Ds 2010:12
Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/37
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/44/EG
av den 6 maj 2009
om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och
värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade
system och kreditfordringar
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande
(1) EUT C 216, 23.8.2008, s. 1.
,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit
téns yttrande
(2) Yttrande av den 3 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).
,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget
(3) Europaparlamentets yttrande av den 18 december 2008 (ännu ej
offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 27 april 2009.
,
och av följande skäl:
(1)
Genom Europaparlamentets och rådets direktiv
98/26/EG
(4) EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.
infördes en ordning där slutlig avveckling av
överföringsuppdrag och nettning samt säkerheters verk
ställighet säkerställs i fråga om såväl inhemska som utländ
ska deltagare i systemen för överföring av betalningar och
värdepapper.
(2)
I utvärderingsrapporten från kommissionen av den 7 april
2006 om direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling drogs
slutsatsen att direktiv 98/26/EG allmänt sett fungerar väl. I
rapporten framhävdes att en del betydande förändringar
kan vara förestående på området för avveckling i system
för överföring av betalningar och värdepapper och slutsat
sen var att det finns ett visst behov av att förtydliga och
förenkla direktiv 98/26/EG.
(3)
Den huvudsakliga förändringen är emellertid det ökande
antalet sammanlänkningar mellan system som då direktiv
98/26/EG utarbetades nästan uteslutande drevs på natio
nell och oberoende grund. Denna förändring är ett av
resultaten av Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för
finansiella instrument
(5) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
, och den europeiska uppförande
koden för clearing och avveckling. Som en anpassningtill
denna utveckling bör begreppet samverkande system och
systemoperatörers ansvar förtydligas.
(4)
Genom Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/47/EG
(6) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.
skapades en enhetlig gemenskapsrättslig
ram för gränsöverskridande användning av finansiella
säkerheter och därigenom avskaffades de flesta av de for
mella krav som tidigare gällt för avtal om finansiellt
säkerhetsställande.
(5)
Europeiska centralbanken beslutade att införa kreditford
ringar som en godtagbar typ av säkerhet för kredittransak
tioner i Eurosystemet från och med den 1 januari 2007.
För att maximera den ekonomiska effekten av använd
ningen av kreditfordringar, rekommenderade Europeiska
centralbanken att tillämpningsområdet för direktiv
2002/47/EG skulle utvidgas. Kommissionens utvärderings
rapport av den 20 december 2006 om direktiv
2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet tog upp
denna fråga och tillstyrkte Europeiska centralbankens upp
fattning. Användningen av kreditfordringar kommer att
öka förekomsten av tillgängliga säkerheter. Vidare harmo
nisering på området för avveckling i system för överföring
av betalningar och värdepapper skulle också ytterligare
bidra till att skapa likvärdiga konkurrensvillkor mellan kre
ditinstitut i alla medlemsstater. Om användningen av kre
ditfordringar som säkerhet underlättas ytterligare kommer
konsumenter och gäldenärer också att tjäna på detta, efter
som användningen av kreditfordringar som säkerheter i
slutändan skulle kunna leda till ökad konkurrens och för
bättrad tillgång till krediter.
(6)
I syfte att underlätta användningen av kreditfordringar
är det viktigt att avskaffa eller förbjuda alla administrativa
regler, som exempelvis anmälnings- och registreringskrav,
som skulle göra överlåtelser av kreditfordringar ogenom
förbara. För att inte äventyra säkerhetstagares ställning
bör gäldenärer med rättslig verkan även kunna avstå från
sina kvittningsrättigheter gentemot borgenärer. Samma
motiv bör också gälla för behovet av att införa en
möjlighet för gäldenären att avstå från skydd av banksekre
tessregler, eftersom säkerhetstagaren i annat fall kan
ha otillräcklig information för att korrekt bedöma värdet
av de underliggande kreditfordringarna. Dessa bestämmel
ser bör inte påverka Europaparlamentets och rådets
direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om
konsumentkreditavtal
(7) EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.
.
(1)
(*)
(**)
L 146/38
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
(7)
Medlemsstaterna har inte använt sig av möjligheten i arti
kel 4.3 i direktiv 2002/47/EG att inte tillåta säkerhetstaga
rens rätt till tillägnelse. Den bestämmelsen bör därför utgå.
(8)
Direktiven 98/26/EG och 2002/47/EG bör därför ändras i
enlighet med detta.
(9)
I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om
bättre lagstiftning
(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
uppmuntras medlemsstaterna att för
egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabel
ler som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen
mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att
offentliggöra dessa tabeller.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv 98/26/EG
Direktiv 98/26/EG ska ändras på följande sätt:
1. Skäl 8 ska utgå.
2. Följande skäl ska införas:
”(14a) De behöriga nationella myndigheterna eller tillsynsor
ganen bör se till att systemoperatörerna för de system
som tillsammans bildar de samverkande systemen i
möjligaste mån har kommit överens om gemen
samma regler om tidpunkten för införande i de sam
verkande systemen. De behöriga nationella
myndigheterna eller tillsynsorganen bör se till att reg
lerna om tidpunkten för införandet i samverkande
system samordnas så långt som möjligt och i den mån
som behövs, så att man undviker osäkerhet om rätts
läget vid eventuellt fallissemang i ett deltagande
system.”
3. Följande skäl ska införas:
”(22a) När det gäller samverkande system, kan en brist på
samordning i fråga om vilka regler som är tillämpliga
för tidpunkten för införande och oåterkallelighet
utsätta deltagarna i ett system, eller till och med sys
temoperatören, för externa effekter av ett fallissemang
i ett annat system. För att begränsa systemrisken är
det önskvärt att föreskriva att systemoperatörer för
samverkande system samordnar reglerna för tidpunk
ten för införande och oåterkallelighet i de system som
de driver.”
4. Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
a) I led a ska ordet ”ecu” ersättas med ordet ”euro”.
b) I led c ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”— operationer som utförs av centralbankerna i med
lemsstaterna eller Europeiska centralbanken inom
ramen för deras funktion som centralbanker.”
5. Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a) Led a ska ändras på följande sätt:
i) Första strecksatsen ska ersättas med följande:
”— mellan tre eller flera deltagare, exklusive syste
moperatören för systemet, en eventuell avveck
lingsagent, en eventuell central motpart, en
eventuell clearingorganisation eller en eventu
ell indirekt deltagare, med gemensamma regler
och standardiserade arrangemang för clearing
(oberoende av om det sker genom en central
motpart) eller för att utföra överföringsuppdrag
mellan deltagarna,”.
ii) Följande stycke ska läggas till:
”Arrangemang mellan samverkande system ska inte
betecknas som system.”
b) I led b ska första och andra strecksatsen ersättas med
följande:
”— ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i
Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att
starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omar
betning) , inklusive instituten som förtecknas i
artikel 2 i det direktivet,
— ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i
artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader
för finansiella instrument
exklusive de institut
som återfinns i artikel 2.1 i det direktivet,
(*) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
(**) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. ”
c) Led f ska ändras på följande sätt:
i) Första stycket ska ersättas med följande:
”f) deltagare: ett institut, en central motpart, en
avvecklingsagent, en clearingorganisation eller
en systemoperatör.”
(*)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/39
ii) Tredje stycket ska ersättas med följande:
”En medlemsstat får när den tillämpar detta direktiv
besluta att en indirekt deltagare får betraktas som
deltagare, om systemrisken motiverar detta. Om en
indirekt deltagare betraktas som deltagare på grund
av systemrisker begränsar inte detta den deltagares
ansvar genom vilken den indirekta deltagaren utför
överföringsuppdrag till systemet.”
d) Led g ska ersättas med följande:
”g) indirekt deltagare: ett institut, en central motpart, en
avvecklingsagent, en clearingorganisation eller en
systemoperatör med ett avtalsförhållande till en del
tagare i ett system som utför överföringsuppdrag,
varigenom den indirekta deltagaren ges möjlighet
att utföra överföringsuppdrag genom systemet,
under förutsättning att den indirekta deltagaren är
känd hos systemoperatören.”
e) Led h ska ersättas med följande:
”h) värdepapper: alla instrument som avses i avsnitt C i
bilaga I till direktiv 2004/39/EG.”
f) I led i ska första strecksatsen ersättas med följande:
”— varje instruktion från en deltagare om att ställa ett
penningbelopp till en mottagares förfogande
genom registrering på ett konto hos ett kreditinsti
tut, en centralbank, en central motpart eller en
avvecklingsagent eller varje instruktion som leder
till övertagande eller uppfyllelse av en betalningsför
pliktelse enligt definitionen i systemets regler, eller”.
g) Led l ska ersättas med följande:
”l) avvecklingskonto: ett konto i en centralbank, hos en
avvecklingsagent eller en central motpart, vilket
används såväl för att hålla penningmedel eller vär
depapper som för att avveckla transaktioner mellan
deltagare i ett system.”
h) Led m ska ersättas med följande:
”m) säkerhet: alla realiserbara tillgångar – inbegripet utan
begränsningar finansiell säkerhet enligt artikel 1.4 a
i Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av
finansiell säkerhet
– som tillhandahålls genom
pantsättning (inklusive pengar som tillhandahålls
genom pantsättning), ett återköpsavtal eller lik
nande avtal eller på annat sätt för att säkra
rättigheter och förpliktelser som kan uppstå i sam
band med ett system, eller som tillhandahålls med
lemsstaternas centralbanker eller Europeiska
centralbanken.
(*) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43. ”
i) Följande led ska läggas till:
”n) bankdag: omfattar avvecklingstjänster under såväl
dag som natt samt alla händelser under ett systems
ekonomiska cykel.
o) samverkande system: två eller flera system vilkas sys
temoperatörer har ingått ett ömsesidigt arrang
emang
som
innebär
verkställande
av
överföringsuppdrag mellan systemen.
p) systemoperatör: en eller flera enheter med rättsligt
ansvar för driften av ett system. En systemoperatör
får också agera som en avvecklingsagent, central
motpart eller clearingorganisation.”
6. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1.
Överföringsuppdrag och nettning ska gälla enligt
rättsordningen och vara bindande i förhållande till tredje
man, även i händelse av insolvensförfaranden mot en
deltagare, under förutsättning att överföringsuppdragen
infördes i systemet före den tidpunkt då sådana insol
vensförfaranden inleddes enligt definitionen i artikel 6.1.
Detta ska även gälla vid insolvensförfaranden mot en
deltagare (i det berörda systemet eller i ett samverkande
system) eller mot systemoperatören för ett samverkande
system som inte är deltagare.
Överföringsuppdrag som införs i ett system efter den
tidpunkt då insolvensförfaranden inleds och som utförs
under den bankdag, enligt definition i reglerna för sys
temet, under vilken dessa förfaranden inleds ska endast
gälla enligt rättsordningen och vara bindande i förhål
lande till tredje man, om systemoperatören kan bevisa
att den vid den tidpunkt då överföringsordern blev oåter
kallelig varken hade eller borde ha haft kännedom om
att sådana förfaranden hade inletts.”
b) Följande punkt ska läggas till:
”4.
I fråga om samverkande system fastställer varje
system i sina egna regler tidpunkten för införande i sitt
system, på ett sätt som i största möjliga utsträckning
säkerställer att reglerna för alla berörda samverkande
system samordnas i detta avseende. Om inget annat
uttryckligen föreskrivs i reglerna för alla de system som
ingår i de samverkande systemen, ska ett systems regler
om tidpunkten för införande inte påverkas av regler i
andra system som det samverkar med.”
(*)
L 146/40
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
7. Artikel 4 ska ersättas med följande:
”Artikel 4
Medlemsstaterna får föreskriva att inledning av insolvensför
faranden mot en deltagare eller en systemoperatör för ett
samverkande system inte ska förhindra att medel eller värde
papper, som finns tillgängliga på den deltagarens avveck
lingskonto, används för att uppfylla den deltagarens
förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system, den
bankdag insolvensförfarandena inleds. Medlemsstaterna får
också föreskriva att en sådan deltagares kreditfacilitet, som är
förbunden med systemet, används för att uppfylla den delta
garens förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system,
mot tillgänglig och befintlig säkerhet.”
8. I artikel 5 ska följande stycke läggas till:
”I fråga om samverkande system ska varje system i sina egna
regler fastställa tidpunkten för oåterkallelighet på ett sätt som
i största möjliga utsträckning säkerställer att reglerna för alla
berörda samverkande systems regler samordnas i detta avse
ende. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i reglerna för
alla de system som ingår i de samverkande systemen, ska ett
systems regler om tidpunkten för oåterkallelighet inte påver
kas av regler i andra system som det samverkar med.”
9. Artikel 7 ska ersättas med följande:
”Artikel 7
Insolvensförfaranden ska inte ha retroaktiv verkan på de av
en deltagares rättigheter och förpliktelser som uppstår genom
eller i samband med deltagande i ett system, före tidpunkten
för inledning av sådana förfaranden som definieras i arti
kel 6.1. Detta ska bland annat gälla vad avser rättigheter och
förpliktelser för en deltagare i ett samverkande system eller
för en systemoperatör för ett samverkande system som inte
är deltagare.”
10. Artikel 9 ska ersättas med följande:
”Artikel 9
1.
De rättigheter som en systemoperatör eller en deltagare
har till en säkerhet som ställs till dem i samband med ett sys
tem eller ett samverkande system och de rättigheter som
medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralban
ken har till en säkerhet som ställs till dem ska inte påverkas
av insolvensförfaranden mot någon av följande:
a) Deltagaren (i det berörda systemet eller i ett samver
kande system).
b) Systemoperatören för ett samverkande system, som inte
är deltagare.
c) Motpart till medlemsstaternas centralbanker eller Euro
peiska centralbanken.
d) Tredje man som ställt säkerheten.
Sådan säkerhet får realiseras för att tillgodose dessa
rättigheter.
2.
Då värdepapper, inklusive rättigheter till värdepapper,
ställs som säkerhet till deltagare, systemoperatörer eller till
medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralban
ken enligt beskrivning i punkt 1 och deras rätt, eller den rätt
något ombud, någon agent eller någon tredje man som hand
lar för deras räkning har, med avseende på värdepappren är
enligt lag registrerade i ett register, på ett konto eller i ett sys
tem för centraliserad förvaring i en medlemsstat, ska sådana
enheters rättigheter som säkerhetsinnehavare i förhållande
till dessa värdepapper regleras av lagen i den medlemsstaten.”
11. Artikel 10 ska ersättas med följande:
”Artikel 10
1.
Medlemsstaterna ska ange vilka system, och vilka res
pektive systemoperatörer, som kommer att innefattas i detta
direktivs räckvidd och ska anmäla dem till kommissionen
och underrätta kommissionen om vilka myndigheter de har
utsett enligt artikel 6.2.
Systemoperatören ska till den medlemsstat vars lag är til
lämplig ange deltagarna i systemet, inklusive varje eventuell
indirekt deltagare, och varje förändring med avseende på
deltagarna.
Medlemsstaterna får, utöver den angivelse som föreskrivs i
andra stycket, underkasta system som faller under deras juris
diktion tillsyns- eller tillståndskrav.
Ett institut ska på begäran till var och en som har ett berät
tigat intresse lämna upplysningar om i vilka system institutet
deltar och om de huvudsakliga bestämmelserna för dessa sys
tems verksamhet.
2.
Ett system som har betecknats som system innan natio
nella bestämmelser har trätt i kraft för genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den
6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig
avveckling i system för överföring av betalningar och värde
papper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell
säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditford
ringar ska fortsätta att vara betecknat som system enligt
detta direktiv.
(*)
(*)
(**)
(***)
(*)
(**)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/41
Ett överföringsuppdrag som införs i ett system före den tid
punkt då nationella genomförandebestämmelser för direktiv
2009/44/EG + träder i kraft, men som avvecklas efter det, ska
anses utgöra ett överföringsuppdrag enligt detta direktiv.
(*) EUT L 146, 10.6.2009, s. 37.”
Artikel 2
Ändring av direktiv 2002/47/EG
Direktiv 2002/47/EG ska ändras på följande sätt:
1. Skäl 9 ska ersättas med följande:
”(9) För att minska de administrativa bördorna för parter
som använder finansiell säkerhet som omfattas av detta
direktiv, bör det enda giltighetskrav när det gäller par
terna som kan uppställas i nationell lagstiftning för
finansiell säkerhet vara att den finansiella säkerheten står
under kontroll av säkerhetstagaren eller en annan per
son som handlar på säkerhetstagarens vägnar, samtidigt
som sådana säkerhetstekniker inte utesluts som ger
säkerhetsställaren möjlighet att ersätta säkerheten eller
dra tillbaka överskjutande säkerhet. Detta direktiv bör
inte hindra medlemsstaterna från att kräva att en kredit
fordran överlämnas genom att upptas i en förteckning
över fordringar.”
2. Skäl 20 ska ersättas med följande:
”(20) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen eller verk
ningarna av de avtalsenliga villkoren i finansiella instru
ment eller kreditfordringar som ställs som finansiell
säkerhet, till exempel rättigheter, skyldigheter eller
andra villkor vid emission av sådana instrument, eller
alla andra rättigheter, skyldigheter eller villkor som gäl
ler mellan emittenterna och innehavarna av sådana
instrument eller mellan gäldenären och borgenären till
sådana kreditfordringar.”
3. Följande skäl ska läggas till:
”(23) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas rätt att
föreskriva regler för att säkerställa effektiva avtal om
finansiellt säkerhetsställande gentemot tredje man vad
avser kreditfordringar.”
4. Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 2 b ska ersättas med följande:
”b) En centralbank, Europeiska centralbanken, Banken
för internationell betalningsutjämning, en multila
teral utvecklingsbank enligt vad som avses i
bilaga VI, del 1, avsnitt 4 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006
om rätten att starta och driva verksamhet i kredit
institut (omarbetning) , Internationella valutafon
den och Europeiska investeringsbanken.
(*) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. ”
b) I punkt 2 c ska leden i–iv ersättas med följande:
”i) ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i
direktiv 2006/48/EG, inklusive instituten i förteck
ningen i artikel 2 i det direktivet,
ii) ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i
artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader
för finansiella instrument ,
iii) ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.5
i direktiv 2006/48/EG,
iv) ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 1
a i rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992
om samordning av lagar och andra författningar
som avser annan direkt försäkring än livförsäkring
(tredje direktivet om annan direkt försäkring än liv
försäkring)
och ett livförsäkringsföretag enligt
definitionen i artikel 1.1 a i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november
2002 om livförsäkring
.
(*) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(**) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1.
(***) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1. ”
c) Punkt 4 a ska ersättas med följande:
”a) Den finansiella säkerhet som ska ställas ska bestå av
betalningsmedel, finansiella instrument eller
kreditfordringar.”
d) I punkt 4 ska följande led läggas till:
”c) Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för
detta direktiv undanta kreditfordringar där gäldenä
ren är en konsument enligt definitionen i artikel 3 a
i Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsument
kreditavtal
eller ett mikroföretag eller mindre
företag enligt definitionen i artikel 1 och artikel 2.2
och 2.3 i bilagan till kommissionens rekommenda
tion 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om defini
tionen av mikroföretag samt små och medelstora
företag
, såvida inte säkerhetstagaren eller säker
hetsställaren av sådana kreditfordringar är ett av de
institut som anges i artikel 1.2 b i detta direktiv.
(*) EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.
(**) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36. ”
(*)
L 146/42
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
e) Punkt 5 ska ändras på följande sätt:
i) I andra stycket ska följande mening läggas till:
”När det gäller kreditfordringar är det tillräckligt att
uppta dem i en förteckning över fordringar som
lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt,
till säkerhetstagaren för att identifiera kreditford
ringen och styrka tillhandahållandet av fordringen
som finansiell säkerhet mellan parterna.”
ii) Följande stycke ska införas efter andra stycket:
”Utan att det påverkar tillämpningen av andra
stycket får medlemsstaterna föreskriva att uppta
gandet i en förteckning över fordringar som lämnas
skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till
säkerhetstagaren också ska vara tillräckligt för att
identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahål
landet av fordringen som finansiell säkerhet mot
gäldenären eller tredje man.”
5. Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:
i) Led b och c ska ersättas med följande:
”b) avtal om finansiell äganderättsöverföring: avtal
(inklusive återköpsavtal) enligt vilka en säker
hetsställare överför full äganderätt till, eller full
rätt att utnyttja, en finansiell säkerhet till en
säkerhetstagare för att säkerställa eller på annat
sätt täcka fullgörandet av de relevanta ekono
miska förpliktelserna.
c) avtal om finansiell säkerhet: avtal enligt vilka
säkerhetsställaren ställer finansiell säkerhet till
säkerhetstagaren eller till dennes förmån, var
vid den fulla eller kvalificerade äganderätten till
den finansiella säkerheten, eller den fulla rätten
att utnyttja denna kvarstår hos säkerhetsställa
ren när säkerhetsrätten är fastställd.”
ii) Följande led ska läggas till:
”o) kreditfordringar: penningfordringar som uppstår
till följd av ett avtal där ett kreditinstitut, enligt
definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG
inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i
det direktivet, beviljar kredit i form av ett lån.”
b) I punkt 2 ska andra meningen ersättas med följande:
”En rätt för säkerhetsställaren att byta ut den finansiella
säkerheten eller att dra tillbaka överskjutande finansiell
säkerhet, eller i fråga om kreditfordringar, en rätt att tills
vidare inkassera behållningen därav, ska inte påverka det
faktum att den finansiella säkerheten anses ha ställts till
säkerhetstagaren enligt detta direktiv.”
6. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 ska följande stycken läggas till:
”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.5 ska
medlemsstaterna, när kreditfordringar ställs som finan
siell säkerhet, inte kräva att deras skapande, giltighet,
fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet
som bevisning ska vara beroende av någon formell
handling såsom registrering eller anmälan till gäldenä
ren till den kreditfordran som har ställts som säkerhet.
Medlemsstaterna kan dock kräva en formell handling,
såsom registrering eller anmälan, för fullbordande, prio
ritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning mot
gäldenären eller tredje man.
Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen rapportera
till Europaparlamentet och rådet om huruvida bestäm
melsen i denna punkt är lämplig även i fortsättningen.”
b) Följande punkt ska läggas till:
”3.
Utan att det påverkar tillämpningen av rådets
direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga vill
kor i konsumentavtal
och nationella bestämmelser
om oskäliga avtalsvillkor ska medlemsstaterna säker
ställa att gäldenärer till kreditfordringarna, skriftligen
eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, med giltig verkan, får
avstå från
i) sina kvittningsrättigheter gentemot kreditfordring
ens borgenärer och gentemot personer till vilka bor
genärerna har överlåtit, pantsatt eller på annat sätt
överfört kreditfordran som säkerhet, och
ii) sina rättigheter som följer av regler om banksekre
tess som i annat fall skulle förhindra eller inskränka
möjligheten för borgenären till kreditfordran att
lämna information om kreditfordran eller om gäl
denären i syfte att använda kreditfordran som
säkerhet.
(*) EGT L 95, 21.4.1993, s. 29. ”
7. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 ska följande led läggas till:
”c) När det gäller kreditfordringar genom försäljning
eller tillägnelse eller genom att deras värde kvittas
mot eller används vid uppfyllandet av de relevanta
ekonomiska förpliktelserna.”
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/43
b) I punkt 2 ska led b ersättas med följande:
”b) parterna i avtalet om finansiell säkerhet har kommit
överens om hur de finansiella instrumenten och
kreditfordringarna ska värderas.”
c) Punkt 3 ska utgå.
8. I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
”6.
Denna artikel ska inte tillämpas på kreditfordringar.”
9. Följande artikel ska införas efter artikel 9:
”Artikel 9a
Direktiv 2008/48/EG
Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka tillämp
ningen av direktiv 2008/48/EG.”
Artikel 3
Införlivande
1.
Medlemsstaterna ska före den 30 december 2010 anta och
offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga
för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissio
nen om detta.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 30 juni
2011.
När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser ska de innehålla
en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis
ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis
ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar
inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 4
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 5
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 6 maj 2009.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. KOHOUT
Ordförande
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
►B
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/26/EG
av den 19 maj 1998
om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper
(EGT L 166, 11.6.1998, s. 45)
Ändrad genom:
Officiella tidningen
nr
sida
datum
►M1
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009
L 146
37
10.6.2009
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 1
▼B
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/26/EG
av den 19 maj 1998
om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och
värdepapper
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AN-
TAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenska-
pen, särskilt artikel 100a i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Ekonomiska och monetära institutets yttrande (2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3),
i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (4), och
med beaktande av följande:
(1)
Lamfalussy-rapporten år 1990 till centralbankscheferna i G 10-
gruppen visade den betydande systemrisk som är inbyggd i betal-
ningssystem som arbetar på grundval av flera rättsliga slag av
betalningsnettning, särskilt multilateral nettning. Det är av största
vikt att minska de rättsliga risker som är förenade med deltagande
i system för bruttoavvecklingar i realtid, med tanke på den
ökande utvecklingen för dessa system.
(2)
Det är av yttersta vikt att minska den risk som är knuten till
deltagande i system för värdepappersavvecklingssystem, i synner-
het när det finns ett nära samband mellan sådana system och
betalningssystem.
(3)
Detta direktiv syftar till att bidra till att gränsöverskridande av-
vecklingsarrangemang för betalningar och värdepapper inom Eu-
ropeiska gemenskapen kan genomföras på ett ändamålsenligt och
kostnadseffektivt sätt, vilket stärker kapitalets fria rörlighet inom
den inre marknaden. Direktivet följer således upp de framsteg
som görs mot att fullständigt genomföra den inre marknaden,
framför allt mot friheten att tillhandahålla tjänster och mot libe-
raliseringen av kapitalrörelser i syfte att förverkliga den ekono-
miska och monetära unionen.
(4)
Det är önskvärt att lagarna i medlemsstaterna strävar efter att
minimera störningar i systemet, som orsakas av insolvensförfar-
anden mot en deltagare i det systemet.
(5)
Ett förslag till direktiv om rekonstruktion och likvidation av kre-
ditinstitut, som lades fram år 1985 och ändrades den 8 februari
1988, är fortfarande under behandling i rådet. I konventionen om
insolvensförfaranden som utarbetades av medlemsstaterna, för-
samlade i rådet, den 23 november 1995 undan tas uttryckligen
försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersföretag.
(6)
Detta direktiv avses omfatta såväl inhemska som gränsöverskri-
dande
avvecklingssystem
för
betalningar
och
värdepapper.
Direktivet är tillämpligt på system inom gemenskapen och på
säkerhet som deltagarna i systemen, oberoende av om de är
från gemenskapen eller tredje land, ställer i samband med delta-
gande i dessa system.
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 2
(1) EGT C 207, 18.7.1996, s. 13 och EGT C 259, 26.8.1997, s. 6.
(2) Yttrandet avgivet den 21 november 1996.
(3) EGT C 56, 24.2.1997, s. 1.
(4) Europaparlamentets yttrande av den 9 april 1997 (EGT C 132, 28.4.1997,
s. 74), rådets gemensamma ståndpunkt av den 13 oktober 1997 (EGT C 375,
10.12.1997, s. 34) och Europaparlamentets beslut av den 29 januari 1998
(EGT C 56, 23.2.1998). Rådets beslut av den 27 april 1998.
▼B
(7)
Medlemsstaterna får tillämpa bestämmelserna i detta direktiv på
sina inhemska institut, som direkt deltar i system i tredje land och
på säkerhet som ställs i samband med deltagande i sådana sy-
stem.
▼M1
__________
▼B
(9)
Minskningen av systemrisken kräver framför allt att avvecklingen
är slutgiltig och att säkerheten kan göras gällande. Med säkerhet
förstås alla de medel som en deltagare ställer till de andra delta-
garna i syfte att trygga rättigheter och förpliktelser i avvecklings-
system för betalningar och värdepapper, inklusive repor (åter-
köpsavtal, panträtter som följer av lag och fiduciariska överför-
ingar. Bestämmelser i nationell lag om vilken slags säkerhet som
kan användas skall inte påverkas av definitionen av
”säkerhet” i
detta direktiv.
(10)
Genom att omfatta säkerhet som ställs i samband med medlems-
staternas centralbankers transaktioner i deras funktion som cent-
ralbanker, inklusive penningpolitiska transaktioner, bistår detta
direktiv Europeiska monetära institutet i dess uppgift att öka
effektiviteten vid gränsöverskridande betalningar i syfte att förbe-
reda den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen
och därigenom bidra till att utveckla den nödvändiga rättsliga ram
inom vilken den framtida europeiska centralbanken kan utveckla
sin politik.
(11)
Överföringsuppdrag och nettning av dessa bör gälla enligt rätts-
ordningen i samtliga medlemsstaters jurisdiktion och vara bin-
dande för tredje man.
(12)
Reglerna om slutlig nettning bör inte hindra system från att, innan
nettningen äger rum, undersöka huruvida uppdrag som har förts
in i systemet överensstämmer med reglerna för systemet och
tillåter att avveckling sker i systemet.
(13)
Ingenting i detta direktiv hindrar en deltagare eller tredje man
från att göra gällande någon rätt eller något krav, som följer av
den underliggande transaktionen, som de kan ha beträffande åter-
vinning eller återgång enligt lag, med avseende på ett överfö-
ringsuppdrag som förts in i ett system, t.ex. på grund av rätts-
handlingar till skada för borgenären eller tekniskt misstag, så
länge detta inte leder till återgång av nettning eller återkallelse
av överföringsuppdraget i systemet.
(14)
Det är nödvändigt att säkerställa att överföringsuppdrag inte kan
återkallas efter en tidpunkt som anges i systemets regler.
▼M1
(14a)
De behöriga nationella myndigheterna eller tillsynsorganen bör se
till att systemoperatörerna för de system som tillsammans bildar
de samverkande systemen i möjligaste mån har kommit överens
om gemensamma regler om tidpunkten för införande i de sam-
verkande systemen. De behöriga nationella myndigheterna eller
tillsynsorganen bör se till att reglerna om tidpunkten för införan-
det i samverkande system samordnas så långt som möjligt och i
den mån som behövs, så att man undviker osäkerhet om rättsläget
vid eventuellt fallissemang i ett deltagande system.
▼B
(15)
Det är nödvändigt att en medlemsstat omedelbart underrättar
andra medlemsstater om att insolvensförfaranden har inletts mot
en deltagare i systemet.
(16)
Insolvensförfaranden bör inte ha retroaktiv verkan på deltagarnas
i ett system rättigheter och förpliktelser.
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 3
▼B
(17)
Om insolvensförfaranden inleds mot en deltagare i ett system är
syftet med detta direktiv att bestämma vilken insolvenslag som
gäller för den deltagarens rättigheter och förpliktelser i samband
med hans deltagande i systemet.
(18)
Säkerhet bör skyddas från verkningarna av den insolvenslag som
gäller för den insolvente deltagaren.
(19)
Bestämmelserna i artikel 9.2 bör bara gälla ett register, konto
eller system för centraliserad förvaring som utvisar äganderätt
eller rätt till leverans eller överföring av de värdepapper som
avses.
(20)
Bestämmelserna i artikel 9.2 är avsedda att säkerställa att om
deltagaren, en medlemsstats centralbank eller den framtida euro-
peiska centralbanken har en giltig och effektiv säkerhet i enlighet
med vad som bestäms i lagen i den medlemsstat där det aktuella
registret, kontot eller centraliserade förvaringssystemet finns, bör
giltigheten och frågan om den säkerheten kan göras gällande
gentemot systemet (och dess operatör) och mot varje annan per-
son som direkt eller indirekt ställer krav genom det, bestämmas
enbart enligt lagen i den staten.
(21)
Bestämmelserna i artikel 9.2 är inte avsedda att inverka på till-
ämpningen och verkningarna av lagen i den medlemsstat enligt
vilken värdepappren är utfärdade eller lagen i den medlemsstat i
vilken värdepapper på annat sätt kan vara belägna (inklusive utan
begränsning den lag som rör utfärdande av, äganderätt till och
överföring av sådana värdepapper eller annan rätt till sådana
värdepapper) och bör inte tolkas så att varje sådan säkerhet kom-
mer att kunna göras direkt gällande eller kunna erkännas i varje
sådan medlemsstat annat än i överensstämmelse med lagen i den
medlemsstaten.
(22)
Det är önskvärt att medlemsstaterna strävar efter att i tillräcklig
omfattning länka samman alla värdepappersavvecklingssystem
som omfattas av detta direktiv, i syfte att främja största möjliga
insyn och rättssäkerhet vid transaktioner med avseende på värde-
papper.
▼M1
(22a)
När det gäller samverkande system, kan en brist på samordning i
fråga om vilka regler som är tillämpliga för tidpunkten för infö-
rande och oåterkallelighet utsätta deltagarna i ett system, eller till
och med systemoperatören, för externa effekter av ett fallisse-
mang i ett annat system. För att begränsa systemrisken är det
önskvärt att föreskriva att systemoperatörer för samverkande sy-
stem samordnar reglerna för tidpunkten för införande och oåter-
kallelighet i de system som de driver.
▼B
(23)
Antagandet av detta direktiv utgör det lämpligaste sättet att uppnå
målen ovan och går inte utöver vad som är nödvändigt för att nå
dem.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVSNITT I
RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Bestämmelserna i detta direktiv skall gälla
a) varje system enligt definitionen i artikel 2 a, som faller under lagen i en
medlemsstat och som hanterar vilken valuta som helst,
►M1 euro ◄
eller olika valutor som systemet räknar om i förhållande till varandra,
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 4
▼B
b) varje deltagare i ett sådant system,
c) säkerheter som ställs i samband med
— deltagande i ett system, eller
▼M1
— operationer som utförs av centralbankerna i medlemsstaterna eller
Europeiska centralbanken inom ramen för deras funktion som
centralbanker.
▼B
Artikel 2
I detta direktiv avses med
a) system: ett formellt arrangemang
▼M1
— mellan tre eller flera deltagare, exklusive systemoperatören för
systemet, en eventuell avvecklingsagent, en eventuell central
motpart, en eventuell clearingorganisation eller en eventuell in-
direkt deltagare, med gemensamma regler och standardiserade
arrangemang för clearing (oberoende av om det sker genom
en central motpart) eller för att utföra överföringsuppdrag mellan
deltagarna,
▼B
— som faller under en medlemsstats lag som deltagarna har valt;
deltagarna får emellertid välja lagen endast i en medlemsstat där
åtminstone en av dem har sitt huvudkontor, och
— som är betecknat som ett system och anmält till kommissionen
av den medlemsstat vars lag är tilllämplig, utan att detta påver-
kar tillämpningen av andra strängare regler, som föreskrivs i
nationell lag, sedan den medlemsstaten har förvissat sig om att
systemets regler är tillfredsställande.
Enligt villkoren i första stycket får en medlemsstat beteckna ett
sådant formellt arrangemang, vars verksamhet består i att utföra
överföringsuppdrag enligt definitionen i i) andra strecksatsen, och
som i begränsad utsträckning utför uppdrag som hänför sig till andra
finansiella instrument, som ett system när medlemsstaten anser att
systemrisken motiverar detta.
En medlemsstat kan också från fall till fall beteckna ett sådant
formellt arrangemang mellan två deltagare, en eventuell avveck-
lingsagent, en eventuell central motpart, en eventuell clearingorga-
nisation eller en eventuell indirekt deltagare oräknade, som ett sy-
stem när medlemsstaten anser att systemrisken motiverar detta.
▼M1
Arrangemang mellan samverkande system ska inte betecknas som
system.
▼B
b) institut:
▼M1
— ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i Europaparla-
mentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om
rätten
att
starta
och
driva
verksamhet
i
kreditinstitut
(omarbetning) (1), inklusive instituten som förtecknas i artikel 2
i det direktivet,
— ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 5
(1) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
▼M1
21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (1) ex-
klusive de institut som återfinns i artikel 2.1 i det direktivet,
▼B
— offentliga myndigheter och offentligt garanterade företag, eller
— varje företag som har sitt huvudkontor utanför gemenskapen och
vars verksamhet motsvarar den som bedrivs av kreditinstitut
eller värdepappersföretag inom gemenskapen enligt definitionen
i första och andra strecksatsen
som deltar i ett system och som har ansvar för att uppfylla de
finansiella åtaganden som härrör från överföringsuppdrag inom det
systemet.
Om ett system står under tillsyn i enlighet med nationell lagstiftning
och endast utför överföringsuppdrag enligt definitionen i i) andra
strecksatsen samt betalningar som härrör från sådana uppdrag, får en
medlemsstat besluta att företag som deltar i ett sådant system och
som ansvarar för att uppfylla de finansiella åtaganden som uppstår
genom överföringsuppdrag inom detta system, kan anses som insti-
tut under förutsättning att åtminstone tre deltagare i systemet om-
fattas av någon av de kategorier som avses i första stycket och att
systemrisken motiverar ett sådant beslut.
c) central motpart: en enhet som inträder mellan instituten i ett system
och som handlar som exklusiv motpart till dessa institut i fråga om
deras överföringsuppdrag.
d) avvecklingsagent: en enhet som till institut och/eller en central mot-
part som deltar i system tillhandahåller avvecklingskonton, genom
vilka överföringsuppdrag inom sådana system avvecklas och, i före-
kommande fall, beviljar krediter till dessa institut och/eller centrala
motparter i avvecklingssyfte.
e) clearingorganisation: en enhet med ansvar för att beräkna nettoställ-
ningen för institut, en eventuell central motpart och/eller en even-
tuell avvecklingsagent.
f)
►M1 deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklings-
agent, en clearingorganisation eller en systemoperatör.
◄
Enligt systemets regler kan samma deltagare handla som central
motpart, avvecklingsagent eller clearingorganisation eller utföra en
del av eller alla dessa uppgifter.
▼M1
En medlemsstat får när den tillämpar detta direktiv besluta att en
indirekt deltagare får betraktas som deltagare, om systemrisken mo-
tiverar detta. Om en indirekt deltagare betraktas som deltagare på
grund av systemrisker begränsar inte detta den deltagares ansvar
genom vilken den indirekta deltagaren utför överföringsuppdrag
till systemet.
g) indirekt deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklings-
agent, en clearingorganisation eller en systemoperatör med ett av-
talsförhållande till en deltagare i ett system som utför överförings-
uppdrag, varigenom den indirekta deltagaren ges möjlighet att utföra
överföringsuppdrag genom systemet, under förutsättning att den in-
direkta deltagaren är känd hos systemoperatören.
h) värdepapper: alla instrument som avses i avsnitt C i bilaga I till
direktiv 2004/39/EG.
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 6
(1) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
▼B
i)
överföringsuppdrag:
▼M1
— varje instruktion från en deltagare om att ställa ett penningbe-
lopp till en mottagares förfogande genom registrering på ett
konto hos ett kreditinstitut, en centralbank, en central motpart
eller en avvecklingsagent eller varje instruktion som leder till
övertagande eller uppfyllelse av en betalningsförpliktelse enligt
definitionen i systemets regler, eller
▼B
— en instruktion från en deltagare om att föra över äganderätten
eller annan rätt till ett eller flera värdepapper genom.registrering
i ett register, eller på annat sätt.
j) insolvensförfaranden: varje kollektiv åtgärd som föreskrivs i lagen i
en medlemsstat eller i tredje land antingen för att likvidera eller för
att rekonstruera deltagaren, när en sådan åtgärd innebär inställelse
av eller införande av begränsningar för överföringar eller betal-
ningar.
k) nettning: omvandling till en nettofordran eller en nettoförpliktelse av
fordringar och förpliktelser som följer av överföringsuppdrag en
eller flera deltagare antingen ställer ut till eller mottar från en eller
flera andra deltagare, vilket har till följd att endast en nettofordran
eller en nettoförpliktelse återstår.
▼M1
l) avvecklingskonto: ett konto i en centralbank, hos en avvecklings-
agent eller en central motpart, vilket används såväl för att hålla
penningmedel eller värdepapper som för att avveckla transaktioner
mellan deltagare i ett system.
m) säkerhet: alla realiserbara tillgångar
– inbegripet utan begränsningar
finansiell säkerhet enligt artikel 1.4 a i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av
finansiell säkerhet (1)
– som tillhandahålls genom pantsättning (in-
klusive pengar som tillhandahålls genom pantsättning), ett återköps-
avtal eller liknande avtal eller på annat sätt för att säkra rättigheter
och förpliktelser som kan uppstå i samband med ett system, eller
som tillhandahålls medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska
centralbanken.
n) bankdag: omfattar avvecklingstjänster under såväl dag som natt
samt alla händelser under ett systems ekonomiska cykel.
o) samverkande system: två eller flera system vilkas systemoperatörer
har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär verkställande av
överföringsuppdrag mellan systemen.
p) systemoperatör: en eller flera enheter med rättsligt ansvar för driften
av ett system. En systemoperatör får också agera som en avveck-
lingsagent, central motpart eller clearingorganisation.
▼B
AVSNITT II
NETTNING OCH ÖVERFÖRINGSUPPDRAG
Artikel 3
▼M1
1.
Överföringsuppdrag och nettning ska gälla enligt rättsordningen
och vara bindande i förhållande till tredje man, även i händelse av
insolvensförfaranden mot en deltagare, under förutsättning att överfö-
ringsuppdragen infördes i systemet före den tidpunkt då sådana insol-
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 7
(1) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.
▼M1
vensförfaranden inleddes enligt definitionen i artikel 6.1. Detta ska även
gälla vid insolvensförfaranden mot en deltagare (i det berörda systemet
eller i ett samverkande system) eller mot systemoperatören för ett sam-
verkande system som inte är deltagare.
Överföringsuppdrag som införs i ett system efter den tidpunkt då in-
solvensförfaranden inleds och som utförs under den bankdag, enligt
definition i reglerna för systemet, under vilken dessa förfaranden inleds
ska endast gälla enligt rättsordningen och vara bindande i förhållande
till tredje man, om systemoperatören kan bevisa att den vid den tidpunkt
då överföringsordern blev oåterkallelig varken hade eller borde ha haft
kännedom om att sådana förfaranden hade inletts.
▼B
2.
Ingen lag, bestämmelse, regel eller praxis beträffande ogiltigförk-
laring av kontrakt och transaktioner, som har ingåtts före tidpunkten för
inledning av insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 6.1, skall
medföra återgång av en nettning.
3.
Tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i ett system
skall bestämmas enligt de regler som gäller för systemet. Om det i den
nationella lag som systemet faller under föreskrivs villkor med avseende
på tidpunkten för införande, skall systemets regler överensstämma med
sådana villkor.
▼M1
4.
I fråga om samverkande system fastställer varje system i sina egna
regler tidpunkten för införande i sitt system, på ett sätt som i största
möjliga utsträckning säkerställer att reglerna för alla berörda samver-
kande system samordnas i detta avseende. Om inget annat uttryckligen
föreskrivs i reglerna för alla de system som ingår i de samverkande
systemen, ska ett systems regler om tidpunkten för införande inte på-
verkas av regler i andra system som det samverkar med.
Artikel 4
Medlemsstaterna får föreskriva att inledning av insolvensförfaranden
mot en deltagare eller en systemoperatör för ett samverkande system
inte ska förhindra att medel eller värdepapper, som finns tillgängliga på
den deltagarens avvecklingskonto, används för att uppfylla den deltaga-
rens förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system, den bank-
dag insolvensförfarandena inleds. Medlemsstaterna får också föreskriva
att en sådan deltagares kreditfacilitet, som är förbunden med systemet,
används för att uppfylla den deltagarens förpliktelser i systemet, eller i
ett samverkande system, mot tillgänglig och befintlig säkerhet.
▼B
Artikel 5
Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett system
eller av tredje man från den tidpunkt som anges i reglerna i det syste-
met.
▼M1
I fråga om samverkande system ska varje system i sina egna regler
fastställa tidpunkten för oåterkallelighet på ett sätt som i största möjliga
utsträckning säkerställer att reglerna för alla berörda samverkande sy-
stems regler samordnas i detta avseende. Om inget annat uttryckligen
föreskrivs i reglerna för alla de system som ingår i de samverkande
systemen, ska ett systems regler om tidpunkten för oåterkallelighet
inte påverkas av regler i andra system som det samverkar med.
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 8
▼B
AVSNITT III
BESTÄMMELSER OM INSOLVENSFÖRFARANDEN
Artikel 6
1.
I detta direktiv skall tidpunkten för inledning av insolvensförfar-
anden vara den tidpunkt då den behöriga rättsliga eller administrativa
myndigheten meddelade sitt beslut.
2.
När beslut har fattats i enlighet med punkt 1, skall den behöriga
rättsliga eller administrativa myndigheten omedelbart underrätta den be-
höriga myndighet som utsetts av medlemsstaten om beslutet.
3.
Den medlemsstat som avses i punkt 2 skall omedelbart underrätta
övriga medlemsstater om detta.
▼M1
Artikel 7
Insolvensförfaranden ska inte ha retroaktiv verkan på de av en deltaga-
res rättigheter och förpliktelser som uppstår genom eller i samband med
deltagande i ett system, före tidpunkten för inledning av sådana förfar-
anden som definieras i artikel 6.1. Detta ska bland annat gälla vad avser
rättigheter och förpliktelser för en deltagare i ett samverkande system
eller för en systemoperatör för ett samverkande system som inte är
deltagare.
▼B
Artikel 8
Om insolvensförfaranden inleds mot en deltagare i ett system, skall de
rättigheter och förpliktelser som uppstår genom eller i samband med
vederbörande deltagares deltagande, bestämmas av den lag som syste-
met faller under.
AVSNITT IV
SKYDD FÖR
SÄKERHETSINNEHAVARENS
RÄTTIGHETER
MOT
VERKNINGARNA AV SÄKERHETSSTÄLLARENS INSOLVENS
▼M1
Artikel 9
1.
De rättigheter som en systemoperatör eller en deltagare har till en
säkerhet som ställs till dem i samband med ett system eller ett sam-
verkande system och de rättigheter som medlemsstaternas centralbanker
eller Europeiska centralbanken har till en säkerhet som ställs till dem
ska inte påverkas av insolvensförfaranden mot någon av följande:
a) Deltagaren (i det berörda systemet eller i ett samverkande system).
b) Systemoperatören för ett samverkande system, som inte är deltagare.
c) Motpart till medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska central-
banken.
d) Tredje man som ställt säkerheten.
Sådan säkerhet får realiseras för att tillgodose dessa rättigheter.
2.
Då värdepapper, inklusive rättigheter till värdepapper, ställs som
säkerhet till deltagare, systemoperatörer eller till medlemsstaternas cent-
ralbanker eller Europeiska centralbanken enligt beskrivning i punkt 1
och deras rätt, eller den rätt något ombud, någon agent eller någon
tredje man som handlar för deras räkning har, med avseende på värde-
pappren är enligt lag registrerade i ett register, på ett konto eller i ett
system för centraliserad förvaring i en medlemsstat, ska sådana enheters
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 9
▼M1
rättigheter som säkerhetsinnehavare i förhållande till dessa värdepapper
regleras av lagen i den medlemsstaten.
▼B
AVSNITT V
SLUTBESTÄMMELSER
▼M1
Artikel 10
1.
Medlemsstaterna ska ange vilka system, och vilka respektive sy-
stemoperatörer, som kommer att innefattas i detta direktivs räckvidd och
ska anmäla dem till kommissionen och underrätta kommissionen om
vilka myndigheter de har utsett enligt artikel 6.2.
Systemoperatören ska till den medlemsstat vars lag är tillämplig ange
deltagarna i systemet, inklusive varje eventuell indirekt deltagare, och
varje förändring med avseende på deltagarna.
Medlemsstaterna får, utöver den angivelse som föreskrivs i andra
stycket, underkasta system som faller under deras jurisdiktion tillsyns-
eller tillståndskrav.
Ett institut ska på begäran till var och en som har ett berättigat intresse
lämna upplysningar om i vilka system institutet deltar och om de hu-
vudsakliga bestämmelserna för dessa systems verksamhet.
2.
Ett system som har betecknats som system innan nationella be-
stämmelser har trätt i kraft för genomförande av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv
98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betal-
ningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finan-
siell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar (1)
ska fortsätta att vara betecknat som system enligt detta direktiv.
Ett överföringsuppdrag som införs i ett system före den tidpunkt då
nationella genomförandebestämmelser för direktiv 2009/44/EG + träder
i kraft, men som avvecklas efter det, ska anses utgöra ett överförings-
uppdrag enligt detta direktiv.
▼B
Artikel 11
1.
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar
som är nödvändiga för att följa detta direktiv före 11 december 1999.
De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de tillämpliga be-
stämmelserna innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av
en sådan hänvisning när det offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2.
Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de
bestämmelser i inhemsk lag som de antar inom det område som om-
fattas av detta direktiv. Medlemsstaterna skall samtidigt tillhandahålla en
jämförelsetabell som anger de nationella bestämmelser som är i kraft
eller som införs för varje artikel i detta direktiv.
Artikel 12
Senast tre år efter den dag som anges i artikel 11.1 skall kommissionen
inge en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av
detta direktiv, åtföljd av förslag till revidering av det om så är lämpligt.
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 10
(1) EUT L 146, 10.6.2009, s. 37.
▼B
Artikel 13
Detta dire tiv skall träda i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 14
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
1998L0026
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 11
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
►B
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/47/EG
av den 6 juni 2002
om ställande av finansiell säkerhet
(EGT L 168, 27.6.2002, s. 43)
Ändrad genom:
Officiella tidningen
nr
sida
datum
►M1
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009
L 146
37
10.6.2009
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 1
EUROPAPARLAMENTETS
OCH
RÅDETS
DIREKTIV
2002/47/EG
av den 6 juni 2002
om ställande av finansiell säkerhet
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AN-
TAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenska-
pen, särskilt artikel 95 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och
av följande skäl:
(1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj
1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betal-
ningar och värdepapper (5) innebar ett betydande framsteg i upp-
rättandet av sunda rättsliga ramar för systemen för avveckling av
betalningar och värdepapper. Under genomförandet av det direkti-
vet framstod det klart att det var av vikt att begränsa de implicita
risker inom dessa system som kan uppkomma till följd av att de
har sitt ursprung i flera olika rättsordningar samt att gemensamma
bestämmelser för säkerheter som ställs inom sådana system skulle
vara till fördel.
(2)
I sitt meddelande av den 11 maj 1999 till Europaparlamentet och
rådet om finansiella tjänster med titeln
”Införandet av rättsliga
ramar för finansmarknaderna. En handlingsplan
” åtog sig kom-
missionen att, efter samråd med marknadsexperter och nationella
myndigheter, utarbeta ytterligare förslag till ny lagstiftning om
avtal om finansiellt säkerhetsställande och uppmanade till snabba
framsteg på detta område utöver dem som uppnåtts genom di-
rektiv 98/26/EG.
(3)
En gemenskapsordning bör skapas för tillhandahållandet av vär-
depapper och betalningsmedel som säkerhet, både genom olika
former av ställande av säkerhet och äganderättsöverföring (säker-
hetsöverlåtelse), inbegripet återköpsavtal (repor). Detta kommer
att bidra till den finansiella marknadens integration, till kostnads-
effektivitet och till stabiliteten i EU:s finansiella system och dä-
rigenom främja friheten att tillhandahålla tjänster och den fria
rörligheten för kapital på den inre marknaden för finansiella tjäns-
ter. Detta direktiv är inriktat på bilaterala avtal om finansiellt
säkerhetsställande.
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 2
(1) EGT C 180 E, 26.6.2001, s. 312.
(2) EGT C 196, 12.7.2001, s. 10.
(3) EGT C 48, 21.2.2002, s. 1.
(4) Europaparlamentets yttrande av den 13 december 2001 (ännu ej offentliggjort
i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 5 mars 2002 (ännu ej offent-
liggjord i EGT) och Europaparlamentets beslut av den 15 maj 2002.
(5) EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.
(4)
Detta direktiv antas i ett europeiskt rättsligt sammanhang be-
stående av framför allt det ovannämnda direktivet 98/26/EG, Eu-
ropaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april
2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut (1), Eu-
ropaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars
2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag (2)
samt rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000
om insolvensförfaranden (3). Detta direktiv följer det allmänna
mönstret i dessa tidigare rättsakter och bryter inte mot det.
Direktivet kompletterar i själva verket dessa befintliga rättsakter
genom att det tar upp ytterligare frågor och går utöver dem i
samband med särskilda frågor som redan tas upp i dessa rätts-
akter.
(5)
För att förbättra rättssäkerheten i samband med avtal om finansi-
ellt säkerhetsställande bör medlemsstaterna säkerställa att vissa
bestämmelser i insolvenslagstiftningen inte tillämpas på sådana
avtal, vilket särskilt gäller sådana som kan förhindra att finansi-
ella säkerheter realiseras på ett effektivt sätt eller medföra att
giltigheten hos allmänt använda tekniker, t.ex. bilateral slutavräk-
ning, ställande av kompletterande säkerheter och utbyte av säker-
heter, sätts i fråga.
(6)
Detta direktiv avser inte rättigheter som en person kan ha beträf-
fande tillgångar som ställs som finansiell säkerhet, när dessa
rättigheter uppstår på annat sätt än enligt avtalet om finansiellt
säkerhetsställande och på annat sätt än på grundval av en rättslig
bestämmelse eller rättsregel som följd av inledda eller fortsatta
likvidationsförfaranden eller rekonstruktionsåtgärder, till exempel
återställande på grund av misstag, felaktigheter eller brist på ka-
pacitet.
(7)
Den princip som fastställs i direktiv 98/26/EG, nämligen att
tillämplig lag för säkerheten i form av kontoförda finansiella
instrument skall vara lagen i den medlemsstat där det gällande
registret, kontot eller systemet för centraliserad förvaring är be-
läget, bör ges en vidare tillämpning i syfte att skapa rättssäkerhet
för användningen av sådana instrument, när de används över
nationsgränser som finansiell säkerhet i den mening som avses
i detta direktiv.
(8)
Den så kallade lex rei sitae-regeln, enligt vilken tillämplig lag vid
bedömningen av om ett avtal om finansiellt säkerhetsställande är
giltigt och kan hävdas mot tredje man skall vara lagen i det land
där den finansiella säkerheten är belägen, erkänns numera av alla
medlemsstater. Utan att det påverkar tillämpningen av detta di-
rektiv på direktinnehav av värdepapper bör det fastställas var
säkerheten i form av kontoförda finansiella instrument som till-
handahålls som finansiella säkerheter och innehas av en eller flera
mellanhänder är belägna. Om säkerhetstagaren omfattas av ett
giltigt och fungerande avtal om säkerhetsställande enligt den
tillämpliga lagstiftningen i det land där det relevanta kontot är
beläget, bör säkerhetens giltighet och verkställighet kunna hävdas
mot varje annan konkurrerande rättighet eller intresse uteslutande
med stöd av det landets lag, så att det förhindras att det uppstår
rättslig osäkerhet till följd av annan oförutsedd lagstiftning.
▼M1
(9)
För att minska de administrativa bördorna för parter som använ-
der finansiell säkerhet som omfattas av detta direktiv, bör det
enda giltighetskrav när det gäller parterna som kan uppställas i
nationell lagstiftning för finansiell säkerhet vara att den finansi-
ella säkerheten står under kontroll av säkerhetstagaren eller en
annan person som handlar på säkerhetstagarens vägnar, samtidigt
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 3
(1) EGT L 125, 5.5.2001, s. 15.
(2) EGT L 110, 20.4.2001, s. 28.
(3) EGT L 160, 30.6.2000, s. 1.
som sådana säkerhetstekniker inte utesluts som ger säkerhetsstäl-
laren möjlighet att ersätta säkerheten eller dra tillbaka överskju-
tande säkerhet. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna
från att kräva att en kreditfordran överlämnas genom att upptas
i en förteckning över fordringar.
▼B
(10)
Skapandet, giltigheten, fullbordandet, verkställigheten eller tillåt-
ligheten som bevisning av ett avtal om finansiellt säkerhetsstäl-
lande eller ställandet av finansiell säkerhet enligt ett avtal om
finansiellt säkerhetsställande bör av samma skäl inte omfattas
av några speciella formkrav, till exempel skyldighet att upprätta
ett dokument i en viss form eller på ett visst sätt, att arkivera hos
ett officiellt eller offentligt organ, att registrera i ett offentligt
register, att annonsera i tidningar, tidskrifter, officiella register
eller officiella publikationer eller på något annat sätt, att inkomma
med en anmälan till en offentlig tjänsteman, eller att på särskilt
föreskrivet sätt överlämna handlingar som styrker tidpunkten vid
vilken ett dokument eller instrument skall verkställas, beloppet
för de relevanta ekonomiska förpliktelserna eller någon annan
uppgift. I detta direktiv måste det dock finnas bestämmelser
som skapar balans mellan å ena sidan marknadseffektiviteten
och å andra sidan säkerheten för avtalsparterna och tredje man,
för att bland annat undvika risken för bedrägeri. Denna balans
bör uppnås genom att detta direktivs tillämpningsområde endast
omfattar sådana avtal om finansiellt säkerhetsställande där rådig-
hetsavskärande föreligger, nämligen ställande av den finansiella
säkerheten, och där det skriftligen eller på ett varaktigt medium
kan fastställas att en finansiell säkerhet har ställts, så att säker-
heten därigenom kan spåras. För att uppnå ändamålet med detta
direktiv bör sådana handlingar som enligt en medlemsstats lag-
stiftning utgör villkor för att överföra eller skapa en säkerhet i
andra finansiella instrument än kontoförda finansiella instrument,
till exempel påskrift för inlösbara instrument eller införande i
emittentens register när det gäller registrerade instrument, inte
betraktas som formella handlingar.
(11)
Detta direktiv bör dessutom skydda endast sådana avtal om fi-
nansiellt säkerhetsställande som kan dokumenteras. Sådan doku-
mentation kan lämnas skriftligen eller på något annat sätt som är
rättsligt tvingande enligt den lagstiftning som gäller för avtal om
finansiellt säkerhetsställande.
(12)
Att det blir enklare att använda finansiella säkerheter genom att
de administrativa kraven minskas kommer att bidra till ökad ef-
fektivitet i de gränsöverskridande transaktioner mellan Europeiska
centralbanken och de nationella centralbankerna i de medlemssta-
ter som deltar i Ekonomiska och monetära unionen, som är nöd-
vändiga för genomförandet av den gemensamma monetära poli-
tiken. Att avtalen om finansiellt säkerhetsställande till viss del
inte omfattas av vissa bestämmelser i insolvenslagstiftningen
kommer dessutom att innebära ett mer generellt stöd för den
gemensamma monetära politiken, när operatörerna på penning-
marknaden balanserar den samlade likviditeten på marknaden in-
bördes genom transaktioner över nationsgränserna med stöd av
säkerhet.
(13)
Syftet med detta direktiv är att skydda giltigheten av avtal om
finansiellt säkerhetsställande som grundar sig på att den fulla
äganderätten till den finansiella säkerheten överförs, till exempel
genom att sådana avtal om finansiellt säkerhetsställande (inbegri-
pet återköpsavtal) inte omklassificeras till säkerhetsställande.
(14)
Möjligheten att verkställa en bilateral slutavräkning bör skyddas,
inte endast som en verkställningsmekanism inom avtal om finan-
siell äganderättsöverföring, inbegripet återköpsavtal, utan också i
ett vidare sammanhang, när slutavräkning ingår i ett avtal om
finansiellt säkerhetsställande. Sunda riskhanteringsmetoder som
▼M1
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 4
används allmänt på den finansiella marknaden bör skyddas ge-
nom att man säkerställer möjligheten för operatörerna att hantera
och minska den kreditexponering som härrör från olika slags
finansiella transaktioner på nettobasis, där kreditexponeringen be-
räknas genom att man lägger samman den uppskattade löpande
exponeringen inom samtliga utestående transaktioner med en
motpart och efter inbördes kvittning får fram ett enda sammanlagt
belopp, som jämförs med säkerhetens aktuella värde.
(15)
Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av restriktioner eller
krav enligt nationell lagstiftning som innebär att krav och för-
pliktelser skall beaktas vid kvittning eller avräkning, till exempel
eftersom de är ömsesidiga eller har uppstått innan säkerhetstaga-
ren kände till eller borde ha känt till inledandet av likvidations-
eller rekonstruktionsförfaranden (eller en bindande rättsakt som
leder till att de inleds).
(16)
Den sunda marknadspraxis som godtas av tillsynsmyndigheterna
och som består i att operatörerna på finansmarknaden tillämpar
avtal med kompletterande finansiella säkerheter för att hantera
och begränsa sina inbördes kreditrisker genom löpande beräk-
ningar av det aktuella marknadsvärdet för kreditexponeringen
och värdet av den finansiella säkerheten och därefter antingen
kräver att den finansiella säkerheten skall kompletteras eller åter-
lämnar överskjutande finansiell säkerhet, måste skyddas mot vissa
automatiska återvinningsregler. Detsamma gäller möjligheten att
ersätta tillgångar som ställs som finansiell säkerhet med andra
tillgångar med samma värde. Syftet är endast att ställandet av
kompletterande eller ersättande finansiella säkerheter inte får if-
rågasättas endast på grund av att de relevanta ekonomiska för-
pliktelserna existerade innan den finansiella säkerheten ställdes,
eller på grund av att den finansiella säkerheten ställdes under en
fastställd tidsperiod. Detta påverkar dock inte möjligheten att i
nationell lagstiftning föreskriva annat beträffande avtalet om fi-
nansiellt säkerhetsställande och beträffande det förhållandet att
ställandet av en finansiell säkerhet skall utgöra en del av den
ursprungligen ställda, kompletterade eller ersatta finansiella säker-
heten, till exempel om detta har gjorts med avsikt att det skall
vara till nackdel för de andra borgenärerna (detta omfattar bland
annat handlande som grundar sig på bedrägeri eller liknande
återvinningsregler som kan tillämpas under en fastställd tidspe-
riod).
(17)
I detta direktiv föreskrivs snabba, icke-formalistiska verkställig-
hetsförfaranden för att säkra den finansiella stabiliteten och be-
gränsa smittoeffekterna, om en part i ett avtal om finansiellt
säkerhetsställande inte fullgör sina förpliktelser. I detta direktiv
görs dock en avvägning mellan det senare målet och skyddet av
säkerhetsställaren och tredje man genom att det uttryckligen be-
kräftas att medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning kan be-
hålla eller införa en efterhandskontroll, som domstolarna kan ut-
föra såvitt avser realisering eller värdering av finansiell säkerhet
och beräkning av de relevanta ekonomiska förpliktelserna. En
sådan kontroll bör göra det möjligt för de rättsliga myndigheterna
att bedöma huruvida realiseringen eller värderingen har genom-
förts med tillgodoseende av affärsmässigt rimliga krav.
(18)
Betalningsmedel bör kunna lämnas som säkerhet både vid ägan-
derättsöverföring och säkerhetsställande och skyddas genom er-
kännande av avräkning eller säkerhetsställande. Med betalnings-
medel avses endast pengar som krediterats på ett konto eller
liknande fordringar avseende återbetalning av pengar (till exem-
pel inlåning på penningmarknaden), vilket alltså uttryckligen ute-
sluter sedlar.
(19)
I detta direktiv föreskrivs om förfoganderätt över avtal om finan-
siell säkerhet, vilken kommer att öka likviditeten på finansmark-
naderna på grund av förfoganderätt över
”pantsatta” värdepapper.
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 5
Denna förfoganderätt skall dock inte påverka tillämpningen av
den nationella lagstiftning som rör separation av tillgångar och
orättvis behandling av borgenärer.
▼M1
(20)
Detta direktiv påverkar inte tillämpningen eller verkningarna av
de avtalsenliga villkoren i finansiella instrument eller kreditfordr-
ingar som ställs som finansiell säkerhet, till exempel rättigheter,
skyldigheter eller andra villkor vid emission av sådana instru-
ment, eller alla andra rättigheter, skyldigheter eller villkor som
gäller mellan emittenterna och innehavarna av sådana instrument
eller mellan gäldenären och borgenären till sådana kreditfordr-
ingar.
▼B
(21)
Denna rättsakt respekterar de grundläggande rättigheter och iakt-
tar de principer som erkänns bland annat i Europeiska unionens
stadga om de grundläggande rättigheterna.
(22)
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, dvs. att skapa mini-
minormer för användningen av finansiella säkerheter inte i till-
räcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför
på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan upp-
nås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlig-
het med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet
med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv
inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
▼M1
(23)
Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas rätt att föreskriva
regler för att säkerställa effektiva avtal om finansiellt säkerhets-
ställande gentemot tredje man vad avser kreditfordringar.
▼B
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1.
Genom detta direktiv fastställs en gemenskapsordning som skall
tillämpas på avtal om finansiellt säkerhetsställande som uppfyller kraven
i punkterna 2 och 5 samt finansiella säkerheter i enlighet med villkoren i
punkterna 4 och 5.
2.
Såväl säkerhetstagaren som säkerhetsställaren måste tillhöra någon
av följande kategorier:
a) En offentlig myndighet (med undantag för offentligt garanterade
företag såvida de inte omfattas av led b
–e), som är
i) organ inom den offentliga sektorn i medlemsstaterna, vilka är
ansvariga för eller deltar i förvaltningen av statsskulden, och
ii) organ inom den offentliga sektorn i medlemsstaterna, vilka är
behöriga att föra konton för kunders räkning.
▼M1
b) En centralbank, Europeiska centralbanken, Banken för internationell
betalningsutjämning, en multilateral utvecklingsbank enligt vad som
avses i bilaga VI, del 1, avsnitt 4 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och
driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (1), Internationella
valutafonden och Europeiska investeringsbanken.
▼B
c) Ett finansinstitut som omfattas av tillsyn, inklusive
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 6
(1) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
i) ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv
2006/48/EG, inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i
det direktivet,
ii) ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den
21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (1),
iii) ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.5 i direktiv
2006/48/EG,
iv) ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 1 a i rådets
direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av
lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring
än livförsäkring (tredje direktivet om annan direkt försäkring än
livförsäkring) (2) och ett livförsäkringsföretag enligt definitionen
i artikel 1.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (3).
▼B
v)
ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag) enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv
85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar
och andra författningar som avser företag för kollektiva inve-
steringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (4),
vi) ett förvaltningsföretag enligt definitionen i artikel 1a.2 i direktiv
85/611/EEG.
d) En central motpart, en avvecklingsagent eller en clearingorganisation
enligt respektive definitioner i artikel 2 c
–2 e i direktiv 98/26/EG,
inklusive liknande institut som är reglerade i nationell lagstiftning
och som agerar på termins-, options- och derivatmarknader i den
utsträckning de inte omfattas av det direktivet, samt en person,
dock inte en fysisk person, som handlar i egenskap av förvaltare
eller företrädare för en eller flera andra personer, häribland inneha-
vare av obligationer eller andra former av skuldförbindelser eller
varje annat institut enligt definitionen i leden a
–d.
e) En person, dock inte en fysisk person, inklusive enskilda firmor och
partnerskap, på villkor att den andra parten är ett institut enligt
definitionen i leden a
–d.
3.
Medlemsstaterna får från direktivets tillämpningsområde utesluta
avtal om finansiellt säkerhetsställande där någon av parterna är en sådan
person som nämns i punkt 2 e.
Om medlemsstaterna utnyttjar detta alternativ, skall de underrätta kom-
missionen, som skall underrätta de andra medlemsstaterna om detta.
4.
►M1 a) Den finansiella säkerhet som ska ställas ska bestå av
betalningsmedel, finansiella instrument eller kreditfordringar.
◄
b)
Medlemsstaterna får från direktivets tillämpningsområde ute-
sluta finansiella säkerheter som består av säkerhetsställarens
egna aktier, aktier i anknutna företag i den mening som avses
i direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd
redovisning (5) samt aktier i bolag vars verksamhet uteslu-
tande syftar till att äga sådana produktionsmedel som är vä-
sentliga för säkerhetsställarens verksamhet eller till att äga fast
egendom.
▼M1
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 7
(1) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(2) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1.
(3) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1.
(4) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet senast ändrat genom Europaparla-
mentets och rådets direktiv 2001/108/EG (EGT L 41, 13.2.2002, s. 35).
(5) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamen-
tets och rådets direktiv 2001/65/EG (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28).
c)
Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för detta di-
rektiv undanta kreditfordringar där gäldenären är en konsu-
ment enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsu-
mentkreditavtal (1) eller ett mikroföretag eller mindre företag
enligt definitionen i artikel 1 och artikel 2.2 och 2.3 i bilagan
till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den
6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och
medelstora företag (2), såvida inte säkerhetstagaren eller säker-
hetsställaren av sådana kreditfordringar är ett av de institut
som anges i artikel 1.2 b i detta direktiv.
▼B
5.
Detta direktiv skall tillämpas på finansiella säkerheter när de väl
har ställts och detta kan styrkas skriftligen.
Styrkandet av ställd finansiell säkerhet måste göra det möjligt att iden-
tifiera den avsedda finansiella säkerheten. För detta ändamål räcker det
att visa att säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument har
krediterats eller utgör ett tillgodohavande på det relevanta kontot och att
en säkerhet i form av betalningsmedel har krediterats eller utgör ett
tillgodohavande på det därför avsedda kontot.
►M1 När det gäller
kreditfordringar är det tillräckligt att uppta dem i en förteckning över
fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till
säkerhetstagaren för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhanda-
hållandet av fordringen som finansiell säkerhet mellan parterna.
◄
▼M1
Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket får medlemssta-
terna föreskriva att upptagandet i en förteckning över fordringar som
lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till säkerhetstaga-
ren också ska vara tillräckligt för att identifiera kreditfordringen och
styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mot gäl-
denären eller tredje man.
▼B
Detta direktiv skall omfatta avtal om finansiellt säkerhetsställande, om
avtalet kan styrkas skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt.
Artikel 2
Definitioner
1.
I detta direktiv avses med
a) avtal om finansiellt säkerhetsställande: avtal om finansiell ägande-
rättsöverföring eller finansiell säkerhet, oavsett om dessa täcks av
ramavtal eller allmänna villkor.
▼M1
b) avtal om finansiell äganderättsöverföring: avtal (inklusive återköps-
avtal) enligt vilka en säkerhetsställare överför full äganderätt till,
eller full rätt att utnyttja, en finansiell säkerhet till en säkerhetstagare
för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av de rele-
vanta ekonomiska förpliktelserna.
c) avtal om finansiell säkerhet: avtal enligt vilka säkerhetsställaren
ställer finansiell säkerhet till säkerhetstagaren eller till dennes för-
mån, varvid den fulla eller kvalificerade äganderätten till den finan-
siella säkerheten, eller den fulla rätten att utnyttja denna kvarstår hos
säkerhetsställaren när säkerhetsrätten är fastställd.
▼B
d) betalningsmedel: pengar som har krediterats ett konto, oavsett val-
utaslag, eller liknande fordringar som avser återbetalning av pengar
(t.ex. inlåning på penningmarknaden).
▼M1
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 8
(1) EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.
(2) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
e) finansiella instrument: aktier i företag och likvärdiga värdepapper,
obligationer och andra skuldförbindelser som kan omsättas på kapi-
talmarknaden, samt andra värdepapper som normalt omsätts och ger
rätt att förvärva varje sådan typ av aktier, obligationer eller andra
värdepapper genom teckning, köp eller byte eller som föranleder
kontantavveckling (med undantag av betalningsinstrument), inklu-
sive andelar i fondföretag, penningmarknadsinstrument samt ford-
ringar på och rättigheter till eller avseende någon av de föregående
instrumenten.
f)
relevanta ekonomiska förpliktelser: förpliktelser som är säkrade ge-
nom ett avtal om finansiellt säkerhetsställande och som ger rätt till
kontantavveckling och/eller överlämnande av finansiella instrument.
Relevanta ekonomiska förpliktelser kan helt eller delvis utgöras av
i)
aktuella eller framtida, faktiska eller villkorade eller framtida
förpliktelser (även sådana som uppstår enligt ramavtal eller lik-
nande avtal),
ii) förpliktelser som någon annan person än säkerhetsställaren har
gentemot säkerhetstagaren, eller
iii) förpliktelser av särskilt angivet slag eller av en typ som tidvis
kan uppstå,
g) säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument: finansiella
säkerheter, som ställts enligt ett avtal om finansiellt säkerhetsstäl-
lande och utgörs av finansiella instrument, varvid äganderätten
framgår av registrering i ett register eller på ett konto som förs av
en mellanhand eller för dennes räkning.
h) relevant konto: avser i fråga om sådana säkerheter i form av kon-
toförda finansiella instrument som omfattas av ett avtal om finansi-
ellt säkerhetsställande, det register eller det konto, vilket kan föras
av säkerhetstagaren, som innehåller uppgifter om de säkerheter i
form av kontoförda finansiella instrument som ställts till säkerhetst-
agaren.
i)
likvärdig säkerhet:
i) när det gäller betalningsmedel, en betalning med samma belopp
och i samma valuta,
ii) när det gäller finansiella instrument, finansiella instrument med
samma emittent eller gäldenär, från samma emission eller kate-
gori och med samma nominella belopp, valuta och beteckning,
eller andra tillgångar, om det i avtalet om finansiellt säkerhets-
ställande föreskrivs att andra tillgångar skall överföras, om någon
händelse inträffar som avser eller påverkar något finansiellt in-
strument som lämnats som finansiell säkerhet.
j)
likvidationsförfarande: kollektivt förfarande som innebär att till-
gångar realiseras och att intäkterna av detta på lämpligt sätt fördelas
mellan fordringsägare, aktieägare eller medlemmar, och som innebär
någon form av ingripande från de administrativa eller rättsliga myn-
digheterna, inbegripet fall då det kollektiva förfarandet avslutas med
ackord eller annan motsvarande åtgärd, och oberoende av om för-
farandet grundas på insolvens eller ej eller om det är frivilligt eller
tvingande.
k) rekonstruktionsåtgärder: åtgärder som kräver någon form av ingri-
pande från de administrativa eller rättsliga myndigheterna och som
vidtas i syfte att bevara eller återställa en ekonomisk ställning och
som påverkar tredje mans befintliga rättigheter, inklusive, men inte
begränsat till, åtgärder som innebär inställelse av betalningar, inhibi-
tionsåtgärder eller nedskrivning av fordringar.
l)
utlösande händelse: en försummelse att betala eller varje likartad
händelse, som enligt överenskommelse mellan parterna ger säker-
hetstagaren rätt att på de villkor som följer av avtalet om finansiellt
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 9
säkerhetsställande eller av lag realisera eller tillägna sig en finansiell
säkerhet eller vilken medför att en slutavräkningsklausul tillämpas.
m) förfoganderätt: säkerhetstagares rätt att nyttja och förfoga över en
ställd finansiell säkerhet enligt ett avtal om finansiell säkerhet som
ägare i enlighet med villkoren i avtalet.
n) slutavräkningsklausul: en klausul i ett avtal om finansiellt säkerhets-
ställande, eller i ett avtal, där ett avtal om finansiellt säkerhetsstäl-
lande utgör en del, eller, om det inte finns någon sådan klausul,
varje lagbestämmelse i vilken det föreskrivs följande i de fall en
utlösande händelse inträffar (antingen genom ett avräknings- eller
kvittningsförfarande eller på annat sätt),
i) den tidpunkt vid vilken parterna skall uppfylla sina förpliktelser
tidigareläggs, så att de antingen omedelbart skall infrias och ut-
trycks som en förpliktelse att betala ett belopp som motsvarar
deras beräknade aktuella värde, eller upphävs och ersätts med en
förpliktelse att betala samma belopp, och/eller
ii) en beräkning görs av vad varje part är skyldig den andre med
avseende på dessa förpliktelser och en nettosumma motsvarande
saldot på kontot skall betalas av den part som har den största
skulden till den andra parten;
▼M1
o) kreditfordringar: penningfordringar som uppstår till följd av ett avtal
där ett kreditinstitut, enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv
2006/48/EG inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i det
direktivet, beviljar kredit i form av ett lån.
▼B
2.
I detta direktiv avses med
”att ställa” eller ”ställande” av finansiell
säkerhet, den finansiella säkerhet som lämnas, överförs, hålls, registreras
eller på annat sätt anges, så att den innehas eller kontrolleras av säker-
hetstagaren eller en person som handlar för dennes räkning.
►M1 En
rätt för säkerhetsställaren att byta ut den finansiella säkerheten eller att
dra tillbaka överskjutande finansiell säkerhet, eller i fråga om kredit-
fordringar, en rätt att tills vidare inkassera behållningen därav, ska inte
påverka det faktum att den finansiella säkerheten anses ha ställts till
säkerhetstagaren enligt detta direktiv.
◄
3.
I detta direktiv innefattar ordet
”skriftligen” lagring på elektronisk
väg eller på något annat varaktigt medium.
Artikel 3
Formella krav
1.
Medlemsstaterna skall inte kräva att skapandet, giltigheten, full-
bordandet, verkställigheten eller tillåtligheten som bevisning av ett avtal
om finansiellt säkerhetsställande eller ställandet av en finansiell säkerhet
i enlighet med ett sådant avtal är beroende av någon formell handling.
▼M1
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.5 ska medlemsstaterna,
när kreditfordringar ställs som finansiell säkerhet, inte kräva att deras
skapande, giltighet, fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet
som bevisning ska vara beroende av någon formell handling såsom
registrering eller anmälan till gäldenären till den kreditfordran som har
ställts som säkerhet. Medlemsstaterna kan dock kräva en formell hand-
ling, såsom registrering eller anmälan, för fullbordande, prioritet, verk-
ställighet eller tillåtlighet som bevisning mot gäldenären eller tredje
man.
Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen rapportera till Europaparla-
mentet och rådet om huruvida bestämmelsen i denna punkt är lämplig
även i fortsättningen.
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 10
2.
Punkt 1 skall inte hindra att detta direktiv tillämpas först när
finansiella säkerheter har ställts, om ställandet av säkerhet kan styrkas
skriftligen och avtalet om finansiellt säkerhetsställande kan styrkas
skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt.
▼M1
3.
Utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 93/13/EEG
av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1) och na-
tionella bestämmelser om oskäliga avtalsvillkor ska medlemsstaterna
säkerställa att gäldenärer till kreditfordringarna, skriftligen eller på ett
rättsligt likvärdigt sätt, med giltig verkan, får avstå från
i) sina kvittningsrättigheter gentemot kreditfordringens borgenärer och
gentemot personer till vilka borgenärerna har överlåtit, pantsatt eller
på annat sätt överfört kreditfordran som säkerhet, och
ii) sina rättigheter som följer av regler om banksekretess som i annat
fall skulle förhindra eller inskränka möjligheten för borgenären till
kreditfordran att lämna information om kreditfordran eller om gälde-
nären i syfte att använda kreditfordran som säkerhet.
▼B
Artikel 4
Verkställighet av avtal om finansiellt säkerhetsställande
1.
Medlemsstaterna skall se till att säkerhetstagaren, när en utlösande
händelse inträffat, kan realisera ställda finansiella säkerheter enligt vill-
koren i ett avtal om finansiell säkerhet på något av följande sätt:
a) När det gäller finansiella instrument genom försäljning eller tilläg-
nelse samt genom att värdet av desamma kvittas mot eller används
vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.
b) När det gäller betalningsmedel genom att beloppet kvittas mot eller
används vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna;
▼M1
c) När det gäller kreditfordringar genom försäljning eller tillägnelse
eller genom att deras värde kvittas mot eller används vid uppfyllan-
det av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.
▼B
2.
Tillägnelse kan endast ske, om
a) detta har avtalats mellan parterna i avtalet om finansiell säkerhet, och
▼M1
b) parterna i avtalet om finansiell säkerhet har kommit överens om hur
de finansiella instrumenten och kreditfordringarna ska värderas.
__________
▼B
4.
De former för realisering av finansiella säkerheter som nämns i
punkt 1 skall, med förbehåll för de överenskomna villkoren i avtalet om
finansiell säkerhet, inte innebära krav på att
a) ett meddelande om realisering av säkerheten först måste lämnas,
b) realiseringsvillkoren skall godkännas av domstol, offentlig tjänste-
man eller annan person,
c) realiseringen skall genomföras som offentlig auktion eller på något
annat föreskrivet sätt, eller
d) någon ytterligare tidsfrist skall ha löpt ut.
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 11
(1) EGT L 95, 21.4.1993, s. 29.
5.
Medlemsstaterna skall säkerställa att ett avtal om finansiellt säker-
hetsställande kan få verkan i enlighet med dess villkor utan hinder av
inledda eller pågående likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden av-
seende säkerhetsställaren eller säkerhetstagaren.
6.
Denna artikel samt artiklarna 5, 6 och 7 skall inte ha någon
inverkan på krav i nationell lagstiftning om att realisering eller värder-
ing av finansiella säkerheter och beräkningen av gällande ekonomiska
förpliktelser måste genomföras på ett affärsmässigt rimligt sätt.
Artikel 5
Förfoganderätt över finansiella säkerheter som omfattas av ett avtal
om finansiell säkerhet
1.
Om och i den utsträckning som villkoren i ett avtal om finansiell
säkerhet så föreskriver, skall medlemsstaterna se till att säkerhetstagaren
ges rätt att förfoga över ställda finansiella säkerheter enligt avtalet om
finansiell säkerhet.
2.
Om en säkerhetstagare utnyttjar en förfoganderätt, inträder en skyl-
dighet för honom att överföra likvärdig säkerhet för att ersätta den ur-
sprungliga finansiella säkerheten senast på förfallodagen för de relevanta
ekonomiska förpliktelser som omfattas av avtalet om finansiell säkerhet.
Alternativt skall säkerhetstagaren på förfallodagen för de relevanta eko-
nomiska förpliktelserna antingen överföra likvärdiga säkerheter eller, om
och i den utsträckning som villkoren i ett avtal om finansiell säkerhet
föreskriver detta, kvitta värdet på den likvärdiga finansiella säkerheten
mot eller använda det vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska
förpliktelserna.
3.
Den likvärdiga säkerhet som överförts för att uppfylla ett sådant
krav som beskrivs i punkt 2, första stycket, skall omfattas av samma
avtal om finansiell säkerhet som den ursprungligen ställda säkerheten
och skall behandlas som om säkerheten ställts enligt detta avtal vid
samma tidpunkt som den ursprungliga ställda finansiella säkerheten.
4.
Medlemsstaterna skall säkerställa att säkerhetstagarens utnyttjande
av finansiell säkerhet enligt denna artikel inte innebär att säkerhetstaga-
rens rättigheter blir ogiltiga eller omöjliga att göra gällande enligt avtalet
om finansiell säkerhet i förhållande till den finansiella säkerhet som
säkerhetstagaren överfört för uppfyllande av ett sådant krav som be-
skrivs i punkt 2, första stycket.
5.
Om en utlösande händelse inträffar när en sådan förpliktelse som
anges i punkt 2 första stycket ännu inte har uppfyllts, kan denna för-
pliktelse bli föremål för en slutavräkningsklausul.
▼M1
6.
Denna artikel ska inte tillämpas på kreditfordringar.
▼B
Artikel 6
Erkännande av avtal om finansiell äganderättsöverföring
1.
Medlemsstaterna skall säkerställa att ett avtal om finansiell ägan-
derättsöverföring kan få verkan i enlighet med villkoren i detsamma.
2.
Om en utlösande händelse inträffar när säkerhetstagaren har en
kvarstående förpliktelse att överföra likvärdig säkerhet inom ramen för
ett avtal om finansiell äganderättsöverföring, kan denna förpliktelse bli
föremål för ett slutavräkningsförfarande.
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 12
Artikel 7
Erkännande av slutavräkningsklausuler
1.
Medlemsstaterna skall säkerställa att en slutavräkningsklausul kan
genomföras i enlighet med dess villkor
a) utan hinder av inledda eller pågående likvidationsförfaranden eller
rekonstruktionsåtgärder avseende säkerhetsställaren och/eller säker-
hetstagaren, och/eller
b) utan hinder av varje påstådd överlåtelse, rättsligt eller annat beslag-
tagande eller disposition över eller avseende sådana rättigheter.
2.
Medlemsstaterna skall säkerställa att användningen av en slutav-
räkningsklausul inte får underkastas de villkor som uppställs i artikel 4.4,
såvida inte parterna kommit överens om något annat.
Artikel 8
Tillfällen då vissa insolvensbestämmelser inte skall tillämpas
1.
Medlemsstaterna skall se till att ett avtal om finansiellt säkerhets-
ställande samt ställandet av finansiell säkerhet enligt ett sådant avtal inte
kan komma att förklaras ogiltiga eller återvinnas enbart på den grunden
att avtalet om finansiellt säkerhetsställande träffats eller att den finansi-
ella säkerheten har ställts
a) på dagen för inledandet av likvidations- eller rekonstruktionsförfar-
anden men innan det beslut som fastställer inledandet antas, eller
b) inom en fastställd tidsperiod före inledandet av sådana förfaranden
som är fastställd i förhållande till denna eller i förhållande till ut-
färdandet av ett beslut, eller i förhållande till en annan åtgärd som
vidtagits eller en annan händelse som inträffat under loppet av så-
dana förfaranden.
2.
Medlemsstaterna skall säkerställa att ett avtal om finansiellt säker-
hetsställande eller en relevant finansiell förpliktelse som har trätt i kraft
eller en finansiell säkerhet som har ställts på dagen för, men efter
tidpunkten för, inledandet av likvidationsförfaranden eller rekonstruk-
tionsåtgärder, skall ha rättslig verkan och vara bindande för tredje
man, om säkerhetstagaren kan bevisa att han varken kände till eller
borde ha känt till att sådana förfaranden eller åtgärder inletts.
3.
I de fall ett avtal om finansiellt säkerhetsställande omfattar
a) en skyldighet att ställa finansiell säkerhet eller kompletterande finan-
siell säkerhet för att ta hänsyn till förändringar av värdet av den
finansiella säkerheten eller de relevanta ekonomiska förpliktelserna,
eller
b) rätt att dra tillbaka en finansiell säkerhet genom att som ersättning
eller utbyte ställa finansiell säkerhet av väsentligen samma värde,
skall medlemsstaterna säkerställa att ställandet av finansiell säkerhet,
kompletterande finansiell säkerhet eller finansiell ersättnings- eller ut-
bytessäkerhet i enlighet med en sådan förpliktelse eller rättighet inte
skall kunna ogiltigförklaras eller återvinnas enbart på den grunden att
i) ett sådant ställande av säkerhet gjordes på dagen för inledandet av
likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden men före utfärdandet
av det beslut eller förordnande genom vilket inledandet fastställs
eller före utgången av en fastställd tidsperiod, som beräknas i för-
hållande till inledandet av likvidations- eller rekonstruktionsförfaran-
den eller utfärdandet av ett beslut eller förordnande, eller i förhål-
lande till en annan åtgärd som vidtagits eller en annan händelse som
inträffat under loppet av sådana förfaranden eller åtgärder, och/eller
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 13
ii) de relevanta ekonomiska förpliktelserna har uppkommit innan den
finansiella säkerheten, den kompletterande finansiella säkerheten el-
ler den finansiella ersättnings- eller utbytessäkerheten ställdes.
4.
Med undantag för punkterna 1
–3, skall detta direktiv inte påverka
tillämpningen av allmänna bestämmelser i den nationella insolvenslag-
stiftningen om ogiltigförklaring av transaktioner som genomförts under
den fastställda tidsperiod som avses i punkterna 1 b och 3 i.
Artikel 9
Lagval
1.
Varje ärende som avser någon av de frågor som anges i punkt 2
och som uppstår i samband med säkerheter i form av kontoförda finan-
siella instrument, skall omfattas av lagen i det land där det relevanta
kontot förs. Med lagstiftning i ett land avses den inhemska lagstift-
ningen, med undantag för varje regel enligt vilken ett beslut i det
aktuella ärendet bör fattas med beaktande av ett annat lands lagstiftning.
2.
De frågor som avses i punkt 1 är följande:
a) Den rättsliga naturen hos säkerheter i form av kontoförda finansiella
instrument och de egendomsrättsliga verkningar som dessa har.
b) Kraven på fullbordandet av ett avtal om finansiellt säkerhetsställande
med avseende på sådana kontoförda finansiella instrument och så-
dant ställande av kontoförda finansiella instrument som omfattas av
ett sådant avtal om finansiellt säkerhetsställande och i mer allmänna
ordalag fullföljandet av de åtgärder som är nödvändiga för att göra
ett sådant avtal och ett sådant ställande av säkerhet gällande gent-
emot tredje man.
c) Frågan om en persons äganderätt till eller anspråk på sådana säker-
heter i form av kontoförda finansiella instrument skall sättas åt sidan
av eller underordnas ett konkurrerande äganderättskrav eller anspråk,
eller om ett förvärv i god tro har gjorts.
d) Vilka åtgärder som krävs för att realisera säkerheter i form av kon-
toförda finansiella instrument efter det att en utlösande händelse
inträffat.
▼M1
Artikel 9a
Direktiv 2008/48/EG
Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av di-
rektiv 2008/48/EG.
▼B
Artikel 10
Rapport från kommissionen
Senast den 27 december 2006 skall kommissionen lägga fram en rapport
för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv,
särskilt om tillämpningen av artiklarna 1.3 och 4.3 samt artikel 5, om
lämpligt åtföljt av förslag om översyn.
Artikel 11
Genomförande
Medlemsstaterna skall senast den 27 december 2003 sätta i kraft de
lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De
skall genast underrätta kommissionen om detta.
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 14
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en
hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när
de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras
skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel 12
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Euro-
peiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 13
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
▼B
2002L0047
— SV — 30.06.2009 — 001.001 — 15
1
Parallelluppställning - förteckning över bestämmelser
som genom för direktivet i svensk rätt
Ändringsdirektivets bestämmelser genomförs i svensk rätt på följande
sätt.
Förkortningar
AL
lagen (1999:1309) om system för
avveckling av förpliktelser på
finansmarknaden
KonkL konkurslagen
(1987:672)
LHF
lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument
LFR
lagen (1996:764) om företags-
rekonstruktion
Dir. 2009/44/EG
Ändringar i
Svenska bestämmelser
Artikel 1
Direktiv 98/26/EG
Artikel 1.4 a
Artikel 1 a
1 § AL
Artikel 1.4 b
Artikel 1 c andra
strecksatsen
-
Artikel 1.5 a i)
Artikel 2 a första
strecksatsen
9 § AL
Artikel 1.5 a ii)
Artikel 2 a första
strecksatsen
13 § AL och 5 kap. 1 §
LHF
Artikel 1.5 b
Artikel 2 b första
strecksatsen
-
Artikel 1.5 b
Artikel 2 b andra
strecksatsen
-
Artikel 1.5 c i)
Artikel 2 f första
stycket
9 § AL
Artikel 1.5 c ii)
Artikel 2 f tredje
stycket
-
Artikel 1.5 d
Artikel 2 g
-
Artikel 1.5 e
Artikel 2 h
-
Artikel 1.5 f
Artikel 2 i första
strecksatsen
-
2
Artikel 1.5 g
Artikel 2 l
-
Artikel 1.5 h
Artikel 2 m
-
Artikel 1.5 i
Artikel 2 n
-
Artikel 1.5 i
Artikel 2 o
13 § AL och 5 kap. 1 §
LHF
Artikel 1.5 i
Artikel 2 p
9 § AL
Artikel 1.6 a
Artikel 3.1
9 och 13 §§ AL samt 5 kap.
1 § LHF
Artikel 1.6 b
Artikel 3.4
13 § AL och 5 kap. 1 §
LHF
Artikel 1.7
Artikel 4
9 och 13 §§ AL samt 5 kap.
1 § LHF
Artikel 1.8
Artikel 5
13 § AL och 5 kap. 1 §
LHF
Artikel 1.9
Artikel 7
9 och 13 §§ AL samt 5 kap.
1 § LHF
Artikel 1.10
Artikel 9.1
9 och 13 §§ AL samt 5 kap.
1 § LHF
Artikel 1.10
Artikel 9.2
9 § AL
Artikel 1.11
Artikel 10
9 § AL
Artikel 2
Direktiv
2002/47/EG
Artikel 2.4 a
Artikel 1.2 b
-
Artikel 2.4 b
Artikel 1.2 c i-iv
-
Artikel 2.4 c
Artikel 1.4 a
8 kap. 10 § KonkL och
2 kap. 20 § LFR
Artikel 2.4.d
Artikel 1.4 c
-
Artikel 2.4 e i)
Artikel 1.5 andra
stycket
-
Artikel 2.4 e ii)
Artikel 1.5 tredje
stycket
-
3
Artikel 2.5 a i)
Artikel 2.1 b och c
-
Artikel 2.5 a ii)
Artikel 2.1 o
8 kap. 10 § KonkL och
2 kap. 20 § LFR 8 kap. 5 §
andra stycket SekrL
Artikel 2.5 b
Artikel 2.2
8 kap. 10 § KonkL och
2 kap. 20 § LFR
Artikel 2.6 a
Artikel 3.1
8 kap. 10 § KonkL och
2 kap. 20 § LFR
Artikel 2.6 b
Artikel 3.3
-
Artikel 2.7 a
Artikel 4.1 c
8 kap. 10 § KonkL och
2 kap. 20 § LFR
Artikel 2.7 b
Artikel 4.2 b
8 kap. 10 § KonkL och
2 kap. 20 § LFR
Artikel 2.7 c
Artikel 4.3
-
Artikel 2.8
Artikel 5.6
-
Artikel 2.9
Artikel 9a
-
Artikel 3
-
Ikraftträdandebestämmelser
till respektive lagändring
Artikel 4
-
-
Artikel 5
-
-