o

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

3:o. Riksdagen äge äfven gemensamt med Konungen stifta, förändra,

förklara eller upphäfva lag om val till riksdagsmän.

Riksdagsordningen.

§ 10.

Val till Första Kammaren förrättas med slutna sedlar. Finnes valsedel

lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som vid val­

tillfället böra väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i anseende till

den eller de valdes namn, skall samma sedel anses ogin.

Äro valsedlar till större antal än hälften ogilla och finnes det inverka

på valets utgång, varde nytt val anställdt.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras, till dess valets giltighet vederbörligen afgjorts.

§

11

.

För den, som — — — (lika med nuvarande § 10) —-------Ort och tid.

§

12

.

Är någon missnöjd — — — (lika med nuvarande § 11)----------- afgöras.

§ 13.

Riksdagsman ----------- (lika med nuvarande § 12) — — — befallnings­

hafvande.

b) Andra Kammaren.

§ 14.

Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio

väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början

året näst efter det, under hvilket valet skett.

§ 15.

1. Hvart och ett af rikets län, till hvilka i fråga om riksdagsmannaval

Stockholms stad är att hänföra, utgör med undantag för de fall, hvarom

nedan förmäles, en valkrets.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

§ 18.

1.

Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september

månad året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.

2.

Förordnar Konungen nya val, verkställas dessa ofördröjligen för den

återstående tiden.

§ 19.

Valen till Andra Kammaren äro proportionella och omedelbara. Hvarje

röstande äge därvid en röst.

Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.

^§ 20

.

Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast utses män, som äga val­

rätt inom den valkrets, för hvilken de väljas, och icke enligt § 26 äro obe­

höriga att vara riksdagsmän.

§

21

.

För en hvar, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen af Konungens befallningshafvande fullmakt i två exemplar, af

hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra insändes till justitie­

departementet.

^§ 22

.

Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna be­

fattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse.

Såsom sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima riks­

dagar.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfälle eller

efteråt, mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.

§ 23.

Är någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren eller

sådan Konungens befallningshafvandes åtgärd, som står i omedelbart samband

med själfva valet, eller vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom

gjord afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver

6

§ 38.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

1.

Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar samt

att hos Riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst

nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande

öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt förslag

till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lag om val till riks­

dagsmän.

2.

Utskottet —- — — stadgadt.

3.

Utskottet — — — proposition.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

Ossian Berger.

8

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

ju census skulle vara olika för olika klasser af medborgare. Från konserva­

tivt håll anmärktes, att det måhända hade varit bättre att utesluta alla för-

mögenhetsvillkor och stadga valrätt för en hvar, som betalade bevillning, samt

att det godtyckligt stadgade penningstrecket komme att stå i grundlagen

såsom en utmaning till de uteslutna demokratiska elementen att försöka dess

utplånande.

Det är efter sådana uttalanden ganska naturligt, att det första förslag,

som vid Riksdagen väcktes om ändring i de antagna valbestämmelserna,

— motion år 1861) i andra kammaren — gick ut på ett fullständigt bort­

tagande af de fastställda förmögenhetsvillkoren. Härvid åberopades dock ej,

att de faktiska förhållandena gjorde den föreslagna ändringen nödig; det var

mera på teoretiska grunder och efter föredöme från utlandet, som en ändring

ifrågasattes. Intresset för allmänna angelägenheter var då för tiden icke

mycket stort utanför de samhällslager, som tillerkänts valrätt; den politiska

lifaktigheten var öfver hufvud taget långa i hela landet. Ännu hade icke de

nyligen tillkomna kommunala författningarna kunnat framkalla något större

intresse för allmänna angelägenheter. Den stora massan af befolkningen var

ännu i saknad af den allmänbildning, som är en följd af mera utvecklade

samhällsförhållanden. Samhällslifvet hade här i landet icke utbildat sig så,

som i en del europeiska kulturstater, där den allmänna rösträtten vunnit insteg.

Orsaken till den allmänna rösträttens framträdande i dessa stater torde vara

att närmast söka i storindustriens uppkomst; denna hade framkallat nya sam­

hällslager. hvilka, samlade i stora industricentra och inseende vikten af att

tillvarataga sina intressen, framställt kraf på delaktighet i representationens

sammansättning. Hos oss hade en sådan industriens tillväxt ännu icke i till­

närmelsevis samma grad förekommit. Förhållandena i öfrigt hade icke här i

landet beredt någon gynnsam jordmån för mottagande af den allmänna röst­

rättens idé. Denna kunde vid sådana förhållanden icke vinna många anhän­

gare i Sverige.-

Med större utsikt till framgång kunde däremot förslag rörande utsträckning

af valrätten till andra kammaren rikta sig på en nedsättning af de stadgade

censusbeloppen. Sådana förslag hafva alltsedan år 1870 nästan årligen och med

ständigt växande styrka framkommit i Riksdagen. De skäl, som anförts mot

bifall till dessa förslag, hafva varit växlande allt efter olika politiska åskåd­

ningar. Med fog har härvid anmärkts mot eu nedsättning af valcensus, att

en sådan åtgärd icke skulle undanröja den godtycklighet, som vidlåder det

fastställda penningstrecket, och i allt fall icke innebära någon varaktig lös­

ning af rösträttsfrågan. Under tiden hade äfven tanken på den allmänna

rösträtten hållits vid lif inom Riksdagen, men något större insteg hade den

till en början icke vunnit. Man hyste en djupt rotad farhåga för att genom

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5l.

0

6n sä långt gående utsträckning af valrätten skulle i representationen införas

element, som vore för eu lugn samhällsutveckling mindre betryggande eller

som till och med kunde antagas vilja omstörta den bestående ordningen.

Det lärer väl numera icke bestridas, att under den långa tid, som för­

flutit från det nya representationsskickets antagande in emot våra dagar, de

förhållanden högst väsentligt förändrats, som inverka på den nu afhandlade

frågans bedömande. Större välmåga och bättre folkundervisning samt större

möjlighet alt på liera olika sätt inhämta allmänt vetande hafva skapat eu

folkbildning, betydligt öfverlägsen den, som förut varit rådande. På landet

verka folkhögskolor till upplysningens höjande, och förvaltningen af de kom­

munala angelägenheterna har utvecklat en stor förmåga af själfstyrelse. De

arbetareorganisationer, som flerstädes, särskilt i städerna, kommit till stånd, de

föreningar och samfund af olika slag, som snart sagdt öfver allt i landet finnas,

hafva i hög grad verkat lifvande och uppfostrande på samhällsmedlemmarnas

vilja och förmåga att deltaga i allmänna angelägenheter. Såväl i städerna

som på landsbygden hafva uppstått storindustriella anläggningar med samman­

trängd befolkning, hvilken visat sig vara lifligt intresserad af hvad som tilldrager

sig i samhället och närmast af de frågor, som röra denna befolknings intresse

och välbefinnande. Det påstående torde numera icke jäfvas, att åtminstone hos

denna samhällsklass finnes ett allmänt och lifligt kändt behof att äga inflytande

i representationen, och om än en betydande utvidgning af valrätten till förmån

för denna samhällsklass faktiskt inträdt genom den allmänna välmågans ökande

och penningvärdets fallande, kan det dock icke bestridas, att just samma klass

redan länge kännt sig otillfredsställd med nuvarande rösträttsbestämmelser.

Oaktadt dessa förhållanden har hittills intet förslag om utsträckning af

den politiska rösträtten kunnat genomföras. Under tiden hafva de till en

början svagt ljudande fordringarna på införandet af allmän rösträtt allt mer

och mer vunnit i styrka, och på sista tiden har ytterligare en omständighet

tillkommit, som fört rösträttsfrågan framåt. Efter den lösning af försvars­

frågan, som år 1901 kom till stånd, har det erkänts vara rättvist eller billigt,

att de medborgare, som nu i så hög grad komma att offra tid och krafter

åt landets försvar, äfven få aktivt deltaga i valen till folkrepresentationen.

Så kan det förklaras att, sedan det vid 1902 års riksdag visat sig

omöjligt att lösa rösträttsfrågan på grundvalen af ett af Eders Kungl. Maj:t då

framlagdt förslag, som afsåg en utsträckning af den politiska rösträtten så,

att den i hufvudsak skulle komma att sammanfalla med den kommunala,

tanken på den allmänna rösträtten trängt allt mer och mer i förgrunden,

därvid förknippad med en annan tanke, som redan tio år förut i Riksdagen

framskymtat, den om proportionella val. I den skrifvelse, dagtecknad den

20 maj 1902, som blef frukten af nämnda års riksdagsarbete i rösträtts-

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami 1 Afd. 2.9 Haft.

2

10

frågan, gjordes väl intet uttalande rörande ett eventuellt införande af allmän

rösträtt, men Riksdagens båda kamrar hade vid sina beslut i ämnet fram­

hållit, att vid en fullständig undersökning af rösträttsfrågan äfven borde komma

under bedömande, huruvida eu reform af landets representation skulle hellre

än på ändring i gällande censusbestämmelser kunna, med upphäfvande af den

olika representationsrätten för stad och land, grundas på allmän rösträtt i för­

ening med införandet af en proportionell valmetod.

Vid underdånig anmälan den 10 oktober 1902 af Riksdagens berörda

skrifvelse tillät jag mig också framhålla, att lösningen af den för hela vårt

politiska lif så betydelsefulla frågan om utsträckt valrätt till andra kammaren

syntes icke vidare låta sig genomföra på grundvalen af den politiska röst­

rättens sammanfallande med den kommunala eller öfver hufvud taget genom

nedsättning af nu stadgade censusbelopp, utan att en varaktig lösning af

denna fråga lämpligast borde åstadkommas genom borttagande af alla census­

bestämmelser, i sammanhang hvarmed den nuvarande olikheten i representations­

rätt mellan stad och land borde upphäfvas. Jag anmärkte vidare, alt vid

borttagande af censusbestämmelserna borde för valrätt uppställas vissa andra

villkor, såsom att valrätt endast skulle tillkomma man, som uppnått 25 år

samt fullgjort sin värnplikt och sin skattskyldighet till stat och kommun, där

sådana förpliktelser ålåge honom. Äfven tillät jag mig erinra, att på senare

tider från skilda håll såväl i Riksdagens bägge kamrar som annorstädes med

styrka framhållits, att en rösträttsreform af så genomgripande beskaffenhet

borde vara förenad med införande af proportionellt valsätt, och jag erinrade

äfven, att man, då fråga vore att första gången här i landet införa ett dylik!

valsätt, måste söka att göra detsamma enkelt och lättfattligt,utan att man

dock finge bortse från hufvudsaken, eller att ett i möjligaste mån rättvist

resultat vunnes.

Med bifall till min vid samma tillfälle gjorda hemställan behagade Eders

Kungl. Maj:t uppdraga åt en kommitté, bestående af dels politiskt erfarna

personer, dels ock sådana, som gjort spörsmålet om proportionella valmetoder

till föremål för särskild! studium, att utarbeta förslag till ett för vårt lands

förhållanden afpassadt proportionellt valsätt att användas vid val till Riks­

dagens andra kammare äfvensom i sammanhang därmed föreslå den valkrets­

indelning, som kunde vara för ett sådant valsätt mest lämpad.

Till fullgörande af det åt denna kommitté gifna uppdrag har kommittén

den 3 november 1903 till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnat betänkande och

förslag till proportionellt valsiltt vid val till Riksdagens andra kammare, inne-

fattadt i särskild vallag, jämte förslag till vissa ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen.

Med anledning af en utaf Riksdagen i skrifvelse den 10 maj 1900 hos

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 51.

11

Eders Kung].

framställd begäran om en fullsländig och allsidig utredning

rörande de förutsättningar och villkor,' under Indika valrätten till Riksdagens

andra kammare kunde utsträckas, uppdrog Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref

den 1 juni 1900 ål statistiska centralbyrån att verkställa en statistisk utredning

uti åtskilliga i nämnda bref angifna hänseenden. Ändamålet med den sålunda

anbefallda utredningen var i hufvudsak, att densamma skulle kunna tjäna till

ledning vid bedömande af verkningarna utaf eu rösträttsreform, grundad an­

tingen på den politiska rösträttens sammanfallande med den kommunala eller

på eu än mindre vidtgående nedsättning af nu stadgade censusbelopp. Af

denna utredning, hvilken på grund af förekomna omständigheter i vissa af-

seenden utsträcktes utöfver hvad genom brefvet den 1 juni 1900 föreskrifvits,

hade en del, afseende de kommunalt skattskyldiges fördelning med hänsyn

till deras rösträtt vid val till Riksdagens andra kammare, den 13 maj 1902

i tryck utgifvits.

För bedömande af ett förslag, byggdt på de hufvudgrunder, som jag

den 10 oktober 1902 tillät mig angifva, var tydligen den anbefallda

utredningen icke afpassad. Det syntes mig därför vara lämpligt att söka

åstadkomma en ytterligare utredning, som mera hänförde sig till en rösträtts-

reform, sådan som den af mig ifrågasatta. Underdånig hemställan härom

gjordes af mig den 13 mars 1903, och Eders Kungl. Maj:t täcktes då upp­

draga åt statistiska centralbyrån att, jämte den på grund af nådiga brefvet

den 1 juni 1900 ännu pågående utredningen, verkställa en statistisk utredning

för hvarje valkrets på landet och för hvarje stad beträffande dels antalet vid

1900 års utgång befintliga män öfver 25 år äfvensom dessas fördelning i

yrkesgrupper, dels antalet af dem bland dessa män, som i mantalslängderna

för år 1901 upptagits såsom för fattigdom eller sjuklighet befriade från er­

läggande af mantalspenningar, och dels antalet af de män, för hvilka vid ut­

gången af augusti månad år 1900 icke erlagts de dessförinnan under sagda

år till betalning förfallna kronoutskylder, därvid särskild! borde angifvas an­

talet af dem, för hvilka skolat erläggas endast personlig afgift, och särskildt

af dem, som jämväl skolat utgöra bevillning för fast egendom eller för in­

komst. Sistnämnda tidpunkt valdes af den anledning, att den genom nådiga

brefvet den 1 juni 1900 anbefallda utredning beträffande antalet af dem, som

icke erlagt sina kommunalutskylder, hänförde sig till samma tidpunkt, och

tillfälle således bereddes till jämförelse mellan antalet af dem, som häftade

för det ena eller andra slaget af utskylder. Vid utredningen af antalet män

öfver 25 år och dessas fördelning i yrkesgrupper var det åter nödigt att utgå

från förhållandena, sådana de voro vid 1900 års slut, enär för ändamålet

måste användas de för den sedvanliga, hvart tionde år återkommande folk­

räkningen till statistiska byrån insända uppgifterna, hvilka afsågo nämnda tid.

Kun yl. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 51.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

I fråga om antalet af de från mantalspenningars erläggande befriade ansågs

utredningen lämpligast böra ansluta sig till folkräkningsuppgifterna och således

grunda sig på mantalslängderna för år 1901, Indika upptaga befolkningen i

enlighet med förhållandena vid 1900 års utgång.

Af den på grund af nådiga brefvet den 1 juni 1900 verkställda statistiska

utredningen har andra delen, omfattande redogörelse dels för antalet af de i

fyrktalslängderna ej upptagna manliga jordtorpare, som hafva att till jord­

ägaren erlägga arrende, dagsverken eller andra prestationer, och dels för

åldersfördelningen af såväl kommunalt röstberättigade män som jordtorpare,

den 3 november 1903 utkommit från trycket.

Slutligen har statistiska centralbyrån den 21 januari 1904 inkommit med

den i nådiga brefvet den 13 mars 1903 anbefallda statistiska redogörelsen».

Efter att hafva redogjort för hufvudsakliga delar af förut omförmälda

kommittéförslag och den sistnämnda statistiska redogörelsen, yttrade departe­

mentschefen vidare:

»Den allmänna rösträtten har aldrig ansetts hafva den innebörd, att alla

medborgare utan undantag skola äga rätt till deltagande i valen. Uteslutna

därifrån äro alltid barn och de, som ej uppnått en viss stadgad ålder. Äfven

kvinnor hafva liittills i de europeiska länder, som infört allmän rösträtt, icke

tillerkänts befogenhet att deltaga i valen till representationen. Likaså anses

det såsom en gifven sak att de, som äro förlustiga medborgerligt förtroende,

åtnjuta fattigunderstöd eller äro satta i omyndighets- eller konkurstillstånd,

icke äga valrätt. Uttrycket allmän rösträtt synes därför snarast beteckna från­

varon af sådana inskränkningar i rösträtten, som blifvit fastställda särskildt

med hänsyn till viss inkomst eller förmögenhet.

Af den folkbildning, vårt land skänker sina söner, äga alla rätt till lika

delaktighet. Från denna synpunkt synes mig rättvist att alla män, som upp­

nått politisk myndighetsålder, i lika mån få inverka på de val, hvarur den

folkvalda delen af Riksdagen framgår. Det synes mig äfven rättvist att

alla de, som hvar på sin plats utgöra nyttiga beståndsdelar af samhället, ut­

föra sin del af dess arbete och bära sin del af de bördor, samhället måste

pålägga dem, jämväl äga rätt att, utan hänsyn till förmögenhetsställning,

blifva delaktiga af den främsta rättighet samhället skänker, den att äga in­

flytande på landets lagstiftning. Den skillnad, som härutinnan består mellan

olika samhällsklasser i vårt land, har alstrat ett visst missförstånd mellan

klasserna och kan onekligen medföra en fara för ett lugnt framåtskridande i

kulturellt och ekonomiskt afseende.

Af dessa skäl kan en åtgärd, som blott åsyftar nedsättning af nu stad­

gade censusbelopp, icke vara tillräcklig. Den skulle endast sätta en godtyck­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

13

lighet i stället för en annan; den skulle icke skapa den likställighet, som är

ett villkor för att alla medborgare i ett fritt land må känna sig solidariska.

De no från politisk rösträtt utestängda hafva gifvetvis, liksom alla andra,

sina särskilda intressen i samhället. Dessa kunna omöjligen effektivt bevakas

af andra samhällsklassers målsmän, helst de ju otta hafva helt motsatta

intressen och därför torde vara höjda att, om än omedvetet, eftersätta hvad

för de nu utestängda kan vara gagneligt. Om däremot alla intressen i sam­

hället äro i den folkvalda kammaren vederbörligen företrädda, bör detta

vara ägnadt att gifva staten en inre fasthet och styrka, som, förutsatt att

motvikt linnes i händelse af maktmissbruk, undanröjer faran för inre om-

störningar. Det synes därför vara riktigt och äfven politiskt klokt att på

den allmänna rösträttens grund söka finna lösningen af rösträttsfrågan. Oklokt

skall det däremot i längden blifva att i ett land, som vårt, från rösträtt ute­

sluta stora samhällsklasser.

Vid bedömandet af föreliggande fråga lärer det icke kunna lämnas

obeaktadt, att allmän rösträtt vunnit inträde i många af Europas stater.

Sålunda är den allmänna rösträtten sedan år 1898 tillämpad i vårt broder­

rike Norge, och den har i öfrigt införts i Frankrike, Preussen och Schweiz

(år 1848), i Tyska riket (år 1867), i Baden (år 1869), i en del andra tyska

stater, i Spanien (år 1890), i Belgien (år 1893), i Österrike beträffande ett

mindretal representanter (år 1896), äfvensom i ett par andra länder; hvar-

jämte den valrätt, som sedan år 1849 gäller i vårt grannland Danmark,

kommer den allmänna rösträtten så nära, att den vanligen brukar jämställas

med allmän rösträtt.

När i denna fråga utlandet åberopas, bör det dock

icke lämnas ur sikte, att man i flera af de länder, där allmän rösträtt gäller,

sökt att genom särskilda anordningar förekomma dess missbrukande.

I Danmark tillkommer valrätt till folktinget en hvar oberyktad man, som

har infödingsrätt och fyllt 30 år. Härvid gäller endast den särskilda inskränk­

ningen att de, som utan att hafva eget hushåll stå i privat tjänsteförhållande,

äro uteslutna från valrätt. I öfrigt kan valrätten ej utöfvas af den, som njuter

fattigvård eller njutit sådan utan att eftergift eller återbetalning däraf ägt rum;

eller den, som icke råder öfver sitt bo; eller den, som icke under ett år haft

stadigt hemvist i den valkrets eller den stad, där han uppehåller sig på den

tid, då valet äger rum. Valen förrättas öfverallt i enmanskretsar, däri land

och stad så långt möjligt är välja gemensamt. Valen äro öfverallt di­

rekta. — Enligt Norges grundlag tillkommer rösträtt alla norska medborgare,

som fyllt 25 år och varit bosatta i landet i 5 år samt vistas i riket. Endast

särskilda omständigheter medföra, att i vissa fall rösträtten ej kan utöfvas

och att i andra fall rösträtten förloras. De förra fallen äro: då någon är under

åtal för vissa brott, förklarats omyndig, ej råder öfver sitt bo, njuter eller

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

under sista året före valet njutit fattigvård. Bland omständigheter, som för­

anleda rösträttens förlust, må bär anmärkas det fall, då någon blifvit dömd

för brott af viss beskaffenhet. I Norge utses stortingsmännen i regel genom

majoritetsval i flermanskretsar; valen äro där indirekta.

Af hvad sålunda i korthet nämnts rörande våra närmaste grannländer

och den olikhet, som råder emellan där gällande valbestämmelser och dem,

livilka kunna tänkas blifva införda här i landet, följer att man icke af den

verkan, allmän rösträtt ägt i dessa våra grannländer, kan med någon högre

grad af sannolikhet beräkna, huru allmän rösträtt hos oss skulle verka.

Ännu mindre kan såsom något säkert utslag åberopas förhållandet i andra

länder, såsom Tyska riket med dess många olikartade delar, eller Preussen

med dess indirekta klassval, eller Belgien med dess graderade röstskala. Då

i öfrigt hänsyn måste tagas till bestående olikheter i afseende å de religiösa,

sociala och ekonomiska förhållandena, lärer den erfarenhet, som i utlandet

vunnits rörande den allmänna rösträttens verkningar, icke erbjuda någon direkt

ledning för vårt omdöme. Den lärdomen torde andra länders politiska

historia dock gifva, att politisk rösträtt i längden icke kan undanhållas de

samhällslager, som ställts utanför eu godtyckligt uppdragen förmögenhetsgräns.

Det är naturligt, att den allmänna rösträtten skall verka till en demokra­

tisering af samhället och dess åskådningar. Däruti kan icke ligga någon fara

för statens välfärd. Tvärtom kan förutsättas, att den allmänna rösträtten

skall i icke ringa grad underlätta genomförandet af viktiga sociala reformer

till samhällets bästa. Ofta har emellertid framhållits, att hos den stora massan

icke kan finnas tillbörlig politisk insikt och att den allmänna rösträtten kan

skapa ett massvälde, som ställer sina intressen uteslutande i förgrunden och

bringar särskilt den ekonomiska utvecklingen i fara. Den förra af dessa

erinringar förtjänar enligt min tanke föga afseende. Det är ej massan som

direkt bestämmer; den endast väljer sina ombud, och det torde icke med fog

kunna sägas, att dessa i regel besitta mindre insikt än andra klassers repre­

sentanter. Det ofta börda talet åter, att den allmänna rösträtten i andra länder

visat sig vara samhällsfarlig, bär, såvidt jag har mig bekant, ej bestyrkts af

erfarenheten från dessa länder. Den allmänna rösträtten har icke framkallat

några häftiga omstörtningar; den har snarare förekommit dem. I öfrigt

bjuder vanlig klokhet och sundt förstånd, att en samhällsklass icke allt för

mycket söker gynna det egna intresset på andra klassintressens bekostnad.

Ett sådant förfarande skulle af lätt insedda skäl förr eller senare straffa sig

själf, och en rätt insikt därom torde icke kunna uteblifva i den folkvalda

kammaren. Hvad särskilt vårt land angår, torde med hänsyn till den lugna

och besinningsfulla naturen hos vår till största delen på landsbygden bosatta

in

befolkning faran för den allmänna rösträttens missbrukande vara vida mindre

än i de flesta andra länder.

Ej sällan bär man inom Riksdagen förbundit tanken på en utsträckning

af rösträtten med införandet af graderad röstskala, och man bär därmed i

främsta rummet afsett att minska den alltför stora öfvervikt, som en eller

annan samhällsklass kunde genom rösträttens utvidgning antagas erhålla i

representationen. På grund häraf, och då gradering af rösträtt icke var någon

nyhet hos oss, upptogs denna tanke i propositionen till 1902 års riksdag

rörande reform af valrätten till andra kammaren, men förhandlingarna vid

samma riksdag torde hafva visat, att denna tanke icke har utsikt att vinna fram­

gång. En gradering, huru klokt och omsorgsfullt den än afväges, innebär i sig

alltid något godtyckligt och är därför ur rättvisans synpunkt ej tillfredsställande.

Alla valmän torde därför böra äga lika rösträtt vid val till riksdagsmän.

I fråga om de kvalifikationer för valrätt till andra kammaren, som vid

borttagande af nu gällande censusbestämmelser torde böra uppställas, bär jag

ej fått anledning att frångå de grunder, som jag förut angifvit. Inom Riks­

dagen hafva vid flera tillfällen och särskild! på senare tid röster höjts för

att tilldela valrätt äfven åt kvinna, om hon uppfyller de fordringar, som för

valrätts utöfvande knifvas af männen. Och i en skriftlig framställning, som

eu i Stockholm bildad förening för kvinnans politiska rösträtt genom sin sty­

relse den 15 juli 1902 ingifvit, har denna förening i underdånighet anhållit,

att Eders Kungl. Maj:t vid fattande af beslut rörande den utredning af frågan

om utsträckt valrätt till andra kammaren, som Riksdagen i sin skrifvelse den

20 maj 1902 begärt, täcktes förordna, att denna utredning skulle omfatta

äfven frågan om rösträtt för kvinna. Ehuru otvifvelaktigt en viss giltighet

måste tillerkännas en stor del af de skal, som anförts för en dylik utsträck­

ning af den politiska rösträtten, anser jag dock utan att nu ingå på en när­

mare granskning af dessa skäl att, då från deras sida frågan gäller något

allmännare kraf på en dylik utsträckning ej försports och då i allt fall den

uppgift, som närmast tränger till sin lösning, är tillräckligt svår i och för sig,

med denna nu icke hör sammanföras frågan om kvinnans deltagande i det

politiska lifvet.

Den åldersgräns, som nu är fastställd för rätt att utöfva politisk rösträtt,

är enligt min tanke alldeles för låg. Såsom ofta blifvit framhållet, är i vårt

land en nyss till myndig ålder kommen man i allmänhet icke i besittning

af den mognad och omdömesförmåga, som man vill förutsätta hos den, hvilken

skall inverka på statens angelägenheter. Den politiska myndighetsåldern är i

de oss närmast stående europeiska länderna, däribland Norge, Nederländerna

och Tyskland, såväl riket som flertalet enskilda stater, satt till 24 eller 25

år; endast i England och några sydligare belägna länder, såsom Frankrike,

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition No 51.

16

Bayern, Schweiz, Ungern och Italien, är åldersgränsen 20 — 21 år. Enligt

Danmarks grundlag fordras, såsom förut är nämndt, för utöfvande af politisk

valrätt en ålder af 30 år. I den proposition rörande utsträckt rösträtt, som

af Eders Kungl. Maj:t afgafs till 1902 års riksdag, föreslogs, att valrätten

skulle inträda från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder valmannen

uppnått 25 års ålder. Någon anledning att nu afvika från hvad sålunda blifvit

föreslaget torde ej föreligga.

Att valrätt endast bör tillkomma svenska medborgare lärer vara uppen­

bart. Ej heller torde någon tvekan råda därom, att från valrätt böra ute­

slutas de, som äro ställda under förmynderskap eller försatts i konkurstill­

stånd, äfvensom de, hvilka äro förlustiga medboi‘gerligt förtroende. Däremot

synes det icke vara lämpligt att, såsom stundom blifvit ifrågasatt, äfven för

vissa icke vanfrejdande brott stadga förlust af valrätt. Ett dylikt stadgande

skulle innefatta, att dessa brott belädes med en ny påföljd. Ville man göra

stadgandet effektivt, skulle det för öfrigt antagligen visa sig nödigt att, i strid

mot senare tiders sträfvan att såvidt möjligt undvika införandet i prästbevis

af menliga upplysningar angående betygstagaren, uttryckligen föreskrifva, att

i flyttningsbetyg skulle göras anteckning om brott af här afsedda beskaffenhet.

I de flesta länders lagar förekomma bestämmelser, enligt hvilka valrätt

frånkännes dem, som åtnjuta eller under viss tid före valet åtnjutit fattig­

understöd. Att ett stadgande i sådant syfte hos oss icke bör saknas synes mig

påtagligt, och rättvisan torde äfven bjuda, att påföljden af valrättens förlust

drabbar icke allenast den, som själf njutit fattigunderstöd, utan äfven den,

som genom underlåtenhet att draga försorg om hustru eller minderåriga barn

vållat, att understöd måst lämnas dem. Beträffande frågan, huru länge åt­

njutet fattigunderstöd skall verka diskvalificerande, kunna tydligen skilda me­

ningar göra sig gällande. Enligt min åsikt bör man icke ställa fordringarna

högt i detta hänseende utan medgifva valrätt åt den, som under viss be­

gränsad tid före valet själf försörjt sig och de sina, äfven om han icke mäktat

ersätta understöd, som tidigare lämnats. Lämpligast synes denna tid kunna

bestämmas så, att för valrätt erfordras att icke häfta för understöd, som

lämnats under löpande eller sistförfluten kalenderåret. En sådan tidsbegräns­

ning öfverensstämmer ganska nära med hvad i flera länder, däribland Norge,

Tyskland och England, finnes stadgadt. I öfrigt torde vid pröfning af frågan

om valrättens förlust på grund af åtnjutet understöd böra tagas hänsyn

endast till sådant understöd, som lämnats af fattigvårdssamhälle, och ej till

understöd, som genom enskild välgörenhet må hafva kommit någon till de).

På sätt jag förut antydt synes mig bland villkoren för valrätt äfven böra

upptagas fordran på fullgjord skatteplikt till stat och kommun. Såsom kändt

är hafva från åtskilliga håll anmärkningar riktats mot uppställandet af detta

villkor öfverhufvud taget, och därvid har särskild! framhållits, att i allt fall

Kungl. Maj:ts

Nåd.

Proposition

N:o

51.

17

erläggandet af kommunalutskylder icke kan anses hafva något sammanhang

med den politiska rösträtten. Det torde emellertid stå i full öfverensstäm­

melse med den hos oss rådande rättsuppfattningen att den, som ej fullgör

sina skyldigheter mot det allmänna, ej heller må åtnjuta rösträtt i allmänna

angelägenheter; och det synes mig icke vara skäl att i förevarande fall bryta

mot denna uppfattning. Hvad särskildt angår fordran på fullgjord skatteplikt

till kommunen, så är det ju härvid icke fråga om införandet af någon nyhet

utan endast ett fasthållande af hvad som redan gäller. Och för öfrigt, om

man medgifver att intet oriktigt eller obilligt ligger uti ett kraf på fullgjord

skattskyldighet till staten såsom villkor för valrätt, torde föga anledning

finnas att intaga någon annan ståndpunkt i fråga om de kommunala utskyl-

derna. Hos oss äro nämligen de ändamål, som fullföljas af kommunen, i

mycket så nära sammanfallande med statens ändamål, att det ofta kan vara

svårt att emellan dem uppdraga några bestämda gränslinjer; och hvad som

utgör föremål för kommunernas verksamhet kan ofta vara af den allra största

betydelse för samhället i dess helhet.

Då jag således vidhåller min åsikt, att fullgjord skatteplikt till stat och

kommun bör uppställas såsom villkor för valrätt, tillåter jag mig emellertid

på samma gång framhålla vikten däraf, att inga onödiga svårigheter i af­

seende å villkorets fullgörande beredas valmännen och att, såvidt möjligt är,

ingen må på grund af förbiseende eller tillfällig försummelse i fråga om skatte­

betalningen förlora sin valrätt. I dessa afseenden vinnas betydliga fördelar,

om man afstår från att fordra betalning af de skatter, som förfalla under

valåret. För uppbörd af kommunala utskylder hållas på många ställen, sär­

skildt i städerna, flera uppbördsstämmor om året, och det kan då lätt in­

träffa, att uppbördsstämma infaller kort före valet. I sådant fall kan enligt

nu gällande bestämmelser ett par dagars försummelse med skattens erläg­

gande medföra förlust af valrätt. Helt annorlunda ställa sig förhållandena,

om man ej fordrar betalning af skatt, som förfallit senare än under kalender­

året före valet. Uppbördsstämmor torde i regel ej hållas senare än i sep­

tember månad, och då, enligt hvad jag ämnar föreslå, röstlängden ej skulle

afslutas förr än efter den 30 april påföljande år, konmie en hvar att erhålla

rundlig tid för utskyldernas erläggande. För att än ytterligare trygga val­

männens rätt har jag för afsikt att, på sätt jag längre fram torde få tillfälle

att närmare utveckla, hemställa om meddelandet af föreskrift därom, att till

en hvar, som i röstlängden står upptagen såsom icke röstberättigad på grund

af bristande skattebetalning, skall aflåtas särskildt anmaningsbref, och att det

därefter under viss kort tid skall vara den skattskyldige medgifvet att till

valrättens bevarande fullgöra sin betalningsskyldighet. Därjämte torde det,

för vinnande af ordning och för att bereda en hvar tillfälle att erhålla bevis

Bill. tiU Riksd. Prat. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

18

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

om fullgjord skatteplikt, blifva nödigt att i uppbördsförfattningarna stadga,

att särskild debetsedel skall utfärdas för hvarje skattskyldig myndig man,

således äfven för den, som är hos annan mantalsskrifven.

Enligt nuvarande bestämmelser medför underlåtenhet att erlägga kommunal-

utskylder förlust af valrätt ända till dess utskylderna blifvit efterskänkta eller

preskription inträdt; och det saknas ej heller exempel därpå, att vid besvär

öfver val framdragits och åberopats försummelser, som legat många år till­

baka i tiden. En så vidtgående fordran på fullgjord skatteplikt synes hvarken

lämplig eller af behofvet påkallad. Då valperioderna äro treåriga, torde det

under alla omständigheter vara tillfyllest att uppställa såsom villkor för val­

rätt erläggandet af de utskylder, som förfallit under de tre sista åren. Det har

ifrågasatts, huruvida icke af praktiska skäl, särskilt för vinnande af lättnad

i fråga om kontrollen öfver den fordrade skattskyldighetens fullgörande, vill­

koret borde än mera inskränkas. I sådant fall borde helst fordras erläggandet

allenast af den skatt, som förfallit under sista året före valet. Då emellertid

härigenom onekligen skulle beredas tillfälle till det missbruk, att endast den

under sagda år förfallna skatten erlades, har jag icke ansett en sådan in­

skränkning vara att tillråda.

I sammanhang med uppställandet af krafvet på fullgjord skatteplikt så­

som villkor för valrätt har det ifrågasatts, att de, som alldeles icke hafva

någon skattskyldighet, d. v. s. de, som äro befriade från erläggande af mantals­

penningar, borde uteslutas från valrätt. Ehuru vissa skäl otvifvelaktigt

tala härför, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka en dylik anordning.

Enligt hvad den statistiska utredningen gifver vid handen, skulle ett stad­

gande i sådant syfte innebära en ej obetydlig inskränkning i den allmänna

rösträtten; och det skulle icke utan fog kunna sägas, att därigenom ett

slags censusbestämmelse bibehållits. Bestämmanderätten i fråga om be­

frielse från mantalspenningar tillkommer de kommunala myndigheterna, och

ehuru det icke med skäl torde kunna befaras, att dessa skulle missbruka sin

makt härutinnan till att genom obehörigt befriande utesluta personer från

valrätt, skulle dock möjligheten af ett sådant missbruk göra det nödigt

att skapa garantier däremot, något som säkerligen skulle möta afsevärda

svårigheter.

Hvad angår krafvet på värnpliktsöfningarnas fullgörande såsom villkor

för valrätt, ansluter jag mig i allt väsentligt till hvad som härutinnan före­

slogs i propositionen till 1902 års riksdag. Endast den jämkning synes böra

göras, att till undvikande af onödiga svårigheter vid pröfning, huruvida vill­

koret fullgjorts, åt stadgandet gifves det innehåll, att hänsyn icke skall tagas

till de öfningar, som kunna åligga den värnpliktige under valåret. På sätt

vid beslutandet af 1902 års proposition af dåvarande chefen för justitiedeparte­

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

19

mentet framhölls, torde det vara uppenbart, att den, som vunnit befrielse från

öfningar eller på grund af erhållet uppskof icke varit skyldig fullgöra dem

före valåret, icke häftar för dessa öfningar och således icke på sådan grund

får uteslutas från valrätt.

Några andra villkor för valrätt än de nu angifna synas mig icke böra

uppställas. I detta sammanhang tillåter jag mig dock erinra att, då en sär­

skild vallag lärer blifva erforderlig, grundlagens bestämmelser om villkoren

för valrätt måste komma att genom vallagen i viss mån modifieras. Så lärer

det, med hänsyn till vikten af att i god tid före valet äga en granskad och

slutgiltig röstlängd, blifva nödigt att anknyta valrättskvalifikationerna icke till

själfva valdagen utan till annan i vallagen angifven tid. För det fall att

andra kammaren skulle upplösas och nya val hållas så tidigt på året, att

röstlängd ej kunnat under det året upprättas och granskas, måste föregående

års röstlängd användas, och i sådan händelse komma uppenbarligen de före­

slagna grundlagsbestämmelserna att hänföra sig till annat år än valåret.

Genom en utsträckning af valrätten i enlighet med nu angifna grunder

skulle tydligen bildas en valmanskår så talrik, att de nuvarande valmännen

däri komme att utgöra endast en minoritet. Att exakt uppgifva storleken af

den nya val in an skåren låter sig af lätt insedda skäl icke göra, men en unge­

färlig beräkning torde icke vara omöjlig.

Enligt statistiska byråns utredning uppgick vid 1900 års slut antalet män,

som uppnått 25 års ålder, till nära 1,200,000.

Beträffande frågan huru många af dessa icke erlagt dem påförda

skatter, har genom den statistiska utredningen utrönts, att vid utgången af

augusti månad 1900 utaf dem, som, därest de fullgjort sin skatteplikt, varit

kommunalt röstberättigade, omkring 104,000 häftade för oguldna kommunal-

utskylder samt att vid samma tid utaf dem, som endast fått sig påförda

personliga utskylder, omkring 56,000 icke guldit under året till betalning för­

fallna mantalspenningar. Utredning har äfven förebragts i fråga om antalet

för kronoutskylder häftande bland dem, som varit skyldiga att erlägga fastig­

hets- eller inkomstbevillning, men då de, som härutinnan försummat sig, säker­

ligen med få undantag äro att återfinna bland de för kommunalutskylder

häftande, torde de här icke böra tagas i beräkning. Enligt utredningen skulle

således de för skatt häftande utgjort omkring 160,000. Härvid bör dock

beaktas att, då vid utredningen bland de för kommunalutskylder häftande in­

räknats de, som icke erlagt under löpande året förfallna utskylder, men, enligt

hvad förut angifvits, erläggandet af dessa utskylder icke skulle uppställas

såsom villkor för valrätt, antalet af dem, som enligt de nya valrättsbestäm­

melserna skulle hafva förlorat sin valrätt på grund af bristande betalning af

kommunalutskylder, antagligen skulle varit ej oväsentligt mindre, än det vid

20

utredningen befunna antalet häftande. Å andra sidan är det tydligt att, då

för valrätt skulle erfordras erläggandet af tre års utskylder, men vid utred­

ningen om antalet icke betalande bland dem, som fått sig påförda endast

personliga utskylder, tagits i betraktande allenast utskylder för ett år, det

uppgifna antalet 56,000 är för lågt, äfven om antagas må, att de häftande till

större delen äro desamma det ena året som det andra. Någon säker ledning

vid beräknandet af antalet utaf dem, som enligt de föreslagna valrättsbestäm­

melserna kunna väntas blifva diskvalificerade på grund af underlåtenhet att

fullgöra sin skatteplikt, kan således icke vinnas af den förebragta utredningen,

och det har icke heller varit möjligt att förebringa någon utredning, af hvilken

bestämda slutsatser i sådant hänseende kunnat dragas. Utan fara för misstag

torde det dock kunna antagas, att de på nyss angifna grund diskvalificerade

icke skulle komma att uppgå till 160,000. Jag kan snarare uttrycka den

förmodan, att antalet i verkligheten skall blifva icke oväsentligt mindre, och jag

tager då hänsyn dels till de eventuella verkningarna af de anmaningsbref,

som, enligt hvad jag förut antydt, torde böra afsändas till dem, Indika på

grund af bristande betalning af ett ofta ganska obetydligt skattebelopp upp­

tagits i röstlängden såsom icke röstberättigade, och dels därtill, att genom ett

bättre ordnadt uppbördsväsende det oskäligt höga antalet för skatt häftande

i flera städer, särskildt i Stockholm, skall kunna betydligt nedbringas.

Enligt beräkningar, som jag med ledning af fattigvårdsstatistiken låtit

göra, skulle de, som på grund af åtnjutet fattigunderstöd blefve uteslutna från

rösträtt, antagligen komma att utgöra högst 60,000 till 70,000. Antalet af de

genom öfriga föreslagna diskvalifikationsgrunder uteslutna skalle blifva jäm­

förelsevis obetydligt, säkerligen ej öfverstigande 20,000.

Summan af de från valrätt uteslutna skulle således icke uppgå till 250,000,

och då, såsom förut nämnts, den manliga befolkningen öfver 25 år utgör om­

kring 1,200,000, skulle de valberättigade enligt nuvarande folkmängdsförhållan-

den komma att utgöra minst 950,000. Till jämförelse må här nämnas, att de

politiskt röstberättigade, efter frånräknande af de för skatt häftande, utgjorde

358,774 år 1900 och 382,075 år 1902.

Af stort intresse synes det vara att äga kännedom om huru valmännen

inom denna stora valmanskår fördela sig efter yrken. Den utredning, som i

sådant syfte skett, har dock helt naturligt icke kunnat inskränkas till dem, som

verkligen skulle få valrätt, utan måst omfatta hela den manliga befolkningen

öfver 25 år. I fråga om det närmare resultatet af denna utredning hänvisar

jag till statistiska byråns redogörelse äfvensom till en särskild öfversiktstabell,

som jag låtit upprätta och hvilken torde få såsom bilaga åtfölja statsråds­

protokollet i detta ärende; dock anser jag mig böra bär meddela slutsiffrorna för

hela riket. Utredningen, som, på sätt förut blifvit nämndt, afser förhållandena

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Öl.

vid 1900 års slut, utvisar att den då kyrkoskrifna befolkningen öfver 25 år,

uppgående till 1,197,300, fördelade sig på följande sätt:

Jordbruk

Fabriker och

handtverk

Handel

Allmän tjänst

m. m.

Gods- och hemmansägare ...........................................

297,089

Arrendatorer och jordtorpare .....................................

127,580

Inspektörer och rättare.................................................

8,623

Stattorpare och öfriga jordbruksarbetare.................

90,693

Lägenhetsinnehafvare....................................................

36,037

Tjänstehjon......................................................................

20,502

Fiskare och sjömän.......................................................

24,452

Fabriks- och handtverksidkare ..................................

106,484

Ingenjörer och bokhållare...........................................

7,139

Arbetare .........................................................................

170,570

Handlande, sjökaptener m. fl......................................

33,467

Bokhållare ......................................................................

12,458

Tjänstemän vid samfärdsanstalter .............................

4,006

Betjänte

»

»

.............................

18,198

Öfriga tjänstemän (utom lärare etc.).........................

12,600

» betjänte................................................................

13,598

Underofficerare och manskap .....................................

21,184

Lärare, läkare m. fl.......................................................

13,218

Tjänare hos andra än jordbrukare............................

11,237

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört jordbruk och fiske.....

15,215

»

»

»

» fabriker och handtverk

4,747

»

»

»

» handel och samfärdsel

6,027

»

»

»

» allmän tjänst m. m....

14,535

Husägare och kapitalister...........................................

4,531

Arbetare af obestämdt slag........................................

79,949

Inhyseshjon......................................................................

23,755

Fattighjon, fångar m. fl................................................

18,806

Summa 1,197,300

Det ligger visserligen nära till hands att söka med ledning af de nu an­

förda siffrorna draga vissa slutsatser beträffande de sannolika valresultaten,

därest rösträtten komme att utsträckas på föreslaget sätt. Men alla dylika

beräkningar måste anses såsom mycket osäkra. De ofvan upptagna yrkes­

grupperna innesluta utan tvifvel hvar för sig valmän med vidt skilda åskåd­

ningar och intressen. Och äfven om man skulle tilltro sig att med någon

sannolikhet hänföra hufvudmassan af den ena eller andra yrkesgruppen till

någon af de nu i vårt politiska lif förekommande partiriktningarna, så äro

ju såväl valmansgrupper som riksdagspartier tid efter annan underkastade

förändringar med hänsyn till uppfattning och önskemål. Härtill kommer, att

22

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 51.

man icke med någon visshet kan beräkna, huru i framtiden proportionen

mellan de olika yrkesgrupperna kommer att ställa sig. Det bör ej heller

lämnas ur sikte att de erhållna sifferuppgifterna, frånsedt att de afse äfven

dem, som skulle blifva uteslutna från valrätt, ej äro fullt tillförlitliga och

särskildt af skäl, som statistiska byrån närmare angifvit, missvisande därut-

innan, att en ej obetydlig del af de under rubriken fabriks- och handtverks-

idkare upptagna i verkligheten torde vara att hänföra till arbetare.

Vid införande af allmän rösträtt bör man emellertid tillse att, på samma

gång man därigenom skapar en bredare grundval för representationen, allas

berättigade intressen i samhället må, såvidt ske kan, komma till sin rätt.

Jag afserl härmed frågan om valsättet.

Redan vid tiden för införandet i Sverige af det nya representationsskicket

erkändes inom Riksdagen, att en folkrepresentation för att vara tidsenlig måste

gå ut på att befordra en alla samhällsdelars samverkan till ett gemensamt mål,

men att en sådan samverkan icke kunde vinnas genom tillskapandet af sär­

skilda klasser, hvilkas obka intressen skulle i representationen företrädas;

klassväsendet innebure nämligen i sig en syftning att företrädesvis se klassens

intressen till godo, och på grund af mångfalden af de i samhället framträdande

intressena samt omöjligheten af att särskilja dem kunde en klassindelning icke

gifva annat än en godtycklig och i lyckligaste fall endast för tillfället hållbar

grund för representationens sammansättning. Riktigheten af dessa åsikter torde

i senare tid hafva framstått i allt klarare ljus, och här i Sverige lärer man

ganska allmänt vara ense om att en indelning af valmännen i klasser icke låter

sig nöjaktigt verkställa. Exemplen från de utländska stater, Indika — van­

ligen med hänsyn till skattskyldigheten, såsom i Preussen — indelat väljarne

i klasser, mana icke heller till efterföljd.

Äfven hos det vanliga majoritetsvalet förefinnas brister, lifligt kända och

erkända, och dessa brister framträda helt naturligt allt mera, i samma mån

de intressen äro mångskiftande, som vid valet skola bevakas. Såsom den

förut omnämnda kommittén utvecklat, kunna de samfällda valen efter majori-

tetsprincipen lätt leda till en representation, som icke är ett troget uttryck

för de olika meningarna inom landet. Andra länders politiska historia visar

ock, ■ huru man förgäfves sträfvat att förebygga denna olägenhet. Det är af

sådan orsak tanken i senare tider riktats på den utveckling af de samfällda

valens idé, som benämnes det proportionella valsättet. Detta valsätt, som

afser att hvarje mera betydande grupp af valmän skall erhålla så många af

valkretsens platser, som den i förhållande till sin storlek kan anses hafva

rätt att besätta, har, såsom jag förut erinrat, hos oss ställts i samband med

tanken på införande af allmän rösträtt.

Rörande det sätt, hvarpå kommittén löst sin uppgift att utarbeta förslag

till ett för vårt lands förhållanden afpassadt proportionellt valsätt till andra

23

kammaren och i sammanhang därmed föreslå en därefter lämpad ny valkrets­

indelning, kan jag icke finna annat, än att kommittén därvid kommit till ett

synnerligen lyckligt resultat. Den fordran jag trott mig höra uppställa på

ett dylikt valsätt, eller att med enkelhet och lättfattlighet må vinnas ett

i möjligaste mån rättvist resultat, synes vara förverkligad. Därmed vill

jag icke hafva sagt att de föreslagna lagbestämmelsernas innebörd för en

hvar ligger klar vid eu första genomläsning eller ens att det stora flertalet

skulle kunna fullt sätta sig in i förslagets alla detaljer. Därtill fordras en

utbildning, som allmänheten äfven på andra lagstiftningens områden sällan

äger. Men sedan valbestämmelserna trädt i tillämpning och så småningom

inträngt i det allmänna medvetandet, skola för visso de valmän vara få, som

icke fatta valproceduren såväl öfver hufvud taget som i särskilda delar. De

anspråk, som ställas på den enskilde väljaren, äro knappast större än de nu

befintliga. Att å en officiell röstsedel med penna understryka de personers

namn, hvilka valmannen önskar se valda, är en uppgift, som icke erbjuder

den ringaste svårighet. Beträffande slutligen resultatet, måste detta, såvidt

det afser de olika partiernas representation, blifva rättvist.

Det har emellertid, såsom kommittén äfven delvis förutsett, mot dess

förslag till omedelbart proportionellt valsätt riktats åtskilliga anmärkningar.

En bland de viktigaste af dessa synes mig vara den, som kommittén själf

framhållit, att valmannen ej kan fullt beräkna, huru det verkar, om han å

röstsedeln understryker flera eller färre namn. Härpå synes man med fog

kunna svara, att om blott hvarje valman vid namnunderstrykningen gifver

uttryck åt sina personliga önskningar, valresultatet i sin helhet skall blifva

tillfredsställande. Och för undvikande af tvång på den enskildes själfbestäm-

ningsrätt är i förslaget väl sörjdt. Det har vidare invändts, att med svensk

uppfattning ej kan förenas den bestämmelse, enligt hvilken valmannen icke

må gifva sin röst uteslutande åt en eller flera personer, utan han alltid

nödgas medverka till visst eller vissa partiers framgång. Jag vill icke be­

stiga, att denna bestämmelse föranleder till ett nytt, för oss hittills okändt

partitvång så till vida, att eu valman därigenom kan anse sig förhindrad att

rösta på en person, åt hvilken han eljest, trots dem emellan rådande skilj­

aktighet i politisk åskådning, skulle på grund af personliga sympatier velat

gifva sin röst. Dock tror jag icke, att detta slags partitvång i verkligheten

kan kännas såsom någon ofrihet, och det synes mig i allt fall ganska visst,

att den stora allmänheten icke kommer att ens känna detta tvång. Men från

annan synpunkt måste sägas att, såvidt med invändningen afses tvånget för

valmannen att i regel rösta på visst eller vissa partinamn, denna ofrihet länge

hos oss varit rådande och det i långt strängare grad, än hvad förhållandet

skulle blifva enligt det föreslagna systemet. I valkretsar, där flera riksdags­

män utses, måste nu hvarje valman, som ej vill kasta bort sin röst med

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

24

risk att främja motpartiets seger, rösta med den uppställda partilistan oför­

ändrad, och han tvingas därvid af omständigheterna mången gång att skänka

sin röst åt personer, som han alls icke vill se valda till riksdagsmän. Icke

heller i valkretsar, där blott en riksdagsman utses, kunna nu de valmän, som

tillhöra viss partiriktning, åberopa någon verklig frihet. Om de icke rösta

på den, hvilken af partiledningen uppställts såsom partiets kandidat, kunna

de lätt förorsaka partiets nederlag. Enligt förslaget åter kan hvarje valman

utan äfventyr för sitt partis framgång rösta huru han vill på de af hans

meningsfränder föreslagna kandidaterna, och han är således icke på långt när

underkastad samma tryckande partitvång, som nu härskar. Visserligen kan

det föreslagna valsättet, såsom däremot äfven erinrats, leda därtill att eu

valmansgrupp, som med sina röster särskilt vill gynna någon viss af de å

en partilista uppförda kandidater, härvid kommer att bidraga till valet af en

annan kandidat å samma lista. En dylik verkan, som inträffar när denne

andre kandidats val understödjes af en ännu starkare valmansgrupp, är emel­

lertid en direkt följd af den röstöfverflyttning, som det just varit metodens

afsikt att befordra. I allmänhet måste det väl antagas, att den förra valmans-

gruppen ej är motståndare till det parti, hvilket på sin lista uppfört den af

samma grupp gynnade kandidaten, likasom ock att denne själf tillhör detta

parti. Denna samma valmansgrupp kan då icke rimligen finna något oriktigt

eller onaturligt däri, att den starkare valmansgrupp en segrar. Den svagare

gruppen har ju, trots sitt nederlag, ändå alltid främjat partiets framgång, och

utan vissheten därom hade den kanske icke ens vågat göra ett försök att

genomdrifva valet af sin specielle kandidat.

Den hufvudsakligaste betänkligheten mot kommitténs förslag kan emeller­

tid väntas härröra af en farhåga, att partistyrelser och tidningspress skola

i följd af valkretsarnas storlek erhålla allt för stor makt öfver valen. Denna

fråga har kommittén delvis upptagit till besvarande. Med instämmande i hvad

kommittén därutinnan yttrat, tillåter jag mig anmärka, att med hänsyn till

svårigheten att förlika närgränsande lokala intressen, särskilt mellan stad

och land, en indelning, som förutsätter smärre flermansvalkretsar, måste blifva

ytterst svår att afväga och genomföra, och att det redan från denna synpunkt

är nödvändigt att göra valkretsarna stora.

Det faktum, som nu torde få erkännas bestå, att valmanskåren är upp­

delad i partier, måste af sig själf och alldeles oafsedt valsättet leda till, att

det parti, som icke vill ligga under, skaffar sig en partiledning. Finnes ej

redan nu en partiledning, beror det därpå, att omständigheterna hittills gjort

en sådan obehöflig. Hvarje mera betydande utvidgning af rösträtten skall här­

utinnan otvifvelaktigt åstadkomma en förändring. Men om således valen i

regel komma att förberedas af partiledningar, måste det vara angeläget att

dessa icke själfrådigt vidtaga sina anordningar. Okontrollerad af partiet kan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Knngl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

25

emellertid en partiledning ej handla, om valsättet förlänar partimedlemmarna

makt att vid valet göra sina önskningar gällande. Denna makt gifver kom­

mittéförslaget valmännen, och däri ligger enligt min tanke en af dess största

förtjänster. Vid sådant förhållande torde faran för maktmissbruk från parti­

ledningens sida vara ringa. Jag kan ej heller se att tidningspressen skall

kunna utöfva något makttvång. Däremot skall pressen utan tvifvel vara till

nytta genom den hjälp, den kan bereda partiledningarna att hvar för sig

samla sina meningsfränder till den samverkan, som alldeles frånsedt de pro­

portionella valen varder nödig.

Eu annan, icke oviktig betänklighet mot kommittéförslagets antagande

kan förutses. Man skall säga att förslaget är alltför opröfvadt och nytt. Väl

pröfvadt torde förslaget vara, om man afser den omtanke, som därpå ned­

lagts. Opröfvadt kan det ej heller sägas vara i praktiken, enär det i mycket

har en förebild i det år 1899 antagna belgiska valsättet. Den jäsning, som

på senaste tid rådt i Belgien, har, såsom kändt är, föranledts hufvudsakligen

af rösträttens gradering. Däremot har enligt de upplysningar, jag kunnat in­

hämta, den proportionella metod, som där tillämpas, visat sig väl uppfylla

sitt ändamål. Någon högre grad af lättfattlighet kan denna metod ej sägas

besitta — i detta hänseende synes den stå långt efter kommitténs förslag —

men man lärer hafva funnit metoden till sina verkningar rättvis.

Från flera håll torde den erinran nog framställas, att frågan om en öfver­

gång till allmän rösträtt är af en sådan vikt och omfattning, att den bör

lösas för sig och ej, åtminstone för närvarande, ställas i samband med den

betydande ändring i våra valsedel’, som skulle blifva en följd af det propor­

tionella valsättets antagande. Jag kan dock icke finna annat, än att båda

frågorna äro med hvarandra så nära förbundna, att de böra lösas sam­

tidigt. Det proportionella valsättet, tillämpadt på andra kammaren, afser att

efter en rationell grund och på ett varaktigt sätt få i denna kammare fram

den återspegling af meningsskiftningarna inom valmanskåren, som man genom

den nuvarande valordningen på konstlad väg men med ledning af gifna histo­

riska förhållanden sökt och, i stort sedt, tämligen väl lyckats att med nu be­

stående valrättsbestämmelser åstadkomma. Det har ofta uttalats att samma

verkan skulle ernås genom att, med bibehållande af majoritetsvalen men

med upphäfvande af den olika representationsrätten för stad och land, upp­

dela hela landet i enmanskretsar. I fråga härom tillåter jag mig till en

början erinra, att en sådan ny valkretsindelning icke kan genomföras utan

ganska stora svårigheter. Två olika utvägar kunna härvid företrädesvis

komma i fråga. Utgående därifrån att motsättningen mellan stadsintresset

och landtintresset för närvarande lägger ett bestämdt hinder i vägen för

upphäfvande! af den principiella åtskillnaden mellan stad och land, kan

Bih. till Riked. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd, 2.9 Höft.

4

26

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

man såsom den ena utvägen bygga på det beståendes grund och låta stä­

derna, såsom hittills, välja helt och hållet för sig. En dylik anordning skulle

dock i följd af det minskade antal representanter, städerna finge sända

till Riksdagen, innebära en högst betydlig skärpning af de! missförhållande,

som redan nu består, att ett större eller mindre antal städer af olika

storlek och med ringa eller ingen förbindelse sins emellan äro samman­

förda till gemensamma valkretsar. Den andra utvägen är att låta städerna

delvis välja tillsammans med landsbygden. Men härvid skulle icke kunna

undvikas att i ett stort antal valkretsar, bestående af medelstora städer med

kringliggande landsbygd, antingen stadsintresset eller landtintresset komme

att känna sig i hög grad tillbakasatt, likasom ock att de till ett fyrtiotal

uppgående minsta städerna blefve så godt som beröfvade allt inflytande på

andra kammarens sammansättning. Och uppenbarligen kan en valkretsindelning

i sist angifna riktning icke komma till stånd utan eu skarp strid mellan slads-

intresset och landtintresset i kammaren. Till de nu anmärkta svårigheterna

kan ytterligare läggas den olägenhet, som måste anses följa däraf, att systemet

med enmanskretsar förutsätter ett upplösande af de naturliga llermanskret-

sarna i rikets större städer.

Men äfven förutsatt att man, trots svårigheterna, lyckades genomföra

den nya valkretsindelningen på bästa möjliga sätt, gifves dock ingen säkerhet

för att genom val inom en valmanskår, bortåt tredubbelt större än den nu­

varande, få valresultatet att något så när riktigt återspegla de olika menings-

grupperna i landet. Andra kammarens blifvande utseende under en valord­

ning, byggd på allmän rösträtt och majoritetsval i enmansvalkretsar, skulle för

visso undandraga sig alla beräkningar. Att vidare inom hvarje särskild

valkrets endast en meningsgrupp kan blifva representerad är visserligen

en omständighet, som man vant sig alt finna naturlig. Dock torde det er­

kännas ligga en oegentlighet däri, att minoriteterna inom valkretsarna icke

kunna göra sig hörda. Och särskild! torde denna oegentlighet kännas såsom

en orättvisa, när till följd af skeende förändringar i folkmängdens eller sär­

skilda yrkens utbredning på en ort det klassintresse, som länge varit där

, härskande, helt oväntadt finner sig vara i minoritet. Inträffar det då tillika,

att samma klassintresse i ett flertal valkretsar af sådan orsak undantränges

från ett inflytande, som det sedan gammalt utöfvat, måste däraf i regel födas

missnöje och slitningar. Det behöfves därför icke mycken framsynthet för

att inse den säkerhet för en lugn utveckling af samliällslifvet, som ligger i

det proportionella valet.

Vill man således med en utsträckning af rösträtten till andra kammaren

söka att, så långt sig göra låter, icke blott nu utan äfven för framtiden be­

vara inom kammaren ett rätt uttryck för valmans kårens olika önskningar, så

27

torde man i valet mellan proportionella va! och majoritetsval ej tveka att

föredraga de förra. Det har emellertid erinrats att, huru rättvis den propor­

tionella valprincipen än må vara i och för sig, det likväl icke kan vara i ätt­

vist att med bibehållande af ett tvåkammarsystem, enligt hvilket bägge kam­

rarna äga lika rätt, på denna princip grunda valen till allenast den erm kam­

maren, och det har i öfverensstämmelse härmed uttalats, att antingen makt­

förhållandet mellan kamrarna borde förändras eller ock båda kamrarna väljas

efter den proportionella valprincipen. 1 afseende härå tillåter jag mig fram­

hålla afl, om andra kammaren bildas genom proportionella val på den all­

männa rösträttens grund och följaktligen kommer att gifva ett riktigt uttryck

för den allmänna folkviljan inom landet, det ej torde kunna befaras, att

kammaren icke skall komma att äga sitt tillbörliga inflytande i representatio­

nen. I allt fall är införandet af proportionella val till första kammaren ett

mycket inveckladt spörsmål, som näppeligen lärer kunna lösas utan vid­

tagande af jämväl andra väsentliga ändringar i grunderna för kammarens

sammansättning. För vännerna åt en snar och tillfredsställande lösning åt

den föreliggande frågan om utsträckt rösträtt till andra kammaren måste däi-

för uppställandet i sammanhang därmed af nämnda spörsmål framstå såsom

i hög grad egnadt att hindra eller försvåra den önskade lösningen.

Genom den allmänna rösträttens införande i samband med proportionellt

valsätt löses af sig själf den strid i fråga om maktfördelningen inom andra

kammaren, som sedan det nya representationsskickets införande bestått mellan

land och stad. Äfven försvinna de olägenheter, hvilka enligt nu gällande

ordning äro en följd af olika städers sammanslagning till gemensamma val­

kretsar. Likaså de svårigheter, hvilka uppstå vid och genom en valkretsin­

delning, som afser att, där så kan ske, till gemensamma enmanskretsar förena

land och stad. Det proportionella valsättet synes äfven böra tillfredsställa

dem, som i klassvalen vilja söka ett medel mot obehörigt majoritetsvälde.

Såsom kommittén erinrat, verkställa de proportionella valen omedelbart de

grupperingar inom valmanskåren, som endast högst ofullständigt kunna ske

genom en yttre, af lagstiftningen på förhand anordnad uppdelning. De pro­

portionella valen innebära i sig en form af klassval, utvecklad till högsta

möjliga fulländning och lämpande sig efter alla under tidernas lopp skeende

förändringar.

Då jag här talat om kommitténs förslag, har jag, såsom äfven någon

gång uttryckligen angifvits, afsett kommitténs förslag till omedelbart valsätt.

De medelbara valen äro nu hos oss i tillämpningen så godt som afskaffa^;

något egentligt skäl att längre i riksdagsordningen bibehålla dem anser jag

ej kunna åberopas. Den föreslagna indirekta metoden, huru väl den än kan

anses uppfylla fordringarna på en proportionell valmetod, synes för öfrigt ej

gå fri från befogade anmärkningar. De särskilda försiktighetsmått, kommittén

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

28

måst, i afseende å det slutliga valet vidtaga för att de enskilda intressena ej

skola få tillfälle att allt för mycket göra sig gällande, gifva vid handen, att

den princip, som ligger till grund för metoden, i praktiskt hänseende är

mindre tillfredsställande. Det är ej heller sannolikt, att någon valkrets skulle

finna med verklig fördel förenadt att föredraga denna metod framför den

omedelbara. Jag anser därför att förslaget, såvidt angår det medelbara val­

sättet, ej bör komma i betraktande.

Af hvad nu är sagdt följer, att jag på det lifligaste vill tillstyrka, att det

af kommittén föreslagna omedelbara valsätt måtte läggas till grund för en

blifvande nådig proposition till Riksdagen. De bestämmelser, som ansetts

böra intagas i särskild vallag, torde ej kunna föreläggas Riksdagen till an­

tagande förr, än denna kan vara i tillfälle att definitivt fatta beslut om de

grundlagsändringar, som äro en förutsättning för antagandet af en sådan lag.

Då emellertid ett förslag till grundlagsändringar och ett förslag till vallag stå

i oskiljaktigt samband med hvarandra, lärer det blifva nödigt att i samman­

hang med aflåtande af nådig proposition till innevarande års riksmöte rörande

ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen till Riksdagens granskning

öfverlämna det förslag till vallag, som Eders Kung], Maj:t kan varda sinnad

att förelägga Riksdagen.

Mot de af kommittén föreslagna ändringar i regeringsformen och riks­

dagsordningen har jag i sak ingen erinran att framställa. Dock synes mig

att, om det i kommitténs förslag upptagna medelbara valsätt ej kommer till

användning, i riksdagsordningen bör från nuvarande § 17 intagas den be­

stämmelse, som tillerkänner alla valmän lika rösträtt. Med undantag för en

obetydlig redaktionsförändring i § 10 riksdagsordningen synes äfven affattnin-

gen af de föreslagna stadgandena böra godkännas, sedan därifrån uteslutits

hvad som sammanhänger med det medelbara valsättet.

I afseende å de kvalifikationer, livilka böra fordras hos dem, som skola

kunna väljas till ledamöter i andra kammaren, torde utöfver hvad § 26 riks­

dagsordningen innehåller ej böra uppställas andra villkor än de, som af

mig ifrågasatts beträffande rätten att välja riksdagsmän. Om valbarheten fort­

farande, såsom hittills, bindes vid valkretsen, skulle således därinom i all­

mänhet hvarje valman blifva valbar. Och då ju enligt förslaget valkretsen i

regel omfattar hela länet, vinnes omedelbart en så väsentlig lättnad i det

tvång, som enligt nu gällande ordning är lagdt på valmännens frihet vid ut­

seendet af riksdagsmän, att det icke torde vara behöfligt eller ens lämpligt

att än vidare lossa på det nuvarande bostadsbandet.

Det torde här böra erinras, att en ändring af valrättsbestämmelserna i den

utsträckning, som af mig blifvit ifrågasatt, synes nödvändiggöra en ändring

äfven af § 31 regeringsformen. Enligt delta lagrum äga städernas till deltagande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

29

i riksdagsmannaval berättigade invånare att till borginästaretjänster föreslå tre

behöriga män. För mer än hälften af rikets städer finnas särskilda valord­

ningar eller reglementen, hvilka meddela bestämmelser rörande röstgrunden

vid dessa val, och i de flesta fall tillämpas härvid eu stigande men begränsad

skala allt efter storleken af de stadsinvånarne påförda bevilIningsbelopp.

Endast i Stockholm, Kalmar och Ängelholm är, enligt de för dessa städer ut­

färdade valordningar, rösträtten lika för alla, som äga rätt till deltagande i

borgmästarevalen. Där särskilda bestämmelser ej gifvits, är röst beräkningen

vid borgmästareval grundad på bevillningen. Utsträckes nu den politiska

rösträtten därhän att omfatta äfven dem, som icke äro uppskattade till

bevillning, så bortfaller härigenom den grund för röstberäkningen, som

hittills i de flesta fall tillämpats vid borgmästarevalen. Huru stadgandet

i § 31 regeringsformen härutinnan bör ändras, eller om öfver hufvud taget

ett stadgande om valrätt uti ifrågavarande hänseende kan anses vara fördel­

aktigt för rättsskipningen i städerna och således bör bibehållas, synes mig

likväl utgöra en fråga, med hvars behandling lämpligen kan anstå till dess

vid innevarande riksdag visat sig, i hvilken riktning den politiska valreformen

kan komma att genomföras.

I fråga om de närmare bestämmelserna i den föreslagna vallagen har jag

i likhet med kommittén ansett, att i 8 § bör stadgas viss tid, till hvilken röst-

rättskvalifikationerna skola anknytas. De officiella uppgifter, som skola af-

lämnas till den, hvilken längdens upprättande åligger, böra naturligen hänföra

sig till viss dag, och i likhet med kommittén anser jag, att denna dag lämp­

ligen bör i blifvande administrativa bestämmelser sättas till den 30 april.

Af detta skäl, och på det att längden ej må i något fall afslutas före sist­

nämnda dag, synes det ock vara lämpligt, att 8 § vallagen såsom förutsätt­

ning för att någon må i röstlängden upptagas såsom röstberättigad stadgar,

att han den 30 april uppfyller de fordringar, lagen uppställt. Dock synes

det icke vara nödigt, att denna tidsbestämmelse skall vara så ovillkorlig, som

kommittén tänkt sig, utan möjlighet torde, såsom längre fram skall närmare

utvecklas, böra beredas valmännen att under ännu någon kort tid fullgöra,

hvad som för dem brister i uppfyllandet af stadgade fordringar.

Enligt min mening skall röstlängden upptaga såsom röstberättigad eu

hvar, rörande hvilken tillgängliga handlingar ej upplysa, att han saknar

någon eller några af de kvalifikationer, som fordras för rätt till deltagande i

valet. Denna regel kan dock ej tillämpas på dem, som i kommunen icke varit

mantalsskrifna så länge, att de under sistförflutna aret skolat därstädes erlägga

utskylder. Huruvida dessa nyinflyttade fullgjort den skattskyldighet, som må

hafva ålegat dem i tidigare mantalsskriftungsort, kan i allmänhet icke utan

särskild skriftväxling och stort besvär utrönas. Jag har därför i likhet med

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o

57

.

30

Run/jl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

kommittén ansett, att rörande denna skattebetalning en viss bevisskyldighet

bör åläggas dem. Dock synes det icke böra af dem fordras bevis om skatte­

betalning under alla de tre år, som med förevarande rösträttsförslag afses.

Särskild! för den, som under dessa tre år varit mantalsskrifven i olika kom­

muner, skulle säkerligen eu sådan bevisfordran kännas ganska besvärlig. Det

synes vara tillräckligt att låta den bevisskyldighet, som kan komma att åläg­

gas den nyinflyttade, afse endast ett års skatt, så att, om lian styrker att

lian betalt de utskylder, som under sistförfluten året förfallit till betalning i

den ort, där lian året näst förut var mantalsskrifven, han må i röstlängden

upptagas såsom röstberättigad. Förutsättningen härvid måste dock alltid

vara, att han ej veterligen brister i uppfyllandet af de eljest för rösträtt stad­

gade villkor. Om således t. ex. af handlingarna vinnes upplysning, alt en

till kommunen nyinflyttad person, hvilken företett bevis därom att lian upp­

fyllt den honom under sista året åliggande skatteplikt, häftar för skatt, för­

fallen under något af de två tidigare åren, så bör lian naturligen ej, oaktadt

den fullgjorda bevisskyldigbeten, upptagas såsom röstberättigad. Å andra

sidan torde af hvad förut är yttradt följa, att om t. ex. häradsskrifvaren vid

röstlängdens upprättande kan, såsom undantagsvis händer, af de för honom

tillgängliga handlingar vinna upplysning därom att eu till kommunen nyinflyttad

erlagt de utskylder, som förfallit under alla tre åren, häradsskrifvaren är pliktig

att taga hänsyn till detta förhållande, äfven om den nyinflyttade ej företett

bevis om fullgjord skattebetalning. Stadgande i öfverensstämmelse med hvad

nu är sagdt torde böra intagas i 8 § vallagen. På det att upprättaren af

röstlängd må kunna i längden göra anteckning om Indika som äro i kommu­

nen nyinflyttade erfordras, att särskilda uppgifter härom meddelas honom.

Bestämmelse rörande dessa uppgifter och anteckningar torde lämpligen böra

meddelas i blifvande administrativa föreskrifter om röstlängds upprättande.

Ordet nyinflyttade, hvilket jag här användt, får ej fattas alltför bokstaf-

ligt. Det innefattar icke blott dem, Indika för första gången äro i kommunen

mantalsskrifna, utan äfven dem, Indika ett år tidigare blefvo första gången

mantalsskrifna uti ifrågavarande kommun. Dessa sistnämnda hafva nämligen

ännu icke haft att i den kommun, i hvilken de inflyttat, utgöra någon af de

utskylder, hvilkas erläggande fordras för vinnande af rösträtt.

Enligt kommitténs förslag skall, sedan röstlängd upprättats, till de i

längden såsom icke röstberättigade upptagna personer, med vissa undantag,

sändas underrättelse afl de från rösträtt uteslutits med angifvande af den eller

de omständigheter, på grund hvaraf uteslutningen skeft: och den eller de, som

anse sig hafva fog till anmärkningar mot längden, äga tid för framställande

af dessa intill klockan i 2 den 3 juni, hvarefter pröfning af gjorda anmärk­

ningar sker den It juni. Kommitténs med stridig konsekvens genomförda

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

•»!

förslag afser, afl härvid icke skulle la åberopas någon omständighet, som

inträffat efter (lön .‘50 april. Enligt min mening synes det dock icke med­

föra någon olägenhet, om de, hvilka i längden icke upptagits såsom röst­

berättigade, iinge rätt att vid framställande åt sina anmärkningar åberopa

och styrka omständighet, som inträffat äfven eller den 30 april intill ti­

den för anmärknings ingifvande. Om således eu person från rösträtt ute­

slutits på den grund, att han ej fullgjort sin skattskyldighet, skulle det vara

honom tillåtet att senast den 3 juni betala ogulden skatt och vid anmärknin­

gens ingifvande förete bevis därom. Genom ett sådant medgitvande skulle

den tidpunkt, inom hvilken villkoren för valrätt skola vara uppfyllda, icke obe­

tydligt framflyttas. Hvad särskildt angår skattskyldighetens fullgörande skulle

genom denna framflyttning vinnas, att tillfälle bereddes en hvar, som försummat

sig i afseende å skattebetalningen, att, efter det han på sätt förut nämnts

därom erhållit underrättelse, godtgöra sin försummelse. Och då, såsom jag förut

uppgifvit, bland rösträttsvillkoren ej skulle ingå betalning af skatt, som förfaller

under det löpande året, torde i afseende å skattebetalningen hafva medgifvits

all den lättnad, som rimligen kan begäras. Genomförandet af nu ifrågasätta

anordning påkallar ingen väsentlig ändring i den af kommittén föreslagna 1 2 §

vallagen; endast någon mindre jämkning af ordalagen synes erforderlig.

Om det således skall vara tillåtet för den, hvilken i röstlängden ej upp­

tagits såsom röstberättigad, att intill den 3 juni fullgöra, hvad som af honom

blifvit eftersatt, så lärer det vara billigt att den, hvilken upptagits såsom

röstberättigad men mot hvilken anmärkning framställts, ock må äga viss tid

på sig att fullgöra, hvad som för honom brister i afseende a valrättsvillko-

rens uppfyllande. För detta ändamål synes rådrum kunna lämnas honom till

pröfningssammanträdet. Den ändring af kommitténs förslag, som lull af föi-

anledes, berör vallagens 15 §, hvilken sålunda torde böra innehålla medgifvande

att de, mot hvilka i fråga om deras rösträtt anmärkningar blifvit framställda,

äga att vid pröfningssammanträdet åberopa jämväl omständighet, som inträffat

efter den 3 juni. I fråga om rätten att vid pröfningssammanträdet bemöta

gjorda anmärkningar, synes sådan rätt böra tillkomma icke blott dem, mot

hvilka anmärkning i fråga om rösträtten framställts, utan äfven föi de fall,

då någon gjort anspråk att själf varda upptagen såsom röstberättigad, en

hvar som vill bestrida sådant anspråk. Särskildt med hänsyn till den lättnad

i bevisskyldighet, som skulle medgifvas de nyinflyttade, torde det vara nödigt

att uttryckligen förbehålla andra valmän rätten till bemötande af nyss om-

förmälda anspråk.

Därest, i öfverensstämmelse med min förut uttalade asikt, befrielse från

erläggande af mantalspenningar icke kommer att medföra förlust af rösträtt,

föranledes däraf eu jämkning i den af kommittén föreslagna 10 §. så vidt

32

angåi afsändande åt underrättelse titt dem, hvilka i röstlängden ej upptagits

såsom röstberättigade.

Det har af kommittén lämnats oafgjordt, huruvida vid fullföljd af talan

mot valnämnds eller magistrats beslut rörande röstlängd må hos Konungens

befallningshafvande och hos Högsta domstolen åberopas andra bevis, än de

som vant företedda hos valnämnden eller magistraten. Uppenbart synes mig

vara, att i Högsta domstolen inga nya bevis böra få företes, och det torde vara

nödvändigt att härom meddela uttryckligt lagstadgande. Hvad angår besvären

hos Konungens befallningshafvande, kunna väl skäl anföras för rätt att där

ytterligare styrka sådana förhållanden, om hvilka valmyndigheten icke funnit

tillräcklig bevisning vara förebragt, men någon större betydelse torde icke

böla tillmätas dessa skäl, och då i mer än ett afseende stora olägenheter

skulle följa af ett rättsförfarande, enligt hvilket det blefve valmännen tillåtet

att spara sina bevis till företeende först hos Konungens befallningshafvande,

anser jag, att icke heller hos Konungens befallningshafvande må åberopas

andi a bevis än de, hvilka hos valmyndigheten varit i laga ordning företedda.

Ett stadgande i nu angifna syfte torde lämpligast böra såsom en ny paragraf

intagas bland de allmänna bestämmelserna i vallagen. Om så sker, synes

tiden för anförande hos Konungens befallningshafvande af besvär öfver val­

myndighets beslut kunna utan olägenhet förkortas från de af kommittén (i

17 §) föreslagna 15 dagar till 10 dagar, hvarigenom åter den i min tanke

icke oväsentliga fördel skulle vinnas, att pröfningssammanträdet kunde fram­

flyttas från den 11 till den 15 juni.

Beträffande i öfrigt den af kommittén föreslagna vallag, synas bestäm­

melserna i 19, 20, 21 och 70 §§ böra undergå några smärre förändringar,

delvis endast i redaktionellt hänseende. Hvad 31 § innehåller därom, att den

däri omförmälda förteckning skall öfversändas till samtliga förslagsställare och

kandidater, synes såsom onödigt kunna utgå. I fråga slutligen om pröfningen

af besvär öfver riksdagsmannaval torde ett tilläggsstadgande i det hänseende,

jag nu går att beröra, vara af behofvet påkalladt.

Om vid ett val röster obehörigen fått afgifvas eller valmän obehörigen

vägrats att afkunna sina röster, och möjlighet tillika finnes att dessa röster

inverka på frågan om hvilka som skola blifva valda, måste tydligen valet

upphäfvas. Det kan emellertid lätt inträffa, att sådana röster väl ej hafva

denna inverkan, men däremot kunna äga inflytande på frågan om hvilken vid

inträffad ledighet skall inträda i afgången riksdagsmans ställe, och det kan

härvid lika väl gälla företrädet mellan dem, hvilka på en lista komma de

valda riksdagsmännen närmast, som mellan dem, hvilka erhållit lägsta röst­

talen. I sistnämnda fallet finnes tydligen så godt som ingen sannolikhet för

att någon af de ifrågavarande kandidaterna vid eventuell ledighet skall komma

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.

33

i fråga till riksdagsman; det skulle da icke vara rimligt att på grund af det

fel, som framkommit, göra hela valet om intet. Emellertid lärer det alltid

vara omöjligt att på förhand med någon sannolikhet beräkna, huru många af

de icke omedelbarligen valda kandidaterna i verkligheten kunna komma i fråga

att inträda såsom riksdagsmän. Det kan därför befaras att, så snart de vid

ett val förelupna felaktigheter kunna inverka på företrädet mellan livilka som

helst af de å röstsedeln upptagna kandidater, den dömande myndigheten skall,

om härom icke något innehålles i lagen, finna sig nödsakad att upphäfva valet.

Då härigenom skulle kunna inträffa, att i många fall valets upphäfvande skedde

helt onödigt, torde det vara angeläget stadga, att sådana omständigheter, som,

utan att öfva inflytande på den omedelbara utgången af valet, kunna äga in­

verkan allenast på frågan om livilka vid sedermera inträffade ledigheter må

varda till riksdagsmän utsedde, ej få verka till valets upphäfvande. Ett stad­

gande i detta syfte torde så mycket mindre böra möta betänkligheter, som,

enligt hvad erfarenheten visat, omsättningen bland kammarens ledamöter under

valperioden är ganska ringa. Lämpligast synes detta stadgande böra införas

bland de allmänna bestämmelserna i vallagen.»

Sedan departementschefen vidare anmält, att från Frisinnade landsförenin-

gens förtroenderåd ingifvits ett af motiv åtföljdt uttalande i föreliggande fråga,

redogjorde departementschefen för detta uttalande och hänvisade med anled­

ning af innehållet däri till hvad han redan yttrat.

Departementschefen uppläste härefter i enlighet med sitt nu afgifna

yttrande affattade förslag till dels ändrad lydelse af §§ 49 och 87 regerings­

formen samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdags­

ordningen dels ock lag om val till Riksdagens andra kammare och hemställde,

att förstnämnda förslag måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlags­

enlig ordning samt att förslaget till vallag måtte såsom bilaga åtfölja detta

protokoll.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda

hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall till

denna hemställan, förordna, att till Riksdagens pröfning i

grundlagsenlig ordning skulle aflåtas nådig proposition åt

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Erik Öländer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sand. 1 Afd. 29 Raft.

5

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Förslag

till

Lag

om val till Riksdagens Andra Kammare.

1 kap.

Valkretsar.

1

§•

För valen af Andra Kammarens tvåhundratrettio ledamöter indelas

riket i trettiotre valkretsar, nämligen:

1.

Stockholms stad;

2.

Stockholms län;

3.

Uppsala län;

4. Södermanlands län;

5.

Östergötlands läns nori’a valkrets, innefattande Finspånga läns hä­

rad, Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings härad, Hammar­

kinds härad med Stegeborgs skärgård och Skärkinds härad samt Norrkö­

pings och Söderköpings städer;

6.

Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Aska, Dals, Bobergs,

Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds, Lysings, Göst-

rings, Kinda och Ydre härad samt städerna Linköping, Motala, Vadstena och

Skenninge;

7.

Jönköpings län;

8. Kronobergs län;

9. Kalmar läns norra valkrets, innefattande norra landstingsområdet;

35

10. Kalmar läns södra valkrets, innefattande södra landstingsområdet;

11.

Gottlands län;

12. Blekinge län;

13.

Kristianstads län;

14. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Itönnebergs, Onsjö,

Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg och Landskrona;

15. Malmöhus låns södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie,

Skytts, Vemmenhögs, Ljunits och Härrestads härad samt städerna Lund,

Ystad, Trelleborg och Skanör med Falsterbo;

16.

Malmö stad;

17. Hallands län;

18.

Göteborgs och Bohus läns valkrets, innefattande länets landstings­

område ;

19.

Göteborgs stad;

20.

Älfsborgs län;

21.

Skaraborgs län;

22. Värmlands län;

23.

Örebro län;

24. Västmanlands län;

25. Kopparbergs läns södra valkrets, innefattande Folkare härad, Hede-

mora och Gai’penbergs, Säters, Stora Skedvi, Husby, Falu södra, Falu norra,

Söderbärke, Norrbärke och Grangärde tingslag samt städerna Falun, Säter

och Hedemora;

26. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Nås, Malungs, Gag-

nefs, Leksands, Rättviks, Mora, Orsa, Älfdals samt Särna och Idre tingslag;

27.

Gäfleborgs läns södra valkrets, innefattande Gästriklands västra och

östra tingslag samt Gäfle stad;

28.

Gäfleborgs läns norra valkrets, innefattande Södra Hälsinglands

västra och östra tingslag, Enångers, Forsa, Bergsjö, Delsbo, Ljusdals samt

Arbrå och Järfsö tingslag äfvensom städerna Söderhamn och Hudiksvall;

29. Västernorrlands läns södra valkrets, innefattande Tima, Selångers,

Torps, Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals tingslag samt Sundsvalls stad;

30. Västernorrlands läns norra valkrets, innefattande Säbrå, Gudmundrå,

Nora, Boteå, Sollefteå, Ramsele, Resele, Nätra, Nordingrå, Själevads och Ar­

näs tingslag samt städerna Härnösand och Örnsköldsvik;

31. Jämtlands län;

32.

Västerbottens län; samt

33. Norrbottens län.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

36

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

II kap.

Om valdistrikt och om valnämnd.

2

§.

Inom de särskilda valkretsarna förrättas valen i allmänhet kommunvis,

och hvarje kommun bildar då ett valdistrikt; men kommun, som till följd af

folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker finnes icke

lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må på därom gjord framställning

efter beslut af Konungens befallningshafvande delas i två eller flera valdistrikt.

3 §.

När förslag om en kommuns delande i skilda valdistrikt eller om än­

dring i redan skedd indelning bos Konungens befallningshafvande väckes,

varde yttrande däröfver affordradt kommunalstämma på landet samt stads­

fullmäktige och magistrat i stad. Skall kommun på landet delas, bör därvid

iakttagas, att delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl för­

läggas till olika valdistrikt. Beslut om distriktsindelning skall af Konungens

befallningshafvande kungöras, men beslutet träder, sedan det blifvit gällande,

ej i tillämpning förr än i afseende å det val, som näst efter ingången af det

följande året skall enligt § 18 mom. 1 riksdagsordningen förrättas.

4

§.

Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, bildar hvarje del

ett valdistrikt.

5 §.

För hvarje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd af fem inom

distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant för

honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen före februari månads

utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas å första ordinarie

kommunalstämma hvarje år i den ordning, som om nämndemansval är stad­

gadt. Det åligger kommunalstämmans ordförande att ofördröjligen utan lösen

låta tillställa en hvar af de valda ledamöterna och suppleanterna i val­

nämnden ett utdrag af stämmoprotokollet, i hvad dem rörer. Om de perso­

ners namn och hostad, som blifvit till ordförande och suppleant för honom

utsedda, låter Konungens befallningshafvande i länskungörelserna meddela

underrättelse.

När enligt denna lag valnämnd sammanträder, föres protokoll af ordfö­

randen. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de flesta

röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden biträder.

6

§.

De åligganden, som på landet tillhöra valnämnd eller dess ordförande,

fullgöras i stad af magistraten.

Kungl. May.is Nåd. Proposition N:o 51.

37

Hl kap.

Om röstlängd.

⁷ §•

För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas på landet och i stad,

där magistrat ej finnes, af den tjänsteman, som verkställer debitering af

utskyld erna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller, där särskilda

tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa under magistratens

inseende.

8 §.

Röstlängd upprättas före den 15 maj hvarje år och skall efter mantals-

längden för samma år upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet, hvilka

vid årets början uppnått tjugufem års ålder. En hvar sådan person, om

hvilken upplysning ej vinnes att han den 30 april brister i något af hvad

lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad;

dock att den, som icke varit i kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att

han under sistförflutna året skolat därstädes erlägga utskylder, ej må upptagas

såsom röstberättigad med mindre af tillgängliga handlingar framgår eller eljest

styrkes, att honom i hans mantalsskrifningsort påförda, sistnämnda år till be­

talning förfallna utskylder blifvit erlagda eller att lian icke detta år haft att

erlägga några sådana utskylder.

Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock om

skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till

införande i längden meddelas af Konungen.

38

9 §.

Senast den 15 maj skall röstlängd vara afsänd eller aflämnad för landet

till ordföranden i valnämnden ock i stad till magistraten, där denna ej själf

verkställt upprättandet.

¹⁰ §.

Från och med den 24 till och med den 31 maj skall röstlängden vara

å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för gransk­

ning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att ej mindre i

god tid före den 24 maj kungöra, på sätt här nedan i 11 § sägs, tid och

ställe för framläggandet än äfven ofördröjligen efter röstlängdens mottagande

till en hvar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats såsom

röstberättigad, härom med allmänna posten sända underrättelse med angifvande

af den eller de omständigheter, på grund hvaraf han från rösträtt uteslutits.

Till dem, hvilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare

dock ej nödigt att sända underrättelse, som ofvan sägs.

I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förmäles, skall

jämväl intagas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att upp­

tagas till pröfning bör, jämlikt 12 § här nedan, vara till valnämndens ord­

förande eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning enligt

15 § af sålunda gjorda anmärkningar.

11 §.

Kungörelse samt underrättelse, hvarom i 10 § förmäles, skola affattas enligt

formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda underrättelse till­

handahållas vederbörande af Konungens befallningshafvande.

Nämnda kungörelse skall uppläsas i kyrkan; varde ock, där så kan

ske, i ortstidningar införd.

12

§.

Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon att annan icke må vara däri upptagen såsom

röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda

af de bevis han vill åberopa, ingifva till valnämndens ordförande eller magi­

straten före klockan 12 den 3 juni.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

13 §.

Har i rätt tid anmärkning af någon gjorts därom, att annan i röst­

längden upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne af valnämn­

39

dens ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten sändas

underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning. Blan­

ketter till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse med formulär .1

vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande hållas vederbörande

till banda.

14 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tjd, kommer den

under pröfning.

15 §.

ej

Den 15 juni sammanträder på landet för hvarje valdistrikt valnämnden

och i stad magistraten för pröfning af de mot röstlängden framställda an­

märkningar, som i rätt tid ingifvits. Detta sammanträde, som är offentligt,

skall börja klockan 10 förmiddagen.

Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda an­

märkningar med rätt för dem, hvilkas rösträtt blifvit enligt 12 § bestridd,

att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat efter den 3 juni, skall val­

nämnden eller magistraten öfver alla i behörig tid framställda anmärkningar

omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling afkunna beslut, som,

med angifvande i korthet af skälen därför, intagas i det vid sammanträdet

förda protokoll.

I röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller magi­

straten, hvarefter längden jämte protokollet och alla dithörande handlingai

ofördröjligen insändes till Konungens befallningshafvande.

16 §.

Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts, varde

intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten tecknadt å längden, som

därefter insändes till Konungens befallningshafvande.

17 §.

1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 15 § sägs, göre det medelst

besvär, som ingifvas till Konungens befallningshafvande före klockan 12 å

tionde dagen från den dag, då beslutet afkunnades.

2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två exemplar;

och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga det ena

exemplaret af besvärshandlingarna och honom, som vederbör, det tillställa

40

samt inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens be­

fallningshafvande efter omständigheterna i hvarje särskildt fall bestämmer, till

Konungens befallningshafvande inkomma med bevis om dagen för delgifningen.

18 §.

Ingifvas ej besvären inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som

i 17 § 2 mom. sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna

till pröfning.

19 §.

Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis bestämda

tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas honom, som vederbör, äge

denne att inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens be­

fallningshafvande utsätter, räknad från dagen för handlingarnas delgifning, till

Konungens befallningshafvande inkomma med förklaring.

20

§.

Hvad i afseende å besvärsbandlingars delgifning och ingifvande af bevis

därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden för för­

summelse att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis skall tecknas på besvärs-

skriften.

21

§.

Så snart inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne

Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna, som ej må till part åter­

ställas, sitt utslag och införe i röstlängden de rättelser, som däraf föranledas.

22

§.

Underrättelse om tiden för utslagets meddelande varde senast dagen

därefter införd i en för ändamålet särskildt inrättad bok, som hålles för all­

mänheten tillgänglig.

23 §.

Öfver Konungens befallningshafvandes utslag må klagan ej föras annat

än i sammanhang med besvär öfver själfva valet.

24 §.

När röstlängd, enligt hvad ofvan sägs, blifvit i föreskrifven ordning fram­

lagd och anmärkning däremot ej förekommit eller beslut i anledning af fram-

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

41

ställd anmärkning gifvits och behörig rättelse i längden gjorts, lände den röst­

längd vid de riksdagsmannaval, som därefter hållas, till ovillkorlig efterrättelse,

intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd; dock att, där på

besvär öfver riksdagsmannaval röstlängden i någon del förklarats felaktig,

behörig rättelse däri af Konungens befallningshafvande verkställes.

IV Kap.

Om kungörande af val samt om valförslag och

vallistor.

25 §.

När val till Andra Kammaren skall äga rum, låter Konungens befall­

ningshafvande därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyr­

korna och införes i den eller de ortstidningar, däri Konungens befallnings-

hafvandes tillkännagifvanden vanligen intagas. I denna kungörelse upptages

antalet af dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom val­

dagen, valstället inom hvarje valdistrikt samt tid och ställe för rösternas

sammanräknande.

Kungörelsen skall tillika innehålla, inom hvilken tid valförslag, på sätt

i 26 § sägs, samt anmälningar, hvarom i 33 § förmäles, böra till Konungens

befallningshafvande ingifvas.

26 §.

Från och med måndagen till och med lördagen i sjätte veckan före den,

i hvilken valet hålles, mottager Konungens befallningshafvande mellan klockan

10 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen förslag å kandidater. Dessa

valförslag böra innehålla tydlig uppgift å de föreslagnas namn, titel eller yrke

och hemvist. Hvarje förslag må upptaga högst dubbelt så många kandidater,

som valet afser riksdagsmän, och skall för att anses giltigt vara underteck-

nadt af minst tjugu inom valkretsen röstberättigade personer, med angifvande

för en hvar af titel eller yrke och hemvist samt det valdistrikt, å hvars röst­

längd han är uppförd.

Bih. till Rikad. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

6

42

Förslagsskriften skall tillika bemyndiga en af förslagsställarne att den­

samma ingifva. Sådant uppdrag medfölje utan vidare fullmakt befogenhet för

den utsedde att i allt, som angår förslaget, såsom ombud för öfriga förslags­

ställare företräda dem hos Konungens befallningshafvande.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

27 §.

Förslag skall af förslagsställarnes ombud personligen till Konungens be­

fallningshafvande ingifvas.

Är ett förslag i behörig ordning aflämnadt, må Konungens befallnings­

hafvande ej vägra att detsamma mottaga i annat fall, än att antalet röstbe­

rättigade förslagsställare därå understiger tjugu, eller att förslaget upptager

flera kandidater, än som enligt 26 § är medgifvet.

28 §.

Yppas tvifvelsmål om hvem som med en föreslagen kandidat afses, eller

förekommer eljest någon otydlighet, meddele förslagsställarnes ombud Konun­

gens befallningshafvande erforderliga upplysningar och göre härom å förslaget

de anteckningar, som finnas nödiga.

29 §.

Konungens befallningshafvande åligger att ofördröjligen pröfva de före­

slagna kandidaternas valbarhet. Finnes därvid att någon ej är valbar, varde

hans namn från förslaget struket och beslutet härom förslagsställarnes om­

bud meddeladt; ombudet sedan obetaget att inom utgången af den i 26 §

omförmälda mottagning å förslaget uppföra en valbar person i den uteslutnes

ställe.

30 §.

De ingifna förslagen skola hos Konungens befallningshafvande under be­

hörig tillsyn vara för en hvar tillgängliga.

31 §.

När förslagen, efter verkställd pröfning, äro i behörigt skick, låter

Konungens befallningshafvande å en förteckning uppföra dem i ordningsföljd

efter som de ingifvits och med utsättande för ett hvart af dem af förslags-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

43

ställarnes namn, titel eller yrke och hemvist. Denna förteckning kungöres

ofördröjligen på enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet.

32 §.

På grund af de kungjorda förslagen fastställas offentliga vallistor på sätt

här nedan i 33 till och med 36 §§ sägs.

33 §.

1.

Under tredje veckan före den, i hvilken valet sker, mottager Konungens

befallningshafvande från och med måndagen till och med lördagen mellan klockan

10 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen anmälningar om namn å kandidater,

hvilka skola tillhöra en och samma vallista.

2. Å vallista må ej upptagas andra namn på kandidater, än som finnas

å de enligt 31 § kungjorda förslag. För att kunna mottagas skall anmäl-

ningsskrift vara undertecknad, om den upptager namn å kandidater från två

eller flera dylika förslag, af minst tio bland dem, som framställt dessa förslag,

och om den upptager namn å kandidater från ett enda förslag, af minst en

af dess framställare; varde ock inlämnad af den eller någon bland dem, som

gjort ifrågavarande anmälan.

3.

Anmälningsskriften skall vara försedd med förklaring af samtliga

därå upptagna kandidater att de vilja tillhöra ifrågavarande vallista. Förkla­

ringen skall af hvarje kandidat egenhändigt underskrifvas och namnteckningen

af två personer bevittnas. Ej må någon kandidat underteckna mer än en

dylik förklaring.

34 §.

Upptager anmälningsskrift namn å kandidat, som ej finnes å de enligt 31 §

kungjorda förslag eller icke afgifvit sådan förklaring, som i 33 § 3 mom. afses,

eller är beträffande någon föreslagen kandidat förklaringen ej af beskaffenhet,

som sist nämnda lagrum föreskrifver, har Konungens befallningshafvande att

utesluta vederbörande kandidats namn från den anmälda vallistan.

Har kandidat å mer än en anmälningsskrift tecknat sådan förklaring,

som i 33 § 3 mom. afses, skall hans namn af Konungens befallningshafvande

uteslutas från de enligt samma § anmälda vallistor, å hvilka det upptagits.

Saknas alldeles å anmälningsskrift sådan förklaring, som i 33 § 3

mom. afses, varde den ej mottagen.

44

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

35 §.

När anmäld vallista är i behörigt skick, har Konungens befallnings­

hafvande att utesluta därå upptagna kandidaters namn från de enligt 31 §

kungjorda förslag.

De namn å kandidater, som därefter återstå å nämnda förslag, anses

hvar för sig bilda en särskild vallista.

Upptager vallista namn å kandidat, som vid den i 33 § nämnda mot­

tagnings utgång är afliden eller finnes ej längre vara valbar, varde då sådant

namn af Konungens befallningshafvande från listan uteslutet.

36 §.

Vid utgången af den i 33 § nämnda mottagning läte Konungens befall­

ningshafvande ofördröjligen upprätta en förteckning å de särskilda vallistorna,

och iakttages härvid att vallistor, som tillkommit på anmälan enligt 33 §,

sättas främst och inbördes ordnas efter tiden för inlämnandet, att efteråt de

listor, som utgöras af fristående kandidatnamn, ordnas alfabetiskt efter nam­

nens begynnelsebokstäfver, samt att hvarje lista förses med tydlig nummer­

beteckning.

Sålunda ordnade, varda listorna omedelbart af Konungens befallnings­

hafvande kungjorda såsom offentliga vallistor. Kungörelsen härom sker på

enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet; varde ock inom hvarje valdistrikt

anslagen å dörren till vallokalen.

37 §.

Konungens befallningshafvande läte, med undantag för det fall, som i 39 §

här nedan sägs, i enlighet med formulär 4 vid denna lag trycka tillräckligt

antal röstsedlar, upptagande på en sida samtliga vallistor i noga öfverens­

stämmelse med den i 36 § omförmälda förteckning.

38 §.

Finnes hela antalet å förslag uppförda valbara kandidater vara mindre

än det antal riksdagsmän, som skall väljas, varde med inställande af redan

kungjorda valåtgärder ny valdag utsatt att hållas så tidigt lämpligen kan ske;

och skola i öfrigt beträffande sådant nytt val de här ofvan i detta kapitel

gifna föreskrifter lända till efterrättelse.

45

39 §.

Uppgår hela antalet å förslag uppförda valbara kandidater till jämnt det

antal platser, som är att besätta, förklarar Konungens befallningshafvande

omedelbart dessa kandidater valda och inställer alla vidare valåtgärder. Kun­

görelse härom sker på sätt i 25 § är stadgadt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

V Kap.

Om valens förrättande.

40 §.

Valet sker på landet inför den i 5 § omförmälda valnämnd och i stad

inför magistraten.

I valnämnden skola härvid alltid minst två ledamöter, utom ordföranden,

vara närvarande.

41 §.

Röstlängden för hvarje valdistrikt skall jämte erforderligt antal röstsedlar

i försegladt omslag med påskrift, utvisande omslagets innehåll, genom

Konungens befallningshafvandes försorg tillställas vederbörande ordförande

vid valförrättningen i god tid före valdagen. Detta omslag må först vid

valförrättningen brytas; och varde erinran därom jämväl tecknad å omslaget.

42 §.

I hvarje vallokal skola finnas särskilda skrifplatser, vid Indika den röstande

kan med fullt bevarande af valhemligheten utmärka, huru han röstar. För

sådant ändamål skola dessa skrifplatser vara inrättade med skärmar eller

annat dylikt, dock så anordnadt att för såväl valmyndigheten som allmän­

heten är synligt, när en skrifplats är af en valman upptagen; och åligger det

valmyndigheten att vaka öfver att valmannens förehafvande där ej må af

någon kunna iakttagas.

Å tjänliga ställen i vallokalen skola exemplar af denna lag finnas anslagna.

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

43 §.

Valförrättningen äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas,

eller tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som valmyndigheten för ordningens upprätthållande och valförrättningens be­

höriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej kan afstyras,

äge valmyndigheten att afbryta förrättningen.

44 §.

Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 1

eftermiddagen samt därefter fortsättas från klockan 4 till klockan 8 efter­

middagen; dock att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet,

uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungen att därom på framställning af vederbörande förordna.

45 §.

Innan röstsedlarna tillhandahållas valmännen, låter valmyndigheten öfverst

på sedlarnas blanka sida intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där

förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande

att valurnan är tom.

46 §.

En hvar, som anmäler sig till valet och är i röstlängden uppförd såsom

röstberättigad, erhåller vid valbordet en röstsedel.

Vid någon af de i 42 § omförmälda skrifplatser anbringar valmannen

å nämnda röstsedel med en penna af blåkrita, som där hålles för de rö­

stande tillgänglig, ett tydligt streck under hvart och ett af de namn, på hvilka

han vill rösta, och sammanviker samt tillsluter röstsedeln. Utan dröjsmål

öfverlämnar därefter valmannen personligen röstsedeln till valnämndens eller

magistratens ordförande, hvilken, sedan han förvissat sig om att sedeln är

behörigen stämplad, men eljest på utsidan omärkt, och efter det i röstlängden

vid den röstandes namn skett anteckning om aflämnandet, nedlägger sedeln

i valurnan.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

47

47 §.

Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen att själf utmärka,

huru han vill rösta, eller att i föreskrifven ordning framlämna sin röstsedel, äge

att till biträde vid röstningen anlita den, lian själf därtill utser.

48 §.

Ej må någon rösta på andra än dem, kvilkas namn äro på röstsedeln

tryckta.

Å röstsedeln må ej utmärkas flera, men väl färre, namn än det antal

riksdagsmän, som skall väljas.

Är å röstsedel endast ett namn understruket, bär den kandidat, som

därmed afses, erhållit den röstandes hela röst. Äro två namn understrukna,

har hvardera kandidaten erhållit 1j2 röst; äro tre namn understrukna, har en

hvar af de tre kandidaterna erhållit 1/3 röst och så vidare, så att den del af

en hel röst, som, när mer än ett namn å röstsedeln understrukits, tillkommer

en hvar af de på röstsedeln utmärkta kandidater, alltid motsvarar deras antal.

Valmannen vare ej bunden att rösta uteslutande inom en vallista på

röstsedeln, utan äge full frihet att rösta på kandidater å skilda listor.

49 §.

I annan ordning eller på annat sätt, än ofvan i 46 till och med 48 §§

är sagdt, må ej någon sin rösträtt utöfva.

Röstsedel, som saknar behörig stämpel eller på utsidan är försedd

med något af den röstande anbragt märke, varde ej mottagen.

50 §.

Har genom misstag vid namnunderstrykningen eller af annan orsak

röstsedel blifvit obrukbar, äge valmannen mot sedelns återställande utfå ny

röstsedel, när det pröfvas kunna ske utan förfång för de efteråt röstandes

rätt att erhålla röstsedlar.

51 §.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller valet

skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å

anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att aflämna

sina röstsedlar.

48

52 §.

När alla, som vid det för valförrättningens slut fastställda klockslag äga

tillträde till valet, aflämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden röstningen

afslutad.

Omedelbart därefter uttagas röstsedlarna ur valurnan och räknas oöpp­

nade. I det protokoll, som i öfverensstämmelse med det vid denna lag-

fogade formulär 5 med därå gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,

antecknas antalet afgifna röstsedlar. Jämväl räknas och upptages i proto­

kollet antalet af de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit

i valet.

De vid valet afgifna röstsedlarna inläggas härefter i ett hållfast omslag,

som omsorgsfullt förseglas under minst tre närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.

Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar skola genast förstöras.

53 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt för­

seglas under minst tre närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och hör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valnämnden eller magistraten inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen

äro obrutna.

54 §.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden

och två af de närvarande, afslutas förrättningen med tillkännagifvande, att

röstsammanräkningen verkställes å tid och ställe, som därför blifvit utsatt.

Valnämnden eller magistraten insänder därefter 'ofördröjligen till Konun­

gens befallningshafvande röstsedlarna och valprotokollet jämte röstlängden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

VI kap.

Om rösternas sammanräkning samt kungörande af

valets utgång.

55 §.

Å utsatt tid och ställe verkställes af Konungens befallningshafvande

sammanräkning af de vid valet afgifna röster. Sammanräkningen sker inför

49

öppna dörrar. Såsom vittnen böra därvid deltaga de personer, Konungens be­

fallningshafvande därtill utser.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

56

§.

Protokollen öfver röstningen granskas livar för sig, och sigillen å om­

slaget till de vid hvarje protokoll fogade röstsedlar jämföras med de sigill,

som äro å protokollet aftryckta. Förekommer därvid ej skälig anledning, att

omslaget efter tillslutningen blifvit öppnadt, brytes förseglingen. I annat fall

lämnas omslaget orubbadt, och de däri inneslutna röstsedlar inverka ej

på valet.

57 §.

Ej må valets afslutande uppehållas däraf, att protokoll och röstsedlar

icke inkommit från alla valdistrikt.

58 §.

Efter det röstsedlarna från de särskilda valdistrikten öppnats och gran­

skats, meddelar Konungens befallningshafvande de beslut, hvartill röstsedlarna

och protokollen må gifva anledning.

59 §.

Ogiltig är röstsedel:

hvilken icke är försedd med sådan stämpel, som i 45 § sägs;

å hvilken understrukits flera namn, än valet afser platser;

å hvilken intet namn utmärkts;

å hvilken tillagts och understrukits något namn, förn ej är å sedeln tryckt;

å hvilken på annat sätt, än 46 § angifver, utmärkts huru den röstande

velat rösta;

å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara af den röstande

med afsikt där anbragt.

60 §.

För sammanräkningen böra de giltiga röstsedlarna ordnas i grupper efter

antalet af de å hvarje sedel gjorda namnunderstrykningar.

Bill. till Riksd. Prof. 1904

1 Samt. 1 Afd. 29 Häft.

7

50

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

61 §.

Vid sammanräkningen begynnes med den grupp af röstsedlar, å hvilka

blott ett namn understrukits; och antecknas huru många röster hvarje kan­

didat erhållit på dessa röstsedlar.

Från de röstsedlar, å hvilka två namn understrukits, antecknas likaledes

huru många gånger hvarje kandidats namn sålunda utmärkts. De härvid

antecknade talen delas med 2.

Från de röstsedlar, å hvilka tre namn understrukits, sker på enahanda

sätt anteckning för hvarje kandidat; dock att de härvid antecknade talen

delas med 3.

På samma sätt behandlas alla öfriga grupper af röstsedlar, därvid för

hvarje grupp iakttages, att de antecknade talen delas med det tal, som ut­

visar antalet å röstsedlarna understrukna namn.

För sammanräkningen af de kvoter, som sålunda erhållas, böra upp­

komna bråktal uttryckas i hundradelar, så att 1/2 räknas lika med 0.50, x/3

lika med 0.33, 2/3 lika med 0.67 och så vidare, allt i enlighet med den å

bilaga till denna lag intagna tabell.

De tal, som på ofvan angifna sätt erhållas för en och samma kandidat,

sammanräknas. Summan utgör kandidatens rösttal.

62 §.

Rösttalen för de kandidater, som äro uppförda på samma vallista, samman­

räknas, och summan varde på det sätt jämnad till närmaste hela tal, att

hvad som öfverstiger 0.50 räknas för 1, och hvad som understiger eller blott

uppgår till 0,50 uteslutes. Det sålunda uppkomna talet är listans rösttal.

För lista, som upptager en enda kandidat, är hans rösttal, på enahanda sätt

jämnadt, listans rösttal.

63 §.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika listorna efter

den grund, att, då någon lista tillerkännes en plats för en viss röstmängd,

samma röstmängd skall medföra lika rätt för hvarje annan lista.

Denna fördelning tillgår sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

den af de olika listorna, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af ne­

dan angifna jämförelsetal.

Jämförelsetalet är för hvarje lista dess rösttal, så länge listan ännu icke

fått någon plats sig tillerkänd; därefter halfva rösttalet, så länge listan er­

51

hållit allenast eu plats; därefter tredjedelen af rösttalet, så länge listan er­

hållit allenast två platser; och så vidare i fortsatt följd.

Äro, i fråga om någon plats, två eller flera af jämförelsetalen lika, äge

den lista företräde, hvars rösttal är störst. Äro äfven rösttalen lika, skilje

lotten.

Har en lista redan erhållit så många platser, som listan upptager kan­

didater, varde den från vidare jämförelse utesluten.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 51.

64 §.

De platser, som enligt nästföregående § tillkomma en lista, tilldelas dem

af de valbara kandidaterna därå, som äga högsta rösttalen. Vid lika rösttal

eller i händelse plats skall tilldelas någon af två eller flera kandidater, som

icke personligen erhållit någon röst, skilje lotten.

65 §.

Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll, i

hvilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit, huru många

giltiga och ogiltiga röstsedlar afgifvits i hvarje valdistrikt, sammanlagda an­

talet giltiga röstsedlar, hvarje kandidats rösttal, de särskilda vallistornas

rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af

platserna mellan de olika listorna, det antal platser, som tilldelats hvarje

lista, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.

Samtliga röstsedlar inläggas, de godkända och de underkända hvar för

sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med minst tre

närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De sålunda in­

lagda röstsedlarna jämte de enligt 61 § gjorda anteckningar skola förvaras

till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit

afgjorda.

66

§.

Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest

nödigt att densamma uppskjuta eller afbryta, skola alla röstsedlar inläggas i

omslag, hvilka förseglas under minst tre närvarandes sigill. Dessa om­

slag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de af Konungens be­

fallningshafvande tillkallade vittnen eller andra närvarande förvissat sig om

att de åsätta sigillen äro obrutna.

52

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

67 §.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning af valprotokollet.

Med protokollets uppläsning är valförrättningen afslutad.

68

§.

Om utfärdande af fullmakt för de valda är stadgadt i riksdagsordningen.

Sådan fullmakt skall hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den . . . (dag, månad, år) . . . hållits i . . .

(valkretsens namn), har» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra

Kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1 januari näst­

kommande år» (eller om valet hållits efter treårsperiodens början: »för tiden

till den 1 januari år....»); »hvarom detta länder till bevis och fullmakt».

Ort och tid.

69 §.

Har någon, som blifvit vald till riksdagsman, afsagt sig uppdraget, och

pröfvas afsägelsen giltig, då inträde i hans ställe den af kandidaterna på

samma lista, som enligt de i 64 § angifna grunder kommer de valda riks­

dagsmännen närmast.

Samma lag vare, då eljest ledig vorden plats i kammaren skall fyllas.

Finnes å den lista, som upptagit den afgångne, till fyllande af dennes

plats ingen valbar kandidat, skall platsen efter de i 64 § stadgade grunder

fyllas från den af de öfriga listorna, som vid fortsättande af det i 63 § an­

gifna förfarande finnes närmast berättigad till den obesatta platsen. Saknas

på samtliga listor valbar kandidat, skall platsen stå obesatt till nästa val.

70 §.

I de fall, som i nästföregående § afses, skall Konungens befallnings­

hafvande vid offentlig förrättning, som hålles så fort ske kan och hvarom

underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst tryck

så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser vanligen förfares, i

protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt hvilken på grund

däraf skall inträda i den afgångnes ställe. Sedan detta protokoll vid förrätt­

ningen upplästs, utfärde Konungens befallningshafvande omedelbart fullmakt

för den sålunda utsedde.

Denna fullmakt skall vara af följande lydelse:

»Sedan» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare

för .... (valkretsens namn) för en tid af tre år, räknade från och med den

53

1 januari år

(eller om den afgångne utsetts först efter treårsperiodens

början: »för tiden till den 1 januari år . ...»), men denna plats blifvit ledig,

har vid förrättning enligt 69 § af lagen om val till Riksdagens Andra

Kammare» N. N. »blifvit utsedd att inträda såsom ledamot af nämnda kam­

mare för tiden till den 1 januari år ....» (eller om förrättningen hållits före

treårsperiodens början: »för sagda tid»); »hvarom detta länder till bevis och

fullmakt». Ort och tid.

Kungl. Maj:tx Nåd. Proposition N:o 51.

VII kap.

Allmänna bestämmelser.

71 §.

Hvad i denna lag är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad, där

magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskild! tillsatta styrelse.

72 §.

Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för valets hållande dela sig

i lika många afdelningar med minst tre ledamöter i hvarje. Finnes i magi­

straten ej tillräckligt antal ledamöter för en sådan fördelning, äge magistraten

att bland stadens invånare utse erforderligt antal personer att såsom extra

ledamöter af magistraten närvara vid valförrättningen.

År magistrat delad på afdelningar, föres vid valförrättning protokollet af

den, hvarje afdelning inom sig därtill utser.

73 §.

Uppdrag att vara ledamot i valnämnd eller extra ledamot af magistrat

vid valförrättning må ej annan afsäga sig, än ämbets- eller tjänsteman, som

af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått sextio

års ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder, som af kommunalstäm­

man eller magistraten godkännes.

74 §.

Menar någon att val af ledamöter i valnämnd icke skett i laga ordning,

eller vill någon klaga däröfver att af honom gjord afsägelse af uppdrag, som

i 73 § afses, icke godkänts, äge han att hos Konungens befallningshafvande

54

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 51.

anföra besvär före klockan 12 å femtonde dagen från den dag, då valet

hölls eller det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må öfver Konun­

gens befallningshafvandes utslag i sådant mål klagan ej föras.

75 §.

Öfver beslut, som i 2 och 3 §§ afses, må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningshafvandes utslag

i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.

76 §.

Om besvär öfver riksdagsmannaval eller sådan Konungens befallnings­

hafvandes åtgärd, som står i omedelbart samband med själfva valet, är stad­

gadt i riksdagsordningen.

77 §.

Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten varit i laga

ordning företedda.

78 §.

Vid pröfning af besvär öfver riksdagsmannaval må sådana omständigheter

ej verka till valets upphäfvande, som, utan att öfva inflytande på den omedel­

bara utgången af valet, kunna äga inverkan allenast på frågan om hvilka vid

sedermera inträlfade ledigheter må varda till riksdagsmän utsedde.

79 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då åtgärd för rätt att

framställa anmärkning mot röstlängd eller då pröfning af anmärkningar där­

emot eller då åtgärd för rätt att fullfölja eller bevaka talan mot beslut vid

sådan pröfning eller för rätt till klagan, som i 74 § afses, sist bör före­

tagas, må den åtgärd eller pröfning ske å nästa söckendag.

80

§.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja att de anordningar, som

i 42 § afses, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda

utgifter för skrifmaterialier och stämplar äfvensom kungörande, som åligger

55

valnämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna, hvilka

jämväl hafva att tillhandahålla och anordna lämpliga vallokaler.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

81

§.

Hvad i den för Stockholms stad fastställda valordning är stadgadt i fråga

om val af riksdagsmän i Andra Kammaren skall upphöra att gälla i afseende

å de val, som förrättas enligt denna lag.

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Bilaga.

Tabell, utvisande huru vanliga bråktal skola i hundradelar

beräknas.

Va lika med 0,5 o

Vs

»

»

0,33

2/3

»

»

0,6 7

V 4

»

»

0,2 5

V4

»

»

0,50

3/4

»

»

0,7 5

Ve

»

»

0,20

%

»

» 0,40

3/ ^b

»

»

0,6 0

V6

»

» 0,80

Ve

»

» 0,17

2/g

»

»

0,33

3/6

»

»

0,50

4/6

»

»

0,6 7

5/e

»

»

0,83

V7

»

»

0,14

2/7

»

»

0,2 9

3/7

»

»

0,4 3

V7

»

»

0,57

5/7

»

»

0,7 1

®/7

»

»

0,8

6

Va

»

»

0,12

2/g

»

»

0,2 5

3/g

»

»

0,37

4/8

»

»

0,50

5/g

»

»

0,62

6/g

»

»0,75

7/8

»

»

0,8 7

Ve

»

» 0,n

2/9

»

»

0,2

2

7o

lika med 0,3 3

79

»

0,4 4

5// 9

»

»

0,5 6

79

»

»

0,6 7

79

»

»

0,7 8

79

»

0,8 9

Vio

»

»

0,10

7io

»

»

0,2 0

3/lO

»

»

0,3 0

7io

»

»

0,4 0

7io

»

»

0,5 0

7io

»

»

0,6 0

V

id

»

»

0,7 0

8/

/10

»

»

0,80

7io

»

»

0,90

Va

»

»

0,0 9

7u

»

»

0,18

3/u

»

»

0,2 7

7u

»

7>

0,3 6

7u

»

»

0,4 5

6/n

»

T>

0,5 5

7n

»

»

0,6 4

8/

/11

»

»

0,7 3

9/

/11

»

»

0,8 2

*7n

»

»

0,91

Via

»

0,08

7

12

»

»

0,17

7l2

»

»

0,2 5

7

12

»

»

0,3 3

7

12

»

0,42

O.

6

/l2 lika med 0,50

7

12

»

»

0,5 8

8/12

»

»

0,6 7

7l2

»

»

0,7 5

10

/

/12

»

0,8 3

U/l2

»

»

0,92

V13

»

0,0 ⁸

2 /

/13

»

0,15

3

/l3

»

»

0,2 3

7l3

»

»

0,31

7l3

»

0,38

7l3

»

»

0,4 6

7l3

»

0,54

8/

/13

»

»

0,62

8

/

/13

»

»

0,6 9

10//13

»

»

0,7 7

11

//13

»

»

0,8 5

'7l3

»

»

0,9 2

7l4

»

»

0,07

7l4

2

>

0,14

3

/l4

»

»

0,21

714

»

»

0,2 9

7l4

»

»

0,3 6

714

»

»

0,4 3

7l4

»

»

0,50

8//14

>

»

0,5 7

9/

/

14r

»

»

0,6 4

10

/

/14

0,71

11

//14

»

0,7 9

12

//14

»

0,8 ⁶

S. V.

13/14

lika med

0,93

Vl6

»

»

0,0 7

7l5

»

0,13

7l5

»

»

0,20

7l5

»

0,2 7

7l6

»

0,33

7l5

»

»

0,4 0

7l5

»

»

0,4 7

7l5

»

0,5 3

7l5

»

»

0,60

10/

/15

»

»

0,6 7

11//15

»

»

0,7 3

12/

/15

»

y>

0,80

13/

/l5

»

»

0,8 7

U/l5

»

»

0,9 3

Vie

0,0 6

7l6

»

»

0,12

8/l6

»

0,19

4/l6

»

»

0,2 5

5/l6

»

0,31

6/l6

»

»

0,37

7l6

»

»

0,44

8//16

»

»

0,50

^9/

/ia

»

0,5 6

10^/

/ia

0,62

¹¹//i6

»

»

0,6 9

12

/

/i6

»

0,7 5

13/

/l6

»

»

0,81

14/

/16

»

»

0,8 7

15/

/l6

»

0,94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

57

Formulär 1.

Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.

Kungörelse.

Härmed tillkännagifves, att röstlängd till ledning vid val i N. N. val­

distrikt till Riksdagens Andra Kammare finnes under tiden från och med den

24 till och med den 31 maj framlagd i —------ *) för att där vara för allmänheten

tillgänglig; och erinras tillika att den, hvilken rösträtt enligt denna längd

ej tillkommer, men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser att

annan icke må vara i längden upptagen såsom röstberättigad, äger att sina

anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis han vill åberopa,

ingifva till — — — 2) före klockan 12 å ... 3) dagen den — — —3), äfven­

som att pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar, som i rätt

tid inkommit, äger rum i — — —4) . . .5) dagen den----------- 5).

Ort och tid.

Underskrift.

Anvisningar:

J) Här angifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas; och iakttages i af­

seende därå att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna stället utöfvas till förekom­

mande af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna verkställas.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

3) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärk­

ningarna sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller, om den dagen infaller å sön- eller helg­

dag, näst påföljande söckendag.

4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.

®) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning be­

stämda tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande

söckendag.

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

8

58

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 51.

Formulär 2.

Formulär till underrättelse enligt 11 §.

Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt

tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens Andra Kammare, varder Eder

härigenom meddeladt att Ni — —--------— — — — — — — —---------

icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.

Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i det riksdagsmannaval,

vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra anmärk­

ningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis Ni vill åberopa, ingifva

till — — —2) före klockan 12 å . . .3) dagen den — — 3) juni, och kommer

pröfning af sådana i rätt tid inkomna anmärkningar att äga rum i----------- 4)

. . .5) dagen den — — 5) juni med början klockan 10 förmiddagen.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

0 Här införas den eller de omständigheter, på grund hvaraf vederbörande från rösträtt

uteslutits.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

3) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärk­

ningarna sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller om den dagen infaller å sön- eller helg­

dag, näst påföljande söckendag.

4) Vederbörande lokal.

5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning be­

stämda tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande

söckendag.

______________

Formulär 3.

Formulär till underrättelse enligt 13 §.

Att i rätt tid anmärkning . . framställts därom, att i den röstlängd, som

detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val

till Riksdagens Andra Kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad, varder

Eder till kännedom härigenom meddeladt, med underrättelse tillika att pröfning

af anmärkning .... äger rum i------ - —x) . . .2) dagen den-------2) juni med

början klockan 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att. . . samma bemöta.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

0 Vederbörande lokal.

2) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning be­

stämda tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande

söckendag.

______________

ROSTSEDEL

i.

Andersson, Johan, i Hör, folkskollärare.

Carlsson, Bengt, i Hög, hemmansägare.

Dahlström, N. K., kronofogde.

Eskiisson, Eskil, i Bosarp, hemmansägare.

Gustafsson, Nils, i Elgaröd, handlande.

Jansson, Per, i Borrby, nämndeman.

Larsson, P. A., å Köpingebro, ingeniör.

Nilsson, Nils, i Svensköp, landtbrukare.

Nordenskjöld, J. M., kapten.

Olsson, C. G., läroverksadjunkt.

Persson, Per, i Esarp, arrendator.

Svensson, Nils, i Åkarp, hemmansägare.

Svensson, C. J., boktryckare.

Thorssell, G. W., disponent.

Törne, M., rådman.

Uggla, Arvid, grosshandlare.

Östberg, G. F., lektor.

Bergman, Karl, verkmästare.

Johansson, S. M., skräddare.

Karlsson, Ivar, litteratör.

Magnusson, Sven, gjutare.

Nyström, G. E., typograf.

Öl in, Oskar, snickeriarbetare.

Rosengren, Ernst, målare.

Söderman, Alfred, brännmästare.

3*

Andersson, Anders, i Bjäresjö, hemmansägare.

Andersson, Per, i Esphult, landtbrukare.

Bengtsson, Ola, i Södra Mellby, hemmansägare.

Dahlberg, 0. W., å Källstorp, arrendator.

Enbom, Karl, å Hilmershus, godsägare.

Eriksson, Sven, kyrkoherde.

Falkenberg, Melcher, frih., godsägare.

Falkenberg, Wilhelm H., grefve, kammarherre.

Hagdahl, Axel, häradshöfding.

Hansson, Rasmus, i Lilla Harrie, hemmansägare.

Hansson, Hans, i Skurup, landstingsman.

Johnsson, Per, i Viken, landtbrukare.

Jönsson, Jöns, i Värn, hemmansägare.

Tolk C. A., godsägare, vice häradshöfding.

4,

Björling, K. F., målaremästare.

Carlsson, Fredrik, grosshandlare.

Danielsson, Hj. G., skeppsklarerare.

Ekman, Hugo E. W., konsul.

Hammar, J. F., sjökapten.

B.

Eriksson, Gustaf, i Norra Rörum, f. d. häradsdomare.

Johansson, Sven, i Wallby, hemmansägare.

Nilsson, Sven, i Österslöf, landtbrukare.

Persson, Per, i Ilstorp, hemmansägare.

Svensson, Nils, i Önnarp, hemmansägare.

Svensson, Olof, i Södra Åby, nämndeman.

06

Larsson, Per, i Tullstorp, hemmansägare.

Månsson, Åke, i Solberga, hemmansägare.

7

.

Melin, Emil G., handlande.

Palm, Gustaf, bankkamrerare.

8.

Cederström, 0. R., frih., generalmajor.

0*8

Johansson, Nils, i Espö, landtbrukare.

to.

Nordström, Erik, fil. doktor.

11

.

Wallengren, Olof, byggmästare.

Anvisningar för tryckning af röstsedlar m. m.:

1:0. Det till röstsedlarna använda papper skall vara ogenomskinligt.

2:o. Röstsedlarnas storlek och antalet spalter därå bestämmes af be

hofvet i hvarje fall.

3:o. Kandidaternas namn må ej tryckas närmare intill hvarandra, än

formuläret utvisar.

4:o. Öfverst å röstsedlarnas blanka sida utmärkes med en cirkellinie

platsen för åsättande af valdistriktets stämpel.

5:o. Sedan tryckningen behörigen verkställts och hvarje röstsedel

åsatts en gummirand invid öfverstå kanten, sammanvikas sed­

larna en och en på sätt i hvarje fall finnes lämpligt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

59

Formulär 5.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll, hållet i N. N. valdistrikt vid val af ledamöter till

Riksdagens Andra Kammare ä — — — (vallokalen) i

— — — (orten) den — — — (dag, månad och år).

Till förrättande af det val af ledamöter i Riksdagens Andra Kammare,

som blifvit utsatt att hållas härstädes denna dag, sammanträdde klockan------

förmiddagen den för sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör

ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller i stad, som hildar flera valdistrikt:

»den för sådant ändamål utsedda afdelning af magistraten»).

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1)

Omslaget till den röstlängd, som vid valet begagnades, bröts vid förrätt­

ningen. De i omslaget jämväl inneslutna röstsedlar, som till valmännen ut­

lämnades, försågos före utlämnandet med valdistriktets stämpel.

Valet fortgick till klockan — — eftermiddagen med uppehåll — — 2)

Vid valet afgåfvos i vederbörlig ordning ■— — — röstsedlar af------------

i röstlängden antecknade valmän. —- — — — — — — — — —■ — —3)

De afgifna röstsedlarna inlades efter verkställd räkning i ett omslag, som

förseglades under de . . .4) sigill, som här nedan finnas aftrycka.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5)

Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar förstördes.

Vid protokollet

N. N.

Aftryck

Aftryck

Aftryck

af

sigill.

Att detta protokoll

bekräftas.

vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt

N. N.

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N.

Anvisningar:

*) Har valet ej kunnat börja å bestämd tid, varde anledningen därtill här anmärkt.

2) Här angifvas klockslagen, under hvilka uppehåll i förrättningen, äfven på grund af guds­

tjänst, ägt rum. Har valhandlingen eljest afbrutits, varde, med angifvande af orsaken, tiden för

afbrottet jämväl anmärkt.

s) Därest antalet afgifna röstsedlar ej öfverensstämmer med antalet af dem, som enligt anteck­

ningarna i röstlängden deltagit i valet, skall sannolika anledningen därtill här anmärkas.

4) Antalet, som skall vara minst tre.

5) Har röstsedel ej mottagits, varde det, med angifvande af orsaken, här anmärkt; och upp­

tages här jämväl hvad i öfrigt förekommit af beskaffenhet att böra till protokollet antecknas.

OFVEB SIKTSTABELL.

Bill. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Antal vid 1900 års sint befintliga män öfver 25 år, fördelade i yrkesgrupper, samt det antal af dessa män, som, därest de föreslagna

äfvensom antalet enligt no gällande bestämmelser

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7-

8.

9.

|

10.

it.

12. |

13.

14.

15.

IG.

17.

J 0

r d b r

u k.

Fabriker och handtverk.

H a n del.

Allmän tjänst, litterära

Föreslagna valkretsar

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Fiskare

Gods- och

hemmans-

A rren da­

torer och

jordtor-

Inspek­

törer och

riittare.

Stattorpare

och öfriga

jordbruks-

Lägen-

hets-

inne-

Tjänste-

hjon.

Summa.

och

sjömän.

Fabriks-

och

handt-

Ingenjörer

och bok­

hållare.

Arbetare.

Handlande

(sjökapte­

ner och

Bok­

hållare.

Tjänste­

män vid

samfärds-

Betjänte

vid sam-

färdsan-

Öfriga tjän­

stemän

(utom lä-

pare.

arbetare.

häfvare.

idkare.

styrmän).

anstalter.

stalter.

rare otc.).

Stockholms stad.............................

137

9

51

206

—

6

409

787

7,075

1,428

19,821

4,947

3,807

475

1,710

2,602

Stockholms län.

Norra Koslags domsaga.........................

2,373

823

66

784

148

201

4,395

448

537

22

808

106

18

19

63

41

Mellersta Koslags domsaga.....................

1,633

614

63

896

124

141

3,471

507

400

6

256

96

11

5

68

33

Södra Roslags domsaga.........................

1,153

959

273

1.904

117

283

4,689

321

1,038

95

1,770

227

92

33

154

144

Stockholms läns Västra domsaga ....

584

1,083

131

1.184

140

216

3,288

16

465

2

150

63

9

7

37

46

Södertörns domsaga.................................

836

1,338

271

1,766

184

380

4,775

130

157

957

79

1,701

157

76

49

171

91

34

5

5

16

69

1

15

262

24

517

96

39

9

35

25

10

6

6

1

—

—

23

40

140

4

118

48

17

11

16

20

Osthammar.................................................

1

1

—

—

2

—

4

9

59

—

26

14

13

1

2

7

2

1

—

—

—

—

3

62

37

—

22

38

4

1

9

6

Sigtuna......................................................

1

5

2

6

—

1

15

1

31

—

13

7

3

1

■--

8

Vaxholm.....................................................

4

3

1

3

—

—

11

34

59

38

20

14

1

2

37

Summa för valkretsen

(1,(531

4,788

818

6,560

784

1,223

20,804

1,610

3,985

232

5,419

872

296

137

557

458

Uppsala län.

Norunda och Örbyhus härad................

1,101

744

69

875

296

154

3,239

82

484

42

1,934

912

97

14

17

76

39

Olands härad ..................................... • .

1,103

784

34

304

90

in

2,426

118

403

25

49

4

9

38

32

Uppsala läns Mellersta domsaga ....

1,010

1,119

145

1,122

1,497

163

228

3,787

16

461

7

152

44

7

7

33

42

Uppsala läns Södra domsaga................

899

767

189

116

206

3,674

61

416

1

181

39

10

14

30

65

Uppsala.....................................................

50

9

8

13

1

4

85

11

508

41

790

288

106

24

177

142

Enköping.................................................

9

1

1

6

101

—

118

8

168

8

161

48

24

6

23

21

Summa för valkretsen

4,172

3,424

446

3,817

767

703

13,329

291

2,440

124

4,130

565

165

77

377

341

Södermanlands län.

Jönåkers härad.........................................

392

932

118

824

109

228

2,603

19

310

11

326

34

13

7

49

21

Könö, Hölebo och Daga härad ....

653

1,695

199

1,195

128

426

4,296

43

578

8

275

54

17

5

59

42

Oppunda härad.........................................

1,059

1,614

184

1,285

279

329

4,750

50

838

31

619

in

37

23

228

57

Villåttinge härad.....................................

396

571

81

416

62

115

1,641

11

284

* 6

216

43

8

13

62

17

Väster- och Öster-Kekarne härad . . .

1,109

1,051

136

1.152

190

297

3,935

40

630

33

1,885

75

17

19

106

41

Åkers och Selebo härad.........................

553

625

108

759

85

183

2,313

54

270

5

265

20

8

7

23

23

Nyköping..................................................

18

11

9

24

2

1

G5

15

237

19

510

98

51

6

19

59

Torshälla.................................................

6

5

1

8

30

2

52

15

81

5

186

25

8

3

6

6

Strängnäs.................................................

15

5

1

9

1

—

31

18

no

3

36

27

7

2

10

25

Mariefred.................................................

2

7

3

14

27

—

53

7

56

1

60

22

6

1

7

6

Trosa..........................................................

14

1

—

6

—

1

22

9

36

—

19

16

1

1

1

3

Eskilstuna.................................................

6

1

6

9

1

—

23

4

452

58

1,869

145

104

13

68

30

Summa för valkretsen

4,223

6,518

846

5,701

914

1,582

19,784

285

3,882

180

6,266

670

277

100

638

330

*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskilt hvad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

3

valrättsbestämmelserna varit gällande, kunna antagas kafva varit förlustiga rösträtt på grund af uraktlåten skattebetalning,

år 1900 politiskt röstberättigade män.

|

18.

|

19.

och konstnärliga yr

20.

21.

| 22.

23.

24.

25.

| 26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

ven.

| Tjänare

1 hos

andra

än jord­

brukare.

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen

Husägare

och

kapita­

lister.

Arbetare

af obe­

stämdt

slag.

Inhyses-

hjon.

Fattig-

hjon,

fångar

m. m.

Summa

män öfver

25 år.

Däraf för­

lustiga röst­

rätt på

grund af

uraktlåten

skattebetal-

ning.‘)

Nu politiskt

röstberätti­

gade (med

afdrag af

häftande för

kommunal-

ntskylder).

Föreslagna valkretsar

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Öfriga

; betjänte.

Under­

officerare

o. man­

skap.

Lärare,

läkare

etc.

j jordbruk

i och fiske

,(k. 2-6, 9).

fabriker och

handtverk

(k. 10-12).

handel och

samfärdsel

(k. 9 och

13—16).

allmän

tjänst m. m.

(k. 17—20).

2,243

1,055

2,528

3.616

229

1,011

1,871

1,113

328

12,76S

791

70,114

37,715

20,115

Stockholms stad.

Stockholms län.

76

76

41

20

316

72

52

123

15

271

65

67

7,651

349

1,919

Norra Roslags domsaga.

36

62

29

9

235

13

68

108

1

105

39

60

5,618

367

1,494

Mellersta Roslags domsaga.

221

50

126

72

183

41

75

100

29

749

62

197

10,4)58

1,367

2,366

Södra Roslags domsaga.

60

135

31

19

188

20

14

90

10

no

82

89

4 931

174

929

Stockholms läns Västra domsaga.

no

13

81

116

148

128

17

44

35

401

265

144

9,715

1,198

1,882

Södertörns domsaga.

21

6

39

46

12

10

23

28

37

469

—

28

1,871

481

651

Södertelie.

18

1

23

8

24

3

22

11

46

130

—

13

736

77

283

Norrtelje.

5

—

7

b

6

2

1

3

—

25

-- •

—

187

13

100

Östhammar.

14

—

3

—

—

OO

8

2

12

32

—

4

260

15

145

Öregrund.

4

1

5

2

7

7

7

8

5

28

—

6

159

12

54

Sigtuna.

2

94

5

7

2

2

10

9

2

52

—

7

408

6

202

Vaxholm.

567

438

390

302

1,121

301

297

526

192

2,372

513

615

42,004

4,059

10,025

Summa för valkretsen.

Uppsala län.

73

140

38

35

209

58

23

107

1

356

26

140

7,230

1,058

1,813

Norunda och Örbyhus härad.

44

92

28

16

268

42

9

69

1

1-18

18

149

4.900

107

1,254

O lands härad.

137

261

51

15

249

16

12

141

3

150

29

98

5.718

103

1,395

Uppsala läns Mellersta domsaga.

49

197

41

27

250

14

15

no

2

57

9

122

5,384

85

1,113

Uppsala läns Södra domsaga.

93

75

344

213

79

22

53

100

204

1,534

—

11

4,900

1,185

1,539

Uppsala.

20

4

23

11

30

5

14

19

59

193

—

17

975

68

406

Enköping.

416

76!)

525

317

1,085

157

126

546

270

2,438

82

537

29,107

2,606

7,520

Summa för valkretsen.

Södermanlands län.

47

83

26

9

83

15

5

26

5

354

166

67 i

4,279

64

811

Jönåkers härad.

75

112

45

17

202

12

23

71

19

273

262

184 !

6,672

140

1,044

Rönö, Ilölebo och Daga härad.

60

234

60

41

261

59

38

140

37

367

173

157

8,371

261

1,810

Oppunda härad.

29

84

22

16

93

10

10

37

7

215

94

77

2,995

84

600

Villåttinge härad.

69

172

32

18

136

20

5

92

25

179

149

138

7,816

645

1,989

Väster- och Öster-Rekarne härad.

48

165

19

10

68

11

8

45

9

163

115

78

3.727

90

645

Åkers och Selebo härad.

45

10

52

77

15

29

18

32

33

242

—

25

1,657

227

611

Nyköping.

8

1

6

5

4

2

2

—

25

45

1

4

490

113

191

Torshälla.

13

7

24

9

28

7

9

15

28

102

—

7

518

34

199

Strängnäs.

2

1

6

2

—

1

—

3

10

56

—

io !

310

26

156

Mariefred.

3

1

8

—

—

1

2

—

15

29

—

9 !

176

9

68

Trosa.

39

12

60

72

23

16

13

21

30

33

—

63 |

3.148

585

1,593

Eskilstuna.

438

882

360

276

913

1S3

133

482

243

2,058

960

819 |

40,159

2.27S

9,717

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna' (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-

4

Kungl. Majvts Nåd. Proposition No 51.

1.

2.

3.

4-

5.

6.

7-

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

J O

d b r

u k.

Fabriker och handtverk.

II a n d e 1.

Allmän tjänst, litterära

Föreslagna valkretsar

Fiskare

jämte nuvarande landtvalkretsar

Arrenda-

Inspektö­

rer och

rättare.

Stattorpare

Lägen-

och

Fabriks-

Ingenjörer

och bok­

hållare.

Handlande

Tjänste-

Betjänte Öfriga tian-

äfvensom städer.

hemmans­

ägare.

torer och

jordtor-

pare.

och öfriga

jordbruks­

arbetare.

hets-

inne-

hafvare.

Tjänste-

hjon.

Summa.

sjömän.

handt-

verks-

idkare.

Arbetare.

(sjökapte­

ner och

styrmän).

Bok­

hållare.

män vid

sam färds­

anstalter.

vid sam-

färdsan-

stalter.

steinän

(utom lä­

rare etc.).

Östergötlands läns Norra valkrets.

Björkekinds in. fl. domsaga.....................

925

941

235

1,449

153

298

4,001

119

789

38

1,697

106

10

15

144

54

Finspånga läns domsaga.........................

904

1,399

84

926

155

202

3,670

10

528

31

1,005

57

14

12

49

35

Hammarkinds och Skärkinds domsaga . .

991

947

153

1,363

171

221

3,846

250

526

9

334

76

25

5

53

34

Norrköping.................................................

68

5

12

12

1

1

99

265

1,206

114

2,850

551

330

34

131

99

Söderköping.............................................

7

3

2

2

1

15

13

70

4

52

41

9

7

6

19

Summa för valkretsen

2,895

3,295

486

3,750

482

723

11,631

657

3,119

196

5,938

831

388

73

383

241

Östergötlands läns Södra valkrets.

Kinda och Ydre domsaga.........................

1,465

1.927

54

706

130

173

4,455

21

609

—

169

70

13

14

3

43

Lvsings och Göstrings domsaga ....

1,181

1,037

101

841

219

156

3,535

17

467

16

521

58

7

5

34

31

Åkerbo, Bankekinds o. Hanekinds domsaga

Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga

720

1,036

180

1,108

117

287

3,448

20

605

18

616

53

7

10

73

37

974

1,192

112

1,113

197

229

3,817

7

788

20

279

88

15

20

106

55

Aska, Dals och Bobergs domsaga . . .

Linköping.................................................

892

875

149

1,112

170

198

3,396

87

650

43

1,275

65

20

9

87

47

32

21

24

45

16

—

138

14

556

22

450

212

88

15

141

119

Vadstena.....................................................

13

1

3

7

—

1

25

6

in

2

Öl

37

11

3

13

21

Skenninge.................................................

19

15

3

6

—

2

45

—

55

3

26

25

5

3

8

8

Motala.....................................................

7

—

—

—

—

7

31

120

10

221

91

40

9

13

18

Summa för valkretsen

5.303

6.104

626

4,938

849

1,046

18,866

203

3,961

134

3,608

699

206

88

478

379

Jönköpings län.

Västra härads domsaga.............................

3,051

934

16

137

320

83

4,541

7

466

10

448

122

6

5

67

35

Ostra härads domsaga.............................

1,803

758

42

403

192

73

3,271

8

632

13

379

in

17

9

19

47

Östbo härad.............................................

1,946

879

48

170

204

159

3,406

5

524

15

254

96

13

13

47

39

Västbo hämd.............................................

3,689

733

19

154

178

84

4,857

2

425

13

296

122

13

7

17

38

Tveta härad.............................................

1,217

526

52

319

261

132

2,507

5

590

77

1,556

121

12

37

234

36

Vista och Mo härad.................................

1,634

702

26

139

161

125

2,787

12

278

4

106

37

—

—

12

22

Norra och Södra Vedbo domsaga . . .

2,075

1,387

49

508

125

140

4,284

14

738

23

694

135

22

14

94

66

Jönköping .................................................

27

9

13

79

—

—

128

24

958

57

1,757

310

no

24

118

171

Eksjö..........................................................

14

15

3

2

18

2

54

—

191

2

101

54

19

11

41

55

Grenna .....................................................

7

9

—

36

i

3

56

4

68

1

16

19

7

3

4

4

Summa för valkretsen

15,463

5,952

268

1,947

1,460

801

25,891

81

4,870

215

5,607

1,127

219

123

653

513

Kronobergs län.

Uppvid inge härad.....................................

1,848

908

52

200

240

82

3,330

3

623

38

781

119

6

15

40

28

Konga härad .............................................

2,498

1,064

53

238

394

81

4,328

11

680

14

387

95

11

13

52

37

Mellersta Värends domsaga.....................

2,544

1,153

42

in

341

103

4,294

8

418

9

154

61

10

9

31

34

Västra Värends domsaga.........................

2,532

989

25

133

458

106

4,243

12

599

6

226

133

22

27

242

48

Sunnerbo domsagas Östra valkrets . . .

1,794

766

28

103

259

45

2,995

7

335

3

114

80

•22

17

44

47

Sunnerbo domsagas Västra valkrets . . .

2,562

558

19

69

230

42

3,480

5

297

11

281

108

8

6

83

20

Växjö..........................................................

9

8

12

57

—

—

86

6

315

9

255

129

59

21

33

106

Summa för valkretsen

13,787

5,446

231

911

1,922

459

22,756

52

3,267

90

2,198

725

138

108

525

320

*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskild! hvad städerna beträffar, antagligen för högt.

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

0

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

18.

19.

20.

21

.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

Nu politiskt

och konstnärliga yrken.

Tjänare

hos

F. d. vrkesutöfvare, som tillhört afdelnmgen

Husägare Arbetare

Inhyses-

Fattig-

Summa

lustiga röst­

rätt på

grund af

röstberätti- j

gade (med

afdrag af

Föreslagna valkretsar

Lärare,

läkare

etc.

jordbruk

och fiske

(k. 2-6,9).

fabriker och

handtverk

(k. 10-12).

och

af obe-

hjon,

män öfver

jämte nuvarande landtvalkretsar

Ofri ga

betjäute.

officerare

o. man­

skap.

än jord­

brukare.

<>.. -i i ! allmän

samfärdsel i,... ,

n

o u tjänst m. in.

(k. 0 och

\A

17

13-16). (L

kapita­

lister.

stämdt

slag.

hjon.

fångar

m. m.

25 år.

uraktlåten

skattebetal-

ning. *)

häftande för

kommunal-

utskylder).

äfvensom städer.

i

Östergötlands läns Norra valkrets.

89

132

53

30 i

164

56

27

105

;

29

609

112

175 ]

8,554

1,169

1,500

Björkekinds in. (1. domsaga.

44

66

46

25

214

43

7

41

5

395

156

105 i

6,558

299

1,240 1 Finspånga läns domsaga.

52

89

28

16

97

10

14

75

7

36

88

157

5,827

257

1,069

Hammarkinds och Skärkinds domsaga.

150

27

170

362

96

103

100

85

79

1,949

97

8,897

2,829

2,387

Norrköping.

17

1

16

6

8

1

12

0

35

101

16

454

59

133

Söderköping.

352

315

313

439

579

213

160

311

155

3,090

356

550

30,290

4,613

6,329

Summa för valkretsen.

Östergötlands läns Södra valkrets, j

53

193

40

22

21

6

5

72

6

160

299

106

6,380

46

1,412

Kinda och Ydre domsaga.

53

249

41

7

79

6

4

108

6

202

144

104

5,694

92

1,455

Lysings och Göstrings domsaga.

63

233

16

123

26

17

100

2

46

162

188

5,899

144

1,143

Åkerbo, Bankckinds och Hanekinds doms.

61

219

39

16

93

17

17

109

2

91

176

136

6,171

241

1,321

Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga.

210

33

25

87

19

10

81

39

311

193

169

6,919

714

1,344

Aska, Dals och Bobergs domsaga.

Linköping.

65

66

100

121

113

24

62

105

68

669

1

23

3,172

492

1,080

50

25

11

9

7

9

' 11

2

75

—

18

497

101

188

Vadstena.

8

2

10

6

10

5

5

4

17

61

10

316

18

123

Skenninge.

13

4

20

8

9

16

6

14

12

5

_

13

(iSO

247

198

Motala.

429

1,176

344

232

544

126

135

604

154

1,620

975

767

35,728

2,095

8,264

Summa för valkretsen.

Jönköpings län.

27

168

44

22

29

10

16

61

32

122

324

159

6,721

151

2,656

Västra härads domsaga.

30

242

36

25

36

13

11

98

21

69

157

156

5,400

199

1,725

Ostra härads domsaga.

31

182

37

13

20

6

3

19

8

129

176

146

5,182

208

1,697

Östbo härad.

32

202

35

23

27

14

14

87

—

126

144

96

6,590

188

2,818

Västbo härad.

27

no

44

27

21

2

12

49

3

208

181

68

5,927

210

2,275

Tveta härad.

26

100

18

14

12

5

3

51

2

19

145

94

3,747

63

1,290

Vista och Mo härad.

52

298

57

25

172

9

23

104

3

87

222

274

7,410

234

2,103

Norra och Södra Vedbo domsaga.

97

90

102

174

7

52

56

62

4

447

—

68

4,816

283

1,689

Jönköping.

13

37

23

23

n

4

11

27

10

175

—

14

870

140

309

Eksjö.

14

2

13

—

5

4

5

19

8

5

1

3

261

47

96

Grenna.

349

1,431

409

346

340

119

154

577

91

1,3S7

1,350

1,078

46,930

1,723

16,658

Summa för valkretsen.

Kronobergs län.

27

170

28

9

21

18

9

42

2

119

316

103

5,847

346

1,793

Uppvidinge härad.

43

193

40

11

41

15

12

68

5

409

285

180

6,930

360

2,211

Konga härad.

24

192

38

5

23

7

3

66

3

180

590

88

(i, 247

115

1,871

Mellersta Värends domsaga.

30

206

35

15

24

4

24

76

7

277

387

171

6,814

342

2,276

Västra Värends domsaga.

28

158

38

13

29

4

17

74

1

125

182

109

4,442

103

1,638

Sunnerbo domsagas Östra valkrets.

17

85

22

7

13

2

8

22

—

135

218

79

4.907

375

1,587

Sunnerbo domsagas Västra valkrets.

44

17

75

34

16

4

6

29

69

160

—

27

1.500

119

546

Växjö.

213

1,021

276

94

167

54

79

377

87

1,405

1,978

757

36,687

1,760

11,922

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade in. fi.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-

6

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o Öl.

1.

2.

3.

4-

5.

6.

7-

8.

9.

10.

n.

12.

]

13.

14.

15.

IG.

17.

■T o

r d h i

u k.

Fabriker och handtverk.

Handel.

Allmän tjänst, litterära

Föreslagna valkretsar

Biskare

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Gods- och

heinmans-

Arrenda-

torer och

jordtor-

Inspektö­

rer och

rättare.

Stattorpare

och öfriga

jordbruks-

Lägen­

hets­

inne-

Tj änste-

hjon.

Summa.

och

sjömän.

Fabriks-

och

handt-

Ingenjörer

och bok­

hållare.

Arbetare.

Handlande

(sjökapte­

ner och

Bok­

hållare.

Tjänste­

män vid

samfärds-

Betjente

vid sam-

färdsan-

Öfriga tjän­

stemän

(utom lä-

pare.

arbetare.

häfvare.

idkare.

styrmän).

anstalter.

stalter.

rare etc.).

Kalmar läns Norra valkrets.

Norra Tjusts härad.................................

862

755

118

758

50

143

2,684

174

494

ii

376

60

9

6

34

30

Södra Tjusts härad.................................

Sevede och Tunaläns domsaga................

813

951

102

830

57

127

2,880

105

453

24

682

48

15

12

41

29

1,984

1.176

55

687

210

99

4,211

129

582

4

'

323

92

3

8

61

35

Aspelands härad.....................................

994

544

24

275

114

39

1,990

5

408

3

121

47

7

14

17

14

Västervik.................................................

34

11

6

32

—

83

207

204

13

487

156

28

21

47

27

Vimmerby.................................................

6

24

2

7

—

39

3

137

2

86

31

6

5

8

16

Summa för valkretsen

4,693

3,461

307

2,587

431

408

11,887

623

2,278

57

2,025

434

68

66

208

151

Kalmar läns Södra valkrets.

Handbörds härad.....................................

982

550

48

509

108

42

2,239

5

363

6

214

60

8

15

22

18

Norra Möre och Stranda domsaga . . .

1,537

707

98

957

55

83

3,437

369

695

6

590

124

20

15

58

33

Södra Möre domsagas Västra valkrets . .

2,263

378

12

481

115

65

3,314

50

652

5

288

99

14

14

56

15

Södra Möre domsagas Ostra valkrets . .

1,055

398

39

1,050

100

88

2,730

353

448

10

191

11)7

9

(i

25

27

Olands domsaga.........................................

2,980

473

22

505

31

103

4,114

437

686

6

354

108

5

8

22

52

Kalmar.....................................................

28

4

8

16

—

—

56

315

500

26

448

285

79

20

63

74

Oskarshamn.............................................

10

—

—

7

—

—

17

241

272

15

499

177

50

14

28

33

Borgholm............................................. *.

—

—

—

2

—

—

2

14

48

—

12

31

4

2

5

8

Summa för valkretsen

8.S55

2,510

227

3,527

409

881

15,909

1,784

8,664

74

2,596

991

189

94

279

260

Gottlands län.

Gottlands Södra domsaga.........................

3,413

144

21

790

5

132

4,505

96

459

_

213

73

11

7

41

53

Gottlands Norra domsaga.........................

2,737

158

40

957

21

133

4.046

177

379

18

327

82

12

11

52

44

Vishy.........................................................

36

9

10

35

—

1

91

68

368

13

314

188

21

10

22

87

Summa för valkretsen

6,186

311

71

1,782

26

266

8,642

341

1,206

31

854

313

44

28

115

184

Blekinge län.

Listers domsaga.........................................

1,416

1.046

15

178

571

71

3,297

614

478

10

417

104

3

14

42

17

Bräkne domsaga.....................................

1,271

938

24

116

578

84

3,011

315

487

14

622

Öl

9

8

25

13

Ostra domsagan.........................................

1,491

1,028

26

336

332

82

3,295

271

318

8

471

61

6

14

34

20

Medelstads domsaga.................................

1.895

616

55

753

617

131

4,067

317

561

16

954

81

7

16

52

20-

Karlskrona.................................................

16

4

1

5

—

—

26

58

760

39

718

218

114

30

77

218

Karlshamn..................................................

10

17

1

—

—

—

28

233

333

14

263

170

76

22

60

35

Sölvesborg.................................................

4

3

—

8

—

1

16

21

84

2

71

52

11

9

9

13

Ronneby .....................................................

6

4

3

—

—

1

14

10

174

13

128

45

16

11

33

26

Summa för valkretsen

6,109

8,656

125

1,396

2,098

370

13,754

1,839

3,195

116

8,644

782

242 !

124

332

362

*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskild! livad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

7

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

och konstnärliga yrken.

Tjänare

hos

andra

än jord­

brukare.

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen

Husägare Arbetare

Fattig-

Summa

män öfver

25 år.

Där af för­

lustiga röst-

Nu politiskt

röstberätti­

gade (med

afdrag af

häftande för

kommunal-

utskylder).

Föreslagna valkretsar

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Ofri ga

betjänte.

Under­

officerare

o. man­

skap.

Lärare,

läkare

etc.

jordbruk

och fiske

(k. 2—6, 9).

fabriker och

handtverk

(k. 10—12).

handel och

samfärdsel

(k. 9 och

13—16).

allmän

tjänst m. m.

(k. 17—20).

och

kapita­

lister.

af obe­

stämdt

slag.

Inhyses­

hjon.

hjon,

fångar

m. m.

rätt pa

grund af

uraktlåten

skattebetal-

ning. ‘)

Kalmar läns Norra valkrets.

36

69

26

14

86

20

8

60

3

458

90

75

4,823

90

951

Norra Tjusts härad.

40

35

32

21

82

12

2

25

5

258

191

66

5,058

147

966

Södra Tjusts härad.

26

131

27

11

43

26

—

59

14

191

434

130

(i,540

263

1,620

Sevede och Tunaläns domsaga.

18

103

18

1

66

7

9

79

—

88

107

25

3,147

84

933

A spelands härad.

36

6

36

27

18

4

19

13

67

313

—

39

1,851

623

485

Västervik.

7

6

12

10

5

—

4

21

46

84

22

n

511

39

174

Vi mm er by.

163

350

151

84

300

69

42

257

135

1,392

844

346

21,930

1,246

5,129

Summa för valkretsen.

Kalmar läns Södra valkrets.

22

70

21

4

59

15

13

54

3

279

262

42

3,794

270

800

Handbörds härad.

46

35

33

25

70

24

31

71

6

531

199

89

6,507

543

1,409

Norra Möre och Stranda domsaga.

13

47

26

8

27

14

16

151

25

294

94

87

5,309

566

1,749

Södra Möre domsagas Västra valkrets.

22

26

28

12

39

7

24

222

7

62

140

52

4.547

631

1,044

Södra Möre domsagas Ostra valkrets.

53

34

33

17

19

12

46

153

5

475

158

89

6,886

575

2,296

Olands domsaga.

73

12

79

76

31

7

32

31

76

590

—

40

2,913

727

808

Kalmar.

28

O

28

37

5

2

5

3

24

85

3

41

1,610

583

402

Oskarshamn.

7

—

10

7

4

—

4

5

2

19

—

3

1S7

33

83

Borgholm.

264

227

258

186

254

81

171

690

148

2,835

856

443

31,753

3,928

8,591

Summa för valkretsen.

Gottlands län.

37

27

46

24

57

1

38

60

2

209

22

27

6.008

151

2,501

Gottlnnds Södra domsaga.

45

32

46

12

64

7

59

49

—

218

3

44

5,727

163

2,193

Gottlands Norra domsaga.

46

34

61

15

43

3

13

51

20

364

—

8

1,840

163

660

Visby.

128

93

153

51

164

11

no

160

22

791

25

79

13,575

477

5,354

Summa för valkretsen.

Blekinge län.

29

31

41

7

91

4

17

146

2

149

200

37

5.750

743

1,295

Listers domsaga.

13

22

21

5

70

7

23

146

—

230

397

33

5.522

1,287

1,181

Bräkne domsaga.

26

54

27

13

92

11

24

179

1

238

251

65

5.47!)

1,221

1,137

Ostra domsagan.

34

59

31

14

102

7

14

144

—

422

214

79

7.211

1,735

1.596

Medelstads domsaga.

571

1,376

106

78

18

30

73

414

18

400

—

74

5,416

1.587

1,796

Karlskrona.

45

5

35

29

10

13

15

20

7

179

—

38

1,630

560

582

Karlshamn.

27

4

18

15

13

5

10

5

8

27

2

2

424

50

183

Sölvesborg.

13

4

18

21

40

7

7

9

7

54

—

6

656

50

. 188

Ronneby.

758

1,555

297

182

436

84

183

1,063

43

1,699

1,064

334

32,OSS

7,233

7,958

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-