Prop. 1905:26

('med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 21, 28 och 38 riksdags\xad ordningen så ock till öfvergång sstadgande i riksdags\xad ordningen',)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1

N:o 26.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ändrad

lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 21, 28 och 38 riksdags­ ordningen så ock till öfvergång sstadgande i riksdags­ ordningen; gifven Stockholms slott den 21 januari 1905.

Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlägga följande

Förslag

till

ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och

38 riksdagsordningen så ock till öfvergångs»

stadgande i riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män att föreslå tre behörige personer, då Konungen en af dem utnämne. På lika sätt förhålles med rådmans- och magistratssekreterare-sysslorna i Stockholm. "

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

1

§ 13.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

3

Riksdagsman — — — (lika med nuvarande § 12) — — — befallnings­

hafvande.

b) Andra Kammaren.

§ 14.

Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio

väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början året näst efter det, under hvilket valet skett.

§ 15.

1. Hvart och ett af rikets län, till hvilka i fråga om riksdagsmannaval Stockholms stad är att hänföra, utgör med undantag för de fall, hvarom nedan förmäles, en valkrets. 2. Stad, hvars folkmängd vid början af andra året före en treårsperiod , uppgår till eller öfverstiger tre tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd, skall från och med denna treårsperiod utgöra en valkrets. Inträffar sedermera, vid början af andra året före en treårsperiod, att folkmängden i sådan stad ej längre uppgår till en nittiondel af rikets folkmängd, skall den stad icke vidare bilda egen valkrets. 3. Där ett län eller, om eu eller flera af ett läns städer bilda egna val­ kretsar, öfriga delen af sådant län till följd af särskilda omständigheter, såsom folkmängdens storlek eller samfärdsförhållandena, finnes lämpligen böra delas, må dylikt län eller dylik länsdel utgöra högst två valkretsar.

4. Rikets indelning i valkretsar innehålles i lagen om val till Riksdagens Andra Kammare.

§ 16.

1. Inom hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början af året näst före den treårsperiod, för hvilken valen gälla, en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel af rikets folkmängd; och skola för ernående af hela antalet tvåhundratrettio riksdagsmän de valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som, efter hvad nyss är sagdt, äro be­ stämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna, hvar för sig i ordning efter öfverskottens storlek vara berättigade att välja ytterligare en riksdags­ man. Äro öfverskottstalen lika för två eller flera valkretsar, afgöres, där så

5

§ 22.

Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna be­

fattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse. Såsom sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima riksdagar. Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfälle eller

efteråt, mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.

§ 23.

Är någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren eller

sådan Konungens befallningshafvandes åtgärd, som står i omedelbart samband med själfva valet, eller vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden hos Konungens befallningshafvande äska behörigt protokollsutdrag, hvilket inom högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust af talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens slut eller, där afsägelse skett senare än vid valtillfälle, efter erhållen del af Konungens befallningshafvandes beslut sina till Konungen ställda besvär ingifva till befallningshafvande!!, som, på sätt i § 12 stadgas, lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, har Konungens befallnings­ hafvande att besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända, hvarefter med målet vidare så förhålles, som i § 12 sägs.

§ 24.

Hvarje ledamot — — — (lika med nuvarande § 23) — — — af arfvode!.

c) Gemensamma bestämmelser.

§ 25.

Rösträtt må ej utöfvas af annan valberättigad än den, som vid valtillfälle

personligen sig inställer.

§ 27.

Därest någon varder för samma tid vald till ledamot af bägge kamrarna

eller till ledamot af Första Kammaren för två eller flera valkretsar, må på

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

honom ankomma att bestämma, i hvilkendera kammaren han vill inträda eller för hvilken valkrets han vill anses till riksdagsman vald. Dock åligger honom att hos Konungens befallningshafvande i den ort, för hvilken han riksdags- mannauppdrag ej mottager, därom göra skyndsam anmälan.

§ 28.

Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de ledigheter

inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa riksdag fyllas, hvarefter Konungen anbefaller Dess befallningshafvande föranstalta, att annan utses i den afgångnes ställe.

Om mellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom ledamots

afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när den afgångne varit ledamot åt Första Kammaren, att om ledigheten göra anmälan hos Konungen, som förordnar om nytt vals anställande; och då den afgångne tillhört Andra Kammaren, att föranstalta om utseende af annan person i den afgångnes ställe.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar och vallag, hvarom i § 49 regeringsformen förmäles, samt att hos Riksdagen före­ slå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och vallagsfrågor. 2. Utskottet —- — — stadgadt.

3. Utskottet — — — proposition.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Öfvergångsstadgande.

Intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första gången för­

rättas efter utgången af augusti månad 1907, skola i fråga om val till kam­ maren tillämpas de före år 1906 i sådant hänseende gällande stadganden.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

Ossian Ber ger.

förordade äfven den af Kungl. Maj:t föreslagna proportionella valmetoden, men i fråga om valkretsindelningen ansåg utskottet riktigast, att stad och land fortfarande vore fördelade i skilda valkretsar; dock att därvid någon utjäm­ ning med afseende å städernas och landsbygdens nu stadgade representations­ rätt borde äga rum. Detta förslag vann icke godkännande i någondera kam­ maren. Bättre framgång rönte däremot det kungl. förslaget, i det att första kammaren med 93 röster mot 50 antog till hyllande för vidare grundlags­ enlig behandling ett förslag, som med några modifikationer och tillägg inne­ fattade bifall till Kungl. Maj ds förslag.

I andra kammaren anställdes voteringar bland annat om enahanda för­

slag, som i första kammaren bifallits, äfvensom rörande ett förslag, som i form af motion framburits från en stor grupp af andra kammarens ledamöter. Denna motion motsatte sig införandet af proportionella val och förordade i stället majoritetsval hufvudsakligen i enmanskretsar; endast de största städerna skulle såsom nu bilda flermanskrétsar. Enmanskretsarna skulle enligt detta förslag utgöras af vissa medelstora städer samt af domsagorna jämte härinom belägna smärre städer eller, där folkmängden inom sådant område berättigade till mer än en riksdagsman, af delad! dylikt område. I fråga om valrätts- villkoren anslöt sig motionen ganska nära till det kungl. förslaget ; dock ville den ej bland valrättsvillkoren upptaga propositionens fordran på fullgjord skatte­ plikt till kommunen.

Sedan i andra kammaren det af första kammaren godkända förslag för­

kastats med 116 röster mot 108, som voro för bifall, blef jämväl den nyss­ nämnda motionen efter votering förkastad med 138 röster mot 87, som af- gåfvos för bifall till motionen, men därefter biföll kammaren med 116 röster mot 109 ett förslag, som endast så till vida skilde sig från omförmälda motion, att det bland valrättsvillkoren upptog fullgjord skatteplikt till kom­ munen.

På grund af nu anmärkta röstsiffror lärer det vara tydligt, att af de för­

slag, som vid 1904 års riksdag framkommo till den föreliggande frågans lös­ ning, Kungl. Maj:ts var det, som vann den största anslutningen inom repre­ sentationen. Utgången i kamrarna bör således ej anses utgöra något hinder att lägga det kungl. förslaget till grund för en ny proposition i ämnet, om eljest detta förslag vid förnyad pröfning finnes tillfredsställande. I sådant hänseende vidhåller jag min till statsrådsprotokollet den 5 februari 1904 yttrade mening om de proportionella valens stora företräden framför majoritetsvalen. Särskild! vill jag här framhålla, att med tillämpning af proportionella val en majoritet inom valmanskåren ej kan, såsom vid majoritetsvalen ställes i utsikt, till­ skansa sig större antal platser än det, hvartill dess styrka berättigar, förut­ satt dock att minoriteten bevakar sina intressen. Eu naturlig önskan hos den

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 26.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

varande i ej mindre än 10 fall domsaga helt eller delvis välja tillsammans med stad, som äger ett invånareantal, i de olika fallen växlande från 7,000 till öfver 10,000. Tages härvid jämväl i betraktande, att uti valkretsområdena på landet, såväl de områden, Indika i sig innesluta städer, som de, hvilka helt och hållet bestå af landsbygd, jordbruksintresset skulle få att kämpa mot industri- och han­ delsintresset i köpingar och municipalsamhällen samt å andra platser med sam­ manträngd befolkning, såsom sågverk, järnverk in. 11., lära rikets jordbrukande valmän icke sakna skäl att känna sig tvehågsna, huruvida det skall blifva dem möjligt att under en sådan valkretsindelning komma till sin rätt. Och deras tvekan härutinnan skall säkerligen ej minskas, om de tänka sig, huru förhållan­ dena skulle gestalta sig i en ej alltför aflägsen framtid. Ty med den bestämda tendens, folkmängden har att ökas hastigare i städerna och industriorterna än på landsbygden, komme städerna och därmed jämförliga samhällen att, frånsedi ökningen af antalet riksdagsmän för de rena stadsvalkretsarna, er­ hålla ett under tidernas lopp alltjämt stegradt inflytande i de 59 blandade valkretsarna. Stadsintresset, redan i princip något gynnadt framför lands- bygdsintresset, skulle då i sin helhet erhålla en mycket starkare representa­ tion, än det rätteligen bör äga; eu omständighet, som likväl ej utesluter, att eif stort antal smärre städer, hvilka nu hafva representanter i andra kammaren, faktiskt skulle förlora sin representationsrätt, och därmed möjligheten alt fä sina särskilda intressen tillräckligt företrädda.

Hvad jag hittills yttrat förande andra kammarens beslut i fråga om val­

kretsindelningen är framkommet hufvudsakligen från synpunkten afl antyda, huru vanskligt det är afl, på denna väg träffa en anordning, som blott något så när uppfyller rättvisans fordringar. Men genomförandet af andra kammarens beslut skulle medföra äfven andra alsevärda svårigheter. Dessa hafva de motionärer, hvilkas förslag andra kammaren biföll, till största delen kringgått och i stället öfverlämnat åt Kungi. Maja eu mycket vidsträckt befogenhet i afseende å valkretsars bildande.

Enligt det af andra kammaren bifallna förslaget skulle med tillämpning

af folkmängdssiffrorna den 31 december 1902 finnas 41 områden med där- inom belägna städer och 23 domsagor, hvilka områden och domsagor hvar för sig ägde att utse mer än en riksdagsman. Hvarje sådant område eller domsaga skulle således indelas i så många valkretsar, som motsvarade det antal riksdagsmän, området eller domsagan ägde att utse. Denna indelning skulle bestämmas af Konungen efter den grund, att indelningen, där så lämp­ ligen kunde ske, anordnades efter liäradsgränserna.

Den sålunda föreslagna indelningen af de 23 domsagorna i skilda val­

kretsar öfveren.sstämmer i det närmaste med de regler, som nu i § 13 mom. 2 riksdagsordningen äro stadgade i afseende å valkretsars bildande å lands­ bygden. Dock skulle den reglerande myndighetens makt redan här ökas, i det att den otvifvelaktigt kunde afvika från liäradsgränserna i hvarje fall, där

svårigheter dessutom, som uppkomma genom de anmärkta intressemotsatserna. I)a för Girigt den förut antydda tendensen tios majoritetsvalen i allmänhet att, orättvist gynna majoriteten inom valmanskåren naturligtvis gör sig allra starkast gällande, när dessa val anordnas i flermanskretsar, hade det nog från denna omständighet kunnat hämtas tillräckligt vägande skäl att uppdela äfven de största städerna i enmanskretsar.

Att de motionärer, som för sig vantro andra kammarens pluralitet, icke

[ost de svårigheter i afseende å valkretsindelningen, Indika åro förenade med den af dem intagna ståndpunkten, tror jag mig hafva tillräckligt ådaga­ lagt, likasom äfven att deras förslag i verkligheten innebär ett öfverlåtande pa regeringsmakten att i ett flertal fall, och synnerligast tiar ett stads- intresse står emot ett landsbygdsintresse, efter fritt val bestämma valkrets­ indelningen. Störa möjligheter till gynnande af ett visst politiskt intresse skola härvid uppenbarligen erbjuda sig. Den ökning af Konungens makt, andra kammaren sålunda velat medgifva, framstår desto mera egendomlig, som den moderna statsförfattningsrätten såsom oafvislig uppställt den fordran i fråga om valkretsindelningen, att de regler, som härom skola gälla, bestämmas genom lag; en uppfattning, som också nästan undantagslöst är tillämpad i de europeiska staterna. Å andra sidan anser jag mig ej behöfva närmare framhålla de många möjligheter till klander, regeringsmakten, äfven när den vore som mest opartisk, skulle från olika håll såväl inom som utom repre­ sentationen ådraga sig vid tillämpning af eu lagbestämmelse i enlighet med andra kammarens beslut, och jämväl från denna synpunkt vore det nog skäl att öfverväga, om det kan vara lämpligt, att regeringsmakten erhåller det välde öfver valkretsindelningen, som bär blifvit ifrågasatt.

Ser man däremot till, huru det kung!, förslaget löst svårigheterna i af­

seende å valkretsindelningen, skall man icke kunna förneka de stora fördelar, detta förslag äfven i hithörande hänseenden erbjuder framför eu indelning i enmanskretsar. Med hjälp af de stora valkretsar, som äro en del af de pro­ portionella valens väsen, har det blifvit möjligt att inom hvarje valkrets skaffa det utrymme, de olika intressena kräfva för att kunna bestå och utveckla sig. Således löses af sig själf den pågående striden mellan stad och land. Af samma skäl komma, såsom jag äfven vid ärendets föregående behandling inför Eders Kungl. Maj:t den 5 februari 1904 yttrade, de olägenheter att för­ svinna, Indika enligt nu gällande ordning äro en följd af olika städers samman­ slagning till gemensamma valkretsar. Likaså de svårigheter, Indika uppstå vid och genom en valkretsindelning, som afser att till gemensamma enmans­ kretsar förena stad och land. I stället för en konstlad, mer eller mindre bristfällig, aldrig, riktigt rättvis och under årens lopp alltmera otillfreds­ ställande valkretsindelning, föreligger nu i Kungl. Maj ds förslag en efter rationella grunder uppgjord indelning, som, på samma gång den är geogra­ fiskt fast, erbjuder eu mycket stor böjlighet och anpassningsförmåga inför

Klingi, Majits Nåd. Proposition N:o 26.

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 26.

13

växlande befolknings- och näringsförhållanden.. Och tekniskt sedt äro de föreslagna grundlagsbestämmelserna, i hvad de afse grunderna för valkret­ sarnas bildande, enkla och klara samt lätta att tillämpa. För att ett val­ system, som erbjuder sådana fördelar framför eu indelning i enmanskretsar, skall kunna lämnas åsido, måste däri kunna påvisas många och stora olägen­ heter. Är systemet endast besvärligare och mera inveckladt än det nuvarande, synes denna omständighet, helt naturlig i och för sig, ej vara af beskaffenhet att böra föranleda dess förkastande.

Då det nu från vidt skilda håll erkänts, att det proportionella system,

som af den för ändamålet tillsatta kommitté föreslagits, är väl funnet och i alla detaljer noga utarbetadt, och då jag af hvad som förekom vid 1904 års riksdag blifvit ytterligare styrkt i min öfvertygelse, att denna metod är ett godt medel att nu vinna en lösning af rösträttsfrågan, tvekar jag ej att på det varmaste förorda, att det förslag Eders Kungl. Maj:t framlade vid samma riks­ dag måtte till innevarande års riksmöte varda i hufvudsak ånyo framlagdt.

Från den grupp inom andra kammaren, som vid 1904 års riksdag kraf­

tigast motsatte sig Kungl. Maj:ts förslag, framhölls med skärpa att, om pro­ portionella val skulle införas, dessa borde afse jämväl första kammaren, och att, då något förslag i sådan riktning ej förelåg, Kung]. Maj:ts proposition af sådan orsak ej kunde bifallas. Jag bestrider att de båda frågor, man så­ lunda velat sammanföra, stå i något organiskt samband med hvarandra; de göra det så mycket mindre, som första kammaren uppenbarligen fått den särskilda uppgiften att utgöra ett återhållande element till förhindrande af förhastade beslut af representationen. Tanken på införande af proportionella val bär i landet har ursprungligen framkommit med hänsyn till önskvärd­ heten att vinna en både effektiv och snar lösning af frågan om utsträckt val­ rätt till andra kammaren. När denna önskan nu står inför möjligheten att kunna förverkligas och man då påyrkar införande af proportionella val äfven till första kammaren, framställer man helt enkelt ett nytt anspråk, och ett anspråk därjämte, som man måste inse vara af beskaffenhet att ej kunna i den närmaste framtiden realiseras.

Till stöd för detta nya anspråk bar åberopats, att införandet af pro­

portionella val enbart till andra kammaren skulle medföra, att första kam­ maren komme att i frågor, som kunna göras till föremål för gemensam om­ röstning, tilläggas ökad makt genom det understöd, denna kammare kunde vän­ tas erhålla af representanterna i andra kammaren för de mera bemedlade i sam­ hället. Hvilket ringa inflytande dessa skola kunna öfva på andra kammarens sammansättning, framgår emellertid af en nyligen gjord undersökning, enligt hvilken antalet enskilda personer, som år 1903 voro påförda inkomstskatt, för hela riket uppgick till 191,515. Bland dessa, däri dock äfven kvinnor och personer af mankön under 25 år äro inräknade, utgör enligt verkställda be­ räkningar antalet af dem, som skatta för en årlig inkomst af 2,000 kronor

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition N:o 26.

eller därutöfver, ej mera än omkring 40 %, och äfven om härtill läggas de, som af fastighet beräknas hafva en inkomst af 1,000 — 2,000 kronor, torde hela antalet af dem, som sålunda skulle kunna anses tillhöra de mera burgna i samhället, ej öfverstiga 100,000. Anser man sig bland de mera burgna kunna upptaga äfven dem, hvilkas inkomst af fastighet beräknas till 600 — 1,000 kronor, skulle härigenom sistnämnda antal ej ökas med mera än något öfver 30,000. Tages nu i betraktande, alt antalet valberättigade efter den föreslagna rösträttsutvidgni ngen skulle enligt nuvarande folkmängdsförhållan- den utgöra omkring 1,000,000, så lärer det ej med fog kunna sägas, att ett förmögenhetsintresse i första kammaren skall kunna påräkna något mera betydande stöd af ett motsvarande intresse i andra kammaren. Tvärtom bör det ju vid jämförelse med antalet af dem, som vid senast förrättade allmänna val till andra kammaren voro röstberättigade, hvilket antal utgjorde blott 382,075, vara uppenbart, att de mindre bemedlade i samhället skola eldigt Kungl. Majds förslag så öfvervägande behärska valen till andra kammaren, att ett förmögenhetsintresse i första kammaren då icke kan på långt när vinna det understöd i andra kammaren, för hvilket möjlighet nu tinnes. I stället för att hålla det anförda skälet giltigt, torde man snarare kunna såga, att de, som nu i sammanhang med införande af allmän rösträtt påyrka bibehållandet af majoritetsvalen eller införandet af proportionella va! äfven till första kammaren, vilja i fråga om maktfördelningen mellan kam­ rarna åstadkomma till andra kammarens fördel en större rubbning, än som ensamt af rösträttens utvidgning bör blifva en följd. Jag vidhåller min förut uttalade åsikt, att eu uppriktig önskan att nu eller i den närmaste framtiden få rösträttsfrågan löst ej kan förenas med ett anspråk att samtidigt genom­ drifva en reform i fråga om första kammarens bildande.

Af de invändningar, som bruka framställas mot den af Kungl. Maj:! vid

1904 års riksdag framlagda proportionella valmetoden, är det knappast någon, som ej varit beaktad af den kommitté, som utarbetat denna metod. Att de hittills framkomna anmärkningarna ansetts icke vara alltför tungt vägande, torde också vara tämligen allmänt erkändt.

Om en proportionell valmetod skall kunna uppfylla sitt ändamål, lärer

det icke kunna undvikas, att hela systemet blifver vida mera inveckladt och bestämmelserna mera detaljerade, än förhållandet är vid det enkla majoritets­ valet. Hufvudsyftet vid uppgörandet af ifrågavarande metod har otvifvelaktigt varit att åstadkomma full effektivitet men ändå ställa minsta möjliga anspråk på valmännens förmåga att utföra själfva valhandlingen. Någon annan propor­ tionell metod, som i lika hög grad befordrar detta syfte men på samma gång- äger fördelen af mindre invecklade regler, har, såvidt jag förstår, ännu ej blifvit uppvisad. Att den ifrågavarande metoden med lätthet skall kunna af valmännen i vårt land tillämpas, därom hyser jag intet tvifvel.

Under det att somliga hysa fruktan för den makt, partiledningarna skola

erhålla genom de proportionella valen, har från annat håll val kandidaternas makt framhållits såsom minst lika vådlig. Är denna farhåga befogad, synes den till en början mindre väl kunna stå tillsammans med en fruktan för val- ledningarnas stora inflytande, för så vidt man ej utgår från den förutsättning, att partiledningarna komma att helt och hållet sammanfalla med valkandida­ terna; eu förutsättning, som ytterst sällan torde inträffa. I regel lära nog vallistorna komma till stånd genom eu samverkan mellan partiledningarna och valkandidaterna. Men ingendera sidan torde härvid finna tillrådligt att handla mot valmännens önskningar, sådana de offentligt gifvit sig till känna eller eljest äro veterliga, ty genom den föreslagna metoden äga valmännen möj­ lighet att besvara yttringar af dylika maktmissbruk på ett sätt, som bör motverka deras framträdande.

Öfriga mot den föreslagna metoden gjorda anmärkningar synas mig icke

vara af beskaffenhet att behöfva särskildt bemötas. De äro mera framkon- struerade än öfvertygande, innehålla ofta mera af gissningar om hvad som möjligen kan hända än om hvad som antagligen kommer att ske; och jag- tror ej att de, som framställa dessa anmärkningar, skola i dem finna grundade skäl till metodens förkastande.

De uttalanden, som i Riksdagen framkommit rörande själfva hufvudpunkten

i den föreliggande frågan, eller omfattningen af rösträttens utvidgning, gifva vid handen, att numera en alltmera enstämmig åsikt inom representationen råder därom, att man bör tillmötesgå krafvel på allmän rösträtt. Det torde därför icke vara nödigt att närmare utveckla de skäl, som tala för en dylik utsträckning al den politiska rösträtten, t de bestämmelser rörande vairätts- villkoren, som Kungl. Maj:t vid förra riksdagen föreslog, gjordes emellertid åt konstitutionsutskottet en de! modifikationer och tillägg, hvilka i hufvudsak godkändes af första kammaren, likasom äfven andra kammarens beslut inne­ fattar ett par smärre afvikelse!' från det kungl. förslaget i denna del. Jag- anhåller att nu få upptaga till granskning hvad sålunda blifvit inom Riks­ dagen föreslaget.

Under det att den kung], propositionen såsom allmän regel upptog i §

17 riksdagsordningen, att valrätt tillkonnne eu hvar välfrejdad svensk man från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufem års ålder, föreslog konstitutionsutskottet, att valrätt skulle tillkomma »inom den kommun, där han bosatt är, eu hvar välfrejdad svensk man, som är skyldig till staten erlägga direkt skatt, från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufem års ålder». Andra kammarens beslut åter innefattade ej annan afvikelse från den af Kungl. Maj:t föreslagna affatt- ningen, såvidt angår nu ifrågavarande allmänna regel, än att åldersgränsen bestämdes till tjugufyra år.

Kinigl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

förandet i nyss angifna riktning af en skattereform, som i en framtid måhända kunde finnas ensidig. Jämväl torde böra erinras om den ej obetydliga apparat, som, därest utskottets förslag antoges, skulle behöfva skapas till förebyggande däraf, att den kommunalstyrelserna nu tillagda befogenhet att meddela be­ frielse från erläggande af mantalspenningar blefve i politiskt intresse miss­ brukad. Då således den af regeringen efter omsorgsfull pröfning fattade stånd­ punkt i denna fråga lärer framför utskottets äga företrädet af större inre styrka och afsevärda yttre fördelar, synes mig både riktigt och lämpligt att fasthålla vid denna ståndpunkt.

I afseende å den åldersgräns, som bör stadgas för utöfvande af politisk

rösträtt, kunna meningarna helt naturligt vara delade därom, huruvida siffran skall sättas till 24 eller 25 år, men skäl torde ej föreligga att frångå den förut föreslagna åldersgränsen af 25 år, hvilken äfven synes för sig hafva öfvervägande sympatier inom Riksdagen.

Hvad den kungl. propositionen i § 17 riksdagsordningen innehöll rörande

de omständigheter, som skulle verka diskvalificerande i fråga om valrätten, vann i hufvudsak kamrarnas godkännande. Dock innefattar första kammarens beslut en i enlighet med konstitutionsutskottets förslag vidtagen mindre redak­ tionell ändring af momentet a), hvilken ändring torde böra godkännas; andra kammaren åter biföll för sin del en ändrad lydelse af momentet b).

I afseende å detta sista moment hade Kungl. Maj:t föreslagit, att den,

som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna kalender­ året af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hans hustru eller minderåriga barn, icke skulle äga valrätt. Denna formulering ansågo de motionärer i andra kammaren,! om Indika förut talats, vara otillfredsställande i så måtto, att den icke noggrannt begränsade diskvalifikationen till de fall, då understöds- tagaren påtagligen kommit i sådan ställning, att utöfvandet af rösträtt ej lämp­ ligen kunde honom medgifvas. Därför föreslogo motionärerna, att det ifråga­ varande momentet skulle så affattas, att diskvalifikationen komme att afse »den, som på grund af gällande föreskrifter angående fattigvården står under fattigvårdsstyrelses målsmans- eller husbonderätt», och denna lydelse blef af andra kammaren bifallen.

I formellt hänseende bör enligt min åsikt ett grundlagsstadgande så af-

fattas, att dess innehåll så litet som möjligt blir beroende af lagstiftningen på andra områden. Samma skäl, som anförts mot att, såsom konstitutions­ utskottet föreslog, göra valrätten direkt beroende af en skattelag, som det många gånger varit tal om att upphäfva, bör således i lika grad gälla, då fråga blir att bygga valrätten på en i förordningen om fattigvården intagen detaljbestännnelse, som jämförelsevis lätt kan blifva ändrad.

Iiungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o 26.

starkare för en understödstagare än för den, som ej kunnat betala sina skatter eller kommit i konkurstillstånd. I afseende å betydelsen af uttrycket: »häftar för understöd» är att anmärka, att då i förordningen om fattigvården stadgas återbetalningsskyldighet endast beträffande understöd, som någon själf mottagit eller som enligt förordningens 1 § tilldelats hans hustru och minderåriga barn, annat fattigunderstöd ej kan med detta uttryck afses, således ej t. ex. under­ stöd till fattigt barn i skolåldern. Den af Kung!. Maj:t föreslagna lydelsen af ifrågavarande bestämmelse förutsätter således för sin tillämplighet ett enkelt, jämförelsevis lätt utredt förhållande och torde icke i tillämpningen erbjuda några större svårigheter.

Ehuru slutligen i fråga om § 17 riksdagsordningen icke någondera kam­

maren godkänt konstitutionsutskottets uppfattning, att den i slutet af samma paragraf intagna hänvisning till vallagen skulle vara obehöflig och olämplig, till­ låter jag mig ändock här anmärka, att hänvisningen är så mycket nödvändigare, som vallagens föreskrifter om röstlängd medföra att en person, oaktadt han å valdagen uppfyller samtliga de i grundlagen för rösträtt stadgade villkor, än­ dock icke kommer i utöfning af denna rätt, nämligen om lian ej uppfyllt dessa villkor å sådan tid, att han kunnat blifva i längden upptagen såsom röstberättigad.

I afseende å det antal riksdagsmän, hvarje valkrets skall äga att utse,

föreslog konstitutionsutskottet, att detta antal icke i någon valkrets skulle understiga tre. Det till grund för detta förslag närmast liggande skälet, att Gottland därigenom finge behålla rätten att utse tre representanter i andra kammaren, synes behj ärtans värdi, hvadan förslaget torde böra godkännas.

De bestämmelser rörande själfva valsättet, som den kungl. propositionen

intagit i § 19 riksdagsordningen, fann konstitutionsutskottet vara alltför ofull­ ständiga, och utskottet föreslog därför, att i nämnda lagrum skulle införas vissa från förslaget till vallag hämtade stadgande», Indika utskottet ansåg vara af principiell natur och äga nära samband med riksdagsordningens förutvarande bestämmelser. Enär riksdagsordningen ju afsett att fullständigt upptaga reg­ lerna för Riksdagens bildande, och denna princip fortfarande skall tillämpas i afseende å första kammaren, kan det väl, teoretiskt taget, synas oegentlig! att i fråga om andra kammaren intaga i riksdagsordningen endast de be­ stämmelser, som i det kungl. förslaget innehållas; men då af praktiska skäl eu vallag numera torde vara behöflig med afseende å andra kammarens bil­ dande, synes det icke vara lämpligt att därom i grundlagen införa flera be­ stämmelser, än som äro oundgängligen nödiga. Kungl. Maj ds förslag upp­ tager i § 19 riksdagsordningen de tre ledande grundprinciperna för valen till andra kammaren: att valen äro direkta, att valsättet är proportionellt och att valrätten är lika för alla röstande. Fordrar man tillika, att riksdagsord­ ningen skall t. ex. angifva arten af den proportionella metod, som är afsedd

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

En omredigering af § 23 riksdagsordningen enligt Kung!. Maj:ts förslag,

i syfte att afhjälpa en utaf utskottet anmärkt ofullständighet däri, bör natur­ ligtvis vidtagas. Utskottets förslag att i § 38 riksdagsordningen inrymma åt konstitutionsutskottet samma rätt till initiativ med hänsyn till vallagen, som till­ kommer utskottet med afseende å grundlagsfrågor, anser jag mig kunna för­ orda, och hvad utskottet hemställde därom, att stadgande rörande sättet för vallagens stiftande borde införas i § 49, i stället för, såsom Kungl. Maj:t före­ slagit, i § 87 regeringsformen, synes äfven böra godkännas. Såsom följd häraf torde jämväl beträffande § 53 regeringsformen vidtagas den jämkning, utskottet föreslog.

Enligt § 31 regeringsformen äga städernas till deltagande i riksdagsmanna­

val berättigade invånare att till borgmästaretjänster föreslå tre behöriga män, af hvilka en skall af Konungen utnämnas, och på lika sätt förhålles med råd­ mans- och magistratssekreterare-sysslorna i Stockholm. Såsom jag den 5 fe­ bruari 1904 till statsrådsprotokollet erinrade, lärer en ändring af de politiska valrättsbestämmelsema i den utsträckning, som nu blifvit ifrågasatt, nödvändig­ göra en ändring äfven af nämnda stadgande i regeringsformen. Då nämligen röstberäkningen vid borgmästareval i allmänhet är grundad på bevillningen, skulle, om den politiska rösträtten utsträckes till att omfatta äfven dem, som icke äro uppskattade till bevillning, härigenom den hittills i flertalet fall till- lämpade grunden för röstberäkningen helt och hållet bortfalla.

I fråga om den städerna sålunda tillagda förslagsrätt är väl numera täm­

ligen allmänt erkändt, att den icke är och icke kan vara nyttig för rättsskip­ ningen i allmänhet och således ej heller för städerna själfva; men då spörs­ målet om en reform i detta hänseende ej synes böra upptagas till behandling i sammanhang med nu föreliggande politiska fråga, torde den ifrågasatta grund­ lagsändringen böra göras så litet omfattande, som möjligt är. Detta vinnes bäst genom ett stadgande, enligt hvilket rättigheten att deltaga i borgmästare­ val tillerkännes dem, som äro kommunalt röstberättigade; dock att, såsom hittills, bolag och andra dylika samfälligheter likasom äfven kvinnor blifva från rättigheten uteslutna samt att valrätten fortfarande göres beroende däraf, att den valberättigade är mantalsskrifven i den stad, där borgmästarevalet hålles.

Den nya ordning, som ett antagande af de föreslagna grundlagsändringarna

skulle medföra, träder genast i tillämpning. Emellertid ligger det i sakens natur, att val enligt den blifvande vallagen ej kan äga rum, förrän alla de nya anordningar, som i vallagen förutsättas, hunnit införas. Skulle dess­ förinnan på grund af andra kammarens upplösande blifva erforderligt att för­ rätta nya val till denna kammare, måste äldre lag tillämpas, och lika blir förhållandet i afseende å de fyllnadsval till andra kammaren, som kunna komma i fråga, innan val förrättas efter den nya ordningen. Då ett stad­

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

rådsprotokollet den 5 februari 1904 framhöll, skulle det mången gång vara förenadt med betydligt besvär att styrka skattebetalning för alla tre åren, och det bär därför synts obilligt och olämpligt att ställa fordringarna så högt. Men om således den nyinflyttade, för att redan från början blifva i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ej behöfver styrka skattebetalning för mer än sista året, får han därigenom ingalunda ovillkorlig rätt till rösträtts utöfvande. Varder således antingen efter anmärkning mot röstlängden eller eljest upplyst, att den nyinflyttade häftar för skatt, som förfallit under något af de två tidi­ gare åren, kommer han icke i åtnjutande af rätten att rösta. Den uppfattning, som sålunda i vallagsförslaget kommit till uttryck, torde så mycket hellre finnas vara af billighetsskäl motiverad, som den ifrågavarande bevisskyldig­ heten åligger den nyinflyttade icke blott första året efter inflyttningen, utan ock det därpå följande året, således två år i följd.

Det i 1Ö § vallagen stadgade åliggandet för valnämndens ordförande eller

magistraten att till de i röstlängden upptagna personer, som däri icke anteck­ nats såsom röstberättigade, härom med allmänna posten sända underrättelse, ansåg utskottet böra ur paragrafen utgå. En dylik anordning syntes nämligen utskottet icke vara behöflig, då en hvar under den tid, röstlängden vore fram­ lagd till granskning, ägde tillfälle att förvissa sig om, huruvida han vore i röstlängden upptagen; och i öfrig! skulle fullgörandet af det nämnda åliggandet kräfva ett tidsödande arbete, hvilket otvifvelaktigt inom många kommuner en­ dast med stor svårighet skulle kunna fullgöras. De synpunkter, som sålunda af utskottet framhållits, hafva, såsom framgår af kommitterades betänkande, blifvit af dem till fullo beaktade. Då de ändå föreslagit det ifrågavarande åliggandet, är det af skäl, som torde böra tillerkännas full giltighet. Särskild! vill jag här anmärka, att redan för mera än tio år sedan kraftigt framhölls i andra kammaren, att det i stora städer icke är möjligt att vidtaga en an­ ordning, hvarigenom under den begränsade tid, som för ändamålet kan till­ mätas, valmännen skola kunna hvar för sig granska röstlängden utan att underkastas orimliga uppoffringar. Äfven på landsbygden skulle det för mången, som ville förvissa sig om att röstlängden i afseende å honom vore riktig, blifva en allt för stor uppoffring att, kanske midt under pågående vår­ arbete, nödgas inställa sig å annan plats för röstlängdens granskning. Då det är afsedt, att röstlängden skall blifva ovillkorligt bindande, är det ju ock af vikt, att den må blifva så fri från felaktigheter, som möjligt är. Detta syfte skall kraftigt befordras genom de skriftliga underrättelser, hvarom nu är fråga, hvarjämte de personer, hvilka i något hänseende försummat fullgöra sina skyldigheter, få en erinran om att godtgöra denna försumlighet. För vin­ nandet af dessa fördelar betyder det enligt min mening föga, om de myn­

25

digheter, hvilka det skall åligga att utsända underrättelserna, därigenom blifva i mer eller mindre grad betungade. Besväret med utsändandet torde för öfrigt ej blifva alltför stort, då ju tryckta blanketter skola tillhandahållas valmyndigheterna; endast i de större städerna kan det hlifva fråga att afsända något betydligare antal underrättelser, men tillräcklig arbetskraft finnes där alltid att tillgå.

Med erinran att i 15 § föreskrifvits, bland annat, att i röstlängden så­

som röstberättigad upptagen person, hvars rösträtt blifvit bestridd genom anmärkning, ingifven till valnämndens ordförande eller magistraten senast den 3 juni, skall äga rätt att vid det sammanträde, som den 15 i samma månad hålles för pröfning af framställda anmärkningar, åberopa jämväl omständig­ heter, som inträffat efter den 3 juni, uttalade utskottet, att en dylik lätt borde tillerkännas äfven dem, som ej blifvit i röstlängden antecknade såsom röstberättigade men hvilka i vederbörlig ordning framställt yrkande, att röst­ rätt måtte dem tilläggas. Att i vallagsförslaget en skillnad i nu anmärkta hänseende gjorts mellan å ena sidan dem, hvilka vid röstlängdens uppi tittande upptagits såsom röstberättigade men livilkas rösträtt blifvit bestridd, och a andra sidan dem, hvilka ej upptagits såsom röstberättigade, beror af fleia orsaker. Om det skulle medgifvas de senare att åberopa och styrka om­ ständigheter, som inträffat efter den 3 juni, skulle däraf uppstå den oegeni- ligheten, att, ehuru de ej finge framställa anmärkning mot röstlängden senare än den 3 juni, de likväl skulle äga att efter den dagen betala skatter, som den 3 juni icke varit guldna, och den 15 juni åberopa sådan omständighet. Denna oegentlighet innebär å andra sidan att, såvidt angår dem, hvilka icke upptagits såsom röstberättigade, allt det material, som valnämnden eller ma­ gistraten har att bedöma, icke, såsom enligt förslaget i allmänhet skulle blifva fallet, kan vara samladt innan beslut häröfver afkunnas. Detta skulle medföra en ytterst betänklig olägenhet härutinnan, att den dömande myndig­ heten ej kunde på förhand noga sätta sig in i frågorna och preliminärt öfverlägga om huru de skola afgöras. Utom den osäkerhet vid pröfningen, som häraf lätt kunde uppstå, skulle det äfven kunna befaras ätt, särskildt i de stora städerna, den för pröfningen och protokollets uppsättande anslagna liden blefve otillräcklig. Ingen obillighet kan ligga i att af en sökandepart fordra, att han vid tiden för sina anmärkningars ingifvande skall vara beredd att styrka deras befogenhet. Annorlunda ställer sig salcen beträffande den, som i röstlängden upptagits såsom röstberättigad men mot hvilken anmärkning framställts. Såsom svarandepart bör han erhålla någon tid till bemötande af den framställda anmärkningen, och när det då föreslagits, att han ska 1 få åberopa omständigheter, som inträffa intill tiden för svaromålets afgifvande,

Bill. till Rilcsd. Prot. 1905. 1 Scwil. 1 Af cl. 17 Höft.

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ar det icke blott rättvist utan äfven i full motsvarighet till hvad som före­ slagits att gälla beträffande den, hvilken icke upptagits såsom röstberättigad.

Vallagens 37 § ansåg utskottet böra fullständigas med en bestämmelse,

att namnen inom hvar och en af de å röstsedeln tryckta särskilda vallistorna skulle ordnas alfabetiskt efter namnens begynnelsebokstäfver. Att ålägga parti­ ledningarna skyldighet att upptaga namnen å vallistorna alfabetiskt skulle en­ ligt min åsikt innebära ett obehörigt ingrepp i deras bestämmanderätt. Det kan mycket väl tänkas, att en partiledning vill afvika från den alfabetiska ordningen för att genom det namn, som sättes främst på listan, på ett lätt märkbart salt angifva listans politiska färg, och eu sådan önskan kan så mycket hellre anses naturlig, som listorna ju helt och hållet sakna parti­ beteckning. Äfven kan det tänkas, att en partiledning vill genom den ord­ ning, hvari kandidaterna upptagas på listan, gifva valmännen eu slags anvis­ ning i fråga om själfva röstningen; och då det mot ifrågavarande metod an­ märkts, att den i fråga om valet inom listorna öfverlämnar väl mycket åt slumpen, skulle genom ett godkännande af utskottets förslag sistnämnda an­ märkning otvifvelaktigt vinna i befogenhet.

Då utskottet förordat att, till förekommande af ett afsiktligt förstörande

af de åt valmännen utlämnade röstsedlar, i 50 § borde inflyta en bestämmelse därom, att valman äger utfå ny röstsedel endast för såvidt förut åt honom utlämnad röstsedel blifvit obrukbar utan hans vållande, synes utskottet hafva förbisett, att det i regel skall vara omöjligt att afgöra, om en röstsedels för­ störande skett afsiktligt eller icke. Och äfven om en valman, hvars röstsedel blifvit obrukbar, ej haft för afsikt att förstöra röstsedeln, torde lian väl alltid i mer eller mindre grad hafva varit vållande till obrukbarheten. Skulle några valman vilja, genom afl afsiktligt förstöra de till dem utlämnade röstsedlarna, söka hindra andra valmän att deltaga i valet, förfara de nog ej på sådant sätt, att afsikten blir uppenbar. Men äfven om det skulle tänkas, att de så gjorde, äger valmyndigheten fullständigt i sin makt att hindra deras anslag, i det han först vid valets slut i mån af tillgång utlämnar nya röstsedlar till dessa valmän. En ändring i den af utskottet föreslagna riktning skulle för öfrig! vara olämplig äfven från den synpunkten, att valets säkerhet ej bör äfventyras genom möjligheten att tillställa tvister därom, huruvida röstsedlar gjorts obrukbara med afsikt eller utan afsikt. I öfrigt torde jag få hänvisa till kommitténs upplysande motivering till ifrågavarande stadgande.

I 69 § vallagen är i fråga om suppleanter föreslaget, bland annat, att,

om på samtliga vallistor icke finnes någon valbar kandidat, den ledigblifna platsen skall stå obesatt till nästa val. Såsom redan kommittén erinrade, kan det icke vara antagligt, att den förutsatta händelsen någonsin kommer att in­ träffa. Vid sådant förhållande, och då stadgandet är till endast för att alla

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Kung1. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

anses såsom ett antagligt exempel, huru röstsiffrorna vid ett riksdagsmanna­ val kunna ställa sig, blir det ju genast uppenbart, att ett mycket ringa fåtal af valmän kunna med sina röster inverka på ordningen mellan kandidaterna å en lista, särskilt mellan dem, som erhållit lägsta rösttalen och således ej gärna kunna tänkas vid inträffade ledigheter komma att inträda såsom riks­ dagsmän. Skulle då, huru uppenbart det än vore, att de ifrågavarande rösterna ej kunde inverka på frågan om Indika som rätteligen blifvit valda till ordinarie riksdagsmän, hela valet upphäfvas blott därför, att dessa röster kunde öfva inflytande på ordningen mellan några kandidater, som kanske först i sista hand kunde komma i fråga att blifva ledamöter af kammaren, måste detta för valmännen innebära en frestelse att söka åstadkomma upphäfvande af alla val. De skäl jag i denna fråga angaf till statsrådsprotokollet den 5 februari 1904 anser jag vara fullt bindande, och jag kan icke tillstyrka, att det ifråga­ varande stadgandet uteslutes.»

Departementschefen uppläste härefter i enlighet med sitt nu afgifna ytt­

rande affattade förslag dels till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regerings­ formen samt §§ JO till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdags­ ordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen dels ock till lag om val till Riksdagens andra kammare och hemställde, att förstnämnda för­ slag måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig ordning samt att förslaget till vallag måtte såsom bilaga få åtfölja detta protokoll för att, i likhet med hvad som skedde vid 1904 års riksdag, underställas Riksdagens granskning.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda

hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall till

denna hemställan, förordna, att till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning skulle aflåtas nådig proposition af den lydelse, bilaga B vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Erik Öländer.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 26.

10. Kalmar läns södra valkrets, innefattande södra landstingsområdet; 11. Gottlands län; 12. Blekinge län; 13. Kristianstads län; 14. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs, (Insjö, Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg och Landskrona; 15. Malmöhus läns södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie, Skytts, Vemmenhögs, Ljunits och Härrestads härad samt städerna Lund, Ystad, Trelleborg och Skanör med Falsterbo; 16. Malmö stad; I 7. Hallands län; 18. Göteborgs och Bohus läns valkrets, innefattande länets landstings­ område ; 19. Göteborgs stad; 20. Älfsborgs län; 21. Skaraborgs län; 22. Värmlands län; 23. Örebro län: 24. Västmanlands län; 25. Kopparbergs läns södra valkrets, innefattande Folkare härad, Hede­ rn ora och Garpenbergs, Säters, Stora Skedvi, Husby, Falu södra, Falu norra, Söderbärke, Norrbärke och Grangärde tingslag samt städerna Falun, Säter och Hedemora; 26. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Nås, Malungs, Gagnefs. Leksands, Rättviks, Mora, Orsa, Älfdals samt Särna och Idre tingslag; 27. Gäfleborgs läns södra valkrets, innefattande Gästriklands västra och östra tingslag samt Gäfle stad; 28. Gäfleborgs läns norra valkrets, innefattande Södra Hälsinglands västra och östra tingslag, Enångers, Forsa, Bergsjö, Delsbo, Ljusdals samt Arbrå och Järfsö tingslag äfvensom städerna Söderhamn och Hudiksvall; 29. Västernorrlands läns södra valkrets, innefattande Tima, Selångers, Torps, Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals tingslag samt Sundsvalls stad; 30. Västernorrlands läns norra valkrets, innefattande Säbrå, Gudmundrå, Nora, Boteå, Sollefteå, Ramsele, Resele, Nätra, Nordingrå, Själevads och Arnäs tingslag samt städerna Härnösand och Örnsköldsvik; 31. Jämtlands län; 32. Västerbottens län; samt 33. Norrbottens län.

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 26.

31

II kap.

Om valdistrikt och om valnämnd.

2

§.

Inom de särskilda valkretsarna förrättas valen i allmänhet kommunvis,

och hvarje kommun bildar då ett valdistrikt; men kommun, som till följd af folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må på därom gjord framställning efter beslut af Konungens befallningshafvande delas i två eller flera valdistrikt.

3 §.

När förslag om en kommuns delande i skilda valdistrikt eller om ändring

i redan skedd indelning hos Konungens befallningshafvande väckes, varde yttrande däröfver affordradt kommunalstämma på landet samt stadsfullmäktige och magistrat i stad. Skall kommun på landet delas, bör därvid iakttagas, att delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valdistrikt. Beslut om distriktsindelning skall af Konungens befallnings­ hafvande kungöras, men beslutet träder, sedan det blifvit gällande, ej i tillämpning förr än i afseende å det val, som näst efter ingången af det följande året skall enligt § 18 mom. 1 riksdagsordningen förrättas.

4

§.

Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, bildar hvarje de!

ett valdistrikt.

För hvarje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd af fem inom

distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant för honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen före februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas å första ordinarie kommunalstämma hvarje år i den ordning, som om nämndemansval är stadgadt. Det åligger kommunalstämmans ordförande att ofördröjligen utan Vilsen låta tillställa en hvar af de valda ledamöterna och suppleanterna i val­ nämnden ett utdrag af stämmoprotokollet, i hvad dem rörer. Om de per­ soners namn och bostad, som blifvit till ordförande och suppleant för honom

dens ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten sändas underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning. Blan­ ketter till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse med formulär 3 vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande hållas vederbörande till hända.

14 §.

Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tid, kommer den ej

under pröfning.

15 §.

Den 15 juni sammanträder på landet för hvarje valdistrikt valnämnden

och i stad magistraten för pröfning af de mot röstlängden framställda an­ märkningar, som i rätt tid ingifvits. Detta sammanträde, som är offentligt, skall börja klockan 10 förmiddagen.

Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda an­

märkningar med rätt för dem, hvilkas rösträtt blifvit enligt 12 § bestridd, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat efter den 3 juni, skall val­ nämnden eller magistraten öfver alla i behörig tid framställda anmärkningar omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling afkunna beslut, som. med angifvande i korthet af skälen därför, intagas i det vid sammanträdet förda protokoll.

I röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas. Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller magi­

straten, hvarefter längden jämte protokollet och alla dithörande handlingar ofördröjligen insändes till Konungens befallningshafvande.

16 §.

Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts, varde

intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten tecknadt å längden, som därefter insändes till Konungens befallningshafvande.

17 §.

1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 15 § sägs, göre det medelst besvär, som ingifvas till Konungens befallningshafvande före klockan 12 å tionde dagen från den dag, då beslutet afkunnades. 2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två exemplar; och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga det ena exemplaret af besvärshandlingarna och honom, som vederbör, det tillställa

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

35

samt inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens be­ fallningshafvande efter omständigheterna i hvarje särskildt fall bestämmer, till Konungens befallningshafvande inkomma med bevis om dagen för delgifningen.

18 §.

Ingifvas ej besvären inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som

i 17 § 2 mom. sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna till pröfning.

19 §.

Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis bestämda

tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas honom, som vederbör, äge denne att inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens be­ fallningshafvande utsätter, räknad från dagen för handlingarnas delgifning, till Konungens befallningshafvande inkomma med förklaring.

20 §.

Hvad i afseende å besvärshandlingars delgifning och ingifvande af bevis

därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden för för­ summelse att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis skall tecknas på besvärs- skriften.

21

§.

Så snart inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne

Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna, som ej må till part åter­ ställas, sitt utslag och införe i röstlängden de rättelser, som däraf föranledas.

22

§.

Underrättelse om tiden för utslagets meddelande varde senast dagen

därefter införd i en för ändamålet särskildt inrättad bok, som hålles för all­ mänheten tillgänglig.

23 §.

Öfver Konungens befallningshafvandes utslag må klagan ej föras annat

än i sammanhang med besvär öfver själfva valet.

24 §.

När röstlängd, enligt hvad ofvan sägs, blifvit i föreskrifven ordning fram­

lagd och anmärkning däremot ej förekommit eller beslut i anledning af fram­

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

37

Förslagsskriften skall tillika bemyndiga en af förslagsställarne att den­

samma ingifva. Sådant uppdrag medföre utan vidare fullmakt befogenhet för den utsedde att i allt. som angår förslaget, såsom ombud för öfriga förslags­ ställare företräda dem hos Konungens befallningshafvande.

27 §.

Förslag skall af förslagsställarnes ombud personligen till Konungens be­

fallningshafvande ingifvas.

Är ett förslag i behörig ordning aflämnadt, må Konungens befallnings­

hafvande ej vägra att detsamma mottaga i annat fall, än att antalet röstbe­ rättigade förslagsställare därå understiger tjugu, eller att förslaget upptager flera kandidater, än som enligt 26 § är medgifvet

28 §.

Yppas tvifvelsmål om hvem som med eu föreslagen kandidat afses, eller

förekommer eljest någon otydlighet, meddele förslagsställarnes ombud Konun­ gens befallningshafvande erforderliga upplysningar och göre härom å förslaget de anteckningar, som finnas nödiga.

Kitngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

29 §.

Konungens befallningshafvande åligger att ofördröjligen pröfva de före­

slagna kandidaternas valbarhet, Finnes därvid att någon ej är valbar, varde hans namn från förslaget struket och beslutet härom förslagsställarnes om­ ljud meddeladt; ombudet sedan obetaget att inom utgången af den i 26 § omförmälda mottagning å förslaget uppföra en valbar person i den uteslutnes ställe.

30 §.

De ingifna förslagen skola hos Konungens befallningshafvande under be­

hörig tillsyn vara för en hvar tillgängliga.

31 §.

När förslagen, efter verkställd pröfning, äro i behörigt skick, låter

Konungens befallningshafvande å en förteckning uppföra dem i ordningsföljd efter som de ingifvits och med utsättande för ett hvart af dem af förslags-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ställarnes namn, titel eller yrke och hemvist. Denna förteckning kungöres ofördröjligen på enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet.

32 §.

På grund af de kungjorda förslagen fastställas offentliga vallistor på sätt

här nedan i 33 till och med 36 §§ sägs.

33 §.

1. Under tredje veckan före den, i hvilken valet sker, mottager Konungens befallningshafvande från och med måndagen till och med lördagen mellan klockan 10 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen anmälningar om namn å kandidater, hvilka skola tillhöra en och samma vallista. 2. Å vallista må ej upptagas andra namn på kandidater, än som finnas å de enligt 31 § kungjorda förslag. För att kunna mottagas skall anmäl- ningsskrift vara undertecknad, om den upptager namn å kandidater från två eller flera dylika förslag, af minst tio bland dem, som framställt dessa förslag, och om den upptager namn å kandidater från ett enda förslag, af minst en af dess framställare; värde ock inlämnad af den eller någon bland dem, som gjort ifrågavarande anmälan.

3. Anmälningsskriften skall vara försedd med förklaring af samtliga därå upptagna kandidater, att de vilja tillhöra ifrågavarande vallista. Förkla­ ringen skall af hvarje kandidat egenhändigt underskrifvas och namnteckningen af två personer bevittnas. Ej må någon kandidat underteckna mer än en dylik förklaring.

34 §.

Upptager anmälningsskrift namn å kandidat, som ej finnes å de enligt 31 §

kungjorda förslag eller icke afgifvit sådan förklaring, som i 33 § 3 mom. afses, eller är beträffande någon föreslagen kandidat förklaringen ej af beskaffenhet, som sist nämnda lagrum föreskrifver, har Konungens befallningshafvande att utesluta vederbörande kandidats namn från den anmälda vallistan.

Har kandidat å mer än en anmälningsskrift tecknat sådan förklaring,

som i 33 § 3 mom. afses, skall hans namn af Konungens befallningshafvande uteslutas från de enligt samma § anmälda vallistor, å hvilka det upptagits.

Saknas alldeles å anmälningsskrift sådan förklaring, som i 33 § 3 mom.

afses, varde den ej mottagen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

47 §.

Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen att själf utmärka,

huru han vill rösta, eller att i föreskrifven ordning framlämna sin röstsedel, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han själf därtill utser.

48 §.

Ej må någon rösta på andra än dem, hvilkas namn äro på röstsedeln

tryckta.

Å röstsedeln må ej utmärkas flera, men väl färre, namn än det antal

riksdagsmän, som skall väljas.

Är å röstsedel endast ett namn understruket, har den kandidat, som

därmed afses, erhållit den röstandes hela röst. Äro två namn understrukna, har hvardera kandidaten erhållit V2 röst; äro tre namn understrukna, har en hvar af de tre kandidaterna erhållit

1/3

röst och så vidare, så att den del af

en hel röst, som, när mer än ett namn å röstsedeln understrukits, tillkommer en hvar af de på röstsedeln utmärkta kandidater, alltid motsvarar deras antal.

Valmannen vare ej bunden att rösta uteslutande inom en vallista på

röstsedeln, utan äge full frihet att rösta på kandidater å skilda listor.

49 §.

I annan ordning eller på annat sätt, än ofvan i 46 till och med 48 §§

är sagdt, må ej någon sin rösträtt utöfva.

Röstsedel, som saknar behörig stämpel eller på utsidan är försedd

med något af den röstande anbragt märke, varde ej mottagen.

50 §.

Har genom misstag vid namnunderstrykningen eller af annan orsak

röstsedel blifvit obrukbar, äge valmannen mot sedelns återställande utfå ny röstsedel, när det pröfvas kunna ske utan förfång för de efteråt röstandes rätt att erhålla röstsedlar.

51 §.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller valet

skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att aflämna sina röstsedlar.

43

52 §.

När alla, som vid det för valförrättningens slut fastställda klockslag äga

tillträde till valet, aflämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden röstningen afslutad.

Omedelbart därefter uttagas röstsedlarna ur valurnan och räknas oöpp­

nade.

I

det protokoll, som

i

öfverensstämmelse med det vid denna lag

fogade formulär 5 med därå gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas antalet afgifna röstsedlar. Jämväl räknas och upptages i proto­ kollet antalet af de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet.

De vid valet afgifna röstsedlarna inläggas härefter i ett hållfast omslag,

som omsorgsfullt förseglas under minst tre närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.

Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar skola genast förstöras.

53 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt för­

seglas under minst tre närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valnämnden eller magistraten inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen åro obrutna.

54 §.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden

och två af de närvarande, afslutas förrättningen med tillkännagifvande, att röstsammanräkningen verkställes å tid och ställe, som därför blifvit utsatt.

Valnämnden eller magistraten insänder därefter ofördröjligen till Konun­

gens befallningshafvande röstsedlarna och valprotokollet jämte röstlängden.

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 26.

VI Kap.

Om rösternas sammanräkning samt kungörande af

valets utgång,

55 §.

Å utsatt tid och ställe verkställes af Konungens befallningshafvande

sammanräkning af de vid valet afgifna röster. Sammanräkningen sker inför

61 §.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

45

Vid sammanräkningen begynnes med den grupp af röstsedlar, å hvilka

blott ett namn underströ kits; och antecknas huru många röster hvarje kandidat erhållit på dessa röstsedlar.

Från de röstsedlar, å hvilka två namn understrukits, antecknas likaledes

huru många gånger hvarje kandidats namn sålunda utmärkts. De härvid antecknade talen delas med 2.

Från de röstsedlar, å hvilka tre namn understrukits, sker på enahanda

sätt anteckning för hvarje kandidat; dock att de härvid antecknade talen delas med 3.

På samma sätt behandlas alla öfriga grupper af röstsedlar, därvid för

hvarje grupp iakttages, att de antecknade talen delas med det tal, som ut­ visar antalet å röstsedlarna understrukna namn.

För sammanräkningen af de kvoter, som sålunda erhållas, böra upp­

komna bråktal uttryckas i hundradelar, så att 1/2 räknas lika med 0.50, V3 lika med 0.33, 2/3 lika med 0.67 och så vidare, allt i enlighet med den å bilaga till denna lag intagna tabell.

De tal, som på ofvan angifna sätt erhållas för en och samma kandidat,

sammanräknas. Summan utgör kandidatens rösttal.

62 §.

Rösttalen för de kandidater, som äro uppförda på samma vallista, samman­

räknas, och summan varde på det sätt jämnad till närmaste hela tal, att hvad som öfverstiger 0.50 räknas för 1, och hvad som understiger eller blott uppgår till 0.50 uteslutes. Det sålunda uppkomna talet är listans rösttal. För lista, som upptager en enda kandidat, är hans rösttal, på enahanda sätt jämnadt, listans rösttal.

63 §.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika listorna efter

den grund, att, då någon lista tillerkännes eu plats för en viss röstmängd, samma röstmängd skall medföra lika rätt för hvarje annan lista.

Denna fördelning tillgår sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

den af de olika listorna, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.

Jämförelsetalet är för hvarje lista dess rösttal, så länge listan ännu icke

fått någon plats sig tillerkänd; därefter halfva rösttalet, så länge listan erhållit

allenast en plats; därefter tredjedelen af rösttalet, så länge listan erhållit allenast två platser; och så vidare i fortsatt följd.

Äro, i fråga om någon plats, två eller flera af jämförelsetalen lika, äge

den lista företräde, hvars rösttal är störst. Äro äfven rösttalen lika, skilje lotten.

Har en lista redan erhållit så många platser, som listan upptager kandi­

dater, varde den från vidare jämförelse utesluten.

84 §.

De platser, som enligt nästföregående § tillkomma en lista, tilldelas dem

af de valbara kandidaterna därå, som äga högsta rösttalen. Vid lika rösttal eller i händelse plats skall tilldelas någon af två eller flera kandidater, som icke personligen erhållit någon röst, skilje lotten.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

65 §.

Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll, i

hvilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit, huru många giltiga och ogiltiga röstsedlar afgifvits i hvarje valdistrikt, sammanlagda an­ talet giltiga röstsedlar, hvarje kandidats rösttal, de särskilda vallistornas rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af platserna mellan de olika listorna, det antal platser, som tilldelats hvarje lista, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.

Samtliga röstsedlar inläggas, de godkända och de underkända hvar för

sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med minst tre närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De sålunda in­ lagda röstsedlarna jämte de enligt 61 § gjorda anteckningar skola förvaras till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit afgjorda.

66

§.

Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest

nödigt att densamma uppskjuta eller afbryta, skola alla röstsedlar inläggas i omslag, hvilka förseglas under minst tre närvarandes sigill. Dessa omslag- jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de af Konungens befallnings­ hafvande tillkallade vittnen eller andra närvarande förvissat sig om att de åsätta sigillen äro obrutna.

49

anföra besvär före klockan 12 å femtonde dagen från den dag, då valet hölls eller det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må öfver Konungens befallningshafvandes utslag i sådant mål klagan ej föras.

75 §.

Öfver beslut, som i 2 och 3 §§ afses, må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningshafvandes utslag i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.

76 §.

Om besvär öfver riksdagsmannaval eller sådan Konungens befallnings-

hafvandes åtgärd, som står i omedelbart samband med själfva valet, är stad­ gadt i riksdagsordningen.

77 §.

Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten varit i laga ordning företedda.

78 §.

Vid pröfning af besvär öfver riksdagsmannaval må sådana omständigheter

ej verka till valets upphäfvande, som, utan att öfva inflytande på den omedel­ bara utgången af valet, kunna äga inverkan allenast på frågan om hvilka vid sedermera inträffade ledigheter må varda till riksdagsmän utsedde.

79 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då åtgärd för rätt att

framställa anmärkning mot röstlängd eller då pröfning af anmärkningar där­ emot eller då åtgärd för rätt att fullfölja eller bevaka talan mot beslut vid sådan pröfning eller för rätt till klagan, som i 74 § afses, sist bör företagas, må den åtgärd eller pröfning ske å nästa söckendag.

⁸⁰ §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja att de anordningar, som

i 42 § afses, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda

utgifter för skrifmaterialier och stämplar äfvensom kungörande, som åligger

Bih. till Rissel. Prof. 1.905. 1 Sami. 1 Afä. 11 Häft.

7

Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 26.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

51

Bilaga.

Tabell, utvisande huru vanliga bråktal skola i hundradelar

beräknas.

Va lika med 0,50

3/

/

lika med 0,33

6/l2 lika med 0,5 0

“/l4 lika med 0,9 3

Vs

» » 0,33

4/9 »

»

0,44

V12 »

» 0,5 8 Vis

»

»

0,0 7

7«

»

» 0,67

5/

/

» » 0,5 6

7l2 » » 0,67

7l6 »

»

0,13

V ⁴»

»

0,2 5

7»

»

» 0,67

^9//12

» » 0,7 5

7 ib

» » 0,2 0

V 4

» » 0,50

Vo » » 0,7 8

10/

/12

»

» 0,83 Vl5

» » 0,2 7

» » 0,7 5 7»

» » 0,89

4 V12 » » 0,9 2

Vl5 »

» 0,33

V. »

» 0,20 Vio » » 0,10

Vis

»

» 0,0 8

6/l5 »

»

0,40

75 » » 0,4 0

2/

Ilo

» » 0,20

2/

/13

»

» 0,15 7/l5

» » 0,4 7

b

»

»

0,6 0 7io

» »

0,30 7l3

»

»

0,23

8/l5 » » 0,53

75 »

» 0,80 4/io »

»

0,40

Vis »

»

0,31

9//15

»

» 0,6 0

Ve

» » 0,17 7w

» » 0,50

5/

/13

» » 0,38

^10/

1 15

» » 0,6 7

2/

/6

» » 0,33

V

id

»

»

0,60

7l3

»

» 0,46

11

//15

» » 0,73

7.

»

»

0,50

7/

io

» » 0,70

?/

13 »

» 0,54

12/

/15

» » 0,80

Ve

»

»

0,67

8/

Ilo

»

0,80

8/

/

13

»

»

0,62

13/

/

15

» »

0,87

b

»

»

0,8 3

9 Ilo

» »

0,90

9/

/18

»

0,6 9

U/l5

» »

0,9 3

V?

»

0,14

Vu

» »

0,09

10/

/

13

»

»

0,7 7

Vl6

»

»

0,06

» »

0,2 9

7u

»

»

0,1 8

11/

/ 18

»

»

0,8 5

2/

Ilo

»

»

0,12

7?

» »

0,4 3

7u

» »

0,27

12/l3

»

»

0,9 2

7l6

»

»

0,19

V

t

»

»

0,57

4/

h

»

»

0,36

Vl4 »

»

0,07

V

io

» »

0,2 5

t

»

»

0,71

5/

/ll

» »

0,4 5

714 » »

0,14

5/

/18 » »

0,31

t

» »

0,8 6

7n

»

»

0,5 5 7l4

» »

0,2 1

7

16

» »

0,3 7

Ve

» »

0,12

7/u

»

»

0,64 Vl4

» »

0,29 Vl6

»

0,4 4

2//

» »

0,25

^8I In

» »

0,7 3

7 14 » »

0,36

7

ig

» »

0,50

Va

» »

0,37

^0/ /ii » »

0,8 2 Vl4

» »

0,4 3

VlQ

» »

0,5 6

Vs

» »

0,5 0

“/ii » »

0,91 Vl4

» »

0,5 0

“/iB » »

0,62

5// 8 » »

0,62

Via

» »

0,08

7l4

» »

0,5 7

n/

/

16

» »

0,6 9

7a

» »

0,7 5

2/l2 »

»

0,17

9/

/14

» »

0,64

12 /

Ilo

» »

0,75

7/s

» »

0,87

7l2

» »

0,25

10/

Ju

»

»

0,7 1

13/

/16

» »

0,81

Ve

»

»

0,1 1

V

»

0,33

11/

/

14

»

»

0,7 9

14/

/16

» »

0,8 7

7.

» »

0,2 2

7ia

»

»

0,4 2

12/

/

14

» »

0,86

15/

/16

» »

0,94

0. S. V.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

53

Formulär 2.

Formulär till underrättelse enligt 11 §.

Jämlikt den röstlängd, som detta år' upprättats för att i N. N. valdistrikt

tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens Andra Kammare, varder Eder härigenom meddeladt att Ni — — — — — —• — — — — — — —

-------- ---------------------------------------------------------- --------------- - ------------- i)

icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.

Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i det riksdagsmannaval,

vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis Ni vill åberopa, ingifva till---------- 2) före klockan 12 å . . .3) dagen den ------3) juni, och kommer pröfning af sådana i rätt tid inkomna anmärkningar att äga rum i-------—4) . . . °) dagen den -------5) juni med början klockan 10 förmiddagen.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

1) Här införas den eller de omständigheter, på grund hvaraf vederbörande från rösträtt

uteslutits.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse. 8) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna

sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller, om den dagen infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande söckendag.

4) Vederbörande lokal. 5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning be­

stämda tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande söckendag.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 26.

55

Formulär 5.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll, hållet i N. N. valdistrikt vid val af ledamöter till

Riksdagens Andra Kammare å

— — —

(vallokalen) i

— — —

(orten) den

— — —

(dag, månad och år).

Till förrättande af det val af ledamöter i Riksdagens Andra Kammare,

som blifvit utsatt att hållas härstädes denna dag, sammanträdde klockan-----förmiddagen den för sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller i stad, som bildar flera valdistrikt: »den för sådant ändamål utsedda afdelning af magistraten»),

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ _----------- i)

Omslaget till den röstlängd, som vid valet begagnades, bröts vid förrätt­

ningen. De i omslaget jämväl inneslutna röstsedlar, som till valmännen ut­ lämnades, försågos före utlämnandet med valdistriktets stämpel.

Valet fortgick till klockan — — eftermiddagen med uppehåll — — 2) Vid valet afgåfvos i vederbörlig ordning — — — röstsedlar af —-------

i röstlängden antecknade valmän. — — — — — — — — — — — —3)

De afgifna röstsedlarna inlades efter verkställd räkning i ett omslag, som

förseglades under de . . .4) sigill, som här nedan finnas aftryckta.

------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------

5)

Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar förstördes.

Vid protokollet

N. N.

Aftryck

Aftryck

Aftryck

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt bekräftas.

N. N.

Ordförande vid valet.

,T ,T

N. N. N. N.

Anvisningar:

t) Har valet ej kunnat börja å bestämd tid, varde anledningen därtill här anmärkt. 2) Här angifvas klockslagen, under hvilka uppehåll i förrättningen, äfven på grund af guds­

tjänst, ägt rum. Har valhandlingen eljest afbrutits, varde, med angifvande af orsaken, tiden för afbrottet jämväl anmärkt.

3) Därest antalet afgifna röstsedlar ej öfverensstämfiier med antalet af dem, som enligt anteck­

ningarna i röstlängden deltagit i valet, skall sannolika anledningen därtill här anmärkas.

4) Antalet, som skall vara minst tre. 8) Har röstsedel ej mottagits, varde det, med angifvande af orsaken, här anmärkt; och upp­

tages här jämväl hvad i öfrigt förekommit af beskaffenhet att böra till protokollet antecknas.