MSBFS 2025:4

Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps författningssamling
1
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter och allmänna råd om statliga
myndigheters uppgifter inför och vid höjd beredskap;
beslutade den 30 april 2025.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med
stöd av 27 §4 och 5 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters
beredskap, och beslutar dessutom följande allmänna råd.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte
tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning och
föreskrifter och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning.
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i denna författning syftar till att förtydliga
beredskapsmyndigheternas särskilda uppgifter inför och vid höjd beredskap,
samt skapa en enhetlig grund för den planering som behöver genomföras
inför höjd beredskap.
Kustbevakningen omfattas inte av föreskrifterna.
Säkerhetspolisen har inte någon informationsskyldighet i arbetet med
uppgifterna enligt föreskrifterna.
I författningen finns också allmänna råd som knyter an dels till
föreskrifterna, dels direkt till förordningen (2022:524) om statliga
myndigheters beredskap.
2 §
Beredskapsmyndigheternas planering inför höjd beredskap bör
samordnas med motsvarande planering inför fredstida krissituationer.
Uttryck i författningen
3 §
Uttryck i denna författning används med samma innebörd som i
förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och i lagen
(1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.
I denna författning används begrepp för planering som avser dels att skapa
förmåga och dels för att använda förmåga. I författningen avses med
Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISSN 2000-1886
MSBFS
2025:4
Utkom från trycket
den 5 maj 2025

MSBFS
2025:4
2
Planering för att skapa förmåga
Förmågeplanering
planering för att skapa förmåga på
kort till medellång sikt (1–10 år).
Planering för att använda förmåga
Förberedande planering
generisk eller scenariospecifik
planering för att kunna hantera
möjliga händelser som kan få
betydande konsekvenser i
samhället.
Responsplanering
planering för hantering av faktiskt
inträffade eller omedelbart
förestående händelser, samt
planering för ändrade
förutsättningar.
Statliga myndigheters uppgifter inför och vid höjd
beredskap
Allmänna råd till 7 § förordning (2022:524) om statliga
myndigheters beredskap
Myndigheternas planering inför och vid höjd beredskap bör utgå från 7 § i
förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Enligt denna ska
varje myndighet bland annat identifiera samhällsviktig verksamhet inom
myndighetens ansvarsområde, bedriva ett systematiskt arbete för att kunna
upprätthålla den egna samhällsviktiga verksamheten, samt verka för att andra
aktörer inom ansvarsområdet också bedriver ett sådant arbete.
Ett systematiskt arbete innebär att planera för att kunna upprätthålla sin egen
samhällsviktiga verksamhet på en tolerabel nivå, exempelvis genom arbete med
kontinuitetshantering.
För att kunna göra prioriteringar inför höjd beredskap behöver planeringen
bland annat innehålla information om vilka samhällsviktiga verksamheter som är
nödvändiga för totalförsvaret.
En sådan identifiering och ett sådant systematiskt arbete utgör en viktig grund
för avvägningar i planeringen inför höjd beredskap.
Allmänna råd till 10 § förordning (2022:524) om statliga
myndigheters beredskap – beakta totalförsvarets krav
Att myndigheten ska beakta totalförsvarets krav bör exempelvis innebära att
myndigheten
• utifrån gällande författningar bedömer hur kraven påverkar myndigheten
och hur de kan uppfyllas,
• beaktar anvisningar och andra beslut från regeringen som rör totalförsvaret
samt anpassar verksamheten utifrån dessa,
• beaktar vägledningar och andra ingångsvärden från Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap,

MSBFS
2025:4
3
• analyserar hur egen regelgivning påverkar förmågan i totalförsvaret direkt
eller indirekt, och
• analyserar hur beslut som fattas av myndigheten påverkar förmågan i
totalförsvaret direkt eller indirekt och när det är relevant informerar
Regeringskansliet om identifierade målkonflikter.
Allmänna råd till 10 § förordning (2022:524) om statliga
myndigheters beredskap – fortsatt verksamhet
Att myndigheten vid höjd beredskap ska fortsätta sin verksamhet så långt det är
möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt bör
exempelvis innebära att myndigheter som inte är beredskapsmyndigheter
• planerar för att samhällsviktig verksamhet som är nödvändig för
totalförsvaret kan upprätthållas i tillräcklig omfattning under krig eller vilken
verksamhet som helt eller delvis kan upphöra (Regeringskansliet bör
informeras om myndighetens bedömning),
• överväger om myndigheten behöver en krigsorganisation,
• vidtar de åtgärder som behövs för att förbereda verksamheten och dess
personal för att viss verksamhet kan behöva avvecklas, flyttas till annan
myndighet eller att ny verksamhet kan tillkomma,
• planerar för sin personalförsörjning utifrån den påverkan
totalförsvarsplikten och den arbetsrättsliga lagstiftningen för höjd
beredskap kan få på verksamheten.
För beredskapsmyndigheterna gäller istället 20 § 10 och 11 samt 21 § i
förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap med tillhörande
komplettering enligt denna författning.
Beredskapsmyndigheternas förmågeplanering
4 §
Beredskapsmyndigheterna ska genomföra och dokumentera
förmågeplanering för att skapa förutsättningar för att hantera sina uppgifter
vid höjd beredskap. Beredskapsmyndigheterna ska även genomföra de
åtgärder samt övriga förberedelser som krävs för att de ska kunna utföra sina
uppgifter under höjd beredskap.
Samverkan med andra beredskapsmyndigheter ska ske om det finns
beroenden mellan verksamheterna.
Beredskapsmyndigheterna ska delta i den gemensamma process för
förmågeplanering som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
bedriver och som syftar till en övergripande planering av åtgärder.
Allmänna råd till 4 §
Beredskapsmyndigheternas förmågeplanering bör, där det är relevant,
samordnas och integreras med myndigheternas processer för
verksamhetsplanering och budgetarbete. Även arbetet inom Nato med civila
förmågekrav bör beaktas.
Ansvaret för förmågeplaneringen bör framgå i arbetsordning eller motsvarande
styrande dokument.
Ytterligare vägledning om processen för förmågeplanering lämnas av
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

MSBFS
2025:4
4
5 §
Utöver de uppgifter som följer av 4 § ska sektorsansvariga
myndigheter och civilområdesansvariga länsstyrelser genomföra och
dokumentera en förmågeplanering för beredskapssektorn respektive
civilområdet i syfte att uppnå samordning i myndigheternas planering.
Allmänna råd till 5 §
Förmågeplaneringen som sektorsansvariga myndigheter och
civilområdesansvariga länsstyrelser ska göra bör utgå från de berörda
beredskapsmyndigheternas förmågeplanering enligt 4 § och komplettera den så
att den tillgodoser beredskapssektorns respektive civilområdets gemensamma
och aggregerade behov.
I den mån förmågeplaneringen berör andra aktörer än statliga myndigheter bör
den som utgångspunkt vara så omfattande som behövs för att bilda grund för
myndigheternas planering och samordning av sina verksamheter och sitt
ansvarsområde inom beredskapssektorn respektive civilområdet, samt för den
nationella samordningen.
Ytterligare vägledning om processen för förmågeplanering lämnas av
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Beredskapsmyndigheternas förberedande planering
6 §
Beredskapsmyndigheterna ska genomföra förberedande planering
och upprätta planer (beredskapsplaner). Planerna ska hållas aktuella.
Beredskapsmyndigheterna ska även genomföra de åtgärder samt övriga
förberedelser som krävs för att utföra sina uppgifter under höjd beredskap.
De sektorsansvariga myndigheterna ska därutöver genomföra
förberedande planering och upprätta planer som omfattar de uppgifter som
ingår i att vara sektorsansvarig, dock inte gällande sådana uppgifter som
andra aktörer inom sektorn ansvarar för.
Länsstyrelser, respektive civilområdesansvariga länsstyrelser, ska även
genomföra förberedande planering och upprätta planer för uppgifter som
geografiskt områdesansvarig för län respektive civilområde.
Allmänna råd till 6 §
Förberedande planering bör exempelvis omfatta att
• identifiera vilka planer som krävs enligt gällande författningar,
• beakta arbetet inom Nato med civila förmågekrav,
• ta fram underlag för att vid höjd beredskap kunna ändra krav i föreskrifter
inom myndighetens ansvarsområde så att de motsvarar totalförsvarets
krav,
• planera för att kunna påskynda nödvändiga åtgärder inför höjd beredskap
enligt 20 § 12 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters
beredskap,
• planera för stöd till det militära försvaret,
• planera för prioritering av resurser,
• planera för att ge värdlandsstöd till internationella civila och militära aktörer
som verkar på eller transiteras genom svenskt territorium, eller
• planera för att vidta eller medverka i olika åtgärder inom
försörjningsberedskapen.
Ansvaret för olika delar av den förberedande planeringen bör framgå av
arbetsordning eller motsvarande styrande dokument.

MSBFS
2025:4
5
Erfarenheter från den förberedande planeringen bör användas i
förmågeplaneringen.
Ytterligare vägledning om förberedande planering lämnas av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
Allmänna råd till 20 § 10 förordning (2022:524) om statliga
myndigheters beredskap – genomföra omvärldsbevakning
När beredskapsmyndigheterna genomför omvärldsbevakning, för att omsätta i
planering och förberedelser inför höjd beredskap, bör denna exempelvis omfatta
• anvisningar, beslut och uppdrag från regeringen,
• vägledningar och andra ingångsvärden från Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap,
• ingångsvärden från Försvarsmakten,
• ny kunskap från relevant forskning och studier, och
• erfarenheter från övningar, kriser och konflikter.
7 §
Beredskapsmyndigheterna ska samverka med Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap i sin förberedande planering inför höjd
beredskap för att uppnå en mer samordnad planering inom det civila
försvaret samt för att bidra till samordning mellan det civila försvaret och
det militära försvaret.
Beredskapsmyndigheternas krigsorganisation och dess
uppgifter
8 §
Beredskapsmyndigheterna ska ha en krigsorganisation vilken ska
vara bemannad, utrustad, utbildad och övad.
Den närmare innebörden av detta framgår av 9–11 §§.
Allmänna råd till 8 §
I utformningen av krigsorganisationen bör hänsyn tas till hur organisationen för
ledning och hantering av fredstida krissituationer är utformad. Viktiga funktioner i
respektive organisation bör vara så lika som möjligt för att bidra till en smidig
omställning från hantering av en fredstida krissituation till krigsorganisation.
Planeringen, särskilt aspekter som rör samverkan, bör förhålla sig till den
vägledning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger i
”Gemensamma grunder – Ramverk för ledning och samverkan”.
Ytterligare vägledning om krigsorganisation lämnas av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
9 §
Beredskapsmyndigheterna ska genomföra planering och upprätta
planer för den verksamhet som myndighetens krigsorganisation ska bedriva
under höjd beredskap, samt för övergången till krigsorganisation vid såväl
beredskapshöjningar efter hand som vid omedelbart beslut om högsta
beredskap. Planerna ska hållas aktuella.

MSBFS
2025:4
6
10 § I planeringen med tillhörande planer enligt 9 § ska följande delar
ingå:
1. Myndighetens uppgifter under höjd beredskap, inklusive sådan
verksamhet som ska avvecklas, överföras eller som tillkommer
(krigsuppgiftsförteckning). I detta ingår även att hålla
Regeringskansliet informerad om myndighetens bedömning.
2. Former för hur myndigheten ska organisera och leda verksamheten
(krigsarbetsordning).
3. Personalbehov i krigsorganisationen och hur behoven ska tillgodoses
med egen eller tillförd personal, vilken personal som ingår i
krigsorganisationen, samt vilken personal som eventuellt ska
överföras till annan organisation (krigsbemanningsplan).
4. Hur myndighetens lokaler ska användas, vilka lokaler för ledning
och samverkan som disponeras samt vilka reservalternativ som finns
(lokalplan).
5. Former för hur skydd och bevakning ska tillgodoses (skydds- och
bevakningsplan).
6. Åtgärder vid beslut om utrymning av ett område där myndigheten
har verksamhet (omflyttningsplan).
7. Användning av sambandsmedel för att dela såväl öppen som
säkerhetsskyddsklassificerad information mellan och inom
organisationer (sambandsplan).
8. Former för hur samverkan med andra aktörer ska bedrivas inklusive
en funktion motsvarande tjänsteman i beredskap för att säkerställa att
andra myndigheter och aktörer kan komma i kontakt med
myndigheten (samverkansplan).
9. Former för hur arbetet med lägesbilder och rapportering ska utföras
(informationsförsörjningsplan).
10. Former för hur kommunikation med allmänheten ska bedrivas
inklusive information till allmänheten om hur myndighetens tjänster
kan påverkas (kommunikationsplan).
11. Vad som i övrigt behövs för att myndigheten ska kunna höja sin
beredskap och bedriva verksamheten under höjd beredskap.
Myndigheten får avvika från indelningen och benämningarna, så länge
som planens innehåll motsvarar vad som framgår av bestämmelsen.
11 § Beredskapsmyndigheterna ska ha en flerårig plan som beskriver
myndighetens planerade utbildnings- och övningsverksamhet.
Vid övning och utbildning av personal i krigsorganisationen ska särskild
uppmärksamhet ges till den personal vars uppgifter blir väsentligt
förändrade, så att de får den kompetens de behöver för att kunna utföra
arbetsuppgifterna.
Erfarenheter från genomförda övningar ska tas om hand i den
förberedande planeringen och i förmågeplaneringen.

MSBFS
2025:4
7
Beredskapsmyndigheternas verksamhet vid höjd
beredskap
12 § Vid skärpt beredskap ska beredskapsmyndigheterna i första hand
inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.
Övrig verksamhet ska om möjligt upprätthållas.
Beredskapsmyndigheterna ska vara beredda att övergå till
krigsorganisation.
Vid höjd beredskap ska beredskapsmyndigheterna genomföra
responsplanering vid faktiskt inträffade eller omedelbart förestående
händelser för att hantera de ändrade förutsättningarna.
Allmänna råd till 12 §
Av betydelse för totalförsvaret är exempelvis
• Försvarsmaktens mobilisering,
• förmåga att ge värdlandsstöd till internationella civila och militära aktörer
som verkar på eller transiteras genom svenskt territorium,
• hur de viktigaste samhällsfunktionerna säkerställs, och
• skyddet av civilbefolkningen.
I förberedelserna för att kunna övergå till krigsorganisation bör det ingå översyn
av planer och andra förberedelser samt hur sådan verksamhet som inte längre
ska bedrivas ska kunna avvecklas eller överföras till annan myndighet.
13 § Vid beredskapslarm ska beredskapsmyndigheterna omedelbart
övergå till krigsorganisation.
14 § Vid beredskapslarm, eller efter regeringens beslut om att
myndigheten ska övergå till krigsorganisation, ska krigsorganisationen vara
fullt ut intagen så snart som möjligt, men senast efter sju dygn. Detta gäller
om inte regeringen beslutar annat.
Gemensamma tekniska system för ledning och samverkan
15 § För att möjliggöra planering inför och verksamhet under höjd
beredskap ska beredskapsmyndigheterna använda av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap utpekade gemensamma tekniska system med
höga krav på robusthet och tillgänglighet för ledning och samverkan mellan
aktörer. Dessa är:
- Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning)
- SGSI (Swedish Government Secure Intranet)
- WIS (webbaserat informationssystem)
Krav på gemensamma signalskyddssystem framgår av föreskrifter från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ansluter till 18 §
förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.

MSBFS
2025:4
8
Undantag
16 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, förutom för 12–
14 §§, i enskilda fall och om det finns särskilda skäl medge undantag från
tillämpningen av dessa föreskrifter.
______________
Denna författning träder i kraft den 1 juni 2025. Bestämmelserna i 10 § om
de planer som ska upprättas samt i 15 § om gemensamma tekniska system
för ledning och samverkan ska vara uppfyllda senast den 1 juni 2026.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
MIKAEL FRISELL
Jimmy Sörensen
Avdelningen för krisberedskap och civilt försvar
Beställningsadress:
Norstedts Juridik, 106 47 Stockholm
Telefon: 08-657 95 00
E-post: order@forlagssystem.se
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer
Beställningsnummer: 19125-04