FFS 2019:10
Försvarsmaktens föreskrifter om militär luftfart
FÖRSVARETS
FÖRFATTNINGSSAMLING
FFS 2019:10
Utkom från trycket
2019-12-20
Försvarsmaktens föreskrifter om militär luftfart;
beslutade den 20 december 2019.
Försvarsmakten föreskriver med stöd av 14 kap. 2, 3, 5, 10, 11, 12, 14, 18,
20, 23 och 24 §§luftfartsförordningen (2010:770) följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna författning innehåller föreskrifter för verksamhet inom den svenska
militära luftfarten och det militära luftfartssystemet.
Författningen består av 16 kapitel och 3 bilagor med följande innehåll.
1 kap.
Inledande bestämmelser
2 kap.
Registrering, nationalitet och märkning
3 kap.
Tillstånd och godkännande för verksamhetsutövare och
personal
4 kap.
Lednings- och beslutsprocesser
5 kap.
Flygtjänst
6 kap.
Luftvärdighet
7 kap.
Flygstridsledningstjänst
8 kap.
Flygplatstjänst
9 kap.
Fjärrmanövrerat luftfartygssystem
10 kap.
Fallskärmstjänst
11 kap.
Sambands- och informationssystemtjänst
12 kap. Bestämmelser om fysiologiska förutsättningar och medicinska
krav
FFS 2019:10
Sida 2
13 kap.
Tillsyn
14 kap.
Militära flyginspektionen
15 kap.
Övrigt
16 kap.
Undantag
Bilaga
Rubrik
1
Begreppsförklaringar
2
Verksamhetsområden inom militär luftfart
3
Signaler från kontrolltorn till personal på marken
2 § Med militär luftfart avses i denna författning detsamma som anges i
14 kap. 1 § luftfartslagen (2010:500).
I bilaga 1 till denna författning definieras övriga begrepp och förkortningar
som används i denna författning.
3 § Av 14 kap. 1 § luftfartslagen framgår att det militära luftfartssystemet be-
står av system för flygdrift, flygplatser och flygbaser samt för luftrum.
De tre systemen definieras i denna författning på följande sätt.
1. System för flygdrift: verksamhetsutövare inklusive personal, flygmateri-
elsystem och övriga luftfartsprodukter.
2. System för flygplatser och flygbaser: verksamhetsutövare inklusive per-
sonal, materielsystem och övriga luftfartsprodukter, mark, anläggningar och
lokaler, luftfartsrelaterade anordningar och utrustning ombord på sjögående
fartyg och andra installationer.
3. System för luftrum: det luftrum som tillgodoser behovet för luftfartygs
manövrering, verksamhetsutövare inklusive personal, materielsystem och öv-
riga luftfartsprodukter, mark, anläggningar och lokaler.
4 § Försvarsmakten ska bedriva militär luftfart utifrån en tolerabel risk som
kan variera beroende på aktuella förhållanden och uppgifter.
Överbefälhavaren, eller den överbefälhavaren bestämmer, avgör vad som är
tolerabel risk.
FFS 2019:10
Sida 3
5 § Verksamhet i det militära luftfartssystemet delas in i verksamhetsområden.
Verksamhetsområdena framgår av bilaga 2.
6 § I Försvarsmaktens reglementen och handböcker för militär luftfart finns
närmare bestämmelser om tillämpningen av denna författning.
För luftvärdighet finns särskilda bestämmelser i SE-EMAR.
2 kap. Registrering, nationalitet och märkning
Det militära luftfartygsregistret
1 § Det ska finnas ett register för militära luftfartyg (det militära luftfartygsre-
gistret).
FLYGI ska föra det militära luftfartygsregistret.
2 § Militära luftfartyg i det militära luftfartsystemet ska registreras med unik
registreringsbeteckning i det militära luftfartygsregistret.
3 § Det militära luftfartygsregistret ska för varje registrerat militärt luftfartyg
innehålla uppgifter om registreringsbeteckning samt dag för registrering och
avregistrering.
Vilka andra uppgifter som ska föras i det militära luftfartygsregistret beslu-
tas av FLYGI.
4 § Registreringsbeteckningen för ett militärt luftfartyg i det militära luftfar-
tygsregistret är en grupp tecken, som består av bokstäver eller siffror eller bok-
stäver och siffror i kombination.
5 § Ett luftfartyg som är registrerat i ett annat register får inte registreras i det
militära luftfartygsregistret, om det inte avregistreras i det andra registret dess-
förinnan.
FFS 2019:10
Sida 4
6 § En ansökan om registrering i det militära luftfartygsregistret ska göras av
ägaren eller brukaren av luftfartyget.
Vilka uppgifter sökanden ska lämna i samband med ansökan beslutas av
FLYGI.
Nationalitet
7 § Ett luftfartyg som registerats i det militära luftfartygsregistret har svensk
nationalitet.
8 § FSI utfärdar bevis om registreringen (nationalitets- och registreringsbevis).
Avregistrering
9 § Ett luftfartyg ska avregistreras om:
1. ägaren eller brukaren skriftligen begär det,
2. det har förolyckats eller förstörts,
3. det efter en flygning inte har hörts av på tre månader, eller
4. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring inte längre ska
vara registrerat som ett militärt luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte
längre anses utgöra ett militärt luftfartyg.
Ägaren eller brukaren är skyldig att inom en månad skriftligen anmäla om
något har hänt som enligt första stycket 2-4 medför att ett militärt luftfartyg ska
avregistreras.
10 § När ett militärt luftfartyg avregistreras, ska nationalitets- och registre-
ringsbeviset lämnas tillbaka till FLYGI.
Märkning
11 § Ett militärt luftfartyg som är infört i det militära luftfartygsregistret ska
vara märkt med svensk nationalitets- och registreringsbeteckning.
FFS 2019:10
Sida 5
Nationalitetsbeteckningen ska utgöras av lilla riksvapnet med tre öppna
kronor ordnade två över en omgivna av en ring.
Om det råder särskilda omständigheter får FSI besluta att visst militärt luft-
fartyg inte behöver vara märkt enligt första stycket.
12 § Luftfartyg som inte är registrerat i det militära luftfartygsregistret men
utför militär uppgift på uppdrag av Försvarsmakten får märkas med national-
itetsbeteckning enligt 11 §.
Sådana luftfartyg är inte militära luftfartyg enligt denna författning.
3 kap. Tillstånd och godkännande för verksamhetsutövare och personal
Statliga verksamhetsutövare
1 § En statlig myndighet som bedriver militär luftfart inom ett eller flera verk-
samhetsområden ska ha ett godkännande av FSI.
2 § En statlig myndighet som bedriver militär luftfart ska anmäla till FLYGI
inom vilket eller vilka verksamhetsområden myndigheten avser bedriva verk-
samhet och på vilket sätt sökanden uppfyller tillämpliga krav enligt denna för-
fattning.
Av anmälan ska också framgå utsedda befattningshavare som ansvarar för:
1. funktionsledningen inom respektive verksamhetsområde,
2. övervakningen av ledningssystemet, och
3. i förekommande fall ledning av flygsäkerhetsledningssystemet.
Närmare bestämmelser om befattningshavarna finns i kapitel 4.
Annan än statlig verksamhetsutövare
3 § Av 14 kap 3 § luftfartslagen (2010:500) framgår att annan än staten ska ha
tillstånd för att bedriva verksamhet i det militära luftfartssystemet.
FFS 2019:10
Sida 6
Ett sådant tillstånd meddelas enligt 14 kap. 11 § luftfarts-
förordningen (2010:770) av Försvarsmakten.
4 § En ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet i det militära luftfartssy-
stemet (verksamhetstillstånd) ska göras hos FLYGI.
Av en ansökan ska framgå inom vilket eller vilka verksamhetsområden som
sökanden vill bedriva verksamhet och på vilket sätt sökanden uppfyller till-
lämpliga krav enligt denna författning.
Av ansökan ska också framgå verksamhetsansvarig chef samt utsedda be-
fattningshavare som ansvarar för:
1. funktionsledningen inom respektive verksamhet,
2. övervakning av ledningssystemet, och
3. i förekommande fall ledning av flygsäkerhetsledningssystemet.
5 § Sökande som vill åberopa ett tillstånd eller motsvarande utfärdat av annan
luftfartsmyndighet kan begära att det görs en likvärdighetsbedömning mot
denna författning.
En ansökan om en likvärdighetsbedömning ska göras hos FLYGI.
Förutsättningar för att bevilja tillstånd för annan än statlig verksamhets-
utövare
6 § För att FSI ska bevilja tillstånd att bedriva verksamhet i det militära luft-
fartssystemet ska Försvarsmakten ha ett behov av den verksamhet som sökan-
den avser att bedriva.
7 § FSI får bevilja tillstånd att bedriva verksamhet i det militära luftfartssyste-
met, baserat på annan luftfartsmyndighets tillstånd eller motsvarande, om det
efter en likvärdighetsbedömning kan konstateras att kraven i denna författning
uppfylls.
FSI får avseende begränsade tjänster eller enstaka produkter, bevilja till-
stånd att bedriva verksamhet i det militära luftfartssystemet, baserat på annan
FFS 2019:10
Sida 7
erkänd standard, om det efter en likvärdighetsbedömning kan konstateras att
erforderliga krav i denna författning uppfylls.
Ändringar i tillstånd och godkända verksamhetsområden
8 § Den som vill ändra ett tillstånd eller ett godkänt verksamhetsområde ska
ansöka om det hos FLYGI.
Av en sådan ansökan ska framgå inom vilket eller vilka verksamhetsområ-
den som ändring avses att göras och hur sökanden fortfarande uppfyller till-
lämpliga krav enligt denna författning.
Verksamhet av tillfällig karaktär
9 § Försvarsmakten får bedriva tillfällig verksamhet utanför ordinarie led-
ningsorganisation efter godkännande från FSI.
Ansökan om sådant godkännande görs hos FLYGI.
Meddelande om tillstånd och godkännande
10 § Ett verksamhetstillstånd och ett beslut om godkänt verksamhetsområde
meddelas i ett militärt luftfartsdokument som utfärdas av FSI.
Tillståndens varaktighet
11 § Ett verksamhetstillstånd för verksamhetsutövare utanför staten förblir
giltigt intill:
1. det återlämnas av innehavaren,
2. återkallas av FSI, eller
3. ett specificerat giltighetsdatum infaller.
FFS 2019:10
Sida 8
Återkallande och begränsning av tillstånd
12 § I 14 kap. 4 § luftfartslagen (2010:500) finns bestämmelser om återkal-
lande och begränsningar av tillstånd inom det militära luftfartssystemet.
Godkännande av personal
13 § Av 6 kap. 19 § av luftfartslagen (2010:500) följer att flygtekniker i det
militära luftfartssystemet ska ha certifikat.
14 § FSI, eller den som FSI bestämmer, beslutar om sådana certifikat som av-
ses i 13 §.
Ett certifikat utfärdas endast om sökanden uppfyller de krav som chefen för
FLYGI beslutar.
Ansökan om certifikat ska lämnas på en för ändamålet fastställd blankett.
15 § Verksamhetsutövaren svarar för att innehavaren av ett certifikat håller sig
underrättad om de förändringar och tillägg till gällande föreskrifter för militär
luftfart som har betydelse för den tjänst som certifikatet berättigar till.
16 § Ett certifikat kan återkallas. Förutsättningar för återkallande av certifikat
regleras i SE-EMAR.
Beslut om återkallelse fattas av FSI eller den FSI bestämmer.
4 kap. Lednings- och beslutsprocesser
Uppgifts- och ansvarsfördelning
1 § En verksamhetsutövare i det militära luftfartssystemet ska:
1. fördela uppgifter, ansvar, befogenheter och resurser inom egen organisat-
ion,
FFS 2019:10
Sida 9
2. vid behov upprätta avtal med andra verksamhetsutövare beträffande luft-
fartsrelaterade tjänster och luftfartsprodukter,
3. tillse att godkänd, ändamålsenlig och funktionsduglig utrustning finns
och att personalen har den kompetens som krävs för respektive tjänst, samt
4. tillse att långsiktiga krav på resurser och kompetens balanseras mot verk-
samhetens uppgifter.
En verksamhetsutövare ska dokumentera på vilket sätt kraven enligt punk-
terna 1 och 4 uppfylls.
2 § En verksamhetsutövare ska utse en eller flera personer med ansvar för
funktionsledningen inom respektive verksamhetsområde.
Inom respektive verksamhetsområde ska följande chefer utses:
1. en flygchef för flygtjänsten,
2. inom luftvärdighet:
a. en konstruktionschef för konstruktion.
b. en tillverkningschef för tillverkning,
c. en chef för ledning av fortsatt luftvärdighet,
d. en flygunderhållschef för flygunderhållstjänsten,
e. en utbildningschef för utbildning av personal för luftfartygsunder-
håll,
3. en strilchef för flygstridsledningstjänsten,
4. en flygplatschef för flygplatstjänsten,
5. en fallskärmschef och en teknisk chef för fallskärmstjänsten,
6. en SIS-chef för sambands- och informationssystemtjänsten.
7. en flygöverläkare för den flygmedicinska tjänsten.
3 § Utsedda personer enligt 2 § ska ha lämplig kompetens och ges förutsätt-
ningar för att kunna bedriva funktionsledningen.
4 § Personer utsedda enligt 2 § ska accepteras av FSI.
Verksamhetsutövaren ska visa för FSI hur kontinuiteten säkerställs för ut-
sedda personer.
FFS 2019:10
Sida 10
Ledningssystem
5 § Verksamhetsutövaren ska upprätta, införa och upprätthålla ett ledningssy-
stem som omfattar:
1. tydliga regler beträffande ansvar och befogenheter i verksamheten,
2. en intern oberoende övervakning som kontrollerar att gällande regler och
förfaranden följs,
3. i förekommande fall ett flygsäkerhetsledningssystem för hantering av
flygsäkerhetsrisker, och
4. ett rapporteringssystem för händelser som påverkar eller skulle kunna
påverka flygsäkerheten.
Ledningssystemet ska dokumenteras och innehålla beskrivningar av alla
nödvändiga förfaranden i verksamheten.
6 § Ledningssystemet ska vara anpassat till verksamhetsutövarens storlek och
verksamhetens karaktär och komplexitet, med beaktande av faror och därmed
förbundna risker som denna verksamhet medför.
7 § En företrädare för ledningen hos verksamhetsutövaren ska utses för att an-
svara för att leda övervakningen av att gällande regler och förfaranden följs.
En sådan företrädare ska accepteras av FSI.
8 § En verksamhetsutövare ska systematiskt förbättra de ledningsprocesser
som krävs för att hantera verksamhetens inriktning, planering, resursstyrning,
genomförande, uppföljning, utvärdering, övervakning och flygsäkerhetsled-
ning.
9 § Beslut som påverkar flygsäkerheten ska vara spårbara.
FFS 2019:10
Sida 11
Flygsäkerhetsledningssystem
10 § En verksamhetsutövare ska ha ett dokumenterat flygsäkerhetsledningssy-
stem.
11 § Flygsäkerhetsledningssystemet ska stödja verksamhetens ledning med
övervakning och rapportering av flygsäkerhetsrisker på kort och lång sikt.
Systemet ska verka funktionsöverskridande i de fall en verksamhetsutövare
bedriver verksamhet i flera verksamhetsområden inom den militära luftfarten
som påverkar varandra.
12 § En verksamhetsutövare ska utse en person som ansvarar för ledning av
flygsäkerhetsledningssystemet.
Personen ska ha erforderliga resurser och kompetens för att på ett trovärdigt
sätt kunna lösa sina uppgifter.
En sådan person ska accepteras av FSI.
13 § En verksamhetsutövare ska vidta korrigerande respektive förebyggande
åtgärder baserat på driftsdata och trender i verksamheten som framkommer
från flygsäkerhetsledningssystemet.
Undantag
14 § För verksamhetsutövare som endast bedriver verksamhet inom luftvärdig-
het gäller inte 10–13 §§.
Information och kommunikation
15 § En verksamhetsutövare ska säkra att aktuell information och andra un-
derlag som påverkar flygsäkerheten är tillgängliga för och kända av berörd
personal.
FFS 2019:10
Sida 12
16 § En verksamhetsutövare ska säkerställa att det finns förfaranden för snabb
och tillförlitlig spridning av akut flygsäkerhetsinformation.
Förfaranden för ändringar, avvikelser och uppföljning
17 § En verksamhetsutövare ska ha förfaranden för:
1. säkra införanden av organisations- och verksamhetsförändringar,
2. avvikelsehantering,
3. korrigerande åtgärder när avvikelser uppstår i verksamheten,
4. rapportering av driftdata och driftstörningar för luftfartsprodukter,
5. systematisk uppföljning av trender som påverkar flygsäkerheten, och
6. förebyggande åtgärder i syfte att förbättra flygsäkerheten.
Avvikelserapportering
18 § Samtlig personal som är verksam i det militära luftfartsystemet ska rap-
portera avvikelser från gällande bestämmelser och andra förhållanden som kan
utgöra en risk för flygsäkerheten.
Rapportering ska ske enligt det förfarande som verksamhetsutövaren har
bestämt.
Händelserapportering och utredningar
19 § En verksamhetsutövare ska efter en inträffad händelse värdera om händel-
sen har påverkat flygsäkerheten. Om händelsen har påverkat flygsäkerheten
ska den utredas och korrigerande åtgärder vidtas.
Utredning krävs alltid vid olyckor som har förorsakat eller skulle ha kunnat
resultera i död, skada, ohälsa eller betydande skada på, eller förlust av, utrust-
ning eller egendom.
FFS 2019:10
Sida 13
Direktanmälan
20 § En verksamhetsutövare ska göra en direktanmälan till FLYGI vid:
1. flygolyckor,
2. allvarliga tillbud med luftfartyg,
3. händelser som kan medföra risker eller resultera i osäkert tillstånd för
andra verksamhetsutövare inom den militära luftfarten, och
4. händelser som av annan anledning behöver spridas och komma till
FLYGI:s kännedom snabbare än med ordinarie rutiner.
En direktanmälan ska göras snarast men senast inom 72 timmar efter att
händelsen upptäckts.
Upphandling och inköp av luftfartsrelaterade tjänster
21 § Vid upphandling och inköp av luftfartsrelaterade tjänster ska verksam-
hetsutövaren ha förfaranden för att säkerställa erforderliga kvalitetskrav som
flygsäkerheten kräver.
5 kap. Flygtjänst
1 § Flygning i det militära luftfartssystemet får endast ske efter beslut om flyg-
ning av behörig beslutsfattare.
2 § Personal inom flygtjänsten som upptäcker brister i flygtjänsten som kan
leda till ej tolerabla flygsäkerhetsrisker ska vidta adekvata åtgärder i syfte att
undvika olyckor och tillbud till följd av bristerna.
Flygchefens ansvar
3 § Den som är flygchef ansvarar för funktionsledningen av flygtjänsten.
Flygchefen har befogenhet att beordra en flygning. Befogenheten får deleg-
eras till den flygchefen bestämmer.
FFS 2019:10
Sida 14
4 § Funktionsledningen av flygtjänsten ska dokumenteras.
Dokumentationen ska hållas uppdaterad och beslutas av flygchefen efter
godkännande från FSI.
Mindre ändringar får beslutas av flygchefen utan godkännande från FSI,
förutsatt att det skett under ett av FSI godkänt förfarande.
5 § Flygchefen ska ha ett system för att följa upp och tillämpa samtliga militära
flygsäkerhetsdirektiv som utfärdats av FSI.
6 § Flygchefen ska:
1. etablera flygsäkerhetsmål för flygtjänsten som överensstämmer med
andra flygsäkerhetspåverkande tjänster,
2. etablera förfaranden för uppföljning av etablerade flygsäkerhetsmål,
3. säkerställa förfaranden och ansvarsförhållanden för att utöva ledning,
verksamhet och uppföljning av flygtjänsten, med hänsyn till flygsäkerheten,
4. begränsa verksamheten och anmäla förhållandet till högre chef om oba-
lans föreligger mellan uppgifter och resurser,
5. säkerställa förfaranden för dokumentation och analys av varje avvikelse
från etablerade styrdokument och att korrigerande åtgärder genomförs,
6. utvärdera flygsäkerhetsrelaterade erfarenheter avseende flygtjänsten, och
7. säkerställa tillgång till, och användning av, godkända data vid genomfö-
rande av flygtjänst.
Med godkända data avses flygchefens styrdokument för flygtjänsten, an-
vändarsinstruktioner utgivna av den som är chef för ledning av fortsatt luftvär-
dighet och övriga funktionsstyrningar beslutade av verksamhetsutövaren.
7 § Flygchefen ansvarar för att det finns förfaranden som säkerställer att:
1. personal i flygtjänst har tillräcklig utbildning och kompetens för de upp-
gifter de ska utföra,
2. uppföljning av att sådan personal har godkänd medicinsk status,
3. personalen har korrekt utrustning för de uppgifter de ska utföra, och
4. gränssnitt mellan luftfartyg, besättning och passagerare är klarlagda.
FFS 2019:10
Sida 15
8 § Vid flygtjänst ska flygchefen tillse att:
1. mottagande av befälhavares rapportering efter flygning sker och i före-
kommande fall att initiering av avvikelsehantering sker,
2. anmälan enligt 4 kap. 20 § initieras i förekommande fall, och
3. utvärdering av flygningen sker.
Uppgifterna i 1–3 får delegeras till den eller de som flygchefen bestämmer.
Befälhavarens ansvar
9 § I 5 kap.luftfartslagen (2010:500) finns bestämmelser om befälhavarens
ansvar och befogenheter.
Utöver vad som följer av de bestämmelserna ska en befälhavare:
1. förvissa sig om att luftfartyget är luftvärdigt, och att kontroll före flyg-
ning är genomförd,
2. ansvara för att det egna luftfartyget handhas på ett säkert sätt samt för de
ombordvarandes säkerhet inom ramen för befogenheter och begränsningar
angivna i beslut om flygning,
3. säkerställa att passagerarna har informerats om placeringen av nödut-
gångar samt placeringen och användningen av aktuell säkerhets- och nödut-
rustning,
4. säkerställa att alla fastställda förfaranden och checklistor följs, och
5. godta eller inte godta ett luftfartyg med felfunktioner som, i förekom-
mande fall, tillåts i enlighet med listan över konfigurationsavvikelser (Configu-
ration Deviation List - CDL) eller enligt minimiutrustningslistan (Minimum
Equipment List - MEL).
10 § I lagen (1990:712) om undersökning av olyckor finns bestämmelser om
undersökning från säkerhetssynpunkt av luftfartsolyckor och tillbud till sådana
olyckor och förbud att rubba egendom vid olyckor och tillbud.
Befälhavaren ansvarar för att färd- och ljudregistrator inte görs obrukbar,
stängs av eller raderas under flygning eller att information som registreras på
annat sätt inte raderas efter flygning.
FFS 2019:10
Sida 16
Om det inträffar ett haveri eller tillbud när särskilda förhållanden råder, som
innebär att registrerad information riskerar att spridas till obehöriga, får befäl-
havaren, eller annan, göra färd- och ljudregistrator obrukbar och radera in-
formationen.
6 kap. Luftvärdighet
Allmänt
1 § Ett militärt luftfartyg får endast flygas om det är luftvärdigt.
Ett militärt luftfartyg anses luftvärdigt om det är konstruerat, tillverkat, ut-
provat, utrustat och underhållet eller ändrat på ett sådant sätt, samt har sådana
flygegenskaper, att den militära flygsäkerhetens krav är uppfyllda.
Det är verksamhetsutövaren som ska visa att ett militärt luftfartyg är luft-
värdigt.
Flygvapenchefen, eller den flygvapenchefen bestämmer, får om särskilda
omständigheter råder, bestämma att ett militärt luftfartyg som brukas av För-
svarsmakten och som inte är luftvärdigt ändå får flygas.
Bevis om luftvärdighet
2 § För ett luftvärdigt militärt luftfartyg ska det finnas ett giltigt bevis om luft-
värdighet.
3 § Ett bevis om luftvärdighet utfärdas i form av:
1. ett militärt luftvärdighetsbevis, eller
2. ett begränsat militärt luftvärdighetsbevis.
Bevis om luftvärdighet utfärdas av FSI, eller den FSI bestämmer.
Bevis om luftvärdighet ska registreras i det militära luftfartygsregistret.
FFS 2019:10
Sida 17
Militärt luftvärdighetsbevis och begränsat militärt luftvärdighetsbevis
4 § Ett militärt luftvärdighetsbevis och ett begränsat militärt luftvärdighetsbe-
vis är giltigt om det har skett en granskning som konstaterar att luftfartyget är
luftvärdigt.
En granskning av luftvärdigheten ska göras periodiskt. Granskningen ska
göras av FSI, eller av FSI godkänd verksamhetsutövare.
Som ett bevis på genomförd granskning ska FSI eller den FSI bestämmer
utfärda ett granskningsbevis. Beviset ska ha begränsad giltighetstid.
5 § Ett begränsat militärt luftvärdighetsbevis får utfärdas när ett militärt typcer-
tifikat saknas, om verksamhetsutövaren har visat att luftfartyget överensstäm-
mer med erforderliga luftvärdighetskrav och säkerheten tillgodoses.
Ett begränsat militärt luftvärdighetsbevis kan innehålla villkor och begräns-
ningar.
Militärt flygtillstånd
6 § Ett militärt flygtillstånd får utfärdas när förutsättningar för utfärdande eller
upprätthållande av ett militärt luftvärdighetsbevis eller begränsat militärt luft-
värdighetsbevis inte föreligger, om verksamhetsutövaren har visat att luftfarty-
get är säkert för avsedda flygningar även om villkoren i detta kapitel inte är
uppfyllda.
Ett militärt flygtillstånd ska innehålla villkor och begränsningar.
Det som anges i första stycket gäller också om det behövs för att prova ett
luftfartygs egenskaper eller av andra särskilda skäl.
Återkallande och återlämnande av bevis om luftvärdighet eller militärt
flygtillstånd
7 § Ett bevis om luftvärdighet eller militärt flygtillstånd ska återkallas om för-
utsättningarna för utfärdandet av beviset inte längre föreligger.
FFS 2019:10
Sida 18
Beviset eller tillståndet kan återkallas permanent eller tillfälligt. FSI beslutar
om återkallande.
8 § Verksamhetsutövaren får återlämna ett bevis om luftvärdighet eller militärt
flygtillstånd.
Register över bevis om luftvärdighet och militärt flygtillstånd
9 § FLYGI ska föra register över bevis om luftvärdighet och militärt flygtill-
stånd.
Militärt typcertifikat för konstruktion
10 § För luftfartyg, motorer och propellrar krävs konstruktionsgodkännande.
Ett konstruktionsgodkännande utfärdas i form av ett militärt typcertifikat.
Sådana militära typcertifikat kan även vara begränsade eller komplette-
rande.
För konstruktion av motorer och propellrar som har certifierats som en del
av ett luftfartygs konstruktion krävs inte något separat militärt typcertifikat.
11 § Verksamhetsutövare som avser att konstruera luftfartyg, motorer och pro-
pellrar ska ansöka om militära typcertifikat hos FLYGI.
En ansökan ska innehålla de uppgifter som FLYGI bestämmer.
12 § Beslut om militärt typcertifikat får meddelas när verksamhetsutövaren har
visat att produkten överensstämmer med en certifieringsbas och produkten är
säker för drift.
En certifieringsbas med tillhörande certifieringsprogram ska vara godkänd
av FSI.
FFS 2019:10
Sida 19
Ändring av konstruktioner
13 § Konstruktionsändringar ska godkännas av FSI.
Om FSI har medgivit det får konstruktionsorganisationen skapa konstrukt-
ionsändringar utan ytterligare godkännande av FSI.
En ändring av konstruktionen kan föranleda ändring av det utfärdade mili-
tära typcertifikatet eller ett kompletterande militärt typcertifikat.
Särskilda certifikat för konstruktion av delar
14 § För konstruktion av delar får särskilda certifikat utfärdas av FSI.
Sådana certifikat får utfärdas när verksamhetsutövaren har visat att kon-
struktionen överensstämmer med de luftvärdighetskrav som har accepterats av
FSI.
Alternativ till militärt typcertifikat
15 § Om det finns ett militärt eller civilt typcertifikat eller motsvarande utfär-
dat av en annan luftfartsmyndighet än FSI får FSI istället för ett militärt typcer-
tifikat utfärda ett militärt typaccepteringsbevis.
Ett militärt typaccepteringsbevis får endast utfärdas om luftfartyget, motorn
eller propellern, efter en likvärdighetsbedömning, bedöms uppfylla den mili-
tära flygsäkerhetens krav.
Register
16 § FLYGI ska föra register över utfärdade militära typcertifikat, särskilda
certifikat och militära typaccepteringsbevis.
FFS 2019:10
Sida 20
Tillverkning
17 § Tillverkning av luftfartyg, motorer och propellrar, samt delar, ska ske i
enlighet med konstruktionsunderlag som överensstämmer med det militära
typcertifikatet eller det särskilda certifikatet.
18 § Som ett bevis på att verksamhetsutövaren har följt det militära typcertifi-
katet eller det särskilda certifikatet vid tillverkningen ska denne utfärda ett till-
verkningsintyg.
Ett tillverkningsintyg får även utfärdas av FSI, efter försäkran om överens-
stämmelse med konstruktionsunderlag från verksamhetsutövaren.
Luftvärdighetsdirektiv
19 § Om osäkert tillstånd föreligger ska FSI utfärda ett militärt luftvärdighets-
direktiv för att reglera hur det osäkra tillståndet ska hanteras så att luftvärdig-
het uppnås.
20 § Chefen för FLYGI får ange vilka andra luftvärdighetsdirektiv som ska
följas.
Kontroll före flygning
21 § Före varje flygning eller sammanhängande serie av flygningar ska kon-
troll genomföras för att säkerställa att luftfartyget är i skick för den avsedda
flygningen. Kontrollen ska dokumenteras.
Underhåll
22 § Ett luftfartyg ska underhållas i enlighet med ett godkänt underhållspro-
gram.
FFS 2019:10
Sida 21
Ett underhållsprogram ska innehålla underhållsåtgärder, tillhörande in-
struktioner, och underhållsintervaller. Programmet ska minst innehålla de un-
derhållsåtgärder som konstruktionsorganisationen angivit som obligatoriska.
Underhållsprogram ska godkännas av FSI.
23 § Underhåll av luftfartyg, motorer, propellrar och delar får endast genomfö-
ras av en verksamhetsutövare som är godkänd för det.
Efter skriftligt medgivande av FSI får underhåll av delar genomföras av
någon som inte är en godkänd verksamhetsutövare.
24 § Genomfört underhåll av luftfartyg, motorer, propellrar och delar ska god-
kännas av behörig verksamhetsutövare.
Ett godkännande om genomfört underhåll meddelas i ett underhållsintyg.
Personal som utfärdar underhållsintyg för luftfartyg ska inneha lämpligt
certifikat.
25 § Innan ett luftfartyg får tas i drift efter genomfört underhåll ska det vara
godkänt av en verksamhetsutövare som bedriver ledning av fortsatt luftvärdig-
het.
Godkännandet ska vara dokumenterat.
Reparationer
26 § Reparationer av luftfartyg, motorer, propellrar och delar ska utföras på det
sätt som en konstruktionsorganisation har föreskrivit.
En verksamhetsutövare får om FSI medgivit det, utföra reparationer på
andra sätt än vad konstruktionsorganisationen föreskrivit.
Ett medgivande enligt andra stycket ska dokumenteras.
FFS 2019:10
Sida 22
Flygsäkerhetspåverkande markutrustning
27 § Flygsäkerhetspåverkande markutrustning som inte omfattas av militärt
typcertifikat får endast anslutas till ett luftfartyg under förutsättning att det inte
orsakar skada på luftfartyget.
28 § Underhåll av flygsäkerhetspåverkande markutrustning får utföras av en
organisation som är godkänd av den som är ansvarig för ledning av fortsatt
luftvärdighet.
7 kap. Flygstridsledningstjänst
Allmänt
1 § Utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 1 § om krav på godkännande för utö-
vande av flygstridsledningstjänst får även den som står under direkt kontroll av
godkänd verksamhetsutövare bedriva flygstridsledningstjänst.
2 § En verksamhetsutövare som bedriver flygstridsledningstjänst ska ha erfor-
derliga resurser och kompetens för att leda och övervaka flygstridslednings-
tjänsten.
3 § Det ska finnas kvalitetssäkrade utbildningar utformade efter flygstridsled-
ningstjänstens behov.
4 § Personal inom flygstridsledningstjänsten som upptäcker brister i flygstrid-
ledningstjänsten som kan leda till ej tolerabla flygsäkerhetsrisker ska vidta
adekvata åtgärder i syfte att undvika olyckor och tillbud till följd av bristerna.
Strilchefens ansvar
5 § En strilchef ansvarar för funktionsledningen av flygstridsledningstjänsten.
FFS 2019:10
Sida 23
6 § Strilchefen eller den strilchefen bestämmer, utfärdar behörighetsbevis för
personal i flygstridsledningstjänst.
7 § En strilchef ska övervaka att balans föreligger mellan uppgifter och resur-
ser inom flygstridsledningstjänsten.
Vid obalans som leder till ej tolerabla flygsäkerhetsrisker ska strilchefen
vidta åtgärder enligt 4 §.
8 § En strilchef ansvarar för ett det finns förfaranden som säkerställer att:
1. utbildningen för personal i flygstridsledningstjänst utformas enligt flyg-
stridsledningstjänstens behov,
2. personal i flygstridsledningstjänst har tillräcklig utbildning och kompe-
tens för de uppgifter de ska utföra,
3. uppföljning av att personal i flygstridsledningstjänst har godkänd medi-
cinsk status sker,
4. vidtagande av korrigerande åtgärder vid avvikelser från beslutade be-
stämmelser och rutiner sker, och
5. samverkan sker med verksamhetsutövarens flygsäkerhetsledningssystem
och övriga gränsytor som påverkar flygsäkerheten.
Krav på personalen i flygstridsledningstjänsten
9 § Personal i flygstridsledningstjänst ska ha:
1. tillräcklig utbildning och kompetens för de uppgifter de ska utföra,
2. godkänd medicinsk status, och
3. giltigt behörighetsbevis.
Dokumenterade och aktuella rutiner
10 § För funktionsledningen av flygstridsledningstjänsten ska det finnas do-
kumenterade och aktuella rutiner.
FFS 2019:10
Sida 24
Rutinerna och ändringar av rutinerna ska beslutas av strilchefen efter god-
kännande av FSI.
Materiel
11 § En verksamhetsutövare som bedriver flygstridsledningstjänst ska säker-
ställa att de tekniska system och övrig materiel som brukas för flygstridsled-
ningstjänsten är tillförlitliga och har tillräcklig prestanda för en säker verksam-
het.
En sådan verksamhetsutövare ska utse en person eller grupp av personer
som ska ansvara för att tekniska system och övrig materiel uppfyller kravet i
första stycket.
Samverkan med leverantör av flygtrafikledningstjänst
12 § För att upprätthålla en säker flygverksamhet i luftrummet ska flygstrids-
ledningstjänsten samverka med flygtrafikledningstjänsten.
Samverkan ska regleras i avtal eller överenskommelse mellan verksamhets-
utövare av flygstridsledningstjänst och berörda leverantörer av flygtrafikled-
ningstjänst.
Sådant avtal eller överenskommelse ska godkännas av FSI.
Funktionella krav
13 § En verksamhetsutövare ska säkerställa att all personal inom flygstridsled-
ningstjänsten använder fastställd terminologi och förstår det språk som an-
vänds.
14 § Personal som utför flygstridsledning får inte tilldelas eller utföra andra
arbetsuppgifter under pågående flygstridsledning.
FFS 2019:10
Sida 25
Bevarande av dokumentation och data
15 § Kommunikation vid flygstridsledning, inklusive samordning med flygtra-
fikledningstjänsten, ska registreras på uppspelningsbar tidssatt media och
kunna göras tillgänglig.
För bevarande och gallring av allmänna handlingar gäller Riksarkivets före-
skrifter.
8 kap. Flygplatstjänst
Allmänt
1 § En verksamhetsutövare som bedriver flygplatstjänst ska ha nödvändiga
resurser och personal med erforderlig kompetens för att leda, övervaka och
genomföra flygplatstjänsten.
2 § En verksamhetsutövare som bedriver flygplatstjänst ska utse en person
eller grupp av personer som ska ansvara för den initiala och fortsatta system-
värdigheten av säkerhetsrelaterad flygplatsutrustning.
3 § En verksamhetsutövare ska se till att den som agerar inom ett flygplatsom-
råde ska följa gällande författningar och iaktta flygplatsens verksamhetshand-
bok i tillämpliga delar.
4 § Personal inom flygplatstjänsten som upptäcker brister i flygplatstjänsten
som kan leda till ej tolerabla flygsäkerhetsrisker ska vidta adekvata åtgärder i
syfte att undvika olyckor och tillbud till följd av bristerna.
Flygplatschefens ansvar
5 § En flygplatschef ansvarar för funktionsledningen av flygplatstjänsten.
FFS 2019:10
Sida 26
6 § En flygplatschef ska upprätta en verksamhetshandbok för respektive flyg-
plats. Verksamhetshandboken ska minst omfatta de säkerhetsrelaterade delarna
av flygplatsens verksamhet.
Verksamhetshandboken ska vara tillgänglig för den egna personalen, aktö-
rer inom flygplatsen och i förekommande fall externa leverantörer som berörs
av verksamhetshandboken.
Flygtrafiktjänst
7 § En verksamhetsutövare ska tillse att det finns flygtrafiktjänst anpassad för
flygplatsens aktuella flygverksamhet.
8 § En verksamhetsutövare ska antingen själv, eller genom arrangemang med
den eller de som tillhandahåller flygtrafiktjänster, säkerställa att utformning
och översyn av flygprocedurer genomförs enligt tillämpliga krav.
Flygplatsdata och rapportering
9 § Flygplatsdata och information om betydande förändringar av en flygplats
och dess utformning, tillgänglighet, operativa status eller villkor samt annan
information som kan ha betydelse för flygsäkerheten, ska rapporteras till den
som ansvarar för publiceringen av MIL AIP, NOTAM och SNOWTAM.
Förändringarna ska rapporteras utan dröjsmål och oavsett om de är tillfäl-
liga eller permanenta.
Det ska framgå av verksamhetshandboken vem som ansvarar för rapporte-
ringen.
Vägledning, kontroll och övervakning av markrörelser
10 § För en flygplats ska det finnas ett system för vägledning, kontroll och
övervakning av markrörelser som svarar mot flygplatsens verksamhet.
FFS 2019:10
Sida 27
11 § Endast behöriga personer ska ges tillträde till färdområdet på en flygplats.
12 § När flygtrafiktjänst tillhandahålls får tillträde till banor, taxibanor, FATO,
TLOF, hovringsvägar, stråkytor och skyddsområden för kommunikations-,
navigations- och övervakningsutrustning endast ske efter klarering av enheten
för flygkontrolltjänst vid flygplatsen.
Det ska framgå av verksamhetshandboken för vilka områden som klarering
krävs.
Under de tider då flygtrafiktjänst inte tillhandahålls ska det finnas rutiner
för tillträde.
Fordon och rörlig utrustning
13 § Fordon ska lämna företräde för utryckningsfordon under utryckning och
luftfartyg under rörelse.
Fordon och rörlig utrustning ska manövreras, ställas upp eller parkeras med
tillräckliga säkerhetsavstånd till luftfartyg, människor, anläggningar och ut-
rustning.
14 § Fordon och rörlig utrustning som används på manöverområdet ska vara
utrustade med gult rundstrålande och blinkande varningsljus.
Varningsljusen ska normalt vara påslagna när fordon och rörlig utrustning
befinner sig på manöverområdet.
15 § Fordon och rörlig utrustning på färdområdet ska underhållas så att deras
skick inte påverkar säkerheten för luftfartyg negativt.
Kommunikationsutrustning
16 § Fordon och personer som befinner sig på områden där det krävs klarering
av flygtrafikledningstjänsten ska vara utrustade med kommunikationsutrust-
ning.
FFS 2019:10
Sida 28
Personal som vistas på manöverområdet ska agera enligt de signaler som
framgår av bilaga 3 om det uppstår fel på kommunikationsutrustningen.
Skydd av utrustning och luftrum
17 § En verksamhetsutövare ska se till att det för kommunikations-, navigat-
ions- och övervakningsutrustning som är knuten till en flygplats, men som är
placerade utanför flygplatsområdet, upprättas områden där obehöriga inte kan
ta sig in eller orsaka åverkan på utrustningen.
Områdena eller utrustningen ska övervakas så att inga aktiviteter sker som
kan påverka utrustningens prestanda.
18 § En verksamhetsutövare ska säkerställa:
1. att luftrummet inom ett flygplatspåverkansområde är säkert för den pla-
nerade flygverksamheten,
2. att hänsyn tas till faror eller potentiella faror på eller nära flygplatsen som
kan påverka flygsäkerheten, och
3. att fordon eller rörlig utrustning på vägar inom eller i närheten av flyg-
platsen inte genomtränger de hinderbegränsande ytorna under pågående flyg-
verksamhet.
19 § Det ska finnas ett system för övervakning, åtgärdande och uppföljning av
hinder för en flygplats hinderbegränsande ytor och så att hinder hanteras enligt
gällande föreskrifter för utformning av militära flygplatser.
20 § Hinderljus ska vara tända under mörker och i övrigt om det krävs för be-
fälhavarens möjlighet att upptäcka hinder.
Hinderljus får vara släckta även under ovan angivna omständigheter om
operativa behov föreligger.
FFS 2019:10
Sida 29
Farliga, störande och missvisande ljus
21 § Det ska finnas ett system för att övervaka, åtgärda och följa upp ljus som
finns nära en flygplats och som kan utsätta ett luftfartygs flygbesättning för
fara.
22 § I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av fö-
remål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan finns
bestämmelser om att visst ljus som utsätter ett luftfartygs besättning för fara
ska avlägsnas, skärmas av eller modifieras för att eliminera källan till faran.
Drivmedel
23 § En verksamhetsutövare ska kontrollera att den som ansvarar för lagring av
drivmedel och tankning av luftfartyg har förfaranden som säkerställer att luft-
fartygen erhåller drivmedel som är rent och har rätt sammansättning.
Hantering av djur
24 § En verksamhetsutövare ska se till att det finns ett system för att minimera
risken för kollisioner mellan luftfartyg och djur på flygplatsen.
Flygplatsens visuella hjälpmedel
25 § Det ska finnas ett system för förebyggande och avhjälpande underhåll av
en flygplats visuella hjälpmedel.
Systemet ska säkerställa att det genomförs regelbundna kontroller av flyg-
platsens visuella hjälpmedel med avseende på prestanda, synlighet och rele-
vans.
26 § Ett inflygningsljussystem, ett banljussystem och ett taxibanljussystem får
normalt inte användas om:
FFS 2019:10
Sida 30
1. mer än 15 procent av antalet ljusenheter i respektive ljussystem ovan är
obrukbara,
2. en väsentlig förändring i systemets ljusbild har uppstått, eller
3. missledande mönster har uppstått.
En ljusenhet betraktas som obrukbar enligt 1 när ljusenhetens ljusstyrka el-
ler ljusspridning understiger 50 procent av armaturens nyvärde.
Ytor på färdområdet
27 § Det ska finnas ett system för förebyggande och avhjälpande underhåll av
ytor inom en flygplats färdområde.
Systemet ska säkerställa att regelbundna inspektioner av samtliga områden
avsedda för luftfartygsrörelser genomförs och dokumenteras så att:
1. ytor som används av luftfartyg underhålls och hålls fria från alla objekt
som kan påverka säkerheten för luftfartyg, och
2. färdområdets ytor underhålls så att Försvarsmaktens föreskrifter om ut-
formning och konstruktion av militära flygplatser uppfylls.
28 § Det ska finnas ett system för fälthållning på en flygplats. Systemet ska
minst möjliggöra att:
1. nederbörd och annan beläggning på bansystem, plattor och anslutande
markytor tas bort, samt att kvarliggande is och snö på anslutande markytor
profileras så att det inte uppstår någon fara för luftfartyg,
2. friktionen på banan och, där så är möjligt, andra belagda ytor som an-
vänds för flygverksamhet, mäts och följs upp,
3. avhjälpande åtgärder vidtas för att upprätthålla den friktion som krävs för
belagda ytor, där målet med åtgärderna ska vara att uppnå erforderliga friktion-
svärden, och
4. friktionsnivån hos belagda ytor mäts och följs upp i underhållssyfte.
FFS 2019:10
Sida 31
Flygplatsräddningstjänst
29 § På en flygplats ska det finnas ändamålsenlig flygplatsräddningstjänst.
30 § Flygplatsräddningstjänsten vid en flygplats ska ha sådan beredskap att
räddningsinsats kan påbörjas inom 90 sekunder efter larm om luftfartsolycka
på rullbanor vid normala sikt- och väderförhållanden.
Vid luftfartsolyckor på övriga områden inom flygplatsen ska en räddnings-
insats kunna påbörjas inom 120 sekunder.
31 § En verksamhetsutövare ska säkerställa att:
1. ändamålsenliga anläggningar och lämplig utrustning för räddningstjäns-
ten på en flygplats tillhandahålls,
2. lämplig utrustning, släckmedel och tillräckligt med personal finns till-
gängliga i tid,
3. personalen som ska utöva räddningstjänst har rätt utbildning och utrust-
ning och är behöriga att arbeta på flygplatsen, och
4. att personalen som ska utöva räddningstjänst följer bestämmelserna som
framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning samt all-
männa råd om tillämpningen av föreskrifterna.
32 § En verksamhetsutövare ska etablera och tillämpa utbildningsprogram för
personal i flygplatsräddningstjänsten.
33 § En verksamhetsutövare ska genomföra kompetenskontroller med lämpliga
intervaller för att säkra fortsatt kompetens hos personalen i flygplatsräddnings-
tjänsten.
34 § En verksamhetsutövare ska föra register över kvalifikationer, utbildning
och kompetenskontroll för personalen i flygplatsräddningstjänst.
35 § En verksamhetsutövare ska säkerställa att:
FFS 2019:10
Sida 32
1. instruktörer och handledare med lämpliga kvalifikationer och erfarenhet
anlitas för att genomföra utbildningsprogrammet, och
2. att det finns lämpliga lokaler och resurser för att genomföra utbildningen.
Nödsituationer
36 § För varje flygplats ska det upprättas en plan för räddningsinsatser.
Planen ska vid behov samordnas med lokalsamhällets plan för nödsituation-
er.
37 § Planeringen för räddningsinsatser ska stå i proportion till omfattningen på
flygverksamheten vid flygplatsen.
9 kap. Fjärrmanövrerat luftfartygssystem
1 § En verksamhetsutövare ska vid flygning med fjärrmanövrerat luftfartygssy-
stem (RPAS) säkerställa:
1. separation till annan luftfart, och
2. att dubbelriktad kommunikation mellan befälhavare och flygtrafikled-
nings- eller flygstridsledningstjänsten upprätthålls.
2 § För verksamhet med ett RPAS gäller denna författning utöver 1 § endast i
den omfattning som FSI beslutar.
10 kap. Fallskärmstjänst
Allmänt
1 § En verksamhetsutövare som bedriver fallskärmstjänst ska ha erforderliga
resurser och kompetens för att leda och övervaka tjänsten.
FFS 2019:10
Sida 33
2 § Det ska finnas kvalitetssäkrade utbildningar utformade efter fallskärms-
tjänstens behov.
3 § Personal inom fallskärmstjänsten som upptäcker brister i fallskärmstjänsten
som kan leda till icke tolerabla flygsäkerhetsrisker ska vidta adekvata åtgärder
i syfte att undvika olyckor och tillbud till följd av bristerna.
Fallskärmschefens ansvar
4 § En fallskärmschef ansvarar för funktionsledningen av fallskärmstjänsten
och har befogenhet att beordra fallskärmsfällning.
Fallskärmschefen får delegera befogenheten att beordra fallskärmsfällning
till den fallskärmschefen bestämmer.
5 § Funktionsledningen av fallskärmstjänsten ska dokumenteras.
Dokumentationen ska hållas uppdaterad och beslutas av fallskärmschefen
efter godkännande från FSI.
Mindre ändringar får beslutas av fallskärmschefen utan godkännande från
FSI, förutsatt att det skett under ett av FSI godkänt förfarande.
6 § En fallskärmschef ska övervaka att balans föreligger mellan uppgifter och
resurser inom fallskärmstjänsten.
Vid obalans som leder till ej tolerabla flygsäkerhetsrisker ska fallskärms-
chefen vidta åtgärder enligt 3 §.
7 § En fallskärmschef ansvarar för att det finns förfaranden som säkerställer
att:
1. utbildningen för personal i fallskärmstjänst utformas enligt tjänstens be-
hov,
2. personal i fallskärmstjänst har tillräcklig utbildning och kompetens för de
uppgifter de ska utföra,
FFS 2019:10
Sida 34
3. uppföljning av att personal i fallskärmstjänst har godkänd medicinsk sta-
tus sker,
4. vidtagande av korrigerande åtgärder vid avvikelser från beslutade be-
stämmelser och förfaranden sker,
5. samverkan sker med verksamhetsutövarens flygsäkerhetsledningssystem
och övriga gränsytor som påverkar flygsäkerheten,
6. det etableras säkerhetsmål för fallskärmstjänsten och att dessa följs upp,
7. kollision i luftrummet undviks mellan fallskärmshoppare,
8. korrekt utrustning och materiel placeras rätt på personalen eller i luftfar-
tyget,
9. gränssnitt mellan luftfartyg, besättning och passagerare är klarlagda,
10. att fallskärmspersonalen och luftfartygets besättning har lämnats samma
styrningar avseende uppgifts- och ansvarsfördelning ombord, säkerheten i luft-
rummet där hopparen eller lasten ska färdas utanför luftfartyget samt om sä-
kerheten på marken i fällningsområdet, och
11. avlysning och övervakning av fällningsområdet sker i samband med
fällning.
Vid en militär insats får fallskärmschefen medge avsteg från kraven i 11.
Hantering av fallskärmsmateriel
8 § Inom fallskärmstjänsten ska det finnas en teknisk chef som ska säkerställa
att fallskärmssystem som brukas för fallskärmstjänst är säker för tänkt använd-
ning.
9 § En teknisk chef ska:
1. ha förfaranden för uppföljning avseende drift och underhåll av fall-
skärmssystemen,
2. fastställa godkända data för reparationer, underhåll samt användarin-
struktioner med utgångspunkt från fallskärmstillverkarens instruktioner, och
FFS 2019:10
Sida 35
3. ha förfaranden för kontroll av att erforderliga kvalitetskrav upprätthålls
av tillverkare av fallskärmsmateriel och utförare av underhåll för den materiel
som används inom tjänsten.
Förfaranden enligt 1 och 3 ska dokumenteras och godkännas av FSI.
10 § Den tekniske chefen får besluta om användningsförbud på materiel som
denne inte bedömer som säker för tänkt användning.
Fallskärmsfällare utanför det militära luftfartssystemet
11 § En verksamhetsutövare som anlitar någon utanför det militära luftfartssy-
stemet för fallskärmsfällning ska säkerställa att den som anlitas har förmåga att
genomföra fallskärmsfällning åt någon inom det militära luftfartssystemet på
ett säkert sätt.
Till grund för bedömningen om den som anlitats har sådan förmåga ska
verksamhetsutövaren fastställa vilka kriterier som påverkar säkerheten.
Kriterierna ska godkännas av FSI.
11 kap. Sambands- och informationssystemtjänst
Allmänt
1 § En verksamhetsutövare som bedriver SIS-tjänst ska ha erforderliga resurser
och kompetens för att leda och övervaka SIS-tjänsten.
2 § Det ska finnas kvalitetssäkrade utbildningar utformade efter SIS-tjänstens
behov.
3 § Personal inom SIS-tjänsten som upptäcker brister i tjänsten som kan leda
till ej tolerabla flygsäkerhetsrisker ska vidta adekvata åtgärder i syfte att und-
vika olyckor och tillbud till följd av bristerna.
FFS 2019:10
Sida 36
SIS-chefens ansvar
4 § SIS-chefen ansvarar för funktionsledningen av SIS-tjänsten.
5 § En SIS-chef ansvarar för ett det finns förfaranden som säkerställer att:
1. utbildningen för personal i SIS-tjänst utformas enligt tjänstens behov,
2. personal i SIS-tjänst har tillräcklig utbildning och kompetens för de upp-
gifter de ska utföra,
3. vidtagande av korrigerande åtgärder vid avvikelser från beslutade be-
stämmelser och rutiner sker, och
4. samverkan sker med verksamhetsutövarens flygsäkerhetsledningssystem
och övriga gränsytor som påverkar flygsäkerheten.
6 § För funktionsledningen av SIS-tjänsten ska det finnas dokumenterade och
aktuella rutiner.
Rutinerna och ändringar av rutinerna ska beslutas av SIS-chefen efter god-
kännande av FSI.
Krav på personalen i SIS-tjänsten
7 § Personal i SIS-tjänst ska ha tillräcklig utbildning och kompetens för de
uppgifter personalen ska utföra.
Utbildning i SIS-tjänst
8 § Den som utbildar personal inom SIS-tjänsten ska fastställa utbildningspla-
ner och leverera utbildning som motsvarar de krav på kompetens som SIS-
tjänsten kräver.
FFS 2019:10
Sida 37
Materiel
9 § En verksamhetsutövare som bedriver SIS-tjänst ska säkerställa att de tek-
niska system och övrig materiel som brukas för tjänsten är tillförlitliga och har
tillräcklig prestanda för en säker verksamhet.
Samverkan med leverantör av flygtrafikledningstjänst och flygstridsled-
ningstjänst
10 § För att upprätthålla en säker flygverksamhet i luftrummet ska SIS-tjänsten
samverka med flygtrafikledningstjänsten och flygstridsledningstjänsten.
Samverkan ska vid behov regleras i avtal eller överenskommelse mellan
verksamhetsutövare av SIS-tjänst och berörda leverantörer av flygtrafikled-
ningstjänst.
Sådant avtal eller överenskommelse ska godkännas av FSI.
Samverkan med underleverantör
11 § Verksamhetsutövaren ska upprätta avtal med leverantörer som utför verk-
samhet inom SIS-tjänsten. Sådana avtal ska innehålla förfaranden och metoder
för en säker verksamhet.
Avtalen ska vid anmodan kunna uppvisas för FSI.
12 kap. Bestämmelser om fysiologiska förutsättningar och medicinska
krav
1 § Den som ska utföra uppgifter som flygförare, besättning eller flygstridsle-
dare i det militära luftfartsystemet ska ha ett giltigt militärt medicinskt intyg.
Ett sådant intyg ska bestyrka medicinsk lämplighet för i intyget angivna
uppgifter.
Saknas ett giltigt militärt medicinskt intyg får uppgifterna inte utföras.
FFS 2019:10
Sida 38
2 § Ett militärt medicinskt intyg får endast utfärdas, förlängas eller förnyas
efter att en nödvändig medicinsk undersökning genomförts.
En sådan medicinsk undersökning ska visa att den undersökte uppfyller
Försvarsmaktens fysiologiska och medicinska krav.
Intyget ska vara tidsbegränsat och får förenas med villkor.
3 § Ett militärt medicinskt intyg får endast utfärdas av en militär flygläkare.
4 § Om de fysiologiska och medicinska kraven inte uppfylls fullt ut vid den
medicinska undersökningen kan dispens beviljas av Försvarsmaktens flygö-
verläkare, om denne bedömer att flygsäkerheten inte påverkas negativt.
Vid prövning av dispens ska flygöverläkaren ta hänsyn till den undersöktes
befattning, arbetsuppgifter, förmåga och erfarenhet.
Om en medicinsk dispens beviljas ska eventuella villkor anges på det mili-
tära medicinska intyget.
Giltighetstid för ett militärt medicinskt intyg
5 § Ett militärt medicinskt intyg är giltigt intill:
1. ett specificerat förfallodatum inträffar, eller
2. det återkallas.
6 § För flygförare och flygstridsledare är ett militärt medicinskt intyg, utfär-
dat efter den första medicinska undersökningen, giltigt intill den undersöktes
nästa födelsedag inträffar. Därefter är giltighetsperioden för utfärdade intyg
12 månader.
Giltighetsperioder för övrigas militära medicinska intyg beslutas av flygö-
verläkaren, eller den flygöverläkaren bestämmer. En giltighetsperiod ska vara
minst 12 månader och får som längst vara 36 månader.
7 § Giltighetsperioden för ett militärt medicinskt intyg ska beräknas från da-
tumet för den medicinska undersökningen.
FFS 2019:10
Sida 39
Den medicinska undersökningen för förlängning av ett intyg kan göras upp
till 60 dagar innan intyget slutar gälla.
8 § Har giltighetstiden för ett militärt medicinskt intyg löpt ut kan den mili-
tära flygöverläkaren tillfälligt förlänga giltigheten av det utgångna intyget.
Förlängning får beslutas under förutsättning att den militära flygöverläka-
ren bedömer att flygsäkerheten inte påverkas negativt.
Återkallande och begränsning av ett militärt medicinskt intyg
9 § Ett militärt medicinskt intyg får begränsas, tillfälligt återkallas eller per-
manent återkallas om innehavaren inte längre uppfyller Försvarsmaktens fy-
siologiska och medicinska krav.
Beslut om tillfälligt återkallande av ett militärt medicinskt intyg fattas av
flygläkaren.
Beslut om begränsning av ett militärt medicinskt intyg och beslut om per-
manent återkallande av ett sådant intyg fattas av flygöverläkaren.
Försämrat hälsotillstånd
10 § Innehavare av ett militärt medicinskt intyg får inte utan godkännande av
militär flygläkare utöva de arbetsuppgifter som intyget avser att intyga god-
känt resultat för om innehavaren:
1. är medveten om någon försämring av sitt hälsotillstånd som skulle kunna
påverka flygsäkerheten negativt,
2. tar eller använder läkemedel som sannolikt kan inverka negativt på för-
mågan att på ett säkert sätt utöva arbetsuppgifterna, eller
3. genomgår någon medicinskt, kirurgisk eller annan behandling som san-
nolikt kan inverka negativt på flygsäkerheten.
Har ett försämrat hälsotillstånd enligt första stycket pågått i mer än 30
dygn ska godkännandet istället inhämtas från den militära flygöverläkaren.
FFS 2019:10
Sida 40
Militär flygöverläkare och militär flygläkare
11 § För det militära luftfartsystemet ska det inom Försvarsmaktens finnas en
militär flygöverläkare.
12 § Den militära flygöverläkaren är funktionsansvarig för all flygmedicin
inom det militära luftfartssystemet.
13 § Den militära flygöverläkaren utses av Försvarsmakten efter godkän-
nande av FSI.
14 § En militär flygöverläkare ska:
1. uppfylla motsvarande krav som gäller för civil flygöverläkare,
2. vara godkänd militär flygläkare och ha verkat som flygläkare i minst 5
år, alternativt 3 år om han eller hon förskaffat speciella kunskaper inom flyg-
medicin t.ex. tidigare aktiv militär flygförare i minst 5 år eller forskningsmeri-
ter motsvarande doktorsgrad inom det flygmedicinska området
15 § En militär flygläkare ska:
1. ha utbildning motsvarande kraven på civil flygläkare klass 1,
2. ha genomgått utbildning i militär flygmedicin, och
3. vara väl förtrogen med den militära luftfarten.
16 § En militär flygläkare ska utnämnas och godkännas av Försvarsmaktens
flygöverläkare.
Flygmedicinskt centrum
17 § För genomförande av initial medicinsk undersökning ska det i Försvars-
makten finnas ett flygmedicinskt centrum.
FFS 2019:10
Sida 41
18 § Vid det flygmedicinska centrumet ska det finnas en ansvarig militär
flygläkare.
En sådan militär flygläkare ska ha kompetenskrav som motsvarar kraven
för en militär flygöverläkare enligt 14 §.
Den ansvarige militära flygläkaren utnämns och godkänns av Försvars-
maktens flygöverläkare.
13 kap. Tillsyn
Allmänt
1 § Av 14 kap. 18 § luftfartsförordningen (2010:770) framgår att FSI utövar
tillsyn över att bestämmelserna i luftfartslagen (2010:500) och föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen följs i fråga om militär luftfart.
2 § Tillsynen enligt 1 § ska utövas systematiskt.
Tillsynen av en verksamhetsutövare utanför staten ska genomföras vid
minst ett tillfälle under en 36-månadersperiod.
Tillsynen inom Försvarsmakten ska genomföras vid minst ett tillfälle per år
och verksamhetsområde.
För tillsynen av andra statliga verksamhetsutövare ska periodiciteten avgö-
ras av aktuellt verksamhetsområdes komplexitet och omfattning men med
minst vid ett tillfälle under en 36-månadersperiod.
3 § FSI ska fastställa förfaranden för hur tillsyn ska genomföras.
Direktiv
4 § FSI får, när flygsäkerheten riskeras, utfärda militära flygsäkerhetsdirektiv
respektive militära luftvärdighetsdirektiv. Sådana direktiv är bindande för mot-
tagaren.
FFS 2019:10
Sida 42
Avvikelser vid tillsyn
5 § Avvikelser vid tillsyn delas in i två nivåer.
En avvikelse på nivå 1 är en större avvikelse som utgör en allvarlig fara för
flygsäkerheten. En avvikelse på nivå 2 är en mindre avvikelse som skulle
kunna utgöra en fara för flygsäkerheten.
6 § Avseende verksamhetsutövare utanför staten ska FSI vid avvikelse på nivå
1 återkalla, tillfälligt återkalla eller begränsa verksamhetsutövarens tillstånd till
dess att verksamhetsutövaren har vidtagit korrigerande åtgärder.
Vid avvikelse på nivå 2 får FSI begränsa verksamhetstillståndet hos sådan
verksamhetsutövare.
Vid konstaterad avvikelse ska denna vara åtgärdad inom tre månader. Uti-
från avvikelsens art kan FSI förlänga denna tremånadersperiod under förutsätt-
ning att verksamhetsutövaren har presenterat en tillfredsställande plan för åt-
gärder.
7 § Avseende verksamhetsutövare inom staten får FSI vid avvikelser på nivå 1
och 2 begränsa bedrivandet av verksamheten inom det godkända verksamhets-
området.
I övrigt gäller 6 § tredje stycket.
Avvikelserapport
8 § FSI ska meddela verksamhetsutövaren om de avvikelser från gällande re-
gelverk som upptäckts vid tillsyn. Meddelandet ska ske i form av avvikelse-
rapport.
FSI ska följa upp att avvikelserna åtgärdas inom av FSI angiven tid.
FFS 2019:10
Sida 43
14 kap. Militära flyginspektionen
1 § Militära flyginspektionen (FLYGI) i Försvarsmaktens högkvarter ska
stödja FSI avseende den tillståndsprövning och tillsynsverksamhet som avses i
14 kap.11 och 18 §§luftfartsförordningen (2010:770).
2 § Chefen för FLYGI får fatta beslut om reglementen, handböcker och SE-
EMAR för den militära luftfarten.
3 § FLYGI ska upprätta ett system för att utfärda, förlänga, ändra, begränsa,
tillfälligt återkalla eller återkalla varje verksamhetsutövares tillstånd eller god-
kända verksamhetsområden och/eller certifikat.
4 § FLYGI ska ha nödvändiga resurser och ändamålsenlig kompetens för att
kunna stödja FSI i tillsynsuppgifterna som följer av denna författning.
15 kap. Övrigt
1 § Beslut om tillstånd till luftfart enligt 14 kap. 5 § luftfartsförordning-
en (2010:770) fattas av FSI.
Den som vill bedriva sådan luftfart ska ansöka om ett sådant beslut hos
FLYGI.
2 § Beslut enligt 14 kap. 23 § luftfartsförordningen (2010:770) om att viss luft-
fart ska följa reglerna för militär luftfart fattas av FSI.
Den som vill bedriva sådan luftfart ska ansöka om ett sådant beslut hos
FLYGI.
Överlämnande av förvaltningsuppgift
3 § FSI får fatta beslut om att överlämna en förvaltningsuppgift till någon an-
nan enligt 14 kap. 21 § luftfartsförordningen (2010:770).
FFS 2019:10
Sida 44
Beslut om överlämnande av förvaltningsuppgift ska vara skriftligt.
16 kap. Undantag
1 § Försvarsmakten får medge undantag från föreskrifterna i denna författning.
Överbefälhavaren, eller den överbefälhavaren bestämmer, fattar beslut i
ärenden om undantag.
___________
1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2020.
2. Genom författningen upphävs Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2016:1)
för militär luftfart.
3. Ett verksamhetstillstånd för en verksamhetsutövare inom staten, utfärdat
med stöd av RML V-2 Flygtjänst, RML V-3 Flygplatstjänst, RML V-4 Flyg-
stridsledningstjänst, RML V-5 Konstruktion, certifiering samt tillverkning,
RML V-6 Luftvärdighet, systemvärdighet samt flygunderhåll, RML V-7 Verk-
samhet vid luftfartsskola och RML V-9 Fallskärmstjänst, ska betraktas som ett
av FSI godkänt verksamhetsområde i längst 24 månader räknat från ikraftträ-
dandet av denna författning.
4. Ett verksamhetstillstånd för en verksamhetsutövare utanför staten som
har utfärdats med stöd av RML V-2 Flygtjänst, RML V-3 Flygplatstjänst, RML
V-5 Konstruktion, certifiering samt tillverkning, RML V-6 Luftvärdighet,
systemvärdighet samt flygunderhåll, och RML V-7 Verksamhet vid luftfarts-
skola har fortsatt giltighet som längst i 24 månader räknat från ikraftträdandet
av denna författning.
5. Ett militärt typcertifikat eller kompletterande typcertifikat för en produkt
som har utfärdats med stöd av RML V-5 Konstruktion, certifiering samt till-
verkning betraktas som ett militärt typcertifikat eller kompletterande typcertifi-
kat utfärdat enligt denna författning.
6. Ett militärt typaccepteringsbevis för en produkt som har utfärdats med
stöd av HKV 02 810:63176 Militärt Typaccepteringsbevis ska betraktas som
ett militärt typaccepteringsbevis utfärdat enligt denna författning.
FFS 2019:10
Sida 45
7. Ett certifikat som har utfärdats med stöd av RML P-6 Certifikat för luft-
fartygsunderhåll har fortsatt giltighet som längst i 36 månader räknat från
ikraftträdandet av denna författning.
8. Ett tillverkningsintyg eller underhållsintyg för komponenter som har ut-
färdats med stöd av RML V-5 Konstruktion, certifiering samt tillverkning eller
RML V-6 Luftvärdighet, systemvärdighet samt flygunderhåll ska betraktas som
ett tillverkningsintyg eller underhållsintyg utfärdat enligt denna författning.
9. Militära luftvärdighetsbevis som utfärdats med stöd av RML V-5 Kon-
struktion, certifiering samt tillverkning motsvarar bevis om militär luftvärdig-
het samt militärt flygtillstånd i enlighet med denna författning.
10. Militära flygsäkerhetsdirektiv som utfärdats med stöd av RML ska ha
fortsatt giltighet efter denna författnings ikraftträdande och motsvaras av mili-
tära flygsäkerhetsdirektiv eller militära luftvärdighetsdirektiv.
11. Ändringar och reparationer för en produkt som har godkänts med stöd
av RML V-5 Konstruktion, certifiering samt tillverkning är fortsatt godkända.
12. En ansökan om konstruktionsgodkännande som har gjorts enligt RML
V-5 Konstruktion, certifiering samt tillverkning och som är under beredning
vid denna författningens ikraftträdande, ska prövas som om ansökan har gjorts
enligt denna författning.
13. För luftfartyg registrerade i det militära luftfartygsregistret vid denna
författnings ikraftträdande, som inte uppfyller kraven för utfärdande av militärt
typcertifikat, begränsat militärt typcertifikat eller militärt typaccepteringsbevis,
får särskilda villkor för fortsatt luftvärdighet fastställas av FSI.
Micael Bydén
Carin Bratt
FFS 2019:10
Sida 46
Bilaga 1
Begreppsförklaringar
Begrepp
Betydelse
Avvikelse
Innebär att tillämpliga krav enligt lag, förordning eller fö-
reskrift inte uppfyllts.
Bana
På landflygplats avgränsad rektangulär yta, iordningsställd
för ett luftfartygs start och landning.
CDL (eng.)
Configuration Deviation List, är en lista över konfigurat-
ionsavvikelser.
Certifieringsbas
En samling luftvärdighetskrav som ska gälla den berörda
produkten och som har godkänts av en luftfartsmyndighet
för erhållandet ett typcertifikat.
Certifikat
Bevis eller annan handling utfärdad av flygsäkerhetsin-
spektören (FSI). Ett certifikat kan avse en enskild person,
en verksamhetsutövare, en luftfartsprodukt eller annat som
erfordras för verksamhet i det militära luftfartssystemet.
FATO (eng)
Final Approach and Take-Off area, är ett start- och land-
ningsområde för helikopter och är ett definierat område
över vilket slutfasen av en inflygning med övergång till
hovring eller en sättning utförs och från vilket en start på-
börjas. Tillgänglig sträcka för avbruten start kan inklude-
ras.
Fallskärmsfällning
Planerad personal- eller materielfällning ur luftfartyg med
fallskärm som inte är att hänföra till nödutsprång.
FLYGI
Militära flyginspektionen.
Flygmaterielsystem
I denna författning avses luftfartyg, med uppdragsberoende
hängda, avskjutningsbara och bogserbara produkter, med
personburen flygsäkerhetsutrustning, med typbundna stöd-
system, med grund- och uppdragsdata samt
lagringsmedier.
FSI
Flygsäkerhetsinspektören vid Försvarsmakten.
Flygplats
På land, på statsfartyg eller på vatten angivet område (med
byggnader, anläggningar och utrustning), som helt eller
delvis avses för luftfartygs landning, start och rörelser.
FFS 2019:10
Sida 47
Bilaga 1
Flygplatsdata
Uppgifter och information om en flygplats fysiska utform-
ning, installationer, terräng, signifikanta hinder på och i
närheten av flygplatsen, in- och utflygningsprocedurer,
öppethållning samt särskilda begränsningar.
Flygplatspåverkansområde Flygplatsens fastställda hinderbegränsande ytor och in-
och utflygningsprocedurer.
Flygplatsräddningstjänst
Tjänst på flygplats med primär uppgift att rädda liv vid en
luftfartsolycka.
Flygplatstjänst
Driften av en flygplats, omfattar bl.a. ledningens ansvar,
resursstyrning, processtyrning, mätning, analys och förbätt-
ring av denna verksamhet.
Flygprocedur
En lateralt och höjdmässig fördefinierad flygväg.
Flygstridsledningstjänst
Flygstridsledningen av flygande enheter och luftbevakning
som omfattar bl.a. ledningens ansvar, resursstyrning, pro-
cesstyrning och förbättring av denna verksamhet.
Flygsäkerhet
Samtliga aktiviteter som syftar till att undvika händelser
inom det militära luftfartssystemet som kan förorsaka död
eller personskada, skada på eller förlust av utrustning
och/eller egendom eller skada på miljön. Begreppet är di-
rekt kopplat till hantering av risker så att icke önskvärda
händelser begränsas till en tolerabel nivå.
Flygsäkerhetspåverkande
markutrustning
Till luftfartyget på marken direktansluten utrustning, mark-
system och utrustning som genererar information direkt till
luftfartygets system, hanterings- och provutrustning för
delar och enheter avsedda för luftfartyg, hanterings- och
förvaringsmateriel för förbruknings förnödenheter och
ammunition, och annan markmateriel, som kan påverka
flygsäkerhetsnivån.
Flygtjänst
Flygoperationell verksamhet, omfattar bl.a. resursstyrning,
processtyrning, mätning, analys och förbättring av denna
verksamhet.
Flygtrafiktjänst
ANS (Air Navigation Services) omfattar flygtrafikled-
ningstjänst, flygvädertjänst, flygbriefingtjänst samt kom-
munikations-, navigations- och övervakningstjänster.
FFS 2019:10
Sida 48
Bilaga 1
Fortsatt luftvärdighet
Processer som ser till att luftfartyget vid alla tidpunkter
under sin livstid uppfyller gällande luftvärdighetskrav och
är i skick för säker flygning.
Funktionsledning
Utsedda personer tilldelas mandat och ansvar för att styra
hur en verksamhet ska utföras oberoende av ordinarie lin-
jeorganisation.
Fällningssäkerhet
Säkerhetsarbete för fallskärmstjänsten.
Färdområde
Del av en flygplats som är avsedd för luftfartygens start,
landning och taxning och som består av manöverområdet
och plattan/plattorna.
Godkänt verksamhetsom-
råde
Avser i denna författning att FSI genom en tillsynsåtgärd
funnit att en verksamhetsutövare har visat tillräcklig regel-
uppfyllnad för att bedriva militär luftfart inom avsedda
verksamhetsområden samt de krav på lednings- och be-
slutsprocesser som återfinns i 4 kap.
Hinder
Tillfälliga eller permanenta fasta och rörliga föremål eller
delar av dessa, belägna på områden avsedda för ett luftfar-
tygs markrörelser eller som helt eller delvis genomtränger
fastställda hinderytor. Avsedda att skydda luftfartyg under
flygning.
Hinderfrihet
Definerat område där inga hinder ska förekomma.
Hinderljus
Fast eller blinkande ljus som utmärker sådana hinder som
kan utgöra fara för luftfarten.
Hinderbegränsande yta
Definierade begränsningsytor (markytor alternativt horison-
tella eller lutande plan i rymden) i anslutning till flygplat-
sen.
Hovringsväg
Inom en flygplats anvisad eller definierad väg för helikop-
terhovring.
FFS 2019:10
Sida 49
Bilaga 1
Initial samt fortsatt
systemvärdighet
Samtliga processer som säkerställer att flygsäkerhetspå-
verkande luftfartsprodukter initialt samt vid alla tidpunkter
under sin livstid uppfyller tillämpliga systemvärdighets-
krav och är i skick för säker drift.
Klarering
Tillstånd enligt villkor som anges av en flygtrafiklednings-
enhet.
Kompletterande Militärt
Typcertifikat
MSTC (Military Supplemental Type Certificate), ett do-
kumenterat godkännande av en större ändring som inte
ingår i MTC.
Komponent
Varje motor, propeller, del eller anordning.
Kontroll före flygning
Inspektion utförd före flygning för att se till att luftfartyget
är i skick för säker flygning.
Likvärdighetsbedömning
Bedömning som syftar till att avgöra om regelverk och
tillsynssystem i ett land än Sverige eller hos en annan
myndighet än FSI uppnår likvärdig nivå på flygsäkerhet.
Luftfartsprodukt
Varje materielsystem, delsystem, luftfartyg inklusive robot,
reservdelar, apparater, programvaruprodukt, grunddata,
uppdragsdata, markmateriel eller förbrukningsenhet och
varje annan flygsäkerhetspåverkande produkt samt produkt
avsedd för integration med luftfartyg som kan påverka
flygsäkerhetsnivån.
Luftfartyg
Anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfären genom
luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner mot
jordytan och är avsedd att återanvändas.
Luftrumssystem
Det luftrum som tillgodoser behovet för luftfartygs ma-
növrering, verksamhetsutövare inklusive personal, materi-
elsystem och övriga luftfartsprodukter, mark, anläggningar
och lokaler.
Luftvärdighetskrav
Krav som ska uppfyllas vid konstruktion.
Luftvärdigt
Förmågan för ett luftfartyg eller annan flygburen utrustning
eller system att fungera under flygning och på marken utan
betydande fara för besättning, markpersonal, passagerare
eller andra tredje parter.
Manöverområde
Den del av en flygplats som är avsedd för ett luftfartygs
start, landning eller taxning. I manöverområdet ingår dock
inte plattor, uppställningsplatser, klargöringsområden eller
flygplanvägar
FFS 2019:10
Sida 50
Bilaga 1
Materielsystem
Avser i denna författning andra materielsystem än flygma-
terielsystem, där krav ställs på systemvärdighet, prestanda
och driftsäkerhet.
MEL (eng.)
Minimum equipment list (minimiutrustningslista) är en
förteckning över utrustning, baserad på MMEL, upprättad
och anpassad av verksamhetsutövaren, där det anges förut-
sättningar när det är tillåtet att genomföra en flygning med
utrustning som är helt eller delvis ur funktion.
MIL AIP (eng)
Military Aeronautical Information Publication, publikation
för aeronautisk information av varaktig karaktär för militär
luftfart i Sverige.
MMEL (eng.)
Master minimum equipment list (grundläggande minimiut-
rustningslista för luftfartyg) är en förteckning för en speci-
fik luftfartygstyp över utrustning, som trots att utrustningen
icke är fungerande, likväl är tillåtet att genomföra en flyg-
ning med. MMEL upprättas av en organisation som är an-
svarig för typkonstruktionen mot bakgrund av ett godkän-
nande från en konstruktionsstat (eller motsvarande).
MMEL kan avse särskilda driftsförhållanden och omfatta
begränsningar och procedurer.
Militärt flygsäkerhets-
direktiv
Begränsningar, styrningar, restriktioner eller förbud inom
det militära luftfartssystemet.
Militärt luftfartsdokument
Ett dokument med beslut om certifikat, bevis eller ett annat
tillstånd att utföra uppgifter inom eller att använda produk-
ter i det militära luftfartssystemet.
Militärt luftfartyg
Luftfartyg som är registrerat i det militära luftfartygsregist-
ret. För vissa RPAS kan annat militärt register förekomma.
Militärt luftvärdighetsdi-
rektiv
Dokument med obligatoriska krav på modifiering, utbyte
av delar, krav på inspektion eller krav på underhålls-
åtgärder eller ändringar av operativa begränsningar och
procedurer i syfte att uppnå krav på militär flygsäkerhet.
Militärt Typcertifikat
MTC (Military Type Certificate), ett tillstånd utfärdat av en
nationell militär luftvärdighetsmyndighet (eller nationell
motsvarighet) som intygar att en produkt uppfyller tillämp-
liga luftvärdighetskrav.
NOTAM (eng.)
Notices to Airman, meddelande som distribueras via tele-
kommunikation och innehåller information om tillkomst,
beskaffenhet eller förändring av anläggningar, tjänster, fö-
FFS 2019:10
Sida 51
Bilaga 1
reskrifter eller hinder för luftfart, om vilket kännedom i tid
är av väsentlig betydelse för flygtrafiken.
Osäkert tillstånd
Situation när det finns konkreta bevis, från användarerfa-
renhet, analyser eller tester, som visar att något kan inträffa
som resulterar i en olycka eller reducering av luftfartygets
säkerhetsmarginal eller försämrade förutsättningar för be-
sättningen att hantera kritiska situationer. Ett osäkert till-
stånd kan uppkomma på grund av händelse eller annat ut-
fall och som innebär en oacceptabel risk för besättning,
passagerare eller andra.
Produkter
Luftfartyg, motor och propeller.
Påverkansområde
Flygplatsområdets hinderbegränsande ytor och flygplatsens
fastställda in- och utflygningsprocedurer.
RPAS (eng.)
Remotely piloted aircraft system, komplett fjärr-
manövrerat luftfartyg omfattar fjärrmanövrerad luftfarkost
som är återanvändningsbar, och de delar som erfordras
under flygning (t.ex. markstation och datalänk), med tillhö-
rande delar av det militära typunderlaget.
Sambands- och informat-
ionssystemtjänst
Tjänst inom det militära luftfartssystemet som omfattar
ansvar för ledning, resursstyrning, processtyrning och för-
bättring av denna verksamhet.
SNOWTAM (eng.)
En särskild serie av NOTAM som anger förekomst eller
borttagande av riskfyllda förhållanden på grund av snö, is,
slask eller vattensamling i samband med snö, is och slask
och på färdområdet.
Stråk
Fastställt säkerhetsområde som omger en bana och dess
utrullningsområde, avsett att reducera risken för skada på
flygplan som oavsiktligt lämnar banan.
Systemvärdighet
Initial och fortsatt systemvärdighet avser samtliga förfa-
randen som säkerställer att utrustningen, initialt och över
tid, är i skick för säker användning.
Säkerhetsrelaterad flyg-
platsutrustning
Instrument, utrustning, fordon, mekanismer, apparater,
tillhörigheter, programvaror eller tillbehör som används
eller är avsedda att användas för att bidra till säker verk-
samhet med luftfartyg på en flygplats.
Taxibana
Inom en landflygplats anvisad eller anlagd väg för luftfar-
tygs taxning, avsedd som förbindelse mellan olika delar av
flygplatsområdet.
FFS 2019:10
Sida 52
Bilaga 1
TLOF (eng.)
Touchdown and lift-off area (sättnings- och lättnings-
område), ett bärande område på vilket en helikopter får
sättas eller lättas från.
Underhåll
En aktivitet, eller en kombination av aktiviteter, som om-
fattar bl.a. översyn, reparation, inspektion, utbyte, modifie-
ring eller åtgärdande av fel på luftfartyg eller komponent.
Omfattar inte kontroll före flygning.
Verksamhetshandbok
Samlad dokumentation av instruktioner, säkerhetsregler
och system för säkerhetsledning som kan bestå av en eller
flera delar.
Verksamhetsutövare
Myndighet, organisation eller enskild som ingår i det mili-
tära luftfartssystemet och som tillhandahåller luftfartsrelate-
rade tjänster för utveckling, anskaffning, nyttjande, vid-
makthållande och/eller avveckling.
Visuella och icke-visuella
hjälpmedel
Hjälpmedel som ska hjälpa och vägleda besättningen på ett
luftfartyg på en flygplats.
FFS 2019:10
Sida 53
Bilaga 2
Verksamhetsområden inom militär luftfart
1. Flygtjänst
2. Luftvärdighet
a. Konstruktion av luftfartyg, motor, propeller och delar.
b. Tillverkning av luftfartyg, motor, propeller och delar.
c. Ledning av fortsatt luftvärdighet
d. Flygunderhåll
e. Utbildning av personal för luftfartygsunderhåll
3. Flygstridsledningstjänst
4. Flygplatstjänst
5. Tjänst med fjärrmanövrerat luftfartygssystem/Remotely piloted aircraft
system
6. Fallskärmstjänst
7. Sambands- och informationssystemtjänst
FFS 2019:10
Sida 54
Bilaga 3
Signaler från kontrolltorn till personer på marken
Signal med signallampa
Betydelse
Fast rött sken.
Stopp
Blinkande rött sken.
Avlägsna er omedelbart från manö-
verområdet
Blinkande grönt sken.
Klart att fortsätta
Blinkande vitt sken.
Återvänd och sätt er i förbindelse
med kontrolltornet
Signal med belysnings-
anläggning
Betydelse
Blinkande banljus.
Avlägsna er omedelbart minst 50 m
från bankanten
Blinkande inflygningsljus. Avlägsna er omedelbart från området
i och närmast omkring startbanans
förlängning eller uppsök sådan plats
som är skyddad ur hindersynpunkt
Blinkande taxibanljus.
Avlägsna er omedelbart från taxiba-
nan