NFS 2001:18

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

NFS 2001:18

Utkom från trycket

den 30 november 2001

Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd

om kalkning av sjöar och vattendrag;

beslutade den 24 september och 26 oktober 2001.

Med stöd av 11 § förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av

sjöar och vattendrag, samt 6 och 26 §§ förordningen (1998:941) om kemiska

produkter och biotekniska organismer samt efter samråd med

Kemikalieinspektionen föreskriver Naturvårdsverket följande och beslutar om

följande allmänna råd.

Inledande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om planering och

genomförande av kalkningsverksamhet, uppföljning av biologiska och

kemiska effekter av denna verksamhet samt bestämmelser om

försiktighetsmått och produktval.

2 § Definitioner:

Åtgärdsområde

ett planeringsområde för kalkningsåtgärder som omfattar

ett avrinningsområde med målområden och åtgärdsobjekt.

Målområde

en sjö eller en vattendragssträcka, där utförd kalkning

syftar till att uppfylla de uppföljningsbara biologiska och

vattenkemiska målen.

Åtgärdsobjekt

en sjö, ett vattendrag eller en våtmark, där kalk avses

spridas.

Uppföljnings-

bara mål

mätbart biologiskt eller vattenkemiskt mål som avses att

uppnås efter kalkning.

Målpunkt

provpunkt eller provsträcka med koppling till ett

uppföljningsbart mål.

Huvudman

mottagare av statsbidrag för åtgärder enligt förordning

(1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och

vattendrag.

3 § Ansvarsfördelning:

Länsstyrelsen skall planera och följa upp den kalkningsverksamhet som

bedrivs i länet.

Huvudmannen skall planera och genomföra kalkningsåtgärderna inom

respektive åtgärdsområde.

Länsstyrelsen och huvudmannen skall leverera underlag för varandras

planering.

Planering

4 § Länsstyrelsen skall upprätta en länsomfattande åtgärdsplan till grund för

planeringen av kalkningsverksamheten i länet. Planen skall innehålla en

redovisning av försurningssituationen, åtgärdsområden, åtgärdsobjekt, motiv

till kalkning, målområden, uppföljningsbara mål samt kalkmängder. Vid start

av nya kalkningsprojekt skall en avvägning göras mellan åtgärdernas nytta

och risken för skada eller olägenhet.

5 § Huvudmannen skall för varje målområde ange biologiska och

vattenkemiska mål. Målen skall fastställas av länsstyrelsen.

6 § Huvudmannen skall utarbeta en kalkspridningsplan för varje

åtgärdsområde. Planen skall utgöra underlag för kalkningsåtgärderna och

innehålla en karta med förtydligande beskrivning. Planen skall fastställas av

länsstyrelsen.

7 § Länsstyrelsen skall ansvara för att kalkningen avslutas när satta mål

uppnås utan kalktillförsel.

Genomförande

8 § Kalkprodukt och kalkningsmetod skall väljas med utgångspunkt från hur

målen kan uppnås med minsta negativa effekt på miljön. Vid valet av produkt

och metod skall en avvägning göras mellan åtgärdens nytta och risken för

skada eller olägenhet.

9 § Huvudmannen skall ansvara för kontroll av kalkdoserare.

Uppföljning

10 § Länsstyrelsen skall ansvara för uppföljning och utvärdering av biologiska

och vattenkemiska mål.

11 § Huvudmannen skall årligen till länsstyrelsen redovisa uppgifter om

genomförda kalkningsåtgärder inom respektive åtgärdsområde.

12 § Länsstyrelsen skall årligen till Naturvårdsverket redovisa

kalkningsverksamhetens omfattning, inriktning och måluppfyllelse i länet.

__________

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2002.

NATURVÅRDSVERKET

LARS-ERIK LILJELUND

Torbjörn

Svenson

(Vattenmiljöenheten)

Allmänna råd

beslutade den 26 oktober 2001.

Planering

Till 4 §

Den länsomfattande åtgärdsplanen bör upprättas efter samråd med

huvudmännen. Redovisningen bör ske i form av kartor med förklarande text.

Till 5 §

Med biologiskt mål för ett målområde avses förekomst av arter som indikerar

att kalkningen nått avsedd kemisk och biologisk effekt.

Med vattenkemiskt mål för ett målområde avses riktvärden för parametrar

som indikerar att kalkningen har nått avsedd kemisk effekt.

Målen bör differentieras beroende av toleransgränser för

försurningskänslig fauna som förekommer eller som naturligt har förekommit

inom målområdet. Mål för pH bör i förekommande fall anges med oorganiskt

aluminium som stödparameter. Dessutom bör riktvärde för högsta alkalinitet

vid högflöde anges med syfte att undvika överkalkning.

Genomförande

Till 8 §

I första hand bör sjökalkning eller kalkning av tidigare kalkade våtmarker

väljas.

I andra hand bör kalkning med doserare väljas.

I sista hand kan kalkning av tidigare ej kalkade våtmarker väljas.

Våtmarker som har höga eller mycket höga naturvärden bör dock inte

kalkas. Med detta avses våtmarker som har bedömts som klass 1 eller 2 i

Naturvårdsverkets våtmarksinventering, VMI (SNV PM 1680) eller andra

våtmarker som länsstyrelsen bedömt ha höga eller mycket höga naturvärden.

Vid våtmarkskalkning bör dammande kalkprodukter inte användas.

Kalkdoserare bör vara utrustade med teknik där vattenflödet automatiskt

styr kalkdoseringen samt med i övrigt tillfredsställande teknik för att

säkerställa utdosering av kalk.

Doseraren bör vara försedd med driftlarm, som larmar om kalktillförseln

till vattendraget upphör.

Till 9 §

Vid kalkning med doserare bör larm och driftorganisation anpassas till längsta

tolererbara driftstopp.

Uppföljning

Till 10 §

Uppföljning och utvärdering bör utföras på ett sådant sätt och med sådana

metoder att kvaliteten säkras.

Målpunkter

bör

placeras

i den del av målområdet där förutsättningarna för

måluppfyllelse är som sämst.

Prov för bedömning av vattenkemisk måluppfyllelse bör insamlas vid

tidpunkt då förutsättningarna för måluppfyllelse bedöms vara sämst. För sjöar

innebär det att prov bör tas vid minst ett tillfälle vid högflöde, direkt efter

islossning. För vattendrag bör minst sex prov per år insamlas vid höga flöden.

Resultatet av effektuppföljningen bör levereras till nationell datavärd där

sådan finns utsedd.

Till 11 §

Huvudmannens redovisning av genomförda kalkningsåtgärder bör ske enligt

länsstyrelsens anvisningar.

Till 12 §

Länsstyrelsens redovisning av kalkningsverksamheten bör ske i form av

nyckeltal och verksamhetsberättelse enligt Naturvårdsverkets anvisningar.