4

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

5 §•

1 mom. Inkomst enligt denna förordning taxeras för det löpande

året. Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade inkomst

ntföres i fulla hundratal kronor, så att Överskjutande belopp, som icke

uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

2 mom. a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön

eller pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföre­

gående året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten första

året den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående

året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upp­

lysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för

det löpande året uppgå, dels och att, då inkomsten under det löpande

året upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det näst­

föregående årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd

af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock

pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande

året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med

tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportel-

ersättning och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under

a) är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller

yrke och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke

kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras

det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,

upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt

markegångspris utgör.

6 §•

Vid taxering af inkomst må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnads-

kostnader samt dertill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, jernväg, kanal och annan

farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd

6

presternas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke äro

eftergifna,

ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prestgårdarne i Skåne,

samt kostnader för sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för

hvilka ersättning icke är särskildt anvisad.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

8

§•

1 mom. Från skattskyldigs vid taxeringen utrönta sammanlagda

inkomst må afdrag vidare ske för skattskyldig åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskidfven, äfvensom

utländing ege dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som

ådragits för forvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall

här i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta

afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till

kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs

inkomst viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den

skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af

svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af

utländing.

9 §•

Vid taxering af inländska aktiebolags och enskilda bankbolags in­

komst må afdrag ske för ett belopp, motsvarande fyra procent å in-

betaldt kapital.

Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit

före den 1 januari 1901, det belopp, som intill nämnda dag hos veder­

börande myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Be­

träffande sedermera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags

kapital, så ock vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda

dag, må afdrag ega rum endast i den mån ökningen eller, då fråga är

om nytt bolag, det inbetalda kapitalet motsvarar verkligt, af delegare

gjordt tillskott.

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16,

12

§.

l:o) Skatt enligt denna förordning för inkomst af fast egendom er­

lägges af den, som det år, då inkomsten taxeras, påföres fastighets-

bevillning för egendomen;

dock att, med tillämpning af hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för fast

egendom, för hvilken bevillning påföres vanliga handelsbolag eller kom­

manditbolag, erlägges af delegarne.

2:o) För inkomst af kapital och arbete erlägges skatt enligt denna

förordning:

l:o) af svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven:

för all dylik inkomst, han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort;

2:o) af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven:

för den inkomst af ifrågavarande slag, han härifrån åtnjuter;

3:o) af utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig så­

som resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen

af tre på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller häri­

från uppbär lön eller pension:

för den inkomst af kapital och arbete, som af honom här förvärfvas

eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes;

4:o) af utländing, som icke afses i 3:o) här ofvan, men som häri­

från uppbär inkomst, som i 3 § c) omförmäles:

för sistnämnda slags inkomst.

13 §•

Hvad i 12 § sägs om enskild person äfvensom hvad i 8 §

stadgas om viss inskränkning i enskild persons rätt till afdrag för ränta

å skuld eller för förlust ege motsvarande tillämpning i fråga om samfund,

stiftelser, verk och inrättningar samt andra juridiska personer, i den mån

de icke äro i denna förordning från skattskyldighet frikallade, äfvensom

om oskiftadt sterbhus, föreningar för ekonomisk verksamhet och andra

än i 14 § omförmälda bolag, derunder jemväl inbegripna sådana, som

enligt särskild författning äro skyldiga afstå sin vinst.

14 §.

Skatt för inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, komman­

ditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, utgöres af

delegarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

10

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

III kap.

Om beskattningsort.

16 §.

Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst:

å den ort, der han är mantalsskrifven,

eller om han icke är här i riket mantalsskrifven:

å den ort, der han inom riket hufvudsakligen vistas.

17 §•

Skattskyldig, hvarom i 13 § förmäles, taxeras:

å den ort, der vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte

eller syssloman är bosatt,

eller, då fråga är om oskiftadt sterbhus:

å den ort, der den aflidne senast varit mantalsskrifven.

18 §.

I fall, då de i 16 och 17 §§ gifna regler icke ega tillämpning,

taxeras skattskyldig:

å den ort, hvarifrån inkomst erhålles; dock att, då inkomsten här-

flyter från flera taxeringsdistrikt, den skattskyldige taxeras i Stockholms

stad och S:t Nikolai församling.

Utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven skattskyldig, som

åtnjuter aflöning från svenska statsverket, taxeras äfvenledes i Stock­

holms stad och S:t Nikolai församling.

14

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

27 §.

Blanketter till de uppgifter, som i 21 § omförmälas, skola kostnads­

fritt tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i bevillningsbered-

ning samt derjemte i Stockholm hos öfverståthållareembetet, i öfriga

städer hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

28 §.

De i 21 och 25 §§ omförmälda uppgifter till bevillningsberedningen

skola aflemnas antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillnings-

beredning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga

orter till Kongl. Majrts befallningshafvande i det län, magistraten i den

stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola eg a

rum eller den skattskyldige är bosatt.

29 §.

Uppgift, som det utan anmaning åligger skattskyldig att afgifva,

skall vara aflemnad före den 1 april.

Möter hinder att, innan bevillningsberedningens sammanträde af-

slutas,. aflemna uppgift, må densamma, efter derom hos ordföranden i

beredningen gjord skriftlig anmälan, i stället så fort ske kan och i

hvarje fall före den 1 juni aflemnas till kronans ombud hos veder­

börande taxeringsnämnd.

Uppgift af den, som endast efter anmaning är pligtig sådan af­

gifva, skall lemnas inom viss i anmaningen förelagd tid af minst åtta

dagar.

Uppgift, som i 25 8 omförmäles, skall vara aflemnad före den

1 april.

30

§.

1 mom. Har uppgift, som i 20 § 1 mom. sägs, icke inom före-

skrifven tid afgifvits eller befinnes afgifven sådan uppgift i visst af­

seende ofullständig, bör bevillningsberedningens ordförande eller kronans

ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd föranstalta derom,

16

mot tio procent af den inkomstskatt, som varder den skattskyldige på­

förd för den inkomst, uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,

ege här stadgad påföljd icke rum.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

32 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare

den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, underkastad ansvar

såsom för annat tjenstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

33 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som af honom afgifvits för

ledning vid taxering, mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande

och derigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del

blifvit taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det

inkomstskattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits,

dock minst tjugufem kronor.

34 §.

1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva,

i hvad mån uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för

taxeringen, eger bevillningsberedning att föreslå samt taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.

2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen

taxering lemnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande

taxeringsmyndighets ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af

den ledamot, taxeringsmyndigheten utser. I granskning hos taxerings­

nämnd eller pröfningsnämnd skall jemväl kronoombud deltaga.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxerings­

myndighet lemnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgäng­

ligen erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifvit

uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer,

17

Indika, enligt hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,

kronoombud hos taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt de embets-

och tjenstemän, hvilka i och för sin befattning deraf erhålla del, och

må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgifna samtycke i

taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas i vidare män än

som må oundgängligen erfordras på grund af föreskriften i 3 mom.;

skolande efter taxeringsårets utgång omförmälda uppgifter i försegladt

konvolut öfverlemnas till vederbörande kronofogde eller magistrat, hos

hvilken de skola behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvar­

efter de förstöras.

3 mom. Följes icke af skattskyldig lemnad uppgift vid hans

taxering, skola skälen derför i taxeringslängd eller taxeringsmyndighets

protokoll tydligen angifvas; och skall tillika underrättelse derom med

allmänna posten den skattskyldig^ kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

V kap.

Om eftertaxering.

35 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som afgifvits till ledning-

för taxering, lemna! origtigt meddelande, eller har uppgiftspligtig

underlåtit aflemna uppgift eller infordrad upplysning, och har deraf

föranledts, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit taxerad,

skall det år, då sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet

kändt, inkomstskatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom

berörda förfarande undandragits.

Skattepåföring på grund af denna § må icke ske senare än fem

år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten,

derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo, dock att sådan skatte­

påföring icke må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderår,

under hvilket bouppteckning blifvit för registrering ingifven eller af

vederbörande domstol förrättad. År boet skiftadt, påföres bodelegare

icke mera än hvad af skatten å hans lott belöper och i intet fall mera

än hans lott i boet utgör.

Bill. till Kiksd. Prot. 1902. 1 Samt. 1 Afd. 14 Höft.

3

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

VI kap.

Allmänna bestämmelser.

36 §.

Hvad bevillningsförordningen stadgar

om bevillningsberednings, taxeringsnämnds och pröfningsnämnds

befogenhet och åligganden,

rörande ordförandes i bevillningsberedning, ledamots af beredning

och annan taxeringsmyndighet, kronoombuds samt taxeringsmjoidighet

eljest biträdande och öfrige vid taxering behjelplige personers skyldigheter,

angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldig­

heter eller för annan förseelse i tjensten eller arbetet,

beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar

och för tillämpning af eljest stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär

öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes derutinnan meddelade beslut,

i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande

taxering och om besvär öfver kammarrättens utslag i taxeringsmål,

samt hvad i bevillningsförordningen eljest angående bevillnings-

beredningarna, taxeringsnämnderna och pröfningsnämnderna eller såsom

allmänna föreskrifter äfvensom beträffande debitering, uppbörd och

redovisning stadgas

gälle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser,

i tillämpliga delar jemväl vid taxering enligt denna förordning.

37 §.

I samma ordning, som enligt bevillningsförordningen gäller för

tillhandahållande åt ordförande i bevillningsberedning och beredningens

ledamöter samt ledamöter i taxeringsnämnd och suppleanter för desse

af exemplar af bevillningsförordningen, skola exemplar af denna för­

ordning bemälda personer tillhandahållas, för hvilket ändamål stats­

kontoret åligger att till Kong]. Maj:ts befallningshafvande efter reqvi­

sition utlemna erforderligt antal exemplar af samma förordning.

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

40 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxerings­

nämnd och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt

denna förordning ställa sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter,

samma förordning innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig gransk­

ning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt

upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder

och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen.

2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i

och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd och pröfnings­

nämnd samt kronans ombud hos dylik nämnd och biträdande tjenste­

man, som utom vid beredningens och vederbörande nämnds samman­

träde yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller upp­

lysning, eller som utsprider de under öfverläggningarne inom sagda

beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade åsigter

rörande enskildes ekonomiska ställning, är stadgadt i bevillnings-

förordningen.

3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxerings­

nämnd och pröfningsnämnd skall afträda såväl då fråga förekommer

om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock

då fråga är om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han

tillhör, eller af skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.

41 §.

1 mom. För beredande af ersättning för det vid taxering enligt

denna förordning vållade särskilda besvär för ordförandena i bevillning-

beredningarne och kronans ombud vid taxeringsnämnd, för protokolls-

föringen hos taxeringsnämnd i stad, för protokollsföringen och andra

anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster äfvensom för

det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrigt lemnade biträde

af städernas tjenstemän eller andra personer, som icke eg a att vid

samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må pröf­

ningsnämnd använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre

fjerdedel procent af de första 100,000 kronor, hvartill länets och, i

22

börandes hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som

vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må

höjas utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest besvären icke

innefatta yrkande om sådan höjning. Jemväl må, om någon af kammar­

rätten befrias från skatt på den grund att annan person bort uppföras

till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

44 §.

Utom den afkortning af påförd inkomstskatt, hvilken föranledes

af bristande tillgång till dess gäldande, får afkortning ega rum endast

af inkomstskatt för lön, pension eller dylik inkomst, som genom döds­

fall, afsked eller annan orsak under årets lopp upphört, i hvilket fall

sådan inkomstskatt erlägges blott för den tid, hvarunder löneinkomsten

eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar af den skattskyldige

eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning och nedgår häri­

genom återstående inkomsten till sådant belopp, att enligt 10 § skatt­

skyldig bort åtnjuta frihet från inkomstskatt eller utgöra skatt efter

lägre beräkningsgrund än som å den taxerade inkomsten förut tillämpats,

må rättelse derutinnan vid afkortningen ega rum.

Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.

45 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomst­

skatt skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken

dessutom bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit

för inkomstskatt taxerad.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

24

taxeringsvärde, vid beräkningen af inkomsten af förädlingsrörelsen göra

afdrag för värdet af omförmälda produkter i oförädladt. skick.

2:o).

Afdrag för ränta å gäld.

Med nedannämnda undantag äro skattskyldige berättigade att vid

taxeringen åtnjuta afdrag för ränta å all sin gäld, af hvad slag den

vara må.

På det att afgifna uppgifter må kunna tjena till ledning äfven

vid bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet af inkomst, för hvilken

jemväl bevillning erlägges, afdrag ske endast för sådan ränta å gäld,

som i bevillningsafseende får afräknas. Således bör vid beräknandet

af inkomst af rörelse, som särskildt taxeras till bevillning, icke göras

afdrag för annan ränta än å det för samma rörelse upplånta rörelse­

kapital. Har skattskyldig jemväl inkomst af obligationer eller af ut­

lånade eller deponerade penningar, eger han att vid uppgifvandet af

sådan inkomst afdraga ränta å all öfrig gäld. Förslår icke berörda

kapitalinkomst till att täcka denna ränta, är han berättigad att i upp­

giften från sin sammanräknade inkomst afdraga all den honom åliggande

skuldränta, för hvilken afdrag ej förut i uppgiften skett.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfven­

som utländing få afräkna ränta allenast å sådan gäld, som ådragits för

förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket er­

läggas. En svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och icke i

Sverige mantalsskrifven, eger således ej åtnjuta afdrag för ränta å gäld,

som han icke åsamkat sig för ernåendet af den i Sverige skattepligtiga

inkomsten. En utländing, som är i Sverige skattskyldig endast för ut­

delning å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta å gäld,

hvari han satt sig för förvärfvandet af denna inkomst.

3 ro).

Afdrag för förlust.

Vid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke

afdragas från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller

yrke, som särskildt taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs

inkomst i öfrigt. Deremot må med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag,

Kongl. Majt,:s Nåd. Proposition N:o 16.

25

derest vid taxering för inkomstskatt viss inkomstkälla utvisar förlust,

dylik förlust afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst, under

förutsättning att upplysning meddelas, å hvilken rörelse förlusten

uppstått.

Den, som idkar endast en rörelse, får således vid uppgifvandet

af sin rörelseinkomst derifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit.

Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i för­

hållande till hvarandra sjelfständiga, får han deremot icke i uppgiften

om sin hela inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst

af en annan, men han eger att från sin sammanräknade inkomst af

alla inkomstkällor göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften

afräknats; dock att sådant afdrag varder honom vid taxeringen med-

gifvet endast under ofvannämnda förutsättning, att han upplyser, å

hvilken rörelse förlusten uppstått.

Om en skattskyldig, som idkar diversehandel och fabriksrörelse,

af handeln haft inkomst af 2,000 kronor, men å fabriksrörelsen, deri

han använder eu honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriks-

fastighet, förlorat 1,500 kronor, utan att förlusten kan anses såsom

kapitalförlust, skall han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egen­

dom och 2,000 kronors inkomst af rörelse eller tillhopa 3,000 kronors

inkomst, men eger från sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen

uppkomna förlusten, i följd hvaraf han skall taxeras för 1,500 kronors

inkomst.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

4:o).

Uppgifter om inkomst från bolag.

Enär för den inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kom­

manditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, inkomstskatt

utgöres icke af sjelfva bolaget, utan af de särskilda delegarne deri, skola

de uppgifter, som aflemnas till ledning för sådan taxering, angifva den

del af bolagets inkomst nästföregående år, som belöper på en hvar del-

egare, men icke den utdelning, som delegare nästföregående år må halva

från bolaget uppburit af inkomst, som förut af bolaget förvärfvats.

Deremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier

och banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottegaren

nästföregående år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig

utanordnadt.

Bih. till Riksd. Prof. 1602. I Samt. 1 Afd. 14 Höft.

4

26

Kongl. Maj:ts Nåd,. Proposition N:o 16.

5:6).

Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier.

För inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, taxeras icke bolaget, utan

de särskilda delegarne deri, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

Taxeringen sker således för hvarje delegare icke å den ort, der bolagets

verksamhet bedrifves, utan i sammanhang med hans öfriga inkomst­

taxering å den ort, der han enligt bestämmelserna i 16, 17 och 18 §§

är skattskyldig för inkomstskatt.

Till grund för taxeringen af inkomst från kommanditbolag lägges

den uppgift, som enligt 25 § c) skall af bolaget aflemnas, delegarens

egen uppgift samt i öfrigt upplysta eller kända förhållanden. Bolagets

uppgift skall upprättas i enlighet med det i 21 § omförmälda formulär

samt således utmärka dels de fastigheter, bolaget eger, och den efter

taxeringsvärdet beräknade afkastning deraf, som jemlikt 2 § skall anses

hafva uppkommit, dels bolagets inkomst nästföregående år af öfriga i

formuläret angifna inkomstkällor, i den män dylik inkomst af bolaget

åtnjutits, dels ock de afdrag för skuldräntor och förluster, som vid upp­

skattningen af bolagets inkomst må ega rum. Derjemte skall uppgiften

angifva den en hvar delegare tillkommande andel af inkomsten, äfven

om vinst endast delvis eller icke alls till delegarne utdelas. Uppgiften,

hvilken enligt 25 § skall upprättas i lika många exemplar som samman­

lagda antalet af de kommuner eller territoriella stadsförsamlingar, i

hvilka delegare i bolaget böra taxeras, skall aflemnas till ordföranden

i vederbörande bevillningsberedning eller myndighet, som i 28 § om-

förmäles, samt, om den aflemnas till sådan myndighet, genom dess för­

sorg delgifvas bemälde ordförande.

Vid delegares taxering fördelas härefter bolagets, med tillämpning

af gifna föreskrifter, uppskattade hela inkomst mellan delegarne i för­

hållande till hvarje delegares andel af bolagets inkomst. Om således

ett kommanditbolag med tre delegare — som eger annan fastighet än

jordbruksfastighet till taxeringsvärde af 240,000 kronor samt deraf och

af andra inkomstkällor liaft bokförd inkomst, i sin helhet uppgående till

35,000 kronor, hvilken disponerats sålunda, att 5,000 kronor afsätta till

reservfond och återstoden fördelats mellan delegarne på det sätt, att en

erhållit hälften eller 15,000 kronor, den andre en tredjedel eller 10,000

kronor och den tredje en sjettedel eller 5,000 kronor — finnes hafva

27

åtnjutit enligt inkomstskatteförordningen beskattningsbar inkomst till

belopp af 36,000 kronor, skall inkomstskatt påföras delegarne efter

berörda andelar eller för inkomst af resp. 18,000,

12,000 och

6 000 kronor. Hafva åter bolagets andra inkomstkällor än fastighet

icke lemnat någon afkastning, skall bolaget beräknas hafva af fastig­

heten åtnjutit 12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf, under förutsätt­

ning att afdrag för skuldränta eller förlust icke bort ega rum, delegarne

skola utgöra inkomstskatt för inkomst från bolaget af resp. 6,000,

4,000 och 2,000 kronor.

Uppgiftspligtig delegare i kommanditbolag skall i sin uppgift

angifva den andel, han åtnjutit eller eger åtnjuta af bolagets inkomst

nästföregående år, och bör denna andel särskild! utmärkas utan sam­

manblandning med hans öfriga inkomst.

Delegare i vanligt handelsbolag skall i sammanhang med uppgifvan­

de! af den inkomst, han må åtnjuta af annan inkomstkälla, uppgifva jemväl

den på honom belöpande andel af bolagets beräknade afkastning af

fastighet och öfriga inkomst. Deremot åligger uppgiftsskyldighet icke

sjelfva bolaget. Om ett handelsbolag, som består af två delegare med

sins emellan lika rätt till bolagets egendom och inkomst, af rörelse

åtnjuter 10,000 kronors beskattningsbar inkomst, skall hvardera del-

egaren såsom sin inkomst deraf uppgifva 5,000 kronor. Eger bolaget

eu fabriksfastighet till taxeringsvärde af 20,000 kronor och använder

densamma i rörelse, som lemnar sammanlagd behållen inkomst af 5,000

kronor, skall bolaget anses hafva åtnjutit 1,000 kronors inkomst af

fastigheten och 4,000 kronors inkomst af rörelsen, i följd hvaraf hvar­

dera delegaren skall med afseende härå uppgifva 500 kronors inkomst

af fast egendom och 2,000 kronors inkomst af rörelse. Har bolaget

äfven en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, anses hvardera

delegaren' deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor. Från uppgifven

inkomst eger delegaren afdraga ränta å gäld, som icke tillförene afräk­

na!^, äfvensom å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som ej är att

anse såsom kapitalförlust.

Hvad här sagts om vanliga handelsbolag gäller i tillämpliga delar

äfven om enkla bolag och rederier.

6:o).

Eftertaxering.

Genom eftertaxering, der sådan enligt 35 § eger rum, skall inkomst­

skatt påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten under-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

28

stiger det skattebelopp, som bort påföras, derest inkomsten i rätt tid

taxerats till rigtigt belopp. Om således en person, som år 1903 taxeras

för 10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt efter

12,500 kronor, vid taxeringsförrättningarne år 1905 befinnes hafva haft

en inkomst, som bort år 1903 upptagas till 14,000 kronor, i följd hvaraf

han rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,500 kronor, skall, utan sam­

manblandning med den taxering, som för år 1905 varder honom åsatt,

sistnämnda år honom påföras jemväl ogulden inkomstskatt, svarande

mot skilnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och hvad han

bort erlägga, eller efter 8,000 kronor, så att, om skattefoten varit 1 krona

för 100 kronor, inkomstskatten blir 80 kronor.

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 16.

i

29

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro:

a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående är taxerats för eller åtnjutit minst

3,000 kronors sådan inkomst som enligt förordningen om inkomstskatt bör till dylik

skatt taxeras, eller minst 2,000 kronors inkomst af kapital, derunder inbegripen äfven

ii td olfiinnc o olr-fic*-»» noll Viqrjlzlof för

1 skattskyldiga uppgift om inkomst, skall innefattas äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra förmåner böra till sitt, värde i penningar uppgifvas.

Uppgift skall afgifvas före den 1 april. Möter hinder att inom bestämd tid

aflemna uppgift, må anstånd åtnjutas intill maj månads utgång, om skriftlig anmälan

derom göres hos ordföranden i bevillningsberedningen. •

Uppgift aflemnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen

till ordföranden i bevillningsberedningen eller ock i Stockholm till öfverståthållare-

embetet och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten

i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller

den skattskyldige är bosatt (mantalsskrifningsorten).

Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga

föreskrift^ räkenskapshandlingar.

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflemna uppgift, förlorar rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

År uppgiften ofullständig, eger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af

utelemnad inkomst.

Uppgiftspligtig, som i aflemnad uppgift mot bättre vetande lemnar ovigtig!

meddelande och derigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del

taxeras, bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som

genom det svikliga förfarandet undandraga, dock minst tjugufem kronor.

En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande

uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål hän-

vända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pension upp­

tages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, med

iakttagande likväl dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom då den icke

åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det belopp, hvartill den­

samma, enligt de upplysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må

anses för det löpande året uppgå, dels och att, då inkomsten under det löpande året

upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets

inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året, för hvilken

inkomsten åtnjutes.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock pension upp­

tages med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i stat eller

annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning förenade tjenstgörings-

penningar, dagaflöning, sportelersättning och obestämda eller extra inkomster beräknas

på sätt i nästföregående stycke omförmäles.

Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet och all dylik

tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges verksamhet än hans

redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller yrke och som tillfallit honom så

sent under ett år, att densamma icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd

beräknas, taxeras det näst derpå följande året.

Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upptages med

det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt markegångspris utgör.

30

Manta Inskrifning* ort:

(för bolag: styrelsens säte)

län.

stad socken,

härad.

y- ■

•

- f : ■

:;

.

tVC' ' .;K: ‘i?!

Uppgift

till ledning vid underteeknads taxering år 19

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning be­

skattad. Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxerings­

värde och anses utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet samt b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet.

Delegare i vanligt handelsbolag skall lemna uppgift beträffande den på honom belöpande

andel af bolaget tillhörig fastighet.

Summa

Undertecknad egen följande fastighet

Likstäld med egare är sådan innehafvare af fast egendom, som derför erlägger bevillning.

l:o)

jordbruksfastighet:

socken; tax.-värde

kr.

Summa

kr.; 6 % derå

2:o)

annan fastighet

och frälseränta:

socken ,

.. ,

stacj ; tax.-varde

kr.

frälseränta af

Summa ___ kr.; 5 % derå

Summa inkomst af fast egendom

B. Inkomst af arbete.

l:o) Inkomst af

tjenst eller pension.

Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest densamma icke

är såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild

tjenst förenad förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, årligt understöd, lif­

ränta och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för dels hvad som anvisats till bestridande

af de med erhållen tjenst förenade särskilda kostnader (se 7 § d) inkomstskatteförordningen),

dels de med embete och tjenst förenade utgifter, som omförmälas i 7 § e) samma förordning.

Undertecknad åtnjuter inkomst af följande tjenst ..... och skall skatta för inkomst

af följande uppdrag:

uppbär pension från .....:................ ........ .................................... ..... :.................

Undertecknads inkomst af tjenst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) Inkomst af

rörelse eller yrke.

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke ega rum för utskylder eller lefnadskostnader,

för ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms för­

bättring, tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Deremot må afdrag ske för

Transport

Anm. Skattskyldig, som är delegare i kotnvnanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt angifva

den honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.

31

C.

Transport

j. . . . . . :_ _ _ _ _ _ _ _

det hyresvärdet motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användes till ;

utöfvande af rörelsen eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande deraf (se 7 § a), 6) och c)

inkomstskatteförordningen), så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust, som

icke är att hänföra till kapitalförlust. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta

såsom i förhållande till hvarandra sjelfständiga, må dock vid beräkningen af den under denna

punkt upptagna inkomst ränta å lånt rörelsekapital och förlust icke ske från inkomst af annan

rörelse än den, hvari rörelsekapitalet användes eller förlusten inträffat. Angående afdrag i öfrigt

se här nedan.

Undertecknad idkar följande särskilda slag af rörelse eller yrkesverksamhet:

(Härunder angifves äfven rörelse, som idkas i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.)

Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år har icke öfverstigit.

3:o)

Annan inkomst af arbete.

Härunder uppgifvas skattepligtiga intägter, som ej böra under annan rubrik upptagas, så­

som inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvas såsom yrke,

inkomst af fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag m. m.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit. ...

Summa inkomst af arbete

Inkomst af kapital.

Summa

I

Härunder uppgifvas:

l:o)

ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos

penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar

samt krono-

och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af patronus ecciesise.

Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å upplånadt kapital, i den

mån afdrag derför ej under B Sko) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital För förvaltnings-

kostnad får sålunda afdrag ej ega rum.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit__

|

2;o)

utdelning

å

aktier

i inländska aktiebolag samt lotter i inländska bankbolag.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomst af kapital jj

Summa inkomster

Från det uppgifna inkomstbeloppet

yrkas afdrag:

a) för

ränta

å

gäld,

derför afdrag förut ej egt rum ........................................... ..... j............. ....... j

b) för

förlust,

som icke under B 2:o) afdragits .................. .......................... ......... ...............|..............

‘

il

(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, derest icke den skattskyldige meddelar upplysning,

å hvilken rörelse förlusten uppstått.)

•1 — !(

C) (efnsrknkdaebånakboUg)

för

4

%

å inbetaldt kapital,

utgörande kr.............................

........... *---------

Summa afdrag

1 " |

Summa återstående inkomst i

Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, derför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr.

Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder

och samvete.

den .....

19....

Namn:

Titel eller yrke:

Adress: ........

32

Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrigt, som han vill till ledning för

taxering meddela.

För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs eget

intresse att här lemna så fullständiga upplysningar som möjligt.

Undertecknads omförmälda

.............. rörelse har bedrifvits på nedannämnda olika

beskattningsorter, och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten deraf, utgörande

kronor, bör emellan de särskilda orterna fördelas sålunda:

i ............................................................... kr........................... .....

i ............ ................................................ » ..............................

i ..... .............................................................. ...... » ............

.v.........................

Summa kr. ...... . ......... .

to .(

4

f

»t

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

33

Progressionstabell.

1

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

2,000

1,000

5,100

5,100

8,200

9,800

11,300

15,100

2,100

1,100

5,200

5,300

8,300

9,900

11,400

15,300

2,200

1,200

5,300

5,400

8,400

10,100

11,500

15,500

2,300

1,300

5,400

5,600

8,500

10,200

11,600

15,700

2,400

1,400

5,500

5,700

8,600

10,400

11,700

15,900

2,500

1,500

5,600

5,900

8,700

10,500

11,800

16,100

2,600

1,600

5,700

6,000

8,800

10,700

11,900

16,300

2,700

1,700

5,800

6,200

8,900

10,800

12,000

16,500

2,800

1,800

5,900

6,300

9,000

11,000

12,100

16,700

;

2,900

1,900

6,000

6,500

9,100

11,100

12,200

16,900

3,000

2,500

6,100

6,600

9,200

11,300

12,300

17,100

3,100

2,600

6,200

6,800

9,300

11,400

12,400

17,300

3,200

2,700

6,300

6,900

9,400

11,600

12,500

17,500

3,300

2,800

6,400

7,100

9,500

11,700

12,600

17,700 |

3,400

2,900 ,

6,500

7,200

9,600

11,900

12,700

17,900 1

3,500

3,000

6,600

7,400

9,700

12,000

12,800

18,100

3,600

3,100

6,700

7,500

9,800

12,200

12,900

18,300

3,700

3,200

6,800

7,700

9,900

12,300

13,000

18,500

3,800

3,300

6,900

7,800

10,000

12,500

13,100

18,700

3,900

3,400

7,000

8,000

10,100

12,700

13,200

18,900

4,000

4,000

7,100

8,100

10,200

12,900

13,300

19,100

4,100

4,100

7,200

8,300

10,300

13,100

13,400

19,300

4,200

4,200

7,300

8,400

10,400

13,300

13,500

19,500

4,300

4,300

7,400

8,600

10,500

13,500

13,600

19,700

4,400

4,400

7,500

8,700

10,600

13,700

13,700

19,900

4,500

4,500

7,600

8,900

10,700

13,900

13,800

20,100

4,600

4,600

7,700

9,000

10,800

14,100

13,900

20,300

4,700

4,700

7,800

9,200

10,900

14,300

14,000

20,500

4,800

4,800

7,900

9,300

11,000

14,500

14,100

20,700

4,900

4,900

8,000

9,500

11,100

14,700

14,200

20,900

5,000

5,000

8,100

9,600

11,200

14,900

14,300

21,100

Bih. till Iliksd. Prof. 1902.

1 Sami.

Afd. 14 Häft.

5

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Taxerad Belopp’ efter

hvilket skatt

inkomst

. a

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

tivilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

14,400

21,300

18,400

31,000

22,400

42,200

26,400

54,200

14,500

21,500

18,500

31,200

22,500

42,500

26,500

54,500

14,600

21,700

18,600

31,500

22,600

42,800

26,600

54,800

14,700

21,900

18,700

31,700

22,700

43,100

26,700

55,100

14,800

22,100

18,800

32,000

22,800

43,400

26,800

55,400

14,900

22,300

18,900

32,200

22,900

43,700

26,900

55,700

15,000

22,500

19,000

32,500

33,000

44,000

37,000

56,000

15,100

22,700

19,100

32,700

23,100

44,300

27,100

56,300

15,200

23,000

19,200

33,000

23,200

44,600

27,200

56,600

15,300

23,200

19,300

33,200

23,300

44.900

27,300

56,900

15,400

23,500

19,400

33,500

23,400

45,200

27,400

57,200

15,500

23,700

19,500

33,700

23,500

45,500

27,500

57,500

15,600

24,000

19,600

34,000

23,600

45,800

27,600

57,800

15,700

24.200

19,700

34,200

23,700

46,100

27,700

58,100

15,800

24,500

19,800

34,500

23,800

46,400

27,800

58,400

15,900

24,700

19,900

34,700

23,900

46.700

27,900

58700

16,000

25,000

20,000

35,000

34,000

47.000

38,000

59,000

16,100

25,200

20,100

35,300

24,100

47,300

28,100

59,300

16,200

25.500

20,200

35,600

24,200

47,600

28,200

59,600

16,300

25,700

20,300

35,900

24,300

47,900

28,300

59,900

16,400

26,000

20,400

36,200

24,400

48.200

28,400

60,200

16,500

26,200

20,500

36,500

24,500

48,500

28,500

60,500

16,600

26.500

20,600

36,800

24,600

48,800

28,600

60,800

16,700

26,700

20,700

37,100

24,700

49,100

28,700

61,100

16,800

27,000

20,800

37,400

24,800

49,400

•28,800

61,400

16,900

27,200

20,900

37,700

24,900

49,700

28,900

61,700

17,000

27,500

21,000

38,000

35,000

50,000

39,000

62,000

17,100

27,700

21,100

38,300

25,100

50,300

29,100

62,300

17,200

28,000

21,200

38,600

25,200

50,600

29,200

62,600

17,300

28,200

21,300

38,900

25,300

50,900

29,300

62,900

17,400

28,500

21,400

39,200

25,400

51,200

29,400

63,200

17,500

28,700

21,500

39,500

25,500

51,500

29,500

63,500

17,600

29,000

21,600

39,800

25,600

51,800

29,600

63,800

17,700

29,200

21,700

40,100

25,700

52,100

29,700

64,100

17,800

29,500

21,800

40,400

25,800

52,400

29,800

64,400

17,900

29,700

21,900

40,700

25,900

52,700

29,900

64,700

18,000

30,000

22,000

41,000

30,000

53,000

30,000

65,000

18,100

30,200

22,100

41,300

26,100

53,300

30,100

65,400

18,200

30,500

22,200

41,600

26,200

53,600

30,200

65,800

18,300

30,700

22,300

41,900

26,300

53,900

30,300

66,200

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

35

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

30,400

66,600

34,400

82,600

38,400

98,600

42,400

114,600

30,500

67,000

34,500

83,000

38,500

99,000

42,500

115,000

30,600

67,400

34,600

83,400

38,600

99,400

42,600

115,400

30,700

67,800

34,700

83,800

38,700

99,800

42,700

115,800

30,800

68,200

34,800

84,200

38,800

100,200

42,800

116,200

30,900

68,600

34,900

84,600

38,900

100,600

42,900

116,600

31,000

69,000

35,000

85,000

39,000

101,000

43,000

117,000

31,100

69,400

35,100

85,400

39,100

101,400

43,100

117,400

31,200

69,800

35,200

85,800

39,200

101,800

43,200

117,800

31,300

70,200

35,300

86,200

39,300

102,200

43,300

118,200

31,400

70,600

35,400

86,600

39,400

102,600

43,400

118,600

31,500

71,000

35,500

87,000

39,500

103,000

43,500

119,000

31,600

71,400

35,600

87,400

39,600

103,400

43,600

119,400

31,700

71,800

35,700

87,800

39,700

103,800

43,700

119,800

31,800

72,200

35,800

88,200

39,800

104,200

43,800

120,200

31.900

72,600

35,900

88,600

39,900

104,600

43,900

120,600

32,000

73,000

30,000

89,000

40,000

105,000

44,000

121,000

32,100

73,400

36,100

89,400

40,100

105,400

44,100

121,400

32,200

73,800

36,200

89,800

40,200

105,800

44,200

121,800

32,300

74.200

36,300

90,200

40,300

106,200

44,300

122,200

32,400

74,600

36,400

90,600

40,400

106,600

44,400

122,600

32,500

75,000

36,500

91,000

40,500

107,000

44,500

123,000

32,600

75,400

36,600

91,400

40.600

107,400

44,600

123,400

32.700

75,800

36,700

91,800

40,700

107,800

44,700

123,800 !

32,800

76,200

36,800

92,200

40.800

108,200

44,800

124,200

32,900

76,600

36,900

92,600

40,900

108,600

44.900

124,600

33,000

77,000

37,000

93,000

41,000

109,000

45,000

125,000

33,100

77,400

37,100

93,400

41,100

109,400

45,100

125,400 |

33,200

77,800

37,200

93,800

41.200

109,800

45,200

125,800

33,300

78,200

37,300

94,200

41,300

110,200

45,300

126,200

33,400

78,600

37,400

94,600

41,400

110,600

45,400

126,600 I

33,500

79,000

37,500

95,000

41,500

111,000

45,500

127,000 i

33,600

79,400

37,600

95,400

41,600

111,400

45,600

127,400 !

33,700

79,800

37,700

95,800

41,700

111,800

45,700

127,800

33,800

80,200

37,800

96,200

41,800

112,200

45,800

128,200

33,900

80,600

37,900

96,600

41,900

112,600

45,900

128,600

34,000

81,000

38,000

97,000

42,000

113,000

40,000

129,000 !

34,100

81,400

38,100

97,400

42,100

113,400

46,100

129,400

34,200

81,800

38.200

97,800

42,200

113,800

46,200

129,800

34,300

82,200

38,800

98,200

42,300

114,200

46,300

130,200

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

inkomst

hvilket skatt

hvilket skatt

hvilket skatt

hvilket skatt

utgår

inkomst

utgår

inkomst

utgår

inkomst

utgår

46,400

130,600

49,300

142,200

63,000

210,000

92,000

355,000

46,500

131,000

49,400

142,600

64,000

215,000

93,000

360,000

46,600

131,400

49,500

143,000

65,000

220,000

94,000

365,000

46,700

131,800

49,600

143,400

66,000

225,000

95,000

370,000

46,800

132,200

49,700

143,800

67,000

230,000

96,000

375,000

46,900

132,600

49,800

144,200

68,000

235,000

97,000

380,000

47,000

133,000

49,900

144,600

69,000

240,000

98,000

385,000

47,100

133,400

50,000

145,000

70,000

245,000

99,000

390,000

47,200

133,800

50,100

145,500

71,000

250,000

100,000

395,000

47,800

134,200

50,200

146,000

72,000

255,000

100,100

395,600

47,400

134,600

50,300

146,500

73,000

260,000

100,200

396,200

47,500

135,000

50.400

147,000

74,000

265,000

101,000

401,000

47,600

135,400

50,500

147,500

75,000

270,000

105,000

425,000

47,700

135,800

50,600

148,000

76,000

275,000

110,000

455,000

47,800

136,200

50,700

148,500

77,000

280,000

115,000

485,000

47,900

136,600

50,800

149,000

78,000

285,000

120,000

515,000

48,000

137,000

50,900

149,500

79,000

290,000

125,000

545,000

48,100

137,400

51,000

150,000

80,000

295,000

130,000

575,000

48,200

137,800

52,000

155,000

81,000

300,000

135,000

605,000

48,300

138,200

53,000

160,000

82,000

305,000

140,000

635,000

48,400

138,600

54,000

165,000

83,000

310,000

145,000

665,000

48,500

139,000

55,000

170,000

84,000

315,000

150,000

695,000

48,600

139,400

56,000

175,000

85,000

320,000

160,000

755,000

48,700

139,800

57,000

180,000

86,000

325,000

170,000

815,000

48,800

140,200

58,000

185,000

87,000

330,000

180,000

875,000

48,900

140,600

59,000

190,000

88,000

335,000

190,000

935,000

49,000

141,000

00,000

195,000

89,000

340,000

200,000

995,000

49,100

141,400

61,000

200,000

90,000

345,000

205,000 1,025,000

49,200

141,800

62,000

205,000

91,000

350,000

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

och

inkomstskatten

inom

och

län

för år 19

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Den skattskyldiges

lu

m

m^{er å}up

pg^iftel

le^rann

bil

aga.

namn och titel eller yrke.

bostad.

•

rt-, * ;

N

u

m

m^{er å}h

u^s,h

em

m^anei

lä

g

en

h

et

.

P

P

ctT

'-s

Faxe ring

enl

bevil

¹ n i n g s-

Af b

⁸ v i L n i n g s

³ e r e cIning e n

Af

upp skattad inkomst

„.3

O:

upp-

P^

SL

P

>-*>

ep

3

af rörelse, yrke

eller eljest

tP

ep

P

—

•-t

ep

w

P

era

ep

p

*-*>

BL

P

•-*»

ep

P

^afk

ap

ita

m^änt

je

rn

p

en

si

o

n

.

sk^ildtje

n

p

en

si

o

n

,

^,fk

an

al^,je

ri

fa

rv

äg^,sk

e

sj

ö

fa^rtel

le

r

^afst

at

en

jo

rd

b

ru

k

sf

P

P

P

P

S

u

m

m

a.

£3 P

erq g»

W

O: P

*-s era

o

<s

ep

&

p

^tb

es

k

at

ta

n

k

o

m

st

.

^afk

ap

ita

m^äntje

n

i

p

en

si

o

n

,

sk^ildtje

n

p

en

si

o

n

t

'•

ep.

w

ep

&

£ „ « ⁵

g-BSVg t

P

O t3t

P

era

*

ep_

• w

r-f

eT

ep-

® ². ^ ©"

⁷* er? ® ® e

ep ^h--

£3

D-

P

ep"

•s

eT

coo

1,000

—

—

—

10,000

11,000

—

11,000

1,000

—

—

—

__

600

__

—

600

450

150

__

_

600

—

—

700

—

300

1,000

450

550

—

—

700

—

—

—

1,700

1,700

_

1,700

—

—

__

7,500

—

—

—

—

7,500

7,500

7,500

—

—

—

1,000

300

—

400

1,700

1,700

—

1,000

300

—

—

—

—

1,000

1,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

700

700

600

100

—

—

—

1,000

—

—

1,000

4,000

6,000

—

6,000

1,000

—

----

—

1,000

—

—

3,000

4,000

—

4,000

—

1,000

__

—

—

—

—

500

500

450

50

—

__

__

—

—

—

1,000

—

1,000

786

__

__

_

—

_

—

—

400

400

314

_

—

—

1,000

—

600

—

—

1,600

300

1,300

1,000

—

600

—

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

—

—

600

—

—

—

500

—

500

—

500

—

—

—

500

—

500

—

500

1,500

300

1,200

500

__

500

11,000

^2,000

3,300

3,500 22,500 42,300

to

0 0

o

x

o

39,450

^11,000

2,000

3,300

Brukspatronen J. E Bergström Råbelöf..

8

9

10

11

Rättaren Måns Trulsson...... I »

............

Mjölnaren A. Fogelberg ...... Råbelöfs qvarn

Hemmansegaren Nils Larsson Röksta

F. d. Grosshandlaren E. Berg

Länsmannen A. Blomberg ...

L. N. Cronvall .....................

Skomakaren L. Jönsson......

Grosshandlaren C. J. Lönn...

Lasarettsläkaren O. Sandberg

Sömmerskan Clara Jansson

Arrendatorn A. Carlsson

Densamme .......................

Kamreraren S. Wandberg

Skepparen L. Johansson

Densamme m. fl................

Kommissionären N. Edlind

Enkefru E. Jakobson ......

Ahlby

Sanda .........................

För Aby stenkärlsfabrik

Hofstena .....................

Sundbyberg.................

Rimbo .........................

Vellnora kungsgård

Hammarby

Simpnäs ...

Österby

Ekeby ..

Summa

25

Förrättningsstället N. N. den

maj 19

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N.

N. N.

Ledamot.

Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar, som af

ningsbara inkomstbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstadkommas,

3:o. Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad icke blott

debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt upptagas, på sätt detta formulär visar.

4:o. Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset derom taxeringslängden bifogas.

5:o. Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.

') Uppgår inkomsten ej till 1,000 kronor, utgöres ej vägskatt, så vida ej den skattskyldige har annan inkomst, hvilken tillsammans

Kongl. Majts Nåd. Proposition No 16.

39

....

Taxering’ enligt inkomstskatte-

förordningeu

taxerinesnämnden

000

GOD

=H

>

ven

1-1 ■

1—1 •

i—'•

skattad inkomst

M 3

CD

p"

X

=rg;

$ s.

"3

O:

Af

bevillnings-

Af

taxerings-

e-e-

P

X

g

® ©.

“3

>-t

O:

af rörelse, yrke

eller eljest

CL,

af'B.

ä CD

3

«-*■

P

era

CD

3*

era

in

r~r-

p:

PT

3

pr ö

poq

|l

3 3

s!

3

era

C/3

beredningen

nämnden.

'-j

³'

era

in

p:

pr

3

P

® 3

0

W?

►O *

►ö P

- P«

® B

3.

3

era

ce

Bevil] ningsberedningens

3

3

3

3

3

3

^afk

an

al^,je

rn

v

äg^,an

i

fa

rv

äg^,sk

ep

p

sr

ed

er

:

sj

ö

fa^rtel

le^{r af}är

re

n

^afst

at^entil

lh

ö

rig

jo

rd

b

ru

k

sf

as

tig

h

et

.

an

n

an^.l

)

...^...

S

u

m

m

a.

3*P

era r»

cn g-

O: P

-s era

o

3 CD

p-< 3

B.

&

3‘era

era

CD k_t

3 H*

b

es

k

at

tn

in

g

sb

ar

in

k

o

m

st

.

P«

3

3

&

CD

3

in

T3

>-s

O

o

pr

o

p-

cr

CD

<

3

3

era

er ®

fa

3

►t

* er

M. ®

³ SL

? a

gs.

3-®

g* 85.

©

^

® Ö

p:

B

3

O-

CD

3

C/3

►3

O

O*

pr

fö

re

sl

ag^enin

k

o

m

b

er

äk

n

ad^tb

el

o

p

p^,ef

t

h

v

ilk^etsL

at^tu

tg

år

.

ta

x

er^adin

k

o

m

st

b

er

äk

n

ad^tb

el

o

p

p^,ef

t

h

v

ilk^etsk

at^tu

tg

år

.

p:

B

3

p

->

CD

3

t/3

3

0

0

pr

0

3

pr

0

3

ce

ce

pr

p

ieⁿb

es

lu

ta

d^eän

d

rin^g

;e^rh

v

ilk^ask

at^tu

tg

år

.

p:

3

3

&

CD

3

ce

3

*-s

O

ce-

O

pr

0

anteckningar.

g*- ^p

® ts

c cp

P

■ p

■-I

<-t

•-<

r2

p

(Inkomst af Råbelöfs qvarn . . . 2,000 kr.

—

10,000 11,000

—

11,000 - no “ 12,500

²⁰

17,100 27,700 17,100 27,700 — 277 29,500 20

j

» . n Svanå jernbruk . . . 8,000 kr.

| Beredningens ordförande ansåg inkomsten

l af jernbruket böra beräknas till 9,000 kr

—

—

600

450

150 —

¹

50

_

300

1,000

450

550 —

⁵

50

_

_ 1,000

200 1,000

200 _

2

_ _ (Eger fastighet till värde af . . 2,000 kr..

—

1,700

1,700

1,700 — 17

—

— | 3,900

3,500 4,000

4,000

4

40

_

J Inkomst åt Röksta såg.......... 1,000 kr.

1 „

„ tegelbruk............ 700 kr.

(Oljeslageri har ej under året drifvits

!

—

—

7.500

—

7,500 — 75 —

9,000 23 28,500 60,500 28,500 60,500 —

605 68,200 23

—

400

1,000

1,700

1,000

—

1,700 — 17

10

—

—

— 2,100

1,500 2,100

1,500 —

15

—

Innehar boställe taseradt till 6,000 kr. ;

(Mantalsskrifven i N. N. kommun och så-:

1,000

—

’

—

— —

—

\ ledes ej berättigad till afdrag.

—

700

700

600

100 —

1 —

—

—

—

—

—

— _

_

— — Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

/1,000 kr. af skeppsrederi.' Har under-

\ låtit aflemna uppgift.

1,000

5,000

7,000

—

7,000 ii 70 —

—

28 6,300

6.900 7,300

8,400

11

84

— 28

—

3,000

4,000

—

4,000

12

[20

40 —

—

— 3,000

2,600 3,000

2,600 —

26

—

1,200

1,200 j- 300

975

9 75

786 JöO 1,400

600 1,600

800

20

8

300 60

Inkomst af kungsgårdsarrende 1,000 kr.

—

400

400

325

3 25

314

—

—

—

— —

—

— —

„

„ qvarnarrende. . . . 400 kr

~~

—

1,600

300

1,300

13 —

—

— 2,600

2,000 2,600

2,000 —

20

— — jHar, enligt hvad kändt är, utdelning å

1 aktier, som ej upptagits i uppgiften.

1,000

—

1,600

—

1,600

16 —

—

— 1,800

1,000 1,800

1,000 —

10

—

1,000 kr. af skeppsrederi.

500

—

500

—

500 —

5 —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Har annan inkomst för skonerten Svalan.

—

500

1,500

300

1,200 —

12

—

—

_ 1,500

700 1,500

700 —

7

— -

—

—

—

—

—

— — —

—

_ 1,400

600 1,400

600 —

6

500 64

3,700 23,000 43,000l 2,400 40,600 — 406 —

-- 1 70,600 107,800 71,900 110,000 — 1,100

—

j_

Förrättningsstället N. N. den

19

N. N.

Häradsskrifvare.

N. N.

Ledamot.

N. N.

Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det beskatt-

underrättelse derom i anteckningskolumnen införas.

för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende å koinmunalutskylders

med den ifrågavarande uppgår till eller ötverstiger 1,000 kronor.

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari

1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre ^von O^ttee,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

L

agerheim

,

Statsråden: herr

von

K

rusenstjerna

,

grefve

W

achtmeister

,

C

laeson

,

C

rusebjörn

,

O^delberg,

H

usberg

,

P

alander

,

H

ammarskjöld

,

W

estring

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

anförde i underdånighet:

Med erinran att i den skrifvelse, hvari Riksdagens beslut be­

träffande ny värnpligtslag och ny härordning hos Eders Kongl.

Maj:t anmälts, Riksdagen uttalat den åsigt, att en afse värd del af

de ökade kostnader, hvilka genom omorganisationen af landets för-

svarsväsende uppkomme, borde betäckas genom direkta och förmögen­

hetsskatter, anhöll i skrifvelse den 1 juni 1901 Riksdagen på grund häraf

och af i öfrigt anförda orsaker, att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t

godkände Riksdagens beslut angående utsträckning af värnpligten och

41

om en ny härordning, Eders Kongl. Maj:t täcktes för följande Riksdag

framlägga förslag till förordning om en särskild, såsom bevillning till

staten utgående, men från allmänna bevillningen fristående direkt skatt,

att, efter viss progression, med rätt till afdrag för skuldräntor, erläggas

för alla slag af inkomst, hvarvid inkomst af fastighet skulle beräknas

efter viss procent af taxeringsvärdet. Då denna Riksdagens skrifvelse

den 7 berörde juni inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, föredrogs dervid

tillika Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1901, deri Riksdagen anhållit,

att Eders Kong]. Maj:t täcktes efter utredning af frågan låta för Riks­

dagen framlägga förslag till författningsbestämmelser angående sjelf-

deklaration, hvarjemte vid samma föredragningstillfälle erinrades, att

Riksdagen i skrifvelse den 3 juni samma år angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst betonat, att en reform af skattelagstift­

ningen för att kunna tillfredsställande genomföras oafvisligen fordrade

en förberedande utredning rörande inkomsters och förmögenheters för­

delning bland rikets innebyggare, hvarföre Riksdagen framhållit vigten

af en dylik utrednings åvägabringande. På grund af nådigt bemyn­

digande uppdrog jag derefter den 18 juni nästlidet år dels åt lands-

kamereraren P. A. H. Cavalli, kammarrättsrådet J. Ostberg och pro­

fessorn D. Davidson att verkställa utredning och utarbeta förslag inom

finansdepartementet i de i Riksdagens skrivelser den 13 maj och den

1 juni samma år omförmälda afseenden, dels åt aktuarien I. Flodström

att verkställa den statistiska utredning rörande bevillningen, som kunde

erfordras. Till fullgörande af nämnda uppdrag hafva de tre förstnämnda

personerna aflemnat ett den 15 oktober 1901 dagtecknadt betänkande

med förslag till bestämmelser om inkomstskatt och obligatorisk sjelf-

deklaration, öfver hvilket betänkande kammarrätten den 2 påföljande

december afgifvit infordradt underdånigt utlåtande; och har aktuarien

Flodström med skrifvelse af den 27 i sistnämnda månad öfverlemnat

en af honom verkstäld, af text åtföljd öfversigt af 1900 års bevillnings-

taxering.

Förut i dag har jag i sammanhang med frågan om beräkningen

af statsverkets inkomster för 1903 års statsreglering haft tillfälle att

inför Eders Kongl. Magt uttala min åsigt, att bland dessa inkomster

borde upptagas en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden progres­

siv inkomstskatt, till sina hufvudgrunder öfverensstämmande med den

af nyssbemälde komiterade föreslagna. Jag förordade dervid äfven

följande förändringar i den af komiterade föreslagna skatteskalan, nem­

ligen att skattskyldighet skulle bortfalla för inkomst, som understege

2,000 kronor (enligt komiterades förslag 1,000 kronor); att det skattefria

Bill. till Riksd. Prut. MOX. 1 Sami. 1 Afd. N Höft.

G

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

42

Kongl.

Majds Nåd. Proposition N:o 16.

beloppet skulle höjas, då inkomsten uppginge till 2,000 kronor, men

icke till 3,000 kronor, från 600 kronor enligt komitéförslaget till 1,000

kronor och, då inkomsten uppginge till 3,000 kronor, men icke till

4,000 kronor, från 400 kronor till 500 kronor; samt att progressionen, som

enligt komiterades förslag fortgår så, att skattefoten småningom närmar sig

6 procent, skulle stanna vid 5 procent, hvilken skattefot uppnås vid en

inkomst af 205,000 kronor.

Om den föreslagna skatten i öfrig! anhåller jag att nu få anföra

följande.

Mot hufvudprinciperna i det föreliggande förslaget har kammar­

rätten i två afseenden riktat anmärkningar. Kammarrätten har nem­

ligen funnit förslagets bestämmelser i afseende å beskattning af den fasta

egendomen och den anordning, förslaget innebär i afseende å aktie­

bolags beskattning, icke i tillräcklig grad tillgodose krafvet på en

rättvis skattefördelning.

Hvad angår frågan om sättet för den fasta egendomens beskatt­

ning, behöfver jag icke vara mångordig. Jag underkänner icke be­

fogenheten af kammarrättens anmärkning, att skatten, i hvad den

träffar fast egendom, icke är någon inkomstskatt, utan att förslaget

i stället beskattar en allenast genomsnittligt och i förväg beräknad

afkastning för att derefter på den genom en enkel räkneoperation

utrönta »inkomsten» tillämpa bestämmelser, som endast vid en verklig

inkomstskatt ega berättigande. Riktigheten af denna anmärkning med-

gifver jag så mycket hellre, som äfven jag tillförene haft tillfälle ut­

tala den — i öfrigt sjelf klara — meningen, att en allmän och verk­

lig inkomstskatt icke kan ernås, utan att man i fråga om fast

egendom uppskattar den inkomst, denna verkligen gifvit, och icke låter

sig nöja med en beräkning i förväg af den afkastning, egendomen

anses kunna gifva. Då emellertid Riksdagen i dess skrifvelse af den

1 juni 1901, deri Riksdagen begärt utarbetandet af förslag till en pro­

gressiv inkomstskatt, uttryckligen framhållit, att inkomsten af fastighet

borde beräknas efter viss procent af taxeringsvärdet, har detta säker­

ligen berott dels i allmänhet på öfvertygelsen om svårigheten att upp-

taxera jordbruksinkomst, en svårighet, som länge här i landet betraktats

som oöfvervinnelig, dels särskildt på farhågan, att denna svårighet, om

dess lösande uppstäldes som förutsättning för införandet af den såsom

önskvärd ansedda progressiva beskattningen, skulle befinnas så stor,

att derigenom hinder lades i vägen för denna skatteforms införande.

Ehuru jag mycket skulle beklaga, om vid den mera genomgripande

skattereform, som förberedes, omförmälda skattefiktion skulle komma

till tillämpning, synes mig likväl ur den sist angifna synpunkten komi-

43

téns förslag i denna del vid den nu föreslagna provisoriska anordningen

kunna och böra godkännas. Det står nemligen för mig klart, att de

ojemnheter, som oundvikligen komme att blifva förenade med en

sålunda anordnad beskattning, varda vida mindre än de, som skulle

uppstå, derest man genom tilläggsbevillning under den hittills öfliga

formen ville uttaga ett belopp, tillnärmelsevis motsvarande det, som

man vill vinna genom den progressiva inkomstskatten.

Men då man, i syfte att under för handen varande förhållanden

möjliggöra införandet af en inkomstskatt, genom en fiktion skjuter in

fastighetens beräknade afkastning i stället för fastighetsegarens åtnjutna

inkomst, är det utan tvifvel nödvändigt att, såsom ock skett i komiténs

förslag, genomföra denna fiktion fullt och helt ut och att icke meddela

någon undantagsbestämmelse i fråga om skattefot eller minskad skatte-

lindring för inkomst af fastighet. I annat fall kommer man på en

omväg delvis tillbaka till systemet med en tvåhöfdad skatt, en för

fastighet och en för inkomst af kapital .och arbete, eller hvad man

just velat undvika. Om man ock sålunda skulle med kammarrätten

finna, att skattelindringen för den fasta egendomen enligt komité-

förslaget blefve för stor, och detta naturligen komme att i ännu högre

grad gälla, derest, på sätt jag förut i dag, i sammanhang med beräk­

ningen af statsverkets inkomster för år 1903, föreslagit, minimibeloppet

af skattepligtig inkomst höjes från 1,000 kronor till 2,000 kronor,

måste detta tagas som en konseqvens af den tillämpade principen.

Då kammarrätten med siffror visar, hvilken stor skattelindring genom

den föreslagna inkomstskatten skulle tillgodokomma fastigheterna i

jemförelse med hvad förhållandet är vid tillämpning af den senast

åtagna tilläggsbevillningen, bör man för öfrigt erinra sig, dels att en

af hufvudanmärkningarne mot tilläggsbevillningen just varit den, att

någon skattelindring motsvarande den, som medgifvits smärre inkomst­

tagare, icke kunnat beredas smärre fastighetsegare, dels att förhål­

landet är enahanda med den alltjemt qvarstående bevillningen af fast

egendom samt af inkomst, som icke heller medgifver skattelindring

för smärre fastighetsegare, dels ock att i ett land, der jordstyckningen är

så stor som i Sverige, en stor del af fastighetsegarne måste komma

att gå fria från eller åtnjuta lindring i en allmän och ren inkomstskatt,

om och när en sådan kommer till stånd. Det bör i öfrigt anmärkas,

att skattelindringen för fastighet visserligen kan synas betydlig, då

man jemför den föreslagna inkomstskatten för fastighetsinkomst med

den nuvarande tilläggsbevillningen för fastighet, men att förhållandet

förändras, om man jemför den med den föreslagna inkomstskatten, i

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 16.

hvad den afser inkomst af kapital och arbete. Af tab. B sid. XII i

öfversigten af 1900 års bevillningstaxering inhemtas, att om inkomst

under 2,000 kronor fritoges från skatten, komme skattefrihet att

åtnjutas för 47,16 procent af hela den uppskattade inkomsten af

kapital och arbete samt för 46,2 9 procent af hela den beräknade in­

komsten af fastighet. Fäster jag mig särskildt vid den beräknade

inkomsten af fastighet å landet, komme skattefrihet att åtnjutas för

59,4 6 procent häraf. Man bör emellertid härvid ihågkomma, att det

procenttal af inkomst utaf kapital och arbete, som åtnjuter skattefrihet,

i sjelfva verket är långt större, än ofvannämnda siffra utvisar. I den

summa, som uttrycker totalbeloppet uppskattad inkomst af kapital och

arbete, ingår nemligen icke annan, 500 kronor understigande inkomst

än sådan, som åtnjutes af bolag eller taxeras å annan ort än den skatt­

skyldiges mantalsskrifningsort, hvarföre till det procenttal af 47,16, som

uttrycker det skattefria beloppet, bör med nyssnämnda undantag läggas

all inkomst af kapital och arbete, som understiger 500 kronor.

Finner man, att den fasta egendomen i landet kommer att åtnjuta

mer än skäligt stor lindring i beskattningsväg, kan detta afhjelpas genom

införandet af en supplementär förmögenhetsskatt, hvilken då bör drabba

icke blott det fasta, utan äfven det rörliga kapitalet, men en sådan skatt

förutsätter ovilkorligen tillvaron af en allmän och ren inkomstskatt, hvar­

före det måste öfverlemnas till framtida pröfning att afgöra, om i samman­

hang med en mera genomgripande skattereform en sådan förmögenhets­

skatt bör komma till stånd. Slutligen bör ock erinras, att, då man talar

om allt för stor lindring i fastighetsbeskattningen, detta uteslutande

gäller de smärre fastigheterna. Hvad de större fastigheterna beträffar,

torde i fråga om s. k. »annan fastighet» beskattningen enligt de nya

grunderna komma att i allmänhet ställa sig ganska jemn, medan åter

större jordegendomar — med hvilka jag menar sådana, der jordbruket

drifves i så stor skala, att de förmåner, jordegaren för sitt och sin

familjs uppehälle hemtar af egendomen, spela en jemförelsevis under­

ordnad roll — komma att, i synnerhet der de äro skuldfria, träffas

ganska hårdt af en progressivt utgående skatt, som grundar sig på den

säkerligen ofta icke inträffande förutsättningen, att egendomen lemnar

en inkomst motsvarande 6 procent på taxeringsvärdet.

Att delegarne i aktiebolag och bankbolag skola beskattas^för den

utdelning, de från bolaget uppbära, är en gifven sak.

I fråga om beskattningen af sjelfva aktiebolaget (jag inbegriper

för korthetens skull under denna benämning äfven öfriga bolag, som i

45

förevarande afseende skola likställas med aktiebolag) föreslår komitén,

att bolaget beskattas efter samma grunder som enskilde skattskyldige,

dock med rätt till afdrag för ett belopp af fyra procent på inbetaldt

kapital. Kammarrätten åter anser på anförda skål, att progressiv be­

skattning bör påföras aktiebolaget endast för den del af vinsten, som

öfverstiger utdelningen och sålunda för bolaget reserveras, medan åter­

stoden af vinsten bör beskattas proportionel med afräkning från denna

del af vinsten af ett belopp, som motsvarar icke ovilkorligen fyra

procent af det inbetalda kapitalet, utan den verkstälda utdelningen med

nämnda fyra procent som maximum för afdraget.

I alla länder, som ega inkomstskatt, bar frågan om aktiebolagens

beskattning varit en af de mest svårlösta punkterna i lagstiftningen om

denna skatt. Man har sålunda af en nyligen utkommen redogörelse

för lagstiftningen i olika länder om inkomstbeskattningen af aktiebolag °)

kunnat inhemta, hurusom frågan i olika länder lösts enligt åtta särskilda

metoder. Härtill sluter sig den af kammarrätten förordade såsom en

nionde, medan två reservanter i detta embetsverk hvardera framstält

ett ytterligare förslag. Svårigheten beror derpå, att å ena sidan den

juridiska fiktion, enligt hvilken ett aktiebolag i rättsligt afseende be­

traktas såsom en person, uppenbarligen icke är hållbar i fråga om in­

komstskatten, medan å andra sidan det icke låter sig göra att lemna

aktiebolaget ur räkningen och beskatta dess vinst hos aktieegarne,

hvilket då skidle ske derigenom, att hvarje aktieegare, utom för utdel­

ningen, beskattades jemväl för den å honom belöpande anpart af den

del af vinsten, som reserverades för bolaget — en anordning, hvari­

genom ofta nog en stor del af bolagets vinst skulle förblifva obeskattad,

då många aktieegare säkerligen ej stode att anträffa. Slutsatsen häraf

varder den, att de allmänna reglerna för inkomstbeskattningen ej räcka till

i fråga om aktiebolagen, utan att, redan för undvikande deraf att deras

vinst till större eller mindre del blifver obeskattad, särskilda regler för

dem måste uppställas och dessa af den beskaffenhet, att skatten för aktie­

bolagen icke låter sig organiskt inpassas i inkomstskattesystemet, utan

i sjelfva verket blifver en supplementärskatt, som upptages i samman­

hang med inkomstskatten. Men härtill kommer ytterligare en omstän­

dighet af mycken vigt. Det är icke nog med, att man anordnar aktie­

bolagens inkomstbeskattning så, att ingen del af deras vinst varder

obeskattad. Då man vill utsträcka användningen af den direkta be-

skattningsformen, hvilken mera än den indirekta tager hänsyn till den

*) Ekonomisk Tidskrift årg. 1901 häft. 11 sid. 435.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

46

Kongl. Maj ds

Nåd.

Proposition N:o 16.

skattskyldiges förmåga att utgöra skatt, ligger det vigt uppå, att den

direkta beskattningen så anordnas, att det för densamma särskildt

kännetecknande företrädet, eller dess egenskap att kunna anpassas efter

skatteförmågan, i möjligast starka grad får framträda. Detta sker deri­

genom att skatten göres progressiv; det kan äfven ske genom en

högre beskattning af den fonderade inkomsten, hvilket lämpligast torde

ske genom en förmögenhetsskatt. Men ett medel för vinnande af detta

mål är äfven, att man med särskild beskattning uppsöker inkomst, som,

vare sig den är att anse såsom fonderad eller icke, kan anses besitta en sär­

skild grad af skattekraft. Och att man i vår tid velat Unna en sådan hos

aktiebolagen är icke egnadt att ingifva förvåning. Om man än icke

hos oss eger någon motsvarighet till de i de stora och kapitalstarka

länderna förekommande jättebolag, hvilka bilda verkliga stater i staten

och intaga den magtställning, som penningen i vår tid måhända mer

än någonsin tillförene förlänar, lefva dock äfven vi i detta afseende

under sammanslutningens tecken. Årligen bildas flera hundra aktiebolag

med sammanlagdt åtskilliga tiotal millioner kronors inbetaldt aktiekapital,

och få äro numera de större affärs- och industriella företag, som icke ikläda

sig aktiebolagets form. Svårt lärer vara att förneka, att, derest det

bildade bolagets verksamhet visat sig framgångsrikt, de tillskjutna ka­

pitalen i och genom sammanslutningen under aktiebolagets genom lag­

stiftningen på flerehanda sätt, såsom genom den begränsade ansvarig­

heten m. m., särskildt gynnade form erhållit en så att säga högre valör.

Allmänt och länge har det varit erkändt — i princip, om ock utföran­

det ofta mött tekniska svårigheter — att inkomst af kapital eger större

skattekraft än inkomst af arbete. Längre har det dröjt, innan det er­

kännandet vunnit insteg, att aktiebolagsinkomst har en särskild skatte­

kraft, som icke till fullo tages i anspråk allenast derigenom, att utdel­

ningarna till aktieegarne och afsättningarna till bolagets fonder beskat­

tas enligt inkomstskattens vanliga regler. Men tidsutvecklingen har

medfört ett rikt åskådningsmaterial till stöd för satsens riktighet, och

denna har nu mångenstädes trängt igenom och vunnit tillämpning

vida fullständigare än satsen om den fonderade inkomstens företräde i

skattekraft framför den ofonderade.

Alldeles klart är emellertid, att den ökade skattekraft, hvarom

jag nyss talat, icke uppstår enbart derigenom, att kapital sammanslutes

under, aktiebolagets form. Den dagliga erfarenheten utvisar tvärtom,

att många sådana bolag föra en tynande tillvaro. En gräns måste så­

ledes någonstädes dragas. Vidare är det nödvändigt, att skattelagstift­

ningen så anordnas, att icke bildandet af aktiebolag försvåras. Dessa

47

bolag- äro nödvändiga för landets ekonomiska utveckling. De hafva

hittills verkat och verka fortfarande såsom mägtiga häfstänger i detta

afseende. Dessa båda syftemål vinnas derigenom, att, såsom komite-

rade efter vissa främmande lagstiftningars förebild föreslagit, den sär­

skilda skattskyldigheten för aktiebolag inträder först då bolagets vinst,

uttryckt i visst procentförhållande till det inbetalda kapitalet, uppnår en

viss storlek och endast träffar den vinst, som öfverskjuter detta procent­

tal, eller, med andra ord, att vid bolagets taxering afdrag må ske för

ett belopp, motsvarande vissa procent, af komiterade föreslagna till fyra,

å inbetaldt kapital. Kammarrätten har i denna speciela punkt anmärkt,

att enligt komiterades förslag en större eller mindre del af bolagets

vinst komme att helt och hållet undgå beskattning i hvarje fall, då

utdelningen understege det fixerade afdraget, samt att, då anledning

icke syntes föreligga att från beskattning fritaga någon del af ett aktie­

bolags vinst, rättelse härutinnan syntes böra åvägabringas sfi, att icke i

något fall det ifrågavarande afdraget komme alt öfverstiga hvad som ut­

delades till aktieegarne. Huru denna fråga bör bedömas, beror af den

ståndpunkt, på hvilken man ställer sig. Den utdelning, bolaget lemnar,

vare sig den öfverstiger 4 procent på aktiekapitalet eller icke, blir eller

presumeras åtminstone blifva beskattad hos aktieegarne. Förut är fram­

hållet, att inkomstskatten för aktiebolag icke låter inrangera sig under

de allmänna reglerna för denna skatt, utan rätteligen är att betrakta

såsom en särskild skatteart, som upptages i sammanhang med den all­

männa inkomstskatten. Vid sådant förhållande synes det mig icke

ligga något oegentligt deruti, att, medan man låter denna särskilda

skatteart drabba den aktiebolagsvinst, som öfverstiger ett visst procent­

tal af kapitalet, man från skatten fritoge vinst, som uppgår till lägre

belopp. Det föreligger ingen nödvändighet att sätta afdraget i visst

förhållande till utdelningens storlek. Nu skulle man visserligen i fråga

om ett bolag, som på grund af afdragsrätten går fritt från beskatt­

ning, kunna säga, att detta hade mindre att betyda i hvad frågan

gälde de belopp, som komme till utdelning bland aktieegarne, enär

dessa belopp hos dem beskattades, men att det kunde inträffa, att

belopp, som afsattes till bolagets fonder, gånge alldeles fria från beskatt­

ning. Då man anser vigtig!, att ifrågavarande vinst-belopp, betraktad!

såsom inkomst för aktiebolaget, gar fritt från skatt, lärer emellertid lu­

den rena inkomstskattens synpunkt icke något vara att erinra mot en

fullständig skattefrihet för beloppet. Inkomstskatten är en personlig­

skatt, som har till syftemål att beskatta den och den personens inkomst,

oj det och det vinstbeloppet, och det till bolagets fonder afsätta beloppet

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.

har ännu icke tillfallit någon viss person mer än bolaget sjelft, som

ej ansetts böra skatta derför. På grund af hvad jag nu anfört, anser

jag mig böra biträda komiterades förslag i förevarande del.

Såsom ofvan erinrats, bar kammarrätten förordat, att den af komite-

rade föreslagna progressionen i skattefoten måtte i fråga om aktiebolagen

väsentligen modifieras. På sätt jag redan framhållit, kan man, då det

gäller att ordna aktiebolagens beskattning, gå till väga på eu mångfald åt

olika sätt, och jag vill visst icke bestrida, att åtskilligt kan anföras till

förmån för den' af kammarrätten förordade lösningen, särskilt ur syn­

punkten af den ökade jemnhet i beskattningen, som derigenom skulle

vinnas. Då jag likväl anser komiterades förslag ega företräde, beror

det deraf, att, då man grundar den särskilda beskattningen för aktie­

bolag på den ökade skattekraft, som under viss förutsättning uppstår

hos inkomsten af det kapital, som sammanslutes under aktiebolagets

form, och denna skattekraft otvifvelaktigt ökas i mån som aktiebolagets

ekonomiska styrka växer, det måste anses stå i full konseqvens härmed,

att äfven skattefoten får stiga med denna ökning Väl skulle äfven,

enligt kammarrättens förslag, progression i beskattningen för bolag

ega rum, men det synes mig likväl, att progressionen med fog bör

kunna göras något starkare än enligt sagda förslag och detta så mycket

mer, som i alla händelser genom 4-procentsafdraget en högst väsentlig

lindring i den allmänna progressionsskalan skulle medgifvas. På grund

af nämnda afdrag kommer progressionens faktiska storlek att bero dels

af aktiekapitalets tillväxt och dels af tillväxten af vinsten i förhållande

till aktiekapitalet. För att taga ett par exempel, skattar sålunda ett

bolag med 1,000,000 kronors aktiekapital efter ^0,2

⁵

procents skattefot

(naturligen beräknad i förhållande till hela vinsten), då vinsten är 5

procent, efter 1,9 5 procents skattefot, då vinsten är 10 procent, och

efter ^3,7

⁷

5 procents skattefot, då vinsten är 20 procent. Ett bolag åter

med 10 millioner kronors aktiekapital skattar efter ^0,7

⁹

procents skatte­

fot, då vinsten är 5 procent, efter ^3,3

⁹

⁵

procents skattefot, då vinsten

är 10 procent, och efter ^4,6

⁹

⁷

procents skattefot, då vinsten är 20

procent. Det är sålunda först för stora bolag med mycket stor vinst

i förhållande till aktiekapitalet, som progressionen gör sig fullt gällande.

1 fråga om den formela anordningen af de nya författnings­

bestämmelserna hafva komiterade framlagt två alternativa förslag.

Alternativet A innefattar förslag till en enda förordning, hvilken upp­

tager så väl alla de föreskrifter, som skola gälla om inkomstskatten,

som också de stadganden, som böra införas med hänsyn till den ut-

⁴⁸

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.

49

vidgade uppgift sskyldigheten. Alternativet B åter innehåller förslag till

dels en särskild förordning om de regler, efter hvilka inkomstskatten

skall utgå, så affattad, att den i fråga om de för bevillningen och in­

komstskatten i sådant afseende gemensamma bestämmelser endast hän­

visar till bevillningsförordningen, och dels ändrad lydelse af de stad-

ganden i bevillningsförordningen, som afse uppgiftsskyldighet eller eljest

beröras af det nya skatteförfarandet.

Beträffande valet mellan dessa båda alternativ har kammarrätten

instämt i komiterades erinran, att den formela anordningen af förslagets

bestämmelser

han

ske på ett hvart af de valda sätten, samt funnit

oförnekligt, att hvardera metoden har sina fördelar. På anförda skäl

anser likväl kammarrätten alternativet B ega företräde.

Sådana förhållandena för närvarande föreligga, är valet mellan

de båda alternativen emellertid icke fritt, utan måste otvifvelaktigt för-

■fattningsförslaget affattas enligt alternativet A. Detta torde framgå af

följande omständigheter.

Tydligen vore det önskvärdt, att inkomstskatten kunde påföras

redan vid innevarande års taxeringsförrättningar för att inbetalas vid

uppbördsstämmorna i början af år 1903, eller det år, i hvars riksstat

inkomstskatten är afsedd att upptagas. Detta låter sig emellertid icke

göra, Enligt förslaget till förordning om inkomstskatt skall taxering

till denna skatt verkställas i sammanhang med de enligt bevillnings­

förordningen årligen återkommande taxeringar för bevillning af fast

egendom samt af inkomst af de för sådant ändamål tillsatta bevillnings-

beredningar, taxeringsnämnder och pröfningsnämnder. Enligt bevill­

ningsförordningen skola bevillningsberedningarne senast den 31 maj

hafva afslutat sina arbeten samt taxeringsnämnderna sammanträda viss

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande utsatt dag efter den 20

juni och senast den 20 juli hafva afslutat sina förrättningar. Enligt

förslaget till förordning om inkomstskatt skola de skattskyldiges deklara­

tioner i allmänhet vara aflemnade före den 1 april med möjlighet för

skattskyldig att på gjord anmälan erhålla anstånd till någon dag före

den 1 juni. Den omfattande beskaffenheten af den föreslagna lag­

stiftningen angående progressiv inkomstskatt och sjelfdeklaration gör

det föga antagligt, att beslut i dessa magtpåliggande frågor skall hinna

af Riksdagen fattas så tidigt, att författningen kan promulgeras i god

tid på våren. Äfven om författningen kunde utkomma i författnings­

samlingen någorlunda tidigt — hvilket i allt fall säkerligen icke kunde

ske före den 1 april, vid hvilken tid deklarationerna i regel skola vara

Bih. till Riksd. Prof. 1902. lJSaml. 1 Åfd. U Höft.

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

50

inlemnade — är det likväl icke tänkbart, att en författning af så in­

gripande beskaffenhet skall kunna alldeles omedelbart efter promulga-

tionen träda i tillämpning. Någon tid måste förunnas de skattskyldige

att tänka sig in i de nya skyldigheter i deklarationsväg, dem komme

att åligga, och likaså måste ordförandena i bevillningsberedningarne be­

redas tillfälle att göra sig förtrogna med de betydligt utvidgade åliggan­

den, som skulle tillkomma dem enligt den nya förordningen. Endast en

sådan omständighet som deklarationsformulärens tryckning och utdel­

ning föranleder en ganska betydlig tidsutdrägt.

Möjligen torde den tanken framkastas, att man under första året

af inkomstskatteförfattningens tillämpning skulle kunna medgifva an­

stånd med deklarationernas afgifvande till tiden för taxeringsnämndernas

sammanträde efter den 20 juni. Oafsedt, att knappast ens till dess de­

klarationer enligt den nya ordningen hunne af de skattskyldige afgifvas,

skulle taxeringsarbetet genom en sådan anordning alldeles förryckas.

Det omfattande arbete, som af bevillningsberedningarne på det för­

beredande taxeringsarbetet nedlägges, komme att blifva så godt som

utan betydelse, medan taxeringsnämnderna Unge börja arbetet på

nytt med ett nytt material, hvarigenom dessa nämnders arbete, hvilket

nu för hvarje nämnd i allmänhet blott upptager eu eller på sin höjd

några dagar, skulle så väsentligt utsträckas, att det för kronoombuden

blefve omöjligt att vid alla till deras distrikt hörande nämnders sam­

manträden närvara. Denna tanke måste derföre öfvergifvas, hvilket i

ännu högre grad gäller den, som skulle afse att under det första året

endast tillämpa bestämmelserna om progression i skatten och uppskjuta

införandet af bestämmelserna om sjelfdeklaration till det påföljalnde.

Sjelfdeklarationen, af vigt för hvarje form af inkomstskatt, är emeler-

tid för den progressiva inkomstskatten af den grundläggande betydelse,

att en progressiv inkomstskatt utan obligatorisk sjelfdeklaration måste

anses så godt som otänkbar.

Annan utväg återstår således ej än att, med öfverlemnande åt

ett framtida tillfälle att söka genomföra en sådan förändring, att in­

komstskatten upptages i riksstaten för det år, under hvilket den inflyter,

låta inkomstskatten påföras under år 1903 för att inflyta vid 1904 års

uppbördsstämmor. Skatten blir således att rubricera som inkomstskatt

för år 1903. Skulle nu det af komiterade föreslagna alternativet B,

enligt hvilket en del af de nya bestämmelserna äro förlagda till en

inkomstskatteförordning och en del till bevillningsförordningen, komma

till tillämpning, blefve det naturligtvis i den bevillningsförordning, som

skall tillämpas under år 1903, som ändringarna borde göras. Men den

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

51

bevillning af fast egendom samt af inkomst, om hvilken efter den ny­

ligen skedda förändringen i sättet för bevillningens upptagande i riks-

staten 1902 års Riksdag har att besluta, är 1902 års bevillning. Först

1903 års Riksdag har att besluta om bevillningsförordningen för 1903,

som skall tillämpas samtidigt med den nya inkomstskatteförordningen.

Såsom ofvan antydts, måste derföre alternativet A åtminstone för när­

varande väljas.

Om, såsom redan bl hvit anfördt, hinder af rent teknisk art mota

för tillämpning redan under innevarande år af den nya inkomstskatten,

förefinnes äfven ett hinder af annat slag, som är af den beskaffenhet,

att, äfven om nämnda tekniska hinder ej förefunnes, skatten ändock ej i

år bör vinna tillämpning. Det är en ostridig nödvändighet, att de skatt­

skyldiges inkomstdeklarationer i möjligast görliga mån fredas från offent­

lighet. Förslaget till förordning om inkomstskatt sörjer i sin mån för

vinnandet af detta syftemål genom de i 34 § 2 mom. meddelade be­

stämmelser derom, att, utom vederbörande kronoombud, endast taxerings­

myndighets ordförande med biträde af en ledamot må granska deklara­

tionerna, att för innehållet af sålunda granskad uppgift icke må inom

taxeringsmyndighet lemnas vidare redogörelse, än som för taxeringen

oundgängligen erfordras, att deklarationerna icke må vara tillgängliga

för andra än vissa uppgifna personer och ej få utan den skattskyldiges

samtycke intagas i vederbörande beskattningsnämnds protokoll, samt

att deklarationerna skola behörigen förvaras och efter viss tids förlopp

förstöras. Dessa bestämmelser blifva emellertid kraftlösa, så länge det

enligt tryckfrihetsförordningen står en hvar öppet att utbekomma afskrift

af afgifven deklaration. På föredragning af chefen för justitiedeparte­

mentet lärer Eders Kongl. Maj:t vilja till innevarande års Riksdag af­

gifva förslag till den i detta hänseende erforderliga ändring i tryck­

frihetsförordningen, men en dylik grundlagsändring, som äfven måste

blifva föremål för beslut af 1903 års Riksdag, kan sålunda icke träda

i kraft förr än sistnämnda år.

I 20 § 1 mom. af författningsförslaget ålägges deklarationspligt,

förutom vissa verk och bolag, annan skattskyldig, som nästföregående

år taxerats för eller åtnjutit minst 2,000 kronors inkomst af beskaffen­

het, att den bort till inkomstskatt taxeras, eller minst 1,000 kronors

inkomst af kapital. Jag har förut förordat, att skattskyldighet skulle

bortfalla för inkomst, som understege 2,000 kronor, äfvensom att vissa

höjningar i do af komiterade föreslagna skattefria beloppen skulle ega

rum, då inkomsten icke uppginge till 3,000 resp. 4,000 kronor. I

sammanhang härmed synes lämpligt, att de i 20 § 1 inom. upptagna

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

52

siffror höjas, så att deklarationspligt inträder i allmänhet vid en inkomst

af 3,000 kronor och särskildt för inkomst af kapital vid ett inkomst­

belopp af 2,000 kronor.

Vid detaljbestämmelserna i författning-storslaget. har kammarrätten

gjort åtskilliga erinringar, af hvilka jag funnit mig kunna biträda de

flesta. Vid 5 § 1 mom. har kammarrätten anmärkt, att då det syntes

vara mindre lämpligt, att afjemning af uppskattade inkomstbelopp egde

rum vid taxering till inkomstskatt, men icke vid taxering till inkomst-

bevillning, syntes antingen förslagets stadgande härom böra bortfalla

eller ock motsvarande bestämmelse meddelas i bevillningsförordningen.

Det belopp, efter hvilket inkomstskatten skall utgå, blir i regeln icke

det uppskattade inkomstbeloppet, utan det med tillämpning af bestäm­

melserna i 10 § af förslaget till förordning om inkomstskatt beräknade.

Den föreslagna bestämmelsen om det uppskattade inkomstbeloppets af­

jemnande till fullt hundratal kronor afser att underlätta nämnda beräk­

ning och torde derföre böra bibehållas. Frågan om införande af ena­

handa bestämmelse, i bevillningsförordningen kan af förut anfördt skäl

först vid nästa års Riksdag komma under pröfning. Då de böter, som

omförmälas i 31 och 32 §§, icke, i olikhet med dem, som stadgas i 33 §,

skola ådömas af domstol, utan jemlikt 21 § 1 mom. bevillningsförord­

ningen, jemförd med 36 § i förordningen om inkomstskatt, påföras af

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, förefaller det mig icke rätt

lämpligt att, på sätt kammarrätten förordat, i de förstnämnda båda

paragraferna införa en straff latitud. Då man i allmänhet icke velat

fordra någon mera utsträckt specifikation af de uppgifter, de skatt­

skyldige hafva att i sina deklarationer aflemna, har jag ej heller an­

sett mig böra biträda kammarrättens hemställan om sådan ändring i

deklarationsformulären, att skattskyldig, hvilken drefve flera särskilda

slag af rörelse eller yrke, måtte förpligtas uppgifva i-esultatet af hvarje

särskild verksamhetsart.

Utom i de af kammarrätten anmärkta hänseenden har jag funnit

mig böra vidtaga några ändringar i författningsförslagets bestämmelser

jemte tillhörande deklarationsformulär. Några af dessa innefatta endast

smärre förtydliganden i redaktionen och torde icke erfordra närmare

motivering. Beträffande de öfriga anhåller jag att få anföra följande.

I 7 § d), der afdrag medgifves för hvad som anvisats till bestri­

dande af de med erhållna fenster eller uppdrag förenade särskilda

kostnader, har bland de anförda exemplen äfven upptagits kontorshyra,

hvilken förmån särskildt åtnjutes af vissa konsulära tjensteman. Enligt

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.

53

praxis har denna förmån hittills icke beskattats, men densamma torde

lika väl som åtskilliga andra angifna förmåner förtjena en plats bland

de uppräknade exemplen.

I 8 § 1 och 2 inom., 10 § och 12 § 2 mom. samt i punkt 2:o af

»anvisningarne», der vissa bestämmelser meddelas om svenska medbor­

gare, som äro i riket bosatta, och sådana, som icke äro i riket bosatta,

har ordet »bosatt» blifvit utbytt mot ordet »mantalsskrifven». Väl äro

i författningarna dessa ord ofta synonyma, men utan allt för starkt

våld på språkbruket kan dock icke en i Sverige mantalsskrifven person,

som har sin bostad i utlandet, sägas vara bosatt i Sverige. Något

skäl synes icke finnas, hvarföre en i Sverige mantalsskrifven svensk

medborgare, som några år af helsoskäl eller för idkande af studier

vistas utomlands, skall i beskattningshänseende behandlas olika mot

andra svenska medborgare. I ännu högre grad gäller detta om sådana

personer, hvilka äro i rikets tjenst å utländsk ort anstälda och hvilka

enligt 3 § 2 mom. i mantalsskrifningsförordningen den 6 augusti 1894

skola i Stockholms stad och Sfi. Nikolai församling mantalsskrifvas, helst

dessa personer i det främmande landet ofta åtnjuta -exterritorialitet.

Genom det föreslagna ordutbytet undvikas de antydda oegentligheterna.

Enligt det föreslagna stadgandet i 15 § 2 mom. c) skulle främ­

mande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande per­

soner, som icke äro svenska medborgare, utgöra inkomstskatt för ut­

delning, som i 3 § c) omförmäles, d. v. s. för utdelning å aktier i in­

ländska aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag, ehuru de ifråga­

varande personerna eljest åtnjuta befrielse från skatt för inkomst af

kapital, till hvilket slag af inkomst utdelning å dylika aktier och bank­

lotter enligt förslaget hänförts. Emot den föreslagna skattskyldigheten

synes intet vara att erinra, då fråga är om personer, som tillhöra olönade

konsulat, men hvad öfriga hithörande personer beträffar, torde med deras

ställning här i landet bäst öfverensstämma, att skattskyldighet för ifråga­

varande slag af inkomst icke ålägges dem, och detta så mycket mera som

ett eventuelt skattebelopp i de flesta fall icke torde kunna exekutivt

uttagas. I öfverensstämmelse härmed har förevarande punkt blifvit om­

redigerad.

Skattskyldigs i 34 § 2 mom. om förmälda samtycke till aflemnad

uppgifts offentliggörande eller till dess intagande i beskattningsnämnds

protokoll torde till den skuttskyldiges säkerhet böra afgifvas skriftligen.

De smärre ändringar i förordningen om bevillning af fast egendom

samt af inkomst, som komiterade ansett böra vidtagas, synas af förut

anfördt skäl först böra blifva föremål för 1903 års Riksdags pröfning.

Koncjl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

54

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett inom

finansdepartementet uppsatt förslag till förordning om inkomstskatt,

hvilket under litt. — finnes detta protokoll bilagdt, yttrade han vidare:

Med erinran att jag förut i dag föreslagit, att inkomstskatt måtte

för den föreliggande statsregleringen beräknas till 10,500,000 kronor,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig

proposition föreslå Riksdagen att för år 1903 till upptagande i riks-

staten för samma år åtaga sig en särskild bevillning af 10,500,000

kronor under namn af inkomstskatt, att utgå enligt det af mig nyss

upplästa förslaget till förordning om inkomstskatt; börande denna in­

komstskatt på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt

af inkomst af vederbörande vid de under år 1904 infallande uppbörds-

stämmor uppbäras samt i behörig ordning redovisas.

Herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim anförde:

Utan förbehåll erkänner jag angelägenheten deraf, att, på sätt Riks­

dagen anhållit, en afsevärd del af de ökade kostnaderna för försvarsväsen-

det betäckas genom direkta och förmögenhetsskatter. Icke heller har jag

något att erinra mot, att dervid de större inkomsterna få bära relativt

större andel af skattebördan, än hvad för närvarande är fallet. Slut­

ligen finner jag det lika nödvändigt som riktigt, att de skattskyldige

åläggas att sjelfve lemna så detaljerade uppgifter om sina inkomster,

som ändamålet — en såvidt, möjligt rättvis beskattning af den verk­

liga inkomsten — kräfver.

Om jag sålunda obetingadt sluter mig till tanken om införandet

af en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden progressiv inkomst­

skatt, kan jag likväl icke obetingadt instämma i hvad föredraganden

yttrat.

Äfven om den särskilda skatt, som nu är i fråga att införas vid

sidan af den allmänna bevillningen, måste betecknas såsom ett provi­

sorium, är den dock afsedd att småningom utvecklas till en på fullt

rationella grunder fotad inkomstskatt. Det steg, som tages med dess

framläggande, är derför ett af de allra betydelsefullaste, som på länge

tagits i vårt land, och utgör i sjelfva verket början till en genom­

gripande reform af hela vår direkta beskattning.

Det är då angeläget, både att de nyheter, som ifrågasättas, in­

föras med stor varsamhet och under nödiga garantier mot maktmiss­

bruk vid deras tillämpning, samt att sådana bestämmelser såvidt möjligt

från början undvikas, hvilka stå i strid med den nya beskattningens

grundprinciper. Eljest torde det alltför lätt kunna inträffa, att de

oegentligheter i förslaget, hvilka skulle finna sin förklaring i beskatt-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

55

ningens provisoriska karakter, långt ifrån att blifva provisoriska endast

fastslås och måhända föranleda andra dylika.

Införandet af en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden pro­

gressiv inkomstskatt borde helst icke ske, med mindre normerna för

skattskyldigheten och fördelningen af skattebeloppet emellan de skatt­

skyldige blifvit efter sorgfällig granskning sammanförda i en särskild^

af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen gemensamt stiftad lag. Endast

genom en sådan åtgärd, hvilken ingalunda torde beröfva Riksdagen

det tillbörliga afgörande inflytandet öfver ifrågavarande beskattning,

helst fastställandet af skattebeloppets storlek alltid måste förblifva Riks­

dagens ensak, skulle enligt min förmening nödig trygghet kunna vin­

nas mot de omkastningar och förändringar, som ett utsträckt användande

af den direkta beskattningen eljest kan befaras komma att medföra.

Ty den naturliga benägenheten hos dem, som hafva att bestämma öfver

skatterna, går alltid i rigtning att söka lätta bördan från egna skuldror,

och det fordras en icke ringa grad af sjelföfvervinnelse för att helt

frigöra sig från beroendet af sådana hänsyn. Man kan tänka högt om

den svenska Riksdagen utan att derför tilltro den kraft att alltid motstå

frestelsen att i den gemensamma omröstningen gifva sanktion åt en

ensidighet eller öfverdrift i ena eller andra rigtningen.

Att i en provisorisk och rent supplementär beskattningslag tillämpa

den progressiva principen i så vidsträckt omfattning, som blifvit ifråga­

satt, kan jag icke finna tillrådligt, på samma gång jag anser det sätt,

hvarpå inkomst al fastighet skulle af den nya skatten träffas, gifva

anledning till allvarsamma invändningar, särskilt med hänsyn dertill

att inkomst af ända till tvåtusen kronor skulle vara fullständigt fri från

denna skatt.

Det är derför också endast under den förutsättning och i den

förhoppning, att de synpunkter, jag nu tillåtit mig framhålla, efterhand

komma att vinna beaktande, som jag anser mig kunna tillstyrka bifall

till hvad föredragande departementschefen hemstält.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde med föredragande departe­

mentschefen.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.

Hans Maj:t Konungen biföll hvad statsrådet

sålunda hemstält, och skulle nådig proposition till

Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid

detta protokoll utvisar.

Ex prot.ocollo:

C. J. Ulrich.