NFS 2006:1
Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Naturvårdsverkets författningssamling
ISSN 1403-8234
Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och
analys av ytvatten enligt förordningen ( 2004:660 ) om
förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön;
NFS 2006:1
Utkom från trycket
den 28 februari 2006
beslutade den 15 februari 2006.
Med stöd av 3 kap. 4 § och 9 kap. 3 § förordningen (2004:660) om förvalt-
ning av kvaliteten på vattenmiljön föreskriver Naturvårdsverket följande.
Allmänna bestämmelser
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter skall tillämpas då vattenmyndigheten utför och redovi-
sar uppgifter om ytvattenförekomster enligt 3 kap. 1 och 2 §§ förordningen
(2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt redovisar
sådana uppgifter enligt 9 kap. 2 § samma förordning.
Definitioner
2 § Termer och uttryck som används i denna föreskrift har samma betydelse
som i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
3 § I dessa föreskrifter avses med
attribut: egenskaper hos ett visst objekt. För geografiska objekt indelas attri-
but i geometriska (läge, form, storlek) och tematiska (annan egenskap än
geometri),
geografisk databas: databas som innehåller digitala geografiska data,
GIS: Geografiska informationssystem, informationssystem som hanterar
geografiska data,
rapporteringsförekomst: en ytvattenförekomst avgränsad i skala 1:250 000
som skall rapporteras till EU enligt 9 kap. 1 § förordningen (2004:660) om
förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. En rapporteringsförekomst kan
omfatta flera mer detaljerat avgränsade ytvattenförekomster,
riskbedömning: bedömning, i enlighet med punkten 1.5 andra stycket bilaga
II till direktiv 2000/60/EG, av om ytvattenförekomsten riskerar att inte upp-
fylla de kvalitetskrav som fastställs enligt 4 kap. förordningen (2004:660) om
förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,
statusklass: den status ytvattenförekomsten bedöms ha enligt definitionerna i
bilaga V till direktiv 2000/60/EG,
topologi: beskrivning av hur geografiska objekt ansluter eller angränsar till
varandra,
unik identitet: en unik identitet för en företeelse som är oberoende av dess
representation och som kan jämföras med ett personnummer. Identiteten kan
användas som kopplingsnyckel dvs. med hjälp av denna knyts information
om objektet till objektet,
ytvattenkategori: en sjö, ett vattendrag, ett kustvattenområde eller ett vatten i
övergångszon.
Typindelning av ytvattenförekomster
4 § Ytvattenförekomster skall avgränsas i relevant skala. Tilldelning av unika
identiteter skall göras enligt samma principer som för rapporteringsföre-
komster enligt punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift.
5 § Varje ytvattenförekomst skall ges en typtillhörighet. I bilaga 1 till denna
föreskrift anges de limniska regionerna, inom vilka en typindelning skall
göras enligt föreskriftens bilaga 2. De marina typernas utbredning anges i
föreskriftens bilaga 3.
Påverkansbedömning av ytvattenförekomster
6 § Vid betydande påverkan från punktkällor skall utsläppet kopplas till
berörd ytvatten- och rapporteringsförekomst tillsammans med information
om punktkällans geografiska läge i form av x- och y-koordinat, dess existe-
rande unika identitet i emissionsregistret (EMIR) och branschtillhörighet
enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) med hushåll som tillägg.
7 § Bedömningen av annan betydande påverkan än påverkan från punktkäl-
lor skall genomföras på lämplig geografisk nivå. Resultatet av bedömningen
skall kopplas till vald geografisk nivå och till berörd rapporteringsförekomst
tillsammans med information om branschtillhörighet, med hushåll som
tillägg, i kategorierna areella näringar, industri, övrig eller okänd om uppgif-
ter om källan saknas, samt vald metod för bedömning.
Ekonomisk analys
8 § Redovisningen av den ekonomiska analysen skall i enlighet med 3 kap.
1 § 3. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
göras på vattendistriktsnivå. För punktkällor med betydande påverkan skall
den göras branschvis enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) med hus-
håll som tillägg. För annan betydande påverkan skall redovisningen ske
enligt branschtillhörighet, med hushåll som tillägg, i kategorierna areella
näringar, industri, övrig eller okänd om uppgifter om källan saknas.
NFS 2006:1
2
NFS 2006:1
3
Register över skyddade områden med vattenanknytning
9 § Registret över skyddade områden skall innehålla nationellt gällande data
som beskriver områdets geografiska avgränsning, i GIS-format, och som
anger dess unika identitet. Registret skall även innehålla uppgift om områ-
dets namn, typ av områdesskydd, svensk lagstiftning som skyddar området
samt syftet med skyddet.
Hantering av data om rapporteringsförekomster
10 § En geografisk databas, med topologi, över rapporteringsförekomster i
skala 1:250 000, uppdelad på olika ytvattenkategorier som inte överlappar
varandra och med nätverksbildad hydrografi, skall hållas uppdaterad. Den
geografiska databasen skall kunna levereras i ett standardiserat exportformat
för GIS-information.
11 § Indelningen i rapporteringsförekomster skall följa indelningskriterierna
i punkt 4.1 i bilaga 4 till denna föreskrift.
12 § Varje rapporteringsförekomst skall tilldelas en unik identitet enligt
punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift. Till rapporteringsförekomstens
unika identitet skall kopplas eventuellt ingående ytvattenförekomsters unika
identiteter.
13 § Attributdata till varje rapporteringsförekomst skall hållas uppdaterade
och kunna exporteras i XML-format. Attributdata till rapporteringsförekoms-
ten skall utöver dess unika identitet minst innehålla uppgift om förekomstens
namn, identitet enligt Svenskt vattenarkiv (SVAR), distriktskod, identitet för
delavrinnings- respektive huvudavrinningsområde enligt SVAR, kategori-
kod, typkod, typ av betydande påverkan, riskbedömning, statusklass, uppgift
om rapporteringsförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad samt
unik identitet på skyddat område.
14 § Den geografiska databasen, enligt 10 § denna föreskrift, och XML-filen,
enligt föreskriftens 13 §, skall tillhandahållas Naturvårdsverket vid begäran.
15 § Vid justering av en befintlig rapporteringsförekomsts avgränsning eller
tillägg av en ny sådan skall identitetssättningen följa principerna i punkt 4.2 i
bilaga 4 till denna föreskrift.
16 § Justering av indelningen av rapporteringsförekomster eller dess attribut-
värden, enligt 13 och 15 §§ denna föreskrift, skall historikhanteras.
17 § Det skall via den unika identiteten för rapporteringsförekomsten vara
möjligt att spåra underlag och bedömningar som har legat till grund för den
information som ingår i de underlag som redovisas till Naturvårdsverket
enligt 9 kap. 2 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på
vattenmiljön.
18 § Rapporteringsförekomsternas geometri skall kunna tillhandahållas i
referenssystemet SWEREF 99.
__________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 2006.
Naturvårdsverket
LARS-ERIK LILJELUND
Håkan
Marklund
Enheten för Miljöövervakning
NFS 2006:1
4
NFS 2006:1
5
Bilaga 1
Kriterier för indelning av limniska ekoregioner
Sveriges limniska ytvattenförekomster indelas i sju ekoregioner;
1. Fjällen över trädgränsen
2. Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
3. Norrland kust, under högsta kustlinjen
4. Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön,
under 200 m.ö.h.
5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland.
6. Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet,
under 200 m.ö.h.
7. Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h.
Ekoregionbeteckning anges med S för sjö eller V för vattendrag följt av
regionbeteckning med nummer enligt ovan.
Exempel; en sjö belägen i region 3 (Norrlands kust) betecknas S3.
Bilaga 2
Kriterier för indelning av limniska typer
Tabellerna nedan anger de indelningskriterier för hydromorfologiska egen-
skaper som skall tillämpas vid typklassning av sjöar respektive vattendrag.
De beteckningar som anges för ett av kriterierna skall anges som index. Detta
hydromorfologiska index tillsammans med ekoregionsbeteckningen i bilaga
1 utgör typbeteckningen för en sjö eller ett vattendrag.
Exempel; en sjö belägen i ekoregion 2 med djup större än 5 meter och en yta
större än 10 km2 men med låg humushalt och alkalinitet ges beteckningen
S2(DShk).
Tabell 1
SJÖAR
Djup (max)
Yta
Humus
Kalk
> 5 m (D)
> 10 km2 (S)
> 50 mg Pt/l (H)
> 1,0 mekv alk
(K)
</= 5 m (d) </=10
km2(s)
</= 50 mg Pt/l (h) </= 1,0 mekv alk
(k)
Tabell 2
VATTENDRAG
Tillrinnings-
område
Humus
Kalk
> 15 km2 (S)
> 50 mg Pt/l (H)
> 1,0 mekv alk
(K)
</= 15 km2 (s)
</= 50 mg Pt/l (h)
</= 1,0 mekv alk
(k)
NFS 2006:1
6
Ty
p
ind
el
n
in
g a
v
Sv
eri
ge
s
ku
st
va
tt
en
K
u
stv
at
te
n
B
es
kr
ivning & dj
up
ka
te
gor
i
Sk
ik
tning & sal
ini
te
t
V
åg-
ex
p
on
eri
ng
V
atte
nu
tb
yte
(da
gar
)
B
otte
n-
sub
str
at
Isd
ag
ar
Styr
an
de
fa
kt
orer
1.
V
ästkus
te
ns in
re
kus
tva
tte
n.
Skä
rgå
rd
m
ed
m
ånga
sky
dda
de
öa
r oc
h gr
un
da
vika
r.
G
runt.
O
m
bla
nda
t vid <
15
m
oc
h
pe
rm
an
en
t skikta
t vi
d stö
rre
dju
p,
öv
re
oc
h un
dr
e la
gre
t
poly
ha
lin
t.
Min
dre
utsa
tt e
lle
r
sky
dda
t
0-9 m
en 10-
39
före
ko
mm
er
L
era
e
lle
r
hå
rd
<
90
(~4
7)
Sa
lini
te
t, vå
gpå
-
ve
rka
n, va
tte
nu
t-
by
te
.
2.
V
ästkus
te
ns
fjo
rda
r.
G
run
da
trös
kla
r i i
nl
op
pe
t oc
h
sto
rt m
axdjup i
nne
i fjor
de
n,
då
lig va
tte
no
m
sä
ttni
ng i d
ju
p-
om
rå
de
na
, sy
re
brist
va
nli
g.
O
m
bla
nda
t vid <
15
m
oc
h
pe
rm
an
en
t skikta
t vi
d stö
rre
dju
p,
öv
re
oc
h un
dr
e la
gre
t
po
lyh
al
in
t, un
dr
e l
ag
er
s
om
är
euha
lint f
öre
ko
mm
er.
Sky
dda
t
>
40
L
era
e
lle
r
hå
rd
<
90
(~5
0)
V
atte
nutby
te
,
sa
linite
t, vå
gp
å-
ve
rka
n.
3.
Ska
ge
rra
k,
V
äst-
kus
te
ns y
ttre
ku
st
va
t-
te
n.
Ö
ppe
t ha
v.
Y
ttre
o
m
rå
de
n
m
ot
öp
pe
t ha
v ä
r m
yc
ke
t utsa
tta
, inre
de
la
r m
ed spri
dda
ö
ar ä
r
m
indre
utsa
tta
fö
r vå
gp
åv
er
ka
n.
D
jupt.
Pe
rm
an
en
t skikta
t, övre
la
gre
t
poly
ha
lin
t, u
nd
re
la
gre
t e
uha
-
lint.
Utsa
tt e
lle
r
myck
et
utsa
tt
0-9 L
era
e
lle
r
hå
rd
<
90
(~3
0)
Sa
lini
te
t, vå
gpå
-
ve
rka
n, va
tte
nu
t-
by
te
.
4. Ka
tte
ga
tt, Vä
st-
kus
te
ns y
ttre
ku
st
va
t-
te
n.
Ö
ppe
t ha
v.
Y
ttre
o
m
rå
de
n
m
ot
öp
pe
t ha
v ä
r utsa
tta
, inre
de
la
r
m
ed spri
dda
öa
r ä
r m
indre
utsa
tta
fö
r vå
gp
åv
er
ka
n.
D
jupt.
Pe
rm
an
en
t skikta
t, övre
la
gre
t
oc
h un
dre
la
gre
t p
ol
yha
lint.
Utsa
tt 0-9
Le
ra
e
lle
r
hå
rd
<
90
(~3
0)
Sa
lini
te
t, vå
gpå
-
ve
rka
n, va
tte
nu
t-
by
te
.
5.
Söd
ra
H
alla
nds
oc
h no
rra
Ö
re
sun
ds
kus
tva
tte
n.
Öppe
n slä
ttla
nds
ku
st
, inga
sky
dda
nd
e öa
r.
G
ru
nt.
O
m
bla
nda
t vid <
10
m
oc
h
pe
rm
an
en
t skikta
t vi
d stö
rre
dju
p.
Ö
vre
la
gre
t m
esoha
-
lint
/p
oly
ha
lin
t oc
h u
ndre
la
gre
t
poly
ha
lin
t.
U
tsa
tt 0-9
Sa
nd/
gr
us,
i nor
ra
Ö
re
sund
hå
rd
<
90
(~5
0)
V
ågpå
ve
rka
n,
sa
linite
t, b
otte
n-
sub
stra
t.
6.
Ö
re
sund
s k
ust
va
t-
te
n.
Ö
ppe
n k
ust.
G
ru
nt.
O
m
bla
nda
t vid <
10
m
djup oc
h
pe
rm
an
en
t skikta
t vi
d stö
rre
dju
p.
Ö
vre
la
gre
t m
esoha
lin
t
oc
h un
dre
la
gre
t p
ol
yha
lint.
Min
dre
utsa
tt
0-9 Sa
nd,
le
ra
elle
r hå
rd
<
90
(~4
5)
V
ågpå
ve
rka
n,
sa
linite
t, s
kik
t-
nin
g.
7.
S
kån
es
ku
st
va
tt
en
.
Ö
ppe
n k
ust,
st
ra
nde
ros
io
n
före
ko
mm
er
. G
runt.
Om
bla
nda
t e
lle
r de
lv
is s
ki
kta
t,
övre
oc
h u
nd
re
la
gr
et
m
esoha
-
lint.
U
tsa
tt 0-9
Sa
nd/
gr
us
<
90
(~6
0)
Sa
lini
te
t, ski
kt-
nin
g,
vå
gpå
ve
r-
ka
n.
8.
B
le
kinge
skä
r-
gå
rds oc
h
K
alm
ar
-
sun
ds i
nre
ku
st
va
t-
te
n.
M
ånga
gru
nda
vi
ka
r oc
h sky
d-
da
nde
öa
r.
G
run
t.
Om
bla
nda
t e
lle
r de
lv
is s
ki
kta
t,
m
esoha
lint
Sky
dda
t
>
40 m
en 10-
39 f
öre
ko
m
-
mer
L
era
, s
and
elle
r hå
rd
<
90
(~6
5)
V
atte
nutby
te
,
vå
gpå
ve
rka
n.
9.
B
le
kinge
skä
rgå
rd
,
oc
h K
alm
ar
sund
s
yttre
kust
va
tte
n.
Ö
ppe
t ha
v,
va
nli
ge
n gru
nt m
en
dj
up
t fö
re
ko
mm
er
.
Om
bla
nda
t e
lle
r de
lv
is s
ki
kta
t,
m
esoha
lint
U
tsa
tt
0-9
Sa
nd/
gr
us,
le
ra
e
lle
r
hå
rd
<
90
(~4
5)
V
atte
nutby
te
,
vå
gpå
ve
rka
n.
7
Bilaga 3
NFS 2006:1
10.
Ö
stra
Ö
la
nds,
sy
döst
ra
G
otla
nd
s
kus
tva
tte
n sa
m
t
Go
ts
ka
S
and
ön
.
Ö
ppe
n k
ust,
g
ru
nt.
O
m
bla
nda
t,
m
esoha
lint.
U
tsa
tt
(My
cke
t
utsa
tt)
0-9 H
ård
elle
r
sa
nd
<
90
(~2
5)
V
ågpå
ve
rka
n.
11.
G
otla
nd
s vä
st
ra
oc
h no
rra
ku
stva
tte
n.
Ö
ppe
n k
ust,
dj
up
t.
D
jupa
re
om
rå
de
n ha
r pe
rm
a-
ne
nt sk
ikt
ni
ng,
ö
vre
oc
h un
dre
la
gre
t m
esoha
lint.
U
tsa
tt
0-9
H
ård
<
90
(~3
0)
S
kik
tn
in
g.
12. Öste
rg
ötla
nd
s
sa
m
t Stoc
kholm
s
skä
rgå
rd
, m
ella
n-
kus
tva
tte
n.
Skä
rgå
rd
m
ed
m
ånga
öa
r oc
h
vika
r.
B
ott
ne
n ä
r sta
rkt k
upe
ra
d,
frå
n <
10m
till 60m
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
oc
h un
dre
la
gre
t hö
g ol
ig
oha
li
nt.
Sky
dda
t
>
40 m
en 10-
39 f
öre
ko
m
-
mer
L
era
90-
15
0
(~9
0)
Sa
lini
te
t, va
tte
n-
utby
te
, ski
ktn
in
g,
vå
gpå
ve
rka
n,
isda
ga
r.
13. Öste
rg
ötla
nd
,
inre
skä
rgå
rd
Ins
jöla
nds
ka
p m
ed l
ånga
vika
r,
jor
db
ru
k oc
h sk
og
sk
lä
dda
öa
r,
på
ve
rka
t a
v söt
va
tte
ntil
lfl
öde
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
la
gre
t lå
g
oli
go
ha
lint
oc
h un
dr
e la
gre
t hög
oli
go
ha
lint
Sky
dda
t 10-
39
m
en
>
40 fö
re
kom
-
mer
L
era
90-
15
0
(~9
0)
Sa
lini
te
t, va
tte
n-
utby
te
, vå
gpå
ve
r-
ka
n,
isda
ga
r.
14.
Ö
ste
rgöt
la
nd,
yttre
kust
va
tte
n
Y
tte
r skä
rgå
rd
m
ed
m
ånga
öp
pna
fjä
rda
r.
I
nre
om
rå
de
n
m
ed
öa
r ä
r m
indre
utsa
tt
a,
m
eda
n
yttre
om
rå
de
n
m
ot öppe
t ha
v ä
r
utsa
tta
. Va
rie
ra
nde
dju
p, rik
lig
t
m
ed grun
d oc
h d
ju
pa
förka
st
-
nin
ga
r (1
00m
).
D
jupa
re
om
rå
de
n ha
r pe
rm
a-
ne
nt sk
ikt
ni
ng a
nna
rs de
lvi
s
ski
kta
t, öv
re
oc
h un
dre
la
gre
t
me
soha
lint.
Min
dre
utsa
tt e
lle
r
utsa
tt.
0-9 m
en 10-
39
före
ko
mm
er
.
L
era
e
lle
r
hå
rd
<
90
(~7
0)
S
kik
tn
in
g,
va
tte
nut
by
te
,
sa
linite
t, vå
gp
å-
ve
rka
n.
15.
St
oc
kh
olm
s
sk
är
gå
rd
, yt
tr
e
kus
tva
tte
n
Y
tte
r skä
rgå
rd
m
ed
m
ånga
öp
pna
fjä
rda
r.
I
nre
om
rå
de
n
m
ed
öa
r ä
r m
indre
utsa
tt
a,
m
eda
n
yttre
om
rå
de
n
m
ot öppe
t ha
v ä
r
utsa
tta
. Va
rie
ra
nde
dju
p, rik
lig
t
m
ed grun
d oc
h d
ju
pa
förka
st
-
nin
ga
r (1
00m
).
D
jupa
re
om
rå
de
n ha
r pe
rm
a-
ne
nt sk
ikt
ni
ng a
nna
rs de
lvi
s
ski
kta
t, öv
re
la
gre
t hö
g oli
go
ha
-
lint
oc
h un
dre
la
gre
t m
esoha
-
lint.
Min
dre
utsa
tt e
lle
r
Utsa
tt
0-9 m
en 10-
39
före
ko
mm
er
L
era
e
lle
r
hå
rd
<
90
(~8
0)
Sa
lini
te
t, isda
ga
r.
16.
Sö
dra
B
otte
nh
a-
ve
t, inre
ku
stva
tte
n.
M
ånga
sky
dda
de
vi
ka
r m
ed
va
rie
ra
nde
dj
up va
nlige
n <
30m
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
oc
h un
dre
la
gre
t hö
g ol
ig
oha
lint.
In
re
om
rå
de
n
m
ed stort s
ötva
tte
ntill
-
flö
de
ka
n ha
lä
gre
sa
ltha
lt i
yt
an
.
Min
dre
utsa
tt e
lle
r
sky
dda
t
10-
39 m
en
>
40 fö
re
kom
-
mer
L
era
e
lle
r
hå
rd
90-
15
0
(~1
25
)
Isda
ga
r,
va
tte
nu
t-
by
te
, vå
gpå
ve
r-
ka
n, sa
linite
t.
NFS 2006:1
8
17.
Sö
dra
B
otte
nh
a-
ve
t, y
ttre
kust
va
tte
n.
Ö
ppe
t ha
v m
ed få
ö
ar,
va
rie
ra
de
dju
p va
nl
ige
n >
30m
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
la
gre
t hö
g
oli
go
ha
lint
oc
h un
dr
e la
gre
t
m
ella
n hög o
lig
oha
lint oc
h
me
soha
lint. (
~ 6 P
SU
)
Utsa
tt
0-9
Le
ra
e
lle
r
hå
rd
90-
15
0
(~1
20
)
Isda
ga
r,
va
tte
nu
t-
by
te
vå
gpå
ve
rka
n.
18.
N
orra
B
otte
nh
a-
ve
t, H
öga
kuste
ns
inre
ku
st
va
tte
n.
M
ånga
sky
dda
de
vi
ka
r m
ed
va
rie
ra
nde
dj
up va
nlige
n >
30m
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
oc
h un
dre
la
gre
t hö
g ol
ig
oha
lint.
In
re
om
rå
de
n
m
ed stort s
ötva
tte
ntill
-
flö
de
ka
n ha
lä
gre
sa
ltha
lt i
yt
an
.
Min
dre
utsa
tt e
lle
r
sky
dda
t
10-
39 m
en
>
40 fö
re
kom
-
mer
L
era
e
lle
r
hå
rd
90-
15
0
(~1
25
)
Isda
ga
r,
va
tte
nu
t-
by
te
, vå
gpå
ve
r-
ka
n, sa
linite
t.
19.
N
orra
B
otte
nh
a-
ve
t, H
öga
kuste
ns
yttre
kust
va
tte
n.
Ö
ppe
t ha
v m
ed få
ö
ar,
va
rie
ra
de
dju
p va
nl
ige
n >
30m
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
oc
h un
dre
la
gre
t hö
g ol
ig
oha
li
nt.
Utsa
tt
0-9
Le
ra
e
lle
r
hå
rd
90-
15
0
(~1
20
)
Isda
ga
r,
va
tte
nu
t-
by
te
, vå
gpå
ve
r-
ka
n.
20.
N
orra
K
va
rke
ns
inre
ku
st
va
tte
n.
Ö
ppe
n k
ust m
ed
m
ånga
vi
ka
r,
få
elle
r inga
sky
dd
an
de
öa
r.
G
runt.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
la
gre
t lå
g
oli
go
ha
lint
oc
h un
dr
e la
gre
t hög
oli
go
ha
lint
Min
dre
utsa
tt e
lle
r
sky
dda
t
10-
39
H
ård,
sa
nd
elle
r le
ra
>
150
(~1
75
)
Sa
lini
te
t, isda
ga
r,
va
tte
nut
by
te
,
vå
gpå
ve
rka
n.
21.
N
orra
K
va
rke
ns
yttre
kust
va
tte
n.
Ö
ppe
t ha
v m
ed nå
gra
få
större
öa
r.
D
jup va
rie
ra
nd
e,
va
nlige
n
>
30m
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
la
gre
t
m
ella
n hög oc
h lå
g
oli
go
ha
lint
(~3 P
S
U
) oc
h
un
dre
la
gre
t hög
oli
go
ha
lint
U
tsa
tt
0-9
H
ård,
sa
nd
elle
r le
ra
>
150
(~1
55)
Sa
lini
te
t, isda
ga
r,
va
tte
nut
by
te
,
vå
gpå
ve
rka
n.
22. B
otte
nv
ike
n, inr
e
kus
tva
tte
n.
M
ånga
öa
r oc
h sa
nd
ba
nka
r.
G
runt.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
oc
h un
dre
la
gre
t lå
g oli
go
ha
lin
t.
Sky
dda
t
0-9 m
en 10-
39
före
ko
mm
er
Sa
nd,
hå
rd
elle
r le
ra
>
150
(~1
80
)
Isda
ga
r,
va
tte
nu
t-
by
te
, vå
gpå
ve
r-
ka
n.
23. B
otte
nv
ike
n,
yttre
kust
va
tte
n.
Ö
ppe
t ha
v m
ed få
ö
ar.
V
arie
ra
n-
de
dju
p,
va
nli
ge
n >
30m
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
la
gre
t lå
g
oli
go
ha
lint
oc
h un
dr
e la
gre
t hög
oli
go
ha
lint.
U
tsa
tt
0-9
Sa
nd,
hå
rd
elle
r le
ra
>
150
(~1
60
)
Isda
ga
r,
va
tte
nu
t-
by
te
, vå
gpå
ve
r-
ka
n.
V
atte
n i
öve
rg
ån
gs
zo
n
B
es
kr
ivning
& djupk
ate
gor
i
Sk
ik
tning
& sali
nite
t
V
åg-
ex
p
on
eri
ng
V
atte
nu
tb
yte
(da
gar
)
B
otte
n-
sub
str
at
Isd
ag
ar
Styr
an
de
fa
kt
orer
24.
St
oc
kh
olm
s inre
Skä
rgå
rd
oc
h H
alls-
fjä
rde
n
Sta
rkt
på
ve
rka
de
a
v utfl
öda
nd
e
söt
va
tte
n frå
n Mä
la
re
n. B
ottne
n
är
sta
rkt k
upe
ra
d, fr
ån
<
10m
till
60m
.
De
lvis sk
ikta
t, ö
vre
la
gre
t lå
g
oli
go
ha
lint
oc
h un
dr
e la
gre
t hög
oli
go
ha
lint
Sky
dda
t >
40
L
era
90-
15
0
(~9
0)
Sa
lini
te
t, va
tte
n-
utby
te
, vå
gpå
-
ve
rka
n,
is
da
ga
r.
25.
G
öta
Ä
lvs
- oc
h
N
ordre
Ä
lv
s e
stua
ri
e
G
run
dom
rå
de
(m
ed
el
dju
p 6m
)
sta
rkt
på
ve
rka
t a
v s
ötva
tte
ntill
-
flö
de
.
Sa
ltki
lse
st
ua
rie
me
d y
tsa
ltha
l-
te
n på
~13
ps
u.
Sky
dda
t 0-9
B
la
nda
de
se
dim
ent
- S
al
in
it
et
, s
ötv
at
-
te
ntill
fl
öde
.
NFS 2006:1
9
Inde
ln
in
gsk
rite
ri
er för
k
u
stv
atte
n
oc
h vat
te
n i öve
rg
ån
gs
zo
n
D
jupk
ate
gor
i:
•
G
runt <
30
m
•
D
jupt >
30
m
Om
blandn
in
g/ Sk
ik
t-
nin
g:
•
(Pe
rm
ane
nt) ski
kta
t
•
De
lvis sk
ikta
t
•
Pe
rm
an
en
t fullt om
-
bla
nda
t
Sal
ini
te
t (P
SU
):
•
F
är
skv
at
te
n = <0
,5
•
L
åg O
ligoha
lint =
0.
5 till
3
•
Hög Olig
oha
lint =
3
till 6
•
Me
soha
lin
t =
6 till 1
8
•
Poly
ha
lint =
18 ti
ll
30
•
E
uha
lint =
>
30
V
ågor
- k
ate
gor
ie
r:
•
Extre
m
t utsa
tt*
•
Myck
et
u
ts
at
t
•
Utsa
tt
•
M
ind
re
utsa
tt
•
Sky
dda
t
•
Myck
et
S
kyd
da
t*
V
atte
nu
tb
yte
(bo
tte
nvat
te
n)
:
•
0-9 da
ga
r
•
10-
39 da
ga
r
•
>
40 da
ga
r
B
otte
ns
ub
str
at
:
•
Hår
d
•
Sa
nd/G
rus
•
Ler
a
•
B
la
nda
de
se
dim
ent
Isd
ag
ar
:
•
<
90 da
ga
r
•
90-
15
0 da
ga
r
•
>
150 da
ga
r
Sif
fra
i pa
ra
nte
s
ange
r up
ps
ka
tta
t
an
ta
l isda
ga
r
NFS 2006:1
10
* Dess
a ind
elni
ngs
kr
it
eri
er är ej ti
ll
äm
pb
ara i
Sv
ens
ka ku
stv
att
en
.
Typindelning av Sveriges kustvatten
Skagerrak och Kattegatt
NFS 2006:1
1. Västkustens inre
kustvatten.
2. Västkustens fjordar.
3. Västkustens yttre
kustvatten, Skagerrak.
4. Västkustens yttre
kustvatten, Kattegatt.
Göta Älvs- och Nordre Älvs estuarie
25.
11
Kattega
tt o
ch egentliga
Öster
sjön
5.
Södr
a
Halland
och nor
ra
Ör
esunds kustvatten.
6.
Ör
esunds kust
vatten.
7.
Skånes kustvatten.
8.
Blekinge skär
går
d och Kal
m
ar
sund,
inr
e kustvatten.
9.
Blekinge skär
går
d och Kal
m
ar
sund,
y
ttre kustvatten.
10.
Ölands och Gotlands kustvatten.
NFS 2006:1
12
13
8. Blekinge skärgård och
Kalmarsund, inre kustvatten.
9. Blekinge skärgård och
Kalmarsund, yttre kustvatten.
10. Ölands och Gotlands
kustvatten.
11. Gotlands nordvästra
kustvatten.
12. Östergötland och Stockholms
skärgård, mellankustvatten.
13. Östergötlands inre kustvatten.
14.
Östergötlands
yttre kustvatten.
15. Stockholms skärgård,
yttre kustvatten.
Stockholms inre Skärgård
och Hallsfjärden 24.
NFS 2006:1
NFS 2006:
14
NFS 2006:1
16. Södra Bottenhavet, inre kustvatten.
17. Södra Bottenhavet, yttre kustvatten.
18. Norra Bottenhavet, Höga Kusten, inre kustvatten.
19. Norra Bottenhavet, Höga Kusten, yttre kustvatten.
15
NFS 2006:
NFS 2006:1
20.
Norra
Kvarkens
inre kustvatten.
21. Norra Kvarkens
yttre kustvatten.
22. Norra Bottenviken,
inre kustvatten.
23. Norra Bottenviken,
yttre kustvatten.
Bilaga 4
Hantering av data om rapporteringsförekomster
4.1 Kriterier för indelning av rapporteringsförekomster
Vid indelning i rapporteringsförekomster utgör vattendragens och sjöarnas
fysiska struktur huvudkriterium.
• Sjöar större än eller lika med 1 km² och vattendrag längre än eller lika
med 15 km utgör grunden för identifieringen av rapporteringsförekoms-
ter.
• Även vattendrag kortare än 15 km kan utgöra egna rapporteringsföre-
komster om de ligger nedströms ett vattendrag som är längre än 15 km
eller om vattendraget är beläget nedströms en sjö (större än 1 km²). Det-
ta för att bibehålla ett sammanhängande hydrografiskt nätverk.
• Vattendrag kan delas in i rapporteringsförekomster kortare än 15 km då
det är befogat utifrån skillnader i status- och påverkansklassning.
• Rapporteringsförekomster för kustvatten och vatten i övergångszon
skapas mellan kustlinjen och 1 NM (Nautisk Mil) utifrån Havsområdes-
registret (SMHI).
• Rapporteringsförekomster för havsområden (utsjöområden) skapas
mellan 1 och 12 NM utanför baslinjen för varje distrikt för uppföljning
av kemisk status.
• Stora sjöar kan delas in i bassänger som utgör egna rapporteringsföre-
komster beroende på skillnader i status- och påverkansklassning.
4.2 Principer för identitetssättning
Rapporteringsförekomstidentiteten för sjöar består av sjöidentiteten i SVAR
med tillägget SE (landsbeteckning) före sjöidentiteten (ex. SE699454-
156100).
Rapporteringsförekomstidentiteten för en vattendragssträcka beräknas som
SE plus en fryst utloppskoordinat med sex siffror i RT90 2.5 gon V (ex.
SE666752-164617). För att erhålla unika identiteter adderas 1 till X- och Y-
koordinaterna för huvudvattendraget uppströms en bigren.
NFS 2006:1
16
NFS 2006:1
Rapporteringsförekomstidentiteten för kustvatten och vatten i övergångszo-
nen är havsområdesidentiteten (hnr) enligt SVAR med beteckningen SE före
havsområdesnumret.
4.2.1 Vid justering respektive tillägg av vattendrag
Identitetssättning vid uppdelning av en rapporteringsförekomst sker enligt
principen att x- och y-koordinaten för delningspunkten ger underlag för de
nya identiteterna.
• Rapporteringsförekomsten uppströms delningspunkten får en iden-
titet som består av landsbeteckningen SE och delningspunktens ko-
ordinat med ett tillägg av ett (1) i x- och y-led. Koordinaten ges i
RT90 2.5 gon V med 6 siffrors noggrannhet.
• Rapporteringsförekomsten nedströms delningspunkten får en iden-
titet som består av landsbeteckningen SE och delningspunktens ko-
ordinat subtraherat med ett (1) i x- och y-led. Koordinaten ges i
RT90 2.5 gon V med 6 siffrors noggrannhet.
• Ett anslutande biflöde som skall identitetssättas får en identitet som
består av landsbeteckningen SE och mynningspunktens koordinat
(vattendragsnumret).
Endast en delning kan ske vid varje tillfälle.
Figur 4.2.1 Exempel på hur unika identiteter skapas då ett biflöde läggs till
en befintlig rapporteringsförekomst.
17
Den ursprungliga rapporteringsförekomsten SE650578-136922 delas då en
ny rapporteringsförekomst läggs till (SE649987-137186). De nya unika
identiteterna för rapporteringsförekomsterna visas med understrukna siffror.
Vid delning av en rapporteringsförekomst utan tillägg av biflöde används
delningspunktens x- och y-koordinat med tillägg respektive subtraktion av ett
(1) för att ge de nya identiteterna för rapporteringsförekomsterna uppströms
och nedströms delningspunkten, se figur 4.2.2. Koordinaten ges i RT90 2.5
gon V med 6 siffrors noggrannhet.
Figur 4.2.2 Exempel på hur unika identiteter skapas vid delning av en befint-
lig rapporteringsförekomst.
Delningspunktens x- och y-koordinat används med tillägg respektive sub-
traktion av ett (1) för att ge de nya identiteterna för rapporteringsförekoms-
terna uppströms och nedströms delningspunkten. De nya unika identiteterna
för rapporteringsförekomsterna är understrukna i figur 4.2.2.
4.2.2 Vid justering respektive komplettering av sjöar
Vid finindelning av sjöar skapas identiteter för de nya rapporteringsföre-
komsterna (bassängerna) bestående av landskoden SE och koordinaterna för
polygonens ungefärliga mittpunkt i RT90 2.5 gon V, med 6 siffrors nog-
grannhet.
NFS 2006:1
18
NFS 2006:1
Önskar man återgå till den odelade sjön så tas den delande linjen bort till-
sammans med bassängernas identitetspunkter. En ny identitetspunkt skapas
vilken ges den odelade sjöns gamla identitet.
19