Ds 2006:1
En strategi för Sveriges säkerhet
Avvikande uppfattning av Ola Sundell (m)
Sverige måste ha en väl fungerande krisberedskap för att kunna hantera allvarliga krissituationer. Försvarsberedningen har i bred enighet föreslagit att en krishanteringsfunktion skall inrättas i Regeringskansliet. En sådan krishanteringsfunktion måste också kunna agera i allvarliga krissituationer där berörda myndigheter och andra aktörer inte förväntas klara situationen på egen hand. Statsministern måste nu säkerställa att en sådan krishanteringsfunktion verkligen kommer på plats. Regeringen måste också återkomma med den handlingsplan som den sedan länge utlovat riksdagen. Handlingsplanen skall bl.a. precisera ansvar och roller i allvarliga krissituationer samt en väsentligt utökad och utvecklad utbildnings- och övningsverksamhet.
Moderata samlingspartiet ställer sig emellertid kritiskt till förslaget att lägga samman Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Statens räddningsverk (SRV), där den nya myndigheten skulle leda den operativa verksamheten i en allvarlig krissituation. Förslaget klargör inte tydligt var gränsen går mellan "normala" kriser och kriser där den nya "supermyndigheten" skall träda i funktion. Därmed kan situationen bli än mer oklar än vid hanteringen av tsunamins konsekvenser och stormen Gudrun. Förslaget är också olyckligt eftersom det skapar en ny nivå mellan den som är ytterst ansvarig d.v.s. regeringen och Regeringskansliet, samt de myndigheter som i
Bilaga 1 Avvikande uppfattningar Ds 2006:1
olika grad skall bidra till den faktiska och praktiska hanteringen av kriser och katastrofer. Byråkratisering i stället för ansvarstagande av regeringen blir följden och en redan bristfällig svensk krisberedskap på central nivå riskerar att ytterligare försvagas. Att skapa en "supermyndighet" är dessutom en olämplig författningsmässig lösning och riskerar att skapa onödig friktion mellan myndigheter i en krissituation. Moderata samlingspartiet framhåller istället ansvarsprincipen som innebär att den myndighet som har ansvar för en verksamhet i fred även skall ha det i kris. Är besluten av sektorsövergripande karaktär bör regeringen besluta.
Ds 2006:1 Bilaga 1 Avvikande uppfattningar
Avvikande uppfattning av Berit Jóhannesson (v)
Jag ställer mig i bakom den säkerhetsstrategi som Försvarsberedningen formulerat, men anmäler avvikande mening inom några områden.
Under rubriken ”Försvarsmaktens stöd till polisen” har beredningen formulerat ett positivt ställningstagande för en reglering enligt lag som gör det möjligt att använda Försvarsmaktens resurser för att stödja polisen i samband med terrorism och annan liknande svår brottslighet.
Vänsterpartiet delar inte denna syn. Försvarsmakten skall enligt vår syn kunna ge polisen och andra myndigheter stöd, men detta skall ske med stöd av de nu gällande regelverk som innefattar grundsynen att Försvarsmakten aldrig får använda tvång och våld mot civila i fredstid.
Denna syn och uppfattning är grundläggande även i frågan om att effektivt kunna använda t.ex. de olika myndigheternas marina resurser på ett effektivt sätt.
Vänsterpartiet har i tidigare avvikande meningar till rapporter deklarerat sin negativa syn på och avståndstagande mot det samarbete som Sverige utvecklat med Nato. Denna vår ståndpunkt ligger fast.