MSBFS 2022:4
RID-S 2023
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter om transport av farligt gods på
järnväg
|
MSBFS 2022:4
RID-S 2023 – Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg
© Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Enheten för hantering av farligt gods och brandfarlig vara
Foto omslag: Johan Eklund
Tryck: Ljungbergs Tryckeri i Klippan AB
Produktion: MSB
Publikationsnummer: MSB1980 - januari 2023
ISBN: 978-91-7927-276-0
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps författningssamling
Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISSN 2000-1886
MSBFS
2022:4
RID-S
2023
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg
Beställningsadress:
Norstedts Juridik, 106 47 Stockholm
Telefon: 08-657 95 00
E-post: order@forlagssystem.se
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer
ISBN 978-91-7927-276-0
Publ.nr MSB1980 - januari 2023
Innehållsförteckning
Sid
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om
transport av farligt gods på järnväg (RID-S 2023) ...................................................................................1
Bilaga 1
1
Allmänna bestämmelser .........................................................................................................5
1.1
Giltighetsområde och tillämpning .............................................................................................7
1.1.1
Struktur ................................................................................................................................................. 7
1.1.2
Giltighetsområde .................................................................................................................................. 7
1.1.3
Undantag .............................................................................................................................................. 8
1.1.4
Andra bestämmelsers tillämpning ...................................................................................................... 14
1.1.5
Tillämpning av standarder .................................................................................................................. 17
1.2
Definitioner, måttenheter och förkortningar ...........................................................................19
1.2.1
Definitioner ........................................................................................................................................ 19
1.2.2
Måttenheter ......................................................................................................................................... 44
1.2.3
Lista över förkortningar ...................................................................................................................... 45
1.3
Utbildning av personer delaktiga vid transport av farligt gods ...............................................49
1.3.1
Giltighetsområde och tillämpning ...................................................................................................... 49
1.3.2
Utbildningens uppläggning ................................................................................................................ 49
1.3.3
Dokumentation ................................................................................................................................... 51
1.4
Skyldigheter hos delaktiga ......................................................................................................53
1.4.1
Allmänna säkerhetsåtgärder ............................................................................................................... 53
1.4.2
Huvuddelaktigas skyldigheter ............................................................................................................ 53
1.4.3
Andra delaktigas skyldigheter ............................................................................................................ 56
1.5
Avvikelser ...............................................................................................................................61
1.5.1
Temporära avvikelser ......................................................................................................................... 61
1.5.2
Militära sändningar ............................................................................................................................. 61
1.6
Övergångsbestämmelser .........................................................................................................63
1.6.1
Allmänt ............................................................................................................................................... 63
1.6.2
Tryckkärl och kärl för klass 2 ............................................................................................................. 67
1.6.3
Cisternvagnar och batterivagnar ......................................................................................................... 69
1.6.4
Tankcontainrar, UN-tankar och MEG-containrar ............................................................................... 75
1.6.5
(Tills vidare blank) ............................................................................................................................. 79
1.6.6
Klass 7 ................................................................................................................................................ 80
1.7
Allmänna bestämmelser för radioaktiva ämnen ......................................................................83
1.7.1
Giltighetsområde och tillämpning ...................................................................................................... 83
1.7.2
Strålskyddsprogram ............................................................................................................................ 85
1.7.3
Ledningssystem .................................................................................................................................. 86
1.7.4
Särskild överenskommelse ................................................................................................................. 86
1.7.5
Radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper ............................................................................. 86
1.7.6
Överskridna gränsvärden .................................................................................................................... 86
1.8
Åtgärder för kontroll och annat stöd för att uppfylla säkerhetsbestämmelserna .....................89
1.8.1
Myndighetskontroll av farligt gods .................................................................................................... 89
1.8.2
Myndighetssamråd ............................................................................................................................. 89
1.8.3
Säkerhetsrådgivare ............................................................................................................................. 90
1.8.4
Förteckning över behöriga myndigheter och av dem utsedda organ .................................................. 95
1.8.5
Rapportering av olyckor och tillbud med farligt gods ........................................................................ 96
1.8.6
Administrativ styrning av de verksamheter som beskrivs i 1.8.7 och 1.8.8 ..................................... 100
1.8.7
Förfarande för bedömning av överensstämmelse, utfärdande av certifikat om
typgodkännande och kontroller ........................................................................................................ 104
1.8.8
Förfarande för bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för gas ................................ 115
1.9
Transportrestriktioner genom behörig myndighet ................................................................119
1.10
Bestämmelser om transportskydd .........................................................................................121
1.10.1
Allmänna bestämmelser ................................................................................................................... 121
1.10.2
Utbildning om transportskydd .......................................................................................................... 121
1.10.3
Bestämmelser för farligt gods med hög riskpotential ....................................................................... 122
1.11
Interna nödlägesplaner för rangerbangårdar .........................................................................127
2
Klassificering .......................................................................................................................129
2.1
Allmänna bestämmelser ........................................................................................................131
2.1.1
Inledning ........................................................................................................................................... 131
2.1.2
Principer för klassificering ............................................................................................................... 132
2.1.3
Klassificering av ämnen som inte är namngivna, inklusive lösningar och blandningar
(såsom beredningar och avfall) ........................................................................................................ 133
2.1.4
Klassificering av prover ................................................................................................................... 140
2.1.5
Klassificering av föremål som innehåller farligt gods, n.o.s. ........................................................... 141
2.1.6
Klassificering av tömda ej rengjorda uttjänta förpackningar ............................................................ 142
2.2
Särskilda bestämmelser för de enskilda klasserna ................................................................143
2.2.1
Klass 1
Explosiva ämnen och föremål ....................................................................................... 143
2.2.2
Klass 2
Gaser ............................................................................................................................. 171
2.2.3
Klass 3
Brandfarliga vätskor ..................................................................................................... 182
2.2.41
Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen
och fasta okänsliggjorda explosivämnen ...................................................................... 188
2.2.42
Klass 4.2 Självantändande ämnen ................................................................................................ 201
2.2.43
Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten ..................................... 205
2.2.51
Klass 5.1 Oxiderande ämnen ........................................................................................................ 208
2.2.52
Klass 5.2 Organiska peroxider...................................................................................................... 213
2.2.61
Klass 6.1 Giftiga ämnen ............................................................................................................... 229
2.2.62
Klass 6.2 Smittförande ämnen ...................................................................................................... 242
2.2.7
Klass 7
Radioaktiva ämnen ....................................................................................................... 250
2.2.8
Klass 8
Frätande ämnen ............................................................................................................. 276
2.2.9
Klass 9
Övriga farliga ämnen och föremål ................................................................................ 286
2.3
Testmetoder...........................................................................................................................307
2.3.0
Allmänt ............................................................................................................................................. 307
2.3.1
Utsvettningstest för blandsprängämnen av typ A ............................................................................. 307
2.3.2
Tester för blandningar av nitrerad cellulosa i klass 1 och klass 4.1.................................................. 309
2.3.3
Tester av brandfarliga vätskor i klass 3, 6.1 och 8 ........................................................................... 309
2.3.4
Testmetod för bestämning av flytbarhet ........................................................................................... 312
2.3.5
Klassificering av metallorganiska ämnen i klasserna 4.2 och 4.3 .................................................... 314
3
Förteckning över farligt gods, särbestämmelser och undantag för farligt
gods förpackat i begränsade och reducerade mängder ...................................................317
3.1
Allmänt .................................................................................................................................319
3.1.1
Inledning ........................................................................................................................................... 319
3.1.2
Officiell transportbenämning ............................................................................................................ 319
3.1.3
Lösningar eller blandningar .............................................................................................................. 321
3.2
Förteckning över farligt gods ................................................................................................323
3.2.1
Tabell A: Förteckning över farligt gods i UN-nummerordning........................................................ 323
Tabell A ............................................................................................................................................ 331
3.2.2
Tabell B: Förteckning över farligt gods i alfabetisk ordning ............................................................ 478
Tabell B ............................................................................................................................................ 479
3.3
Särbestämmelser för vissa ämnen eller föremål....................................................................519
3.4
Farligt gods förpackat i begränsade mängder .......................................................................585
3.4.7
Märkning av kollin innehållande begränsade mängder .................................................................... 586
3.4.8
Märkning av kollin innehållande begränsade mängder förpackade i överensstämmelse
med bestämmelserna i ICAO:s tekniska instruktioner, del 3, kapitel 4 ............................................ 586
3.4.11
Användning av overpack .................................................................................................................. 587
3.5
Farligt gods förpackat i reducerade mängder ........................................................................589
3.5.1
Reducerade mängder ........................................................................................................................ 589
3.5.2
Förpackningar ................................................................................................................................... 590
3.5.3
Provning av kollin ............................................................................................................................ 590
3.5.4
Märkning av kollin ........................................................................................................................... 591
3.5.5
Största antalet kollin i en vagn eller container.................................................................................. 593
3.5.6
Dokumentation ................................................................................................................................. 593
4
Bestämmelser för förpackningar och tankar ...................................................................595
4.1
Användning av förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar ..................597
4.1.1
Allmänna bestämmelser för förpackning av farligt gods i förpackningar, inklusive
IBC-behållare och storförpackningar ............................................................................................... 597
4.1.2
Allmänna tilläggsbestämmelser för användning av IBC-behållare .................................................. 628
4.1.3
Allmänna bestämmelser för förpackningsinstruktioner .................................................................... 628
4.1.4
Förteckning över förpackningsinstruktioner ..................................................................................... 633
4.1.5
Särskilda förpackningsbestämmelser för gods i klass 1 ................................................................... 723
4.1.6
Särskilda förpackningsbestämmelser för gods i klass 2 och för gods i andra klasser
som tillordnats förpackningsinstruktion P200 .................................................................................. 725
4.1.7
Särskilda förpackningsbestämmelser för organiska peroxider i klass 5.2 och
självreaktiva ämnen i klass 4.1 ......................................................................................................... 729
4.1.8
Särskilda förpackningsbestämmelser för smittförande ämnen i klass 6.2 ........................................ 731
4.1.9
Särskilda förpackningsbestämmelser för radioaktiva ämnen ........................................................... 732
4.1.10
Särskilda bestämmelser för samemballering .................................................................................... 736
4.2
Användning av UN-tankar och UN-MEG-containrar ...........................................................743
4.2.1
Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ämnen i klass 1
och klass 3 till och med 9 ................................................................................................................. 743
4.2.2
Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ej kylda
kondenserade gaser och kemikalier under tryck ............................................................................... 748
4.2.3
Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av kylda
kondenserade gaser ........................................................................................................................... 749
4.2.4
Allmänna bestämmelser för användning av UN-MEG-containrar ................................................... 751
4.2.5
UN-tankinstruktioner och särskilda bestämmelser för UN-tankar ................................................... 752
4.3
Användning av cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och
växeltankar med tankskal av metall, samt batterivagnar och MEG-containrar ....................767
4.3.1
Giltighetsområde .............................................................................................................................. 767
4.3.2
Bestämmelser för alla klasser ........................................................................................................... 767
4.3.3
Särskilda bestämmelser för klass 2 ................................................................................................... 772
4.3.4
Särskilda bestämmelser för klass 3 till och med 9 ............................................................................ 783
4.3.5
Särbestämmelser ............................................................................................................................... 791
4.4
Borttagen
.................................................................................................................797
4.5
Användning av slamsugartankar ...........................................................................................799
4.5.1
Användning ...................................................................................................................................... 799
4.5.2
Drift .................................................................................................................................................. 799
5
Bestämmelser för avsändning ............................................................................................801
5.1
Allmänna bestämmelser ........................................................................................................803
5.1.1
Tillämpning och allmänna bestämmelser ......................................................................................... 803
5.1.2
Användning av overpack .................................................................................................................. 803
5.1.3
Tömda ej rengjorda förpackningar (inklusive IBC-behållare och storförpackningar), tömda
tankar, tömda vagnar och tömda containrar för transport i bulk ....................................................... 803
5.1.4
Samemballering ................................................................................................................................ 804
5.1.5
Allmänna bestämmelser för klass 7 .................................................................................................. 804
5.2
Märkning och etikettering .....................................................................................................811
5.2.1
Märkning av kollin ........................................................................................................................... 811
...........
...
5.2.2
Etikettering av kollin ........................................................................................................................ 817
5.3
Storetiketter och märkning ....................................................................................................829
5.3.1
Storetiketter ...................................................................................................................................... 829
5.3.2
Märkning med orangefärgad skylt .................................................................................................... 832
5.3.3
Märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur ....................................................... 839
5.3.4
Rangeringsetikett enligt förlaga nr 13 och 15 ................................................................................... 839
5.3.5
Orangefärgat band ............................................................................................................................ 840
5.3.6
Märkning för miljöfarliga ämnen ..................................................................................................... 840
5.4
Dokumentation ......................................................................................................................841
5.4.0
Allmänna bestämmelser ................................................................................................................... 841
5.4.1
Godsdeklaration för transport av farligt gods och tillhörande information ...................................... 841
5.4.2
Stuvningsintyg för containrar/fordon ............................................................................................... 854
5.4.3
Skriftliga instruktioner ..................................................................................................................... 855
5.4.4
Bevarande av transportinformation om farligt gods ......................................................................... 860
5.4.5
Exempel på formulär för multimodal transport av farligt gods ........................................................ 860
5.5
Särskilda bestämmelser .........................................................................................................863
5.5.1
Borttagen .......................................................................................................................................... 863
5.5.2
Särskilda bestämmelser för gasbehandlade lastbärare (UN 3359) ................................................... 863
5.5.3
Särskilda bestämmelser för transport av torris (UN 1845 och för kollin, vagnar och
containrar innehållande ämnen som medför risk för kvävning när dessa används i syfte
att kyla eller konditionera (såsom torris (UN 1845) eller kväve, kyld, flytande (UN
1977) eller argon, kyld, flytande (UN 1951) eller kväve) ................................................................ 865
5.5.4
Farligt gods i utrustning som används eller är avsedd att användas under transport, fäst
på eller placerat i kollin, overpack, containrar eller lastutrymmen ................................................... 869
6
Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar, IBC-
behållare, storförpackningar, tankar och bulkcontainrar ..............................................871
6.1
Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar ............................................873
6.1.1
Allmänt ............................................................................................................................................. 873
6.1.2
Kod för att beteckna förpackningstyp .............................................................................................. 874
6.1.3
Märkning .......................................................................................................................................... 876
6.1.4
Bestämmelser för förpackningar ...................................................................................................... 881
6.1.5
Bestämmelser för provning av förpackningar .................................................................................. 894
6.1.6
Modellvätskor för verifiering av kemisk kompatibilitet hos förpackningar av polyeten,
inklusive IBC-behållare, enligt 6.1.5.2.6 respektive 6.5.6.3.5 .......................................................... 904
6.2
Bestämmelser för tillverkning och provning av tryckkärl, aerosolbehållare,
engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig
gas .........................................................................................................................................907
6.2.1
Allmänna bestämmelser ................................................................................................................... 907
6.2.2
Bestämmelser för UN-tryckkärl ....................................................................................................... 915
6.2.3
Bestämmelser för icke UN-tryckkärl ................................................................................................ 942
6.2.4
Bestämmelser för icke UN-tryckkärl som konstruerats, tillverkats och provats i
överensstämmelse med angivna standarder ...................................................................................... 949
6.2.5
Bestämmelser för icke UN-tryckkärl som inte konstruerats, tillverkats och provats i
överensstämmelse med angivna standarder ...................................................................................... 959
6.2.6
Allmänna bestämmelser för aerosolbehållare, engångsbehållare för gas och
bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas ..................................................................... 964
6.3
Bestämmelser för konstruktion och provning av förpackningar för smittförande
ämnen av kategori A i klass 6.2 (UN 2814 och 2900) ..........................................................969
6.3.1
Allmänt ............................................................................................................................................. 969
6.3.2
Bestämmelser för förpackningar ...................................................................................................... 969
6.3.3
Kod för att beteckna förpackningstyp .............................................................................................. 969
6.3.4
Märkning .......................................................................................................................................... 969
6.3.5
Bestämmelser för provning av förpackningar .................................................................................. 971
6.4
Bestämmelser för tillverkning, provning och godkännande av kollin för
radioaktiva ämnen och för godkännanden av sådana ämnen ................................................977
6.4.1
(Tills vidare blank) ........................................................................................................................... 977
6.4.2
Allmänna bestämmelser ................................................................................................................... 977
6.4.3
(Tills vidare blank) ........................................................................................................................... 978
6.4.4
Bestämmelser för undantagna kollin ................................................................................................ 978
6.4.5
Bestämmelser för industrikollin ....................................................................................................... 978
6.4.6
Bestämmelser för kollin innehållande uranhexafluorid .................................................................... 980
6.4.7
Bestämmelser för kollin av typ A ..................................................................................................... 980
6.4.8
Bestämmelser för kollin av typ B(U) ............................................................................................... 982
6.4.9
Bestämmelser för kollin av typ B(M) ............................................................................................... 984
6.4.10
Bestämmelser för kollin av typ C ..................................................................................................... 984
6.4.11
Bestämmelser för kollin som innehåller fissila ämnen ..................................................................... 985
6.4.12
Provningsmetoder och verifiering av överensstämmelse ................................................................. 989
6.4.13
Provning av inneslutningssystemets och skärmningens integritet samt utvärdering av
kriticitetssäkerhet .............................................................................................................................. 990
6.4.14
Träffyta för fallprovning................................................................................................................... 990
6.4.15
Provning för att verifiera förmågan att motstå normala transportförhållanden ................................ 991
6.4.16
Tilläggsprovning av kollin av typ A för vätskor och gaser .............................................................. 992
6.4.17
Provning för att verifiera förmågan att motstå olycksrelaterade transportförhållanden ................... 992
6.4.18
Utvidgad vattennedsänkningsprovning för kollin av typ B(U) och typ B(M)
innehållande mer än 105 A2 och för kollin av typ C ......................................................................... 993
6.4.19
Vattenläckageprovning för kollin som innehåller fissila ämnen ...................................................... 994
6.4.20
Provningar för kollin av typ C .......................................................................................................... 994
6.4.21
Kontroll av förpackningar avsedda för 0,1 kg eller mer uranhexafluorid ........................................ 995
6.4.22
Konstruktionsgodkännande av kollin och ämnen ............................................................................. 996
6.4.23
Ansökan och godkännande för transport av radioaktiva ämnen ....................................................... 997
6.5
Bestämmelser för tillverkning och provning av IBC-behållare .......................................... 1011
6.5.1
Allmänna bestämmelser ................................................................................................................. 1011
6.5.2
Märkning ........................................................................................................................................ 1013
6.5.3
Tillverkningsbestämmelser ............................................................................................................. 1017
6.5.4
Provning, typgodkännande och kontroll ......................................................................................... 1018
6.5.5
Särskilda bestämmelser för IBC-behållare ..................................................................................... 1019
6.5.6
Provningsbestämmelser för IBC-behållare ..................................................................................... 1027
6.6
Bestämmelser för tillverkning och provning av storförpackningar .................................... 1039
6.6.1
Allmänt ........................................................................................................................................... 1039
6.6.2
Kod för att beteckna slag av storförpackning ................................................................................. 1039
6.6.3
Märkning ........................................................................................................................................ 1040
6.6.4
Särskilda bestämmelser för storförpackningar ............................................................................... 1041
6.6.5
Provningsbestämmelser för storförpackningar ............................................................................... 1044
6.7
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-
tankar och UN-MEG-containrar ......................................................................................... 1051
6.7.1
Tillämpning och allmänna bestämmelser ....................................................................................... 1051
6.7.2
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar
avsedda för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9 .............................................. 1051
6.7.3
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar
avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser .................................................................... 1073
6.7.4
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar
avsedda för transport av kylda kondenserade gaser ....................................................................... 1090
6.7.5
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-MEG-
containrar avsedda för transport av ej kylda gaser ......................................................................... 1105
6.8
Bestämmelser för tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och
provning samt märkning av cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar
och växeltankar med tankskal av metall samt batterivagnar och MEG-containrar ............. 1115
6.8.1
Giltighetsområde och allmänna bestämmelser ............................................................................... 1115
6.8.2
Bestämmelser för alla klasser ......................................................................................................... 1118
6.8.3
Särskilda bestämmelser för klass 2 ................................................................................................. 1139
6.8.4
Särbestämmelser ............................................................................................................................. 1154
6.8.5
Bestämmelser om material och tillverkning för tankskal till cisternvagnar och
tankcontainrar, för vilka ett provtryck på minst 1 MPa (10 bar) krävs, och för tankskal
till cisternvagnar och tankcontainrar avsedda för transport av kylda kondenserade
gaser i klass 2 ................................................................................................................................. 1165
6.9
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-
tankar med tankskal av fiberarmerade plastmaterial (FRP) ................................................ 1171
6.9.1
Tillämpning och allmänna bestämmelser ....................................................................................... 1171
6.9.2
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-FRP-tankar .............. 1171
6.10
Bestämmelser för tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och
märkning av slamsugartankar ............................................................................................. 1187
6.10.1
Allmänt ........................................................................................................................................... 1187
6.10.2
Tillverkning .................................................................................................................................... 1187
6.10.3
Utrustning ....................................................................................................................................... 1188
6.10.4
Kontroll .......................................................................................................................................... 1190
6.11
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av
bulkcontainrar ..................................................................................................................... 1191
6.11.1
(Tills vidare blank) ......................................................................................................................... 1191
6.11.2
Tillämpning och allmänna bestämmelser ....................................................................................... 1191
6.11.3
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av containrar som
uppfyller CSC och används som BK1- eller BK2-bulkcontainrar .................................................. 1191
6.11.4
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning och godkännande av BK1- och BK2-
bulkcontainrar som inte uppfyller CSC .......................................................................................... 1192
6.11.5
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av BK3 flexibla
bulkcontainrar ................................................................................................................................. 1193
7
Bestämmelser för transport, lastning, lossning och hantering ..................................... 1199
7.1
Allmänna bestämmelser ...................................................................................................... 1201
7.2
Bestämmelser för transport av kollin .................................................................................. 1203
7.3
Bestämmelser för transport i bulk ....................................................................................... 1205
7.3.1
Allmänna bestämmelser .................................................................................................................... 1205
7.3.2
Bestämmelser för transport i bulk vid tillämpning av 7.3.1.1 (a) ...................................................... 1207
7.3.3
Bestämmelser för transport i bulk vid tillämpning av 7.3.1.1 (b)...................................................... 1209
7.4
Bestämmelser för transport i tank ....................................................................................... 1213
7.5
Bestämmelser för lastning, lossning och hantering............................................................. 1215
7.5.1
Allmänna bestämmelser ................................................................................................................. 1215
7.5.2
Förbud mot samlastning ................................................................................................................. 1216
7.5.3
Skyddsavstånd ................................................................................................................................ 1217
7.5.4
Försiktighetsåtgärder med avseende på livsmedel, andra konsumtionsvaror och
djurfoder ......................................................................................................................................... 1218
7.5.5
(Tills vidare blank) ......................................................................................................................... 1218
7.5.6
(Tills vidare blank) ......................................................................................................................... 1218
7.5.7
Hantering och stuvning................................................................................................................... 1218
7.5.8
Rengöring efter lossning................................................................................................................. 1220
7.5.9
(Tills vidare blank) ......................................................................................................................... 1220
7.5.10
(Tills vidare blank) ......................................................................................................................... 1220
7.5.11
Tilläggsbestämmelser för vissa klasser eller godsslag ................................................................... 1220
7.6
Bestämmelser för befordran som expressgods .................................................................... 1229
7.7
Kombitrafik i blandade tåg (kombinerad passagerar- och godstransport) .......................... 1231
Bilaga S Särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods på järnväg
10
Märkning, transporthandlingar, språk, resande, övervakning och
lastsäkring .......................................................................................................................... 1235
10.0
Tillämpningsområde ........................................................................................................... 1235
10.1
Märkning av expressgodsvagnar ......................................................................................... 1235
10.2
(Borttagen) .......................................................................................................................... 1235
10.3
Svenska som enda språk ..................................................................................................... 1235
10.4
Uppehållsplats för resande .................................................................................................. 1235
10.5
Övervakning av vagn .......................................................................................................... 1235
10.6
Lastsäkring .......................................................................................................................... 1235
10.7-
10.10
(Borttagna) .......................................................................................................................... 1236
11-13 (Tills vidare blanka) .......................................................................................................... 1237
14
Transporter av farligt gods till hamnområde ................................................................. 1239
14.1
Förhandsanmälan av gods ................................................................................................... 1239
15
(Tills vidare blank) ............................................................................................................ 1241
16
Transporter av farligt gods i mindre förpackningar till återvinning eller
bortskaffande..................................................................................................................... 1243
16.0
Tömda ej rengjorda uttjänta förpackningar ......................................................................... 1243
16.1
Tillämpningsområde ........................................................................................................... 1243
16.2
Definitioner ......................................................................................................................... 1243
16.3
Tillåtna förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar ............................................ 1243
16.4
Transporthandlingar ............................................................................................................ 1244
16.5
Förbjudna ämnen och föremål ............................................................................................ 1244
17
Begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid transport
av vissa petroleumbränslen .............................................................................................. 1245
17.0
Tillämpningsområde ........................................................................................................... 1245
17.1
Definitioner ......................................................................................................................... 1245
17.2
Konstruktion ....................................................................................................................... 1245
17.3
Kontroll ............................................................................................................................... 1246
17.4
Märkning ............................................................................................................................. 1246
17.5
Användning ......................................................................................................................... 1246
18
Särskilda undantag från tillämpningen av denna författning ...................................... 1247
18.0
Tillämpningsområde ........................................................................................................... 1247
18.1
Transporter som utförs av Försvarsmakten eller Försvarets materielverk .......................... 1247
18.2
Multilaterala avtal ............................................................................................................... 1247
19
Tryckkärl ........................................................................................................................... 1249
19.0
Tillämpningsområde ........................................................................................................... 1249
19.1
Övergångsbestämmelser ..................................................................................................... 1249
19.2
Konstruktion ....................................................................................................................... 1249
19.3
Intervall, enligt förpackningsinstruktion P200 (9) sista stycket, för
återkommande kontroll av tryckkärl av kompositmaterial ................................................. 1249
20
(Tills vidare blank). ........................................................................................................... 1251
21
Övriga bestämmelser ........................................................................................................ 1253
21.0
Tillämpningsområde ........................................................................................................... 1253
21.1
Lastsäkring .......................................................................................................................... 1253
21.2
Konstruktion och tillverkning av UN-tankar ...................................................................... 1253
21.3
Dokumentation av utbildning.............................................................................................. 1253
21.4
(Tills vidare blank) .............................................................................................................. 1253
21.5
(Tills vidare blank) .............................................................................................................. 1253
21.6
Kvalitetssystem för rekonditionering av förpackningar samt för reparation eller
återkommande kontroll av IBC-behållare ........................................................................... 1253
22
Kontroll av IBC-behållare ............................................................................................... 1255
22.1
Inledande bestämmelser ...................................................................................................... 1255
22.2
Utbildning av personer som ska utföra kontroll av IBC-behållare ..................................... 1255
22.3
Allmänna råd om kontroll av IBC-behållare ....................................................................... 1257
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps författningssamling
1
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg
(RID-S);
beslutade den 21 oktober 2022.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver1 följande med stöd
av 15 och 16 §§ förordningen (2006:311)2 om transport av farligt gods.
Inledande bestämmelser
1 § Denna författning, med bilagorna 1 och S, utgör föreskrifter för transport
av farligt gods på järnväg (RID-S).
2 § Bilaga 1 till denna författning återger det samlade innehållet i bilagan till
bihang C (RID) till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Vissa
avsnitt i del 1 i bilaga 1 till denna författning har markerats med grå bakgrund.
Dessa avsnitt är inte föreskrifter utan har införts i syfte att i ett sammanhang
återge det samlade innehållet i RID.
I bilaga S finns särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods
på järnväg. Bilagan innehåller dels tvingande bestämmelser utöver vad som
föreskrivs i bilaga 1, dels bestämmelser om undantag från vad som föreskrivs i
bilaga 1.
3 § Farligt gods får endast transporteras i godståg förutom
1. farligt gods som är godkänt för transport enligt bilagorna 1 och S och som
uppfyller relevanta maximala kvantiteter och speciella villkor för transport
i andra tåg än godståg.
2. farligt gods som transporteras enligt speciella villkor enligt bilaga 1, som
handbagage, inskrivet resgods eller i eller ombord på fordon.
Undantag i enskilda fall
4 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, undantagsvis och
förutsatt att säkerheten inte äventyras, utfärda individuella tillstånd för sådana
transporter av farligt gods som inte är tillåtna enligt denna författning eller för
att utföra sådana transporter på andra villkor än de som gäller enligt denna
___________________________________________________________________________
1
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt
gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13-59, Celex 32008L0068), senast
ändrat genom Kommissionens direktiv 2022/1095/EU av den 29 juni 2022, och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2015/1535/EU av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska
föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1–15,
Celex 32015L1535).
2
Förordningen senast ändrad 2022:1163.
Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISSN 2000-1886
MSBFS
2022:4
Utkom från trycket
den 8 december 2022
MSBFS
2022:4
2
författning. Transporterna ska vara tydligt definierade och tidsbegränsade samt
utföras i Sverige.
Definitioner
5 § I denna författning används följande begrepp med nedan angiven
betydelse.
behöriga organ
De organ som regeringen föreskriver i 9 §
förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.
fördragsstat
Medlemsstat till OTIF som tillämpar bihang C (RID)
till fördraget om internationell järnvägstrafik
(COTIF).
inrikes transport
Sådana transporter som har sin början och slut i
Sverige och som uteslutande sker inom landet.
Kontroll genom behöriga organ
6 § I följande delar ska provning, kontroll, certifiering, eller annan
bedömning utföras av behöriga organ.
Del 1 i bilaga 1, avsnitt
-
1.8.7.1, 1.8.7.2, 1.8.7.3, 1.8.7.4, 1.8.7.5 utom där behörig myndighet
anges, 1.8.7.6, 1.8.7.7, 1.8.7.8 och 1.8.8.
Del 4 i bilaga 1, avsnitt
-
4.1.3.6.2, 4.1.4.1 avseende förpackningsinstruktion P200, (10),
särbestämmelse ac, (12) 1.1, 1.5 dock ej Anm, 1.6 – 2.4, samt
-
4.2.1.7 – 4.2.1.9.1, 4.2.5.3 avseende särbestämmelse TP10, TP16, TP24
och TP41 samt
-
4.3.3.2.5.
Del 6 i bilaga 1, avsnitt
-
6.1.1.4 avseende nya förpackningar, 6.1.1.2, 6.1.3.1, 6.1.3.7, 6.1.5.1.1,
6.1.5.1.3, 6.1.5.1.5, 6.1.5.1.8, 6.1.5.1.10, 6.1.5.2.5,
-
6.2.1.6.1 (utom Anm 1), 6.2.1.7.2 utom där behörig myndighet anges,
6.2.1.8, 6.2.2.4, 6.2.2.5.2.1 första stycket, 6.2.2.5.2.2, 6.2.2.6.2.1 första
meningen, 6.2.2.12, 6.2.3.6.1,
-
6.3.2.1, 6.3.2.2, 6.3.4.2, 6.3.4.3, 6.3.5.1.1, 6.3.5.1.3, 6.3.5.1.5,
6.3.5.1.7, 6.3.5.1.8,
-
6.5.1.1.2, 6.5.2, 6.5.4.1 avseende nya och renoverade IBC-behållare,
6.5.4.4.4, 6.5.6.1.1, 6.5.6.2.1, 6.5.6.2.3, 6.5.6.3.4,
-
6.6.1.2, 6.6.1.3, 6.6.3.1, 6.6.5.1.1, 6.6.5.1.3, 6.6.5.1.5, 6.6.5.1.7,
6.6.5.1.8,
-
6.7.2.2.14, 6.7.2.3 – 6.7.2.18, 6.7.2.19.4, 6.7.2.19.5, 6.7.2.19.9,
6.7.2.19.10, 6.7.3.2.11, 6.7.3.3.3.1 – 6.7.3.15.3, 6.7.3.15.9, 6.7.3.15.10,
6.7.4.2.8 – 6.7.4.14.3, 6.7.4.14.10, 6.7.4.14.11, 6.7.5.11.1, 6.7.5.12.7,
MSBFS
2022:4
3
-
6.8.1.5 utom där behörig myndighet anges, 6.8.2.1.16 – 6.8.2.3.3 utom
sista meningen, 6.8.2.3.4, 6.8.2.4.1, 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.5, 6.8.3.4.4,
6.8.3.4.6, 6.8.3.4.7, 6.8.3.4.8, 6.8.3.4.13, 6.8.3.4.14, 6.8.3.4.18,
6.8.3.5.10, 6.8.4 avseende särbestämmelse TA4, TT2 och TT9, 6.8.5.2.2,
-
6.9.2.2.2.4, 6.9.2.2.3.2, 6.9.2.2.3.15, 6.9.2.3.1, 6.9.2.7.1.3 utom (d), samt
-
6.10.4.
Erkännande av utländskt godkännande
7 § Förpackningar, behållare och tankar som är godkända i enlighet med RID
i annan fördragsstat får användas i Sverige för transport av sådant farligt gods
för vilket godkännandet gäller.
______________
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2023, då Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2020:10) om transport
av farligt gods på järnväg (RID-S) ska upphöra att gälla.
2. De upphävda föreskrifterna får helt eller delvis tillämpas i stället för denna
författning till och med den 30 juni 2023.
3. Andra övergångsbestämmelser till denna författning finns i
-
bilaga 1, kapitel 1.6, och
-
bilaga S, kapitel 19.1.
______________
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
CHARLOTTE PETRI GORNITZKA
Josefine Gullö
Avdelningen för räddningstjänst och olycksförebyggande (RO)
Bilaga 1
Del 1
Allmänna bestämmelser
Kapitel 1.1
Giltighetsområde och tillämpning
1.1.1
Struktur
RID/RID-S består av sju delar, med varje del indelad i kapitel och varje kapitel i
avsnitt och delavsnitt (se innehållsförteckningen).
Inom varje del ingår numret på delen i kapitel-, avsnitts- och delavsnittsnumreringen,
exempelvis är avsnitt 1 i kapitel 2 inom del 4 numrerat ”4.2.1”.
1.1.2
Giltighetsområde
1.1.2.1
RID anger, vad avser artikel 1 i bihang C:
(a) sådant farligt gods, som är uteslutet från internationell/inrikes transport,
(b) sådant farligt gods, som är tillåtet för internationell/inrikes transport, och de
bestämmelser (inklusive undantag) som gäller för sådant gods, särskilt med
avseende på:
-
klassificering av godset, tillsammans med klassificeringskriterier och
tillämpliga provningsmetoder,
-
användning av förpackningar (inklusive samemballering),
-
användning av tankar (inklusive deras fyllning),
-
rutiner vid avsändning (inklusive etikettering och märkning av kollin och
transportmedel, samt handlingar och nödvändiga uppgifter),
-
bestämmelser för tillverkning, provning och godkännande av förpackningar
och tankar,
-
användning av transportmedel (inklusive lastning, samlastning och lossning).
För transport i enlighet med RID gäller, förutom bihang C, tillämpliga bestämmelser i
övriga bilagor till COTIF, särskilt de som anges i bihang B för transport som utförs
enligt ett transportavtal.
1.1.2.2
För transport av farligt gods i tåg annat än godståg enligt artikel 5 § 1 a) i bihang C
ska bestämmelserna i kapitel 7.6 och 7.7 tillämpas.
1.1.2.3
För transport av farligt gods som handbagage, inskrivet resgods eller i/på fordon enligt
artikel 5 § 1 b) i bihang C ska endast bestämmelserna i 1.1.3.8 tillämpas.
1.1.2.4
(Borttagen.)
7
1.1.3
Undantag
1.1.3.1
Undantag som har samband med hur transporten genomförs
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för:
(a) transport av farligt gods som privatpersoner utför, om detta gods är förpackat för
detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller
för sport och fritid, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att
innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. När sådant gods
utgörs av brandfarliga vätskor som transporteras i återfyllningsbara behållare,
fyllda av eller åt privatpersoner, får totalmängden per behållare inte överstiga
60 l. Farligt gods i IBC-behållare, storförpackningar eller tankar betraktas inte
som förpackat för detaljhandelsförsäljning,
(b) (Borttagen.)
(c) transport som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet,
såsom leveranser till eller returleveranser från byggarbetsplatser eller
anläggningsområden eller i samband med mätningar, reparationer eller
underhållsarbete, i mängder som inte överstiger 450 liter per förpackning,
inklusive IBC-behållare och storförpackningar, och inte heller överstiger de i
1.1.3.6 angivna högsta tillåtna totalmängderna. Åtgärder ska vidtas som
förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden.
Undantagen i detta stycke gäller inte för klass 7.
Transport som genomförs av sådana företag för deras förrådshållning eller interna
eller externa distribution faller dock inte under denna undantagsregel,
(d) transport som genomförs av behöriga myndigheter för räddningsinsatser eller
under deras övervakning, om den är nödvändig i samband med räddningsinsatser,
särskilt transport som genomförs för att samla in och bortskaffa farligt gods som
berörts av ett tillbud eller en olycka och förflytta det till närmaste lämpliga säkra
plats,
(e) transport vid nödsituationer för att rädda människoliv eller till skydd för miljön,
förutsatt att alla åtgärder vidtas för ett fullständigt säkert genomförande av dessa
transporter.
(f) transport av tömda, ej rengjorda stationära lagringskärl, vilka har innehållit gaser
i klass 2, grupp A, O eller F, ämnen i förpackningsgrupp II eller III som tillhör
klass 3 eller 9, eller pesticider i förpackningsgrupp II eller III som tillhör klass
6.1, under följande villkor:
-
Alla öppningar med undantag av tryckavlastningsanordningar (där sådana
installerats) är lufttätt förslutna.
-
Åtgärder har vidtagits för att förhindra läckage av innehåll under normala
transportförhållanden.
-
Lasten är fastsatt på medar, i häckar eller i andra hanteringsanordningar,
respektive på vagnen eller i containern på ett sådant sätt att den inte kan
lossna eller röra sig under normala transportförhållanden.
8
Detta undantag gäller inte stationära lagringskärl, vilka har innehållit
okänsliggjorda explosivämnen eller ämnen, vilka ej är tillåtna för transport enligt
RID/RID-S.
Anm
För radioaktiva ämnen, se även 1.7.1.4.
1.1.3.2
Undantag i samband med transport av gaser
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för transport av:
(a) gaser som finns i bränsletankar eller behållare i järnvägsfordon som genomför en
transport och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning
vilken används under transporten eller är avsedd för användning under
transporten (t.ex. kylanläggning),
Anm
En container med utrustning för användning under transport som är fäst
på ett järnvägsfordon, betraktas som en integrerad del av
järnvägsfordonet och omfattas av samma undantag som gäller för
bränslet som krävs för driften av utrustningen.
(b) (Borttagen.)
(c) gaser i grupperna A och O (enligt 2.2.2.1), när gasens tryck i kärlet eller tanken
uppgår till högst 200 kPa (2 bar) vid 20 ºC, och gasen inte är en kondenserad eller
kyld kondenserad gas. Det innefattar alla slag av kärl eller tankar, t.ex. även
maskin- och apparatdelar,
Anm
Detta undantag gäller inte för lampor. För lampor, se 1.1.3.10.
(d) gaser i utrustningsdetaljer för fordonets drift (t.ex. brandsläckare), även sådana
ingående i reservdelar (t.ex. gasfyllda fordonsdäck). Detta undantag gäller även
vid transport av gasfyllda fordonsdäck,
(e) gaser i särskilda anordningar i vagnar eller transporterade fordon som utgör last
och som är nödvändiga för drift av sådana särskilda anordningar under
transporten (kylapparater, fiskbehållare, uppvärmningsapparater m.fl.) samt
reservkärl i sådana anordningar eller tömda, ej rengjorda utbyteskärl, som
transporteras i samma vagn eller fordon,
(f) gaser i livsmedel (utom UN 1950), inklusive kolsyrade drycker, och
(g) gaser i bollar avsedda för användning inom idrott.
(h) (Borttagen.)
1.1.3.3
Undantag i samband med transport av flytande bränsle
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för transport av:
(a) bränsle som finns i bränsletankar i järnvägsfordon som genomför en transport,
och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning vilken
används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex.
kylanläggning),
9
Anm
En container med utrustning för användning under transport som är fäst
på ett järnvägsfordon, betraktas som en integrerad del av
järnvägsfordonet och omfattas av samma undantag som gäller för
bränslet som krävs för driften av utrustningen.
(b) (Borttagen.)
(c) (Borttagen.)
1.1.3.4
Undantag i samband med särbestämmelser eller med farligt gods som förpackats
i begränsade eller reducerade mängder
Anm
För radioaktiva ämnen, se även 1.7.1.4.
1.1.3.4.1
Transport av visst farligt gods undantas genom vissa särbestämmelser i kapitel 3.3 helt
eller delvis från bestämmelserna i RID/RID-S. Detta undantag gäller om
särbestämmelsen är upptagen i tabellposten för det farliga godset ifråga i kapitel 3.2,
tabell A, kolumn (6).
1.1.3.4.2
Visst farligt gods kan undantas under förutsättning att bestämmelserna i kapitel 3.4 är
uppfyllda.
1.1.3.4.3
Visst farligt gods kan undantas under förutsättning att bestämmelserna i kapitel 3.5 är
uppfyllda.
1.1.3.5
Undantag i samband med tömda, ej rengjorda förpackningar
Tömda, ej rengjorda förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar,
som innehållit ämnen i klasserna 2, 3, 4.1, 5.1, 6.1, 8 och 9 omfattas inte av
bestämmelserna i RID/RID-S om ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att eliminera
eventuella faror. Farorna anses eliminerade när ändamålsenliga åtgärder vidtagits för
att undanröja farorna hos klasserna 1-9.
1.1.3.6
Högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer
1.1.3.6.1
(Tills vidare blank.)
1.1.3.6.2
(Tills vidare blank.)
1.1.3.6.3
Om farligt gods i enlighet med 1.1.3.1 (c) tillhörande samma transportkategori
transporteras i samma vagn eller storcontainer, så gäller i kolumn (3) i följande tabell
angiven högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer.
10
Transport
-kategori
(1)
Ämnen eller föremål
Förpackningsgrupp eller klassificeringskod/-grupp eller
UN-nummer
(2)
Högsta
tillåtna
totalmängd
per vagn
eller stor-
container
(3)
0
Klass 1: 1.1L, 1.2L, 1.3L och UN 0190
0
Klass 3: UN 3343
Klass 4.2: Ämnen som tillhör förpackningsgrupp I
Klass 4.3: UN 1183, 1242, 1295, 1340, 1390, 1403, 1928, 2813,
2965, 2968, 2988, 3129, 3130, 3131, 3132, 3134, 3148,
3396, 3398 och 3399
Klass 5.1: UN 2426
Klass 6.1: UN 1051, 1600, 1613, 1614, 2312, 3250 och 3294
Klass 6.2: UN 2814, 2900 och 3549
Klass 7: UN 2912-2919, 2977, 2978 och 3321-3333
Klass 8: UN 2215 (MALEINSYRAANHYDRID, SMÄLT)
Klass 9: UN 2315, 3151, 3152 och 3432 samt föremål som
innehåller sådana ämnen eller blandningar
och tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit ämnen i
denna transportkategori, med undantag av sådana som
klassificerats som UN 2908.
1
Ämnen som tillhör förpackningsgrupp I och inte tilldelats
transportkategori 0 samt ämnen och föremål i följande klasser:
20
Klass 1: 1.1B-1.1J
a)
, 1.2B-1.2J, 1.3C, 1.3G, 1.3H, 1.3J och 1.5D
a)
Klass 2: Grupperna T, TC
a)
, TO, TF, TOC
a)
och TFC
Aerosoler: grupperna C, CO, FC, T, TF, TC, TO, TFC
och TOC
Kemikalier under tryck: UN 3502, 3503, 3504 och 3505
Klass 4.1: UN 3221-3224
Klass 5.2: UN 3101-3104
2
Ämnen som tillhör förpackningsgrupp II och inte tilldelats
transportkategori 0, 1 eller 4 samt ämnen och föremål i följande
klasser:
333
Klass 1: 1.4B-1.4G och 1.6N
Klass 2: Grupp F
Aerosoler: grupp F
Kemikalier under tryck: UN 3501
Klass 4.1: UN 3225-3230, 3531 och 3532
Klass 4.3: UN 3292
Klass 5.1: UN 3356
Klass 5.2: UN 3105-3110
Klass 6.1: UN 1700, 2016 och 2017 och ämnen som tillhör
förpackningsgrupp III
Klass 6.2: UN 3291
Klass 9: UN 3090, 3091, 3245, 3480, 3481 och 3536
3
Ämnen som tillhör förpackningsgrupp III och inte tilldelats
transportkategori 0, 2 eller 4 samt ämnen och föremål i följande
klasser:
1000
Klass 2: Grupperna A och O
Aerosoler: grupperna A och O
Kemikalier under tryck: UN 3500
Klass 3: UN 3473
Klass 4.3: UN 3476
Klass 8: UN 2794, 2795, 2800, 3028, 3477 och 3506
Klass 9: UN 2990 och 3072
4
Klass 1: 1.4S
obegränsat
Klass 2: UN 3537-3539
Klass 3: UN 3540
Klass 4.1: UN 1331, 1345, 1944, 1945, 2254, 2623 och 3541
Klass 4.2: UN 1361 och 1362 i förpackningsgrupp III och 3542
Klass 4.3: UN 3543
Klass 5.1: UN 3544
Klass 5.2: UN 3545
Klass 6.1: UN 3546
11
Transport
-kategori
(1)
Ämnen eller föremål
Förpackningsgrupp eller klassificeringskod/-grupp eller
UN-nummer
(2)
Högsta
tillåtna
totalmängd
per vagn
eller stor-
container
(3)
4 (forts.)
Klass 7: UN 2908-2911
Klass 8: UN 3547
Klass 9: UN 3268, 3499, 3508, 3509 och 3548
och tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit farliga ämnen
med undantag av sådana som omfattas av transportkategori 0.
a)
För UN 0081, 0082, 0084, 0241, 0331, 0332, 0482, 1005 och 1017 utgör högsta tillåtna totalmängd
per vagn eller storcontainer 50 kg.
I ovanstående tabell betyder ”högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer”:
-
för föremål, totalvikten av föremålen i kg utan förpackningar (för föremål i klass
1, nettovikten av explosivämnet i kg, samt för farligt gods i maskiner och
utrustningar vilka är angivna i RID/RID-S, totalmängden av det farliga gods de
innehåller i kg respektive liter),
-
för fasta ämnen, kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser och lösta gaser,
nettovikten i kg,
-
för vätskor, det totala innehållet farligt gods i liter,
-
för komprimerade gaser, adsorberade gaser och kemikalier under tryck, kärlets
vattenvolym i liter.
1.1.3.6.4
När farligt gods, som tillhör skilda transportkategorier, transporteras i samma vagn
eller storcontainer, får summan av:
-
mängden ämnen och föremål i transportkategori 1, multiplicerad med 50,
-
mängden av i fotnot a) till tabellen i 1.1.3.6.3 upptagna ämnen och föremål i
transportkategori 1, multiplicerad med 20,
-
mängden ämnen och föremål i transportkategori 2, multiplicerad med 3, och
-
mängden ämnen och föremål i transportkategori 3
inte överstiga ett beräknat värde av 1000.
1.1.3.6.5
Avseende tillämpningen av detta delavsnitt så ska farligt gods som är undantaget i
enlighet med 1.1.3.1 (a) och (d) – (f), 1.1.3.2 -1.1.3.5, 1.1.3.7, 1.1.3.8, 1.1.3.9 och
1.1.3.10 inte medräknas.
1.1.3.7
Undantag för transport av elektriska lagrings- och produktionssystem
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för elektriska lagrings- och
produktionssystem (t.ex. litiumbatterier, elektriska kondensatorer, asymmetriska
kondensatorer, metallhydridlagringssystem och bränsleceller):
(a) som är inbyggda i ett järnvägsfordon med vilket transport utförs, och som är till
för deras framdrivning eller drift av deras utrustning,
12
(b) som för driftens skull ingår i en utrustning, vilken används under transporten eller
är avsedd för användning under transporten (t.ex. bärbar dator), förutom för
utrustning som t.ex. datalogger och GPS-sändare som fästs på eller placerats i
kollin, overpack, containrar eller lastutrymmen, vilka endast omfattas av
bestämmelserna i 5.5.4.
(c) (Borttagen.).
1.1.3.8
Tillämpning av undantagen för transport av farligt gods som handbagage,
inskrivet resgods eller i/på fordon
Anm 1 Ytterligare inskränkningar i järnvägsföretagets privaträttsliga
transportvillkor berörs inte av följande krav.
Anm 2 För blandade tåg (kombinerad passagerar-
och godstransport) se kapitel 7.7.
För transport av farligt gods som handbagage, inskrivet resgods eller i/på fordon ska
undantagen som anges i 1.1.3.1, 1.1.3.2 (c) – (g), 1.1.3.4, 1.1.3.5, 1.1.3.7 och 1.1.3.10
gälla.
1.1.3.9
Undantag för farligt gods som används för kylning eller konditionering
Farligt gods som enbart är kvävande (vilka tränger undan syret som normalt finns i
luften) och som används i vagnar eller containrar för kylning eller konditionering,
omfattas endast av bestämmelserna i avsnitt 5.5.3.
1.1.3.10
Undantag i samband med transport av lampor som innehåller farligt gods
Följande lampor omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S förutsatt att de inte
innehåller radioaktiva ämnen och inte innehåller kvicksilver i mängder som överstiger
de som anges i särbestämmelse 366 i kapitel 3.3:
(a) Lampor som samlas in direkt från privatpersoner och hushåll för transport till en
uppsamlingsplats eller återvinningsanläggning.
Anm
Detta inkluderar även lampor som medförs av privatpersoner till en
första uppsamlingsplats, och efterföljande transport till en annan
uppsamlingsplats, mellanliggande bearbetningsanläggning eller
återvinningsanläggning.
(b) Lampor som innehåller högst 1 g farligt gods och är förpackade så att den totala
mängden farligt gods per kolli inte överstiger 30 g, förutsatt att:
(i) lamporna är tillverkade i enlighet med ett certifierat kvalitetsledningssystem,
Anm
ISO 9001 får användas i detta syfte.
och
(ii) varje lampa är antingen individuellt förpackad i innerförpackningar,
separerad från övriga lampor genom skiljeväggar eller är omgiven av
stötdämpande material för att skydda lamporna, och är förpackade i kraftiga
ytterförpackningar som uppfyller de allmänna förpackningsbestämmelserna i
4.1.1.1 och som klarar ett fallprov på 1,2 meter.
13
(c) Begagnade, skadade eller defekta lampor innehållande högst 1 g farligt gods
vardera och högst 30 g farligt gods per kolli när de transporteras från en
uppsamlingsplats eller återvinningsanläggning. Lamporna ska vara förpackade i
kraftiga ytterförpackningar som förhindrar att innehållet kommer ut under
normala transportförhållanden. Ytterförpackningarna ska uppfylla de allmänna
förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och ska klara ett fallprov på 1,2 meter.
(d) Lampor som innehåller gaser i grupperna A och O (enligt 2.2.2.1) förutsatt att de
är förpackade så att splittereffekter förorsakade av att lampan går sönder förblir
inneslutet i kollit.
Anm
För lampor som innehåller radioaktiva ämnen, se 2.2.7.2.2.2 (b).
1.1.4
Andra bestämmelsers tillämpning
1.1.4.1
Allmänt
1.1.4.1.1
Internationell transport på en fördragsstats territorium kan lyda under bestämmelser
eller förbud som utfärdats i enlighet med artikel 3 i bihang C, av andra skäl än de som
avser säkerhet under transport. Sådana bestämmelser eller förbud ska kungöras på
lämpligt sätt
1.1.4.1.2
(Tills vidare blank)
1.1.4.1.3
(Tills vidare blank)
1.1.4.2
Transport i en transportkedja som innefattar sjö- eller lufttransport
1.1.4.2.1
Kollin, containrar, bulkcontainrar, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar
samt vagnar som innehåller en komplett last av kollin med ett och samma ämne eller
föremål, vilka inte fullständigt uppfyller bestämmelserna för förpackning,
samemballering, märkning och etikettering av kollin eller placering av storetiketter
och orangefärgad märkning enligt RID/RID-S, men dock uppfyller bestämmelserna i
IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar, får om transportkedjan innefattar sjö-
eller lufttransport transporteras på följande villkor:
(a) kollin ska, om deras märkning och etikettering inte motsvarar RID/RID-S, förses
med märkning och etikettering enligt bestämmelserna i IMDG-koden eller
ICAO:s tekniska anvisningar,
(b) för samemballering i ett kolli gäller bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s
tekniska anvisningar,
(c) för transport i en transportkedja som innefattar sjötransport ska containrar,
bulkcontainrar, UN-tankar, tankcontainrar eller MEG-containrar eller vagnar som
innehåller en komplett last av kollin med ett och samma ämne eller föremål, i den
mån de inte är försedda med orangefärgad märkning och storetiketter enligt
kapitel 5.3 i RID/RID-S, samt vagnar som innehåller en vagnslast kollin med ett
och samma godsslag märkas och förses med storetiketter enligt kapitel 5.3 i
IMDG-koden. För tömda, ej rengjorda UN-tankar, tankcontainrar och MEG-
containrar gäller detta också för efterföljande transport till en rengöringsstation.
Detta undantag gäller inte för gods som enligt klass 1-9 i RID/RID-S klassificerats
som farligt gods, men som enligt bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s
tekniska anvisningar inte räknas som farligt gods.
14
Anm
Vid transport enligt 1.1.4.2.1 se även 5.4.1.1.7 för uppgifter i
godsdeklarationen. Vid containertransport se även 5.4.2 för stuvningsintyg.
1.1.4.2.2
(Tills vidare blank.)
1.1.4.2.3
(Tills vidare blank.).
1.1.4.3
Användning av tankar av IMO-typ godkända för sjötransport
Tankar av IMO-typ (typ 1, 2, 5 och 7) som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7
eller 6.8, men som tillverkats och godkänts före 1 januari 2003 enligt bestämmelserna
i IMDG-koden (amdt 29-98) får användas även i fortsättningen under förutsättning att
de uppfyller tillämpliga kontroll- och provningsbestämmelser i IMDG-koden1).
Dessutom ska de uppfylla bestämmelserna som motsvarar instruktionerna i kapitel 3.2,
kolumn (10) och (11) i tabell A, och bestämmelserna i kapitel 4.2 i RID/RID-S är
uppfyllda. Se även 4.2.0.1 i IMDG-koden.
1.1.4.4
Kombitrafik
1.1.4.4.1
Farligt gods får även transporteras i kombitrafik under följande villkor:
Vägfordon och deras innehåll som överlämnas till transport i kombitrafik ska uppfylla
bestämmelserna i ADR/ADR-S.
Följande är dock inte tillåtet:
- explosivämnen i klass 1, samhanteringsgrupp A (UN 0074, 0113, 0114, 0129,
0130, 0135, 0224 och 0473),
- självreaktiva ämnen i klass 4.1 som kräver temperaturkontroll (UN 3231-3240),
- polymeriserande ämnen i klass 4.1 som kräver temperaturkontroll (UN 3533 och
3534)
- polymeriserande ämnen i klasserna 1-8 i förpackningar eller IBC-behållare med
en självaccelererande polymerisationstemperatur (SAPT) som är ≤ 50°C och
polymeriserande ämnen i tankar med en SAPT som är ≤ 45°C, och som därmed
kräver temperaturkontroll,
- organiska peroxider i klass 5.2 som kräver temperaturkontroll (UN 3111-3120),
- svaveltrioxid i klass 8 med en renhetsgrad av minst 99,95 % och som
transporteras utan inhibitorer i tank (UN 1829).
1.1.4.4.2
Storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar på vagnar som transporterar
vägfordon
Vagnar behöver inte förses med storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar i
följande fall:
1)
Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har gett ut riktlinjer för fortsatt användning av befintliga tankar av IMO-typ
och tankfordon för transport av farligt gods (Guidance on the continued use of existing IMO type portable tanks and road
tank vehicles for the transport of dangerous goods) som cirkulär CCC.1/Circ.3. Riktlinjerna återfinns på IMO:s webbplats
med adressen www.imo.org.
15
(a) när vägfordon är försedda med storetiketter, märkningar eller orangefärgade
skyltar i enlighet med kapitel 5.3 eller 3.4 i ADR/ADR-S,
(b) när storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar inte är föreskrivna för
vägfordon (t.ex. i enlighet med 1.1.3.6 eller Anm i 5.3.2.1.5 i ADR/ADR-S).
1.1.4.4.3
Transport av släpvagnar som innehåller kollin
Om en släpvagn skiljs från dess dragfordon, ska släpvagnen även framtill förses med
orangefärgad skylt i enlighet med 5.3.2 i ADR/ADR-S och märkning i enlighet med
kapitel 3.4 i ADR/ADR-S, motsvarande den som fästs baktill. Den orangefärgade
skylten behöver däremot inte fästas framtill på släpvagnen, om motsvarande
storetiketter har fästs på släpvagnens båda långsidor.
1.1.4.4.4
Upprepning av storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar på vagnar som
transporterar vägfordon
Om storetiketterna, märkningarna eller orangefärgade skyltarna som fästs enligt
1.1.4.4.2 inte är synliga från utsidan av vagnen, ska de fästas på vagnens båda
långsidor.
1.1.4.4.5
Information i godsdeklarationen
Vid transport i kombitrafik i enlighet med detta delavsnitt, ska följande anges i
godsdeklarationen:
”TRANSPORT ENLIGT 1.1.4.4.”
Vid transport av tankar eller farligt gods i bulk för vilken ADR/ADR-S föreskriver
orangefärgade skyltar med farlighetsnummer, ska farlighetsnumret anges före UN-
numret och bokstäverna ”UN” i godsdeklarationen.
1.1.4.4.6
Övriga bestämmelser i RID/RID-S påverkas inte.
1.1.4.5
Transport som sker på annat sätt än på järnväg
1.1.4.5.1
Om vagnen, som används för en transport som omfattas av bestämmelserna i
RID/RID-S, tillryggalägger en del av transportsträckan på annat sätt än på järnväg, ska
för denna del av transportsträckan endast de nationella eller internationella
bestämmelser tillämpas, som i förekommande fall gäller för transport av farligt gods
med det transportslag som vagnen transporteras med.
1.1.4.5.2
Berörda fördragsstater till RID får avtala om att tillämpa bestämmelserna i RID, i
förekommande fall kompletterade med tilläggsbestämmelser, för en delsträcka där
vagnen transporteras på annat sätt än på järnväg, i den mån sådana avtal mellan
fördragsstater till RID inte kommer i konflikt med reglerna i de internationella
överenskommelserna för transport av farligt gods med det transportslag med vilket
vagnen transporteras på delsträckan i fråga.
Sådana avtal ska meddelas av den fördragsstat till RID som tagit initiativ till att avtalet
tecknats, till OTIF:s sekretariat, som sprider kännedom om dem till fördragsstaterna2).
1.1.4.5.3
(Tills vidare blank.)
2)
De enligt detta stycke tecknade avtalen finns på OTIF:s hemsida (http://otif.org/en/?page_id=176).
16
1.1.4.6
Sändningar till eller genom territorier hos en fördragsstat till SMGS
Om en transport enligt SMGS bilaga 2 följer en transport enligt RID/RID-S, ska
bestämmelserna i SMGS bilaga 2 tillämpas för denna del av transporten.
I detta fall ska märkning av förpackningar, overpack, cisternvagnar och tankcontainrar
utföras enligt RID/RID-S och informationen i transportdokumentet3) och handlingar
kopplade till transportdokumentet föreskrivna i RID/RID-S ska, förutom de språk som
föreskrivs i RID/RID-S, dessutom anges på kinesiska eller ryska, såvida inte avtal
träffade mellan de länder som berörs av transporten föreskriver annat.
1.1.4.7
Återfyllningsbara tryckkärl godkända av USA:s transportdepartement (DOT)
Anm
För transport i enlighet med 1.1.4.7, se även 5.4.1.1.24.
1.1.4.7.1
Import av gaser
Återfyllningsbara tryckkärl som är godkända av USA:s transportdepartement och
tillverkade och provade i enlighet med standarder angivna i del 178, Specifications for
Packagings of Title 49, Transportation, of the Code of Federal Regulations (CFR) och
som får transporteras i en transportkedja i enlighet med 1.1.4.2, får transporteras från
platsen för mellanlagring vid transportkedjans slutpunkt till slutanvändaren.
1.1.4.7.2
Export av gaser och tömda ej rengjorda tryckkärl
Återfyllningsbara tryckkärl som är godkända av USA:s transportdepartement och
tillverkade i enlighet med standarder angivna i del 178, Specifications for Packagings
of Title 49, Transportation, of the Code of Federal Regulations (CFR), får endast
fyllas och transporteras i syfte att exporteras till länder som inte är fördragsstater till
RID förutsatt att följande bestämmelser är uppfyllda:
(a) fyllningen av tryckkärlen ska uppfylla tillämpliga bestämmelser i USA:s Code of
Federal Regulations (CFR),
(b) tryckkärlen ska vara märka och etiketterade i enlighet med kapitel 5.2,
(c) tryckkärlen ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.6.12 och 4.1.6.13. Tryckkärl får
inte fyllas om tidpunkten för nästa återkommande kontroll har passerat, men de
får, efter det att det fastställda intervallet löpt ut, transporteras för att föras till
kontroll, inklusive alla mellanliggande transporter.
1.1.5
Tillämpning av standarder
När tillämpningen av en standard krävs och det finns motstridigheter mellan
standarden och bestämmelserna i RID/RID-S, har bestämmelserna i RID/RID-S
företräde. De bestämmelser i standarden som inte strider mot bestämmelserna i
RID/RID-S ska tillämpas enligt standarden, inklusive bestämmelser i alla andra
standarder eller delar av standarder som anges under normativa
referenser/hänvisningar.
3)
The International Rail Transport Committee (CIT) utger ”CIM/SMGS Consignment Note Manual (GLV-CIM/SMGS)”
som innehåller modellen för fraktsedel enligt CIM och SMGS-överenskommelsen om transport och bestämmelser om
genomförande (se www.cit-rail.org).
17
Anm
En standard tillhandahåller detaljer om hur bestämmelserna i RID/RID-S ska
uppfyllas och kan innehålla ytterligare krav utöver bestämmelserna i
RID/RID-S.
18
Kapitel 1.2
Definitioner, måttenheter och förkortningar
1.2.1
Definitioner
Anm 1 I detta avsnitt har alla allmänna och särskilda definitioner införts.
Anm 2 De begrepp som förekommer i definitionerna i detta avsnitt, och som är
föremål för en motsvarande definition, är angivna med kursiv text.
I RID/RID-S avser:
A
Aerosol eller aerosolbehållare: Ett föremål som består av ett ej påfyllningsbart kärl,
som uppfyller bestämmelserna i 6.2.6, är tillverkat av metall, glas eller plast,
innehåller en komprimerad, kondenserad eller under tryck löst gas med eller utan ett
flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och är utrustat med en
utsläppsanordning, som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension
av fasta eller flytande partiklar i en gas, i form av skum, pasta eller pulver eller i
flytande eller gasformigt tillstånd.
Animalt material: Djurkadaver, kroppsdelar från djur, animaliska biprodukter,
livsmedel med animaliskt ursprung eller foder med animaliskt ursprung.
Användare av tankcontainer eller UN-tank: Företag i vars namn tankcontainern
eller UN-tanken används.
Användare av cisternvagn4): Företag i vars namn cisternvagnen registrerats eller i
övrigt godkänts för trafik.
Användningslivslängd för gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial: Den
längsta tid i antal år som en gasflaska eller storflaska får användas.
Arbetstryck:
(a) för en komprimerad gas: Det utvecklade trycket i ett fyllt tryckkärl vid en
referenstemperatur på 15°C,
(b) för UN 1001 acetylen, löst: Det beräknade utvecklade trycket vid en enhetlig
referenstemperatur på 15 °C i en acetylengasflaska som innehåller det
specificerade lösningsmedlet och det högsta innehållet av acetylen,
(c) för UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel: Det arbetstryck som beräknades för
den motsvarande gasflaskan för UN 1001 acetylen, löst.
Anm För tankar, se definitionen för högsta arbetstryck.
4)
Termen ”användare” motsvarar termen ”fordonsinnehavare” som avses enligt definitionen i bilaga G till COTIF (ATMF)
och artikel 3s i järnvägssäkerhetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om
säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändringar av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och
direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur
och utfärdande av säkerhetsintyg) och artikel 2s i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni
2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen.
19
Avfall: Ämnen, lösningar, blandningar eller föremål, för vilka ingen omedelbar
användning avses, men som transporteras till upparbetning, deponi eller avlägsnande
genom förbränning eller andra bortskaffningssätt.
Avmonterbar tank: Tank, anpassad till vagnens anordningar, och som endast kan tas
av genom att lossa fästanordningarna.
Avsändare: Med avsändare förstås ett företag som avsänder farligt gods för egen eller
annans räkning. Om en transport utförs i enlighet med ett transportavtal ska med
avsändare förstås den som är avsändare enligt transportavtalet.
B
Batterivagn: En vagn som innehåller element, vilka är förbundna med ett samlingsrör
och är varaktigt fastsatta på denna vagn. Som element i en batterivagn räknas
gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket, liksom tankar för gaser definierade
i 2.2.2.1.1 med en kapacitet över 450 liter.
Bedömning av överensstämmelse: Processen med att granska en produkt för
bedömning av överensstämmelse mot bestämmelserna i 1.8.6 och 1.8.7 beträffande
typprovning, tillverkningskontroll och första kontroll.
Begränsande system för transport av radioaktiva ämnen: Den av konstruktören
fastställda och av behörig myndighet godkända sammansättningen av fissila ämnen
och förpackningskomponenter, som är avsedd att upprätthålla kriticitetssäkerheten.
Behållare (för klass 1): Som inner- eller mellanförpackning använda lådor, flaskor,
burkar, fat, kannor eller hylsor samt deras förslutningsanordningar av alla slag.
Behållarskal (för alla slags IBC-behållare utom för integrerade IBC-behållare): Den
egentliga behållaren, inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan
driftsutrustning.
Behörig myndighet: Myndighet eller annat organ som förordnas som sådan i varje
stat i varje enskilt fall enligt landets lagstiftning.
Brandfarlig beståndsdel (för aerosolbehållare): Brandfarliga vätskor, brandfarliga
fasta ämnen eller brandfarliga gaser och gasblandningar som definieras i
Anmärkningarna 1 till 3 under avsnitt 31.1.3 i del 3 i Testhandboken. Denna
benämning omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen. Den
kemiska förbränningsvärmen ska bestämmas genom en av följande metoder: ASTM D
240, ISO/FDIS 13943:1999 (E/F) 86.1-86.3 eller NFPA 30B.
Bricka (klass 1): En skiva av metall, plast, papp eller annat ändamålsenligt material,
som sätts in i inner-, mellan-, eller ytterförpackningar och därigenom möjliggör en
kompakt stuvning i dessa förpackningar. Ytan av brickan får utformas så att föremål
eller förpackningar som sätts i hålls säkert på plats och kan separeras från varandra.
Bränslecell: En elektrokemisk anordning som omvandlar kemisk energi hos bränsle
till elektrisk energi, värme eller reaktionsprodukter.
Bränslecellsmotor: En anordning som används för att driva utrustning, bestående av
en bränslecell och dess bränsle, antingen integrerat i eller skiljt från bränslecellen,
inklusive alla tillbehör nödvändiga för att fylla dess funktion.
20
Bulkcontainer: Ett behållarsystem (inklusive eventuell innerbeklädnad (liner) eller
invändig beläggning), som är avsett för transport av fasta ämnen i direkt kontakt med
behållarsystemet. Förpackningar, IBC-behållare, storförpackningar och tankar
omfattas inte.
En bulkcontainer:
- är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning,
- är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera
transportmedel utan mellanliggande omlastning,
- är försedd med anordningar som underlättar hanteringen,
- har en kapacitet på minst 1,0 m3.
Exempel på bulkcontainrar är containrar, offshorebulkcontainrar, silor för gods i
bulk, tippbehållare, växelflak, trågformade containrar, rullcontainrar, lastutrymmen i
vagnar.
Anm
Denna definition omfattar endast bulkcontainrar som uppfyller kraven i
kapitel 6.11.
Flexibel bulkcontainer: En flexibel container med en kapacitet på högst 15 m3,
innefattande innerbeklädnader (liners) samt fastsatta hanteringsanordningar och
driftsutrustningar.
Presenningsförsedd bulkcontainer: En upptill öppen bulkcontainer med styvt golv
(inklusive trattformad botten), styva sidoväggar, styva gavlar och en icke-styv
övertäckning.
Sluten bulkcontainer: En fullständigt sluten bulkcontainer med styvt tak, styva
sidoväggar, styva gavlar och styvt golv (inklusive trattformad botten). Begreppet
innefattar bulkcontainrar med öppningsbart tak, öppningsbara sidoväggar eller
öppningsbara gavlar, som kan tillslutas under transport. Slutna bulkcontainrar får vara
försedda med öppningar som medger utbyte av ångor och gaser med omgivande luft
och som under normala transportförhållanden förhindrar att det fasta innehållet
kommer ut och att regn- eller skvättvatten tränger in.
Bärgningsförpackning: Specialförpackning, i vilken skadade, defekta, otäta eller icke
överensstämmande kollin med farligt gods eller sådant farligt gods som spridits eller
läckt ut kan placeras för transport till återvinning eller bortskaffande.
Bärgningsstorförpackning: en specialförpackning som,
(a) är konstruerad för mekanisk hantering, och
(b) har en nettovikt över 400 kg eller en kapacitet över 450 liter, men en volym av
högst 3,0 m3,
i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande kollin med farligt gods
eller sådant farligt gods som spillts eller läckt ut kan placeras för transport till
återvinning eller bortskaffande.
21
Bärgningstryckkärl: Ett tryckkärl med en vattenvolym av högst 3000 liter i vilken
skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande tryckkärl placeras för transport
t.ex. till återvinning eller bortskaffande.
C
Cisternvagn: Vagn för transport av vätskor, gasformiga, pulverformiga eller
granulerade ämnen, som består av en konstruktion med en eller flera tankar och deras
utrustning och underrede, vilket är försett med sina egna utrustningsdetaljer (hjulställ,
fjädring, drag- och stötanordning, broms och skyltar).
Anm Som cisternvagn räknas också vagn med avmonterbar tank.
Container: En transportutrustning (ramkonstruktion eller liknande utrustning) som
- är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning,
- är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera
transportmedel utan omlastning av innehållet,
- är försedd med anordningar, vilka underlättar säkring och hantering, särskilt vid
överflyttning från ett transportmedel till ett annat,
- är konstruerad så att fyllning och tömning underlättas,
- har en invändig volym på minst 1 m3, med undantag av containrar för transport av
radioaktiva ämnen.
Dessutom:
Presenningsförsedd container: En öppen container försedd med presenning till
skydd för lasten.
Sluten container: En fullständigt sluten container med styvt tak, styva sidoväggar,
styva gavlar och styvt golv. Begreppet innefattar containrar med öppningsbart tak,
såvida taket kan tillslutas under transporten.
Småcontainer: En container med en invändig volym av högst 3,0 m3.
Storcontainer (ISO-container):
(a) En container som inte motsvarar definitionen av småcontainer,
(b) i CSC:s mening en container med en av de fyra nedre ytterhörnen begränsad
basyta
(i) på minst 14 m2 (150 kvadratfot), eller
(ii) på minst 7 m2 (75 kvadratfot) när den är utrustad med övre hörnbeslag.
Öppen container: En container med öppet tak eller ett containerflak.
Ett växelflak är en container, som enligt EN 283 (utgåva 1991) uppvisar följande
kännetecken:
22
- den är i fråga om mekanisk hållfasthet konstruerad uteslutande för transport med
vagn eller fordon i land- eller färjetrafik,
- den är inte staplingsbar,
- den kan ställas av fordonet med fordonets egen utrustning på stödben och åter
lyftas på.
Anm
Begreppet container omfattar inte vanliga förpackningar, IBC-behållare,
tankcontainrar eller vagnar. Dock får en container användas som
förpackning vid transport av radioaktiva ämnen.
D
Dammtät förpackning: Förpackning som är ogenomsläpplig mot torrt innehåll,
inklusive finpulveriserade fasta ämnen som uppstått under transporten.
Diameter (för tankskal): Diametern på insidan av tankskalet.
Dosrat: miljödosekvivalenten eller riktningsdosekvivalenten, beroende på vilken som
är tillämplig, per tidsenhet, uppmätt på en specifik punkt.
Driftsutrustning:
(a) Hos en tank: fyllnings- och tömningsanordningar, luftningsanordningar,
säkerhets-, uppvärmnings- och värmeskyddsanordningar samt mätinstrument,
(b) hos element i en batterivagn eller MEG-container: fyllnings- och
tömningsanordningar inklusive samlingsrörssystem, säkerhetsanordningar samt
mätinstrument,
(c) hos IBC-behållare: fyllnings- och tömningsanordningar och eventuella
tryckutjämnings- eller luftningsanordningar, säkerhetsanordningar,
uppvärmningsanordningar och värmeisolering samt mätinstrument,
(d) hos tryckkärl: förslutning(ar), samlingsrör, rörledningar, porösa, absorberande
eller adsorberande material samt alla strukturdelar för t.ex. hantering.
Anm
För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Dunk: Förpackning av metall eller plast med fyrkantigt eller flersidigt tvärsnitt med
en eller flera öppningar.
E
ECE-reglemente: Se UN-reglemente.
Engångsbehållare för gas: Ej påfyllningsbart kärl som har en vattenvolym på högst
1000 ml för behållare av metall och högst 500 ml för behållare av syntetiskt material
eller glas och som innehåller en gas eller gasblandning under tryck. Den kan vara
utrustad med en ventil.
23
F
Farlig reaktion:
(a) Förbränning och/eller avsevärd värmeutveckling,
(b) utveckling av brandfarliga, kvävningsframkallande, oxiderande och/eller giftiga
gaser,
(c) uppkomst av frätande ämnen,
(d) uppkomst av instabila ämnen, eller
(e) farlig tryckstegring (endast för tankar).
Farligt gods: Ämnen och föremål vars transport enligt RID/RID-S är antingen
förbjuden eller tillåten endast under vissa angivna villkor.
Fast tank: En tank med kapacitet över 1000 liter, som är varaktigt fäst på en vagn
(som därigenom blir en cisternvagn) eller utgör en integrerad del av underredet till en
sådan vagn.
Fast ämne:
(a) Ett ämne med smältpunkt eller smältstart över 20 °C vid ett tryck av 101,3 kPa,
eller
(b) ett ämne som enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90 inte är flytande eller
som enligt kriterierna i den i 2.3.4 beskrivna provningsmetoden
(penetrometermetoden) för bestämning av flytbarhet är tjockflytande.
Fat: Cylindrisk förpackning av metall, papp, plast, plywood eller annat
ändamålsenligt material och med plana eller välvda gavlar. Detta begrepp omfattar
även förpackningar av annan form, t.ex. runda förpackningar med kägelformad hals
eller spannformade förpackningar. Utanför detta begrepp faller trätunnor och dunkar.
Fiberarmerad plast: Material bestående av fibrös och/eller partikelformig
förstärkning som finns i en härdplast eller en termoplastisk polymer (matris).
Flampunkt: Den lägsta temperaturen hos en vätska, vid vilken dess ångor bildar en
antändbar blandning med luft.
Flexibel bulkcontainer: Se bulkcontainer.
Flexibel IBC-behållare: En IBC-behållare som består av ett behållarskal, försett med
ändamålsenlig driftsutrustning och hanteringsanordningar, som är bildat av folie, väv
eller annat flexibelt material eller av kombinationer av material av detta slag och om
så krävs med invändig beläggning eller innerbeklädnad (liner).
FN:s modellregelverk: Modellregelverk, som finns i bihang till tjugoandra reviderade
utgåvan av FN-rekommendationerna för transport av farligt gods, utgiven av Förenta
Nationerna (ST/SG/AC.10/1/Rev.22).
24
Fyllare: Företag som fyller farligt gods i en tank (cisternvagn, vagn med
avmonterbar tank, UN-tank eller tankcontainer), i en batterivagn eller MEG-
container, eller i en vagn, storcontainer eller småcontainer för transport i bulk.
Fyllningsförhållande: Förhållandet mellan gasens vikt och vikten hos vatten vid
15°C, som helt fyller ett för användning förberett tryckkärl.
Fyllningstryck: Det högsta tryck, som faktiskt utvecklas vid tryckfyllning av tank
(se även kalkyltryck, tömningstryck, högsta arbetstryck och provtryck).
Företag: Fysisk person, juridisk person med eller utan förvärvssyfte, förening eller
sammanslutning av personer utan juridisk status med eller utan förvärvssyfte samt
offentlig inrättning, oavsett om denna förfogar över egen juridisk status eller är
beroende av en myndighet med juridisk status.
Förpackare: Företag som fyller farligt gods i förpackningar, inklusive
storförpackningar och IBC-behållare, och i förekommande fall förbereder kollin för
transport.
Förpackning: Ett eller flera kärl och alla övriga beståndsdelar och material, som
behövs för att kärlen ska fylla sin behållarfunktion och andra säkerhetsfunktioner (se
även bärgningsförpackning, dammtät förpackning, förpackning av tunnplåt, IBC-
behållare, innerförpackning, integrerad förpackning, mellanförpackning,
rekonditionerad förpackning, renoverad förpackning, sammansatt förpackning,
storförpackning, ytterförpackning och återanvänd förpackning).
Förpackning av tunnplåt: Förpackning med runt, elliptiskt, fyrkantigt eller flersidigt
tvärsnitt (även koniskt) samt förpackning med kägelformad hals eller spannformad
förpackning av metall med en väggtjocklek under 0,5 mm (t.ex. vitplåt), med plana
eller välvda gavlar och med en eller flera öppningar, som inte omfattas av definitionen
för fat eller dunk.
Förpackningsgrupp: En grupp i vilken vissa ämnen för förpackningsändamål inpla-
ceras på grund av sin farlighetsgrad under transporten. Förpackningsgrupperna har
följande betydelse, som beskrivs närmare i del 2:
förpackningsgrupp I: mycket farliga ämnen,
förpackningsgrupp II: farliga ämnen,
förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen.
Förslutning: En anordning som tjänar till att försluta öppningen i ett kärl.
Anm
För tryckkärl är förslutningar till exempel ventiler,
tryckavlastningsanordningar, manometrar eller nivåmätare.
G
Gas: Ämne som
(a) har ett ångtryck över 300 kPa (3 bar) vid 50ºC, eller
(b) är fullständigt gasformigt vid 20ºC och normalt atmosfärstryck på 101,3 kPa.
Gasflaska: Tryckkärl med vattenvolym upp till 150 liter.
25
Gasflaska med gjuten skyddskapsel (overmoulded): En gasflaska avsedd för
transport av kondenserad petroleumgas (LPG) med en vattenvolym som inte
överstiger 13 liter, bestående av en svetsad gasflaskbehållare av stål som är omsluten
av en icke avtagbar helgjuten skyddskapsel av cellplast.
Gasflaskpaket: Ett tryckkärl bestående av en enhet av fast sammanbundna gasflaskor
eller gasflaskbehållare, som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och
transporteras som en odelbar enhet. Den totala vattenvolymen får inte överstiga 3000
liter. För gasflaskpaket som är avsedda för transport av giftiga gaser i klass 2 (grupper
som enligt 2.2.2.1.3 börjar med bokstaven T) är vattenvolymen begränsad till 1000
liter.
Gaskärl: Se Tryckkärl.
Gasol: se kondenserad petroleumgas.
Genom eller till för transport av radioaktiva ämnen: Genom eller till de länder som en
sändning transporteras, men uttryckligen utesluter länder som sändningen ”passerar
över” vid lufttransport, förutsatt att det inte finns planerade mellanlandningar i dessa
länder.
Globalt harmoniserat system för klassificering och etikettering av kemiska
produkter (GHS): Den nionde reviderade utgåvan av Förenta Nationernas
publikation i dokument ST/SG/AC.10/30/Rev.9.
Godkännande
Multilateralt godkännande för transport av radioaktiva ämnen: Ett
godkännande, som utfärdas av berörd behörig myndighet i ursprungslandet för
konstruktionen eller förflyttningen och, i de fall sändningen ska transporteras
genom eller till något annat land, även av behörig myndighet i detta land.
Unilateralt godkännande för transport av radioaktiva ämnen: Ett godkännande
av en konstruktion, vilket endast behöver utfärdas av behörig myndighet i
ursprungslandet för konstruktionen. Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID
så kräver godkännandet bekräftelse av en behörig myndighet i en fördragsstat till
RID (se 6.4.22.8).
Godsdeklaration: Fraktsedel enligt transportavtal (se CIM), vagndokument enligt
Allmänt nyttjandeavtal för godsvagnar (GCU – General Contract of Use for Wagons)5)
eller annan godsdeklaration enligt bestämmelserna i avsnitt 5.4.1.
H
Hanteringsanordning (för flexibla IBC-behållare): Lyftband, sling, öglor eller ramar,
vilka är fästa på behållarskalet av IBC-behållaren eller utgör en del av detta.
Hålltid: Tiden som åtgår från att initialt fyllt tillstånd erhållits tills att trycket på
grund av värmeinflöde har stigit till det lägsta inställda trycket på
tryckbegränsningsanordning på tankar som är avsedda för transport av kylda
kondenserade gaser.
Anm
För UN-tankar, se 6.7.4.1.
5) Utgiven av GCU Bureau, Avenue Louise, 500, BE–1050 Bryssel, www.gcubureau.org.
26
Högsta arbetstryck (övertryck): Det största av de tre följande värdena som kan
uppstå i toppen av tanken i driftläge:
(a) det högsta effektiva tryck, som är tillåtet i tanken under fyllning (högsta tillåtna
fyllningstryck),
(b) det högsta effektiva tryck, som är tillåtet i tanken under tömning (högsta tillåtna
tömningstryck), och
(c) av innehållet (inklusive eventuellt förekommande andra gaser) framkallat
effektivt övertryck i tanken vid högsta drifttemperatur.
Om inget annat föreskrivs i kapitel 4.3 så får värdet på detta arbetstryck inte vara
mindre än ångtrycket (absoluttryck) av innehållet vid 50°C.
För tankar med säkerhetsventiler (med eller utan sprängbleck), med undantag av
tankar för transport av komprimerade, kondenserade eller lösta gaser i klass 2, är
högsta arbetstryck dock lika med det föreskrivna öppningstrycket hos dessa
säkerhetsventiler.
(Se även fyllningstryck, kalkyltryck, provtryck och tömningstryck).
Anm 1 Högsta arbetstryck är inte tillämpligt för tankar som töms med självtryck
enligt 6.8.2.1.14 (a).
Anm 2 För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Anm 3 För slutna kryokärl, se Anm till 6.2.1.3.6.5.
Högsta nettovikt: Högsta nettovikten av innehållet i en enskild förpackning eller
högsta summan av vikterna hos innerförpackningarna och deras innehåll, uttryckt
i kg.
Högsta normala arbetstryck: för transport av radioaktiva ämnen: Det högsta trycket
över lufttrycket vid genomsnittlig havsnivå, som skulle utvecklas i
inneslutningssystemet under ett år under de temperatur- och solinstrålningsbetingelser
som motsvarar omgivningsförhållanden utan ventilation, yttre kylning med
hjälpsystem eller operativa åtgärder under transport.
Högsta tillåtna bruttovikt:
(a) (För alla slag av IBC-behållare): summan av vikten hos IBC-behållaren med all
driftsutrustning och strukturdelar och högsta tillåtna nettovikten,
(b) (för tankar): summan av tankens taravikt och den för transporten högsta tillåtna
lasten.
Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Högsta (maximal) kapacitet: Den högsta invändiga volymen hos kärl eller
förpackningar, inklusive storförpackningar och IBC-behållare, uttryckt i m3 eller liter.
27
I
IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”: En av
utgåvorna av dessa bestämmelser enligt följande:
(a) För utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad version 1990): IAEA Safety Series No. 6,
(b) För utgåva 1996: IAEA Safety Series No. ST-1,
(c) För utgåva 1996 (reviderad): IAEA Safety Series No. TS-R-1 (ST-1, Revised),
(d) För utgåvorna 1996 (i ändrad version 2003), 2005 och 2009: IAEA Safety
Standards Series No. TS-R-1,
(e) För utgåva 2012: IAEA Safety Standards Series No. SSR-6,
(f) För utgåva 2018: IAEA Safety Standards Series No. SSR-6 (Rev.1).
IBC-behållare: Styv eller flexibel transporterbar förpackning, som inte är upptagen i
kapitel 6.1 och:
(a) har en kapacitet av
(i) högst 3,0 m3 för fasta ämnen och vätskor i förpackningsgrupp II och III,
(ii) högst 1,5 m3 för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, om dessa är förpackade i
flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av plast, integrerade IBC-behållare,
eller IBC-behållare av papp eller trä,
(iii) högst 3,0 m3 för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, om dessa är förpackade i
IBC-behållare av metall,
(iv) högst 3,0 m3 för radioaktiva ämnen i klass 7,
(b) är konstruerad för mekanisk hantering,
(c) kan klara påkänningarna vid hantering och transport, vilket ska verifieras genom
de i kapitel 6.5 angivna provningarna,
(se även flexibel IBC-behållare, IBC-behållare av trä, IBC-behållare av papp,
integrerad IBC-behållare med innerbehållare av plast, IBC-behållare av metall och
IBC-behållare av styv plast).
Anm 1 UN-tankar eller tankcontainrar, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7
eller 6.8, räknas inte som IBC-behållare.
Anm 2 IBC-behållare, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.5, räknas inte som
container i RID/RID-S:s mening.
IBC-behållare av metall: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av metall
samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar.
IBC-behållare av papp: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av papp
med eller utan åtskilda övre och nedre gavlar, i förekommande fall med inner-
28
beklädnad (men inga innerförpackningar), samt ändamålsenlig driftsutrustning och
strukturdelar.
IBC-behållare av styv plast: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av
styv plast som kan ha strukturdelar och ändamålsenlig driftsutrustning.
IBC-behållare av trä: En IBC-behållare av trä består av ett styvt eller hopfällbart
behållarskal av trä med innerbeklädnad (men inga innerförpackningar) samt
ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar.
Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare: Utförande av regelbundet arbete
på flexibla IBC-behållare av plast eller flexibla IBC-behållare av textilväv, såsom
(a) rengöring,
(b) utbyte av delar som inte är inbyggda, såsom ej integrerade invändiga beklädnader
och förslutningsförbindelser, med delar som överensstämmer med tillverkarens
ursprungliga specifikationer,
förutsatt att sådant arbete inte försämrar den flexibla IBC-behållarens behållarfunktion
och inte förändrar konstruktionstypen.
Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare: Utförande av regelbundet arbete på
IBC-behållare av metall eller styv plast eller integrerade IBC-behållare, såsom
(a) rengöring,
(b) avmontering och återinsättning eller ersättning av förslutningar till behållarskalet
(inklusive tillhörande tätningar) eller driftsutrustningen, motsvarande
tillverkarens ursprungliga specifikationer och förutsatt att IBC-behållarens täthet
kontrolleras, eller
(c) återställning av strukturdelar, vilka inte direkt har funktionen att innesluta farligt
gods eller upprätthålla ett tömningstryck, för att återställa överensstämmelsen med
den provade behållartypen (t.ex. riktning av stödben eller lyftanordningar),
förutsatt att IBC-behållarens funktion som behållare inte påverkas.
Renoverad IBC-behållare: En IBC-behållare av metall eller styv plast eller en
integrerad IBC-behållare:
(a) som tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller
bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser,
eller
(b) som tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp, som uppfyller
bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser.
Renoverade IBC-behållare omfattas av samma bestämmelser i RID/RID-S som en ny
IBC-behållare av samma slag (se även definitionen på behållartyp i 6.5.6.1.1).
Reparerad IBC-behållare: En IBC-behållare av metall eller styv plast eller en
integrerad IBC-behållare, som på grund av en stöt eller av annat skäl (t.ex. korrosion,
försprödning eller andra tecken på nedsatt hållfasthet gentemot den provade
behållartypen) har återställts så att den återigen motsvarar den provade behållartypen
och är i stånd att klara typprovningen. För RID/RID-S räknas ersättning av den styva
29
innerbehållaren i en integrerad IBC-behållare med en som motsvarar den
ursprungliga behållartypen från samma tillverkare som reparation. Detta begrepp
innefattar dock inte regelbundet underhåll av styva IBC-behållare. Behållarskalet till
en IBC-behållare av styv plast och innerbehållaren till en integrerad IBC-behållare är
inte reparerbara. Flexibla IBC-behållare får inte repareras, såvida inte behörig
myndighet tillåter detta.
ICAO:s tekniska instruktioner: Tekniska instruktioner för säker transport av farligt
gods med flyg, komplettering till bihang 18 till Chicagoöverenskommelsen för
internationell luftfart (Chicago, 1944), utgiven av internationella organisationen för
civil luftfart (ICAO), Montreal.
IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code): Internationell kod
för transport av farligt gods på fartyg, tillämpningsbestämmelser till kapitel VII del A
av den internationella överenskommelsen av 1974 till skydd av människoliv till sjöss
(SOLAS-konventionen), utgiven av internationella sjöfartsorganisationen (IMO),
London.
Innerbeklädnad: Ett slangformat hölje eller en säck, som sätts in i en förpackning,
inklusive storförpackning eller IBC-behållare, men inte utgör en beståndsdel av den.
Förslutningsanordningar för dess öppningar ingår.
Innerförpackning: Förpackning, vars transport kräver en ytterförpackning.
Innerkärl: Kärl, som behöver en ytterförpackning för att fylla sin behållarfunktion.
Innerkärl för ett slutet kryokärl: Det tryckkärl som är avsett för att innehålla den
kylda, kondenserade gasen.
Inneslutningssystem för transport av radioaktiva ämnen: Sammansättning av
komponenter i förpackningen på sätt som specificerats av konstruktören och som är
avsedd att förhindra att radioaktiva ämnen kommer ut under transporten.
Integrerad förpackning: Förpackning bestående av en ytterförpackning och ett
innerkärl, tillverkad så att innerkärlet är integrerat med ytterförpackningen. När den
en gång ihopmonterats så bildar den en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras,
transporteras och töms.
Anm
Begreppet ”innerkärl” som används för integrerade förpackningar ska inte
förväxlas med begreppet ”innerförpackning” som används för sammansatta
förpackningar. Som exempel är innerdelen av en 6HA1, integrerad
förpackning (plast), ett sådant innerkärl eftersom den normalt inte är
konstruerad för att ha en behållarfunktion utan sin ytterförpackning och
därmed är den ingen innerförpackning.
Där ett material anges i parentes efter begreppet ”integrerad förpackning”,
syftar det till innerkärlet.
Integrerad IBC-behållare med innerbehållare av plast: En IBC-behållare som
består av en ram i form av ett styvt yttre hölje runt en plastinnerbehållare med
driftsutrustning eller andra strukturdelar. Den är konstruerad så att innerbehållaren
och det yttre höljet efter sammansättning bildar en odelbar enhet, vilken som sådan
fylls, lagras, transporteras eller töms.
30
Anm
När uttrycket ”plast” används i samband med innerbehållare för integrerade
IBC-behållare, innefattar det andra polymera material såsom gummi.
J
Järnvägsfordon: Ett fordon som är lämpligt att rulla på egna hjul på räls med eller
utan egen dragkraft.
Järnvägsinfrastruktur: Järnvägar och fasta anläggningar, som är nödvändiga för
trafik med järnvägsfordon och för trafiksäkerheten.
Järnvägsinfrastrukturförvaltning: Varje offentlig inrättning eller varje företag, till
vilket särskilt överlåtits att bygga upp och underhålla järnvägsinfrastrukturen samt
organisation av driftlednings- och säkerhetssystem.
K
Kalkyltryck: Fiktivt tryck, vilket ska vara minst lika högt som provtrycket, som i mer
eller mindre grad kan överstiga arbetstrycket beroende på farlighetsgraden hos det
transporterade ämnet. Kalkyltrycket används enbart vid bestämning av väggtjockleken
i tankskalet, varvid utvändiga och invändiga förstärkningsanordningar lämnas utan
avseende (se också fyllningstryck, högsta arbetstryck, provtryck och tömningstryck).
Anm
För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Kapacitet hos tankskal eller tankfack: För tankar är volymen, tankskalets eller
tankfackets totala invändiga volym i liter eller m3. Om det på grund av tankskalets
eller tankfackets form eller konstruktion inte är möjligt att fylla det fullständigt, ska
den mindre kapaciteten användas för att bestämma fyllnadsgrad och tankmärkning.
Kolli: Slutprodukten av förpackningsprocessen i transportfärdigt skick, som består av
förpackningen, storförpackningen eller IBC-behållaren och dess innehåll. Begreppet
omfattar tryckkärl enligt definition i detta avsnitt samt föremål, som pga. sin storlek,
vikt eller utformning får transporteras oförpackade eller i vaggor, korgar eller
hanteringsanordningar. Med undantag för transport av radioaktiva ämnen, gäller
begreppet varken gods som transporteras i bulk eller ämnen som transporteras i tank.
Anm
För radioaktiva ämnen, se 2.2.7.2, 4.1.9.1.1 och kapitel 6.4.
Kombitrafik: Transport av vägfordon i en kombinerad väg-/järnvägstransport. Denna
definition innefattar även rullande landsväg (lastning av vägfordon (beledsagade eller
inte beledsagade) på vagnar konstruerade för denna typ av transport).
Komplett last: Last som kommer från en avsändare för vilken användningen av en
vagn eller storcontainer är exklusivt reserverad, och där all lastning och lossning sker
enligt avsändarens eller mottagarens anvisningar.
Anm 1 Motsvarande begrepp finns även för radioaktiva ämnen.
Anm 2 Definitionen omfattar termen ”vagnslast” som används i andra bilagor till
COTIF och i andra järnvägsbestämmelser.
31
Komplett last för transport av radioaktiva ämnen: En vagn eller storcontainer
används uteslutande av en enda avsändare, varvid samtliga rutiner rörande lastning,
lossning och förflyttning utförs enligt avsändarens eller mottagarens anvisningar, när
detta krävs i RID/RID-S.
Komprimerad naturgas (CNG): Komprimerad gas som består av naturgas med hög
halt metan tillordnad UN 1971.
Kondenserad naturgas (LNG): Kyld kondenserad gas som består av naturgas med
hög halt metan tillordnad UN 1972.
Kondenserad petroleumgas (LPG – Liquefied Petroleum Gas): Under lågt tryck
kondenserad gas som består av en eller flera lätta kolväten vilka endast tillordnats UN
1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978 och som i huvudsak består av propan, propen,
butan, butanisomerer, buten med spår av andra kolvätegaser.
Anm 1 Brandfarliga gaser som tillordnats andra UN-nummer ska inte betraktas som
LPG.
Anm 2 För UN 1075, Se Anm 2 under 2F, UN 1965, i tabellen för kondenserade
gaser i 2.2.2.3.
Konstruktion för transport av radioaktiva ämnen: En beskrivning av ett fissilt ämne
undantaget enligt 2.2.7.2.3.5 (f), ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, ett
radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ett kolli eller en förpackning, som medför att
det blir fullt identifierbart. Beskrivningen kan innehålla specifikationer,
konstruktionsritningar, rapporter som redovisar överensstämmelse med
bestämmelserna och annat relevant underlag.
Konstruktionsstål: Stål med en minimibrottgräns mellan 360 N/mm2 och 440 N/mm2.
Anm
För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Konstruktionslivslängd för gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial: Den
längsta tid (i antal år) som en gasflaska eller storflaska är konstruerad och godkänd för
enligt tillämplig standard.
Kontrollorgan: Ett av behörig myndighet godkänt oberoende kontroll- och
provningsorgan.
Kontrolltemperatur: Den högsta temperatur vid vilken en organisk peroxid, ett
självreaktivt ämne eller ett polymeriserande ämne kan transporteras säkert.
Korg: Ytterförpackning som uppvisar en genombruten yta.
Kriticitetssäkerhetsindex (CSI (Critical Safety Index)) för transport av radioaktiva
ämnen: Ett tal som är tillordnat ett kolli, en overpack eller en container innehållande
fissila ämnen och som används för att kontrollera ansamlingen av kollin, overpack
eller containrar innehållande fissila ämnen.
Kritisk temperatur: Den temperatur över vilken ett ämne inte kan förekomma i
flytande form.
32
Kvalitetssäkring: Ett systematiskt tillsyns- och kontrollprogram, som tillämpas av en
organisation eller organ, med målsättningen att de i RID/RID-S föreskrivna
säkerhetsbestämmelserna uppfylls i praktiken.
Kärl: Produktinneslutning som kan fyllas med och innehålla ämnen eller föremål,
inklusive alla slags förslutningsanordningar. Tankskal omfattas inte av denna
definition (se även engångsbehållare för gas, tryckkärl, innerkärl, slutet kryokärl,
öppet kryokärl och styv innerbehållare).
L
Lastare: Företag som
(a) lastar förpackat farligt gods, småcontainrar, UN-tankar eller vägfordon i eller på
en vagn eller en container,
(b) lastar en container, bulkcontainer, MEG-container, tankcontainer eller UN-tank
på en vagn.
Lastbärare (CTU): Vägfordon, vagn, container, tankcontainer, UN-tank eller MEG-
container.
Lastning: Alla åtgärder som utförs av lastaren enligt definitionen av lastare.
Ledningssystem för transport av radioaktiva ämnen: verktyg eller system som är
direkt relaterade eller interagerande för att fastställa riktlinjer och mål och möjliggöra
att målen uppnås på ett funktionellt och effektivt sätt.
Lossare: Företag som
(a) flyttar en container, bulkcontainer, MEG-container, tankcontainer, UN-tank eller
vägfordon från en vagn,
(b) lastar av förpackat farligt gods, småcontainrar eller UN-tankar ut ur eller från en
vagn eller en container,
(c) lossar farligt gods från en tank (cisternvagn, avmonterbar tank, UN-tank eller
tankcontainer) eller från en batterivagn eller MEG-container eller från en vagn,
en storcontainer eller småcontainer för transport i bulk eller en bulkcontainer.
Lossning: Åtgärder som utförs av lossaren enligt definitionen av lossare.
Lufttätt försluten tank: En tank
- som inte är utrustad med säkerhetsventiler, sprängbleck, andra liknande
säkerhetsanordningar, vakuumventiler eller tvångsmanövrerande
luftningsventiler,
- som är utrustad med säkerhetsventiler vilka föregås av ett sprängbleck enligt
6.8.2.2.10, men som inte är utrustad med vakuumventiler eller
tvångsmanövrerande luftningsventiler,
En tank för transport av vätskor med ett kalkyltryck på minst 4 bar eller för transport
av fasta ämnen (pulverformiga eller granulerade) oberoende av kalkyltryck, betraktas
också som lufttätt försluten om:
33
- den är utrustad med säkerhetsventiler, vilka föregås av ett sprängbleck enligt
6.8.2.2.10, och vakuumventiler eller tvångsmanövrerande luftningsventiler, i
enlighet med kraven i 6.8.2.2.3, eller
- som inte är utrustad med säkerhetsventiler, sprängbleck eller andra liknande
säkerhetsanordningar, men är utrustad med vakuumventiler eller
tvångsmanövrerande luftningsventiler i enlighet med kraven i 6.8.2.2.3.
Låda: Fyrkantig eller flersidig förpackning med hela väggar av metall, trä, plywood,
träfibermaterial, papp, plast eller annat ändamålsenligt material. Såvida inte
förpackningens integritet äventyras under transporten, så får små öppningar tas upp
för att underlätta hantering eller öppnande eller för att uppfylla klassificeringskriterier.
M
MEG-container: En transportutrustning som består av element som är förbundna med
varandra med ett samlingsrör och som är monterade i en ram. Som element räknas
gasflaskor, storflaskor, tryckfat eller gasflaskpaket samt tankar för gaser definierade i
2.2.2.1.1 med kapacitet över 450 liter.
Anm
Beträffande UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7.
Mellanförpackning: Förpackning som befinner sig mellan innerförpackningar eller
föremål och en ytterförpackning.
Metallhydridlagringssystem: Ett helt komplett vätgaslagringssystem, inklusive
tryckkärlsbehållare, metallhydrid, tryckavlastningsanordning, avstängningsventil,
driftsutrustning och invändiga komponenter som endast används för transport av
vätgas.
Mottagare: Mottagaren enligt transportavtalet. Betecknar mottagaren enligt de för
transportavtalet gällande bestämmelserna en tredje part, så räknas denna som
mottagaren i RID/RID-S:s mening. Sker transporten utan transportavtal så är
mottagaren det företag, som övertar det farliga godset vid ankomsten.
N
Nettovikt explosivt ämne (NEM (Net Explosive Mass)): Den totala nettovikten av
explosiva ämnen utan förpackningar, höljen, etc. (Uttrycken
NEQ (Net Explosive
Quantity),
NEC (Net Explosive Contents) och NEW (Net Explosive Weight) används
ofta för att uttrycka samma sak).
Neutronstrålningsdetektor: En utrustning som detekterar neutronstrålning. En sådan
utrustning kan innehålla en gas som är hermetiskt innesluten i ett tillslutet elektronrör
som omvandlar neutronstrålning till en mätbar elektrisk signal.
N.O.S. (Not Otherwise Specified): En samlingsbenämning, till vilka sådana ämnen,
blandningar, lösningar eller föremål kan ordnas, som
(a) inte är uttryckligen nämnda med namn i kapitel 3.2, tabell A, och
(b) har kemiska, fysikaliska och/eller andra farliga egenskaper, som motsvarar den
klass, den klassificeringskod, den förpackningsgrupp och den benämning som
N.O.S.-beteckningen har.
34
Nödtemperatur: Den temperatur vid vilken nödåtgärder ska koppas in i händelse av
förlorad temperaturkontroll.
O
Offshorebulkcontainer: En container för gods i bulk, som är särskilt konstruerad för
upprepad användning för transport till, från och mellan offshoreanläggningar. En
offshorebulkcontainer konstrueras och tillverkas enligt de riktlinjer för godkännande
av offshorecontainrar för hantering i öppen sjö, som fastställts av internationella
sjöfartsorganisationen (IMO) i dokument MSC/Circ.860.
Overpack: En omslutning som används för att innehålla ett eller flera kollin och för
att bilda en enhet som är lättare att hantera och stuva under transport. I fråga om
radioaktiva ämnen kan en overpack endast användas av en enskild avsändare.
Exempel på overpack är:
(a) en lastplatta, exempelvis en pall, på vilken flera kollin ställs eller staplas och
säkras med plastband, krymp- eller sträckfilm eller på andra ändamålsenliga sätt,
eller
(b) en yttre skyddsförpackning, exempelvis en låda eller korg.
P
Plastväv (för flexibla IBC-behållare): Material av dragna band eller enkeltrådar av
lämplig plast.
Presenningsförsedd bulkcontainer: Se Bulkcontainer.
Presenningsförsedd container: Se Container.
Presenningsförsedd vagn: Se Vagn.
Provtryck: Tryck som ska användas vid tryckprovning vid första eller återkommande
kontroll (se även fyllningstryck, högsta arbetstryck, kalkyltryck och tömningstryck).
Anm
För UN-tankar, se kapitel 6.7.
R
Radioaktivt innehåll för transport av radioaktiva ämnen: Det radioaktiva ämnet
tillsammans med alla kontaminerade eller aktiverade fasta ämnen, vätskor och gaser
inuti förpackningen.
Referensstål: Stål med minsta brottgräns lika med 370 N/mm2 och garanterad minsta
brottförlängning lika med 27 %.
Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare: Se IBC-behållare.
Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare: Se IBC-behållare.
35
Rekonditionerad förpackning: Förpackning, särskilt
(a) fat av metall
(i) som rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga
utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom invändig och
utvändig korrosion samt utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats,
(ii) som återförts till sin ursprungliga form och sin ursprungliga profil, varvid
falsarna (om sådana finns) riktats och tätats och alla packningar, som inte är
integrerade delar av förpackningen, bytts ut, och
(iii) som undersökts efter rengöring men före ommålning, varvid förpackningar
ska avvisas, som har synliga småhål, en väsentlig minskning av
godstjockleken, utmattning av metall, skadade gängor eller förslutningar
eller andra betydande brister.
(b) fat eller dunkar av plast
(i) som rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga
utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom invändig och
utvändig korrosion samt utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats,
(ii) vars packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen, bytts ut,
och
(iii) som efter rengöring undersökts, varvid förpackningar ska avvisas, som har
synliga skador, såsom sprickor, veck eller brottställen, skadade gängor eller
förslutningar eller andra betydande brister.
Renoverad förpackning: Förpackning, särskilt
(a) fat av metall
(i) som tillkommit genom framställning av en FN-förpackningstyp som
uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1, utgående från en typ som inte
motsvarat dessa bestämmelser,
(ii) som tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp, som
uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1, till en annan som uppfyller samma
bestämmelser, eller
(iii) hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut (t.ex. fasta
gavlar).
(b) fat av plast
(i) som tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp till en annan
(t.ex. 1H1 till 1H2), eller
(ii) hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut.
Renoverade fat omfattas av samma bestämmelser i kapitel 6.1, som gäller för nya fat
av samma typ.
36
Renoverad IBC-behållare: Se IBC-behållare.
Renoverad storförpackning: se Storförpackning.
Reparerad IBC-behållare: Se IBC-behållare.
S
Självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT): Den lägsta temperatur vid
vilken ett ämne kan sönderfalla under självacceleration i förpackning, IBC-behållare
eller tank som överlämnas för transport. SADT ska vara bestämd i enlighet med
testmetoderna angivna i del II, avsnitt 28 i testhandboken.
Självaccelererande polymerisationstemperatur (SAPT): Den lägsta temperatur vid
vilken ett ämne kan polymerisera under självacceleration i förpackning, IBC-behållare
eller tank som överlämnas för transport. SAPT ska vara bestämd i överensstämmelse
med testmetoderna framtagna för självaccelererande sönderfallstemperatur för
självreaktiva ämnen i enlighet med del II, avsnitt 28 i testhandboken.
Samlingsbenämning: Benämning för en definierad grupp av ämnen eller föremål
(se 2.1.1.2 B, C och D).
Sammansatt förpackning: För transporten sammansatt förpackning, som består av
en eller flera innerförpackningar, som enligt 4.1.1.5 placeras i en ytterförpackning.
Anm
När uttrycket ”innerförpackning” används för sammansatta förpackningar
ska detta inte förväxlas med begreppet ”innerkärl” som används för
integrerade förpackningar.
Skyddad IBC-behållare (för IBC-behållare av metall): En IBC-behållare, som är
försedd med extra skydd mot stötar. Detta skydd kan t.ex. bestå av en flerskikts-
(sandwich-) eller dubbelväggskonstruktion eller av en ram med galler av metall.
Skyddsbeklädnad (för tankar): Innerbeklädnad (liner) eller invändig beläggning som
skyddar det metalliska tankmaterialet mot de ämnen som ska transporteras.
Anm
Denna definition gäller inte för en innerbeklädnad (liner) eller invändig
beläggning som endast används för att skydda ämnet som ska transporteras.
Slamsugartank: Tankcontainer eller växeltank, i första hand använd för transport av
farligt avfall, med särskilda konstruktionsdetaljer och/eller utrustning enligt kapitel
6.10, för att underlätta fyllning och tömning av avfall.
En tank som helt uppfyller kraven i kapitel 6.7 eller 6.8 räknas inte som
slamsugartank.
Sluten bulkcontainer: Se Bulkcontainer.
Sluten container: Se Container.
Slutet kryokärl: Ett värmeisolerat tryckkärl för kylda kondenserade gaser med
vattenvolym högst 1000 liter.
Småcontainer: Se Container.
37
Spole (klass 1): En anordning av plast, trä, papp, metall eller annat ändamålsenligt
material, som består av en spindel och i förekommande fall av sidoväggar vid vardera
änden av spindeln. Ämnen och föremål ska kunna upplindas på spolen och i
förekommande fall säkras av sidoväggarna.
Storcontainer: Se Container.
Storflaska: Sömlöst tryckkärl eller transportabelt tryckkärl av kompositmaterial med
vattenvolym över 150 liter upp till och med 3000 liter.
Storförpackning: En förpackning som består av en ytterförpackning som innehåller
föremål eller innerförpackningar,
(a) är konstruerad för mekanisk hantering, och
(b) har en nettovikt över 400 kg eller en kapacitet över 450 liter, men en volym av
högst 3,0 m3.
Renoverad storförpackning: En storförpackning av metall eller styv plast:
(a) som tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller
bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser,
eller
(b) som tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp som uppfyller
bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser.
Renoverade storförpackningar omfattas av samma bestämmelser i RID/RID-S som en
ny storförpackning av samma typ (se även definitionen på typ i 6.6.5.1.2).
Återanvänd storförpackning: En storförpackning som ska återfyllas och som efter
undersökning befunnits fri från sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara
funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana storförpackningar,
som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom
distributionskedjor som står under kontroll av produktens avsändare.
Strukturdelar:
(a) Hos tanken på en cisternvagn: på ut- eller insidan av tankskalet fästa
förstyvningselement och detaljer för infästning eller skydd,
(b) hos tanken på en tankcontainer: på ut- eller insidan av tankskalet fästa
förstyvningselement och detaljer för infästning, skydd eller stabilisering,
(c) hos element i en batterivagn eller MEG-container: på ut- eller insidan av
tankskalet eller kärlet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning, skydd
eller stabilisering,
(d) hos IBC-behållare (utom flexibla IBC-behållare): förstärknings-, fäst-,
hanterings-, skydds-, eller stabiliseringsdetaljer på behållarskalet (jämte
pallsockeln för integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast).
Anm
För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Strålningsnivå:
Se Dosrat.
38
Strålningsdetektorsystem: En anordning som innehåller strålningsdetektorer som
komponenter.
Styv innerbehållare: (för integrerade IBC-behållare): Behållare som bibehåller sin
vanliga form i tomt tillstånd, utan att förslutningarna är på sin plats och utan stöd av
det yttre höljet. Innerbehållare som inte är styva räknas som flexibla.
Säck: Flexibel förpackning av papper, plastfolie, textil, vävt material eller annat
ändamålsenligt material.
Säkerhetsventil: En fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket
och är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt övertryck.
Säkerställande av att bestämmelserna iakttas (radioaktiva ämnen): Ett systematiskt
program av åtgärder som tillämpas av behörig myndighet med målet att säkerställa att
bestämmelserna i RID/RID-S tillämpas i praktiken.
Sändning: Ett enskilt kolli eller flera kollin eller en last med farligt gods, som en
avsändare överlämnar till transport.
T
Tank: Ett tankskal med driftsutrustning och strukturdelar. När termen tank används
separat avser den en tankcontainer, UN-tank, avmonterbar tank eller cisternvagn
enligt definitionen i detta avsnitt, inklusive tankar som utgör element i batterivagnar
eller MEG-containrar.
Tankcontainer: En transportutrustning som motsvarar definitionen för container och
som består av ett tankskal och utrustningsdetaljer, inklusive anordningar som medger
omlastning av tankcontainern utan väsentlig förändring av dess jämviktsläge och som
används för transport av gaser, vätskor, pulverformiga eller granulerade ämnen och
som, när den används för transport av gaser definierade i 2.2.2.1.1, har en kapacitet
över 0,45 m3 (450 liter).
Anm
IBC-behållare som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.5 räknas inte som
tankcontainrar.
Extra stor tankcontainer: En tankcontainer med en kapacitet större än 40 000 liter.
Tankdokumentation: Ett underlag som innehåller all väsentlig teknisk information
om en tank, batterivagn eller en MEG-container, såsom de certifikat och intyg som
anges i 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4.
Tankskal: Den del av en tank vilken innesluter ämnet, inklusive öppningar och
förslutningar, men utan driftsutrustning och utvändiga strukturdelar.
Anm
För UN-tankar se kapitel 6.7.
Teknisk benämning: En vedertagen kemisk benämning, i förekommande fall en
vedertagen biologisk benämning eller annan benämning som brukar användas i
vetenskapliga och tekniska handböcker, tidskrifter och texter (se 3.1.2.8.1.1).
39
Testhandboken: Sjunde reviderade utgåvan av handboken för provning och kriterier,
Förenta Nationernas publikation med titeln ”Manual of Tests and Criteria”
(ST/SG/AC.10/11/Rev.7 och ändring 1).
Transport: Förflyttning av farligt gods, inklusive därav förorsakade uppehåll och av
trafiken förorsakad lagring av det farliga godset i vagnar, tankar och containrar före,
under och efter förflyttningen.
Denna definition innefattar också mellanlagring av farligt gods för att byta
transportsätt eller transportmedel (omlastning). Detta under förutsättning att
transporthandlingar kan uppvisas på begäran, i vilka avsändnings- och mottagningsort
framgår, samt att kollin och tankar inte öppnas under mellanlagringen – utom vid
kontroll av behörig myndighet.
Transport i bulk: Transport av oförpackade fasta ämnen eller föremål i vagnar,
containrar eller bulkcontainrar. Begreppet avser varken gods som transporteras som
kollin eller ämnen som transporteras i tank.
Transportindex (TI (Transport Index)) för transport av radioaktiva ämnen: Ett tal
som är tillordnat ett kolli, en overpack eller en container eller oförpackat LSA-I eller
SCO-I eller SCO-III och som används för att kontrollera strålningsexponeringen.
Transportmedel: Ett vägfordon eller en vagn för transport på väg eller järnväg.
Transportör: Företag som genomför transport, med eller utan transportavtal.
Tryckfat: Svetsat tryckkärl med en vattenvolym över 150 liter till och med 1000 liter
(t.ex. cylindriskt kärl med rullskenor, klotformiga kärl på medar).
Tryckkärl: Ett transportabelt kärl avsett för att innehålla ämnen under tryck, inklusive
dess förslutning(ar) och annan driftsutrustning, och är ett samlingsbegrepp för
gasflaska, storflaska, tryckfat, slutet kryokärl, metallhydridlagringssystem,
gasflaskpaket och bärgningstryckkärl.
Tryckkärlsbehållare: En gasflaska, en storflaska, ett tryckfat eller ett
bärgningstryckkärl utan förslutningar eller annan driftsutrustning, men inklusive
varaktigt fästa anordningar (t.ex. halsring eller fotring).
Anm
Termerna ”gasflaskbehållare”, ”tryckfatsbehållare” och ”storflaskbehållare”
används också.
Trätunna: Förpackning av naturträ med runt tvärsnitt och välvda väggar, och som
består av stavar och gavlar och är försedd med tunnband.
Tvångsmanövrerad luftningsventil: Ventil på tankar med bottentömning, som är
förbunden med bottenventilen och öppnas under drift endast för luftning av tanken vid
fyllning och tömning.
Täckt vagn: Vagn med fasta eller rörliga väggar eller tak.
Täthetsprovning: Provning för att bestämma täthet hos en tank, förpackning eller
IBC-behållare samt tillbehör och förslutningsanordningar.
Anm
För UN-tankar, se kapitel 6.7.
40
Tömningstryck: Det högsta tryck, som utvecklas vid trycktömning av en tank
(se även fyllningstryck, högsta arbetstryck, kalkyltryck och provtryck).
U
Underhållsansvarig enhet (ECM): Enhet som är ansvarig för underhåll av en vagn i
enlighet med enhetliga regler om tekniskt godkännande av järnvägsmateriel som
används i internationell trafik (ATMF - bihang G till COTIF) och som är certifierad
enligt bilaga A6) till ATMF.
UN-nummer: Fyrställigt tal som utgör ett nummer för att identifiera ämnen eller före-
mål enligt FN:s modellregelverk.
UN-reglemente (tidigare ECE-reglemente): Ett reglemente knutet till
Överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för utrustning
för hjulförsedda fordon och komponenter som kan sättas fast eller användas på
hjulförsedda fordon och villkoren för ömsesidigt erkännande av godkännanden
utfärdade enligt dessa bestämmelser (1958, i gällande version).
UN-tank: En multimodal tank som, när den används för transport av gaser
definierade i 2.2.2.1.1, har en kapacitet över 450 liter, och som motsvarar definitionen
i kapitel 6.7 eller IMDG-koden och är angiven i kolumn (10) i tabell A, kapitel 3.2,
med en UN-tankinstruktion (T-kod).
Utvecklat tryck: Trycket av innehållet i ett tryckkärl vid temperatur- och
diffusionsjämvikt.
V
Vagn: Ett järnvägsfordon utan egen dragkraft och som är avsett för transport av gods
(se även batterivagn, täckt vagn, öppen vagn, presenningsförsedd vagn och
cisternvagn).
Presenningsförsedd vagn: Öppen vagn som är försedd med övertäckning som skydd
för lasten.
Vakuumventil: En fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket och
är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt undertryck.
Vikt av ett kolli: Bruttovikten av kollit, om inget annat anges.
Vägfordon: motorfordon, transportenhet med trailer (dvs. påhängsvagn eller
släpvagn), släpvagn eller påhängsvagn enligt ADR/ADR-S på vilka farligt gods är
lastat.
6)
När det gäller delar som är kopplade till underhållsansvarig enhet (ECM) och deras certifiering, överensstämmer Bihang
G till COTIF (ATMF) med europeisk lagstiftning, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den
11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (Artikel 14, punkterna 1-5) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797
av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (Artikel 47, punkt 3,
bokstaven f). När det gäller systemet för certifiering av enheter som ansvarar för underhåll, är Bilaga A till ATMF
likvärdigt med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/779 av den 16 maj 2019 om fastställande av
detaljerade bestämmelser om ett system för certifiering av enheter som ansvarar för underhåll av fordon enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr
445/2011.
41
Vätska: Ett ämne som vid 50 °C har ett ångtryck av högst 300 kPa (3 bar), som inte är
fullständigt gasformigt vid 20 °C och ett tryck av 101,3 kPa och som
(a) har en smältpunkt eller initial smältpunkt vid högst 20 °C vid ett tryck av 101,3
kPa, eller
(b) är flytande enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90, eller
(c) inte är pastaartad enligt kriterierna i den beskrivna provningsmetoden
(penetrometermetoden) för bestämning av flytbarhet i 2.3.4.
Anm
Med transport i vätskeform menas i tankbestämmelserna:
-
transport av vätskor enligt ovanstående definition, eller
-
transport av fasta ämnen, som avlämnas till transport i smält tillstånd.
Växeltank: En tank monterad på växelflak, vilken räknas som en tankcontainer.
Växelflak: Se container.
Y
Ytterförpackning: Yttre skyddet i en integrerad eller sammansatt förpackning,
inklusive absorberande och stötdämpande material och alla andra beståndsdelar som
behövs för att innesluta och skydda innerkärl eller innerförpackningar.
Å
Återanvänd förpackning: En förpackning som efter undersökning befunnits fri från
sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara funktionsprovningen. Denna
definition omfattar särskilt sådana förpackningar, som återfylls med likadant eller
liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionsnät, som står under
tillsyn av produktens avsändare.
Återanvänd storförpackning: se Storförpackning.
Återvunnet plastmaterial: Material som återvunnits från använda
industriförpackningar som har rengjorts och förberetts för bearbetning till nya
förpackningar. De specifika egenskaperna hos återvunnet material som används för
tillverkning av nya förpackningar ska vara säkerställda och regelbundet
dokumenterade som en del av ett kvalitetssystem godtaget av behörig myndighet. Ett
sådant system ska innehålla dels en beskrivning av en ändamålsenlig försortering, dels
en verifikation av att varje parti av återvunnet plastmaterial uppvisar lämpliga värden
på smältindex, densitet och draghållfasthet, vilka motsvarar dem hos
förpackningstypen som tillverkats av sådant återvunnet material. I
kvalitetssäkringsuppgifterna ska det ingå uppgifter om förpackningsmaterialet, från
vilket den återvunna plasten har hämtats, samt kännedom om vilka ämnen sådana
förpackningar tidigare har innehållit, i den mån dessa möjligtvis kan försämra
dugligheten hos nya förpackningar, tillverkade av detta material. Därutöver ska
förpackningstillverkarens kvalitetssystem enligt 6.1.1.4 innefatta genomförande av
mekanisk typprovning enligt 6.1.5 på förpackningar tillverkade av varje parti av
återvunnet plastmaterial. Vid denna provning får staplingsstyrkan visas genom en
lämplig dynamisk kompressionsprovning i stället för en statisk lastprovning.
42
Anm
Standarden ISO 16103:2005 ”Förpackningar – Transportförpackningar för
farligt gods – återvunnet plastmaterial” ger ytterligare vägledning om
förfarandet för att godkänna användningen av återvunnet plastmaterial.
Denna vägledning har utvecklats genom erfarenheter från tillverkningen av
fat och dunkar från återvunnet plastmaterial och kan behöva anpassas för
andra typer av förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar som är
tillverkade av återvunnet plastmaterial.
Ö
Öppen container: Se Container.
Öppen vagn: Vagn med eller utan gavel- och sidoväggar, vars lastytor är öppna.
Öppet kryokärl: Ett värmeisolerat transportabelt kärl för kylda kondenserade gaser,
som hålls vid atmosfärstryck genom kontinuerlig avluftning av den kylda
kondenserade gasen.
43
1.2.2
Måttenheter
1.2.2.1
I RID/RID-S gäller följande måttenheter7).
Storhet
SI-enhet
8)
Alternativ
godtagen enhet
Samband mellan
enheterna
Längd
m (meter)
-
-
Area
m
2
(kvadratmeter)
-
-
Volym
m
3
(kubikmeter)
l (liter)
9)
1 l = 10
-3
m
3
Tid
s (sekund)
min (minut)
1 min = 60 s
h (timme)
1 h = 3 600 s
d (dygn)
1 d = 86 400 s
Massa
kg (kilogram)
g (gram)
1 g = 10
-3
kg
t (ton)
1 t = 10
3
kg
Densitet
kg/m
3
kg/l
1 kg/l = 10
3
kg/m
3
Temperatur
K (kelvin)
ºC (grader Celsius) 0 °C = 273,15 K
Temperaturskillnad
K (kelvin)
ºC (grader Celsius) 1 °C = 1 K
Kraft
N (newton)
-
1 N = 1 kg · m/s
2
Tryck
Pa (pascal)
bar
1 bar = 10
5
Pa
Spänning
N/m
2
N/mm
2
1 N/mm
2
= 1 MPa
Arbete
J (joule)
kWh (kilowattimme) 1 kWh = 3,6 MJ
Energi
J (joule)
-
1 J = 1 N · m = 1 W · s
Värmemängd
J (joule)
eV (elektronvolt)
1 eV = 0,1602 · 10
-18
J
Effekt
W (watt)
-
1 W = 1 J/s = 1 N · m/s
Resistans
(elektriskt motstånd)
Ω (ohm)
-
1 Ω = 1 kg · m
2
· A
-2
· s
-3
Kinematisk viskositet m
2
/s
mm
2
/s
1 mm
2
/s = 10
-6
m
2
/s
Dynamisk viskositet Pa · s
mPa · s
1 mPa · s = 10
-3
Pa · s
Aktivitet
Bq (becquerel)
Dosekvivalent
Sv (sievert)
7)
Följande avrundade siffror tillämpas för omräkning till SI-enheter av de hittills använda enheterna:
Kraft
Mekanisk spänning
1 kg
=
9,807 N
1 kg/mm
2
=
9,807 N/mm
2
1 N
=
0,102 kg
1 N/mm
2
=
0,102 kg/mm
2
Tryck
1 Pa
=
1 N/m
2
=
10
-5
bar
=
1,02 · 10
-5
kg/cm
2
= 0,75 · 10
-2
torr
1 bar
=
10
5
Pa
=
1,02 kg/cm
2
=
750 torr
1 kg/cm
2
=
9,807 · 10
4
Pa =
0,9807 bar
=
736 torr
1 torr =
1,33 · 10
2
Pa
=
1,33 · 10
-3
bar =
1,36 · 10
-3
kg/cm
2
Energi, arbete, värmemängd
1 J
=
1 Nm
=
0,278 · 10
-6
kWh =
0,102 kgm
= 0,239 · 10
-3
kcal
1 kWh =
3,6 · 10
6
J
=
367 · 10
3
kgm =
860 kcal
1 kgm =
9,807 J
=
2,72 · 10
-6
kWh =
2,34 · 10
-3
kcal
1 kcal =
4,19 · 10
3
J
=
1,16 · 10
-3
kWh =
427 kgm
Effekt
Kinematisk viskositet
1 W
=
0,102 kgm/s
=
0,86 kcal/h
1 m
2
/s
= 10
4
St (stokes)
1 kgm/s =
9,807 W
=
8,43 kcal/h
1 St
= 10
-4
m
2
/s
1 kcal/h =
1,16 W
=
0,119 kgm/s
Dynamisk viskositet
1 Pa · s =
1 Ns/m
2
= 10 P (poise)
=
0,102 kgs/m
2
1 P
=
0,1 Pa · s
= 0,1 Ns/m
2
=
1,02 · 10
-2
kgs/m
2
1 kgs/m
2
=
9,807 Pa · s
=
9,807 Ns/m
2
=
98,07 P
8)
Det internationella enhetssystemet (SI: Système International d'Unités) är resultatet av beslut som
fattats vid den allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence Générale des Poids et Mesures;
adress: Pavillon de Breteuil, Parc de St-Cloud, F-92310 Sèvres).
9)
Förkortningen ”L” för liter tillåts också i stället för förkortningen ”l” då förväxling kan ske i
maskinskriven text.
44
Tiopotenser, positiva och negativa, av en enhet kan bildas med hjälp av prefix, som
har följande betydelse och placeras framför enheten:
Faktor
Prefix
Tecken
1 000 000 000 000 000 000
= 10
18
triljon
exa
E
1 000 000 000 000 000
= 10
15
peta
P
1 000 000 000 000
= 10
12
biljon
tera
T
1 000 000 000
= 10
9
miljard
giga
G
1 000 000
= 10
6
miljon
mega
M
1 000
= 10
3
tusen
kilo
k
100
= 10
2
hundra
hekto
h
10
= 10
1
tio
deka
da
0,1
= 10
-1
tiondel
deci
d
0,01
= 10
-2
hundradel
centi
c
0,001
= 10
-3
tusendel
milli
m
0,000 001
= 10
-6
miljondel
mikro
µ
0,000 000 001
= 10
-9
miljarddel
nano
n
0,000 000 000 001
= 10
-12
biljondel
piko
p
0,000 000 000 000 001
= 10
-15
femto
f
0,000 000 000 000 000 001
= 10
-18
triljondel
atto
a
Anm
109 = en billion i av FN använda engelska språket. Analogt = 10-9 en
billiondel.
1.2.2.2
Om inte annat uttryckligen anges avser tecknet ”%” följande i RID/RID-S:
(a) i fråga om blandningar av fasta ämnen eller vätskor, liksom lösningar eller fasta
ämnen som fuktats med vätska: viktandelen i procent, beräknad på blandningens,
lösningens eller det fuktade fasta ämnets totala vikt,
(b) i fråga om blandningar av komprimerade gaser: då fyllning sker under tryck, den
i procent angivna volymandelen, beräknad på gasblandningens totala volym. Då
fyllning sker efter vikt, den i procent angivna viktandelen, beräknad på
gasblandningens totala vikt,
(c) i fråga om blandningar av kondenserade gaser eller lösta gaser anges viktandelen
i procent, beräknad på blandningens totala vikt.
1.2.2.3
Alla tryck som avser kärl (t.ex. provtryck, invändigt tryck, säkerhetsventilers
öppningstryck) anges alltid som övertryck (tryck överstigande lufttrycket). Ämnens
ångtryck anges däremot alltid som absolut tryck.
1.2.2.4
Anges i RID/RID-S en viss fyllningsgrad för kärl eller tankar så avser denna en
temperatur hos ämnet av 15ºC, om ingen annan temperatur nämns.
1.2.3
Lista över förkortningar
I RID/RID-S används förkortningar, akronymer och förkortade benämningar av
regelverk med följande betydelse:
A
ADN: Europeisk överenskommelse för internationell transport av farligt gods på inre
vattenvägar (Accord européen relatif au transport international des marchandises
dangereuses par voies de navigation intérieures).
45
ADR: Överenskommelse för internationell transport av farligt gods på väg, inklusive
de temporära avvikelser, som undertecknats av alla stater som berörs av transporten
(Accord relatif au transport international des marchandises dangereuses par route).
ASTM: American Society for Testing and Materials (ASTM International, 100 Barr
Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, PA 19428-2959, USA,
www.astm.org).
C
CGA: Compressed Gas Association 8484 Westpark Drive, Suite 220, McLean,
Virginia 22102, USA, www.cganet.com.
CIM: Enhetliga rättsregler för avtal om internationell järnvägsbefordran av gods
(bihang B till Fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF)), med ändringar
(Contrat de transport international ferroviaire de marchandises).
CMR: Konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (Genève,
den 19 maj 1956), med ändringar (Convention relative au contrat de transport
international de marchandises par route).
CNG: Komprimerad naturgas (Compressed Natural Gas) (se 1.2.1).
CSC: Internationell konvention om säkra containrar (Genève, 1972), med ändringar,
utgiven av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i London.
CSI: Kriticitetssäkerhetsindex (Criticality Safety Index) (se 1.2.1).
E
ECM: Underhållsansvarig enhet (se 1.2.1).
EIGA: European Industrial Gas Association (30 Avenue de l’Astronomie, 1210
Bryssel, Belgien, www.eiga.eu).
EN (-standard): Europeisk standard, publicerad av den europeiska
standardiseringsorganisationen (CEN) (CEN, Avenue Marnix 17, B-1000 Bryssel,
Belgien, www.cen.eu).
F
FRP: Fiberarmerad plast (se 1.2.1).
G
GHS: Globalt harmoniserat system för klassificering och etikettering av kemiska
produkter
(Globally Harmonized System of Classification and Labelling of
Chemicals) (se 1.2.1).
I
IAEA: Det internationella atomenergiorganet (International Atomic Energy Agency,
P.O. Box 100, 1400 Wien, Österrike, www.iaea.org).
IBC: Intermediate Bulk Container (se 1.2.1).
46
ICAO: Den internationella organisationen för civil luftfart (International Civil
Aviation Organization, 999 University Street, Montreal, Quebec H3C 5H7, Kanada,
www.icao.org).
IMDG: Se definitionen för IMDG-koden i 1.2.1.
IMO: Den internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime
Organization, 4 Albert Embankment, London SE1 7SR, Storbritannien,
www.imo.org).
ISO (-standard): Internationell standard, publicerad av den internationella
standardiseringsorganisationen (International Organization for Standardization, 1 rue
de Varembé, CH-1204 Genève 20, Schweiz, www.iso.org).
L
LNG: Kondenserad naturgas (Liquefied Natural Gas) (se 1.2.1).
LPG: Kondenserad petroleumgas (Liquefied Petroleum Gas) (se 1.2.1).
LSA (-material): Ämnen med låg specifik aktivitet (Low Specific Activity material)
(se 2.2.7.1.3).
M
MEG-container: Multiple-Element Gas Container (se 1.2.1).
N
N.O.S.: Not Otherwise Specified (se 1.2.1).
O
OTIF: Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik
(Intergovernmental Organisation for International Carriage by Rail,
Gryphenhübeliweg 30, 3006 Bern, Schweiz) (Organisation intergouvernementale
pour les transports internationaux ferroviaires).
S
SADT: Självaccelererande sönderfallstemperatur (Self-Accelerating Decomposition
Temperature) (se 1.2.1).
SAPT: Självaccelererande polymerisationstemperatur (Self-Accelerating
Polymerization Temperature) (se 1.2.1).
SCO: Ytkontaminerat föremål (Surface Contaminated Object) (se 2.2.7.1.3).
SMGS: Överenskommelsen om internationell godstrafik på järnväg utgiven av
Organisationen för samarbete mellan järnvägar (OSJD) (Organisation for Co-
operation between Railways, ul. Hoza, 63/67 00-681 Warsawa, Polen,
www.en.osjd.org).
SMGS Bilaga 2: Bestämmelser om transport av farligt gods i bilaga 2 till SMGS.
47
T
TI: Transportindex (Transport Index) (se 1.2.1).
U
UIC: Internationella järnvägsunionen (International Union of Railways, 16 rue Jean
Rey, 75015 Paris, Frankrike, www.uic.org) (Union internationale des chemins de fer).
UNECE: FN:s ekonomiska kommission för Europa (United Nations Economic
Commission for Europe, Palais des Nations, 8-14 avenue de la Paix, 1211 Genève 10,
Schweiz, www.unece.org).
48
Kapitel 1.3
Utbildning av personer delaktiga vid transport av farligt gods
1.3.1
Giltighetsområde och tillämpning
De personer som är sysselsatta hos delaktiga enligt 1.4, och vars arbetsområde
omfattar transport av farligt gods, ska vara utbildade i de krav som transport av farligt
gods ställer på deras arbets- och ansvarsområde. Anställda ska vara utbildade i
enlighet med 1.3.2 innan de ges ansvar. Uppgifter som de ännu inte har fått
föreskriven utbildning för, får de endast utföra under direkt överinseende av utbildad
person. Utbildningen ska även innehålla de särskilda bestämmelser för skydd av
transporter med farligt gods som tas upp i kapitel 1.10.
Anm 1 För utbildning av säkerhetsrådgivare, se 1.8.3 istället för detta avsnitt.
Anm 2 (Tills vidare blank)
Anm 3 För utbildning avseende klass 7, se även 1.7.2.5.
1.3.2
Utbildningens uppläggning
Allt efter ansvar och uppgifter hos vederbörande ska utbildningen genomföras på
följande sätt:
1.3.2.1
Allmän utbildning
Personalen ska vara förtrogen med de allmänna villkoren i bestämmelserna för
transport av farligt gods.
1.3.2.2
Funktionsspecifik utbildning
Personalen ska vara utbildad om de bestämmelser som reglerar transport av farligt
gods motsvarande deras uppgifter och ansvar.
I de fall när transporten av farligt gods omfattar flera transportslag ska personalen vara
medveten om de bestämmelser som gäller för andra transportslag.
Personalen hos transportören och hos den som sköter driften av järnvägsinfra-
strukturen ska dessutom vara utbildad i järnvägstrafikfrågor. Denna utbildning ska ske
i form av en grundläggande utbildning och en verksamhetsbaserad
påbyggnadsutbildning.
(a) Grundläggande utbildning för all personal:
All personal ska vara utbildad i betydelsen av etiketter och orangefärgade skyltar.
Därutöver ska rapporteringsförfarandet vid avvikelser vara känt för personalen.
(b) Verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning för driftpersonal som är direkt
delaktig i transport av farligt gods:
Utöver den under (a) beskrivna grundläggande utbildningen ska personalen vara
utbildad beroende på arbetsområde.
49
Personalen enligt 1.3.2.2.1 ska ha genomgått verksamhetsbaserad
påbyggnadsutbildning enligt indelningen i 1.3.2.2.2.
1.3.2.2.1
För indelning av personal i de olika kategorierna gäller nedanstående tabell:
Kategori Beskrivning av kategorin
Personal
1
Driftpersonal, som är direkt delaktig i
transport av farligt gods
Lokförare, rangerare eller
personal med motsvarande
funktion
2
Personal som ansvarar för teknisk
kontroll av de vagnar som används för
transport av farligt gods
Vagnmästare eller personal med
motsvarande funktion
3
Personal som ansvarar för ledning
och styrning av järnvägs- och ranger-
tjänsten samt ledningspersonal inom
järnvägsinfrastrukturförvaltningen
Tågtrafikledare, ställverks-
medarbetare, medarbetare i
ledningscentraler eller personal
med motsvarande funktion
1.3.2.2.2
Verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning ska omfatta åtminstone följande
ämnesområden:
(a) Förare eller personal med motsvarande funktion i kategori 1:
- sätt att få tillgång till nödvändig information om tågsammansättningen,
förekomsten av farligt gods och vilken plats sådant gods befinner sig på i
tåget,
- slag av avvikelse,
- agerande i kritiska situationer vid avvikelser, vidtagande av åtgärder till
skydd av det egna tåget och trafiken på angränsande spår.
Rangerare eller personal med motsvarande funktion i kategori 1:
- rangeretiketternas betydelse enligt förlaga 13 och 15 i RID/RID-S (se
5.3.4.2),
- skyddsavstånd vid gods i klass 1 enligt 7.5.3 i RID/RID-S,
- slag av avvikelse.
(b) Vagnmästare eller personal med motsvarande funktion i kategori 2:
- genomförande av kontroll i överensstämmelse med bihang 9 till General
Contract of Use for Wagons (GCU)10) – Conditions for the technical transfer
inspection of wagons,
- genomförande av kontrollerna beskrivna i 1.4.2.2.1 (endast för personal som
utför den i 1.4.2.2.1 i RID/RID-S beskrivna kontrollen),
- identifiering av avvikelser.
10)
Utgiven av GCU Bureau, Avenue Louise, 500, BE-1050 Bryssel, www.gcubureau.org.
50
(c) Tågtrafikledare, ställverksmedarbetare, medarbetare i ledningscentraler eller
personal med motsvarande funktion i kategori 3:
- att bemästra kritiska situationer vid avvikelser,
- interna nödlägesplaner för rangerbangårdar enligt kapitel 1.11 i RID/RID-S,
1.3.2.3
Säkerhetsutbildning
I motsvarighet till de möjliga riskerna för skador till följd av tillbud vid transport av
farligt gods och dess lastning och lossning ska personalen vara utbildad om de risker
och faror som farligt gods kan medföra.
Utbildningens mål ska vara att ge personalen kännedom om säker hantering och
nödåtgärder.
1.3.2.4
För att ta hänsyn till ändrade bestämmelser ska utbildningen regelbundet kompletteras
med uppdateringskurser.
1.3.3
Dokumentation
Arbetsgivaren ska förvara dokumentation över utbildning som har erhållits enligt detta
kapitel och ska på begäran göra dokumentation tillgänglig för den anställda eller
behörig myndighet. Dokumentationen ska förvaras av arbetsgivaren under den
tidsperiod som behörig myndighet har fastställt. Dokumentation över utbildning ska
styrkas då en ny anställning börjar.
51
Kapitel 1.4
Skyldigheter hos delaktiga
1.4.1
Allmänna säkerhetsåtgärder
1.4.1.1
De som är delaktiga i transport av farligt gods ska vidta nödvändiga åtgärder, allt efter
arten och omfattningen av de faror som kan förutses, för att förhindra skador och för
att begränsa en eventuell skada så långt möjligt. De ska under alla omständigheter
uppfylla de bestämmelser i RID/RID-S som gäller för dem.
1.4.1.2
Delaktiga ska i händelse av en möjlig förestående fara för den allmänna säkerheten
utan dröjsmål meddela räddningstjänst och förse dem med den information som
behövs för insatsen.
1.4.1.3
RID får närmare föreskriva vissa skyldigheter för delaktiga.
Under förutsättning att de i 1.4.2 och 1.4.3 beskrivna skyldigheter uppfylls får en
fördragsstat i sin nationella lagstiftning överföra en utsedd delaktigs skyldigheter till
en eller flera andra delaktiga, om den bedömer att detta inte medför någon minskning
av säkerhetsnivån. Dessa avvikelser ska meddelas av fördragsstaten till OTIF:s
sekretariat, som meddelar övriga fördragsstater för kännedom.
Bestämmelserna i 1.2.1, 1.4.2 och 1.4.3 om definition av delaktiga och deras
skyldigheter berör inte bestämmelserna i landets lagstiftning beträffande rättsliga
påföljder (straffbarhet, häktning osv.) som kommer av att den aktuelle delaktige är
t.ex. juridisk person, fysisk person, för egen räkning verksam person, arbetsgivare
eller person med anställningsförhållande.
1.4.2
Huvuddelaktigas skyldigheter
Anm 1 Olika delaktiga som har tilldelats skyldigheter enligt detta avsnitt kan vara
ett och samma företag. Dessutom kan verksamheten och motsvarande
skyldigheter hos en delaktig antas av olika företag.
Anm 2 Beträffande radioaktiva ämnen, se även 1.7.6.
1.4.2.1
Avsändare
1.4.2.1.1
Avsändaren av farligt gods har skyldighet att överlämna en sändning till transport som
uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. Inom ramen för 1.4.1 ska avsändaren särskilt:
(a) försäkra sig om att det farliga godset är klassificerat och tillåtet för transport
enligt RID/RID-S,
(b) överlämna till transportören nödvändiga uppgifter och information samt
eventuellt nödvändiga godsdeklarationer och tillhörande handlingar (tillstånd,
godkännanden, upplysningar, intyg osv.) med särskild hänsyn tagen till
bestämmelserna i kapitel 5.4 och tabellerna i del 3,
(c) använda endast förpackningar, storförpackningar, IBC-behållare och tankar
(cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar, UN-tankar tank-
containrar eller MEG-containrar), vilka är godkända och lämpliga för transport av
farligt gods samt försedda med den märkning som föreskrivs i RID/RID-S,
53
(d) uppfylla bestämmelser om försändningssätt och transportrestriktioner,
(e) se till att även tömda, ej rengjorda och ej avgasade tankar (cisternvagnar, vagnar
med avmonterbara tankar, batterivagnar, MEG-containrar, UN-tankar och
tankcontainrar) eller tömda, ej rengjorda vagnar och bulkcontainrar har
storetiketter, märkning och etiketter enligt kapitel 5.3 och att tömda, ej rengjorda
tankar är lika väl förslutna och täta som i fyllt tillstånd.
1.4.2.1.2
Tar avsändaren tjänster från andra delaktiga (förpackare, lastare, fyllare osv.) i
anspråk, ska denne vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att sändningen uppfyller
bestämmelserna i RID/RID-S. Avsändaren kan dock i fall som anges i 1.4.2.1.1 (a),
(b), (c) och (e) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till dennes
förfogande av andra delaktiga.
1.4.2.1.3
Om avsändaren handlar på tredje parts uppdrag så ska denne skriftligen informera
avsändaren om att farligt gods ingår och ställa de uppgifter och handlingar till
förfogande som avsändaren behöver för att fullgöra sina åtaganden.
1.4.2.2
Transportör
1.4.2.2.1
Inom ramen för 1.4.1 ska transportören som vid avsändningsstället övertar det farliga
godset särskilt:
(a) kontrollera om det farliga gods som ska transporteras är tillåtet för transport
enligt RID/RID-S,
(b) försäkra sig om att all information föreskriven i RID/RID-S för det farliga godset
som ska transporteras har ställts till förfogande av avsändaren före transport, att
föreskrivna underlag bifogats godsdeklarationen, eller om elektronisk
databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI)
används istället för skriftliga handlingar, att informationen åtminstone motsvarar
skriftliga handlingar beträffande åtkomst under transporten,
(c) försäkra sig om att vagnar och last inte uppvisar några synliga brister, otätheter
eller sprickor, att inga utrustningsdetaljer fattas osv., genom en visuell kontroll,
(d) försäkra sig om att det datum som anges för nästa kontroll av cisternvagnar,
batterivagnar, vagnar med avmonterbar tank, UN-tankar, tankcontainrar och
MEG-containrar inte har passerat,
Anm
Tankar, batterivagnar och MEG-containrar får dock, efter utgången av
detta slutdatum, transporteras enligt bestämmelserna i 4.1.6.10 (för
batterivagnar och MEG-containrar vars element är tryckkärl), 4.2.4.4,
4.3.2.3.7, 4.3.2.4.4, 6.7.2.19.6, 6.7.3.15.6 eller 6.7.4.14.6.
(e) kontrollera att vagnarna inte är överlastade,
(f) försäkra sig om att storetiketter, märkningar och orangefärgade skyltar som är
föreskrivna för vagnarna i kapitel 5.3 är fastsatta,
(g) försäkra sig om att utrustning som föreskrivs i de skriftliga instruktionerna finns i
förarutrymmet.
54
Detta ska genomföras på grundval av transportdokument och följesedlar genom visuell
kontroll av vagnen eller containern och, när så är tillämpligt, lasten.
Bestämmelserna i detta stycke räknas som uppfyllda vid tillämpning av, IRS 40471-3
(Kontroll som ska utföras vid försändning av farligt gods), avsnitt 511), publicerad av
UIC.
1.4.2.2.2
Transportören får dock i fall som anges i 1.4.2.2.1 (a), (b), (d), (e) och (f) förlita sig på
de upplysningar och uppgifter som ställts till dennes förfogande av andra delaktiga.
När det gäller 1.4.2.2.1 (c) får transportören förlita sig på vad som har intygats i
”stuvningsintyget för containrar/fordon” som tillhandahållits i enlighet med 5.4.2.
1.4.2.2.3
Om transportören enligt 1.4.2.2.1 konstaterar en överträdelse av bestämmelserna i
RID/RID-S så får denne inte transportera sändningen innan bestämmelserna uppfyllts.
1.4.2.2.4
Om under transporten en överträdelse konstateras, som kan inverka på
transportsäkerheten så ska sändningen stoppas så fort som möjligt, med hänsyn tagen
till trafiksäkerhetskrav, säker uppställning av sändningen och allmänhetens säkerhet.
Transporten får fortsätta först när bestämmelserna är uppfyllda. Myndighet som är
behörig för resterande del av transporten kan ge tillstånd för fortsatt transport.
Kan bestämmelserna inte uppfyllas och om inget tillstånd ges för resterande del av
transporten, ska behörig myndighet tillhandahålla nödvändig administrativ assistans åt
transportören. Detta gäller också om transportören meddelar myndigheten att de
farliga egenskaperna hos för transport överlämnat gods inte påpekats för denne, och
att transportören på grundval av särskilt för transportavtalet gällande rätt önskar lossa,
destruera eller oskadliggöra godset.
1.4.2.2.5
Transportören ska se till att den som ansvarar för den nyttjade järnvägsinfrastrukturen
när som helst under transporten kan få omedelbar och obegränsad tillgång till den
information, som behövs för att uppfylla kraven i 1.4.3.6 (b).
Anm
Formerna för hur sådana uppgifter ska tillhandahållas ska finnas beskrivna i
villkoren för nyttjande av järnvägsinfrastrukturen.
1.4.2.2.6
Transportören ska förse föraren med skriftliga instruktioner föreskrivna i 5.4.3.
1.4.2.2.7
Innan tågfärden påbörjas ska transportören informera föraren om att farligt gods finns
ombord och var i tåget detta har placerats.
Bestämmelserna i detta stycke anses uppfyllda om bihangen A och B till UIC
normblad 472 (Bromslista, vagnslista och krav för produktionsgenomförande för
internationella godståg)12) tillämpas.
1.4.2.2.8
Transportören ska försäkra sig om att informationen som ges till den
underhållsansvariga enheten (ECM), endera direkt eller via användaren av
cisternvagnen, enligt definitionen i 15 § 3 i Bihang G till COTIF (ATMF) och i Bilaga
A till ATMF även omfattar tanken och dess utrustning.
11)
Utgåva av IRS (Internationell Railway Solution) giltig från och med den 1 januari 2023.
12)
UIC–normblad i utgåva gällande från den 1 januari 2015.
55
1.4.2.3
Mottagare
1.4.2.3.1
Mottagaren är ålagd att inte utan tvingande skäl fördröja mottagandet av godset och att
efter lossningen kontrollera att de bestämmelser i RID/RID-S som berör mottagaren är
uppfyllda.
1.4.2.3.2
En vagn eller container får endast återsändas eller återanvändas först då
bestämmelserna om lossning i RID/RID-S är uppfyllda.
1.4.2.3.3
Om mottagaren tar tjänster från andra delaktiga (lossnings- och rengöringspersonal,
saneringsplats osv. ) i anspråk, ska mottagaren vidta lämpliga åtgärder för att
säkerställa att bestämmelserna i 1.4.2.3.1 och 1.4.2.3.2 i RID/RID-S är uppfyllda.
1.4.3
Andra delaktigas skyldigheter
Nedan anges exempel på andra delaktiga och deras skyldigheter. De andra delaktigas
skyldigheter framgår av 1.4.1 ovan, såvida de vet eller borde veta att de utövar sina
uppgifter inom ramen för en transport som omfattas av RID/RID-S.
1.4.3.1
Lastare
1.4.3.1.1
Inom ramen för 1.4.1 har lastaren särskilt följande skyldigheter. Lastaren
(a) får endast överlämna farligt gods till transportören om det är tillåtet för transport
enligt RID/RID-S,
(b) ska vid överlämnande av förpackat farligt gods eller ej rengjorda, tömda
förpackningar för transport kontrollera om förpackningen är skadad. Lastaren får
inte överlämna ett kolli, vars förpackning är skadad, och i synnerhet otät så att
farligt gods kommer ut eller kan komma ut, till transport, förrän när bristerna har
eliminerats. Detsamma gäller för tömda, ej rengjorda förpackningar,
(c) ska uppfylla de särskilda bestämmelserna för lastning och hantering,
(d) ska, om lastaren överlämnar farligt gods till transportören för direkt transport,
uppfylla bestämmelserna för storetiketter, märkning och orangefärgade skyltar på
vagnen eller storcontainern enligt kapitel 5.3,
(e) ska vid lastning av kollin beakta samlastningsförbud, även med avseende på
farligt gods som redan finns i vagnen eller storcontainern, samt bestämmelser för
separering av livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder.
1.4.3.1.2
Lastaren kan dock i fall som anges i 1.4.3.1.1 (a), (d) och (e) förlita sig på de
upplysningar och uppgifter som ställts till hans förfogande av andra delaktiga.
1.4.3.2
Förpackare
Inom ramen för 1.4.1 ska förpackaren särskilt iaktta:
(a) förpackningsbestämmelserna och bestämmelserna om samemballering, samt
(b) om förpackare förbereder kollin för transport: bestämmelserna om märkning och
etikettering av kollin.
56
1.4.3.3
Fyllare
Inom ramen för 1.4.1 har fyllaren särskilt följande skyldigheter. Fyllaren
(a) ska inför fyllning av tank förvissa sig om att tankar och deras utrustningsdetaljer
är i tekniskt felfritt skick,
(b) ska försäkra sig om att det datum som anges för nästa kontroll av cisternvagnar,
batterivagnar, vagnar med avmonterbar tank, UN-tankar, tankcontainrar och
MEG-containrar inte har passerat,
(c) får endast fylla tankar med för tanken ifråga tillåtet farligt gods,
(d) ska vid fyllning av tank iaktta bestämmelser avseende farligt gods i omedelbart
angränsande tankfack,
(e) ska vid fyllning av tank hålla tillåten fyllnadsgrad eller tillåtet
fyllningsförhållande för godset,
(f) ska efter fyllning av tanken, säkerställa att alla förslutningar har stängts och att
inget läckage förekommer,
(g) ska se till att det inte finns farliga rester av det farliga godset utanpå de fyllda
tankarna,
(h) ska, när denne förbereder farligt gods för transport, se till att storetiketter,
märkningar, orangefärgade skyltar och etiketter såväl som rangeringsetiketter är
fastsatta på tankar, vagnar och på containrar enligt bestämmelserna i kapitel 5.3,
(i) ska före och efter fyllning av kondenserad gas i cisternvagnar iaktta de särskilda
kontrollbestämmelser som gäller i detta fall,
(j) ska vid fyllning av vagnar eller containrar med farligt gods i bulk kontrollera att
tillämpliga bestämmelser i kapitel 7.3 är uppfyllda.
Anm
Fyllaren ska fastställa rutiner för att säkerställa att denne fullgör alla sina
skyldigheter. Som hjälp för fyllare av cisternvagnar att fullgöra sina
skyldigheter vad gäller säkerhet, och särskilt med avseende på
cisternvagnens täthet mot läckage, finns riktlinjer i form av checklistor för
cisternvagnar avsedda för vätskor och gaser att tillgå på OTIF:s hemsida
(http://otif.org/en/?page_id=1103).
1.4.3.4
Användare av tankcontainer eller UN-tank
Inom ramen för 1.4.1 ska användare av tankcontainer eller UN-tank särskilt tillse att
(a) bestämmelserna om konstruktion, utrustning, kontroll och provning samt
märkning beaktas,
(b) underhåll av tankskal och deras tillbehör genomförs på ett sätt som säkerställer att
tankcontainern eller UN-tanken under normala driftpåkänningar uppfyller
bestämmelserna i RID/RID-S fram till nästa kontrolltillfälle,
(c) en revisionskontroll genomförs, närhelst säkerheten hos tankskalet eller dess
tillbehör kan påverkas genom reparation, ombyggnad eller olycka.
57
1.4.3.5
Användare av cisternvagn
Inom ramen för 1.4.1 ska användare av cisternvagn särskilt se till att13):
(a) bestämmelserna om konstruktion, utrustning, kontroll och provning samt
märkning beaktas,
(b) en revisionskontroll genomförs, närhelst säkerheten hos tankskalet eller dess
utrustning kan påverkas genom reparation, ombyggnad eller olycka,
(c) resultatet av åtgärderna som krävs i (a) och (b) är införda i tankdokumentationen,
(d) underhållsansvarig enhet (ECM) som utpekats för cisternvagnen har ett giltigt
certifikat som omfattar cisternvagnar för farligt gods,
(e) informationen som lämnas till den underhållsansvariga enheten (ECM) enligt
definitionen i 15 § 3 i Bihang G till COTIF (ATMF) och i Bilaga A till ATMF
även omfattar tanken och dess utrustning.
1.4.3.6
Järnvägsinfrastrukturförvaltning
Inom ramen för 1.4.1 har järnvägsinfrastrukturförvaltningen i synnerhet följande
åtaganden. Denna ska tillse att
(a) interna nödlägesplaner för rangerbangårdar enligt kapitel 1.11 upprättas,
(b) när som helst under transporten och utan dröjsmål ha obegränsad tillgång till
följande information:
- tågsammansättning i form av vagnsnummer på varje vagn och vagnstyp om
detta inte framgår av vagnsnumret,
- UN-nummer för det farliga gods som transporteras i eller på varje vagn, i
den mån krav finns att de ska anges i godsdeklarationen, eller information
som visar närvaron av farligt gods i begränsade mängder om det farliga
godset transporteras förpackat endast i begränsade mängder enligt kapitel 3.4
så att märkning av vagnen eller storcontainern enligt kapitel 3.4 krävs,
- varje vagns position i tåget (vagnsordning).
Dessa uppgifter får endast delges de parter som behöver dem för syften som avser
säkerhet, transportskydd eller räddningsinsatser.
Anm
Formerna för hur sådana uppgifter ska tillhandahållas ska finnas
beskrivna i villkoren för nyttjande av järnvägsinfrastrukturen.
13)
Användaren av cisternvagnen får överföra organisationen för kontroller enligt kapitel 6.8 till en underhållsansvarig enhet
(ECM).
58
1.4.3.7
Lossare
1.4.3.7.1
Inom ramen för 1.4.1 ska lossaren särskilt:
(a) försäkra sig om att rätt gods lossas genom att jämföra relevant information på
godsdeklarationen med informationen på kollin, containrar, tankar, MEG-
containrar eller vagnar,
(b) före och under lossning kontrollera om förpackningar, tankar, vagnar eller
containrar är skadade i sådan omfattning att det skulle äventyra
lossningsprocessen. Om så är fallet, ska lossning inte utföras förrän lämpliga
åtgärder har vidtagits,
(c) uppfylla tillämpliga bestämmelser om lossning och hantering,
(d) omedelbart efter lossning av tankar, vagnar eller containrar,
(i) avlägsna eventuella farliga rester som under lossningsprocessen har fäst på
utsidan av tankar, vagnar eller containrar, och
(ii) säkerställa att ventiler och inspektionsöppningar är stängda,
(e) säkerställa att föreskriven rengöring och sanering av vagnar eller containrar
utförs, och
(f) säkerställa att storetiketter, märkningar och orangefärgade skyltar som fästs enligt
kapitel 5.3 inte längre visas på vagnar och containrar som är fullständigt lossade,
rengjorda, avgasade och sanerade.
Anm
Lossaren ska fastställa rutiner för att säkerställa att denne fullgör alla sina
skyldigheter. Som hjälp för lossare av cisternvagnar att fullgöra sina
skyldigheter vad gäller säkerhet, och särskilt med avseende på
cisternvagnens täthet mot läckage, finns riktlinjer i form av checklistor för
cisternvagnar avsedda för vätskor och gaser att tillgå på OTIF:s hemsida
(http://otif.org/en/?page_id=1103).
1.4.3.7.2
Om lossaren tar tjänster från andra delaktiga (rengöringspersonal, saneringsplats osv.)
i anspråk, ska lossaren vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i
RID/RID-S är uppfyllda.
1.4.3.8
Underhållsansvarig (ECM)
Inom ramen för 1.4.1 ska underhållsansvarig (ECM) särskilt se till att:
(a) underhåll av tankar och deras utrustning utförs på ett sådant sätt att för att
försäkra att under normala transportförhållanden cisternvagnen uppfyller kraven i
RID/RID-S,
(b) informationen enligt definitionen i 15 § 3 i Bihang G till COTIF (ATMF) och i
Bilaga A till ATMF även omfattar tanken och dess utrustning,
(c) åtgärderna för tanken och dess utrustning är införda i tankdokumentationen,
59
Kapitel 1.5
Avvikelser
1.5.1
Temporära avvikelser
1.5.1.1
Fördragsstaternas behöriga myndigheter får sinsemellan direkt komma överens om att
tillåta vissa transporter på deras territorier under temporär avvikelse från bestämmel-
serna i RID, såvida säkerheten inte äventyras därigenom. Sådana avvikelser ska av den
myndighet som tar initiativet till den temporära avvikelsen meddelas OTIF:s
sekretariat, som förmedlar dem till fördragsstaterna för kännedom14).
Anm
Särskild överenskommelse enligt 1.7.4 räknas inte som temporär avvikelse i
detta avsnitts mening.
1.5.1.2
Giltighetstiden för en temporär avvikelse får vara högst fem år från det datum den
träder i kraft. Den temporära avvikelsen upphör automatiskt att gälla från det datum då
motsvarande ändring av RID träder i kraft.
1.5.1.3
Transporter enligt temporära avvikelser är transporter i enlighet med bihang C till
COTIF.
1.5.2
Militära sändningar
För militära sändningar, dvs. sändningar med ämnen eller föremål i klass 1 som tillhör
militären eller för vilka den är ansvarig gäller andra bestämmelser (se 5.2.1.5,
5.2.2.1.8, 5.3.1.1.2 och 5.4.1.2.1 (f) samt 7.2.4, särbestämmelse W2).
14)
De överenskomna temporära avvikelserna enligt detta avsnitt finns på OTIF:s hemsida (http://otif.org/en/?page_id=176).
61
Kapitel 1.6
Övergångsbestämmelser
1.6.1
Allmänt
1.6.1.1
Om inget annat föreskrivs, får ämnen och föremål som omfattas av RID/RID-S
transporteras till och med den 30 juni 2023 enligt de fram till den 31 december 2022
gällande bestämmelserna i RID/RID-S15).
Anm
Beträffande uppgifter i godsdeklarationen, se 5.4.1.1.12.
1.6.1.2
(Borttagen.)
1.6.1.3
Ämnen och föremål i klass 1, som tillhör en fördragsstats militära styrkor och
förpackats före den 1 januari 1990 i överensstämmelse med de då gällande
bestämmelserna i RID/RID-S16), får transporteras efter den 31 december 1989, såvida
förpackningarna är oskadade och det anges i godsdeklarationen att det rör sig om
militärt gods, som förpackats före den 1 januari 1990. Övriga bestämmelser som gäller
för denna klass från och med den 1 januari 1990 ska uppfyllas.
1.6.1.4
Ämnen och föremål i klass 1, som förpackats mellan den 1 januari 1990 och 31
december 1996 i överensstämmelse med de under denna tid gällande bestämmelserna i
RID/RID-S17), får transporteras efter den 31 december 1996, såvida förpackningarna
är oskadade och det anges i godsdeklarationen att det rör sig om gods i klass 1, som
förpackats mellan den 1 januari 1990 och den 31 december 1996.
1.6.1.5
IBC-behållare som konstruerats enligt de fram till den 1 januari 1999 gällande
bestämmelserna i marginalnummer 405 (5) och 555 (3), men inte uppfyller de från den
1 januari 1999 gällande bestämmelserna i dessa marginalnummer får användas även i
fortsättningen.
1.6.1.6
IBC-behållare, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de fram till den 30 juni
2001 gällande bestämmelserna i marginalnummer 3612 (1), men inte uppfyller de från
den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna i 6.5.2.1.1 beträffande teckenhöjd på
bokstäver, siffror och symboler, får användas även i fortsättningen.
1.6.1.7
Typgodkännanden för fat, dunkar och integrerade förpackningar av högmolekylärt
eller medelmolekylärt polyeten, som utfärdats före den 1 juli 2005 enligt de fram till
den 31 december 2004 gällande bestämmelserna i 6.1.5.2.6, men inte uppfyller
bestämmelserna i 4.1.1.21, förblir giltiga fram till den 31 december 2009. Alla
förpackningar som tillverkats och märkts på grundval av dessa typgodkännanden får
användas även i fortsättningen fram till utgången av sin i 4.1.1.15 fastställda
användningstid.
1.6.1.8
Befintliga orangefärgade skyltar, som uppfyller de fram till den 31 december 2004
gällande bestämmelserna i 5.3.2.2, får användas även i fortsättningen förutsatt att
kraven i 5.3.2.2.1 och 5.3.2.2.2 om att skylt, siffror och bokstäver ska förbli fastsatta
oavsett vagnens position eller läge är uppfyllda.
15)
Den RID-version som gäller från och med den 1 januari 2021.
16)
Den RID-version som gäller från och med den 1 maj 1985.
17)
Den RID-version som gäller från och med den 1 januari 1990, 1 januari 1993 och 1 januari 2005.
63
1.6.1.9
(Tills vidare blank.)
1.6.1.10
(Borttagen.)
1.6.1.11
Typgodkännanden för fat, dunkar och integrerade förpackningar av högmolekylärt
eller medelmolekylärt polyeten och för IBC-behållare av högmolekylärt polyeten, som
utfärdats före den 1 juli 2007 enligt de fram till den 31 december 2006 gällande
bestämmelserna i 6.1.6.1(a), men inte motsvarar de från den 1 januari 2007 gällande
bestämmelserna i 6.1.6.1(a), är tills vidare giltiga.
1.6.1.12
(Tills vidare blank.)
1.6.1.13
(Borttagen.)
1.6.1.14
IBC-behållare som tillverkats före den 1 januari 2011 och som motsvarar en
konstruktionstyp som inte klarat vibrationsprovningen enligt 6.5.6.13 eller som inte
behövde uppfylla kriterierna i 6.5.6.9.5 (d) vid tidpunkten då fallprovet genomfördes,
får användas även i fortsättningen.
1.6.1.15
IBC-behållare som tillverkats, renoverats eller reparerats före den 1 januari 2011,
behöver inte märkas med högsta tillåtna staplingsbelastning i enlighet med 6.5.2.2.2.
Sådana IBC-behållare, som inte är märkta enligt 6.5.2.2.2, får fortsatt användas efter
31 december 2010, men ska märkas enligt 6.5.2.2.2 om de renoveras eller repareras
efter detta datum. IBC-behållare som tillverkats, renoverats eller reparerats mellan den
1 januari 2011 och den 31 december 2016 och som är märkta med högsta tillåtna
staplingslast i enlighet med 6.5.2.2.2 gällande till den 31 december 2014, får användas
även i fortsättningen.
1.6.1.16
(Borttagen.)
1.6.1.17
(Borttagen.)
1.6.1.18
(Borttagen.)
1.6.1.19
(Borttagen.)
1.6.1.20
(Borttagen.)
1.6.1.21
(Tills vidare blank.)
1.6.1.22
(Borttagen.)
1.6.1.23
(Tills vidare blank.)
1.6.1.24
(Borttagen.)
1.6.1.25
(Borttagen.)
1.6.1.26
Storförpackningar tillverkade eller renoverade före den 1 januari 2014 och som inte
motsvarar kraven i 6.6.3.1 gällande höjden på bokstäver, siffror och symboler,
tillämpliga från och med den 1 januari 2013, får användas även i fortsättningen.
Storförpackningar tillverkade eller renoverade före den 1 januari 2015 behöver inte
märkas med högsta tillåtna tillämpliga staplingslast enligt 6.6.3.3. Sådana
storförpackningar, som inte är märkta enligt 6.6.3.3, får användas även efter den 31
december 2014, men de måste märkas enligt 6.6.3.3 om de renoveras efter detta
64
datum. Storförpackningar tillverkade eller renoverade mellan den 1 januari 2011 och
den 31 december 2016 och som är märkta med högsta tillåtna staplingslast i enlighet
med 6.6.3.3 gällande till och med den 31 december 2014, får användas även i
fortsättningen.
1.6.1.27
Inneslutningar integrerade i utrustning eller maskiner, som innehåller flytande
bränslen med UN 1202, 1203, 1223, 1268, 1863 och 3475 och som tillverkats före den
1 juli 2013, men som inte motsvarar bestämmelserna i punkt (a) i särbestämmelse 363
i kapitel 3.3 giltiga från och med den 1 januari 2013, får användas även i
fortsättningen.
1.6.1.28
(Borttagen.)
1.6.1.29
Litiumceller och litiumbatterier tillverkade enligt en typ som motsvarar
bestämmelserna i delavsnitt 38.3 i testhandboken, tredje omarbetade utgåvan, ändring
1 eller annan efterföljande revidering och ändring tillämplig vid tidpunkten för
typprovningen, får transporteras även i fortsättningen om inte annat anges i
RID/RID-S.
Litiumceller och litiumbatterier tillverkade före den 1 juli 2003 och som uppfyller
bestämmelserna i testhandboken, tredje omarbetade utgåvan, får transporteras även i
fortsättningen om alla övriga tillämpliga bestämmelser är uppfyllda.
1.6.1.30
(Borttagen.)
1.6.1.31
(Borttagen.)
1.6.1.32
(Borttagen.)
1.6.1.33
Elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer tillordnade UN 3499 som är tillverkade
före den 1 januari 2014, behöver inte märkas med energilagringskapaciteten i Wh som
krävs enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 361 punkt (e).
1.6.1.34
Asymmetriska kondensatorer tillordnade UN 3508 som är tillverkade före den 1
januari 2016, behöver inte märkas med energilagringskapaciteten i Wh som krävs
enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 372 punkt (c).
1.6.1.35
(Tills vidare blank.)
1.6.1.36
(Tills vidare blank.)
1.6.1.37
(Borttagen.)
1.6.1.38
Fördragsparter får till och med den 31 december 2018 fortsätta att utfärda intyg för
säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods som motsvarar den förlaga som var
gällande den 31 december 2016, istället för den förlaga som motsvarar
bestämmelserna i 1.8.3.18 som gäller från och med den 1 januari 2017. Sådana intyg
får användas tills deras giltighetstid på fem år löper ut.
1.6.1.39
(Borttagen.)
1.6.1.40
(Borttagen.)
1.6.1.41
(Borttagen.)
65
1.6.1.42
(Borttagen.)
1.6.1.43
Fordon som definieras i särbestämmelserna 388 och 669 i kapitel 3.3 och som har
registrerats eller tagits i bruk före 1 juli 2017, och deras utrustning som är avsedd för
användning under transport, som uppfyller kraven i RID/RID-S tillämpliga till och
med 31 december 2016 men som innehåller litiumceller eller -batterier som inte
uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7, får fortsatt transporteras som last i enlighet med
bestämmelserna i särbestämmelse 666 i kapitel 3.3.
1.6.1.44
(Borttagen.)
1.6.1.45
Fördragsstater får fortsätta att utfärda intyg för säkerhetsrådgivare för transport av
farligt gods som motsvarar den förlaga som var gällande den 31 december 2018,
istället för den förlaga som motsvarar bestämmelserna i 1.8.3.18 som gäller från och
med den 1 januari 2019. Sådana intyg får användas tills deras giltighetstid på fem år
löper ut.
1.6.1.46
(Borttagen.)
1.6.1.47
(Borttagen.)
1.6.1.48
(Tills vidare blank.)
1.6.1.49
Märkningen som visas i figur 5.2.1.9.2 och som var gällande till och med den 31
december 2022, får fortsatt användas till och med den 31 december 2026.
1.6.1.50
För föremål som uppfyller definitionen för SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA,
enligt beskrivningen i 2.2.1.4 Ordlista på benämningar och som har tilldelats UN
0511, 0512 och 0513, får benämningen för SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA (UN
0030, 0255 och 0456) användas till och med den 30 juni 2025.
1.6.1.51
Lim, färg och färgrelaterat material, tryckfärg och tryckfärgsrelaterat material och
hartslösning, vilka tillordnats UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE,
N.O.S., förpackningsgrupp III, i enlighet med 2.2.9.1.10.6 som en följd av
bestämmelserna i 2.2.9.1.10.518) och som innehåller minst 0,025 % av följande ämnen,
ett och ett eller sammantaget:
- 4,5-diklor-2-oktyl-2H-isotiazol-3-on (DCOIT),
- oktilinon (OIT), och
- zinkpyrition (ZnPT),
får, till och med den 30 juni 2025 transporteras i förpackningar tillverkade av stål,
aluminium, annan metall eller plast som inte uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.3, när
de transporteras i mängder om högst 30 liter per förpackning på följande sätt:
(a) som pallast, i pallboxar eller enhetslaster, t.ex. enkelförpackningar som ställs eller
staplas på en pall och är säkrade till pallen med band, sträck- eller krympfilm
eller annan lämplig metod, eller
18)
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1182 av den 19 maj 2020 om ändring, för anpassning till den tekniska
och vetenskapliga utvecklingen, av del 3 i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om
klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (ATP15 till CLP), tillämplig från och med den 1
mars 2022.
66
(b) som innerförpackningar i sammansatta förpackningar med en högsta nettovikt av
40 kg.
1.6.1.52
Innerbehållare i integrerade IBC-behållare som tillverkats före den 1 juli 2021 i
enlighet med 6.5.2.2.4 i de till och med den 31 december 2020 gällande
bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i 6.5.2.2.4 tillämpliga från den 1
januari 2021 beträffande de märkningar på innerbehållarna som inte är tydligt synliga
för kontroll på grund av ytterhöljets konstruktion, får användas tills deras föreskrivna
användningstid enligt 4.1.1.15 löper ut.
1.6.1.53
Farligt gods i klass 1 med hög riskpotential som transporteras i en vagn eller
storcontainer i mängder som inte överstiger de som anges i 1.1.3.6 och som, i enlighet
med 1.10.4 tillämplig till och med den 31 december 2022, fick transporteras utan att
uppfylla bestämmelserna i kapitel 1.10, får transporteras till och med den 31 december
2024 utan att bestämmelserna i kapitel 1.10 tillämpas.
1.6.2
Tryckkärl och kärl för klass 2
1.6.2.1
Kärl som tillverkats före den 1 januari 1997 och inte motsvarar de från den 1 januari
1997 gällande bestämmelserna i RID/RID-S, men för vilka transport var tillåten enligt
till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelser i RID/RID -S, får fortsatt
användas efter detta datum, såvida de uppfyller de bestämmelser för återkommande
kontroll som återfinns i förpackningsinstruktionerna P200 och P203.
1.6.2.2
(Borttagen.)
1.6.2.3
Kärl för ämnen i klass 2 som tillverkats före den 1 januari 2003 får efter den 1 januari
2003 vara märkta enligt de till och med den 31 december 2002 gällande
bestämmelserna.
1.6.2.4
Tryckkärl som konstruerats och tillverkats enligt tekniska normer, vilka enligt 6.2.5
inte längre är godtagna, får användas även i fortsättningen.
1.6.2.5
Tryckkärl och deras förslutningar som konstruerats och tillverkats enligt standarder
som var giltiga vid tillverkningstillfället enligt bestämmelser i RID/RID -S som då var
tillämpliga (se 6.2.4), får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda
övergångsbestämmelser begränsar användningen.
1.6.2.6
Tryckkärl för ämnen som inte omfattas av klass 2, som inte uppfyller bestämmelserna
i 4.1.3.6 gällande från och med den 1 januari 2009, men som tillverkats före 1 juli
2009 i enlighet med bestämmelserna i 4.1.4.4 som gällde fram till och med den 31
december 2008, får användas även i fortsättningen förutsatt att bestämmelserna i
4.1.4.4 som gällde fram till och med den 31 december 2008 iakttas.
1.6.2.7
(Borttagen.)
1.6.2.8
(Borttagen.)
1.6.2.9
Bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse v,
tillämpliga fram till och med den 31 december 2010, får av fördragsstater till RID
tillämpas på gasflaskor tillverkade före den 1 januari 2015.
1.6.2.10
Återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål för transport av UN 1011, 1075, 1965,
1969 eller 1978, som i enlighet med bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion
67
P200 (10), särbestämmelse v, tillämpliga fram till den 31 december 2010, har fått
intervallet 15 år för återkommande kontroll beviljat av behörig myndighet i landet
(länderna) för transport, får även fortsättningsvis genomgå återkommande kontroll
enligt dessa bestämmelser.
1.6.2.11
Engångsbehållare för gas som tillverkats och förberetts för transport före den 1 januari
2013 och för vilka bestämmelserna i 1.8.6, 1.8.7 eller 1.8.8 om bedömning av
överensstämmelse av engångsbehållare för gas inte har tillämpats får fortfarande
transporteras efter detta datum förutsatt att alla övriga tillämpliga bestämmelser i
RID/RID-S är uppfyllda.
1.6.2.12
Bärgningstryckkärl får tillverkas och godkännas i enlighet med nationella
bestämmelser fram till och med den 31 december 2013. Bärgningstryckkärl som
tillverkats och godkänts i enlighet med nationella bestämmelser före den 1 januari
2014 får användas även i fortsättningen efter godkännande av behörig myndighet i de
länder där de används.
1.6.2.13
Gasflaskpaket som är tillverkade före den 1 juli 2013 och som inte är märkta i enlighet
med 6.2.3.9.7.2 och 6.2.3.9.7.3 tillämpliga från och med den 1 januari 2013 eller
6.2.3.9.7.2 tillämplig från och med den 1 januari 2015, får användas till nästa
återkommande kontroll och provning som sker efter den 1 juli 2015.
1.6.2.14
Gasflaskor som är tillverkade före den 1 januari 2016 i enlighet med 6.2.3 och med en
specifikation godkänd av behöriga myndigheter i de länder där de transporteras och
används, men inte i enlighet med ISO 11513:2011 eller ISO 9809-1:2010 vilket krävs
i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P208 (1), får användas för transport av adsorberade
gaser under förutsättning att de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.6.1 är
uppfyllda.
1.6.2.15
Gasflaskpaket som har återkommande kontrollerats och provats före den 1 juli 2015
och som inte är märkta i enlighet med 6.2.3.9.7.3 tillämplig från och med den 1 januari
2015, får användas till nästa återkommande kontroll och provning som sker efter den 1
juli 2015.
1.6.2.16
(Borttagen.)
1.6.2.17
Kraven i anmärkning 3 i 6.2.1.6.1 som gällde till och med den 31 december 2022, får
fortsatt användas till och med den 31 december 2024.
1.6.2.18
Slutna kryokärl som tillverkats före den 1 juli 2023 som uppfyllde bestämmelserna om
första kontroll och provning i 6.2.1.5.2 tillämpliga till och med den 31 december 2022,
men som inte uppfyller bestämmelserna om första kontroll och provning i 6.2.1.5.2
som är tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas även i
fortsättningen.
1.6.2.19
Gasflaskor för acetylen som tillverkats före den 1 juli 2023 men som inte är märkta i
enlighet med 6.2.2.7.3 (k) eller (l) tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får
användas till nästa återkommande kontroll och provning som sker efter den 1 juli
2023.
1.6.2.20
Förslutningar på återfyllningsbara tryckkärl som tillverkats före den 1 juli 2023 men
som inte är märkta i enlighet med 6.2.2.11 eller 6.2.3.9.8 tillämpliga från och med den
1 januari 2023, får användas även i fortsättningen.
68
1.6.2.21
Standard EN 14912:2005, vilken anges i förpackningsinstruktion P200 (12) 3.4 i
4.1.4.1 som gällde till och med den 31 december 2022, får fortsatt användas för
underhåll eller kontroll av ventiler till och med den 31 december 2024.
1.6.2.22
Standard EN 22434:2011, vilken anges i förpackningsinstruktion P200 (13) 3.4 i
4.1.4.1 som gällde till och med den 31 december 2022, får fortsatt användas för
underhåll eller kontroll av ventiler till och med den 31 december 2024.
1.6.3
Cisternvagnar och batterivagnar
1.6.3.1
(Borttagen.)
1.6.3.2
(Borttagen.)
1.6.3.3
Cisternvagnar vars tankskal tillverkats innan de från och med den 1 oktober 1978
gällande bestämmelserna trädde i kraft, får användas tills vidare förutsatt att deras
väggtjocklek och utrustning uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.
1.6.3.3.1
(Borttagen.)
1.6.3.3.2
(Borttagen.)
1.6.3.3.3
(Borttagen.)
1.6.3.3.4
Cisternvagnar för transport av gaser i klass 2 vars tankskal tillverkats mellan den 1
januari 1971 och den 31 december 1975, får användas till och med den 31 december
2025 förutsatt att tankarnas utrustning, men inte deras väggtjocklek, uppfyller
bestämmelserna i kapitel 6.8.
1.6.3.3.5
Cisternvagnar för transport av gaser i klass 2 vars tankskal tillverkats mellan den 1
januari 1976 och den 30 september 1978, får användas till och med den 31 december
2029 förutsatt att tankarnas utrustning, men inte deras väggtjocklek, uppfyller
bestämmelserna i kapitel 6.8.
1.6.3.4
Cisternvagnar, som tillverkats före den 1 januari 1988 enligt de till och med den
31 december 1987 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari
1988 gällande bestämmelserna får användas tills vidare. Detta gäller också
cisternvagnar, som inte är märkta med den från och med den 1 januari 1988
föreskrivna uppgiften om tankmaterial enligt bihang XI, 1.6.1.
1.6.3.5
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1993 enligt de till och med den
31 december 1992 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari
1993 gällande bestämmelserna får användas även i fortsättningen.
1.6.3.6
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1995 enligt de till och med den
31 december 1994 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari
1995 gällande bestämmelserna får användas även i fortsättningen.
1.6.3.7
Cisternvagnar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt över 55 °C till och
med 60 °C och som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den
31 december 1996 gällande bestämmelserna i bihang XI, 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3, men
inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i dessa stycken, får
användas även i fortsättningen.
69
1.6.3.8
Om vissa officiella transportbenämningar för gaser ändrats på grund av ändringar i
RID/RID-S, är det inte nödvändigt att ändra benämningarna på tankskylten eller på
själva tankskalet (se 6.8.3.5.2 eller 6.8.3.5.3), förutsatt att benämningarna för gaserna
på cisternvagnar, batterivagnar och vagnar med avmonterbara tankar eller på skyltarna
(se 6.8.3.5.6 (b) eller (c)) anpassas vid nästa återkommande kontroll.
1.6.3.9
(Tills vidare blank.)
1.6.3.10
(Tills vidare blank.)
1.6.3.11
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31
december 1996 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari
1997 gällande bestämmelserna i bihang XI, 3.3.3 och 3.3.4, får användas även i
fortsättningen.
1.6.3.12
(Borttagen.)
1.6.3.13
(Borttagen.)
1.6.3.14
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1999 enligt de till och med den
31 december 1998 gällande bestämmelserna i bihang XI, 5.3.6.3, men inte uppfyller
de från den 1 januari 1999 gällande bestämmelserna i bihang XI, 5.3.6.3, får användas
även i fortsättningen.
1.6.3.15
(Borttagen.)
1.6.3.16
För cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 januari 2007 men inte
uppfyller bestämmelserna i 4.3.2 samt 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4 om
tankdokumentation, ska en sammanställning av handlingar för tankdokumentationen
ha påbörjats senast vid den första återkommande kontrollen efter den 30 juni 2007.
1.6.3.17
(Borttagen.)
1.6.3.18
Cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till
och med den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den
1 juli 2001 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.
De ska dock märkas med tillämplig tankkod och tillämplig alfanumerisk kod TC och
TE för särbestämmelserna enligt 6.8.4.
1.6.3.19
(Tills vidare blank.)
1.6.3.20
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2003 enligt de till och med den 31
december 2002 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i 6.8.2.1.7
tillämpliga från den 1 januari 2003 och särbestämmelse TE15 i 6.8.4 (b) tillämpliga
från den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006, får användas även i
fortsättningen.
1.6.3.21
(Borttagen.)
1.6.3.22
Cisternvagnar med tankskal av aluminiumlegeringar, som tillverkats före den 1 januari
2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men inte
uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna, får användas även i
fortsättningen.
70
1.6.3.23
(Borttagen.)
1.6.3.24
Cisternvagnar för transport av frätande gaser, UN 1052, UN 1790 och UN 2073, som
tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002
gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande
bestämmelserna i 6.8.5.1.1 (b), får användas även i fortsättningen.
1.6.3.25
(Borttagen.)
1.6.3.26
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2007 enligt de till och med den 31
december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari
2007 gällande bestämmelserna avseende märkning med utvändigt beräkningstryck
enligt 6.8.2.5.1, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.27
(a) För cisternvagnar och batterivagnar som inte är utrustade med centralkopplingar
- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T,
TF, TC, TO, TFC eller TOC, och
- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka transporteras i flytande form och har
tilldelats tankkoden L15CH, L15DH eller L21DH i kapitel 3.2, tabell A,
kolumn (12),
som tillverkats före den 1 januari 2005 ska anordningar enligt särbestämmelse
TE22 i 6.8.4 kunna klara en energiupptagning per vagnsände på minst 500 kJ.
(b) Cisternvagnar och batterivagnar som inte är utrustade med centralkopplingar
- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som endast innehåller bokstaven
F, och
- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka transporteras i flytande form och har
tilldelats tankkod L10BH, L10CH eller L10DH i kolumn (12) i tabell A,
kapitel 3.2,
som tillverkats före den 1 januari 2007, men inte uppfyller de från den 1 januari
2007 gällande bestämmelserna i 6.8.4, särbestämmelse TE22, får användas även i
fortsättningen.
Cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 juli 2015 utrustade
med centralkopplingar men som inte uppfyller de från den 1 januari 2015
gällande bestämmelserna i 6.8.4, särbestämmelse TE22, får användas även i
fortsättningen för transport av dessa gaser och ämnen.
1.6.3.28
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2005 enligt de till och med den 31
december 2004 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller bestämmelserna i
6.8.2.2.1, andra stycket, ska modifieras senast vid nästa ombyggnad eller nästa
reparation, såvida det är praktiskt möjligt och det utförda arbetet kräver demontering
av konstruktionen.
1.6.3.29
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2005, men inte uppfyller de från den
1 januari 2005 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.4, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.30
(Tills vidare blank.)
71
1.6.3.31
Cisternvagnar och tankar som utgör element i batterivagnar som konstruerats och
tillverkats enligt tekniska normer som vid tillverkningstillfället var godtagna enligt
bestämmelser i 6.8.2.7 som var tillämpliga vid denna tidpunkt, får användas även i
fortsättningen.
1.6.3.32
Cisternvagnar
- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T, TF,
TC, TO, TFC eller TOC, och
- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka har tilldelats tankkoden L15CH, L15DH
eller L21DH i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2,
som tillverkats före den 1 januari 2007, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007
gällande bestämmelserna i 6.8.4 (b), särbestämmelse TE25, får användas tills vidare.
Cisternvagnar för transport av gaserna UN 1017 klor, UN 1749 klortrifluorid, UN
2189 diklorsilan, UN 2901 bromklorid och UN 3057 trifluoracetylklorid, hos vilka
godstjockleken i gavlarna inte uppfyller särbestämmelse TE25 (b), ska dock ha
utrustats med anordningar enligt särbestämmelse TE25 (a), (c) eller (d).
1.6.3.33
Cisternvagnar och batterivagnar för gaser i klass 2 som tillverkats före den 1 januari
1986 enligt de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 1985, men som
inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.3.1.6 beträffande buffertar, får användas även i
fortsättningen.
1.6.3.34
(Tills vidare blank.)
1.6.3.35
(Borttagen.)
1.6.3.36
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2011 enligt de till och med den 31
december 2010 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från och med den
1 januari 2011 gällande bestämmelserna i 6.8.2.1.29, får användas även i
fortsättningen.
1.6.3.37
(Borttagen.)
1.6.3.38
Cisternvagnar och batterivagnar konstruerade och tillverkade i enlighet med
standarder tillämpliga vid tidpunkten för tillverkningen (se 6.8.2.6 och 6.8.3.6) enligt
vid den tidpunkten tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får användas även i
fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.
1.6.3.39
Cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2011 enligt de till och med den 31 december
2010 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, men som inte uppfyller bestämmelserna i
6.8.2.2.3, tredje stycket, om placering av flamspärr eller flamskydd, får användas även
i fortsättningen.
1.6.3.40
(Borttagen.)
1.6.3.41
Cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2013 enligt de till och med den 31 december
2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2013
gällande bestämmelserna om märkning i 6.8.3.5.6, får fortsatt vara märkta enligt
bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2012 fram till den nästa
återkommande kontroll som kommer att ske efter den 1 juli 2013.
72
1.6.3.42
(Borttagen.)
1.6.3.43
Cisternvagnar tillverkade före den 1 januari 2012 enligt de till och med den 31
december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i
6.8.2.6 angående standarderna EN 14432:2006 och EN 14433:2006 tillämpliga från
och med den 1 januari 2011, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.44
(Tills vidare blank.)
1.6.3.45
Cisternvagnar för kylda kondenserade gaser som tillverkats före den 1 juli 2017 enligt
de till och med den 31 december 2016 gällande bestämmelserna, men som inte
uppfyller de från och med den 1 januari 2017 gällande bestämmelserna i 6.8.3.4.10,
6.8.3.4.11 och 6.8.3.5.4, får användas till nästkommande kontroll som sker efter den 1
juli 2017. Dessförinnan får den faktiska hålltiden, för att uppfylla bestämmelserna i
4.3.3.5 och 5.4.1.1.2.2 (d), beräknas utan att referenshålltiden används.
1.6.3.46
Cisternvagnar tillverkade före den 1 januari 2017 enligt de till och med den 31
december 2016 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från och med den
1 januari 2017 gällande bestämmelserna i 6.8.2.1.23, får användas även i
fortsättningen.
1.6.3.47
Fasta tankar (tankfordon) och avmonterbara tankar som tillverkats före den 1 juli
2019, utrustade med säkerhetsventiler som uppfyller bestämmelserna som gällde fram
till och med den 31 december 2018 men som inte uppfyller sista stycket i
bestämmelserna i 6.8.3.2.9 gällande deras konstruktion eller skydd, tillämpliga från
den 1 januari 2019, får användas till nästa mellanliggande eller återkommande kontroll
efter den 1 januari 2021.
1.6.3.48
Oavsett bestämmelserna i särbestämmelse TU42 i 4.3.5 tillämpliga från och med den 1
januari 2019, får cisternvagnar med skal av aluminiumlegering, inklusive sådana med
skyddsbeklädnad, som användes före den 1 januari 2019 för transport av ämnen med
ett pH-värde mindre än 5.0 eller mer än 8.0, fortsatt användas för sådana ämnen fram
till och med den 31 december 2026.
1.6.3.49
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som
gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i
6.8.2.2.10 om sprängtrycket för sprängbleck tillämpliga från och med den 1 januari
2019, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.50
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med bestämmelserna i
6.8.2.2.3 som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller näst
sista stycket i bestämmelserna i 6.8.2.2.3 om placering av flamskydd på
luftningsutrustning tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i
fortsättningen.
1.6.3.51
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som
gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i
6.8.2.1.23 om kontroll av tankgavlarnas svetsfogar tillämpliga från och med den 1
januari 2019, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.52
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser som
gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i
6.8.2.2.11 tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i
fortsättningen.
73
1.6.3.53
Certifikat om typgodkännande utfärdade före den 1 juli 2019 i enlighet med de
bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2018 för cisternvagnar och
batterivagnar, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.3.1 om att ange
nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik19) på den stat där
godkännandet har utfärdats samt ett registreringsnummer, tillämpliga från och med
den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.54
De förfaranden som använts av behörig myndighet för att godkänna
kontrollanter/sakkunniga som bedriver verksamhet som rör cisternvagnar avsedda för
transport av andra ämnen än de som TA4 och TT9 i 6.8.4 gäller för, och som uppfyller
de till och med den 31 december 2022 gällande bestämmelserna i kapitel 6.8, men som
inte uppfyller bestämmelserna i 1.8.6 som är tillämpliga för kontrollorgan från och
med den 1 januari 2023, får användas till och med den 31 december 2032.
Anm
Termen “kontrollant”/”sakkunnig” har ersatts av termen “kontrollorgan”.
1.6.3.55
Certifikat om typgodkännande för cisternvagnar avsedda för transport av andra ämnen
än de som TA4 och TT9 i 6.8.4 gäller för, utfärdade före den 1 juli 2023 i
överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel 6.8, men som inte uppfyller
bestämmelserna i 1.8.7 som är tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får
användas tills deras giltighetstid löper ut.
1.6.3.56
(Tills vidare blank.)
1.6.3.57
Cisternvagnar tillverkade före den 1 januari 2024 i enlighet med de bestämmelser som
gällde till och med den 31 december 2022, men som inte uppfyller bestämmelserna
om säkerhetsventiler i 6.8.3.2.9 tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får
användas även i fortsättningen.
1.6.3.58
Förfaranden som använts av behörig myndighet för godkännande av
kontrollanter/sakkunniga, genomförande av kontroller av cisternvagnar och ömsesidigt
erkännande av sådana kontroller i enlighet med bestämmelserna i 6.8.2.4.6 som gällde
fram till och med den 31 december 2022, men som inte uppfyller bestämmelserna
tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får användas till och med den 31
december 2032.
Anm
Under denna period ska OTIF:s sekretariat fortsätta att publicera en lista
över godkända kontrollanter/sakkunniga för att utföra provningar och
kontroller av tankarna på cisternvagnar i enlighet med bestämmelserna i
6.8.2.4.6 som gällde fram till den 31 december 2022 oberoende av listan i
enlighet med 1.8.6.2.4 tillämplig från och med den 1 januari 2023.
1.6.3.59
Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2023 enligt de till och med den 31
december 2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i
särbestämmelse TE26 i 6.8.4 (b) tillämpliga från den 1 januari 2023 får användas även
i fortsättningen.
1.6.3.60
Cisternvagnar som redan är utrustade med säkerhetsventiler som uppfyller
bestämmelserna i 6.8.3.2.9 tillämpliga från och med den 1 januari 2023, behöver inte
förses med märkningar i enlighet med 6.8.3.2.9.6 förrän vid nästa mellanliggande eller
återkommande kontroll som sker efter den 31 december 2023.
19)
Nationalitetsbeteckning för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik,
t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.
74
1.6.4
Tankcontainrar, UN-tankar och MEG-containrar
1.6.4.1
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1988 enligt de till och med den 31
december 1987 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari
1988 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.2
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1993 enligt de till och med den 31
december 1992 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari
1993 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.3
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1995 enligt de till och med den 31
december 1994 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari
1995 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.4
Tankcontainrar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt över 55 ºC till och
med 60 ºC, som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31
december 1996 gällande bestämmelserna i bihang X, 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3 men inte
uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i dessa stycken, får
användas även i fortsättningen.
1.6.4.5
Om vissa officiella transportbenämningar för gaser ändrats på grund av ändringar i
RID/RID-S, är det inte nödvändigt att ändra benämningarna på tankskylten eller på
själva tankskalet (se 6.8.3.5.2 eller 6.8.3.5.3), förutsatt att benämningarna för gaserna
på tankcontainrar och MEG-containrar eller på skyltarna (se 6.8.3.5.6 (b) eller (c))
anpassas vid nästa återkommande kontroll.
1.6.4.6
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 2007 enligt de till och med den 31
december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari
2007 gällande bestämmelserna avseende märkning med utvändigt beräkningstryck
enligt 6.8.2.5.1, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.7
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31
december 1996 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari
1997 gällande bestämmelserna i bihang X, 3.3.3 och 3.3.4, får användas även i
fortsättningen.
1.6.4.8
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1999 enligt de till och med den
31 december 1998 gällande bestämmelserna i bihang X, 5.3.6.3, men inte uppfyller de
från den 1 januari 1999 gällande bestämmelserna i bihang X, 5.3.6.3, får användas
även i fortsättningen.
1.6.4.9
Tankcontainrar och MEG-containrar som konstruerats och tillverkats enligt tekniska
normer, vilka vid tillverkningstillfället var godtagna enligt de vid denna tidpunkt
tillämpliga bestämmelserna i 6.8.2.7, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.10
(Borttagen.)
1.6.4.11
(Tills vidare blank.)
1.6.4.12
Tankcontainrar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de
till och med den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den
1 juli 2001 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen. De ska dock
märkas med tillämplig tankkod och tillämplig alfanumerisk kod TC och TE för
särbestämmelserna enligt 6.8.4.
75
1.6.4.13
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2003 enligt bestämmelserna som gällde
till och med den 31 december 2002, men som inte uppfyller kraven i 6.8.2.1.7
tillämpliga från den 1 januari 2003 och särbestämmelse TE 15 i 6.8.4 (b) tillämplig
från den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006, får användas även i
fortsättningen.
1.6.4.14
Tankcontainrar för transport av frätande gaser, UN 1052, UN 1790 och UN 2073, som
tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002
gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande
bestämmelserna i 6.8.5.1.1 (b), får användas även i fortsättningen.
1.6.4.15
(Borttagen.)
1.6.4.16
(Borttagen.)
1.6.4.17
(Borttagen.)
1.6.4.18
För tankcontainrar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2007 men
som inte uppfyller bestämmelserna i 4.3.2 samt 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4 om
tankdokumentation, ska en sammanställning av handlingar för tankdokumentationen
ha påbörjats senast vid den första återkommande kontrollen efter den 30 juni 2007.
1.6.4.19
(Borttagen.)
1.6.4.20
Slamsugartankar som utgör tankcontainrar, som tillverkats före den 1 januari 2005
enligt de till och med den 31 december 2004 gällande bestämmelserna, men inte
uppfyller de från den 1 januari 2005 gällande bestämmelserna i 6.10.3.9, får användas
även i fortsättningen.
1.6.4.21-
1.6.4.29
(Tills vidare blanka.)
1.6.4.30
UN-tankar och UN-MEG-containrar, vilka inte uppfyller de från den 1 januari 2007
gällande bestämmelserna men tillverkas enligt ett före den 1 januari 2008 utfärdat
typgodkännandecertifikat, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.31
(Borttagen.)
1.6.4.32
(Borttagen.)
1.6.4.33
Med avvikelse från bestämmelserna i 4.3.2.2.4, får tankcontainrar för transport av
kondenserade och kylda kondenserade gaser som uppfyller tillämpliga
tillverkningsbestämmelser i RID/RID-S men som före den 1 januari 2009 var indelade
med skiljeväggar eller skvalpskott i fack större än 7500 l, fortsättningsvis fyllas till
över 20 % och under 80 % av sin kapacitet.
1.6.4.34
(Borttagen.)
1.6.4.35
(Borttagen.)
1.6.4.36
(Borttagen.)
1.6.4.37
UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2012, enligt de till och
med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna om märkning i 6.7.2.20.1,
6.7.3.16.1, 6.7.4.15.1 eller 6.7.5.13.1, får användas även i fortsättningen, förutsatt att
76
övriga tillämpliga bestämmelser är uppfyllda i RID/RID-S gällande från den 1 januari
2011, inklusive bestämmelserna i 6.7.2.20.1 (g) om märkning på tankskylten med
symbolen ”S” när tankskalet eller tankfacket är indelat med skvalpskott i fack med en
kapacitet på högst 7500 l.
1.6.4.38
(Borttagen.)
1.6.4.39
Tankcontainrar och MEG-containrar konstruerade och tillverkade i enlighet med
standarder tillämpliga vid tidpunkten för tillverkningen (se 6.8.2.6 och 6.8.3.6) enligt
vid den tidpunkten tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får användas även i
fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.
1.6.4.40
Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2011 enligt de till och med den 31 december
2010 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, men som inte uppfyller bestämmelserna i
6.8.2.2.3, tredje stycket, om placering av flamspärr eller flamskydd, får användas även
i fortsättningen.
1.6.4.41
(Borttagen.)
1.6.4.42
Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2013 enligt de till och med den 31 december
2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2013
gällande bestämmelserna om märkning i 6.8.2.5.2 eller 6.8.3.5.6, får fortsatt vara
märkta enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2012 fram till
den nästa återkommande kontroll som kommer att ske efter den 1 juli 2013.
1.6.4.43
UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2014 behöver inte
uppfylla kraven i 6.7.2.13.1 (f), 6.7.3.9.1 (e), 6.7.4.8.1 (e) och 6.7.5.6.1 (d) gällande
märkningen av tryckavlastningsanordningar.
1.6.4.44
(Borttagen.)
1.6.4.45
(Borttagen.)
1.6.4.46
Tankcontainrar tillverkade före den 1 januari 2012 enligt de till och med den 31
december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i
6.8.2.6 angående standarderna EN 14432:2006 och EN 14433:2006 tillämpliga från
och med den 1 januari 2011, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.47
Tankcontainrar för kylda kondenserade gaser tillverkade före den 1 juli 2017 enligt de
till och med den 31 december 2016 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller
de från den 1 januari 2017 gällande bestämmelserna i 6.8.3.4.10, 6.8.3.4.11 och
6.8.3.5.4, får användas till nästkommande kontroll som sker efter den 1 juli 2017.
Dessförinnan får den faktiska hålltiden, för att uppfylla bestämmelserna i 4.3.3.5 och
5.4.1.2.2 (d), beräknas utan att referenshålltiden används.
1.6.4.48
Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2017 enligt de till och med den 31 december
2016 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.1.23
tillämpliga från och med den 1 januari 2017, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.49
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019, utrustade med säkerhetsventiler
som uppfyller kraven i bestämmelserna som gällde fram till och med den 31 december
2018, men som inte uppfyller bestämmelserna i sista stycket i 6.8.3.2.9 om deras
konstruktion eller skydd tillämpliga från den 1 januari 2019, får användas fram till
nästa mellanliggande eller återkommande kontroll efter den 1 januari 2021.
77
1.6.4.50
Oavsett bestämmelserna i särbestämmelse TU42 i 4.3.5 tillämpliga från och med den 1
januari 2019, får tankcontainrar med skal av aluminiumlegering, inklusive sådana med
skyddsbeklädnad, som användes före den 1 januari 2019 för transport av ämnen med
ett pH-värde mindre än 5.0 eller mer än 8.0, fortsatt användas för sådana ämnen fram
till och med den 31 december 2026.
1.6.4.51
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser
som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller
bestämmelserna i 6.8.2.2.10 om sprängtrycket för sprängbleck tillämpliga från och
med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.52
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med bestämmelserna i
6.8.2.2.3 som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller
bestämmelserna i sista stycket i 6.8.2.2.3 om flamskydd på luftningsutrustning
tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.53
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser
som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller
bestämmelserna i 6.8.2.1.23 om kontroll av tankgavlarnas svetsfogar tillämpliga från
och med den 1 januari 2019, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.54
Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2019 i enlighet med de bestämmelser
som gällde till och med den 31 december 2018, men som inte uppfyller
bestämmelserna i 6.8.2.2.11 tillämpliga från och med den 1 januari 2019, får användas
även i fortsättningen.
1.6.4.55
Tankcontainrar av fiberarmerad plast som är tillverkade före den 1 juli 2021 i enlighet
med de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2020, men som inte
uppfyller bestämmelserna gällande märkning med tankkod i 6.9.6.120) tillämpliga från
och med den 1 januari 2021 får, fram till nästa återkommande kontroll som utförs efter
den 1 juli 2021, vara märkta i enlighet med de bestämmelser som var tillämpliga till
och med den 31 december 2020.
1.6.4.56
Tankcontainrar som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.3.4.6 (b) tillämpliga från och
med den 1 januari 2023, får användas även i fortsättningen under förutsättning att en
mellanliggande kontroll utförs minst vart sjätte år efter varje återkommande kontroll
som utförs efter den 1 juli 2023.
1.6.4.57
Förutom vad gäller andra strecksatsen i andra stycket i 6.8.1.5, får de förfaranden som
använts av behörig myndighet för att godkänna kontrollanter/sakkunniga som bedriver
verksamhet som rör tankcontainrar avsedda för transport av andra ämnen än de som
TA4 och TT9 i 6.8.4 gäller för, och som uppfyller de till och med den 31 december
2022 gällande bestämmelserna i kapitel 6.8, men som inte uppfyller bestämmelserna i
1.8.6 som är tillämpliga för kontrollorgan från och med den 1 januari 2023, användas
till och med den 31 december 2032.
Anm
Termen “kontrollant/sakkunnig” har ersatts av termen “kontrollorgan”.
1.6.4.58
Certifikat om typgodkännande för tankcontainrar avsedda för transport av andra
ämnen än de som TA4 och TT9 i 6.8.4 gäller för, utfärdade före den 1 juli 2023 i
överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel 6.8, men som inte uppfyller
bestämmelserna i 1.8.7 som är tillämpliga från och med den 1 januari 2023, får
användas tills deras giltighetstid löper ut.
20)
Utgåva av RID/RID-S gällande från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2022.
78
1.6.4.59
Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2033, i enlighet med de till och med den 31
december 2022 gällande bestämmelserna i kapitel 6.9, får användas även i
fortsättningen.
1.6.4.60
Tankcontainrar tillverkade före den 1 januari 2024, i enlighet med de till och med den
31 december 2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna
om säkerhetsventiler i 6.8.3.2.9 som gäller från och med den 1 januari 2023, får
användas även i fortsättningen.
1.6.4.61
Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2023 enligt de till och med den 31 december
2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i andra och
tredje stycket i 6.8.2.2.4, tillämpliga från den 1 januari 2023 får användas även i
fortsättningen.
1.6.4.62
Extra stora tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2023 enligt de till och med den 31
december 2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna om
minsta godstjocklek hos tankskalet i tredje stycket i 6.8.2.1.18, tillämpliga från den 1
januari 2023 får användas även i fortsättningen.
1.6.4.63
Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2023 enligt de till och med den 31 december
2022 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i särbestämmelse TE26
i 6.8.4 (b) tillämpliga från den 1 januari 2023 får användas även i fortsättningen.
1.6.4.64
Tankcontainrar som redan är utrustade med säkerhetsventiler som uppfyller
bestämmelserna i 6.8.3.2.9 tillämpliga från och med den 1 januari 2023, behöver inte
förses med märkningar i enlighet med 6.8.3.2.9.6 förrän vid nästa mellanliggande eller
återkommande kontroll som sker efter den 31 december 2023.
1.6.5
(Tills vidare blank.)
79
1.6.6
Klass 7
1.6.6.1
Kollin för vilka inget konstruktionsgodkännande av behörig myndighet krävts
enligt utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad),
1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the
Safe Transport of Radioactive Material”
Kollin för vilka det inte krävs konstruktionsgodkännande av behörig myndighet
(undantagna kollin, industrikollin av typ IP-1, IP-2 och IP-3 samt kollin av typ A), ska
uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, förutom att:
(a) kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad
version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive
Material”:
(i) får fortsatt transporteras förutsatt att de förbereddes för transport före den 31
december 2003 och uppfyller bestämmelserna i 1.6.6.2.3 om de är
tillämpliga, eller
(ii) får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda:
- de inte har konstruerats för att innehålla uranhexafluorid,
- tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda,
- aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i 2.2.7 är uppfyllda,
- bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7
är uppfyllda, och
- förpackningen inte har tillverkats eller ändrats efter den 31 december
2003.
(b) Kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i
ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe
Transport of Radioactive Material”:
(i) får fortsatt transporteras förutsatt att de förbereddes för transport före den 31
december 2025 och uppfyller bestämmelserna i 1.6.6.2.3, om de är
tillämpliga, eller
(ii) får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda:
- tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda,
- aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i 2.2.7 är uppfyllda,
- bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7
är uppfyllda, och
- förpackningen inte har tillverkats eller ändrats efter den 31 december
2025.
80
1.6.6.2
Kollikonstruktioner som godkänts enligt bestämmelserna i utgåvorna 1985, 1985
(i ändrad version 1990) 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005,
2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive
Material”
1.6.6.2.1
Kollin för vilka det krävs konstruktionsgodkännande av behörig myndighet ska
uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S förutom att:
(a) Förpackningar som tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av
behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad
version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive
Material”, får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda:
(i) kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande,
(ii) tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda,
(iii) aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i 2.2.7 är uppfyllda, och
(iv) bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 är
uppfyllda.
(v) (Tills vidare blank.)
(b) Förpackningar som tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av
behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996
(i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the
Safe Transport of Radioactive Material”, får fortsatt användas förutsatt att alla
följande villkor är uppfyllda:
(i) kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande efter den 31
december 2025,
(ii) tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda,
(iii) aktivitetsgränserna och materialrestriktioner i 2.2.7 är uppfyllda, och
(iv) bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 är
uppfyllda.
1.6.6.2.2
Ingen nytillverkning får påbörjas av förpackningar som tillverkats enligt en
kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad
version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”.
1.6.6.2.3
Ingen nytillverkning av förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion som
uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version
2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of
Radioactive Material” får påbörjas efter den 31 december 2028.
1.6.6.3
Kollin som undantas från bestämmelserna för fissila ämnen enligt 2011 och 2013
års utgåvor av RID/RID-S (utgåva 2009 av IAEA ”Regulations for the Safe
Transport of Radioactive Material”)
Kollin som innehåller fissila ämnen som är klassificerade som ”undantaget fissilt”
enligt 2.2.7.2.3.5 (a) (i) eller (iii) enligt 2011 och 2013 års utgåvor av RID/RID-S
81
(paragraferna 417 (a) (i) eller (iii) i utgåva 2009 av IAEA ”Regulations for the Safe
Transport of Radioactive Material”) och som har förberetts för transport före den 31
december 2014, får fortsätta att transporteras och får fortsätta att klassificeras som ”ej
fissilt” eller ”undantaget fissilt” förutom att de viktbegränsningar per sändning som
anges i tabell 2.2.7.2.3.5 i dessa utgåvor ska tillämpas på vagnen. Sändningen ska
transporteras som komplett last.
1.6.6.4
Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, godkända enligt utgåvorna 1985
eller 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version
2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of
Radioactive Material”
Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkats enligt en konstruktion som
har fått unilateralt godkännande av behörig myndighet enligt utgåvorna 1985, 1985 (i
ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009
eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, får
fortsatt användas under förutsättning att det föreskrivna ledningssystemet enligt 1.7.3
uppfylls. Ingen nytillverkning får ske av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet
som tillverkats enligt en konstruktion som har fått unilateralt godkännande av behörig
myndighet enligt utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA
”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”. Ingen nytillverkning av
radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkats enligt en konstruktion som
har fått unilateralt godkännande av behörig myndighet enligt utgåvorna 1996, 1996
(ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations
for the Safe Transport of Radioactive Material” får påbörjas efter den 31 december
2025.
82
Kapitel 1.7
Allmänna bestämmelser för radioaktiva ämnen
1.7.1
Giltighetsområde och tillämpning
Anm 1 I händelse av en radiologisk nödsituation under transport av radioaktiva
ämnen, ska bestämmelser fastställda av berörda nationella och/eller
internationella organisationer iakttas för att skydda människor, egendom och
miljö. Detta innefattar förberedelser för beredskap och nödåtgärder
fastställda i enlighet med nationella och/eller internationella krav och på ett
konsekvent och koordinerat sätt till den nationella och/eller internationella
beredskapen.
Anm 2 Förberedelserna för beredskap och nödåtgärder ska vara baserade på ett
anpassat tillvägagångssätt och beakta de identifierade farorna och deras
potentiella konsekvenser tillsammans med uppkomsten av andra farliga
ämnen som kan bildas i en reaktion mellan innehållet i en sändning och
omgivningen i händelse av en radiologisk nödsituation. Vägledning för
fastställande av sådana förberedelser anges i ”Preparedness and Response for
a Nuclear or Radiological Emergency”, IAEA Safety Standards Series No.
GSR Part 7, IAEA, Wien (2015), “Criteria for Use in Preparedness and
Response for a Nuclear or Radiological Emergency”, IAEA Safety
Standards Series No. GSG-2, IAEA, Wien (2011), “Arrangements for
Preparedness for a Nuclear or Radiological Emergency”, IAEA Safety
Standards Series No. GS-G-2.1, IAEA, Wien (2007), och “Arrangements for
the Termination of a Nuclear or Radiological Emergency”, IAEA Safety
Standards Series No. GSG-11, IAEA, Wien (2018).
1.7.1.1
RID/RID-S fastställer säkerhetsstandarder, som möjliggör tillräcklig kontroll av faror
från strålning, kriticitet och värme för människor, egendom och miljö, i den mån dessa
har samband med transport av radioaktiva ämnen. RID/RID-S är baserad på den 18:e
utgåvan av IAEA:s “Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”.
Rådgivande text finns i ”Advisory Material for the IAEA Regulations for the Safe
Transport of Radioactive Material (utgåva 2018)”, IAEA Safety Standards Series No.
SSG-26 (Rev.1), IAEA, Wien (2019).
1.7.1.2
Syftet för RID/RID-S är att fastställa bestämmelser som ska vara uppfyllda för att
garantera säkerheten och skydda människor, egendom och miljö mot skadlig påverkan
av joniserande strålning under transport av radioaktiva ämnen. Detta skydd uppnås
genom krav på:
(a) inneslutning av det radioaktiva innehållet,
(b) kontroll av yttre dosrater,
(c) förhindrande av kriticitet,
(d) att skador orsakade av värme motverkas.
Dessa krav uppnås för det första genom tillämpning av ett anpassat tillvägagångssätt
för att begränsa innehållet i kollin och vagnar och för att ställa upp standarder, som
tillämpas för aktuella kollikonstruktioner beroende på faran med det radioaktiva
innehållet. För det andra uppnås de genom att villkor ställs på konstruktion och
83
användning av kollin och på underhåll av förpackningar, inklusive hänsyn till slag av
radioaktivt innehåll. För det tredje uppnås de genom att kräva administrativ kontroll
vilket, i tillämpliga fall, inkluderar godkännande av behörig myndighet. Slutligen
tillhandahålls ytterligare skydd genom planering och förberedelser för nödåtgärder för
att skydda människor, egendom och miljö.
1.7.1.3
RID/RID-S gäller för transport av radioaktiva ämnen på järnväg, inklusive sådan
transport som är förknippad med användningen av radioaktiva ämnen. Villkor för
transport innefattar alla aktiviteter och åtgärder som har samband med förflyttning av
radioaktiva ämnen och omfattas av densamma. Det innefattar såväl konstruktion,
tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar som förberedelse, avsändning,
lastning, transport med transportbetingat mellanuppehåll, lossning och ankomst till
den slutliga bestämmelseorten av last med radioaktiva ämnen och kollin. För
funktionskriterierna i RID/RID-S tillämpas en stegvis ansats karakteriserad av tre
nivåer:
(a) rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud),
(b) normala transportförhållanden (tillbud),
(c) olycksrelaterade transportförhållanden.
1.7.1.4
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för följande:
(a) Radioaktiva ämnen som är en integrerad beståndsdel av transportmedlet.
(b) Radioaktiva ämnen som transporteras inom anläggningar där lämpliga
säkerhetsbestämmelser är i kraft och där transporten inte sker på väg eller
järnväg.
(c) Radioaktiva ämnen som implanterats eller inkorporerats i personer eller levande
djur för diagnostiska eller terapeutiska ändamål.
(d) Radioaktiva ämnen i eller på en person som ska transporteras för medicinsk
behandling på grund av att personen oavsiktligt eller avsiktligt fått i sig
radioaktiva ämnen eller blivit kontaminerad.
(e) Radioaktiva ämnen ingående i konsumentartiklar med föreskriftsenligt
godkännande och som saluförts till den slutliga användaren.
(f) I naturen förekommande ämnen och malmer som innehåller naturligt
förekommande radionuklider (vilka kan ha bearbetats) under förutsättning att
ämnets aktivitetskoncentration inte överstiger 10 gånger de värden som anges i
tabell 2.2.7.2.2.1 eller beräknats enligt 2.2.7.2.2.2 (a) och 2.2.7.2.2.3 - 2.2.7.2.2.6
För i naturen förekommande ämnen och malmer som innehåller naturligt
förekommande radionuklider som inte befinner sig i sekulär jämvikt ska
beräkningen av aktivitetskoncentrationen utföras enligt 2.2.7.2.2.4.
(g) Icke-radioaktiva fasta föremål, med förekomst av radioaktiva ämnen på någon yta
i mängder som inte överstiger det gränsvärde som framgår av definitionen för
kontamination i 2.2.7.1.2.
84
1.7.1.5
Särskilda bestämmelser för transport av undantagna kollin
1.7.1.5.1
Undantagna kollin som kan innehålla radioaktiva ämnen i begränsad mängd,
instrument, tillverkade föremål eller tömda förpackningar enligt 2.2.7.2.4.1 omfattas
endast av följande bestämmelser i del 5 till och med del 7:
(a) tillämpliga bestämmelser i 5.1.2.1, 5.1.3.2, 5.1.5.2.2, 5.1.5.2.3, 5.1.5.4, 5.2.1.10,
5.4.1.2.5.1 (f) (i) och (ii), 5.4.1.2.5.1 (i), 7.5.11 CW33 (3.1), (4.3), (5.1) – (5.4)
och (6), och
(b) bestämmelserna för undantagna kollin i 6.4.4,
utom när det radioaktiva ämnet har andra farliga egenskaper och ska klassificeras i en
annan klass än klass 7 i enlighet med kapitel 3.3, särbestämmelse 290 eller 369, där
bestämmelserna som räknas upp i (a) och (b) ovan endast gäller när de är tillämpliga
och i tillägg till de bestämmelser som gäller för den andra klassen.
1.7.1.5.2
Undantagna kollin omfattas av tillämpliga bestämmelser i alla andra delar av
RID/RID-S.
1.7.2
Strålskyddsprogram
1.7.2.1
Transport av radioaktiva ämnen ska omfattas av ett systematiskt upplagt
strålskyddsprogram med målet att säkerhetsställa ett tillräckligt beaktande av
strålskyddsåtgärder.
1.7.2.2
Persondoser ska ligga under tillämpliga dosgränser. Skydd och säkerhet ska optimeras
så att storleken på dos till individer, antalet exponerade personer samt sannolikheten
att förorsaka exponering hålls så låg som rimligt möjligt, med hänsyn tagen till
ekonomiska och sociala faktorer, och med begränsningen att exponeringen av enskilda
personer ska vara föremål för dosrestriktioner. En strukturerad och systematisk
metodik ska väljas, varvid hänsyn ska tas till samspelet mellan transporten och andra
verksamheter.
1.7.2.3
Slag och omfattning av åtgärder som inkluderas i strålskyddsprogrammet ska stå i
relation till storleken av och sannolikheten för strålningsexponering. Programmet ska
innefatta bestämmelserna i 1.7.2.2, 1.7.2.4, 1.7.2.5 och 7.5.11 särbestämmelse CW33
(1.1). Dokumentation av strålskyddsprogrammet ska på begäran stå till respektive
behörig myndighets förfogande för granskning.
1.7.2.4
För yrkesmässig exponering som härrör från verksamhet med transport, där det
uppskattas att den effektiva dosen antingen:
(a) sannolikt ligger mellan 1 och 6 mSv per år, ska ett program genomföras för
bestämning av doser genom dosövervakning av arbetsplatsen eller individuell
dosövervakning, eller
(b) sannolikt kan överstiga 6 mSv per år, ska en individuell dosövervakning
genomföras.
När dosövervakning av arbetsplatsen eller individuell dosövervakning genomförs så
ska tillämplig registrering ske.
Anm
För yrkesmässig exponering som härrör från transportverksamhet där det kan
anses som osannolikt att den effektiva dosen kan komma att överstiga 1 mSv
85
per år, behövs varken särskilda arbetsrutiner, noggrann övervakning,
dosbedömningsprogram eller uppföljning på individnivå.
1.7.2.5
Personal (se särbestämmelse CW33, Anm 3, i 7.5.11) ska vara ändamålsenligt
utbildade i strålskydd inkluderande de försiktighetsåtgärder som ska iakttas för att
begränsa deras yrkesmässiga exponering och exponeringen av andra människor som
kan bli berörda på grund av deras verksamhet.
1.7.3
Ledningssystem
Ett ledningssystem som baseras på internationella, nationella eller andra standarder
som är godtagbara av behörig myndighet, ska fastställas och genomföras för alla
verksamheter inom tillämpningsområdet för RID/RID-S, vilka beskrivs i 1.7.1.3, för
att säkerställa att tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S följs. Intyg om att
konstruktionsspecifikationerna är fullständigt uppfyllda ska ställas till behörig
myndighets förfogande. Tillverkaren, avsändaren eller användaren ska vara beredd:
(a) att bereda möjlighet för inspektion under tillverkning och användning, och
(b) att visa för behörig myndighet att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda.
Där godkännande från behörig myndighet krävs, ska ett sådant godkännande beakta
och vara villkorat på ett sätt som är betingat av tillräckligheten hos ledningssystemet.
1.7.4
Särskild överenskommelse
1.7.4.1
Med särskild överenskommelse avses de bestämmelser, godkända av behörig
myndighet, enligt vilka sändningar som inte uppfyller alla krav som gäller för
radioaktiva ämnen i RID/RID-S får transporteras.
Anm
Särskild överenskommelse räknas inte som temporär avvikelse enligt 1.5.1.
1.7.4.2
Sändningar där överensstämmelse med någon bestämmelse för radioaktiva ämnen inte
är möjlig, får endast transporteras enligt särskild överenskommelse. Förutsatt att
behörig myndighet är övertygad om att överensstämmelse med bestämmelserna för
radioaktiva ämnen inte är möjlig, och att fastlagd säkerhetsstandard som krävs av
RID/RID-S har verifierats på andra sätt än enligt bestämmelserna i RID/RID-S, så kan
behörig myndighet medge transport enligt särskild överenskommelse för en enskild
sändning eller för en planerad serie av flera sändningar. Den totalt uppnådda
säkerhetsnivån vid transport ska vara minst likvärdig med den som erhålls vid
uppfyllande av alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. För internationella
sändningar av detta slag krävs multilateralt godkännande.
1.7.5
Radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper
Vid dokumentation, förpackning, etikettering, märkning, märkning med storetiketter,
stuvning, lastseparering och transport ska utöver de radioaktiva och fissila
egenskaperna hänsyn tas till andra farliga egenskaper hos kollits innehåll, såsom
explosivitet, brandfarlighet, benägenhet till självantändning, kemisk giftighet och
frätande verkan, så att alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S uppfylls.
1.7.6
Överskridna gränsvärden
1.7.6.1
Vid överskridande av något gränsvärde i RID/RID-S för dosrat eller kontamination
86
(a) ska, utifrån vad som är tillämpligt, avsändaren, transportören, mottagaren och
andra aktörer involverade i transporten och som kan ha påverkats, informeras om
överskridandet av:
(i) transportören, om överskridandet konstateras under transporten, eller
(ii) mottagaren, om överskridandet konstateras vid mottagandet,
(b) ska beroende på omständigheterna avsändaren, transportören eller mottagaren
(i) vidta omedelbara åtgärder för att mildra konsekvenserna av överskridandet,
(ii) undersöka överskridandet och dess orsaker, omständigheter och
konsekvenser,
(iii) vidta lämpliga åtgärder för att eliminera orsakerna och omständigheterna
som lett till överskridandet och förhindra återuppträdande av orsaker och
omständigheter liknande de som lett till överskridandet, och
(iv) meddela behöriga myndigheter om orsakerna till överskridandet och om de
korrigerande eller förebyggande åtgärder som vidtagits eller ska vidtas,
(c) ska meddelande till avsändaren och till behöriga myndigheter om överskridandet
ske så snart som möjligt, och omedelbart, om en situation där bestrålning som
kräver nödåtgärder utvecklats eller utvecklar sig.
87
Kapitel 1.8
Åtgärder för kontroll och annat stöd för att uppfylla
säkerhetsbestämmelserna
1.8.1
Myndighetskontroll av farligt gods
1.8.1.1
Fördragsstaternas behöriga myndigheter får på sitt territorium när som helst
kontrollera på ort och ställe om bestämmelserna för transport av farligt gods är
uppfyllda, inklusive, enligt 1.10.1.5, bestämmelserna om åtgärder för transportskydd.
Dessa kontroller ska dock genomföras utan fara för personer, egendom och miljö och
utan påtaglig störning av järnvägstrafiken.
1.8.1.2
De som är delaktiga vid transport av farligt gods (kapitel 1.4) ska inom ramen för sina
skyldigheter direkt ge behörig myndighet, och dem denna utser, de upplysningar som
krävs för att genomföra kontroll.
1.8.1.3
Behörig myndighet får också för kontrolländamål göra besiktning i verksamheten hos
företag som är delaktiga (kapitel 1.4) vid transport av farligt gods, gå igenom underlag
och för provning ta ut prov av det farliga godset eller förpackningarna, i den mån detta
inte utgör någon säkerhetsrisk. Delaktiga vid transport av farligt gods (kapitel 1.4) ska
hålla vagnar, vagnsdetaljer samt utrustning och tillbehör tillgängliga för
kontrolländamål så långt detta är möjligt och rimligt. Behörig myndighet får, såvida
det bedöms nödvändigt, utse en person i företaget som medföljer den behöriga
myndighetens representant.
1.8.1.4
Konstaterar behörig myndighet att bestämmelserna i RID inte uppfylls, så får den
förbjuda sändningen eller avbryta transporten, till dess att de konstaterade bristerna
eliminerats, eller vidta andra lämpliga åtgärder. Stoppet kan ske på ort och ställe eller
på en av myndigheten av säkerhetsskäl vald annan plats. Sådana åtgärder får inte
otillbörligt störa järnvägstrafiken.
1.8.2
Myndighetssamråd
1.8.2.1
Fördragsstater ska assistera varandra vid genomförandet av RID.
1.8.2.2
Om det på en fördragsstats territorium uppstår en säkerhetsrisk, genom svåra eller
upprepade regelöverträdelser av ett företag med säte på en annan fördragsstats
territorium, så ska dessa överträdelser anmälas till den behöriga myndigheten i den
fördragsstat, på vars territorium företaget har sitt säte. Behörig myndighet i den
fördragsstat på vars territorium svåra eller upprepade regelöverträdelser har
konstaterats får anhålla hos behörig myndighet i den fördragsstat på vars territorium
företaget har sitt säte om att gentemot den eller de felande ta till lämpliga åtgärder.
Överförande av personanknutna uppgifter är endast tillåtet i den mån detta är
nödvändigt för att beivra svåra eller upprepade överträdelser.
1.8.2.3
Den myndighet som fått sådan anhållan meddelar behörig myndighet i den
fördragsstat, på vars territorium överträdelserna konstaterats, vilka åtgärder som i
förekommande fall vidtagits gentemot företaget.
89
1.8.3
Säkerhetsrådgivare
*)
1.8.3.1
Alla företag vars verksamhet omfattar avsändning eller transport av farligt gods på
järnväg eller med sådan transport sammanhängande förpackning, lastning, fyllning
eller lossning ska utse en eller flera säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods,
vars uppgift består i att hjälpa till att förebygga de risker för personer, egendom och
miljö som uppkommer genom sådan verksamhet.
1.8.3.2
Fördragsstaternas behöriga myndigheter kan besluta att dessa bestämmelser inte gäller
företag,
(a) vars verksamhet omfattar transport av farligt gods med transportmedel som tillhör
militären eller lyder under militärens ansvar, eller
(b) vars verksamhet omfattar mängder per vagn vilka inte överstiger de angivna
gränsvärdena i 1.1.3.6, 1.7.1.4 och kapitel 3.3, 3.4 och 3.5, eller
(c) vars huvud- eller biverksamhet inte består av transport av farligt gods eller med
sådan transport relaterad förpackning, fyllning, lastning eller lossning, men som
tillfälligtvis utför inrikes transport av farligt gods eller därmed relaterad
förpackning, fyllning, lastning eller lossning, med endast mycket liten fara eller
miljörisk.
1.8.3.3
Säkerhetsrådgivarens huvuduppgift är att under företagsledarens ansvar och inom
ramen för företagets verksamhet ta fram metoder och rutiner som underlättar
genomförandet av verksamheten i enlighet med gällande bestämmelser och på ett ur
säkerhetssynpunkt optimalt sätt.
Säkerhetsrådgivarens uppgifter i samband med företagets verksamhet omfattar i
synnerhet att:
- se till att bestämmelserna för transport av farligt gods iakttas,
- ge råd till företaget vid aktiviteter i samband med transport av farligt gods,
- upprätta en årsrapport till företagsledningen eller i förekommande fall till en lokal
myndighet om företagets verksamhet med avseende på transport av farligt gods.
Rapporterna ska arkiveras i fem år och på begäran uppvisas för nationell
myndighet.
Därutöver omfattar säkerhetsrådgivarens uppgifter särskilt kontroll av nedanstående
rutiner och metoder, med avseende på den berörda verksamheten i företaget:
- metoder som beaktar efterlevnaden av bestämmelserna för identifiering av
transporterat farligt gods,
- rutiner i företaget vid anskaffning av transportmedel för att ta hänsyn till särskilda
krav som gäller för det farliga gods som transporteras,
- metoder för kontroll av den utrustning som används för transport, vid
förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods,
*)
Området regleras genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:9) om
säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods, eller författning som har trätt i dess ställe.
90
- anpassad utbildning av berörda arbetstagare i företaget, inklusive utbildning om
ändringar i bestämmelserna, och registrering av sådan utbildning i personalakten,
- införande av lämpliga omedelbara åtgärder vid eventuella olyckor eller tillbud
som kan riskera säkerheten under transport, vid förpackning, fyllning, lastning
eller lossning av farligt gods,
- genomförande av undersökningar och om så krävs upprättande av rapporter om
olyckor, tillbud eller svåra regelöverträdelser, som konstateras under transport,
vid förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods,
- införande av lämpliga åtgärder för att förhindra att nya olycksfall, tillbud eller
svåra överträdelser inträffar eller återupprepas,
- hänsyn till lagar och förordningar och särskilda krav för transport av farligt gods
vid urval och användning av underleverantörer eller annan tredje part,
- kontroll av huruvida den personal som utför avsändning, transport, förpackning,
fyllning, lastning eller lossning av farligt gods har utförliga arbetsbeskrivningar
och instruktioner,
- införande av åtgärder för att öka medvetenheten om farorna vid transport,
förpackning, fyllning, lastning och lossning av farligt gods,
- införande av åtgärder för att kontrollera att de handlingar och säkerhetsutrustning
som krävs medförs i transportmedlet och att de uppfyller gällande bestämmelser,
- införande av åtgärder för att kontrollera att bestämmelserna för förpackning,
fyllning, lastning och lossning iakttas,
- förekomst av skyddsplan enligt 1.10.3.2.
1.8.3.4
Säkerhetsrådgivarens funktion kan innehas av företagsledaren, av en person med
andra uppgifter i företaget eller av en person som inte tillhör företaget, i den mån
vederbörande har faktisk möjlighet att uppfylla säkerhetsrådgivarens uppgifter.
1.8.3.5
Varje berört företag ska på begäran meddela namnet på sin säkerhetsrådgivare till
behörig myndighet eller motsvarande av fördragsstaten utsett organ.
1.8.3.6
Säkerhetsrådgivare ska ansvara för att efter ett olycksfall, som sker under en av det
aktuella företaget genomförd transport eller under en av företaget utförd förpackning,
fyllning, lastning eller lossning, varvid människor, egendom eller miljö kommit till
skada, efter inskaffande av alla relevanta uppgifter att en olycksrapport upprättas till
företagsledningen eller i förekommande fall till lokal myndighet. Denna
olycksfallsrapport ersätter inte företagsledningens rapporter, som ska upprättas enligt
andra internationella eller inrikes förordningar.
1.8.3.7
Säkerhetsrådgivare ska inneha ett giltigt intyg för transport på järnväg. Intyget
utfärdas av behörig myndighet eller av fördragsstaten för ändamålet utsett organ.
1.8.3.8
För att få intyget ska den sökande genomgå utbildning, som bestyrks genom
examination godkänd av behörig myndighet i fördragsstaten.
1.8.3.9
Genom utbildning ska kandidaten främst få tillräcklig kännedom om riskerna med
transport förpackning, fyllning, lastning eller lossning av farligt gods, tillämpliga
91
lagar, förordningar och bestämmelser samt tillräcklig kännedom om de i 1.8.3.3
beskrivna uppgifterna.
1.8.3.10
Examinationen genomförs av behörig myndighet eller ett av denna utsett
examinationsorgan. Examinationsorganet får inte vara utbildningsorganisatör.
Utnämning av examinationsorgan sker i skriftlig form. Detta tillstånd kan vara
tidsbegränsat och ska baseras på följande kriterier:
- examinationsorganets kompetens,
- specifikation av de av examinationsorganet föreslagna examinationsmetoderna,
inklusive, om nödvändigt, infrastruktur och organisation av elektroniska
utbildningar i enlighet med 1.8.3.12.5, om sådan genomförs,
- åtgärder för att säkerställa examinationens objektivitet,
- examinationsorganets oberoende gentemot alla fysiska eller juridiska personer
som anlitar säkerhetsrådgivare.
1.8.3.11
Syftet med examinationen är att verifiera att kandidaten besitter en tillräcklig
kunskapsnivå för att uppfylla en säkerhetsrådgivares uppgifter enligt 1.8.3.3 och
därigenom få det i 1.8.3.7 beskrivna intyget. Examinationen ska omfatta minst
följande sakområden:
(a) kännedom om konsekvenser av olyckor i samband med transport av farligt gods
och kännedom om de viktigaste olycksorsakerna,
(b) bestämmelser i nationell lagstiftning samt i internationella överenskommelser
som i synnerhet berör följande områden:
- klassificering av farligt gods (metoder för klassificering av lösningar och
blandningar, struktur hos ämnesförteckningen, klasser av farligt gods och
klassificeringskriterierna, egenskaper hos transporterade farliga ämnen och
föremål, fysikaliska och kemiska samt toxikologiska egenskaper),
- allmänna bestämmelser för förpackningar, tankar och tankcontainrar (slag,
kodning, märkning, konstruktion, första och återkommande kontroll),
- märkning och etikettering, applicering av storetiketter och märkning med
orangefärgade skyltar (märkning och etikettering av kollin samt applicering
och avlägsnande av storetiketter och orangefärgade skyltar),
- obligatoriska uppgifter i godsdeklarationen,
- distributionssätt och avsändningsbegränsningar (komplett last, transport i
bulk, transport i IBC-behållare, transport i containrar, transport i fasta eller
avmonterbara tankar),
- transport av passagerare,
- förbud och försiktighetsåtgärder vid samlastning,
- separation av gods,
92
- begränsning av transporterad mängd och undantagna mängder,
- hantering och säkring av last (förpackning, fyllning, lastning och lossning –
fyllnadsgrad, stuvning och separation),
- rengöring respektive avgasning före förpackning, fyllning, lastning och efter
lossning
- utbildning av trafikpersonal och fordonsbesättning,
- handlingar som ska medföras (godsdeklarationer, skriftliga instruktioner,
kopior av eventuella undantag eller avvikelser, övriga handlingar),
- skriftliga instruktioner (verkställande av instruktionerna och
skyddsutrustning för fordonsbesättningen),
- utsläpp av miljöskadliga ämnen vid drift eller olycksfall,
- bestämmelser för transportutrustning.
1.8.3.12
Examination
1.8.3.12.1
Examinationen ska bestå av ett skriftligt prov som kan kompletteras med ett muntligt
prov.
1.8.3.12.2
Den behöriga myndigheten eller ett examinationsorgan som utsetts av den behöriga
myndigheten ska övervaka varje examination. Fusk ska förhindras så långt det är
möjligt. Kandidatens identitet ska säkerställas. Användningen av andra dokument än
internationella eller nationella bestämmelser i det skriftliga provet är inte tillåtet. Alla
handlingar från examinationen ska registreras och bevaras som utskrift eller
elektroniskt som en fil.
1.8.3.12.3
Elektroniska media får användas endast om de tillhandahålls av examinationsorganet.
Kandidaten får under inga omständigheter lägga till information till tillhandahållen
elektronisk media, utan kandidaten får endast svara på de ställda frågorna i provet.
1.8.3.12.4
Det skriftliga provet ska bestå av två delar:
(a) Kandidaterna ska få ett frågeformulär. Det ska bestå av minst 20 öppna frågor
vilka omfattar åtminstone de ämnesområden som framgår av de i 1.8.3.11
nämnda sakområdena. Flervalsfrågor är dock också möjliga. I detta fall motsvarar
två flervalsfrågor en öppen fråga. Inom dessa områden ska följande ägnas
särskild uppmärksamhet:
- allmänna förebyggande- och säkerhetsåtgärder,
- klassificering av farligt gods,
- allmänna bestämmelser för förpackningar, tankar, tankcontainrar,
cisternvagnar osv.,
- märkning med varningsmärken, etiketter och storetiketter,
- uppgifter i godsdeklarationen,
93
- hantering och säkring av lasten,
- utbildning av trafikpersonal respektive besättning,
- handlingar och godsdeklarationer som ska medföras,
- skriftliga instruktioner
- bestämmelser för transportutrustning.
(b) Kandidaterna ska bearbeta en fallstudie över en av de i 1.8.3.3 beskrivna
uppgifterna för säkerhetsrådgivare för att visa sin förmåga att utföra en
säkerhetsrådgivares uppgifter.
1.8.3.12.5
Skriftlig examination får utföras, helt eller delvis, elektroniskt där svaren registreras
och utvärderas med hjälp av elektronisk databehandling (EDP), under förutsättning att
följande villkor är uppfyllda:
(a) hårdvaran och mjukvaran ska vara kontrollerad och godkänd av behörig
myndighet eller av ett examinationsorgan som utsetts av behörig myndighet,
(b) lämplig teknisk funktion ska vara säkerställd. Rutiner om och hur examinationen
kan fortsätta vid ett fel på den elektroniska utrustningen eller programvaran ska
finnas. Inga hjälpmedel får finnas tillgängliga på den elektroniska
svarsutrustningen (t.ex. elektronisk sökfunktion) och den utrustning som
tillhandhålls enligt 1.8.3.12.3 får inte göra det möjligt för kandidater att
kommunicera med någon annan enhet under examinationen,
(c) slutresultatet för varje kandidat ska registreras/loggas. Bedömningen av resultaten
ska vara transparent.
1.8.3.13
Fördragsstaterna kan besluta att kandidater som ska arbeta för företag, som har
specialiserat sig på transport av vissa slags farligt gods, endast examineras på de
områden som berör deras verksamhet. Vid dessa godsslag handlar det om gods i
- klass 1
- klass 2
- klass 7
- klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 8 och 9
- UN 1202, 1203, 1223, 3475 och flygbränsle klassificerat som UN 1268 eller
1863
I intyget enligt 1.8.3.7 ska tydligt anges att det är giltigt endast för de i detta stycke
nämnda slagen av farligt gods, för vilka säkerhetsrådgivaren har examinerats under de
i 1.8.3.12 angivna betingelserna.
1.8.3.14
Behörig myndighet eller examinationsorganet ska allt eftersom sammanställa en
förteckning över de frågor som används i examinationen.
1.8.3.15
Intyget enligt 1.8.3.7 ska utfärdas i enlighet med förlagan i 1.8.3.18 och accepteras av
alla fördragsstater.
94
1.8.3.16
Giltighetstid och förlängning av intyg
1.8.3.16.1
Intyget har en giltighet på fem år. Intygets giltighetsperiod förlängs fem år från
utgångsdatum om innehavaren av intyget under det sista året före utgångsdatum har
klarat ett prov. Provet ska vara godkänt av behörig myndighet.
1.8.3.16.2
Provets syfte är att kontrollera att innehavaren har de kunskaper som behövs för att
uppfylla de i 1.8.3.3 angivna skyldigheterna. De nödvändiga kunskaperna finns
angivna i 1.8.3.11 (b) och ska innefatta de föreskriftsändringar som införts sedan det
senaste intyget erhölls. Provet ska genomföras och övervakas efter samma principer
som beskrivs i 1.8.3.10 och 1.8.3.12–1.8.3.14. Innehavaren behöver dock inte göra
fallstudien angiven i 1.8.3.12.4 (b).
1.8.3.17
(Borttagen.)
1.8.3.18
Förlaga för intyg
Intyg för säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods
Intygsnummer:
Nationalitetsbeteckning för utfärdande stat:
Efternamn: ........................................................................................................................
Förnamn: ...........................................................................................................................
Födelsedatum och födelseort: ..........................................................................................
Medborgarskap: ................................................................................................................
Innehavarens signatur: .....................................................................................................
Giltigt till och med .................. (datum) för företag som transporterar farligt gods samt
företag som utför avsändning, förpackning, fyllning, lastning och lossning i samband
med transport av farligt gods.
□ I vägtrafik
□ I järnvägstrafik
□ I inre vattenvägar
Utfärdat av: .......................................................................................................................
Datum: ..............................................................................................................................
Underskrift: ........................................................................................................................
1.8.3.19
Förlängning av intyget
Om rådgivaren under intygets giltighetsperiod utökar omfattningen av sitt intyg
genom att uppfylla bestämmelserna i 1.8.3.16.2, ska det nya intygets giltighetsperiod
förbli den som anges i det föregående intyget.
1.8.4
Förteckning över behöriga myndigheter och av dem utsedda organ
Fördragsstaterna ska meddela OTIF:s sekretariat adresserna till enligt nationell
lagstiftning behöriga myndigheter för tillämpning av RID och av dessa utsedda organ,
95
med avseende på tillämpliga bestämmelser i RID, samt adresser dit respektive
ansökningar ska ställas.
OTIF:s sekretariat ska sammanställa en lista ur den erhållna informationen och hålla
den uppdaterad. Det ska skicka ut listan och ändringar av den till fördragsstaterna.
1.8.5
Rapportering av olyckor och tillbud med farligt gods
1.8.5.1
Om det vid lastning, fyllning, transport eller lossning av farligt gods på en
fördragsstats område inträffar en allvarlig olycka eller tillbud, är respektive lastare,
fyllare, transportör, lossare, mottagare eller i förekommande fall
infrastrukturförvaltare skyldiga att se till att en rapport enligt den föreskrivna förlagan
i 1.8.5.4 sänds till behörig myndighet hos fördragsstaten i fråga senast en månad efter
det inträffade.
1.8.5.2
Fördragsstaten i fråga ska om så krävs vidarebefordra en rapport till OTIF:s sekretariat
för information till andra fördragsstater.
1.8.5.3
En olycka eller tillbud är rapporteringspliktig enligt 1.8.5.1 då farligt gods släppts ut,
då det funnits omedelbar fara för utsläpp, en person-, egendoms- eller miljöskada har
inträffat eller då myndigheter har varit delaktiga och ett eller flera av följande kriterier
är uppfyllda:
Med personskada avses en händelse vid vilken dödsfall eller en skada står i direkt
samband med det transporterade farliga godset och där skadan leder till
(a) intensivvård,
(b) en sjukhusvistelse på minst ett dygn eller
(c) oförmåga att arbeta under minst tre sammanhängande dagar.
Med utsläpp avses en händelse då farligt gods kommit ut med minst
(a) 50 kg eller liter i transportkategori 0 eller 1,
(b) 333 kg eller liter i transportkategori 2, eller
(c) 1000 kg eller liter i transportkategori 3 eller 4.
Kriteriet för utsläpp är också uppfyllt om det funnits direkt fara för utsläpp i
ovannämnda mängder. I regel gäller detta när inneslutningen på grund av skador inte
längre är lämplig för den efterföljande transporten eller av andra skäl inte är tillräcklig
säker (t.ex. då en tank eller container deformerats, vält eller varit utsatt för brand i dess
nära omgivning).
Om farligt gods i klass 6.2 är inblandat gäller rapporteringsplikten utan
mängdbegränsning.
Om radioaktiva ämnen är inblandat i en olycka eller tillbud gäller följande kriterier för
utsläppet:
(a) varje läckage av radioaktiva ämnen ur kollin,
96
(b) exponering som leder till att gränsvärdena i normerna till skydd för arbetstagare
och allmänhet mot joniserande strålning överskrids (”Radiation Protection and
Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards”, IAEA Safety
Standards Series No. GSR Part 3, IAEA, Wien (2014)), eller
(c) då det finns skäl anta att det inträffat en betydande försämring av kollits
säkerhetsfunktioner (inneslutning, skärmning, värmeskydd eller kriticitet), som
kan ha medfört att kollit blivit olämpligt för fortsatt transport utan ytterligare
säkerhetsåtgärder.
Anm
Se bestämmelser för obeställbara sändningar i 7.5.11, särbestämmelse CW
33 (6).
Med egendoms- eller miljöskada avses ett utsläpp av farligt gods, oavsett mängd, då
en uppskattad skadekostnad överstiger 50 000 Euro. Skador på direkt inblandade
transportmedel med farligt gods och på trafikslagets infrastruktur ska inte ingå i denna
beräkning. Med delaktighet av myndighet menas en händelse med farligt gods när en
myndighet eller räddningstjänst deltagit och det medfört utrymning av personer eller
avspärrning av allmänna transportleder (väg/järnväg) under minst tre timmar på grund
av farorna med det farliga godset.
Om nödvändigt kan behörig myndighet kräva ytterligare information om en
rapporteringspliktig olycka eller tillbud.
1.8.5.4
Förlaga för rapport över olyckor och tillbud vid transport av farligt gods
Rapport över olyckor och tillbud vid transport av farligt gods enligt avsnitt 1.8.5
i RID/ADR
Transportör/infrastrukturförvaltaren: ............................................................................
Adress: ..........................................................................................................................
Kontaktperson: ........................................ Telefon: .................... Telefax: ..................
(Denna förstasida avlägsnas av behörig myndighet innan rapporten lämnas vidare)
97
1. Trafikslag
Järnväg
Vagnsnummer (uppgift frivillig)
................................................................................
Väg
Fordonets registreringsnr (uppgift frivillig)
...........................................................................
2. Datum och plats för händelsen
År:
Månad:
Dag:
Klockslag:
Järnväg
Station
Rangerbangård/bangård
Lastnings-/lossnings-/omlastningsanläggning
Ort/land: .................................................................
eller
Linje
Sträckans beteckning: ...........................................
Kilometer: ..............................................................
Väg
Tättbebyggt område
Lastnings-/lossnings-/omlastningsanläggning
Landsväg
Ort/land: .............................................................
3. Topografi
Stigning/lutning
Tunnel
Bro/underpassage
Korsning
4. Särskilda väderförhållanden
Regn
Snöfall
Halka
Dimma
Åskväder
Storm
Temperatur: °C
5. Beskrivning av händelsen
Urspårning/Avåkning
Kollision (sammanstötning/påkörning)
Vagnen/Tanken välte
Brand
Explosion
Läckage
Tekniska brister
Beskriv händelsen ytterligare:
.................................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................
98
6. Inblandat farligt gods
UN-
nummer
1)
Klass
Förpack-
nings-
grupp
Uppskattad
mängd utläckt
produkt
(kg eller l)
2)
Slag av
inneslutning
3)
Material i
inneslutningen
Typ av skada på
inneslutningen
4)
1) För farligt gods som omfattas av en samlingsbenämning,
för vilken särbestämmelse 274 gäller, ska dessutom den
tekniska benämningen anges.
2) För radioaktiva ämnen i klass 7 ska värdena enligt
kriterierna i 1.8.5.3 anges.
3) Ange tillämpligt nummer:
4) Ange tillämpligt nummer:
1
Förpackning
2
IBC-behållare
3
Storförpackning
4
Småcontainer
5
Vagn
6
Fordon
7
Cisternvagn
8
Tankfordon
9
Batterivagn
10 Batterifordon
11 Vagn med avmonterbara
tankar
12 Växeltank
13 Storcontainer
14 Tankcontainer
15 MEG-container
16 UN-tank
17 MEMU
18 Extra stor tankcontainer
1
Läckage
2
Brand
3
Explosion
4
Konstruktionsskada
7. Händelsens orsak (om den är entydigt känd)
Tekniska brister
Lastsäkring
Driftproblem (järnvägsdrift)
Annat: .................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................
8. Konsekvenser av händelsen
Personskador i samband med aktuellt farligt gods:
Döda (antal: .. )
Skadade (antal: .. )
Utsläpp:
Ja
Nej
Omedelbar fara för utsläpp
Egendoms-/miljöskador:
Uppskattat skadeomfång < 50 000 Euro
Uppskattat skadeomfång > 50 000 Euro
Delaktighet av myndighet:
Ja
utrymning av personer under minst tre timmar, föranledd av det farliga
godset
avspärrning av allmänna transportleder under minst tre timmar, föranledd av
det farliga godset
Nej
Om nödvändigt kan behörig myndighet kräva ytterligare information i saken.
99
1.8.6
Administrativ styrning av de verksamheter som beskrivs i 1.8.7 och 1.8.8
Anm 1 I detta avsnitt har nedanstående begrepp följande betydelse:
- ”godkänt kontrollorgan” är ett kontrollorgan som har godkänts av
behörig myndighet att utföra olika typer av verksamheter enligt 1.8.6.1,
och
- ”erkänt kontrollorgan” är ett kontrollorgan som har godkänts av en
annan behörig myndighet.
Anm 2 Ett kontrollorgan kan förordnas av behörig myndighet att agera som behörig
myndighet (se definitionen för behörig myndighet i 1.2.1).
1.8.6.1
Allmänna bestämmelser
Behörig myndighet i en fördragsstat till RID får godkänna kontrollorgan att utföra
följande verksamheter: bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll,
mellanliggande kontroll, revisionskontroll, verifiering av idrifttagande samt
övervakning av den interna kontrolltjänst som är tillämplig i kapitel 6.2 och 6.8.
1.8.6.2
Behörig myndighets skyldigheter
1.8.6.2.1
När behörig myndighet godkänner ett kontrollorgan att utföra den verksamhet som
anges i 1.8.6.1, ska ackrediteringen av kontrollorganet utföras enligt bestämmelserna
för typ A i EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3).
När behörig myndighet godkänner ett kontrollorgan att utföra återkommande kontroll
på tryckkärl enligt kapitel 6.2, ska ackrediteringen av kontrollorganet utföras enligt
bestämmelserna för typ A eller typ B i EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3).
Ackrediteringen ska omfatta all verksamhet som ingår i godkännandet.
När behörig myndighet inte har godkänt något kontrollorgan, utan själv utför sådan
verksamhet, ska den behöriga myndigheten uppfylla bestämmelserna i 1.8.6.3.
1.8.6.2.2
Godkännande av kontrollorgan
1.8.6.2.2.1
Kontrollorgan av typ A ska godkännas enligt nationell lagstiftning och utgöra en
juridisk person i den fördragsstat till RID där ansökan om godkännande gjordes.
Kontrollorgan av typ B ska godkännas enligt nationell lagstiftning och utgöra en del
av en juridisk person som tillhandahåller gas i den fördragsstat till RID där ansökan
om godkännande gjordes.
1.8.6.2.2.2
Den behöriga myndigheten ska säkerställa att kontrollorganet fortlöpande uppfyller
villkoren för sitt godkännande, och ska dra tillbaka godkännandet om villkoren inte är
uppfyllda. Om däremot ackrediteringen tillfälligt återkallas är godkännandet endast
återkallat under den tid som ackrediteringen är återkallad.
1.8.6.2.2.3
Ett kontrollorgan som startar en ny verksamhet kan godkännas temporärt. Innan ett
sådant godkännande ska behörig myndighet säkerställa att kontrollorganet uppfyller
bestämmelserna i 1.8.6.3.1. För att få fortsätta med den nya verksamheten ska
kontrollorganet ackrediteras enligt EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3)
under sitt första verksamhetsår.
100
1.8.6.2.3
Övervakning av kontrollorgan
1.8.6.2.3.1
På samtliga ställen där kontrollorgan utövar verksamhet, ska den behöriga myndighet
som godkände kontrollorganet säkerställa övervakning av dennes verksamhet, vilket
inkluderar övervakning på plats. Den behöriga myndigheten ska dra in eller begränsa
omfattningen av det utfärdade godkännandet om det godkända kontrollorganets
verksamhet inte längre överensstämmer med det utfärdade godkännandet eller kraven i
1.8.6.3.1, eller om inte de förfaranden som är angivna i bestämmelserna i RID/RID-S
följs.
Anm
Kontrollorganets övervakning av underentreprenörer som nämns i 1.8.6.3.3
ska också ingå i övervakningen av kontrollorganet.
1.8.6.2.3.2
Om godkännandet av kontrollorganet dragits in eller begränsats eller om
kontrollorganet har lagt ner sin verksamhet, ska behörig myndighet vidta lämpliga
åtgärder för att säkerställa att handlingar antigen behandlas av ett annat kontrollorgan
eller förblir åtkomliga.
1.8.6.2.4
Informationsskyldighet
1.8.6.2.4.1
Fördragsstater till RID ska publicera sina nationella förfaranden för bedömning,
utpekande och övervakning av kontrollorgan, samt om förändringar i denna
information.
1.8.6.2.4.2
Behörig myndighet i fördragsstat till RID ska publicera en uppdaterad lista över
samtliga kontrollorgan som denne har godkänt, inklusive kontrollorgan som godkänts
temporärt som beskrivet i 1.8.6.2.2.3. Denna lista ska innehålla minst följande
information:
(a) kontrollorganets namn samt adress(er) till dennes kontor,
(b) omfattningen av den verksamhet som ingår i kontrollorganets godkännande,
(c) bekräftelse på att kontrollorganet är ackrediterat enligt EN ISO/IEC 17020:2012
(utom avsnitt 8.1.3) av det nationella ackrediteringsorganet och att
ackrediteringen täcker omfattningen av den verksamhet som ingår i
kontrollorganets godkännande,
(d) kontrollorganets märke eller stämpel, som specificeras i kapitel 6.2 och 6.8, och
märket för samtliga interna kontrolltjänster som godtagits av kontrollorganet.
En referens till denna lista ska finnas på OTIF:s hemsida.
1.8.6.2.4.3
Ett kontrollorgan som har godkänts av en behörig myndighet kan erkännas av en
annan behörig myndighet.
Om en behörig myndighet vill anlita ett kontrollorgan som redan är godkänt av en
annan behörig myndighet för att utföra verksamhet som relaterar till bedömning av
överensstämmelse och kontroll i dennes ställe, ska den behöriga myndigheten lägga
till detta kontrollorgan, omfattningen av den verksamhet för vilken den erkänts samt
vilken behörig myndighet som har godkänt kontrollorganet i den lista som nämns i
1.8.6.2.4.2. Denna information ska lämnas till OTIF:s sekretariat. Om godkännandet
dras tillbaka eller tillfälligt dras in så är erkännandet inte längre giltigt.
101
Anm
I detta sammanhang ska avtal om ömsesidigt erkännande mellan
fördragsstater till RID respekteras.
1.8.6.3
Kontrollorganens skyldigheter
1.8.6.3.1
Allmänna bestämmelser
Kontrollorganet ska:
(a) ha en organisationsstruktur med lämplig personal som har tillräcklig utbildning,
kompetens och erfarenhet för att kunna utföra sina tekniska uppgifter på ett
tillfredsställande sätt,
(b) ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning,
(c) arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta,
(d) säkerställa affärsmässig sekretess beträffande företagsmässigt och äganderättsligt
skyddad verksamhet hos tillverkare och andra organ,
(e) upprätthålla en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som kontrollorgan
och sådana uppgifter som inte relaterar till den verksamheten,
(f) tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem motsvarande det i EN ISO/IEC
17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3),
(g) säkerställa att de tester och kontroller som specificeras i tillämpliga standarder i
RID/RID-S utförs,
(h) upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och
redovisningssystem i enlighet med 1.8.7 och 1.8.8,
(i) vara fri från affärsmässiga eller ekonomiska påtryckningar och inte byta ut
personal beroende på antalet genomförda kontroller eller resultaten från dessa,
(j) inneha en ansvarsförsäkring som täcker de risker som finns i den verksamhet som
bedrivs,
Anm
Detta är inte nödvändigt om fördragsstaten till RID påtar sig ansvaret i
enlighet med nationell lagstiftning.
(k) ha personer som är ansvariga för att genomföra kontrollerna som:
(i) inte är direkt involverade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation,
inköp, ägandeskap, användning eller underhåll av den produkt (tryckkärl,
tank, batterivagn eller MEG-container) som ska kontrolleras,
(ii) har erhållit utbildning inom all den verksamhet för vilken kontrollorganet
har godkänts,
(iii) har relevanta kunskaper, tekniska färdigheter och förståelse för gällande
bestämmelser, gällande standarder och för tillämpliga bestämmelser i del 4
och 6,
102
(iv) har förmågan att upprätta certifikat, dokumentation och rapporter som visar
att bedömningar har utförts,
(v) har tystnadsplikt vad gäller information som erhållits i samband med utfört
arbete eller genom nationell bestämmelse som ger tillgång till sådan, utom
gentemot behöriga myndigheter i den fördragsstat till RID där verksamheten
utförs. På förfrågan från andra kontrollorgan får information delas i den mån
det är nödvändigt för att kontroll och provning ska kunna genomföras.
Kontrollorganet ska även ackrediteras enligt standard EN ISO/IEC 17020:2012 (utom
avsnitt 8.1.3).
1.8.6.3.2
Operativa skyldigheter
1.8.6.3.2.1
Behörig myndighet eller kontrollorgan ska utföra bedömning av överensstämmelse,
återkommande kontroll, mellanliggande kontroll, revisionskontroll och verifiering av
idrifttagande på ett proportionerligt sätt och undvika onödiga belastningar. Behörig
myndighet eller kontrollorgan ska, när de utför sin verksamhet, ta hänsyn till de
berörda företagens storlek, typ av bransch och hur de är organiserade, teknikens
komplexitet och produktionens seriemässiga karaktär.
1.8.6.3.2.2
Den behöriga myndigheten eller kontrollorganet ska respektera den grad av
noggrannhet och skyddsnivå som krävs för att tillämpliga bestämmelser i del 4 och 6
ska uppfyllas.
1.8.6.3.2.3
Om behörig myndighet eller kontrollorgan konstaterar att en tillverkare inte uppfyller
kraven i del 4 eller 6, ska den eller det begära att tillverkaren vidtar lämpliga
korrigerande åtgärder och ska dessförinnan inte utfärda ett certifikat om
typgodkännande eller certifikat om första kontroll och provning.
1.8.6.3.3
Delegering av kontrolluppgifter
Anm
Följande bestämmelser gäller endast för kontrollorgan av typ A.
Kontrollorgan av typ B får inte delegera verksamhet som de har blivit
godkända för. För interna kontrolltjänster, se 1.8.7.7.2.
1.8.6.3.3.1
Om ett kontrollorgan använder tjänster från en underentreprenör för att utföra
specifika uppgifter i samband med sin verksamhet, ska underentreprenören bedömas
och övervakas av kontrollorganet eller vara ackrediterad separat. Vid separat
ackreditering ska underentreprenören vara ackrediterad i enlighet med standarden EN
ISO/IEC 17025:2017 (utom avsnitt 8.1.3) eller EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt
8.1.3) som ett oberoende och opartiskt provningslaboratorium eller kontrollorgan för
att kunna utföra provningsuppgifter i enlighet med sin ackreditering. Kontrollorganet
ska säkerställa och övervaka att underentreprenören uppfyller bestämmelserna för de
delegerade uppgifterna med samma kompetens- och säkerhetsnivå som är fastställd för
kontrollorganet (se 1.8.6.3.1). Kontrollorganet ska informera behörig myndighet om
ovan nämnda arrangemang.
1.8.6.3.3.2
Kontrollorganet ska ta det fulla ansvaret för uppgifter som sådana underentreprenörer
utför, oavsett var de utför uppgifterna.
1.8.6.3.3.3
Kontrollorgan av typ A får endast delegera delar av de respektive verksamheter som
den har. I varje fall ska kontrollorganet självt utföra bedömning och utfärda certifikat.
1.8.6.3.3.4
Verksamhet får inte delegeras utan tillåtelse av tillverkaren, ägaren eller användaren.
103
1.8.6.3.3.5
Kontrollorganet ska se till att behörig myndighet har tillgång till relevanta dokument
rörande bedömning av de kvalifikationer och det arbete som har utförts av ovan
nämnda underentreprenör.
1.8.6.3.4
Informationsskyldigheter
Varje kontrollorgan ska informera den behöriga myndighet som har godkänt det, om
följande:
(a) avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av certifikat om
typgodkännande, med undantag av när bestämmelserna i 1.8.7.2.2.2 är
tillämpliga,
(b) omständigheter som inverkar på omfattningen av och villkoren för godkännandet
beviljat av behörig myndighet,
(c) avslag på kontrollintyg,
(d) begäran från behöriga myndigheter som övervakar överensstämmelse enligt detta
avsnitt om att erhålla information om genomförd verksamhet,
(e) på begäran, information om all verksamhet som genomförts inom ramen för sitt
godkännande inklusive delegerade uppgifter
(f) tillstånd till en intern kontrolltjänst eller tillfälliga tillstånd till en intern
kontrolltjänst eller slutliga återkallelser av en intern kontrolltjänst.
1.8.7
Förfarande för bedömning av överensstämmelse, utfärdande av certifikat
om typgodkännande och kontroller
Anm 1 I detta avsnitt betyder ”relevant organ” ett sådant organ som avses i kapitel
6.2 och 6.8.
Anm 2 I detta avsnitt betyder ”tillverkare” det företag som bär ansvaret inför den
behöriga myndigheten för samtliga delar i bedömningen av
överensstämmelse, och för att säkerställa att konstruktionen överensstämmer
med det namn och märke som framgår i godkännandena och på
märkningarna. Det är inte nödvändigt att företaget är direkt involverat i alla
delar av tillverkningen av den produkt (se 1.8.7.1.5) som är föremål för
bedömningen av överensstämmelse.
1.8.7.1
Allmänna bestämmelser
1.8.7.1.1
Förfarandet i 1.8.7 ska tillämpas enligt kapitel 6.2 och 6.8.
Om behörig myndighet själv utför uppgifterna ska denne uppfylla bestämmelserna i
detta avsnitt.
1.8.7.1.2
Varje ansökan om
(a) typprovning i enlighet med 1.8.7.2.1,
(b) utfärdande av typgodkännande i enlighet med 1.8.7.2.2,
104
(c) övervakning av tillverkning i enlighet med 1.8.7.3, eller
(d) första kontroll och provningar i enlighet med 1.8.7.4,
ska lämnas in av tillverkaren till en behörig myndighet eller ett kontrollorgan,
beroende på vad som är tillämpligt, i överensstämmelse med kapitel 6.2 och 6.8.
Varje ansökan om
(e) verifiering av idrifttagande i enlighet med 1.8.7.5, eller
(f) återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll i enlighet
med 1.8.7.6,
ska lämnas in av ägaren eller dennes utsedda representant, eller av användaren eller
dennes utsedda representant, till en behörig myndighet eller ett kontrollorgan.
När en intern kontrolltjänst är godkänd för (c), (d) eller (f), är det inte nödvändigt att
lämna in ansökan för (c), (d) eller (f).
1.8.7.1.3
Ansökan ska innehålla:
(a) sökandens namn och adress enligt 1.8.7.1.2,
(b) ett skriftligt intygande att samma ansökan inte lämnats in till någon annan
behörig myndighet eller kontrollorgan,
(c) tillämplig teknisk dokumentation i 1.8.7.8,
(d) en redogörelse som ger behörig myndighet eller kontrollorgan, beroende på vad
som är tillämpligt, tillgång till platserna för tillverkning, kontroll, provning och
lagring som tillhandahåller all nödvändig information för bedömning av
överensstämmelse och kontrolländamål och för att denne ska kunna utföra sin
uppgift.
1.8.7.1.4
När en tillverkare eller ett företag som innehar en provningsanläggning tillåts att
upprätta en intern kontrolltjänst enligt 6.2.2.12, 6.2.3.6.1, 6.8.1.5.3 (b) eller 6.8.1.5.4
(b), ska den på ett tillfredsställande sätt för kontrollorganet visa att den interna
kontrolltjänsten kan utföra kontroller i överensstämmelse med 1.8.7.
1.8.7.1.5
Certifikat om typgodkännande, kontrollintyg och produktrapporter (tryckkärl, tankar,
driftutrustning och sammansättning av elementen, strukturdelar och driftutrustning hos
batterivagn eller MEG-containrar), inklusive den tekniska dokumentationen, ska
förvaras:
(a) av tillverkaren under en period om minst 20 år räknat från typgodkännandets
utgångsdatum,
(b) av den utfärdande behöriga myndigheten eller det utfärdande kontrollorganet
under en period om minst 20 år räknat från utfärdandedatumet,
(c) av ägaren eller användare under en period om minst 15 månader efter att
produkten tas ur bruk.
105
1.8.7.2
Typprovning och utfärdande av certifikat om typgodkännande
1.8.7.2.1
Typprovning
1.8.7.2.1.1
Tillverkaren ska:
(a) gällande tryckkärl, ställa representativa exemplar ur den avsedda produktionen
till kontrollorganets förfogande. Kontrollorganet får begära ytterligare exemplar,
om detta krävs av provningsprogrammet,
(b) gällande tankar, batterivagnar eller MEG-containrar, ge tillgång till prototypen
för typprovning
(c) gällande driftutrustning, ställa representativa exemplar ur den avsedda
produktionen till kontrollorganets förfogande. Kontrollorganet får begära
ytterligare exemplar om detta krävs av provningsprogrammet.
Anm
Resultat från bedömningar och provningar enligt andra bestämmelser eller
standarder får beaktas.
1.8.7.2.1.2
Kontrollorganet ska:
(a) undersöka den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.7.8.1, för att verifiera att
konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och att
prototypen eller prototypserien har tillverkats i överensstämmelse med den
tekniska dokumentationen och är representativ för konstruktionen,
(b) genomföra undersökningar och provningar, eller genomföra undersökningarna
och verifiera provningsförhållandena och övervaka provningarna på plats, så som
anges i RID/RID-S inklusive de tillämpliga standarderna, för att fastställa att
bestämmelserna tillämpats och uppfyllts, och att de av tillverkaren använda
metoderna uppfyller bestämmelserna,
(c) kontrollera certifikat för material utfärdade av tillverkaren/-na av material
gentemot tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S,
(d) om tillämpligt, godkänna metoderna för att utföra varaktiga förband eller
kontrollera om de tidigare har godkänts samt verifiera om den personal som utför
de varaktiga förbanden och den oförstörande provningen, är kvalificerad eller
godkänd,
(e) komma överens med tillverkaren om platsen/-erna där undersökningar och
nödvändiga provningar ska utföras.
Kontrollorganet ska utfärda en typprovningsrapport till tillverkaren.
1.8.7.2.2
Utfärdande av certifikat för typgodkännande
Typgodkännanden godkänner produkters konstruktion inom giltighetstiden för
godkännandet.
1.8.7.2.2.1
Om typen uppfyller alla tillämpliga bestämmelser, ska behörig myndighet eller
kontrollorganet utfärda ett certifikat om typgodkännande till tillverkaren i
överensstämmelse med kapitel 6.2 och 6.8.
106
Detta certifikat ska innehålla:
(a) utfärdarens namn och adress,
(b) uppgift om behörig myndighet under vilken certifikatet är utfärdat,
(c) tillverkarens namn och adress,
(d) en referens till den utgåva av RID/RID-S och de standarder som ligger till grund
för typprovningen,
(e) alla resultat som provningen ställer krav på,
(f) uppgifterna som finns i dokumenten för typprovningen enligt 1.8.7.8.1,
nödvändiga för identifiering av typ och varianter, så som definieras i aktuell
standard. Dokumenten, eller en lista som specificerar dokumenten, som
innehåller uppgifterna, ska inkluderas i eller bifogas till certifikatet.
(g) referens till typprovningsrapporten/-erna,
(h) typgodkännandets längsta giltighetstid, och
(i) eventuella specifika bestämmelser i enlighet med kapitel 6.2 och 6.8.
1.8.7.2.2.2
Typgodkännandet får vara giltigt i högst tio år. Om tillämpliga tekniska bestämmelser
i RID/RID-S har ändrats under denna period, så att den godkända typen inte längre är i
överensstämmelse med dem, så är typgodkännandet inte längre giltigt. Vidare är
typgodkännandet inte längre giltigt om datumet som anges i kolumn (3) i tabellen i
6.2.2.1 och 6.2.2.3 eller i kolumn (5) i tabellen i 6.2.4.1, 6.8.2.6.1 och 6.8.3.6 har
passerats under denna tioårsperiod. Det ska då återkallas av den behöriga myndighet
eller det kontrollorgan som utfärdade certifikatet för typgodkännande.
Anm
Sista datum för att återkalla befintliga typgodkännanden anges i kolumn (5) i
tillämplig tabell i 6.2.4.1, 6.8.2.6.1 eller 6.8.3.6.
Om ett typgodkännande har gått ut eller återkallats, är tillverkning av produkter enligt
det typgodkännandet inte längre tillåten.
Anm
Tillämpliga bestämmelser om användning, återkommande kontroll och
mellanliggande kontroll av produkter som ingår i det utgångna eller
återkallade typgodkännandet, ska fortfarande gälla för de produkter som är
tillverkade före utgången eller återkallandet, såvida de får användas även i
fortsättningen.
Typgodkännanden får förnyas efter en ny typprovning. Resultaten från föregående
typprovning ska beaktas i de fall provningarna uppfyller bestämmelser i RID/RID-S,
inklusive de standarder som gäller vid tidpunkten för förnyandet. Förnyelse är inte
tillåten om typgodkännandet har återkallats.
Anm
Typprovning vid förnyelse får utföras av ett annat kontrollorgan än det som
utfärdade det ursprungliga typgodkännandet.
Komplettering av ett befintligt typgodkännande (t.ex. för tryckkärl, mindre ändringar
såsom tillägg av ytterligare storlekar eller volymer, vilka inte påverkar
107
överensstämmelsen, eller för tankar, se 6.8.2.3.3) varken förlänger eller förändrar
certifikatets ursprungliga giltighet.
1.8.7.2.2.3
Om en ändring utförs på en produkt med ett giltigt, utgånget eller indraget
typgodkännande, ska tillämplig typprovning, provning, kontroll och godkännande
begränsas till de delar av produkten som har ändrats.
Ändringen ska uppfylla de bestämmelser i RID/RID-S som var tillämpliga vid tiden
för ändringen. För alla delar av produkten som inte påverkas av ändringen är
dokumentationen från det ursprungliga typgodkännandet fortfarande gällande.
En ändring får omfatta en eller flera produkter som omfattas av samma
typgodkännande.
När en ändrad produkt uppfyller alla tillämpliga bestämmelser ska behörig myndighet
eller kontrollorgan i någon fördragsstat till RID, i överensstämmelse med kapitel 6.2
och 6.8, utfärda ett kompletterande godkännandecertifikat till ägaren eller användaren
som omfattar ändringarna. För tankar, batterifordon eller MEG-containrar, ska en
kopia sparas som en del av tankdokumentationen.
1.8.7.3
Övervakning av tillverkning
1.8.7.3.1
Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
tillverkningsprocessen motsvarar tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i
certifikatet för typgodkännande, den tekniska dokumentationen enligt 1.8.7.8.3 och
rapporter.
1.8.7.3.2
Tillverkningsprocessen ska genomgå en granskning av det aktuella organet.
Det relevanta organet ska:
(a) verifiera överensstämmelse mot den tekniska dokumentationen angiven i
1.8.7.8.3 och med tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i certifikatet om
typgodkännande och rapporter,
(b) verifiera att tillverkningsprocessen producerar produkter i överensstämmelse med
de krav och den dokumentation som ska uppfyllas,
(c) verifiera spårbarheten hos material och verifiera materialintyget/-en mot
specifikationerna,
(d) om tillämpligt, verifiera att den personal som utför varaktiga förband och
oförstörande provningar, är kvalificerad eller godkänd,
(e) komma överens med tillverkaren om platsen för utförande av undersökningar och
nödvändiga provningar, och
(f) skriftligen dokumentera resultatet av sin granskning av tillverkaren.
1.8.7.4
Första kontroll och provningar
1.8.7.4.1
Tillverkaren ska:
(a) fästa de märkningar som anges i RID/RID-S,
108
(b) förse det relevanta organet med den tekniska dokumentationen angiven i
1.8.7.8.4.
1.8.7.4.2
Det relevanta organet ska:
(a) genomföra undersökningar och provningar, eller genomföra undersökningarna
och verifiera provningsförhållandena samt övervaka provningarna på plats, för att
säkerställa att produkten har tillverkats i överensstämmelse med typgodkännandet
och tillämpliga bestämmelser,
(b) kontrollera de intyg som tillverkarna har tillhandahållit,
(c) utfärda första kontroll- och provningsrapport avseende den detaljerade
provningen och granskningen som genomförts och den granskade tekniska
dokumentationen,
(d) utfärda ett certifikat om första kontroll och provning och fästa sitt märke i de fall
tillverkaren uppfyller bestämmelserna, och
(e) kontrollera om typgodkännandet förblir giltigt efter att tillämpliga bestämmelser i
RID/RID-S (inklusive angivna standarder) som är relevanta för typgodkännandet
har ändrats. Om typgodkännandet inte längre är giltigt ska relevant organ utfärda
en rapport om återkallande och informera behörig myndighet eller
kontrollorganet som utfärdade certifikatet om typgodkännande.
Certifikatet i (d) och rapporten i (c) får omfatta ett antal produkter av samma typ
(gruppcertifikat eller grupprapport).
1.8.7.4.3
Certifikatet i 1.8.7.4.2 ska minst innehålla:
(a) kontrollorganets namn och adress och namn på och adress till den interna
kontrolltjänsten när så är tillämpligt,
(b) tillverkarens namn och adress,
(c) platsen för den första kontrollen,
(d) en referens till den utgåva av RID/RID-S och standarder som använts vid första
kontroll och provning,
(e) resultat av kontroller och provningar,
(f) uppgifter för identifiering av kontrollerad produkt/-er, som minst serienummer
eller för ej återfyllningsbara gasflaskor, chargenumret, och
(g) typgodkännandets nummer, och
(h) referens till certifikatet om godkännande av den interna kontrolltjänsten när så är
tillämpligt.
1.8.7.5
Verifiering av idrifttagande
1.8.7.5.1
Om verifiering av idrifttagande krävs av behörig myndighet enligt 6.8.1.5.5, ska
ägaren eller användaren anlita ett enskilt kontrollorgan att utföra verifieringen av
109
idrifttagningen och tillhandahålla denne det certifikat om typgodkännande och den
tekniska dokumentationen som anges i 1.8.7.8.4.
1.8.7.5.2
Kontrollorganet ska granska dokumentationen och:
(a) genomföra externa kontroller (t.ex. märkning, skick),
(b) verifiera överensstämmelse med certifikat om typgodkännande,
(c) verifiera giltigheten på godkännanden från de kontrollorgan som utförde de
tidigare kontrollerna och provningarna,
(d) verifiera att övergångsbestämmelserna i 1.6.3 eller 1.6.4 har uppfyllts.
1.8.7.5.3
Kontrollorganet ska utfärda en rapport om verifiering av idrifttagande som innehåller
resultaten av bedömningen. På begäran ska ägaren eller användaren ska tillhandahålla
denna rapport till den behöriga myndighet som kräver verifieringen av idrifttagning,
och till det eller de kontrollorgan som ansvarar för efterföljande kontroller och
provningar.
Om verifieringen av idrifttagning misslyckas ska avvikelserna åtgärdas och en ny
verifiering av idrifttagning godkännas innan tanken tas i bruk.
Det kontrollorgan som ansvarar för verifieringen av idrifttagningen ska utan dröjsmål
informera sin behöriga myndighet om eventuella avslag21).
1.8.7.6
Återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll
1.8.7.6.1
Det relevanta organet ska:
(a) utföra identifiering och verifiera överensstämmelse med dokumentationen,
(b) genomföra kontroller och provningar, eller genomföra kontrollerna och verifiera
provningsförhållandena och övervaka provningarna på plats för att kontrollera att
bestämmelserna är uppfyllda,
(c) utfärda rapporter och certifikat, beroende på vad som är tillämpligt, över resultat
av kontroller och provningar, vilka även får omfatta flera produkter, och
(d) säkerställa att föreskriven märkning är fastsatt.
1.8.7.6.2
Ägaren eller användaren ska förvara rapporter från återkommande kontroll av
tryckkärl tills åtminstone nästa återkommande kontroll.
21)
I ett sådant fall ska den behöriga myndigheten också informera den nationella säkerhetsmyndigheten (NSA) i den berörda
fördragsstaten till RID, som också är en medlemsstat i Europeiska unionen, i syfte att utvärdera de uppföljningsåtgärder
som ska vidtas av NSA i enlighet med artikel 26 i direktiv (EU) 2016/797 om att fordon eller fordonstyper inte uppfyller
väsentliga krav och artikel 7.4 i genomförandeförordning (EU) 2018/545 om "delning information om tekniska och
operativa frågor som är relevanta för utfärdandet av ett fordonstyptillstånd och/eller ett fordonstillstånd för utsläppande
på marknaden.
I fördragsstater till RID som också är fördragsstater till ATMF men inte medlemsstater i Europeiska unionen, ska den
behöriga myndigheten också informera den behöriga myndigheten i den mening som avses i artikel 5 i ATMF:s enhetliga
regler, i syfte att utvärdera behovet av uppföljningsåtgärder, särskilt i enlighet med artikel 10a i ATMF:s enhetliga regler
om bristande efterlevnad av fordons- eller fordonstyper och, i förekommande fall, i enlighet med artikel 8a i APTU:s
enhetliga regler om brister i UTP förväntas.
110
Anm
För tankar, se bestämmelser om tankdokumentation i 4.3.2.1.7.
1.8.7.7
Övervakning av intern kontrolltjänst
1.8.7.7.1
När en intern kontrolltjänst används enligt 6.2.2.12, 6.2.3.6.1, 6.8.1.5.3 (b) eller
6.8.1.5.4 (b), ska tillverkaren eller provningsanläggningen:
(a) införa ett kvalitetssystem för den interna kontrolltjänsten, innefattande tekniska
rutiner för de kontroller och provningar som dokumenterats enligt 1.8.7.8.6 och
ställa dessa under tillsyn,
(b) uppfylla de åtaganden som det godkända kvalitetssystemet medför och säkerställa
att kvalitetssystemet förblir tillfredsställande och effektivt, särskilt:
(i) utse utbildad och kompetent personal för den interna kontrolltjänsten, och
(ii) fästa kontrollorganets märkning eller stämpel, enligt kapitel 6.2 och 6.8, och
märkningen för den interna kontrolltjänsten när så är tillämpligt på
produkten för att säkerställa spårbarhet.
1.8.7.7.2
Kontrollorganet ska genomföra en första revision på varje plats. Om denna är
tillfredsställande, ska kontrollorganet informera den behöriga myndigheten om
godkännandet av den interna kontrolltjänsten och utfärda ett certifikat om
godkännande för en tidsperiod om högst tre år. Följande bestämmelser ska uppfyllas:
(a) revisionen ska genomföras på varje plats för att bekräfta att de kontroller och
provningar som genomförts på produkten överensstämmer med bestämmelserna i
RID/RID-S,
(b) kontrollorganet får ge fullmakt åt den interna kontrolltjänsten att fästa
kontrollorganets märke eller stämpel, enligt kapitel 6.2 eller 6.8, på varje
godkänd produkt,
(c) godkännandet får förnyas efter en tillfredsställande revision på varje plats utförd
under det sista året innan godkännandet löper ut. Den nya giltighetstiden ska
börja med det föregående godkännandets utgångsdatum,
(d) de kontrollanter hos kontrollorganet som genomför revisionen ska ha kompetens
att utföra bedömning av överensstämmelse för den produkt som kvalitetssystemet
omfattar, och att bedöma själva kvalitetssystemet, och
(e) den interna kontrolltjänsten ska vara involverad i verksamheten i sådan grad att
det säkerställer den kompetensnivå som behövs.
Endast i särskilda fall får den interna kontrolltjänsten lägga ut delar av sin verksamhet
på en underentreprenör om detta har godkänts av det kontrollorgan som den har
godkänts av. Underentreprenören ska, i tillägg, vara ackrediterad enligt EN ISO/IEC
17025:2017 (utom avsnitt 8.1.3) eller EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3)
som ett oberoende och opartiskt provningslaboratorium eller kontrollorgan för att
utföra provningsuppgifter i enlighet med dess ackreditering.
1.8.7.7.3
Certifikatet om godkännande ska minst innehålla:
(a) kontrollorganets namn och adress,
111
(b) tillverkarens eller provningsanläggningens namn och adress och adress till
samtliga platser för intern kontrolltjänst,
(c) en referens till den utgåva av RID/RID-S som har legat till grund för
godkännandet av den interna kontrolltjänsten, och standard/-er eller tekniska
normer enligt 6.2.5 som använts vid första kontroll och provning eller
återkommande kontroll,
(d) referensen till rapporten från den första revisionen,
(e) om nödvändigt, ytterligare information för att bestämma omfattningen av den
interna kontrolltjänsten (t.ex. produkternas typgodkännanden för första kontroll
och provning),
(f) märket för den interna kontrolltjänsten, om tillämpligt, och
(g) godkännandets utgångsdatum.
1.8.7.7.4
Kontrollorganet ska genomföra återkommande revisioner på varje plats under
godkännandets giltighetstid för att säkerställa att den interna kontrolltjänsten
upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet, innefattande de tekniska rutinerna.
Följande bestämmelser ska uppfyllas:
(a) revisionerna ska genomföras minst var sjätte månad,
(b) kontrollorganet får kräva ytterligare besök, utbildning, tekniska förändringar,
ändringar av kvalitetssystemet, begränsa eller förbjuda de kontroller och
provningar som genomförs av den interna kontrolltjänsten,
(c) kontrollorganet ska bedöma alla ändringar i kvalitetssystemet och besluta om det
ändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller bestämmelserna för en första
revision, eller om en fullständig förnyad bedömning krävs,
(d) de kontrollanter hos kontrollorganet som genomför revision ska ha kompetens att
utföra bedömning av överensstämmelse för den produkt som kvalitetssystemet
omfattar, och att bedöma själva kvalitetssystemet, och
(e) kontrollorganet ska delge tillverkaren eller provningsanläggningen, beroende på
vad som är tillämpligt, och den interna kontrolltjänsten en revisionsrapport och,
om provning har skett, en provningsrapport.
1.8.7.7.5
Vid avvikelser från tillämpliga bestämmelser ska kontrollorganet säkerställa att
korrigerande åtgärder vidtas. Om de korrigerande åtgärderna inte vidtas inom rimlig
tid, ska kontrollorganet tillfälligt återkalla eller helt återta godkännandet för den
interna kontrolltjänsten. Meddelande om återkallande eller återtagande ska överföras
till behörig myndighet. Tillverkaren eller provningsanläggningen, beroende på vad
som är tillämpligt, och den interna kontrolltjänsten ska förses med en rapport i vilken
de detaljerade orsakerna för det beslut som kontrollorganet fattat ska anges.
1.8.7.8
Dokumentation
Den tekniska dokumentationen ska möjliggöra en bedömning av överensstämmelse
med relevanta bestämmelser.
112
1.8.7.8.1
Dokumentation för typprovning
Tillverkaren ska ställa följande underlag till förfogande, utifrån vad som är tillämpligt:
(a) förteckning över de standarder som använts för konstruktion och tillverkning,
(b) beskrivning av konstruktionstypen inklusive alla varianter,
(c) instruktioner enligt relevant kolumn i kapitel 3.2, tabell A, eller en förteckning
över det farliga gods som får transporteras i vissa dedikerade produkter,
(d) översiktlig monteringsritning eller monteringsritningar,
(e) detaljerade ritningar, inklusive de i beräkningarna använda måtten på produkten
driftsutrustningen, strukturdelarna, märkningen och etiketteringen som är
nödvändiga för att verifiera överensstämmelse,
(f) beräkningsprotokoll, resultat och slutsatser,
(g) förteckning över driftsutrustning med relevant teknisk data och information om
säkerhetsutrustning, med beräkning av avblåsningskapacitet om relevant,
(h) förteckning över material som krävs enligt tillverkningsstandard som använts för
varje konstruktionsdel, komponent, liner, driftsutrustning och strukturdel och
motsvarande materialspecifikationer eller motsvarande försäkran om
överensstämmelse med RID/RID-S,
(i) godkänd behörighet av arbetsmetoder för att utföra varaktiga förband,
(j) beskrivning av värmebehandlingsmetoden/-erna, och
(k) metoder, beskrivningar och protokoll, för alla relevanta provningar som är
angivna i standarder eller i RID/RID-S, för typgodkännande och för tillverkning.
1.8.7.8.2
Dokumentation för utfärdande av certifikat för typgodkännande
Tillverkaren ska ställa följande till förfogande, om tillämpligt:
(a) förteckning över de standarder som används för konstruktion och tillverkning,
(b) beskrivning av typen, inklusive alla varianter,
(c) instruktioner enligt relevant kolumn i kapitel 3.2, tabell A, eller en förteckning
över det farliga gods som får transporteras i vissa dedikerade produkter,
(d) översiktlig montageritning/-ar,
(e) förteckning över material som är i direkt kontakt med det farliga godset,
(f) förteckning över driftsutrustningen,
(g) typprovningsrapporten,
(h) ytterligare dokumentation som anges i 1.8.7.8.1 på begäran från den behöriga
myndigheten eller kontrollorganet.
113
1.8.7.8.3
Dokumentation för övervakning av tillverkning
Tillverkaren ska ställa följande till förfogande, om tillämpligt:
(a) den dokumentation som anges i 1.8.7.8.1 och 1.8.7.8.2,
(b) kopia av certifikat om typgodkännande,
(c) tillverkningsmetoder, inklusive provningsmetoder,
(d) tillverkningsprotokoll,
(e) godkänd behörighet av personal som utför varaktiga förband,
(f) godkänd behörighet av personal som utför oförstörande provning,
(g) rapporter över förstörande och oförstörande provning,
(h) värmebehandlingsprotokoll, och
(i) kalibreringsprotokoll.
1.8.7.8.4
Dokumentation för första kontroll och provning och för verifiering av idrifttagning
Tillverkaren vad gäller första kontroll och provning, och ägaren eller användaren vad
gäller verifiering av idrifttagande, ska ställa följande till förfogande, om lämpligt:
(a) den dokumentation som anges i 1.8.7.8.1, 1.8.7.8.2 och 1.8.7.8.3,
(b) materialcertifikat för produkten och alla komponenter, inklusive
driftsutrustningen,
(c) försäkran om överensstämmelse för driftsutrustningen, och
(d) en försäkran om överensstämmelse, inklusive beskrivning av produkten och
samtliga varianter som antagits från typgodkännandet.
1.8.7.8.5
Dokumentation för återkommande, mellanliggande kontroll och revisionskontroll
Ägaren eller användaren, eller dennes utsedda representant, ska ställa följande till
förfogande, om tillämpligt:
(a) för tryckkärl, dokumentation som anger särskilda krav i de fall det krävs i
standarder för tillverkning, återkommande kontroller och provningar,
(b) för tankar
(i) tankdokumentationen, och
(ii) relevanta dokument som anges i 1.8.7.8.1 – 1.8.7.8.4 på begäran av
kontrollorganet.
114
1.8.7.8.6
Dokumentation för övervakning av intern kontrolltjänst
Den interna kontrolltjänsten ska ställa till förfogande dokumentationen angående
kvalitetssystemet, om tillämpligt:
(a) organisationsstruktur och ansvarsförhållanden,
(b) relevanta instruktioner för kontroll och provning, kvalitetskontroll,
kvalitetssäkring och arbetsmetoder, samt de systematiska rutiner som kommer att
användas,
(c) kvalitetsredovisning, såsom kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata
och certifikat,
(d) ledningens granskning för att försäkra sig om att kvalitetssystemet förblir
effektivt efter revisionerna enligt 1.8.7.7,
(e) rutin som beskriver hur kundkrav och föreskrifter uppfylls,
(f) rutin för styrning av dokument och dess revision,
(g) förfarande för hantering av icke överensstämmande produkter, och
(h) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal.
1.8.8
Förfarande för bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för
gas
Vid bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för gas ska ett av följande
förfaranden tillämpas:
(a) förfarandet i avsnitt 1.8.7 för tryckkärl som inte är UN-tryckkärl, med undantag
av 1.8.7.6, eller
(b) förfarandet i delavsnitten 1.8.8.1 till 1.8.8.7.
1.8.8.1
Allmänna bestämmelser
1.8.8.1.1
Övervakning av tillverkning ska utföras av ett Xa-organ och provningar enligt 6.2.6
ska utföras antingen av detta Xa-organ, eller ett av detta organ godkänt IS; för
definition av Xa-organ och IS, se 6.2.3.6.1. Bedömning av överensstämmelse ska
utföras av behörig myndighet i en fördragsstat till RID, dennes representant eller
dennes godkända kontrollorgan.
1.8.8.1.2
Vid tillämpning av 1.8.8 ska sökanden under eget ansvar visa, försäkra och förklara
engångsbehållarna för gas överensstämmelse med bestämmelserna i 6.2.6 samt övriga
tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S.
1.8.8.1.3
Sökanden ska
(a) genomföra typprovning av varje typ av engångsbehållare för gas (inklusive
material som ska användas och varianter av typen, t.ex. volymer, tryck, ritningar,
samt förslutnings- och utsläppsanordningar) enligt 1.8.8.2,
115
(b) tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning, kontroll och
provning enligt 1.8.8.3,
(c) tillämpa ett godkänt provsystem enligt 1.8.8.4 för provningar enligt 6.2.6,
(d) ansöka om godkännande av kvalitetssystemet för övervakning av tillverkning och
provning, hos ett eget valt Xa-organ i fördragsstaten till RID; är sökanden inte
etablerad i en fördragsstat till RID, ska denne innan första transport berör en
fördragsstat till RID, ställa ansökan till ett Xa-organ i en fördragsstat till RID,
(e) om ett eller flera andra företag slutmonterar engångsbehållare för gas av delar
tillverkade av sökanden, ska sökanden tillhandahålla skriftliga instruktioner om
hur engångsbehållarna ska monteras och fyllas för att uppfylla bestämmelserna i
sökandens typintyg.
1.8.8.1.4
Då sökande och företag som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas enligt
sökandes instruktioner, på ett tillfredsställande sätt kan visa överensstämmelse med
bestämmelserna i 1.8.7.7, med undantag av 1.8.7.7.1 (d) och 1.8.7.7.2 (b), för Xa-
organet, får de upprätta en intern kontrolltjänst som utför delar av eller all kontroll och
provning enligt 6.2.6.
1.8.8.2
Typprovning
1.8.8.2.1
Sökanden ska för varje typ av engångsbehållare för gas upprätta en teknisk
dokumentation innehållande de tekniska standarder som tillämpas. Om den sökande
väljer att tillämpa en standard som inte finns angiven i 6.2.6, ska standarden bifogas
dokumentationen.
1.8.8.2.2
Sökanden ska hålla teknisk dokumentation och prover av typen tillgängligt för Xa-
organet under produktionen och därefter under en period av minst 5 år räknat från den
sista produktionsdagen av engångsbehållare för gas enligt det typintyget.
1.8.8.2.3
Sökanden ska efter noggrann provning utfärda ett typprovningsintyg, med en längsta
giltighetstid av högst 10 år; sökanden ska bifoga detta intyg till dokumentationen.
Intyget tillåter sökanden att under denna tidsperiod tillverka engångsbehållare för gas
av den typen.
1.8.8.2.4
Om tillämpliga tekniska bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har
ändrats under denna period, så att typen inte längre är i överensstämmelse med dem,
ska sökanden återkalla sitt typintyg och informera Xa-organet.
1.8.8.2.5
Sökanden får efter noggrann och fullständig granskning förnya intyget ytterligare en
period av högst 10 år.
1.8.8.3
Övervakning av tillverkning
1.8.8.3.1
Metoden för typprovning liksom tillverkningsprocessen ska granskas av Xa-organet
för att säkerställa att den av sökanden godkända typen och tillverkade produkter är i
överensstämmelse med bestämmelserna i typprovningsintyget och tillämpliga
bestämmelser i RID/RID-S. Om 1.8.8.1.3 (e) är tillämpligt, ska företag som monterar
och fyller produkter ingå i denna granskning.
1.8.8.3.2
Sökanden ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
tillverkningsprocessen uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i sitt
116
typprovningsintyg med bilagor. Om 1.8.8.1.3 (e) är tillämpligt, ska företag som
slutmonterar och fyller produkter ingå i dessa åtgärder.
1.8.8.3.3
Xa-organet ska:
(a) granska överensstämmelsen av den sökandes typprovning och
överensstämmelsen av typen av engångsbehållare för gas mot den tekniska
dokumentationen angiven i 1.8.8.2,
(b) granska att tillverkningsprocessen producerar produkter i överensstämmelse med
krav och dokumentation; om ett eller flera andra företag slutmonterar
engångsbehållare för gas av delar tillverkade av sökanden, ska Xa-organet även
granska att engångsbehållarna efter slutmontering och fyllning är i fullständig
överensstämmelse med alla tillämpliga bestämmelser och att den sökandes
instruktioner tillämpats korrekt,
(c) granska att den personal, som utför varaktiga förband och provningar, är
kvalificerad eller godkänd,
(d) dokumentera resultatet av sin granskning.
1.8.8.3.4
Om Xa-organets resultat visar att den sökandes typprovningsintyg eller
tillverkningsprocess inte är i överensstämmelse, ska organet kräva lämpliga
korrigerande åtgärder eller återkalla intyget från sökanden.
1.8.8.4
Täthetsprovning
1.8.8.4.1
Sökanden och företag som slutmonterar och fyller engångsbehållare för gas enligt den
sökandes instruktioner ska:
(a) utföra provningar enligt 6.2.6,
(b) dokumentera provningsresultat,
(c) utfärda certifikat om överensstämmelse för engångsbehållare för gas, endast om
de är i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i typprovningen och
tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, samt har klarat provningarna som krävs
enligt 6.2.6,
(d) för slumpvis kontroll av Xa-organet, förvara dokumentation enligt 1.8.8.7 under
produktionen och därefter under en period av minst 5 år räknat från den sista
produktionsdagen av engångsbehållare för gas som tillhör typgodkännandet,
(e) fästa en varaktig och läsbar märkning som identifierar typ av engångsbehållare,
sökanden och tidpunkt för tillverkning eller partinummer; om det på grund av
begränsad tillgänglig yta inte är möjligt att fästa märkningen fullständigt på
engångsbehållarens kropp, ska sökanden på engångsbehållaren fästa en varaktig
etikett med informationen eller placera den tillsammans med engångsbehållaren i
en innerförpackning.
1.8.8.4.2
Xa-organet ska:
(a) med slumpvisa intervall genomföra nödvändiga undersökningar och provningar,
dock åtminstone kort efter tillverkningsstart av en typ av engångsbehållare för
gas och därefter åtminstone vart tredje år, i syfte att granska att den sökandes
117
metod för typprovning liksom tillverkning och provning, utförs i enlighet med
typprovningsintyget och tillämpliga bestämmelser,
(b) kontrollera intyg, vilka har tillhandahållits av sökanden,
(c) utföra provningar enligt 6.2.6, eller godkänna provningsprogram respektive intern
provningstjänst som ska utföra provningarna.
1.8.8.4.3
Certifikatet ska minst innehålla:
(a) namn och adress på sökanden och, när slutmontering inte utförs av sökanden utan
av företag i enlighet med skriftliga instruktioner från sökanden, namn och adress
på dessa företag,
(b) hänvisning till använd utgåva av RID/RID-S och standard-/er för tillverkning och
provningar,
(c) resultat av kontroller och provningar,
(d) uppgifter för märkning enligt kraven i 1.8.8.4.1 (e).
1.8.8.5
(Tills vidare blank.)
1.8.8.6
Övervakning av intern kontrolltjänst
Om sökanden eller företaget som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas,
har upprättat en intern kontrolltjänst, ska bestämmelserna i 1.8.7.7, med undantag av
1.8.7.7.1 (d) och 1.8.7.7.2 (b), tillämpas. Företag som monterar och/eller fyller
engångsbehållare för gas ska uppfylla bestämmelserna som är tillämpliga för
sökanden.
1.8.8.7
Dokumentation
Bestämmelserna i 1.8.7.8.1, 1.8.7.8.2, 1.8.7.8.3, 1.8.7.8.4 och 1.8.7.8.6 ska tillämpas.
118
Kapitel 1.9
Transportrestriktioner genom behörig myndighet
1.9.1
En fördragsstat får för internationell järnvägstransport av farligt gods på sitt
territorium tillämpa vissa kompletterande bestämmelser, som inte återfinns i
RID/RID-S, förutsatt att dessa kompletterande bestämmelser
- är sådana som anges i 1.9.2,
- inte strider mot bestämmelserna i 1.1.2.1 (b),
- är införda i fördragsstaternas nationella lagstiftning för att tillämpas i samma
utsträckning för inrikes järnvägstransport av farligt gods på fördragsstatens
territorium,
- inte innebär förbud mot järnvägstransport inom fördragsstatens hela territorium
av farligt gods som omfattas av bestämmelserna.
1.9.2
De kompletterande bestämmelser som nämns i 1.9.1 är:
(a) extra säkerhetskrav eller inskränkningar för transporter,
- som utnyttjar vissa strukturer, såsom broar eller tunnlar22),
- som utnyttjar anordningar för kombitrafik används, t.ex.
omlastningsanordningar, eller
- som börjar eller slutar i hamnar, på bangårdar eller andra
transportterminaler.
(b) bestämmelser, genom vilka transport av visst farligt gods på sträckor med
speciella och lokala risker, såsom sträckor genom bostadsområden, miljökänsliga
områden, kommersiella centra eller industriområden med farliga anläggningar, är
förbjuden eller underställd särskilda villkor, t.ex. driftåtgärder (nedsatt hastighet,
vissa färdtider, mötesförbud, osv.). Behörig myndighet ska såvitt möjligt ange
ersättningssträckor för sådana sträckor som ej får användas eller för vilka
särskilda villkor gäller.
(c) särskilda bestämmelser, i vilka förbjudna eller vissa föreskrivna sträckor anges,
eller bestämmelser att iaktta vid tillfälliga uppehåll i samband med vid extrema
väderförhållanden, jordbävning, olyckor, demonstrationer, civila eller militära
oroligheter.
1.9.3
Tillämpningen av de kompletterande bestämmelserna enligt 1.9.2 (a) och (b) förut-
sätter att behörig myndighet verifierar att åtgärderna är nödvändiga23)24):
22)
För transport genom tunneln under engelska kanalen och genom tunnlar med liknande karaktär, se även bilaga II till
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av de 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg,
järnväg och inre vattenvägar, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning nr L 260, den 30 september 2008, s 13.
23)
Allmänna riktlinjer för beräkning av risker i samband med järnvägstransport av farligt gods, antagna av RID:s
expertkommitté den 24 november 2005, kan hämtas på OTIF:s webbplats (http://otif.org/en/?page_id=1103)).
24)
Riktlinjer för multimodal transport (Inland TDG Risk Management Framework) finns på EU-kommissionens hemsida,
Generaldirektoratet för transport och rörlighet
(https://ec.europa.eu/transport/themes/dangerous_good/risk_management_framework_en) eller direkt på hemsidan för
119
1.9.4
Behörig myndighet i den fördragsstat som på sitt territorium tillämpar de
kompletterande bestämmelserna enligt 1.9.2 (a) och (b), ska som regel i förväg
underrätta OTIF:s sekretariat om nämnda bestämmelser, varvid OTIF:s sekretariat ska
meddela övriga fördragsstater.
1.9.5
Oavsett bestämmelserna i föregående avsnitt får fördragsstaterna utfärda särskilda
säkerhetsbestämmelser för internationell järnvägstransport av farligt gods, såvida inte
området i fråga omfattas av RID/RID-S. Detta gäller särskilt för
- tågtrafik,
- driftregler för transportrelaterad verksamhet, såsom rangering eller uppställning,
- infordran av uppgifter om det transporterade farliga godset,
förutsatt att dessa bestämmelser är införda i fördragsstaternas nationella lagstiftning
och även gäller för inrikes järnvägstransport av farligt gods på fördragsstatens
territorium.
Dessa särskilda bestämmelser får inte beröra de områden som omfattas av RID/RID-S
och i synnerhet inte de i 1.1.2.1 (a) och 1.1.2.1 (b) angivna områdena.
Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) (https://www.era.europa.eu/activities/transport-dangerous-goods/inland-
tdg_en).
120
Kapitel 1.10
Bestämmelser om transportskydd
Anm
Med transportskydd och skydd avses i detta kapitel de försiktighetsåtgärder
som ska vidtas för att minimera stöld eller obehörigt förfarande med farligt
gods, som kan skada personer, egendom eller miljö.
1.10.1
Allmänna bestämmelser
1.10.1.1
Alla personer som medverkar vid transport av farligt gods ska uppmärksamma
bestämmelserna i detta kapitel om transportskydd i den utsträckning det är motiverat
med hänsyn till deras ansvar.
1.10.1.2
Farligt gods får endast överlämnas för transport till transportörer, vars identitet
fastställts på lämpligt sätt.
1.10.1.3
Områden inom terminaler för mellanlagring, platser för mellanlagring, fordonsdepåer,
hamnområden och rangerbangårdar, som används för mellanlagring av farligt gods,
ska vara ordentligt skyddade, väl belysta och så långt möjligt och lämpligt, ej
tillgängliga för allmänheten.
1.10.1.4
Vid transport av farligt gods ska varje besättningsmedlem medföra identitetshandling
med foto.
1.10.1.5
Kontroller enligt 1.8.1 ska omfatta lämpliga åtgärder för transportskydd.
1.10.1.6
(Tills vidare blank.)
1.10.2
Utbildning om transportskydd
1.10.2.1
Utbildningen och uppdateringskurserna enligt kapitel 1.3 ska även omfatta
transportskydd. Uppdateringskurserna om transportskydd kan omfatta mer än
ändringar i bestämmelserna.
1.10.2.2
Utbildningen ska behandla olika typer av risker för kränkning av transportskyddet, hur
man upptäcker sådana risker och metoder för att minimera dem. Utbildningen ska
också omfatta vilka åtgärder som ska vidtas vid kränkning av skyddet. Den ska
förmedla sådana kunskaper om skyddsplaner (när så är tillämpligt), som motsvarar var
och ens ansvars- och arbetsområde, och roll vid genomförande av dessa planer.
1.10.2.3
Utbildningen ska tillhandahållas eller styrkas då en ny anställning påbörjas som
omfattar transport av farligt gods och ska regelbundet kompletteras med
uppdateringskurser.
1.10.2.4
Arbetsgivaren ska dokumentera all utbildning om transportskydd som har erhållits och
ska på begäran göra dem tillgängliga för den anställda eller behörig myndighet.
Dokumentationen ska förvaras av arbetsgivaren under den tidsperiod som behörig
myndighet har fastställt.
121
1.10.3
Bestämmelser för farligt gods med hög riskpotential
Anm
I tillägg till bestämmelserna om transportskydd i RID/RID-S, får behöriga
myndigheter genomföra ytterligare bestämmelser om skydd av andra skäl än
säkerhet under transport (se också Bihang C till COTIF). För att inte försvåra
internationell och multimodal transport genom olika skyddsmärkningar för
explosiva ämnen och föremål, rekommenderas att sådana märkningar
överensstämmer med en internationellt harmoniserad standard (t.ex.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/43/EG).
1.10.3.1
Definition av farligt gods med hög riskpotential
1.10.3.1.1
Som farligt gods med hög riskpotential definieras i denna föreskrift sådant gods, som
kan missbrukas vid terrorbrott och då leda till svåra konsekvenser, till exempel förlust
av åtskilliga människoliv och storskalig förstörelse eller, särskilt avseende klass 7,
storskalig samhällsekonomisk störning.
1.10.3.1.2
Farligt gods med hög riskpotential i andra klasser än klass 7 är sådant som anges i
tabell 1.10.3.1.2 nedan och som transporteras i större mängder än de som anges i
tabellen.
Tabell 1.10.3.1.2: Förteckning över farligt gods med hög riskpotential
Klass
Riskgrupp Ämne eller föremål
Mängd
Tank
(liter)
c)
Bulk
(kg)
d)
Kolli
(kg)
1
1.1
Explosiva ämnen och föremål
a)
a)
0
1.2
Explosiva ämnen och föremål
a)
a)
0
1.3
Explosiva ämnen och föremål i samhante-
ringsgrupp C
a)
a)
0
1.4
Explosiva ämnen och föremål med UN 0104,
0237, 0255, 0267, 0289, 0361, 0365, 0366,
0440, 0441, 0455, 0456, 0500, 0512 och
0513
a)
a)
0
1.5
Explosiva ämnen och föremål
0
a)
0
1.6
Explosiva ämnen och föremål
a)
a)
0
2
Brandfarliga,ej giftiga gaser
(klassificeringskoder, som endast innehåller
bokstäverna F eller FC)
3000
a)
b)
Giftiga gaser (klassificeringskoder, som
innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC
eller TOC) med undantag av
aerosolbehållare
0
a)
0
3
Brandfarliga vätskor i förpackningsgrupp I
och II
3000
a)
b)
Okänsliggjorda flytande explosivämnen
0
a)
0
4.1
Okänsliggjorda explosivämnen
a)
a)
0
4.2
Ämnen i förpackningsgrupp I
3000
a)
b)
4.3
Ämnen i förpackningsgrupp I
3000
a)
b)
122
Klass
Riskgrupp Ämne eller föremål
Mängd
Tank
(liter)
c)
Bulk
(kg)
d)
Kolli
(kg)
5.1
Oxiderande vätskor i förpackningsgrupp I
3000
a)
b)
Perklorater, ammoniumnitrat,
ammoniumnitratbaserade gödselmedel samt
ammoniumnitratemulsioner eller
-suspensioner eller -geler
3000 3000
b)
6.1
Giftiga ämnen i förpackningsgrupp I
0
a)
0
6.2
Smittförande ämnen i kategori A
(UN 2814 och 2900, förutom animalt
material) och medicinskt avfall i kategori A
(UN 3549)
a)
0
0
8
Frätande ämnen i förpackningsgrupp I
3000
a)
b)
a) Ej tillämpligt.
b)
Oavsett mängd gäller inte bestämmelserna i 1.10.3.
c)
Ett angivet värde i denna kolumn gäller endast om transport i tank är tillåten enligt kolumn (10) eller
(12) i tabell A, kapitel 3.2. För ämnen som inte är tillåtna för transport i tank, saknar uppgiften i
denna kolumn betydelse.
d)
Ett angivet värde i denna kolumn gäller endast om transport i bulk är tillåten enligt kolumn (10) eller
(17) i tabell A, kapitel 3.2. För ämnen som inte är tillåtna för transport i bulk, saknar uppgiften i
denna kolumn betydelse.
1.10.3.1.3
För farligt gods i klass 7 är radioaktiva ämnen med hög riskpotential sådana ämnen
vars aktivitet är lika med eller större än ett gränsvärde för transportskydd på 3000 A
2
för varje enskilt kolli (se även 2.2.7.2.2.1) utom för följande radionuklider vars
gränsvärde för transportskydd anges i tabell 1.10.3.1.3 nedan.
Tabell 1.10.3.1.3: Gränsvärden för transportskydd för specifika radionuklider
Ämne
Radionuklid
Gränsvärde för transportskydd (TBq)
Americium
Am-241
0.6
Guld
Au-198
2
Kadmium
Cd-109
200
Californium
Cf-252
0.2
Curium
Cm-244
0.5
Kobolt
Co-57
7
Kobolt
Co-60
0.3
Cesium
Cs-137
1
Järn
Fe-55
8000
Germanium
Ge-68
7
Gadolinium
Gd-153
10
Iridium
Ir-192
0.8
Nickel
Ni-63
600
Palladium
Pd-103
900
Prometium
Pm-147
400
Polonium
Po-210
0.6
Plutonium
Pu-238
0.6
Plutonium
Pu-239
0.6
Radium
Ra-226
0.4
Rutenium
Ru-106
3
Selen
Se-75
2
123
Ämne
Radionuklid
Gränsvärde för transportskydd (TBq)
Strontium
Sr-90
10
Tallium
Tl-204
200
Tulium
Tm-170
200
Ytterbium
Yb-169
3
1.10.3.1.4
För att beräkna om gränsvärdet för transportskydd har nåtts eller överskridits för
blandningar av radionuklider, summeras kvoterna av varje radionuklids aktivitet.
Summan för respektive radionuklid divideras sedan med radionuklidens gränsvärde
för transportskydd. Om summan av kvoterna är mindre än 1 har blandningens
gränsvärde för radioaktivitet varken uppnåtts eller överskridits.
Beräkning kan göras med formeln:
där:
A
i
= är aktiviteten hos radionuklid i som förekommer i ett kolli (TBq)
T
i
= är gränsvärdet för transportskydd för radionuklid i (TBq).
1.10.3.1.5
När radioaktiva ämnen har sekundärfaror tillhörande andra klasser, ska även
kriterierna i tabell 1.10.3.1.2 beaktas (se även 1.7.5).
1.10.3.2
Skyddsplaner
1.10.3.2.1
Transportörer, avsändare och andra delaktiga i transport av farligt gods med hög
riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se
1.10.3.1.3), enligt 1.4.2 och 1.4.3, ska upprätta, införa och följa skyddsplaner som
minst omfattar de punkter som anges i 1.10.3.2.2.
1.10.3.2.2
En skyddsplan ska minst omfatta:
(a) särskild fördelning av ansvar inom transportskyddsområdet till personer som har
kompetens och sakkunskap inom området och har befogenhet att genomföra
tilldelade uppgifter,
(b) förteckning över sådant farligt gods eller typer av farligt gods som verksamheten
hanterar,
(c) översikt över rutiner i verksamheten med en bedömning av de risker för
kränkning av skyddet som kan uppkomma på grund av verksamheten, till
exempel vid transportuppehåll, förvaring av farligt gods i vagnar, tankar eller
containrar före, under och efter förflyttning samt vid mellanlagring av farligt gods
vid byte av transportsätt eller transportmedel (omlastning),
(d) tydlig beskrivning av de åtgärder som ska vidtas för att minska risken för
kränkning av skyddet, motsvarande de delaktigas ansvar och skyldigheter, inom
följande områden:
- utbildning,
1
∑
<
i
i
i
T
A
124
- transportskyddspolicy (till exempel åtgärder vid förhöjd hotbild, kontroll i
samband med anställning av personal, osv.),
- driftrutiner (till exempel vägval om detta är känt, åtkomst till farligt gods
under mellanlagring (jämför (c)), närhet till utsatt infrastruktur, osv.),
- utrustning och resurser som ska användas för att minska riskerna för
kränkning av skyddet,
(e) effektiva och uppdaterade metoder för rapportering och för åtgärder vid hot,
nedsatt transportskydd eller tillbud,
(f) metoder för värdering och test av skyddsplanerna och metoder för återkommande
revision och uppdatering av planerna,
(g) åtgärder för att säkerställa det fysiska skyddet av den transportinformation
skyddsplanen innehåller, och
(h) åtgärder för att säkerställa att spridningen av skyddsplanens information om
transportrutiner begränsas till de personer som behöver den. Dessa åtgärder får
inte strida mot de krav på information som i övrigt föreskrivs i RID/RID-S.
Anm
Transportörer, avsändare och mottagare ska samarbeta med varandra och
med behöriga myndigheter för att utbyta information om hot, vidta lämpliga
brottsskyddsåtgärder och agera mot incidenter.
1.10.3.3
Anordningar, utrustning eller system ska användas för att skydda mot stöld av tåg eller
vagnar som transporterar farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller
radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3) och dess last. Åtgärder ska
vidtas för att säkerställa att de alltid är inkopplade och i funktion. Tillämpningen av
dessa skyddsåtgärder får inte hindra insatser i nödlägen.
Anm
Om det är lämpligt och utrustning finns installerad, bör telemetrisystem eller
andra system eller anordningar användas för att övervaka förflyttning av
farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva
ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3).
1.10.4
Bestämmelserna i 1.10.1, 1.10.2 och 1.10.3 gäller inte när mängderna transporterade i
kollin på en vagn eller i en storcontainer inte överstiger de mängder som anges i
1.1.3.6.3, utom för farligt gods i klass 1 med hög riskpotential (i enlighet med
1.10.3.1) samt utom för undantagna kollin i klass 7 med UN 2910 och 2911 om
aktivitetsnivån överstiger A
2
-värdet. Dessutom gäller inte kraven i 1.10.1, 1.10.2 och
1.10.3 när mängderna som transporteras i tankar eller i bulk i en vagn eller container
inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6.3. Dessutom gäller inte
bestämmelserna i detta kapitel för transport av UN 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE,
LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I) och UN 2913 RADIOAKTIVT ÄMNE,
YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I).
1.10.5
För radioaktiva ämnen anses bestämmelserna i detta kapitel uppfyllda, om
bestämmelserna i ”The Convention on the Physical Protection of Nuclear Material”
(INFCIRC/274/Rev.1, IAEA, Wien (1980)) och IAEA:s cirkulär ”Nuclear Security
Recommendations on Physical Protection of Nuclear Material and Nuclear Facilities”
(INFCIRC/225/Rev.5, IAEA, Wien (2011)) tillämpas.
125
Kapitel 1.11
Interna nödlägesplaner för rangerbangårdar
För transport av farligt gods på rangerbangårdar ska interna nödlägesplaner upprättas.
Nödlägesplanerna ska medföra att vid olyckor eller tillbud på rangerbangårdar alla
delaktiga samarbetar på ett samordnat sätt och att olyckans eller tillbudets
konsekvenser på människoliv eller miljö blir så små som möjligt.
Bestämmelserna i detta kapitel anses som uppfyllda vid tillämpning av IRS 20201
(Transport av farligt gods – handledning för nödlägesplanering på rangerbangårdar)25)
publicerad av UIC.
25) Utgåva av IRS (International Railway Solution) giltig från och med den 1 januari 2019.
127
Del 2
Klassificering
Kapitel 2.1
Allmänna bestämmelser
2.1.1
Inledning
2.1.1.1
I RID/RID-S förekommer följande klasser av farligt gods:
Klass 1
Explosiva ämnen och föremål
Klass 2
Gaser
Klass 3
Brandfarliga vätskor
Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen
och fasta okänsliggjorda explosivämnen
Klass 4.2 Självantändande ämnen
Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1 Oxiderande ämnen
Klass 5.2 Organiska peroxider
Klass 6.1 Giftiga ämnen
Klass 6.2 Smittförande ämnen
Klass 7
Radioaktiva ämnen
Klass 8
Frätande ämnen
Klass 9
Övriga farliga ämnen och föremål
2.1.1.2
Varje benämning i de olika klasserna har tilldelats ett UN-nummer. Följande slags
benämningar används:
A. Individuella benämningar för väldefinierade ämnen eller föremål, inklusive
benämningar för ämnen som täcker flera isomerer, t.ex.:
UN 1090 ACETON
UN 1104 AMYLACETAT
UN 1194 ETYLNITRIT, LÖSNING
B. Gruppbenämningar för en väldefinierad grupp av ämnen eller föremål, som inte
är N.O.S.-benämningar, t.ex.:
UN 1133 LIM
UN 1266 PARFYMPRODUKTER
UN 2757 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG
UN 3101 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE
C. Specifika N.O.S.-benämningar som omfattar en grupp ämnen eller föremål av en
viss kemisk eller teknisk struktur, vilka inte är benämnda på annat sätt, t.ex:
UN 1477 NITRATER, OORGANISKA, N.O.S.
UN 1987 ALKOHOLER, N.O.S.
D. Allmänna N.O.S.-benämningar som omfattar en grupp ämnen eller föremål som
har en eller flera farliga egenskaper och inte är benämnda på annat sätt, t.ex.:
UN 1325 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.
UN 1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S.
Benämningarna definierade under B, C och D beskrivs som samlingsbenämningar.
131
2.1.1.3
Med undantag för ämnen i klasserna 1, 2, 5.2, 6.2 och 7 och andra än självreaktiva
ämnen i klass 4.1 är ämnena för förpackningsändamål inplacerade i
förpackningsgrupper beroende på sin farlighetsgrad:
- Förpackningsgrupp I
Mycket farliga ämnen
- Förpackningsgrupp II
Farliga ämnen
- Förpackningsgrupp III
Mindre farliga ämnen
Förpackningsgruppen eller -grupperna som ett ämne inplacerats i finns angivna i
kapitel 3.2, tabell A.
Föremål är inte inplacerade i förpackningsgrupper. För förpackningsändamål anges
specifika provningskrav för förpackningen i den tillämpliga
förpackningsinstruktionen.
2.1.2
Principer för klassificering
2.1.2.1
Farligt gods, som omfattas av rubriken till en klass, definieras efter sina egenskaper
enligt 2.2.x.1 i motsvarande klass. Tilldelning av farligt gods till en klass och en
förpackningsgrupp sker enligt de i samma delavsnitt 2.2.x.1 angivna kriterierna.
Tillordning av en eller flera sekundärfaror till ett farligt ämne eller föremål sker enligt
kriterierna för den klass eller de klasser som motsvarar riskerna i fråga, så som anges i
lämpligt delavsnitt 2.2.x.1.
2.1.2.2
Alla benämningar på farligt gods förtecknas i kapitel 3.2, tabell A i UN-
nummerordning. Tabellen innehåller betydelsefull information om godset, såsom
benämning, klass, förpackningsgrupp(er), etiketter, förpacknings- och
transportbestämmelser. Namngivna ämnen i kolumn (2) i tabell A i kapitel 3.2 ska
transporteras enligt deras gällande klassificering i tabell A eller enligt villkoren
angivna i 2.1.2.8.
Anm
En alfabetisk förteckning över dessa benämningar har sammanställts av
sekretariatet och återges i tabell B i kapitel 3.2. Denna tabell är en icke
officiell del av RID/RID-S.
2.1.2.3
Ett ämne kan innehålla tekniska föroreningar (t.ex. från tillverkningsprocessen) eller
tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som inte påverkar ämnets klassificering.
Ämnen som är namngivna, dvs. är förtecknade med individuell benämning i kapitel
3.2, tabell A, och innehåller tekniska föroreningar eller tillsatser för stabilitet eller
andra ändamål som påverkar klassificeringen, ska däremot anses vara lösningar eller
blandningar (se 2.1.3.3).
2.1.2.4
Farligt gods som förtecknas eller definieras i 2.2.x.2 i respektive klass är inte tillåtet
för transport.
2.1.2.5
Gods som inte är namngivet, dvs. gods som inte förtecknas med egen benämning i
kapitel 3.2 tabell A och inte förtecknas eller definieras i något av de ovannämnda
delavsnitten 2.2.x.2 ska tillordnas tillämplig klass enligt förfarandet i 2.1.3. Dessutom
ska eventuell sekundärfara och eventuell förpackningsgrupp bestämmas. När väl
klassen, den eventuella sekundärfaran och eventuella förpackningsgruppen har
klarlagts så ska tillämpligt UN-nummer bestämmas. I beslutsträden i 2.2.x.3
(förteckning över samlingsbenämningar) i slutet på varje klass är aktuella parametrar
för att välja tillämplig samlingsbenämning (UN-nummer) angivna. I samtliga fall ska
132
den mest specifika samlingsbenämningen som täcker egenskaperna hos ämnet eller
föremålet väljas enligt den rangordning som anges i 2.1.1.2 med bokstäverna B, C
och D. Endast om ämnet eller föremålet inte kan tillordnas en benämning av typ B
eller C enligt 2.1.1.2, får det klassificeras under en benämning av typ D.
2.1.2.6
Baserat på testmetoderna i kapitel 2.3 och kriterierna angivna i 2.2.x.1 i de klasser, där
sådana är fastställda, kan man finna att ett i kapitel 3.2, tabell A, namngivet ämne,
lösning eller blandning i en viss klass inte uppfyller kriterierna för den klassen. I så
fall tillhör ämnet, lösningen eller blandningen inte klassen i fråga.
2.1.2.7
För klassificeringen räknas ämnen med en smältpunkt eller begynnelsesmältpunkt vid
högst 20°C och ett tryck av 101,3 kPa som vätskor. Ett visköst ämne, för vilket en
specifik smältpunkt inte kan bestämmas, ska genomgå testmetoden ASTM D 4359-90
eller testet för att bestämma flytbarhet (penetrometertestet) enligt 2.3.4.
2.1.2.8
En avsändare som, baserat på testdata, har identifierat att ett namngivet ämne i kolumn
(2) i tabell A i kapitel 3.2 uppfyller klassificeringskriterier för en klass som inte anges
i kolumn 3(a) eller (5) i tabell A i kapitel 3.2, får med godkännande av behörig
myndighet avsända ämnet:
– under den mest lämpliga samlingsbenämningen förtecknad i delavsnitten 2.2.x.3
som återger alla faror; eller
– under samma UN-nummer och benämning, men med ytterligare
farokommunikation som på lämpligt sätt återger den tillkommande
sekundärfaran(orna) (dokumentation, etikett, storetikett) under förutsättning att
klassen är oförändrad och att alla andra transportvillkor (t.ex. begränsad mängd,
förpacknings- och tankbestämmelser) är samma som de transportvillkor som
normalt gäller för ämnen med samma kombination av faror som för ämnet som
anges i tabell A.
Anm 1 Den behöriga myndighet som utfärdar godkännandet kan vara behörig
myndighet i en fördragsstat till RID, vilken även får acceptera ett
godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som inte är
fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med
de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och
ICAO-TI.
Anm 2 När en behörig myndighet utfärdar sådana godkännanden, ska myndigheten
informera FN:s subkommitté för transport av farligt gods och framlägga ett
lämpligt förslag för att ändra förteckningen av farligt gods i FN:s
modellregelverk. Om föreslagen ändring inte antas så bör myndigheten dra
tillbaka sitt godkännande.”.
Anm 3 Vid transport enligt 2.1.2.8, se även 5.4.1.1.20.
2.1.3
Klassificering av ämnen som inte är namngivna, inklusive lösningar och
blandningar (såsom beredningar och avfall)
2.1.3.1
Ämnen, inklusive lösningar och blandningar, som inte är namngivna ska klassificeras
beroende på sin farlighetsgrad enligt kriterierna i 2.2.x.1 i de olika klasserna. De faror
ett ämne innehar ska bestämmas utifrån dess fysikaliska, kemiska och fysiologiska
egenskaper. Sådana egenskaper ska också beaktas, när praktisk erfarenhet medför en
striktare klassificering.
133
2.1.3.2
Ett ämne som inte är namngivet i kapitel 3.2, tabell A, och som innebär en enda fara,
ska klassificeras i tillämplig klass under en samlingsbenämning angiven i 2.2.x.3 i den
klassen.
2.1.3.3
En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som
består av ett enda dominerande ämne som namnges i kapitel 3.2, tabell A, och ett eller
flera ämnen som inte omfattas av RID/RID-S eller spår av ett eller flera ämnen som
namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska tillordnas UN-nummer och officiell
transportbenämning för det dominerande ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A,
såvida inte:
(a) lösningen eller blandningen namnges i kapitel 3.2, tabell A,
(b) benämning och beskrivning av ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, särskilt
anger att det endast gäller för det rena ämnet,
(c) lösningens eller blandningens klass, klassificeringskod, förpackningsgrupp eller
fysikaliska tillstånd skiljer sig från motsvarande egenskaper hosämnet som
namnges i kapitel 3.2, tabell A, eller
(d) lösningens eller blandningens farliga egenskaper kräver att andra åtgärder vid
räddningsinsats än de som krävs för ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A.
I dessa övriga fall, med undantag av (a), ska lösningen eller blandningen klassificeras
som ämnen som inte namnges i relevant klass under en samlingsbenämning som anges
i 2.2.x.3 i den klass som tar hänsyn till de eventuella sekundärfarorna hos lösningen
eller blandningen, såvida lösningen eller blandningen inte uppfyller kriterierna i någon
klass, vilket innebär att de inte omfattas av RID/RID-S.
2.1.3.4
Lösningar och blandningar, som innehåller ett ämne med någon av de i 2.1.3.4.1 eller
2.1.3.4.2 angivna benämningarna, ska klassificeras enligt de villkor som beskrivs i
dessa stycken.
2.1.3.4.1
Lösningar och blandningar, som innehåller ett av följande namngivna ämnen, ska
alltid klassificeras under samma benämning som ämnet de innehåller, förutsatt att
lösningarna eller blandningarna inte har de farliga egenskaper som anges i 2.1.3.5.3:
- klass 3
UN 1921 PROPYLENIMIN, STABILISERAD,
UN 3064 NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men
högst 5 % nitroglycerin
- klass 6.1
UN 1051 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3
% vatten,
UN 1185 ETYLENIMIN, STABILISERAD,
UN 1259 NICKELKARBONYL,
UN 1613 VÄTECYANID (CYANVÄTE, CYANVÄTESYRA),
VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid,
UN 1614 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3
% vatten och absorberat av ett inert, poröst material,
UN 1994 JÄRNKARBONYL,
UN 2480 METYLISOCYANAT,
134
UN 2481 ETYLISOCYANAT,
UN 3294 VÄTECYANID (CYANVÄTE), LÖSNING I ALKOHOL med högst
45 % vätecyanid
- klass 8
UN 1052 FLUORVÄTE, VATTENFRITT,
UN 1744 BROM eller UN 1744 BROM, LÖSNING,
UN 1790 FLUORVÄTESYRA med över 85 % fluorväte,
UN 2576 FOSFOROXIBROMID, SMÄLT
2.1.3.4.2
Lösningar och blandningar som innehåller ett av följande namngivna ämnen i klass 9:
UN 2315 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE,
UN 3151 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE,
UN 3151 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE,
UN 3151 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FLYTANDE
UN 3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA,
UN 3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA,
UN 3152 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FASTA, eller
UN 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA
ska alltid klassificeras under samma benämning i klass 9, förutsatt att
- de inte innehåller någon ytterligare farlig komponent, med undantag av
beståndsdelar i förpackningsgrupp III från klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1 eller 8,
och
- de inte har de farliga egenskaper som beskrivs i 2.1.3.5.3.
2.1.3.4.3
Använda föremål, såsom transformatorer och kondensatorer, som innehåller en
lösning eller blandning som nämns i 2.1.3.4.2, ska alltid klassificeras under samma
benämning i klass 9 förutsatt att:
(a) de inte innehåller några ytterligare farliga beståndsdelar, med undantag av
polyhalogenerade dibensodioxiner och dibensofuraner i klass 6.1 eller
beståndsdelar med förpackningsgrupp III i klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1 eller 8,
och
(b) de inte har någon av de farliga egenskaper som beskrivs i 2.1.3.5.3 (a) – (g) och
(i).
2.1.3.5
Ämnen som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, men har mer än en farlig
egenskap, samt lösningar och blandningar som motsvarar klassificeringskriterierna i
RID/RID-S och som innehåller flera farliga ämnen ska klassificeras under en
samlingsbenämning (se 2.1.2.5) och en till de farliga egenskaperna svarande
förpackningsgrupp i tillämplig klass. Sådan klassificering efter farliga egenskaper ska
utföras på följande sätt:
2.1.3.5.1
De fysikaliska, kemiska och fysiologiska egenskaperna bestäms genom mätning eller
beräkning, och ämnet, blandningen eller lösningen klassificeras enligt kriterierna i
2.2.x.1 för de olika klasserna.
135
2.1.3.5.2
Om denna bestämning inte är möjlig utan oskäliga kostnader eller arbete (som för
vissa avfall), ska lösningen eller blandningen tillordnas den klass till vilken den
beståndsdel hör som medför den dominerande faran.
2.1.3.5.3
Faller de farliga egenskaperna hos ett ämne, lösning eller blandning inom mer än en
av nedanstående klasser eller ämnesgrupper, ska ämnet, lösningen eller blandningen
tillordnas den klass eller ämnesgrupp som motsvarar den dominerande faran, i enlighet
med följande rangordning:
(a) ämnen i klass 7 (bortsett från radioaktiva ämnen i undantagna kollin, med
undantag av UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE,
UNDANTAGET KOLLI, för vilka särbestämmelse 290 i kapitel 3.3 är tillämplig,
där de andra farliga egenskaperna överväger),
(b) ämnen i klass 1,
(c) ämnen i klass 2,
(d) flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3,
(e) självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1,
(f) pyrofora ämnen i klass 4.2,
(g) ämnen i klass 5.2,
(h) ämnen i klass 6.1 som uppfyller kriterierna för giftighet vid inandning i
förpackningsgrupp I (Ämnen som uppfyller klassificeringskriterierna för klass 8
och vars giftighet vid inandning av damm och dimma (LC
50
) motsvarar
förpackningsgrupp I, men vars giftighet vid förtäring eller hudkontakt endast
motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8.),
(i) smittförande ämnen i klass 6.2.
2.1.3.5.4
Om ämnets farliga egenskaper omfattas av mer än en klass eller ämnesgrupp, som inte
är medtagen i 2.1.3.5.3, ska ämnet klassificeras enligt samma metod, men tillämplig
klass ska väljas enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.
2.1.3.5.5
Om ämnet som ska transporteras är avfall med en sammansättning som inte är
fullständigt känd, får det tillordnas UN-nummer och förpackningsgrupp i enlighet med
2.1.3.5.2 grundat på avsändarens kunskap om avfallet, inklusive alla tillgängliga
tekniska och säkerhetsmässiga data som krävs i gällande säkerhets- och
miljölagstiftning1).
Vid osäkerhet ska högsta faronivån användas.
Om det ändå, grundat på kunskaper om avfallets sammansättning och de identifierade
beståndsdelarnas fysikaliska och kemiska egenskaper, kan påvisas att avfallets
egenskaper inte motsvarar egenskaperna för förpackningsgrupp I, så får avfallet
1)
Till dessa rättsliga bestämmelser hör till exempel kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning
av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 (a) i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och
rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv
91/689/EEG om farligt avfall (EG:s officiella tidning nr L 226, 6 september 2000, s. 3, med ändring) och
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa
direktiv (EU:s officiella tidning nr. L312, 22 november 2008, s. 3-30, med ändring).
136
emellertid placeras i den lämpligaste N.O.S.-benämningen i förpackningsgrupp II. Om
det däremot är känt att avfallet enbart har miljöfarliga egenskaper, får det tilldelas
förpackningsgrupp III i UN 3077 eller 3082.
Detta förfarande får inte tillämpas på avfall, som innehåller ämnen angivna i 2.1.3.5.3,
ämnen i klass 4.3, ämnen omnämnda i 2.1.3.7 eller ämnen som inte är tillåtna för
transport enligt 2.2.x.2.
2.1.3.6
Den mest passande samlingsbenämningen (se 2.1.2.5) ska alltid användas, dvs. en
allmän N.O.S.-benämning får endast användas om en gruppbenämning eller specifik
N.O.S.-benämning inte går att använda.
2.1.3.7
Lösningar och blandningar av oxiderande ämnen eller ämnen som är oxiderande som
sekundärfara kan ha explosiva egenskaper. I så fall är de inte tillåtna för transport
såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1. För fasta
ammoniumnitratbaserade gödselmedel, se även 2.2.51.2.2, trettonde och fjortonde
strecksatserna, samt testhandboken, del III, avsnitt 39.
2.1.3.8
Ämnen i klass 1–6.2, 8 och 9, utom UN 3077 eller 3082, vilka uppfyller kriterierna i
2.2.9.1.10, betraktas som miljöfarliga ämnen utöver faror enligt klass 1–6.2, 8 och 9.
Andra ämnen som enbart uppfyller kriterierna i 2.2.9.1.10, ska tillordnas UN 3077
eller 3082.
2.1.3.9
Avfall som inte uppfyller kriterierna för klassificering i klasserna 1–9, men som
omfattas av Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och
slutligt omhändertagande av farligt avfall får transporteras under UN 3077 eller 3082.
137
9
3 I
3 II
3 III
4.1 II
4.1 III
4.2 II
4.2 III
4.3 I
4.3 II
4.3 III
5.1 I
5.1 II
5.1 III
6.1 I
6.1 I
6.1 II
6.1 II
6.1 II
6.1 III
8 I
8 II
8 III
8 III
3 I
3 II
3 III
sol liq
4.1 II 8 II
sol liq
4.1 III 8 III
4.2 II
4.2 III
4.3 I
4.3 II
4.3 III
5.1 I
5.1 II
5.1 III
6.1 I
6.1 I
6.1 II
6.1 II
6.1 II
8 III
8 II
3 I
3 II
8 II
sol liq
4.1 II 8 II
8 II
4.2 II
8 II
4.3 I
4.3 II
8 II
5.1 I
5.1 II
8 II
6.1 I
6.1 I
6.1 II
sol liq
6.1 II 8 II
sol liq
6.1 II 8 II
8 II
8 I
3 I
8 I
8 I
8 I
8 I
8 I
8 I
4.3 I
8 I
8 I
5.1 I
8 I
8 I
sol liq
6.1 I 8 I
sol liq
6.1 I 8 I
sol liq
6.1 I 8 I
sol liq
6.1 I 8 I
8 I
8 I
6.1 III
3 I
3 II
3 III*)
sol liq 4.1
II 6.1II
sol liq
4.1III 6.1III
4.2 II
4.2 III
4.3 I
4.3 II
4.3 III
5.1 I
5.1 II
5.1 III
sol = fasta ämnen och blandningar
liq = flytande ämnen, blandningar och lösningar
dermal = giftigt vid absorption genom huden
oral = giftigt vid förtäring
inhal = giftigt vid inandning
*) För pesticider klass 6.1
6.1 II
3 I
3 II
6.1 II
sol liq
4.1 II 6.1II
6.1 II
4.2 II
6.1 II
4.3 I
4.3 I
6.1 II
5.1 I
5.1 II
6.1 II
6.1 I
oral
3 I
3 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
4.3 I
4.3 I
6.1 I
5.1 I
5.1 I
6.1 I
6.1 I
dermal
3 I
3 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
6.1 I
5.1 I
6.1 I
6.1 I
5.1 III
sol liq
5.1 I 3 I
sol liq
5.1 II 3 II
sol liq
5.1 III 3 III
4.1 II
4.1 III
4.2 II
4.2 III
4.3 I
4.3 II
4.3 III
5.1 II
sol liq
5.1 I 3 I
sol liq
5.1 II 3 II
sol liq
5.1 II 3 II
4.1 II
4.1 II
4.2 II
5.1 II
4.3 I
4.3 II
5.1 II
5.1 I
sol liq
5.1 I 3 I
sol liq
5.1 I 3 I
sol liq
5.1 I 3 I
5.1 I
5.1 I
5.1 I
5.1 I
5.1 I
5.1 I
5.1 I
4.3 III
4.3 I
4.3 II
4.3 III
4.3 II
4.3 III
4.3 II
4.3 III
4.3 II
4.3 I
4.3 II
4.3 II
4.3 II
4.3 II
4.3 II
4.3 II
4.3 I
4.3 I
4.3 I
4.3 I
4.3 I
4.3 I
4.3 I
4.3 I
4.2 III
sol liq
4.2 3 I
sol liq
4.2 3 II
sol liq
4.2 3 III
4.2 II
4.2 III
4.2 II
sol liq
4.2 3 I
sol liq
4.2 3 II
sol liq
4.2 3 II
4.2 II
4.2 II
4.1 III
sol liq
4.1 3 I
sol liq
4.1 3 II
sol liq
4.1 3 III
4.1 II
sol liq
4.1 3 I
sol liq
4.1 3 II
sol liq
4.1 3 II
Klass &
förpack-
nings-
grupp
3 I
3 II
3 III
4.1 II
4.1 III
4.2 II
4.2 III
4.3 I
4.3 II
4.3 III
5.1 I
5.1 II
5.1 III
6.1 I
dermal
6.1 I
oral
6.1 II
inhal
6.1 II
dermal
6.1 II
oral
6.1 III
8 I
8 II
8 III
2.1.3.10
Tabell över dominerande fara
138
Anm 1 Exempel på användning av tabellen
Klassificering av ett enskilt ämne
Beskrivning av ämnet som ska klassificeras:
En inte namngiven amin, som motsvarar både kriterierna för klass 3,
förpackningsgrupp II, och kriterierna för klass 8, förpackningsgrupp I.
Tillvägagångssätt:
Skärningspunkten mellan rad 3 II och kolumn 8 I ger 8 I. Denna amin ska
således tillordnas klass 8, under UN 2734 AMINER, FLYTANDE,
FRÄTANDE, BRANDFARLIGA N.O.S. eller UN 2734 POLYAMINER,
FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA N.O.S., förpackningsgrupp
I.
Klassificering av en blandning
Beskrivning av blandningen som ska klassificeras:
En blandning som består av en brandfarlig vätska i klass 3,
förpackningsgrupp III, ett giftigt ämne i klass 6.1, förpackningsgrupp II, och
en frätande vätska i klass 8, förpackningsgrupp I.
Tillvägagångssätt:
Skärningspunkten mellan rad 3 III och kolumn 6.1 II ger 6.1 II.
Skärningspunkten mellan rad 6.1 II och kolumn 8 I ger 8 I LIQ.
Denna inte närmare definierade blandning ska således tillordnas klass 8,
närmare bestämt under UN 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG N.O.S.,
förpackningsgrupp I.
Anm 2 Exempel på inplacering av blandningar och lösningar i en klass och
förpackningsgrupp:
En lösning av fenol i klass 6.1, förpackningsgrupp II, i bensen i klass 3,
förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3, förpackningsgrupp II. Med
ledning av fenols giftighet inplaceras lösningen i klass 3, förpackningsgrupp
II, under benämningen UN 1992 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG,
N.O.S.
En fast blandning av natriumarsenat i klass 6.1, förpackningsgrupp II, och
natriumhydroxid i klass 8, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 6.1,
förpackningsgrupp II, under benämningen UN 3290 GIFTIGT
OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.
En lösning av naftalin, rå eller raffinerat, i klass 4.1, förpackningsgrupp III, i
bensin i klass 3, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3,
förpackningsgrupp II, under benämningen UN 3295 KOLVÄTEN
FLYTANDE, N.O.S.
139
En blandning av kolväten, klass 3, förpackningsgrupp III, och polyklorerade
bifenyler (PCB), klass 9, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 9,
förpackningsgrupp II, under benämningen UN 2315 POLYKLORERADE
BIFENYLER (PCB) FLYTANDE eller UN 3432 POLYKLORERADE
BIFENYLER (PCB), FASTA.
En blandning av propylenimin i klass 3 och polyklorerade bifenyler (PCB) i
klass 9, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3 under benämningen UN
1921 PROPYLENIMIN, STABILISERAD.
2.1.4
Klassificering av prover
2.1.4.1
Om klassen för ett ämne är osäker och ämnet transporteras för ytterligare test, ska
klassificering göras till en preliminär klass, officiell transportbenämning och UN-
nummer baserat på avsändarens kännedom om ämnet och med tillämpning av
(a) klassificeringskriterierna i kapitel 2.2, och
(b) bestämmelserna i detta kapitel.
Den mest stränga förpackningsgruppen för den valda officiella transportbenämningen
ska väljas.
Vid tillämpning av denna bestämmelse ska den officiella transportbenämningen
kompletteras med ordet ”PROV” (t.ex. ”BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S.,
PROV”). I de fall då det finns en officiell transportbenämning (t.ex. ”UN 3167
GASPROV, EJ UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, N.O.S.”) för ett prov av ett
ämne, som man antar motsvarar bestämda klassificeringskriterier, ska den officiella
transportbenämningen användas. Om en N.O.S.-benämning används för transport av
ett prov, behöver inte den officiella transportbenämningen kompletteras med den
tekniska benämningen, som det föreskrivs i kapitel 3.3, särbestämmelse 274.
2.1.4.2
Ämnesprover ska transporteras i överensstämmelse med de tillämpliga
bestämmelserna för den preliminärt tillordnade officiella transportbenämningen,
förutsatt att
(a) ämnet inte är förbjudet för transport enligt 2.2.x.2 i kapitel 2.2 eller kapitel 3.2,
(b) ämnet inte uppfyller kriterierna för klass 1, och inte heller är ett smittförande eller
radioaktivt ämne,
(c) ämnet uppfyller bestämmelserna i 2.2.41.1.15 respektive 2.2.52.1.9 om det rör sig
om ett självreaktivt ämne respektive en organisk peroxid,
(d) provet transporteras i en sammansatt förpackning med en nettovikt på högst 2,5
kg per kolli,
(e) provet inte samemballeras med annat gods i ett kolli.
2.1.4.3
Prover av energetiska ämnen i testsyfte
2.1.4.3.1
Prover av organiska ämnen som har en eller flera funktionella grupper som anges i
tabellerna A6.1 och/eller A6.3 i bilaga 6 (Screening Procedures) i testhandboken, får
transporteras under UN 3224 (självreaktivt fast ämne, typ C) eller UN 3223
140
(självreaktiv vätska, typ C) i klass 4.1, utifrån vad som är tillämpligt, under
förutsättning att:
(a) Proverna inte innehåller några:
(i) kända eller avsiktliga explosiva ämnen inklusive deras syntetiska
prekursorer,
(ii) ämnen som uppvisar explosiva effekter vid testning, eller
(iii) föreningar som tillverkats för att framkalla en explosiv eller pyroteknisk
effekt.
(b) För blandningar, komplexa eller salter av oorganiska oxiderande ämnen i klass
5.1 med organiskt material, så är koncentrationen av oorganiska oxiderande
ämnen:
(i) mindre än 15 vikt-% om ämnet tillhör förpackningsgrupp I (hög fara) eller II
(medelfara), eller
(ii) mindre än 30 vikt-% om ämnet tillhör förpackningsgrupp III (låg fara).
(c) Tillgänglig data inte möjliggör en mer exakt klassificering,
(d) Provet inte förpackas tillsammans med annat gods, och
(e) provet förpackas i enlighet med förpackningsinstruktion P520 och
särbestämmelse PP94 eller PP95 i 4.1.4.1, utifrån vilken som är tillämplig.
2.1.5
Klassificering av föremål som innehåller farligt gods, n.o.s.
Anm
För föremål som inte har en officiell transportbenämning och som endast
innehåller farligt gods inom de tillåtna mängderna för begränsad mängd
angiven (för det specifika ämnet i föremålet) i kapitel 3.2, tabell A, kolumn
(7a) får UN 3363 och särbestämmelserna 301 och 672 i kapitel 3.3 tillämpas.
2.1.5.1
Föremål som innehåller farligt gods får klassificeras enligt bestämmelserna i
RID/RID-S under den officiella transportbenämningen för det farliga gods de
innehåller eller i enlighet med detta avsnitt.
I detta avsnitt innefattar ”föremål” även maskiner, utrustning eller annan apparatur
som innehåller en eller flera typer av farligt gods (eller rester därav) som är en
integrerad del av föremålet, nödvändigt för dess funktion och som inte kan avlägsnas
vid transport.
En innerförpackning ska inte betraktas som ett föremål.
2.1.5.2
Föremålen får dessutom innehålla batterier. Litiumbatterier som är “integrerade” i
föremålet ska vara av en typ som för vilken det verifierats att den uppfyller
provningskraven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, utom när annat anges i
RID/RID-S (t.ex. för produktionsprototyper av föremål som innehåller litiumbatterier
eller för produktionsserier på högst 100 sådana föremål).
2.1.5.3
Detta avsnitt gäller inte för föremål som redan har en mer specifik officiell
transportbenämning i tabell A i kapitel 3.2.
141
2.1.5.4
Detta avsnitt gäller inte för farligt gods i klass 1, 6.2, 7 eller för föremål innehållande
radioaktiva ämnen. Däremot gäller detta avsnitt för föremål med explosiva ämnen som
har uteslutits från klass 1 i enlighet med 2.2.1.1.8.2.
2.1.5.5
Föremål som innehåller farligt gods ska tillordnas relevant klass utifrån de faror som
gäller för det farliga gods som finns i föremålet och när det är tillämpligt ska tabellen
för dominerande fara i 2.1.3.10 användas. Om farligt gods klassificerat i klass 9 finns i
föremålet, ska allt annat farligt gods i föremålet anses vara utgöra en större fara.
2.1.5.6
När föremålet endast innehåller en typ av farligt gods, utgörs den eventuella
sekundärfaran eller -farorna av de faroetiketter som anges i kolumn 5 i tabell A i
kapitel 3.2 för det farliga godset i föremålet. I de fall föremålet innehåller ytterligare
farligt gods, betraktas dessa faror (primära) som sekundärfaror. Om föremålet
innehåller mer än en typ av farligt gods och dessa kan reagera farligt med varandra
under transporten, ska varje typ av farligt gods inneslutas separat (se 4.1.1.6).
2.1.6
Klassificering av tömda ej rengjorda uttjänta förpackningar
Tömda ej rengjorda förpackningar, storförpackningar eller IBC-behållare, eller delar
därav, som transporteras för bortskaffande eller materialåtervinning, annat än
rekonditionering, reparation, regelbundet underhåll, renovering eller återanvändning,
får tillordnas UN 3509 om de uppfyller kraven för denna benämning.
142
Kapitel 2.2
Särskilda bestämmelser för de enskilda klasserna
2.2.1
Klass 1
Explosiva ämnen och föremål
2.2.1.1
Kriterier
2.2.1.1.1
Klass 1 omfattar:
(a) Explosiva ämnen: Fasta eller flytande ämnen (eller blandningar av ämnen) som
genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur, sådant tryck och
sådan hastighet att de kan skada omgivningen.
Pyrotekniska ämnen: Ämnen eller blandningar av ämnen avsedda att framkalla en
verkan genom värme, ljus, ljud, gas eller rök eller en kombination av dessa som
resultat av icke detonativa självunderhållande exoterma kemiska reaktioner.
Anm 1 Ämnen som inte själva är explosiva men som kan bilda en explosiv
blandning av gas, ånga eller damm är inte ämnen i klass 1.
Anm 2 Undantagna från klass 1 är vatten- eller alkoholfuktade explosivämnen,
där halten vatten respektive alkohol överstiger angivna gränsvärden,
samt explosivämnen med mjukgörare - dessa explosivämnen tillordnas
klass 3 eller 4.1 - samt explosivämnen som på grund av sin
dominerande farliga egenskap tillordnas klass 5.2.
(b) Explosiva föremål: Föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen eller
pyrotekniska ämnen.
Anm
Föremål som innehåller explosivämnen eller pyrotekniska ämnen i så
liten mängd eller av sådant slag, att en oavsiktlig antändning eller
initiering av dem under transport inte skulle ge upphov till någon
verkan utanför föremålet genom splitter, brand, dimma, rök, värme eller
högt ljud, omfattas inte av bestämmelserna för klass 1.
(c) Ämnen och föremål, som inte nämns under (a) eller (b) ovan men som tillverkas
med avsikt att framkalla en explosiv eller pyroteknisk effekt.
I klass 1 är följande definition tillämplig:
Flegmatiserat: ett ämne (eller ”flegmatiseringsmedel”) har tillsatts ett explosivämne
för att öka dess säkerhet vid hantering och transport. Flegmatiseringsmedlet gör
explosivämnet okänsligt, eller mindre känsligt, för följande händelser: värme, shock,
stöt, krock, slag eller friktion. Typiska flegmatiseringsmedel inkluderar, men är inte
begränsade till: vax, papper, vatten, polymerer (t.ex. klor-fluor-polymerer), alkohol
och oljor (t.ex. vaselin och paraffin).
2.2.1.1.2
Ämnen eller föremål som har eller som misstänks ha explosiva egenskaper ska
undersökas för klassificering till klass 1 enligt de tester, metoder och kriterier som
anges i del I av testhandboken.
143
Ett ämne eller föremål som tillhör klass 1 får tillåtas för transport endast om det har
tillordnats en officiell transportbenämning eller N.O.S.-benämning enligt kapitel 3.2,
tabell A, samt uppfyller kriterierna i testhandboken.
2.2.1.1.3
Ämnen och föremål i klass 1 ska vara tillordnade ett UN-nummer och en officiell
transportbenämning eller N.O.S.-benämning som finns angiven i kapitel 3.2, tabell A.
Tolkningen av benämningen på ämnen och föremål i kapitel 3.2, tabell A, ska grundas
på ordlistan i 2.2.1.4.
Prov av nya eller existerande explosiva ämnen eller föremål, med undantag av
tändämne, som transporteras för bland annat testning, klassificering, forskning och
utveckling, kvalitetskontroll eller som kommersiella prov, får ges benämningen ”UN
0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE”.
Tillordning av ämnen och föremål, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till
en N.O.S.-benämning i klass 1 eller benämningen ”UN 0190 PROV,
EXPLOSIVÄMNE”, samt tillordning av vissa ämnen, för vilka transporten är
avhängig av ett särskilt tillstånd från behörig myndighet enligt särbestämmelserna i
kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, ska utföras av behörig myndighet i avsändarlandet.
Den behöriga myndigheten ska även skriftligen godkänna transportvillkoren för
sådana ämnen och föremål. Om avsändarlandet inte är en fördragsstat till RID, ska
klassificeringen och villkoren för transporten godkännas av behörig myndighet i den
första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
2.2.1.1.4
Ämnen och föremål i klass 1 ska tillordnas en riskgrupp enligt 2.2.1.1.5 och en
samhanteringsgrupp enligt 2.2.1.1.6. Riskgruppen ska bestämmas på grundval av
resultaten av de tester som beskrivs i 2.3.0 och 2.3.1 med tillämpning av
definitionerna i 2.2.1.1.5. Samhanteringsgruppen ska bestämmas enligt definitionen i
2.2.1.1.6. Numret på riskgruppen tillsammans med den bokstav som anger
samhanteringsgruppen bildar klassificeringskoden.
2.2.1.1.5
Definition av riskgrupper
Riskgrupp 1.1 Ämnen och föremål med risk för massexplosion (en massexplosion
är en explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget
samtidigt).
Riskgrupp 1.2 Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte
för massexplosion.
Riskgrupp 1.3 Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för
tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion,
(a) vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller
(b) vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre
verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken.
Riskgrupp 1.4 Ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse
av antändning eller initiering under transport. Verkningarna är i stort
sett begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av
betydande storlek eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka
praktiskt taget samtidig explosion av så gott som hela kollits
innehåll.
144
Riskgrupp 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med
mycket liten sannolikhet för initiering eller för övergång från brand
till detonation under normala transportförhållanden. Ett minimikrav
är att de inte får explodera vid test med yttre brand.
Riskgrupp 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen
innehåller till övervägande del extremt okänsliga ämnen och där
sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är
försumbar.
Anm
Faran med föremål i riskgrupp 1.6 är begränsad till
explosion av enstaka föremål.
2.2.1.1.6
Definition av samhanteringsgrupper för ämnen och föremål
A Tändämne
B Föremål som innehåller tändämne och färre än två effektiva säkringsanordningar.
Vissa föremål såsom sprängkapslar, apterade sprängkapslar och tändhattar ingår,
även om de inte innehåller något tändämne.
C Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål som
innehåller sådant explosivämne.
D Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga fall
utan tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller tändämne
och som har två eller fler effektiva säkringsanordningar.
E Föremål som innehåller sprängämne utan tändsystem, men med drivladdning
(annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola
(spontantändande) vätskor).
F Föremål som innehåller sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning
(annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola
(spontantändande) vätskor) eller utan drivladdning.
G Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande pyrotekniskt ämne, eller föremål
som innehåller både explosivämne och lyssats, brandsats, tårgassats eller röksats
(utom föremål som aktiveras av vatten eller innehåller vit fosfor, fosfider,
pyrofort ämne, brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande)
vätskor).
H Föremål som innehåller både explosivämne och vit fosfor.
J Föremål som innehåller både explosivämne och brandfarlig vätska eller gel.
K Föremål som innehåller både explosivämne och giftigt kemiskt medel.
L Explosivämne eller föremål som innehåller explosivämne med särskild risk (t.ex.
beroende på aktivering vid kontakt med vatten eller på närvaro av hypergola
(spontantändande) vätskor, fosfider eller pyrofort ämne) som kräver separation av
varje enskilt slag.
N Föremål som till övervägande del innehåller extremt okänsliga ämnen.
145
S Ämnen eller föremål så förpackade eller utformade att all verkan genom
vådatändning, oavsiktlig initiering eller oavsiktlig funktion begränsas till kollit,
såvida inte kollit har skadats av brand. I så fall är dock all verkan av tryckvåg
eller splitter och kaststycken så begränsad att brandbekämpning eller andra
nödåtgärder i kollits omedelbara närhet inte väsentligt inskränks eller förhindras.
Anm 1 Ett ämne eller föremål i en specificerad förpackning, får tillordnas endast en
samhanteringsgrupp. Eftersom kriteriet för samhanteringsgrupp S är
empiriskt, är inplacering i denna grupp obligatoriskt kopplad till test för
tillordning av en klassificeringskod.
Anm 2 Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller samemballeras
med egna tändsystem, förutsatt att dessa system har åtminstone två, av
varandra oberoende, säkringsanordningar för att förhindra en explosion i
händelse av en oavsiktlig antändning av tändsystemet. Sådana föremål och
kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.
Anm 3 Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får samemballeras med egna
tändsystem, vilka inte har två, av varandra oberoende, säkringar (dvs.
tändmedel i samhanteringsgrupp B), förutsatt att de uppfyller bestämmelsen
för samemballering MP 21 i 4.1.10. Sådana kollin ska tillordnas
samhanteringsgrupp D eller E.
Anm 4 Föremål får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att
dessa inte kan bringas till funktion under normala transportförhållanden.
Anm 5 Föremål i samhanteringsgrupperna C, D och E får samemballeras. Sådana
kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp E.
2.2.1.1.7
Tillordning av fyrverkeriartiklar i riskgrupper
2.2.1.1.7.1
Fyrverkerier ska normalt tillordnas riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3 eller 1.4, baserat på
testdata från testserie 6 i testhandboken. Däremot ska:
(a) vattenfall som innehåller ”knallsats” (se Anm 2 i 2.2.1.1.7.5) tillordnas 1.1G
oavsett resultaten från testserie 6,
(b) men eftersom utbudet av fyrverkerier är mycket omfattande och tillgången på
testresurser kan vara begränsad, får tillordningen av riskgrupper även ske enligt
metoden i 2.2.1.1.7.2.
2.2.1.1.7.2
Tillordning av fyrverkerier till UN 0333, 0334, 0335 eller 0336, samt tillordning av
föremål till UN 0431 om dessa används för sceneffekter som uppfyller definitionen för
artikeltyp och specifikationen för 1.4G i tabellen för klassificering av
fyrverkeriartiklar i 2.2.1.1.7.5, kan ske baserat på överensstämmelse med
klassificeringstabellen för fyrverkeriartiklar i 2.2.1.1.7.5, utan att test enligt testserie 6
behöver genomföras. En sådan tillordning ska ske med godkännande av behörig
myndighet. Föremål som inte förtecknas i tabellen ska klassificeras utgående från
testdata från testserie 6.
Anm 1 Tillägg av andra typer av fyrverkeriartiklar till kolumn 1 i tabellen i
2.2.1.1.7.5 får endast göras baserat på fullständiga testdata, som framlagts
för FN:s subkommitté för transport av farligt gods för granskning.
146
Anm 2 Testdata från behörig myndighet som bekräftar eller motsäger tillordningen
av fyrverkerier som specificeras i kolumn 4 i tabellen i 2.2.1.1.7.5 i
riskgrupper enligt kolumn 5, ska delges FN:s subkommitté för transport av
farligt gods för kännedom.
2.2.1.1.7.3
Då fyrverkeriartiklar ur mer än en riskgrupp samemballeras i samma kolli, ska de
klassificeras utgående från den farligaste riskgruppen, såvida inte testdata från
testserie 6 ger annat resultat.
2.2.1.1.7.4
Klassificeringen som anges i tabellen i 2.2.1.1.7.5 gäller enbart föremål som
förpackats i lådor av papp (4G).
2.2.1.1.7.5
Tabell för klassificering av fyrverkeriartiklar utan testdata2).
Anm 1 Referenser till procentsatser i tabellen gäller vikten av alla pyrotekniska
ämnen (t.ex. raketmotorer, drivladdningar, isärskjutningsladdningar och
effektladdningar), om inte annat anges.
Anm 2 Uttrycket ”knallsats” som används i tabellen, refererar till pyrotekniska
ämnen i pulverform eller som pyrotekniska enheter, så som de förekommer i
fyrverkerier, som används i vattenfall, eller för att framkalla en akustisk
knalleffekt eller som isärskjutningsladdning, eller drivladdning såvida:
(a) det inte kan visas med knallsatstestet (HSL Flash Composition Test) i
bilaga 7 i testhandboken att tiden för tryckstegringen överstiger 6 ms för
0,5 g av ett pyrotekniskt ämne, eller
(b) det pyrotekniska ämnet ger ett negativt resultat “-” i USA:s knallsatstest
(US Flash Composition Test) i bilaga 7 i testhandboken.
Anm 3 Dimensioner i mm avser:
(a) För sfäriska bomber och bomber av typen ”peanut shell” (svenskt namn
saknas men kan beskrivas som seriebomb eller ”jordnötsbomb”)
diametern hos bomben.
(b) För cylinderbomber längden hos bomben.
(c) För fyrverkeribomber, romerska ljus, stjärnrör eller eldbägare
innerdiametern hos röret som är en del av eller innehåller
fyrverkeriartikeln.
(d) För lösa eldbägare eller eldbägare innerdiametern hos det rör som är
avsett att innehålla eldbägaren.
2)
Denna tabell innehåller en förteckning över klassificeringar av fyrverkeriartiklar, vilken kan användas i avsaknad av
testdata från testserie 6 (se 2.2.1.1.7.2).
147
Typ
Innefattar: / Synonym:
Definition
Specifikation
Klassificering
Bomb, sfärisk
eller cylindrisk
Bomb:
flerstegsbomb,
pigmentbomb,
fallskärmsbomb, rökbomb,
stjärnbomb
(engelska: Shell spherical or
cylindrical, aerial shell,
colour shell, dye shell, multi-
break shell, multi-effect shell,
nautical shell, parachute
shell, smoke shell, star shell)
Salutbomb:
maroon, salut, ljudbomb
(engelska: maroon, salute,
sound shell, thunderclap,
aerial shell kit)
Föremål med eller utan drivladdning, med
fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning,
pyroteknisk(a) enhet(er) eller löst pyrotekniskt
ämne, konstruerad för att avfyras från rör
Alla salutbomber
1.1G
Stjärnbomb: ≥ 180 mm
1.1G
Stjärnbomb: < 180 mm med > 25 %
knallsats som lös sats och/eller
knalleffekt
1.1G
Stjärnbomb: < 180 mm med ≤ 25 %
knallsats som lös sats och/eller
knalleffekt
1.3G
Stjärnbomb: ≤ 50 mm eller ≤ 60 g
pyrotekniskt ämne med ≤ 2 % knallsats
som lös sats och/eller knalleffekt
1.4G
Svensk synonym saknas.
Kan beskrivas som serie-
bomb eller ”jordnötsbomb”.
(engelska: peanut shell)
Anordning med två eller flera sfäriska bomber
i ett gemensamt hölje, vilken skjuts upp med
en gemensam drivladdning med separata,
externa fördröjningsstubiner
Den farligaste bomben styr klassificeringen
Fyrverkeribomb:
(engelska: preloaded mortar,
shell in mortar)
Sammansättning av en sfärisk eller cylindrisk
bomb inuti ett rör, från vilken
fyrverkeribomben är avsedd att avfyras.
Artikeln är klar att avskjutas.
Alla salutbomber
1.1G
Stjärnbomb: ≥ 180 mm
1.1G
Stjärnbomb: > 25 % knallsats som lös
sats och/eller knalleffekt
1.1G
Stjärnbomb: > 50 mm och < 180 mm
1.2G
Stjärnbomb: ≤ 50 mm eller ≤ 60 g
pyrotekniskt ämne med ≤ 25 % knallsats
som lös sats och/eller knalleffekt
1.3G
Bomb med bomber
(sfäriska)
(Procentangivelser för
denna artikel är
bruttovikten av
fyrverkeriartikeln)
Föremål utan drivladdning, med
fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning,
som innehåller salutbomber och inert material
och är konstruerat för att avfyras från ett rör
> 120 mm
1.1G
148
Typ
Innefattar: / Synonym:
Definition
Specifikation
Klassificering
Bomb, sfärisk
eller cylindrisk
(forts.)
Föremål utan drivladdning, med
fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning,
som innehåller salutbomber med ≤ 25 g
knallsats per knallenhet, med ≤ 33 % knallsats
och ≥ 60 % inert material och är konstruerat
för att avfyras från ett rör
≤ 120 mm
1.3G
Föremål utan drivladdning, med
fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning,
som innehåller stjärnbomber och/eller
pyrotekniska enheter och är konstruerat för att
avfyras från ett rör
> 300 mm
1.1G
Föremål utan drivladdning, med
fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning,
som innehåller stjärnbomber ≤ 70 mm
och/eller pyrotekniska enheter med ≤ 25 %
knallsats och ≤ 60 % pyrotekniskt ämne och är
konstruerat för att avfyras från ett rör
> 200 mm och ≤ 300 mm
1.3G
Föremål med drivladdning och med
fördröjningsstubin och isärskjutningsladdning,
som innehåller stjärnbomber ≤ 70 mm
och/eller pyrotekniska enheter med ≤ 25 %
knallsats och ≤ 60 % pyrotekniskt ämne och är
konstruerat för att avfyras från ett rör
≤ 200 mm
1.3G
Kombinations-
fyrverkeri/
fyrverkeritårta
Fyrverkeribatteri, multirör,
bombtårta, smällarbatteri,
saluttårta
(engelska:
Battery/combination, barrage,
bombardos, cakes, finale box,
flowerbed, hybrid, multiple
tubes, shell cakes, banger
batteries, flash banger
batteries)
Sammansättning av flera element av samma
eller olika typ, som motsvarar någon av de
fyrverkerityper som finns listade i denna tabell,
med en eller två antändningspunkter
Den farligaste fyrverkeritypen styr klassificeringen
149
Typ
Innefattar: / Synonym:
Definition
Specifikation
Klassificering
Romerskt ljus
Bombrör
(engelska: Roman candle,
exhibition candle, candle,
bombettes)
Rör, som innehåller en serie pyrotekniska
enheter, växelvis bestående av pyrotekniskt
ämne, drivladdning och överföringsstubin
Innerdiameter ≥ 50 mm, med knallsats,
eller < 50 mm med > 25 % knallsats
1.1G
Innerdiameter ≥ 50 mm, utan knallsats
1.2G
Innerdiameter < 50 mm med ≤ 25 %
knallsats
1.3G
Innerdiameter ≤ 30 mm, varje
pyroteknisk enhet ≤ 25 g och ≤ 5 %
knallsats
1.4G
Stjärnrör
Enskotts romerskt ljus
(engelska: Shot tube, single
shot Roman candle, small
preloaded mortar)
Rör, som innehåller en pyroteknisk enhet
bestående av pyrotekniskt ämne, drivladdning
och är med eller utan överföringsstubin
Innerdiameter ≤ 30 mm och pyroteknisk
enhet > 25 g, eller > 5 % och ≤ 25 %
knallsats
1.3G
Innerdiameter ≤ 30 mm, pyroteknisk
enhet ≤ 25 g och ≤ 5 % knallsats
1.4G
Raket
Signalraket, visselraket,
flaskraket
(engelska: rocket, avalanche
rocket, signal rocket,
whistling rocket, bottle rocket,
sky rocket, missile type rocket,
table rocket)
Hylsa, som innehåller pyrotekniskt ämne
och/eller pyrotekniska enheter, utrustad med
pinne eller annan anordning för att stabilisera
flykten och konstruerad för uppstigning i luften
Endast effekt från knallsats
1.1G
Knallsats > 25 % av det pyrotekniska
ämnet
1.1G
Pyrotekniskt ämne > 20 g och knallsats ≤
25 %
1.3G
≤ 20 g pyrotekniskt ämne,
isärskjutningsladdning av svartkrut och
≤ 0,13 g knallsats per knall och ≤ 1 g
totalt
1.4G
Eldbägare
Eldbägare utan
uppskjutningsrör, lösa
eldbägare
(engelska: Mine, pot-a-feu,
ground mine, bag mine,
cylinder mine)
Rör som innehåller drivladdning och
pyrotekniska enheter avsett för placering på
eller fastsättning i marken. Huvudeffekten
består av uppskjutning av alla pyrotekniska
enheter i ett moment, vilket ger en vidsträckt
visuell och/eller akustisk effekt i luften, eller:
Tyg- eller papperspåse eller tyg- eller
papperscylinder som innehåller drivladdning
och pyrotekniska enheter och är avsedd för att
sättas i ett rör och är konstruerad för att
fungera som eldbägare
> 25 % knallsats, som lös sats och/eller
som knalleffekter
1.1G
≥ 180 mm och ≤ 25 % knallsats, som lös
sats och/eller som knalleffekter
1.1G
< 180 mm och ≤ 25 % knallsats, som lös
sats och/eller som knalleffekter
1.3G
≤ 150 g pyrotekniskt ämne med ≤ 5 %
knallsats, som lös sats och/eller
knalleffekter. Varje pyroteknisk enhet
≤ 25 g, varje knalleffekt < 2 g, varje
eventuell visseleffekt ≤ 3 g
1.4G
150
Typ
Innefattar: / Synonym:
Definition
Specifikation
Klassificering
Fontän
Bengalisk eld, isfackla,
tändrör
(engelska: Fountain,
volcanos, gerbs, lances,
Bengal fire, flitter sparkle,
cylindrical fountains, cone
fontains, illuminating torch)
Icke-metallisk behållare som innehåller ett
hoppressat eller komprimerad pyrotekniskt
ämne, vilken framkallar gnistor och flammor
Anm F
ontäner avsedda att framkalla en
vertikal kaskad eller ridå av gnistor
räknas som vattenfall (se raden
nedanför).
≥ 1 kg pyrotekniskt ämne
1.3G
< 1 kg pyrotekniskt ämne
1.4G
Vattenfall
Kaskader, ”droppar”
(engelska: Showers)
Pyroteknisk fontän avsedd att framkalla en
vertikal kaskad eller ridå av gnistor
innehåller knallsats oavsett resultaten av
testserie 6 (se 2.2.1.1.7.1 (a))
1.1G
innehåller inte knallsats
1.3G
Tomtebloss
Tomtebloss avsedda att
hållas i handen, tomtebloss
som ej är avsedda att hållas
i handen, julgransbloss
(engelska: Sparkler,
Handheld sparklers, non-
handheld sparklers, wire
sparklers)
Metalltråd, delvis belagd (vid ena änden) med
långsamt brinnande pyrotekniskt ämne med
eller utan tändknopp
Perkloratbaserade tomtebloss: > 5 g per
bloss eller > 10 bloss per förpackning
1.3G
Perkloratbaserade tomtebloss: ≤ 5 g per
bloss eller ≤ 10 bloss per förpackning.
Nitratbaserade tomtebloss: ≤ 30 g per
bloss
1.4G
Bengalisk sticka Trästicka med pyrosats,
guldregntändsticka,
blomsterregntändsticka
(engelska: Bengal stick,
dipped stick)
Icke-metallisk sticka, delvis belagd (vid ena
änden) med långsamt brinnande pyrotekniskt
ämne och konstruerad för att hållas i handen
Perkloratbaserade stickor: > 5 g per
sticka eller > 10 stickor per förpackning
1.3G
Perkloratbaserade stickor: ≤ 5 g per
sticka och ≤ 10 stickor per förpackning.
Nitratbaserade stickor: ≤ 30 g per sticka
1.4G
Party-, bords-
och
småfyrverkeri
Bordsbomber, rökeffekt,
dimeffekt, dragsnöre,
knallsnöre, partypoppers,
ryska smällare
(engelska: Low hazard
fireworks and novelties, table
bombs, throwdowns,
crackling granules, smokes,
fog, snakes, glow worm,
serpents, snaps, party
poppers)
Anordning, avsedd att åstadkomma en mycket
begränsad visuell och/eller akustisk effekt och
som innehåller små mängder pyrotekniskt
och/eller explosivt ämne
Ryska smällare och dragsnören får
innehålla upp till 1,6 mg silverfulminat;
dragsnören och partypoppers får
innehålla upp till 16 mg blandning av
kaliumklorat och röd fosfor; andra
artiklar får innehålla upp till 5 g
pyrotekniskt ämne, dock ingen knallsats
1.4G
151
Typ
Innefattar: / Synonym:
Definition
Specifikation
Klassificering
Marksnurror
eller
uppstigande
marksnurror
Helikopter, humla,
marksnurra
(engelska: spinner, aerial
spinner, helicopter, chaser,
ground spinner)
Icke-metallisk hylsa (en eller flera), som
innehåller en gas- eller gnistbildande
pyrotekniskt ämne, med eller utan
ljudframkallande sats och med eller utan
påsatta vingar
Pyrotekniskt ämne per enhet > 20 g,
innehållande ≤ 3 % knallsats som
knalleffekt, eller visslingsalstrande sats
≤ 5 g
1.3G
Pyrotekniskt ämne per enhet ≤ 20 g,
innehållande ≤ 3 % knallsats som
knalleffekt, eller visslingsalstrande sats
≤ 5 g
1.4G
Fyrverkerisolar Inga andra svenska
synonymer förekommer
(engelska: Wheels, catherine
wheels, saxon)
Anordning med drivhylsor, som innehåller ett
pyrotekniskt ämne och är utrustade med en
fästanordning som möjliggör rotation
Totalt pyrotekniskt ämne ≥ 1 kg, ingen
knalleffekt, varje eventuell visseleffekt
≤ 25 g och ≤ 50 g visslingsalstrande sats
per sol
1.3G
Totalt pyrotekniskt ämne < 1 kg, ingen
knalleffekt, varje eventuell visseleffekt
≤ 5 g och ≤ 10 g visslingsalstrande sats
per sol
1.4G
Flygande krona Inga andra svenska
synonymer förekommer
(engelska: Aerial wheel,
flying saxon, UFO’s, rising
crown)
Hylsor som innehåller drivladdningar och
gnist-, flam- och/eller ljudalstrande
pyrotekniska ämnen och som fixerats vid en
stödjande ring
Totalt pyrotekniskt ämne > 200 g eller
pyrotekniskt ämne per drivenhet > 60 g,
knallsats som knalleffekt ≤ 3 %, varje
eventuell visseleffekt ≤ 25 g och ≤ 50 g
visslingsalstrande sats per krona
1.3G
Totalt pyrotekniskt ämne < 200 g och
pyrotekniskt ämne per drivenhet < 60 g,
knallsats som knalleffekt ≤ 3 %, varje
eventuell visseleffekt ≤ 5 g och ≤ 10 g
visslingsalstrande sats per krona
1.4G
Fyrverkerisatser Inomhusfyrverkerisats;
fyrverkeriblandning
(engelska: display selection
box, display selection pack,
garden selection box, indoor
selection box, assortment)
Förpackning med mer än en fyrverkerityp, där
varje typ motsvarar någon av dem, som
förtecknas i denna tabell
Den farligaste fyrverkeritypen styr klassificeringen.
152
Typ
Innefattar: / Synonym:
Definition
Specifikation
Klassificering
Smatterband
Inga andra svenska
synonymer förekommer
(engelska: firecracker,
celebration roll, string
cracker)
Sammansättning av rör (papper eller kartong)
avsedda för att framkalla en knalleffekt,
sammanlänkade av en fyrverkarstubin
Varje rör ≤ 140 mg knallsats eller ≤ 1 g
svartkrut
1.4G
Smällare
Salut, kinapuff, knallskott,
ett-öres
(engelska: banger, salute,
flash banger, lady cracker)
Icke-metalliskt rör, innehållande en knallsats
avsedd att ge en knalleffekt
Knallsats per enhet > 2 g
1.1G
Knallsats per enhet ≤ 2 g och per
innerförpackning ≤ 10 g
1.3G
Knallsats per enhet ≤ 1 g och per
innerförpackning ≤ 10 g eller svartkrut
per enhet ≤ 10 g
1.4G
153
2.2.1.1.8
Uteslutning ur klass 1
2.2.1.1.8.1
Ett föremål eller ämne får uteslutas ur klass 1 genom testresultat och definitionen av
klass 1 genom godkännande av behörig myndighet i en fördragstat till RID, vilken
även får acceptera ett godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som
inte är fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med de
rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och ICAO-TI.
2.2.1.1.8.2
Med godkännande av behörig myndighet enligt 2.2.1.1.8.1, får ett föremål uteslutas ur
klass 1 när tre oförpackade prov av föremålet testas genom att vart och ett individuellt
aktiveras med antingen sitt eget tändsystem eller ett externt system så att föremålet
uppnår sin avsedda funktion och alla tre prov uppfyller följande testkriterier:
(a) Temperaturen på externa ytor får inte vara högre än 65 °C. En kortvarig
temperaturtopp upp till 200 °C är tillåten,
(b) Det yttre höljet får inte brytas sönder eller sönderdelas eller föremål och därav
avlossade delar får inte röra sig mer än 1 m i någon riktning,
Anm
Om föremålets hållbarhet kan påverkas av utvändig brand, ska dessa
kriterier undersökas genom brandtest. En sådan metod finns beskriven i
ISO 14451-2 där en uppvärmningshastighet på 80 K/min används.
(c) Ingen ljudtopp får överstiga 135 dB(c) vid ett avstånd på 1 m,
(d) Ingen blixt eller flamma får avges som kan antända ett material såsom ett
pappersark på 80 ± 10 g/m2 som är i kontakt med föremålet, och
(e) Ingen alstring av rök, gaser eller damm i sådana mängder att sikten, i en 1 m3 stor
kammare som utrustats med lämpliga ventilationspaneler, inte minskas med mer
än 50 % mätt med en kalibrerad ljusmätare (lux) eller radiometer, placerad 1 m
från en konstant ljuskälla vilken placerats i mittpunkten på motsatt vägg. De
generella anvisningar som finns i ISO 5659-1 för provning av optisk densitet
samt i avsnitt 7.5 i ISO 5659-2 för det fotometriska systemet får användas, men
även liknande metoder för mätning av optisk densitet får användas. En lämplig
huv som täcker bakdel och sidorna av ljusmätaren ska användas för att minska
effekterna av spridande eller läckande ljus som inte utsänds direkt från ljuskällan.
Anm 1 Om det visar sig att ingen eller mycket lite rök observeras under testerna
avseende kriterierna i (a), (b), (c) eller (d), får testet som beskrivs i (e)
utelämnas.
Anm 2 Behörig myndighet får kräva att tester genomförs av förpackat föremål, om
det har bedömts att föremålet, förpackat för transport, kan utgöra en större
fara.
2.2.1.1.9
Klassificeringsdokument
2.2.1.1.9.1
När behörig myndighet klassificerar ett föremål eller ett ämne i klass 1 ska denna
klassificering bekräftas skriftligt till den sökande.
2.2.1.1.9.2
Dokumentation från behörig myndighet får vara i vilken form som helst och får bestå
av mer än en sida under förutsättning att sidnumrering anges i följd. Dokumentet ska
ha en specifik referens.
154
2.2.1.1.9.3
Den information som tillhandahålls ska vara lätt att identifiera och den ska vara läsbar
och varaktig.
2.2.1.1.9.4
Exempel på information som kan ingå i klassificeringsdokumenten är följande:
(a) namnet på den behöriga myndigheten och de bestämmelser i nationell lagstiftning
enligt vilken myndigheten har utsetts som behörig,
(b) de transportslag eller nationella bestämmelser för vilka klassificeringsdokumentet
är tillämplig,
(c) bekräftelse på att klassificeringen har godkänts, genomförts eller överenskommits
i enlighet med FN:s modellregelverk eller enligt relevanta bestämmelser för
respektive transportslag,
(d) namn och adress på den juridiska person som klassificeringen har meddelats till
och eventuell företagsregistrering som specifikt identifierar ett bolag eller annan
juridisk person enligt nationell lagstiftning,
(e) den benämning de explosiva ämnena och föremålen kommer att ha när de släpps
ut på marknaden eller när de tillhandahålls för transport,
(f) officiell transportbenämning, UN-nummer, klass, riskgrupp och motsvarande
samhanteringsgrupp för de explosiva ämnena och föremålen,
(g) när det är tillämpligt, den högsta nettovikten av explosiva ämnen och föremål i
kollit eller föremålet,
(h) namn, underskrift, stämpel, sigill eller annan identifikation av den person som
godkänts av den behöriga myndigheten för att utfärda klassificeringsdokumentet
ska vara tydligt synlig,
(i) när säkerheten vid transport eller när riskgrupp bedöms vara beroende av
förpackningen, ska förpackningsmärkningen anges eller en beskrivning av de
tillåtna:
- innerförpackningarna
- mellanförpackningarna
- ytterförpackningarna
(j) klassificeringsdokumentet anger artikelnummer, lagernummer eller annan
identifierande hänvisning de explosiva ämnen och föremål kommer ha när de
släpps ut på marknaden eller när de tillhandahålls på annat sätt för transport,
(k) namn och adress på den juridiska person som tillverkat de explosiva ämnena och
föremålen och en företagsregistrering som specifikt identifierar ett bolag eller
annan juridisk person enligt nationell lagstiftning,
(l) ytterligare information om tillämplig förpackningsinstruktion och
särbestämmelser för förpackning där detta är tillämpligt,
(m) grunden för att ange klassificeringen, dvs. om det skett på grundval av
testresultat, angiven klassificering (default) för fyrverkerier, i analogi med redan
155
klassificerade explosiva ämnen och föremål, genom definition i tabell A i kapitel
3.2, etc.
(n) eventuella särskilda villkor eller begränsningar som den behöriga myndigheten
anser vara relevanta för säkerheten för transport av explosiva ämnen och föremål,
farokommunikation och för internationella transporter,
(o) utgångsdatumet för klassificeringsdokumentet anges om den behöriga
myndigheten anser ett datum vara lämpligt.
2.2.1.2
Ämnen och föremål som inte får transporteras
2.2.1.2.1
Explosivämnen som enligt kriterierna i testhandboken, del I, uppvisar en otillåtet hög
känslighet eller hos vilka en spontan reaktion kan uppstå, och explosiva ämnen och
föremål som inte kan tillordnas någon angiven benämning eller N.O.S.-benämning i
kapitel 3.2 tabell A, får inte transporteras.
2.2.1.2.2
Ämnen i samhanteringsgrupp A (1.1A, UN 0074, 0113, 0114, 0129, 0130, 0135, 0224
och 0473) får inte transporteras på järnväg.
Föremål i samhanteringsgrupp K (1.2K, UN 0020 och 1.3K, UN 0021) får inte
transporteras.
2.2.1.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Klassificeringskod
(se 2.2.1.1.4)
UN-nr Benämning på ämne eller föremål
1.1A
0473
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. (får inte transporteras på järnväg,
se 2.2.1.2.2)
1.1B
0461
KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S.
1.1C
0474
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0497
DRIVMEDEL, FLYTANDE
0498
DRIVMEDEL, FAST
0462
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.1D
0475
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0463
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.1E
0464
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.1F
0465
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.1G
0476
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1.1L
0357
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0354
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.2B
0382
KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S.
1.2C
0466
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.2D
0467
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.2E
0468
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.2F
0469
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.2L
0358
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0248
ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-,
separerings- eller drivladdning
0355
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.3C
0132
DEFLAGRERANDE METALLSALTER AV AROMATISKA
NITROFÖRENINGAR, N.O.S.
0477
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0495
DRIVMEDEL, FLYTANDE
0499
DRIVMEDEL, FAST
0470
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.3G
0478
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1.3L
0359
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0249
ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-,
separerings- eller drivladdning
0356
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
156
Klassificeringskod
(se 2.2.1.1.4)
UN-nr Benämning på ämne eller föremål
1.4B
0350
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
0383
KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S.
1.4C
0479
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0501
DRIVMEDEL, FAST
0351
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.4D
0480
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0352
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.4E
0471
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.4F
0472
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.4G
0485
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0353
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1.4S
0481
EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
0349
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
0384
KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S.
1.5D
0482
EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA (ÄMNEN, EVI)
N.O.S.
1.6N
0486
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA
(FÖREMÅL, EEI) N.O.S.
0190
PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne
Anm Riskgruppen och samhanteringsgruppen bestäms i
samråd med behörig myndighet och enligt principerna
i 2.2.1.1.4.
2.2.1.4
Ordlista på benämningar
Anm 1 Beskrivningarna i denna ordlista är inte avsedda att ersätta testförfarandena,
inte heller att bestämma faroklassificeringen av ett ämne eller föremål i klass
1. Inplaceringen i rätt riskgrupp och ett beslut om inplacering i
samhanteringsgrupp S ska baseras på test av produkten i enlighet med
testhandboken, del I eller ske i analogi med liknande produkter som har
testats och inplacerats enligt metodiken i testhandboken.
Anm 2 Efter den officiella transportbenämningen ska aktuellt UN-nummer (kapitel
3.2, tabell A, kolumn 1) anges. Beträffande klassificeringskod, se 2.2.1.1.4.
AKTIVATORER, EXPLOSIVA, UN 0275, 0276, 0323, 0381
Föremål konstruerade att utföra mekaniska rörelser. De består av en hylsa med en
laddning av explosivämne och eget tändsystem. Deflagrationsgaserna åstadkommer
uppblåsning, orsakar linjär eller roterande rörelse, påverkar funktionen hos membran,
ventiler eller brytare eller skjuter ut fästelement eller släckmedel.
ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- eller
drivladdning, UN 0248, 0249
Föremål vars funktion beror på en fysikalisk-kemisk reaktion hos deras innehåll med
vatten.
Anskjutningsammunition, se PROVNINGSAMMUNITION
ANTÄNDMEDEL, UN 0316, 0317, 0368
Föremål som innehåller komponenter med tändmedel och är avsedda att åstadkomma
en deflagration i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller
hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta deflagrationen. De innehåller
vanligtvis säkringsanordningar.
ANTÄNDNINGSRÖR, UN 0103
Föremål som består av ett metallrör med en kärna av deflagrerande explosivämne.
157
ANTÄNDNINGSTRÅD, UN 0066
Föremål som består antingen av textilgarn, överdraget med svartkrut eller annan
pyroteknisk blandning och omslutet av ett flexibelt skyddshölje, eller av en kärna av
svartkrut omgiven av ett flexibelt textilskikt. Det brinner i sin längdriktning med
öppen låga och används för att överföra tändning från en anordning till en laddning
eller tändanordning.
BERGSPRÄCKNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, utan sprängkapsel, för
oljeborrhål, UN 0099
Föremål som består av en hylsa innehållande sprängämne utan tändanordning. De
används för att spräcka berg runt ett borrschakt för att underlätta oljeflödet ur berget.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP A, UN 0081
Ämnen som består av flytande organiska nitrater, såsom nitroglycerin, eller en
blandning av sådana ämnen med ett eller flera av följande ämnen: nitrocellulosa,
ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater, aromatiska nitroföreningar eller
brännbara material, såsom trämjöl eller aluminiumpulver. De kan dessutom innehålla
inerta ämnen såsom kiselgur eller mindre tillsatser såsom färgpigment och
stabilisatorer. Sådana sprängämnen har pulverformig, gelatinartad eller elastisk
konsistens. Benämningen omfattar även dynamit, spränggelatin och gelatinerad
dynamit.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP B, UN 0082, 0331
Ämnen som består av
(a) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med
explosivämnen, såsom trinitrotoluen (TNT), med eller utan andra ämnen som
trämjöl och aluminiumpulver, eller
(b) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med andra
brännbara ämnen som inte är explosiva.
I båda fallen får de innehålla inerta komponenter såsom kiselgur och tillsatser såsom
färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin,
liknande flytande organiska nitrater eller klorater.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP C, UN 0083
Ämnen som består av en blandning av antingen kalium- eller natriumklorat eller
kalium-, natrium- eller ammoniumperklorat med organiska nitroföreningar eller
brännbara ämnen, såsom trämjöl, aluminiumpulver eller kolväten. De kan dessutom
innehålla inerta ämnen, såsom kiselgur, och tillsatser, såsom färgpigment och
stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin eller liknande
flytande organiska nitrater.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP D, UN 0084
Ämnen som består av en blandning av nitrerade organiska föreningar och brännbara
ämnen såsom kolväten och aluminiumpulver. De kan innehålla inerta ämnen såsom
kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får
inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater, klorater eller
ammoniumnitrat. Benämningen innefattar generellt plastiska sprängämnen.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP E, UN 0241, 0332
Ämnen som innehåller vatten som en avgörande beståndsdel och hög halt av
ammoniumnitrat eller andra oxidationsmedel, som är helt eller delvis lösta. De övriga
komponenterna kan vara nitroföreningar, såsom trinitrotoluen, kolväten eller
158
aluminiumpulver. De kan innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och tillsatser såsom
färgpigment och stabilisatorer. Benämningen innefattar emulsionssprängämnen,
slurrysprängämnen och vattengelsprängämnen.
BLIXTLJUSPATRONER, UN 0049, 0050
Föremål som består av hylsa, tändelement och blixtljussats, allt samlat i en enhet och
klart för användning.
BLIXTLJUSPULVER, UN 0094, 0305
Pyrotekniskt ämne som vid antändning avger ett intensivt ljus.
BLOSS, YTTÄCKANDE, UN 0092, 0418, 0419
Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och är utformade för att användas på
marken för belysning, identifiering, signalering eller varning.
BOMBER, med sprängladdning, UN 0034, 0035
Föremål med explosivämne som fälls från flygplan, utan tändmedel eller med
tändmedel, som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.
BOMBER, med sprängladdning, UN 0033, 0291
Föremål med explosivämne som fälls från flygplan, med tändmedel, som har färre än
två effektiva säkringsanordningar.
BOMBER, INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med sprängladdning,
UN 0399, 0400
Föremål som fälls från flygplan och består av en behållare med brandfarlig vätska och
en sprängladdning.
BRANDAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller
drivladdning, UN 0009, 0010, 0300
Ammunition som innehåller en brandsats. Utom när satsen i sig själv är ett
explosivämne, innehåller den även en eller flera av följande komponenter:
drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller
separeringsladdning.
BRANDAMMUNITION, vätska eller gel, med centralladdning, separeringsladdning
eller drivladdning, UN 0247
Ammunition som innehåller flytande eller gelformigt brandämne. Utom när
brandämnet i sig självt är ett explosivämne, innehåller den även en eller flera av
följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med
centralladdning eller separeringsladdning.
BRANDAMMUNITION, MED VIT FOSFOR, med centralladdning,
separeringsladdning eller drivladdning, UN 0243, 0244
Ammunition som innehåller vit fosfor som brandämne. Den innehåller även en eller
flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör
med centralladdning eller separeringsladdning.
CENTRALLADDNINGAR, explosiva, UN 0043
Föremål som består av en liten explosivämnesladdning för att öppna projektiler eller
annan ammunition för att sprida ut innehållet.
159
DETONERANDE STUBIN, flexibel, UN 0065, 0289
Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i en omslutning av
textiltråd med eller utan överdrag av plast. Överdraget behövs inte om omslutningen
är dammtät.
DETONERANDE STUBIN, rörstubin, UN 0102, 0290
Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i ett rör av mjuk metall
med eller utan skyddsskikt.
DETONERANDE STUBIN MED SVAG VERKAN, rörstubin, UN 0104
Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i ett rör av mjuk metall
med eller utan skyddsskikt. Mängden explosivämne är så liten att endast svag verkan
märks utanför stubinen.
DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER, UN 0242, 0279, 0414
Drivladdningar i alla former för separat laddning av ammunition för artilleripjäser.
DRIVLADDNINGAR, UN 0271, 0272, 0415, 0491
Föremål som består av en drivladdning i godtycklig form med eller utan hölje. De är
avsedda som beståndsdelar i raketmotorer eller för att reducera luftmotståndets
inverkan hos projektiler.
DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN TÄNDHATT,
UN 0446, 0447
Föremål som består av en patronhylsa, tillverkad delvis eller helt av nitrocellulosa.
DRIVMEDEL, FAST, UN 0498, 0499, 0501
Ämnen som består av fast deflagrerande explosivämne och används för framdrivning.
DRIVMEDEL, FLYTANDE, UN 0495, 0497
Ämnen som består av flytande deflagrerande explosivämne och används för
framdrivning.
EXPLOSIVA NITAR, UN 0174
Föremål som består av små laddningar av explosivämne inuti en metallnit.
EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA, (ÄMNEN EVI), N.O.S., UN 0482
Ämnen med fara för massexplosion, men som är så okänsliga att vid normala
transportförhållanden sannolikheten är mycket låg för antändning eller övergång från
brand till detonation, och som har klarat testserie 5.
FOTOBOMBER, UN 0038
Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt
ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne utan eget tändsystem
eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar.
FOTOBOMBER, UN 0037
Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt
ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne med eget tändsystem,
som har färre än två effektiva säkringsanordningar.
FOTOBOMBER, UN 0039, 0299
Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt
ljus för fotografering. De innehåller blixtljuspulver.
160
FYRVERKARSTUBIN, EJ DETONERANDE, UN 0101
Föremål som består av bomullsgarn impregnerat med fint svartkrut. De brinner med
synlig låga och används i tändkedjor till fyrverkerier m.m.
FYRVERKERIER, UN 0333, 0334, 0335, 0336, 0337
Pyrotekniska föremål avsedda för nöjesändamål.
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL EEI), UN 0486
Föremål som i huvudsak innehåller ytterst okänsliga ämnen, där sannolikheten för
oavsiktlig antändning eller överföring vid normala transportförhållanden är försumbar,
och som har klarat testserie 7.
FÖREMÅL, PYROFORA, UN 0380
Föremål som innehåller ett pyrofort ämne (som har förmåga att självantända vid
kontakt med luft) och ett explosivämne eller explosiv komponent. Föremål som
innehåller vit fosfor omfattas inte av denna definition.
FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål, UN 0428, 0429, 0430, 0431,
0432
Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och används för tekniska ändamål såsom
värmealstring, gasgenerering, sceneffekter m.m.
Anm
Följande föremål omfattas inte av denna benämning utan anges separat i
ordlistan: all slags ammunition, EXPLOSIVA
UTLÖSNINGSANORDNINGAR, FYRVERKERIER, KNALLSIGNALER
FÖR JÄRNVÄG, YTTÄCKANDE BLOSS, LUFTBLOSS,
SIGNALPATRONER, EXPLOSIVA LINAVSKÄRARE, SIGNALBLOSS
HAND, RÖKSIGNALER, NÖDSIGNALER för fartyg, EXPLOSIVA
NITAR.
FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, MED SPRÄNGKAPSEL, UN 0225, 0268
Föremål som består av sprängämne med eget tändsystem. De används för att öka
sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.
FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, UTAN SPRÄNGKAPSEL, UN 0042, 0283
Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem. De används för att öka
sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.
FÖRSTÖRELSELADDNINGAR, UN 0048
Föremål som innehåller en laddning av sprängämne i en hylsa av papp, plast, metall
eller annat material. Föremålen saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst
två effektiva säkringsanordningar.
Anm
Följande föremål omfattas inte av denna definition utan upptas separat i
ordlistan: BOMBER, PROJEKTILER, MINOR m.m.
Gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddemoduler eller bältesförsträckare, se
SÄKERHETSUTRUSTNING PYROTEKNISK.
GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, UN 0284, 0285
Föremål vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De saknar eget
tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.
161
GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, UN 0292, 0293
Föremål vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De innehåller
eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar.
HEXOLIT (HEXOTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten,
UN 0118
Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX)
och trinitrotoluen (TNT). Benämningen innefattar även ”Composition B”.
HEXOTONAL, UN 0393
Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX),
trinitrotoluen (TNT) och aluminium.
KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA, UN 0374, 0375
Föremål som består av en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med
eget tändsystem som har åtminstone två verksamma säkringar. De fälls överbord från
fartyg och exploderar antingen då de uppnår ett förutbestämt djup eller då de når
havsbotten.
KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA UN 0204, 0296
Föremål som består av en laddning av sprängämne med eget tändsystem med färre än
två verksamma säkringar. De fälls överbord från fartyg och exploderar antingen då de
uppnår ett förutbestämt djup eller då de når havsbotten.
KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG, UN 0192, 0193, 0492, 0493
Föremål som innehåller ett pyrotekniskt ämne, vilket exploderar med en ljudlig knall
då föremålet krossas. De är avsedda att placeras på järnvägsspår.
KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S., UN 0382, 0383, 0384, 0461
Föremål med explosivämne, avsett att överföra detonation eller deflagration inom en
tändkedja.
KRUT, RÖKSVAGT, UN 0160, 0161, 0509
Ämnen som är baserade på nitrocellulosa och används som drivladdningskrut.
Begreppet omfattar drivämnen såsom singelbaskrut (nitrocellulosa (NC)),
dubbelbaskrut (som NC med nitroglycerin (NG)) och trippelbaskrut (som
NC/NG/nitroguanidin).
Anm
Gjutna eller pressade laddningar eller karduser av röksvagt krut anges under
benämningen DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER eller
DRIVLADDNINGAR.
KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 17 viktprocent alkohol,
KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 25 viktprocent vatten,
UN 0433, 0159
Ämne som består av nitrocellulosa impregnerad med högst 60 viktprocent
nitroglycerin, andra flytande organiska nitrater eller blandningar av dessa.
KRUTSTUBIN, normalbrinnande, UN 0105
Föremål som består av en kärna av fint granulerat svartkrut, omsluten av flexibel
textilväv med ett eller flera yttre skyddsöverdrag. Vid tändning brinner den med en
förutbestämd hastighet utan någon yttre explosiv verkan.
162
LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan sprängkapsel,
UN 0442, 0443, 0444, 0445
Föremål som består av en laddning av detonerande explosivämne utan tändmedel och
används för sprängfogning, sprängplätering, sprängformning eller andra metallurgiska
processer.
LINAVSKÄRARE, EXPLOSIVA, UN 0070
Föremål som består av en knivliknande anordning som pressas mot ett städ genom en
liten laddning av deflagrerande explosivämne.
LINKASTARRAKETER, UN 0238, 0240, 0453
Föremål med raketmotor som är utformade för att dra ut en lina.
LUFTBLOSS, UN 0093, 0403, 0404, 0420, 0421
Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och är konstruerade att fällas från
flygplan för belysning, identifiering, signalering eller varning.
LYSAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller
drivladdning, UN 0171, 0254, 0297
Ammunition som är konstruerad att avge en intensiv ljuskälla för att lysa upp ett
område. Benämningen omfattar lysgranater, -patroner och -projektiler samt lys- och
målidentifikationsbomber.
Anm
Följande föremål omfattas inte av denna definition, utan anges separat i
ordlistan: YTTÄCKANDE BLOSS OCH LUFTBLOSS,
SIGNALPATRONER, SIGNALBLOSS HAND, NÖDSIGNALER FÖR
FARTYG.
MINOR, med sprängladdning, UN 0137, 0138
Föremål som normalt består av behållare av metall eller sammansatta material vilka
innehåller sprängämne, utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som
innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att utlösas då fartyg,
fordon eller personer passerar. Benämningen omfattar även s.k. ”Bangalore torpedos”
(typ av röjningstorped).
MINOR, med sprängladdning, UN 0136, 0294
Föremål som normalt består av behållare av metall eller sammansatta material vilka
innehåller sprängämne, med eget tändsystem som har färre än två effektiva
säkringsanordningar. De är avsedda att utlösas då fartyg, fordon eller personer
passerar. Benämningen omfattar även s.k. ”Bangalore torpedos” (typ av
röjningstorped).
NÖDSIGNALER, för fartyg, UN 0194, 0195, 0505, 0506
Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen konstruerade att avge signaler i form av
en knall, lågor eller rök eller någon kombination av dessa.
OKTOLIT (OKTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0266
Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotetrametylentetranitramin
(HMX) och trinitrotoluen (TNT).
OKTONAL, UN 0496
Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotetrametylentetranitramin
(HMX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.
163
PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL, UN 0277, 0278
Föremål som består av en tunnväggig hylsa av papp, metall eller annat material och
som endast innehåller en drivladdning vilken är avsedd att skjuta ut härdade
projektiler för att perforera rörväggarna i oljeborrhål.
Anm
RSV-LADDNINGAR omfattas inte av denna definition utan anges separat i
ordlistan.
PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning, UN 0006, 0321, 0412
Ammunition som består av en projektil med sprängladdning, utan eget tändsystem
eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar, samt av
en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar även sammansatt
ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då
komponenterna är samemballerade.
PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning, UN 0005, 0007, 0348
Ammunition som består av en projektil med sprängladdning med tändsystem som har
färre än två effektiva säkringsanordningar, samt av en drivladdning med eller utan
tändare. Benämningen omfattar även sammansatt ammunition, delvis sammansatt
ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samförpackade.
PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL UN 0012, 0328, 0339, 0417
Ammunition som består av en projektil utan sprängladdning och en drivladdning med
eller utan tändhatt. Föremålen får innehålla spårljus under förutsättning att huvudfaran
härrör från drivladdningen.
PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION, UN 0014, 0326, 0327, 0338, 0413
Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och
en laddning av röksvagt krut eller svartkrut utan projektil. De avger en kraftig knall
och används för övningsändamål och salutering, som drivladdningar, till startpistoler
m.m. Benämningen omfattar även lös ammunition.
PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION, UN 0014, 0327, 0338
Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och
en laddning av röksvagt krut eller svartkrut, utan projektil. Patronerna är avsedda att
avfyras från vapen med kaliber högst 19,1 mm. De avger en kraftig knall och används
för övningsändamål och salutering, som drivladdning, till startpistoler m.m.
PATRONER, HANDELDVAPEN, UN 0012, 0339, 0417
Ammunition som består av en patronhylsa med central- eller kanttändning och
innehåller både drivladdning och projektil. Den är konstruerad att användas till vapen
med en kaliber av högst 19,1 mm. Hagelpatroner av alla kalibrar omfattas av denna
benämning.
Anm
Denna benämning omfattar inte PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS
AMMUNITION. Dessa är angivna separat. Vissa patroner för militära
handeldvapen omfattas inte av denna benämning. Dessa är angivna under
PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL.
PATRONER FÖR VERKTYG, LÖS AMMUNITION, UN 0014
Föremål i verktyg som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning,
med eller utan en laddning av röksvagt eller svart krut utan projektil.
Patroner med drivspegel, se AKTIVATORER, EXPLOSIVA
164
PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT, UN 0055, 0379
Föremål som består av en patronhylsa av metall, plast eller annat icke brännbart
material i vilket tändhatten är den enda explosiva komponenten.
PENTYTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0151
Ämne som består av en fullständig blandning av pentaerytritoltetranitrat (PETN) och
trinitrotoluen (TNT).
PERFORERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING, för oljeborrhål, utan
sprängkapsel, UN 0124, 0494
Föremål som består av stålrör eller metallband i vilka införts laddningar med riktad
sprängverkan utan eget tändsystem, förbundna med varandra med detonerande stubin.
PROJEKTILER, barlastade, med spårljus, UN 0345, 0424, 0425
Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs,
gevär eller annat handeldvapen.
PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0346, 0347
Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De
saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva
säkringsanordningar. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta
ämnen.
PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0426, 0427
Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De
innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar. De
används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.
PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0434, 0435
Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs,
gevär eller annat handeldvapen. De används för spridning av färg för markering eller
andra inerta ämnen.
PROJEKTILER, med sprängladdning, UN 0168, 0169, 0344
Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De
saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva
säkringsanordningar.
PROJEKTILER, med sprängladdning, UN 0167, 0324
Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De
innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar.
PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne, UN 0190
Nya eller existerande explosiva ämnen och föremål som ännu inte har tillordnats en
benämning i kapitel 3.2, tabell A, och som transporteras enligt instruktioner från
behörig myndighet, vanligtvis i små mängder, bl.a. i testnings-, klassificerings-,
forsknings- och utvecklingssyfte, för kvalitetskontroll eller som kommersiella prov.
Anm
Explosiva ämnen och föremål som redan tillordnats en annan benämning i
kapitel 3.2, tabell A, omfattas inte av denna definition.
PROVNINGSSAMMUNITION, UN 0363
Ammunition som innehåller pyrotekniska ämnen och används för utprovning av
funktion och styrka hos ny ammunition, nya vapendelar eller vapensystem.
165
RAKETER, med inert stridsdel, UN 0183, 0502
Föremål som består av en raketmotor och en overksam stridsdel. Benämningen
omfattar även robotar.
RAKETER, med separeringsladdning, UN 0436, 0437, 0438
Föremål som består av en raketmotor och en laddning som stöter ut nyttolasten från
rakethuvudet. Benämningen omfattar även robotar.
RAKETER, med sprängladdning, UN 0181, 0182
Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel utan eget tändsystem eller med
tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. Benämningen
omfattar även robotar.
RAKETER, med sprängladdning, UN 0180, 0295
Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel med eget tändsystem med färre
än två effektiva säkringsanordningar. Benämningen omfattar även robotar.
RAKETMOTORER, UN 0186, 0280, 0281, 0510
Föremål som består av en drivladdning, vanligtvis ett fast drivmedel, i en cylinder
med ett eller flera munstycken (dysor). De är avsedda att driva en raket eller robot.
RAKETMOTORER MED HYPERGOLA (spontantändande) VÄTSKOR, med eller
utan separeringsladdning, UN 0250, 0322
Föremål som består av en cylinder med ett eller flera munstycken (dysor) och
innehåller hypergola (spontantändande om de båda vätskorna blandas) drivmedel. De
är avsedda att driva en raket eller robot.
RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA, UN 0237, 0288
Föremål som består av en V-formad kärna av sprängämne, överdragen med en flexibel
mantel.
RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel, UN 0059, 0439, 0440, 0441
Föremål som består av en hylsa med en laddning av sprängämne med en hålighet som
är infodrad med ett styvt material och utan eget tändsystem. De är avsedda att
framkalla en kraftig riktad sprängverkan.
RÖKAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller
drivladdning, UN 0015, 0016, 0303
Ammunition som innehåller rökalstrande ämnen såsom klorsulfonsyrablandning,
titantetraklorid eller en rökalstrande pyroteknisk sats baserad på hexakloretan eller röd
fosfor. Utom när rökämnet i sig självt är ett explosivämne, innehåller ammunitionen
även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och
tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen
omfattar rökgranater.
Anm
RÖKSIGNALER ingår inte i denna definition utan anges separat i ordlistan.
RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med centralladdning, separeringsladdning eller
drivladdning, UN 0245, 0246
Ammunition som innehåller vit fosfor som rökalstrande ämne. Den innehåller även en
eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning,
tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar
rökgranater.
166
RÖKSIGNALER, UN 0196, 0197, 0313, 0487, 0507
Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och som alstrar rök. De kan även
innehålla anordningar som avger ljudsignaler.
SIGNALBLOSS, HAND, UN 0191, 0373
Bärbara föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och avger synliga signaler eller
varningar. Denna benämning omfattar också små yttäckande bloss, såsom
räddningsfacklor för bilar, järnvägsbloss och små fartygsnödfacklor.
SIGNALPATRONER, UN 0054, 0312, 0405
Föremål avsedda att avge färgade bloss eller andra signaler och avfyras från
signalpistoler m.m.
SJUNKBOMBER, UN 0056
Föremål som består av ett fat eller projektil med en laddning av sprängämne, utan eget
tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva
säkringsanordningar. De är avsedda att detonera under vatten.
SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade, UN 0030, 0255, 0456
Föremål särskilt avsedda för initiering av civila sprängämnen. Sprängkapslarna kan
vara med eller utan fördröjningselement. Elektriska sprängkapslar utlöses med
elektrisk ström.
SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, programmerbara, UN 0511, 0512, 0513
Sprängkapslar med förhöjda säkerhets- och brottskyddande funktioner, som använder
elektroniska komponenter för överföring av avfyrningssignal med validerade
kommandon och skyddad kommunikation. Sprängkapslar av denna typ kan inte
initieras på andra sätt.
SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION, UN 0073, 0364, 0365, 0366
Föremål som består av små metall- eller plaströr och innehåller explosivämnen såsom
blyazid, pentyl eller kombinationer av explosivämnen. De är avsedda för att utlösa
tändkedjor.
SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, UN 0029, 0267, 0455
Föremål särskilt utformade för initiering av civila sprängämnen. Sprängkapslarna kan
vara med eller utan fördröjningselement. Icke-elektriska sprängkapslar aktiveras av
stötvågsledare, blixtrör, krutstubin, andra antändningsmedel eller flexibel detonerande
stubin. Benämningen omfattar också detonerande överföringsenhet utan detonerande
stubin.
SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, APTERADE, UN 0360, 0361, 0500
Icke-elektriska sprängkapslar som är apterad med krutstubin, stötvågsledare, blixtrör
eller detonerande stubin och aktiveras av dessa. De kan vara sprängkapslar med eller
utan fördröjningselement. Benämningen innefattar även detonerande överföringsenhet
med detonerande stubin.
SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA, UN 0457, 0458, 0459, 0460
Föremål som består av en plastbunden laddning av sprängämne, tillverkade i speciell
form utan hölje, och som saknar eget tändsystem. De är avsedda som komponenter till
ammunition, såsom stridsdelar.
SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION, UN 0212, 0306
Förseglade föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och syftar till att göra
projektilbanor synliga.
167
STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0370
Föremål som består av en inert nyttolast och en liten laddning av detonerande eller
deflagrerande explosivämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst
två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket för att sprida
inert material. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.
STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0371
Föremål som består av en inert nyttolast och en liten laddning av detonerande eller
deflagrerande explosivämne med eget tändsystem som har färre än två effektiva
säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket för att sprida inert
material. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.
STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning, UN 0286, 0287
Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som
har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket.
Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.
STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning, UN 0369
Föremål som består av sprängämne med eget tändsystem som har färre än två
effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket. Benämningen
omfattar även stridsdelar för robot.
STRIDSDELAR, TORPED, med sprängladdning, UN 0221
Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som
har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en torped.
STUBINTÄNDARE, UN 0131
Föremål med varierande utformning som aktiveras genom friktion, slag eller
elektricitet och som används för tändning av krutstubin.
SVARTKRUT, (VAPENKRUT), som korn eller pulver, UN 0027
Ämne som består av en fullständig blandning av träkol eller annat kol och antingen
kaliumnitrat eller natriumnitrat med eller utan svavel.
SVARTKRUT (VAPENKRUT), PRESSAT eller SOM TABLETTER, UN 0028
Ämne som består av format svartkrut.
Svartkrutsstubin, se KRUTSTUBIN
SÄKERHETSUTRUSTNING, PYROTEKNISK, UN 0503
Föremål som innehåller explosiva ämnen eller farligt gods i andra klasser och som
används i fordon, fartyg eller luftfartyg för att förbättra det personliga skyddet för
människor. Exempel på sådana föremål är gasgeneratorer för krockkuddar,
krockkuddemoduler, bältesförsträckare samt pyromekanisk anordning. Pyromekaniska
anordningar är sammansatta komponenter med syfte att till exempel separera, låsa
eller att fungera som fastlåsningsanordning.
TORPEDER, med sprängladdning, UN 0451
Föremål som består av ett icke explosivt drivsystem, som driver torpeden genom
vattnet, och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller
minst två effektiva säkringsanordningar.
168
TORPEDER, med sprängladdning, UN 0329
Föremål som består av ett explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet,
och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två
effektiva säkringsanordningar.
TORPEDER, med sprängladdning, UN 0330
Föremål som består av ett explosivt eller icke explosivt drivsystem, som driver
torpeden genom vattnet, en stridsdel och tändsystem som har färre än två effektiva
säkringsanordningar.
TRITONAL, UN 0390
Ämne som består av trinitrotoluen (TNT) blandat med aluminium.
TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning, UN 0018,
0019, 0301
Ammunition som innehåller tårgasalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera
av följande komponenter: ett pyrotekniskt ämne, drivladdning med tändhatt och
tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.
TÄNDHATTAR, UN 0044, 0377, 0378
Föremål som består av metall- eller plastkapslar vilka innehåller en liten mängd av en
tändämnesblandning som lätt antänds genom slag. De används som tändmedel i
handeldvapenpatroner och som slagtändare för drivladdningar.
TÄNDPATRONER, UN 0319, 0320, 0376
Föremål som består av en tändsats och en hjälpladdning av deflagrerande
explosivämne, såsom svartkrut, för antändning av drivladdningar i
drivladdningshylsor för kanoner m.m.
TÄNDRÖR, UN 0106, 0107, 0257, 0367
Föremål som innehåller explosiva komponenter och är avsedda att åstadkomma en
detonation i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller
hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta detonationen. De innehåller
vanligtvis säkringsanordningar.
TÄNDRÖR, med säkringar, UN 0408, 0409, 0410
Föremål som innehåller explosiva komponenter och är avsedda att åstadkomma en
detonation i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller
hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta detonationen. Tändröret ska
innehålla minst två effektiva säkringsanordningar.
UTLÖSNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, UN 0173
Föremål som består av en liten laddning av explosivämne med eget tändsystem och
säkringssprint eller säkringsögla. Det används för att snabbt utlösa anordningar genom
att åtskilja eller avlägsna säkringssprinten eller säkringsöglan.
VÄTSKERAKETER, med sprängladdning, UN 0397, 0398
Föremål som består av en med flytande bränsle fylld cylinder med ett eller flera
munstycken (dysor) samt en stridsdel. Benämningen omfattar även robotar.
VÄTSKERAKETMOTORER, UN 0395, 0396
Föremål som består av flytande bränsle i en cylinder försedd med ett eller flera
munstycken (dysor). De är avsedda att driva en raket eller robot.
169
VÄTSKETORPEDER, med eller utan sprängladdning, UN 0449
Föremål som består av antingen ett flytande explosivt drivsystem, som driver torpeden
genom vattnet, med eller utan stridsdel, eller av ett flytande, icke explosivt drivsystem,
som förflyttar torpeden genom vattnet, med stridsdel.
VÄTSKETORPEDER, med inert stridsdel, UN 0450
Föremål som består av ett flytande explosivt drivsystem, som driver torpeden genom
vattnet, och med en blind (overksam) stridsdel.
ÖVERFÖRINGSLADDNINGAR, UN 0060
Föremål som består av en liten demonterbar laddning, och som placeras i utrymmet
mellan tändröret och huvudsprängladdningen i projektiler.
ÖVERFÖRINGSTÄNDARE, UN 0121, 0314, 0315, 0325, 0454
Föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen med syftet att åstadkomma en
deflagration i en tändkedja. Föremålen utlöses kemiskt, elektriskt eller mekaniskt.
Anm
Följande föremål omfattas inte av denna definition utan anges separat i
denna ordlista: ANTÄNDNINGSTRÅD, ANTÄNDNINGSRÖR,
FYRVERKARSTUBIN, ANTÄNDMEDEL, STUBINTÄNDARE,
TÄNDHATTAR OCH TÄNDPATRONER.
ÖVNINGSAMMUNITION, UN 0362, 0488
Ammunition utan huvudsprängladdning (verkansdel) men med centralladdning eller
separeringsladdning. Vanligtvis ingår även tändrör och drivladdning.
Anm
ÖVNINGSGRANATER ingår inte i denna definition utan anges separat i
ordlistan.
ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär, UN 0110, 0372, 0318, 0452
Föremål utan huvudsprängladdning, vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras
med gevär. De innehåller en tändanordning och får innehålla en markeringsladdning.
170
2.2.2
Klass 2 Gaser
2.2.2.1
Kriterier
2.2.2.1.1
Klass 2 omfattar rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser
med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen.
Gaser är ämnen som:
(a) vid 50 °C har ett ångtryck över 300 kPa (3 bar), eller
(b) är fullständigt gasformiga vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa (1,013 bar).
Anm 1 UN 1052 FLUORVÄTE är dock ett ämne i klass 8.
Anm 2 En ren gas får innehålla andra beståndsdelar, som härrör från
produktionsprocessen eller har tillsatts för att upprätthålla produktens
stabilitet, förutsatt att halten av dessa beståndsdelar inte ändrar gasens
klassificering eller transportbestämmelser, exempelvis fyllningsförhållande,
fyllningstryck eller provtryck.
Anm 3 N.O.S.-benämningarna i 2.2.2.3 kan innefatta både rena gaser och
blandningar.
2.2.2.1.2
Ämnen och föremål i klass 2 indelas enligt följande:
1. Komprimerad gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är
fullständigt gasformig vid -50 °C. Denna kategori innefattar alla gaser med kritisk
temperatur högst -50 °C.
2. Kondenserad gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är
delvis flytande vid temperaturer över -50 °C. Skillnad görs mellan:
- under högt tryck kondenserad gas: gas med kritisk temperatur över
-50 °C men högst +65 °C,
- under lågt tryck kondenserad gas: gas med kritisk temperatur över
+65 °C.
3. Kyld kondenserad gas: Gas som när den är förpackad för transport är delvis
flytande på grund av sin låga temperatur.
4. Löst gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är löst i
vätskefas i ett lösningsmedel.
5. Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas.
6. Andra föremål som innehåller gas under tryck.
7. Icke trycksatta gaser som omfattas av särskilda bestämmelser (gasprover).
8. Kemikalier under tryck: Vätskor, pastor eller pulver, trycksatta med en drivgas
som uppfyller definitionen för en komprimerad eller kondenserad gas och
blandningar av dessa gaser.
171
9. Adsorberad gas: gas som när den är förpackad för transport har adsorberats i ett
fast poröst material vilket ger ett inre tryck på mindre än 101,3 kPa vid 20 °C och
mindre än 300 kPa vid 50 °C.
2.2.2.1.3
Ämnen och föremål (utom aerosolbehållare och kemikalier under tryck) i klass 2
tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:
A
kvävningsframkallande
O
oxiderande
F
brandfarlig
T
giftig
TF
giftig, brandfarlig
TC
giftig, frätande
TO
giftig, oxiderande
TFC giftig, brandfarlig, frätande
TOC giftig, oxiderande, frätande
Om gaser och gasblandningar enligt dessa kriterier har farliga egenskaper som kan
tillordnas mer än en grupp, har de grupper som betecknas med bokstaven T högre
prioritet än övriga grupper. Grupper betecknade med bokstaven F kommer före
grupper betecknade med A eller O.
Anm 1 I FN:s modellregelverk, IMDG-koden och ICAO:s tekniska instruktioner
inplaceras gaserna efter sin huvudsakliga farlighet i en av följande tre
delklasser.
Delklass 2.1:
brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade
med den versala bokstaven F).
Delklass 2.2:
icke brandfarliga, icke giftiga gaser (vilket motsvarar
grupper betecknade med de versala bokstäverna A eller O)
Delklass 2.3:
giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med
versala bokstaven T, dvs. T, TF, TC, TO, TFC och TOC)
Anm 2 Engångsbehållare för gas (UN 2037) ska, beroende på den fara innehållet
utgör, tillordnas grupperna A till TOC. För aerosolbehållare (UN 1950) se
2.2.2.1.6. För kemikalier under tryck (UN 3500-3505), se 2.2.2.1.7.
Anm 3 Frätande gaser räknas som giftiga och inplaceras därför i grupp TC, TFC
eller TOC.
2.2.2.1.4
Om en blandning tillhörande klass 2, som är namngiven i kapitel 3.2, tabell A,
motsvarar andra kriterier än dem som anges i 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.5, så ska
blandningen inplaceras enligt kriterierna och tillordnas en lämplig N.O.S.-benämning.
2.2.2.1.5
Ämnen och föremål (utom aerosolbehållare och kemikalier under tryck) i klass 2 som
inte namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska enligt 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.3 tillordnas en i
2.2.2.3 angiven samlingsbenämning. Följande kriterier gäller:
Kvävningsframkallande gaser
Gaser som inte är oxiderande, brandfarliga eller giftiga och som normalt späder ut
eller tränger undan syre i atmosfären.
172
Brandfarliga gaser
Gaser som vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa:
(a) är antändbara i en blandning med luft vid en koncentration av högst 13
volymprocent, eller
(b) har ett brännbarhetsområde i luft om minst 12 procentenheter oberoende av den
undre brännbarhetsgränsen.
Brandfarligheten ska bestämmas genom test eller beräkning enligt metoder antagna av
ISO (se ISO 10156:2017).
Om tillgängliga data är otillräckliga för att dessa metoder ska kunna tillämpas, får test
utföras enligt jämförbara metoder, godkända av behörig myndighet i avsändarlandet.
Om avsändarlandet inte är en fördragsstat till RID, ska metoderna godkännas av
behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
Oxiderande gaser
Gaser som i allmänhet genom att avge syre i högre grad än luft, kan förorsaka eller
bidra till förbränning av andra ämnen. Dessa är rena gaser eller gasblandningar med en
oxiderande förmåga större än 23,5%, fastställd enligt metoder angivna i ISO
10156:2017.
Giftiga gaser
Anm
Gaser som helt eller delvis uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina
frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga. Se även kriterierna under
rubriken ”Frätande gaser” för uppgift om en eventuell frätande verkan som
sekundärfara.
Gaser som:
(a) är kända för att vara så giftiga eller frätande för människan att de utgör en
hälsofara, eller
(b) förmodas vara giftiga eller frätande för människan, eftersom de har ett LC
50
-värde
för akut giftighet på högst 5 000 ml/m3 (ppm) vid test enligt 2.2.61.1.
För klassificering av gasblandningar (inklusive ångor av ämnen i andra klasser) kan
följande formel användas:
∑
=
=
n
i
i
i
T
f
blandning
giftig
LC
1
50
1
)
(
där:
f
i
= molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen.
173
T
i
= toxicitetsindex för beståndsdelen ”i” i blandningen. Ti motsvarar LC
50
-
värdet enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200. Om inget LC
50
-värde
är upptaget i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200, ska ett i vetenskaplig
litteratur tillgängligt LC
50
-värde användas. Om LC
50
-värdet inte är känt,
fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC
50
-värdet för ämnen med
liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om det är det
enda möjliga sättet.
Frätande gaser
Gaser eller gasblandningar som helt uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina
frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga med frätande verkan som
sekundärfara.
En gasblandning som anses som giftig på grund av kombinationen av frätande och
giftiga egenskaper har frätande verkan som sekundärfara då blandningen
erfarenhetsmässigt är känd för att skada hud, ögon och slemhinnor eller då LC50-
värdet för blandningens frätande beståndsdelar är högst 5 000 ml/m3 (ppm), när LC50
beräknas enligt formeln:
∑
=
=
n 1
i
ci
ci
50
T
f
1
)
(blandning
frätande
LC
där:
f
ci
= molbråket för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen
T
ci
= toxicitetsindex för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen. T
ci
motsvarar LC
50
-värdet enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200. Om
inget LC
50
-värde är upptaget i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200, ska ett
i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC
50
-värde användas. Om LC
50
-värdet
inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC
50
-värdet för
ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om
det är det enda möjliga sättet.
2.2.2.1.6
Aerosolbehållare
Aerosolbehållare (UN 1950) tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande
deras farliga egenskaper:
A
kvävningsframkallande
O
oxiderande
F
brandfarlig
T
giftig
C
frätande
CO
frätande, oxiderande
FC
brandfarlig, frätande
TF
giftig, brandfarlig
TC
giftig, frätande
TO
giftig, oxiderande
TFC giftig, brandfarlig, frätande
TOC giftig, oxiderande, frätande
Klassificeringen av aerosolbehållare beror på vilket slags innehåll den har.
174
Anm
Gaser som motsvarar definitionen av giftiga gaser enligt 2.2.2.1.5 och gaser
som identifieras som ”Betraktas som självantändande (pyrofor)” genom
fotnot c) till Tabell 2 i förpackningsinstruktion P200, får inte användas som
drivgas i aerosolbehållare. Aerosolbehållare med innehåll som beträffande
giftighet och frätande verkan motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I
får inte transporteras (se även 2.2.2.2.2).
Följande kriterier gäller:
(a) Tillordning till grupp A görs då innehållet inte motsvarar kriterierna för någon
annan grupp enligt (b) – (f) nedan.
(b) Tillordning till grupp O görs då aerosolbehållaren innehåller en oxiderande gas
enligt 2.2.2.1.5.
(c) Tillordning till grupp F görs då innehållet har över 85 viktprocent brandfarliga
beståndsdelar och det kemiska förbränningsvärmet uppgår till minst 30 kJ/g.
Tillordning till grupp F görs inte om innehållet har högst 1 viktprocent
brandfarliga beståndsdelar och det kemiska förbränningsvärmet är under 20 kJ/g.
I övriga fall ska aerosolbehållare provas avseende brandfarlighet i
överensstämmelse med testerna som beskrivs i testhandboken, del III, avdelning
31. Mycket brandfarliga och brandfarliga aerosoler ska tillordnas till grupp F.
Anm
Brandfarliga beståndsdelar är brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta
ämnen eller de brandfarliga gaser eller gasblandningar som definieras i
testhandboken, del III, delavsnitt 31.1.3, anmärkning 1–3. Denna
beteckning omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva
ämnen. Det kemiska förbränningsvärmet ska bestämmas med någon av
följande metoder: ASTM D 240, ISO/FDIS 13943:1999 (E/F) 86.1–
86.3 eller NFPA 30B.
(d) Tillordning till grupp T görs då innehållet, med undantag av aerosolbehållarnas
drivgaser, är tillordnat klass 6.1, förpackningsgrupp II eller III.
(e) Tillordning till grupp C görs då innehållet, med undantag av aerosolbehållarnas
drivgaser, motsvarar kriterierna för klass 8, förpackningsgrupp II eller III.
(f) Om kriterierna för mer än en grupp av O, F, T och C är uppfyllda sker tillordning
till grupperna CO, FC, TF, TC, TO, TFC respektive TOC.
2.2.2.1.7
Kemikalier under tryck
Kemikalier under tryck (UN 3500-3505) tillordnas en av nedanstående grupper,
motsvarande deras farliga egenskaper:
A
kvävningsframkallande
F
brandfarlig
T
giftig
C
frätande
FC
brandfarlig, frätande
TF
giftig, brandfarlig
175
Klassificeringen beror på de farliga egenskaperna hos beståndsdelarna i de olika
tillstånden:
- drivgasen,
- vätskan, eller
- det fasta ämnet.
Anm 1 Gaser, som uppfyller definitionen för giftiga gaser eller för oxiderande gaser
enligt 2.2.2.1.5 eller gaser som identifieras som “Betraktas som
självantändande (pyrofor)” genom fotnot c) till Tabell 2 i
förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1, får inte användas som drivgas i
kemikalier under tryck.
Anm 2 Kemikalier under tryck med innehåll som uppfyller kriterier för
förpackningsgrupp I för giftighet eller frätande egenskaper eller med
innehåll som uppfyller både kriterierna för förpackningsgrupp II eller III för
giftighet och förpackningsgrupp II eller III för frätande egenskaper, är inte
tillåtna för transport under dessa UN-nummer.
Anm 3 Kemikalier under tryck med beståndsdelar som uppfyller egenskaperna för
klass 1, flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3, självreaktiva
ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1, klass 4.2, klass
4.3, klass 5.1, klass 5.2, klass 6.2 eller klass 7, får inte användas för transport
under dessa UN-nummer.
Anm. 4 En kemikalie under tryck i en aerosolbehållare ska transporteras under
UN 1950.
Följande kriterier gäller:
(a) Tillordning till grupp A görs då innehållet inte motsvarar kriterierna för någon
annan grupp enligt (b) – (e) nedan.
(b) Tillordning till F görs om en av beståndsdelarna, vilken kan vara ett rent ämne
eller en blandning, ska klassificeras som brandfarlig. Brandfarliga beståndsdelar
är brandfarliga vätskor och flytande blandningar, brandfarliga fasta ämnen och
fasta blandningar eller brandfarliga gaser och gasblandningar som uppfyller
följande kriterier:
(i) en brandfarlig vätska är en vätska med en flampunkt på högst 93 °C,
(ii) ett brandfarligt fast ämne är ett fast ämne som uppfyller kriterierna i
2.2.41.1,
(iii) en brandfarlig gas är en gas som uppfyller kriterierna i 2.2.2.1.5.
(c) Tillordning till grupp T görs då innehållet, med undantag av drivgasen,
klassificeras som farligt gods i klass 6.1, förpackningsgrupp II eller III.
(d) Tillordning till grupp C görs då innehållet, med undantag av drivgasen,
klassificeras som farligt gods i klass 8, förpackningsgrupp II eller III.
(e) Om kriterierna för två grupper av grupperna F, T och C är uppfyllda sker
tillordning till grupperna FC respektive TF.
176
2.2.2.2
Gaser som inte är tillåtna för transport
2.2.2.2.1
Kemiskt instabila gaser i klass 2 får endast transporteras om nödvändiga
försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra möjlighetenatt farligt sönderfall
eller polymerisation sker under normala transportförhållanden eller om de
transporteras i enlighet med särbestämmelse (r) i förpackningsinstruktion P200 (10) i
4.1.4.1, beroende på vad som är tillämpligt. För de försiktighetsåtgärder som krävs för
att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska det
även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana
reaktioner. Om temperaturkontroll krävs för att förhindra att ett ämne polymeriserar
(t.ex. för ett ämne i en förpackning eller IBC-behållare med en SAPT som är ≤ 50°C,
eller i en tank med en SAPT som är ≤ 45°C), får inte ämnet tas emot för transport.
2.2.2.2.2
Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:
- UN 2186 KLORVÄTE, KYLD, FLYTANDE,
- UN 2421 DIKVÄVETRIOXID (KVÄVETRIOXID),
- UN 2455 METYLNITRIT,
- kylda kondenserade gaser, som inte kan tillordnas klassificeringskod 3A, 3O eller
3F,
- lösta gaser, som inte kan tillordnas UN 1001, 1043, 2073 eller 3318. För
UN 1043, se särbestämmelse 642,
- aerosolbehållare, i vilka gaser, som enligt 2.2.2.1.5 är giftiga eller enligt 4.1.4.1,
förpackningsinstruktion P200 är pyrofora, används som drivgaser,
- aerosolbehållare med innehåll som beträffande sin giftighet eller frätande verkan
motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I (se 2.2.61 och 2.2.8),
- engångsbehållare för gas, som innehåller mycket giftiga gaser (LC
50
-värde under
200 ppm) eller som enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 är pyrofora.
2.2.2.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Komprimerade gaser
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
1A
1956
KOMPRIMERAD GAS, N.O.S.
1O
3156
KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S.
1F
1964
KOLVÄTEGASBLANDNING, KOMPRIMERAD, N.O.S.
1954
KOMPRIMERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S.
1T
1955
KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, N.O.S.
1TF
1953
KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
1TC
3304
KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S.
1TO
3303
KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S.
1TFC
3305
KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE,
N.O.S.
1TOC
3306
KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S.
177
Kondenserade gaser
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
2A
1058
KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, trycksatta med kväve,
koldioxid eller luft
1078
KÖLDMEDIUM, N.O.S.
exempelvis blandningar av gaser, markerade med bokstaven R...,
vilka som:
Blandning F1 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,3MPa (13 bar)
och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för
diklorfluormetan (1,30 kg/l),
Blandning F2 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,9MPa (19 bar)
och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för
diklordifluormetan (1,21 kg/l);
Blandning F3 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 3,0 MPa (30 bar)
och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för
klordifluormetan (1,09 kg/l).
Anm Triklorfluormetan (köldmedium R 11)
1,1,2-triklor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113)
1,1,1-triklor-2,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113a)
1-klor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 133) och
1-klor-1,1,2-trifluoretan (köldmedium R 133b) är ämnen som
inte tillhör klass 2. De kan dock ingå i blandningarna F1 till
F3.
1968
INSEKTICID, GAS, N.O.S.
3163
KONDENSERAD GAS, N.O.S.
2O
3157
KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S.
2F
1010
BUTADIENER, STABILISERADE, eller BUTADIENER OCH
KOLVÄTEN, BLANDNING, STABILISERAD, som innehåller mer än
40 % butadiener.
1060
METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING,
STABILISERAD,
såsom blandningar av metylacetylen och propadien med kolväten,
vilka som:
Blandning P1 ej innehåller mer än 63 vol% metylacetylen och
propadien och ej mer än 24 vol% propan och propylen, där den
procentuella andelen mättade C
4
-kolväten ej understiger 14 vol%;
och som
Blandning P2 ej innehåller mer än 48 vol% metylacetylen och
propadien och ej mer än 50 vol% propan och propylen, där den
procentuella andelen mättade C
4
-kolväten ej understiger 5 vol%,
liksom blandningar av propadien med 1 till 4 % metylacetylen.
178
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
2F (forts)
1965
KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., exempelvis
blandningar, vilka som:
Blandning A har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,1 MPa
(11 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,525 kg/l;
Blandning A01 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa
(16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,516 kg/l;
Blandning A02 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa
(16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,505 kg/l;
Blandning A0 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa
(16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,495 kg/l;
Blandning A1 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,1 MPa
(21 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,485 kg/l;
Blandning B1 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa
(26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,474 kg/l;
Blandning B2 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa
(26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,463 kg/l;
Blandning B har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa
(26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,450 kg/l;
Blandning C har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 3,1 MPa
(31 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,440 kg/l.
Anm 1
När det gäller ovannämnda blandningar är det tillåtet att
använda följande inom handeln brukliga benämningar för att
beskriva dessa ämnen: för blandning A, A01, A02 och A0:
BUTAN, för blandning C: PROPAN.
Anm 2 UN 1075 PETROLEUMGASER, KONDENSERADE får
anges som alternativ till UN 1965
KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., vid
en transport som föregår eller följer en sjö- eller lufttransport.
3354
INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S.
3161
KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S.
2T
1967
INSEKTICID, GAS, GIFTIG, N.O.S.
3162
KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S.
2TF
3355
INSEKTICID, GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
3160
KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
2TC
3308
KONDENSERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S.
2TO
3307
KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S.
2TFC
3309
KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE,
N.O.S.
2TOC
3310
KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S.
Kylda, kondenserade gaser
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
3A
3158
GAS, KYLD, FLYTANDE, N.O.S.
3O
3311
GAS, KYLD, FLYTANDE, OXIDERANDE, N.O.S.
3F
3312
GAS, KYLD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S.
Lösta gaser
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
4
Endast de ämnen som anges i kapitel 3.2, tabell A, är tillåtna för transport
179
Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
5
1950
AEROSOLER
2037
ENGÅNGSBEHÅLLARE FÖR GAS, utan utsläppsanordning, ej
påfyllningsbara
Andra föremål som innehåller gas under tryck
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
6A
2857
3164
3164
3538
KYLMASKINER innehållande ej brandfarliga, ej giftiga gaser eller
ammoniaklösningar (UN 2672)
FÖREMÅL, PNEUMATISKA TRYCKSATTA (innehållande ej
brandfarlig gas) eller
FÖREMÅL, HYDRAULISKA TRYCKSATTA (innehållande ej
brandfarlig gas)
FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER EJ BRANDBARLIG, EJ GIFTIG
GAS, N.O.S.
6F
3150
SMÅ ANORDNINGAR MED KOLVÄTEGAS som drivmedel, med
utsläppsanordning eller
3150
REFILLER MED KOLVÄTEGAS FÖR SMÅ ANORDNINGAR, med
utsläppsanordning
3358
KYLMASKINER innehållande brandfarlig, ej giftig kondenserad gas
3478
BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande kondenserad,
brandfarlig gas
3478
BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING, innehållande
kondenserad, brandfarlig gas
3478
BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, FÖRPACKADE MED
UTRUSTNING, innehållande kondenserad, brandfarlig gas
3479
BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande väte i en metallhydrid
3479
BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING, innehållande väte i
en metallhydrid
3479
BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, FÖRPACKADE MED
UTRUSTNING, innehållande väte i en metallhydrid
3529
FÖRBRÄNNINGSMOTOR, MED BRANDFARLIG GAS SOM
DRIVMEDEL
3529
MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM
DRIVMEDEL
3529
MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED BRANDFARLIG GAS SOM
DRIVMEDEL
3529
MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM
DRIVMEDEL
3537
FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG GAS, N.O.S.
6T
3539
FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER GIFTIG GAS, N.O.S.
Gasprover
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
7F
3167
GASPROV, EJ TRYCKSATT, BRANDFARLIGT, N.O.S., ej kylt,
flytande
7T
3169
GASPROV, EJ TRYCKSATT, GIFTIGT, N.O.S., ej kylt flytande
7TF
3168
GASPROV, EJ TRYCKSATT, GIFTIGT, BRANDFARLIGT, N.O.S., ej
kylt, flytande
180
Kemikalier under tryck
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
8A
3500
KEMIKALIE UNDER TRYCK, N.O.S.
8F
3501
KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, N.O.S.
8T
3502
KEMIKALIE UNDER TRYCK, GIFTIG, N.O.S.
8C
3503
KEMIKALIE UNDER TRYCK, FRÄTANDE, N.O.S.
8TF
3504
KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S.
8FC
3505
KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S.
Adsorberade gaser
Klassifice-
ringskod
UN-nr
Benämning på ämnet eller föremålet
9A
3511
ADSORBERAD GAS, N.O.S.
9O
3513
ADSORBERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S.
9F
3510
ADSORBERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S.
9T
3512
ADSORBERAD GAS, GIFTIG, N.O.S.
9TF
3514
ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
9TC
3516
ADSORBERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S.
9TO
3515
ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S.
9TFC
3517
ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S.
9TOC
3518
ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S.
181
2.2.3
Klass 3
Brandfarliga vätskor
2.2.3.1
Kriterier
2.2.3.1.1
Klass 3 omfattar ämnen samt föremål innehållande ämnen i denna klass, vilka
- är vätskor i enlighet med (a) i definitionen av ”vätska” i 1.2.1,
- har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar) vid 50 °C och inte är fullständigt
gasformiga vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa,
- har en flampunkt på högst 60 °C (för motsvarande test se 2.3.3.1).
Klass 3 omfattar även vätskor och fasta ämnen i smält tillstånd med flampunkt över
60 °C och som transporteras eller överlämnas för transport medan de är upphettade till
en temperatur som är lika med eller högre än deras flampunkt. Dessa ämnen tillordnas
UN 3256.
Klass 3 omfattar även flytande okänsliggjorda explosivämnen. Flytande
okänsliggjorda explosivämnen är explosivämnen som är lösta eller suspenderade i
vatten eller andra vätskor för att bilda en homogen, flytande blandning i syfte att
undertrycka deras explosiva egenskaper. I kapitel 3.2, tabell A, motsvarar de
benämningarna i UN 1204, 2059, 3064, 3343, 3357 och 3379.
Anm 1 Ämnen med flampunkt över 35 °C, som enligt kriterierna i testhandboken,
del III, avsnitt 32.5.2, inte underhåller självständig förbränning, är inte
ämnen i klass 3. Överlämnas de däremot för transport och transporteras,
medan de är upphettade till en temperatur lika med eller högre än deras
flampunkt, tillhör de klass 3.
Anm 2 Med avsteg från 2.2.3.1.1 räknas dieselbränsle, dieselolja, gasolja eller
eldningsolja (lätt) inklusive syntetiskt framställda produkter med flampunkt
över 60 °C upp till högst 100 °C som ämne i klass 3, UN 1202.
Anm 3 Brandfarliga vätskor som vid inandning är mycket giftiga, definierade i
2.2.61.1.4 till 2.2.61.1.9, och giftiga ämnen med en flampunkt på 23 °C eller
högre är ämnen tillhörande klass 6.1 (se 2.2.61.1). Vätskor som vid
inandning är mycket giftiga har tillägget ”giftig vid inandning” i den
officiella transportbenämningen i kolumn (2) eller genom särbestämmelse
354 i kolumn (6) i tabell A i kapitel 3.2.
Anm 4 Vätskor och beredningar som används som pesticider, och som är mycket
giftiga, giftiga eller mindre giftiga och har flampunkt 23 °C eller däröver,
tillhör klass 6.1 (se 2.2.61.1).
2.2.3.1.2
Ämnen och föremål i klass 3 indelas enligt följande:
F
Brandfarliga vätskor utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana
ämnen
F1
Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C
F2
Brandfarliga vätskor med flampunkt över 60 °C, som överlämnas
för transport eller transporteras upphettade till eller över sin
flampunkt (ämnen med förhöjd temperatur)
F3
Föremål som innehåller brandfarliga vätskor
182
FT
Brandfarliga vätskor, giftiga
FT1
Brandfarliga vätskor, giftiga
FT2
Pesticider
FC
Brandfarliga vätskor, frätande
FTC Brandfarliga vätskor, giftiga, frätande
D
Flytande okänsliggjorda explosivämnen
2.2.3.1.3
Ämnen och föremål tillordnade klass 3, är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Ämnen som
inte anges i kapitel 3.2, tabell A ska ges tillämplig benämning i 2.2.3.3 och inplaceras i
relevant förpackningsgrupp enligt bestämmelserna i detta avsnitt. Brandfarliga vätskor
ska, beroende på den farlighetsgrad de representerar vid transport, inplaceras i en av
följande förpackningsgrupper:
Förpackningsgrupp
Flampunkt (sluten degel)
Initial kokpunkt
I
-
≤ 35 ºC
IIa)
< 23 ºC
> 35 ºC
IIIa)
≥ 23 ºC och ≤ 60 ºC
> 35 ºC
a) Se även 2.2.3.1.4.
För en vätska med sekundärfaror ska hänsyn tas till förpackningsgruppen som bestäms
i överensstämmelse med tabellen ovan och förpackningsgruppen som bestämts på
grundval av sekundärfaran/-farorna. Klassificeringen och förpackningsgruppen ska
sedan bestämmas i enlighet med tabellen över dominerande fara i 2.1.3.10.
2.2.3.1.4
Viskösa brandfarliga vätskor, såsom färg, emaljlack, lack, fernissa, lim och
polermedel, med en flampunkt under 23 °C får inplaceras i förpackningsgrupp III i
enlighet med metoderna i testhandboken, del III, avsnitt 32.3, under förutsättning att:
(a) viskositeten3) och flampunkten ska överensstämma med följande tabell:
3)
Bestämning av viskositeten: Då ämnet i fråga är icke-newtonskt eller då bestämning av viskositeten med hjälp av
utloppsbägare är olämplig, ska en viskosimeter med variabel skjuvhastighet användas för bestämning av ämnets
dynamiska viskositetskoefficient vid 23 ºC för olika skjuvhastigheter. De erhållna värdena ska presenteras som en
funktion till skjuvhastigheten och extrapoleras mot en skjuvhastighet lika med noll (0). Den på detta sätt bestämda
dynamiska viskositeten, dividerad med densiteten, ger den fiktiva kinematiska viskositeten vid en skjuvhastighet nära
noll (0).
183
Extrapolerad
kinematisk
viskositet ν (vid
skjuvhastighet
nära 0)
mm 2 /s vid 23°C
Utloppstid t i
sekunder
Utloppsrörs-
diameter
(mm)
Flampunkt
(sluten degel)
°C
20 < ν ≤ 80
20 < t ≤ 60
4
över 17
80 < ν ≤ 135
60 < t ≤ 100
4
över 10
135 < ν ≤ 220
20 < t ≤ 32
6
över 5
220 < ν ≤ 300
32 < t ≤ 44
6
över -1
300 < ν ≤ 700
44 < t ≤ 100
6
över -5
700 < ν
100 < t
6
ingen gräns
(b) lösningsmedlets avskilda genomskinliga skikt uppgår till mindre än 3 % vid test
av lösningsmedlets separeringsförmåga,
(c) blandningen eller avskilt lösningsmedel inte uppfyller kriterierna för klass 6.1
eller klass 8,
(d) ämnena är förpackade i kärl med en kapacitet på högst 450 liter.
Anm
Dessa bestämmelser gäller också för blandningar med högst 20 %
nitrocellulosa med en kvävehalt på högst 12,6 % i torrsubstansen.
Blandningar med över 20 % men högst 55 % nitrocellulosa med en
kvävehalt på högst 12,6 % i torrsubstansen är ämnen tillordnade UN 2059.
Blandningar med flampunkt under 23 °C
- med över 55 % nitrocellulosa, oberoende av kvävehalten, eller
- med högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt över 12,6 % i
torrsubstansen
tillhör klass 1 (UN 0340 eller 0342) eller klass 4.1 (UN 2555, 2556 eller
2557).
2.2.3.1.5
Viskösa vätskor
2.2.3.1.5.1
Viskösa vätskor, med undantag av vad som anges i 2.2.3.1.5.2, som:
- har en flampunkt på 23 °C eller högre upp till högst 60 °C,
- inte är giftiga, frätande eller miljöfarliga,
- inte innehåller mer än 20 % nitrocellulosa förutsatt att nitrocellulosan inte
innehåller mer än 12,6 % kväve i torrsubstansen, och
- är förpackade i kärl med en kapacitet på högst 450 liter,
omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om:
(a) vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga (se testhandboken, del III,
delavsnitt 32.5.1), höjden av det avskilda skiktet av lösningsmedel är mindre än 3
% av den totala höjden, och
184
(b) utloppstiden i viskositetstestet (se testhandboken, del III, delavsnitt 32.4.3), med
en utloppsrördiameter på 6 mm är minst:
(i) 60 sekunder, eller
(ii) 40 sekunder om den viskösa vätskan innehåller högst 60 % ämnen i klass 3.
2.2.3.1.5.2
Viskösa vätskor som även är miljöfarliga, men uppfyller alla andra kriterier i
2.2.3.2.5.1, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S under
förutsättning att de transporteras i enkelförpackningar eller sammansatta
förpackningar med en nettomängd per enkel- eller innerförpackning av högst 5 l, och
att förpackningarna uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och
4.1.1.4 - 4.1.1.8.
2.2.3.1.6
Om ämnen i klass 3 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som
de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar eller
lösningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm
Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar
och avfall), se även 2.1.3.
2.2.3.1.7
Utgående från testmetoderna i 2.3.3.1 och 2.3.4 samt kriterierna i 2.2.3.1.1 kan också
avgöras om en lösning eller en blandning, som är namngiven eller som innehåller ett
nämnt ämne, har sådana egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av
bestämmelserna för denna klass (se även 2.1.3).
2.2.3.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.3.2.1
Vätskor i klass 3, som lätt bildar peroxider (såsom eter eller vissa heterocykliska
syrehaltiga ämnen) får inte transporteras om peroxidhalten, beräknad som väteperoxid
(H
2
O
2
), överstiger 0,3 %. Peroxidhalten ska bestämmas enligt bestämmelserna i
2.3.3.3.
2.2.3.2.2
Kemiskt instabila ämnen i klass 3 får endast transporteras om nödvändiga
försiktighetsåtgärder vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall eller
polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de försiktighetsåtgärder
som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3.
Utifrån detta ska även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen
som gynnar sådana reaktioner. Om temperaturkontroll krävs för att förhindra att ett
ämne polymeriserar (t.ex. för ett ämne i en förpackning eller IBC-behållare med en
SAPT som är ≤ 50°C, eller i en tank med en SAPT som är ≤ 45°C), får inte ämnet tas
emot för transport.
2.2.3.2.3
Flytande okänsliggjorda explosivämnen som inte är angivna i kapitel 3.2, tabell A, är
inte tillåtna för transport som ämnen i klass 3.
185
2.2.3.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara
Klassificeringskod
UN-nr Benämning på ämne eller föremål
Brandfarliga
vätskor och föremål
som innehåller
sådana ämnen
1133 LIM med brandfarlig vätska
1136 STENKOLSTJÄREDESTILLAT, BRANDFARLIGA
1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller
ytbeklädnader som används för industriella ändamål, såsom
underredsbehandling av fordon eller innerbeklädnad av fat
eller tunnor)
1197 EXTRAKT, FLYTANDE, för smaksättning eller arom
1210 TRYCKFÄRG, brandfarlig, eller
1210 TRYCKFÄRGSRELATERAT MATERIAL, brandfarliga
(inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel)
1263 FÄRG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa,
polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller
1263 FÄRGRELATERAT MATERIAL (inkl färgförtunning och -
lösningsmedel)
1266 PARFYMPRODUKTER, med brandfarligt lösningsmedel
utan sekundär
fara
F
F1 1293 TINKTURER, MEDICINSKA
1306 TRÄIMPREGNERINGSMEDEL, FLYTANDE
1866 HARTSLÖSNING, brandfarlig
1999 TJÄROR, FLYTANDE, inklusive vägoljor och
bitumenlösningar
3065 ALKOHOLHALTIGA DRYCKER
1224 KETONER, FLYTANDE, N.O.S.
1268 PETROLEUMDESTILLAT, N.O.S.
1268 PETROLEUMPRODUKTER, N.O.S.
1987 ALKOHOLER, N.O.S.
1989 ALDEHYDER, N.O.S.
2319 TERPENKOLVÄTEN, N.O.S.
3271 ETRAR, N.O.S.
3272 ESTRAR, N.O.S.
3295 KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S.
3336 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S.
3336 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
N.O.S.
1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S.
ämne med förhöjd
temperatur
F2
3256 VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, BRANDFARLIG,
N.O.S., med flampunkt över 60 °C, vid eller över dess
flampunkt
3269 POLYESTERHARTSSATS, flytande huvudkomponent
3473 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE eller
3473 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller
föremål
F3
3473 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED
UTRUSTNING
3528 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, MED BRANDFARLIG VÄTSKA
SOM DRIVMEDEL eller
3528 MOTOR, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA
SOM DRIVMEDEL eller
3528 MASKIN, FÖRBRÄNNING, MED BRANDFARLIG VÄTSKA
SOM DRIVMEDEL eller
3528 MASKIN, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA
SOM DRIVMEDEL
3540 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG VÄTSKA,
N.O.S.
186
Sekundärfara
Klassificeringskod
UN-nr Benämning på ämne eller föremål
(forts)
1228 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, GIFTIGA,
N.O.S.
1228 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIGA, N.O.S.
1986 ALKOHOLER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S.
FT1 1988 ALDEHYDER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S.
2478 ISOCYANATER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S.
2478 ISOCYANATERLÖSNING, BRANDFARLIG, GIFTIG,
N.O.S.
3248 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, BRANDFARLIGT,
GIFTIGT, N.O.S.
3273 NITRILER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S.
Giftig
FT
1992 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.
2758 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG
2760 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG
2762 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG
2764 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG
2772 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG
2776 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG
2778 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE,
BRANDFARLIG, GIFTIG
2780 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE,
BRANDFARLIG, GIFTIG
pesticid
(flampunkt under
23
o
C)
FT2
2782 BIPYRIDILIUMPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG
2784 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE,
BRANDFARLIG, GIFTIG
2787 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG
3024 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE,
BRANDFARLIG, GIFTIG
3346 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE,
BRANDFARLIG, GIFTIG
3350 PYRETROID PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG
3021 PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S.
Anm
Klassificering av en pesticid under någon benämning ska
göras på grundval av den aktiva komponenten, pesticidens
fysikaliska tillstånd och alla eventuellt förekommande
sekundärfaror.
3469 FÄRG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE (inkl färg, lack,
emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande
spackel och flytande lackgrund) eller
3469 FÄRGRELATERAT MATERIAL, BRANDFARLIGT,
FRÄTANDE (inkl färgförtunning och -lösningsmedel)
2733 AMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S.
Frätande
FC 2733 POLYAMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S.
2985 KLORSILANER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S.
3274 ALKOHOLATER, LÖSNING i alkohol, N.O.S.
2924 BRANDFARLIG VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.
Giftig, frätande
FTC 3286 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S.
Okänsliggjord explosiv vätska
D
3343 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD,
FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. med högst 30 vikt-%
nitroglycerin
3357 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD,
FLYTANDE, , med mer än 2 vikt-% men högst 30 vikt-%
nitroglycerin
3379 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.
187
2.2.41
Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen,
polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen
2.2.41.1
Kriterier
2.2.41.1.1
Klass 4.1 omfattar brandfarliga ämnen och föremål, okänsliggjorda explosivämnen,
vilka är fasta ämnen enligt (a) i definitionen för ”fast” i 1.2.1, och självreaktiva fasta
och flytande ämnen och polymeriserande ämnen.
Följande är tillordnade klass 4.1:
- brandfarliga fasta ämnen och föremål (se 2.2.41.1.3 - 2.2.41.1.8),
- självreaktiva fasta ämnen eller vätskor (se 2.2.41.1.9 - 2.2.41.1.16),
- fasta okänsliggjorda explosivämnen (se 2.2.41.1.18),
- ämnen relaterade till självreaktiva ämnen (se 2.2.41.1.19),
- polymeriserande ämnen (se 2.2.41.1.20).
2.2.41.1.2
Ämnen och föremål av klass 4.1 indelas enligt följande:
F
Brandfarliga fasta ämnen utan sekundärfara
F1
organiska ämnen
F2
organiska ämnen i smält form
F3
oorganiska ämnen
F4
föremål
FO
Brandfarliga oxiderande fasta ämnen
FT
Brandfarliga fasta ämnen, giftiga
FT1
organiska ämnen, giftiga
FT2
oorganiska ämnen, giftiga
FC
Brandfarliga fasta ämnen, frätande
FC1
organiska ämnen, frätande
FC2
oorganiska ämnen, frätande
D
Fasta okänsliggjorda explosivämnen utan sekundärfara
DT
Fasta okänsliggjorda explosivämnen, giftiga
SR
Självreaktiva ämnen
SR1
ämnen som ej fordrar temperaturkontroll
SR2
ämnen som fordrar temperaturkontroll (ej tillåtna för transport på
järnväg)
PM Polymeriserande ämnen
PM1
ämnen som ej fordrar temperaturkontroll
PM2
ämnen som fordrar temperaturkontroll (ej tillåtna för transport på
järnväg)
188
Brandfarliga fasta ämnen
Definitioner och egenskaper
2.2.41.1.3
Brandfarliga fasta ämnen är lätt brännbara fasta ämnen och fasta ämnen som kan
antändas genom friktion.
Lätt brännbara fasta ämnen är pulverformiga, korniga eller pastaartade ämnen, som är
farliga om de lätt kan antändas genom en kortvarig kontakt med en tändkälla, t.ex. en
brinnande tändsticka, och lågorna snabbt sprider sig. Faran kan då uppkomma inte
endast av branden utan också av giftiga förbränningsprodukter. Metallpulver är
särskilt farligt på grund av svårigheten att släcka en brand, då normala släckmedel som
koldioxid eller vatten kan förvärra faran.
Klassificering
2.2.41.1.4
Ämnen och föremål tillordnade klass 4.1 som brandfarliga fasta ämnen är angivna i
kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av organiska ämnen och föremål som inte är
namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämplig benämning i 2.2.41.3 enligt
bestämmelserna i kapitel 2.1, kan ske utgående från erfarenhet eller från resultat av
tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2. Klassificeringen av oorganiska ämnen
som inte är namngivna, ska ske på grundval av resultat av tester enligt testhandboken,
del III, avsnitt 33.2, varvid hänsyn även ska tas till erfarenheter om det leder till en
striktare klassificering.
2.2.41.1.5
Då ämnen och föremål, som inte är namngivna, tillordnas någon av benämningarna i
2.2.41.3, utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2,
gäller följande kriterier:
(a) Pulverformiga, granulerade eller pastaartade ämnen, utom metallpulver eller
pulver av metallegeringar, ska klassificeras som lättantändliga ämnen i klass 4.1
om de lätt kan antändas vid kortvarig kontakt med en tändkälla (t.ex. brinnande
tändsticka) och lågan sprider sig snabbt, brinntiden är kortare än 45 sekunder
längs en mätsträcka av 100 mm, eller brinnhastigheten är högre än 2,2 mm/s,
(b) Metallpulver eller pulver av metallegeringar ska tillordnas klass 4.1 om de kan
antändas av en låga och reaktionen sprider sig över hela provet inom högst
10 minuter.
Fasta ämnen som kan antändas genom friktion ska analogt med existerande
benämningar (till exempel tändstickor) eller i överensstämmelse med tillämplig
särbestämmelse tillordnas klass 4.1.
2.2.41.1.6
Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2, och kriterierna i 2.2.41.1.4 och
2.2.41.1.5 kan det även konstateras om ett namngivet ämne har sådana egenskaper att
det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.
2.2.41.1.7
Om ämnen i klass 4.1 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som
de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas
de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm
Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar
och avfall), se även 2.1.3.
189
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.41.1.8
Brandfarliga fasta ämnen tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska
utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.2, inplaceras i
förpackningsgrupp II eller III enligt följande kriterier:
(a) Lättantändliga fasta ämnen vilka vid test har en brinntid kortare än 45 sekunder
längs en mätsträcka av 100 mm ska inplaceras i:
(i) förpackningsgrupp II, om lågan passerar det fuktade området,
(ii) förpackningsgrupp III, om det fuktade området stoppar lågan under minst
fyra minuter.
(b) Metallpulver eller pulver av metallegeringar ska inplaceras i:
(i) förpackningsgrupp II, om reaktionen utbreder sig över provets hela längd
inom högst fem minuter vid testet,
(ii) förpackningsgrupp III, om reaktionen utbreder sig över provets hela längd på
längre tid än fem minuter vid testet.
För fasta ämnen som kan antändas genom friktion sker inplaceringen i
förpackningsgrupp analogt med existerande ämnen eller i överensstämmelse med
tillämplig särbestämmelse.
Självreaktiva ämnen
Definitioner
2.2.41.1.9
I RID/RID-S är självreaktiva ämnen termiskt instabila ämnen som kan sönderfalla
kraftigt exotermt, även utan medverkan av syre. Ämnen betraktas inte som
självreaktiva ämnen i klass 4.1, om:
a) de är explosivämnen enligt kriterierna för klass 1,
b) de är oxiderande ämnen enligt klassificeringsförfarandet för klass 5.1 (se
2.2.51.1), med undantag av att blandningar av oxiderande ämnen som innehåller
minst 5 % brännbara organiska ämnen ska genomgå klassificeringsförfarandet
som anges i Anm 2,
c) de är organiska peroxider enligt kriterierna för klass 5.2 (se 2.2.52.1),
d) deras sönderfallsvärme är lägre än 300 J/g, eller
e) deras självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) (se Anm 3 nedan) är över
75 °C för ett kolli om 50 kg,
Anm 1 Sönderfallsvärmen kan bestämmas genom valfri internationellt erkänd metod,
t.ex. DSC (Differential Scanning Calorimetry) och adiabatisk kalorimetri.
Anm 2 Blandningar av oxiderande ämnen som uppfyller kriterierna för klass 5.1,
vilka innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen och inte uppfyller
kriterierna som nämns i (a), (c), (d) eller (e) ovan, ska genomgå
klassificeringsförfarandet för självreaktiva ämnen.
190
En blandning som uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ B
till F, ska klassificeras som ett självreaktivt ämne i klass 4.1.
En blandning som enligt principen i testhandboken, del II, avsnitt 20.4.3 (g),
uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ G, betraktas ur
klassificeringssynpunkt som ett ämne i klass 5.1 (se 2.2.51.1).
Anm 3 Den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) är den lägsta
temperatur vid vilken ett ämne i förpackning i transportfärdigt skick kan
sönderfalla exotermt. Nödvändiga bestämmelser för att bestämma SADT ges
i testhandboken, del II, kapitel 20 och avsnitt 28.4.
Anm 4 Ämnen vilka uppvisar egenskaper för självreaktiva ämnen ska klassificeras
som sådana, även om dessa ämnen uppvisar positivt testresultat enligt
2.2.42.1.5 för tillordning till klass 4.2.
Egenskaper
2.2.41.1.10
Sönderfall av självreaktiva ämnen kan utlösas av värme, kontakt med katalytiska
föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, baser), friktion eller stöt.
Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och varierar för olika ämnen.
Sönderfall kan leda till utveckling av giftiga gaser eller ångor, speciellt då ingen
antändning sker. För vissa självreaktiva ämnen ska temperaturen kontrolleras. Vissa
självreaktiva ämnen kan sönderfalla explosionsartat, framför allt då de är inneslutna.
Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning
av lämplig förpackning. Vissa självreaktiva ämnen brinner häftigt. Självreaktiva
ämnen är exempelvis vissa föreningar av de typer som nämns nedan:
alifatiska azoföreningar (-C-N=N-C-)
organiska azider (-C-N
3
)
diazoniumsalter (-CN
2
+ Z-)
N-nitrosoföreningar (-N-N=O)
aromatiska sulfonylhydrazider (-SO
2
-NH-NH
2
)
Denna uppräkning är inte fullständig. Ämnen med andra reaktiva grupper och vissa
blandningar av ämnen kan ha liknande egenskaper.
Klassificering
2.2.41.1.11
Självreaktiva ämnen indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från
typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till
typ G, som inte omfattas av bestämmelserna för självreaktiva ämnen i klass 4.1.
Klassificeringen av självreaktiva ämnen av typ B till och med F är direkt relaterad till
högsta tillåtna mängd i en förpackning. De principer som ska tillämpas vid
klassificering, samt tillämpliga klassificeringsmetoder, testmetoder och kriterier och
en mall för lämplig testrapport finns angivna i testhandboken, del II.
2.2.41.1.12
Självreaktiva ämnen som för närvarande har klassificerats och som för närvarande är
tillåtna att transporteras i förpackningar är angivna i 2.2.41.4, de som för närvarande
är tillåtna att transporteras i IBC-behållare är angivna i 4.1.4.2,
förpackningsinstruktion IBC520, och de som för närvarande är tillåtna att
transporteras i tankar enligt kapitel 4.2 är angivna i 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23.
Varje angivet tillåtet ämne är tillordnad en gruppbenämning i kapitel 3.2, tabell A
191
(UN 3221 till 3240), och tillämpliga sekundärfaror och anmärkningar med relevant
transportinformation är angivna.
Samlingsbenämningarna anger:
- typ (B till och med F) av självreaktiva ämnen, se 2.2.41.1.11,
- aggregationstillstånd (flytande/fast) och
- temperaturkontroll (när så krävs), se 2.2.41.1.17.
Klassificering av i 2.2.41.4 angivna självreaktiva ämnen sker utgående från det
tekniskt rena ämnet (såvida inte en lägre koncentration än 100 % har särskilt angetts).
2.2.41.1.13
Klassificeringen av självreaktiva ämnen som inte är angivna i 2.2.41.4, 4.1.4.2,
förpackningsinstruktion IBC520, eller 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23, samt deras
tillordning till en samlingsbenämning, ska utföras av behörig myndighet i
avsändarlandet med en testrapport som underlag. Godkännandeintyget ska innehålla
klassificering och tillämpliga transportvillkor. Om avsändarlandet inte är en
fördragsstat till RID, ska klassificeringen och transportvillkoren godkännas av behörig
myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
2.2.41.1.14
Aktiveringsämnen, såsom zinkföreningar, får tillsättas vissa självreaktiva ämnen för
att förändra deras reaktivitet. Beroende på typ och koncentration av aktiveringsämnet,
kan detta medföra en minskning av den termiska stabiliteten och en förändring av de
explosiva egenskaperna. Om någon av dessa egenskaper ändras, ska den nya
beredningen bedömas enligt klassificeringsanvisningarna.
2.2.41.1.15
Prover av självreaktiva ämnen och beredningar av självreaktiva ämnen som inte anges
i 2.2.41.4, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras
för vidare test och utvärdering, ska tillordnas en passande benämning för självreaktiva
ämnen av typ C, under följande förutsättning:
- av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än ett självreaktivt
ämne av typ B,
- provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och dess vikt per vagn uppgår
till högst 10 kg,
Prov som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg.
Åtgärd för att okänsliggöra
2.2.41.1.16
För att åstadkomma en säker transport av självreaktiva ämnen okänsliggörs de ofta
med spädmedel. Där en procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat
till närmaste heltal. Vid användning av spädmedel ska det självreaktiva ämnet
genomgå test med spädmedlet i den koncentration och form som används vid
transport. Spädmedel, som möjliggör att självreaktiva ämnen kan koncentreras i farlig
utsträckning i händelse av läckage från en förpackning, får inte användas. Spädmedlet
ska vara kompatibelt med det självreaktiva ämnet. I detta avseende är fasta eller
flytande spädmedel kompatibla, om de inte har någon skadlig inverkan på det
självreaktiva ämnets termiska stabilitet och typ av farlighet.
2.2.41.1.17
(Tills vidare blank)
192
Fasta okänsliggjorda explosivämnen
2.2.41.1.18
Fasta okänsliggjorda explosivämnen är ämnen som fuktats med vatten eller alkohol
eller spätts med andra ämnen för att hämma deras explosiva egenskaper. I kapitel 3.2,
tabell A, representeras de av UN 1310, 1320, 1321, 1322, 1336, 1337, 1344, 1347,
1348, 1349, 1354, 1355, 1356, 1357, 1517, 1571, 2555, 2556, 2557, 2852, 2907, 3317,
3319, 3344, 3364, 3365, 3366, 3367, 3368, 3369, 3370, 3376, 3380 och 3474.
Ämnen relaterade till självreaktiva ämnen
2.2.41.1.19
Ämnen som
(a) har blivit tillfälligt inordnade i klass 1 enligt testserie 1 och 2 men undantagna
från klass 1 enligt testserie 6,
(b) inte är självreaktiva ämnen i klass 4.1, och
(c) inte är ämnen i klass 5.1 eller 5.2
ska tillordnas klass 4.1. UN 2956, 3241, 3242 och 3251 är sådana benämningar.
Polymeriserande ämnen
Definitioner och egenskaper
2.2.41.1.20
Polymeriserande ämnen är ämnen som, utan stabilisering, är benägna att genomgå en
starkt exoterm reaktion som resulterar i bildandet av större molekyler eller som
resulterar i bildandet av polymerer under förhållanden som normalt förekommer i
transport. Sådana ämnen är att betrakta som polymeriserande ämnen i klass 4.1 när:
(a) deras självaccelererande polymerisationstemperatur (SAPT) är 75 °C eller lägre
under de villkor (med eller utan kemisk stabilisering vid överlämnandet för
transport) och i den förpackning, IBC-behållare eller tank som ämnet eller
blandningen transporteras,
(b) de uppvisar en reaktionsvärme på mer än 300 J/g, och
(c) de inte uppfyller några andra kriterier för att tillordnas klasserna 1 - 8.
En blandning som uppfyller kriterierna för ett polymeriserande ämne ska klassificeras
som ett polymeriserande ämne i klass 4.1.
Bestämmelser för temperaturkontroll
2.2.41.1.21
(Tills vidare blank.)
2.2.41.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.41.2.1
Kemiskt instabila ämnen i klass 4.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder
har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som
medför fara under transport. Därför ska det särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte
innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.
2.2.41.2.2
Brandfarliga fasta ämnen, oxiderande, som är tillordnade UN 3097 får inte
transporteras, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).
193
2.2.41.2.3
Följande ämnen är inte tillåtna för transport:
-
självreaktiva ämnen typ A (se testhandboken, del II, stycke 20.4.2 (a)),
-
fosforsulfider som inte är rena från gul och vit fosfor,
-
andra fasta okänsliggjorda explosivämnen än de som anges i kapitel 3.2, tabell A,
-
oorganiska brandfarliga ämnen i smält tillstånd, utom UN 2448 SVAVEL,
SMÄLT.
Följande ämnen är inte tillåtna för transport på järnväg:
-
bariumazid med vattenhalt under 50 viktprocent.
-
självreaktiva ämnen med SADT ≤ 55 °C, vilka därför fordrar temperaturkontroll:
UN 3231 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3232 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B,
TEMPERATURKONTROLLERAT,
UN 3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3234 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C,
TEMPERATURKONTROLLERAT,
UN 3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D,
TEMPERATURKONTROLLERAT,
UN 3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E,
TEMPERATURKONTROLLERAT,
UN 3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F,
TEMPERATURKONTROLLERAT,
-
polymeriserande ämnen i förpackningar eller IBC-behållare med en SAPT som är
≤ 50°C och polymeriserande ämnen i tankar med en SAPT som är ≤ 45°C), vilka
därför fordrar temperaturkontroll:
UN 3533 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST,
TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S. och
194
UN 3534 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE,
TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S.
2.2.41.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Brandfarliga
fasta ämnen,
självreaktiva
ämnen och
okänsliggjorda
explosivämnen
3175 FASTA ÄMNEN INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG
VÄTSKA, N.O.S.
1353 FIBRER, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD
NITROCELLULOSA, N.O.S. eller
organiska
F1 1353 VÄV, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD
NITROCELLULOSA, N.O.S.
utan
sekundärfara
1325 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT,
N.O.S.
organiska,
smälta
F2 3176 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT,
SMÄLT, N.O.S.
3089 METALLPULVER, BRANDFARLIGT, N.O.S.
a) b)
oorganiska
F3
3181 METALLSALTER AV ORGANISKA FÖRENINGAR,
BRANDFARLIGA, N.O.S.
Brandfarliga F
fasta ämnen
3182 METALLHYDRIDER, BRANDFARLIGA, N.O.S.
c)
3178 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OORGANISKT,
N.O.S.
föremål
F4 3527 POLYESTERHARTSSATS, fast huvudkomponent
3541 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIGT
FAST ÄMNE, N.O.S.
oxiderande
FO 3097 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE,
N.O.S.
(Inte tillåtet för transport, se 2.2.41.2.2)
organiska
FT1 2926 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT,
ORGANISKT, N.O.S.
giftiga
FT
oorganiska
FT2
3179 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT,
OORGANISKT, N.O.S.
organiska
FC1 2925 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE,
ORGANISKT, N.O.S.
frätande FC
oorganiska
FC2
3180 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE,
OORGANISKT, N.O.S.
3319 NITROGLYCERIN, BLANDNING,
OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., med mer än 2
vikt-% men högst 10 vikt-% nitroglycerin
3344 PENTAERYTRITTETRANITRAT
(PENTAERITRITOLTETRANITRAT, PETN),
BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S.,
med mer än 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN
Fasta
okänsliggjorda
explosivämnen
utan sekundärfara
D 3380 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FAST, N.O.S.
giftiga
DT
Endast de ämnen som anges i tabell A i kapitel 3.2
är tillåtna för transport som ämnen i klass 4.1
195
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP A
SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP A
(inte tillåtet för transport, se 2.2.41.2.3)
3221 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B
3222 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B
3223 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C
3224 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C
3225 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D
fordrar ej temperaturkontroll
SR1 3226 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D
3227 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E
3228 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E
3229 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F
3230 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F
Självreaktiva
ämnen
SR
SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP G
SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP G
(omfattas inte av bestämmelserna för klass 4.1, se
2.2.41.1.11)
3231 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3232 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B,
TEMPERATURKONTROLLERAT
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3234 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C,
TEMPERATURKONTROLLERAT
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
fordrar temperaturkontroll
SR2
3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D,
TEMPERATURKONTROLLERAT
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E,
TEMPERATURKONTROLLERAT
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F,
TEMPERATURKONTROLLERAT
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
fordrar ej temperaturkontroll PM1
3531 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST,
STABILISERAT, N.O.S.
Polymeriserande
ämnen
PM
3532 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE,
STABILISERAT, N.O.S.
fordrar temperaturkontroll
PM2
3533 POLYMERISERANDE ÄMNE, FAST,
TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S.
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3534 POLYMERISERANDE ÄMNE, FLYTANDE,
TEMPERATURKONTROLLERAT, N.O.S.
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
a)
Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som är självantändliga, är
ämnen i klass 4.2.
b)
Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som utvecklar brandfarliga
gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.
c)
Metallhydrider som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.
Aluminiumborhydrid eller aluminiumborhydrid i apparater är ett ämne i klass 4.2, UN 2870.
2.2.41.4
Förteckning över för närvarande tillordnade självreaktiva ämnen i
förpackningar
De i kolumnen ”Förpackningsmetod” angivna koderna ”OP1” till ”OP8” hänvisar till
förpackningsmetoderna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P520 (se även 4.1.7.1).
Självreaktiva ämnen som ska transporteras ska motsvara klassificeringen. För ämnen
196
tillåtna i IBC-behållare, se 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och för ämnen
som är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2, se 4.2.5.2.6, UN-
tankinstruktion T23. Beredningarna som inte anges i detta delavsnitt, men som är
förtecknade i förpackningsinstruktion IBC520 i 4.1.4.2 och i UN-tankinstruktion T23 i
4.2.5.2.6 får också transporteras i förpackningar enligt OP8 (se
förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1) och, om tillämpligt, med samma kontroll- och
nödtemperaturer.
Anm
Tillordningen i denna tabell avser det tekniskt rena ämnet (såvida inte en
koncentration under 100 % finns angiven). För andra koncentrationer kan
ämnet med beaktande av metoderna i testhandboken, del II, och i 2.2.41.1.17
komma att klassificeras annorlunda.
Självreaktivt ämne
Kon-
cent-
ration
(%)
För-
pack-
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benäm-
ning)
Anmärkningar
ACETON-PYROGALLOL- (2-
DIAZO-1-NAFTOL-5-SULFONAT),
SAMPOLYMER
100
OP8
3228
AZODIKARBONAMID,
BEREDNING TYP B,
TEMPERATURKONTROLLERAD
< 100
3232
Inte tillåtet för transport
AZODIKARBONAMID,
BEREDNING TYP C
< 100 OP6
3224
(3)
AZODIKARBONAMID,
BEREDNING TYP C,
TEMPERATURKONTROLLERAD
< 100
3234
Inte tillåtet för transport
AZODIKARBONAMID,
BEREDNING TYP D
< 100 OP7
3226
(5)
AZODIKARBONAMID,
BEREDNING TYP D,
TEMPERATURKONTROLLERAD
< 100
3236
Inte tillåtet för transport
2,2’-AZODI(2,4-DIMETYL-
4-METHOXIVALERONITRIL)
100
3236
Inte tillåtet för transport
2,2’-AZODI(2,4-DIMETYL-
VALERONITRIL)
100
3236
Inte tillåtet för transport
2,2’-AZODI(ETYL-
2-METYLPROPIONAT)
100
3235
Inte tillåtet för transport
1,1’-AZODI-
(HEXAHYDROBENSONITRIL)
100
OP7
3226
2,2’-AZODI(ISO-BUTYRONITRIL)
100
3234
Inte tillåtet för transport
2,2’-AZODI(ISO-BUTYRONITRIL)
som vattenbaserad pasta
≤
50
OP6
3224
2,2’-AZODI(2-METYLBUTYRO-
NITRIL)
100
3236
Inte tillåtet för transport
BENSEN-1,3-
DISULFONYLHYDRAZID, som
pasta
52
OP7
3226
BENSENSULFONYLHYDRAZID
100
OP7
3226
4-(BENSYL(ETYL)AMINO)-
3-ETOXIBENSENDIAZONIUM-
ZINKKLORID
100
OP7
3226
4-(BENSYL(METYL)AMINO)-
3-ETOXIBENSENDIAZONIUM-
ZINKKLORID
100
3236
Inte tillåtet för transport
197
Självreaktivt ämne
Kon-
cent-
ration
(%)
För-
pack-
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benäm-
ning)
Anmärkningar
3-KLOR-
4-DIETYLAMINOBENSEN-
DIAZONIUMZINKKLORID
100
OP7
3226
2-DIAZO-1-NAFTOL-
4-SULFONYLKLORID
100
OP5
3222
(2)
2-DIAZO-1-NAFTOL-
5-SULFONYLKLORID
100
OP5
3222
(2)
2-DIAZO-1-NAFTOL-
SULFONSYRAESTER,
BLANDNING, TYP D
<100
OP7
3226
(9)
2,5-DIBUTOXI-4-(4-MORFOLINYL)-
BENSENDIAZONIUM-
TETRAKLORZINKAT (2:1)
100
OP8
3228
2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO-
BENSENDIAZONIUMZINKKLORID
67 -
100
3236
Inte tillåtet för transport
2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO-
BENSENDIAZONIUMZINKKLORID
66
3236
Inte tillåtet för transport
2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO-
BENSENDIAZONIUM-
TETRAFLUOROBORAT
100
3236
Inte tillåtet för transport
2,5-DIETOXI-4-(4-MORFOLINYL)-
BENSENDIAZONIUMSULFAT
100
OP7
3226
2,5-DIETOXI-
4-(FENYLSULFONYL)BENSEN-
DIAZONIUMZINKKLORID
67
3236
Inte tillåtet för transport
DIETYLENGLYKOL-BIS-
(ALLYLKARBONAT) +
DIISOPROPYL-
PEROXIDIKARBONAT
≥
88
≤
12
3237
Inte tillåtet för transport
DIFENYLOXID-
4,4’-DISULFONYLHYDRAZID
100
OP7
3226
2,5-DIMETOXI-4-(4-METYL-
FENYLSULFONYL)-BENSEN-
DIAZONIUM-ZINKKLORID
79
3236
Inte tillåtet för transport
4-DIMETYLAMINO-
BENSENDIAZONIUM-
TRIKLORZINKAT(-1)
100
OP8
3228
4-DIMETYLAMINO-6-
(2-DIMETYLAMINOETOXI)-
TOLUEN-2-DIAZONIUM-
ZINKKLORID
100
3236
Inte tillåtet för transport
N,N’-DINITROSO-N,N’-DIMETYL-
TEREFTALAMID, som pasta
72
OP6
3224
N,N’-DINITROSOPENTA-
METYLENTETRAMIN
82
OP6
3224
(7)
4-DIPROPYLAMINOBENSEN-
DIAZONIUMZINKKLORID
100
OP7
3226
2-(N,N-ETOXIKARBONYL-
FENYLAMINO)-3-METOXI-4-
(N-METYL-N-CYKLO-
HEXYLAMINO)-BENSEN-
DIAZONIUM-ZINKKLORID
63 - 92
3236
Inte tillåtet för transport
198
Självreaktivt ämne
Kon-
cent-
ration
(%)
För-
pack-
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benäm-
ning)
Anmärkningar
2-(N,N-ETOXIKARBONYL-
FENYLAMINO)-3-METOXI-4-
(N-METYL-N-CYKLO-
HEXYLAMINO)-BENSEN-
DIAZONIUM-ZINKKLORID
62
3236
Inte tillåtet för transport
FENYLGLYOXYLNITRILOXIM-
[(O,O-DIETYL)FOSFOROTIOAT]
(FOXIM eller O,O-DIETYL-O-
CYANOBENSYLIDENAMINOOXITI
OFOSFAT)
82-91
(
Z-
isomer
)
OP8
3227
(10)
N-FORMYL-2-(NITROMETYLEN)-
1,3-PERHYDROTIAZIN
100
3236
Inte tillåtet för transport
2-(2-HYDROXIETOXI)-
1-(PYRROLIDIN-1-YL)-BENSEN-4-
DIAZONIUMZINKKLORID
100
3236
Inte tillåtet för transport
3-(2-HYDROXIETOXI)-
4-(PYRROLIDIN-1-YL)-BENSEN-
DIAZONIUMZINKKLORID
100
3236
Inte tillåtet för transport
(7-METOXY-5-
METYLBENSOTIOFEN-2-
YL)BORSYRA
88-100 OP7
3230
(11)
2-(N,N-METYLAMINOETYL-
KARBONYL)-4-(3,4-DIMETYL-
FENYLSULFONYL)-BENSEN-
DIAZONIUM-VÄTESULFAT
96
3236
Inte tillåtet för transport
4-METYLBENSENSULFONYL-
HYDRAZID
100
OP7
3226
3-METYL-4-(PYRROLIDIN-1-YL)-
BENSENDIAZONIUM-
TETRAFLUOROBORAT
95
3234
Inte tillåtet för transport
NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL-
4-SULFONAT
100
OP7
3226
NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL-5-
SULFONAT
100
OP7
3226
4-NITROSOFENOL
100
3236
Inte tillåtet för transport
SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV
OP2
3223
(8)
SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV,
TEMPERATURKONTROLLERAD
3233
Inte tillåtet för transport
SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE,
PROV
OP2
3224
(8)
SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE,
PROV,
TEMPERATURKONTROLLERAT
3234
Inte tillåtet för transport
TETRAMINOPALLADIUM-(II)-
NITRAT
100
3234
Inte tillåtet för transport
Anmärkningar:
(1)
(Tills vidare blank).
(2)
Etikett ”EXPLOSIV” krävs (förlaga nr 1, se 5.2.2.2.2).
199
(3)
Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i testhandboken del
II, stycke 20.4.2 c).
(4)
(Tills vidare blank).
(5)
Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i testhandboken del
II, stycke 20.4.2 d).
(6)
(Tills vidare blank).
(7)
Med ett kompatibelt spädmedel med en kokpunkt av minst 150°C.
(8)
Se 2.2.41.1.15.
(9)
Denna benämning avser blandningar av 2-DIAZO-1-NAFTOL-4-
SVAVELSYRAESTER och 2-DIAZO-1-NAFTOL-5-
SVAVELSYRAESTER, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II,
stycke 20.4.2 d).
(10)
Denna benämning avser den tekniska blandningen i n-butanol inom de
angivna koncentrationsgränserna för (Z)-isomeren.
(11)
Den tekniska föreningen med de specificerade koncentrationsgränserna får
innehålla högst 12 % vatten och högst 1 % organiska föroreningar.
200
2.2.42
Klass 4.2 Självantändande ämnen
2.2.42.1
Kriterier
2.2.42.1.1
Klass 4.2 omfattar:
-
pyrofora ämnen, dvs. ämnen inklusive blandningar och lösningar (fasta eller
flytande), som även i små mängder antänds inom 5 minuter vid kontakt med luft.
Dessa ämnen utgör de lättast självantändande ämnena i klass 4.2,
-
självupphettande ämnen och föremål, dvs. ämnen och föremål inklusive
blandningar och lösningar, som vid kontakt med luft är benägna till
temperaturhöjning utan energitillförsel. Dessa ämnen kan fatta eld endast i stora
kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar).
2.2.42.1.2
Ämnen och föremål i klass 4.2 indelas enligt följande:
S
Självantändande ämnen, utan sekundärfara
S1
Organiska vätskor
S2
Organiska fasta ämnen
S3
Oorganiska vätskor
S4
Oorganiska fasta ämnen
S5
Metallorganiska ämnen
S6
Föremål
SW
Självantändande ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga
gaser
SO
Självantändande oxiderande ämnen
ST
Självantändande giftiga ämnen
ST1 Organiska giftiga vätskor
ST2
Organiska giftiga fasta ämnen
ST3
Oorganiska giftiga vätskor
ST4
Oorganiska giftiga fasta ämnen
SC
Självantändande frätande ämnen
SC1
Organiska frätande vätskor
SC2
Organiska frätande fasta ämnen
SC3
Oorganiska frätande vätskor
SC4
Oorganiska frätande fasta ämnen
Egenskaper
2.2.42.1.3
Självupphettning av ett ämne är en process där ämnet gradvis reagerar med syre (i
luft) och genererar värme. Om mängden av den utvecklade värmen är större än den
bortförda, stiger ämnets temperatur, vilket efter en induktionstid kan leda till
självantändning och förbränning.
201
Klassificering
2.2.42.1.4
Ämnen och föremål tillordnade klass 4.2 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning
av ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga
specifika N.O.S.-benämningar i 2.2.42.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 kan ske
utgående från erfarenhet eller resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt
33.4. Tillordning till allmänna N.O.S.-benämningar i klass 4.2 ska ske utgående från
resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, varvid hänsyn ska tas även
till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.
2.2.42.1.5
Då ämnen och föremål, som inte är namngivna, tillordnas någon av benämningarna i
2.2.42.3, utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4,
gäller följande kriterier:
(a) självantändande (pyrofora) fasta ämnen ska tillordnas klass 4.2 när antändning
sker vid fall från 1 m höjd eller inom 5 minuter därefter,
(b) självantändande (pyrofora) vätskor ska tillordnas klass 4.2 när:
(i) de antänds inom 5 minuter, uthällda på ett inert underlag, eller
(ii) i händelse av negativt resultat enligt (i), om de efter uthällning på ett torrt
räfflat filterpapper (Whatman nr 3) antänder detta eller åstadkommer
förkolning inom 5 minuter,
(c) ämnen, hos vilka det i ett kubiskt prov med 10 cm sida vid en testtemperatur av
140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över
200 °C, ska tillordnas klass 4.2. Kriteriet baseras på
självantändningstemperaturen hos träkol som är 50 °C för ett kubiskt prov på 27
m3. Ämnen som för en volym av 27 m3 har en självantändningstemperatur över
50 °C, ska inte omfattas av klass 4.2.
Anm 1 Ämnen som transporteras i förpackningar med volym högst 3 m
3
omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det vid test vid 120 °C av ett
kubiskt prov med 10 cm sida inte sker någon självantändning eller
temperaturhöjning till över 180 °C på 24 timmar.
Anm 2 Ämnen som transporteras i förpackningar med volym högst 450 liter
omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det vid test vid 100 °C av ett
kubiskt prov med 10 cm sida inte sker någon självantändning eller
temperaturhöjning till över 160 °C på 24 timmar.
Anm 3 Eftersom metallorganiska ämnen beroende på sina egenskaper kan
klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med tillkommande sekundärfaror,
ges i 2.3.5 ett särskilt flödesschema för klassificering av dessa ämnen.
2.2.42.1.6
Om ämnen i klass 4.2 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som
de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas
de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm
Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar
och avfall), se även 2.1.3.
202
2.2.42.1.7
Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, och kriterierna i 2.2.42.1.5 kan
det även konstateras om ett namngivet ämne har sådana egenskaper att det inte
omfattas av bestämmelserna för denna klass.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.42.1.8
Ämnen och föremål tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående
från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.4, inplaceras i förpackningsgrupp I, II
eller III enligt följande kriterier:
(a) Självantändande (pyrofora) ämnen ska inplaceras i förpackningsgrupp I.
(b) Självupphettande ämnen och föremål, hos vilka det i ett kubiskt prov med 2,5 cm
sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning
eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska inplaceras i förpackningsgrupp II.
Ämnen med självantändningstemperatur över 50 °C för en volym av 450 liter ska
inte inplaceras i förpackningsgrupp II.
(c) Måttligt självupphettande ämnen, hos vilka det i ett kubiskt prov med 2,5 cm sida
inte inträffar det som beskrivs under (b) ovan under de betingelser som anges där,
men där det i ett kubiskt prov med 10 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C
inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C,
ska inplaceras i förpackningsgrupp III.
2.2.42.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
Följande ämnen är inte tillåtna för transport:
-
UN 3255 tert-BUTYLHYPOKLORIT
-
självupphettande oxiderande ämnen, som tillordnas UN 3127, såvida de inte
uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).
2.2.42.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Självantänd-
ande ämnen
2845 PYROFOR VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S.
flytande
S1 3183 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, ORGANISK,
N.O.S.
organiska
1373 FIBRER, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller
SYNTETISKA, N.O.S., impregnerade med olja
eller
1373 VÄV, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller
SYNTETISKA, N.O.S., impregnerade med olja.
2006 PLAST PÅ NITROCELLULOSABAS,
SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.
fasta
S2 3313 ORGANISKA PIGMENT, SJÄLVUPPHETTANDE
2846 PYROFORT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.
3088 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE,
ORGANISKT, N.O.S.
utan
S
sekundär-
fara
3194 PYROFOR VÄTSKA, OORGANISK, N.O.S.
flytande
S3 3186 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, ORGANISK,
N.O.S.
1383 PYROFOR METALL, N.O.S. eller
oorganiska
1383 PYROFOR LEGERING, N.O.S.
1378 METALLKATALYSATOR, FUKTAD, med synligt
överskott av vätska
fasta
S4 2881 METALLKATALYSATOR, TORR
3189 METALLPULVER, SJÄLVUPPHETTANDE,
N.O.S.
a)
203
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
3205 ALKOHOLATER AV ALKALISKA
JORDARTSMETALLER, N.O.S.
3200 PYROFORT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
3190 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE,
OORGANISKT, N.O.S.
3391 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST
metall-
organiska
S5
3392 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE,
FLYTANDE
3400 SJÄLVUPPHETTANDE METALLORGANISKT
ÄMNE, FAST
föremål
S6
3542 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER
SJÄLVANTÄNDANDE ÄMNE, N.O.S.
3393 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE,
FAST, VATTENREAKTIVT
Vattenreaktiva
SW 3394 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE,
FLYTANDE, VATTENREAKTIVT
Oxiderande
SO 3127 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE,
OXIDERANDE, N.O.S. (inte tillåtet för transport,
se 2.2.42.2)
flytande
ST1 3184 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG,
ORGANISK, N.O.S.
organiska
fasta
ST2 3128 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT,
ORGANISKT, N.O.S.
Giftiga
ST
flytande
ST3 3187 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG,
OORGANISK, N.O.S.
oorganiska
fasta
ST4 3191 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT,
OORGANISKT, N.O.S.
flytande
SC1 3185 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE,
ORGANISK, N.O.S.
organiska
fasta
SC2 3126 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE,
FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S.
Frätande SC
flytande
SC3 3188 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE,
OORGANISK, N.O.S.
oorganiska
3206 ALKOHOLATER AV ALKALIMETALLER,
SJÄLVUPPHETTANDE, FRÄTANDE, N.O.S.
fasta
SC4 3192 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE,
FRÄTANDE, OORGANISKT, N.O.S.
a)
Damm och pulver av metaller, som inte är giftigt eller självantändande, men som utvecklar
brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.
204
2.2.43
Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
2.2.43.1
Kriterier
2.2.43.1.1
Klass 4.3 omfattar ämnen som vid reaktion med vatten utvecklar brandfarliga gaser
vilka kan bilda explosiva blandningar med luft, samt föremål som innehåller sådana
ämnen.
2.2.43.1.2
Ämnen och föremål av klass 4.3 indelas enligt följande:
W
Ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, utan
sekundärfara, samt föremål som innehåller sådana ämnen
W1
Vätskor
W2
Fasta ämnen
W3
Föremål
WF1 Brandfarliga vätskor som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
WF2 Brandfarliga fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga
gaser
WS Självantändande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga
gaser
WO Oxiderande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
WT
Giftiga ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
WT1 Vätskor
WT2 Fasta ämnen
WC Frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
WC1 Vätskor
WC2 Fasta ämnen
WFC Brandfarliga frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga
gaser
Egenskaper
2.2.43.1.3
Vissa ämnen utvecklar i kontakt med vatten brandfarliga gaser, som kan bilda
explosiva blandningar med luft. Sådana blandningar antänds lätt av alla vanliga
tändkällor, till exempel öppen eld, gnistor från verktyg eller oskyddade lampor. De
tryckvågor och lågor som då uppstår kan utsätta människor och miljö för fara.
Testmetoden som refereras till i 2.2.43.1.4 tillämpas för att konstatera om ett ämnes
reaktion med vatten leder till utveckling av en riskabel mängd av eventuellt
brandfarliga gaser. Denna testmetod får inte tillämpas för pyrofora ämnen.
Klassificering
2.2.43.1.4
Ämnen och föremål tillordnade klass 4.3 är angivna i kapitel 3.2 tabell A. Tillordning
av ämnen och föremål, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga
benämningar i 2.2.43.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 sker utgående från resultat
205
av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.5, varvid hänsyn ska tas även till
erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.
2.2.43.1.5
Då ämnen och föremål som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i
2.2.43.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.5,
gäller följande kriterier:
Ett ämne ska tillordnas klass 4.3, om
(a) den utvecklade gasen självantänder under någon fas av testet, eller
(b) mängden utvecklad brandfarlig gas per timme överstiger 1 liter per kg av ämnet.
Anm
Eftersom metallorganiska ämnen beroende på sina egenskaper kan
klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med tillkommande sekundärfaror, ges i
2.3.5 ett särskilt flödesschema för klassificering av dessa ämnen.
2.2.43.1.6
Om ämnen i klass 4.3 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som
de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas
de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm
Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar
och avfall), se även 2.1.3.
2.2.43.1.7
Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.5, och kriterierna i 2.2.43.1.5 kan
det även konstateras om ett nämnt ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av
bestämmelserna för denna klass.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.43.1.8
Ämnen och föremål tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående
från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.5, inplaceras i förpackningsgrupp I, II
eller III enligt följande kriterier:
(a) i förpackningsgrupp I inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar
häftigt med vatten, varvid den utvecklade gasen i regel kan självantända, eller
som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten, varvid mängden utvecklad
brandfarlig gas är minst 10 liter per kg ämne under någon enda minut,
(b) i förpackningsgrupp II inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar
lätt med vatten, varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 20
liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller inplaceringskriterierna för
förpackningsgrupp I,
(c) i förpackningsgrupp III inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar
långsamt med vatten, varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas
överstiger 1 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller
inplaceringskriterierna för förpackningsgrupp I eller II.
2.2.43.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
Vattenreaktiva oxiderande ämnen, tillordnade UN 3133 är inte tillåtna för transport,
såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).
206
2.2.43.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Ämnen som utvecklar
brandfarlig gas vid kontakt
1389 ALKALIMETALLAMALGAM, FLYTANDE
1391 ALKALIMETALLDISPERSION
med vatten
1391 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER
1392 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER,
FLYTANDE
flytande
W1 1420 KALIUMMETALLEGERINGAR, FLYTANDE
1421 ALKALIMETALLEGERING, FLYTANDE, N.O.S.
1422 KALIUMNATRIUMLEGERINGAR, FLYTANDE
3148 VATTENREAKTIV VÄTSKA, N.O.S.
3398 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE
utan
W
1390 ALKALIMETALLAMIDER
sekundärfara
1393 LEGERING AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S.
1409 METALLHYDRIDER, VATTENREAKTIVA, N.O.S.
2813 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, N.O.S.
3170 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMSMÄLTNING eller
fasta
a)
W2 3170 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMÅTERSMÄLTNING
3208 METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.
3401 ALKALIMETALLAMALGAM, FAST
3402 JORDALKALIMETALLAMALGAM, FAST
3403 KALIUMMETALLEGERINGAR, FASTA
3404 KALIUMNATRIUMLEGERINGAR, FASTA
3395 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST
3292 BATTERIER SOM INNEHÅLLER NATRIUM eller
föremål
W3 3292 CELLER SOM INNEHÅLLER NATRIUM
3543 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÄMNE SOM VID KONTAKT
MED VATTEN UTVECKLAR BRANDFARLIG GAS, N.O.S.
3399 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE,
BRANDFARLIGT
Flytande, brandfarliga
WF1 3482 ALKALIMETALLDISPERSION, BRANDFARLIG eller
3482 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER,
BRANDFARLIG
Fasta, brandfarliga
WF2 3132 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S.
3396 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST,
BRANDFARLIGT
3209 METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT,
SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.
Fasta, självupphettande
b)
WS 3135 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE,
N.O.S.
3397 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST,
SJÄLVUPPHETTANDE
Fasta, oxiderande
WO 3133 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. (inte
tillåtet för transport, se 2.2.43.2)
flytande
WT1 3130 VATTENREAKTIV VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.
Giftiga
WT
fasta
WT2 3134 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.
flytande
WC1 3129 VATTENREAKTIV VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.
Frätande
WC
fasta
WC2 3131 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.
Brandfarliga, frätande
c)
WFC
2988 KLORSILANER, VATTENREAKTIVA, BRANDFARLIGA,
FRÄTANDE, N.O.S.
(ingen annan samlingsbenämning med denna klassificeringskod
är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en
samlingsbenämning med en klassificeringskod, som bestäms
enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10)
a)
Metaller och metallegeringar, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, inte är
pyrofora eller självupphettande, men dock lättantändliga, är ämnen i klass 4.1. Jordalkalimetaller och
jordalkalimetallegeringar i pyrofor form är ämnen i klass 4.2. Damm och pulver av metaller i pyrofort
tillstånd är ämnen i klass 4.2. Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2.
Föreningar av fosfor med tungmetaller som järn, koppar, etc. omfattas inte av bestämmelserna i
RID/RID-S.
b)
Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2.
c)
Klorsilaner med flampunkt under 23°C, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är
ämnen i klass 3. Klorsilaner med flampunkt 23°C eller däröver, som inte utvecklar brandfarliga gaser
i kontakt med vatten, är ämnen i klass 8.
207
2.2.51
Klass 5.1 Oxiderande ämnen
2.2.51.1
Kriterier
2.2.51.1.1
Klass 5.1 omfattar ämnen som inte nödvändigtvis är brännbara, men som kan orsaka
brand eller underhålla brand hos andra ämnen, oftast genom att avge syre, samt
föremål som innehåller sådana ämnen.
2.2.51.1.2
Ämnen i klass 5.1 och föremål som innehåller sådana ämnen indelas enligt följande:
O
Oxiderande ämnen utan sekundärfara, eller föremål som innehåller sådana
ämnen
O1
Vätskor
O2
Fasta ämnen
O3
Föremål
OF
Oxiderande fasta ämnen, brandfarliga
OS
Oxiderande fasta ämnen, självupphettande
OW Oxiderande fasta ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga
gaser
OT
Oxiderande giftiga ämnen
OT1
Vätskor
OT2
Fasta ämnen
OC
Oxiderande frätande ämnen
OC1
Vätskor
OC2
Fasta ämnen
OTC Oxiderande giftiga frätande ämnen
2.2.51.1.3
Ämnen och föremål tillordnade klass 5.1 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning
av ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga
benämningar i 2.2.51.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 kan ske utgående från
resultat av tester, metoder och kriterier i 2.2.51.1.6 – 2.2.51.1.10 och testhandboken,
del III, avsnitt 34.4 eller, för fast ammoniumnitratbaserade gödselmedel, avsnitt 39
med hänsyn tagen till restriktionerna i 2.2.51.2.2, trettonde och fjortonde strecksatsen.
Om testresultaten skiljer sig från känd erfarenhet, ska bedömning grundad på sådan
erfarenhet ha företräde framför testresultaten.
2.2.51.1.4
Om ämnen i klass 5.1 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som
de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas
de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm
Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar
och avfall), se även 2.1.3.
2.2.51.1.5
Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4 eller, för fasta
ammoniumnitratbaserade gödselmedel, avsnitt 39, och kriterierna i 2.2.51.1.6 –
208
2.2.51.1.10 kan det även konstateras om ett nämnt ämne har sådana egenskaper att det
inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.
Oxiderande fasta ämnen
Klassificering
2.2.51.1.6
Då oxiderande fasta ämnen som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna
i 2.2.51.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4.1
(Test O.1) eller som alternativ delavsnitt 34.4.3 (Test O.3), gäller följande kriterier:
(a) I Test O.1 ska ett fast ämne tillordnas klass 5.1 när det, i en blandning med
cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 antänds eller brinner eller uppvisar en
lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid som en blandning av kaliumbromat
och cellulosa med viktförhållandet 3:7, eller
(b) I Test O.3 ska ett fast ämne tillordnas klass 5.1 när det, i en blandning med
cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1, uppvisar en lika lång eller längre
genomsnittlig brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten som hos en
blandning av kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:2.
2.2.51.1.7
Fasta ammoniumnitratbaserade gödselmedel ska dock klassificeras i enlighet med
förfarandet i testhandboken, del III, avsnitt 39.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.51.1.8
Oxiderande fasta ämnen tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2 tabell A, ska
utgående från testerna i testhandboken, del III, delavsnitt 34.4.1 (Test O.1) eller
delavsnitt 34.4.3 (Test O.3), inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt
följande kriterier:
(a) Test O.1
(i) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i
viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en kortare genomsnittlig brinntid än
den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och
cellulosa med viktförhållandet 3:2,
(ii) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i
viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare
genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av
kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 2:3 och inte uppfyller
kriterierna för förpackningsgrupp I,
(iii) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i
viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare
genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av
kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:7 och inte uppfyller
kriterierna för förpackningsgrupp I och II.
(b) Test O.3
(i) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i
viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en längre genomsnittlig brinnhastighet
209
än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av kalciumperoxid
och cellulosa med viktförhållandet 3:1,
(ii) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i
viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller längre genomsnittlig
brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av
kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller
kriterierna för förpackningsgrupp I,
(iii) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i
viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller längre genomsnittlig
brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av
kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:2 och inte uppfyller
kriterierna för förpackningsgrupp I och II.
Oxiderande vätskor
Klassificering
2.2.51.1.9
Då oxiderande vätskor som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i
2.2.51.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4.2,
gäller följande kriterier:
En vätska ska tillordnas klass 5.1, när den i en blandning med cellulosa i
viktförhållandet 1:1 uppvisar ett tryck av minst 2070 kPa och en kortare eller lika lång
tryckstegringstid som en blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och
cellulosa med viktförhållandet 1:1.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.51.1.10
Oxiderande vätskor tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2 tabell A, ska utgående
från testerna i testhandboken, del III, delavsnitt 34.4.2, inplaceras i förpackningsgrupp
I, II eller III enligt följande kriterier:
(a) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet
1:1 självantänder eller uppvisar en kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en
blandning av 50-procentig perklorsyra och cellulosa med viktförhållandet 1:1,
(b) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet
1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en
blandning av natriumklorat i 40-procentig vattenlösning och cellulosa med
viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,
(c) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet
1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en
blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med
viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II.
2.2.51.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.51.2.1
Kemiskt instabila ämnen i klass 5.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder
har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som
medför fara under transport. Därför ska det även särskilt kontrolleras att kärl och
tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.
210
2.2.51.2.2
Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:
- oxiderande fasta ämnen, självupphettande, som tillordnas UN 3100, oxiderande
fasta ämnen, vattenreaktiva, som tillordnas UN 3121 samt oxiderande fasta
ämnen, brandfarliga, som tillordnas UN 3137, såvida de inte uppfyller
bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7),
- ej stabiliserad väteperoxid eller ej stabiliserade vattenlösningar av väteperoxid
med mer än 60 % väteperoxid,
- tetranitrometan som innehåller brännbara föroreningar,
- lösningar av perklorsyra med över 72 viktprocent syra eller blandningar av
perklorsyra med annan vätska än vatten,
- lösning av klorsyra med över 10 % klorsyra eller blandningar av klorsyra med
annan vätska än vatten,
- andra halogenerade fluorföreningar än UN 1745 BROMPENTAFLUORID, UN
1746 BROMTRIFLUORID och UN 2495 JODPENTAFLUORID i klass 5.1 eller
UN 1749 KLORTRIFLUORID och UN 2548 KLORPENTAFLUORID i klass 2,
- ammoniumklorat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett klorat med ett
ammoniumsalt,
- ammoniumklorit och dess vattenlösningar samt blandningar av en klorit med ett
ammoniumsalt,
- hypokloritblandningar med ett ammoniumsalt,
- ammoniumbromat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett bromat med
ett ammoniumsalt,
- ammoniumpermanganat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett
permanganat med ett ammoniumsalt,
- ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen (inklusive alla organiska
ämnen som kolekvivalent), utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller
föremål i klass 1,
- ammoniumnitratbaserade gödselmedel med sammansättningar som leder till
utgångsruta 4, 6, 8, 15, 31 eller 33 i flödesschemat i avsnitt 39.5.1 i
testhandboken, del III, avsnitt 39, såvida de inte har tilldelats ett lämpligt UN-
nummer i Klass 1,
- ammoniumnitratbaserade gödselmedel med sammansättningar som leder till
utgångsruta 20, 23 eller 39 i flödesschemat i avsnitt 39.5.1 i testhandboken, del
III, avsnitt 39, såvida de inte har tilldelats ett lämpligt UN-nummer i Klass 1
eller, under förutsättning att lämpligheten för transport har bevisats och att detta
har godkänts av behörig myndighet, ett lämpligt UN-nummer i Klass 5.1 annat än
UN 2067,
Anm.
Begreppet ”behörig myndighet” avser den behöriga myndigheten i
ursprungslandet. Om ursprungslandet inte är fördragsstat till RID, ska
211
behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av
transporten godkänna klassificeringen och villkoren för transporten
- ammoniumnitrit och dess vattenlösningar samt blandningar av en oorganisk nitrit
med ett ammoniumsalt,
- blandningar av kaliumnitrat eller natriumnitrit med ett ammoniumsalt.
2.2.51.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara
Klassifice-
ringskod
UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Oxiderande ämnen och
föremål som innehåller
sådana ämnen
3210
3211
3213
KLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S.
PERKLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S.
BROMATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S.
3214
PERMANGANATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S.
flytande
O1
3216
PERSULFATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S.
3218
NITRATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S.
3219
NITRITER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S.
3139
OXIDERANDE VÄTSKA, N.O.S.
1450
BROMATER, OORGANISKA, N.O.S.
1461
KLORATER, OORGANISKA, N.O.S.
1462
KLORITER, OORGANISKA, N.O.S.
utan
1477
NITRATER, OORGANISKA, N.O.S.
sekundärfara
1481
PERKLORATER, OORGANISKA, N.O.S.
O
fasta
O2
1482
PERMANGANATER, OORGANISKA, N.O.S.
1483
PEROXIDER, OORGANISKA, N.O.S.
2627
NITRITER, OORGANISKA, N.O.S.
3212
HYPOKLORITER, OORGANISKA, N.O.S.
3215
PERSULFATER, OORGANISKA, N.O.S.
1479
OXIDERANDE FAST ÄMNE, N.O.S.
3356
SYREGENERATOR, KEMISK
föremål
O3
3544
FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER OXIDERANDE ÄMNE, N.O.S.
Fasta, brandfarliga
OF
3137
OXIDERANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. (inte
tillåtet för transport, se 2.2.51.2)
Fasta, självupphettande
OS
3100
OXIDERANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.
(inte tillåtet för transport, se 2.2.51.2)
Fasta, vattenreaktiva
OW
3121
OXIDERANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. (inte
tillåtet för transport, se 2.2.51.2)
flytande
OT1
3099
OXIDERANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.
Giftiga
OT
fasta
OT2
3087
OXIDERANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.
flytande
OC1
3098
OXIDERANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.
Frätande OC
fasta
OC2
3085
OXIDERANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.
Giftiga, frätande
OTC
(Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är
tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning
med en klassificeringskod, som bestäms enligt tabellen för
dominerande fara i 2.1.3.10)
212
2.2.52
Klass 5.2 Organiska peroxider
2.2.52.1
Kriterier
2.2.52.1.1
Klass 5.2 omfattar organiska peroxider och beredningar med organiska peroxider.
2.2.52.1.2
Ämnen i klass 5.2 indelas enligt följande:
P1
Organiska peroxider, fordrar ej temperaturkontroll
P2
Organiska peroxider, fordrar temperaturkontroll (inte tillåtna för transport på
järnväg)
Definition
2.2.52.1.3
Organiska peroxider är organiska ämnen som innehåller den bivalenta -O-O-
strukturen och som kan anses som derivat av väteperoxid, där den ena eller båda
väteatomerna har ersatts av organiska radikaler.
Egenskaper
2.2.52.1.4
Organiska peroxider kan sönderfalla exotermt vid normal eller förhöjd temperatur.
Sönderfallet kan utlösas av värme, kontakt med föroreningar (t.ex. syror,
tungmetallföreningar, aminer), friktion eller stöt. Sönderfallshastigheten ökar med
temperaturen och är beroende av den organiska peroxidens sammansättning. Vid
sönderfallet kan hälsofarliga eller brandfarliga gaser eller ångor utvecklas. Vissa
organiska peroxider kan sönderfalla explosionsartat, särskilt om de är inneslutna.
Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning
av lämpliga förpackningar. Många organiska peroxider brinner häftigt. Det ska
undvikas att organiska peroxider kommer i kontakt med ögonen. Redan efter mycket
kortvarig kontakt orsakar vissa organiska peroxider allvarliga skador på hornhinna och
hud.
Anm
Testmetoder för att avgöra brandfarlighet hos organiska peroxider finns i
testhandboken, del III, avsnitt 32.4. Eftersom organiska peroxider kan
reagera häftigt när de upphettas rekommenderas att vid bestämning av deras
flampunkt använda små provmängder enligt beskrivning i ISO 3679:1983.
Klassificering
2.2.52.1.5
Alla organiska peroxider ska betraktas som tillhörande klass 5.2, såvida inte
beredningen med den organiska peroxiden
(a) innehåller högst 1,0 % aktivt syre vid högst 1,0 % väteperoxidhalt,
(b) innehåller högst 0,5 % aktivt syre vid en väteperoxidhalt över 1,0 %, dock högst
7,0 %.
Anm
Halten aktivt syre (%) i en organisk peroxidberedning ges av formeln
där
∑
×
×
i
i
i
m
c
n
16
213
n
i
= antal peroxigrupper per molekyl av organisk peroxid ”i”,
c
i
= koncentration (viktprocent) av organisk peroxid ”i”,
m
i
= molekylvikt av organisk peroxid ”i”.
2.2.52.1.6
Organiska peroxider indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från
typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till
typ G, som inte omfattas av bestämmelserna i klass 5.2. Klassificeringen av typ B till
F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i ett kolli. Principerna för klassificering
av ämnen som inte är nämnda i 2.2.52.4, finns angivna i testhandboken, del II.
2.2.52.1.7
Organiska peroxider som för närvarande har klassificerats och som för närvarande är
tillåtna att transporteras i förpackningar är angivna i 2.2.52.4, de som för närvarande
är tillåtna att transporteras i IBC-behållare är angivna i 4.1.4.2,
förpackningsinstruktion IBC520, och de som för närvarande är tillåtna att
transporteras i tankar enligt kapitel 4.2 och 4.3 är angivna i 4.2.5.2, UN-
tankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är tillordnad en gruppbenämning i
kapitel 3.2, tabell A (UN 3101 till 3120), och tillämpliga sekundärfaror och
anmärkningar med relevant transportinformation är angivna.
Gruppbenämningarna anger:
- typ (B till och med F) av organisk peroxid, se 2.2.52.1.6,
- aggregationstillstånd (flytande/fast).
Blandningar av dessa beredningar får likställas med den typ av organisk peroxid som
den farligaste komponenten motsvarar och transporteras enligt de villkor som gäller
för denna typ. Om emellertid två stabila beståndsdelar kan bilda en termiskt mindre
stabil blandning, ska den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT)
fastställas.
2.2.52.1.8
Klassificering av organiska peroxider, som inte är angivna i 2.2.52.4, 4.1.4.2,
förpackningsinstruktion IBC520 eller 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23, samt deras
tillordning till en samlingsbenämning, ska utföras av behörig myndighet i
avsändarlandet. Godkännandeintyget ska innehålla klassificering och tillämpliga
transportvillkor. Om avsändarslandet inte är en fördragsstat till RID, ska
klassificeringen och transportvillkoren godkännas av behörig myndighet i den första
fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
2.2.52.1.9
Prover av organiska peroxider eller beredningar av sådana, som inte är nämnda i
2.2.52.4, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras
för vidare test och utvärdering, ska tillordnas en passande benämning för organiska
peroxider av typ C, under följande förutsättning:
- av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än en organisk
peroxid typ B,
- provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och mängden per vagn uppgår
till högst 10 kg,
Prov som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg.
214
Åtgärd för att okänsliggöra organiska peroxider
2.2.52.1.10
För att åstadkomma en säker transport av organiska peroxider, okänsliggörs de ofta
med organiska vätskor eller fasta ämnen, oorganiska fasta ämnen eller vatten. Där en
procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat till närmaste heltal. I
princip ska den organiska peroxiden okänsliggöras så att den inte koncentreras i farlig
utsträckning om spill skulle uppstå.
2.2.52.1.11
Om inget annat föreskrivs för någon enskild organisk peroxidberedning, ska följande
definitioner gälla för spädmedel som används för att okänsliggöra:
- spädmedel typ A är organiska vätskor med kokpunkt lägst 150 °C, som är
kompatibla med den organiska peroxiden. Spädmedel typ A får användas för att
okänsliggöra alla organiska peroxider;
- spädmedel typ B är organiska vätskor med kokpunkt under 150 °C, dock lägst 60
°C, och flampunkt lägst 5 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden.
Spädmedel typ B får användas för flegmatisering av organiska peroxider förutsatt att
vätskans kokpunkt är minst 60 °C högre än den självaccelererande
sönderfallstemperaturen (SADT) i ett kolli på 50 kg.
2.2.52.1.12
Andra spädmedel än typ A eller B får tillsättas till i 2.2.52.4 angivna organiska
peroxidberedningar, förutsatt att de är kompatibla med dessa. Ersättning helt eller
delvis av spädmedel av typ A eller typ B med annat spädmedel med annorlunda
egenskaper kräver dock ny utvärdering av beredningen enligt det normala
klassificeringsförfarandet för klass 5.2.
2.2.52.1.13
Vatten får endast tillsättas för att okänsliggöra sådana organiska peroxider, vilka i
2.2.52.4 eller i tillstånd från behörig myndighet enligt 2.2.52.1.8 betecknas ”med
vatten” eller som ”stabil dispersion i vatten”. Prover och beredningar av organiska
peroxider som inte är angivna i 2.2.52.4 får likaså okänsliggöras med vatten förutsatt
att villkoren i 2.2.52.1.9 är uppfyllda.
2.2.52.1.14
Organiska och oorganiska fasta ämnen får användas för att okänsliggöra organiska
peroxider förutsatt att de är kompatibla med dessa. Vätskor och fasta ämnen räknas
som kompatibla om de inte menligt påverkar vare sig termisk stabilitet eller
farlighetstyp hos den organiska peroxidberedningen.
2.2.52.1.15
(Tills vidare blank)
2.2.52.1.16
(Tills vidare blank)
2.2.52.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
Följande organiska peroxider är inte tillåtna för transport enligt villkoren för klass 5.2:
- organiska peroxider typ A (se testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (a))
Följande organiska peroxider som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på
järnväg:
- organiska peroxider typ B och C med en självaccelererande sönderfallstemperatur
(SADT) på högst 50°C:
215
UN 3111 ORGANISK PEROXID TYP B, VÄTSKA,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3112 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3113 ORGANISK PEROXID TYP C, VÄTSKA,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3114 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
- organiska peroxider av typ D, som vid uppvärmning under inneslutning visar
häftig eller måttlig reaktion, med SADT högst 50 °C, eller som vid uppvärmning
under inneslutning visar svag eller ingen reaktion, med SADT högst 45 °C:
UN 3115 ORGANISK PEROXID TYP D, VÄTSKA,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3116 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
- organiska peroxider av typ E och F med SADT högst 45°C:
UN 3117 ORGANISK PEROXID TYP E, VÄTSKA,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3118 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3119 ORGANISK PEROXID TYP F, VÄTSKA,
TEMPERATURKONTROLLERAD,
UN 3120 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST,
TEMPERATURKONTROLLERAD.
216
2.2.52.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Klassificeringskod
UN-nr .2.4.1.2Benämning på ämnen och föremål
Organiska peroxider
ORGANISK PEROXID TYP A, FLYTANDE (inte tillåten för transport, se
2.2.52.2)
ORGANISK PEROXID TYP A, FAST (inte tillåten för transport, se 2.2.52.2)
3101
ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE
3102
ORGANISK PEROXID TYP B, FAST
3103
ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE
3104
ORGANISK PEROXID TYP C, FAST
fordrar ej
P1
temperaturkontroll
3105
ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE
3106
ORGANISK PEROXID TYP D, FAST
3107
ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE
3108
ORGANISK PEROXID TYP E, FAST
3109
ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE
3110
ORGANISK PEROXID TYP F, FAST
ORGANISK PEROXID TYP G, FLYTANDE (omfattas inte av
bestämmelserna för klass 5.2, se 2.2.52.1.6)
ORGANISK PEROXID TYP G, FAST (omfattas inte av bestämmelserna för
klass 5.2, se 2.2.52.1.6)
3545
FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ORGANISK PEROXID, N.O.S.
3111
ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
3112
ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
3113
ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
3114
ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
fordrar
temperaturkontroll
P2
3115
ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
3116
ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
3117
ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
3118
ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
3119
ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE,
TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
3120
ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
217
2.2.52.4
Förteckning över klassificerade organiska peroxider i förpackningar
De angivna koderna ”OP1” till ”OP8” i kolumnen ”Förpackningsmetod” hänvisar till förpackningsmetoderna i 4.1.4.1,
förpackningsinstruktion P520 (se även 4.1.7.1). Organiska peroxider som ska transporteras ska motsvara
klassificeringen. För ämnen tillåtna i IBC-behållare, se 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och för ämnen som är
tillåtna att transportera i tankar enligt kapitel 4.2 och 4.3, se 4.2.5.2.6, UN-tankinstruktion T23. Beredningarna som inte
anges i detta delavsnitt, men som är förtecknade i förpackningsinstruktion IBC520 i 4.1.4.2 och i UN-tankinstruktion
T23 i 4.2.5.2.6 får också transporteras i förpackningar enligt OP8 i förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1.
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
ACETYLACETONPEROXID
≤
42
≥
48
≥
8
OP7
3105
2)
“
≤
35
≥
57
≥
8
OP8
3107
32)
“
≤
32 (som pasta)
OP7
3106
20)
ACETYLCYKLOHEXANSULFONYLPEROXID
≤
82
≥
12
3112
Inte tillåtet för transport
“
≤
32
≥
68
3115
Inte tillåtet för transport
tert-AMYLHYDROPEROXID
≤
88
≥
6
≥
6
OP8
3107
tert-AMYLPEROXIACETAT
≤
62
≥
38
OP7
3105
tert-AMYLPEROXIBENSOAT
≤
100
OP5
3103
tert-AMYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT
≤
100
3115
Inte tillåtet för transport
tert-AMYLPEROXI-2-ETYLHEXYLKARBONAT
≤
100
OP7
3105
tert-AMYLPEROXIISOPROPYLKARBONAT
≤
77
≥
23
OP5
3103
tert-AMYLPEROXINEODEKANOAT
≤
47
≥
53
3119
Inte tillåtet för transport
tert-AMYLPEROXINEODEKANOAT
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
tert-AMYLPEROXIPIVALAT
≤
77
≥
23
3113
Inte tillåtet för transport
tert-AMYLPEROXI-3,5,5-TRIMETYLHEXANOAT
≤
100
OP7
3105
tert-BUTYLKUMYLPEROXID
>
42-100
OP8
3109
“
≤
52
≥
48
OP8
3108
n-BUTYL-4,4-DI-(tert-BUTYLPEROXI)VALERAT
>
52-100
OP5
3103
“
≤
52
≥
48
OP8
3108
tert-BUTYLHYDROPEROXID
>
79-90
≥
10
OP5
3103
13)
“
≤
80
≥
20
OP7
3105
4) 13)
“
≤
79
>
14
OP8
3107
13) 23)
“
≤
72
≥
28
OP8
3109
13)
tert-BUTYLHYDROPEROXID +
<
82 + > 9
≥
7
OP5
3103
13)
218
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
DI-tert-BUTYLPEROXID
tert-BUTYLMONOPEROXIMALEAT
>
52-100
OP5
3102
3)
“
≤
52
≥
48
OP6
3103
“
≤
52
≥
48
OP8
3108
“
≤
52 (som pasta)
OP8
3108
tert-BUTYLPEROXIACETAT
>
52-77
≥
23
OP5
3101
3)
“
>
32-52
≥
48
OP6
3103
“
≤
32
≥
68
OP8
3109
tert-BUTYLPEROXIBENSOAT
>
77-100
OP5
3103
“
>
52-77
≥
23
OP7
3105
“
≤
52
≥
48
OP7
3106
tert-BUTYLPEROXIBUTYLFUMARAT
≤
52
≥
48
OP7
3105
tert-BUTYLPEROXIKROTONAT
≤
77
≥
23
OP7
3105
tert-BUTYLPEROXIDIETYLACETAT
≤
100
3113
Inte tillåtet för transport
tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT
>
52-100
3113
Inte tillåtet för transport
“
>
32-52
≥
48
3117
Inte tillåtet för transport
“
≤
52
≥
48
3118
Inte tillåtet för transport
“
≤
32
≥
68
3119
Inte tillåtet för transport
tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT +
2,2-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-BUTAN
≤
12 + ≤ 14
≥
14
≥
60
OP7
3106
“
≤
31 + ≤ 36
≥
33
3115
Inte tillåtet för transport
tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXYLKARBONAT
≤
100
OP7
3105
tert-BUTYLPEROXIISOBUTYRAT
>
52-77
≥
23
3111
Inte tillåtet för transport
"
≤
52
≥
48
3115
Inte tillåtet för transport
tert-BUTYLPEROXIISOPROPYLKARBONAT
≤
77
≥
23
OP5
3103
"
≤
62
≥
38
OP7
3105
1-(2-tert-BUTYLPEROXIISOPROPYL)-
3-ISOPROPENYLBENSEN
≤
77
≥
23
OP7
3105
“
≤
42
≥
58
OP8
3108
tert-BUTYLPEROXI-2-METYLBENSOAT
≤
100
OP5
3103
219
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
tert-BUTYLPEROXINEODEKANOAT
>
77-100
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
52 (som stabil dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
"
≤
42 (som stabil dispersion i vatten (fryst))
3118
Inte tillåtet för transport
"
≤
32
≥
68
3119
Inte tillåtet för transport
tert-BUTYLPEROXINEOHEPTANOAT
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
42 (som stabil dispersion i vatten)
3117
Inte tillåtet för transport
tert-BUTYLPEROXIPIVALAT
>
67-77
≥
23
3113
Inte tillåtet för transport
"
>
27-67
≥
33
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
27
≥
73
3119
Inte tillåtet för transport
tert-BUTYLPEROXISTEARYLKARBONAT
≤
100
OP7
3106
tert-BUTYLPEROXI-3,5,5-TRIMETYLHEXANOAT
>
37-100
OP7
3105
tert-BUTYLPEROXI-3,5,5-TRIMETYLHEXANOAT
≤
42
≥
58
OP7
3106
“
≤
37
≥
63
OP8
3109
CYKLOHEXANONPEROXID(ER)
≤
91
≥
9
OP6
3104
13)
“
≤
72
≥
28
OP7
3105
5)
“
≤
72 (som pasta)
OP7
3106
5), 20)
“
≤
32
≥
68
Undantaget 29)
[3R-(3R,5AS,6S,8AS,9R,10R,12S,12AR**)]-DEKAHYDRO-10-
METOXI-3,6,9-TRIMETYL-3,12-EPOXY-12H-PYRANO[4,3-J]-1,2-
BENSODIOXEPIN)
≤
100
OP7
3106
DIACETONALKOHOLPEROXIDER
≤
57
≥
26
≥
8
3115
Inte tillåtet för transport
DIACETYLPEROXID
≤
27
≥
73
3115
Inte tillåtet för transport
DI-tert-AMYLPEROXID
≤
100
OP8
3107
2,2-DI-(tert-AMYLPEROXI)BUTAN
≤
57
≥
43
OP7
3105
1,1-DI-(tert-AMYLPEROXI)CYKLOHEXAN
≤
82
≥
18
OP6
3103
1,6-DI-(tert-BUTYLPEROXIKARBONYLOXI)HEXAN
≤
72
≥
28
OP5
3103
220
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
DIBENZOYLPEROXID
>
52-100
≤
48
OP2
3102
3)
“
>
77-94
≥
6
OP4
3102
3)
“
≤
77
≥
23
OP6
3104
“
≤
62
≥
28
≥
10
OP7
3106
“
>
52-62 (som pasta)
OP7
3106
20)
“
>
35-52
≥
48
OP7
3106
“
>
36-42
≥
18
≤
40
OP8
3107
“
≤
56,5 (som pasta)
≥
15
OP8
3108
“
≤
52 (som pasta)
OP8
3108
20)
“
≤
42 (som stabil dispersion i vatten)
OP8
3109
“
≤
35
≥
65
Undantaget 29)
DI-(4-tert-BUTYLCYKLOHEXYL)PEROXIDIKARBONAT
≤
100
3114
Inte tillåtet för transport
”
≤
42 som pasta
3118
Inte tillåtet för transport
"
≤
42 (som stabil dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
DI-tert-BUTYLPEROXID
>
52-100
OP8
3107
“
≤
52
≥
48
OP8
3109
25)
DI-tert-BUTYLPEROXIAZELAT
≤
52
≥
48
OP7
3105
2,2-DI-(tert-BUTYLPEROXI)BUTAN
≤
52
≥
48
OP6
3103
1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN
>
80-100
OP5
3101
3)
“
≤
72
≥
28
OP5
3103
30)
“
>
52-80
≥
20
OP5
3103
“
>
42-52
≥
48
OP7
3105
“
≤
42
≥
13
≥
45
OP7
3106
“
≤
27
≥
25
OP8
3107
21)
“
≤
42
≥
58
OP8
3109
“
≤
13
≥
13
≥
74
OP8
3109
1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN+tert-BUTYLPEROXI-2-
ETYLHEXANOAT
≤
43 + ≤ 16
≥
41
OP7
3105
DI-n-BUTYLPEROXIDIKARBONAT
>
27-52
≥
48
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
27
≥
73
3117
Inte tillåtet för transport
"
≤
42 (som stabil dispersion i vatten (fryst))
3118
Inte tillåtet för transport
DI-sec-BUTYLPEROXIDIKARBONAT
>
52-100
3113
Inte tillåtet för transport
"
≤
52
≥
48
3115
Inte tillåtet för transport
221
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
DI-(tert-BUTYLPEROXIISOPROPYL)BENSEN(ER)
>
42-100
≤
57
OP7
3106
“
≤
42
≥
58
Undantaget 29)
DI-(tert-BUTYLPEROXI)FTALAT
>
42-52
≥
48
OP7
3105
“
≤
52 (som pasta)
OP7
3106
20)
“
≤
42
≥
58
OP8
3107
2,2-DI-(tert-BUTYLPEROXI)PROPAN
≤
52
≥
48
OP7
3105
“
≤
42
≥
13
≥
45
OP7
3106
1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)- 3,3,5-TRIMETYLCYKLOHEXAN
>
90-100
OP5
3101
3)
“
>
57-90
≥
10
OP5
3103
“
≤
90
≥
10
OP5
3103
30)
“
≤
77
≥
23
OP5
3103
“
≤
57
≥
43
OP8
3110
“
≤
57
≥
43
OP8
3107
“
≤
32
≥
26
≥
42
OP8
3107
DIBÄRNSTENSSYRAPEROXID
>
72-100
OP4
3102
3) 17)
"
≤
72
≥
28
3116
Inte tillåtet för transport
DICETYLPEROXIDIKARBONAT
≤
100
3120
Inte tillåtet för transport
"
≤
42 (som stabil dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
DI-(4-KLORBENSOYL)PEROXID
≤
77
≥
23
OP5
3102
3)
“
≤
52 (som pasta)
OP7
3106
20)
“
≤
32
≥
68
Undantaget 29)
DICYKLOHEXYLPEROXIDIKARBONAT
>
91-100
3112
Inte tillåtet för transport
"
≤
91
≥
9
3114
Inte tillåtet för transport
"
≤
42 (som stabil dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
DIDEKANOYLPEROXID
≤
100
3114
Inte tillåtet för transport
2,2-DI-(4,4-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXYL)PROPAN
≤
42
≥
58
OP7
3106
“
≤
22
≥
78
OP8
3107
DI-(2,4-DIKLORBENSOYL)PEROXID
≤
77
≥
23
OP5
3102
3)
“
≤
52 (som pasta)
3118
Inte tillåtet för transport
“
≤
52 (som pasta med silikonolja)
OP7
3106
DI-(2-ETOXIETYL)PEROXIDIKARBONAT
≤
52
≥
48
3115
Inte tillåtet för transport
222
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
DI-(2-ETYLHEXYL)PEROXIDIKARBONAT
>
77-100
3113
Inte tillåtet för transport
"
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
62 (som stabil dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
"
≤
52 (som stabil dispersion i vatten (fryst))
3120
Inte tillåtet för transport
2,2-DIHYDROPEROXIPROPAN
≤
27
≥
73
OP5
3102
3)
DI-(1-HYDROXICYKLOHEXYL)PEROXID
≤
100
OP7
3106
DIISOBUTYRYLPEROXID
>
32-52
≥
48
3111
Inte tillåtet för transport
”
≤ 42 som stabil dispersion i vatten
3119
Inte tillåtet för transport
"
≤
32
≥
68
3115
Inte tillåtet för transport
DI-ISOPROPYLBENSENDIHYDROPEROXID
≤
82
≥
5
≥
5
OP7
3106
24)
DIISOPROPYLPEROXIDIKARBONAT
>
52-100
3112
Inte tillåtet för transport
"
≤
52
≥
48
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
32
≥
68
3115
Inte tillåtet för transport
DIKUMYLPEROXID
>
52-100
OP8
3110
12)
“
≤
52
≥
48
Undantaget 29)
DILAUROYLPEROXID
≤
100
OP7
3106
“
≤
42 (som stabil dispersion i vatten)
OP8
3109
DI-(3-METOXIBUTYL)PEROXIDIKARBONAT
≤
52
≥
48
3115
Inte tillåtet för transport
DI-(2-METYLBENSOYL)PEROXID
≤
87
≥
13
3112
Inte tillåtet för transport
DI-(3-METYLBENSOYL)PEROXID + BENSOYL(3-
METYLBENSOYL)PEROXID + DIBENSOYLPEROXID
≤
20 + ≤ 18 + ≤ 4
≥
58
3115
Inte tillåtet för transport
DI-(4-METYLBENSOYL)-PEROXID
≤
52 (som pasta med silikonolja)
OP7
3106
2,5-DIMETYL-2,5-DI-(BENSOYLPEROXI)HEXAN
>
82-100
OP5
3102
3)
“
≤
82
≥
18
OP7
3106
“
≤
82
≥
18
OP5
3104
2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)HEXAN
>
90-100
OP5
3103
“
>52−90
≥
10
OP7
3105
“
≤
77
≥
23
OP8
3108
“
≤
52
≥
48
OP8
3109
“
≤
47 (som pasta)
OP8
3108
2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-HEX-3-YN
>
86-100
OP5
3101
3)
“
>
52-86
≥
14
OP5
3103
26)
“
≤
52
≥
48
OP7
3106
223
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
2,5-DIMETYL-2,5-DI-(2-ETYLHEXANOYLPEROXI)HEXAN
≤
100
3113
Inte tillåtet för transport
2,5-DIMETYL-2-5-DIHYDROPEROXIHEXAN
≤
82
≥
18
OP6
3104
2,5-DIMETYL-2-5-DI-(3,5,5-TRIMETYLHEXANOYLPEROXI)HEXAN ≤77
≥
23
OP7
3105
1,1-DIMETYL-3-HYDROXIBUTYLPEROXINEOHEPTANOAT
≤
52
≥
48
3117
Inte tillåtet för transport
DIMYRISTYLPEROXIDIKARBONAT
≤
100
3116
Inte tillåtet för transport
"
≤
42 (som stabil dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
DI-(2-NEODEKANOYLPEROXIISOPROPYL) BENSEN
≤
52
≥
48
3115
Inte tillåtet för transport
DI-n-NONANOYLPEROXID
≤
100
3116
Inte tillåtet för transport
DI-n-OKTANOYLPEROXID
≤
100
3114
Inte tillåtet för transport
DI-(2-FENOXIETYL)PEROXIDIKARBONAT
>
85-100
OP5
3102
3)
“
≤
85
≥
15
OP7
3106
DIPROPIONYLPEROXID
≤
27
≥
73
3117
Inte tillåtet för transport
DI-n-PROPYLPEROXIDIKARBONAT
≤
100
3113
Inte tillåtet för transport
"
≤
77
≥
23
3113
Inte tillåtet för transport
DI-(3,5,5-TRIMETYLHEXANOYL)PEROXID
>
52-82
≥
18
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
52 (som stabil dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
"
>
38-52
≥ 48
3119
Inte tillåtet för transport
"
≤
38
≥
62
3119
Inte tillåtet för transport
ETYL-3,3-DI-(tert-AMYLPEROXI)BUTYRAT
≤
67
≥
33
OP7
3105
ETYL-3,3-DI-(tert-BUTYLPEROXI)BUTYRAT
>
77-100
OP5
3103
“
≤
77
≥
23
OP7
3105
“
≤
52
≥
48
OP7
3106
1-(2-ETYLHEXANOYL-PEROXI)-1,3-
DIMETYLBUTYLPEROXIPIVALAT
≤
52
≥
45
≥
10
3115
Inte tillåtet för transport
1-FENYLETYLHYDROPEROXID
≤ 38
≥ 62
OP8
3109
tert-HEXYLPEROXINEODEKANOAT
≤
71
≥
29
3115
Inte tillåtet för transport
tert-HEXYLPEROXIPIVALAT
≤
72
≥
28
3115
Inte tillåtet för transport
“
≤
52 som stabil dispersion i vatten
3117
Inte tillåtet för transport
3-HYDROXI-1,1-DIMETYLBUTYLPEROXINEODEKANOAT
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
”
≤
52
≥
48
3117
Inte tillåtet för transport
”
≤
52 (som stabil dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
224
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
ISOPROPYL-sec-BUTYLPEROXIDIKARBONAT +
DI-sec-BUTYLPEROXIDIKARBONAT +
DI-ISOPROPYLPEROXIDIKARBONAT
≤
32 + ≤15-18 +
≤
12-15
≥
38
3115
Inte tillåtet för transport
”
≤
52 + ≤ 28 + ≤ 22
3111
Inte tillåtet för transport
ISOPROPYLKUMYLHYDROPEROXID
≤
72
≥
28
OP8
3109
13)
3-KLORPEROXIBENSOESYRA
>
57-86
≥
14
OP1
3102
3)
“
≤
57
≥
3
≥
40
OP7
3106
“
≤
77
≥
6
≥
17
OP7
3106
KUMYLHYDROPEROXID
>
90-98
≤
10
OP8
3107
13)
“
≤
90
≥
10
OP8
3109
13), 18)
KUMYLPEROXINEODEKANOAT
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
52 (som stabil
dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
KUMYLPEROXINEOHEPTANOAT
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
KUMYLPEROXIPIVALAT
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
p-MENTYLHYDROPEROXID
>
72-100
OP7
3105
13)
“
≤
72
≥
28
OP8
3109
27)
METYLCYKLOHEXANONPEROXID(ER)
≤
67
≥
33
3115
Inte tillåtet för transport
METYLETYLKETONPEROXID(ER)
Se anm 8).
≥
48
OP5
3101
3), 8), 13)
“
Se anm 9).
≥
55
OP7
3105
9)
“
Se anm 10).
≥
60
OP8
3107
10)
METYLISOBUTYLKETONPEROXID(ER)
≤
62
≥
19
OP7
3105
22)
METYLISOPROYLKETONPEROXID(ER)
Se anm 31)
≥
70
OP8
3109
31)
ORGANISK PEROXID, FAST, PROV
OP2
3104
11)
ORGANISK PEROXID, FAST, PROV,
TEMPERATURKONTROLLERAD
3114
Inte tillåtet för transport
ORGANISK PEROXID, FLYTANDE, PROV
OP2
3103
11)
ORGANISK PEROXID, FLYTANDE, PROV,
TEMPERATURKONTROLLERAD
3113
Inte tillåtet för transport
3,3,5,7,7-PENTAMETYL-1,2,4-TRIOXEPAN
≤
100
OP8
3107
PEROXILAURINSYRA
≤
100
3118
Inte tillåtet för transport
PEROXIÄTTIKSYRA, TYP D, stabiliserad
≤
43
OP7
3105
13), 14), 19)
PEROXIÄTTIKSYRA, TYP E, stabiliserad
≤
43
OP8
3107
13), 15), 19)
PEROXIÄTTIKSYRA, TYP F, stabiliserad
≤
43
OP8
3109
13), 16), 19)
225
ORGANISK PEROXID
Koncentration
(%)
Späd-
medel
typ A
(%)
Späd-
medel
typ B
(%) 1)
Inert
fast
ämne
(%)
Vatten
(%)
Förpack–
nings-
metod
UN-nr
(grupp-
benämning)
Sekundär fara och
anmärkningar
PINANYLHYDROPEROXID
> 56-100
OP7
3105
13)
“
≤
56
≥
44
OP8
3109
POLYETER-POLY-tert-BUTYLPEROXIKARBONAT
≤
52
≥
48
OP8
3107
1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLHYDROPEROXID
≤
100
OP7
3105
1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLPEROXI-2 ETYLHEXANOAT
≤
100
3115
Inte tillåtet för transport
1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLPEROXINEODEKANOAT
≤
72
≥
28
3115
Inte tillåtet för transport
"
≤
52 (som stabil
dispersion i vatten)
3119
Inte tillåtet för transport
1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLPEROXIPIVALAT
≤
77
≥
23
3115
Inte tillåtet för transport
3,6,9-TRIETYL-3,6,9-TRIMETYL-1,4,7-TRIPEROXONAN
≤
42
≥
58
OP7
3105
28)
"
≤ 17
≥ 18
≥ 65
OP8
3110
Anmärkningar (se sista kolumnen i tabell 2.2.52.4):
1)
Spädmedel typ B får alltid ersättas med spädmedel typ A. Kokpunkten för spädmedel typ B ska vara
åtminstone 60°C högre än SADT för den organiska peroxiden.
2)
Aktivt syre ≤ 4,7 %.
3)
Etikett ”EXPLOSIV” enligt förlaga 1 (se 5.2.2.2.2) krävs.
4)
Spädmedel får ersättas med di-tert-butylperoxid.
5)
Aktivt syre ≤ 9 %.
6)
(Tills vidare blank.)
7)
(Tills vidare blank.)
8)
Aktivt syre > 10 % och ≤ 10,7 %, med eller utan vatten.
9)
Aktivt syre ≤ 10 %, med eller utan vatten.
226
10)
Aktivt syre ≤ 8,2 %, med eller utan vatten.
11)
Se 2.2.52.1.9.
12)
Upp till 2000 kg per kärl, tillordnade benämningen ORGANISK PEROXID TYP F utgående från storskaletest.
13)
Etikett ”FRÄTANDE” enligt förlaga 8 (se 5.2.2.2.2) krävs.
14)
Beredningar av peroxiättiksyra, som uppfyller kriterierna i testhandboken, stycke 20.4.3 (d).
15)
Beredningar av peroxiättiksyra, som uppfyller kriterierna i testhandboken, stycke 20.4.3 (e).
16)
Beredningar av peroxiättiksyra, som uppfyller kriterierna i testhandboken, stycke 20.4.3 (f).
17)
Genom tillsättning av vatten minskas den termiska stabiliteten hos denna organiska peroxid.
18)
För koncentrationer under 80 % krävs ingen etikett ”FRÄTANDE” enligt förlaga 8 (se 5.2.2.2.2).
19)
Blandningar med väteperoxid, vatten och syra (syror).
20)
Med spädmedel typ A, med eller utan vatten.
21)
Med ≥ 25 viktprocent spädmedel typ A, dessutom med etylbensen.
22)
Med ≥ 19 viktprocent spädmedel typ A, dessutom med metylisobutylketon.
23)
Med < 6 % di-tert-butylperoxid.
24)
Med ≤ 8 % 1-isopropylhydroperoxi-4-isopropylhydroxibensen.
25)
Spädmedel typ B med kokpunkt > 110°C.
26)
Hydroperoxidhalt < 0,5 %.
27)
För koncentrationer över 56 % krävs etikett ”FRÄTANDE” enligt förlaga 8 (se 5.2.2.2.2).
227
28)
Aktivt syre ≤ 7,6 % i spädmedel typ A med 95 %-ig avkokning i temperaturintervallet 200°C - 260°C.
29)
Omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S för klass 5.2
30)
Spädmedel typ B med kokpunkt > 130°C.
31)
Aktivt syre ≤ 6,7 %.
32)
Aktivt syre ≤ 4,15 %.
228
2.2.61
Klass 6.1 Giftiga ämnen
2.2.61.1
Kriterier
2.2.61.1.1
Klass 6.1 omfattar ämnen för vilka det av erfarenhet är känt eller efter djurförsök kan
befaras att de vid påverkan vid ett enstaka tillfälle eller under kort tid av relativt små
mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller
leda till döden hos människor.
Anm
Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer ska tillordnas denna
klass om de uppfyller villkoren för den.
2.2.61.1.2
Ämnen i klass 6.1 indelas enligt följande:
T
Giftiga ämnen utan sekundärfara
T1
Organiska vätskor
T2
Organiska fasta ämnen
T3
Metallorganiska ämnen
T4
Oorganiska vätskor
T5
Oorganiska fasta ämnen
T6
Pesticider, flytande
T7
Pesticider, fasta
T8
Prover
T9
Övriga giftiga ämnen
T10
Föremål
TF
Giftiga brandfarliga ämnen
TF1
Vätskor
TF2
Vätskor, vilka används som pesticider
TF3
Fasta ämnen
TS
Giftiga självupphettande fasta ämnen
TW Giftiga ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
TW1 Vätskor
TW2 Fasta ämnen
TO
Giftiga oxiderande ämnen
TO1
Vätskor
TO2
Fasta ämnen
TC
Giftiga frätande ämnen
TC1
Organiska vätskor
TC2
Organiska fasta ämnen
TC3
Oorganiska vätskor
TC4
Oorganiska fasta ämnen
TFC Giftiga brandfarliga frätande ämnen
229
TFW Giftiga ämnen, brandfarliga, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga
gaser
Definitioner
2.2.61.1.3
För RID/RID-S gäller:
LD
50
-värde (dödlig mediandos) för akut giftighet vid förtäring är den statistiskt
härledda engångsmängd av ett ämne som vid oralt intag förväntas leda till död inom
14 dagar hos 50 procent av unga, vuxna albinoråttor. LD
50
-värdet anges som vikten av
provämnet genom försöksdjurets kroppsvikt (mg/kg).
LD
50
-värde för akut giftighet vid hudabsorption är den mängd av ett ämne som vid
kontinuerlig kontakt under 24 h på bar hud hos albinokaniner med största sannolikhet
dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Antalet djur som omfattas av
försöket ska vara tillräckligt stort för att resultatet ska bli statistiskt signifikant och
motsvara god farmakologisk sed. Resultatet anges i mg per kg kroppsvikt.
LC
50
-värde för akut giftighet vid inandning är den koncentration av ånga, dimma eller
damm som när den kontinuerligt andas in under 1 h av en grupp unga, vuxna
albinoråttor, hanar och honor, med största sannolikhet dödar hälften av djuren i
gruppen inom 14 dagar. Ett fast ämne ska testas om det finns risk för att minst 10 %
av den totala vikten är damm i inandningsbar form, t.ex. när partiklarnas
aerodynamiska diameter är högst 10 µm. Ett flytande ämne ska genomgå test, om det
finns risk för att det kan uppstå dimma från en läckande transportbehållare. I ett för
test förberett prov ska över 90 viktprocent av både fasta och flytande ämnen vara
partiklar som kan andas in, så som beskrivs ovan. Resultatet anges i mg per liter luft
för damm och dimma och i ml per m3 luft (ppm) för ånga.
Klassificering och inplacering i förpackningsgrupper
2.2.61.1.4
Ämnen i klass 6.1 ska efter sin farlighetsgrad vid transport inplaceras i någon av
följande förpackningsgrupper:
Förpackningsgrupp I:
mycket giftiga ämnen
Förpackningsgrupp II:
giftiga ämnen
Förpackningsgrupp III:
mindre giftiga ämnen
2.2.61.1.5
Ämnen, lösningar, blandningar och föremål som tillhör klass 6.1 är angivna i kapitel
3.2, tabell A. Tillordning av ämnen, lösningar och blandningar som inte är namngivna
i kapitel 3.2, tabell A, med tillämplig benämning i 2.2.61.3 och förpackningsgrupp
enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 ska ske enligt kriterierna i 2.2.61.1.6 - 2.2.61.1.11.
2.2.61.1.6
Vid bedömningen av giftighetsgraden ska erfarenhet av förgiftningsfall hos människor
ligga till grund. Vidare ska hänsyn tas till särskilda egenskaper hos ämnet i fråga,
såsom flytande form, hög flyktighet, stor sannolikhet för sorption genom huden och
särskilda biologiska verkningar.
2.2.61.1.7
Om det inte finns erfarenheter från människor ska giftighetsgraden fastställas genom
utvärdering av djurförsök enligt följande tabell:
230
Förpack-
ningsgrupp
Giftighet vid förtäring
LD
50
(mg/kg)
Giftighet vid
hudabsorption LD
50
(mg/kg)
Giftighet vid inandning
av damm och dimma
LC
50
(mg/l)
I
≤
5
≤
50
≤
0,2
II
> 5 och ≤ 50
> 50 och ≤ 200
> 0,2 och ≤ 2
III
a)
> 50 och ≤ 300
> 200 och ≤ 1000
> 2 och ≤ 4
a)
Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om uppgifter om
dess giftighet motsvarar förpackningsgrupp III.
2.2.61.1.7.1
När ett ämne har olika grader av giftighet vid två eller flera tillförselsätt ska
klassificeringen grundas på den högsta giftighetsgraden.
2.2.61.1.7.2
Ämnen som uppfyller kriterierna för klass 8 och uppvisar en giftighet vid inandning
av damm eller dimma (LC
50
) som motsvarar förpackningsgrupp I, får endast tillordnas
klass 6.1 om giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar åtminstone
förpackningsgrupp I eller II. I annat fall ska ämnet om så krävs tillordnas klass 8 (se
2.2.8.1.4.5).
2.2.61.1.7.3
Kriterierna för ett ämnes giftighet vid inandning av dimma eller damm är baserade på
LC
50
-värden vid en exponering under 1 h. När sådana värden finns tillgängliga ska de
användas. Om emellertid endast LC50-värden för exponering 4 h finns tillgängliga kan
dessa värden multipliceras med fyra och resultatet användas i stället för ovanstående
kriterium, dvs. LC50 (4 h) × 4 anses likvärdigt med LC50 (1 h).
Giftighet vid inandning av ångor
2.2.61.1.8
Vätskor som avger giftiga ångor ska tillordnas följande grupper där ”V” är den
mättade ångans koncentration uttryckt i ml/m3 luft (flyktighet) vid 20 °C och
standardatmosfärstryck:
Förpackningsgrupp
mycket giftiga
I
V ≥ 10 × LC
50
och LC
50
≤ 1 000 ml/m
3
giftiga
II
V ≥ LC
50
och LC
50
≤ 3 000 ml/m
3
och kriterierna för
förpackningsgrupp I inte är uppfyllda
mindre giftiga
III
a)
V ≥ 1/5 × LC
50
och LC
50
≤ 5 000 ml/m
3
och
kriterierna för förpackningsgrupp I eller II inte är
uppfyllda
a)
Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om värdena för
deras giftighet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp III.
Dessa kriterier är baserade på LC
50
-värden vid exponering 1 h, och sådana värden ska
användas, där de finns tillgängliga.
Om emellertid endast LC
50
-värden för exponering 4 h finns tillgängliga kan dessa
värden multipliceras med två och resultatet användas i stället för ovanstående
kriterium, dvs. LC
50
(4 h) × 2 anses likvärdigt med LC
50
(1 h).
231
Gränslinjer för förpackningsgrupper - giftighet vid inandning av ångor
Inte farligt för transport
Förpackningsgrupp III
x
Förpackningsgrupp I
x
Förpackningsgrupp II
x
Flyktighet ml/m
3
LC 50 m
l/m
3
I denna figur presenteras kriterierna i grafisk form för att underlätta klassificeringen.
På grund av den begränsade noggrannheten vid användning av grafisk framställning
ska emellertid ämnen som hamnar på eller nära en skiljelinje kontrolleras med hjälp av
de siffermässiga kriterierna.
Blandningar av vätskor
2.2.61.1.9
Blandningar av vätskor som är giftiga vid inandning ska inplaceras i
förpackningsgrupper med beaktande av nedanstående uppgifter:
2.2.61.1.9.1
Om LC
50
-värdet är känt för varje giftigt ämne som ingår i blandningen, kan
förpackningsgruppen bestämmas enligt följande:
(a) Beräkning av LC
50
för blandningen:
där:
f
i
= molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen,
∑
=
=
n
1
i
i
50
i
50
LC
f
1
)
blandning
(
LC
232
LC
50i
= medelvärdet av dödlig koncentration för ingående beståndsdel ”i”, i
ml/m3.
(b) Beräkning av flyktighet för varje beståndsdel i blandningen:
3
,
101
10
P
V
6
i
i
×
=
(ml/m3)
där:
Pi
= partialtrycket för beståndsdelen ”i” i kPa vid 20 °C och
standardatmosfärtryck.
(c) Beräkning av förhållandet mellan flyktighet och LC50-värdet:
∑
=
=
n
1
i
i
50
i
LC
V
R
(d) De beräknade värdena på LC
50
(blandning) och R används sedan för att bestämma
vilken förpackningsgrupp blandningen hör till:
förpackningsgrupp I:
R ≥ 10 och LC
50
(blandning) ≤ 1000 ml/m3,
förpackningsgrupp II:
R ≥ 1 och LC
50
(blandning) ≤ 3000 ml/m3, om
blandningen inte uppfyller kriterierna för
förpackningsgrupp I,
förpackningsgrupp III:
R ≥ 1/5 och LC
50
(blandning) ≤ 5000 ml/m3, om
blandningen inte uppfyller kriterierna för
förpackningsgrupp I eller II.
2.2.61.1.9.2
Saknas uppgift om LC
50
-värde för de giftiga beståndsdelarna kan blandningen
inplaceras i en förpackningsgrupp med nedan beskrivna förenklade test av
tröskeltoxicitet som grund. I så fallet ska den strängaste förpackningsgruppen
bestämmas och användas vid transport av blandningen.
2.2.61.1.9.3
En blandning inplaceras i förpackningsgrupp I endast om den uppfyller följande båda
kriterier:
(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en
testatmosfär av 1000 ml/m3 vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och
fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras
därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under
observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC50-värde på
1000 ml/m3 eller mindre.
(b) Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen späds ut med nio volymsdelar
luft för att få en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor)
exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14
dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14
dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 10
gånger blandningens LC
50
-värde.
233
2.2.61.1.9.4
En blandning inplaceras i förpackningsgrupp II endast om den uppfyller följande båda
kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I:
(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en
testatmosfär av 3000 ml/m3 vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och
fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras
därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under
observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC
50
-värde på
3000 ml/m3 eller mindre.
(b) Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen används för att bilda en
testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna
testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller
fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska
blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än blandningens
LC50-värde.
2.2.61.1.9.5
En blandning inplaceras i förpackningsgrupp III endast om den uppfyller följande två
kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I eller II:
(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en
testatmosfär av 5000 ml/m3 vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och
fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras
därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under
observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC
50
-värde på
5000 ml/m3 eller mindre.
(b) Ångkoncentrationen (flyktigheten) för vätskeblandningen mäts. Är den lika med
eller större än 1000 ml/m3 ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med
eller större än 1/5 av blandningens LC
50
-värde.
Beräkningsmetoder för blandningars giftighet vid förtäring och hudabsorption
2.2.61.1.10
För klassificering av blandningar i klass 6.1 och bestämning av korrekt
förpackningsgrupp i enlighet med kriterierna för giftighet vid förtäring och
hudabsorption (se 2.2.61.1.3) måste blandningens akuta LD
50
-värde beräknas.
2.2.61.1.10.1 När en blandning innehåller endast ett aktivt ämne vars LD
50
-värde är känt kan, om
tillförlitliga uppgifter om akut giftighet vid förtäring och hudabsorption saknas,
blandningens LD
50
-värden för förtäring och hudabsorption bestämmas enligt följande:
2.2.61.1.10.2 Om en blandning innehåller mer än en aktiv komponent kan blandningens LD
50
-värde
för förtäring och hudabsorption bestämmas på tre sätt. Den rekommenderade metoden
är att ta fram tillförlitliga värden för akut giftighet vid förtäring och hudabsorption för
den aktuella blandningen som ska transporteras. Om tillförlitliga, noggranna värden
inte är tillgängliga, får en av följande metoder användas:
(a) klassificering av beredningen efter den farligaste beståndsdelen i blandningen
under antagandet att komponenten har samma koncentration som den totala
koncentrationen av alla aktiva beståndsdelar,
100
nt
viktproce
i
halt
s
substansen
aktiva
den
substansen
aktiva
den
hos
värdet
LD
n
blandninge
hos
värdet
50
50
×
−
=
−
LD
234
(b) tillämpning av formeln:
M
Z
Z
B
B
A
A
T
T
C
T
C
T
C
100
...
=
+
+
+
där:
C
= koncentrationen i procent av beståndsdel A, B,.........Z i blandningen
T
= LD50-värdet vid förtäring av beståndsdel A, B,.........Z
TM
= blandningens LD50-värde vid förtäring.
Anm
Formeln kan även användas för giftighet vid hudabsorption, under
förutsättning att information finns tillgänglig och är av samma slag för alla
ingående beståndsdelar. Användning av denna formel tar inte hänsyn till
eventuella potentierings- eller skyddseffekter.
Klassificering av pesticider (bekämpningsmedel)
2.2.61.1.11
Alla aktiva pesticidbeståndsdelar och beredningar av dessa, för vilka LC
50
- eller LD
50
-
värdena är kända och som har klassificerats i klass 6.1, ska inplaceras i enlighet med
kriterierna i 2.2.61.1.6 – 2.2.61.1.9 i motsvarande förpackningsgrupp. Ämnen och
beredningar som uppvisar sekundärfaror ska klassificeras enligt tabellen för
dominerande fara i 2.1.3.10 med inplacering i motsvarande förpackningsgrupp.
2.2.61.1.11.1 Om LD
50
-värdet för en pesticidberedning avseende förtäring eller hudabsorption inte
är känt, men LD
50
-värdena för de aktiva ämnena är kända, så kan LD
50
-värdet för
beredningen tas fram genom tillämpning av metoderna i 2.2.61.1.10.
Anm
LD
50
-värden för giftigheten hos ett visst antal vanliga pesticider kan fås från
senaste utgåvan av dokumentet ”The WHO Recommended Classification of
Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification”, som kan beställas
från Världshälsoorganisationen (WHO), International Programme on
Chemical Safety, CH-1211 Genève 27. Även om detta dokument kan
användas som uppgiftskälla för LD
50
-värden för pesticider, får dock
klassifikationssystemet som anges där inte användas för klassificering för
transport av pesticider eller bestämning av förpackningsgrupp, som ska ske
enligt bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.61.1.11.2 Den officiella transportbenämningen för en pesticid ska väljas med den aktiva
beståndsdelen, pesticidens aggregationstillstånd och alla eventuellt förekommande
sekundärfaror som grund (se 3.1.2).
2.2.61.1.12
Om ämnen i klass 6.1 på grund av tillsatser övergår till andra farlighetskategorier än
de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar
tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm
För klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och
avfall), se även 2.1.3.
2.2.61.1.13
Utgående från kriterierna i 2.2.61.1.6 – 2.2.61.1.11 kan också avgöras om en lösning
eller en blandning, som är namngiven eller innehåller ett namngivet ämne, har sådana
235
egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna
klass.
2.2.61.1.14
Ämnen, lösningar och blandningar, med undantag av ämnen och beredningar vilka
används som pesticider, som inte klassificeras som akut giftiga i kategori 1, 2 eller 3
enligt EG-förordning 1272/20084), får anses vara ämnen som inte omfattas av klass
6.1.
2.2.61.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.61.2.1
Kemiskt instabila ämnen i klass 6.1 får endast transporteras om nödvändiga
försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall
eller polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de
försiktighetsåtgärder som krävs, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska
det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar
sådana reaktioner. Om temperaturkontroll krävs för att förhindra att ett ämne
polymeriserar (t.ex. för ett ämne i en förpackning eller IBC-behållare med en SAPT
som är ≤ 50°C, eller i en tank med en SAPT som är ≤ 45°C), får inte ämnet tas emot
för transport.
2.2.61.2.2
Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:
- vätecyanid, vattenfritt, och vätecyanidlösningar (blåsyralösningar), som inte
uppfyller villkoren för UN 1051, 1613, 1614 och 3294,
- andra metallkarbonyler än UN 1259 NICKELKARBONYL och UN 1994
JÄRNKARBONYL med flampunkt under 23°C,
- 2,3,7,8-TETRAKLORDIBENSO-1,4-DIOXIN (TCDD) i koncentrationer som
räknas som mycket giftiga enligt kriterierna i 2.2.61.1.7,
- UN 2249 DIKLORDIMETYLETER, SYMMETRISK,
- beredningar av fosfider utan tillsatser för att motverka utveckling av giftiga
brandfarliga gaser.
Följande ämnen får inte transporteras på järnväg:
- bariumazid, torr eller med mindre än 50 % vatten eller alkohol,
- UN 0135 KVICKSILVERFULMINAT, FUKTAT.
4)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och
förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiv 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändrad
förordning (EG) nr 1907/2006, publicerade i Europeiska unionens officiella tidning nr L 353, av 31 december 2008, s1-
1355.
236
2.2.61.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Giftiga ämnen
1583 KLORPIKRIN, BLANDNING, N.O.S.
1602 FÄRGÄMNE, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. eller
1602 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, GIFTIG,
N.O.S.
1693 TÅRGASÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.
1851 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S.
2206 ISOCYANATER, GIFTIGA, N.O.S. eller
2206 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, N.O.S.
3140 ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. eller
3140 ALKALOIDSALTER, FLYTANDE, N.O.S.
3142 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S.
flytande
a)
T1 3144 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. eller
3144 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S.
3172 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL,
FLYTANDE N.O.S.
3276 NITRILER, FLYTANDE, GIFTIGA, N.O.S.
3278 FOSFORORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG,
N.O.S.
2810 GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S.
3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC
50
-
värde om högst 200 ml/m
3
och mättad ångkoncentration
om minst 500 LC
50
3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC
50
-
värde om högst 1000 ml/m
3
och mättad ångkoncentration
om minst 10 LC
50
organiska
1544 ALKALOIDER, FASTA, N.O.S. eller
1544 ALKALOIDSALTER, FASTA, N.O.S.
1601 DESINFEKTIONSMEDEL, FAST, GIFTIGT, N.O.S.
1655 NIKOTINFÖRENING, FAST, N.O.S. eller
1655 NIKOTINBEREDNING, FAST, N.O.S
fast
a) b)
T2 3448 TÅRGASÄMNE, FAST, N.O.S.
3143 FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. eller
3143 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S.
3249 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FAST, GIFTIGT, N.O.S.
3439 NITRILER, FASTA, GIFTIGA, N.O.S.
3462 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL,
FASTA N.O.S.
3464 FOSFORORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S.
2811 GIFTIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.
2026 FENYLKVICKSILVERFÖRENING, N.O.S
2788 ORGANISK TENNFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S.
3146 ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S.
3280 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S.
3465 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S.
utan
organometalliska
c) d)
T3 3281 METALLKARBONYLER, FLYTANDE, N.O.S.
sekundärfara
3466 METALLKARBONYLER, FASTA, N.O.S.
3282 METALLORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG,
N.O.S.
3467 METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S.
237
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
1556 ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S., oorganisk,
inklusive arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och
arseniksulfider, n.o.s.
1935 CYANIDLÖSNING, N.O.S.
flytande
e)
T4 2024 KVICKSILVERFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S.
3141 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FLYTANDE, N.O.S.
3287 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
3440 SELENFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S
3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC
50
-
värde om högst 200 ml/m
3
och mättad ångkoncentration
om minst 500 LC
50
3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC
50
-
värde om högst 1000 ml/m
3
och mättad ångkoncentration
om minst 10 LC
50
1549 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FAST, N.O.S.
oorganiska
1557 ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S., oorganisk inklusive
arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider,
n.o.s.
1564 BARIUMFÖRENING, N.O.S.
1566 BERYLLIUMFÖRENING, N.O.S.
1588 CYANIDER, OORGANISKA, FASTA N.O.S.
1707 TALLIUMFÖRENING, N.O.S.
2025 KVICKSILVERFÖRENING, FAST, N.O.S.
2291 BLYFÖRENING, LÖSLIG, N.O.S.
fasta
f) g)
T5 2570 KADMIUMFÖRENING
2630 SELENATER eller
2630 SELENITER
2856 KISELFLUORIDER, N.O.S.
3283 SELENFÖRENING, FAST, N.O.S.
3284 TELLURFÖRENING, N.O.S.
3285 VANADINFÖRENING, N.O.S.
3288 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
2992 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
2994 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
2996 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
2998 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
3006 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
3010 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
3012 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
flytande
h)
T6 3014 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE,
GIFTIG
3016 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
3018 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
3020 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
3026 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
3348 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE,
GIFTIG
pesticider
3352 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S.
2757 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG
2759 ARSENIKHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG
2761 KLORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG
2763 TRIAZINPESTICID, FAST, GIFTIG
2771 TIOKARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG
2775 KOPPARHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG
2777 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG
2779 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FAST,
GIFTIG
fasta
h)
T7 2781 BIPYRIDYLPESTICID, FAST, GIFTIG
2783 FOSFORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG
2786 TENNORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG
3027 KUMARINDERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG
3048 ALUMINIUMFOSFIDPESTICID
3345 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG
3349 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG
2588 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S.
prover
T8 3315 KEMISKT PROV, GIFTIGT
andra giftiga ämnen
i)
T9
3243 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER GIFTIG VÄTSKA,
N.O.S.
föremål
T10 3546 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER GIFTIGT ÄMNE, N.O.S.
238
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
3071 MERKAPTANER, FLYTANDE, GIFTIGA,
BRANDFARLIGA, N.O.S. eller
3071 MERKAPTANERBLANDNING, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG, N.O.S.
3080 ISOCYANATER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller
3080 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
flytande
j) k)
TF1 3275 NITRILER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S.
3279 FOSFORORGANISK FÖRENING, GIFTIG,
BRANDFARLIG, N.O.S.
2929 GIFTIG VÄTSKA, BRANDFARLIG, ORGANISK, N.O.S.
3383 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG,
N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 200 ml/m
3
och
mättad ångkoncentration om minst 500 LC
50
3384 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG,
N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 1000 ml/m
3
och
mättad ångkoncentration om minst 10 LC
50
Brand-
TF
farliga
2991 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
2993 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
2995 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
2997 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG
3005 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
3009 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
3011 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
pesticider
(flampunkt lägst 23°C)
TF2
3013 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE,
GIFTIG, BRANDFARLIG
3015 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
3017 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
3019 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
3025 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
3347 FENOXYIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE,
GIFTIG, BRANDFARLIG
3351 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG,
BRANDFARLIG
2903 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
fasta
TF3 1700 TÅRGASLJUS
2930 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, ORGANISKT,
N.O.S.
3535 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, OORGANISKT,
N.O.S.
Självupphettande, fasta
c)
TS 3124 GIFTIGT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.
3123 GIFTIG VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S.
flytande
TW1 3385 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV,
N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 200 ml/m
3
och
mättad ångkoncentration om minst 500 LC
50
3386 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV,
N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 1000 ml/m
3
och
mättad ångkoncentration om minst 10 LC
50
Vattenreaktiva
d)
TW
fasta
l)
TW2 3125 GIFTIGT FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.
3122 GIFTIG VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S.
flytande
TO1 3387 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE,
N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 200 ml/m
3
och
mättad ångkoncentration om minst 500 LC
50
3388 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE,
N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 1000 ml/m
3
och
mättad ångkoncentration om minst 10 LC
50
Oxiderande
m)
TO
fasta
TO2 3086 GIFTIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.
239
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
3277 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S.
3361 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S.
2927 GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S.
flytande
TC1 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S.
med ett LC
50
-värde om högst 200 ml/m
3
och mättad
ångkoncentration om minst 500 LC
50
3390 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S.
med ett LC
50
-värde om högst 1000 ml/m
3
och mättad
ångkoncentration om minst 10 LC
50
organiska
fasta
TC2 2928 GIFTIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S.
Frätande
n)
TC
3289 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.
flytande
TC3 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S.
med ett LC
50
-värde om högst 200 ml/m
3
och mättad
ångkoncentration om minst 500 LC
50
3390 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S.
med ett LC
50
-värde om högst 1000 ml/m
3
och mättad
ångkoncentration om minst 10 LC
50
oorganiska
fasta
TC4
3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE,
N.O.S.
2742 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE,
BRANDFARLIGA, N.O.S.
3362 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE,
BRANDFARLIGA, N.O.S.
Brandfarliga, frätande
TFC
3488 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG,
FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 200
ml/m
3
och mättad ångkoncentration om minst 500 LC
50
3489 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG,
FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 1000
ml/m
3
och mättad ångkoncentration om minst 10 LC
50
Brandfarliga, vattenreaktiva
TFW
3490 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV,
BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst 200
ml/m
3
och mättad ångkoncentration om minst 500 LC
50
3491 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV,
BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC
50
-värde om högst
1000 ml/m
3
och mättad ångkoncentration om minst 10
LC
50
a)
Ämnen och beredningar som innehåller alkaloider eller nikotin och används som pesticider tillhör UN
2588 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S., UN 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. eller
UN 2903 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
b)
Aktiva ämnen och utstrykningar eller blandningar, avsedda för laboratorie- och försöksändamål samt
för tillverkning av läkemedel, med andra ämnen ska klassificeras med hänsyn till giftigheten (se
2.2.61.1.7 - 2.2.61.1.11).
c)
Mindre giftiga självupphettande ämnen och självantändande metallorganiska föreningar är ämnen i
klass 4.2.
d)
Mindre giftiga ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, och metallorganiska
föreningar, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, är ämnen i klass 4.3.
e)
Kvicksilverfulminat, fuktat med minst 20 viktprocent vatten, eller blandning av alkohol och vatten är
ett ämne i klass 1, UN 0135 och får inte transporteras på järnväg.
f)
Ferricyanider, ferrocyanider samt alkali- och ammoniumtiocyanater (rodanider) omfattas inte av
bestämmelserna i RID/RID-S.
g)
Blysalter och blypigment som efter blandning med 0,07 M saltsyra i förhållandet 1:1000 och omrört i
en timme vid en temperatur av 23°C ±2°C uppvisar en löslighet av högst 5 % omfattas inte av
bestämmelserna i RID/RID-S.
h)
Föremål impregnerade med denna pesticid, exempelvis papptallrikar, pappersremsor, bomullsbollar
eller skivor i plastmaterial, i lufttätt förslutna höljen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
i)
Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S men innehåller giftiga
vätskor, får transporteras som UN 3243 utan att dessförinnan klassificeringskriterierna för klass 6.1
tillämpats, förutsatt att ingen överskottsvätska är synlig vid lastning eller när förpackningen, vagnen
eller containern försluts. Varje förpackning ska motsvara en typ som klarat täthetsprovning för
förpackningsgrupp II. Denna benämning får inte användas för fasta ämnen som innehåller vätska i
förpackningsgrupp I.
j)
Mycket giftiga och giftiga brandfarliga vätskor med en flampunkt under 23 °C är ämnen tillhörande
klass 3 utom de vätskor som vid inandning är mycket giftiga, definierade i 2.2.61.1.4 till 2.2.61.1.9.
Vätskor som vid inandning är mycket giftiga har tillägget ”giftig vid inandning” i den officiella
transportbenämningen i kolumn (2) eller genom särbestämmelse 354 i kolumn (6) i tabell A i kapitel
3.2.
240
k)
Mindre giftiga brandfarliga vätskor med flampunkt 23°C till och med 60°C, med undantag av
pesticider, är ämnen i klass 3.
l)
Metallfosfider med UN 1360, 1397, 1432, 1714, 2011 och 2013 är ämnen i klass 4.3.
m)
Mindre giftiga ämnen med oxiderande verkan är ämnen i klass 5.1.
n)
Mindre giftiga svagt frätande ämnen är ämnen i klass 8.
241
2.2.62
Klass 6.2 Smittförande ämnen
2.2.62.1
Kriterier
2.2.62.1.1
Klass 6.2 omfattar smittförande ämnen. Smittförande ämnen avser i RID/RID-S
ämnen som är kända för att innehålla patogener eller som kan misstänkas innehålla
patogener. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, parasiter och
svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka
sjukdomar hos människor eller djur.
Anm 1 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer, biologiska
produkter, diagnostiska prover och levande djur som avsiktligt infekterats
ska tillordnas denna klass om de uppfyller villkoren för den.
Transport av levande djur som är oavsiktligt eller naturligt infekterade
omfattas endast av relevanta övriga bestämmelser i ursprungs-, avsändar-,
transit- respektive destinationsländerna.
Anm 2 Toxiner från växter, djur eller bakterier som inte innehåller smittförande
ämnen eller organismer eller inte ingår i sådana, är ämnen i klass 6.1, UN
3172 eller 3462.
2.2.62.1.2
Klass 6.2 indelas enligt följande:
I1
Smittförande ämnen, farliga för människor
I2
Smittförande ämnen, farliga endast för djur
I3
Smittförande avfall
I4
Biologiska ämnen
Definitioner
2.2.62.1.3
För RID/RID-S gäller:
Biologiska produkter är produkter från levande organismer, som tillverkas och
distribueras i överensstämmelse med bestämmelser från tillämpliga nationella
myndigheter, vilka kan utge särskilda godkännandebestämmelser. Produkterna
används antingen för att förebygga, behandla eller diagnostisera sjukdomar hos
människor eller djur eller tillhörande utvecklings-, experiment- eller
forskningsändamål. De innefattar, men är inte begränsade till, färdiga produkter och
halvfabrikat, såsom vaccin.
Kulturer är resultatet av en process, vid vilken patogener avsiktligt förökas.
Definitionen omfattar inte prover tagna från människor eller djur enligt definition i
detta avsnitt.
Medicinskt eller smittförande avfall är avfall som kommer från medicinsk behandling
av människor, veterinärmedicinsk behandling av djur eller från biologisk forskning.
Patientprover är prover, som tagits direkt från människor eller djur, som innefattar,
men inte är begränsat till, exkrement, sekret, blod eller blodkomponenter, vävnad,
provsticka, provremsa eller liknande med vävnadsprov samt kroppsdelar som
242
transporteras i forsknings- eller diagnossyfte, för undersökning, behandling eller
profylax.
Klassificering
2.2.62.1.4
Smittförande ämnen ska tillordnas klass 6.2 och beroende på egenskaper UN 2814,
2900, 3291, 3373 eller 3549.
Smittförande ämnen delas in i följande kategorier:
2.2.62.1.4.1
Kategori A: Ett smittförande ämne som transporteras i en form som kan framkalla
permanent invaliditet eller livshotande eller dödlig sjukdom hos annars friska
människor eller djur som exponeras för det. Exempel på ämnen som uppfyller dessa
kriterier anges i tabellen i detta delavsnitt.
Anm
Exponering sker då ett smittförande ämne kommer ut ur sin skyddande
förpackning och i fysisk kontakt med människor eller djur.
(a) Smittförande ämnen som uppfyller dessa kriterier och som kan orsaka sjukdom
hos människor eller såväl hos människor som hos djur ska tillordnas UN 2814.
Smittförande ämnen som endast kan orsaka sjukdom hos djur ska tillordnas UN
2900.
(b) Tillordning till UN 2814 eller 2900 ska baseras på känd anamnes och symptom
hos den insjuknade människan eller djuret, lokala endemiska förhållanden eller
professionell bedömning angående det individuella tillståndet för den insjuknade
människan eller djuret.
Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 2814 är ”SMITTFÖRANDE
ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR”. Den officiella
transportbenämningen för UN 2900 är ”SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM
endast PÅVERKAR DJUR”.
Anm 2 Följande tabell är inte fullständig. Smittförande ämnen, inklusive nya eller
nyupptäckta patogener som inte är med i tabellen, men som uppfyller samma
kriterier, ska tillordnas till kategori A. Om det är oklart om ett ämne
uppfyller kriterierna eller ej, ska det inkluderas i kategori A.
Anm 3 I följande tabell är vissa mikroorganismer angivna i kursivstil. Dessa är
bakterier eller svampar.
Exempel på smittförande ämnen som omfattas av kategori A i alla former, om inte annat anges
(se 2.2.62.1.4.1)
UN-nummer och
benämning
Mikroorganism
UN 2814
SMITTFÖRANDE
ÄMNEN, SOM
PÅVERKAR
MÄNNISKOR
Bacillus anthracis (endast kulturer)
Brucella abortus (endast kulturer)
Brucella melitensis (endast kulturer)
Brucella suis (endast kulturer)
Burkholderia mallei – Pseudomonas mallei – rots (endast kulturer)
Burkholderia pseudomallei – Pseudomonas pseudomallei (endast kulturer)
Chlamydia psittaci – fågelburna stammar (endast kulturer)
Clostridium botulinum (endast kulturer)
Coccidioides immitis (endast kulturer)
Coxiella burnetii (endast kulturer)
243
Exempel på smittförande ämnen som omfattas av kategori A i alla former, om inte annat anges
(se 2.2.62.1.4.1)
UN-nummer och
benämning
Mikroorganism
Hemorragisk Krim-Kongofeber-virus
Denguevirus (endast kulturer)
Östlig ekvin encefalit-virus (endast kulturer)
Escherichia coli, verotoxigen (endast kulturer)a)
Ebolavirus
Flexalvirus
Francisella tularensis (endast kulturer)
Guanaritovirus
Hantaanvirus
Hantavirus, som orsakar hemorragisk feber (blödarfeber) med renalt (njur-)
syndrom
Hendravirus
Hepatit B-virus (endast kulturer)
Herpes B-virus (endast kulturer)
HIV (endast kulturer)
Högpatogent fågelinfluensavirus (endast kulturer)
Japansk encefalit-virus (endast kulturer)
Juninvirus
Kyasanur forest disease-virus
Lassavirus
Machupovirus
Marburgvirus
Apkoppsvirus
Mycobacterium tuberculosis (endast kulturer)a)
Nipahvirus
Hemorragisk Omskfeber-virus
Poliovirus (endast kulturer)
Rabiesvirus (endast kulturer)
Rickettsia prowazekii (endast kulturer)
Rickettsia rickettsii (endast kulturer)
Rift Valley-febervirus (endast kulturer)
Rysk sommar-vår-encefalitvirus (endast kulturer)
Sabiavirus
Shigella dysenteriae typ 1 (endast kulturer) a)
Fästingburet encefalitvirus (TBE) (endast kulturer)
Smittkoppsvirus (Variolavirus)
Venezuelansk hästencefalit-virus (endast kulturer)
Västnilvirus (endast kulturer)
Gula febern-virus (endast kulturer)
Yersinia pestis (endast kulturer)
UN 2900
SMITTFÖRANDE
ÄMNEN, SOM
endast
PÅVERKAR
DJUR
Afrikansk svinpest-virus (endast kulturer)
Fågelburet paramyxovirus typ 1 –velogent Newcastlevirus (endast kulturer)
Klassisk svinpest (endast kulturer)
Mul- och klövsjuke-virus (endast kulturer)
Dermatitis nodularis-virus (lumpy skin disease) (endast kulturer)
Mycoplasma mycoides – smittsam bovin pleuropneumoni (endast kulturer)
Peste des petits ruminants-virus (endast kulturer)
Rinderpestvirus (endast kulturer)
Fårkoppsvirus (endast kulturer)
a)
Kulturer avsedda för diagnostiska eller kliniska syften får ändå klassificeras som smittförande ämnen kategori B.
244
Exempel på smittförande ämnen som omfattas av kategori A i alla former, om inte annat anges
(se 2.2.62.1.4.1)
UN-nummer och
benämning
Mikroorganism
Getkoppsvirus (endast kulturer)
Swine Vesicular Disease-virus (endast kulturer)
Vesikulär stomatit-virus (endast kulturer)
2.2.62.1.4.2
Kategori B: Ett smittförande ämne som inte uppfyller kriterierna för att omfattas av
kategori A. Smittförande ämnen i kategori B ska tillordnas till UN 3373.
Anm
Den officiella transportbenämningen för UN 3373 är ”BIOLOGISKT
ÄMNE, KATEGORI B”.
2.2.62.1.5
Undantag
2.2.62.1.5.1
Ämnen som inte innehåller smittförande ämnen eller ämnen som har låg sannolikhet
att orsaka sjukdom hos människor eller djur omfattas inte av bestämmelserna i
RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.
2.2.62.1.5.2
Ämnen som innehåller mikroorganismer, vilka inte är patogena för människor eller
djur, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller
kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.
2.2.62.1.5.3
Ämnen i en form där alla patogener har neutraliserats eller inaktiverats så att de inte
längre utgör en hälsorisk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de
inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.
Anm
Medicinsk utrustning som är tömd på kvarvarande vätska anses motsvara
kraven i detta delavsnitt och omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.62.1.5.4
Ämnen där koncentrationen av patogener ligger på en naturligt förekommande nivå
(inklusive livsmedel och vattenprover) och som inte kan antas medföra en betydande
infektionsrisk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller
kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.
2.2.62.1.5.5
Torkat blod som insamlats genom att applicera en bloddroppe på ett absorberande
material omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.62.1.5.6
Prov i samband med screeningtester av blod i avföring omfattas inte av
bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.62.1.5.7
Blod eller blodbeståndsdelar, som har samlats in för transfusion eller för beredning av
blodprodukter som ska användas vid transfusion eller transplantation, och vävnader
eller organ som är avsedda för transplantation såväl som prover som har tagits i för
dessa ändamål omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.62.1.5.8
Prover, tagna från människor eller djur (patientprover), som det är minimal
sannolikhet att patogener förekommer i, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S
om provet transporteras i en förpackning som förhindrar läckage och är märkt med
”UNDANTAGET MEDICINSKT PROV” respektive ”UNDANTAGET
VETERINÄRMEDICINSKT PROV”
Förpackningen anses motsvara ovanstående bestämmelser, om den uppfyller följande
villkor:
245
(a) Förpackningen består av tre delar:
(i) Ett eller flera täta primärkärl.
(ii) En tät sekundärförpackning.
(iii) En ytterförpackning med tillräcklig hållfasthet med avseende på dess
kapacitet, vikt och avsedda användning, där åtminstone en sida minst ska ha
måtten 100 mm × 100 mm.
(b) För vätskor ska ett absorberande material med tillräcklig kapacitet för att
absorbera hela innehållet placeras mellan primärkärl och sekundärförpackning på
ett sådant sätt att om det inträffar ett läckage eller utsläpp under transport, ska
vätskan inte nå ytterförpackningen eller inverka menligt på det stötdämpande
materialet.
(c) Då flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen
slås in var för sig eller separeras från varandra så att ömsesidig kontakt
förhindras.
Anm 1 Ett visst mått av sakkunnig bedömning krävs för att avgöra om ett ämne kan
undantas enligt bestämmelserna i detta delavsnitt. Bedömningen ska grundas
på känd anamnes, symptom och individuella omständigheter hos patienten
eller djuret i fråga, och lokala endemiska förhållanden. Exempel på prover
som kan transporteras enligt bestämmelserna i detta delavsnitt är bland annat
blod- eller urinprover för att kontrollera kolesterolvärden, blodsockervärden,
hormonvärden eller prostataspecifikt antigen (PSA), prover som krävs för att
övervaka funktionen hos organ, såsom hjärta, lever eller njurar hos
människor eller djur med icke-smittsamma sjukdomar, eller för terapeutisk
kontroll av läkemedel, prover som tagits för försäkrings- eller
anställningsändamål, i syfte att konstatera närvaro av droger eller alkohol,
graviditetstest, biopsier för att upptäcka cancer och bestämning av
antikroppar hos människor eller djur då infektionsmisstanke saknas (t.ex.
utvärdering av vaccinrelaterad immunitet, diagnos av autoimmun sjukdom,
m.m.).
Anm 2 Vid transport med flyg av prover som är undantagna enligt detta delavsnitt
ska förpackningarna uppfylla bestämmelserna i (a) till och med (c).
2.2.62.1.5.9
Med undantag av:
(a) medicinskt avfall (UN 3291 och 3549),
(b) medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller
smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 eller 2900), och
(c) medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller
annat farligt gods som uppfyller definitionen för annan faroklass,
omfattas medicinska apparater eller utrustningar som kan vara förorenade med eller
som kan innehålla smittförande ämnen och som transporteras för desinfektion,
rengöring, sterilisering, reparation, eller för utvärdering av utrustning, inte av andra
bestämmelser i RID/RID-S än i detta delavsnitt förutsatt att de förpackas i
förpackningar konstruerade och tillverkade så att de, under normala
246
transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll.
Förpackningar ska vara konstruerade för att uppfylla tillverkningsbestämmelserna i
6.1.4 eller 6.6.4.
Dessa förpackningar ska uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1
och 4.1.1.2, och kunna kvarhålla de medicinska apparaterna och utrustningarna om de
släpps från en höjd av 1,2 m.
Förpackningarna ska märkas med ”ANVÄND MEDICINSK UTRUSTNING” eller
”ANVÄND MEDICINSK APPARATUR”. Om en overpack används, ska en sådan
overpack förses med likadan märkning, såvida inte märkningarna förblir synliga.
2.2.62.1.6 -
2.2.62.1.8
(Tills vidare blanka.)
2.2.62.1.9
Biologiska produkter
I RID/RID-S indelas biologiska produkter i följande grupper:
(a) sådana produkter, som tillverkas och förpackas i överensstämmelse med behöriga
nationella myndigheters bestämmelser, transporteras till slutlig förpackning eller
distribution och används av medicinsk personal eller av enskilda för behandling.
Ämnen i denna grupp omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S,
(b) sådana produkter, som inte omfattas av (a) och där det är känt eller rimligt att
anta att de innehåller smittförande ämnen, och som uppfyller kriterierna för att
inkluderas i kategori A eller B. Ämnen i denna grupp ska efter egenskaper
tillordnas till UN 2814, 2900 eller 3373.
Anm
Hos några officiellt godkända biologiska produkter förekommer en biologisk
risk endast i vissa delar av världen. I detta fall kan behörig myndighet
föreskriva att dessa biologiska produkter ska uppfylla de lokala
bestämmelserna för smittförande ämnen eller vidta andra restriktioner.
2.2.62.1.10
Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer
Genetiskt modifierade mikroorganismer som inte motsvarar definitionen av
smittförande ämnen ska klassificeras enligt 2.2.9.
2.2.62.1.11
Medicinskt eller smittförande avfall
2.2.62.1.11.1 Medicinskt eller smittförande avfall som innehåller:
(a) smittförande ämnen i kategori A ska tillordnas UN 2814, 2900 eller 3549,
beroende på vad som är tillämpligt. Fast mediciniskt avfall som innehåller
smittförande ämnen i kategori A som uppkommit från medicinsk behandling av
människor eller veterinärmedicinsk behandling av djur, får tilldelas UN 3549. UN
3549 får inte användas för avfall från biologisk forskning eller för avfall i
flytande form,
(b) smittförande ämnen i kategori B ska tillordnas UN 3291.
Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 3549 är ”MEDICINSKT
AVFALL, KATEGORI A, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR, fast” eller
247
MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM endast PÅVERKAR
DJUR, fast”.
Anm 2 Medicinskt eller smittförande avfall, som enligt den europeiska
avfallsförteckningen i bilagan till Europakommissionens beslut
2000/532/EG5) med ändringar tilldelats nummer 18 01 03 (avfall från
sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning –
avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande
av sjukdomar hos människor – avfall där det ställs särskilda krav på
insamling och bortskaffande på grund av smittofara) eller 18 02 02 (avfall
från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad
forskning – avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av
djursjukdomar – avfall där det ställs särskilda krav på insamling och
bortskaffande på grund av smittofara), ska enligt bestämmelserna som
framlagts i detta delavsnitt, klassificeras på grundval av den medicinska eller
veterinärmedicinska diagnosen rörande patienten eller djuret.
2.2.62.1.11.2 Medicinskt eller smittförande avfall, där det finns skäl att anta att det är låg
sannolikhet för närvaro av smittförande ämnen ska tillordnas UN 3291. Vid beslutet
får internationella, regionala eller nationella förteckningar över avfallskategorier
användas.
Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 3291 är ”SMITTFÖRANDE
AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S.” eller ”(BIO)MEDICINSKT
AVFALL, N.O.S.” eller ”FÖRESKRIFTSENLIGT MEDICINSKT
AVFALL, N.O.S.”
Anm 2 Oavsett de ovan angivna klassificeringskriterierna omfattas medicinskt eller
smittförande avfall, som enligt den europeiska avfallsförteckningen i bilagan
till Europakommissionens beslut 2000/532/EG5) med ändringar tillordnats
nummer 18 01 04 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller
därmed förknippad forskning – avfall från förlossningsavdelningar, diagnos,
behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor – annat avfall
där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av
smittofara (t.ex. förband, gipsbandage, linne, engångskläder, blöjor)) eller
18 02 03 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed
förknippad forskning – avfall från forskning, diagnos, behandling eller
förebyggande av djursjukdomar – avfall där det inte ställs särskilda krav på
insamling och bortskaffande på grund av smittofara) inte av bestämmelserna
i RID/RID-S.
2.2.62.1.11.3 Dekontaminerat medicinskt eller smittförande avfall, som tidigare innehållit
smittförande ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de inte
uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.
2.2.62.1.11.4 (Borttagen.)
5)
Kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000, om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i
enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv
2006/12/EG av den 5 april 2006 Europeiska unionens officiella tidning nr L114 den 27 april 2006, s 9) och rådets beslut
94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG
om farligt avfall (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L226, den 6 september 2000, s 3).
248
2.2.62.1.12
Smittade djur
2.2.62.1.12.1 Levande djur får inte användas för att transportera smittförande ämnen, såvida inte det
är omöjligt att transportera dessa på något annat sätt. Levande djur som avsiktligt
infekterats, och där det är känt att de innehåller eller misstänks innehålla ett
smittförande ämne, får endast transporteras under villkor godkända av behörig
myndighet.
Anm
Godkännandet från de behöriga myndigheterna ska utfärdas utifrån relevanta
bestämmelser för transport av levande djur, med beaktande av de aspekter
som anges för farligt gods. De myndigheter som är behöriga för att upprätta
dessa villkor och bestämmelser ska utses på nationell nivå.
Om det inte finns ett godkännande från behörig myndighet i en fördragsstat
till RID, får behörig myndighet i en fördragsstat till RID godta ett
godkännande som har utfärdats av behörig myndighet i en icke fördragsstat
till RID.
Bestämmelser för transport av boskap finns t.ex. i rådets förordning (EG) nr
1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport
(Europeiska unionens officiella tidning nr L 3 den 5 januari 2005), med
ändringar.
2.2.62.1.12.2 (Borttagen.)
2.2.62.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
Levande ryggradsdjur eller ryggradslösa djur får inte användas som bärare av
smittförande ämnen, såvida de inte kan transporteras på annat sätt eller transporten har
godkänts av behörig myndighet (se 2.2.62.1.12.1).
2.2.62.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Smittförande ämnen
smittförande ämnen,
farliga för människor
I1 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR
smittförande ämnen,
farliga endast för djur
I2 2900 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM endast PÅVERKAR DJUR
3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller
smittförande avfall
I3 3291 (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. eller
3291 FÖRESKRIFTSREGLERAT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S.
3549 MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM PÅVERKAR
MÄNNISKOR, fast, eller
3549 MEDICINSKT AVFALL, KATEGORI A, SOM endast
PÅVERKAR DJUR, fast
biologiska ämnen
I4 3373 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B
249
2.2.7
Klass 7
Radioaktiva ämnen
2.2.7.1
Definitioner
2.2.7.1.1
Radioaktiva ämnen: Ämnen som innehåller radionuklider där både
aktivitetskoncentrationen och totalaktiviteten per sändning överstiger de i 2.2.7.2.2.1 –
2.2.7.2.2.6 angivna värdena.
2.2.7.1.2
Kontamination
Kontamination: Närvaron av ett radioaktivt ämne på en yta i mängder över 0,4
Bq/cm2 för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 0,04
Bq/cm2 för alla andra alfastrålare.
Löst vidhäftande kontamination: Kontamination som kan lösgöras från ytan under
rutinmässiga transportförhållanden.
Fast vidhäftande kontamination: All annan kontamination än löst vidhäftande
kontamination.
2.2.7.1.3
Definitioner av särskilda begrepp
A 1 och A 2
A1: Aktivitetsvärdet för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet förtecknat i
tabell 2.2.7.2.2.1 eller härlett enligt 2.2.7.2.2.2, som används för bestämning
av gränsvärden för aktivitet för bestämmelserna i RID/RID-S.
A2: Aktivitetsvärdet för radioaktiva ämnen, förutom för radioaktiva ämnen av
speciell beskaffenhet, förtecknat i tabell 2.2.7.2.2.1 eller härlett enligt
2.2.7.2.2.2, och som används för bestämning av gränsvärden för aktivitet för
bestämmelserna i RID/RID-S.
Alfastrålare med låg radiotoxicitet: Naturligt uran; utarmat uran; naturligt torium;
uran-235 eller uran-238; torium-232; torium-228 och torium-230 när dessa
förekommer i malm eller i fysikaliska eller kemiska koncentrat; eller alfastrålare med
en halveringstid under tio dagar.
Fissila nuklider avser uran-233, uran-235, plutonium-239 och plutonium-241.
Fissila ämnen avser ämnen som innehåller någon av de fissila nukliderna.
Definitionen av fissila ämnen omfattar inte följande:
(a) obestrålat naturligt uran eller obestrålat utarmat uran,
(b) naturligt uran eller utarmat uran som endast bestrålats i termiska reaktorer,
(c) ämnen med mindre än totalt 0,25 g fissila nuklider,
(d) alla kombinationer av (a), (b) och/eller (c).
Dessa undantag gäller bara när det inte finns några andra ämnen med fissila nuklider i
kollit eller i sändningen om dessa skickas oförpackade.
250
Obestrålat torium: Torium som innehåller högst 10-7 g uran-233 per gram
torium-232.
Obestrålat uran: Uran som innehåller högst 2 × 103 Bq plutonium per gram uran-
235, högst 9 × 106 Bq klyvningsprodukter per gram uran-235 och högst 5 × 10-3 g
uran-236 per gram uran-235.
Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet: Antingen
(a) ett icke spridbart, fast radioaktivt ämne, eller
(b) en försluten kapsel som innehåller radioaktiva ämnen.
Radioaktivt ämne med liten spridbarhet: Antingen ett fast radioaktivt ämne eller ett
fast radioaktivt ämne i en försluten kapsel, som har begränsad spridbarhet och inte är i
pulverform.
Specifik aktivitet hos en radionuklid: Aktiviteten per massenhet av radionukliden.
Den specifika aktiviteten hos ett ämne: Aktiviteten per massenhet av ämnet, i vilket
radionukliden är väsentligen likformigt fördelad.
Uran – naturligt, utarmat, anrikat
Naturligt uran: Uran (som får vara kemiskt separerat) med den i naturen
förekommande sammansättningen av uranisotoper (ca 99,28 viktprocent uran-238
och 0,72 viktprocent uran-235).
Utarmat uran: Uran med lägre viktandel uran-235 än naturligt uran.
Anrikat uran: Uran med en viktandel uran-235 över 0,72 %.
I samtliga fall förekommer en mycket liten viktandel uran-234.
Ytkontaminerat föremål (SCO (Surface Contaminated Object)): Fast föremål som
inte är radioaktivt i sig självt, men där radioaktiva ämnen förekommer på dess yta.
Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA (Low Specific Activity)): Ett radioaktivt
ämne med begränsad specifik egenaktivitet eller ett radioaktivt ämne för vilket
gränsvärdena för den uppskattade specifika medelaktiviteten gäller. Yttre
skärmningsmaterial som omger LSA-ämnet ska inte beaktas vid bestämning av den
uppskattade specifika medelaktiviteten.
2.2.7.2
Klassificering
2.2.7.2.1
Allmänna bestämmelser
2.2.7.2.1.1
Radioaktiva ämnen ska tillordnas ett av de angivna UN-numren i tabell 2.2.7.2.1.1 i
enlighet med bestämmelserna i 2.2.7.2.4 och 2.2.7.2.5, med beaktande av de
ämnesegenskaper som bestämts i 2.2.7.2.3.
251
Tabell 2.2.7.2.1.1: Tillordning av UN-nummer
UN-nr.
Officiell transportbenämning och beskrivning a)
Undantagna kollin (1.7.1.5)
UN 2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING
UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV
NATURLIGT URAN eller UTARMAT URAN eller NATURLIGT TORIUM
UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD
UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL
UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än
0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt b),
c)
Radioaktiva ämnen med låg specifik aktivitet (2.2.7.2.3.1)
UN 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I), ej fissilt eller undantaget
fissiltb)
UN 3321 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), ej fissilt eller
undantaget fissiltb)
UN 3322 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), ej fissilt eller
undantaget fissiltb)
UN 3324 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), FISSILT
UN 3325 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), FISSILT
Ytkontaminerade föremål (2.2.7.2.3.2)
UN 2913 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I, SCO-II eller
SCO-III), ej fissilt eller undantaget fissiltb)
UN 3326 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller SCO-II),
FISSILT
Kollin av typ A (2.2.7.2.4.4)
UN 2915 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, ej av speciell beskaffenhet, ej fissilt eller
undantaget fissiltb)
UN 3327 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, FISSILT, ej av speciell beskaffenhet
UN 3332 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, ej fissilt
eller undantaget fissiltb)
UN 3333 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, FISSILT
Kollin av typ B(U) (2.2.7.2.4.6)
UN 2916 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), ej fissilt eller undantaget fissiltb)
UN 3328 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), FISSILT
Kollin av typ B(M) (2.2.7.2.4.6)
UN 2917 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), ej fissilt eller undantaget fissiltb)
UN 3329 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), FISSILT
Kollin av typ C (2.2.7.2.4.6)
UN 3323 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, ej fissilt eller undantaget fissiltb)
UN 3330 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, FISSILT
Särskild överenskommelse (2.2.7.2.5)
UN 2919 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD
ÖVERENSKOMMELSE, ej fissilt eller undantaget fissiltb)
UN 3331 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD
ÖVERENSKOMMELSE, FISSILT
a) Den officiella transportbenämningen anges i kolumnen ”Officiell transportbenämning och beskrivning” och är begränsad
till den del som anges med versaler. För UN 2909, 2911, 2913 och 3326 där alternativa officiella transportbenämningar är
separerade med ordet ”eller” ska endast den relevanta officiella transportbenämningen användas.
b)
Termen ”undantaget fissilt” omfattar enbart ämnen som är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5.
c)
För UN-nummer 3507, se även särbestämmelse 369 i kapitel 3.3.
252
UN-nr.
Officiell transportbenämning och beskrivning a)
Uranhexafluorid (2.2.7.2.4.5)
UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT
UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissiltb)
UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än
0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt b),
c)
2.2.7.2.2
Bestämning av grundläggande värden för radionuklider
2.2.7.2.2.1
Följande grundläggande värden för enskilda radionuklider finns angivna i tabell
2.2.7.2.2.1:
(a) A 1
och A
2
i TBq,
(b) gränsvärden för aktivitetskoncentration för undantagna ämnen i Bq/g, och
(c) gränsvärden för aktivitet för undantagna sändningar i Bq.
Tabell 2.2.7.2.2.1: Grundläggande radionuklidvärden för enskilda radionuklider
Radionuklid
(atomnummer)
A 1
(TBq)
A 2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
Aktinium (89)
Ac-225
a)
8 × 10
-1
6 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
Ac-227
a)
9 × 10
-1
9 × 10
-5
1 × 10
-1
1 × 10
3
Ac-228
6 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Silver (47)
Ag-105
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Ag-108m
a)
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
b)
1 × 10
6
b)
Ag-110m
a)
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Ag-111
2 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Aluminium (13)
Al-26
1 × 10
-1
1 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Americium (95)
Am-241
1 × 10
1
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
4
Am-242m
a)
1 × 10
1
1 × 10
-3
1 × 10
0
b)
1 × 10
4
b)
Am-243
a)
5 × 10
0
1 × 10
-3
1 × 10
0
b)
1 × 10
3
b)
Argon (18)
Ar-37
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
6
1 × 10
8
Ar-39
4 × 10
1
2 × 10
1
1 × 10
7
1 × 10
4
Ar-41
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
9
Arsenik (33)
As-72
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
As-73
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
As-74
1 × 10
0
9 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
As-76
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
As-77
2 × 10
1
7 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Astat (85)
At-211
a)
2 × 10
1
5 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
7
Guld (79)
Au-193
7 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Au-194
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Au-195
1 × 10
1
6 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Au-198
1 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Au-199
1 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
b)
Termen ”undantaget fissilt” omfattar enbart ämnen som är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5.
c)
För UN-nummer 3507, se även särbestämmelse 369 i kapitel 3.3.
253
Radionuklid
(atomnummer)
A
1
(TBq)
A
2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
Barium (56)
Ba-131
a)
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Ba-133
3 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Ba-133m
2 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Ba-135m
2 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Ba-140
a)
5 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
b)
1 × 10
5
b)
Beryllium (4)
Be-7
2 × 10
1
2 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Be-10
4 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
4
1 × 10
6
Vismut (83)
Bi-205
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Bi-206
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Bi-207
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Bi-210
1 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Bi-210m
a)
6 × 10
-1
2 × 10
-2
1 × 10
1
1 × 10
5
Bi-212
a)
7 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1 b)
1 × 10
5
b)
Berkelium (97)
Bk-247
8 × 10
0
8 × 10
-4
1 × 10
0
1 × 10
4
Bk-249
a)
4 × 10
1
3 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Brom (35)
Br-76
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Br-77
3 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Br-82
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Kol (6)
C-11
1 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
C-14
4 × 10
1
3 × 10
0
1 × 10
4
1 × 10
7
Kalcium (20)
Ca-41
obegränsat obegränsat
1 × 10
5
1 × 10
7
Ca-45
4 × 10
1
1 × 10
0
1 × 10
4
1 × 10
7
Ca-47
a)
3 × 10
0
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Kadmium (48)
Cd-109
3 × 10
1
2 × 10
0
1 × 10
4
1 × 10
6
Cd-113m
4 × 10
1
5 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Cd-115
a)
3 × 10
0
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Cd-115m
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Cerium (58)
Ce-139
7 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Ce-141
2 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
7
Ce-143
9 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Ce-144
a)
2 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
2
b)
1 × 10
5
b)
Californium (98)
Cf-248
4 × 10
1
6 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
Cf-249
3 × 10
0
8 × 10
-4
1 × 10
0
1 × 10
3
Cf-250
2 × 10
1
2 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
Cf-251
7 × 10
0
7 × 10
-4
1 × 10
0
1 × 10
3
Cf-252
1 × 10
-1
3 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
Cf-253
a)
4 × 10
1
4 × 10
-2
1 × 10
2
1 × 10
5
Cf-254
1 × 10
-3
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
3
Klor (17)
Cl-36
1 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
4
1 × 10
6
Cl-38
2 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Curium (96)
Cm-240
4 × 10
1
2 × 10
-2
1 × 10
2
1 × 10
5
Cm-241
2 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Cm-242
4 × 10
1
1 × 10
-2
1 × 10
2
1 × 10
5
Cm-243
9 × 10
0
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
4
Cm-244
2 × 10
1
2 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
Cm-245
9 × 10
0
9 × 10
-4
1 × 10
0
1 × 10
3
Cm-246
9 × 10
0
9 × 10
-4
1 × 10
0
1 × 10
3
Cm-247
a)
3 × 10
0
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
4
Cm-248
2 × 10
-2
3 × 10
-4
1 × 10
0
1 × 10
3
254
Radionuklid
(atomnummer)
A
1
(TBq)
A
2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
Kobolt (27)
Co-55
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Co-56
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Co-57
1 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
2
1 × 10
6
Co-58
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Co-58m
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
7
Co-60
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Krom (24)
Cr-51
3 × 10
1
3 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Cesium (55)
Cs-129
4 × 10
0
4 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
5
Cs-131
3 × 10
1
3 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
6
Cs-132
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
5
Cs-134
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
4
Cs-134m
4 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
5
Cs-135
4 × 10
1
1 × 10
0
1 × 10
4
1 × 10
7
Cs-136
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Cs-137
a)
2 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
1
b)
1 × 10
4
b)
Koppar (29)
Cu-64
6 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Cu-67
1 × 10
1
7 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Dysprosium (66)
Dy-159
2 × 10
1
2 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Dy-165
9 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Dy-166
a)
9 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Erbium (68)
Er-169
4 × 10
1
1 × 10
0
1 × 10
4
1 × 10
7
Er-171
8 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Europium (63)
Eu-147
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Eu-148
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Eu-149
2 × 10
1
2 × 10
1
1 × 10
2
1 × 10
7
Eu-150 (kortlivad)
2 × 10
0
7 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Eu-150 (långlivad)
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Eu-152
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Eu-152m
8 × 10
-1
8 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Eu-154
9 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Eu-155
2 × 10
1
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Eu-156
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Fluor (9)
F-18
1 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Järn (26)
Fe-52
a)
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Fe-55
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
6
Fe-59
9 × 10
-1
9 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Fe-60
a)
4 × 10
1
2 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Gallium (31)
Ga-67
7 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Ga-68
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Ga-72
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Gadolinium (64)
Gd-146
a)
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Gd-148
2 × 10
1
2 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
Gd-153
1 × 10
1
9 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Gd-159
3 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Germanium (32)
Ge-68
a)
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Ge-69
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Ge-71
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
8
Ge-77
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
255
Radionuklid
(atomnummer)
A
1
(TBq)
A
2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
Hafnium (72)
Hf-172
a)
6 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Hf-175
3 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Hf-181
2 × 10
0
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Hf-182
obegränsat obegränsat
1 × 10
2
1 × 10
6
Kvicksilver (80)
Hg-194
a)
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Hg-195m
a)
3 × 10
0
7 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Hg-197
2 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
2
1 × 10
7
Hg-197m
1 × 10
1
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Hg-203
5 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
5
Holmium (67)
Ho-166
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
5
Ho-166m
6 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Jod (53)
l-123
6 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
I-124
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
l-125
2 × 10
1
3 × 10
0
1 × 10
3
1 × 10
6
l-126
2 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
l-129
obegränsat obegränsat
1 ×10
2
1 × 10
5
l-131
3 × 10
0
7 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
l-132
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
l-133
7 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
l-134
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
l-135
a)
6 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Indium (49)
In-111
3 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
In-113m
4 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
In-114m
a)
1 × 10
1
5 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
In-115m
7 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Iridium (77)
Ir-189
a)
1 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
2
1 × 10
7
Ir-190
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Ir-192
1 × 10
0 c)
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
4
Ir-193m
4 × 10
1
4 × 10
0
1 × 10
4
1 × 10
7
Ir-194
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Kalium (19)
K-40
9 × 10
-1
9 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
K-42
2 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
K-43
7 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Krypton (36)
Kr-79
4 x 10
0
2 x 10
0
1 × 10
3
1 × 10
5
Kr-81
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
7
Kr-85
1 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
5
1 × 10
4
Kr-85m
8 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
3
1 × 10
10
Kr-87
2 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
9
Lantan (57)
La-137
3 × 10
1
6 × 10
0
1 × 10
3
1 × 10
7
La-140
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Lutetium (71)
Lu-172
6 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Lu-173
8 × 10
0
8 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Lu-174
9 × 10
0
9 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Lu-174m
2 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
2
1 × 10
7
Lu-177
3 × 10
1
7 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
7
Magnesium (12)
Mg-28
a)
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Mangan (25)
Mn-52
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Mn-53
obegränsat obegränsat
1 × 10
4
1 × 10
9
Mn-54
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Mn-56
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
256
Radionuklid
(atomnummer)
A
1
(TBq)
A
2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
Molybden (42)
Mo-93
4 × 10
1
2 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
8
Mo-99
a)
1 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Kväve (7)
N-13
9 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
9
Natrium (11)
Na-22
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Na-24
2 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Niob (41)
Nb-93m
4 × 10
1
3 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
7
Nb-94
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Nb-95
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Nb-97
9 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Neodym (60)
Nd-147
6 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Nd-149
6 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Nickel (28)
Ni-57
6 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Ni-59
obegränsat obegränsat
1 × 10
4
1 × 10
8
Ni-63
4 × 10
1
3 × 10
1
1 × 10
5
1 × 10
8
Ni-65
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Neptunium (93)
Np-235
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Np-236 (kortlivad)
2 × 10
1
2 × 10
0
1 × 10
3
1 × 10
7
Np-236 (långlivad)
9 × 10
0
2 × 10
-2
1 × 10
2
1 × 10
5
Np-237
2 × 10
1
2 × 10
-3
1 × 10
0
b)
1 × 10
3
b)
Np-239
7 × 10
0
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
7
Osmium (76)
Os-185
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Os-191
1 × 10
1
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Os-191m
4 × 10
1
3 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Os-193
2 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Os-194
a)
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Fosfor (15)
P-32
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
5
P-33
4 × 10
1
1 × 10
0
1 × 10
5
1 × 10
8
Protaktinium (91)
Pa-230
a)
2 × 10
0
7 × 10
-2
1 × 10
1
1 × 10
6
Pa-231
4 × 10
0
4 × 10
-4
1 × 10
0
1 × 10
3
Pa-233
5 × 10
0
7 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
7
Bly (82)
Pb-201
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Pb-202
4 × 10
1
2 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
6
Pb-203
4 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Pb-205
obegränsat obegränsat
1 × 10
4
1 × 10
7
Pb-210
a)
1 × 10
0
5 × 10
-2
1 × 10
1
b)
1 × 10
4
b)
Pb-212
a)
7 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
1
b)
1 × 10
5
b)
Palladium (46)
Pd-103
a)
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
8
Pd-107
obegränsat obegränsat
1 × 10
5
1 × 10
8
Pd-109
2 × 10
0
5 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Prometium (61)
Pm-143
3 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Pm-144
7 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Pm-145
3 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Pm-147
4 × 10
1
2 × 10
0
1 × 10
4
1 × 10
7
Pm-148m
a)
8 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Pm-149
2 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Pm-151
2 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Polonium (84)
Po-210
4 × 10
1
2 × 10
-2
1 × 10
1
1 × 10
4
257
Radionuklid
(atomnummer)
A
1
(TBq)
A
2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
Praseodym (59)
Pr-142
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Pr-143
3 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
4
1 × 10
6
Platina (78)
Pt-188
a)
1 × 10
0
8 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Pt-191
4 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Pt-193
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
7
Pt-193m
4 × 10
1
5 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
7
Pt-195m
1 × 10
1
5 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Pt-197
2 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Pt-197m
1 × 10
1
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Plutonium (94)
Pu-236
3 × 10
1
3 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
Pu-237
2 × 10
1
2 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Pu-238
1 × 10
1
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
4
Pu-239
1 × 10
1
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
4
Pu-240
1 × 10
1
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
3
Pu-241
a)
4 × 10
1
6 × 10
-2
1 × 10
2
1 × 10
5
Pu-242
1 × 10
1
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
4
Pu-244
a)
4 × 10
-1
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
4
Radium (88)
Ra-223
a)
4 × 10
-1
7 × 10
-3
1 × 10
2
b)
1 × 10
5
b)
Ra-224
a)
4 × 10
-1
2 × 10
-2
1 × 10
1 b)
1 × 10
5
b)
Ra-225
a)
2 × 10
-1
4 × 10
-3
1 × 10
2
1 × 10
5
Ra-226
a)
2 × 10
-1
3 × 10
-3
1 × 10
1
b)
1 × 10
4
b)
Ra-228
a)
6 × 10
-1
2 × 10
-2
1 × 10
1
b)
1 × 10
5
b)
Rubidium (37)
Rb-81
2 × 10
0
8 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Rb-83
a)
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Rb-84
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Rb-86
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Rb-87
obegränsat obegränsat
1 × 10
4
1 × 10
7
Rb (naturligt)
obegränsat obegränsat
1 × 10
4
1 × 10
7
Rhenium (75)
Re-184
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Re-184m
3 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Re-186
2 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Re-187
obegränsat obegränsat
1 × 10
6
1 × 10
9
Re-188
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Re-189
a)
3 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Re (naturligt)
obegränsat obegränsat
1 × 10
6
1 × 10
9
Rodium (45)
Rh-99
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Rh-101
4 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Rh-102
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Rh-102m
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Rh-103m
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
8
Rh-105
1 × 10
1
8 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
7
Radon (86)
Rn-222
a)
3 × 10
-1
4 × 10
-3
1 × 10
1
b)
1 × 10
8
b)
Rutenium (44)
Ru-97
5 × 10
0
5 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Ru-103
a)
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Ru-105
1 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Ru-106
a)
2 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
2
b)
1 × 10
5
b)
Svavel (16)
S-35
4 × 10
1
3 × 10
0
1 × 10
5
1 × 10
8
Antimon (51)
Sb-122
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
4
Sb-124
6 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Sb-125
2 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Sb-126
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
258
Radionuklid
(atomnummer)
A
1
(TBq)
A
2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
Skandium (21)
Sc-44
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Sc-46
5 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Sc-47
1 × 10
1
7 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Sc-48
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Selen (34)
Se-75
3 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Se-79
4 × 10
1
2 × 10
0
1 × 10
4
1 × 10
7
Kisel (14)
Si-31
6 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Si-32
4 × 10
1
5 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Samarium (62)
Sm-145
1 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
2
1 × 10
7
Sm-147
obegränsat obegränsat
1 × 10
1
1 × 10
4
Sm-151
4 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
8
Sm-153
9 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Tenn (50)
Sn-113
a)
4 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
3
1 × 10
7
Sn-117m
7 × 10
0
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Sn-119m
4 × 10
1
3 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Sn-121m
a)
4 × 10
1
9 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
7
Sn-123
8 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Sn-125
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Sn-126
a)
6 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Strontium (38)
Sr-82
a)
2 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Sr-83
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Sr-85
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Sr-85m
5 × 10
0
5 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Sr-87m
3 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Sr-89
6 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Sr-90
a)
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
2
b)
1 × 10
4
b)
Sr-91
a)
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Sr-92
a)
1 × 10
0
3 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Tritium (1)
T (H-3)
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
6
1 × 10
9
Tantal (73)
Ta-178 (långlivad)
1 × 10
0
8 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Ta-179
3 × 10
1
3 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
Ta-182
9 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
4
Terbium (65)
Tb-149
8 × 10
-1
8 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Tb-157
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
7
Tb-158
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Tb-160
1 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Tb-161
3 × 10
1
7 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Teknetium (43)
Tc-95m
a)
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Tc-96
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Tc-96m
a)
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
7
Tc-97
obegränsat obegränsat
1 × 10
3
1 × 10
8
Tc-97m
4 × 10
1
1 × 10
0
1 × 10
3
1 × 10
7
Tc-98
8 × 10
-1
7 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Tc-99
4 × 10
1
9 × 10
-1
1 × 10
4
1 × 10
7
Tc-99m
1 × 10
1
4 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Tellur (52)
Te-121
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Te-121m
5 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Te-123m
8 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Te-125m
2 × 10
1
9 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
7
Te-127
2 × 10
1
7 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
259
Radionuklid
(atomnummer)
A
1
(TBq)
A
2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
Te-127m
a)
2 × 10
1
5 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
7
Te-129
7 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Te-129m
a)
8 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Te-131m
a)
7 × 10
-1
5 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Te-132
a)
5 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
7
Torium (90)
Th-227
1 × 10
1
5 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
Th-228
a)
5 × 10
-1
1 × 10
-3
1 × 10
0
b)
1 × 10
4
b)
Th-229
5 × 10
0
5 × 10
-4
1 × 10
0
b)
1 × 10
3
b)
Th-230
1 × 10
1
1 × 10
-3
1 × 10
0
1 × 10
4
Th-231
4 × 10
1
2 × 10
-2
1 × 10
3
1 × 10
7
Th-232
obegränsat obegränsat
1 × 10
1
1 × 10
4
Th-234
a)
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
3
b)
1 × 10
5
b)
Th (naturligt)
obegränsat obegränsat
1 × 10
0
b)
1 × 10
3
b)
Titan (22)
Ti-44
a)
5 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
Tallium (81)
TI-200
9 × 10
-1
9 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
TI-201
1 × 10
1
4 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
TI-202
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
TI-204
1 × 10
1
7 × 10
-1
1 × 10
4
1 × 10
4
Tulium (69)
Tm-167
7 × 10
0
8 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Tm-170
3 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Tm-171
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
8
Uran (92)
U-230 (snabb
absorption i
lungan)
a)d)
4 × 10
1
1 × 10
-1
1 × 10
1
b)
1 × 10
5
b)
U-230
(medelabsorption i
lungan)
a)e)
4 × 10
1
4 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
U-230 (långsam
absorption i
lungan)
a)f)
3 × 10
1
3 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
U-232 (snabb
absorption i lungan)
d)
4 × 10
1
1 × 10
-2
1 × 10
0
b)
1 × 10
3
b)
U-232
(medelabsorption i
lungan)
e)
4 × 10
1
7 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
U-232 (långsam
absorption i lungan)
f)
1 × 10
1
1 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
U-233 (snabb
absorption i lungan)
d)
4 × 10
1
9 × 10
-2
1 × 10
1
1 × 10
4
U-233
(medelabsorption i
lungan)
e)
4 × 10
1
2 × 10
-2
1 × 10
2
1 × 10
5
U-233 (långsam
absorption i lungan)
f)
4 × 10
1
6 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
5
U-234 (snabb
absorption i lungan)
d)
4 × 10
1
9 × 10
-2
1 × 10
1
1 × 10
4
U-234
(medelabsorption i
lungan)
e)
4 × 10
1
2 × 10
-2
1 × 10
2
1 × 10
5
U-234 (långsam
absorption i lungan)
f)
4 × 10
1
6 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
5
U-235 (alla slags
absorption i
lungan)
a)d)e)f)
obegränsat obegränsat
1 × 10
1
b)
1 × 10
4
b)
U-236 (snabb
absorption i lungan)
d)
obegränsat obegränsat
1 × 10
1
1 × 10
4
260
Radionuklid
(atomnummer)
A
1
(TBq)
A
2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för en
undantagen sändning
(Bq)
U-236
(medelabsorption i
lungan)
e)
4 × 10
1
2 × 10
-2
1 × 10
2
1 × 10
5
U-236 (långsam
absorption i lungan)
f)
4 × 10
1
6 × 10
-3
1 × 10
1
1 × 10
4
U-238 (alla slags
absorption i lungan)
d)
e)
f)
obegränsat obegränsat
1 × 10
1
b)
1 × 10
4
b)
U (naturligt)
obegränsat obegränsat
1 × 10
0 b)
1 × 10
3
b)
U (anrikat ≤ 20 %)
g)
obegränsat obegränsat
1 × 10
0
1 × 10
3
U (utarmat)
obegränsat obegränsat
1 × 10
0
1 × 10
3
Vanadin (23)
V-48
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
5
V-49
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
7
Volfram (74)
W-178
a)
9 × 10
0
5 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
W-181
3 × 10
1
3 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
7
W-185
4 × 10
1
8 × 10
-1
1 × 10
4
1 × 10
7
W-187
2 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
W-188
a)
4 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Xenon (54)
Xe-122
a)
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
9
Xe-123
2 × 10
0
7 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
9
Xe-127
4 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
3
1 × 10
5
Xe-131m
4 × 10
1
4 × 10
1
1 × 10
4
1 × 10
4
Xe-133
2 × 10
1
1 × 10
1
1 × 10
3
1 × 10
4
Xe-135
3 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
3
1 × 10
10
Yttrium (39)
Y-87
a)
1 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Y-88
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Y-90
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
5
Y-91
6 × 10
-1
6 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
6
Y-91m
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Y-92
2 × 10
-1
2 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Y-93
3 × 10
-1
3 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
5
Ytterbium (70)
Yb-169
4 × 10
0
1 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
7
Yb-175
3 × 10
1
9 × 10
-1
1 × 10
3
1 × 10
7
Zink (30)
Zn-65
2 × 10
0
2 × 10
0
1 × 10
1
1 × 10
6
Zn-69
3 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
4
1 × 10
6
Zn-69m
a)
3 × 10
0
6 × 10
-1
1 × 10
2
1 × 10
6
Zirkonium (40)
Zr-88
3 × 10
0
3 × 10
0
1 × 10
2
1 × 10
6
Zr-93
obegränsat obegränsat
1 × 10
3
b)
1 × 10
7
b)
Zr-95
a)
2 × 10
0
8 × 10
-1
1 × 10
1
1 × 10
6
Zr-97
a)
4 × 10
-1
4 × 10
-1
1 × 10
1
b)
1 × 10
5
b)
a)
A
1
- och/eller A
2
-värden för dessa modernuklider inkluderar bidrag från deras sönderfallsprodukter
med halveringstid kortare än 10 dagar, enligt följande:
Mg-28
Al-28
Ar-42
K-42
Ca-47
Sc-47
Ti-44
Sc-44
Fe-52
Mn-52m
Fe-60
Co-60m
Zn-69m
Zn-69
Ge-68
Ga-68
261
Rb-83
Kr-83m
Sr-82
Rb-82
Sr-90
Y-90
Sr-91
Y-91m
Sr-92
Y-92
Y-87
Sr-87m
Zr-95
Nb-95m
Zr-97
Nb-97m, Nb-97
Mo-99
Tc-99m
Tc-95m
Tc-95
Tc-96m
Tc-96
Ru-103
Rh-103m
Ru-106
Rh-106
Pd-103
Rh-103m
Ag-108m
Ag-108
Ag-110m
Ag-110
Cd-115
In-115m
In-114m
In-114
Sn-113
In-113m
Sn-121m
Sn-121
Sn-126
Sb-126m
Te-118
Sb-118
Te-127m
Te-127
Te-129m
Te-129
Te-131m
Te-131
Te-132
I-132
I-135
Xe-135m
Xe-122
I-122
Cs-137
Ba-137m
Ba-131
Cs-131
Ba-140
La-140
Ce-144
Pr-144m, Pr-144
Pm-148m
Pm-148
Gd-146
Eu-146
Dy-166
Ho-166
Hf-172
Lu-172
W-178
Ta-178
W-188
Re-188
Re-189
Os-189m
Os-194
Ir-194
Ir-189
Os-189m
Pt-188
Ir-188
Hg-194
Au-194
Hg-195m
Hg-195
Pb-210
Bi-210
Pb-212
Bi-212, Tl-208, Po-212
Bi-210m
Tl-206
Bi-212
Tl-208, Po-212
At-211
Po-211
Rn-222
Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214
Ra-223
Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Po-211, Tl-207
Ra-224
Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212
Ra-225
Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209
Ra-226
Rn-222, Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214
Ra-228
Ac-228
262
Ac-225
Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209
Ac-227
Fr-223
Th-228
Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212
Th-234
Pa-234m, Pa-234
Pa-230
Ac-226, Th-226, Fr-222, Ra-222, Rn-218, Po-214
U-230
Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214
U-235
Th-231
Pu-241
U-237
Pu-244
U-240, Np-240m
Am-242m
Am-242, Np-238
Am-243
Np-239
Cm-247
Pu-243
Bk-249
Am-245
Cf-253
Cm-249
b)
Modernuklider med sönderfallsprodukter i sekulär jämvikt är redovisade nedan (endast aktiviteten
hos modernukliden ska beaktas).
Sr-90
Y-90
Zr-93
Nb-93m
Zr-97
Nb-97
Ru-106
Rh-106
Ag-108m
Ag-108
Cs-137
Ba-137m
Ce-144
Pr-144
Ba-140
La-140
Bi-212
Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64)
Pb-210
Bi-210, Po-210
Pb-212
Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64)
Rn-222
Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214
Ra-223
Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207
Ra-224
Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64)
Ra-226
Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214, Pb-210, Bi-210, Po-210
Ra-228
Ac-228
Th-228
Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64)
Th-229
Ra-225, Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Po-213, Pb-209
Th (nat)
6)
Ra-228, Ac-228, Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-
212 (0,64)
Th-234
Pa-234m
U-230
Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214
U-232
Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64)
U-235
Th-231
U-238
Th-234, Pa-234m
U (nat)
6)
Th-234, Pa-234m, U-234, Th-230, Ra-226, Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po 214,
Pb-210, Bi-210, Po-210
Np-237
Pa-233
Am-242m
Am-242
Am-243
Np-239
c)
Mängden kan bestämmas genom mätning av sönderfallshastigheten eller av dosraten på ett föreskrivet
avstånd från strålkällan.
d)
Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade
transportförhållanden antar den kemiska formen UF
6
, UO
2
F
2
och UO
2
(NO
3
)
2
.
e)
Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade
transportförhållanden antar den kemiska formen UO
3
, UF
4
och UCl
4
samt sexvärda föreningar.
f)
Dessa värden gäller för alla uranföreningar, som inte nämnts i
d)
och
e)
ovan.
g)
Dessa värden gäller endast för obestrålat uran.
2.2.7.2.2.2
För enskilda radionuklider:
(a) som inte är förtecknade i tabell 2.2.7.2.2.1, ska bestämning av de nämnda
grundläggande radionuklidvärdena i 2.2.7.2.2.1 kräva multilateralt godkännande.
6)
För Th (naturlig) är modernukliden Th-232 och för U (naturlig) är modernukliden U-238.
263
För dessa radionuklider ska gränsvärdena för aktivitetskoncentration för
undantagna ämnen och gränsvärden för aktivitet för undantagna sändningar
beräknas i enlighet med de principer som fastställts i normerna till skydd för
arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (”Radiation Protection and
Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards”, IAEA Safety
Standards Series No. GSR Part 3, IAEA, Wien (2014)). Det är tillåtet att använda
ett A
2
-värde som beräknats med användning av en doskoefficient för tillämplig
lungabsorbtionstyp enligt rekommendationer från Internationella
strålskyddskommissionen (ICRP, International Commission on Radiological
Protection), såvida hänsyn tas till varje radionuklids kemiska former såväl under
normala som olycksrelaterade transportförhållanden. Alternativt får
radionuklidvärdena i tabell 2.2.7.2.2.2 användas utan godkännande av behörig
myndighet.
(b) i instrument eller föremål där det radioaktiva ämnet är inneslutet i eller inkluderat
som en integrerad del av instrumentet eller annat tillverkat föremål och som
uppfyller 2.2.7.2.4.1.3 (c), är alternativa grundläggande värden för enskilda
radionuklider, andra än som anges i tabell 2.2.7.2.2.1 för gränsvärden för aktivitet
för en undantagen sändning, tillåtna och kräver multilateralt godkännande.
Sådana alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning ska
beräknas i enlighet med de principer som fastställts i normerna till skydd för
arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (GSR Del 3),
Tabell 2.2.7.2.2.2: Grundläggande radionuklidvärden för obekanta radionuklider
eller blandningar
Radioaktivt innehåll
A 1
(TBq)
A 2
(TBq)
Gränsvärde för
aktivitetskoncentration
för undantagna ämnen
(Bq/g)
Gränsvärde för
aktivitet för
undantagna
sändningar
(Bq)
Endast förekomst av nuklider,
som emitterar beta- eller
gammastrålning är känd
0,1
0,02
1 × 10
1
1 × 10
4
Förekomst av nuklider som
emitterar alfastrålning men inte
neutronstrålning är känd
0,2
9 ×
10
-5
1 × 10
-1
1 × 10
3
Förekomst av nuklider som
emitterar neutronstrålning är
känd, eller inga relevanta data
är tillgängliga
0,001
9 ×
10
-5
1 × 10
-1
1 × 10
3
2.2.7.2.2.3
Vid beräkning av A
1
och A
2
för en radionuklid som inte återfinns i tabell 2.2.7.2.2.1
ska en radioaktiv sönderfallskedja, i vilken radionukliderna finns i sina naturligt
förekommande proportioner och i vilken ingen sönderfallsprodukt har en halveringstid
som antingen är längre än 10 dygn eller längre än ursprungsnukliden, anses som en
enda radionuklid. Den aktivitet som ska beaktas och det A
1
- eller A
2
-värde som ska
användas är värdena för kedjans ursprungsnuklid. För radioaktiva sönderfallskedjor i
vilka någon sönderfallsprodukt har en halveringstid antingen längre än 10 dygn eller
längre än halveringstiden för ursprungsnukliden, ska ursprungsnukliden tillsammans
med sådana sönderfallsprodukter betraktas som en blandning av olika radionuklider.
264
2.2.7.2.2.4
För blandningar av radionuklider kan de i 2.2.7.2.2.1 nämnda grundläggande
radionuklidvärdena bestämmas enligt följande:
X(i)
f(i)
1
=
i
m
Σ
Χ
där:
f(i) är andelen aktivitet eller aktivitetskoncentration av radionuklid ”i” i
blandningen,
X(i) är det tillämpliga A
1
- eller A
2
-värdet eller gränsvärdet för
aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet
för en undantagen sändning för tillämplig radionuklid ”i”, och
X
m
är för blandningar det härledda A
1
- eller A
2
-värdet eller gränsvärdet för
aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet
för en undantagen sändning.
2.2.7.2.2.5
När identiteten hos varje radionuklid är känd men de individuella aktiviteterna för
några radionuklider inte är kända, får radionukliderna sammanställas i grupper och det
lägsta tillämpliga A
1
- eller A
2
-värdet i respektive grupp användas vid tillämpning av
formlerna i 2.2.7.2.2.4 och 2.2.7.2.4.4. Utgångspunkt för gruppindelningen kan vara
den totala alfaaktiviteten och den totala beta/gammaaktiviteten om dessa är kända,
varvid de lägsta radionuklidvärdena för alfastrålare respektive beta-/gammastrålare
ska användas.
2.2.7.2.2.6
För enstaka radionuklider eller radionuklidblandningar, för vilka inga relevanta data
finns, ska värdena från tabell 2.2.7.2.2.2 användas.
2.2.7.2.3
Bestämning av andra ämnesegenskaper
2.2.7.2.3.1
Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA)
2.2.7.2.3.1.1 (Tills vidare blank.)
2.2.7.2.3.1.2 LSA-material ska indelas i en av följande tre grupper:
(a) LSA-I
(i) uran och toriummalm och koncentrat av sådana malmer samt andra malmer,
som innehåller i naturen förekommande radionuklider,
(ii) naturligt uran, utarmat uran, naturligt torium eller deras föreningar eller
blandningar som är obestrålade och i fast eller flytande form,
(iii) radioaktiva ämnen för vilka A
2
-värdet är obegränsat. Fissila ämnen får
endast inkluderas om de är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5, eller
(iv) andra radioaktiva ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den
beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 30 gånger
värdet av den angivna aktivitetskoncentrationen i 2.2.7.2.2.1 - 2.2.7.2.2.6.
Fissila ämnen får endast inkluderas om de är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5.
265
(b) LSA-II
(i) vatten med en tritiumkoncentration av upp till 0,8 TBq/l,
(ii) andra ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade
genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 10-4 A
2
/g för fasta ämnen
och gaser och 10-5 A
2
/g för vätskor.
(c) LSA-III
Fasta ämnen (t.ex. solidifierat avfall, aktiverade ämnen), med undantag av ämnen
i pulverform, hos vilka
(i) de radioaktiva ämnena är likformigt fördelade i ett fast föremål eller en
samling av fasta föremål eller väsentligen likformigt fördelade i ett fast
kompakt bindemedel (som betong, bitumen och keramik), och
(ii) den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten hos det fasta ämnet, utan
hänsyn till skärmningsmaterialet, inte överstiger 2 × 10-3 A2/g.
2.2.7.2.3.1.3 -
2.2.7.2.3.1.5 (Borttagna.)
2.2.7.2.3.2
Ytkontaminerat föremål (SCO), bestämning av grupper
SCO indelas i en av följande tre grupper:
(a) SCO-I: Ett fast föremål, på vilket
(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som
medelvärde över 300 cm2 (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm2)
inte överstiger 4 Bq/cm2 för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med
låg radiotoxicitet, eller 0,4 Bq/cm2 för alla andra alfastrålare, och
(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som
medelvärde över 300 cm2 (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm2)
inte överstiger 4 × 104 Bq/cm2 för beta- och gammastrålare och alfastrålare
med låg radiotoxicitet, eller 4 × 103 Bq/cm2 för alla andra alfastrålare, och
(iii) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke
åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm2 (eller på totala ytan om den är
mindre än 300 cm2) inte överstiger 4 × 104 Bq/cm2 för beta- och
gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 4 × 103 Bq/cm2
för alla andra alfastrålare.
(b) SCO-II: Ett fast föremål på vars yta antingen den fast vidhäftande eller den löst
vidhäftande kontaminationen överstiger de tillämpliga gränsvärdena för SCO-I i
(a) ovan och på vilket
(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som
medelvärde över 300 cm2 (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm2)
inte överstiger 400 Bq/cm2 för beta- och gammastrålare och alfastrålare med
låg radiotoxicitet, eller 40 Bq/cm2 för alla andra alfastrålare, och
266
(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som
medelvärde över 300 cm2 (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm2)
inte överstiger 8 × 105 Bq/cm2 för beta- och gammastrålare och alfastrålare
med låg radiotoxicitet, eller 8 × 104 Bq/cm2 för alla andra alfastrålare, och
(iii) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke
åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm2 (eller på totala ytan om den är
mindre än 300 cm2) inte överstiger 8 × 105 Bq/cm2 för beta- och
gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 8 × 104 Bq/cm2
för alla andra alfastrålare.
(c) SCO-III: Ett stort fast föremål som på grund av sin storlek inte kan transporteras i
någon kollityp som anges i RID/RID-S och för vilka:
(i) alla öppningar är förseglade för att förhindra utsläpp av radioaktiva ämnen
under de villkor som definieras i 4.1.9.2.4 (e),
(ii) insidan av föremålet är så torrt som möjligt,
(iii) den löst vidhäftande kontaminationen på utsidorna inte överstiger gränserna
som anges i 4.1.9.1.2, och
(iv) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke
åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm2 inte överstiger 8 × 105
Bq/cm2 för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet,
eller 8 × 104 Bq/cm2 för alla andra alfastrålare.
2.2.7.2.3.3
Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet
2.2.7.2.3.3.1 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska ha åtminstone en dimension på minst
5 mm. Om en försluten kapsel utgör beståndsdel av det radioaktiva ämnet av speciell
beskaffenhet, ska kapseln vara tillverkad så att den endast kan öppnas genom att den
förstörs. För konstruktionen av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet krävs
unilateralt godkännande.
2.2.7.2.3.3.2 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska vara beskaffat eller konstruerat så att
det när det genomgått tester enligt 2.2.7.2.3.3.4 – 2.2.7.2.3.3.8 uppfyller följande
bestämmelser:
(a) det får vid de tillämpliga stötkänslighets-, slag- och böjprovningen enligt
2.2.7.2.3.3.5 (a), (b), (c) och 2.2.7.2.3.3.6 (a) varken brytas eller splittras,
(b) det får under den tillämpliga upphettningsprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (d) eller
2.2.7.2.3.3.6 (b) varken smälta eller spridas,
(c) aktiviteten i vatten får efter urlakningstest enligt 2.2.7.2.3.3.7 och 2.2.7.2.3.3.8
inte överstiga 2 kBq, alternativt får för slutna källor läckagehastigheten vid den
volumetriska täthetsprovningsmetoden enligt ISO 9978: 1992, ”Radiation
Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods”, inte överstiga
det tillämpliga och av behörig myndighet accepterade gränsvärdet.
2.2.7.2.3.3.3 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.3.2 är uppfyllda ska ske i enlighet
med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.
267
2.2.7.2.3.3.4 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska
genomgå stötkänslighetsprovning, slagprovning, böjprovning och
upphettningsprovning enligt 2.2.7.2.3.3.5 eller den alternativa provningen enligt
2.2.7.2.3.3.6. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I
anslutning till varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovning
eller volumetrisk täthetsprovning enligt en metod som är minst lika känslig som de
metoder som beskrivs i 2.2.7.2.3.3.7 för icke spridbara, fasta ämnen eller i
2.2.7.2.3.3.8 för inkapslade ämnen.
2.2.7.2.3.3.5 Tillämpliga provningsmetoder är:
(a) Stötkänslighetsprovning: provobjektet ska falla från 9 m höjd på ett
anslagsfundament. Anslagsfundamentet ska vara utformat enligt 6.4.14.
(b) Slagprovning: provobjektet läggs på en blyplatta som ligger på ett glatt fast
underlag. Det ges ett slag med den plana änden av en stålstång, så att verkan
motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre ändan av stången ska ha en
diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3) mm. Blyet
med en Vickershårdhet på 3,5-4,5 och en tjocklek på högst 25 mm ska täcka en
större yta än provobjektet. För varje provning ska en ny blyplatta användas.
Stången ska träffa provobjektet så att största möjliga skada inträffar.
(c) Böjprovning: provningen gäller endast för långa, tunna strålkällor med en minsta
längd av 10 cm och ett förhållande mellan längd och minsta bredd på minst 10.
Provobjektet spänns in styvt och vågrätt, så att hälften av dess längd är utanför
inspänningen. Provobjektet ska riktas så att det får största möjliga skada, när dess
fria ände får ett slag med den plana sidan av en stålstång. Stången ska träffa
provobjektet så att verkan av slaget motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd.
Nedre ändan av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till
en radie på (3,0 ± 0,3) mm.
(d) Upphettningsprovning: provobjektet ska upphettas i luft till 800°C och hållas vid
denna temperatur i 10 min, varefter det får svalna.
2.2.7.2.3.3.6 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktiva ämnen inneslutna i en tät kapsel får
undantas från:
(a) de föreskrivna provningarna i 2.2.7.2.3.3.5 (a) och (b), såvida
provobjekten i
stället genomgår stötkänslighetsprovning enligt ISO 2919:2012 ”Kärnenergi -
Slutna radioaktiva strålkällor - Allmänna krav och klassificering” (Radiation
Protection-Sealed Radioactive Sources-General requirements and classification):
(i) stötkänslighetsprovning (impact test) för klass 4 om massan av det
radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet är mindre än 200g,
(ii) stötkänslighetsprovning (impact test) för klass 5 om massan av det
radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet är lika med eller mer än 200 g
men mindre än 500 g,
(b) den föreskrivna provningen i 2.2.7.2.3.3.5 (d), om provobjekten genomgår
alternativ upphettningsprovning (temperature test) för klass 6 enligt ISO
2919:2012 ”Kärnenergi - Slutna radioaktiva strålkällor - Allmänna krav och
klassificering” (Radiation Protection-Sealed Radioactive Sources-General
requirements and classification).
268
2.2.7.2.3.3.7 För provobjekt som utgör eller simulerar icke spridbara, fasta ämnen ska följande
urlakningsprovning genomföras:
(a) Provobjektet ska under 7 dagar nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Den
vattenvolym som används för provningen ska vara tillräckligt stor, så att den fria
volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut
fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos den fasta provobjektet. Vattnet
ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga av 1
mS/m vid 20°C.
(b) Vattnet och provobjektet ska sedan värmas till en temperatur på (50 ± 5) °C och
hållas vid den temperaturen i 4 timmar.
(c) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.
(d) Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30 °C
och relativ fuktighet minst 90 %.
(e) Provobjektet sänks sedan ner i vatten med samma beskaffenhet som i (a) och
vattnet och provobjektet värms till (50 ± 5)°C och hålls vid den temperaturen i 4
timmar.
(f) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.
2.2.7.2.3.3.8 För provobjekt som representerar eller simulerar radioaktiva ämnen i en sluten kapsel,
ska antingen urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning genomföras enligt
följande:
(a) Urlakningsprovningen ska bestå av följande steg:
(i) Provobjektet ska nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Vattnet ska
inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga på 1
mS/m vid 20 °C.
(ii) Vattnet och provobjektet värms sedan till en temperatur på (50 ± 5) °C och
hålls vid den temperaturen i 4 timmar.
(iii) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.
(iv) Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst
30°C och relativ fuktighet minst 90 %.
(v) Momenten enligt (i), (ii) och (iii) upprepas.
(b) Den alternativa volumetriska täthetsprovningen ska omfatta något av de i ISO
9978:1992 ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test
Methods” beskrivna provningarna, under förutsättning att de är acceptabla av
behörig myndighet.
2.2.7.2.3.4
Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet
2.2.7.2.3.4.1 Konstruktionen för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt
godkännande. Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska vara beskaffade så att den
totala mängden radioaktiva ämnen i ett kolli, med beaktande av bestämmelserna i
269
6.4.8.14, uppfyller följande bestämmelser:
(a) dosraten på ett avstånd av 3 m från det oskärmade materialet får inte överstiga 10
mSv/h,
(b) vid provning angiven i 6.4.20.3 och 6.4.20.4 får det luftburna utsläppet i gas- och
partikelform av upp till 100µm aerodynamisk ekvivalent diameter inte överstiga
100A
2
. Ett separat provobjekt får användas för varje provning, och
(c) vid provningen angiven i 2.2.7.2.3.4.3 får aktiviteten i vatten inte överstiga
100A
2
. Vid tillämpning av denna provning ska hänsyn tas till effekterna av
skadorna från provningarna angivna i (b) ovan.
2.2.7.2.3.4.2 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska provas enligt följande:
Ett provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ska
genomgå den utvidgade värmeprovningen enligt 6.4.20.3 och stötprovningen angiven i
6.4.20.4. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I anslutning till
varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovningen angivet i
2.2.7.2.3.4.3. Efter varje provningsmoment ska avgöras om de tillämpliga
bestämmelserna i 2.2.7.2.3.4.1 har uppfyllts.
2.2.7.2.3.4.3 Ett fast materialprov, som representerar det totala innehållet i kollit, ska nedsänkas i
vatten under sju dagar vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för testet
ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna
vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos
det fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta
ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20°C. Efter den sju dagar långa nedsänkningen av
provet ska totala aktiviteten hos den fria vattenvolymen mätas.
2.2.7.2.3.4.4 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.4.1, 2.2.7.2.3.4.2 och 2.2.7.2.3.4.3 är
uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.
2.2.7.2.3.5
Fissila ämnen
Fissila ämnen och kollin som innehåller fissila ämnen ska klassificeras under aktuell
benämning som ”FISSILT” i enlighet med tabell 2.2.7.2.1.1, såvida de inte är
undantagna genom en av bestämmelserna i punkterna (a) till (f) nedan och
transporteras enligt kraven i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3). Alla bestämmelser gäller
endast för ämnen i kollin som uppfyller kraven i 6.4.7.2 om det inte särskilt anges i
bestämmelsen att oförpackat ämne är tillåtet.
(a) Uran som är anrikat med avseende på uran-235 till högst 1 viktprocent och med
ett totalt innehåll av plutonium och uran-233 som inte överstiger 1 % av vikten av
uran 235, förutsatt att de fissila nukliderna är väsentligen homogent fördelade i
hela materialet. Dessutom får uran-235 inte vara geometriskt fördelat som ett
gitter, om det är närvarande i metall-, oxid- eller karbidform.
(b) Flytande lösningar av uranylnitrat, anrikat med avseende på uran-235 till högst 2
viktprocent, med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233, som inte
överstiger 0,002 % av uranets vikt, och med ett atomförhållande mellan mängden
kväve och uran (N/U) minst lika med 2.
(c) Uran som är anrikat med avseende på uran-235 till högst 5 viktprocent under
förutsättning att:
270
(i) det finns högst 3,5 g uran-235 per kolli,
(ii) det totala innehållet av plutonium och uran-233 per kolli inte överstiger 1 %
av vikten av uran-235,
(iii) de begränsningar för sändningen som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (c)
följs vid transport av kollit.
(d) fissila nuklider som har en total massa på högst 2,0 g per kolli under förutsättning
att de begränsningar för sändningen som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (d)
följs vid transport av kollit,
(e) fissila nuklider med en total massa på högst 45 g i förpackad eller oförpackad
form under förutsättning att de krav som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (e)
följs,
(f) ett fissilt ämne som uppfyller kraven i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (b), 2.2.7.2.3.6
och 5.1.5.2.1.
2.2.7.2.3.6
Fissila ämnen som är undantagna från klassificeringen som ”FISSILT” enligt
2.2.7.2.3.5 (f) ska vara underkritiskt utan att kontroll av ansamling behövs under
förutsättning att följande villkor uppfylls:
(a) villkoren i 6.4.11.1 (a),
(b) villkor likvärdiga med de krav som anges i 6.4.11.12 (b) och 6.4.11.13 (b) för
kollin.
2.2.7.2.4
Klassificering av kollin eller oförpackade ämnen
Mängden radioaktiva ämnen i ett kolli får inte överstiga de nedan angivna
gränsvärdena.
2.2.7.2.4.1
Klassificering som undantaget kolli
2.2.7.2.4.1.1 Ett kolli får klassificeras som ett undantaget kolli om det uppfyller ett av följande
villkor:
(a) det är ett tömt kolli som har innehållit radioaktiva ämnen,
(b) det innehåller instrument eller föremål som inte överstiger de gränsvärden för
aktivitet som anges i kolumn (2) och (3) i tabell 2.2.7.2.4.1.2,
(c) det innehåller föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt
torium,
(d) det innehåller radioaktiva ämnen som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet
som anges i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2, eller
(e) det innehåller mindre än 0,1 kg uranhexafluorid som inte överstiger de
gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2.
2.2.7.2.4.1.2 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen får klassificeras som undantaget kolli
förutsatt att dosraten i någon punkt på kollits utvändiga yta inte överstiger 5 µSv/h.
271
Tabell 2.2.7.2.4.1.2: Gränsvärden för aktivitet för undantagna kollin
Innehållets fysikaliska
Instrument och föremål
Ämnen
tillstånd
Gränsvärde per
föremål
a)
Gränsvärde per
kolli
a)
Gränsvärde per kolli
a)
Fasta ämnen:
av speciell beskaffenhet
av annan form
10
-2
A
1
10
-2
A
2
A
1
A
2
10
-3
A
1
10
-3
A
2
Vätskor
10
-3
A
2
10
-1
A
2
10
-4
A
2
Gaser:
tritium
av speciell beskaffenhet
av annan form
2 x 10
-2
A
2
10
-3
A
1
10
-3
A
2
2 x 10
-1
A
2
10
-2
A
1
10
-2
A
2
2 x 10
-2
A
2
10
-3
A
1
10
-3
A
2
a)
För radionuklidblandningar se 2.2.7.2.2.4 – 2.2.7.2.2.6.
2.2.7.2.4.1.3 Radioaktiva ämnen som är inneslutna i ett instrument eller annat föremål eller utgör en
komponent därav, får tillordnas UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET
KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL under förutsättning att:
(a) dosraten på 10 cm avstånd från varje punkt på den utvändiga ytan av varje
oförpackat instrument eller föremål inte överstiger 0,1 mSv/h,
(b) varje instrument eller tillverkat föremål är försett med märkningen
”RADIOACTIVE”, på dess utvändiga yta med undantag av följande:
(i) radioluminiscenta klockor eller apparater,
(ii) konsumentprodukter, som antingen fått ett föreskriftsmässigt godkännande i
enlighet med 1.7.1.4 (e) eller var för sig inte överskrider gränsvärdet för
aktivitet för en undantagen sändning i kolumn 5 i tabell 2.2.7.2.2.1, förutsatt
att sådana produkter transporteras i ett kolli som på sin insida är försett med
märkningen ”RADIOACTIVE”, på ett sådant sätt att en varning för närvaron
av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas, och
(iii) andra instrument och föremål som är för små för att förses med märkningen
“RADIOACTIVE”, under förutsättning att de transporteras i ett kolli som på
sin insida är försett med märkningen ”RADIOACTIVE” på ett sådant sätt att
en varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas.
(c) de aktiva ämnena är fullständigt inneslutna av icke-aktiva beståndsdelar (en
anordning vars enda funktion består i att omsluta radioaktiva ämnen räknas inte
som instrument eller föremål),
(d) de angivna gränsvärdena i kolumn 2 och 3 i tabell 2.2.7.2.4.1.2 innehålls för varje
enskilt föremål och för varje kolli, och
(e) (Tills vidare blank.)
(f) om kollit innehåller fissilt ämne, gäller en av bestämmelserna i 2.2.7.2.3.5 (a) till
(f).
2.2.7.2.4.1.4 Radioaktiva ämnen i andra former än de som anges i 2.2.7.2.4.1.3 och med en aktivitet
som inte överstiger gränsvärdena i kolumn 4 i tabell 2.2.7.2.4.1.2, får tillordnas
272
UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD
MÄNGD under förutsättning att:
(a) kollit håller innehållet inneslutet under rutinmässiga transportförhållanden,
(b) kollit är märkt ”RADIOACTIVE” på antingen:
(i) en invändig yta, så att en tydlig varning för närvaron av radioaktiva ämnen
syns när kollit öppnas, eller
(ii) på utsidan av kollit när det är olämpligt att påföra märkningen på en
invändig yta, och
(c) om kollit innehåller fissilt ämne, gäller en av bestämmelserna i 2.2.7.2.3.5 (a) till
(f).
2.2.7.2.4.1.5 Uranhexafluorid som inte överstiger gränsvärdena i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2
får klassificeras som UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE,
UNDANTAGET KOLLI, mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt,
under förutsättning att:
(a) massan av uranhexafluorid i kollit är mindre än 0,1 kg,
(b) villkoren i 2.2.7.2.4.5.2 och 2.2.7.2.4.1.4 (a) och (b) är uppfyllda.
2.2.7.2.4.1.6 Föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium och föremål i
vilka obestrålat naturligt uran, obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium
är de enda radioaktiva ämnena, får tillordnas UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE,
UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN
eller AV UTARMAT URAN eller AV NATURLIGT TORIUM, under förutsättning
att den utvändiga ytan av uranet eller toriumet omges av ett inaktivt hölje av metall
eller annat motståndskraftigt material.
2.2.7.2.4.1.7 En tömd förpackning som förut innehållit radioaktiva ämnen får tillordnas UN 2908
RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING under
förutsättning att:
(a) förpackningen är i gott skick och säkert försluten,
(b) den utvändiga ytan hos uran eller torium i förpackningskonstruktionen har ett
inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material,
(c) den inre löst vidhäftande kontaminationen, med medelvärde över 300 cm2, inte
överstiger
(i) 400 Bq/cm2 för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg
radiotoxicitet, och
(ii) 40 Bq/cm2 för alla andra alfastrålare,
(d) de etiketter som i förekommande fall satts på förpackningen i överensstämmelse
med 5.2.2.1.11.1 inte längre är synliga, och
(e) om förpackningen har innehållit fissilt ämne, gäller en av bestämmelserna i
2.2.7.2.3.5 (a) till (f) eller en av bestämmelserna för undantag i 2.2.7.1.3.
273
2.2.7.2.4.2
Klassificering som ämnen med låg specifik aktivitet (LSA)
Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som LSA-ämnen om definitionen av LSA i
2.2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.1, 4.1.9.2 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (2) är
uppfyllda.
2.2.7.2.4.3
Klassificering som ytkontaminerade föremål (SCO)
Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som SCO-föremål om definitionen av SCO i
2.2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.2, 4.1.9.2 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (2) är
uppfyllda.
2.2.7.2.4.4
Klassificering som kollin av typ A
Kollin som innehåller radioaktiva ämnen får klassificeras som kollin av typ A förutsatt
att följande bestämmelser uppfylls:
Kollin av typ A får inte innehålla högre aktiviteter än något av följande:
(a) radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet – A
1
(b) alla andra radioaktiva ämnen – A2.
För blandningar av radionuklider, vars identiteter och aktiviteter är kända ska följande
villkor tillämpas för det radioaktiva innehållet i ett kolli av typ A:
1
(j)
A
C(j)
+
(i)
A
B(i)
2
j
1
i
≤
Σ
Σ
där:
B(i) är aktiviteten hos radionuklid ”i” som radioaktivt ämne av speciell
beskaffenhet,
A1(i) är A1-värdet för radionuklid ”i”,
C(j) är aktiviteten hos radionuklid ”j” som inte är radioaktivt ämne av speciell
beskaffenhet,
A
2
(j) är A
2
-värdet för radionuklid ”j”.
2.2.7.2.4.5
Klassificering av uranhexafluorid
2.2.7.2.4.5.1 Uranhexafluorid får endast tillordnas:
(a) UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT,
(b) UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller
undantaget fissilt, eller
(c) UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET
KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt.
274
2.2.7.2.4.5.2 Innehållet i ett kolli som innehåller uranhexafluorid ska uppfylla följande krav:
(a) för UN 2977 och 2978 får vikten av uranhexafluorid inte avvika från den som
kollikonstruktionen är tillåten för, och för UN 3507 ska vikten uranhexafluorid
vara mindre än 0,1 kg,
(b) vikten av uranhexafluorid får inte vara större än ett värde som skulle kunna leda
till ett tomrum på mindre än 5 % vid den högsta temperatur hos kollit som anges
för de anläggningssystem där kollit ska användas, och
(c) uranhexafluoriden ska vara i fast form och det invändiga trycket får inte ligga
över atmosfärstrycket när det lämnas för transport.
2.2.7.2.4.6
Klassificering som kollin av typ B(U), typ B(M) eller typ C
2.2.7.2.4.6.1 Kollin som inte klassificerats på annat sätt enligt 2.2.7.2.4 (2.2.7.2.4.1 – 2.2.7.2.4.5),
ska klassificeras i överensstämmelse med godkännandecertifikatet för kollit utfärdat
av behörig myndighet i konstruktionens ursprungsland.
2.2.7.2.4.6.2 Innehållet i ett kolli av typ B(U), typ B(M) eller typ C ska motsvara det som
specificerats i godkännandecertifikatet.
2.2.7.2.5
Särskilda överenskommelser
Radioaktiva ämnen ska klassificeras som transport enligt särskild överenskommelse
om de avses transporteras enligt 1.7.4.
275
2.2.8
Klass 8
Frätande ämnen
2.2.8.1
Definitioner, allmänna bestämmelser och kriterier
2.2.8.1.1
Frätande ämnen är ämnen som, genom kemisk inverkan, orsakar oåterkalleliga skador
på huden, eller, som vid läckage, kommer att väsentligt skada, eller till och med
förstöra, annat gods eller transportmedlet. Klass 8 omfattar också ämnen som först vid
kontakt med vatten bildar frätande vätskor eller med naturlig luftfuktighet utvecklar
frätande ånga eller dimma.
2.2.8.1.2
För ämnen och blandningar som är frätande på hud anges allmänna
klassificeringsbestämmelser i avsnitt 2.2.8.1.4. Begreppet frätande på hud avser upphov
av irreversibel skada på huden, det vill säga synlig nekros (vävnadsdöd) genom epidermis
(överhud) och i dermis (läderhud) som inträffar efter att huden exponerats för ett ämne
eller en blandning.
2.2.8.1.3
Vätskor och fasta ämnen som kan bli flytande under transporten och som inte bedöms
vara frätande på hud, ska hänsyn fortfarande tas till deras korrosionsverkan på vissa
metallytor i enlighet med kriterierna i 2.2.8.1.5.3 (c) (ii).
2.2.8.1.4
Allmänna klassificeringsbestämmelser
2.2.8.1.4.1
Ämnen och föremål i klass 8 indelas enligt följande:
C1-C11
Frätande ämnen utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana
ämnen
C1-C4 Sura ämnen
C1 Oorganiska vätskor
C2 Oorganiska fasta ämnen
C3 Organiska vätskor
C4 Organiska fasta ämnen
C5-C8 Basiska ämnen
C5 Oorganiska vätskor
C6 Oorganiska fasta ämnen
C7 Organiska vätskor
C8 Organiska fasta ämnen
C9-C10 Övriga frätande ämnen
C9 Vätskor
C10 Fasta ämnen
C11
Föremål
CF
Frätande brandfarliga ämnen
CF1
Vätskor
CF2
Fasta ämnen
276
CS
Frätande självupphettande ämnen
CS1
Vätskor
CS2
Fasta ämnen
CW
Frätande ämnen som, i kontakt med vatten, utvecklar brandfarliga gaser
CW1
Vätskor
CW2
Fasta ämnen
CO
Frätande oxiderande ämnen
CO1
Vätskor
CO2
Fasta ämnen
CT
Frätande giftiga ämnen och föremål som innehåller sådana ämnen
CT1
Vätskor
CT2
Fasta ämnen
CT3
Föremål
CFT
Frätande brandfarliga giftiga vätskor
COT
Frätande giftiga oxiderande ämnen
2.2.8.1.4.2
Ämnen och blandningar i klass 8 ska utifrån sin farlighetsgrad vid transport inplaceras
i någon av följande förpackningsgrupper:
(a) Förpackningsgrupp I:
mycket farliga ämnen och blandningar,
(b) Förpackningsgrupp II:
farliga ämnen och blandningar,
(c) Förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen och blandningar.
2.2.8.1.4.3
Inplacering av ämnen angivna i kapitel 3.2, tabell A, i förpackningsgrupperna i klass 8
har genomförts på erfarenhetsunderlag, med hänsyn tagen till ytterligare faktorer,
såsom fara vid inandning (se 2.2.8.1.4.5) och reaktionsförmåga med vatten (inklusive
uppkomst av farliga sönderfallsprodukter).
2.2.8.1.4.4
Nya ämnen och blandningar kan tilldelas förpackningsgrupper utifrån den
exponeringstid som behövs för att åstadkomma irreversibel skada på huden enligt
kriterierna i 2.2.8.1.5. För blandningar kan de alternativa kriterierna i 2.2.8.1.6
användas.
2.2.8.1.4.5
Ett ämne eller blandning som uppfyller kriterierna för klass 8 och som har en giftighet
vid inandning av damm eller dimma (LC
50
) motsvarande förpackningsgrupp I, men
där giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar förpackningsgrupp III eller
lägre, ska tillordnas klass 8 (se 2.2.61.1.7.2).
2.2.8.1.5
Inplacering av ämnen och blandningar i förpackningsgrupper
2.2.8.1.5.1
Existerande human- och djurdata inklusive information från enstaka eller upprepad
exponering ska i första hand användas vid utvärdering, eftersom detta ger information
direkt kopplad till effekterna på hud.
277
2.2.8.1.5.2
Vid inplacering i förpackningsgrupper i enlighet med 2.2.8.1.4.4 ska hänsyn tas till
erfarenheter från oavsiktlig faroexponering av människor. Saknas sådana erfarenheter
ska klassificering ske med testresultat enligt OECD:s riktlinjer 4047), 4358), 4319),
43010) som underlag. Ett ämne eller blandning som är fastställd som ej frätande i
enlighet en av dessa riklinjer eller klassificerad som ej frätande i enlighet med
OECD:s testriktlinje 43911) är fastställt som ej frätande, får utan ytterligare provning
anses vara ej frätande på hud i RID/RID-S mening. Om resultaten från testerna
indikerar att ämnet eller blandningen är frätande och inte ska vara tillordnad
förpackningsgrupp I, men där testmetoden inte visar en avgörande skillnad mellan
förpackningsgrupp II och III, ska ämnet eller blandningen tillordnas
förpackningsgrupp II. Om testresultaten visar att ämnet eller blandningen är frätande,
men testmetoden visar ingen avgörande skillnad mellan förpackningsgrupper, ska
ämnet eller blandningen tillordnas förpackningsgrupp I om inga andra testresultat
visar en annan förpackningsgrupp.
2.2.8.1.5.3
Förpackningsgrupper tillordnas frätande ämnen i enlighet med följande kriterier (se
tabell 2.2.8.1.5.3):
(a) I förpackningsgrupp I inplaceras ämnen som efter en exponeringstid av högst 3
minuter förorsakar irreversibel skada på intakt hudvävnad under en
observationsperiod på upp till och med 60 minuter efter exponeringstillfället.
(b) I förpackningsgrupp II inplaceras ämnen som efter en exponeringstid av mer än 3
minuter och högst 60 minuter förorsakar fullständig vävnadsdöd under en
observationsperiod på upp till och med 14 dagar efter exponeringstillfället.
(c) I förpackningsgrupp III inplaceras ämnen:
(i) som efter en exponeringstid av mer än 60 minuter och högst 4 timmar
förorsakar irreversibel skada på intakt hudvävnad under en
observationsperiod på upp till och med 14 dagar efter exponeringstillfället,
(ii) som inte antas förorsaka irreversibel skada på intakt hudvävnad, men vars
korrosionshastighet på antingen stål- eller aluminiumytor överstiger 6,25
mm per år vid en testtemperatur på 55 °C, vid test på båda materialen. För
testet ska för stål användas typ S235JR+CR (1.0037 respektive St 37-2),
S275J2G3+CR (1.0144 respektive St 44-3), ISO 3574, Unified Numbering
System (UNS) G10200 eller SAE 1020, och för aluminium de obelagda
typerna 7075-T6 eller AZ5GU-T6. En godtagbar testmetod finns beskriven i
testhandboken, del III, avsnitt 37.
Anm
När det vid ett första test på antingen stål eller aluminium
konstateras att det testade ämnet är frätande, behöver det
efterföljande testet inte utföras.
7)
OECD Guideline for the testing of chemicals No. 404 ”Acute Dermal Irritation/Corrosion” 2015.
8) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 435 ”in Vitro Membrane Barrier Test Methode for Skin Corrosion”
2015.
9)
OECD Guideline for the testing of chemicals No. 431 ”In Vitro Skin Corrosion: Reconstructed human epidermis (RHE)
test method” 2016.
10)
OECD Guideline for the testing of chemicals No. 430 ”In Vitro Skin Corrosion: Transcutaneous Electrical Resistance
Test Method (TER)” 2015.
11) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 439 “In Vitro Skin Irritation: Reconstructed Human Epidermis Test
Method” 2015”.
278
Tabell 2.2.8.1.5.3: Tabell som sammanfattar kriterierna i 2.2.8.1.5.3
Förpacknings-
grupp
Exponering-
stid
Observations-
period
Effekt
I
≤ 3 min
≤ 60 min
Irreversibel skada på intakt hudvävnad
II
> 3 min ≤ 1 h
≤ 14 d
Irreversibel skada på intakt hudvävnad
III
> 1 h ≤ 4 h
≤ 14 d
Irreversibel skada på intakt hudvävnad
III
-
-
Korrosionshastighet på antingen stål eller
aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år
vid en testtemperatur på 55 ºC vid test på
båda materialen
2.2.8.1.6
Alternativ metod för inplacering av blandningar i förpackningsgrupper: Stegvis metod
2.2.8.1.6.1
Allmänna bestämmelser
För blandningar är det nödvändigt att ta fram eller härleda information som tillåter att
kriterierna kan användas på blandningen i syfte att klassificera och inplacera
blandningarna i förpackningsgrupper. Metoden för klassificering och inplacering i
förpackningsgrupper sker stegvis och är beroende av vilken slags information som
finns om själva blandningen, för liknande blandningar och/eller för de ingående
beståndsdelarna. Flödesschemat i figur 2.2.8.1.6.1 nedan beskriver metodiken som ska
följas.
Figur 2.2.8.1.6.1: Stegvis metod för klassificering och tilldelning av
förpackningsgrupp till frätande blandningar
2.2.8.1.6.2
Överbryggningsprinciper
När en blandning inte har testats för sin frätande verkan på hud, men där det finns
tillräckliga data för både de individuella beståndsdelarna och för liknande testade
blandningar för att tillfredsställande klassificera blandningen och tilldela en
förpackningsgrupp, används dessa data i enlighet med följande
överbryggningsprinciper. Detta säkerställer att klassificeringsprocessen använder
tillgängliga data i största möjliga utsträckning för att karaktärisera farorna hos
blandningen.
Använd kriterier
i 2.2.8.1.5
Finns data för frätande verkan
på hud för alla beståndsdelar?
Ja
Finns testdata tillgängliga
för blandningen som helhet?
Klassificera och tilldela
förpackningsgrupp
Använd överbryggnings-
principerna i 2.2.8.1.6.2
Använd beräkningsmetod i
2.2.8.1.6.3
Finns tillräckliga data för
liknande blandningar för att
uppskatta de frätande farorna
på hud?
Ja
Ja
Nej
Nej
Klassificera och tilldela
förpackningsgrupp
Klassificera och tilldela
förpackningsgrupp
279
(a) Utspädning: Om en testad blandning är utspädd med ett spädmedel som inte
uppfyller kriterierna för klass 8 och som inte påverkar förpackningsgruppen hos
övriga beståndsdelar, får den nya utspädda blandningen tilldelas samma
förpackningsgrupp som den ursprungliga testade blandningen.
Anm
I vissa fall kan utspädningen av en blandning eller ett ämne leda till en
ökning av de frätande egenskaperna. Om så är fallet får inte denna
överbryggningsprincip användas.
(b) Produktionspartier: Om de frätande egenskaperna på hud för ett testat parti av en
blandning kan antas vara väsentligen likvärdig med den av ett annat ej testat parti
av samma kommersiella produkt, om den tillverkats eller stått under tillsyn av
samma tillverkare, såvida det inte finns anledning att tro att en betydande
variation i partiet finns så att de frätande egenskaperna på hud för det ej testade
partiet har ändrats. I så fall är det nödvändigt med en ny klassificering.
(c) Koncentration hos blandningar med förpackningsgrupp I: Om en testad blandning
som uppfyller kriterierna för inplacering i förpackningsgrupp I koncentreras
ytterligare, får den ej testad blandningen med högre koncentration tillordnas
förpackningsgrupp I utan ytterligare test.
(d) Interpolering inom en förpackningsgrupp: För tre blandningar (A, B och C) med
samma beståndsdelar, om blandningarna A och B har testats och tillhör samma
förpackningsgrupp för frätande verkan på hud och om den ej testade blandningen
C innehåller samma beståndsdelar i klass 8 som blandningarna A och B, men har
en koncentration av beståndsdelar i klass 8 som ligger mellan koncentrationerna i
blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma
förpackningsgrupp som A och B.
(e) Väsentligen likartade blandningar: Antag följande:
(i) två blandningar: (A+B) och (C+B),
(ii) koncentrationen av beståndsdel B är densamma i båda blandningarna,
(iii) koncentrationen av beståndsdel A i blandningen (A+B) är lika hög som
koncentrationen av beståndsdel C i blandningen (C+B),
(iv) data om frätande egenskaper för beståndsdelarna A och C finns tillgängliga
och är i princip likartade, dvs. de tillhör samma förpackningsgrupp för
frätande verkan på hud och påverkar inte de frätande egenskaperna hos B.
Om blandningen (A+B) eller (C+B) redan har klassificerats utifrån testdata, så får
den andra blandningen tilldelas samma förpackningsgrupp.
2.2.8.1.6.3
Beräkningsmetod baserad på klassificeringen av ämnena
2.2.8.1.6.3.1 När en blandning inte har testats för bestämning av dess frätande verkan på hud och
tillräcklig data saknas för liknande blandningar, ska de frätande egenskaperna hos
ämnena i blandningen beaktas för att klassificera och tilldela en förpackningsgrupp.
Användning av beräkningsmetoden är endast tillåten när det inte finns några
synergieffekter som gör blandningen mer frätande än summan av dess ingående
ämnen. Denna begränsning gäller bara när förpackningsgrupp II eller III skulle
tilldelas blandningen.
280
2.2.8.1.6.3.2 När beräkningsmetoden används, ska alla beståndsdelar i klass 8 som har en
koncentration på minst 1 % beaktas, eller lägre än 1 % om beståndsdelarna fortfarande
är relevanta för att klassificera blandningen som frätande på hud.
2.2.8.1.6.3.3 För att bestämma om en blandning innehåller frätande ämnen ska anses vara en
frätande blandning och för att tilldela en förpackningsgrupp, ska beräkningsmetoden i
flödesschemat i figur 2.2.8.1.6.3 användas. För denna beräkningsmetod gäller de
allmänna koncentrationsgränserna, där 1 % används i första steget för utvärderingen
av ämnen i förpackningsgrupp I och där 5 % används i de övriga tillämpliga stegen.
2.2.8.1.6.3.4 När en specifik koncentrationsgräns (SCL) tilldelas ett ämne genom dess benämning i
tabell A i kapitel 3.2 eller i en särbestämmelse, ska denna gräns användas istället för
de allmänna koncentrationsgränserna (GCL).
2.2.8.1.6.3.5 För detta syfte ska summeringsformeln anpassas i varje steg i beräkningsmetoden. Det
innebär att den allmänna koncentrationsgränsen ska bytas ut mot den specifika
koncentrationsgränsen som tilldelats ämnet eller ämnena (SCLi), när så är tillämpligt,
och den anpassade formeln är ett viktat medelvärde av de olika
koncentrationsgränserna som tilldelats de olika ämnena i blandningen.
𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃
1
𝑃𝑃𝐺𝐺𝐺𝐺 +
𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃
2
𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺
2
+ ⋯ +
𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃
𝑖𝑖
𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺
𝑖𝑖
≥ 1
Där:
PGx
i
= koncentrationen av ämne 1, 2…i i blandningen, tilldelad förpackningsgrupp
x (I, II eller III)
GCL = allmän koncentrationsgräns
SCL
i
= specifik koncentrationsgräns tilldelad ämne i
Kriteriet för en förpackningsgrupp är uppfyllt när resultatet av beräkningen är ≥ 1.
De allmänna koncentrationsgränserna som används vid utvärderingen i varje steg
av beräkningsmetoden är de som anges i figur 2.2.8.1.6.3.
Exempel på användning av ovanstående formel anges i anmärkningen nedan.
Anm
Exempel på användning av ovanstående formel
Exempel 1: En blandning innehåller ett frätande ämne med en koncentration på 5 %
tillordnat förpackningsgrupp I utan en specifik koncentrationsgräns:
Beräkning för förpackningsgrupp I:
5
5 (𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺)
= 1
tillordnas klass 8,
förpackningsgrupp I.
Exempel 2: En blandning innehåller tre ämnen som är frätande på hud. Två av dem (A
och B) har specifika koncentrationsgränser och för den tredje (C) kan den allmänna
koncentrationsgränsen användas. Det övriga innehållet i blandningen behöver inte
beaktas.
281
Ämne X i blandningen
och dess förpacknings-
grupp i klass 8
Koncentration
(konc) i
blandningen i
%
Specifik
koncentrationsgräns
(SCL) för
förpackningsgrupp
I
Specifik
koncentrationsgräns
(SCL) för
förpackningsgrupp
II
Specifik
koncentrationsgräns
(SCL) för
förpackningsgrupp
III
A, tillordnad
förpackningsgrupp I
3
30%
Ingen
Ingen
B, tillordnad
förpackningsgrupp I
2
20%
10%
Ingen
C, tillordnad
förpackningsgrupp III
10
Ingen
Ingen
Ingen
Beräkning för förpackningsgrupp I:
3 (𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐴𝐴)
30 (𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺𝑃𝑃)
+
2 (𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐵𝐵)
20 (𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺𝑃𝑃)
= 0,2 < 1
Kriteriet för förpackningsgrupp I är inte uppfyllt.
Beräkning för förpackningsgrupp II:
3 (𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐴𝐴)
5 (𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺 𝑃𝑃𝑃𝑃)
+
2 (𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐵𝐵)
10 (𝑆𝑆𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺 𝑃𝑃𝑃𝑃)
= 0,8 < 1
Kriteriet för förpackningsgrupp II är inte uppfyllt.
Beräkning för förpackningsgrupp III:
3 (𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐴𝐴)
5 (𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃)
+
2 (𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐵𝐵)
5 (𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺 𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃)
+
10 (𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐺𝐺)
5 𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺𝐺 𝑃𝑃𝐺𝐺 𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃𝑃)
= 3 ≥ 1
Kriteriet för förpackningsgrupp III är uppfyllt och blandningen ska tillordnas klass 8,
förpackningsgrupp III.
Figur 2.2.8.1.6.3: Beräkningsmetod
2.2.8.1.7
Om ämnen i klass 8 på grund av tillsatser övergår till andra farlighetskategorier än de
som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar eller
lösningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
282
Anm
För klassificering av lösningar och blandningar (såsom beredningar och
avfall), se även 2.1.3.
2.2.8.1.8
Utgående från kriterierna i 2.2.8.1.6 kan också avgöras om en lösning eller en
blandning, som är nämnd eller innehåller ett nämnt ämne, har sådana egenskaper att
lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.
Anm
UN 1910 kalciumoxid och UN 2812 natriumaluminat, förtecknade i FN:s
modellregelverk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.8.2
Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.8.2.1
Kemiskt instabila ämnen i klass 8 får endast transporteras om nödvändiga
försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall
eller polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de
försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse
386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska det särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte
innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner. Om temperaturkontroll krävs för att
förhindra att ett ämne polymeriserar (t.ex. för ett ämne i en förpackning eller IBC-
behållare med en SAPT som är ≤ 50°C, eller i en tank med en SAPT som är ≤ 45°C),
får inte ämnet tas emot för transport.
2.2.8.2.2
Följande ämnen är inte tillåtna för transport:
- UN 1798 NITROHYDROKLORSYRA,
- kemiskt instabila blandningar av avfallssvavelsyra,
- kemiskt instabila blandningar av nitrersyra eller ej denitrerade avfallsblandsyror,
- perklorsyra, vattenlösning med mer än 72 viktprocent ren syra eller blandningar
av perklorsyra med andra vätskor än vatten.
Följande ämne är inte tillåtet för transport på järnväg:
- svaveltrioxid, med en renhetsgrad av minst 99,95 %, utan inhibitorer (icke
stabiliserad).
283
2.2.8.3
Förteckning över samlingsbenämningar
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Frätande ämnen utan sekundärfara och föremål
som innehåller sådana ämnen
2584 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE med mer än 5 %
fri svavelsyra, eller
2584 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE med mer än 5 %
fri svavelsyra
2693 BISULFITER, VATTENLÖSNING, N.O.S.
flytande
C1 2837 BISULFATER, VATTENLÖSNING, (VÄTESULFATER,
VATTENLÖSNING)
3264 FRÄTANDE SUR OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
oorganiska
1740 VÄTEDIFLUORIDER, FASTA, N.O.S.
fasta
C2
2583 ALKYLSULFONSYROR, FASTA med mer än 5 % fri
svavelsyra, eller
2583 ARYLSULFONSYROR, FASTA med mer än 5 % fri
svavelsyra
3260 FRÄTANDE SURT OORGANISKT FAST ÄMNE,
N.O.S.
Sura ämnen
2586 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE med högst 5 % fri
svavelsyra, eller
2586 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE med högst 5 % fri
svavelsyra
flytande
C3 2987 KLORSILANER, FRÄTANDE, N.O.S.
3145 ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. (inklusive C2 -
C12 homologer)
3265 FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
organiska
2430 ALKYLFENOLER, FASTA, N.O.S. (inklusive C2-C12-
homologer)
fasta
C4
2585 ALKYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri
svavelsyra eller
2585 ARYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri
svavelsyra
3261 FRÄTANDE SURT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
1719 FRÄTANDE ALKALISK VÄTSKA, N.O.S.
flytande
C5 2797 BATTERIVÄTSKA, ALKALISK
3266 FRÄTANDE BASISK OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
oorganiska
fasta
C6
3262 FRÄTANDE BASISKT OORGANISKT FAST ÄMNE,
N.O.S.
2735 AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. eller
Basiska
ämnen
flytande
C7 2735 POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S
3267 FRÄTANDE BASISK ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
organiska
3259 AMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. eller
fasta
C8 3259 POLYAMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S.
3263 FRÄTANDE BASISKT ORGANISKT FAST ÄMNE,
N.O.S.
1903 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, FRÄTANDE,
N.O.S.
2801 FÄRGÄMNE, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. eller
flytande
C9 2801 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE,
FRÄTANDE, N.O.S.
3066 FÄRG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack,
fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande
lackgrund) eller
3066 FÄRGRELATERAT MATERIAL (inkl färgförtunning och
-lösningsmedel)
1760 FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S.
Andra
frätande
ämnen
3147 FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. eller
fasta
a)
C10
3147 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE,
N.O.S.
3244 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE
VÄTSKA, N.O.S.
1759 FRÄTANDE FAST ÄMNE, N.O.S.
284
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
1774 BRANDSLÄCKARLADDNING, frätande vätska
2028 RÖKBOMBER, ICKE-EXPLOSIVA, med frätande
vätska utan drivanordning
2794 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED SYRA för lagring av
elektricitet
Föremål
C11
2795 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED ALKALISK
LÖSNING för lagring av elektricitet
2800 BATTERIER, VÅTA, SLUTNA för lagring av elektricitet
3028 BATTERIER, TORRA, INNEHÅLLANDE
KALIUMHYDROXID I FAST FORM, för lagring av
elektricitet
3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE innehållande frätande
ämnen, eller
3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING
innehållande frätande ämnen, eller
3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED
UTRUSTNING innehållande frätande ämnen
3547 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE ÄMNE,
N.O.S.
Frätande ämnen med sekundärfara och föremål
som innehåller sådana ämnen
3470 FÄRG, FRÄTANDE, BRANDFARLIG (inkl färg, lack,
emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande
spackel och flytande lackgrund) eller
3470 FÄRGRELATERAT MATERIAL, FRÄTANDE,
BRANDFARLIGT (inkl färgförtunning och
-lösningsmedel)
flytande
b)
CF1 2734 FRÄTANDE AMINER, BRANDFARLIGA, FLYTANDE,
N.O.S. eller
2734 FRÄTANDE POLYAMINER, BRANDFARLIGA,
FLYTANDE, N.O.S.
2986 KLORSILANER, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA,
N.O.S.
Brandfarliga
CF
2920 FRÄTANDE VÄTSKA, BRANDFARLIG, N.O.S.
fasta
CF2 2921 FRÄTANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S.
flytande
CS1 3301 FRÄTANDE VÄTSKA, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.
Självupphettande
CS
fasta
CS2
3095 FRÄTANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE,
N.O.S.
flytande
b)
CW1 3094 FRÄTANDE VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S.
Vattenreaktiva
CW
fasta
CW2 3096 FRÄTANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.
flytande
CO1 3093 FRÄTANDE VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S.
Oxiderande
CO
fasta
CO2 3084 FRÄTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.
3471 VÄTEDIFLUORIDER, LÖSNING, N.O.S.
flytande
c)
CT1 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.
Giftiga
d)
CT
fasta
e)
CT2 2923 FRÄTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.
föremål
CT3 3506 KVICKSILVER I TILLVERKADE FÖREMÅL
Brandfarliga, giftiga, flytande
d)
CFT
Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod
är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en
samlingsbenämning med en klassificeringskod, som
bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.
oxiderande, giftiga
d)e)
COT
Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod
är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en
samlingsbenämning med en klassificeringskod, som
bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.
a)
Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, med frätande vätskor
får transporteras under UN 3244, utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 8, förutsatt
att ingen överskottsvätska syns vid tidpunkten för lastning eller när förpackningen, vagnen eller
containern försluts. Förpackningar ska motsvara en typ som klarat täthetsprovningen för
förpackningsgrupp II.
b)
Klorsilaner som utvecklar brandfarliga gaser med vatten eller i fuktig luft är ämnen i klass 4.3.
c)
Klorformiater med övervägande giftiga egenskaper är ämnen i klass 6.1.
d)
Frätande ämnen som enligt 2.2.61.1.4 - 2.2.61.1.9 är mycket giftiga vid inandning, är ämnen i klass 6.1.
e)
UN 1690 NATRIUMFLUORID, FAST, UN 1812 KALIUMFLUORID, FAST,
UN 2505 AMMONIUMFLUORID, UN 2674 NATRIUMFLUOROSILIKAT,
UN 2856 FLUOROSILIKATER, N.O.S., UN 3415 NATRIUMFLUORIDLÖSNING och
UN 3422 KALIUMFLUORIDLÖSNING är ämnen i klass 6.1.
285
2.2.9
Klass 9
Övriga farliga ämnen och föremål
2.2.9.1
Kriterier
2.2.9.1.1
Klass 9 omfattar ämnen och föremål som utgör en fara under transport, vilken inte
omfattas av definitionen för andra klasser.
2.2.9.1.2
Ämnen och föremål i klass 9 indelas enligt följande:
M1
Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm
M2
Ämnen och föremål, som i händelse av brand kan bilda dioxiner
M3
Ämnen som avger brandfarliga ångor
M4
Litiumbatterier
M5
Livräddningsutrustning
M6 – M8 Miljöfarliga ämnen
M6
Vattenförorenande vätskor
M7
Vattenförorenande fasta ämnen
M8
Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer
M9 – M10 Ämnen med förhöjd temperatur
M9
Vätskor
M10
Fasta ämnen
M11
Övriga ämnen och föremål som utgör en fara under transport men inte
omfattas av definitionen för någon annan klass
Definitioner och klassificering
2.2.9.1.3
Ämnen och föremål tillordnade klass 9, är angivna i kapitel 3.2 tabell A. Tillordning
av ämnen, inklusive blandningar som inte är namngivna i kapitel 3.2 tabell A, med
tillämplig benämning i denna tabell eller 2.2.9.3 sker i överensstämmelse med
2.2.9.1.4 - 2.2.9.1.8, 2.2.9.1.10, 2.2.9.1.11, 2.2.9.1.13 och 2.2.9.1.14.
Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm
2.2.9.1.4
Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm omfattar asbest och
asbesthaltiga blandningar.
Ämnen och föremål, som i händelse av brand kan bilda dioxiner
2.2.9.1.5
Ämnen och föremål, som i händelse av brand kan bilda dioxiner omfattar
polyklorerade bifenyler (PCB), terfenyler (PCT), polyhalogenerade bifenyler och
terfenyler samt blandningar som innehåller dessa ämnen, och föremål såsom
transformatorer, kondensatorer och andra föremål, som innehåller sådana ämnen eller
blandningar.
Anm
Blandningar som innehåller högst 50 mg/kg PCB eller PCT, omfattas inte av
bestämmelserna i RID/RID-S.
286
Ämnen som avger brandfarliga ångor
2.2.9.1.6
Ämnen som avger brandfarliga ångor omfattar polymerer, som innehåller brandfarliga
vätskor med flampunkt upp till 55 °C.
Litiumbatterier
2.2.9.1.7
Litiumbatterier ska uppfylla följande krav, utom när annat föreskrivs i RID/RID-S
(t.ex. för prototypbatterier och små produktionsserier enöigt särbestämmelse 310 eller
för skadade batterier enligt särbestämmelse 376).
Anm
För UN 3536 LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I LASTBÄRARE,
se särbestämmelse 389 i kapitel 3.3.
Celler och batterier, celler och batterier i utrustning eller celler och batterier
förpackade med utrustning, som innehåller någon form av litium ska tillordnas UN
3090, 3091, 3480 eller 3481 beroende på vilket som är tillämpligt. De får transporteras
enligt dessa benämningar om de uppfyller följande bestämmelser:
(a) varje cell eller batteri ska vara av en typ för vilken det verifierats att den uppfyller
alla provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3,
Anm
Batterier ska vara av en typ som uppfyller provningskraven i
testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, oavsett om de celler som
batteriet består av uppfyller provningarna.
(b) alla celler och batterier måste vara försedda med en ventileringsanordning mot
inre övertryck eller vara utformade så att våldsam sprängning förhindras under
normala transportförhållanden,
(c) alla celler och batterier måste vara utrustade med en effektiv anordning för att
förhindra yttre kortslutning,
(d) alla batterier med flera celler eller med parallellkopplade celler ska vara utrustade
med effektiva anordningar som förhindrar en farlig bakström (t.ex. dioder och
säkringar osv.),
(e) celler och batterier ska tillverkas enligt ett kvalitetsledningsprogram som
innehåller:
(i)
en beskrivning av organisationsstruktur och personalens ansvar för
konstruktion och produktkvalitet,
(ii)
tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning,
kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner,
(iii) tillverkningskontroll med lämpliga åtgärder för att förhindra och
upptäcka inre kortslutning vid tillverkning av celler,
(iv)
kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och
kalibreringsdata och intyg. Provningsdata ska förvaras och på begäran
uppvisas för behörig myndighet,
287
(v)
ledningens granskning för att säkerställa att kvalitetsledningsprogrammet
fungerar effektivt,
(vi)
rutin för styrning av dokument och dess revision,
(vii) sätt för att kontrollera celler eller batterier som inte överensstämmer med
typen provad enligt (a),
(viii) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal, och
(ix)
metoder för att kontroller att slutprodukten är fri från skador.
Anm Interna kvalitetsledningsprogram är tillåtna. Tredjepartcertifiering är inte
nödvändig, men metoderna angivna i (i)-(ix) ovan ska vara ordentligt
dokumenterade och spårbara. En kopia av kvalitetsledningsprogrammet
ska på begäran uppvisa för behörig myndighet.
(f) Litiumbatterier, som innehåller både primära litiumceller och laddningsbara
litiumjonceller, som inte är konstruerade för att laddas från extern källa (se
särbestämmelse 387) ska uppfylla följande villkor:
(i)
De laddningsbara litiumjoncellerna kan endast laddas från de primära
litiumcellerna,
(ii)
Överladdning av laddningsbara litiumjonceller är förhindrad genom deras
konstruktion,
(iii)
Batteriet har provats som ett primärt litiumbatteri,
(iv)
Cellerna i batteriet ska vara av en typ som uppfyller respektive
provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3,
(g) Förutom för knappceller installerade i utrustning (inklusive kretskort), ska
tillverkare och efterföljande distributörer av celler eller batterier tillverkade efter
den 30 juni 2003 kunna tillhandahålla den testsammanfattning som specificeras i
testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, stycke 38.3.5.
Litiumbatterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de uppfyller kraven
i särbestämmelse 188 i kapitel 3.3.
Livräddningsutrustning
2.2.9.1.8
Livräddningsutrustning omfattar livräddningsutrustning och
motorfordonskomponenter, som motsvarar definitionerna i kapitel 3.3,
särbestämmelse 235 eller 296.
Miljöfarliga ämnen
2.2.9.1.9
(Borttagen.)
288
Vattenförorenande ämnen
2.2.9.1.10
Miljöfarliga ämnen (vattenmiljön)
2.2.9.1.10.1
Allmänna definitioner
2.2.9.1.10.1.1 Miljöfarliga ämnen omfattar bland annat flytande eller fasta vattenförorenande ämnen
samt lösningar och blandningar med sådana ämnen (som beredningar och avfall).
I 2.2.9.1.10 innebär
Ämne: Kemiskt grundämne och dess föreningar i naturlig eller framställd form,
inklusive tillsatser som är nödvändiga för att bevara en produkts stabilitet samt
eventuella föroreningar från tillverkningsprocessen, men med undantag av
lösningsmedel som kan avskiljas från ämnet utan inverkan på ämnets stabilitet eller
dess sammansättning.
2.2.9.1.10.1.2 När ämnen och blandningar klassificeras med avseende på miljöeffekter, är det
nödvändigt att kartlägga deras fara för vattenmiljön. Med vattenmiljön avses här både
de vattenlevande organismerna och det akvatiska ekosystem som de är en del av12).
Faran identifieras därför utifrån ämnets eller blandningens toxicitet i vattenmiljön,
även om denna vid behov ska ändras genom att ytterligare information om
nedbrytning och bioackumulering beaktas.
2.2.9.1.10.1.3 Följande klassificeringsförfarande är avsett att tillämpas för alla ämnen och
blandningar, men i några fall, t.ex. för metaller och svårlösliga oorganiska föreningar,
kan det krävas särskilda riktlinjer13).
2.2.9.1.10.1.4 Följande definitioner gäller för de förkortningar och begrepp som används i detta
avsnitt:
BCF:
biokoncentrationsfaktor,
BOD:
biokemiskt syrebehov,
COD:
kemiskt syrebehov,
GLP:
god laboratoriesed,
EC
x
:
koncentrationen som är förenad med x % effekt,
EC
50
:
den verksamma koncentration av ämnet, som orsakar 50 % av den
maximala effekten,
ErC
50
:
EC
50
-värdet uttryckt som minskning av tillväxthastigheten,
K
ow
:
fördelningskoefficient oktanol/vatten,
LC
50
:
den koncentration av ett ämne i vatten som leder till döden hos 50 %
(hälften) i en grupp försöksdjur,
L(E)C
50
:
LC
50
eller EC
50
,
NOEC:
nolleffektkoncentrationen (No Observed Effect Concentration):
testkoncentrationen omedelbart under den lägst testade
koncentrationen med statistiskt säkerställd skadlig effekt. NOEC har
ingen statistiskt säkerställd skadlig effekt i jämförelse med
kontrollprovet,
OECD-riktlinjer: riktlinjer för tester utgivna av Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD Test Guidelines).
12)
Detta innefattar inte vattenförorenande ämnen för vilka det kan vara nödvändigt att beakta effekterna utanför
vattenmiljön, t.ex. folkhälsan.
13)
Dessa återfinns i bilaga 10 till GHS.
289
2.2.9.1.10.2
Definitioner och krav på uppgiftsunderlag
2.2.9.1.10.2.1 Grundelementen för klassificering med avseende på effekter på vattenmiljön är:
(a) akut toxicitet i vattenmiljön,
(b) kronisk toxicitet i vattenmiljön,
(c) potentiell bioackumulerbarhet eller faktisk bioackumulering, och
(d) nedbrytbarhet (biotisk eller kemisk) av organiska kemikalier.
2.2.9.1.10.2.2 Även om data från internationellt harmoniserade testmetoder föredras, får i praktiken
även data från nationella metoder användas i den mån de kan anses likvärdiga. I
allmänhet har det beslutats att data för toxiciteten hos söt- och havsvattenarter kan
anses som likvärdiga data och ska företrädesvis tas fram genom användning av
OECD-riktlinjerna eller från metoder, som är likvärdiga enligt principerna för god
laboratoriesed (GLP). Om det inte finns några sådana uppgifter ska klassificeringen
baseras på bästa tillgängliga data.
2.2.9.1.10.2.3
Akut toxicitet i vattenmiljön: ett ämnes inneboende förmåga att skada en organism
vid en kortvarig exponering för ämnet i vattenmiljö.
Akut (kortvarig) fara: i klassificeringssyfte, ett ämnes farlighet orsakad av dess
akuta toxicitet för en organism under kortvarig exponering av kemikalien i
vattenmiljö.
Akut toxicitet i vattenmiljön ska normalt bestämmas genom användning av ett 96-
timmars LC
50
-värde för fisk (OECD 203 eller likvärdig metod), ett 48-timmars EC
50
-
värde för kräftdjur (OECD 202 eller likvärdig metod) och/eller ett 72- eller 96-
timmars EC
50
-värde för alger (OECD 201 eller likvärdig metod). Dessa arter räknas
som representativa för alla vattenorganismer och hänsyn får också tas till data om
andra arter, t.ex. andmatsväxter, om testmetoden är lämplig.
2.2.9.1.10.2.4
Kronisk toxicitet i vattenmiljön: ett ämnes inneboende förmåga att orsaka skadliga
effekter på vattenlevande organismer i samband med exponering som bestäms i
förhållande till organismens livscykel.
Fara för skadliga långtidseffekter: i klassificeringssyfte, ett ämnes farlighet orsakad
av dess kroniska toxicitet efter långvarig exponering i vattenmiljö.
Det finns färre data om kronisk toxicitet än om akut toxicitet, och totalt sett är
testmetoderna inte så standardiserade. Data som bestämts enligt OECD-metod 210
(fisk i tidigt levnadsstadium) eller 211 (reproduktion av dafnior) och 201 (hämmad
algtillväxt) kan godtas. Andra verifierade och internationellt erkända tester kan också
användas. NOEC-värden eller andra motsvarande EC
x
-värden ska användas.
2.2.9.1.10.2.5
Bioackumulering innebär nettoresultatet vad gäller upptag, omvandling och
eliminering av ett ämne i en organism där alla exponeringsvägar är medräknade (t.ex.
luft, vatten, sediment/mark och livsmedel).
Potentiell bioackumulerbarhet ska normalt bestämmas genom användning av
fördelningskoefficienten oktanol/vatten, vanligen beskriven som log Kow, bestämd
enligt OECD-riktlinje 107, 117 eller 123. Även om detta representerar en potential för
bioackumulering, ger en experimentellt bestämd biokoncentrationsfaktor (BCF) ett
290
bättre mått och ska föredras om den är tillgänglig. BCF ska bestämmas enligt OECD
305.
2.2.9.1.10.2.6
Nedbrytning: organiska molekylers sönderfall i mindre molekyler och slutligen till
koldioxid, vatten och salter.
Nedbrytning i miljön kan ske biotiskt eller kemiskt (t.ex. genom hydrolys) och de
använda kriterierna återspeglar denna omständighet. Snabb biologisk nedbrytning
konstateras enklast genom användning av biologisk lättnedbrytbarhet (A–F) i OECD-
riktlinje 301. Att dessa riktlinjer uppfylls kan betraktas som indikator på snabb
nedbrytning i de flesta miljöer. Dessa är riktlinjer för test i sötvatten och följaktligen
har även användning av resultat från OECD 306 inkluderats, vilka är bättre lämpade
för test i havsmiljö. I den mån sådana uppgifter inte är tillgängliga, gäller att
förhållandet BOD
5
(5 dygn)/COD ≥ 0,5 räknas som indikation på snabb nedbrytning.
Kemisk nedbrytning, såsom hydrolys, kemisk och biotisk primärnedbrytning,
nedbrytning i icke-akvatiska media och verifierad snabb nedbrytning i miljön kan alla
bidra till att bestämma snabb nedbrytning14).
Ämnen räknas som snabbt nedbrytbara i miljön om följande kriterier är uppfyllda:
(a) i undersökningar avseende biologisk lättnedbrytbarhet inom 28 dygn uppnås
följande nedbrytningsnivåer:
(i) tester baserade på upplöst organiskt kol: 70 %,
(ii) tester baserade på syreupptagning eller koldioxidbildning: 60 % av teoretiskt
maximivärde.
Dessa värden för biologisk nedbrytbarhet ska ha erhållits inom 10 dygn efter att
nedbrytningen börjat, då räknas nedbrytningens början som den tidpunkt, vid vilken
10 % av ämnet brutits ned såvida inte ämnet är identifierat som ett komplext ämne
bestående av flera komponenter med liknande strukturella beståndsdelar. I detta fall,
och när det finns tillräckliga motiv, får värdet tillämpas efter 28 dagar oavsett om
tidsvillkoret inom 10 dygn uppnåtts eller inte15), eller
(b) i de fall endast BOD- och COD-data är tillgängliga, när förhållandet BOD
5
/COD
≥ 0,5, eller
(c) om andra övertygande vetenskapliga bevis är tillgängliga för verifiering av att
ämnet kan brytas ned inom en tidsrymd av 28 dygn till ett värde över 70 % i
vattenmiljön (biotisk och/eller kemisk).
2.2.9.1.10.3
Klassificeringskriterier och kategorier
2.2.9.1.10.3.1 Ämnen ska tillordnas miljöfarliga ämnen (vattenmiljö), om de motsvarar kriterierna
för kategorierna akut 1, kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1.
Kriterierna beskriver klassificeringskategorierna i detalj. De är schematiskt
sammanfattade i tabell 2.2.9.1.10.3.2.
14)
Särskild vägledning för tolkning av data ges i kapitel 4.1 och GHS bilaga 9.
15)
Se kapitel 4.1 och bilaga 9, avsnitt A9.4.2.2.3 i GHS.
291
Tabell 2.2.9.1.10.3.1: Kategorier för ämnen som är farliga för vattenmiljön (se
Anm 1)
(a) Akut fara (för vattenmiljön)
Kategori akut 1: (se Anm 2 )
96 h LC50 (för fisk)
48 h EC50 (för kräftdjur)
72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter)
≤ 1 mg/l och/eller
≤ 1 mg/l och/eller
≤ 1 mg/l (se Anm 3)
(b) Fara för skadliga långtidseffekter (för vattenmiljön) (se även figur
2.2.9.1.10.3.1)
(i) Ej snabbt nedbrytbara ämnen (se Anm 4), för vilka det finns tillräcklig
data om kronisk toxicitet
Kategori kronisk 1: (se Anm 2)
Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk)
Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur)
Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra
vattenväxter)
Kategori kronisk 2:
Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk)
Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur)
Kroniskt NOEC eller EC
x
(för alger eller andra
vattenväxter)
≤ 0,1 mg/l och/eller
≤ 0,1 mg/l och/eller
≤ 0,1 mg/l
≤ 1 mg/l och/eller
≤ 1 mg/l och/eller
≤ 1 mg/l
(ii) Snabbt nedbrytbara ämnen för vilka det finns tillräcklig data om
kronisk toxicitet
Kategori kronisk 1: (se Anm 2)
Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk)
Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur)
Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra
vattenväxter)
Kategori kronisk 2:
Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk)
Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur)
Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra
vattenväxter)
≤ 0,01 mg/l och/eller
≤ 0,01 mg/l och/eller
≤ 0,01 mg/l
≤ 0,1 mg/l och/eller
≤ 0,1 mg/l och/eller
≤ 0,1 mg/l
292
(iii) Ämnen för vilka tillräcklig data om kronisk toxicitet inte är tillgänglig
Kategori kronisk 1: (se Anm 2)
96 h LC50 (för fisk)
48 h EC50 (för kräftdjur)
72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter)
≤ 1 mg/l och/eller
≤ 1 mg/l och/eller
≤ 1 mg/l (se Anm 3)
och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥
500 (eller om värdet på BCF saknas används log K
ow
≥ 4) (se Anm 4 och 5).
Kategori kronisk 2:
96 h LC50 (för fisk)
48 h EC50 (för kräftdjur)
72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter)
> 1 till ≤ 10 mg/l och/eller
> 1 till ≤ 10 mg/l och/eller
> 1 till ≤ 10 mg/l (se Anm
3)
och ämnet är ej snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥
500 (eller om värdet på BCF saknas används log K
ow
≥ 4) (se Anm 4 och 5).
Anm 1 Fisk, kräftdjur och alger testas som representanter för flera trofinivåer och
taxa. Testmetoderna är i hög grad standardiserade. Data för andra
organismer får även användas, förutsatt att de representerar likvärdiga arter
och testresultatmått.
Anm 2 När ett ämne klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 är det samtidigt
nödvändigt att ange lämplig multiplikationsfaktor (M-faktor) (se
2.2.9.1.10.4.6.4) för användning av sammanräkningsmetoden.
Anm 3 När toxiciteten för alger ErC
50
(= EC
50
(tillväxthastighet)) ligger mer än 100
gånger lägre än den näst mest känsliga arten och resulterar i klassificering
endast baserad på denna effekt, ska det övervägas om den är representativ
för toxiciteten för vattenväxter. När det kan visas att så inte är fallet, ska en
fackmässig bedömning ligga till grund för att besluta om klassificering.
Klassificeringen ska baseras på värdet för ErC50. Om grunden till EC50-
värdet inte anges eller inget ErC50-värde registrerats ska klassificeringen
baseras på det lägsta tillgängliga EC
50
-värdet.
Anm 4 Brist på förmåga att brytas ner snabbt baseras antingen på bristande
biologisk lättnedbrytbarhet eller andra bevis på bristande förmåga att brytas
ner snabbt. Om inte användbar data för nedbrytbarhet är tillgänglig, varken
experimentellt fastställd eller uppskattad, ska ämnet anses vara ej snabbt
nedbrytbar.
Anm 5 Potentiell bioackumulerbarhet, baserad på experimentellt härledd BCF ≥ 500
eller, om värdet på BCF saknas, log K
ow
≥ 4, förutsatt att K
ow
är en lämplig
deskriptor för ämnets potentiella bioackumulerbarhet. Uppmätta log K
ow
-
värden har prioritet före uppskattade värden och uppmätta BCF-värden har
prioritet före log K
ow
-värden.
293
Figur 2.2.9.1.10.3.1: Kategorier för ämnen som har skadliga långtidseffekter för
vattenmiljön
Klassificera enligt kriterierna i tabell
2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii)
beroende på information om snabb nedbrytbarhet
Finns lämpliga
data om kronisk
toxicitet för alla
tre trofinivåer? Se
Anm 2 till tabell
2.2.9.1.10.3.1.
Bedöm såväl:
(a) enligt kriterierna i tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i)
eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) (beroende på
information om snabb nedbrytbarhet), som
(b) (om det finns lämpliga data om akut toxicitet
för de andra trofinivåerna) enligt kriterierna i
tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii),
och klassificera enligt det strängaste resultatet
Finns lämpliga
data om kronisk
toxicitet för en
eller två
trofinivåer?
Klassificera enligt kriterierna i tabell
2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii)
Finns lämpliga
data om akut
toxicitet?
nej
nej
ja
ja
ja
294
2.2.9.1.10.3.2 Klassificeringsschemat i tabell 2.2.9.1.10.3.2 sammanfattar klassificeringskriterierna
för ämnen.
Tabell 2.2.9.1.10.3.2: Klassificeringsschema för ämnen som är farliga för
vattenmiljön
Klassificeringskategorier
Akut fara
(se Anm 1)
Fara för skadlig långtidseffekter
(se Anm 2)
Lämplig data om kronisk toxicitet finns
Lämplig data om
kronisk toxicitet
finns inte
(se Anm 1)
Ej snabbt nedbrytbara
ämnen
(se Anm 3)
Snabbt nedbrytbara
ämnen
(se Anm 3)
Kategori: akut 1
Kategori: kronisk 1
Kategori: kronisk 1
Kategori: kronisk 1
L(E)C
50
≤ 1,00
NOEC eller EC
X
≤ 0,1
NOEC eller EC
X
≤ 0,01
L(E)C
50
≤ 1,00 och
brist på förmåga att
brytas ner snabbt
och/eller BCF ≥ 500
eller, om värde på
BCF saknas, log K
OW
≥ 4
Kategori: kronisk 2
Kategori: kronisk 2
Kategori: kronisk 2
0,1 < NOEC eller EC
X
≤ 1
0,01 < NOEC eller EC
X
≤ 1
1,00 < L(E)C
50
≤ 10,0
och brist på förmåga
att brytas ner snabbt
och/eller BCF ≥ 500
eller, om värde på
BCF saknas, log K
OW
≥ 4
Anm 1 Akut fara baserad på L(E)C
50
-värden i mg/l för fisk, kräftdjur och/eller alger
eller andra vattenväxter (eller kvantitativa struktur-aktivitetssamband
(Quantitative Structure Activity Relationships (QSAR)), om experimentell
data saknas16)).
Anm 2 Ämnen ska klassificeras i de olika kategorierna för kronisk toxicitet, såvida
det inte finns lämplig data om kronisk toxicitet för alla tre trofinivåer över
vattenlösligheten eller över 1 mg/l. (Med ”lämplig” avses data som i
tillräcklig grad omfattar aktuellt resultatmått. Detta innebär i allmänhet
uppmätt testdata, men för att undvika onödiga tester kan det från fall till fall
även innebära uppskattad data, t.ex. (Q)SAR, eller för uppenbara fall
expertbedömning).
Anm 3 Kronisk toxicitet baserad på NOEC eller motsvarande ECX-värden i mg/l för
fisk eller kräftdjur eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet.
2.2.9.1.10.4
Kategorier och kriterier för klassificering av blandningar
2.2.9.1.10.4.1 Klassificeringssystemet för blandningar omfattar de klassificeringskategorier som
används för ämnen, dvs. kategorierna akut 1 samt kronisk 1 och 2. För att använda alla
tillgängliga data för klassificering av blandningens farliga egenskaper för
vattenmiljön, görs följande antagande, som tillämpas i förekommande fall:
De ”relevanta beståndsdelarna” i en blandning är de som förekommer i en
koncentration av minst 0,1 viktprocent för beståndsdelar klassificerade som akut
och/eller kronisk 1, samt minst 1 viktprocent för andra beståndsdelar, såvida inte det
16)
Särskild vägledning finns i kapitel 4.1, delavsnitt 4.1.2.13, och bilaga 9, avsnitt A9.6, i GHS.
295
förmodas (t.ex. när det rör sig om mycket toxiska beståndsdelar, se 2.2.9.1.10.4.6.4)
att en beståndsdel som förekommer i en koncentration under 0,1 %, ändå kan vara
relevant för klassificeringen av blandningen på grund av dess vattenförorenande
egenskaper.
2.2.9.1.10.4.2 Klassificeringen sker stegvis och är beroende av vilken slags information som finns
om själva blandningen och de ingående ämnena. Den stegvisa ansatsen omfattar
följande element:
(a) klassificering baserade på testade blandningar,
(b) klassificering baserad på överbryggningsprinciper,
(c) användning av ”sammanräkning av klassificerade beståndsdelar” och/eller en
”additionsformel”.
Nedanstående figur 2.2.9.1.10.4.2 beskriver metodiken att följa.
Figur 2.2.9.1.10.4.2: Stegvis ansats för klassificering av blandningar, beroende på
deras farliga egenskaper (akuta och skadliga långtidseffekter) för vattenmiljön
För blandningen som helhet finns testdata om toxiciteten i vatten tillgängliga
Nej
Ja
Klassificering efter akut
fara eller fara för
skadliga långtidseffekter
(2.2.9.1.10.4.3)
För uppskattning av
farorna finns tillräckligt
med data om liknande
blandningar
Ja
Användning av överbryggningsprinciper
(2.2.9.1.10.4.4)
Klassificering efter akut
fara eller fara för
skadliga långtidseffekter
Nej
För alla relevanta
beståndsdelar finns
antingen data om
toxiciteten I vattenmiljön
eller klassificeringsdata
Ja
Användning av sammanräkningsmetoden
(2.2.9.1.10.4.6.1–2.2.9.1.10.4.6.4)
med användning av:
(a) procentsats av alla beståndsdelar som
tillordnats kategorin kronisk toxicitet
(b) procentsats av beståndsdelar som
tillordnats kategorin akut toxicitet
(c) procentsats av beståndsdelar med
data om akut toxicitet. Användning av
additionsformlerna (2.2.9.1.10.4.5.2)
och konvertera det härledda L(E)C50
eller EqNOECm till aktuell kategori för
akuta eller skadliga
Klassificering efter akut
fara eller fara för
skadliga långtidseffekter
Nej
Användning av
tillgängliga data om
kända beståndsdelars
farliga egenskaper
Användning av sammanräkningsmetoden
och additionsformeln (2.2.9.1.10.4.6.1–
2.2.9.1.10.4.6.4) och tillämpning av
2.2.9.1.10.4.6.5
Klassificering efter akut
fara eller fara för
skadliga långtidseffekter
296
2.2.9.1.10.4.3 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för hela blandningen
2.2.9.1.10.4.3.1 Om blandningen i sig har testats med avseende på toxicitet i vattenmiljön, ska denna
information användas för att klassificera blandningen enligt kriterierna som är
överenskomna för ämnen. Klassificeringen baseras normalt sett på uppgifter om fisk,
kräftdjur och alger/växter (se 2.2.9.1.10.2.3 och 2.2.9.1.10.2.4). Om lämpliga data för
akut eller kronisk toxicitet saknas för blandningen i sig, ska
”överbryggningsprinciper” eller ”sammanräkningsmetod” tillämpas (se 2.2.9.1.10.4.4
till 2.2.9.1.10.4.6).
2.2.9.1.10.4.3.2 Klassificering av blandningars fara för skadliga långtidseffekter kräver ytterligare
information om nedbrytbarhet och i vissa fall bioackumulering. Det finns inga data om
nedbrytbarhet och bioackumulering för blandningar i sig. Tester av nedbrytbarhet och
bioackumulering hos blandningar används inte då de vanligtvis är svåra att tolka och
sådana tester är endast användbara för enskilda ämnen.
2.2.9.1.10.4.3.3 Klassificering i kategori akut 1
(a) Om det finns lämpliga testdata om akut toxicitet (LC50 eller EC50) för
blandningen som helhet och L(E)C50 ≤ 1 mg/l:
Klassificera blandningen i akut 1 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1 (a).
(b) Om det finns testdata om akut toxicitet (LC
50
(s) eller EC
50
(s)) för blandningen
som helhet (normalt för alla tre trofinivåer) och L(E)C
50
(s) > 1 mg/l, eller över
vattenlöslighet:
Blandningen behöver inte klassificeras avseende akut fara enligt RID/RID-S.
2.2.9.1.10.4.3.4 Klassificering i kategori kronisk 1 och 2
(a) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (EC
x
eller NOEC) för
blandningen som helhet och EC
x
eller NOEC hos den testade blandningen är ≤ 1
mg/l:
(i) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell
2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) (snabbt nedbrytbar) om tillgänglig information leder
till slutsatsen att alla relevanta beståndsdelar i blandningen är snabbt
nedbrytbara.
Anm
I det fall EC
x
eller NOEC hos den testade blandningen är >0,1
mg/l, behöver blandningen inte klassificeras avseende fara för
skadliga långtidseffekter enligt RID/RID-S.
(ii) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 i alla övriga fall enligt
tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) (ej snabbt nedbrytbar).
(b) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (EC
x
eller NOEC) för
blandningen som helhet och EC
x
(s) eller NOEC(s) hos den testade blandningen är
> 1 mg/l, eller över vattenlöslighet för alla tre trofinivåer:
Blandningen behöver inte klassificeras avseende fara för skadliga långtidseffekter
enligt RID/RID-S.
297
2.2.9.1.10.4.4 Klassificering av blandningar om det inte finns toxicitetsdata om blandningen som
helhet: Överbryggningsprinciper
2.2.9.1.10.4.4.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på fara för vattenmiljön men det
finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade
blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data
användas i enlighet med nedanstående fastställda överbryggningsprinciper. Detta
säkerställer att tillgänglig data, i största möjliga mån, används vid
klassificeringsförfarandet för karakterisering av blandningens farlighet, utan
ytterligare behov av djurförsök.
2.2.9.1.10.4.4.2 Utspädning
Om en ny blandning erhålls genom att en testad blandning eller ett ämne späds med ett
spädmedel med samma eller lägre faroklassificering än den minst giftiga
beståndsdelen i den ursprungliga blandningen, och som inte förväntas påverka andra
beståndsdelars farliga egenskaper, ska den nya blandningen klassificeras i samma
kategori som den ursprungliga blandningen eller det ursprungliga ämnet. Alternativt
får metoden som beskrivs i 2.2.9.1.10.4.5 tillämpas.
2.2.9.1.10.4.4.3 Produktionspartier
Klassificeringen med avseende på fara för vattenmiljön av ett testat parti av en
blandning ska antas vara väsentligen likvärdig med den av ett annat ej testat parti av
samma kommersiella produkt, om den tillverkats eller stått under tillsyn av samma
tillverkare, såvida det inte finns anledning att tro att en betydande variation i partiet
finns så att faroklassificeringen för vattenmiljön ändras. I så fall är det nödvändigt
med en ny klassificering.
2.2.9.1.10.4.4.4 Koncentration hos blandningar som tillordnats de striktaste klassificeringskategorierna
(kronisk 1 och akut 1)
Om en testad blandning klassificerats i kategorin kronisk 1 och/eller akut 1, och
beståndsdelar av blandningen som klassificerats i kategorin kronisk toxicitet 1
och/eller akut 1 koncentreras ytterligare utan att testas, så ska blandningen med den
högre koncentrationen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga testade
blandningen utan ytterligare test.
2.2.9.1.10.4.4.5 Interpolering inom en toxicitetskategori
För tre blandningar (A, B och C) med samma beståndsdelar: om blandningarna A och
B har testats och tillhör samma toxicitetskategori, och om den ej testade blandningen
C innehåller samma toxikologiskt aktiva beståndsdelar som blandningarna A och B,
men har en koncentration av toxikologiskt aktiva beståndsdelar som ligger mellan
koncentrationerna i blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma
kategori som A och B.
2.2.9.1.10.4.4.6 Väsentligen likartade blandningar
Antag följande:
(a) två blandningar:
(i) A + B,
298
(ii) C + B,
(b) koncentrationen av beståndsdel B är i stort sett samma i båda blandningarna,
(c) koncentrationen av beståndsdel A i blandning (i) är lika hög som koncentrationen
av beståndsdel C i blandning (ii),
(d) data om faror för vattenmiljön för av beståndsdelarna A och C finns tillgängliga
och i princip likartade, dvs. beståndsdelarna omfattas av samma kategori och det
förväntas inte att de påverkar toxiciteten i vattenmiljön av beståndsdel B.
Om blandning (i) eller (ii) redan har klassificerats utifrån testdata, så kan den andra
blandningen placeras i samma kategori.
2.2.9.1.10.4.5 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för alla
beståndsdelar eller endast för några beståndsdelar i blandningen
2.2.9.1.10.4.5.1 Klassificeringen av blandningar ska grundas på en sammanräkning av
koncentrationerna av dess klassificerade beståndsdelar. Andelen beståndsdelar
klassificerade för akut fara eller fara för skadliga långtidseffekter förs direkt in i
sammanräkningsmetoden. En närmare beskrivning finns i 2.2.9.1.10.4.6.1 –
2.2.9.1.10.4.6.4.
2.2.9.1.10.4.5.2 Blandningar kan skapas genom kombination av såväl klassificerade beståndsdelar
(akut 1 och/eller kronisk 1 och 2), som andra beståndsdelar för vilka adekvata testdata
om toxicitet finns tillgängliga. Om adekvata toxicitetsdata finns för mer än en
beståndsdel i blandningen beräknas den kombinerade toxiciteten för dessa
beståndsdelar genom nedanstående additionsformler (a) eller (b) beroende på arten av
toxicitetsdata.
(a) Baserat på akut toxicitet i vattenmiljön
∑
∑
=
n
i
m
i
i
C
E
L
C
C
E
L
C
50
)
(
)
(
50
där:
C
i
= koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent),
L(E)C
50i
= (mg/l) LC
50
eller EC
50
för beståndsdel i,
n
= antalet beståndsdelar, varvid i går från 1 till n,
L(E)C
50m
= L(E)C
50
för den del av blandningen där testdata finns.
Den beräknade toxiciteten ska användas för att placera den delen av blandningen
i kategorin för akut fara som sedan används i sammanräkningsmetoden.
(b) Baserat på kronisk toxicitet i vattenmiljön
∑
∑
∑
∑
⋅
+
=
+
n
j
j
n
i
i
m
j
i
NOEC
C
NOEC
C
EqNOEC
C
C
1
,
0
299
där
C
i
= koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent)
avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar,
C
j
= koncentrationen av beståndsdel j (angivet som viktprocent)
avseende ej snabbt nedbrytbara beståndsdelar,
NOEC
i
= NOEC (eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet) för
beståndsdel i avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar, i
mg/l,
NOEC
j
= NOEC (eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet) för
beståndsdel j avseende ej snabbt nedbrytbara beståndsdelar, i
mg/l,
n
= antalet beståndsdelar, varvid i och j går från 1 till n,
EqNOECm = NOEC-ekvivalent för den del av blandningen där testdata
finns.
Toxicitetsekvivalenten speglar således det faktum att ej snabbt nedbrytbara
ämnen klassificeras i en farokategori strängare än snabbt nedbrytbara ämnen.
Den beräknade toxicitetsekvivalenten ska användas för att placera den delen av
blandningen i kategorin för fara för skadliga långtidseffekter enligt kriterierna för
snabbt nedbrytbara ämnen (tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii)), som sedan används i
sammanräkningsmetoden.
2.2.9.1.10.4.5.3 När additionsformeln används för en del av blandningen är det bäst att beräkna
toxiciteten för denna del genom att för varje beståndsdel använda toxicitetsvärden för
samma taxonomiska grupp (t.ex. fisk, kräftdjur, alger) och sedan använda den högsta
toxiciteten (det lägsta värdet) som erhålls (dvs. använda den mest känsliga av de tre
taxonomiska grupperna). Om det för varje beståndsdel inte finns några toxicitetsdata
för samma taxonomiska grupp, väljs toxicitetsvärdet för varje beståndsdel på samma
sätt som när det gäller klassificering av ämnen, dvs. den högsta toxiciteten (från den
känsligaste testorganismen) används. Den beräknade akuta och kroniska toxiciteten
ska sedan användas för att bedöma om denna del av blandningen ska klassificeras akut
1 och/eller kronisk 1 eller 2 utifrån samma kriterier som för ämnen.
2.2.9.1.10.4.5.4 Om en blandning klassificerats på mer än ett sätt, ska den metod som ger den
strängaste klassificeringen användas.
2.2.9.1.10.4.6 Sammanräkningsmetoden
2.2.9.1.10.4.6.1 Klassificeringsförfarande
I regel väger en strängare eller högre klassificering tyngre än en lägre, dvs. en
klassificering i kronisk 1 väger tyngre än en klassificering i kronisk 2. I vårt exempel
innebär det alltså att klassificeringen redan är klar om resultatet är kronisk 1. En högre
klassificering än så finns inte. Med avseende på fara för skadliga långtidseffekter är
det därför inte nödvändigt att gå vidare med klassificeringen.
300
2.2.9.1.10.4.6.2 Klassificering i kategorin akut 1
2.2.9.1.10.4.6.2.1 Först beaktas alla beståndsdelar klassificerade i kategorin akut 1. Om summan av
koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar multiplicerat med deras respektive M-
faktor är större än eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras i akut 1. Om
resultatet av beräkningen ger en klassificering av blandningen i kategorin akut 1 är
klassificeringsförfarandet därmed slutfört.
2.2.9.1.10.4.6.2.2 Klassificeringen av blandningar med avseende på akut fara utgående från summan
av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar sammanfattas i tabell
2.2.9.1.10.4.6.2.2 nedan.
Tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2: Klassificering av blandningar med avseende på akuta
faror, utgående från summan av koncentrationen av klassificerade beståndsdelar
Summa av koncentrationen (i %) av
beståndsdelar klassificerade som:
Blandning klassificerad som:
Akut 1 × Ma) ≥ 25 %
Akut 1
a)
För förklaring av faktorn M, se 2.2.9.1.10.4.6.4.
2.2.9.1.10.4.6.3 Klassificering i kategorierna kronisk 1 och 2
2.2.9.1.10.4.6.3.1 Först ska alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 beaktas. Om summan av
koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar multiplicerat med deras respektive M-
faktor är större eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras kronisk 1.
Detta innebär att klassificeringen är klar.
2.2.9.1.10.4.6.3.2 Om blandningen inte klassificeras kronisk 1, ska kronisk 2 övervägas. Om summan
av koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1
multiplicerat med deras respektive M-faktor multiplicerat med 10, plus summan av
koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 2 är större
eller lika med 25 %, ska blandningen klassificeras kronisk 2. Detta innebär att
klassificeringen är klar.
2.2.9.1.10.4.6.3.3 Klassificering av blandningar med avseende på deras fara för skadliga
långtidseffekter utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade
beståndsdelar, sammanfattas i nedanstående tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3.
Tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3: Klassificering av en blandningar med avseende på fara
för skadliga långtidseffekter, utgående från summan av koncentrationerna av
klassificerade beståndsdelar
Summa av koncentrationerna (i %) av
beståndsdelar klassificerade som:
Blandning klassificerad som:
Kronisk 1 × Ma) ≥ 25 %
Kronisk 1
(M × 10 × kronisk 1) + kronisk 2 ≥ 25 %
Kronisk 2
a)
För förklaring av faktorn M, se 2.2.9.1.10.4.6.4.
2.2.9.1.10.4.6.4 Blandningar med mycket toxiska beståndsdelar
Beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 med akut toxicitet som ligger under
1 mg/l och/eller kronisk toxicitet som ligger under 0,1 mg/l (om ej snabbt nedbrytbar)
301
och 0,01 mg/l (om snabbt nedbrytbar) bidrar till blandningens toxicitet även vid låga
koncentrationer och ges ökad betydelse då sammanräkningsmetoden av klassificerade
beståndsdelar ska användas. För en blandning som innehåller beståndsdelar
klassificerade akut 1 eller kronisk 1 ska något av följande användas: Den stegvisa
metoden i 2.2.9.1.10.4.6.2 och 2.2.9.1.10.4.6.3 där man använder en viktad summa
genom att multiplicera koncentrationerna för beståndsdelarna som klassificerats akut 1
respektive kronisk 1 med en faktor i stället för att bara summera procentandelarna.
Detta innebär att koncentrationen av akut 1 i den vänstra kolumnen i tabell
2.2.9.1.10.4.6.2.2 och koncentrationen av kronisk 1 i den vänstra kolumnen i tabell
2.2.9.1.10.4.6.3.3 multipliceras med respektive faktor. Vilka multiplikationsfaktorer
som ska användas för dessa beståndsdelar beror på toxicitetsvärdet enligt tabell
2.2.9.1.10.4.6.4 nedan. Vid klassificeringen av en blandning som innehåller
beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 måste den ansvarige således veta
vilken M-faktor som ska användas för att kunna använda sammanräkningsmetoden av
klassificerade beståndsdelar. Alternativt kan additionsformeln användas (se
2.2.9.1.10.4.5.2), förutsatt att det finns toxicitetsdata för alla mycket toxiska
beståndsdelar i blandningen samt övertygande belägg för att alla övriga beståndsdelar,
inklusive sådana för vilka det inte finns några specifika uppgifter avseende akut
och/eller kronisk toxicitet, har låg eller ingen toxicitet och att de inte avsevärt bidrar
till blandningens miljöfarliga egenskaper.
Tabell 2.2.9.1.10.4.6.4: Multiplikationsfaktorer för mycket toxiska beståndsdelar
i blandningar
Akut toxicitet
Multiplikations-
faktor (M)
Kronisk toxicitet
Multiplikationsfaktor
(M)
L(E)C
50
-värde
NOEC-värde
Ej snabbt
nedbryt-
bara
bestånds-
delar
Snabbt
nedbryt-
bara
bestånds-
delar
0,1 < L(E)C
50
≤ 1
1
0,01 < NOEC ≤ 0,1
1
-
0,01 < L(E)C
50
≤ 0,1
10
0,001 < NOEC ≤ 0,01
10
1
0,001 < L(E)C
50
≤ 0,01
100
0,0001 < NOEC ≤ 0,001
100
10
0,0001 < L(E)C
50
≤ 0,001
1000
0,00001 < NOEC ≤ 0,0001
1000
100
0,00001 < L(E)C
50
≤ 0,0001
10000
0,000001 < NOEC ≤ 0,00001
10000
1000
(Fortsättning i intervall om en faktor 10)
(Fortsättning i intervall om en faktor 10)
2.2.9.1.10.4.6.5 Klassificering av blandningar med beståndsdelar utan användbar information
Om det inte finns någon användbar information avseende akut toxicitet eller fara för
skadliga långtidseffekter för vattenmiljön för en eller flera relevanta beståndsdelar,
kan blandningen inte placeras i en eller flera bestämda farokategorier. I detta fall ska
blandningen klassificeras enbart utifrån kända beståndsdelar.
2.2.9.1.10.5
Ämnen eller blandningar klassificerade som miljöfarliga ämnen (vattenmiljön) enligt
EG-förordning 1272/200817)
Om data för klassificering enligt kriterierna i 2.2.9.1.10.3 och 2.2.9.1.10.4 inte är
tillgängliga, gäller att ett ämne eller blandning:
17) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och
förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiv 67/548/EEG eller 1999/45/EG publicerat i
(Europeiska unionens officiella tidning nr L 353, av 31 december 2008, s.1-1355).
302
(a) ska klassificeras som ett miljöfarligt ämne (vattenmiljön) om det måste tillordnas
kategori(erna) Akut 1, Kronisk 1 eller Kronisk 2 enligt EG-förordning 1272/200816),
(b) får betraktas som ett ej miljöfarligt ämne (vattenmiljön) om det inte måste
tillordnas en sådan kategori enligt ovan nämnda förordning.
2.2.9.1.10.6
Klassificering av ämnen eller blandningar som miljöfarliga ämnen (vattenmiljön)
enligt bestämmelserna i 2.2.9.1.10.3, 2.2.9.1.10.4 eller 2.2.9.1.10.5
Ämnen eller blandningar som klassificeras som miljöfarliga (vattenmiljön) och inte
motsvarar kriterierna för någon annan klass eller annat ämne inom klass 9 i RID/RID-
S, ska benämnas:
UN 3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S., eller
UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.
De ska inplaceras i förpackningsgrupp III.
Genetiskt modifierade mikroorganismer eller organismer
2.2.9.1.11
Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) och genetiskt modifierade
organismer (GMO) är mikroorganismer och organismer i vilka det genetiska
materialet avsiktligt har förändrats genom gentekniska metoder på ett sätt som inte
förekommer i naturen. De ska tillordnas klass 9 (UN 3245), om de inte motsvarar
definitionen för giftiga ämnen eller smittförande ämnen, men kan förändra djur, växter
eller mikrobiologiska ämnen på ett sätt som normalt inte kommer av naturlig
fortplantning.
Anm 1 Genetiskt modifierade mikroorganismer och genetiskt modifierade
organismer som är smittförande, tillhör klass 6.2, UN 2814, UN 2900 eller
UN 3373.
Anm 2 GMM eller GMO omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de
godkänts för användning av behöriga myndigheter i ursprungs-, transit- och
destinationsländerna18).
Anm 3 Genetiskt modifierade levande djur som i enlighet med det aktuella
vetenskapliga kunskapsläget inte har en känd patogen effekt på människor,
djur och växter, och transporteras i kärl som är lämpliga för att på ett säkert
sätt förhindra att djuren kommer ut och att obehöriga har åtkomst till dem,
omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Bestämmelserna som
International Air Transport Association (IATA) har angett för lufttransport,
“Live Animals Regulations, LAR”, kan användas som riktlinjer för lämpliga
kärl för transport av levande djur.
Anm 4 Levande djur får inte användas som bärare av genetiskt modifierade
mikroorganismer i klass 9, med undantag av om ämnet i fråga inte kan
transporteras på annat sätt. Genetiskt modifierade levande djur ska
transporteras enligt villkor fastställda av behöriga myndigheter i ursprungs-
och destinationsländerna.
18)
Se särskilt del C i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av
genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (Europeiska
gemenskapernas officiella tidning L 106 av 17 april 2001, sid. 8-14), och Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 268 av 18
oktober 2003, s.1-23)vari tillståndsförfarandet för Europeiska Gemenskapen fastställs.
303
2.2.9.1.12
(Tills vidare blank.)
Ämnen med förhöjd temperatur
2.2.9.1.13
Ämnen med förhöjd temperatur omfattar ämnen som transporteras eller lämnas till
transport i flytande form vid eller över 100 °C, dock under deras flampunkt, om de har
en sådan. De omfattar även fasta ämnen som transporteras eller lämnas till transport
vid eller över 240 °C.
Anm
Ämnen med förhöjd temperatur får tillordnas klass 9 endast när de inte
motsvarar kriterierna för någon annan klass.
Övriga ämnen och föremål som utgör en fara under transport men inte omfattas av
definitionen för någon annan klass
2.2.9.1.14
De nedan nämnda olika ämnena, som inte omfattas av definitionen för någon annan
klass, är tillordnade klass 9:
- fast ammoniakförening med flampunkt under 60 °C
- mindre farlig ditionit
- mycket lättflyktig vätska
- ämne, som avger skadliga ångor
- ämnen som innehåller allergener
- kemisatser, reagenssatser och första förbandssats
- elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer (med en energilagringskapacitet större
än 0,3 Wh)
- fordon, motorer och maskiner, förbränning
- föremål som innehåller övrigt farligt gods
Anm
Följande ämnen och föremål, som anges i FN:s modellregelverk, omfattas
inte av bestämmelserna i RID/RID-S:
UN 1845 Koldioxid, fast (torris)19),
UN 2216 Fiskmjöl (fiskrester), stabiliserat,
UN 2807 Magnetiskt material,
UN 3334 Vätska som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s.,
UN 3335 Fast ämne som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.9.1.15
När så anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 4, inplaceras ämnen och föremål i klass 9 i
en av följande förpackningsgrupper beroende på sin farlighetsgrad:
Förpackningsgrupp II:
farliga ämnen,
19)
För UN 1845, koldioxid, fast (torris), se 5.5.3.
304
Förpackningsgrupp III:
mindre farliga ämnen.
2.2.9.2
Ämnen och föremål som inte är tillåtna för transport
Följande ämnen och föremål är inte tillåtna för transport:
- litiumbatterier, som inte uppfyller villkoren i kapitel 3.3, särbestämmelse 188,
230, 310, 636 eller 670,
- tömda, ej rengjorda uppsamlingsbehållare för föremål såsom transformatorer,
kondensatorer och hydraulisk utrustning, vilka innehåller ämnen i UN 2315,
3151, 3152 eller 3432.
2.2.9.3
Förteckning över benämningar
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Ämnen som kan vara hälsofarliga vid
inandning som fint damm
2212 ASBEST, AMFIBOL (amosit, tremolit, aktinolit,
antofyllit, krokidolit)
M1 2590 ASBEST, KRYSOTIL
2315 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE
3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA
Ämnen och föremål som, i händelse av brand,
kan bilda dioxiner
M2 3151 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE
eller
3151 HALOGENERADE
MONOMETYLDIFENYLMETANER, FLYTANDE
eller
3151 POLYHALOGENERADE TERFENYLER,
FLYTANDE
3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA eller
3152 HALOGENERADE
MONOMETYLDIFENYLMETANER, FASTA eller
3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA
2211 POLYMERKULOR, EXPANDERBARA som
utvecklar brandfarliga ångor
Ämnen som avger brandfarliga ångor
M3 3314 GJUTMASSA AV PLASTFÖRENING som massa
deg, blad eller i sprutad/pressad form, som avger
brandfarliga ångor
3090 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA (litiummetall och
litiumlegeringar)
Litiumbatterier
M4 3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, I UTRUSTNING
eller
3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, FÖRPACKADE
MED UTRUSTNING (litiummetall och
litiumlegeringar)
3480 LITIUMJONBATTERIER (inkl. litiumjon-
polymerbatterier)
3481 LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING (inkl.
litiumjon-polymerbatterier), eller
3481 LITIUMJONBATTERIER, FÖRPACKADE MED
UTRUSTNING (inkl. litiumjon-polymerbatterier)
3536 LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I
LASTBÄRARE litiumjonbatterier eller primära
litiumbatterier
2990 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING,
SJÄLVUPPBLÅSANDE såsom nödrutschkana och
överlevnadsutrustning för flygplan och
livräddningsutrustning för fartyg
Livräddningsutrustning
M5 3072 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, EJ
SJÄLVUPPBLÅSANDE, innehållande farligt gods
som utrustning
3268 SÄKERHETSUTRUSTNING, elektriskt initierad
flytande
M6 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.
vattenförorenande
fasta
M7 3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S.
Miljöfarliga
ämnen
genetiskt modifierade mikro-
organismer och organismer
M8
3245 GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER
eller
3245 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER
305
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
flytande
M9 3257 VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S., vid
eller över 100 ºC och under dess flampunkt (inkl
smälta metaller, smälta salter, etc.)
Upphettade ämnen
fasta
M10
3258 FASTA ÄMNEN, FÖRHÖJD TEMPERATUR,
N.O.S., vid eller över 240 ºC
Endast följande ämnen och föremål i kapitel 3.2,
tabell A, med denna klassificeringskod, omfattas av
bestämmelserna i klass 9.
1841 AMMONIAKACETALDEHYD
Övriga ämnen och föremål som utgör en fara
under transport, men som inte omfattas av
någon annan klass
1931 ZINKDITIONIT (ZINKHYDROSULFIT)
1941 DIBROMDIFLUORMETAN
M11 1990 BENSALDEHYD
2071 AMMONIUMNITRATBASERADE GÖDSELMEDEL
2969 RICINFRÖN eller
2969 RICINMJÖL eller
2969 RICINFRÖKAKOR eller
2969 RICINFLINGOR
3166 FORDON MED BRANDFARLIG GAS SOM
DRIVMEDEL eller 3166 FORDON MED
BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller
3166 FORDON, BRÄNSLECELL, MED
BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller 3166
FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG
VÄTSKA SOM DRIVMEDEL
3171 FORDON, BATTERIDRIVET eller UTRUSTNING,
BATTERIDRIVEN
3316 KEMISATS
3316 REAGENSSATS eller
3316 FÖRSTA FÖRBANDSSATS
3359 GASBEHANDLAD LASTBÄRARE
3363 FARLIGT GODS I FÖREMÅL eller FARLIGT GODS
I MASKINER eller FARLIGT GODS I UTRUSTNING
3499 KONDENSATOR, ELEKTROKEMISKT
DUBBELSKIKT (med en energilagringskapacitet
större än 0,3 Wh)
3508 KONDENSATOR, ASYMMETRISK (med en
energilagringskapacitet större än 0,3 Wh)
3509 FÖRPACKNINGAR, UTTJÄNTA, TÖMDA, EJ
RENGJORDA
3530 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, eller
3530 MASKIN, FÖRBRÄNNING
3548 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÖVRIGT FARLIGT
GODS, N.O.S.
306
Kapitel 2.3
Testmetoder
2.3.0
Allmänt
Såvida inget annat föreskrivs i kapitel 2.2 eller i detta kapitel, motsvarar de
testmetoder som används för klassificering av farligt gods dem som beskrivs i
testhandboken.
2.3.1
Utsvettningstest för blandsprängämnen av typ A
2.3.1.1
UN 0081 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP A, som innehåller mer än 40 % flytande
salpetersyraester, ska förutom det i testhandboken nämnda testet även genomgå
följande utsvettningstest.
2.3.1.2
Apparaturen (fig 1-3) som krävs för utsvettningstest av blandsprängämnen består av
en ihålig bronscylinder. Cylindern som i ena änden är tillsluten med en platta av
samma metall har en innerdiameter på 15,7 mm och ett djup av 40 mm. Den har 20 hål
med vardera 0,5 mm diameter (fyra rader om fem hål) runt manteln. En på en längd av
48 mm cylindriskt utformad bronskolv, vars totala längd är 52 mm, kan glida in i den
vertikalt ställda cylindern. Kolven vars diameter är 15,6 mm, belastas med en vikt på 2
220 g så att ett tryck av 120 kPa (1,2 bar) verkar på cylinderns bottenyta.
2.3.1.3
En liten sträng av 5 till 8 g av sprängämnet, 30 mm lång och 15 mm i diameter, viras
in i mycket fin gasväv och placeras i cylindern. Kolven med belastning placeras sedan
på den så att sprängämnet utsätts för ett tryck av 120 kPa (1,2 bar).
Tiden som förflyter tills små oljedroppar (nitroglycerin) kan iakttas i mynningen på
cylinderhålen noteras.
2.3.1.4
Sprängämnet anses uppfylla kraven om de första oljedropparna visar sig först efter
mer än fem minuter när testet utförts vid temperaturen 15-25 °C.
307
Utsvettningstest av blandsprängämnen
20
15.7
15
40
55
9
5
5
5
5
120º
15,6
120º
8
56
88
24
14
100
106
4
4
2
3
1
1
97
1
Fig. 1: Klockformig belastningstyngd, vikt 2
220 g, upphängningsbar på bronskolven
Fig. 3: Ihålig bronscylinder, tillsluten
i ena änden, horisontal- och vertikalprojektion,
mått i mm
Fig. 2: Cylindrisk bronskolv, mått i mm
Fig. 1 - 3
(1) Fyra rader med fem hål med diameter 0,5
mm
(2) Koppar
(3) Blyplatta med centrerad kon på
undersidan
(4) Fyra öppningar, ca.46 mm x 56 mm,
likformigt fördelade runt omkretsen
308
2.3.2
Tester för blandningar av nitrerad cellulosa i klass 1 och klass 4.1
2.3.2.1
För att bestämma kriterierna för nitrocellulosa ska Bergmann-Junk-testet eller
metylviolettpapperstestet i bilaga 10 i testhandboken genomföras (se särbestämmelse
393 och 394 i kapitel 3.3). Om det inför Bergmann-Junk-testet är tveksamt att
antändningstemperaturen är betydligt högre än 132°C, eller högre än 134,5°C inför
metylviolettpapperstestet, ska testet gällande antändningstemperatur som anges i
2.3.2.5 utföras innan dessa tester genomförs. Om antändningstemperaturen är högre än
180°C för blandningar av nitrocellulosa eller högre än 170°C för plasticerad
nitrocellulosa, kan Bergmann-Junk-testet eller metylviolettpapperstestet genomföras
säkert.
2.3.2.2
Före test enligt 2.3.2.5 ska proverna torkas under minst 15 timmar vid rumstemperatur
i en vakuumexsickator beskickad med smält och granulerad kalciumklorid. Provet ska
bredas ut i ett tunt skikt, varvid prov, som varken är pulverformiga eller trådiga, ska
antingen brytas, rivas eller skäras i små bitar. Trycket i exsickatorn ska hållas under
6,5 kPa (0,065 bar).
2.3.2.3
Före torkning som sker enligt villkoren i 2.3.2.2 ovan ska plasticerad nitrocellulosa
förtorkas i ett väl ventilerat torkskåp, inställt på en temperatur av 70 °C, till dess att
viktförlusten under 15 minuter understiger 0,3 % av ursprungsvikten.
2.3.2.4
Lågnitrerad nitrocellulosa ska först förtorkas enligt villkoren i 2.3.2.3 ovan, varefter
torkningen avslutas genom förvaring minst 15 timmar i en med koncentrerad
svavelsyra laddad exsickator.
2.3.2.5
Antändningstemperatur (se 2.3.2.1)
(a) Antändningstemperaturen bestäms genom upphettning av 0,2 g ämne inneslutet i
ett provrör av glas, som nedsänks i Woods metallbad. Provröret placeras i badet
då detta har uppnått 100 °C. Badets temperatur ökas sedan med 5 °C per minut.
(b) Provröret ska ha följande dimensioner:
längd
125 mm
invändig diameter
15 mm
godstjocklek
0,5 mm
och ska nedsänkas till ett djup av 20 mm.
(c) Testet upprepas tre gånger och varje gång noteras den temperatur vid vilken
ämnet antänds samt om förbränningen sker långsamt eller snabbt och om
deflagration eller detonation sker.
(d) Den lägsta temperatur som konstateras vid de tre testerna utgör
antändningstemperaturen.
2.3.3
Tester av brandfarliga vätskor i klass 3, 6.1 och 8
2.3.3.1
Bestämning av flampunkt
2.3.3.1.1
Följande metoder får användas för att bestämma flampunkten hos brandfarliga
vätskor:
309
Internationella standarder:
ISO 1516 (Bestämning av flamma/ingen flamma – Sluten degel med jämviktsmetod)
ISO 1523 (Flampunktsbestämning – Sluten degel med jämviktsmetod)
ISO 2719 (Bestämning av flampunkt – Sluten degel enligt Pensky-Martens)
ISO 13736 (Bestämning av flampunkt – Sluten degel enligt Abel)
ISO 3679 (Bestämning av flampunkt – Snabb jämviktsmetod med sluten degel)
ISO 3680 (Bestämning av flamma/ingen flamma – Snabb jämviktsmetod)
Nationella standarder:
American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO
Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959:
ASTM D3828-07a, Standard Test Methods for Flash Point by Small Scale Closed-Cup
Tester
ASTM D56-05, Standard Test Method for Flash Point by Tag Closed-Cup Tester
ASTM D3278-96(2004)e1, Standard Test Methods for Flash Point of Liquids by
Small Scale Closed-Cup Apparatus
ASTM D93-08, Standard Test Methods for Flash Point by Pensky-Martens Closed-
Cup Tester
Association française de normalisation, AFNOR, 11, rue de Pressensé, F-93571 La
Plaine Saint-Denis Cedex:
Fransk standard NF M 07 - 019
Franska standarder NF M 07 - 011 / NF T 30 - 050 / NF T 66 - 009
Fransk standard NF M 07 - 036
Deutsches Institut für Normung, Burggrafenstr. 6, D-10787 Berlin:
Standard DIN 51755 (flampunkter under 65 °C)
State Committee of the Council of Ministers for Standardization, RUS-113813, GSP,
Moscow, M-49 Leninsky Prospect, 9:
GOST 12.1.044-84
2.3.3.1.2
För att bestämma flampunkten för färg, lim och liknande trögflytande produkter
innehållande lösningsmedel får endast apparater och testmetoder användas som är
lämpliga för flampunktsbestämning hos trögflytande vätskor och motsvarar följande
standarder:
(a) internationell standard ISO 3679:1983,
(b) internationell standard ISO 3680:1983,
(c) internationell standard ISO 1523:1983,
(d) internationella standarder EN ISO 13736 och EN ISO 2719, metod B.
2.3.3.1.3
Standarderna angivna i 2.3.3.1.1 får endast användas för de flampunktsintervall som
anges dem. Risken för kemisk reaktion mellan ämnet och provhållaren ska tas i
beaktande vid val av standard. Apparaturen ska, såvida säkerheten är tillgodosedd,
placeras på en dragfri plats. Av säkerhetsskäl ska en metod där små provmängder om
310
ca 2 ml användas, tillämpas för organiska peroxider och självreaktiva ämnen (även
kända som energetiska ämnen), eller för giftiga ämnen.
2.3.3.1.4
När flampunkten bestäms genom en ojämviktsmetod till 23 °C ± 2 °C eller
60 °C ± 2 °C, ska detta resultat verifieras för respektive temperaturområde med en
jämviktsmetod.
2.3.3.1.5
Om oenighet råder om klassificeringen av en brandfarlig vätska, ska klassificeringen
som avsändaren föreslagit accepteras, under förutsättning att en kontroll av vätskans
flampunkt ger ett värde som inte avviker mer än 2 °C från de i 2.2.3.1 angivna
gränsvärdena (23 °C respektive 60 °C). Om avvikelsen är mer än 2 °C, ska ännu en
kontroll ske och då gäller det lägsta av de då erhållna värdena.
2.3.3.2
Bestämning av initial kokpunkt
Följande metoder får användas för att bestämma initial kokpunkt hos brandfarliga
vätskor:
Internationella standarder:
ISO 3924 (Petroleumprodukter – Bestämning av kokintervall – Gaskromatografisk
metod)
ISO 4626 (Volatile organic liquids – Determination of boiling range of organic
solvents used as raw materials)
ISO 3405 (Petroleumprodukter – Bestämning av destillationsegenskaper vid
atmosfäriskt tryck)
Nationella standarder:
American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO
Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959:
ASTM D86-07a, Standard Test Method for Distillation of Petroleum Products at
Atmospheric Pressure
ASTM D1078-05, Standard Test Method for Distillation Range of Volatile Organic
Liquids
Ytterligare godtagbara metoder:
Metod A.2 beskriven i del A i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr
440/200819).
19)
Kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)
(Europeiska unionens officiella tidning nr L 142, den 31 maj 2008, s. 1-739).
311
2.3.3.3
Test för bestämning av peroxidhalt
En kvantitet p (ca 5 g uppvägt på 0,01 g när) av den vätska som ska kontrolleras hälls i
en Erlenmeyerkolv, 20 cm3 ättiksyreanhydrid och omkring 1 g pulvriserad fast
kaliumjodid tillsätts och omrörning sker. Efter tio minuter värms vätskan till omkring
60 °C under tre minuter, den får sedan svalna under fem minuter och 25 cm3 vatten
tillsätts. Efter en halvtimme titreras den frigjorda joden med en 0,1 N lösning av
natriumtiosulfat utan att någon indikator tillsätts. Fullständig avfärgning visar att
reaktionen är avslutad. Om n utgör antalet cm3 nödvändig tiosulfatlösning, erhålls den
procentuella peroxidhalten i provet (beräknad som H
2
O
2
) genom formeln:
p
n
100
17
2.3.4
Test för bestämning av flytbarhet
För att bestämma flytbarheten hos flytande, trögflytande eller pastaartade ämnen och
blandningar ska följande testmetod användas.
2.3.4.1
Testutrustning
Penetrometer enligt ISO 2137:1985, med en styrtapp på 47,5 g ± 0,05 g, siktskiva av
duralumin med koniska hål och en vikt på 102,5 g ± 0,05 g (se figur 1),
penetrometerkärl med en invändig diameter på 72 mm - 80 mm för upptagning av
provet.
2.3.4.2
Testmetod
Provet ska hällas i penetrometerkärlet minst 30 minuter före mätningen. Kärlet försluts
tätt och lagras i vila fram till mätningen. Provet upphettas i det tätt förslutna
penetrationskärlet till 35 °C ± 0,5 °C och placeras på penetrometerbordet direkt före
mätningen (högst 2 min). Siktskivans spets S sätts nu mot vätskeytan och
penetrationsdjupet mäts som funktion av tiden.
2.3.4.3
Utvärdering av testresultatet
Ett ämne är pastaartat om, sedan spetsen S satts mot provets yta, den på
mätutrustningen avlästa penetrationen
(a) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är mindre än 15,0 mm ± 0,3 mm, eller
(b) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är större än 15,0 mm ± 0,3 mm, men
tillkommande penetration efter ytterligare 55 s ± 0,5 s är mindre än 5,0 mm ± 0,5
mm.
Anm
Hos prov med flytgräns är det ofta omöjligt att få en plan yta i
penetrometerkärlet och därmed få tydliga begynnelsevillkor för mätningen
vid ansättning av siktskivans spets S. För somliga prov kan dessutom
siktskivans rörelse orsaka en elastisk deformation av ytan, vilket felaktigt
visar en större penetration under de första sekunderna. I dessa fall kan
utvärdering enligt (b) ovan vara ändamålsenlig.
312
Figur 1: Penetrometer
Ej specificerade toleranser är ± 0,1 mm.
313
2.3.5
Klassificering av metallorganiska ämnen i klasserna 4.2 och 4.3
2.3.5.1
Metallorganiska ämnen kan tillordnas till klass 4.2 respektive 4.3, beroende på deras
fastställda egenskaper enligt testerna N.1-N.5 i testhandboken, del III, avsnitt 33, i
överensstämmelse med det i figur 2.3.5 återgivna flödesdiagrammet.
Anm 1 Beroende på deras övriga egenskaper och tabellen över dominerande fara (se
2.1.3.10) kan metallorganiska ämnen tillordnas till andra klasser.
Anm 2 Brandfarliga lösningar med metallorganiska föreningar, i koncentrationer
som inte är självantändande eller, som vid kontakt med vatten, inte utvecklar
brandfarliga gaser i farliga mängder, ingår i klass 3.
314
Figur 2.3.5: Flödesdiagram för tillordning av metallorganiska ämnen till
klasserna 4.2 och 4.3 a)b)
a) Testmetoderna N.1-N.5 finns i testhandboken, del III, avsnitt 33.
b)
Om tillämpligt och om ett test är påkallat med hänsyn till reaktionsegenskaperna, ska egenskaperna hos klasserna 6.1
och 8 bestämmas enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.
Pyrofort metallorganiskt
fast ämne, UN 3391
Pyrofort metallorganiskt
flytande ämne, UN
3392
Pyrofort metallorganiskt
fast ämne,
vattenreaktivt, UN 3393
Pyrofort metallorganiskt
flytande ämne, vatten-
reaktivt, UN 3394
Vattenreaktivt
metallorganiskt fast
ämne, UN 3395
Vattenreaktivt metall-
organiskt fast ämne,
brandfarligt, UN 3396
Vattenreaktivt metall-
organiskt fast ämne,
självupphettande,
UN 3397
Vattenreaktivt metall-
organiskt flytande
ämne, UN 3398
Vattenreaktivt metall-
organiskt flytande
ämne, brandfarligt,
UN 3399
Självupphettande
metallorganiskt fast
ämne, UN 3400
Metallorganiskt
ämne/beredning/lösnin
Är det ett
pyrofort ämne?
Test N.2 (fast)
Test N.3 (flytande)
Är det ett
vattenreaktivt
ämne?
Test N.5
Är det ett
brandfarligt
fast ämne?
Test N.1
Är det ett
vattenreaktivt
ämne?
Test N.5
Är det ett
självupphet-
tande ämne?
Test N.4
Klass 4.3, PG I, II
eller III. Är det ett
fast ämne?
Är det ett själv-
upphettande
fast ämne?
Test N.4
Ämnet omfattas inte av
klass 4.2 eller 4.3
Innehåller
ämnet ett lösnings-
medel med flampunkt
< 60 °C?
ja
nej
nej
nej
nej
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja
nej
nej
ja
nej
fast
fast
flytande
flytande
315
Del 3
Förteckning över farligt gods,
särbestämmelser och undantag för farligt
gods förpackat i begränsade
och reducerade mängder
Kapitel 3.1
Allmänt
3.1.1
Inledning
Utöver de bestämmelser som är angivna eller hänvisade till i tabellerna i denna del ska
de allmänna bestämmelserna i varje del, kapitel och avsnitt beaktas. Dessa allmänna
bestämmelser är inte angivna i tabellerna. Om en allmän bestämmelse står i
motsatsförhållande till en särbestämmelse så har särbestämmelsen företräde.
3.1.2
Officiell transportbenämning
Anm
Beträffande officiell transportbenämning som används för transport av
prover, se 2.1.4.1.
3.1.2.1
Den officiella transportbenämningen är den del av benämningen som på bästa sätt
beskriver godset i kapitel 3.2, tabell A och visas med versaler (med tillägg av siffror,
grekiska bokstäver, ”sec-”, ”tert-” och bokstäverna ”m-”, ”n-”, ”o-” och ”p-”, som
utgör en del av benämningen). Efter den officiella transportbenämningen kan en
alternativ officiell transportbenämning anges inom parentes, t.ex. ETANOL
(ETYLALKOHOL). Delar av en benämning, som anges med små bokstäver, betraktas
inte som beståndsdel i den officiella transportbenämningen.
3.1.2.2
När flera olika specifika benämningar finns angivna för ett och samma UN-nummer
och dessa är åtskilda med “och” eller “eller” i gemener eller är åtskilda med
kommatecken, ska endast den mest relevanta benämningen anges i godsdeklarationen
och på kollin. Detta är särskilt fallet när flera olika benämningar uppträder under ett
och samma UN-nummer. Följande exempel åskådliggör valet av officiell
transportbenämning i sådana fall:
(a) UN 1057 TÄNDARE eller REFILLER TILL TÄNDARE - den officiella
transportbenämningen är den av nedanstående benämningar som är lämpligast:
TÄNDARE
REFILLER TILL TÄNDARE
(b) UN 2793 METALLISKT JÄRN som BORRSPÅN, FRÄSSPÅN, SVARVSPÅN,
BEARBETNINIGSSPÅN i en form benägen till självupphettning. Som officiell
transportbenämning väljs den av nedanstående benämningar som är lämpligast:
METALLISKT JÄRN, BORRSPÅN
METALLISKT JÄRN, FRÄSSPÅN
METALLISKT JÄRN, SVARVSPÅN
METALLISKT JÄRN, BEARBETNINGSSPÅN
3.1.2.3
Den officiella transportbenämningen får användas i singular eller plural. Om denna
benämning innehåller begrepp för närmare precisering, är dessutom ordningen av
dessa begrepp i godsdeklarationen eller i märkningen av kollina valfri. Till exempel
”DIMETYLAMIN, VATTENLÖSNING” får alternativt skrivas ”VATTENLÖSNING
AV DIMETYLAMIN”. För gods i klass 1 får handelsnamn eller militära benämningar
användas, vilka innehåller den officiella transportbenämningen kompletterad med
beskrivande text.
319
3.1.2.4
Många ämnen har separata benämningar för flytande och fast form (se definitioner av
vätska och fast ämne i 1.2.1) och så även för det fasta ämnet och lösningen. Dessa är
tillordnade olika UN-nummer som inte nödvändigtvis kommer efter varandra1).
3.1.2.5
Om ett ämne, som enligt definitionen i 1.2.1 är ett fast ämne, överlämnas för transport
i smält tillstånd, ska den officiella transportbenämningen kompletteras med
”SMÄLT”, såvida inte detta redan förekommer med versaler i den i kapitel 3.2 tabell
A angivna benämningen (t.ex. ALKYLFENOL, FAST, N.O.S., SMÄLT).
3.1.2.6
Med undantag av självreaktiva ämnen och organiska peroxider och med undantag av
de fall där uttrycket ”STABILISERAD” anges med stora bokstäver i benämningen i
kapitel 3.2, tabell A, kolumn (2), ska för ett ämne uttrycket ”STABILISERAD” läggas
till som en del av den officiella transportbenämningen (t.ex. ”GIFTIG VÄTSKA,
ORGANISK, N.O.S., STABILISERAD”), om det på grund av bestämmelserna i
2.2.x.2 skulle vara förbjudet för transport utan stabilisering eftersom det har förmåga
att under normala transportförhållanden reagera på ett farligt sätt.
Om temperaturkontroll tillämpas för stabilisering av ett sådant ämne för att förebygga
utveckling av farligt övertryck eller extrem värmeutveckling eller när kemisk
stabilisering används i kombination med temperaturkontroll, gäller följande:
(a) För vätskor och fasta ämnen: vätskor och fasta ämnen som kräver
temperaturkontroll2) är ej tillåtna för transport på järnväg.
(b) (Tills vidare blank.)
(c) För gaser: transportvillkoren ska godkännas av behörig myndighet.
3.1.2.7
Hydrater får transporteras under den officiella transportbenämningen för det vattenfria
ämnet.
3.1.2.8
Gruppbenämningar eller N.O.S.-benämningar (”not otherwise specified”)
3.1.2.8.1
De officiella transportbenämningarna för samlingsbenämningar och N.O.S.-
benämningar, till vilka särbestämmelse 274 eller 318 tillordnats i kapitel 3.2, tabell A,
kolumn (6), ska kompletteras med godsets tekniska benämning, såvida ingen nationell
lag eller internationell överenskommelse förbjuder exakt beskrivning av ämnen som är
reglerade. För explosiva ämnen och föremål i klass 1 får beskrivningen av det farliga
godset kompletteras med ytterligare beskrivning som anger handelsnamn eller militära
benämningar. De tekniska benämningarna ska anges inom parentes omedelbart efter
den officiella transportbenämningen. En ändamålsenlig precisering, såsom
”innehåller” eller ”innehållande” eller andra betecknande uttryck, såsom ”blandning”,
”lösning” osv. samt procentandelen av den tekniska beståndsdelen får likaså användas.
Exempel: ”UN 1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (innehåller xylen och
bensen), 3, II”.
3.1.2.8.1.1
Den tekniska benämningen ska vara en vedertagen kemisk benämning eller biologisk
benämning eller annan benämning som brukar användas i vetenskapliga och tekniska
handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn får inte användas för detta ändamål.
1)
Detaljer framgår av den alfabetiska förteckningen (kapitel 3.2, tabell B), t.ex.:
NITROXYLEN, FLYTANDE
6.1 1665
NITROXYLEN, FAST
6.1 3447
2)
Detta innefattar alla ämnen (inklusive ämnen som stabiliseras med kemiska inhibitorer), vars temperatur för
självaccelererande sönderfall (SADT) eller självaccelererande polymeriseringstemperatur (SAPT) uppgår till högst 50 °C
i den omslutning som används för transporten.
320
För pesticider får endast allmänt brukliga ISO-benämningar, andra benämningar enligt
”The WHO Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to
Classification” eller benämningar på aktiv substans användas.
3.1.2.8.1.2
När en blandning av farligt gods eller föremål som innehåller farligt gods beskrivs
med en av de N.O.S.- eller gruppbenämningar, till vilka särbestämmelse 274 är
tillordnad i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6), behöver inte fler än de två beståndsdelar
som är avgörande för blandningens eller föremålets fara eller faror anges, utom för
ämnen som är reglerade och där en exakt beskrivning är förbjuden i nationell lag eller
internationella överenskommelser. Om kollit som innehåller en blandning är försett
med etikett för sekundärfara, ska en av de båda inom parentes angivna tekniska
benämningarna vara namnet på den beståndsdel, som kräver användning av etiketten
för sekundärfara.
Anm
Se 5.4.1.2.2.
3.1.2.8.1.3
Exempel på hur den officiella transportbenämningen för en N.O.S.-benämning
kompletteras med den tekniska benämningen är:
UN 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. (drazoxolon)
UN 3394 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE,
VATTENREAKTIVT (trimetylgallium).
UN 3540 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S.
(pyrrolidin).
3.1.2.8.1.4
För UN 3077 och 3082 får den tekniska benämningen vara ett namn som visas med
versaler i kolumn (2) i tabell A i kapitel 3.2, under förutsättning att detta namn inte
innehåller ”N.O.S.” och att särbestämmelse 274 inte har tillordnats. Det namn som
bäst beskriver ämnet eller blandningen ska användas, t.ex.:
UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. (FÄRG)
UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. (PARFYMPRODUKTER).
3.1.3
Lösningar eller blandningar
Anm
När ett ämne särskilt namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska det vid transport
identifieras genom den officiella transportbenämningen i kapitel 3.2, tabell
A, kolumn (2). Sådana ämnen kan innehålla tekniska föroreningar (t.ex. från
tillverkningsprocessen) eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som
inte påverkar klassificeringen. Ämnen som är namngivna och innehåller
tekniska föroreningar eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som
däremot påverkar klassificeringen, ska dock anses vara lösningar eller
blandningar (se 2.1.3.3).
3.1.3.1
Lösningar eller blandningar omfattas inte av RID/RID-S om lösningens eller
blandningens egenskaper, form eller fysikaliska tillstånd inte uppfyller kriterierna,
inklusive kriterier från mänskliga erfarenheter, för att ingå i någon klass.
3.1.3.2
En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som
består av ett enda dominerande ämne som namnges i kapitel 3.2, tabell A, och ett eller
flera ämnen som inte omfattas av RID/RID-S eller spår av ett eller flera ämnen som
namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska tillordnas UN-nummer och officiell
321
transportbenämning för det dominerande ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A,
såvida inte:
(a) lösningen eller blandningen namnges i kapitel 3.2, tabell A,
(b) benämning och beskrivning av ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, särskilt
anger att de endast gäller för det rena ämnet,
(c) lösningens eller blandningens klass, klassificeringskod, förpackningsgrupp eller
fysikaliska tillstånd skiljer sig från motsvarande egenskaper hos ämnet som
namnges i kapitel 3.2, tabell A, eller
(d) lösningens eller blandningens farliga egenskaper kräver andra åtgärder vid
räddningsinsats än de som krävs för ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A.
De beskrivande orden ”LÖSNING” respektive ”BLANDNING” ska läggas till som en
del av den officiella transportbenämningen, t.ex. ”ACETON, LÖSNING”. Därutöver
får även blandningens eller lösningens koncentration anges efter grundbeskrivningen,
t.ex. ”ACETON, LÖSNING, 75 %”.
3.1.3.3
En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som
inte namnges i kapitel 3.2, tabell A, och består av två eller flera farliga gods, ska
tillordnas en benämning vars officiella transportbenämning, beskrivning, klass,
klassificeringskod och förpackningsgrupp som noggrannast beskriver lösningen eller
blandningen.
322
Kapitel 3.2
Förteckning över farligt gods
3.2.1
Tabell A: Förteckning över farligt gods i UN-nummerordning
Varje rad i tabell A i detta kapitel behandlar i regel det eller de ämnen eller föremål,
som omfattas av ett visst UN-nummer. Om ämnen eller föremål, som hör till ett och
samma UN-nummer, har olika kemiska eller fysikaliska egenskaper eller
transportbestämmelser, kan emellertid flera på varandra följande rader användas för
dessa UN-nummer.
Varje kolumn i tabell A ägnas åt ett bestämt tema, som anges i nedanstående
förklarande anmärkningar. Skärningspunkten mellan kolumner och rader innehåller
information om det i kolumnen ifråga behandlade tema för det eller de ämnen eller
föremål som hör till motsvarande rad:
- de fyra första cellerna identifierar till raden hörande ämnen eller föremål
(särbestämmelserna i kolumn (6) kan ange ytterligare information med avseende
på detta),
- de följande cellerna anger tillämpliga särbestämmelser, antingen som fullständig
information eller i kodform. Koderna hänvisar till detaljerad information, som
finns i den del eller det kapitel, avsnitt eller delavsnitt, som anges i nedanstående
förklarande anmärkningar. En tom cell betyder antingen att inga särskilda
bestämmelser finns och endast de allmänna bestämmelserna är tillämpliga eller
att en i de förklarande anmärkningarna angiven transportinskränkning gäller. En
alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”SP” hänvisar till en
särbestämmelse i kapitel 3.3 när den används i denna tabell.
Det hänvisas inte till de tillämpliga allmänna bestämmelserna i motsvarande celler. De
nedanstående förklarande anmärkningarna under rubrikerna till varje kolumn, anger
den del eller det kapitel, avsnitt eller delavsnitt där bestämmelserna återfinns.
Förklarande anmärkningar för varje kolumn:
Kolumn (1)
UN-nummer
Denna kolumn innehåller UN-numret
- för det farliga ämnet eller föremålet, om ett eget särskilt UN-nummer har
tillordnats ämnet eller föremålet, eller
- för gruppbenämning eller N.O.S.-benämning, till vilken inte namngivna ämnen
eller föremål har tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”).
Kolumn (2)
Benämning och beskrivning
Denna kolumn innehåller i versaler benämningen på ämnet eller föremålet, om ett eget
UN-nummer har tillordnats ämnet eller föremålet, eller den grupp- eller N.O.S.
benämning, som ämnet eller föremålet tillordnats enligt kriterierna i del 2
(”beslutsträden”). Denna benämning ska användas som den officiella
transportbenämningen eller, när lämpligt, som en del av den officiella
323
transportbenämningen (se 3.1.2 för ytterligare detaljer om den officiella
transportbenämningen).
Efter den officiella transportbenämningen har tillfogats en beskrivande text med små
bokstäver, för att förklara omfattningen av benämningen i de fall där klassificerings-
och/eller transportvillkor för ämnet eller föremålet under vissa omständigheter kan
vara olika.
Kolumn (3a) Klass
Denna kolumn innehåller numret på klassen, vars definition omfattar det farliga ämnet
eller föremålet. Numret på klassen tillordnas enligt metoderna och kriterierna i del 2.
Kolumn (3b) Klassificeringskod
Denna kolumn innehåller klassificeringskoden för det farliga ämnet eller föremålet.
- För farliga ämnen eller föremål i klass 1 består koden av numret på riskgruppen
och bokstaven för den samhanteringsgrupp, som tillordning sker till enligt
metoderna och kriterierna i 2.2.1.1.4.
- För farliga ämnen eller föremål i klass 2 består koden av en siffra och en eller
flera bokstäver för gruppen av farliga egenskaper, vilka förklaras i 2.2.2.1.2 och
2.2.2.1.3.
- För farliga ämnen eller föremål i klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2 och 9
förklaras koden i 2.2.x.1.21).
- För farligt gods eller föremål i klass 8 förklaras koderna i 2.2.8.1.4.1.
- Farliga ämnen eller föremål i klass 7 har ingen klassificeringskod.
Kolumn (4)
Förpackningsgrupp
Denna kolumn innehåller numret på förpackningsgruppen (I, II eller III), som är
tillordnad det farliga ämnet. Dessa nummer på förpackningsgrupper tillordnas på
grundval av metoderna och kriterierna i del 2. Vissa föremål och ämnen har inte
inplacerats i någon förpackningsgrupp.
Kolumn (5)
Etiketter
Denna kolumn innehåller numret för förlagan till de etiketter/storetiketter (se 5.2.2.2
och 5.3.1.7), som ska placeras på kollin, containrar, tankcontainrar, UN-tankar, MEG-
containrar, cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar och vagnar.
De för vissa ämnen inom parentes angivna rangeringsetiketterna enligt förlaga 13 och
15 (se 5.3.4) ska användas för märkning enbart i följande fall:
- klass 1: på båda sidor av vagnar, vid transport som komplett last av dessa ämnen,
- klass 2: på båda sidor av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara
tankar och vagnar, på vilka tankcontainrar, MEG-containrar eller UN-tankar
transporteras.
1)
x = numret på det farliga ämnets eller föremålets klass, i förekommande fall utan punkt.
324
Dock betecknar ”7X” för ämnen eller föremål i klass 7 en etikett enligt förlaga nr 7A,
7B respektive 7C beroende på kategori (se 5.1.5.3.4 och 5.2.2.1.11.1) eller en
storetikett enligt förlaga 7D (se 5.3.1.1.3 och 5.3.1.7.2).
De allmänna bestämmelserna för placering av etiketter/storetiketter (t ex etiketternas
nummer, plats där de ska placeras) finns för kollin och småcontainrar i 5.2.2.1 och för
storcontainrar, tankcontainrar, MEG-containrar, UN-tankar, cisternvagnar, vagnar
med avmonterbara tankar, batterivagnar och vagnar i 5.3.1.
Anm
Ovannämnda etiketteringsbestämmelser kan ändras genom de i kolumn (6)
angivna särbestämmelserna.
Kolumn (6)
Särbestämmelser
Denna kolumn innehåller den numeriska koden för de särbestämmelser som ska
uppfyllas. Dessa bestämmelser avser ett brett register av temaområden, som
huvudsakligen har samband med innehållet i kolumnerna (1) - (5) (t.ex.
transportförbud, undantag från bestämmelserna, förklaringar till klassificeringen av
vissa former av det farliga godset ifråga samt ytterligare bestämmelser för etikettering
och märkning) och är förtecknade i kapitel 3.3 i nummerordning. Innehåller kolumn
(6) ingen notering, gäller inga särbestämmelser utöver innehållet i kolumnerna (1) -
(5) för det farliga godset ifråga.
Kolumn (7a) Begränsade mängder
Denna kolumn innehåller högsta tillåtna mängd per innerförpackning eller föremål vid
transport av farligt gods i begränsade mängder enligt kapitel 3.4.
Kolumn (7b) Reducerade mängder
Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod med följande innebörd:
- ”E0” betyder att inga undantag från bestämmelserna i RID/RID-S finns för det
farliga godset förpackat i reducerade mängder,
- de övriga alfanumeriska koderna som börjar med bokstäverna ”E” betyder att
bestämmelserna i RID/RID-S inte är tillämpliga om de angivna villkoren i kapitel
3.5 är uppfyllda.
Kolumn (8)
Förpackningsinstruktioner
Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga
förpackningsinstruktioner:
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”P” avser
förpackningsinstruktioner för förpackningar och kärl (utom IBC-behållare och
storförpackningar), och den som börjar med bokstaven ”R” avser
förpackningsinstruktioner för tunnplåtsförpackningar. Dessa är förtecknade i
4.1.4.1 i nummerordning och anger tillåtna förpackningar och kärl. Dessa anger
också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3
och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8
och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som
börjar med bokstaven ”P” eller ”R”, får det farliga godset ifråga inte transporteras
i förpackningar.
325
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”IBC” avser
förpackningsinstruktioner för IBC-behållare. Dessa är förtecknade i 4.1.4.2 i
nummerordning och anger tillåtna IBC-behållare. Dessa anger också vilka av de
allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de
särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som
ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som börjar med
bokstäverna ”IBC”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i IBC-
behållare.
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”LP” avser
förpackningsinstruktionerna för storförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.3
i nummerordning och anger tillåtna storförpackningar. Dessa anger också vilka
av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av
de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som
ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som börjar med
bokstäverna ”LP”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i
storförpackningar.
Anm
Ovannämnda förpackningsinstruktioner kan ändras genom de i kolumn (9a)
angivna särbestämmelserna för förpackningar.
Kolumn (9a) Särbestämmelser för förpackningen
Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga särbestämmelser
för förpackningen:
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”PP” eller ”RR” avser de
särbestämmelser som också ska uppfyllas för förpackningar och kärl (utom IBC-
behållare och storförpackningar). Dessa är förtecknade i 4.1.4.1 i slutet av
motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn (8) (med bokstaven ”P” eller
”R”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna
”PP” eller ”RR”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande
förpackningsinstruktion.
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”B” eller bokstäverna ”BB”
avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för IBC-behållare. Dessa är
förtecknade i 4.1.4.2 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn (8)
(med bokstäverna ”IBC”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som börjar
med bokstaven ”B” eller bokstäverna ”BB”, gäller inte särbestämmelserna i slutet
av motsvarande förpackningsinstruktion.
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”L” eller bokstäverna ”LL”
avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för storförpackningar. Dessa
är förtecknade i 4.1.4.3 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn
(8) (med bokstäverna ”LP”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som
börjar med bokstaven ”L”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande
förpackningsinstruktion.
Kolumn (9b) Särskilda bestämmelser för samemballering
Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga särskilda
bestämmelser för samemballering. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”MP” är
förtecknade i 4.1.10 i nummerordning. Om kolumn (9b) inte innehåller någon kod
som börjar med bokstäverna ”MP”, gäller endast de allmänna bestämmelserna (se
4.1.1.5 och 4.1.1.6).
326
Kolumn (10) Instruktioner för UN-tankar och bulkcontainrar
Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod, som enligt 4.2.5.2.1 - 4.2.5.2.4 och
4.2.5.2.6, är tillordnad en instruktion för UN-tankar. Denna instruktion för UN-tankar
motsvarar de minst stränga tankbestämmelserna, som är tillåtna för transport av ämnet
i fråga i UN-tankar. Koder som betecknar övriga tillåtna instruktioner för UN-tankar
för transport av ämnet, finns i 4.2.5.2.5. Om ingen kod är angiven är transport i UN-
tankar inte tillåten, såvida inte behörig myndighet gett tillstånd enligt 6.7.1.3.
De allmänna bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, utrustning,
typgodkännande, kontroll och märkning av UN-tankar återfinns i kapitel 6.7. De
allmänna bestämmelserna för användning (t.ex. fyllning) återfinns i 4.2.1 - 4.2.4.
För UN-tankar med tankskal av fiberarmerade plastmaterial (FRP), se kapitel 6.9.
Angivelsen ”(M)” betyder att ämnet får transporteras i UN-MEG-containrar.
Anm
Ovannämnda bestämmelser kan ändras genom de i kolumn (11) angivna
särbestämmelserna.
Denna kolumn kan även innehålla den alfanumeriska kod som börjar med bokstäverna
”BK”, vilken avser de i kapitel 6.11 beskrivna bulkcontainertyperna som får användas
för transport av gods i bulk enligt 7.3.1.1 (a) och 7.3.2.
Kolumn (11) Särbestämmelser för UN-tankar och bulkcontainrar
Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för särbestämmelser som också
ska uppfyllas för UN-tankar. Dessa koder, som börjar med bokstäverna ”TP”, avser
särbestämmelser för tillverkning eller användning av dessa UN-tankar. De återfinns i
4.2.5.3.
Anm
Dessa särbestämmelser gäller inte bara för UN-tankar specificerade i kolumn
(10), utan i den mån de är tekniskt tillämpbara även för UN-tankar som får
användas enligt tabellen i 4.2.5.2.5.
Kolumn (12) Tankkoder för RID-tankar
Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod, som beskriver en tanktyp enligt
4.3.3.1.1 (för gaser i klass 2) eller 4.3.4.1.1 (för ämnen i klasserna 3 till 9). Denna
tanktyp motsvarar de minst stränga tankbestämmelserna, som är tillåtna för transport
av ämnet i fråga i RID-tankar. Koderna som beskriver övriga tillåtna tanktyper är
förtecknade i 4.3.3.1.2 (för gaser i klass 2) eller 4.3.4.1.2 (för ämnen i klasserna 3 till
9). Om ingen kod är angiven är transport i RID-tankar inte tillåten.
Om i denna kolumn en tankkod för fasta ämnen (S) och för flytande ämnen (L) är
angiven, betyder det att detta ämne får överlämnas till transport i fast eller flytande
(smält) tillstånd. I allmänhet gäller denna bestämmelse för ämnen med smältpunkt
mellan 20 °C och 180 °C.
Om i denna kolumn endast en tankkod för flytande ämnen (L) är angiven för ett fast
ämne, innebär det att ämnet endast överlämnas för tanktransport i flytande (smält)
tillstånd.
327
De allmänna bestämmelserna för tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll
och märkning, som inte är angivna i tankkoden, återfinns i 6.8.1, 6.8.2, 6.8.3 och
6.8.5. De allmänna bestämmelserna för användning (t.ex. högsta fyllnadsgrad, minsta
provtryck) återfinns i 4.3.1 - 4.3.4.
Angivelsen ”(M)” efter tankkoden innebär att ämnet även får transporteras i
batterivagnar eller MEG-containrar.
Angivelsen ”(+)” efter tankkoden innebär att alternativ användning av tankar endast är
tillåten om det finns angivet i typgodkännandecertifikatet.
För slamsugartankar, se 4.5.1 och kapitel 6.10.
Anm
Ovannämnda bestämmelser kan ändras genom de i kolumn (13) angivna
särbestämmelserna.
Kolumn (13) Särbestämmelser för RID-tankar
Denna kolumn innehåller alfanumeriska koder för de särbestämmelser som också ska
uppfyllas för RID-tankar:
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TU” avser
särbestämmelser för användning av dessa tankar. De återfinns i 4.3.5,
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TC” avser
särbestämmelser för tillverkning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (a),
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TE” avser
särbestämmelser för utrustning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (b),
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TA” avser
särbestämmelser för typgodkännande av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (c),
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TT” avser
särbestämmelser för kontroll av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (d),
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TM” avser
särbestämmelser för märkning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (e).
Anm
Dessa särbestämmelser gäller inte bara för tankar specificerade i kolumn
(12), utan i den mån de är tekniskt tillämpbara även för tankar som får
användas enligt hierarkierna i 4.3.3.1.2 och 4.3.4.1.2.
Kolumn (14) (Tills vidare blank.)
Kolumn (15) Transportkategori
Denna kolumn innehåller en numerisk kod för undantag av transporter, som
genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet. Koderna för de enskilda
transportkategorierna är förtecknade i nummerordning i 1.1.3.1 (c)). Om ingen
transportkategori har tilldelats, anges detta med ett streck ”-”.
328
Kolumn (16) Särbestämmelser för transport av kollin
Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för särbestämmelser för transport
av kollin. Dessa koder som börjar med bokstaven ”W” är förtecknade i 7.2.4.
Allmänna bestämmelser för transport av kollin återfinns i kapitel 7.1 och 7.2.
Anm
Dessutom ska särbestämmelser för lastning, lossning och hantering i kolumn
(18) beaktas.
Kolumn (17) Särbestämmelser för transport i bulk
Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser
för transport i bulk. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”VC” samt ”AP” är
förtecknade i 7.3.3. Om ingen särbestämmelse med koden ”VC” eller referens till
särskilt avsnitt finns angiven i denna kolumn som uttryckligen tillåter detta
transportsätt, och om ingen särbestämmelse med koden ”BK” eller referens till särskilt
avsnitt finns angiven i kolumn (10) som uttryckligen tillåter detta transportsätt, får det
farliga godset i fråga inte transporteras i bulk. Allmänna bestämmelser och
tilläggsbestämmelser avseende transport i bulk finns i kapitel 7.1 och 7.3.
Anm
Dessutom ska särbestämmelser för lastning, lossning och hantering i kolumn
(18) beaktas.
Kolumn (18) Särbestämmelser för transport – lastning , lossning och
hantering
Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser
för lastning, lossning samt hantering. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”CW”
är förtecknade i 7.5.11. Om ingen kod är angiven, gäller endast de allmänna
bestämmelserna (se 7.5.1 - 7.5.4 och 7.5.8).
Kolumn (19)
Expressgods
Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser
för transport som expressgods. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”CE” är
förtecknade i kapitel 7.6 i nummerordning. Om kolumn (19) inte innehåller någon kod
som börjar med bokstäverna ”CE”, får det farliga godset i fråga inte transporteras som
expressgods.
Kolumn (20) Farlighetsnummer
Denna kolumn innehåller ett nummer som för ämnen och föremål i klasserna 2 till och
med 9 består av två eller tre siffror (i vissa fall föregångna av bokstaven X), och som
för ämnen och föremål i klass 1 består av klassificeringskoden (se kolumn (3b)). Detta
nummer ska enligt 5.3.2.1 anges på den övre delen av den orangefärgade skylten.
Innebörden av detta farlighetsnummer förklaras i 5.3.2.3.
329
Tabell A
Förteckning över farligt gods i UN-
nummerordning
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0004 AMMONIUMPIKRAT, torr eller fuktad med mindre än 10 vikt-%
vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0005 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0006 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning
1
1.1E
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1E
0007 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning
1
1.2F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.2F
0009 BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.2G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0010 BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.3G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0012 PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL eller PATRONER,
HANDELDVAPEN
1
1.4S
1.4
364
5 kg
E0
P130
LP101
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0014 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION eller PATRONER,
HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION eller PATRONER FÖR
VERKTYG, LÖS AMMUNITION
1
1.4S
1.4
364
5 kg
E0
P130
LP101
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0015 RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.2G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0015 RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning, med ämnen som är giftiga vid inandning
1
1.2G
1+6.1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
CW28
1.2G
0015 RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning, med korrosiva ämnen
1
1.2G
1+8
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0016 RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning, med ämnen som är giftiga vid inandning
1
1.3G
1+6.1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
CW28
1.3G
0016 RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.3G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0016 RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning, med korrosiva ämnen
1
1.3G
1+8
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0018 TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.2G
1+6.1+8
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
CW28
1.2G
0019 TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.3G
1+6.1+8
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
CW28
1.3G
0020 AMMUNITION, GIFTIG, med central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.2K
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
0021 AMMUNITION, GIFTIG, med central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.3K
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
0027 SVARTKRUT (VAPENKRUT), som korn eller pulver
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P113
PP50
MP20
MP24
1
W2
W3
CW1
1.1D
0028 SVARTKRUT (VAPENKRUT), PRESSAT eller SVARTKRUT
(VAPENKRUT), SOM TABLETTER
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P113
PP51
MP20
MP24
1
W2
CW1
1.1D
0029 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE ELEKTRISKA
1
1.1B
1 (+13)
0
E0
P131
PP68
MP23
1
W2
CW1
1.1B
0030 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade
1
1.1B
1 (+13)
0
E0
P131
MP23
1
W2
CW1
1.1B
0033 BOMBER, med sprängladdning
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0034 BOMBER, med sprängladdning
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0035 BOMBER, med sprängladdning
1
1.2D
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0037 FOTOBOMBER
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0038 FOTOBOMBER
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0039 FOTOBOMBER
1
1.2G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0042 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P132a
P132b
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0043 CENTRALLADDNINGAR, explosiva
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P133
PP69
MP21
1
W2
CW1
1.1D
332
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0044 TÄNDHATTAR
1
1.4S
1.4
0
E0
P133
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0048 FÖRSTÖRELSELADDNINGAR
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0049 BLIXTLJUSPATRONER
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.1G
0050 BLIXTLJUSPATRONER
1
1.3G
1
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0054 SIGNALPATRONER
1
1.3G
1
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
CW1
1.3G
0055 PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT
1
1.4S
1.4
364
5 kg
E0
P136
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0056 SJUNKBOMBER
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0059 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P137
PP70
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0060 ÖVERFÖRINGSLADDNINGAR
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P132a
P132b
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0065 DETONERANDE STUBIN, flexibel
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P139
PP71
PP72
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0066 ANTÄNDNINGSTRÅD
1
1.4G
1.4
0
E0
P140
MP23
2
W2
CW1
CE1
1.4G
0070 LINAVSKÄRARE, EXPLOSIVA
1
1.4S
1.4
0
E0
P134
LP102
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0072 CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN, (CYKLONIT, HEXOGEN,
RDX), FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten
1
1.1D
1 (+15)
266
0
E0
P112a
PP45
MP20
1
W2
CW1
1.1D
0073 SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION
1
1.1B
1 (+13)
0
E0
P133
MP23
1
W2
CW1
1.1B
0074 DIAZODINITROFENOL, FUKTAD, med minst
40 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol
1
1.1A
0075 DIETYLENGLYKOLDINITRAT, OKÄNSLIGGJORD, med minst 25
vikt-% icke-flyktigt, vattenolösligt flegmatiseringsmedel
1
1.1D
1 (+15)
266
0
E0
P115
PP53
PP54
PP57
PP58
MP20
1
W2
CW1
1.1D
0076 DINITROFENOL, torr eller fuktad med mindre än
15 vikt-% vatten
1
1.1D
1+6.1
(+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
CW28
1.1D
0077 DINITROFENOLATER av alkalimetaller, torra eller fuktade med
mindre än 15 vikt-% vatten
1
1.3C
1+6.1
(+13)
0
E0
P114a
P114b
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
CW28
1.3C
0078 DINITRORESORCIN, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-%
vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0079 HEXANITRODIFENYLAMIN (DIPIKRYLAMIN, HEXYL)
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0081 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP A
1
1.1D
1 (+13)
616
617
0
E0
P116
PP63
PP66
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0082 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP B
1
1.1D
1 (+13)
617
0
E0
P116
IBC100
PP61
PP62
B9
MP20
1
W2
W3
W12
CW1
1.1D
0083 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP C
1
1.1D
1 (+15)
267
617
0
E0
P116
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0084 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP D
1
1.1D
1 (+13)
617
0
E0
P116
MP20
1
W2
CW1
1.1D
0092 BLOSS, YTTÄCKANDE
1
1.3G
1
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0093 LUFTBLOSS
1
1.3G
1
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0094 BLIXTLJUSPULVER
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P113
PP49
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1G
0099 BERGSPRÄCKNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, utan
sprängkapsel, för oljeborrhål
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P134
LP102
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0101 FYRVERKARSTUBIN , EJ DETONERANDE
1
1.3G
1
0
E0
P140
PP74
PP75
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0102 DETONERANDE STUBIN, rörstubin
1
1.2D
1
0
E0
P139
PP71
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0103 ANTÄNDNINGSRÖR
1
1.4G
1.4
0
E0
P140
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0104 DETONERANDE STUBIN MED SVAG VERKAN, rörstubin
1
1.4D
1.4
0
E0
P139
PP71
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0105 KRUTSTUBIN, normalbrinnande
1
1.4S
1.4
0
E0
P140
PP73
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
333
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0106 TÄNDRÖR
1
1.1B
1 (+13)
0
E0
P141
MP23
1
W2
CW1
1.1B
0107 TÄNDRÖR
1
1.2B
1 (+13)
0
E0
P141
MP23
1
W2
CW1
1.2B
0110 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär
1
1.4S
1.4
0
E0
P141
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0113 GUANYLNITROSAMINOGUANYLIDENHYDRAZIN, FUKTAD med
minst 30 vikt-% vatten
1
1.1A
0114 GUANYLNITROSAMINOGUANYLTETRAZEN (TETRACEN),
FUKTAD, med minst 30 vikt-% vatten eller blandning av vatten och
alkohol
1
1.1A
0118 HEXOLIT (HEXOTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-%
vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0121 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P142
MP23
1
W2
CW1
1.1G
0124 PERFORERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING, för
oljeborrhål, utan sprängkapsel
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P101
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0129 BLYAZID, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av
vatten och alkohol
1
1.1A
0130 BLYSTYFNAT (BLYTRINITRORESORCINAT), FUKTAD, med minst
20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol
1
1.1A
0131 STUBINTÄNDARE
1
1.4S
1.4
0
E0
P142
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0132 DEFLAGRERANDE METALLSALTER AV AROMATISKA
NITROFÖRENINGAR, N.O.S.
1
1.3C
1 (+13)
274
0
E0
P114a
P114b
PP26
MP2
1
W2
W3
CW1
1.3C
0133 MANNITOLHEXANITRAT (NITROMANNIT, NITROMANNITOL),
FUKTAD, med minst 40 vikt-% vatten eller en blandning av alkohol
och vatten
1
1.1D
1 (+15)
266
0
E0
P112a
MP20
1
W2
CW1
1.1D
0135 KVICKSILVERFULMINAT, FUKTAD, med minst
20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol
1
1.1A
0136 MINOR, med sprängladdning
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
CW2
CW3
1.1F
0137 MINOR, med sprängladdning
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0138 MINOR, med sprängladdning
1
1.2D
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0143 NITROGLYCERIN, OKÄNSLIGGJORD, med minst 40 vikt-% icke-
flyktigt, vattenlösligt flegmatiseringsmedel
1
1.1D
1+6.1
(+15)
266
271
0
E0
P115
PP53
PP54
PP57
PP58
MP20
1
W2
CW1
CW28
1.1D
0144 NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men
högst 10 % nitroglycerin
1
1.1D
1 (+13)
358
0
E0
P115
PP45
PP55
PP56
PP59
PP60
MP20
1
W2
CW1
1.1D
0146 NITROSTÄRKELSE, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-%
vatten
1
1.1D
1 (+15)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0147 NITROURINÄMNE (NITROUREA)
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0150 PENTAERYTRITTETRANITRAT
(PENTAERYTRITOLTETRANITRAT, PETN), FUKTAD, med minst
25 vikt-% vatten, eller OKÄNSLIGGJORD med minst 15 vikt-%
desensibiliseringsmedel
1
1.1D
1 (+15)
266
0
E0
P112a
P112b
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0151 PENTYTOL, torr eller fuktad med mindre än
15 vikt-% vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0153 TRINITROANILIN (PIKRAMID)
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
334
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0154 TRINITROFENOL (PIKRINSYRA), torr eller fuktad med mindre än
30 vikt-% vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0155 TRINITROKLORBENSEN (PIKRYLKLORID)
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0159 KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 25 vikt-%
vatten
1
1.3C
1 (+13)
266
0
E0
P111
PP43
MP20
1
W2
CW1
1.3C
0160 KRUT, RÖKSVAGT
1
1.1C
1 (+15)
0
E0
P114b
PP50
PP52
MP20
MP24
1
W2
W3
CW1
1.1C
0161 KRUT, RÖKSVAGT
1
1.3C
1 (+13)
0
E0
P114b
PP50
PP52
MP20
MP24
1
W2
W3
CW1
1.3C
0167 PROJEKTILER, med sprängladdning
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0168 PROJEKTILER, med sprängladdning
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0169 PROJEKTILER, med sprängladdning
1
1.2D
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0171 LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.2G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0173 UTLÖSNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA
1
1.4S
1.4
0
E0
P134
LP102
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0174 EXPLOSIVA NITAR
1
1.4S
1.4
0
E0
P134
LP102
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0180 RAKETER, med sprängladdning
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0181 RAKETER, med sprängladdning
1
1.1E
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1E
0182 RAKETER, med sprängladdning
1
1.2E
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.2E
0183 RAKETER, med inert stridsdel
1
1.3C
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
1
W2
CW1
1.3C
0186 RAKETMOTORER
1
1.3C
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
MP24
1
W2
CW1
1.3C
0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne
1
16
274
0
E0
P101
MP2
0
W2
CW1
0191 SIGNALBLOSS, HAND
1
1.4G
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
2
W2
CW1
1.4G
0192 KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.1G
0193 KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG
1
1.4S
1.4
0
E0
P135
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0194 NÖDSIGNALER, för fartyg
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
CW1
1.1G
0195 NÖDSIGNALER, för fartyg
1
1.3G
1
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
CW1
1.3G
0196 RÖKSIGNALER
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.1G
0197 RÖKSIGNALER
1
1.4G
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
2
W2
CW1
1.4G
0204 KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA
1
1.2F
1 (+13)
0
E0
P134
LP102
MP23
1
W2
CW1
1.2F
0207 TETRANITROANILIN
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0208 TRINITROFENYLMETYLNITRAMIN (TETRYL)
1
1.1D
1 (+15)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0209 TRINITROTOLUEN (TNT), torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-%
vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
PP46
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0212 SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION
1
1.3G
1
0
E0
P133
PP69
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0213 TRINITROANISOL
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
335
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0214 TRINITROBENSEN, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-%
vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0215 TRINITROBENSOESYRA, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-%
vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0216 TRINITRO-m-KRESOL
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0217 TRINITRONAFTALEN
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0218 TRINITROFENETOL
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0219 TRINITRORESORCINOL (STYFNINSYRA), torr eller fuktad med
mindre än 20 vikt-% vatten eller en blandning av alkohol och vatten
1
1.1D
1 (+15)
0
E0
P112a
P112b
P112c
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0220 UREANITRAT, torr eller fuktad med mindre än
20 vikt-% vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0221 STRIDSDELAR, TORPED, med sprängladdning
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0222 AMMONIUMNITRAT
1
1.1D
1 (+13)
370
0
E0
P112b
P112c
IBC100
PP47
B3 B17
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0224 BARIUMAZID, torr eller fuktad med mindre än
50 vikt-% vatten
1
1.1A
0225 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR MED SPRÄNGKAPSEL
1
1.1B
1 (+13)
0
E0
P133
PP69
MP23
1
W2
CW1
1.1B
0226 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN, (HMX, OKTOGEN),
FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten
1
1.1D
1 (+15)
266
0
E0
P112a
PP45
MP20
1
W2
CW1
1.1D
0234 NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, torr eller fuktad med mindre än
15 vikt-% vatten
1
1.3C
1 (+13)
0
E0
P114a
P114b
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.3C
0235 NATRIUMPIKRAMAT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-%
vatten
1
1.3C
1 (+13)
0
E0
P114a
P114b
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.3C
0236 ZIRKONIUMPIKRAMAT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-%
vatten
1
1.3C
1 (+13)
0
E0
P114a
P114b
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.3C
0237 RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA
1
1.4D
1.4
0
E0
P138
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0238 LINKASTARRAKETER
1
1.2G
1
0
E0
P130
LP101
MP23
MP24
1
W2
CW1
1.2G
0240 LINKASTARRAKETER
1
1.3G
1
0
E0
P130
LP101
MP23
MP24
1
W2
CW1
1.3G
0241 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP E
1
1.1D
1 (+13)
617
0
E0
P116
IBC100
PP61
PP62
B10
MP20
1
W2
W12
CW1
1.1D
0242 DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER
1
1.3C
1
0
E0
P130
LP101
MP22
1
W2
CW1
1.3C
0243 BRANDAMMUNITION, VIT FOSFOR, med
central-, separerings- eller drivladdning
1
1.2H
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.2H
0244 BRANDAMMUNITION, VIT FOSFOR, med
central-, separerings- eller drivladdning
1
1.3H
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3H
0245 RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.2H
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.2H
0246 RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med central-,
separerings-eller drivladdning
1
1.3H
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3H
0247 BRANDAMMUNITION, vätska eller gel, med
central-,separerings-eller drivladdning
1
1.3J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.3J
0248 ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-,
separerings- eller drivladdning
1
1.2L
1 (+13)
274
0
E0
P144
PP77
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.2L
0249 ANORDNINGAR VATTENAKTIVERBARA, med central-,
separerings- eller drivladdning
1
1.3L
1 (+13)
274
0
E0
P144
PP77
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.3L
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
336
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0250 RAKETMOTORER, MED HYPERGOLA (spontantändande)
VÄTSKOR, med eller utan separeringsladdning
1
1.3L
1 (+13)
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.3L
0254 LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.3G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0255 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade
1
1.4B
1.4
0
E0
P131
MP23
2
W2
CW1
1.4B
0257 TÄNDRÖR
1
1.4B
1.4
0
E0
P141
MP23
2
W2
CW1
1.4B
0266 OKTOLIT (OKTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0267 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA
1
1.4B
1.4
0
E0
P131
PP68
MP23
2
W2
CW1
1.4B
0268 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, MED SPRÄNGKAPSEL
1
1.2B
1 (+13)
0
E0
P133
PP69
MP23
1
W2
CW1
1.2B
0271 DRIVLADDNINGAR
1
1.1C
1 (+13)
0
E0
P143
PP76
MP22
1
W2
CW1
1.1C
0272 DRIVLADDNINGAR
1
1.3C
1
0
E0
P143
PP76
MP22
1
W2
CW1
1.3C
0275 AKTIVATORER, EXPLOSIVA
1
1.3C
1
0
E0
P134
LP102
MP22
1
W2
CW1
1.3C
0276 AKTIVATORER, EXPLOSIVA
1
1.4C
1.4
0
E0
P134
LP102
MP22
2
W2
CW1
1.4C
0277 PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL
1
1.3C
1
0
E0
P134
LP102
MP22
1
W2
CW1
1.3C
0278 PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL
1
1.4C
1.4
0
E0
P134
LP102
MP22
2
W2
CW1
1.4C
0279 DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER
1
1.1C
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP22
1
W2
CW1
1.1C
0280 RAKETMOTORER
1
1.1C
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
1
W2
CW1
1.1C
0281 RAKETMOTORER
1
1.2C
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
1
W2
CW1
1.2C
0282 NITROGUANIDIN, (PIKRIT), torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-
% vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0283 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel
1
1.2D
1
0
E0
P132a
P132b
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0284 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P141
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0285 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning
1
1.2D
1
0
E0
P141
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0286 STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0287 STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning
1
1.2D
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0288 RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P138
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0289 DETONERANDE STUBIN, flexibel
1
1.4D
1.4
0
E0
P139
PP71
PP72
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0290 DETONERANDE STUBIN, rörstubin
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P139
PP71
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0291 BOMBER, med sprängladdning
1
1.2F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.2F
0292 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P141
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0293 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning
1
1.2F
1 (+13)
0
E0
P141
MP23
1
W2
CW1
1.2F
0294 MINOR, med sprängladdning
1
1.2F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.2F
0295 RAKETER, med sprängladdning
1
1.2F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.2F
0296 KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P134
LP102
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0297 LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.4G
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0299 FOTOBOMBER
1
1.3G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0300 BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.4G
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
1.4G
337
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0301 TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.4G
1.4+6.1
+8
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
CW28
1.4G
0303 RÖKAMMUNITION med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning
1
1.4G
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0303 RÖKAMMUNITION med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning, med ämnen som är giftiga vid inandning
1
1.4G
1.4+6.1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
CW28
1.4G
0303 RÖKAMMUNITION med eller utan central-, separerings- eller
drivladdning, med korrosiva ämnen
1
1.4G
1.4+8
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0305 BLIXTLJUSPULVER
1
1.3G
1
0
E0
P113
PP49
MP20
1
W2
W3
CW1
1.3G
0306 SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION
1
1.4G
1.4
0
E0
P133
PP69
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0312 SIGNALPATRONER
1
1.4G
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
2
W2
CW1
1.4G
0313 RÖKSIGNALER
1
1.2G
1
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0314 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE
1
1.2G
1
0
E0
P142
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0315 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE
1
1.3G
1
0
E0
P142
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0316 ANTÄNDMEDEL
1
1.3G
1
0
E0
P141
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0317 ANTÄNDMEDEL
1
1.4G
1.4
0
E0
P141
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0318 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär
1
1.3G
1
0
E0
P141
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0319 TÄNDPATRONER
1
1.3G
1
0
E0
P133
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0320 TÄNDPATRONER
1
1.4G
1.4
0
E0
P133
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0321 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning
1
1.2E
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.2E
0322 RAKETMOTORER, MED HYPERGOLA (spontantändande)
VÄTSKOR, med eller utan separeringsladdning
1
1.2L
1 (+13)
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.2L
0323 AKTIVATORER, EXPLOSIVA
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P134
LP102
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0324 PROJEKTILER, med sprängladdning
1
1.2F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.2F
0325 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE
1
1.4G
1.4
0
E0
P142
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0326 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION
1
1.1C
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP22
1
W2
CW1
1.1C
0327 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION eller PATRONER,
HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION
1
1.3C
1
0
E0
P130
LP101
MP22
1
W2
CW1
1.3C
0328 PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL
1
1.2C
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
1
W2
CW1
1.2C
0329 TORPEDER, med sprängladdning
1
1.1E
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1E
0330 TORPEDER, med sprängladdning
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0331 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP B
1
1.5D
1.5
617
0
E0
P116
IBC100
PP61
PP62
PP64
MP20
T1
TP1
TP17
TP32
1
W2
W12
CW1
1.5D
0332 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP E
1
1.5D
1.5
617
0
E0
P116
IBC100
PP61
PP62
MP20
T1
TP1
TP17
TP32
1
W2
W12
CW1
1.5D
0333 FYRVERKERIER
1
1.1G
1 (+13)
645
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
W3
CW1
1.1G
0334 FYRVERKERIER
1
1.2G
1
645
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
W3
CW1
1.2G
0335 FYRVERKERIER
1
1.3G
1
645
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
W3
CW1
1.3G
0336 FYRVERKERIER
1
1.4G
1.4
645
0
E0
P135
MP23
MP24
2
W2
CW1
CE1
1.4G
0337 FYRVERKERIER
1
1.4S
1.4
645
0
E0
P135
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0338 PATRONER FÖR VAPEN LÖS AMMUNITION, eller PATRONER,
HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION
1
1.4C
1.4
0
E0
P130
LP101
MP22
2
W2
CW1
1.4C
338
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0339 PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL eller PATRONER,
HANDELDVAPEN
1
1.4C
1.4
0
E0
P130
LP101
MP22
2
W2
CW1
1.4C
0340 NITROCELLULOSA, torr eller fuktad med mindre än 25 vikt-%
vatten (eller alkohol)
1
1.1D
1 (+15)
393
0
E0
P112a
P112b
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0341 NITROCELLULOSA, omodifierad eller mjukgjord med mindre än 18
vikt-% mjukningsmedel
1
1.1D
1 (+15)
393
0
E0
P112b
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0342 NITROCELLULOSA, fuktad med minst 25 vikt-% alkohol
1
1.3C
1 (+13)
105
393
0
E0
P114a
PP43
MP20
1
W2
CW1
1.3C
0343 NITROCELLULOSA, PLASTICERAD, med minst 18 vikt-%
mjukningsmedel
1
1.3C
1 (+13)
105
393
0
E0
P111
MP20
1
W2
CW1
1.3C
0344 PROJEKTILER, med sprängladdning
1
1.4D
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0345 PROJEKTILER, barlastade med spårljus
1
1.4S
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0346 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning
1
1.2D
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0347 PROJEKTILER, med central- eller separeringsladdning
1
1.4D
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0348 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning
1
1.4F
1.4
0
E0
P130
LP101
MP23
2
W2
CW1
1.4F
0349 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.4S
1.4
178
274
347
0
E0
P101
MP2
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0350 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.4B
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4B
0351 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.4C
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4C
0352 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.4D
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4D
0353 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.4G
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4G
0354 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.1L
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.1L
0355 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.2L
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.2L
0356 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.3L
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.3L
0357 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.1L
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.1L
0358 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.2L
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.2L
0359 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.3L
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.3L
0360 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade
1
1.1B
1 (+13)
0
E0
P131
MP23
1
W2
CW1
1.1B
0361 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade
1
1.4B
1.4
0
E0
P131
MP23
2
W2
CW1
1.4B
0362 ÖVNINGSAMMUNITION
1
1.4G
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0363 PROVNINGSAMMUNITION (anskjutningsammunition)
1
1.4G
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0364 SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION
1
1.2B
1 (+13)
0
E0
P133
MP23
1
W2
CW1
1.2B
0365 SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION
1
1.4B
1.4
0
E0
P133
MP23
2
W2
CW1
1.4B
0366 SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P133
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0367 TÄNDRÖR
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P141
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0368 ANTÄNDMEDEL
1
1.4S
1.4
0
E0
P141
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0369 STRIDSDELAR, RAKET med sprängladdning
1
1.1F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.1F
0370 STRIDSDELAR, RAKET med centralladdning eller
separeringsladdning
1
1.4D
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
2
W2
CW1
1.4D
339
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0371 STRIDSDELAR, RAKET med centralladdning eller
separeringsladdning
1
1.4F
1.4
0
E0
P130
LP101
MP23
2
W2
CW1
1.4F
0372 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär
1
1.2G
1
0
E0
P141
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0373 SIGNALBLOSS, HAND
1
1.4S
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0374 KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P134
LP102
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0375 KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA
1
1.2D
1
0
E0
P134
LP102
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0376 TÄNDPATRONER
1
1.4S
1.4
0
E0
P133
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0377 TÄNDHATTAR
1
1.1B
1 (+13)
0
E0
P133
MP23
1
W2
CW1
1.1B
0378 TÄNDHATTAR
1
1.4B
1.4
0
E0
P133
MP23
2
W2
CW1
1.4B
0379 PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT
1
1.4C
1.4
0
E0
P136
MP22
2
W2
CW1
1.4C
0380 FÖREMÅL, PYROFORA
1
1.2L
1 (+13)
0
E0
P101
MP1
0
W2
CW1
CW4
1.2L
0381 AKTIVATORER, EXPLOSIVA
1
1.2C
1
0
E0
P134
LP102
MP22
1
W2
CW1
1.2C
0382 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S.
1
1.2B
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.2B
0383 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S.
1
1.4B
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4B
0384 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S.
1
1.4S
1.4
178
274
347
0
E0
P101
MP2
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0385 5-NITROBENSOTRIAZOL
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0386 TRINITROBENSENSULFONSYRA
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
PP26
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0387 TRINITROFLUORENON
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0388 TRINITROTOLUEN (TNT) I BLANDNING MED TRINITROBENSEN,
eller TRINITROTOLUEN (TNT) I BLANDNING MED
HEXANITROSTILBEN
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0389 TRINITROTOLUEN (TNT) I BLANDNING MED TRINITROBENSEN
OCH HEXANITROSTILBEN
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0390 TRITONAL
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0391 CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN (CYKLONIT, HEXOGEN, RDX)
I BLANDNING MED CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN
(OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller
DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel
1
1.1D
1 (+15)
266
0
E0
P112a
P112b
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0392 HEXANITROSTILBEN
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0393 HEXOTONAL
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0394 TRINITRORESORCINOL (STYFNINSYRA), FUKTAD, med minst 20
vikt-% vatten eller en blandning av vatten och alkohol, (tricin)
1
1.1D
1 (+15)
0
E0
P112a
PP26
MP20
1
W2
CW1
1.1D
0395 VÄTSKERAKETMOTORER
1
1.2J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.2J
0396 VÄTSKERAKETMOTORER
1
1.3J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.3J
0397 VÄTSKERAKETER, med sprängladdning
1
1.1J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.1J
0398 VÄTSKERAKETER, med sprängladdning
1
1.2J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.2J
0399 BOMBER INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med
sprängladdning
1
1.1J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.1J
0400 BOMBER INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med
sprängladdning
1
1.2J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.2J
340
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0401 DIPIKRYLSULFID, torr eller fuktad med mindre än 10 vikt-% vatten
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112a
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0402 AMMONIUMPERKLORAT
1
1.1D
1 (+13)
152
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0403 LUFTBLOSS
1
1.4G
1.4
0
E0
P135
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0404 LUFTBLOSS
1
1.4S
1.4
0
E0
P135
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0405 SIGNALPATRONER
1
1.4S
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0406 DINITROSOBENSEN
1
1.3C
1 (+13)
0
E0
P114b
MP20
1
W2
W3
CW1
1.3C
0407 TETRAZOL-1-ÄTTIKSYRA
1
1.4C
1.4
0
E0
P114b
MP20
2
W2
CW1
1.4C
0408 TÄNDRÖR, med säkringar
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P141
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0409 TÄNDRÖR, med säkringar
1
1.2D
1
0
E0
P141
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0410 TÄNDRÖR, med säkringar
1
1.4D
1.4
0
E0
P141
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0411 PENTAERYTRITTETRANITRAT
(PENTAERYTRITOLTETRANITRAT; PETN), med minst 7 vikt-%
vax
1
1.1D
1 (+15)
131
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0412 PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning
1
1.4E
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
2
W2
CW1
1.4E
0413 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION
1
1.2C
1
0
E0
P130
LP101
MP22
1
W2
CW1
1.2C
0414 DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER
1
1.2C
1
0
E0
P130
LP101
MP22
1
W2
CW1
1.2C
0415 DRIVLADDNINGAR
1
1.2C
1
0
E0
P143
PP76
MP22
1
W2
CW1
1.2C
0417 PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL eller PATRONER,
HANDELDVAPEN
1
1.3C
1
0
E0
P130
LP101
MP22
1
W2
CW1
1.3C
0418 BLOSS, YTTÄCKANDE
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.1G
0419 BLOSS, YTTÄCKANDE
1
1.2G
1
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0420 LUFTBLOSS
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.1G
0421 LUFTBLOSS
1
1.2G
1
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0424 PROJEKTILER, barlastade med spårljus
1
1.3G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0425 PROJEKTILER, barlastade med spårljus
1
1.4G
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0426 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning
1
1.2F
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP23
1
W2
CW1
1.2F
0427 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning
1
1.4F
1.4
0
E0
P130
LP101
MP23
2
W2
CW1
1.4F
0428 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål
1
1.1G
1 (+13)
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
CW1
1.1G
0429 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål
1
1.2G
1
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
CW1
1.2G
0430 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål
1
1.3G
1
0
E0
P135
MP23
MP24
1
W2
CW1
1.3G
0431 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål
1
1.4G
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
2
W2
CW1
CE1
1.4G
0432 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål
1
1.4S
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0433 KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 17 vikt-%
alkohol
1
1.1C
1 (+13)
266
0
E0
P111
MP20
1
W2
CW1
1.1C
0434 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning
1
1.2G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.2G
0435 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning
1
1.4G
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0436 RAKETER, med separeringsladdning
1
1.2C
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
1
W2
CW1
1.2C
0437 RAKETER, med separeringsladdning
1
1.3C
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
1
W2
CW1
1.3C
341
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0438 RAKETER, med separeringsladdning
1
1.4C
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
2
W2
CW1
1.4C
0439 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel
1
1.2D
1
0
E0
P137
PP70
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0440 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel
1
1.4D
1.4
0
E0
P137
PP70
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0441 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P137
PP70
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0442 LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan
sprängkapsel
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P137
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0443 LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan
sprängkapsel
1
1.2D
1
0
E0
P137
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0444 LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan
sprängkapsel
1
1.4D
1.4
0
E0
P137
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0445 LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan
sprängkapsel
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P137
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0446 DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN
TÄNDHATT
1
1.4C
1.4
0
E0
P136
MP22
2
W2
CW1
1.4C
0447 DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN
TÄNDHATT
1
1.3C
1
0
E0
P136
MP22
1
W2
CW1
1.3C
0448 5-MERKAPTOTETRAZOL-1-ÄTTIKSYRA
1
1.4C
1.4
0
E0
P114b
MP20
2
W2
CW1
1.4C
0449 VÄTSKETORPEDER, med eller utan sprängladdning
1
1.1J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.1J
0450 VÄTSKETORPEDER, med inert stridsdel
1
1.3J
1 (+13)
0
E0
P101
MP23
1
W2
CW1
1.3J
0451 TORPEDER, med sprängladdning
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0452 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär
1
1.4G
1.4
0
E0
P141
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0453 LINKASTARRAKETER
1
1.4G
1.4
0
E0
P130
LP101
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0454 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE
1
1.4S
1.4
0
E0
P142
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0455 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P131
PP68
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0456 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P131
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0457 SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P130
LP101
MP21
1
W2
CW1
1.1D
0458 SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA
1
1.2D
1
0
E0
P130
LP101
MP21
1
W2
CW1
1.2D
0459 SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA
1
1.4D
1.4
0
E0
P130
LP101
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0460 SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P130
LP101
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0461 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S.
1
1.1B
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.1B
0462 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.1C
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.1C
0463 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.1D
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.1D
0464 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.1E
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.1E
0465 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.1F
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.1F
0466 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.2C
1
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.2C
0467 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.2D
1
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.2D
0468 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.2E
1
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.2E
0469 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.2F
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.2F
0470 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.3C
1
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.3C
0471 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.4E
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4E
342
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0472 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S.
1
1.4F
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4F
0473 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.1A
0474 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.1C
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
W3
CW1
1.1C
0475 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.1D
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
W3
CW1
1.1D
0476 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.1G
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
W3
CW1
1.1G
0477 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.3C
1 (+13)
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
W3
CW1
1.3C
0478 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.3G
1
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
W3
CW1
1.3G
0479 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.4C
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4C
0480 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.4D
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
CW1
1.4D
0481 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.4S
1.4
178
274
347
0
E0
P101
MP2
4
W2
CW1
1.4S
0482 EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA (ÄMNEN, EVI), N.O.S.
1
1.5D
1.5
178
274
0
E0
P101
MP2
1
W2
CW1
1.5D
0483 CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN (CYKLONIT, HEXOGEN,
RDX), OKÄNSLIGGJORD
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0484 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN (OKTOGEN, HMX),
OKÄNSLIGGJORD
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0485 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S.
1
1.4G
1.4
178
274
0
E0
P101
MP2
2
W2
W3
CW1
1.4G
0486 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL, EEI)
1
1.6N
1.6
0
E0
P101
MP23
2
W2
CW1
1.6N
0487 RÖKSIGNALER
1
1.3G
1
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0488 ÖVNINGSAMMUNITION
1
1.3G
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0489 DINITROGLYKOLURIL (DINGU)
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0490 NITROTRIAZOLON (NTO)
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0491 DRIVLADDNINGAR
1
1.4C
1.4
0
E0
P143
PP76
MP22
2
W2
CW1
1.4C
0492 KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG
1
1.3G
1
0
E0
P135
MP23
1
W2
CW1
1.3G
0493 KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG
1
1.4G
1.4
0
E0
P135
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0494 PERFORERINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel, för oljeborrhål
1
1.4D
1.4
0
E0
P101
MP21
2
W2
CW1
1.4D
0495 DRIVMEDEL, FLYTANDE
1
1.3C
1 (+13)
224
0
E0
P115
PP53
PP54
PP57
PP58
MP20
1
W2
CW1
1.3C
0496 OKTONAL
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112b
P112c
MP20
1
W2
W3
CW1
1.1D
0497 DRIVMEDEL, FLYTANDE
1
1.1C
1 (+13)
224
0
E0
P115
PP53
PP54
PP57
PP58
MP20
1
W2
CW1
1.1C
0498 DRIVMEDEL, FAST
1
1.1C
1 (+13)
0
E0
P114b
MP20
1
W2
CW1
1.1C
0499 DRIVMEDEL, FAST
1
1.3C
1 (+13)
0
E0
P114b
MP20
1
W2
CW1
1.3C
0500 SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P131
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0501 DRIVMEDEL, FAST
1
1.4C
1.4
0
E0
P114b
MP20
2
W2
CW1
1.4C
0502 RAKETER, med inert stridsdel
1
1.2C
1
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
1
W2
CW1
1.2C
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
343
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
0503 SÄKERHETSUTRUSTNING, PYROTEKNISK
1
1.4G
1.4
235
289
0
E0
P135
MP23
2
W2
CW1
1.4G
0504 1H-TETRAZOL
1
1.1D
1 (+13)
0
E0
P112c
PP48
MP20
1
W2
CW1
1.1D
0505 NÖDSIGNALER, för fartyg
1
1.4G
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
2
W2
CW1
1.4G
0506 NÖDSIGNALER, för fartyg
1
1.4S
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0507 RÖKSIGNALER
1
1.4S
1.4
0
E0
P135
MP23
MP24
4
W2
CW1
CE1
1.4S
0508 1-HYDROXYBENSOTRIAZOL, VATTENFRI, torr eller fuktad med
mindre än 20 vikt-% vatten
1
1.3C
1 (+13)
0
E0
P114b
PP48
PP50
MP20
1
W2
W3
CW1
1.3C
0509 KRUT, RÖKSVAGT
1
1.4C
1.4
0
E0
P114b
PP48
MP20
MP24
2
W2
CW1
1.4C
0510 RAKETMOTORER
1
1.4C
1.4
0
E0
P130
LP101
PP67
L1
MP22
2
W2
CW1
1.4C
0511 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, programmerbara
1
1.1B
1 (+13)
0
E0
P131
MP23
1
W2
CW1
1.1B
0512 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, programmerbara
1
1.4B
1.4
0
E0
P131
MP23
2
W2
CW1
1.4B
0513 SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRONISKA, programmerbara
1
1.4S
1.4
347
0
E0
P131
MP23
4
W2
CW1
CE1
1.4S
1001 ACETYLEN, LÖST
2
4F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
PxBN(M)
TU17 TU38
TE22 TA4
TT9
2
CW9
CW10
CW36
CE2
239
1002 LUFT, KOMPRIMERAD (TRYCKLUFT)
2
1A
2.2
(+13)
392
397
655
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
CxBN(M)
TA4 TT9
3
CW9
CW10
CE3
20
1003 LUFT, KYLD, FLYTANDE
2
3O
2.2+5.1
(+13)
0
E0
P203
MP9
T75
TP5
TP22
RxBN
TU7 TU19
TA4 TT9
TM6
3
W5
CW9
CW11
CW36
CE2
225
1005 AMMONIAK, VATTENFRI
2
2TC
2.3+8
(+13)
23
379
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT8 TT9
TM6
1
CW9
CW10
CW36
268
1006 ARGON, KOMPRIMERAD
2
1A
2.2
(+13)
378
392
653
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
CxBN(M)
TA4 TT9
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1008 BORTRIFLUORID
2
2TC
2.3+8
(+13)
373
0
E0
P200
MP9
(M)
PxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TT10
TM6
1
CW9
CW10
CW36
268
1009 BROMTRIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 13B1)
2
2A
2.2
(+13)
662
120 ml
E1
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1010 BUTADIENER, STABILISERADE, eller BUTADIENER OCH
KOLVÄTEN, BLANDNING, STABILISERAD, som innehåller mer än
40% butadiener
2
2F
2.1
(+13)
386
618
662
676
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
239
1011 BUTAN
2
2F
2.1
(+13)
392
657
662
674
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1012 BUTEN
2
2F
2.1
(+13)
398
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
344
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1013 KOLDIOXID
2
2A
2.2
(+13)
378
392
584
653
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1016 KOLMONOXID, KOMPRIMERAD
2
1TF
2.3+2.1
(+13)
0
E0
P200
MP9
(M)
CxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9
1
CW9
CW10
CW36
263
1017 KLOR
2
2TOC
2.3+5.1
+8
(+13)
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
TP19
P22DH(M) TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TT10
TM6
1
CW9
CW10
CW36
265
1018 KLORDIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 22)
2
2A
2.2
(+13)
662
120 ml
E1
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1020 KLORPENTAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 115)
2
2A
2.2
(+13)
662
120 ml
E1
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1021 1-KLOR-1,2,2,2-TETRAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 124)
2
2A
2.2
(+13)
662
120 ml
E1
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1022 KLORTRIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 13)
2
2A
2.2
(+13)
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1023 KOLGAS, KOMPRIMERAD
2
1TF
2.3+2.1
(+13)
0
E0
P200
MP9
(M)
CxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9
1
CW9
CW10
CW36
263
1026 DICYAN
2
2TF
2.3+2.1
(+13)
0
E0
P200
MP9
(M)
PxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TM6
1
CW9
CW10
CW36
263
1027 CYKLOPROPAN
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1028 DIKLORDIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 12)
2
2A
2.2
(+13)
662
120 ml
E1
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1029 DIKLORFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 21)
2
2A
2.2
(+13)
662
120 ml
E1
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1030 1,1-DIFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 152a)
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1032 DIMETYLAMIN, VATTENFRI
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1033 DIMETYLETER
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1035 ETAN
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1036 ETYLAMIN
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1037 ETYLKLORID
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
345
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1038 ETEN, KYLD, FLYTANDE
2
3F
2.1
(+13)
0
E0
P203
MP9
T75
TP5
RxBN
TU18 TU38
TE22 TE26
TA4 TT9
TM6
2
W5
CW9
CW11
CW36
CE2
223
1039 ETYLMETYLETER
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1040 ETYLENOXID (ETENOXID)
2
2TF
2.3+2.1
342
0
E0
P200
MP9
(M)
1
CW9
CW10
CW36
263
1040 ETYLENOXID (ETENOXID) MED KVÄVE upp till ett totalt tryck av 1
MPa (10 bar) vid 50°C
2
2TF
2.3+2.1
(+13)
342
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
TP20
PxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TM6
1
CW9
CW10
CW36
263
1041 ETYLENOXID (ETENOXID) OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med
mer än 9 % dock högst 87 % etylenoxid
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
239
1043 GÖDSELMEDEL, LÖSNING, med fri ammoniak
2
4A
2.2
642
-
1044 BRANDSLÄCKARE, med komprimerad eller kondenserad gas
2
6A
2.2
225
594
120 ml
E0
P003
PP91
MP9
3
CW9
CE2
20
1045 FLUOR, KOMPRIMERAD
2
1TOC
2.3+5.1
+8
0
E0
P200
MP9
1
CW9
CW10
CW36
265
1046 HELIUM, KOMPRIMERAD
2
1A
2.2
(+13)
378
392
653
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
CxBN(M)
TA4 TT9
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1048 VÄTEBROMID, VATTENFRI
2
2TC
2.3+8
(+13)
0
E0
P200
MP9
(M)
PxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TT10
TM6
1
CW9
CW10
CW36
268
1049 VÄTE, KOMPRIMERAD
2
1F
2.1
(+13)
392
662
0
E0
P200
MP9
(M)
CxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1050 VÄTEKLORID, VATTENFRI
2
2TC
2.3+8
(+13)
0
E0
P200
MP9
(M)
PxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TT10
TM6
1
CW9
CW10
CW36
268
1051 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3%
vatten
6.1
TF1
I
6.1+3
386
603
676
0
E0
P200
MP2
0
CW13
CW28
CW31
663
1052 VÄTEFLUORID, VATTENFRI
8
CT1
I
8+6.1
0
E0
P200
MP2
T10
TP2
L21DH(+) TU14 TU34
TU38 TC1
TE17 TE21
TE22 TE25
TA4 TT9
TM3
1
CW13
CW28
CW34
886
1053 SVAVELVÄTE
2
2TF
2.3+2.1
(+13)
0
E0
P200
MP9
(M)
PxDH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TT10
TM6
1
CW9
CW10
CW36
263
1055 ISOBUTYLEN (ISOBUTEN) (2-metylpropen)
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1056 KRYPTON, KOMPRIMERAD
2
1A
2.2
(+13)
378
392
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
CxBN(M)
TA4 TT9
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
346
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1057 TÄNDARE eller REFILLER TILL TÄNDARE, innehållande
brandfarlig gas
2
6F
2.1
201
654
658
0
E0
P002
PP84
RR5
MP9
2
CW9
CE2
23
1058 KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, trycksatta med kväve,
koldioxid eller luft
2
2A
2.2
(+13)
392
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING,
STABILISERAD som blandning P1 eller blandning P2
2
2F
2.1
(+13)
386
581
662
676
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
239
1061 METYLAMIN, VATTENFRI
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1062 METYLBROMID med högst 2 % klorpikrin
2
2T
2.3
(+13)
23
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TM6
1
CW9
CW10
CW36
26
1063 METYLKLORID (KÖLDMEDIUM R 40)
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1064 METYLMERKAPTAN
2
2TF
2.3+2.1
(+13)
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxDH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TM6
1
CW9
CW10
CW36
263
1065 NEON, KOMPRIMERAD
2
1A
2.2
(+13)
378
392
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
CxBN(M)
TA4 TT9
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1066 KVÄVE, KOMPRIMERAD
2
1A
2.2
(+13)
378
392
653
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
CxBN(M)
TA4 TT9
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1067 DIKVÄVETETROXID (KVÄVEDIOXID)
2
2TOC
2.3+5.1
+8
(+13)
0
E0
P200
MP9
T50
TP21
PxBH(M)
TU17 TU38
TE22 TA4
TT9
1
CW9
CW10
CW36
265
1069 NITROSYLKLORID
2
2TC
2.3+8
0
E0
P200
MP9
1
CW9
CW10
CW36
268
1070 DIKVÄVEOXID
2
2O
2.2+5.1
(+13)
584
662
0
E0
P200
MP9
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
25
1071 OLJEGAS, KOMPRIMERAD
2
1TF
2.3+2.1
(+13)
0
E0
P200
MP9
(M)
CxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9
1
CW9
CW10
CW36
263
1072 SYRE (OXYGEN), KOMPRIMERAD
2
1O
2.2+5.1
(+13)
355
655
662
0
E0
P200
MP9
(M)
CxBN(M)
TA4 TT9
3
CW9
CW10
CW36
CE3
25
1073 SYRE (OXYGEN), KYLD, FLYTANDE
2
3O
2.2+5.1
(+13)
0
E0
P203
MP9
T75
TP5
TP22
RxBN
TU7 TU19
TA4 TT9
TM6
3
W5
CW9
CW11
CW36
CE2
225
1075 PETROLEUMGASER, KONDENSERADE
2
2F
2.1
(+13)
274
392
583
639
662
674
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1076 FOSGEN
2
2TC
2.3+8
(+13)
0
E0
P200
MP9
P22DH(M) TU17 TU38
TE22 TA4
TT9
1
CW9
CW10
CW36
268
347
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1077 PROPEN (PROPYLEN)
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1078 KÖLDMEDIUM N.O.S. som blandning F1, F2 eller F3
2
2A
2.2
(+13)
274
582
662
120 ml
E1
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1079 SVAVELDIOXID
2
2TC
2.3+8
(+13)
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
TP19
PxDH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TT10
TM6
1
CW9
CW10
CW36
268
1080 SVAVELHEXAFLUORID
2
2A
2.2
(+13)
392
662
120 ml
E1
P200
MP9
(M)
PxBN(M)
TA4 TT9
TM6
3
CW9
CW10
CW36
CE3
20
1081 TETRAFLUORETEN (TETRAFLUORETYLEN), STABILISERAD
2
2F
2.1
386
662
676
0
E0
P200
MP9
(M)
PxBN(M)
TU38 TU40
TE22 TA4
TT9
2
CW9
CW10
CW36
CE3
239
1082 TRIFLUORKLORETEN (TRIFLUORKLORETYLEN, KÖLDMEDIUM
R 1113), STABILISERAD
2
2TF
2.3+2.1
(+13)
386
676
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBH(M)
TU38 TE22
TE25 TA4
TT9 TM6
1
CW9
CW10
CW36
263
1083 TRIMETYLAMIN, VATTENFRI
2
2F
2.1
(+13)
662
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
23
1085 VINYLBROMID, STABILISERAD
2
2F
2.1
(+13)
386
662
676
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
239
1086 VINYLKLORID, STABILISERAD
2
2F
2.1
(+13)
386
662
676
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
239
1087 METYLVINYLETER, STABILISERAD
2
2F
2.1
(+13)
386
662
676
0
E0
P200
MP9
T50
(M)
PxBN(M)
TU38 TE22
TA4 TT9
TM6
2
CW9
CW10
CW36
CE3
239
1088 ACETAL
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1089 ACETALDEHYD
3
F1
I
3
0
E0
P001
MP7
MP17
T11
TP2 TP7
L4BN
TU8
1
33
1090 ACETON
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1091 ACETONOLJOR
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1 TP8
LGBF
2
CE7
33
1092 AKROLEIN, STABILISERAD
6.1
TF1
I
6.1+3
354
386
676
0
E0
P601
MP8
MP17
T22
TP2 TP7
L15CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22 TE25
1
CW13
CW28
CW31
663
1093 AKRYLNITRIL, STABILISERAD
3
FT1
I
3+6.1
386
676
0
E0
P001
MP7
MP17
T14
TP2
L10CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22
1
CW13
CW28
336
1098 ALLYLALKOHOL
6.1
TF1
I
6.1+3
354
0
E0
P602
MP8
MP17
T20
TP2
L10CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22
1
CW13
CW28
CW31
663
1099 ALLYLBROMID
3
FT1
I
3+6.1
0
E0
P001
MP7
MP17
T14
TP2
L10CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22
1
CW13
CW28
336
1100 ALLYLKLORID
3
FT1
I
3+6.1
0
E0
P001
MP7
MP17
T14
TP2
L10CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22
1
CW13
CW28
336
348
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1104 AMYLACETATER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1105 PENTANOLER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
TP29
LGBF
2
CE7
33
1105 PENTANOLER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1106 AMYLAMIN
3
FC
II
3+8
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP1
L4BH
2
CE7
338
1106 AMYLAMIN
3
FC
III
3+8
5 L
E1
P001
IBC03
R001
MP19
T4
TP1
L4BN
3
W12
CE4
38
1107 AMYLKLORID
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1108 1-PENTEN (n-AMYLEN, PENT-1-EN)
3
F1
I
3
0
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP2
L4BN
1
33
1109 AMYLFORMIATER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1110 n-AMYLMETYLKETON
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1111 AMYLMERKAPTANER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1112 AMYLNITRATER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1113 AMYLNITRIT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1114 BENSEN
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1120 BUTANOLER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
TP29
LGBF
2
CE7
33
1120 BUTANOLER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1123 BUTYLACETATER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1123 BUTYLACETATER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1125 n-BUTYLAMIN
3
FC
II
3+8
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP1
L4BH
2
CE7
338
349
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1126 1-BROMBUTAN
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1127 KLORBUTANER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1128 n-BUTYLFORMIAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1129 BUTYRALDEHYD
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1130 KAMFEROLJA
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1131 KOLDISULFID
3
FT1
I
3+6.1
0
E0
P001
PP31
MP7
MP17
T14
TP2 TP7
L10CH
TU2 TU14
TU15 TU38
TE21 TE22
1
CW13
CW28
336
1133 LIM, med brandfarlig vätska
3
F1
I
3
500 ml
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP1
TP8
TP27
L4BN
1
33
1133 LIM, med brandfarlig vätska (ångtryck vid 50°C över 110 kPa)
3
F1
II
3
640C
5 L
E2
P001
PP1
MP19
T4
TP1
TP8
L1,5BN
2
CE7
33
1133 LIM, med brandfarlig vätska (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa)
3
F1
II
3
640D
5 L
E2
P001
IBC02
R001
PP1
MP19
T4
TP1
TP8
LGBF
2
CE7
33
1133 LIM, med brandfarlig vätska
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
PP1
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1133 LIM, med brandfarlig vätska (med flampunkt under 23°C och
trögflytande enligt 2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C över 110 kPa)
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
R001
PP1
MP19
3
CE4
33
1133 LIM, med brandfarlig vätska (med flampunkt under 23°C och
trögflytande enligt 2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa)
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC02
R001
PP1
BB4
MP19
3
CE4
33
1134 KLORBENSEN
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1135 ETENKLORHYDRIN (ETYLENKLORHYDRIN)
6.1
TF1
I
6.1+3
354
0
E0
P602
MP8
MP17
T20
TP2
L10CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22
1
CW13
CW28
CW31
663
1136 STENKOLSTJÄREDESTILLAT, BRANDFARLIGA
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1136 STENKOLSTJÄREDESTILLAT, BRANDFARLIGA
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T4
TP1
TP29
LGBF
3
W12
CE4
30
1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller ytbeklädnader som
används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av
fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor)
3
F1
I
3
500 ml
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP1
TP8
TP27
L4BN
1
33
1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller ytbeklädnader som
används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av
fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor) (ångtryck vid 50°C
över 110 kPa)
3
F1
II
3
640C
5 L
E2
P001
MP19
T4
TP1
TP8
L1,5BN
2
CE7
33
350
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller ytbeklädnader som
används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av
fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor) (ångtryck vid 50°C
högst 110 kPa)
3
F1
II
3
640D
5 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1 TP8
LGBF
2
CE7
33
1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller ytbeklädnader som
används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av
fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor)
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller ytbeklädnader som
används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av
fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor) (med flampunkt
under 23°C och trögflytande enligt 2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C
över 110 kPa)
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
R001
MP19
3
CE4
33
1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller ytbeklädnader som
används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av
fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor) (med flampunkt
under 23°C och trögflytande enligt 2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C
högst 110 kPa)
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC02
R001
BB4
MP19
3
CE4
33
1143 KROTONALDEHYD eller KROTONALDEHYD, STABILISERAD
6.1
TF1
I
6.1+3
324
354
386
676
0
E0
P602
MP8
MP17
T20
TP2
L10CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22
1
CW13
CW28
CW31
663
1144 KROTONYLEN
3
F1
I
3
0
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP2
L4BN
1
339
1145 CYKLOHEXAN
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1146 CYKLOPENTAN
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T7
TP1
LGBF
2
CE7
33
1147 DEKAHYDRONAFTALEN
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1148 DIACETONALKOHOL, teknisk
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1148 DIACETONALKOHOL, kemiskt ren
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1149 DIBUTYLETRAR
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1150 1,2-DIKLORETEN (1,2-DIKLORETYLEN)
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T7
TP2
LGBF
2
CE7
33
1152 DIKLORPENTANER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1153 ETYLENGLYKOLDIETYLETER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
351
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1153 ETYLENGLYKOLDIETYLETER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1154 DIETYLAMIN
3
FC
II
3+8
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP1
L4BH
2
CE7
338
1155 DIETYLETER (ETYLETER)
3
F1
I
3
0
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP2
L4BN
1
33
1156 DIETYLKETON
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1157 DIISOBUTYLKETON
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1158 DIISOPROPYLAMIN
3
FC
II
3+8
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP1
L4BH
2
CE7
338
1159 DIISOPROPYLETER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1160 DIMETYLAMIN, VATTENLÖSNING
3
FC
II
3+8
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP1
L4BH
2
CE7
338
1161 DIMETYLKARBONAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1162 DIMETYLDIKLORSILAN
3
FC
II
3+8
0
E0
P010
MP19
T10
TP2 TP7
L4BH
2
CE7
X338
1163 DIMETYLHYDRAZIN, OSYMMETRISK
6.1
TFC
I
6.1+3+8
354
0
E0
P602
MP8
MP17
T20
TP2
L10CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22
1
CW13
CW28
CW31
663
1164 DIMETYLSULFID
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
B8
MP19
T7
TP2
L1.5BN
2
CE7
33
1165 DIOXAN
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1166 DIOXOLAN
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1167 DIVINYLETER, STABILISERAD
3
F1
I
3
386
676
0
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP2
L4BN
1
339
1169 EXTRAKT, AROMATISKA, FLYTANDE (ångtryck vid 50°C över 110
kPa)
3
F1
II
3
601
640C
5 L
E2
P001
MP19
T4
TP1
TP8
L1,5BN
2
CE7
33
1169 EXTRAKT, AROMATISKA, FLYTANDE (ångtryck vid 50°C högst
110 kPa)
3
F1
II
3
601
640D
5 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
TP8
LGBF
2
CE7
33
1169 EXTRAKT, AROMATISKA, FLYTANDE
3
F1
III
3
601
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1169 EXTRAKT, AROMATISKA, FLYTANDE (med flampunkt under 23°C
och trögflytande enligt 2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C över 110 kPa)
3
F1
III
3
601
5 L
E1
P001
R001
MP19
3
CE4
33
1169 EXTRAKT, AROMATISKA, FLYTANDE (med flampunkt under 23°C
och trögflytande enligt 2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa)
3
F1
III
3
601
5 L
E1
P001
IBC02
R001
BB4
MP19
3
CE4
33
1170 ETANOL (ETYLALKOHOL) eller ETANOLLÖSNING
(ETYLALKOHOLLÖSNING)
3
F1
II
3
144
601
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
352
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1170 ETANOLLÖSNING (ETYLALKOHOLLÖSNING)
3
F1
III
3
144
601
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1171 ETYLENGLYKOLMONOETYLETER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1172 ETYLENGLYKOLMONOETYLETERACETAT
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1173 ETYLACETAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1175 ETYLBENSEN
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1176 ETYLBORAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1177 2-ETYLBUTYLACETAT
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1178 2-ETYLBUTYRALDEHYD
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1179 ETYLBUTYLETER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1180 ETYLBUTYRAT
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1181 ETYLKLORACETAT
6.1
TF1
II
6.1+3
100 ml
E4
P001
IBC02
MP15
T7
TP2
L4BH
TU15
2
CW13
CW28
CW31
CE5
63
1182 ETYLKLORFORMIAT
6.1
TFC
I
6.1+3+8
354
0
E0
P602
MP8
MP17
T20
TP2
L10CH
TE21 TE22
TU14 TU15
TU38
1
CW13
CW28
CW31
663
1183 ETYLDIKLORSILAN
4.3
WFC
I
4.3+3+8
0
E0
P401
RR7
MP2
T14
TP2
TP7
L10DH
TU14 TU23
TU38 TE21
TE22
TM2
TM3
0
W1
CW23
X338
1184 ETYLENDIKLORID
3
FT1
II
3+6.1
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP1
L4BH
TU15
2
CW13
CW28
CE7
336
1185 ETYLENIMIN, STABILISERAD
6.1
TF1
I
6.1+3
354
386
676
0
E0
P601
MP2
T22
TP2
L15CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22 TE25
1
CW13
CW28
CW31
663
1188 ETYLENGLYKOLMONOMETYLETER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1189 ETYLENGLYKOLMONOMETYLETERACETAT
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
353
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1190 ETYLFORMIAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1191 OKTYLALDEHYDER
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1192 ETYLLAKTAT
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1193 2-BUTANON (ETYLMETYLKETON, METYLETYLKETON)
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1194 ETYLNITRITLÖSNING
3
FT1
I
3+6.1
0
E0
P001
MP7
MP17
L10CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22
1
CW13
CW28
336
1195 ETYLPROPIONAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1196 ETYLTRIKLORSILAN
3
FC
II
3+8
0
E0
P010
MP19
T10
TP2 TP7
L4BH
2
CE7
X338
1197 EXTRAKT, FLYTANDE, för smaksättning eller arom (ångtryck vid
50°C över 110 kPa)
3
F1
II
3
601
640C
5 L
E2
P001
MP19
T4
TP1
TP8
L1,5BN
2
CE7
33
1197 EXTRAKT, FLYTANDE, för smaksättning eller arom (ångtryck vid
50°C högst 110 kPa)
3
F1
II
3
601
640D
5 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
TP8
LGBF
2
CE7
33
1197 EXTRAKT, FLYTANDE, för smaksättning eller arom
3
F1
III
3
601
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1197 EXTRAKT, FLYTANDE, för smaksättning eller arom (med flampunkt
under 23°C och trögflytande enligt 2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C
över 110 kPa)
3
F1
III
3
601
5 L
E1
P001
R001
MP19
3
CE4
33
1197 EXTRAKT, FLYTANDE, för smaksättning eller arom (med flampunkt
under 23°C och trögflytande enligt 2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C
högst 110 kPa)
3
F1
III
3
601
5 L
E1
P001
IBC02
R001
BB4
MP19
3
CE4
33
1198 FORMALDEHYDLÖSNING, BRANDFARLIG
3
FC
III
3+8
5 L
E1
P001
IBC03
R001
MP19
T4
TP1
L4BN
3
W12
CE4
38
1199 FURALDEHYDER
6.1
TF1
II
6.1+3
100 ml
E4
P001
IBC02
MP15
T7
TP2
L4BH
TU15
2
CW13
CW28
CW31
CE5
63
1201 FINKELOLJA
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1201 FINKELOLJA
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1202 DIESELBRÄNSLE eller DIESELOLJA eller ELDNINGSOLJA, LÄTT
eller GASOLJA (flampunkt högst 60°C)
3
F1
III
3
640K
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1202 DIESELBRÄNSLE som överensstämmer med standard
EN
590:2013+A1:2017 eller DIESELOLJA eller ELDNINGSOLJA, LÄTT
eller GASOLJA (med flampunkt enligt EN 590:2013+A1:2017)
3
F1
III
3
640L
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
354
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1202 DIESELBRÄNSLE eller DIESELOLJA eller ELDNINGSOLJA, LÄTT
eller GASOLJA (flampunkt över 60 °C upp till och med 100 °C)
3
F1
III
3
640M
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBV
3
W12
CE4
30
1203 BENSIN
3
F1
II
3
243
534
1 L
E2
P001
IBC02
R001
BB2
MP19
T4
TP1
LGBF
TU9
2
CE7
33
1204 NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med högst 1 %
nitroglycerin
3
D
II
3
601
1 L
E0
P001
IBC02
PP5
MP2
2
CE7
33
1206 HEPTANER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1207 HEXALDEHYD
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1208 HEXANER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1210 TRYCKFÄRG, brandfarlig eller TRYCKFÄRGSRELATERAT
MATERIAL (inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel),
brandfarliga
3
F1
I
3
163
367
500 ml
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP1 TP8
L4BN
1
33
1210 TRYCKFÄRG, brandfarlig eller TRYCKFÄRGSRELATERAT
MATERIAL (inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel),
brandfarliga (ångtryck vid 50°C över 110 kPa)
3
F1
II
3
163
367
640C
5 L
E2
P001
PP1
MP19
T4
TP1 TP8
L1,5BN
2
CE7
33
1210 TRYCKFÄRG, brandfarlig eller TRYCKFÄRGSRELATERAT
MATERIAL (inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel),
brandfarliga (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa)
3
F1
II
3
163
367
640D
5 L
E2
P001
IBC02
R001
PP1
MP19
T4
TP1 TP8
LGBF
2
CE7
33
1210 TRYCKFÄRG, brandfarlig eller TRYCKFÄRGSRELATERAT
MATERIAL (inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel),
brandfarliga
3
F1
III
3
163
367
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
PP1
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1210 TRYCKFÄRG, brandfarlig eller TRYCKFÄRGSRELATERAT
MATERIAL (inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel),
brandfarliga (med flampunkt under 23°C och trögflytande enligt
2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C över 110 kPa)
3
F1
III
3
163
367
5 L
E1
P001
R001
PP1
MP19
3
CE4
33
1210 TRYCKFÄRG, brandfarlig eller TRYCKFÄRGSRELATERAT
MATERIAL (inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel),
brandfarliga (med flampunkt under 23°C och trögflytande enligt
2.2.3.1.4) (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa)
3
F1
III
3
163
367
5 L
E1
P001
IBC02
R001
PP1
BB4
MP19
3
CE4
33
1212 ISOBUTANOL (ISOBUTYLALKOHOL)
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1213 ISOBUTYLACETAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1214 ISOBUTYLAMIN
3
FC
II
3+8
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP1
L4BH
2
CE7
338
1216 ISOOKTENER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1218 ISOPREN, STABILISERAD
3
F1
I
3
386
676
0
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP2
L4BN
1
339
1219 ISOPROPANOL (ISOPROPYLALKOHOL)
3
F1
II
3
601
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
355
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1220 ISOPROPYLACETAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1221 ISOPROPYLAMIN
3
FC
I
3+8
0
E0
P001
MP7
MP17
T11
TP2
L10CH
TU14 TU38
TE21 TE22
1
338
1222 ISOPROPYLNITRAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
B7
MP19
2
CE7
33
1223 FOTOGEN
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP2
LGBF
3
W12
CE4
30
1224 KETONER, FLYTANDE, N.O.S. (ångtryck vid 50°C över 110 kPa)
3
F1
II
3
274
640C
1 L
E2
P001
MP19
T7
TP1 TP8
TP28
L1.5BN
2
CE7
33
1224 KETONER, FLYTANDE, N.O.S. (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa)
3
F1
II
3
274
640D
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T7
TP1 TP8
TP28
LGBF
2
CE7
33
1224 KETONER, FLYTANDE, N.O.S.
3
F1
III
3
274
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T4
TP1
TP29
LGBF
3
W12
CE4
30
1228 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S.
eller MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG, N.O.S.
3
FT1
II
3+6.1
274
1 L
E0
P001
IBC02
MP19
T11
TP2 TP27
L4BH
TU15
2
CW13
CW28
CE7
336
1228 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S.
eller MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG,
GIFTIG, N.O.S.
3
FT1
III
3+6.1
274
5 L
E1
P001
IBC03
R001
MP19
T7
TP1
TP28
L4BH
TU15
3
W12
CW13
CW28
CE4
36
1229 MESITYLOXID
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1230 METANOL
3
FT1
II
3+6.1
279
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP2
L4BH
TU15
2
CW13
CW28
CE7
336
1231 METYLACETAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1233 METYLAMYLACETAT
3
F1
III
3
5 L
E1
P001
IBC03
LP01
R001
MP19
T2
TP1
LGBF
3
W12
CE4
30
1234 METYLAL
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
B8
MP19
T7
TP2
L1.5BN
2
CE7
33
1235 METYLAMIN, VATTENLÖSNING
3
FC
II
3+8
1 L
E2
P001
IBC02
MP19
T7
TP1
L4BH
2
CE7
338
1237 METYLBUTYRAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1238 METYLKLORFORMIAT
6.1
TFC
I
6.1+3+8
354
0
E0
P602
MP8
MP17
T22
TP2
L15CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22 TE25
1
CW13
CW28
CW31
663
1239 KLORDIMETYLETER
6.1
TF1
I
6.1+3
354
0
E0
P602
MP8
MP17
T22
TP2
L15CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22 TE25
1
CW13
CW28
CW31
663
1242 METYLDIKLORSILAN
4.3
WFC
I
4.3+3+8
0
E0
P401
RR7
MP2
T14
TP2
TP7
L10DH
TU14 TU24
TU38 TE21
TE22
TM2
TM3
0
W1
CW23
X338
356
UN-nr Benämning och beskrivning
Klass Klassi-
ficerings-
kod
Förpack-
nings-
grupp
Etiketter Sär-
bestäm-
melser
Begränsade och
reducerade
mängder
Förpackning
UN-tankar och
bulkcontainrar
RID-tank
Transport-
kategori
Särbestämmelser för
transport
Express-
gods
Farlighets-
nummer
Förpack-
nings-
instruk-
tioner
Särbe-
stämmel-
ser för
förpack-
ningen
Bestäm-
melser
för sam-
emballe-
ring
Instruk-
tioner
Sär-
bestäm-
melser
Tankkod
Sär-
bestäm-
melser
Kollin Bulk
Lastning,
lossning
och han-
tering
3.1.2
2.2
2.2
2.1.1.3
5.2.2
3.3
3.4
3.5.1.2
4.1.4
4.1.4
4.1.10
4.2.5.2
7.3.2
4.2.5.3
4.3
4.3.5, 6.8.4
1.1.3.1 (c) 7.2.4 7.3.3
7.5.11
7.6
5.3.2.3
(1)
(2)
(3a)
(3b)
(4)
(5)
(6)
(7a)
(7b)
(8)
(9a)
(9b)
(10)
(11)
(12)
(13)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
1243 METYLFORMIAT
3
F1
I
3
0
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP2
L4BN
1
33
1244 METYLHYDRAZIN
6.1
TFC
I
6.1+3+8
354
0
E0
P602
MP8
MP17
T22
TP2
L15CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22 TE25
1
CW13
CW28
CW31
663
1245 METYLISOBUTYLKETON
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1246 METYLISOPROPENYLKETON, STABILISERAD
3
F1
II
3
386
676
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
339
1247 METYLMETAKRYLAT, MONOMER, STABILISERAD
3
F1
II
3
386
676
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
339
1248 METYLPROPIONAT
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1249 METYLPROPYLKETON
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1250 METYLTRIKLORSILAN
3
FC
II
3+8
0
E0
P010
MP19
T10
TP2 TP7
L4BH
2
CE7
X338
1251 METYLVINYLKETON, STABILISERAD
6.1
TFC
I
6.1+3+8
354
386
676
0
E0
P601
RR7
MP8
MP17
T22
TP2
L15CH
TU14 TU15
TU38 TE21
TE22 TE25
1
CW13
CW28
CW31
639
1259 NICKELKARBONYL
6.1
TF1
I
6.1+3
0
E0
P601
MP2
L15CH
TU14 TU15
TU31 TU38
TE21 TE22
TE25 TM3
1
CW13
CW28
CW31
663
1261 NITROMETAN
3
F1
II
3
1 L
E0
P001
R001
RR2
MP19
2
CE7
33
1262 OKTANER
3
F1
II
3
1 L
E2
P001
IBC02
R001
MP19
T4
TP1
LGBF
2
CE7
33
1263 FÄRG (inklusive färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa,
polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller
FÄRGRELATERAT MATERIAL (inklusive färgförtunning och -
lösningsmedel)
3
F1
I
3
163
367
650
500 ml
E3
P001
MP7
MP17
T11
TP1
TP8
TP27
L4BN
1
33
1263 FÄRG (inklusive färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa,
polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller
FÄRGRELATERAT MATERIAL (inklusive färgförtunning och -
lösningsmedel) (ångtryck vid 50°C över 110 kPa)
3
F1
II
3
163
367
640C
650
5 L
E2
P001
PP1
MP19
T4
TP1 TP8
TP28
L1,5BN
2
CE7
33
1263 FÄRG (inklusive färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa,
polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller
FÄRGRELATERAT MATERIAL (inklusive färgförtunning och -
lösningsmedel) (ångtryck vid 50°C högst 110 kPa)
3
F1
II
3
163
367
640D
650
5 L
E2
P001
IBC02
R001
PP1
MP19
T4
TP1 TP8