråden Kerstin Elserth och Thomas Hedstrand, referent, samt tf. hovrättsassessorn Anna Ziesnitz) avslog Polismyndighetens överklagande.

Hovrätten anförde som skäl för beslutet följande.

SKÄL

Det är utrett att F.M:s bil har stått parkerad på Sveavägen 90 i Stockholm den 17 augusti 2017 kl. 13.59–17.04. Parkeringen har skett i strid med Stockholms kommuns lokala trafikföreskrift 2016:00807. Av denna föreskrift framgår dels att på aktuell plats får fordon inte stannas eller parkeras vardagar utom vardag före söndag och helgdag kl. 16.00 till 18.00, dels att fordon inte får parkeras övrig tid. Polismyndigheten har utfärdat en fel-parkeringsavgift kl. 14.06 och ytterligare en avgift kl. 17.04. Den första avgiften har avsett överträdelse av den lokala föreskriften angående förbud mot att parkera fordon på plats där fordon inte får parkeras. Den andra överträdelsen har avsett överträdelse av förbudet mot att stanna eller parkera fordon på plats där fordon inte får stannas eller parkeras. Polismyndigheten har gjort gällande att fordonet har stått uppställt på ett sådant sätt att F.M. har överträtt två olika förbud under samma kalenderdygn.

Målet rör frågan om vad som ska avses med samma överträdelse enligt 5 § tredje stycket felparkeringslagen och om det i aktuellt fall funnits lagligt stöd för att utfärda den andra parkeringsanmärkning avseende tidsperioden kl. 17.02–17.04.

Enligt 5 § tredje stycket felparkeringslagen får en ny parkeringsanmärkning meddelas för varje påbörjat kalenderdygn som överträdelsen pågår. Minst sex timmar måste dock förflyta från det att en parkeringsanmärkning meddelats till dess att en ny får meddelas. Högst fem parkeringsanmärk-ningar får meddelas för samma överträdelse.

Om t.ex. ett parkeringsförbud upphör vissa tider under en pågående parkering, upphör också det olagliga i parkeringen och en ny överträdelse börjar när förbudet återinträder. Bestämmelserna i 5 § tredje stycket är då inte tillämpliga (se Ceder m.fl., Trafikkommentarer [1 juli 2018, Zeteo], kommentaren till 5 § felparkeringslagen).

Det aktuella fordonet har stått parkerat på samma plats under hela den i ärendet aktuella tidsperioden. Det rör sig således om en parkering. Det har endast förflutit tre timmar under samma kalenderdygn mellan parkeringsanmärkningarna. Trotts detta har två parkeringsanmärkningar utfärdats för samma parkering. Den omständigheten att parkeringen har inneburit överträdelse av två förbud i den lokala trafikföreskriften medför inte att Polismyndigheten har haft rätt att utfärda två felparkeringsavgifter. Det har därmed saknats lagligt stöd för att utfärda den andra parkeringsanmärkningen. Tingsrättens beslut ska därför inte ändras.

SLUT

Hovrätten avslår överklagandet.