MSBFS 2009:7
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps författningssamling
1
Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISSN 2000-1886
MSBFS
2009:7
Utkom från trycket
den 16 november 2009
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter om ledningssystem för naturgas 1 ;
beslutade den 3 november 2009.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver2 följande med
stöd av 41 § förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor.
1 kap.
Inledande bestämmelser
Tillämpningsområde
1 § Denna författning gäller utformning, anläggande och drift av
ledningssystem för naturgas, såväl ovan som i mark, i gasfas överstigande
4 bar (0,4 MPa) övertryck. Författningen ska även tillämpas då det i dessa
ledningssystem finns renad och torkad biogas.
Vad som i denna författning föreskrivs i 2 kap. om konstruktion och utförande,
respektive i 10 kap. om kontroll, omfattar inte tryckbärande anordningar av
standardkaraktär.
Författningen omfattar inte ledningssystem för tankstationer för
metangasdrivna fordon.
Definitioner och förkortningar
2 § De definitioner som används i lagen (1988:868) eller förordningen
(1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor har samma betydelse i
denna författning.
1 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 19.
2 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni
1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och
beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37,
Celex 398L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L
217, 5.8.1998, s. 18, Celex 398L0048).
MSBFS
2009:7
2
I denna författning används följande definitioner och förkortningar.
ackrediterat
certifieringsorgan
Certifieringsorgan som med stöd av lagen (1992:1119) om
teknisk kontroll ackrediterats för uppgiften.
ackrediterat
kontrollorgan
Kontrollorgan som med stöd av lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll ackrediterats för uppgiften.
ackrediterat
laboratorium
Laboratorium som med stöd av lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll ackrediterats för uppgiften.
distributionsledning
Ledning för naturgas som tryckreducerats i en mät- och
reglerstation.
kompressorstation
Anordning som innehåller utrustning för komprimering och
pumpning av gas.
LNG-anläggning
Anläggning som används för import, lossning eller
återförgasning av kondenserad naturgas (LNG, Liquefied
Natural Gas).
ledning i mark
Ledning med minst 0,9 m täckning eller – i fast berg – minst
0,6 m täckning.
ledningssystem för
naturgas
Ledning för naturgas, med tillhörande stationer och utrustning,
från och med den sista avstängningsanordningen inom en
anläggning till och med den första avstängningsanordningen
inom en annan anläggning. Uttrycket används i denna
författning som ett samlingsbegrepp för transmissionsledning
och distributionsledning.
linjeventilstation
Anordning med ventilarrangemang för sektionering av
gasledning och system för tömning av gas.
mät- och reglerstation
Anordning med utrustning för tryckreducering och mätning av
gasflöde.
mätstation
Anordning med utrustning för mätning av gasflöde.
naturgas
Gasblandning som till övervägande del innehåller metan.
EI 60
Byggnadstekniskt krav på brandmotstånd. Se Boverkets
byggregler, BFS 1993:57, eller senare utgåva.
rensdonsstation
Anordning med utrustning för avsändning eller mottagning av
rensdon för invändig rensning eller inspektion av ledning för
naturgas.
transmissionsledning
Ledning för naturgas, vars tryck, sedan gasen införts i det
svenska naturgassystemet inte tryckreducerats i en mät- och
reglerstation.
tryckbärande anordning
av standardkaraktär
Anordning som är konstruerad och tillverkad för ett flertal
applikationer såsom andra ledningssystem för naturgas eller
rörledningar inom en anläggning.
MSBFS
2009:7
3
Baskrav
3 § Ett ledningssystem för naturgas ska vara utformat och förlagt så att det
kan användas, övervakas och skötas på ett från skyddssynpunkt ändamålsenligt
och betryggande sätt. Ledningssystemet
ska ha skyddsanordningar mot brand
och explosion och vara skyddat mot yttre påverkan.
4 § Den som utformar, anlägger och driver ett ledningssystem för naturgas
ska ha ett kvalitetsledningssystem. Detta system ska uppfylla standarden
SS-EN ISO 9001, utgåva 2, eller motsvarande. Det valda kvalitetslednings-
systemet ska även omfatta dokumentstyrning i samband med anläggnings-
arbeten och kontroller.
2 kap.
Konstruktion och utförande
Material
1 § Material för rör, rördelar och armaturer ska ha kända och dokumenterade
egenskaper och vara lämpat för sitt ändamål. Rör och rördelar ska vara
tillverkade av metalliska material eller plaster som säkerställer att propagerande
sprickor inte uppstår under förutsägbara lastfall.
Armatur av gråjärn får inte användas.
Tillsatsmaterial ska ha kända och dokumenterade egenskaper och vara
anpassat till grundmaterialet.
Beräkning
2 § Samtliga laster ska beaktas vid beräkning av ledningssystem för naturgas.
3 § För ledningssystem av metalliska material bestäms minsta
godstjocklek med hänsyn till inre övertryck enligt följande formel.
0
0,5
min
20
f
R
D
DP
T
t
⋅
⋅
⋅
=
Formeln gäller vid svetsfaktor 1 och för temperaturer lägre än 120
°C.
I formeln används symboler med följande betydelse.
T
min
Minsta godstjocklek i mm
DP
Beräkningstryck, övertryck i bar (1 bar = 0,1 MPa)
D
Ytterdiameter i mm
R
t0,5
Materialets beräkningsvärde i N/mm2
f 0
Beräkningsfaktor enligt 4 §
MSBFS
2009:7
4
4 § Beräkningsfaktorn f
0
ska ha ett högsta värde enligt följande.
− 0,72 i zon A. I kompressorstation, mätstation samt mät- och
reglerstation får beräkningsfaktorn f
0
dock vara högst 0,50.
I linjeventilstation eller separat rensdonsstation får
beräkningsfaktorn f
0
dock vara högst 0,60. För gasledning på
rörbrygga och utan skyddsrör får beräkningsfaktorn f
0
dock vara
högst 0,60. För gasledning i tunnel får beräkningsfaktorn f
0
dock
vara högst 0,60.
− 0,60 i zon B. I kompressorstation, mätstation samt mät- och
reglerstation får beräkningsfaktorn f
0
dock vara högst 0,50. För
gasledning på rörbrygga och utan skyddsrör får beräkningsfaktorn
f
0
dock vara högst 0,50.
− 0,50 i zon C.
− 0,40 i zon D.
En gasledning med grävskydd får förläggas i närmast högre zon enligt 3 kap. 2 §.
Svetsning
5 § Ett svetsförband ska vara fritt från sådana fel som kan påverka
säkerheten hos ledningssystemet. Egenskaperna hos förbandet ska motsvara
de specificerade minimiegenskaperna hos de material som sammanfogats.
Svetsning ska vara utförd enligt dokumenterade och kvalificerade procedurer
av kompetent och erfaren personal. Den organisation som utför svetsarbeten
ska tillämpa ett kvalitetssystem för svetsning, kontroll och provning.
6 § Följande standarder, eller annan metod som ger motsvarande
skyddsnivå, ska användas vid svetsning av metalliska material.
− För ledningssystem för naturgas ska procedurer och
svetsarprövningar upprättas och kvalificeras enligt SS-EN 12732,
utgåva 1, med kravnivå över 16 bar. Alternativt får procedurer och
kompetens som uppfyller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
tryckbärande anordningar användas.
− För kvalitetssystem för den organisation som utför svetsning ska
krav enligt SS-EN 12732, utgåva 1, med kravnivå över 16 bar
tillämpas.
Fogning av klena ledningar
7 § Gängade rördelar och instickssvetsar får användas endast i gasledningar
av metalliska material med nominell diameter (DN) högst 25.
MSBFS
2009:7
5
Märkning
8 § Rör, rördelar, flänsar och armaturer ska vara märkta så att de kan
identifieras med avseende på tillverkare och intyg.
Ömsesidigt erkännande
9 § Bestämmelserna om konstruktion och utförande i denna författning
gäller inte för varor som lagligen tillverkas eller saluförs i en annan
medlemsstat inom EU, i Turkiet eller i ett EFTA-land som har undertecknat
EES-avtalet. Bestämmelserna ska däremot gälla i de fall då Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap kan visa att produkten i fråga inte uppnår en
säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom denna
författning.
3 kap.
Zonindelning
Allmänna bestämmelser
1 § Området utmed en gasledning delas in i zoner. Zontillhörigheten
bestäms med hjälp av en zonklassningsenhet – ett område som är 1 600 m
långt och 400 m brett. Bredden räknas med 200 m på ömse sidor om
ledningen. Zonklassningsenheten förs fram längs ledningens hela sträckning
och zontillhörigheten i varje läge bestäms enligt 3 och 4 §§.
Zonklasser
2 § Det finns fyra olika zonklasser, vilka betecknas A, B, C och D. Med A
betecknas zon där skyddskraven är lägst och med D zon där skyddskraven
är högst.
Vid klassificeringen ska förutom rådande befolkningstäthet, bebyggelse och
andra förhållanden inom zonen även hänsyn tas till områdets användning inom
överskådlig tid.
Zontillhörighet
3 § Zontillhörigheten bestäms på följande sätt.
Zon A
Ett område där det inom varje zonklassningsenhet i området finns, eller
kan antas komma att finnas, högst 10 lägenheter belägna i en eller flera
byggnader.
Zon B
Ett område där det inom varje zonklassningsenhet i området finns, eller
kan antas komma att finnas, minst 11 och högst 45 lägenheter belägna i
en eller flera byggnader.
MSBFS
2009:7
6
Zon C
Ett område där det inom varje zonklassningsenhet i området finns, eller
kan antas komma att finnas, minst 46 lägenheter belägna i en eller flera
byggnader. Dessutom klassas ett område som zon C när det finns eller
kan antas komma att finnas
1. byggnad i vilken det vid användning samtidigt vistas minst 20
personer och som ligger mindre än 100 m från gasledningens
närmaste del, eller
2. ett väl avgränsat område utomhus inom vilket det vid
användning samtidigt vistas minst 20 personer och som med
sin närmaste del ligger mindre än 100 m från gasledningens
närmaste del.
Zon D Ett område där flertalet byggnader inom varje zonklassningsenhet i
området har fyra eller flera våningar ovan mark.
Med lägenhet avses såväl bostadslägenhet som lägenhet för annat än
boende.
Gränser mellan zoner (buffertzon)
4 § Gränser mellan olika zoner bestäms så att en högre zon upphör 200 m
bortom den sista byggnaden eller gränsen till ett område utomhus som
genererar en sådan zon.
4 kap.
Minsta tillåtna avstånd
Allmänna bestämmelser
1 § De avstånd som anges nedan gäller för överföringsledningar av
metalliska material med tillhörande stationer fram till en anläggning. För
distributionsledningar med tillhörande stationer får minsta tillåtna avstånd
fastställas efter riskutredning där frekvensen av yttre påverkan och effekten
av en skada visat sig ge en motsvarande skyddsnivå. För en sådan ledning
fram till en anläggning ska man vid en riskutredning ta hänsyn till de
gränser som anges i Boverkets byggregler när det gäller antändning av
byggnader i trä.
Gasledning i mark
2 § Utanför ett tätbebyggt område ska avståndet mellan en gasledning i
mark och en byggnad eller närmaste gräns för ett område med förväntade
grävningsaktiviteter vara minst 25 m. Avståndet mellan en gasledning i
mark och en brand- eller explosionsfarlig industri ska vara minst 50 m.
Avståndet mellan en gasledning i mark som är förlagd parallellt
med en
allmän väg eller annan väg med stark trafik ska vara minst 12 m från
vägbanans kant och minst 6 m från vägområdets gräns. Avståndet mellan
ledning i mark som förlagts parallellt med en järnväg ska vara minst 15 m.
MSBFS
2009:7
7
En gasledning i mark får vara förlagd med kortare avstånd om beräknings-
faktorn F är högst 0,30. En
sådan förläggning ska i varje enskilt fall vara
godkänd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
3 § Inom ett tätbebyggt område medges aldrig ett kortare avstånd mellan
en ledning av metalliskt material och en byggnad än
1. 3 m vid godstjocklek större än 12 mm,
2. 8 m vid godstjocklek större än 10 mm eller grävskydd, eller
3. 16 m i övriga fall.
Mät- och reglerstation, mätstation, linjeventilstation och
rensdonsstation
4 § Mellan mät- och reglerstation, mätstation, linjeventilstation eller
rensdonsstation och vissa andra objekt gäller ett minsta tillåtna avstånd.
Detta är
1. 50 m i förhållande till grupp av bostadsbyggnader, annan byggnad
eller område som avses i 3 kap. 3 §, punkt 1 eller 2,
2. 50 m i förhållande till särskilt brandfarlig byggnad, brand- eller
explosionsfarlig industri,
3. 25 m i förhållande till enstaka byggnad, samt
4. 25 m i förhållande till trafikplats, väg med stark trafik, järnväg.
Minsta tillåtna avstånd räknas från stationens tillträdesskydd.
Station till gasledning med beräkningsfaktor F högst 0,30 får vara förlagd
med ett kortare avstånd. En sådan förläggning ska i varje enskilt fall vara
godkänd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Mellan en linjeventilstation, som ska kunna användas för utsläpp av
naturgas till det fria utan föregående trycksänkning, och en flygplats ska
avståndet vara så stort att det område med explosiv atmosfär som bildas inte
överskrider flygplatsens in- och utflygningssektorer och inte heller
flygplatsens höjdbegränsande områden.
Kompressorstation, mät- och reglerstation med gaslager
5 § Mellan kompressorstation, mät- och reglerstation med gaslager och
vissa andra objekt gäller ett minsta avstånd. Detta är
1. 100 m i förhållande till grupp av bostadsbyggnader, annan byggnad
eller område som avses i 3 kap. 3 §, punkt 1 eller 2,
2. 100 m i förhållande till särskilt brandfarlig byggnad, brand- eller
explosionsfarlig industri,
3. 50 m i förhållande till enstaka byggnad, samt
4. 50 m i förhållande till trafikplats, väg med stark trafik, järnväg.
MSBFS
2009:7
8
Minsta tillåtna avstånd räknas från stationens tillträdesskydd.
6 § Följande minsta tillåtna avstånd gäller inom en kompressorstations
område.
− Avståndet mellan en huvudgasledning och en kompressorbyggnad
eller ett kontrollrum ska vara minst 50 m.
− Avståndet mellan en kompressorbyggnad, ett kontrollrum och ett
utlopp för avblåsning ska vara minst 25 m.
Petrokemisk anläggning, oljeraffinaderi, explosivämnes- eller LNG-
anläggning
7 § Mellan ett ledningssystem för naturgas och en större petrokemisk
anläggning, ett oljeraffinaderi, en explosivämnes- eller LNG-anläggning
gäller det minsta tillåtna avstånd som Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap beslutar i varje enskilt fall.
5 kap.
Förläggning
Skydd mot yttre påkänningar
1 § En gasledning ska vara förlagd i mark på ett sådant sätt att den är
skyddad mot skadlig påverkan från markrörelser, erosion och andra yttre
påkänningar.
En gasledning av plast ska vara förlagd i mark.
Korrosionsskydd
2 § En gasledning i mark ska ha ett betryggande skydd mot korrosion. För
metalliska ledningar ska skyddet bestå av katodiskt skydd och utvändig
beläggning.
Täckning över gasledning
3 § En gasledning i mark eller i en bank ska ha ett täckningsdjup av minst
0,9 m.
En gasledning i mark som brukas ska dock ligga minst 0,3 m under det
största brukningsdjupet, varvid hänsyn ska ha tagits till täckdikning och
liknande.
För en gasledning i fast berg ska täckningsdjupet vara minst 0,6 m.
Gasledning i skog
4 § En gasledning i skog eller inom annat trädbevuxet område ska ligga i
en gata fri från träd. Gatan ska vara så bred att den medger inspektion för att
finna läckor samt för att upptäcka om ledningsgraven eroderar.
MSBFS
2009:7
9
En gasledning som är förlagd i skog med 0,6 m täckning i fast berg och en
gasledning i blöt skogsmark ska ha lastutjämningsskydd mot tung
skogstrafik.
Korsande ledning eller parallellförläggning i mark
5 § Vid korsning mellan gasledningar eller mellan en gasledning och en
annan ledning i mark ska ledningarna inte kunna skada varandra under
normala driftförhållanden. Samma krav gäller vid parallellförläggning.
En gasledning ska vara skyddad mot erosion till följd av läckande
tryckvattenledning.
Korsning eller parallellförläggning ska vara utförd så att arbeten som
underhåll eller reparationer på den ena ledningen inte skadar den andra.
Korsning mellan eller parallellförläggning av gasledning och
kraftledning
6 § Vid korsning mellan, eller parallellförläggning av, gasledning och
kraftledning ska åtgärder vara vidtagna mot fara för person eller gasledning
genom elektrisk påverkan.
Korsning eller parallellförläggning ska vara utförd så att arbeten som
underhåll eller reparationer på den ena ledningen inte skadar den andra.
Korsning mellan gasledning och väg eller järnväg
7 § En gasledning som korsar en väg eller en järnväg ska vara utförd och
förlagd med hänsyn till de extra yttre påkänningar som den kan bli utsatt
för.
Vid korsningar i frostaktiv mark eller i område med permafrost ska
gasledningen vara utförd eller förlagd så att den inte förorsakar skador på
väg eller järnväg genom störning på grund av markens frosttekniska
egenskaper.
Tätbebyggt område
8 § En gasledning får vara förlagd i gata eller väg.
En mät- och reglerstation får vara ansluten till en ledning inom tätbebyggt
område.
Förläggning inom tätbebyggt område ska, med avseende på vägval och
alternativ, i varje enskilt fall vara godkänd av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
MSBFS
2009:7
10
Utmärkning av gasledning
9 § En gasledning ska längs sin sträckning vara utmärkt med stolpar i
terrängen. Stolparna ska vara placerade på synligt avstånd från varandra där
ledningssträckningen inte på annat sätt kan urskiljas. Plats där ledningen gör
en väsentlig riktningsförändring ska vara markerad. Ledningen ska också
vara utmärkt där den korsar allmän väg eller järnväg. En sådan utmärkning
ska vara placerad så att den inte stör vägens eller järnvägens funktion.
En märkningsstolpe ska ha en skylt som visar vem som är
verksamhetsutövare och telefonnummer till bemannad station.
En gasledning i tätort får vara utmärkt med märkband i stället för med
stolpar.
LNG-anläggningar och lagring av naturgas
10 § För LNG-anläggningar och lagring av naturgas i anslutning till ett
ledningssystem för naturgas gäller de villkor för placering som
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar i varje enskilt fall.
6 kap.
Installationer ovan mark
Skydd mot obehörigt tillträde
1 § Gasförande installationer ovan mark ska vara skyddade mot obehörigt
tillträde. Tillträdesskyddet ska bestå av ett minst 2 m högt stängsel placerat
minst 2 m från en anordning innanför detta eller en låst byggnad.
Obevakade installationer ovan mark med stängsel som tillträdesskydd ska
ha en anordning som hindrar obehörig manövrering.
Skydd mot påkörning
2 § Installationer ovan mark ska vara skyddade mot påkörning.
Tömningsanordning
3 § En tömningsanordning ska vara placerad så att andra funktioner inte
hindras eller skadas under tömningen.
7 kap.
Mät- och reglerstation m.m.
Byggnad
1 § En byggnad eller byggnadsdel som innehåller utrustning för
reducering av gastrycket ska vara avskiljd i minst brandteknisk klass EI 60.
Ett utrymme med sådan utrustning ska vara ventilerat så att utläckande gas
inte kan samlas där.
MSBFS
2009:7
11
Tryckreducering och skydd mot otillåten tryckhöjning
2 § Utrustning för reducering av gastrycket ska vara utförd på sådant sätt
att trycket efter reduceringen inte överstiger det högsta tillåtna trycket. Det
ska finnas två av varandra oberoende säkerhetsanordningar. En tryck-
reduceringsenhet ska kunna drivas, underhållas och repareras utan avbrott i
gasflödet. Utlopp från säkerhetsventil ska mynna utomhus och ovan
byggnadens tak.
Om det föreligger risk för att partiklar i gasen kan störa funktionen i mät-
och reglerstationens utrustning ska det finnas en reningsanordning. Om det
föreligger risk för hydrat- eller isbildning som kan störa funktionen ska
gasen kunna uppvärmas.
Stationen ska ha ett säkerhetssystem som förhindrar att tillåtna
temperaturintervall överskrids.
Mät- och reglerstation med gaslager m.m.
3 § Utformningen av en mät- och reglerstation med gaslager samt av en
anordning för inblandning av brandfarlig gas och luft eller av enbart
brandfarlig gas i naturgas ska vara godkänd av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
8 kap.
Linjeventilstation
Allmänna bestämmelser
1 § Minst varannan linjeventilstation ska utan föregående trycksänkning
kunna användas för utsläpp av naturgas till det fria.
Avstånd mellan linjeventilstationer
2 § Avståndet till närmaste linjeventil får inte från någon punkt utmed
gasledningen överstiga
− 16 km i zon A,
− 12 km i zon B,
− 6 km i zon C, eller
− 4 km i zon D.
Avståndet 16 km i zon A får efter medgivande av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap vara större om hela ledningssträckningen är
belägen i ett svårtillgängligt område och förhållandena även i övrigt bedöms
vara sådana att större avstånd kan medges.
För en gasledning med grävskydd enligt 2 kap. 4 § ska avståndet till
närmaste linjeventilstation uppfylla kraven för den högre zonen.
MSBFS
2009:7
12
Skyddsåtgärder vid manövrering
3 § En stängd linjeventil får öppnas endast om nödvändiga skyddsåtgärder
vidtagits för att gasflödet ska kunna släppas på.
Gas som är innesluten mellan två linjeventilstationer får tömmas endast
genom manövrering från någon av dessa stationer och med iakttagande av
nödvändiga skyddsåtgärder.
Ett utsläpp av gas från en linjeventilstation ska meddelas
Luftfartsmyndigheten i så god tid som möjligt.
9 kap.
Kompressorstation
Byggnad
1 § En kontrollrumsbyggnad samt en byggnad eller byggnadsdel som
innehåller gasinstallation ska vara avskild i minst brandteknisk klass EI 60.
Ett utrymme med gasinstallation ska vara ventilerat så att utläckande gas
inte kan samlas där.
Säkerhetssystem, tömning m.m.
2 § En kompressorstation ska ha ett system som gör det möjligt att
upptäcka och lokalisera sådana fel inom stationsområdet som kan medföra
fara. Det ska finnas skriftliga instruktioner om vilka åtgärder som ska vidtas
vid signal från dessa system.
Stationen ska ha ett säkerhetssystem som förhindrar att högsta tillåtna tryck
överskrids och som förhindrar att tillåtna temperaturer överskrids eller
underskrids.
3 § Stationen ska ha ett system för nödavstängning samt anordningar för
tömning av stationens gasledningar.
Tömningsanordningen ska kunna manövreras dels från en plats utanför
stationsområdet, dels inom stationsområdet.
10 kap. Kontroll
Behörighet att utföra kontroll
1 § Kontrollorgan som utför kontroll enligt denna författning ska vara
ackrediterade enligt SS-EN ISO/IEC 17020-Typ A, utgåva 1, eller på annat
sätt som ger motsvarande kvalitetsnivå på den utförda kontrollen.
Kontrollorgan som erbjuder motsvarande garantier i fråga om kompetens,
metoder, organisation och oberoende, eller som har ackrediterats för
MSBFS
2009:7
13
uppgiften enligt lagstiftning i annan stat inom EES eller Turkiet, får också
utföra kontroll enligt denna författning.
2 § Certifiering eller provning enligt denna författning får utföras av
1. certifieringsorgan som ackrediterats enligt SS-EN ISO/IEC 17024,
utgåva 1,
2. laboratorium i tredjepartställning som ackrediterats enligt SS-EN
ISO/IEC 17025, utgåva 1, eller
3. organ som ackrediterats på annat sätt som ger motsvarande
kvalitetsnivå på den utförda certifieringen eller provningen.
Certifieringsorgan eller laboratorium som erbjuder motsvarande garantier i
fråga om kompetens, metoder, organisation och oberoende, eller som har
ackrediterats för uppgiften enligt lagstiftning i annan stat inom EES eller
Turkiet, får också utföra certifiering respektive provning enligt denna
författning.
Kontroller före försöksdrift
3 § Ett ackrediterat kontrollorgan ska ha utfört konstruktionskontroll,
tillverkningskontroll och installationskontroll på ett ledningssystem för
naturgas innan försöksdrift påbörjas.
Konstruktionskontroll
4 § För ett ledningssystem för naturgas ska konstruktionskontroll utföras
av ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollen ska omfatta
1. granskning av tillverkningsunderlag med avseende på konstruktion,
utförande, omfattning av provning och korrosionsskydd, samt
2. utfärdande av kontrollintyg.
Innan konstruktionskontroll påbörjas ska konstruktionsförutsättningar ha
redovisats för kontrollorganet.
Rördelars hållfasthet får även verifieras genom sprängprov.
Tillverkningskontroll
5 § För ledningssystem för naturgas ska tillverkningskontroll utföras av
ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollen ska omfatta följande.
1. Granskning av tillverkningshandlingar varvid kontrolleras att
konstruktionskontroll utförts med godtagbart resultat samt att
övriga handlingar som har betydelse för ledningssystemets säkerhet
är korrekta.
2. Svetsning ska ha utförts enligt kvalificerade procedurer som
bedömts i samband med konstruktionskontroll. Svetsmetoden ska
vara bedömd och godtagen av ett ackrediterat kontrollorgan och
MSBFS
2009:7
14
personalens kompetens ska vara bedömd och godtagen av ett
ackrediterat certifieringsorgan.
3. Värmebehandling ska ha utförts enligt kvalificerad svetsprocedur.
4. Oförstörande provning ska vara utförd med godtagbart resultat.
Sådan provning och bedömning ska utföras av ett ackrediterat
laboratorium. Oförstörande provning ska vara utförd i full
omfattning av samtliga svetsar på ett ledningssystem för naturgas.
Oförstörande provning av svetsar ska, då det är tekniskt möjligt,
utföras med radiografisk metod. För en ledning av plast får
förstörande provning, i kombination med okulär kontroll och
kontroll av använda svetsparametrar, som ger motsvarande
kvalitetsnivå ersätta den oförstörande provningen.
5. In- och utvändig undersökning, varvid kontrolleras dels att
ledningssystemet är utfört enligt tillverkningshandlingarna och
enligt denna författning, dels att inga fel som har betydelse för
säkerheten finns. För en gasledning i mark utanför en station får
dock det ackrediterade kontrollorganet i stället utföra stickprovsvis
svets- och okulärkontroll samt granska den utförda egenkontrollen.
6. Tryckprovning, varvid kontrolleras att ledningssystemet är
betryggande med avseende på täthet och hållfasthet. Om
tryckprovning av enstaka svetsar medför stora praktiska
olägenheter får dessa dock kontrolleras på annat godtagbart sätt.
Installationskontroll
6 § Installationskontroll ska efter avslutad installation av ett
ledningssystem för naturgas utföras av ett ackrediterat kontrollorgan.
Kontrollen ska omfatta
1. verifierande granskning av utförd konstruktions- och
tillverkningskontroll,
2. kontroll av korrosionsskyddet,
3. funktionsprov,
4. granskning av ledningssystemets temperaturintervall och högsta
drifttryck, samt
5. utfärdande av kontrollintyg.
Kontrollen gäller ledningssystem för naturgas som för gasen mot uttags-
punkten. Kontrollen gäller även för gasledning som inte för gasen mot
uttagspunkten då denna ledning är större än DN 25. För mindre, anslutande
ledning gäller kontrollen endast till och med den första stängventilen.
MSBFS
2009:7
15
7 § För ledningssystem för naturgas får drifttrycket inte överskrida det
lägsta av
1. högsta tillåtna trycket för den i ledningssystemet svagaste inbyggda
komponenten, eller
2. provtrycket dividerat med faktorn
– 1,25 i zon A och B, samt
– 1,5 i zon C och D.
Revisionskontroll
8 § Revisionskontroll ska utföras på ett ledningssystem för naturgas som
1. undergått reparation eller ändring,
2. kan ha tagit skada, eller
3. ska användas med ändrade driftförhållanden.
Revisionskontroll påkallas av verksamhetsutövaren och ska utföras av ett
ackrediterat kontrollorgan och omfatta konstruktions-, tillverknings- och
installationskontroll i tillämpliga delar.
Återkommande kontroll
9 § Återkommande kontroll av ett ledningssystem för naturgas ska utföras
av ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollen ska omfatta
1. in- och utvändig undersökning,
2. driftprov, och
3. utfärdande av kontrollintyg.
Kontrollen gäller ledningssystem för naturgas som för gasen mot uttags-
punkten. Kontrollen gäller även för gasledning som inte för gasen mot
uttagspunkten då denna ledning är större än DN 25. För mindre, anslutande
ledning gäller kontrollen endast till och med den första stängventilen. För en
gasledning i mark får in- och utvändig undersökning ersättas med en
kontroll av det katodiska skyddet.
Tiden mellan två återkommande kontroller får inte vara längre än tre år.
10 § För ett ledningssystem för naturgas får ett ackrediterat kontrollorgan
efter ansökan från verksamhetsutövaren medge att återkommande kontroll
ersätts av utvidgad och protokollförd fortlöpande tillsyn.
Ett sådant medgivande får endast lämnas om följande villkor är uppfyllda.
1. Det ska finnas en instruktion för den utvidgade fortlöpande
tillsynen. Av instruktionen ska framgå hur kontrollen ska gå till och
dokumenteras.
2. Verksamhetsutövaren ska ha en från driften fristående
organisationsenhet som svarar för säkerheten hos företagets
MSBFS
2009:7
16
ledningssystem för naturgas. Enheten ska ha egen chef och utbildad
personal samt utrustning för ifrågavarande kontrollarbete.
3. Avtal ska finnas med ett ackrediterat kontrollorgan om
återkommande uppföljning. Vid uppföljningen ska det ackrediterade
kontrollorganet kontrollera att de villkor som låg till grund för
medgivandet fortfarande är uppfyllda samt stickprovsvis kontrollera
att ledningssystemet för naturgas uppfyller kraven i denna
författning. Vidare ska kontrolleras att tillsynen fortlöpande
dokumenteras korrekt.
4. Medgivandet får meddelas för en period av tre år och får återkallas
av kontrollorganet eller Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.
5. Om de förutsättningar som låg till grund för medgivandet väsentligt
förändrats ska detta meddelas till det ackrediterade kontrollorganet.
6. Det ackrediterade kontrollorganet ska efter en uppföljning lämna en
rapport till verksamhetsutövaren med uppgifter om utförd kontroll
och eventuella anmärkningar. Om det finns allvarliga anmärkningar
ska en kopia av rapporten sändas till Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
11 kap. Drift av ledningssystem för naturgas
Krav på verksamhetsutövaren
1 § Verksamhetsutövaren ska driva, underhålla, reparera och i
förekommande fall ställa av ledningssystemet på ett från skyddssynpunkt
ändamålsenligt och betryggande sätt. Verksamhetsutövaren ska för detta
ändamål ha skriftliga instruktioner.
Aktuella instruktioner ska alltid finnas tillgängliga vid driftcentral,
kompressorstation, mät- och reglerstation samt mätstation.
Verksamhetsutövaren ska dokumentera ledningssystemet för naturgas med
det katodiska skyddet och journalföra inspektioner, underhåll, reparationer
och de övriga åtgärder som vidtagits för att driva ledningssystemet på ett
säkert sätt.
Tätbebyggt område
2 § Inom ett tätbebyggt område ska drifttrycket i ett ledningssystem för
naturgas vara högst 16 bar. Till förbrukningsenhet får dock finnas ledning
med högst det tryck som är tekniskt nödvändigt för att driva enheten.
Luktsättning
3 § Gas i ett ledningssystem för naturgas och gas som når förbrukare ska
vara luktsatt så att en person med normalt luktsinne kan uppfatta en
MSBFS
2009:7
17
gasblandning med luft som uppgår till 20 procent av undre
brännbarhetsgränsen.
Luktämnet får i dessa koncentrationer inte skada människor eller
ledningssystemet för naturgas.
12 kap. Rapportering för ledningssystem för naturgas
under drift
Dokumentation av skador
1 § Verksamhetsutövaren ska föra anteckningar om sådana händelser som
medfört skada på ledningssystemet för naturgas.
Preliminär rapport
2 § Verksamhetsutövaren ska omgående, per telefon eller på annat sätt,
informera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om varje läcka
som förorsakat personskada, brand, explosion eller medfört att man tvingats
ta någon del av ledningssystemet för naturgas ur drift.
Rapporten ska innehålla uppgifter om
1. arten, platsen och tidpunkten för händelsen,
2. eventuella personskador, samt
3. övriga kända och väsentliga fakta om händelsen.
Övriga läckor eller annan händelse som medfört skadlig påverkan på
ledningssystemet ska enbart rapporteras enligt 3 §.
Slutlig rapport
3 § Verksamhetsutövaren ska snarast, dock senast inom tre veckor efter
registrerad läcka eller annan händelse enligt 2 §, lämna en skriftlig rapport
till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rapporten ska ge
besked om
1. arten, platsen och tidpunkten för händelsen,
2. eventuella personskador,
3. beskrivning av händelsen och av troliga orsaker,
4. andra väsentliga fakta om händelsen och de skador den vållat, samt
5. vidtagna eller planerade åtgärder för att förhindra ett upprepande.
13 kap. Undantag i enskilda fall
1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall och
om särskilda skäl föreligger medge undantag från tillämpningen av denna
författning.
MSBFS
2009:7
18
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010.
Sprängämnesinspektionens naturgasföreskrifter (SÄIFS 1996:8) upphör
samtidigt att gälla.
2. Bestämmelserna om ackreditering av kontrollorgan som utför
konstruktionskontroll och installationskontroll av korrosionsskyddet i
10 kap. 1, 4 och 6 §§ ska dock tillämpas först från och med den
1 januari 2012.
3. Äldre bestämmelser om skyddsavstånd och säkerhetsavstånd får
tillämpas för de gasledningar och stationer som före ikraftträdandet av
denna författning fått koncession enligt lagen (1978:160) om vissa
rörledningar eller enligt naturgaslagen (2000:599) eller fått tillstånd
enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
HELENA LINDBERG
Patrik
Perbeck
(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
MSBFS
2009:7
19
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
allmänna råd om ledningssystem för naturgas
Dessa allmänna råd och kommentarer ansluter till de regler som gäller enligt
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om
ledningssystem för naturgas.
Termer och begrepp som används i lagen (1988:868) eller förordningen
(1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor samt i Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas
har samma betydelse i dessa råd och kommentarer.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte
tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning
(lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella
rekommendationer om deras tillämpning.
Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
CECILIA NYSTRÖM
Patrik
Perbeck
(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
MSBFS
2009:7
20
Allmänt
Det finns flera standarder och metoder som kan användas av den som ska
uppfylla kraven i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter om ledningssystem för naturgas. Följande
standarder eller
metoder rekommenderas.
− SIS Naturgassystemanvisningar, 2001.
− Svenska Gasföreningens rapport PE 100-ledningar för gas med
tryck 4-10 bar, utgåva 2001, att tillämpas för distributionsledningar
av polyeten.
− Svenska Gasföreningens Anvisningar för tankstationer för
metangasdrivna fordon TSA 06, att användas för sådana stationer.
Kommentarer till 1 kap. 1 §
Inom anläggning omfattas rörledningen av Europaparlamentets och rådets
direktiv 97/23/EG av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning om tryckbärande anordningar (EGT L 181, 9.7.1997, s. 1).
Direktivet har i sin helhet implementerats i svensk rätt genom Arbetsmiljö-
verkets föreskrifter (AFS 1999:4) om tryckbärande anordningar. Med
anläggning avses i dessa sammanhang vanligtvis industrier där gasen
förbrukas och kraftvärmeverk.
Tryckbärande anordningar av standardkaraktär är t.ex. mätare, ventiler,
reglerventiler, säkerhetsventiler, filter och värmeväxlare. Sådana
tryckbärande anordningar faller också utanför denna författnings
tillämpningsområde, och omfattas istället av bestämmelserna i AFS 1999:4.
I tillämpliga delar gäller författningen även för sjöledningar för naturgas.
Särskilda krav för sjöledningar ges som koncessionsvillkor vid prövning
enligt naturgaslagen (2000:599).
Exempel på normer som får användas för sjöledningar för naturgas är Det
Norske Veritas "Offshore Standard F101-Rules for Submarine Pipeline
Systems", 2000.
Kommentarer till 1 kap. 2 §
Som naturgas inbegripet biogas avses normalt gas som uppfyller Deutsche
Vereinigung des Gas und Wasserfasches e.V. (DVGW) Technische Regeln,
Arbeitsblatt G 260, utgåva januari 2000 och specifikationerna i tabell 3 däri.
För biogas tillkommer att gasen inte får innehålla föroreningar som kan in-
verka skadligt på ledningssystem för naturgas eller personers hälsa. Sådan
biogas framställs genom att rågasen renas och torkas. Biogas som uppfyller
kraven i SS 15 54 38, utg. 1, Motorbränslen – Biogas som bränsle till snabb-
gående ottomotorer, anses ha godtagbar renhet. Gas från deponier uppfyller
vanligen inte standardens krav på renhet ens efter rening och torkning.
MSBFS
2009:7
21
Boverkets byggregler anges i BFS 1993:57, senast ändrad och omtryckt i
BFS 2002:19.
Kommentarer till 2 kap. 1 §
Materialegenskaper som bedöms vara av betydelse är främst
− provningstemperatur,
− slagseghetsvärden,
− värden från fallhammarprov,
− kemisk sammansättning,
− förhållande sträckgräns/brottgräns, och
− kontrollomfattning.
Förutsägbara lastfall omfattar även pågrävning.
Kommentarer till 2 kap. 3 §
Plastledningar av polyeten beräknas vanligen med stöd av klassificeringarna
MRS (Minimum Required Strength) och SDR (Standard Dimension Ratio).
Kommentarer till 2 kap. 4 §
Grävskydd kan bestå av t.ex. betongplank.
Kommentarer till 2 kap. 8 §
Gasledningar med nominell diameter (DN) vanligen högst 25 är
provtagningsledningar och impulsledningar.
Kommentarer till 3 kap. 2 §
Kommunernas framtida utbyggnadsplaner bedöms med avseende på bl.a.
zonklassningen i koncessions- eller tillståndsprövningen.
Med överskådlig tid menas 10 - 15 år.
Kommentarer till 3 kap. 3 §
Exempel på utomhusområden som avses i zonklassningen är skolgård,
idrottsplats, golfbana, campingplats eller motsvarande område där flera
människor vistas samtidigt.
Med väl avgränsat menas att området har klart definierade gränser.
MSBFS
2009:7
22
Kommentarer till 3 kap. 4 §
Då grävskydd används enligt 2 kap. 4 § gäller buffertzon om 200 m även
detta skydd.
Buffertzonens utbredning fastställs enligt följande princip:
Kommentarer till 4 kap. 1 §
För att få en likartad bedömning i hela landet är det viktigt att
riskutredningar vid koncessions- eller tillståndsprövningen remitteras till
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Boverkets gräns för
antändning av byggnader i trä är 15 kW/m2 under 30 minuter. Vid
riskutredning kan även gränser för antändning av andra objekt i
ledningssystemets närhet behöva beaktas, t.ex. för brand- eller
explosionsfarlig industri.
Kommentarer till 4 kap. 2 §
Med byggnad menas alla byggnader.
Utomhusområde enligt 3 kap. 3 § anses alltid vara område med förväntade
grävningsaktiviteter.
Med särskilt brandfarlig byggnad och brand- eller explosionsfarlig industri
avses objekt med stor brandbelastning eller omfattande hantering av
brandfarliga varor. Exempel på objekt som kan tillhöra dessa kategorier är
större träindustri, brädgård, större lager, färgtillverkare och
läkemedelsindustri.
Med stark trafik avses mer än 2000 axelpar/dygn.
Avståndet till järnväg räknas från närmaste spårmitt.
Zonklassningsenhetens
längd (1600 m)
Buffertzon (200 m)
Naturgasledning
Zon A
Zon B
40
0 m
Lägenhet
MSBFS
2009:7
23
Kommentarer till 4 kap. 3 §
Till tätbebyggt område räknas område med gatukaraktär där gatorna,
förutom gasledningar, även innehåller andra ledningar, t.ex. VA-ledningar
samt el- och teleledningar. I sådant område är frekvensen av omedveten
pågrävning lägre än utanför sådant område. Avstånden är även beroende av
ledningens drifttryck och bedöms i samband med godkännande enligt 5 kap.
8 §.
Kommentarer till 4 kap. 5 §
Avstånden är inte tillämpliga på kompressorer för t.ex. fordonstankning.
Vid en sammanlagd kompressoreffekt på ca 25 MW eller mer kan avstånden
behöva ökas.
Kommentarer till 4 kap. 7 §
Riktlinjer för minsta avstånd mellan ledningssystem för naturgas och
explosivämnesanläggning finns för försvaret i IFTEX, avsnitt 405.24, 17 §.
Kommentarer till 5 kap. 1 §
Vid förläggning i vatten kan verksamhetsutövaren ansöka om
ankringsförbud hos länsstyrelsen eller Sjöfartsverket enligt 2 kap.
sjötrafikförordningen (SFS 1986:300).
Kommentarer till 5 kap. 5 §
Erosionsskydd kan bestå av t.ex. makadam.
Kommentarer till 5 kap. 6 §
Fara genom elektrisk påverkan kan uppstå av t.ex. inducerad spänning,
åsknedslag eller fel i det katodiska skyddet.
Kommentarer till 5 kap. 7 §
Med extra yttre påkänningar avses t.ex. marksättningar, vibrationer och
belastningsvariationer.
Korsning med allmän väg kräver tillstånd enligt 44 § väglagen (1971:948).
För korsning med järnväg återfinns kraven i Banverkets Standard
BVS 585.18. Sådan korsning kräver godkännande av Banverkets
Banområde.
Med järnväg avses även spårväg och tunnelbana.
MSBFS
2009:7
24
Kommentarer till 5 kap. 9 §
Om gasledning ändrar riktning i ett fält sätts utmärkningsstolpe i fältets
kant. Ledningen ska dock med hjälp av markeringsstolparna kunna
lokaliseras utmed hela dess längd.
Kommentarer till 6 kap. 1 §
Det förutsätts i författningen att det endast förekommer gasledning ovan
mark i samband med stationer (kompressor-, mät- och regler-, mät-,
rensdons- eller linjeventilstation).
Enligt definitionen i författningen av ledning i mark ska ledningen ha ett
täckningsdjup av minst 0,9 m (0,6 m i berg). I närheten av stationer där
ledningen har mindre täckningsdjup är den således att betrakta som
installation ovan mark.
Kravet på tillträdesskydd avser gasförande installationer ovan mark.
Innebörden av kravet är att det inte ska vara möjligt att utan tyngre
hjälpmedel obehörigt manövrera ventiler och annat som kan finnas obevakat
längs ledningssträckningen.
Kommentarer till 6 kap. 2 §
Om avstånden är uppfyllda är även kravet på skydd mot påkörning i de
flesta fall uppfyllt.
Kommentarer till 7 kap. 1 §
Utrustning på mät- och reglerstationer kan ge upphov till riskområden där
explosiv gasblandning kan förekomma. Bestämmelser om detta finns i
följande föreskrifter.
− Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2004:7) om
explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och
vätskor.
− Elektrisk utrustning inom riskområden omfattas av
Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 1995:6) om elektriska
utrustningar för explosionsfarlig miljö.
− Mekanisk utrustning inom riskområden omfattas av
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1995:5) om utrustningar
för explosionsfarlig miljö.
Kommentarer till 8 kap. 1 §
Gas som släpps ut vid linjeventilstationer ger upphov till riskområden med
explosiv gasblandning, se kommentarer till 7 kap. 1§.
MSBFS
2009:7
25
För tömning som kan påverka flygtrafik återfinns tillämpliga skyddsåtgärder
i Luftfartsverkets regler.
Kommentarer till 8 kap. 3 §
Luftfartsmyndigheten ska meddelas för att NOTAM (NOTice to AirMen)
ska kunna utges till dem som flyger i området.
Kommentarer till 9 kap. 1 §
Utrustning på kompressorstationer kan ge upphov till riskområden med
explosiv gasblandning, se kommentarer till 7 kap. 1 §.
Kommentarer till 10 kap. 1 §
All kontroll av ledningssystem för naturgas fram till en anläggning avser
obligatorisk kontroll utförd av ackrediterat kontrollorgan. Förfarandet följer
i stort de kontroll- och besiktningsmoment som beskrivs i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1999:4) om tryckbärande anordningar.
För vissa anordningar och aggregat som omfattas av något av europeiska
gemenskapernas s.k. nya metoden-direktiv krävs att de ska levereras med
försäkran om överensstämmelse samt vara CE-märkta enligt dessa direktiv.
Exempel på direktiv som kan vara tillämpliga är
− 94/9/EG om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för
användning i explosionsfarliga omgivningar, se ELSÄK-FS 1995:6
och AFS 1995:5,
− 97/23/EG om tryckbärande anordningar, se
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:4) om
tryckbärande anordningar, och
− 98/37/EG om maskiner, se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
(AFS 1994:48) om maskiner.
För ytterligare direktiv hänvisas till Europeiska gemenskapernas officiella
tidning.
Kommentarer till 10 kap. 6 §
Med övriga handlingar i bestämmelsens första punkt menas bl.a.
arbetsbeskrivningar för rörbockning i fält.
För rör, rördelar, flänsar och armatur (andra än tryckbärande anordningar av
standardkaraktär) som förvaras av verksamhetsutövaren i t.ex. ett
reservdelslager utgör produktkontrollintyg eller motsvarande godtagbar
tillverkningshandling.
MSBFS
2009:7
26
Kommentarer till 10 kap. 7 §
Med ”ledning som inte för gasen mot uttagspunkten” avses interna
ledningar på stationer, t.ex. så kallad ”by pass”-ledning. Avsikten är att
dessa ledningar ska kontrolleras enligt samma förutsättningar som
motsvarande ledningar inom en anläggning.
Kommentarer till 10 kap. 8 §
Provtrycket för tryckbärande anordningar av standardkaraktär, som
monteras i zon C eller D, kan bli avgörande för ledningssystemets högsta
drifttryck.
Beställningsadress:
Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm
Telefon 08-598 91 90, www.fritzes.se