Prop. 1907:29
('med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på landet samt till lag angående änd\xad ring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i stad',)
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
1
N:o 29.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på landet samt till lag angående änd ring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i stad; gifven Stockholms slott den 30 januari 1907.
Under åberopande af bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj :t härmed föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad, antaga härvid fogade förslag till
l:o lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kom
munalstyrelse på landet den 21 mars 1862; samt
2:o lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommu
nalstyrelse i stad den 21 mars 1862.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Julius Juhlin.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. (. N:o 29).
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Förslag
till
LAG
angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse på landet den
21
mars 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om kom
munalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 11
.
Mom. 1. Röstvärdet beräknas för en hvar röstägande i förhållande
till den sammanlagda inkomst, för hvilken han enligt § 58 är pliktig
erlägga kommunalutskylder, sålunda att honom tillägges:
för dylik inkomst till och med ett hundra kronor en röst;
för inkomst, som är högre än ett hundra kronor men ej öfverstiger
ett tusen kronor, en röst för hvarje fullt belopp af ett hundra kronor;
för inkomst, som är högre än ett tusen kronor, tio röster samt
därutöfver en röst för hvarje fullt belopp af fem hundra kronor, hvarmed
inkomsten öfverstiger ett tusen kronor, så att inkomst af ett tusen fem
hundra kronor medför elfva röster, och så vidare;
dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster eller
i något fall för större antal röster, än som svarar emot en tiondedel af
kommunens hela rösttal efter röstlängden.
Mom. 2. Där för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka
inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund än den för ut
Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 29.
3
görande af kornmunalutskylder i allmänhet gällande finnes särskild! stad
gad, skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär,
beräknas efter den särskilt bestämda grunden.
§ 12
.
Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt i kommunal
stämman på annan röstägande öfverlåta; dock må ingen på grund af full
makt föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifveri och underskrifven af ut
ställaren samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom underskrifven
och med två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 13.
Kommunalstämman utser bland röstberättigade, inom kommunen bo
satta män, som uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och en vice ord
förande för fyra år.
Ej må annan sådant uppdrag sig afsåga än ämbets- eller tjänsteman,
som af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den som efter de
fyra sistförflutna årens tjänstgöring såsom ordförande eller vice ordförande
är i ordning att därifrån afgå; den som uppnått sextio års ålder; samt
den som eljest uppgifver förhinder, hvilket af kommunalstämman godkännes.
Ordförande eller vice ordförande kan ej vara:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt
lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom ut
slag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende,, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket med
för nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
§ 14.
Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröfnings-
nämnden granskad, skall kommunalnämnden med ledning däraf och på
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
grund af bestämmelserna i §§ 11 och 58, enligt bifogade formulär litt. A.,
upprätta en längd öfver kommunens röstägande medlemmar, jämte det
på en hvar af dem belöpande rösttal, hvilken längd därefter tillställes
kommunalstämmans ordförande. Innan denna röstlängd tillämpas, skall
den för hvarje gång vara minst en vecka å kungjordt ställe till gransk
ning framlagd.
Vill någon mot röstlängden framställa anmärkning, göre det innan
något ärende till behandling i kommunalstämman företages; och må an
märkning, som senare mot längden göres, ej komma under pröfning.
Stämman meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och
låter i längden införa den rättelse, som däraf föranledes.
Missnöje med kommunalstämmans beslut öfver anmärkning mot röst
längden må anföras i den ordning § 75 stadgar. Ej må, till bestyrkande
af gjord anmärkning, bos högre myndighet andra bevis gälla än de, som
varit i behörig ordning vid kommunalstämman företedda.
§ 16.
Kungörelse om kommunalstämma utfärdas af ordföranden eller, i
händelse af hans förhinder, af vice ordföranden, och skall innehålla be
stämd uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämne för sammanträdet,
äfvensom underrättelse om tid och ställe för röstlängdens framläggande
till granskning samt huru rättelse däri, enligt hvad i § 14 sägs, må sökas.
Kungörelsen uppläses från predikstolen fjorton dagar eller minst en vecka
före sammanträdet. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst
hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt, som nu är föreskrifvet, må kommunalstämma kunna
hållas efter kortare kallelsetid och äfven samma dag, då den pålyses. Vid
sålunda utlyst kommunalstämma skall den röstlängd, som senast varit till
granskning framlagd, efter verkställd justering lända till efterrättelse.
Beslut om utgift eller erläggande af bidrag därtill må ej vid sådan
stämma fattas.
Beslutar kommunalstämma, att kungörelse om stämma jämväl bör
anslås å viss plats inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar
i orten, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom. Den om
ständigheten, att kungörelse ej blifvit anslagen eller i tidning införd, må
icke utgöra hinder för stämmans hållande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
5
§ 17.
Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under
senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen
om föregående årets räkenskaper och förvaltning, samt för val af lands
tingsman och af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt
stadgadt; en i oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och inkomst
stat enligt § 63; och en i december månad för granskning af debiterings-
och uppbördslängden samt för anställande af val till de befattningar inom
kommunen, hvilka vid årets slut blifva lediga, äfvensom af revisorer.
Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är redo
visningsskyldig till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,
för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor af
sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning af
sagda förvaltning.
§ 21
.
Mom. 1. Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ord
föranden proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfatt
ning beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej be-
gäres, med klubbslag. Äskas omröstning, verkställes den öppet och efter
upprop.
■
.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:
a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom;
b) beviljande af anslag till nya företag eller behof, eller sådan
ökning af anslag, som föranleder uttaxering för längre tid än fem år;
c) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för
erhållet låns återbetalande;
d) frågor, hvarom i §§ 27 och 36 sägs.
Mom. 3. I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel plura
litet af de afgifna rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund.
Falla rösterna lika för olika meningar, ..gäller den mening, hvilken de
flesta röstande efter hufvudtalet bifallit. Äro äfven efter sådan beräkning
rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden biträder.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
in.
Om kommunalfullmäktige.
§ 27.
Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans
rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden,
då må, med de villkor och undantag här nedan sägs, sådant vara tillåtet.
Om den röstöfvervikt, som till beslut i ty fall erfordras, stadgas i
§ 21; och skall beslutet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande ofördröj
ligen anmälas.
§ 29.
I afseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, vals förrättande,
ursäkt och afsägelse, gäller hvad i § 13 om ordförande i kommunalstämma
stadgadt är.
§ 33.
Följande ärenden må ej af kommunalfullmäktige upptagas, utan skola
alltid i kommunalstämma handläggas:
a) fråga om försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan
kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta af
seende ändamål genom gåfva eller testamente kommunen tillfällig äfven
som öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen
till sådan fastighet äger;
b) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid
än fem år;
c) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år;
d) justering af de i §§ 14 och 65 omförmälda längder;
e) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman och
kommunalnämnden; så ock till kommunalfullmäktige och till ledamöter i
kommunalnämnden.
§ 34.
Vid omröstning äger hvarje kommunalfullmäktig en röst. Omröst
ning sker öppet.
7
Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 a), b) och c) angifna frågor,
som må af kommunalfullmäktige upptagas, erfordras två tredjedelar af de
i omröstningen deltagandes röster. I öfriga frågor bestämmes utgången
genom enkel röstpluralitet; falla därvid rösterna lika för olika meningar,
blifver den mening, som ordföranden biträder, fullmäktiges beslut.
I öfrigt gäller, i afseende å kommunalfullmäktige och deras beslut,
till efterrättelse hvad för kommunalstämma stadgadt är.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
§ 35.
•
Om val af nämndemän är särskildt stadgadt.
§ 36.
Förslag till afskaffande af kommunalfullmäktigskap må ej väckas
förr, än fem år efter dess införande förflutit.
Om den röstöfvervikt, som till beslut i ty fall erfordras, stadgas i
§ 21; och skall beslutet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälas.
§ 42.
I afseende på villkoren i öfrigt för valbarhet till ledamot eller
suppleant äfvensom angående rättighet att uppdraget sig afsåga gäller
hvad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgadt är.
Beträffande de ordinarie ledamöternas tjänstgöringstid och afgång,
gäller hvad i § 30 är stadgadt i afseende å de särskildt utsedde kom
munalfullmäktige.
Suppleanterna omväljas till hela antalet hvartannat år.
§ 58.
•
De i nästföregående § omförmälda bidrag skola såsom kommunal-
utskylder af en hvar skattskyldig utgöras i förhållande till hans inkomst,
beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet
till fem kronor för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet
jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst af kapital
och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning till
staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.
8
§ 59.
Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföras
kommunalutskylder endast för jordbruksfastighet, samt för kronopark, som
bildats antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början, eller af
staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.
Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevill
ning ej erlägges, skall ej tagas i beräkning vid debitering af kommunal-
utskyldema.
I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall inkomst af
bostället, för hvilket enligt ofvan stadgade grunder kommunalutskylder
utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.
§ 60.
Där i lag eller allmän författning stadgadt är, att kommunalutskyld
endast från vissa af de i § 57 omförmälda beskattningsföremål skall utgå,
eller att för deltagande i sådan utskyld andra grunder skola följas, eller
att vissa från skattskyldighet till kommunen eljest befriade medlemmar
skola till fyllande af särskilda behof bidraga, gäller till efterrättelse hvad
sålunda förordnadt är. I öfrigt äger kommunalstämma ej besluta afvi
kelse från de i §§ 57, 58 och 59 för koinmunalutskylders utgörande
stadgade grunder.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
§ 61.
Då fråga om ny utskyld förekommer, skall grunden för dess uttaxe
ring först bestämmas i enlighet med hvad i §§ 57, 58, 59 och 60 stadgas.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär
litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på hvilka årets utdebite
ring sig grundar, samt upptaga: hvarje skattskyldig till namn och bostad;
antalet af de hos honom mantalsskrifna personer; taxeringsvärdet å fast
egendom, särskildt för i mantal satt jord, särskildt för jordbruksfastighet
utan mantal och särskildt för annan fastighet; beräknade inkomsten af
hvarje särskildt slag af fastighet samt af kapital och arbete; äfvensom
beloppet af den skattskyldige i förhållande till sådan inkomst eller efter
annan grund påförda kommunalutskylder.
Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 29.
Till bestyrkande af uppbörden skall längden slutligen innehålla sär
skilda kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och afkort-
ningar.
9
§ 65.
Debiterings- och uppbördslängden skall tillställas kommunalstämmans
ordförande, hvilken genom kungörelse, som i församlingens kyrka från
predikstolen uppläses, gifver tillkänna, att längden på lämplig ort, som
uttryckligen bör utsättas, hålles dem af kommunens till utskylder för
pliktade medlemmar, hvilka det önska, för granskning tillgänglig under
fjorton dagar, räknade från dagen för kungörelsens afkunnande; börande
efter förloppet af dessa fjorton dagar kommunalstämma hållas, och å den
samma längden till justering företagas, samt en hvar skattskyldig tillfälle
lämnas att mot densamma göra de anmärkningar, till hvilka han funnit fog.
Denna stämma skall ovillkorligen inom utgången af december månad
sammanträda.
§
66
.
Kommunalstämman åligger att öfver de anmärkningar, som da mot
längden framställas, genast besluta och i längden låta införa därvid god
kända ändringar, hvarefter längden, sålunda granskad och afslutad, skall,
försedd med intyg därom af ordföranden och två medlemmar af stämman,
återlämnas till kommunalnämnden, hvilken det åligger att behöriga debet
sedlar utfärda och de skattskyldiga tillställa låta inom utgången af näst
följande januari månad.
§ 69.
Den bland kommunens till utskyld förpliktade medlemmar, som vid
den kommunalstämma, där debiterings- och uppbördslängden till allmän
och slutlig granskning företages, försummat att mot längden, i hvad den
honom rör, framställa anmärkning, må ej vidare däröfver klagan föra.
Har han anmärkning framställt, men den ej godkänd blifvit, äger han
besvär däremot anföra i den ordning § 75 stadgar, men är icke dess
mindre pliktig att det honom påförda utskyldsbeloppet vid uppbörds-
stämman erlägga, mot honom förbehållen rätt att få det åter, därest hans
besvär godkännas.
Bih. till Riksd. Prof.. 1907. I Sami. L Afd. 22 Höft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Yl.
Om underställning och besvär.
§ 73.
För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut under
ställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten angå:
a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommu
nen tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende
ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom
öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen till
sådan fastighet äger; och
b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år.
Kungl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kom
munalstämman antagna förslag till nya eller förhöjda afgifter å den all
männa rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar med mera.
Beslut eller förslag, som bör Kungl. Maj:ts nådiga pröfning under
ställas, skall insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken det
åligger att handlingarna, jämte eget utlåtande, till Kungl. Maj:t öfver-
lämna.
§ 79.
Köping må kunna utgöra en kommun för sig eller ock gemensamt
med den socken, inom hvars område köpingen är belägen; och skall i
hvartdera fallet denna förordning tjäna till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; och skall hvad särskilda
författningar och förordnanden innehålla mot lagen stridande vid samma
tid upphöra att gälla.
Det åligger kommunalnämnden att, sedan taxeringslängden för alD
manna bevillningen år 1909 blifvit af pröfningsnämnden granskad, oför
dröjligen i enlighet med bestämmelserna i denna lag upprätta och till kom
munalstämmans ordförande afkunna röstlängd att under år 1910 lända till
efterrättelse, intill dess ny röstlängd varder i föreskrifven ordning upprättad.
Kungi. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.
11
Bi lagor.
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2,9.
Formulär litt. A.
Röstlängd
Den röstberättigades
Nummer i I-----
debiterings-
ock
uppbörds- |
namn ock yrke eller titel.
bostad,
längden.
1
2
3
4
5
(■>
Karlfelt, N., major.......................
Sven Persson, arrendator . . .
Anders Svensson, hemmansägare
Petter Krantz, skomakare . . .
Berg, N., krouoarrendator . . .
Utby aktiebolag............................
Glittringe
Lugnås
Berga
Vantinge, under
Mora kungsladugård
Utby
o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och uppbördslängden är följd.
N. N. den ________ 19....
Pa kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proportion N:o 2'J.
13
Bilaga till förordningen om kommunal'
styrelse pä, landet § 14.
N. socken.
Beräknad
Antal röster
ornat af
fastighet
t af ka
pital och
arbete.
på grund efter annan
af den °ruud (Bom
i anmärk-
bcräk- ningsko-
nade in- lumnen
komsten. angifves.)
A n in
Kr.
öre.
200 —
40
Röstar för 33 röster.
960 —
9
Konkurs.
1,380 —
10
150
—
1
Oguldna kommunalutskylder.
1,800 —
11 —
_ _
40
—
Röstar för 33 röster.
-- --
— —
ä r k n i u g
—
—
330
—
V io = 33.
Justerad å kommunalstämma den ........ ....... 19..-.
N. N. ■
Stämmans ordförande.
19....
Ånyo justerad å kommunalstämma den
N. N.
Stämmans ordförande.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Formulär litt. B.
Debiterings- och uppbördslängd å kommu
Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober
»
kyrkostämmans
»
>
25
»
* »
»
»
»
»
D « n skattskyldiges
Nar.
namn ock yrke eller titel.
. bostad.
Fastigheter.
Antal
mantals-
skrifna
personer.
Taxeringsvär
ö
P O
^ tB 4
a P-
!<§.?
g.£f E
Kr. öre Kr. öre
1
K ar Helt, N., major . . .
Glittringe.
Glittringe säteri 11 mtl, Yskvarn
41
33
800,000
2
Sven Persson, arrendator
Lugnås.
Lugnås N:r 1, pastorsboställe, 1 mtl.
6
7
16,000
3
Anders Svensson, hem
mansägare .......................
Berga.
Berga 1 mtl, Brunnby utjord
10
13
20.000
4
Petter Krantz, skomakare Vantinge, under Berga.
1
i
—
5
Berg, N., kronoarrendator
Mora kungsladugård.
Mora kungsladugård 1 mtl.
7
5
30,000
6
Utby .aktiebolag . _ . .
Utby.
Utby N:r 1, 3 mtl., Utby ångsåg.
—
90,000
—
0. S. V.
__
—
—
—■
N. N. den 2 december 19.__.
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
in
Bilaga till förordningen om kommunal-
styrelse på landet $ 64.
kylder i N. N. socken för år 19...
2 kronor per 100 kronors inkomst.
50 öre »
»
»
» till kyrkan.
30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.
Beräknad inkomst
B
P
3
e+-
P S-c_.
P
3 M. O
P
e+-0<? 3
m
£.0-3. mrr.g
'
3-S
" ' p j*r
flH.
O m Q M-
ef H
w (W O M
%
3
u t
s
k v
1 d
e r
i
påförda för den beräk
nade inkomsten
för personer
GC
Anteckningar
om inbetalningar
tillk
y
rk
an
ä ...kr. ... ö
för1
00k
r.
tilldenb
o
r
g
er
ligak
o
m
m
u
n
en
å.
..
k
r
..ö
re
fö
rlO
O
k
r.
tillsk
o
la
n
lä
...
kr. ... ö
|för1
00k
r.
i B
p:
o»
e
l-s
p
k
v
in
n
o
r
ä ...ö
re
.
3
P
och restantier.
>
Ms
s»r
3
er?
Anmärk
ningar.
öre Kr. öre Kr.
------------ 2.200
—180 — —
--------- ! —
50
----------------1 — 10.000
öre Kr. öre Kr. |ör
- 8.000 —58,200}
-
— | -
960j —
-
- — i,380| —
- ioo — iso; —
-
— I - 1.800 -
,000 — 45,4001
Kr. öre! Kr. öre Kr.iöre! Kr.'öre
1,164
19
27
3
36
908
-1291 -
20}
4
80
6o| 6 90
— | — 75
9i —
|
2271 -
!
121 30
— j 1! 80
-i 3! —i
i
1
j
301
10
Kr.
4
1
1
öre Kr. öre Kr. öre Kr.
96
1,472
2 Bet. —, —| —
öre Kr. öre
05
95
15
75
26j
85 B.
39! 4 Bet.
4 2 R. — —
47j
8 Bet.
i 23
93
1,135
Bet.! — j —
I
-I- - H-
23
— — — Konkurs, i
92 —
Att förestående debiterings- och uppbördslängd blifvit å kommunalstämma denna dag grans-
oeh godkänd, betygas.
N. N. i sockenstugan den 21 december 19....
N. N.
N. N.
Stämmans ordförande.
N. N.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2,9.
Formulär till Debetsedel.
Bilaga till förordningen om kommnnal-
styrclsc på landet § 60.
Debetsedel
å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19
Fol.
N:r.
Karlfelt, N., major, Grlittringe.
------------
— —
u
t s
kylde
r
il
påförda för den
j| beräknade in
komsten.
för personer
til l
d
en
b
o
rg
er
lig
a
k
o
m
m
u
n
en
.
til l
k
y
rk
a
o ch
sk
o
la
.
k
v
in
n
o
r.
m
ä
n
.
________________________
Summa.
Utdebitering
per
100 kr.
Debet.
Beräknad i
inkomst. J
i K er o cj-
: BJ £j §• ss
ilad swr
rr: «> ! o
i ö Hr-, o
51? 3
! ts
p
1 p
För i mantal satt jord...........................
» jordbruksfastighet utan mantal .
>
annan fastighet................................
s inkomst af kapital och arbete . .
>
41 mantalsskrifna män ä 30 öre .
>
33
> kvinnor ä 15 öre
Kr. öre Kr. öre Kr. öre K r.
öre Kr. öre Kr. öre Kr.iöre Kr.
Öre
48.000 -
060
i
~
'i
j
...
..
i"
T
<
5
Q
1
__
—: —'1
2
j _ no|!
2,200
—i
44
11
1
8,000
—i
160
40:
il
1 1
Sömma j 58,200
—| 12 no —
—:
4
951
--------
1.1641 — 291 —j 12 so! 4 95 1.472
26
*
På N. N. sockens kommunalnämnds vägnar:
N. N.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
17
Förslag
till
LAG
angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om kom
munalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 7.
Mom. 1. Uti stad med öfver 3,000 invånare skall den staden i kom
munala angelägenheter tillkommande beslutanderätt uppdragas åt stads
fullmäktige.
Mom. 2. I stad med 3,000 invånare eller därunder må det på de
vid allmän rådstuga röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt stads
fullmäktige sin beslutanderätt öfverlåta.
Är sådant beslut fattadt, må förslag om dess upphäfvande icke
väckas förr än fem år därefter.
Om den röstöfvervikt, som till beslut i omförmälda frågor erfordras,
stadgas i § 18. Dylikt beslut skall hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ofördröjligen anmälas.
II.
Om allmänna rådstugan.
§
8
.
Vid allmän rådstuga utöfva stadens samtliga röstberättigade invånare
kommunens beslutanderätt.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.
3
18
I stad, där stadsfullmäktige äro tillsatta, inskränkes allmänna råd
stugans befattning till val af stadsfullmäktige och beslut om den i § 7
mom. 2 andra stycket omförmälda fråga.
I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, tillkommer allmänna råd
stugan beslutanderätten i stadens alla gemensamma angelägenheter.
Om val af landstingsmän är särskild! stadgadt.
§ 9.
En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af en stads-
kommun samt enligt § 57 förbunden att erlägga skatt till kommunen och
icke häftar för oguldna stadsutskylder, är, med iakttagande af de närmare
bestämmelser som § 10 innehåller,' berättigad att vid allmän rådstuga del
taga i öfverläggningar och beslut i alla de staden rörande angelägenheter,
hvilka icke enligt rikets grundlagar eller särskilda författningar äro vissa
klasser af stadens medlemmar förbehållna.
Enahanda rättighet tillkommer bolag.
§ 10.
För omyndig röstar vid allmän rådstuga förmyndaren eller, där flera
äro förmyndare, den som dessa bland sig utse.
Ej må för samfälld egendom mer än en person talan vid allmän
rådstuga föra. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt
bo delägarne i boet ombud utse.
För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
äfvensom i enahanda fall för fast egendom, må ej röstas.
§ 11.
Röstvärdet beräknas för en hvar röstägande i förhållande till den
sammanlagda inkomst, för hvilken han enligt § 57 är pliktig erlägga stads
utskylder, sålunda att honom tillägges:
för dylik inkomst till och med ett hundra kronor en röst;
för inkomst, som är högre än ett hundra kronor men ej öfverstiger
två tusen kronor, en röst för hvarje fullt belopp af ett hundra kronor;
för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjugu röster samt
härutöfver en röst för hvarje fullt belopp af fem hundra kronor, hvarmed
inkomsten öfverstiger två tusen kronor, så att inkomst af två tusen fem
hundra kronor medför tjuguen röster, och så vidare;
dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Kungl. Afaj:ts Nåd. Proposition N:o 29.'
19
§ 12.
Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt å allmän råd
stuga på annan röstägande öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt
föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af ut
ställaren samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom underskrifven
och med två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 13.
Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröfnings-
nämnden granskad, skall magistraten med ledning däraf och på grund af
bestämmelserna i §§ 11 och 57 upprätta en längd öfver stadens röstägande
medlemmar jämte det på en hvar af dem belöpande rösttal. Innan denna
röstlängd tillämpas, skall den för hvarje gång vara minst åtta dagar å
kungjordt ställe till granskning framlagd.
Vill någon mot röstlängden framställa anmärkning, göre det innan
något ärende till behandling vid allmänna rådstugan företages; och må
anmärkning, som senare mot längden göres, ej komma under pröfning.
Magistraten meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och
inför i längden den rättelse, som däraf föranledes.
Missnöje med magistratens beslut öfver anmärkning mot röstlängden
må anföras i den ordning § 76 stadgar; dock utan återverkan på hvad
redan beslutadt blifvit, såvida ej fråga är om val. Ej må, till bestyrkande
af gjord anmärkning, hos högre myndighet andra bevis gälla än de, som
varit i behörig ordning inför magistraten företedda.
§ 14.
Mom. 1. Allmän rådstuga hålles inför magistraten å rådhuset, och
skola dess förhandlingar vara offentliga.
Mom. 2. Allmän rådstuga skall hållas i stad, där stadsfullmäktige
finnas, uti december månad de år, då fullmäktige böra väljas; men i stad,
där stadsfullmäktige icke finnas, hvarje år uti maj månad, för att besluta
i anledning af berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning;
samt uti december, för bestämmande af stadens utgifts- och inkomststat
enligt § 61 och för anställande af val till de befattningar inom kommunen,
hvilka vid årets slut blifva lediga, äfvensom för val af revisorer.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Den, hvilken såsom ledamot af drätselkammare eller eljest är redo
visningsskyldig till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,
för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor af
sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning af
sagda förvaltning.
Mom. 3. Allmän rådstuga hålles ock, när Kungl. Maj:ts befallnings
hafvande därom förordnar, eller magistraten anser sådant nödigt.
§ 15.
Kallelse till allmän rådstuga skall af magistraten utfärdas samt kun
göras minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Utgifves tidning
i staden, bör kallelsen ock där införas. Kallelsen skall innehålla förteck
ning på de ärenden, som vid sammanträdet skola till öfverläggning före
komma, äfvensom underrättelse om tid och ställe för röstlängdens fram
läggande till granskning samt huru rättelse däld, enligt hvad i § 13 sägs,
må sökas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt som nu är föreskrifvet, må allmän rådstuga kunna
hållas efter kortare kallelsetid, men icke förr än dagen efter den, då kallel
sen kungjordes, hvilket i sådana fall må ske genom offentligt anslag och
på annat lämpligt sätt, som vid allmän rådstuga på förhand blifvit bestämdt.
Vid sålunda utlyst allmän rådstuga skall den röstlängd, som senast varit
till granskning framlagd, efter verkställd justering lända till efter
rättelse. Beslut om utgift eller erläggande af bidrag därtill må ej å
sådan rådstuga fattas.
§ 16.
Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förr, än
det blifvit af magistraten förberedt.
§ 17.
Kan ärende, som vid allmän rådstuga handlägges, å den utsatta
dagen icke till slut bringas, bestämmer magistraten, innan sammankomsten
upplöses, dag för rådstugans fortsättning.
Särskild kungörelse härom erfordras ej.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
2L
§ 18.
Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall
ordföranden, sedan öfver)äggningen är slutad, framställa proposition, så
affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Äskas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:
a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom;
b) beviljande af anslag till nya företag eller behof, eller sådan
ökning af anslag, som föranleder uttaxering för längre tid än fem år;
e) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för
erhållet låns återbetalande;
d) förändring, jämlikt § 7, i sättet för utöfvande af den staden
i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt.
Mom. 3. I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel plura
litet af de afgifna rösterna enligt den vid omröstningen följda röst-
grund. Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening,
hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet bifallit. Finnas äfven efter
sådan beräkning rösterna lika delade, är den mening beslut, som ordfö
randen biträder.
§ 19.
Val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika
rösttal skiljer lotten.
§ 20.
Innan allmän rådstuga upplöses, gifver magistraten tillkänna, å
hvilken dag det därvid förda protokoll kommer att inför magistraten
offentligen justeras. Annan kallelse att protokollets justering öfvervara
erfordras ej.
\
Den, som i afgörande af ett vid allmän rådstuga handlagdt ärende
deltagit, kan genast eller sist vid justeringen af protokollet reservation
emot det fattade beslutet afgifva.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
III.
Om stadsfullmäktige.
§ 21
.
Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden
sålunda, att:
stad med 2,000 invånare eller därunder utser........................................ 20
»
» öfver
2,000 till och med
5,000 invånare......................21—25
»
»
»
5,000 »
»
*
10,000
»
.................... 26—30
»
>
»
10,000 »
»
»
20,000 » ......................... 31—40
»
»
»
20,000 »
»
»
40,000
»
41—50
»
»
»
40,000 invånare........................................................ 51—60
Stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare bestämma, inom
nu stadgad begränsning, det antal stadsfullmäktige, som bör för staden
utses.
§
22
.
För val af stadsfullmäktige skall stad med mer än 10,000 invånare
indelas i valkretsar.
Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att utse
minst tio, högst tjugufem stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att
i allmänhet en stadsfullmäktig utses för hvarje tal, motsvarande det som
erhålles, då stadens mantalsskrifna folkmängd delas med antalet fullmäktige
för hela staden; att hvarje valkrets skall kunna omslutas med en samman
hängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela staden varder,
i den mån utan olägenhet kan ske, lika fördeladt på de särskilda val
kretsarna.
Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje val
krets bestämmes, efter därom af magistraten uppgjordt förslag, af stads
fullmäktige eller, där sådana ej finnas, af allmän rådstuga.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
§ 23.
Stadsfullmäktige väljas ibland stadens röstberättigade män enligt
den röstgrund, som i denna förordning är stadgad. Där valen ske sam-
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 20.
23
fälldt, verkställas de vid allmän rådstuga. År staden indelad i valkretsar,
verkstållas valen å dagar, som magistraten särskilt för hvarje valkrets
utsätter, samt enligt ordning i öfrigt, som magistraten äger bestämma.
§ 24.
Valet sker med slutna sedlar.
Ä valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss menings-
riktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet
afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara
antalet fullmäktige, afse själfva fulimäktigvalet och de öfriga allenast val
af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en linje
afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock allenast
de sålunda afskilda främsta namnen afse själfva fulimäktigvalet.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som
därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel upp
tagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen
såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal full
mäktige valet afser, vare ändock giltig.
§ 25.
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar med samma partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans eu grupp (den fria
gruppen).
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af
stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens
valsedlar och, enligt hvad i § 24 sägs, afse själfva fulimäktigvalet. Här
vid iakttages:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt,. Den, som fått högsta röst
talet, blifver den förste i ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röst
värde icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där
en af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit ram i ordningen;
med en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med
en fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter
samma grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som
erhållit högsta rösttalet.
§ 26.
De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för
hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,
som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra
plats den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen,
och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till
platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande
valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge grup
pen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jäm
förelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,
som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1.
Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller
den fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som ut
delats, hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit
platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom eu tredjedels plats;
och så vidare efter samma grund.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den
enligt § 25 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta röst
talet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en
plats; och så vidare i fortsatt följd.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens val
sedlar och, enligt hvad i § 24 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde
den från vidare jämförelse utesluten.
§ 27.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
25
Vid affattande af protokoll öfver stadsfullmäktigval bör till led
ning tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställes.
De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under för
segling och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.
§ 28.
Mom 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrif-
vet antal utsedda, anställes genast nytt val för besättande af den eller de
återstående platserna.
Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgörings
tidens utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning
inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef den af-
gångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom den grupp,
från hvilken plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas äga
sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut
ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den af-
gångnes ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänstgörings
tid. Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens afsilande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda val
sedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgångnes
ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid, för hvilken den
afgångne blifvit vald.
§ 29.
Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnått tjugu
fem års ålder, ej heller:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom ut
slag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket
medför nämnda påföljd;
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.
4
26
d) . den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
Mom. 2. Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets-
eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen landshöf
ding, landssekreterare, landskamrerare, magistratspersoner, tjänstemän och
betjänte vid magistraten, allmän åklagare, äfvensom de tjänstemän och
betjänte, hvilka äro vid stadens drätsel eller andra dess förvaltande verk
anställda och för sin befattning redo skyldiga.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
§ 30.
Den, som blifvit till stadsfullmäktig vald, må kunna uppdraget
sig afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende;
om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att
uppdraget fullgöra; om han, efter de fyra sistförfiutna årens tjänstgöring
såsom stadsfullmäktig, är i ordning att därifrån afgå; om han uppnått
sextio års ålder, eller eljest uppgifver förhinder, som af flertalet bland
öfriga fullmäktige godkännes.
§ 31.
Mom. 1. Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med
den 1 januari året näst efter det, då valet skett.
Mom. 2. I stad, där val sker första gången, skall halfva an
talet fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast
under hälften, utses för allenast två år; och böra dessa fullmäktige och
de, som skola i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.
Särskild! val af fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock, efter
magistratens förordnande, ske, där sådant i anledning af fattadt beslut om
ökning af antalet fullmäktige eller eljest varder nödigt, på det att hälften
af hela antalet fullmäktige för staden eller, om detta icke är jämnt, det
antal, som är närmast öfver eller under hälften, må kunna utses hvart-
annat år.
Mom. 3. Är stad indelad i valkretsar, skola af det antal fullmäktige,
som bör för hela staden på en gång och för samma tid väljas, så många
utses. i hvarje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela antalet full
mäktige för staden och hela antalet fullmäktige för valkretsen, därå belöpa;
och äger magistraten enligt nu angifven grund bestämma, huru många
fullmäktige skola i hvarje valkrets genom ett val utses.
27
§ 33.
Ordinarie sammanträden skola af stadsfullmäktige årligen hållas å
de tider och för de ändamål, som i § 14 mom. 2 äro bestämda för all
män rådstuga i stad, där stadsfullmäktige icke finnas; och gälle i fråga
om valbarhet till revisor samt om rätt att deltaga i val af revisor eller i
beslut i anledning af revisorernas granskning af förvaltningen hvad i samma
mom. är stadgadt.
§ 41.
För hvarje fråga, som till behandling förekommit, skall ordföranden,
sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition, så affattad,
att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Äskas omröstning, skall den verkställas öppet, utom vid val,
då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna aflämnas efter upprop; och
äger hvarje stadsfullmäktig en röst.
Till beslut i de uti § 18 mom. 2 a), b) och c) angifna fall er
fordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster.
I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet. Ut
falla vid öppen omröstning rösterna lika å bägge sidor, gäller den mening,
som ordföranden biträder. Genom lottning bestämmes företrädet emellan
dem, som vid val erhålla lika antal röster.
§ 57.
Medlem af en stadskommun är i allmänhet skyldig att till de ut
gifter, som för kommunens gemensamma behof böra enligt § 5 mom. 3
uttaxeras, lämna bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för jord
bruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för
hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda
taxeringslängd, samt i fråga om inkomst af kapital och arbete till det be
skattningsbara belopp, för hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast
fastställda taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet, för hvilken be
villning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.
Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bi
draga, som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.
Personliga tjänstbarheter, hvilka inom en stad utgjorts efter förut
antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnadt,
efter samma grunder utgöras.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.
28
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: hvarje skattskyldig
till namn och bostad; taxeringsvärdet å fast egendom, särskildt för jord
bruksfastighet och särskildt för annan fastighet; beräknade inkomsten af
hvarje särskildt slag af fastighet samt af kapital och arbete; äfvensom be
loppet af den skattskyldige i förhållande till sådan inkomst eller efter
annan grund påförda stadsutskylder; och bör längden i öfrigt vara inrät
tad i enlighet med de föreskrifter, som magistraten meddelar.
Till bestyrkande af uppbörden, skall längden innehålla särskilda
kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och afkortningar.
§ 72.
Revisionsberättelsen afgifves till magistraten, som öfver framställda
anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de, jämte
revisionsberättelsen, må kunna framläggas till granskning hos stadsfull
mäktige eller, där sådana ej finnas, å allmänna rådstugan vid det samman
träde, som under loppet af maj månad hålles.
§ 76.
Medlem af stadskommun, som åt allmänna rådstugans eller stads
fullmäktiges beslut uti stadens gemensamma angelägenheter ej nöjes, äger
rätt att, där han tilltror sig kunna visa, att beslutet kränker hans en
skilda rätt eller eljest hvilar på orättvis grund, eller att det icke i laga
ordning tillkommit, eller att det står i strid med allmän lag eller författ
ning eller annorledes öfverskrider deras befogenhet, som beslutet fattat,
däruti rättelse söka genom besvär, hvilka, jämte det öfverklagade beslutet,
böra till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas inom tjugu dagar efter
det klaganden af beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräk
nad; och åligger det klaganden därjämte, så väl att vid besvären foga
bevis om dagen då beslutet delgafs, som ock att, inom fjorton dagar efter
det tiden för besvärens inlämnande utgått, till magistraten ingifva diarii-
utdrag däröfver, att han sig besvärat.
Försummar klaganden något af hvad sålunda är vordet föreskrifvet,
må beslutet kunna gå i verkställighet.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då det
i
öfverensstämmelse med §§ 20 eller 42 offentliggjordes.
29
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det
magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år 1909
bl Hvit af pröfn ingsnämnden granskad, ofördröjligen i enlighet med be
stämmelserna i denna lag upprätta röstlängd att under år 1910 lända till
efterrättelse, intill dess ny röstlängd varder i föreskrifven ordning
upprättad.
Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år
1910 gällande stadganden, afgår före utgången af den för honom bestämda
tjänstgöringstid, skall fyllnadsval anställas i hittills stadgad ordning.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott onsdagen den 30 januari 1907.
Närvarande:
Hans
excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
Teolle,
Statsråden:
Tingsten,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyessen,
Hammarskjöld,
Roos,
JuHLIN,
SWARTZ.
Departementschefen statsrådet Juhlin anhöll i underdånighet att få
underställa Kungl. Maj:ts pröfning fråga om vissa ändringar i kommunal
förordningarna, hufvudsakligen åsyftande begränsning af den kommunala
rösträtten samt införande af proportionellt valsätt vid val till stadsfull
mäktige, och anförde härvid:
'Historik*
»Genom den lagstiftning, som närmast före de nu gällande, i början af
Lagstiftnin-
1860-talet utfärdade kommunalförordningarna reglerade kommunernas själf-
gen närmast
verksamhet, hade kommunal rösträtt och kommunal skattskyldighet blifvit i
^kommunal-
två På olika tider utfär(lade författningar bestämda enligt följande grunder.
förordnin-
Förordningen om sockenstämmor i riket den 29 augusti 1843 —
gärna,
hvilken förordning ej gällde för Stockholm — tillerkände rättighet att
deltaga i sockenstämmas öfverläggningar och beslut dels åt ägare eller
innehafvare af skattlagd fastighet samt, där ej ägaren bodde inom försam
lingen eller förbehållit sig rätt att rösta för fastigheten, åt arrendatom
Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 29.
31
eller brukaren däraf, dels ock åt alla andra socknens invånare, såsom
fabriksägare, löntagare, handtverkare eller andra näringsidkare, när de till
denna senare grupp hörande personer erlade ett bevillningsbelopp af minst
2 riksdaler 24 skillingar. Röstvärdet beräknades efter hemmantal, där
sådant fanns åsatt; i annat fall bestämdes röstvärdet i förhållande till den
bevillning »enligt 2 artikeln», som erlades till staten. Den grund, efter
hvilken bevillning och mantal skulle med hvarandra jämföras, var i för
ordningen bestämd sålunda, att ett bevillningsbelopp af 2 riksdaler 24 skil
lingar gaf lika rösträtt med V16 mantal, 5 till 772 riksdalers bevillning
lika med Vs mantal, 772 till 10 riksdalers bevillning lika med 3/i6 man
tal o. s. v. i samma proportion för högre bevillningsbelopp. I stad med
förde ett fastighetsvärde af 2,000 riksdaler samma rösträtt som 10 riks
dalers bevillning. För rösträtt å sockenstämma, ehvad den hölls på landet
eller i stad, var ej någon begränsning uppåt stadgad. Alla afgifter, om
hvilka sockenstämman fattade beslut, skulle utgå efter de för rösträtt i
dylik stämma fastställda grunder, därest ej annorlunda blifvit särskildt
föreskrifvet eller öfverenskommet.
I hufvudsak var den andra af nyss antydda författningar, nämligen
förordningen om sockenstämmor i Stockholm den 16 mars 1847, byggd
på samma principer som omförmälda 1843 års förordning, men skilde sig
från denna, bland annat, genom sättet för röstberäkningen. Härutinnan
gällde nämligen för hufvudstaden, att bevillningsbelopp, som erlades för
fastighet, borgerligt yrke, löneinkomst eller eljest och som icke öfversteg
10 riksdaler banko, gaf åt röstberättigad person 1 röst, bevillning öfver
10 riksdaler till och med 20 riksdaler 2 röster, och på lika sätt vidare, så
att hvarje nytt tiotal af riksdaler i bevillning berättigade till en röst;
dock att icke högre rösttal än 20 röster tillkom någon, huru mycket än
det honom påförda bevillningsbelopp öfversteg 200 riksdaler banko. Grän
sen nedåt för utöfvande af rösträtt var i Stockholm satt vid ett bevillnings
belopp af 2 riksdaler 24 skillingar banko, såvida icke ägandet eller för
hyrandet af fastighet kunde åberopas såsom grund för rösträtt.
Med allenast några mindre jämkningar, särskildt i afseende å propor
tionen mellan, å ena sidan, mantal och bevillning samt, å andra sidan, fastig
hetsvärde och bevillning, kvarstodo de anförda bestämmelserna såsom i det
omhandlade ämnet normerande ännu vid den tidpunkt, då med anledning
af Rikets Ständers skrifvelse den 12 februari 1858 Kungl. Maj:t den 19
därpå följande juni tillsatte en kommitté för att utarbeta förslag till för
ordning om landsting och i sammanhang därmed öfverse de angående
menighetsstyrelse såväl på landet som isynnerhet i städerna gällande för
fattningar.
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
1858 års
kommunal
lagskom
mitté.
Uti sitt den 31 oktober 1859 afgifna betänkande förklarade denna
kommitté sig vidblifva de grunder, efter hvilka rösträtten inom kommu
nerna dittills varit bestämd, nämligen att skyldighet till bidrag för kom
munens kassa och rösträttighet, enligt regeln, utgjorde hvarandras villkor
och förutsatte hvarandra, samt att röstvärdet beräknades efter bidraget;
och ansåg sig kommittén, »med fullkomlig kännedom om dessa frågors
betydelse», sålunda bäst förese både det allmänna och det kommunala sam
hällets väl och fördel.
Beträffande rösträtt på grund af jord- eller annan fastighetsbesitt-
ning erinrade emellertid kommittén, hurusom 1843 års sockenstämmo-
förordning, under förutsättning att fastighetens ägare bodde inom försam
lingen eller därom träffat särskildt förbehåll, tillförsäkrat honom denna
rätt framför brukaren af fastigheten. Efter kommitténs åsikt borde likväl
ett sådant förbehåll hvarken genom lag eller kontrakt medgifvas, hvarför
ock kommittén i § 11 af sitt förslag till förordning om kommunalstyrelse
på landet ville frånkänna ägare af fastighet rätten att genom särskildt af
tal förbehålla sig rösträtt för fastigheten, när denna innehades af landbo,
arrendator eller hälftenbrukare. Enligt hvad motiven gifva vid handen,
afsåg kommittén att därigenom förebygga, att hela kommunalmyndigheten
skulle kunna sammanfalla uti en eller några få personers hand. Ty om
ock, säger kommittén, ett sådant förhållande någon gång kunde för kom
munen alstra något nyttigt och godt, stode likväl icke en så beskaffad
patriarkalisk ordning i öfverensstämmelse med kommunalfrihetens princip
i det konstitutionella samhället; den kunde ock lätteligen komma att på
de öfriga medlemmarne af kommunen utöfva en förlamande och för
tryckande inverkan samt återhålla all nyttig kommunalföretagsamhet, och
detta så mycket lättare om de utom kommunen bosatta fastighetsägarne
ej kände annat intresse för densamma än ränteuppbördens.
Kommittén bibehöll mantalet och bevillningen till staten såsom
grunder för kommunalutskyldernas åsättande på landsbygden. Men med
hänsyn till olägenheterna af det till en fix siffra bestämda likhetsförhål
landet mellan bevillningsbeiopp och mantal upptog kommittén i §§ 58,
59 och 60 af nyssnämnda författningsförslag såsom taxeringsgrund medel-
bevillningen för helt förmedladt mantal inom kommunen. Denna medel-
bevillning antogs motsvara 100 så kallade skattören, och i förhållande
därtill bestämdes såväl de skattören, hvilka belöpte å hemman med högre
eller lägre mantal än ett helt, som ock de skattören, hvilka skulle i för
hållande till bevillningen påföras hvarje annat beskattningsföremål inom
kommunen. Därjämte föreslogs, att den, som för annat beskattnings
föremål än i mantal satt jord var uppförd till mindre än samman-
Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
33
lagdt 5 skattören, icke skulle äga utöfva rösträtt inom kommunen; en
inskränkande bestämmelse, som alltså ej berörde ägare eller brukare af
hemman.
Gränsen nedåt för utöfvande af kommunal rösträtt i stad sattes af
kommittén så, att denna rätt skulle fprvärfvas redan af den, som fått sig
påförd en hel riksdalers bevillning. A andra sidan föreslog kommittén —
dock utan att därför angifva något skäl — att rösträtt för större antal
röster, än som svarade mot V
20
af stadens hela rösttal efter röstlängden,
icke finge af någon utöfvas. Bestämmelserna om röstberäkning återfinnas i
§ 11 af förslaget till förordning om kommunalstyrelse i stad, hvilket för
slag, enligt kommitténs mening, skulle äga tillämplighet jämväl i afseende
på Stockholm.
Öfver de af kommittén utarbetade fyra författningsförslag — för-
Granskning
utom de två åberopade jämväl förslag till förordningar om kyrkostämma
samt kyrko- och skolråd äfvensom om landsting — inhämtade Kungl.
kommitténs
Maj:t Rikets Ständers yttrande vid riksdagen 1S59—60. I underdånig
förslag.
skrifvelse den 26 oktober 1860 förklarade sig ständerna nästan i allo gilla
hufvudgrunderna uti det granskade lagstiftningsarbetet. Beträffande en
skildheterna däri erinrades, bland annat, med afseende å det föreslagna
röstminimum af 5 skattören för annat än i mantal satt jord, att då enligt
verkställd beräkning 5 skattören motsvarade en bevillning af endast om
kring 40 öre, rösträtt således skulle komma att inedgifvas åt ett betydligt
antal af kommunens medlemmar, som då voro uteslutna därifrån. Visser
ligen funnes ingenting att anmärka däremot att, i samma mån bildningen
blefve allmännare och gjordes tillgänglig för allt flera folkklasser, äfven
rösträtten utvidgades, men enär det i frågor sådana som denna torde vara
rådligast att afvakta erfarenhetens vittnesbörd om nyttan af en mindre
förändring, innan man vidtoge en större, borde omförmälda, af kommittén
föreslagna minimibelopp fördubblas. Rikets Ständer hemställde alltså om
antagande af 10 skattören såsom minimum för rösträtt på landet.
Vid den slutliga granskning, kommitténs förslag därefter undergingo,
lämnades de af densamma antagna grunder för bestämmandet af kom
munal rösträtt och kommunal skattskyldighet orubbade. Dock vid-
togos för landsbygden några mindre jämkningar. Såsom mätare af röst
värdet infördes nämligen, i stället för skattören, fyrktal — en för
ändring utan saklig innebörd —, hvarförutom, i enlighet med Rikets
Ständers berörda hemställan, rätten att rösta för i mantal icke satt
jord äfvensom för inkomst af kapital eller arbete gjordes beroende
däraf, att den skattskyldige blifvit uppförd till åtminstone 10 fyrkar.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
De nya
Ifrågavarande lagstiftningsarbete fick sin afslutning genom ut-
förordnin-
färdande den 21 mars 1862 af förordningar om landsting, om kommu-
gama.
nalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad äfvensom om kyrko
stämma samt kyrkoråd och skolråd.
Sistnämnda båda författningar voro emellertid ej afsedda att gälla
för hufvudstaden. Den borgerliga och kyrkliga kommunala verksamheten
där ordnades genom en särskild lagstiftning, hvilken innehålles i förord
ningarna om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 novem
ber 1863.
Hvad i dessa förordningar stadgades om röstberäkning öfverens-
stämde ej i allo med motsvarande bestämmelser för rikets öfriga städer.
Sålunda skulle — och däruti har ändring icke gjorts — enligt förord
ningen om kommunalstyrelse i Stockholm vid val af stadsfullmäktige där
städes en hvar till deltagande i valet berättigad medlem af kommunen äga
1 röst för äfven minsta bevillningsbelopp till och med 1 riksdaler, hvar
emot i öfriga städer, åtminstone till en början, för rösträtt å allmän råd
stuga fordrades, att vederbörande fått sig påfördt ett bevillningsbelopp ej
understigande 1 riksdaler. Härutöfver medförde i såväl Stockholm som
an dra städer hvarje hel riksdalers bevillning 1 röst, med begränsning
dock, i Stockholm till V
20
af hela rösttalet inom valkretsen och i öfriga
städer till V
20
af stadens hela rösttal. För röstberäkning vid omröst
ning i kyrkostämma med stadsförsamling utom Stockholm uppställdes i
vederbörande 1862 års förordning inga särskilda grunder. Endast den
föreskrift meddelades, att därutinnan skulle följas hvad i sådant hänseende
var stadgadt rörande allmän rådstuga. Vid röstberäkning i kyrkostämma
med församling uti hufvudstaden skulle däremot tillämpas en röstskala,
hvilken afvek från den, som följdes vid val af stadsfullmäktige därstädes.
Kyrkostämmoförordningen för Stockholm innehåller nämligen, att bevill
ningsbelopp icke öfverstigande 8 riksdaler gifver åt röstberättigad person
1 röst, bevillning öfver 8 till och med 16 riksdaler 2 röster, därutöfver
till och med 24 riksdaler 3 röster o. s. v. till och med 20 röster, hvithet
rösttal motsvarar öfver 152 till och med 160 riksdalers bevillning samt
är det högsta, som må tillkomma någon inom en församling i hufvud
staden.
Mantalet
Mot de i § 58 af förordningen om kommunalstyrelse på landet fast-
förfyrktals-
sVdlda beskattningsgrunder riktades redan vid 1862—63 årens riksdag
sättning
åtskilliga anmärkningar. Såsom taxeringsgrunder i fråga om kommunal-
ofvergrfvcs.
utskylder både, på sätt redan blifvit nämndt, antagits mantalet och stats-
bevillningen, med fyrktalet såsom mätare af de förhållanden, i enlighet
med livilka skattskyldigheten borde bestämmas. Med uträknandet af
medelbevillningen för inantalet afsåga att bestämma den summa, som
för helt förmedladt mantal skulle motsvara 100 fyrkar. 1 afseende härå
erinrades nu, att bestämmelsen om uträkning af medelbevillningen med
förde ett orättvist förhållande i skattskyldigheten mellan hemmanen in
bördes, enär fyrktalet för ett bättre hemman nedsattes på bekostnad af ett
lägre uppskattadt hemman, hvilket däremot erhöll högre fyrktal. Ett annat
missförhållande mellan hemmansägare, å ena, samt löntagare och rörelse-
idkare, å andra sidan, hade genom de antagna taxeringsgrunderna fram
kallats däraf, att för hemmanet betalades kommunalutskylder endast efter
den del af dess onera, som utgjordes genom bevillning, under det att
öfriga skattskyldiga, hvilka utgjorde alla sina onera till staten genom be
villning och därigenom fingo sig påförd högre bevillningstaxering, således
kommo att deltaga i kommunalutskylderna med ett ojämförligt högre be
lopp än hemm ansägarne.
Rikets Ständer beaktade de gjorda anmärkningarna. I underdånig
skrifvelse den 9 september 1863 framhölls sålunda, att om mantalet och medel
bevillningen såsom uppskattningsgrunder frånträddes, man skulle komma
rättvisa och billighet närmare i afseende å fördelning af skattebidragen genom
att såsom måttstock därför bestämma bevillningstaxeringen. Då vidare
ägaren af den fasta jorden måste anses hafva mera intresse för kommunens
framtid än ägare af annan fastighet, löntagare eller rörelseidkare, borde
äfven den förre i förhållande till de senare vidkännas en större andel i
kommunalskatterna äfvensom äga högre rösträtt vid kommunalfrågornas
behandling. Enligt Rikets Ständers förmenande skulle förhållandet af 5
till 10 närmast motsvara hvad rättvisa och billighet i detta fall kråide,
så att jordbruksfastighet, utan afseende å mantalssättning, komme att på
föras 1 fyrk för 5 öres bevillning och därunder, samt annan fastighet,
frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål 1 fyrk för 10 öres be
villning och därunder. Tillika gjordes uttalande därom, att stadgandet
angående röstminimum vid kommunalstämma å landet borde i samman
hang med antagandet af nya grunder för fyrktalssättningen undergå någon
jämkning, enär genom hvad ständerna i afseende å fyrktalssättningen före
slagit fyrkens värde kunde antagas i allmänhet blitva fördubbladt. Gäl
lande röstminimum af 10 fyrkar ansågs därför böra nedsättas till 5.
Med anledning af denna Rikets Ständers framställning utfärdades
den 15 september 1863 kungörelse angående förändrad lydelse af vissa
paragrafer i förordningen om kommunalstyrelse på landet, hvarigenom god-
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
35
Sänkning
af röst
minimum.
36
kändes de af ständerna föreslagna ändringar beträffande fyrktalssättningen.
Däremot sänktes röstminimum icke lägre än till 6 fyrkar.
Röstmini-
Orättvisan och — i anseende till möjligheten för röstberättigade att
mihäfvesP" ^ tillgodoräkna sig höga rösttal, på landet utan all begränsning — jäm
väl obehöfligheten af stadgandena om röstminimum för vissa af lands
kommunens medlemmar äfvensom för medlemmarne af samtliga stads-
kommuner utom Stockholm föranledde 1868 års riksdag att hos Kungl.
Magt hemställa om upphäfvande af de bestämmelser i vederbörande kom
munalförordningar, som syftade på ett röstminimum. Den härför erforder
liga lagstiftningen kom ock till stånd genom två särskilda kungörelser af
den 8 september 1868.
Et ter den tiden har för rösträtt i lands- eller stad skommuns ange
lägenheter icke uppställts fordran på annan förmögenhetsställning än den,
som betecknas af skattskyldighet till kommunen — det bevillningsbelopp,
i förhållande till hvilket denna skattskyldighet utmätes, må vara huru
obetydligt som helst.
Ytterligare
Såsom jag tillåtit mig nämna, var redan från början enligt de nya
afPrösträtten^ 0 m tim n fö r 0 r f J n i ngar n a rösträtten i stad uppåt begränsad till V
20
af sta-
1
i stad.
dens — i Stockholm af valkretsens — hela rösttal. Denna begränsning
visade sig emellertid snart nog icke tillfyllestgörande, hvarför behofvet af
mera verksamma och ändamålsenliga bestämmelser i omförmälda hänseende
gjorde sig gällande. Erfarenheten hade nämligen gifvit vid handen, att
det stadgade maximum obetydligt inverkade på rösttalen såväl inom de
största som inom de medelstora städerna, samt att det högsta rösttal,
hvilket inom hvarje särskild stadskommun var medgifvet, i och för sig
var så högt, att. det åt de förmögnare klasserna inrymde ett alltför öfver
vägande inflytande på kommunens angelägenheter.
När det nu gällde att vidtaga anordningar till begränsning af
rösträtten i städerna, framställde sig svårigheter att härför utfinna ett
sätt, hvilket var lika tillämpligt på de större som på de mindre städerna.
Ty vare sig man välde ett relativt maximum — således bestämde en gräns
i något visst förhållande till stadens sammanlagda rösttal, t. ex.
V40
däraf,
intill hvilken gräns röstvärdet för den enskilde stegrades, i samma mån
som hans bidrag till de kommunala utgifterna växte — eller ett absolut
maximum stadgades — d. v. s. att ett visst antal röster, utan afseende
på sammanlagda rösttalet inom kommunen, fastställdes såsom det högsta,
hvarmed någon fick rösta, t. ex. 80 röster, — så gafs rum för den an
märkningen, att maximum blef antingen för mycket inskränkande inom
de mindre städerna eller för litet inskränkande inom de större, och tvärtom.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Kungl. M
aj:lx
Nåd. Proposition N:o 2,9.
37
En utväg att i väsentlig man förekomma dessa olägenheter erbjöd sig
emellertid i en samverkan mellan relativ och absolut röstbegränsning. Om
det nämligen bestämdes, att en viss bråkdel af stadens hela rösttal skulle
bilda ett maximum af röster, som ej finge öfverskridas, och tillika före-
skrefves, att ingen finge rösta med mera än ett bestämdt antal röster, så
skulle den förstnämnda regeln utöfva inverkan på omröstningen inom de
mindre städerna, den sistnämnda inom de större.
I enlighet med dessa grunder framlade ock lagutskottet vid 1869
års riksdag ett — till hufvudsakliga delar redan af näst föregående årets
lagutskott utarbetadt — förslag till nya maximibestämmelser för den kom
munala rösträtten i städerna. Det relativa maximum fann utskottet lämp
ligast böra bestämmas till Vso af stadens hela rösttal. Vid sidan af detta
och i syfte att »åt kommunens förmögnare och upplystare medlemmar ett
tillräckligt inflytande på kommunens angelägenheter mätte bevaras, på samma
gång de egentligen rikes och de stora bolagens tryckande röstöfvervikt för
svunne», borde enligt utskottets mening sättas ett absolut maximum vid den
punkt på röstskalan, där 100 röster mötte. Men då — under förutsättning
att det absoluta maximum så bestämdes — en höjning af bevillningsprocenten
till exempelvis dubbla beloppet och en däraf följande fördubbling af hvars
och ens rösttal skulle hafva den verkan, att begränsning skedde för dem,
hvilka hade blott hälften så stor förmögenhet som de, hvilka före föränd
ringen åsyftades med samma maximum, borde enligt utskottets åsikt den
formulering väljas, att såsom absolut maximum bestämdes, i stället för
100 röster, allenast ett rösttal, hvilket motsvarade bevillning efter andra
artikeln för 10,000 riksdalers inkomst af kapital eller arbete. I sådan
händelse skulle nämligen rösträtten inom kommunen icke röna något in
flytande af bevillningsprocentens ökning eller minskning. Ty om ock däri
genom hvarje kommuns medlemmar finge ett större eller mindre antal
röster än förut, blefve dock medlemmarnes inbördes förhållande oför-
ändradt.
Lagutskottets ofvanberörda förslag till begränsning af den kommu
nala rösträtten i rikets städer — jämväl Stockholm — godkändes af Riks
dagen. I öfverensstämmelse med dess underdåniga hemställan utfärdades
sedermera den 9 november 1869 kungörelser om ändringar i vederbörande
kommunalförordningar.
Beträffande landskommunerna upprätthölls fortfarande principen där-
Rösträtten
om, att rösträtt och skattebidrag borde väga lika, att således graden aflyg/e^ännu
inflytande på afgörandet af kommunens angelägenheter skulle bero på
någon tid
graden af skyldighet att deltaga i utgifterna för kommunala ändamål. 0,)e9ransad-
Kung!. Maj:t* Nåd. Proposition N:o 29.
En alltför långt drifven tillämpning af nämnda princip ansågs emel
lertid vara utesluten därigenom, att för all på arrende upplåten jord röst
rätten skulle utöfvas af arrendator^ icke af ägaren. Visserligen förekommo
sådana undantagsfall, att en enda person eller några få voro i besittning
af största delen af jorden inom en kommun. Men som omöjligheten föl
en person att med fördel bruka så stor jordvidd tvingade till utarrende
rande af en del, ansågos de fall, då från en enda persons sida ett egen
mäktigt ingripande i en landskommuns angelägenheter kunde äga rum,
blifva så sällsynta, att någon röstbegränsning icke erfordrades.
Dock anmärkte redan allmänna besvärs- och ekonomiutskottet vid
1859—60 årens riksdag, att äfven om vid nyssberörda förhållande nå
gon öfverdrifven röstöfvervikt å de stora jordägarnes sida icke vore att
befara, kunde dock inom kommunen ligga någon stor fabrik eller annan
industriell inrättning, som i följd af sin höga bevillning och därå grun
dade höga skattetal komme att snart sagd!, ensam bestämma kommunens
beslut, ifall dess rösträtt ej begränsades. Utskottet tillstyrkte därför, att
för utöfvande af rösträtt i kommunalstämma på landet borde, såvidt fråga
vore om andra beskattningsföremål än jord, fastställas ett maximum af
V
20
af kommunens hela rösttal efter röstlängden. Detta förslag lyckades
dock ej tillvinna sig ständernas bifall.
Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet var vid 1862—68 årens
riksdag fortfarande af den åsikt, att ett röstmaximum borde stadgas jäm
väl uti kommunalförordningen för landet. Nu ansåg likväl utskottet, att
ett sådant maximum borde tillämpas äfven på rösträtt för jordbruks
fastighet, samt att det borde bestämmas till Vio af kommunens hela
rösttal. Utskottets i ämnet framställda förslag ledde emellertid icke till
åsyftadt resultat.
Sedan frågan om begränsning af den kommunala rösträtten på landet
vid de båda följande riksdagarna ånyo förevarit utan att väcka större
uppmärksamhet, gjordes densamma vid 1868 års riksdag till föremål föl
en ingående behandling af lagutskottet.
Utskottet framhöll därvid, hurusom säkerligen ganska många smärre
kommuner funnos, där en jordegendom, utan att till arealen vara så stor
att den till någon del måste utarrenderas, ändock vore i jämförelse med
den öfriga jordegendomen inom kommunen tillräckligt betydande för att
åt sin ägare, isynnerhet om denne tillika skattade för inkomst åt kapital
eller arbete, medföra ett fyrktal större än alla de andra medlemmarnes åt
kommunen sammanlagda antal röster. Olägenheterna däraf syntes utskot
tet uppenbara, likasom det förekom utskottet ganska naturligt, att under
dylika förhållanden ett af kommunalinstitutionens viktigaste syften —
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2U.
SO
väckandet och underhållandet af intresse för kommunens gemensamma an
gelägenheter — måste i väsentlig mån förfelas. I ännu högre grad an
såg utskottet detta blifva fallet inom sådana kommuner, där en person
eller ett bolag funnes, som för inkomst af kapital eller näring fått sig
påförd hög bevillning och som i följd däraf vore innehafvare af ett öfver
vägande antal röster. Då alltså erdigt utskottets mening gällande bestäm
melser innebure en möjlighet till orättvisa och välgrundad! missnöje, för
klarade utskottet sig icke finna annat, än att denna möjlighet borde ge
nom en klok och billig begränsning af rösträtten förekommas. A andra
sidan framhöll likväl utskottet, huru nödvändigt det vore att söka före
bygga den olägenheten, att, genom stadgande af ett för lågt maximum,
ägaren till en större jordegendom komme att göras beroende af kommu
nens öfriga röstägande medlemmar. Ett relativt maximum, bestämdt till
Yio af kommunens hela rösttal efter röstlängden, fann utskottet vara det
lämpligaste. Dess förslag i ämnet godkändes emellertid endast af andra
kammaren.
Förslag om rösträttens begränsning medelst maxima — enbart re
lativa eller blandade relativa och absoluta, med växlande siffror och i olika
kombinationer — gjordes under en följd af år till föremål för Riksdagens
öfverläggningar, utan att likväl något förslag vann understöd af Riks
dagen i dess helhet. Den form för begränsning, som synes hafva blifvit
mest uppmärksammad såväl af vederbörande utskott som inom kamrarne,
var typen med relativa maxima. Emellertid förordade lagutskottet vid
ett tillfälle, nämligen 1875 års riksdag, antagandet af dels ett relativt
maximum, satt till Vio af kommunens hela rösttal, och dels ett absolut
maximum af 1,000 röster. Lämpligheten af dessa maxima hade synts ut
skottet framgå af de statistiska uppgifter, som varit för utskottet till
gängliga.
En lagstiftningsåtgärd, som vid en flyktig betraktelse kunde te sig
Ändring i
såsom en inskränkning i jordägarnes bidragsskyldighet till de allmänna'^ningsmeto-
kommunalutgifterna och medelbart därigenom äfven såsom en inskränk-den för jord-
ning i jordägarnes kommunala rösträtt, var den ändring i fyrktalssättnings- rw tf™ tg'
metoden för jordbruksfastighet, som genomfördes på grund af förordningen
den 2 december 1892 angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet. Under det att nämligen jordbruksfastigheten
förut påförts 1 fyrk för hvarje femtal af bevillningsören — andra be-
skattningsförernål däremot 1 fyrk för hvarje tiotal af bevillningsören —,
skulle jordbruksfastighet jämlikt 1892 års förordning få sig åsatt fyrktal
enligt samma grund som andra beskattningsföremål eller således 1 fyrk
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
för bevillning till belopp af 1 till och med 10 öre, 2 fyrkar för bevillning
utöfver 10 till och med 20 öre o. s. v. Men som bevillningen för jord
bruksfastighet samtidigt höjdes från 3 till 6 öre för hvarje fulla 100
kronors uppskattningsvärde, medan bevillningen för andra beskattnings-
föremål lämnades oförändrad, skedde icke genom den förändrade fyrktals-
beräkningen någon rubbning i förhållandet mellan jordbruksfastighet
och öfriga beskattningsföreinål med hänsyn till de allmänna kommunal-
afgifterna, följaktligen icke heller i fråga om den kommunala rösträtten,
hvars omfattning på landet ju helt och hållet var beroende af kommunal-
utskyldernas storlek.
Begränsning
Såväl inom som utom Riksdagen tillväxte emellertid mot slutet af
^påtandet*1 förra århundradet intresset för en reform på den kommunala rösträttens
område.
I sådant afseende tillåter jag mig erinra, hurusom Riksdagen i en
den 9 maj 1894 till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse framhöll önskvärd
heten däraf, att, med hänsyn till vikten af den kommunala rösträtts
frågans lösning, en statistisk utredning af dithörande förhållanden måtte
så bedrifvas, att dess resultat kunde framläggas inför 1895 års riksdag.
Vidare uppdrog Kungl. Maj:t den 6 november 1896 åt en kommitté
att afgifva yttrande och förslag, i hvilken mån en begränsning af den
kommunala rösträtten på landet lämpligen borde äga rum. Denna kom
mitté afgaf den 13 maj 1897 betänkande i ämnet, hvarvid kommitténs
flertal hemställde om en sådan begränsning af den kommunala rösträtten
på landet, att ej någon skulle få utöfva rösträtt för jordbruksfastighet
för mer än Vs och för andra beskattningsföreinål för mer än V
20
eller i
. något fall för mer än Vs af kommunens hela fyrktal. Två af kommitténs
ledamöter uttalade sig emellertid för ett relativt maximum bestämdt till
V
10
af kommunens hela fyrktal samt lika för jordbruksfastighet och andra
beskattningsföremål, hvarförutom de såsom absolut maximum föreslogo
det rösttal, som motsvarade 1,000 fyrkar. Med anledning af omför-
mälda kommittés förslag och i hufvudsakligt syfte att begränsa aktie
bolags å landet rösträtt aflat Kungl. Maj:t den 28 januari 1898 till Riks
dagen en proposition angående ändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i för
ordningen om kommunalstyrelse på landet, hvilken proposition, ehuru till
styrkt af lagutskottet, dock endast af första kammaren bifölls.
Sedan vid 1899 års riksdag åtskilliga motioner, åsyftande begräns
ning af den kommunala rösträtten, blifvit väckta, utan att vinna Riks
dagens bifall, återupptogs frågan under näst därpåföljande riksdag, jämväl
denna gång på framställning af enskilda motionärer. Riksdagen uttalade
41
nu i en skrifvelse af den 8 maj 1900 sin anslutning till det program för
reformering af rösträtten på landet, som inrymde blandade maxima. Sålunda
skulle å landet ingen få utöfva rösträtt för större antal röster, än som
svarade mot Vio af kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre
rösttal än det, som motsvarade 5,000 fyrkar. Fastställandet af en dylik
begränsning skulle enligt Riksdagens mening kunna vara till verklig för
del för det kommunala lifvet och undanröja en del olägenheter, som
följde däraf, att rösträtten för det dåvarande saknade begränsning.
Med godkännande af en utaf Riksdagen för dess del antagen, genom
nyssnämnda skrifvelse Kungl. Maj:ts pröfning underställd lag i ämnet
utfärdade Kungl. Maj:t den 9 november 1900 lag angående ändrad ly
delse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet. Därmed hade i afseende å kommunal rösträtt en viss likställighet
mellan land och stad blifvit genomförd. Rösträtlens begränsning inom
stadskommunen var dock mycket starkare än inom landskommunen.
De sätt för den kommunala rösträttens begränsning, som jag nu
Andra be-
haft anledning beröra, — nämligen genom röstmaxima åt olika slag ^oniiei^än
äro visserligen de enda, som inom vårt land kommit till användning, men,
röstmaxima.
såsom bekant, ej de enda, om hvilka förhandlingar förts inom represen
tationen. Samtidigt med det att förslagen om röstmaxima utgjorde
föremål för Riksdagens pröfning, påyrkades nämligen jämväl dels in
förande af lika rösträtt, dels tillämpning af graderade röstskalor. Det
torde tillåtas mig att i detta sammanhang yttra några ord äfven om dessa
sistnämnda former för begränsning eller till och med fullständig utjämning
af den kommunala rösträtten.
Förslag att vid omröstning i alla kommunens angelägenheter eller
Lika röst-
åtminstone vid val rösterna måtte räknas efter hufvudtalet voro särskilt ratt
under tiden närmast efter representationsreformens genomförande ej ovan
liga och omfattades då med större sympatier än sedermera. Bland andra
motiv för en dylik förändring anfördes, att då grundsatsen om jämlikhet och
lika berättigande vunnit tillämpning vid val af ledamöter utaf Riksdagens
andra kammare, en annan röstberäkning icke borde följas vid val och
vid beslut i kommunala angelägenheter, samt att endast personlighetsprin
cipens omedelbara tillämpning på den kommunala röstberäkningen kunde
tillfredsställa rättvisans fordringar.
Motståndarne till kommunala angelägenheters afgörande genom om
röstning efter hufvudtalet hafva å sin sida framhållit, att det stöd för
införande af omröstning per capita i dylika angelägenheter, som man trott
sig kunna hämta af denna princips tillämpning vid riksdagsmannaval, måste
Bill. till Riksd. Prof. 1007. 1. Sami 1 Afd. 22 Höft.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
42
Graderade
röstskalor.
bortfalla, om man i tillbörlig mån beaktade, att kommunens verksamhet
uteslutande afsåge dess gemensamma ordnings- och hushållningsangelägen-
heter, samt att dessa, med högst få undantag, vore förenade med större
eller mindre utgifter, då däremot Riksdagens verksamhet vore icke blott
af beskattnings utan äfven, och i främsta, rummet, af lagstiftnings natur.
\ idare vore rättigheten till deltagande i kommunala angelägenheters af
görande visserligen, likasom hvarje annan rättighet, personlig, men däraf
följde ingalunda, att den vore en allmänt mänsklig rättighet, hvilken borde
af alla i lika mån åtnjutas. Tvärtom måste det vara en uppgift för lag
stiftningen att tillse, det afgörande rösten i kommunernas angelägenheter
icke lämnades åt dem. hvilka för desamma hade ett jämförelsevis ringa
intresse och tilläfventyrs saknade de för dessa angelägenheters behöriga
handhafvande erforderliga egenskaper. Någon absolut ofelbar mätare där
af funnes visserligen icke. Men likasom man måste antaga, att de,
hvilka i väsentligaste mån bidroge till fyllandet af kommunens behof, vore
mest intresserade af att bidragen ändamålsenligt användes, så syntes det
ligga i sakens natur, att den, som dagen i ända måste med ett mera me
kaniskt arbete söka förtjäna ett nödtorftigt lifsuppehälle, icke kunde hafva
tid eller lust att förvärfva sig det mått af vetande, hvilket vore »ett vill
kor för åskådningens vidgande utöfver de dagliga behofvens inskränkta
synkrets, för omdömesförmågans skärpande och möjligheten af egen för
domsfri pröfning», såsom orden lyda i ett af lagutskottet vid 1868 års riks
dag afgifvet utlåtande öfver åtskilliga motioner angående ändringar i kom
munalförordningarna. Så länge en hvar efter måttet af sin inkomst bidroge
till utgifterna för kommunala ändamål, hade man icke heller ansett det
vara med rättvisa och billighet förenligt, att de, som af en ifrågasatt ut
gift komine att drabbas i högst obetydlig mån, skulle, så snart deras an
tal öfverstege hälften af de vid eu stämma närvarande, hafva makt att
besluta samma utgift, likasom det ur klokhetens synpunkt ej befunnits
rådligt att lägga tyngdpunkten i detta afseende inom de klasser, hos hvilka
man minst kunde förutsätta förmåga att mera allsidigt bedöma dylika frå
gor. Slutligen har anmärkts, att införandet af lika rösträtt i kommunala
angelägenheter skulle medföra väsentliga rubbningar i grunderna för Riks
dagens bildande.
_ Frågan om lika rösträtt vid val inom såväl den borgerliga som den
kyrkliga kommunen underställdes så nyligen som vid 1906 års riksmöte
genom två särskilda motioner Riksdagens pröfning. Motionerna, hvilka
af lagutskottet afstyrktes, blefvo af Riksdagen afslagna.
Enligt den _ mening, som i införandet af graderade röstskalor ser
bästa lösningen af det kommunala rösträttsproblemet, borde en förmedling
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 2,9.
43
mellan personlighets- och förmögenhetsprinciperna tillvägabringa^. Detta skulle
ske sålunda, att den större förmögenhetens inflytande på röstvärdet ökades
långsammare och i mera begränsad proportion än den mindre förmögen
hetens. Därigenom skulle å andra sidan personligheten få eu mera fram
trädande betydelse. De till denna begränsningstyp hörande förslag inne
hålla vanligen tillika en bestämmelse därom, att vid en viss punkt på
skalan förmögenheten skall helt och hållet upphöra att verka på röstvärdet.
Förslag om tillämpning af en graderad röstskala synes första gån
gen hafva väckts vid 1862 - 63 årens riksdag, då en motionär gjorde fram
ställning därom, att hemmansägare, fabrikant eller handtverkare, som efter
andra artikeln i bevillningsförordningen i skatt eldade till och med 5 riks
daler, skulle vid sockenstämma tillerkännas 1 röst, för belopp därutöfver
till och med 15 riksdaler 2 röster, för belopp utöfver 15 till och med 50
riksdaler 3 röster, för belopp utöfver 50 till och med 100 riksdaler 4
röster samt för belopp utöfver 100 riksdaler 5 röster, hvilket rösttal skulle
vara det högsta, som kunde tillkomma någon inom en och samma kommun.
Mer eller mindre detaljerade, sinsemellan skiljaktiga förslag till
rösträttens begränsning på nu omhandlade sätt återkommo sedermera vid
åtskilliga riksdagar. Det torde måhända tillåtas mig att från 1875 års
riksdagshandlingar framlägga några exempel på uppgjorda skalor med en
mindre stark reduktion af de höga rösttalen än hos den nyssnämnda.
Sålunda afsåg en af dessa skalor, sådan den slutligen utformades,
att gifva för hvarje fyrk till och med 10 fyrkar 1 röst, för fyrktal där
utöfver till och med 100 fyrkar 1 röst för hvar femte fyrk, för fyrktal
därutöfver till och med 1,000 fyrkar 1 röst för hvar tionde fyrk, för fyrk
tal därutöfver till och med 2,000 fyrkar 1 röst för hvar tjugonde fyrk,
för fyrktal därutöfver till och med 3,000 fyrkar 1 röst för hvar trettionde
fyrk o. s. v. till och med 9,000 fyrkar, hvarefter hvarje tillökning i rösttal
förutsatte en tillväxt i fyrktal af 100 fyrkar.
Enligt en annan skala åter skulle reduceringen vidtaga först vid ett
fyrktal af 100 fyrkar, så att 1—99 fyrkar i jämn proportion lämnade lika
antal röster, hvarefter skalan hade följande utseende:
100—124 fyrkar = 100 röster.
600— 699 fyrkar = 250 röster.
125—149
»
= no
»
700— 849
»
= 275
150—199
»
= 125
7>
850— 999
»
= 300
200—299
»
= 150
»
1,000—1,199
»
= 325
»
300—399
»
= 175
»
1,200—1,499
»
= 350
400—499
» = 200
1,500—1,999
»
= 375
2>
500—599
>
= 225
2,000 och därutöfver = 400
>>
u
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Med afseende å de vid olika riksdagar framställda förslag angående
den kommunala rösträttens gradering eldigt vissa skalor har blifvit an
märkt, att dylika förslag vore i mer eller mindre mån godtyckliga. Lagar
måste emellertid byggas på den fasta grunden af en bestämd princip.
Hvad lagarne för den kommunala rösträtten beträffade, så kunde de utgå
från antingen personlighets- eller förmögenhetsprincipen. Mellan dessa
måste lagstiftaren välja, och hade han bestämt sig för den sistnämnda,
så måste han med följdriktighet tillämpa den intill den gräns, utöfver
hvilken konsekvensen icke längre kunde gå utan att leda till uppenbar
orättvisa eller medföra andra vådor. Förmögenhetsprincipen, rätt upp
fattad och på den kommunala röst beräkningen tillämpad, innebure, att en
person borde äga större rösttal än en annan, icke därför att han vore
eller syntes vara rikare, utan därför att han till de gemensamma behof-
vens fyllande erlade ett större bidrag. I samma mån skattskyldigheten
vore proportionell, borde således jämväl rösträtten vara det. Då nu genom
en begränsning af den kommunala rösträtten tillämpningen af en i och
för sig giltig grundsats blifvit med hänsyn till bestående förhållanden in
skränkt, måste denna inskränkning i följd af sin konventionella grund
visserligen alltid blifva mer eller mindre godtycklig, men under det att
genom antagande af ett röstmaximum allenast en godtycklig bestämm<Jse
komme till stånd, skulle genom införandet af en graderad röstskala med
hvarje siffra i skalan lagbindas ett nytt godtycke. Ifrågavarande förslag
hafva äfven ansetts skäligen invecklade, synnerligast när skalan omfattat
en mångfald af grader.
Trots anmärkningarna mot graderade röstskalor hafva dessa allt
jämt haft anhängare. Senast i en vid 1905 års riksdag väckt motion,
hvilken endast afsåg den kommunala rösträtten i stad, har en ledamot af
andra kammaren fäst uppmärksamheten på de beaktansvärda fördelar, som
den graderade röstskalan enligt hans mening erbjöde framför den till visst
maximum begränsade rena skatteröstskalan. Till dessa fördelar räknades
möjligheten att med användande af lägre rösttal och valmännens uppdel
ning i förrnögenhetsgrupper utjämna förhållandet mellan högre och lägre
beskattade utan helt uppgifvande af den nu gällande principen om röst
värdets beroende af skattebidraget, hvarförutom ur rent praktisk synpunkt
kunde räknas såsom en fördel, att man vid röstsammanräkning rådde öfver
ett mera lätthandterligt material. Ville man emellertid icke välja den utväg,
som läge i en graderad måttlig röstskala, framhåller motionären, hurusom
en andra utväg stode öppen, hvilken anlitats för den år 1869 genom
förda reformen med relativt och absolut maximum. Skulle denna senare
väg beträdas, läge det vikt uppå, att penningväldet icke lämnades orubbadt.
45
Det gällde då att tillse, att flertalet kornme i åtnjutande af verkligt in
flytande i kommunala angelägenheter. För sådant ändamål måste tyngd
punkten flyttas afsevärdt ned på skatteskalan till medelklassen, handt
verkare, mindre handlande, mindre löntagare, arbetsförmän o. d. De
högre beskattade och de lägre beskattade finge sedan motväga hvarandra.
Hvar gränsen för det absoluta röstmaximum skulle sättas, på det att
tyngdpunkten måtte komma att ligga hos nämnda vålmansfraktioner, den
frågan läte sig naturligtvis icke tillfredsställande besvara utan efter en
ganska omfattande utredning. Att gränsen borde sökas tämligen långt
ned på skalan, finner motionären emellertid vara uppenbart. Det tarfvades
jämväl utredning, om och i hvilken mån en nedsättning af det absoluta
röstmaximum betingade en jämkning äfven af det relativa. Efter det
motionären slutligen betonat, att ett allmänt och berättigadt missnöje hos
det öfvervägande stora flertalet icke bidroge till att väcka den känsla af
samhörighet och gemensamt ansvar, som borde vara lifskraften i samhälls
utvecklingen, under det att ingenting kunde vara mera ägnadt att hos de
ekonomiskt lägre folklagren verka en god samfundsanda, än att med för
troende åt dem öppnades tillfälle till verkligt inflytande på samfundsange-
lägenheterna, hemställer han, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och Riksdagens pröf
ning underställa förslag till sådan ändring af 12 § i förordningen om
kommunalstyrelse i stad och af 12 § i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm, att antingen genom fastställandet af en graderad röstskala,
fotad på billiga grunder, eller genom ytterligare nedsättning af det an
tal röster, för hvilket rösträtt kunde af någon röstberättigad utöfvas, ett
verkligt och behörigt inflytande i kommunala angelägenheter inrymdes åt
flertalet af kommunens medlemmar.
I sitt öfver motionen afgifna utlåtande anförde lagutskottet, bland
annat, att några principiella betänkligheter icke mötte mot tanken på en
begränsning i städerna af de högst beskattades öfvervägande rösttal, för
såvidt den skedde utan rubbning af grundsatsen om den kommunala röst
rättens beroende af förmögenheten. Den gräns i berörda hänseende, hvil
ken nu funnes fastställd, liksom hvarje sådan gräns, kunde äga endast
relativ giltighet, i följd hvaraf densamma borde underkastas jämkning, då
omständigheterna därtill föranledde. Men utskottet kunde icke förorda,
att någon lagstiftningsåtgärd nu företoges i berörda syfte. Olägenheterna
af de nuvarande-bestämmelserna syntes utskottet icke vara af någon afse-
värd beskaffenhet. Den nu fastställda begränsningen i fråga om den kom
munala rösträtten i stad uppfyllde enligt utskottets åsikt i regel på ett
tillfredsställande sätt sitt ändamål att förebygga, det ett fåtal högt be-
Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 29.
Propor
tionellt val
sätt vid kom
munala val
föreslås i
riksdagsmo
tioner.
skattade personer skulle vara i tillfälle att enrådigt bestämma öfver kom
munens angelägenheter. Utskottet hemställde därför, att motionen icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Lagutskottets utlåtande bifölls af första kammaren, hvaremot andra
kammaren anslöt sig till en vid utlåtandet fogad reservation af innehåll,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl!
Maj:t taga frågan om ytterligare begränsning af den kommunala röst
rätten i stad under öfvervägande samt för Riksdagen framlägga de förslag
till sådan begränsning, som af förhållandena funnes påkallade.
Förhandlingarna i Riksdagen om reglering af den kommunala
.rösträtten hade, på sätt torde framgå af hvad jag förut yttrat, sedan
årtionden icke gifvit anvisning på andra utvägar härför än antagande af
olika slags röstmaxima, införande af lika rösträtt eller tillämpning af gra
derade röstskalor. Med 1899 års riksdag infördes emellertid uti diskus
sionen rörande detta ämne ett nytt moment, nämligen frågan om propor
tionellt valsätt vid kommunala val.
Den motionär, som först till behandling upptog omförmälda spörs
mål, erinrar i sin vid nyssnämnda riksdag väckta motion, huruledes han
vid 1897 års riksdag i två motioner hemställt om sådan ändring af gäl
lande bestämmelser dels för städerna i allmänhet och dels för Stockholm,
att vid val till stadsfullmäktige blott en röst skulle tillkomma hvarje röst
berättigad, men att dessa förslag blifvit af lagutskottet afstyrkta och af
båda kamrarne afslagna. Utskottet hade därvid, bland annat, gjort det
uttalande, att en utjämning af den kommunala rösträtten till full likstäl
lighet hvarken vore rättvis eller skulle komma att visa sig lända till gagn
för stadskommunerna. Motionären förklarar sig nu vilja medgifva, att
det måste följa olägenheter af att en enda grupp i ett samhälle så full
ständigt dominerade ett val, att den kunde helt och hållet utestänga andra
grupper äfven från det berättigade inflytande, som borde tillkomma minori
teterna såsom kontrollerande och kritiserande. Från ett sådant orättfär
digt majoritetsvälde, hvilket sloge under sig äfven de platser, på hvilka
minoriteterna enligt det representativa systemets själfva grundidé hade
obestridliga anspråk, ville efter motionärens öfvertygelse arbetarklassen
gärna afstå, likasom den ej heller skulle göra svårigheter mot införande af
ett valsystem vid stadsfullmäktigval, som gåfve hvarje grupp hvad den
tillkomrne i mån af dess styrka bland valmännen.
Ett sådant valsystem anser motionären innefattas i de s. k. propor
tionella valen. De, som af omtanke för en sakkunnig och framsynt skötsel
af städernas kommunala angelägenheter, hyste betänkligheter mot att even-
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Kanyl. Maj:tn Nåd. Proposition N:o 21).
47
tuellt helt utlämna dessa åt de hittills i kommunalförvaltningen orepre
senterade mindre skattdragande, måste finna udden väsentligen bruten af
sina invändningar mot den lika rösträtten, om själfva valmetoden så för
bättrades, att äfven de nu ledande elementen alltid blefve vederbörligen
representerade. Det proportionella valsättet borde äfven ur en annan syn
punkt särskildt tilltala dem, hvilka önskade en duglig och verkligt repre
sentativ kommunalstyrelse. Majoritetsvalet premierade nämligen den parti
trogna medelmåttan, det proportionella valsättet gåfve hvarje parti till
fälle att få plats i främsta rummet för sina bästa. Tanken på införandet
af proportionellt valsätt vid val till stadsfullmäktige borde, säger motio
nären, icke afvisas med den invändningen, att konsekvensen då kräfde
sådant valsystem äfven vid de politiska valen. Vid dessa senare sörjde
nämligen i någon mån de olika partiernas olika gruppering öfver landet
för att äfven minoriteterna finge representanter i Riksdagen. Men om den
meningsgrupp, en stadsfullmäktig-valman tillhörde, fullständigt utestäng
des i hans egen kommun, vore han för sina intressen och synpunkter
naturligtvis icke det ringaste hjälpt med att hans partivänner kanske i
en annan stad fullständigt behärskade valet. Då alltså ett proportionellt
valsystem på den lika rösträttens grund vid stadsfullmäktigval skulle till
godose rättvisans kraf, betrygga minoriteternas befogade anspråk och verka
höjande på dessa representantförsamlingars allmänna nivå, samt detta sy
stem dessutom numera kunde med fullt tillfredsställande enkelhet och utan
inkrånglade lagbestämmelser och valprocedurer realiseras, hemställer motio
nären, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kung]. Maj:t anhålla, att, vid
uppgörande, så snart ske kunde, af förslag till ändrade bestämmelser an
gående rösträtten vid val till stadsfullmäktige, Kungl. Maj:t äfven måtte
taga i öfvervägande systemet: lika rösträtt och proportionella val.
Utan att ingå i någon pröfning af det som i omhandlade motion
innebar en nyhet, nämligen frågan om tillämpning af proportionell val
metod vid vissa kommunala val, afstyrkte lagutskottet motionen, som icke
heller vann Riksdagens bifall.
Samme motionär upprepade vid såväl 1901 som 1903 års riksdag
sitt yrkande om åtgärders vidtagande i syfte att införa lika rösträtt i sam
band med proportionella val. Andra motionärer tillkoinmo vid 1902 och
1903 årens riksdagar, men förordade tillämpning af den proportionella
valmetoden vid kommunala val endast efter den nuvarande röstberäk
ningen, i syfte att därmed tillförsäkra mängden af mindre röstägare ett
ökadt inflytande på dessa val. Slutligen hafva vid 1905 års riksdag
två motionärer hemställt, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kung]. Maj:t
anhålla om utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag till
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2,9.
bestämmelser rörande proportionell metod vid val af kommunalnämnd,
kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, landstingsmän, taxeringsnämnd
äfvensom vid de öfriga kommunala val, där sådant lämpligen ansåges kunna
äga rum.
Af dessa förslag har icke något vunnit Riksdagens bifall, icke heller
understöd af lagutskottet.
Omförmälda utskott framhöll vid 1901 års riksdag beträffande för
slaget om utjämning af rösträtten vid val af stadsfullmäktige till fullkom
lig likställighet för alla därvid röstberättigade, bland annat, hurusom på
det politiska området personlighetsprincipen gjort sig såtillvida gällande,
som alla politiskt röstberättigade vore likställda vid rösträttens utöfvande
och en hvar bland dem ägde en röst, under det att den kommunala lag
stiftningen i fråga om röstberäkningen byggts på förmögenhetsprincipen,
och vore alltså hvars och ens rösttal, om ock med viss modifikation,
ställdt i förhållande till det bidrag, han lämnade till fyllande af kommu
nens gemensamma behof. Denna skiljaktighet, hvilken syntes utskottet
väl förtjänt att fortfarande bibehållas, ägde, såsom förut mången gång vid
behandling af hithörande frågor erinrats, sin grund i erkännande af den
väsentliga olikheten mellan de uppgifter, som tillhörde vår politiska och
vår kommunala representation. Äfven om med det kommunala lifvets
tillväxt kommunalrepresentationens verksamhetsfält numera, särskilt i de
större kommunerna, blifvit utsträckt långt utöfver hvad händelsen var vid
tiden för kommunalförfattningarnas tillkomst, torde dock det sakförhållande
kvarstå, att, medan Riksdagen hade mångahanda befogenheter och ålig
ganden af icke ekonomisk natur, kommunens verksamhet däremot hufvud
sakligen afsåge gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter af
sådan beskaffenhet, att kommunalstyrelsens förnämsta uppgift blefve fast
ställande af kommunens inkomst- och utgiftsstat. Att för den kommu
nala röstberäkningen tillämpa grundsatsen af likställighet skulle med hän
syn därtill, långt ifrån att leda till rättvisa, snarare kunna medföra de
största orättvisor. Det kunde emellertid ifrågasättas, om icke den kom
munala rösträtten i stad borde, utan rubbning af grundsatsen om dess
beroende af förmögenheten, underkastas en strängare begränsning än den
för närvarande gällande. Mot tanken på en dylik begränsning hade ut
skottet icke några principiella erinringar. Det syntes tvärtom böra er
kännas, att den gräns i berörda hänseende, hvilken nu funnes fastställd,
likasom hvarje annan sådan gräns, kunde äga endast relativ giltighet och
borde underkastas jämkning, då omständigheterna därtill föranledde. Så-
vidt utskottet hade sig bekant, torde det emellertid kunna anses, att, äfven
om missbruk i ett eller annat fall möjligen förekommit, den nu fastslagna
•Kungl. Maj:tx Nåd. Proposition N:o 29.
49
begränsningen dock i regel på ett, tillfredsställande sätt uppfyllt sitt ända
mål att förebygga, det en särskildt högt beskattad person eller ett fåtal
sådana skulle vara i tillfälle att utöfva kommunalt envälde. Med hänsyn
därtill hade utskottet funnit sig sakna anledning att förorda någon lag
stiftningsåtgärd i förenämnda syfte.
I afseende å frågan om användande af proportionellt valsätt vid kom
munala val erinrade lagutskottet vid 1905 års riksdag, huruledes utskottet
vid några föregående tillfällen, då förslag om användande af dylik val
metod förelegat till behandling, fäst uppmärksamheten därå, att spörs
målet om praktiskt genomförande af denna grundsats ännu icke kunde
anses hafva erhållit så nöjaktig lösning, att någon lagstiftning på sådan
grund lämpligen kunde ifrågakomma. Såsom erfarenheten gifvit vid han
den, hade det varit förbundet med synnerliga svårigheter att utfinna någon
valmetod, hvilken å ena sidan med önskvärd säkerhet tillgodosåge syfte
målet att bereda de olika meningar, som vid ett val toge sig uttryck, ett
proportionellt inflytande på valets utgång och å andra sidan vore af den
enkelhet, att densamma kunde i det praktiska lifvet utan olägenhet till-
lämpas. Af den mångfald olika valmetoder, som från skilda håll blifvit
föreslagna, hade, såvidt bekant vore, ingen lyckats blifva allmänt erkänd
såsom i båda dessa hänseenden fullt tillfredsställande.
Sedan numera, fortsätter utskottet, förslag till proportionellt valsätt
att användas vid val till andra kammaren af Kungl. Maj:t efter verkställd
utredning framlagts för Riksdagen, kunde väl icke längre med fog sägas,
att ifrågavarande valsätt vore till sin beskaffenhet och innebörd för Riks
dagen främmande, samt att spörsmålet om dess utförbarhet och använd
barhet icke vore vederbörligen undersökt. Men utskottet erinrade dock
därom, att meningarna om valsättets lämplighet på det politiska området
— hvarom det vid den verkställda utredningen i ämnet närmast varit
fråga — ingalunda vore eniga. Betänkligheter förefunnes i utskottets
tanke i särskildt hög grad i fråga om proportionella valmetoders använd
ning vid de kommunala valen. Sålunda torde uppenbarligen den omstän
digheten, att vid sistnämnda slags val i allmänhet röstvärdet icke vore
lika för alla röstande, utan bestämdes efter »graderad» skala, medföra en
ytterligare förökning af de praktiska svårigheter, hvilka visat sig vara
förbundna med dylikt valsätt. Jämväl i öfrigt torde de förhållanden,
under hvilka de kommunala valen ägde rum, i allmänhet icke vara syn
nerligen väl ägnade för genomförande af proportionella valmetoder. Ut
skottet ville med det anförda ingalunda hafva ovillkorligen underkänt be
tydelsen af de skäl, som ansåges tala till förmån för grundsatsen om pro
portionellt valsätt såväl i allmänhet som vid de kommunala valen, men
Bill. till Rifcsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft.
7
50
Gällande
lagstiftning.
Sverige.
utskottet hölle dock före, att, äfven om man vore aldrig så öfvertygad
om det proportionella valsättets förträfflighet och tillämplighet, det i allt
fall icke vore lämpligt och välbetänkt att i fråga om dess genomförande
göra början med valen å det kommunala området.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Efter den redogörelse, jag i det föregående lämnat för utvecklingen
af lagstiftningen angående kommunal rösträtt äfvensom för vissa yrkanden
om ändring i valsättet vid kommunala^ val, torde det tillåtas mig att nu
i ett sammanhang gifva en kortfattad framställning af gällande lagstift
ning rörande såväl kommunal rösträtt som den kommunala organisationen
öfver hufvud, i de delar nämligen som beröras af eller äro ägnade
att belysa de ändringsförslag, jag anhållit få underställa Kungl. . Maj:ts
pröfning. Härvid har jag trott, att det icke skulle sakna sitt intresse,
om några drag ur grannländernas lagstiftning i hithörande ämnen tillika
meddelades, ehuru denna lagstiftning icke synes mig gifva någon egentlig
ledning med afseende å det mål, hvartill man på kommunallagstiftningens
område nu bör i vårt land söka komma.
Förordningen om kommunalstyrelse på landet.
Medlem af en kommun på landet är en hvar, som där är mantals-
skrifven, äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen man-
talsskrifven, därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst
af kapital eller arbete uppförd till allmän bevillning (§ 4).
Berättigad att deltaga i kommunalstämmas öfverläggningar och be
slut är en hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen
samt förbunden att till densamma erlägga skatt och icke häftar för oguldna
kommunalutskylder. Enahanda rättighet tillkommer bolag (§ 8).
Skattskyldig till kommun är en hvar, som inom kommunen, ehvad
han därstädes är bosatt eller ej, äger eller brukar hemman, hemmansdel
eller annan i mantal satt jord eller från hemman under full äganderätt
afsöndrad eller till allmän bevillning för sig taxerad fastighet eller där
städes idkar bergsbruk, fabriksrörelse, handel, handtverk eller annan till
allmän bevillning taxerad näring; äfvensom en hvar, som inom kommunen
har sitt rätta bo och hemvist och äger sådan inkomst, att bevillning till
staten enligt bevillningsförordningen därför skall, såsom för inkomst af
kapital eller arbete, erläggas. Enahanda skyldighet åligger bolag (§ 57).
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N: q 29.
51
De till kommunens gemensamma utgifter utgående bidrag skola
såsom kommunalutskylder utgöras i förhållande till särskilda, de skatt
skyldiga påförda fyrktal. Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjänar
den bevillning, som jämlikt senast fastställda taxeringslängder erlägges
till staten, sålunda, att för hvarje beskattningsföremål påföres 1 fyrk för
bevillning till belopp af 1 till och med 10 öre, 2 fyrkar för bevillning
utöfver 10 till och med 20 öre, 3 fyrkar för bevillning utöfver 20 till
och
med 30 öre o. s. v. För sådan jordbruksfastighet, för hvilken enligt
bevillningsförordningen bevillning icke erlägges, skall fyrktal påföras efter
det belopp, som, därest bevillning utginge, skulle på grund af fastighetens
värde däremot svara. Ett undantagsförhållande i fråga om grunden för
utgörande af kommunalutskylder äger ruin i Kopparbergs län, i det att
inom vissa kommuner, där utskylder af ifrågavarande slag före utfärdan
det af kommunalstämmoförordningen debiterats och uppburits efter andel
i soldatrote, bevillningen till staten ligger till grund i angifna hänseendet
(§ 59).
Såsom regel törutsättes personligt deltagande i kommunala ange
lägenheters afgörande. Röstägande är emellertid berättigad att på annan
öfverlåta sin talan och rösträtt; dock må ej någon på grund af fullmakt
föra talan för mer än en röstberättigad (§ 13). För samfälld egendom får
blott en person föra talan, i följd hvaraf för bolag bolaget eller dess sty
relse samt för oskiftadt bo delägarne däri hafva att utse ombud, soin
röstar för samfälligheten. Att iakttaga är den viktiga bestämmelsen därom,
att för fastighet, som innehafves af landbo eller arrendator, rösträtt ut-
öfvas af innehafvaren (§ 9). Icke ens ett särskilt förbehåll i arrende
kontraktet kan tillförsäkra ägaren denna rätt.
På skattskyldigheten till kommunen beror rätten att genom omröst
ning i kommunalstämma deltaga i kommunalstyrelsen. Ingen är numera
härifrån utesluten, huru obetydligt det skattebelopp än är, som blifvit
honom påfördt. Alla röstägande hafva emellertid icke samma inflytande
på omröstningens resultat. Röstvärdet skall nämligen beräknas efter det
en hvar åsätta fyrktal. Den begränsning uppåt är dock stadgad, att ej
någon må utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar mot Vio
af kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre rösttal än det,
som motsvarar 5,000 fyrkar. Om för deltagande i sådana besvär, som
åligga alla, hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan
grund än den för utgörande af sådana utskylder i allmänhet gäl
lande finnes särskild! stadgad, skall vid beslut öfver ärenden, som röra
sådana besvär, röstvärdet beräknas efter den särskild! bestämda grunden
(§ 11).
52
Organet för beslut i de ärenden, som utgöra föremål för den bor
gerliga kommunens själfverksamhet, är, såsom redan blifvit antydt, kom
munalstämman (§ 7), en primärförsamling, till hvilken kommunens alla
röstberättigade medlemmar äga tillträde. För beslut där erfordras i regel
blott enkel pluralitet af de afgifna rösterna enligt den vid omröstningen
följda röstgrund. Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den me
ning, hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet bifallit, eller, därest
äfven efter sådan beräkning rösterna finnas lika delade, den mening, som
stämmans ordförande biträder (§ 21). Mellan lika rösttal vid val skiljer
lotten (§ 22).
Enkel pluralitet af de afgifna rösterna gör emellertid ej till fyllest,
då fråga är om upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än
två år. För att vara giltigt måste beslut härom hafva fattats med två
tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet (§ 73
punkt b). Två andra undantag från de allmänna bestämmelserna angående
omröstning kommer jag att omedelbart nämna.
Kommun är oförhindrad att öfverlåta sin beslutanderätt — utom i
vissa frågor af större vikt (§ 33) — åt valda ombud, kommunalfullmäk
tige. Beslutet därom måste dock å kommunalstämma fattas med mer än
hälften af kommunens hela rösttal efter röstvärdet (§ 27). Har den
representativa formen för kommunalstyrelse en gång blifvit införd, kan
förslag om dess afskaffande ej väckas förrän efter förloppet af fem år,
hvarvid erfordras lika beskaffad röstöfvervikt som vid införandet (§ 36).
Fullmäktigskapet i landskommunerna har ej vunnit någon allmän
nare tillämpning. Enligt hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande i de
olika länen meddelat, förekom nämligen år 1906 dylik representation en
dast i följande 16 kommuner:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Djursholms köping i Stockholms län
Köpingen Malmköping i Södermanlands län
» Hessleholtn i Kristianstads län
Eslöfs köping i Malmöhus län
Hörbv » i » län
Limhamns köping i Malmöhus län
Billeberga kommun
örgryte
Säfve
Ytterby
K ville
Bottna
Malmöhus län
Göteborgs och Bohus län
»■
»
»
»
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
53
Skee kommun i Göteborgs och Bohus täln
Köpingen Arvika i Värmlands län
Ragunda kommun i Jämtlands län
Säfvar
» i Västerbottens län.
Köpingsinstitutionen, som under äldre tiders näringstvång beredde
en utväg för städernas borgare att å vissa platser på landsbygden hela
året om — således ej blott vid marknadstider — idka handel och handt
verk, har med en friare näringslagstiftning förlorat sin ursprungliga be
tydelse. Denna institution äger emellertid fortfarande bestånd, men grun
dar sig ej på någon enhetlig lagstiftning. I kommunalt afseende röra sig
köpingarne uti former, lånta från såväl landsbygdens som städernas or
ganisationer.
Enligt § 79 i nu omhandlade förordning kan köping antingen bilda
en kommun för sig eller ock ingå i den landskommun, inom hvars område
köpingen är belägen.
I senare fallet — d. v. s. då köpingen ej utgör egen kommun —
skall förevarande förordning tjäna till efterrättelse vid den kommunala
förvaltningen inom köpingen, således äfven i fråga om röstberäkningen,
med iakttagande att hvad i § 80 af förordningen är stadgadt om munici-
palsamhälle gäller äfven om köping, som kvarstår inom landskommunen.
Dylika köpingar, af hvilka ej någon bildats efter år 1865, utgöra numera
ett antal af allenast 7. Dessa ännu befintliga, äldre köpingar äro följande:
Valdemarsvik i Östergötlands län
Ljungby
Gamleby
Påskallavik
Pataholm
Kristianopel
Båstad
Kronobergs
Kalmar
Blekinge
Kristianstads
Om åter köping blifvit utbruten från den socken, inom hvilken den
uppstått, och vunnit kommunal själfständighet, har i hvarje särskildt sådant
fall förklarats, att för köpingskommunen skulle i afseende å rösträtt till-
lämpas de för städerna härutinnan gällande föreskrifter. Dock har undan
tag gjorts för Tranås, såtillvida som högsta rösttalet för medlem af denna
köping är satt till V
20
af kommunens hela rösttal; och synes ett liknande
undantagsförhållande faktiskt äga rum jämväl beträffande Arvika. Bestämmel
serna om rösträtt äro meddelade af Kungl. Maj:t, utom för Malmköping,
som synes hafva att följa af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sådant af-
54
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
seende utfärdade föreskrifter. Köpingar, hvilka för närvarande hafva or
ganisation såsom själfständiga kommuner, äro följande 26, nämligen:
Sundbyberg i Stockholms län
Djursholm
Malmköping
Tranås
Värnamo
Huskvarna
Elmhult
Mönsterås
Figeholm
Nybro
Mörbylånga
Hessleholm
Ahus
Eslöf
Hörby
Limhamn
Vara
Tidaholm
Grästorp
Arvika
Seffle
Kungsör
Borlänge
Avesta
Bollnäs
Sollefteå
Södermanlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Kristianstads
Malmöhus
»
»
Skaraborgs
»
Värmlands
Västmanlands
Kopparbergs
Gäfleborgs
Västernorrlands
Dessutom hafva nedannämnda 9 samhällen utverkat sig tillstånd
att, sedan särskildt stadgade villkor blifvit uppfyllda, såsom köpingar bilda
egna kommuner:
Hvetlanda
Tomelilla
Fjällbacka
Grebbestad
Mellerud
Töreboda
Kopparberg i Örebro
Jönköpings
Kristianstads
Göteborg och Bohus
» » »
Alfsborgs
Skaraborgs
län
55
Hallsberg i Örebro
lan
Mora strand i Kopparbergs
»
Den förut oinförmälda köpingen Valdemarsvik har jämväl villkorligt
erhållit tillstånd att utgöra en kommun för sig, med rösträtt bestämd
såsom för stad.
Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 29.
Förordningen om kommnnalstyrelse i stad.
Medlemskap af stadskommun är grundadt på samma förutsättningar
som medlemskap af landskommun, med den skillnad likväl, att i stad
brukandet af annans fastighet icke — i motsats mot hvad förhållandet
är på landet — gör brukaren till medlem af kommunen (§ 3).
Stadskommuns beslutanderätt utöfvas antingen vid allmän rådstuga
— omfattande hela samlingen röstberättigade kommunalmedlemmar —
eller genom stadsfullmäktige, en af de röstägande vald representation (§ 6).
En viss valfrihet mellan dessa olika organisationer är medgifven, i det
att stadskommun med 3,000 invånare eller därunder är berättigad, men
ej behöfver, utse en särskild representation. Sådan finnes icke heller —
enligt hvad inhämtade upplysningar för år 1906 gifva vid handen — uti
städerna Östhammar, öregrund, Sigtuna, Skanör med Falsterbo samt Nora.
För öfvergång från det ena till det andra systemet inom sådan mindre
stadskommun, som kan efter eget godtfinnande därutinnan besluta, gälla
samma villkor, som äro uppställda för införande eller afskaffande af full
mäktigskap i landskommun. Öfverstiger invånarantalet 3,000, måste sta
dens beslutanderätt i kommunala angelägenheter ovillkorligen uppdragas
åt stadsfullmäktige (§ 7). I sådan händelse blifver allmänna rådstugans
befattning inskränkt till val af berörda representation (§ 9).
För rätt att deltaga i allmän rådstugas öfver!äggningar och beslut
erfordras kvalifikationer liknande dem, som äro fastställda för deltagande
i kommunalstämma (§ 10). Rörande sättet för utöfvande å allmän råd
stuga af rösträtt för samfäld egendom samt i fråga om öfverlåtande af
talan på annan gäller ock hvad därutinnan är stadgadt beträffande landet
(§§ 11 och 13).
Bidragsskyldigheten till stadskommuns utgifter är ställd i direkt
förhållande till sammanlagda beloppet af den bevillning, som skall erläggas
för kommunalmedlem tillhörig fast egendom, eller som blifvit honom på
förd för inkomst af kapital eller arbete (§ 57). Skattskyldighetens be
stämmande förmedlas alltså icke i stad genom någon särskild anordning,
motsvarande fyrktalssättningen på landet. •
56
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
I städs- likasom landskommun är rösträtten bunden vid den kom
munala skatteplikten. Denna senare hvilar i sin ordning på skyldigheten
att erlägga bevillning till staten. Sålunda tillägges kommunalmedlem en
eller flera röster alltefter storleken af den bevillning, som blifvit honom
påförd, nämligen alltid 1 röst för bevillning under eller till och med
1 krona, samt vidare 1 röst för hvarje nytillkommande hel bevillnings-
krona. Rösträtten är emellertid icke heller å allmänna rådstugan obe
gränsad, ity att ingen får där rösta för mer än Vs o af stadens hela röst
tal eller i något fall för större antal röster, än som motsvarar bevillnin-
gen för 10,000 kronors inkomst af kapital eller arbete, d. v. s. för när
varande 100 röster (§ 12).
Till beslut å allmän rådstuga erfordras — utom då fråga är om
införande eller afskaffande af stadsfullmäktiginstitutionen — blott enkel
pluralitet af de afgifna rösterna enligt den vid omröstningen följda röst-
grund. För öfrigt gälla beträffande omröstning samma regler, som skola
i slikt fall tillämpas å kommunalstämma (§§ 21 och 22).
Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
En till område och folkmängd så betydande kommun som Stock
holm måste helt naturligt under alla förhållanden öfverlämna sin beslu
tanderätt åt en representation. Denna utgöres af »bland stadens röst
berättigade män valda deputerade, som benämnas stadsfullmäktige och äro
till antalet ett hundra» (§ 5).
Villkoren för behörighet att deltaga i valet af stadsfullmäktige i
Stockholm afvika ej från de behörighetsvillkor, som gälla för liknande val
i andra städer (§§ 2, 9, 10 och 11). Rösträtten är jämväl bestämd på
samma sätt som eljest i stadskommun, men det relativa maximum af Vso
är i Stockholm — hvilken stad skall för val af stadsfullmäktige indelas
i fem valkretsar (§ 6) — ställdt i förhållande till valkretsens, ej hela
stadens, rösttal (§ 12).
Från den allmänna regeln, att vid omröstning utgången bestämmes
genom enkel pluralitet, har beträffande Stockholms kommunalrepresenta
tion gjorts undantag med afseende å frågor, som angå beviljande af an
slag till nya ändamål eller behof, i det att för dylika erfordras bifall af
två tredjedelar bland dem, som deltaga i beslutet (§ 28). En dylik kva
lificerad majoritet erfordras ej vid beslut inom stadsfullmäktige i rikets
öfriga städer.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2!).
57
Den kommunala skatteplikten mittes i hufvudstnden, likasom i andra
stadskommuner, omedelbart efter storleken af det bevillningsbelopp, veder
börande kommunalmedlem har att erlägga till staten.
*
I såväl allmänt som enskildt intresse är kommunernas själfverksam-
het underkastad kontroll af offentlig myndighet. A ena sidan måste näm
ligen förhindras, att en kommun genom sina beslut störande ingriper i
statsförvaltningens gång eller eljest öfverskrider sin befogenhet, å aruIra
sidan kan icke tillåtas, att en generation till sin uteslutande nytta vid
tager förfoganden, som menligt inverka på kommande generationer, eller
att den enskilde varder kränkt i sin rätt. Vissa kommunala beslut skola
därför underställas myndigheternas pröfning för att äga giltighet eller
af dem före verkställandet till lagligheten granskas, andra kunna genom
besvär dragas under dylik pröfning.
De myndigheter, på Indika det öfver hufvud ankommer att af ena
eller andra anledningen taga befattning med kommunala beslut, äro Kungl.
Maj:t samt — beroende på den kommun, där beslutet fattats — öfver-
ståthållareämbetet, Kungl. Maj:ts befallningshafvande och magistrat.
Hvad särskildt angår underställning, så torde de bestämmelser i
ämnet, som inrymmas i förordningarna om kommunalstyrelse på landet
(§§ 73 och 74) samt i stad (§§ 74 och 75) böra af mig återgifvas.
Enligt omförmälda författningar skola kommunalstämmas, allmän
rådstugas och stadsfullmäktiges beslut, för att vinna bindande kraft, under
ställas Kungl. Maj:ts pröfning och fastställelse, då besluten angå försälj
ning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen tillhörig
fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende ändamål, genom
gåfva eller testamente tillfallit kommunen, äfvensom öfverenskommelse,
som medför förändring i de rättigheter, kommunen äger till sådan fastig
het. Samma förfarande iakttages, då besluten afse upptagande af lån, ställdt
på längre återbetalningstid än två år, eller innefatta förslag till nya eller
förhöjda afgifter å den allmänna rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpen
ningar m. in.
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes godkännande erfordras för att
gifva gällande kraft åt, bland andra, sådana af kommunalstämma, allmän
rådstuga och stadsfullmäktige fattade beslut, som äro ämnade att tillämpas
såsom kommunalstadgar, till främjande af sedlighet, hälsovård samt ord
ning och säkerhet inom kommunen, eller afse påläggande af afgifter, som
erfordra uttaxering för längre tid än fem år.
Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm (§§ 30 och 31)
innehåller särskilda, från de nu nämnda i viss mån afvikande bestäm-
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.
8
58
Finland.
meker angående de af stadsfullmäktige därstädes fattade beslut, som skola
underställas Kungl. Maj:ts eller öfverståthållareämbetets pröfning.
Bland grannländerna står Finland vårt land närmast, såvidt angår
sättet för organiserande af den kommunala själfstyrelsen.
I de finska städerna utöfvas beslutanderätten i allmänhet af stads
fullmäktige, hvilka väljas å allmän rådhusstämma, samt i landskommu
nerna å kommunalstämma. Rätten att utöfva rösträtt å rådhus- och kom
munalstämmor tillkommer >hvarje medlem af kommunen, som äger finsk
medborgares rättigheter och själf råder öfver sig och sitt gods, är för
bunden att till kommunen utgöra skatt, ej häftar för derå än nästföre
gående års kommunalutskylder, ej är annans lagstadda tjänstehjon och ej
heller bör på grund af laga dom anses sakna god frejd. Äfven bolag
äro röstberättigade.
Röstvärdet beräknas efter det en hvar påförda skattöre. Angår
fråga endast jord, lägenheter och inrättningar, hvilka äro i mantal satta,
beräknas dock rösterna efter mantalet, sålunda att Vio mantal och där
under medför 1 röst, öfver Vio till och med 2/io mantal 2 röster o. s. v.
Vederbörande stämma beslutar för en tid af 3—5 år i sänder, huru stort
belopp af den skattskyldiges inkomst, som skall motsvara ett skattöre, dock
med iakttagande att detta belopp icke får sättas under 200 eller öfver
400 mark i städerna och icke under 100 eller öfver 300 mark på landet.
Taxering och påföring af skattören sker, oberoende af bevillningen till
staten, genom en särskild taxeringsnämnd. Den, hvars inkomst motsvarar
allenast 1 skattöre, betalar ej några utskylder till kommunen och har ej
heller kommunal rösträtt. För 2 skattören erhålles en röst, för 3 skatt
ören 2 röster, men för 4 skattören 4 röster, för 5 skattören 5 röster o. s. v.
I stad är högsta rösttalet på en röstägande 25 röster, motsvarande, om
skattöret är bestämdt till 200 mark, en årsinkomst af 5,000 mark och,
om skattöret utgör 400 mark, en årsinkomst af 10,000 mark. För öfrigt
är rösträtten begränsad sålunda, att ingen må utöfva rösträtt i stad för
större antal röster, än som svarar mot 1/so af kommunens hela röstbelopp
efter röstlängden, och på landet för mer än tillsammans V
15
af de i om
röstningen deltagandes sammanlagda röstbelopp.
Bestämmelsen om skattefrihet för första skattöret verkar så, att
skatteplikt och rösträtt inträda, om skattöret är 200 mark, först vid en
inkomst af 400 mark och, om skattöret är 400 mark, först vid en inkomst
af 800 mark.
Kontroll öfver den kommunala förvaltningen utöfvas från statens
sida i ungefär samma utsträckning som hos oss och består i uppsikt öfver
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
lagligheten af sådana beslut, som Minnas till verkställighet, förbehåll om
vissa besluts underställande under högre administrativ myndighet o. s. v.
De granskande myndigheterna äro städernas magistrater, länsguvernörerna
och senatens ekonomidepartement.
I Norge utöfvas kommunernas beslutanderätt såväl på landet som i
städerna af valda korporationer. Hvart »herred» på landet — i regeln
sammanfallande med prästgället — skall hafva ett »reprassentantskab» af
12—48 medlemmar samt ett af och bland dettas medlemmar valdt »for-
mandskab», bestående af x!\ af representantförsamlingen.
Allmänhetens deltagande i de kommunala angelägenheterna inskrän
ker sig till val af repraesentantskab. Röstberättigade äro män, som upp
fylla villkoren för politisk rösträtt — d. v. s. äro 25 år gamla, i 5 år
varit bosatta i landet och icke till följd af grundlovens bestämmelser om
suspension eller förlust af rätten att rösta äro i mistning af rösträtt, dock
med vissa modifikationer beträffande fattigunderstödstagare — samt kvin
nor, som, utom det att de uppfylla sagda villkor, för sista året betalt
skatt till stat eller kommun för minst 300 kronors inkomst eller lefva i
hel eller partiell egendomsgemenskap med make, som betalt sådan skatt.
För såväl män som kvinnor fordras dessutom, att de under de två sista
åren haft stadigt hemvist inom kommunen. Sterbhus, bolag och menig
heter äro ej röstberättigade. Hvarje röstande har en röst. Valen äro
proportionella, ifall yrkande därom göres af ett större antal, i regeln
1,000, röstägande.
Formandskabet utöfvar den egentliga förvaltningen. I fråga om af-
löningar, nya kommunala företag, köp eller afhändande af egendom eller
afstående af någon därtill hörande rättighet skall dock representantför
samlingens beslut inhämtas. Representanterna meddela äfven decharge i
fråga om förvaltningen af kommunens medel. Äfven eljest, då någon
fråga af större vikt förekommer, kan formandskabet hänskjuta densamma
till reprsesentantskabets afgörande.
Det åligger formandskabet att på kallelse sammanträda med amt-
mannen eller fogden för att öfverlägga om kommunens angelägenheter.
Fogden är i vanliga fall mellanhanden mellan de kommunala styrelseor
ganen och statens högre administrativa myndigheter. Amtmannen utöfvar
dock i vissa fall en omedelbar uppsikt öfver förvaltningen. Han äger när
som helst taga del af formandskabets protokoll och granskar alla beslut,
som fattas af representantförsamlingen. Äro 2Ä af repraesentskabet eniga
om ett beslut och amtmannen icke finner något att erinra mot detsamma,
tillkännagifver han detta för formandskabet, och beslutet erhåller därmed
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 22.
59
Norge.
60
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Danmark.
giltighet. År pluraliteten mindre eller ogillar am tm ann en beslutet, skall
saken åter företagas till behandling af representantförsamlingen. Äro
2/3
af representanterna eniga om beslutet, är det utan vidare giltigt. Ernås
icke så stor majoritet, kan minoriteten, med enkel röstöfvervikt, påkalla
ärendets hänskjutande till regeringen, som då gillar eller förkastar beslutet.
Begagnar ej minoriteten den sålunda medgifva underställningsrätten, är
beslutet omedelbart gällande. I fråga om utgifter, som kräfva uttaxering
för längre tid än fem år, eller afhändande af inkomstgifvande fast egen
dom erfordras alltid regeringens godkännande af representantförsamlingens
beslut.
För städerna — där jämväl finnas formsend och representanter —
gäller i hufvudsak detsamma. Dock fordras för kvinnlig rösträtt fullgjord
skatteplikt för minst 400 kronors inkomst. Proportionella val till repre
sentantförsamlingen äga ej rum, med mindre än att i regeln minst 1,600
röstande framställa begäran därom. Representanternas antal växlar mellan
20 och 84 allt efter städernas storlek. Mellanhand mellan de kommunala
styrelseorganen och statens högre administrativa myndigheter är magistraten,
som tillika ägeor ett icke ringa omedelbart inflytande på stadens kommunala
förvaltning. Årligen före den 1 augusti sammanträder formandskabet med
magistraten för att gemensamt med denna öfverlägga om de arbeten eller
andra företag, som skola under det följande året utföras, och om upp
rättandet af kommunens utgifts- och inkomststat. Alla förslag och kost
nadsberäkningar i detta hänseende uppgöras af magistraten.
I fråga om giltigheten af representantförsamlingens beslut och amt-
mannens befogenhet därvidlag samt om underställning till regeringen i
vissa fall gäller hvad förut är sagdt om kommunalförvaltningen på landet.
Äfven i Danmark är för närvarande beslutanderätten i kommunala
angelägenheter helt och hållet öfverlåten åt valda representanter. I hvarje
sockenkommun på landet finnes ett »sogneraad», bestående af 5, 7 eller 9
medlemmar. Dessa delas med hänsyn till sättet för deras väljande i två
grupper, af hvilka den ena räknar en medlem mer än den andra. Den
mindre af dessa grupper väljes af samtliga röstberättigade. Villkoren för
rösträtt äro desamma som för valbarhet till Folketinget, nämligen att hafva
uppnått 25 års ålder, äga medborgerligt förtroende och i ett år hafva haft
fast bostad inom valdistriktet, med undantag dock för tjänstehjon, fattig-
understödstagare och sådana, som äro i omyndighets- eller konkurstillstånd.
Härjämte fordras för kommunal rösträtt att hafva erlagt nästföregående års
utskylder till kommunen. Den större åt' förenämnda två grupper väljes af
den femtedel af kommunens rösträttsberättigade invånare, som föregående år
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2i).
(il
betalt de största kommunala utskyldsbeloppen, uttaxerade på »Hartkorn»
och efter »Formue och Lejlighed».
Sockenrådet väljer inom sig en ordförande, kallad »formand», som
tillika handhafvcr kommunens räkenskaper och ombesörjer verkställigheten
af sockenrådets beslut.
Närmaste tillsynen öfver landskommunernas förvaltning utöfvas af
amtmannen och amtsrådet. Detta senare består af amtmannen jämte 7—
13 valda medlemmar och motsvarar närmast vårt landsting. Det väljes
liksom sockenrådet gruppvis. Den större gruppen utses af sockenråden
genom elektorer, den mindre väljes omedelbart af de fastighetsinnehafvare,
som, jämte det att de uppfylla villkoren för valbarhet till Folketinget,
under sistförflutna året betalt de största bidragen till amtkretsens kassa.
För giltighet af sockenrådets beslut erfordras samtycke af amts
rådet i alla viktigare fall, såsom då fråga är om åtagande af stadigvarande
förpliktelser, som icke följa omedelbart af lag, om bidrag till privata sjuk
kassor, ålderdoms- och begrafningskassa’ m. in. d., om försäljning eller
pantsättning af kommunen tillhörig fast egendom, om köp af sådan egen
dom, om minskande af kommunens kapitalförmögenhet, om upptagande
eller förnyande af lån, som krafvel' längre återbetalningstid än ett år, eller
förlängning af tiden, inom hvilken erhållet lån skall återbetalas, samt om
uttaxering af ett större skattebelopp än det, som motsvarar medelbeloppet
af den årliga uttaxeringen under de tre sistförflutna åren jämte hälften
därutöfver.
Amtsrådet har därjämte en vidsträckt uppsikt öfver kommunernas
förvaltning och meddelar decharge i fråga om sockenrådens räkenskaper.
Jämväl amtmannen granskar sockenrådens både beslut och räken
skaper. Finner han, att något beslut icke har stöd af lag, eller att det
är för kommunen skadligt, kan han förbjuda dess verkställighet, men är
samtidigt pliktig att hänskjuta saken till inrikesministerns afgörande.
Den kommunala beslutanderätten i städerna utöfvas af ett »byraad»,
bestående af en af konungen utnämnd borgmästare (vanligen byfogden)
såsom ordförande samt gruppvis valda medlemmar till ett antal af 7—19.
Grupperna äro äfven här två, så fördelade, att den ena räknar en medlem
mer än den andra. Den större gruppen utses genom allmänna val på
samma sätt som den mindre gruppen i sockenråden. Den återstående
gruppen väljes af den femtedel af de röstberättigade, som har betalt det högsta
skattebeloppet, såframt dessa väljare tillsammans betalt minst 2/z af hela
kommunalskatten; i annat fall ökas de högstbeskattades valklass, intill
dess nämnda skattebelopp uppnås.
62
Statistiska
uppgifter.
Den egentliga förvaltningen och verkställigheten tillkommer borg
mästaren med biträde af borgerliga rådmän, valda af och ibland byrådet.
För vissa förvaltningsgrenar kunna dock särskilda förvaltningsorgan tillsättas.
Utan inrikesministerns samtycke kan byrådet icke något år utskrifva
ett högre skattebelopp än medeltalet af motsvarande belopp under de tre
närmast föregående åren med tillägg af en femtedel.
Den amtmannen i fråga om landskommunerna tillagda befogenheten
att i vissa fall förbjuda verkställigheten af sockenrådets beslut tillkommer
i stad borgmästaren beträffande byrådets beslut. Äfven i detta fall hän-
skjutes saken till inrikesministern, som träffar det slutliga afgörande^
Byrådets beslut beträffande köp, pantsättning eller afbandande af
fast egendom, minskning af kapitalförmögenheten, upptagande af större
lån eller lån på längre tid, än att det kan af följande årets inkomster
återbetalas, eller förlängning af återbetalningstiden för erhållet lån
äfvensom den förutnämnda utskrifningen af betydligare skattebelopp skola
underställas inrikesministern.
Byrådet meddelar själft decharge i fråga om de kommunala styrelse
organens penningförvaltning, men räkenskaperna insändas i allt fall till
inrikesministern, som, i händelse olagliga utgifter beslutats eller vederbö
rande eljest öfverskridit sin befogenhet, vidtager de åtgärder, som af om
ständigheterna påkallas.
För Köpenhamn gälla särskilda bestämmelser.
Ett af regeringen år 1906 framlagdt förslag till »Lov om kommunal
Valg» åsyftar en ganska genomgripande förändring i anförda bestämmelser.
Sålunda skulle, bland annat, valmännen icke längre uppdelas i grupper med
olika behörighet, utan valen blifva samfällda, hvarförutom proportionellt
valsätt skulle införas.
Innan jag härefter öfvergår till att utveckla grunderna för de för
slag till ändringar i kommunalförordningarna, som synas mig af behofvet
påkallade, har jag ansett mig böra meddela några uppgifter, grundade på
den utredning angående gällande kommunal rösträtt, som statistiska cen
tralbyrån enligt nådigt beslut af den 8 juni 1906 verkställt. En bearbetning
af denna utredning innehålles i tre tabeller, Indika torde få såsom bilagor
åtfölja statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Landskommunerna.
Sammanlagda fyrktalet, uträknadt enligt den bevillning, som grun
dade sig på 1904 års bevillningstaxering, uppgick för rikets 2,387 lands
kommuner till 40,042,786. Högsta fyrktalet, eller 4,241,067, hade Malmö-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Go
Uppgifter för länen om fyrktalen i landskommunerna.
Län.
Antal
lands
kommu
ner.
Medel
-
fyrktal i
hvarje
kom
mun.
Ökning af länets
fvrktal från år
1892 till 1904 med
Af fyrktalen år 1904
korarno på
Af fyrktalen är 1892
koinmo pa
antal
fyrkar.
%.
-a
•
.O
-g
U
t
-5
-O
annan
fastighet
ofri ga
beskatt-
ningsfö-
remål
%•
jord
bruksfas
tighet
%■
annan
fastighet
%.
öfriga
beskatt-
ningsfö-
remål
%.
Stockholms . . .
no
22,680
1,284,429
106-1
25-8
15-6
58-C
47-1
12-1
40-8
TJppsala..................
85
13,305
392,383
531
395
6-7
53-8
520
5'5
42-5
Södermanlands. .
91
17,361
623,558
65 2
39-7
8-7
51-6
58-9
7-1
34-0
Östergötlands
.
.
149
14,517
670,454
44-9
48-2
9-7
421
63-4
7-2
29-4
Jönköpings . . .
127
10,238
459,173
54-6
45-0
8-7
46-3
650
5-7
29-3
Kronobergs . . .
85
12,148
401,904
63-7
45
3
7-6
47-1
63-3
50
31-7
Kalmar...................
101
12,813
343,545
361
58-8
6-7
34-5
72-5
4-8
22-7
Gottlands ....
92
4,092
103,135
37-7
555
80
36-5
70-9
7-6
21-5
Blekinge ....
35
18,163
182,107
401
48-6
10-9
40-6
63'8
8-1
28-1
Kristianstads . .
143
11,840
499,644
41-9
54-3
7-1
38-6
71-5
50
23-5
Malmöhus....
241
17,598
1,550,021
57-6
43-8
9 5
46-7
66-4
5-2
28-4
Hallands ....
86
9,081
232,878
42-5
62-7
59
31-4
71-9
3-8
24-3
Göteb. o. Bohus .
87
21,741
804,720
74-0
28-2
17-9
53-9
43-5
13-6
42-9
Älfsborgs ....
221
8,198
695,573
62-8
37-8
7-9
54-3
561
5-6
38-3
Skaraborgs . . .
260
5,677
202,870
15-9
63-8
3-6
32-6
72-3
2-9
24-8
Värmlands. . . .
87
22,182
689,748
55-6
44-9
7-3
47-8
53-2
6o
40-8
Örebro...................
58
34,887
734,742
57-0
351
7-3
57-6
49-2
60
44-8
Västmanlands . .
68
20,075
481,335
54-5
391
7-7
53-2
51-6
5-7
42-7
Kopparbergs . . .
47
56,930
1,485,082
124-7
33-5
8-7
57-8
438
7-6
48-6
Gäfleborgs ....
47
53,462
1,263,759
101-2
25-4
10-1
64’5
35-5
10-7
53-8
Västcmorrlands .
63
38,677
976,861
66-9
25-0
7-2
67-8
31-2
6-3
62-5
Jämtlands ....
59
14,468
391,108
84-6
461
3-7
50-2
465
3-8
49-7
Västerbottens . .
24
45,041
556,641
106-2
40-4
65
53-1
53-3
7-0
39-7
Norrbottens . . .
21
60,121
809,120
178-4
27-3
8-3
64-4
42-8
4-7
52-5
Rikets landskom:er
2,387
16,775 15 834.790
65'4
398
89
51-3
55-8
6-6
37-6
hus län, det minsta, eller 376,452, Gottlands län. Tabellbilagan 1 A
innehåller i öfrigt uppgifter härom.
Med anledning af kommunernas olika storlek förete länsmedeltalen
för kommunernas fyrktal betydande skiljaktigheter. Medan sålunda för
hela riket på hvarje kommun belöpte i medeltal 16,775 fyrkar, var medel
64
talet å ena sidan för Gottlands och Skaraborgs län med deras många och
små kommuner endast 4,092 och 5,677 fyrkar samt å andra sidan för
Kopparbergs län nära 57,000 och för Norrbottens län öfver 60,000 fyrkar
per kommun. Om skiljaktigheterna länen emellan såväl härutinnan som
äfven beträffande en del andra fyrktalsförhållanden lämnas upplysningar i
den tabell, som å föregående sida intagits.
ökning af landskommunernas hela fyrktal under de tolf åren från
1892 — för hvilket år närmast föregående redogörelse för kommunal
rösträtt föreligger — till 1904 uppgick till 15,834,7^90 fyrkar, eller till ej
mindre än 65,4 %, medan motsvarande ökning under de tjuguett år, som
förflöto mellan år 1871 — för hvilket år äfven en dylik redogörelse tinnes
— och år 1892, var 63,7 %. Ökningen under den senare, likasom äfven
under den tidigare, af dessa perioder sträckte sig till alla län, men icke i
samma omfattning. Enligt nyssnämnda tabell visa för perioden 1892 till
1904 Norrbottens län med en ökning af 178,4 % och Skaraborgs län med
en ökning af endast 15,9 % de största motsatserna. Med öfver 100 % hade
fyrktalet ökats jämväl för två andra norrländska län samt för Koppar
bergs och Stockholms län.
Väsentligen bestämmande för fyrktalets ökning inom länen har va
rit, i hvilken utsträckning jordbruk eller industri där idkats. Jordbruks-
fyrkarne hafva nämligen ej på långt när ökats i samma proportion som
fyrkarne af andra slag. Detta ådagalägges af följande siffror:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2i).
Fyrktal.
Ökning
År 1904.
År 1892.
x %.
Jordbruksfastighet.....................................
15,943,966
13,496,513
18-1
Annan fastighet..........................................
3,559,159
1,606,473
121-6
Alla öfriga beskattningsföremål . . .
20,539,661
9,105,010
125-6
Summa
40,042,786
24,207,996
65'4
. .
°
Skiljaktigheterna äro betydande. År 1892 var fyrktalet för jord
bruksfastighet ännu åtskilligt större än fyrktalet för annan fastighet och
alla öfriga b e sk attn i n gs fö re in ål tillsammantagna, hvaremot år 1904 fyrktalet
ensamt för dessa öfriga beskattningsföremål var betydligt större än fyrktalet
för jordbruksfastighet och större till och med än fyrktalet för all fastighet.
Såsom tabellen å föregående sida gifver vid handen, funnos år 1892 ej mindre
än 16 län, där jordbruksfyrkarne utgjorde mer än hälften af samtliga
65
fyrkar. År 1904 hade antalet af dessa län minskats till 5, nämligen
Kalmar, Gottlands, Kristianstads, Hallands och Skaraborgs län, af hvilka
det sistnämnda företedde det högsta procenttalet för jordbruksfyrkar eller
63,8
%. A
andra sidan utgjorde sistnämnda fyrkar i Stockholms, Göte
borgs och Bohus, Gäfleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län icke ens
30 % af hela antalet. Två af dessa län, Gäfleborgs och Västernorrlands,
jämte två andra, Kopparbergs och Västerbottens, voro år 1871 de enda
län, där jordbruksfyrkarne ej bildade majoritet. För hela landsbygden
uppgingo dessa fyrkar år 1871 till 68,4 % af hela antalet, mot
55,8
% år 1892
och
39,8
/ år 1904.
Antalet röstägande uppgick år 1904 till 674,660 och hade sedan år
1892 ökats med 156,607 eller med
30,2
i«. Huru dessa röstägande för
delade sig i grupper efter nuvarande rösttal, framgår af följande öfversikt:
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
Grupper
af
rösttal.
Antal röstägande år
1904.
Ökning sedan år 1892.
Nuvarande rösttal.
Hela antalet.
%.
Antal.
%■
Hela rösttalet.
%■
1—5
röster...................
142,008
211
958
0'7
559,136
1*6
6—10 »
...................
84,596
126
15,428
223
687,609
1*9
11-25
»
...................
160,176
237
36,588
29-6
2,806,830
7*9
26 -50
»
...................
137,084
20-3
43,915
47-1
5,026,614
14*2
51-100
»
...................
85,048
12-6
33,720
65-7
5,915,353
16*7
101-250
»
...................
44,534
6-6
17,925
67-4
6,741,714
19-0
251-500
»
...................
13,436
20
5,296
651
4,635,940
131
501-1,000
»
...................
5,121
0 8
1,891
58-5
3,492,744
9*9
Mer än 1,000 >
...................
2,657
04
886
50*0
5.571,672
15*7
Samtliga grupper
674,660
lOOo
156,607
30
2
35,437,612
100 0
ökningen af antalet röstägande sedan år 1892 har alltså varit re
lativt minst inom de lägsta röstgrupperna — framför allt den lägsta —,
störst åter inom grupperna med 51—500 röster. Af hela rösttalet inne
hafva de mellersta grupperna, med 26-—250 röster, i det allra närmaste
hälften.
Vid den statistiska undersökningen hafva de röstägande fördelats i
fyra klasser: enskilda personer (stärbhus inräknade), menigheter (undervis
ningsanstalter, fromma stiftelser och en del andra korporationer inräknade),
aktiebolag och andra bolag. Af hela antalet röstägande räknas 4,658 till
menigheter, 4,881 äro aktiebolag — flera af dessa likasom äfven af andra
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.
9
66
Kungl. Maj tfa Nåd. Proposition N:o 29.
röstägande tillhöra mer än en kommun och räknas sålunda mer än en
gång —, 5,805 hänföras till andra bolag, samtliga återstående, eller 97*7 %
af hela antalet, utgöras af enskilda personer.
Om än enskilda personer äro bland de röstägande vida öfvervä
gande till antalet, intaga de dock icke en i lika hög grad dominerande
ställning vare sig beträffande fyrktal eller nu gällande reducerade rösttal.
Enligt 1904 års uppgifter fördelade sig nämligen fyrktal och rösttal på
omförmälda fyra klasser sålunda:
Hela fyrktalet.
Nuvarande rösttal.
Fyrkar.
*
Antal röster.
%.
Enskilda personer.......................
31,585,157
78-9
30,689,620
86-6
Menigheter.....................................
481,400
1-2
371,535
lo
Aktiebolag.....................................
7,296,944
18-2
3,740,919
10 e
Andra bolag................................
679,285
1-7
635,538
1-8
Summa
40,042,786
1000
35,437,612
100
o
Den år 1900 stadgade begränsningen af den kommunala röst
rätten på landet drabbar, såsom synes, hufvudsakligen aktiebolagen, hvil-
kas rösttal för år 1904 nedgick till föga mer än hälften af det rösttal,
som eljest skulle tillkommit dem. Då af dessa bolags rösttal för nämnda
år ej mindre än 2,147,731 tillhörde gruppen med 2,001—5,000 röster,
707,053 gruppen med 1,001—2,000 röster, 430,361 gruppen med 501—
1,000 röster, 240,439 gruppen med 251—500 röster och endast 215,335
gruppen med 1—250 röster, är tydligt, att vid en ytterligare mera afse-
värd inskränkning af den kommunala rösträtten några särskilda åtgärder
beträffande aktiebolagen icke äro påkallade.
I fråga om verkan utaf den stadgade begränsningen af rösträtten är
kommunens storlek af synnerlig betydelse. Med anledning häraf hafva,
såsom efterföljande tabell utvisar, landskommunerna blifvit uppdelade i
grupper efter sitt hela fyrktal, hvarvid angifvits ej mindre antalet kommu
ner i hvarje fyrktalsgrupp än äfven huru många af kommunerna och af
de röstägande därstädes fått rösttalen enligt gällande bestämmelser redu
cerade.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
67
Fyrktalögrapp.
Antal
kommuner.
Med reducerade fyrktal.
Antal
kommuner.
Antal
röstägande.
Intill
1,000
fyrkar . .
17
11
15
1,000 till
2,000
>
126
78
112
2,000
'i
3,000
» . .
167
104
172
3,000
>
4,000
>
177
no
171
4,000
»
5,000
» . .
187
109
152
5,000
»
7,000
>
324
182
258
7,000
»
10,000
)
361
198
270
10,000
»
15,000
» . .
357
177
230
15,000
25,000
>
321
155
197
25,000
i
50,000
> . .
211
120
138
50,000
» 100,000
1
87
64
96
100,000 fyrkar och därutöfver .
52
48
155
Summa
2,387
1,356
1,966
I de 139 kommunerna med ett fyrktal af 50,000 och derutöfver
verkar ensamt det absoluta maximum af röster motsvarande 5,000 fyr
kar till begränsning, i de 674 kommunerna med lägre fyrktal än 5,0»»0
åter ensamt det relativa maximum af röster motsvarande Vio af hela det
oreducerade fyrktalet, och detta senare maximum gör sig nästan utan undantag
gällande äfven i de 685 kommunerna med fyrktalen 5,000 till 10,000. Jämför
man dessa de högsta och lägsta fyrktalsgrupperna med de mellanliggande, som
innefatta fyrktalen 10,000 intill 50,000, befinnes det, att, i förhållande till hela
antalet kommuner, antalet så väl kommuner som röstägande med begrän
sad rösträtt är i de sistnämnda grupperna mindre än i de öfriga. Bland
de 251 röstägande med begränsad rösträtt i kommuner med minst 50,000
fyrkar finnas ej mindre än 200 aktiebolag.
Lägsta fyrktalet, eller 536, äger Gällby kommun i Alfsborgs län,
det högsta, eller 366,998, örgryte invid Göteborg. Fyrktal öfver 300,000
äga jämväl Stora Tulla och Grangärde kommuner i Kopparbergs län. Af de
12 kommunerna med fyrktal å 200,000 intill 300,000 är Karlskoga i
Örebro län med 299,000 fyrkar den största; af de öfriga äro 3 grannkom
muner till Stockholms stad och 5 tillhöra de norrländska länen.
68
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Stadskommunerna.
Städernas samfällda oreducerade rösttal uppgick år 1904 till 5,470,502,
däraf omkring 472 millioner grundade sig på bevillning för inkomst
af kapital eller arbete. Af samfällda rösttalet kommo ej mindre än
2,125,270 röster på Stockholm och 673,851 på Göteborg, således ensamt
på dessa båda städer något mer än hälften af hela rösttalet. På Malmö,
Norrköping, Galle och Hälsingborg kommo tillsammans 740,102 röster.
I följd af gällande rösträttsbestämmelser har nyssnämnda samfällda
rösttal reducerats till 3,755,178 eller med 31‘4 %, särskild! för Stockholm
till 1,308.238 eller med 38'4 % och för Göteborg till 421,469 eller med
37‘5 %>. För de 4 öfriga nämnda städerna har genom reduktionen röst
talet minskats med i medeltal 29'5 % och för återstående 87 städer med
i medeltal 22'i %.
Af de båda maxima, som begränsa rösträtten i städerna, kommer
det relativa — Vso af hela det oreducerade rösttalet — till användning
blott i städer med lägre rösttal än 5,000. Dessa städers antal, hvilket år
1892 uppgick till 33, hade år 1904 minskats till 18. Lägsta rösttalet för
stad var 1,317, nämligen i Sigtuna, hvarest alltså på en röstägande kunde
komma högst 26 röster. Hela antalet röstägande, hvilkas rösttal i om-
förmälda 18 städer år 1904 voro reducerade, uppgick till 133, däraf ej
mindre än 10—12 i hvar och en af städerna Öregrund, Sigtuna, östham
mar och Trosa. Af dessa 133 röstägande torde en del äfven drabbas af
stadgandet om den absoluta maximigränsen af 100 röster.
Ensamt på grund af berörda stadgande har röstvärdet reducerats för
7,781 röstägande, af hvilka 3,405 eller ej långt från hälften tillhörde Stock
holm, 1,082 Göteborg, 1,049 Malmö,o Norrköping, Gäfle och Hälsingborg
samt 2,245 återstående 69 städer. År 1892 uppgick antalet röstägande,
hvilkas rösttal enligt nu gällande bestämmelser skulle reducerats till 100
röster, i nuvarande 93 städer till 3,690, och har det alltså på tolf år mer
än fördubblats, medan hela antalet röstägande samtidigt ökats endast med
nära 63 *, eder från 184,589 till 300,478.
Bland de 7,914 röstägande, hvilkas rösttal reducerats, funnos 6,395
enskilda personer, 108 menigheter, 1,178 aktiebolag och 233 andra bolag.
För aktiebolagen hade rösttalet reducerats från 931,728 till 174,935
eller med ej mindre än 756,793 röster, under det att enskilda personer
genom reduktionen förlorat 720,336 röster samt menigheter och bolag till
sammans 238,195. De sålunda reducerade rösttalen uppgingo för sist
nämnda båda klasser till 68,535 och för enskilda personer till 3,511,708.
69
Såsom nyss blifvit nämndt, har inom städerna samfällda rösttalet
reducerats med 31 ’4 %, och har denna reduktion nästan uteslutande träffat
rösttalen öfver 100, eller med andra ord de skattskyldiga, som åtnjuta
en inkomst af minst 10,000 kronor eller äro såsom fastighetsägare lik
ställda med dylika inkomsttagare. Att reduktionen blifvit så betydande,
beror i väsentlig mån därpå, att flera af dessa röstägande innehafva myc
ket höga rösttal.
Köpingskommunerna.
Af de 33 köpingar, som för närvarande finnas, utgöra, enligt hvad
förut är nämndt, 26 egna kommuner. Antalet befinner sig i stark tillväxt.
Endast 11 af de nuvarande köpingskommunerna funnos år 1892, och 1904
års kommunala rösträttsstatistik upptar blott 21. Huskvarna, Limhamn,
Kungsör, Avesta och Bollnäs hafva nämligen sedan dess inträdt bland
köpingarnes antal.
Hela det oreducerade rösttalet i de 21 köpingarne uppgick enligt
nyssnämnda statistiska redogörelse till 124,827, hvaraf ej mindre än 24,647
röster kommo på Djursholm, men å andra sidan föga mer än 200 på en hvar
af Figeholm och Mörbylånga, hvilka sålunda med afseende på rösttal stå
långt efter äfven de minsta städerna. Djursholm däremot skulle, i fall
den vore stad, i nämnda afseende intaga platsen närmast efter Nyköping
och Södertälje. För öfriga köpingar var rösttalet högst i Arvika, eller
15,110, i 2 köpingar omkring 11,000, i 4 mellan 5,000 och 10,000 samt
i de återstående 11 mellan 1,300 och 5,000 röster.
I sist omförmälda 11 köpingar jämte Figeholm och Mörbylånga voro
de röstägande underkastade reduktion af rösttalen på grund af stadgandet
om ett relativt maximum af Vso af kommunens hela rösttal, hvilken re
duktion i några af dessa köpingar drabbade ganska hårdt. Sålunda kom
på grund däraf i de två nämnda minsta kommunerna högsta tillåtna röst
talet att utgöra blott 4 röster, medan det högsta oreducerade rösttalet i
den ena af dem var 41 och i den andra 35.
För samtliga 21 köpingar var rösttalet reduceradt med omkring 22 %.
Mest berörda af inskränkningen voro de obetydligaste köpingarne, minst
berörda åter köpingarne med rösttal mellan 3,000 och 7,000.
En del andra siffror, hämtade från den statistiska utredningen, an
håller jag att få i annat sammanhang återgifva.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
70
Såsom jag i det föregående framhållit, grundade 1862 års koin-
ÅterllTck.
munalförordningar rösträtt i kommunens angelägenheter på den principen,
att medlem af kommun skulle vara i tillfälle att på de kommunala be
sluten utöfva ett inflytande, som motsvarade hans skattebidrag till kom
munen. Grundsatsen om rösträttens afpassande efter skattebidraget blef
emellertid icke till det yttersta genomförd annat än för landskommunen.
Vid val af stadsfullmäktige i Stockholm och vid omröstning å allmän råd
stuga i öfriga städer skulle nämligen rösträtten begränsas, i Stockholm
till V
20
af hela rösttalet inom valkretsen samt i öfriga städer till V
20
åt
stadens hela rösttal. På den kyrkliga kommunens område hade dessutom
rösträtten blifvit underkastad en ytterligare inskränkning genom bestäm
melsen, att vid röstberäkning å kyrkostämma med församling uti hufvud-
staden skulle tillämpas en röstskala med ett absolut maximum af 20 röster,
motsvarande 160 kronors bevillning till staten.
Den kommunala rösträttsreformens historia vittnar om de oaflåtliga
sträfvandena vid riksdagarne att åstadkomma jämnare fördelning af det
inflytande, som vid afgörandet af kommunala ärenden sålunda blifvit i
olika omfattning tillerkändt röstberättigade uti olika förmögenhetsställning.
Alldeles utan resultat hafva, på sätt jag förut jämväl omförmält,
dessa sträfvanden icke varit. Så nedsattes genom två särskilda kungörelser
af den 9 november 1869 det relativa röstmaximum i Stockholm och i öf
riga städer till Vso af hela rösttalet, hvarjämte såsom absolut maximum
fastställdes det rösttal, som motsvarar bevillningen för 10,000 kronors
inkomst af kapital eller arbete. För landsbygden genomfördes ock en lik
nande reform, ehuru betydligt senare samt icke så långt gående. Enligt
lagen af den 9 november 1900 skall nämligen vid omröstning å kommu
nalstämma röstvärdet begränsas därhän, att icke någon äger utöfva rösträtt
för större antal röster, än som svarar emot V
10
af kommunens hela fyrktal,
eller i något fall för högre rösttal än det, som motsvarar 5,000 fyrkar.
Inrymmande
Tiden torde nu vara inne att i sammanhang med före-
fyådsJl^åestående omgestaltning af den politiska rösträtten jämväl upptaga frå-
mindre
gan om reformerande af den kommunala. Då, enligt hvad statistikens
ltagarné
s^ror yisa> de srna inkomsttagarne mångenstädes, praktiskt taget, äro
beröfvade nästan hvarje möjlighet att göra sig gällande inom kommu
nerna, torde den åsyftade reformen böra gå i den riktning, att verkligt
inflytande på kommunala angelägenheters afgörande tillförsäkras äfven
dessa kommunens medlemmar. Genom deras produktiva verksamhet hafva
nya skattekällor öppnats eller redan befintliga blifvit mera gifvande, och
ifrågavarande medborgare göra sålunda en ganska betydlig insats i det
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Kung], Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2It.
71
kommunala lifvet. Ur synpunkten åt' samhällets lugna och lyckliga ut
veckling måste det ock vara nyttigt och lämpligt, att tillfälle till verksamt
deltagande i kommunala angelägenheter beredes kommunens alla skattskyl
diga medlemmar. Särskilt må framhållas, hurusom de viktiga sociala
frågor, för hvilkas lösning kommunerna i våra dagar icke kunna undgå
att direkt intressera sig, närmast röra befolkningens bredare lager. Dessas
kraftiga medverkan i det kommunala arbetet kan därför ej undvaras.
öppnas sålunda jämväl för de mindre bemedlade utsikt att vinna
gehör vid rådslagen angående kommunens bästa, torde det kunna förväntas,
att, på samma gång de komme att bindas vid kommunen med en känsla af
större samhörighet, de ock skulle med ökadt inflytande känna ökadt ansvar.
Sedan genom förordningen den 2 december 1892 den förut stadgade
Nya, grunder
olikheten i fyrktal ssättningen för jordbruksfastighet och för andra beskatt -
JiZg af kom-
ningsföremål blifvit borttagen, har behofvet af en särskild enhet för kom-
munal.skatt-
munalbeskattningen å landet försvunnit. De kommunala skattebidragen 0sJhy\^sstrm
kunna således numera å landet lika väl som i stad utdebiteras direkt i
förhållande till den skattskyldiges bevillning. Emellertid har äfven det
spörsmål uppställt sig, huruvida man icke nu kunde tillgodose det fler-
faldiga gånger uttalade önskemålet om upplösande af sambandet mellan
bevillningen till staten och den kommunala skattskyldigheten. På? samma
gång man härigenom skulle vinna fria händer att med bevillningen före
taga de ändringar, denna i sin egenskap af statsskatt kan böra undergå,
skulle möjlighet tillika gifvas att underkasta den kommunala beskattningen
de modifikationer, som i afseende å denna beskattnings särskilda ändamål
kunna finnas erforderliga. Fördelarna häraf torde vara så påtagliga, att
åtgärder i riktning af jämväl denna reforms genomförande nu synas böra
vidtagas; dock torde den kommunala beskattningen fortfarande böra hvila
på den taxering, enligt hvilken bevillning till staten utgöres.
Till vinnande af en enhetlig norm för kommunalutskyldernas utgö
rande torde det härvid vara lämpligt att låta dessa utgå i förhållande till
inkomst, och till sådan hänföra icke blott taxerad beskattningsbar inkomst
af kapital och arbete utan äfven, i fråga om fastighet, en antagen in
komst. Nu rådande förhållande mellan de särskilda beskattningsföremålen —
jordbruksfastighet, annan fastighet och inkomst — såsom faktorer vid be
stämmande af kommunal skattskyldighet torde böra lämnas orubbadt. Så
lunda synes fortfarande böra antagas, att afkastningen utgör af jordbruks
fastighet 6 procent samt af annan fastighet 5 procent af taxeringsvärdet.
Likasom nu gällande kommunala röstskalor äro byggda på fyrkar
och bevillningskronor, så kan och bör, om den kommunala beskattningen
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Röstskalor.
ordnas efter nyss angifva grund, röstvärdet beräknas efter den nya kom
munala beskattningsnormen, d. v. s. den taxerade eller antagna inkomsten.
På sätt förut är antydt, lärer den kommunala rösträttsreformen böra
gå ut på en begränsning af deras inflytande, hvilka lämna de största bi
dragen till bestridande af kommunens utgifter. 1 hvilken omfattning eu
dylik begränsning bör ske, är gifvetvis en ytterst grannlaga och vansklig
fråga, vid hvilken olika berättigade intressen måste beaktas. Om än den
röststyrka, hvaröfver de större skattebetalarne nu förfoga, bör väsentligen
inskränkas, lärer däremot en anordning icke kunna godkännas, genom hvil
ken dessas inflytande i kommunens angelägenheter kanske skulle omintet
göras och bestämmanderätten i ett slag öfverföras till andra samhälls
klasser.
Med en sådan uppfattning af den föreliggande frågan har jag låtit
undersöka, huru förhållandet mellan högre och lägre beskattade inom en
del stads- och landskommuner skulle ställa sig, allteftersom röstvärdena
beräknas efter olika förslagsvis uppgjorda röstskalor.
Därvid har min uppmärksamhet varit riktad särskildt på den så
kallade kvadratrotsskalan, hvilken haft åtskilliga förespråkare. Enligt
denna röstskala skall för erhållande af röstvärdet det en hvar till
kommande fyrktal eller påförda antal bevillningskronor reduceras så,
att 4, 9,
16, 25 fyrkar eller bevillningskronor gifva resp. 2, 3, 4, 5
röster. Man har framhållit,
att denna skala äger den obestridliga
förtjänsten
att hvila på en bestämd aritmetisk grundval, men det har å
andra sidan anmärkts, att den begränsning, som genom skalans tillämp
ning skulle komma till stånd, gåfve de minsta skattebetalarne större in
flytande, än som kunde anses skäligt och billigt. Vid anställd undersök
ning har
det visat sig, att,
med tillämpning af ifrågavarande skala,
bestämmanderätten inom kommunerna i stort sedt komme att hvila hos
de minsta och de största skattebetalarne, men att däremot medelklasserna
icke skulle ernå det inflytande, hvilket rätteligen bör dem tillkomma.
Jag kan alltså icke tillstyrka antagandet af nu omhandlade skala såsom
grund för röstberäkningen.
Efter pröfning af åtskilliga andra röstskalor och efter noggrann
undersökning af hithörande förhållanden har jag trott mig finna, att olika
intressen kunna vederbörligen tillgodoses genom tillämpningen af följande
två skalor, afsedda den ena för lands- och den andra för stadskommunen.
Röstskalan, grundad å den kommunalt beskattningsbara inkomsten,
skulle för landskommun te sig sålunda:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
73
för inkomst till och med 100 kronor 1 röst;
för inkomst, som är högre än 100 kronor men ej öfverstiger 1,000
kronor, 1 röst för hvarje fullt belopp af 100 kronor;
för inkomst, som är högre än 1,000 kronor, 10 röster samt därut-
öfver 1 röst för hvarje fullt belopp af 500 kronor, hvarmed inkomsten
öfverstiger 1,000 kronor, så att inkomst af 1,500 kronor medför 11 röster
o. s. v.; dock att ej någon må utöfva rösträtt för mer än 40 röster eller
i något fall för större antal röster, än som svarar emot Vio af kommunens
hela rösttal efter röstlängden.
För stadskommun — jämväl Stockholm — skulle röstskalan anord
nas enligt följande grunder:
för inkomst till och med 100 kronor 1 röst;
för inkomst, som är högre än 100 kronor men ej öfverstiger 2,000
kronor, 1 röst för hvarje fullt belopp af 100 kronor;
för inkomst, som är högre än 2,000 kronor, 20 röster samt därut-
öfver 1 röst för hvarje fullt belopp af 500 kronor, hvarmed inkomsten
öfverstiger 2,000 kronor, så att inkomst af 2,500 kronor medför 21 röster
o. s. v.; dock att ej någon må utöfva rösträtt för mer än 40 röster.
Båda dessa röstskalor hafva det gemensamt, att inkomst under samt
till och med 100 kronor medför 1 röst, äfvensom att vid en viss punkt
tillökning i inkomst icke gifver högre rösttal, nämligen sedan 40 röster
uppnåtts. Detta absoluta röstmaximum möter vid ett inkomstbelopp, på
landet af 16,000 kronor och i stad af 12,000 kronor.
Skiljaktigheten mellan skalorna består däruti, att — efter det ett
stycke upp på skalan hvarje fullt inkomstbelopp af 100 kronor i jämn
proportion lämnat lika antal röster — reduceringen i röstvärdet vidtager
på landet redan vid ett beskattningsbart inkomstbelopp, som öfverskjuter
1,000 kronor, men i stad först vid ett inkomstbelopp å mer än 2,000 kronor.
Denna olikhet i skalornas byggnad betingas af det förhållande, att ekono
misk själfständighet eller ett visst mindre välstånd i allmänhet får anses
förefinnas vid ett lägre inkomstbelopp på landsbygden än i städerna.
Ännu en skiljaktighet är att framhålla. Såsom jag förut erinrat,
innefattar gällande förordning om kommunalstyrelse på landet i § 11 stad
gande om ett relativt röstmaximum, motsvarande 1/io af kommunens hela fyrk-
tal. Om ej begränsning af röstvärdet genom ett relativt maximum bibehålies
vid användningen af den utaf mig föreslagna röstskala för landskommun,
skulle i åtskilliga mindre dylika kommuner en eller annan af vederbörande
kommuns medlemmar komma att tilläggas högre röstvärde än det, som på
grund af nu gällande bestämmelser får för honom beräknas. Detta synes
mig emellertid ej vara lämpligt, hvarför ett relativt röstmaximum, mot
stå.
till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.
10
74
svarande Vio af kommunens hela rösttal efter röstlängden, jämväl inrymts
i det författningsförslag, som afser att reglera rösträtten i landskommun.
Ett liknande förhållande med det som nyss anmärkts skola inträffa
i åtskilliga landskommuner, om ej ett relativt röstmaximum där finge verka,
har iakttagits äfven i afseende å röstberäkningen uti 7 af de minsta
stadskommunerna, särskildt Sigtuna, Trosa och Säter; men denna förhöj
ning är så obetydlig, att jag af anmärkta förhållandet icke funnit mig
föranlåten att tillstyrka införandet af något relativt röstmaximum för stad.
Köpingskom-
I nu gällande författningar finnas icke några bestämmelser, som
likställighet
reglera den kommunala själfstyrelsen i de köpingar, hvilka bilda egna
med lands-
kommuner. Den lucka i lagstiftningen, som sålunda består, torde vid den
kommuner.
nu ifrågasätta reformen böra fyllas. Enligt föreskrifter, som i administra
tiv väg gifvits, tillämpas i fråga om sådana köpingar enahanda regler,
som gälla för landsbygden, dock att i afseende å röstberäkningen därstä
des de för städerna gällande bestämmelser kommit till användning. Någon
anledning att i denna sistnämnda del afvika från normerna för styrelse
sättet på landet torde likväl desto mindre kunna uppvisas, som i allmänhet
förhållandena i köpingarne icke förete någon egentlig olikhet med dem,
som råda i andra på landsbygden befintliga samhällen med sammanträngd
befolkning. Jag anser därför, att bestämmelserna rörande den kommunala
själfstyrelsen böra jämväl för nu ifrågavarande köpingar i allo blifva de
samma som för den öfriga landsbygden, något som äfven skall visa sig vara
till fördel för den nya ordningen i afseende å landstingsmannavalen.
Proportio-
I syfte att åt de meningsskiftningar, som företrädas af vissa mera
vid*vartill^tydande grupper af kommunens medlemmar, måtte beredas det inflytande
stadsfull-
på kommunala val, som motsvarar hvarje grupps storlek, hafva, på sätt
mäktige.
jag förut nämnt, under senare tider vid riksdagarne väckts förslag om
tillämpning af proportionell metod vid dylika val, särskildt vid val till
stadsfullmäktige.
Att i många af våra städer det kommunala lifvet nått den utveck
ling, att därinom rymmas skilda intressen' och sträfvanden, nog betydande
att böra blifva i stadsrepresentationen företrädda, synes mig icke kunna
förnekas. Särskildt gäller detta om de större städerna och i främsta rum
met dem, som ej deltaga i landsting och där stadsfullmäktige således
hafva att utse riksdagsmän till första kammaren. Men äfven i andra,
till och med ganska små stadssamhällen företer fullmäktigvalet ej sällan
en skarp strid mellan kandidater, som kunna sägas representera verkliga
motsättningar i det offentliga lifvet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
75
De faktiska förhållanden, som i allmänhet göra tillämpning af pro
portionellt valsätt önsklig, torde alltså i regeln förefinnas i fråga om
stadsfullmäktigval. Det redan af chefen för justitiedepartementet inför
Kungl. Maj:t framburna önskemålet om proportionella val till stadsfull
mäktige i de städer, som ej deltaga i landsting, finner jag sålunda väl-
grundadt jämväl ur kommunal synpunkt. Jag anser äfven, enligt hvad
nyss är antydt, dylikt valsätt hafva en uppgift att fylla vid stadsfull
mäktigval i ej få andra städer. Och anlitar man en metod, som icke
framtvingar partibildningar, där sådana förut saknas, och ej heller för sin
rätta tillämpning ställer större anspråk på vare sig valmannen eller val-
förrättaren, lärer det icke vara nödigt eller lämpligt att från en föreskrift
om metodens obligatoriska användning vid val till stadsfullmäktige göra
undantag för sådana mindre städer, där tilläfventyrs majoritetsvalen ännu
kunna anses verka tillfredsställande.
En sådan metod är, enligt min uppfattning, den af öfverdirektören
Phragmén utarbetade, för hvilken chefen för justitiedepartementet denna
dag redogjort. Den frihet, valmannen efter denna metod äger vid röstandet,
valförfarandets enkelhet och lättfattlighet samt, icke minst, den förmånliga
ställning, som gifves kandidater, gemensamma för flera meningsgrupper,
allt detta synes mig vara egenskaper hos metoden, hvilka göra den sär
deles lämpad för kommunala val.
Om jag sålunda anser mig böra föreslå, att stadsfullmäktige väljas
proportionellt, finnas å andra sidan, synes det mig, icke tillräckliga skål
att för närvarande bringa det proportionella valsättet till användning vid
de kommunala valen i öfrigt. Hvad angår de viktigaste kommunala nämn
derna, drätselkammare i stad samt kommunalnämnd på landet, är deras
väsentliga uppgift att vara verkställare af fattade beslut, och det är därför af
större betydelse att medlemmarne äga specialinsikter och duglighet för prak
tiska värf, än att de representera möjligen förefintliga olika åskådningar inom
samhället. Att sammansätta dessa nämnder genom proportionsval synes
därför åtminstone icke nödigt. Däremot skulle med fog kunna ifrågasättas att
anordna valen till kommunalfullmäktige efter proportionell metod. Härför
talar otvifvelaktigt dessa fullmäktiges egenskap att vara kommunens i många
frågor beslutande representation. Att jag emellertid för närvarande ej
velat föreslå någon ändring i gällande bestämmelser angående dessa val
har sin grund väsentligen i två omständigheter: den ena, att institutionen
hittills kommit till användning i jämförelsevis få fall — den förekommer
såsom förut är nämndt endast i 16 samhällen —; den andra att enligt gäl
lande bestämmelser en fjärdedel af kommunalfullmäktige utgöres af kom
munalnämndens valda ledamöter samt att ordföranden och vice ordföranden
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
76
i kommunalstämman jämväl äro fullmäktige. Då någon anledning till
ändring af sistnämnda förhållande icke föreligger, synes en förändrad°ord-
ning för valet af öfriga fullmäktige knappast lämplig. Erfarenheten från
Norge_ ger ock i viss man stöd för min uppfattning om frånvaron af något
egentligt behof af proportionella val till landskommunernas representationer.
Valen till »reprsesentantskab» och »formandskab» ske proportionellt, för den
händelse sådant begäres af ett visst antal valmän. Men under det att, efter
hvad jag inhämtat, åren 1898 och 1901 den proportionella metoden vid val af
representanter var tillämpad i flertalet städer, förekommo pi’oportionella val
blott i ett mindre antal landskommuner. Det har uppgifvits, att ino-en
väsentlig förändring därutinnan skall hafva försiggått vid valen 1904,
likasom man antagit, att förhållandet icke heller i den närmaste framtiden
kommer att afsevärdt förändras. I den stora massan smärre landskom
muner, med enkla förhållanden och mindre utvecklade partigrupperin
gar, lärer nämligen, såsom man erinrat, knappast finnas något egentligt
behof att öfvergå till proportionsvalsystemet.
De före-
För att belysa, huru de af mig i det föregående förordade röst-
sZiornas skalor sk,llle verka a maktfördelningen mellan olika grupper af röstägande,
verkningar
för den händelse samma skalor, med anslutning till 1904 års fyrktals-
PadeZingen'
längder, tänktes tillämpade på omröstningar inom kommunerna, anhåller
mellan olika
jag fa meddela resultatet af särskilda i sadant afseende gjorda beräknin-
röstägande.
hvilkas närmare detaljer äro återgifva i de förut omförmälda tabell
bilagorna.
Lands-
^en statistiska utredningen har ådagalagt, bland annat, att de
bygden,
af samtliga kommunalt röstberättigade på landet, hvilka påförts till och
med 50 fyrkar, motsvarande ett taxeringsvärde å jordbruksfastighet af
8,300 kronor och därunder eller en uppskattad inkomst af 950 kronor
och därunder, nu å kommunalstämma förfoga öfver ett antal röster, som
i medeltal för hela riket motsvarar
25,6
% af sammanlagda rösttalet för
alla kommunalt röstberättigade å landet. Utsträckes jämförelsen att afse
äfven dem, som hafva till och med 100 fyrkar, motsvarande ett taxerings
värde å jordbruksfastighet af 16,600 kronor och därunder eller en upp
skattad inkomst af 1,300 kronor och därunder, blir procenttalet
42,3.
Tydligt är, att dessa procenttal direkt angifva storleken af det inflytande,
som de ifrågavarande röstberättigade borde äga.
Genom den ifrågasatta röstbegränsningen skulle de kommunalt röst
berättigade, hvilka påförts till och med 50 fyrkar, komma till ett rösttal,
som i medeltal för rikets landsbygd utgör 37,3 % af samtliga i'östberät-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Kungl. Maj-.ta Nåd. Proposition N:o 2.9.
77
tigades antal röste!’. För de röstberättigade, som fått sig påförda till och
med 100 fyrkar, blir motsvarande tal 61,3 %.
Närmare bestämdt för de olika länen blir procenttalet för de röst
berättigade, som äga till och med 50 fyrkar, i ej mindre än 11 län 40
till något öfver 45 %, nämligen i Jönköpings, Kronobergs, Gottlands, Ble
kinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Alfsborgs, Värmlands, Kopparbergs,
Västernorrlands och Jämtlands län, och i Västerbottens län ända till
54 %. För öfriga län blifva procenttalen 35—40 % i Kalmar, Kristianstads,
Skaraborgs, Gäfleborgs och Norrbottens län, 30—35 % i Uppsala och
Örebro län samt 25—30 % i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands,
Malmöhus och Västmanlands län.
För de röstberättigade, som äga till och med 100 fyrkar, blir procent
talet, utvisande dessa röstberättigades inflytande, i 10 län 65—70%, nämligen
i Jönköpings, Kronobergs, Gottlands, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bo
hus, Alfsborgs, Kopparbergs, Gäfleborgs och Västernorrlands län, och i
Västerbottens län till och med öfver 70 %. För de öfriga länen blifva
procenttalen 60—65 i 7 län, nämligen Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Jämtlands och Norrbottens län, samt 50—60 / i 6
län, nämligen Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Malmö
hus och Västmanlands län.
Den statistiska utredningen angifver äfven den gräns, vid hvil
ken de lägre beskattade, å ena, och de högre beskattade, å andra sidan,
stå fullt jämstarka i fråga om inflytande å de kommunala angelägenheterna.
Denna jämviktsgräns utmärkes nu i medeltal för hela rikets landsbygd
af fyrktalet 139, så att alla kommunalt röstberättigade, som hafva in
till detta fyrktal, äro jämstarka med dem, hvilkas fyrktal öfverstiger
139. Efter den föreslagna röstbegränsningen skulle motsvarande fyrktal
blifva 72.
Tillser man, huru jämviktsgränsen ställer sig å landsbygden i de
olika länen, finnes det, att för halfva antalet län gränsen nu utmärkes af
fyrktalet 101—150, nämligen Uppsala, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,
Göteborgs och Bohus, Alfsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs,
Gäfleborgs, Jämtlands och Norrbottens län; att i 5 län jämviktstalet är
mindre, nämligen 81—100 fyrkar uti Jönköpings, Kronobergs, Gottlands,
Hallands och Västerbottens län, men att däremot i öfriga 7 län jämvikts
talet öfverstiger 150 fyrkar, nämligen i Östergötlands, Malmöhus, Örebro,
Västmanlands och Västernorrlands län, där jämviktsgränsen utmärkes af
fyrktalet 151—200, samt i Stockholms och Södermanlands län, med ett
fyrktal såsom gräns af 201—249. Vill man ytterligare för sig åskådlig
göra, hvilka joi’dbruksfastighets- och inkomstvärden jämviktsgränsen inom
78
Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 29.
ett. eller annat län representerar, finnes det, att t. ex. för Stockholms län,
med en jämviktsgräns af 249 fyrkar, detta tal utmärker jordbruksfastighet
med ett taxeringsvärde af omkring 41,500 kronor eller ett inkomstbelopp
af omkring 2,490 kronor. Motsvarande siffror äro t. ex. för Söderman
lands län 37,500 och 2,250, för Malmöhus län 30,600 och 1,840, för
Värmlands län 22,000 och 1,620 samt för Kronobergs län 16,600 och 1,300.
Efter den föreslagna begränsningen åter skulle i ej mindre än 16
län jämviktsgränsen på landsbygden mer eller mindre understiga 69 fyrkar,
eller närmare bestämdt utgöra 45 fyrkar i 1 län (Västerbottens), 50—60
fyrkar i 6 län, nämligen Kronobergs, Gottlands, Göteborgs och Bohus,
Alfsborgs, Kopparbergs och Västernorrlands län, samt 61—68 fyrkar i 9
län, nämligen Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Hallands, Skaraborgs, Värm
lands, Gäfleborgs, Jämtlands och Norrbottens län. Beträffande de öfriga
länen skulle gränsen utmärkas i 2 län, nämligen Kristianstads och Örebro,
af fyrktalet 71—80, i 2 andra län, nämligen Uppsala och Västmanlands,
af fyrktalet 81—90 och i 4 län, nämligen Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands och Malmöhus, af talet 91—100. Hvad t. ex. Stockholms län
särskildt beträffar, skulle fyrktalet 100 där utmärka jämviktsgränsen. Detta
angifver ett taxeringsvärde å jordbruksfastighet af omkring 16,600 kronor
och ett inkomstbelopp af omkring 1,300 kronor. Motsvarande siffror skulle
för Södermanlands län blifva alldeles desamma, för Malmöhus län 16,000
och 1,260, för Värmlands län 10,500 och 1,080 samt för Kronobergs län
9,300 och 1,010.
Antalet röstägande öfver jämviktsgränsen i alla landskommunerna
utgör, såsom af tabellbilagan 1 B framgår, för närvarande 28,915, men
skulle med tillämpning af förslagets röstskala ökas till 42,564, eller från
6‘3 % till 14'5 % af samtliga röstägande. För närvarande är procenttalet
för dylika röstägande högst i Skaraborgs län, eller 9'3 /, och nästan lika
högt i Jönköpings, Gottlands och Hallands län. Inom de flesta öfriga län
växlar procenten mellan 8'i och 6'o, men understiger sistnämnda tal i
Stockholms, Göteborgs och Bohus, Alfsborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs
och Västernorrlands län, synnerligast i de två sistnämnda länen, hvilkas
procenttal äro resp. 4‘7 % och 4‘o %. Enligt förslaget skulle för majoritets
uppnående erfordras relativt största antalet röstägande i Östergötlands län,
eller 17‘i f, samt därnäst i Uppsala, Västmanlands, Jönköpings och Söder
manlands län, i alla öfver 16 % af samtliga röstägande. För flertalet län
-skulle procenttalet växla mellan 15*8 % och 14'4 /, men vara lägre i
Göteborgs och Bohus samt Värmlands, Västernorrlands, Blekinge och
Alfsborgs län, eller från 14"i % till 13'3 %, samt lägst i Jämtlands län,
nämligen 12’9 % — allt i medeltal.
Kungl.
Nåd. Proposition N:o 20.
79
De enda röstägande, som genom den nu gällande begränsningen af den
kommunala rösträtten på landet förlorat i inflytande, äro de som innehafva
ett större antal fyrkar än 250; dessas andel i hela rösttalet har nedsatts
med mellan 15 % och 16 %. Samtidigt härmed har inflytandet
på de kom
munala angelägenheterna ökats för öfriga röstgrupper; men då hela röst
talet för dem är något större än för de röstägande med mer än 250 fyr
kar, har ökningen ej skett med mer än 13 %, hvilken ökning i det hela
i lika utsträckning kommit hvar af de lägre grupperna till del.
Med den ifrågasatta begränsningen af rösträtten skulle på landet
beträffande de röstägande, som innehafva ett större antal fyrkar än
250, dessas andel af hela rösttalet nedsättas till mindre än hälften
eller med 53 % af deras nuvarande andel. Genom denna stora röstned-
sättning komme till och med gruppen 101—250 fyrkar — oaktadt
den absolut taget gör stora förluster — dock att i det hela vinna
uti inflytande. En faktor, hvilken måste tillmätas afsevärd betydelse
i fråga om vinst eller förlust af den tilltänkta förändringen, är röstvär
dets beräkning icke efter fyrktal, utan efter beskattningsbar inkomst. För
närvarande motsvarar 1 fyrk Vio, 2 fyrkar 2/io, 10 fyrkar 1, 11 fyrkar
lVio af bevillningskrona. Enligt förslaget åter — för vinnande af större
åskådlighet torde jag fortfarande få använda bevillningskronor såsom mätare
af inkomsten — skulle samtliga 1—19 fyrkar motsvara 1 bevillningskrona,
20—29 fyrkar 2 bevillningskronor o. s. v. Detta gör för innehafvarne af
fyrktalen 1—9 en betydande vinst, och denna är desto mera afsevärd, som
innehafvarne af dessa fyrktal äro till antalet flera än 200,000. Innehafvare
af fyrktal, som ej uppnå jämna tiotal, förlora däremot på förändringen.
På grund af dels den nya röstgrad eringen, dels ock fyrktalsberäk-
ningens ersättande med beräkning efter beskattningsbar inkomst, skulle
vinsten af den föreslagna begränsningen i betydligt olika grad komma de
särskilda fyrktalsgrupperna till del. I medeltal för samtliga landskom
muner skulle nämligen inflytandet för gruppen 1—25 fyrkar ökas med
67 %, för gruppen 26—50 fyrkar med 29 %, för gruppen 51—100 fyrkar
med 44 % och för gruppen 101—250 fyrkar med 9 %. Medan för när
varande gruppen 1—25 fyrkar äger 11 'i% samt gruppen öfver 250 fyrkar
38‘7 % af hela rösttalet, skulle enligt förslaget den förra gruppen få större
rösttal än den senare, eller den lägsta gruppen 19 %, den högsta 18 % af
kommunernas hela rösttal.
Maktfördelningen vid valen till stadsfullmäktige eller vid allmän städerna.
rådstuga åskådliggöres däraf, att med nu gällande kommunala röstskala
de röstberättigade, som äro skyldiga att erlägga bevillning intill 15 ki-o-
80
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
nor, — således alla inkomsttagare, på obetydande undantag när, som äro upp
skattade till lägre inkomst än 1,800 kronor — i 64 städer innehafva från 25 %
till och med 40 % af det nuvarande rösttalet, medan deras procenttal i 8 stä
der är högre och i 21, däribland Stockholm och Göteborg, är lägre. Enligt
den nu föreslagna röstskalan skulle antalet städer, där röstägande med lägre
bevillning än 15 kronor innehafva högst 25 % af hela rösttalet, minskas till 1,
medan antalet städer med procenttal öfver 40 °/» skulle ökas till 54, hvaraf
i 10 dessa röstägande skulle innehafva mer än halfva antalet röster. Till
mellangruppen skulle då höra endast 38 städer, i stället för nu 64.
Föras till den lägsta gruppen af röstägande äfven de, som äro skyl
diga erlägga bevillning från ett belopp af 15 intill 30 kronor, tinnes, att dessa
röstägande med bevillning intill 30 kronor — eller skattskyldiga för in
komst intill 3,000 kronor jämte motsvarande fastighetsägare — redan för
närvarande äro i besittning af mer än halfva rösttalet i 28 städer, sär
skild! 60 % till 86'■> % i 9 af de mindre betydande städerna. Inom öfriga
städer innehar denna röstgrupp i 16 städer 30—40 / -• däribland i Stock
holm och Göteborg nära 35 % — samt i 49 städer 40—50 f. Enligt
förslaget skulle gruppen endast i 2 städer, Skellefteå och Kristianstad,
ej innehafva full majoritet, men dock äfven här innehafva lägst 48'4 °/«
af hela rösttalet, hvaremot den i 26 städer skulle förfoga öfver minst
2/3 af hela det reducerade rösttalet (66‘r °/° till och med 89'fi %). Beträffande
återstående städer skulle procenttalet utgöra 50—55 % i 8 samt 55 % till
och med 66'a % i ej mindre än 57 städer. Till de 8 städerna höra Stock
holm och Göteborg, hvilka båda såväl här som i allmänhet visa stor öfver
ensstämmelse beträffande de kommunala rösträttsförhållandena. Låter man
undersökningen sträcka sig till de särskilda valkretsarna i de två städerna,
råder mellan dessa, såsom af tabellbilagorna närmare framgår, större olik
heter i Stockholm än i Göteborg.
Vidare framgår af den statistiska utredningen, att järn viktsgränsen
för ej mindre än 65 af de 93 städerna för närvarande ligger mellan röst
talen 25 och 41; att den är högre för 11 städer och däribland högst för
Stockholm 50, Kristianstad 49, Göteborg och Skellefteå 48, samt lägre i
17 städer, hufvudsakligen bland rikets minsta. I några af dessa sist
nämnda sjunker jämviktsgränsen ända ned till rösttalen 11—13.
Efter den föreslagna begränsningen åter skulle i blott 9 städer, däri
bland Stockholm, Göteborg och Uppsala, jämviktsgränsen ligga öfver 25,
men ingenstädes öfver 30 röster (bevillningskronor), i 72 städer skulle
den betecknas af 16—25 röster och i återstående 12 städer af 11—15 röster.
För närvarande utgöra i ej mindre än 54 städer de röstägande ofvan
jämviktsgränsen från 8 till och med 10 % af hela antalet röstägande, me-
Kuriijl. Majits Nåd. Proposition N:o 29.
81
dan i 21 städer procenttalet är lägre (lägst, 6's %, i Sala, Enköping och
Simrishamn) samt i 18 städer högre (högst, 13 %, i Kungsbacka). Efter
den föreslagna begränsningen korame antalet röstägande ofvan denna gräns
att i 13 städer uppgå till 17—25 / (högst, 24‘s %, i Kungsbacka), i
24 städer till 15—17 %, i 34 städer till 13—15 % och i 22 städer till
lägre procenttal (lägst, 10'9 %, i Skeninge).
Det ligger i sakens natur, att städer af olika storlek skola förete
betydande skiljaktigheter i fråga om den kommunala rösträtten. Med an
vändande af de i tabellbilagorna upptagna relativa tal hafva vissa medel-
talsberäkningar blifvit utförda för olika grupper af städer, hvilka därvid
uppdelats efter det oreducerade rösttalet, så att till en grupp sammanförts
städer med rösttal å 100,000 eller därutöfver, till en annan städer med
rösttal af 40,000 intill 100,000 o. s. v. Till den högsta rösttalsgruppen
höra samtliga 6 städer med 30,000 invånare eller därutöfver, d. v. s. jämte
de 5 städer, som ej deltaga i landsting, äfven Hälsingborg; till den näst
högsta gruppen höra städer med 10,000 intill 30,000 invånare, med
undantag endast för Söderhamn och Uddevalla, men med tillägg af Luleå.
Gruppen med 15,000 till 40,000 röster sammanfaller i allmänhet med
städer om 5,000 till 10,000 invånare, gruppen med 10,000 till 15,000
röster med städer om 3,000 till 5,000 invånare, gruppen med 5,000 till
10,000 röster närmast med städer om 2,000 till 3,000 invånare och den
lägsta gruppen, med mindre än 5,000 röster, med de städer, hvilkas folk
mängd understiger 2,000. De gjorda medeltalsberäkningarna äro samman
förda i följande tabell:
Grupper af städer
efter deras oreducerade
rösttal.
Antal
städer
inom
gruppen.
Af hela rösttalet innehafva
röstägande med bevillning
Järn vikts
gränsen.
Röstägande
ofvan jäm-
viktsgränsen ut
göra åt samtliga.
intill 15 kronor. intill 30 kronor.
För
närva
rande.
Rösttal.
(bev.kr.)
Enligt
för
slaget.
Rösttal.
(bev.kr.)
För
närva
rande
%
Enligt
för
slaget
%.
För när
varande
Enligt
».för-
slaget
%
För
närva
rande
%.
Enligt
för
slaget
%■
100,000 röster o. därutöfver
6
24-9
371
40-5
582
410
23-2
85
15'2
40,000 till 100,000 röster
18
27-1
39-3
43-0
603
370
22-2
91
15'7
15,000 >
40,000
»
21
28-6
40 8
44-9
619
345
209
8-7
14-9
10,000
.
15,000
>
12
28-9
411
45-2
62 0
33-5
210
8-7
14'G
5,000 >
10,000
>
18
29-2
41-2
46-4
630
32-8
207
8-8
14'6
Intill 5,000 röster....
18
40o
48-2
606
711
22-6
165
9-6
13-4
Bih. till Rihsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft.
11
82
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 29.
Af denna tabell visar sig, att de lägre rösttalens inflytande regel
bundet ökas, i samma mån städernas storlek minskas; att röstbegränsningen,
med undantag för de minsta städerna, absolut taget ökar detta inflytande
såväl i de större som i de mindre städerna med nästan samma procent
tal (omkring 12 och 17), men särskild! relativt taget är något kraftigare
i de större städerna än i de mindre; samt att järn viktsgränsen för närvarande
är högst i de största städerna och oupphörligt sänker sig, i samma mån
städerna blifva mindre, men att den föreslagna begränsningen härvid i
vida högre grad drabbar de större städerna, så att enligt den nya skalan
järn viktsgränsen ej längre visar större skiljaktigheter. Att, såsom tabellen
utvisar, röstägande med lägre bevillning än 15 eller 30 kronor innehafva
större andel af rösttalet i de mindre städerna än i de större bör icke för
våna, enär förhållandena i de skilda städerna ju äro så väsentligt olika.
Köpingame.
Enligt förslaget skulle för rösträtten i köpingskommunerna ej längre
gälla samma bestämmelser som i städerna, utan dessa kommuner lik
ställas med landskommunerna. Denna förändring skulle visserligen för
de två minsta af dessa köpingar medföra höjning af rösttalet, men i det
hela skulle rösttalet nedgå från 97,459 till 55,614, eller med 42,9 f.
Beträffande reduktionens verkningar i de särskilda kommunerna är
att nämna, hurusom i flertalet af dem röstägande med lägre bevillning än
15 kronor för närvarande befinnas af hela rösttalet innehafva 25—35 %,
men efter reduktionen skulle få 40—50 % eller något mer; att jämvikts-
gränsen för närvarande i medeltal för samma köpingar betecknas med
inemot 29 bevillningskronor, men efter reduktionen skulle sjunka till om
kring 16 bevillningskronor; samt att antalet röstägande ofvan denna gräns,
hvilket för närvarande utgör för de större af dessa köpingar något mer
än 9 % och för de mindre omkring 12 %, samtidigt komme att ökas till
omkring 19 °/° af alla röstägande. Mycket afvikande undantag från de
normala förhållandena bilda emellertid å ena sidan — jämte Figeholm
och Mörbylånga — Tidaholm och i mindre grad Sundbyberg samt å andra
sidan Djursholm och jämväl Sollefteå. Röstägande med mindre än 15
kronors bevillning innehafva sålunda nu i Tidaholm 49,i %, i Djursholm
8,9 % och i Sollefteå 18,i % af hela rösttalet, samt skulle enligt förslaget
komma att få resp. 69,i °/°, 20,2 % och 35,4 %; järn viktsgränsen utmärkes
i dem för närvarande af 16, 77 och 48, men efter den föreslagna begräns
ningen af 6, 57 och 29 bevillningskronor.
De städer, hvilkas rösträttsförhållanden i främsta rummet kunna
jämföras med köpingarnes, äro städerna med lägre rösttal än 5,000. Jäm
föras motsvarande köpingar, eller köpingarne med rösttal mellan 1,300
och 5,000, — Indika samtliga utgöra öfver hälften — med åsyftade städer,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
83
finner man, att röstägande med lägre rösttal för närvarande ej äga så
stort inflytande i köpingarne som i städerna, men att efter den föreslagna
begränsningen de skulle härutinnan blifva likställda.
Det har redan förut blifvit nämndt, att enligt nu gällande kommu-
Kvalificerad
nalförordningar kvalificerad majoritet erfordras för åstadkommande af bför ^beslut i
slut i vissa fall. Den tanke, som ligger till grund för denna anordning,
vissa fall.
har synts mig böra än vidare beaktas, då nu förändringar föreslås, som
säkerligen skola djupt ingripa i det kommunala lifvet. Erfarenheten har
visat, att de maktägande inom kommunerna mångenstädes beslutat företag
eller ingått förpliktelser, som blifvit för de skattdragande i hög grad be
tungande. Bestämmelserna därom, att vissa kommunala beslut skola
underställas myndigheternas pröfning, äro icke väl ägnade att före
komma sådana mindre välbetänkta förvaltningsätgärder. För åstadkom
mandet af någon garanti härutinnan synes den naturligaste utvägen vara
uppställandet af den fordran, att beslut, hvilka kunna utöfva kännbart in
flytande på kommunens ekonomi under en följd af år, icke må komma
till stånd utan att uppbäras af en stadgad allmän mening inom kommu
nen. I sådant syfte torde böra stadgas, att till beslut i vissa frågor skola
erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster efter
röstvärdet.
Den första af dessa frågor gäller afhändande af fast egendom eller
därifrån härflytande rättighet. En motsvarighet härtill finnes i nuvarande
§ 40 af landstingsförordningen, och bestämmelsen där synes med fog kunna
utsträckas att gälla äfven lands- och stadskommunerna. Om så sker, torde
bestämmelsen jämväl böra komma att afse beslut om inköp af fastighet.
Såsom härmed likställda hafva ansetts frågor om beviljande af anslag
till nya företag eller behof samt om sådan ökning af anslag, som föran
leder uttaxering för längre tid än fem år. Redan nu är i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm, § 23, stadgadt, att två tredjedels ma
joritet erfordras för beviljande af anslag till »nya ändamål eller behof»,
och § 33 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, enligt dess nu
varande lydelse, utvisar, att liknande ärende ansetts vara af den vikt, att
det borde undantagas från kommunalfullmäktiges afgörande. Särskildt i
frågor af denna art synes varsamhet af nöden och krafvet på kvalificerad
majoritet för åstadkommande af beslut välbetänkt. Af grunden för det
ifrågasatta stadgandet torde blifva tydligt, att med »nya företag eller be
hof» afses icke frågor af alltför underordnad vikt, utan i allmänhet så
dana, som i sig innefatta ett nytt uppslag i den kommunala utveckligen,
ehvad uppslaget går uEpå igångsättande af ett nytt kommunalt företag eller
84
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.
tillgodoseende af ett förut ej kändt eller erkändt kommunalt behof. Med
ledning af den för kommunen gällande utgiftsstaten torde det ej möta
någon större svårighet att afgöra, huruvida en viss fråga är att hänföra
under bestämmelsen eller icke. Att fråga om sådan ökning af anslag, som
föranleder uttaxering för längre tid än fem år, hit hänförts, har ansetts
lämpligt, då redan nu beslut om påläggande af afgifter, som föranleda
dylik uttaxering, räknas bland dem, som för sin giltighet erfordra godkän
nande af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Enligt § 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet är för
beslut om upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två
år, stadgad en kvalificerad majoritet af två tredjedelar af de i omröst
ningen deltagandes röster efter röstvärdet. Detta har desto hellre ansetts
böra utsträckas att gälla beslut om upptagande eller förnyande af lån i
allmänhet samt om förlängning af tiden för erhållet låns återbetalande,
som först härigenom den äldre bestämmelsen kan erhålla full effektivitet.»
* *
*
Omfattningen
Departementschefen anförde härefter, att han vid granskning af
°förslagen
S" k o in m u n åt fö ro r d n in ga rn a funnit, att dessa i åtskilliga delar, som stode
i samband med frågorna om begränsning af den kommunala röst
rätten och om införande af proportionell metod vid val till stads
fullmäktige, tarfvade ändring; med anledning hvaraf, efter samråd med chefen
för justitiedepartementet, inom vederbörande departement uppgjorts för
slag till lagar angående ändring i vissa delar af förordningen om kom
munalstyrelse på landet den 21 mars 1862, af förordningen om kommu
nalstyrelse i stad den 21 mars 1862, af förordningen om kommunal
styrelse i Stockholm den 23 maj 1862 äfvensom af förordningen om kyrko
stämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
Med förmälan att sistnämnda två författningsförslag erfordrade någon
ytterligare behandling, innan de blefve i skick att kunna framläggas, an
höll departementschefen att redan nu få underställa Kungl. Maj:ts pröfning
de båda andra förslagen och anförde beträffande dessas särskilda delar
följande:
Förslaget till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse
på landet.
Speciell mo-
»Den graderade röstskala, som är afsedd att på landet tillämpas vid
tivermg.
afgörandet af kommunala frågor, har blifvit inrymd i § 11 mom. 1. Ge-
85
nom hvad i den allmänna motiveringen och den dermed samhörande sta
tistiska redogörelsen redan yttrats om berörda skala torde dess betydelse
och verkningar kunna anses vara vederbörligen belysta.
För närvarande utgör den af kommunalnämnden upprättade fyrktals-
längden, med iakttagande af vissa bestämmelser och undantag, tillika kom
munens röstlängd. Fyrktalslängden justeras — efter att förut hafva un
der viss tid hållits för granskning tillgänglig — å den kommunalstämma,
som hålles inom utgången af december månad. Därefter får ej någon
ändring i längden vidtagas, med mindre ny ägare eller brukare tillträdt
fast egendom och sådant inför kommunalstämman styrkes, då den nye äga
ren eller brukaren i längden uppföres såsom röstberättigad för fastigheten.
Längden upprättas i två exemplar, af hvilka det ena anslås i sockenstugan
och det andra förvaras hos kommunalnämnden. I stället för denna anord
ning föreslås, i § 14, upprättandet af en särskild röstlängd för kommunen.
Då denna längd, i motsats mot nuvarande fyrktalslängden, icke är ämnad
att jämväl ligga till grund för komrnunalutskyldernas debitering, finnes
intet hinder för att vid hvarje tillfälle, då längden skall användas, företaga
de ändringar i densamma, som kunna vara af omständigheterna påkallade,
äfven om sådan ändring är af så väsentlig art som en persons upptagande
uti eller uteslutande ur längden. Bestämmelser om en dylik för hvarje
gång återkommande justering hafva - införts såväl i § 14 som i § 16
andra stycket. Vid det förhållande att en röstägande, som tilläfventyrs
försummat att vid någon stämma framställa de anmärkningar, hvartill
han kan hafva fog, sålunda äger tillfälle att redan vid nästa stämma
få det felaktiga rättadt, har jag äfven ansett mig kunna föreslå, att an
märkning, som senare än vid den i början af stämman företagna juste
ringen* mot längden göres, ej må komma under pröfning. 1 illika har
föreslagits en bestämmelse därom, att, till bestyrkande af gjord an
märkning, andra bevis ej må hos högre myndighet gälla än de, som varit
i behörig ordning vid kommunalstämman företedda.
Då, med hänsyn till hvad i §§ 14 och 16 föreslagits, något
stadgande därom, att en i kommunalstämman granskad röstlängd alltid
skall vara tillgänglig i det rum, där stämman hålles, icke synes behöfiigt,
har § 12 af gällande förordning ur förslaget uteslutits. De nuvarande §§
13 och 14 hafva uppflyttats, så att de erhållit ordningsnumren 12 och 13, i
sammanhang hvarmed de nu förekommande hänvisningarna i §§ 29 och
42 till § 14 utbytts mot en hänvisning till förslagets § 13.
I §§ 21 och 34 hafva inrymts de nya bestämmelserna om kvali
ficerad majoritet för vissa beslut. Hvad därom innehålles i § 73 af gällande
förordning har öfverflyttats till § 21.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
86
Uti §§ 58, 59 och 64 hafva införts de bestämmelser, som blifva en följd af
fyrktalsberäkningens upphäfvande och kommunalutskyldernas beräknande icke
efter fyrktal utan i direkt förhållande till inkomsten. Därjämte har det
särskilda undantagsstadgandet för Kopparbergs län borttagits ur § 58.
De regler om den särskilda grunden för utgörande af kommunal-
utskylder och för utöfvande af rösträtt i kommunala angelägenheter,
som i de med nämnda undantagsstadgande åsyftade delar af Koppar
bergs län tillämpas, återfinnas i nådiga brefven den 31 oktober 1862 och
den 3 mars 1865, hvarigenom stadgats, att till grund i nämnda hän
seenden skall läggas den bevillning, som jämlikt senast fastställda taxerings-
längder af de skattskyldiga till staten erlägges, dock så att beräkningen
skall göras för jordbruksfastighet efter bevillningens hela belopp och för
andra beskattaingsföremål efter halfva beloppet. Sistnämnda bestämmelse har
emellertid förlorat all betydelse, sedan genom förordningen den 2 december
1892 samtliga beskattningsföremål blifvit med afseende å fyrktalsberäk-
ningen likställda.
Fyrktalsberäkningens afskaffande har föranledt ändringar i §§ 17, 33,
60, 61, 64, 65, 66 och 69. Förstnämnda två paragrafer hafva jämväl lämpats
efter den nya ordning för landstingsmannavalen, hvilken jag, på sätt chefen
för justitiedepartementet redan antvdt, ämnar underställa Kungl. Maj:ts
pröfning. Orden »för sådana nya företag» i § 33 b) hafva uteslutits för
vinnande af likhet med stadgandet i § 74 b). I § 17 har intagits en
erinran om val af ledamöter i den valnämnd, hvarom talas i förslaget till lag
om val till Riksdagen. Då enligt samma lagförslag elektorer för riksdags
mannaval icke vidare skola förekomma, har ur nu förevarande förordning
uteslutits hvad § 35 därom innehåller.
Andringen i § 79 innebär, att jämväl sådan köping, som bildar
egen kommun, hädanefter skall i afseende å beslutande- och beskattnings
rätt helt och hållet likställas med landskommun.
Bestämmelsen därom, att hvad särskilda författningar och förord
nanden innehålla mot den föreslagna lagen stridande skall vid tiden för
densammas ikraftträdande upphöra att gälla, syftar närmast på de före
skrifter, som i administrativ väg meddelats rörande beslutande- och beskatt
ningsrätten inom vissa kommuner af Kopparbergs län samt inom köpingar.
Förslaget till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i stad.
Ändringen i § 7 är föranledd af de nya bestämmelser beträffande
kvalificerad majoritet såsom villkor för beslut i vissa fall, hvilka föreslås
i § 18. Ändringarna i §§ 8, 9, 10, 12, 14 mom. 1 och 3, samt §§ 16,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Kling!. Alajits Nåd. Proposition N:o 29.
87
17, 19, 20 och 21 bero på omflyttningar af §§ 9, 10, 11, 13, 15, 17, 19,
20, 22, 23, 24 och 25 i nu gällande förordning. I § 8 har intagits en
hänvisning till hvad särskildt blifvit stadgadt om val af landstingsmän.
De nya bestämmelserna om röstvärdets beräkning och rösträttens
begränsning innehållas i § 11.
Beträffande §§ 13 och 15, hvilka paragrafer motsvara nuvarande
§§14 och 18, hänvisas till hvad jag yttrat vid redogörelsen för ändringarna
i förordningen om kommunalstyrelse på landet (§§ 14 och 16).
Ändringarna i § 14 mom. 2, hvilket mom. trädt i stället för nu
varande § 16, sammanhänga med ändringar i förordningen om landsting.
I § 18 likasom längre fram i § 41 hafva införts stadganden rörande
kvalificerad majoritet, motsvarande de för landskommunerna föreslagna.
För underlättande af det proportionella valsättets användning har
i § 22 införts ett ovillkorligt stadgande därom, att stad med mer än
10,000 invånare skall indelas i valkretsar. Bestämmandet af valkretsindel
ningen jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets är inom ganska rym
liga gränser öfverlämnadt åt stadsfullmäktige. Valbarheten är, såsom
hittills, icke inskränkt inom valkrets.
I § 23, hvilken motsvarar nuvarande § 27, har inryckts ett stad
gande därom, att, då stad är indelad i valkretsar, valen skola verkställas
å dagar, som magistraten särskildt för hvarje valkrets utsätter, samt en
ligt ordning i öfrigt, som magistraten äger bestämma.
Den proportionella valmetoden innehålles i §§ 24—28. Medelst stad
gandet i § 28 är sörjdt för att, därest stadsfullmäktig under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden afgår, den, som i hans ställe inträder, kommer
att representera samma meningsriktning, som den afgångne företrädde.
I; §§ 29 och 30, af hvilka den förra motsvarar nuvarande §§ 28
och 29, förekommer ej annan förändring i sak, än att det i nuvarande
§ 30 förefintliga stadgandet om fyllnadsval uteslutits.
I § 31 har införts den nyheten, att den föreskrifna omsättningen
af stadsfullmäktiges ledamöter hvartannat år skall första gången åstad
kommas icke genom lottning utan på det sätt, att halfva antalet fullmäk
tige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften,
utses för allenast två år och öfriga fullmäktige för fyra år, därvid hvardera
gruppen utses medelst särskildt val. Genom det sålunda föreslagna för
farandet förekommes, att partigrupperingen inom stadsfullmäktige vid
omsättningen i väsentligare grad rubbas.
Med anledning af stadgandena i § 31 mom. 2, andra stycket, och
mom. 3 anhåller jag få nämna, att i flera städer antalet af de fullmäktige,
som hvarje gång afgå, icke motsvarar hälften af antalet fullmäktige för
88
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
hela staden eller närmaste talet därintill, utan i större eller mindre mån
afviker därifrån. Så är t. ex. förhållandet i Kalmar, där af 31 fullmäk
tige den ena gången väljas 18 och den andra gången 13. Enligt ifrågava
rande stadganden rättas derma oregelbundenhet på följande sätt. Jag an
tager, att staden indelas i två valkretsar, den ena med 15 och den andra
med 16 stadsfullmäktige, och att den större gruppen af fullmäktige afgår.
Då väljas ånyo 18 fullmäktige, 9 för hvardera valkretsen, däraf dock 2, en för
hvarje krets, efter magistratens förordnande utses genom särskilda val för
allenast två år. Vid slutet af andra året skola i ledigheten efter dessa två full
mäktige och de 13, som samtidigt äro i tur att afgå, för därpå följande fyra år
nyväljas 15 fullmäktige, däraf 7 för den ena och 8 för den andra valkretsen.
I § 33 hänvisas till § 14 mom. 2 i stället för nuvarande § 16.
De nya bestämmelserna om de kommunala skattebidragens uttaxering
i förhållande till den skattskyldiges inkomst och däraf föranledda ändrade
bestämmelser i fråga om debiterings- och uppbördslängden äro införda i
§§ 57 och 64.
Ändringarna i §§ 72 och 76 äro föranledda af den nya lydelse, som
§§16 och 23 erhållit i förslaget.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med hänsyn till sambandet
mellan de af mig nu framlagda förslagen och den ifrågasatta reformen af de
politiska valen hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
antaga förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kom
munalstyrelse på landet samt till lag angående ändring i vissa delar af förord
ningen om kommunalstyrelse i stad under den förutsättning, att ändring af
rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition n:r 28
vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet
Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen
denna dag angående ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
afgifna yttrande.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört
och hemställt;
och behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten med bifall till denna hemställan förordna, att
till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet
E. K. Almqvist.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
89
Bilaga.
Öfversikt
af
den nuvarande och den föreslagna röstbegränsningens verkningar
med hänsyn till förhållandena år 1904.
1. Landskommunerna.
Bih. till. Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.
12
Tab. 1 A. Röstägande och rösttal inom särskilda fyrktalsgrupper.
90
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Län
och
fyrktalsgrupper..
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oreduceradt
fyrktalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
j
Enligt
för
slaget. |
Stockholms län.
1
:
1— 25 fyrkar ....
14,940
50-1
162,963
162,963
16,526
6*5
7-2
13-o
26— 50
>
....
5,981
200
222,097
222,097
18,113
8'9
9-8
14-3
51—100
»
....
4,397
14-7
316,235 |
316,235
28,984
12-7
140
22-9 j
101—250
>
....
2,808
9-4
435,703
435,664
29,819
175
19-2
23-5
i
Öfver 250
>
....
1,722
5-8
1,357,756
1,125,875
33,276
54-4
49-8
26-3 1
Summa
29,848
100
o
2,494,754
2,262.834
126,718
1000
100
o
100
o
Uppsala län.
1— 25 fyrkar ....
7,092
476
75,479
75,479
7,890
6-7
83
13-3 |
26— 50
.
....
3,284
22-1
121,576
121.576
10,153
10-7
13-3
171
51—100
»
....
2,674
18-0
185,890
185,890
17,165
16-4
20-3
28-9
101—250
>
....
1,250
8-4
184,182
184,169
13,122
16-3
201
22-0
Öfver 250
>
....
585
3-9
563.837
347,983
11,120
49-9
380
18-7
Summa
14,885
100 o
1,130,964
915,097
59,450
100 o
100o
100-0
Södermanlands län.
1— 25 fyrkar ....
8,315
45-1
95,022
95,022
9,456
6-0
6-6
113 !
26— 50
>
....
4,051
22-0
152,048
152,048
12,666
9-6
10-6
15'2
51—100
»
....
3,106
16-9
219,980
219,980
20,186
139
15-4
24-2
101—250
>
....
1,862
10-1
284,663
284,633
19,732
18-1
19-9
23-7
Öfver 250
»
....
1,088
5-9
828,095
681,227
21,383
52-4
47-5
25-6
Summa
18,422
100-o
1,579,808
1,432,910
83,423
100 0
lOOo
100 o
Östergötlands län.
1— 25 fyrkar ....
12,929
45-6
141,121
141,121
14,508
6-5
6-8
11-5
26— 50
»
....
5,785
20-4
215,873
215,873
18,016
10-0
10-4
14-2
51—100
>
....
4,788
16-9
338,291
338,291
31,092
15-7
16-3
24-6
101—250
»
....
3,310
11-7
502,371
502,305
34,971
23-2
24-3
27-6
Öfver 250
>
....
1,526
5-4
965,328
874,601
28,037
44-6
42-2
221
Summa
28,338
100o
2,162,984
2,072,191
126,624
100
o [
100-0
lOOo
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 29.
91
Tab. 1 A (forts.). Röstägande in. in. inom landskommunerna.
Län
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I *.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt |
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Jönköpings lön.
1— 25 fyrkar ....
13,804
53-6
172,669
172,669
16,180
13-3
13 9
19 1
26— 50
y
....
6,439
24-9
232,608
232,608
19,099
17-9
18-8
22-6
51—100
> ....
3,373
13-1
233,898
233,872
21,357
180
18'9
25-2
101—250
» ....
1,513
5-9
226,700
226,247
15,930
17-4
18'8
18-8
Öfver 250
> ....
666
2-6
434.388
372,920
12,107
33-4
301
14-3
Samma
25,795
100 0
1,300,263
1,238,316
84,673
100' 0
100o
100 0
Kronobergs län.
1
— 25 fyrkar ....
12,379
57-1
141,212
141,212
14,178
13-7
14-5
21-3
26— 50
> ....
5,357
24-7
192,189
192,189
15,794
18'6
19-7
23-7
51—100
> ....
2,308
10'6
157,248
157,248
14,407
15'2
161
21-7
101—250
> ....
1,094
50
167,349
167,268
11,579
16 2
17-2
17-4
Öfver 250
y
....
564
2-6
374,552
317,290
10,574
36-3
32-5
15-9
Summa
21,702
100 0
1,032,550
975,207
66,532
100 o
10öo
1000
Kalmar län.
1— 25 fyrkar ....
13,113
53-3
127,865
127,865
14,646
9-9
103
17-5
26- 50
y
....
5,769
235
211,059
211,059
17,401
16-3
17'0
20-7
51—100
y
....
3,447
140
238,036
238,036
21,839
18-4
19-2
26-0
101—250
> ....
1,532
62
231,666
231,666
16,170
17-9
18-6
19-3
Öfver 250
y
....
727
30
485,531
433,475
13,846
375
34-9
16-5
Summa
24,588
100 0
1,294,157
1,242,101
83,902
lOOo
100 0
lOOo
Gottlands län.
1
— 25 fyrkar ....
6,778
66-4
57,933
57,933
7,320
15-4
16-7
26-3
26— 50
> ....
1,600
157
58,564
58,564
4,892
15-5
16-8
17-6
51—100
> ....
1,134
111
77,844
77,844
7,181
20'7
22-4
25-8
101—250
> ....
495
49
72,759
72,483
5,189
19-3
20-9
18-6
Öfver 250
> ....
194
1'9
109,352
80,531
3,265
291
23-2
11-7
1
Summa
10,201
100 o
376,452
347,355
27,847
lOOo
100o
100 o
92
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 1 A (forts.). Röstägande m. in. inom landskommunerna.
Län
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrnpper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Blekinge län.
1
1— 25 fyrkar ....
10,409
67-1
94,238
94,238
11,218
14-8
15-6
25-8
26— 50
» ....
2,354
15-2
86,592
86,592
7,156
13-6
14-3
16ö :
51—100
> ....
1,595
10-3
111,372
111,372
10,261
17-5
18-4
23-7
101—250
.» ....
847
5-5
127,697
127,697
8,936
201
211
20-6
Öfver 250
) ....
313
1-9
215,794
185,331
5,796
340
30-6
13-4
Summa
15,518
100 o
635,693
005,230
43,367
1000
100-0
lOO-o
i
Kristianstads län.
1— 25 fyrkar ....
20,862
60-9
197,585
197,585
22,754
11-7
125
204
26— 50
> ....
5,635
16-4
207,845
207,845
17,291
123
131
15-5
51—100
» ....
4,413
12-9
307,823
307,823
28,328
18-2
19-4
25*5 !
101—250
> ....
2,445
71
362,703
362,703
25,695
21-4
22-9
23-1 |
Öfver 250
> ....
931
2-7
617,198
507,629
17,285
36-4
321
15-5
Summa
34,286
100 o
1,693,154
1,583,585
m,a53
lOOo
100-0
100 o j
Malmölins län.
1— 25 fyrkar ....
29,720
51-5
309,027
309,027
32,913
7-3
8-2
14'2
26— 50
> ....
11,111
19-3
417,059
417,059
34,768
9-9
11-1
150
51—100
» ....
8,345
14-5
586,766
586,766
53,949
13-8
15-7
23-2
101—250
) ....
5,888
10-2
911,722
911,536
62,536
21-5
24-3
26-9
Öfver 250
) ....
2,604
4-5
2,016,493
1.524,950
48,117
47-5
407
20-7
Samma
57,668
100 o
4,241,067
3,749.338
232,283
100-0
lOOo
lOOo
Hallands län.
ft
1— 25 fyrkar ....
9,831
57-7
107,557
107,557
11,001
13-8
14-4
20-6
26— 50
* ....
3,612
21-2
131,313
131,313
10,840
16-8
17-6
20'2
51—100
I
....
2,227
131
154.278
154,278
14,210
19-7
20-7
26'6
101—250
» ....
974
5-7
142,642
142,626
10,185
18-3
191
190
Öfver 250
> ....
388
2-3
245,211
210,546
7,295
31-4
28-2
13'6
Summa
17,032
100-0
781,001 |
746,320
53,531
100'0
1000
100 o
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
93
Tab. 1 A (forts.). Röstägande m. m. inom landslcommunerna.
Län
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I
%.
Enligt det
orcducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Göteborgs o. Bohus län.
1— 25 fyrkar ....
23.263
63-0
241,981
241,981
25,741
12-8
14'3
240
26— 50
>
....
7,183
19-5
261.488
261,488
21,638
13'8
15-5
202
51—100
»
....
3,807
10-3
263,767
263,767
24,207
14-0
15-6
22-5
101—250
>
....
1,723
4-7
261,123
261,123
18,209
13-8
15-5
17-0
Öfver 250
>
....
915
2'5
863.102
661.002
17,510
45-6
39-1
16'3
Summa
|
36,891
100-0
1,891,461
1,689 361
107.305
j
lOOo
100 o
100 0
..
Alfsborgs län.
1
— 25 fyrkar ....
22,438
62'9
244,610
244,610
25,214
135
15-5
24-4
26— 50
»
....
7,252
20'3
258,703
258,703
21,305
14-3
16-4
206
51—100
.
....
3,380
9-5
233,688
233,681
21,417
12-9
14-8
20-7
101—250
>
....
1,648
4-6
251,131
249,641
17,439
13-8
15-8
16-9
Öfver 250
>
....
941
2 7
823,673
590.984
17,910
455
37-5
17-4
Summa
35.659
lOOo
1,811,805
1,577,619
103,285
100-0
100o
1000
Skaraborgs län.
1— 25 fyrkar . . * .
16,750
56-0
167,459
167,459
18,705
11-4
12'4
18-8
26— 50
»
....
6,423
21-5
235,310
235,310
19,487
15'9
17-4
19-6
51—100
>
....
3,914
131
268,468
268,451
24,714
18-2
19-9
24-9
101—250
»
....
1,983
6'6
297,310
296,519
20,893
201
21-9
21-0
Öfver 250
>
....
845
2-8
507,543
383,786
15,556
34-4
28-4
15-7
Summa
29,915
100 o
1,476,090
1.351,525
99,355
100
0
100o
lOOo
Värmlands län.
1— 25 fyrkar ....
21,956
60-6
229,284
229,284
24,569
11-9
130
21-9
26— 50
»
....
7,323
20-2
265,711
265,711
22,054
13-8
15-0
19-7
51—100
>
....
3,988
11-0
275,280
275,280
25,298
14-3
155
226
101—250
»
....
1,953
5-4
290,327
290,327
20,540
15-0
16'4
18-3
Öfver 250
>
....
1,000
2-8
869,205
709,264
19,794
45-0
401
17-6
Summa
36,220
100 o
| 1,929,807
1,769,866
112,255
|
100o
100-0
lOOo
94
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 1 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom landskommunerna.
Län
j
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
| I *
i
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
[Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Örebro län.
1— 25
fyrkar ....
13,839
50-1
158,607
158,607
15,794
i
7-8
9-1
15'3
26— 50
>
....
6,638
24-0
244,272
244,272
20,325
12-1
140
19-7
51-100
»
....
4,123
14-9
283,798
283,798
26,124
14-0
16'3
253
101—250
»
....
2,028
7'4
298,623
298,623
21,246
14-8
17'2
20-5
Öfver
250
»
....
989
3-6
1,038.136
756.391
19,863
51-3
43-4
19-2
Summa
27,617
100 o
2.023.436
1,741,691
103.352
1000
1000
lOOo
Västmanlands län.
1— 25
fyrkar ....
8,858
47-6
96,811
96,811
9,958
7-1
7-9
13'2
26— 50
>
....
4,084
21-9
151,418
151,418
12,608
11-1
12-3
16-7
51-100
>
....
3,217
17-3
224,969
224,969
20,693
16 5
18-3
27-4
101—250
.
....
1,712
9-2
254,785
254,785
17,999
18-7
20'8
23'8
Öfver
250
»
....
740
4-0
637,130
499.749
14,309
46-6
40-7
18'9
Summa
18,611
100 o
1,365,113
1,227,732
75,567
1000
lOO-o
100o
Kopparbergs län.
1— 25
fyrkar ....
27,444
61-6
291,328
291,328
30,597
j
li'9
13-7
23-3
j 26— 50
>
....
9,269
20-8
336,909
336.909
27,903 j
12-6
15-8
21'3
51—100
»
....
4,818
10-8
330,685
330,685
30,281
12-3
15' 5
231
101—250
>
....
1,945
4-4
288,464
288,464
20,443
10'8
13'5
15'0
Öfver
250
>
....
1,086
2-4
1,428,330
884,120
21,936
53'4
41'5
16'7
Summa
144,562
100-o
2,675,716
2,131,506
131,160
100 o
100 o
lOOo
Gälleborgs län.
1— 25
fyrkar ....
23,179
57-6
232,040
232,040
25,326
9-2
11'3
19'3
26— 50
.
....
7,927
19-7
295,538
295,538
24,488
11'8
14-4
18-7
51—100
>
....
5,746
14-3
398,865
398,865
36,629
15-9
19'4
27-9
101—250
>
....
2,366
5'9
351,030
351,030
24,858
140
17l
19-0
Öfver
250
>
....
1,010
2r»
1,235,245
776,367
19,865
49-1
37-8
151
Summa
40,228
lön o
2,512,718
2,053,840
131.166
lOOo
lOO-o
lOOo
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
95
Talj. 1 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom landskommunerna.
Län och
fyrktalsgruppcr.
Röstägande. Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I
%■
Enligt det
oredncerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande bestäm melser.
Enligt förslaget.
Enligt
det ore ducerade fyrktalet.
Enligt nu
varande bestäm melser.
Enligt
för slaget.
Yästcrnorrlands län.
1— 25 fyrkar .... 25,130 63 c
241,736
241,736
27,387
9-9 12-9 24-2
26— 50
> ....
7,822 19-8 291,178 291.178 23,756 11-9
15-5 210
51-100
> ....
3,814 9-7 262,121 262,121 23,850 108
140 21-1
101—250
> ....
1,790 4-5 277,356 277,356 18,967 11-4
14-8 16-7
Öfver 250
> ....
952 2-4 1,364,255 802,458 19,220
56-0 42-8
17-0
Summa
39,508 lOO-o 2.436,046 1,874.849 113.180 lOO-o
100 o 100 o
Jämtlands län.
<
1— 25 fyrkar ....
13,517 67'5 127,631
127,631 14,644 14-9 15-C 26-2
26— 50
» ....
3,149 15-7 113,770 113,770 9,377
13-3 14-0 16-8
51—100
» ....
1,824 9-1 126,775 126,775 11,629 14-9 15-5
20-8
101—250
> ....
1,016 5-1 157,864 157,864 10,804 18-5 19-4 19-4
Öfver 250
> ....
519 2-6 327,582 290,021 9,383 38-4 35-5 16-8
Summa
20,025
lOO-o 853,622 816,061 55,837 100 o 100 o 1000
Yästerbottens län.
1— 25 fyrkar .... 16,635 68-2 187,475 187,475 18,859 17-3 20-7 31-8 26— 50 > .... 4,763 19-5 ' 167,402 167,402 13,732 15-5 18-6 22-8 51—100
> ....
1,720
7-0 114,841 114,841 10,539 10-6 12-7 17-5
101—250
» .... 821 3-4 125,994 125,994 8,681 11-7 13-9 14-4
Öfver 250 > .... 454 1-9 485.270
309,776
8,430
44-9 34-2 14-0
Summa 24.393 100 o 1.080.982 905,488 60241 1000 100 o lOOo
Norrbottens län.
1— 25 fyrkar .... 13,599 59-8 151,942 151,942 15,369 120 13-5
21-2
26— 50 > .... 4,273 18-8 156,092 156,092 12,925 12-4 13-8 17-8 51—100 » .... 2,881 12-6 203,784 203,784 18,485 16-1 18-1 25-5 101—250 > .... 1,408 6-2 214,799 214,764 14,842 170 19-0 20-4 Öfver 250 > ....
587
2-6 535,926 401,008 10,964 42-5 35-6 15-1
Summa 22.748
lOO-o
1.262,543 1,127,590 72,585
lOOo lOOo lOOo
96
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 1 A
(forts.).
Röstägande m. in. inom landskommunerna.
Län
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I
%■
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Samtliga landskom
muner.
1— 25 fyrkar .... 386,780
57-3
4,053,575
4,053,575
430,753
10-1
11-4
190
26— 50
»
....
137,084
20-3
5,026,614
5,026,614
415,787
125
14-2
18-3
51—100
>
....
85,039
12-6
5,914,702
5,914,652
542,825
14-8
16-7
240
101—250
»
....
44,411
6-6
6,718,963
6,715,487
468,785
168
190
207
Öfver 250
>
....
21,346
3-2 18,328,932 13,727,284
406,841
45-8
38-7
180
Summa 674,660 1000 40,042,786 35,437,612
2,264,991
100 o
100 o
100-0
Anmärkningar.
Till grand för ofvanstående beräkningar af rösttalen enligt förslaget ligga fyrktalen och icke
den påförda bevillningen. Med anledning häraf hafva exempelvis alla röstägande om 20 fyrkar (mot
svarande en bevillning från och med 1'91 kr. till och med 200 kr) fått sig tilldelad en röst hvar,
ehnrnväl de, som erlägga i bevillning jämnt 2 kr., rätteligen bort erhålla 2 röster.
Hänsyn har icke kunnat tagas därtill, att den i förslaget kvarstående bestämmelsen om att
ingen må utöfva rösträtt för högre rösttal, än som svarar mot en tiondedel af kommunens hela rösttal,
i vissa fall bort i någon mån minska rösttalen inom de högre fyrktalsgrnpperna.
De fyrktalsgrupper, hvari de röstägande och deras rösttal här fördelats, motsvara följande
grupper af uppskattadt värde af jordbruksfastighet och af uppskattad inkomst af kapital och arbete,
denna inkomst beräknad under förutsättning att de bevillningsfria afdragen äro normala:
Eyrktal.
Jordvärde, kr.
Inkomst, kr.
1—25.............................................. T. o. m. 4,100
T. o. m. 700
26— 50 .............................................. 4,100— 8,300
701— 950
51—100 .............................................. 8,300—16,600
951—1,300
101—250 .............................................. 16,600—41,600
1,301—2,500
Öfver 250 .............................................. Öfver 41,600
Öfver 2,500
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
97
Tab. 1 B. Jämviktsgriinser.x)
Län.
Enligt
det ore
duce
rade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Lön.
Enligt
det ore
duce
rade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stockholms lön
Jönköpings län.
Jämviktsgräns . . . . fyrkar
308
249
100 Jämviktsgräns .... fyrkar
104
97
61
Motsvarande jordvärde. . kr. 51,300 41,500 16,600
Motsvarande jordvärde . . kr. 17,300 16,100 10,100
»
inkomst2)
. »
3,080
2,490
1,300
*»
inkomst2)
.
>
1,340
1,270
1,060
Antal röstägande ofvan gränsen
1,327
1,744
4,533
Antal röstägande ofvan gränsen
2,073
2,382 4,143
D:o i H af kela antalet röst
ägande .........................................
4'4
5-8
15-1
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
8-0
92
16-1
Uppsala lön.
Kronobergs län.
Jämviktsgräns . . . . fyrkar
248
132
81
Jämviktsgräns .... fyrkar
112
100
56
Motsvarande jordvärde.
. kr. 41,300 22,000 13,500 Motsvarande jordvärde . . kr. 18,600 16,600 9,300
>
inkomst .
»
2,480
1,620
1,200
>
inkomst . .
>
1,420
1,300
1,010
Antal röstägande ofvan gränsen
591
1,208
2,475 Antal röstägande ofvan gränsen
1,443
1,689 3,307
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
4-0
8-1
166
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
6-6
7-8
152
Södermanlands län.
Kalmar län.
Jämviktsgräns . . . . fyrkar
278
225
100 Jämviktsgräns .... fyrkar
126
117
68
Motsvarande jordvärde.
. kr. 46,300 37,500 16,600
Motsvarande jordvärde. . kr. 21,000 19,500 11,300
»
inkomsts)
>
2,780
2,250
1,300
>
inkomst . .
»
1,560
1,470
1,130
Antal röstägande ofvan gränsen
942
1,235
2,956
Antal röstägande ofvan gränsen
1,634
1,835 3,825
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
Öl
6'7
160
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
6'6
7-5
15-6
Östergötlands län.
Gottlands län.
Jämviktsgräns . . . . fyrkar
201
188
100 Jämviktsgräns .... fyrkar
95
81
59
Motsvarande jordvärde.
. kr. 33,500 31,300 16,600 Motsvarande jord värde . . kr. 15,800 13,500 9,800
»
inkomst .
. »
2,010
1,880
1,300
»
inkomst . .
»
1,250
1,200
1,040
Antal röstägande ofvan gränsen
2,043
2,257
4,839 Antal röstägande ofvan gränsen
748
918
1,481
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
7-2
8-0
17-1
D:o i % af hela antalet röst
ägande ..........................................
7-3
9-0
14-5
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.
13
98
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
T ad). 1 B
(forts.).
Jämviktsgränser inom landskommunerna.
Län.
Enligt
det ore-
duce-
rade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Län.
Enligt
det ore
duce
rade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Blekinge län.
Göteborgs o. Bohus län.
Jämviktsgräns .... fyrkar
117
107
62 Jämviktsgräns .... fyrkar
196
122
59
Motsvarande jordvärde. . kr. 19,500 17,800 10,300
Motsvarande jordvärde. . kr. 32,600 20,300 9,800
»
inkomst . .
>
1,470
1,370
1,070
»
inkomst2) .
>
1,960
1,520
1,040
Antal röstägande ofvan gränsen
936
1,071
2,105
Antal röstägande ofvan gränsen
1,293
1,983
5,190
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
6-0
6-9
13-6
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
3-5
5-4
14-1
Kristianstads län.
Xlfsborgs län.
Jämviktsgräns .... fyrkar
133
117
73 Jämviktsgräns .... fyrkar
196
117
59
Motsvarande jordvärde. . kr. 22,100 19,500 12,100
Motsvarande jordvärde . . kr. 32,600 19,500 9,800
>
inkomst . .
>
1,630
1,470
1,180
>
inkomst2) .
>
1,960
1,470
1,040
Antal röstägande ofvan gränsen
2,188
2,677
4,946
Antal röstägande ofvan gränsen
1,322
2,098 4,744
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
6-4
7-8
14-4
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
3-7
5-9
13-3
Malmöhus län.
Skaraborgs län.
Jämviktsgräns .... fyrkar
230
184
96
Jämviktsgräns .... fyrkar
117
101
68
Motsvarande jordvärde . . kr. 38,300 30,600 16,000
Motsvarande jordvärde . . kr. 19,500 16,800 11,300
>
inkomsta) .
>
2,300
1,840
1,260
»
inkomst2) .
>
1,470
1,310
1,130
Antal röstägande ofvan gränsen
2,963
4,208
9,102 Antal röstägande ofvan gränsen
2,260
2,783
4,563
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
Öl
7-3
15-8
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
7-6
9-3
15-3
Hallands län.
Värmlands län.
Jämviktsgräns .... fyrkar
100
93
63 Jämviktsgräns .... fyrkar
189
132
63
Motsvarande jordvärde . . kr. 16,600 15,500 10,500
Motsvarande jordvärde. . kr. 31,500 22,000 10,500
>
inkomst . .
>
1,300
1,230
1,080
>
inkomst . .
>
1,890
1,620
1,080
Antal röstägande ofvan gränsen
1,388
1,562
2,622
Antal röstägande ofvan gränsen
1,440
1,947
5,098
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
8-1
9-2
15-4
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
4-0
5-4
14-1
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.
99
Tab. 1 B
(forts.).
Jämvihtsgränser inom landskommunerna.
Län.
Enligt
det ore
duce
rade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Län.
Enligt
det ore
duce
rade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Örebro län.
Västernorrlands län.
Jämviktsgräns . . . . fyrkar
276
178
73
Jämviktsgräns .... fyrkar
420
170
56
Motsvarande jordvärde.
. kr.
46,000 29,600 12,100
Motsvarande jordvärde . . kr.
70,000 28,300 9,300
>
inkomst .
. »
2,760
1,800
1,180
>
inkomst 2) .
>
4,200
1,800 1,010
Antal röstägande ofvan gränsen
892
1,507
4,314
Antal röstägande ofvan gränsen
500
1,597 5,467
D:o i % af kela antalet röst-
D:o i j< af hela antalet röst-
ägande............................
3’2
56
15-6
ägande .........................................
1-3
4-0
13-8
Västmanlands län.
Jämtlands län.
Jämviktsgräns . . . . fyrkar
210
158
85
Jämviktsgräns .... fyrkar
141
121
62
Motsvarande jordvärde. . kr.
35,000 26,300 14,100
Motsvarande jordvärde. . kr.
23,500 20,100 10,300
>
inkomst 2)
. >
2,100
1,800
1,200
>
inkomst . .
>
1,710
1,510 1,070
Antal röstägande ofvan gränsen
941
1,301
3,088
Antal röstägande ofvan gränsen
1,045
1,196 2,592
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .......................
5-1
7-0
16-6
ägande .........................................
5-2
6-0
12-9
Kopparbergs län.
Västerbottens län.
Jämviktsgräns . . . . fyrkar
330
128
57
Jämviktsgräns .... fyrkar
179
91
45
Motsvarande jordvärde
. kr.
55,C00 21,300
9,500
Motsvarande jordvärde. . kr.
29,800 15,100 7,500
>
inkomst
. >
3,300
1,580
1,020
»
inkomst . .
>
1,800
1,210
900
Antal röstägande ofvan gränsen
770
2,104
6,433
Antal röstägande ofvan gränsen
720
1,453 3,613
D:o i af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .......................
1-7
4-7
14-4
ägande .........................................
3-0
6-0
14-8
Gäfleborgs län.
Norrbottens län.
Jämviktsgräns . . . . fyrkar
237
116
65
Jämviktsgräns .... fyrkar
179
117
65
Motsvarande jordvärde
. kr.
39,500 19,300 10,800
Motsvarande jordvärde. . kr.
29,800 19,500 10,800
>
inkomst
, »
2,370
1,460
1,100
>
inkomst *) .
»
1,800
1,470 1,100
Antal röstägande ofvan gränsen
1,106
2,664
6,129
Antal röstägande ofvan gränsen
1,030
1,640 3,351
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .......................
2-7
6-6
15-2
ägande................................ . .
4-5
7-2
14-7
100
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.
Tab. 1 B
(forts.)-
Jämviktsgränser inom landskommunerna.
Län.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande be
stämmelser.
Enligt
förslaget.
Samtliga landskommuner.
Jämviktsgräns.....................................................................
201
139
72
Motsvarande jordvärde.......................................................
33,500
23,100
12,000
>
inkomst........................................................
2,010
1,690
1,170
Antal röstägande ofvan gränsen................................
28,915
42,564
97,903
D:o i % af hela antalet röstägande............................
4-3
6-3
14»
Anmärkningar.
') Med jämviktsgräns förstås här och i det följande ett fyrktal (resp. bevillningsbelopp) så
beläget, att detsamma delar de röstägande i tvänne hälfter, hvilka bägge förfoga öfver lika stort sam-
manlagdt rösttal. Vid denna gräns stå således de mindre bemedlade och de mera bemedlade i afseende
å inbördes inflytande å de kommunala angelägenheterna fullt jämnstarka.
2) Vid angifvande af den mot jämviktsgränsen svarande inkomsten har här ingen hänsyn
kunnat tagas till att i vissa kommuner de bevillningsfria afdragen äro högre än de normala.
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
101
Öfversikt
af
den nuvarande och den föreslagna röstbegränsningens verkningar
med hänsyn till förhållandena år 1904.
2
.
Stadskommunerna.
102
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Taft. 2 A. Röstägande ocli rösttal inom särskilda kevillningsgrupper.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stockholm. ‘)
l:a valkretsen.
T. o. m. 4'99
kr..................
7,562
53o
14,954
14,954
14,954
4-3
8-9
12-8
5-00—14-99 >
....
3,927
27-5
33,280
33,280
33,280
9-5
19-8
28-6
15-00—29-99 »
....
1,371
9 6
29,918
29,918
26,975
8-6
17-8
231
3000—49-99 >
....
589
41
22,146
22,146
13,660
6-4
13-2
11-7
50 00
kr. och däröfver .
819
58
247,636
67,605
27.715
71-2
40 3
23-8
Summa
14,268
100
o
347,934
167,903
116,584
100-0
100 0
100 0
2:a valkretsen.
T. o. m. 4-99
kr...................
6,698
55-0
12,649
12,649
12,649
3-5
6-9
11-2
5-00—14-99 »
....
2,396
19-7
19,991
19,991
19,991
5-5
ilo
17-8
1500—29-99 >
....
1,207
9-9
26,175
26,175
23,698
7-3
14-4
21-0
30 00—49-99 >
....
744
61
27,646
27,646
17,219
7-7
15-2
153
50-00
kr. och däröfyer .
1,140
9-3
273.404
95.613
39,117
76-0
52-5
347
Summa
12,185
lOO-o
359,865
182,074
112,674
100 o
lOO-o
lOOo
3:e valkretsen.
T. o. m. 4'99
kr...................
9,660
50-4
19,327
19,327
19,327
3-8
6-2
101
5-00—14-99 > ....
4,168
21-8
35,280
35,280
35,280
6-9
11-4
18-4
1500—29-99 >
....
2,107
ll-o
45,761
45,761
41,402
90
14-8
21-6
3000—49-99 >
....
1,289
6-7
48,332
48,332
29,889
9-5
15-6
15-6
5000
kr. och däröfver .
1.940
101
360.863
160,822
65,849
70-8
520
34-8
Summa
19,164
100 o
509,563
309,522
191,747
100 o
lOO-o
1000
4:e valkretsen.
T. o. m. 4'99
kr...................
7,839
40-9
15,728
15,728
15,728
2-5
3-7
6-4
5-00—14-99 > ....
3,940
20-5
33,766
33,766
33,766
5-5
7-9
138
1500—29
99 >
....
2,543
133
55,956
55,956
50,122
9-0
130
20-4
30-00—49-99 >
....
1,681
88
64,259
64,259
39,187
10-3
14-9
160
5000
kr. och däröfver .
3,163
16-5
452,109
260,425
106,605
72-7
60 5
434
Summa
19,166
100 0
621,818
430,134
245,408
100 0
100 0
1000
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
103
Tab. 2 A
(forts.).
Röstägande m. in. inom stadshommunerna.
Stad
och
bevillningsgruppor.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
5:e valkretsen.
T. o. m. 4 99 kr...................
14,955
63 2
28,408
28,408
28,408
9-9
130
18-0
500—14-99 >
....
5,076
21-4
42,069
42,069
42,069
14-7
19-2
26-6
15 00—29 99 »
. . . .
1,854
7-8
40,068
40,068
36,386
14-0
18-4
230
3000—49-99 >
. . . .
859
36
32,207
32,207
19,896
11-3
14-7
12-6
50 00 kr. och däröfver .
948
4*o
143.338
75.853
31,233
50-1
34-7
19-8
Summa
23,692
100
o
286,090
218,605
157,992
100 o
1000
100 o
Hela staden.
T. o. m. 4-99 kr...................
46,714
52-8
91,066
91,066
91,066
4-3
70
11-1
5 00—14-99 >
. . . .
19,507
22-0
164,386
164,386
164,386
7-7
12 5
19-9
15 00—29-99 »
....
9,082
10 3
197,878
197,878
178,583
9-3
151
21-7
30oo—49
99
>
....
5,162
5-8
194,590
194,590
119,851
9-2
14-9
14-5
5000 kr. och däröfver .
8.010
9-1
1,477.350
660,318
270,519
69-5
50-5
32-8
Summa
88,475
100-0
2,125,270
1,308,238
824,405
1000
100 o
100 0
Stockholms län.
Södertälje .2)
T. o. m. 4-99 kr...................
1,431
61-3
2,799
2,799
2,799
10-4
13-7
18-1
500—1499 >
....
563
24-1
4,732
4,732
4,732
17-5
231
30-6
15-00—29-99 »
....
185
7-9
4,006
4,006
3,598
14-8
19-5
23-3
3000—49
99
>
. . . .
79
3-4
2,946
2,946
1,822
109
14-4
11-8
50 00 kr. och däröfver .
78
3-3
12,513
6.006
2,518
46-4
29-3
16-2
Summa
2,336
100
o
26,998
20,489
15,469
1000
100 o
100 o
Vaxholm.
T. o. m.
4 99 kr...................
361
54-5
792
792
792
9-6
11-2
15-4
500—1499 >
....
181
27-4
1,529
1,529
1,529
18-6
21-6
29-7
1500—29-99 >
....
59
89
1,403
1,403
1,186
17-0
19-8
230
30-00—49-99 >
....
28
4-2
1,067
1,067
651
130
ISO
12-6
50 00 kr. och däröfver .
33
50
3.444
2,305
996
41-8
32-6
19-3
Summa
662
lOOo
8,285
7,096
6,154
lOOo
100
0
100 0
104
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom stadsJcommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i jk.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I
%.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Norrtälje.
T.
o. in. 4'99 kr..................
659
63-7
1,249
1,249
1,249
14-7
15-5
20-2
5-00—14'99 >
....
249
24-1
2,026
2,026
2,026
23-8
25-2
32-8
15-00—29-99 >
....
59
5-7
1,306
1,306
1,161
15-3
16-3
18-8
30-00—49-99 >
....
39
3-8
1,494
1,494
909
17-5
18-6
14-7
50 00 kr. och däröfver .
28
2-7
2,441
1,960
838
28-7
24-4
13-5
Summa
1,034
lOOo
8,516
8,035
6,183
1000
1000
lOOo
Östhammar.
T.
o. m. 4'99 kr..................
160
66-1
258
258
258
13-4
15-3
17-8
5-00—14-99 »
....
47
19-4
402
402
402
21-0
23-8
27-7
15 00—29-99 »
....
18
7-4
397
397
350
20-7
23-5
24-2
30 00—49-99 >
. . . .
11
4-6
433
403
259
22-6
23-9
17-9
50-00 kr. och däröfver .
6
2-5
427
228
179
22-3
135
12-4
Summa
242
lOOo
1,917
1,688
1,448
lOOo
100
0
1000
Öregrund.
T.
o. m. 4'99 kr..................
232
71-8
372
372
372
22-8
24-3
26-3
5-00—14-99 >
. . . .
66
20-5
508
508
508
31-1
331
35-9
15-00—29-99 I ....
12
3-7
240
240
228
14-7
15-7
161
30-00—4999 >
....
11
34
389
348
250
23-9
22-7
17-7
50'00 kr. och däröfver .
2
0-6
122
64
56
7-5
4-2
4-0
Summa
323
lOOo
1,631
1,532
1,414
100
o
100
0
lOOo
Sigtuna.
T.
o. m. 4 99 kr..................
157
72-4
239
239
239
18-1
22-6
23-1
500—14-99 »
....
40
18-4
341
341
341
25-9
32-2
330
1500—2999
>
....
10
4-8
220
218
197
16-7
20-6
19-1
3000—49-99 >
. . . .
6
2-8
209
156
137
15-9
14-8
13-2
50 00 kr. och däröfver .
4
1-8
308
104
120
23-4
9 8
11-6
Summa
217
lOOo
1,317
1,058
1,034
lOOo
100
0
100
o
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
105
Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcommunerna.
Stad
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I
%.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
inligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Uppsala län.
Uppsala
.2)
T. o. m. 4 99 kr.................
3,074
57-4
5,876
5,876
5,876
6-9
8-3
12-8
5 00—14-99
> . . . .
980
18-3
8,305
8,305
8,305
9-7
11-7
180
15-00—29-99
» . . . .
540
10-1
11,897
11,897
10,628
13-9
16-7
23-0
30-00—49-99
» . . . .
349
65
13,253
13,253
8,114
15-5
18-6
17-6
50-00 kr. och däröfver . .
412
7-7
46,092
31,852
13,189
54-0
44 7
28-6
Summa
5.355
100 o
85,423
71,183
46,112
100 0
100 0
lOOo
Enköping.
T. o. m. 4'99 kr..................
812
66-4
1,449
1,449
1,449
12-4
14-5
20-4
5-00—14-99
> . . . .
260
21-3
1,958
1,958
1,958
16-8
19-6
27-6
15-00—29-99
> ... .
66
54
1,420
1,420
1,285
12-2
14-2
18-1
30 00—49-99
» . . . .
32
2-6
1,205
1,205
742
10 3
12-1
105
50 00 kr. och däröfver . .
52
4-3
5,640
3,943
1,665
48-3
390
23-4
Summa
1,222
100 0
11,672
9,975
7,099
100 0
100 o
100 0
Södermanlands län.
Nyköping.
i T. o. m. 4’99 kr.................
1,221
59-7
2,488
2,488
2,488
91
11-4
16-5
500—1499
> . . . .
457
22-4
3,660
3,660
3,660
13-4
16-8
24-4
15-00—29-99
» . . . .
153
7-5
3,269
3,269
2,955
ii-9
15o
19-7
30-00—49-99
i ... .
106
5-2
3,970
3,970
2,454
14-5
18-2
16-3
50 00 kr. och däröfver . .
107
5-2
14.000
8,393
3.467
51-1
38-6
231
Summa
2,044
100
0
27,387
21,780
15,024
100
0
1000
100
0
Eskilstuna
.2)
T. o m. 4 99 kr..................
1,728
47-8
3,904
3,904
3,904
7-4
9-5
130
500—14-99 j . . . .
1,216
33-7
10,024
10,024
10,024
190 .
24-3
335
1500—29 99
» . . . .
340
9-4
7,361
7,361
6,641
139
17-9
22-2
3000—49-99
> . . . .
157
4-4
5,947
5,947
3,653
11-2 .
144
12-2
50 00 kr. och däröfver . .
171
4-7
25.685
13,942
5,732
485
339
19-1
Summa
3612
| lOO o
52,921
41,178
|
29,954
1000
1000
100
o
Bih. till Riksd.
Prof. 1907. 1
Sand. 1 Afd.
22 Höft.
14
106
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A (forts.). Böstägande m. m. inom stadskommunerna.
Stad
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I jf.
Enligt det
oreduceradt
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
ducerade
rösttalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Torshälla.
T. o. m. 4*99 kr..................
381
70*3
752
752
752
22*6
23*9
27*9
5*00—14*99
> . . . .
115
21*2
911
911
911
27*4
28*9
33*7
15*00—29*99 » . . . .
28
5*2
618
618
554
18*6
19*6
20*5
30*00—49 99 > . . . .
10
1*8
361
361
230
10*8
11*5
8*5
50*00 kr. och däröfyer . .
8
1*5
687
508
254
20*6
16 i
94
Summa
542
100*o
8,329
3,150
2,701
100 0
100 o
100 0
Strängnäs.
T. o. m. 4*99 kr.................
302
52*1
484
484
484
6*3
6*8
98
5*00—14*99 > . . . .
131
22*6
1,032
1,032
1,032
135
144
20*9
15*00—29*99 > . . . .
78
13*4
1,689
1,689
1,528
22*1
23*6
30*9
30*00—49*99
> . . . .
31
5*3
1,178
1,178
723
15*4
16 5
14*6
50*00 kr. och däröfver . .
38
6*6
3,272
2,761
1,174
42*7
38*7
23*8
Summa
580
1000
7,655
7,144
4,941
1000
100 o
100*0
Mariefred.
T. o. m. 4*99 kr.................
272
68*4
441
441
441
14*6
16*2
20*4
5*00—14*99 » . . . .
75
18*8
554
554
554
18*4
20*4
25*7
15*00—29*99 > . . . .
27
6*8
574
574
518
19*0
21*2
24*0
30*00—49*99 > . , . .
12
3*0
455
455
278
15*1
16*8
12*9
50*00 kr. och däröfyer . .
12
3*0
993
690
368
32*9
25*4
17*0
Summa
898
100
o
3,017
2,714
2,159
100
o
100*0
100
o
Trosa.
'
T.
o. m. 4*99 kr.................
176
71*0
330
330
330
18*6
23*6
26*3
5*00—14*99 .....
48
19*4
356
356
356
20*o
25*5
28*3
15*00—29*99 .....
9
3*6
195
195
178
11*0
13*9
14*2
30*00—49*99 .....
10
4*0
383
342
232
21*5
24*5
18*5
50*00 kr. och däröfyer . .
5
2*0
513
175
159
28*9
125
12*7
Summa j
248
100
o
1,777
1,398
1,255
100
o |
1000
1
1000
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
107
Idb. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
och
bevillningsgrnpper.
Antal.
I
%.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Östergötlands län.
Linköping
.s)
\
T. o. m. 4
99
kr.................
1,271
49-4
2,517
2,517
2,517
5*2
6-4
9-7
500—14-99 > . . . .
562
21-8
5,340
5,340
5,340
ilo
13-5
20-7
15-00—29-99 » . . . .
307
11-9
6,644
6,644
5,985
13-7
16-8
232
3000—49-99
....................
210
8-2
8,059
8,059
4,891
16-6
20-4
18-9
50 00 kr. och däröfver . .
224
8 7
26,011
16,926
7.093
53-5
42-9
27-5
Summa
2,574
100
o
48,571
39,486
25,826
100
0
100
0
100
-
o
Norrköping. *)
T. o. m. 4'99 kr.................
7,064
63-7
14,837
14,837
14,837
9-1
126
18-8
500—14 99
> ... .
2,153
19-4
17,050
17,050
17,050
10-5
14-5
21-6
1500—29-99
»
....
747
6-7
16,460
16,460
14,656
10 2
14-0
18-5
30-00—49-99
> ... .
506
4-6
19,029
19,029
11,712
11-7
161
14-8
50'00 kr. och däröfver . .
627
56
94,784
50,391
20,765
58-5
42-8
26 3
Summa
11,097
100
-o
102,160
117,767
79,020
100
-o
100
o
100
o
Söderköping.
T. o. m. 4-99 kr.................
292
59-3
504
504
504
9-6
10-8
151
500—14-99
y ... .
121
24 6
976
976
976
18-7
20-9
29-2
1500—29-99
>
. . . .
36
7-3
792
792
696
151
17-0
20-8
30-00—49-99
>
. . . .
23
4 7
883
883
534
169
18-9
160
50-00 kr. och däröfver . .
20
4-1
2,075
1.515
632
39-7
32-4
18-9
Summa
492
lOOo
5,230
4,670
3,342
100-0
lOOo
100
0
Motala.
T. o. m. 4 99 kr.................
531
58-3
970
970
970
8-0
10-3
14-3
5-00—14-99 > . . . .
201
22-0
1,650
1,650
1,650
1.3-7
17-4
24-2
1500—2999 > . . . .
91
100
2,022
2,022
1,807
16-7
21-4
26-6
30-00—49-99 > . . . .
50
5-6
1,916
1,916
1,165
15-9
20-2
17-1
50’ 00 kr. och däröfver . .
38
4 2
5,514
2.905
1,212
45-7
30-7
17-8
Summa
911
1000
12 072
9,463
6,804
100-o
1000
100
0
108
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tdb. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.
Stad
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Vadstena.
T. o m. 4 99 kr..................
484
69-7
791
791
791
13-5
14-1
19-4 j
5'Ö0—14 99 » . . . .
107
154
905
905
905
15-4
16-2
22-2
15-00—29-99
> . . . .
46
6-6
967
967
888
16-5
17-3
21-8 |
3000—49-99 » . . . .
33
4-8
1,252
1,252
768
21-4
22-4
18-9 1
50 00 kr. och däröfver . .
24
3*5
1,948
1,682
722
33 2
300
17-7
Summa
694
100-0
5,863
5,597
4,074
lOOo
100-0
100-o
Skeninge.
T. o. m. 4 99 kr.................
334
74-4
508
508
508
200
21-8
25-7
5’00—14 99
> . . . .
79
17-6
640
640
640
25-2
27-5
32-3
15-00—29-99 > . . . .
19
4-2
406
406
370
15-9
17-4
18-7
30-00—49-99 > . . . .
8
1-8
325
325
189
12-8
14o
9 6
5000 kr. och däröfver . .
9
20
665
450
272
26-1
19-3
13-7
Summa
449
100 0
2,544
2,329
1,979
100 0
100 0
100 0
Jönköpings län.
Jönköping.
T. o. m. 4'99 kr..................
1,879
46-6
4,742
4,742
4,742
6-4
8-7
12-9
5 00—14-99 » . . . .
1,237
307
9,545
9,545
9,545
13-0
17-5
25-9
15-00—29-99
» . . . .
386
9-6
8,553
8,553
7,589
11-6
15-6
20-6
30-00—49-99
t ... .
216
5 4
8,113
8,113
5,003
10-9
148
136
50'00 kr. och däröfver . .
312
77
42,870
23,718
9,947
58-1
43-4
270
Summa
4,030
100
0
73,823
54,671
36,826
lOOo
100-0
1000
Eksjö.
T. 0. m. 4 99 kr.................
512
55-6
962
962
962
8-4
8-9
13 1
5-00—1499 » . . . .
214
233
1,737
1,737
1,737
, 151
16-0
23-7
15-00—29-99 > . . . .
81
8-8
1,709
1,709
1,556
14-9
15-7
21-2
3000—49-99 » . . . .
55
60
2,134
2,134
1,286
18-5
19 7
17-5
50'00 kr. och däröfver . .
58
6-3
4.957
4.314
1,796
431
39-7
24-5 |
Summa
920
100
0
11,499
10,856
7,337
|
100
0
100
0
160-0 ;
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.
109
Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadsleommuncrna.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
<ji.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreduccrade
rösttalct.
Enligt nu-1
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
duterade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Grenna.
T. o. m. 4 99 kr..................
211
65-1
390
390
390
17-6
18-3
'
21-2
5-00—14-99
» . . . .
73
22-6
602
602
602
27-1
28-2
32-7
15-00—29-99 » . . . .
24
7-4
501
501
456
.22-6
23-4
24-7
30-00—
49
99 > . . . .
12
3-7
470
469
281
.21-2
21-9
152
50'00 kr. och däröfver .
4
1-2
256
176
114
11-5
8-2
6-2
Summa
324
100
o
2,219
2,138
1,843
100
o
100
o
100
-
o
Kronobergs län.
Växjö.
T. o. m. 4 99 kr.................
608
42-3
1,403
1,403
1,403
4-8
5-9
9-2
5-00—14-99 .....
406
28-3
3,472
3,472
3,472
120
14-7
22-8
15-00—2999
.....
157
10-9
3,488
3,488
3,087
120
14-8
20-2
30-00—49-99
.....
135
9-4
5,147
5,147
3,142
.17-8
21-8
20-6
50-00 kr. och däröfver .
130
9-1
15.467
10,097
4.149
534
42-8
27-2
Summa
1,436
100
o
28,977
23,607
15,253
1000
100
o
100
o
Kalmar län.
Kalmar.
T. o. m. 4'99 kr..................
1,451
52-5
2,816
2,816
2,816
6-1
8-3
121
5-00—14-99 .....
713
25-8
5,908
5,908
5,908
12-9
17-3
25-4
15-00—29-99 .....
270
9-8
5,856
5,856
5,281
.12-8
17-2
22-7
30-00—49-99 . . . . .
152
5-5
5,737
5,737
3,526
12-5
16-8
15-2
5000 kr. och däröfver .
176
6-4
25,598
13,766
5.716
55-7
404
1 246
Summa
2,762
100
o
45,915
34,083
23,247
100
-o
100
0
lOOo
Oskarshamn.
T. o. m. 4 99 kr..................
911
58-9
1,672
1,672
1,672
7'4
10-1
14-6
5'00—14-99
. . . . .
355
23-0
2,980
2,980
2,980
13-3
17-9
26-0
15-00—29 99 . . . . .
123
8
o
2,731
2,731
2,422
12-2
16-5
211
30-00—49-99 . . . . .
79
5-1
2,963
2,963
1,828
13-2
17-8
15-9
5000 kr. och däröfver .
77
5-0
12,109
6.266
2,576
53-9
|
37-7
22-4
Summa
1,545
| 100
-
o
22,455
|
16,612
|
11,478
| 100-0 |
1OO-0
100
0
no
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadshommunerna.
i
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
och
1
bevillningsgrupper.
Antal.
I
%.
Enligt det
oredncerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Västervik.
T. o.
m.
4’99
kr................
1,326
67-9
2,187
2,187
2,187
10-o
141
193
5-00—14-99 > . . . .
371
19-0
3,103
3,103
3,103
14-2
20 0
27-3
1 15-00—29-99 > . . . .
126
6*4
2,745
2,745
2,475
12-5
17-7
21-8
1 30-00—49-99 .....
65
3-3
2,462
2,462
1,509
11-2
159
13-3
j 50'00
kr. och däröfver .
66
3-4
11,399
5,015
2,079
52-1
32-3
18-3
Summa
-
1,954
100
-o
21,896
15,512
11,353
100
-o
100
0
100
0
Vimmerby.
[ T.
o. m.
4-99
kr................
319
66-5
513
513
513
10-9
12-6
17-2
500—1499 .....
84
17-5
730
730
730
15-4
17-9
24-5
15-00—2999 .....
37
7-7
783
783
710
166
19-2
23-9
3000—49-99 .....
25
5-2
901
901
533
19-1
221
17-9
50 00
kr. och däröfver .
15
3-1
1,793
1,150
492
38-0
28-2
16-5
Summa
480
1000
4,720
4,077
2,978
lOOo
100
o
100
0
Borgholm.
T.
o. m.
4'99
kr................
169
62-6
327
327
327
11-9
13-6
17-6
500—14-99 .....
52
19-3
394
394
394
14-3
16-3
21-2
1500—29-99 .....
24
8-9
513
513
460
18-6
21-3
24-8
j 30 00—49
99 .....
12
44
475
475
286
17-3
19-7
15-4
50-00
kr. och däröfver .
13
4-8
1,042
702
391
37.9
29-1
210
Summa
270
lOOo
2,751
2,411
1,858
100
0
100
-
0
lOOo
Gottlands län.
Visby.
T.
o. m.
4-99
kr. ... •
1,465
62-9
2,577
2,577
2,577
9-0
10 9
15-8
500—14-99 .....
454
19-5
3,766
3,766
3,766
13-2
15-9
231
1500—29-99 . . . . .
188
8-1
4,242
4,242
3,748
14-9
180
23-0
3000—49-99 .....
106
4-5
4,092
4,092
2,472
14-3
17-3
152
50
00 kr. och däröfver .
117
5-0
13,899
8,970
3.725
48-6
37-9
22-9
Summa
2,330 |
lOOo
28,576 |
23,647
16,288
100
0
1000
1000
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 2,9.
111
Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcomniunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Blekinge län.
Karlskrona.
T. o. m. 4 99 kr..................
3,648
53-8
7,923
7,923
7,923
9-9
11-7
15-6
5-00—14-99 > . . . .
2,003
29-6
16,323
16,323
16,323
20-4
24-0
32-2
15-00—29 99 > . . . .
573
8-5
12,575
12,575
11,342
15-8
18-5
22-4
3000-49-99 > . . . .
284
4-2
10,779
10,779
6,596
13-5
15-9
13-0
50 00 kr. och däröfver .
264
3-9
32.265
20,307
8.506
40-4
29-9
16-8
Samma
6,772
100 0
79,865
67,907
50,690
100 o
100 o
100 0
Ronneby.
T. o. m. 4-9 9 kr...................
463
55-5
945
945
945
9o
10-8
151
5 00—14-99 » . . . .
223
26-7
1,788
1,788
1,788
170
20-4
28-5
15-00—29-99 > . . . .
69
8-3
1,468
1,468
1,337
13-9
16-8
21-3
30-00—49-99 > . . . .
43
5-2
1,597
1,597
993.
15-1
18-3
158
50'00 kr. och däröfver .
36
4-3
4,748
2,950
1,207
45-0
33-7
19-3
Summa
834
100-o
10,546
8,748
6,270
100o
lOOo
lOOo
Karlshamn.
T. o. m. 4 99 kr..................
951
53-3
1,829
1,829
1,829
6-0
8-1
12-1
5-00—14-99 > . . . .
437
24-5
3,650
3,650
3,650
120
16-1
241
15-00—29-99 > . . . .
170
9-5
3,708
3,708
3,337
12-2
16-4
22-0
30-00—49-99 » . . . .
109
6-1
4,076
4,076
2,519
135
180
16-6
50 00 kr. och däröfver .
117
6-6
17,058
9,361
3,826
56-3
41-4
25-2
Summa
1,784
lOOo
30,321
22,024
15,161
lOOo
1000
100
0
Sölvesborg.
T. o. m. 4 99 kr...................
251
47-0
529
529
529
61
7-7
Ilo
5 00—14-99 » . . . .
154
28-8
1,245
1,245
1,245
14-4
18-1
25-8
15-00—29-99 > . . . .
56
105
1,191
1,191
1,091
13-8
17-3
22-6
3000—49-99 > . . . .
40
7-5
1,493
1,493
923
17-2
21-7
19-1
50'00
kr. och däröfver .
33
6-2
4,193
2,421
1,037
48-5
35-2
21-5
Summa
534
lOOo
8,651
6,879
4,825
100
o
100
o
100-0
112
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom stadshommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I Jt
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kristianstads län.
Kristianstad.
T. o. m. 499 kr..................
1,215
502
2,488
2,488
2,488
5-1 •
6-6
10-5
5-00—14-99 » . . . .
558
23-0
4,607
4,607
4,607
• 9A •
12-2
19-5
15-00—29 99 » . . . .
236
9-7
5,323
5,323
4,696
10-S •
14-2
19-9
30-00—49-99 » . . . .
171
7-1
6,485
6,485
3,971
• 131
17-2
16-8
5000 kr. och däröfver .
243
10-ft
30,457
18,771
7,854
61-7
49-8
33-3
Summa
2,423
lOO-o
49,300
37,674
23,616
lOO-o
lOO-o
lOOo
Simrishamn.
T. o. m. 4-99 kr..................
427
66'5
763
763
763
10-9
12-7
190
5-00—14-99 » . . . .
124
19-3
944
944
944
13-4 ‘
15-8
23-6
15-00—29-99 » . . . .
32
5-0
708
708
629
10-1
11-8
15-7
3000—49-99 > . . . .
25
3-9
916
916
578
' 13-1 '
15-3
14-4
50 00 kr. och däröfver .
34
5-3
3,681
2.655
1.094
52-5 ‘
44-4
27-3
Summa
642
100 o
7,012
5,980
4,008
100 0
100 o
lOOo
Ängelholm.
T. o. m. 4-99 kr..................
511
53-8
1,060
1,060
1,060
8-3
10-o
14o
5-00—14-99
> . . . .
253
26-7
2,078
2,078
2,078
16-2
19-7
27-4
15-00—29-99
» . . . .
86
9-1
1,904
1,904
1,689
14-8
18-0
22-3
3000—49-99 » . . . .
54
5-7
2,050
2,050
1,307
16-0
19-4
17-2
50-00 kr. och däröfver .
45
4-7
5,744
3,472
1,448
44-7
32-9
19-1
Summa
949
lOO-o
12,836
10,564
7,582
lOOo
lOOo
100 o
Malmöhus län.
Malmö.1')
T. o.
m.
4'99 kr..................
10,159
53-2
22,836
22,836
22,836
■ .7:0
9-9
14-6
5-00—14-99 » . . . .
5,256
27-5
42,082
42,082
42,082
■ 12:8-
18-3
26-9
15-00—29-99 > . . . .
1,611
86
35,027
35,027
31,600
. 10-7.
15-3
20-2
30-00—4999 i . . . .
857
4-5
31,904
31,904
19,821
• .9:7-
139
12-6
50 00 kr. och. däröfver .
1,211
6-3
196,230
97,897
40,358
. 59-8
42-6
25-7
Summa
19,094
100o
328,079
229,746
156,697
100-0
100-o
lOOo
Tab. 2 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom stadskommunerna.
Kungl. May.ls Nåd. Proposition N:o 20.
113
Stad
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I #.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Lund.
T. o. m. 4-99 kr.................
2,344
51-2
5,061
5,061
5,061
6-8
8-G
12-8
5-00—14-99
. . . . .
1,219
26-0
9,731
9,731
9,731
130
16‘5
24-5
15-00—29-99 .....
423
9-2
9,298
9,298
8,298
12-5
15-7
20-9
30-00—49-99
.....
273
60
10,558
10,558
6,376
14-2
17-8
16-1
50'00 kr. och däröfver . .
319
7-0
39,911
24,467
10,204
53-5
41-4
25-7
Summa
4.578
100 o
74,559
59,115
39.670
1000
100 o
1000
Landskrona.
T. o. m. 4-99 kr.................
2,005
52-4
4,241
4,241
4,241
7-9
10-4
14-0
500—14-99
.....
1,210
31-6
9,703
9,703
9,703
18-1
23-7
33-3
15-00—29-99
.....
250
6-5
5,368
5,368
4,866
10-0
13-1
16-7
3000—49-99 .....
174
4-5
6,639
6,639
4,074
12-4
16-2
14-0
50-00 kr. och däröfver . .
191
50
27,733
14.992
6,237
51-6
36-6
21-4
Summa
8,830
100 o
53.684
40.943
29,121
100 0
100-0
100 o
Hälsingborg.
6)
T. o. m. 4 99 kr.................
3,506
55-5
7,434
7,434
7,434
5-6
8-5
130
500—14-99 .....
1,240
19-6
11,074
11,074
11,074
8-4
12-7
19-3
15-00—29-99 .....
706
11-2
15,266
15,266
13,807
11-6
17-5
241
30-00—49-99 .....
372
5-9
14,116
14,116
8,660
107
16-1
15-1
50 00 kr. och däröfver . .
496
7-8
83,962
39.457
16.379
63-7
45-2
28-5
Summa
0,320
100 o
131.852
87,347
57.354
100 0
100 0
100-o
Ystad.
T. o. m. 4'99 kr.................
1,257
510
2,832
2,832
2,832
6*5
9-5
13-7
5-00—14-99 .....
711
28-8
5,771
5,771
5,771 '
13-3
19-3
27-8
15-00—29-99 .....
228
9-2
4,978
4,978
4,471
11-5
16-7
21-5
30-00—49-99 .....
132
5'4
5,095
5,095
3,078
11-7
17-1
14-8
50'00 kr. och däröfver . .
139
5-6
24,764
11,162
4,614
57o
37-4
22-2
Summa
2,467
100 0
43,440
29.838
20,766 |
100-o
100 0
1CO-0 !
Bill. till Riksd.
Prof.
1007. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.
15
114
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Hostia! i ^
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I #.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Trelleborg.
T. o. m. 4'99 kr.................
553
47-7
1,050
1,050
1,050
5-1
6-6
9-8
500—14-99
.....
311
26-8
2,530
2,530
2,530
12-3
16-0
23-6
15-00—29-99
.....
142
12-2
3,115
3,115
2,787
15-2
19-7
260
30-00—49-99 .....
71
6-1
2,680
2,680
1,648
13-0
16-9
15-3
50’00 kr. och däröfver . .
83
7-2
11,195
6,457
2.712
54-4
40-8
25-3
Summa
1,160
100
o
20,570
15,832
10,727
lOOo
100
0
100
0
Skanör med Falsterbo.
T. o. m. 4*99 kr.................
263
73-5
420
420
420
24-3
24-9
26-7
500—14-99
.....
63
17-6
504
504
504
29-2
29-9
32-1
15-00—29-99 .....
25
7-0
531
531
484
30 7
31-4
30-8
30-00—49-99 .....
7
1-9
274
233
164
15-8
13-8
10-4
50 00 kr. och däröfver . .
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
358
100
-o
1,729
1,688
1,572
100
o
100
o
lOOo
Hallands län.
Halmstad.
T. o. in. 4'9 9 kr.................
1,655
52-6
4,060
4,060
4,060
80
10-o
14-8
5-00—14-99 .....
804
25-6
6,436
6.436
6,436
12-6
15-8
23-5
15-00—29-99
.....
285
9-1
6,293
6,293
5,611
-12-4
15-5
20-5
30-00—49-99
.....
177
5-6
6,585
6,585
4,088
12-9
16-2
150
50'00 kr. och däröfver . .
223
7-1
27,582
17,252
7,171
541
42-5
26-2
Summa
3.144
100
0
50.956
40,626
27,366
100
0
100
o
100
-
0
Laholm.
T. o. m. 4 99 kr.................
303
66-4
538
538
538
13-2
14-8
19-8
5-00—14-99
.....
92
20-2
724
724
724
17-8
19-9
26-6
15-00—29-99
.....
29
6-4
631
631
569
15-5
17-3
20-9
30-00—49-99
.....
14
3-1
532
532
325
13-1
14-6
12-0
50-00 kr. och däröfver . .
18
3-9
1,647
1,214
563
40-4
33-4
20-7
Summa
456
100
o
4,072
3,639
2,719
100
o
100-0
1
OO-0
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 22.
115
Tah. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.
Stad
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %■
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Falkenberg.
T. o. m. 4'99 kr.................
554
64-8
958
958
958
10-1
12-7
18-1
5-00—14-99
> . . . .
181
21-2
1,397
1,397
1,397
14-7
18-5
26-5
15-00—29-99
> . . . .
52
61
1,119
1,119
1,012
11-7
14-8
19-2
30 00—49-99 > . . . .
31
36
1,166
1,166
717
12-2
15-5
13-6
50'00 kr. och däröfver . .
37
4-3
4,888
2,905
1,197
51-3
38-5
22-0
Summa
855
100 o
9,528
7,545
5,281
100 0
1000
lOOo
Varberg.
T. o. m. 4-99 kr.................
774
56-8
1,481
1,481
1,481
9 o
10-7
15-1
5-00—14 99 » . . . .
374
27-4
3,041
3,041
3,041
18-5
22-1
31-1
15-00—29-99 » . . . .
91
6-7
2,023
2,023
1,801
12-3
14-7
18-4
3O-00
49-99
»
59
4-3
2,284
2,284
1,379
13-9
16-6
14-1
50'00 kr. och därOfyer . .
66
4-8
7,593
4,943
2,085
46-3
35-9
21-3
Summa
1,864
100 o
16,422
13,772
9,787
1000
100-o
lOOo
Kungsbacka.
T. o. m. 4-99 kr.................
99
41-6
210
210
210
52
58
8-4
5-00—14-99 > . . . .
67
28-1
595
595
595
14-7
16-3
23-8
15-00—29-99 > . . . .
30
12-6
645
645
582
160
17-7
23-3
30-00—49-99
> . . . .
19
80
688
688
436
17-1
18-8
17-5
50 00 kr. och däröfver . .
23
9-7
1,894
1,513
675
470
41-4
27-0
Summa
238
100-o
4,032
3,651
2,498
100 o
1000
100 o
Göteborgs o. Bohus län.
Göteborg: l:a valkretsen.
T. o. m. 4 99 kr.................
4,579
559
8,574
8,574
8,574
30
6'9
11-1
5-00—14-99
» . . . .
1,513
18-6
13,954
13,954
13,954
4-9 .
11-1
181
15-00—29-99
» . . . .
809
9-9
17,780
17,780
15,949
6-3
14-2
20-7
30-00—49-99 > . . . .
510
6-2
18,867
18,867
11,770
6-6
151
15-2
50*00 kr. och däröfver . .
784
9-5
224,590
66,055
26,967
79-2
52-7
34-9
Summa
8.195
100-0
283.765
125,230
77.214
100
0
100
o
100
o
116
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom stadskommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
jé
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I *.
Enligt det
oreduceradf
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Göteborg: 2:a valkretsen
T.
o. m. 4-99 kr.................
6,339
53-3
11,465
11,465
11,465
4-1
58
9-4
5-00—14-99 . . . . .
2,141
18-0
19,821
19,821
19,821
7-1
10-0
16 3
15-00—29-99
» . . . .
1,294
10-9
28,518
28,518
25,535
102
14-4
21-0
30-00—49-99
.....
789
6-6
29,785
29,785
18,322
10-6
150
150
50"00 kr. och däröfver . .
1,324
11-2
190,184
108,731
46,672
68-0
54-8
38-3
Summa
11,887
100- 0
279,773
198,320
121,815
100 0
100
0
100 o
Göteborg: 3:e valkretsen.
T. o. m. 4'99 kr.................
6,323
64-0
11,416
11.416
11,416
10-4
11-6
16-3
5-00—14-99 .....
1,743
17-7
15,923
15,923
15,923
14-4
16-3
22-7
15-00—29-99 .....
892
9-0
19,688
19,688
17,620
17-9
201
25-2
30-00—49-99
....................
500
5-0
18,684
18,684
11.559
16-9
19-1
16-5
50'00 kr. och däröfver . .
425
4-3
44,602
32,208
13,549
40-4
32-9
19-3
Summa
9,883
lOOo
110,313
97,919
70.067
100
0
100 o
100 0
Göteborg"1): Hela staden.
T. o. m. 4'99 kr.................
17,241
57-5
31,455
31,455
31,455
4-7
7-5
11-7
5-00—14-99
.....
5,397
180
49,698
49,698
49,698
7-4
11-8
18-5
15-00—29-99
.....
2,995
10-0
65,986
65,986
59,104
9-8
15-6
21-9
30-00—49-99
.....
1,799
60
67,336
67,336
41,651
lO-o
16-0
15-5
50 00 kr. och däröfver . .
2,533
8-5
459,376
206,994
87,188
68-1
49-1
32-4
Summa
29,965
1000
673.851
421,469
269,096
lOOo
100 0
lOOo
Kungälf.
T. o. m. 4-99 kr.................
189
57-3
319
319
319
8-2
10-4
13-8
5-00—14-99 .....
85
25-8
674
674
674
17-2
22-0
29-2
15-00—29-99
.....
31
9-4
657
657
593
16-8
21-5
25-7
30-00—49-99 .....
11
3-3
424
424
257
10-9
13-8
11-2
50'00 kr. och däröfver . .
14
4-2
1,835
989
464
46-9
32-3
20-1
Summa
330
1000
3,909
3,063
2,307
lOOo
100-o
lOOo
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
117
Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rögttal.
Rösttal i %.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Marstrand.
T. o. in. 4 99 kr.................
274
573
455
455
455
10-4
11-5
14-6
5-00—14-99
> . . . .
133
27-8
1,086
1,086
1,086
24-7
27-6
34-8
15-00—29 99 » . . . .
39
8-2
784
784
739
17-8
19-9
23-7
30-00—49-99
» . . . .
20
4-2
767
767
464
17-4
19-5
14-8
50-00 kr. och däröfver .
12
2-5
1,306
848
379
29-7
21-5
12-1
Summa
478
100 o
4,398
3,940
3,123
100-o
100-0
100 0
Lysekil.
T. o. m. 4'99 kr.................
622
64-2
1,148
1,148
1,148
12-1
140
18-7
5-00—14-99
. . . . .
214
22-1
1,830
1,830
1,830
19-3
22-2
29-8
15-00—29-99 > . . . .
70
7-2
1,508
1,508
1,375
15-9
18-3
22-4
3000—49-99 .....
32
33
1,212
1,212
745
12-7
14-7
12-1
50-00 kr. och däröfver .
31
3-2
3,796
2,534
1,040
40-0
30-8
170
Summa
969
1000
9,494
8,232
6,138
100-0
100
0
100
o
Uddevalla.
T. o. m. 4 99 kr.................
1,685
66'1
2,859
2,859
2,859
9-3
12-6
18-3
500—14-99
.....
523
20-5
4,283
4,283
4,283
14-0
18-9
27-4
1500—29-99 .....
126
50
2,739
2,739
2,464
9-0
12 1
15-7
3000—49-99 .....
99
3-9
3,776
3,776
2,297
12-3
16-7
14-7
50- 00
kr. och däröfver .
115
4-5
16,947
9,012
3,747
55-4
39-7
23-9
Summa
2,548
lOOo
30,604
22,669
15,650
100-o
lOOo
100
o
Strömstad.
T. o. m. 499 kr..................
440
61-7
705
705
705
9-8
Ilo
15-2
5-00—14-99
.....
160
22-4
1,304
1,304
1,304
18-2
20-3
28-2
15-00—29-99 .....
52
7-3
1,108
1,108
1,006
15-5
17-2
21-7
30-00—49-99 .....
37
5-2
1,446
1.446
856
20-2
22-5
18-5
50 00 kr. och däröfver .
24
3-4
2,595
1,861
759
36-3
29-0
16-4
Summa
713
lOOo
7,158
6,424
4,630
1000
1000
lOOo
118
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A (forts.). Röstägande in. m. inom stadskommunerna
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
X *
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Älfsborgs län.
Vänersborg.
T. o. m. 4 99 kr..................
842
56-7
1,652
1,652
1,652
8-8
10-2
14-6
B‘00—14-99
> . . . .
363
24-4
2,934
2,934
2,934
15-6
18-2
25-9
15-00—29-99
.....
124
8-3
2,709
2,709
2,430
14-5
16-8
21-5
30-00—49-99
.....
80
5-4
3,064
3,064
1.861
16-3
19-0
16-5
50-00 kr. och däröfver .
77
5*2
8,407
5,765
2,434
44-8
35-8
215
Summa
1,486
100 o
18,766
16,124
11,311
100-0
100 o
100 o
Alingsås.
T. o. m. 4-99 kr..................
476
55-6
859
859
859
8-1
9-3
13i
500—14-99
.....
206
24-1
1,629
1,629
1,629
153
17-7
24-9
1500—29-99
.....
83
9-7
1,800
1,800
1,624
17-0
19-5
24-8
30-00—4999
.....
51
60
1,912
1,912
1,184
18-0
20-7
18-1
50 00 kr. och däröfver .
39
4-6
4,417
3,024
1,251
41-6
32-8
19-1
Summa
855
100 0
10,617
9,224
6,547
100
0
100-o
100 0
Borås.
T. o. in. 4 99 kr..................
2,421
64-0
3,997
3,997
3,997
6-8
10-4
15-6
500-14-99
.....
766
20-2
6,403
6,403
6,403
109
16 7
24-9
1500—29-99
.....
232
6-1
5,100
5,100
4,565
8-6
13-3
17-8
30 00 —
49-99 .....
165
4-4
6,192
6,192
3,828
10-5
161
14-9
50'00 kr. och däröfver .
202
5-3
37,234
16,708
6,883
63-2
43-5
26-8
Summa
3,786
100-0
58,926
38,400
25,676
100-0
100 0
100
o
Ulricehamn.
T. o. m. 4-99 kr..................
261
61-7
474
474
474
9-6
10-8
15-9
500—14-99 .....
87
20-6
685
685
685
13-9
15-6
23-0
15-00—29-99 .....
34
8-0
761
761
667
15-4
17-4
22-4
3000-4999
.....
18
4 3
717
717
424
14-5
164
14-2
5(1-00 kr. och däröfver .
23
5-4
2,302
1,741
732
46-6
39-8
24-5
Summa
423
100 0
4,939
4,378
2,982
1000
100-o
100-o
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
119
Tdb. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcommunerna.
Stad
och
bevillningBgrnpper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I *.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
aestämmel-
scr.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Åmål.
T. o. m. 4"99 kr..................
548
60-7
1,033
1,033
1,033
121
13-2
17-4
500—14 99 > . . . .
222
24-6
1,812
1,812
1,812
211
23-2
30-6
1500—29-99
> . . . .
72
80
1,589
1,589
1,425
18-5
208
24-1
30-00—49-99
.....
33
3-6
1,256
1,256
760
14-7
16-1
12-8
50 00 kr. och däröfyer .
28
3-1
2,877
2,124
894
33-6
27-2
15 1
Summa
903
100- 0
8,567
7,814
5,924
100 0
100 o
100 o
Skaraborgs län.
Mariestad.
T. o. in, 4'99 kr.................
587
62-4
1,048
1,048
1,048
8-5
10-5
15-7
5-00—14-99
.....
184
19-5
1,482
1,482
1,482
121
14-8
22-2
1500—29-99
.....
58
6-2
1,254
1,254
1,131
10-2
12-5
16-9
30-00—49-99 .....
58
6-2
2,240
2,240
1,354
18-2
22-4
20-2
50 00 kr. och däröfyer .
54
5-7
6,264
3,987
1,676
51-0
39-8
250
Summa
941
100 o
12,288
10,011
6,691
100
0
100-o
100 o
Lidköping.
T. o. m. 4 99 kr.................
866
62-6
1,484
1,484
1,484
9-0
11-1
15-8
5-00—14-99 .....
288
20-8
2,393
2,393
2,393
14-5
17-9
256
15-00—29-99
. ....
92
6-6
1,980
1,980
1,789
120
14-8
190
30-00—49-99 .....
79
5-7
3,074
3,074
1,852
18-6
230
19-7
50 00 kr. och däröfyer .
59
4-3
7,586
4,448
1,874
45-9
33-2
200
Summa
1,3S4
lOO-o
16,517
13,379
9,392
100 o
lOO-o
lOO-o
Skara.
T. o. m. 499 kr..................
659
61-9
1,073
1,073
1,073
8-8
96
141
5-00—14-99 .....
205
19-2
1,734
1,734
1,734
14-3
15-6
22-8
1500—29-99 .....
77
7-2
1,653
1,653
1,488
13-6
14-8
19-6
30-00—49-99 .....
67
6-3
2,512
2,512
1,552
20-7
22-5
20-4
50’ 00 kr. och däröfyer .
57
5-4
5,169
4,197
1,759
42-6
37-6
23-1
Summa
1,065
100 o
12,141
11,169
7,606
1000
100
0
lOO-o
120
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom stadskommunerna.
Stad
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
!
Antal.
I *.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
[ nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Il Enligt
1
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Skof de.
T.
o. m. 4'99 kr.................
395
40-7
887
887
887
4-4
55
8-4
500—14-99
.....
279
28-7
2,339
2,339
2,339
11-7
14-3
22-1
15-00—29-99
.....
120
12-3
2,632
2,632
2,354
13-2
16-1
22-3
3000—49-99 .....
84
8-6
3,101
3,101
1,938
15-6
19-0
18-3
50'00 kr. och däröfver .
94
9-7
10,976
7,357
3,053
55
-1
45-1
28-9
Summa
972
100-o
19,935
16,316
10,571
100 o
100 o
100 o
Hjo.
T. o. m. 4-99 kr..................
257
63-8
428
428
428
7-4
103
149
500—14-99 .....
66
16-4
553
553
553
9-6
13-4
19-2
1500—29-99
.....
39
9-7
847
847
764
14-7
20-5
26-5
3000—49-99
.....
22
5*4
810
810
507
14-0
19-6
17-6
5000 kr. och däröfver .
19
4-7
3,138
1,501
629
54-3
36-2
21-8
Summa
403
100-o
5,776
4,139
2.881
100
0
100-o
100
0
Falköping.
T. o. m. 4 99 kr.................
533
56-1
970
970
970
8-6
9-7
13-5
500-14-99 .....
238
25-1
2,043
2,043
2,043
181
20-4
28-3
15-00—29-99
.....
80
8-4
1,708
1,708
1,548
15-2
17-1
21-5
30-00—49-99
.....
57
6
o
2,076
2,076
1,309
18-4
208
18-2
50'00 kr. och däröfver .
42
4-4
4,467
3,199
1.333
39-7
32-0
18-5
Summa
950
100-
o
11.264
9,996
7,203
100
0
100
0
100
o
Yärmlands län.
Karlstad. *)
1
T.
o. m. 499 kr.................
1,925
59-8
3,522
3,522
3,522
7-0
9-1
13-7
500—14-99
.....
619
19-2
5,597
5,597
5,597
Ilo
14-5
21-8
15-00—29-99
.....
282
8-8
6,149
6,149
5,486
12-1
16o
21-4
30-00—49-99 .....
186
58
7,170
7,170
4,342
14
2
18-6
170
50’00 kr. och däröfver .
206
6’4
28,180
16,079 1
6,680
55-7
41-8 i
261
Summa
3,218
100 o
50,618 |
38,517 |
25,627
100-
0
100
0
| 100-0
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.
121
Tab, 2 A (forts.). Böstägande m. m. inom stadslcommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I *.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kristinehamn.
T. o. in. 4"99 kr..................
974
57-6
1,869
1,869
1,869
8-9
11-1
15-4
5’00—14-99 »
. . . .
434
25-7
3,516
3,516
3,516
16-7
20-9
29-0
| 15-00—29-99 » . . . .
136
81
3,027
3,027
2,686
14-4
17-9
22-2
j 30-00—49-99 » . . . .
70
4-1
2,602
2,602
1,617
12-3
15-4
13-3
5000 kr. och däröfver . .
76
4-5
10,040
5,854
2,442
47-7
34-7
20-1
Summa
1,690
lOO-o
21,054
16,S6S
12,130
100
0
100
o
100
o
Filipstad.
T. o. in. 4"99 kr..................
579
56-1
1,014
1,014
1,014
7-9
9-4
13-4
5-00—14-99 > . . . .
271
26-3
2,155
2,155
2,155
16-9
19-9
28-4
1500—29-99 » ....
84
8-1
1,835
1,835
1,643
14-4
17-0
217
3000—49-99 » . . . .
41
4-0
1,624
1,624
963
12-7
150
12-7
50-00 kr. och däröfver . .
57
5-5
6,144
4,204
1,801
48-1
38-7
23-8
Summa
1,032
100-0
12,772
10,832
7,576
lOOo
100
o
100
-o
Örebro län.
Örebro.
T. o. m. 4'99 kr..................
4,461
630
8,393
8,393
8,393
9-2
11-8
17-1
500—14-99 » . . . .
1,443
20-3
11,690
11,690
11,690
12-7
16-5
23-8
15 00—29-99 » . . . .
530
7-5
11,583
11,583
10,387
12-6
16-3
21-2
30-00—49-99
j
. . . .
292
4-1
10,906
10,906
6,756
11-9
15-4
13-8
50-00 kr. och däröfver . .
359
51
49,200
28,400
11,800
53-6
400
24-1
Summa
7,085
lOOo
91,772
70,972
49,026
100 o
lOOo
100 o
Askersund.
T. o. m. 4-9 9 kr..................
382
71-1
599
599
599
12-6
14-4
19-5
500—14-99 » . . . .
74
13-8
607
607
607
12-7
14-6
19-8
15-00—29-99 > . . . .
43
8-0
913
913
834
19-2
22-0
27-2'
3000—49-99 » . . . .
21
3-9
831
831
494
17-5
20o
16-1
50"00 kr. och däröfver . .
17
3-2
1,812
1,204
532
38-0
29-0
174
Summa
537
lOOo
4,762
4,154
3,066
lOOo
100-0
lOOo
Bill. till Biksd.
Prof.
1907.
1 Sami
1 Afd.
22 Häft.
16
122
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Talj. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadsTtommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
j bevillningsgrupper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Nora.
T. o. in. 4'99 kr..................
236
52-9
457
457
457
8-6
8-9
12-8
5-00—1499 »
. . . .
120
26-9
971
971
971
18-2
18-8
27-1
15-00—29-99 > . . . .
43
9-6
962
962
848
18-1
18-7
23-6
30-00—49-99 >
. . . .
20
4-5
749
749
462
14-1
14-5
12-9
5000 kr. och däröfver . .
27
6-1
2,181
2,016
848
41-0
39-1
23-6
Summa
446
lOOo
5,320
5,155
3,586
100
o
lOOo
100
0
Lindesberg.
T. o. m. 4 99 kr..................
396
60-5
697
697
697
10-0
11-9
16-6
5-00—14-99 >
. . . .
173
26-4
1,390
1,390
1,390
19-9
23-6
33-2
1500—29-99 » . . . .
35
5-3
743
743
668
10-7
12-6
15-9
3000—49-99
....
25
3-8
913
913
574
13-1
15-5
13-7
50'00 kr. och däröfver . .
26
4-0
3,228
2,140
865
46-3
36-4
20-6
Summa
'
655
100-0
6,971
5,8S3
4,194
1000
100-0
lOOo
:
Västmanlands län.
Västerås.
T. o. m. 4-99 kr..................
1,965
54-5
4,011
4,011
4,011
9-2
11-2
15-5
500—14-99 »
. . . .
1,070
29-7
8,264
8,264
8,264
19-0
23-2
31-9
1500—29-99 »
. . . .
261
7-2
5,662
5,662
5,080
13-0
15-9
19-6 j
30-00—49-99 » . . . .
140
3-9
5,153
5,153
3,227
11-9
14 5
12-5 I
50 00 kr. och däröfver . .
169
4-7
20,338
12,532
5,306
46-9
35-2
20-5 j
Summa
3,605
lOOo
43,428
35,622
25,888
lOOo
lOOo
100-0
Sala.
' T. o. m. 4-99 kr..................
1,331
70-3
2,317
2,317
2,317
13-5
16-8
22-8
5-00—14-99 »
.....
353
18-6
2,863
2,863
2,863
16-7
20-8
28-1
15-00—29-99 >
. . . .
95
50
1,937
1,937
1,804
11-3
14-1
17-7
30-00—49-99 » . . . .
58
3-1
2,171
2,171
1,341
12-7
15-7
13-2
50'00 kr. och däröfver . .
56
3-0
7,864
4,492
1,853
45-8
32-6
18-2
Summa
1,893
100
-
o
17,152
13,780
10,178
1000
100
o
100
-
o
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
123
Tab. 2 A (forts.). Böstägande m. m. inom stadskommunema.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I y
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt {
för- |
slaget. |
Köping.
T. o. m. 4-99 kr..................
858
62*7
1,754
1,754
1,754
10-6
13-7
19-6
5-00—14-99 » . . . .
327
23-9
2,550
2,550
2,550
15-5
19-9
28-5
. 1500—29-99 >
. . . .
69
50
1,519
1,519
1,361
9-2
11-9
15-2
30-00—49-99 > . . . .
50
3-7
1,837
1,837
1,152
11-1
14-3
12-9
50'00 kr. och däröfver . .
64
4-7
8,849
5,147
2,129
53
'6
40-2
23-8
Summa
1,368
100
o
16,509
12,807
8,946
1000
100
0
100
-o
Arboga.
T. o. m. 4'99 kr..................
840
65-5
1,541
1,541
1,541
10'8
14-3
19-9
5-00—14-99 » . . . .
281
21-9
2,224
2,224
2,224
15-7
20 G
28-7
1500—29-99 > . . . .
74
5-7
1,642
1,642
1,459
11-6
15-2
18-8
3000—49-99 »
. . . .
42
3-3
1,602
1,602
972
11-3
14-9
12-0
5000 kr. och däröfver . .
46
3-6
7,196
3,778
1,548
50-6
35-0
20-0
Summa
1,283
100-0
14,205
10,787
7,744
lOOo
lOOo
lOOo
Kopparberg» lön.
Falun.
T. o. m. 4 99 kr..................
1,545
55'3
3,194
3,194
3,194
6-2
9-8
14 i
5-00—14-99 » . . . .
698
25-0
5,596
5,596
5,596
10-8
17-3
25-2
15-00—29-99 >
. . . .
233
8-3
5,030
5,030
4,547
9-7
15-5
20-5
30-00—49-99 >
. . . .
148
5-3
5,574
5,574
3,435
10-7
17-2
15-4
50-00 kr. och däröfver . .
169
6-1
32,512
13,019
5,446
62-6
40-2
24-5
Summa
2,793
100-0
51.906
32,413
22,218
lOO-o
lOOo
1OO-0
Säter.
T. o. m. 4'99 kr..................
140
66-3
263
263
263
12-3
17-5
19-8
500—14-99 >
. . . .
37
17-5
279
279
279
13-0
18-5
210
15-00—29-99 > . . . .
20
9-5
418
418
376
19-6
27-8
28-3
30-00—49-99 »
. . . .
5
2-4
167
167
112
7-8
11-1
8-4
50'00 kr. och däröfver . .
9
4-3
1,012
378
300
47-3
25-1
22-5
Summa
211
100-o
2,139
1,505
1,330
100 o
lOOo
100 o
124
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.
Stad
Eöstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Bösttal i %
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I tf.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Hedemora.
T. o. in. 4’99 kr..................
376
63-4
602
602
602
9-8
ll-o
15-9 i
5-00—14-99
j
....
128
21-6
1,009
1,009
|
1,009
16-3
18-4
26-6 !
15-00—29-99 » ....
37
6-2
832
832
732
13*5
15-2
19-3
30-00—49-99 > ....
26
4-4
1,045
1,045
612
16-9
19-1
16-1
50
00
kr. och däröfver . .
26
4-4
2,688
1,986
836
43-5
363
22-1
Summa
593
100-O
6.176
5,474
3,791
100
o
lOO-o
lOOo
Gäffieborg-s län.
Gäjle.
T. o. m. 4 99 kr..................
5,323
59-5
11,686
11,686
11,686
9-9
13-4
18-6
5-00—14-99 j . . . .
2,234
250
17,829
17,829
17,829
15-1
20-5
28-3
15-00—29-99 3 . . . .
668
7-5
14,363
14,363
13,032
12-2
16*5
20-7
30-00—49-99 » . . . .
330
3-7
12,501
12,501
7,668
10-6
14-4
12-2
50‘00 kr. och däröfver . .
384
4-3
61,632
30,700
12,719
52-2
35-2
20-2
Summa
8,939
100
o
118,011
87,079
62,934
100
-o
100
0
lOOo
Söderhamn.
T. o. m. 4 99 kr..................
2,439
68-7
4,836
4,836
4,836
12-2
18-3
24-5
5-00—14-99
3
. . . .
714
20-1
5,373
5,373
5,373
13-5
20-3
27-2
15-00—29-99 » .. ..
194
5-5
4,218
4,218
3,802
10-6
16-0
19-2
30-00—49-99 » . . . .
103
2-9
3,868
3,868
2,384
9-7
14-fi
12-1
50'00 kr. och däröfver . .
99
2-8
21,462
8,158
3,348
54-0
30-8
170
Summa
3,549
100-0
39,757
26.453
19,743
100
-o
100
-o
lOO-o
Hudiksvall.
T. o. m. 4'99 kr..................
881
591
1,679
:
1,679 ;
1,679
7-4
10-3
14*9
5-00—14-99 *
. . . .
320
21-5
2,574
2,574
2,574
11-3
15-8
22-9
15-00—29-99 » . . . .
132
8-9
2,929
2,929 j
2,608
12-8
18-0
23-2
3000—49-99 > . . . .
75
5-0
2,792
2,792 j
1,736
12-2
17-1
15-4
50’
00
kr. och däröfver . .
82
5-6
12,854
6,323 j
2,648
56-3
38-8
23-6
Summa
1.490 |
100
-o
22,828
j
16,297 |
11,245
100
o
1
CO
-0
100
- n
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
125
Tab. 2 A
(forts.).
Röstägande m. in. inom stadsJcommunerna.
Stad
Röstägande
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i tf.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I tf.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det orc-
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för-
.slaget. j
Yästernorrliiuds län.
Härnösand.
T.
o. m. 4'
9
9 kr.................
1,336
57-4
2,232
2,232
2,232
5-8
8-2
12-1
5-00— 14-99 > . . . .
487
20-9
4,023
4,023
4,023
10-4
14-7
21-9
15-00—29-99
» . . . .
225
9-7
4,794
4,794
4,360
12-4
17-5
23-7
30-00—49-99 » . . . .
141
6-1
5,439
5,439
3,292
14-1
19-9
17-9
5000-kr. och däröfver .
138
5-9
22,067
10,868
4,495
57-3
39-7
24-4
Summa
2,327
1C00
38,555
27,356
18,402
100
0
lOOo
100 o
Sandsvall
.2)
T. o. m. 4 99 kr.................
2,470
59-6
4,692
4,692
4,692
6-2
9-1
13-9
5 00—14-99
> . . . .
786
18-9
6,774
6,774
6,774
8-9
13-1
200
15 00—29-99
> . . . .
376
9-1
8,199
8,199
7,369
108
15-8
21-8
30-00—49-99 >
. . . .
218
5-3
8,047
8,047
5,031
10-6
15-5
14-9
50 00 kr. och däröfver
.
295
7-1
48,190
24,121
9,923
63-5
46-5
29-4
Summa
4,145
100 o
75,902
51,833
33,789
100 o
100-0
lOOo
Örnsköldsvik.
T. o. m. 4 99 kr ..............
369
47-8
931
931
931
64
8-9
13-2
5-00—14-99
» . . . .
233
30-2
1,885
1,885
1,885
13-0
180
26-7
1500—29-99
>
. . . .
66
8-6
1,423
1,423
1,291
9-8
135
18-3
30-00—49-99 >
. . . .
49
6-3
1,832
1,832
1,135
12-6
17-4
16-1
50 00 kr. och däröfver .
55
7-1
8,449
4,436
1.809
58-2
42-2
25-7
Summa
772
lOOo
14,520
10,507
7,051
100 o
100 o
lOOo
Jämtlands län.
Östersund.
T. o. m. 4 99 kr..................
884
44-4
1,645
1,645
1,645
4-4
5-7
8-4
500—14-99
>
. . . .
575
28-9
5,079
5,079
5,079
13-7
17-6
26-0
1500—29-99
>
. . . .
237
11-9
5,217
5,217
4,666
14-1
18-1
23-9
30-00—49-99
»
. . . .
149
7-5
5,736
5,736
3,476
15-5
19-8
17-8
50’00 kr. och däröfver .
146
7-3
19,408
11,224
4,670
52-3
38-8
23-9
Summa
1,991
lOO-o
37,0S5
28,901
19,536
1000
lOOo
lOOo
126
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom stadsJcommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
'
och
bevillningsgrupper.
i
Antal.
I *
Enligt del
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget. j
Västerbottens län.
Umeå.
T. o. m. 4-99 kr..................
566
47*2
1,091
1,091
1,091
5-5
6*5
'
9-8
5-00—14-99
» . . . .
329
27-4
2,723
2,723
2,723
13-7
16-3
24-4
15-00—29-99
.....
131
10-9
2,812
2,812
2,551
14-1
16-9
22-9
j 30-00-49-99
.....
80
6-7
3,024
3,024
1,856
15-2
18-1
16-6
j 50' 00 kr. och däröfver .
93
7-8
10,257
7.048
2.941
51-5
42-2
26-3
Summa
1,199
lOO-o
19,907
16,698
11,162
100 0
lOOo
100
0
:
Skellefteå.
T. o. m. 4 99 kr..................
131
38-0
247
247
247
2-7
3*6
I
5 9
500—14-99 .....
83
240
713
713
713
7-7
10-5
16-9
15-00—29-99 .....
55
15-9
1,212
1,212
1,079
13-2
17-8
25-
G
3000—49-99 .....
33
9-6
1,256
1,256
769
13-6
18-4
18-2 |
50 00 kr. och däröfver .
43
12-5
5,789
3,382
1,411
62-8
49-7
33-4
Summa
345
1000
9,217
6,810
4,219
1000
100 0
lOOo
Norrbottens län.
Luleå.
j T. o. m. 4 99 kr..................
1.390
52-7
3,416
3,416
3,416
|
8-3
11-2
15-8
500—14-99 .....
735
27-9
5,935
5,935
5,935
14-4
19-5
27 4
15-00—29-99
.....
233
8-8
5,102
5,102
4,596
12-4
16-7
21-2
30-00—49-99 .....
142
5-4
5,258
5,258
3,278
12-7
17-3
151
50-00 kr. och däröfver .
136
5*2
21.506
10,736
4,441
52-2
35-3
20B
Summa
2,636
lOO-o
41,217
30,447
21,666
lOOo
100
0
lOO
o i
Piteå.
T.
0
. m. 4 99 kr.................
475
601
837
837
837
8-8
10-2
J
5-00—14-99 .....
174
22-0
1,410
1,410
1,410
14-8
17-2
24-8 '
1500—29-99 .....
66
8-3
1,480
1,480
1,305
15-6
18-1
23-0
30-00—49-99 .....
34
4-3
1,250
1,250
782
13-1
15-3
13-8
50 00 kr. och däröfver .
42
53
4,541
3,213
1,342
47-7
39-2
23-7 :
Summa
791
lOOo
9,518
8,190
5,676
100
0
lOOo
100o
Kung!. Maj: t a Nåd. Proposition N:o 2.9.
127
Tub. 2 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom stadslcommunerna.
Stad
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
bcvillningsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreduceradc
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt |
för- [
slaget. |
Haparanda.
T. o. m. 4 99 kr.................
161
45-5
312
312
312
50
5-8
9-0 1
5-00—14-99
> . . . .
101
28-5
869
869
869
14-0
16-1
24-9
15-00—29-99
» . . . .
33
9-3
732
732
654
11-8
13-6
18-8
30-00—49-99
» ....
28
7-9
1,076
1,076
653
17-4
20-0
18-8 i
50 oo kr. och däröfver .
31
8-8
3.214
2,394
994
51-8
44-5
28-5 |
Summa
1
354 100 o
6,203
5,383
34S2
100 o
lOOo
100-o
Samtliga
stadskommuuer.9)
T. o. m. 4-99 kr.................
168,174
56-0
331,556
331,556
331,556
6-1
8-8
13-3
5-00—14-99 » . . . .
68,612
22-8
570,525
570,525
570,525
10-4
15-2
22-9
15-00—29-99
> . . . .
27,104
9-0
591,604
591,602
532,075
10-8
15-8
21-3
3000—49-99 .....
15,860
5-3
598,093
597,886
368,041
10-9
15-9
14-8
5O"00 kr. och däröfver .
20,728
6-9
3,378,724
1.663,609
689,304
61-8
44-3
27-7
Summa
300,47S 100- 0
5,470,502
3,755,178
2,491,501
lOO-o
100 o
lOOo
Tab. 2 B. Jämviktsgränser.8)
Stad.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stad.
Enligt
det ore
duce
rade
röst-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för- |
slaget, i
Stockholm.
*1
l:a valkretsen.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
305
34
20
2:a valkretsen.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
231
52
29
] Motsvarande inkomst . . kr. 30.500
3,400
2,000
Motsvarande inkomst . . kr. 23,100
5,200 2,900
! Antal röstägande ofvan gränsen
96
1,223
2,237 Antal röstägande ofvan gränsen
186
1,050
1,885
} D:o i % af hela antalet röst
ägande .....................................
0-7
8-6
15-7
D:o i tf af hela antalet röst
ägande .....................................
1-5
8-6
15-5
128
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Pal. 2 B
(forts.).
Jämvikts gränser inom stadskommunerna.
Enligt
det ore-
Enligt
Enligt
för
slaget.
Enligt
Enligt
Stad.
duce-
rade
■ TÖst-
! takt.
nuva
rande
bestäm
melser.
Stad.
duce-
j rade
; röst-
: talet.
nn va
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
i
3:e valkretsen.
1
Vaxholm.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr
135
52
29 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr
37
27
20
Motsvarande inkomst . . kr. 13,500
5,200
2,900
Motsvarande inkomst . . kr.
3,700
2,700 2,000j
Antal röstägande ofvan gränsen
591
1,820
3,236 Antal röstägande ofvan gränsen
49
68
107!
j D:o i % af hela antalet röst-
! ägande .....................................
3l
9-5
16-9
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
7-4
10-3
’
16-2j
4:e valkretsen.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
*
108
64
40
Norrtälje.
Motsvarande inkomst . . kr. 10.800
6,400
4.000
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
26
24
13
Antal röstägande ofvan gränsen
1,198
2.354
3.820
Motsvarande inkomst . . kr.
2,600
2,400 l,600j
D:o i % af hela antalet röst-
Antal röstägande ofvan gränsen
79
89
140!
ägande .........................................
6-3
12-3
19-9
D:o i % af hela antalet röst-
i
ägande .........................................
7-6
8-6
IS ö!
5:e valkretsen.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
50
29
19
Östhammar.
i
Motsvarande inkomst . . kr.
5,000
2,900
1,900 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
27
22
20
Antal röstägande ofvan gränsen
943
1,865
3,186
Motsvarande inkomst . . kr.
2,700
2,200
2,000;
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
4-0
7-9
13-4
Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i % af hela antalet röst-
21
25
1
311
Hela staden.
ägande .....................................
8-7
103
12-8
| Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
125
50
27
:
j Motsvarande inkomst . . kr. 12.500
5,000
2,700
Öregrund.
1
Antal röstägande ofvan gränsen
2,558
7,887 14.212
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
14
12
11:
j D:o i' % af hela antalet röst-
Motsvarande inkomst . . kr.
1,700
1,500 1,400
ägande .........................................
1
2-9
8-9
16-1
Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i % af hela antalet röst-
30
34
39
Stockholms län.
ägande .........................................
9-3
10 6
12 1
Södertälje .2)
Sigtuna.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
40
25
16
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
21
13
121
Motsvarande inkomst . . kr.
4,000
2,500
1,800
Motsvarande inkomst . . kr.
2,100
1,600
1,500]
Antal röstägande ofvan gränsen
100
206
329 Antal röstägande ofvan gränsen
16
24
25
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-1
ägande . . ............................
4'3
8-8
14-1
ägande......................................... |
7-4
Ilo
ll-s!
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2it.
129
Talj. 2 B
(forts.).
Jämviktsgrånger inom stadskommunerna.
Stad.
Enligt
det ore
duce
rade
röst-
talet.
Enligt
nuva
rande
l^st&m-
melser.
Enligt
för
slaget.
Stad.
Enligt
det ore-
duce-
rade
röst-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
|
Enligt
för
slaget.
Uppsala län.
Strängnäs.
Uppsala.*)
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
40
35
23
Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.
55
44
26
Motsvarande inkomst . . kr.
4,000
3,500
2,300
i Motsvarande inkomst . . kr.
5.500
4,400 2,600
Antal röstägande ofvan gränsen
51
58
97
j Antal röstägande ofvan gränsen
348
493
845
D:o i c/o af hela antalet röst
ägande .........................................
8-8
100
16-7
1 D:o i ‘i af hela antalet röst-
ägande .........................................
6-5
9-2
15-8
Mariefred.
Enköping.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
26
24
17
| Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.
47
31
18
Motsvarande inkomst . . kr.
2,600
2,400
1,800
! Motsvarande inkomst . . kr.
4,700
3,100
1,800
Antal röstägande ofvan gränsen
27
33
46
Antal röstägande ofvan gränsen
57
79
142
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
6-8
8-3
11-6
ägande .........................................
4'7
6-5
ilo
Trosa.
Södermanlands län.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
30
19
12
Nyköping.
Motsvarande inkomst . . kr.
3,000
1,900
1,500
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
52
35
21
Antal röstägande ofvan gränsen
15
24
29
Motsvarande inkomst . . kr.
5,200
3,500 2,100
D:o i % af hela antalet röst-
Antal röstägande ofvan gränsen
101
168
291
ägande .........................................
60
9-7
11 7
, l):o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
4'9
8-2
14-2
.
Östergötlands län.
Eskilstuna.'2)
Linköping .s)
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
46
27
18
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
53
42
26
Motsvarande inkomst . . kr.
4,600
2,700 1,800
Motsvarande inkomst . . kr.
5,300
4,200
2,600
Antal röstägande ofvan gränsen
188
353
607
Antal röstägande ofvan gränsen
191
286
479
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i * af hela antalet röst-
ägande .........................................
5-2
9-7
16-7
ägande .........................................
7-4
11 1
18-6
Torshälla.
Norrköping .4)
i
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
15
13
11
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
70
39
22
Motsvarande inkomst . . kr.
1,800
1,600
1,400
Motsvarande inkomst . . kr.
7,000
3,900
2,200
Antal röstägande ofvan gränsen
46
53
71
Antal röstägande ofvan gränsen
393
822
1,474
D:o i
%
af hela antalet röst-
ilo i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
8-5
9-8
131
ägande .........................................
3-5
7-4
13-3
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.
17
ISO
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 B (forts.). Jämvildsgränser inom stadskommunerna.
Enligt
det ore-
Enligt
nnva-
Enligt
Enligt
det ore-
Enligt
nuva-
Enligt
Sta d.
rade
röst
talet.
rande
för-
Stad.
rade
röst
talet.
rande
för-
bestäm
melser.
slaget.
bestäm
melser.
slaget.
Söderköping.
Eksjö.
Jämviktsgräng . . bevilln.-kr.
37
32
20
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
43
38
22
!
Motsvarande inkomst . . kr.
3,700
3,200 2.000
Motsvarande inkomst . . kr.
4,300
3,800
2
.
200
!
Antal röstägande ofvan gränsen
33
41
68
Antal röstägande ofvan gränsen
76
84
142!
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
6-7
8-3
13'8
ägande .....................................
8-3
91
15-4
Motala.
Grenna.
Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.
43
30
21
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
18
17
14;
Motsvarande inkomst . . kr.
4,300
3,000 2,100
Motsvarande inkomst . . kr.
1,800
1,800 1,700
Antal röstägande ofvan gränsen
50
85
138
Antal röstägande ofvan gränsen
33
36
45j
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
5-5
9-3
15-1
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
10'2
11*1
13-9
Vadstena.
Kronobergs län.
Jämviktsgräng . . bevilln.-kr.
31
30
20
Växjö.
Motsvarande inkomst . . kr.
3,100
3,000 2,000
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
56
42
28!
Antal röstägande ofvan gränsen
49
53
84
Motsvarande inkomst . . kr.
5,600
4,200
2,800!
D:o i % af hela antalet röst-
Antal röstägande ofvan gränsen
114
168
281
ägande .........................................
7-1
7-6
12-1
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
7-9
11-7
19-6
Skeninge.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
19
18
12
Kalmar län.
Motsvarande inkomst . . kr.
1,900
1,800
1,500
Kalmar.
Antal röstägande ofvan gränsen
30
36
49
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
61
37
22
:
D:o i % af hela antalet röst-
8-0
Motsvarande inkomst . . kr.
6,100
3,700 2,200
i
ägande .........................................
6*7
10-9
Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i % af hela antalet röst-
128
252
444
;
Jönköpings län.
ägande .........................................
4-6
91
16 1 j
Jönköping.
Oskarshamn.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
64
40
23
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
59
33
22;
Motsvarande inkomst . . kr.
6,400
4,000 2,300
Motsvarande inkomst . . kr.
5,900
3,300 2,200
Antal röstägande ofvan gränsen
206
396
695
Antal röstägande ofvan gränsen
62
127
221;
D:o i %
af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
5-1
9-8
17-2
ägande .........................................
4-0
8 M
14-3
Tab. 2 B (forts.). Jämvildsgränser inom stadskommunerna.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 20.
131
Stud.
Enligt
det ore
duce
rade
röst-
tulct.
Enligt
nuva
rande
:>e»tiim-|
melser. j
Enligt
för
slaget.
Sta d.
Enligt
ictore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt;
för
slaget.'
Västervik.
Ronneby.
;
J äiaYiktsgrän» . . bcvilln.-kr.
55
27
18
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
42
so
20
Motsvarande inkomst .
• kr'
5,500
2,700
1,800
Motsvarande inkomst .
. kr.
4,200
3,000
2,000
Antal röstägande ofvan gränsen
58
141
235
Antal röstägande ofvan gränsen
48
74
125
: D:o i % af hela antalet röst-
D:o i < af hela antalet röst-
ägande ............................
. . .
ilo
7-2
12-0
ägande ............................
5-8
8-9
15-0
Vimmerby.
Karlshamn.
| Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
35
30
20
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
65
38
24
Motsvarande inkomst .
. kr.
3,500
3,000 2,000
Motsvarande inkomst .. . kr.
6,500
3,800 2,400
Antal röstägande ofvan gränsen
30
40
63
Antal röstägande ofvan gränsen
84
162
286
i D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande ............................
. . .
6-2
8'3
13*1
ägande ............................
4-7
91
16o
Borgholm.
Sölvesborg.
j Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
37
29
21
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
48
34
20
! Motsvarande inkomst .
. kr.
3,700
2,900 2,100
Motsvarande inkomst .
. kr.
4,800
3.400
2,000
i Antal röstägande ofvan gränsen
21
26
38
Antal röstägande ofvan gränsen
36
59
95
T):o i % af hela antalet röst-
ägande ............................
7'8
9-6
14-1
D:o i % åt hela antalet röst
ägande .........................................
6-7
11-0
17-8
(jottlands län.
.
Visby.
Kristianstads län
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
48
36
22
Kristianstad.
Motsvarande inkomst . . kr.
4,800
3,600 2,200
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
68
49
30
j Antal röstägande ofvan gränsen
125
185
318
Motsvarande inkomst .
. kr.
6,800
4,900 3,000
D:o i % af hela antalet röst-
5-4
7-9
13-6
Antal röstägande ofvan gränsen
143
245
414
D:o i % af hela antalet röst-
ägande ............................
5-9
10-1
17-1
Blekinge län.
Karlskrona.
Simrishamn.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr
1
35
26
18
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
53
40
22
Motsvarande inkomst .
. kr
3,500
2,600
1,800
Motsvarande inkomst .
. kr
5,300
4,000
2,200
Antal röstägande ofvan gränsen
451
652
1,059
Antal röstägande ofvan gränsen
31
42
76
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande ............................
1
6-7
9-6
15-6
ägande ............................
4-8
6'5 . 11-8
132
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 B
(forts.).
Jämviktsgränser inom stadskommunerna.
Stad.
Enligt
detore-
! duce-
rade
| röst-
i talet.
1
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser
Enligt
för
slaget.
Stad.
j Enligt
det ore-
i duce-
I rade
; röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser
Enligt
för
slaget.
Ängelholm.
Ystad.
i
j Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
41
31
20
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
73
35
21
j Motsvarande inkomst . . kr.
4,100
3,100 2,000
Motsvarande inkomst . . kr.
7,300
3,500 2,100j
[ Antal röstägande ofvan gränsen
61
92
150
Antal röstägande ofvan gränsen
87
230
403;
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
' ägande .........................................
6*4
9-7
15-8
ägande .........................................
3-5
9-3
16 3
Malmöhus län.
Trelleborg.
Jämviktsgräns . . hevilln.-kr.
55
38
23
Malmö .6)
Motsvarande inkomst . . kr.
5,500
3,800 2,300
! Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
77
37
20
Antal röstägande ofvan gränsen
66
117
203
| Motsvarande inkomst . . kr.
7.700
3,700
2,000
D:o i % af hela antalet röst-
j Antal röstägande ofvan gränsen
683
1.610 2,956
ägande.........................................
5*7
10*1
17-5
i D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
3-6
8-4
15-5
Skanör med Falsterbo.
1
Jämviktsgräns . . hevilln.-kr.
12
11
11
Lund.
Motsvarande inkomst . . kr.
1,500
1.400
1,400
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
55
40
23
Antal röstägande ofvangränsen
37
39
44
Motsvarande inkomst . . kr.
5,500
4,000 2,300
D:o i % af hela antalet röst-
Antal röstägande ofvan gränsen
269
433
749
ägande .........................................
10-3
10-9
12-3
D:o i % af hela antalet röst-
ägande.........................................
5-9
9-5
16-4
Hallands lön.
Landskrona.
Halmstad.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
53
33
18
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
54
38
23
Motsvarande inkomst . . kr.
5,300
3.300 1,800
Motsvarande inkomst . . kr.
5,400
3,800
2,300
Antal röstägande ofvan gränsen
174
328
579
Antal röstägande ofvangränsen
183
294
517
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
4-5
8-6
151
ägande......................................... j
5'8
9-4
164
Hälsingborg .6)
Laholm.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.l
89
43
25
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr. |
34
26
‘ 18
Motsvarande inkomst . . kr.|
8,900
4,300
2,500
Motsvarande inkomst . . kr.
3,400
2,600
1.800
Antal röstägande ofvan gränsen j
217
588
1,042
Antal röstägande ofvangränsen)
28
35
56
D:o i
%
af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-!
i
ägande......................................... |
3*4
9-3
16-5
ägande......................................... !
6-1
7-7
12-31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
133
Talj. 2 B (forts.). Jämviktsgränser inom städs kommuner na.
Stad.
Enligt
det ore
duce
rade
röst-
talet. -
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stad.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Falkenberg.
Göteborg: 3:e valkretsen.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
53
34
19
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
36
31
22
Motsvarande inkomst . . kr.
5,800
3,400
1,900
Motsvarande inkomst . . kr.
3,600
3,100 2,200i
Antal röstägande ofvan gränsen
35
59
104
Antal röstägande ofvan gränsen
677
861
1.409'
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
J-i
6'9
121
ägande.........................................
6-9
8-7
14 3!
Varberg.
Göteborg'1): Hela staden.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
45
33
19
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
119
48
27 j
Motsvarande inkomst . . kr.
4,500
3,300
1,900
Motsvarande inkomst . . kr. 11.900
4.800
2.700
Antal röstägande ofvan gränsen
80
114
196
Antal röstägande ofvan gränsen
867
2,610
4,604
D:o i % af hela antalet röst-
ägande.........................................
59
8-4
14-4
D:o i % af hela antalet röst-
ägande.........................................
2-9
8-7
154 i
Kungsbacka.
j Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
43
39
24
Kungälf.
Motsvarande inkomst . . kr.
4.300
3,900
2,400
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
43
25
18
! Antal röstägande ofvan gränsen
36
31
59
Motsvarande inkomst . . kr.
4,300
2,500
1,800
D:o i % af hela antalet röst-
Antal röstägande ofvan gränsen
17
30
47
ägande.........................................
10-9
130
24-8
D:o i % af hela antalet röst-
ägande.........................................
5l
91
14-2
Göteborgs och Bohus län.
Marstrand.
Göteborg: l:a valkretsen.
„
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
25
20
15
1 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
397
54
|
Motsvarande inkomst . . kr.
2,500
2,000 1,800]
Motsvarande inkomst . . kr. 39,700
5.400 3,000
Antal röstägande ofvan gränsen
37
48
70i
! Antal röstägande ofvan gränsen
84
717
1,289
D:o i
af hela antalet röst-
j D:o i % af hela antalet röst-
ägande.........................................
7-7
10o
14- g !
ägande .........................................
lo
8-8
15-7
Göteborg: 2:a valkretsen.
Lysekil.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
100
56
32
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
33
25
18
Motsvarande inkomst . . kr. 10,000
5,600 3,200
Motsvarande inkomst . . kr.
3,300
2,500
1.800
Antal röstägande ofvan gränsen
584
1,125
1,928
Antal röstägande ofvan gränsen
55
77
128
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
4-9
9-5
16-2
ägande.........................................
5-7
7-9
13-2
134
Kanyl. Majits Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 B (forts.). Jämviktsgränser inom stadskommunernu
Stad.
Enligt
det ore-
duce-
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stad.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nu va
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Uddevalla.
Ulricehamn.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
60
36
19 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
45
38
22
Motsvarande inkomst . . kr.
6,000
3,600
1,900 Motsvarande inkomst . . kr.
4,500
3,800
2,200
Antal röstägande ofvan gränsen
85
170
302 Antal röstägande ofvan gränsen
27
34
58
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
3*8
6-7
11-9
D-o i % af kela antalet röst
ägande .........................................
6*4
8-0
13-7
Strömstad.
Åmål.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
35
31
20 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
28
25
18
Motsvarande inkomst . . kr.
3,500
3,100
2,000
Motsvarande inkomst . . kr.
2,800
2,500
1,800
Antal röstägande ofvan gränsen
49
58
96
Antal röstägande ofvan gränsen
67
81
126;
D:o i % af kela antalet röst
ägande .........................................
6-9
8-1
13'6
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
7-4
9-0
14-0
Älfsborgs län.
Skaraborgs län.
Vänersborg.
Mariestad.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
43
34
21
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
50
40
24!
Motsvarande inkomst . . kr.
4,300
3,400
2,100
Motsvarande inkomst . . kr.
5,000
4,000 2,400;
Antal röstägande ofvan gränsen
99
133
224 Antal röstägande ofvan gränsen
52
78
128;
D.o i % af kela antalet röst
ägande .........................................
6-7
90
15-1
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
55
8-3
13-6
Alingsås.
Lidköping.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
41
31
22 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
45
35
21
Motsvarande inkomst . . kr.
4,100
3,100
2,200 Motsvarande inkomst . . kr.
4,500
3,500 2,100
Antal röstägande ofvan gränsen
60
80
132 Antal röstägande ofvan gränsen
74
113
186
D:o i % af kela antalet röst
ägande .........................................
7-0
9-4
15*4
D:o i % af kela antalet röst
ägande .........................................
5-3
8'2
13*4
Borås.
Skara.
i Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
106
40
22
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
41
36
24
Motsvarande inkomst . . kr. 10,600
4,000
2,200
Motsvarande inkomst . . kr.
4,100
3,600
2 400
: Antal röstägande ofvan gränsen
195
259
470
Antal röstägande ofvan gränsen
77
90
148
D:o i % af hela antalet röst
ägande ....................... .... . . .
5-1
6'8
12'4
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
7-2
8-5
13'9
Tub. 2 B
(forts.).
Jämviktsgränser inom stadslcommunerna.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
I3r
Enligt
det ore-
Enligt
nuva-
Enligt
Enligt
det ore-
Enligt
nuva-
Enligt!
Sta d.
rade
röst-
tnlefc.
rande
för-
Stad.
rade
rande
för-
bestäm- slaget.
bestäm- slaget.
inelscr.
talet.
melser.
Skof de.
Filmstöd.
Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.
57
45
27
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
47
36
21
Motsvarande inkomst . . kr.
5,700
4,500
2,700
Motsvarande inkomst . . kr.
4,700
3,600
2,100
Antal röstägande ofvan gränsen
75
112
192
Antal röstägande ofvan gränsen
63
86
148
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
7'7
11 5
19-8
ägande .........................................
6l
8-3
14-3
Hjo.
Örebro län.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
55
33
23
Örebro.
.
Motsvarande inkomst . . kr.
5,500
3,300
2,300
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
55
35
21
Antal röstägande ofvan gränsen
15
34
56
Motsvarande inkomst . . kr.
5,500
3,500 2,100
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
o*7
8-4
13-9
Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i % af hela antalet röst-
296
531
941
Falköping.
ägande .........................................
4-2
7-5
13-3
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
35
31
20
Askersund.
Motsvarande inkomst . . kr.
3,500
3,100
2,000
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
38
29
20
Antal röstägande ofvan gränsen
71
90
147
Motsvarande inkomst . . kr.
3.800
2,900
2,000
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
7-5
9-5
15'5
Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i °l af hela antalet röst-
30
40
63
ägande .........................................
5'6
7'4
11'7
Värmlands län.
Karlstad .3)
Kora.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
59
40
24
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
36
33
21
Motsvarande inkomst . . kr.
5,900
4.000
2,400
Motsvarande inkomst . . kr.
3,600
3,300 2,100
Antal röstägande ofvan gränsen
154
278
478 Antal röstägande ofvan gränsen
39
42
71
D:o i ^ af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
4-8
8-6
14-9
ägande.........................................
8-7
9-4
15-9
Kristinehamn.
Lindesberg.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
44
30
20 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
41
30
15
Motsvarande inkomst . . kr.
4,400
3,000
2,000
Motsvarande inkomst . . kr.
4,100
3,000
i . soo !
Antal röstägande ofvan gränsen
87
146
245 Antal röstägande ofvan gränsen
32
48
86|
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
5-1
8-6
14-5
ägande .........................................
4-9
7'3
13-1 j
136
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 2 B
(forts.).
Jämviktsgränser inom stadskommunerna.
Stad.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stad.
Enligt
det ore-
dnce-
rade
röst
talet.
Enligt
nn va
ran de
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Västmanlands län.
Säter.
Västerås.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
35
22
19
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
41
29
18
Motsvarande inkomst . . kr.
3,500
2,200
1,900
Motsvarande inkomst . . kr.
4,100
2,900
1.800
Antal röstägande ofvan gränsen
it
23
27
Antal röstägande ofvan gränsen
•200
314
530 D:o i % af hela antalet röst-
D:o i ?» af hela antalet röst-
ägande .........................................
5*1
10-8
12-7
ägande .........................................
55
8-7
14-7
Hedemora.
Sala.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
44
35
22
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
40
27
14
Motsvarande inkomst . . kr.
4.400
3,500 2,200
Motsvarande inkomst . . kr.
4,000
2,700
1,700
Antal röstägande ofvan gränsen
35
44
74
Antal röstägande ofvan gränsen
72
123
216
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
59
7'4
12-öj
ägande .........................................
38
6'5
114
Gäfleborgs län.
Köping.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
38
33
18
Gäfle.
Motsvarande inkomst . . kr.
5,800
3,300
1,800 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
54
29
181
Antal röstägande ofvan gränsen
54
96
174
Motsvarande inkomst . . kr.
5,400
2,900
1,800,
D:o i % af hela antalet röst-
Antal röstägande ofvan gränsen
334
726
1,269:
ägande.........................................
39
70
12-7
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
3-7
8l
14 21
Arboga.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
51
29
18
Söderhamn.
Motsvarande inkomst . . kr.
5,100
2,900
1,800
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
68
25
13
Antal röstägande ofvan gränsen
45
89
156
Motsvarande inkomst . . kr.
6,800
2,500
1,600
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
3-5
6-9
122
Antal röstägande ofvan gränsen
71
247
421
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
2*0
7-0
11-9
Kopparbergs län.
Falun.
Hudiksvall.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
87
37
21
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
61
35
22
Motsvarande inkomst . . kr.
8,700
3,700
2,100
Motsvarande inkomst . . kr.
6,100
3,500
2,200
Antal röstägande ofvan gränsen
66
244
426
Antal röstägande ofvan gränsen
57
127
217.
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
2-4
8'7
15 3
ägande .........................................
3-8
8'5
14-6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 29.
137
Tab. 2 B
(forts.).
Jämviktsgränser inom stadslcommunerna.
Stad.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stad.
Enligt
det ore-
duee-
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Västernorrlands län.
Skellefteå.
Härnösand.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
75
48
30
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
68
39
23 Motsvarande inkomst • . kr.
7,500
4,800 3,000
Motsvarande inkomst . . kr.
6,800
3,900
2,300 Antal röstägande ofvan gränsen
24
44
73
Antal röstägande ofvan gränsen
90
202
348
D:o i % af hela antalet röst-
70
12-8
21-2
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
3-9
8-7
15'0
Norrbottens län.
Sundsvall. 2)
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
91
43
25
Luleå.
Motsvarande inkomst . . kr.
9,100
4,300
2,500 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
54
31
20
Antal röstägande ofvan gränsen
140
334
606
Motsvarande inkomst . . kr.
5,400
3,100 2,000
D:o i Ja af hela antalet röst-
Antal röstägande ofvan gränsen
119
253
431
ägande .........................................
3-4
8-1
14-6
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
4-5
96
16-4
Örnsköldsvik.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
69
39
22
Piteå.
Motsvarande inkomst . . kr.
6,900
3,900
2,200
Antal röstägande ofvan gränsen
35
74
132
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
46
33
22
Motsvarande inkomst . . kr.
4,600
3,
SOU
2,200
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
4-5
9'6
17-1
Antal röstägande ofvan gränsen
47
65
in
D:o i % af hela antalet röst-
Jämtlands län.
ägande .........................................
5-9
8'2
140
Östersund.
Haparanda.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
52
38
24
Motsvarande inkomst . . kr.
5,200
3,800
2,400
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
51
42
27
5,100
4,200 2,700
Antal röstägande ofvan gränsen
129
220
373
D:o i % af hela antalet röst-
Antal röstägande ofvan gränsen
29
38
64
ägande .........................................
6-5
11-0
18-7
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
8-2
10 7
18-1
Västerbottens län.
Umeå.
Samtliga stadskommuner.9)
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
51
40
24 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
82
41
24
Motsvarande inkomst . . kr.
5,100
4,000
2,400 Motsvarande inkomst . . kr.
8,200
4,100
2,400
Antal röstägande ofvan gränsen
87
123
211
Antal röstägande ofvan gränsen 10,440 25,480 45,655
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande .........................................
7'3
10'3
17-fi
ägande.........................................
3’5
8-5
15-2
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 ffäft.
18
138
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 29.
Anmärkningar.
')—7) I följande städer hafva vid 1904 års bevillningstaxering de bevillningsfria af dragen
hvilka i regeln utgöra 450 kr. för inkomst ej öfverstigande 1,200 kr. och 300 kr. för inkomst från och
med 1,200 intill 1,800 kr., blifvit ökade pä grund af hög bostadskostnad, nämligen:
*) Stockholm: afdrag resp. 650 och 500 kr., hvarjämte inkomst understigande 700 kr. är fri
från bevillning. — s) Södertälje, TJppsala, Eskilstuna och Sundsvall: afdrag resp. 550 och 400 kr. —
*) Linköping och Karlstad: afdrag resp. 550 och 300 kr. — 4) Norrköping: afdrag resp. 500 och 350
kr. — 6) Malmö: afdrag resp. 550 och 400 kr., hvarjämte förekomma dels de vanliga å 450 och 300 kr.,
dels dylika å 600 ä 650 kr. — 6) Hälsingborg: afdrag resp. 600 och 400 ä 300 kr. — 7) Göteborg:
afdrag resp. 650 och 400 kr.
8) I fråga om betydelsen af »järn vikt sgräns> se anm. 1 å sid. 100.
8) Frånräknas Stockholm och Göteborg, blifva talen för öfriga 91 städer följande:
A. Röstägande och rösttal inom särskilda bevillningsgrnpper.
Bevillniugsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I
°/o.
Enligt det
oreduce
rade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt det
oreduce
rade
rösttalet.
Enligtnu-
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
T.
o. m. 4’99 kr....................
104,219
57-2
209,035
209,035
209,035 1
7-8
103
150
5'00—14-99 >
. . . .
43,708
240
356,441
356,441
356,441
13-3
17-6
25-5
15-00—29-99 »
. . . .
15,027
8-3
327,740
327,738
294,388
12-3
16-2
210
30-00—49-99 •
. . . .
8,899
4-9
336,167
335,960
206,539
12-6
166
14-8
50 00 kr. och däröfver . .
10,185
5-6
1,441,998
796,297
331,597
540
39-3
23-7
Summa
182,038
lOO-o
2,671,381 2,025,471 1,398,000!
100-o
100 0
100 0
B. Järn viktsgränser.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande be
stämmelser.
Enligt
förslaget.
Jamviktsgräns.................. bevilln.-kr.
57
35
21
Motsvarande inkomst
kr.
5,700
3,500
2,100
Antal röstägande ofvan gränsen . . .
8,190
15,450
26,968
D:o i % af hela antalet röstägande . .
4-5
8-5
14-8
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.
139
Öfversikt
af
deri nuvarande och den föreslagna röstbegränsningens verkningar
med hänsyn till förhållandena år 1904.
3. Köpingskommunerna,
140
Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 3 A. Röstägande och rösttal inom särskilda bevillningsgrupper.
Köping
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I x.
Enligt det
oredncerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Sundbyberg.
,
'
T. o. m. 4'99 kr..................
426
44-1
1,099
1,099
1,099
i 9-9
i 11-9
17-6
500—14-99 >
. . . .
394
40-7
3,119
3,119
2,960
28-2
|
33-7
471
1500—29-99 »
....
89
9-2
1,911
1,911
1,058
17-3
20-7
16-8
30 00—49-99 >
....
35
3-6
1,318
1,318
532
11-9
1
14-3
8-5
50-00 kr. och däröfver .
23
2-4
3,609
1,796
633
32-7
19-4
101
Summa
967
lOOo
11,056
9,243
6,282
! 100 o
1000
100
o
Djursholm. >)
T. o. m. 4*99 kr..................
197
340
373
373
373
1-6
2-3
5-6
5-00—14-99 >
....
123
21-2
1,050
1,050
975
4 3
6-6
14-6
15-00—29-99 >
. . . .
74
12-8
1,550
1,550
876
6-3
9-7
131
30-00—49-99 >
. . . .
56
9-6
2,134
2,134
855
8-6
13-4
12-8
50-00 kr. och däröfver .
130
22-4
19,540
10,852
3,598
79-3
680
53-9
Summa
580
1000
24,647
15,959
6,677
lOOo
lOOo
100
o
Malmköping.
T. o. m. 4’99 kr..................
94
61-1
145
145
145
8-4
12-9
17-9
5-00—14-99 >
. . . .
35
22-7
287
287
272
16-7
25-6
33-5
15-00—29-99 »
....
13
8-4
284
284
156
16-5
25-3
19-2
30-00—49-99 .
. . . .
7
4-6
268
236
107
15-5
21-0
13-2
50'00 kr. och däröfver .
5
3-2
740
170
132
42-9
15-2
16-2
Summa
154
100-0
1.724
1,122
812
100
o
lOOo
1000
Tranås.
T.
o. m. 4-99 kr...............
253
59-0
421
421
421
9-1
9-9
17-4
5-00—14-99 >
. . . .
97
22-6
872
872
785
18-9
20-6
32-5
15-00—29-99 .....
38
8-8
832
832
456
18-1
19-6
18-9
30-00—49-99 .....
26
6-1
955
955
388
20-8
22-5
16-1
50 00 kr. och däröfver .
15
3-5
1,525
1,163
366
33-1
27-4
15l
Summa
429
lOO-o
4,605
4.243
2,416
100
-o
lOO-o
lOO-o
Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 29.
141
Tab. 3 A (forts.). Röstägande in. m. inom köpingshommunerna.
Köping
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I
JK.
Enligt det
oredneerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Värnamo.
T. o. m. 4-99 kr..................
194
61-2
314
314
314
9-1
9-9
17-7 1
5-00—14-99 »
....
60
18-9
490
490
446
14-2
15-4
25-2
15-00—29-99 >
....
25
7-9
517
517
292
14-9
16-2
16-5
30-00—4999 »
....
21
6-6
776
776
316
22-4
24-4
17-9
50-00 kr. och däröfver .
17
5-4
1,363
1,087
402
39-4
34-1
22-7
Summa
317
100-o
3,460
3,184
1,770
100 o
1000
lOOo
Elmhult.
| T. o. in. 4’9 9
kr...............
128
46-4
271
271
271
98
10-5
15-4
5-00—14-99 >
....
94
34-1
820
820
747
29-8
31-8
42-5
15-00—29-99 >
. ■ . .
39
14-1
881
881
472
32-0
534-2
26-8
30-00—49-99 >
....
11
4-0
386
386
161
14-0
150
9-2
50'00 kr. och däröfver .
4
1-4
395
220
107
14-4
8-5
6-1
Summa
276
100 o
2,753
2,578
1,758
100 0
100 0
lOO o
;
Mönsterås.
T. o. m. 4'99 kr..................
167
63-2
318
318
318
10-4
12-7
21-1
5-00—14-99 > - . . .
49
18-6
440
440
400
14-3
17-6
26-6
15-00—29-99 >
....
24
91
537
537
288
17-5
21-5
19-1
j
30-00—49-99
>
... .
10
3-8
387
387
153
12-6
15-6
10-2
5O"00
kr.
och
däröfver .
14
5-3
1,386
819
346
45-2
32-7
230
Summa
264
100 o
3,068
2,501
1.505
lOOo
lOOo
lOOo
Fig-eliolm.
T. o. m. 4-99
kr...............
66
91-6
101
101
101
47-4
80-8
62-4
5 00—14-99 >
. . . .
3
4-2
19
12
19
8-9
9-6
11-7
1500—29-99 »
....
1
1-4
20
4
12
9-4
3-2
7-4
30-00—49-99 >
....
2
2-8
73
8
30
34-3
6-4
18-5
5000
kr.
och
däröfver .
—
—
—
—
—
—
—
Summa
72
1000
213
125
162
100-
o
100 o
100 o
142
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 3 A (forts.). Röstägande m. m. inom köpingskommunerna.
Köping
och
bevillningsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I
%.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt
nuvarande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Nybro.
T. o. m. 4-99 kr..................
73
43-7
137
137
137
5-3
6-6
11-2
500—14-99 >
. . . .
49
29-3
419
419
382
161
20-3
31-2
15-00—29-99 >
....
21
12-6
462
462
250
17-7
22-4
20-4
3000—49-99 >
. . . .
15
9-0
577
577
229
22-1
28-0
18-6
50 00 kr. och däröfver .
9
5‘4
1,011
467
229
38-8
22-7
18-6
Summa
167
100 0
2,606
2,062
1,227
100
o
lOOo
100
o
Mörbylånga.
T. o. m. 4 99 kr..................
34
70-9
46
46
46
18-9
45-1
25-3
5-00—14-99 >
. . . .
10
20-8
99
40
85
40-6
39-2
46-7
1500—29-99 »
....
3
6-2
64
12
36
26-2
11-8
19-8
3000—49-99 >
. . . .
1
21
35
4
15
14-3
3-9
8-2
50 00 kr. och däröfver .
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
48
100
o
244
102
182
lOOo
lOOo
100-
o
Hessleholm.
T. o. m. 4-99 kr..................
376
564
805
805
805
10-9
12-1
20-3
500—14-99 >
. . . .
173
26-0
1,414
1,414
1,312
19-2
21-2
33-1
1500—29-99 >
....
60
9o
1,279
1,279
713
17-3
19-2
180
30-00—49-99 »
....
33
4-9
1,236
1,236
501
16-8
18-5
12;7
50 00 kr. och däröfver .
25
37
2,643
1,934
631
35-8
290
15-9
Summa
667
lOOo
7,377
6,668
3,962
100 0
100
o
100 0
llius.
T. o. m. 499 kr..................
285
71-4
505
505
505
17 2
19-7
29-2
500—14-99 >
. . . .
71
17-8
609
609
546
20-7
23-8
31-6
1500—29-99 >
....
21
53
432
432
246
14-7
16-8
14-2
30-00—49 99 >
. . , .
12
3-0
450
450
181
15-3
17-6
10-5
50 00 kr. och däröfver .
10
2-5
942
566
250
32-1
22-1
14-5
Summa
899
100
o
2,988
2,562
1,728
100 0
100-
o
100
o
Kungi. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
143
Tab. 3 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom köping skommunerna.
Köping
och
bevillningggrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %
Antal.
I #.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Eslöf.
T. o. m. 4*99 kr.................
399
55-8
862
862
862
8-0
9-9
18-3
5-00—14-99
> . . . .
178
24-9
1,485
1,485
1,368
13-8
17-1
29-0
15-00—29-99
> . . . .
52
7-3
1,144
1,144
621
10-6
131
13-2
30-00—49-99
> . . . .
41
5-7
1,523
1,523
619
14-1
17-6
13-1
50-00 kr. och däröfver .
45
6-3
5,768
3,692
1,245
53-5
42-4
26-4
Summa
715
100-0
10,782
8,706
4,715
lOO-o
lOOo
100-o
Hörby.
T. o. m. 4 99 kr.................
207
59-5
363
363
363
109
11-7
19-0
5-00—14-99 t . . . .
76
21-9
626
626
592
18-9
20-3
31-1
15-00—29-99 > . . . .
38
10-9
810
810
452
24-4
26-2
23-7
3000—49-99 » . . . .
15
4-3
563
563
228
17o
18-2
120
50 00 kr. och däröfver .
12
3-4
958
728
270
28-8
23-6
14-2
Summa
348
lOOo
3,320
3,090
1,905
lOOo
lOOo
lOOo
Tara.
T. o. m. 4 99 kr.................
95
48-4
188
188
188
5-6
7-3
12-9
500—14-99 » . . . .
51
260
463
463
416
13-7
17-9
28-5
15-00—29-99 > . . . .
20
10-2
420
420
239
12-4
16-2
16-3
30-00—49-99 > . . . .
15
7-7
589
589
231
17-4
22-7
15-8
50 00 kr. och däröfver .
15
7-7
1,728
930
388
51-0
35-9
26-5
Summa
196
lOOo
3,388
2,590
1,462
lOOo
lOOo
lOOo
Tidaltolm.
T. o. m. 4'99 kr.................
710
75-8
1,391
1,391
1,391
16-6
26-3
38-1
5-00—14-99
> . . . .
157
16-8
1,205
1,205
1,132
14-4
22-8
31-0
15-00—29-99 > . . . .
38
4-1
879
879
466
10-5
16-6
12-8
3000—49-99 » . . . .
17
1-8
629
629
256
7-5
11-9
7-0
50 00 kr. och däröfver .
14
1-6
4,267
1,187
404
51-o
22-4
11-1
Summa
936
lOO-o
8,371
5,291
3,649
lOOo
100-o
1000
144
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Tab. 3 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom köpingskommunerna.
Köping
och
bevillningsgrnpper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal. ! i %.
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enlig
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Grästorp.
«
T. o. m. 4'99 kr.................
56
50-5
87
87
87
6-7
9-1
12-3
5-00—14-99 > . . . .
28
25-2
225
225
218
17-3
23-6
30-7
15-00—29-99 > . . . .
12
10-8
257
251
143
19-7
26-3
201
8000—49-99 » . . . .
9
8-1
333
234
136
25-6
24-6
19-2
50 00 kr. och däröfver .
6
5-4
400
156
126
30-7
16-4
17-7
Summa
in
100 o
1,302
953
710
100 o
100-o
100 o
Arvika.
T. o. m. 4-99 kr.................
372
41-0
836
836
836
5-5
6-9
12-2
5-00—14-99 > . . . .
322
35-5
2,703
2,703
2,503
17-9
22-4
36-5
1500—29-99 » . . . .
103
11-3
2,295
2,295
1,244
15-2
19-0
18-2
30-00—49-99 > . . . .
65
7-1
2,493
2,493
997
16-5
20-7
14-6
50’ 00 kr. och däröfver .
46
5-1
6,783
3,740
1,266
44-9
31-0
18-5
Summa
908
lOOo
15,110
12,067
6,846
1000
lOO-o
lOOo
Seffle.
T. o. m. 4'99 kr..................
206
52-5
363
363
363
6-2
8-6
14-9
500—14-99 » . . . .
112
28-6
883
883
824
14-9
20-9
33-7
15-00—29-99 » . . . .
36
9-2
772
772
429
13-1
18-3
17-5
3000—4999 > . . . .
20
5*1
727
727
299
12-4
17-2
12-2
50-00 kr. och däröfver .
18
4-6
3,149
1,482
531
53-4
35-0
21-7
Summa
392
lOOo
5,894
4,227
2,446
100
- 0
100
o
100
o
Borlänge.
T. o. m. 4’99 kr.................
182
49-3
399
399
399
9-0
10-5
17-0
5-00—14-99 > . . . .
116
31*5
905
905
855
20-5
23-8 j
36-3
1500—29-99 » . . . .
41
n-i
890
890
493
20-1
23-4
21-0
30-00—49-99 > ....
17
4-6
619
619
255
14-0
16-3
10-8
50-00 kr. och däröfver .
13
3*5
1,606
988
351
36-4
26-0
14-9
_
l
Summa |
369
100
o
4,419
3,801
2,353
100
0
lOO-o
100
0
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.
145
Tab. 3 A
(forts.).
Röstägande m. m. inom k öpingsk o m m u ner na.
Köping
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
bevillningsgrupper.
Antal.
I *■
Enligt det
oreducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förelaget.
Enligt
det ore
ducerade
rösttalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för-
Blaget.
Sollefteå.
T. o. m. 4'99 kr.................
166
44-6
314
314
314
4 2
4-9
10-3
5-00—14-99 > . . . .
93
25-0
842
842
766
11-2
13-2
25-1
15-00—29-99 > . . . .
41
Ilo
950
950
502
12-6
14-9
16-5
3000—49-99 > . . . .
30
8-1
1,204
1,204
468
15-9
18-9
15-4
5000 kr. och.däröfver .
42
11-3
4,240
3,075
997
56-1
48-1
32-7
Summa
372
lOOo
7,550
6,385
3,047
100-o
100-0
1000
Samtliga
köpingskommuner.
T. o. m. 4 99 kr..................
4,686
53-9
9,338
9,338
9,338
7-5
9-6
16-8
5-00—14-99 > . . . .
2,291
26-4
18,975
18,909
17,603
15'2
19-4
31-6
15-00—29-99 > . . . .
789
9-1
17,186
17,112
9,444
13-8
17-6
17-0
30-00 —
49-99 » . . . .
458
5-3
17,275
17,048
6,957
13-8
17-5
12-6
50-00 kr. och däröfver .
463
5-3
62,053
35,052
12,272
49-7
35-9
22-1
Summa
8,687
100-0
124,827
97,459
55,614
lOOo
lOOo
1000
Tal). 3 B. Jämviktsgränser.2)
Köping.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Köping.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Sundbyberg.
Djursholm.')
Jämviktsgräns. . bevilln.-kr.
25
19
10 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
122
77
57
Motsvarande inkomst . . kr.
2,500
1,900
1,300
Motsvarande inkomst . . kr. 12,200
7,700 5,700
Antal röstägande ofvan gränsen
82
124
239
Antal röstägande ofvan gränsen
39
84
116
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
8-5
12-8
24-7
D:o i % af hela antalet röst
ägande ..........................................
6-7
14-5
200
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 IJäft.
19
146
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.
Tab. 3 B
(forts.).
Jämvihtsgränser inom Jcöpingskommunerna.
Köping.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Köping.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Malmköping.
Figeholm.
Jämviktsgräns. . bevilln.-kr.
41
23
14
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
5
2
4
Motsvarande inkomst . . kr.
4,100
2,300
1,700 Motsvarande inkomst . . kr.
950
650
850
Antal röstägande ofvan gränsen
8
19
27
Antal röstägande ofvan gränsen
6
18
11
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
5'2
12-3
17-6
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
8-3
250
15-3
Tranås.
Jfybro.
*
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
31
29
15 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
40
31
20
Motsvarande inkomst . . kr.
3,100
2,900
1,800 Motsvarande inkomst . . kr.
4,000
3,100 2,000
Antal röstägande ofvan gränsen
39
42
79
Antal röstägande ofvan gränsen
16
24
37
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
9-1
9-8
18-4
D:o i % af hela antalet röst
ägande ................................ .... .
9-6
14-4
22-2
Värnamo.
Mörbylånga.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
38
35
19
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
13
5
12
Motsvarande inkomst' . . kr.
3,800
3,500
1,900
Motsvarande inkomst . . kr.
1,600
950
1,500
Antal röstägande ofvan gränsen
26
30
52
Antal röstägande ofvan gränsen
6
13
8
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
8-2
9-5
16-4
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
12-5
27-1
16-7
Elmliult.
Hessleliolm.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
21
20
12
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
31
26
13
Motsvarande inkomst . . kr.
2,100
2,000
1,500 Motsvarande inkomst . . kr.
3,100
2,600
1,600
Antal röstägande ofvan gränsen
38
44
68 Antal röstägande ofvan gränsen
52
64
132
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
13-8
15-9
24-6
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
7'8
9-6
19-8
Mönsterås.
llius.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
41
29
17
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
25
19
12
Motsvarande inkomst . . kr.
4,100
2,900
1,800 Motsvarande inkomst . . kr.
2,500
1,900
1,500
Antal röstägande ofvan gränsen
18
26
45
Antal röstägande ofvan gränsen
25
34
62
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
6-8
9-8
17-0
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
6-3
8-5
15-5
Kungl. Maj;ta Nåd. Proposition N:o 29.
147
Tab. 3 B
(forts.).
Jämvilctsgränser inom höpingshommunerna.
Köping.
Enligt
det ore
duce
rade
röst
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Köping.
Enligt
det ore
duce
rade
röst-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Eslöf.
Arvika.
Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.
59
40
18 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
41
31
18
Motsvarande inkomst . . kr.
5,900
4,000
1,800
Motsvarande inkomst . . kr.
4,100
3,100
1,800
Antal röstägande ofv an gränsen
39
61
127
Antal röstägande ofvan gränsen
64
104
206
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
5-5
8-5
17-8
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
7-0
Ilo
22-7
Hörby.
Seffle.
Jämviktsgräns. . bevilln.-kr.
24
23
14
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
62
33
17
Motsvarande inkomst . . kr.
2,400
2,300
1,700
Motsvarande inkomst . . kr.
6,200
3,300
1,800
Antal röstägande ofvan gränsen
33
37
66
Antal röstägande ofvan gränsen
15
35
71
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
9-5
10'6
19-0
D:o i af hela antalet röst
ägande .........................................
3-8
8-9
181
Tara.
Borlänge.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
50
38
21
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
30
25
12
Motsvarande inkomst . . kr.
5,000
3,800
2,100
Motsvarande inkomst . . kr.
3,000
2,500
1,500
Antal röstägande ofvan gränsen
15
24
39
Antal röstägande ofvan gränsen
30
42
79
D:o i % af hela antalet röst
ägande .....................................•
7-7
12-2
19-9
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
8-1
11-4
21-4
Tidaholm.
Sollefteå.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
61
16
6
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
55
48
29
Motsvarande inkomst . . kr.
6,100
1,800
1,050
Motsvarande inkomst . . kr.
5,500
4,800 2,900
Antal röstägande ofvan gränsen
13
66
144 Antal röstägande ofvan gränsen
33
44
77
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
1-4
7-1
15-4
D:o i % af hela antalet röst
ägande .......................
8-9
11-8
20-7
Grästorp.
Samtliga
köpingskommuner.
Jämviktsgräns. . bevilln.-kr.
30
21
20
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.
49
33
17
Motsvarande inkomst . . kr.
3,000
2,100
2,000 Motsvarande inkomst . . kr.
4,900
3,300
1,800
Antal röstägande ofvan gränsen
13
19
23
Antal röstägande ofvan gränsen
471
811
1,632
D:o i •/, af hela antalet röst
ägande .........................................
11-7
171
20-7
D:o i % af hela antalet röst
ägande .........................................
5-4
9-3
18-8
148
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.
Anmärkningar.
') Djursholm. Det bevillningsfria afdraget för inkomst understigande 1,200 kr. utgjorde enligt
1904 års bevillningstaxering 550 kr.
2) I fråga om betydelsen af »jämviktsgräns» se anm. 1 å sid. 100.
Stockholm 1907.
Kimgl. Boktryckeriet,
P. A. Norstedt & Söner
I
Öfversikt
af
den nuvarande och den i Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29 föreslagna
röstbegränsningens verkningar med hänsyn till förhållandena år 1904.
4. Särskilda landskommuner.
Bih. till Riksd.
Prof.
1907.
1
Sami.
1 Afd. 22 Håft.
(
N:o 29).
20
2
A. Röstägande och rösttal inom särskilda fyrktalsgrnpper.
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrnpper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stockholms län.
Össeby-Garn.
1
— 25 fyrkar ....
67
51-9
600
600
67
5-4
5-4
11-3
26- 50
> ....
21
16-3
787
787
64
71
7-1
10'8
51—100
> ....
16
12-4
1,186
1,186
108
10-7
10-7
181
101—250
> ....
13
101
1,280
2,180
140
19-8
19-8
23'5
Öfver 250
> ....
12
9-3
6,288
6,288
216
570
57-0
363
Summa
129
1000
11,041
11,041
595
100
0
lOOo
1000
Burstil.
1— 25 fyrkar ....
546
72-1
5,248
5,248 "
601
270
27-0
38-2
26- 50
> ....
145
19-2
5,124
5,124
420
26-3
26-3
26-7
51-100
> ....
45
60
2,986
2,986
275
15'4
15-4
17-5
101—250
> ....
14
1'8
2,325
2,325
151
12-0
120
9-6
Öfver 250
> ....
7
0-9
3,759
3,759
127
19-3
193
80
Summa
757
100
0
19,442
19,442
1,574
lOOo
100
0
100
o
Har g.
v
1— 25 fyrkar ....
158
601
1,543
1,543
177
8-3
11'7
21-7
26- 50
> ....
64
24-3
2,376
2,376
199
12-9
180
244
51—100
> ....
20
7-6
1,454
1,454
135
7-9
Ilo
16-5
101—250
> ....
12
4-6
1,896
1,896
127
10-3
14-4
15-6
Öfver 250
> ....
9
3'4
11,199
5,916
178
60'6
44-9
21-8
Summa
263
1000
18,468
13,185
816
1000
1000
lOOo
Ro.
1— 25 fyrkar ....
69
61-6
768
768
79
13-5
141
21-2
26— 50
> ....
18
16 1
636
636
53
11 2
11-6
142
51-100
> ....
12
10-7
856
856
77
150
15-7
20-6
101-250
» ....
9
8-0
1,407
1,407
94
24-7
258
25-2
Öfver 250
> ....
4
3-6
2,022
1,788
70
35-6
32-8
18-8
Summa
112
100 o
5,689
5,455
373
100 0
100 0
lOOo
3
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i JK.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I %
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser. |
Enligt
för
slaget.
■ -
Roslags-Kulla.
1— 25 fyrkar ....
70
631
649
i
649
77
7-1
11-5
20'0
26- 50
> ....
22
19-8
842
842
72
93
149
18-7
51—100
> ....
10
90
688
688
62
7-6
12-2
161
101—250
> ....
6
5-4
761
761
61
8-4
13-4
158
Öfver 250
> ....
3
2-7
6,136
2,721
113
67-6
48-0
29-4
Summa
in
100 o
9,076
5,661
385
100 0
1000
1000
Gustaf sberg.
1— 25 fyrkar ....
170
34-4
1,921
1,921
187
3-9
50
8-8
26- 50
> ....
152
30-8
5,487
5,487
466
11-2
143
220
1 51—100
> ....
118
23-9
7,497
7,497
678
15'3
19-5
32-0
101-250
> ....
29
5'9
4,607
4,607
309
94
120
146
Öfver 250
> ....
25
50
29,521
18,935
477
60-2
49-2
22-6
Summa
494
100 0
49,033
38,447
2,117
100-o
100 0
1000
Kacka.1)
1— 25 fyrkar..............
492
31-3
5,996
5,996
530
20
2'4
5-0
26- 50
> ....
298
190
11,305
11,305
896
39
4'5
8'4
51-100
> ....
340
21-7
25,797
25,797
2,365
8-8
10-2
22-2
101-250
> ....
216
13'8
34,569
34,569
2,320
11-8
13-7
21-8
Öfver 250
> ....
223
14-2
215,401
175,096
4,532
735
69-2
42-6
Summa
1,569
1000
293,068
252,763
10,643
! 1000
100-0
100-0
Uppsala län.
Ytter-Gran.
1— 25 fyrkar ....
16
400
196
196
17
4-4
51
7-5
26— 50
> ....
9
22-5
357
357
30
8-1
9'4
131
51-100
> ....
2
50
146
146
13
3-3
3-8
5-7
101-250
» ...»
8
200
1,207
1,207
85
I 27-2
317
373
Öfver 250
> ....
5
125
2,527
1,906
83
570
500
36-4
1
Summa
40
100-0
4,433
3,812
228
100 o
100 o
100 o
4
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
!
Rösttal i %.
Antal.
I %■
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
[ Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Löt.
1— 25 fyrkar ....
44
52-4
454
454
51
4-9
7'9
13'G
26- 50
y
....
15
17-8
593
593
Öl
65
103
13'G
51-100
>
....
11
131
866
866
80
9-4
151
21'3
101—250
y
....
10
11'9
1,438
1,438
105
15'6
251
27-9
Öfver 250
> ....
4
4-8
5,843
2,382
89
63
g
41-6
23-6
Summa
84
100 o
9,194
5,733
376
100 o
100 o
100 o
Giresta.
1— 25 fyrkar ....
34
55-7
369
369
41
6'5
7-6
14'2
26- 50
> ....
7
11-5
237
237
19
4-2
4'9
6'G
51-100
y
....
10
16-4
686
686
65
121
14-0
22-G
101—250
>
....
4
66
579
579
42
10'2
11'9
14-6
Öfver 250
>
....
6
9 8
3,787
3,010
121
67-0
61'6
420
Summa
61
1000
5,658
4,881
288
10ÖO
100 o
lOOo
Gryta.
1—
25 fyrkar ....
32
43-2
322
322
35
5-4
5'4
8'8
26- 50
>
....
7
9-5
287
287
23
4'8
4-8
5'8
51—100
>
....
16
21-6
1,200
1,200
in
200
20'2
28-0
101—250
>
....
14
18-9
2,004
2,004
146
33'8
33-6
36-8
Öfver 250
>
....
5
6-8
2,191
2,146
82
36-5
360
20-6
Summa
74
100o
6,004
5,959
397
100 o
100-0
lOOo
Vendel.
1—
25 fyrkar ....
156
44-4
1,454
1,454
169
6-3
6'4
11-9
26- 50
» ....
83
23-7
3,083
3,083
254
13-3
13-6
17'8
51—100
> ....
68
19-4
4,611
4,611
419
200
203
29-4
101-250
> ....
33
9-4
4,617
4,617
341
200
20-3
240
Öfver 250
> ....
11
31
9,333
8,931
240
40-4
39-4
16»
Summa
361
100-0
23,098
22,696
1,423
1000
lOOo
lOOo
A. Eöstägande och rösttal
(forts.).
5
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
[ bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Söderfors.
1— 25 fyrkar ....
98
198
1,473
1,473
122
3-4
35
4-7
26- 50
>
....
152
307
5,799
5,799
483
13-5
138
18-5
51—100
» ....
180
364
12,675
12,675
1,170
296
301
447
101—250
»
....
49
9-9
6,767
6,767
508
15-8
16-1
19-4
Öfver 250
> ....
16
3 2
16,159
15,393
333
377
365
12-7
Summa
495
100 0
42,873
42,107
2.616
1000
lOOo
lOOo
Film.
1— 25 fyrkar ....
194
51-2
2,719
2,719
235
4-3
65
143
26— 50
>
....
92
24-3
3,205
3,205
267
50
76
163
51—100
> ....
47
12-4
3,234
3,234
301
5-1
7-7
18-4
101-250
> ....
18
4-7
2,588
2,588
188
4-0
61
11 5
Öfver 250
>
....
28
7-4
52,206
30,322
647
81-6
72-1
39-5
Summa
879
100 0
03,952
42,068
1,638
lOOo
lOOo
100 o
Södermanlands län.
Björkvik.
1— 25 fyrkar ....
158
50-3
1,756
1,756
176
61
61
12-5
26- 50
>
....
63
20'0
2,359
2,359
193
8-2
8-2
137
51—100
>
....
43
13-7
3,066
3,066
281
10-6
106
19-9
101-250
}
....
25
80
3,903
3,903
265
13-5
13-5
18-7
Öfver 250
»
....
25
80
17,826
17,826
498
61-6
61«
35-2
Summa
314
100 o
28,910
28,910
1,418
100 o
1000
lOOo
Bärbo.
1
— 25 fyrkar ....
37
58-7
471
471
44
8-3
12-1
171
26- 50
> ....
9
14-3
294
294
24
5-2
76
9-3
51-100
> ....
8
12-7
644
644
60
11-3
16-5
232
101-250
> ....
6
9-5
816
816
62
14-3
210
240
Öfver 250
» ....
3
4-8
3,463
1,673
68
60-9
42-9
26-4
Samma
63
lOOo
5,688
3,898
258
100
0
lOOo
lOOo
6
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I
JK.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Gåsinge.
1— 25 fyrkar ....
76
422
1,012
1,012
93
7-5
So
11-9
26- 50
1 ....
46
25-6
1,619
1,619
133
120
12-7
17-1
51—100
» ....
34
18'9
2,305
2,305
211
17-2
18-1
27-1
101-250
> ....
16
8-9
2,246
2,246
166
16-7
17-7
21-3
Öfver 250
> ....
8
4-4
6,266
5,539
176
46-6
43-5
22-6
Summa
180
1000
13,448
12,721
779
lOOo
100 o
lOOo
Stora Malm.
1— 25 fyrkar ....
409
33-3
5,642
5,642
488
4'7
4-8
7-6
26— 50
> ....
327
26-6
12,360
12,360
1,034
102
104
160
51—100
» ....
230
18-7
15,823
15,823
1,443
130
13-3
22-3
101—250
» ....
172
14-0
25,588
25,588
1,811
211
21-5
28-1
Öfver 250
. ....
91
7-4
62,002
59,358
1,682
510
50-0
260
Summa
1,229
1000
121,415
118,771
6,458
100- 0
100-0
100-o
Vadsbro.
1— 25 fyrkar ....
34
479
342
342
35
3'4
3-9
7-9
26- 50
> ....
8
11-2
296
296
26
30
3-4
5-9
51—100
> ....
9
12-7
573
573
54
5-7
6-6
12-3
101—250
» ....
9
12-7
1,444
1,444
97
145
16-5
220
Öfver 250
» .....
11
15-5
7,340
6,084
229
73-4
69-6
51-9
Summa
71
100-0
9,995
8,739
441
lOOo
100 o
lOOo
Dunder.
1— 25 fyrkar ....
119
51-5
1,089
1,089
127
7-0
7-7
14-9
26— 50
> ....
59
25'5
2,214
2,214
182
14-1
15-7
21-4
51—100
> ....
29
12-6
1,943
1,943
182
12-4
13-8
21-4
101—250
>
....
12
5-2
1,902
1,902
129
12-2
13-5
15-2
Öfver 250
>
....
12
5-2
8,497
6,960
230
54-3
49-3
27-1
Summa
231
lOOo
15,645
14,108
850
100-0
100-o
100 o
7
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
1
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I
EnUgt drt
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Öja.
1— 25 fyrkar ....
in
57-5
1,223
1,223
123
104
12-0
17-9
26— 50
•
....
33
17-1
1,217
1,217
103
103
12-0
15-0
51—100
»
....
27
14-0
1,857
1,857
171
15'8
18-2
24-8
101—250
»
....
14
7-3
2,095
2,095
147
17-8
206
213
Öfver 250
>
....
8
4 1
5,387
3.786
145
45-7
37-2
21-0
Summa
193
100
o
11,779
10,178
689
1000
100 0
1000
Öfvcr-Selö.
1— 25 fyrkar ....
44
44-9
476
476
49
36
3-8
80
26- 50
>
....
15
15-3
590
590
49
4-5
4-8
8-0
51—100
>
....
11
11-2
835
835
79
6-4
6-7
12-9
101-250
»
...............
14
14-3
2,319
2,319
152
17-7
18-7
248
Öfver 250
>
....
14
143
8,886
8,200
284
67-8
660
463
Summa
98
1000
13,106
12,420
613
lOOo
100 o
100 o
Östergötlands län.
Västra Eneby.
1— 25 fyrkar ....
48
30-6
649
649
64
59
5-9
7-8
26- 50
»
....
35
22-3
1,352
1,352
114
12 3
123
13-9
51—100
>
....
39
24-8
2,697
2,697
248
245
24-5
303
101—250
»
....
28
17-8
3,898
3,898
292
355
35-5
357
Öfver 250
>
. . . .
7
4-5
2,392
2,392
101
21-8
218
12-3
Summa
157
1000
10,988
10,988
819
lOOo
lOOo
100-0
Kisa.
1— 25 fyrkar ....
213
44-3
2,680
2,680
251
7-6
7-6
11-3
26— 50
»
....
87
181
3,218
3,218
268
91
91
121
51—100
»
....
99
20-6
6,883
6,883
632
19-5
195
28-5
101—250
>
....
57
11-8
8,069
8,069
593
22-9
22-9
26-8
Öfver 250
>
....
25
5-2
14,424
14,424
472
409
409
21-8
Summa
481
| 100 0
35,274
35,274
2,216
| 100
o
100
0
1000
8
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt'
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kättilstad.
1— 25 fyrkar ....
75
415
725
725
81
7-1
7-6
10-7
26— 50
>
....
46
254
1,799
1,799
151
17-7
18-9
20o
51—100
»
....
42
232
3,173
3,173
298
311
33-4
39-4
101—250
»
....
14
7-7
1,837
1,837
144
18o
19-3
190
Öfver 250
>
....
4
2-2
2,654
1,976
82
261
208
10-9
Summa
181
100o
10,188
9,510
756
100 0
10ÖO
100
o
Mjölby.
1— 25 fyrkar ....
347
40-2
4,572
4,572
424
52
5-2
9-3
26— 50
»
....
202
234
7,596
7,596
639
8-7
8-7
141
51—100
»
....
124
14-4
8,354
8,354
765
95
9-5
16-9
101—250
»
....
112
130
17,307
17,307
1,186
19-7
19-7
261
Öfver 250
>
....
78
9-0
49,914
49,914
1,526
56-9
56-9
33-6
Summa
863
1000
87,743
87,743
4,540
100 o
lOOo
100 o
Stjärnorp.
1— 25
fyrkar ....
60
465
746
746
64
70
7-0
103
26- 50
>
....
22
170
789
789
62
7-4
7-4
10o
51—100
»
....
17
13-2
1,269
1,269
116
11-9
119
18-7
101—250
»
....
18
140
2,497
2,497
183
23-4
23-4
29-5
Öfver 250
»
....
12
9-3
5,365
5.365
195
50-3
50-3
31-5
Summa
129
100-0
10,666
10,666
620
100-0
100o
10öo
Öl tomta.
1
— 25 fyrkar ....
46
39-7
438
438
51
3o
3-1
7-1
26—
50
»
....
18
15-5
752
752
65
52
5-3
9o
51—100
»
....
20
17-2
1,480
1,480
135
101
10-5
18-7
101—250
»
....
19
16-4
2,909
2,909
199
20-0
205
27-5
Öfver 250
»
....
13
11-2
8,992
8,574
273
61-7
60-6
37-7
Summa
116 | 100-o
14,571 |
14,153 |
723 1
100
0 |
lOO o | lOOo
9
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal
i
%.
Antal.
I
’i.
Enligt det
oreduceradc
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Åtvid.
1— 25 fyrkar ....
297
48'0
3,750
3,750
331
7-6
7-6
12'8
26— 50
»
....
157
25-3
5,703
5,703
476
11 4
11-4
18'3
51—100
>.
. . . .
76
12-3
5,314
5,314
494
10 6
10'6
190
101-250
»
....
47
7-6
7,617
7,617
504
lo 8
15'3
19'4
Öfver 250
>
....
42
6-8
27,581
27,581
792
55'2
55 2
30 5
Summa
619
100-o
49,965
49,965
2,597
1000
109 0
100 0
Mogata.
1
— 25 fyrkar ....
46
442
400
400
47
43
4 5
8-5
26— 50
>
....
15
14-4
577
577
48
62
6'5
80
51—100
»
....
16
15-4
1,271
1,271
118
13-7
143
21-2
101—250
>
....
19
18-3
2,756
2,756
196
29-8
310
353
Öfver 250
>
....
8
7-7
4,261
3,883
147
460
43-7
26-4
Summa
104
lOOo
9,265
8,887
556
100 o
100 o
1000
Skärkind.
1—
25 fyrkar ....
61
442
479
479
63
3-1
31
7'6
26- 50
»
....
12
8-7
486
486
40
31
31
4'8
51—100
>
....
22
160
1,463
1,463
135
94
9-4
164
101—250
»
....
25
181
4,260
4,260
273
27-3
27-3
331
Öfver 250
»
....
18
130
8,908
8,908
315
57-1
571
381
Summa
188
100o
15,596
15,596
826
100 o
100 o
100 o
Risinge.
1— 25 fyrkar . . . .
497
39-5
5,884
5,884
575
5-7
6'3
10'5
26— 50
>
....
328
26-0
12,153
12,153
1,017
118
13-0
18 c
51-100
»
....
281
22 3
19,248
19,248
1,779
18'G
20'6
32-5
101-250
>
....
106
8-4
15,040
15,040
1,107
14-5
161
202
Öfver 250
>
....
48
3-8
51,020
41,006
997
49'4
44-0
| 18-2
Summa
1,260
100 0
103,345
93,331
5,475
| 100 o
lOOo
|
100 o
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft.
21
10
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal
i
%.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I
%.
Enligt det
oredueerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Dagsberg.
1
— 25 fyrkar ....
43
45-7
410
410
47
5'7
60
10-4
26— 50
> ....
15
16-0
589
589
49
8-2
8-5
10'8
51—100
>
....
15
16-0
1,038
1,038
95
144
151
210
101—250
1 ....
14
14-9
2,314
2,314
151
320
33-6
33-4
1 Öfver 250
»
....
7
7-4
2,864
2,535
no
39-7
36-8
24-4
:
Summa
»4
100 o
7,215
6,880
452
1000
100 0
100 o
Elceby.
1— 25 fyrkar ....
197
34-0
2,542
2,542
229
4'3
4-7
7-5
26- 50
>
....
129
22-3
5,168
5,168
430
8-8
9-5
141
51—100
»
....
141
24-3
10,305
10,305
949
175
18'9
31-2
101—250
) ....
86
14-9
12,208
12,208
894
20-8
22-4
29-4
Öfver 250
S
....
26
4-5
28,624
24,259
541
48-6
44-5
17-8
Summa
579
100
0
58,847
54,482
3,043
lOO-o
1000
1000
Ekebyborna.
1
— 25 fyrkar ....
27
38-0
255
255
28
36
4-5
7-3
: 26- 50
> ....
9
12-7
317
317
27
4-5
57
7-1
51-100
» ....
20
28-2
1,316
1,316
123
18'8
23-5
323
101—250
» ....
11
155
1,845
1,845
119
26-4
329
31-2
Öfver 250
» ....
4
5 fi
3,269
1,874
84
46 7
33-4
221
Summa
71
100
o
7,002
5,607
381
10ÖO
100
o
100
0
Jönköpings lön.
Bankeryd.
1
— 25 fyrkar ....
46
331
480
480
53
4'6
4-6
7-9
26- 50
> ....
44
31-7
1,729
1,729
148
16-4
164
22-0
51—100
> ....
22
15'8
1,462
1,462
134
13-9
139
19-9
101—250
» ....
22
15-3
3,495
3,495
235
333
33-3
34-8
Öfver 250
> ....
5
3-6
3,346
3,346
104
318
318
15-4
Summa
139 | 100
o
10,512
10,512 |
674
1000 |
100
o
100 0
11
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgruppcr.
Röstäg ande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i tf.
Antal.
I %.
Enligt det
jreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
dueerade
fyrk
talet.
inligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Hakar
2
).
1— 25 fyrkar ....
306
22-9
4,234
4,234
366
3'2
39
50
26— 50
»
....
306
22-9
12,292
12,292
991
9-4
112
13-4
51—100
.......................
515
38-5
38,428
38,428
3,445
29-3
350
46-8
101—250
>
....
170
127
23,104
23,104
1,750
17'6
21-1
238
Öfver 250
>
. . . .
41
30
53,112
31,592
807
40 5
28-8
11-0
Samma
1,338
100 0
131,170
109,650
7,359
100
o
100
o
100
o
Visingsö.
1— 25 fyrkar ....
176
631
1,842
1,842
201
16-3
16-9
25-9
26— 50
>
....
5S
20-8
2,144
2,144
178
18-9
19-6
22'9
51—100
>
....
31
11-1
2,054
2,054
190
18-2
18-8
24-4
101—250
>
....
8
2-9
1,262
1,262
85
11-2
11 5
10'9
Öfver 250
>
....
6
21
3,999
3,629
124
35'4
33*2
15-9
Summa
279
100 0
11,301
10,931
778
100 o
100-o
1000
Lommaryd.
1
—
25 fyrkar ....
79
38-3
969
969
100
7-9
7-9
11'2
26— 50
>
....
55
267
2,020
2,020
167
16-4
16-4
18-8
51—100
»
....
42
20-4
2,938
2,938
269
23-9
239
30-3
101—250
•
....
23
11-2
3,333
3,333
240
27-1
27-1
27-0
Öfver 250
>
....
7
3-4
3,029
3,029
113
|
24-7
24-7
12-7
Summa
206
100 0
12,289
12,289
889
100
o
lOOö
1000
Nye.
1— 25 fyrkar ....
53
39-8
687
687
65
8-8
8-8
ilo
26— 50
>
. . . .
38
28-1
1,376
1,376
114
17-7
17-7
20-4
51—100
>
. . . .
29
21-5
2,114
2,114
195
27-2
27-2
350
101-250
>
. . . .
10
7-4
1,596
1,596
107
20-6
20-6 |
19-2
Öfvor 250
>
. . . .
5
3-7
1,995
1,995
77
1
25'7
25-7
|
13-8
Summa
135
| 1000
7,768
[
7,768
558
1 lOOö
100 o
| 100
o
12
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
duceradc
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stockciryd.
1— 25 fyrkar ....
121
63-7
1,536
1,536
140
297
29-7
331
26— 50
» ....
53
27-9
1,826
1,826
150
354
35-4
35-5
51—100
•> ....
10
53
702
702
66
13-6
13-6
15'6
101—250
» ....
5
2-6
777
777
53
150
15'0
12-5
Öfver 25C
» ....
i
0'5
327
327
14
6-3
6-3
3-3
Summa
ISO
100
o
5,168
5,168
423
100'
o
100-0
100 0
Åker.
1— 25 fyrkar ....
180
71-4
2,178
2,178
211
28-4
28-4
37-2
26— 50
» ....
46
18-2
1,613
1,613
128
210
21-0
22-6
51—100
>
....
14
5-6
857
857
78
11-2
11-2
13-8
101-250
J
....
9
3-6
1,622
1,622 •
100
21-1
21-1
17-6
Öfver 250
1> ....
3
1-2
1,404
1,404
50
18-3
18-3
8-8
Summa
252
1000
7,674
7,674
567
100
o
1000
100-0
Reftele.
1— 25 fyrkar ....
171
63-3
2,334
2,334
209
20-5
205
29-2
26- 50
» ....
71
26-3
2,418
2,418
195
21-2
21-2
27-3
51—100
> ....
12
4-4
806
806
75
7-1
7'1
10-5
101—250
» ....
8
3-0
1,261
1,261
85
111
11-1
11-9
Öfver 250
» ....
8
30
4,568
4,568
151
401
401
21-1
Summa
270
1000
11,387
11,387
715
100
o
1000
100-o
Forsheda.
1— 25 fyrkar ....
83
65-9
848
848
89
14-8
15'4
23-8
26— 50
» ....
20
15'9
694
694
59
121
12-6
15-7
51—100
>
....
12
9-5
837
837
78
14-6
15-1
20-8
101—250
»
....
6
4-7
1,055
1,055
65
18-4
19l
17-3
Öfver 250
1
....
5
4-0
2.292
2,088
84
401
37-8
22-4
Summa
126
|
1000
5,726
|
5,522
375
100
0 1
100 0 |
100-0
13
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgruppcr.
Antal.
I *.
Enligt det
oredueerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det orc-
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kronobergs län.
Nöbbele.
1— 25 fyrkar ....
71
ä 43-3
797
797
87
7-7
8-9
14'5
26— 50
> ....
56
34-2
1,999
1,999 •
158
19-3
22-3
26'3
51—100
* . • # •
22
13-4
1,474
1,474
135
14-2
16-4
22'5
101—250
> ....
10
6-1
1,718
1,718
109
16-G
19-1
18-1
Öfver 250
} «...
5
30
4,367
2,988
112
42-2
333
18-6
Summa
161
lOOo
10,355
8,976
601
lOOo
100-
0
100-0
Linneryd.
1— 25 fyrkar ....
174
44-6
2,447
2,447
215
17-1
17-1
18'9
26— 50
> ....
158
40-5
5,828
5,828
483
40-7
40-7
42-4
51-100
> ....
42
10-8
2,731
2,731
251
19-1
19-1
22-1
101—250
• ....
14
3-6
2,138
2,138
150
14-9
14-9
13'2
Öfver 250
* ....
2
0-5
1,177
1,177
39
8-2
8-2
3-4
Summa
300
1000
14,321
14,321
1,138
100-0
100-o
100 o
Algutsboda.
1— 25 fyrkar ....
405
56-5
4,153
4,153
457
160
16-0
23-6
26- 50
» ....
207
28-9
7,221
7,221
588
27-9
27-9
30-3
51—100
» ....
68
9-5
4,534
4,534
416
17-5
17-5
21-5
101—250
» ....
26
3'6
3,743
3,743
274
14A
14-4
14-1
Öfver 250
* ....
11
1-6
6,270
6.270
203
24-2
24-2
10'5
Summa
717
1000
25,921
25,921
1,938
100- 0
100-0
100'0
Dänningelanda.
1— 25 fyrkar ....
15
38-5
186
186
19
10-6
12-6
14'7
26— 50
» ....
16
41-0
568
568
47
32-4
38-4
36*4
51—100
} ....
5
12-8
325
325
30
18-5
. 21'9
23-3
101-250
> ....
2
5*1
226
226
20
12-9
15-3
15-6
Öfver 250
» ....
1
2-6
450
175
13
25-6
11-8
10'1
Summa
39
100-o
1,755
1,480
129
10ÖO
100 o
1000
14
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Skatelöf.
1— 25 fyrkar ....
147
51'4
1,693
1,693
164
9'8
11'4
16'9
25— 50
» ....
so
28-0
2,989
2,989
249
173
20'1
25'7
51—100
» ....
35
12'2
2,458
2,458
225
14-2
16-0
23'2
101—250
> ....
17
6'0
2,871
2,871
185
16-6
19-4
19-1
Öfver 250
> ....
7
2-4
7,275
4,821
146
42-1
32'5
151
Summa
2S6
100-0
17,286
14,832
969
1090
100-
0
100 o
Ormesberga.
1— 25 fyrkar ....
11
26-9
122
122
12
5’l
5'9
7'5
26- 50
> ....
21
51-2
751
751
64
31-3
36*4
40-3
51—100
> ....
5
12-2
313
313
29
13-1
15'2
18'2
101—250
» ....
1
2-4
161
161
11
6'7
7-8
6'9
Öfver 250
> ....
3
7-3
1,049
717
43
43-8
34-7
27'1
Summa
41
1000
2,396
2,064
159
100-0
10O-0
lOO-o i
Blädinge.
1— 25 fyrkar ....
73
54'9
847
847
86
11-3
11'4
19'4
26— 50
» ....
34
25-5
1,169
1,169
91
15-6
15-7
20'5
51—100
>
....
15
11-8
1,021
1,021
95
13-6
13'8
21'4
101—250
> ....
4
30
541
541
42
7-2
7-3
9'5
Öfver 250
* ....
7
5-3
3,922
3,846
130
52'3
51-8
29'2
Summa
133
100-0
7,500
7,424
444
100-0
100-o
100-
0
Agunnaryd.
1— 25 fyrkar ....
124
54-9
1,437
1,437
141
160
16'0
20'8
26— 50
> ....
62
27-4
2,165
2,165
178
24-1
24l
26'3
51—100
»
....
19
8-4
1,261
1,261
116
14-0
14-0
17'2
101—250
> ....
18
8-0
2,991
2,991
196
33'2
33-2
29'0
Öfver 250
> ....
3
1-8
1,142
1.142
45
12'7
12-7
6'7
Summa
226
100-o
8,996
8,996
676
100'o
lOOo
100-0
15
A. Röstägande och rösttal
(forts.)-
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I
%.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Odensjö.
1
— 25 fyrkar ....
121
78-0
1,413
1,413
145
243
266
39-1
26— 50
> ....
17
Ilo
561
561
45
9-6
10-6
121
51-100
> ....
8
5 2
522
522
47
90
9-8
127
101-250
»
....
4
2-6
589
589
42
10-1
111
11-3
Öfver 250
> ....
5
3-2
2,732
2,221
92
47-0
41-9
24-8
Summa
155
100
0
5,817
5,306
371
100 o
lOOo
100 o
Kalmar liin.
Tryserum.
1
— 25 fyrkar ....
95
44-2
1,094
1,094
109
6 8
7-2
12-1
26— 50
» ....
60
27-9
2,224
2,224
180
13-7
14-7
200
51-100
> ....
33
15-3
2,362
2,362
217
14-6
15-6
24-1
101—250
> ....
15
70
2,047
. 2,047
156
12-7
13'5
17-3
Öfver 250
> ....
12
5-6
8,432
7,436
239
52-2
490
26-5
Summa
215
100 o
16,159
15,163
901
100o
100
o
1000
Lofta.
1— 25 fyrkar ....
167
44-9
1,826
1,826
182
50
50
10-3
26— 50
> ....
82
22-0
3,007
3,007
256
8-2
8'3
14-4
51—100
) ....
56
151
3,894
3,894
361
107
108
20-3
101—250
9
....
36
9-7
5,410
5,410
377
14-8
15o
21-3
Öfver 250
> ....
31
8'3
22,383
22,005
598
61-8
60-9
33-7
Summa
372
1000
36,520
36,142
1,774
lOOo
100-0
1000
Hallingéberg.
1— 25 fyrkar ....
178
366
2,043
2,043
211
60
67
104
26- 50
» ....
140
28'8
5,296
5,296
442
15-6
17-3
21-7
51—100
> ....
114
235
7,654
7,654
702
22-6
250
34-4
101—250
> ....
38
7-8
5,830
5,830
402
17-2
190
19-7
Öfver 250
. ....
16
3-3
13,058
9,816
282
38-6
320
13-8
Summa
486
100o
33,881
30,639
2,039
100-
o
100
o
100-0
16
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
i
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i °i.
Antal.
I ji.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
dueerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Tima.
1— 25 fyrkar ....
94
410
995
995
106
6-9
6-9
11-7
26— 50
>
....
77
33-6
2,749
2,749
226
191
191
25-1
51—100
»
....
30
131
2,084
2,084
189
14-5
14'5
209
101—250
»
....
18
7-9
3,161
3,161
198
22-0
220
21-9
Öfver 250
>
....
10
4-4
5,410
5,410
184
37-5
37-5
20-4
Summa
229
100
o
14,399
14,399
903
100o
100.0
100
0
Mörlunda.
1— 25 fyrkar ....
273
59-2
2,944
2,944
322
14-7
150
22-8
26— 50
>
....
106
23-0
3,868
3,868
322
19-3
19-7
22-8
51—100
>
....
50
10-8
3,797
3,797
351
19o
19-3
24-9
101-250
>
....
22
4-8
3,459
3,459
235
17-3
176
16-7
Öfver 250
>
....
10
2-2
5,964
5,589
180
29-7
28-4
12-8
Summa
461
10öo
20,032
19,657
1,410
lOOo
100
0
100 0
Fågelfors.
1— 25 fyrkar ....
77
497
944
944
94
101
144
19-0
26— 50
»
....
48
310
1,757
1,757
144
18-8
26-9
292
51—100
>
....
22
142
1,437
1,437
133
15-4
22-0
26-9
|
101-250
»
....
5
3-2
745
745
53
SO
11-4
107
'
Öfver 250
»
....
3
1-9
4,457
1,659
70
47-7
25-3
14-2
Summa
155
1OO-0
9,340
6,542
494
100 o
100- 0
100 o
Dörby.
1 — 25 fyrkar ....
62
553
537
537
66
3-4
3 5
9-9
26— 50
»
....
12
107
446
446
36
2-8
2-9
5-4
51—100
>
....
5
4-5
400
400
38
2'5
2-6
5-7
101—250
.
....
15
13-4
2,975
2,975
171
18'8
19-3
25-6
Öfver 250
:
....
18
16-1
11,474
11,018
356
72-5
71-7
53-4
Summa
112
100
o
15,832
15,376
667
lOOo
1000
lOOo
17
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrk talsgrupper.
Antal.
I ti.
Enligt det'
oredueeradc
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Söderåkra.
1— 25 fyrkar ....
294
51-2
2,248
2,248
314
7-8
7-8
148
26- 50
>
....
104
181
4,058
4,058
338
141
141
15-9
51-100
>
....
117
20-4
8,111
8,111
743
28-2
28-2
34-9
lOi—250
>
....
42
7-3
6,025
6,025
439
20-9
20-9
20-6
Öfver 250
) ....
17
3-0
8,334
8,334
294
290
29-0
13-8
Summa
574
1000
28,776
28,776
2,128
1000
100 o
100 0
Madesjö.
1— 25 fyrkar ....
510
57-5
5,421
5,421
597
17-0
170
24-4
26— 50
> ....
233
26-2
8,770
8,770
724
27-6
27-6
29-6
51—100
» ....
114
12-9
7,789
7,789
714
245
24-5
291
101—250
) ....
20
2-3
2,968
2,968
208
9-3
9-3
8-5
Öfver 250
>
....
10
1.1
6.890
6,890
207
21-6
21-6
8-4
Summa
887
1000
31,838
31,838
2,460
100 o
1000
lOOo
Köping.
.
1— 25 fyrkar ....
158
620
933
933
161
105
10-6
23-7
26— 50
>
....
58
22-7
2,061
2,061
168
23-3
23-4
24-7
51—100
>
....
22
8-6
1,459
1,459
135
16-5
16-6
19-8
101—250
>
....
12
4-7
1,846
1,846
127
20-8
210
187
Öfver 250
>
....
5
20
2,556
2,504
89
28-9
28-4
131
Summa
255
1000
8,855
8,803
680
lOOo
100
o
100-0
Algutsrum.
1— 25 fyrkar ....
82
550
625
625
87
12-5
125
19-5
26— 50
>
....
39
26-2
1,783
1,783
148
35-8
35-8
331
51—100
> ....
20
13-4
1,402
1,402
129
28-1
28-1
28-8
101—250
> ....
8
5-4
1,173
1,173
83
23-6
23-6
18-6
Öfver 250
) ....
—
—
—
—
—
—
_
_
Summa
149
100 o
4,9S3
4,983
447
100o
1000
100-0
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1
Sami.
1 Afd. 22 Höft.
22
18
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Gottlands län.
Björke.
1— 25 fyrkar ....
24
320
278
278
27
10
2'8
5-7
26— 50
>
....
12
160
475
475
40
1-7
4'8
8'4
51—100
>
....
19
25-4
1,315
1,315
121
4'8
13-2
25'5
101—250
>
....
13
17-3
1,833
1,833
134
6-7
18-3
28'3
Öfver 250
>
....
7
9-3
23,573
6,079
152
858
60-9
32-1
Summa
75
100-0
27,474
9,980
474
lOOo
1000
lOOo
Fole.
1— 25 fyrkar ....
51
622
388
388
54
10-2
10-3
181
26— 50
>
....
7
8-5
258
258
23
6-8
6-9
7-7
51-100
»
....
9
ilo
640
640
60
16-9
171
201
101—250
»
....
14
171
2,086
2,086
146
54-9
55-6
48-8
Öfver 250
>
....
1
1-2
426
379
16
11-2
101
5-3
Summa
82
100-o
3,798
3,751
299
100
0
1000
100 o
Elinte.
1— 25 fyrkar ....
167
59-4
1,654
1,654
181
9-7
9-7
17-4
26— 50
»
....
42
14-9
1,542
1,542
133
90
9o
128
51—100
>
....
35
12-5
2,404
2,404
220
141
141
21-2
101—250
>
....
21
7-5
3,368
3,368
225
198
19-8
21-7
Öfver 250
>
....
16
5'7
8,080
8,080
279
47-4
47-4
26-9
Summa
281
lOOo
17,048
17,048
1,038
lOOo
1000
lOOo
Blekinge län.
Ramdala.
1— 25 fyrkar ....
211
65-6
1,941
1,941
223
133
13-3
21-2
26— 50
»
....
29
90
1,091
1,091
88
7-5
7-5
8-4
51—100
»
....
42
130
2,911
2,911
266
20-0
200
25-3
101—250
>
....
29
90
4,639
4,639
313
31-9
319
29-7
Öfver 250
»
....
11
34
3,964
3,964
162
27'3
27-3
15-4
Summa
322
1000
14,546
14,546
1,052
100 0
100 0
100 o
19
A. Böstägandc och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
RöBttal i %.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Nättraby.
1— 25 fyrkar ....
193
59-8
2,042
2,042
210
6-6
67
14-7
26— 50
33
10-2
1,169
1,169
95
3-8
3-9
6'7
51—100
> ....
42
13-0
2,929
2,929
270
94
9-7
19-0
101—250
> ....
32
9-9
4,915
4,915
341
158
16-2
240
Öfver 250
> ....
23
71
19,989
19,201
506
64-4
635
35-6
Summa
323
lOOo
31,044
30,256
1,422
1000
lOOo
100 o
Hjortsberga.
1
— 25 fyrkar ....
61
51-7
567
567
67
4-7
7-6
14-2
26— 50
> ....
25
21-2
916
916
75
7-6
12-3
15-9
51—100
) ....
20
16-9
1,546
1,546
143
12
7
20-8
30-3
101—250
> ....
6
Öl
914
914
64
7-5
12-3
13-6
Öfver 250
» ....
6
Öl
8,233
3,503
123
67-6
47-0
260
Summa
118
100 0
12,176
7,446
472
100 o
100 o
100-0
Åryd.
1
— 25 fyrkar ....
290
69-6
2,651
2,651
311
18o
18-0
27-9
26— 50
> ....
59
14-1
2,164
2,164
180
14'7
14-7
16-1
51—100
> ....
38
9-1
2,707
2,707
254
18-4
18-4
22-8
101—250
> ....
23
5-6
3,505
3,505
246
23-9
23-9
22-0
Öfver 250
> ....
7
1-7
3,681
3,681
125
250
250
11-2
Summa
417
100 o
14,708
14,708
1,116
lOOo
100-o
lOOo
Gammalstorp.
1
— 25 fyrkar ....
183
58-5
1,756
1,756
202
103
111
18-3
26— 50
* ....
45
14-4
1,667
1,667
134
9'8
105
12' l
51—100
I
....
52
16-6
3,806
3,806
348
224
24-1
31'6
101—250
> ....
22
7-0
3,098
3,098
228
18-2
19-6
20-7
Öfver 250
1 ....
11
3-5
6,667
5,497
191
39’3
34-7
17-3
Summa
313
100 o
16,994
15,824
1,103
lOOo
100
0
lOOo
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt.
för
slaget.
Kristianstads län.
Iliseberga.
1— 25 fyrkar ....
239
46-9
2,596
2,596
263
—
7;8
7'8
120
26— 50
>
....
88
17-3
3,192
3,192
263
9-6
9-6
12'0
51—100
>
....
98
19-3
6,974
6,974
634
21-0
21-0
28'9
101—250
> ....
65
12-8
10,249
10,249
691
30-8
30'8
31'4
Öfver 250
>
....
19
3-7
10,216
10,216
346
30-8
30-8
15'7
Summa
509
lOOo
33,227
33,227
2,197
100- 0
100-0
1000
Gråmanstorp.
1— 25 fyrkar ....
223
41-9
2,768
2,768
251
4'6
4'6
|
1
1
8-9
j
26— 50
» ....
126
23-7
4,753
4,753
395
7'9
7'9
14-1 i
51—100
> ....
71
13-4
5,014
5,014
460
8'3
8-3
16'4
101—250
>
....
55
10'3
8,332
8,332
579
13'9
13-9
20-6
Öfver 250
>
....
57
10-7
39,285
39,285
1.125
65'3
65'3
400
!
Summa
532
1000
60,152
60,152
2,810
100-0
100
-
0
100
o
Grefvie.
1 — 25 fyrkar ....
163
48-7
1,768
1,768
192
16'3
16'3
20-6
26— 50
>
....
116
34-6
4,212
4,212
349
38'9
38-9
37-2
51-100
>
....
48
14-3
3,371
3,371
309
31'2
31'2
32-9
101-250
>
....
7
21
1,184
1,184
75
10'9
10'9
•8-0
Öfver 250
>
....
1
O?
293
293
13
2-7
2-7
1-4
Summa
835
1000
10,828
10,828
988
H»o
lOO-o
100
-
o
Vinslöf.
1— 25 fyrkar ....
175
49-8
1,897
1,897
199
7'8
7-8
12'8
26- 50
> ....
52
14-8
1,867
1,867
155
7-7
7'7
9-9
51-100
> ....
51
14-5
3,461
3,461
316
14'2
14-2
ao-3
101-250
> ....
54
15-4
7,873
7,873
566
32'4
32-4
36?
Öfver 250
) ....
19
5-5
9,217
9,217
322
37'9
37-9
20-7
Summa
851
100
-
o
24,315
24,315
1,558
lOOo
100
-
0
lOOo
21
A
.,
Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal
i
%■
Antal.
I
%. '
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Näsum.
1
— 25 fyrkar ....
233
64-7
2,208
2,208
255
169
16'9
23'2
26
—
50
»
....
28
7'8
1,051
1,051
86
81
8-1
7'8
51—100
»
....
69
19-2
4,723
4,723
431
36-3
36-3
39-2
101—250
>
....
27
7-5
3,889
3,889
281
29-8
29-8
25-6
Öfver 250
>
....
3
0-8
1,158
1,158
46
8-9
8'9
4-2
Summa
360
100o
18,029
13,029
1,099
100-o
1000
100-o
Fjälltall.
1 — 25 fyrkar ....
85
50'6
820
820
92
5-1
6-1
11'4
26- 50
>
....
25
14-9
954
954
80
5'9
7-1
10o
51-100
>
....
23
13-7
1,691
1,691
158
10-5
12'7
19-7
101—250
»
....
26
15-5
4,141
4,141
281
25-7
310
350
Öfver 250
>
....
9
5-3
8,492
5,746
192
52-8
43-1
23-9
Summa
168
100-0
16,098
13,352
803
10Ö0
10ÖO
100-o
Knislinge.
1— 25 fyrkar ....
56
37-8
562
562
61
4-8
4-8
8-3 j
26— 50
>
. . ■ •
28
18-9
1,091
1,091
91
9'3
9-8
12-4
51—100
»
....
39
26'4
2,718
2,718
246
23-2
23-8
33'6
101—250
»
....
16
10-8
2,609
2,609
172
22-3
22-8
23-6
Öfver 250
>
....
9
61
4,730 i
4,710
162
40-4
40-3
222
Summa
148
100
0
11,710
il,6w!
732
100-o
100-0
lOOo
Kviinge.
1
—
25
fyrkar ....
34
45-9
239
239
34
2'5
3-5
8-0
26
—
50
>
. . ■ ■
9
12-2
400
400
33
4'2
5-8
.7-8
i
51—100
»
....
14
189
1,048
1,048
97
10'9
15-8
23-0
101—260 » ....
12
16*
1,797
1,797
127
18-7
26-2
300
Öfver 250
>
....
5
6-8
6.129
3,376
132
63-7
49-2
31-2
Samma
74
100
o
9,613
6,860
423
1600
1000
lOOo
22
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Komma»
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
%.
Antal.
I
%.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Norra Åsuni.
1— 25 fyrkar ....
302
52-6
3,313
3,313
345
ll-o.
11-0
16-7
26- 50
> ....
131
22-8
4,819
4,819
401
15-9
15-9
19-4
51—100
> ....
70
12-2
4,753
4,753
434
15-7
15-7
20-9
101—250
> ....
52
9-0
7,505
7,505
543
24-8
24-8
26-2
Öfver 250
» ....
20
3‘5
9,833
9,833
347
32-6
32-6
16-8
Summa
575
100-0
30,223
30,223
2,070
lOO-o
lOOo
100
-
o
Träne.
1— 25 fyrkar ....
129
70-9
1,312
1,312
148
14-5
16-8
26-7
26- 50
> ....
16
8-8
573
573
48
6-3
7-3
8-6
51—100
> ....
20
11-0
1,407
1,407
127
15-5
180
22-9
101—250
> ....
13
7-1
1,948
1,948
136
21-5
24-9,
24-5
Öfver 250
» . . . .
4
2-2
3,824
2,589
96
42-2
33-0
17-3
Summa
182
100-0
9,064
7,829
555
100-0
lOOo
100-0
Maglehem.
1 — 25 fyrkar ....
180
75-0
1,332
1,332
192
20-9
20-9
341
26— 50
» ....
26
10-8
976
976
81
15-3
15-3
14-4
51—100
> ....
17
7-1
1,128
1,128
103
17'7
17-7
18-2
101—250
> ....
16
6-7
2,340
2,340
168
36-7
36-7
298
Öfver 250
» ....
1
0-4
602
602
20
9-4
9-4
3-5
Summa
240
100-0
6,378
6,378
564
lOOO
iooo
1OO-0
Tryde.
1— 25 fyrkar ....
357
53-4
3,496
3,496
397
6-2
6'6
14-6
26— 50
» ....
125
18-7
4,571
4,571
380
8-1
8-6
13'9
51—100
» ....
94
14-1
6,712
6,712
620
11-9
12'7
22-8
101—250
> ....
50
7-5
7,278
7,278
526
12-9
13-7
19-3
Öfver 250
> ....
42
6-3
34,347
30,999
801
60-9
58-4
29-4
Summa
668
100
-
o
56,404
53,056
2,724
100
0
100
o
1000
23
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I *.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Borrby.
1— 25 fyrkar ....
240
59-8
1,944
1,944
258
9-0
90
17-4
26— 50
»
....
55
13-7
2,026
2,026
167
9-4
9-4
11-3
51—100
>
....
42
10'B
3,120
3,120
287
14-5
14-5
19-3
101—250
»
....
50
12-6
8,054
8,054
537
374
37-4
36-2
Öfver 250
>
....
14
3-5
6,405
6,405
234
29-7
29-7
15-8
Summa
401
100-
0
21,549
21,549
1,483
100-0
100-o
100-o
Malmöhus län.
Västra Skreflinge.*)
1— 25 fyrkar ....
453
43-6
6,841
6,841
565
104
10-4
13-7
26—
50
>
....
277
26-7
10,761
10,761
876
16-3
16-3
21-3
51—100
>
....
189
18-2
13,048
13,048
1,183
19-8
19-8
28-7
101—250
>
....
95
9-2
14,234
14,234
1,000
21-6
21-5
24-3
Öfver 250
>
....
24
2-8
21,139
21,139
494
32-0
32-0
12-0
Summa
1,038
1000
66,023
66,023
4,118
1000
100-o
100 o
Trelleborgs landskommun.
1
— 25 fyrkar ....
684
535
8,406
8,406
785
17-5
17-5
20-5
26— 50
>
....
325
25-4
12,239
12,239
1,022
25-6
25-5
26-7
51—100
>
....
201
15'7
13,112
13,112
1,207
27-3
27-3
31-6
101—250
»
....
58
4-5
8,139
8,139
601
17-0
17-0
15-7
Öfver 250
»
....
12
0-9
6,093
6,093
212
12-7
12-7
5-6
Summa
1,280
100- 0
47,989
47,989
3,827
100-o
100-0
100 o
Välluf.
1— 25 fyrkar ....
80
55-6
1,005
1,005
92
90
9-3
14-4
26— 50
>
....
17
11-8
659
659
54
59
6-1
8-4
51—100
>
....
19
13-2
1,338
1,338
122
12-0
12-3
191
101—250
>
....
17
11-8
2,673
2,673
180
23-9
24-7
28-1
Öfver 250
>
....
11
7-6
5,490
5,159
192
49-2
47-6
30o
Summa
144
100-0
11,165
10,834
640
100-0
100'o
1000
24
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Bårslöf.
1— 25 fyrkar ....
63
48-8
710
710
72
7'8
7-8
11-8
26— 50
» ....
14
10’9
455
455
36
5-0
5-0
5-9
51—100
» ....
23
17-8
1,760
1,760
160
19-5
19-5
26-2
101—250
>
....
18
14-0
2,590
2,590
187
28'G
28-G
30-7
i Öfver 250
11
8-5
3,544
3.544
155
39-1
39-1
25-4
Samma
129
100-o
9,059
9,059
610
100 o
10ÖO
lOOo
\iken.
1— 25 fyrkar ....
158
57-7
1,696
1,696
172
12-6
12-6
18-3
| 26- 50
» ....
57
20-8
2,177
2,177
188
16-2
16-2
20-0
51—100
> ....
25
9-1
1,886
1,886
173
14-0
14-0
18-4
101—250
>
....
26
9-5
4,725
4,725
288
35-0
35-0
30-6
Öfver 250
>
....
8
2-9
2,993
2,993
120
22-2
22-2
12-7
Samma
274
100o
13,477
13,477
941
10ÖO
100-0
lOOo
Asmundtorp.
1— 25 fyrkar ....
156
56-5
1,278
1,278
165
6*5
6*5
13-5
26— 50
>
....
29
10-5
1,070
1,070
89
5-5
5-5
7-3
51-100
>
....
24
8-7
1,605
1,605
148
8-2
8-2
12-2
101—250
>
....
47
17-0
7,636
7,636
505
39-0
390
41-5
Öfver 250
>
....
20
7-3
7,985
7,985
311
40-8
40-8
25-5
Summa
276
100-o
19,574
19,574
1,218
100o
100- o
100-o
Norra Svalöf.
1— 25 fyrkar ....
103
46-6
1,078
1,078
116
2-9
3-4
9-2
26— 50
1 ....
42
19-0
1,624
1,624
135
4-3
5-2
10-6
51—100
>
....
26
11-8
2,015
2,015
187
5*4
6*5
14-7
101—250
1
....
25
11-3
4,357
4,357
273 1
11-6
14-0
21-5
Öfver 250
>
....
25
11'3
28,538
22,105
.558 1
75'8
70-9
440
Samma
221
100-o
37,612
31,179
1,269 [
100o
lOO-o
lOO-o
25
A. Röstägande och rösttal
(torta.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande,
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förglaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kells-Nöbbelöf.
1— 25 fyrkar ....
64
61-6
705
705
70
11-1
Ill
17-4
26— 50
>
....
11
10-6
435
435
36
6-8
6-8
90
51-100
> .....
9
8- ti
584
584
53
9-2
9-2
13-2
101—250
>
....
11
10-6
1,476
1,476
113
23-1
23-1
28-1
Öfver 250
>
....
9
8-6
3,176
3,176
130
49-8
49-8
32-3
Summa
104
lOO-o
6,376
6,376
402
lOOo
lOOo
lOOo
Trollenäs.
i
1— 25 fyrkar ....
220
62-9
1,539
1,539
237
8-9
9-2
20-4
26— 50
»
....
53
151
1,914
1,914
160
11-0
11-5
13-8
51—100
»
....
27
7-7
1,737
1,737
159
100
10-4
13-7
101—250
>
....
40
11-4
5,600
5,600
412
32-3
33-9
35-6
Öfver 250
»
....
10
2-9
6,565
5,892
192
37-8
35-3
16-6
Summa
350
100o
17,355
16,682
1,160
100- 0
lOOo
lOOo
Stångby.
1— 25 fyrkar ....
59
55-7
488
488
62
6-7
7-0
14-0
26— 50
>
....
18
17-0
638
638
54
8-7
9-2
12-2
51—100
»
....
7
6-6
526
526
48
7-2
7-6
10-9
101-250
»
....
14
132
2,095
2,095
146
28-7
30-3
33-0
Öfver 250
»
....
8
7-5
3,555
3,179
132
48-7
45-9
29-9
Summa
106
10öo
7,302
6,926
442
100 o
lOOo
lOOo
Burlöf.
1— 25 fyrkar ....
306
27-1
4,153
4,153
349
2-6
4-0
6-0
26— 50
»
....
349
30-9
13,444
13,444
1,125
8-2
12-9
19-2
51—100
>
....
271
24-0
18,985
18,985
1,733
11-6
18-2
29-5
101-250
»
....
133
11-8
20,290
20,290
1,402
12'5
19-5
23-9
Öfver 250
»
....
70
6‘2
106,204
47,252
1,258
65-1
45-4
21-4
Summa
1,129
100 o
163,076
104,124
5,867
lOO-o
lOOo
lOOo
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sand. 1 Afd. 22 Håft.
23
26
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Hyhy.
1— 25 fyrkar ....
141
49-6
1,394
1,394
163
4-0
4'1
11-1
26— 50
> ....
42
14-8
1,497
1,497
124
4-2
4-4
8-4
51—100
> ....
38
13-4
2,684
2,684
245
7'6
7-9
16-6
101—250
>
....
34
12-0
5,654
5,654
363
16-0
16‘5
24'7
Öfver 250
> ....
29
10-2
24,111
22,923
578
68-2
67-1
39-2
Summa
284
100-0
35,840
34,152
1,473
100-0
100-o
100- 0
Hörby.
1— 25 fyrkar ....
212
51-2
2,585
2,585
243
10-6
10'6
16-0
26— 50
> ....
94
22-7
3,551
3,551
295
14-5
14-5
19-4
51—100
» ....
70
16-9
4,734
4,734
435
19-3
19-3
28-7
101-250
>
....
26
6-3
3,989
3,989
273
16-3
16-3
18'0
Öfver 250
» ....
12
2-9
9,642
9,642
271
39-3
39-3
17'9
Summa
414
100 o
24,501
24,501
1,517
100-0
100-0
lOO-o
Skarhult.
1— 25 fyrkar ....
19
40-4
190
190
20
1-6
2-0
4-9
26— 50
>
....
2
4-3
70
70
6
0'6
0-7
1'5
51—100
>
....
5
10-6
338
338
30
2'9
3’5
7'4
101-250
y
....
9
19-2
1,459
1,459
96
12-3
ISO
23'8
Öfver 250
>
....
12
25'5
9,782
7,652
252
82-6
78-8
62-4
Summa
47
100-0
11,839
9,709
404
100 o
100 o
100*0
Långaröd.
1— 25 fyrkar ....
202
68’ 5
1,982
1,982
218
22-9
22-9
29'9
26— 50
>
....
49
16-6
1,810
1,810
151
21-0
21'0
20-7
51—100
>
....
28
9-5
1,989
1,989
182
23-0
23-0
24-9
101—250
»
....
15
5-1
2,078
2,078
155
24-1
24'1
21-3
Öfver 250
>
....
1
0-3
777
777
23
9-0
9'0
3'2
Summa
295
100-0
8,686
8 636
729
100o
100-0
lOOo
27
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
■
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Kommun
och
fyrktalsgruppcr.
Antal.
i
%.
Enligt det
oreducerade
Enligt nu
varande
bestäm-
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
Enligt nu
varande
bestäm-
Enligt
för
slaget.
fyrktalet.
melser.
fyrktalet.
melser.
Västra Nöbbelöf.
1— 25 fyrkar ....
86
55-9
733
733
91
8-2
8-2
14-9
26— 50
» ....
18
11*7
633
633
51
7-1
7-1
8-3
51—100
» ....
24
15-G
1,705
1,705
157
19-2
19-2
25-7
101-250
> ....
19
12'3
2,871
2,871
201
32-2
32-2
32-8
Öfver 250
> ....
7
4*5
2,968
2,968
112
33-3
33-3
18-3
Summa
154
100 o
8,910
8,910
612
100-0
100 0
100-o
Öja.
1— 25 fyrkar ....
40
47-6
389
389
44
6-0
101
14-9
26- 50
» ....
26
31-0
366
866
74
13-3
22-5
25-0
51-100
» ....
10
11-9
772
772
71
11 9
20-0
24-0
101—250
» ....
6
7-1
844
844
63
130
21-9
21-2
Öfver 250
> ....
2
2-4
3,629
983
44
55-8
25'5
14-9
Summa
84
100o
6,500
3,854
296
100-0
100-0
100-o
Hallands län.
Renneslöf.
1 — 25 fyrkar ....
160
530
1,824
1,824
186
14-0
14-2
19-5
26— 50
> ....
80
265
2,783
2,783
228
21-4
21-7
240
51—100
> ....
37
12-2
2,547
2,547
231
19-5
19-9
24-3
101-250
3
....
18
6’0
2,483
2,483
187
19.1
19-4
19-7
Öfver 250
» ....
7
2-3
3,383
3,185
119
26-0
24-8
12-5
Summa
302
100-0
13,020
12,822
951
100-0
100
0
100-
0
Skummeslöf.
1
— 25 fyrkar ....
39
35-2
417
417
42
52
6-0
8’6
26— 50
> ....
40
360
1,492
1,492
127
18-6
21-4
26-1
51—100
> ....
19
17-1
1,309
1,309
122
163
18-7
25-0
101—250
> ....
10
90
1,356
1,356
104
16-9
19-4
21-4
Öfver 250
> ....
3
2-7
3.461
2,409
92
430
34’5
18-9
Samma
in
100-
o
|
S.035
6,983
487
100-0
lOOo
100-
0
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Torup.
1— 25 fyrkar . . .
319
58-7
3,996
3,996
380
12-6
12-6
21-2
26— 50
>
....
128
23-5
4,416
4,416
357
13-9
13-9
19-9
51-100
>
....
44
8-1
2,983
2,983
272
9-4
9-4
15-2
101—250
»
....
30
5-5
4,544
4,544
316
14'4
14-4
17-7
Öfver 250
>
....
23
4'2
15,726
15.726
465
49-7
49-7
26-0
Summa
544
100-0
31,665
31,665
1,790
100-o
100-
0
100-o
Kvibille.
1— 25 fyrkar ....
35
41-2
346
346
39
3-9
4-7
8-4
26— 50 . ....
12
14-1
439
439
33
4-9
5-9
7-1
51—100 » ....
19
22-3
1,441
1,441
133
16-2
19-5
28-5
101—250
.
....
14
16-5
2,076
2,076
147
23-4
28-0
31-5
Öfver 250 >
....
5
5-9
4,588
3,106
114
51-6
41-9
24’5
Summa
85
100-o
8,890
7,408
466
100-0
100-0
lOOo
Alfshög.
!
1— 25 fyrkar ....
49
46*7
511
511
53
7-3
7-3
11-3
26— 50
>
....
17
16-2
639
639
52
9-2
9-2
11'1 }
51—100
>
....
16
15-2
1,018
1,018
93
14-6
14-6
19-9
101—250
>
17
16-2
2,676
2,676
182
38-5
38-5
38-9 j
Öfver 250
>
....
6
5-7
2,117
2,117
88
30-4
30-4
18-8
Summa
105
100o
6,961
6,961
468
lOOo
100-0
100-o
|
Tvååker.
1
— 25 fyrkar ....
196
52-3
2,028
2,028
213
17-4
17-4
21-6
26— 50
>
....
131
34-9
4,814 !
4,814
401
41-4
41-4
40-6
51-100
>
....
31
8-3
2,133
2,133
195
18-3
18-3
19-7
101—250
>
....
15
4-0
2,100
2,100
153
18-o
18-0
15-6
öfver 250 >
....
2
0-5
571
571
26
4.9
4-9
2-6
Summa
375
100-0
11,646
11,646
988
100-0
100-0
lOOo
29
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Förlanda.
1— 25 fyrkar ....
124
93-9
1,592
1,592
134
84-1
84-1
83-8
26— 50
>
....
7
5-3
241
241
21
12-7
12-7
13-1
51—100
>
....
1
0-8
60
60
5
3'2
3-2
31
101—250
»
....
—
—
—
—
—
—
—
Öfver 250 >
....
—-
_
—
—
—
—
—
Summa
132
100
0
1,893
1,893
160
lOOo
100
-o
10ÖO
Göteborgs o.Bohuslän.
Tufve.
1— 25 fyrkar ....
32
35fi
340
340
36
4'8
5'3
7-6
26— 50
>
....
13
14-4
521
521
44
7-4
8-2
9-3
51-100
>
....
33
36-7
2,481
2,481
229
35'0
38-9
48-3
101—250
>
....
9
100
1,721
1,721
101
24-3
27-0
21-3
Öfver 250
»
....
3
3-3
2,018
1,311
64
28-5
20-6
13-5
Summa
90
100-0
7,081
6,374
474
100
o
10ÖO
lOO-o
Örgryte.3)
1—■ 25 fyrkar ....
1,529
54-7
19,692
19,692
1,762
5'4
6'9
14-5
26— 50
»
....
531
190
19,722
19,722
1,618
5-4
6-9
13-3
51—100
»
....
315
11-3
23,835
23,835
2,186
6'5
8-4
17-9
101—250
»
....
219
7-8
35,936
35,936
2,362
9-8
12-6
19-4
Öfver 250
>
....
203
7-2
267,813
185,672
4,256
72-9
652
34-9
Summa
2,797
100
o
366,998
284,857
12,184
100
- 0
lOOo
lOOo
Ucklum.
1— 25 fyrkar ....
123
64-8
1,054
1,054
131
21-7
21-7
28-7
26— 50
»
....
35
18'4
1,359
1,359
117
27-9
27-9
25-6
51-100
»
. . . •
27
14-2
1,686
1,686
156
34-6
34-6
341
101-250
»
....
4
2-1
470
470
40
9-7
9-7
8-8
Öfver 250 >
....
1
05
295
295
13
6-1
6-1
2-8
Summa
190
100o
j
4,864 1
4,864
457
lOO-o
|
100o
lOOo
30
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fvrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oredueerade
fyrktalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Skaftö.
1— 25 fyrkar ....
355
81-6
2,740
2,740
368
29-5
29-5
43-7
26— 50
» ....
37
8-5
1,314
1,314
106
14-2
14-2
12-6
51—100
2> ....
24
5-5
1,705
1,705
153
18-4
18-4
18-2
101—250
» ....
16
3-7
2,298
2,298
168
24-8
24-8
20o
Öfver 250
» ....
3
0'7
1,220
1,220
46
131
13-1
5-5
Summa
435
lOOo
9,277
9,277
841
100o
100-0
100-0
Brastad.
1— 25 fyrkar ....
325
735
3,216
3,216
350
23-6
23-fi
34-3
26— 50
. ....
63
14-3
2,221
2,221
182
16-3
16-3
17-8
j 51—100
> ....
35
7-9
2,520
2,520
232
18-5
18-5
22-7
101-250
2> ....
13
2 9
1,798
1,798
135
13-2
13-2
13-2
Öfver 250
» ....
6
1-4
3,856
3,856
123
28-4
28-4
120
Summa
442
lOOo
13,611
13,611
1,022
100 0
100
o
lOO-o
Kungshamn.
1— 25 fyrkar ....
602
82-5
6,685
6,685
673
40-7
40-7
51-0
26— 50
> ....
87
11-9
2,801
2,801
237
17-0
17-0
17-9
51—100
» ....
16
2-2
1,175
1,175
108
71
7-1
8-2
101—250
> ....
19
2-6
3,267
3,267
207
19-9
19-9
15-7
Öfver 250
* ....
6
0 8
2,520
2.520
95
15'3
15-3
7-2
Summa
730
100-o
16,448
16,448
1,320
100
o
lOOo
100-
o
Tanum.
1— 25 fyrkar ....
764
64-6
7,138
7,138
827
17-7
17-7
25-7
26— 50
> ....
205
17-3
7,394
7,394
611
18-4
18-4
18-9
51—100
> ....
132
11-2
9,086
9,086
834
22-6
22-6
25-9
101—250
> ....
65
5-5
9,846
9,846
686
24-4
24-4
21-3
Öfver 250
» . . . .
17 i
1-4
6,813
6,813
264
16-9
16-9
82
Summa j
1.183
100 u
40,277
40,277
3,222
lCOo
100 o
100
o
31
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Älfsborgs län.
Lagmansered.
1-— 25 fyrkar ....
30
40 0
428
428
35
100
120
13'8
26— 50
'> ....
33
44-0
1,164
1,164
94
27-2
32 7
372
51—100
. ....
5
6-7
320
320
30
7-5
90
11-9
101—250
4
5-3
574
574
41
13-4
16-2
16-2
Öfver 250
5
....
3
4-0
1,797
1,071
53
41-9
301
20-9
Summa
75
100 o
4,283
3,557
253
100 o
100- 0
100 0
Skallsjö.
1— 25 fyrkar ....
116
59-8
1,409
1,409
129
5-6
6-9
15-4
26- 50
> ....
36
18-6
1,409
1,409
118
5-6
6-9
141
51—100
2 ....
13
6-7
986
986
89
3-9
4-8
10-6
101—250
> ....
16
8-2
2,960
2,960
177
117
14-5
211
Öfver 250
> ....
13
6-7
18,538
13,683
325
73-2
669
38-8
Summa
194
100 0
26,302
20,447
838
100o
100'o
100 o
Skepplanda.
1— 25 fyrkar ....
201
56-8
2,239
2,239
232
17-4
17-4
230
26— 50
> ....
91
25-7
3,303
3,303
278
25-6
25-6
27-5
51—100
> ....
41
11*6
2,712
2,712
250
21-1
21-1
24-8
101—250
> ....
16
4-6
2,354
2,354
167
18-3
18-3
16-C
Öfver 250
> ....
5
1-4
2,264
2,264
82
17'6
17'6
8-1
Summa
354
100o
12,872
12,872
1,009
100o
100'o
lOOo
Od.
1— 25 'yrkar ....
68
581
955
955
81
26-3
26-3
28-6
26- 50
» ....
37
31-6
1,215
1,215
99
33'5
33-5
35-0
51-100
» ....
7
60
497
497
47
13-7
13-7
16'0
101—250
» ....
4
3-4
687
687
43
18-9
18'9
15-2
Öfver 250
* ....
1
0-9
277
277
13
7-6
7-6
4'6
Summa
117
100 0
3,631
3,631
283
100 o
100 o
100-0
32
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligtnu-
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Refvesjö.
1— 25 fyrkar ....
24
63-1
280
280
28
145
18'9
246
26— 50
> ....
8
211
254
254
20
13-2
17-1
17-5
51—100
» ....
1
2'6
91
91
9
4-7
6l
7-9
101—250
* ....
B
7-!»
491
471
33
25'4
31'8
28'9
Öfver 250
J>
....
2
5-8
815
386
24
42-2
26 1
21-1
Summa
88
100 0
1,931
1,482
114
1000
1000
100 o
Gällstad.
1— 25 fyrkar ....
137
72-9
1,539
1,539
151
14-2
17-2
28-4
26— 50
> ....
24
12-8
791
791
63
7-3
8-8
11-9
51—100
> ....
9
4-8
564
564
52
5-2
6'3
9-8
101-250
> ....
10
53
1,725
1,725
108
15-9
19-8
20'3
Öfver 250
....
8
4-2
6,240
4,324
157
57-4
48-4
29'G
Summa
188
100 0
10,859
8,943
531
100
o
100
o
100-0
Hösna.
1
— 25 fyrkar ....
75
60-0
926
926
82
17-6
201
25'G
26— 50
» ....
39
31-2
1,348
1,348
109
255
29-3
34'1
51—100
» ....
4
3-2
236
236
22
45
Öl
6'9
101—250
> ....
3
2-4
394
394
30
7-5
8'6
9'4
Öfver 250
» ....
4
3-2
2,368
1,702
77
44' 9
36-9
240
Summa
125
100-0
5,272
4,000
320
100-o
100 0
100 o
Seglora.
1
— 25 fyrkar ....
170
74-9
1,598
1,598
186
9-7
13-9
29-7
26— 50
» ....
28
12-3
943
943
75
5-7
8-2
12'0
51—100
» ....
14
6'2
1,026
1,026
95
6-2
8-9
15-2
101-250
> ....
7
3l
1,143
1,143
75
6-9
9'9
120
Öfver 250
> ....
8
3-5
11,786
6,823
195
71-5
591
31 1
Summa
227
100
o
10,496
11,533
626
lOOo
100 0
100-0
33
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
1
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I %.
Enligt det!
oreduccradei
fyrktalct.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det orc-
dncerade
fyrk-
talet. |
Enligt nu-|
varande
bestäm
melser.
Enligt i
för
slaget.
Kinnarumma.
i
1— 25 fyrkar ....
344
79-1
3,484
3,484
371
8-4
12-7
311
26— 50
>
....
36
8-3
1,322
1,322
106
3-2
4-8
8-9
51—100
»
....
13
3-n
757
757
67
1-8
2-8
5-6
! 101—250
>
....
27
6-2
4,571
4,571
291
Ilo
16-6
24-4
Öfver 250
>
....
15
3-4
31,487
17,368
357
75-6
63-1
300
Summa
435
lOOo
41,621
27,502
1,192
100-n
100-G
100 0
Fristad.
1— 25 fyrkar ....
144
60-3
1,589
1,589
163
12-4
12-4
20-7
26— 50
>
....
52
21-8
1,791
1,791
149
14-0
14-0
19-0
51—100
>
....
18
7-5
1,370
1,370
126
10-7
10-7
16-0
| 101—250
>
....
12
50
1,807
1,807
127 j 14-1
14-1
16-2
Öfver 250
>
....
13
5-4
6,232
6,232
221
48-8
48-8
28-1
Summa
239
lOOo
12,789
12,789
786
100-0
100-0
lOO-o
Ör.
1— 25 fyrkar ....
254
70-0
2,750
2,750
284
26-9
26-9
35-3
26— 50
>
....
70
19-3
2,398
2,398
196
23-5
23-5
24-4
51-100
>
....
24
6-6
1,527
1,527
142
150
15"0
17-6
101—250
>
....
11
3-0
1,659
1,659
115
16-2
16-2
14-3
Öfver 250
»
....
4
1-1
1.878
1,878
68
18-4
18-4
8-4
Summa
363
100
-
o
10.212
10,212
805
100-0
lOOo
■
lOOo
Rölanda.
1
1
— 25 fyrkar ....
301
88-8
2,803
2,803
323
!
53-8
53-8
65-4
: 26- 50
>
....
28
8-2
943
943
77
18-1
18-1
15-c
51—100
>
....
8
2-3
486
486
45 j
9-3
9-3
9-1
101—250
.
....
2
0-6
232
232
20
4-5
4-5
4-0
Öfver 250
>
....
2
0-6
742
742
29
1
14-3
14-3
5-9
Summa
341
1(10-o
5,208
Bill. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sand.
5,206
404
100-n
1 Afd. 22 Höft.
100-n
100-n
■2
4
u
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Skaraborgs län.
Lyrestad.
1— 25 fyrkar ....
316
65-6
3,025
3,025
351
13-4
13*5
24-0
26— 50
>
..............
69
14-3
2,619
2,619
215
11-6
11-7
14-7
51—100
»
....
51
10-6
3,348
3,348
307
14'8
150
20'9
101—250
»
....
33
6-8
4,979
4,979
345
22-1
22-3
23'5
Öfver 250
»
....
13
2-7
8,598
8,389
248
38-1
37-5
16'9
Summa
482
100-0
22,569
22,360
1,466
100-o
100o
100-
0
Mölltorp.
1— 25 fyrkar ....
156
49-2
1,607
1,607
171
11'8
11-8
16'6
26— 50
>
....
90
28-4
3,331
3,331
272
24'4
24-4
26'S
51-100
>
....
45
14-2
3,077
3,077
283
22'5
22-5
27'4
O
t
—
*
•
to
O '
o
20
6*8
3,088
3,088
209
22'6
22-6
20'3
Öfver 250
>
....
6
1-9
2,564
2,564
97
18-7
18'7
9'4
Summa
317
100-o
13,667
13.667
1,032
100-0
100-o
100-o
Sventorp.
1— 25 fyrkar ....
109
54-2
1,196
1,196
123
10'8
11-6
16-0
26— 50
»
....
35
17-4
1,271
1,271
107
11'5
12'2
13'9
51—100
>
....
33
16'4
2,536
2,536
234
23'0
24'4
30-5
101—250
»
....
21
10-5
2,952
2,952
219
26-8
28-3
28-5
Öfver 250
>
....
3
1*5
3,082
2,460
85
27'9
23-0
111
Summa
201
100 o
11,037
10,415
768
100»
100
o
100-O
Värsås.
1 —
25 fyrkar ....
64
40'5
559
559
64
6'4
6*5
10o
26 — 50
>
....
40
25'3
1,537
1,537
128
17-7
17'7
20'0
51—100
>
....
35
22-1
2,363
2,363
218
27-2
27-3
34'0
101—250
»
....
14
8-9
1,926
1.926
146
22-2
22-2
22-8
Öfver 250
>
....
5
3-2
2,309
2,276
85
26-5
26-3
13'2
Summa
158
100 n
8.694
8,66!
641
100-0
1000
100-0
35
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
tyrktalsgrupper.
Antal.
1 %.
Enligt det
oredueerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt ]
förslaget. '
Enligt
det ore
dueerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt i
för
slaget.
Kor sberg a.
1— 2b fyrkar ....
75
60-5
769
769
85
11-4
119
19'7 j
26— 50
> ....
22
17'7
814
814
67
12-0
12'6
15'5
51—100
> ....
11
8-9
771
771
73
11-4
11'9
16'9 !
101—250
> ....
10
8-1
1,824
1,824
no
27-0
28'2
25'5
Öfver 250
. ....
6
4-8
2,582
2,296
97
38-2
35'4
22-4 S
Summa
124
100-o
6,760
6,474
432
100- 0
1000
100-0
Saleby.
1— 25 fyrkar ....
66
55-0
611
611
71
151
151
19'6
26— 50
» ....
22
18-3
789
789
65
19-5
19-5
17-9 !
51—100
> ....
24
20-0
1,616
1,616
145
39-9
39-9
39-9
101—250
J
....
8
6'7
1,032
1,032
82
25'5
25'5
22-6 j
Öfver 250
> ....
—
—
—
—
—
—
—
Summa
120
100-o
4,048
4,048
363
lOO-o
ioo-o
lOöo
Marum.
1— 25 fyrkar ....
10
30-3
83
83
11
1'6
1'8
4-4
26— 50
> ......
4
12-1
153
153
12
2'9
3-3
4-9
51—100
> ....
8
24-3
643
643
58
12-2
14'0
23-5
101—250
» ....
4
12-1
613
613
42 i Ilo
13'3
170
Öfver 250
J
....
7
21-2
3,788
3,108
124
71-7
67'6
50-2 j
Summa
SB
100-o
5,2S0
4,600
247
lOOd
100-0
100 -o ^
I
Sal.
1— 25 fyrkar ....
18
31-6
197
197
21 1 55
5-7
81
26- 50
> ....
18
31-6
704
704
60
19-7
20-2
23-2
51—100
> ....
13
22-8
901
901
83
!
25'3
25-9
32-0
101—250
> . . . .
5
8'8
793
793
53
22-2
22-8
20'5
Öfver 250
> ....
3
5-2
975
886
42
27'3
25'4
16'2
Summa
57
lOOo
3,570
3,481
259
100 0
lOOo
100-0
36
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
I
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I °'o
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
dueerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Levene.
1— 25 fyrkar ....
186
62-7
1,562
1,562
159
17-6
17C
26-1
26- 50
»
....
49
22-6
1,899
1,899
159
21-4
21-4
26-i
51-100
>
....
22
10-1
1,512
1,512
139
17-0
17-0
22-8
101—250
.
....
4
1-8
632
632
43
7-1
7-1
7-0
( Öfver 250
>
....
6
2-8
3,285
3,285
no
36-9
36-9
18-0
Samma
217
100-o
8,890
8,890
610
1000
100- 0
100o
Öfva.
1— 25 fyrkar ....
13
46'4
155
155
14
2-4
9'2
14-8
26— 50
>
....
6
21-4
229
229
19
3-5
13-6
20-0
51—100
>
....
7
25-0
426
426
38
6-6
25-3
40-o
101—250
»
....
1
3-6
228
228
12
3-5
13-5
12-6
Öfver 250
>
....
1
3-6
5,450
648
12
84-0
38-4
12-6
Summa
28
100-o
6,488
1,686
95
100
o
100o
100-0
Norra Härene.
1
— 25 fyrkar ....
56
46*3
656
656
67
7-9
8-0
11-7
|
26— 50
>
....
13
107
489
489
40
5-9
6-0
7-0
J
51-100
.
....
30
24-8
2,149
2,149
199
25-9
26-2
34-7
!
101—250
>
....
19
15-7
3,029
3,029
205
36-5
36-9
35*8
Öfver 250
>
....
o
o
2-5
1,969
1.882
62
23-8
22-9
10-8
Summa
121
100o
8,292
S,205
573
100o
100
o
100-o
Medelplana.
1— 25 fyrkar ....
60
66-8
607
607
64
4-1
6-6
16‘4
26— 50
»
....
12
13-3
438
438
33
2-9
4-7
8-4
51—100
»
....
5
5-6
395
395
35
2-7
4-2
9-0
101—250
»
....
5
5-6
841
841
54
5-7
9-0
13-8
Öfver 250
»
....
8
8-9
12,570
7,049
205
84’6
75-6
52-4
Summa
»0
1000
14,851
9,330
391 |
100-
o
100-o
100-
o
37
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
1
1
Kommun
och
fyrktaisgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %
Antal.
I
%.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
•
Enligt
förslaget, i !
Enligt
det ore
ducerade
fyrk-
talct.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för- 1
slaget, j
Östcrplana.*)
;
1—25 fyrkar ....
116
67-5
1,158
1,158
118
6-9
14-5
26-3
26— 50
>
....
26
15-1
897
897
67
5-3
11-2
14-9
51—100
>
....
20
11-6
1,314
1,314
99
7-8
16-4
22'1
101—250
>
....
6
3-5
948
948
63 i
5-6
11-8
14-0
[
Öfver 250
>
....
4
2-3
12,525
3,688
102
74-4
46-1
22-7
;
Summa
172
lOOo
16,842
8.005
449
lOOo
100-0
lOOo
Järpås.
•
i
1— 25 fyrkar ....
70
44-6
746
746
80
7-2
7*4
12-4
| 26 - 50
>
....
40
25'5
1,436
1,436
117
13-8
14-3
18-1
! 51—100
»
....
26
16'5
1,771
1,771
164
17-0
17-7
25' 3 !
101—250
.
....
15
9'6
2,584
2,584
164
24-8
25-8
25'3
1
Öfver 250
>
....
6
3-8
3,866
3,496
122 1
37'2
34-8
18-9
Summa
157
100-0
10,403
10033
647
100-
o
100- o
lOO-o
Värmlands län.
Färnebo.
|
1— 25 fyrkar ....
500
54-1
5,866
5,866
576
8-4
8-7
17'0
26— 50
»
....
230
24-9
8,546
8,546
719
12-2
12-6
21-3
51—100
>
....
112
12-1
7,680
7,680
705
iro
11-8
20'9
101—250
>
....
42
4-6
6,248
6,248
441
8-9
9-2
131
Öfver 250
»
....
40
4-3
41,533
39,451
936
596
58'2
27-7
Summa
924
lOOo
69,878
67,791
3,377
100 0
100'o
100-o
Visnum.
1
— 25 fyrkar ....
250 | 52-7
3,231
3,231
301
1
9-6
9-6
16'4
26— 50
>
....
105
22-1
3,649
3,649
305
10-8
10-8
16'G
51—100
»
....
59
12-4
4,202
4,202
384
12-5
12'5
20'9
101—250
.
....
42
8-8
6,016
6,016
437
17-9
17'9
23'8
Öfver 250
>
....
19
4-0
16,599
16,599
410
49-2
49-2
22'3
Summa
475 | 100-o
33,697
33,697
1,837
lOOo
lOOu | 100-0
38
A. Röstägande och rösttal
(forts.)-
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I °/o.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
\ det ore-
dueerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Alster.
.
1— 25 fyrkar ....
102
47-4
1,151
1,151
116
9-5
9'5
13'8
26— 50
»
....
50
23-2
1,893
1,893
159
15'5
15'5
19-0
51-100
>
....
38
17'7
2,723
2,723
248
22-4
22-4
29'6
101—250
»
....
18
8-4
3,015
3,015
195
24-8
24-8
23'3
Öfver 250 j ....
7
3-3
3,382
3,382
120
27-8
27'8
14-3
Summa
215
100'
o
12,164
12,164
838
lOOo
100
o
100- 0
Grums.
1— 25 fyrkar ....
315
62-7
3,536
3,536
355
13'4
13-4
23'6
26— 50
»
....
104
20-7
3,752
3,752
312
14-3
14-3
20'7
51—100
>
....
52
10-4
3,647
3,647
334
13-9
13'9
22'2 j
101—250
>
....
16
3-2
2,344
2,344
167
8-9
8-9
11-1
Öfver 250
»
....
15
3-0
13,032
13,032
338
49-5
49’5
22'4
Summa
502
100o
26,311
26,311
1,506
lOOo
100
o
100-0
Gillberga.
1— 25 fyrkar ....
169
51-5
1,642
1,642
179
7'0
7-0
131
26— 50
>
....
65
19-8
2,487
2,487
208
10'G
10-6
15-3
51—100
»
....
47
14-3
3,297
3,297
306
141
14-1
22-5
101—250
>
....
27
8-3
4,100
4,100
284
17’5
17'5
20-8
Öfver 250
>
....
20
6-1
11,879
11,879
386
50-8
50-8
28'3
Summa
328
100-0
23,405
23,405
1,363
100 o
100-0
10öo
Trankil.
1— 25 fyrkar ....
171
72-8
1,590
1,590
183
16-8
17-2
29-1
26— 50
.
....
29
12-3
1,085
1,085
92
11'5
11'7
14-6
51—100
>
....
17
7-2
1,168
1,168
107
12'4
12'7
17-0
101—250
»
....
12
5*1
1,857
1,857
127
19-6
20'1
20-2
Öfver 250
>
....
6
2*6
3,749
3,536
120
39-7
38'3
191
Summa
235
100-o
9,449
9,236
629
100-o
100 o
100-o
39
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
lyrktalsgruppor.
Antal.
I %.
Enligt det
orcducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
flet ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt '
för
slaget. |
i
Gunnarskog.
1
— 25 fyrkar ....
572
76-2
5,413
5,413
621
28-4
29-1
43l
26— 50
>
....
122
16-3
4,272
4,272
343
22-4
230
23-8
51—100
>
....
41
5-5
2,635
2,635
242
13-8
14-2
16-8
101—250
>
....
8
1-1
1,097
1,097
83
5-8
5-9
5‘8
Öfver 250
>
....
7
0-9
5,626
5,174
151
29-6
27-8
10-5
Summa
750
100-n
19,043
18.591
1.440
100
m
100-0
100-
o
Sunne.
1— 25 fyrkar ....
974
59-3
9,622
9,622
1,088
11-8
11-8
21 1
26— 50
>
....
074
22-8
13,588
13,588
1,134
16-G
16-6
22-0
51—100
»
....
156
9-5
10.869
10,869
997
13-3
13-3
19-3
101-250
.
....
76
4-6
11,664
11,664
805
14-3
14-3
15-e
J Öfver 250
»
....
62
3-8
35,894
35,894
1,140
44-0
44-0
22-0
Summa
1.642
100-0
81,637
81,637
5,164
100-n
100- 0
100-n
Östmark.
1 — 25 fyrkar ....
487
80-9
4,001
4,001
524
26-5
27-0
44-6
26— 50
»
....
71
11-8
2.517
2,517
207
16-7
17-0
17-6
51—100
»
....
23
3-8
1,599
1,599
148
10-6
10-8
12-6
101—250
»
....
12
2-0
2,050
2,050
132
13-6
13-8
11-3
Öfver 250
»
....
9
1-5
4.911
4,641
163
32-6
31-4
13-9
Summa
602
1000
15,078
14,808
1,174
100n
100-0
100-
o
Örebro lita.
Binkaby.
1
—■ 25 fyrkar ....
54
461
547
547
60
7-7
8-1
12-4
26— 50
*
....
25
21-4
962
962
80
13-5
14-3
16-fi
51—100
>
....
24
20-6
1,723
1,723
159
24-2
25-7
33-n
101—250
»
....
9
7-7
1,413
1,413
96
19-9
21-0
20-0
Öfver 250
>
....
5
4-3
2,466
2,077
87
34-7
30-9
18-0
Summa
117
100-n
7,111
6.722
482
100-n
100n
100 n
40
A. Röstägande och rösttal
(forts.)-
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Samman lagdt rösttal.
Rösttal i %.
•
Antal.
I »i.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt |
för
slaget. |
Götlunda.
1— 25 fyrkar ....
175
52-6
1.991
1,991
202
8-4
8'4
14'9
26— 50
> ....
65
19-5
2,339
2,339
192
9*9
9'3
14'1
51—100
.
....
50
15-0
3,580
3,580
330
151
151
24-3
101—250
>
....
25
7*5
3,762
3,762
263
15 9
15'3
19'4
Öfver 250
* • • •
18
5*4
11,977
11.977
370
50
7
50
7
27'3
Summa
383
100-0
23.649
23.049
1.357
100(1
100 n
lOOn
Asket'.
1— 25 fyrkar ....
382
50-9
4,113
4.113
434
9-8
10'2
16fi
26- 50
> ....
193
25-8
7,068
7,068
585
16-8
17'5
22-4
51—100
>
....
100
13-3
6,737
6.767
625
16 1
16-7
24-0
101—250
»
....
53
71
7,625
7,625
555
181
18'
3
21'3
Öfver 250
»
....
22
2-9
16,522
14,863
411
39-2
36'7
15'7
Summa
750
100
o
42.095
40436
2,610
100-o
100 0
lOOo
Stora Mellösa.
1— 25 fyrkar ....
179
40-2
2,036
2,036
209
8-2
8-3
12-6
26— 50
> ....
151
33-9
5,509
5,509
465
22-3
22-4
280
51—100
> ....
73
16-4
4,889
4,889
448
19-8
19'3
26-9
101—250
>
....
30
6'8
4,303
4,303
312
17-4
17 5
18'7
Öfver 250
>
....
12
2-7
7,968
7,825
230
32'3
31-9
13'8
Summa
445
lOOu
24,705
24,562
1,064
lOOfl
100-o
lOOo
Lerbäck.
1— 25 fyrkar ....
560
48-7:
6,563
6,568
638
7'4
10'2
loft
26— 50
>
....
308
26-8
11.473
11.473
960
12 9
17-7
23fi
51—100
>
....
178
15*5
12,688
12,688
1.159
14'3
19'6
28'5
101—250
> ....
78
6-8
11,674
11,674
816
13'2
18'0
201
Öfver 250
>
....
25
2-2
46,311
22,341
498
52-2
34'5
12'2
Summa
1.149
100n
S8.709
04.739
4.066
100n
lOOn
100 n
41
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
.
Röstägande.
1
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
1 x.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Viby.
1— 25 fyrkar ....
265
500
2,697
2,697
306
7-9
7-9
14-2
26— 50
»
....
113
21-3
4,376
4,376
368
12-8
12-8
17-1
51—100
>
....
78
14-7
5,393
5,393
494
157
15-7
23-0
101—250
>
....
44
8-3
6,628
6,628
465
19 3
19-3
21-G
Öfver 250
»
....
30
5-7
15,168
15,168
518
44-3
44-3
24l
Summa
530
lOO-o
84,262
34,262
2,151
lOOo
lOO-o
lOO-o
Nysund.
6
1— 25 fyrkar ....
261
65' 2
2,729
2,729
292
11-8
12-7
24-2
26— 50
»
....
75
18-8
2,628
2,628
218
11-4
12-2
181
51—100
>
....
38
9-5
2,706
2,706
249
11-7
12-6
20-7
101—250
>
....
12
30
1,740
1,740
126
7-5
8-1
10-5
Öfver 250
>
....
14
8*5
.13,310
11,693
319
57-6
54-4
26-5
Summa
400
100-o
23,113
21,496
1,204
100 o
lOOo
100 0
Karlskoga.
1— 25 fyrkar ....
861
32-9
11,177
11,177
1,016
3-7
50
7-8
26— 50
>
....
658
25-1
24,973
24,973
2,093
8-4
11-3
16-0
51—100
>
....
643
24-5
43,982
43,982
4,055
|
14-7
19-8
31-0
101—250
>
....
341
13-0
49,387
49,387
3,560
16'5
22-3
27-3
| Öfver 250
>
....
118
4-5
169,481
92,284
2,342
56-7
41-6
17-9
Summa
2,621
100 o
299,000
221,803
13,066
lOOo .
100 o
100-0
Ljusnarsberg.
1 —
25 fyrkar ....
1,202
50-7
14,796
14,796
1,409
7*7
9-2
170
26— 50
>
....
687
29-0
25,395
25,395
2,096
13-3
15-8
25-2
1 51—100
»
....
257
10-8
17,028
17,026
1,557
8-9
10-6
18-8
101—250
>
....
139
59
20,225
20,225
1,453
10
g
12-6
17-5
:
Öfver 250
»
....
85.
3-6
113,757
83,479
1,782
59-5
51-8
21-5
Summa
2,370
lOOo
191,189
160.921
8,297
100 o
lOO-o
lOOo
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.
25
42
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Hösta ;ande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I %■
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
i bestäm
melser.
Enligt
j förslaget.
\ Enligt
! det ore-
|ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Fellingsbro.
1— 25 fyrkar ....
553
54-3
5,926
5,926
599
7-5
7'6
14-0
26— 50
> ....
153
15-0
5,681
5,681
479
7-2
7'3
11-2
51—100
V
....
157
154
11,370
11,370
1,047
14-4
14'6
245
101—250
J>
....
102
10-0
14,873
14,873
1,064
18-9
19-1
24-9
Öfver 250
» ....
54
5-3
40,956
40.057
1,086
52-0
51-4
25-4
Summa
1,019
100 o
78,806
77,907
4,275
100-o
lOO-o
1000
Västmanlands län.
S:t Ilian.
1— 25 fyrkar ....
129
51-4
1.539
1,539
143
13-4
134
16-9
| 26— 50
> ....
61
24-3
2,176
2,176
173
19-0
19-0
20'4
51—100
> ....
34
13-5
2,412
2,412
221
21-1
21-1
261
101—250
>
....
21
8-4
2,797
2,797
215
24-5
24-5
25-4
J
Öfver 250
»
....
6
2-4
2,520
2,520
95
22-0
22-0
11-2
Summa
251
100o
11,444
11,444
847
100o
100-
o
100-o
lista.
1— 25 fvrkar ....
49
550
409
409
50
4-1
5-1
11-8
s
i
x
>
»
....
12
13-5
497
497
42
5o
6'2
9-9
51—100
> ....
12
135
788
788
73
7-9
9-9
17-3
O
ä
i
rH
O
>
....
9
10-1
1,574
1,574
99
15-9
19-7
23-4
Öfver 250
»
....
7
7-9
6,661
4,723
159
671
591
37-G
Summa
89
1000
9,929
7,991
423
100 o
1000
100- o
Tillberga.
1— 25 fyrkar ....
20
34-4
271
271
22
34
3-9
5-9
26— 50
> ....
12
20-7
398
398
32
5-0
5-7
8-6
51—100
T>
....
7
121
429
429
41
5'4
6'2
Ilo
101-250
> ....
12
20-7
1,858
1,858
127
23-3
26-7
33-9
Öfver 250
>
....
7
12-1
5,029
3,993
• 152
62-9
57-5
40-6
Summa
58
100
0
7,985
6,949
374
1000
lOOo
100-0
43
A. Röstägande och röstlal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i
°i.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I
%
Enligt det
!
oredueeradel
fyrktalet.
Enligt nu-
J
varande i
bestäm- ]
melser.
Enligt
förslaget. |
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Saligt nu
varande
bestäm- j
melser. i
Enligt
för-
i
slaget, j
Hed.
1 —
25 lyrkar ....
155
46-1
2.083
2,083 j
1S9
7-8
81
12-5 1
26 - 50
>
....
71
21'2
2,487
2,487
206
9*3
9'7
13-7
51—100
>
....
39
11-7
2,666
2,666
247 |
9-9
10-4
16-4 !
101—250
>
....
58
17-4
7,783
7,783
593
29-0
30-2
39-4
Öfver 250
»
....
11
3-3
11,793
10,706
271
j
44-0
41*6
18-0
Summa
334
100 o
26,81*2
25,725
1,506
100 o
100- 0
100-
o
Väster-Färnebo.
1 —
25 fyrkar ....
436
55'
9
3,711
3,711
472
11-9
11*9
191
26— 50
>
....
157
20-1
5,810
5,810
482
18-6
18*6
19-6
51—100
»
....
134
17-2
9,296
9,296
864
29-7
29-7
35*0
101—250
>
....
41
53
6,030
6,030
431
19-2
19-2
17-5
Öfver 250
»
....
12
1-5
6,467
6,467
217
20-G
20-C
8-8
Summa
780
100-
o
31,314
31,314
2.466
'
100-0
100*0
100-0
Hämevi.
1— 25 fyrkar ....
21
382
234
234
25
6/5
ro
9-6
1 26— 50
»
....
12
21-8
475
475
42
131
14-3
16i
51—100
>
....
13
23-7
919
919
86
25*3
27-7
32-9
1
101—250
>
....
7
12-7
1,017
1,017
73
28-0
30-6
280
Öfver 250
>
....
2
3-6
984
678
35
27-1
204
13-4
Summa
55
100 o
3,629
3,323
261
1CO-0
lOOo
100
-
o
Kopparbergs län.
Sundborn.
1— 25
fyrkar ....
346
655
3,731
3,731
383
11-4
12'6
23-9
26— 50
>
....
93
17-6
3,257
3,257
270
9-9
Ilo
16-9
51—100
>
....
50
9-5
3,677
3,677
340
11-2
12-4
21*3
101—250
>
....
29
5'5
4,272
4,272
306
13-0
145
191
Öfver 250
>
....
10
1-9
17,931
14.609
301
54-5 i
49-5
18-8
Summa
1
528
| 100 o
j 32,868
29,546 | 1,600 100 0
100-o
| 100 0
44
A. Röstägande och rösttal
(forts.)-
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
i------------- —
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oredueerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Gustaf.
1— 25 fyrkar ....
338
64-6
3,861
3,861
394
26-4
26-4
330
26— 50
>
....
133
25-4
4,723
4,723
382
32-2
32-2
32-0
51—100
>
....
32
6-1
2,090
2,090
ISO
14-3
14-3
15'9
101—250
>
....
16
3-1
2,579
2,579
171
17-6
17-6
14'3
Öfver 250
>
....
4
0'8
1,399
1,399
58
9-5
9-5
4'8
Summa
528
100-
o
14,652
14,652
1,195
100-
0
lOOo
100
0
Husby.
1— 25 fyrkar ....
481
45-4
5,743
5,743
561
8-1
8-8
14-6
26— 50
>
....
312
29-4
11,386
11,386
946
16-0
17-5
24-6
51—100
>
....
181
17-1
12,031
12,031
1,103
17-0
18-5
28-6
101—250
>
....
52
4-9
7,748
7,748
546
109
11-9
14-2
Öfver 250
»
....
34
3-2
34,057
28,104
694
48-0
43-3
ISO
Summa
1,060
100
o
70,865
65,012
8,850
lOO-o
1000
100-o
By.
1— 25 fyrkar ....
478
46-8
5,091
5,091
531
8-1
lOo
15-5
26— 50
>
....
300
29-3
10,837
10,837
899
17-3
21-3
26-3
51—100
»
....
170
166
11,203
11,203
1,023
17-8
22-0
29-9
| 101—250
»
....
48
4-7
7,436
7,436
508
11-9
14-6
148
| Öfver 250
>
....
27
2-6
28,161
16.383
462
44-9
32-1
13'5
Summa
1,023
100- 0
62,728
50,950
3,423
100 o
100 o
lOO-o
Leksand.
1—- 25 fyrkar ....
1,773
67-3
19,445
19,445
1,991
21-0
21-2
31'5
26— 50
>
....
576
21-9
20,288
20,288
1,684
21-9
221
26-7
51—100
>
....
173
6-6
11,494
11,494
1,058
12-4
126
16-7
101—250
>
....
74
2-8
11,865
11,865
794
12-8
13-0
12'6
Öfver 250
»
....
38
1-4
29,570
28,621
793
31-9
31-2
12-5
Summa
j
2,634
100
o
92,062 |
91,713 |
6,320
100 o 1
100
o
100'0
45
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
dnceradc
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Boda.
1— 25 fyrkar ....
390
79-8
3,680
3,680
429
32-3
32-3
49-4
26— 50
> ....
80
16-4
2,680
2,680
220
23 6
23-6
25-4
51-100
> ....
10
2-0
700
700
65
6-2
6-2
7'5
101—250
» ....
3
0-6
540
540
33
4-7
4-7
3'8
Öfver 250
> ....
G
1-2
3,780
3,780
121
33-2
33'2
13-9
Summa
489
100o
11,880
11,380
868
100-0
100 0
100o
Älfdalen.
1— 25 fyrkar ....
433
47-5
4,959
4,959
500
6-0
8-0
142
26- 50
> ....
223
24-4
8,029
8,029
671
9-8
13-0
190
51—100
> ....
162
17'8
11,043
11,043
1,020
13-5
17-9
290
101—250
» ....
57
6-2
8,672
8,672
606
10-6
141
17-2
Öfver 250
> ....
37
4-1
49,340
28,977
725
60i
47-0
20-6
Summa
912
100 o
82,043
61,680
3,522
100-0
lOOo
100o
Transtrand.
1 — 25 fyrkar ....
268
62-6
2,664
2,664
297
10-2
12-4
22-3
26— 50
> ....
82
19'2
2,995
2,995
250
11 5
13-9
188
51—100
» ....
43
100
3,071
3,071
284
11 7
14-3
21-4
101—250
> ....
23
54
3,293
3,293
240
12'6
15-3
18-0
Öfver 250
> ....
12
28
14,088
9,499
259
540
44-1
19-5
Summa
428
100 o
26,111
21,522
1,330
lOO-o
100-0
100 o
Grangärde.
1— 25 fyrkar ....
1,235
50-9
13,020
13,020
1,370
43
7-8
15-1
26— 50
> ....
491
20-3
18,460
18,460
1,517
6-1
ll-o
16-7
51—100
> ....
485
200
33,235
33,235
3,036
ll-o
19-8
33-4
101—250
» ....
134
5*5
19,090
19,090
1,395
6-4
11-4
15-3
Öfver 250
> ....
80
3-3
217,905
84,088
1,772
72-2
50-o
19-5
Summa
2,425
1000
301,710
167,893
9,090
100-o
100 o
100 0
46
A, Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Gäfleborgs län.
Valbo.
1
— 25 fyrkar ....
1,482
49-4
15,505
15,505
1,588
7-5
9'4
151
26— 50
>
....
630
21-7
23,378
23,378
1,933
113
14-2
18-4
51—100
»
....
600
20-7
41,314
41,314
3,799
19-9
250
36-2
101—250
»
....
180
62
26,473
26,473
1,888
12-7
161
18-o
Öfver 250
»
....
59
2-0
101,087
58,205
1,287
48-6
35-3
12-3
Summa
2,901
100
o
207,757
164,875
10,495
100- 0
lOÖ-o
100-o
Öster-Färnebo.
1— 25 fyrkar ....
469
61-0
4,539
4,539
506
8-5
11-2
20'7
26— 50
>
....
138
ISO
5,146
5,146
433
9-7
127
17-8
51—100
>
....
105
13-7
7,369
7,369
677
13-8
182
27-8
101—250
>
....
35
4-6
5,616
5,616
377
10-5
13-9
15-5
Öfver 250
»
....
21
2-7
30,709
17,790
443
57-0
44-0
18-2
Summa
768
100-o
53,379
40,460
2,436
lOOo
100 0
100 o
Ofvansjö.
1— 25 fyrkar ....
826
42-6
9,333
9,333
938
5-7
6-9
11-5
26— 50
>
....
466
24'0
17,153
17,153
1,436
10-4
12-7
17-6
51-100
»
....
389
201
27,795
27,795
2,569
169
20-7
31-4
101-250
»
....
200
10 8
28,318
28,318
2,081
17-2
21-0
25-4
Öfver 250
>
....
58
3*0
81,725
51,916
1,157
49-8
38-7
141
Summa
1,989
100o
164,324
134,515
8,181
100- 0
100 o
100 0
Högbo.
1— 25 fyrkar ....
368
18-9
4,793
4,793
447
2'2
31
4-1
26 - 50
>
....
467
24-0
18,015
18,015
1,522
8-3
11-5
13-8
51—100
>
....
783
403
55,779
55,779
5,155
258
35'7
46-9
101-250
»
....
275
14-1
36,211
36,211
2,821
16-7
231
25-6
Öfver 250
>
....
53
2-7
101,731
41,666
1,056
47-0
26-6
9-G
Summa
1,946
100 0
216,529
156,464
11,001
100o
100 o
ioo o !
47
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
----------------------------------------- —— --------------
—
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I
*.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt
nuvarande
bestämmel
ser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore-
duceradc
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Bollnäs.
1
— 25
fyrkar ....
1,488
57-5
13,571
13,571
1,588
8-1
8-1
16-9
20— 50
»
....
461
17-8
16,989
16,989
1,420
101
101
151
51—100
>
....
319
12-4
22,121
22,121
2,032
13-2
13'2
21-6
101—250
»
....
210
81
33,650
33,650
2,252
200
200
24-0
Öfver 250 j ....
109
4'2
81,591
81,591
2,105
48-6
486
22-4
Summa
2,587
100(i
167,922
167,922
9,397
IOO
ii
lOOo
109 o
Söderala.
1— 25
fyrkar ....
1,107
43 5
12,898
12,898
1,266
4-5
8-4
13-9
26— 50
»
....
792
311
31,579
31,579
2,552
ll-o
20'5
27-9
51-100
»
....
485
19 1
33,397
33,397
2,991
Ilo
21'7
328
101—250
>
....
100
3-9
14,421
14,421
1,044
50
9-4
11-4
Öfver 250
>
....
61
2-4
195,578
61,752
1,275
67'9
40-0
14-0
Summa
2,545
100
o
287,873
154,047
9,128
100-0
1000
lOOo
Njutånger.
1— 25
fyrkar ....
338
491
4,100
4,100
395
8-9
12-7
19 3
26— 50
>
....
231
33*5
8,272
8,272
684
17-9
25-7
33-5
51—100
>
....
89
12-9
5,832
5,832
534
12-6
181
26-1
101-250
>
....
23
3-3
3,263
3,263
239
7-1
10 l
11-7
Öfver 250
>
....
8
1-2
24,638
10,736
193
53’5
33-4
9'4
Summa
689
100.)
46,105
32,203
2,045
lOOo
100 o
100 o
Forsa.
1 — 25
fyrkar ....
505
58-8
5,075
5,075
552
111
11-3
20-4
26— 50
>
....
167
194
6,197
6,197
517
13-6
13-8
191
51—100
>
....
115
134
7,785
7,785
718
17-1
17-3
26-5
101—250
>
....
53
6-2
8,267
8,267
565
18 1
18-3
20-9
Öfver 250
>
....
19
2-2
18,248
17,719
353
40 1
39-3
131
Summa
859
100-0
45,572 |
45,043
2,705
lOOo
100' 0
100-0
48
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstäg ande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Bergsjö.
1— 25 fyrkar ....
409
61-3
4,438
4,438
455
13-0
13-0
22-3
26— 50
< ....
122
18-3
4,543
4,543
371
13-3
13-3
18-2
51—100
> ----------
92
13-8
6,154
6,154
566
181
18-1
27-8
101—250
> . . . .
21
3-2
3,347
3,347
226
9-8
9-8
11-1
Öfver 250
> ....
23
3-4
15,615
15,615
419
45'8
45-8
20-6
Summa
667
100o
34,097
34.097
2,037
100-
0
100- 0
100 0
Bjuråker.
1— 25 fyrkar ....
451
71-7
4,738
4,738
492
17-1
20’7
31-8
26- 50
> ....
101
16-0
3,795
3,795
312
13-7
166
20-2
51—100
> ....
41
6‘5
2,806
2,806
261
10-1
12-2
16-9
101—250
> ....
23
3-7
3,288
3,288
243
11-9
14-4
15-7
Öfver 250
> ....
13
2-1
13,100
8,277
239
47-2
361
15'4
Summa
629
100-0
27,727
22,904
1,547
100-o
100-0
100
0
Arbrå.
1— 25
fyrkar ....
816
66-7
7,695
7,695
886
12-6
12-9
23-8
26— 50
> ....
168
13-7
6,316
6,316
524
103
10-6
14-1
51—100
> ....
130
10-6
9,311
9,311
853
15-3
15-6
22-9
101—250
> ....
77
6'3
11,364
11,364
806
18-6
19-1
21-6
Öfver 250
* ....
33
2-7
26,407
24.874
656
43-2
41-8
17-6
Summa
1,224
100o
61,093
59,560
3,725 1 100-o
100O
1000
Yästernorrlands län.
Stöde.
1
— 25 fyrkar ....
484
62-7
4,650
4,650
523
11-5
12-9
22-5
26— 50
1 ....
138
17-9
5,072
5,072
420
12-5
141
18-0
51—100
> ....
82
10-6
5,542
5,542
507
13-7
15-4
21-8
101—250
» ....
45
5-8
7,640
7,640
491
18-9
21-3
21-1
Öfver 250
> ....
23
3-0
17,605
13,057
386
43-4
36-3
16-6
i
Summa
772
100o
40,509
35,961
2.327
lOOo
100o
1000
49
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalggrupper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Skön.5)
1— 25 fyrkar ....
1,603
59-7
16,070
16,070
1,719
6-9
10 7
:
20-9 ;
26— 50
>
....
554
20-6
21,208
21,208
1,671
9-1
14'2
20-3
51—100
»
....
339
12-6
24,299
24,299
2,182
104
16'2
26-6 ;
101—250
>
....
126
4-7
19,523
19,523
1,337
8-4
130
16'3 l
Öfver 250 »
....
64
2-4
152,081
68,694
1,305
65-2
45-9
15'9 1
Summa
2,686
100-
o
233,181
149,794
8,214
100 o
lOOo
100
0 I
nässjö.5)
1— 25 fyrkar ....
453
62-5
4,865
4,865
503
12-9
12-9
23-9
26— 50
>
....
163
22-5
5,841
5,841
468
15-4
15-4
22-3 j
51—100
>
....
59
8-1
4,210
4,210
382
111
11-1
18-2 |
101—250
>
....
31
4-3
4,815
4,815
327
12-7
12'7
15-5 i
Öfver 250 >
....
19
2-6
18,108
18,108
423
47-9
47'9
20'1
Summa
725
100- 0
37,839
37,839
2,103
lOOo
100' 0
100-o
Gndmundrå.
1 — 25 fyrkar ....
964
49-1
12,675
12,675
1,132
6-6
9-3
16-7 1
26— 50
»
....
592
30-2
22,785
22,785
1,851
11-8
16-6
27-2
51—100
>
....
259
13-2
17,476
17,476
1,575
90
12-8
23-2 j
101—250
>
....
92
4-7
14,453
14,453
982
7-5
10-6
14-4
Öfver 250 >
....
55
2-8
125,858
69,327
1,257
65-1
50-7
18'5 |
Summa
1,962
100 o
193,247
136,716
6,797
100 o
100-o
100-0
Sollefteå.
1— 25 fyrkar ....
251
54-7
1,723
1,723
256
5-0
5*0
12-7
26— 50
>
....
61
13-3
2,323
2,323
193
6-8
6-8
9-6
51-100
>
. . . .
52
11-3
3,753
3,753
342
10-9
10'9
17-0
101—250
>
....
65
14-2
9,389
9,389
679
27-3
27'3
33-7
Öfver 250 »
....
30
6-5
17,216
17,216
544
50-o
500
27-0
Summa
459
100-o
34,404
34,404
2,014
100-
o
100 0
100' 0
Bill. till Riksd. Prot. 1907
1 Sami. 1 Afd
22 Häft.
26
50
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal
i j
i.
och
fyrktalsgrupper.
| Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Resele.
1— 25
fyrkar ....
259
69-4
1,720
1,720
271
120
121
25-7
26— 50
»
....
42
11-3
1,598
1,598
135
11-2
11-2
12-8
51—100
»
....
42
11-3
2,871
2,871
263
20-1
20-2
24-9
101—250
>
....
23
61
3,576
3,576
244
250
25-2
231
Öfver 250
>
....
7
1-9
4,541
4,451
142
31'7
31-3
13-5
Summa
373
100-o
14,306
14,216
1,055
lOO-o
100-0
lOO-o
Nätra.
1— 25
fyrkar ....
565
63-9
5,733
5,733
621
11-9
15-4
25o
26- 50
»
....
149
16-8
5,701
5,701
476
11-8
15-3
19-2
51—100
>
....
115
13-0
7,492
7,492
681
15-6
20-2
27-5
101—250
>
....
42
4-8
6,430
6,430
445
13-4
17-3
18-0
Öfver 250
>
....
13
15
22,777
11,839
256
47-3
31-8
10-3
Summa
884
1000
48,133
37,195
2,479
lOO-o
lOOo
lOOo
Själevad.
1— 25
fyrkar ....
751
62-8
8,131
8,131
839
8-4
160
25-6
1 26— 50
>
....
262
21-9
9,811
9,811
814
10-1
19-4
24-9
' 51—100
.
....
116
9-7
7,438
7,438
680
7-6
14-7
20-8
1 101—250
>
....
44
37
7,416
7,416
477
7-6
14-6
14-6
j
Öfver
250
>
....
23
1-9
64,597
17,913
462
66-3
35-3
14-1
Summa
1,196
100-o
97,393
50,709
3,272
1000
lOO-o
lOOo
Jämtlands län.
Hackås.
1— 25
fyrkar ....
177
66-3
1,739
1,739
198
19-7
19-7
29-1
26— 50
>
....
52
19-4
1,890
1,890
151
21-4
21-4
22-2
51—100
>
....
24
9-0
1,731
1,731
158
19-6
19-6
23 3
101-250
>
....
9
3-4
1,460
1,460
96
16-5
16-5
14-1
Öfver
250
»
....
5
1-9
2,023
2.023
77
22-8
22-8
11*8
Summa
267
100-o
8,843
8,843 |
680
lOOo
100 o
lOO-o |
51
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
och
fyrktalsgrupper.
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
Antal.
I jf.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Lit.
1—• 25 fyrkar ....
372
58-6
3,822
3,822
402
11-8
11-8
18-0
26— 50
» ....
101
15-9
3,746
3,746
307
11 1
11-1
13-8
51-100
> ....
87
13-7
6,287
6,287
585
18-7
18-7
263
101-250
> ....
61
9-6
9,029
9,029
645
26-8
26-8
29-0
Öfver 250
> ....
14
22
10,801
10,801
287
32-1
32-1
12-9
Summa
635
100 0
33,685
33,685
2,226
100-o
100o
1000
Oviken.
1— 25 fyrkar ....
251
68-8
2,477
2,477
282
22-7
22-7
32-7
26— 50
> ....
73
20o
2,708
2,708
222
24-9
24-9
25-7
51—100
) ....
25
6'8
1,745
1,745
162
160
16-0
18-8
101—250
» ....
13
3-6
2,064
2,064
137
19-0
19-0
15'9
Öfver 250
> ....
3
0'8
1,896
1,896
60
17-4
17-4
6-9
Summa
365
100 0
10,890
10,890
863
100o
100o
1000
Hallen.
1— 25 fyrkar ....
256
72-9
2,504
2,504
276
28-2
28-2
36-8
26— 50
> ....
52
148
1,851
1,851
149
20-8
208
19-9
51-100
> ....
30
8-6
1,918
1,918
176
21-6
21-6
23-5
101—250
> ....
10
2-8
1,650
1,650
107
186
18-6
14-3
Öfver 250
> ....
3
09
962
962
41
10'8
10-8
55
Summa
351
10ÖO
8,885
8,885
749
1000
1000
100-0
Lillhärdal.
1— 25 fyrkar ....
241
64-8
1,956
1,956
251
13-2
13-2
21-6
26— 50
> ....
38
10-2
1,386
1,386
121
9-4
9-4
10-4
51—100
> ....
61
16-4
4,392
4,392
410
J
29-7
29-7
35-3
101-250
> ....
26
70
4,059
4,059
276
27-5
27-5
23-7
Öfver 250
> ....
6
1-6
2,986
2,986
104
20-2
202
90
Summa
872
100-0
14,779
14,779
1,162
1000
100o
| 1000
52
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I *
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Tästerbottens län.
Nordmaling.
1— 25 fyrkar ....
1,007
56-6
11,145
11,145
1,159
7-7
13-1
22-7
26— 50
» ....
488
27-4
17,641
17,641
1,455
121
20-7
28-4
51—100
> . . • .
187
10-5
11,723
11,723
1,073
8-1
13-8
210
101—250
» ....
56
3-1
8,974
8,974
596
6-2
106
11'7
Öfver 250
> ....
43
2-4
95,783
35,561
829
65-9
41-8
16-2
1
Summa
1,781
100-
o
145,266
85,044
5,112
100-0
100-0
100-
0
Umeå landskommun.
1
1— 25 fyrkar ....
2,099
63-7
26,799
26,799
2,476
14-0
20-2
28-8
26— 50
> ....
764
23-2
27,219
27,219
2,261
14-2
20-5
26'3
51—100
» ....
262
8-0
17,300
17,300
1,587
9-1
13-0
18'4
101—250
> ....
105
3-2
16,339
16,339
1,116
8-6
12-3
130
Öfver 250
» ....
62
1-9
103,363
45,268
1,165
54-1
34-0
13'5
Summa
3,292
100-
o
191,020
132,925
8,605
100-0
100-
0
100-
o
Lycksele.
1— 25 fyrkar ....
754
59-9
7,444
7,444
836
10-5
10-9
21-3
26— 50
1> ....
245
19-5
8,658
8,658
723
12-2
12-7
18'4
51—100
» ....
159
12-6
10,470
10,470
961
14-8
15-3
24-5
101—250
> ....
61
4-8
9,161
9,161
642
13-0
13-4
16'4
Öfver 250
> ....
40
3-2
35,040
32,616
761
49-5
47-7
19-4
Summa
1,259
100-0
70,773
68,349
3,923
100-0
100-
o
100- 0
Bygdeå.
1 — 25 fyrkar ....
768
71-7
10,015
10,015
896
190
27-1
37-7
26— 50
» ....
205
19-2
7,068
7,068
564
13-4
19-2
23'8
51—100
> ....
53
4-9
3,478
3,478
315
6-6
9-4
13-3
101—250
> ....
30
2-8
5,040
5,040
827
9-5
13-7
13-8
Öfver 250
> ....
15
1-4
27,186
11,292
271
51-5
30-6
11'4
Summa
1,071 | 100.0
52,787 |
36,893
2,373
100-0
100-0
lOO-o
53
A. Röstägande och rösttal
(forts.).
Kommun
Röstägande.
Sammanlagdt rösttal.
Rösttal i %.
och
fyrktalsgrupper.
Antal.
I %.
Enligt det
oreducerade
fyrktalet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
förslaget.
Enligt
det ore
ducerade
fyrk
talet.
Enligt nu
varande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Skellefteå landskommun.
1
— 25 fyrkar ....
2,682
68-7
31,855
31,855
3,062
21-3
23-3
34'G
26— 50
> ....
869
22-2
30,104
30,104
2,451
20-2
221
27'7
51—100
> ....
213
5-5
14,294
14,294
1,316
9-6
10'5
14-9
101—250
> ....
95
2-4
14,466
14,466
1,005
9'7
10-6
11-3
Öfver 250
» ....
48
1-2
58.414
45.804
1,020
39-2
33-5
11-5
Summa
3,907
100-0
149,133
136,523
8,854
1000
1000
100 0
Norrbottens län.
Piteå landskommun.
1 — 25 fyrkar ....
2,390
71'2
26,095
26,095
2,639
22-0
23-9
34-4
26— 50
» ....
592
17-6
21,158
21,158
1,733
17-8
19-4
22-G
51—100
> ....
236
7-0
15,881
15,881
1,454
134
14-6
19-0
101—250
> ....
93
2-8
13,790
13,790
979
11-6
12-6
12-8
Öfver 250
} . . . .
47
1-4
41,687
32.220
859
35'2
29-5
11-2
Summa
3,358
lOO-o
118,611
109,144
7,664
100 o
100
0
100 o
Meder-Luleå.
1
— 25 fyrkar ....
1,926
69-2
21,158
21,158
2,161
21-5
22-3
32-5
26— 50
> ....
518
18-6
18,125
18,125
1,490
18-5
191
22-4
51—100
) . . . .
205
7:3
13,903
13,903
1,281
14-2
14-7
19-3
101—250
> ....
100
3-6
14,929
14,929
1,051
15-2
15-7
15-8
Öfver 250
35
1-8
30,042
26,784
662
30-6
28-2
10-0
Summa
2,784
100-o
98,157
94,S99
6,645
100-o
100-o
100 o
Gällivare .6)
1
— 25 fyrkar ....
722
28-6
10,737
10,737
955
4-3
5*0
7-2
26— 50
> ....
523
20-7
20,626
20,626
1,750
8-3
9-7
13-2
51—100
> ....
912
36-2
65,207
65,207
5,873
261
30-6
44-2
101—250
> ....
267
10-6
41,254
41,254
2,813
16-5
19-4
21-2
Öfver 250
> ....
98
3-9
111,694
75,137
1,878
44-8
35-3
14-2
Summa
2,522
100o
249,51S
212,961
13,269
100 0
100-0
lOOo
54
B. Jämviktsgränser.
K o m m u
d
.
Enligt
det
oredu-
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Stockholms
län.
Boslag s-Kulla.
Össeby- Garn.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
1,954
186
78
Jämviktsgräns . . . fyrkar
269
269
149
Motsvarande jordvärde, kr.
325,600 31,000 13,000
Motsvarande jordvärde, kr.
44,800
44,800
24,800
*
inkomst
*
iy,o4u
l,ooU
1,*UU
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
>
2,690
2,690
1,790
gränsen ................................
2
4
12
Antal röstägande ofvan
D:o i ^ af hela antalet
gränsen ................................
10
10
20
röstägande............................
1'8
3-6
108
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
7-8
7-8
15-5
Gustafsberg.
Börstil.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
515
228
56
Motsvarande jordvärde, kr.
85,800 38,000
9,300
1 Jämviktsgräns . . . fyrkar
46
46
35
»
inkomst
>
5,150
2,280
1,010
J
Motsvarande jordvärde, kr.
7,600
7,600
5,800
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
j
910
910
800
gränsen................................
12
27
91
j
Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen................................
81
81
131
röstägande............................
2-4
5'5
18-4
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
10-7
10-7
17-3
Nacka.1)
Jämviktsgräns . . . fyrkar
750
552
192
Sarg.
Motsvarande jordvärde, kr.
125,000 92,000 32,000
Jämviktsgräns . . . fyrkar
471
230
65
>
inkomst
»
7,500
5,520
1,920
Motsvarande jordvärde, kr.
78,500
38,300
10,800
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
>
4,710
2,300
1,100
gränsen................................
61
92
290
Antal röstägande ofvan
D:o i )( af hela antalet
gränsen................................
3
12
35
röstägande............................
39
5'9
18-6
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
11
4-6
13-3
Uppsala län.
Bo.
Ytter-Gran.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
145
142
90 Jämviktsgräns . . . fyrkar
368
250
166
Motsvarande jordvärde, kr.
24,100
23,600
15,000
Motsvarande jordvärde, kr.
61,300 41,600 27,600
>
inkomst
»
1,750
1,720
1,200
>
inkomst
>
3,680
2,500
1,800
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
9
10
16
gränsen ................................
4
5
8
D:o i % af hela antalet
D:o i % åt hela antalet
röstägande............................
8-0
8-9
14-3
röstägande............................
100
12-6
200
55
B. Jämvilctsgräns er
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Löt.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
.
789
186
103
Motsvarande jordvärde, kr.
131,500 31,000 17,100
»
inkomst
>
7,890
1,860
1,330
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
2
7
14
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
2-4
8-3
167
Giresta.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
554
417
127
Motsvarande jordvärde, kr.
92,300 69,500 21,100
»
inkomst
>
5,540
4,170
1,570
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
4
5
9
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
6'6
8-2
14-8
Gryta.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
148
148
116
Motsvarande jordvärde, kr.
24,600 24,600 19,300
»
inkomst
>
1,780
1,780
1,460
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
10
10
17
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
135
13-5
230
Vendel.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
145
134
77
Motsvarande jordvärde, kr.
24,100 22,300 12,800
>
inkomst
>
1,750
1,640
1,200
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
24
26
61
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
6-8
7-4
17-4
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talct.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Söderfors.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
no
105
73
Motsvarande jordvärde, kr.
18,300
17,500 12,100
»
inkomst
>
1,400
1,350
1,180
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
51
55
121
D:o i jä af hela antalet
röstägande............................
10-3
n-i
24-4
Film.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
2,067
1,732
104
Motsvarande jordvärde, kr.
344,500 288,600 17,300
»
inkomst >
20,670
17,320
1,340
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
3
8
45
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
0-8
2-1
11-9
Södermanlands lön.
Björkvik.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
342
342
in
Motsvarande jordvärde, kr.
57,000 57,000 18,500
>
inkomst
>
3,420
3,420
1,410
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
14
14
45
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4-5
4-5
14-3
Bärko.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
776
132
101
Motsvarande jordvärde, kr.
129,300 22,000 16,800
>
inkomst
>
7,760
1,620
1,310
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
2
5
Q
D:o i
%
af hela antalet
röstägande............................
3-1
7-9
14-3
56
It. Jämvilctsgränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fvrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Gåsinge.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
177
166
84
Motsvarande jordvärde, kr.
29,500
27,600
14,000
>
inkomst
>
1,800
1,800
1,200
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
11
13
30
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
6-1
7-2
16-7
Stora Malm.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
253
250
no
Motsvarande jordvärde, kr.
42,100
41,600
18,300
»
inkomst
>
2,530
2,500
1,400
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
86
92
237
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
7-0
7-5
19-3
Vadsbro.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
537
530
285
Motsvarande jordvärde, kr.
89,500
88,300 47,500
>
inkomst
»
5,370
5,300
2,850
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
5
6
11
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
7-0
8-5
15-5
Bunker.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
338
240
72
Motsvarande jordvärde, kr.
56,300
40,000
12,000
>
inkomst
>
3,380
2,400
1,170
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
10
13
33
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4-3
5-6
14-3
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
191
142
78
31,800
23,600 13,000
1,910
1,720
1,200
11
16
29
5*7
8'3
15-0
457
450
222
76,100
75,000 37,000
4,570
4,500
2,220
7
8
16
7-1
8-2
16'3
108
108
94
18,000
18,000 15,600
1,380
1,380
1,240
28
28
37
17-8
17'8
23-6
150
150
97
25,000
25,000 16,100
1,800
1,800
1,270
42
42
87
8-7
8-7
181
Öja.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst >
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
Öfver-Selö.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst >
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
Östergötlands län.
Västra JEneby.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst >
Antal röstägande ofvan
gränsen ... ...................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
Kisa.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst >
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
57
B. Jämvikts gräns er
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
o redu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kättilstad.
Åtvid.
Järn viktsgräns . . . fyrkar
91
91
81
Jämviktsgräns . . . fyrkar
317
317
98
Motsvarande jordvärde, kr.
15,100
15,100
13,500
Motsvarande jordvärde, kr.
52,800
52,800 16,300
»
inkomst
>
1,210
1,210
1,200
>
inkomst
»
3,170
3,170
1,280
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
25
28
36
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
34
34
90
1 D:o i % af kela antalet
röstägande............................
13'8
155
19-9
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
5-5
5-6
145
Mjölby.
Mogata.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
335
335
130 Jämviktsgräns . . . fyrkar
200
194
122
Motsvarande jord värde, kr.
55,800
55,800 21,600 Motsvarande jordvärde, kr.
33,300
32,300 20,300
»
inkomst
>
3,350
3,350
1,600
»
inkomst
»
2,000
1,940
1,520
Antal röstägande ofvan
gränsen............................ .
58
58
146
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
10
11
21
D:o i % af hela antalet
röstägande....................... ....
6-7
6-7
16-9
Dm i % af hela antalet
röstägande............................
9-6
10-6
20-2
Stjärnorp.
Skärkind.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
298
298
120 Jämviktsgräns . . . fyrkar
303
303
191
Motsvarande jordvärde, kr.
49,600
49,600 20,001. Motsvarande jordvärde, kr.
50,500
50,500 31,800
»
inkomst
>
2,980
2,980
1,500
>
inkomst
>
3,030
3,030
1,910
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
12
12
24
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
15
15
27
D:o i % af hela antalet
röstägande....................... .
9-3
9-3
18'6
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
10-9
109
19-6
Örtomta.
Risinge.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
466
379
150 Jämviktsgräns . . . fyrkar
237
162
74
Motsvarande jordvärde, kr.
77,600
63,100 25,000 Motsvarande jordvärde, kr.
39,500
27,000 12,300
>
inkomst
»
4,660
3,790
1,800
>
inkomst
>
2,370
1,800
1,190
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
8
9
21
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
Öl
76
232
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
6-9
7-8
181
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4-0
60
18'4
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.
27
58
B. Jämvikts
gränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fvrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Dagsberg.
Hakarp.
Jämvlktsgräns . . . fyrkar
ISO
180
ISO
Jämviktsgräns . . . fyrkar
125
100
90
Motsvarande jordvärde, kr.
30,000
30,000
25,000
Motsvarande jordvärde, kr.
20,800
16,600
15,000
>
inkomst
»
1,800
1,800
1,800
>
inkomst
>
1,550
1.300
1.200
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
11
12
18
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
117
213
339
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
11-7
12-8
19 1
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
8-7
15-9
25-3
Ekeby.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
242
210
98
Visingsö.
Motsvarande jordvärde, kr.
40,300
35,000
16,300
Jämviktsgräns . . . fyrkar
87
77
51
>
inkomst
>
2,420
2,100
1,280
Motsvarande jordvärde, kr.
14,500 12,800
8,500
Antal röstägande ofvan
»
inkomst >
1,200
1,200
960
gränsen ................................
30
39
122 Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen .................................
19
21
43
röstägande............................
5-2
6-7
21-1
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
6-8
75
15-4
Ekebyborna.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
240
156
132
Lomniaryd.
Motsvarande jordvärde, kr.
40,000
26,000 22,000
Jämviktsgräns . . . fyrkar
108
108
84
»
inkomst
>
2,400
1,800
1,620
Motsvarande jordvärde, kr.
18,000
18,000
14,000
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
5
9
14
>
inkomst
>
1,380
1,380
1,200
D:o i % af hela antalet
Antal röstägande ofvan
röstägande............................
7-0
12'7
19-7
gränsen.................................
28
28
42
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
13-6
13-6
20-4
Jönköpings län.
Bankeryd.
Nye.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
167
167
102 Jämviktsgräns . . . fyrkar
95
95
77
Motsvarande jordvärde, kr.
27,800
27,800
17,000
Motsvarande jordvärde, kr.
15,800
15,800 12,800
>
inkomst
>
1,800
1,800
1,320
»
inkomst
>
1,250
1,250
1,200
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
15
15
27
gränsen ................................
19
19
27
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
10-8
10-8
19-4
röstägande............................
141
141
20o
59
B. Jämviktsgränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
Enligt
för-
Kommun.
Enligt
det
oredu-
Enligt
nuva
rande
Enligt
för-
bestäm
melser.
slaget.
fyrk-
talet.
bestäm
melser.
slaget.
StocJearyd.
Kronobergs län.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
35
35
35
Nöbbele.
Motsvarande jordvärde, kr.
5,800
5,800
5,800
Jämviktsgräns . . . fyrkar
182
124
64
>
inkomst
>
800
800
800
Motsvarande jordvärde, kr.
30,300
20,600
10,600
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
35
35
38
>
inkomst
>
1,820
1,540
1,090
! D:o i % af hela antalet
röstägande............................
18-4
18-4
200
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
9
14
27
D:o i % af hela antalet
Åker.
röstägande............................
5-5
85
16'5
Jämviktsgräns . . . fyrkar
51
Öl
39
Linneryd.
Motsvarande jordvärde, kr.
8,500
8,500
6,500 Jämviktsgräns . . . fyrkar
43
43
42
>
inkomst
>
960
960
840 Motsvarande jordvärde, kr.
] 7,100
7,100
7,000
Antal röstägande ofvan
26
26
41
>
inkomst
»
880
880
870
gränsen................................
Antal röstägande ofvan
82
82
91
i D:o i % af hela antalet
gränsen ................................
röstägande............................
Reftele.
10-8
103
16'3
42
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
Algutsboda.
210
210
233
Jämviktsgräns . . . fyrkar
113
113
Jämviktsgräns . . . fyrkar
60
60
45
Motsvarande jordvärde, kr.
18,800
18,800
7,000
Motsvarande jordvärde, kr.
10,000
10,000
7,500
>
inkomst
>
1,430
1,430
870
>
inkomst
>
1,050
1,050
900
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
15
15
40 Antal röstägande ofvan
gränsen-................................
76
76
124
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
5-6
5-6
148
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
10-6
106
17-3
Forsheda.
Dänningelanda.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
174
150
68
Jämviktsgräns . . . fyrkar
60
46
46
Motsvarande jordvärde, kr.
29,000
25,000
11,300
Motsvarande jordvärde, kr.
10,000
7,600
7,600
>
inkomst
>
1,800
1,800
1,130
>
inkomst
>
1,050
910
910
Antal röstägande ofvan
16
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
8
9
gränsen ................................
6
9
9
D:o i % af hela antalet
D:o i $ af hela antalet
231
23-1
röstägande............................
6-3
7-1
12-7
röstägande............................
15-4
60
JB. JämvMsgranser (forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
meker.
Enligt
för
slaget.
Skatelöf.
Odensjö.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
200
no
65
Jämviktsgräns . . . fyrkar
210
120
40
Motsvarande jordvärde, kr.
33,300
18,300
10,800
Motsvarande jordvärde, kr.
35,000
20,000
6,600
>
inkomst
>
' 2,000
1,400
1,100
>
inkomst
»
2,100
1,500
850
Anta] röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
8
19
gränsen................................
14
22
46
gränsen ................................
6
D:o i ^ af hela antalet
röstägande.................. .• .
4-9
77
161
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
3-9
5-2
12-3
Ormesberga.
Kalmar län.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
161
65
54
Tryserum.
Motsvarande jordvärde, kr.
26,800
10,800
9,000
Jämviktsgräns . . . fyrkar
276
223
87
»
inkomst >
1,800
1,100
990 Motsvarande jordvärde, kr.
46,000 37,100 14,500
Antal röstägande ofvan
»
inkomst
»
2,760
2,230
1,200
gränsen ................................
4
7
9
Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen................................
11
13
34
röstägande............................
9-8
17-9
22-0
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
Öl
6-0
15-8
Blädinge.
Lofta.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
349
349
63
Motsvarande jordvärde, kr.
58,100
58,100 10,500
Jämviktsgräns . . . fyrkar
357
357
120
>
inkomst
»
. 3,490
3,490
1,080
Motsvarande jordvärde, kr.
59,500 59,500 20,000
Antal röstägande ofvan
>
inkomst >
3,570
3,570
1,500
gränsen .................................
7
7
18
Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen................................
18
18
59
röstägande............................
53
5-3
13-5
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4-8
4-8
15-9
Ågunnaryd.
Hallingeberg.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
90
90
54 Jämviktsgräns . . . fyrkar
133
108
68
Motsvarande jordvärde, kr.
15,000
15,000
9,000 Motsvarande jordvärde, kr.
22,100
18,000 11,300
»
inkomst
>
1,200
1,200
990
»
inkomst
>
1,630
1,380
1,130
Antal röstägande ofvan
25
25
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
37
gränsen................................
38
51
100
D:o i ^ af hela antalet
D:o i °/0 af hela antalet
röstägande............................
111
11-1
16-4
röstägande............................
7-8
10-5
20-6|
JB. Jämvikts gräns er
(forts.).
61
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu-
cerude
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
j
'
Tima.
SöderåJcra.
1
| Järn viktsgräns . . . fyrkar
192
192
72
Jämviktsgräns . . . fyrkar
100 ' 100
72
Motsvarande jordvärde, kr.
32,000 32,000
12,000 Motsvarande jordvärde, kr.
16,600
16,600
12,000
j
»
inkomst
»
1,920
1,920
1,170
»
inkomst
»
1,300
1,300
1,170
j Antal röstägande ofvan
19
19
37
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
60
60
101
j D:o i % af hela antalet
gränsen .................................
8-3
8-3
16-2
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
10-8
10-8
17-6
Mörlunda.
Madesjö.
Järn viktsgräns . . . fyrkar
94
92
64
Jämviktsgräns . . . fyrkar
56
56
48
Motsvarande jordvärde, kr.
15,600
15,300
10,600 Motsvarande jordvärde, kr.
9,300
9,300
8,000
5
inkomst
>
1,240
1,220
1,090
»
inkomst
»
1,010
1,010
930
Antal jordägande ofvan
gränsen.......................
39
41
71
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
112
112
168
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
8-5
8-9
15-4
D:o i % af hela antalet
röstägande. . ... . •. .
12*6
12-6
18-9
Fågelfors.
Köping.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
224
57
51
Jämviktsgräns . . . fyrkar
98
98
52
Motsvarande jordvärde, kr.
37,300
9,500
8,500
Motsvarande jordvärde, kr.
16,300
16,300
8,600
»
inkomst
>
2,240
1,020
960
>
inkomst
»
1,280
1,280
970
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
4
20
29
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
18
18
37
D:o i % af hela antalet
röstägande......................
2-6
12-9
18-7
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
7-1
7-1
14-5
Dörby.
Algutsrum.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
635
•510
275
Jämviktsgräns . . . fyrkar
54
54
50
Motsvarande jordvärde, kr.
105,800
85,000 45,800 Motsvarande jordvärde, kr.
9,000
9,000
8,300
»
inkomst
>
6,350
5,100
2,750
>
inkomst
»
990
990
950
Antal röstägande ofvan
gränsen....................... . .
9
10
17
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
27
27
31
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
8-0
8-9
15 2
D:o i fo af hela antalet
röstägande............................
18-1
181
20-8
62
B. Jämvihtsgränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Gottlands län.
Nättraby.
Bj örke.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
524
519
138
Jämviktsgräns . . . fyrkar
20,241
510
127
Motsvarande jordvärde, kr.
87,300 86,500
23,000
Motsvarande jordvärde, kr. 3,373,500 85,000
21,100
»
inkomst
>
5,240
5,190
1,680
s
inkomst
>
202,410
5,100
1,570
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
11
12
42
gränsen ................................
1
4
16
D:o i jS af hela antalet
D:o i ^ af hela antalet
röstägande............................
3-4
3'7
130
röstägande...........................
1-3
5-3
21-3
Fole.
Hjortsberga.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
133
133
106
Jämviktsgräns . . . fyrkar
669
220
96
Motsvarande jordvärde, kr.
22,100 22,100
17,600
Motsvarande jordvärde, kr.
111,500 36,600
16,000
»
inkomst
»
1,630
1,630
1,360
s
inkomst
»
6,690
2,200
1,260
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
10
10
14
gränsen.................................
2
7
18
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
12-2
12-2
17-1
röstägande............................
1-7
5-9
15-3
Klinte.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
221
221
96
Åryd.
Motsvarande jordvärde, kr.
36,800 36,800
16,000
Jämviktsgräns . . . fyrkar
96
98
63
>
inkomst
>
2,210
2,210
1,260
Motsvarande jordvärde, kr.
16,000 16,000
10,500
Antal röstägande ofvan
»
inkomst
»
1,260
1,260
1,080
gränsen ................................
18
18
39
Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen ................................
32
32
55
röstägande............................
6*4
6'4
13'9
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
7-7
7-7
13'2
Blekinge län.
1lamdala.
Gammalstorp.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
128
128
87
Jämviktsgräns . . . fyrkar
132
114
78
Motsvarande jordvärde, kr.
21,300 21,300
14,500
Motsvarande jordvärde, kr.
22,000 19,000
13,000
>
inkomst
»
1,580
1,580
1,200
>
inkomst
>
1,620
1,440
1,200
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
29
29
47
gränsen ................................
22
27
50
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
90
90
14-6
röstägande............................
7-0
8-6
160
63
B. Jämviktsgrunser
(forts.).
1
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu-
cernde
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kristianstads län.
Näsum.
Riscberga.
j Jämviktsgräns . . . fyrkar
j Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst
>
1
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
! D:o i fi af hela antalet
röstägande............................
1
144
24,000
. 1,740
53
10'4
144
24,000
1,740
53
10-4
99
16,500
1,290
91
17'9
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
»
inkomst
>
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
Fjälkestacl.
78
13,000
1,200
48
13'3
78
13,000
1,200
48
133
67
11,100
1,120
61
16-9
Gråmanstorp.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
327
205
126
Jämviktsgräns . . . fyrkar
450
450
137
Motsvarande jordvärde, kr.
54,500 34,100 21,000
Motsvarande jordvärde, kr.
75,000
75,000 22,800
»
inkomst
>
3,270
2,050
1,560
»
inkomst
>
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4,500
30
5'6
4,500
30
5-6
1,670
83
15-6
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
8
4-8
14
8-3
28
16-7
Grefvie.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande ordvärde, kr.
>
inkomst
»
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
46
,600
910
68
20-3
46
7,600
910
68
20-3
42
7,000
870
74
22-1
Knislinge.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
j
inkomst
>
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
186
31,000
1,860
15
101
186
31,000
1,860
15
10-1
90
15,000
1,200
29
19-6
Vin&löf.
Kviinge.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
184
184
no
Jämviktsgräns. .'.fyrkar
721
240
135
Motsvarande jordvärde, kr.
30,600
30,600 18,300
Motsvarande jordvärde, kr.
120,100 40,000 22,500
>
inkomst
>
1,840
1,840
1,400
>
inkomst
»
7,210
2,400
1,650
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
33
33
63
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
3
6
13
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
9-4
9-4
17-9
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
41
8-1
17C
64
B. Jämvikts gräns er
(forts.).
Enligt
Enligt
Enligt
Enligt
Enligt
nuva-
Kommun.
nuva-
Enligt
Kommun.
cerade
fyrk-
talet.
rande
för-
cerade
fyrk-
talet.
rande
för-
bestäm- slaget.
bestäm- slaget.
ruelser.
melser.
Norra Åsum.
Borrby.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
120
120
Jämviktsgräns . . . fyrkar
153
153
107
77
12,800
25,500
1,800
25,590
17,800
20,000
20,000
Motsvarande jordvärde, kr.
Motsvarande jordvärde, kr.
1,500
1,200
»
inkomst
>
1,800
1,370
>
inkomst
j
1,500
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
53
53
90
gränsen.................................
D:o i °/0 af hela antalet
38
38
62
D:o i % af kela antalet
9-2
157
röstägande............................
r
9-5
9*5
15-6
röstägande...................... . .
9'2
Träne.
Malmöhus län.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
173
120
77
Västra Skreftinge .2)
Motsvarande jordvärde, kr.
28,800
20,000
12,800
Jämviktsgräns . . . fyrkar
114
114
72
>
inkomst
»
1.800
1,500
1,200 Motsvarande jordvärde, kr.
19,000
19,000
12,000
Antal röstägande ofvan
»
inkomst
>
1,440
1,440
1,200
gränsen ................................
8
12
23
Antal röstägande ofvan
98
98
191
D:o i JS af hela antalet
gränsen................................
röstägande............................
4-4
6-6
12-6
D:o i % af hela antalet
Maglehem.
röstägande............................
Trelleborgs landskommun.
9-4
9-4
18-4
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
»
inkomst
>
77
12,800
1,200
77
12,800
1,200
51
8,500
960
58
9,600
58
9,600
53
8,800j
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
»
inkomst
>
1,030
1,030
980
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
. . 20
20
33
209
209
250
gränsen.................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
8-3
8-3
13-8
D:o i % af hela antalet
16-3
16-3
19-5
röstägande....................... ...
Tryde.
Välluf.
Jämviktsgräns . . .' fyrkar
*407
375
100 Jämviktsgräns . . . fyrkar
204
198
126
Motsvarande jordvärde, kr.
67,800
62,500
16,600
Motsvarande jordvärde, kr.
34,000 33,000 21,000
>
inkomst
5
4,070
3,750
1,300
>
inkomst
>
2,040
1,980
1,560
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
23
27
98
gränsen ................................
12
13
23
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande....................... .
3-4
4 0
14-4
röstägande............................
8-3
90
160
65
B. Jämviktsgränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
K o m in u n.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Bårslöf.
Kells-Nöbbelöf.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
162
162
in
Jämviktsgräns . . . fyrkar
194
194
126
Motsvarande jordvärde, kr.
27,000
27,000 18,500
Motsvarande jordvärde, kr.
32,300 32,300 21,000
>
inkomst
»
1,800
1,800
1,410
>
inkomst
>
1,940
1,940
1,560
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
17
17
26
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
10
10
16
D:o i % af hela antalet
röstägande.......................
13-2
13-2
202
D:o i % af hela antalet
röstägande........................
9-6
9-G
15-4
Viken.
Trollenäs.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
181
181
90 Jämviktsgräns . . . fyrkar
130
130
no
Motsvarande jordvärde, kr.
30,100
30,100 15,000 Motsvarande jordvärde, kr.
21,600 21,600
18,300
»
inkomst
»
1,810
1,810
1,200
»
inkomst
»
1,600
1,600
1,400
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
26
26
42
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
22
24
48
D:o i % af hela antalet
röstägande .......................
9 5
9-5
153
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
6-8
6-9
13-7
Asmundtorp.
Stångby.
j Jämviktsgräns . . . fyrkar
195
195
162
Jämviktsgräns . . . fyrkar
225
215
126
Motsvarande jordvärde, kr.
32,500
32,500 27,000
Motsvarande jordvärde, kr.
37,500 35,800 21,000
>
inkomst
>
1,950
1,950
1,800
»
inkomst
»
2,250
2,150
1,560
| Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
29
29
47
Antal röstägande ofvan
gränsen............................ •
9
10
17
| D:o i % af hela antalet
röstägande.......................
10-6
10-5
17-0
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
8-5
9-4
160
Norra Svalöf.
Burlöf.
|
j Jämviktsgräns . . . fyrkar
1,025
760
215
Jämviktsgräns . . . fyrkar
1,463
212
94
Motsvarande jordvärde, kr.
170,800 126,600 35,800
Motsvarande jordvärde, kr.
243,800 35,300
15,600
>
inkomst
t
10,250
7,600
2,150
>
inkomst
>
14,630
2,120
1,240
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
6
10
32
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
8
91
234
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
2-7
4-5
14'5
D:o i % af hela antalet
röstägande.......................
07
80
20-7
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft.
28
66
B. JämviJctsgränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Hyby.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
479
79.800
450
75,000
151
25,100
Västra Nöbbelöf.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
156
26,000
156
26,000
101
16,800
inkomst
»
4,790
4,500
1,800
»
inkomst
»
1,800
1,800
1,310
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
16
16
26
10
12
43
D:o i % af kela antalet
D:o i % af kela antalet
, 4-2
151
röstägande.......................
10-4
10-4
16-9
röstägande .......................
3‘5
Hörby.
Öja.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
3,296
100
79
Jämviktsgräns . . . fyrkar
138
138
69
Motsvarande jordvärde, kr.
549,300 16,600
13,100
Motsvarande jordvärde, kr.
23,000 23,000 11,500
>
inkomst
>
32,960
1,300
1,200
>
inkomst
>
1,680
1,680
1,140 Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
1
9
13
gränsen ................................
27
27
66
D:o i % af hela antalet
1 D:o i % af kela antalet
röstägande...........................
1-2
107
15-5
röstägande.......................
6'5
6*5
15-9
Hallands län.
Skärknif.
Renneslöf.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
680
553
440
91
90
60
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
113.30C
92,100
73,300
»
inkomst
»
6,800
5,530
4,400
Motsvarande jordvärde, kr.
15,100 15,000 10,000
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
»
1,210
1,200
1,050
gränsen ................................
D:o i % af kela antalet
4
6
9 Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
32
33
50
röstägande...........................
8-5
12-8
191
D:o i % af hela antalet
röstägande.......................
10-6
10'9
16-6
Långörad.
Skummeslöf.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
66
66
50 Jämviktsgräns . . . fyrkar
129
105
77
Motsvarande jordvärde, kr.
11,000
11,000
8,300 Motsvarande jordvärde, kr.
21,500 17,500
12,800
>
inkomst
»
1,110
1,110
950
»
inkomst
>
1,590
1,350
1,200
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
35
35
46
gränsen ................................
6
11
19
D:o i °,i af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande.......................
11-9
11-9
15-6
röstägande...........................
5-4
9-9
17-1
67
B. Jämvilitsgränser
(forts.).
Kommun.
|
Enligt
det
oredu
cerade
fvrk-
talet.
Euligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Korn in u n.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Torup.
Förlancla.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
18
18
15
Jämviktsgräns . . . fyrkar
250
250
71
Motsvarande jordvärde, kr.
3,000
3,000
2,500
1 Motsvarande jordvärde, kr.
41,600
41,600
11,800
>
inkomst
»
630
630
600
»
inkomst
>
2,500
2,500
1,160
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
40
40
52
gränsen .................................
24
24
68
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
30-3
30-3
39-4
röstägande............................
4-4
4-4
12-5
Kvibille.
Göteborgs o. Bohus lön.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
356
190
in
Tufve.
Motsvarande jordvärde, kr.
59,300
31.600
18,500
Jämviktsgräns . . . fyrkar
150
96
87
»
inkomst
>
3,560
1,900
1,410 Motsvarande jordvärde, kr.
25,000 16,000
14,500
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
>
1,800
1,260
1,200
gränsen ................................
5
8
17
Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen ................................
11
14
21
röstägande...........................
5-9
9'4
20-0
D:o i % af hela antalet
röstägande . •.......................
12-2
15'6
233
Alfshög.
Örgryte .3)
Jämviktsgräns . . . fyrkar
180
180
no
Jämviktsgräns . . . fyrkar
1,341
585
115
Motsvarande jordvärde, kr.
30,000
30,000
18,300
Motsvarande jordvärde, kr.
223,500 97,500
19,100
>
inkomst
>
1.800
1,800
1,400
<
inkomst
»
13,410
5.850
1,600
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
13
13
20
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
33
80
370
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
12-4
12'4
19-0
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
1-2
2’9
13'2
Tvååker.
TJcklwm.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
46
46
44 Jämviktsgräns . . . fyrkar
51
51
46
Motsvarande jordvärde, kr.
7,600
7,600
7,300 Motsvarande jordvärde, kr.
8,500
8,500
7,600
->
inkomst
»
910
910
890
>
inkomst
>
960
960
910
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
70
70
78
gränsen................................
32
32
37
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
18-7
18-7
20'8
röstägande...........................
16-8
16'8
19 5
68
B. Jämviktsgränser
(forts.).
Enligt
Enligt
Enligt
Enligt
Enligt
nuva-
Korn m u n.
nuva-
Enligt
Kommun.
cerade
fyrk-
talet.
rande
för-
cerade
fyrk-
talet.
rande
för-
bestäm
melser.
slaget.
bestäm
melser.
slaget.
Skaf tö.
Älfsborgs län.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
60
60
35
Lagmansered.
Motsvarande jordvärde, kr.
10,000
10,000
5,800 Jämviktsgräns . . . fyrkar
140
61
48
»
inkomst
»
1,050
1,050
800 Motsvarande jordvärde, kr.
23,300
10,100
8,000
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
»
1,700
1,060
930
gränsen.................................
33
33
58
Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen ................................
6
9
13
röstägande ............................
71
7-1
13-3
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
8-0
120
17-3
Brastad.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
77
77
45
Skallsjö.
Motsvarande jordvärde, kr.
12.800
12,800
7,500
Jämviktsgräns . . . fyrkar
1,600
884
200
»
inkomst »
1,200
1,200
900
Motsvarande jordvärde, kr.
266,600 147,300 33,300
Antal röstägande ofvan
»
inkomst
»
16,000
8,840
2,000
gränsen ................................
33
33
60 Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen................................
4
6
21
röstägande...........................
Kungshamn.
7'5
7'5
13-6
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
Skepplanda.
2*1
3-1
10-8
Jämviktsgräns . . . fyrkar
32
32
25
Jämviktsgräns . . . fyrkar
57
57
50
Motsvarande jordvärde, kr.
5,300
5,300
4,100
Motsvarande jordvärde, kr.
9,500
9,500
8,300
>
inkomst »
770
770
700
»
inkomst
»
1,020
1,020
950
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
75
75
135
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
46
46
64
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
10-3
10-3
18-5
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
13-0
130
18-1
Tanum.
Od.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
74
74
56 Jämviktsgräns . . . fyrkar
37
37
35
Motsvarande jordvärde, kr.
12,300 12,300
9,300
Motsvarande jord värde, kr.
6,100
6,100
5,800
>
inkomst
»
1,190
1,190
1,010
»
inkomst
>
820
820
800
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
122
122
180
gränsen ................................
21
21
24
D:o i % af hela antalet
D:o i j! af hela antalet
röstägande...........................
10-3
10-3
152
röstägande...........................
17-9
17-9
20-5
69
B. Jämviktsgränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Refvesjö.
Kinnarumma.
•Jämviktsgräns . . . fyrkar
213
166
112
Jämviktsgräns . . . fyrkar
6,713
796
125
Motsvarande jordvärde, kr.
35,500
27,600 18,600
Motsvarande jordvärde, kr. 1,118,800 132,600 20,800
>
inkomst
»
2,130
1,800
1,420
>
inkomst »
67,130
7,960
1,550
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
3
4
5
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
2
7
37
D:o i % af hela antalet röst
ägande ................................
7-9
10-5
13-2
D:o i % af hela antalet röst
ägande .................................
05
1-6
8-5
Gällstad.
Fristad.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
367
248
93
Jämviktsgräns . . . fyrkar
238
238
90
Motsvarande jordvärde, kr.
61,100
41,300 15,500
Motsvarande jordvärde, kr.
39,600
39,600 15,000
>
inkomst >
3,670
2,480
1,230
»
inkomst »
2,380
2,380
1,200
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
6
9
19
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
14
14
31
D:o i % af hela antalet röst
ägande ................................
3-2
4-8
101
D:o i % af hela antalet röst
ägande .................................
5-9
59
13-0
Hostia.
Ör.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
130
51
41
Jämviktsgräns . . . fyrkar
50
50
37
Motsvarande jordvärde, kr.
21,600
8,500
6,800
Motsvarande jordvärde, kr.
8,300
8,300
6,100
>
inkomst »
1,600
960
860
>
inkomst »
950
950
820
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
6
11
19
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
40
40
60
D:o i % af hela antalet röst
ägande .................................
4-8
8'8
152
D:o i % af hela antalet röst
ägande .................................
Ilo
ll-o
16-5
Seglora.
Rotända.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
790
642
75
Jämviktsgräns . . . fyrkar
23
23
15
Motsvarande jordvärde, kr.
131,600 107,000 12,500
Motsvarande jordvärde, kr.
3,800
3,800
2,500
»
inkomst >
7,900
6,420
1,200
>
inkomst »
680
680
.600
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
3
6
21
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
49
49
94
D:o i % af hela antalet röst
ägande .................................
1-8
2-6
1
9'3
D:o i % af hela antalet röst
ägande .................................
14'4
14-4
27-6
70
B. Jämvikts gränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fvrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Skaraborgs län.
Korsberga.
Lyrestad.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
197
197
95
Jämviktsgräns . . . fyrkar
143
139
66
Motsvarande jordvärde, kr.
32,800
32,800 15,800
Motsvarande jordvärde, kr.
23,800
23,100 11,000
»
inkomst »
1,970
1,970
1,250
»
inkomst
j
1,730
1,690
1,110
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
30
11
17
gränsen ................................
28
29
66
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande ................................
8-1
8'9
13-7
ägande ... ..................
5-8
6-0
13-7
Saleby.
Mölltorp.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
60
60
60
Jämviktsgräns . . . fyrkar
74
74
56
Motsvarande jordvärde, kr.
10,000
10,000 10,000
Motsvarande jordvärde, kr.
12,300
12,300
9,300
»
inkomst >
1,050
1,050
1,050
»
inkomst >
1,190
1,190
1,010
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
21
21
23
gränsen ................................
40
40
57
D:o i % af hela antalet röst-
i D:o i % af hela antalet röst-
ägande ................................
17-5
17-5
192
ägande ................................
12-6
12-6
180
Sventorp.
Marum.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
108
105
90
Jämviktsgräns . . . fyrkar
500
500
260
Motsvarande jordvärde, kr.
18,000
17,500
15,000
Motsvarande jordvärde, kr.
83,300
83,300 43,300
>
inkomst >
1,380
1,350
1,200
>
inkomst »
5,000
5,000
2,600
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
20
22
34
gränsen .................................
4
5
7
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande ................................
100
109
16-9
ägande .................................
12-1
15-2
21-2
Värsås.
Sal.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
98
98
71
Jämviktsgräns . . . fyrkar
91
91
74
Motsvarande jordvärde, kr.
16,300
16,300
11,800
Motsvarande jordvärde, kr.
15,100
15,100 12,300
>
inkomst >
1,280
1,280
1,160
>
inkomst >
1,210
1,210
1.190
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
21
21
31
gränsen ................................
9
9
13
D:o i % af hela antalet röst-
D:o i % af hela antalet röst-
ägande ............................ •
13-3
13-3
19-6
ägande ................................
15'8
15'8|
22-8
71
Ii. Jämri k t sgränser
(forts.).
K o in in u n.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
K o in m u n.
Enligt
det
oredu-
ccrade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Levene.
Österplana.1)
i
Jämviktsgräns . . . fyrkar
75
75
50
Jämviktsgräns . . . fyrkar
10,521
175
58
Motsvarande jordvärde, kr.
12,500
12,500
8,300
Motsvarande jordvärde, kr. 1,753,500 29,100
9,600
>
inkomst
>
1,200
1,200
950
>
inkomst
»
105,210
1,800
1,080
! Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
16
16
36
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
1
6
19
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
7-4
7'4
16-6
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
OG
3-5
ll-o
Öfva.
Järpås.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst
»
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
D:o i % af hela antalet
röstägande ............................
5,450
908,300
54,500
1
3-6
228
38,000
2,280
2
7-1
55
9,100
1,000
7
25-0
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst
>
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
D:o i % af hela antalet
röstägande
188
31,300
1,880
13
8-3
185
30,800
1,850
14
8-9
84
14,000
1,200
26
16-
g
Norra Härene.
\ Jämviktsgräns . . . fyrkar
| Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst
»
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
132
22,000
1,620
15
12'4
132
22,000
1,620
15
12-4
90
15,000
1,200
25
20
7
Värmlands län.
Färnebo.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst
»
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
652
108,600
6,520
22
2-4
535
89,100
5,350
24
2-G
70
11,600
1,150
122
13-2
Medelplana.
Visnum.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
3,971
937
329
Jämviktsgräns . . . fyrkar
250
250
96
Motsvarande jordvärde, kr.
661,800 156,100 54,800
Motsvarande jordvärde, kr.
41,600
41,600 16,000
>
inkomst
>
39,71C
9,370
3,290
»
inkomst
»
2,500
2,500
1,260
| Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
2
4
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
20
20
69
D:o i
%
af hela antalet
röstägande ............................
2-5
4'4
| 8-8
D:o i
%
af hela antalet
röstägande............................
4-5
4‘.
14-5
72
B. Jämviktsgränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Alster.
Gunnarskog.
i
Jämviktsgräns . . . fyrkar
112
112
76
Jämviktsgräns . . . fyrkar
48
46
31
Motsvarande jordvärde, kr.
18,600
18,600
12,600
Motsvarande jordvärde, kr.
8,000
7,600
5,100
»
inkomst
>
1,420
1,420
1,200
>
inkomst
>
930
910
760
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
23
23
38
gränsen ................................
60
65
129
D:o i % af kela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
10-7
10'7
17-7
röstägande............................
8-0
87
17-2
Grums.
Sunne.
j Jämviktsgräns . . fyrkar
241
241
62
Jämviktsgräns . . . fyrkar
180
180
63
Motsvarande jordvärde, kr.
40,100
40,100
10,300
Motsvarande jordvärde, kr.
30,000
30,000 10,500
>
inkomst
>
2,410
2,410
1.070
>
inkomst
>
1,800
1,800
1,080
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
16
16
66
gränsen .................................
85
85
224
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet *
röstägande ............................
3-2
3'2
13-1
röstägande............................
5-2
52
13-6
Östmark.
Gillberga.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
74
72
32
Jämviktsgräns . . . fyrkar
264
264
99
Motsvarande jordvärde, kr.
12,300
12,000
5,300
Motsvarande jordvärde, kr.
44,000
44,000
16,500
»
inkomst
>
1,190
1,170
770
>
inkomst
>
2,640
2,640
1,290
Antal röstägande ofvan
| Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
28
30
86
gränsen ................................
20
20
49
D:o i % af hela antalet
| D:o i % af kela antalet
röstägande............................
4-7
5-0
14-3
röstägande............................
6*1
61
14-9
Örebro län.
Trankil.
Hink aby.
’ Jämviktsgräns . . . fyrkar
173
137
65
Jämviktsgräns . . . fyrkar
121
120
83
Motsvarande jord värde, kr.
28,800
22,800
10,800
Motsvarande jordvärde, kr.
20,100
20,000 13,800
>
inkomst
>
1,800
1,670
1,100
>
inkomst
>
1,510
1,500
1,200
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
11
12
28
gränsen................................
12
13
21
D:o i ^ af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4-7 |
Öl
11-9
röstägande............................
103
11-1
17-9
B. Jämvilstsgränser
(forts.).
73
■
Kommun.
Enligt
det
oreda-
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
K o m m u n.
Erdigt
det
oredu-
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Götlunda.
I
Vibij.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
264
264
93 Jämviktsgräns . . . fyrkar
184
184
90
Motsvarande jordvärde, kr.
44,000
44,000
15,500
Motsvarande jordvärde, kr.
30,600
30,600 15,000
»
inkomst
>
2,640
2,640
1,230
»
inkomst
»
1,840
1,840
1.200
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
18
18
49
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
40
40
85
D-.o i % af kela antalet
röstägande............................
5-4
5'4
14-7
D:o i % åt hela antalet
röstägande............................
7*5
7-5
16-0
Aslcer.
Nysund.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
130
117
67
Jämviktsgräns . . . fyrkar
432
357
69
Motsvarande jordvärde, kr.
21,600
19,500
11,100
Motsvarande jordvärde, kr.
72,000
59,500 11.50oj
>
inkomst
»
1,600
1,470
1,120
»
inkomst
j
4,320
3,570
1,140
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
48
55
123
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
9
12
I
47
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
6-4
7-3
16-4
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
2-3
30
11-8
Störa Mellösa.
Karlskoga.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
100
99
62
Jämviktsgräns . . . fyrkar
463
177
94
Motsvarande jordvärde, kr.
16,600
16,500
10,300 Motsvarande jordvärde, kr.
77,100
29,500 15,600
»
inkomst
»
1,300
1,290
1,070
»
inkomst
»
4,630
1,800
1,240
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
43
44
84
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
56
208
530
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
9-7
9-9
18'9
D:o i ^ af hela antalet
röstägande............................
2l
7-9
20-2
Lerbäck.
.
Ljusnarsberg.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
378
117
66
Jämviktsgräns . . . fyrkar
517
305
62
Motsvarande jordvärde, kr.
63,000
19,500
11,000
Motsvarande jordvärde, kr.
86,100
50,800 10,300
>
inkomst
>
3,780
1,470
1,110
»
inkomst
>
5,170
3,050
1,070
Antal röstägande ofvan
gränsen.................................
191
88
197
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
v S7
74
354
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
1
1-7
7-7
17-1
D:o i ^ af hela antalet
röstägande............................ |
1-6
3-1
14-9
Bih. till Riksd. Frat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Raft.
29
74
B. Jämvikts gränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt !
nu va- |
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fvrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
1
|
Fuling sbro.
\
Hecl.
Järn viktsgräns . . . fyrkar
295
285
101
Jämviktsgräns . . . fyrkar
162
134
118
Motsvarande jordvärde, kr.
49,100
47,500
16,800
Motsvarande jordvärde, kr.
27,000
22,300 19,600
>
inkomst
>
2,950
2,850
1,310
>
inkomst
>
1,800
1,640
1,480
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
49
50
155
gränsen ................................
20
24
58
D:o i % af kela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4-8
4'9
15-2
röstägande............................
6-0
7'2
17-4
Västmanlands län.
Väster-Färnebo.
St. Ilian.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
81
81
63
Järn viktsgräns . . . fyrkar
-
90
70
Motsvarande jordvärde, kr.
13,500
1,200
13,500
1.200
10,500
1,080:
Motsvarande jordvärde, kr.
15,000
15,000
11,600
>
inkomst
»
1,200
1,200
1,150
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
90
90
133
j Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen .................................
32
32
42
röstägande............................
Ilo
11-6
17 1>
D:o i ^ af hela antalet
röstägande............................
12-7
12-7
16-7
Härnevi.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
115
105
84
lysta.
Motsvarande jordvärde, kr.
19,100
17,500 14,000
Jämviktsgräns . . . fyrkar
871
343
157
»
inkomst
>
1,450
1,350
1,200
Motsvarande jordvärde, kr.
145,100
57,100
26,100
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
>
8,710
3,430
1,800
gränsen ................................
8
9
12
Antal röstägande ofvan
D:o i % af hela antalet
gränsen .................................
4
5
12
röstägande...........................
14-5
16-4
21-8
D:o i % af hela antalet
röstägande ............................
4-5
56
13-5
Kopparbergs län.
Tillberga.
Sundborn.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
490
300
172
Jämviktsgräns . . . fyrkar
672
230
71
| Motsvarande jordvärde, kr.
81,600
50,000 28,600
Motsvarande jordvärde, kr.
112,000 38,300 11,800
>
inkomst
>
4,900
3,000
1,800
>
inkomst »
6,720
2,300
1,160
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
E
6
11
gränsen ................................
8
11
63
D:o i % af hela antalet
D:o i j# af hela antalet
röstägande...........................
8-6
103
19-0
röstägande............................
1-5
2-1
11-9
75
B. Jämviktsgränser
(forts.).
Kommun.
1
Enligt
det
oredu-
cerude
fyrk-
talet.
Enligt
nuva-j
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
1
Gustaf.
Boda.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
42
42
39 Jämviktsgräns . . . fyrkar
41
41
26
Motsvarande jordvärde, kr.
7,000
7,000
6,500
Motsvarande jordvärde, kr.
6,800
6,800
4,300
>
inkomst
>
870
870
840
>
inkomst
>
860
860
710
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
80
80
100
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
34
34
97
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
15-3
15-3
19-1
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
7-0
70
19-8
Husby.
Älfdalen.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
217
137
61
Jämviktsgräns . . . fyrkar
535
222
71
Motsvarande jordvärde, kr.
36,100
22,800
10,100 Motsvarande jordvärde, kr.
89,100 37,000
11,800
»
inkomst
>
2,170
1,670
1,060
>
inkomst
>
5,350
2,220
1,160
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
41
58
184
Antal röstägande • ofvan
gränsen ................................
13
45
148
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
3-9
5-5
17-4
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
1-4
4-9
16-2
By.
Tran strand.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
198
90
59 Jämviktsgräns . . . fyrkar
397
186
70
Motsvarande jordvärde, kr.
33,000
15,000
9,800 Motsvarande jordvärde, kr.
66,100 31,000
11,600
j
inkomst
>
1,980
1,200
1,040
>
inkomst
>
3,970
1,860
1,150:
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
43
93
189
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
9
18
57
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4-2
9-1
18-5
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
2i
4-2
13-3
Leksand.
Grangärde.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
69
67
41
Jämviktsgräns . . . fyrkar
5,652
251
70
Motsvarande jordvärde, kr.
11.500
11,100
6,800
Motsvarande jordvärde, kr.
942,000 41,800
11,600
»
inkomst
>
1,140
1,120
860
>
inkomst
»
56,520
2,510
1,150
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
172
179
414
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
4
80
391
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
6'5
6-8
15-7
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
0-2
3 3
161
76
B. JämviJztsgränser
(forts.).
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Kommun.
Enligt
det
oredu
cerade
fvrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Gfäfleborgs län.
Bollnäs.
Vall».
Jämviktsgräns . . . fyrkar
238
238
92
| Järn viktsgräns . . . fyrkar
j Motsvarande jordvärde, kr.
»
inkomst
>
! Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
j D:o i % af hela antalet
röstägande............................
223
37,100
2,230
71
2-5
107
17,800
1,370
218
7-5
67
11,100
1,120
512
17-G
Motsvarande jordvärde, kr.
»
inkomst
>
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
Söderala.
39,600
2,380
119
4'6
39,600
2,380
119
4'6
15,300
1,220
357
13-8
Oster-Färnebo.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
17,982
100
60
j Järn viktsgräns . . . fyrkar
444
182
66
Motsvarande jordvärde, kr. 2,997,000 16,600 10,000
Motsvarande jordvärde, kr.
74,000
30,300
11,000
»
inkomst >
179,820
1,300
1,050
>
inkomst
»
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
i
| D:o i % af hela antalet
röstägande............................
4,440
10
1-3
1,820
33
4-3
1,110
109
14-2
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
4
0-2
170
67
497
19-5
Ofvansjö.
| Jämviktsgräns . . . fyrkar
| Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst
»
| Antal röstägande ofvan
I
gränsen .................................
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
245
40,800
2,450
G0
3'1
130
21,600
1,600
143
7-4
90
15,000
1,200
355
18-3
Njutånger.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
»
inkomst
>
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
616
102,600
6,160
•
5
07
68
11,300
1,130
57
8-3
47
7,800
920
135
19 c
Högbo.
Forsa.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
195
100
90
Jämviktsgräns . . . fyrkar
150
144
63
Motsvarande jordvärde, kr.
32,500
16,600
15,000
Motsvarande jordvärde, kr.
25,000 24,000
10,500
>
inkomst
>
1,950
1,300
1,200
>
inkomst
>
1,800
1,740
1,080
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
83
332
510
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
42
44
132
D:o i ^ af hela antalet
röstägande...........................
4-3
17-1
26-2
D
:0
i % af hela antalet
röstägande............................
4-9
5-1
15-4
B. Jämviktsgränser
(forts.).
Enligt
Enligt
Enligt
Enligt
Enligt
1
Korn m u n.
nuva-
nuva-
Enligt
cerade
fyrk-
talet.
rande
för-
Kommun.
cerade
fyrk-
talet.
rande
för-
bestäm
melser.
slaget.
bestäm
melser.
slaget.
Bergsjö.
Skön.6)
Järn viktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
>
inkomst »
195
32,500
1,950
195
32,500
1,950
60
10,000
1,050
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
5,532
922,000
55,320
200
33,300
2,000
60
10,000
1,100
>
inkomst
>
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen .................................
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
30
30
98
7
92
386
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
45
45
147
0'3
3-4
14-4
Bjuråker.
205
röstägande...........................
Båss jo.6)
Järn viktsgräns . . . fyrkar
104
48
Motsvarande jordvärde, kr.
34,100
17,300
8,000
Jämviktsgräns . . . fyrkar
220
220
56
>
inkomst
>
2,050
1,340
930
Motsvarande jordvärde, kr.
36,600 36,600
9,300
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
»
2,200
2,200
1,060
gränsen................................
17
35
85
Antal röstägande ofvan
D:o i ^ af hela antalet
gränsen ................................
23
23
93
röstägande............................
27
5-6
13'5
D:o i % af hela antalet
1
röstägande............................
3 2
3-2
12-8|
Arbrå.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
188
163
77
Gudmundrå.
Motsvarande jordvärde, kr.
31,300
27,100
12,800
Jämviktsgräns . . . fyrkar
2,356
264
60
>
inkomst
>
1,880
1,800
1,200
Motsvarande jordvärdc, kr.
392,600 44,000 10,000
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
53
57
159
>
inkomst
>
23,560
2,640
1,050
D:o i °i af hela antalet
röstägande............................
4'3
47
13-0
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
9
52
323|
D:o i % af hela antalet
16'5!
röstägande............................
0-5
27
T aster norr i ands län.
•
Stöde.
Sollefteå.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
210
162
65
Jämviktsgräns . . . fyrkar
269
269
114
Motsvarande jordvärde, kr.
35,000
27,000
10,800
Motsvarande jordvärde, kr.
44,800 44,800
19,000
>
inkomst
>
2,100
1,800
1,100
»
inkomst
>
2,690
2,690
1,440!
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
35
47
107
gränsen .................................
30
30
74
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
4-5
6-1
13-9
röstägande............................
65
6'5
161
78
B. JämviJctsgränser
(forts.).
Enligt
Enligt
Enligt
Enligt
Enligt
Kommun.
nuva-
Kommun.
nuva-
Enligt
cerade
fyrk-
talet.
rande
för-
cerade
fyrk-
talet.
rande
för-
bestäm
melser.
slaget.
bestäm*
melser.
slaget.
1iesele.
Lit.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
130
21,600
1,600
130
21,600
1,600
71
11,800
Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.
135
22,500
135
22,500
81
13,500
>
inkomst
>
1,160
1,650
1,650
1,200
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
»
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
D:o i % af hela antalet
22
22
49
48
48
97
gränsen ................................
röstägande...........................
5-9
5'9
131
D:o i % af hela antalet
7-6
7-6
15-3
röstägande ...........................
Nätra.
Oviken.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
210
96
54
Motsvarande jordvärde, kr.
35,000
16,000
9,000
Jämviktsgräns . . . fyrkar
58
58
42
>
inkomst >
2,100
1,260
990
Motsvarande jord värde, kr.
9,600
9,600
7,000
Antal röstägande ofvan
>
inkomst
>
1,030
1,030
870
gränsen................................
19
59
142
Antal röstägande ofvan
37
37
D:o i % af hela antalet
gränsen................................
60
röstägande............................
21
6-7
16 1
D.o i % af hela antalet
röstägande...........................
10-1
10-1
16-4
Själevad.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
51,684
100
50
Hallen.
Motsvarande jordvärde, kr. 8,614,000 16,600
8,300
Jämviktsgräns . . . fyrkar
52
52
42
>
inkomst
>
516,840
1,300
950
Motsvarande jordvärde, kr.
8,600
8,600
7,000
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
1
68
188
»
inkomst
»
970
970
870
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
0'1
5-7
15-7
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
42
42
56
D:o i % af hela antalet
röstägande.......................
12-0
120
160
Jämtlands län.
Hackås.
Lillhärdal.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
72
72
48
Jämviktsgräns . . . fyrkar
95
95
81
Motsvarande jordvärde, kr.
12,000
12,000
8,000
Motsvarande jordvärde, kr.
15,800
15,800
13,500
>
inkomst
>
1,170
1,170
930
>
inkomst
»
1,250
1,250
1,200
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
25
25
41
gränsen................................
36
36
56
D:o i
%
af hela antalet
D:o
i % af hela antalet
röstägande.......................
9-4
9-4
15-4
röstägande............................
9-7
9-7
151
79
B. Jämviktsgränser
(forts.).
Kommu u.
Enligt
det
oredu-
ccrade
fyrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
K o in in u n.
Enligt
det
oredu
cerade
fvrk-
talet.
Enligt
nuva
rande
bestäm
melser.
Enligt
för
slaget.
Västerbottens län.
1
Skellefteå landskommun.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
95
63
37
Nordmaling.
Motsvarande jordvärde, kr.
15,800
10,500
6,1001
j Jämviktsgräns . . . fyrkar
6,688
ISO
49
>
inkomst
>
1,250
1,080
820
| Motsvarande jord värde, kr. 1,114,600 21,600
8,100
Antal röstägande ofvan
242
655
»
inkomst
>
66.880
1.600
940
gränsen................................
161
| Antal röstägande ofvan
gränsen................................
3
82
301
D:o i
%
af hela antalet
röstägande...........................
4-1
6-2
16-8
I D:o i
%
af hela antalet
16'9
röstägande ...........................
0'2
4'6
Norrbottens län.
Umeå landskommun.
Piteå landskommun.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
383
75
44
Jämviktsgräns . . . fyrkar
81
64
42
Motsvarande jordvärdo, kr.
63,800
12,500
7,300
Motsvarande jordvärde, kr.
13,500
10,600
7,000
>
inkomst >
3,830
1,200
890
>
inkomst
>
1,200
1,090
870
Antal röstägande ofvan
gränsen................................
37
222
538
Antal röstägande ofvan
gränsen ................................
182
250
511
D:o i % af hela antalet
röstägande...........................
11
6-7
16-3
D:o i % af hela antalet
röstägande............................
5-4
7-4
15-2
i
Lycksele.
Neder-Luleå.
Jämviktsgräns . . . fyrkar
240
230
60
Jämviktsgräns . . . fyrkar
80
71
43
Motsvarande jordvärde, kr.
40,000 38,300
10,000
Motsvarande jordvärde, kr.
13,300
11,800
7,100.
»
inkomst
>
2,400
2,300
1,050
»
inkomst
*
1,200
1,160
880
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
180
201
423.
gränsen................................
42
47
180
gränsen................................
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
6-5
15-2
röstägande...........................
3-3
3'7
14-3
röstägande............................
7-2
Bygdeå.
Gällivare .6)
\ Jämviktsgräns. . . fyrkar
328
57
36
Jämviktsgräns . . . fyrkar
200
120
90
Motsvarande jordvärde, kr.
54,60C
9,500
6,00C
Motsvarande jordvärde, kr.
33,300 20,000
15,000
>
inkomst
»
3.28C
1,020
81C
»
inkomst
>
2,000
1,500
1,200
Antal röstägande ofvan
Antal röstägande ofvan
158
280
601
gränsen................................
11
74
177
gränsen................... • . .
D:o i % af hela antalet
D:o i % af hela antalet
111
23'8
röstägande...........................
15
6'9
16 £
röstägande............................
0'ö
Anmärkningar.
De bevillningsfria afdragen, hvilka i regeln utgöra 450 kr. för inkomst ej öfverstigande 1,200
kr. ock 300 kr. för inkomst från och med 1,200 intill 1,800 kr., hafva vid 1904 års bevillningstaxering
blifyit ökade inom följande af bär upptagna kommuner:
') Nucka: afdrag resp. 600 och 450 kr. — 2) Västra Skreflinge: inom municipalsamhället
afdrag resp. 550 och 300 kr. samt för 3 minderåriga barn ytterligare 50 kr. och för 4 eller flere minder
åriga barn högsta afdraget. — 3) Örgryte: afdrag resp. 550 och 400 kr. för ogift skattskyldig, 600 och
450 kr. för gift skattskyldig samt 650 och 500 kr. för föräldrar med flere än ett minderårigt barn. —
4) Österplana: afdrag resp. 500 och 300 kr. för arbetare vid Hellekis aktiebolags cementfabrik. —
5) Skön och nässjö: afdrag resp. 500 och 300 kr., dock ej för inkomst af kapital. — 6) Gällivare:
afdrag resp. 550 och 400 kr. för 184 vid järnvägen anställda personer och arbetare inom Gällivare taxe-
ringsdistrikt.
Stockholm 1907. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.