Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

1 kap. Allmänna bestämmelser

Tillämpningsområde

Definitioner

2 kap. Klassificering

Ekologisk status och potential

Kemisk ytvattenstatus

Expertbedömning

Dokumentation

3 kap. Fastställande av miljökvalitetsnormer

Ekologisk status och potential

Kemisk ytvattenstatus

Dokumentation

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter den dag då föreskrifterna enligt uppgift på dessa utkom från trycket i verkets författningssamling. 2. Bestämmelserna om klassificering och fastställande av miljökvalitetsnormer som rör kemisk ytvattenstatus, dvs. 2 kap. 7 § samt 3 kap. 4 §, träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms senare.

Naturvårdsverket

Lars-Erik Liljelund Roger Sedin Enheten för Miljöeffekter

Bilaga 1

Bedömningsgrunder för biologiska kvalitetsfaktorer i sjöar och vattendrag

1 Växtplankton i sjöar

1.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Växtplankton i sjöar ska klassificeras genom att parametrarna totalbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI), vilka visar på näringsförhållanden, beräknas och uttrycks som EK enligt avsnitt 1.3 – 1.5. Klassgränserna i tabell 1.1, 1.2 och 1.5 ska användas vid klassificering av respektive parameter och sammanvägningen ska ske enligt beskrivning i avsnitt 1.6. Även parametern artantal, vilken visar på surhet, ska beräknas. Detta ska göras enligt avsnitt 1.7 och klassgränserna i tabell 1.7 ska användas vid klassificering av artantal. Status för kvalitetsfaktorn växtplankton i sjöar bestäms av den sammanvägda statusen för parametrarna för näringsförhållanden eller resultatet för klassificeringen av försurning enligt avsnitt 1.7 och 2 kap. 10 §, beroende på vilken som är sämst.

1.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för växtplankton i sjöar ska kunna tillämpas ska provtagning ha skett under juli till augusti och analys ha gjorts enligt standarden SS-EN 15204:2006 eller med annan metod som ger likvärdigt resultat. Minst tre års data ska användas för klassificeringen. Om färre än fyra arter med indikatortal enligt tabell 1.3 eller 1.4 har påvisats i ytvattenförekomsten kan inte TPI beräknas och klassificeringen för näringsförhållanden får göras enbart baserat på totalbiomassa och andel cyanobakterier. Där underlagsdata även saknas för att göra en klassificering av totalbiomassa och andel cyanobakterier får en klassificering baserad på enbart klorofyll göras enligt avsnitt 1.8 och utifrån klassgränserna i tabell 1.8. Resultatet från klassificeringen av klorofyll får endast användas som klassificering av näringsförhållanden för växtplankton om det visar på hög eller god status. I annat fall ska en klassificering av växtplankton enligt avsnitt 1.1 genomföras.

1.3 Totalbiomassa

1.3.1 Klassificering

Ett medelvärde av minst tre års data för totalbiomassa (µg/l) av växtplankton i ytvattenförekomsten ska användas för beräkning av EK enligt följande:

EK = Referensvärde / observerad totalbiomassa (medelvärde)

Referensvärden anges i tabell 1.1.

Tabell 1.1. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern totalbiomassa uttryckt som ekologisk kvalitetskvot (EK). SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Om totalbiomassan ≤ referensvärdet sätts EK till 1.

Typ Status Totalbiomassa (µg/l) Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Fjällen ovan Referensvärde 120 trädgränsen Osäkerhet (SD av EK) 0,05

Norrland, klara sjöar, Referensvärde 200 -1 färg ≤30 mg Pt . Sydgräns Osäkerhet (SD av EK) 0,09

limes norrlandicus

Norrland, humösa sjöar, Referensvärde 300 -1 färg >30 mg Pt . Sydgräns Osäkerhet (SD av EK) 0,13

limes norrlandicus

Södra Sveriges, klara Referensvärde 400 sjöar, färg ≤30 mg Osäkerhet (SD av EK) 0,19 -1 Pt . Nordgräns limes Hög EK≥0,67

norrlandicus

Södra Sverige, humösa Referensvärde 400 sjöar, färg >30 mg Osäkerhet (SD av EK) 0,12 -1 Pt . Nordgräns limes Hög EK≥0,67

norrlandicus

1.4 Andel cyanobakterier

1.4.1 Klassificering

Ett medelvärde av minst tre års data för andel cyanobakterier (% av totalbiomassa) av växtplankton i ytvattenförekomsten ska användas för beräkning av EK enligt följande: EK = (100 – observerad % cyanobakterier) / (100 – referensvärde) Referensvärden anges i tabell 1.2.

1.4.2 Referensvärden och klassgränser

Tabell 1.2 Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern andel cyanobakterier uttryckt som ekologisk kvalitetskvot (EK). SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Om Andelen cyanobakterier ≤ referensvärdet sätts EK till 1.

Typ Status Andel cyanobakterier (%) Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Fjällen ovan Referensvärde 0 trädgränsen Osäkerhet (SD av EK) 0

Norrland, klara sjöar, Referensvärde 5 -1 färg ≤30 mg Pt . Sydgräns Osäkerhet (SD av EK) 0,02

limes norrlandicus

Norrland, humösa sjöar, Referensvärde 7 -1 färg >30 mg Pt . Sydgräns Osäkerhet (SD av EK) 0,02 limes norrlandicus Hög EK≥0.92

Södra Sveriges, klara Referensvärde 5 sjöar, färg ≤30 mg Osäkerhet (SD av EK) 0,04 -1 Pt . Nordgräns limes Hög EK≥0.95

norrlandicus

Södra Sverige, humösa Referensvärde 7 sjöar, färg >30 mg Osäkerhet (SD av EK) 0 -1 Pt . Nordgräns limes Hög EK≥0.92

norrlandicus

1.5 Trofiskt planktonindex (TPI)

1.5.1 Klassificering

Trofiskt planktonindex (TPI) beräknas enligt formel 1.1.

Formel 1.1. Formel för beräkning av TPI. n=antal arter med indikatortal i en sjö, I=indikatortal för art i, B=biomassa per liter för art i. I tabell 1.3 och 1.4 anges de olika arternas indikatortal. Tabell 1.3 Toleranta arter med indikatortal i en skala 1–3.

Lepocinclis spp. 3

Tabell 1.4. Sensitiva taxa med indikatortal i en skala från –1 till –3.

Chlamydocapsa spp. -2 inkluderar också Gloeocystis och

Coenocystis

Chrysidiastrum catenatum -2 Chrysochromulina spp. -2

Isthmochloron trispinatum -3 Kephyrion spp. -3 alla arter har fått samma indikatortal efter test av 7 enskilda arter

Pseudokephyrion spp. -3 alla arter har fått samma indikatortal efter test av 7 enskilda arter Rhodomonas lacustris -1 inkluderar också Rhodomonas minuta o. Plagioselmis nannoplanctica Spiniferomonas spp. -2 ingen artseparering Staurastrum lunatum -2 inkluderar också v. planctonicum

Resultat erhållet med formeln 1.1 räknas om till EK enligt formel 1.2.

r75 – r50 EK= x + r75 – (2 x r50)

Formel 1.2. Formel för beräkning av EK för TPI. r75=TPI-värdet för hög statusklass, r50=TPI-värdet för referensförhållanden, x=TPI-värdet för objektet.

1.5.2 Referensvärden och klassgränser

Tabell 1.5. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern trofiskt planktonindex uttryckt som ekologisk kvalitetskvot (EK). SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Om TPI ≤ referensvärdet sätts EK till 1.

Typ Status TPI Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Fjällen ovan trädgränsen Referensvärde -2 Osäkerhet (SD av EK) 0,17

Norrland, klara och Referensvärde -1,5 humösa sjöar Osäkerhet (SD av EK) 0,18

Södra Sveriges, klara Referensvärde -1,25 sjöar, färg ≤30 mg Osäkerhet (SD av EK) 0,23 -1 Pt . Nordgräns limes Hög EK≥0,5

norrlandicus

Södra Sverige, humösa Referensvärde -1 sjöar, färg >30 mg Osäkerhet (SD av EK) 0,002 -1 Pt . Nordgräns limes Hög EK≥0,5

norrlandicus

1.6 Sammanvägning av parametrar för näringsförhållanden

Steg 1) Sammanvägningen ska baseras på klassificerad status för totalbiomassa, andel cyanobakterier samt TPI. Statusklasserna ges ett numeriskt värde enligt tabell 1.6. För varje parameter beräknas ett viktat klassvärde genom formel 1.3 innan sammanvägningen görs enligt steg 2.

Tabell 1.6. Statusklassernas indelning i numeriska värden.

Den numeriska klassen (Nklass) beräknas för respektive parameter för aktuellt EK-klassintervall (EKnedre–EKövre) enligt formel 1.3.

(Nklass) = (Nnedre) + (EKberäknat - EKnedre)/(EKövre - EKnedre)

Formel 1.3. Formel för beräkning av den numeriska klassen. (Nklass) = viktat statusklassvärde för varje parameter, Nnedre= första siffran (heltal) i de numeriska värdena för statusklassen enligt tabell 1.6, EKberäknat= beräknat EKvärde från klassificeringen, EKnedre och EKövre = EK för nedre och övre klassgräns för motsvarande klass, hämtas från tabell 1.1, 1.2 respektive 1.5, EKnedre för dålig status = 0 och EKövre för hög status = 1.

Steg 2) Medelvärdet för de numeriska klassningarna (Nklass) av de tre parametrarna beräknas, vilket blir den sammanvägda klassificeringen för näringsförhållanden. Statusklassificeringen avgörs av medelvärdet för den numeriska klassningen enligt tabell 1.6.

1.7.1 Klassificering

Ett medelvärde av minst tre års data för artantal av växtplankton i ytvattenförekomsten ska användas för beräkning av EK enligt följande:

EK = observerat artantal / referensvärde

Referensvärden anges i tabell 1.7.

1.7.2 Referensvärde och klassgränser

Tabell 1.7. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern artantal uttryckt som ekologisk kvalitetskvot (EK). SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Om artantalet ≥ referensvärdet sätts EK till 1. Klasserna visar på olika stadier av surhet och relaterar inte till status.

Typ Surhetsklass Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Fjällen ovan trädgränsen Referensvärde 25 Osäkerhet (SD av EK) 0,11

Norrland, klara sjöar, Referensvärde 45 -1 färg ≤30 mg Pt . Sydgräns Osäkerhet (SD av EK) 0,05 limes norrlandicus Nära neutralt EK≥0,67

Norrland, humösa sjöar, Referensvärde 45 -1 färg >30 mg Pt . Sydgräns Osäkerhet (SD av EK) 0,03 limes norrlandicus Nära neutralt EK≥0,89

Södra Sveriges, klara Referensvärde 50 sjöar, färg ≤30 mg Osäkerhet (SD av EK) 0,07 -1 Pt . Nordgräns limes Nära neutralt EK≥0,9

norrlandicus

Södra Sverige, humösa Referensvärde 45 sjöar, färg >30 mg Osäkerhet (SD av EK) 0,07 -1 Pt . Nordgräns limes Nära neutralt EK≥0,88

norrlandicus

Surt 0,88>EK≥0,67 Mycket surt 0,67>EK≥0,33 Extremt surt EK<0,33

1.7.3 Försurning

Klasserna surt, mycket surt och extremt surt för artantal ska enligt 2 kap. 10 § anses motsvara sura förhållanden. Efter utredning om de sura förhållandena beror på naturlig surhet eller mänskligt orsakad försurning görs om relevant en justering av referensvärdet för artantal. Genom att EK-värdena i tabell 1.7 används tillsammans med referensvärdet erhålls statusklasser enligt följande: Nära neutralt – hög status Surt – god status Mycket surt – måttlig status Extremt surt – otillfredsställande eller dålig status

1.8 Klorofyll

1.8.1 Klassificering

Ett medelvärde av minst tre års data för klorofyll a i ytvattenförekomsten ska användas för beräkning av EK enligt följande:

EK = referensvärde / observerad klorofyllhalt

Referensvärden anges i tabell 1.8.

1.8.2 Referensvärden och klassgränser

Tabell 1.8. Referensvärden och klassgränser för klassificering av status med avseende på klorofyll uttryckt som ekologisk kvalitetskvot (EK). SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten.

Typ Status Klorofyllhalt (µg/l) Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Fjällen ovan trädgränsen Referensvärde 1,0 Osäkerhet (SD) 0,07

Norrland, klara Referensvärde 2,0 sjöar, färg ≤30 mg Osäkerhet (SD) 0,11 Pt-1. Sydgräns limes Hög ≥0,50

norrlandicus

God 0,50>EK≥0,33 Måttlig, Genomför fullständig otillfredsställande, dålig växtplanktonanalys för att verifiera statusklass

Norrland, humösa Referensvärde 2,5 sjöar, färg >30 mg Osäkerhet (SD) 0,13 Pt-1. Sydgräns limes Hög ≥0,50

norrlandicus

God 0,50>EK≥0,33 Måttlig, Genomför fullständig otillfredsställande, dålig växtplanktonanalys för att verifiera statusklass

Södra Sveriges, klara Referensvärde 2,5 sjöar, färg ≤30 mg Osäkerhet (SD) 0,08 Pt-1. Nordgräns limes Hög ≥0,50 norrlandicus 1 God 0,50>EK≥0,30 Måttlig, Genomför fullständig otillfredsställande, dålig växtplanktonanalys för att verifiera statusklass

Södra Sverige, humösa Referensvärde 3,0 sjöar, färg >30 mg Osäkerhet (SD) 0,28 Pt-1. Nordgräns limes Hög ≥0,50

norrlandicus

God 0,50>EK≥0,30 Måttlig, Genomför fullständig otillfredsställande, dålig växtplanktonanalys för att verifiera statusklass För sjöar med alkalinitet ≥ 0,2 mekv/l är övre klassgränsen 10,0 µg/l som motsvarar EK=0,25.

2 Makrofyter i sjöar

2.1 Kvalitetsfaktor och ingående parameter

Makrofyter i sjöar ska klassificeras genom att parametern trofiindex (TMI) beräknas och uttrycks som EK enligt avsnitt 2.3. Klassgränserna i tabell 2.2 ska användas vid klassificering av makrofyter.

2.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för makrofyter i sjöar ska kunna tillämpas ska – inventering ha genomförts under sensommaren när vattenvegetationen är färdigutvecklad, och – inventering ha inkluderat alla makrofyter inklusive mossor och kransalger, förutom helofyter och alla förekommande arter ska ha antecknats.

2.3 Klassificering

Trofiindex beräknas enligt formel 2.1.

n

(IndikatorvärdeArti ×ViktfaktorArti )

∑

i=1

Trofiindex Sjöx = n ∑ViktfaktorArti

i=1 Formel 2.1. Makrofyternas indikatorvärden och viktfaktorer framgår i tabell 2.1.

Resultat erhållet med formel 2.1 räknas om till EK enligt följande:

(Observerat TMI −1) Ek = (Referensvärde −1)

Referensvärden anges i tabell 2.2.

Tabell 2.1. Makrofyternas indikatorvärden (1-10) samt viktfaktorer (0,1-1).

Kransalger

Vetenskapligt namn Svenskt namn Indikatorvärde Viktfaktor

Chara aspera Borststräfse 2 0,5 Chara contraria Gråsträfse 2 0,6 Chara globularis Skörsträfse 6 0,9 Chara hispida Taggsträfse 1 0,4 Chara rudis Spretsträfse 6 0,6 Chara tomentosa Rödsträfse 7 0,6 Chara virgata Papillsträfse 1,0 Nitella flexilis Glansslinke 10 1,0 Nitella opaca Mattslinke 10 1,0 Nitella wahlbergiana Nordslinke 7 0,9

Mossor

Vetenskapligt namn Svenskt namn Indikatorvärde Viktfaktor

Bryum pseudotriquetrum Kärrbryum 10 1,0 Calliergon cordifolium Kärrskedmossa 7 0,9 Calliergon giganteum Stor skedmossa 0,9 Calliergon megalophyllum Jätteskedmossa 1,0 Calliergonella cuspidata Spjutmosssa 0,4 Drepanocladus aduncus Lerkrokmossa 7 0,8 Drepanocladus longifolius Hårkrokmossa 0,9 Drepanocladus polygamus Spärrkrokmossa 1,0 Drepanocladus sordidus Fiskekrokmossa 7 1,0 Fissidens fontanus Vattenfickmossa 1,0 Fontinalis antipyretica Stor näckmossa 0,7 Fontinalis dalecarlica Smal näckmossa 10 0,8 Fontinalis hypnoides Sjönäckmossa 6 0,9 Leptodictyum riparium Vattenkrypmossa 0,9 Platyhypnidium riparoides Bäcknäbbmossa 1,0 Pseudobryum cinclidioides Källpraktmossa 0,8 Riccia fluitans Gaffelmossa 2 0,5 Ricciocarpus natans Vattenstjärna 2 0,8 Scorpidium scorpioides Korvskorpionmossa 10 0,9 Sphagnum auriculatum Hornvitmossa 0,4 Sphagnum cuspidatum Flytvitmossa 10 1,0 Sphagnum platyphyllum Skedvitmossa 0,9

Sphagnum subsecundum Krokvitmossa 10 1,0 Warnstorfia exannulata Kärrkrokmossa 1,0 Warnstorfia fluitans Vattenkrokmossa 10 1,0 Warnstorfia trichofylla Penselkrokmossa 10 1,0 Warnstorfia tundrae Nordlig krokmossa 1,0

Kärlväxter

Vetenskapligt namn Svenskt namn Indikatorvärde Viktfaktor

Alopecurus aequalis Gulkavle 0,8 Callitriche cophocarpa Sommarlånke 1,0 Callitriche hamulata Klolånke 10 1,0 Callitriche hermaphroditica Höstlånke 6 0,7 Callitriche palustris Smålånke 0,9 Ceratophyllum demersum Hornsärv 6 0,8 Elatine hydropiper Slamkrypa 7 0,9 Elatine triandra Tretalig slamkrypa 7 0,9 Eleocharis acicularis Nålsäv 0,8 Elodea canadensis Vattenpest 4 0,7 Elodea nutallii Smal vattenpest 6 0,6 Glyceria fluitans Mannagräs 7 0,8 Hippuris vulgaris Hästsvans 7 0,8 Hottonia palustris Vattenblink 4 0,9 Hydrocharis morsus-ranae Dyblad 3 0,7 Isoëtes echinospora Vekt braxengäs 0,9 Isoëtes lacustris Styvt braxengäs 0,9 Juncus bulbosus Löktåg 0,9 Lemna gibba Kupandmat 1 0,3 Lemna minor Andmat 4 0,8 Lemna trisulca Korsandmat 3 0,7 Limosella aquatica Ävjebrodd 0,8 Lobelia dortmanna Notblomster 0,9 Lythrum portula Rödlånke 7 0,9 Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 0,9 Myriophyllum sibiricum Knoppslinga 6 0,9 Myriophyllum spicatum Axslinga 3 0,7 Myriophyllum verticillatum Kransslinga 3 0,6 Najas flexilis Sjönajas 1 0,9 Nuphar lutea Gul näckros 0,9 Nuphar pumila Dvärgnäckros 7 0,9 Nymphaea alba coll. Vita näckrosor 0,9 Oenanthe aquatica Vattenstäkra 6 0,8 Persicaria amphibia Vattenpilört 6 0,7 Pilularia globulifera Klotgräs 0,5 Plantago uniflora Strandpryl 0,8 Potamogeton alpinus Rostnate 0,9 Potamogeton berchtoldii Gropnate 0,9 Potamogeton compressus Bandnate 5 0,8 Potamogeton crispus Krusnate 3 0,7 Potamogeton filiformis Trådnate 0,7 Potamogeton friesii Uddnate 2 0,8

Vetenskapligt namn Svenskt namn Indikatorvärde Viktfaktor

Potamogeton gramineus Gräsnate 0,9 Potamogeton lucens Grovnate 4 0,7 Potamogeton natans Gäddnate 7 0,8 Potamogeton obtusifolius Trubbnate 6 0,8 Potamogeton pectinatus Borstnate 2 0,7 Potamogeton perfoliatus Ålnate 0,8 Potamogeton praelongus Långnate 7 0,8 Potamogeton pusillus Spädnate 2 0,7 Potamogeton rutilus Styvnate 4 0,7 Ranunculus aquatilis Vattenmöja 2 0,5 Ranunculus circinatus Hjulmöja 2 0,7 Ranunculus confervoides Hårmöja 10 0,9 Ranunculus peltatus subsp. Sköldmöja 0,9

peltatus

Ranunculus reptans Strandranunkel 0,9 Sagittaria natans Trubbpilblad 7 0,8 Sagittaria sagittifolia Pilblad 7 0,8 Sparganium angustifolium Plattbladig igelknopp 0,9 Sparganium gramineum Flotagräs 0,9 Spirodela polyrhiza Stor andmat 2 0,7 Stratiotes aloides Vattenaloe 3 0,8 Subularia aquatica Sylört 0,9 Tillaea aquatica Fyrling 7 0,8 Utricularia intermedia Dybläddra 0,9 Utricularia minor Dvärgbläddra 6 0,9 Utricularia vulgaris Vattenbläddra 0,8 Zannichellia palustris Hårsärv 3 0,8

2.4 Referensvärden och klassgränser

Tabell 2.2. Referensvärden och klassgränser för klassificering av makrofyter i sjöar uttryckt som ekologisk kvalitetskvot (EK).

Typ Status TMI Ekologisk kvalitetskvot (EK)

1 Referensvärde 8,54 Sydgräns Limes Hög ≥0,97 Norrlandicus, över God ≥0,90 och <0,97 högsta kustlinjen Måttlig ≥0,83 och <0,90 Otillfredsställande, dålig <0,83

2 Referensvärde 8,16 Sydgräns Limes Hög ≥0,97 Norrlandicus, under God ≥0,94 och <0,97 högsta kustlinjen Måttlig ≥0,85 och <0,94 Otillfredsställande, dålig <0,85

3 Referensvärde 8,27 Nordgräns Limes Hög ≥0,98 Norrlandicus God ≥0,88 och <0,98 Måttlig ≥0,58 och <0,88 Otillfredsställande, dålig <0,58

I fall då det beräknade EK-värdet ligger <0,05 enheter från någon av klassgränserna mellan hög och god status eller god och måttlig status, det vill säga mycket nära en klassgräns enligt 2 kap 9 §, bör artlistan i tabell 2 a användas för att göra en säkrare klassificering av statusen för kvalitetsfaktorn makrofyter.

Tabell 2 a. Makrofytarter som bör användas i kombination med sjöarnas indikatorvärden när dessa ligger nära en klassgräns för att kunna skilja mellan olika statusklasser i de tre typerna.

Typ Klassgräns mellan: hög och god god och måttlig måttlig och otillfredsställande Enbart i hög I god och lägre I god eller hög I måttlig, otillfreds- Enbart i otillfredsstatus men inte i måttlig ställande eller ställande eller dålig men inte i dålig god eller hög

1 Alopecurus Lemna trisulca Callitriche

1 2

compressus Isoëtes Potamogeton Ranunculus

2 1 2

echinospora obtusifolius confervoides Juncus bulbosus Sparganium angustifolium Persicaria Utricularia

1 2

amphibia intermedia Potamogeton berchtoldii Scorpidium scorpioides Warnstorfia fluitans Warnstorfia

trichophyllus1 2 2

alterniflorum Ranunculus reptans Sparganium angustifolium Utricularia minor

2 2 2 1 3 Isoëtes lacustris Chara aspera Calliergonella Chara contraria Chara hispida

cuspidata

Isoëtes Hydrocharis Callitriche Potamogeton Chara tomentosa1 2 2 2 2

echinospora morsus-ranae hamulata friesii

2 2

Juncus bulbosus Lemna trisulca Spirodela polyrhiza Lobelia Myriophyllum Stratiotes aloides

2 2

dortmanna spicatum Nitella opaca Potamogeton

filiformis2

Scorpidium Ranunculus

2 2

scorpioides circinatus Sparganium Ricciocarpus

2 2

angustifolium natans Sparganium Zannichellia

gramineum2 palustris2

2

aquatica Utricularia

2

intermedia Warnstorfia

1

fluitans Warnstorfia

1

trichophyllus

1 Förekommer enbart i respektive klass av ekologisk status 2 Förekommer med ≥ 70 % men < 100 % i respektive klass av ekologisk status

3 Kiselalger i vattendrag

3.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Kiselalger i vattendrag ska klassificeras genom att parametern IPS, som visar näringsförhållanden och organisk påverkan, beräknas och uttrycks som EK enligt avsnitt 3.3 samt att parametern ACID, vilken visar surhetsregimen, beräknas enligt avsnitt 3.4. Klassgränserna i tabell 3.1 ska användas vid klassificering av IPS och klassgränserna i tabell 3.2 ska användas för ACID. Status för kvalitetsfaktorn kiselalger i vattendrag bestäms av status för IPS eller resultatet för klassificeringen av försurning enligt avsnitt 3.4 och 2 kap. 10 §, beroende på vilken som är sämst.

3.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för kiselalger i vattendrag ska kunna tillämpas ska provtagning och analys ha gjorts enligt SS-EN 13946:2003 och SS-EN 14407:2005 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat.

3.3 IPS

3.3.1 Klassificering

IPS beräknas enligt formel 3.1.

IPS = Σ AjIjVj/ Σ AjVj

Formel 3.1. Aj = den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj = indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, d.v.s. är en stark indikator), Ij = föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållet med formel 3.1 räknas om till skalan 1-20 enligt:

4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75

Resultat erhållet med formeln ovan räknas om till EK enligt följande:

EK = beräknat IPS / referensvärde

Referensvärde anges i tabell 3.1.

Tabell 3.1. Referensvärde samt klassgränser för IPS för hela Sverige. Metodbundet mått på osäkerhet: Felmarginal +/- 0,5 enhet om IPS > 13, felmarginal +/- 1 enhet om IPS < 13.

Status IPS-värde EK-värde

3.4 ACID

3.4.1 Klassificering

Surhetsindex ACID beräknas enligt formel 3.2.

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] + [log10((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]

Formel 3.2. Den första delen av indexet baseras på kvoten mellan den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning:

Acidobiont huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid pH < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid pH > 7 alkalibiont endast förekommande vid pH > 7 En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent.

3.4.2 Klassgränser

Tabell 3.2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalger (surhetsindex ACID). Indelningen i fem surhetsklasser. Klasserna visar på olika stadier av surhet och relaterar inte till status. Motsvarande medel- och minimum-pH anges också. Metodbundet mått på osäkerhet: Felmarginal på ± 10%.

Surhetsklasser Surhetsindex Motsvarar medel-pH Motsvarar pH-

ACID (medelvärde av minimum (under 12 månader före 12 månader före provtagning) provtagning) Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8

3.4.3 Försurning

Klasserna surt och mycket surt för ACID ska enligt 2 kap. 10 § anses motsvara sura förhållanden. Efter utredning om de sura förhållandena beror på naturlig surhet eller mänskligt orsakad försurning överförs surhetsklasserna i tabell 3.2 till statusklasser enligt följande:

Den surhetsklass vars motsvarande intervall för medel-pH täcker det bedömda referensvärdet för pH motsvarar hög status. Nästföljande klasser motsvarar god, måttlig, otillfredsställande och dålig status i ordning efter fallande pH-värde.

4 Bottenfauna i sjöar

4.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Bottenfauna i sjöar ska klassificeras genom att parametrarna ASPT, BQI och MILA beräknas och uttrycks som EK enligt avsnitt 4.3 – 4.5. Klassgränserna i tabell 4.2, 4.3 och 4.5 ska användas vid klassificeringen för respektive parameter. Status för kvalitetsfaktorn bottenfauna i sjöar bestäms av status för ASPT, BQI eller resultatet av klassificeringen för försurning enligt avsnitt 4.5 och 2 kap. 10 §, beroende på vilken som är sämst.

4.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för bottenfauna i sjöar ska kunna tillämpas ska provtagning och analys ha gjorts enligt SS EN-27828 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat för prover i litoral och SS-028190 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat för prover i profundal. Artbestämning ska ha gjorts enligt den standardiserade taxonomiska listan i tabell 4.6.

4.3 ASPT

4.3.1 Klassificering

ASPT beräknas enligt följande:

Indexvärdet för ASPT är ett medelvärde per ingående taxa och beräknas genom summering av indikatorvärden (tabell 4.1) och division med antalet ingående taxa (familjer).

Tabell 4.1. Indikatorvärden för ASPT för olika familjer.

Indikator- Familj värde

10 Aphelocheiridae, Beraeidae, Brachycentridae, Capniidae, Chloroperlidae, Ephemeridae, Ephemerellidae, Goeridae, Heptageniidae, Lepidostomatidae, Leptoceridae, Leptophlebiidae, Leuctridae, Molannidae, Odontoceridae, Perlidae, Perlodidae, Phryganeidae, Potamanthidae, Sericostomatidae. Siphlonuridae, Taeniopterygidae Aeshnidae, Astacidae, Agriidae, Cordulegasteridae, Corduliidae, Gomphidae, Lestidae, Libellulidae, Philopotamidae, Psychomyiidae

7 Caenidae, Limnephilidae, Nemouridae, Polycentropodidae, Rhyacophilidae (inkl Glossosomatidae)

EK beräknas enligt följande:

EK = beräknat ASPT / referensvärde

Referensvärden anges i tabell 4.2

4.3.2 Referensvärden och klassgränser

Tabell 4.2. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern ASPT i sjöar. SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Illies ekoregioner enligt figur 4.1. Typ Status ASPT

Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Illies ekoregion 14 Referensvärde 5,85 Centralslätten. Osäkerhet 0,057 (SD av EK) Hög ≥0,95 God ≥0,70 och <0,95 Måttlig ≥0,50 och <0,70 Otillfredsställande ≥0,25 och <0,50 Dålig < 0,25

Illies ekoregion 22 Referensvärde 5,80 Fennoskandiska skölden Osäkerhet (SD av 0,070 EK) Hög ≥0,90 God ≥0,70 och <0,90 Måttlig ≥0,45 och <0,70 Otillfredsställande ≥0,25 och <0,45 Dålig < 0,25

Illies ekoregion 20 Referensvärde 5,60 Boreala höglandet Osäkerhet 0,130 (SD av EK)

4.4 BQI

4.4.1 Klassificering

BQI beräknas enligt formel 4.1.

Formel 4.1. Formel för beräkning av BQI. ki = 5 för Heterotrissocladius subpilosus, ki = 4 för Paracladopelma sp., Micropsectra sp., Heterotanytarsus apicalis, Heterotrissocladius grimshawi, Heterotrissocladius marcidus och Heterotrissocladius maeaeri, ki = 3 för Sergentia coracina, Tanytarsus sp.och Stictochironomus sp., ki = 2 för Chironomus anthracinus, ki = 1 för Chironomus plumosus L., ki = 0 om dessa indikatortaxa saknas i provet, ni = antalet individer inom indikatorgrupp i, N = det totala antalet individer i samtliga indikatorgrupper.

Resultat erhållet med formel 4.1 räknas om till EK enlig följandet:

EK = beräknat BQI / referensvärde

Refernsvärden anges i tabell 4.3.

4.4.2 Referensvärden och klassgränser

Tabell 4.3. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern BQI. SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Illies ekoregioner enligt figur 4.1.

Typ Status BQI Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Illies ekoregion 14 Referensvärde 2,68 Centralslätten. Osäkerhet 0,060 (SD av EK)

Illies ekoregion 22 Referensvärde 3,00 Fennoskandiska skölden Osäkerhet (SD av EK) 0,067

Illies ekoregion 20 Referensvärde 3,25 Boreala höglandet Osäkerhet 0.01 (SD av EK)

4.5 MILA

4.5.1 Klassificering

Multimetriskt index MILA påvisar surhet och byggs upp av sex olika enkla index. Värden för dessa enkla index ska normaliseras så att var och en får ett värde (indexnorm) mellan 0 och 10 enligt tabell 4.4. MILA beräknas sedan enligt formel 4.2. MILA = 10 * summa indexnorm/ antal ingående index Formel 4.2. Formel för beräkning av MILA. Antal ingående index är i normalfallet 6 st. MILA får ett värde som kan variera mellan 0 och 100. Tabell 4.4. Normalisering av indexvärden (Indexnorm) för de sex enkla index som ingår i MILA till värden mellan 0 och 10.

AWICfamily index >5,4 <4,8 │AWICIndex – 4,8│ │5,4 – 4,8│ *10 % predatorer <8,7 >19 │[%]Predators – 19│ (av total abundans) │19 – 8,7│ *10

Resultat erhållet med formel 4.2 räknas om till EK enlig följandet:

EK = beräknat MILA / referensvärde

Referensvärden anges i tabell 4.5.

Tabell 4.5. Referensvärden och klassgränser för MILA. Klasserna visar på olika stadier av surhet och relaterar inte till status. SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Illies ekoregioner enligt figur 4.1.

Typ Surhetsklass MILA Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Illies ekoregion 14 Referensvärde 77,5 Centralslätten. Osäkerhet 0,166 (SD av EK)

Illies ekoregion 22 Referensvärde 49,4 Fennoskandiska skölden Osäkerhet 0,202 (SD av EK)

Illies ekoregion 20 Referensvärde 41,7 Boreala höglandet Osäkerhet 0,130 (SD av EK)

4.5.3 Försurning

Klasserna surt, mycket surt och extremt surt för MILA ska enligt 2 kap. 10 § anses motsvara sura förhållanden. Efter utredning om de sura förhållandena beror på naturlig surhet eller mänskligt orsakad försurning görs om relevant en justering av referensvärdet för MILA. Genom att EK-värdena i tabell 4.5 används tillsammans med referensvärdet erhålls statusklasser enligt följande: Nära neutralt – hög status Måttligt surt – god status Surt – måttlig status Mycket surt – otillfredsställande status Extremt surt – dålig status

Om utredningen av de sura förhållandena enligt Allmänna råd till 2 kap. 10 § har föranlett en beräkning av referensvärde för pH (pHref) med hjälp av de fysikalisk-kemiska bedömningsgrunderna för försurning i bilaga 2 bör ett nytt referensvärde för MILA (MILAref) beräknas enligt relevant ekvation nedan.

Region 14: MILAref = -1,98 + 0,441 pHref Region 22: MILAref = -1,90 + 0,446 pHref Region 20: MILAref = -1,69 + 0,386 pHref

Figur 4.1. Illies ekoregioner, Centralslätten (14), Fennoskandiska skölden (22) och det Boreala höglandet (20).

Tabell 4.6. Standardiserad taxonomisk lista för bestämning av bottenfauna.

Dina lineata (O.F.Müller) 134 Ameletus inopinatus Bengtsson

269 Platambus sp. 314 Spercheus sp.

449 Goera pilosa Fabr. 484 Mystacides azurea (L.)

483 Mystacides longicornis-nigra

5 Bottenfauna i vattendrag

5.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Bottenfauna i vattendrag ska klassificeras genom att parametrarna ASPT, DJ-index och MISA beräknas och uttrycks som EK enligt avsnitt 5.3 – 5.5. Klassgränserna i tabell 5.2, 5.4 och 5.6 ska användas vid klassificeringen för respektiva parameter. Status för kvalitetsfaktorn bottenfauna i vattendrag bestäms av status för ASPT, DJ-index eller resultatet av klassificeringen för försurning enligt avsnitt 5.5 och 2 kap. 10 §, beroende på vilken som är sämst.

För att bedömningsgrunden för bottenfauna i vattendrag ska kunna tillämpas ska provtagning och analys ha gjorts enligt SS EN-27828 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat. Bestämning av arter ska ha gjorts enligt den standardiserade taxonomiska listan i tabell 4.6.

5.3 ASPT

5.3.1 Klassificering

Indexvärdet för ASPT är ett medelvärde per ingående taxa och beräknas genom summering av indikatorvärden (tabell 5.1) och division med antalet ingående taxa (familjer).

Tabell 5.1. Indikatorvärden för ASPT för olika familjer.

Indikator- Familj värde

10 Aphelocheiridae, Beraeidae, Brachycentridae, Capniidae, Chloroperlidae, Ephemeridae, Ephemerellidae, Goeridae, Heptageniidae, Lepidostomatidae, Leptoceridae, Leptophlebiidae, Leuctridae, Molannidae, Odontoceridae, Perlidae, Perlodidae, Phryganeidae, Potamanthidae, Sericostomatidae. Siphlonuridae, Taeniopterygidae Aeshnidae, Astacidae, Agriidae, Cordulegasteridae, Corduliidae, Gomphidae, Lestidae, Libellulidae, Philopotamidae, Psychomyiidae

EK beräknas enligt följande: EK = beräknat ASPT / referensvärde Referensvärden anges i tabell 5.2

Tabell 5.2. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern ASPT i vattendrag. SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Illies ekoregioner enligt figur 5.1.

Typ Status ASPT Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Illies ekoregion 14 Referensvärde 5,37 Centralslätten Osäkerhet (SD av EK) 0,075 Hög ≥0,90 God ≥0,70 och <0,90 Måttlig ≥0,45 och <0,70 Otillfredsställande ≥0,25 och <0,45 Dålig < 0,25

Illies ekoregion 22 Referensvärde 6,53 Fennoskandiska Osäkerhet (SD av EK) 0,045 skölden Hög ≥0,90 God ≥0,70 och <0,90 Måttlig ≥0,45 och <0,70 Otillfredsställande ≥0,25 och <0,45 Dålig < 0,25

Illies ekoregion 20 Referensvärde 6,67 Boreala höglandet Osäkerhet (SD av EK) 0,027 Hög ≥0,90 God ≥0,70 och <0,90 Måttlig ≥0,45 och <0,70 Otillfredsställande ≥0,25 och <0,45 Dålig < 0,25

5.4 DJ-index

5.4.1 Klassificering

Det multimetriska DJ-indexet för eutrofiering byggs upp av fem olika enkla index. Värden för dessa fem enkla index ska normaliseras så att var och en får ett värde 1, 2 och 3 enligt kriterierna i tabell 5.3.

Tabell 5.3. Kriterier för normalisering av enkla indexvärden för till värdet 1, 2 eller 3 för beräkning av DJ-index.

Index Kriterier

Dag- bäck- och nattsländor ≤ 5 5 – 12 > 12 (Antal taxa) % kräftdjur ≥ 22,2 0,5 – 22.2 ≤ 0,5 (Av total abundans) % dag- bäck- och nattsländor ≤ 10,4 10,4 – 52,1 ≥ 52,1 (Av total abundans) ASPT ≤ 5 5 – 6,3 ≥ 6,3 Saprobie-index ≥ 2,5 1,9 – 2,5 ≤ 1,9

Indexnorm = 1 = 2 = 3

DJ-indexet beräknas genom summering av de normaliserade värdena och kan anta ett minimumvärde på 5 och ett maximumvärde på 15.

EK = (beräknat DJ-index - 5) / (referensvärde - 5)

Referensvärden anges i tabell 5.4.

5.4.2 Referensvärden och klassgränser

Tabell 5.4. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern DJ-index i vattendrag. SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Illies ekoregioner enligt figur 5.1.

Typ Status DJ-index Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Illies ekoregion 14 Referensvärde 10 Centralslätten Osäkerhet (SD av EK) 0,219

Illies ekoregion 22 Referensvärde 14 Fennoskandiska Osäkerhet (SD av EK) 0,061 skölden Hög ≥0,80 God ≥0,60 och <0,80 Måttlig ≥0,40 och <0,60 Otillfredsställande ≥0,20 och <0,40 Dålig < 0,20

Illies ekoregion 20 Referensvärde 14 Boreala höglandet Osäkerhet (SD av EK) 0,070 Hög ≥0,80 God ≥0,60 och <0,80 Måttlig ≥0,40 och <0,60 Otillfredsställande ≥0,20 och <0,40 Dålig < 0,20

5.5 MISA

5.5.1 Klassificering

Multimetriskt index MISA påvisar surhet och byggs upp av sex olika enkla index. Värden för dessa enkla index ska normaliseras så att var och en får ett värde (indexnorm) mellan 0 och 10 enligt tabell 5.5.

MISA beräknas sedan enligt formel 5.1.

MISA = 10 * summa indexnorm/ antal ingående index

Formel 5.1. Formel för beräkning av MISA. Antal ingående index är i normalfallet 6 st. MISA får ett värde som kan variera mellan 0 och 100.

Tabell 5.5. Normalisering av indexvärden (Indexnorm) för de sex enkla index som ingår i MISA till värden mellan 0 och 10.

AWICfamily index >4,6 <3,8 │AWICIndex – 3,8│ 4,6 – 3,8 *10 % Sönderdelare <1,4 >14 │[%]Shredders – 14│ │14 – 1,4│ *10 *Observera att indexet Dagsländor/ bäcksländor (% abundans) inte ingår i MISA i de fall då bäcksländor saknas i provet! Avsaknad av bäcksländor gör det omöjligt att beräkna detta enka index. När bäcksländor saknas beräknas MISA i stället som medelvärdet av 5 normaliserade indexvärden.

Resultat erhållet med formel 5.1 räknas om till EK enlig följande:

EK = beräknat MISA / referensvärde

Referensvärden anges i tabell 5.6.

5.5.2 Referensvärden och klassgränser

Tabell 5.6. Referensvärde och klassgränser för MISA. Klasserna visar på olika stadier av surhet och relaterar inte till status. SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Illies ekoregioner enligt figur 5.1.

Typ Surhetsklass MISA Ekologisk kvalitetskvot (EK)

Illies ekoregion 14 Referensvärde 47,5 Centralslätten Osäkerhet (SD av EK) 0,135 Nära neutralt ≥0,55 Måttligt surt ≥0,40 och <0,55 Surt ≥0,25 och <0,40 Mycket surt <0,25

Illies ekoregion 22 Referensvärde 47,5 Fennoskandiska Osäkerhet (SD av EK) 0,135 skölden Nära neutralt ≥0,55 Måttligt surt ≥0,40 och <0,55 Surt ≥0,25 och <0,40 Mycket surt <0,25

Illies ekoregion 20 Referensvärde 47,5 Boreala höglandet Osäkerhet (SD av EK) 0,135 Nära neutralt ≥0,55 Måttligt surt ≥0,40 och <0,55 Surt ≥0,25 och <0,40 Mycket surt <0,25 39

5.5.3 Försurning

Klasserna surt, mycket surt och extremt surt för MISA ska enligt 2 kap. 10 § anses motsvara sura förhållanden. Efter utredning om de sura förhållandena beror på naturlig surhet eller mänskligt orsakad försurning görs om relevant en justering av referensvärdet för MISA. Genom att EK-värdena i tabell 5.6 används tillsammans med referensvärdet erhålls statusklasser enligt följande: Nära neutralt – hög status Måttligt surt – god status Surt – måttlig status Mycket surt – otillfredsställande eller dålig status

6.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Fisk i sjöar ska klassificeras genom att fiskindex EQR8 med ingående parametrar beräknas enligt avsnitt 6.3. Klassgränserna i tabell 6.3 ska tillämpas vid klassificeringen av fisk.

6.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för fisk i sjöar ska kunna tillämpas ska – sjön ha naturliga förutsättningar att hysa fisk, och – underlagsdata ha samlats in med standardiserat provfiske enligt standard SS-EN 14 757 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat.

6.3 Klassificering

Steg 1) Värden för följande omgivningsfaktorer ska sammanställas: 1. sjöns altitud (Hoh i m över havet) 2. sjöarea (Sjöyta i ha) 3. maxdjup (Maxz i m) 4. årsmedelvärde i lufttemperatur (Temp i °C) 5. sjöns belägenhet i förhållande till högsta kustlinjen (HK, 0 = under, 1 = över) Altituden transformeras med log10(x+1), och för sjöarea och maxdjup används log10(x). Steg 2) Referensvärden beräknas med hjälp av linjära regressionsmodeller enligt formel 6.1. Y = a + b1 * X1 + … + bn * Xn

Formel 6.1. Formel bör beräkning av referensvärde för EQR8. a är intercept och b1 - bn är regressionskoefficienter för omgivningsfaktorer (X1 – Xn) enligt tabell 6.1.

Steg 3) Parametrarna 1-8 beräknas. Parametrarna 4-5 transformeras med log10(x+1) och parametrarna 6 och 8 med log10(x). 1. Antal inhemska fiskarter (tabell 6.2) 2. Simpson’s Dn (diversitetsindex baserat på antal individer): beräknas som 1 / (Σ Pi ), där Pi = numerär andel av art i, och summeringen görs över samtliga arter i fångsten. 3. Simpson’s Dw (diversitetsindex baserat på biomassa): beräknas som 1 / (Σ Pi ), där Pi = viktsandel av art i, och summeringen görs över samtliga arter i fångsten. 4. Relativ biomassa av inhemska fiskarter: total vikt (g) av alla inhemska arter, dividerat med antal nät. 5. Relativt antal av inhemska arter: totalt antal individer av alla inhemska arter, dividerat med antal nät. 6. Medelvikt i totala fångsten: alla arter tas med, och deras totala vikt (g) divideras med totalt antal individer. 7. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (baserad på biomassa i totala fångsten): Andelen potentiellt fiskätande abborre antas vara 0 vid längder under 120 mm och 1 vid längder över 180 mm. Vid längder däremellan 41

b -6

uppskattas som vikt (g) = a * längd (mm) , där a = 3,377 * 10 , och b = 3,205. Varje uppskattad individvikt multipliceras sedan med den längdberoende andelen fiskätande abborre enligt ovan. Summan av produkterna blir biomassan av fiskätande abborre, som sedan adderas till eventuell biomassa av gös. Slutligen divideras den totala summan av fiskätande abborrfiskar med den totala biomassan av alla arter i fångsten. 8. Kvot abborre / karpfiskar (baserad på biomassa): total vikt av abborre dividerat med total vikt av alla inhemska karpfiskar.

Steg 4) Beräkning av avvikelser från referensvärden (residualer): För varje parameter beräknas residualen som observerat värde minus referensvärde (i förekommande fall på transformerade värden).

Steg 5) Beräkning av Z-värden: Residualerna räknas om till Z-värden via division med parameterspecifik standardavvikelse (SD) av referensmaterialets residualer (tabell 6.1).

Steg 6) Omvandling till P-värden: Ett dubbelsidigt P-värde för varje Z-värde hämtas via valfritt statistikprogram.

Steg 7) Beräkning av sammanvägt fiskindex: Beräkna EQR8 som ett medelvärde av P-värdena för de 3-8 parametrar som är möjliga att beräkna ur en given provfiskefångst.

Tabell 6.1. Intercept och regressionskoefficienter för beräkning av fiskparametrarnas referensvärden, samt de standardavvikelser (SDresid) som behövs för beräkning av Z-värden.

Parameter Kod intercept lgHoh lgSjöyta lgMaxz Temp HK SDresid

1. Antal inhem- niart -0,410 2,534 0,347 -0,916 1,538 ska fiskarter 2. Artdiversitet: S Dn 2,537 -0,460 0,380 0,570 Simpson’s D (antal) 3. Artdiversitet: S Dw 1,223 0,345 0,153 0,753 Simpson’s D (biomassa) 4. Relativ bio- lgWiart 3,666 -0,202 0,121 -0,394 0,202 massa av inhemska fiskarter 5. Relativt antal lgNiind 2,171 -0,397 0,081 -0,262 0,044 0,241 av inhemska fiskarter 6. Medelvikt i lgMeanW 1,181 0,307 -0,038 0,234 totala fångsten 7. Andel poten- andpis 0,057 0,198 0,175 tiellt fiskätande abborrfiskar 8. Kvot abborre lgAb- 1,223 -0,186 0,472 / karpfiskar (bio- CyW massa)

Inplanterad innebär att arten inte räknas som inhemsk. Arter markerade med X är registrerade i fångster i nationellt register över sjöprovfisken (NORS).

Familj Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotstatus NORS

Petromyzontidae (nejonögon) Petromyzon marinus Havsnejonöga Starkt hotad Lampetra fluviatilis Flodnejonöga Missgynnad X Lampetra planeri Bäcknejonöga Livskraftig Acipenseridae (störfiskar) Acipenser oxyrinchus Stör Försvunnen Anguillidae (ålfiskar) Anguilla anguilla Ål Akut hotad X Clupeidae (sillfiskar) Alosa fallax Staksill Ej tillämplig Cyprinidae (karpfiskar) Abramis ballerus Faren Livskraftig X Abramis bjoerkna Björkna Livskraftig X Abramis brama Braxen Livskraftig X Vimba vimba Vimma Kunskapsbrist X Alburnus alburnus Löja Livskraftig X Aspius aspius Asp Sårbar X Carassius carassius Ruda Livskraftig X Cyprinus carpio Karp Inplanterad X Gobio gobio Sandkrypare Livskraftig X Leucaspius delineatus Groplöja Missgynnad X Leuciscus idus Id Livskraftig X Leuciscus leuciscus Stäm Livskraftig X Pelecus cultratus Skärkniv Ej tillämplig Phoxinus phoxinus Elritsa Livskraftig X Rutilus rutilus Mört Livskraftig X . Scardinius erythrophtalamus Sarv Livskraftig X Squalius cephalus Färna Livskraftig X Tinca tinca Sutare Livskraftig X Cobitidae (nissögefiskar) Cobitis taenia Nissöga Livskraftig X Balitoridae (grönlingsfiskar) Barbatula barbatula Grönling Livskraftig Siluridae (egentliga malar) Silurus glanis Mal Akut hotad X Esocidae (gäddfiskar) Esox lucius Gädda Livskraftig X Salmonidae (laxfiskar) Oncorhynchus clarki Strupsnittsöring Inplanterad Oncorhynchus mykiss Regnbåge Inplanterad X Oncorhynchus nerka Indianlax Inplanterad Salmo salar Lax Livskraftig ** X Salmo trutta Öring Livskraftig X Salvelinus alpinus Fjällröding Livskraftig X Salvelinus fontinalis Bäckröding Inplanterad X Salvelinus namaycush Canadaröding Inplanterad X Salvelinus umbla Storröding Livskraftig ** X Thymallus thymallus Harr Livskraftig X Coregonidae (sikfiskar) Coregonus albula Siklöja Livskraftig X Coregonus sp. Sikar X Coregonus maraena Älvsik Livskraftig Coregonus maxillaris Storsik Livskraftig Coregonus megalops Blåsik Livskraftig Coregonus nilssoni Planktonsik Livskraftig Coregonus pallasi Aspsik Livskraftig Coregonus peled Storskallesik Akut hotad Coregonus trybomi Vårlekande siklöja Akut hotad Coregonus widegreni Sandsik Livskraftig Osmeridae (norsfiskar) Osmerus eperlanomarinus Bracknors Ej bedömd Osmerus eperlanus Nors Livskraftig X Lotidae (lakefiskar) Lota lota Lake Livskraftig X Gasterosteidae (spiggfiskar) Gasterosteus aculeatus Storspigg Livskraftig X Pungitius pungitius Småspigg Livskraftig X Cottidae (simpor) Cottus gobio Stensimpa Livskraftig X Cottus koshewnikowi Rysk simpa Livskraftig Cottus poecilopus Bergsimpa Livskraftig X Triglopsis quadricornis Hornsimpa Livskraftig X Percidae (abborrfiskar) Perca fluviatilis Abborre Livskraftig X Sander lucioperca Gös Livskraftig X Gymnocephalus cernua Gärs Livskraftig X Pleuronectidae (flundrefiskar) Platichthus flesus Skrubbskädda Livskraftig ** = lokalt starkt hotad

Tabell 6.3. Statusklassernas gränsvärden för EQR8. SD avser standardavvikelsen.

6.5 Försurning

Sura förhållanden, enligt 2 kap. 10 §, för fisk i sjöar definieras som då EQR8 visar på måttlig, otillfredsställande eller dålig status och då vattenmyndigheten bedömer att detta beror på surhet. Efter utredning om de sura förhållandena beror på naturlig surhet eller mänskligt orsakad försurning görs en expertbedömning av status för fisk i sjöar.

Parameter Surhet Eutrofi

1 - + 2 - 3 - + 4 - + 5 - + 6 + 7 + -

7.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Fisk i vattendrag ska klassificeras genom att fiskindex VIX med ingående parametrara beräknas enligt avsnitt 7.3. Klassgränserna i tabell 7.6 ska tillämpas vid klassificeringen av fisk.

7.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för fisk i vattendrag ska kunna tillämpas ska – lokalen ha naturliga förutsättningar att stadigvarande hysa fisk, och – underlag ha samlats in med standardiserat elfiske enligt standard SS-EN 14 011 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat.

7.3 Klassificering

Steg 1) En bedömning görs av ursprunglig populationstyp av öring och/eller lax (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande).

Transformering av omgivningsvariablerna med log10(x+1): 1. avrinningsområdesstorlek (kategori) (tabell 7.1) 2. andel sjö i avrinningsområdet (kategori) (tabell 7.2) 3. minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms (km) där 10 km är max 4. höjd över havet (m), 5. lutning (m per km, ‰) 6. absolutvärdet av medeltemperatur för år (luft, långtidsmedelvärden) 7, medeltemperatur för juli (luft, långtidsmedelvärden) 8. vattendragets bredd (m) mätt vid elfisketillfället 9. provtagen area (m ) vid elfisketillfället

För variabel 6, medeltemperatur för år, multipliceras det transformerade värdet med -1 om originalvärdet är <0. Kvadrerade värden för transformerade omgivningsvariabler används också i vissa fall (tabell 7.3).

Steg 2) Observerade värden på parametrar räknas ut från elfiskedata. De sex parametrarna för det generella VIX är:

1. Sammanlagd täthet av öring och lax (n individer per 100 m ) 2. Andel toleranta individer (tabell 7.4) 3. Andel lithofila individer (tabell 7.4) 4. Andel toleranta arter (tabell 7.4) 5. Andel intoleranta arter (tabell 7.4) 6. Andel laxfiskarter som reproducerar sig (tabell 7.4)

För VIXh (hydrologisk påverkan, se Steg 7) tillkommer också 7. Simpson’s diversitetsindex S = 1 - Σ (( ni / N) ), där ni är individantalet (beräknad täthet per hektar) av en enskild art och N är det totala individantalet.

Värdena transformeras: Sammanlagd täthet av öring och lax transformeras med log10(x+1), övriga parametrar som är kvoter mellan 0 och 1 transformeras med arcsin(√x).

Steg 3) Referensvärden av parametrar för varje elfiske räknas ut med linjär regression (tabell 7.3) baserade på transformerade värden av omgivningsvariablerna. Modeller för vissa referensvärden väljs enligt rådande populationstyp (Steg 1). Referensvärden beräknas med hjälp av linjära regressionsmodeller enligt formel 7.1. Y = a + b1 * X1 + … + bn * Xn,

Formel 7.1. Formel för beräkning av referensvärde för VIX. a är intercept och b1 - bn är regressionskoefficienter för omgivningsfaktorer (X1 – Xn) enligt tabell 7.3. Referensvärdena motsvarar transformerade värden enligt Steg 2.

Steg 4) Beräkning av avvikelser från referensvärden (residualer): För varje parameter beräknas residualen som observerat värde minus referensvärde.

Steg 5) Beräkning av Z-värden: Residualerna räknas om till Z-värden via division med parameterspecifik standardavvikelse (SD) av referensmaterialets residualer (tabell 7.3).

Steg 6) Omvandling till P-värden: Hämta ett P-värde (sannolikhetsvärde) för varje Z-värde via statistikprogram. Beroende på förväntat gensvar hos varje parameter beroende på påverkan (tabell 7.5) hämtas antingen ett enkelsidigt Pvärde för positiv eller negativ respons, eller ett dubbelsidigt P-värde för respons med maximum eller minimum för intermediär påverkan.

Steg 7) Beräkning av index: Beräkna VIX och sidoindex VIXsm (surhet och/ eller morfologisk påverkan) och VIXh (hydrologisk påverkan) som ett medelvärde av P-värdena för de parametrarna som anges som relevanta (de som står inom parentes stryks för respektive index) i tabell 7.5. P-värdena ska vara enkelsidiga eller dubbelsidiga beroende på förväntad respons på respektive påverkanstyp.

Tabell 7.1. Gränser för kategori 1 – 5 för omgivningsvariabeln avrinningsområdesstorlek.

Avrinningsområdesstorlek

2

Tabell 7.2. Gränser för kategori 1 – 4 för omgivningsvariabeln andel sjö. Anger % av total yta uppströms lokalen.

Andel sjö

1 Täthet 2 Andel 3 Andel 4 Andel 5 Andel som 7 Simpson’s STRÖMLEV- Täthet RANDE Andel

Omgivnings- öring och toleranta lithofila toleranta intoleranta reprodu- diversitets- ANDE Täthet öring och Täthet öring lithofila variabler lax individer individer arter arter cerar sig index öring och lax lax och lax individer Intercept 1,6612 -0,0941 1,4814 -0,3804 1,6743 2,0105 -1,9028 -3,1468 2,0220 2,3956 -2,2575 avr.omr.kl. -1,3934 0,4065 -2,1484 0,3597 -1,7749 -3,1389 and.sjö.kl. -0,4270 min.dist.sjö -0,3690 0,6081 -0,5692 0,1937 0,1356 0,3161 HOH 0,4449 0,6388 3,2391 Lutning 0,3440 -0,2581 0,1623 medt.år -0,8184 0,7936 0,7952 1,2151 -1,8217 medt. juli 1,3382 bredd -0,0637 -0,2250 -0,3411 0,5216 -0,1498 provt.area - - - 0,1458 - 0,2702 - - - avr.omr.kl.2 -0,2838 -0,5358 2 and.sjö.kl. 0,1149 -0,2976 0,2662 -0,9735 -0,4396 min.dist.sjö2 0,2496 0,2623 -0,3637 0,4539 HOH2 -0,0436 -0,1601 -0,7175 2 Lutning 0,0970 0,0808 -0,0723 medt.år2 1,4885 0,1396 0,4312 -1,3832 2,9676 medt. juli2 1,4363 2 provt.area - - -0,0629 - - - - - SDresid 0,5080 0,1518 0,2756 0,2235 0,3966 0,7186 0,2861 0,4384 0,4435 0,4084 0,2567

hofila, toleranta och laxfiskarter där förekomst av årsungar (0+) indikerar reproduktion.

Fiskart Latinskt namn Intoleranta Lithofila Toleranta Laxfiskarter 0+ indikerar reprodution Abborre P erca fluviatilis X Asp Aspius aspius X Benlöja Alburnus alburnus X Bergsimpa C ottus poecilopus X X Björkna Blicca bjoerkna X Braxen Abramis brama X Bäcknejonöga Lampetra planeri X X Bäckröding S alvelinus fontinalis X X E lritsa P hoxinus phoxinus X Faren Abramis ballerus X Flodnejonöga Lampetra fluviatilis X X Färna Leuciscus cephalus X G räskarp C tenopharyngodon idella X G rönling Barbatula barbatula X Harr Thymallus thymallus X X X Havsnejonöga P etromyzon marinus X X Hornsimpa Triglopsis quadricornis X Kanadaröding S alvelinus namaycush X X Karp C yprinus carpio X Lake Lota lota X Lax S almo salar X X X Mört R utilus rutilus X R egnbåge Oncorhynchus mykiss X R uda C arassius carassius X R öding S alvelinus alpinus X X X S ik (obestämd) C oregonus sp. X S iklöja C oregonus albula X X S måspigg P ungitius pungitius X S tensimpa C ottus gobio X X S torskallesik C oregonus peled X S torspigg G asterosteus aculeatus X S täm Leuciscus leuciscus X S utare Tinca tinca X Vimma Vimba vimba X Ål Anguilla anguilla X Öring S almo trutta X X X

Tabell 7.5. Förväntad respons på generell påverkan och separata påverkanstyper för parametrar i VIX. Icke signifikanta parametrar inom parentes. + - anger att parametern först ökar sedan minskar med grad av påverkan, - + anger att parametern först minskar sedan ökar med grad av påverkan. + + anger att parametern ökar och - - att den minskar med påverkan.

Närsalter/ Generell Surhet organisk Morfologi Hydrologi Konnektivitet belastning

Sammanlagd täthet av öring och lax - - - - - - - - - ( - + ) Andel toleranta individer R%i + + ( + + ) + + ( + ) + + - + Andel lithofila individer R%i - - - - - - - ( - + ) ( + - ) Andel toleranta arter (antal arter) T%a + + ( - - ) + + ( + ) + - - - Andel intoleranta arter (antal arter) T%a - - - - - - - ( - + ) ( + - ) Andel laxfiskarter som reproducerar sig - - - - - - - ( - - ) ( + - ) Simpsons diversitetsindex ( + - ) ( - - ) ( + - ) ( - ) + - ( - + )

7.4 Klassgränser

Tabell 7.6. Klassgränser för VIX-värden.

Osäkerhet för VIX beräknas enligt formel 7.2.

Predikterad SD för VIX-index = 0,1318 + ( 0,0951 * transformerad andel sjö i avromr) + (-0,0039 * transformerad, kvadrerad altitud) + (-0,0348 * transformerat minsta avstånd till sjö) + (-0,0400 * transformerad provtagen area) + ( 0,0988 * transformerad avrinningsområdets storleksklass).

Formel 7.2. Formel för beräkning av osäkerheten frör VIX.

7.5 Försurning

Sura förhållanden, enligt 2 kap. 10 §, för fisk i vattendrag definieras som då VIX visar på måttlig, otillfredsställande eller dålig status och då vattenmyndigheten bedömer att detta beror på surhet. Efter utredning om de sura förhållandena beror på naturlig surhet eller mänskligt orsakad försurning görs en expertbedömning av status för fisk i sjöar.

Sidoindex Index Klassgräns god – måttlig status

VIXsm för surhet ≥ 0,432

Bilaga 2

Bedömningsgrunder för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer i sjöar och vattendrag

1 Näringsämnen i sjöar

1.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Näringsämnen i sjöar ska i normalfallet klassificeras genom att parametern totalfosfor (tot-P) beräknas och uttrycks i EK enligt avsnitt 1.3 och utifrån klassgränserna i tabell 1.1. Om tydliga indikationer däremot finns på att kvävehalten styr tillväxten och påverkar artsammansättningen i en ytvattenförekomst där det finns en väsentlig mänskligt orsakad kvävebelastning får vattenmyndigheten göra en expertbedömning av lämplig kvävehalt som gräns mellan god och måttlig status för kväve. I dessa fall bestäms status för kvalitetsfaktorn näringsämnen i sjöar av status för tot-P eller status för kvävehalt beroende på vilken som är sämst.

1.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunderna för näringsämnen i sjöar ska kunna tillämpas ska analyser av tot-P ha utförts enligt SS-EN ISO 6878 alternativt SS-EN ISO 15681 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat. Om kväve klassificeras ska analyser för de olika fraktionerna, beroende på vilken som används, ha utförts enligt följande standarder eller med metod som ger likvärdiga resultat: Ammoniumkväve enligt SIS 028134, nitratkväve och nitritkväve enligt SS-EN ISO 13395 samt totalkväve enligt SS-EN ISO 11905-1.

1.3 Klassificering

Steg 1) Beräkna referensvärde för tot-P (ref-P) enligt formel 1.1.

log10(ref-P) =1,627 + 0,246*log10AbsF – 0,139* log10Höjd – 0,197* log10Medeldjup

Formel 1.1. Formel för att beräkna referensvärde för tot-P. ref-P = referensvärde (tot-P µg/l), AbsF = absorbans vid 420 nm i 5 cm kuvett, Höjd = sjöns höjd över havet (m), Medeldjup = sjöns medeldjup (m).

Förenklad metod Om det inte finns data för sjöns medeldjup ska följande formel användas för att beräkna referensvärdet enligt formel 1.2.

log10(ref-P) = 1,561 + 0,295*log10AbsF – 0,146*log10Höjd

Formel 1.2. Förenklad formel för att beräkna referensvärdet för tot-P. Beräkningen i formel 1.1 och 1.2 är baserad på mätning av absorbans vid 420 nm med 5 cm kuvett. Har mätningen gjorts vid 436 nm per meter ska värdet för log10 (ref-P) divideras med faktorn 15,72 för att erhålla ett värde motsvarande mätning vid 420 nm i 5 cm kuvett.

Då den förenklade metoden är mindre säker får den endast användas för klassificering om den uppmätta koncentrationen av tot-P är mer än 5 μg/l från någon klassgräns i μg/l beräknad enligt avsnitt 1.4. I annat fall ska den ursprungliga beräkningsmetoden för referensvärde användas för klassificeringen.

Steg 2) Klassificering av tot-P EK beräknas enligt följande: EK = referensvärde / observerad tot-P Erhållen EK jämförs med klassgränserna i tabell 1.1. För att klassificera en ytvattenförekomst till hög status ska dessutom den observerade koncentrationen av tot-P vara mindre än 12,5 μg/l.

1.4 Klassgränser

Tabell 1.1. Statusklassificering av tot-P i sjöar.

Status Klassgräns (EK-värde) Mätt koncentration tot-P (μg/l)

Hög ≥ 0,7 och < 12,5

Klassgränser i μg/l beräknas som referensvärde / klassgräns (EK-värde).

2 Näringsämnen i vattendrag

2.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Näringsämnen i vattendrag ska i normalfallet klassificeras genom att parametern totalfosfor (tot-P) beräknas och uttrycks i EK enligt avsnitt 2.3 och utifrån klassgränserna i tabell 2.1. Om tydliga indikationer däremot finns på att kvävehalten styr tillväxten och påverkar artsammansättningen i en ytvattenförekomst där det finns en väsentlig mänskligt orsakad kvävebelastning får vattenmyndigheten göra en expertbedömning av lämplig kvävehalt som gräns mellan god och måttlig status för kväve. I dessa fall bestäms status för kvalitetsfaktorn näringsämnen i vattendrag av status för tot-P eller status för kvävehalt beroende på vilken som är sämst.

2.2 Krav på underlagsdata

För att en klassificering med bedömningsgrunderna för näringsämnen i vattendrag ska kunna göras ska analyser av tot-P ha utförts enligt SS-EN ISO 6878 alternativt SS-EN ISO 15681 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat. Om kväve klassificeras ska analyser för de olika fraktionerna, beroende på vilken som används, ha utförts enligt följande standarder eller med annan metod som ger likvärdiga resultat: Ammoniumkväve enligt SIS 028134, nitratkväve och nitritkväve enligt SS-EN ISO 13395 samt totalkväve enligt SS-EN ISO 11905-1.

2.3 Klassificering

Steg 1) Referensvärde för tot-P (ref-P) beräknas enligt formel 2.1.

loglog10 (ref-P) = 1,533 + 0,240 * log10( ) 1,533 0,240 10log( (Ca * Mg*) + 0,301 * log (* *) 0,301 log(AbsF) – 0,012) 0,012 stationshöjd

Formel 2.1. Formel för att beräkna referensvärdet för tot-P. ref-P = referensvärde (total-P µg/l), Ca*Mg* = icke marina baskatjoner (mekv/l), AbsF = absorbans mätt vid 420 nm i 5 cm kuvett, stationshöjd = provtagningsstationens höjd över havet (m).

Icke marina baskatjoner beräknas enligt Ca*Mg* = Ca + Mg – 0,235*Cl där alla koncentrationer anges som mekv/l

Förenklad metod Om det inte finns data för baskatjoner och kloridjoner i ytvattenförekomsten ska formel 2.2 användas för att beräkna referensvärdet. log10( ) log1,53310 (ref-P) = 1,380 + 0,240 * log 0,240 log( * *) 0,30110 (log(AbsF) – 0,0143) 0,012 stationshöjd

Formel 2.2. Förenklad formel för att beräkna referensvärdet för tot-P. Beräkningen i formel 2.1 och 2.2 är baserad på mätning av absorbans vid 420 nm med 5 cm kuvett. Har mätningen gjorts vid 436 nm per meter ska värdet för log10 (ref-P) divideras med faktorn 15,72 för att erhålla ett värde motsvarande mätning vid 420nm i 5 cm kuvett.

Då den förenklade metoden är mindre säker får den endast användas för klassificering om den uppmätta koncentrationen av tot-P är mer än 8 μg/l från någon klassgräns i μg/l beräknad enligt avsnitt 2.4. I annat fall ska den ursprungliga beräkningsmetoden för referensvärde användas för klassificeringen. För ytvattenförekomster där det finns mer än 10% jordbruksmark i tillrinningsområdet ska referensvärdet (ref-Pjo) beräknas enligt formel 2.3. Alternativt används framräknade referensvärden från andra modeller som också tar hänsyn till eventuell retention uppströms ytvattenförekomsten. Beräkning av referensvärde enligt formel 2.3 får även göras för ytvattenförekomster med mindre än 10% jordbruksmark i tillrinningsområdet.

ref-Pjo = (Pjo * Ajo*0.5 + ref-P*(100 – Ajo))/100

Formel 2.3. Formel för att beräkna referensvärde för tot-P vid jordbrukspåverkan. ref-Pjo är det sammanviktade referensvärdet (tot-P µg/l) i områden med jordbruksmark, Pjo är referensvärdet (tot-P µg/l) för jordbruksmark, Ajo är andel jordbruksmark (%) i området, ref-P är referensvärdet för “icke jordbruksmark” enligt formel 2.1 eller 2.2., 0.5 är en specifik faktor för viktning i statusklassificeringen.

Referensvärdet för jordbruksmark Pjo, är relaterat till jordart och utlakningsregion och motsvarar läckaget från en ogödslad, oskördad permanent gräsvall. För att beräkna ref-Pjo behövs följaktligen information om vilken jordart som är dominerande i tillrinningsområdet och vilken utlakningsregion den tillhör.

Steg 2) Klassificering av tot-P

Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande:

EK = beräknat referensvärde (ref-P alt. ref-Pjo) / observetad tot-P

Erhållen EK jämförs med klassgränserna i tabell 2.1. För att klassificera en ytvattenförekomst till hög status ska dessutom den observerade koncentrationen av tot-P vara mindre än 12,5 μg/l.

Tabell 2.1. Statusklassificering av tot-P i vattendrag.

Status EK-värde Mätt koncentration tot-P (μg/l)

Hög ≥ 0,7 och < 12,5

Klassgränser i μg/l beräknas som referensvärde / klassgräns (EK-värde).

3 Siktdjup i sjöar

3.1 Kvalitetsfaktor

Siktdjup i sjöar ska klassificeras enligt avsnitt 3.3 och utifrån klassgränserna i tabell 3.1.

3.2 Krav på underlagsdata

För att en klassificering med bedömningsgrunderna för siktdjup i sjöar ska kunna göras ska provtagning ha gjorts enligt SS-EN ISO 7027 (del 2, 2.2) eller med annan metod som ger likvärdiga resultat.

3.3 Klassificering

Steg 1) Beräkna referensvärdet för siktdjup i första hand genom att använda siktdjupsvärden för sjön från perioder före en eventuell påverkan. I andra hand enligt formel 3.1. log10 (SDref ) = 0,678 – 0,116*log10(absF420) – 0,471*log10(klorof) Formel 3.1. Formel för att beräkna referensvärde för siktdjup. SDref = referensvärde för siktdjup (m), absF420 = absorbans mätt på filtrerat prov vid 420 nm (per 5 cm kuvett), klorof = referensvärde för klorofyllkoncentration (klorofyll a µg/l) (tas från bedömningsgrunden för växtplankton, bilaga 1, avsnitt 1.8). Beräkningen i formel 3.1 är baserad på mätning av absorbans vid 420 nm med 5 cm kuvett. Har mätningen gjorts vid 436 nm per meter ska värdet för log10 (SDref) divideras med faktorn 15,72 för att erhålla ett värde motsvarande mätning vid 420 nm i 5 cm kuvett. Steg 2) Klassificering av siktdjup EK beräknas enligt följande: EK = observerat siktdjup / referensvärde

3.4 Klassgränser

Tabell 3.1. Statusklassificering av siktdjup i sjöar.

4.1 Kvalitetsfaktor

Syrgas i sjöar ska klassificeras enligt avsnitt 4.3 och utifrån klassgränserna i tabell 4.1 och om så krävs tabell 4.2.

4.2 Krav på underlagsdata

För att en klassificering med bedömningsgrunderna för syrgas i sjöar ska kunna göras ska provtagning och analys ha utförts enligt SS EN 25813 alternativt SS EN 25814 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat.

4.3 Klassificering

Steg 1) Beräkna status utgående från minimumvärdet för årets provtagning enligt tabell 4.1.

Tabell 4.1. Statusklassificering av syrgaskoncentration för sjöar.

Status Temp Syrgaskoncentration Syrgaskoncentration (°C) (mg/l) Varmvattensfiskar (mg/l) Huvudsakligen salmonider

Hög - ≥ 8 ≥ 9 God 0 – 5 ≥7 och < 8 ≥8 och < 9 ” 5 – 15 ≥6 och < 7 ≥7 och < 8 ” > 15 ≥5 och < 6 ≥6 och < 7 Måttlig - ≥4 och < 5 ≥5 och < 6 Otillfredsställande - ≥3 och < 4 ≥3 och < 5 Dålig - < 3 < 3

Är sjöns status måttlig eller sämre med avseende på syrgasförhållanden ska tillståndet jämföras mot referensvärde beräknat enligt steg 2.

Steg 2) Beräkning av referensvärden för syrgas ska i första hand baseras på mätvärden för sjön från perioden före påverkan. I annat fall beräknas referensvärdet enligt formel 4.1.

Formel 4.1. Formel för att beräkna referensvärdet för syrgas. Ct = beräknat referensvärde för syrgaskoncentration vid provtagningstillfället (mg/l), C0 = syrgaskoncentration vid isläggning/ skiktningens start (mg/l), ∂C/∂t = referensvärde för syretäringshastighet enligt formel 4.3 eller 4.4 (mg/l, dygn), t = tiden mellan isläggning resp. sommarskiktnings början och provtagningen (dygn). Om tiden för skiktningen inte är känd får den uppskattas med hjälp av de kartor för isläggning och islossning som finns i Sveriges Nationalatlas – Klimat, sjöar och vattendrag.

Syrgaskoncentration vid isläggning/skiktningens start bestäms i första hand genom mätningar vid cirkulationens slut; alltså före eller i början av termisk skiktning vid våren eller vid isläggningens början. I andra hand förutsätts att 90% mättnad föreligger vid detta tillfälle. Mättnadskoncentrationen för löst syrgas (mg/l) beräknas enligt formeln 4.2.

Formel 4.2. Formel för att beräkna mättnadskoncentrationen för syrgas. Temp = vattentemperatur vid mättillfället (°C).

För sommarstagnation (hypolimnion) beräknas referensvärden för syretäringshastigheten (∂C/∂) enligt formel 4.3.

0,30,3 ((temptemp−−2020)) ((temptemp−−2020)) SyretäringshastighetSyretäringshastighet ==

• 1,0471,047 ++ 0,010,01
• 1,0471,047
• absabs420 / 5420 / 5
• 79,479,4 maxdjupmaxdjup−− siktdjupsiktdjup

Formel 4.3. Formel för att beräkna referensvärde för syretäringshastigheten. Syretäringshastighet (mg/l, dygn), Maxdjup = sjöns maxdjup (m), Siktdjup = siktdjup under sommaren € € (m), Temp = vattentemperatur i hypolimnion (medelvärde) (°C), Abs420 = absorbans mätt vid 420 nm på filtrerat prov (5 cm kuvett). Kan hypolimnions tjocklek bestämmas genom temperaturmätningar ska det värdet användas istället för Maxdjup – siktdjup.

För isläggningsperiod beräknas referensvärden för syretäringshastigheten (∂C/∂) enligt formel 4.4.

0,30,3 ((temptemp−−2020)) ((temptemp−−2020))

SyretäringshastighetSyretäringshastighet ==

• 1,111,11 ++ 0,010,01
• 1,111,11
• absabs420 / 5420 / 5
• 79,479,4 medeldjupmedeldjup

Formel 4.4. Formel för beräkning av referensvärde för syretäringshastigheten. Syretäringshastighet (mg/l, dygn), Medeldjup = sjöns medeldjup (m), Temp = medelvärde av sjöns vattentemperatur under vintern (°C), Abs420 = absorbans mätt vid 420 nm på filtrerat prov € € (5 cm kuvett).

Beräkningen i formel 4.3 och 4.4 är baserad på mätning av absorbans vid 420 nm med 5 cm kuvett. Har mätningen gjorts vid 436 nm per meter ska värdet för syretäringshastighet divideras med faktorn 15,72 för att erhålla ett värde motsvarande mätning vid 420 nm i 5 cm kuvett.

4.4 Klassgränser

Klassgränserna för sjön beräknas därefter med hjälp av tabell 4.2 och det observerade värdet för syrgas jämförs mot dessa för klassificering.

Tabell 4.2. Nedre klassgränser för beräkning av status. Ct = referensvärde beräknat enligt ekvation 4.1.

Status Nedre klassgräns

Hög = 1,19 Ct – 0,0242 Ct – 0,418 God = 1,41 Ct – 0,0476 Ct – 1,11 Måttlig = 1,08 Ct – 0,0415 Ct – 0,202 Otillfredsställande = 0,674 Ct – 0,0264 Ct – 0,577 Dålig –

5.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

För att klassificera försurning i sjöar ska då det finns modellering med MAGICmodellen för ytvattenförekomsten modellerat referenstillstånd för år 1860 jämföras med dagens tillstånd och den pH-förändring som har beräknats med tabell 5.1. Om det saknas en modellering av MAGIC för en ytvattenförekomst ska försurningspåverkan klassificeras från en likvärdig ytvattenförekomst i det webbaserade verktyget MAGIC-bibliotek. Sjöar med omsättningstid kortare än två månader ska vid risk för episodförsurningspåverkan under vårflod klassificeras med episodmodellen BDM (Boreal Dilution Model). Om mätningar saknas under vårfloden får episodförsurningen istället uppskattas utifrån basflödeskemin med modellen pBDM (one point Boreal Dilution Model). Kalkade vatten ska klassificeras efter att vattenkemin korrigerats för kalkningspåverkan med kvoten mellan icke marint kalcium och magnesium, eller med annan metod som ger likvärdiga resultat.

5.2 Krav på underlagsdata

För att MAGIC-biblioteket ska kunna tillämpas behövs följande uppgifter: − de vattenkemiska parametrarna: pH, SO4, Cl, Ca, Mg och DOC, dissolved organic carbon eller TOC, total organic carbon för ett år efter 1990, − X- och Y-koordinat för ytvattenförekomsten i Sveriges rikes nät, RT90, − avrinningen till ytvattenförekomsten i m/år avrinningsområde, och − för sjöar även sjöns area.

Klassificeringen för sjöar ska göras på halter motsvarande medianvärden. För att BDM ska kunna tillämpas ska ANC (acid neutralizing capacity) och DOC (dissolved organic carbon) eller TOC (total organic carbon) under basflöde och i tidsserie under vårfloden finnas tillgängliga. För att pBDM ska kunna tillämpas ska ANC och DOC eller TOC under vinterbasflöde finnas tillgängligt.

5.3 Klassificering

Tabell 5.1. Klassgränser för klassificering av försurningspåverkan i sjöar.

Klassgränser enligt tabell 5.1 används för statusklassificering.

6.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

För att klassificera försurning i vattendrag ska då det finns modellering med MAGIC-modellen för ytvattenförekomsten modellerat referenstillstånd för år 1860 jämföras med dagens tillstånd och den pH förändring som har beräknats med tabell 6.1. Om det saknas en modellering av MAGIC för en ytvattenförekomst ska försurningspåverkan klassificeras från en likvärdig ytvattenförekomst i det webbaserade verktyget MAGIC-bibliotek. Vattendrag norr om limes norrlandicus ska vid risk för episodförsurningspåverkan under vårflod klassificeras med episodmodellen (BDM, Boreal Dilution Model). Om mätningar saknas under vårfloden får episodförsurningen istället uppskattas utifrån basflödeskemin med modellen pBDM (one point Boreal Dilution Model). Kalkade vatten ska klassificeras efter att vattenkemin korrigerats för kalkningspåverkan med kvoten mellan icke marint kalcium och magnesium, eller med annan metod som ger likvärdiga resultat.

6.2 Krav på underlagsdata

För att MAGIC-biblioteket ska kunna tillämpas behövs följande uppgifter: − de vattenkemiska parametrarna: pH, SO4, Cl, Ca, Mg och DOC, dissolved organic carbon eller TOC, total organic carbon för ett år efter 1990, − X- och Y-koordinat för ytvattenförekomsten i Sveriges rikes nät, RT90, och − avrinningen till ytvattenförekomsten i m/år avrinningsområde.

Klassificeringen för vattendrag ska göras på flödesvägt medelvärde. För att BDM ska kunna tillämpas ska ANC (acid neutralizing capacity) och DOC (dissolved organic carbon) eller TOC (total organic carbon) under basflöde och i tidsserie under vårfloden finnas tillgängliga. För att pBDM ska kunna tillämpas ska ANC och DOC eller TOC under vinterbasflöde finnas tillgängligt.

6.3 Klassificering

Tabell 6.1. Klassgränser för klassificering av försurningspåverkan i vattendrag.

Klassgränser enligt tabell 6.1 används för statusklassificering med undantag att om pH under episoden befinner sig mellan 4,6 och 5,4 betraktas även klass 2 (0,2-0,4 pH-enheter) som måttlig status.

7.1 Klassificering

För att klassificera särskilda förorenande ämnen ska vattenmyndigheten ta fram klassgränser mellan hög och god respektive god och måttlig status för de särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd i ytvattenförekomsten, enligt bilaga V tabell 1.2.1–1.2.2 samt avsnitt 1.2.6 i direktiv 2000/60/EG.

Bilaga 3

Bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i sjöar och vattendrag

1 Kontinuitet i sjöar

1.1 Artificiella vandringshinder

Kvalitetsfaktorn kontinuitet i sjöar ska klassificeras genom att parametern artificiella vandringshinder klassificeras.

1.1.1 Krav på underlagsdata

För att bestämma antalet artificiella vandringshinder ska Svenskt dammregister eller underlag från kartering gjord enligt manualen för Biotopkartering – vattendrag eller annan metod som ger likvärdiga resultat användas.

1.1.2 Klassificering

Parametern förekomst av artificiella vandringshinder anges för klass 1 och 2 som antal vandringshinder nedströms ytvattenförekomsten och för klass 3 som antal vandringshinder nedströms och i anslutning till ytvattenförekomsten. Klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 1.1.

1.1.3 Klassgränser

Tabell 1.1. Klassgränser för förekomst av artificiella vandringshinder. Parametern innefattar inte klasser för otillfredsställande och dålig status.

Status Klass Förekomst av artificiella vandringshinder

Hög 1 Inga vandringshinder nedströms ytvattenförekomsten God 2 Vandringshinder nedströms ytvattenförekomsten Måttlig 3 Vandringshinder nedströms och i anslutning till ytvattenförekomsten

2 Kontinuitet i vattendrag

2.1 Kvalitetsfaktor och ingående parameter

Kvalitetsfaktorn kontinuitet i vattendrag ska klassificeras utifrån parametrarna fragmenteringsgrad och barriäreffekt i avsnitt 2.2 respektive 2.3 samt parametern artificiella vandringshinder i avsnitt 1.1. En sammanvägning av de parametrar som regleras i avsnitt 2 ska utföras enligt tabell 2.3 och 2.4 i avsnitt 2.4. Status för kvalitetsfaktorn kontinuitet i vattendrag bestäms av resultatet från denna sammanvägning eller resultatet för klassificeringen av parametern artificiella vandringshinder enligt avsnitt 1.1, beroende på vilken som är sämst.

2.2 Fragmenteringsgrad

2.2.1 Krav på underlagsdata

För att klassificera fragmenteringsgraden ska underlag från kartering gjord enligt manualen för Biotopkartering - vattendrag eller annan metod som ger likvärdiga resultat användas.

2.2.2 Klassificering

Fragmenteringsgrad ska beräknas enligt nedan och klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 2.1. Fragmenteringsgrad= (1- (längsta sträckan utan artificiella definitiva vandringshinder (km)/vattendragets totallängd (km))) * 100.

2.2.3 Klassgränser

Som biflöde får i detta sammanhang räknas vattendrag utgörande en ytvattenförekomst, som mynnar i, eller i direkt uppströms anslutning till, den ytvattenförekomst som ska bedömas. Om biflödena inte har kartlagts med avseende på vandringshinder, kan en ytvattenförekomst högst få statusen god. Detta förutsätter att inga vandringshinder finns i ytvattenförekomsten.

Tabell 2.1. Klassgränser för fragmenteringsgrad.

Status Klass Fragmenteringsgrad

Hög 1 Inga vandringshinder i huvudfåran God 2 Förekomst av vandringshinder i biflöden Måttlig 3 Fragmenteringsgrad ≤25 % Otillfredsställande 4 Fragmenteringsgrad >25-50 % Dålig 5 Fragmenteringsgrad >50 %

2.3 Barriäreffekt

2.3.1 Krav på underlagsdata

För att klassificera fragmenteringsgraden ska underlag från kartering gjord enligt manualen för Biotopkartering - vattendrag eller annan metod som ger likvärdiga resultat användas.

2.3.2 Klassificering

Barriäreffekten ska beräknas enligt nedan och klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 2.2. Barriäreffekt = (1- (Sträckan upp till första vandringshindret/vattendragets totallängd))*100

Tabell 2.2. Klassgränser för barriäreffekt.

Status Klass Barriäreffekt

Hög 1 Inga vandringshinder God 2 Barriäreffekt ≤ 25 % Måttlig 3 Barriäreffekt >25-50 % Otillfredsställande 4 Barriäreffekt >50-75 % Dålig 5 Barriäreffekt > 75 %

2.4 Sammanvägning av fragmenteringsgrad och barriäreffekt

Sammanvägningen av parametrarna fragmenteringsgrad och barriäreffekt ska utföras genom att båda parametrarnas statusklass multipliceras med korresponderande koefficient enligt tabell 2.3. Denna uträkning resulterar i ett totalvärde för respektive parameter. Därefter beräknas ett medelvärde på de uträknade totalvärdena utifrån vilken den sammanvägda statusklassen avläses i tabell 2.4.

Tabell 2.3. Tabell för sammanvägning av fragmenteringsgrad och barriäreffekt.

Tabell 2.4. Klassgränsernas intervall enligt totalklassificeringen i tabell 2.3.

3 Hydrologisk regim i sjöar

3.1 Föreskriven regleringsamplitud

Klassificeringen av kvalitetsfaktorn hydrologisk regim ska baseras på parametern föreskriven regleringsamplitud.

3.1.1 Krav på underlagsdata

Som ett minimum ska föreskriven regleringsamplitud som framgår av en vattendom eller ett tillstånd till vattenverksamhet användas när föreskriven regleringsamplitud klassificeras.

3.1.2 Klassificering

Föreskriven regleringsamplitud klassificeras med hjälp av den information som framgår av vattendomar eller tillstånd till vattenverksamheten samt utifrån klassgränser enligt tabell 3.1.

3.1.3 Klassgränser

Tabell 3.1. Klassgränser för regleringsamplitud.

Föreskriven regleringsamplitud Status Klass Högsta tillåtna regleringsamplitud

Hög 1 Ingen aktiv reglering förekommer God 2 < 1 meter Måttlig 3 1 – 2,99 meter Otillfredsställande 4 3 – 9,99 meter Dålig 5 ≥ 10 meter

4. Hydrologisk regim i vattendrag

4.1 Flödesregleringens påverkan på vattendrag

För klassificering av kvalitetsfaktor flödesregleringens påverkan på vattendrag ska delparametrarna regleringsgrad och förändrad medelhögvattenföring, MHQ klassificeras. Status för kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i vattendrag ska bestämmas av resultatet från denna klassificering beroende på vilken av delparametrarna som är sämst.

4.1.1 Krav på underlagsdata

Som underlag för klassificering av delparametern regleringsgrad ska minst 10 år långa flödesserier med dygnsvisa observationer användas. Som underlag för klassificering av delparametern förändrad medelhögvattenföring ska minst 10 år långa tidsserier med dygnsvisa observationer användas.

4.1.2 Klassificering

Regleringsgraden ska beräknas enligt formel 4.1 och förändrad medelhögvattenföring enligt formel 4.2 och klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 4.1.

RG = 100 * MAG / QV

Formel 4.1. RG = regleringsgraden i %, MAG = summan av alla magasineringsvolymer (m ) uppströms, QV = årlig flödesvolym (m ).

Formel 4.2. MHQN = medelhögvattenföringen (m /s) vid oreglerade förhållanden, MHQR = medelhögvattenföringen (m /s) vid reglerade förhållanden.

4.1.3 Klassgränser

Tabell 4.1. Klassgränser för regleringsgrad och förändrad medelhögvattenföring, MHQ.

Flödesregleringens påverkan på vattendrag

Flödesregleringens påverkan på vattendrag Status Klass Reducerad MLQ (%)

Hög 1 0 God 2 >0 – 9,99 Måttlig 3 10 – 29,99 Otillfredsställande 4 30 – 79,99 Dålig 5 80 – 100

5. Morfologi i sjöar

Status Klass Död ved (antal vedbitar) >1m långa och >10cm diameter / 100 meter.

Hög 1 >16 bitar God 2 >10-16 bitar Måttlig 3 >6-10 bitar Otillfredsställande 4 ≤6 bitar Dålig 5 0 bitar

5.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

En sammanvägning av de parametrar som regleras i avsnitt 5 ska utföras enligt tabell 5.5 och 5.6 i avsnitt 5.6. Resultatet av sammanvägningen ska utgöra den slutgiltiga klassificeringen för kvalitetsfaktorn morfologi i sjöar.

5.2 Markanvändning i närmiljön

5.2.1 Krav på underlagsdata

Vid klassificering ska information från fältkontroll eller kartanalys användas. Som dataunderlag vid kartanalys används GSD-Marktäckedata med 2 pixlars buffert (motsvarar 50 meter) från ytvattenförekomsten eller likvärdig data.

5.2.2 Klassificering

Markanvändning i närmiljön ska beräknas som andel påverkad mark i förhållande till den totala andelen mark. Som påverkad mark räknas – stadsstruktur, – industri, – gruvområden, – täkter, – byggplatser, – åkermark, – betesmark, och – kalhygge. Klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 5.1.

5.2.3 Klassgränser

Tabell 5.1. Klassgränser för markanvändning i närmiljön.

5.3 Markanvändning i delavrinningsområdet

5.3.1 Krav på underlagsdata

Vid klassificering ska information från fältkontroll eller kartanalys användas.

5.3.2 Klassificering

Markanvändning i delavrinningsområdet ska beräknas som andel påverkad mark i förhållande till den totala andelen mark. Som påverkad mark räknas – stadsstruktur, – industri, – gruvområden, – täkter, – byggplatser, – åkermark, – betesmark, och – kalhygge. Klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 5.2.

5.3.3 Klassgränser

Tabell 5.2. Klassgränser för markanvändning i delavrinningsområdet.

5.4 Förändrad litoralzon

5.4.1 Krav på underlagsdata

Vid klassificeringen ska information från fältkontroll eller kartanalys användas.

5.4.2 Klassificering

Förändrad litoralzon ska beräknas enligt följande: Förändrad litoralzon = andel påverkad sträcka/ totala strandlinjens sträcka*100, eller som förändrad vattennivå i meter. Parametern förändrad litoralzon är inte tillämplig i de fall en ytvattenförekomst är föremål för en aktiv reglering. Klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 5.3.

Tabell 5.3. Klassgränser för förändrad litoralzon. Parametern innefattar inte klassser för god och otillfredsställande status.

Status Klass Påverkan Förändrad litoralzon

Hög 1 Ingen påverkan Vattennivån har förändrats med <0,5 m, eller, ingrepp utförda de senaste 50 åren har förändrat <10% av strandsträckan, eller, ingrepp utförda för mer än 50 år sedan har förändrat <25% av strandsträckan. Måttlig 3 Ingen påverkan Vattennivån har förändrats med 0,5 till 1 m, eller, ingrepp utförda under de senaste 50 åren har förändrat 10–25% av strandsträckan, eller, ingrepp utförda för mer än 50 år sedan har förändrat 25–50% av strandsträckan. Dålig 5 Ingen påverkan Vattennivån har förändrats med >1 m, eller, ingrepp utförda under de senaste 50 åren har förändrat >25% av strandsträckan, eller, ingrepp utförda för mer än 50 år sedan har förändrat >50% av strandsträckan.

5.5 Antal diken per km

5.5.1 Krav på underlagsdata

Vid klassificering ska information från fältkontroll eller kartanalys användas.

5.5.2 Klassificering

Antal diken ska beräknas enligt följande formel: Antal diken = antal diken /km strandsträcka eller vattendrag Klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 5.4.

5.5.3 Klassgränser

Tabell 5.4. Klassgränser för antal diken per km.

Status Klass Antal diken per km

Hög 1 <1 dike God 2 1-3 diken Måttlig 3 >3-5 diken Otillfredsställande 4 >5-7 diken Dålig 5 >7 diken

5.6 Sammanvägning av parametrar för kvalitetsfaktorn morfologi i sjöar

Den sammanvägda klassificeringen ska utföras genom att samtliga klassificerade parametrars statusklass multipliceras med korresponderande koefficient enligt tabell 5.5. Denna uträkning resulterar i ett totalvärde för respektive parameter. Därefter beräknas ett medelvärde på samtliga uträknade totalvärden utifrån vilken den slutgiltiga statusklassen för kvalitetsfaktorn morfologi i sjöar avläses i tabell 5.6. 67

Tabell 5.5. Tabell för beräkning av morfologisk påverkan i sjöar.

Tabell 5.6. Klassgränsernas intervall enligt totalklassificeringen i tabell 5.5.

För den sammanvägda klassificeringen av kvalitetsfaktorn morfologi i sjöar gäller följande: Totalstatus högre än god kan ej ges om: – klassificeringen av minst två parametrar med koefficient 3 är högre än 2. Totalstatus högre än måttlig kan ej ges om: – klassificeringen av en parameter med koefficient 4, är högre än 3, – klassificeringen av en parameter med koefficient 3 är högre än 4, eller klassificeringen av tre parametrar med koefficient 3 är högre än 3. Totalstatus högre än otillfredsställande kan ej ges om: – klassificeringen av en parameter med koefficient 4 är högre än 4, eller – klassificeringen av alla parametrar med koefficient 3 är högre än 3.

6. Morfologi i vattendrag

Status Klass Andel rensad sträcka

Hög 1 0 % God 2 ≤10% Måttlig 3 >10-25% Otillfredsställande 4 >25-50 % Dålig 5 >50 %

6.1 Kvalitetsfaktorer och ingående parametrar

Utöver de parametrar som regleras i avsnitt 6 ska klassificering av kvalitetsfaktorn morfologi i vattendrag även innefatta de parametrar som regleras i avsnitt 5.2, 5.3 och 5.5. En sammanvägning av de parametrar som regleras i avsnitt 5.2, 5.3 och 5.5 samt i avsnitt 6 ska utföras enligt tabell 6.3 och 6.4 i avsnitt 6.4. Resultatet av sammanvägningen ska utgöra den slutgiltiga klassificeringen för kvalitetsfaktorn morfologi i vattendrag.

6.2 Rätnings-/kanaliseringsgrad

6.2.1 Krav på underlagsdata

Vid klassificering ska information från fältkontroll eller kartanalys användas.

6.2.2 Klassificering

Rätnings-/kanaliseringsgrad ska beräknas enligt följande formel: Rätnings-/kanaliseringsgrad = andel rätad/kanaliserad sträcka/totallängden vattendrag. Klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 6.1.

6.2.3 Klassgränser

Tabell 6.1. Klassgränser för rätad/kanaliserad sträcka.

Status Klass Rätnings-/kanaliseringsgrad

Hög 1 Ingen rätning God 2 ≤10% Måttlig 3 >10-40% Otillfredsställande 4 >40-70 % Dålig 5 >70 %

6.3 Parametern antal vägövergångar per km vattendrag

6.3.1 Krav på underlagsdata

Vid klassificering ska information från fältkontroll eller kartanalys användas.

6.3.2 Klassificering

Antal korsande vägar ska beräknas enligt följande formel: Antal korsande vägar = antal korsande vägar/km vattendrag Klassificering ska ske utifrån klassgränser enligt tabell 6.2.

6.3.3 Klassgränser

Tabell 6.2. Klassgränser för antal vägövergångar per km.

Status Klass Antal vägövergångar per km

Hög 1 <1 God 2 1-3 Måttlig 3 >3 - 6 Otillfredsställande 4 >6 - 10 Dålig 5 >10

6.4 Sammanvägning av parametrar för kvalitetsfaktorn morfologi i vattendrag

Den sammanvägda klassificeringen ska utföras genom att samtliga klassificerade parametrars statusklass multipliceras med korresponderande koefficient enligt tabell 6.3. Denna uträkning resulterar i ett totalvärde för respektive parameter. Därefter beräknas ett medelvärde på samtliga uträknade totalvärden utifrån vilken den slutgiltiga statusklassen för kvalitetsfaktorn morfologi i sjöar avläses i tabell 6.4.

Tabell 6.3. Tabell för beräkning av morfologisk påverkan i vattendrag.

Tabell 6.4. Klassgränsernas intervall enligt totalklassificeringen i tabell 6.3.

Totalstatus högre än god kan ej ges om: – klassificeringen av en parameter med koefficient 4 är högre än 2, eller – klassificeringen av minst två parametrar med koefficient 3 är högre än 2.

Totalstatus högre än måttlig kan ej ges om: – klassificeringen av en parameter med koefficient 4 är högre än 3, – klassificeringen av en parameter med koefficient 3 är högre än 4, eller klassificeringen av tre parametrar med koefficient 3 är högre än 3.

Totalstatus högre än otillfredsställande kan ej ges om: – klassificeringen av en parameter med koefficient 4 är högre än 4, eller – klassificeringen av alla parametrar med koefficient 3 är högre än 3.

Bilaga 4

Bedömningsgrunder för biologiska kvalitetsfaktorer i kustvatten och vatten i övergångszon

1 Bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon

1.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon ska klassificeras utifrån BQIm-index (Benthic Quality Index) för mjuka bottnar enligt formel 1.1 och utifrån de taxonomiska listorna i tabell 1.2 och 1.3, samt utifrån klassgränserna i tabell 1.1.

1.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon ska kunna tillämpas ska – data från minst fem stationer användas, – prov ha tagits på minst fem meters djup, och – provdata vara insamlade med huggare med en provtagningsyta av 0,1m (±0.02) samt sållade på ett såll med 1 mm maskvidd.

1.3 Klassificering

Beräkning av statusklass för bottenfauna för en ytvattenförekomst ska göras enligt följande: 1. Beräkna BQIm (formel 1.1) utifrån varje enskilt prov (hugg) inom ytvattenförekomsten. Känslighetsvärden fås ur tabell 1.2 och 1.3. Taxa i tabell 1.4 ska ej ingå i dataunderlaget. 2. Beräkna medelvärde av BQIm för varje station (provpunkt) och år. 3. Dra slumpmässigt, med återläggning, lika många värden som det finns stationsmedelvärden för BQIm och beräkna medelvärdet av dessa dragna värden. Upprepa proceduren 9 999 gånger. Beräkna 20 % -percentilen för dessa 9 999 medelvärden (se tabell 1.1 för eventuella djupintervall). 4. Jämför värdet för 20 % -percentilen med klassgränserna för BQIm för aktuell typ och djupintervall i tabell 1.1, därigenom fås statusklassen.

Sklassade

  Ni   Ntot  BQIm =  * Känslighetsvärdei *log1010(S +1)*

∑

i=1  Ntotklassade   Ntot + 5

 

Formel 1.1. Formel för BQIm med dess ingående parametrar. S = totala antal arter, Sklassade = antal känslighetsklassade arter, Ntot = totalt antal individer per 0,1 m , Ntotklassade = totalt antal känslighetsklassade individer, Ni = antal individer av art i.

Tabell 1.1. Klassgränser för klassificering av status uppdelat per typ. Numrering av typer enligt typindelning i NFS 2006:1.

BQIm

Bassäng Typ nr Djupstrata HG GM MO OD

Västerhavet 1-6 och 25 5-20 m 13,9 10,3 6,9 3,4 1-6 och 25 > 20 m 15,7 12,0 8,0 4,0 Östersjön 7 5-60 m 10,7 4,0 2,7 1,8 8 5-60 m 10,5 3,5 2,3 1,6 9 5-60 m 10,7 4,0 2,7 1,8 10 5-60 m 9,3 4,0 2,7 1,8 11 5-60 m 8,0 4,0 2,7 1,8 12 5-60 m 10,7 4,0 2,7 1,8 13 5-60 m 9,0 3,0 2,0 1,3 14 5-60 m 10,7 4,0 2,7 1,8 15 5-60 m 10,7 4,0 2,7 1,8 24 5-60 m 7,7 3,0 2,0 1,3 Bottniska viken 16 > 5 m 10,7 4,0 2,7 1,8 17 > 5 m 10,0 4,0 2,7 1,8 18 > 5 m 10,0 4,0 2,7 1,8 19 > 5 m 10,0 4,0 2,7 1,8 20 > 5 m 10,0 4,0 2,7 1,8 21 > 5 m 10,0 4,0 2,7 1,8 22 > 5 m 7,5 2,0 1,3 0,9 23 > 5 m 6,3 1,5 1,0 0,7

1.5 Känslighetsvärden

1.5.1 Känslighetsvärden västkusten

Tabell 1.2. Känslighetsvärden för bottenfaunataxa västkusten (systematiskt sorterade). I de fall artnamn saknas används istället känslighetsvärdena för släktet eller annan överordnad taxonomisk nivå i de fall sådan finnes. Arter tillhörande Chironomidae*, Ostracoda* eller Oligochaeta* slås samman i respektive grupp i momentet före beräkning av faktorn för antal arter. Alla övriga taxa ska användas ogrupperade vid beräkning av faktorn för antal arter i BQIm. Förklarande text till *, ** och *** finns under tabell 1.3.

Taxa Känslighetsvärde Taxa Känslighetsvärde Västkusten Västkusten

Oligochaeta * 5,10 Eumida sanguinea 10,85 Tubificoides benedii 4,22 Phyllodoce rosea 13,03 Paramphinome jeffreysii 9,80 Sige fusigera 11,44 Ophryotrocha longidentata 12,82 Synelmis klatti 10,47 Lumbrineris fragilis 6,89 Bylgides sarsi 7,99 Lumbrineris gracilis 14,71 Enipo kinbergi 7,49 Lumbrineris impatiens 11,95 Gattyana amondseni 7,71 Lumbrineris scopa 9,54 Gattyana cirrosa 8,04 Lumbrineris tetraura 12,50 Harmothoe antilopis 12,11 Drilonereis filum 11,99 Harmothoe borealis 10,78 Onuphis quadricuspis 14,71 Harmothoe elisabethae 5,23 Aphrodita aculeata 9,91 Harmothoe imbricata 5,25 Laetmonice filicornis 9,56 Harmothoe impar 6,74 Glycera alba 6,73 Lepidonotus squamatus 6,40 Glycera lapidum 10,79 Malmgreniella lunulata 11,76 Glycera rouxi 10,92 Panthalis oerstedi 12,68 Glycinde nordmanni 11,64 Leanira tetragona 10,76 Goniada maculata 9,27 Sthenelais limicola 6,97 Gyptis rosea 13,74 Sphaerodoropsis philippi 9,95 Kefersteinia cirrata 7,51 Sphaerodorum flavum 11,06 Nereimyra punctata 8,73 Sphaerodorum gracilis 7,49 Ophiodromus flexuosus 7,49 Exogone hebes 12,43 Aglaophamus malmgreni 12,19 Exogone verugera 12,56 Nephtys caeca 6,01 Galathowenia oculata 6,53 Nephtys ciliata 8,78 Myriochele heeri 10,94 Nephtys hombergii 5,04 Myriochele oculata 9,39 Nephtys incisa 7,99 Owenia fusiformis 7,70 Nephtys longosetosa 8,75 Chone duneri 6,56 Nephtys paradoxa 12,42 Chone infundibuliformis 10,96 Ceratocephale loveni 12,54 Euchone papillosa 9,83 Eunereis longissima 7,93 Laonome kroeyeri 8,29 Neanthes succinea 3,81 Sabella pavonina 6,35 Neanthes virens 4,58 Apistobranchus tenuis 12,77 Hediste diversicolor 3,98 Apistobranchus tullbergi 9,17 Pholoe baltica 9,41 Chaetopterus norvegicus 10,36 Pholoe inornata 9,66 Spiochaetopterus typicus 10,71 Pholoe longa 9,26 Magelona alleni 11,55 Pholoe minuta 9,55 Magelona minuta 12,06 Pholoe pallida 12,27 Magelona mirabilis 12,49 Anaitides groenlandica 6,05 Laonice bahusiensis 9,41 Anaitides longipes 10,68 Laonice cirrata 11,94 Anaitides maculata 6,75 Malacoceros fuliginosus 2,16 Anaitides mucosa 6,10 Minuspio cirrifera 12,07 Eteone barbata 10,46 Polydora caeca 8,13 Eteone flava 4,72 Polydora caulleryi 4,57 Eteone foliosa 11,12 Polydora ciliata 4,99 Eteone longa 4,58 Polydora cornuta 5,94 Eumida bahusiensis 10,67 Polydora quadrilobata 6,74

Taxa Känslighetsvärde Taxa Känslighetsvärde Västkusten Västkusten

Prionospio fallax 11,03 Trichobranchus glacialis 13,59 Prionospio dubia 11,64 Trichobranchus roseus 10,65 Prionospio multibranchiata 11,87 Arenicola marina 5,28 Pseudopolydora antennata 4,19 Capitella capitata 1,10 Pseudopolydora pulchra 8,01 Heteromastus filiformis 8,95 Pygospio elegans 4,85 Mediomastus ** 5,39 Scolelepis tridentata 12,27 Notomastus latericeus 9,79 Spio armata 6,40 Cossura longocirrata 10,79 Spio filicornis 9,37 Maldane sarsi 7,45 Spiophanes bombyx 11,68 Praxillella praetermissa 10,61 Spiophanes kroeyeri 12,03 Rhodine gracilior 10,41 Trochochaeta multisetosa 6,75 Rhodine loveni 11,30 Ampharete acutifrons 8,20 Ophelia borealis 9,39 Ampharete baltica 8,21 Ophelina acuminata 9,44 Ampharete falcata 12,06 Ophelina cylindricaudata 15,42 Ampharete finmarchica 7,99 Ophelina modesta 13,58 Ampharete goesi 7,49 Ophelina norvegica 15,00 Ampharete lindstroemi 10,15 Orbinia norvegica 13,82 Amphicteis gunneri 11,73 Scoloplos armiger 6,24 Anobothrus gracilis 10,67 Aricidea jeffreysi 7,99 Eclysippe vanelli 14,35 Aricidea suecica 9,83 Melinna cristata 8,58 Cirrophorus lyra 11,73 Samytha sexcirrata 8,34 Levinsenia gracilis 9,23 Sosane sulcata 8,28 Paraonis fulgens 9,17 Aphelochaeta vivipara 9,37 Lipobranchus jeffreysii 11,29 Caulleriella ** 6,22 Polyphysia crassa 6,38 Tharyx killariensis 11,83 Scalibregma inflatum 6,65 Chaetozone setosa 10,23 Anoplodactylus petiolatus 9,39 Cirratulus cirratus 9,76 Nephrops norvegicus 12,36 Aphelochaeta mcintoshi 14,71 Liocarcinus depurator 6,99 Brada villosa 10,46 Philocheras bispinosus 12,80 Diplocirrus glaucus 10,49 Calocaris macandreae 11,46 Pherusa plumosa 7,49 Callianassa tyrrhena 10,45 Pectinaria auricoma 9,73 Caprella linearis 6,40 Pectinaria belgica 10,16 Pariambus typicus 6,53 Pectinaria koreni 3,00 Phtisica marina 8,05 Amaeana trilobata 13,80 Ampelisca brevicornis 12,49 Artacama proboscidea 9,57 Ampelisca diadema 10,73 Lanassa venusta 10,51 Ampelisca macrocephala 9,58 Lanice conchilega 11,68 Ampelisca tenuicornis 9,99 Lysilla loveni 8,95 Byblis gaimardi 12,67 Neoamphitrite affinis 10,42 Haploops tubicola 9,37 Neoamphitrite figulus 6,40 Aora gracilis 11,63 Pista cristata 10,61 Lembos longipes 13,60 Proclea graffii 9,71 Microdeutopus gryllotalpa 6,91 Scionella lornensis 10,20 Argissa hamatipes 12,51 Streblosoma bairdi 14,79 Corophium affine 9,95 Terebellides stroemi 8,29 Corophium bonnellii 5,00

Taxa Känslighetsvärde Taxa Känslighetsvärde Västkusten Västkusten

Corophium crassicorne 13,29 Edwardsia danica 13,15 Corophium insidiosum 9,30 Edwardsia longicornis 11,52 Corophium volutator 5,94 Halcampa chrysanthellum 9,17 Ericthonius difformis 11,47 Brissopsis lyrifera 9,23 Neohela monstrosa 12,12 Echinocardium cordatum 8,80 Atylus vedlomensis 12,76 Echinocardium flavescens 9,17 Dulichia monacantha 10,13 Spatangidae ** 13,75 Dulichia porrecta 8,85 Echinocyamus pusillus 9,03 Cheirocratus sundevallii 9,03 Labidoplax buski 10,66 Eriopisa elongata 11,73 Cucumaria elongata 8,78 Maera loveni 10,30 Asterias rubens 5,82 Protomedeia fasciata 11,36 Astropecten irregularis 5,33 Leucothoe lilljeborgi 10,44 Ophiura affinis 8,64 Acidostoma obesum 13,05 Ophiura albida 7,49 Arrhis phyllonyx 9,84 Ophiura ophiura 3,00 Bathymedon longimanus 13,33 Ophiura robusta 9,37 Monoculodes packardi 13,35 Ophiura sarsi 8,57 Monoculodes tenuirostratus 10,89 Ophiura texturata 5,20 Perioculodes longimanus 11,74 Amphilepis norvegica 14,71 Synchelidium haplocheles 13,23 Amphiura chiajei 7,80 Westwoodilla caecula 11,06 Amphiura filiformis 7,80 Harpinia ** 11,74 Echiurus echiurus 9,04 Diastylis bradyi 9,54 Harrimania kupfferi 11,84 Diastylis cornuta 5,38 Chaetoderma nitidulum 9,66 Diastylis laevis 6,53 Hiatella arctica 3,95 Diastylis lucifera 10,30 Saxicavella jeffreysi 12,07 Diastylis rathkei 8,12 Corbula gibba 4,58 Diastylis tumida 10,49 Mya arenaria 3,48 Diastyloides biplicata 13,04 Mya truncata 6,24 Diastyloides serrata 12,70 Arctica islandica 5,92 Leptostylis longimana 13,07 Astarte elliptica 9,61 Leptostylis villosa 12,20 Astarte montagui 9,24 Hemilamprops rosea 9,32 Acanthocardia echinata 9,58 Lamprops fasciata 10,79 Cerastoderma edule 4,85 Eudorella emarginata 11,64 Cerastoderma glaucum 4,58 Eudorella truncatula 10,52 Parvicardium minimum 10,42 Leucon acutirostris 6,55 Parvicardium pinnulatum 10,05 Leucon nasica 11,64 Parvicardium scabrum 5,91 Campylaspis costata 13,98 Decipula tenella 13,88 Campylaspis rubicunda 12,99 Montacuta ferruginosa 9,55 Echinozone coronata 11,73 Montacuta tenella 10,77 Arcturella dilatata 6,53 Mysella bidentata 6,83 Idotea balthica 6,46 Kelliella miliaris 15,02 Apseudes spinosus 12,56 Lucinoma borealis 6,92 Ostracoda * 10,30 Myrtea spinifera 9,93 Pennatula phosphorea 11,40 Mendicula ferruginosa 14,33 Virgularia mirabilis 9,66 Thyasira equalis 10,96 Cerianthus lloydii 8,68 Thyasira flexuosa 4,53

Taxa Känslighetsvärde Taxa Känslighetsvärde Västkusten Västkusten

Thyasira obsoleta 14,71 Bittium reticulatum 7,41 Thyasira sarsii 7,47 Hydrobia ulvae 2,60 Spisula subtruncata 6,43 Euspira montagui 9,72 Cultellus pellucidus 5,92 Natica poliana 9,14 Abra alba 3,96 Polinices pulchella 9,57 Abra nitida 9,26 Alvania abyssicola 14,35 Scrobicularia plana 4,33 Hyala vitrea 10,12 Macoma balthica 5,23 Pusillina sarsi 7,00 Macoma calcarea 6,76 Turritella communis 7,80 Tellina fabula 12,37 Akera bullata 4,50 Tellina tenuis 7,44 Cylichna cylindracea 9,53 Mysia undata 9,37 Diaphana minuta 11,85 Petricola pholadiformis 3,81 Philine aperta 6,76 Chamelea gallina 10,79 Philine scabra 9,43 Clausinella fasciata 10,28 Retusa obtusa 8,21 Venus gallina 9,01 Retusa truncatula 9,83 Cuspidaria obesa 14,71 Buccinum undatum 6,40 Thracia convexa 10,38 Mangelia attenuata 9,84 Thracia phaseolina 12,15 Mangelia brachystoma 11,62 Nuculana minuta 9,53 Nassarius pygmaeus 10,84 Nuculana pernula 10,51 Nassarius reticulatus 4,99 Ennucula tenuis 9,71 Entalina quinquangularis 14,98 Nucula nitidosa 8,12 Tubulanus linearis 6,85 Nucula sulcata 10,40 Malacobdella grossa 8,59 Nucula tumidula 14,71 Nemertea, övriga *** 7,99 Yoldiella fraterna 14,71 Phoronis muelleri 8,34 Yoldiella lucida 14,33 Halicryptus spinulosus 6,29 Bathyarca pectunculoides 15,29 Priapulus caudatus 7,96 Modiolus modiolus 6,67 Golfingia procera 8,56 Musculus discors 9,70 Onchnesoma steenstrupi 14,71 Musculus niger 8,88 Phascolion strombi 9,35 Mytilus edulis 7,05 Oligochaeta * 5,10 Chlamys septemradiatus 10,79 Tubificoides benedii 4,22 Acteon tornatilis 7,56 Paramphinome jeffreysii 9,80 Odostomia acuta 13,50 Ophryotrocha longidentata 12,82 Aporrhais pespelicanis 4,65

1.5.2 Känslighetsvärden ostkusten

Tabell 1.3. Känslighetsvärden för bottenfaunataxa ostkusten (systematiskt sorterade). Med hjälp av nedanstående tabell ska det gå att få fram känslighetsvärden för de flesta i Östersjösystemet påträffade arter. Tabellen utgör dock inte en komplett förteckning av de arter som kan påträffas i Östersjösystemet. I de fall artnamn saknas används istället känslighetsvärdena för släktet, eller annan överordnad taxonomisk nivå om inte släktet anges. Arter tillhörande Chironomidae*, Ostracoda* eller Oligochaeta* slås samman i respektive grupp i momentet före beräkning av faktorn för antal arter. Alla övriga taxa ska användas ogrupperade vid beräkning av faktorn för antal arter i BQIm.

Taxa Känslighetsvärde Taxa Känslighetsvärde Ostkusten Ostkusten

Oligochaeta* 1 Idotea balthica 5 Nephtys** 10 Idotea, övriga arter *** 10 Hediste diversicolor 5 Heterotanais oerstedi 5 Eteone** 10 Ostracoda* 15 Bylgides sarsi 15 Coleoptera** 10 Fabricia sabella 10 Ceratopogonidae** 5 Manayunkia aestuarina 10 Chaoboridae** 1 Marenzelleria** 5 Chironomidae* 1 Pygospio elegans 5 Trichoptera** 15 Spio filicornis 10 Ephemeroptera** 10 Streblospio benedicti 5 Mya arenaria 10 Trochochaeta multisetosa 5 Arctica islandica 5 Alkmaria rominji 5 Astarte borealis 15 Terebellides stroemi 10 Astarte elliptica 15 Arenicola marina 10 Astarte montagui 15 Capitella** 1 Cerastoderma edule 5 Heteromastus filiformis 5 Cerastoderma glaucum 10 Scoloplos armiger 10 Pisidium** 15 Aricidea jeffreysi 10 Sphaerium** 10 Aricidea suecica 10 Macoma** 5 Levinsenia gracilis 10 Mytilus edulis 5 Crangon crangon 10 Radix balthica 15 Ampithoe rubricata 15 Lymnaeidae, övriga*** 10 Leptocheirus pilosus 5 Valvata macrostoma 5 Microdeutopus gryllotalpa 10 Valvata piscinalis 10 Corophium volutator 10 Bithynia tentaculata 10 Gammarus** 10 Potamopyrgus antipodarum 10 Bathyporeia pilosa 15 Hydrobiidae, övriga*** 5 Melita palmata 15 Littorina saxatilis 10 Phoxocephalus holbolli 15 Rissoa** 15 Monoporeia affinis 15 Retusa truncatula 15 Pontoporeia femorata 15 Limapontia** 15 Diastylis rathkei 10 Theodoxus fluviatilis 15 Cyathura carinata 5 Micrura baltica 15 Asellus aquaticus 5 Nemertea, övriga*** 10 Jaera** 15 Turbellaria** 10 Sphaeroma hookeri 10 Halicryptus spinulosus 15 Saduria entomon 10 Priapulus caudatus 10

* Summera antalet individer av alla arter tillhörande Chironomidae och använd känslighetsvärdet för Chironomidae. Arter tillhörande Oligochaeta och Ostracoda slås samman på motsvarande sätt och känslighetsvärdet för Oligochaeta respektive Ostracoda används. De taxonomiska grupperingarna för Chironomidae, Oligochaeta och Ostracoda jämställs med art vid beräkning av faktorn för antal arter i BQIm, d.v.s. Chironomidae räknas som ett taxon oberoende om en eller flera chironomidarter förekommer. ** Om en art inom denna grupp erhållits anges artnamnet tillsammans med känslighetsvärdet för gruppen. Om två eller flera arter inom gruppen erhållits anges varje enskilt artnamn och samma känslighetsvärde används på dessa arter som anges för gruppen. *** Ange artnamn tillsammans med känslighetsvärdet som anges för gruppen ”övriga”. Arterna ska inte grupperas som ”övriga arter” utan anges som enskilda arter med dess fullständiga namn.

1.5.3 Uteslutna taxa

Tabell 1.4. Följande taxa samt underliggande taxa ska ej vara med som underlag i klassificeringen då de ej anses utgöra en del av den fauna som kan provtas kvantitativt med den metodik som använts.

2.1 Kvalitetsfaktor och ingående parameter

Makroalger och gömfröiga växter i kustvatten ska klassificeras utifrån den maximala djuputbredningen av ett antal utvalda fleråriga makroalger och gömfröiga vattenväxter. Värden i tabell 2.1 ska användas för att beräkna den ekologiska kvalitetskvoten. Klassgränserna i tabell 2.2 ska användas vid klassificering av makroalger och gömfröiga växter i kustvatten.

2.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten ska kunna tillämpas ska – data vara insamlade med vedertagna provtagningsmetoder, – underlagsdata baseras på en provtagning från perioden juli till september, – data från minst tre transekter inom en ytvattenförekomst användas, – transekten ha placerats så att salthalten ligger inom angivet intervall för aktuell typ, – profilen ha bestått av hårdbotten när makroalgsarter används för bedömningen och av mjukbotten om kransalger och gömfröiga växter används, och – profilens djup ha varit större än det maximala djupet för de ingående arterna vid hög status, dock krävs maximalt 20 meter.

2.3 Klassificering

1. Bedöm maximal djuputbredning (m) av ingående arter längs transekten. För att en transekt ska kunna klassificeras måste maximal djuputbredning av minst tre arter ingå.

2. Läs av i tabell 2.1 vilken poängklass det motsvarar för respektive art i den aktuella typen och omvandla till motsvarande poäng (5, 4, 3, 2 eller 1). En art ska räknas som utslagen endast om det är belagt att den tidigare funnits i området och att den slagits ut genom mänsklig påverkan.

3. Beräkna medelvärdet av poängen för samtliga i punkt 2 klassade arter längs transekten och dela med fem. Det värde som erhålls är EK-värdet för transekten.

4. EK-värdet för ytvattenförekomsten beräknas som medelvärdet av samtliga transekters EK-värde och anges med standardavvikelse.

5. Läs av i tabell 2.2 vilken statusklass EK-värdet för ytvattenförekomsten motsvarar.

Tabell 2.1. Gränser (m) för maximal djuputbredning av utvalda makroalgsarter och gömfröiga växter. Om arten tidigare har funnits vid lokalen men nu saknas (det vill säga blivit utslagen av mänskliga aktiviteter) ges 1 poäng. Gränser saknas för typ 13, 24 och 25. Numrering av typer enligt typindelning i NFS 2006:1. Phyllophora pseudoceranoides innefattar även den i fält likartade Coccotylus truncatus.

5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng

Typ Taxa om > än: om > än: om > än: om ≤ än: om arten: 1 Västkustens inre kustvatten Furcellaria lumbricalis 10 7 4 4 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 18 12 6 6 utslagen Rhodomela confervoides 12 7 4 4 utslagen Zostera marina 8 6 3 3 utslagen Chondrus crispus 8 5 3 3 utslagen Delesseria sanguinea 18 12 6 6 utslagen Halidrys siliquosa 8 5 3 3 utslagen Saccharina latissima 10 7 4 4 utslagen Phycodrys rubens 15 10 5 5 utslagen

2 Västkustens fjordar Furcellaria lumbricalis 12 8 4 4 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 10 8 4 4 utslagen Rhodomela confervoides 12 8 4 4 utslagen Zostera marina 8 6 3 3 utslagen Chondrus crispus 10 7 4 4 utslagen Delesseria sanguinea 13 9 5 5 utslagen Halidrys siliquosa 10 7 4 4 utslagen Saccharina latissima 8 6 3 3 utslagen Phycodrys rubens 13 8 4 4 utslagen

3 Skagerak, Västkustens yttre kustvatten Furcellaria lumbricalis 12 9 5 5 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 22 18 9 9 utslagen Rhodomela confervoides 12 9 5 5 utslagen Chondrus crispus 13 9 5 5 utslagen Delesseria sanguinea 22 18 9 9 utslagen Halidrys siliquosa 10 8 4 4 utslagen Saccharina latissima 12 9 5 5 utslagen Phycodrys rubens 22 17 9 9 utslagen Även arter med större max utbredning än 20 m vid hög status kan ingå i beräkning i typ 3.

4 Kattegatt, Västkustens yttre kustområde Furcellaria lumbricalis 12 8 4 4 utslagen

Phyllophora pseudocera-

noides 12 8 5 5 utslagen Rhodomela confervoides 12 8 4 4 utslagen Chondrus crispus 12 8 4 4 utslagen Delesseria sanguinea 16 8 5 5 utslagen Halidrys siliquosa 8 5 3 3 utslagen Saccharina latissima 10 6 4 4 utslagen Phycodrys rubens 16 8 5 5 utslagen

5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten Furcellaria lumbricalis 10 7 4 4 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 12 7 4 4 utslagen Rhodomela confervoides 10 7 3 3 utslagen Zostera marina 8 6 3 3 utslagen Chondrus crispus 8 5 2 2 utslagen Delesseria sanguinea 12 8 5 5 utslagen Halidrys siliquosa 8 5 3 3 utslagen Saccharina latissima 6 4 2 2 utslagen Phycodrys rubens 12 8 5 5 utslagen

6 Öresunds kustvatten Furcellaria lumbricalis 10 6 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 10 6 3 3 utslagen Rhodomela confervoides 10 7 3 3 utslagen Zostera marina 8 6 3 3 utslagen Chondrus crispus 8 5 2 2 utslagen Halidrys siliquosa 8 5 3 3 utslagen Saccharina latissima 6 4 2 2 utslagen

7 Skånes kustvatten Furcellaria lumbricalis 10 6 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 10 6 3 3 utslagen Rhodomela confervoides 8 5 3 3 utslagen Zostera marina 8 6 3 3 utslagen

8 Blekinge skärgårds och Kalmarsunds inre kustvatten Fucus serratus 8 4 2 2 utslagen Fucus vesiculosus 8 4 2 2 utslagen Furcellaria lumbricalis 10 6 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 6 4 3 3 utslagen Rhodomela confervoides 6 4 2 2 utslagen Sphacelaria arctica 10 7 4 4 utslagen

9 Blekinge skärgårds och Kalmarsunds yttre kustvatten

Fucus vesiculosus 10 6 3 3 utslagen Furcellaria lumbricalis 10 6 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 8 6 4 4 utslagen Rhodomela confervoides 8 5 2 2 utslagen Sphacelaria arctica 12 7 3 3 utslagen

10 Östra Ölands, sydöstra Gotlands kustvatten samt Gotska sandön Fucus vesiculosus 7 5 2 2 utslagen Furcellaria lumbricalis 10 7 4 4 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 15 11 6 6 utslagen Rhodomela confervoides 15 11 6 6 utslagen Sphacelaria arctica 15 11 6 6 utslagen Zostera marina 6 4 2 2 utslagen

11 Gotlands västra och norra kustvatten Fucus vesiculosus 7 5 2 2 utslagen Furcellaria lumbricalis 10 7 4 4 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 15 11 6 6 utslagen Rhodomela confervoides 15 11 6 6 utslagen Sphacelaria arctica 15 11 6 6 utslagen Zostera marina 8 4 2 2 utslagen

12 Östergötlands samt Stockholms skärgård, mellankustvatten Fucus vesiculosus 6 4 2 2 utslagen Furcellaria lumbricalis 10 6 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 8 5 2 2 utslagen Rhodomela confervoides 10 6 3 3 utslagen Sphacelaria arctica 10 6 3 3 utslagen

14 Östergötlands yttre kustvatten Fucus vesiculosus 8 5 3 3 utslagen Furcellaria lumbricalis 10 6 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 10 6 4 4 utslagen Potamogeton perfoliatus 7 4 2 2 utslagen Rhodomela confervoides 10 6 4 4 utslagen Sphacelaria arctica 12 8 4 4 utslagen Tolypella nidifica 6 3 1 1 utslagen Zostera marina 7 4 2 2 utslagen

15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten Fucus vesiculosus 8 5 3 3 utslagen Furcellaria lumbricalis 10 6 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 10 6 4 4 utslagen Potamogeton perfoliatus 7 4 2 2 utslagen Rhodomela confervoides 10 6 4 4 utslagen Sphacelaria arctica 12 8 4 4 utslagen Tolypella nidifica 6 3 1 1 utslagen Zostera marina 7 4 2 2 utslagen

16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten Cladophora aegagropila 7 5 2 2 utslagen Cladophora rupestris 7 5 2 2 utslagen Fucus vesiculosus/F.radicans 7 5 3 3 utslagen Furcellaria lumbricalis 7 5 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 10 6 4 4 utslagen Rhodomela confervoides 10 6 4 4 utslagen Sphacelaria arctica 11 8 4 4 utslagen Tolypella nidifica 6 3 1 1 utslagen

17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten Cladophora aegagropila 12 8 4 4 utslagen Cladophora rupestris 12 8 4 4 utslagen Fucus vesiculosus/F.radicans 8 6 3 3 utslagen Furcellaria lumbricalis 10 6 3 3 utslagen

Phyllophora

pseudoceranoides 10 6 4 4 utslagen Rhodomela confervoides 10 6 4 4 utslagen Sphacelaria arctica 12 8 4 4 utslagen Tolypella nidifica 6 3 1 1 utslagen

18 Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten Cladophora aegagropila 7 5 2 2 utslagen Cladophora rupestris 6 4 2 2 utslagen Fucus vesiculosus/F.radicans 6 4 2 2 utslagen Furcellaria lumbricalis 6 4 2 2 utslagen Potamogeton perfoliatus 5 3 2 2 utslagen Sphacelaria arctica 9 6 3 3 utslagen Tolypella nidifica 6 3 1 1 utslagen

19 Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten Cladophora aegagropila 9 6 3 3 utslagen Cladophora rupestris 8 5 3 3 utslagen Fucus vesiculosus/F.radicans 7 4 2 2 utslagen Furcellaria lumbricalis 8 5 3 3 utslagen Sphacelaria arctica 9 6 3 3 utslagen Tolypella nidifica 6 3 1 1 utslagen

20 Norra Kvarkens inre kustvatten Cladophora aegagropila 10 8 4 4 utslagen Fucus vesiculosus/F.radicans 5 4 2 2 utslagen Sphacelaria arctica 9 7 3 3 utslagen

21 Norra Kvarkens yttre kustvatten Cladophora aegagropila 10 8 4 4 utslagen Fucus vesiculosus/F.radicans 6 4 2 2 utslagen Potamogeton perfoliatus 5 3 2 2 utslagen Sphacelaria arctica 9 7 3 3 utslagen

22 Bottenviken, inre kustvatten Cladophora aegagropila 8 6 4 4 utslagen Potamogeton perfoliatus 4 2 1 1 utslagen Tolypella nidifica 5 3 1 1 utslagen Nitella 10 6 3 3 utslagen Chara baltica/Chara aspera 10 6 3 3 utslagen

23 Bottenviken, yttre kustvatten Cladophora aegagropila 8 6 4 4 utslagen Potamogeton perfoliatus 4 2 1 1 utslagen Tolypella nidifica 5 3 1 1 utslagen Nitella 10 6 3 3 utslagen Chara baltica/Chara aspera 10 6 3 3 utslagen

Tabell 2.2. För makroalger och gömfröiga växter ska följande EK-skala tillämpas. Denna indelning gäller för samtliga typer vid klassificering av makroalger och gömfröiga växter i kustvatten.

3.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon ska klassificeras utifrån parametrarna biomassa av växtplankton, uttryckt som biovolym, och klorofyll a. Parametrarna ska vägas samman enligt avsnitt 3.4.3. Om data saknas för någon av parametrarna ska klassificeringen baseras på den kvarvarande parametern. Klassgränserna i tabell 3.3-3.4 ska användas vid klassificering av respektive parameter.

3.2 Salthaltskorrigering av vissa typer

För typ 8, 12, 13 och 24 finns referensvärden för biovolym och klorofyll a fastställda enbart för det yttre kustområdet. Då referensvärdet är salthaltsberoende ska klassgränsen för respektive ytvattenförekomst inom ovan nämnda typer korrigeras utifrån uppmätt salthalt enligt avsnitt 3.4.2 innan klassificering.

3.3 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon ska kunna tillämpas ska – underlagsdata ha insamlats med vedertagna provtagningsmetoder, – provtagning ha skett minst tre gånger per år under perioden juni-augusti, – data från minst tre år under den senaste sexårsperioden användas, och – biovolymdata beräknas enligt de storleksklasser som tillhandahålles av datavärd. Klassificering av växtplanktons biovolym ska baseras på data från integrerat prov (med slang eller som ett samlingsprov taget med vattenhämtare på olika djup) i ytskiktet (0-10 m). Om vattendjupet är <12 m, ska klassificeringen baseras på data insamlade med vattenhämtare från 0,5 m. Om annat djupintervall har använts, ska värdet räknas om till att gälla 0-10 m. Klassificering av klorofyll ska baseras på data från samma djup som biovolymproverna för Västerhavet (typ 1-7 och 25) och Bottniska viken (typ 16-23). För Egentliga Östersjön (typ 8-15 och 24) ska status klassificeras baserat på data från från 0,5 m djup. Prover från andra djup kan räknas om så att de motsvarar ovan angivet djup och djupintervall.

3.4 Klassificering

3.4.1 Beräkning av status

1. För alla typer utom 8,12,13 och 24 ska den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas för varje enskilt prov utifrån referensvärden i tabell 3.3-3.4, enligt EK= (Referensvärde)/(Observerat värde). För typ 8, 12, 13 och 24 beräknas EK för varje enskilt prov utifrån salthalts-korrigerade referensvärden (se detaljerad beskrivning i avsnitt 3.4.2, A-D).

2. Medelvärde av EK beräknas för varje år och provtagningsstation.

3. Medelvärde av EK beräknas för varje år och ytvattenförekomst utifrån representativa stationer.

4. Medelvärde av EK för ytvattenförekomsten beräknas på data från minst tre år från den senaste sexårsperioden.

5. Statusklassificering görs genom att flerårsmedelvärdet av EK jämförs med de i tabell 3.3-3.4 angivna EK-klassgränserna.

6. Om EK beräknats för både biovolym och klorofyll vägs EK samman enligt beskrivning i avsnitt 3.4.3 för slutlig statusklassificering.

3.4.2 Beräkningar vid klassificering i salthaltsgradient – typ 8, 12, 13 och 24

A. Beräkning av faktor för sötvattenspåverkan

Graden av sötvattenpåverkan beräknas utifrån observerad salthalt (S) i ytvattenförekomsten som ska klassificeras samt en jämförelsesalthalt (Shav ) från utsjön eller yttre kustområde som är obetydligt påverkat av lokal sötvattentillförsel. Jämförelsesalthalten bör vara mätt vid samma tillfälle. Om observerad jämförelsesalthalt saknas kan nominell (ungefärlig) salthalt användas. (Shav ≈7 för typ 8, och Shav ≈6 för typ 12, 13 och 24). Nominell utsjösalthalt gör dock att uppskattningen av graden av sötvattenpåverkan blir osäkrare än vid användning av observerad utsjösalthalt

Saltkorrektionsfaktorn, Sf, ska beräknas för varje mättillfälle (för varje klorofyll och biovolymsvärde) enligt formel 3.1. Sf = (Shav-S)/Shav

Formel 3.1. Beräkning av salthaltkorrektionsfaktorn (Sf), där Shav = salthalten i utsjön eller yttre kustområde och S = uppmätt salthalt. 0≤Sf≤1

Om salthalten i området som ska klassificeras är lika hög som jämförelse-salthalten blir salthaltskorrektionen 0. Om det är rent sötvatten blir faktorn 1. Vid en högre observerad salthalt än jämförelsesalthalten ska saltkorrektionsfaktorn sättas till 0.

B. Beräkning av referensvärde för totalkväve

Referenshalt för TN vid viss salthalt (TNrefSf) ska beräknas enligt formel 3.2. TNref Sf = TNref hav + Sf × (TNref sötv -TNref hav)

Formel 3.2. Beräkning av referenshalt av tot-N, där TNref_hav= referensvärdet för totalkväve i utsjön, TNref sötv = referensvärdet i sötvatten, och Sf = saltkorrektionsfaktorn.

C. Beräkning av referensvärde för klorofyll a, biovolym och siktdjup Referensvärden för klorofyll vid viss salthalt (KFYLLrefSf) beräknas enligt formel 3.3. Referensvärden för siktdjup (SIKTrefSf) och biovolym (BIOVrefSf) beräknas med motsvarande empiriska relationer (tabell 3.1).

B KFYLLrefSf = A×(TNrefSf)

Formel 3.3. Beräkning av referensvärdet för klorofyll i typ 8, 12, 13 och 24, där TNrefSf = referensvärdet för TN vid viss salthalt och A och B är från empiriskt funnet samband mellan klorofyll och totalkväve. 87

för typ 8,12,13 och 24 i egentliga Östersjön. För övriga typer används fasta gränser inom varje typ, d.v.s. ingen korrektion görs för näringstillförsel motsvarande referenshalt i tillrinnande sötvattnet. A och B sätts in i ekvationerna under rubriken ’Relation’ på angivet ställe.

Relation A B

B Klorofyll a (µg/l)= A×TN (µmol/l) 0,0051 1,9974 B Siktdjup (m) = A×TN (µmol/l) 1023,3 -1.696 3 B -4 Biovolym (mm /l) = A×TN (µmol/l) 1,05×10 2,6878

D. Beräkning av EK för klorofyll a, biovolym och siktdjup

EK för klorofyll ska beräknas enligt: EKKfyll = KFYLLrefSf/KFYLLobs där KFYLLobs är observerat klorofyll som ska klassificeras. Motsvarande beräkning för biovolym blir: EKBiov = BIOVrefSf/BIOVobs och för siktdjup EKSikt = SIKTobs / SIKTrefSf

3.4.3 Sammanvägning av EK för biovolym och klorofyll

Steg 1) Sammanvägningen ska baseras på klassificerad status för biovolym samt klorofyll a. Statusklasserna ges ett numeriskt värde enligt tabell 3.2. För varje parameter beräknas ett viktat klassvärde genom formel 3.4 innan sammanvägningen görs enligt steg 2.

Tabell 3.2. Statusklassernas indelning i numeriska värden.

EK-klassintervall (EKnedre–EKövre) enligt formel 3.4.

(Nklass) = (Nnedre) + (EKberäknat - EKnedre)/(EKövre - EKnedre)

Formel 3.4.

(Nklass) = viktat statusklassvärde för varje parameter. Nnedre= första siffran (heltal) i de numeriska värdena för statusklassen enligt tabell 3.2. EKberäknat= beräknat EKvärde från klassificeringen. EKnedre och EKövre = EK för nedre och övre klassgräns för motsvarande klass, hämtas från tabell 3.3–3.4 nedan. EKnedre för dålig status = 0 och EKövre för hög status = 1. Steg 2) Medelvärdet av de numeriska klassningarna (Nklass) för biovolym och klorofyll a beräknas vilket blir den sammanvägda klassificeringen av växtplankton. Statusklassificeringen avgörs av medelvärdet för den numeriska klassningen enligt tabell 3.2.

3.5.1 Parametern Biovolym

Tabell 3.3. Referensvärden (Rv) och klassgränser (HG, GM, MO, OD) för EK för sommartida (juni-aug) biovolym av växtplankton (mm /l). Grå markering anger att referensvärdena ska korrigeras utifrån observerad salthalt före beräkning av EK och jämförelse av dessa med EK-klassgränserna.

Biovolym (mm /l) Biovolym EK Typ Rv HG GM MO OD Västerhavet

1n 0,8 0,67 0,52 0,26 0,13 1s 0,9 0,69 0,53 0,27 0,14 2 1,35 0,68 0,45 0,3 0,17 3 0,8 0,67 0,52 0,26 0,13 25 1,4 0,67 0,51 0,29 0,17 4 0,5 0,67 0,45 0,22 0,08 5 0,7 0,58 0,33 0,17 0,1 6 0,25 0,63 0,33 0,1 0,05

Eg Östersjön

7 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 8 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 9 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 10 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 11 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 12 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 13 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 14 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 15 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08 24 0,18 0,72 0,56 0,24 0,08

Bottenhavet

16 0,21 0,66 0,45 0,24 0,08 17 0,18 0,67 0,45 0,24 0,08 18 0,21 0,66 0,45 0,24 0,08 19 0,18 0,67 0,45 0,24 0,08

Bottenviken

20 0,16 0,64 0,43 0,24 0,08 21 0,15 0,56 0,38 0,2 0,07 22 0,16 0,64 0,43 0,24 0,08 23 0,15 0,56 0,38 0,2 0,07

Tabell 3.4. Referensvärden (Rv) och klassgränser (HG, GM, MO, OD) för EK för sommarhalter av klorofyll a (µg/l). Grå markering anger att referensvärdena ska korrigeras utifrån observerad salthalt före beräkning av EK och jämförelse av dessa med EK-klassgränserna.

Klorofyll a (µg /l) Klorofyll a EK Typ Rv HG GM MO OD Västerhavet

1n 1,3 0,76 0,62 0,35 0,19 1s 1,6 0,76 0,57 0,35 0,2 2 1,9 0,79 0,53 0,34 0,23 3 1,1 0,79 0,63 0,31 0,18 25 1,8 0,86 0,67 0,44 0,28 4 1,0 0,83 0,67 0,33 0,17 5 1,0 0,83 0,67 0,33 0,17 6 0,9 0,82 0,59 0,37 0,18

Eg Östersjön

7 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 8 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 9 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 10 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 11 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 12 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 13 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 14 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 15 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15 24 1,2 0,8 0,67 0,35 0,15

Bottenhavet

16 1,4 0,78 0,61 0,33 0,14 17 1,2 0,8 0,6 0,32 0,14 18 1,4 0,78 0,61 0,33 0,14 19 1,2 0,8 0,6 0,32 0,14

Bottenviken

20 1,2 0,67 0,52 0,28 0,12 21 1,1 0,73 0,55 0,3 0,13 22 1,2 0,67 0,52 0,28 0,12 23 1,1 0,73 0,55 0,3 0,13

Bilaga 5

Bedömningsgrunder för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer i kustvatten och vatten i övergångszon

1 Siktdjup i kustvatten och vatten i övergångzon

1.1 Krav på underlagsdata

Klassificering av siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon ska baseras på data från månatliga mätningar sommartid (juni-augusti) under en treårsperiod. Provtagning ska ha utförts enligt HELCOM:s COMBINE Manual. Klassgränserna för siktdjup i tabell 1.1 ska användas vid klassificering av status för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon.

1.2 Salthaltskorrigering av vissa typer

För typ 8, 12, 13 och 24 finns referensvärden för siktdjup fastställda för det yttre kustområdet. Då referensvärdet är salthaltsberoende ska klassgränsen för respektive ytvattenförekomst inom ovan nämnda typer korrigeras utifrån observerad salthalt enligt bilaga 4, avsnitt 3.4.2 innan klassificering. För detaljerad beskrivning av salthaltskorrigering se bilaga 4 avsnitt 3.4.2.

1.3 Klassificering av status

Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande ekvation:

observerat värde

EK =

referens värde

Klassificering ska göras baserat på medelvärdet av samtliga EK-värden för ytvattenförekomsten. Klassgränser för EK i tabell 1.1 ska användas vid klassificering.

1.4 Referensvärden och klassgränser

Tabell 1.1. Referensvärden (Rv) och klassgränser (HG, GM, MO, OD) för EK för siktdjup (m). Grå markering anger att referensvärdena ska korrigeras utifrån observerad salthalt före beräkning av EK och jämförelse av dessa med EK-klassgränserna.

Typ Siktdjup (m) Siktdjup EK RV HG GM MO OD

Västerhavet

1n 10,5 0,81 0,67 0,48 0,29 1s 8,0 0,81 0,69 0,50 0,38 2 8,0 0,81 0,63 0,44 0,31 3 12 0,83 0,67 0,42 0,29 25 4,5 0,89 0,67 0,45 0,11 4 10,5 0,90 0,76 0,48 0,33 5 10,5 0,90 0,76 0,48 0,33 6 10 0,80 0,75 0,45 0,30

Eg. Östersjön

7 10 0,83 0,70 0,40 0,20 8 (10 0,83 0,70 0,40 0,20) 9 10 0,83 0,70 0,40 0,20 10 10 0,83 0,70 0,40 0,20 11 10 0,83 0,70 0,40 0,20 12 (10 0,83 0,70 0,40 0,20) 13 (10 0,83 0,70 0,40 0,20) 14 10 0,83 0,70 0,40 0,20 15 10 0,83 0,70 0,40 0,20 24 (10 0,83 0,70 0,40 0,20)

Bottenhavet

16 7,0 0,83 0,70 0,40 0,20 17 10 0,83 0,70 0,40 0,20 18 7,0 0,67 0,44 0,30 0,20 19 9,0 0,67 0,44 0,23 0,19

Bottenviken

20 6,3 0,67 0,44 0,30 0,19 21 8,8 0,67 0,44 0,30 0,19 22 5,4 0,67 0,44 0,30 0,20 23 7,5 0,67 0,44 0,29 0,20

2 Näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångzon

2.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar

Näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon ska klassificeras utifrån klassgränserna för vinterhalter av totalkväve (tot-N), totalfosfor (tot-P), löst oorganiskt kväve (NO3 + NO2 + NH4) och löst oorganiskt fosfor (PO4) samt sommarhalter av totalkväve och totalfosfor i tabell 2.2–2.7. Sammanvägning av parametrarna till kvalitetsfaktorn näringsämnen ska ske, baserat på minst treårsmedelvärde, enligt avsnitt 2.3.2 nedan.

2.2 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon ska kunna tillämpas ska – underlagsdata vara insamlade med vedertagna provtagningsmetoder, – provtagning ha skett månadsvis, – data ha samlats in under både vinterperioden (innan vårblomning) och sommarperioden, – salthalten finnas angiven vid varje provtagningsdjup, – mätningar ha skett vid diskreta djup eller med ett profilerande mätinstrument, s.k. CTD-sond, – bedömning göras på ytvatten (0-10m). I de fall språngskiktet (termoklin

och/eller haloklin) är välutvecklat och grundare än 10 m ska endast data ovanför språngsiktet användas och – provtagning och analys av vattenprover vara utfört av ackrediterat laboratorium och enligt HELCOM:s COMBINE Manual.

2.3 Klassificering

2.3.1 Beräkning av status

Från varje mätning ska den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande ekvation:

referensvärde

EK =

observeratvärde

1. Beräkna EK för varje enskilt prov utifrån referensvärden i tabell 2.2-2.7. Det aktuella referensvärdet erhålls utifrån den salthalt som är observerad vid varje enskilt prov. Om mätningar är utförda vid diskreta djup, beräkna EK-värde för varje mätning och sedan ett medel-EK för varje specifikt mättillfälle.

2. Medelvärdet av EK för varje parameter och ytvattenförekomst beräknas för varje år.

3. Medelvärdet av EK för varje parameter och ytvattenförekomst beräknas för minst en treårsperiod.

4. Statusklassificering för respektive parameter görs genom att medelvärdet av EK jämförs med de angivna EK-klassgränserna i tabell 2.2-2.7.

5. EK vägs samman för ingående parametrar enligt beskrivning i avsnitt 2.3.2 för slutlig statusklassificering.

2.3.2 Sammanvägning av näringsämnen

Steg 1) Sammanvägningen ska baseras på statusklasserna för vintervärden av DIN, DIP, tot-N, tot-P samt statusklasserna för sommarvärden av tot-N, tot-P. Statusklasserna ges ett numeriskt värde enligt tabell 2.1. För varje parameter beräknas ett viktat klassvärde genom formel 2.1 innan sammanvägningen görs enligt steg 2.

Tabell 2.1. Statusklassernas indelning i numeriska värden.

Den numeriska klassen (Nklass) beräknas för respektive parameter för aktuellt EK-klassintervall (EKnedre–EKövre) enligt formel 2.1.

(Nklass) = (Nnedre) + (EKberäknat - EKnedre)/(EKövre - EKnedre)

Formel 2.1.

(Nklass) = viktat statusklassvärde för varje parameter. Nnedre= första siffran (heltal) i de numeriska värdena för statusklassen enligt tabell 2.1. EKberäknat= beräknat EKvärde från klassificeringen. EKnedre och EKövre = EK för nedre och övre klassgräns för motsvarande klass, hämtas från tabell 2.2-2.7 nedan. EKnedre för dålig status = 0 och EKövre för hög status = 1.

Steg 2) Ett medelvärde av de numeriska klassningarna (Nklass) beräknas för DIN, DIP, tot-N, tot-P under vintern och ett medelvärde för tot-N, tot-P under sommaren. Därefter beräknas medelvärdet av sommar och vinter, vilket blir den sammanvägda klassificeringen av näringsämnen. Statusklassificeringen avgörs av medelvärdet för den numeriska klassningen enligt tabell 2.1.

2.4 Referensvärden och klassgränser

I tabell 2.2-2.7 anges de olika typernas salthaltsberoende referensvärden och klassgränser för respektive näringsämne. I tabellerna framgår vilken parameter, tidsperiod, djupintervall och typ som avses. Värdena som presenteras för varje salthaltsintervall är koncentrationer angivna i µmol/l.

2.4.1 Totalkväve vinter

Tabell 2.2. Referensvärden och klassgränser för tot-N vinter. Värdena som presenteras för varje salthaltsintervall är koncentrationer angivna i µmol/l. S = uppmätt salthalt.

Tot-N, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 22 & 23 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v. -1*s+21 EK 1,0 0,93 0,85 0,68 0,51 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 21 23 25 31 41 1 <2 20 21 23 29 39 2 <3 19 20 22 28 37 ≥3 18 20 22 27 36

Tot-N, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 20 & 21 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v. -0.6*s+21 EK 1,0 0,91 0,83 0,67 0,50 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 21 23 25 31 41 1 <2 20 22 24 30 40 2 <3 20 21 23 29 39 3 <4 19 21 23 28 38 4 <5 18 20 22 27 37 ≥5 18 20 22 27 36

Tot-N, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 18 & 19 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v. -0.4*s+20 EK 1,0 0,91 0,83 0,66 0,50 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 20 22 24 30 40 1 <2 19 21 23 29 39 2 <3 19 21 23 29 38 3 <4 19 20 22 28 37 4 <5 18 20 22 27 36 ≥5 18 20 22 27 36

Tot-N, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 16 & 17 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v. -1*s+23 EK 1,0 0,93 0,85 0,68 0,51 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 23 25 27 34 45 1 <2 22 24 26 32 43 2 <3 21 23 25 31 41 3 <4 20 21 23 29 39 4 <5 19 20 22 28 37 ≥5 18 20 22 27 36

Tot-N, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 24, 12n & 15 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v. -1*s+23 EK 1,0 0,93 0,85 0,68 0,51 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 23 25 27 34 45 1 <2 22 24 26 32 43 2 <3 21 23 25 31 41 3 <4 20 21 23 29 39 4 <5 19 20 22 28 37 5 <6 18 19 21 26 35 ≥6 17 19 20 26 34

Tot-N, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 12s, 13, 14 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v. -2.833*s+34 EK 1,0 0,91 0,83 0,66 0,50 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 33 36 39 49 65 1 <2 30 33 36 45 60 2 <3 27 30 32 40 54 3 <4 24 26 29 36 48 4 <5 21 23 26 32 43 5 <6 18 20 22 28 37 ≥6 17 19 20 26 34

Tot-N, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 10 & 11 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v. 0*s+17 EK 1,0 0,89 0,85 0,65 0,50 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 17 19 20 26 34 - Tydlig salthaltsgradient saknas i typ 10 och 11. Klassningen är alltså inte beroende av salthalten.

Tot-N, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 7, 8 & 9 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -6*s+59 EK 1,0 0,91 0,84 0,67 0,50 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 56 62 67 84 112 1 <2 50 55 60 75 100 2 <3 44 48 53 66 88 3 <4 38 42 46 57 76 4 <5 32 35 38 48 64 5 <6 26 29 31 39 52 6 <7 20 22 24 30 40 ≥7 17 19 20 26 34

Tot-N, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 5 & 6 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0*s+17 EK 1,0 0,89 0,77 0,61 0,43 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 17 19 22 28 40 - Tydlig salthaltsgradient saknas i typ 5 och 6. Klassningen är alltså inte beroende av salthalten.

Tot-N, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 1s, 4 & 25 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.65*s+30 EK 1,0 0,88 0,79 0,60 0,43 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 30 34 38 50 70 1 <2 29 33 37 49 68 2 <3 28 32 36 48 67 3 <4 28 31 35 46 65 4 <5 27 31 34 45 64 5 <6 26 30 34 44 62 6 <7 26 29 33 43 61 7 <8 25 29 32 42 59 8 <9 24 28 31 41 58 9 <10 24 27 30 40 56 10 <11 23 26 29 39 54 11 <12 23 26 29 38 53 12 <13 22 25 28 37 51 13 <14 21 24 27 36 50 14 <15 21 23 26 34 48 15 <16 20 23 25 33 47 16 <17 19 22 24 32 45 17 <18 19 21 24 31 44 18 <19 18 20 23 30 42 19 <20 17 20 22 29 41 ≥20 17 19 22 28 40

Tot-N, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 1n, 2 & 3 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.630*s+36 EK 1,0 0,88 0,79 0,60 0,43 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 36 41 45 60 84 1 <2 35 40 45 59 82 2 <3 34 39 44 58 81 3 <4 34 38 43 57 79 4 <5 33 38 42 56 78 5 <6 33 37 41 54 76 6 <7 32 36 41 53 75 7 <8 31 36 40 52 74 8 <9 31 35 39 51 72 9 <10 30 34 38 50 71 10 <11 29 33 37 49 69 11 <12 29 33 37 48 68 12 <13 28 32 36 47 66 13 <14 28 31 35 46 65 14 <15 27 30 34 45 63 15 <16 26 30 33 44 62 16 <17 26 29 33 43 60 17 <18 25 28 32 42 59 18 <19 24 28 31 41 57 19 <20 24 27 30 40 56 20 <21 23 26 29 39 54 21 <22 22 25 29 38 53 22 <23 22 25 28 37 51 23 <24 21 24 27 36 50 24 <25 21 23 26 34 48 25 <26 20 23 25 33 47 26 <27 19 22 25 32 45 ≥27 19 22 24 32 45

2.4.2 DIN – Löst oorganiskt kväve

Tabell 2.3. Referensvärden och klassgränser för DIN (NO3 + NO2 + NH4) vintertid. Värdena som presenteras för varje salthaltsintervall är koncentrationer angivna i µmol/l. S = uppmätt salthalt.

DIN, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 22 & 23 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -1.333*s+9 EK 1,0 0,80 0,67 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 8,3 10,4 12,5 18,8 29,2 1 <2 7,0 8,8 10,5 15,8 24,5 2 <3 5,7 7,1 8,5 12,8 19,8 ≥3 5,0 6,3 7,5 11,3 17,5

DIN, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 20 & 21 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.76*s+8 EK 1,0 0,80 0,67 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 7,6 9,5 11,4 17,1 26,7 1 <2 6,9 8,6 10,3 15,4 24,0 2 <3 6,1 7,6 9,2 13,7 21,4 3 <4 5,3 6,7 8,0 12,0 18,7 4 <5 4,6 5,7 6,9 10,3 16,0 ≥5 4,2 5,3 6,3 9,5 14,7

DIN, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 18 & 19 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.2*s+5 EK 1,0 0,80 0,66 0,44 0,28 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 4,9 6,1 7,4 11,0 17,2 1 <2 4,7 5,9 7,1 10,6 16,5 2 <3 4,5 5,6 6,8 10,1 15,8 3 <4 4,3 5,4 6,5 9,7 15,1 4 <5 4,1 5,1 6,2 9,2 14,4 ≥5 4,0 5,0 6,0 9,0 14,0

DIN, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 16 & 17 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.4*s+5 EK 1,0 0,80 0,67 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 4,8 6,0 7,2 10,8 16,8 1 <2 4,4 5,5 6,6 9,9 15,4 2 <3 4,0 5,0 6,0 9,0 14,0 3 <4 3,6 4,5 5,4 8,1 12,6 4 <5 3,2 4,0 4,8 7,2 11,2 ≥5 3,0 3,8 4,5 6,8 10,5

DIN, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 24, 12n & 15 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.75*s+7 EK 1,0 0,80 0,67 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 6,6 8,3 9,9 14,9 23,2 1 <2 5,9 7,3 8,8 13,2 20,6 2 <3 5,1 6,4 7,7 11,5 17,9 3 <4 4,4 5,5 6,6 9,8 15,3 4 <5 3,6 4,5 5,4 8,2 12,7 5 <6 2,9 3,6 4,3 6,5 10,1 ≥6 2,5 3,1 3,8 5,6 8,8

DIN, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 12s, 13 & 14 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -1.0833*s+9 EK 1,0 0,80 0,66 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 8,5 10,6 12,7 19,0 29,6 1 <2 7,4 9,2 11,1 16,6 25,8 2 <3 6,3 7,9 9,4 14,2 22,0 3 <4 5,2 6,5 7,8 11,7 18,2 4 <5 4,1 5,2 6,2 9,3 14,4 5 <6 3,0 3,8 4,6 6,8 10,6 ≥6 2,5 3,1 3,8 5,6 8,8

DIN, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 10 & 11 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0*s+2.5 EK 1,0 0,81 0,66 0,45 0,28 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 2,5 3,1 3,8 5,6 8,8 - Tydlig salthaltsgradient saknas i typ 10 och 11. Klassningen är alltså inte beroende av salthalten.

DIN, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 7, 8 & 9 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -4.928*s+37 EK 1,0 0,80 0,67 0,45 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 34,5 43,2 51,8 77,7 120,9 1 <2 29,6 37,0 44,4 66,6 103,6 2 <3 24,7 30,8 37,0 55,5 86,4 3 <4 19,8 24,7 29,6 44,4 69,1 4 <5 14,8 18,5 22,2 33,3 51,9 5 <6 9,9 12,4 14,8 22,3 34,6 6 <7 5,0 6,2 7,4 11,2 17,4 ≥7 2,5 3,1 3,8 5,6 8,8

DIN, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 5 & 6 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0,125*s+1,5 EK 1,0 0,80 0,67 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l <8 2,5 3,1 3,8 5,6 8,8 8 <9 2,6 3,2 3,8 5,8 9,0 9 <10 2,7 3,4 4,0 6,0 9,4 10 <11 2,8 3,5 4,2 6,3 9,8 11 <12 2,9 3,7 4,4 6,6 10,3 12 <13 3,1 3,8 4,6 6,9 10,7 13 <14 3,2 4,0 4,8 7,2 11,2 14 <15 3,3 4,1 5,0 7,5 11,6 15 <16 3,4 4,3 5,2 7,7 12,0 16 <17 3,6 4,5 5,3 8,0 12,5 17 <18 3,7 4,6 5,5 8,3 12,9 18 <19 3,8 4,8 5,7 8,6 13,3 19 <20 3,9 4,9 5,9 8,9 13,8 >20 4,0 5,0 6,0 9,0 14,0 Salthaltsgradienten mellan land och kustvatten är försumbar i jämförelse med gradienten mellan SV. Eg. Östersjön och S Kattegatt.

DIN, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 1s, 4 & 25 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0,525*s+15 EK 1,0 0,80 0,67 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 14,7 18,4 22,1 33,2 51,6 1 <2 14,2 17,8 21,3 32,0 49,7 2 <3 13,7 17,1 20,5 30,8 47,9 3 <4 13,2 16,5 19,7 29,6 46,1 4 <5 12,6 15,8 19,0 28,4 44,2 5 <6 12,1 15,1 18,2 27,3 42,4 6 <7 11,6 14,5 17,4 26,1 40,6 7 <8 11,1 13,8 16,6 24,9 38,7 8 <9 10,5 13,2 15,8 23,7 36,9 9 <10 10,0 12,5 15,0 22,5 35,0 10 <11 9,5 11,9 14,2 21,3 33,2 11 <12 9,0 11,2 13,4 20,2 31,4 12 <13 8,4 10,5 12,7 19,0 29,5 13 <14 7,9 9,9 11,9 17,8 27,7 14 <15 7,4 9,2 11,1 16,6 25,9 15 <16 6,9 8,6 10,3 15,4 24,0 16 <17 6,3 7,9 9,5 14,3 22,2 17 <18 5,8 7,3 8,7 13,1 20,3 18 <19 5,3 6,6 7,9 11,9 18,5 19 <20 4,8 6,0 7,1 10,7 16,7 ≥20 4,5 5,6 6,8 10,1 15,8

DIN, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 1n, 2 & 3 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.51852*s+20 EK 1,0 0,80 0,66 0,44 0,28 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 20 25 30 44 69 1 <2 19 24 29 43 67 2 <3 19 23 28 42 65 3 <4 18 23 27 41 64 4 <5 18 22 27 40 62 5 <6 17 21 26 39 60 6 <7 17 21 25 37 58 7 <8 16 20 24 36 56 8 <9 16 19 23 35 55 9 <10 15 19 23 34 53 10 <11 15 18 22 33 51 11 <12 14 18 21 32 49 12 <13 14 17 20 30 47 13 <14 13 16 20 29 46 14 <15 12 16 19 28 44 15 <16 12 15 18 27 42 16 <17 11 14 17 26 40 17 <18 11 14 16 25 38 18 <19 10 13 16 23 36 19 <20 10 12 15 22 35 20 <21 9 12 14 21 33 21 <22 9 11 13 20 31 22 <23 8 10 13 19 29 23 <24 8 10 12 18 27 24 <25 7 9 11 16 26 25 <26 7 8 10 15 24 26 <27 6 8 9 14 22 ≥27 6 8 9 14 21

2.4.3 Totalfosfor vinter

Tabell 2.4. Referensvärden och klassgränser för tot-P vinter. Värdena som presenteras för varje salthaltsintervall är koncentrationer angivna i µmol/l. S = uppmätt salthalt.

Tot-P, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 22 & 23 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.057*s+0.4 EK 1,0 0,78 0,64 0,42 0,26 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,37 0,48 0,58 0,89 1,41 1 <2 0,31 0,40 0,49 0,75 1,19 2 <3 0,26 0,33 0,40 0,62 0,98 ≥3 0,20 0,26 0,31 0,48 0,76

Tot-P, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 20 & 21 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.02*s+0.4 EK 1,0 0,78 0,64 0,42 0,26 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,39 0,50 0,61 0,94 1,48 1 <2 0,37 0,47 0,58 0,89 1,41 2 <3 0,35 0,45 0,55 0,84 1,33 3 <4 0,33 0,42 0,51 0,79 1,25 4 <5 0,31 0,40 0,48 0,74 1,18 ≥5 0,30 0,38 0,47 0,72 1,14

Tot-P, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 16, 17, 18 & 19 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0*s+0.4 EK 1,0 0,83 0,71 0,51 0,34 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmoll/l - - 0,40 0,48 0,56 0,79 1,18 - Referensvärdet i tillrinnande vatten och i utsjön är lika, vilket medför att klassningen kan genomföras oberoende av salthalt.

Tot-P, Vinter, dec-feb, 0-10m

Typ 24, 12n, 12s,

Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig

13, 14 & 15

Ekvation för ref. v 0*s+0.4 EK 1,0 0,80 0,66 0,43 0,28 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 0,40 0,50 0,61 0,92 1,44

Tot-P, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 10 & 11 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0*s+0.4 EK 1,0 0,80 0,68 0,45 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 0,40 0,50 0,59 0,88 1,36 - Tydlig salthaltsgradient saknas i typ 10 och 11. Klassningen är alltså inte beroende av salthalten.

Tot-P, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 7, 8 & 9 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.014*s+0.4 EK 1,0 0,82 0,69 0,47 0,31 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,41 0,50 0,59 0,86 1,30 1 <2 0,42 0,51 0,61 0,89 1,35 2 <3 0,44 0,53 0,63 0,92 1,39 3 <4 0,45 0,55 0,65 0,95 1,44 4 <5 0,46 0,57 0,67 0,98 1,49 5 <6 0,48 0,58 0,69 1,01 1,53 6 <7 0,49 0,60 0,71 1,04 1,58 ≥7 0,50 0,61 0,72 1,05 1,60

Tot-P, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 5 & 6 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.017*s+0.367 EK 1,0 0,88 0,78 0,58 0,41 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l <8 0,50 0,57 0,65 0,86 1,23 8 <9 0,51 0,58 0,66 0,88 1,25 9 <10 0,53 0,60 0,68 0,91 1,29 10 <11 0,54 0,62 0,70 0,93 1,33 11 <12 0,56 0,64 0,72 0,96 1,37 12 <13 0,58 0,66 0,74 0,99 1,41 13 <14 0,59 0,68 0,76 1,02 1,45 14 <15 0,61 0,70 0,78 1,05 1,49 15 <16 0,63 0,72 0,81 1,08 1,53 16 <17 0,64 0,73 0,83 1,11 1,57 17 <18 0,66 0,75 0,85 1,14 1,61 18 <19 0,68 0,77 0,87 1,16 1,65 19 <20 0,69 0,79 0,89 1,19 1,69 ≥20 0,70 0,80 0,90 1,21 1,72 Salthaltsgradienten mellan land och kustvatten är försumbar i jämförelse med gradienten mellan SV. Eg. Östersjön och S Kattegatt.

Tot-P, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 1s, 4, & 25 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.015*s+0.4 EK 1,0 0,87 0,78 0,58 0,41 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,41 0,47 0,53 0,70 1,00 1 <2 0,42 0,48 0,55 0,73 1,04 2 <3 0,44 0,50 0,56 0,75 1,07 3 <4 0,45 0,52 0,58 0,78 1,11 4 <5 0,47 0,54 0,60 0,81 1,15 5 <6 0,48 0,55 0,62 0,83 1,18 6 <7 0,50 0,57 0,64 0,86 1,22 7 <8 0,51 0,59 0,66 0,88 1,26 8 <9 0,53 0,60 0,68 0,91 1,29 9 <10 0,54 0,62 0,70 0,94 1,33 10 <11 0,56 0,64 0,72 0,96 1,37 11 <12 0,57 0,66 0,74 0,99 1,40 12 <13 0,59 0,67 0,76 1,01 1,44 13 <14 0,60 0,69 0,78 1,04 1,48 14 <15 0,62 0,71 0,80 1,07 1,51 15 <16 0,63 0,72 0,82 1,09 1,55 16 <17 0,65 0,74 0,84 1,12 1,59 17 <18 0,66 0,76 0,85 1,14 1,62 18 <19 0,68 0,78 0,87 1,17 1,66 19 <20 0,69 0,79 0,89 1,19 1,70 ≥20 0,70 0,80 0,90 1,21 1,72

Tot-P, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 1n, 2 & 3 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.011*s+0.4 EK 1,0 0,85 0,74 0,53 0,36 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,41 0,48 0,55 0,76 1,12 1 <2 0,42 0,49 0,56 0,78 1,15 2 <3 0,43 0,50 0,58 0,80 1,18 3 <4 0,44 0,52 0,59 0,82 1,21 4 <5 0,45 0,53 0,61 0,84 1,24 5 <6 0,46 0,54 0,62 0,86 1,27 6 <7 0,47 0,55 0,64 0,89 1,30 7 <8 0,48 0,57 0,65 0,91 1,33 8 <9 0,49 0,58 0,67 0,93 1,36 9 <10 0,51 0,59 0,68 0,95 1,39 10 <11 0,52 0,61 0,70 0,97 1,42 11 <12 0,53 0,62 0,71 0,99 1,45 12 <13 0,54 0,63 0,73 1,01 1,48 13 <14 0,55 0,65 0,74 1,03 1,51 14 <15 0,56 0,66 0,76 1,05 1,54 15 <16 0,57 0,67 0,77 1,07 1,57 16 <17 0,58 0,69 0,79 1,09 1,60 17 <18 0,59 0,70 0,80 1,11 1,63 18 <19 0,61 0,71 0,82 1,14 1,67 19 <20 0,62 0,72 0,83 1,16 1,70 20 <21 0,63 0,74 0,85 1,18 1,73 21 <22 0,64 0,75 0,86 1,20 1,76 22 <23 0,65 0,76 0,88 1,22 1,79 23 <24 0,66 0,78 0,89 1,24 1,82 24 <25 0,67 0,79 0,91 1,26 1,85 25 <26 0,68 0,80 0,92 1,28 1,88 26 <27 0,69 0,82 0,94 1,30 1,91 >27 0,70 0,82 0,95 1,31 1,93

2.4.4 DIP - Löst oorganiskt fosfor

Tabell 2.5. Referensvärden och klassgränser för DIP (PO4) vintertid. Värdena som presenteras för varje salthaltsintervall är koncentrationer angivna i µmol/l. S = uppmätt salthalt.

DIP, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 22 & 23 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.029*s+0.2 EK 1,0 0,80 0,67 0,45 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,19 0,23 0,28 0,42 0,65 1 <2 0,16 0,20 0,24 0,35 0,55 2 <3 0,13 0,16 0,19 0,29 0,45 ≥3 0,10 0,13 0,15 0,23 0,35

DIP, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 20 & 21 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.01*s+0.2 1,0 0,82 0,68 0,45 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,20 0,24 0,29 0,44 0,68 1 <2 0,19 0,23 0,28 0,42 0,65 2 <3 0,18 0,22 0,26 0,39 0,61 3 <4 0,17 0,21 0,25 0,37 0,58 4 <5 0,16 0,19 0,23 0,35 0,54 ≥5 0,15 0,19 0,23 0,34 0,53

DIP, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 18 & 19 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0*s+0.2 EK 1,0 0,80 0,67 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 0,2 0,25 0,3 0,45 0,7 - Referensvärdet i tillrinnande vatten och i utsjön är lika, vilket medför att klassningen kan genomföras oberoende av salthalt.

DIP, Vinter, nov-feb, 0-10m Typ 16 & 17 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.02*s+0.1 EK 1,0 0,80 0,65 0,44 0,28 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,11 0,14 0,17 0,25 0,39 1 <2 0,13 0,16 0,20 0,29 0,46 2 <3 0,15 0,19 0,23 0,34 0,53 3 <4 0,17 0,21 0,26 0,38 0,60 4 <5 0,19 0,24 0,29 0,43 0,67 ≥5 0,20 0,25 0,30 0,45 0,70

DIP, Vinter, dec-feb, 0-10m

Typ 24, 12n, 15,

Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig

12s, 13, 14

Ekvation för ref. v 0.008*s+0.2 EK 1,0 0,79 0,66 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,20 0,26 0,31 0,46 0,71 1 <2 0,21 0,27 0,32 0,48 0,74 2 <3 0,22 0,28 0,33 0,50 0,77 3 <4 0,23 0,29 0,34 0,52 0,80 4 <5 0,24 0,30 0,36 0,53 0,83 5 <6 0,25 0,31 0,37 0,55 0,86 ≥6 0,25 0,31 0,38 0,56 0,88

DIP, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 10 & 11 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0*s+0.25 EK 1,0 0,81 0,66 0,45 0,28 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 0,25 0,31 0,38 0,56 0,88 - Tydlig salthaltsgradient saknas i typ 10 och 11. Klassningen är alltså inte beroende av salthalten.

DIP, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 7, 8 & 9 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.007*s+0.2 EK 1,0 0,81 0,66 0,45 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,20 0,25 0,31 0,46 0,71 1 <2 0,21 0,26 0,32 0,47 0,74 2 <3 0,22 0,27 0,33 0,49 0,76 3 <4 0,23 0,28 0,34 0,51 0,79 4 <5 0,23 0,29 0,35 0,52 0,81 5 <6 0,24 0,30 0,36 0,54 0,84 6 <7 0,25 0,31 0,37 0,55 0,86 ≥7 0,25 0,31 0,38 0,56 0,88

DIP, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 5 & 6 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.013*s+0.15 EK 1,0 0,80 0,67 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l <8 0,25 0,31 0,38 0,56 0,88 8 <9 0,26 0,32 0,38 0,58 0,90 9 <10 0,27 0,34 0,40 0,60 0,94 10 <11 0,28 0,35 0,42 0,63 0,98 11 <12 0,29 0,37 0,44 0,66 1,03 12 <13 0,31 0,38 0,46 0,69 1,07 13 <14 0,32 0,40 0,48 0,72 1,12 14 <15 0,33 0,41 0,50 0,75 1,16 15 <16 0,34 0,43 0,52 0,77 1,20 16 <17 0,36 0,45 0,53 0,80 1,25 17 <18 0,37 0,46 0,55 0,83 1,29 18 <19 0,38 0,48 0,57 0,86 1,33 19 <20 0,39 0,49 0,59 0,89 1,38 ≥20 0,40 0,50 0,60 0,90 1,40 Salthaltsgradienten mellan land och kustvatten är försumbar i jämförelse med gradienten mellan SV. Eg. Östersjön och S Kattegatt.

DIP, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 1s, 4 & 25 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.01*s+0.2 EK 1,0 0,81 0,68 0,45 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,21 0,26 0,31 0,46 0,72 1 <2 0,22 0,27 0,32 0,48 0,75 2 <3 0,23 0,28 0,34 0,51 0,79 3 <4 0,24 0,29 0,35 0,53 0,82 4 <5 0,25 0,31 0,37 0,55 0,86 5 <6 0,26 0,32 0,38 0,57 0,89 6 <7 0,27 0,33 0,40 0,60 0,93 7 <8 0,28 0,34 0,41 0,62 0,96 8 <9 0,29 0,36 0,43 0,64 1,00 9 <10 0,30 0,37 0,44 0,66 1,03 10 <11 0,31 0,38 0,46 0,69 1,07 11 <12 0,32 0,39 0,47 0,71 1,10 12 <13 0,33 0,41 0,49 0,73 1,14 13 <14 0,34 0,42 0,50 0,75 1,17 14 <15 0,35 0,43 0,52 0,78 1,21 15 <16 0,36 0,44 0,53 0,80 1,24 16 <17 0,37 0,46 0,55 0,82 1,28 17 <18 0,38 0,47 0,56 0,84 1,31 18 <19 0,39 0,48 0,58 0,87 1,35 19 <20 0,40 0,49 0,59 0,89 1,38 ≥20 0,40 0,50 0,60 0,90 1,40

DIP, Vinter, dec-feb, 0-10m Typ 1n, 2 & 3 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.011*s+0.2 EK 1,0 0,80 0,66 0,44 0,29 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,21 0,26 0,31 0,46 0,72 1 <2 0,22 0,27 0,33 0,49 0,76 2 <3 0,23 0,28 0,34 0,51 0,80 3 <4 0,24 0,30 0,36 0,54 0,84 4 <5 0,25 0,31 0,38 0,56 0,88 5 <6 0,26 0,33 0,39 0,59 0,91 6 <7 0,27 0,34 0,41 0,61 0,95 7 <8 0,28 0,35 0,43 0,64 0,99 8 <9 0,29 0,37 0,44 0,66 1,03 9 <10 0,31 0,38 0,46 0,69 1,07 10 <11 0,32 0,40 0,48 0,71 1,11 11 <12 0,33 0,41 0,49 0,74 1,15 12 <13 0,34 0,42 0,51 0,76 1,19 13 <14 0,35 0,44 0,53 0,79 1,23 14 <15 0,36 0,45 0,54 0,81 1,26 15 <16 0,37 0,47 0,56 0,84 1,30 16 <17 0,38 0,48 0,58 0,86 1,34 17 <18 0,39 0,49 0,59 0,89 1,38 18 <19 0,41 0,51 0,61 0,91 1,42 19 <20 0,42 0,52 0,63 0,94 1,46 20 <21 0,43 0,53 0,64 0,96 1,50 21 <22 0,44 0,55 0,66 0,99 1,54 22 <23 0,45 0,56 0,68 1,01 1,58 23 <24 0,46 0,58 0,69 1,04 1,61 24 <25 0,47 0,59 0,71 1,06 1,65 25 <26 0,48 0,60 0,73 1,09 1,69 26 <27 0,49 0,62 0,74 1,11 1,73 ≥27 0,50 0,63 0,75 1,13 1,75

2.4.5 Totalkväve sommar

Tabell 2.6. Referensvärden och klassgränser för tot-N sommar. Värdena som presenteras för varje salthaltsintervall är koncentrationer angivna i µmol/l. S = uppmätt salthalt.

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 22 & 23 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -1.333*s+21 EK 1,0 0,86 0,76 0,55 0,39 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 20 24 27 37 53 1 <2 19 22 25 34 49 2 <3 18 20 23 32 46 ≥3 17 20 22 31 44

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 20 & 21 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -1*s+21 EK 1,0 0,88 0,78 0,57 0,39 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 21 24 27 37 53 1 <2 20 23 26 35 51 2 <3 19 21 24 33 48 3 <4 18 20 23 32 46 4 <5 17 19 22 30 43 ≥5 16 19 21 29 42

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 18 & 19 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.8*s+20 EK 1,0 0,85 0,75 0,55 0,38 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 20 23 26 35 51 1 <2 19 22 25 34 49 2 <3 18 21 24 32 47 3 <4 17 20 23 31 45 4 <5 16 19 22 30 43 ≥5 16 19 21 29 42

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 16 & 17 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -1.4*s+23 EK 1,0 0,86 0,76 0,56 0,39 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 22 26 29 40 58 1 <2 21 24 28 38 54 2 <3 20 23 26 35 51 3 <4 18 21 24 33 47 4 <5 17 19 22 30 43 ≥5 16 19 21 29 42

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 24, 12n, & 15 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -1,333*s+23 EK 1,0 0,87 0,78 0,56 0,38 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 22 26 29 40 58 1 <2 21 24 27 38 55 2 <3 20 23 25 35 51 3 <4 18 21 24 33 48 4 <5 17 20 22 31 44 5 <6 16 18 20 28 41 ≥6 15 17 19 27 39

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 12s, 13, 14 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -3,167*s+34 EK 1,0 0,87 0,78 0,56 0,39 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 32 38 42 58 84 1 <2 29 34 38 53 76 2 <3 26 30 34 47 68 3 <4 23 27 30 41 60 4 <5 20 23 25 36 51 5 <6 17 19 21 30 43 ≥6 15 17 19 27 39

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 10 & 11 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0*s+15 EK 1,0 0,88 0,79 0,56 0,38 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 15 17 19 27 39 -Tydlig salthaltsgradient saknas i Typ 10 och 11.

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 7, 8 & 9 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -6,286*s+59 EK 1,0 0,86 0,77 0,55 0,38 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 56 65 72 101 145 1 <2 50 58 64 89 129 2 <3 43 50 56 78 113 3 <4 37 43 48 67 96 4 <5 31 36 40 55 80 5 <6 24 28 32 44 64 6 <7 18 21 23 33 47 ≥7 15 17 19 27 39

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 5 & 6 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.25*s+17 EK 1,0 0,87 0,77 0,57 0,40 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l <8 15 17 20 26 38 8 <9 15 17 19 26 37 9 <10 15 17 19 26 37 10 <11 14 17 19 25 36 11 <12 14 16 18 25 35 12 <13 14 16 18 24 35 13 <14 14 16 18 24 34 14 <15 13 15 17 23 33 15 <16 13 15 17 23 33 16 <17 13 15 17 23 32 17 <18 13 15 16 22 32 18 <19 12 14 16 22 31 19 <20 12 14 16 21 30 ≥20 12 14 16 21 30 Salthaltsgradienten mellan land och kustvatten är försumbar i jämförelse med gradienten mellan SV. Eg. Östersjön och S Kattegatt.

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 1s, 4 & 25 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0,9*s+30 EK 1,0 0,87 0,77 0,57 0,40 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 30 34 38 52 74 1 <2 29 33 37 50 72 2 <3 28 32 36 49 69 3 <4 27 31 35 47 67 4 <5 26 30 34 45 65 5 <6 25 29 33 44 63 6 <7 24 28 31 42 60 7 <8 23 27 30 41 58 8 <9 22 26 29 39 56 9 <10 21 25 28 38 54 10 <11 21 24 27 36 51 11 <12 20 23 26 34 49 12 <13 19 22 24 33 47 13 <14 18 21 23 31 45 14 <15 17 19 22 30 42 15 <16 16 18 21 28 40 16 <17 15 17 20 27 38 17 <18 14 16 19 25 36 18 <19 13 15 17 23 33 19 <20 12 14 16 22 31 ≥20 12 14 16 21 30

Tot-N, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 1n, 2 & 3 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0.963*s+36 EK 1,0 0,88 0,79 0,60 0,43 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 36 40 45 59 82 1 <2 35 39 44 57 79 2 <3 34 38 42 55 77 3 <4 33 37 41 54 75 4 <5 32 36 40 52 73 5 <6 31 35 39 51 71 6 <7 30 34 37 49 68 7 <8 29 33 36 47 66 8 <9 28 31 35 46 64 9 <10 27 30 34 44 62 10 <11 26 29 33 43 60 11 <12 25 28 31 41 57 12 <13 24 27 30 40 55 13 <14 23 26 29 38 53 14 <15 22 25 28 36 51 15 <16 21 24 27 35 48 16 <17 20 23 25 33 46 17 <18 19 22 24 32 44 18 <19 18 21 23 30 42 19 <20 17 19 22 28 40 20 <21 16 18 20 27 37 21 <22 15 17 19 25 35 22 <23 14 16 18 24 33 23 <24 13 15 17 22 31 24 <25 12 14 16 20 29 25 <26 11 13 14 19 26 26 <27 10 12 13 17 24 >27 10 11 13 17 23

2.4.6 Totalfosfor sommar

Tabell 2.7. Referensvärden och klassgränser för tot-P sommar. Värdena som presenteras för varje salthaltsintervall är koncentrationer angivna i µmol/l. S = uppmätt salthalt.

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 22 & 23 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0,083*s+0,4 EK 1,0 0,83 0,69 0,47 0,31 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,36 0,44 0,52 0,76 1,16 1 <2 0,28 0,34 0,40 0,58 0,89 2 <3 0,19 0,23 0,28 0,41 0,62 ≥3 0,15 0,18 0,22 0,32 0,49

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 20 & 21 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0,044*s+0,4 EK 1,0 0,81 0,69 0,47 0,31 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,38 0,46 0,55 0,80 1,23 1 <2 0,33 0,41 0,48 0,71 1,08 2 <3 0,29 0,35 0,42 0,61 0,94 3 <4 0,24 0,30 0,35 0,52 0,79 ≥4 0,20 0,25 0,29 0,43 0,65

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 18 & 19 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0,03*s+0,4 EK 1,0 0,83 0,70 0,48 0,31 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,39 0,47 0,56 0,82 1,25 1 <2 0,36 0,43 0,51 0,75 1,15 2 <3 0,33 0,40 0,47 0,69 1,06 3 <4 0,30 0,36 0,43 0,63 0,96 4 <5 0,27 0,32 0,38 0,56 0,86 ≥5 0,25 0,31 0,36 0,53 0,81

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 16 & 17 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0,03*s+0,4 EK 1,0 0,84 0,72 0,51 0,34 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,39 0,46 0,54 0,77 1,16 1 <2 0,36 0,43 0,50 0,71 1,07 2 <3 0,33 0,39 0,46 0,65 0,98 3 <4 0,30 0,35 0,41 0,59 0,89 4 <5 0,27 0,32 0,37 0,53 0,80 ≥5 0,25 0,30 0,35 0,50 0,75

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 24, 12n, 12s, 13, 14 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig

& 15

Ekvation för ref. v -0,017*s+0,4 EK 1,0 0,86 0,74 0,54 0,36 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,39 0,46 0,53 0,73 1,08 1 <2 0,38 0,44 0,51 0,70 1,03 2 <3 0,36 0,42 0,48 0,67 0,99 3 <4 0,34 0,40 0,46 0,64 0,94 4 <5 0,33 0,38 0,44 0,61 0,89 5 <6 0,31 0,36 0,42 0,58 0,85 >6 0,30 0,35 0,41 0,56 0,83

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 10 & 11 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0*s+0,3 EK 1,0 0,86 0,73 0,54 0,36 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 0,30 0,35 0,41 0,56 0,83

- Tydlig salthaltsgradient saknas i Typ 10 och 11.

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 7, 8 & 9 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0,013*s+0,4 EK 1,0 0,85 0,74 0,53 0,36 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l 0 <1 0,39 0,46 0,53 0,74 1,08 1 <2 0,38 0,45 0,51 0,71 1,05 2 <3 0,37 0,43 0,50 0,69 1,01 3 <4 0,35 0,42 0,48 0,66 0,97 4 <5 0,34 0,40 0,46 0,64 0,94 5 <6 0,33 0,38 0,44 0,61 0,90 6 <7 0,31 0,37 0,42 0,59 0,86 ≥7 0,30 0,35 0,41 0,56 0,83

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 5 & 6 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v 0.008*s+0.2 EK 1,0 0,82 0,71 0,50 0,33 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l <8 0,30 0,36 0,42 0,60 0,90 8 <9 0,30 0,37 0,43 0,61 0,91 9 <10 0,31 0,38 0,44 0,63 0,94 10 <11 0,32 0,39 0,45 0,64 0,96 11 <12 0,33 0,40 0,46 0,66 0,99 12 <13 0,34 0,41 0,47 0,68 1,01 13 <14 0,35 0,42 0,48 0,69 1,04 14 <15 0,35 0,43 0,50 0,71 1,06 15 <16 0,36 0,44 0,51 0,73 1,09 16 <17 0,37 0,45 0,52 0,74 1,11 17 <18 0,38 0,46 0,53 0,76 1,14 18 <19 0,39 0,47 0,54 0,78 1,16 19 <20 0,40 0,48 0,55 0,79 1,19 ≥20 0,40 0,48 0,56 0,80 1,20

Salthaltsgradienten mellan land och kustvatten är försumbar i jämförelse med gradienten mellan SV. Eg. Östersjön och S Kattegatt.

Tot-P, Sommar, jun-aug, 0-10m Typ 1n, 1s, 2, 3, 4 & 25 Referens Hög/God God/Måttlig Måttlig/Otillf. Otillf./Dålig Ekvation för ref. v -0,006*s+0,4 EK 1,0 0,83 0,71 0,50 0,33 Salthaltsintervall Koncentrationer i µmol/l - - 0,4 0,48 0,56 0,8 1,2

3.1 Krav på underlagsdata

För att bedömningsgrunden för syrebalans i kustvatten och vatten i övergångszon ska kunna tillämpas ska – syrgashalterna ha mätts månadsvis, – provtagning ha skett i den djupaste delen av ytvattenförekomsten i en profil från ytan till botten på följande standarddjup: 0 m, 5 m, 10 m, 15 m, 20 m, 30 m, 40 m…osv., med det djupaste provet taget mindre än en meter ovanför botten. Vid grunda stationer (med ett bottendjup understigande 10 m) ska en finare djupindelning (ex. 2,5 m) användas, – provtagning vara utfört enligt HELCOM:s COMBINE Manual och – analys ha skett genom jodometrisk titrering (SS-EN 25813) av ackrediterat laboratorium.

3.2 Klassificering

Syrebalansen i kustvatten och vatten i övergångszon ska inledningsvis bedömas utifrån alla tillgängliga data, baserat på den undre kvartilen av uppmätta syrgashalter i bottenvattnet, under tre på varandra följande år. I områden där syrgashalten är lägre än referensvärdet (3,5 ml/l) ska det därefter bestämmas om syrgasbristen är säsongsmässig, flerårig eller ständigt förekommande, baserat på stationsmedelvärdet för perioden januari-maj under tre på varandra följande år enligt följande: – säsongsmässig syrgasbrist: om stationsmedelvärdet för januari-maj överstiger referensvärdet (>3,5 ml/l) och vattenomsättning i djupvattnet är < 1 år, – flerårig syrgasbrist: om stationsmedelvärdet för januari-maj understiger referensvärdet (< 3,5 ml/l) och vattenomsättningen i djupvattnet är < 1 år, eller – ständigt förekommande syrgasbrist: om stationsmedelvärdet för januari-maj understiger referensvärdet (< 3,5 ml/l) och vattenomsättningen i djupvattnet är > 1 år. För ytvattenförekomster som bedöms ha säsongsmässig syrgasbrist ska status klassificeras utifrån stationsmedelvärdet på undre kvartilen av uppmätta syrgashalter i bottenvattnet av alla månader under tre på varandra följande år. Dessa ytvattenförekomster ska klassificeras utifrån tabell 3.1. För ytvattenförekomster som uppvisar flerårig eller ständigt förekommande syrgasbrist ska status klassificeras utifrån hur stor area av den totala bottenytan som är utsatt för syrgasbrist. Status ska beräknas på medelvärdet av syrgashalterna för månaderna juni-december från minst en treårsperiod. Dessa ytvattenförekomster ska klassificeras utifrån tabell 3.2-3.3.

3.3 Referensvärden och klassgränser

Tabell 3.1. Klassgränser för säsongsmässig syrgasbrist.

kommande syrebrist förekommer är lika med andel bottenyta som är utsatt för syrgashalter mindre än 3,5 ml/l under månaderna januari-maj.

Tabell 3.2. Klassgränser för ytvattenförekomster som är påverkade av flerårig syrgasbrist, klassificeras utifrån andel påverkad bottenyta.

Klassgränser för andel (%) bottenyta Ytvattenförekomst (station) påverkad av syrgasbrist

Laholmsbukten, Skälderviken & Öresund

Tabell 3.3. Klassgränser för ytvattenförekomst som anses påverkad av ständigt förekommande syrgasbrist.

Klassgränser för andel (%) bottenyta påverkad Ytvattenförekomst (station) av syrgasbrist

Hög God Måttlig Otillf. Dålig Byfjorden (Byfjorden) ≤ 40 > 40-60 > 60-64 > 64-68 > 68

4 Särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon

4.1 Klassificering

För att klassificera särskilda förorenande ämnen ska vattenmyndigheten ta fram klassgränser enligt bestämmelserna i bilaga 2 avsnitt 7.

Bilaga A till allmänna råd till 2 kap. 12 §

Process för kontrollrutin av status och potential klassificering

Kontrollrutin för att bedöma huruvida en fastställd klassgräns för en fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor är strängare än vad som krävs för att de biologiska kvalitetsfaktorerna ska uppnågod status.

Når någon fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor inte upp till god status Nej eller potential som följd av antropogen påverkan där biologiska Ingen åtgärd kvalitetsfaktorer indikerar en klassificering bättre än måttlig status eller potential?

Använd en mer Ja känslig biologisk kvalitetsfaktor

Ja

Är de biologiska bedömningsgrunderna tillräckligt Är det möjligt att göra en Nej känsliga för effekterna av de observerade statusklassificering utifrån enstatusbedömning utifrån en antropogena förändringarna påvisade av de mer känslig biologisk fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna? kvalitetsfaktor?

Nej Ja

Är det troligt att det finns en fördröjning av effekterna hos Ja Det går inte att fastställa att biologin som reflekteras i de biologiska övervakningsresultaten när en fysikalisk-kemisk den fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktor påvisar sämre än god status eller potential? klassgränsen är för sträng.

Nej

Den fysikalisk-kemiska klassgränsenär strängareän vad som krävs för att de biologiska kvalitetsfaktorerna ska uppnå godbiologiska kvalitetsfaktorerna skall uppnå god status. Klassgränsen får justeras för ett mindre antal ytvattenförekomster inom typen.

Kontrollrutin för att bedöma huruvida en fastställd klassgräns för en fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor inte är tillräckligt sträng i förhållande till de biologiska kvalitetsfaktorerna.

Har de biologiska kvalitetsfaktorerna funnits ha sämre än god status eller potential som ett resultat av antropogena förändringar, för vilken de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorernas klassgränser inte har överskridits?

Nej Ja

Det finns inget behov av De fastställda klassgränserna för att kontrollera de för typen de fysikalisk-kemiska fastställda klassgränserna kvalitetsfaktorerna får justeras för för de fysikalisk-kemiska ett mindre antal kvalitetsfaktorerna. ytvattenförekomster inom typen.

Elanders i Vällingby 2008 55710