MSBFS 2009:7

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps författningssamling

1

Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ISSN 2000-1886

MSBFS

2009:7

Utkom från trycket

den 16 november 2009

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

föreskrifter om ledningssystem för naturgas 1 ;

beslutade den 3 november 2009.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver2 följande med

stöd av 41 § förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor.

1 kap.

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 § Denna författning gäller utformning, anläggande och drift av

ledningssystem för naturgas, såväl ovan som i mark, i gasfas överstigande

4 bar (0,4 MPa) övertryck. Författningen ska även tillämpas då det i dessa

ledningssystem finns renad och torkad biogas.

Vad som i denna författning föreskrivs i 2 kap. om konstruktion och utförande,

respektive i 10 kap. om kontroll, omfattar inte tryckbärande anordningar av

standardkaraktär.

Författningen omfattar inte ledningssystem för tankstationer för

metangasdrivna fordon.

Definitioner och förkortningar

2 § De definitioner som används i lagen (1988:868) eller förordningen

(1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor har samma betydelse i

denna författning.

1 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 19.

2 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni

1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och

beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37,

Celex 398L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L

217, 5.8.1998, s. 18, Celex 398L0048).

MSBFS

2009:7

2

I denna författning används följande definitioner och förkortningar.

ackrediterat

certifieringsorgan

Certifieringsorgan som med stöd av lagen (1992:1119) om

teknisk kontroll ackrediterats för uppgiften.

ackrediterat

kontrollorgan

Kontrollorgan som med stöd av lagen (1992:1119) om teknisk

kontroll ackrediterats för uppgiften.

ackrediterat

laboratorium

Laboratorium som med stöd av lagen (1992:1119) om teknisk

kontroll ackrediterats för uppgiften.

distributionsledning

Ledning för naturgas som tryckreducerats i en mät- och

reglerstation.

kompressorstation

Anordning som innehåller utrustning för komprimering och

pumpning av gas.

LNG-anläggning

Anläggning som används för import, lossning eller

återförgasning av kondenserad naturgas (LNG, Liquefied

Natural Gas).

ledning i mark

Ledning med minst 0,9 m täckning eller – i fast berg – minst

0,6 m täckning.

ledningssystem för

naturgas

Ledning för naturgas, med tillhörande stationer och utrustning,

från och med den sista avstängningsanordningen inom en

anläggning till och med den första avstängningsanordningen

inom en annan anläggning. Uttrycket används i denna

författning som ett samlingsbegrepp för transmissionsledning

och distributionsledning.

linjeventilstation

Anordning med ventilarrangemang för sektionering av

gasledning och system för tömning av gas.

mät- och reglerstation

Anordning med utrustning för tryckreducering och mätning av

gasflöde.

mätstation

Anordning med utrustning för mätning av gasflöde.

naturgas

Gasblandning som till övervägande del innehåller metan.

EI 60

Byggnadstekniskt krav på brandmotstånd. Se Boverkets

byggregler, BFS 1993:57, eller senare utgåva.

rensdonsstation

Anordning med utrustning för avsändning eller mottagning av

rensdon för invändig rensning eller inspektion av ledning för

naturgas.

transmissionsledning

Ledning för naturgas, vars tryck, sedan gasen införts i det

svenska naturgassystemet inte tryckreducerats i en mät- och

reglerstation.

tryckbärande anordning

av standardkaraktär

Anordning som är konstruerad och tillverkad för ett flertal

applikationer såsom andra ledningssystem för naturgas eller

rörledningar inom en anläggning.

MSBFS

2009:7

3

Baskrav

3 § Ett ledningssystem för naturgas ska vara utformat och förlagt så att det

kan användas, övervakas och skötas på ett från skyddssynpunkt ändamålsenligt

och betryggande sätt. Ledningssystemet

ska ha skyddsanordningar mot brand

och explosion och vara skyddat mot yttre påverkan.

4 § Den som utformar, anlägger och driver ett ledningssystem för naturgas

ska ha ett kvalitetsledningssystem. Detta system ska uppfylla standarden

SS-EN ISO 9001, utgåva 2, eller motsvarande. Det valda kvalitetslednings-

systemet ska även omfatta dokumentstyrning i samband med anläggnings-

arbeten och kontroller.

2 kap.

Konstruktion och utförande

Material

1 § Material för rör, rördelar och armaturer ska ha kända och dokumenterade

egenskaper och vara lämpat för sitt ändamål. Rör och rördelar ska vara

tillverkade av metalliska material eller plaster som säkerställer att propagerande

sprickor inte uppstår under förutsägbara lastfall.

Armatur av gråjärn får inte användas.

Tillsatsmaterial ska ha kända och dokumenterade egenskaper och vara

anpassat till grundmaterialet.

Beräkning

2 § Samtliga laster ska beaktas vid beräkning av ledningssystem för naturgas.

3 § För ledningssystem av metalliska material bestäms minsta

godstjocklek med hänsyn till inre övertryck enligt följande formel.

0

0,5

min

20

f

R

D

DP

T

t

=

Formeln gäller vid svetsfaktor 1 och för temperaturer lägre än 120

°C.

I formeln används symboler med följande betydelse.

T

min

Minsta godstjocklek i mm

DP

Beräkningstryck, övertryck i bar (1 bar = 0,1 MPa)

D

Ytterdiameter i mm

R

t0,5

Materialets beräkningsvärde i N/mm2

f 0

Beräkningsfaktor enligt 4 §

MSBFS

2009:7

4

4 § Beräkningsfaktorn f

0

ska ha ett högsta värde enligt följande.

− 0,72 i zon A. I kompressorstation, mätstation samt mät- och

reglerstation får beräkningsfaktorn f

0

dock vara högst 0,50.

I linjeventilstation eller separat rensdonsstation får

beräkningsfaktorn f

0

dock vara högst 0,60. För gasledning på

rörbrygga och utan skyddsrör får beräkningsfaktorn f

0

dock vara

högst 0,60. För gasledning i tunnel får beräkningsfaktorn f

0

dock

vara högst 0,60.

− 0,60 i zon B. I kompressorstation, mätstation samt mät- och

reglerstation får beräkningsfaktorn f

0

dock vara högst 0,50. För

gasledning på rörbrygga och utan skyddsrör får beräkningsfaktorn

f

0

dock vara högst 0,50.

− 0,50 i zon C.

− 0,40 i zon D.

En gasledning med grävskydd får förläggas i närmast högre zon enligt 3 kap. 2 §.

Svetsning

5 § Ett svetsförband ska vara fritt från sådana fel som kan påverka

säkerheten hos ledningssystemet. Egenskaperna hos förbandet ska motsvara

de specificerade minimiegenskaperna hos de material som sammanfogats.

Svetsning ska vara utförd enligt dokumenterade och kvalificerade procedurer

av kompetent och erfaren personal. Den organisation som utför svetsarbeten

ska tillämpa ett kvalitetssystem för svetsning, kontroll och provning.

6 § Följande standarder, eller annan metod som ger motsvarande

skyddsnivå, ska användas vid svetsning av metalliska material.

− För ledningssystem för naturgas ska procedurer och

svetsarprövningar upprättas och kvalificeras enligt SS-EN 12732,

utgåva 1, med kravnivå över 16 bar. Alternativt får procedurer och

kompetens som uppfyller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

tryckbärande anordningar användas.

− För kvalitetssystem för den organisation som utför svetsning ska

krav enligt SS-EN 12732, utgåva 1, med kravnivå över 16 bar

tillämpas.

Fogning av klena ledningar

7 § Gängade rördelar och instickssvetsar får användas endast i gasledningar

av metalliska material med nominell diameter (DN) högst 25.

MSBFS

2009:7

5

Märkning

8 § Rör, rördelar, flänsar och armaturer ska vara märkta så att de kan

identifieras med avseende på tillverkare och intyg.

Ömsesidigt erkännande

9 § Bestämmelserna om konstruktion och utförande i denna författning

gäller inte för varor som lagligen tillverkas eller saluförs i en annan

medlemsstat inom EU, i Turkiet eller i ett EFTA-land som har undertecknat

EES-avtalet. Bestämmelserna ska däremot gälla i de fall då Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap kan visa att produkten i fråga inte uppnår en

säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom denna

författning.

3 kap.

Zonindelning

Allmänna bestämmelser

1 § Området utmed en gasledning delas in i zoner. Zontillhörigheten

bestäms med hjälp av en zonklassningsenhet – ett område som är 1 600 m

långt och 400 m brett. Bredden räknas med 200 m på ömse sidor om

ledningen. Zonklassningsenheten förs fram längs ledningens hela sträckning

och zontillhörigheten i varje läge bestäms enligt 3 och 4 §§.

Zonklasser

2 § Det finns fyra olika zonklasser, vilka betecknas A, B, C och D. Med A

betecknas zon där skyddskraven är lägst och med D zon där skyddskraven

är högst.

Vid klassificeringen ska förutom rådande befolkningstäthet, bebyggelse och

andra förhållanden inom zonen även hänsyn tas till områdets användning inom

överskådlig tid.

Zontillhörighet

3 § Zontillhörigheten bestäms på följande sätt.

Zon A

Ett område där det inom varje zonklassningsenhet i området finns, eller

kan antas komma att finnas, högst 10 lägenheter belägna i en eller flera

byggnader.

Zon B

Ett område där det inom varje zonklassningsenhet i området finns, eller

kan antas komma att finnas, minst 11 och högst 45 lägenheter belägna i

en eller flera byggnader.

MSBFS

2009:7

6

Zon C

Ett område där det inom varje zonklassningsenhet i området finns, eller

kan antas komma att finnas, minst 46 lägenheter belägna i en eller flera

byggnader. Dessutom klassas ett område som zon C när det finns eller

kan antas komma att finnas

1. byggnad i vilken det vid användning samtidigt vistas minst 20

personer och som ligger mindre än 100 m från gasledningens

närmaste del, eller

2. ett väl avgränsat område utomhus inom vilket det vid

användning samtidigt vistas minst 20 personer och som med

sin närmaste del ligger mindre än 100 m från gasledningens

närmaste del.

Zon D Ett område där flertalet byggnader inom varje zonklassningsenhet i

området har fyra eller flera våningar ovan mark.

Med lägenhet avses såväl bostadslägenhet som lägenhet för annat än

boende.

Gränser mellan zoner (buffertzon)

4 § Gränser mellan olika zoner bestäms så att en högre zon upphör 200 m

bortom den sista byggnaden eller gränsen till ett område utomhus som

genererar en sådan zon.

4 kap.

Minsta tillåtna avstånd

Allmänna bestämmelser

1 § De avstånd som anges nedan gäller för överföringsledningar av

metalliska material med tillhörande stationer fram till en anläggning. För

distributionsledningar med tillhörande stationer får minsta tillåtna avstånd

fastställas efter riskutredning där frekvensen av yttre påverkan och effekten

av en skada visat sig ge en motsvarande skyddsnivå. För en sådan ledning

fram till en anläggning ska man vid en riskutredning ta hänsyn till de

gränser som anges i Boverkets byggregler när det gäller antändning av

byggnader i trä.

Gasledning i mark

2 § Utanför ett tätbebyggt område ska avståndet mellan en gasledning i

mark och en byggnad eller närmaste gräns för ett område med förväntade

grävningsaktiviteter vara minst 25 m. Avståndet mellan en gasledning i

mark och en brand- eller explosionsfarlig industri ska vara minst 50 m.

Avståndet mellan en gasledning i mark som är förlagd parallellt

med en

allmän väg eller annan väg med stark trafik ska vara minst 12 m från

vägbanans kant och minst 6 m från vägområdets gräns. Avståndet mellan

ledning i mark som förlagts parallellt med en järnväg ska vara minst 15 m.

MSBFS

2009:7

7

En gasledning i mark får vara förlagd med kortare avstånd om beräknings-

faktorn F är högst 0,30. En

sådan förläggning ska i varje enskilt fall vara

godkänd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

3 § Inom ett tätbebyggt område medges aldrig ett kortare avstånd mellan

en ledning av metalliskt material och en byggnad än

1. 3 m vid godstjocklek större än 12 mm,

2. 8 m vid godstjocklek större än 10 mm eller grävskydd, eller

3. 16 m i övriga fall.

Mät- och reglerstation, mätstation, linjeventilstation och

rensdonsstation

4 § Mellan mät- och reglerstation, mätstation, linjeventilstation eller

rensdonsstation och vissa andra objekt gäller ett minsta tillåtna avstånd.

Detta är

1. 50 m i förhållande till grupp av bostadsbyggnader, annan byggnad

eller område som avses i 3 kap. 3 §, punkt 1 eller 2,

2. 50 m i förhållande till särskilt brandfarlig byggnad, brand- eller

explosionsfarlig industri,

3. 25 m i förhållande till enstaka byggnad, samt

4. 25 m i förhållande till trafikplats, väg med stark trafik, järnväg.

Minsta tillåtna avstånd räknas från stationens tillträdesskydd.

Station till gasledning med beräkningsfaktor F högst 0,30 får vara förlagd

med ett kortare avstånd. En sådan förläggning ska i varje enskilt fall vara

godkänd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Mellan en linjeventilstation, som ska kunna användas för utsläpp av

naturgas till det fria utan föregående trycksänkning, och en flygplats ska

avståndet vara så stort att det område med explosiv atmosfär som bildas inte

överskrider flygplatsens in- och utflygningssektorer och inte heller

flygplatsens höjdbegränsande områden.

Kompressorstation, mät- och reglerstation med gaslager

5 § Mellan kompressorstation, mät- och reglerstation med gaslager och

vissa andra objekt gäller ett minsta avstånd. Detta är

1. 100 m i förhållande till grupp av bostadsbyggnader, annan byggnad

eller område som avses i 3 kap. 3 §, punkt 1 eller 2,

2. 100 m i förhållande till särskilt brandfarlig byggnad, brand- eller

explosionsfarlig industri,

3. 50 m i förhållande till enstaka byggnad, samt

4. 50 m i förhållande till trafikplats, väg med stark trafik, järnväg.

MSBFS

2009:7

8

Minsta tillåtna avstånd räknas från stationens tillträdesskydd.

6 § Följande minsta tillåtna avstånd gäller inom en kompressorstations

område.

− Avståndet mellan en huvudgasledning och en kompressorbyggnad

eller ett kontrollrum ska vara minst 50 m.

− Avståndet mellan en kompressorbyggnad, ett kontrollrum och ett

utlopp för avblåsning ska vara minst 25 m.

Petrokemisk anläggning, oljeraffinaderi, explosivämnes- eller LNG-

anläggning

7 § Mellan ett ledningssystem för naturgas och en större petrokemisk

anläggning, ett oljeraffinaderi, en explosivämnes- eller LNG-anläggning

gäller det minsta tillåtna avstånd som Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap beslutar i varje enskilt fall.

5 kap.

Förläggning

Skydd mot yttre påkänningar

1 § En gasledning ska vara förlagd i mark på ett sådant sätt att den är

skyddad mot skadlig påverkan från markrörelser, erosion och andra yttre

påkänningar.

En gasledning av plast ska vara förlagd i mark.

Korrosionsskydd

2 § En gasledning i mark ska ha ett betryggande skydd mot korrosion. För

metalliska ledningar ska skyddet bestå av katodiskt skydd och utvändig

beläggning.

Täckning över gasledning

3 § En gasledning i mark eller i en bank ska ha ett täckningsdjup av minst

0,9 m.

En gasledning i mark som brukas ska dock ligga minst 0,3 m under det

största brukningsdjupet, varvid hänsyn ska ha tagits till täckdikning och

liknande.

För en gasledning i fast berg ska täckningsdjupet vara minst 0,6 m.

Gasledning i skog

4 § En gasledning i skog eller inom annat trädbevuxet område ska ligga i

en gata fri från träd. Gatan ska vara så bred att den medger inspektion för att

finna läckor samt för att upptäcka om ledningsgraven eroderar.

MSBFS

2009:7

9

En gasledning som är förlagd i skog med 0,6 m täckning i fast berg och en

gasledning i blöt skogsmark ska ha lastutjämningsskydd mot tung

skogstrafik.

Korsande ledning eller parallellförläggning i mark

5 § Vid korsning mellan gasledningar eller mellan en gasledning och en

annan ledning i mark ska ledningarna inte kunna skada varandra under

normala driftförhållanden. Samma krav gäller vid parallellförläggning.

En gasledning ska vara skyddad mot erosion till följd av läckande

tryckvattenledning.

Korsning eller parallellförläggning ska vara utförd så att arbeten som

underhåll eller reparationer på den ena ledningen inte skadar den andra.

Korsning mellan eller parallellförläggning av gasledning och

kraftledning

6 § Vid korsning mellan, eller parallellförläggning av, gasledning och

kraftledning ska åtgärder vara vidtagna mot fara för person eller gasledning

genom elektrisk påverkan.

Korsning eller parallellförläggning ska vara utförd så att arbeten som

underhåll eller reparationer på den ena ledningen inte skadar den andra.

Korsning mellan gasledning och väg eller järnväg

7 § En gasledning som korsar en väg eller en järnväg ska vara utförd och

förlagd med hänsyn till de extra yttre påkänningar som den kan bli utsatt

för.

Vid korsningar i frostaktiv mark eller i område med permafrost ska

gasledningen vara utförd eller förlagd så att den inte förorsakar skador på

väg eller järnväg genom störning på grund av markens frosttekniska

egenskaper.

Tätbebyggt område

8 § En gasledning får vara förlagd i gata eller väg.

En mät- och reglerstation får vara ansluten till en ledning inom tätbebyggt

område.

Förläggning inom tätbebyggt område ska, med avseende på vägval och

alternativ, i varje enskilt fall vara godkänd av Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap.

MSBFS

2009:7

10

Utmärkning av gasledning

9 § En gasledning ska längs sin sträckning vara utmärkt med stolpar i

terrängen. Stolparna ska vara placerade på synligt avstånd från varandra där

ledningssträckningen inte på annat sätt kan urskiljas. Plats där ledningen gör

en väsentlig riktningsförändring ska vara markerad. Ledningen ska också

vara utmärkt där den korsar allmän väg eller järnväg. En sådan utmärkning

ska vara placerad så att den inte stör vägens eller järnvägens funktion.

En märkningsstolpe ska ha en skylt som visar vem som är

verksamhetsutövare och telefonnummer till bemannad station.

En gasledning i tätort får vara utmärkt med märkband i stället för med

stolpar.

LNG-anläggningar och lagring av naturgas

10 § För LNG-anläggningar och lagring av naturgas i anslutning till ett

ledningssystem för naturgas gäller de villkor för placering som

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar i varje enskilt fall.

6 kap.

Installationer ovan mark

Skydd mot obehörigt tillträde

1 § Gasförande installationer ovan mark ska vara skyddade mot obehörigt

tillträde. Tillträdesskyddet ska bestå av ett minst 2 m högt stängsel placerat

minst 2 m från en anordning innanför detta eller en låst byggnad.

Obevakade installationer ovan mark med stängsel som tillträdesskydd ska

ha en anordning som hindrar obehörig manövrering.

Skydd mot påkörning

2 § Installationer ovan mark ska vara skyddade mot påkörning.

Tömningsanordning

3 § En tömningsanordning ska vara placerad så att andra funktioner inte

hindras eller skadas under tömningen.

7 kap.

Mät- och reglerstation m.m.

Byggnad

1 § En byggnad eller byggnadsdel som innehåller utrustning för

reducering av gastrycket ska vara avskiljd i minst brandteknisk klass EI 60.

Ett utrymme med sådan utrustning ska vara ventilerat så att utläckande gas

inte kan samlas där.

MSBFS

2009:7

11

Tryckreducering och skydd mot otillåten tryckhöjning

2 § Utrustning för reducering av gastrycket ska vara utförd på sådant sätt

att trycket efter reduceringen inte överstiger det högsta tillåtna trycket. Det

ska finnas två av varandra oberoende säkerhetsanordningar. En tryck-

reduceringsenhet ska kunna drivas, underhållas och repareras utan avbrott i

gasflödet. Utlopp från säkerhetsventil ska mynna utomhus och ovan

byggnadens tak.

Om det föreligger risk för att partiklar i gasen kan störa funktionen i mät-

och reglerstationens utrustning ska det finnas en reningsanordning. Om det

föreligger risk för hydrat- eller isbildning som kan störa funktionen ska

gasen kunna uppvärmas.

Stationen ska ha ett säkerhetssystem som förhindrar att tillåtna

temperaturintervall överskrids.

Mät- och reglerstation med gaslager m.m.

3 § Utformningen av en mät- och reglerstation med gaslager samt av en

anordning för inblandning av brandfarlig gas och luft eller av enbart

brandfarlig gas i naturgas ska vara godkänd av Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap.

8 kap.

Linjeventilstation

Allmänna bestämmelser

1 § Minst varannan linjeventilstation ska utan föregående trycksänkning

kunna användas för utsläpp av naturgas till det fria.

Avstånd mellan linjeventilstationer

2 § Avståndet till närmaste linjeventil får inte från någon punkt utmed

gasledningen överstiga

− 16 km i zon A,

− 12 km i zon B,

− 6 km i zon C, eller

− 4 km i zon D.

Avståndet 16 km i zon A får efter medgivande av Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap vara större om hela ledningssträckningen är

belägen i ett svårtillgängligt område och förhållandena även i övrigt bedöms

vara sådana att större avstånd kan medges.

För en gasledning med grävskydd enligt 2 kap. 4 § ska avståndet till

närmaste linjeventilstation uppfylla kraven för den högre zonen.

MSBFS

2009:7

12

Skyddsåtgärder vid manövrering

3 § En stängd linjeventil får öppnas endast om nödvändiga skyddsåtgärder

vidtagits för att gasflödet ska kunna släppas på.

Gas som är innesluten mellan två linjeventilstationer får tömmas endast

genom manövrering från någon av dessa stationer och med iakttagande av

nödvändiga skyddsåtgärder.

Ett utsläpp av gas från en linjeventilstation ska meddelas

Luftfartsmyndigheten i så god tid som möjligt.

9 kap.

Kompressorstation

Byggnad

1 § En kontrollrumsbyggnad samt en byggnad eller byggnadsdel som

innehåller gasinstallation ska vara avskild i minst brandteknisk klass EI 60.

Ett utrymme med gasinstallation ska vara ventilerat så att utläckande gas

inte kan samlas där.

Säkerhetssystem, tömning m.m.

2 § En kompressorstation ska ha ett system som gör det möjligt att

upptäcka och lokalisera sådana fel inom stationsområdet som kan medföra

fara. Det ska finnas skriftliga instruktioner om vilka åtgärder som ska vidtas

vid signal från dessa system.

Stationen ska ha ett säkerhetssystem som förhindrar att högsta tillåtna tryck

överskrids och som förhindrar att tillåtna temperaturer överskrids eller

underskrids.

3 § Stationen ska ha ett system för nödavstängning samt anordningar för

tömning av stationens gasledningar.

Tömningsanordningen ska kunna manövreras dels från en plats utanför

stationsområdet, dels inom stationsområdet.

10 kap. Kontroll

Behörighet att utföra kontroll

1 § Kontrollorgan som utför kontroll enligt denna författning ska vara

ackrediterade enligt SS-EN ISO/IEC 17020-Typ A, utgåva 1, eller på annat

sätt som ger motsvarande kvalitetsnivå på den utförda kontrollen.

Kontrollorgan som erbjuder motsvarande garantier i fråga om kompetens,

metoder, organisation och oberoende, eller som har ackrediterats för

MSBFS

2009:7

13

uppgiften enligt lagstiftning i annan stat inom EES eller Turkiet, får också

utföra kontroll enligt denna författning.

2 § Certifiering eller provning enligt denna författning får utföras av

1. certifieringsorgan som ackrediterats enligt SS-EN ISO/IEC 17024,

utgåva 1,

2. laboratorium i tredjepartställning som ackrediterats enligt SS-EN

ISO/IEC 17025, utgåva 1, eller

3. organ som ackrediterats på annat sätt som ger motsvarande

kvalitetsnivå på den utförda certifieringen eller provningen.

Certifieringsorgan eller laboratorium som erbjuder motsvarande garantier i

fråga om kompetens, metoder, organisation och oberoende, eller som har

ackrediterats för uppgiften enligt lagstiftning i annan stat inom EES eller

Turkiet, får också utföra certifiering respektive provning enligt denna

författning.

Kontroller före försöksdrift

3 § Ett ackrediterat kontrollorgan ska ha utfört konstruktionskontroll,

tillverkningskontroll och installationskontroll på ett ledningssystem för

naturgas innan försöksdrift påbörjas.

Konstruktionskontroll

4 § För ett ledningssystem för naturgas ska konstruktionskontroll utföras

av ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollen ska omfatta

1. granskning av tillverkningsunderlag med avseende på konstruktion,

utförande, omfattning av provning och korrosionsskydd, samt

2. utfärdande av kontrollintyg.

Innan konstruktionskontroll påbörjas ska konstruktionsförutsättningar ha

redovisats för kontrollorganet.

Rördelars hållfasthet får även verifieras genom sprängprov.

Tillverkningskontroll

5 § För ledningssystem för naturgas ska tillverkningskontroll utföras av

ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollen ska omfatta följande.

1. Granskning av tillverkningshandlingar varvid kontrolleras att

konstruktionskontroll utförts med godtagbart resultat samt att

övriga handlingar som har betydelse för ledningssystemets säkerhet

är korrekta.

2. Svetsning ska ha utförts enligt kvalificerade procedurer som

bedömts i samband med konstruktionskontroll. Svetsmetoden ska

vara bedömd och godtagen av ett ackrediterat kontrollorgan och

MSBFS

2009:7

14

personalens kompetens ska vara bedömd och godtagen av ett

ackrediterat certifieringsorgan.

3. Värmebehandling ska ha utförts enligt kvalificerad svetsprocedur.

4. Oförstörande provning ska vara utförd med godtagbart resultat.

Sådan provning och bedömning ska utföras av ett ackrediterat

laboratorium. Oförstörande provning ska vara utförd i full

omfattning av samtliga svetsar på ett ledningssystem för naturgas.

Oförstörande provning av svetsar ska, då det är tekniskt möjligt,

utföras med radiografisk metod. För en ledning av plast får

förstörande provning, i kombination med okulär kontroll och

kontroll av använda svetsparametrar, som ger motsvarande

kvalitetsnivå ersätta den oförstörande provningen.

5. In- och utvändig undersökning, varvid kontrolleras dels att

ledningssystemet är utfört enligt tillverkningshandlingarna och

enligt denna författning, dels att inga fel som har betydelse för

säkerheten finns. För en gasledning i mark utanför en station får

dock det ackrediterade kontrollorganet i stället utföra stickprovsvis

svets- och okulärkontroll samt granska den utförda egenkontrollen.

6. Tryckprovning, varvid kontrolleras att ledningssystemet är

betryggande med avseende på täthet och hållfasthet. Om

tryckprovning av enstaka svetsar medför stora praktiska

olägenheter får dessa dock kontrolleras på annat godtagbart sätt.

Installationskontroll

6 § Installationskontroll ska efter avslutad installation av ett

ledningssystem för naturgas utföras av ett ackrediterat kontrollorgan.

Kontrollen ska omfatta

1. verifierande granskning av utförd konstruktions- och

tillverkningskontroll,

2. kontroll av korrosionsskyddet,

3. funktionsprov,

4. granskning av ledningssystemets temperaturintervall och högsta

drifttryck, samt

5. utfärdande av kontrollintyg.

Kontrollen gäller ledningssystem för naturgas som för gasen mot uttags-

punkten. Kontrollen gäller även för gasledning som inte för gasen mot

uttagspunkten då denna ledning är större än DN 25. För mindre, anslutande

ledning gäller kontrollen endast till och med den första stängventilen.

MSBFS

2009:7

15

7 § För ledningssystem för naturgas får drifttrycket inte överskrida det

lägsta av

1. högsta tillåtna trycket för den i ledningssystemet svagaste inbyggda

komponenten, eller

2. provtrycket dividerat med faktorn

– 1,25 i zon A och B, samt

– 1,5 i zon C och D.

Revisionskontroll

8 § Revisionskontroll ska utföras på ett ledningssystem för naturgas som

1. undergått reparation eller ändring,

2. kan ha tagit skada, eller

3. ska användas med ändrade driftförhållanden.

Revisionskontroll påkallas av verksamhetsutövaren och ska utföras av ett

ackrediterat kontrollorgan och omfatta konstruktions-, tillverknings- och

installationskontroll i tillämpliga delar.

Återkommande kontroll

9 § Återkommande kontroll av ett ledningssystem för naturgas ska utföras

av ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollen ska omfatta

1. in- och utvändig undersökning,

2. driftprov, och

3. utfärdande av kontrollintyg.

Kontrollen gäller ledningssystem för naturgas som för gasen mot uttags-

punkten. Kontrollen gäller även för gasledning som inte för gasen mot

uttagspunkten då denna ledning är större än DN 25. För mindre, anslutande

ledning gäller kontrollen endast till och med den första stängventilen. För en

gasledning i mark får in- och utvändig undersökning ersättas med en

kontroll av det katodiska skyddet.

Tiden mellan två återkommande kontroller får inte vara längre än tre år.

10 § För ett ledningssystem för naturgas får ett ackrediterat kontrollorgan

efter ansökan från verksamhetsutövaren medge att återkommande kontroll

ersätts av utvidgad och protokollförd fortlöpande tillsyn.

Ett sådant medgivande får endast lämnas om följande villkor är uppfyllda.

1. Det ska finnas en instruktion för den utvidgade fortlöpande

tillsynen. Av instruktionen ska framgå hur kontrollen ska gå till och

dokumenteras.

2. Verksamhetsutövaren ska ha en från driften fristående

organisationsenhet som svarar för säkerheten hos företagets

MSBFS

2009:7

16

ledningssystem för naturgas. Enheten ska ha egen chef och utbildad

personal samt utrustning för ifrågavarande kontrollarbete.

3. Avtal ska finnas med ett ackrediterat kontrollorgan om

återkommande uppföljning. Vid uppföljningen ska det ackrediterade

kontrollorganet kontrollera att de villkor som låg till grund för

medgivandet fortfarande är uppfyllda samt stickprovsvis kontrollera

att ledningssystemet för naturgas uppfyller kraven i denna

författning. Vidare ska kontrolleras att tillsynen fortlöpande

dokumenteras korrekt.

4. Medgivandet får meddelas för en period av tre år och får återkallas

av kontrollorganet eller Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap.

5. Om de förutsättningar som låg till grund för medgivandet väsentligt

förändrats ska detta meddelas till det ackrediterade kontrollorganet.

6. Det ackrediterade kontrollorganet ska efter en uppföljning lämna en

rapport till verksamhetsutövaren med uppgifter om utförd kontroll

och eventuella anmärkningar. Om det finns allvarliga anmärkningar

ska en kopia av rapporten sändas till Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap.

11 kap. Drift av ledningssystem för naturgas

Krav på verksamhetsutövaren

1 § Verksamhetsutövaren ska driva, underhålla, reparera och i

förekommande fall ställa av ledningssystemet på ett från skyddssynpunkt

ändamålsenligt och betryggande sätt. Verksamhetsutövaren ska för detta

ändamål ha skriftliga instruktioner.

Aktuella instruktioner ska alltid finnas tillgängliga vid driftcentral,

kompressorstation, mät- och reglerstation samt mätstation.

Verksamhetsutövaren ska dokumentera ledningssystemet för naturgas med

det katodiska skyddet och journalföra inspektioner, underhåll, reparationer

och de övriga åtgärder som vidtagits för att driva ledningssystemet på ett

säkert sätt.

Tätbebyggt område

2 § Inom ett tätbebyggt område ska drifttrycket i ett ledningssystem för

naturgas vara högst 16 bar. Till förbrukningsenhet får dock finnas ledning

med högst det tryck som är tekniskt nödvändigt för att driva enheten.

Luktsättning

3 § Gas i ett ledningssystem för naturgas och gas som når förbrukare ska

vara luktsatt så att en person med normalt luktsinne kan uppfatta en

MSBFS

2009:7

17

gasblandning med luft som uppgår till 20 procent av undre

brännbarhetsgränsen.

Luktämnet får i dessa koncentrationer inte skada människor eller

ledningssystemet för naturgas.

12 kap. Rapportering för ledningssystem för naturgas

under drift

Dokumentation av skador

1 § Verksamhetsutövaren ska föra anteckningar om sådana händelser som

medfört skada på ledningssystemet för naturgas.

Preliminär rapport

2 § Verksamhetsutövaren ska omgående, per telefon eller på annat sätt,

informera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om varje läcka

som förorsakat personskada, brand, explosion eller medfört att man tvingats

ta någon del av ledningssystemet för naturgas ur drift.

Rapporten ska innehålla uppgifter om

1. arten, platsen och tidpunkten för händelsen,

2. eventuella personskador, samt

3. övriga kända och väsentliga fakta om händelsen.

Övriga läckor eller annan händelse som medfört skadlig påverkan på

ledningssystemet ska enbart rapporteras enligt 3 §.

Slutlig rapport

3 § Verksamhetsutövaren ska snarast, dock senast inom tre veckor efter

registrerad läcka eller annan händelse enligt 2 §, lämna en skriftlig rapport

till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rapporten ska ge

besked om

1. arten, platsen och tidpunkten för händelsen,

2. eventuella personskador,

3. beskrivning av händelsen och av troliga orsaker,

4. andra väsentliga fakta om händelsen och de skador den vållat, samt

5. vidtagna eller planerade åtgärder för att förhindra ett upprepande.

13 kap. Undantag i enskilda fall

1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall och

om särskilda skäl föreligger medge undantag från tillämpningen av denna

författning.

MSBFS

2009:7

18

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010.

Sprängämnesinspektionens naturgasföreskrifter (SÄIFS 1996:8) upphör

samtidigt att gälla.

2. Bestämmelserna om ackreditering av kontrollorgan som utför

konstruktionskontroll och installationskontroll av korrosionsskyddet i

10 kap. 1, 4 och 6 §§ ska dock tillämpas först från och med den

1 januari 2012.

3. Äldre bestämmelser om skyddsavstånd och säkerhetsavstånd får

tillämpas för de gasledningar och stationer som före ikraftträdandet av

denna författning fått koncession enligt lagen (1978:160) om vissa

rörledningar eller enligt naturgaslagen (2000:599) eller fått tillstånd

enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

HELENA LINDBERG

Patrik

Perbeck

(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS

2009:7

19

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

allmänna råd om ledningssystem för naturgas

Dessa allmänna råd och kommentarer ansluter till de regler som gäller enligt

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om

ledningssystem för naturgas.

Termer och begrepp som används i lagen (1988:868) eller förordningen

(1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor samt i Myndigheten för

samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas

har samma betydelse i dessa råd och kommentarer.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte

tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning

(lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella

rekommendationer om deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

CECILIA NYSTRÖM

Patrik

Perbeck

(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS

2009:7

20

Allmänt

Det finns flera standarder och metoder som kan användas av den som ska

uppfylla kraven i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

föreskrifter om ledningssystem för naturgas. Följande

standarder eller

metoder rekommenderas.

− SIS Naturgassystemanvisningar, 2001.

− Svenska Gasföreningens rapport PE 100-ledningar för gas med

tryck 4-10 bar, utgåva 2001, att tillämpas för distributionsledningar

av polyeten.

− Svenska Gasföreningens Anvisningar för tankstationer för

metangasdrivna fordon TSA 06, att användas för sådana stationer.

Kommentarer till 1 kap. 1 §

Inom anläggning omfattas rörledningen av Europaparlamentets och rådets

direktiv 97/23/EG av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas

lagstiftning om tryckbärande anordningar (EGT L 181, 9.7.1997, s. 1).

Direktivet har i sin helhet implementerats i svensk rätt genom Arbetsmiljö-

verkets föreskrifter (AFS 1999:4) om tryckbärande anordningar. Med

anläggning avses i dessa sammanhang vanligtvis industrier där gasen

förbrukas och kraftvärmeverk.

Tryckbärande anordningar av standardkaraktär är t.ex. mätare, ventiler,

reglerventiler, säkerhetsventiler, filter och värmeväxlare. Sådana

tryckbärande anordningar faller också utanför denna författnings

tillämpningsområde, och omfattas istället av bestämmelserna i AFS 1999:4.

I tillämpliga delar gäller författningen även för sjöledningar för naturgas.

Särskilda krav för sjöledningar ges som koncessionsvillkor vid prövning

enligt naturgaslagen (2000:599).

Exempel på normer som får användas för sjöledningar för naturgas är Det

Norske Veritas "Offshore Standard F101-Rules for Submarine Pipeline

Systems", 2000.

Kommentarer till 1 kap. 2 §

Som naturgas inbegripet biogas avses normalt gas som uppfyller Deutsche

Vereinigung des Gas und Wasserfasches e.V. (DVGW) Technische Regeln,

Arbeitsblatt G 260, utgåva januari 2000 och specifikationerna i tabell 3 däri.

För biogas tillkommer att gasen inte får innehålla föroreningar som kan in-

verka skadligt på ledningssystem för naturgas eller personers hälsa. Sådan

biogas framställs genom att rågasen renas och torkas. Biogas som uppfyller

kraven i SS 15 54 38, utg. 1, Motorbränslen – Biogas som bränsle till snabb-

gående ottomotorer, anses ha godtagbar renhet. Gas från deponier uppfyller

vanligen inte standardens krav på renhet ens efter rening och torkning.

MSBFS

2009:7

21

Boverkets byggregler anges i BFS 1993:57, senast ändrad och omtryckt i

BFS 2002:19.

Kommentarer till 2 kap. 1 §

Materialegenskaper som bedöms vara av betydelse är främst

− provningstemperatur,

− slagseghetsvärden,

− värden från fallhammarprov,

− kemisk sammansättning,

− förhållande sträckgräns/brottgräns, och

− kontrollomfattning.

Förutsägbara lastfall omfattar även pågrävning.

Kommentarer till 2 kap. 3 §

Plastledningar av polyeten beräknas vanligen med stöd av klassificeringarna

MRS (Minimum Required Strength) och SDR (Standard Dimension Ratio).

Kommentarer till 2 kap. 4 §

Grävskydd kan bestå av t.ex. betongplank.

Kommentarer till 2 kap. 8 §

Gasledningar med nominell diameter (DN) vanligen högst 25 är

provtagningsledningar och impulsledningar.

Kommentarer till 3 kap. 2 §

Kommunernas framtida utbyggnadsplaner bedöms med avseende på bl.a.

zonklassningen i koncessions- eller tillståndsprövningen.

Med överskådlig tid menas 10 - 15 år.

Kommentarer till 3 kap. 3 §

Exempel på utomhusområden som avses i zonklassningen är skolgård,

idrottsplats, golfbana, campingplats eller motsvarande område där flera

människor vistas samtidigt.

Med väl avgränsat menas att området har klart definierade gränser.

MSBFS

2009:7

22

Kommentarer till 3 kap. 4 §

Då grävskydd används enligt 2 kap. 4 § gäller buffertzon om 200 m även

detta skydd.

Buffertzonens utbredning fastställs enligt följande princip:

Kommentarer till 4 kap. 1 §

För att få en likartad bedömning i hela landet är det viktigt att

riskutredningar vid koncessions- eller tillståndsprövningen remitteras till

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Boverkets gräns för

antändning av byggnader i trä är 15 kW/m2 under 30 minuter. Vid

riskutredning kan även gränser för antändning av andra objekt i

ledningssystemets närhet behöva beaktas, t.ex. för brand- eller

explosionsfarlig industri.

Kommentarer till 4 kap. 2 §

Med byggnad menas alla byggnader.

Utomhusområde enligt 3 kap. 3 § anses alltid vara område med förväntade

grävningsaktiviteter.

Med särskilt brandfarlig byggnad och brand- eller explosionsfarlig industri

avses objekt med stor brandbelastning eller omfattande hantering av

brandfarliga varor. Exempel på objekt som kan tillhöra dessa kategorier är

större träindustri, brädgård, större lager, färgtillverkare och

läkemedelsindustri.

Med stark trafik avses mer än 2000 axelpar/dygn.

Avståndet till järnväg räknas från närmaste spårmitt.

Zonklassningsenhetens

längd (1600 m)

Buffertzon (200 m)

Naturgasledning

Zon A

Zon B

40

0 m

Lägenhet

MSBFS

2009:7

23

Kommentarer till 4 kap. 3 §

Till tätbebyggt område räknas område med gatukaraktär där gatorna,

förutom gasledningar, även innehåller andra ledningar, t.ex. VA-ledningar

samt el- och teleledningar. I sådant område är frekvensen av omedveten

pågrävning lägre än utanför sådant område. Avstånden är även beroende av

ledningens drifttryck och bedöms i samband med godkännande enligt 5 kap.

8 §.

Kommentarer till 4 kap. 5 §

Avstånden är inte tillämpliga på kompressorer för t.ex. fordonstankning.

Vid en sammanlagd kompressoreffekt på ca 25 MW eller mer kan avstånden

behöva ökas.

Kommentarer till 4 kap. 7 §

Riktlinjer för minsta avstånd mellan ledningssystem för naturgas och

explosivämnesanläggning finns för försvaret i IFTEX, avsnitt 405.24, 17 §.

Kommentarer till 5 kap. 1 §

Vid förläggning i vatten kan verksamhetsutövaren ansöka om

ankringsförbud hos länsstyrelsen eller Sjöfartsverket enligt 2 kap.

sjötrafikförordningen (SFS 1986:300).

Kommentarer till 5 kap. 5 §

Erosionsskydd kan bestå av t.ex. makadam.

Kommentarer till 5 kap. 6 §

Fara genom elektrisk påverkan kan uppstå av t.ex. inducerad spänning,

åsknedslag eller fel i det katodiska skyddet.

Kommentarer till 5 kap. 7 §

Med extra yttre påkänningar avses t.ex. marksättningar, vibrationer och

belastningsvariationer.

Korsning med allmän väg kräver tillstånd enligt 44 § väglagen (1971:948).

För korsning med järnväg återfinns kraven i Banverkets Standard

BVS 585.18. Sådan korsning kräver godkännande av Banverkets

Banområde.

Med järnväg avses även spårväg och tunnelbana.

MSBFS

2009:7

24

Kommentarer till 5 kap. 9 §

Om gasledning ändrar riktning i ett fält sätts utmärkningsstolpe i fältets

kant. Ledningen ska dock med hjälp av markeringsstolparna kunna

lokaliseras utmed hela dess längd.

Kommentarer till 6 kap. 1 §

Det förutsätts i författningen att det endast förekommer gasledning ovan

mark i samband med stationer (kompressor-, mät- och regler-, mät-,

rensdons- eller linjeventilstation).

Enligt definitionen i författningen av ledning i mark ska ledningen ha ett

täckningsdjup av minst 0,9 m (0,6 m i berg). I närheten av stationer där

ledningen har mindre täckningsdjup är den således att betrakta som

installation ovan mark.

Kravet på tillträdesskydd avser gasförande installationer ovan mark.

Innebörden av kravet är att det inte ska vara möjligt att utan tyngre

hjälpmedel obehörigt manövrera ventiler och annat som kan finnas obevakat

längs ledningssträckningen.

Kommentarer till 6 kap. 2 §

Om avstånden är uppfyllda är även kravet på skydd mot påkörning i de

flesta fall uppfyllt.

Kommentarer till 7 kap. 1 §

Utrustning på mät- och reglerstationer kan ge upphov till riskområden där

explosiv gasblandning kan förekomma. Bestämmelser om detta finns i

följande föreskrifter.

− Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2004:7) om

explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och

vätskor.

− Elektrisk utrustning inom riskområden omfattas av

Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 1995:6) om elektriska

utrustningar för explosionsfarlig miljö.

− Mekanisk utrustning inom riskområden omfattas av

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1995:5) om utrustningar

för explosionsfarlig miljö.

Kommentarer till 8 kap. 1 §

Gas som släpps ut vid linjeventilstationer ger upphov till riskområden med

explosiv gasblandning, se kommentarer till 7 kap. 1§.

MSBFS

2009:7

25

För tömning som kan påverka flygtrafik återfinns tillämpliga skyddsåtgärder

i Luftfartsverkets regler.

Kommentarer till 8 kap. 3 §

Luftfartsmyndigheten ska meddelas för att NOTAM (NOTice to AirMen)

ska kunna utges till dem som flyger i området.

Kommentarer till 9 kap. 1 §

Utrustning på kompressorstationer kan ge upphov till riskområden med

explosiv gasblandning, se kommentarer till 7 kap. 1 §.

Kommentarer till 10 kap. 1 §

All kontroll av ledningssystem för naturgas fram till en anläggning avser

obligatorisk kontroll utförd av ackrediterat kontrollorgan. Förfarandet följer

i stort de kontroll- och besiktningsmoment som beskrivs i

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1999:4) om tryckbärande anordningar.

För vissa anordningar och aggregat som omfattas av något av europeiska

gemenskapernas s.k. nya metoden-direktiv krävs att de ska levereras med

försäkran om överensstämmelse samt vara CE-märkta enligt dessa direktiv.

Exempel på direktiv som kan vara tillämpliga är

− 94/9/EG om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för

användning i explosionsfarliga omgivningar, se ELSÄK-FS 1995:6

och AFS 1995:5,

− 97/23/EG om tryckbärande anordningar, se

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:4) om

tryckbärande anordningar, och

− 98/37/EG om maskiner, se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

(AFS 1994:48) om maskiner.

För ytterligare direktiv hänvisas till Europeiska gemenskapernas officiella

tidning.

Kommentarer till 10 kap. 6 §

Med övriga handlingar i bestämmelsens första punkt menas bl.a.

arbetsbeskrivningar för rörbockning i fält.

För rör, rördelar, flänsar och armatur (andra än tryckbärande anordningar av

standardkaraktär) som förvaras av verksamhetsutövaren i t.ex. ett

reservdelslager utgör produktkontrollintyg eller motsvarande godtagbar

tillverkningshandling.

MSBFS

2009:7

26

Kommentarer till 10 kap. 7 §

Med ”ledning som inte för gasen mot uttagspunkten” avses interna

ledningar på stationer, t.ex. så kallad ”by pass”-ledning. Avsikten är att

dessa ledningar ska kontrolleras enligt samma förutsättningar som

motsvarande ledningar inom en anläggning.

Kommentarer till 10 kap. 8 §

Provtrycket för tryckbärande anordningar av standardkaraktär, som

monteras i zon C eller D, kan bli avgörande för ledningssystemets högsta

drifttryck.

Beställningsadress:

Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm

Telefon 08-598 91 90, www.fritzes.se