MSBFS 2018:3
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps författningssamling
1
Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISSN 2000-1886
MSBFS
2018:3
Utkom från trycket
den 16 maj 2018
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter 1 om cisterner med anslutna rörledningar
för brandfarliga vätskor;
beslutade den 8 maj 2018.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver2 följande med
stöd av 25 § förordningen (2010:1075)3 om brandfarliga och explosiva varor
samt, efter samråd med Swedac, 3 § förordningen (2011:811) om
ackreditering och teknisk kontroll.
1 kap.
Inledande bestämmelser
Tillämpningsområde
1 § Denna författning innehåller föreskrifter om krav på konstruktion,
tillverkning, installation och kontroll av cisterner med anslutna rörledningar
eller slangledningar för hantering av brandfarliga vätskor, samt krav på
korrosionsskyddssystem. I författningen finns också krav på kompetens hos
organ som certifierar eller kontrollerar sådana anordningar.
Definitioner
2 § I denna författning avses med
cistern
Behållare med tillhörande säkerhetsutrustning och
tillbehör för brandfarlig vätska där trycket ovanför
vätskeytan varken kan överstiga atmosfärtrycket med mer
än 0,5 bar eller understiga det med mer än 0,0065 bar.
cistern i mark
Cistern helt eller delvis under markytan.
cistern ovan
mark
Cistern helt ovanför markytan.
1 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 19.
2 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den
9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och
beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (kodifiering) (EUT L241,
17.9.2015. s. 1-15. Celex 32015 L1535).
3 Förordningen senast ändrad 2017:514.
MSBFS
2018:3
2
DN
Nominell storlek för rörledningar.
depå
Grupp av cisterner utan förbrukare.
EES
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
K-cistern
Cistern med god korrosionsbeständighet mot sitt avsedda
innehåll och sin omgivning.
K-rörledning
Rörledning med god korrosionsbeständighet mot sitt
avsedda innehåll och sin omgivning.
kontrollorgan
typ A
Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 som är
oberoende av inblandade parter.
kontrollorgan
typ B
Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 som är
oberoende av den del av en organisation som medverkar
vid konstruktion, tillverkning, leverans, installation,
användning eller underhåll av produkter de kontrollerar.
kontrollorgan
typ C
Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 med
tillräcklig åtskillnad i ansvar och ekonomisk redovisning
mellan kontrolltjänsterna och övrig verksamhet.
rörledning
Ledning för brandfarlig vätska som förutom rör även
omfattar flänsar, ventiler och övriga komponenter som
leder vätskan eller dess gasfas.
rörledning i
mark
Rörledning helt eller delvis under markytan.
rörledning ovan
mark
Rörledning helt ovanför markytan.
S-cistern
Cistern med mindre god korrosionsbeständighet mot sitt
avsedda innehåll eller sin omgivning.
S-rörledning
Rörledning med mindre god korrosionsbeständighet mot
sitt avsedda innehåll eller sin omgivning.
slangledning
Ledning för brandfarlig vätska som förutom slang även
omfattar anslutningar och övriga komponenter som leder
vätskan eller dess gasfas.
tankstation
Område med anläggning för tankning av motorfordon
eller båtar.
överfyllnings-
skydd
System
avsett att automatiskt avbryta fyllning av en
cistern vid förinställd nivå.
MSBFS
2018:3
3
2 kap.
Krav på cisterner, rörledningar och annan
utrustning
Tekniska krav på cisterner, rörledningar och slangledningar
1 § Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara betryggande ur
skyddssynpunkt genom sin konstruktion, sitt material, utförande och
utrustning. Materialen ska ha kända, dokumenterade och betryggande
egenskaper. De ska vara långvarigt motståndskraftiga mot de vätskor som
avses hanteras. Svetsförband ska vara utförda av kompetent personal enligt
tekniskt korrekta metoder. Cisterner i mark ska ha samtliga anslutningar
ovanför den högsta vätskenivån.
2 § Cisterner, rörledningar och slangledningar ska kunna motstå de tryck,
temperaturer och andra påkänningar som kan förekomma vid normal drift
och förutsägbara fel. De ska vara täta.
3 § Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara skyddade mot
korrosion genom placering, materialval eller korrosionsskyddssystem.
Rörledningar och slangledningar behöver dock endast vara skyddade på
utsidan. Cisterner, rörledningar och slangledningar utomhus ska dessutom
vara väderbeständiga samt motståndskraftiga mot UV-strålning.
4 § En svetsad cistern ska vara värmebehandlad för att undvika sprickor
eller deformering om materialkvalitet och godstjocklek fordrar det.
5 § Rörledningar, slangledningar, armaturer och annan utrustning anslutna
till en cistern får endast vara fästa där det finns förberedda
anslutningsställen.
6 § Rörledningar av stål, större än DN 100 ska ha svetsade eller flänsade
förband. Rörledningar av stål DN 100 eller mindre ska ha svetsade, flänsade
eller gängade förband. Rörledningar av stål ovan mark, DN 50 eller mindre,
får vara sammanfogade med skärringkopplingar, klämringkopplingar eller
presskopplingar. Sådana rörledningar ska vara sammanfogade enligt
kopplingstillverkarens instruktioner och vara inspekterbara utan hjälp av
verktyg.
Rörledningar av koppar ovan mark får vara sammanfogade med
hårdlödning, skärringkopplingar, klämringkopplingar eller presskopplingar.
Sådana rörledningar ska vara sammanfogade enligt kopplingstillverkarens
instruktioner och vara inspekterbara utan hjälp av verktyg. Rörledningar av
koppar i mark ska vara heldragna och plastbelagda.
Rörledningar av andra metaller än stål och koppar ska följa kraven för
rörledningar av stål.
Rörledningar av plastmaterial ska vara sammanfogade enligt rörtillverkarens
instruktioner.
7 § En cistern ska ha en tillverkningsskylt med uppgift om
tillverkare,
tillverkningsår,
MSBFS
2018:3
4
tillverkningsnummer eller ID-nummer,
volym,
högsta tillåtna densitet,
beräkningstryck i bar och beräkningstemperatur i °C,
tillverkningsstandard, och
certifikatnummer (om den är certifierad).
Skylten ska vara läsbar under cisternens livslängd.
Manhål
8 § En cistern ska ha de manhål, inspektionsöppningar och annan
utrustning som behövs för kontroll och underhåll. Manlucka med
anslutningar ska kunna demonteras utan att varken manluckan,
anslutningarna eller rörledningarna deformeras.
Mätvärden
9 § Mätvärden för avläsning ska vara enhetligt graderade i SI-enheter eller
tilläggsenheter.
Anslutningar för fyllning
10 § En cistern ska ha fast anslutning för fyllning. För cisterner som är
högst 1 m³ gäller bara kravet om fyllningsöppningen enligt klassningsplanen
ger upphov till riskområde. Anslutningen ska medge fyllning utan spill och
kunna förslutas. Anslutningen ska vara utformad så att antändning genom
statisk elektricitet motverkas.
11 § Anslutningar för fyllning och gasåterföring eller utrymmen för sådana
anslutningar ska vara låsbara. Utrustning för reglering av flödet ska vara
skyddad mot obehörigt ingrepp.
Avluftningsanordning
12 § En cistern ska vara skyddad mot skadligt över- eller undertryck.
Avluftningsledning ska mynna utomhus på lämplig plats.
Avluftningsledningar från olika cisterner får bara vara sammankopplade om
deras innehåll kan blandas utan att risken för brand och explosion ökar. Vid
sådan sammankoppling ska vätskeöverströmning mellan cisternerna
motverkas.
Stängventiler
13 § Rörledningar och slangledningar som är anslutna till en cistern under
vätskenivån, eller där hävertverkan kan uppstå, ska ha stängventil. Ventilen
ska vara lätt åtkomlig och placerad i anslutning till cisternen.
Överfyllningsskydd
14 § En cistern som är
större än 1 m³,
MSBFS
2018:3
5
avsedd för bränsle till motorfordon, båtar eller luftfartyg, fotogen eller
eldningsolja, och
avsedd att fyllas via pump, tankfordon eller järnvägsvagn,
ska ha överfyllningsskydd. Detta gäller dock inte cisterner på depå.
Överfyllningsskyddet ska vara oberoende av cisternens nivåmätning och
nivålarm.
Överfyllningsskyddet ska
helt och automatiskt avbryta fyllningen vid en förinställd nivå,
avbryta fyllningen så snabbt att cisternen inte överfylls, och
om skyddet inte fungerar, hindra fyllning.
Nivåmätare och nivålarm
15 § Vätskenivån i varje cistern ska kunna fastställas utan energitillförsel.
Om cisternen kan handpejlas ska lock eller lucka till pejlanordningen kunna
låsas, dock inte på cisterner på depå.
Cisterner större än 1 m3 som saknar krav på överfyllningsskydd ska ha
funktion som larmar vid för hög vätskenivå.
Uppvärmningsanordning
16 § Uppvärmningsanordningen i en cistern ska inte kunna värma vätskan
till så hög temperatur att det kan medföra fara. Den värmda vätskan ska inte
heller kunna skada cisternen eller dess korrosionsskydd. Uppvärmnings-
anordningen ska bara kunna vara i drift om den är helt omgiven av vätskan.
Skydd mot potentialskillnad
17 § Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara skyddade mot
potentialskillnad om det behövs för att förebygga antändning.
Åskskydd
18 § Cisterner av stål som är större än 500 m³ och som står utomhus ska ha
åskskydd. Kravet gäller även cisterner av stål som är avsedda att stå i grupp
om de tillsammans har en volym som överstiger 1000 m³ och de står mindre
än 12 meter från varandra eller i samma invallning.
Instruktioner
19 § Det ska finnas instruktioner på svenska för installation med
uppställning eller nedläggning i mark, drift och underhåll av anläggningen
som helhet.
Installation
20 § S-cisterner och vätskeförande S-rörledningar ska vara placerade ovan
mark.
21 § En cistern ovan mark ska vara placerad på stadigt, jämnt bärande
underlag av obrännbart material och så att den inte utsätts för skadliga
påkänningar. Mantelytan och gavlarna ska vara åtkomliga för kontroll.
MSBFS
2018:3
6
En stående cylindrisk cistern med plan eller konisk botten ska stå på tätt
fundament med helgjuten bärande betongplatta.
En cistern i mark ska vara nedlagd enligt tillverkarens instruktioner och
skyddad mot farliga påkänningar.
En cistern i vatten ska vara förankrad eller förtöjd. Den ska vara skyddad
mot skada genom påsegling, sjöhävning och isbildning.
22 § En rörledning eller slangledning i mark ska ha minst 0,3 m täckning.
Rörledningar under köryta ska vara beräknade eller skyddade mot skadliga
trafikpåkänningar.
En slangledning får vara förlagd i mark endast om den är avsedd för detta.
23 § En rörledning ska vara utförd så att den inte skadas av termisk
expansion eller kontraktion.
24 § Cisterner och rörledningar av material utan eget brandmotstånd ska
vara placerade i mark, med certifierat brandskydd eller i eget utrymme
brandavskilt i minst brandteknisk klass EI 30. Rörledningens fästen ska vara
minst lika motståndskraftiga mot brand som rörledningen.
25 § En cistern i mark ska vara förankrad om det finns risk att den kan flyta
upp på grund av hög grundvattennivå.
3 kap.
Krav på korrosionsskyddssystem
1 § Korrosionsskyddssystem i form av beläggning ska
ha god vidhäftning mot underlaget,
vara tätt, riv- och slaghållfast, och
bibehålla sina egenskaper vid de temperaturer som det kan utsättas för.
Invändigt korrosionsskyddssystem ska dessutom vara långvarigt
motståndskraftigt mot de vätskor som cisternen är avsedd för och vid
förvaringens alla temperaturer.
Korrosionsskyddssystem för utomhusbruk ska dessutom vara
väderbeständigt, samt långvarigt motståndskraftigt mot UV-ljus.
Korrosionsskyddssystem ska vara applicerade av kompetent personal enligt
tillverkarens instruktioner.
Korrosionsskyddssystem får även vara passivt katodiskt skydd.
Certifiering
2 § Korrosionsskyddssystem i form av beläggning ska certifieras.
Dessutom ska instruktioner för applicering, kontrollomfattning och
acceptanskriterier granskas mot tillverkarens anvisningar.
Resultatet ska redovisas i ett certifikat. Det ska framgå av certifikatet om
korrosionsskyddssystemet uppfyller kraven i denna författning, samt vilka
instruktioner för applicering som granskats.
MSBFS
2018:3
7
Certifikatet ska entydigt kunna knytas till korrosionsskyddssystemet och
ange om det finns begränsningar för dess användning och i så fall vilka.
4 kap.
Konstruktionskontroll och tillverkningskontroll
Krav på konstruktionskontroll och tillverkningskontroll
1 § Cisterner och rörledningar ska genomgå konstruktionskontroll enligt
4 § innan tillverkning, samt tillverkningskontroll enligt 6 § innan
anordningarna avlämnas för att tas i bruk.
Kravet på kontroll gäller cisterner som är större än 1 m³ och rörledningar
som är större än DN 50.
För cisterner och rörledningar som CE-märkts enligt Arbetsmiljöverkets
föreskrifter om tryckbärande anordningar eller föreskrifter om maskiner ska
kontrollorganet med ledning av de uppgifter som medföljer CE-märkningen
bedöma om dess egenskaper motsvarar kraven enligt denna författning.
2 § Vid konstruktionskontroll och tillverkningskontroll av cisterner vars
egenskaper framgår av prestandadeklaration upprättad enligt EU-förordning
(305/2011) om byggprodukter ska kontrollorganet, med ledning av de
uppgifter om produkternas egenskaper som medföljer CE-märkningen eller
prestandadeklarationen, bedöma om egenskaperna motsvarar kraven enligt
denna författning.
De egenskaper hos cisterner och rörledningar som inte täcks av CE-
märkningen eller prestandadeklarationen ska kontrolleras enligt denna
författning.
3 § Vid kontroll av rörledningar ska rörledningens dimensionsändrade
delar eller grenledningar till och med den närmaste stängventilen anses
tillhöra huvudrörledningen.
Konstruktionskontroll
4 § Konstruktionskontrollen ska visa om cisternen eller rörledningen är
konstruerad enligt 2 kap. 1-6 och 8-19 §§.
Konstruktionskontrollen ska omfatta granskning av konstruktionshandlingar
med avseende på material, konstruktion, beräkning, sammanfogning,
värmebehandling och utförande i övrigt. Klimatfaktorer som temperaturer,
snö- och vindlast samt expansion och kontraktion ska ingå i konstruktions-
kontrollen av cisterner och rörledningar, samt omfattning av förstörande och
oförstörande provning.
Konstruktionskontrollen ska vidare omfatta att instruktionerna enligt 2 kap.
19 § utgör tillräckligt underlag för att kunna installera cisternen eller
rörledningen enligt 2 kap. 20-25 §§.
Vid konstruktionskontroll av en rörledning ska både komponenter och sättet
att sammanfoga dem till en ledning ingå i kontrollen.
MSBFS
2018:3
8
Svetsmetoder
5 § Svetsmetoder för svetsning i metall av cisterner större än 1 m³ eller
rörledningar större än DN 50 ska vara bedömda och godtagna av kontroll-
organ enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tryckbärande anordningar,
Bilaga 1, 3.1.2, motsvarande Kategori II. Personal för svetsning av sådana
cisterner eller rörledningar ska vara certifierade enligt samma föreskrifter.
Tillverkningskontroll
6 § Tillverkningskontroll ska omfatta
att konstruktionskontroll utförts med godtagbart resultat,
att övriga tillverkningshandlingar som har betydelse för anordningens
säkerhet är korrekta,
oförstörande provning av svetsförbanden,
in- och utvändig undersökning för att fastställa att anordningen är utförd
enligt tillverkningshandlingarna, och
tryck- och täthetsprovning. Om tryck- eller täthetsprovning av enstaka
svetsförband medför stora praktiska olägenheter får dessa dock
kontrolleras på annat godtagbart sätt.
7 § Tillverkningskontroll ska följa ett av de alternativa förfarandena
nedan.
1. Samtliga produkter kontrolleras.
2. Produkterna certifieras efter granskning av enstaka exemplar och
tillverkarens kvalitetsstyrningssystem.
Certifiering ska gälla produkten och dess serietillverkning under viss tid,
dock högst sju år, om konstruktion, material, recept för korrosions-
skyddssystem i form av beläggning och tillverkningsprocess är oförändrad.
Certifieringsorganet ska minst en gång per år på plats följa upp att
kvalitetsstyrningssystemet fungerar.
Dokumentation
8 § När kontrollorganet eller certifieringsorganet har kontrollerat
konstruktionen eller produkten ska resultatet redovisas i en kontrollrapport.
Det ska framgå av rapporten
om cisternen eller rörledningen uppfyller kraven i denna författning,
om cisternen eller rörledningen är en K- eller S-cistern respektive K-
eller S-rörledning, samt
vilka instruktioner som har granskats.
Rapporten ska entydigt kunna knytas till varje cistern eller rörledning och
ange om det finns begränsningar för dess användning och i så fall vilka.
MSBFS
2018:3
9
5 kap.
Installationskontroll, revisionskontroll och
återkommande kontroll
Krav på installationskontroll, revisionskontroll och återkommande
kontroll
1 § Cisterner med anslutna rörledningar och slangledningar ska genomgå
installationskontroll enligt 3-5 §§ före driftsättning, revisionskontroll enligt
6 § och återkommande kontroll enligt 7-15 §§.
2 § Kravet på installationskontroll, revisionskontroll och återkommande
kontroll gäller cisterner som är större än 1 m³ samt rörledningar och
slangledningar som är större än DN 50. Rörledningar och slangledningar
som är DN 50 eller mindre ska dock täthetsprovas tillsammans med den
cistern som de är anslutna till.
Vid kontroll av rörledningar ska rörledningen och dess grenledningar till
och med den närmaste stängventilen anses tillhöra huvudrörledningen
oavsett ledningarnas dimensioner.
Installationskontroll
Installationskontroll av cistern eller rörledning
3 § En cistern med anslutna rörledningar och slangledningar ska
installationskontrolleras efter installation. Cisterner som är 10 m³ eller
mindre och är avsedda att kunna flyttas får dock, om de är komplett
utrustade, installationskontrolleras hos tillverkaren om cisternen levereras
med uppställningsanvisning och installationskontrollrapport.
4 § Vid installationskontroll ska
tillverkningskontroll vara utförd,
cistern eller rörledning vara levererad med instruktioner enligt
2 kap. 19 §,
slangledning bedömas om den är lämplig till anläggningen och dess drift,
installation vara utförd enligt 2 kap. 20-25 §§ samt tillverkarens
instruktioner,
anordningen vara fri från in- och utvändiga skador,
sådan utrustning som fordras med hänsyn till säkerheten finnas och
fungera, samt
anordningen vara tät.
Vid tankstation ska rörledning och slangledning, oavsett storlek,
täthetsprovas tillsammans med den cistern den är ansluten till.
Högsta tillåtna arbetstryck, temperatur och densitet för anordningen ska
anges i installationskontrollrapporten enligt 14 §.
Installationskontroll av korrosionsskydd
5 § Korrosionsskyddssystemets applicering ska installationskontrolleras.
Kontrollen ska omfatta att appliceringen är rätt utförd med hänsyn till
MSBFS
2018:3
10
cisternens eller rörledningens ytbeläggning samt skiktets tjocklek, härdning
och täthet. Tillverkarens instruktioner ska ha följts vid appliceringen.
Passivt katodiskt skydd ska installationskontrolleras med avseende på total
massa och montering.
Resultatet ska redovisas i en kontrollrapport. Det ska framgå av rapporten
om korrosionsskyddssystemet uppfyller kraven i denna författning, samt
vilka instruktioner som har följts vid appliceringen.
Revisionskontroll
6 § En cistern, rörledning eller slangledning ska revisionskontrolleras när
den
har genomgått omfattande reparation eller ändring,
kan ha tagit skada eller varit avställd mer än ett år,
ska användas efter byte av media eller under andra väsentligt ändrade
driftförhållanden, eller
har flyttats, gäller dock inte flyttbara cisterner 10 m³ eller mindre.
Revisionskontroll ska omfatta de moment som fordras för att bedöma om
anordningen är betryggande efter genomförda åtgärder.
Återkommande kontroll
Omfattning
7 § Den återkommande kontrollen av cisterner, rörledningar och
slangledningar ska minst omfatta
att inga skador som kräver revisionskontroll enligt 6 § uppstått,
att tryck-vakuumventiler, överströmningsventiler samt övrig
säkerhetsutrustning som behövs ur skyddssynpunkt finns och fungerar,
om korrosionsskador uppstått,
in- och utvändig undersökning för att bedöma om det finns defekter eller
andra omständigheter som är ogynnsamma ur skyddssynpunkt, samt
täthetsprov.
Vid tankstation ska rörledning och slangledning, oavsett storlek,
täthetsprovas tillsammans med den cistern den är ansluten till.
För cisterner större än 100 m³ och med helt understödd botten, får
täthetsprovning ersättas med avisolering längs bottenrandplåten följt av in-
och utvändig visuell kontroll av tätheten. Dess anslutna rörledningar och
slangledningar ska täthetsprovas.
8 § Vid återkommande kontroll av cisterner eller rörledningar ska
kontrollorgan kontrollera att korrosionsskyddssystemet är oskadat och
fungerar.
MSBFS
2018:3
11
Intervall
9 § K-cisterner större än 1 m³ och K-rörledningar större än DN 50 samt S-
cisterner större än 1 m³ med inre korrosionsskydd och utvändig målning ska
kontrolleras enligt 7-8 §§ minst vart tolfte år.
10 § S-cisterner större än 1 m³ och S-rörledningar och slangledningar större
än DN 50 ska kontrolleras enligt 7-8 §§ minst vart sjätte år.
11 § I en grupp cisterner inom raffinaderi får, i stället för att kontrollera
alla i gruppen, en cistern i taget per grupp återkommande kontrolleras.
Cisternerna ska då
vara av jämförbara material och placerade tillsammans,
ha samma innehåll, driftdata och yttre påverkan,
få vätskan direkt från raffineringsprocessen så att cisternerna är skyddade
från vatten och andra korrosiva medier,
alla vara återkommande kontrollerade minst en gång,
vid tidigare kontroller visat i huvudsak samma resultat för cisternerna,
och
vid skada på någon cistern, alla i gruppen kontrolleras enligt 7-8 §§.
12 § Förfallomånad för återkommande kontroll är den kalendermånad då
gällande intervall löper ut. Intervallet räknas från den senaste kontrollen.
13 § Om ett ackrediterat organ efter kontroll bedömt att en cistern,
rörledning eller slangledning uppfyller kraven enligt denna författning ska
tiden till nästa återkommande kontroll följa bestämmelserna i 9-10 §§.
Om ett ackrediterat organ efter kontroll bedömt att en cistern, rörledning
eller slangledning inte uppfyller kraven enligt denna författning ska det
ackrediterade organet bedöma om den kan åtgärdas utan fara inom
12 månader. I så fall ska den återkommande kontrollen följas upp av ett
kontrollorgan inom 12 månader.
Dokumentation av installationskontroll, revisionskontroll och
återkommande kontroll
14 § Sedan kontrollorgan kontrollerat anordningen ska resultatet redovisas
i en kontrollrapport där det också ska framgå om cisternen eller
rörledningen är en K- eller S-cistern respektive K- eller S-rörledning.
För en fackindelad cistern ska separat kontrollrapport utfärdas för varje
enskilt fack och så att det framgår att de olika facken tillhör en och samma
cistern.
15 § Verksamhetsutövaren ska hålla den senaste kontrollrapporten för
respektive cistern och för respektive rörledning tillgängliga för
tillsynsmyndigheten.
MSBFS
2018:3
12
Kontrollskylt
16 § Efter installationskontroll och efter återkommande kontroll ska
kontrollorganets skylt finnas på väl synlig plats. Av skylten ska minst
framgå
cisternens respektive rörledningens tillverknings- eller ID-nummer,
det ackrediterade kontrollorganets märke,
markering som visar tidpunkten för nästa återkommande kontroll enligt
denna författning.
I en anläggning får kontrollskyltarna sitta centralt om det tydligt framgår till
vilken cistern respektive rörledning varje skylt hör.
6 kap.
Kontrollorgan och certifieringsorgan
1 § Kontroller och certifieringar enligt denna författning eller MSBFS
2011:8 ska göras av ett ackrediterat organ. Ackrediteringen ska ha gjorts av
Swedac eller av annat nationellt ackrediteringsorgan inom EES enligt EU-
förordningen 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i
samband med saluföring av produkter och enligt denna författning.
2 § Certifieringsorgan för produkter ska certifiera korrosionsskydds-
system enligt 3 kap. 2 §. Certifieringsorgan för produkter ska certifiera
cisterner och rörledningar enligt 4 kap. 7 § punkten 2.
3 § Kontrollorgan typ A eller B ska göra följande kontroller.
Konstruktionskontroll av cisterner större än 10 m³ och rörledningar större
än DN 100.
Tillverkningskontroll av cisterner större än 10 m³ och rörledningar större
än DN 100.
Installationskontroll av cisterner större än 150 m³ för tankstationer och
större än 50 m³ i övriga fall.
Revisionskontroll av cisterner större än 10 m³.
Återkommande kontroll av cisterner större än 150 m³ för tankstationer
och större än 50 m³ i övriga fall.
Kontroll av svetsmetod enligt 4 kap. 5 §.
Revisionskontroll utom vid mediabyte på tankstation.
4 § Kontrollorgan typ A, B eller C ska göra övriga kontroller.
5 § Kraven på ackrediterade kontrollorgan framgår av bilaga 1.
7 kap.
Undantag i enskilda fall
1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall och
om det finns särskilda skäl medge undantag från tillämpningen av denna
författning.
MSBFS
2018:3
13
______________
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2018 men får tillämpas
omedelbart. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter
(MSBFS 2014:5) om cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor
upphör samtidigt att gälla.
2. Kontroller och certifieringar som har gjorts enligt äldre bestämmelser
gäller som kontroll och certifiering enligt denna författning.
3. Kravet på en cisterns placering enligt 2 kap. 21 § andra stycket gäller
bara cisterner som tagits i drift efter den 1 juli 2012.
4. En cistern eller rörledning med yttre katodiskt skydd för vilken det
meddelats tillstånd enligt äldre bestämmelser får tillämpa intervallet för
återkommande kontroll enligt de äldre bestämmelserna, dock endast en
gång efter den 1 juli 2012.
5. Befintliga varmförzinkade rörledningar i mark som inte är fuktisolerade
får användas längst fram till den 1 juli 2022 utan korrosionsskydd enligt
2 kap 3 §.
6. Bestämmelserna i 2-4 kap. och bestämmelserna om installationskontroll
i 5 kap, 1-5 §§ i denna författning gäller inte för cisterner och
rörledningar som omfattats av krav på information till
tillsynsmyndigheten innan installation enligt Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening
vid lagring av brandfarliga vätskor och som installerats före den 1 juli
2018.
7. För cisterner och rörledningar som omfattats av krav på återkommande
kontroll enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd
mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor,
men som ännu inte genomgått sådan kontroll ska återkommande
kontroll i stället ske enligt bestämmelserna i denna författning och vara
genomförd senast 31 december 2018.
8. För cisterner och rörledningar som har genomgått installationskontroll
eller återkommande kontroll enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS
2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av
brandfarliga vätskor, ska återkommande enligt bestämmelserna i denna
författning ske innan den kontrolltermin som följer av NFS 2003:24 löpt
ut.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
DAN ELIASSON
Lars Synnerholm
(Avdelningen för utveckling av samhällsskydd)
MSBFS
2018:3
14
Bilaga 1
Krav på ackrediterade kontrollorgan
Särskilda krav för kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 3 §
Behörighet
1 § Varje kontrollorgan ska ha ett system för tilldelning av
kontrollanternas behörigheter. Kompetensen ska fastställas genom
kvalificering. Behörigheterna får gälla i högst fem år.
Kontrollanter för konstruktionskontroll
2 § En kontrollant ska ha högskoleutbildning, teknisk eller natur-
vetenskaplig eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt samt
kompletterande teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.
Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta
föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,
material och svetsning,
tillverknings- och installationsmetoder (t.ex. kall-/varmformning,
skärning, värmebehandling),
kontrollomfattning,
beräkningsmodeller,
kunskaper om objekt, system och processer inom behörighetsområdet.
3 § En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 2 §.
Kontrollanter för tillverkningskontroll
4 § En kontrollant ska ha ingenjörsutbildning på gymnasienivå eller
motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt, samt kompletterande
teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.
Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta
föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,
materialkunskap,
grundläggande kunskaper i konstruktionskontroll,
tillverknings- och installationsmetoder (t.ex. kall-/varmformning,
skärning, svetsning, värmebehandling),
kontrollomfattning,
utförande av tillverkningskontroll,
kunskap om objekt inom behörighetsområdet,
kunskaper om vilka avvikelser som tillåts.
5 § En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 4 §.
MSBFS
2018:3
15
Kontrollanter för installationskontroll, revisionskontroll och återkommande
kontroll
6 § En kontrollant ska ha ingenjörsutbildning på gymnasienivå eller
motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt samt kompletterande
teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.
Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta
föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,
kontrollmetodik,
grundläggande kunskaper i konstruktionskontroll och
tillverkningskontroll,
schemagranskning, tryck- och temperaturavsäkring, icke-mekaniska
säkerhetsutrustningar,
driftinducerade skador,
kontrollomfattning,
utförande av kontroll,
anläggnings-, drifts- och processkännedom inom behörighetsområdet,
kunskap om objekt, system och anläggningar inom behörighetsområdet,
kunskap om vilka avvikelser som tillåts.
7 § En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 6 §.
Särskilda krav för kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 4 §
8 § Den tekniska ledningen för ett kontrollorgan ska ha kunskaper för att
kunna tillämpa beprövade metoder, göra egna utredningar och under-
sökningar, göra kvalificerade bedömningar mot fastställda kriterier samt
kunna upprätta provnings- och kontrollbeskrivningar inom sina
verksamhetsområden.
9 § En kontrollant ska ha grundskolekompetens kompletterad med
teknikerutbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt.
10 § En kontrollant ska ha kunskap inom sitt behörighetsområde och förstå
och kunna följa av andra upprättade provnings- och kontrollbeskrivningar.
En kontrollant ska ha tekniska kunskaper för sin uppgift, praktiska
erfarenheter inom sitt behörighetsområde samt god kännedom om de regler
och villkor som gäller för provning och kontroll.
En kontrollant ska ha kännedom om hur de objekt eller system som ska
provas eller kontrolleras används eller avses användas. En kontrollant ska
också ha kompetens för att kunna värdera den betydelse avvikelser från
standard, norm eller anvisning har för användningen av objekten eller
systemen.
MSBFS
2018:3
16
En kontrollant ska ha särskild kompetens för sitt behörighetsområde.
11 § En kontrollant ska dessutom ha
minst ett års praktisk erfarenhet inom behörighetsområdet,
genomgått teoretisk utbildning för sitt behörighetsområde, och
genomfört praktiska prov som övervakats av teknisk bedömare med
samma kompetens som hos kontrollorgan typ A med godtagbart resultat.
Övriga krav
Instruktioner
12 § Det ackrediterade organet ska ha tekniska instruktioner och
metodbeskrivningar för verksamheten.
Utrustning
13 § Ackrediterade kontrollorgan ska ha tillgång till den utrustning för sina
ackrediteringsområden som förtecknats i bilaga 2. Ackrediterade
kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 3 § ska dessutom ha den
utrustning som behövs beroende på verksamhetens art.
Kontrollorganet ska sköta och kontrollera utrustningen enligt tillverkarens
instruktioner. Kontrollen av utrustningen ska dokumenteras.
Rapportering
14 § Ackrediterade kontrollorgan ska årligen sammanställa och till
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisa sådana skador eller
omständigheter som har uppmärksammats vid kontroller och som kan ha
betydelse för att bedöma säkerheten hos en viss typ av anordning,
konstruktion, material eller utrustning.
Om ett ackrediterat kontrollorgan observerar allvarliga skador som sannolikt
kan finnas hos liknande anordningar i andra anläggningar ska Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap snarast informeras.
Dokumentation
15 § All dokumentation som ingår i kontrollorganets kvalitetssäkrings-
system ska arkiveras i minst tolv år.
All dokumentation från
återkommande kontroll ska arkiveras i minst en kontrollperiod plus ett år,
övrig kontroll ska arkiveras i minst tolv år.
MSBFS
2018:3
17
Bilaga 2
Basutrustning för ackrediterade kontrollorgan
Ackrediteringsområde
Utrustning
Mätområde
Instrumentets
mätosäkerhet
(
)
Anmärkning
Tillverknings- och
revisionskontroll
Täthetsprovare
Installationskontroll
Täthetsprovare
Instrument för kontroll
av överfyllningsskydd
Instrumentet
ska kunna
mäta
termistorns
uppvärmnings-
tid och bryttid
Återkommande kontroll
Täthetsprovare
Instrument för kontroll
av överfyllningsskydd
Instrumentet
ska kunna
mäta
termistorns
uppvärmnings-
tid och bryttid
Pordjupsmätare
0-10 mm
0,1 mm
Skikttjockleksmätare
35 – 100
m
100 – 500
m
5
m
15
m
Endast för
kontroll av
zink-
beläggningar
Instrument för kontroll
av plåttjocklek
0 – 20 mm
0,1 mm
MSBFS
2018:3
18
Ackrediterings-
område
Utrustning
Mätområde
Instrumentets
mätosäkerhet
(
)
Anmärkning
Kontroll av
korrosionsskydds-
system
Skikttjockleks-
mätare
35 - 100
m
100 - 500
m
500 - 2000
m
5
m
15
m
60
m
Mätområdet
500 μm - 2000 μm
krävs inte för
sprutförzinkning
Hårdhetsmätare
ASTM D2583-07
endast för kontroll
av polyester-
beläggningar
Porsökare
0,5 – 15 kV
Likare för
blästringsskalor
ASTM D5162-01
ISO 8501-1:2007
MSBFS
2018:3
19
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
allmänna råd om cisterner med anslutna
rörledningar för brandfarliga vätskor
Dessa allmänna råd ansluter till de regler som gäller Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om cisterner med anslutna
rörledningar för brandfarliga vätskor.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är
inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning
eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om
deras tillämpning.
Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
CAMILLA ASP
Lars Synnerholm
(Avdelningen för utveckling av samhällsskydd)
MSBFS
2018:3
20
Kommentarer till 1 kap. 2 §
Gränsen mellan en cistern och en ansluten rör- eller slangledning går, för
flänsade anslutningar, vid cisternens motfläns. För anslutningar med rör-
eller slangkoppling går gränsen vid cisternens kopplingshalva och för
svetsade anslutningar vid svetsen mot cisternens stuts, varvid svetsen anses
tillhöra rörledningen. För hårdlödda anslutningar gäller motsvarande gräns
som för svetsade.
Cisterner och rörledningar
Cisterner finns som K-cistern eller S-cistern.
En K-cistern är korrosionsbeständig och är avsedd att stå inomhus, utomhus
eller grävas ner i mark. K-cistern av kolstål har certifierade korrosions-
skyddssystem både invändigt och utvändigt. De kan vara lika eller olika.
K-cistern av rostfritt syrafast stål eller plast saknar annat korrosionsskydd än
sitt material.
S-cisterner har mindre god korrosionsbeständighet och är avsedda att stå
inomhus eller utomhus men inte att grävas ner. S-cisterner av rostfritt, icke
syrafast stål, är avsedda att användas ovan mark, såväl inomhus som
utomhus.
Rörledningar finns som K-rörledning och S-rörledning på motsvarande sätt.
K-rörledning av kolstål har certifierat korrosionsskyddssystem endast
utvändigt.
Cistern ovan mark omfattar även alla cisterner inomhus oavsett var i huset
de står.
DN, nominell storlek, är ett system för storleksbeteckning av rör och
rördelar av stål enligt EN ISO 6708. Beteckningen DN följs av ett heltal
som saknar enhet och som ungefärligt visar ett rörs diameter. Den verkliga
innerdiametern har vanligen, om DN är högst 300, ett något högre
siffervärde i millimeter än DN.
Exempel på koppling mellan DN och yttre diameter för stålrör
DN
50
80
100
Dy [mm]
60,3
88,9
114,3
Kommentarer till 2 kap. 1 §
Vilken svetsbehörighet som avses framgår av 4 kap. 3 § i föreskrifterna.
Observera att cisterner och rörledningar av material utan brandmotstånd har
begränsningar för sin placering (se 24 §).
MSBFS
2018:3
21
Kommentarer till 2 kap. 2 §
Med tryck avses även yttre tryck på cisterner i mark.
Kommentarer till 2 kap. 3 §
Cisterner och rörledningar inomhus på torr uppvärmd plats anses vanligen
inte vara utsatta för korrosion utifrån. Sådana cisterner och rörledningar har
därför vanligen endast rostskyddsmålning på utsidan. Även för cisterner
utomhus anses rostskyddsmålning vara tillräckligt skydd mot korrosion på
utsidan.
Invändigt korrosionsskydd för cisterner
Om vätskan i en liggande cistern är vattenavskiljande4 och lättare än vatten
är det tillräckligt att korrosionsskyddet täcker den nedre fjärdedelen av
manteln och gavlarna. För en stående cistern är det tillräckligt att
korrosionsskyddet täcker botten och 0,3 m av mantelns nedersta del.
Om en cistern avses korrosionsskyddas mot den vätska som förvaras eller,
om vätskan inte är vattenavskiljande5, behöver korrosionsskyddet täcka hela
cisternens insida.
Cisterner och rörledningar i mark
Exempel på cisterner och rörledningar avsedda att ligga i mark är K-cistern
och K-rörledning.
Rörledningar av varmförzinkat stål enligt SS 3603 som är fuktisolerade med
rörtejp eller rörbinda är exempel på godtagbart korrosionsskydd för K-
rörledning.
En kopparledning i mark som är ansluten till rörledning eller cistern av stål
behöver ha anslutningsstället isolerat mot fukt med t.ex. rörtejp eller
rörbinda för att motverka galvanisk korrosion.
Kommentarer till 2 kap. 5 §
Rörledningar och armaturer ansluts lämpligen till cisternen på stutsar,
muffar, halsar eller liknande. Stegar, gångbryggor m.m. fästs med
avväxlingsplåt eller pålägg.
Kommentarer till 2 kap. 7 §
På cisterner i mark sitter lämpligen tillverkningsskylten, av metall, på
manteln 0,1 m från manhålet mot ena gaveln och på manhålshalsens insida.
För en
delad
cistern skyltas de olika facken individuellt.
Exempel på tillverkningsstandard är SIS Cisternanvisningar.
Kommentarer till 2 kap. 8 §
Manhålets storlek regleras av Arbetsmiljöverket. Cisterner som är 1 m³ eller
mindre har lämpligen huvudhål, handhål eller synhål.
4 T.ex. petroleumprodukter
5 T.ex. alkoholer
MSBFS
2018:3
22
Kommentarer till 2 kap. 9 §
Exempel på tilläggsenheter är ºC och bar.
Kommentarer till 2 kap. 10 §
Skyddsåtgärder för att minska risken för antändning genom statisk
elektricitet finns i IEC 60079-32-1 Electrostatic hazards, guidance.
En påfyllningsledning som mynnar minst 0,5 m under överfyllningsskyddets
givare är avsedd att hindra skyddet från att träda i funktion vid vågbildning.
Kommentarer till 2 kap. 11 §
Kravet på låsbarhet är avsett att göra det möjligt att skydda anslutningarna
direkt eller genom att skydda deras utrymme från obehöriga. När
anslutningarna ska vara låsta framgår av föreskrifterna om hantering av
brandfarliga vätskor.
Kommentarer till 2 kap. 12 §
Skydd mot skadligt över- eller undertryck vid normal drift kan uppnås med
hjälp av yttre flytande tak eller genom att välja tillräcklig storlek på
ledningarna. Observera att tryck-vakuumventiler då väljs så stora att flödet
genom ledningen inte stryps.
EN ISO 28300 visar godtagbara exempel på hur man väljer storlek på
avluftningsledningar.
För cisterner med påfyllning DN 50 eller mindre uppfylls kravet på skydd
mot skadligt över- eller undertryck vid normal drift genom att
avluftningsledningens fria area är minst lika stor som påfyllningsledningens
area. För större påfyllningar räcker det med att avluftningsledningens fria
area är två tredjedelar av påfyllningsledningens area. För lådformade
cisterner uppfylls kravet om avluftningsledningen är kortare än 10 meter
och dess fria area är minst lika stor som påfyllningsledningens area.
En cistern ovan mark behöver kunna avluftas tillräckligt fort om den utsätts
för yttre brandpåverkan så att den inte rämnar och vätskan rinner ut.
Exempel på skydd mot detta är
avluftningsledningar som är tillräckligt stora,
vek taksvets i stående cylindrisk eller lådformig cistern, eller
manlucka eller annan utrustning i cisterntaket som öppnar vid onormalt
inre tryck.
Exempel på lämplig plats för avluftningsledningens mynning är där inga
tändkällor finns i närheten och där ångor inte kan sugas in i friskluftsintag,
takfötter, fönster etc.
E85 och bensin, båda i gasfas, anses kunna blandas i avluftningsledningarna
utan att risken för brand eller explosion ökar. Det gör även bensinsorter av
olika oktantal. Exempel på sammankoppling som ökar risken för brand och
explosion är mellan avluftningar för bensin och diesel.
MSBFS
2018:3
23
Kommentarer till 2 kap. 13 §
Att ventilen ska vara placerad ”i anslutning till” cisternen avser en praktisk
placering med högst någon meters rörlängd.
Kommentarer till 2 kap. 14 §
Överfyllningsskydd enligt EN 13616 Typ B eller SS 428 08 60 är exempel
som anses uppfylla kraven i föreskrifterna.
Ett överfyllningsskydd fyller bara sin funktion om fyllningen av cisternen
avbryts vid förinställd vätskenivå, t.ex. genom att stoppa en pump eller
stänga en ventil.
För kommunicerande cisterner i villainstallationer fyller ett
överfyllningsskydd bara sin funktion om det sitter i den cistern som fylls
först.
För kommunicerande cisterner vid tankstationer fyller överfyllningsskydd
bara sin funktion om det kopplas till den cistern som för tillfället fylls.
Kommentarer till 2 kap. 15 §
Högnivålarm finns fristående eller kombinerade med nivåmätare utan
rörliga delar. Båda anses uppfylla kravet i sista stycket.
Ett nivålarm fyller bara sin funktion om larmet ges i tid för att t.ex. hinna
manuellt stoppa en pump eller stänga en ventil utan att cisternen överfylls.
Kommentarer till 2 kap. 16 §
Med temperatur som kan medföra fara avses vanligen sådan som är
närmare vätskans termiska tändpunkt än 25 °C6, eller
den temperatur då vätskan kan bilda pyrofora (självantändande)
beläggningar på värmeöverföringsytorna.
Om uppvärmningsanordningens effekt inte överstiger 1 W/cm2
värmeöverföringsarea behöver man vanligen inte befara att pyrofora
beläggningar bildas. Kravet på att uppvärmningsanordningen alltid är helt
omgiven av vätskan under drift förutsätter vanligen att det finns
överhettningsskydd.
Kommentarer till 2 kap. 17 §
IEC TS 60079-32-1 Electrostatic hazards, guidance visar godtagbara sätt att
potentialutjämna cisterner och rörledningar enligt Elsäkerhetsverkets
föreskrifter. Rörledningar av metall är dock vanligen redan skyddade mot
farlig potentialskillnad genom skruvarna i flänsförbanden. Jordning görs
lämpligen enligt SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna.
6 Om vätskan värms till högre temperatur än 5 °C under dess flampunkt ska cisternen ingå i
klassningsplanen enligt SRVFS 2004:7.
MSBFS
2018:3
24
Kommentarer till 2 kap. 18 §
Åskskydd enligt EN 62305 Del 3, Skydd mot skador på byggnader och
personer, är ett godtagbart sätt att uppfylla kravet.
Kommentarer till 2 kap. 19 §
Det är viktigt att instruktionerna är avsedda för anläggningen, inte bara dess
separata delar. Drift- och underhållsinstruktioner omfattar driftsättning,
daglig drift, ur drifttagning och en sammanställning av anläggningens
underhåll schematiskt uppdelat från dagliga till årliga åtgärder.
Kommentarer till 2 kap. 20 §
Eftersom fristående cisterner i bergrum anses vara inomhus är S-cisterner
tillåtna i bergrum.
Kommentarer till 2 kap. 21 §
För lådformiga cisterner är upplägg på balkar enligt Cisternanvisningar VIII
exempel på en beprövad och godtagbar metod. Cisterner som är möjliga att
avisolera anses vanligen åtkomliga för kontroll. Cisterner som står minst
20 cm från vägg, minst 10 cm ovan golv/mark och har minst 60 cm fritt
utrymme utanför/ovanför manluckan anses vanligen åtkomliga för kontroll.
Det är viktigt att det betongfundament som en cistern står på är vattentätt,
men också tätt mot förvarad produkt. Betongfundament enligt
Cisternfundamentanvisningarna (CFA) anses godtagbart för cisterner enligt
Arbetsmiljöverkets bestämmelser. Ringfundament är enligt
övergångsbestämmelserna bara tillåtna för cisterner drifttagna före den 1 juli
2012.
Med hänsyn till korrosionsskyddet är det viktigt att det underlag som
cisternen vilar på är så utfört att vatten inte kan tränga in mellan underlaget
och cisternen.
Om en cistern i mark omges av minst 0,3 m icke tjälskjutande material fritt
från sten och annat som kan skada cisternen anses den inte utsatt för farliga
påkänningar. Cisterner som ligger minst en meter under köryta anses
vanligen skyddade mot trafikpåkänningar.
Cisterner i mark, minst 0,4 m från varandra, husgrunder och berg anses
åtkomliga för grävarbete.
Om en cistern av stål eller glasfiberarmerad plast har plana sidor eller om
cylindriska cisterner har plana gavlar större än Ø 1,3 m är de inte avsedda
att ligga i mark.
För cisterner som är certifierade finns instruktioner med begränsningar för
nedläggning angivna i certifikatet. För cisterner som är kontrollerade finns
motsvarande instruktioner i kontrollrapporten.
MSBFS
2018:3
25
Exempel på hur cisterner skyddas mot skada genom påsegling, sjöhävning
och isbildning är då de är ingjutna i betongpontoner. Cisternernas
utmärkning till skydd mot påsegling7 regleras av Transportstyrelsen.
Kommentarer till 2 kap. 22 §
Det är viktigt att rörledningar och slangledningar inte har bakfall eller andra
möjligheter till vätskelås.
Kommentarer till 2 kap. 24 §
Upphängningar av plast eller som är fästa med plastplugg uppfyller inte
kravet på brandmotstånd.
Cisterner eller rörledningar av aluminium eller termoplast anses vanligen
sakna brandmotstånd. Det gör även cisterner eller rörledningar av
glasfiberarmerad plast eller komposit utan laboratorieprov som visar
brandskyddande egenskaper. Ventilrattar och handtag av aluminium eller
plast är inte skyddade mot skada genom brand.
Kommentarer till 3 kap. 1 §
Kraven avser korrosionsskydd för cisterner av stål eller betong samt för
rörledningar av stål.
Kommentarer till 3 kap. 2 §
Följande uppgifter behövs vanligen vid ansökan om certifiering av
korrosionsskyddssystem. Provningsmetoder för att ta fram uppgifterna
anges. Uppgifterna hämtas ur och kontrolleras mot leverantörens
materialspecifikationer.
Intyg från materialleverantören att beläggningsmaterialet fungerar för
avsett användningsområde och avsedda vätskor.
Krav på förvaring av materialet.
Skyddsinstruktioner.
Bindemedel, pigment, eventuellt armeringsmaterial och lösningsmedel.
Instruktioner för applicering med förbehandling av underlaget såsom
avfettning, mekanisk rengöring, fastställande av ytråhet.
Appliceringsmetoder samt anvisning för blandning, förtunning samt
uppgift om lagringstid8, brukstid9 och härdningstid10 för
beläggningsmaterialet.
Temperatur och relativ luftfuktighet vid applicering och härdning av
beläggningen.
Minsta antal skikt samt gränser för skikttjocklek, dels för varje skikt, dels
för full beläggningstjocklek.
7 Kraven varierar beroende på lokalisering
8 Längsta tid för lagring av innehållet i oöppnad förpackning
9 Längsta tid mellan blandning och applicering
10 Kortaste tid mellan blandning och tillräckligt härdad beläggning
MSBFS
2018:3
26
Torktider och härdningstider, dels för varje applicerat skikt, dels för den
färdiga beläggningen.
Reparation av skadad beläggning.
Kontroll av skikttjocklek hos det tätande skiktet enligt ISO 12944-7.
Porsökning av det tätande skiktet enligt EN ISO 29601 för epoxy, enligt
ASTM D5162 för polyester.
Kontroll av härdningen enligt ASTM D2583-07.
Visuell kontroll av färdig produkt.
Vidhäftning enligt EN ISO 4624.
Om systemet gäller applicering i verkstad eller både i verkstad och i fält.
Provbitar.
Vid certifiering bedöms systemet genom laboratorieprov.
Passivt katodiskt skydd, ofta kallat offeranoder, behöver inte certifieras.
Kommentarer till 4 kap. 1 §
För en cistern med flera fack avser volymen vid konstruktions- och
tillverkningskontrollerna den sammanlagda volymen av alla fack.
För sammankopplade cisterner avser volymen vid konstruktions- och
tillverkningskontrollerna volymen av varje enskild cistern.
Regler om konstruktion och tillverkning av tryckbärande anordningar med
ett tryck som överstiger atmosfärstrycket mer än 0,5 bar över vätskeytan
finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2016:1. Bestämmelsen syftar till
att cisterner och rörledningar som konstruerats och tillverkats för ett tryck
högre än 0,5 bar även anses användbara för lägre tryck.
Kommentarer till 4 kap. 2 §
Cisterner och rörledningar som är CE-märkta enligt EU:s byggprodukt-
direktiv eller EU:s byggproduktförordning har bestyrkta egenskaper.
En prestandadeklaration av produktens egenskaper ska medfölja produkten.
CE-märkning av byggprodukter betyder däremot inte att produkten har
bedömts mot svenska krav på byggnadsverk enligt plan- och bygglagen eller
enligt denna författning om cisterner m.m. Med ledning av uppgifterna om
produktens prestanda avgörs om byggprodukten är lämplig för det avsedda
ändamålet.
EU:s förordning 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för
saluföring av byggprodukter kallas vanligen EU:s Byggproduktförordning.
Den ersätter EU:s Byggproduktdirektiv sedan 1 juli 2013.
Kommentarer till 4 kap. 4 §
Utförande och kontroll av rörledningar av metalliskt material enligt EN
13480 är ett sätt att uppnå betryggande skyddsnivå.
MSBFS
2018:3
27
Instruktionerna kontrolleras för att se om de är tillräckliga för att kunna
utföra arbetet. Det är tillverkarens ansvar att instruktionerna bygger på
korrekt underlag. Underlaget behöver därför i normalfallet inte kontrolleras.
Kommentarer till 4 kap. 6 §
Tillverkningshandlingar består vanligen av
flödesschema för rörledningssystem,
ritningar,
hållfasthetsberäkningar,
intyg om svetsarprövning,
materialförteckning,
materialintyg,
verifierade svetsdatablad (WPS),
intyg om utförd värmebehandling, och
intyg om utförd kontroll av svets.
Cisterner eller rörledningar tryck- och täthetsprovas innan svetsförbanden
isoleras, målas, gummeras, korrosionsskyddas eller på annat sätt behandlas.
Har ytan behandlats avlägsnas behandlingen före kontrollen. Allt
svetsarbete, även t.ex. fästen för isolering och stegar, samt värmebehandling
och oförstörande provning görs färdigt innan tryck- och täthetsprovning.
Kontrollorgan som kontrollerar cisterner styckvis kan inte kontrollera
tätheten efter att korrosionsskyddssystemet applicerats. Kontrollorgan
behöver därför besöka tillverkningsplatsen flera gånger.
En cistern tryckprovas lämpligen genom
fullständig vattenfyllning som behålls minst 10 minuter (företrädesvis
stående cylindrisk cistern eller lådformig cistern).
En cistern täthetsprovas lämpligen på något av följande sätt.
Provning med vakuumlåda (företrädesvis cisternbotten eller cisternsida
som inte kan observeras utifrån).
Provning med hela cisternen satt under lämpligt avpassat undertryck,
högst 0,02 bar (2 kPa) under atmosfärstrycket.
Provning med högst 0,02 bar (2 kPa) övertryck med luft samt
bestrykning av svetsförbanden med såplösning (företrädesvis lådformig
eller liggande cylindrisk cistern).
Bestrykning med uppslammad krita och fotogen (företrädesvis cisterner
mindre än 50 m³).
Med enstaka svets avses här t.ex. svets mellan en cistern och en rörledning
eller svets mellan ny och gammal rörledning. Exempel på annat godtagbart
sätt att kontrollera är penetrant-, röntgen-, magnetpulver- eller
ultraljudsprov.
MSBFS
2018:3
28
Vid tryckprovning av rörledningar i samband med tillverkning används
lämpligen ett tryck av lägst 1,43 gånger beräkningstrycket.
Kommentarer till 4 kap. 7 §
Följande uppgifter behövs vanligen vid ansökan om certifiering.
Beskrivning av cisternen eller rörledningen.
Uppgift om vilka vätskor som cisternen eller rörledningen är avsedd för.
Materialbeskrivning styrkt av provningsrapporter.
Beräkningsunderlag och tillverkningsritningar.
Förteckning över de standarder som tillämpats och, när standarder inte
följts, en redogörelse för de lösningar som valts i stället.
Provningsrapporter för färdig cistern eller rörledning.
Redovisning av egenkontroll med kontrollutrustning.
System för journalföring.
Installationsanvisningar.
Drift- och underhållsinstruktioner.
Installationsanvisningar samt drift- och underhållsinstruktioner ska enligt
föreskrifterna vara på svenska, övrig dokumentation på ett språk som
certifieringsorganet accepterar.
Begreppen försäkran om överensstämmelse och CE-märkning används inom
teknikområden som är direktivstyrda inom EU. Begreppen certifikat och
certifiering används vanligen då teknikområdet inte är direktivstyrt av EU.
Ett certifikat är alltid tidsbegränsat men tidsbegränsningen gäller för
tillverkning enligt certifikatet. Certifierade produkter som släppts ut på
marknaden före certifikatets slutdatum får fortsätta att säljas och användas
även när giltighetstiden löpt ut. Däremot får inte nya produkter tillverkas
eller säljas med stöd av utgångna certifikat.
Kommentarer till 4 kap. 8 §
En kontrollrapport för konstruktionskontroll respektive tillverkningskontroll
skrivs lämpligen på formulär som återfinns på www.msb.se/blanketter.
Kommentarer till 5 kap. 2 §
För en cistern med flera fack avser volymen vid installationskontroll den
sammanlagda volymen av fack.
För en cistern med flera fack som innehåller olika vätskor avser volymen vid
återkommande kontroll den sammanlagda volymen av de fack som
innehåller brandfarlig vätska.
För sammankopplade cisterner avser volymen vid installationskontroll och
återkommande kontroll den sammanlagda volymen av cisternerna.
Korrosionsskyddssystem som appliceras i fält kontrolleras tillsammans med
den cistern eller rörledning som systemet tillhör.
MSBFS
2018:3
29
Kommentarer till 5 kap. 4 §
Certifierade produkter har blivit tillverkningskontrollerade vid certifieringen
enligt 4 kap. 7 §.
Kommentarer till 5 kap. 6 §
Reparation eller ändring
Att lägga till en mellanvägg i en cistern är exempel på en sådan ändring som
omfattas av krav på revisionskontroll.
Med omfattande reparation eller ändring av stålcistern, som enligt
föreskrifterna ska föranleda revisionskontroll, avses allt utom
svetslagning av enstaka frätskada,
svetsning av plåtpålägg sammanlagt högst 0,5 m2, eller
svetsning av muff DN 100 eller mindre ovanför vätskeytan.
Reparation av korrosionsskyddssystem redovisas med certifikat eller
kontrollrapport från revisionskontroll.
Skada
Exempel på när en anordning kan ha tagit skada är om den utsatts för
mekanisk påverkan.
Väsentligt ändrade driftsförhållanden
Exempel på väsentligt ändrade driftsförhållanden är om anordningen avses
användas för vätskor med högre densitet eller vid annan temperatur. Detta
innefattar även mediabyte mellan vätskor med närliggande flampunkter, om
det är olika vätskor t.ex. bensin och E85, eller vätskor med olika
korrosionsegenskaper. Byte mellan bensinsorter med olika oktantal avses
inte. Byte mellan flygbensin och flygfotogen där korrosionsskyddet
uppfyller kraven för båda vätskorna avses inte heller. Det är viktigt att se
över och kontrollera att alla rördragningar och avluftningar är fortsatt
korrekta vid mediabyte. Uppmärksamma särskilt om det finns andra krav för
det nya mediet t.ex. Transportstyrelsens krav på gasåterföring.
Föreskriftens krav på omfattning innebär att de moment som fordras ska
göras, varken fler eller färre. T.ex. är kontroll av en cisterns insida vid
mediabyte inte motiverat om cisternen är certifierad för båda vätskorna och
det i övrigt saknas anledning att anta att den är skadad.
Flyttning
En flyttbar cistern (gårdscistern) som flyttas till annan fastighet ska enligt
föreskrifterna revisionskontrolleras. Vid flyttning inom samma fastighet
ansvarar brukaren för att cisternen blir rätt uppställd efter flytten och att den
är tät.
Kommentarer till 5 kap. 7 §
Exempel på täthetsprovning är övertryck med luft, vätskefyllning och
provning med vakuumlåda. Läckfältsprovning är en oförstörande
MSBFS
2018:3
30
provningsmetod, till vardags kallad ”scanning”, som används vid kontroll av
bottenplåtar i cisterner över 500 m³. SS 11 43 51 Oförstörande provning -
Elektromagnetisk provning – Läckfältsprovning är ett godtagbart sätt att
läckfältsprova.
Kommentarer till 5 kap. 9 §
Om en cistern och en rörledning har olika kontrollintervaller avgör det
kortaste intervallet tidpunkten för den återkommande kontrollen.
Kommentarer till 5 kap. 11 §
Av fjärde strecksatsen följer att varje ny cistern i en grupp av cisterner ska,
utöver den cistern som kontrolleras ur gruppen, kontrolleras återkommande
minst en gång.
Kommentarer till 5 kap. 13 §
Om cisternens eller rörledningens korrosionsskador är sådana att
återstående godstjocklek uppgår till minst 50 % av den ursprungliga
godstjockleken, dock minst 2 mm för cisterner eller rörledningar
inomhus, eller
minst 75 % av den ursprungliga godstjockleken, dock minst 2 mm för
cisterner eller rörledningar utomhus eller i mark,
slangledningar är oskadade, och
korrosionsskyddssystemet är oskadat,
anses cisternen, rörledningen, slangledningen respektive
korrosionsskyddssystemet vanligen godtagbara.
Om cisternens eller rörledningens korrosionsskador är sådana att
återstående godstjocklek uppgår till mindre än 50 % av den ursprungliga
godstjockleken dock minst 2 mm för cisterner eller rörledningar
inomhus, eller
mindre än 75 % av den ursprungliga godstjockleken, dock minst 2 mm
för cisterner eller rörledningar utomhus eller i mark,
slangledningar är oskadade, och
korrosionsskyddssystemet är oskadat,
anses cisternen, rörledningen, slangledningen respektive korrosionsskydds-
systemet vanligen möjligt att åtgärda utan fara inom 12 månader.
Bestämmelsen innebär att skadade slangar måste bytas ut direkt.
Om det ackrediterade organet efter kontrollen bedömt att en cistern eller
rörledning är mer skadat än vad som beskrivs i 13 § andra stycket, eller om
smin underskrids, betyder det att cisternen eller rörledningen omedelbart tas
ur drift.
MSBFS
2018:3
31
Kommentarer till 5 kap. 14 §
Kontrollrapport för installationskontroll, revisionskontroll respektive
återkommande kontroll skrivs lämpligen på formulär som återfinns på
www.msb.se/blanketter. Det är viktigt att uppgiften om när nästa
återkommande kontroll senast ska äga rum är ifylld.
Kommentarer till 5 kap. 15 §
De kontrollrapporter som avses är främst Försäkran om överensstämmelse11
och rapporten från installationskontrollen respektive från den senaste
återkommande kontrollen.
Som underlag till installationskontrollrapporten kan finnas rapport om
konstruktionskontroll respektive tillverkningskontroll eller kopia av
certifikat för certifierade objekt.
Om cisternen eller rörledningen byggts om eller reparerats, redovisas även
rapport om revisionskontroll efter genomförda åtgärder.
Kommentarer till 5 kap. 16 §
Inom större industrianläggningar eller depåer samt på tankstationer kan
varje cistern ha ett internt ID-nummer.
Tidpunkten för nästa återkommande kontroll påverkas inte av
revisionskontroller.
Kommentarer till 6 kap. 1 §
Swedacs föreskrifter om ackreditering återfinns på www.swedac.se.
Ett ackrediterat kontrollorgan från ett annat EES-land behöver känna till
denna författning för att kunna bedöma om objektet uppfyller de krav som
gäller enligt dessa föreskrifter.
Kommentarer till 6 kap. 4 §
Författningstexten innebär att kontrollorgan typ C ackrediteras för följande
kontroller.
Konstruktionskontroll av cisterner t.o.m. 10 m³ och rörledningar t.o.m.
DN 100.
Tillverkningskontroll av cisterner t.o.m. 10 m³ och rörledningar t.o.m.
DN 100.
Installationskontroll av cisterner t.o.m. 150 m³ för tankstationer och
t.o.m. 50 m³ i övriga fall.
Revisionskontroll av cisterner t.o.m. 10 m³.
Återkommande kontroll av cisterner t.o.m. 150 m³ för tankstationer och
t.o.m. 50 m³ i övriga fall.
Revisionskontroll vid mediabyte på tankstation.
Installationskontroll av korrosionsskydd.
11 För produkter enligt EU-direktiv
MSBFS
2018:3
32
I en ansökan om ackreditering är det viktigt att det framgår vilken eller vilka
kontroller som ansökan omfattar och vilken största cisternvolym och största
rörstorlek som ansökan omfattar.
Kommentarer till övergångsbestämmelse punkt 5
Övergångsbestämmelsen syftar till att möjliggöra ett stegvist utbyte av
ledningar inom de varmförzinkade ledningarnas tekniska livslängd.
Observera att övergångsbestämmelsen förutsätter att ledningarna är täta.
Kommentarer till bilaga 1, 6 §
Kontrollmetodik omfattar kontrollmetoder, deras användning och
tillämpning.
Kommentarer till bilaga 1, 8 §
Kontrollorgan ackrediteras för en eller flera kontroller enligt 6 kap.
Certifieringsorgan ackrediteras för produktcertifiering av cisterner och
rörledningar, eller för produktcertifiering av korrosionsskyddssystem.
Beställningsadress:
Norstedts Juridik, 106 47 Stockholm
Telefon: 08-598 191 90
Epostadress: kundservice@nj.se
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer