NFS 2016:13

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

¹

Naturvårdsverkets föreskrifter om mätutrustning för

bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid

energiproduktion;

beslutade den 8 december 2016.

Med stöd av 2 § förordningen (1991:339) om miljöavgift på utsläpp av kväve-

oxider vid energiproduktion¹ föreskriver Naturvårdsverket följande.

Föreskrifternas tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas på förbränningsanläggningar som omfattas

av lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energipro-

duktion.

Föreskrifterna innehåller krav på mätutrustning som används vid kontinu-

erlig mätning och registrering av kväveoxidutsläpp enligt 5 § andra stycket i

samma lag.

Definitioner

2 § Om inte annat särskilt anges i dessa föreskrifter, har uttryck i föreskrifterna

samma betydelse som i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväve-

oxider vid energiproduktion och i förordningen (1991:339) om miljöavgift på

utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.

I dessa föreskrifter används följande begrepp med angiven betydelse.

Begrepp

Betydelse

Ackrediterat laboratorium

De laboratorier som uppfyller kraven i 17 §.

Avgiftsskyldig

Den som är avgiftsskyldig enligt 4 § lagen

(1990:613) om miljöavgift på utsläpp av

kväveoxider vid energiproduktion.

Beräkning av rökgasflöde

Bestämning av rökgasflöde genom beräk-

ning baserad på uppmätt eller beräknad

mängd tillfört bränsle, bränsledata och

kontinuerligt mätt O

2

- eller CO

2

-halt i

rökgasen.

¹Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om

ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för

informationssamhällets tjänster.

NFS 2016:13

Utkom från trycket

den 1 februari 2017

2

NFS 2016:13

Bränsledata

Värden för ett bränsles värmevärde, fukt-

halt, askhalt samt halt av kol, väte, syre,

kväve och svavel.

Bränslenyckeltal

Ett nyckeltal som används för att beräkna

rökgasflöde. Det räknas fram ur en ekva-

tion med torrt stökiometriskt rökgasflöde

(g

0t

), dividerat med bränslets effektiva torra

värmevärde, eller på annat likvärdigt sätt.

CO

2

Koldioxid

Fast mätutrustning

Hela det mätsystem som används för att

redovisa NO

x

-utsläppet från produktions-

enheten. Med fast mätutrustning avses både

mätning av gashalten i rökgasen och bestäm-

ning av rökgasflödet, inklusive effektmätare

och temperaturgivare. Fast mätutrustning

omfattar hela kedjan från provtagningspunkt

med mätinstrument och beräkningar, till

redovisning av mätvärden och mätresultat

digitalt eller i annan form.

Gashalt

Halt av NO

x

, NO, NO

2

, O

2

eller CO

2

.

Giltiga mätvärden

Mätvärden som registrerats med fast mät-

utrustning som uppfyller kraven i dessa

föreskrifter.

Kalibreringsfunktion

Linjärt förhållande mellan värdena från

kontrollmätsystem och fast mätsystem som

tas fram enligt standarden SS-EN 14181 vid

QAL2. Fasta mätsystemet kalibreras för

NO

x

även om det bara mäter NO.

Kontrollmätutrustning

Hela det ackrediterade laboratoriets mät-

system. Till denna mätutrustning räknas

hela kedjan från provtagningspunkt med

mätinstrument och beräkningar, till redovis-

ning av mätvärden.

Konverter

Utrustning som omvandlar NO

2

till NO i

provgasen före bestämning av NO

x

-halt i

mätutrustning.

Konverteringsgrad

Den procentuella andelen av den NO

2

i

rökgasen som omvandlats till NO när kon-

verter används.

Löpande kontroll

Regelbunden kvalitetssäkring med jämfö-

relse mot referensmaterial.

Mätning av rökgasflöde

Bestämning av rökgasflöde utifrån direkta

mätningar av fysikaliska storheter i en rök-

gaskanal.

Nedre detektionsgräns

Den koncentration av ett ämne som ger en

mätsignal signifikant skild från bakgrunds-

signalen, dvs. lägsta mätbara koncentration.

³

NFS 2016:13

NO

Kvävemonoxid

Nollpunkt

Förväntat mätutslag då referensmaterialet

inte innehåller ämnet som ska mätas (dvs.

noll).

Nollpunktsavvikelse

Absolutbeloppet av skillnaden mellan noll-

punkt och instrumentutslag då referensma-

terial för nollpunkt används.

NO x

Kväveoxider, summan av NO och NO

2

, ut-

tryckt som NO

2

.

NO

2

Kvävedioxid

O

2

Oxygen (syre eller syrgas)

Produktionsenhet

Produktionsenhet enligt 2 § lagen (1990:613)

om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider

vid energiproduktion.

Provgas

Ett delgasflöde som sugits ut från rökgaska-

nalen för analys i mätutrustning.

Referensmaterial

Gas eller motsvarande material där sam-

mansättning och halt har fastlagts tillräck-

ligt väl för att den ska kunna användas för

nollpunkts- eller referenspunktsbestämning.

Referenspunkt

Förväntat mätutslag då mätinstrumentet

kontrolleras med referensmaterial för mät-

instrumentets övre haltområde. Det övre

haltområdet avser förväntade mätvärden vid

normal drift av produktionsenheten.

Referenspunktsavvikelse

Absolutbeloppet av skillnaden mellan

referenspunkt och instrumentutslaget då re-

ferensmaterial för referenspunkten används.

Rutin

Angivet sätt för att utföra en aktivitet eller

process som bl.a. innehåller instruktioner

för hur man förebygger oönskade händelser

och hanterar dem på rätt sätt om de ändå

inträffar. En rutin är dokumenterad, känd av

berörd personal och följs. Avvikelser från en

rutin dokumenteras.

Spårämnesmetod

Standardiserad metod för bestämning av

rökgasflöde genom att mäta ett spårämnes

hastighet eller koncentration i rökgaska-

nalen.

Svarstid

Den tid som mätinstrumentet behöver för

att från nollpunkten uppnå 90 procent av

instrumentutslag vid referenspunkten.

4

NFS 2016:13

Växlande mätning

När en och samma mätutrustning används

för växelvis mätning i fler än en rökgaska-

nal, alternativt flera punkter i en och samma

rökgaskanal.

Provtagningspunkt

3 § Provtagningspunkt för uttag av provgas samt för direkta mätningar av

gashalter och rökgasflöde ska vara placerad i rökgaskanalen efter eventuell

utrustning avsedd för rening av det utsläpp som ska mätas. Provtagningspunkt

ska väljas så att representativa mätvärden erhålls.

Bestämning av gashalt

4 § NO

x

ska bestämmas enligt något av följande alternativ:

1. NO och NO

2

mäts kontinuerligt var för sig samt registreras som NO och

NO

2

eller som summan av NO

x

.

2. NO och NO

2

mäts samt registreras kontinuerligt som NO

x

med hjälp av

analysinstrument för NO som är utrustat med konverter.

3. NO mäts och registreras kontinuerligt med fast procentuellt påslag på 2,0

procent NO

2

om andelen NO

2

är lika med eller mindre än 2,0 procent.

4. NO mäts och registreras kontinuerligt med fast procentuellt påslag av andelen

NO

2

. Om andelen NO

2

är större än 2,0 procent ska den andel som fastställts

användas.

5. NO mäts och registreras kontinuerligt med fast procentuellt påslag på 10

procent NO

2

om ingen NO

2

-andel fastställts under avgiftsåret.

6. Med hjälp av kalibreringsfunktion för NO

x

enligt QAL2 och AST i SS-EN

14181.

I punkterna 3 och 4 ska andelen NO

2

av halten NO

x

bestämmas under re-

presentativa driftförhållanden minst en gång per kalenderår och efter sådana

förändringar i förbränningsanläggningen som kan ändra utsläppssituationen.

För produktionsenheter som använder alternativ 3 eller 4, och som har en årlig

drifttid understigande 2 000 drifttimmar, behöver andelen NO

2

bara bestämmas

minst en gång vart tredje avgiftspliktigt år.

5 § När konverter används ska konverteringsgraden vara minst 90 procent.

Rutiner för kontroll och underhåll ska finnas för att säkerställa att konvertern

uppfyller kravet. Konverterkontroll ska genomföras i enlighet med tillämpliga

standarder.

6 § Fast mätutrustning och mätområde för bestämning av gashalter ska vara

anpassad till de driftförhållanden som normalt kan förekomma.

Mätinstrumentet ska uppvisa god linjäritet. Linjäriteten ska kontrolleras minst

vart tredje kalenderår. Ingen punkt får avvika mer än 4 procent från ideallinjen.

Avvikelsen räknas som andel av värdet på referenspunkten.

Svarstid får vara maximalt 200 sekunder.

Nedre detektionsgräns ska fastställas minst en gång per kalenderår.

Rutiner ska finnas för skötsel, kontroll och underhåll av mätutrustning. Åt-

gärder vid skötsel, kontroll och underhåll ska dokumenteras.

Alla kända fel på den fasta mätutrustningen ska åtgärdas även om kraven i

dessa föreskrifter är uppfyllda.

⁵

NFS 2016:13

7 § Vid löpande kontroll gäller följande:

1. Mätutrustning för bestämning av de gashalter som ligger till grund för rap-

portering av NO x

-utsläpp ska kontrolleras minst en gång per kalendermånad.

I kontrollen ska nollpunktsavvikelse och referenspunktsavvikelse fastställas

och dokumenteras.

2. Den angivna osäkerheten i värdet på referensmaterialet får vara högst ± 2

procent. Referensmaterial för O

2

får bestå av luft.

3. Justering av mätutrustning ska utföras senast då någon av nedanstående

gränser för avvikelse överskrids.

Nollpunktsavvikelse > 4,0 procent

Referenspunktsavvikelse > 4,0 procent

Gränserna för avvikelse för NO

x

, NO och NO

2

är dock inte överskridna så

länge avvikelsen är mindre än 2,0 ppm. Gränserna för avvikelse i procent

avser procent av referenspunktens halt. Justering av mätutrustning ska

dokumenteras.

4. Om någon av gränserna för nollpunktsavvikelse eller referenspunktsav-

vikelse överskrids är mätvärden från period efter senast godkända kontroll

inte giltiga mätvärden.

Bestämning av rökgasflöde

8 § Rökgasflöde kan bestämmas genom mätning eller beräkning. En metod

som ger representativt resultat ska användas.

Rutiner ska finnas för skötsel, kontroll och underhåll av mätutrustning för

mätning och beräkning av rökgasflöde. Mätutrustningen ska skötas i enlighet

med tillverkarens eller leverantörens rekommendationer. Åtgärder vid skötsel,

kontroll och underhåll ska dokumenteras.

Mätning av rökgasflöde

9 § Om rökgasflödet bestäms genom mätning ska utrustning väljas som är

anpassad till förhållanden i rökgaskanalen.

Beräkning av rökgasflöde

10 § Om rökgasflödet beräknas gäller följande:

1. Beräkningsformler, bränsledata och konstanter ska kunna verifieras.

2. Värde på fukthalt i bränsle ska verifieras minst en gång per kalendermånad

och uppdateras vid förändring. Övriga bränsledataparametrar ska uppdateras

vid behov, dock minst en gång per kalenderår.

3. Rutiner för att uppdatera beräkningsformler, bränsledata och övriga kon-

stanter ska finnas. Rutinerna ska uppdateras vid behov.

4. Bränsleanalyser ska utföras enligt tillämpliga standarder.

5. Fasta bränslenyckeltal som på förhand godkänts av Naturvårdsverket får

användas.

Registrering och behandling av mätdata

11 § Vid bestämning av NO

x

-utsläpp med fast mätutrustning som inte använder

växlande mätning ska halvtimmes- eller heltimmesmedelvärden bildas. Dessa

6

NFS 2016:13

medelvärden ska beräknas från giltiga mätvärden jämnt fördelade under minst

två tredjedelar av medelvärdesbildningsperioden, det vill säga tjugo minuter

per halvtimme respektive fyrtio minuter per timme.

12 § Vid bestämning av NO

x

-utsläpp med fast mätutrustning som använder

växlande mätning ska halvtimmes- eller heltimmesmedelvärden bildas av giltiga

mätvärden från minst fem mätperioder jämnt fördelade över medelvärdesbild-

ningsperioden. Den sammanlagda mättiden under medelvärdesbildningsperio-

den ska vara minst fem minuter per mätpunkt och parameter.

13 § Mängd NO

x

per medelvärdesbildningsperiod ska beräknas genom att

multiplicera medelvärdena för halt och rökgasflöde. Medelvärden som ligger

under den nedre detektionsgränsen ska anges till den gashalt som utgör den

nedre detektionsgränsen.

Mängden NO

x

per dygn, månad och år ska beräknas genom att summera

mängderna för medelvärdesbildningsperioderna.

Mängden NO

x

ska anges i kilogram.

14 § De formler, konstanter och mätvärden som används för bestämning av

NO

x

-utsläpp ska sparas digitalt, på utskrifter eller på annat lämpligt sätt och

kunna kopplas till respektive medelvärden.

15 § Under perioder då den fasta mätutrustningen inte registrerat giltiga mät-

värden får mätvärden för upp till 37 timmar per kalendermånad uppskattas med

hjälp av mätvärden från jämförbara driftförhållanden.

16 § Perioder utan giltiga mätvärden ska dokumenteras.

Jämförande mätning

17 § Den avgiftsskyldige ska ombesörja att en jämförande mätning enligt

18 – 29 §§ utförs av ett laboratorium som är ackrediterat för uppgiften enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008

om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av

produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93².

Jämförande mätning enligt 18 – 29 §§ får även utföras av ett laboratorium

från någon annan medlemsstat inom Europeiska unionen, Turkiet eller Euro-

peiska ekonomiska samarbetsområdet om laboratoriet på annat sätt erbjuder

motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt

garantier om oberoende.

Bestämmelser om ackreditering enligt första stycket som utförs av Styrelsen

för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) finns i lagen (2011:791) om

ackreditering och teknisk kontroll.

18 § Jämförande mätning ska utföras minst en gång per kalenderår.

För de produktionsenheter vars årliga drifttid understiger 2 000 drifttimmar

ska denna kontroll istället ske minst en gång vart tredje avgiftspliktigt år.

²EUT L 218, 13.8.2008, s. 30 (Celex 32008R0765).

⁷

NFS 2016:13

Omfattning

19 § Jämförande mätning ska omfatta följande:

1. Hela den fasta mätutrustning som används för bestämning av gashalter som

används vid bestämning av NO x

-utsläpp.

2. Fastställande av andelen NO

2

, om sådan används vid bestämning av gashalt

enligt 4 § punkten 3 eller 4.

3. Hela den fasta mätutrustning som används för bestämning av rökgasflöde.

4. Mätutrustningen för rökgastemperatur, om den avgiftsskyldige använder

rökgastemperaturen som en ingående parameter vid beräkning av rökgas-

flödet.

Vid jämförande mätning ska det ackrediterade laboratoriet i första hand

bestämma rökgasflödet genom mätning. Om mätning i rökgaskanalen inte är

praktiskt genomförbar eller inte ger representativa mätresultat ska bestämningen

utföras genom beräkning.

Jämförande mätning ska utvärderas i det tillstånd (fuktigt eller torrt) som den

fasta mätutrustningen använder i den slutliga beräkningen av massflödet av NO

x

.

Provtagningspunkt

20 § Provtagningspunkt för kontrollmätutrustningen ska placeras enligt kraven

i 3 §.

Mätvärdespar och mättid

21 § För de parametrar som enligt 19 § omfattas av den jämförande mätningen

ska samhörande mätvärdespar från fast mätutrustning och kontrollmätutrustning

bildas av representativa mätvärden som bestämts under samma tidsperiod. Om

den fasta mätutrustningen kontinuerligt mäter NO och NO

2

var för sig, eller

använder konverter, ska mätvärdespar bildas för NO

x

. Om endast NO mäts ska

mätvärdespar bildas för NO. Antalet mätvärdespar ska vara minst tio. Mätvärden

ska anges med minst två gällande siffror.

22 § För varje mätvärdespar ska mättiden vara minst 60 minuter och samman-

falla med den tidsperiod som anläggningens beräkningsprogram använder för

att beräkna timmedelvärden alternativt två halvtimmesmedelvärden.

Kortare mättid än vad som anges i första stycket kan användas om någon av

följande omständigheter är uppfyllda:

1. Den fasta mätutrustningen använder växlande mätning mellan produktions-

enheter med samma bränsle. I detta fall ska mättiden för varje mätvärdespar

för åtminstone en av produktionsenheterna vara minst 60 minuter och för

övriga produktionsenheter minst 20 minuter.

2. Bränslet är gas eller olja. I detta fall ska mättiden för varje mätvärdespar

vara minst 20 minuter per produktionsenhet.

3. Spårämnesmetod används.

23 § Skillnaden mellan mätvärdesparen ska beräknas för varje parameter som

ingår i jämförande mätning. Medelvärdet och standardavvikelsen ska beräk-

nas för varje serie av sådana skillnader. Det ska fastställas om skillnaden är

systematisk.

8

NFS 2016:13

Gashalter

24 § För NO respektive NO

x

får absolutbeloppet av en skillnad som är syste-

matisk vara högst 10 procent av den fasta mätutrustningens medelvärde eller

högst 5,0 ppm om den fasta mätutrustningens medelvärde är mindre än 50 ppm.

För dessa parametrar får standardavvikelsen vara högst 5,0 procent av den

fasta mätutrustningens medelvärde, eller högst 2,5 ppm om den fasta mätut-

rustningens medelvärde är mindre än 50 ppm.

För O

2

och CO

2

får absolutbeloppet av en skillnad som är systematisk vara

högst 0,50 volymprocent och standardavvikelsen får vara högst 0,25 volym-

procent.

Rökgasflöde

25 § När jämförande mätning av rökgasflöde utförs genom beräkning kan

rökgasflödet beräknas utifrån två alternativ benämnda Beräkning A och Be-

räkning B.

Beräkningarna ska göras enligt nedan:

1. Om den avgiftsskyldige mäter rökgasflödet ska det ackrediterade laboratoriet

utföra Beräkning A.

2. Om den avgiftsskyldige beräknar rökgasflödet ska det ackrediterade labo-

ratoriet utföra Beräkning A och Beräkning B.

I Beräkning A och Beräkning B ska de beräkningsformler och konstanter

som används vara relevanta för produktionsenheten. Uppmätta parametrar och

bränsledata ska följa det som anges i 26 och 27 §§. I övrigt ska beräkningarna

följa 10 § punkt 1 och 4.

26 § I Beräkning A ska värden för bränsledata och mätvärden för kontinuerligt

mätta parametrar bestämmas och hämtas på följande sätt:

1. Om det ackrediterade laboratoriet använder uppmätt panneffekt, bränsleflöde

eller förbränningsluftflöde får mätvärden för dessa parametrar hämtas från

den avgiftsskyldiges mätning.

2. Om den avgiftsskyldige beräknar rökgasflödet och i detta syfte mäter rökgas-

temperatur, halt av O

2

eller halt av CO

2

, ska mätvärden för dessa parametrar

hämtas från den avgiftsskyldiges mätning.

3. För övriga uppmätta parametrar ska det ackrediterade laboratoriet använda

mätvärden från egna kontinuerliga mätningar.

4. Om den avgiftsskyldige eldar fossil olja, naturgas eller gasol och har tillgång

till aktuella bränsledata från bränsleleverantör eller analysprotokoll får det

ackrediterade laboratoriet använda dessa bränsledata. I övriga fall ska det

ackrediterade laboratoriet använda bränsledata från analys av bränsleprover

som tas vid den jämförande mätningen och är representativa för det bränsle

som eldas under den jämförande mätningen av rökgasflöde.

27 § I Beräkning B ska samtliga värden för bränsledata och mätvärden för

kontinuerligt mätta parametrar hämtas från den fasta mätutrustningen. Beräk-

ning B är en formelkontroll.

28 § Högsta tillåtna avvikelser vid jämförande mätning av rökgasflöde, i procent

av den fasta mätutrustningens medelvärde, framgår av följande tabell:

⁹

NFS 2016:13

Fast

mätutrustning

Kontroll-

mätutrustning

Avvikelse som

är systematisk

(absolutbelopp)

Standard-

avvikelse

Mätning

Mätning

15

5,0

Mätning

Beräkning A

10

5,0

Beräkning

Mätning

15

5,0

Beräkning

Beräkning A

5,0

2,5

Beräkning

Beräkning B

3,0

1,5

Rökgastemperatur

29 § Om det ackrediterade laboratoriet ska utföra en jämförande mätning av

den avgiftsskyldiges mätutrustning för rökgastemperatur enligt 19 § får inte

skillnaden mellan den fasta mätutrustningens medelvärde och kontrollmätut-

rustningens medelvärde överstiga 10 °C.

Skyldighet att undersöka och vidta åtgärder

30 § Om kraven i 24, 28 eller 29 §§ inte kan uppfyllas vid den jämförande

mätningen ska den avgiftsskyldige undersöka orsaken. Denna undersökning

ska utföras inom 10 veckor, räknat från tidpunkten då den jämförande mät-

ningen utfördes. Om orsaken kan fastställas ska korrigerande åtgärder vidtas

utan dröjsmål. Om korrigerande åtgärder vidtas utan dröjsmål ska de aktuella

kraven anses uppfyllda.

Undantag

31 § Naturvårdsverket kan i det enskilda fallet medge undantag från bestäm-

melserna i dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl. Ansökan om undantag

görs skriftligen hos Naturvårdsverket. Ansökan ska innehålla uppgifter om från

vilken bestämmelse undantag söks och de skäl som åberopas till grund för an-

sökan. Ansökan bör ges in så snart den omständighet som ligger till grund för

ansökan blev känd för den avgiftsskyldige. Ansökan ska dock ha kommit in till

Naturvårdsverket senast den 25 januari året efter redovisningsåret.

Prövning på initiativ av Naturvårdsverket

32 § Naturvårdsverket får på eget initiativ pröva om den som kontinuerligt mäter

och registrerar utsläppen med hjälp av mätutrustning uppfyller de särskilda krav

som avses i 5 § lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid

energiproduktion, trots att inte samtliga krav i dessa föreskrifter är uppfyllda. För

att de särskilda kraven ska anses uppfyllda får endast en ringa brist föreligga.

__________

10

NFS 2016:13

Ikraftträdandebestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2017, då Naturvårdsverkets föreskrifter

(NFS 2004:6) om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp

av kväveoxider vid energiproduktion ska upphöra att gälla. Samtidigt upphör

Naturvårdsverkets allmänna råd till föreskrifterna att gälla.

Naturvårdsverket

KERSTIN CEDERLÖF

Anna Helena Lindahl

(Avdelningen

för

genomförande)