FFS 2019:4
Försvarsmaktens föreskrifter om folkrätt
FÖRSVARETS
FÖRFATTNINGSSAMLING
Försvarsmaktens föreskrifter om folkrätt;
beslutade den 12 juni 2019.
Försvarsmakten föreskriver med stöd av 11, 14, 18 och 29 §§ totalförsva-
rets folkrättsförordning (1990:12) och efter samråd med Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna författning finns föreskrifter om vissa personalkategorier med
folkrättsligt skydd som tjänstgör inom Försvarsmaktens krigsorganisation och
civila åtföljande stridskrafterna samt om Försvarsmaktens folkrättsliga rådgi-
vare.
2 kap. Hälso- och sjukvårdspersonal
1 § Av 8 § totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) följer att sjukvårds-
personal utgörs av militär personal som under höjd beredskap uteslutande har
till uppgift att sörja för de skadades och sjukas välbefinnande genom före-
byggande eller vårdande åtgärder inom den militära hälso- och sjukvården,
tandvården eller veterinärverksamheten.
2 § Den som tjänstgör som stabsläkare, stabssjuksköterska, veterinär i hund-
tjänst eller motsvarande befattning ska inte anses vara sjukvårdspersonal en-
ligt 8 § totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12).
FFS 2019:4
Utkom från trycket
2019-06-13
FFS 2019:4
Sida 2
3 § Den som tjänstgör som stridssjukvårdare eller motsvarande befattning ska
inte anses vara sjukvårdspersonal enligt 8 § totalförsvarets folkrättsförordning
(1990:12).
4 § Hälso- och sjukvårdspersonal ska utrustas med personlig lätt beväpning
för självförsvar, skydd av sårade och sjuka och annan sjukvårdspersonal.
5 § Hälso- och sjukvårdspersonal som utrustats med personlig lätt beväpning
får inte direkt delta i fientligheter eller ges bevakningsuppgift.
3 kap. Civila åtföljande stridskrafterna
1 § I 13 § totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) finns föreskrifter om
civila åtföljande stridskrafterna. Dessa har status som skyddade personer en-
ligt artikel 4 i 1949 års Genèvekonvention angående skydd för krigsfångars
behandling.
2 § Beslut om särskilt tillstånd enligt 13 § totalförsvarets folkrättsförordning
(1990:12) att medge status som civil åtföljande stridskrafterna fattas av lägst
chef för militärregion, chef organisationsenhet eller motsvarande.
Beslut om särskilt tillstånd får dock fattas av lägst bataljonschef eller mot-
svarande, om situationen är sådan att ett tillstånd enligt första stycket inte
hinner inväntas.
3 § Av beslut om särskilt tillstånd ska framgå vem tillståndet avser, dennes
uppdrag som civil åtföljande och att tillståndet innebär att vederbörande har
folkrättslig ställning som civil åtföljande stridskrafterna.
Har beslut om särskilt tillstånd fattats med stöd av 2 § andra stycket ska
den som har fattat beslut om tillståndet snarast se till att berörd chef för mili-
tärregion, chef för organisationsenhet eller motsvarande informeras om beslu-
tet.
FFS 2019:4
Sida 3
4 § Civila åtföljande stridskrafterna får inte direkt delta i fientligheterna. De
får inte heller bära vapen eller militär uniform.
Civila åtföljande stridskrafterna ska informeras om sina rättigheter och
skyldigheter såsom civila åtföljande stridskrafterna.
5 § Den som medges status som civil åtföljande stridskrafterna ska tilldelas
särskilt identitetskort kallat Identitetskort för person som åtföljer stridskraf-
terna.
Identitetskortet ska styrka innehavarens status som folkrättsligt skyddad
person enligt vad som anges i 1 §.
Förbandschef eller motsvarande vid det förband där arbetet ska utföras
ska se till att den som medges status som civil åtföljande stridskrafterna har
tilldelats sådant identitetskort som anges i första stycket.
6 § Identitetskort får utfärdas av förbandschef vid det förband där arbetet ska
utföras. Utfärdande chef ska vara lägst bataljonschef eller motsvarande.
Identitetskort får utfärdas först efter det att tillstånd enligt 2 § meddelats.
Förlust av identitetskort ska omedelbart anmälas till den chef som har ut-
färdat kortet.
7 § Av identitetskortet ska framgå att kortet avser civila åtföljande Försvars-
maktens stridskrafter och att Försvarsmakten är utfärdande myndighet.
Identitetskortet ska även innehålla uppgifter om innehavarens:
- fullständiga namn,
- födelsedatum,
- födelseort,
- befattning,
- längd,
- vikt, och
- hår- och ögonfärg.
FFS 2019:4
Sida 4
Om det är möjligt ska identitetskortet även innehålla uppgift om inneha-
varens blodgrupp.
Identitetskortet ska vara försett med ett välliknande foto på innehavaren.
Om ett välliknande foto inte hinner genereras ska identitetskortet förses med
innehavarens fingeravtryck (valfritt pekfingeravtryck).
Hur identitetskortets ska utformas framgår av bilagan till denna författ-
ning.
8 § Tillstånd enligt ska återkallas och identitetskortet återtas av den som har
meddelat honom eller henne tillstånd enligt 2 §, eller den som är behörig i
hans eller hennes ställe, när den enskilde inte längre utgör civil åtföljande
stridskrafterna.
4 kap. Identitetskort för kombattanter, hälso- och sjukvårdspersonal och
själavårdspersonal
Identitetskort för kombattant
1 § Identitetskort för kombattant ska innehålla uppgifter om innehavarens:
- fullständiga namn,
- personnummer, och
- tjänstegrad eller titel.
2 § Identitetskort ska senast när regeringen fattar beslut om höjd beredskap
tilldelas den personal som enligt 2 och 3 §§ totalförsvarets folkrättsförordning
(1990:12) anses som kombattanter.
FFS 2019:4
Sida 5
Identitetskort för militär sjukvårds- och själavårdspersonal
3 § Identitetskort för militär sjukvårds- och själavårdspersonal ska innehålla
uppgifter om innehavarens:
- fullständiga namn,
- personnummer,
- tjänstegrad eller titel, och
- signalement.
Identitetskortet ska vara försett med ett välliknande foto på innehavaren.
Identitetskortet ska vara undertecknat av innehavaren och dessutom inne-
hålla uppgift om utfärdande förband och datum för utfärdandet. Identitetskor-
tet ska vara fuktbeständigt.
4 § Identitetskort för militär sjukvårds- och själavårdspersonal ska senast vid
regeringens beslut om höjd beredskap tilldelas
1. sjukvårdspersonal inom Försvarsmakten utom stridssjukvårdare och
stabsläkare,
2. övrig personal som ingår i militära sjukvårdsenheter,
3. fältpastorer samt övrig själavårdspersonal som är knutna till Försvars-
makten.
Gemensamma bestämmelser om identitetskort
5 § Identitetskort för kombattanter, hälso- och sjukvårdspersonal och själa-
vårdspersonal ska upprättas i två likalydande exemplar, varav ett behålls av
den utfärdande organisationsenheten eller krigsförbandet.
Hur identitetskorten ska utformas framgår av bilagan till denna författning.
Utfärdande organisationsenhet eller krigsförband
6 § Utfärdande organisationsenhet eller krigsförband ska tillse att personal får
sina identitetskort inom de frister som anges i 2 och 4 §§. Utfärdande organi-
FFS 2019:4
Sida 6
sationsenhet eller krigsförband ska också se till att det finns reservkort av
respektive identitetskort.
Utfärdande organisationsenhet eller krigsförband ska föra ett register över
utfärdade identitetskort.
Armbindel
7 § Militär sjukvårds- och själavårdspersonal ska tilldelas armbindel med
rödakorsmärket senast när regeringen fattat beslut om höjd beredskap, samt
vid internationell militär tjänstgöring där den humanitära rätten i väpnade
konflikter är tillämplig.
Militär sjukvårds- och själavårdspersonal ska vid tjänstgöring alltid bära
armbindel med rödakorsmärket. Tilldelning ska ske genom organisationsen-
hets eller krigsförbands försorg.
5 kap. Folkrättsliga rådgivare
1 § Den som är jurist och anställd i Försvarsmakten som reservofficer får för-
ordnas som folkrättslig rådgivare i Försvarsmakten. Den som förordnas som
folkrättslig rådgivare benämns stabsjurist.
Beslut om förordnande fattas av chefsjuristen eller den som han eller hon
bestämmer. Beslut om undantag från anställning i Försvarsmakten som reser-
vofficer i fattas av chefsjuristen eller den som han eller hon bestämmer. Be-
slut om konstituering till högre tjänstegrad än den som reservofficeren inne-
har ska fattas i enlighet med Försvarsmaktens föreskrifter om befordran och
konstituering.
Organisation och krigsplacering
2 § I Försvarsmaktens krigsorganisation ska det finnas folkrättsliga rådgivare
vid högre staber och vid militärregionala staber. Folkrättsliga rådgivare får
FFS 2019:4
Sida 7
även förordnas till andra krigsförband genom beslut av chefsjuristen eller den
som han eller hon bestämmer.
Kompetens
3 § Den som är förordnad till folkrättslig rådgivare ska ha relevanta kunskap-
er om folkrättens regler i krig och under neutralitet samt om mänskliga rättig-
heter.
Sådana kunskaper ska omfatta
– internationella och nationella bestämmelser avseende regler i krig
samt under neutralitet och ockupation, inkluderande bestämmelser avseende
skydd för kännetecken samt skyldighet att lämna upplysningar m.m. rörande
krigsfångar och andra skyddade personer,
– internationella och nationella bestämmelser avseende mänskliga rät-
tigheter, samt
– nationella bestämmelser som gäller inför och vid höjd beredskap och
som påverkas av folkrättsliga regler.
Tjänstgöring
4 § Den organisationsenhet som organiserar det krigsförband där en folkrätts-
lig rådgivare är krigsplacerad ska fastställa en plan för tjänstgöringen.
I planen ska anges hur rådgivaren ska kunna utveckla och bibehålla kom-
petensen i befattningen som folkrättslig rådgivare. Av planen ska vidare
framgå hur rådgivaren ska medverka i utbildning av Försvarsmaktens perso-
nal och i vilken omfattning han eller hon ska delta i större övningar inom och
utom riket samt i övrigt stå till organisationsenhetens förfogande.
FFS 2019:4
Sida 8
Lön
5 § En folkrättslig rådgivare som innehar en befattning som stabsjurist ska få
lön som fastställs av Högkvarteret.
Funktions- och utbildningsansvar
6 § Chefsjuristen har funktionsansvar för folkrättsliga rådgivare inom För-
svarsmakten. Den organisationsenhet som organiserar det krigsförband där en
folkrättslig rådgivare är krigsplacerad ska se till att rådgivaren ges den funkt-
ionsutbildning som chefsjuristen beslutar.
6 kap. Särskilda bestämmelser
1 § Försvarsmakten får besluta undantag från föreskrifterna i denna författ-
ning.
Överbefälhavaren, eller den han eller hon bestämmer, fattar beslut i ären-
den om undantag.
__________
Denna författning träder i kraft den 1 augusti 2019.
Genom författningen upphävs
1. Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1996:4) om civila åtföljande strids-
krafterna, och
2. Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2002:3) om folkrättsliga rådgivare
inom Försvarsmakten.
Micael Bydén
Carin Bratt