RH 2020:8
Vid brott mot 20 kap. 5 § första stycket 2 utlänningslagen ska brottsofferfondsavgift inte dömas ut, om det inte kommit fram att det funnits några försvårande omständigheter.
Östersunds tingsrätt
Åklagaren väckte talan mot A.A. för brott mot utlänningslagen enligt följande gärningsbeskrivning.
A.A. har mellan den 6 maj 2017 och den 29 maj 2018 på – – – Östersunds kommun haft B.A. anställd – – – trots att B.A.saknade giltigt arbetstillstånd i Sverige. Anställningen har varat under perioden den 3 maj 2017 till den 6 juli 2017 samt under perioden december 2017 till den 29 maj 2018. A.A. begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
A.A. förnekade brott.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Jeanette Lindberg och tre nämndemän) anförde i dom den 2 maj 2019, efter att ha funnit åtalet styrkt i enlighet med åklagarens gärningspåstående och att A.A. varit oaktsam, följande när det gällde brottsofferfondsavgift.
DOMSKÄL
– – –
I straffskalan för det brott som A.A. döms för finns även stadgat fängelse, varför A.A. även ska betala lagstadgad avgift om 800 kr till brottsofferfonden.
Hovrätten
A.A. överklagade tingsrättens dom och yrkade att åtalet skulle ogillas. Hovrätten meddelade prövningstillstånd endast i fråga om A.A:s skyldighet att betala avgift enligt lagen om brottsofferfond.
Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Fredrik Johnsson och Per-Anders Svensson samt tf. hovrättsassessorn Maria Lindgren, referent) anförde i dom den 7 maj 2020 följande.
DOMSKÄL
Tingsrätten dömde A.A. enligt 20 kap. 5 § första stycket 2 utlänningslagen (2005:716) för brott mot utlänningslagen till dagsböter. Tingsrätten ålade honom även att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.
Målet i hovrätten gäller nu enbart frågan om A.A. ska betala en avgift enligt 1 § lagen om brottsofferfond. I paragrafen föreskrivs att den som döms för ett eller flera brott ska åläggas att betala en avgift, om fängelse ingår i straffskalan för något av brotten.
Enligt 20 kap. 5 § första stycket 2 utlänningslagen döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd om utlänningen har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år.
Ansvarsbestämmelsen i 20 kap. 5 § utlänningslagen har utformats på ett ovanligt sätt. Den innehåller enligt huvudregeln bara böter i straffskalan. När omständigheterna är försvårande omfattar dock straffskalan även fängelse upp till ett år. Det är oklart hur den beskrivna regleringen ska tillämpas vid prövningen av om en brottsofferfondsavgift ska dömas ut. Även andra problem finns med en straffskala som är villkorad på detta sätt. Ett sådant exempel är att det i vissa mål kan bli problem att avgöra om det krävs prövningstillstånd i hovrätten.
Ett sätt att se på bestämmelsen är att betrakta regleringen som en helhet, vilket åklagaren verkar mena. Med ett sådant synsätt skulle brottsofferfondsavgift vara möjlig att döma ut i samband med en fällande dom eftersom fängelse alltid kan bli aktuellt. Utformningen av bestämmelsen talar dock snarare för att det handlar om två olika straffskalor som beroende på omständigheterna ska tillämpas vid sidan av varandra. Hovrätten anser att det är naturligt att uppfatta bestämmelsen på det sättet och att brottsofferfondsavgift ska dömas ut bara när det har kommit fram sådana försvårande omständigheter som leder till att brottet är allvarligare än annars.
Det har i målet inte kommit fram att det funnits några försvårande omständigheter. Mot denna bakgrund anser hovrätten att straffskalan för det brott A.A. dömts för är begränsad till böter. Någon avgift till brottsofferfonden ska därför inte dömas ut.
DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten befriar A.A. från skyldigheten att betala en avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.