Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisens skjutvapen m.m

Bestämmelser om polismans rätt att använda våld finns i 10 § polislagen (1984:387). Allmänna principer för polisingripande finns i 8 § polislagen. I Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisens särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning (FAP 933-1) finns närmare angivet vilka hjälpmedel som är tillåtna för polisen vid våldsanvändning.

I 28 § polislagen (1984:387) finns bestämmelser om dokumentation över ingripande som innebär användning av skjutvapen.

Bestämmelser om rätt för en polis att använda skjutvapen finns i kungörelsen (1969:84) om polisens användning av skjutvapen.

Bestämmelser om förvaring av polisens skjutvapen finns i förordningen (1996:31) om statliga myndigheters skjutvapen m.m. och i Rikspolisstyrelsens föreskrifter om förvaring av tjänstevapen och ammunition (FAP 943-1).

Bestämmelser om arbetsmiljöns beskaffenhet och om arbetsgivarens allmänna skyldigheter när det gäller att bl.a. förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet finns i 2 och 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). I 3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) finns också bestämmelser om anmälan till Arbetsmiljöverket vid dödsfall eller svårare personskada som drabbat arbetstagare. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:02) finns bestämmelser för arbete där det kan finnas risk för våld eller hot.

Bestämmelser om fortbildning avseende användande av tjänstevapen finns i Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om utbildning i polisiär konflikthantering (FAP 776-1).

Med Polismyndighetens skjutvapen avses tjänstevapen (tjänstepistol), förstärkningsvapen, funktionsvapen och jaktvapen.

Denna författning gäller dock inte användande av skjutvapen för spridande av tårgas eller dylikt (funktionsvapen) och Polismyndighetens jaktvapen för avlivning av djur.

Beslut enligt denna författning fattas i enlighet med vad som anges i Polismyndighetens arbetsordning. För Säkerhetspolisen beslutar säkerhetspolischefen eller efter delegation annan anställd vid Säkerhetspolisen.

Endast sådana skjutvapen, sådan ammunition och annan kompletterande utrustning till skjutvapnet som är godkända av Polismyndigheten får användas. Utan hinder av första stycket får beslut fattas om vilka bäranordningar till tjänstepistoler som får användas för dolt bärande till civil klädsel.

Ett skjutvapen får efter beslut tilldelas endast den som: 1. godkänts i grundutbildning till polisman eller motsvarande tidigare polisiär grundutbildning eller är polisman och har bedömts lämplig enligt kompetensprofil för nyutbildad polisman och har godkänts i grundutbildning i polisiär konflikthantering som beslutats av Polismyndigheten.

Polismyndighetens förteckning över godkända särskilda hjälpmedel vid våldsanvänd- 2 ning inom Polisen, POL-109-3098/05.

2. inom 12 månader innan tilldelningen med godkänt resultat avlagt ett sådant kompetensprov som avses i 33 § eller inom samma tid avlagt kompetensprov inom polisprogrammet, och 3. i sin tjänsteutövning är i behov av skjutvapnet.

Varje polisregion respektive avdelning samt Säkerhetspolisen ska föra en förteckning över de polismän som har tilldelats skjutvapen.

En polisman ska under tjänstgöring bära det eller de skjutvapen som har tilldelats honom eller henne då han eller hon tjänstgör i yttre tjänst eller i sådan inre tjänst där det av säkerhetsskäl är motiverat att bära skjutvapen. Bärande av förstärkningsvapen som tilldelats en polis som personlig utrustning ska dock föregås av ett beslut om medgivande till användande som sägs i 22 § första stycket. Beslut om undantag från kravet på att bära skjutvapen i yttre tjänst får fattas om det finns särskilda skäl.

En polisman får bära och använda endast skjutvapen, ammunition och annan kompletterande utrustning som har tilldelats honom eller henne.

Om behovet att bära skjutvapen upphör ska beslut fattas om att återta vapnet.

Ett skjutvapen ska hanteras så att skott inte avlossas av våda och så att säkerheten inte heller i övrigt äventyras. Skjutvapen, ammunition och kompletterande utrustning ska handhas på ett aktsamt sätt så att inte någon obehörig kommer åt dessa eller att de på något annat sätt går förlorade.

En tjänstepistol får bäras med eller utan patron införd i patronläget. En polisman ska ha genomfört övning och kompetensprov för det sätt han

Om det är möjligt, ska en polisman ges instruktioner inför ett uppdrag där skjutvapen kan antas komma att användas. En polisman som inte fått sådana instruktioner ska, om det är möjligt, kontakta det vakthavande befälet eller den förman som ansvarar för insatsen, för instruktioner om uppdraget och dess genomförande.

Innan en polisman använder ett skjutvapen ska polismannen, om det inte framstår som olämpligt eller verkningslöst, klart ge till känna att han eller hon är polis och har för avsikt att skjuta.

Innan skott avlossas ska polismannen, om det är möjligt, ha kontroll över skottfältet. Varningsskott ska om möjligt riktas så att skada inte uppstår. Skjutning från eller mot ett fortskaffningsmedel i rörelse ska undvikas i det längsta och särskild försiktighet iakttas.

Vapenvård eller övning med skjutvapen får ske endast på platser eller i lokaler som har godkänts för sådana ändamål. Utan hinder av första stycket får instruktörsledd övning med vapen som är tillfälligt eller varaktigt konverterade för övningsändamål ske på platser eller i lokaler som ansvarig instruktör anvisar.

Vid övningsskjutning där skjutningen inte leds av behörig utbildare i polisiär konflikthantering ska en ansvarig skjutledare utses. Övningsskjutning av detta slag är inte att anse som utbildning i polisiär konflikthantering.

Finns det anledning att anta att ett uppdrag kan leda till en situation som avses i 1–3 §§ kungörelsen (1969:84) om polisens användning av skjutvapen och bedöms den kunna bli särskilt riskfylld eller om det annars finns särskilda skäl, får beslutas om att en eller flera polismän tilldelas och medges använda förstärkningsvapen. Utöver de i första stycket nämnda uppdragen, får beslutas om att tilldela polismän personliga förstärkningsvapen. 5

Användning får ske endast efter beslut enligt första stycket. Polismän som tjänstgör i nationell-, förstärkt regional- eller generell regional insatsverksamhet eller vid Säkerhetspolisen får även i annat fall än i första stycket, efter beslut, medföra förstärkningsvapen under tjänstgöring.

Ett beslut att polismän får tilldelas förstärkningsvapen enligt 22 § första stycket eller ett medgivande att polismän får använda sådana skjutvapen får inte ges en generell utformning. Insatsen ska preciseras och de poliser som deltar ska pekas ut med namn eller som grupp. Beslutet eller medgivandet ska dokumenteras.

Ett tilldelat skjutvapen, ska vid transport av personal till eller från plats för tillfällig tjänstgöring, förvaras på samma sätt som vid ordinarie tjänstgöring. Sådan transport är i det här sammanhanget inte att anse som ledig tid enligt 25–28 §§ denna föreskrift. Undantag från första stycket får göras vid flygtransport om krav från flygbolaget kräver annat säkert transportsätt.

Tjänstevapen som tilldelas polismän tillhör Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen och tilldelas en polisman i syfte att bäras och användas i tjänsten. En polisman får under annan tid än tjänstgöringstid handha, bära eller bruka tjänstevapnet endast i enlighet med de undantag som anges i 26– 28 §§ denna författning.

Beslut får fattas om att en polisman, vid övning för tjänsten, under ett polismästerskap i skytte eller vid övning inför en sådan tävling, får bära och använda det skjutvapen han eller hon har tilldelats. I beslutet ska det närmare anges under vilken period och vilka förutsättningar vapnet får bäras och användas. Utan hinder av första stycket får en polisman under ledigt tid bära och använda det skjutvapen han eller hon har tilldelats vid övning för tjänsten. 6 Övning ska ske på skjutbana eller i lokal som är godkänd enligt 20 § och som

ligger i omedelbar anslutning till den lokal där skjutvapnet ska förvaras under icke tjänstetid.

Om en polisman ska tjänstgöra på annan ort än den där det tilldelade tjänstevapnet normalt ska förvaras och det är kort tid mellan tjänstgöringstillfällena och långt avstånd mellan bostadsorten eller uppehållsorten och det ordinarie förvarningsstället, får beslutas om att polismannen får ta med vapnet under tiden mellan tjänstgöringstillfällena. I beslutet ska anges hur vapnet ska förvaras.

Om det föreligger synnerliga skäl får beslutas att en polisman som är utsatt för ett allvarligt hot med anledning av tjänsten under ledig tid får bära den tjänstepistol han eller hon har tilldelats. Prövning av behovet ska då omfatta den riskanalys som ska göras i enlighet med Polismyndighetens riktlinjer för brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten samt vilka alternativa åtgärder som kan vidtas. Innan beslutet fattas ska samråd ske med den verksamhetsskyddschef, personsäkerhetsansvarige eller motsvarande som ansvarar för Polismyndighetens lokala personsäkerhetsarbete. Behovet ska fortlöpande följas upp och bedömas. Skjutvapnet får användas endast under de förutsättningar som anges i 1 § kungörelsen (1969:84) om polisens användning av skjutvapen. Vakthavande befäl ska omgående underrättas om beslut enligt första stycket. Har beslutet fattats av annan än regionpolischefen ska denne underrättas så snart det är möjligt.

Om en polisman, som har medgetts rätt att bära ett skjutvapen enligt 28 §, har sin bostad i eller mer än tillfälligt vistas inom en annan polisregion än den där han eller hon har sitt huvudsakliga arbetsställe, ska den beslutande polisregionen underrätta den andra regionen om beslutet.

Beslut enligt 26–28 §§ ska dokumenteras.

Se 4 § denna författning. 7

Skyldigheten att lämna en rapport enligt 8 § kungörelsen (1969:84) om polisens användning av skjutvapen fullgörs genom att rapporten överlämnas till den förman som granskar densamma. Den granskande förmannen ansvarar för att dokumentationen är fullständig och korrekt samt att den avrapporterande polismannen får en direkt återkoppling, om avrapporteringen är bristfällig. Den granskande förmannen ansvarar också för att händelser som omfattat verkanseld eller varningsskott mot person rapporteras till regionpolischefen, avdelningschefen respektive säkerhetspolischefen eller biträdande säkerhetspolischefen. Har en polisman avlossat skott av våda ska polismannen underrätta närmaste förman så snart det kan ske. Omständigheterna vid ingripandet, anledningen till att våldsanvändning var nödvändig och skälen till att skjutvapen användes m.m. ska, oavsett annan dokumentation i ärendet, dokumenteras utförligt på formulär Rapport – särskilt hjälpmedel vid våldsanvändning (Polisen 104.5). Nämnda rutin avser även sådant användande av skjutvapen som innebär att vapnet riktats mot någon person för att betvinga denne samt avlossande av vådaskott. Data från rapporten ska efter ifyllandet omgående skickas till Nationella operativa avdelningen via särskild rutin i Formulärportalen. Rutinen gäller dock inte händelser där tjänstevapen inklusive förstärkningsvapen använts för att avliva djur för att förkorta dess lidande i samband med trafikolyckor eller liknande. Anställda vid Säkerhetspolisen ska på motsvarande sätt dokumentera ovanstående uppgifter och rapportera dessa enligt rutiner som beslutas av Säkerhetspolisen.

Vad som sägs i 31 § gäller inte när skjutvapen används i samband med utbildning. När vådaskott sker i samband med utbildning ska dock närmaste förman underrättas och avrapportering ske i enlighet med 31 §.

Polisregionen, avdelningen respektive Säkerhetspolisen ska genom ett av Polismyndigheten fastställt kompetensprov regelbundet kontrollera att polismännen uppfyller de krav som ställs i utbildningsplanen. Kompetensprov ska genomföras minst var tolfte månad. Kompetensprovet ska genomföras under ledning av en instruktör med utbildning i enlighet med vad som beslutats av Polismyndigheten.

Om det har förflutit mer än 18 månader sedan en polisman med godkänt resultat avlade kompetensprov för ett tilldelat skjutvapen, ska beslutas om att återta skjutvapnet från honom eller henne.

Undantag från 34 § får beslutas om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl. Beslutet ska dokumenteras.

Polisregionerna och avdelningarna ska årligen, efter begäran från Polismyndigheten kunna redovisa uppgifter om utfallet av kompetensproven och antalet återtagna skjutvapen enligt 34 §.

Polismyndigheten får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från dessa föreskrifter.

Denna författning träder i kraft den 1 september 2016, då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens skjutvapen m.m. (RPSFS 2012:14, FAP 104-2) upphör att gälla.

På Polismyndighetens vägnar

DAN ELIASSON Martin Lundin (Nationella operativa avdelningen)

Elanders Sverige AB, 2016