KOVFS 2010:1
Konsumentverkets föreskrifter om benämningar på textilier 1
Konsumentverkets föreskrifter om benämningar på
textilier 1 ;
beslutade den 2 mars 2010.
Konsumentverket föreskriver2 följande med stöd av 4 och 5 §§
förordningen (1993:969) om märkning av textilier.
Tillämpningsområde
1 § Textilprodukter får marknadsföras endast när de uppfyller kraven i
dessa föreskrifter. Detta gäller före och under tillverkningsprocessen eller
vid varje annat distributionssteg.
2 § Dessa föreskrifter tillämpas på sådana textilier som avses i 1 § lagen
(1992:1231) om märkning av textilier samt 3 § förordningen (1993:969)
om märkning av textilier.
Föreskrifterna gäller dock inte för textilier som
1. är avsedda för export till tredje land,
2. förs in i medlemsländerna i gemenskapen efter tullkontroll för vidare
transitering,
3. importeras från tredje land för bearbetning inom marknaden, eller
4. läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet eller till
fristående företag som framställer produkter från tillhandahållet material
utan att detta överlåts mot betalning.
Definitioner
3 § Med textilfiber avses i dessa föreskrifter
1. en enhet materia som utmärks av att den är flexibel och tunn samt
lång i förhållande till den maximala tjockleken, vilket gör den lämpad för
textil användning,
2. elastiska, flata eller rörformade remsor, lämpade för textil
användning, vars uppskattade bredd inte överstiger 5 mm, och
3. remsor, lämpade för textil användning, som skärs till av bredare
remsor eller folier framställda av substanser som anges i punkterna 19–48
i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
1 Senaste lydelse KOVFS 2005:1.
2 Jmf Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/121/EG av den
14 januari 2009 om benämningar på textilier (EUT L 19, 23.1.2009, s. 29
(Celex 32008L0121)), (omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv
96/74/EG av den 16 december 1996).
KOVFS
Konsumentverkets författningssamling
ISSN 0347-8041
__________________________________________________________________________________________________
2010:1
Utkom från trycket
den 9 mars 2010
Med den uppskattade bredden avses bredden på remsan när den viks,
stryks ut, pressas ihop eller vrids. När bredden varierar utgör genom-
snittsbredden den uppskattade bredden.
Benämning av textila fibrer
4 § Textilfibrer får endast benämnas och beskrivas på det sätt som anges
i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
En benämning får inte i något avseende användas på någon annan fiber
än den som beskrivs i anslutning till den betecknade fibern enligt bilaga
1, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn,
oavsett vilket språk som används.
Beskrivning av textilfiberinnehåll för textilier som består av ett
fiberslag
Beteckningen ren
5 § En textilprodukt får inte beskrivas som 100 procent ”ren”, ”hel” eller
liknande, om den inte består av ett och samma fiberslag.
En textilprodukt får innehålla upp till 2 viktprocent andra fibrer,
förutsatt att denna kvantitet är befogad av tekniska skäl och inte
rutinmässigt inblandad.
För kardgarnsvaror tolereras en avvikelse på 5 procent.
Beteckningen silke
6 § Beteckningen ”silke” får endast användas om fibern silke ingår som
komponent och inte för att beteckna att en fiber till sin form eller sitt
särskilda utförande är ett ändlöst filament.
Beteckningen ren ull
7 § Beteckningen ”ren ull” får endast användas, med undantag av vad
som sägs i 8 §, på ullprodukter som uteslutande består av fibrer som
1. inte tidigare ingått i en färdigvara,
2. inte genomgått någon annan än den för framställningen erforderliga
spinn- eller filtningsprocessen, eller
3. inte genomgått någon fiberskadande behandling eller användning.
8 § Beteckningen ”ren ull” får även användas på den i fiberblandningen
ingående ullen, om
1. all ull som ingår i blandningen uppfyller kraven i 7 §,
2. denna ull svarar för minst 25 procent av blandningens hela vikt, och
3. i fråga om grovkardad blandning, ullen är blandad med endast en
annan fiber.
Beteckningen får dock endast användas om hela den procentuella
sammansättningen anges.
9 § Ullprodukter som avses i 7 och 8 §§ får innehålla högst 0,3 procent
fiberorenheter, om en sådan avvikelse är berättigad av tekniska skäl i
samband med tillverkningen. Detta gäller även för ullprodukter som
genomgått en kardningsprocess.
Beskrivning av textilfiberinnehåll för textilier som består av två eller
fler fiberslag
10 § Textilier som består av två eller fler fiberslag och där ett fiberslag
utgör minst 85 procent av totalvikten ska benämnas på något av följande
sätt:
1. det dominerande fiberslagets namn följt av uppgift om viktprocenten,
2. det dominerande fiberslagets namn följt av orden ”minst 85 %”, eller
3. produktens fullständiga procentuella sammansättning.
11 § Textilier som består av två eller fler fiberslag, där inget fiberslag
uppgår till 85 procent av totalvikten, ska anges med namn och vikt-
procent för åtminstone två av de mest dominerande fiberslagen följt av
namnen på de övriga ingående fiberslagen i fallande ordning efter vikt,
med eller utan angivande av viktprocent. Dock gäller att
1. fiberslag som vart och ett uppgår till mindre än 10 procent av
produktens totalvikt får sammanfattas med beteckningen ”övriga fibrer”
om den totala viktprocenten av dessa därefter anges,
2. om namnet på ett fiberslag som uppgår till mindre än 10 procent av
en produkts totala vikt anges, ska produktens fullständiga samman-
sättning deklareras.
Beteckningen halvlinne
12 § Textilier med varp av ren bomull och väft av rent lin, där
procentandelen lin är minst 40 procent av totalvikten av den obehandlade
väven, får betecknas som ”halvlinne” åtföljt av ”varp av ren bomull – väft
av rent lin”.
Beteckningen blandade fibrer
13 § Beteckningen ”blandade fibrer” eller ”ospecificerad sammansätt-
ning” får användas för alla produkter vars sammansättning inte utan
svårighet kan bestämmas vid tillverkningstillfället.
Tillåtna avvikelser samt beräkning av dessa
Tillåtna procentuella avvikelser
14 § För textilier som är avsedda för konsumenter gäller följande
avseende de procentsatser som anges i 10–13 §§.
1. En andel av främmande fibrer som uppgår till högst 2 procent av
textilproduktens totalvikt godtas, om det är berättigat av tekniska skäl och
inte blandas in rutinmässigt. För produkter som genomgått en kardnings-
process godtas en andel av främmande fibrer som uppgår till 5 procent.
Denna avvikelse påverkar inte den avvikelse som anges i 9 §.
2. En avvikelse på 3 procent tillåts mellan de deklarerade procent-
satserna fibrer och de procentsatser som framkommer vid en analys i
förhållande till totalvikten fibrer angiven på etiketten. En sådan avvikelse
godtas också för sådana fibrer som uppräknas i fallande ordning efter vikt
enligt 11 § utan angivande av procentsats. Denna avvikelse gäller också
för den i 8 § första stycket 2 nämnda fiberblandningen.
Beräkning av avvikelser vid en analys
15 § Vid en analys ska avvikelserna beräknas separat. Den totala vikt
som man ska ta hänsyn till när man beräknar avvikelsen enligt 14 § 2 ska
vara den vikt som fibrerna har i den färdiga varan minskat med vikten av
de främmande fibrer som påträffas när man bestämmer avvikelsen enligt
14 § 1.
Avvikelser enligt 14 § 1 och 2 godtas endast om en främmande fiber
som påträffas vid en analys, som utgår från avvikelsen enligt 14 § 1, visar
sig vara av samma kemiska typ som en eller flera av de fibrer som anges
på etiketten.
Tillåtna större avvikelser
16 § Större avvikelser än vad som anges i 14 § 1 och 2 kan i undantags-
fall tillåtas om tillverkaren anger godtagbara skäl och det rör sig om
speciella produkter där tillverkningen kräver detta.
Fibrer som kan utelämnas i en fiberdeklaration
17 § Synliga och urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär, som inte
utgör mer än 7 procent av den färdiga produktens vikt, behöver inte anges
i en fiberdeklaration, utan att avvikelserna enligt 5 § andra och tredje
stycket, 9 och 14 §§ påverkas. Detta gäller även fibrer som har blandats
in för att uppnå en antistatisk effekt och som inte överstiger 2 procent av
den färdiga produktens totalvikt.
För de produkter som anges i 12 § ska procentsatserna inte beräknas
efter materialets vikt utan efter vikten på varpen och väften var för sig.
Beräkning av fibermassa
18 § När textilens fibermassa ska bestämmas ska procentsatserna för
olika fiberslag beräknas på varje fibers vattenfria massa, efter att de delar
som anges i 19–24 §§ har räknats bort. Tillåtna toleranser vid beräkning
av fibermassan anges i bilaga 2 till dessa föreskrifter.
Delar som räknas bort vid beräkning av procentsatser
19 § För alla textilier ska vid beräkning av procentsatserna för
textilfibrer först räknas bort
1. icke-textila delar,
2. stadkanter,
3. etiketter och märkningar,
4. kantband och garneringar som inte är en väsentlig del av produkten,
5. knappar och spännen överklädda med textilt material,
6. tillbehör,
7. dekorationer,
8. band som inte är elastiska,
9. elastisk tråd och resårband fastsatta på speciella och avgränsade
ställen på produkten, och
10. synliga, urskiljbara och rent dekorativa eller antistatiska fibrer för
vilka bestämmelserna i 17 § gäller.
20 § För golvbeläggningar och mattor ska alla delar bortsett från slitytan
räknas bort.
21 § För möbeltyger ska binde- och fyllnadsvarp och liknande väft som
inte utgör en del av tygets slityta räknas bort.
22 § För draperier och gardiner ska binde- och fyllnadsvarp och
liknande väft som inte utgör en del av tygets rätsida räknas bort.
23 § För övriga textilier ska räknas bort
1. förstyvningar eller förstärkningar,
2. tyg som tjänar som underlag, mellanlägg och förstärkning,
3. mellanfoder och canvasstoffering,
4. sytråd och förbindelsetråd, om de inte ersätter varpen eller väften i
tyget,
5. vadderingar som inte fyller någon isolerande funktion, samt
6. foder, om inte annat följer av 30 §.
Med förstyvningar och förstärkningar avses sådana garner eller tyger
som är fastsatta på speciella och avgränsade ställen på textilprodukter för
att förstärka dem eller göra dem styva eller tjocka.
Material i textilprodukter som tjänar som underlag för rätsidan, särskilt
i filtar och dubbelvävda tyger eller i baksidan på sammet, plysch och
liknande produkter, får dock inte räknas bort.
Appreturmedel och andra tillsatser
24 § Fettsubstanser, bindemedel, förtyngningsmedel och andra
appreturmedel, impregneringsmedel, hjälpmedel vid infärgning och
tryckning samt andra medel för behandling av textilprodukter ska alltid
räknas bort vid beräkning av procentsatser för textilfibrer.
De i första stycket nämnda beståndsdelarna får inte ingå i textilier i
sådana mängder att konsumenterna kan vilseledas.
Märkning
Märkning av textilier med en etikett
25 § Textilier som marknadsförs i produktions- eller kommersiellt syfte
ska, med undantag av det som anges i 40 §, förses med en etikett eller
märkas med uppgift om innehållet av textila fibrer i enlighet med dessa
föreskrifter. Övriga upplysningar och beskrivningar som inte regleras i
dessa föreskrifter ska hållas tydligt avskilda från de uppgifter som ska
lämnas enligt föreskrifterna. Det gäller dock inte företagets firmanamn
eller varumärke, som kan stå omedelbart före eller efter de uppgifter som
ska lämnas enligt föreskrifterna.
Vid försäljning till konsument
26 § Vid försäljning av textilier till konsumenter ska beskrivningar och
specifikationer om textilfiberinnehållet i enlighet med dessa föreskrifter
klart framgå i lättläst och enhetlig tryckstil på svenska eller på annat
skandinaviskt språk. Detta gäller i synnerhet i kataloger och annan
reklam, på förpackningar, etiketter och märken.
I fråga om spolar, trådrullar, garnhärvor, nystan eller andra sömnads-,
lagnings- och brodergarner i små kvantiteter gäller första stycket endast
vid gemensam märkning på förpackningar eller i skyltningar. Enskilda
artiklar av dessa produkter kan märkas med valfritt språk inom gemen-
skapen. Det gäller dock inte sådana artiklar som anges i bilaga 4 punkt
18.
Textilier som säljs i metervara behöver endast märkas på den saluförda
tyglängden eller rullen. Dessa produkter måste saluföras på ett sådant sätt
att en konsument kan få fullständig information om produktens samman-
sättning.
27 § När ett varumärke eller firmanamn ingår i någon av de beteck-
ningar på textilier som anges i bilaga 1 eller är ett namn som lätt kan
förväxlas med dessa, måste varumärket eller firmanamnet omedelbart
föregås eller följas av uppgift om textilfiberinnehåll i enlighet med dessa
föreskrifter. Uppgiften ska tryckas med lättlästa och tydliga bokstäver.
Vid försäljning till andra än konsumenter
28 § För textilier som inte utbjuds till försäljning till konsument kan
etikettering eller märkning i enlighet med dessa föreskrifter ersättas av
eller kompletteras med motsvarande uppgifter i därtill fogade handels-
dokument. Motsvarande gäller när varorna levereras efter beställning från
stat eller annan offentligrättslig juridisk person.
Förkortningar i kontrakt, fakturor och handelsdokument får användas
endast om det finns en vedertagen processkod, vars innebörd förklaras i
affärshandlingen.
Användning av andra beteckningar
29 § Andra beteckningar eller beskrivningar avseende olika produkters
egenskaper än de som anges i 4–7 §§ får användas endast när de överens-
stämmer med god affärssed.
Textilier som består av två eller flera delar
30 § Textilier som består av två eller flera komponenter med olika
fiberinnehåll ska vara försedda med en etikett som anger fiberinnehållet i
varje komponent. En sådan etikett är dock inte obligatorisk för kompo-
nenter som ingår med mindre än 30 procent av textilproduktens totalvikt.
Huvudfodrets fibersammansättning ska alltid anges.
31 § Två eller flera textilier som har samma fiberinnehåll och normalt
bildar en enhet kan märkas med en gemensam etikett.
Märkning av korsettartiklar
32 § Fibersammansättningen i de korsettartiklar som räknas upp i andra
stycket anges genom en materialbeskrivning av hela produkten eller för
nedan angivna delar, antingen i sin helhet eller separat.
För bysthållare ges materialbeskrivning avseende kupornas och
bakstyckets inre och yttre tyg, för korsetter framstycket, bakstycket och
sidostyckenas styva delar samt för korseletter kupornas inre och yttre tyg,
fram- och bakstyckenas styva delar och sidostyckena.
33 § Fibersammansättningen i andra korsettartiklar än de som räknas
upp i 32 § ska anges genom en materialbeskrivning av hela produkten
eller för dess olika delar, antingen i sin helhet eller separat.
Sådan märkning får underlåtas för delar som utgör 10 procent eller
mindre av produktens totala vikt.
34 § Den separata märkningen av olika delar av en korsettartikel enligt
32 och 33 §§ ska vara sådan att en konsument lätt kan förstå vilken
produktdel som informationen på etiketten avser.
Märkning av etsningstryckta textilier
35 § Fibersammansättningen i etsningstryckta textilier ska redovisas för
produkten i dess helhet och kan anges genom separata material-
beskrivningar, dels av bastyget, dels av de etsningstryckta delarna.
Komponenterna måste alltid anges.
Märkning av broderade textilier
36 § Fibersammansättningen i broderade textilier ska redovisas för
produkten i dess helhet och kan anges genom separata material-
beskrivningar av bottentyget respektive brodergarnet. Komponenterna
måste alltid anges.
Om de broderade delarna omfattar mindre än 10 procent av produktytan
behöver endast bottentygets sammansättning deklareras.
Märkning av garner
37 § Fibersammansättningen i garner, som består av en kärna om-
spunnen med olika fibrer och som saluförs på detta sätt till konsumenter,
ska anges för produkten i dess helhet. Den kan även anges genom
separata materialbeskrivningar av den inre delen och höljet, under
förutsättning att dessa båda beståndsdelar anges.
Märkning av textilier med luggyta
38 § Fibersammansättningen i sammet, plysch eller liknande textilier
med luggyta ska anges för produkten i dess helhet. Består produkten av
en tydlig framsida och baksida av skilda fiberslag, får sammansättningen
anges separat för dessa båda beståndsdelar under förutsättning att fiber-
slagen anges.
Märkning av textila golvbeläggningar
39 § Om ovansidan och undersidan på golvbeläggningar och mattor
består av olika sorters fibrer, behöver endast fiberslaget för ovansidan
anges under förutsättning att detta förhållande uttryckligen nämns.
Undantag från kraven på märkning
40 § Textila produkter som räknas upp i bilaga 3 till dessa föreskrifter
behöver inte märkas enligt 25 §.
Undantaget från märkningskravet gäller dock inte sådana produkter
som försetts med en etikett eller märkts med namn, sammansättning,
varumärke eller firmanamn som återfinns bland benämningarna i bilaga 1
eller som lätt kan förväxlas med dessa.
Gemensam märkning av textilier
41 § För de textilier som anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter kan en
gemensam märkning på förpackningen användas om
1. textilprodukterna är av samma slag och sammansättning,
2. den gemensamma märkningstexten anges på svenska eller annat
skandinaviskt språk, och
3. märkningstexten innehåller detaljerade upplysningar om produktens
sammansättning.
Prov- och analysmetoder
42 § Vid provning av binära textilfiberblandningar ska de prov- och
analysmetoder tillämpas som anges i Europaparlamentets och rådets
direktiv 96/73/EG av den 16 december 1996 om vissa metoder för
kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar3 jämte ändring av
nyssnämnda direktiv genom kommissionens direktiv 2009/122/EG av den
14 september 20094.
För ternära textilfiberblandningar tillämpas de prov- och analysmetoder
som anges i rådets direktiv 73/44/EEG av den 26 februari 1973 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av
ternära fiberblandningar5.
________________________________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 10 mars 2010, då Konsumentverkets
föreskrifter (KOVFS 2005:1) om benämningar på textilier upphör att
gälla.
GUNNAR LARSSON
Ulrika Forsman
3 EGT L 32, 3.2.1997, s. 1 (Celex 31996L0073)
4 EUT L 242, 15.9.2009, s. 14 (Celex 32009L0122)
5 EGT L 169, 27.6.1997, s. 74 (Celex 31997L0037)
Bilaga 1
FÖRTECKNING ÖVER TEXTILFIBRER
Nr Beteckning
Beskrivning
1 ull6
fibrer från får- eller lammfällar (Ovis aries)
2
alpacka, lama, kamel, kashmir,
mohair, angora, vicuna, jak,
guanaco, kashgora, bäver,
utter följt eller inte följt av
ordet ”ull” eller ”hår”7
hår från följande djur: alpacka, lama, kamel,
kashmirget, angoraget, angorakanin, vicuna, jak,
guanaco, kashgoraget, bäver och utter
3
djur- eller hästhår, med eller
utan angivande av djurslag
(t.ex. nöthår, vanligt gethår,
hästhår)
hår från olika djur, inte omnämnda under nr 1 eller
nr 2
4
silke
fibrer som uteslutande utvunnits ur kokongen från
silkesavsöndrade insekter
5
bomull
fiber från bomullsplantans frökapslar (Gossypium)
6
kapock
fiber från insidan av kapockfrukten (Ceiba
pentandra)
7
lin
bastfiber från stjälken på lin (Linum usitatissimum)
8
äkta hampa
bastfiber från stjälken på hampa (Cannabis sativa)
9
jute
bastfiber från stjälken på Corchorus olitorius och
Corchorus capsularis. I dessa föreskrifter ska
bastfibrer från stjälken på följande arter behandlas
på samma sätt som jute: Hibiscus cannabinus,
Hibiscus sabdariffa, Abutilon avicennae, Urena
lobata, Urena sinuata
10
abaca (Manillahampa)
fiber från skyddsbladet på Musa textilis
11
alfa
fiber från bladen på Stipa tenacissima
12 kokosfiber
fiber
från
Cocos nuciferas frukt
13 ginst
bastfiber från stjälken på Cytisus scopatrius
och/eller Spartium junceum
14
rami
bastfiber från stjälken på Boehmeria nivea och
Boehmeria tenacissima
15
sisal
fiber från bladen på Agave sisalana
16
Sunn
fiber av bast från Crotalaria juncea
17
Henequen
fiber av bast från Agave Fourcroydes
18
Maguey
fiber av bast från Agave Cantala
6 Beteckningen ”ull” i nr 1 i denna bilaga får också användas för att beteckna en
blandning av fibrer från får- eller lammfällar samt håren som räknas upp i tredje
kolumnen under nr 2. Detta gäller för textilier som anges i 5, 7, 8 och 10 §§
förutsatt att de senare till en del är sammansatta av fibrer under nr 1 och nr 2.
7 Beteckningen ”ull” i nr 1 i denna bilaga får också användas för att beteckna en
blandning av fibrer från får- eller lammfällar samt håren som räknas upp i tredje
kolumnen under nr 2. Detta gäller för textilier som anges i 5, 7, 8 och 10 §§
förutsatt att de senare till en del är sammansatta av fibrer under nr 1 och nr 2.
19
acetat
cellulosaacetatfiber i vilken mindre än 92 % men
minst 74 % av hydroxylgrupperna är acetylerade
20
alginat
fiber från metalliska salter i alginicsyra
21
Cupro (cuprammoniumrayon) regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av
cuprammoniumprocessen
22 modal
fiber av regenererad cellulosa som erhålls genom en
ändrad viskosprocess och som har en hög
hållfasthet och en hög våtmodul. Den hållfasthet
(B
C
) i konditionerat provningstillstånd och den
dragkraft (B
M
) som krävs för att åstadkomma en
förlängning om 5 % i vått tillstånd är följande:
B
C
(CN) ≥ 1,3 (√T) + 2T
B
M
(CN) ≥ 0,5 (√T)
där T är den genomsnittliga linjära tätheten i decitex
23
protein
fiber från naturliga proteinsubstanser som
regenererats och stabiliserats på kemisk väg
24
triacetat
cellulosaacetatfiber i vilken minst 92 % av
hydroxylgrupperna är acetylerade
25
viskos
regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av
viskosprocessen för fintrådig och diskontinuerlig
fiber
26
akryl
fiber bildad av linjära makromolekyler som
omfattar minst 85 volymprocent i kedjan i det
akrylonitriliska mönstret
27
klorfiber
fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan
har mer än 50 % massa av klorinerad vinyl eller
klorinerad vinylidenmonometriska enheter
28
fluorfiber
fiber bildad av linjära makromolekyler, gjorda av
fluorkarbonalifatiska monomerer
29
modakryl
fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan
har mer än 50 % och mindre än 85 volymprocent av
det akrylonitriliska mönstret
30
polyamid eller nylon
fiber bildad av syntetiska linjära makromolekyler
som i kedjan har återkommande amidbindningar av
vilka 85 % är bundna till alifatiska eller cyklo-
alifatiska enheter
31
aramid
fiber bildad av syntetiska linjära makromolekyler
bestående av aromatiska grupper som binds
samman med amid- eller imidbindningar, av vilka
minst 85 % binds direkt till två aromatiska ringar
och där imidbindningarna, om sådana finns, till
antalet inte får överskrida antalet amidbindningar
32
polyimid
fiber bildad av syntetiska linjära makromolekyler
som i kedjan har återkommande imidenheter
33 lyocell8
fiber av regenererad cellulosa som fås genom
8 Med organiskt lösningsmedel avses en blandning av organiska ämnen och
vatten.
upplösning och en spinnprocess i organiskt
lösningsmedel utan att derivats bildas
34
polylaktid
fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan
har minst 85 viktsprocent mjölksyraestergrupper
framställd av naturligt socker och som har en
smälttemperatur på minst 135º C
35
polyester
fiber bildad av linjära makromolekyler som
omfattar minst 85 volymprocent i kedjan av en ester
av en diol- och tereftalisk syra
36
polyeten
fiber bildad av icke-substituerade alifatiska mättade
hydrokarboniska linjära makromolekyler
37
polyprolylen
fiber bildad av en alifatisk mättad hydrokarbonlinjär
makromolekyl där en kolatom av två har en
metylsidokedja i isotaktisk disposition och utan
vidare substitution
38
polykarbamid
fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan
har den återkommande ureylen (NH-CO-NH)
funktionella gruppen
39
polyuretan
fiber bildad av linjära makromolekyler bestående av
kedjor med den återkommande uretanfunktions-
gruppen
40
vinylal
fiber bildad av linjära makromolekyler vars kedja
utgörs av polyvinylalkohol med olika nivåer av
acetalisation
41
trivinyl
fiber bildad av akrylonitril terpolymer, en
klorinerad vinylmonomer och en tredje vinyl-
monomer av vilken ingen utgör så mycket som 50%
av totalvolymen
42
elastodien
elastisk fiber som består av naturlig eller syntetisk
polysiopren eller som består av en eller flera diener,
polymerade med eller utan en eller flera
vinylmonomerer och som, när den sträcks till tre
gånger sin ursprungliga längd och sedan släpps,
snabbt och i stort sett återtar sin ursprungliga längd
43
elastan
elastisk fiber som består av minst 85 volymprocent
segmenterad polyuretan och som, när den sträcks
till tre gånger sin ursprungliga längd och när den
sedan släpps, snabbt och i stort sett återtar sin
ursprungliga längd
44
glasfiber
fiber gjord av glas
45 beteckning
som
motsvarar
material som fibrerna består
av, t.ex. metall (metallisk,
metalliserad), asbest, papper,
följt eller inte följt av ordet
”tråd” eller ”fiber”
fibrer från diverse eller nya material som inte är
medtagna i denna bilaga
46
elastomultiester
fiber som bildas genom interaktion mellan två eller
fler kemiskt åtskilda linjära makromolekyler i två
eller fler separata faser (med högst 85 viktprocent)
som innehåller estergrupper som dominerande
funktionell enhet (minst 85 %) och som, efter
lämplig behandling då den sträcks till en och en
halv gånger sin ursprungliga längd och när den
sedan släpps fri, snabbt och i stort sett återfår sin
ursprungliga längd
47
elastolefin
fiber som till minst 95 viktprocent består av delvis
tvärbundna makromolekyler uppbyggda av eten och
minst en annan alken och som, då den sträcks till en
och en halv gånger sin ursprungliga längd och
sedan släpps fri, snabbt återtar nästan hela sin
ursprungliga längd
489
melamin
fiber som med minst 85 viktprocent bildas av
tvärbundna makromolekyler uppbyggda av
melaminderivat
9 J
mf kommissionens direktiv 2009/121/EG av den 14 september 2009 om
ändring av bilagorna I och V till Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/121/EG om benämningar på textilier för att anpassa dessa bilagor till den
tekniska utvecklingen (EUT L 242, 15.9.2009, s. 13 (Celex 32009L0121))
Bilaga 2
TILLÅTNA TOLERANSER VID BERÄKNING AV
FIBERMASSAN I EN TEXTILPRODUKT
Nr Benämningar
Procentsatser
1-2 Ull
och
djurhår:
kammade fibrer
kardade fibrer
18,25
17,0010
3 Djurhår:
kammade fibrer
kardade fibrer
Hästhår:
kammade fibrer
kardade fibrer
18,25
17,00
16,00
15,00 11
4 Silke
11,00
5 Bomull
standardfibrer
merceriserade fibrer
8,50
10,50
6 Kapock
10,90
7 Lin
12,00
8 Äkta
hampa
12,00
9 Jute
17,00
10 Abaca
14,00
11 Alfa
14,00
12 Kokosfiber
13,00
13 Ginst
14,00
14
Rami (blekt fiber)
8,50
15 Sisal
14,00
16 Sunn
12,00
17 Henequen
14,00
18 Maguey
14,00
19 Acetat
9,00
20 Alginat
20,00
21 Cupro
13,00
22 Modal
13,00
23
Regenererad proteinfiber
17,00
24 Triacetat
7,00
25 Viskos
13,00
26 Polyakryl
2,00
10 Den godtagna toleransen på 17, 00 % ska även tillämpas om det inte går att
avgöra om en textilprodukt som innehåller ull och/eller djurhår är kammad eller
kardad.
11
Den godtagna toleransen på 17, 00 % ska även tillämpas om det inte går att
avgöra om en textilprodukt som innehåller ull och/eller djurhår är kammad eller
kardad.
27 Polyklorid
2,00
28 Fluorfiber
0,00
29 Modakryl
2,00
30
Polyamid eller nylon
inte ändlös fiber
filament
6,25
5,75
31 Aramid
8,00
32 Polyimid
3,50
33 Lyocell
13,00
34 Polylaktid
1,50
35 Polyester
stapelfiber
filament
1,50
1,50
36 Polyeten
1,50
37 Polyprolylen
2,00
38 Polykarbamid
2,00
39 Polyuretan:
stapelfiber
filament
3,50
3,00
40 Vinylal
5,00
41 Trivinyl
3,00
42 Elastodien
1,00
43 Elastan
1,50
44 Glasfiber:
med en genomsnittlig
diameter över 5 µm
med en genomsnittlig
diameter av 5 µm eller mindre
2,00
3,00
45 Metallfiber
Metalliserad fiber
Asbest
Pappersgarn
2,00
2,00
2,00
13,75
46 Elastomultiester
1,50
47 Elastolefin
1,50
4812
Melamin 7,00
12 Jmf kommissionens direktiv 2009/121/EG av den 14 september 2009 om
ändring av bilagorna I och V till Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/121/EG om benämningar på textilier för att anpassa dessa bilagor till den
tekniska utvecklingen (EUT L 242, 15.9.2009, s. 13 (Celex 32009L0121))
Bilaga 3
TEXTILA PRODUKTER SOM ÄR UNDANTAGNA FRÅN
KRAVEN PÅ MÄRKNING
1. Ärmhållare
2. Klockarmband av textila material
3. Etiketter och emblem
4. Vadderade grytlappar av textila material
5. Tehuvar
6. Kaffehuvar
7. Ärmskydd
8. Muffar, ej av plysch
9. Konstgjorda blommor
10. Nåldynor
11. Målad kanvasduk
12. Tyg som tjänar som underlag samt förstyvningar
13. Filtar
14. Gamla, omgjorda textilprodukter där detta särskilt anges
15. Damasker
16. Emballage, inte nytt och sålt som sådant
17. Filthattar
18. Mjuka behållare/kärl utan bottenplatta och sadelmakeri av textilt
material
19. Reseeffekter av textila material
20. Färdiga och inte färdiga handbroderade väggprydnader och material
för framställning av dessa, inklusive brodergarn som säljs separat
från stramaljen och som saluförs enbart för att användas till sådana
väggprydnader
21. Glidbara spännen
22. Knappar och spännen, överklädda med textila material
23. Bokomslag i textila material
24. Leksaker
25. Textila delar av fotbeklädnader utom värmande foder
26. Smådukar som har flera beståndsdelar och en yta som inte överstiger
500
cm2
27. Grytlappar och ugnsvantar
28. Äggvärmare
29. Sminkväskor
30. Tobakspungar av tyg
31. Tygfodral för glasögon, cigaretter och cigarrer, tändare och kammar
32. Skyddsartiklar för sport med undantag för handskar
33. Necessärer
34. Skoputsningsfodral
35. Begravningsartiklar
36. Engångsartiklar med undantag för vadd av cellulosamaterial.
I dessa föreskrifter ska textilartiklar betraktas som engångsartiklar,
om de är avsedda för engångsbruk eller för en begränsad tid, och om
deras normala användning utesluter varje återställande för senare
användning för samma eller liknande ändamål
37. Textilartiklar som är underkastade reglerna i den europeiska
farmakopén och som omfattas av en hänvisning till dessa regler,
bandage av icke-engångstyp för medicinskt och ortopediskt bruk
samt ortopediska artiklar i allmänhet
38. Textilartiklar, inklusive tågvirke, rep och snören (om inte annat följer
av nr 12 i bilaga 4), som normalt är avsedda att
a) användas som delar av utrustningen vid tillverkning och beredning
av
varor,
b) införlivas med maskiner, med installationer (t.ex. för uppvärm-
ning, luftkonditionering eller belysning), med hushållsapparater och
andra liknande apparater, med fordon och andra transportmedel eller
för att driva, underhålla och utrusta dessa med undantag för
presenningar och motorfordonstillbehör av textilmaterial som säljs
separat från fordonet
39. Textilartiklar för skydds- och säkerhetsändamål som t.ex.
säkerhetsbälten, fallskärmar, flytvästar, fallskärmar för
nödsituationer, brandbekämpningsapparater, skottsäkra västar och
särskilda skyddskläder (t.ex. för skydd mot eld, kemiska substanser
eller andra säkerhetsrisker)
40. Uppblåsbara tält o.d. (t.ex. sporthallar, utställnings- eller lager-
lokaler), förutsatt att information om prestanda och teknisk
specifikation för dessa artiklar lämnas
41. Segel
42. Klädesplagg för djur
43. Flaggor och standar
Bilaga 4
PRODUKTER FÖR VILKA ENDAST EN GEMENSAM ETIKETT
ELLER MÄRKNING ÄR OBLIGATORISK
1. Skurtrasor
2. Dammtrasor
3. Kantband och garneringar
4. Garneringsband, spetskragar och dylikt
5. Skärp
6. Hängslen
7. Strumpeband
8. Sko- och kängsnören
9. Band
10. Resårband
11. Nya förpackningar, sålda som sådana
12. Paketsnören och tvinnat garn för jordbruksändamål, snören, tågvirke
och rep förutom de som omfattas av nr 38 i bilaga 313
13. Bordstabletter
14. Näsdukar
15. Nät för hårknutar och hår
16. Slipsar och flugor för barn
17. Haklappar, tvättvantar och tvättlappar
18. Sömnads-, stopp- och brodergarner som säljs i små kvantiteter
(1 gram eller mindre) i detaljhandeln
19. Band för gardiner, rullgardiner och jalusier
13 För de produkter som omfattas av detta nummer och som säljs i tillskurna
längder ska den gemensamma märkningen vara den som gäller för rullen i dess
helhet. Tågvirke och rep som faller under denna punkt innefattar sådant som
används inom bergsklättrings- och vattensporter.