NFS 2000:15

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN l4D378234

, . . NFS 2000:15

Naturvardsverkets föreskrifter Utkom från trycket

om genomförande av mätningar och den 18 december 2000

provtagningar i vissa verksamheter;

beslutade den 14 december 2000.

Med stöd av 1 5 andra stycket och S & förordningen (1998z901 ) om verksamr

hetsutövares egenkontroll föreskriver Naturvårdsverket följande samt beslu-

tar om följande allmänna råd.

lå Dessa föreskrifter gäller för sådan yrkesmässigt bedriven miljöfarlig

verksamhet som

a) är tillståndsr eller anmälningspliktig enligt 9 kap. 6 5 första stycket miljö—

balken.

b) har meddelats tillstånd enligt 9 kap. 6 & miljöbalken eller enligt den tidi-

gare gällande miljöskyddslagen (1969:3S7).

c) har tillstånd enligt den tidigare gällande vattenlagen (l983:29[), som en—

ligt övergångsbestämmelsema i miljöskyddslagen var att betrakta som till—

stånd enligt miljöskyddslagen eller

ut) har meddelats dispens enligt den tidigare gällande miljöskyddslagerl.

”'BLIOTEKET

Dessa föreskrifter innebär ingen inskränkning i de krav på verksamhetskon—

troll som en tillsyns- eller tillståndsmyndighet kan ställa i ett enskilt fall eller

som föreskrivs eller har föreskrivits enligt annan lagstiftning.

gtr—WRVÅRDSVBRQ,

2 & Verksamhetsutövaren skall utföra mätningar och provtagningar i den

utsträckning det behövs i syfte att

a) kontrollera efterlevnaden av en gräns för omfattningen av ett tillstånd

b) kontrollera efterlevnaden av villkor eller provisoriska föreskrifter i domar.

tillståndsbeslut eller dispenser och kontrollera efterlevnaden av sådana fö—

reskrivna skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktlghetsmält som

avses l 9 kap. 5 & miljöbalken,

c) skaffa kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön i andra avseenden

än vad som framgår av villkor eller föreskrifter enligt punkten b).

3 & Mätmetoder, mätanordningar, provtagnmgsutrustning, givare och andra

liknande tekniska anordningar för matning och provtagning liksom metoder-

na för provtagning och analys skall, med hänsyn till förhållandena där ma't'

ningen eller provtagningen sker, vara utformade så att mätningarna och prov-

tagningarna fullgör sitt syfte enligt 2 5.

4 & For matning, provtagning och analys skall verksamhetsutövaren använ-

da de metoder som framgår av föreskrifter. domar eller tillståndsbeslut. 1

NFS 2000:15

I övriga fall skall verksamhetsutövaren använda metoder enligt svensk

eller internationell standard. När tillämpliga standardiserade metoder enligt

andra stycket saknas fär verksamhetsutövaren använda andra förekommande

metoder. som gör det möjligt att uppfylla syftet med mätningen eller provtag-

ningen enligt 2 5.

5 & Verksamhetsutövaren skall dokumentera

a) syftet med mätningarna.

b) mätresultaten.

:) de tekniska egenskaperna hos mätanordningar, provtagningsutrustningt

givare och andra liknande tekniska anordningar för mätning och provtag-

ning som används enligt 3 5,

d) de tekniska förhållanden som omger mätningarna.

e) de metoder för mätning. provtagning och analys som använts och

t) tid och plats för mätningarna.

Dokumentationen skall sparas i fem år,

Gå Såvitt avser utrustning för kontroll skall kraven i 55 förordningen

(l998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll även tillämpas på sådana

verksamheter som meddelats tillstånd eller erhållit dispens enligt miljö-

skyddslagen (19691387), men som numera inte ar tillståndsr eller anmalr

ningspliktiga.

7 & Bestämmelser om kontroll genom ackrediterat laboratorium finns i Nar

turvärdsverkets kungörelse (SNFS 1990: 1 1) med föreskrifter om kontroll av

vatten vid ackrediterade laboratorier m.m.

Bestämmelser rn rapportering finns i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS

2000: 13) om mi "rapport.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2001.

NATURVÅRDSVERKET

LARS—ERIK LIUELUND

Peter Sömgård

(Tillsynsenheten)

Allmänna råd

Utftira mätningar och provtagningar som behövs (Till 2 &)

Av 26 kap. 19 5 miljöbalken(ME) framgår att verksamhelsutövaren har än,

svaret för att egenkontroll bedrivs. Kraven på omvänd bevisbörda och på att

skaffa behövliga kunskaper framgår av 2 kap. ] & respektive 2 åMB. Med ute

gångspunkt från dessa krav bör verksamhetsutövaren konkretisera de mätbe-

hov som finns och genomföra de mätningar och provtagningar som det finns

behov av.

Verksarnhetsutövaren kan avstå från mätning eller provtagning om en any

nan kontrollmetod ger ett lika säkert eller säkrare resultat till samma eller lage

re kostnad.

Verksamhetsutövaren kan låta matningar och provtagningar som medför

oskäliga kostnader utgå om inte en minskad omfattning på dem, exempelvis

mätningar med glesare intervall eller indirekta mätningar/provtagningar. kan

göra kostnaden skälig. När det gäller kontroll som avses i punkten b) bor en

sådan förändring förutsätta att andra kontroller och åtgärder vidtas. som kom-

penserar förändringarna så att tillförlitligheten i kontrollen av villkoren eller

föreskriften förblir minst densamma.

Genom väl utformade och noggrant utförda beräkningsmetoder och beräke

ningar, t.ex. för buller eller för masshalänser. kan verksamhetsutövaren helt

eller delvis ersätta, komplettera eller minska behovet av fortlöpande mätning-

ar eller provtagnlngar. I anmalningspliktiga verksamheter utan tillstånd och

med liten påverkan på miljö eller hälsa kan verksamhetsutövaren vanligen ere

sätta mätningar och provtagningar med skattningar av exempelvts utslapp.

Om mätningarna eller provlagningarna ersätts med andra metoder bör

verksarrlhetsutövaren kunna förklara eller visa varför samt hur dessa andra

metoder utförts.

Verksamhetsutövarcn bör bedöma behoven av matningar och provtag-

ningar också utifrån verksamhetens storlek, dess komplexitet. typen av verk-

samhet. krav i föreskrifter. direkta eller indirekta behov på grund av villkor

eller villkorsformuleringar i olika lillsländsheslut samt utifrån omgivningse

förhållandena och riskerna för att verksamheten påverkar miljön eller man'

niskors halsa. Behoven kan variera over tid, t.ex. när nya krav tillkommer el—

ler omgivningsforhällandena ändras,

Andra föreskrifter om matningar eller provtagningar gäller parallellt. Nar

sådana mer detaljerat eller branschspecitikt reglerar ett visst utförande eller

en viss metod eller reglerar alternativa kontrollmetodcr till mätningar, bör de

särskilda föreskrifterna tillämpas.

Vcrksamhetsutovaren kan till del skaffa sig kunskaper om hur verksamhe-

ten påverkar mil ön genom mätningar eller genom en kombination av mat,

ningar och ber” ningar.

Punkten c) tar också fasta på när verksamhetsutövaren bör följa hur utslapp

sprids och vilka halter, nivåer eller mangder detta geri den omgivande miljon.

Den påverkan som kan behöva mätas eller tas prover på bör gå att knyta till

den egna verksamheten.

Verksamhetsutövaren kan behöva utföra mätningar för att hålla reda på rer

sursförbrukningen l verksamheten, exempelvis av vatten. energi eller rå— och

insatsvaror eller materialströmmar. t.ex. i form av inkommande eller lämnat

avfall. Mätningarna kan även avse interna driftparametrar som reglerats. t.ex.

NFS 2000:15

NFS 2000215

i tillståndsvillkor. De kan också gälla bestämningar av vilka utsläpp som fö-

rekommer utöver dem som reglerats. t.ex. i ett tillstånd. och storleken på

dessa. Se vad som ovan sagts om att i första hand tillämpa andra metoder än

egna mätningar.

Verksamhetsutövarens ambition bör vara högre när det gäller mätningar

för kontroll av villkorsefterlevnad eller föreskrivna krav enligt punkten b) än

beträffande mätningar enligt punkten c).

Utforma mätningarna och provlagningarnn utifrån syftet (Till 3 &)

Verksamhetsutövaren bör anpassa sin mätning eller provtagning, valet av

mätutrustning och utformningen av de tekniska detaljerna kring mätningarna

och provtagningama till den rådande situationen. Exempelvis kan det i äldre

anläggningar vara tekniskt svårt att åstadkomma bra mät- eller provtagnings-

förhållanden. Rörledningar och kanaler kan vara svåra att bygga om till rimv

liga kostnader. I nya anläggningar kan verksamhetsutövaren däremot planera

rätt från början. Ett annat exempel på anpassning är när ett tillståndsvillkor elr

ler en föreskrift ställer krav på vissa mätr eller provtagningsförhållanden.

När verksamhetsutövaren väljer metod för provtagning och analys hör den

ta också innefatta att bestämma hur ofta matningen eller provtagningen skall

ske (frekvensen), sättet att ta. behandla, förvara och transportera prover samt

hur de skall analyseras.

Bes ämmelser om att fortlöpande hålla all utrustning och alla anordningar

för mätning, provtagning mm. i gott skick, t.ex, genom fortlöpande kalibre—

ring av instrument, finns i 5 & förordningen (l998:901) om verksamhetsm-

övares egenkontroll.

Naturvårdsverket har gett ut Allmänna Råd (AR 90: 1) om provtagning av

avloppsvatten vid utsläppskontroll och (AR 90:2) om l'lödesmätning av av—

loppsvatten.

Val av metoder (Till 4 &)

När verksamhetsutövaren använder svenska eller internationella standarder

bör det vara sådana som Standardiseringen i Sverige (SlS) eller den lntema-

tionella Standardiseringsorganisationen (ISO) har fastställt

När det Enns olika standardiserade metoder (parametrar) för ett och samma

ämne, och det inte framgår av vare sig föreskrifter, domar eller tillståndsbe-

slut vilken som ska användas. bör verksamhetsutövaren välja den som är mest

lämpad. Finns ett tillstånd kan det av handlingarna i tillståndsärendet eller av

myndigheternas inlägg under tillståndsprövningen framgå vilken metod som

bör bli använd. I övriga fall bör verksamhetsutövaren använda den standardi-

serade metod som bäst svarar mot mätningens syfte och samtidigt passar in

på de rådande tekniska, kemiska, fysikaliska eller biologiska förhållanden

som. i förekommande fall. nämns i standarden

Vanligen fungerar någon standardiserad metod, men när en fungerande

standardiserad metod saknas. eller när det helt saknas en nationell eller inter-

nationell standard av något slag, kan verksamhetsutövaren använda andra me-

toder. En sådan kan vara en standard som används inom den bransch som

verksamhetsutövaren tillhör, även om standarden inte är fastställd som inter-

nationell eller svensk standard.

Krav på att skaffa kunskaper för att kunna välja metod framgår av 2 kap.

Z & miljöbalken.

Dokumentation (Till 5 &)

Dokumentationen hör spegla vilket syfte varje enskild mätning haft, vad

verksamhetsutövarcn har mätt/provtagit. vilka egenskaper som använd ulf

rustning m.m. haft (t.ex. inom vilket mätområde som resultaten blir säkrast),

hur mätningen/provtagningen gått till och under vilka förhållanden som mät-

ningen/provtagningen skett samt när det skedde.

Dokumentationen om tekniska förhållanden kan avse en hanvisning till att

förhållandena uppfyller ett visst angivet krav eller råd, t.ex. i ett föreläggande

eller ett Allmänt råd. Finns avvikelser från ett råd, bör dessa nämnas. Andra

exempel på viktiga uppgifter att dokumentera om de tekniska förhållandena

kan vara längden på m'a träckan, förekommande virvelbildning från anslua

tande ledningar och som påverkar resultatet. om driftförhållandena vid måte

tillfället är normala eller hur de avviker eller orsakema till eventuella stopp i

mätnmgama/provlagningama m.m.

När mätningen eller provtagningen sker kontinuerligt räcker det med att

ange detta. När så inte sker bör verksamhetsutövaren dokumentera tidpunkt

och datum för inätningama/ provtagningarna som klockslag eller som ett ine

tervall mellan två klockslag. Sker mätningen/provtagningen över mer än ett

dygn bör verksamhetsutövaren ange mellan vilka.

Eventuella stopp i mätningama/provtagningama hör i samtliga fall doku'

meriteras, från när det inträffade till rtzir det upphörde.

Skötsel och kalibrering av utrustning för kontroll (Till 6 5)

Vilka dokumenterade rutiner som bör Iinnas för kontroll av att utrustning för

kontroll är i gott skick framgår av Naturvårdsverkets kommande allmänna

råd till 5 & förordningen om verksamhetsutovares egenkontroll.

Kontroll av vatten samt rapportering (Till 7 &)

Särskilda krav på utbildning och kunskaper framgår av 4 5 ] Naturvårdsvere

kets kungörelse (SNFS 1990: 1 I) med föreskrifter om kontroll vid ackredite—

rat laboratorium m.m.

Naturvårdsverkets har gett ut Allmänna råd (NFS 2000:l3) om miljörap-

port.

NFS 2000:15