FFS 2020:4
Försvarsmaktens föreskrifter om trafikregler för militär luftfart
FÖRSVARETS
FÖRFATTNINGSSAMLING
FFS 2020:4
Utkom från trycket
2020-12-21
Försvarsmaktens föreskrifter om trafikregler för militär luftfart
beslutade den 18 december 2020.
Försvarsmakten föreskriver med stöd av 14 kap. 3 och 12 §§ luftfartsför-
ordningen (2010:770) och efter att ha hört Transportstyrelsen följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna författning innehåller föreskrifter om trafikregler för militär luft-
fart.
Författningen gäller även utanför svenskt territorium för svensk militär
luftfart om det är förenligt med den främmande lag som är tillämplig. Om den
främmande lagens bestämmelser är mer restriktiva ska de bestämmelserna
följas.
Författningen gäller också för utländsk militär luftfarts verksamhet i Sve-
rige i enlighet med 14 kap. 3 § luftfartsförordningen (2010:770).
Författningen reglerar obemannade luftfartygssystem endast i den ut-
sträckning som Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör (FSI) bestämmer.
2 § När det föreligger operativa behov ska bestämmelserna i denna författning
tillämpas under de förutsättningar som regleras i respektive kapitel.
3 § Trafikregler för militär luftfart syftar till att undvika kollision mellan luft-
fartyg, samt mellan luftfartyg och terräng eller andra hinder.
FFS 2020:4
Sida 2
4 § De ord och uttryck som definieras i 14 kap.luftfartslagen (2010:500) har
samma betydelse i denna författning.
I bilaga 1 till denna författning definieras övriga begrepp och förkortningar
som används i författningen.
5 § I Försvarsmaktens reglementen och handböcker om trafikregler för militär
luftfart finns närmare bestämmelser om tillämpningen av denna författning.
2 kap. Grundläggande bestämmelser
1 § Ett militärt luftfartyg får inte manövreras på ett sådant sätt att andras liv
eller egendom utsätts för fara.
När det föreligger operativa behov gäller inte bestämmelsen i första stycket.
2 § Vid tillämpning av denna författning ska vederbörlig hänsyn tas till den
civila luftfartens säkerhet, samt till skyddet för liv, hälsa och personlig säker-
het.
3 § Ett militärt luftfartyg ska vara utrustat för den verksamhet som ska genom-
föras.
4 § De personer som omfattas av denna författning ska vara utbildade för den
verksamhet som de avser att genomföra.
5 § Ett gemensamt språk samt gemensamma måttenheter ska användas vid
tillämpning av trafikregler för militär luftfart.
Vid planering och genomförande av flygning ska koordinerad universell tid
(UTC) användas som tidsreferens. Vid genomförande av övning får man i öv-
ningsbestämmelser reglera att en annan tidsreferens ska användas.
FFS 2020:4
Sida 3
3 kap. Undvikande av kollision
1 § Ett militärt luftfartyg får inte framföras så nära ett annat luftfartyg att risk
för kollision kan uppstå.
När det föreligger operativa behov gäller inte bestämmelsen i första styck-
et.
2 § Bestämmelserna i denna författning fråntar aldrig en befälhavare dennes
ansvar för att vidta åtgärder, inbegripet manövrar baserade på föreslagna un-
danmanövrar från Airborne Collision Avoidance System (ACAS-system), för
att undvika kollision på bästa sätt.
3 § Militära luftfartyg ska följa bestämmelserna om väjningsskyldighet till
undvikande av kollision (väjningsreglerna) i aktuell lydelse av Genomföran-
deförordningen1 med de tillägg som anges i 4 och 5 §§.
4 § Utöver vad som sägs i bestämmelserna om väjningsskyldighet i Genomfö-
randeförordningen avseende skärande kurser gäller också följande.
När två militära luftfartyg på samma eller nästan samma flyghöjd håller
kurser som skär varandra, ska det luftfartyg väja som har det andra på sin
högra sida, om inte det militära luftfartyget håller undan för en formationsen-
het eller för en helikopter.
5 § När det föreligger operativa behov får andra väjningsregler än de som re-
gleras i 3 och 4 §§ tillämpas. Väjningsreglerna ska dokumenteras för alla typer
av luftfartyg och godkännas av Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör (FSI).
1
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 av den 26 september 2012 om
gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken
och om ändring av genomförandeförordning (EG) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr
1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010.
FFS 2020:4
Sida 4
4 kap. Ljus på luftfartyg
1 § Ett militärt luftfartyg ska föra kollisionsvarningsljus när motorn är i gång.
2 § Ett militärt luftfartyg ska föra navigationsljus under mörker. Detsamma
gäller i dagsljus när förhållandena så kräver. Andra ljus som kan förväxlas med
navigationsljusen får inte föras.
3 § Är ett luftfartyg utrustat med taxningsljus ska dessa vara tända vid taxning
under mörker.
4 § Landningsstrålkastaren ska under mörker vara tänd i samband med start
och landning, eller då förhållandena så kräver. Landningsstrålkastaren ska
också vara tänd vid taxning, om luftfartyget saknar taxningsljus.
5 § Kollisionsvarningsljus, navigationsvarningsljus, taxningsljus och land-
ningsstrålkastaren får vara släckta om det är föranlett av operativa behov.
Detsamma gäller om säkerheten så kräver för att ljuset
1. hindrar piloten, eller en besättningsmedlem som bistår piloten, från att
utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, eller
2. utsätter personer utanför luftfartyget för farlig bländning.
5 kap. Färdplaner
Upplysningar om en flygning
1 § Upplysningar om en flygning ska lämnas in till en flygtrafikledningsenhet
eller en annan enhet för uppföljning av en flygning. En sådan upplysning ska
lämnas in i form av en färdplan.
För en operationell flygning lämnas en sådan upplysning in i form av en
operationell färdplan (FPL/OAT), ett flygprogram eller en order.
En färdplan ska aktiveras och avslutas.
FFS 2020:4
Sida 5
När det föreligger operativa behov får upplysningar om en flygning lämnas
på annat sätt än genom en färdplan. Upplysningarna ska dokumenteras för alla
typer luftfartyg och godkännas av Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör
(FSI).
Allmänt om FPL/GAT
2 § En färdplan (FPL/GAT) ska lämnas in till följande mottagare:
1. Före avgång: till Stockholm/Arlanda Flight Planning Center (FPC).
2. Under pågående flygning: till vederbörande flygtrafikledningsenhet.
Om en flygning genomförs lokalt, får färdplanen lämnas in till flygtrafik-
ledningsenheten vid avgångsflygplatsen.
3 § Avseende tidpunkter för inlämning av färdplan (FPL/GAT) ska bestäm-
melserna om färdplaners innehåll i Transportstyrelsens föreskrifter och all-
männa råd om trafikregler för luftfart tillämpas.
Vad en FPL/GAT ska innehålla
4 § Avseende innehållet i en färdplan (FPL/GAT) ska bestämmelserna om
innehåll i färdplaner i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
trafikregler för luftfart tillämpas.
Allmänt om FPL/OAT
5 § En operationell färdplan (FPL/OAT) ska lämnas in före avgång till start-
flygplatsens flygtrafikledningsenhet. Om en sådan enhet inte finns ska en
operationell färdplan (FPL/OAT) i första hand lämnas in till en flygtrafikled-
ningsenhet vid en flottiljflygplats och i andra hand till ett Flight Planning
Center (FPC).
FFS 2020:4
Sida 6
6 § En operationell färdplan (FPL/OAT) ska lämnas in senast 30 minuter före
beräknad starttid.
Under flygning lämnas en operationell färdplan (FPL/OAT) in senast 5
minuter före inpassering i kontrollområde och senast 2 minuter före inpasse-
ring i en kontrollzon (CTR).
För lokala flygningar eller flygningar av brådskande natur kan senare in-
lämningstider accepteras.
Vad en FPL/OAT ska innehålla
7 § En operationell färdplan (FPL/OAT), ett flygprogram eller en order ska
innehålla följande uppgifter:
1. Luftfartygets beteckning.
2. Flygregler och flygningens art.
3. Antal luftfartyg, luftfartygstyp och turbulenskategori.
4. Avgångsflygplats.
5. Beräknad starttid.
6. Marschfart/marschfarter.
7. Marschhöjd/marschhöjder.
8. Färdväg eller flygövningsområde.
9. Destinationsflygplats.
10. Totalt beräknad flygtid.
11. Alternativflygplats/alternativflygplatser.
12. Antal personer ombord.
Termen flygplats i punkterna 4 och 11 kan också avse andra start- och
landningsplatser.
8 § En operationell färdplan (FPL/OAT) ska, när det är relevant, innehålla:
1. Uppgifter om laddat luftfartyg.
2. Uppgifter om snabbtankning.
3. Andra väsentliga upplysningar.
FFS 2020:4
Sida 7
9 § Ytterligare instruktioner för ifyllande av en operationell färdplan
(FPL/OAT) finns i aktuell Military Aeronautical Information Publication
(MIL AIP) respektive Aeronautical Information Publication Sweden (AIP
Sweden).
Efterlevnad av en färdplan
10 § Om inte en flygkontrollenhet medger eller föreskriver annat, ska i möj-
ligaste mån, en kontrollerad flygning på en upprättad ATS2-flygväg ske längs
flygvägens angivna centrumlinje. På varje annan flygväg ska flygningen ske
direkt mellan navigeringshjälpmedel och/eller mellan de punkter som definie-
rar flygvägen.
11 § Under en kontrollerad flygning som genomförs längs ett ATS-
flygvägsavsnitt som definieras av VOR3-stationer, ska ett luftfartyg i möjlig-
aste mån, om inte en flygkontrollenhet medger annat, ändra sin primära navi-
gationsreferens från det bakomliggande hjälpmedlet till det närmaste framför-
liggande hjälpmedlet. Detta ska göras när den fastställda omställningspunkten
passeras eller så nära denna punkt som möjligt.
Har ingen omställningspunkt fastställts förutsätts att luftfartyget ändrar sin
navigationsreferens mitt emellan de aktuella navigeringshjälpmedlen.
Varje avvikelse enligt första stycket ska meddelas flygtrafikledningsenhet-
en.
12 § Om ett luftfartyg under en kontrollerad flygning oavsiktligt har avvikit
från den gällande färdplanen ska följande åtgärder vidtas.
Om avvikelsen skett från färdlinjen ska kursen omedelbart ändras så att
luftfartyget återförs till färdlinjen.
Om på marschhöjd, den genomsnittliga kurshastigheten mellan signifi-
kanta punkter avvikit eller beräknas avvika med plus eller minus 5 procent
2
Air Traffic Services
3
Very high frequency Omnidirectional Radio Range
FFS 2020:4
Sida 8
eller mera av den kurshastighet som lämnats i färdplanen (TAS), ska förhål-
landet meddelas flygtrafikledningsenheten.
Om den beräknade tidpunkten över den först tillämpliga av nästkommande
rapportpunkt, FIR-gräns eller destinationsflygplats visar sig vara felaktig med
tre minuter eller mer i förhållande till den tid som meddelats flygtrafiktjäns-
ten, ska en rättad tid meddelas till en flygtrafikledningsenhet snarast möjligt.
Aktivering av en färdplan
13 § Vid avgång från en flygplats där flygtrafikledning inte utövas, ska en be-
fälhavare aktivera färdplanen genom att sända ett startmeddelande till den om-
rådeskontroll/Area Control Center (ACC) inom vars ansvarsområde startflyg-
platsen är belägen, eller om detta inte är möjligt, till någon annan flygtrafik-
ledningssenhet.
Ett sådant meddelande ska meddelas per telefon omedelbart före start eller
sändas per radio snarast möjligt efter start.
Ett startmeddelande ska innehålla information om luftfartygets anropssig-
nal, avgångsflygplats, avgångstid/Actual Time of Departure (ATD) och desti-
nationsflygplats.
Ändring i en färdplan
14 § Ändras planeringen för en flygning ska färdplanen för flygningen änd-
ras. Alla ändringar i en färdplan ska meddelas på följande sätt.
1. Före avgång: till en färdplaneringscentral eller till en flygtrafiklednings-
enhet vid avgångsflygplatsen.
2. Under flygning: till vederbörande flygtrafikledningsenhet.
Avslutande av en färdplan
15 § Om den inlämnade färdplanen omfattar hela flygningen, eller den sista
delen av flygningen fram till destinationsflygplatsen, ska färdplanen avslutas
FFS 2020:4
Sida 9
genom att befälhavaren ser till att ett landningsmeddelande lämnas snarast
möjligt efter landning, eller i vart fall senast 30 minuter efter den beräknade
ankomsttiden enligt färdplanen.
Landningsmeddelandet ska lämnas till den ACC inom vars ansvarsområde
landningsflygplatsen är belägen, annars till någon annan flygtrafiklednings-
enhet.
16 § Ett landningsmeddelande ska innehålla följande uppgifter:
1. Luftfartygets beteckning.
2. Avgångsflygplats.
3. Destinationsflygplatsen enligt färdplan om landning har skett på en annan
flygplats.
4. Landningsflygplats.
5. Ankomsttid.
17 § Om färdplanen har lämnats in för en del av flygningen, som inte omfattar
den återstående delen av flygningen till destinationsflygplatsen, ska färdplanen
avslutas genom att befälhavaren ser till att ett meddelande till relevant flygtra-
fikledningsenhet lämnas.
18 § Vid landning på en flygplats där ATC utövas avslutas färdplanen i sam-
band med landningen och befälhavaren behöver inte lämna något landnings-
meddelande.
19 § Vid en landning på en flygplats där en rörlig flygtrafikledningsenhet
(ATS/R) är upprättad, avslutas färdplanen genom att ATS/R lämnar in ett
landningsmeddelande.
FFS 2020:4
Sida 10
Försenat landningsmeddelande
20 § Om en befälhavare vid färdplansinlämningen bedömer att en avslutning
av färdplanen inte kommer att kunna genomföras inom föreskriven tid, ska
det anges i färdplanen (s.k. försenat landningsmeddelande).
6 kap. Visuellflygregler (VFR)
1 § Vid VFR-flygning ska piloten hålla sådan uppsikt att risk för kollision
med annat luftfartyg eller andra hinder undviks.
2 § VFR-flygning under dager, förutom när den utförs som speciell VFR-
flygning, ska ske enligt minima för sikt och avstånd till moln enligt följande
tabell.
Höjd
Luftrumsklass
Flygsikt
Avstånd
från moln
horisontellt
Avstånd
från moln
vertikalt
På eller
över flyg-
nivå 100
A, B, C, D, E,
F och G
8 km
1 500 m
1 000 ft
Under
flygnivå
100, men
över det
högsta av
3 000 ft
AMSL
eller 1 000
ft AGL
A, B, C, D, E,
F och G
5 km
1 500 m
1 000 ft
På eller
under det
högsta av
3 000 ft
AMSL
A, B, C, D och
E
5 km
1 500 m
1 000 ft
FFS 2020:4
Sida 11
eller 1 000
ft AGL
På eller
under det
högsta av
3 000 ft
AMSL
eller 1 000
ft AGL
F och G
5 km
Fritt från
moln och
med sikt till
mark/vatten
Fritt från
moln och
med sikt till
mark/vatten
I luftrumsklass F och G (okontrollerat luftrum) får VFR-flygning under
dager ske med en sikt ner till 3 km, eller i närhet till en flygplats ner till 1 500
meter under följande villkor:
1. Farten får ej överstiga 140 kt IAS och ska ge piloten adekvata möjligheter
att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att kunna undvika
en kollision.
2. Sannolikheten för konflikt med annan trafik ska vara låg.
3. Flygningen sker fritt från moln och med sikt till marken/vattnet.
Helikoptrar får flyga i flygsikt ner till 800 meter vid farter som ger ade-
kvata möjligheter att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid
för att undvika kollision. Flygning får tillåtas under 800 meter i särskilda fall,
t.ex. vid sjuktransporter, SAR-operationer och brandbekämpning.
3 § Förutom när det är nödvändigt för start och landning är lägsta tillåtna
flyghöjd vid VFR-flygning under dager för flygplan 1000 ft AGL över det
högsta hindret inom en radie på 150 meter från luftfartyget. För helikopter
gäller istället 500 ft AGL.
Vid flygning över tätbebyggelse och större folksamlingar gäller för flyg-
plan och helikopter istället 1000 ft AGL över det högsta hindret inom en radie
på 600 meter.
FFS 2020:4
Sida 12
4 § Ett militärt luftfartyg som utför kontrollerad flygning enligt VFR bör an-
mäla till vederbörande flygkontrollenhet när flygningen lämnar kontrollerat
luftrum.
5 § På en flygnivå över flygnivå 195 får VFR-flygning endast tillämpas vid
träning i luftstrid och under avancerad flygning inom ett avdelat luftrum och
när VMC råder.
VFR-flygning under mörker
6 § Vid VFR-flygning under mörker gäller följande:
1. En dubbelriktad radioförbindelse ska upprättas och upprätthållas på
lämplig frekvens mellan luftfartyget och flygtrafikledningstjänsten, om sådan
finns tillgänglig.
2. Värdena för sikt och avstånd från moln i 2 § ska tillämpas med följande
undantag:
a. Molntäckeshöjden får inte understiga 1 500 ft.
b. Bestämmelserna om lägre sikt i 2 § ska inte tillämpas.
c. På och under det högsta av 3 000 ft AMSL eller 1 000 ft AGL, ska pi-
loten upprätthålla kontinuerlig sikt till marken/vattnet.
Värdena för sikt och avstånd från moln i 2 § ska också tillämpas med be-
aktande av undantagen i punkterna a, b och c, för helikoptrar i luftrumsklass
G, på och under det högsta av 3 000 ft AMSL eller 1 000 ft AGL, men då
gäller att flygsikten inte får understiga 3 km. Om piloten upprätthåller konti-
nuerlig sikt till marken/vattnet och håller en fart som ger adekvata möjligheter
att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att undvika kol-
lision, får dock flygsikten understiga 3 km.
7 § VFR-flygning under mörker får ske med följande lägsta flyghöjder:
1. Över terräng högre än 6 000 ft över havsytan ska flyghöjden vara minst
2 000 ft över det högsta hindret som är beläget inom 8 km från luftfartygets
position.
FFS 2020:4
Sida 13
2. Över andra områden än hög terräng ska flyghöjden var minst 1 000 ft
över det högsta hindret som är beläget inom 8 km från luftfartygets position.
Speciell VFR-flygning
8 § Med militära flygplan får speciell VFR-flygning genomföras om flyg-
ningen sker fritt från moln och med sikt till mark/vatten. Sikten vid marken
ska uppgå till minst 3 km under dager och till minst 5 km under mörker.
Molntäckeshöjden får vara lägst 1 000 ft.
9 § För militära helikoptrar får speciell VFR-flygning genomföras om flyg-
ningen sker fritt från moln och med sikt till mark/vatten. Sikten vid marken
ska uppgå till minst 1 500 meter under dager och till minst 3 km under mör-
ker.
Flygning under dager får också genomföras även om flygsikten endast
uppgår till 500 meter, om hastigheten är så låg att det finns goda möjligheter
att upptäcka hinder i tid för att undvika en kollision.
VFR-flygning när operativa behov föreligger
10 § När det föreligger operativa behov får andra värden än de som anges i
kapitlet tillämpas. Värdena och övriga förutsättningar och villkor ska doku-
menteras för alla typer av luftfartyg och godkännas av Försvarsmaktens flyg-
säkerhetsinspektör (FSI).
7 kap. Instrumentflygregler (IFR)
1 § Flygning ska ske enligt IFR när det råder
1. instrumentväderförhållanden (IMC),
2. visuella väderförhållanden/visual meteorological conditions (VMC) på en
flyghöjd över flygnivå 195, eller
FFS 2020:4
Sida 14
3. VMC på en flyghöjd under flygnivå 195 då VFR-flygning inte får utfö-
ras.
Punkt 2 gäller inte inom avdelat luftrum enligt 6 kap. 7 §.
2 § IFR-flygning får inte utföras på lägre höjder än följande:
1. 2 000 ft över det högsta hindret inom 4,5 NM från luftfartygets beräk-
nande position om hindrets höjd överstiger 6 000 ft AMSL.
2. 1 000 ft över det högsta hindret inom 4,5 NM från luftfartygets beräknade
position om hindrets höjd är lägre än 6 000 ft AMSL.
3 § De höjder som anges i 2 § får underskridas när det föreligger operativa
behov.
Förutsättningar och villkor för höjdunderskridande ska dokumenteras för
alla typer av luftfartyg och godkännas av Försvarsmaktens flygsäkerhetsin-
spektör (FSI).
4 § Ett luftfartyg som flyger enligt IFR och som avser att övergå till VFR ska
meddela berörd flygtrafikledningsenhet att IFR-flygningen avslutas och de
ändringar som ska göras i den gällande färdplanen.
8 kap. Luftrum och luftrumsklasser
1 § Luftrum, inom vilken flygtrafiktjänst utövas, är indelat och klassificerat i
luftrumsklasser enligt tabell i bilaga 2.
2 § Av 1 kap. 8 § luftfartslagen (2010:500) framgår att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i ett en-
skilt fall besluta om inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom viss del
av landet, s.k. restriktionsområde (R-område).
Av 1 kap.4 och 5 §§luftfartsförordningen (2010:770) framgår att Trans-
portstyrelsen får meddela föreskrifter om restriktionsområden. Av 1 kap. 6 §
FFS 2020:4
Sida 15
samma förordning framgår att Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om
eller i ett enskilt fall besluta att ett område ska vara farligt område (D-område).
Flygning inom sådana områden eller platser får endast utföras på de villkor
som gäller för området eller platsen i fråga eller efter särskilt tillstånd från den
för området ansvariga myndigheten.
Sådana inskränkningar publiceras på föreskrivet sätt genom den ansvariga
myndigheten.
9 kap. Klareringar och anvisningar
1 § En befälhavare är skyldig att följa erhållna klareringar från en flygtrafik-
ledningsenhet samt anvisningar från vederbörlig flygstridsledningsenhet.
Befälhavarens skyldighet enligt första stycket gäller inte om det på grund
av en trängande situation är nödvändigt att vidta en åtgärd i strid mot klare-
ringen eller anvisningen. Befälhavaren ska, så snart det är praktiskt möjligt,
informera vederbörlig flygtrafikledningsenhet eller flygstridsledningsenhet
om den uppkomna situationen.
2 § Före flygning i kontrollerat luftrum eller en del av en flygning som utförs
som en kontrollerad flygning ska en klarering för flygningen inhämtas från
den behöriga flygtrafikledningsenheten.
En klarering ska också inhämtas före taxning inom ett manöverområde på
en flygplats där flygplatskontrolltjänst utövas.
3 § Vid en förbandsflygning är det formationsledaren som är ansvarig för att
en klarering/anvisning erhålles för samtliga enheter i förbandet.
4 § En befälhavare ska, om radartjänst inte utövas, meddela en flygtrafikled-
ningsenhet eller en flygstridsledningsenhet när höjd enligt en klare-
ring/anvisning har intagits.
FFS 2020:4
Sida 16
5 § En klarering för flygning in i ett kontrollerat luftrum ska begäras av en
pilot eller en flygstridsledare om möjligt senast två minuter före inpassering.
Vid en sådan begäran ska följande uppgifter lämnas:
1. Läge eller riktning och avstånd till en navigeringsfyr eller landningsplats.
2. Höjd och kurs.
3. Avsikt med fortsatt flygning.
4. Önskemål att övergå från IFR till VFR eller vice versa.
5. Övrig relevant information.
Om piloten avser att landa ska en begäran om klarering också innehålla:
1. Önskad inflygnings- och landningsmetod.
2. Förekomst av ammunitionslast.
3. Begränsning med hänsyn till kvarvarande bränsle.
4. Övrig relevant information.
Ändrad klarering
6 § Om en klarering/anvisning inte är tillfredsställande ska befälhavaren be-
gära en ändrad klarering/anvisning.
VMC-klarering
7 § En pilot som flyger enligt IFR och har erhållit en VMC-klarering ska
1. själv ta ut separation så att kollisionsrisk inte uppstår, och
2. meddela en flygtrafikledningsenhet eller en flygstridsledningsenhet om
väderförhållandena inte med säkerhet medger flygning under visuella väder-
förhållanden.
Klarering i belagt övningsområde
8 § En pilot som vill lämna ett belagt övningsområde i kontrollerat luftrum
ska anmäla sin avsikt att lämna övningsområdet till flygstrids- eller flygtrafik-
FFS 2020:4
Sida 17
ledningsenheten. En sådan anmälan ska om möjligt göras 5 minuter innan
men inte senare än 1 minut innan, piloten avser att lämna övningsområdet.
9 § I ett belagt övningsområde inom ett kontrollerat luftrum får flygning utfö-
ras intill 2,5 NM från en i en klarering angiven områdesgräns.
I ett belagt övningsområde inom ett okontrollerat luftrum bör flygning inte
ske närmare än 2,5 NM från en i en klarering angiven områdesgräns.
10 § I ett belagt övningsområde i ett kontrollerat luftrum får en pilot flyga intill
angiven höjdgräns eller angivna höjdgränser i en klarering.
10 kap. Särskilda trafikbestämmelser
Trafikinformationsområden- och zoner
1 § Före flygning i ett trafikinformationsområde (TIA) och en trafikinformat-
ionszon (TIZ) ska en pilot upprätta en dubbelriktad radioförbindelse med ve-
derbörlig flygtrafikledningsenhet. Förbindelsen ska upprättas i så god tid att
trafikinformation hinner inhämtas.
Enstaka flygningar in eller ut ur en TIZ får göras utan dubbelriktad radio-
förbindelse förutsatt att ett tillstånd inhämtats från vederbörlig flygtrafikled-
ningsenhet.
2 § Efter upprättande av en dubbelriktad radioförbindelse ska en pilot anmäla
geografiskt läge, flyghöjd och avsikt.
I undantagsfall får en anmälan ske på annat sätt före flygningen, men inte
enbart i färdplanen.
Den anmälda flyghöjden eller flygvägen får inte ändras under flygningen
förrän flygtrafikledningsenhet har mottagit och kvitterat ett meddelande om
ändring.
FFS 2020:4
Sida 18
3 § En anmälan enligt 1 och 2 §§ kan även ske direkt mellan en flygstridsled-
ningsenhet och berörd flygtrafikledningsenhet. I dessa fall behöver piloten
inte upprätta någon dubbelriktad radioförbindelse med den vederbörliga tra-
fikledningsenheten.
Flygning över restriktionsområden och farliga områden
4 § Vid flygningar över restriktionsområden (R-områden) och farliga områden
(D-områden) får flygning ske intill 500 ft över den för området publicerade
höjden. Om den publicerade höjden överstiger FL 290 gäller istället 1 000 ft.
Bogsering
5 § Ett luftfartyg eller ett annat föremål får bogseras efter luftfartyg.
Förutsättningar och villkor för bogsering ska dokumenteras och godkännas
av Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör (FSI).
Väderrapportering från luftfartyg
6 § Meteorologiska förhållanden som observeras i luften och som kan påverka
flygsäkerheten ska rapporteras till Försvarsmaktens flygvädertjänst eller till
vederbörlig flygtrafikledningsenhet
.
Avancerad flygning och formationsflygning i kontrollerat luftrum
7 § Avancerad flygning inom kontrollerat luftrum får endast utföras efter till-
stånd från vederbörlig flygtrafikledningsenhet.
8 § Avancerad flygning får ske under dager och under mörker.
Under dager ska flygningen genomföras med yttre referenser.
FFS 2020:4
Sida 19
Under mörker, utan yttre referenser, får avancerad flygning endast genom-
föras med luftfartyg vars instrumentering medger erforderlig kontroll av läget i
höjd (tipp-) och rolled.
9 § En formation ska uppträda som en enhet avseende navigering och läges-
rapportering.
10 § Formationsledaren och befälhavarna på de luftfartyg som ingår i format-
ionen ansvarar för inbördes separation mellan luftfartygen såväl under format-
ionsflygningen som när formationen samlas och när den uppdelas.
11 § En verksamhetsutövare ska dokumentera förutsättningar och procedurer
för avancerad flygning och formationsflygning inom kontrollerat luftrum. Såd-
ana förutsättningar och procedurer ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens
flygsäkerhetsinspektör (FSI) har godkänt.
Marschhöjd och höjdmätarinställning
12 § En verksamhetsutövare ska dokumentera tillämpningen av marschhöjd
och höjdmätarinställning. Sådana förutsättningar och procedurer ska uppfylla
de krav som Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör (FSI) har godkänt.
13 § Marschhöjd, på vilken en flygning eller en del av en flygning utförs, ska
uttryckas som
1. flygnivå om flygningen utförs över genomgångshöjden, eller
2. höjd över havet (QNH), om flygningen utförs på eller under genom-
gångshöjden.
Genomgångshöjden i okontrollerat luftrum är den högsta av 5 000 ft MSL
eller 3 000 fr AGL.
14 § Inom avdelat luftrum får en gemensam tryckreferens användas och
tillämpas istället för vad som anges i 13 §.
FFS 2020:4
Sida 20
15 § Kan inte radiokontakt upprättas med en flygstridsledningsenhet eller en
flygtrafikledningsenhet, ska en marschhöjd enligt tabell över marschhöjder i
tillägg 3 till Genomförandeförordningen användas.
Fällning och dumpning
16 § Föremål eller ämnen som kan förorsaka skador, sjukdom eller olägenheter
för människors hälsa får inte kastas, spridas eller släppas ut från ett luftfartyg.
Förbudet omfattar inte proviant och utrustning till nödställda, ballast i form
av vatten eller fin sand, spridning av vatten eller andra medel för brandbe-
kämpning eller fällning av bogserlina från låg höjd i samband med landning.
17 § Oaktat förbudet i 16 § får bränsle dumpas av ett luftfartyg när det är nöd-
vändigt av flygsäkerhetsskäl.
Innan dumpningen ska befälhavaren anmäla till flygtrafikledningsenheten
eller flygstridsledningsenheten att bränsledumpning måste utföras. Dumpning-
en ska därefter utföras enligt anvisningar från flygtrafikledningsenheten eller
flygstridsledningsenheten.
Uppstår en trängande situation, som innebär att bränsledumpning måste ut-
föras omedelbart, ska flygtrafikledningsenheten eller flygstridsledningsenheten
underrättas om dumpningen så snart som underrättelse kan ske efter att dump-
ningen har gjorts.
18 § Förbudet i 16 § första stycket gäller inte vid nödsituationer eller när ope-
rativa behov kräver det.
Övning i instrumentflygning
19 § Övning i instrumentflygning får endast genomföras i luftfartyg utrustade
med dubbelkommando.
FFS 2020:4
Sida 21
En befälhavare som är behörig att framföra ett luftfartyg utrustat med dub-
belkommando ska tjänstgöra som säkerhetspilot för den person som övar in-
strumentflygning.
Säkerhetspiloten ska ha tillräckligt synfält framåt och åt sidorna eller ha
förbindelse med en observatör som är så placerad att dennes synfält på lämp-
ligt sätt kompletterar säkerhetspilotens.
11 kap. Kommunikation och transponder
Kommunikation
1 § Kommunikation mellan ett luftfartyg och en enhet på marken ska kunna
upprättas utifrån den verksamhet som ska utföras.
Vad som sägs i första stycket gäller oavsett om verksamheten utförs i kon-
trollerad eller okontrollerad luft.
2 § Användning av transponder och annan identifieringsutrustning samt hand-
lingsregler vid avbrott i radioförbindelse (s.k. radiobortfall), ska dokumenteras
av verksamhetsutövaren utifrån den verksamhet som avses utföras i kontrolle-
rad respektive okontrollerad luft.
Handlingsreglerna ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens flygsäker-
hetsinspektör (FSI) har godkänt.
En verksamhetsutövare ska informera flygtrafikledningsenheten och flyg-
stridsledningsenheten om sina handlingsregler.
Motläsning
3 § En befälhavare/formationsledare ska alltid motläsa de säkerhetsrelaterade
delarna av en klarering, instruktion eller en anvisning.
Följande information ska alltid motläsas:
1. Klarering av flygväg.
FFS 2020:4
Sida 22
2. Klarering för och instruktioner om att köra ut på, landa på, starta från,
hålla före, korsa, taxa och taxa tillbaka på alla banor.
3. Bana i användning, höjdmätarinställning, SSR-koder och tilldelade fre-
kvenser.
4. Klareringar avseende flyghöjd, kurs- och fartinstruktioner.
5. Genomgångsnivå.
Genomgångsnivåer enligt 5 ska motläsas oavsett om sådan utfärdats av
flygledare eller ingår i en ATIS-utsändning.
Transponder
4 § Transponder mode A+C ska normalt vara tillslagen vid flygning om inte
annat meddelas eller medges av flygtrafiktjänsten.
En befälhavare som inte tilldelats individuell kod av flygtrafiktjänsten ska
före start ställa in följande koder:
1. 7400 i Stockholm AOR.
2. 7300 i Malmö AOR.
Vid nödläge ska följande transponderkoder användas:
1. Allmänt nödläge: 7700.
2. Avbrott i radioförbindelse: 7600.
3. Luftfartyget utsatt för olaglig handling: 7500.
5 § Vid fel på transponderutrustningen ska befälhavaren anmäla felet på radio.
6 § Vid flygning i förband ska formationsledaren ha transpondern tillslagen
med tilldelad individuell kod. Om avståndet mellan luftfartygen är mindre än
300 meter ska övriga förbandsmedlemmar ha transpondern frånslagen, med
individuell kod inställd. Förbandsmedlem ska utan anmaning ha transpondern
tillslagen om avståndet mellan enheterna överstiger 300 meter.
7 § När det föreligger operativa behov får transpondern vara avslagen.
FFS 2020:4
Sida 23
12 kap. Signaler
Nödsignaler, ilsignaler och andra brådskande meddelanden
1 § När ett luftfartyg befinner sig i allvarlig fara ska en pilot påkalla omedelbar
hjälp (nödsignal) på något av följande sätt:
1. Med radiotelegrafi eller annan signaleringsmetod signalen SOS (morse-
tecknet … - - - …).
2. Med radiotelefoni ordet "MAYDAY", helst uttalat tre gånger.
3. Ett nödmeddelande via datalänk som sänder avsikten med ordet
MAYDAY.
4. Röda signalskott eller raketer avgivna en åt gången med korta mellanrum
samt ett rött fallskärmsljus.
Om särskilda omständigheter föreligger får hjälp påkallas på andra sätt.
2 § När en pilot önskar meddela att luftfartyget befinner sig i sådana svårighet-
er att det är tvingat att landa, utan att omedelbar hjälp enligt 1 § erfordras, ska
någon av följande ilsignaler användas:
1. Upprepade blinkningar med strålkastarna.
2. Upprepade blinkningar med navigationsljusen, utförda på sätt som skiljer
sig från navigationsljus med blinkande sken.
3 § När ett luftfartyg har ett mycket brådskande meddelande att sända angå-
ende säkerheten för ett annat luftfartyg, fartyg, fordon eller för någon person
ombord på sådana fartyg eller fordon eller en person inom synhåll ska någon
av följande ilsignaler användas:
1. Radiotelegrafi eller annan signaleringsmetod som innehåller gruppen
XXX (-..- -..- -..-).
2. Radiotelefoni som innehåller de uttalade orden PAN PAN, helst uttalat
tre gånger.
3. Datalänk som sänder avsikten med orden PAN PAN.
FFS 2020:4
Sida 24
Signaler vid radiobortfall
4 § I händelse av radiobortfall genomförs kommunikation mellan luftfartyg
och flygtrafikledningsenhet via optiska signaler.
Ett luftfartyg ska följa de signaler som kommer från flygtrafikledningstjäns-
ten.
5 § Ett luftfartyg ska vid begäran om utkörningstillstånd ge signaler till flygtra-
fikledningstjänsten i form av korta blinkningar med strålkastare.
Marksignaler och rangeringssignaler
6 § För militär luftfart gäller de mark- och rangeringssignaler som anges i Ge-
nomförandeförordningen.
7 § En verksamhetsutövare får besluta om ytterligare mark- och rangeringssig-
naler. Sådana signaler ska dokumenteras och godkännas av Försvarsmaktens
flygsäkerhetsinspektör (FSI).
13 kap. Undantag
1 § Försvarsmakten får medge undantag från föreskrifterna i denna författ-
ning.
Överbefälhavaren, eller den överbefälhavaren bestämmer, fattar beslut i
ärenden om undantag.
Denna författning träder i kraft den 1 mars 2021.
Micael Bydén
Carin Bratt
FFS 2020:4
Sida 25
Bilaga 1
Begreppsförklaringar
AFIS (eng.)
Flight information service, flyginformationstjänst för
flygplats,
tjänst med uppgift att ge råd och upplysning-
ar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet.
AGL (eng.)
Above Ground Level, det vertikala avståndet från un-
derliggande terräng till en nivå, en punkt eller ett fö-
remål betraktat som en punkt
ACAS (eng.)
Airborne Collision Avoidance System, i luftfartyg
installerat system som utnyttjar signaler från SSR-
transpondrar oberoende av markplacerad utrustning,
för att förse piloten med rådgivande information om
SSR-transponderutrustade luftfartyg som kan utgöra
en kollisionsrisk. SSR står för Secondary Surveillance
Radar.
AMSL (eng.)
Above Mean Sea Level, det vertikala avståndet från
havsytans medelnivå till en nivå, en punkt eller ett
föremål betraktat som en punkt
Allmän flygtrafik
General Air Traffic (GAT), avser alla rörelser av civilt
luftfartyg så väl som alla förflyttningar med statsluft-
fartyg (inklusive militära luftfartyg, luftfartyg för tull
och polis) när dessa förflyttningar utförs i överens-
stämmelse med förfaranden utfärdade av ICAO. Jfr
med operationell flygtrafik (OAT).
ATC (eng.)
ATS-flygväg
Air Traffic Control Service, se flygkontrolltjänst.
Angiven flygväg som upprättats för att kanalisera flyg-
trafik där så behövs för att tillhandahålla flygtrafikled-
ningstjänst
ATIS (eng.)
Automatic Terminal Information service,
automatisk sändning av gällande rutinupplysningar till
ankommande och avgående luftfartyg under hela eller
en del av dygnet på något av följande sätt:
a) datalänk-ATIS (D-ATIS): ATIS-utsändning via
datalänk.
b) talad ATIS (voice-ATIS): ATIS-utsändning
genom kontinuerligt upprepade röstsändningar.
FFS 2020:4
Sida 26
Avancerad flygning
Avsiktligt utförda manövrer med ett luftfartyg som
innebär en plötslig förändring av dess läge, ett onor-
malt läge eller en onormal variation i hastighet, som
inte krävs vid normal flygning eller vid utbildning för
andra certifikat eller behörigheter än behörigheten för
avancerad flygning. På engelska benämns avancerad
flygning aerobatic flight.
Belagt övningsområde
Samlingsbegrepp för de olika typer av särskilt avde-
lade områden inom vilka det bedrivs flygövningar.
Farligt område
D-område, avgränsat luftrum där det tidvis kan före-
komma verksamhet som är farlig för luftfartyg under
flygning.
FIR (eng.)
Flight Information Region, avgränsat luftrum inom
vilket flyginformations- och alarmerings tjänst tillhan-
dahålls.
Flygning av lokal natur
En flygning som utförs på högst 5 000 ft AMSL, inom
terminalområdets sidogränser eller, där TMA saknas,
inom högst 25 NM från flygplatsen
Flyginformationstjänst
Flight Information Service (FIS), tjänst med uppgift att
lämna råd och upplysningar av betydelse för luftfar-
tens säkerhet och effektivitet.
Flygkontrolltjänst
Flygnivå
Tjänst som tillhandahålls i syfte att förebygga kollis-
ioner mellan luftfartyg och mellan luftfartyg och hin-
der inom manöverområdet. samt
främja och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde.
Flygkontrolltjänst omfattar områdeskontrolltjänst, in-
flygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst.
Flight Level (FL), yta med konstant atmosfäriskt tryck
vilket är relaterat till tryckvärde 1013,2 hPa, och som
är separerad från andra sådana ytor genom särskilda
tryckintervall.
Flygplats
På land, på statsfartyg eller på vatten angivet område
med byggnader, anläggningar och utrustning, som helt
eller delvis avses för luftfartygs landning, start och
andra rörelser.
Flygplatskontrolltjänst
Aerodrome Control Service, flygkontrolltjänst för
flygplatstrafik.
Flygstridsledningstjänst
Flygstridsledningsenhet av flygande enheter och luftbe
FFS 2020:4
Sida 27
vakning som omfattar bl.a. ledningens
ansvar, resursstyrning, processtyrning och förbättring
av denna verksamhet.
Flygtrafik
Luftfartyg under flygning eller i verksamhet på en
flygplats manöverområde.
Flygtrafikledningsenhet
Air Traffic Control unit (ATC-unit), sammanfattande
benämning på områdeskontrollcentral, inflygningskon-
trollenhet och flygplatskontroll.
Flygtrafikledningstjänst
Flygtrafiktjänst
Air Traffic Services (ATS), omfattar
flyginformations-, alarmerings-, flygrådgivnings- och
flygkontrolltjänst.
Air Navigation Services (ANS), omfattar flygtrafik-
ledningstjänst, flygvädertjänst, flygbriefingtjänst samt
kommunikations-, navigations- och övervakningstjäns-
ter.
Färdplan
Särskilda upplysningar avsedda för flygtrafiklednings-
enheter rörande avsedd flygning eller del av denna.
Förband
Förbandsmedlem
Sammansättning av två eller flera luftfartyg som fram-
förs tillsammans som en enhet.
Luftfartyg ingående i ett förband.
Kontrollerad flygning
Flygning i kontrollerat luftrum
GAT (eng.)
General Air Traffic, allmän flygtrafik
Genomförandeförordningen
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr
923/2012 av den 12 september 2012 om gemensamma
luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfa-
randen inom flygtrafiken och om ändring av genomfö-
randeförordning (EG) nr 1035/2011 och förordningar-
na (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr
730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010.
Höjd
Height, det vertikala avståndet från en angiven refe-
rens till en nivå, en punkt eller ett föremål betraktat
som en punkt.
IFR (eng.)
Instrument Flight Rules, beteckning för instrument-
flygreglerna.
IMC (eng.)
Instrument Meteorological Conditions, instrumentvä-
FFS 2020:4
Sida 28
derförhållanden.
Instrumentinflygning
På förhand fastställda manövrer som utförs med refe-
rens till flyginstrumenten för att med fastställd vertikal
hinderfrihet föra ett luftfartyg från det inledande in-
flygningsfixet, eller där tillämpligt, från början av den
definierade inflygningssträckan (Standard Arrival
Route – STAR) till ett läge varifrån landning kan utfö-
ras och därefter, om landning inte sker, till ett läge där
kriterier för hinderfrihet vid väntning eller på sträcka
gäller.
Klarering
Tillstånd enligt villkor som anges av en flygtrafikled-
ningsenhet.
Kontrollerat luftrum
Avgränsat luftrum där flygkontrolltjänst utövas i en-
lighet med de regler som följer av luftrumsklassifice-
ringen.
Kontrollzon
Control Zone (CTR), kontrollerat luftrum som sträcker
sig från jordytan upp till en angiven övre gräns.
Luftfartyg
Anordning som kan få bärkraft i atmosfären genom
luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner
mot jordytan och är avsedd att återanvändas.
Luftrumssystem
Det luftrum som tillgodoser behovet för luftfartygs
manövrering och verksamhetsutövare inklusive perso-
nal, materielsystem och övriga luftfartsprodukter,
mark, anläggningar och lokaler.
Laddat luftfartyg
Luftfartyg utrustat med minst ett laddat integrerat eller
integrerade vapensystem.
Manöverområde
Den del av en flygplats som är avsedd för ett luftfar-
tygs start, landning eller taxning. I manöverområdet
ingår inte plattor, uppställningsplatser, klargöringsom-
råden eller flygplanvägar.
Marschhöjd
Flyghöjd som bibehålls under betydande del av flyg-
ning.
Mörker
Timmarna mellan den borgerliga kvällsskymningens
slut och den borgerliga gryningens början. Den borger-
liga kvällsskymningen slutar då solskivans centrum
befinner sig 6 grader under horisonten; den borgerliga
gryningen börjar då solskivans centrum befinner sig 6
grader under horisontalplanet.
FFS 2020:4
Sida 29
Okontrollerad flygplats
Flygplats där ingen flygplatskontrolltjänst utövas.
Operationell flygtrafik
Avser alla flygningar där regler om allmän flygtrafik
(GAT) inte gäller och för vilka regler och förfaranden
har angivits av vederbörande nationella myndigheter.
Obemannat
luftfartygssystem
System bestående av obemannat luftfartyg
(RPAS/UAV) och övriga komponenter som är nöd-
vändiga för att det obemannade luftfartyget ska kunna
kontrolleras på avstånd av en eller flera personer.
Speciell VFR-flygning
VFR-flygning som efter klarering utförs inom
kontrollzon i väderförhållanden som är sämre än
VMC.
Svenskt territorium
Sveriges landområden, Sveriges sjöterritorium med
inre vatten och territorialhavet samt Sveriges luftrum
över landområdena och sjöterritorierna.
TAS (eng.)
True Air Speed, ett luftfartygs verkliga fart i förhål-
lande till luften, anges normalt i knop.
Trafikinformationsområde
Traffic Information Area (TIA), avgränsat okontrolle-
rat luftrum som sträcker sig uppåt från en angiven
ovanför jordytan belägen gräns i höjdled inom vilket
flyginformationstjänst för flygplats (AFIS) utövas.
Trafikinformationszon
Traffic Information Zone (TIZ), avgränsat okontrolle-
rat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en
angiven övre gräns inom vilket flyginformationstjänst
för flygplats (AFIS) utövas.
Vederbörande ATS-myndighet
Appropriate ATS Authority, myndighet som har ut-
setts av en stat och som är ansvarig för att flygtrafik-
ledningstjänst utövas i aktuellt luftrum.
Verksamhetsutövare
Myndighet, organisation eller enskild som ingår i det
militära luftfartssystemet och som tillhandahåller luft-
fartsrelaterade tjänster för utveckling, anskaffning,
nyttjande, vidmakthållande och/eller avveckling.
VOR-station
Very High Frequency (VHF) Omnidirectional radio
range, en sorts radiofyr.
Uppföljningsenhet
Sammanfattande benämning på flyginformations-,
alarmerings-, flygrådgivnings- och flygkontrolltjäns-
terna och flygstridsledningstjänsten. Flygkontroll-
FFS 2020:4
Sida 31
Bilaga 2
Tabellen beskriver vilken typ av flygning som får genomföras inom respek-
tive luftrum, vilka krav som gäller avseende flygtrafikedning och på verk-
samhetsutövaren.
Luftrums-
klass
VFR/IFR
Separation ska ske genom
flygtrafikledning
Krav på
flygtrafikled-
ningstjänst
Krav på
klarering
Krav på
oavbruten
RA-förbindelse
VFR
IFR
IFR-IFR
IFR-VFR
VFR-IFR
VFR-VFR
A
NEJ
JA
JA
N/A
N/A
N/A
JA
JA
JA
B
JA
JA
JA
JA
JA
JA
JA
JA
JA
C
JA
JA
JA
JA
JA
NEJ i)
JA
JA
JA
D
JA
JA
JA
N/A
N/A
N/A
JA
JA
JA
E
JA
JA
JA
N/A
N/A
N/A
För IFR
För IFR
För IFR
F
JA
JA
N/A
N/A
N/A
N/A
NEJ
N/A
IFR ska kunna
upprätta
G
JA
JA
N/A
N/A
N/A
N/A
NEJ
N/A
IFR ska kunna
upprätta
i) VFR-VFR separeras under mörker.