MSBFS 2018:3

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps författningssamling

1

Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ISSN 2000-1886

MSBFS

2018:3

Utkom från trycket

den 16 maj 2018

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

föreskrifter 1 om cisterner med anslutna rörledningar

för brandfarliga vätskor;

beslutade den 8 maj 2018.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver2 följande med

stöd av 25 § förordningen (2010:1075)3 om brandfarliga och explosiva varor

samt, efter samråd med Swedac, 3 § förordningen (2011:811) om

ackreditering och teknisk kontroll.

1 kap.

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 § Denna författning innehåller föreskrifter om krav på konstruktion,

tillverkning, installation och kontroll av cisterner med anslutna rörledningar

eller slangledningar för hantering av brandfarliga vätskor, samt krav på

korrosionsskyddssystem. I författningen finns också krav på kompetens hos

organ som certifierar eller kontrollerar sådana anordningar.

Definitioner

2 § I denna författning avses med

cistern

Behållare med tillhörande säkerhetsutrustning och

tillbehör för brandfarlig vätska där trycket ovanför

vätskeytan varken kan överstiga atmosfärtrycket med mer

än 0,5 bar eller understiga det med mer än 0,0065 bar.

cistern i mark

Cistern helt eller delvis under markytan.

cistern ovan

mark

Cistern helt ovanför markytan.

1 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 19.

2 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den

9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och

beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (kodifiering) (EUT L241,

17.9.2015. s. 1-15. Celex 32015 L1535).

3 Förordningen senast ändrad 2017:514.

MSBFS

2018:3

2

DN

Nominell storlek för rörledningar.

depå

Grupp av cisterner utan förbrukare.

EES

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

K-cistern

Cistern med god korrosionsbeständighet mot sitt avsedda

innehåll och sin omgivning.

K-rörledning

Rörledning med god korrosionsbeständighet mot sitt

avsedda innehåll och sin omgivning.

kontrollorgan

typ A

Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 som är

oberoende av inblandade parter.

kontrollorgan

typ B

Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 som är

oberoende av den del av en organisation som medverkar

vid konstruktion, tillverkning, leverans, installation,

användning eller underhåll av produkter de kontrollerar.

kontrollorgan

typ C

Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 med

tillräcklig åtskillnad i ansvar och ekonomisk redovisning

mellan kontrolltjänsterna och övrig verksamhet.

rörledning

Ledning för brandfarlig vätska som förutom rör även

omfattar flänsar, ventiler och övriga komponenter som

leder vätskan eller dess gasfas.

rörledning i

mark

Rörledning helt eller delvis under markytan.

rörledning ovan

mark

Rörledning helt ovanför markytan.

S-cistern

Cistern med mindre god korrosionsbeständighet mot sitt

avsedda innehåll eller sin omgivning.

S-rörledning

Rörledning med mindre god korrosionsbeständighet mot

sitt avsedda innehåll eller sin omgivning.

slangledning

Ledning för brandfarlig vätska som förutom slang även

omfattar anslutningar och övriga komponenter som leder

vätskan eller dess gasfas.

tankstation

Område med anläggning för tankning av motorfordon

eller båtar.

överfyllnings-

skydd

System

avsett att automatiskt avbryta fyllning av en

cistern vid förinställd nivå.

MSBFS

2018:3

3

2 kap.

Krav på cisterner, rörledningar och annan

utrustning

Tekniska krav på cisterner, rörledningar och slangledningar

1 § Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara betryggande ur

skyddssynpunkt genom sin konstruktion, sitt material, utförande och

utrustning. Materialen ska ha kända, dokumenterade och betryggande

egenskaper. De ska vara långvarigt motståndskraftiga mot de vätskor som

avses hanteras. Svetsförband ska vara utförda av kompetent personal enligt

tekniskt korrekta metoder. Cisterner i mark ska ha samtliga anslutningar

ovanför den högsta vätskenivån.

2 § Cisterner, rörledningar och slangledningar ska kunna motstå de tryck,

temperaturer och andra påkänningar som kan förekomma vid normal drift

och förutsägbara fel. De ska vara täta.

3 § Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara skyddade mot

korrosion genom placering, materialval eller korrosionsskyddssystem.

Rörledningar och slangledningar behöver dock endast vara skyddade på

utsidan. Cisterner, rörledningar och slangledningar utomhus ska dessutom

vara väderbeständiga samt motståndskraftiga mot UV-strålning.

4 § En svetsad cistern ska vara värmebehandlad för att undvika sprickor

eller deformering om materialkvalitet och godstjocklek fordrar det.

5 § Rörledningar, slangledningar, armaturer och annan utrustning anslutna

till en cistern får endast vara fästa där det finns förberedda

anslutningsställen.

6 § Rörledningar av stål, större än DN 100 ska ha svetsade eller flänsade

förband. Rörledningar av stål DN 100 eller mindre ska ha svetsade, flänsade

eller gängade förband. Rörledningar av stål ovan mark, DN 50 eller mindre,

får vara sammanfogade med skärringkopplingar, klämringkopplingar eller

presskopplingar. Sådana rörledningar ska vara sammanfogade enligt

kopplingstillverkarens instruktioner och vara inspekterbara utan hjälp av

verktyg.

Rörledningar av koppar ovan mark får vara sammanfogade med

hårdlödning, skärringkopplingar, klämringkopplingar eller presskopplingar.

Sådana rörledningar ska vara sammanfogade enligt kopplingstillverkarens

instruktioner och vara inspekterbara utan hjälp av verktyg. Rörledningar av

koppar i mark ska vara heldragna och plastbelagda.

Rörledningar av andra metaller än stål och koppar ska följa kraven för

rörledningar av stål.

Rörledningar av plastmaterial ska vara sammanfogade enligt rörtillverkarens

instruktioner.

7 § En cistern ska ha en tillverkningsskylt med uppgift om

 tillverkare,

 tillverkningsår,

MSBFS

2018:3

4

 tillverkningsnummer eller ID-nummer,

 volym,

 högsta tillåtna densitet,

 beräkningstryck i bar och beräkningstemperatur i °C,

 tillverkningsstandard, och

 certifikatnummer (om den är certifierad).

Skylten ska vara läsbar under cisternens livslängd.

Manhål

8 § En cistern ska ha de manhål, inspektionsöppningar och annan

utrustning som behövs för kontroll och underhåll. Manlucka med

anslutningar ska kunna demonteras utan att varken manluckan,

anslutningarna eller rörledningarna deformeras.

Mätvärden

9 § Mätvärden för avläsning ska vara enhetligt graderade i SI-enheter eller

tilläggsenheter.

Anslutningar för fyllning

10 § En cistern ska ha fast anslutning för fyllning. För cisterner som är

högst 1 m³ gäller bara kravet om fyllningsöppningen enligt klassningsplanen

ger upphov till riskområde. Anslutningen ska medge fyllning utan spill och

kunna förslutas. Anslutningen ska vara utformad så att antändning genom

statisk elektricitet motverkas.

11 § Anslutningar för fyllning och gasåterföring eller utrymmen för sådana

anslutningar ska vara låsbara. Utrustning för reglering av flödet ska vara

skyddad mot obehörigt ingrepp.

Avluftningsanordning

12 § En cistern ska vara skyddad mot skadligt över- eller undertryck.

Avluftningsledning ska mynna utomhus på lämplig plats.

Avluftningsledningar från olika cisterner får bara vara sammankopplade om

deras innehåll kan blandas utan att risken för brand och explosion ökar. Vid

sådan sammankoppling ska vätskeöverströmning mellan cisternerna

motverkas.

Stängventiler

13 § Rörledningar och slangledningar som är anslutna till en cistern under

vätskenivån, eller där hävertverkan kan uppstå, ska ha stängventil. Ventilen

ska vara lätt åtkomlig och placerad i anslutning till cisternen.

Överfyllningsskydd

14 § En cistern som är

 större än 1 m³,

MSBFS

2018:3

5

 avsedd för bränsle till motorfordon, båtar eller luftfartyg, fotogen eller

eldningsolja, och

 avsedd att fyllas via pump, tankfordon eller järnvägsvagn,

ska ha överfyllningsskydd. Detta gäller dock inte cisterner på depå.

Överfyllningsskyddet ska vara oberoende av cisternens nivåmätning och

nivålarm.

Överfyllningsskyddet ska

 helt och automatiskt avbryta fyllningen vid en förinställd nivå,

 avbryta fyllningen så snabbt att cisternen inte överfylls, och

 om skyddet inte fungerar, hindra fyllning.

Nivåmätare och nivålarm

15 § Vätskenivån i varje cistern ska kunna fastställas utan energitillförsel.

Om cisternen kan handpejlas ska lock eller lucka till pejlanordningen kunna

låsas, dock inte på cisterner på depå.

Cisterner större än 1 m3 som saknar krav på överfyllningsskydd ska ha

funktion som larmar vid för hög vätskenivå.

Uppvärmningsanordning

16 § Uppvärmningsanordningen i en cistern ska inte kunna värma vätskan

till så hög temperatur att det kan medföra fara. Den värmda vätskan ska inte

heller kunna skada cisternen eller dess korrosionsskydd. Uppvärmnings-

anordningen ska bara kunna vara i drift om den är helt omgiven av vätskan.

Skydd mot potentialskillnad

17 § Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara skyddade mot

potentialskillnad om det behövs för att förebygga antändning.

Åskskydd

18 § Cisterner av stål som är större än 500 m³ och som står utomhus ska ha

åskskydd. Kravet gäller även cisterner av stål som är avsedda att stå i grupp

om de tillsammans har en volym som överstiger 1000 m³ och de står mindre

än 12 meter från varandra eller i samma invallning.

Instruktioner

19 § Det ska finnas instruktioner på svenska för installation med

uppställning eller nedläggning i mark, drift och underhåll av anläggningen

som helhet.

Installation

20 § S-cisterner och vätskeförande S-rörledningar ska vara placerade ovan

mark.

21 § En cistern ovan mark ska vara placerad på stadigt, jämnt bärande

underlag av obrännbart material och så att den inte utsätts för skadliga

påkänningar. Mantelytan och gavlarna ska vara åtkomliga för kontroll.

MSBFS

2018:3

6

En stående cylindrisk cistern med plan eller konisk botten ska stå på tätt

fundament med helgjuten bärande betongplatta.

En cistern i mark ska vara nedlagd enligt tillverkarens instruktioner och

skyddad mot farliga påkänningar.

En cistern i vatten ska vara förankrad eller förtöjd. Den ska vara skyddad

mot skada genom påsegling, sjöhävning och isbildning.

22 § En rörledning eller slangledning i mark ska ha minst 0,3 m täckning.

Rörledningar under köryta ska vara beräknade eller skyddade mot skadliga

trafikpåkänningar.

En slangledning får vara förlagd i mark endast om den är avsedd för detta.

23 § En rörledning ska vara utförd så att den inte skadas av termisk

expansion eller kontraktion.

24 § Cisterner och rörledningar av material utan eget brandmotstånd ska

vara placerade i mark, med certifierat brandskydd eller i eget utrymme

brandavskilt i minst brandteknisk klass EI 30. Rörledningens fästen ska vara

minst lika motståndskraftiga mot brand som rörledningen.

25 § En cistern i mark ska vara förankrad om det finns risk att den kan flyta

upp på grund av hög grundvattennivå.

3 kap.

Krav på korrosionsskyddssystem

1 § Korrosionsskyddssystem i form av beläggning ska

 ha god vidhäftning mot underlaget,

 vara tätt, riv- och slaghållfast, och

 bibehålla sina egenskaper vid de temperaturer som det kan utsättas för.

Invändigt korrosionsskyddssystem ska dessutom vara långvarigt

motståndskraftigt mot de vätskor som cisternen är avsedd för och vid

förvaringens alla temperaturer.

Korrosionsskyddssystem för utomhusbruk ska dessutom vara

väderbeständigt, samt långvarigt motståndskraftigt mot UV-ljus.

Korrosionsskyddssystem ska vara applicerade av kompetent personal enligt

tillverkarens instruktioner.

Korrosionsskyddssystem får även vara passivt katodiskt skydd.

Certifiering

2 § Korrosionsskyddssystem i form av beläggning ska certifieras.

Dessutom ska instruktioner för applicering, kontrollomfattning och

acceptanskriterier granskas mot tillverkarens anvisningar.

Resultatet ska redovisas i ett certifikat. Det ska framgå av certifikatet om

korrosionsskyddssystemet uppfyller kraven i denna författning, samt vilka

instruktioner för applicering som granskats.

MSBFS

2018:3

7

Certifikatet ska entydigt kunna knytas till korrosionsskyddssystemet och

ange om det finns begränsningar för dess användning och i så fall vilka.

4 kap.

Konstruktionskontroll och tillverkningskontroll

Krav på konstruktionskontroll och tillverkningskontroll

1 § Cisterner och rörledningar ska genomgå konstruktionskontroll enligt

4 § innan tillverkning, samt tillverkningskontroll enligt 6 § innan

anordningarna avlämnas för att tas i bruk.

Kravet på kontroll gäller cisterner som är större än 1 m³ och rörledningar

som är större än DN 50.

För cisterner och rörledningar som CE-märkts enligt Arbetsmiljöverkets

föreskrifter om tryckbärande anordningar eller föreskrifter om maskiner ska

kontrollorganet med ledning av de uppgifter som medföljer CE-märkningen

bedöma om dess egenskaper motsvarar kraven enligt denna författning.

2 § Vid konstruktionskontroll och tillverkningskontroll av cisterner vars

egenskaper framgår av prestandadeklaration upprättad enligt EU-förordning

(305/2011) om byggprodukter ska kontrollorganet, med ledning av de

uppgifter om produkternas egenskaper som medföljer CE-märkningen eller

prestandadeklarationen, bedöma om egenskaperna motsvarar kraven enligt

denna författning.

De egenskaper hos cisterner och rörledningar som inte täcks av CE-

märkningen eller prestandadeklarationen ska kontrolleras enligt denna

författning.

3 § Vid kontroll av rörledningar ska rörledningens dimensionsändrade

delar eller grenledningar till och med den närmaste stängventilen anses

tillhöra huvudrörledningen.

Konstruktionskontroll

4 § Konstruktionskontrollen ska visa om cisternen eller rörledningen är

konstruerad enligt 2 kap. 1-6 och 8-19 §§.

Konstruktionskontrollen ska omfatta granskning av konstruktionshandlingar

med avseende på material, konstruktion, beräkning, sammanfogning,

värmebehandling och utförande i övrigt. Klimatfaktorer som temperaturer,

snö- och vindlast samt expansion och kontraktion ska ingå i konstruktions-

kontrollen av cisterner och rörledningar, samt omfattning av förstörande och

oförstörande provning.

Konstruktionskontrollen ska vidare omfatta att instruktionerna enligt 2 kap.

19 § utgör tillräckligt underlag för att kunna installera cisternen eller

rörledningen enligt 2 kap. 20-25 §§.

Vid konstruktionskontroll av en rörledning ska både komponenter och sättet

att sammanfoga dem till en ledning ingå i kontrollen.

MSBFS

2018:3

8

Svetsmetoder

5 § Svetsmetoder för svetsning i metall av cisterner större än 1 m³ eller

rörledningar större än DN 50 ska vara bedömda och godtagna av kontroll-

organ enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tryckbärande anordningar,

Bilaga 1, 3.1.2, motsvarande Kategori II. Personal för svetsning av sådana

cisterner eller rörledningar ska vara certifierade enligt samma föreskrifter.

Tillverkningskontroll

6 § Tillverkningskontroll ska omfatta

 att konstruktionskontroll utförts med godtagbart resultat,

 att övriga tillverkningshandlingar som har betydelse för anordningens

säkerhet är korrekta,

 oförstörande provning av svetsförbanden,

 in- och utvändig undersökning för att fastställa att anordningen är utförd

enligt tillverkningshandlingarna, och

 tryck- och täthetsprovning. Om tryck- eller täthetsprovning av enstaka

svetsförband medför stora praktiska olägenheter får dessa dock

kontrolleras på annat godtagbart sätt.

7 § Tillverkningskontroll ska följa ett av de alternativa förfarandena

nedan.

1. Samtliga produkter kontrolleras.

2. Produkterna certifieras efter granskning av enstaka exemplar och

tillverkarens kvalitetsstyrningssystem.

Certifiering ska gälla produkten och dess serietillverkning under viss tid,

dock högst sju år, om konstruktion, material, recept för korrosions-

skyddssystem i form av beläggning och tillverkningsprocess är oförändrad.

Certifieringsorganet ska minst en gång per år på plats följa upp att

kvalitetsstyrningssystemet fungerar.

Dokumentation

8 § När kontrollorganet eller certifieringsorganet har kontrollerat

konstruktionen eller produkten ska resultatet redovisas i en kontrollrapport.

Det ska framgå av rapporten

 om cisternen eller rörledningen uppfyller kraven i denna författning,

 om cisternen eller rörledningen är en K- eller S-cistern respektive K-

eller S-rörledning, samt

 vilka instruktioner som har granskats.

Rapporten ska entydigt kunna knytas till varje cistern eller rörledning och

ange om det finns begränsningar för dess användning och i så fall vilka.

MSBFS

2018:3

9

5 kap.

Installationskontroll, revisionskontroll och

återkommande kontroll

Krav på installationskontroll, revisionskontroll och återkommande

kontroll

1 § Cisterner med anslutna rörledningar och slangledningar ska genomgå

installationskontroll enligt 3-5 §§ före driftsättning, revisionskontroll enligt

6 § och återkommande kontroll enligt 7-15 §§.

2 § Kravet på installationskontroll, revisionskontroll och återkommande

kontroll gäller cisterner som är större än 1 m³ samt rörledningar och

slangledningar som är större än DN 50. Rörledningar och slangledningar

som är DN 50 eller mindre ska dock täthetsprovas tillsammans med den

cistern som de är anslutna till.

Vid kontroll av rörledningar ska rörledningen och dess grenledningar till

och med den närmaste stängventilen anses tillhöra huvudrörledningen

oavsett ledningarnas dimensioner.

Installationskontroll

Installationskontroll av cistern eller rörledning

3 § En cistern med anslutna rörledningar och slangledningar ska

installationskontrolleras efter installation. Cisterner som är 10 m³ eller

mindre och är avsedda att kunna flyttas får dock, om de är komplett

utrustade, installationskontrolleras hos tillverkaren om cisternen levereras

med uppställningsanvisning och installationskontrollrapport.

4 § Vid installationskontroll ska

 tillverkningskontroll vara utförd,

 cistern eller rörledning vara levererad med instruktioner enligt

2 kap. 19 §,

 slangledning bedömas om den är lämplig till anläggningen och dess drift,

 installation vara utförd enligt 2 kap. 20-25 §§ samt tillverkarens

instruktioner,

 anordningen vara fri från in- och utvändiga skador,

 sådan utrustning som fordras med hänsyn till säkerheten finnas och

fungera, samt

 anordningen vara tät.

Vid tankstation ska rörledning och slangledning, oavsett storlek,

täthetsprovas tillsammans med den cistern den är ansluten till.

Högsta tillåtna arbetstryck, temperatur och densitet för anordningen ska

anges i installationskontrollrapporten enligt 14 §.

Installationskontroll av korrosionsskydd

5 § Korrosionsskyddssystemets applicering ska installationskontrolleras.

Kontrollen ska omfatta att appliceringen är rätt utförd med hänsyn till

MSBFS

2018:3

10

cisternens eller rörledningens ytbeläggning samt skiktets tjocklek, härdning

och täthet. Tillverkarens instruktioner ska ha följts vid appliceringen.

Passivt katodiskt skydd ska installationskontrolleras med avseende på total

massa och montering.

Resultatet ska redovisas i en kontrollrapport. Det ska framgå av rapporten

om korrosionsskyddssystemet uppfyller kraven i denna författning, samt

vilka instruktioner som har följts vid appliceringen.

Revisionskontroll

6 § En cistern, rörledning eller slangledning ska revisionskontrolleras när

den

 har genomgått omfattande reparation eller ändring,

 kan ha tagit skada eller varit avställd mer än ett år,

 ska användas efter byte av media eller under andra väsentligt ändrade

driftförhållanden, eller

 har flyttats, gäller dock inte flyttbara cisterner 10 m³ eller mindre.

Revisionskontroll ska omfatta de moment som fordras för att bedöma om

anordningen är betryggande efter genomförda åtgärder.

Återkommande kontroll

Omfattning

7 § Den återkommande kontrollen av cisterner, rörledningar och

slangledningar ska minst omfatta

 att inga skador som kräver revisionskontroll enligt 6 § uppstått,

 att tryck-vakuumventiler, överströmningsventiler samt övrig

säkerhetsutrustning som behövs ur skyddssynpunkt finns och fungerar,

 om korrosionsskador uppstått,

 in- och utvändig undersökning för att bedöma om det finns defekter eller

andra omständigheter som är ogynnsamma ur skyddssynpunkt, samt

 täthetsprov.

Vid tankstation ska rörledning och slangledning, oavsett storlek,

täthetsprovas tillsammans med den cistern den är ansluten till.

För cisterner större än 100 m³ och med helt understödd botten, får

täthetsprovning ersättas med avisolering längs bottenrandplåten följt av in-

och utvändig visuell kontroll av tätheten. Dess anslutna rörledningar och

slangledningar ska täthetsprovas.

8 § Vid återkommande kontroll av cisterner eller rörledningar ska

kontrollorgan kontrollera att korrosionsskyddssystemet är oskadat och

fungerar.

MSBFS

2018:3

11

Intervall

9 § K-cisterner större än 1 m³ och K-rörledningar större än DN 50 samt S-

cisterner större än 1 m³ med inre korrosionsskydd och utvändig målning ska

kontrolleras enligt 7-8 §§ minst vart tolfte år.

10 § S-cisterner större än 1 m³ och S-rörledningar och slangledningar större

än DN 50 ska kontrolleras enligt 7-8 §§ minst vart sjätte år.

11 § I en grupp cisterner inom raffinaderi får, i stället för att kontrollera

alla i gruppen, en cistern i taget per grupp återkommande kontrolleras.

Cisternerna ska då

 vara av jämförbara material och placerade tillsammans,

 ha samma innehåll, driftdata och yttre påverkan,

 få vätskan direkt från raffineringsprocessen så att cisternerna är skyddade

från vatten och andra korrosiva medier,

 alla vara återkommande kontrollerade minst en gång,

 vid tidigare kontroller visat i huvudsak samma resultat för cisternerna,

och

 vid skada på någon cistern, alla i gruppen kontrolleras enligt 7-8 §§.

12 § Förfallomånad för återkommande kontroll är den kalendermånad då

gällande intervall löper ut. Intervallet räknas från den senaste kontrollen.

13 § Om ett ackrediterat organ efter kontroll bedömt att en cistern,

rörledning eller slangledning uppfyller kraven enligt denna författning ska

tiden till nästa återkommande kontroll följa bestämmelserna i 9-10 §§.

Om ett ackrediterat organ efter kontroll bedömt att en cistern, rörledning

eller slangledning inte uppfyller kraven enligt denna författning ska det

ackrediterade organet bedöma om den kan åtgärdas utan fara inom

12 månader. I så fall ska den återkommande kontrollen följas upp av ett

kontrollorgan inom 12 månader.

Dokumentation av installationskontroll, revisionskontroll och

återkommande kontroll

14 § Sedan kontrollorgan kontrollerat anordningen ska resultatet redovisas

i en kontrollrapport där det också ska framgå om cisternen eller

rörledningen är en K- eller S-cistern respektive K- eller S-rörledning.

För en fackindelad cistern ska separat kontrollrapport utfärdas för varje

enskilt fack och så att det framgår att de olika facken tillhör en och samma

cistern.

15 § Verksamhetsutövaren ska hålla den senaste kontrollrapporten för

respektive cistern och för respektive rörledning tillgängliga för

tillsynsmyndigheten.

MSBFS

2018:3

12

Kontrollskylt

16 § Efter installationskontroll och efter återkommande kontroll ska

kontrollorganets skylt finnas på väl synlig plats. Av skylten ska minst

framgå

 cisternens respektive rörledningens tillverknings- eller ID-nummer,

 det ackrediterade kontrollorganets märke,

 markering som visar tidpunkten för nästa återkommande kontroll enligt

denna författning.

I en anläggning får kontrollskyltarna sitta centralt om det tydligt framgår till

vilken cistern respektive rörledning varje skylt hör.

6 kap.

Kontrollorgan och certifieringsorgan

1 § Kontroller och certifieringar enligt denna författning eller MSBFS

2011:8 ska göras av ett ackrediterat organ. Ackrediteringen ska ha gjorts av

Swedac eller av annat nationellt ackrediteringsorgan inom EES enligt EU-

förordningen 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i

samband med saluföring av produkter och enligt denna författning.

2 § Certifieringsorgan för produkter ska certifiera korrosionsskydds-

system enligt 3 kap. 2 §. Certifieringsorgan för produkter ska certifiera

cisterner och rörledningar enligt 4 kap. 7 § punkten 2.

3 § Kontrollorgan typ A eller B ska göra följande kontroller.

 Konstruktionskontroll av cisterner större än 10 m³ och rörledningar större

än DN 100.

 Tillverkningskontroll av cisterner större än 10 m³ och rörledningar större

än DN 100.

 Installationskontroll av cisterner större än 150 m³ för tankstationer och

större än 50 m³ i övriga fall.

 Revisionskontroll av cisterner större än 10 m³.

 Återkommande kontroll av cisterner större än 150 m³ för tankstationer

och större än 50 m³ i övriga fall.

 Kontroll av svetsmetod enligt 4 kap. 5 §.

 Revisionskontroll utom vid mediabyte på tankstation.

4 § Kontrollorgan typ A, B eller C ska göra övriga kontroller.

5 § Kraven på ackrediterade kontrollorgan framgår av bilaga 1.

7 kap.

Undantag i enskilda fall

1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall och

om det finns särskilda skäl medge undantag från tillämpningen av denna

författning.

MSBFS

2018:3

13

______________

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2018 men får tillämpas

omedelbart. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter

(MSBFS 2014:5) om cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor

upphör samtidigt att gälla.

2. Kontroller och certifieringar som har gjorts enligt äldre bestämmelser

gäller som kontroll och certifiering enligt denna författning.

3. Kravet på en cisterns placering enligt 2 kap. 21 § andra stycket gäller

bara cisterner som tagits i drift efter den 1 juli 2012.

4. En cistern eller rörledning med yttre katodiskt skydd för vilken det

meddelats tillstånd enligt äldre bestämmelser får tillämpa intervallet för

återkommande kontroll enligt de äldre bestämmelserna, dock endast en

gång efter den 1 juli 2012.

5. Befintliga varmförzinkade rörledningar i mark som inte är fuktisolerade

får användas längst fram till den 1 juli 2022 utan korrosionsskydd enligt

2 kap 3 §.

6. Bestämmelserna i 2-4 kap. och bestämmelserna om installationskontroll

i 5 kap, 1-5 §§ i denna författning gäller inte för cisterner och

rörledningar som omfattats av krav på information till

tillsynsmyndigheten innan installation enligt Naturvårdsverkets

föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening

vid lagring av brandfarliga vätskor och som installerats före den 1 juli

2018.

7. För cisterner och rörledningar som omfattats av krav på återkommande

kontroll enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd

mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor,

men som ännu inte genomgått sådan kontroll ska återkommande

kontroll i stället ske enligt bestämmelserna i denna författning och vara

genomförd senast 31 december 2018.

8. För cisterner och rörledningar som har genomgått installationskontroll

eller återkommande kontroll enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS

2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av

brandfarliga vätskor, ska återkommande enligt bestämmelserna i denna

författning ske innan den kontrolltermin som följer av NFS 2003:24 löpt

ut.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

DAN ELIASSON

Lars Synnerholm

(Avdelningen för utveckling av samhällsskydd)

MSBFS

2018:3

14

Bilaga 1

Krav på ackrediterade kontrollorgan

Särskilda krav för kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 3 §

Behörighet

1 § Varje kontrollorgan ska ha ett system för tilldelning av

kontrollanternas behörigheter. Kompetensen ska fastställas genom

kvalificering. Behörigheterna får gälla i högst fem år.

Kontrollanter för konstruktionskontroll

2 § En kontrollant ska ha högskoleutbildning, teknisk eller natur-

vetenskaplig eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt samt

kompletterande teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.

Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta

 föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,

 material och svetsning,

 tillverknings- och installationsmetoder (t.ex. kall-/varmformning,

skärning, värmebehandling),

 kontrollomfattning,

 beräkningsmodeller,

 kunskaper om objekt, system och processer inom behörighetsområdet.

3 § En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 2 §.

Kontrollanter för tillverkningskontroll

4 § En kontrollant ska ha ingenjörsutbildning på gymnasienivå eller

motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt, samt kompletterande

teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.

Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta

 föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,

 materialkunskap,

 grundläggande kunskaper i konstruktionskontroll,

 tillverknings- och installationsmetoder (t.ex. kall-/varmformning,

skärning, svetsning, värmebehandling),

 kontrollomfattning,

 utförande av tillverkningskontroll,

 kunskap om objekt inom behörighetsområdet,

 kunskaper om vilka avvikelser som tillåts.

5 § En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 4 §.

MSBFS

2018:3

15

Kontrollanter för installationskontroll, revisionskontroll och återkommande

kontroll

6 § En kontrollant ska ha ingenjörsutbildning på gymnasienivå eller

motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt samt kompletterande

teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.

Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta

 föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,

 kontrollmetodik,

 grundläggande kunskaper i konstruktionskontroll och

tillverkningskontroll,

 schemagranskning, tryck- och temperaturavsäkring, icke-mekaniska

säkerhetsutrustningar,

 driftinducerade skador,

 kontrollomfattning,

 utförande av kontroll,

 anläggnings-, drifts- och processkännedom inom behörighetsområdet,

 kunskap om objekt, system och anläggningar inom behörighetsområdet,

 kunskap om vilka avvikelser som tillåts.

7 § En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 6 §.

Särskilda krav för kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 4 §

8 § Den tekniska ledningen för ett kontrollorgan ska ha kunskaper för att

kunna tillämpa beprövade metoder, göra egna utredningar och under-

sökningar, göra kvalificerade bedömningar mot fastställda kriterier samt

kunna upprätta provnings- och kontrollbeskrivningar inom sina

verksamhetsområden.

9 § En kontrollant ska ha grundskolekompetens kompletterad med

teknikerutbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt.

10 § En kontrollant ska ha kunskap inom sitt behörighetsområde och förstå

och kunna följa av andra upprättade provnings- och kontrollbeskrivningar.

En kontrollant ska ha tekniska kunskaper för sin uppgift, praktiska

erfarenheter inom sitt behörighetsområde samt god kännedom om de regler

och villkor som gäller för provning och kontroll.

En kontrollant ska ha kännedom om hur de objekt eller system som ska

provas eller kontrolleras används eller avses användas. En kontrollant ska

också ha kompetens för att kunna värdera den betydelse avvikelser från

standard, norm eller anvisning har för användningen av objekten eller

systemen.

MSBFS

2018:3

16

En kontrollant ska ha särskild kompetens för sitt behörighetsområde.

11 § En kontrollant ska dessutom ha

 minst ett års praktisk erfarenhet inom behörighetsområdet,

 genomgått teoretisk utbildning för sitt behörighetsområde, och

 genomfört praktiska prov som övervakats av teknisk bedömare med

samma kompetens som hos kontrollorgan typ A med godtagbart resultat.

Övriga krav

Instruktioner

12 § Det ackrediterade organet ska ha tekniska instruktioner och

metodbeskrivningar för verksamheten.

Utrustning

13 § Ackrediterade kontrollorgan ska ha tillgång till den utrustning för sina

ackrediteringsområden som förtecknats i bilaga 2. Ackrediterade

kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 3 § ska dessutom ha den

utrustning som behövs beroende på verksamhetens art.

Kontrollorganet ska sköta och kontrollera utrustningen enligt tillverkarens

instruktioner. Kontrollen av utrustningen ska dokumenteras.

Rapportering

14 § Ackrediterade kontrollorgan ska årligen sammanställa och till

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisa sådana skador eller

omständigheter som har uppmärksammats vid kontroller och som kan ha

betydelse för att bedöma säkerheten hos en viss typ av anordning,

konstruktion, material eller utrustning.

Om ett ackrediterat kontrollorgan observerar allvarliga skador som sannolikt

kan finnas hos liknande anordningar i andra anläggningar ska Myndigheten

för samhällsskydd och beredskap snarast informeras.

Dokumentation

15 § All dokumentation som ingår i kontrollorganets kvalitetssäkrings-

system ska arkiveras i minst tolv år.

All dokumentation från

 återkommande kontroll ska arkiveras i minst en kontrollperiod plus ett år,

 övrig kontroll ska arkiveras i minst tolv år.

MSBFS

2018:3

17

Bilaga 2

Basutrustning för ackrediterade kontrollorgan

Ackrediteringsområde

Utrustning

Mätområde

Instrumentets

mätosäkerhet

(

)

Anmärkning

Tillverknings- och

revisionskontroll

Täthetsprovare

Installationskontroll

Täthetsprovare

Instrument för kontroll

av överfyllningsskydd

Instrumentet

ska kunna

mäta

termistorns

uppvärmnings-

tid och bryttid

Återkommande kontroll

Täthetsprovare

Instrument för kontroll

av överfyllningsskydd

Instrumentet

ska kunna

mäta

termistorns

uppvärmnings-

tid och bryttid

Pordjupsmätare

0-10 mm

0,1 mm

Skikttjockleksmätare

35 – 100

m

100 – 500

m

5

m

15

m

Endast för

kontroll av

zink-

beläggningar

Instrument för kontroll

av plåttjocklek

0 – 20 mm

0,1 mm

MSBFS

2018:3

18

Ackrediterings-

område

Utrustning

Mätområde

Instrumentets

mätosäkerhet

(

)

Anmärkning

Kontroll av

korrosionsskydds-

system

Skikttjockleks-

mätare

35 - 100

m

100 - 500

m

500 - 2000

m

5

m

15

m

60

m

Mätområdet

500 μm - 2000 μm

krävs inte för

sprutförzinkning

Hårdhetsmätare

ASTM D2583-07

endast för kontroll

av polyester-

beläggningar

Porsökare

0,5 – 15 kV

Likare för

blästringsskalor

ASTM D5162-01

ISO 8501-1:2007

MSBFS

2018:3

19

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

allmänna råd om cisterner med anslutna

rörledningar för brandfarliga vätskor

Dessa allmänna råd ansluter till de regler som gäller Myndigheten för

samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om cisterner med anslutna

rörledningar för brandfarliga vätskor.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är

inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning

eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om

deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

CAMILLA ASP

Lars Synnerholm

(Avdelningen för utveckling av samhällsskydd)

MSBFS

2018:3

20

Kommentarer till 1 kap. 2 §

Gränsen mellan en cistern och en ansluten rör- eller slangledning går, för

flänsade anslutningar, vid cisternens motfläns. För anslutningar med rör-

eller slangkoppling går gränsen vid cisternens kopplingshalva och för

svetsade anslutningar vid svetsen mot cisternens stuts, varvid svetsen anses

tillhöra rörledningen. För hårdlödda anslutningar gäller motsvarande gräns

som för svetsade.

Cisterner och rörledningar

Cisterner finns som K-cistern eller S-cistern.

En K-cistern är korrosionsbeständig och är avsedd att stå inomhus, utomhus

eller grävas ner i mark. K-cistern av kolstål har certifierade korrosions-

skyddssystem både invändigt och utvändigt. De kan vara lika eller olika.

K-cistern av rostfritt syrafast stål eller plast saknar annat korrosionsskydd än

sitt material.

S-cisterner har mindre god korrosionsbeständighet och är avsedda att stå

inomhus eller utomhus men inte att grävas ner. S-cisterner av rostfritt, icke

syrafast stål, är avsedda att användas ovan mark, såväl inomhus som

utomhus.

Rörledningar finns som K-rörledning och S-rörledning på motsvarande sätt.

K-rörledning av kolstål har certifierat korrosionsskyddssystem endast

utvändigt.

Cistern ovan mark omfattar även alla cisterner inomhus oavsett var i huset

de står.

DN, nominell storlek, är ett system för storleksbeteckning av rör och

rördelar av stål enligt EN ISO 6708. Beteckningen DN följs av ett heltal

som saknar enhet och som ungefärligt visar ett rörs diameter. Den verkliga

innerdiametern har vanligen, om DN är högst 300, ett något högre

siffervärde i millimeter än DN.

Exempel på koppling mellan DN och yttre diameter för stålrör

DN

50

80

100

Dy [mm]

60,3

88,9

114,3

Kommentarer till 2 kap. 1 §

Vilken svetsbehörighet som avses framgår av 4 kap. 3 § i föreskrifterna.

Observera att cisterner och rörledningar av material utan brandmotstånd har

begränsningar för sin placering (se 24 §).

MSBFS

2018:3

21

Kommentarer till 2 kap. 2 §

Med tryck avses även yttre tryck på cisterner i mark.

Kommentarer till 2 kap. 3 §

Cisterner och rörledningar inomhus på torr uppvärmd plats anses vanligen

inte vara utsatta för korrosion utifrån. Sådana cisterner och rörledningar har

därför vanligen endast rostskyddsmålning på utsidan. Även för cisterner

utomhus anses rostskyddsmålning vara tillräckligt skydd mot korrosion på

utsidan.

Invändigt korrosionsskydd för cisterner

Om vätskan i en liggande cistern är vattenavskiljande4 och lättare än vatten

är det tillräckligt att korrosionsskyddet täcker den nedre fjärdedelen av

manteln och gavlarna. För en stående cistern är det tillräckligt att

korrosionsskyddet täcker botten och 0,3 m av mantelns nedersta del.

Om en cistern avses korrosionsskyddas mot den vätska som förvaras eller,

om vätskan inte är vattenavskiljande5, behöver korrosionsskyddet täcka hela

cisternens insida.

Cisterner och rörledningar i mark

Exempel på cisterner och rörledningar avsedda att ligga i mark är K-cistern

och K-rörledning.

Rörledningar av varmförzinkat stål enligt SS 3603 som är fuktisolerade med

rörtejp eller rörbinda är exempel på godtagbart korrosionsskydd för K-

rörledning.

En kopparledning i mark som är ansluten till rörledning eller cistern av stål

behöver ha anslutningsstället isolerat mot fukt med t.ex. rörtejp eller

rörbinda för att motverka galvanisk korrosion.

Kommentarer till 2 kap. 5 §

Rörledningar och armaturer ansluts lämpligen till cisternen på stutsar,

muffar, halsar eller liknande. Stegar, gångbryggor m.m. fästs med

avväxlingsplåt eller pålägg.

Kommentarer till 2 kap. 7 §

På cisterner i mark sitter lämpligen tillverkningsskylten, av metall, på

manteln 0,1 m från manhålet mot ena gaveln och på manhålshalsens insida.

För en

delad

cistern skyltas de olika facken individuellt.

Exempel på tillverkningsstandard är SIS Cisternanvisningar.

Kommentarer till 2 kap. 8 §

Manhålets storlek regleras av Arbetsmiljöverket. Cisterner som är 1 m³ eller

mindre har lämpligen huvudhål, handhål eller synhål.

4 T.ex. petroleumprodukter

5 T.ex. alkoholer

MSBFS

2018:3

22

Kommentarer till 2 kap. 9 §

Exempel på tilläggsenheter är ºC och bar.

Kommentarer till 2 kap. 10 §

Skyddsåtgärder för att minska risken för antändning genom statisk

elektricitet finns i IEC 60079-32-1 Electrostatic hazards, guidance.

En påfyllningsledning som mynnar minst 0,5 m under överfyllningsskyddets

givare är avsedd att hindra skyddet från att träda i funktion vid vågbildning.

Kommentarer till 2 kap. 11 §

Kravet på låsbarhet är avsett att göra det möjligt att skydda anslutningarna

direkt eller genom att skydda deras utrymme från obehöriga. När

anslutningarna ska vara låsta framgår av föreskrifterna om hantering av

brandfarliga vätskor.

Kommentarer till 2 kap. 12 §

Skydd mot skadligt över- eller undertryck vid normal drift kan uppnås med

hjälp av yttre flytande tak eller genom att välja tillräcklig storlek på

ledningarna. Observera att tryck-vakuumventiler då väljs så stora att flödet

genom ledningen inte stryps.

EN ISO 28300 visar godtagbara exempel på hur man väljer storlek på

avluftningsledningar.

För cisterner med påfyllning DN 50 eller mindre uppfylls kravet på skydd

mot skadligt över- eller undertryck vid normal drift genom att

avluftningsledningens fria area är minst lika stor som påfyllningsledningens

area. För större påfyllningar räcker det med att avluftningsledningens fria

area är två tredjedelar av påfyllningsledningens area. För lådformade

cisterner uppfylls kravet om avluftningsledningen är kortare än 10 meter

och dess fria area är minst lika stor som påfyllningsledningens area.

En cistern ovan mark behöver kunna avluftas tillräckligt fort om den utsätts

för yttre brandpåverkan så att den inte rämnar och vätskan rinner ut.

Exempel på skydd mot detta är

 avluftningsledningar som är tillräckligt stora,

 vek taksvets i stående cylindrisk eller lådformig cistern, eller

 manlucka eller annan utrustning i cisterntaket som öppnar vid onormalt

inre tryck.

Exempel på lämplig plats för avluftningsledningens mynning är där inga

tändkällor finns i närheten och där ångor inte kan sugas in i friskluftsintag,

takfötter, fönster etc.

E85 och bensin, båda i gasfas, anses kunna blandas i avluftningsledningarna

utan att risken för brand eller explosion ökar. Det gör även bensinsorter av

olika oktantal. Exempel på sammankoppling som ökar risken för brand och

explosion är mellan avluftningar för bensin och diesel.

MSBFS

2018:3

23

Kommentarer till 2 kap. 13 §

Att ventilen ska vara placerad ”i anslutning till” cisternen avser en praktisk

placering med högst någon meters rörlängd.

Kommentarer till 2 kap. 14 §

Överfyllningsskydd enligt EN 13616 Typ B eller SS 428 08 60 är exempel

som anses uppfylla kraven i föreskrifterna.

Ett överfyllningsskydd fyller bara sin funktion om fyllningen av cisternen

avbryts vid förinställd vätskenivå, t.ex. genom att stoppa en pump eller

stänga en ventil.

För kommunicerande cisterner i villainstallationer fyller ett

överfyllningsskydd bara sin funktion om det sitter i den cistern som fylls

först.

För kommunicerande cisterner vid tankstationer fyller överfyllningsskydd

bara sin funktion om det kopplas till den cistern som för tillfället fylls.

Kommentarer till 2 kap. 15 §

Högnivålarm finns fristående eller kombinerade med nivåmätare utan

rörliga delar. Båda anses uppfylla kravet i sista stycket.

Ett nivålarm fyller bara sin funktion om larmet ges i tid för att t.ex. hinna

manuellt stoppa en pump eller stänga en ventil utan att cisternen överfylls.

Kommentarer till 2 kap. 16 §

Med temperatur som kan medföra fara avses vanligen sådan som är

 närmare vätskans termiska tändpunkt än 25 °C6, eller

 den temperatur då vätskan kan bilda pyrofora (självantändande)

beläggningar på värmeöverföringsytorna.

Om uppvärmningsanordningens effekt inte överstiger 1 W/cm2

värmeöverföringsarea behöver man vanligen inte befara att pyrofora

beläggningar bildas. Kravet på att uppvärmningsanordningen alltid är helt

omgiven av vätskan under drift förutsätter vanligen att det finns

överhettningsskydd.

Kommentarer till 2 kap. 17 §

IEC TS 60079-32-1 Electrostatic hazards, guidance visar godtagbara sätt att

potentialutjämna cisterner och rörledningar enligt Elsäkerhetsverkets

föreskrifter. Rörledningar av metall är dock vanligen redan skyddade mot

farlig potentialskillnad genom skruvarna i flänsförbanden. Jordning görs

lämpligen enligt SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna.

6 Om vätskan värms till högre temperatur än 5 °C under dess flampunkt ska cisternen ingå i

klassningsplanen enligt SRVFS 2004:7.

MSBFS

2018:3

24

Kommentarer till 2 kap. 18 §

Åskskydd enligt EN 62305 Del 3, Skydd mot skador på byggnader och

personer, är ett godtagbart sätt att uppfylla kravet.

Kommentarer till 2 kap. 19 §

Det är viktigt att instruktionerna är avsedda för anläggningen, inte bara dess

separata delar. Drift- och underhållsinstruktioner omfattar driftsättning,

daglig drift, ur drifttagning och en sammanställning av anläggningens

underhåll schematiskt uppdelat från dagliga till årliga åtgärder.

Kommentarer till 2 kap. 20 §

Eftersom fristående cisterner i bergrum anses vara inomhus är S-cisterner

tillåtna i bergrum.

Kommentarer till 2 kap. 21 §

För lådformiga cisterner är upplägg på balkar enligt Cisternanvisningar VIII

exempel på en beprövad och godtagbar metod. Cisterner som är möjliga att

avisolera anses vanligen åtkomliga för kontroll. Cisterner som står minst

20 cm från vägg, minst 10 cm ovan golv/mark och har minst 60 cm fritt

utrymme utanför/ovanför manluckan anses vanligen åtkomliga för kontroll.

Det är viktigt att det betongfundament som en cistern står på är vattentätt,

men också tätt mot förvarad produkt. Betongfundament enligt

Cisternfundamentanvisningarna (CFA) anses godtagbart för cisterner enligt

Arbetsmiljöverkets bestämmelser. Ringfundament är enligt

övergångsbestämmelserna bara tillåtna för cisterner drifttagna före den 1 juli

2012.

Med hänsyn till korrosionsskyddet är det viktigt att det underlag som

cisternen vilar på är så utfört att vatten inte kan tränga in mellan underlaget

och cisternen.

Om en cistern i mark omges av minst 0,3 m icke tjälskjutande material fritt

från sten och annat som kan skada cisternen anses den inte utsatt för farliga

påkänningar. Cisterner som ligger minst en meter under köryta anses

vanligen skyddade mot trafikpåkänningar.

Cisterner i mark, minst 0,4 m från varandra, husgrunder och berg anses

åtkomliga för grävarbete.

Om en cistern av stål eller glasfiberarmerad plast har plana sidor eller om

cylindriska cisterner har plana gavlar större än Ø 1,3 m är de inte avsedda

att ligga i mark.

För cisterner som är certifierade finns instruktioner med begränsningar för

nedläggning angivna i certifikatet. För cisterner som är kontrollerade finns

motsvarande instruktioner i kontrollrapporten.

MSBFS

2018:3

25

Exempel på hur cisterner skyddas mot skada genom påsegling, sjöhävning

och isbildning är då de är ingjutna i betongpontoner. Cisternernas

utmärkning till skydd mot påsegling7 regleras av Transportstyrelsen.

Kommentarer till 2 kap. 22 §

Det är viktigt att rörledningar och slangledningar inte har bakfall eller andra

möjligheter till vätskelås.

Kommentarer till 2 kap. 24 §

Upphängningar av plast eller som är fästa med plastplugg uppfyller inte

kravet på brandmotstånd.

Cisterner eller rörledningar av aluminium eller termoplast anses vanligen

sakna brandmotstånd. Det gör även cisterner eller rörledningar av

glasfiberarmerad plast eller komposit utan laboratorieprov som visar

brandskyddande egenskaper. Ventilrattar och handtag av aluminium eller

plast är inte skyddade mot skada genom brand.

Kommentarer till 3 kap. 1 §

Kraven avser korrosionsskydd för cisterner av stål eller betong samt för

rörledningar av stål.

Kommentarer till 3 kap. 2 §

Följande uppgifter behövs vanligen vid ansökan om certifiering av

korrosionsskyddssystem. Provningsmetoder för att ta fram uppgifterna

anges. Uppgifterna hämtas ur och kontrolleras mot leverantörens

materialspecifikationer.

 Intyg från materialleverantören att beläggningsmaterialet fungerar för

avsett användningsområde och avsedda vätskor.

 Krav på förvaring av materialet.

 Skyddsinstruktioner.

 Bindemedel, pigment, eventuellt armeringsmaterial och lösningsmedel.

 Instruktioner för applicering med förbehandling av underlaget såsom

avfettning, mekanisk rengöring, fastställande av ytråhet.

 Appliceringsmetoder samt anvisning för blandning, förtunning samt

uppgift om lagringstid8, brukstid9 och härdningstid10 för

beläggningsmaterialet.

 Temperatur och relativ luftfuktighet vid applicering och härdning av

beläggningen.

 Minsta antal skikt samt gränser för skikttjocklek, dels för varje skikt, dels

för full beläggningstjocklek.

7 Kraven varierar beroende på lokalisering

8 Längsta tid för lagring av innehållet i oöppnad förpackning

9 Längsta tid mellan blandning och applicering

10 Kortaste tid mellan blandning och tillräckligt härdad beläggning

MSBFS

2018:3

26

 Torktider och härdningstider, dels för varje applicerat skikt, dels för den

färdiga beläggningen.

 Reparation av skadad beläggning.

 Kontroll av skikttjocklek hos det tätande skiktet enligt ISO 12944-7.

 Porsökning av det tätande skiktet enligt EN ISO 29601 för epoxy, enligt

ASTM D5162 för polyester.

 Kontroll av härdningen enligt ASTM D2583-07.

 Visuell kontroll av färdig produkt.

 Vidhäftning enligt EN ISO 4624.

 Om systemet gäller applicering i verkstad eller både i verkstad och i fält.

 Provbitar.

Vid certifiering bedöms systemet genom laboratorieprov.

Passivt katodiskt skydd, ofta kallat offeranoder, behöver inte certifieras.

Kommentarer till 4 kap. 1 §

För en cistern med flera fack avser volymen vid konstruktions- och

tillverkningskontrollerna den sammanlagda volymen av alla fack.

För sammankopplade cisterner avser volymen vid konstruktions- och

tillverkningskontrollerna volymen av varje enskild cistern.

Regler om konstruktion och tillverkning av tryckbärande anordningar med

ett tryck som överstiger atmosfärstrycket mer än 0,5 bar över vätskeytan

finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2016:1. Bestämmelsen syftar till

att cisterner och rörledningar som konstruerats och tillverkats för ett tryck

högre än 0,5 bar även anses användbara för lägre tryck.

Kommentarer till 4 kap. 2 §

Cisterner och rörledningar som är CE-märkta enligt EU:s byggprodukt-

direktiv eller EU:s byggproduktförordning har bestyrkta egenskaper.

En prestandadeklaration av produktens egenskaper ska medfölja produkten.

CE-märkning av byggprodukter betyder däremot inte att produkten har

bedömts mot svenska krav på byggnadsverk enligt plan- och bygglagen eller

enligt denna författning om cisterner m.m. Med ledning av uppgifterna om

produktens prestanda avgörs om byggprodukten är lämplig för det avsedda

ändamålet.

EU:s förordning 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för

saluföring av byggprodukter kallas vanligen EU:s Byggproduktförordning.

Den ersätter EU:s Byggproduktdirektiv sedan 1 juli 2013.

Kommentarer till 4 kap. 4 §

Utförande och kontroll av rörledningar av metalliskt material enligt EN

13480 är ett sätt att uppnå betryggande skyddsnivå.

MSBFS

2018:3

27

Instruktionerna kontrolleras för att se om de är tillräckliga för att kunna

utföra arbetet. Det är tillverkarens ansvar att instruktionerna bygger på

korrekt underlag. Underlaget behöver därför i normalfallet inte kontrolleras.

Kommentarer till 4 kap. 6 §

Tillverkningshandlingar består vanligen av

 flödesschema för rörledningssystem,

 ritningar,

 hållfasthetsberäkningar,

 intyg om svetsarprövning,

 materialförteckning,

 materialintyg,

 verifierade svetsdatablad (WPS),

 intyg om utförd värmebehandling, och

 intyg om utförd kontroll av svets.

Cisterner eller rörledningar tryck- och täthetsprovas innan svetsförbanden

isoleras, målas, gummeras, korrosionsskyddas eller på annat sätt behandlas.

Har ytan behandlats avlägsnas behandlingen före kontrollen. Allt

svetsarbete, även t.ex. fästen för isolering och stegar, samt värmebehandling

och oförstörande provning görs färdigt innan tryck- och täthetsprovning.

Kontrollorgan som kontrollerar cisterner styckvis kan inte kontrollera

tätheten efter att korrosionsskyddssystemet applicerats. Kontrollorgan

behöver därför besöka tillverkningsplatsen flera gånger.

En cistern tryckprovas lämpligen genom

 fullständig vattenfyllning som behålls minst 10 minuter (företrädesvis

stående cylindrisk cistern eller lådformig cistern).

En cistern täthetsprovas lämpligen på något av följande sätt.

 Provning med vakuumlåda (företrädesvis cisternbotten eller cisternsida

som inte kan observeras utifrån).

 Provning med hela cisternen satt under lämpligt avpassat undertryck,

högst 0,02 bar (2 kPa) under atmosfärstrycket.

 Provning med högst 0,02 bar (2 kPa) övertryck med luft samt

bestrykning av svetsförbanden med såplösning (företrädesvis lådformig

eller liggande cylindrisk cistern).

 Bestrykning med uppslammad krita och fotogen (företrädesvis cisterner

mindre än 50 m³).

Med enstaka svets avses här t.ex. svets mellan en cistern och en rörledning

eller svets mellan ny och gammal rörledning. Exempel på annat godtagbart

sätt att kontrollera är penetrant-, röntgen-, magnetpulver- eller

ultraljudsprov.

MSBFS

2018:3

28

Vid tryckprovning av rörledningar i samband med tillverkning används

lämpligen ett tryck av lägst 1,43 gånger beräkningstrycket.

Kommentarer till 4 kap. 7 §

Följande uppgifter behövs vanligen vid ansökan om certifiering.

 Beskrivning av cisternen eller rörledningen.

 Uppgift om vilka vätskor som cisternen eller rörledningen är avsedd för.

 Materialbeskrivning styrkt av provningsrapporter.

 Beräkningsunderlag och tillverkningsritningar.

 Förteckning över de standarder som tillämpats och, när standarder inte

följts, en redogörelse för de lösningar som valts i stället.

 Provningsrapporter för färdig cistern eller rörledning.

 Redovisning av egenkontroll med kontrollutrustning.

 System för journalföring.

 Installationsanvisningar.

 Drift- och underhållsinstruktioner.

Installationsanvisningar samt drift- och underhållsinstruktioner ska enligt

föreskrifterna vara på svenska, övrig dokumentation på ett språk som

certifieringsorganet accepterar.

Begreppen försäkran om överensstämmelse och CE-märkning används inom

teknikområden som är direktivstyrda inom EU. Begreppen certifikat och

certifiering används vanligen då teknikområdet inte är direktivstyrt av EU.

Ett certifikat är alltid tidsbegränsat men tidsbegränsningen gäller för

tillverkning enligt certifikatet. Certifierade produkter som släppts ut på

marknaden före certifikatets slutdatum får fortsätta att säljas och användas

även när giltighetstiden löpt ut. Däremot får inte nya produkter tillverkas

eller säljas med stöd av utgångna certifikat.

Kommentarer till 4 kap. 8 §

En kontrollrapport för konstruktionskontroll respektive tillverkningskontroll

skrivs lämpligen på formulär som återfinns på www.msb.se/blanketter.

Kommentarer till 5 kap. 2 §

För en cistern med flera fack avser volymen vid installationskontroll den

sammanlagda volymen av fack.

För en cistern med flera fack som innehåller olika vätskor avser volymen vid

återkommande kontroll den sammanlagda volymen av de fack som

innehåller brandfarlig vätska.

För sammankopplade cisterner avser volymen vid installationskontroll och

återkommande kontroll den sammanlagda volymen av cisternerna.

Korrosionsskyddssystem som appliceras i fält kontrolleras tillsammans med

den cistern eller rörledning som systemet tillhör.

MSBFS

2018:3

29

Kommentarer till 5 kap. 4 §

Certifierade produkter har blivit tillverkningskontrollerade vid certifieringen

enligt 4 kap. 7 §.

Kommentarer till 5 kap. 6 §

Reparation eller ändring

Att lägga till en mellanvägg i en cistern är exempel på en sådan ändring som

omfattas av krav på revisionskontroll.

Med omfattande reparation eller ändring av stålcistern, som enligt

föreskrifterna ska föranleda revisionskontroll, avses allt utom

 svetslagning av enstaka frätskada,

 svetsning av plåtpålägg sammanlagt högst 0,5 m2, eller

 svetsning av muff DN 100 eller mindre ovanför vätskeytan.

Reparation av korrosionsskyddssystem redovisas med certifikat eller

kontrollrapport från revisionskontroll.

Skada

Exempel på när en anordning kan ha tagit skada är om den utsatts för

mekanisk påverkan.

Väsentligt ändrade driftsförhållanden

Exempel på väsentligt ändrade driftsförhållanden är om anordningen avses

användas för vätskor med högre densitet eller vid annan temperatur. Detta

innefattar även mediabyte mellan vätskor med närliggande flampunkter, om

det är olika vätskor t.ex. bensin och E85, eller vätskor med olika

korrosionsegenskaper. Byte mellan bensinsorter med olika oktantal avses

inte. Byte mellan flygbensin och flygfotogen där korrosionsskyddet

uppfyller kraven för båda vätskorna avses inte heller. Det är viktigt att se

över och kontrollera att alla rördragningar och avluftningar är fortsatt

korrekta vid mediabyte. Uppmärksamma särskilt om det finns andra krav för

det nya mediet t.ex. Transportstyrelsens krav på gasåterföring.

Föreskriftens krav på omfattning innebär att de moment som fordras ska

göras, varken fler eller färre. T.ex. är kontroll av en cisterns insida vid

mediabyte inte motiverat om cisternen är certifierad för båda vätskorna och

det i övrigt saknas anledning att anta att den är skadad.

Flyttning

En flyttbar cistern (gårdscistern) som flyttas till annan fastighet ska enligt

föreskrifterna revisionskontrolleras. Vid flyttning inom samma fastighet

ansvarar brukaren för att cisternen blir rätt uppställd efter flytten och att den

är tät.

Kommentarer till 5 kap. 7 §

Exempel på täthetsprovning är övertryck med luft, vätskefyllning och

provning med vakuumlåda. Läckfältsprovning är en oförstörande

MSBFS

2018:3

30

provningsmetod, till vardags kallad ”scanning”, som används vid kontroll av

bottenplåtar i cisterner över 500 m³. SS 11 43 51 Oförstörande provning -

Elektromagnetisk provning – Läckfältsprovning är ett godtagbart sätt att

läckfältsprova.

Kommentarer till 5 kap. 9 §

Om en cistern och en rörledning har olika kontrollintervaller avgör det

kortaste intervallet tidpunkten för den återkommande kontrollen.

Kommentarer till 5 kap. 11 §

Av fjärde strecksatsen följer att varje ny cistern i en grupp av cisterner ska,

utöver den cistern som kontrolleras ur gruppen, kontrolleras återkommande

minst en gång.

Kommentarer till 5 kap. 13 §

Om cisternens eller rörledningens korrosionsskador är sådana att

 återstående godstjocklek uppgår till minst 50 % av den ursprungliga

godstjockleken, dock minst 2 mm för cisterner eller rörledningar

inomhus, eller

 minst 75 % av den ursprungliga godstjockleken, dock minst 2 mm för

cisterner eller rörledningar utomhus eller i mark,

 slangledningar är oskadade, och

 korrosionsskyddssystemet är oskadat,

anses cisternen, rörledningen, slangledningen respektive

korrosionsskyddssystemet vanligen godtagbara.

Om cisternens eller rörledningens korrosionsskador är sådana att

 återstående godstjocklek uppgår till mindre än 50 % av den ursprungliga

godstjockleken dock minst 2 mm för cisterner eller rörledningar

inomhus, eller

 mindre än 75 % av den ursprungliga godstjockleken, dock minst 2 mm

för cisterner eller rörledningar utomhus eller i mark,

 slangledningar är oskadade, och

 korrosionsskyddssystemet är oskadat,

anses cisternen, rörledningen, slangledningen respektive korrosionsskydds-

systemet vanligen möjligt att åtgärda utan fara inom 12 månader.

Bestämmelsen innebär att skadade slangar måste bytas ut direkt.

Om det ackrediterade organet efter kontrollen bedömt att en cistern eller

rörledning är mer skadat än vad som beskrivs i 13 § andra stycket, eller om

smin underskrids, betyder det att cisternen eller rörledningen omedelbart tas

ur drift.

MSBFS

2018:3

31

Kommentarer till 5 kap. 14 §

Kontrollrapport för installationskontroll, revisionskontroll respektive

återkommande kontroll skrivs lämpligen på formulär som återfinns på

www.msb.se/blanketter. Det är viktigt att uppgiften om när nästa

återkommande kontroll senast ska äga rum är ifylld.

Kommentarer till 5 kap. 15 §

De kontrollrapporter som avses är främst Försäkran om överensstämmelse11

och rapporten från installationskontrollen respektive från den senaste

återkommande kontrollen.

Som underlag till installationskontrollrapporten kan finnas rapport om

konstruktionskontroll respektive tillverkningskontroll eller kopia av

certifikat för certifierade objekt.

Om cisternen eller rörledningen byggts om eller reparerats, redovisas även

rapport om revisionskontroll efter genomförda åtgärder.

Kommentarer till 5 kap. 16 §

Inom större industrianläggningar eller depåer samt på tankstationer kan

varje cistern ha ett internt ID-nummer.

Tidpunkten för nästa återkommande kontroll påverkas inte av

revisionskontroller.

Kommentarer till 6 kap. 1 §

Swedacs föreskrifter om ackreditering återfinns på www.swedac.se.

Ett ackrediterat kontrollorgan från ett annat EES-land behöver känna till

denna författning för att kunna bedöma om objektet uppfyller de krav som

gäller enligt dessa föreskrifter.

Kommentarer till 6 kap. 4 §

Författningstexten innebär att kontrollorgan typ C ackrediteras för följande

kontroller.

 Konstruktionskontroll av cisterner t.o.m. 10 m³ och rörledningar t.o.m.

DN 100.

 Tillverkningskontroll av cisterner t.o.m. 10 m³ och rörledningar t.o.m.

DN 100.

 Installationskontroll av cisterner t.o.m. 150 m³ för tankstationer och

t.o.m. 50 m³ i övriga fall.

 Revisionskontroll av cisterner t.o.m. 10 m³.

 Återkommande kontroll av cisterner t.o.m. 150 m³ för tankstationer och

t.o.m. 50 m³ i övriga fall.

 Revisionskontroll vid mediabyte på tankstation.

 Installationskontroll av korrosionsskydd.

11 För produkter enligt EU-direktiv

MSBFS

2018:3

32

I en ansökan om ackreditering är det viktigt att det framgår vilken eller vilka

kontroller som ansökan omfattar och vilken största cisternvolym och största

rörstorlek som ansökan omfattar.

Kommentarer till övergångsbestämmelse punkt 5

Övergångsbestämmelsen syftar till att möjliggöra ett stegvist utbyte av

ledningar inom de varmförzinkade ledningarnas tekniska livslängd.

Observera att övergångsbestämmelsen förutsätter att ledningarna är täta.

Kommentarer till bilaga 1, 6 §

Kontrollmetodik omfattar kontrollmetoder, deras användning och

tillämpning.

Kommentarer till bilaga 1, 8 §

Kontrollorgan ackrediteras för en eller flera kontroller enligt 6 kap.

Certifieringsorgan ackrediteras för produktcertifiering av cisterner och

rörledningar, eller för produktcertifiering av korrosionsskyddssystem.

Beställningsadress:

Norstedts Juridik, 106 47 Stockholm

Telefon: 08-598 191 90

Epostadress: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer