NFS 2010:4

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

1

NFS 2010:4

Utkom från trycket

den 3 maj 2010

Föreskrift om ändring i Naturvårdsverkets

föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och

förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för

deponering av avfall;

beslutade den 18 februari 2010

Med stöd av 15, 17, 25 och 30 §§ förordningen (2001:512) om deponering av

avfall föreskriver¹ Naturvårdsverket följande.

dels att i föreskrifterna ordet ”skall” ska bytas ut mot ”ska”

dels att 2, 4, 15, 16, 19, 20, 22, 23, 30, 34, 35, 35 b, 37 och 42 §§ och bilaga 1

första, andra, tredje, fjärde och femte avsnittet ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskriften införs en ny paragraf, 42 a §, och före 42 a § en ny

rubrik av följande lydelse.

2 § Dessa föreskrifter ska tillämpas på avfall som ska deponeras samt på

deponier som omfattas av förordningen (2001:512) om deponering av avfall.

Föreskrifterna ska inte tillämpas på utvinningsavfall som omfattas av för-

ordningen (2008:722) om utvinningsavfall.

---

4 § Varje typ av avfall som deponeras ska ha genomgått en grundläggande

karakterisering. Avfallsproducenten ska se till att den grundläggande karakte-

riseringen görs och att uppgifterna i dokumentationen är korrekta.

---

15 § För avfall som genereras regelbundet ska avfallets utlakningsegenskaper

i den grundläggande karakteriseringen bedömas mot gränsvärden för koncen-

trationen C

0

vid L/S 0,1 och för den ackumulerade utlakade mängden vid L/S

10, med undantag för fenolindex där enbart ackumulerad utlakad mängd vid

L/S 10 utgör gränsvärde.

Avfallet ska undersökas med perkolationstest SIS-CEN/TS 14405:2004.

I de fall nämnda testmetod inte är tillämpbar ska en metod där kemisk jäm-

vikt avses uppnås mellan avfall och lakvatten användas för jämförelse med

likvärdiga gränsvärden.

16 § För avfall som inte genereras regelbundet ska avfallets utlakningsegen-

skaper bedömas mot gränsvärden för den ackumulerade utlakade mängden vid

L/S 10. Avfallet ska undersökas med skaktest SS-EN 12457-3 eller perkola-

¹

Jfr rådets beslut 2003/33/EG av den 19 december 2002 om kriterier och förfaranden för

mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till direktiv

1999/31/EG (EGT L 11, 16.1.2003, s. 27, Celex 32003D0033) och rådets direktiv 1999/31/

EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1, Celex

31999L0031).

2

NFS 2010:4

tionstest SIS-CEN/TS 14405:2004.

I de fall nämnda testmetoder inte är tillämpbara ska en metod där kemisk

jämvikt avses uppnås mellan avfall och lakvatten användas för jämförelse med

likvärdiga gränsvärden.

---

19 § För överensstämmelseprovning ska skaktest SS-EN 12457-3 eller per-

kolationstest SIS-CEN/TS 14405:2004 användas. Vid skillnad mellan resultatet

från perkolationstest och skaktest i den grundläggande karakteriseringen ska

perkolationstestet SIS-CEN/TS 14405:2004 användas för överensstämmelse-

provning. I de fall nämnda testmetoder inte är tillämpbara ska en metod där

kemisk jämvikt avses uppnås mellan avfall och lakvatten användas.

Provtagning

20 § Provtagningen av avfallet ska ske enligt en provtagningsplan som ska

utarbetas i enlighet med SS-EN 14899:2005.

---

22 § Avfall som får tas emot vid deponier för inert avfall får inte överskrida

följande gränsvärden för utlakning:

Beståndsdel

C

0

(L/S = 0,1 l/kg) L/S = 10 l/kg

mg/l

mg/kg torrsubstans

Arsenik

0,06

0,5

Barium

4

20

Kadmium

0,02

0,04

Krom total

0,1

0,5

Koppar

0,6

2

Kvicksilver

0,002

0,01

Molybden

0,2

0,5

Nickel

0,12

0,4

Bly

0,15

0,5

Antimon

0,1

0,06

Selen

0,04

0,1

Zink

1,2

4

Klorid

460

800

Fluorid

2,5

10

Sulfat

1500

1000(*)

Fenolindex

1

DOC (**)

160

500

Torrsubstans för (***)

4000

lösta ämnen

(*) Om avfallet överskrider dessa gränsvärden för sulfat kan det ändå anses

överensstämma med mottagningskriterierna om utlakningen inte överskrider

något av följande värden: 1500 mg/l som C

0

där L/S = 0,1 l/kg och 6000 mg/

kg där L/S = 10 l/kg. I detta fall är gränsvärdet för torrsubstans för lösta ämnen

inte tillämpbart.

(**) Om avfallet överskrider dessa gränsvärden för löst organiskt kol (DOC) vid

dess egna pH-värde kan det alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH mellan

3

NFS 2010:4

7,5 och 8,0. Avfallet kan anses uppfylla mottagningskriterierna för DOC om re-

sultaten av denna undersökning inte överskrider 500 mg/kg. (Lämpliga laktester

finns beskrivna i SIS-CEN/TS 14429:2005 och SIS-CEN/TS 14997:2007.)

(***) Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till

värdena för sulfat och klorid.

Gränsvärden för organiska parametrar

23 § Utöver gränsvärdena för utlakning i 22 § får avfallet inte heller överskrida

följande gränsvärden för totalhalt av organiska parametrar för att få tas emot

vid en deponi för inert avfall.

Parameter

TOC

3 % baserat på torrsubstans

BTEX

6 mg/kg torrsubstans

PCB (Polyklorinerade bifenyler) (7 kongener) 1 mg/kg torrsubstans

Mineralolja (C10 till C40)

500 mg/kg torrsubstans

Summa cancerogena PAH (benso(a)antracen,

chrysen, benso(b)fluoranten,

benso(k)fluoranten, benso(a)pyren,

indeno(1,2,3-cd)pyren och dibens(a,h)antracen) 10 mg/kg torrsubstans

Summa övriga PAH (naftalen, acenaftalen,

acenaften, fluoren, fenantren, antracen,

fluoranten, pyren och benso(ghi)perylen)

40 mg/kg torrsubstans

---

30 § Avfall som läggs på en deponi eller i en deponicell för icke-farligt avfall

som tar emot stabilt, och icke-reaktivt farligt avfall får inte överskrida följande

gränsvärden.

Beståndsdel

C

0

(L/S = 0,1 l/kg) L/S = 10 l/kg

mg/l

mg/kg torrsubstans

Arsenik

0,3

2

Barium

20

100

Kadmium

0,3

1

Krom total

2,5

10

Koppar

30

50

Kvicksilver

0,03

0,2

Molybden

3,5

10

Nickel

3

10

Bly

3

10

Antimon

0,15

0,7

Selen

0,2

0,5

Zink

15

50

Klorid

8 500

15 000

Fluorid

40

150

Sulfat

7 000

20 000

DOC (*)

250

800

Torrsubstans för

–

60 000

lösta ämnen (**)

4

NFS 2010:4

(*) Om avfallet överskrider dessa gränsvärden för löst organiskt kol (DOC) vid

dess egna pH-värde kan det alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH mellan

7,5 och 8,0. Avfallet kan anses uppfylla mottagningskriterierna för DOC om

resultaten av denna undersökning inte överskrider 800 mg/kg. (Lämpliga laktester

finns beskrivna i SIS-CEN/TS 14429:2005 och SIS-CEN/TS 14997:2007.)

(**) Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till

värdena för sulfat och klorid.

---

34 § Farligt avfall får läggas på en deponi för farligt avfall om det inte över-

skrider följande gränsvärden för utlakning

Beståndsdel

C

0

(L/S = 0,1 l/kg) L/S = 10 l/kg

mg/l

mg/kg torrsubstans

Arsenik

3

25

Barium

60

300

Kadmium

1,7

5

Krom total

15

70

Koppar

60

100

Kvicksilver

0,3

2

Molybden

10

30

Nickel

12

40

Bly

15

50

Antimon

1

5

Selen

3

7

Zink

60

200

Klorid

15000

25000

Fluorid

120

500

Sulfat

17000

50000

DOC (*)

320

1000

Torrsubstans för

–

100000

lösta ämnen (**)

(*) Om avfallet överskrider dessa gränsvärden för löst organiskt kol (DOC) vid

dess egna pH-värde kan det alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH mellan

7,5 och 8,0. Avfallet kan anses uppfylla mottagningskriterierna för DOC om

resultaten av denna undersökning inte överskrider 1000 mg/kg. (Lämp-

liga laktester finns beskrivna i SIS-CEN/TS 14429:2005 och SIS-CEN/TS

14997:2007.)

(**) Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till

värdena för sulfat och klorid.

35 § Utöver gränsvärdena i 34 § får det farliga avfallet inte överskrida följande

värden för att få läggas på en deponi för farligt avfall. För angivna parametrar

ska antingen GF eller TOC användas.

Parameter

Värden

GF

10 % baserat på torrsubstans

TOC

6 % baserat på torrsubstans

Avfallet ska dessutom vara undersökt avseende ANC.

5

NFS 2010:4

---

35 b § Dispens får medges för att deponera sådant avfall som överskrider de

gränsvärden som anges i 22, 23, 26, 29, 30, 34 och 35 §§ och därvid får upp

till tre gånger högre gränsvärden föreskrivas.

Gränsvärdet för TOC i 23 § får dock endast ökas upp till två gånger det

angivna gränsvärdet.

För jord kan ett högre gränsvärde än det som anges i andra stycket godtas

för TOC förutsatt att värdet för löst organiskt kol (DOC) inte överskrider 500

mg/kg där L/S=10 l/kg antingen vid jordens eget pH eller vid ett pH-värde

mellan 7,5 och 8,0.

Dispens för deponering av avfall som överskrider gränsvärdet för TOC i 26

och 29 §§ får endast medges om värdet för DOC inte överskrider 800 mg/kg

där L/S=10 l/kg antingen vid materialets eget pH eller vid ett pH-värde mel-

lan 7,5 och 8,0. Ett högre gränsvärde än det som anges i första stycket får då

föreskrivas.

Dispens för deponering av avfall som överskrider gränsvärdet för TOC i 35 §

får endast medges om värdet för DOC inte överskrider 1000 mg/kg där L/S=10

l/kg antingen vid materialets eget pH eller vid ett pH-värde mellan 7,5 och 8,0.

Ett högre gränsvärde än det som anges i första stycket får då föreskrivas.

Dispens får aldrig medges för deponering av avfall som överskrider gräns-

värdena för DOC i 22, 26, 30, 34 §§, BTEX i 23 §, PCB i 23 §, mineralolja i

23 §, pH i 29 § och GF i 35 §.

---

37 § Verksamhetsutövaren för deponin ska okulärbesiktiga avfallet i anslut-

ning till infarten till deponin samt vid avlastning. Avfallets överensstämmelse

med innehållet i handlingarna gällande grundläggande karakterisering och

överensstämmelseprovning ska kontrolleras. Om provtagning krävs för denna

kontroll ska uttagna representativa prov sparas minst en månad.

Avfall som levereras av avfallsproducenten till en deponi under avfallspro-

ducentens kontroll får istället besiktigas vid lastningsplatsen.

---

42 § Lakvatten, grundvatten, ytvatten och deponigas ska provtas och mätas

vid representativa punkter och på ett sådant sätt, att den kunskap som behövs

för att bedöma deponins inverkan på miljön och människors hälsa erhålls.

Provtagning och mätning ska minst omfatta följande:

1. Karakterisering av lakvatten ska genomföras på deponier för farligt avfall

och deponier för icke-farligt avfall. Vid karakteriseringen ska parametrar

som återger lakvattnets egenskaper och innehåll av ämnen som kan orsaka

negativa effekter på människors hälsa och miljön fastställas.

2. På deponier för farligt avfall och deponier för icke-farligt avfall ska under

driftfasen lakvattenvolym mätas varje månad och lakvattensammansättning

(de parametrar som fastställts vid karakteriseringen enligt punkt 1) provas

varje kvartal. Under efterbehandlingsfasen ska lakvattenvolym mätas och

lakvattensammansättning provas var sjätte månad. Mätning och provtagning

ska göras separat vid varje punkt där lakvatten släpps ut. Tillsynsmyndig-

heten får medge dispens från frekvensen för mätning av lakvattenvolym

genom beslut i det enskilda fallet. Tillsynsmyndigheten får även medge

6

NFS 2010:4

dispens från provning av lakvattensammansättning. Lakvattnets konduk-

tivitet måste dock mätas minst en gång om året.

3. Vid samtliga deponier ska volym och sammansättning på ytvatten i före-

kommande fall mätas respektive provas i en punkt uppströms och en punkt

nedströms deponin varje kvartal under driftfasen och var sjätte månad under

efterbehandlingsfasen.

4. Vid samtliga deponier ska grundvattennivå mätas och grundvattensam-

mansättning provas var sjätte månad under den aktiva fasen. Mätning och

provtagning ska ske i minst en punkt uppströms och två punkter nedströms

deponin. Provtagning och provning för att fastställa referensvärden ska

utföras på tre ställen innan deponering påbörjas. De parametrar som ska

analyseras kan inkludera indikatorparametrar och ska fastställas dels utifrån

den förväntade lakvattensammansättningen och dels utifrån grundvattnets

kvalitet i området. När parametrarna för analys väljs ut ska hänsyn tas till

mobilitet i grundvattenzonen. Vid fluktuerande grundvattennivå ska prov-

tagningsfrekvensen utökas. Tillsynsmyndigheten får medge dispens från

frekvensen för provtagning och provning av grundvattensammansättning

genom beslut i det enskilda fallet.

5. Uttag av metan, koldioxid och syre ska mätas varje månad. För andra gaser

ska uttaget mätas regelbundet efter behov enligt sammansättningen av det

deponerade avfallet. Gasutvinningssystemets effektivitet ska kontrolleras

var sjätte månad.

Meteorologiska data

42a § På deponier för farligt avfall och deponier för icke-farligt avfall ska

följande meteorologiska data samlas in och registreras

Parameter

Frekvens

Frekvens under

under driftfas

efterbehandlingsfas

Mängd nederbörd

dagligen

månadsvis

Avdunstning

dagligen

månadsvis

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juni 2010.

Naturvårdsverket

EVA SMITH

Erika Nygren

(Enheten för förorenade områden)

7

NFS 2010:4

Bilaga 1

Provtagnings- och provningsmetoder

Allmänna avfallsegenskaper

Svensk standard SS-EN 13137, utgåva 1²: Karaktärisering av avfall - Bestäm-

ning av totala mängden organiskt kol i avfall, slam och sediment.

Svensk standard SS-EN 14346:2007, utgåva 1²: Karaktärisering av avfall -

Beräkning av torrhalt baserad på torrsubstans och vatteninnehåll.

Laktest

Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 14405:2004, utgåva 1², ³: Karaktärisering

av avfall - Bestämning av lakegenskaper - Uppströms perkolationstest (under

bestämda förhållanden).

Svensk standard SS-EN 12457-3, utgåva 1²: Karaktärisering av avfall – Laktest

– Kontrolltest för utlakning från granulära material och slam – Del 3: Tvåstegs

skaktest vid L/S 2 l/kg och L/S 8 l/kg för material med hög fastfashalt och med

partikelstorlek mindre än 4 mm (utan eller med nedkrossning).

Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 14429:2005, utgåva 1²: Karaktärisering

av avfall - Bestämning av lakegenskaper - pH-inverkan på lakning vid initial

tillsättning av syra/bas

Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 14997:2007, utgåva 1²: Karaktärisering av

avfall - Bestämning av lakegenskaper - pHs inverkan på utlakning vid konti-

nuerlig pH-justering

Nedbrytning av råavfall

Svensk standard SS-EN 13657, utgåva 1²: Karaktärisering av avfall – Uppslut-

ning för bestämning av element lösliga i kungsvatten (delvis nedbrytning

av fast avfall före elementär analys, så att silikatmatrisen förblir intakt).

Svensk Standard SS-EN 13656, utgåva 1²: Karaktärisering av avfall – Uppslut-

ning i mikrovågsugn med fluorvätesyra (HF), salpetersyra (HNO

3

) och saltsyra

(HCl) för elementaranalys (totaluppslutning av fast avfall för

elementaranalys).

Analys

Svensk standard SS-EN 12506, utgåva 1²: Karaktärisering av avfall – Analys

av lakvatten – Bestämning av pH, As, Ba, Cd, Cl^-, Co, Cr, Cr VI, Cu, Mo, Ni,

NO

2^-, Pb, total S, SO

4^2-, V och Zn (analys av oorganiska komponenter i fast

avfall eller dess lakvatten; större, mindre samt spårelement).

Svensk standard SS-EN 13370, utgåva 1²: Karaktärisering av avfall – Analys av

²

SIS, Swedish Standards Institute, S:t Paulsgatan 6, 118 80 Stockholm, webbaddress: www.

sis.se

³

Det är tillåtet att avvika från metoden genom att slå ihop lakvatten för analys av den ackumu-

lerade utlakade mängden vid L/S 10 förutsatt att det inte förändrar analyserade ackumulerade

utlakade mängder genom t.ex. utfällningar.

NFS 2010:4

8

Elanders Sverige AB, 2010

lakvatten – Bestämning av ammonium, AOX, ledningsförmåga, Hg, fenolindex,

TOC, lättillgänglig cyanid, fluorid (analys av oorganiska komponenter i fast

avfall eller dess lakvatten (anjoner).

Svensk standard SS-EN 14039:2005, utgåva 1²: Karaktärisering av avfall - Be-

stämning av kolväteinnehåll i intervallet C10 - C40 med gaskromatografi.

Provtagning

Svensk standard SS-EN 14899:2005, utgåva1²: Karaktärisering av avfall - Prov-

tagning - Riktlinjer för upprättande och tillämpning av en provtagningsplan.