FFS 2020:4

Försvarsmaktens föreskrifter om trafikregler för militär luftfart

FÖRSVARETS

FÖRFATTNINGSSAMLING

FFS 2020:4

Utkom från trycket

2020-12-21

Försvarsmaktens föreskrifter om trafikregler för militär luftfart

beslutade den 18 december 2020.

Försvarsmakten föreskriver med stöd av 14 kap. 3 och 12 §§ luftfartsför-

ordningen (2010:770) och efter att ha hört Transportstyrelsen följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna författning innehåller föreskrifter om trafikregler för militär luft-

fart.

Författningen gäller även utanför svenskt territorium för svensk militär

luftfart om det är förenligt med den främmande lag som är tillämplig. Om den

främmande lagens bestämmelser är mer restriktiva ska de bestämmelserna

följas.

Författningen gäller också för utländsk militär luftfarts verksamhet i Sve-

rige i enlighet med 14 kap. 3 § luftfartsförordningen (2010:770).

Författningen reglerar obemannade luftfartygssystem endast i den ut-

sträckning som Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör (FSI) bestämmer.

2 § När det föreligger operativa behov ska bestämmelserna i denna författning

tillämpas under de förutsättningar som regleras i respektive kapitel.

3 § Trafikregler för militär luftfart syftar till att undvika kollision mellan luft-

fartyg, samt mellan luftfartyg och terräng eller andra hinder.

FFS 2020:4

Sida 2

4 § De ord och uttryck som definieras i 14 kap.luftfartslagen (2010:500) har

samma betydelse i denna författning.

I bilaga 1 till denna författning definieras övriga begrepp och förkortningar

som används i författningen.

5 § I Försvarsmaktens reglementen och handböcker om trafikregler för militär

luftfart finns närmare bestämmelser om tillämpningen av denna författning.

2 kap. Grundläggande bestämmelser

1 § Ett militärt luftfartyg får inte manövreras på ett sådant sätt att andras liv

eller egendom utsätts för fara.

När det föreligger operativa behov gäller inte bestämmelsen i första stycket.

2 § Vid tillämpning av denna författning ska vederbörlig hänsyn tas till den

civila luftfartens säkerhet, samt till skyddet för liv, hälsa och personlig säker-

het.

3 § Ett militärt luftfartyg ska vara utrustat för den verksamhet som ska genom-

föras.

4 § De personer som omfattas av denna författning ska vara utbildade för den

verksamhet som de avser att genomföra.

5 § Ett gemensamt språk samt gemensamma måttenheter ska användas vid

tillämpning av trafikregler för militär luftfart.

Vid planering och genomförande av flygning ska koordinerad universell tid

(UTC) användas som tidsreferens. Vid genomförande av övning får man i öv-

ningsbestämmelser reglera att en annan tidsreferens ska användas.

FFS 2020:4

Sida 3

3 kap. Undvikande av kollision

1 § Ett militärt luftfartyg får inte framföras så nära ett annat luftfartyg att risk

för kollision kan uppstå.

När det föreligger operativa behov gäller inte bestämmelsen i första styck-

et.

2 § Bestämmelserna i denna författning fråntar aldrig en befälhavare dennes

ansvar för att vidta åtgärder, inbegripet manövrar baserade på föreslagna un-

danmanövrar från Airborne Collision Avoidance System (ACAS-system), för

att undvika kollision på bästa sätt.

3 § Militära luftfartyg ska följa bestämmelserna om väjningsskyldighet till

undvikande av kollision (väjningsreglerna) i aktuell lydelse av Genomföran-

deförordningen1 med de tillägg som anges i 4 och 5 §§.

4 § Utöver vad som sägs i bestämmelserna om väjningsskyldighet i Genomfö-

randeförordningen avseende skärande kurser gäller också följande.

När två militära luftfartyg på samma eller nästan samma flyghöjd håller

kurser som skär varandra, ska det luftfartyg väja som har det andra på sin

högra sida, om inte det militära luftfartyget håller undan för en formationsen-

het eller för en helikopter.

5 § När det föreligger operativa behov får andra väjningsregler än de som re-

gleras i 3 och 4 §§ tillämpas. Väjningsreglerna ska dokumenteras för alla typer

av luftfartyg och godkännas av Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör (FSI).

1

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 av den 26 september 2012 om

gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken

och om ändring av genomförandeförordning (EG) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr

1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010.

FFS 2020:4

Sida 4

4 kap. Ljus på luftfartyg

1 § Ett militärt luftfartyg ska föra kollisionsvarningsljus när motorn är i gång.

2 § Ett militärt luftfartyg ska föra navigationsljus under mörker. Detsamma

gäller i dagsljus när förhållandena så kräver. Andra ljus som kan förväxlas med

navigationsljusen får inte föras.

3 § Är ett luftfartyg utrustat med taxningsljus ska dessa vara tända vid taxning

under mörker.

4 § Landningsstrålkastaren ska under mörker vara tänd i samband med start

och landning, eller då förhållandena så kräver. Landningsstrålkastaren ska

också vara tänd vid taxning, om luftfartyget saknar taxningsljus.

5 § Kollisionsvarningsljus, navigationsvarningsljus, taxningsljus och land-

ningsstrålkastaren får vara släckta om det är föranlett av operativa behov.

Detsamma gäller om säkerheten så kräver för att ljuset

1. hindrar piloten, eller en besättningsmedlem som bistår piloten, från att

utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, eller

2. utsätter personer utanför luftfartyget för farlig bländning.

5 kap. Färdplaner

Upplysningar om en flygning

1 § Upplysningar om en flygning ska lämnas in till en flygtrafikledningsenhet

eller en annan enhet för uppföljning av en flygning. En sådan upplysning ska

lämnas in i form av en färdplan.

För en operationell flygning lämnas en sådan upplysning in i form av en

operationell färdplan (FPL/OAT), ett flygprogram eller en order.

En färdplan ska aktiveras och avslutas.

FFS 2020:4

Sida 5

När det föreligger operativa behov får upplysningar om en flygning lämnas

på annat sätt än genom en färdplan. Upplysningarna ska dokumenteras för alla

typer luftfartyg och godkännas av Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör

(FSI).

Allmänt om FPL/GAT

2 § En färdplan (FPL/GAT) ska lämnas in till följande mottagare:

1. Före avgång: till Stockholm/Arlanda Flight Planning Center (FPC).

2. Under pågående flygning: till vederbörande flygtrafikledningsenhet.

Om en flygning genomförs lokalt, får färdplanen lämnas in till flygtrafik-

ledningsenheten vid avgångsflygplatsen.

3 § Avseende tidpunkter för inlämning av färdplan (FPL/GAT) ska bestäm-

melserna om färdplaners innehåll i Transportstyrelsens föreskrifter och all-

männa råd om trafikregler för luftfart tillämpas.

Vad en FPL/GAT ska innehålla

4 § Avseende innehållet i en färdplan (FPL/GAT) ska bestämmelserna om

innehåll i färdplaner i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

trafikregler för luftfart tillämpas.

Allmänt om FPL/OAT

5 § En operationell färdplan (FPL/OAT) ska lämnas in före avgång till start-

flygplatsens flygtrafikledningsenhet. Om en sådan enhet inte finns ska en

operationell färdplan (FPL/OAT) i första hand lämnas in till en flygtrafikled-

ningsenhet vid en flottiljflygplats och i andra hand till ett Flight Planning

Center (FPC).

FFS 2020:4

Sida 6

6 § En operationell färdplan (FPL/OAT) ska lämnas in senast 30 minuter före

beräknad starttid.

Under flygning lämnas en operationell färdplan (FPL/OAT) in senast 5

minuter före inpassering i kontrollområde och senast 2 minuter före inpasse-

ring i en kontrollzon (CTR).

För lokala flygningar eller flygningar av brådskande natur kan senare in-

lämningstider accepteras.

Vad en FPL/OAT ska innehålla

7 § En operationell färdplan (FPL/OAT), ett flygprogram eller en order ska

innehålla följande uppgifter:

1. Luftfartygets beteckning.

2. Flygregler och flygningens art.

3. Antal luftfartyg, luftfartygstyp och turbulenskategori.

4. Avgångsflygplats.

5. Beräknad starttid.

6. Marschfart/marschfarter.

7. Marschhöjd/marschhöjder.

8. Färdväg eller flygövningsområde.

9. Destinationsflygplats.

10. Totalt beräknad flygtid.

11. Alternativflygplats/alternativflygplatser.

12. Antal personer ombord.

Termen flygplats i punkterna 4 och 11 kan också avse andra start- och

landningsplatser.

8 § En operationell färdplan (FPL/OAT) ska, när det är relevant, innehålla:

1. Uppgifter om laddat luftfartyg.

2. Uppgifter om snabbtankning.

3. Andra väsentliga upplysningar.

FFS 2020:4

Sida 7

9 § Ytterligare instruktioner för ifyllande av en operationell färdplan

(FPL/OAT) finns i aktuell Military Aeronautical Information Publication

(MIL AIP) respektive Aeronautical Information Publication Sweden (AIP

Sweden).

Efterlevnad av en färdplan

10 § Om inte en flygkontrollenhet medger eller föreskriver annat, ska i möj-

ligaste mån, en kontrollerad flygning på en upprättad ATS2-flygväg ske längs

flygvägens angivna centrumlinje. På varje annan flygväg ska flygningen ske

direkt mellan navigeringshjälpmedel och/eller mellan de punkter som definie-

rar flygvägen.

11 § Under en kontrollerad flygning som genomförs längs ett ATS-

flygvägsavsnitt som definieras av VOR3-stationer, ska ett luftfartyg i möjlig-

aste mån, om inte en flygkontrollenhet medger annat, ändra sin primära navi-

gationsreferens från det bakomliggande hjälpmedlet till det närmaste framför-

liggande hjälpmedlet. Detta ska göras när den fastställda omställningspunkten

passeras eller så nära denna punkt som möjligt.

Har ingen omställningspunkt fastställts förutsätts att luftfartyget ändrar sin

navigationsreferens mitt emellan de aktuella navigeringshjälpmedlen.

Varje avvikelse enligt första stycket ska meddelas flygtrafikledningsenhet-

en.

12 § Om ett luftfartyg under en kontrollerad flygning oavsiktligt har avvikit

från den gällande färdplanen ska följande åtgärder vidtas.

Om avvikelsen skett från färdlinjen ska kursen omedelbart ändras så att

luftfartyget återförs till färdlinjen.

Om på marschhöjd, den genomsnittliga kurshastigheten mellan signifi-

kanta punkter avvikit eller beräknas avvika med plus eller minus 5 procent

2

Air Traffic Services

3

Very high frequency Omnidirectional Radio Range

FFS 2020:4

Sida 8

eller mera av den kurshastighet som lämnats i färdplanen (TAS), ska förhål-

landet meddelas flygtrafikledningsenheten.

Om den beräknade tidpunkten över den först tillämpliga av nästkommande

rapportpunkt, FIR-gräns eller destinationsflygplats visar sig vara felaktig med

tre minuter eller mer i förhållande till den tid som meddelats flygtrafiktjäns-

ten, ska en rättad tid meddelas till en flygtrafikledningsenhet snarast möjligt.

Aktivering av en färdplan

13 § Vid avgång från en flygplats där flygtrafikledning inte utövas, ska en be-

fälhavare aktivera färdplanen genom att sända ett startmeddelande till den om-

rådeskontroll/Area Control Center (ACC) inom vars ansvarsområde startflyg-

platsen är belägen, eller om detta inte är möjligt, till någon annan flygtrafik-

ledningssenhet.

Ett sådant meddelande ska meddelas per telefon omedelbart före start eller

sändas per radio snarast möjligt efter start.

Ett startmeddelande ska innehålla information om luftfartygets anropssig-

nal, avgångsflygplats, avgångstid/Actual Time of Departure (ATD) och desti-

nationsflygplats.

Ändring i en färdplan

14 § Ändras planeringen för en flygning ska färdplanen för flygningen änd-

ras. Alla ändringar i en färdplan ska meddelas på följande sätt.

1. Före avgång: till en färdplaneringscentral eller till en flygtrafiklednings-

enhet vid avgångsflygplatsen.

2. Under flygning: till vederbörande flygtrafikledningsenhet.

Avslutande av en färdplan

15 § Om den inlämnade färdplanen omfattar hela flygningen, eller den sista

delen av flygningen fram till destinationsflygplatsen, ska färdplanen avslutas

FFS 2020:4

Sida 9

genom att befälhavaren ser till att ett landningsmeddelande lämnas snarast

möjligt efter landning, eller i vart fall senast 30 minuter efter den beräknade

ankomsttiden enligt färdplanen.

Landningsmeddelandet ska lämnas till den ACC inom vars ansvarsområde

landningsflygplatsen är belägen, annars till någon annan flygtrafiklednings-

enhet.

16 § Ett landningsmeddelande ska innehålla följande uppgifter:

1. Luftfartygets beteckning.

2. Avgångsflygplats.

3. Destinationsflygplatsen enligt färdplan om landning har skett på en annan

flygplats.

4. Landningsflygplats.

5. Ankomsttid.

17 § Om färdplanen har lämnats in för en del av flygningen, som inte omfattar

den återstående delen av flygningen till destinationsflygplatsen, ska färdplanen

avslutas genom att befälhavaren ser till att ett meddelande till relevant flygtra-

fikledningsenhet lämnas.

18 § Vid landning på en flygplats där ATC utövas avslutas färdplanen i sam-

band med landningen och befälhavaren behöver inte lämna något landnings-

meddelande.

19 § Vid en landning på en flygplats där en rörlig flygtrafikledningsenhet

(ATS/R) är upprättad, avslutas färdplanen genom att ATS/R lämnar in ett

landningsmeddelande.

FFS 2020:4

Sida 10

Försenat landningsmeddelande

20 § Om en befälhavare vid färdplansinlämningen bedömer att en avslutning

av färdplanen inte kommer att kunna genomföras inom föreskriven tid, ska

det anges i färdplanen (s.k. försenat landningsmeddelande).

6 kap. Visuellflygregler (VFR)

1 § Vid VFR-flygning ska piloten hålla sådan uppsikt att risk för kollision

med annat luftfartyg eller andra hinder undviks.

2 § VFR-flygning under dager, förutom när den utförs som speciell VFR-

flygning, ska ske enligt minima för sikt och avstånd till moln enligt följande

tabell.

Höjd

Luftrumsklass

Flygsikt

Avstånd

från moln

horisontellt

Avstånd

från moln

vertikalt

På eller

över flyg-

nivå 100

A, B, C, D, E,

F och G

8 km

1 500 m

1 000 ft

Under

flygnivå

100, men

över det

högsta av

3 000 ft

AMSL

eller 1 000

ft AGL

A, B, C, D, E,

F och G

5 km

1 500 m

1 000 ft

På eller

under det

högsta av

3 000 ft

AMSL

A, B, C, D och

E

5 km

1 500 m

1 000 ft

FFS 2020:4

Sida 11

eller 1 000

ft AGL

På eller

under det

högsta av

3 000 ft

AMSL

eller 1 000

ft AGL

F och G

5 km

Fritt från

moln och

med sikt till

mark/vatten

Fritt från

moln och

med sikt till

mark/vatten

I luftrumsklass F och G (okontrollerat luftrum) får VFR-flygning under

dager ske med en sikt ner till 3 km, eller i närhet till en flygplats ner till 1 500

meter under följande villkor:

1. Farten får ej överstiga 140 kt IAS och ska ge piloten adekvata möjligheter

att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att kunna undvika

en kollision.

2. Sannolikheten för konflikt med annan trafik ska vara låg.

3. Flygningen sker fritt från moln och med sikt till marken/vattnet.

Helikoptrar får flyga i flygsikt ner till 800 meter vid farter som ger ade-

kvata möjligheter att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid

för att undvika kollision. Flygning får tillåtas under 800 meter i särskilda fall,

t.ex. vid sjuktransporter, SAR-operationer och brandbekämpning.

3 § Förutom när det är nödvändigt för start och landning är lägsta tillåtna

flyghöjd vid VFR-flygning under dager för flygplan 1000 ft AGL över det

högsta hindret inom en radie på 150 meter från luftfartyget. För helikopter

gäller istället 500 ft AGL.

Vid flygning över tätbebyggelse och större folksamlingar gäller för flyg-

plan och helikopter istället 1000 ft AGL över det högsta hindret inom en radie

på 600 meter.

FFS 2020:4

Sida 12

4 § Ett militärt luftfartyg som utför kontrollerad flygning enligt VFR bör an-

mäla till vederbörande flygkontrollenhet när flygningen lämnar kontrollerat

luftrum.

5 § På en flygnivå över flygnivå 195 får VFR-flygning endast tillämpas vid

träning i luftstrid och under avancerad flygning inom ett avdelat luftrum och

när VMC råder.

VFR-flygning under mörker

6 § Vid VFR-flygning under mörker gäller följande:

1. En dubbelriktad radioförbindelse ska upprättas och upprätthållas på

lämplig frekvens mellan luftfartyget och flygtrafikledningstjänsten, om sådan

finns tillgänglig.

2. Värdena för sikt och avstånd från moln i 2 § ska tillämpas med följande

undantag:

a. Molntäckeshöjden får inte understiga 1 500 ft.

b. Bestämmelserna om lägre sikt i 2 § ska inte tillämpas.

c. På och under det högsta av 3 000 ft AMSL eller 1 000 ft AGL, ska pi-

loten upprätthålla kontinuerlig sikt till marken/vattnet.

Värdena för sikt och avstånd från moln i 2 § ska också tillämpas med be-

aktande av undantagen i punkterna a, b och c, för helikoptrar i luftrumsklass

G, på och under det högsta av 3 000 ft AMSL eller 1 000 ft AGL, men då

gäller att flygsikten inte får understiga 3 km. Om piloten upprätthåller konti-

nuerlig sikt till marken/vattnet och håller en fart som ger adekvata möjligheter

att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att undvika kol-

lision, får dock flygsikten understiga 3 km.

7 § VFR-flygning under mörker får ske med följande lägsta flyghöjder:

1. Över terräng högre än 6 000 ft över havsytan ska flyghöjden vara minst

2 000 ft över det högsta hindret som är beläget inom 8 km från luftfartygets

position.

FFS 2020:4

Sida 13

2. Över andra områden än hög terräng ska flyghöjden var minst 1 000 ft

över det högsta hindret som är beläget inom 8 km från luftfartygets position.

Speciell VFR-flygning

8 § Med militära flygplan får speciell VFR-flygning genomföras om flyg-

ningen sker fritt från moln och med sikt till mark/vatten. Sikten vid marken

ska uppgå till minst 3 km under dager och till minst 5 km under mörker.

Molntäckeshöjden får vara lägst 1 000 ft.

9 § För militära helikoptrar får speciell VFR-flygning genomföras om flyg-

ningen sker fritt från moln och med sikt till mark/vatten. Sikten vid marken

ska uppgå till minst 1 500 meter under dager och till minst 3 km under mör-

ker.

Flygning under dager får också genomföras även om flygsikten endast

uppgår till 500 meter, om hastigheten är så låg att det finns goda möjligheter

att upptäcka hinder i tid för att undvika en kollision.

VFR-flygning när operativa behov föreligger

10 § När det föreligger operativa behov får andra värden än de som anges i

kapitlet tillämpas. Värdena och övriga förutsättningar och villkor ska doku-

menteras för alla typer av luftfartyg och godkännas av Försvarsmaktens flyg-

säkerhetsinspektör (FSI).

7 kap. Instrumentflygregler (IFR)

1 § Flygning ska ske enligt IFR när det råder

1. instrumentväderförhållanden (IMC),

2. visuella väderförhållanden/visual meteorological conditions (VMC) på en

flyghöjd över flygnivå 195, eller

FFS 2020:4

Sida 14

3. VMC på en flyghöjd under flygnivå 195 då VFR-flygning inte får utfö-

ras.

Punkt 2 gäller inte inom avdelat luftrum enligt 6 kap. 7 §.

2 § IFR-flygning får inte utföras på lägre höjder än följande:

1. 2 000 ft över det högsta hindret inom 4,5 NM från luftfartygets beräk-

nande position om hindrets höjd överstiger 6 000 ft AMSL.

2. 1 000 ft över det högsta hindret inom 4,5 NM från luftfartygets beräknade

position om hindrets höjd är lägre än 6 000 ft AMSL.

3 § De höjder som anges i 2 § får underskridas när det föreligger operativa

behov.

Förutsättningar och villkor för höjdunderskridande ska dokumenteras för

alla typer av luftfartyg och godkännas av Försvarsmaktens flygsäkerhetsin-

spektör (FSI).

4 § Ett luftfartyg som flyger enligt IFR och som avser att övergå till VFR ska

meddela berörd flygtrafikledningsenhet att IFR-flygningen avslutas och de

ändringar som ska göras i den gällande färdplanen.

8 kap. Luftrum och luftrumsklasser

1 § Luftrum, inom vilken flygtrafiktjänst utövas, är indelat och klassificerat i

luftrumsklasser enligt tabell i bilaga 2.

2 § Av 1 kap. 8 § luftfartslagen (2010:500) framgår att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i ett en-

skilt fall besluta om inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom viss del

av landet, s.k. restriktionsområde (R-område).

Av 1 kap.4 och 5 §§luftfartsförordningen (2010:770) framgår att Trans-

portstyrelsen får meddela föreskrifter om restriktionsområden. Av 1 kap. 6 §

FFS 2020:4

Sida 15

samma förordning framgår att Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om

eller i ett enskilt fall besluta att ett område ska vara farligt område (D-område).

Flygning inom sådana områden eller platser får endast utföras på de villkor

som gäller för området eller platsen i fråga eller efter särskilt tillstånd från den

för området ansvariga myndigheten.

Sådana inskränkningar publiceras på föreskrivet sätt genom den ansvariga

myndigheten.

9 kap. Klareringar och anvisningar

1 § En befälhavare är skyldig att följa erhållna klareringar från en flygtrafik-

ledningsenhet samt anvisningar från vederbörlig flygstridsledningsenhet.

Befälhavarens skyldighet enligt första stycket gäller inte om det på grund

av en trängande situation är nödvändigt att vidta en åtgärd i strid mot klare-

ringen eller anvisningen. Befälhavaren ska, så snart det är praktiskt möjligt,

informera vederbörlig flygtrafikledningsenhet eller flygstridsledningsenhet

om den uppkomna situationen.

2 § Före flygning i kontrollerat luftrum eller en del av en flygning som utförs

som en kontrollerad flygning ska en klarering för flygningen inhämtas från

den behöriga flygtrafikledningsenheten.

En klarering ska också inhämtas före taxning inom ett manöverområde på

en flygplats där flygplatskontrolltjänst utövas.

3 § Vid en förbandsflygning är det formationsledaren som är ansvarig för att

en klarering/anvisning erhålles för samtliga enheter i förbandet.

4 § En befälhavare ska, om radartjänst inte utövas, meddela en flygtrafikled-

ningsenhet eller en flygstridsledningsenhet när höjd enligt en klare-

ring/anvisning har intagits.

FFS 2020:4

Sida 16

5 § En klarering för flygning in i ett kontrollerat luftrum ska begäras av en

pilot eller en flygstridsledare om möjligt senast två minuter före inpassering.

Vid en sådan begäran ska följande uppgifter lämnas:

1. Läge eller riktning och avstånd till en navigeringsfyr eller landningsplats.

2. Höjd och kurs.

3. Avsikt med fortsatt flygning.

4. Önskemål att övergå från IFR till VFR eller vice versa.

5. Övrig relevant information.

Om piloten avser att landa ska en begäran om klarering också innehålla:

1. Önskad inflygnings- och landningsmetod.

2. Förekomst av ammunitionslast.

3. Begränsning med hänsyn till kvarvarande bränsle.

4. Övrig relevant information.

Ändrad klarering

6 § Om en klarering/anvisning inte är tillfredsställande ska befälhavaren be-

gära en ändrad klarering/anvisning.

VMC-klarering

7 § En pilot som flyger enligt IFR och har erhållit en VMC-klarering ska

1. själv ta ut separation så att kollisionsrisk inte uppstår, och

2. meddela en flygtrafikledningsenhet eller en flygstridsledningsenhet om

väderförhållandena inte med säkerhet medger flygning under visuella väder-

förhållanden.

Klarering i belagt övningsområde

8 § En pilot som vill lämna ett belagt övningsområde i kontrollerat luftrum

ska anmäla sin avsikt att lämna övningsområdet till flygstrids- eller flygtrafik-

FFS 2020:4

Sida 17

ledningsenheten. En sådan anmälan ska om möjligt göras 5 minuter innan

men inte senare än 1 minut innan, piloten avser att lämna övningsområdet.

9 § I ett belagt övningsområde inom ett kontrollerat luftrum får flygning utfö-

ras intill 2,5 NM från en i en klarering angiven områdesgräns.

I ett belagt övningsområde inom ett okontrollerat luftrum bör flygning inte

ske närmare än 2,5 NM från en i en klarering angiven områdesgräns.

10 § I ett belagt övningsområde i ett kontrollerat luftrum får en pilot flyga intill

angiven höjdgräns eller angivna höjdgränser i en klarering.

10 kap. Särskilda trafikbestämmelser

Trafikinformationsområden- och zoner

1 § Före flygning i ett trafikinformationsområde (TIA) och en trafikinformat-

ionszon (TIZ) ska en pilot upprätta en dubbelriktad radioförbindelse med ve-

derbörlig flygtrafikledningsenhet. Förbindelsen ska upprättas i så god tid att

trafikinformation hinner inhämtas.

Enstaka flygningar in eller ut ur en TIZ får göras utan dubbelriktad radio-

förbindelse förutsatt att ett tillstånd inhämtats från vederbörlig flygtrafikled-

ningsenhet.

2 § Efter upprättande av en dubbelriktad radioförbindelse ska en pilot anmäla

geografiskt läge, flyghöjd och avsikt.

I undantagsfall får en anmälan ske på annat sätt före flygningen, men inte

enbart i färdplanen.

Den anmälda flyghöjden eller flygvägen får inte ändras under flygningen

förrän flygtrafikledningsenhet har mottagit och kvitterat ett meddelande om

ändring.

FFS 2020:4

Sida 18

3 § En anmälan enligt 1 och 2 §§ kan även ske direkt mellan en flygstridsled-

ningsenhet och berörd flygtrafikledningsenhet. I dessa fall behöver piloten

inte upprätta någon dubbelriktad radioförbindelse med den vederbörliga tra-

fikledningsenheten.

Flygning över restriktionsområden och farliga områden

4 § Vid flygningar över restriktionsområden (R-områden) och farliga områden

(D-områden) får flygning ske intill 500 ft över den för området publicerade

höjden. Om den publicerade höjden överstiger FL 290 gäller istället 1 000 ft.

Bogsering

5 § Ett luftfartyg eller ett annat föremål får bogseras efter luftfartyg.

Förutsättningar och villkor för bogsering ska dokumenteras och godkännas

av Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör (FSI).

Väderrapportering från luftfartyg

6 § Meteorologiska förhållanden som observeras i luften och som kan påverka

flygsäkerheten ska rapporteras till Försvarsmaktens flygvädertjänst eller till

vederbörlig flygtrafikledningsenhet

.

Avancerad flygning och formationsflygning i kontrollerat luftrum

7 § Avancerad flygning inom kontrollerat luftrum får endast utföras efter till-

stånd från vederbörlig flygtrafikledningsenhet.

8 § Avancerad flygning får ske under dager och under mörker.

Under dager ska flygningen genomföras med yttre referenser.

FFS 2020:4

Sida 19

Under mörker, utan yttre referenser, får avancerad flygning endast genom-

föras med luftfartyg vars instrumentering medger erforderlig kontroll av läget i

höjd (tipp-) och rolled.

9 § En formation ska uppträda som en enhet avseende navigering och läges-

rapportering.

10 § Formationsledaren och befälhavarna på de luftfartyg som ingår i format-

ionen ansvarar för inbördes separation mellan luftfartygen såväl under format-

ionsflygningen som när formationen samlas och när den uppdelas.

11 § En verksamhetsutövare ska dokumentera förutsättningar och procedurer

för avancerad flygning och formationsflygning inom kontrollerat luftrum. Såd-

ana förutsättningar och procedurer ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens

flygsäkerhetsinspektör (FSI) har godkänt.

Marschhöjd och höjdmätarinställning

12 § En verksamhetsutövare ska dokumentera tillämpningen av marschhöjd

och höjdmätarinställning. Sådana förutsättningar och procedurer ska uppfylla

de krav som Försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör (FSI) har godkänt.

13 § Marschhöjd, på vilken en flygning eller en del av en flygning utförs, ska

uttryckas som

1. flygnivå om flygningen utförs över genomgångshöjden, eller

2. höjd över havet (QNH), om flygningen utförs på eller under genom-

gångshöjden.

Genomgångshöjden i okontrollerat luftrum är den högsta av 5 000 ft MSL

eller 3 000 fr AGL.

14 § Inom avdelat luftrum får en gemensam tryckreferens användas och

tillämpas istället för vad som anges i 13 §.

FFS 2020:4

Sida 20

15 § Kan inte radiokontakt upprättas med en flygstridsledningsenhet eller en

flygtrafikledningsenhet, ska en marschhöjd enligt tabell över marschhöjder i

tillägg 3 till Genomförandeförordningen användas.

Fällning och dumpning

16 § Föremål eller ämnen som kan förorsaka skador, sjukdom eller olägenheter

för människors hälsa får inte kastas, spridas eller släppas ut från ett luftfartyg.

Förbudet omfattar inte proviant och utrustning till nödställda, ballast i form

av vatten eller fin sand, spridning av vatten eller andra medel för brandbe-

kämpning eller fällning av bogserlina från låg höjd i samband med landning.

17 § Oaktat förbudet i 16 § får bränsle dumpas av ett luftfartyg när det är nöd-

vändigt av flygsäkerhetsskäl.

Innan dumpningen ska befälhavaren anmäla till flygtrafikledningsenheten

eller flygstridsledningsenheten att bränsledumpning måste utföras. Dumpning-

en ska därefter utföras enligt anvisningar från flygtrafikledningsenheten eller

flygstridsledningsenheten.

Uppstår en trängande situation, som innebär att bränsledumpning måste ut-

föras omedelbart, ska flygtrafikledningsenheten eller flygstridsledningsenheten

underrättas om dumpningen så snart som underrättelse kan ske efter att dump-

ningen har gjorts.

18 § Förbudet i 16 § första stycket gäller inte vid nödsituationer eller när ope-

rativa behov kräver det.

Övning i instrumentflygning

19 § Övning i instrumentflygning får endast genomföras i luftfartyg utrustade

med dubbelkommando.

FFS 2020:4

Sida 21

En befälhavare som är behörig att framföra ett luftfartyg utrustat med dub-

belkommando ska tjänstgöra som säkerhetspilot för den person som övar in-

strumentflygning.

Säkerhetspiloten ska ha tillräckligt synfält framåt och åt sidorna eller ha

förbindelse med en observatör som är så placerad att dennes synfält på lämp-

ligt sätt kompletterar säkerhetspilotens.

11 kap. Kommunikation och transponder

Kommunikation

1 § Kommunikation mellan ett luftfartyg och en enhet på marken ska kunna

upprättas utifrån den verksamhet som ska utföras.

Vad som sägs i första stycket gäller oavsett om verksamheten utförs i kon-

trollerad eller okontrollerad luft.

2 § Användning av transponder och annan identifieringsutrustning samt hand-

lingsregler vid avbrott i radioförbindelse (s.k. radiobortfall), ska dokumenteras

av verksamhetsutövaren utifrån den verksamhet som avses utföras i kontrolle-

rad respektive okontrollerad luft.

Handlingsreglerna ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens flygsäker-

hetsinspektör (FSI) har godkänt.

En verksamhetsutövare ska informera flygtrafikledningsenheten och flyg-

stridsledningsenheten om sina handlingsregler.

Motläsning

3 § En befälhavare/formationsledare ska alltid motläsa de säkerhetsrelaterade

delarna av en klarering, instruktion eller en anvisning.

Följande information ska alltid motläsas:

1. Klarering av flygväg.

FFS 2020:4

Sida 22

2. Klarering för och instruktioner om att köra ut på, landa på, starta från,

hålla före, korsa, taxa och taxa tillbaka på alla banor.

3. Bana i användning, höjdmätarinställning, SSR-koder och tilldelade fre-

kvenser.

4. Klareringar avseende flyghöjd, kurs- och fartinstruktioner.

5. Genomgångsnivå.

Genomgångsnivåer enligt 5 ska motläsas oavsett om sådan utfärdats av

flygledare eller ingår i en ATIS-utsändning.

Transponder

4 § Transponder mode A+C ska normalt vara tillslagen vid flygning om inte

annat meddelas eller medges av flygtrafiktjänsten.

En befälhavare som inte tilldelats individuell kod av flygtrafiktjänsten ska

före start ställa in följande koder:

1. 7400 i Stockholm AOR.

2. 7300 i Malmö AOR.

Vid nödläge ska följande transponderkoder användas:

1. Allmänt nödläge: 7700.

2. Avbrott i radioförbindelse: 7600.

3. Luftfartyget utsatt för olaglig handling: 7500.

5 § Vid fel på transponderutrustningen ska befälhavaren anmäla felet på radio.

6 § Vid flygning i förband ska formationsledaren ha transpondern tillslagen

med tilldelad individuell kod. Om avståndet mellan luftfartygen är mindre än

300 meter ska övriga förbandsmedlemmar ha transpondern frånslagen, med

individuell kod inställd. Förbandsmedlem ska utan anmaning ha transpondern

tillslagen om avståndet mellan enheterna överstiger 300 meter.

7 § När det föreligger operativa behov får transpondern vara avslagen.

FFS 2020:4

Sida 23

12 kap. Signaler

Nödsignaler, ilsignaler och andra brådskande meddelanden

1 § När ett luftfartyg befinner sig i allvarlig fara ska en pilot påkalla omedelbar

hjälp (nödsignal) på något av följande sätt:

1. Med radiotelegrafi eller annan signaleringsmetod signalen SOS (morse-

tecknet … - - - …).

2. Med radiotelefoni ordet "MAYDAY", helst uttalat tre gånger.

3. Ett nödmeddelande via datalänk som sänder avsikten med ordet

MAYDAY.

4. Röda signalskott eller raketer avgivna en åt gången med korta mellanrum

samt ett rött fallskärmsljus.

Om särskilda omständigheter föreligger får hjälp påkallas på andra sätt.

2 § När en pilot önskar meddela att luftfartyget befinner sig i sådana svårighet-

er att det är tvingat att landa, utan att omedelbar hjälp enligt 1 § erfordras, ska

någon av följande ilsignaler användas:

1. Upprepade blinkningar med strålkastarna.

2. Upprepade blinkningar med navigationsljusen, utförda på sätt som skiljer

sig från navigationsljus med blinkande sken.

3 § När ett luftfartyg har ett mycket brådskande meddelande att sända angå-

ende säkerheten för ett annat luftfartyg, fartyg, fordon eller för någon person

ombord på sådana fartyg eller fordon eller en person inom synhåll ska någon

av följande ilsignaler användas:

1. Radiotelegrafi eller annan signaleringsmetod som innehåller gruppen

XXX (-..- -..- -..-).

2. Radiotelefoni som innehåller de uttalade orden PAN PAN, helst uttalat

tre gånger.

3. Datalänk som sänder avsikten med orden PAN PAN.

FFS 2020:4

Sida 24

Signaler vid radiobortfall

4 § I händelse av radiobortfall genomförs kommunikation mellan luftfartyg

och flygtrafikledningsenhet via optiska signaler.

Ett luftfartyg ska följa de signaler som kommer från flygtrafikledningstjäns-

ten.

5 § Ett luftfartyg ska vid begäran om utkörningstillstånd ge signaler till flygtra-

fikledningstjänsten i form av korta blinkningar med strålkastare.

Marksignaler och rangeringssignaler

6 § För militär luftfart gäller de mark- och rangeringssignaler som anges i Ge-

nomförandeförordningen.

7 § En verksamhetsutövare får besluta om ytterligare mark- och rangeringssig-

naler. Sådana signaler ska dokumenteras och godkännas av Försvarsmaktens

flygsäkerhetsinspektör (FSI).

13 kap. Undantag

1 § Försvarsmakten får medge undantag från föreskrifterna i denna författ-

ning.

Överbefälhavaren, eller den överbefälhavaren bestämmer, fattar beslut i

ärenden om undantag.

Denna författning träder i kraft den 1 mars 2021.

Micael Bydén

Carin Bratt

FFS 2020:4

Sida 25

Bilaga 1

Begreppsförklaringar

AFIS (eng.)

Flight information service, flyginformationstjänst för

flygplats,

tjänst med uppgift att ge råd och upplysning-

ar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet.

AGL (eng.)

Above Ground Level, det vertikala avståndet från un-

derliggande terräng till en nivå, en punkt eller ett fö-

remål betraktat som en punkt

ACAS (eng.)

Airborne Collision Avoidance System, i luftfartyg

installerat system som utnyttjar signaler från SSR-

transpondrar oberoende av markplacerad utrustning,

för att förse piloten med rådgivande information om

SSR-transponderutrustade luftfartyg som kan utgöra

en kollisionsrisk. SSR står för Secondary Surveillance

Radar.

AMSL (eng.)

Above Mean Sea Level, det vertikala avståndet från

havsytans medelnivå till en nivå, en punkt eller ett

föremål betraktat som en punkt

Allmän flygtrafik

General Air Traffic (GAT), avser alla rörelser av civilt

luftfartyg så väl som alla förflyttningar med statsluft-

fartyg (inklusive militära luftfartyg, luftfartyg för tull

och polis) när dessa förflyttningar utförs i överens-

stämmelse med förfaranden utfärdade av ICAO. Jfr

med operationell flygtrafik (OAT).

ATC (eng.)

ATS-flygväg

Air Traffic Control Service, se flygkontrolltjänst.

Angiven flygväg som upprättats för att kanalisera flyg-

trafik där så behövs för att tillhandahålla flygtrafikled-

ningstjänst

ATIS (eng.)

Automatic Terminal Information service,

automatisk sändning av gällande rutinupplysningar till

ankommande och avgående luftfartyg under hela eller

en del av dygnet på något av följande sätt:

a) datalänk-ATIS (D-ATIS): ATIS-utsändning via

datalänk.

b) talad ATIS (voice-ATIS): ATIS-utsändning

genom kontinuerligt upprepade röstsändningar.

FFS 2020:4

Sida 26

Avancerad flygning

Avsiktligt utförda manövrer med ett luftfartyg som

innebär en plötslig förändring av dess läge, ett onor-

malt läge eller en onormal variation i hastighet, som

inte krävs vid normal flygning eller vid utbildning för

andra certifikat eller behörigheter än behörigheten för

avancerad flygning. På engelska benämns avancerad

flygning aerobatic flight.

Belagt övningsområde

Samlingsbegrepp för de olika typer av särskilt avde-

lade områden inom vilka det bedrivs flygövningar.

Farligt område

D-område, avgränsat luftrum där det tidvis kan före-

komma verksamhet som är farlig för luftfartyg under

flygning.

FIR (eng.)

Flight Information Region, avgränsat luftrum inom

vilket flyginformations- och alarmerings tjänst tillhan-

dahålls.

Flygning av lokal natur

En flygning som utförs på högst 5 000 ft AMSL, inom

terminalområdets sidogränser eller, där TMA saknas,

inom högst 25 NM från flygplatsen

Flyginformationstjänst

Flight Information Service (FIS), tjänst med uppgift att

lämna råd och upplysningar av betydelse för luftfar-

tens säkerhet och effektivitet.

Flygkontrolltjänst

Flygnivå

Tjänst som tillhandahålls i syfte att förebygga kollis-

ioner mellan luftfartyg och mellan luftfartyg och hin-

der inom manöverområdet. samt

främja och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde.

Flygkontrolltjänst omfattar områdeskontrolltjänst, in-

flygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst.

Flight Level (FL), yta med konstant atmosfäriskt tryck

vilket är relaterat till tryckvärde 1013,2 hPa, och som

är separerad från andra sådana ytor genom särskilda

tryckintervall.

Flygplats

På land, på statsfartyg eller på vatten angivet område

med byggnader, anläggningar och utrustning, som helt

eller delvis avses för luftfartygs landning, start och

andra rörelser.

Flygplatskontrolltjänst

Aerodrome Control Service, flygkontrolltjänst för

flygplatstrafik.

Flygstridsledningstjänst

Flygstridsledningsenhet av flygande enheter och luftbe

FFS 2020:4

Sida 27

vakning som omfattar bl.a. ledningens

ansvar, resursstyrning, processtyrning och förbättring

av denna verksamhet.

Flygtrafik

Luftfartyg under flygning eller i verksamhet på en

flygplats manöverområde.

Flygtrafikledningsenhet

Air Traffic Control unit (ATC-unit), sammanfattande

benämning på områdeskontrollcentral, inflygningskon-

trollenhet och flygplatskontroll.

Flygtrafikledningstjänst

Flygtrafiktjänst

Air Traffic Services (ATS), omfattar

flyginformations-, alarmerings-, flygrådgivnings- och

flygkontrolltjänst.

Air Navigation Services (ANS), omfattar flygtrafik-

ledningstjänst, flygvädertjänst, flygbriefingtjänst samt

kommunikations-, navigations- och övervakningstjäns-

ter.

Färdplan

Särskilda upplysningar avsedda för flygtrafiklednings-

enheter rörande avsedd flygning eller del av denna.

Förband

Förbandsmedlem

Sammansättning av två eller flera luftfartyg som fram-

förs tillsammans som en enhet.

Luftfartyg ingående i ett förband.

Kontrollerad flygning

Flygning i kontrollerat luftrum

GAT (eng.)

General Air Traffic, allmän flygtrafik

Genomförandeförordningen

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr

923/2012 av den 12 september 2012 om gemensamma

luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfa-

randen inom flygtrafiken och om ändring av genomfö-

randeförordning (EG) nr 1035/2011 och förordningar-

na (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr

730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010.

Höjd

Height, det vertikala avståndet från en angiven refe-

rens till en nivå, en punkt eller ett föremål betraktat

som en punkt.

IFR (eng.)

Instrument Flight Rules, beteckning för instrument-

flygreglerna.

IMC (eng.)

Instrument Meteorological Conditions, instrumentvä-

FFS 2020:4

Sida 28

derförhållanden.

Instrumentinflygning

På förhand fastställda manövrer som utförs med refe-

rens till flyginstrumenten för att med fastställd vertikal

hinderfrihet föra ett luftfartyg från det inledande in-

flygningsfixet, eller där tillämpligt, från början av den

definierade inflygningssträckan (Standard Arrival

Route – STAR) till ett läge varifrån landning kan utfö-

ras och därefter, om landning inte sker, till ett läge där

kriterier för hinderfrihet vid väntning eller på sträcka

gäller.

Klarering

Tillstånd enligt villkor som anges av en flygtrafikled-

ningsenhet.

Kontrollerat luftrum

Avgränsat luftrum där flygkontrolltjänst utövas i en-

lighet med de regler som följer av luftrumsklassifice-

ringen.

Kontrollzon

Control Zone (CTR), kontrollerat luftrum som sträcker

sig från jordytan upp till en angiven övre gräns.

Luftfartyg

Anordning som kan få bärkraft i atmosfären genom

luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner

mot jordytan och är avsedd att återanvändas.

Luftrumssystem

Det luftrum som tillgodoser behovet för luftfartygs

manövrering och verksamhetsutövare inklusive perso-

nal, materielsystem och övriga luftfartsprodukter,

mark, anläggningar och lokaler.

Laddat luftfartyg

Luftfartyg utrustat med minst ett laddat integrerat eller

integrerade vapensystem.

Manöverområde

Den del av en flygplats som är avsedd för ett luftfar-

tygs start, landning eller taxning. I manöverområdet

ingår inte plattor, uppställningsplatser, klargöringsom-

råden eller flygplanvägar.

Marschhöjd

Flyghöjd som bibehålls under betydande del av flyg-

ning.

Mörker

Timmarna mellan den borgerliga kvällsskymningens

slut och den borgerliga gryningens början. Den borger-

liga kvällsskymningen slutar då solskivans centrum

befinner sig 6 grader under horisonten; den borgerliga

gryningen börjar då solskivans centrum befinner sig 6

grader under horisontalplanet.

FFS 2020:4

Sida 29

Okontrollerad flygplats

Flygplats där ingen flygplatskontrolltjänst utövas.

Operationell flygtrafik

Avser alla flygningar där regler om allmän flygtrafik

(GAT) inte gäller och för vilka regler och förfaranden

har angivits av vederbörande nationella myndigheter.

Obemannat

luftfartygssystem

System bestående av obemannat luftfartyg

(RPAS/UAV) och övriga komponenter som är nöd-

vändiga för att det obemannade luftfartyget ska kunna

kontrolleras på avstånd av en eller flera personer.

Speciell VFR-flygning

VFR-flygning som efter klarering utförs inom

kontrollzon i väderförhållanden som är sämre än

VMC.

Svenskt territorium

Sveriges landområden, Sveriges sjöterritorium med

inre vatten och territorialhavet samt Sveriges luftrum

över landområdena och sjöterritorierna.

TAS (eng.)

True Air Speed, ett luftfartygs verkliga fart i förhål-

lande till luften, anges normalt i knop.

Trafikinformationsområde

Traffic Information Area (TIA), avgränsat okontrolle-

rat luftrum som sträcker sig uppåt från en angiven

ovanför jordytan belägen gräns i höjdled inom vilket

flyginformationstjänst för flygplats (AFIS) utövas.

Trafikinformationszon

Traffic Information Zone (TIZ), avgränsat okontrolle-

rat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en

angiven övre gräns inom vilket flyginformationstjänst

för flygplats (AFIS) utövas.

Vederbörande ATS-myndighet

Appropriate ATS Authority, myndighet som har ut-

setts av en stat och som är ansvarig för att flygtrafik-

ledningstjänst utövas i aktuellt luftrum.

Verksamhetsutövare

Myndighet, organisation eller enskild som ingår i det

militära luftfartssystemet och som tillhandahåller luft-

fartsrelaterade tjänster för utveckling, anskaffning,

nyttjande, vidmakthållande och/eller avveckling.

VOR-station

Very High Frequency (VHF) Omnidirectional radio

range, en sorts radiofyr.

Uppföljningsenhet

Sammanfattande benämning på flyginformations-,

alarmerings-, flygrådgivnings- och flygkontrolltjäns-

terna och flygstridsledningstjänsten. Flygkontroll-

FFS 2020:4

Sida 30

tjänsten utgörs av områdeskontroll-, inflygningskon-

troll- och flygplatskontrolltjänsterna.

VFR (eng.)

Visual Flight Rules, beteckning för visuellflygreglerna

VMC (eng.)

Visual Meteorological Conditions, visuella väderför-

hållanden.

FFS 2020:4

Sida 31

Bilaga 2

Tabellen beskriver vilken typ av flygning som får genomföras inom respek-

tive luftrum, vilka krav som gäller avseende flygtrafikedning och på verk-

samhetsutövaren.

Luftrums-

klass

VFR/IFR

Separation ska ske genom

flygtrafikledning

Krav på

flygtrafikled-

ningstjänst

Krav på

klarering

Krav på

oavbruten

RA-förbindelse

VFR

IFR

IFR-IFR

IFR-VFR

VFR-IFR

VFR-VFR

A

NEJ

JA

JA

N/A

N/A

N/A

JA

JA

JA

B

JA

JA

JA

JA

JA

JA

JA

JA

JA

C

JA

JA

JA

JA

JA

NEJ i)

JA

JA

JA

D

JA

JA

JA

N/A

N/A

N/A

JA

JA

JA

E

JA

JA

JA

N/A

N/A

N/A

För IFR

För IFR

För IFR

F

JA

JA

N/A

N/A

N/A

N/A

NEJ

N/A

IFR ska kunna

upprätta

G

JA

JA

N/A

N/A

N/A

N/A

NEJ

N/A

IFR ska kunna

upprätta

i) VFR-VFR separeras under mörker.