Ds 1999:46

Bostad sökes - en ESO-rapport om de hemlösa i folkhemmet



&¶RORD

$E HEML¶SA I 3VERIGE VAR F¥ MELLAN  OCH  $¤REFTER HAR HEML¶SHETEN ¶KAT TILL EN H¶G NIV¥ J¤MF¶RT MED M¥NGA ANDRA L¤NDER I %UROPA (UR HAR DET BLIVIT S¥ 6ILKA ¤R ORSAKERNA TILL ATT CA   SAKNAR BOSTAD I V¤LF¤RDSSVERIGE 6AD KOSTAR DET SAMH¤LLET

%3/ GAV 3TEFAN &¶LSTER DOCENT I NATIONALEKONOMI OCH LEDAMOT I %3/ OCH 0ER 3¤FSB¤CK OMV¤RLDSANALYTIKER I UPPDRAG ATT FINNA SVAREN P¥ DESSA FR¥GOR 2APPORTEN INLEDS MED EN GENOMG¥NG AV SVENSK OCH INTERNATIONELL FORSKNING OM HEML¶SHET &¶R F¶RSTA G¥NGEN REDOVISAS HEML¶SHETEN I ANDRA L¤NDER BYGGD P¥ ETT UNDERLAG SOM TAGITS FRAM AV .ILS (ERTTING SOM ¤R DOKTORAND VID 5PPSALA UNIVERSITET

&¶RFATTARNA HAR TILLSAMMANS MED KONSULTEN .ICLAS .ILSSON GJORT EN BER¤KNING AV SAMH¤LLETS SAMTLIGA KOSTNADER F¶R HEML¶SHETEN %N S¥DAN TOTAL REDOVISNING HAR TIDIGARE ALDRIG GJORTS 3LUTSATSEN ¤R HELT TYDLIG $ET KOSTAR F¶R MYCKET ATT INTE VIDTA L¥NGSIKTIGA ¥TG¤R DER (¤RB¤RGEN ¤R BARA EN N¶DL¶SNING SOM G¶R HEML¶SHETEN MIND RE SYNLIG MEN GER KNAPPAST ¤KTA STARTHJ¤LP TILL ETT B¤TTRE LIV

%3/ VILL MED DENNA RAPPORT INITIERA EN KONSTRUKTIV DEBATT KRING VILKA ¥TG¤RDER SOM SKALL S¤TTAS IN F¶R DESSA SAMH¤LLETS SVAGASTE GRUPPER

3OM VANLIGT I %3/ SAMMANHANG SVARAR F¶RFATTARNA F¶R INNE H¥LLET I RAPPORTEN

3TOCKHOLM I JULI 

!NNA (EDBORG

/RDF¶RANDE F¶R %3/





)NNEH¥LL

 3AMMANFATTNING

 2¥DL¶S OM HEML¶SA

 6AD VILL VI VETA  &ORSKNING OM HEML¶SHETENS ORSAKER

 (EML¶SHETEN TILLBAKA I 3VERIGE

 6AD ¤R HEML¶SHET  (UR M¥NGA ¤R DE HEML¶SA  6ILKA ¤R HEML¶SA  (UR LEVER DE HEML¶SA

 (EML¶SHETEN I ANDRA L¤NDER

 (UR BLEV DET S¥ I 3VERIGE

 (AR INKOMSTERNA SJUNKIT F¶R L¥GINKOMSTTAGARE  "OSTADSPOLITIKEN

 3OCIALPOLITIKEN

 "EHANDLING AV MISSBRUKARE  (EML¶SHET OCH PSYKISK SJUKDOM



 3OCIALTJ¤NSTENS ARBETE  0RIVATA INITITATIV

 %KONOMISKA ASPEKTER P¥ HEML¶SHET

 !LLM¤NNA KOSTNADER F¶R HEML¶SA  3¤RSKILDA KOSTNADER F¶RKNIPPADE MED MISSBRUK



 3AMMANFATTNING

5NDER N¥GOT DECENNIUM FR¥N MITTEN AV  TALET TILL MITTEN AV  TALET VAR DET OVANLIGT MED HEML¶SHET I 3VERIGE $¤REFTER HAR DE HEML¶SA OCH UTELIGGARNA BLIVIT ETT ALLT VANLIGARE INSLAG I STADS BILDEN 6ID ETT TILLF¤LLE I B¶RJAN P¥  TALET FANNS N¤RMARE   HEML¶SA OM MAN ANV¤NDER EN SN¤V DEFINITION HEML¶SHET !V DE HEML¶SA R¤KNADES VAR TIONDE SOM UTELIGGARE -EN M¥NGA FLER DRAB BAS N¥GON G¥NG UNDER ETT ¥R AV HEML¶SHET

$EN KARTL¤GGNING AV HEML¶SHETEN I 3VERIGE SOM GJORTS INOM RA MEN F¶R DENNA RAPPORT VISAR ATT HEML¶SHETEN TROTS ALL UPPM¤RKSAM HET BITIT SIG FAST P¥ DENNA H¶GA NIV¥ $E HEML¶SA ¤R UNGEF¤R LIKA M¥NGA RELATIVT SETT NU SOM ¥R  OCH ¤VEN ANDELEN UTELIGGARE ¤R OF¶R¤NDRAD 4RE AV FYRA HEML¶SA HAR MISSBRUKSPROBLEM 3¥V¤L HEML¶SA MISSBRUKARE SOM HEML¶SA MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER HAR BLIVIT FLERA RELATIVT SETT UNDER  TALET 3AMTIDIGT TYCKS ANDE LEN KVINNOR BLIVIT ST¶RRE

)NTERNATIONELLA J¤MF¶RELSER AV ANTALET HEML¶SA ¤R OS¤KRA $EN MEST SERI¶SA SAMMANST¤LLNINGEN AV STATISTIK FR¥N OLIKA L¤NDER G¶RS AV &%!.43! DE HEML¶SAS INTERNATIONELLA ORGANISATION "ER¤K NINGAR BASERAD P¥ DENNA STATISTIK VISAR ATT HEML¶SHETEN INTE ¤R L¥G I 3VERIGE UTAN LIGGER P¥ EN VANLIG EUROPEISK NIV¥ ) N¥GRA L¤NDER I %UROPA HAR HEML¶SHETEN DESSUTOM TILL SKILLNAD FR¥N I 3VERIGE MINSKAT UNDER  TALET

%N CENTRAL FR¥GA ¤R VARF¶R 3VERIGE TROTS SINA H¶GA SOCIALPOLITI SKA AMBITIONER INTE LYCKATS F¶RHINDRA ATT HEML¶SHETEN KOMMIT TILL BAKA $EN OMFATTANDE FORSKNINGEN OM HEML¶SHETENS ORSAKER HAR INTE LYCKATS PRESENTERA N¥GON ENTYDIG SLUTSATS DELVIS D¤RF¶R ATT MAN OFTA FOKUSERAR P¥ DEN M¤NGD INDIVIDUELLA OMST¤NDIGHETER OCH N¤R MAST SLUMPM¤SSIGA FAKTORER SOM I VARJE ENSKILT FALL BIDRAGIT TILL HEML¶SHETEN $¤RTILL BROTTAS FORSKNINGEN OCKS¥ MED IDEOLOGISKT



BE TINGADE MOTS¤TTNINGAR FR¤MST MELLAN DEM SOM SER HEML¶SHET SOM SAMH¤LLETS FEL OCH DEM SOM VILL L¤GGA SKULDEN P¥ INDIVIDEN

$E J¤MF¶RELSER OCH BER¤KNINGAR SOM REDOVISAS I DENNA RAPPORT PEKAR P¥ EN RAD OLIKA F¶RKLARINGAR (EML¶SHET HAR ¥TERUPPST¥TT I DE FLESTA L¤NDERNA I V¤STV¤RLDEN VILKET TYDER P¥ ATT DET ¤R ETT SV¥RHAN TERLIGT PROBLEM -EN DEN SVENSKA SOCIALPOLITIKEN HAR INTE HELLER VA RIT UTFORMAD F¶R ATT L¥NGSIKTIGT BEK¤MPA HEML¶SHET 6ARE SIG J¤MN INKOMSTF¶RDELNING ELLER H¶GA SOCIALPOLITISKA UTGIFTER GARANTERAR L¥G HEML¶SHET $EN GENER¶SA BOSTADSPOLITIKEN UNDER  TALET GAV EN TILLF¤LLIG RESPIT FR¥N HEML¶SHETSPROBLEMEN -EN DENNA BOSTADSPO LITIK VAR INTE H¥LLBAR I L¤NGDEN OCH N¤R DEN BR¶T SAMMAN I SLUTET P¥  TALET UPPSTOD ETT SOCIALPOLITISKT TOMRUM !NDRA SOCIALPOLITI SKA INSATSER HAR INTE HELLER VARIT UTFORMADE F¶R ATT M¶TA DE HEML¶ SAS BEHOV

*¤MN INKOMSTF¶RDELNING SKYDDAR INTE MOT HEML¶SHET 3VERIGE HAR EN F¶RH¥LLANDEVIS J¤MN INKOMSTF¶RDELNING OCH MAN SKULLE KUNNA TRO ATT DETTA FAKTUM GER ETT SKYDD MOT HEML¶SHET MEN VI VISAR H¤R ATT ¶KNINGEN AV ANTALET HEML¶SA ¤GDE RUM FLERA ¥R F¶RE DEN ¶KADE FATTIGDOM SOM F¶LJDE I K¶LVATTNET AV TALETS EKONO MISKA KRIS &¶R DEN SOM SAKNAR INKOMSTER MEN INTE HAR ANDRA SO CIALA PROBLEM TYCKS SOCIALBIDRAGEN FUNGERA SOM ETT SKYDDSN¤T OCKS¥ MOT HEML¶SHET -EN ¤VEN I 53! SOM SAKNAR EN ALLM¤N R¤TT TILL SOCIALBIDRAG F¶R ENSAMST¥ENDE SAKNAS STARKA BEL¤GG F¶R ETT SAMBAND MELLAN HEML¶SHETEN OCH INKOMSTF¶RDELNINGEN $ET ¤R I F¶RSTA HAND ANDRA FAKTORER S¥SOM BRISTER P¥ BOSTADSMARKNADEN EL LER DE HEML¶SAS MISSBRUK SOM LYFTS FRAM I FORSKNINGSLITTERATUREN

%N GENER¶S SOCIALPOLITIK GARANTERAR INTE L¥G HEML¶SHET ) DENNA RAPPORT REDOVISAS EN BER¤KNING AV VILKA KOSTNADER F¶R SAMH¤LLET SOM UPPST¥R TILL F¶LJD AV HEML¶SHETEN %N GENOMSNITTLIG HEML¶S KOSTAR SAMH¤LLET CA   KRONOR PER ¥R !V DETTA SVARAR OFFENTLIGA TRANSFERERINGAR OCH V¥RDINSATSER F¶R   KRONOR



2ESTERANDE   KRONOR UTG¶RS AV KOSTNADER SOM ALLM¤NHETEN B¤R TEX TILL F¶LJD AV ST¶LDER F¶R ATT FINANSIERA DROGMISSBRUK ) SJ¤LVA VERKET UPPKOMMER ST¶RRE DELEN AV DE BER¤KNADE KOSTNADERNA SOM F¶LJD AV ATT M¥NGA HEML¶SA OCKS¥ ¤R MISSBRUKARE -EN BELOPPSSTORLEKEN TYDER P¥ ATT HEML¶SHET INTE FR¤MST V¥LLAS AV BRIST P¥ RESURSER 4V¤RTOM SKULLE EFFEKTIVA SATSNINGAR F¶R ATT MINSKA DE SOCIALA OCH MEDICINSKA PROBLEM SOM KAN F¶RORSAKA HEML¶SHET SANNOLIKT P¥ SIKT KUNNA MINSKA DE TOTALA KOSTNADERNA

!TT DET INTE ¤R OMFATTNINGEN P¥ SOCIALPOLITISKA SATSNINGAR I SIG SOM ¤R AVG¶RANDE STYRKS OCKS¥ AV ATT VI INTE FUNNIT N¥GON SYSTEMA TISK SKILLNAD HEML¶SHETENS UTVECKLING I KOMMUNER MED OLIKA POLI TISKA MAJORITETER

-ISSLYCKAD BOSTADSPOLITIK ETT EXEMPEL $EN GENER¶SA BOSTADSPOLITIK SOM 3VERIGE F¶RDE UNDER  OCH  TALEN ¤R I SIG ETT EXEMPEL P¥ ATT KOSTSAMMA SOCIALPOLITISKA SATSNINGAR INTE L¥NGSIKTIGT GARANTERAR L¥G HEML¶SHET

6¥R ANALYS TYDER P¥ ATT VARE SIG NEDL¤GGNINGEN AV BOSTADSF¶R MEDLINGAR ELLER TILLG¥NGEN TILL LEDIGA BOST¤DER SAMVARIERAR P¥ N¥GOT TYDLIGT S¤TT MED ANTALET HEML¶SA $¤REMOT KAN DET FINNAS ETT SAM BAND MELLAN DE KRAFTIGA HYRESH¶JNINGARNA I B¶RJAN P¥  TALET OCH I DERAS K¶LVATTEN EN V¥G AV VR¤KNINGAR OCH ATT ANTALET HEML¶ SA ¶KAT 6R¤KNINGAR BEROR VANLIGEN P¥ HYRESSKULDER SOM SOCIAL TJ¤NSTEN ALLT OFTARE V¤GRAR ATT ¶VERTA 6ID EN F¶RSTA ANBLICK SKULLE DETTA KUNNA TOLKAS SOM ATT HEML¶SHETEN KAN MINSKAS GENOM EN ¥TERG¥NG TILL DEN KOMBINATION AV SUBVENTIONERAT BYGGANDE L¥GA HYROR OCH F¥ VR¤KNINGAR SOM PR¤GLADE DEN PERIOD D¥ HEML¶SHETEN VAR L¥G $EN V¤GEN SKULLE EMELLERTID V¥LLA BETYDANDE SOCIALA PRO BLEM P¥ ANDRA OMR¥DEN !TT GENOM REGLERING ELLER EXTRA SOCIALBI DRAG HINDRA VR¤KNINGAR SKULLE M¥NGA G¥NGER INNEB¤RA ATT ENSAM ST¥ENDE HJ¤LPS ATT BO KVAR I STORA L¤GENHETER SAMTIDIGT SOM TR¥NG BODDA BARNFAMILJER ST¥R I M¥NG¥RIGA K¶ER !TT ¥TER B¶RJA SUBVENTIO NERA BYGGANDET SOM UNDER  TALET SKULLE KR¤VA ATT MELLAN  OCH  MILJARDER KRONOR PER ¥R TAS FR¥N ANDRA ANGEL¤GNA V¤LF¤RDS



SYSTEM !TT DESSA KOSTNADER BLEV OF¶RSVARBARA ¤R I SLUT¤NDAN ORSAKEN TILL HYRESH¶JNINGARNA I B¶RJAN P¥  TALET

)NTE ENS ALTERNATIVET ATT SELEKTIVT ERBJUDA EN BOSTAD HELT UTAN KRAV P¥ MOTPRESTATIONER FR¥N DE HEML¶SAS SIDA TER SIG S¤RSKILT LOC KANDE $ET SKULLE VARA LIKV¤RDIGT MED ATT ACCEPTERA ATT DET FINNS BOSTADSOMR¥DEN D¤R MISSBRUK F¶REKOMMER ¶PPET $ETTA BOENDE M¥STE OCKS¥ LIGGA CENTRALT EFTERSOM DE SOM M¥STE FINANSIERA SITT MISSBRUK ¤R BEROENDE AV EN STADSMILJ¶ $¤RTILL SKULLE KOSTNADERNA ¶KA SNABBT -¥NGA M¤NNISKOR BLIR HEML¶SA VARJE ¥R /M DE FLESTA AV DESSA SOM I DAG SJ¤LVA HITTAR BOENDE EFTER EN TID I ST¤LLET F¶RLITAR SIG P¥ OFFENTLIGT TILLHANDAH¥LLNA BOST¤DER TILL HEML¶SA SKULLE DET SANNOLIKT BEH¶VAS FLERA TIOTUSENTALS L¤GENHETER OM ¥RET ) VISS M¥N HAR DESSA PROBLEM REDAN UPPST¥TT N¤R KOMMUNER MED SOCIALA KON TRAKT ELLER LIKNANDE ARRANGEMANG SELEKTIVT ERBJUDIT BOST¤DER TILL DE HEML¶SA

$ET SOCIALA ARBETET F¶RSUMMAR M¤NNISKAN (EML¶SA ¤R OFTA M¤NNISKOR SOM HAR PROBLEM I SINA SOCIALA RELATIO NER VILKET P¥VERKAR SJ¤LVF¶RTROENDET OCH TILLITEN TILL ANDRA $ET FINNS KNAPPAST N¥GON ANNAN GRUPP F¶R VILKEN DET ¤R LIKA VIKTIGT ATT KUNNA F¥ F¶RTROENDE F¶R EN ANNAN M¤NNISKA OCH I SAMARBETE MED DENNA TA SIG UR EN BESV¤RLIG SITUATION

6¤LF¤RDSSTATENS INSATSER BORTSER EMELLERTID OFTA FR¥N DEN HEML¶ SES BEHOV 6¤LF¤RDSSTATEN ¤R I ST¤LLET BYGGD P¥ INDUSTRIELLT ORGANISE RADE INSATSER FR¥N EN M¤NGD SPECIALISTER $EN HEML¶SE F¶RV¤NTAS B¥DE KUNNA TALA F¶R SIG OCH HA F¶RTROENDE F¶R DE REPRESENTANTER F¶R SOCIALTJ¤NSTEN LANDSTINGETPSYKIATRIN F¶RS¤KRINGSKASSAN FRIVILLIGA ORGANISATIONER EVENTUELLT OCKS¥ KRIMINALV¥RDEN ELLER 3TATENS INSTITUTIONSSTYRELSE SOM DE F¶RV¤NTAS HA KONTAKT MED -ED VAR OCH EN AV DESSA ORGANISATIONER SKALL DEN HEML¶SE DESSUTOM OFTAST HA KONTAKT MED FLERA OLIKA PERSONER ) M¥NGA FALL SKALL TJ¤NSTEM¤NNEN HJ¤LPA OCH I F¶REKOMMANDE FALL OCKS¥ UT¶VA MYNDIGHETSKONTROLL -¥NGA AV DE BER¶RDA ORGANISATIONERNA ¤R DESSUTOM TYNGDA AV INTERN BYR¥KRATI SAMTIDIGT



SOM DE OFTA INTE ¤R PROFESSIONALISERADE I DEN MENINGEN ATT EFFEKTIVITETEN I ARBETET S¤LLAN UTV¤RDERAS

VEN INOM PSYKV¥RDEN DOMINERAR DEN INDUSTRIELLA ORGANISATIO NEN %N PERSON SOM TILLF¤LLIGT DRABBAS AV PSYKOS ELLER SJ¤LVMORDS TANKAR KAN TEX UNDER EN  VECKORSPERIOD BEHANDLAS AV FEM ELLER TIO OLIKA BEHANDLINGSTEAM 3KULLE SAMMA PERSON F¶RS¶KA F¥ BE HANDLING INNAN PROBLEMEN BLIR AKUTA S¥ ¤R V¤NTETIDEN L¥NG !NDE LEN HEML¶SA MED PSYKISKA PROBLEM KAN HA ¶KAT EFTER PSYKIATRIRE FORMEN MEN DESSA UPPGIFTER ¤R OS¤KRA $¤REMOT TYDER MYCKET P¥ ATT M¥NGA HEML¶SA HAR LINDRIGARE KANSKE ODIAGNOSTISERADE PSYKI SKA PROBLEM

/M V¤LF¤RDSSAMH¤LLET SKALL FUNGERA ¤VEN F¶R HEML¶SA OCH F¶R DEM SOM RISKERAR ATT BLI HEML¶SA KR¤VS EN OMDANING AV SOCIALPO LITIKEN (EML¶SA KAN SANNOLIKT INTE HJ¤LPAS EFFEKTIVT MED EN INDU STRIELLT ORGANISERAD V¤LF¤RDSAPPARAT D¤R OLIKA MYNDIGHETER OCH SPE CIALISTER F¶RS¶KER L¶SA OLIKA DELPROBLEM 5TG¥NGSPUNKTEN ¤R I ST¤LLET VAD SOM B¶R VARA DE HEML¶SAS R¤TTIGHETER "LAND DESSA R¤TTIGHETER B¶R ING¥ M¶JLIGHETER F¶R EN HEML¶S ATT BYGGA UPP TILLIT F¶R EN PER SON ELLER F¶R EN LITEN GRUPP SOM HAR ETT ANSVARET FR¥N SOPPK¶K TILL STUGAN  6¥RA VIKTIGASTE F¶RSLAG SAMMANFATTAS I DET F¶LJANDE I TIO PUNKTER

&¶RSLAG  ,AGSTIFTA OM DE HEML¶SAS R¤TTIGHETER

%N UTG¥NGSPUNKT F¶R KAMPEN MOT HEML¶SHETEN TORDE VARA EN TYDLIG MARKERING OM VILKA R¤TTIGHETER EN HEML¶S HAR GENTEMOT MYNDIGHETERNA $¤R BORDE ING¥ SJ¤LVKLARHETER SOM R¤TT TILL H¤RB¤RGE R¤TT ATT F¥ UPPLYSNING VAR DET FINNS LEDIGA H¤RB¤RGESPLAT SER OM ETT H¤RB¤RGE ¤R FULLT OCH R¤TT ATT F¥ V¥RD SYSSELS¤TTNING OCH SOCIALA TJ¤NSTER INOM RIMLIG TID $ET B¶R OCKS¥ TYDLIGT FRAMG¥ VILKA ALTERNATIV EN HEML¶S HAR N¤R SAMH¤LLET INTE KLARAR ATT UPPFYLLA DE KRAV SOM F¶LJER AV DESSA R¤TTIGHETER



&¶RSLAG  )NFORMATION OCH KLAGOMUR P¥ N¤TET 3OCIALSTYRELSEN B¶R HA EN NY HEMSIDA MED TRE FUNKTIONER &¶R DET F¶RSTA ATT INFORMERA OM DE HEML¶SAS R¤TTIGHETER &¶R DET ANDRA ATT INFORMERA OM DE LOKALA HJ¤LPFUNKTIONERNA $EN B¶R VARA ONLINE  S¥ ATT MAN L¶PANDE KAN SE I VILKA H¤RB¤RGEN DET FINNS LEDIGA PLATSER OCH F¶R ATT MAN VIA HEMSIDAN SKALL KUNNA BOKA TID HOS SOCIALTJ¤NS TEN MM &¶R DET TREDJE B¶R DET FINNAS EN KLAGOMUR D¤R BER¶RDA KAN KLAGA TILL 3OCIALSTYRELSEN OCH DISKUTERA MED ANDRA

&¶RSLAG  )NF¶R EN OMBUDSMANNAFUNKTION (EML¶SA B¶R OM DE VILL KUNNA F¥ EN PERSON SOM DE LITAR P¥ SOM OMBUDSMAN $ET BETYDER ATT DE SOM HAR ¥TAGIT SIG ANSVARET F¶R EN HEML¶S M¥STE KUNNA FYLLA EN OMBUDSMANNAFUNKTION GENTEMOT MYNDIGHETERNA $E M¥STE OCKS¥ DIREKT KUNNA F¥ FRAM ERFORDERLIG BEHANDLING F¶R SINA KLIENTER %N OMBUDSMANNAFUNKTION KAN HA M¥NGA FORMER ) VISSA L¤NDER TEX I 4YSKLAND ¤R DET EN MEDBORGER LIG PLIKT ATT TA P¥ SIG UPPGIFTEN SOM OMBUDSMAN F¶R EN HEML¶S HANDIKAPPAD ELLER ¤LDRE PERSON 3OCIALTJ¤NSTEN UTSER D¤R OMBUDS M¤N SOM ¤R SKYLDIGA ATT TA UPPDRAGET

&¶RSLAG  2¤TTEN TILL ARBETE "LAND DE HEML¶SAS R¤TTIGHETER B¶R ING¥ R¤TTEN TILL SYSSELS¤TTNING $ET ¤R I SAMMANHANGET OROANDE ATT 3AMHALL MINSKAT ANTALET AR BETSPLATSER F¶R PSYKISKT FUNKTIONSHINDRADE -EN FLER M¶JLIGHETER M¥STE ERBJUDAS OCKS¥ P¥ ANDRA H¥LL

&¶RSLAG  6¥RDGARANTI I PSYKV¥RDEN 4ILLG¤NGLIGHETEN TILL PSYKIATRISK V¥RD B¶R VARA EN R¤TTIGHET VARF¶R EN V¥RDGARANTI B¶R INF¶RAS +OMMUNERNA B¶R KUNNA ANLITA ALTERNA TIVA V¥RDGIVARE P¥ LANDSTINGETS BEKOSTNAD N¤R TILLG¥NGEN ¤R D¥LIG ELLER N¤R V¥RDEN ¤R UNDERM¥LIG OCH D¤RIGENOM INTE GAGNAR KLIENTEN



4ILL UNDERM¥LIG V¥RD B¶R OCKS¥ R¤KNAS TEX ATT PSYKISKT SK¶RA M¤N NISKOR SLUSSAS RUNT MELLAN M¥NGA OLIKA V¥RDTEAM

&¶RSLAG  'E ETT SAMMANH¥LLET ANSVAR %N AV DE VANLIGASTE SLUTSATSERNA I OLIKA UTREDNINGAR OM HEML¶SHET OCH EN RAD ANDRA SOCIALA PROBLEM	 ¤R ATT DET BEH¶VS B¤TTRE SAMVER KAN MELLAN MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER SOM ARBETAR MED HEM L¶SA $ENNA SLUTSATS HAR EMELLERTID VARIT K¤ND I DECENNIER UTAN ATT MAN LYCKATS KOMMA TILL R¤TTA MED PROBLEMEN ) M¥NGA FALL HAR DES SA ORGANISATIONER MOTSTRIDIGA EKONOMISKA INTRESSEN 6¥R SLUTSATS ¤R D¤RF¶R ATT EN F¶RUTS¤TTNING F¶R GOD SAMVERKAN ¤R ATT DESSA EKONO MISKA MOTS¤TTNINGAR UNDANR¶JS

&¶RSLAG  ,¥T FRIVILLIGORGANISATIONER OCH V¥RDF¶RETAG TA ANSVAR F¶R HELA V¥RDKEDJAN $E FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA B¶R F¥ ST¶RRE M¶JLIGHETER ATT HA ANSVARET F¶R MER OMFATTANDE OCH SAMMANH¥LLNA UPPGIFTER 0¥ M¥NGA H¥LL I V¤RLDEN G¶RS F¶RS¶K ATT L¤GGA UT SOCIALTJ¤NSTENS UPPGIFTER OFTA MED BETYDANDE FRAMG¥NG &RIVILLIGORGANISATIONERNA OCH OLIKA V¥RDF¶RETAG B¶R HA LAGSTADGAD R¤TT ATT SK¶TA DESSA V¥RD UPPGIFTER P¥ SAMMA VILLKOR SOM KOMMUNERNA DVS ATT VARA V¥R DENS MOTSVARIGHET TILL FRISKOLORNA

&¶RSLAG  "RYT UPP SOCIALTJ¤NSTEN /M FRIVILLIGORGANISATIONER SKALL TILLDELAS FLER UPPGIFTER M¥STE SO CIALTJ¤NSTENS FYLLA EN BEST¤LLARFUNKTION $ET ¤R I DETTA L¤GE INTE RIM LIGT ATT SOCIALTJ¤NSTEN B¥DE ¤R BEST¤LLARE OCH UTF¶RARE $ET ¤R B¤TTRE ATT BRYTA UT DE DELAR SOM UTF¶R MOTSVARANDE UPPGIFTER SOM FRIVILLIG ORGANISATIONERNA ) BEST¤LLARANSVARET ING¥R OCKS¥ MYNDIGHETSUPP GIFTERNA BLA ATT BESLUTA OM SOCIALBIDRAGSNIV¥ MM



&¶RSLAG  !RBETA F¶REBYGGANDE ) SOCIALTJ¤NSTENS BEST¤LLARFUNKTION B¶R OCKS¥ ING¥ ATT BEST¤LLA ELLER ORGANISERA DET F¶REBYGGANDE ARBETET $ET FINNS EN RAD EXEMPEL FR¥N KOMMUNER SOM INR¤TTAT MOBILA HJ¤LPTEAM ELLER EN VR¤KNINGSAKUT OCH D¤RMED KUNNAT HJ¤LPA PERSONER SOM ANNARS I ON¶DAN RISKERAR ATT F¶RLORA SINA HEM

&¶RSLAG  3T¤LL KRAV P¥ DE HEML¶SA MISSBRUKARNA 4RE FJ¤RDEDELAR AV DE HEML¶SA I 3VERIGE ¤R MISSBRUKARE -¥NGA G¥NGER VILL DE INTE UNDERKASTA SIG DE KRAV SOM ST¤LLS F¶R ATT KUNNA BEH¥LLA EN BOSTAD %LLER S¥ F¥R DE INTE BOSTAD D¤RF¶R ATT HYRESV¤R DARNA MISST¤NKER ATT DE INTE KOMMER ATT UPPFYLLA DESSA KRAV -¥NGA HEML¶SA HAR PENSION ELLER F¥R SJUKBIDRAG SOM ANV¤NDS DI REKT TILL INK¶P AV ALKOHOL ELLER NARKOTIKA -ED TANKE P¥ DE STORA KOSTNADER SOM MISSBRUKET LEDER TILL F¶R SAMH¤LLET ¤R DET RIMLIGT ATT BIDRAG ELLER ERS¤TTNINGAR FR¥N SOCIALF¶RS¤KRINGARNA TILL HEML¶SA MISSBRUKARE UTBETALAS AV SOCIALTJ¤NSTEN P¥ SAMMA VILLKOR SOM F¶R SOCIALBIDRAGEN $ET INNEB¤R ATT BIDRAG SKALL KUNNA H¥LLAS INNE OM DEN ENSKILDE V¤GRAR DELTA I BEHANDLING



 2¥DL¶S OM HEML¶SA

,AGOM TILL JUL F¥R HEML¶SHETEN STOR UPPM¤RKSAMHET ) STORSTADS PRESSEN ¥TERKOM MAN UNDER  ST¤NDIGT TILL FR¥GAN ) $AGENS .Y HETER FANNS MINST EN ARTIKEL VARJE M¥NAD UNDER ¥RET 5NDER H¶STEN DEBATTERADE 3TADSMISSIONENS ORDF¶RANDE !NTONIA *SON -¶RNER MED POLITIKER I EKONOMIPROGRAMMET 3UMMERAT I 46 OM SOCIAL TJ¤NSTENS ALLOKERING AV RESURSER OCH HUR EFFEKTIVT DESSA G¥VOMEDEL ANV¤NDS $E IDEELLA ORGANISATIONERNA BIDROG MED SINA MARKNADS F¶RINGSINSATSER TILL ATT H¥LLA FR¥GAN LEVANDE

#RESCENDO N¥DDES VID JUL D¥ SAMTLIGA RIKSMEDIA I ARTIKLAR OCH NYHETSS¤NDNINGAR BESKREV HUR SITUATIONEN S¥G UT F¶R DE HEML¶SA 0OLITIKER JAGADES F¶R BESKED OM HUR FR¥GAN SKULLE L¶SAS 2EGERING EN SVARADE MED ATT TILLS¤TTA EN KOMMITT© SOM SKALL VARA KLAR MED SITT BET¤NKANDE ¥R  +RING JUL ARRANGERADES OCKS¥ ETT ANTAL V¤L G¶RENHETSKONSERTER VILKET STARTADE EN DEBATT OM VILKA ARTISTER OCH K¤NDISAR SOM F¶RS¶KTE SL¥ MYNT AV DE HEML¶SAS SITUATION 0¥ 'RAND (OTELL I 3TOCKHOLM BJ¶DS DE HEML¶SA P¥ JULBORD GENOM FRIVILLIGA INSATSER AV BLA !LEXANDRA #HARLES %TT FLERTAL RESTAURANGER HADE OCKS¥ JULBORD F¶R DE HEML¶SA %N GRUPP UNGDOMAR GICK RUNT I AFF¤ RER OCH RESTAURANGER OCH TIGGDE IHOP MAT SOM SEDAN SERVERADES VID ETT TEMPOR¤RT SOPPK¶K VID -EDBORGARPLATSEN 0¥ SJ¤LVA JULAFTON HADE #AROLA OCH 2UNAR BJUDIT IN HEML¶SA TILL .+ F¶R MUSIK OCH MAT 3OM JULKLAPP FICK DE EN #$ SKIVA

RETS JULKLAPP I N¤RINGSLIVET VAR INTE N¥GOT FINT TILL ANST¤LLDA EL LER KUNDER ) ST¤LLET GICK PENGARNA JULEN  TILL IDEELLA ORGANISA TIONER %N DEL AV DEM KOM OCKS¥ MED NYA L¶SNINGAR F¶R ATT ¶KA SI NA INT¤KTER &R¤LSNINGSARM©N GAV TEX UT EN SOPPBOK D¤R INGEN SOPPA KOSTADE MER ¤N  KRONOR ATT LAGA "OKEN TRYCKTES I   EXEMPLAR OCH S¥LDES SLUT DIREKT



%FTER ¥RSSKIFTET DOG INTRESSET LIKA SNABBT $ET BEST¥ENDE INTRYC KET VAR ATT F¶R LITE RESURSER SATSADES P¥ HEML¶SA "¥DE REGERINGEN OCH M¥NGA KOMMUNER ANSLOG OCKS¥ SNABBT ¶KADE RESURSER TILL DE HEML¶SA

3KYDDET AV DE SVAGASTE GRUPPERNA TORDE H¶RA TILL V¤LF¤RDSSTATENS MEST PRIORITERADE UPPGIFTER $EN KRAFTIGA ¶KNINGEN AV ANTALET HEM L¶SA SOM SKEDDE FR¥N MITTEN P¥  TALET OCH TILL B¶RJAN P¥  TALET ST¤LLER VIKTIGA FR¥GOR OM V¤LF¤RDSPOLITIKENS INRIKTNING OCH EF FEKTIVITET 4YDER DET ¶KADE ANTALET HEML¶SA P¥ MISSTAG I V¤LF¤RDS POLITIKEN (UR KAN MISSTAGEN I S¥ FALL R¤TTAS TILL %LLER ¤R HEML¶SHET ETT OUNDVIKLIGT OCH ACCEPTABELT PRIS F¶R ATT UPPN¥ ANDRA V¤LF¤RDS M¥L

+UNSKAPERNA OM HEML¶SHETEN I FORSKNINGSLITTERATUREN OCH P¥ ANDRA H¥LL LIDER BRIST P¥ TILLF¶RLITLIGA DATA ) DENNA RAPPORT G¶RS ETT F¶RS¶K ATT UNDERS¶KA FR¥GORNA UTIFR¥N DET OFULLST¤NDIGA UNDERLAG SOM ¤ND¥ G¥R ATT F¥ FRAM 4ILL GRUND F¶R SLUTSATSERNA LIGGER EN GE NOMG¥NG AV FORSKNINGSLITTERATUREN EN KARTL¤GGNING AV HEML¶SHE TEN I 3VERIGE OCH I ANDRA L¤NDER SAMT EN UNDERS¶KNING AV SAMBAN DET MELLAN HEML¶SHET OCH F¶RH¥LLANDENA P¥ BOSTADSMARKNADEN BI DRAGSSYSTEMEN OCH SOCIALTJ¤NSTEN

 6AD VILL VI VETA

!NALYSER AV HEML¶SHET B¶RJAR OFTA MED FR¥GAN VILKA MISSF¶RH¥LLAN DEN SOM HAR UTL¶ST DEN ONDA SPIRAL SOM I SLUT¤NDAN HAR LETT TILL ATT EN M¤NNISKA BLIVIT HEML¶S $ET ¤R EMELLERTID INTE SJ¤LVKLART ATT DETTA ¤R DEN MEST RELEVANTA FR¥GAN ,¥T UTG¥NGSPUNKTEN F¶R ANALYSEN I ST¤LLET VARA FR¥GAN HUR H¶GT M¤NNISKAN V¤RDES¤TTER EN BOSTAD %KO NOMER HAR IBLAND BEHANDLAT DETTA V¤RDE SOM ENBART DEN HYRA ELLER BOSTADSKOSTNAD EN PERSON ¤R BEREDD ATT BETALA -EN H¤R SKALL ETT BREDARE SYNS¤TT ANL¤GGAS 4ILL HYRAN M¥STE N¤MLIGEN L¤GGAS EN RAD ANDRA ¥TAGANDEN 4ILL DESSA H¶R TEX ATT HYRAN SKALL BETALAS I TID ATT GRANNAR INTE F¥R ST¶RAS SAMT ATT BOSTADEN INTE F¥ F¶RST¶RAS ATT DET TAR TID OCH ENGAGEMANG ATT SKAFFA EN BOSTAD



-¤NNISKORNA SKULLE KUNNA RANGORDNAS I TERMER AV DEN ANSTR¤NG NING DE ¤R BEREDDA ATT G¶RA F¶R ATT F¥ OCH BEH¥LLA EN BOSTAD 3AM H¤LLET I VID BEM¤RKELSE ST¥R D¥ INF¶R UPPGIFTEN ATT DEFINIERA VILKA ANSTR¤NGNINGAR MAN SKALL KR¤VA F¶R ATT EN PERSON SKALL F¥ DISPONERA EN BOSTAD $ET SKALL V¤GAS IN VILKA KRAV SOM B¶R ST¤LLAS AV H¤NSYN TILL GRANNAR OCH F¶R ATT UNDVIKA SKADEG¶RELSE .¤R DET G¤LLER HYROR ¤R EN FAKTOR ATT EN ALLTF¶R L¥G HYRA KAN LEDA TILL ATT ALLOKERINGEN AV BOST¤DER BLIR FELAKTIG DVS DE SOM EN G¥NG KOMMIT ¶VER EN STOR BO STAD ALDRIG SL¤PPER DEN ¤VEN OM DE INTE HAR BEHOV AV DEN L¤NGRE $ESSUTOM UTG¶RS ST¶RRE DELEN AV HYRAN ELLER BOSTADSKOSTNADEN I DAG AV SKATTER %N L¤GRE BOSTADSHYRA BETYDER ATT ANDRA UTGIFTER INOM V¤LF¤RDEN M¥STE S¤NKAS ELLER SKATTERNA H¶JAS

$ETTA BETYDER ATT DET INTE ¤R SJ¤LVKLART ELLER ENS SANNOLIKT ATT KRAVEN ALLTID M¥STE S¤TTAS S¥ L¥GT ATT ALLA VILL HA EN EGEN BOSTAD ) SYNNERHET ¤R DET INTE SANNOLIKT ATT AVV¤GNINGEN MELLAN OLIKA SAM H¤LLSINTRESSEN SKULLE GE M¤NNISKOR N¥GON VILLKORSL¶S R¤TT ATT BEH¥LLA SIN BOSTAD VAD SOM ¤N H¤NDER $ET ¤R OMS¤TTNINGEN P¥ BOSTADS MARKNADEN SOM GER DEN B¤STA GARANTIN F¶R ATT DET G¥R ATT HITTA BO ST¤DER SOM PASSAR I OLIKA LIVSSKEDEN !TT DE SOM INTE L¤NGRE HAR ETT LIKA STORT BEHOV AV EN BOSTAD FRIVILLIGT V¤LJER ATT GE UPP DEN ELLER FLYTTAR TILL EN MINDRE ¤R F¶RUTS¤TTNINGEN F¶R ATT BOST¤DERNA SKALL R¤C KA TILL ALLA

$ET ¤R INTE ENS ALLTID S¤KERT ATT DET ¤R B¤ST F¶R DEN ENSKILDE ATT BEH¥LLA SIN BOSTAD ELLER VILLKORSL¶ST F¥ EN NY %N PERSON SOM BEFIN NER SIG DJUPT INNE I ETT SJ¤LVF¶RST¶RANDE MISSBRUK KAN EVENTUELLT MOTIVERAS ATT P¥B¶RJA BEHANDLING F¶RST D¥ BOSTADEN F¶RLORATS $ETTA ¤R OERH¶RT SV¥RT ATT AVG¶RA I ENSKILDA FALL OCH M¥STE V¤GAS MOT RIS KEN ATT F¶RLUSTEN AV BOSTADEN I ST¤LLET F¶RV¤RRAR PROBLEMEN

$ESSA ¶VERV¤GANDEN INNEB¤R ATT FR¥GAN VARF¶R M¤NNISKOR BLIR AV MED SINA HEM KANSKE ¤ND¥ INTE ¤R DEN MEST RELEVANTA N¤R DET G¤LLER ATT UTFORMA EN POLITIK MOT HEML¶SHET %N VIKTIGARE FR¥GA TOR DE VARA VARF¶R N¥GRA INTE HITTAR EN NY BOSTAD 6ARF¶R F¶RBLIR EN DEL SOM BLIR AV MED SINA HEM HEML¶SA



 &ORSKNING OM HEML¶SHETENS ORSAKER

$ET FINNS EN OMFATTANDE LITTERATUR OM ORSAKEN TILL HEML¶SHET -¥NGA STUDIER ¤R INRIKTADE P¥ VAD I INDIVIDENS F¶RH¥LLANDEN SOM LEDER TILL HEML¶SHET !NDRA ¤R INRIKTADE P¥ SAMH¤LLSF¶R¤NDRINGAR EL LER STRUKTURELLA F¶RKLARINGAR -¥NGA SAMMANFATTNINGAR ELLER ¶VER SIKTER AV DENNA LITTERATUR HAMNAR D¤RF¶R I SLUTSATSEN ATT HEML¶SHE TENS ORSAKER ¤R MYCKET KOMPLEXA ELLER SV¥R¶VERSK¥DLIGA





"LAND DE F¶RKLARINGSFAKTORER SOM PEKATS UT I FORSKNINGSLITTERA TUREN ¤R F¶RH¥LLANDENA P¥ BOSTADSMARKNADEN BRISTER I V¤LF¤RDSSYS TEMEN ARBETSL¶SHET L¥GA INKOMSTER BEGR¤NSAD ARBETSLIVSERFAREN HET DROGBEROENDE PSYKISK SJUKDOM KRIMINALITET MISSANPASSNING ALIENERING FR¥N SAMH¤LLET OCH UTVECKLINGEN AV SUBKULTURER

-YCKET AV FORSKNINGSLITTERATUREN HAR SITT URSPRUNG I 53! OCH SLUTSATSERNA ¤R D¤RF¶R INTE ALLTID DIREKT ¶VERF¶RBARA ) I 53! SAKNAS BLA SOCIALBIDRAG F¶R ENSAMST¥ENDE VILKET INNEB¤R ATT ARBETSL¶SHET OCH L¥GA INKOMSTER KAN FRAMST¥ SOM BETYDLIGT VIKTIGARE F¶RKLA RINGAR TILL HEML¶SHET D¤R



) AMERIKANSKA STUDIER BETONAS ANDRA F¶R

KLARINGAR S¥SOM MISSBRUK AVINSTITUTIONALISERING AV PSYKV¥RDEN OCH KANSKE FRAMF¶R ALLT ATT BOSTADSMARKNADEN INTE TILLR¤CKLIGT SNABBT ANPASSAT SIG TILL DEN SNABBA ¶KNINGEN I ANTALET ENSAM HUSH¥LL



4ILL EN STOR DEL BEROR DENNA SKENBARA KOMPLEXITET EMELLERTID P¥ ATT FR¥GAN INTE PRECISERATS TILLR¤CKLIGT $ETTA KAN ILLUSTRERAS MED ETT EXEMPEL !NTA ATT EN PERSON BLIR HEML¶S TILL F¶LJD AV ATT HUSET BRIN NER NER .U SKULLE EN RAD ORSAKER TILL HEML¶SHET KUNNA LYFTAS FRAM SOM ALLA I TEKNISK MENING ¤R RIKTIGA (USET KANSKE VAR F¶R L¤TTAN



3E TEX 3W¤RD 	 F¶R EN OMFATTANDE GENOMG¥NG AV FORSKNINGS LITTERATUREN



3E TEX 1UIGLEY 	 F¶R EN DISKUSSION AV ¶KANDE INKOMSTKLYFTOR SOM F¶RKLARING TILL HEML¶SHET



$ETTA VISAS TEX AV 3HLAY OCH 2OSSI 	 I EN GENOMG¥NG AV ETT  TAL HEML¶SHETSSTUDIER



T¤NDLIGT "RANDVARNAREN VAR UR FUNKTION (US¤GARENS ALKOHOLPRO BLEM BIDROG TILL ATT CIGARETTFIMPEN HAMNADE P¥ KUDDEN 3EPARATIO NEN FR¥N FAMILJEN GJORDE ATT INGEN ANNAN FANNS I HUSET OCH KUNDE UPPT¤CKA BRANDEN I TID (USET L¥G DESSUTOM F¶R L¥NGT FR¥N BRAND STATIONEN

5PPENBARLIGEN FINNS DET EN KOMPLEX ORSAKSKEDJA SOM I DETTA EXEMPEL LETT FRAM TILL HEML¶SHET ) SJ¤LVA VERKET FINNS EN LIKA KOM PLEX ORSAKSKEDJA BAKOM VARJE FALL AV HEML¶SHET $ET ¤R D¤RF¶R KAN SKE INTE F¶RV¥NANDE ATT FORSKNINGSLITTERATUREN OM HEML¶SHET ¤R FYLLD AV INTERNA STRIDER D¤R EN FORSKARE LYFTER FRAM DEN ENA ORSAKEN I ORSAKSKEDJAN SOM MER BETYDELSEFULL MEDAN N¤STA VILL LYFTA FRAM EN ANNAN L¤NK I ORSAKSKEDJAN



$ET ¤R HELLER INTE F¶RV¥NANDE ATT

M¥NGA ¶VERSIKTER AV FORSKNINGSLITTERATUREN LANDAR I DEN SV¥RGE NOMTR¤NGLIGA KOMPLEXITETEN SOM ENDA SAMMANFATTANDE SLUTSATS

&OKUSERINGEN P¥ DEN INVECKLADE H¤NDELSEKEDJA SOM LEDER FRAM TILL HEML¶SHET HAR OCKS¥ IBLAND LETT TILL N¥GOT KRYSTADE F¶RKLARINGAR AV HEML¶SHETENS ORSAKER %TT EXEMPEL FINNS I EN STUDIE AV 3OSIN 	 SOM J¤MF¶R F¶REKOMSTEN AV ALKOHOLISM OCH PSYKISKT SJUK DOM HOS HEML¶SA SOM BES¶KT ETT SOPPK¶K MED ICKE HEML¶SA SOM BES¶KT SAMMA SOPPK¶K 3KILLNADEN MELLAN GRUPPERNA BEFANNS VARA OBETYDLIG $¤RAV DRAR 3OSIN SLUTSATSEN ATT ALKOHOLISM OCH PSYKISKT SJUKDOM INTE ¤R F¶RKLARINGAR TILL HEML¶SHET ) ST¤LLET FANNS F¶RKLA RINGAR BLA ATT HITTA I VILKA SOM HADE HAMNAT I BR¥K MED SIN SAMBO SOM TIDIGARE F¶RS¶RJT DEM

(UR ENSIDIG DEN SORTENS ANALYS ¤R F¶RST¥S OM MAN ¥TERG¥R TILL DET TIDIGARE BESKRIVNA EXEMPLET OM HUSET SOM BRANN NER !NTA ATT EN RISKGRUPP IDENTIFIERAS AV HUS I FAROZONEN F¶R BRAND VILKA ¤R L¤TTAN T¤NDLIGA SAKNAR BRANDVARNARE LIGGER L¥NGT FR¥N BRANDSTATIONEN HUS¤GARENS ALKOHOLVANOR OSV 3EDAN J¤MF¶RS DE HUS SOM FAKTISKT BRANN NER MED DE KVARST¥ENDE I RISKGRUPPEN -AN SKULLE D¥ DRA SLUTSATSEN ATT DET INTE FANNS N¥GON SKILLNAD MELLAN NERBRUNNA OCH KVARST¥ENDE HUS N¤R DET G¤LLER ANT¤NDLIGHETEN BRANDVARNARE AV ST¥NDET TILL BRANDSTATIONEN SAMT HUS¤GARENS



%XEMPEL P¥ STUDIER SOM F¶RKLARAR HEML¶SHET I TERMER AV DESSA KOMPLEXA ORSAKSKEDJOR ¤R 2USSEL 	



ALKOHOLVANOR $EN ENDA F¶RKLARINGEN SOM J¤MF¶RELSEN SKULLE LEDA TILL ¤R ATT HUS¤GAREN R¶KTE I S¤NGEN

%XEMPLET ILLUSTRERAR ATT EN ALLTF¶R SN¤V FOKUSERING P¥ EN H¤NDEL SEKEDJA L¤TT SKYMMER DE MERA GRUNDL¤GGANDE F¶RKLARINGSFAKTO RERNA $EN VIKTIGASTE POLICYFR¥GAN ¤R INTE N¶DV¤NDIGTVIS HUR M¤N NISKOR BLIR AV MED SINA HEM 6ARF¶R DE SOM INTE HAR N¥GOT HEM INTE F¥R ETT HEM KAN VARA MER AVG¶RANDE

3AMMANFATTNINGSVIS SER VI GODA SK¤L ATT L¤MNA DEN DELEN AV FORSKNINGSLITTERATUREN D¤RH¤N SOM F¶RLORAR SIG I DETALJER OM HUR M¤NNISKOR BLIR AV MED SINA HEM ) ST¤LLET BYGGER V¥R STUDIE P¥ F¶L JANDE UTG¥NGSPUNKTER

  • $EN I POLICYSAMMANHANG VIKTIGASTE FR¥GAN ¤R VARF¶R M¤NNISKOR INTE HITTAR NYA HEM SNARARE ¤N VARF¶R DE HAR BLIVIT AV MED SINA HEM
  • $ET KAN FINNAS M¥NGA BAKGRUNDSFAKTORER SOM BIDRAR TILL ATT HEML¶SA INTE HITTAR NYA HEM 5R POLICYSYNPUNKT ¤R EMELLERTID DE RELEVANTA SOM KAN OCKS¥ KAN P¥VERKAS AV POLITIKEN
  • -¥NGA T¤NKBARA ¥TG¤RDER MOT HEML¶SHET HAR ETT PRIS F¶R ANDRA DELAR AV V¤LF¤RDEN $ET ¤R INTE P¥ F¶RHAND GIVET ATT DE KRAV SOM ST¤LLS P¥ INDIVIDEN F¶R ATT F¥ EGET BOENDE SKALL S¤TTAS S¥ L¥GA ATT ALLA HEML¶SA VILL ELLER KAN F¥ EGEN BOSTAD



 (EML¶SHETEN TILLBAKA I 3VERIGE

(EML¶SHET ¤R INGEN NY F¶RETEELSE I 3VERIGE .¤R 3VERIGE VAR ETT AV %UROPAS FATTIGASTE L¤NDER VAR OCKS¥ HEML¶SHETEN OMFATTANDE



5N

DER  OCH  TALEN MINSKADE HEML¶SHETEN I M¥NGA L¤NDER 3VERIGE VAR UNDER DEN PERIODEN ETT AV V¤RLDENS RIKASTE L¤NDER $¤R MED FANNS EKONOMISKT UTRYMME F¶R ATT BYGGA BOST¤DER ERS¤TTA IN STITUTIONSV¥RD MED ANDRA BEHANDLINGSFORMER SAMTIDIGT SOM ARBETS L¶SHETEN VAR L¥G

(EML¶SHETEN ANS¥GS N¤ST INTILL UTROTAD UNDER PERIODEN   F¶R ATT D¤REFTER ¥TERUPPKOMMA I NY FORM $EN NYA HEML¶SHETEN SOM UPPST¥TT SEDAN MITTEN AV  TALET P¥ST¥S IBLAND SKILJA SIG FR¥N DEN TIDIGARE $EN S¤GS HA SPRITT SIG I STORST¤DERNA OCH BLIVIT MER SYNLIG &¶REST¤LLNINGEN OM DEN NYA HEML¶SHETEN KOPPLAS OFTA IHOP MED DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN !TT 3VERIGE F¶RLORAT SIN T¤TPLATS BLAND RIKA L¤NDER HAR G¥TT HAND I HAND MED ¶KAD ARBETSL¶S HET MINSKAT BOSTADSBYGGANDE OCH NEDDRAGNINGAR I EN DEL AV DE OF FENTLIGA V¤LF¤RDSSYSTEMEN



$EN NYA HEML¶SHETEN P¥ST¥S OCKS¥ BE

RO P¥ NEDL¤GGNINGEN AV MENTALSJUKHUSEN SAMTIDIGT SOM ANTALET PLATSER P¥ H¤RB¤RGEN I 3VERIGE .ORGE OCH &INLAND MINSKATS



) RAPPORTEN $E BOSTADSL¶SAS SITUATION I 3VERIGE 	 KONSTATERADE 3OCIALSTYRELSEN ATT DET I MARS  FANNS TOTALT SETT



(EML¶SHETENS HISTORISKA UTVECKLING BESKRIVS UTF¶RLIGT TEX I 3W¤RD 	



$ESSA F¶RKLARINGAR TILL DEN NYA HEML¶SHETEN LIGGER N¤RA FATTIGDOMS OCH LEVNADSNIV¥FORSKNINGENS DISKUSSION OM EN NY FATTIGDOM  $EN NYA HEM L¶SHETEN KNYTS OCKS¥ TILL UTSLAGNINGEN FR¥N ARBETSMARKNADEN DVS L¥NGTIDS ARBETSL¶SA OCH M¥NGA GRUPPERS SVAGA ST¤LLNING P¥ BOSTADSMARKNADEN 3AHLIN 	



3E TEX Nordentoft (1993).



N¤RMARE   HEML¶SA PERSONER I LANDET VARAV H¤LFTEN I 3TOCK HOLM '¶TEBORG OCH -ALM¶ 3LUTSATSEN DROGS ATT HEML¶SHETEN VAN LIGTVIS VAR F¶RKNIPPAD MED ALLVARLIGA SOCIALA OCH MEDICINSKA PRO BLEM OCH M¥NGA AV DE HEML¶SA HADE SV¥RT ATT F¥ SINA BEHOV TILL GODOSEDDA

) DETTA KAPITEL REDOVISAS EN UPPF¶LJNING SOM VI GENOMF¶RT AV DE HEML¶SAS ANTAL OCH SAMMANS¤TTNING UNDER V¥REN 

 6AD ¤R HEML¶SHET

%N VIKTIG ORSAK TILL ATT OLIKA UPPSKATTNINGAR AV ANTALET HEML¶SA GER OLIKA RESULTAT ¤R ATT MAN DEFINIERAR HEML¶SHET P¥ OLIKA S¤TT

$ET VANLIGASTE I SVENSKA UNDERS¶KNINGAR HAR VARIT ATT MAN SOM HEML¶S DEFINIERAT PERSONER UTAN EGEN BOSTAD SOM VARIT I KONTAKT MED OLIKA VERKSAMHETER F¶R HEML¶SA ) 3OCIALSTYRELSENS UNDERS¶K NING R¤KNADES TEX PERSONER SOM SAKNAR EGEN ELLER F¶RHYRD BOSTAD OCH SOM INTE BOR I N¥GOT STADIGVARANDE INNEBOENDEF¶RH¥LLANDE SAMT ¤R H¤NVISADE TILL TILLF¤LLIGA BOENDEALTERNATIV ELLER ¤R UTELIGGARE

4ILL DE HEML¶SA R¤KNAS S¥LEDES PERSONER SOM BOR P¥ INSTITUTIO NER ELLER H¤RB¤RGEN OCH SOM INTE HAR N¥GON BOSTAD ORDNAD VID EN EVENTUELL UTSKRIVNING 4ILL DE HEML¶SA R¤KNAS OCKS¥ PERSONER SOM TILLF¤LLIGT BOR HOS KOMPISAR ELLER BEKANTA $¤REMOT R¤KNAS INTE PER SONER SOM HYR I ANDRA HAND ELLER BOR INNEBOENDE HOS N¥GON ANH¶ RIG 'RUPPER SOM BRUKAR R¤KNAS TILL HEML¶SA ¤R F¶LJANDE

  • 5TELIGGARE DVS PERSONER SOM SOVER UTOMHUS ELLER I TUNN LAR K¤LLARUTRYMMEN ELLER LIKNANDE
  • "OENDE P¥ H¤RB¤RGEN I OFFENTLIG ELLER PRIVAT REGI
  • "OENDE P¥ UNGKARLSHOTELL ELLER ANDRA BOST¤DER AV TYDLIGT TILLF¤LLIG KARAKT¤R
  • "OENDE P¥ HOTELLRUM ELLER I ANDRA TYPER AV KATEGORIHUS



  • )NTAGNA P¥ INSTITUTIONER F¶R V¥RD OCH BOENDE SOM SAKNAR BOSTAD VID UTSKRIVNING
  • 4ILLF¤LLIGT BOENDE HOS KOMPISAR

$ENNA DEFINITION AV HEML¶SA FOKUSERAR P¥ GRUPPER SOM ¤R K¤N DA AV MYNDIGHETERNA ELLER AV DE FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA OCH UT G¥R FR¥N EN RIMLIG BED¶MNING AV ATT DET INTE G¥R ATT M¤TA HEML¶SA SOM INTE ¤R K¤NDA F¶R MYNDIGHETER ELLER ORGANISATIONERNA -EN KONSEKVENSEN BLIR ATT 3OCIALSTYRELSENS DEFINITION OCH M¤TNING SNA RAST B¶R SES SOM EN NEDRE GR¤NS F¶R ANTALET HEML¶SA SOM AV FLERA SK¤L KAN VARA EN KRAFTIG UNDERSKATTNING AV ANTALET HEML¶SA BLA I F¶LJANDE AVSEENDEN



 4ILLF¤LLIGT BOENDE HOS KOMPISAR ¤R PERSONER SOM OFTA INTE

HAR KONTAKT MED MYNDIGHETER ELLER FRIVILLIGA ORGANISATIO NER $E R¤KNAS D¥ INTE I KARTL¤GGNINGEN 3KULLE MAN R¤KNA M¤NNISKOR SOM ¤R OFRIVILLIGT TR¥NGBODDA ELLER I ANDRA HANDSBOENDE SKULLE MAN KOMMA TILL MYCKET ST¶RRE TAL %NLIGT "OSTADSF¶RMEDLINGEN I 3TOCKHOLM FINNS TEX   TR¥NGBODDA OCH BOSTADSL¶SA FAMILJER OCH   BOSTADS L¶SA ENSAMST¥ENDE I 3TOCKHOLM



 5TL¤NDSKA HEML¶SA SOM RISKERAR ATT UTVISAS UNDVIKER

MYNDIGHETER OCH R¤KNAS D¤RF¶R INTE MED I KARTL¤GGNINGEN 5NDER  OCH  TALEN HAR TV¥ NYA S¥DANA GRUPPER TILLKOMMIT $EN ENA BEST¥R AV PERSONER SOM TILLF¤LLIGT AR BETAR ILLEGALT I 3VERIGE $EN ANDRA GRUPPEN AV FLYKTINGAR SOM ANS¶KT OM FLYKTINGSTATUS MEN NEKATS UPPEH¥LLSTILL ST¥ND OCH FORTS¤TTER ATT LEVA G¶MMA SIG I 3VERIGE %NBART DEN SENARE GRUPPEN BER¤KNAS UPPG¥ TILL MER ¤N  PER SONER



$ET FINNS OCKS¥ FARH¥GOR ATT DET SKETT EN ¶VERSKATTNING AV ANTALET HEML¶ SA PGA EN DUBBELR¤KNING %N OCH SAMMA PERSON KAN UNDER KORT TID VIS TAS S¥V¤L P¥ H¤RB¤RGEN SOM P¥ ANDRA INSTITUTIONER F¶R V¥RD OCH BOENDE -AN HAR EN MYCKET STOR RUNDG¥NG INOM V¥RDAPPARATEN $UBBELR¤KNINGS PROBLEMET HAR EMELLERTID UNDVIKITS GENOM ATT KONTROLLERA INDIVIDENS INI TIALER OCH F¶DELSEDAG OCH GENOM ATT V¤LJA EN SPECIFIK TIDPUNKT F¶R REGISTRE RINGEN AV HEML¶SA



3E WWWBOSTAD3TOCKHOLMSE



 $ET ¤R OKLART VART PERSONER SOM BOR I HUSVAGNAR B¥TAR

KOLONISTUGOR KLUBBLOKALER OCH ARBETSPLATSER R¤KNAS  3OCIALSTYRELSENS UNDERS¶KNING G¶RS UNDER VINTERN "¥DE

HEML¶SHETEN OCH I SYNNERHET UTELIGGANDET TORDE VARA BE TYDLIGT H¶GRE UNDER SOMMAREN  %N RAD STUDIER VISAR ATT OMS¤TTNINGEN AV DE HEML¶SA ¤R

H¶G $ET ¤R D¤RF¶R ETT MYCKET ST¶RRE ANTAL PERSONER SOM N¥GON G¥NG UNDER ETT ¥R VARIT HEML¶SA 3W¤RD 	 VI SAR TEX ATT DET ENDAST ¤R   AV DEM SOM BOR P¥ H¤RB¤R GEN SOM BOR D¤R MER ¤N NIO M¥NADER (ELA   VISTADES D¤R H¶GST EN M¥NAD

-ETODEN I V¥R M¤TNING )NOM RAMEN F¶R DENNA STUDIE HAR ETT ANTAL KOMMUNER UNDERS¶KTS I B¶RJAN AV ¥R  $ET FINNS N¥GRA METODM¤SSIGA SKILLNADER MELLAN V¥R KARTL¤GGNING OCH 3OCIALSTYRELSENS MEN DE HAR SANNOLIKT INGEN STOR KVANTITATIV BETYDELSE

6¥R UNDERS¶KNING GENOMF¶RDES I  AV DE ST¶RSTA KOMMUNERNA $ESSA SVARAR F¶R UNGEF¤R   AV DET TOTALA ANTALET HEML¶SA &¶R ¤NDRINGSTENDENSER I DESSA KOMMUNER BORDE D¤RF¶R F¥NGA F¶R¤ND RINGAR I TOTALSIFFRORNA N¥GORLUNDA V¤L

) RESPEKTIVE KOMMUN FICK DEN TJ¤NSTEMAN SOM HADE ANSVAR F¶R HEML¶SHETSFR¥GOR SVARA P¥ EN ENK¤T %NK¤TEN F¶LJDES UPP AV TELE FONINTERVJUER 6ID INTERVJUERNA KLARGJORDES OCKS¥ ATT RESPEKTIVE PERSON F¶RST¥TT ALLA FR¥GOR OCH TOLKAT DEM R¤TT

6¥R UNDERS¶KNING GENOMF¶RDES UNGEF¤R VID SAMMA TIDPUNKT P¥ ¥RET SOM 3OCIALSTYRELSENS 3OCIALSTYRELSEN HAR REKVIRERAT UPPGIFTER OM VARJE HEML¶S MEDAN VI ENBART BETT KOMMUNER OM EN TOTALSIFF RA $ET ¤R DOCK SANNOLIKT ATT KOMMUNERNA ANV¤NDER SIG AV SAMMA SIFFRA I B¥DA KARTL¤GGNINGARNA %TT SK¤L ATT TRO DETTA ¤R ATT VI FR¥GADE KOMMUNERNA EFTER  ¥RS SIFFROR OCKS¥ VILKA N¤RA MATCHADE 3OCIALSTYRELSENS F¶R RESPEKTIVE KOMMUN

3OCIALSTYRELSEN HAR SJ¤LV ¤NDRAT SIN DEFINITIONEN I DEN M¤TNING SOM UTF¶RS  J¤MF¶RT MED DEN SOM GJORDES  6ID  ¥RS



M¤TNING GJORDES INTE HELT TYDLIGT I VILKEN M¥N BOENDE P¥ F¤NGELSER OCH ANDRA INSTITUTIONER SKULLE R¤KNAS TILL DE HEML¶SA 6ID  ¥RS R¤KNING ANGAVS ATT ENBART DE SKULLE R¤KNAS SOM HADE MINDRE ¤N TRE M¥NADER KVAR INNAN DE SKULLE SKRIVAS UT ) DEN M¥N KOMMUNERNA ANV¤NDER SAMMA SIFFROR VID B¥DA M¤TNINGARNA S¥ P¥VERKAS OCKS¥ V¥RA SIFFROR AV DETTA F¶RTYDLIGANDE

$ESSA METODSKILLNADER ¤R EMELLERTID SM¥ I F¶RH¥LLANDE TILL DE STORA LUCKOR I DEFINITIONEN SOM TIDIGARE DISKUTERATS 3IFFRORNA KAN D¤RF¶R KNAPPAST ANV¤NDAS F¶R ATT M¤TA SM¥ F¶R¤NDRINGAR UTAN KAN I B¤STA FALL GE EN BILD AV DE STORA DRAGEN

 (UR M¥NGA ¤R DE HEML¶SA

5NDERS¶KNINGAR I 3TOCKHOLMSREGIONEN D¤R MAN TIDIGARE SYSTEMA TISKT F¶RS¶KT ATT UPPSKATTA ANTALET HEML¶SA TYDER P¥ ATT ANTALET SJUN KIT KRAFTIGT FR¥N  TALET FRAM TILL  TALETS MITT -YCKET TYDER P¥ ATT EN KRAFTIG ¶KNING SKETT FR¥N OCH MED B¶RJAN P¥  TALET

$EN BILDEN BEKR¤FTAS AV EN UNDERS¶KNING AV HEML¶SHETEN I -ALM¶ SOM SAMMANFATTAS I TABELL  3W¤RD 	 ) UNDERS¶K NINGEN HAR HEML¶SA SOM BOR P¥ HOTELL H¤RB¤RGEN OCH SPECIALKON TRAKT TAGITS MED

4ABELL  5TVECKLINGEN AV LOGIMARKNADEN OCH DEN SEKUND¤RA BOSTADSMARKNADEN I -ALM¶

R !NTALET PLATSER PER  INV            

+¤LLA 3W¤RD 	 S 

3OM SYNES L¥G HEML¶SHETEN  P¥ EN TREDJEDEL AV NIV¥N S¥V¤L  SOM  R  VAR ANTALET HEML¶SA H¶GST %FTERSOM UT VECKLINGEN I B¥DE 3TOCKHOLM OCH -ALM¶ VISAR EN LIKARTAD BILD OCH



DESSA ST¤DER SAMTIDIGT HAR EN STOR ANDEL AV 3VERIGES HEML¶SA ¤R DET SANNOLIKT ATT DENNA BILD OCKS¥ ¤GER GILTIGHET F¶R UTVECKLINGEN AV ANTALET HEML¶SA I HELA 3VERIGE

5TVECKLINGEN UNDER  TALET ) 3OCIALSTYRELSENS KARTL¤GGNING ¥R  R¤KNADES   HEML¶SA ) DE KOMMUNER SOM ING¥R I V¥R UPPF¶LJNING FINNS CA   AV DET TO TALA ANTALET HEML¶SA SE TABELL 	

4ABELL  (UR M¥NGA HEML¶SA FINNS I ER KOMMUN (UR M¥NGAFANNS 

!NTAL HEML¶SA

+OMMUNER   3TOCKHOLM     '¶TEBORG    -ALM¶   5PPSALA   ,INK¶PING   REBRO   .ORRK¶PING   (ELSINGBORG   5ME¥   +ARLSTAD   6¤XJ¶   ,ULE¥



  

4OTALT     !NM 5PPGIFTEN KOMMER FR¥N KARTL¤GGNING AV &O5 ENHETENS UNDERS¶K NING  .Y UNDERS¶KNING G¶RS I ¥R -ALM¶S DEFINITION AV HEML¶SHET 3AMTLIGA PERSONER SOM OFRIVILLIGT SAKNAR EGEN BOSTAD OCH SOM UTTRYCKER DETTA SOM ETT PROBLEM VID KONTAKT MED SOCIALTJ¤NSTEN +ARTL¤GGNING GJOR DES OKTOBER  5PPGIFTEN KOMMER FR¥N KARTL¤GGNING V¥REN  )NGEN F¶R¤NDRING ANSES HA SKETT %FTERSOM H¤LFTEN AV KOMMUNERNA INTE K¤NDE TILL ANTALET HEML¶SA  HAR UPPGIFTERNA FR¥N 3OCIALSTYRELSENS UNDERS¶KNING FR¥N SAMMA ¥R ANV¤NTS

*¤MF¶RELSEN TYDER P¥ ATT ANTALET HEML¶SA HAR STABILISERATS UNDER  TALET ELLER RENT AV MINSKAT N¥GOT $ETTA ¤R GANSKA ANM¤RK NINGSV¤RT MED TANKE P¥ UPPM¤RKSAMHETEN SOM HEML¶SHETENS ¥TER KOMST I 3VERIGE HAR R¤NT ) VILKEN M¥N DETTA BEROR P¥ BRISTER I V¤L



F¤RDSSYSTEMEN ELLER P¥ DEN KRAFTIGA ¶KNINGEN AV ARBETSL¶SHETEN HYRESH¶JNINGARNA OCH SKATTEH¶JNINGARNA SAMT NEDDRAGNINGEN AV DE OFFENTLIGA V¤LF¤RDSSYSTEMEN UNDER  TALET ¥TERKOMMER VI TILL L¤NGRE FRAM I RAPPORTEN

 6ILKA ¤R HEML¶SA

!V V¥R KARTL¤GGNING FRAMG¥R ATT ANDELEN KVINNOR HAR ¶KAT N¥GOT FR¥N   ¥R  TILL   $¤RTILL F¥R BEAKTAS ATT DET BLAND KVIN NOR KAN FINNAS EN ST¶RRE DOLD HEML¶SHET TEX TEX KVINNOR SOM I BRIST P¥ BOSTAD PROSTITUERAR SIG F¶R ATT F¥ OCH KUNNA BETALA HYRAN F¶R EN BOSTAD -EDEL¥LDERN ¤R NU SOM D¥ UNDER  ¥R (EML¶SA KVINNOR ¤R I GENOMSNITT YNGRE ¤N HEML¶SA M¤N 5TL¤NDSKA MEDBORGARE ¤R N¥GOT ¶VERREPRESENTERADE

-ISSBRUK BLAND HEML¶SA )  ¥RS KARTL¤GGNING HADE  AV DE HEML¶SA DOKUMENTERADE MISSBRUKSPROBLEM TABELL 	 !NDELEN HEML¶SA MED NARKOTIKA PROBLEM VAR ENLIGT 3OCIALSTYRELSEN ¥R  ST¶RRE ¤N VAD SOM FRAM G¥TT AV TIDIGARE STUDIER $ETTA STYRKER DEN BILD SOM OCKS¥ KOMMIT FRAM I ANDRA UNDERS¶KNINGAR OCH SOM TYDER P¥ ETT ¶KANDE KOMBI NATIONSMISSBRUK AV ALKOHOL OCH NARKOTIKA BLAND DE MEST UTSATTA GRUPPERNA 3L¥R MAN SAMMAN DEN GRUPP D¤R DET RAPPORTERAS ETT P¥ G¥ENDE MISSBRUK MED DEM SOM ANGES SOM MISSBRUKSFRIA MEN BE FINNER SIG P¥ OLIKA INSTITUTIONER F¶R MISSBRUKARV¥RD BLIR TOTALSIFFRAN   ELLER   AV SAMTLIGA



4ABELL  $OMINERANDE MISSBRUK ENLIGT 3OCIALSTYRELSEN  $OMINERANDE MISSBRUK !NTAL !NDEL DEN SENASTE M¥NADEN PERSONER  !LKOHOL    4 SPRIT   .ARKOTIKA    ,¶SNINGSMEDEL   4ABLETTER   -ETADON   )NGET MISSBRUK    !NNAT ALTERNATIV   5PPGIFT SAKNAS   4OTALT   

6¥R UPPF¶LJNING PEKAR P¥ ATT ANDELEN MED MISSBRUKSPROBLEM SNARAST BLIVIT ¤NNU ST¶RRE TABELL 	

4ABELL  (UR STOR DEL I PROCENT ANSER NI HA DROGPROBLEM

+OMMUNER

-¤N MED DROGPROBLEM



+VINNOR MED DROGPROBLEM



3TOCKHOLM   '¶TEBORG   -ALM¶   5PPSALA MAJORITETEN MAJORITETEN ,INK¶PING  N¤RMARE  REBRO   .ORRK¶PING   (ELSINGBORG   5ME¥   +ARLSTAD   6¤XJ¶   ,ULE¥

4OTALT









%N M¶JLIG F¶RKLARING SOM HAR N¤MNTS TILL DENNA ¶KNING AV ANTA LET MISSBRUKARE ¤R ATT F¤RRE MISSBRUKARE V¥RDAS P¥ INSTITUTIONER !NTALET P¥B¶RJADE BEHANDLINGAR HAR MINSKAT SEDAN SLUTET AV 



TALET S¤RSKILT EFTER ¥R 



-EN BILDEN ¤R SPLITTRAD EFTERSOM BE

HANDLINGARNA I VARJE FALL I ETT SKEDE RUNT  BLEV L¤NGRE OCH FLER BEHANDLAS I ¶PPENV¥RDEN

!TT EN STOR ANDEL AV HEML¶SA ¤R MISSBRUKARE M¥STE INTE N¶D V¤NDIGTVIS BETYDA ATT MISSBRUKET ¤R ORSAKEN TILL HEML¶SHETEN %N ANTAL FORSKARE HAR EMFATISKT ARGUMENTERAT ATT S¥ INTE ¤R FALLET ) KA PITEL  HAR EMELLERTID REDAN VISATS ETT EXEMPEL P¥ EN S¥DAN FORSKARE SOM DRAGIT ENSIDIGA SLUTSATSER AV SIN EGEN UNDERS¶KNING



VEN

ANDRA ARGUMENT SOM HAR ANF¶RTS ¤R KNAPPAST ¶VERTYGANDE I VARJE FALL INTE I SVENSKT SAMMANHANG 4IMMER %ITZEN OCH 4ALLEY 	 H¤VDAR TEX ATT DET INTE FINNS N¥GRA BEL¤GG F¶R ATT ALKOHOLISM ¤R VANLIGARE BLAND HEML¶SA ¤N ICKE HEML¶SA SAMT ATT HEML¶SA INTE HAR R¥D ATT DRICKA "¥DE P¥ST¥ENDEN KAN HA ST¶RRE RELEVANS I 53! MEN ¤R UPPENBART FELAKTIGA I SVENSKT SAMMANHANG

$¤RTILL ANF¶RS ATT DROGPROBLEMEN I SIG KAN HA M¥NGA ANDRA UN DERLIGGANDE ORSAKER "LAND ANNAT KAN DROGPROBLEMEN HA SKAPATS ELLER F¶RV¤RRATS AV HEML¶SHETEN ELLER DEN PROCESS SOM LETT TILL HEM L¶SHET





"¥DA DESSA ARGUMENT KAN VARA RIKTIGA I SIG -EN SOM

FRAMH¥LLITS TIDIGARE HAR DESSA ARGUMENT ST¶RRE B¤RING P¥ FR¥GAN VARF¶R M¤NNISKOR BLIR AV MED SINA HEM ¤N P¥ DEN I DETTA SAMMAN HANG RELEVANTA POLICYFR¥GAN VARF¶R EN LITEN ANDEL AV DE SOM BLIR AV MED SINA HEM INTE HITTAR NYA HEM $EN SENARE FR¥GAN F¥R ETT TYDLIGT



%NBART MELLAN  OCH  MINSKADE ANTALET TV¥NGSINTAGNA MED   OCH ANTALET FRIVILLIGA MED   ENLIGT 3OCIALSTYRELSEN 	



3OSIN 	 ARGUMENTERAR ATT LIKA STOR ALKOHOLISM BLAND HEML¶SA J¤M F¶RT MED EN RISKGRUPP SKULLE BEL¤GGA ATT ALKOHOLISM INTE ¤R EN BIDRAGANDE ORSAK TILL HEML¶SHET



4IMMER %ITZEN OCH 4ALLEY 	 ARGUMENTERAR OCKS¥ ATT HEML¶SA OF TARE HAR ALKOHOLPROBLEM ¤N ANDRA FATTIGA GRUPPER VILKET DE MENAR ST¶DER TESEN ATT DET ¤R HEML¶SHET SOM LEDER TILL ALKOHOLPROBLEM $E F¶RSUMMAR EMELLERTID ATT P¥PEKA ATT DETTA OCKS¥ TV¤RTOM KAN TOLKAS S¥ ATT ALKOHOLPRO BLEMEN LEDER TILL HEML¶SHET ) SJ¤LVA VERKET MOTS¤GER DENNA OBSERVATION DE EGNA OVAN REDOVISADE ARGUMENTEN ATT HEML¶SA INTE HAR ALKOHOLPRO BLEM OFTARE ¤N ANDRA GRUPPER OCH INTE HAR R¥D HELLER /BSERVATIONEN MOT S¤GER DESSUTOM ETT ANNAT DEN ARGUMENTATION SOM TEX 3OSIN 	 F¶R VILKET REDOVISATS I FOTNOT 



SVAR I DE OVAN REDOVISADE SIFFRORNA -ISSBRUK TYCKS VARA ETT UTM¤R KANDE DRAG F¶R M¤NNISKOR SOM INTE HITTAR NYA HEM

0SYKISK SJUKDOM BLAND HEML¶SA %NLIGT 3OCIALSTYRELSEN VAR ANDELEN HEML¶SA SOM BED¶MTS LIDA AV PSYKISKA ST¶RNINGAR AV DE HEML¶SA ¥R EN H¶GRE ¤N VAD MAN FUNNIT VID TIDIGARE INVENTERINGAR "ED¶MNINGEN AV HUR M¥NGA SOM ANSETTS VARA I BEHOV AV PSYKIATRISK V¥RD ELLER OMV¥RDNAD HAR GJORTS AV SOCIALTJ¤NSTPERSONAL ELLER MOTSVARANDE SOM SAKNAR PSY KIATRISK SKOLNING 3AMMA F¶RH¥LLANDEN G¤LLER F¶R TIDIGARE UNDER S¶KNINGAR $ET ¤R D¤RF¶R SV¥RT ATT DRA N¥GRA S¤KRA SLUTSATSER OM HUR STOR F¶R¤NDRINGEN ¤R "LAND ANNAT VISAR EN STUDIE ATT AV HEM L¶SA P¥ H¤RB¤RGE UNDER TALET HADE V¥RDATS P¥ SLUTEN ANSTALT )NGE OCH )NGE

R  GENOMF¶RDE 3TOCKHOLMS STAD EN INVENTERING OCH KOM FRAM TILL ATT ANDELEN PSYKIST ST¶RDA ¶KAT KRAFTIGT TEX &INNE 	 VEN I V¥R KARTL¤GGNING ¤R ANDELEN H¶GRE TABELL 	



4ABELL  (UR STOR DEL I PROCENT AV M¤NNEN ANSER NI HA PSYKISKA FUNKTIONSHINDER

!NDEL MED PSYKISKA

FUNKTIONSHINDER

!NDEL MED B¥DE PSYKISK

ST¶RNING OCH MISSBRUK

+OMMUNER

-¤N



+VINNOR



-¤N



+VINNOR



3TOCKHOLM     '¶TEBORG     -ALM¶     5PPSALA MINST  MINST   F¥ ,INK¶PING ST¶RRE DELEN ST¶RRE DELEN ST¶RRE DELEN ST¶RRE DELEN REBRO     .ORRK¶PING     (ELSINGBORG     5ME¥  VET EJ VET EJ VET EJ +ARLSTAD      6¤XJ¶ VET EJ    ,ULE¥ N¥GON ENSTAKA N¥GON ENSTAKA  

4OTALT        

/M UPPGIFTERNA ST¤MMER S¥ ¤R ANDELEN MED PSYKISKA ST¶RNINGAR N¥GOT ST¶RRE BLAND KVINNLIGA ¤N MANLIGA HEML¶SA &¤RRE AKTIVA MISSBRUKARE FINNS BLAND DE PSYKISKT ST¶RDA HEML¶SA ¤N BLAND ¶VRI GA !NDELEN PSYKISKT ST¶RDA UTELIGGARE ¤R LIKA STOR SOM BLAND ¶VRI GA HEML¶SA

!TT KOMMUNERNA SVARAR S¥ OLIKA P¥ DENNA FR¥GA TYDER EMELLERTID P¥ ETT BETYDANDE GODTYCKE I SVAREN ELLER P¥ ATT DEFINITIONERNA AV PSYKISKA ST¶RNINGAR VARIERAR 3ANNOLIKT FINNS M¥NGA MED LINDRIGA PSYKISKA PROBLEM SOM KAN BED¶MAS P¥ OLIKA S¤TT

) VILKEN OMFATTNING PSYKISKA ST¶RNINGAR ORSAKAR HEML¶SHET HAR DISKUTERATS LIVLIGT I FORSKNINGSLITTERATUREN $ET FINNS N¤RA PARALLELLER TILL DEN OVAN REFERERADE DISKUSSIONEN OM SAMBANDET MELLAN MISS BRUK OCH HEML¶SHET &R¥N V¥R UTG¥NGSPUNKT ¤R DET VIKTIGAST ATT M¥NGA HEML¶SA UPPFATTAS HA PSYKISKA ST¶RNINGAR AV SOCIALTJ¤NSTEN $ETTA INNEB¤R SANNOLIKT OCKS¥ ATT DE UPPFATTAS HA PSYKISKA ST¶R NINGAR AV ANDRA M¤NNISKOR TEX HYRESV¤RDAR VILKET TORDE F¶RSV¥RA M¶JLIGHETERNA ATT HITTA ETT NYTT HEM

) VILKEN M¥N AVINSTITUTIONALISERINGEN AV PSYKISKT ST¶RDA HAR BI DRAGIT TILL HEML¶SHETEN ¥TERKOMMER VI TILL I KAPITEL 



 (UR LEVER DE HEML¶SA

!V DE HEML¶SA LEVER UNGEF¤R   P¥ SOCIALBIDRAG OCH   P¥ SJUKPENNING SJUKBIDRAG ELLER PENSION VRIGA   LEVER P¥ KRIMI NALV¥RDSPENNING L¶N ARBETSL¶SHETSERS¤TTNING ELLER ANDRA INKOMS TER

%NLIGT 3OCIALSTYRELSEN 	 VAR MER ¤N   PERSONER UTELIG GARE SOM LEVDE UNDER DIREKT H¤LSOFARLIGA OCH SOCIALT OACCEPTABLA OMST¤NDIGHETER %NLIGT DE F¶RS¶K TILL KARTL¤GGNING SOM GJORTS UNDER  TALET HAR DET UNDER L¥NG TID FUNNITS MYCKET F¥ UTELIGGARE I 3TOCKHOLM OCH ¤NNU F¤RRE I ¶VRIGA DELAR AV LANDET %NLIGT 3OCIAL STYRELSEN F¶REFALLER UPPGIFTEN ATT DET FINNS ¶VER   UTELIGGARE N¥GOT SOM KOMMER FRAM I DENNA KARTL¤GGNING MYCKET H¶G OCH TY DER P¥ ATT UTELIGGARNA BLIVIT FLER %NLIGT V¥R UPPF¶LJNING  ¤R AN DELEN UTELIGGARE OF¶R¤NDRAD TABELL 	

4ABELL  !NDEL AV DE HEML¶SA SOM ¤R UTELIGGARE I PROCENT

+OMMUNER !NDELEN UTELIGGARE

3TOCKHOLM  '¶TEBORG  -ALM¶  5PPSALA   ,INK¶PING  REBRO  .ORRK¶PING  (ELSINGBORG  5ME¥  +ARLSTAD  6¤XJ¶  ,ULE¥

4OTALT







 (EML¶SHETEN I ANDRA L¤NDER

6ID J¤MF¶RELSER AV HUR M¥NGA HEML¶SA DET FINNS I OLIKA L¤NDER BLIR OS¤KERHETEN ¤NNU ST¶RRE ¤N VID UNDERS¶KNINGAR AV UTVECKLINGEN I 3VERIGE $EN MEST SERI¶SA J¤MF¶RELSEN KOMMER FR¥N &%!.43! SOM MED HJ¤LP AV KORRESPONDENTER I RESPEKTIVE LAND SAMMANST¤LLT NATIONELLA SIFFROR P¥ ETT N¥GORLUNDA J¤MF¶RBAR S¤TT

) TABELL  VISAS DENNA J¤MF¶RELSE SAMMANST¤LLTS AV .ILS (ERT TING 	 P¥ BASIS AV &%!.43!S SIFFROR I !VRAMOV 	 ) DENNA J¤MF¶RELSE ¤R HEML¶SHET SN¤VT DEFINIERAT OCH INKLUDERAR INTE M¤NNISKOR SOM TILLF¤LLIGT BOR HOS V¤NNER OCH BEKANTA (EML¶SHET M¤TS I ANTALET HEML¶SA PER  INV¥NARE

4ABELL  (EML¶SHETEN I %UROPA 5PPSKATTNING AV ANTALET HEML¶SA PER   INV¥NARE I B¶RJAN AV  TALET

(¶GT ANTAL  PER  	

-ELLANSTORT ANTAL   PER  	

,¥GT ANTAL  PER  	

4YSKLAND

)TALIEN

"ELGIEN

3TORBRITANNIEN 3VERIGE

$ANMARK

&RANKRIKE

STERRIKE

'REKLAND

&INLAND

)SLAND

)RLAND

,UXEMBURG .EDERL¤NDERNA 0ORTUGAL 3PANIEN

+¤LLA (ERTTING 	

%NLIGT DENNA J¤MF¶RELSE FINNS DET M¥NGA HEML¶SA I 4YSKLAND 3TORBRITANNIEN OCH &RANKRIKE 3VERIGE LIGGER I EN MELLANKATEGORI



.¥GRA RESERVATIONER M¥STE EMELLERTID G¶RAS ,¥GA SIFFROR F¶R 0ORTUGAL 3PANIEN OCH 'REKLAND KAN BERO P¥ ATT DET FINNS F¥ V¤L F¤RDSTJ¤NSTER RIKTADE S¤RSKILT MOT DE HEML¶SA !V DEN ANLEDNINGEN SKULLE DET KUNNA VARA S¥ ATT F¥ HEML¶SA RAPPORTERAS SYSTEMATISKT ANDRA SIDAN KAN DET FAKTISKT VARA S¥ ATT EN MER TRADITIONELL FAMILJE STRUKTUR ELLER ANDRA SOCIALA STRUKTURER I DESSA L¤NDER LEDER TILL ATT F¤RRE BLIR HEML¶SA

%NLIGT (ERTTING HAR HEML¶SHETEN MINSKAT I FLERA L¤NDER UNDER  TALET OFTA EFTER ATT TIDIGARE UNDER  TALET HA ¶KAT %TT EXEMPEL ¤R ANTALET HEML¶SA I 3TORBRITANNIEN TABELL 	 (EML¶SHET DEFINIERAS GANSKA SN¤VT R  ¤NDRADES DESSUTOM DEFINITIONEN VILKET KAN HA BIDRAGIT TILL DEN KRAFTIGA MINSKNINGEN MELLAN  OCH 

4ABELL  !NTAL HEML¶SA HUSH¥LL I 3TORBRITTANIEN ENLIGT NATIONELL DEFINITION

R

!NTAL &¶R¤NDRING

I PROCENT

                

 .EW (OUSING !CT

  

!NM %N NEW (OUSING !CT INF¶RDES  OCH P¥VERKADE SANNO LIKT R¤KNINGEN AV ANTALET HEML¶SA +¤LLA (ERTTING 	 BASERAT P¥ $EPARTMENT OF THE %NVIRONMENT 4RANSPORT AND THE 2EGIONS 	 0LEACE ET AL 	 OCH EGNA BER¤KNINGAR

VEN OM DEFINITIONEN ¤R MYCKET SN¤V S¥ GER DEN EN INDIKATION OM ATT ANTALET HEML¶SA HAR ¶KAT FRAM TILL B¶RJAN AV  TALET OCH D¤REFTER MINSKAT KRAFTIGARE ¤N F¶R 3VERIGES DEL

) DET TIDIGARE 6¤STTYSKLAND KAN EN LIKNANDE TREND OBSERVERAS TEX "USCH 'EERTSEMA 	 $ETTA RAPPORTERAS FR¥N M¥NGA ST¤DER $EN ENDA TIDSSERIEN MED ¥RLIGA OBSERVATIONER KOMMER FR¥N .ORD 2HEIN 7ESTFALEN SOM ¤R DEN MEST T¤TBEFOLKADE DELSTATEN $E



FINITIONEN ¤R ¤VEN H¤R SN¤V OCH AVSER DET ANTAL PERSONER SOM BE RETTS TILLF¤LLIGT H¤RB¤RGE -EN UTVECKLINGEN TYDER P¥ EN KRAFTIG MINSKNING EFTER  N¥GOT SOM AV EN DEL BED¶MARE HAR SATTS I SAMBAND MED B¥DE ¶KANDE ANSTR¤NGNINGAR FR¥N MYNDIGHETERNAS SIDA OCH MED L¤TTNADER P¥ BOSTADSMARKNADEN



&IGUR  (EML¶SA SOM BOR I TILLF¤LLIG BOSTAD ENLIGT /RDNUNGS GEH¶RDENGESETZ I .ORD 2HEIN 7ESTFALEN  *UNI ¥RLIGEN

0

5 000

10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000 60 000 65 000

             

+¤LLA "USCH 'EERTSEMA 	

VEN I &INLAND TYCKS ANTALET HEML¶SA HA MINSKAT %NLIGT EN STU DIE FANNS   HEML¶SA ¥R  J¤MF¶RT MED   ¥R  ) SYNNERHET HAR ANTALET UTELIGGARE OCH ANTALET BOENDE P¥ H¤RB¤RGEN MER ¤N HALVERATS UNDER DENNA PERIOD +¤RKK¤INEN ET AL 	

) &RANKRIKE .EDERL¤NDERNA "ELGIEN $ANMARK OCH STERRIKE FINNS INGA ANV¤NDBARA TIDSSERIEUNDERS¶KNINGAR 6ISSA INDIKATIONER



) FD STTYSKLAND HAR ANTAL HEML¶SA ¶KAT EFTER ANSLUTNINGEN MEN S¤GS FORTFARANDE LIGGA L¤GRE ¤N I FD 6¤STTYSKLAND NIV¥ER



FINNS P¥ ATT HEML¶SHETEN KAN HA ¶KAT UNDER  TALET I &RANKRIKE OCH .EDERL¤NDERNA &EJTER 	 MINSKAT I "ELGIEN OCH $ANMARK OCH F¶RBLIVIT OF¶R¤NDRAD I STERRIKE +OFLER OCH -OSBERGER 	 &¶R 3PANIEN 0ORTUGAL OCH 'REKLAND F¶RBLIR DET OS¤KERT HUR ANTALET HEML¶SA HAR UTVECKLATS

) M¥NGA L¤NDER HAR BOSTADSPOLITIKEN F¶R¤NDRATS UNDER DENNA PE RIOD $EN ALLM¤NNA BOSTADSPOLITIKEN HAR OFTA SKURITS NER !V TABELL  FRAMG¥R TEX HUR DE BOSTADSPOLITISKA INVESTERINGARNA HAR UT VECKLATS $ET FINNS EMELLERTID INGET ENKELT SAMBAND MELLAN NED SK¤RNINGARNA OCH ¶KNINGEN AV ANTALET HEML¶SA

4ABELL  "OSTADSPOLITISKA INVESTERINGAR SOM ANDEL AV ".0

5PPSKATTADE V¤RDEN EXAKT ¥RTAL I PARENTESEN	

,AND /MKRING  /MKRING  "ELGIEN   	   	 $ANMARK   	   	 4YSKLAND   	 3PANIEN   	   	 &RANKRIKE   	   	 .EDERL¤NDERNA   	   	 5+    	 &INLAND   	   	 3VERIGE   	   	

+¤LLA (ERTTING 	 FR¥N 3TEPHENS 	 )NR¤KNADE ¤R SKATTE L¤TTNADER TILL HUS¤GARE BOSTADSBIDRAG OCH DIREKTA SUBVENTIONER TEX R¤NTEAVDRAG &¶R &INLAND ¤R SKATTEAVDRAG INTE INR¤KNADE

) FLERA L¤NDER FINNS D¤REMOT EN BOSTADSPOLITIK SOM ¤R MER SELEK TIVT INRIKTAD MOT SVAGA GRUPPER ) .EDERL¤NDERNA FINNS TEX OFFENT LIGT TILLHANDAH¥LLNA BOST¤DER SOM I F¶RSTA HAND TILLDELAS DEM MED RISK ATT HAMNA UTANF¶R ) 4YSKLAND GES BIDRAG TILL HUS¤GARE SOM TILL HANDAH¥LLER BOST¤DER TILL SOCIALBIDRAGSTAGARE ) M¥NGA L¤NDER TILL¤MPAS OCKS¥ OLIKA F¶RS¶K MED TRAPPSTEGSMODELLER D¤R INDIVIDEN STEGVIS R¶R SIG MOT EGET BOENDE ) M¥NGA L¤NDER HAR DE FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA F¥TT FLERA UPPGIFTER



 (UR BLEV DET S¥ I 3VERIGE

 )NLEDNING

!V KAPITEL  FRAMGICK ATT OMFATTNINGEN AV HEML¶SHETEN HAR VARIERAT EN HEL DEL UNDER DE SENASTE DECENNIERNA !V ALLT ATT D¶MA ¶KADE DEN V¤SENTLIGT UNDER ANDRA H¤LFTEN AV  TALET MEN HAR SEDAN STABI LISERATS P¥ DEN H¶GRE NIV¥N UNDER  TALET

$ET FINNS EN OMFATTANDE LITTERATUR OM ORSAKER TILL HEML¶SHET KA PITEL -YCKET AV DEN LITTERATUREN ¤R EMELLERTID AMERIKANSK %FTER SOM DET I 53! VANLIGEN INTE FINNS N¥GON R¤TT TILL SOCIALBIDRAG F¶R ENSAMST¥ENDE ¤R DET SV¥RT ATT DIREKT ¶VERF¶RA SLUTSATSERNA TILL SVEN SKA F¶RH¥LLANDEN ) ETT LAND SOM SAKNAR DESSA SOCIALBIDRAG SKULLE MAN V¤NTA SIG ATT INKOMSTERNA HAR EN MYCKET ST¶RRE BETYDELSE F¶R HEML¶SHETEN

$¤RTILL VISADES ATT EN BETYDANDE DEL AV FORSKNINGSLITTERATUREN BESKRIVER HUR DE SOM ¤R HEML¶SA F¶RLORAT SINA HEM SNARARE ¤N VAR F¶R DE F¶RBLIR HEML¶SA -¥NGA M¤NNISKOR F¶RLORAR SINA HEM VARJE ¥R !V DE SOM BLIR HEML¶SA ¤R DET ENDAST EN BR¥KDEL SOM F¶RBLIR HEML¶S N¥GON L¤NGRE TID 3W¤RD 	 VISAR TEX ATT AV EN GRUPP HEML¶SA I H¤RB¤RGEN I -ALM¶ FANNS BARA   KVAR EFTER TV¥ ¥R EN DAST   EFTER SEX ¥R

) DETTA KAPITEL SKALL EN RAD T¤NKBARA F¶RKLARINGAR TILL FLUKTUATIONER I ANTALET HEML¶SA ST¤LLAS EMOT DEN FAKTISKA UTVECKLINGEN $ETTA GER KNAPPAST TYDLIGA BEL¤GG F¶R VARF¶R FLER ELLER F¤RRE FASTNAR I HEML¶S HET -EN EFTERSOM FORSKNINGSLITTERATUREN HITTILLS INTE KUNNAT LEVERERA BEL¤GGEN HAR DET V¤RDE UR



POLICYSYNPUNKT ATT OBSERVERA VILKA HYPO TESER SOM F¥R ST¶D AV EN TIDSM¤SSIG SAMVARIATION

%N UTG¥NGSPUNKT KAN VARA TABELL  SOM VISAR HUR ANTALET HEML¶SA HAR F¶R¤NDRATS I DE KOMMUNER VI HAR UNDERS¶KT HUR DESSA KOMMUNER BED¶MER L¤GET F¶R TILLF¤LLET OCH VILKA ORSAKER MAN SER TILL F¶R¤NDRINGARNA

3OM FRAMG¥R AV TABELL  HAR DET INTR¤FFAT RELATIVT STORA F¶R¤ND RINGAR AV ANTALET HEML¶SA SEDAN  B¥DE ¶KNINGAR OCH MINSK NINGAR ) DE FLESTA FALL KOPPLAR KOMMUNER F¶R¤NDRINGAR I L¤GET F¶R DE HEML¶SA TILL SINA EGNA INSATSER I SYNNERHET M¶JLIGHETER ATT HITTA BO ENDE F¶R MISSBRUKARE

%N F¶RKLARING SOM INTE TYCKS H¥LLA ¤R ATT DET SKULLE FINNAS N¥GOT SAMBAND MELLAN HEML¶SHET OCH MED KOMMUNENS POLITISKA F¤RG 6I HAR RELATERAT F¶R¤NDRINGARNA I ANTAL HEML¶SA I RESPEKTIVE KOMMUN TILL DE POLITISKA PARTIERNAS MANDATF¶RDELNINGEN OCH ORDF¶RANDESKAP I KOMMUNFULLM¤KTIGE UNDER PERIODEN   -EN ¶KNINGEN AV ANTALET HEML¶SA TYCKS VARA LIKA VANLIGA BLAND SOCIALDEMOKRATISKT STYRDA KOMMUNER SOM BLAND BORGERLIGT STYRDA ELLER BLAND KOMMU NER MED SKIFTANDE MAJORITETER



4ABELL  (AR SITUATIONEN F¶R DE HEML¶SA I ER KOMMUN F¶RB¤TTRATS F¶RS¤MRATS ELLER VARIT STABIL SEDAN  /M F¶RB¤TTRATS ELLER F¶RS¤MRATS VARF¶R SKEDDE F¶R¤NDRINGEN

+OMMUNER "ED¶MD

&¶R¤NDRING

/RSAKER &AKTISK F¶R¤NDRING I

ANTAL HEML¶SA

3TOCKHOLM &¶RB¤TTRATS -ER RESURSER FLER PLATSER I OLIKA FORMER AV BOENDE -OBILA HJ¤LPTEAM F¶R HEML¶SA MED PSYKISKA PROBLEM



'¶TEBORG 3TABIL 6¤L UTBYGGT ALTBO SYSTEM ANPASSAT EFTER BEHOV )NSATSER FR¥N FRIVILLIG ORGANISATIONER



-ALM¶ &¶RS¤MRAT KAD NETTOINFLYTTNING OCH L¥GT BOSTADSBYGGANDE

 

5PPSALA &¶RS¤MRAT 3V¥RARE ATT F¥ BOSTAD F¶R DE HEML¶SA ,¤GRE TOLERANS I ALLM¤NNYTTAN

 

,INK¶PING &¶RS¤MRAT 3V¥RT ATT UPPR¤TTH¥LLA SK¤LIG LEVNADSNIV¥ N¤R DET G¤LLER BOENDE "ETYDLIGT H¥RDARE BOSTADSMARKNAD



REBRO &¶RB¤TTRAT +LARAR BOENDET &R¤LSNINGSARM©N DRIVER H¤RB¤RGE F¶R AKUT BOSTADSL¶SA

 

.ORRK¶PING 3TABIL   (ELSINGBORG &¶RB¤TTRAT .YA BOENDEFORMER EFTER  0SYKIATRIREFORMEN LEDDE DOCK TILL FLER HEML¶SA



5ME¥ &¶RS¤MRAT &INNS S¤RSKILT BOENDE (¥RDARE BED¶MNING AV HYRESG¤ST FR¥N BOSTADSF¶RETAG 3V¥RT ORDNA BOSTAD TILL MISSBRUKARE



+ARLSTAD 3TABIL &¶RS¤MRAD BOSTADSMARKNAD .EDSKUREN EKONOMI 3¤MRE SAMARBETE MED LANDSTING OCH ANDRA F¶RVALTNINGAR /S¤KERHET OM HUVUD MANNASKAP +UNSKAPSBRIST OM NYA FORMER AV MISSBRUK OCH MOTMEDEL



6¤XJ¶ &¶RS¤MRAT 3PARKRAV HAR MINSKAT M¶JLIGHETERNA TILL V¥RD OCH BEHANDLING 5TSLUSSNING FR¥N MENTALSJUKHUSEN )NDIVIDERNA KLARAR EJ EGET BOENDE !LTERNATIVA BOENDEFORMER SAKNAS

 

,ULE¥ 3TABIL





 (AR INKOMSTERNA SJUNKIT F¶R L¥GINKOMSTTAGARE

$ET FINNS INTE N¥GOT SAMBAND MELLAN HUR INKOMSTER F¶R L¥GINKOMST TAGARE HAR UTVECKLATS OCH F¶R¤NDRINGEN I ANTALET HEML¶SA $ETTA ILLU STRERAS AV FIGUR  SOM VISAR ANDELEN FATTIGA ENLIGT SOCIALBIDRAGS NORMEN AV SAMTLIGA ENSAMST¥ENDE UTAN BARN 6I FOKUSERAR P¥ EN SAMST¥ENDE UTAN BARN EFTERSOM DET ¤R MEST RELEVANT F¶R DE HEML¶SA $EN DISPONIBLA INKOMSTEN F¶R EN L¥GINKOMSTTAGARE ¶KADE SNABBT UNDER H¶GKONJUNKTUREN   DVS UNDER SAMMA TIDSPERIOD D¥ ANTALET HEML¶SA ¶KADE $EN STORA ¶KNINGEN AV ANTALET FATTIGA INTR¤F FADE F¶RST UNDER  DVS EFTER M¤TNINGEN AV ANTALET HEML¶SA I B¶RJAN P¥  !NDELEN FATTIGA ¶KADE ¤NNU SNABBARE UNDER DE N¤R MAST EFTERF¶LJANDE ¥REN TROTS ATT HEML¶SHETEN TYCKS HA STABILISERATS $ET FINNS S¥LEDES INGEN ENKEL SAMVARIATION MELLAN ANDELEN FATTIGA OCH HEML¶SHET

&IGUR  !NDEL FATTIGA ENLIGT SOCIALBIDRAGSNORMEN AV SAMTLIGA ENSAMST¥ENDE

      

             

+¤LLA 3#"



!VSAKNADEN AV SAMBAND ¤R INTE S¥ M¤RKLIG MED TANKE P¥ DE IN KOMSTGARANTIER SOM FINNS INBYGGDA I TEX SOCIALBIDRAGSSYSTEMET



$ETTA TILL SKILLNAD FR¥N TEX 53! D¤R DET KAN FINNAS ST¶RRE SK¤L ATT S¤TTA ¶KNINGEN AV ANTAL HEML¶SA I SAMBAND MED ¶KAD INKOMST SPRIDNING



!V DE HEML¶SA F¥R   SOCIALBIDRAG &¶R ATT BILDA SIG EN UPP FATTNING OM HUR STORT SOCIALBIDRAGET TOTALT ¤R F¶R EN ENSAM ST¥ENDE M¥STE MAN ANTA EN HYRESKOSTNAD %XEMPLET NEDAN BYGGER P¥ EN HY RA SOM ¤R   KRM¥N VILKET ¤R N¥GOT L¤GRE ¤N DE   KRM¥N SOM VAR DEN GENOMSNITTLIGA HYRAN F¶R EN A I 3TORSTOCKHOLM 

4ABELL  3OCIALBIDRAG F¶R EN ENSAMST¥ENDE I 3TOCKHOLMS STAD

KRM¥N	

2IKSNORM  /M VEDERB¶RANDE ¤R ARBETSS¶KANDE ING¥R 3, KORT  (YRA BOSTAD  %L SCHABLON  (EMF¶RS¤KRING SCHABLON  &ACKF¶RENINGS OCH ! KASSEAVGIFT BEROR P¥ FACKF¶RBUND	 

3UMMA  

+¤LLA .ILSSON 	



3AMH¤LLETS ST¶D TILL M¤NNISKOR SOM HAMNAT I EN SITUATION D¤R DE INTE KAN F¶RS¶RJA SIG REGLERAS GENOM SOCIALTJ¤NSTLAGEN $ET SOM ALLM¤NT KALLAS F¶R SOCIALBIDRAG BEN¤MNS ENLIGT SOCIALTJ¤NSTLAGEN F¶RS¶RJNINGSST¶D OCH ¤R VILLKORAD $EN ENSKILDE KAN INTE ANSES HA R¤TT TILL EKONOMISKT BIST¥ND EN LIGT SOCIALTJ¤NSTLAGEN OM HAN INTE EFTER F¶RM¥GA F¶RS¶KER BIDRA TILL SIN EGEN F¶RS¶RJNING $EN SOM KAN ARBETA ¤R D¤RF¶R SKYLDIG ATT S¶KA ARBETE 0ROP  S 	

"IST¥ND ELLER ANNAN HJ¤LP ENLIGT SOCIALTJ¤NSTLAGEN KAN UT¶VER EKONO MISKT BIST¥ND INNEB¤RA VITT SKILDA ST¶D OCH HJ¤LPINSATSER 0ROP  S 	 $ETTA INNEB¤R ATT BIDRAGSTAGAREN ¤R SKYLDIG ATT DELTAGA I ARBETSMARK NADSPOLITISKA ¥TG¤RDER SOM SYFTAR TILL ATT GE EN FRAMTIDA PLATS I ARBETSLIVET ELLER OM BIDRAGSTAGAREN ¤R MISSBRUKARE F¶RST DELTAGA I L¤MPLIG V¥RD F¶R ATT AVHJ¤LPA MISSBRUKET OCH SEDAN I ARBETSMARKNADS¥TG¤RDER



VEN I 53! ¤R ETT S¥DANT SAMBAND EMELLERTID MYCKET OMSTRIDD &¶R EN KRITIK AV TESEN SE 1UIGLEY 	



(AR MAN INGEN BOSTAD F¥R MAN INGA PENGAR TILL HYRA EL ELLER HEMF¶RS¤KRING 3OCIALBIDRAGET BLIR D¥ OM MAN ¤R ARBETSS¶KANDE OCH MEDLEM I FACKF¶RENINGARBETSL¶SHETSKASSA     KRM¥N

5NGEF¤R   AV DE HEML¶SA HAR F¶RTIDSPENSION ELLER SJUKBIDRAG &¶RTIDSPENSION ELLER SJUKBIDRAG ¤R MAN BER¤TTIGAD TILL OM MAN BE D¶MS HA VARAKTIGT ELLER TILLF¤LLIGT NEDSATT ARBETSF¶RM¥GA &¶RTIDS PENSIONENSJUKBIDRAGET UPPGICK  TILL   KRM¥N UTAN !40 PO¤NG	 EXKL BOSTADSTILL¤GG (AR MAN TEX EN BOSTAD SOM KOSTAR   KRM¥N UPPG¥R F¶RTIDSPENSIONENSJUKBIDRAGET INKLUSIVE BO STADSTILL¤GG TILL   KRM¥N

3OCIALBIDRAGET OCH F¶RTIDSPENSIONENSJUKBIDRAGET ¤R J¤MF¶RT MED B¥DE VANLIGA OCH L¥GA L¶NER SAMT ANDRA BIDRAGS OCH ERS¤TTNINGS FORMER V¤L TILLTAGET %N STUDERANDE F¥R   KRM¥N MED STUDIEL¥N EN L¥GINKOMSTTAGARE MED   KRM¥N F¥R EFTER SKATT UT CA   KRM¥N 3AMME ARBETSTAGARE F¥R OM DENNE BLIR ARBETSL¶S   KRM¥N !RBETSL¶SA SOM INTE UPPFYLLER ARBETSVILLKORET F¥R N¶JA SIG MED BRUTTO  KRDAG EFTER SKATT MOTSVARAR DET   KRM¥N 3OM FRAMG¥R AV EXEMPLET ¤R DET INTE STORLEKEN P¥ SAMH¤LLETS ST¶D SOM ¤R ORSAKEN TILL ATT DET FINNS HEML¶SA %NLIGT UPPGIFT FR¥N 3TOCK HOLMS SOCIALF¶RVALTNING BETALAR SOCIALF¶RVALTNINGEN BOSTADSKOSTNA DER F¶R EN ENSAMST¥ENDE UPP TILL   KRM¥N UTAN ATT KR¤VA ATT BI DRAGSTAGAREN SKALL FLYTTA TILL EN BILLIGARE BOSTAD

3OCIALBIDRAGET KAN MINSKAS OM DET ¤R UPPENBART ATT DEN ENSKILDE INTE HAR VISSA UTGIFTER SOM ING¥R I RIKSNORMEN $ET KAN TEX G¤LLA EN MISSBRUKARE SOM UPPENBART INTE ANV¤NDER BIST¥NDET TILL VAD DET ¤R AVSETT F¶R $ET ¤R D¤RF¶R INTE SAGT ATT ALLA   AV HEML¶SA SOM F¥R SOCIALBIDRAG F¥R FULLT BIDRAG

%NLIGT PARAGRAF  C KAN BIDRAGSTAGAREN V¤GRAS ELLER F¥ NEDSATT SO CIALBIDRAG OM PERSONEN AVB¶JER ATT DELTAGA I PRAKTIK ELLER ANNAN KOMPETENSH¶JANDE VERKSAMHET SOM ANVISATS +OMMUNEN ¤R DOCK SKYLDIG ATT SE TILL ATT DEN ENSKILDE HAR MEDEL F¶R DET OMEDELBARA LIVSUPPEH¤LLET

.¤R DET G¤LLER ATT F¥ SOCIALBIDRAG M¥STE MAN SJ¤LV S¶KA UPP SO CIALF¶RVALTNINGEN OCH ANS¶KA OM DETTA 3OCIALF¶RVALTNINGEN ¤GNAR



SIG NORMALT INTE ¥T ATT S¶KA UPP POTIENTIELLA SOCIALBIDRAGSTAGARE ¤VEN OM DET FINNS UNDANTAG FR¥N DETTA +RAVEN F¶R ATT F¥ SOCIALBI DRAG HAR P¥ SENARE TID STRAMATS UPP F¶R ATT PO¤NGTERA ATT SOCIALF¶R VALTNINGEN INTE ¤R EN PERMANENT INKOMSTK¤LLA UTAN SYFTAR TILL ATT BI DRAGSTAGAREN SKALL SLUSSAS IN P¥ DEN ORDINARIE ARBETSMARKNADEN 3O CIALF¶RVALTNINGEN KAN S¥LEDES KR¤VA ATT PERSONER SOM F¥R SOCIALBI DRAG OCKS¥ DELTAR I ARBETSMARKNADS¥TG¤RDER .¤R DET G¤LLER MISSBRU KARE ERBJUDS DE I F¶RSTA HAND V¥RD OCH BEHANDLING F¶R ATT AVHJ¤LPA MISSBRUKET OCH D¤REFTER ARBETSREHABILITERANDE ¥TG¤RDER

3AMMANFATTNINGSVIS TYCKS DET FINNAS F¶GA ST¶D F¶R TANKEN ATT IN KOMSTUTVECKLINGEN F¶R L¥GINKOMSTTAGARE HAR VARIT EN AVG¶RANDE FAKTOR BAKOM ¶KNINGEN AV ANTALET HEML¶SA

 "OSTADSPOLITIKEN

+OMMUNERNA HAR ANSVARET F¶R BOSTADSF¶RS¶RJNINGEN



-EN KOST

NADERNA F¶R BOENDET OCH TILLG¥NGEN P¥ LEDIGA BOST¤DER HAR VARIERAT KRAFTIGT 5TVECKLINGEN AV TILLG¥NGEN P¥ BOST¤DER SAMVARIERAR INTE HELT TYDLIGT MED UTVECKLINGEN AV ANTALET HEML¶SA

4ILLG¥NG TILL LEDIGA BOST¤DER %FTER KRIS¥REN  OCH  FANNS DET GOTT OM LEDIGA BOST¤DER TOM I 3TOCKHOLMSOMR¥DET ) M¥NGA DELAR AV LANDET FINNS FORTFA RANDE EN HEL DEL LEDIGA BOST¤DER /M TILLG¥NGEN TILL BOST¤DER HADE VARIT EN AVG¶RANDE FAKTOR SKULLE MAN KANSKE HA V¤NTAT SIG EN MINSKNING AV ANTALET HEML¶SA UNDER  TALET

!TT TILLG¥NGEN TILL BOST¤DER INTE I SIG ¤R AVG¶RANDE BEKR¤FTAS OCK S¥ AV SAMBANDET ELLER AVSAKNADEN AV SAMBAND MELLAN ANTALET



"¥DE 2EGERINGSFORMEN OCH 3OCIALTJ¤NSTLAGEN FASTSL¥R ATT SAMH¤LLET SKALL TRYGGA R¤TTEN TILL BOSTAD 2&  KAP OCH 3O,	 "OSTADSF¶RS¶RJNINGS LAGEN 3&3 	 SOM INNEBAR ATT KOMMUNERNA HADE EN LAGSTADGAD SKYLDIGHET ATT UPPR¤TTA S¤RSKILDA BOSTADSF¶RS¶RJNINGSPROGRAM UPPH¤VDES  JULI  +OMMUNERNA HAR DOCK FORTFARANDE ANSVARET F¶R BOENDE FR¥GORNA.



TOMMA L¤GENHETER PER   INV¥NARE OCH ANTALET HEML¶SA PER   INV¥NARE I DE ST¶RSTA ST¤DERNA FIGUR 	

VEN I 53! TYDER ¥TMINSTONE N¥GRA STUDIER P¥ ATT TILLG¥NG TILL SUBVENTIONERAT BOENDE INTE HAR VARIT ETT EFFEKTIVT S¤TT ATT MINSKA HEML¶SHETEN TEX %ARLY 	

&IGUR  3AMBANDET MELLAN HEML¶SHET OCH LEDIGA L¤GENHETER I KOMMUNERNA

         

       

(EML¶SA PER  INV¥NARE

,E DI GA L¤ GE NH ET ER PE R   IN V¥ NA RE

) 3TOCKHOLM P¥B¶RJAS BYGGANDET AV   NYA L¤GENHETER UNDER DE N¤RMASTE ¥REN $ETTA ¤R EMELLERTID L¥NGT MINDRE ¤N DET F¶RV¤NTA DE BEHOVET 3TOCKHOLM KAN D¤RF¶R VARA P¥ V¤G IN I EN NY BOSTADS KRIS

(YRORNA HAR ¶KAT !V FIGUR  FRAMG¥R ATT HYRORNA HAR ¶KAT KRAFTIGT UNDER  TALETS F¶RSTA ¥R J¤MF¶RT MED L¶NEUTVECKLINGEN UNDER SAMMA PERIOD $EN DIREKTA ANLEDNINGEN HAR VARIT ATT R¤NTORNA STEG KRAFTIGT ATT SKATTERE FORMEN MINSKADE SUBVENTIONERINGEN OCH EFTER KRISENS UTBROTT OCK S¥ ATT KOSTNADERNA F¶R OUTHYRDA L¤GENHETER V¤LTRATS ¶VER P¥ KVARVA RANDE HYRESG¤STER $E ST¶RSTA HYRESH¶JNINGARNA INTR¤FFADE 



OCH SKULLE D¤RF¶R KUNNA S¤TTAS I SAMBAND MED ¶KNINGEN AV ANTALET HEM L¶SA /M DETTA VORE DEN MEST AVG¶RANDE FAKTORN SKULLE MAN EMEL LERTID V¤NTAT SIG EN FORTSATT ¶KNING AV ANTALET HEML¶SA UNDER RESTEN AV  TALET D¥ HYRORNA FORTSATTE ATT ¶KA SNABBARE ¤N L¶NERNA &¶R SOCIALBIDRAGSTAGARE BETYDER HYRESH¶JNINGARNA MINDRE EFTERSOM HY RAN BETALAS AV SOCIALTJ¤NSTEN

$EN KRAFTIGA HYRESH¶JNINGEN  TYCKS EMELLERTID HA F¶LJTS AV EN V¥G AV VR¤KNINGAR

&IGUR  (YRA F¶R  RUM OCH K¶K OCH INDUSTRIARBETARL¶N EFTER SKATT

          

            )NDEX

)NDUSTRIARBETARL¶N (YRA

&LER VR¤KTA -ELLAN ¥REN  OCH  ¶KADE ANTALET VERKST¤LLDA VR¤KNINGAR MED   FR¥N   ¥R TILL   ¥R  !LDRIG TIDIGARE HAR S¥ M¥NGA VR¤KTS I 3VERIGE R  ¶KADE ANTALET ANS¶KNINGAR OM VR¤KNINGAR MED N¤STAN   %NLIGT 236 HAR ANTALET VR¤KNINGAR



¶KAT   FR¥N  TILL  FR¥N   TILL   !NS¶KNINGARNA HAR UNDER SAMMA PERIOD ¶KAT MED   FR¥N   TILL  

+ONSUMENTVERKETS RAPPORT  6R¤KT I LAGA ORDNING VI SAR VILKA DET ¤R SOM VR¤KS (¤LFTEN VAR ENSAMST¥ENDE M¤N MELLAN   ¥R )   AV HUSH¥LLEN FANNS BARN !NDELEN VR¤KNINGAR FR¥N BOSTADSR¤TTER HAR OCKS¥ ¶KAT   AV DE VR¤KTA F¶RS¶RJDE SIG GENOM ARBETE   FICK ERS¤TTNING FR¥N F¶RS¤KRINGSKASSAN OCH   SOCIAL BIDRAG &¶R N¤RMARE   VAR SKULDEN MINDRE ¤N   KRONOR %TT ¥R EFTER VR¤KNINGEN VAR DET N¤RMARE   SOM INTE KUNNAT SKAFFA SIG EN NY BOSTAD MED EGET KONTRAKT $E SOM VR¤KS HAR L¥GA IN KOMSTER DOCK VAR DET ENDAST  SOM HADE BOSTADSBIDRAG %FTER BE SKEDET OM VR¤KNING HADE   KONTAKT MED SOCIALTJ¤NSTEN OCH AV DESSA FICK  HJ¤LP (J¤LPEN BESTOD INTE AV PENGAR TILL HYRESSKULDER UTAN TILL MAT FLYTTNING OCH R¥DGIVNING "¥DE SOCIALTJ¤NSTEN OCH BO STADSF¶RETAGEN KAN P¥VERKA ANTALET VERKST¤LLDA VR¤KNINGAR I H¶G UT STR¤CKNING GENOM SINA RUTINER OCH SIN POLICY GENTEMOT UTSATTA HUS H¥LL

$ET VARIERAR MYCKET MELLAN OLIKA DELAR AV LANDET VAD G¤LLER ¶K NINGEN AV ANTALET VR¤KNINGAR 3OCIALSTYRELSENS UNDERS¶KNINGAR VISAR ATT 5ME¥ UTG¶R ETT UNDANTAG VEN OM VR¤KNINGARNA ¶KAT D¤R OCKS¥ ¤R ¶KNINGEN INTE LIKA STOR &¶RKLARINGEN TILL DETTA ANTAS VARA ATT SO CIALTJ¤NSTEN D¤R SANNOLIKT HAR EN GENER¶SARE ATTITYD TILL ATT BLA BE TALA HYRESSKULDER 3EDAN 3OCIALSTYRELSENS UNDERS¶KNING HAR ANTALET HEML¶SA I 5ME¥ I DET N¤RMASTE HALVERATS

$ETTA TYDER P¥ ATT DET KAN FINNAS ETT VISST SAMBAND MELLAN ANTALET HEML¶SA OCH ANTALET VR¤KNINGAR $EN VANLIGASTE ORSAKEN TILL VR¤K NING ¤R ATT HYRAN INTE BETALATS ) CA EN FJ¤RDEDEL AV FALLEN ANGES ATT ANDRA ORSAKER LIGGER BAKOM ELLER BIDRAR TILL VR¤KNINGEN 5NDER SLU TET P¥  TALET BLEV OCKS¥ BOSTADSF¶RETAGEN H¥RDARE I SIN BED¶M NING

3OCIALTJ¤NSTEN KAN P¥VERKA ANTALET VERKST¤LLDA VR¤KNINGAR GENOM SIN POLICY GENTEMOT VR¤KNINGSHOTADE HUSH¥LL



.ORMALT TAR SOCIAL

TJ¤NSTEN EMELLERTID ENBART KONTAKT MED EN BR¥KDEL AV DE HUSH¥LL



&R¥N HYRESSKULD TILL AVHYSNING 3O3 	 3OCIALSTYRELSEN VAR D¥ KRITISK P¥ FLERA PUNKTER TILL SOCIALTJ¤NSTENS RUTINER I SAMBAND MED VR¤K NINGAR



SOM F¥TT BESKED OM VR¤KNING ELLER F¶LJER UPP VAD SOM SKETT EFTER VR¤KNINGEN 3OCIALN¤MNDERNA ANGER OCKS¥ ATT DE BLEV MERA RE STRIKTIVA  MED ATT BETALA HYRESSKULDER J¤MF¶RT MED  %NLIGT 3OCIALSTYRELSEN 	 BLEV INST¤LLNINGEN MER RESTRIKTIV JUST TILL F¶LJD AV ATT ANTALET ANS¶KNINGAR ¶KADE

0SYKATRIUTREDNINGEN 	 KONSTATERAR ATT VR¤KNINGARNA MIN SKADE EFTER  I K¶LVATTNET AV DEN DRAMATISKA ¶KNINGEN I B¶RJAN AV  TALET SE TABELL 	 5NDER  TALET ANM¤LDES I GENOM SNITT   PERSONER PER ¥R TILL VR¤KNING VARAV CA   BLEV VR¤K TA 5NDER PERIODEN   ¤R MOTSVARANDE ANTAL UPPE I   ANM¤LDA RESPEKTIVE   VERKST¤LLDA VR¤KNINGAR PER ¥R $¤REFTER HAR EN MINSKNING INTR¤FFAT (UVUDORSAKEN TILL ¶KNINGEN ANGAVS VARA DE STORA HYRESH¶JNINGARNA N¤R SKATTEREFORMEN SLOG IGENOM EFTER  .¤RMARE   AV DE VR¤KTA HADE TIDIGARE OMFATTATS AV DEN PSYKIATRISKA SLUTENV¥RDEN

4ABELL  !NM¤LDA OCH VERKST¤LLDA VR¤KNINGAR I 3VERIGE   F¶R PERSONER MED RESP UTAN ERFARENHET AV PSYKIATRISK SLUTENV¥RD

!NM¤LDA VR¤KNINGAR 6ERKST¤LLDA VR¤KNINGAR

R 3AMTLIGA 0SYK SLUT V¥RDADE

 3AMTLIGA 0SYK SLUTV¥RDADE



                            

3AMTLIGA          

+¤LLA 3OCIALSTYRELSEN 

%N M¶JLIG TOLKNING AV DENNA UTVECKLING KAN VARA ATT DEN CHOCK ARTADE HYRESH¶JNINGEN LEDDE TILL ETT BETYDANDE ANTAL VR¤KNINGAR S¥ L¤NGE SOM BOST¤DER FORTFARANDE VAR EN BRISTVARA 3ENARE UNDER KRI SEN KAN HYRESV¤RDAR HA HAFT MER ¶VERSEENDE MED HYRESF¶RSENINGAR EFTERSOM BOST¤DER VAR SV¥RARE ATT HYRA UT



&¤RRE BOSTADSF¶RMEDLINGAR !NTALET KOMMUNALA BOSTADSF¶RMEDLINGAR MINSKAR SNABBT ) OCH MED ATT BOSTADSF¶RS¶RJNINGSLAGEN UPPH¤VDES UPPH¶RDE OCKS¥ LAG REGLERINGEN AV DEN KOMMUNALA BOSTADSF¶RMEDLINGEN &R¥N OCH MED H¶STEN  TILL OCH MED  HADE ANTALET KOMMUNALA BO STADSF¶RMEDLINGAR MINSKAT MED  (¶STEN  FANNS KOMMUNALA BOSTADSF¶RMEDLINGAR I  AV LANDETS KOMMUNER I VILKA   AV 3VERIGES BEFOLKNINGEN BODDE +OMMUNALA BOSTADSF¶RMEDLINGAR SOM ¤R ¶PPNA F¶R ALLA FANNS I   AV 3VERIGES KOMMUNER

5TVECKLINGEN AV ANTALET BOSTADSF¶RMEDLINGAR FRAMG¥R AV TABELL  $ET ¤R INTE HELT UPPENBART ATT BOSTADSF¶RMEDLINGAR ¤R EN VIKTIG F¶RKLARING TILL HEML¶SHET !NTALET KOMMUNALA BOSTADSF¶RMEDLINGAR HAR FORTSATT ATT MINSKA KRAFTIGT EFTER  SAMTIDIGT SOM ANTALET HEML¶SA LIGGER KVAR P¥ EN RELATIVT H¶G NIV¥ ) 3TOCKHOLM LADES BO STADSF¶RMEDLINGEN NER DEN  JULI  3OCIALTJ¤NSTN¤MNDEN SKALL NUMERA SK¶TA SOCIALA OCH MEDICINSKA F¶RTURER

4ABELL  !NTAL KOMMUNER MED EGEN BOSTADSF¶RMEDLING R !NTAL                   

+¤LLA "OVERKET 

) "OVERKETS RAPPORT OM BOSTADSMARKNADSL¤GET  REDOVISADES EN GENOMG¥NG AV DE BOSTADSS¶KANDE $¤R FRAMG¥R HUR DE BOSTADS S¶KANDE BOR N¤R DE ST¤LLDE SIG I K¶ F¶R EN NY BOSTAD $ENNA REDO VISNING GER EN GENERELL BILD AV VILKA SOM HAR EN SVAG ST¤LLNING P¥ BOSTADSMARKNADEN !NTALET BOSTADSS¶KANDE UTAN EGET KONTRAKT UPPGICK  TILL   !V DESSA VAR   UNGDOMAR SOM BOD DE HEMMA HOS F¶R¤LDRARNA   BODDE I ANDRA HAND ELLER VAR INNE



BOENDE   I GENOMG¥NGSBOSTAD   I ANDRA BOENDEFORMER OCH    	 P¥ INSTITUTION ) ¥LDRARNA ¶VER  ¥R VAR INVANDRARE STUDERANDE HANDIKAPPADE F¶RTIDSPENSIONERADE L¥NGVARIGT ARBETS L¶SA OCH SOCIALBIDRAGSTAGARE ¶VERREPRESENTERADE BLAND DEM SOM SAKNADE EGET KONTRAKT F¶R BOSTADEN





 3OCIALPOLITIKEN

!V F¶REG¥ENDE KAPITEL FRAMGICK ATT DET INTE ¤R HELT L¤TT ATT HITTA N¥G RA EKONOMISKA TRENDER VARS UTVECKLING ¶VER TIDEN SAMVARIERAR V¤L MED ANTALET HEML¶SA 5NDANTAGET ¤R ANTALET VR¤KNINGAR $ET ¤R EMELLERTID OCKS¥ TYDLIGT ATT M¥NGA FLER VR¤KS ¤N DE SOM BLIR HEM L¶SA

3OCIALTJ¤NSTEN SPELAR OCKS¥ EN UPPENBAR ROLL B¥DE VID SJ¤LVA VR¤KNINGEN MEN ¤NNU MER N¤R DET G¤LLER HJ¤LPA HEML¶SA ATT ¥TER SKAFFA ETT EGET HEM

%NLIGT SOCIALTJ¤NSTLAGEN 	 ¤R DET SOCIALN¤MNDENS UPP GIFT ATT FR¤MJA DEN ENSKILDES R¤TT TILL BOSTAD OCH BIST¥ MED V¥RD ELLER ANDRA FORMER AV SOCIALT ST¶D VID BEHOV 6ERKSAMHETERNA INOM DEN SOCIALA SEKTORN REGLERAS I FLERA OLIKA LAGAR BLA SOCIALTJ¤NSTLAGEN H¤LSO OCH SJUKV¥RDSLAGEN 	 LAGEN 	 OM ST¶D OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE SAMT LAGEN 	 OM V¥RD AV MISSBRUKARE

4ROTS DEN INTENSIVA DEBATTEN HADE ENLIGT V¥R KARTL¤GGNING F¥ KOMMUNER TAGIT FRAM N¥GON HANDLINGSPLAN MOT HEML¶SHET TABELL 	 $ETTA BEH¶VER I OCH F¶R SIG INTE BETYDA ATT ANSTR¤NGNINGAR INTE G¶RS ) DETTA KAPITEL REDOVISAS OCKS¥ HUR BEHANDLING AV MISSBRUKA RE BEHANDLING AV PSYKISKT SJUKA OCH SOCIALTJ¤NSTENS INSATSER F¶R HEML¶SA SAMSPELAR



4ABELL (AR ER KOMMUN N¥GON HANDLINGSPLAN F¶R ATT F¶RB¤TTRA SITUATIONEN F¶R DE HEML¶SA 6ILKA ¥TG¤RDER ¤R DE  VIKTIGASTE PUNKTERNA I PLANEN +OMMUNER (ANDLINGSPLAN F¶R HEML¶SA

3TOCKHOLM *A &¶RB¤TTRAT SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING )NDIVIDUELLA HANDLINGSPLANER -ER RESURSER TILL V¥RD OCH REHABILITERING 5TBYGGT BOENDEST¶D &LER F¶RS¶KS OCH TR¤NINGSL¤GENHETER '¶TEBORG .EJ -ALM¶ .EJ &INNS BESLUT ATT SE ¶VER ORGANISATIONEN 5PPSALA .EJ ,INK¶PING .EJ $ISKUTERAS REBRO .EJ (AR BOSTADSF¶RS¶RJNINGSPROGRAM .ORRK¶PING .EJ 6¥RDKEDJA SKALL SKAPAS (ELSINGBORG 6ET EJ 5ME¥ .EJ &INNS ARBETSM¥L F¶R FRAMTAGANDE AV BOST¤DER +ARLSTAD *A )NSATSER F¶R PSYKISKT SJUKA MISSBRUKARE (¤RB¤RGESVERKSAMHET 5PPS¶KANDE VERKSAMHET KAD DAGVERKSAMHET P¥ 2)! (ANDLINGSPLAN F¶R SOCIALFPOLIS 6¤XJ¶ *A ,ULE¥ *A &LER BOSTADSKONSULENTER F¶R ATT UNDVIKA VR¤KNING !KUTBOST¤DER F¶R GRAVA MISSBRUKARE KAT KATEGORIBOENDE &RAMTAGANDE AV FASTIGHETER F¶R SV¥RPLACERADE 5PPF¶LJNING VART E ¥R

 "EHANDLING AV MISSBRUKARE

%FTERSOM S¥ STOR ANDEL AV DE HEML¶SA BED¶MS VARA MISSBRUKARE ¤R BEHANDLINGEN AV MISSBRUK EN VIKTIG FAKTOR $EN INLEDANDE DISKUS SIONEN I KAPITEL  VISADE ATT DEN VIKTIGASTE POLICYFR¥GAN INTE ¤R I VIL KEN M¥N MISSBRUK LEDER TILL HEML¶SHET $ET ¤R UPPENBART ATT DET



FINNS M¥NGA MISSBRUKARE SOM INTE BLIR HEML¶SA $ET KAN OCKS¥ FIN NAS VISSA GRUPPER AV HEML¶SA SOM MISSBRUKAR JUST TILL F¶LJD AV HEM L¶SHETEN 3OCIALL¤KAREN !NDERS !NELL SKRIVER TEX ATT $E PRIM¤RT PSYKOTISKA HEML¶SA MED ETT L¥GFREKVENT MISSBRUK SL¤PPER OFTA SPON TANT MISSBRUKET N¤R DE F¥R EN ORDNAD BOSTADSSITUATION S	

6¥RT FOKUS LIGGER I ST¤LLET P¥ FR¥GAN VARF¶R S¥ M¥NGA F¶RBLIR HEM L¶SA ) DET AVSEENDE ¤R DET UPPENBART ATT MISSBRUK DRASTISKT F¶RS¤M RAR EN PERSONS M¶JLIGHET ATT F¥ EN NY BOSTAD $ET ¤R INTE HELLER HELT SJ¤LVKLART ATT EN MISSBRUKARE SOM V¤GRAR GENOMG¥ BEHANDLING B¶R HA R¤TT ATT KR¤VA EN BOSTAD $¤REMOT ¤R DET ALLVARLIGT OM M¤NNISKOR F¶RBLIR HEML¶SA D¤RF¶R ATT TILLG¥NG TILL BEHANDLING AV MISSBRUK AV OLIKA SK¤L RANSONERAS

(UR HAR ANTALET V¥RDPLATSER F¶R¤NDRATS ) SLUTET AV  TALET INTR¤FFADE EN KRAFTIG UTBYGGNAD AV HEM F¶R MISSBRUKARE R  UTGJORDE DE  ENHETER OCH OMFATTADE N¤R MARE   PLATSER 4OPPEN N¥DDES  D¥ ANTALET HEM F¶R FRIVIL LIG V¥RD AV VUXNA MISSBRUKARE UPPGICK TILL  ENHETER OCH ANTALET V¥RDPLATSER TILL   $¤REFTER INTR¤FFADE EN VISS NEDG¥NG S¥ ATT DET  FANNS DRYGT  HEM MED CIRKA   PLATSER

%FTERFR¥GAN P¥ PLATSER MINSKADE EMELLERTID KRAFTIGT MED UNGEF¤R EN TREDJEDEL MELLAN  OCH  -ER ¤N   AV PERSONER I FRI VILLIG V¥RD UTG¶RS AV S¥DANA MED ALKOHOLMISSBRUK ELLER BLANDMISS BRUK 3OCIALSTYRELSEN 	 $ET ¶KANDE ANTALET HEM I KOMBINA TION MED ETT MINSKANDE ANTAL PLATSER HAR S¥LEDES LETT TILL L¤GRE BE L¤GGNING FRAMF¶R ALLT I DE PRIVATA BEHANDLINGSHEMMEN

&¶R TV¥NGSV¥RDEN I SK ,6- HEM HAR UTVECKLINGEN VARIT ANNOR LUNDA !NTALET ,6- ANS¶KNINGAR ¶KADE KRAFTIGT UNDER ¥REN  TILL  $¤REFTER HAR VISSERLIGEN EN KRAFTIG MINSKNING INTR¤FFAT FRAMF¶R ALLT I FR¥GA OM ALKOHOLMISSBRUKARE -EN ¥ ANDRA SIDAN BLEV DEN GENOMSNITTLIGA V¥RDTIDEN MYCKET L¤NGRE MELLAN  OCH  $ETTA INNEB¤R ATT ANTALET PRODUCERADE V¥RDDAGAR I ,6- HEM ¶KADE UNDER DENNA PERIOD $¤REFTER TYCKS EMELLERTID HAR SKETT EN BETYDAN DE MINSKNING VILKET ILLUSTRERAS I TABELL  AV UTVECKLINGEN I 3TOCK



HOLMS L¤N OCH 3TOCKHOLMS STAD AV ANTAL BEST¤LLNINGAR AV ,6- PLATSER

4ABELL  "EST¤LLNINGAR AV ,6- PLATSER R 3TOCKHOLMS ,¤N 3TOCKHOLMS 3TAD                 

+¤LLA 3TOCKHOLMS 3TAD

%N F¶RKLARING SOM N¤MNTS F¶R DENNA UTVECKLING ¤R ATT KOMMU NERNA HAR SPARAT PENGAR GENOM ATT MINSKA ANTALET BEST¤LLNINGAR $ETTA F¥R ST¶D AV ATT DET ¤R JUST DE KOMMUNALA SOCIALN¤MNDER SOM HAR MINSKAT SINA ANM¤LNINGAR OM ,6- MEST MEDAN FLER ANM¤L NINGAR KOMMER FR¥N L¤KARE OCH POLISEN 4ILL BILDEN H¶R OCKS¥ ATT KOSTNADEN F¶R ,6- HEMMEN CA   KRONOR PER DAG KAN VARA ON¶DIGT H¶G DELVIS BEROENDE P¥ ATT ,6- HEMMEN DRIVS SOM STAT LIGA MONOPOL I 3TATENS INSTITUTIONSSTYRELSENS REGI $ENNA AVGIFT ¤R DESSUTOM FAST UTAN H¤NSYN TILL DEN ENSKILDES V¥RDBEHOV +OMMU NERNA HAR S¥LEDES STARKA MOTIV ATT HITTA ALTERNATIV TILL DE L¤TTA V¥RD FALLEN OCH ATT SKICKA PERSONER MED TUNGA V¥RDBEHOV TILL ,6- HEM MEN

PPENV¥RDEN HAR I ST¤LLET UT¶KATS ) SJ¤LVA VERKET ¤R DET OS¤KERT OM KOMMUNERNAS KOSTNADER F¶R MISSBRUKARV¥RDEN HAR F¶R¤NDRATS N¤MNV¤RT %NLIGT EN BER¤KNING 3OCIALSTYRELSEN 	 S¥ HAR DE SAMLADE KOSTNADERNA INTE MINSKAT MELLAN  OCH  $ET FINNS EMELLERTID TECKEN P¥ ATT BESPARINGAR GENOMF¶RDES UNDER  TALETS F¶RSTA ¥R VARAV ENBART EN DEL KAN F¶RKLARAS AV EFFEKTIVARE UPPHAND LING AV INSTITUTIONSV¥RD

4ILL BILDEN H¶R ¤VEN ATT NARKOTIKA OCH ALKOHOLKONSUMTIONEN UN DER DE SENASTE ¥REN HAR ¶KAT IGEN EFTER EN L¥NG NEDG¥NGSPERIOD VEN OM DET INTE FINNS N¥GRA SIFFROR P¥ DET S¥ ¤R ETT HUVUDINTRYCK ATT BEHANDLINGEN AV MISSBRUK ¤R I DAG RANSONERAS



-EN OFTA FUNGERAR INTE BEHANDLINGEN %TT SK¤L TILL EN S¥DAN RANSONERING KAN VARA ATT BEHANDLINGAR OFTA INTE GER ETT L¥NGVARIGT RESULTAT %FTERSOM OLIKA BEHANDLINGSMETODER OFTAST INTE UTV¤RDERAS HAR DET OCKS¥ VARIT SV¥RT ATT STYRA ¶VER KLIENTER TILL MER EFFEKTIVA BEHANDLINGAR

%N UTVECKLING SOM KAN INGE VISS HOPP ¤R ATT DEN MEDICINSKA FORSKNINGEN HAR GJORT STORA GENOMBROTT UNDER DE SENASTE ¥REN VILKET KAN LEDA TILL NYA BEHANDLINGAR %NLIGT FLERA FORSKARE ¤R HUVUDPROBLE MET F¶R N¤RVARANDE ATT L¤KEMEDELSF¶RETAG INTE I TILLR¤CKLIG H¶G GRAD TAGIT SIG AN ARBETET ATT VIDAREUTVECKLA DESSA SUBSTANSER TILL UTPROVA DE L¤KEMEDEL

.¥GRA L¤KEMEDELSF¶RETAG ¤R EMELLERTID P¥ V¤G R  LANSERA DES .ALTREXONE AV $U 0ONT .ALTREXONE D¤MPAR UPPLEVELSEN AV BE RUSNING OCH MINSKAR D¤RMED SUGET EFTER ALKOHOL .ALTREXONE HAR TI DIGARE ANV¤NTS I BEHANDLINGEN AV HEROINMISSBRUKARE MEN B¶RJAR NU ANV¤NDAS OCKS¥ I 3VERIGE MOT ALKOHOLBEROENDET

.ALTREXONE KAN KOMMA ATT VARA S¤RSKILT EFFEKTIV TILLSAMMANS MED N¥GON AV DE NYA MEDICINER SOM ¤R UNDER UTVECKLING %TT EXEM PEL !CAMPROSATE ETT L¤KEMEDEL SOM PRODUCERAS AV -ERCK ,IPHA 3UBSTANSEN HJ¤LPER ALKOHOLISTER ATT F¶RBLI NYKTRA EFTER AVGIFTNINGEN %XAKT HUR DEN FUNGERAR ¤R INTE K¤NT !CAMPROSATE BINDER ETT PROTEIN I HJ¤RNCELLER SOM HETER .-$! RECEPTORER VILKA ¤R INBLANDADE I SIGNALS¤NDNING MELLAN CELLERNA !LKOHOLAVGIFTNINGEN ¶KAR DESSA RE CEPTORERS AKTIVITET VILKET ¤R F¶RKNIPPAT MED ¶KAT SUG EFTER ALKOHOL -EDICINEN GENOMG¥R NU DE SISTA TESTERNA I STOR SKALA ) TESTERNA HIT TILLS HAR DUBBELT S¥ M¥NGA SOM TAGIT L¤KEMEDLET VARIT NYKTRA EFTER ETT ¥R J¤MF¶RT DE SOM ENBART F¥TT PLACEBO

VEN N¤R DET G¤LLER ANDRA DROGER ¤R FLERA NYA BEHANDLINGAR P¥ V¤G .¤R DET G¤LLER KOKAIN UTVECKLAS TEX B¥DE L¤KEMEDEL SOM MIN SKAR SUGET OCH VACCINER SOM ANV¤NDER DET EGNA IMMUNSYSTEMET F¶R ATT VARAKTIGT MINSKAR DROGENS INVERKAN P¥ KROPPEN





%TT ANNAT PROBLEM ¤R ATT PATIENTER OFTA AVBRYTER MEDICINSKA BE HANDLINGEN /FTA ANGES SOM ORSAK ATT MAN GL¶MT OAVSIKTLIGT ELLER



$ESSA L¤KEMEDEL UTVECKLAS TEX AV .EUROSEARCH I +¶PENHAMN OCH #ANTAB 0HARMACEUTICALS I #AMBRIDGE 3TORBRITANNIEN



EJ ATT TA MEDICINEN VEN F¶R DETTA PROBLEM HAR KLINISKA F¶RS¶K P¥ B¶RJATS TEX MED IMPLANTERADE KAPSLAR SOM UNDER N¥GON M¥NAD AV GER EN KONTINUERLIG DOSERING AV .ALTREXONE

%TT PROBLEM I SAMMANHANGET ¤R ATT ALKOHOLBEROENDE AV M¥NGA SES SOM ETT SOCIALT OCH PSYKOLOGISKT PROBLEM $ETTA G¶R ATT MEDI CINSKT BEHANDLING OFTA INTE ANV¤NDS I DEN UTSTR¤CKNING SOM KANSKE VORE BEFOGAT

(UR KAN BEHANDLINGEN F¶RB¤TTRAS -¥NGA HEML¶SA MISSBRUKARE V¤NDER SIG TILL FRIVILLIGORGANISATIONERNA JUST F¶R ATT SLIPPA KRAVEN P¥ ATT GENOMG¥ BEHANDLING $ESSA ORGANI SATIONER HAR I SIN TUR BEGR¤NSADE M¶JLIGHETER ATT ERBJUDA EGNA ALTER NATIV

3AMTIDIGT HAR EN STOR DEL AV MISSBRUKANDE HEML¶SA SJUKBIDRAG ELLER F¶RTIDSPENSION SOM OMG¥ENDE KAN OMS¤TTAS I ALKOHOL ELLER NAR KOTIKA

&¶R M¥NGA MISSBRUKARE ¤R ¥TERFALL VANLIG 3KILLNADEN MELLAN MISSBRUKARE SOM UPPR¤TTH¥LLER ETT NORMALT LIV OCH DE SOM INTE KLA RAR DET LIGGER OFTA INTE I ANTALET ¥TERFALL UTAN I HUR SNABBT ¥TERFALLEN BEHANDLAS $ET AVG¶RANDE F¶R EN HEML¶S MISSBRUKARE TORDE D¥ VARA ATT BLI L¥NGVARIGT INTEGRERAD I ETT SOCIALT SAMMANHANG D¤R ¥TERFALL UPPT¤CKS OCH ¥TG¤RDER SNABBT S¤TTS IN $ETTA ¤R PRECIS MOTSATSEN AV DEN VANLIGA SITUATIONEN F¶R MISSBRUKANDE HEML¶SA ELLER DE SOM ¤R RISKZONEN F¶R HEML¶SHET I DAG



 (EML¶SHET OCH PSYKISK SJUKDOM

3OM REDOVISADES I DET F¶REG¥ENDEKAN ANTALET HEML¶SA MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER HA ¶KAT UNDER SENARE ¥R -¥NGA AV DE PSYKISKT SJU KA HEML¶SA HAR GANSKA NYLIGEN VISTATS P¥ N¥GOT HEM F¶R V¥RD ELLER BOENDE



$ETTA S¤TTS IBLAND I SAMBAND MED AVINSTITUTIONALISERINGEN AV PSYKV¥RDEN !NTALET V¥RDPLATSER INOM PSYKIATRIN MINSKADE FR¥N   TILL   MELLAN SLUTET AV  TALET OCH ¥R 

,ANDSTINGENS ANSVAR F¶R DE PSYKISKT ST¶RDA ¤R ATT MEDICINSKT F¶ REBYGGA UTREDA OCH BEHANDLA PSYKISKA SJUKDOMAR ,ANDSTINGETS PSYKIATRISKA INSTANSER BEST¥R AV PSYKIATRISK V¥RD PRIM¤RV¥RD OCH TANDV¥RD +OMMUNERNAS ANSVAR F¶R DE PSYKISKT ST¶RDA G¤LLER DELS BOENDET DVS DE SKALL TILLF¶RS¤KRAS EN GOD BOSTAD SOM ¤R ANPASSAD EFTER DERAS S¤RSKILDA BEHOV 6IDARE ANSVARAR KOMMUNERNA F¶R DET S¤RSKILDA ST¶D SOM DE PSYKISKT ST¶RDA BEH¶VER F¶R ATT KLARA SIN DAG LIGA TILLVARO )NSATSER F¶R PSYKISKT ST¶RDA G¶RS INOM ¤LDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN OCH INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN

0SYKIATRIUTREDNINGEN HAR UPPSKATTAT ATT CA PSYKISKT ST¶R DA PERSONER ¤R I BEHOV AV INSATSER F¶R SITT BOENDE ¥RLIGEN !V DESSA BOR M¥NGA HOS F¶R¤LDRAR HOS BEKANTA ELLER INNEBOENDE 0SYKIATRI UTREDNINGEN KONSTATERADE ATT DE PSYKISKT ST¶RDAS BEHOV AV BOENDE OCH ST¶D INTE TILLGODOSES I DAG "OSTADEN ¤R DEN ENSKILDA FAKTOR SOM HAR ST¶RST EFFEKT P¥ DE PSYKISKT ST¶RDAS LEVNADSF¶RH¥LLANDEN 4ROTS DETTA MENADE PSYKIATRIUTREDNINGEN HADE B¥DE KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN INTE ¤GNAT UPPM¤RKSAMHET ¥T DE PSYKISKT ST¶RDAS BOEN DE OCH BEHOV AV BOENDEST¶D

0SYKIATRIUTREDNINGEN KONSTATERADE ATT OKLARHETER I ANSVARSUPP DELNINGEN MELLAN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN HAR BIDRAGIT TILL



3JUKBIDRAG ELLER F¶RTIDSPENSION VAR I 3OCIALSTYRELSENS 	 UNDERS¶K NING AVSEV¤RT VANLIGARE BLAND DE PSYKISKT ST¶RDA HEML¶SA   MOT   $EN H¶GA ANDELEN MED SJUKBIDRAG ELLER PENSION KAN TALA F¶R ATT GRUPPEN HAFT TIDIGARE KONTAKTER MED PSYKIATRISK V¥RD "ETYDLIGT FLER SJUKA HEML¶SA HADE VISTATS P¥ HEM F¶R V¥RD ELLER BOENDE DEN SENASTE M¥NADEN   MOT  



MISSF¶RH¥LLANDENA +OMMUNERNA SAKNAR I H¶G UTSTR¤CKNING INSIKT OCH KUNSKAP OM DENNA GRUPPS S¤RSKILDA BEHOV 4YV¤RR ¤R DET ALLTF¶R VANLIGT ATT M¤NNISKOR MED PSYKISKA ST¶RNINGAR ERBJUDS EN VANLIG L¤ GENHET D¤R DE SEDAN BLIR ISOLERADE -¥NGA SAKNAR ARBETE OCH SYS SELS¤TTNING OCH EN DEL UPPB¤R F¶RTIDSPENSION %FFEKTEN KAN BLI ATT DE M¥R S¤MRE B¶RJAR UPPTR¤DA ST¶RANDE VILKET LEDER TILL ATT GRANNARNA KLAGAR $ETTA KAN SLUTA MED ATT DEN PSYKISKT ST¶RDE PERSONEN BLIR VR¤KT -ED EN ST¶RRE KUNSKAP OM DERAS SITUATION OCH BEHOV AV ST¶D SKULLE DESSA SITUATIONER OM INTE UNDVIKAS S¥ I VARJE FALL MINSKAS

0SYKIATRIUTREDNINGEN HAR KONSTATERAT ATT OLIKA ANSVARIGA MYN DIGHETER OCH ORGANISATIONER HAR MYCKET SV¥RT ATT SAMORDNA SINA RE SURSER OCH SAMVERKA &¶LJDEN BLIR EN BRISTANDE EFFEKTIVITET I RESURS ANV¤NDNINGEN OCH ETT S¤MRE LIV F¶R DEN ENSKILDE INDIVIDEN %TT F¶R SLAG ¤R ATT KOMMUNERNA SKALL F¥ HUVUDANSVARET F¶R ATT INITIERA BE HOVSBED¶MNINGAR PLANERA OCH SAMORDNA DE SOCIALA INSATSERNA $ETTA HUVUDANSVAR MEDF¶R NYA UPPGIFTER OCH NYA UTGIFTER F¶R KOM MUNERNA VILKET INTE ¤R HELT OPROBLEMATISKT MED H¤NSYN TILL DEN K¤R VA EKONOMIN

-AN KONSTATERADE OCKS¥ ATT PSYKISKT FUNKTIONSHINDRADE PERSONER BEH¶VER ETT FLEXIBELT INDIVIDUELLT OCH ICKE TIDSBUNDET PERSONALST¶D SOM SNABBT KAN MOBILISERAS N¤R AKUTA BEHOV UPPST¥R 3T¶DET B¶R INTE ENBART VARA KNUTET TILL BOENDET UTAN OCKS¥ TILL SOCIALT UT¥TRIK TADE AKTIVITETER 3¤RSKILDA SATSNINGAR P¥ ATT UTVECKLA ETT BRETT OCH F¶ REBYGGANDE ST¶D ¤R MYCKET ANGEL¤GET $ETTA BLIR TYDLIGT N¤R DET G¤L LER VR¤KNINGAR 2ISKEN F¶R EN PSYKISKT FUNKTIONSHINDRAD PERSON ATT HAMNA I EN S¥DAN SITUATION ATT VR¤KNING BLIR AKTUELL ¤R H¶GRE ¤N F¶R ANDRA

VEN M¶JLIGHETER F¶R PSYKISKT SJUKA ATT ARBETA HAR MINSKAT UN DER SENARE ¥R !V TABELL  FRAMG¥R ANTALET ANST¤LLDA MED PSYKISKA ARBETSHANDIKAPP I 3AMHALL KONCERNEN $ENNA MINSKNING AV ANTALET ANST¤LLDA MED PSYKISKA ARBETSHANDIKAPP BEROR HUVUDSAKLIGEN P¥ ATT DET TOTALA ANTALET ANST¤LLDA I 3AMHALL MINSKAT UNDER PERIODEN !NTA LET ANST¤LLDA MED PSYKISKA ARBETSHANDIKAPP HAR ENDAST SJUNKIT FR¥N   TILL  



4ABELL  !NTAL ANST¤LLDA MED PSYKISKA ARBETSHANDIKAPP I 3AMHALL   R !NTAL MED PSYKISKT ARBETSHANDIKAPP            

+¤LLA 3AMHALL $ET OVAN REDOVISADE ANTALET ANST¤LLDA MED PSYKISKA ARBETSHANDIKAPP F¶LJER HELT !F!MIS BED¶MNING OCH HANDIKAPPKOD VID ANST¤LLNINGSTILLF¤LLET 3AMHALL HAR INTE TILLST¥ND ATT L¤GGA IN HANDIKAPPKO DERNA I PERSONALREDOVISNINGSSYSTEMET $ET G¶R INTE HELLER EN ¥RLIG BED¶M NING AV VILKA FUNKTIONSHINDER DE ANST¤LLDA HAR UTAN NOTERAR ¤NDRINGAR IN OCH UT	 I OVAN BESKRIVNA STOCK  $ETTA BEROR P¥ ATT SJ¤LVA HANDIKAPPKO DEN INTE GER ANV¤NDBAR INFORMATION F¶R 3AMHALLS UPPDRAG $ET ¤R DESS UTOM M¥NGA ANST¤LLDA SOM HAR PSYKISKA FUNKTIONSHINDER MEN SOM VID AN ST¤LLNINGSTILLF¤LLET F¥TT ETT ANNAT BOKF¶RT HUVUDHANDIKAPP ,IKAS¥ FINNS DET S¤KERLIGEN ANST¤LLDA SOM UNDER ANST¤LLNINGEN F¥TT PSYKISKA FUNKTIONS HINDER !LLA S¥DANA F¶R¤NDRINGAR AVSPEGLAS INTE I OVANST¥ENDE SIFFROR

"RISTEN P¥ DAGLIG SYSSELS¤TTNING F¶R DE PSYKISKT FUNKTIONSHIND RADE ¤R DET MEST AKUTA PROBLEMET I DAG +OMMUNERNA HAR INVENTERAT HUR M¥NGA PERSONER MED OMFATTANDE PSYKISKA FUNKTIONSHINDER SOM DET FINNS OCH BLAND DE CA   PERSONER DE FANN G¤LLDE ATT DE FLES TA INGET HADE ATT G¶RA P¥ DAGARNA

"LAND DEM I ARBETSF¶R ¥LDER HADE BARA   ETT ARBETE OCH LIKA STOR ANDEL N¥GON FORM AV SKYDDAT ARBETE S¥ ATT   SAKNADE ARBE TE !V DEM HAR I DAG CA   PSYKISKT FUNKTIONSHINDRADE PERSONER PLATS I KOMMUNERNAS OLIKA SYSSELS¤TTNINGS¥TG¤RDER -EN YTTERLIGARE MINST   HAR SANNOLIKT BEHOV AV DAGLIG AKTIVERING OCH EN MER SAMORDNAD REHABILITERING $ETTA KAN J¤MF¶RAS MED DE TOTALT CA   UTVECKLINGSST¶RDA SOM I DAG HAR SITT BEHOV AV DAGLIG VERK SAMHET S¥ GOTT SOM HELT TILLGODOSETT I OM SORGSVERKSAMHETENS DAG CENTRA

4V¤RTEMOT PSYKIATRIREFORMENS INTENTIONER FINNER VI I DAG ATT AN TALET PSYKISKT FUNKTIONSHINDRADE SOM F¶RTIDSPENSIONERATS HAR ¶KAT FR¥N   TILL  



2¤CKER ¶KAD SAMVERKAN 3AMVERKAN HAR BLIVIT ETT NYCKELBEGREPP I HELA PSYKIATRIREFORMEN MEN TROTS DETTA ¤R KOSTNADSTVISTER MELLAN OLIKA HUVUDM¤N INTE OVAN LIGA )NTE S¤LLAN ¤R DET ETT SVARTEPETTERSPEL SOM I SLUT¤NDEN DRABBAR DEN ENSKILDE H¥RT -ERPARTEN AV SAMH¤LLETS KOSTNADER LIGGER DOCK VARKEN P¥ LANDSTINGEN ELLER KOMMUNERNA SOM N¤RMAST TILLHANDA H¥LLER INSATSER F¶R DEN ENSKILDE UTAN P¥ STATEN 6ARJE ¥R BETALAS  MILJARDER KRONOR -DKR	 I F¶RTIDSPENSIONER TILL PSYKISKT FUNK TIONSHINDRADE PERSONER OCH KOSTNADERNA ¶KAR %N PERSON MED SCHIZOFRENI ANSES TEX HA STORA M¶JLIGHETER ATT M¥ B¤TTRE OM SAM ORDNADE OCH SAMTIDIGA INSATSER G¶RS SOM T EX ETT ANPASSAT BOENDE KOMMUNEN	 EN SPECIALISTPSYKIATRISK INSATS LANDSTINGET	 OCH AR BETSREHABILITERING STATEN	 )NSATSERNA M¥STE VARA SAMORDNADE UT H¥LLIGA OCH L¥NGSIKTIGA

3AMVERKANSPROBLEMEN FINNS EMELLERTID I H¶G GRAD OCKS¥ INOM LANDSTINGETS PSYKIATRISKA V¥RD $ET HANDLAR INTE ENBART OM MISSTAG OCH BRISTANDE KOORDINERING /FTA SPEGLAR DET OCKS¥ ETT N¤RMAST IN DUSTRIELLT ARBETSS¤TT D¤R KLIENTER SOM SKULLE BEH¶VA STABILA RELATIONER STUDSAR MELLAN V¥RDSTATIONERNA 4EXTRUTAN NEDAN ILLUSTRERAR EN INTE OVANLIG V¥RDKEDJA INOM PSYKIATRIN

3P¤NNB¤LTE F¶R +AJSA $EN PSYKOSSJUKA +AJSA BOR I EN EGEN L¤GENHET 0L¶TSLIGT DRAB BAS HON AV SV¥R ¥NGEST OCH HON B¤R P¥ SJ¤LVMORDSTANKAR 0SY KOS TEAMET SOM BES¶KER HENNE SKICKAR HENNE GENAST TILL PSYK AKUTEN DIMENSIONERAD F¶R   PATIENTER MEN SOM TAR EMOT   $¤R BLIR +AJSA MOTTAGEN AV EN UNG !4 L¤KARE SOM JOB BAT P¥ MOTTAGNINGEN I TRE VECKOR OCH SOM HAR EN TV¥ M¥NADERS KURS I PSYKIATRI SOM ENDA ERFARENHET +AJSA ¤R MYCKET OROLIG OCH L¤GGS D¤RF¶R IN P¥ 0IVA EN PSYKIATRISK INTENSIVV¥RDSAV DELNING SOM MEST LIKNAR GAMLA TIDERS STORMAVDELNINGAR

0IVA HUSET LIGGER HUNDRA METER FR¥N AKUTEN OCH DET F¶RSTA

+AJSA M¶TER ¤R INTAGET ETT ISKALLT GARAGE I GR¥ BETONG $¤REFTER SLUSSAS HON IN I ETT VISITERINGSRUM MED EN GOLVFAST ST¥LS¤NG MITT I RUMMET 0¥ S¤NGEN FINNS ETT KRAFTIGT SP¤NNB¤LTE I L¤DER

.UMERA KALLAR VI SP¤NNB¤LTEN F¶R TEKNISK B¤DD URS¤KTAR SIG )NGEMAR 7¤RMEBRING SK¶TARE P¥ 0IVA



5TE I KORRIDOREN M¶TER +AJSA EN KVINNA SOM KR¤LAR FRAM P¥ GOLVET MED EN TRASIG CIGG I MUNGIPAN )NGEMAR 7¤RNEBRING VISKAR

6¤ND INTE RYGGEN TILL $EN KVINNAN ¤R INTE P¥LITLIG ) ETT 46 RUM SKRIKER EN UNG KVINNA *¤VLA STYCKM¶RDARE /CH EN UNG KILLE MED RING I ¶RAT OCH ALLDELES F¶R L¥NGA JEANS KOMMER FRAM TILL +AJSA OCH S¤GER 0¥ F¶RRA ST¤LLET H¶GG DE AV MINA B¥DA UNDERBEN $¤RF¶R ¤R BYXORNA ALLDELES F¶R L¥NGA

) EN VECKA F¥R +AJSA STANNA KVAR P¥ 0IVA $¤REFTER FLYTTAS HON TILL EN V¥RDAVDELNING I SAMMA HUS SOM DEN AKUTMOTTAG NING HON F¶RST BES¶KTE .Y PERSONAL SKALL NU V¥RDA HENNE %FTER TRE VECKORS BEHANDLING M¥STE +AJSA SKRIVAS UT $ET ¤R ¶VERFULLT P¥ AVDELNINGEN 6¥RDANSVARET F¶R +AJSA ¶VERG¥R TILL LANDS TINGETS MOBILA V¥RDJOUR SOM BES¶KER HENNE REGELBUNDET I HEM MET DEN F¶RSTA TIDEN EFTER UTSKRIVNINGEN MEN S¥ SNART +AJSAS TILLST¥ND STABILISERAS ¶VERG¥R ¥TERIGEN ANSVARET F¶R +AJSA P¥ 0SYKOSTEAMET +OMMUNENS BOENDEST¶DSTEAM DYKER F¶RST¥S OCKS¥ UPP F¶R ATT HJ¤LPA +AJSA MED ALLT DET PRAKTISKA

+ONTAKMANNASKAP ¤R MODEORDET F¶R DAGEN "EHANDLINGS TEAM V¥RDAVDELNINGAR F¶RS¤KRINGSKASSA ARBETSF¶RMEDLING DAGVERKSAMHETER OCH ¶PPENV¥RDSMOTTAGNINGAR ALLA UTSER DE SINA EGNA KONTAKTM¤N %N KONTAKTMAN SKALL ANSVARA F¶R EN ST¶RRE GRUPP PATIENTER /CH +AJSA SOM UNDER DEN H¤R AKUTA SJUKDOMSFASEN V¥RDATS AV SEX OLIKA BEHANDLINGSTEAM TR¤FFAR UNDER SAMMA PERIOD SINA ¥TTA OLIKA KONTAKTM¤N

$ET FINNS PATIENTER SOM HAR TOLV OLIKA KONTAKTM¤N BER¤TTAR 5LF 2OGBERG CHEF F¶R PSYKOS TEAMEN I *¶NK¶PING

UR VI 4%-! 2ESA GENOM 0SYK 3VERIGE AV 3TIG %DLING  S

,IKNANDE SIGNALER KOMMER FR¥N M¥NGA H¥LL INOM PSYKV¥RDEN 3OCIALL¤KARE !NDERS !NELL 	 SKRIVER TEX

(UR MAN ¤N V¤LJER ATT ORDNA DEN PSYKIATRISKA BEHAND LINGEN ¤R DET ANM¤RKNINGSV¤RT HUR OFTA PSYKIATRIN SKRIVER UT ELLER I ANNAN MENING I ¶PPENV¥RD INTE FULLF¶LJER DEN PSYKIA TRISKA BEH¶VLIGA BEHANDLINGEN REDAN EFTER ETT PAR DAGAR ELLER VECKOR EFTER AKUTA PSYKOSTILLST¥ND TROTS ATT PATIENTERNA FORT FARANDE ¤R KAOTISKA OCH OF¶RM¶GNA ATT REDA SIG I EN BOSTADS L¶S TILLVAROS	





%NLIGT 2¤TTSMEDICINALVERKETS HADE AV   V¥LDSBROTTSLINGAR H¤LFTEN VARIT I KONTAKT MED PSYKIATRIN BARA EN KORT TID TRE M¥NADER	 INNAN BROTTET OCH   HADE HAFT KONTAKT MED ANTINGEN PSYKIATRIN ELLER SOCIALTJ¤NST



#HEFS¶VERL¤KAREN VID 0SYKIATRISKA )NSTITUTET S¤GER TEX ATT EN DAST EN BR¥KDEL AV S¶KANDE KAN ERBJUDAS BEHANDLING



3AMMANTAGET ¤R DET OS¤KERT OM ANTALET PERSONER MED SV¥RA PSYKISKA FUNKTIONSHINDER HAR ¶KAT -EN ANDELEN SOM BED¶MS AV SOCIALTJ¤NSTEN HA PSYKISKA FUNKTIONSHINDER TYCKS HA ¶KAT KRAFTIGT $E OLIKA BESKRIVNINGAR OM HUR PSYKV¥RDEN FUNGERAR SOM FINNS I B¥ DE STATLIGA UTREDNINGAR SAMT MER ANEKDOTISK MATERIAL GER EN BILD AV EN V¥RD SOM OFTA INTE ¤R TILLG¤NGLIGT F¶R LINDRIGA FALL OCH SOM OFTA SAKNAR DEN KONTINUITET OCH STABILITET I SOCIALA RELATIONER SOM TORDE VARA EN AVG¶RANDE DEL I EN BEHANDLING

 3OCIALTJ¤NSTENS ARBETE

) DENNA RAPPORT REDOVISAS INGEN EGEN UTV¤RDERING AV SOCIALTJ¤NSTENS ARBETE MED HEML¶SA $¤REMOT ¥TERGES ETT ANTAL BED¶MNINGAR FR¥N PERSONER OCH GRUPPER SOM I GRUNDEN SER POSITIVT P¥ SOCIALTJ¤NSTENS ARBETE %N UTG¥NGSPUNKT ¤R VAD DE FRIVILLIGORGANISATIONER SOM ARBE TAR MED HEML¶SA ANSER OM SOCIALTJ¤NSTENS ARBETE 6I HAR GENOMF¶RT INTERVJUER MED FEM AV DE ST¶RSTA FRIVILLIGORGANISATIONERNA I 3TOCK HOLM TABELL 	



$. $EBATT   



4ABELL  &UNGERAR SOCIALTJ¤NSTEN BRA ELLER MINDRE BRA F¶R DE HEML¶SA &RIVILLIGORGANISATION &UNGERAR BRA &UNGERAR MINDRE BRA &R¤LSNINGSARM©N

&INNS F¶R F¥ PLATSER F¶R HEML¶SA

3TADSMISSIONEN

2EGLERNA INTE ANPASSADE TILL DE HEML¶SA UTAN TILL PERSONALEN

,¤NKARNA *OHANNESHOV

!KUTV¥RDEN $EN L¥NGSIKTIGA PLANERINGEN

#ONVICTUS

"RISTANDE ARBETSFORMER SOM EJ N¥R DEN YTTERSTA GRUPPEN  AV DE VI M¶TER KLARAR EJ SOCIALTJ¤NSTENS KRAV

.Y 'EMENSKAP

2EGELSYSTEMEN INTE ANPASSADE TILL HELA GRUPPEN "RISTANDE KOMMUNI KATION MELLAN OLIKA HUVUDMANNA SKAP 3V¤LTA R¤V MELLAN KOMMUNER

+RITIKEN FR¥N FRIVILLIGORGANISATIONERNA TYCKS MASSIV $EN SKULLE KUNNA AVF¤RDAS SOM GN¤LL FR¥N KONKURRENTERNA -EN KRITIKEN F¥R ST¶D TEX AV GENERALDIREKT¶REN F¶R 3OCIALSTYRELSEN +ERSTIN 7IGZELL SOM SKRIVER

)NOM SOCIALTJ¤NSTEN HAR TILLSYNSMYNDIGHETEN L¤NSSTYRELSEN M¶JLIGHET ATT GE F¶REL¤GGANDEN ALTERNATIVT ST¤NGA ENDAST VISSA VERKSAMHETER 9RKESINSPEKTIONEN KAN ALLTID ST¤NGA VERKSAM HETER OM ARBETSMILJ¶N ¤R FARLIG (¤R FINNS ALLTS¥ DEN ANM¤RK NINGSV¤RDA SITUATIONEN ATT DET FINNS SKARPARE INSTRUMENT F¶R ATT SKYDDA PERSONALEN ¤N F¶R ATT SKYDDA KLIENTEN .¥GON MOT SVARIGHET TILL SJUKV¥RDENS TILLSYN ¶VER PERSONALENS HANDLANDE SOM ¤VEN INKLUDERAR OLIKA DICIPLIN¤RA ¥TG¤RDER FINNS INTE HEL LER VEN DETTA TYDER P¥ EN J¤MF¶RELSEVIS MINDRE UTVECKLAD K¤NSLA F¶R SOCIALTJ¤NSTENS KLIENTERS BEHOV AV PROFESSIONELL BE HANDLING OCH S¤KER V¥RD $. $EBATT   	

+RITIKEN FRAMF¶RS OFTA ATT DET S¤LLAN UTV¤RDERAS HUR OLIKA INSATSER FUNGERAR %N FORSKARE INOM OMR¥DET -OR©N 	 SKRIVER I EN GE NOMG¥NG AV UTV¤RDERING AV SOCIALT ARBETE ATT





$ET ¤R EN BESV¤RANDE OMST¤NDIGHET B¥DE F¶R PROFESSIO NEN SAMH¤LLET OCH ENSKILDA MEDBORGARE ATT DET VARJE ¥R AV ALLM¤NNA MEDEL SATSAS MILJARDBELOPP INOM DET SOCIALA ARBE TETS OMR¥DE SAMTIDIGT SOM VI ST¥R P¥ MYCKET BR¤CKLIG GRUND N¤R DET G¤LLER ATT EMPIRISKT BEL¤GGA V¤RDET AV DESSA INSAT SER S	

+ERSTIN 7IGZELL GER SAMMA BILD



)NOM SOCIALTJ¤NSTEN F¶RENAS INTE FORSKNING OCH PRAKTIK

P¥ TILLN¤RMELSEVIS SAMMA S¤TT &ORSKNINGEN ¤R H¤R I STOR UT STR¤CKNING INRIKTAD MOT STUDIER AV SOCIALA FENOMEN OCH SO CIALA PROBLEM I ALLM¤NHET OCH I ALLTF¶R LITEN UTSTR¤CKNING IN RIKTAD P¥ ATT UNDERS¶KA RESULTATET AV DET SOCIALA ARBETET ) DET KONKRETA SOCIALA ARBETET ¤R DET SAMTIDIGT MYCKET S¤LLSYNT ATT PRAKTISKT ARBETE F¶RENAS MED FORSKNING $ET ¤R T EX FORTFA RANDE OVANLIGT MED LOKALA UPPF¶LJNINGAR OM VAD MAN UPP N¥TT F¶R RESULTAT F¶R KLIENTERNAS DEL MED SINA INSATSER 3OCI ALTJ¤NSTENS METODER OCH INNEH¥LL STYRS I ST¤LLET MER AV IDEO LOGI OCH LAGTOLKNING

3AMMANFATTNINGSVIS KAN MAN S¤GA ATT INGEN EGENTLIGEN KAN UTTALA SIG S¤KERT OM RESULTAT OCH NYTTA AV SOCIALTJ¤NSTENS INSATSER F¶R DEM SOM S¶KT SOCIALTJ¤NSTENS HJ¤LP $ETTA ¤R TRAGISKT MED TANKE P¥ ATT DET G¤LLER INSATSER F¶R DE ALLRA MEST UTSATTA F¶R BARNET SOM FAR ILLA HEMMA F¶R DEN SOM ¤R SV¥RT FUNKTIONSHINDRAD F¶R DEN SOM LIDER AV ETT L¥NGT G¥NGET NARKOTIKAMISSBRUK $ET MEDF¶R T EX ATT DET EGENTLIGEN INTE FINNS N¥GRA M¶JLIGHETER ATT GE DEN SOM S¶KER HJ¤LP F¶R SITT MISSBRUK N¥GON INFORMATION OM VILKET RESULTAT MAN KAN F¶RV¤NTAS UPPN¥ MED OLIKA BEHANDLINGSALTERNATIV $. $EBATT   	

&¶RUTOM DESSA ALLM¤NNA PROBLEM F¶REKOMMER OFTA KRITIK OM SO CIALSEKRETERARNAS BRIST P¥ TILLG¤NGLIGHET TID F¶R ENSKILDA FALL BYR¥ KRATISKT REGELTILL¤MPNING OCH BRISTEN P¥ GODA INCITAMENT ) EN SAM MANST¤LLNING SOM 3OCIALSTYRELSEN GJORT AV   FALL SOM L¤NSSTY RELSEN GRANSKAT OCH SOM  KUNDE RIKTA ALLVARLIG KRITIK MOT SO CIALTJ¤NSTEN I  FALL $EN VIKTIGASTE KRITIKEN G¤LLDE BEM¶TANDET AV DEM SOM S¶KT ST¶D L¥NGA HANDL¤GGNINGSTIDER SAMT BRISTANDE DOKU MENTATION $ET INNEB¤R ATT DEN ENSKILDE OFTA FR¥NTAS M¶JLIGHETEN ATT F¥ SIN SAK PR¶VAD I DOMSTOL

+RITIKEN KAN I VISSA AVSEENDEN F¶REFALLA ENSIDIGT %N MOTBILD ¤R ATT ANTALET SOCIALBIDRAGSTAGARE HAR ¶KAT KRAFTIGT !RBETSBELASTNINGEN



HAR ¶KAT F¶R SOCIALSEKRETERARE INSATSER BEGR¤NSAS OFTA AV TIDSBRIST OCH RESURSBRIST $ESSA OMST¤NDIGHETER HAR ONEKLIGEN F¶RSV¥RAT SO CIALTJ¤NSTENS M¶JLIGHETER ATT ARBETA INTENSIVT MED HEML¶SA

 0RIVATA INITIATIV

%NLIGT 3OCIALSTYRELSENS KARTL¤GGNING HADE   AV DE HEML¶SA KON TAKT MED FRIVILLIGORGANISATIONERNA &LERTALET HEML¶SA HADE OCKS¥ KONTAKT MED SOCIALTJ¤NSTEN $OCK HADE     PERSONER KON TAKT MED N¥GON FRIVILLIG ORGANISATION MEN INTE MED SOCIALTJ¤NSTEN

$E FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA FYLLER SANNOLIKT EN VIKTIGARE ROLL I DAG ¤N TIDIGARE N¤R DET G¤LLER ATT GE ST¶D OCH HJ¤LP TILL HEML¶SA   AV PLATSERNA OCH L¤GENHETERNA F¶R HEML¶SA HADE EN FRIVILLIG ORGANISATION SOM HUVUDMAN   AV SAMTLIGA PLATSER OCH L¤GEN HETER BETALADES AV KOMMUNERNA !V DE FRIVILLIGA ORGANISATIONERNAS PLATSER P¥ INACKORDERINGSHEM OCH MOTSVARANDE K¶PTE KOMMUNERNA   -EN AV ORGANISATIONERNAS TOTALA VERKSAMHET FINANSIERAR KOM MUNERNA MINDRE 4ABELL  VISAR TEX HUR STOR ANDEL AV VERKSAM HETEN SOM ¤R KOMMUNALT FINANSIERAD F¶R DE FEM AV DE ST¶RSTA ORGA NISATIONERNA I 3TOCKHOLM

4ABELL  (UR STOR DEL AV ER VERKSAMHET ¤R FINANSIERAD AV KOMMUNEN &RIVILLIGORGANISATION !NDEL I  AV VERKSAMHETEN

FINANSIERAD AV KOMMUNEN

&R¤LSNINGSARM©N  3TADSMISSIONEN  ,¤NKARNA *OHANNESHOV



#ONVICTUS



.Y 'EMENSKAP



3AMARBETET MELLAN DE FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA OCH SOCIAL TJ¤NSTEN KAN DELAS UPP I TV¥ DELAR DELS I ETT EKONOMISKT SAMARBETE SOM INNEB¤R ATT SOCIALTJ¤NSTEN GER EKONOMISKA BIDRAG TILL DE FRIVIL LIGA ORGANISATIONERNA DELS ATT SOCIALTJ¤NSTEN K¶PER PLATSER AV DE FRI



VILLIGA ORGANISATIONERNA !NDRA FORMER AV SAMARBETE ¤R DET MER IN FORMELLA OMKRING ENSKILDA PERSONER SAMT ¶MSESIDIGT INFORMATIONS UTBYTE $E FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA F¶RS¶KER OFTA SLUSSA ENSKILDA HEML¶SA VIDARE TILL SOCIALTJ¤NSTEN

$E FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA FUNGERAR MYCKET SOM ETT KOMPLE MENT TILL SOCIALTJ¤NSTEN -¥NGA HEML¶SA MED SV¥RARE PROBLEM S¶KER SIG I STOR UTSTR¤CKNING TILL DE FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA

%N ¶VERBLICK ¶VER FRIVILLIGVERKSAMHET SOM VI FUNNIT VID V¥R KART L¤GGNING GES I TABELL  3OM FRAMG¥R F¶REKOMMER OMFATTANDE VERKSAMHET I SAMTLIGA DE STUDERADE KOMMUNERNA



4ABELL  6ILKA FRIVILLIGORGANISATIONER FINNS I %R KOMMUN

+OMMUNE R

&RIVILLIGORGANISATIONER I KOMMUNEN

&RIVILLIGA ORGANISATIONERS VERKSAMHET

3TOCKHOLM #ONVICTUS &R¤LSNINGSARM©N

7ASA K¥REN ,¤NKARNA+2)3 .Y 'EMENSKAP 3ITUATION 3TOCKHOLM 3TADS MISSIONEN

PPEN DAGVERKSAMHET MOTIVATIONS ARBETE CAF©ER MATSERVERING HYGIENM¶JLIGHETER DAGSOVPLATSER H¤RB¤RGEN AKUTJOUR UPPS¶KANDE VERKSAMHET

'¶TEBORG &R¤LSNINGSARM©N3TADSMISSIONEN 2¤DDNINGSMISSIONEN ,0 V¤ST 2)! ,¤NKARNA ,INNEAKYRKAN

!LTERNATIVA BOENDEVERKSAMHETER TILLNYKTRING F¤LTVERKSAMHET ¶PPEN VERKSAMHET

-ALM¶ 3TADSMISSIONEN ,¤NKARNA &INSKA !IRO 6ERANDI 2&(, 23-( 2)! &ONT¤NHUSET

PPEN VERKSAMHET UPPS¶KANDE VERK SAMHET H¤RB¤RGE OCH KOLLEKTIVBOENDE

5PPSALA &R¤LSNINGSARM©N 'EMENSKAPSCENTER UPPS¶KANDE VERKSAMHET ST¶DBOENDE H¤RB¤RGE ,INK¶PING 3TADSMISSIONEN KYRKORNA 6ERANDI ,¤NKARNA ,0 STIFTELSEN !! .!

(ALVV¤GSBOENDE F¶R KVINNOR MAT SERVERING N¤RLOKAL DAG OCH KV¤LLS VERKSAMHET

REBRO 6ERANDI +VINNOHUSET 2)! &03 23-( &R¤LSNINGSARM©N FRIKYRKOR

-¶TESPLATSER CAF©ER DAG OCH ST¶D VERKSAMHETER BOENDE

.ORRK¶PING ,¤NKARNA 2)! 6ERANDI ,0

STIFTELSER

3T¶DBOENDE JOURBOENDE ¶PPEN DAG VERKSAMHET ARBETSTR¤NING

(ELSING BORG

2)! &R¤LSNINGSARM©N 3J¶MANSKYRKAN

$AGVERKSAMHET CAF© MATSERVERING KURATIV VERKSAMHET GEMENSKAPS AKTIVITETER VID STORHELGER

5ME¥ PPEN 'EMENSKAP ,¤NKARNA ,0 STIFTELSEN

3TRUKTURERAD ¶PPENV¥RD BEHANDLINGSHEM ¶PPEN HUS VERKSAMHET SYSSELS¤TTNINGSVERKSAMHET

+ARLSTAD )/'4.4/ 6ERANDI ,¤NKARNA !! GRUPPEN 3TADSMISSIONEN

6¥RDKEDJA MED UPPS¶KANDE VERKSAMHET MISSBRUKSBOENDE H¤RB¤RGE PERSONAL TILL BOENDEVERKSAMHET

6¤XJ¶ 2)! +& ,¤NKEN PPNA D¶RREN PPEN DAGVERKSAMHET FRUKOST LUNCH V¤RMESTUGA FRITIDSVERKSAMHET DAG KV¤LL HELG UPPS¶KANDE VERKSAMHET ,ULE¥ ,¤NKARNA $+3.2)! 6ERANDI !! 0INGSTKYRKAN +AMRATF¶RENINGEN +RYCKAN ,ULE¥ FRIVILLIGA SAMH¤LLSARBETARE 23-( ,ULE¥ +AMRATF¶RENING

(VB HEM ¶VERG¥NGSBOST¤DER STUDIE CIRKLAR MEDLEMSST¶D R¥DGIVNING CAF© FRITIDSAKTIVITETER KULTURARRANGEMANG HEMBES¶K OPINIONSBILDNING

6I HAR ¤VEN STUDERAT OMFATTNINGEN AV VERKSAMHETEN I FEM AV DE VIKTIGASTE FRIVILLIGORGANISATIONERNA I 3TOCKHOLM N¤RMARE TABELL 	



4ABELL  A	 (UR M¥NGA HEML¶SA PER DAG KOMMER NI I KONTAKT MED

I ER VERKSAMHET B	 (UR M¥NGA AV DESSA ERBJUDER NI ¤VEN ETT BOENDE

&RIVILLIGORGANISATION +ONTAKTERDAG "OENDEDAG &R¤LSNINGSARM©N   3TADSMISSIONEN   ,¤NKARNA *OHANNESHOV

 

#ONVICTUS

 VINTER  SOMMAR %NBART DAGVERKSAMHET

.Y 'EMENSKAP

  BER P¥ VECKODAG 

!V DESSA TYCKS DET ENDAST VARA 3TADSMISSIONEN SOM ¤R FULLBE LAGD VARJE NATT VILKET FRAMG¥R AV TABELL 

4ABELL  (UR OFTA AVVISAS S¶KANDE F¶R ATT DET ¤R FULLBELAGT &RIVILLIGORGANISATION !VVISNING &R¤LSNINGSARM©N 3¤LLAN 3TADSMISSIONEN 6ARJE NATT ,¤NKARNA *OHANNESHOV

.¤STAN ALDRIG

#ONVICTUS

%NSTAKA DAGAR

.Y 'EMENSKAP !VVISAR ALDRIG

$ET H¤VDAS I BLAND ATT PRIVATA OCH FRIVILLIGORGANISATIONER SELEKTERAR FRAM DE L¤TTASTE FALLEN .¤R DET G¤LLER HEML¶SHET TYCKS EMELLERTID SNARAST DET OMV¤NDA G¤LLA &RIVILLIGORGANISATIONERNA HAR INTE BARA EN H¶GRE ANDEL UTELIGGARE UTAN DE TYCKS S¤LLAN AVVISA N¥GON AV ANDRA SK¤L ¤N ATT DET ¤R FULLBELAGD !NTALET PORTF¶RBJUDNA ¤R TEX MYCKET LITET TABELL 	

4ABELL  (UR M¥NGA ¤R PORTF¶RBJUDNA HOS ER &RIVILLIGORGANISATION !NTAL PORTF¶RBJUDNA &R¤LSNINGSARM©N



3TADSMISSIONEN



,¤NKARNA *OHANNESHOV



#ONVICTUS  .Y 'EMENSKAP .¤STAN INGEN



6ANLIGEN HAR ORGANISATIONERNA OCKS¥ MER ATT ERBJUDA ¤N ENBART H¤RB¤RGEN OCH MAT SE TABELL 	 /FTA S¤GER SIG EMELLERTID ORGANI SATIONERNA KUNNA G¶RA MYCKET MER OM DE FICK MANDAT OCH M¶JLIG HET TILL DETTA SE KAPITEL 	

4ABELL  &R¥GAN SOM ST¤LLDES VAR 6ILKA M¶JLIGHETER HAR NI ATT ERBJUDA DE HEML¶SA MER ¤N MAT OCH BOENDE F¶R ATT HJ¤LPA DEM UT UR HEML¶SHETEN &RIVILLIGORGANISATION !KTIVITET F¶R HJ¤LP UT UR HEML¶SHET &R¤LSNINGSARM©N

2¥D OCH HJ¤LPBYR¥ +OPPLAR IHOP HEM L¶SA MED R¤TT PERSON I SOCIALTJ¤NSTEN

3TADSMISSIONEN

6¥RD OCH BEHANDLING UPPS¶KANDE ST¶D OCH R¥D I ALL VERKSAMHET F¶R HEM L¶SA

,¤NKARNA *OHANNESHOV 3YSSELS¤TTNING OCH ALTERNATIVA BOEN DEFORMER SOM T EX LANTBRUKSKOLLEKTIV #ONVICTUS !TT KOPPLA IHOP DEN HEML¶SE MED R¤TT NIV¥ I V¥RDEN .Y 'EMENSKAP

3TRUKTURERAD VERKSAMHET MED ARBETS LIKA F¶RH¥LLANDEN

'RUPPEN UTELIGGARE ¤R KRAFTIGT ¶VERREPRESENTERAD BLAND DE HEM L¶SA SOM HAR KONTAKT MED DE FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA /CKS¥ UT L¤NDSKA MEDBORGARE B¥DE NORDISKA OCH UTOMNORDISKA HAR OFTARE KONTAKT MED FRIVILLIGORGANISATIONERNA ¤N MED SOCIALTJ¤NSTEN

$ET ¤R ANM¤RKNINGSV¤RT ATT ENDAST  PERSONER ELLER   AV DEM SOM HAR KONTAKT MED FRIVILLIGORGANISATIONERNA OCKS¥ HAR RAP PORTERATS FR¥N SOCIALTJ¤NSTEN $ETTA TYDER P¥ ATT SOCIALTJ¤NSTEN OCH FRIVILLIGORGANISATIONERNA TILL ST¶RSTA DELEN HAR OLIKA M¥LGRUPPER AL TERNATIVT ATT MAN DEFINIERAR DEN SOCIALA PROBLEMATIKEN P¥ OLIKA S¤TT

&¶RS¶K ATT ¥STADKOMMA SAMARBETE MELLAN SOCIALTJ¤NSTEN OCH FRI VILLIGORGANISATIONERNA S¤GS TEX I PRAKTIKEN OFTA LEDA TILL EN BYR¥ KRATISK F¶RHANDLINGSSTYRD KONTROLLAPPARAT SOM I SLUT¤NDAN STJ¤LPER MER ¤N HJ¤LPER TEX 3AHLIN  "USCH 'EERTSEMA 	 





 %KONOMISKA ASPEKTER P¥ HEML¶SHET

.¤R ALTERNATIV I SOCIALPOLITIKEN ¶VERV¤GS ¤R EN VIKTIG FR¥GA VAD DEN NUVARANDE POLITIKEN KOSTAR I F¶RH¥LLANDE TILL ALTERNATIVEN ) DETTA KA PITEL REDOVISAS D¤RF¶R ETT F¶RS¶K ATT UPPSKATTA DE KOSTNADER SOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH ALLM¤NHETEN B¤R F¶R HEML¶SHETEN

$ET FINNS EMELLERTID FLERA PRINCIPIELLA PROBLEM MED EN S¥DAN KALKYL $ET MEST GRUNDL¤GGANDE ¤R ATT DE ST¶RSTA KOSTNADERNA INTE PRIM¤RT UPPST¥R TILL F¶LJD AV HEML¶SHETEN I SIG UTAN GENOM DET MISS BRUK SOM F¶REKOMMER BLAND M¥NGA HEML¶SA $ETTA OAVSETT OM MISSBRUKET ¤R ORSAKEN TILL HEML¶SHETEN ELLER VICE VERSA

%TT ANNAT PROBLEM ¤R ATT DE KOSTNADER SOM HEML¶SHETEN F¶R MED SIG ¤R SV¥RA ATT UPPSKATTA FULLT UT EFTERSOM MYCKET STATISTIK SAKNAS -¥NGA BED¶MNINGAR BLIR D¤RF¶R RELATIVT GROVA MEN KAN TROTS DETTA TJ¤NA SOM EN N¥GORLUNDA GOD INDIKATOR P¥ SAMH¤LLETS KOSTNADER $¤REMOT BEAKTAR VI INTE ALLS DET V¤RDE SOM ALLM¤NHETEN TILLM¤TER ATT S¥ M¥NGA SOM M¶JLIG HAR ETT EGET BOENDE

 !LLM¤NNA KOSTNADER F¶R HEML¶SA

-¥NGA OK¤NT EXAKT HUR M¥NGA DRABBAS AV HEML¶SHET N¥GON G¥NG UNDER ETT ¥R 6¥R UTG¥NGSPUNKT ¤R ATT DET FINNS   HEL¥RSHEML¶ SA &¶R DESSA UPPST¥R F¶LJANDE KOSTNADER INOM DEN SOCIALA SEKTORN



(¤RB¤RGEN OCH ANNAT BOENDE &RIVILLIGORGANISATIONERNA HADE  KONTAKT MED    AV ALLA HEML¶SA   AV PLATSERNA OCH L¤GENHETER STOD DE FRIVILLIGA F¶R VIL KA TILL   BETALADES AV KOMMUNERNA +OMMUNER BETALADE   AV TOTALA ANTALET PLATSER SOM  UPPGICK TILL UNGEF¤R   PLATSER VARAV  I FRIVILLIGORGANISATIONERNA 6I UTG¥R IFR¥N ATT ANTALET ¤R DETSAMMA I DAG +OSTNADERNA PER PLATS VARIERAR KRAFTIGT 6ISSA H¤R B¤RGESPLATSER KOSTAR INTE MER ¤N EN VANDRARHEMSS¤NG ,6- PLATSER D¤REMOT KOSTAR   KRONOR PER DAG !KUTPLATSER INOM PSYKV¥RDEN ¤R ¤NNU DYRARE 6I UTG¥R FR¥N ETT V¤GT GENOMSNITT AV  KRONOR PER DAG $ETTA GER EN TOTALSUMMA P¥  MILJARDER

KRONOR -DKR	

"IDRAG !V DE HEML¶SA LEVER   P¥ SJUKBIDRAG ELLER F¶RTIDSPENSION 9TTER LIGARE N¥GRA PROCENT KAN HA A KASSA 6I ANTAR ATT BELOPPET ¤R  KRONOR EFTER SKATT I M¥NADEN 9TTERLIGARE   HAR SOCIALBIDRAG MEN DETTA KAN OFTA LIGGA P¥ EN MYCKET L¥G NIV¥ DVS ENBART MAT PENGEN 6I ANTAR ATT GENOMSNITTET LIGGER P¥   KRONOR I M¥NADEN DVS UNGEF¤R HALVA SOCIALBIDRAGSNORMEN 6IDARE ANTAS ATT ¶VRIGA INTE HAR N¥GRA INKOMSTER FR¥N DEN OFFENTLIGA SEKTORN ¤VEN OM DE KAN HA ANDRA INKOMSTK¤LLOR 4OTALSIFFRAN BLIR D¥  -KR

3OCIALTJ¤NSTEN 3OCIALTJ¤NSTENS KOSTNADER F¶R HANDL¤GGNING UPPSKATTAS VARA LIKA STO RA SOM UTBETALT SOCIALBIDRAG $ETTA F¶LJER EN BER¤KNING SOM 226 GJORT F¶R MISSBRUKARE SOM I LIKHET MED HEML¶SA HAR EN F¶RH¥LLAN DEVIS TUNG HANDL¤GGNINGSB¶RDA I F¶RH¥LLANDE TILL UTBETALNINGARNA +OSTNADEN BLIR  -KR



3JUKV¥RD0SYKV¥RD 3JUKV¥RDSKOSTNADER UPPST¥R P¥ TRE S¤TT $E ALLM¤NNA SJUKV¥RDSKOST NADERNA BLIR H¶GRE F¶R HEML¶SA SOM UTS¤TTER SIG F¶R FLER H¤LSORISKER $ET ¤R OCKS¥ TROLIGT ATT HEML¶SA INTE I SAMMA UTSTR¤CKNING UPPS¶KER SJUKV¥RD VID SJUKDOM $ET ¤R D¤RF¶R SV¥RT ATT R¤KNA MED N¥GON ONORMALT H¶G SJUKV¥RDSKOSTNAD

$¤REMOT F¶REKOMMER PSYKV¥RD F¶R DEN SOM HAR PSYKISKA FUNK TIONSHINDER OCH S¶KER V¥RD $ET ¤R EMELLERTID EN MINDRE ANDEL AV DE HEML¶SA 3OCIALSTYRELSEN HAR GENOMF¶RT EN STUDIE KRING DE TOTALA KOSTNADERNA F¶R PSYKV¥RDEN  OCH  +OSTNADERNA F¶R BOEN DET I SAMBAND MED PSYKV¥RD SAMT BIDRAG HAR VI EMELLERTID REDAN R¤KNAT OVAN





226 GENOMF¶RDE P¥ REGERINGENS UPPDRAG EN STUDIE OM NARKOMANV¥RDEN &  Ù.ARKOMANV¥RDENÙ OM KOSTNADER RESURSUTNYTTJANDE SAMORDNING OCH STATLIG STYRNING	 3TU DIENS SYFTE VAR ATT BESKRIVA V¥RDSYSTEMET MED TONVIKT P¥ KOSTNADER OCH SAMORDNINGSPRO BLEM R¶RANDE HAR SOCIALTJ¤NSTEN H¤LSO OCH SJUKV¥RDENS !-3Ö KRIMINALV¥RDENS POLISENS ¥KLAGARV¤SENDETS DOMSTOLARNAS OCH SOCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMETS KOSTNADER F¶R NARKOTIKA MISSBRUKET +OSTNADSUPPSKATTNINGARNA BYGGER P¥ STATISTIK FR¥N B¶RJAN AV  TALET ) DEN M¥N DET VARIT M¶JLIGT HAR DESSA KOSTNADER UPPDATERATS F¶R  OCH  $ESSUTOM HAR TULLENS KOSTNADER F¶R NARKOTIKASPANING LAGTS TILL +OSTNADERNA F¶R SPECIALISERAD NARKOMAN V¥RD UPPSKATTADES  TILL CA  -KR OCH F¶R FRIVILLIG INSTITUTIONSBEHANDLING AV NARKOMANER TILL CA  -KR +OSTNADERNA F¶R TV¥NGSV¥RD AV NARKOMANER UPPSKATTAS TILL CA  -KR %NLIGT UPPGIFT FR¥N 3OCIALSTYRELSEN LIGGER SOCIALTJ¤NSTENS KOSTNADER F¶R NARKOMANV¥RD FORTFARANDE KVAR P¥ UNGEF¤R SAMMA NIV¥ER SOM  3OCIALTJ¤NSTENS KOSTNADER UPPGICK UNDER  TILL MINST         -KR $E ¥RLIGA TOTALA KOSTNADERNA F¶R DELS SLUTEN SJUKV¥RD AV PATIENTER MED DIAGNOSEN NARKOMANI DELS ¶PPNA VERKSAMHETER MED NARKOMANER SOM HUVUDSAKLIG M¥LGRUPP UPPSKATTADES TILL CA  -KR PER ¥R  .¥GON NY UPPSKATTNING HAR INTE GJORTS D¥ UPPGIFTER SAKNAS !V SAMTLIGA INTAGNA P¥ ANSTALTER BED¶MDES  ATT   VAR NARKOTIKAMISSBRUKARE !V DE INTAGNA BED¶MDES   VARA GRAVA TUNGA	 MISSBRU KARE AV NARKOTIKA +OSTNADERNA F¶R KRIMINALV¥RD AV NARKOMANER UPPSKATTADES  TILL   -KR $¤RAV STOD DE TUNGA MISSBRUKARNA F¶R  -KR +OSTNADEN F¶R KRIMINALV¥RD AV PERSONER D¶MDA F¶R NARKOTIKABROTT SOM HUVUDBROTT UPPGICK SAMMA PERIOD TILL  -KR -¥NGA NARKOTIKAMISSBRUKARE ¤R OCKS¥ KRIMINELLA VARF¶R EN DEL AV DE BROTT SOM NARKOMANER BEG¥R OCKS¥ SKULLE BEG¥S OM DE INTE VAR NARKOMANER ANDRA SIDAN ¤R INTE ALLA SOM D¶MS F¶R NARKOTIKABROTT NARKOMANER VILKET F¶RMODLIGEN INNEB¤R ATT   -KR LIGGER RELATIVT N¤RA DEN KOSTNAD SOM ORSAKAS AV NARKOTIKAMISSBRUKET .ARKOTIKAMISSBRUKARNAS ANDEL INOM KRI MINALV¥RDEN ¤R I STORT SETT OF¶R¤NDRAT SEDAN  $¤REMOT HAR KOSTNADERNA FRAM TOM  STIGIT MED CA   ENLIGT KRIMINALV¥RDENS ¥RSREDOVISNING F¶R  OCH HAMNAR P¥ CA   -KR



+OSTNADERNA SAMMANFATTAS I TABELL  $E UPPG¥R SAMMANTAGET TILL  -DKR ELLER   KRONOR PER HEL¥RSHEML¶S 6ID TOLKNINGEN AV DENNA SIFFRA M¥STE MAN EMELLERTID VAR NOGA MED EXAKT VAD TAN KEEXPERIMENTET ¤R !TT F¶RA ¶VER DEN GENOMSNITTLIGE HEML¶SE TILL ETT LIV P¥ SOCIALBIDRAG OCH BOENDE BETALD AV SOCIALTJ¤NSTEN GER INTE EN BESPARING P¥   KRONOR &¶RST M¥STE KOSTNADER F¶R SOCIALBI DRAG OCH BOENDE R¤KNAS BORT 6INSTEN F¶R STATSKASSEN KAN D¥ LIGGA I STORLEKSORDNINGEN   KRONOR !TT DET FORTFARANDE BLIR S¥ STOR VINST BEROR EMELLERTID P¥ ATT DEN GENOMSNITTLIGE HEML¶SA D¥ INTE L¤NGRE BEH¶VER DYRT BOENDE INOM MISSBRUKSBEHANDLING ELLER PSYK V¥RD $EN UPPSKATTADE BESPARINGEN INBEGRIPER S¥LEDES EFFEKTERNA AV ATT MISSBRUK OCH PSYKISKA PROBLEM KOMMER UNDER KONTROLL

4ABELL  3AMMANFATTNING AV ALLM¤NNA KOSTNADER F¶R HEML¶SA +OSTNADSPOST +OSTNADERNA 4KR (¤RB¤RGEN OCH BOENDE    "IDRAG   3OCIALTJ¤NST HANDL¤GGNING  

3UMMA   

4ILL DESSA KOSTNADER KOMMER EMELLERTID DE S¤RSKILDA KOSTNADER SOM REDOVISAS I N¤STA AVSNITT VILKA UPPST¥R TILL F¶LJD AV MISSBRUKET $ESSA KAN GROVT UPPSKATTAS TILL N¥GON MILJARD -ED DESSA BLIR KOST NADEN PER HEML¶S UNGEF¤R   KRONOR PER ¥R $ET UNDERSTRYKER EMELLERTID ATT KOSTNADER UPPST¥R FR¤MST TILL F¶LJD AV MISSBRUK SNARA RE ¤N HEML¶SHETEN I SIG



 3¤RSKILDA KOSTNADER F¶RKNIPPADE MED MISSBRUK

6ID MISSBRUK GENERERAS S¤RSKILDA KOSTNADER TILL F¶LJD AV DEN BROTTSLIGHET SOM FINANSIERAR MISSBRUKET %FTERSOM N¥GRA S¥DANA BER¤KNINGAR INTE GJORTS TIDIGARE REDOVISAS DESSA MERA DETALJERAT





%N FAKTOR SOM TALAR F¶R ATT ST¶RRE DELEN AV DEN KRIMINALITET SOM TUNGA MISSBRUKARE ¤GNAR SIG ¥T BORDE VARA ORSAKAD DIREKT ELLER IN DIREKT AV NARKOTIKAMISSBRUKET ¤R ATT TUNGA MISSBRUKARE INTE F¥R N¥GRA JOBB OCH HELLER INTE BLIR F¶REM¥L F¶R ARBETSMARKNADSINSATSER S¥ L¤NGE DE F¶RBLIR JUST TUNGA MISSBRUKARE !NTAR MAN ATT MISSBRU KET ORSAKAR MISSBRUKARENS ARBETSL¶SHETSYSSLOL¶SHET OCH D¤RMED OCKS¥ GER GOTT OM TID F¶R BROTTSLIGHET UT¶VER DEN BROTTSLIGHET SOM FI NANSIERAR MISSBRUKET KAN MAN OCKS¥ INDIREKT TILLSKRIVA NARKOTIKA MISSBRUKET EN STOR DEL AV DESSA BROTT

) DET F¶LJANDE SKILJER VI MELLAN ALKOHOLMISSBRUK OCH NARKOTIKA MISSBRUK $EFINITIONEN P¥ TUNGT NARKOTIKAMISSBRUK ¤R ATT MISS BRUKAREN INJICERAT NARKOTIKA UNDER DET SENASTE ¥RET OAVSETT PREPARAT ELLER ANV¤NT NARKOTIKA DAGLIGEN ELLER S¥ GOTT SOM DAGLIGEN OAVSETT HUR DET INTAGITS

!NTALET TUNGA NARKOTIKAMISSBRUKARE BED¶MDES  UPPG¥ TILL CA   OCH AV DESSA VAR UPPSKATTNINGSVIS   KVINNOR



6I UT

G¥R IFR¥N ATT CA   AV DE HEML¶SA ¤R NARKOTIKAMISSBRUKARE OCH CA   ¤R ALKOHOLMISSBRUKARE

$E FLESTA MISSBRUKARNA ANV¤NDER MER ¤N ETT NARKOTISKT MEDEL SK BLANDMISSBRUK +NAPPT H¤LFTEN AV DE TUNGA MISSBRUKARNA UPP GES ¤VEN MISSBRUKA ALKOHOL VEN MISSBRUK AV S¶MNMEDEL OCH



"ER¤KNINGARNA HAR TAGITS FRAM I SAMARBETE MED .ICLAS .ILSSON



$EN SENASTE SKATTNINGEN AV ANTALET NARKOTIKAMISSBRUKARE GJORDES  $ET TUNGA NARKOTIKAMISSBRUKETS OMFATTNING I 3VERIGE   OCH AVSER ¥RET  5NDERS¶KNINGEN PUBLICERADES AV #ENTRALF¶RBUNDET F¶R ALKOHOL OCH NARKOTIKAUPPLYSNING OCH ALLA UPPGIFTER OM DET TUNGA NARKOTIKAMISS BRUKET I DETTA AVSNITT ¤R H¤MTADE D¤RIFR¥N



LUGNANDE MEDEL ¤R RELATIVT VANLIGT BLAND PERSONER MED ETT TUNGT NAR KOTIKAMISSBRUK

!MFETAMIN ¤R MISSBRUKSMEDLET FRAMF¶R ANDRA BLAND DE TUNGA MISSBRUKARNA OCH  ANV¤NDE CA   AMFETAMIN   PERSO NER	 SOM DOMINERANDE DROG   OPIATER VARAV   HEROIN   PERSONER	 OCH   CANNABIS  	

5NDERLAGET F¶R DE KOSTNADSBER¤KNINGAR AV MISSBRUKARNAS PEN NINGBEHOV SOM REDOVISAS I DET F¶LJANDE BYGGER P¥ INTERVJUER MED BLA NARKOTIKAPOLISEN &OLKH¤LSOINSTITUTET KRIMINOLOGISKA INSTITU TIONEN P¥ 3TOCKHOLMS UNIVERSITET OCH MED UTREDARE SOM ARBETAR F¶R BLA #ENTRALF¶RBUNDET F¶R ALKOHOL OCH NARKOTIKAUPPLYSNING

) DE BER¤KNINGARNA SOM F¶LJER HAR DE NARKOMANER SOM SITTER I H¤KTE ELLER P¥ ANSTALT INTE TAGITS MED (¤NSYN HAR OCKS¥ TAGITS TILL ATT NARKOMANER SANNOLIKT INTE F¥R TAG P¥ DEN ¶NSKADE DAGSDOSEN VARJE DAG 6IDARE ANTAS ATT DE FLESTA MISSBRUKARNA HAR SOCIALBIDRAG   KRM¥N	 ELLER F¶RTIDSPENSION ALTERNATIVT SJUKBIDRAG   KRM¥N	 $¥ SOCIALBIDRAG ¤R BETYDLIGT VANLIGARE ¤N F¶RTIDSPEN SIONSJUKBIDRAG ANTAS I BER¤KNINGARNA ATT MISSBRUKARNA I GENOMSNITT F¥R   KRM¥N I BIDRAG ATT DISPONERA FRITT "IDRAG D¤R UT¶VER ¤R KNUTNA TILL BLA BOSTADSKOSTNADEN OCH KAN INTE FRITT DISPO NERAS $ET F¶REKOMMER OCKS¥ ATT MISSBRUKARE TROTS ATT DE ¤R ARBETS L¶SA INTE F¥R N¥GRA PENGAR FR¥N SOCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMET 3¥LEDES ANTAS ATT   TUNGA MISSBRUKARE UPPB¤R CA   KRONOR      -KR ¥RLIGEN FR¥N SOCIALF¶RS¤KRINGSSYSTEMET $ETTA MOTSVARAR CA   AV VAD SOM BETALADES UT I SOCIALBIDRAG UNDER 

&¶R ATT BER¤KNINGARNA B¤TTRE SKALL ¶VERENSST¤MMA MED VERKLIG HETEN M¥STE DE MISSBRUKARE R¤KNAS BORT SOM BEFINNER SIG INOM KRI MINALV¥RD MISSBRUKARV¥RD OCH SJUKV¥RD D¥ DESSA RIMLIGTVIS INTE KAN VARA BROTTSAKTIVA UNDER DENNA PERIOD $E SENASTE TIO ¥REN HAR MELLAN     MISSBRUKARE I GENOMSNITT SAMTIDIGT SUTTIT P¥ ANSTALT ENLIGT KRIMINALV¥RDENS ¥RSBER¤TTELSE F¶R  !V DESSA BE D¶MS CA H¤LFTEN 	 VARA TUNGA MISSBRUKARE $ET ANTAS OCKS¥ ATT   AV BEL¤GGNINGEN  	 P¥ H¤KTENA GENOMSNITTLIGT SETT ¤R TUNGA MISSBRUKARE VILKET GER  $ESSUTOM ¥TERFINNS ETT ANTAL INOM MISSBRUKARV¥RDEN OCH SJUKV¥RDEN 5PPSKATTNINGEN AV DETTA ANTAL ¤R BETYDLIGT SV¥RARE MEN KAN UPPSKATTAS GROVT TILL CA  



PERSONER 3¥LEDES B¶R   PERSONER R¤KNAS BORT VID BER¤KNINGARNA AV VAD MISSBRUKET KOSTAR CA   AV ANTALET TUNGA MISSBRUKARE

.¤R DET G¤LLER PRISER OCH DYGNSBEHOV AV NARKOTIKA F¶R TUNGA NAR KOTIKAMISSBRUKARE VARIERAR UPPGIFTERNA KRAFTIGT VARF¶R ETT GENOM SNITT HAR ANV¤NTS &¶R HEROINMISSBRUKARE ANTAS KOSTNADEN F¶R EN GE NOMSNITTLIG DAGSDOS VARA CA   KRONOR F¶R AMFETAMINMISSBRU KARE CA  KRONOR OCH F¶R EN CANNABISMISSBRUKARE P¥  KRONOR

$YGNSBEHOVET AV NARKOTIKA ¤R OCKS¥ SV¥RT ATT FASTST¤LLA LIKSOM HUR OFTA TUNGA NARKOTIKAMISSBRUKARE VERKLIGEN INTAR EN DAGSDOS (EROINISTEN LIGGER S¤MST TILL EFTERSOM DETTA MISSBRUK LEDER TILL STAR KAST ABSTINENSBESV¤R &¶LJANDE ANTAGANDEN HAR GJORTS H¤R (EROINIS TEN F¶RBRUKAR EN DAGSDOS VARANNAN DAG AMFETAMINMISSBRUKAREN KAN H¥LLA P¥ OCH MISSBRUKA EN DRYG VECKA INNAN HAN M¥STE VILA N¥GRA DAGAR V¤RF¶R DET H¤R ANTAGITS ATT AMFETAMINMISSBRUKAREN SOM MEST MISSBRUKAR TV¥ TREDJEDELAR AV ¥RET #ANNABIS ¤R INTE LIKA GIFTIGT SOM HEROIN OCH INTE TR¶TTANDE SOM AMFETAMIN VARF¶R DET H¤R ANTAS ATT CANNABISMISSBRUKAREN KAN F¶RBRUKA EN DAGSDOS OM DAGEN ) DEN M¥N DESSA UPPSKATTNINGAR LIGGER H¶GT S¥ TORDE DETTA KOMPENSERAS AV DET M¶RKERTAL N¤R DET G¤LLER ANTALET TUNGA MISSBRUKARE SOM TUNGA MISSBRUKARE KAN ANTAS STJ¤LA IHOP TILL SITT MISSBRUK EMELLAN¥T .¥G RA NYA STUDIER N¤R DET G¤LLER ANTALET TUNGA NARKOTIKAMISSBRUKARE HAR INTE GJORTS SENARE ¤N  MEN DET FINNS INDIKATIONER P¥ ATT HEROIN MISSBRUKET HAR F¥TT F¤STE I '¶TEBORG VILKET SKULLE INNEB¤RA ATT DET FINNS FLER HEROINMISSBRUKARE  ¤N  $ETTA KOMPENSERAR I VISS M¥N F¶R H¶GT GJORDA SKATTNINGAR AV DYGNSDOSER OCH PRISER EFTERSOM DET ¤R HEROINMISSBRUKET SOM ¤R DET MEST KOSTNADSKR¤VAN DE MISSBRUKET

(EROINMISSBRUK !V DE   TUNGA HEROINMISSBRUKARNA ANTAR VI ATT CA  PERSO NER  	 ¥TERFINNS INOM KRIMINALV¥RDEN ELLER MISSBRUKARV¥RDEN TERST¥R   PERSONER SOM BEH¶VER PENGAR TILL HEROIN %NLIGT UPP GIFTER KOSTAR HEROINMISSBRUKET MELLAN   OCH   KRONOR PER DAG !NTAR VI SEDAN ATT EN NORMAL DAGSDOS KOSTAR   KRONOR MEN ATT HEROINMISSBRUKARNA ENDAST F¥R IHOP TILL EN S¥DAN DOS VARANNAN



DAG $ETTA GER ETT ¥RLIGT PENNINGBEHOV P¥   KRONOR  DAGAR    KRONOR 6I R¤KNAR SEDAN MED ATT MISSBRUKAREN I GENOM SNITT ERH¥LLER CA   KRONOR I M¥NADEN FR¥N SOCIALBIDRAG ELLER F¶RTIDSPENSIONSJUKBIDRAG VILKET GER   KRONOR OM ¥RET !V DETTA AVG¥R H¤LFTEN   KRONOR	 TILL MAT MM (EROINMISSBRU KAREN BEH¶VER S¥LEDES   KRONOR F¶R SITT MISSBRUK ¥RLIGEN

4OTALT SKULLE DE   HEROINMISSBRUKARNA BEH¶VA   KRO NOR    CA  -KR ¥RLIGEN F¶R ATT FINANSIERA SITT MISSBRUK

!MFETAMINMISSBRUK +OSTNADEN F¶R AMFETAMINMISSBRUKET KAN SKATTAS ENLIGT F¶LJANDE !V DE   TUNGA AMFETAMINMISSBRUKARNA ANTAR VI ATT CA   PERSO NER  	 ¥TERFINNS INOM KRIMINAL ELLER MISSBRUKARV¥RDEN TER ST¥R   AMFETAMINMISSBRUKARE SOM ANTAS MISSBRUKA CA  DA GAR PER ¥R %NLIGT UPPGIFT KOSTAR AMFETAMINMISSBRUKET I SNITT  KRONOR PER DAG $EN ¥RLIGA AMFETAMINKOSTNADEN SKULLE S¥LEDES UPP G¥ TILL CA      KRONOR 6I R¤KNAR SEDAN MED ATT MISS BRUKAREN I GENOMSNITT F¥R   KRONOR I M¥NADEN FR¥N SOCIALBIDRAG ELLER F¶RTIDSPENSIONSJUKBIDRAG VILKET GER   PER ¥R !V DESSA ANTAS H¤LFTEN ANV¤NDAS F¶R MAT MM 3¥LEDES BEH¶VER AMFETAMIN MISSBRUKAREN CA   KRONOR ¥RLIGEN F¶R ATT FINANSIERA SITT MISS BRUK 4OTALT SKULLE   TUNGA AMFETAMINMISSBRUKARE BEH¶VA CA     KRONOR  CA  -KR ¥RLIGEN F¶R SITT MISSBRUK

#ANNABISMISSBRUK !NTA ATT  PERSONER ELLER   AV DE   TUNGA CANNABISMISS BRUKARNA ¥TERFINNS INOM KRIMINALV¥RDEN ELLER MISSBRUKARV¥RDEN TERST¥R   CANNABISMISSBRUKARE SOM BEH¶VER PENGAR TILL CANNA BIS %NLIGT UPPGIFT KOSTAR ETT CANNABISMISSBRUK I SNITT CA  KRONOR PER DAG $EN ¥RLIGA CANNABISKOSTNADEN SKULLE D¥ BLI      KRONOR 6I R¤KNAR SEDAN MED ATT MISSBRUKAREN I GENOMSNITT F¥R   KRONOR I M¥NADEN FR¥N SOCIALBIDRAG ELLER F¶RTIDSPEN SIONSJUKBIDRAG VILKET GER   KRONOR PER ¥R !V DESSA ANTAS



H¤LFTEN ANV¤NDAS F¶R MAT MM 3¥LEDES BEH¶VER CANNABISMISSBRU KAREN CA   KRONOR ¥RLIGEN F¶R FINANSIERA SITT MISSBRUK 4OTALT SKULLE   TUNGA CANNABISMISSBRUKARE BEH¶VA     

CA  -KR ¥RLIGEN F¶R SITT MISSBRUK

!LKOHOLMISSBRUK +OSTNADER F¶R ALKOHOLMISSBRUK ¤R I SAMMANHANGET F¶RSUMBARA %N LITER HEMBR¤NT KOSTAR UNGEF¤R  KRONOR $ETTA GER EN M¥NADSKOST NAD P¥   KRONOR VILKET KAN FINANSIERAS UR ETT SJUKBIDRAG ELLER F¶RTIDSPENSION

3AMMANTAGET BEH¶VER S¥LEDES TUNGA HEROINISTER  -KR	 AM FETAMINMISSBRUKARE  -KR	 OCH CANNABISMISSBRUKARE  -KR	         -KR ¥RLIGEN UT¶VER SOCIALBIDRAG OCH F¶R TIDSPENSIONSJUKBIDRAG 3UMMAN ¤R VISSERLIGEN EN GROV SKATTNING MEN BORDE TROTS ALLT GE EN HYFSAT GOD INDIKATION OM NARKOTIKAKOST NADEN F¶R DE TUNGA NARKOTIKAMISSBRUKARNA ) FALL ATT BER¤KNINGARNA SKULLE LIGGA H¶GT KOMPENSERAS DET I VISS UTSTR¤CKNING AV ATT DET FINNS ETT M¶RKERTAL N¤R DET G¤LLER ANTALET K¤NDA MISSBRUKARE PLUS ATT DET OCKS¥ FINNS ETT STORT ANTAL MISSBRUKARE SOM INTE R¤KNAS SOM TUNGA MISSBRUKARE OCH SOM INTE ING¥R I BER¤KNINGEN MEN SOM ¤ND¥ KAN ANTAS FINANSIERA SITT MISSBRUK EMELLAN ¥T GENOM TILLGREPPSBROTT

$E KVINNLIGA MISSBRUKARNA SOM UPPG¥R TILL CA   AV DE TUNGA MISSBRUKARNA FINANSIERAR I STOR UTSTR¤CKNING SITT MISSBRUK GENOM PROSTITUTION 0ROSTITUTION GER I PRINCIP OCKS¥ UPPHOV TILL EN SAM H¤LLSKOSTNAD MEN DEN ¤R SV¥RT ATT KVANTIFIERA EFTERSOM DEN AVSER EN V¤GNING AV DEN PROSTITUERADES KOSTNAD MOT K¶PARENS NYTTA "¥DA POSTERNA ¤R OK¤NDA ) ST¤LLET FOKUSERAR VI P¥ DE MANLIGA MISSBRU KARNAS FINANSIERINGSBEHOV SOM BLIR     	  CA

 -KR SOM ANSKAFFAS P¥ ETT KRIMINELLT S¤TT .¤STA PROBLEM BLIR ATT

UPPSKATTA HUR STOR DEL AV DENNA SUMMA SOM ANSKAFFAS GENOM BROTT SOM GER UPPHOV TILL EN SAMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD INTE BARA F¶R POLISEN OCH R¤TTSV¤SENDET UTAN ¤VEN F¶R F¶RS¤KRINGSBOLAG PRIVATA F¶RETAG OCH PRIVATPERSONER "ROTT SOM NARKOTIKALANGNING OCH H¤LERI KOSTAR F¶RETR¤DESVIS POLISEN OCH R¤TTSV¤SENDET PENGAR MEDAN ST¶LD R¥N OCH BEDR¤GERIER SAMT MISSHANDEL ORSAKAR SAMH¤LLSEKONOMISKA



KOSTNADER HOS F¶RS¤KRINGSBOLAG F¶RETAG PRIVATPERSONER OCH SJUK V¥RDEN !NTAG ATT EN FJ¤RDEDEL AV DESSA  -KR INF¶RSKAFFAS GE NOM NARKOTIKALANGNING OCH BROTT ANDRA ¤N TILLGREPPSBROTT KVAR BLIR  -KR SOM SKALL STJ¤LAS IHOP

(UR STORT V¤RDE M¥STE DET ST¶LDGODS HA SOM MISSBRUKARNA STJ¤L IHOP F¶R ATT DET EFTER AVYTTRING SKALL GE CA  -KR $ET ¤R SV¥RT ATT S¤GA MEN FLERA UPPGIFTER FR¥N POLISER OCH ANDRA SAKKUNNIGA PEKAR P¥ ATT MISSBRUKARNA M¥STE STJ¤LA TILL ETT V¤RDE SOM ¤R MELLAN FEM OCH TIO G¥NGER H¶GRE ¤N VAD MISSBRUKARNA SJ¤LVA F¥R UT VID F¶RS¤LJ NING AV ST¶LDGODSET 2¤KNAT P¥ DET S¤TTET M¥STE MISSBRUKARNA STJ¤LA F¶R MINST  -DKR ¥RLIGEN F¶R ATT FINANSIERA MISSBRUKET

'ENOM ATT KONTROLLERA HUR STORA BELOPP DET ¥RLIGEN STJ¤LS OCH SNATTAS F¶R KAN MAN SE ATT  -DKR INTE ¤R N¥GON ORIMLIG UPPGIFT %NLIGT 3VENSK (ANDEL STJ¤LS OCH SNATTAS DET F¶R MELLAN  OCH  -DKR ¥RLIGEN I BUTIKER OCH VARUHUS $ESSA ST¶LDER KAN INTE BUTIKER OCH VARUHUS F¶RS¤KRA SIG EMOT &¶RS¤KRINGSBOLAGEN BETALADE ENLIGT &¶RS¤KRINGSF¶RBUNDET UNDER  UT   -KR I ERS¤TTNING TILL PRI VATPERSONER OCH F¶RETAG F¶R INBROTT CYKELST¶LDER R¥N OCH ¶VERFALL %RS¤TTNINGAR F¶R BILST¶LD OCH ST¶LD UR BIL UPPGICK  ¥R TILL   -KR 3AMMANLAGT STJ¤LS DET S¥LEDES F¶R CA   TILL          DVS MELLAN  OCH  -DKR ¥RLIGEN 3ANNOLIKT STJ¤LS DET F¶R H¶GRE BELOPP ¤N S¥ EFTERSOM INTE ALLT SOM STJ¤LS ERS¤TTS AV F¶RS¤KRINGSBOLAG OCH D¤RF¶R BETRAKTAS  -DKR SOM MEST REALIS TISK

4UNGA NARKOTIKAMISSBRUKARE SKULLE ENLIGT BER¤KNINGARNA ST¥ F¶R DRYGT EN TREDJEDEL AV V¤RDET AV DET SOM STJ¤LS UNDER ETT ¥R  -DKR   -DKR   !V DETTA SKULLE D¥ HEML¶SA NARKOTIKAMISSBRUKARE ST¥ F¶R EN SJ¤TTEDEL ELLER  -KR .¤R DET G¤LLER DE SAMH¤LLSEKO NOMISKA KOSTNADERNA F¶R MISSBRUKARKRIMINALITETEN UR EN NATIONAL EKONOMISK SYNVINKEL BETRAKTAS INTE V¤RDET P¥ ST¶LDGODSET SOM EN KOSTNAD UTAN SOM EN TRANSFERERING 3ANNOLIKT BORDE DET UPPST¥ EN VISS V¤RDEMINSKNING P¥ DET STULNA SOM BORDE R¤KNAS SOM EN KOST NAD MEN DET BORTSES IFR¥N I DETTA FALL $EN SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADEN UTG¶RS BLA AV DE KOSTNADER SOM F¶RS¤KRINGSBOLAGEN HAR F¶R ATT ADMINISTRERA OCH HANDL¤GGA BROTT SAMT DE KOSTNADER PRIVAT PERSONER F¶RETAG OCH MYNDIGHETER HAR I SAMBAND MED ATT DE BLIVIT UTSATTA F¶R ST¶LDER MM $ESSUTOM TILLKOMMER POLISENS KOSTNADER



¥KLAGARV¤SENDETS KOSTNADER DOMSTOLSV¤SENDETS KOSTNADER SAMT H¤L SO OCH SJUKV¥RDENS KOSTNADER F¶R ALLA MISSBRUKSRELATERADE BROTT SOM INTE ¤R NARKOTIKABROTT

%NLIGT UPPGIFT FR¥N 3KANDIA UPPG¥R F¶RS¤KRINGSBOLAGENS ADMINI STRATIVA KOSTNADER F¶R ST¶LDBROTT TILL CA   AV SKADEBELOPPET 	 !NTAG ATT EN TREDJEDEL AV ST¶LDGODSET  -DKR	 KOMMER FR¥N ST¶LDER SOM ERS¤TTS AV F¶RS¤KRINGSBOLAG &¶RS¤KRINGSBOLAGENS ADMI NISTRATIVA KOSTNAD UPPG¥R D¥ TILL  -KR ¥RLIGEN $¤RTILL KOMMER PRIVATPERSONERS KOSTNADER I SAMBAND MED ST¶LDER $ESSA KAN UPPST¥ TEX GENOM F¶RLORAD ARBETSINKOMST OCH EXTRA RESOR I SAMBAND MED NYANSKAFFNING AV DET STULNA OCH KONTAKTER MED MYNDIGHETER OCH F¶RS¤KRINGSBOLAG $ESSA KOSTNADER ¤R SV¥RARE ATT UPPSKATTA MEN AN TAG ATT EN TREDJEDEL AV ALLA ANM¤LDA ST¶LDER AV OCH UR BIL SAMT VILLA OCH L¤GENHETSINBROTT   TOTALT 	 BEG¥S AV MISSBRUKARE OCH ATT VARJE ST¶LD GER UPPHOV TILL EN SNITTKOSTNAD P¥ CA   KRO NOR F¶R DEN BESTULNE OCH VI F¥R EN KOSTNAD P¥   KRONOR    AV ALLA ANM¤LDA ST¶LDER	  CA  -KR $ESSUTOM TILLKOMMER UTL¤GG F¶R SJ¤LVRISK MED CA   KRONOR F¶R VARJE FALL SOM ERS¤TTS AV F¶RS¤KRINGSBOLAGEN MEN SJ¤LVRISKEN SES SOM EN TRANSFERERING OCH INTE EN SAMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD OCH ¤R D¤RF¶R INTE MEDTAGEN I BER¤KNINGARNA

6ARUHUSENS OCH BUTIKERNAS KOSTNADER F¶R ST¶LDER ¤R BETYDLIGT H¶GRE ENLIGT 3VENSK (ANDEL CA  -DKR F¶R S¤KERHETS¥TG¤RDER F¶R ATT F¶RHINDRA ST¶LD INBROTT OCH SNATTERIER !NTAG ATT AV DE  -DKR SOM NARKOTIKAMISSBRUKARNA STJ¤L F¶R AVSER  -DKR ST¶LDER OCH SNATTERIER I BUTIKER OCH VARUHUS $ETTA INNEB¤R ATT CA   AV DE  TILL  -DKR SOM DET STJ¤LS OCH SNATTAS F¶R STJ¤LS AV NARKOMANER $¤RMED SKULLE MISSBRUKSKRIMINALITETEN KUNNA TILLSKRIVAS   AV S¤KERHETSKOST NADERNA DVS  -DKR 4ILL DETTA KOMMER KOSTNADERNA F¶R MINSKAD F¶RS¤LJNING F¶R NYANSKAFFNING MM !NTAG ATT DESSA KOSTNADER UPP G¥R TILL CA   AV V¤RDET P¥ ST¶LDGODSET +OSTNADERNA F¶R BUTIKER OCH VARUHUS UPPG¥R D¥ TILL CA   -DKR   -KR

0OLISEN OCH R¤TTSV¤SENDET



-ERPARTEN AV DE POLISI¤RA INSATSERNA MED ANKNYTNING TILL DETTA OM R¥DE SKER INOM RAMEN F¶R DET LOKALA TRADITIONELLA POLISARBETET $ET KAN KONSTATERAS ATT M¥NGA SOM GRIPS AV POLISEN ¤R NARKOMANER $ET ANSES DOCK SV¥RT ATT UPPSKATTA KOSTNADEN F¶R BROTTSLIGHETEN SOM OR SAKAS AV NARKOTIKAMISSBRUK $E TOTALA KOSTNADERNA F¶R POLISENS SPECIALISERADE INSATSER MOT NARKOTIKA UNDER BUDGET¥RET  KAN UPPSKATTAS TILL OMKRING  -KR

R  HADE KOSTNADEN F¶R DE SPECIALISERADE INSATSERNA MOT NARKOTIKA STIGIT TILL CA  -KR ENLIGT 2IKSPOLISSTYRELSENS ¥RSREDO VISNING $¥ MISSBRUKARNA ENLIGT TIDIGARE UPPSKATTNING ST¥R F¶R CA EN TREDJEDEL AV TILLGREPPSBROTTEN B¶R OCKS¥ EN TREDJEDEL AV POLISENS KOSTNAD F¶R TILLGREPPSBROTT TILLSKRIVAS MISSBRUKARNA 3AMMA ¥RSRE DOVISNING VISAR ATT POLISENS KOSTNADER F¶R TILLGREPPSBROTT OCH SKADE G¶RELSE UPPGICK TILL   MILJONER KRONOR !V DESSA UPPSKATTAS ATT   G¥R TILL INSATSER MOT SKADEG¶RELSE     	    -KR G¥R TILL INSATSER MOT TILLGREPPSBROTT VARAV EN TREDJEDEL AV KOSTNADEN      -KR ANTAS VARA ORSAKAD MISSBRUKS RELATERAD KRIMINALITET 0OLISENS KOSTNADER UPPG¥R S¥LEDES TILL     CA  -KR  )NOM ¥KLAGARV¤SENDET HANDL¤GGS SOM RE GEL ALLA TYPER AV M¥L AV SAMTLIGA ¥KLAGARE ¤VEN NARKOTIKAM¥L $ET FINNS DOCK  SPECIALISTTJ¤NSTER F¶R NARKOTIKAM¥L OCH D¤RUT¶VER YT TERLIGARE N¥GRA ¥KLAGARE SOM I PRINCIP P¥ HELTID ¤GNAR SIG ¥T NARKO TIKAM¥L

$E TOTALA KOSTNADERNA F¶R ¥KLAGARV¤SENDETS INSATSER I NARKOTI KAM¥L UNDER BUDGET¥RET  INKLUSIVE F¶RVALTNINGS OCH LOKAL KOSTNADER UPPSKATTAS TILL OMKRING  -KR .¥GON NY UPPSKATTNING HAR INTE GJORTS

$E ALLM¤NNA DOMSTOLARNA D¶MER I M¥L ENLIGT BROTT MOT NARKOTI KASTRAFFLAGEN &¶RVALTNINGSDOMSTOLARNA D¶MER I M¥L ENLIGT ,6-LAGEN OM V¥RD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL	

+OSTNADERNA UNDER  F¶R DOMSTOLARNAS D¶MANDE I BROTT EN LIGT NARKOTIKASTRAFFLAGEN OCH ENLIGT ,6- SAMT F¶R R¤TTSHJ¤LPSKOST NADERNA I DESSA M¥L UPPSKATTAS TILL  -KR

$OMSTOLSV¤SENDETS KOSTNADER F¶R BROTT MOT NARKOTIKASTRAFFLAGEN UPPGICK  TILL MINST  -KR INKLUSIVE R¤TTSHJ¤LP +OSTNADERNA PER BROTTM¥L I TINGSR¤TTEN UPPGICK UNDER  TILL   KRONOR R¤TTSHJ¤LP UPPGICK I SNITT UNDER  MED   KRONOR PER M¥L OCH



ANTALET DOMAR VAR   $¤RTILL KOMMER KOSTNADER F¶R UTF¤RDANDE AV STRAFF¶REL¤GGANDE OCH ¥TALSUNDERL¥TELSE HAR INTE R¤KNATS MED $¤RTILL KOMMER G¶R KOSTNADER F¶R BROTT MOT F¶RM¶GENHET SOM BEG¥S AV NARKOTIKAMISSBRUKARE 3OM N¤MNTS TIDIGARE ANTAS ATT MISSBRU KARNA ST¥R F¶R EN TREDJEDEL AV TILLGREPPSBROTTEN  AVKUNNADES   DOMAR F¶R BROTT MOT F¶RM¶GENHET +OSTNADEN F¶R EN TREDJE DEL AV DESSA DOMAR  	 VAR             -KR $¤RTILL KOMMER KOSTNADER F¶R UTF¤RDANDE AV STRAFF¶REL¤GGANDE OCH ¥TALSUNDERL¥TELSE HAR INTE TAGITS MED H¤R +OSTNADERNA F¶R ,6- HAR INTE UPPSKATTATS F¶R  (¤NSYN HAR EJ TAGITS TILL ATT EN DEL DOMAR AVKUNNATS I KAMMARR¤TTEN OCH ¤R DUBBELT S¥ DYRA

4ULLVERKETS KOSTNADER F¶R INSATSER MOT NARKOTIKASMUGGLING IN GICK INTE I 226S UNDERS¶KNING &	 $ESSA KOSTNADER ¤R SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER OCH B¶R ING¥ I BER¤KNINGEN AV DESSA KOSTNADER %NLIGT UPPGIFT FR¥N 4ULLVERKET L¤GGS MELLAN  OCH   AV RESURSERNA P¥ NARKOTIKARELATERAD VERKSAMHET 4ULLVERKETS ANSLAG LIGGER F¶R N¤RVARANDE P¥ CA   -KR VILKET GER EN NARKOTIKA RELA TERAD KOSTNAD P¥      -KR ¥RLIGEN

4ABELL  3AMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER !KT¶R 3PECIALISERADE INSATSER +OSTNADER

-KR

0OLISEN 	 5TREDNING SPANING MM  KLAGARV¤SENDET 	 5TREDNING MM  $OMSTOLSV¤SENDET 	 5TREDNING MM  4ULLEN 	 3PANING MOT NARKOTIKASMUGGLING



&¶RS¤KRINGSBOLAG (ANDL¤GGNINGSKOSTNADER  0RIVATPERSONER /MKOSTNADER I SAMBAND MED TILLGREPPSBROTT



$ETALJHANDELN 	 "EVAKNINGSKOSTNADER  $ETALJHANDELN /MKOSTNADER I SAMBAND MED SNATTERIER OCH ST¶LD



$EN TOTALA KOSTNADEN #A  MILJONER KR

4ABELL  )CKE SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER &ORM AV +OSTNADER



KOSTNAD

-KR

3T¶LDGODS 6¤RDET P¥ DET ST¶LDGODS SOM NARKOMANER KAN ANTAS STJ¤LA UNDER ETT ¥R

#A 

3J¤LVRISKER 3J¤LVRISKER F¶R EN TREDJEDEL AV ALLA BILST¶LDER OCH ST¶LDER UR BILAR

#A 

4OTALT #A 



 6AD B¶R G¶RAS

+ARTL¤GGNINGEN HAR TYDLIGT VISAT ATT HEML¶SHET KVARST¥R SOM ETT ALLVARLIGT SOCIALT PROBLEM TROTS EN RAD INSATSER %FTER EN SNABB ¶K NING I SLUTET P¥  OCH B¶RJAN P¥  TALET HAR ANTALET HEML¶SA LEGAT KVAR P¥ DEN H¶GRE NIV¥N $ENNA NIV¥ F¶REFALLER INTE HELLER S¤R SKILT L¥G I EUROPEISK J¤MF¶RELSE

!TT ANGRIPA HEML¶SHETSPROBLEMET ¤R I F¶RSTA HAND KOMMUNERNAS ANSVAR +OMMUNERNA M¥STE MED EN M¤NGD OLIKA INSATSER S¶KA SKA PA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R ATT MINSKA HEML¶SHETEN OCH AKTIVT HJ¤LPA EN SKILDA PERSONER %XAKT HUR DESSA INSATSER SKALL UTFORMAS KAN INTE PLANERAS CENTRALT $ET ¤R N¥GOT SOM M¥STE UTVECKLAS OCH VIDAREUT VECKLAS AV DE OLIKA ORGANISATIONERNA SOM ARBETAR MED HEML¶SA ) DETTA KAPITEL SKALL VI I ST¤LLET FOKUSERA P¥ VISSA GRUNDL¤GGANDE ORGA NISATIONSPROBLEM SOM TYCKS ST¥ I V¤GEN F¶R EN POSITIV UTVECKLING

R BOST¤DER HUVUDPROBLEMET 3OM VISADES I KAPITEL FEM FINNS TECKEN P¥ ATT HEML¶SHETEN MINSKA DE N¤R 3VERIGE B¶RJADE F¶RA EN MYCKET EXPANSIV BOSTADSPOLITIK OCH ¶KADE ¥TER N¤R EXPANSIONEN BROMSADES !TT P¥ GRUND AV DETTA F¶RSL¥ N¥GON ¥TERG¥NG TILL EN TIDIGARE BOSTADSPOLITIK VORE EMELLERTID F¶RFE LAD %N GENER¶S BOSTADSPOLITIK SOM TACK VARE SUBVENTIONER KOMBI NERAR L¥GA HYROR MED GOD TILLG¥NG P¥ BOST¤DER ¤R KOSTSAMT +OSTNA DERNA UPPST¥R D¤RF¶R ATT DRIVKRAFTERNA ATT ANPASSA BOENDET EFTER BE HOVEN S¤TTS UR SPEL -ED L¥GA HYROR BOR M¤NNISKOR KVAR I STORA L¤ GENHETER ¤VEN N¤R BARNEN HAR FLYTTAT UT ELLER BEH¥LLER ¶VERNATT NINGSL¤GENHETER ¤VEN N¤R MAN HAR FLYTTAT FR¥N STADEN -ED TIDEN



F¶RENAS D¥ SNABBT STIGANDE KOSTNADER MED FORTSATT BRIST P¥ BOST¤DER F¶R DE SOM VILL KOMMA IN S¥ SOM DET VAR UNDER  TALET

$E STORA KOSTNADERNA F¶R OFFENTLIGA SUBVENTIONER TR¤NGER UT AND RA V¤LF¤RDSBEHOV .¤R DET KOM TILL KRITAN FICK DESSA BEHOV PRIORITE RAS VILKET INNEBAR ATT SUBVENTIONSGRADEN MINSKADE FR¥N SLUTET P¥  TALET OCH BOENDEKOSTNADERNA F¶R INDIVIDEN SK¶T I H¶JDEN $ET TA HAR LETT TILL ATT ENSAMST¥ENDE L¥GINKOMSTTAGARE UTAN BARN SOM BOR I HYRESR¤TT LADE N¤RMARE   AV SIN INKOMST P¥ HYRAN ¥R  4URNER 	 %N ¥TERG¥NG TILL TIDIGARE ¥RS BOSTADSPOLITIK HAR S¥LE DES F¶R¶DANDE SOCIALA KONSEKVENSER OCH TORDE D¤RMED VARA HELT UTESLUTET SOM ETT S¤TT ATT ANGRIPA HEML¶SHETSPROBLEMET

$¤REMOT KAN DET VARA M¶JLIGT ATT MER SELEKTIVT UNDERL¤TTA F¶R RISKGRUPPER B¥DE ATT F¥ OCH ATT F¥ BEH¥LLA BOST¤DER $ET TYCKS OCKS¥ VARA DEN V¤G SOM KOMMUNERNA V¤LJER $ETTA FRAMG¥R BLA AV DE RE KOMMENDATIONER FR¥N DE KOMMUNER SOM ING¥TT I V¥R KARTL¤GGNING $ETTA VISAS KORTFATTAD I TABELL 



4ABELL  6ILKA GODA EXEMPEL VILL NI I PUNKTFORM SPRIDA TILL ANDRA KOMMUNER F¶R ATT SNABBAST M¶JLIGT F¶RB¤TTRA SITUATIONEN F¶R DE HEML¶SA +OMMUNER 'ODA EXEMPEL F¶R ANDRA KOMMUNER

3TOCKHOLM )NGET SVAR

'¶TEBORG 3TUDERA V¥R ALTERNATIVA BOENDEKEDJA !,4"/

-ALM¶ 0ROJEKTSAMARBETE MED BOSTADSBOLAG KAN GE B¥DE BOST¤DER OCH SYSSELS¤TTNING

5PPSALA )NGET SVAR

,INK¶PING "O SOCIALA GRUPPEN %TT SAMARBETSORGAN MELLAN ALLM¤NNYTTAN OCH SOCIALF¶RVALTNINGEN D¤R ¤VEN INVANDRARBYR¥N ¤R REPRESENTERAD &¶RVALTNINGEN TECKNAR A HANDSKONTRAKT SOM EFTER ETT ¥R KAN ¶VERL¥TAS TILL HYREG¤STEN OM INGA HINDER UPPST¥TT

REBRO )NGET SVAR

.ORRK¶PING '¶R KONTINUERLIGA UPPF¶LJNINGAR AV ANTALET HEML¶SA GENOM ENK¤T TILL SOCIALDISTRIKTEN

(ELSINGBORG )NGET SVAR

5ME¥ 5ME¥ MODELLEN 3OCIALTJ¤NSTEN HYR L¤GENHETER SOM SEDAN HYRS UT TILL HEML¶SA (YRESG¤STEN F¥R AVST¥ FR¥N BESITTNINGSSKYDDET OCH UPPS¤GNINGSTIDEN ¤R BETYDLIGT KORTARE ¤N NORMALT

+ARLSTAD 3AMARBETA MER MED FRIVILLIGORG

6¤XJ¶ )NGET SVAR

,ULE¥ '¶R ORDENTLIGA KARTL¤GGNINGAR AV ANTALET HEML¶SA OCH ORSAKEN TILL DEN I DEN EGNA KOMMUNEN $¤REFTER LOKALT ANPASSADE ¥TG¤RDER

-EN DET ¤R INTE S¤KERT ATT FOKUSERING P¥ BOENDET I SLUT¤NDAN GER DE ¶NSKADE RESULTATEN $EN TRAPPSTEGSMODELL SOM SOCIALTJ¤NSTEN OFTA ARBETA EFTER F¥R TEX OCKS¥ KRITIK 3AHLIN 	 $EN SOM



TILLHANDAH¥LLER BOENDET HAR OFTA INGA INCITAMENT ATT SE TILL ATT KLIENTEN KLARAR SIG TILL ETT MER SJ¤LVST¤NDIGT BOENDE

%TT ST¶RRE PROBLEM ¤R ATT ¤VEN ATT SELEKTIVT TILLHANDAH¥LLA BOST¤DER KAN SNABBT LEDA TILL STORA KOSTNADER -¥NGA M¤NNISKOR BLIR HEML¶SA VARJE ¥R $E FLESTA HITTAR IDAG SJ¤LV BOST¤DER /M DESSA I ST¤LLET F¶RLITAR SIG P¥ OFFENTLIGT TILLHANDAH¥LLNA BOST¤DER KOMMER I SLUT¤NDAN ¥TSKILLIGA PROCENT AV BEFOLKNINGEN ATT G¶RA ANSPR¥K P¥ S¥DANA BOST¤DER INTE ENBART DE   SOM F¶R TILLF¤LLET ¤R HEML¶SA

%N ANNAN INDIKATION ATT TILLG¥NG TILL BOST¤DER INTE ¤R DET VIKTIGASTE ¤R ATT FRIVILLIGORGANISATIONERNA BETONAR BEHOVET AV B¤TTRE TILLG¤NGLIGHET I PSYKIATRISK V¥RD OCH MISSBRUKSBEHANDLING MER ¤N TILLG¥NG TILL BOST¤DER $ETTA VISAS I TABELL 



4ABELL  (UR M¥NGA AV ERA HEML¶SA SKULLE KUNNA BEFRIAS FR¥N HEML¶SHET OM A	 DEN PSYKIATRISKA V¥RDEN VAR L¤TTARE ATT F¥ HJ¤LP AV B	 BEHANDLINGEN AV MISSBRUK VAR MER L¤TTILLG¤NGLIG

C	 SOCIALTJ¤NSTEN ERBJ¶D FLER BOST¤DER

A	

&RIVILLIGORGANISATION "EFRIADE FR¥N HEML¶SHET OM DEN PSYKIATRISKA V¥RDEN VAR L¤TTARE ATT F¥ HJ¤LP AV I  &R¤LSNINGSARM©N



3TADSMISSIONEN



,¤NKARNA *OHANNESHOV

 

#ONVICTUS  .Y 'EMENSKAP 

B	

&RIVILLIGORGANISATION "EFRIADE FR¥N HEML¶SHET OM BEHANDLINGEN AV MISSBRUK VAR MER L¤TTILLG¤NGLIG I  &R¤LSNINGSARM©N



3TADSMISSIONEN  ,¤NKARNA *OHANNESHOV  #ONVICTUS  .Y 'EMENSKAP



C	

&RIVILLIGORGANISATION "EFRIADE FR¥N HEML¶SHET OM SOCIALTJ¤NSTEN ERBJ¶D FLER BOST¤DER I  &R¤LSNINGSARM©N  3TADSMISSIONEN  ,¤NKARNA *OHANNESHOV



#ONVICTUS



.Y 'EMENSKAP



/M MAN J¤MF¶R KOMMUNERNAS REKOMMENDATIONER MED SVAREN FR¥N DE FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA FRAMTR¤DER EN VISS KONFLIKT +OMMUNERNAS SATSNINGAR AVSER FR¤MST BOST¤DER &RIVILLIGORGANISA TIONERNA BETONAR I ST¤LLET BEHANDLING $ET ¤R ANM¤RKNINGSV¤RT MED TANKE P¥ ATT DE INTERVJUADE FRIVILLIGORGANISATIONERNA ARBETAR I



3TOCKHOLM D¤R TILLG¥NGEN TILL BOST¤DER ¤R S¤MRE ¤N I ¶VRIGA DELAR AV LANDET





6¥R SLUTSATS ¤R ATT B¤TTRE TILLG¥NG TILL BOST¤DER ¤R I B¤STA FALL ATT BETRAKTA SOM EN DELL¶SNING $E HUVUDSAKLIGA INSATSERNA BEH¶VS P¥ ANDRA OMR¥DEN

$ET SOCIALA ARBETET RISKERAR ATT F¶RSUMMA M¤NNISKAN (EML¶SA ¤R OFTA M¤NNISKOR SOM TILL F¶LJD AV MISSBRUK ELLER PSYKISK SJUKDOM HAR PROBLEM I SINA SOCIALA RELATIONER $ET TORDE VARA AVG¶ RANDE F¶R HEML¶SA ATT KUNNA F¥ F¶RTROENDE F¶R N¥GON M¤NNISKA OCH I SAMARBETE MED DENNE TA SIG UR EN BESV¤RLIG SITUATION

6¤LF¤RDSSTATENS INSATSER F¶R DE HEML¶SA ¤R TROTS DETTA I STOR UT STR¤CKNING INDUSTRIELLT ORGANISERAT $ET INNEB¤R ATT DEN HEML¶SE SLUSSAS MELLAN EN M¤NGD SPECIALISTER INOM RESPEKTIVE ORGANISATION ) M¥NGA FALL SKALL DESSA TJ¤NSTEM¤N B¥DE HJ¤LPA OCH UT¶VA MYNDIG HETSKONTROLL $ETTA ¤R F¶RMODLIGEN ETT AV SK¤LEN TILL ATT M¥NGA S¤R SKILT DE MED DE SV¥RASTE PROBLEMEN S¶KER SIG TILL FRIVILLIGORGANI SATIONERNA I ST¤LLET

4ILL M¥NGA AV DE SPECIALISTER SOM EN HEML¶S SKALL TR¤FFA ¤R K¶ ERNA L¥NGA 4ILL DETTA KOMMER MISSF¶RST¥ND OLIKA BUDSKAP OCH ¥SIKTER OCH MOTS¤TTNINGAR I DE OLIKA ORGANISATIONERNAS REGELVERK $E OLIKA INSATSERNA BLIR FRAGMENTARISKA OCH D¥LIGT SAMMANH¥LLNA

%N SOCIALPOLITIK SOM UTG¥R FR¥N DEN HEML¶SES BEHOV SKULLE SAN NOLIKT INRIKTAS P¥ ATT SKAPA MILJ¶ER D¤R STABILA L¥NGSIKTIGA SOCIALA REATIONER MELLAN HEML¶SA OCH ENSTAKA KONTAKTPERSONER KAN UT VECKLAS

%TT EXEMPEL P¥ EN S¥DAN REFORM ¤R F¶RS¶KSVERKSAMHETER MED PERSONLIGT OMBUD AVSATT  -KR I STIMULANSBIDRAG UNDER TRE ¥R SOM F¶RDELATS TILL TIO OLIKA PROJEKT I 3VERIGE AV 3OCIALSTYRELSEN #IRKA  PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER HAR I DESSA F¶RS¶KS VERKSAMHETER F¥TT ST¶D AV TOTALT  OMBUD  AV DESSA HAR ING¥TT I UTV¤RDERINGEN SOM OMFATTAR EN BESKRIVNING AV OMBUDENS INSATSER



3OCIALSTYRELSEN 	 DROG TEX SLUTSATSEN ATT ANTALET PLATSER I INACKOR DERINGSHEM OCH F¶RS¶KSL¤GENHETER R¤CKER TILL P¥ DE FLESTA H¥LL MED 3TOCK HOLM SOM UNDANTAG



OCH KLIENTERNAS F¶R¤NDRINGAR I BLA V¥RDBEHOV LIVSKVALITET FUNK TIONSNIV¥ OCH KLIENTTILLFREDSST¤LLELSE &¶R¤NDRINGAR I V¥RDUTNYTTJAN DET OCH AV V¥RDKOSTNADERNA BESKRIVS OCKS¥

2ESULTATET AV UTV¤RDERINGEN 3OCIALSTYRELSEN 	 VISAR ATT DET AKTUELLA V¥RDBEHOVET HADE MINSKAT EFTER ETT OCH ETT HALVT ¥R 6IDARE HADE POSITIVA F¶R¤NDRINGAR INTR¤FFAT S¥V¤L I DE FUNKTIONSHINDRADES SOCIALA N¤TVERK SOM I DERAS LIVSKVALITET $ESSUTOM MINSKADE KLIEN TERNAS UTNYTTJANDE AV FRAMF¶R ALLT PSYKIATRISK SJUKHUSV¥RD OCH PSY KIATRISK DAGV¥RD MINSKADE UNDER UPPF¶LJNINGSPERIODEN SANNOLIKT SOM EN F¶LJD AV DE PERSONLIGA OMBUDENS ARBETE

%TT PROBLEM MED DENNA UTV¤RDERING ¤R VISSERLIGEN ATT DET INTE FANNS N¥GON KONTROLLGRUPP %FTERSOM DEN NORMALA UTVECKLINGEN VID PSYKOSSJUKDOMAR ¤R ATT EN VISS ANDEL FRISKNAR TILL AV EGEN KRAFT KAN ENBART BEGR¤NSADE SLUTSATSER DRAS AV UTV¤RDERINGEN

ND¥ TYCKS DEN BEKR¤FTA BEHOVET AV ETT SAMMANH¥LLET ANSVAR OCH EN STABIL SOCIAL KONTAKT ) VISSA L¤NDER TEX 4YSKLAND ¤R DET EN MEDBORGERLIG PLIKT ATT BLI OMBUDSMAN F¶R EN HEML¶S HANDIKAPPAD ELLER ¤LDRE PERSON 3OCIALTJ¤NSTEN UTSER D¥ OMBUDSM¤N SOM NORMALT ¤R SKYLDIG ATT ANTA SIG UPPDRAGET

6¥RA F¶RSLAG ¤R ATT

  • LAGSTIFTA OM HEML¶SAS R¤TTIGHETER !NGE KLART ATT HEM L¶SA HAR R¤TT TILL H¤RB¤RGE R¤TT ATT F¥ UPPLYSNING OM VAR DET FINNS LEDIGA H¤RB¤RGESPLATSER R¤TT ATT F¥ V¥RD OCH SOCIALA TJ¤NSTER INOM RIMLIG TID $ET B¶R OCKS¥ FRAMG¥ VILKA ALTERNATIV EN HEM HAR N¤R R¤TTIGHETERNA INTE IN FRIAS
  • 3OCIALSTYRELSEN B¶R INR¤TTA EN HEMSIDA SOM A	 INFORMERAR OM HEML¶SAS R¤TTIGHETER B	 VISAR ON LINE VILKA TJ¤NSTER SOM ¤R TILLG¤NGLIGA F¶R HEML¶SA TEX VILKA H¤RB¤RGEN SOM HAR LEDIGA PLATSER OCH C	 FUNGERAR SOM KLAGOMUR D¤R KLA GOM¥L KAN RIKTAS DIREKT TILL 3OCIALSTYRELSEN
  • EN OMBUDSMANNAFUNKTION INR¤TTAS (EML¶SA B¶R KUN NA F¥ EN PERSON SOM DE LITAR P¥ SOM OMBUDSMAN



2¤TT TILL SYSSELS¤TTNING OCH V¥RD %N ANDEL AV HEML¶SA HAR PSYKISKA PROBLEM $ENNA ANDEL KAN HA ¶KAT EFTER PSYKIATRIREFORMEN MEN SIFFRORNA ¤R OS¤KRA $ET ¤R D¤RF¶R OS¤KERT I VILKEN M¥N PSYKATRIREFORMEN HAR BIDRAGIT TILL EN ¶KNING I ANTALET HEML¶SA $¤REMOT TYDER MYCKET P¥ ATT EN HEL DEL PERSONER MED LINDRIGARE KANSKE ODIAGNOSTICERADE PSYKISKA PROBLEM FINNS BLAND DE HEML¶SA "¥DE F¶R ALLVARLIGT OCH LINDRIGT PSYKISKT SJUKA G¤LLER OFTA ATT DE INTE VILL ELLER KLARAR ATT UNDERKASTA SIG DE KRAV SOM ST¤LLS P¥ EGET BOENDE

VEN INOM PSYKV¥RDEN DOMINERAR DEN INDUSTRIELLA ORGANISATIO NEN %N PERSON SOM TILLF¤LLIGT DRABBAS AV PSYKOS ELLER SJ¤LVMORDS TANKAR KAN TEX UNDER EN  VECKORSPERIOD BEHANDLAS AV FEM ELLER TIO OLIKA BEHANDLINGSTEAM 3KULLE SAMMA PERSON F¶RS¶KA F¥ BEHAND LING INNAN DET BLIR AKUT S¥ ¤R V¤NTETIDEN L¥NG 3AMHALL KONCERNEN HAR OCKS¥ MINSKAT ANTAL ARBETSPLATSER F¶R PSYKISKT FUNKTIONSHINDRA DE

6¥RA F¶RSLAG ¤R ATT

  • HEML¶SA B¶R HA R¤TT TILL SYSSELS¤TTNING
  • TILLG¥NGEN TILL PSYKIATRISK V¥RD B¶R VARA EN R¤TTIGHET +OMMUNERNA B¶R KUNNA ANLITA ALTERNATIVA V¥RDGIVARE P¥ LANDSTINGETS BEKOSTNAD OM K¶ERNA LANDSTINGETS EGEN PSYKIATRISKA V¥RD ¤R L¥NG ELLER N¤R KVALITETEN ¤R D¥LIG 3OM D¥LIG KVALITET R¤KNAS ¤VEN OM PSYKISKT ST¶RDA M¤NNISKOR SLUSSAS RUNT BLAND M¥NGA OLIKA V¥RD TEAM



6¤GEN TILL HELVETET ¤R KANTAD AV L¶FTEN OM B¤TTRE SAMARBETE %N AV DE VANLIGASTE SLUTSATSERNA OM HEML¶SHET ¤R ATT DET BEH¶VS B¤TTRE SAMVERKAN MELLAN SOCIALTJ¤NSTEN LANDSTINGETPSYKIATRIN KRI MINALV¥RDENFRIV¥RDEN SAMT F¶RS¤KRINGSKASSAN 3TATENS INSTITU TIONSSTYRELSE OCH DE FRIVILLIGA ORGANISATIONERNA

) M¥NGA FALL HAR EMELLERTID DESSA ORGANISATIONER MOTSTRIDIGA EKONOMISKA INTRESSEN 6¥R SLUTSATS BLIRD¤RF¶R ATT EN F¶RUTS¤TTNING F¶R GOD SAMVERKAN ¤R ATT DESSA EKONOMISKA MOTS¤TTNINGAR UNDANR¶JS

2IMLIGTVIS BORDE DE SOM TILL VARDAGS OFTAST HAR KONTAKT MED HEML¶SA TEX P¥ H¤RB¤RGEN GES M¶JLIGHET ATT ARBETA MED EN KLIENT FR¥N SOPPK¶K TILL STUGAN $ETTA INNEB¤R ATT DEN PERSONEN M¥STE GES M¶JLIGHET ATT FYLLA EN OMBUDSMANNAFUNKTION GENTEMOT MYNDIG HETERNA DE M¥STE KUNNA F¥ IN SINA KLIENTER I BEHANDLING DIREKT OCH KUNNA HANDLEDA DEM UPPF¶R BOENDETRAPPAN

$ETTA TALAR F¶R ATT FRIVILLIGORGANISATIONER GES ST¶RRE M¶JLIGHET ATT TA SIG AN EN MER SAMMANH¥LLEN UPPGIFT ) VILKEN M¥N DE SJ¤LVA AN SER ATT DETTA ¤R M¶JLIGT FRAMG¥R AV TABELLERNA  OCH 

4ABELL  4ROR DU ATT DIN ORGANISATION B¤TTRE SKULLE KUNNA HJ¤LPA M¤NNISKOR UR HEML¶SHETEN OM NI FICK ¶VERTA UPPGIFTER SOM I DAG HANDHAS AV SOCIALTJ¤NSTEN OCH ANDRA MYNDIGHETER &RIVILLIGORGANISATION

"¤TTRE HJ¤LP UR HEML¶SHET AV EGNA ORGANISATIONEN

&R¤LSNINGSARM©N

*A

3TADSMISSIONEN

*A INOM VISSA SEKTORER

,¤NKARNA *OHANNESHOV

*A

#ONVICTUS

*A

.Y 'EMENSKAP

&¶RMODLIGEN



4ABELL  6ILKA UPPGIFTER TROR DU ATT

NI SKULLE L¶SA B¤TTRE

&RIVILLIGORGANISATION 5PPG D¤R EGNA ORGANISATIONEN ¤R B¤TTRE &R¤LSNINGSARM©N !TT S¥V¤L MINSKA SOM F¥ M¤NNISKOR UT UR MISSBRUK 3TADSMISSIONEN /MSORG OCH OMV¥RDNAD &INANSIERING GENOM SAMH¤LLET ,¤NKARNA *OHANNESHOV 6ISSA FALL AV L¥NGSIKTIGA PLANERINGEN 2EHABILITERING GENOM MENINGSFULLT ARBETE TILL SOCIAL L¶N #ONVICTUS

3T¶D I BOENDESAMMANHANG KAMRATST¶D OCH SYSSELS¤TTNING

.Y 'EMENSKAP

!RBETSTR¤NING OCH F¶RST¤RKT SOCIALT BETEENDE

) SAMMANHANGET KAN NOTERAS ATT DET I M¥NGA L¤NDER P¥G¥TT OM FATTANDE F¶RS¶K ATT L¤GGA UPPGIFTER INOM SOCIALTJ¤NSTEN P¥ ENTREPRE NAD ) FLERA EUROPEISKA L¤NDER ETABLERAS TEX ALLT FLER F¶RETAG SOM ¤R SPECIALISERADE P¥ ATT HITTA ARBETEN ¥T SV¥RPLACERADE SOCIALBIDRAGSTA GARE ) DESSA F¶RETAG ¤R DET OFTA EN ANSVARIG SOM TAR ETT HELHETSAN SVAR F¶R ATT L¶SA DEN ARBETSS¶KANDES PROBLEM $ET KAN KR¤VA INSAT SER SOM FAMILJETERAPEUT EKONOMIR¥DGIVARE ELLER DIETIST 6IDARE KAN ARBETSS¶KANDE F¥R HJ¤LP MED UTSEENDET H¤LSAN ELLER JURIDISK HJ¤LP $ESSUTOM SKALL DEN ARBETSS¶KANDES INTRESSEN OCH KUNSKAPER MATCHAS MED JOBBET

+OMMUNERNAS ¶VERENSKOMMELSER MED DESSA F¶RETAG BYGGER I ALLM¤NHET P¥ PRINCIPEN ATT KOMMUNERNA V¤LJER UT DE MEST SV¥RPLA CERADE SOCIALBIDRAGSTAGARE &¶RETAGEN F¥R SEDAN EN ERS¤TTNING F¶R VARJE PERSON SOM DE F¥R I ARBETE F¶RUTSATT ATT DENNE BEH¥LLER ARBETET I MER ¤N  M¥NADER 3E &¶LSTER  S  	 !TT DESSA F¶RETAG SPRIDER SIG SNABBT BEROR P¥ ATT DE LYCKATS V¤L I EN RAD KOMMUNALA UTV¤RDERINGAR TEX I (AMBURG	 VEN I 53! HAR LIKNANDE ARBETS S¤TT TILL¤MPATS P¥ M¥NGA H¥LL UNDER DE SENASTE ¥REN !NTALET SOCIAL BIDRAGSTAGARE HAR MINSKAT BETYDLIGT MER ¤N VAD SOM KAN F¶RKLARAS AV KONJUNKTURUPPG¥NGEN OCH FLERA HAR F¥TT FAST ARBETE

%N KRITIK AV EN LIKNANDE ANSATS I FR¥GA OM DE HEML¶SA SKULLE KUNNA VARA ATT DE KVANTITATIVA M¥LEN ALLTF¶R MYCKET S¤TTS I FOKUS )



3TORBRITANNIEN HAR TEX 2OUGH 3LEEPERS )NITIATIVE 23)	 INF¶RTS  SOM MED TYDLIGA KVANTITATIVA M¥L F¶RS¶KER L¶SA HEML¶SAS OLI KA PROBLEM SOM R¶R BOENDE H¤LSOV¥RD UTBILDNING MM %N INV¤ND NING HAR EMELLERTID VARIT ATT SOCIALARBETARE F¶R KRAFTIGA MOTIV ATT SAT SA P¥ DE L¤TTA FALLEN I ST¤LLET F¶R DE SV¥RA !LDRIDGE 	 +RITI KEN ¤R DOCK N¥GOT MISSRIKTAD $ET ¤R JU ALLDELES R¤TT ATT TA DE L¤TTA FALLEN F¶RST ) SJ¤LVA VERKET KAN H¤VDAS ATT DET ¤R OF¶RSVARLIGT ATT L¤G GA NER MYCKET TID P¥ ETT SV¥RT FALL OM DET SKER TILL PRISET AV ATT M¥NGA SK L¤TTA FALL UNDER TIDEN SKULLE KUNNA HJ¤LPAS UR HEML¶S HETEN

6¥RA F¶RSLAG ¤R ATT

  • V¥RDANSVARET H¥LLS SAMMAN GES FR¥N SOPPK¶K TILL STUGAN 
  • FRIVILLIGORGANISATIONERNA OCH V¥RDF¶RETAG TILL¥TS TA AN SVAR F¶R HELA V¥RDKEDJAN $ESSA BORDE HA EN LAGSTAD GAD R¤TT ATT TA SIG AN V¥RDUPPGIFTEN P¥ SAMMA VILLKOR SOM VERKSAMHETER INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN BLA DEN KOMMUNALA P¥ UNGEF¤R SAMMA S¤TT SOM FRISKOLOR KAN KR¤VA SAMMA VILLKOR SOM KOMMUNALA SKOLOR
  • SOCIALTJ¤NSTEN BRYTS UPP /M FRIVILLIGORGANISATIONERNA F¥R EN ST¶RRE ROLL BLIR SOCIALTJ¤NSTENS ROLL SOM UPPHANDLARE VIKTIGARE $¥ ¤R DET RIMLIGT ATT DE VERK SAMHETER SOM DIREKT KONKURRERAR MED FRIVILLIGORGANI SATIONERNA BRYTS UT OCH F¥R SAMMA VILLKOR $¤REMOT BEH¥LLER SOCIALTJ¤NSTEN BEST¤LLARFUNKTIONEN OCH D¤R MED MYNDIGHETSFUNKTIONERNA TEX ATT AVG¶RA HUR MYCKET SOCIALBIDRAG EN PERSON HAR R¤TT TILL
  • SOCIALTJ¤NSTENS BEST¤LLARDEL UPPHANDLAR ELLER UTF¶R F¶RE BYGGANDE ARBETE SOM MINSKAR RISKEN ATT M¤NNISKOR BLIR HEML¶SA "LAND DE GODA EXEMPLEN FINNS INR¤TTAN DET AV MOBILA HJ¤LPTEAM ELLER VR¤KNINGSAKUTEN



$EN GODA VILJANS GRYMHET -¥NGA HEML¶SA UPPB¤R PENSION ELLER SJUKBIDRAG SOM SAMMA DAG DE BETALAS UT ANV¤NDS TILL INK¶P AV ALKOHOL ELLER NARKOTIKA 3KATTE MEDEL BIDRAR S¥LEDES DIREKT TILL DROGKONSUMTION 3AMTIDIGT ¤R DROG BEHANDLING RANSONERAT $ROGMISSBRUKET ¶KAR D¤REMOT

$ET GODA SOCIALA ARBETET KR¤VER RIMLIG BALANS MELLAN ATT ERBJUDA M¶JLIGHETER OCH ATT ST¤LLA KRAV $ETTA BLIR ¤NNU VIKTIGARE FRAM¶VER D¥ DET KOMMER NYA MEDICINER SOM ¤R MYCKET MER EFFEKTIVA I MISS BRUKSBEHANDLINGEN ¤N TIDIGARE VARIANTER $ET ¤R D¤RF¶R VIKTIGT ATT ANV¤NDNINGEN INTE F¶RDR¶JS AV IDEOLOGISKA SK¤L BRIST P¥ UTV¤RDERING ELLER ANNAT

6¥RT F¶RSLAG ¤R ATT

  • HEML¶SA MISSBRUKARE INTE KRAVL¶ST F¥R KVITTERA UT PENGAR -ED TANKE P¥ DE STORA SAMH¤LLSKOSTNADER SOM MISSBRUKET V¥LLAR ¤R DET RIMLIGT ATT ERS¤TTNINGAR TILL HEML¶SA MISSBRUKARE FR¥N SOCIALF¶RS¤KRINGARNA UTBETA LAS AV SOCIALTJ¤NSTEN UNDER SAMMA VILLKOR SOM G¤LLER F¶R SOCIALBIDRAG



(OMELESSNESS IN THE 3WEDISH 7ELFARE 3TATE ! 3UMMARY

&EW PEOPLE WERE HOMELESS DURING A TEN YEAR PERIOD FROM ABOUT  TO  3INCE THEN THE HOMELESS HAVE BECOME A COMMON SIGHT IN 3WEDISH CITIES !T ONE POINT IN THE EARLY NINETIES SOME   HOMELESS WERE REPORTED USING A NARROW DEFINITION "UT MANY MORE EXPERIENCE SHORTER SPELLS OF HOMELESSNESS DURING THE COURSE OF A YEAR

!CCORDING TO THE SURVEY OF HOMELESS CONDUCTED FOR THIS REPORT NO IMPROVEMENT OF THE SITUATION IS IN SIGHT 4HE NUMBER OF HOMELESS APPEARS TO BE APPROXIMATELY THE SAME AS IN  4HREE OUT OF FOUR HOMELESS ARE VICTIMS OF ALCOHOL OR DRUG ADDICTION 4HE SHARE OF HOMELESS WITH DRUG PROBLEMS AND MENTAL ILLNESS SEEMS TO HAVE INCREASED SINCE  4HE SHARE OF WOMEN IS ALSO HIGHER

)NTERNATIONAL COMPARISONS OF HOMELESSNESS ARE UNCERTAIN 4HE MOST RELIABLE COLLECTION OF STATISTICS IS PERFORMED BY &%!.43! AN INTERNATIONAL ORGANIZATION FOR THE HOMELESS #ALCULATIONS BASED ON THEIR STATISTICS SHOW THAT HOMELESSNESS IN 3WEDEN IS NOT LOWER THAN IN MANY OTHER %UROPEAN COUNTRIES )N SOME %UROPEAN COUNTRIES HOMELESSNESS HAS ACTUALLY DECREASED SIGNIFICANTLY DURING THE NINETIES

! CENTRAL QUESTION IS WHY 3WEDEN HAS NOT SUCCEEDED BETTER GIVEN ITS HIGH LEVEL OF AMBITION AND WILLINGNESS TO SPEND RESOURCES ON SOCIAL POLICY 4HE EXTENSIVE RESEARCH ON HOMELESSNESS DOES NOT YIELD A CLEARCUT ANSWER PARTLY DUE TO IDEOLOGICAL SCHISMS BETWEEN RESEARCHERS WHO SEEK FLAWS IN SOCIETY AND THOSE WHO BLAME THE HOMELESS INDIVIDUAL



4HE ANALYSIS IN THIS REPORT SEEMS TO INDICATE THAT THE APPROACH TO SOCIAL POLICY CHOSEN IN 3WEDEN MAY HAVE BEEN ILL SUITED TO COMBAT HOMELESSNESS )N PARTICULAR FOUR POINTS ARE EMPHASIZED

 !N EQUAL STANDARD OF LIVING IS NO GUARANTEE AGAINST

HOMELESSNESS 4HE INCREASE IN HOMELESSNESS IN 3WEDEN PRECEDED THE RISE IN THE SHARE OF POOR PEOPLE THAT OCCURRED IN THE WAKE OF THE 3WEDISH RECESSION IN THE MID NINETIES ! LIKELY EXPLANATION IS THAT POOR PEOPLE USUALLY RECEIVE SOCIAL ASSISTANCE AND HELP WITH HOUSING

 (IGH SOCIAL SPENDING IS NO GUARANTEE AGAINST HOMELESSNESS

0UBLIC COSTS FOR AN AVERAGE HOMELESS ARE CALCULATED AT 3%+   PER YEAR ! LARGE SHARE OF THESE COSTS ARE A RESULT OF CONSEQUENCES OF DRUG ADDICTION 3TILL THE HIGH FIGURE INDICATES THAT LACK OF RESOURCES IS A SMALLER PROBLEM THAN THE ALLOCATION OF RESOURCES 4HIS CONCLUSION IS ALSO SUPPORTED BY THE OBSERVATION THAT MUNICIPALITIES GOVERNED BY SOCIAL DEMOCRATS THAT MAY BE EXPECTED TO SPEND MORE ON SOCIAL PROBLEMS DO NOT HAVE LOWER HOMELESSNESS THAN OTHERS

 4HE GENEROUS HOUSING POLICY WAS NOT SUSTAINABLE 3WEDEN

EMBARKED ON A VERY GENEROUS HOUSING POLICY IN THE SEVENTIES 4HIS MAY ALSO BE THE EXPLANATION FOR WHY HOMELESSNESS VIRTUALLY DISAPPEARED DURING THE PERIOD   "UT A CONSEQUENCE OF THIS EASILY ACCESSIBLE AND HEAVILY SUBSIDIZED HOUSING WAS AN UNPRECEDENTED INCREASE IN DEMAND WITH SHARPLY RISING COSTS OF HOUSING )N THE END THE PUBLIC PURSE WAS UNABLE TO BEAR THESE COSTS ! RETURN TO THE GENEROUS HOUSING POLICY OF THE EARLY  TIES WOULD REQUIRE THAT 3%+  TO  BILLION BE DIVERTED FROM OTHER WELFARE STATE PROGRAMS

 4HE SOCIAL ASSISTANCE BUREAUCRACY NEGLECTS THE INDIVIDUAL 4HE

HOMELESS OFTEN HAVE TROUBLE ESTABLISHING NORMAL SOCIAL RELATIONS 4HIS REQUIRES SOCIAL ASSISTANCE PROVIDED THROUGH STABLE SOCIAL RELATIONS )NSTEAD HOMELESS ARE EXPECTED TO ESTABLISH AND MAINTAIN CONTACT WITH DOZENS OF PROFESSIONALS IN THE SOCIAL AGENCIES SOCIAL INSURANCE AGENCIES HEALTH CARE CENTRA AND OTHERS 7ITHIN PSYCHIATRIC CARE IT IS NOT UNUSUAL FOR A HOMELESS PERSON WITH SAY A PSYCHOTIC ATTACK TO BE SHUFFLED AROUND BETWEEN FIVE OR TEN DIFFERENT SPECIALIST TEAMS OVER THE COURSE OF A FEW WEEKS



! WELFARE STATE THAT IS SUCCESFUL IN COMBATING HOMELESSNESS MAY NEED TO CHANGE TACK MOVING AWAY FROM AN INDUSTRIAL TYPE ORGANISATION WHERE MANY DIFFERENT SPECIALISTS SEEK TO SOLVE PARTIAL PROBLEMS )NSTEAD MANY HOMELESS SHOULD BE ALLOWED TO BUILD RELATIONSHIPS WITH A SINGLE PERSON OR A SMALL COMMUNITY THAT FOLLOWS THEM ALL THE WAY FROM A BENCH IN A PARK TO THEIR OWN APARTMENT 4O ACHIEVE THIS TEN PROPOSITIONS ARE MADE

 $EFINE WHAT RIGHTS A HOMELESS PERSON HAS 4HESE RIGHTS SHOULD INCLUDE A RIGHT TO SHELTER MEDICAL AND PSYCHIATRIC CARE

 ! NATIONAL INTERNET SITE SHOULD BE ESTABLISHED THAT A	 INFORMS ABOUT THE RIGHTS OF HOMELESS B	 SHOWS ON LINE WHAT SERVICES ARE AVAILABLE FOR THE HOMELESS EG WHERE THERE ARE VACANT BEDS IN SHELTERS AND C	 PROVIDES A FORUM FOR VOICING COMPLAINTS AGAINST SOCIAL AGENCIES AND OTHERS

 %NCOURAGE HOMELESS TO CHOOSE AN OMBUDSMAN WHO HELPS THEM IN CONTACT WITH SOCIAL AGENCIES AND OTHERS

 4HE HOMELESS SHOULD HAVE A RIGHT TO WORK

 )NTRODUCE A RIGHT TO PSYCHIATRIC CARE OF GOOD QUALITY -UNICIPALITIES SHOULD BE ALLOWED TO BILL COUNTIES FOR COSTS OF ALTERNATIVE CARE WHEN THERE ARE QUEUES TO COUNTY PROVIDED CARE OR WHEN CARE IS OF POOR QUALITY

 4HERE ARE TOO MANY ORGANISATIONS OFTEN WITH CONFLICTING INTERESTS INVOLVED IN HELPING THE HOMELESS ,ET A SINGLE ORGANISATION CHOSEN BY HOMELESS PERSON MAINTAIN A COMPREHENSIVE RESPONSIBILITY ALL THE WAY FROM THE PARK BENCH TO AN OWN APARTMENT

 ,ET VOLUNTEER ORGANISATIONS AND EVEN PRIVATE FIRMS COMPETE WITH MUNICIPAL AGENCIES FOR COMPREHENSIVE CARE RESPONSIBILITY



 3PLIT UP MUNICIPAL SOCIAL SERVICE INTO PROVIDERS AND PURCHASERS ,ET THE PROVIDERS COMPETE ON EQUAL TERMS WITH VOLUNTEER ORGANISATIONS AND PRIVATE FIRMS 4HE PURCHASING ORGANISATION MAINTAINS RESPONSIBILITY FOR PURCHASING CARE DECIDING ON SOCIAL ASSISTANCE LEVELS AND PREVENTION

 4HERE ARE A NUMBER OF GOOD EXAMPLES FOR PREVENTION OF WORK WITH PREVENTION OF HOMELESSNESS 4HESE INCLUDE HELPING PEOPLE TO KEEP THEIR APARTMENTS WHEN THEY HAVE BEEN AMISS WITH THEIR RENT 4HESE EXAMPLES COULD BE USED MORE WIDELY

 %ARLY RETIREMENT AND SICKNESS BENEFITS ARE OFTEN PAID TO HOMELESS ADDICTS 4HESE TRANSFERS TO DRUG ADDICTS SHOULD BE PAID OUT BY THE SOCIAL AGENCIES ON THE SAME CONDITIONS AS SOCIAL ASSISTANCE MEANING THAT THEY CAN BE WITHHELD WHEN THE INDIVIDUAL REFUSES TREATMENT





2EFERENSER

!LDRIGE 2 	 -EETING THE NEEDS OF HOMELESS PEOPLE WITH

MULTIPLE PROBLEMS 5+ .ATIONAL 2EPORT  &%!.43! "RUSSELS !NNELL ! 	 ) EN MOMENT  SITUATION 2&-! DEBATT  NR 

  !VRAMOV $RAGANA 	 (OMELESSNESS IN THE %UROPEAN 5NION

"RUSSELS &%!.43! "ROTTSF¶REBYGGANDE R¥DET 	 RSREDOVISNING "USCH 'EERTSEMA 6 	 (OMELESSNESS AND SUPPORT IN HOUSING IN

'ERMANY 3OLUTION OR PROBLEM .ATIONAL 2EPORT  FOR THE %UROPEAN /BSERVATORY ON (OMELESSNESS &%!.43! "RUSSELS $EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER  TALET +ONSUMENTVERKET

 %ARLY $ 7 	 4HE ROLE OF SUBSIDIZED HOUSING IN REDUCING

HOMELESSNESS !N EMPIRICAL INVESTIGATION USING MICRO DATA *OURNAL OF 0OLICY !NALYSIS AND -ANAGEMENT V N   &EIJTER ( DE 	 "ETWEEN HOUSING AND CARE IN THE .ETHERLANDS 

.ATIONAL 2EPORT  FOR THE %UROPEAN /BSERVATORY ON (OMELESSNESS &%!.43! "RUSSELS &INNE % 	 3OCIALTJ¤NSTENS KONTAKTER MED MISSBRUKARE PSYKISKT



ST¶RDA OCH HEML¶SA  3TOCKHOLM &O5 RAPPORT  &¶LSTER 3 	 +OMMUNER +AN +ANSKE OM KOMMUNAL V¤LF¤RD I

FRAMTIDEN %3/ $S  (ERTTING . 	 (OMELESSNESS IN 7ESTERN %UROPE 4RENDS AND

TRADITIONS IN STATISTICS AND PUBLIC POLICY &ORTHCOMING 2ESEARCH 2EPORT AT THE )NSTITUTE FOR (OUSING 2ESEARCH 5PPSALA 5NIVERSITY



)NGHE ' OCH )NGHE -  ORIGINAL 	 $EN /F¤RDIGA

6¤LF¤RDEN 3TOCKHOLM 4IDENS &¶RLAG&OLKSAM

*UUL 3 OCH %RTMAN " 	 'ADEBORN I +OBENHAVN +¶PENHAMN

3OCIALFORSKNINGSINSTITUTTET RAPPORT  +OFLER !  " -OSBERGER 	 9OUTH HOMELESSNESS IN !USTRIA

.ATIONAL 2EPORT  FOR THE %UROPEAN /BSERVATORY ON (OMELESSNESS &%!.43! "RUSSELS +ONSUMENTVERKET  $EN EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER

 TALET +RIMINALV¥RDENS ¥RSREDOVISNING  +¤RKK¤INEN 3 , ET AL 	 3ERVICES FOR HOMELESS PEOPLE

%UROPEAN /BSERVATORY ON (OMELESSNESS .ATIONAL 2EPORT  FOR &INLAND &%!.43! "RUSSELS -OR©N 3 	 5TV¤RDERINGENS TEORI  0RAKTIK I 3OCIALT !RBETE

5ME¥ 5NIVERSITET )NSTITUTIONEN F¶R 3OCIALT !RBETE 2APPORT NR  .ORDENTOFT - 	 (JEMLOSHED SOCIAL INTEGRATION OG LIVSKVALITET

HOS PSYKIATRISKA PATIENTER I +¸BENHAVN +¶PENHAMN &¶RENINGEN AF $ANSKE ,¦GESTUDERENS &¶RLAG 0ERSONLIGT OMBUD F¶R PSYKISKT FUNKTIONSHINDADE PERSONER 0SYKIATRI

UPPF¶LJNINGEN  3OCIALSTYRELSEN 0OLISENS ¥RSREDOVISNING 

2EFORMENS F¶RSTA TUSEN DAGAR RSRAPPORT F¶R PSYKIATRIREFORMEN 

3OCIALSTYRELSEN  2USSEL " ' 	 3ILENT 3ISTERS !N %THNOGRAPHY OF (OMELESS

7OMEN .EW 9ORK "RAUN "RUMFIELD )NC

3AHLIN ) 	 4HE 3TAIRCASE OF 4RANSITION  %UROPEAN /BSERVATORY

ON (OMELESSNESS .ATIONAL 2EPORT FROM 3WEDEN  &%!.43! "RUSSELS 3HLAY ! " OCH 2OSSI 0 ( 	 3OCIAL 3CIENCE RESEARCH AND

CONTEMPORARY STUDIES OF HOMELESSNESS !N INTRODUCTION !NNUAL

2EVIEW OF 3OCIOLOGY   3OCIALSTYRELSEN  (EML¶SA I 3VERIGE EN KARTL¤GGNING 3OCIALSTYRELSEN  $E BOSTADSL¶SAS SITUATION I 3VERIGE 3W¤RD ( (EML¶SHET FATTIGDOMSBEVIS ELLER V¤LF¤RDSDILEMMA



3TUDENTLITTERATUR  1UIGLEY * - 	 4HE HOMELESS *OURNAL OF %CONOMIC ,ITERATURE

V N   6¤LF¤RD OCH OJ¤MLIKHET I  ¥RS PERSPEKTIV   2APPORT 

3#"  3OSIN - 2 	 (OMELESS AND VULNERABLE MEAL PROGRAM USERS !

COMPARISON STUDY 3OCIAL 0ROBLEMS 	   3AHLIN ) 0¥ GR¤NSEN TILL BOSTAD !RKIV F¶RLAG  3AHLIN ) 3OCIALTJ¤NSTEN OCH BOSTADEN 3OCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

,UNDS UNIVERSITET  3OCIALSTYRELSEN 3TATISTIK 3OCIALTJ¤NST 

/LSSON /RVAR "YQVIST  3IV 'OM©R 'UNNEL 	 $ET TUNGA

NARKOTIKAMISSBRUKETS OMFATTNING I 3VERIGE  #ENTRALF¶RBUNDET F¶R ALKOHOL OCH NARKOTIKA UPPLYSNINGEN 3TOCKHOLM  2IKSREVISIONSVERKET &  .ARKOMANV¥RDEN OM KOSTNADER

RESURSUTNYTTJANDE SAMORDNING OCH STATLIG STYRNING 4URNER " 	 "OSTADPOLITIKENS BLINDA FL¤CKAR OM DE

F¶RDELNINGSM¤SSIGA VERKNINGARNA AV DEN F¶RDA POLITIKEN I "ENGTSSON  3ANDSTEDT RED	 3YSTEMSKIFTE I "OSTADSPOLITIKEN "OINSTITUTETS RSBOK  "OINSTITUTET 3TOCKHOLM



&¶RTECKNING ¶VER %3/S RAPPORTER

%XPERTGRUPPEN F¶R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI %3/	 ¤R EN KOMMITT© " 	 UNDER &INANSDEPARTEMENTET

) $S SERIEN HAR %3/ TIDIGARE UTGIVIT F¶LJANDE RAPPORTER



0ERSPEKTIV P¥ BESPARINGSPOLITIKEN $S " 	 )NKOMSTF¶RDELNINGSEFFEKTER AV LIVSMEDELSSUBVENTIONER $S " 	 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL  "UDGETUNDERSKOTTENS TEORI

OCH POLITIK3TATENS BUDGETFINANSIERING OCH PENNINGPOLITIKEN $S " 	 /FFENTLIGA TJ¤NSTER P¥ FRITIDS  IDROTTS OCH KULTUROMR¥DENA $S " 	 KAD PRODUKTIVITET I OFFENTLIG SEKTOR EN STUDIE AV DE ALLM¤NNA DOMSTOLARNA

$S " 	



3TATEN OCH KOMMUNERNAS EXPANSION N¥GRA OLIKA STYRMEDEL $S &I 	 %NHETLIGT BARNST¶D $S &I 	 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL  &¶RDELNINGSEFFEKTER AV BUDGETUNDER

SKOTT (USH¥LLSEKONOMI OCH BUDGETUNDERSKOTT $S &I 	 -INSKAD PRODUKTIVITET I OFFENTLIG SEKTOR EN STUDIE AV 026$S &I 	 $RIVER SUBVENTIONER UPP KOSTNADER PRISBILDNINGSEFFEKTER AV STATLIGT ST¶D

$S &I 	 !DMINISTRATIONSKOSTNADER F¶R N¥GRA TRANSFERERINGAR $S &I 	 'ENERELLT STATSBIDRAG TILL KOMMUNER MODELLSKISSER $S &I 	 0RODUKTIVITET I PRIVAT OCH OFFENTLIG TANDV¥RD $S &I 	 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL  "UDGETUNDERSKOTT PORTF¶LJVAL OCH

TILLG¥NGSMARKNADER -ODELLSIMULERINGAR AV OFFENTLIGA BESPARINGAR MM $S &I 	 &¶RDELNINGSEFFEKTER AV KOMMUNAL BARNOMSORG $S &I 	 !DMINISTRATIONSKOSTNADER F¶R V¥RA SKATTER $S &I 	



6EM UTNYTTJAR DEN OFFENTLIGA SEKTORNS TJ¤NSTER $S &I 	 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL  "UDGETUNDERSKOTT UTLANDSUPPL¥NING

OCH FRAMTIDA KONSUMTIONSM¶JLIGHETER "UDGETUNDERSKOTT EFTERFR¥GAN OCH INFLATION $S &I 	 +ONSTITUTIONELLA BEGR¤NSNINGAR I RIKSDAGENS FINANSMAKT BEHOV OCH T¤NKBARA

UTFORMNINGAR $S &I 	 R SUBVENTIONER EFFEKTIVA $S &I 	 -ARGINELLA EXPANSIONSST¶D EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA EFFEKTER

$S &I 	 4RANSFERERINGAR OCH INKOMSTSKATT SAMT HUSH¥LLENS MATERIELLA STANDARD

$S &I 	 0ARLAMENTET OCH STATSUTGIFTERNA HUR FINANSMAKTEN UT¶VAS I NIO L¤NDER

$S &I 	



TERKOMMANDE KOSTNADS OCH PRESTATIONSJ¤MF¶RELSER EN METOD ATT FR¤MJA

EFFEKTIVITETEN I OFFENTLIG TJ¤NSTEPRODUKTION $S &I 	



3TATSSKULDR¤NTORNA OCH EKONOMIN EFFEKTER P¥ INKOMST OCH F¶RM¶GENHETSF¶R

DELNINGEN SAMT P¥ DEN SAMLADE EFTERFR¥GAN I SAMH¤LLET $S &I 	 0RODUKTIONS  KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM OFFENTLIGT

BEDRIVEN H¤LSO OCH SJUKV¥RD   $S &I 	 0RODUKTIONS  KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM DEN SOCIALA

SEKTORN   $S &I 	 4RANSFERERINGAR MELLAN DEN F¶RV¤RVSARBETANDE OCH DEN ¤LDRE GENERATIONEN

$S &I 	 &RIVILLIGORGANISATIONER ALTERNATIV TILL DEN OFFENTLIGA SEKTORN $S &I 	 /RGANISATIONER P¥ GR¤NSEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR F¶RSTUDIE

$S &I 	 0RODUKTIONS  KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM V¤GSEKTORN

$S &I 	 3KATTER OCH ARBETSUTBUD $S &I 	 3OCIALA AVGIFTER PROBLEM OCH M¶JLIGHETER INOM F¤RDTJ¤NST OCH HEMTJ¤NST

$S &I 	 %GEN REGI ELLER ENTREPRENAD I KOMMUNAL VERKSAMHET M¶JLIGHETER PROBLEM

OCH ERFARENHETER $S &I 	

 0RODUKTIONS  KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM ARM©N OCH

FLYGVAPNET $S &I 	 3AMH¤LLSEKONOMISKT BESLUTSUNDERLAG EN HJ¤LP ATT FATTA BESLUT $S &I 	 %FFEKTIVARE SJUKV¥RD GENOM B¤TTRE EKONOMISTYRNING $S &I 	 %FFEKTER AV STATSBIDRAG TILL KOMMUNER $S &I 	 "YR¥KRATISERINGSTENDENSER I 3VERIGE $S &I 	 3VENSK INKOMSTF¶RDELNING I INTERNATIONELL J¤MF¶RELSE $S &I 	 /FFENTLIGA TJ¤NSTER S¶KARLJUS MOT PRODUKTIVITET OCH ANV¤NDARE

$S &I 	 +OSTNADER OCH RESULTAT I GRUNDSKOLAN EN J¤MF¶RELSE AV KOMMUNER

$S &I 	 2EGLERINGAR OCH TEKNISK UTVECKLING $S &I 	 3OCIALBIDRAG "IDRAGSMOTTAGARNA ANTAL OCH INKOMSTER 3OCIALBIDRAGEN I

BIDRAGSSYSTEMET $S &I 	 0RODUKTIONS  KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM DEN OFFENTLIGT

FINANSIERADE UTBILDNINGSSEKTORN   $S &I 	 /FFENTLIGA UTGIFTER OCH SYSSELS¤TTNING $S &I 	



!TT LEVA P¥ AVGIFTER VAD INNEB¤R EN ¶VERG¥NG TILL AVGIFTSFINANSIERING

$S &I 	 6¤GAR UT UR JORDBRUKSPRISREGLERINGEN N¥GRA ID©SKISSER $S &I 	 +VALITETSUTVECKLINGEN INOM DEN KOMMUNALA ¤LDREOMSORGEN  

$S &I 	



0RODUKTKOSTNADER F¶R OFFENTLIGA TJ¤NSTER MED TILL¤MPNINGAR P¥ KULTUROMR¥DET

$S &I 	 )NTEGRERING AV SJUKV¥RD OCH SJUKF¶RS¤KRING $S &I 	



+VALITETSUTVECKLINGEN INOM DEN KOMMUNALA BARNOMSORGEN $S 	 &R¥N PATRIARK TILL PART SPELREGLER OCH L¶NEPOLITIK F¶R STATEN SOM

ARBETSGIVARE $S 	 0RODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I KOMMUNAL BARNOMSORG   $S 	 0RESTATIONER OCH BEL¶NINGAR I OFFENTLIG F¶RVALTNING $S 	 3UBVENTIONER I KRITISK BELYSNING $S 	 (UR STOR BLEV TV¥PROCENTAREN %RFARENHETER FR¥N EN BESPARINGSTEKNIK

$S 	 %FFEKTIV REALKAPITALANV¤NDNING I KOMMUNER OCH LANDSTING $S 	 !LTERNATIV I JORDBRUKSPOLITIKEN $S 	 +VALITET OCH KOSTNADER I OFFENTLIG TJ¤NSTEPRODUKTION $S 	 6AD KAN VI L¤RA AV GRANNEN $ET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET I NORDISK BELYSNING

$S 	



(UR MAN M¤TER SJUKV¥RD EXEMPEL P¥ KVALITETS OCH EFFEKTIVITETSM¤TNING

$S 	 ,¶NESTRUKTUREN OCH DEN DUBBLA OBALANSEN EN EMPIRISK STUDIE AV

L¶NESKILLNADER MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR $S 	 "EST¤LLARE UTF¶RARE ETT ALTERNATIV TILL ENTREPRENAD I KOMMUNER $S 	 6AD SKA STATEN ¤GA $E STATLIGA F¶RETAGEN INF¶R  TALET $S 	 3TATSBIDRAG TILL KOMMUNER ALLT P¥ EN CHECK ELLER LITE AV VARJE

%N J¤MF¶RELSE MELLAN .ORGE OCH 3VERIGE $S 	 0RODUKTIVITETSM¤TNING AV FOLKBIBLIOTEKENS UTL¥NINGSVERKSAMHET $S 	 "OSTADSST¶DET ALTERNATIV OCH KONSEKVENSER $S 	 +OMMUNAL F¶RM¶GENHETSF¶RVALTNING I F¶R¤NDRING CITYKOMMUNERNA

3TOCKHOLM '¶TEBORG OCH -ALM¶ $S 	 (UR SKA VI F¥ R¥D ATT BLI GAMLA $S 	 !RBETSMARKNADSF¶RS¤KRINGAR $S 	



"OSTADSKARRI¤REN SOM F¶RM¶GENHETSMASKIN $S 	 3KOLA &¶RSKOLA "ARNSKOLA $S 	 3TATENS DOLDA KAPITAL !KTIVT ¤GANDE EXEMPLET 6ATTENFALL $S 	 3JUKV¥RDSKOSTNADER I FRAMTIDEN VAD BETYDER ¥LDERSFAKTORN $S 	 ,¤KEMEDELSF¶RM¥NEN $S 	



-¥LSTYRNING OCH RESULTATUPPF¶LJNING I OFFENTLIG F¶RVALTNING $S 	 -ETODER I FORSKNING OM PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET MED TILL¤MPNINGAR P¥

OFFENTLIG SEKTOR $S 	 6AD KOSTAR DET 0RISLISTA F¶R STATLIGA TJ¤NSTER $S 	 $ET FRAMTIDA PENSIONSSYSTEMET TV¥ ALTERNATIV $S 	



3KOGSPOLITIK F¶R ETT NYTT SEKEL $S 	 0RESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING I H¤LSO OCH SJUKV¥RDEN VAD BLIR EFFEKTERNA

$S 	 /STYRIGA PROJEKT ATT STYRA OCH AVSTYRA STORA KOMMUNALA SATSNINGAR

$S 	 -ARGINALEFFEKTER OCH TR¶SKELEFFEKTER BARNFAMILJERNA OCH BARNOMSORGEN

$S 	 3* 4ELEVERKET OCH 0OSTEN B¤TTRE SOM BOLAG $S 	



3KATTEF¶RM¥NER OCH S¤RREGLER I INKOMST OCH MERV¤RDESKATTEN $S 	 &RIHANDELN ETT HOT MOT MILJ¶POLITIKEN ELLER TV¤RTOM $S 	 6¤XTHUSEFFEKTEN SLUTSATSER F¶R JORDBRUKS  ENERGI OCH SKATTEPOLITIKEN

$S 	 &ATTIGDOMSF¤LLOR $S 	 6AD VILL VI MED SOCIALF¶RS¤KRINGARNA $S 	 3TATLIGA BIDRAG MOTIV KOSTNADER EFFEKTER $S 	 (UR BRA ¤R VI $EN SVENSKA ARBETSKRAFTENS KOMPETENS I INTERNATIONELL BELYSNING

$S 	 3LUTBUDSMETODEN ETT S¤TT ATT L¶SA TVISTER P¥ ARBETSMARKNADEN UTAN KONFLIKT

$S 	 +OMMUNERNA SOM F¶RETAGS¤GARE AKTIV KONCERNLEDNING I KOMMUNAL REGI

$S 	 0RESS OCH EKONOMISK POLITIK TRE FALLSTUDIER $S 	 3TATSSKULDEN OCH BUDGETPROCESSEN $S 	



0RESST¶DETS EFFEKTER EN UTV¤RDERING $S 	 (UR V¤LJA R¤TT INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUREN $S 	 ,¶NAR SIG F¶REBYGGANDE ¥TG¤RDER %XEMPEL FR¥N H¤LSO OCH SJUKV¥RDEN OCH

TRAFIKEN $S 	 3OCIAL 3ECURITY IN 3WEDEN AND /THER %UROPEAN #OUNTRIES 4HREE %SSAYS

$S 	 )DROTT ¥T ALLA +ARTL¤GGNING OCH ANALYS AV IDROTTSST¶DET $S 	



!TT R¤DDA LIV +OSTNADER OCH EFFEKTER $S 	 6ARF¶R KULTURST¶D %KONOMISK TEORI OCH SVENSK VERKLIGHET $S 	 +VALITETS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I SJUKV¥RDEN  

$S 	 +VALITET OCH PRODUKTIVITET 4EORI OCH METOD F¶R KVALITETSJUSTERADE

PRODUKTIVITETSM¥TT $S 	 $EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING   $S 	 $ET OFFENTLIGA ST¶DET TILL PARTIERNA )NRIKTNING OCH OMFATTNING $S 	 $EN SVENSKA INSOLVENSR¤TTEN .¥GRA F¶RSLAG TILL F¶RB¤TTRINGAR INOM

KONKURSHANTERINGEN MM $S 	 "UDGETUNDERSKOTT OCH STATSSKULD (UR FARLIGA ¤R DE $S 	 "ENSINSKATTEF¶R¤NDRINGARS EFFEKTER $S 	



3KOLANS KOSTNADER EFFEKTIVITET OCH RESULTAT %N BRANSCHSTUDIE $S 	 $EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING   "ILAGOR

$S 	 6ALFRIHET INOM SKOLAN +ONSEKVENSER F¶R KOSTNADER RESULTAT OCH SEGREGATION

$S 	 %N 3OCIAL &¶RS¤KRING $S 	 &¶RDELNINGSEFFEKTER AV OFFENTLIGA TJ¤NSTER $S 	 .ETTOKOSTNADER F¶R TRANSFERERINGAR I 3VERIGE OCH N¥GRA ANDRA L¤NDER

$S 	 3KATTER OCH SOCIALF¶RS¤KRINGAR ¶VER LIVSCYKELN %N SIMULERINGSMODELL

$S 	 %N EFFEKTIV F¶RSVARSPOLITIK &REDSVINST BEREDSKAP OCH ¥TERTAGNING

$S 	



&¶RSVARETS KOSTNADER OCH PRODUKTIVITET $S 	 &¶RETAGSST¶DET 6AD KOSTAR DET EGENTLIGEN $S 	 (USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER %XEMPLEN ALLEMANSR¤TTEN FJ¤LLEN

OCH SKOTERTRAFIK I NATUREN $S 	 6AD BLEV DET AV DE ENSKILDA ALTERNATIVEN %N KARTL¤GGNING AV VERKSAMHETEN

INOM SKOLAN V¥RDEN OCH OMSORGEN $S 	 +OSTNADER PRODUKTIVITET OCH M¥LUPPFYLLELSE F¶R 3VERIGES 4ELEVISION !"

$S 	 (USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER %XEMPLET SPORTFISKE $S 	 )NVANDRING SYSSELS¤TTNING OCH EKONOMISKA EFFEKTER $S 	 'ENERATIONSR¤KENSKAPER $S 	 +APITALETS R¶RLIGHET $EN SVENSKA SKATTE OCH UTGIFTSSTRUKTUREN I ETT INTEGRERAT

%UROPA $S 	



(UR EFFEKTIVT ¤R %5S ST¶D TILL FORSKNING OCH UTVECKLING

%N PRINCIPDISKUSSION $S 	 2EGLERING SOM SPEL 5NIVERSITETEN SOM F¶REBILD F¶R OFFENTLIGA SEKTORN

$S 	 .¤STA STEG I TELEPOLITIKEN $S 	 +AN MYNDIGHETER UTV¤RDERA SIG SJ¤LVA $S 	 .OVEMBERREVOLUTIONEN /M RATIONALITET OCH MAKT I BESLUTET ATT AVREGLERA

KREDITMARKNADEN  $S 	 3AMH¤LLETS ST¶D TILL BARNFAMILJERNA I %UROPA $S 	 +OMMUNERNA OCH DECENTRALISERINGEN 4RE FALLSTUDIER $S 	



*ORDBRUKSST¶DET EFTER 3VERIGES %5 INTR¤DE $S 	 %GENF¶RETAGANDE OCH MANNA FR¥N HIMLEN $S 	 ,¶NAR SIG ARBETE $S 	 2AMAR REGLER RESULTAT VEM BEST¤MMER ¶VER STATENS BUDGET $S 	 &ISK OCH &USK -¥L MEDEL OCH MAKT I FISKERIPOLITIKEN $S 	





6AD KOSTAR EN REN %N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS $S 	 +OMMUNER +AN +ANSKE  /M KOMMUNAL V¤LF¤RD I FRAMTIDEN $S 	 !RBETSF¶RMEDLINGARNA -¥L OCH DRIVKRAFTER $S 	 !TT SE TILL ELLER TITTA P¥ OM TILLSYNEN INOM MILJ¶OMR¥DET $S 	 2EGERINGSKANSLIET INF¶R  TALET RAPPORT FR¥N ETT %3/ SEMINARIUM

$S 	 +OMMITT©ERNA OCH "OFINKEN +AN EN KOMMITT© SE UT HUR SOM HELST

$S 	 3TATEN OCH BOLAGSKAPITALET OM AKTIV STYRNING AV STATLIGA BOLAG $S 	



-ED BACKSPEGELN SOM KOMPASS OM STABILISERINGSPOLITIKEN SOM L¤ROPROCESS

$S 	 2APPORT FR¥N ETT %3/ SEMINARIUM -ED BACKSPEGELN SOM KOMPASS

$S 	 !TT TA SIG TON OM SVENSK MUSIKEXPORT   $S