ISSN 0347-5271
Ansvarig utgivare: Jan Bäckström
Utkom från trycket den 15 mars 1997

Domstolsverkets föreskrifter för beräkning av grundavgift och tilläggsavgift när fysisk person söker allmän rättshjälp 

beslutade den 1 december 1997.

Domstolsverket föreskriver med stöd av 2. övergångsbestämmelserna till rättshjälpslagen (1996:1619), 22 § rättshjälpslagen (1972:429) och 22 § rättshjälpsförordningen (1979:938) att följande skall gälla vid beräkning av grundavgift och tilläggsavgift när fysisk person söker allmän rättshjälp.

Hur grundavgiften räknas fram

1 § Först beräknas den rättssökandens årsinkomst i enlighet med vad som anges under 4-12 §§. Föreligger förmögenhetsinnehav, skuldsättning eller annan särskild omständighet, räknas sådan omständighet om till visst belopp i enlighet med vad som sägs under 16-21 §§. Detta belopp läggs till eller dras ifrån den beräknade årsinkomsten. Den sålunda framräknade inkomsten jämnas av till närmast lägre tusental kronor och läggs, sedan hänsyn också tagits till eventuell underhållsskyldighet (se under 13-15 §§), in i tabell I i tillämplig kolumn.

Hur tilläggsavgiften räknas fram

2 § Årsinkomsten beräknas på samma sätt som angivits under avsnitt 1 §.

Tilläggsavgiften skall bestämmas till en procentuell andel av rättshjälpskostnaderna till den del dessa överstiger 1/10 av basbeloppet (14 a § rättshjälpslagen (1972:429)). Om sökandes årsinkomst understiger ett basbelopp skall sökanden inte betala tilläggsavgift. Med basbelopp avses det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året innan rättshjälp söks.

Vilka procentsatser som gäller i olika inkomstskikt när hänsyn tas till föreliggande underhållsskyldighet framgår av tabell II. När inkomsten är så låg att någon procentsats inte angivits i tabellen skall sökanden inte betala tilläggsavgift.

Tilläggsavgiften får inte överstiga tre gånger grundavgiften. Om en beräkning med tillämpning av tabell II leder till högre avgift skall således tilläggsavgiften bestämmas till ett belopp som motsvarar tre gånger grundavgiften.

Tidpunkt till vilken beräkning skall hänföras

3 § Avgörande för rätten till allmän rättshjälp och skyldigheten att betala grundavgift och tilläggsavgift är den rättssökandes ekonomiska förhållanden vid den tidpunkt då allmän rättshjälp söks.

Inkomstbegreppet

4 § Årsinkomsten beräknas på grundval av de faktiska inkomsterna vid den tidpunkt då rättshjälp söks samt inkomsterna under tiden närmast före och de sannolika inkomsterna under tiden närmast efter framställningen om rättshjälp.

5 § Med den rättssökandes inkomst avses bruttointäkter från de i kommunalskattelagen (1928:370) respektive lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt upptagna inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital i den mån annat inte framgår av dessa föreskrifter. Som inkomst räknas även inkomst för sjömän enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. Till inkomst hänförs vidare mera kontinuerligt utgående bidrag enligt socialbidragsnorm.

6 § Resekostnads- och traktamentsersättning beaktas endast till den del ersättningen, efter avdrag enligt kommunalskattelagens bestämmelser, överstiger 5 000 kr.

7 § Från bruttointäkterna görs avdrag för utgifter för intäkternas förvärvande enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen respektive lagen om statlig inkomstskatt.

8 § I fråga om annan intäkt än resekostnads- och traktamentsersättning gäller dock att avdrag inte får ske för utgift för intäktens förvärvande till den del utgiften inte överstiger 5 000 kr.

9 § Beträffande inkomster och utgifter i inkomstslaget kapital gäller som särskilda regler,

dels att avdrag inte får göras för utgifter som hänför sig till sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen eller till andel i bostads- eller bostadsrättsförening

dels att nettoårsinkomsten tas upp endast till den del inkomsten överstiger 2 000 kr. Härav följer att hänsyn inte tas till underskott i inkomstslaget.

10 § När årsinkomsten beräknas, beaktas inte de allmänna avdragen enligt kommunalskattelagen.

11 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet tillämpas följande hjälpregel: Man utgår från nettointäkten i förvärvskällan enligt senaste taxering. Från denna inkomst görs sedan eventuell avvikelse med hänsyn till den utveckling som kan väntas i förvärvskällan under det år allmän rättshjälp söks.

12 § Vid oregelbundna inkomster av tjänst kan viss ledning för beräkningarna hämtas från den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten enligt lagen om allmän försäkring.

Underhållsskyldighet

13 § Bidrar den rättssökande till underhållet av make, tidigare make, sambo, eget barn eller annans barn som sökanden är underhållsskyldig mot enligt 7 kap. 5 § föräldrabalken ökas enligt 6 § andra stycket, 13 § första stycket och 14 a § tredje stycket rättshjälpslagen inkomstgränsen med ett halv basbelopp för var och en till vilkens underhåll den rättssökande sålunda bidrar (se tabellerna).

Höjning av inkomstgränsen sker endast i de fall där den rättssökande verkligen fullgör underhållsskyldigheten.

14 § Om underhållsskyldighet gentemot tidigare make har fastställts av domstol, bör den utan vidare leda till att inkomstgränsen höjs. Om sådant underhållsbidrag inte har fastställts av domstol, bör sökanden kunna styrka att han faktiskt är skyldig att utge bidrag till den tidigare maken enligt ett underhållsavtal för att det skall få inverka på beräkningen.

Om den andre maken har arbetsinkomst av någon beskaffenhet, kan sökanden inte anses bidra till dennes underhåll. Om den andre maken å andra sidan saknar egna inkomster eller har mycket små inkomster, bör avdrag däremot normalt ske. Hänsyn tas inte till faders eller moders underhållsskyldighet mot barn som försörjer sig självt.

15 § Föreligger en onormalt tyngande underhållsskyldighet kan den beaktas utöver det schablontillägg som angetts här. Se vidare under 21 §.

Förmögenhetsinnehav och skuldsättning

16 § I fråga om förmögenhetsinnehav och skuldsättning gäller bestämmelserna i 3-5 §§ lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

17 § Förmögenhet som består av sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen eller av andel i bostads- eller bostadsrättsförening beaktas dock inte om fastigheten eller lägenheten helt eller till övervägande del bebos av den rättssökande. Inte heller beaktas skuld som hänför sig till sådan tillgång.

18 § Avgörande för värderingen av förmögenhet och skulder är den tidpunkt då allmän rättshjälp söks (jfr under 3 §).

Hur beaktas förmögenhetsinnehav?

19 § Hälften av den nettoförmögenhet som överstiger 50 000 kr läggs till den rättssökandes beräknade årsinkomst. En nettoförmögenhet som inte överstiger 50 000 kr påverkar alltså inte inkomstberäkningen.

Hur beaktas skuldsättning?

20 § Om nettoskuldsättning föreligger, dvs. skulderna överstiger tillgångarna, beaktas i och för sig inte nettoskulden. Däremot dras vid nettoskuldsättning amortering av från den beräknade årsinkomsten till den del den årliga amorteringen överstiger 5 000 kr. Amortering på skuld som hänför sig till privatbostadsfastighet, andel i bostads- eller bostadsrättsförening eller näringsverksamhet beaktas dock inte till någon del. Avdrag för amortering får inte heller ske med högre belopp än vad som motsvarar nettoskulden.

Särskilda omständigheter utöver förmögenhetsinnehav och skuldsättning

21 § Avdrag vid inkomstberäkningen får enligt det föregående inte göras för utgifter i form av räntor, amorteringar och andra kostnader för sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen. I konsekvens med detta får en i och för sig hög hyreskostnad för en hyreslägenhet inte heller medföra att den rättssökandes årsinkomst sätts ned.

En onormalt tyngande underhållsskyldighet kan beaktas utöver den höjning, av inkomstgränserna som anges i 6 § andra stycket, 13 § första stycket och 14 a § tredje stycket rättshjälpslagen. En förutsättning är att underhållsskyldigheten väsentligt överstiger de schablontillägg som får ske enligt de berörda bestämmelserna.

Även annan särskild omständighet skall påverka den beräknade årsinkomsten, om omständigheten väsentligt ökar eller nedsätter den rättssökandes betalningsförmåga.

____________

Övergångsbestämmelser

1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas från och med den 1 januari 1998 då äldre föreskrifter (DVFS 1997:1, B 28) upphör att gälla.

2. Äldre föreskrifter (DVFS 1997:1, B 28) skall tillämpas efter den 1 december 1997 då fråga uppkommer om beviljande av allmän rättshjälp om ansökan före den 1 december 1997 har lämnats in till domstol, Rättshjälpsmyndigheten, eller annan myndighet som kan besluta om allmän rättshjälp.

3. Äldre föreskrifter (DVFS 1997:1, B 28) skall tillämpas under december 1997 då annan fråga som rör allmän rättshjälp uppkommer.

DOMSTOLSVERKET BERTIL HÜBINETTE
	Bengt-Åke Engström

(DV:s dnr 1286-1997)

Tabell I
Tabell över grundavgifter