Prop. 1907:30
('med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars 1862',)
Kuiitjl. MajUs Nåd. Proposition N:o 30.
1
N:o 30.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars 1862; gifven Stockholms slott den 30 januari 1907.
Under åberopande af bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ord ning beslutad, antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars 1862.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Julius Juhlin.
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 23 Höft. (N:o 30).
1
2
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Förslag
till
Lag
angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars
1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om lands
ting den 21 mars 1862 skola erhålla följande lydelse:
§ I-
I hvarje län skall finnas ett landsting, sammansatt af valda om
bud från länets landsbygd och städer; dock att detta stadgande, äfvensom
hvad här nedan vidare föreskrifves, icke äger tillämpning å stad, som
har en folkmängd af minst en etthundrafemtiondel af rikets hela in
vånarantal, eller å stad, som utträdt ur landsting och hvars invånarantal
ej minskats under det, som berättigat staden till utträde. Landstings
mannen äro i utöfningen af sitt uppdrag icke bundna af valmäns före
skrifter.
Landstinget tillkommer att, i den ordning denna förordning stadgar,
rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka afse
den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars utveckling,
anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård, undervisning,
allmän ordning och säkerhet, med mera dylikt, såvidt dessa angelägen
heter icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig myndighets ämbets-
åtgärd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
§ 2.
3
1. För val af landstingsmän indelas länet i valkretsar, särskildt för landsbygden och särskildt för städerna. För hvarje valkrets utses, oafsedt dess folkmängd, en landstingsman och därutöfver efter folkmängden en landstingsman, på landet för hvarje fullt tal af 5,000 och i stad för hvarje fullt tal af 3,000.
2. Domsaga med en folkmängd af 30,000 eller däröfver skall delas i valkretsar under iakttagande, att för hvarje valkrets komma att utses minst tre, högst sex landstingsmän; att området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att delning af dom saga, som utgöres af flera tingslag eller härad, verkställes, där sådant utan afvikelse från redan gifna regler kan ske, efter tingslag eller härad; samt att eljest delning i valkretsar sker efter kommuner. Utan hinder af hvad nu är sagdt må dock af tingslag bildas valkrets med mindre folkmängd än 10,000, då synnerliga skäl därtill äro. Med tingslag förstås sådan del af domsaga, som utgör egen domkrets. Domsaga, hvars folkmängd ej uppgår till 30,000, utgör en valkrets; dock att, där folkmängden öfverstiger 25,000 eller samfärdsmedlens brist fällighet eller andra liknande orsaker påkalla domsagans delning, domsagan må, där så lämpligen kan ske, delas i två valkretsar; skolande vid sådan delning iakttagas hvad ofvan för delning af större domsaga finnes stadgadt. Höra delar af samma domsaga till olika landstingsområden, bildar hvarje del en valkrets.
3. Stad, hvars folkmängd utgör minst 6,000, bildar egen valkrets. Stad med mindre folkmängd än 6,000 skall förenas med annan eller andra sådana städer till en valkrets med minst 6,000, högst 12,000 invånare. Kan förening ej sålunda ske, eller skulle den medföra synnerlig olägenhet, må stad eller städer bilda en valkrets, ändå att folkmängden däri ej upp går till 6,000.
4. Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning af nu meddelade föreskrifter bör utses inom ett län, icke uppgår till tjugu, skola, utan rubbning af det stadgade förhållandet mellan landsbygd och stad, såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja ombud till landstinget bestämmas lägre tal än de uti mom. 1 antagna, på det att landstingsmannens antal för hela länet må uppgå till minst tjugu; och skall i öfrigt vid valkretsindelningen för landsbygden iakttagas, att landstings mannens antal för hvarje valkrets ej må vara lägre än tre eller högre än sex.
5. I sammanhang med valkretsindelningen skola för bestämmande af den ordning, i hvilken landstingsmannen böra afgå, valkretsarna fördelas
4
i två grupper. Därvid skall iakttagas, att hela antalet landstingsmän var
der, i den mån ske kan, mellan grupperna lika fördeladt.
6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som
skall för hvarje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper
fastställes efter ofvan angifna grunder af landstinget. Förslag till omförmälta
indelning skall till landstinget afgifvas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Varda de förhållanden, hvilka legat till grund för den fastställda ordningen,
så ändrade, att jämkning däri till följd af stadgandena i mom. 1—4 här
ofvan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äge landstinget,
på Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förslag eller efter inhämtande af
dess yttrande, verkställa jämkningen.
§ 3.
För hvarje valkrets utses suppleanter till lika antal som lands
tingsmän.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande kungör årligen, i hvilka val
kretsar val skall under året förrättas samt huru många landstingsmän
jämte suppleanter därvid skola utses för hvarje valkrets.
§ 4.
Valen af landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske med
slutna ^sedlar.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstings
män, hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många, från
början räknadt, som motsvara antalet landstingsmän, afse själfva lands-
tingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter. Har å val
sedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt,
anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse valet af lands
tingsmän.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som
därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upp
tagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen
såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal lands
tingsmän valet afser, vare ändock giltig.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o JO.
5
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid första ordinarie kommunalstämma under året. Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen inom sin valkrets. Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röst beräkning samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen äga rum. Valsedlarna mottagas af kommunalstämmans ordförande i närvaro af minst två för ändamålet tillkallade vittnen. A hvarje valsedel anteck nar ordföranden tydligt det röstvärde, som tillkommer den. Valsedlarna inläggas i hållfast omslag under försegling samt insändas ofördröjligen jämte protokollet öfver valförrättningen till domhafvanden. Denne har att vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord förrättning sammanräkna de afgifna rösterna.
2. I stad förrättas valet i senare hälften af maj månad inför magi straten. Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens gransk ning och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är stadgadt. I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkännagifvas. För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen i öfrigt afgifna valsedlarna, försedda med anteckning om röstvärdet, i hållfast, för- segladt omslag jämte valprotokollet ofördröjligen insändas. Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i mom. 1 är för där afsedt fall stadgadt.
§
6
.
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper. Valsedlar med samma partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria gruppen).
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af
stadgadt antal landstingsmän är nödig, genom särskilda sammanräkningar
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
bestämmas ordning mellan dem, hvilbas namn finnas upptagna å gruppens
valsedlar och, enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsinannavalet.
Härvid iakttages:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Den, som fått högsta röst
talet, blifver den förste i ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röst
värde icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela
sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där en
af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; med
en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med en
fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter samma
grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som erhållit
högsta rösttalet.
§ 7.
Landstingsmannaplatserna fördelas mellan de olika grupperna så
lunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för hvarje
gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som
blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första plats
tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats
den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättig adtill platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande
valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge grup
pen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jäm
förelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,
som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har
samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller den
fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som utdelats,
hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit platser
från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och
så vidare efter samma grund.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid
den enligt § 6 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;
och så vidare i fortsatt följd.
7
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så inånga gånger,
som motsvarar antalet af dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens valsedlar och, enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet, varde den från vidare jämförelse utesluten.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.
§ 8
.
1. Sedan valet af landstingsman blifvit afslutadt, skola suppleanter utses sålunda, att för hvarje landstingsman företages en ny röstsamman räkning inom den grupp, för hvilken häri blifvit vald. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera grupper, anses han vald för den grupp, från hvilken plats först tilldelats honom. De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, hvari lands tingsmannen blifvit valda. Vid hvarje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de val sedlar, hvilkas röstvärden tillgodoräknats landstingsmannen. Valsedel be räknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, som er hållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.
2. Vid valtillfället skall, särskildt för hvarje landstingsman, bestäm mas den ordning, i hvilken suppleanterna skola i hans ställe inkallas. Här vid iakttages, att suppleant, som utsetts genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats framför annan suppleant; att suppleant, som blifvit vald från samma grupp som landstingsmannen, har företräde framför suppleant från annan grupp; och att i öfrigt företräde tillkommer suppleant, som blifvit tidigare vald.
§ 9.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
Ö
O
...
Hafva landstingsmän icke blifvit till föreskrifvet antal valda, skall,
för utseende af felande antal landstingsmän jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen anställas.
Aro landstingsmän valda till vederbörligt antal men ej lika många
suppleanter, skall vid valet bero.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
§ 10.
För att någon till landstingsman må kunna väljas, erfordras,
att han uppnått tjugufem års ålder, är inom länet boende och äger ut
öfva rösträtt inom valkretsen.
Landstingsman kan ej vara:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sått lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom ut
slag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket
medför nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för
valbarhet till landstingsman.
Landstingsman eller suppleant må ej kunna uppdraget sig afsäga,
såvida han ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått 60 års
ålder eller eljest uppgifver hinder, som af landstinget godkännes.
§
11
-
Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller
tjänstemannaställning, icke vara landstingsman, nämligen: landshöfding,
landssekreterare, landskamrerare, kronofogde, länsman och allmän åklagare
samt landstingets egna tjänstemän och betjänte.
§
12
.
Domhafvande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,
skall med nästa post till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända protokoll
öfver förrättningen, upptagande de personers namn och boningsort, som
inom hvarje valkrets blifvit till landstingsmän och suppleanter utsedda,
med angifvande tillika af den ordning, i hvilken suppleanterna skola i
stället för hvarje särskild landstingsman till tjänstgöring inkallas. Samt-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
•
liga valsedlar skola inläggas i försegladt omslag samt förvaras, till dess
valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit afgärda.
Domhafvanden eller magistraten åligger ock att utan lösen skyndsamligen
låta tillställa hvar och en landstingsman och suppleant ett utdrag af val
protokollet, i hvad det den ene eller den andre rörer; gällande detta
protokollsutdrag såsom fullmakt för den valde.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande låter i länskungörelserna meddela
underrättelse om samtliga valens utgång.
§ 13.
Klagan öfver valet må föras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
senast före klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då valet afslutats,
den dager! likväl oräknad; och må öfver Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
utslag i ty mål klagan ej föras.
Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten varit i laga
ordning företedda.
§ 14.
Skiljes den valde från uppdraget, förty att han laga ursäkt visat
eller att han icke varit behörig att under omröstning komma, eller förty
att röstberäkningen felaktig varit, låter Kungl. Majrts befallningshafvande
sådant i länskungörelserna införa och inkallar, därest icke, i följd af be
svärens pröfning, annan person förklarats vara vald, till ordinarie lands
tingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda ordning
bör i stället inträda.
Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Kungl. Maj:ts be
fallningshafvande om ofördröjligt företagande af nytt val.
§ 16.
Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år, räknade
från
och med den 1 september det ar, då valet skett. Af de landstings-
män och suppleanter, hvilka väljas första gången, efter det valkretsarnas
indelning i grupper blifvit jämlikt § 2 mom. 6 bestämd, skola dock, efter
lottning, ena gruppens samtliga landstingsmän och suppleanter utträda den
31 augusti året efter valet. Lottningen anställes å lagtima landsting det
år valet ägt rum.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 23 Håft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
§
21
.
Afgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgörings
tiden, låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande sådant i länskungörelserna
införa och inkallar till ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
Inträffar för landstingsman sådant hinder, att han ej kan vid lands
tinget sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen underrätta
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till tjänstgöring vid det landsting
inkallar suppleant efter hvad nyss är sagdt.
Landstingsman åligger tillika att, så fort ske kan, till landstingets
sekreterare insända sin till landstinget ställda skriftliga anmälan om det
inträffade hindret.
§ 26.
Vid hvarje lagtima landstings första sammanträde företager ord
föranden upprop af samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda om
buden skola sina fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds
behörighet att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän, hvilkas
fullmakter godkända blifvit, att, efter fulländadt upprop, däröfver besluta;
och må öfver sådant beslut klagan ej föras,
-i
§ 40.
För att såsom landstingets beslut gälla, skall i följande ämnen er
fordras, att två tredjedelar af de afgifna rösterna om beslutet sig förenat:
a) beslut, att domsaga med mindre folkmängd än 30,000 skall delas
i valkretsar; att af tingslag skall bildas valkrets med mindre folkmängd
än 10,000; eller att stadsvalkrets med mindre folkmängd än 6,000 skall
bildas i fall, då sådant ej är en ovillkorlig följd af hvad i § 2 mom. 3
är stadgadt;
b) underkännande af någons behörighet att såsom ledamot i lands
tinget taga inträde;
c) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid
än fem år;
d) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än fem år;
e) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättig
het; och
f) uppskof till nästa landsting af väckta frågor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
11
§ 47.
1. I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för sådana
företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag från hemman och
fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder för kostnadernas
uttaxering äro fastställda, gäller till efterrättelse hvad i ty fall stadgadt
är. I öfrigt må landstinget, med afseende på ett ifrågaställdt företags be
skaffenhet, särskildt bestämma grunden för uttaxering af de medel, som
för dess utförande erfordras; dock att, med undantag för den i särskild
författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen personlig eller efter matlag ut
gående afgift må af landstinget beslutas.
2. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,
som i föregående moment omtalas, böra de afgifter, som af landstinget
blifvit till uttaxering beslutade, af en hvar skattskyldig utgöras i förhål
lande till lians inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och
för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet, jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om
inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvit
het bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd
erläggas.
Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres
landstingsskatt endast för jordbruksfastighet samt för kronopark, som bil
dats antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början, eller af
staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.
Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevill
ning ej erlägges, skall ej vid påförande af landstingsskatt tagas i beräkning.
3. Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer, skall
denna fråga först afgöras. Frarnställes inom landsting påstående, att före
tag, hvarom förslag blifvit väckt, är af den beskaffenhet, att endast stad
eller endast landsbygd af företaget kan hafva hufvudsaklig nytta, och att
förty i förra fallet landsbygden och i det senare städerna, vare sig sam-
fälldt eller en eller flera bland dem, må från bidrag till företaget befrias
eller med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån betungas; då skall
jämväl öfver sådan framställning beslutas, innan hufvudfrågan till afgö
rande företages, och äge landstingets samtliga ledamöter att i beslut här
om deltaga, men i öfverläggning och beslut i hufvudfrågan må icke andra
deltaga än ledamöter från de delar af länet, som skola till företaget bidraga.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
§ 48.
Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrif-
varna hvarje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets ord
förande genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteckningar,
som för hvarje socken summariskt upptaga såväl taxeringsvärdet å fastig
het, särskildt för jordbruksfastighet och särskilt för annan fastighet, som
ock beloppet af inkomst af kapital eller arbete, efter afdrag för inkomst
af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges.
Genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända magistraterna dylika
uppgifter för städerna; hvarefter landstingets ordförande låter genom kam
reraren däraf upprätta sammandrag, upptagande summan för hela länet,
samt huru mycket sig belöper å hvarje stad eller socken.
§ 58.
1. Kungl. Maj:ts godkännande erfordras för att gifva bindande
kraft åt beslut, som afse:
a) påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre tid,
än fem år;
b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid, än fem
år; och
c) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan läns-
kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta af
seende ändamål genom gåfva eller testamente länskoinmunen tillfallit,
äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter läns-
kommunen till sådan fastighet äger.
2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, skall delgifvas
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som kungör det till efterrättelse; dock
att, därest beslutet afviker från hvad för landstinget föreslagits och finnes
därutinnan icke vara lagligen grundadt, befällningshafvanden har att hän
skjuta frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.
§ 62.
Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den kla
gande ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blifvit genom be
slutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordning
13
stadgade grunder; och må han i ty full inom trettio dagar från den dag,
då beslutet blifvit, på sätt i § 61 sägs, ljungjord!, till Kungl. Maj:ts be
fallningshafvande ingifva sina till Kungl. Maj:t ställda undcrdäniga besvär.
Vinnes ändring i beslutet, gäller den till förmån för honom som
klagat, men beslutet står i öfrigt fast, såvida ej Kungl. Maj:t tillika finner
skäligt beslutet i dess helhet upphäfva.
öfver landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, må ej klagas.
§ 63.
Där, i anseende till läge eller andra skiljaktiga förhållanden, ett
för hela länet gemensamt landsting icke anses medföra de med denna
förordning afsedda fördelar, vill Kungl. Maj:t, uppå därom skeende fram
ställning och sedan Dess befallningshafvande och landstinget blifvit i ämnet
hörda, taga i nådigt öfvervägande, huruvida mer än ett landsting må inom
samma län böra bildas.
För nybildadt landsting skall ordning, hvarom i § 2 mom. 6 för-
mäles, fastställas af det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte, efter
förslag som i samma mom. sägs.
Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 30.
§ 64.
Hvad i denna förordning är stadgadt i afseende å magistrat vare i
stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse.
Vid affattande af protokoll öfver landstingsmannaval böra till led
ning tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas.
Intill dess val af landstingsmän och suppleanter förrättas år 1910,
skola hittills gällande bestämmelser om valen tillämpas; dock att val, hvilka
år 1909 äga rum, gälla allenast till och med den 31 augusti 1910. Ord
ning, som i § 2 mom. 6 sägs, skall fastställas år 1909.1
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden
,
hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott onsdagen den 30 januari 1907.
Närvarande:
Hans
excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
Teolle,
Statsråden:
Tingsten,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
JUHLIN,
SWARTZ.
Departementschefen statsrådet Juhlin yttrade:
»På sätt chefen för justitiedepartementet denna dag anfört, har det
förslag till den politiska rösträttsfrågans lösning, som nyss blifvit under-
ställdt Kungl. Maj:ts pröfning, till förutsättning, bland annat, att lands
tingen skola bildas genom proportionella val. Vid förarbetena till nämnda
förslag har det ålegat mig att i samråd med chefen för justitiedeparte
mentet undersöka, huru det proportionella valsättet lämpligen må komma
till användning vid utseendet af landstingsmän. Jag går nu att redo
göra för resultatet af denna undersökning och de ändringar i landstings-
förordningen, som i följd däraf ansetts böra vidtagas.
l/j
Proportionellt valsätt vid val till landsting skulle, ra^d bibehål
lande af nu gällande bestämmelser om valkretsar och landstingsmännens
antal, i rätt många kretsar icke kunna komma till användning. Då för
närvarande hvarje stad samt hvarje härad eller tingslag utgör egen val
krets, och rätten att utse flera än en landstingsman gjorts beroende af att
valkretsens folkmängd öfverstiger för stad 2,500 och för härad eller tings
lag 5,000, inträffar nämligen i åtskilliga fall, att valkrets har att tillsätta
allenast en landstingman. Enmansval äger sålunda rum i 29 af rikets 88
stadsvalkretsar och i 46 af de 332 landsvalkretsarna. Härtill kommer, att
20 städer samt 114 härad eller tingslag hafva att, hvar för sig, välja
blott två landstingsmän; och om än tillämpningen af proportionellt val
sätt icke bör anses fullständigt utesluten i tvåmansvalkretsar, är ju dock
klart, att valsättet, i sådana kretsar verkar tämligen otillfredsställande.
Det har således gällt att i främsta rummet tillse, hvilka ändringar
böra i landstingsförordningen vidtagas i syfte att hvarje valkrets må äga
utse så stort antal landstingsmän, att krafvet på proportionalitet. kan an
ses tillgodosedt. Och då anledning ej förefinnes att sänka de folkmängds-
siffror, som äro bestämmande för rätten att välja landstingsmän, böra de
ifrågasatta ändringarna afse bildande af större valkretsar.
Vid riksdagen 1859—1860 föreslogs inom borgarståndet, att stad med
mindre än 1,000 invånare skulle för val af landstingsmän sammanslås med
en eller flera städer i länet till en valkrets. Förslaget vann ej anklang.
Hvad landsbygden angår, väcktes vid 1899 års riksdag motion om den
ändring i landstingsförordningen, att, där jämlikt förordningen den 17
maj 1872 angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om
häradsting flera härad eller tingslag blifvit till ett tingslag förenade,
sådant tingslag skulle utgöra en valkrets. Motionen afst.yrktes af lagut
skottet och blef af Riksdagens båda kamrar afslagen. För utskottets af
styrkande hemställan åberopades såsom skäl att, med hänsyn till önsk-
värdneten däraf att de olika orterna inom landstingsområdet blefve vid
landstinget behörigen representerade, en minskning af antalet valkretsar
ej syntes vara att förorda, då ju den mindre af de förutvarande, till en
förenade valkretsarna lätteligen komtne att förlora allt sitt inflytande på
tingets sammansättning eller åtminstone att få detsamma väsentligen re-
duceradt. Hvad utskottet sålunda anfört synes mig emellertid afsevärdt
förlora i betydelse, då bildande af större valkretsar ifrågasättes i samband
med införande af proportionellt valsätt. Detta valsätt tillförsäkrar hvarje
mer betydande valmansgrupp att varda inom representationen företrädd,
och de skilda ortsintressena böra sålunda hafva utsikt att fortfarande göra
sig inom landstinget beaktade, äfven om nu gällande valkretsordning öfver-
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
16
gifves. Ä andra sidan lärer samma ordning icke böra rubbas i vidare
mån, än som påkallas för att det proportionella valsättet må kunna behö
rigen verka. Med hänsyn härtill torde man kunna uppställa såsom grund
sats, att hvarje valkrets bör hafva den storlek, att för valkretsen utses
minst 3 men, å landet, ej flera än 6 landstingsmän. En dylik begränsning
låter många af de nuvarande valkretsarna bibehållas i sådan egenskap.
Nyss nämnda grundsats medger tydligen icke att, i likhet med hvad
nu är fallet, egenskapen af valkrets varder, genom bestämmelse i förord
ningen, omedelbart anknuten vid vissa administrativa eller judieiella en
heter. Den förutsätter för sin tillämpning en särskild valkretsindelning,
för hvilken allenast de allmänna reglerna kunna i lagstiftningsväg gifvas;
regler, som böra vara af den art, att de på samma gång utesluta en
godtycklig användning och möjliggöra anpassning efter de olika orternas
skilda förhållanden. Hvad i sådant hänseende kräfves torde, beträffande
landsbygden, kunna vinnas, därest domsaga sättes såsom den normala val
kretsen, men jämväl stadgas, att delning af domsaga i visst fall måste
äga ruin, i andra åter må kunna ske, samt tillika lämnas föreskrifter,
hvilka vid verkställandet af sådan delning äro att iakttaga. I fråga om
städerna böra regler gifvas angående sammanslagning af mindre städer till
eu valkrets.
^Verkställandet af valkretsindelningen har jag ansett böra anförtros
åt landstinget själft. Bestämmes tillika, att förslag till indelningen skall
afgifvas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, torde vara vederbörligen sörjdt
för att indelningen sker med nödig sakkunskap och utan obehöriga bi
hänsyn.
Det år 1859 afgifna kommittébetänkande med förslag till, bland annat,
förordning om landsting upptog samma folkmängdsiffror, som sedermera
alltifrån förordningens ikraftträdande varit bestämmande för rätten att
utse landstingsmän eller 5,000 för landet och blott hälften häraf eller 2,5' 0
för stad. Såsom grund för den städerna sålunda medgifna förmån anför
des i betänkandet önskvärdheten åt, att den numeriska undervikt, hvari
städernas ombud alltid komme att befinna sig i förhållande till antalet af
häradenas ombud, i sin mån matte få en motvikt. För närvarande utgör
städernas sammanlagda antal landstingsmän 291 och motsvarar ungefär
29,7 procent af landsbygdens antal 977, ett förhållande mellan stä
dernas och landsbygdens representation, som torde vara icke obetydligt
gynnsammare för städerna än man vid landstingsförordningens tillkomst
tänkt sig skola blifva fallet. Fn ytterligare förskjutning till städernas
förmån skulle blifva en följd af den nu ifrågasatta ändrade valkretsindel
ningen. Den minskning i antalet landstingsmän, som orsakas däraf att
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
17
flera nu befintliga valkretsar sammanslås till en, kommer nämligen före
trädesvis att drabba landsbygden. Medan städerna skulle förlora blott 6
eller 7 platser, skulle landsbygden mista ett 40-tal platser. Då en sådan
rubbning i hvad nu består icke synes mig kunna försvaras, har jag trott
en höjning af folkmängdssiffran för stad böra vidtagas, och jag skall i
sådant afseende tillåta mig hemställa, att siffran 2,500 utbytes mot 8,000.
Härigenom skulle väl antalet landstingsmän för städerna nedgå till om
kring en fjärdedel af sammanlagda antalet för landsbygden eller således
minskas något mera, än som påkallas för bevarandet af nu rådande pro
portion mellan städernas och landsbygdens andelar i lånsrepresentatio-
nerna. Men genom folkmängdens kraftigare tillväxt i städerna komine
förhållandet säkerligen ganska snart att utjämnas till det nuvarande.
Landstingsmannaval sker å landsbygden i allmänhet medelst elek
torer, i det att omedelbart val äger rum allenast i härad eller tingslag,
som innefattar blott en kommun. Sådana härad eller tingslag finnas för
närvarande till antal af 13 i Norrbottens län, 11 i Kopparbergs län, 5 i
Västerbottens län samt 1 i hvart af Uppsala län, Göteborgs och Bohus
län, Örebro län, Västmanlands län, Gäfleborgs län och Västernorrlands lån.
Det medelbara valsättet har dock vid flera tillfällen varit föremål
för anmärkning. Så har inom Riksdagen uttalats, att detta valsätt
förtager intresset för valen, obehörigen gynnar de större kommunerna
och, då elektorernas antal ofta är ringa samt för vissa valkretsar ej
större än tre eller fyra, lätt gifver upphof till kotteriväsen, så att verk
ligt val knappast kan sägas äga rum. Orsaken till att de förslag, hvilka
afsett införande såsom regel af omedelbara landstingsmannaval, icke till
vunnit sig bifall, lärer ock väsentligen vara att söka i den uppfattning,
att reformen utan samtidig begränsning af röstskalan skulle visa sig täm
ligen kraftlös. I hvarje fall torde den nuvarande ordningen för medelbara
val icke utan betydande ändringar vara förenlig med införandet af pro
portionellt valsätt vid själfva landstingsmannavalet. Skall sådant valsätt
användas inom elektorskår, bör utan tvifvel denna kår själf vara bildad
genom proportionella val. Tillämpningen af proportionell metod vid val
af elektorer för landstingsmannaval skulle emellertid förutsätta en genom
gripande ändring i bestämmelserna om elektorernas antal för hvarje val
distrikt, antingen så, att flera distrikt (kommuner) sammansloges till ett,
eller så, att det stadgade förhållandet mellan folkmängden och antalet
elektorer jämkades i syfte att öka detta antal. För närvarande utse
nämligen de flesta kommuner blott en eller två elektorer. Att låta lands
tinget framgå ur två proportionella val, af hvilka det ena ej hade annan
uppgift än att möjliggöra det andra, vore sålunda en så tyngande anordning,
Bill. till Riksd. Prot. 1907. I Sami. 1 Afd. 23 Häft.
.
3
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.
18
att densamma icke utan tvingande skal bör tillgripas. Jag bar därför
funnit riktigast, att för samtliga valkretsar å landet stadgas användande
af omedelbart valsätt. Landstingsmannavalet kommer alltså att företao-as
vid kommunalstämma, men valsedlarna insändas för sammanräkning till
domhafvanden.
I stad väljas för närvarande landstingsman enligt de för val till
kommunalbefattningar därstädes gällande föreskrifter, således af stadsfull
mäktige eller, där sådana ej finnas, å allmän rådstuga. Städer, hvilka
sakna stadsfullmäktige, äro allenast östhammar, Öregrund, Sigtuna, Skanör
med Falsterbo och Nora. Blifver stad, hvari stadsfullmäktige äro till
satta, förenad till en valkrets med stad, där stadsfullmäktige ej finnas,
kunna naturligtvis stadsfullmäktige icke såsom valmanskår bibehållas.
Äfven för det fall att flera städer, som alla hafva stadsfullmäktige, till
sammans utgöra en valkrets, skulle valens förrättande genom fullmäk
tige kunna leda till oegentligheter, då ju förhållandet mellan folkmängden
och antalet fullmäktige ingalunda är för alla städer detsamma. Så hafva
Hedemora med 2,112 invånare och Säter med 795 invånare hvar
dera 20 stadsfullmäktige; i Falkenberg med 3,581 invånare är antalet
stadsfullmäktige 21 och i Kungsbacka med 1,029 invånare 20 o. s. v.
I stad, som har att ensam välja landstingsmän, skulle däremot stadsfull
mäktiges befattning med valen kunna fortfara.. De skäl, som tala för af
skaffande af det medelbara valsättet på landet, äga här ej giltighet. Och
om, på sätt jag ärnar föreslå, stadsfullmäktige väljas proportionellt, skulle
i själfva verket, från kommunal synpunkt betraktadt, egentlig anledning
saknas att uti ifrågavarande hänseende afvika från nu gällande ordning. Då
det emellertid med afseende på landstingens egenskap af politiska val-
manskårer är önskligt, att landstingsmannen utses genom omedelbara val,
lärer för samtliga städer sådant valsätt böra föreskrifvas.
Enligt de grunder, jag nu angifvit, har jag låtit utarbeta förslag
till lag om ändring i landstingsförordningen. Enligt detta förslag skulle
dels §§ 1 14, 16, 21, 26, 40, 47, 48, 58, 62 och 63 erhålla ändrad
lydelse, dels ock i förordningen införas ytterligare en paragraf; och torde
det tillåtas mig att nu underställa förslaget Kungl. Maj:ts pröfning.»
Sedan departementschefen härefter uppläst omförmälda förslag, an
förde han beträffande dess särskilda delar följande:
»Då enligt förslaget valkretsarna ä landet komma att bestämmas
genom beslut af vederbörande landsting, hafva i § 1 orden 'härader eller
tingslag’ utbytts mot 'landsbygd’. Nuvarande § 2 har inryckts i § 1 i
syfte att, utan väsentlig rubbning af förordningens paragratföljd, utrymme
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 30.
19
må beredas för de erforderliga vidlyftigare bestämmelserna om landstings-
manna valen.
Förslagets § 2 innefattar reglerna om valkretsar samt om antalet
landstingsmän för hvarje valkrets. Såsom Kungl. Maj:t behagade hinna,
har jag ansett den af mig förut angifna grundsats, att hvarje valkrets
skall hafva att välja minst 3 landstingsmän, ieke böra vara ovillkorlig.
Förslaget innebär sålunda för landsbygden att, på grund af synner
liga skäl, inom domsaga må bildas valkrets, som har att välja färre än 3
landstingsmän, dock endast för så vidt valkretsen kommer att bestå af ett
eller flera tingslag. För städerna föreslås att stad, som har att välja färre än
3 landstingsmän, skall kunna bibehållas såsom egen valkrets för den hän
delse den ej kan, i allt fall icke utan synnerlig olägenhet, förenas med en
eller flera dylika städer till valkrets med en folkmängd af minst 6,000.
Med den affattning, som de om bildande af en- eller tvåmansvalkretsar
gifna bestämmelser erhållit, torde en alltför utsträckt tillämpning af de
samma ej vara att befara. En garanti mot missbruk af den landstingen
härutinnan lämnade frihet har jag dock velat uppställa genom det i § 40
införda stadgande om kvalificerad pluralitet för beslut angående bildande
af sådana mindre valkretsar. I enahanda syfte har, i ett nytt mom. af
§ 58, föreskrifvits, att därest landstingets beslut om valkretsindelningen
afviker från hvad för landstinget föreslagits och Kungl. Maj:ts befallnings-'
hafvande finner beslutet därutinnan icke vara lagligen grundad!, befall-
ningshafvanden har att hänskjuta frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.
Nu gällande bestämmelse, att tingslag utgör egen valkrets, har
tilllämpats så att, om två eller flera tingslag blifvit förenade till ett,
hvart och ett af de äldre tingslagen ändock valt landstingsmän för
sig. Då emellertid någon anledning att sålunda vid valkretsindelningen
afvika från gällande judiciell indelning icke synes mig förefinnas, har jag
ansett det böra tydligen uttalas, att med tingslag förstås sådan del af
domsaga, som utgör egen domkrets. Vid valkretsindelningen kommer följ
aktligen icke att tagas hänsyn till gammalt tingslag, med mindre detsam
ma jämväl utgör härad. Om, exempelvis, Finspånga läns härads domsaga
delas — hvilket, enligt förslaget, ankommer på landstingets pröfning —
skall delningen ske efter kommuner, ehuru två af domsagans kommuner
äro uppdelade mellan de båda gamla, nu till ett förenade tingslagen.
Mom. 4 i den föreslagna § 2 motsvarar nuvarande § 4. Den till-
lagda bestämmelsen om antalet landstingsmän för hvarje valkrets å landet
har ansetts kunna göras ovillkorligen bindande.
I mom. 6 innehållas föreskrifterna om fastställandet af valkretsindel
ning och hvad därmed äger samband. Sådant fastställande har ansetts
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
höra äga rum blott eu gång — i ett slutstadgande anger lagförslaget tiden
härför — och den fastställda ordningen är följaktligen ej, såsom den
hvilken jämlikt § 13 riksdagsordningen skall gifvas för valen till Riks
dagens andra kammare, till sin giltighet inskränkt inom viss tidrymd.
Klart är dock att den måste kunna jämkas efter ändrade förhållanden,
och det torde jämväl, oberoende häraf, vara önskligt att, därest ordningen
visar sig i något afseende verka mindre tillfredsställande, möjlighet till
rättelse förefinnes. 1859 års kommittéförslag, hvilket begränsade antalet
af landstingets ledamöter jämväl uppåt (till högst 50) och uppdrog åt
första sammanträdande landsting att bestämma antalet landstingsmän såväl
för hela länet som särskild! för hvarje valkrets, föreskref tillika, att den
sålunda gjorda bestämningen skulle af landstinget hvart tionde år öfverses
för vidtagande af de ändringar, som af nya förhållanden kunde påkallas.
Då emellertid förhållandena kunna hafva så ändrats, att ett fortsatt till-
lämpande af den fastställda ordningen icke är möjligt — landsbygd har
t. ex. öfvergått till stad — har det synts riktigast, att ej stadga någon
viss tid när jämkning bör ske.
De i § 2 gifna bestämmelser om valkretsindelningen och antalet
landstingsmän för hvarje valkrets uppfylla icke sitt ändamål, att möj
liggöra införandet af proportionellt valsätt, med mindre hela det för
hvarje valkrets föreskrifna antal landstingsmän på en gång väljes. Genom
ett i förslaget efter de särskilda paragraferna intaget stadgande är af så
dant skäl sörjdt för att, då den nya valkretsindelningen första gången
tillämpas, landstingets samtliga ledamöter skola väljas. Då vidare anled
ning: saknas att frångå regeln om att halfva antalet af de sålunda valda
skall utträda redan efter halfva tjänstgöringstidens förlopp, har det varit
nödigt att affatta denna regel så, att den icke verkar rubbning i
det antal landstingsmän, som vid fastställandet af valkretsindelningen be
räknats skola för hvai'je valkrets på en gång utses. Den i § 16 enligt
dess ursprungliga lydelse gifna bestämmelse om utlottning har nämligen
tillämpats olika, i det att i vissa län utlottats hälften af antalet landstings
män för hvarje valkrets, i andra åter samtliga landstingsmän för så
många valkretsar, att de utlottade motsvarat hälften af antalet landstings
män för hela länet. Sistberörda förfaringssätt är naturligtvis det enda,
som öfverensstämmer med grunderna för förslaget. Genom den i mom.
5 af förslagets § 2 intagna föreskrift om valkretsarnes fördelning i
grupper och , den härtill svarande bestämmelsen i den föreslagna § 16
om lottning ^mellan grupperna har samma förfaringssätt blifvit tydligen
lagfästadt.
21
De jämkningar i den fastställda valkretsindelningen, som kunna varda
af landstinget vidtagna, komma säkerligen att så småningom medföra en
förskjutning därhän, att landstinget ej förnyas med halfva antalet lands
tingsman hvarje år. I likhet med den departementschef, som inför
Kungl. Maj:t år 1905 föredrog frågor om ändrad lydelse af vissa para
grafer i landstingsförordningen, anser jag emellertid principen om sådan
förnyelse icke vara af så stor vikt, att för densammas upprätthållande sär
skilda stadganden böra gifvas.
Med de i § 58 mom. 2 gifna föreskrifter öfverensstämmer naturligt
vis ej att tillåta klagan öfver sådana landstingets beslut, som i § 2 mom.
6 afses. Till förekommande af all tvekan härutinnan har i § 62 intagits
ett stadgande, som utesluter besvärsrätt, uti ifrågavarande fall.
§ 3 i förslaget öfverensstämmer med de tillägg, som genom lagen
den 26 april 1905 gjorts till §§ 3 och 6 i förordningen; dock har be
stämmelsen om den kungörelse, som det åligger Kungl. Maj:ts befall
ningshafvande att om landstingsmannavalen utfärda, lämpats efter försla
gets innehåll i öfrigt.
För att åskådliggöra huru stadgandena om valkretsindelningen kunna
komma att verka, har jag låtit utarbeta förslag till sådan indelning för
hvarje landstingsområde. Förslaget, som grundats på uppgifterna om folk
mängden vid slutet af år 1905, men i öfrigt hänför sig till förhållandena
år 1907, torde få såsom bilaga fogas vid protokollet i detta ärende.
I § 5 lämnas föreskrifter om själfva valens förrättande och angifves,
hvilka myndigheter hafva att verkställa röstsammanräkningen. I den mån
paragrafens innehåll skiljer sig från nu gällande stadganden betingas det
af de allmänna grunder, jag angifvit för landstingsförordningens omarbet
ning, och har väsentligen sin förebild i den ifrågasatta lagen om val till
Riksdagen. Då det relativa maximum för röstberäkning i landskommuner
verkar helt olika i skilda kommuner, har det för landstingsmannavalen,
där med det omedelbara valsättets införande röstvärden från flera kommuner
blifva att sinsemellan jämföra, varit nödigt att borttaga antydda begräns
ning. Anmärkas må i detta sammanhang, hurusom andra författnings-
förslag, hvilka jag förut i dag underställt Kungl. Maj:ts pröfning, komma
att undanröja det hinder för tillämpning å landsbygden af omedel
bart valsätt, som kunde ligga i hittills gällande bestämmelser om röst
värdets beräkning i åtskilliga landskommuner (delar af Kopparbergs län,
vissa köpingar) på särskild!, från den allmänna regeln för landsbygden
afvikande sätt. Till de i § 5 meddelade stadgandena om röstlängds juste
ring ansluter sig det nya stycket i § 13.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
22
Den valmetod, som af chefen för justitiedepartementet förordats att
komma till användning för val till Riksdagen, anser jag böra tillämpas
jämväl vid landstingsmannavalen. Reglerna härom innefattas i §§ 4 samt
6—9 och öfverensstämma med stadgande™ i förslaget till lag om val
till Riksdagen, med de afvikelser allenast, som betingas af valsedlarnas
olika röstvärden och däraf att till landsting böra samtidigt utses både
ledamöter och suppleanter för dem. Då det med ett proportionellt valsätt
måste anses önskligt, att landstingsman ersättes af suppleant från samma
meningsgrupp, har jag trott suppleantvalet böra ordnas i närmaste anslut
ning till hvad som föreslagits skola gälla, då ledig plats i Riksdagen fyl-
les genom fortsättning af det valförfarande, hvarigenom den afgångne
blef utsedd. För hvarje landstingsman kommer sålunda att finnas åt
minstone en suppleant, hvilken måste antagas tillhöra samma meningsgrupp
som landstingsmannen och därför har att i främsta rummet fylla dennes
plats. Suppleant är dock skyldig tjänstgöra i stället för hvilken som helst
af valkretsens landstingsmän, men den ordning, i hvilken suppleanterna
skola till tjänstgöring inkallas, måste naturligtvis, i motsats till hvad nu
är fallet, bestämmas olika för hvarje särskild landstingsman.
Första stycket af § 14 samt § 21 hafva lämpats till öfverensstäm
melse med det föreslagna stadgandet om ordningen mellan flera supp
leanter.
Nuvarande § 7 har upptagits i § 10. I öfrigt har i sistnämnda
paragraf bibehållits stadgandet om villkoren för valbarhet till suppleant,
hvarjämte i paragrafen inryckts nu gällande § 11. Detta nummer har
tilldelats nuvarande § 8. De ändringar, som föreslås i § 12 och i första
stycket af § 13, äro betingade af förslagets innehåll i öfrigt.
Beträffande § 16 har jag redan yttrat mig vid redogörelsen för §
2. I detta sammanhang må blott ytterligare anmärkas, hurusom bestäm
melsen om utlottning af halfva antalet landstingsmän och suppleanter,
hvilken bestämmelse genom förordningen den 28 november 1890 flyttades
från § 16 till § 63, i förslaget återförts till sin ursprungliga plats.
I § 26 har ej annan förändring vidtagits än att, för vinnande af
öfverensstämmelse med den eljest redan genom lagen den 26 april 1905
i förordningen införda terminologi, uttrycket Valdistrikten’ ersatts af Val
kretsarna’.
Andringarna i §§ 47 och 48 bero af den omläggning af grunderna
för den kommunala beskattningen, hvarom jag förut i dag hos Kungl. Maj:t
gjort framställning.
Då fastställande af ordning, som i § 2 mom. 6 sägs, uppdragits åt
landstinget själtt, har det varit nödigt gifva särskild föreskrift angående
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
23
afgörandet af, hvilka bestämmelser böra tillämpas vid val första gången
till nybildadt landsting. Det bände ifrågasättas att anförtro detta afgö
rande åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med rätt för det nya
landstinget att själft bestämma den ordning, som för framtiden borde
följas. Jag har dock ansett mer öfverensstämmande med förslaget i öfrigt
att låta ordning, hvarom nu är fråga, fastställas af det äldre landstinget
vid dess sista lagtima möte, och föreskrift härom har intagits i § 63.
Kungl. Maj:t lärer således, vid bifall till framställning om bildande af iner
än ett landsting inom ett län, meddela sådana bestämmelser om tiden, då
de nya landstingen skola träda i verksamhet, att, före valen till dessa ting,
omförmälta ordning kan varda på föreskrifvet sätt fastställd. _a.t § 16
har i förslaget gifvits den affattning, att den nu i § 63 förefintliga, sär
skilt för nybildadt landsting meddelade bestämmelse om utlottning af
landstingsman och suppleanter blifvit öfverflödig.
1 första stycket af den föreslagna nya paragrafen, § 64, har intagits
ett stadgande, hvilket öfverensstämmer med § 54 i förordningen om kom
munalstyrelse i stad. Ett dylikt stadgande synes icke böra saknas i lands-
tingsförordningen, däri, enligt förslaget, flerstädes talas om magistrats be
fattning med valen. Till förebyggande af formella fel vid landstings-
mannavalen har, i likhet med hvad för närvarande gäller för val till Riks
dagens andra kammare, föreskrifvits att valprotokollen skola affattas enligt
formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas.
Någon särskild bestämmelse om tiden, när den föreslagna lagen skall
träda i kraft, har icke ansetts erforderlig. De allmänna reglerna i detta
ämne komma således att lända till efterrättelse.
Då det förslag till ändring af landstingsförordningen, för hvilket jag
nu redogjort, är föranledt af de ifrågasatta ändringarna i rikets grund
lagar, synes mig däraf följa, att antagandet af förstnämnda ändrings
förslag bör göras beroende af frågan, huruvida grundlagsändringarna blifva
definitivt beslutade.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga nu framlagda förslag till lag an
gående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars 1862
under den förutsättning, att ändring af rikets grundlagar i öfverenstäm-
melse med Kungl. Maj:ts proposition n:r 28 vid 1907 års riksmöte varder
af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet
Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen
denna dag angående ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
afgifna yttrande.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört
och hemställt;
och behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten med bifall till denna hemställan förordna, att
till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet
E. K. Almqvist.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.
25
Bilaga.
Förslag till valkretsindelning för val af landstingsmän.
Antal
valkretsar.
Holk-
Antal
landstings
män.
!
i
Valkretsar.
mängd
Alternativa förslag m. m.
d. “Vis
1905.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu-
va-
Enligt
för-
Nu-
va-
Enligt
för-
rande. slaget.
rande. slaget.
Stockholms län.
Stockholms läns Västra domsaga
4
i
—
1
| Hela domsagan................................
—
—
20,416
6
5
1 1
'
1
Norra Roslags domsaga . .
3
2
—
—
-
|
j Frösåkers tingslag........................
j Närdinghundra samt Väddö och
—
—
13,783
3
3
.
i Häfverö tingslag........................
—
■--
16,657
4
4
i
Mellersta Roslags domsaga .
4
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
22,428
6
5
Södra Roslags domsaga . .
5
3
—
—
—
Färentnna och Sollentuna härad .
—
21,595
5
5
Danderyds skeppslag....................
—
—
18,625
4
4
Åkers och Värmdö skeppslag . .
—
14,833
4
3
Södertörns domsaga . . .
3
3
_ _
_
Delas Södertörns domsaga i val-
Sotholms tingslag............................
_
—
13,173
3
3
kretsar efter tingslagen, komma
på Sotholms tingslag 13,173inv.
Huddinge, Brännkyrka och Hacka
och 3 landstingsmän, på Svart-
kommuner af Svartlösa tingslag
—
19,559
1
r
4
lösa tingslag 26,152 inv. och 6
Återstoden af Svartlösa tingslag
samt Öknebo tingslag................
1
—
13,490
H
3
landstingsmän samt på Öknebo
tingslag 6,897 inv. och 2 lands
tingsmän.
.
Städerna.
Södertälje........................................
1
1
9,245
4
4
Norrtälje, Vaxholm och Sigtuna .
3
1
6,492
4
3
Länets fem smärre städer kunna
Östhammar och Öregrund ....
2
1
2,032
2
1
ock förenas till 1 kreis, med
8,524 inv. och 3 landstingsmän.
Summa för Stockholms län
i
25
13
192,328
53
47
Däraf:
| Landsbygden....................................
19
10
174,559
43
39
| Städerna .............................................
6
3
17,769
10
8
Bil. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 23 Håft.
4
26
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings
man.
Alternativa förslag m n
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. 3l/u
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Uppsala län.
Uppsala läns Södra domsaga .
4
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
21,328
6
5
Uppsala läns Mellersta domsaga
6
1
—
—
—
Hela domsagan .................................
—
—
23,146
6
5
Uppsala läns Norra domsaga .
7
2
—
—
—
Norunda och Olands härad . . .
-
—
25,830
8
6
1
Örbyhus härad................................
—
—
26,288
6
6
Städerna.
Uppsala............................................
1
1
24,339
10
9
Enköping........................................
1
1
4,679
2
2
Summa för Uppsala län
19
6
125,610
38
33
Däraf:
Landsbygden....................................
17
4
96,592
26
22
Städerna ............................................
2
2
29,018
12
11
Södermanlands län.
Nyköpings domsaga . . .
4
2
—
—
—
Jönåkers tingslag............................
—
—
18,068
4
4
Eönö, Hölebo och Daga tingslag .
—
—
26,338
7
6
'
Oppunda och Villåttinge härads
domsaga....................
2
3
_ _
_
Västra Vingåkers, Östra Vingåkers,
Julita och Österåkers kommuner
af Oppunda tingslag................
Återstoden af Oppunda tingslag .
—
—
15,522
19,629
M
4
4
Villåttinge tingslag........................
—
—
12,661
3
3
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
27
Antal
valkretsar.
Folk-
Antal
landstings
man.
Valkretsar.
mängd
Alternativa förslag m. m.
d. 31/l2
1905.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu-
va-
Enligt
för-
Nu-
va-
Enligt
för-
rande. slaget.
rande. älaget.
Lifgedingets domsaga. . . j
4
2
—
—
—
Fors och Klosters kommuner äro
räknade till Eskilstuna.
Väster- och Öster-Rekarne härads
tingslag........................................
—
—
21,704
5
5
Åkers och Selebo härads tingslag . j —
—
14,965
4
3
Städerna.
Nyköping........................................
1
1
8,363
4
3
Eskilstuna.........................................
1
1
25,967
11
9
Strängnäs, Mariefred, Torshälla och
6,359
Trosa............................................
4
1
5
3
Summa för Södermanlands län
16
10
169,576
51
44
Däraf:
Landsbygden....................................
10
7
128,887
31
29
Städerna ............................................
6
3
40,689
20
15
Östergötlands läns landstings-
område.
Kinda och Tdre domsaga. .
2
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
26,309
6
6
Vi folka. Valkebo och Gullbergs
domsaga....................
3
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
25,679
7
6
Åkerbo, Bankekinds och Hane-
kinds domsaga ....
3
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
24,870
7
5
Hammarkinds, Stegeborgs och
Skärkinds domsaga . . .
3
1
—
—
Hela domsagan.................................
—
—
22,319
6
5
Finspånga läns härads domsaga
2
2
—
—
Alternativt kan Finspånga läns
härads domsaga, 26,643 inv.,
Godegårds, Tjällmo och Hällestads
10,863
utgöra 1 valkrets, med 6 lands-
kommuner....................................
—
—
H
3
tingsmän.
Domsagans återstående del....
—
—
15,780
4
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
1
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
|
Alternativa förslag m. m.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande
Enligl
för
slaget
d. »V»
1905.
Nu
va
rande
Enligt
för
slaget.
Björkekindsm.Jl. härads domsaga
5
2
Björkekinds, Östkinds och Lösings
härad ............................................
—
—
18,560
5
4
Bråbo och Memmings härad . . .
—
—
19,542
5
4
Lysings och Göstrings domsaga
2
1
—
—
_
1 Hela domsagan................................
—
—
24,444
5
5
• Aska. Dals o. Bobergs domsaga
[ Yästra Hy och Vinnerstads kom
muner samt Motala landskom-
3
2
—
—
—
Alternativt kan Aska, Dals och
Bobergs domsaga, 29,551 inv.,
bilda 1 valkrets, med 6 lands- i
i mun af Aska härad................
1 Återstoden af Aska härad samt
j Dals och Bobergs härad ....
—
—
11,971
17,580
3
4
tingsmän.
Städerna.
: Linköping........................................
1
1
16,125
7
6
J Motala, Vadstena och Skeninge. .
3
1
6,555
4
3
Alternativt kunna Motala, Vad- ;
: Söderköping....................................
1
1
2,064
1
1
stena, Skeninge och Siderkö- j
ping bilda 1 valkrets, med 8,619
! S:a f. Österg:s läns landst.-område
i
28
14
242,661
67
59
inv. och 3 landstingsmä..
I
Däraf:
Landsbygden....................................
23
11
217,917
55
49
Städerna ............................................
5
3
24,744
12
10
Jönköpings län.
Tveta, Vista och Mo domsaga .
3
2
—
—
—
Vista härad samt Hakarps, Ögges-
torps, Svarttorps, Lekeryds,
Järsnäs, Forserums, Barkeryds
och Nässjö kommuner samt
Huskvarna köping af Tveta hä-
rad................................................
Återstoden af Tveta härad samt Mo
härad............................................
26,327
16,616
H
6
4
Kung i. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
29
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
Alternativa förslag m. in.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. 31/ia
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Norra och Södra Vedbo domsaga
2
2
Norra Vedbo tingslag....................
—
—
18,159
4
4
j Södra Vedbo tingslag....................
—
—
14,221
3
3
Ostra härads domsaga . .
1
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
22.671
5
5
i
Västra härads domsaga . .
1
1
—
—
—
j Hela domsagan................................
—
—
28,227
6
6
Östbo och Västbo domsaga .
2
2
—
—
—
Östbo tingslag................................
—
—
22,595
5
5
i
Västbo tingslag................................
—
—
28,398
6
6
i
Städerna.
Jönköping........................................
1
1
23,310
10
8
Eksjö och Gren na............................
2
1
5,653
3
2
Summa för Jönköpings län
12
10
208,177
52
49
Häraf:
Landsbygden....................................
9
8
177,214
39
39
Städerna ............................................
3
2
28,963
13
10
Kronobergs län.
Östra Värends domsaga . .
2
3
—
—
—
Växjö landskommun, Hemmesjö,
Tegnaby, Furuby, Hofmantorps,
Ljuders, Linneryds, Elmeboda
och Långasjö kommuner af Konga
17,927
12,345
tingslag........................................
Återstoden af Konga tingslag . .
_
_
H
4
3
1
Uppvidinge tingslag........................
—
—
25,913
6
6
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
1
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
Alternativa förslag m. m.
(Landstingsområden ock domsagor.)
Nu- -Enligt
va- | för-
rande. slaget.
d. 31/l9
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Mellersta Värcnds domsaga ■
2
1
j Hela domsagan................................
—
—
25,753
6
6
Västra Värends domsaga . .
1
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
28,691
6
6
Sunnerbo domsaga . . .
1
2
—
—
—
Hyittaryds, Dörarps, Berga, An-
gelstads, Ljungby, Känna, Södra
Ljunga, Tutaryds, Ryssby, Agun-
naryds, Pjätteryds och Hamneda
kommuner....................................
18,957
M
4
Domsagans återstående del ....
—
—
20,152
5
Staden.
Växjö................................................
1
1
7,817
4
3
Summa för Kronobergs län
7
8
157,555
37
37
Däraf:
Landsbygden....................................
6
7
149,738
33
34
Staden ................................................
1
1
7,817
4
3
Kalmar läns Norra landstings
område.
Tjusts domsaga ....
2
2
—
—
—
Norra Tjusts härad........................
—
—
19,100
4
4
Södra Tjusts härad........................
—
—
20,497
5
5
Sevede och Tunaläns domsaga .
Hela domsagan................................
2
1
26,615
6
6
Alternativt 2 valkretsar: Sevede
tingslag, 14,660 inv., och Tuna
läns tingslag, 11,955 inv., med
hvardera 3 landstingsman.
Aspelands och Handbörds dom
saga (del af)................
1
1
—
—
—
Domsagodclen (Aspelands tingslag)
—
—■
13,307
3
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
31
Antal
valkretsar.
Folk-
Antal
landstings-
Valkretsar.
mängd
män.
Alternativa förslag in. m.
d. 3Vn
1905.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu-
va-
Enligt
för-
Nu-
va-
Enligt
för-
rande. slaget.
rande. slaget.
Städerna.
Västervik........................................
i
i
9,045
4
4
Vimmerby........................................
i
i
2,350
1
1
S:a f. Kalmar läns Norra landst.omr.
7
6
90,914
23
23
Däråt-:
Landsbygden....................................
5
4
79,519
18
18
Städerna ............................................
2
2
11,395
5
5
Kalmar länk Södra landstings-
område.
Aspelands och Handbörds dom-
1
saga (del af)................
1
—
—
—
j Domsagodelen (Handbörds tingslag)
—
—
16,443
4
4
i Norra Möre och Stranda domsaga
2
2
—
—
—
Norra Möre tingslag....................
—
—
13,140
3
3
Alternativt kan Norra Möre och
j Stranda tingslag............................
—
—
14,795
3
3
Stranda domsaga utgöra 1 val
krets, med 27,935 inv. och 6
Södra Möre domsaga . . .
1
2
—
—
—
landstingsman.
\ Gullabo, Vissefjärda, Karlslnnda,
Oskars, Örsjö och Madesjö kom
muner samt Nybro köping . . .
—
—
20,328 1 9J
5
j Domsagans återstående del . . .
—
—
20,665 f l
5
| Ölands domsaga (utom Borgholm)
2
2
—
—
—
Alternativt kan Ölands domsaga
j Ölands Norra mots tingslag . . .
—
—
15,160
4
4
utgöra 1 valkrets, med 27,886
inv. och 6 landstingsman.
Ölands Södra mots tingslag . . .
—
—
12,726
3
3
Städerna.
! Kalmar............................................
1
1
13,915
6
5
i Oskarshamn....................................
1
1
7,705
4
3
Borgholm........................................
1
1
1,085
1
1
| S:a f. Kalmar läns Södra landst.omr.
9
10
135,962
37
36
Däraf:
| Landsbygden....................................
6
7
113,257
26
27
| Städerna ............................................
3
3
22,705
11
9
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar.
Antal
yalkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings
man.
1i
Alternativa förslag m. m.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. 81/is
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Gottlands län.
Gottlands Norra domsaga . .
1 Färd, Bunge, Fleringe, Rute, Hellvi,
| Lärbro, Halls, Hangvars, Boge,
Othems, Tingstäde, Stenkyrka,
Lummelun da, Martebo, V ästkindo,
Bro, Lokrume och Fole kom
muner ............................................
I Domsagans återstående del ...
i
—
2
11,115
10,846
M
5
5
Beträffande antalet landstingsmän
i Gottlands län gälla undantags
bestämmelser jämlikt § 4 i
landstingsförordningen. Stor
leken af den folkmängd, som
berättigar till erhållande af j
landstingsman, har enligt för- |
slaget satts till halfva den or-
dinarie, eller till 2,500 inv. å j
landsbygd och 1,500 inv. i
j
Gottlands Södra domsaga . .
i
2
—
—
—
stad.
t Västerhejde, Träkumla, Stenknmla,
Valls, Hogräns, Atlingbo, Tofta,
Eskelhems, Västergarns, Sanda,
| Mästerby, Väte, Hej de, Klinte,
Fröjels, Etelhems, Lye, Garde,
Älskogs, Lan, Närs och Stånga
kommuner....................................
11,425
M
5
1 Domsagans återstående del....
—
—
11,010
5
Staden.
Visby................................................
i
1
9.003
6
7
Summa för Gottlands län
B
5
53,399
26
27
Däraf:
Landsbygden....................................
2
4
44,396
20
20
Staden ................................................
1
1
9,003
6
7
Blekinge län.
Östra härads domsaga . .
1
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
25,085
6
6
Medelstads härads domsaga .
1
2
—
—
—
Nättraby, Hasslö och Aspö, Frid-
lefstads, Sillhöfda, Tvings och
Eringsboda kommuner................
16,296
4
i
Domsagans återstående del ... .
—
—
17,369
f 71
4
Kungl. Maj:tu Nåd. Proportion N:o 30.
33
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. 8>/is
1905.
Nu
va
rande.
AiioriMTiva jorsmg m. in.
Enligt
för
slaget.
i
Bräkne härads domsaga . .
i
1
Hela domsagan................................
—
—
24,836
5
5
Listers härads domsaga . .
i
1
—
—
— !
Hela domsagan................................
—
—
25,442
6
6
Städerna.
Karlskrona........................................
i
1
26,673
ii
9
Karlshamn........................................
i
1
7.282
3
3
Ronnehv och Sölvesborg................
2
1
5,772
3
2
Summa för Blekinge län
8
8
148.755
41
39
Dära t':
Landsbygden....................................
4
5
109,028
24
25
Städerna ............................................
4
3
39,727
17
14 {
Kristianstads län.
■
Norra Åsbo domsaga . . .
1
1
—
—
'
—
Hela domsagan................................
—
—
25.244
6
6
|
j
Södra Åsbo och B järn domsaga
Södra Åsbo härad ........................
Bjäre härad ....................................
2
2
13.480
13,659
O
3
i
— Alternativt kan Södra Åsbo och
o
Bjäre domsaga utgöra 1 val
krets, med 27,139 inv. och 6
3
landstingsman.
Västra G binge domsaga . .
1
2
—
-
-- •
Vankifva, Finja, Matteröds, Torups,
Hörja, Röke, Norra Åkarps, Fars
torps, Vittsjö, Verums och Vissel-
tofta kommuner............................
16,032
M
|
4
Domsagans återstående del. . . .
—
—
17.513
4 1
Villands o. Ostra Göinge domsaga
2
2
—
—
—
Villands tingslag............................
—
—
24,188
5
5
Östra Göinge tingslag....................
—
—
26,073
6
6
Bih.
till Riksd. Prot. 1007. 1 Sami. 1 Afd. 23 Höft.
5
34
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
Alternativa förslag m. in.
(Landstingsområden och domsagor.)
Ku
ra-
rande.
Enligt
för
slaget.
d. »Va
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Gärds och Albo domsaga
. .
2
2
Gärds härad....................................
—
—
22,564
5
5
Albo härad........................................
—
—
10,889
3
3
Ingelstads o. Järrestads domsaga
2
2
—
—
] Järrestads härad samt Ostra Herre
stads, Smedstorps, Östra Hoby
och Borrby kommuner af Ingel
stads härad ................................
15,778 1 7 i
4
Återstående del af Ingelstads härad
—
—
18,184
f M
4
Städerna.
.Kristianstad....................................
1
1
10,919
5
4
Ängelholm........................................
Simrishamn....................................
1
1
1
1
3,514
2,067
2
1
2
1
Ängelholm och Simrishamn kunna
äfven bilda 1 krets, med 5,581
inv. och 2 landstingsmän.
Summa för Kristianstads län
13
14
220.104
53
54
Däraf:
Landsbygden....................................
10
11
203,604
45
47
Städerna........................ ....
3
3
16,500
8
7
Malmöhus läns landstings
område.
Oxie och Skytts domsaga ■ ■
2
3
—
—
—
Fosie, Husie, Västra Skreflinge,
Särslöfs och Södra Sallerups
kommuner samt Limhamns kö
ping af Oxie härad....................
16,462
1 7|
4
Återstående del af Oxie härad . .
—
—
15,030
1 7)
4
Skvtts härad....................................
—
—
18,796
4
4
Luggude domsaga . ■ ■
1
2
—
—
Vikens, Väsby, Höganäs, Brunnby,
Jonstorps, Farhults, Välinge,
Kattarps, Allerums, Flenninge,
Kropps och Mörarps kommuner
samt Hälsingborgs landskommun
26,710
H
6
Domsagans återstående del... .
—
—
27,483
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
35
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
Alternativa förslag in. in.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. sl/ia
1905.
Nu
va
rande.
Eldigt
för
slaget.
Rönneberqs, Onsjö och Harjaqers
domsaga . . ... .
Rönnebergs och Onsjö härad . . .
Harjagcrs härad............................
Torna och Bara domsaga . .
3
2
2
2
28,266
17,939
7
4
6
4
Alternativt 3 valkretsar efter
häradeua: Rönnebergs härad
12,485 inv., Onsjö härad 15,781
inv. och Harj agera härad 17,939
inv., med resp. 3, 4 och 4 lands
tingsman.
Torna härad....................................
—
—
22,989
5
5
Bara härad........................................
—
—
21,326
5
5
Frosta härads domsaga . .
1
1
—
—
Hela domsagan................................
—
—
24,407
5
5
Färs härads domsaga . .
1
1
—
-
—
Hela domsagan................................
—
—
23,978
5
5
Vemmenhögs, Ljunits och Herre
stads domsaga ....
3
2
_
_
_
Vemmenhögs härad........................
—
—
22,048
5
5
Ljunits och Herrestads härad . .
—
—
14,138
4
3
Städerna.
Hälsingborg....................................
1
1
30,294
13
11
Lund................................................
1
1
18,770
8
7
Landskrona........................................
1
1
15,420
7
6
Ystad................................................
1
1
10,290
5
4
Trelleborg samt Skanör med Fals
terbo ............................................
2
1
4,150
3
2
S:a f. Malmöhus läns landst.-område
19
18
358,496
98
92
Häraf:
Landsbygden....................................
13
13
279,572
62
62
Städerna ............................................
6
5
78,924
36
30
Hallands län.
Hallands läns Södra domsaga
\ Höks tingslag................................
| Halmstads och Tönnersjö härads
j tingslag........................................
3
2
~
18,241
28,352
4
7
4
6
Alternativt 3 valkretsar: Höks hä
rad, 18,241 inv., Halmstads hä
rad, 16,060 inv., och Tönnersjö
härad, 12,292 inv., med resp. 4,
4 och 3 landstingsmän.
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
Alternativa förslag m. m.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. »Vi*
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
fÖT-
slaget.
Hallands läns Mellersta domsaga
3
2
Alternativt 3 valkretsar: Arstads
Årstads och Faurås härads tingslag
_
27.418
7
6
3
härad, 10,855 inv., Faurås hä-
Himle tingslag................................
—
13,177
3
rad, 16,563 inv., och Himle hä
rad, 13,177 inv., med resp. 3, 4
Hallands läns Norra domsaga
2
i
och 3 landstingsman.
Hela domsagan................................
25,965
6
6
Städerna.
Halmstad........................................
1
i
17,183
7
6
Yarberg............................................
1
i
6,698
3
3
Falkenberg, Laholm och Kungs-
i
backa ............................................
3
i
6,414
4
3
Summa för Hallands lön
13
8
143.448
41
37
Däraf:
!
Landsbygden....................................
8
5
113,153
27
25
Städerna ............................................
5
3
30,295
14
12
Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde.
Åskhus. Hisings och Saf vedals
domsaga
....................
4
2
—
—
—
Askims, Västra Hisings och Östra
Hisings härad............................
—
25,947
7
6
Säfvedals härad................................
—
22,261
5
5
Inlands domsaga
....
4
2
_
Sammanföres Inlands domsaga !
Inlands Södre och Inlands Nordre
tingslag........................................
_
_
18,756
5
i
till en valkrets, erhåller denna :
29,195 inv. och 6 landstingsmän. !
Inlands Fräkne och Inlands Torpe
tingslag........................................
—
—
10,439
4
3
Orusts och Tjörns domsaga .
3
2
—
—
_
Ornsts Östra och Tjörns härad . .
—
17,289
4
4
Orusts Västra härad....................
—
—
12,717
3
3
i
Kung!. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 3 0.
37
Antal
valkretwar.
Folk-
Antal
landstings
man.
_____
_i
Valkretsar.
mängd
Alternativa förslag in. m.
i
d. 31 in
1905.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu- i
va-
Katigt
för-
Nu-
va-
Sirligt
för-
rande. da get.
rande. slaget.
Sunnervikens domsaga . .
5
oO
■
De två sista kretsarna af Sunnor-
Lane och Ställ ge iläs härad ....
—
—
18,544
4
4
vikens domsaga — Sotenäs, ■
Tunge och Sörbygdens härad —
Sotenäs härad.....................................
—
12,225
3
kunna sammanslås till en, med
Tunge och Sörbygdens härad . .
—
—
11.709
i]
3
23,934 inv. och 5 landstingsman.
Alternativt kan äfven en annan i
indelning af domsagan i två !
Norrvikens domsaga
. . .
4
2
—
—
—
kretsar ifrågasättas, nämligen !
Kville, Tanums och Bullarens hä
rads tingslag................................
—
—
20,795
5
5
Lane, Tunge och Sörbygdens
härad, 20,709 inv., en krets med
5, samt Stångenäs och Sotenäs
Vette tingslag................................
—
—
12,768
3
3
härad. 21,769 inv., likaledes
en krets med 5 landstingsman.
Städerna.
Uddevalla........................................
1
1
11,211
5
4
Lysekil och Strömstad ....
2
1
6,566
4
3
Marstrand och Kungälf................
2
1
2,890
2
1
S:a f. Göteb. o. Bohus 1. landst.-omr.
25
14
204,117
57
Öl
Däraf:
Landsbygden ....................................
20
11
183,450
46
43
Städerna ............................................
5
3
20,667
11
8
-
ilfsborgs lita.
|
Flundre. Vane och Bjärke dom-
saga
........................
3
2
—
—
—
Flundre och Bjärke härad ....
—
—
11,849
4
3
| Vane härad....................................
—
—
20,454
5
5
!
Vätte, Ale och Kuttings domsaga
3
2
—
—
—
Vätle och Ale tingslag................
—
—
21,530
5
5
1 Kullings tingslag............................
—
—
16.331
4
4
As och Qäsene domsaga
. .
2
1
—
—
!
! Hela domsagan................................
—
—
19.990
5
4
1
Kinds och Redvägs domsaga
.
2 I 2
—
— |
Kinds tingslag................................ i —
i
28,319
6
6
1
[ Redvägs tingslag............................
1 —
i —
10,261
3
i
3
1
38
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nio 30.
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
Alternativa förslag m. in.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enlig]
för
slaget.
d. 31
12
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Marks. Vedens och Bollebyyds
domsaga
....................
3
3
Öeglora, Kinnarnmma, Frisla, 8kepp-
bults, Kinna. Hajoms, Hvsna och
Sätila kommuner af Marks tings
lag ................................................
Återstående del af Marks tingslag
—
16,073
18,404
M
4
4
1
Vedens och Bollebygds tingslag .
—
15,361
4
4
|
Nordals, Sundals och Valbo
1
domsaga
....................
3
2
—
—
Nordals och Sundals tingslag . .
—
22,614
5
5
Valbo tingslag................................
~
12,512
3
3
Tössbo och Vedbo domsaga .
2
2
—
—
_
Fördelas Tössbo och Vedbo dom- j
Tössbo tingslag samt Laxarby och
Tisselskogs kommuner af Vedbo
tingslag........................................
11,222
H
3
saga i valkretsar efter tings- J
lagen, erhåller kretsen Tössbo |
tingslag, med 7,862 inv., 2
landstingsmän och kretsen Ved- i
bo tingslag, med 23,640 inv.,
Återstående del af Vedbo tingslag
—
_
20,280
5
Städerna.
Vänersborg........................................
1
1
7,155
3
3
5 landstingsmän.
Borås................................................
1
1
18,539
8
7
Åmål, Alingsås och Ulricehamn .
3
1
9,466
5
4
Alternativt: Åmål. 3,858 inv., 1 1
Summa för Älfsborgs län
23
17
280.360
74
72
krets samt Alingsås och Ulrice- j
hamn, 5,608 inv., 1 krets, hvar- [
Däraf:
Landsbygden ....................................
18
14
245,200
58
58
derå med 2 landstingsmän.
Städerna ................................
5
3
35,160
16
14
Skaraborgs län.
Norra Vadsbo domsaga
. .
2
1
Alternativt kan Norra Vadsbo
domsaga delas i 2 valkretsar:
Hasselrörs tingslag och Hofva
Hela domsagan............................
25.462
6
6
tingslag, med resp. 12,884 och
12,578 inv. och hvardera Slands-
Södra Vadsbo domsaga . .
2
2
tingsmän.
Alternativt kan Södra Vadsbo j
Tiveds, Undenäs, Beatebergs, Karls
borgs, Mölltorps och Ransbergs
kommuner....................................
13,512
1 J
■
3
domsaga bilda en enda valkrets, !
med 29,464 inv. och 6 lands- |
tingsmän.
Domsagans återstående del ... .
—
15,952
1 6i
4
1
Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
A ntal
landstings
man.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. »V
h
1905.
Nu
va
rande.
Katigt
för
slaget..
Gudhems och Kåkinds domsaga
2
2
—
Gudhems tingslag............................
_
—
10,984
3
3
Kåkinds tingslag............................
—
17,739
4
4
Vartofta och Frökinds domsaga
3
2
—
—
—
Dimbo tingslag................................
—
—
18,148
4
4 1
Slättängs och Leaby tingslag . .
—
—
17.408
5
4
Skånings, Vilske och Valle dom
saga ........................
3
1
_
—
_
Hela domsagan................................
—
—
27,045
7
6
Åse, Viste, Bänne och Laske
domsaga....................
4
2
_
—
Åse och Viste härad....................
_
—
16,839
5
4
Barne och Laske härad................
—
—
18,381
5
4
Kinnefjärdings, Finne och Kål
lands domsaga ....
3
2
_ _
Kinnefjärdings och Kinne härad .
—
—
19,156
5
4
Kållands härad................................
—
—
11,922
3
3
Städerna.
Lidköping........................................
1
1
6,116
3
3
Sköfde, Falköping och Hjo . . .
OO
1
11,565
6
4
Skara och Mariestad....................
2
1
9,091
4
4
Samma för Skaraborgs län
25
15
239.320
60
60
Däraf:
Landsbygden....................................
19
12
212,548
53
49
Städerna ............................................
6
3
26,772
13
11
Värmlands län.
Östersysslets domsaga . .
4
2
—
—
Färnebo tingslag............................
—
—
18,168
4
4
Ölme, Visnums och Vase härads
tingslag........................................
—
—
20,511 - 5
5
Alternativa förslag in. in.
Alternativt kan Gudhems och
Kåkinds domsaga bilda en enda
valkrets, med 28,723 inv. och
6 landstingsmän.
40
Kung!. Afaj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
--------- ___________
Antal
valkretsar.
holk-
Antal
landstings-
V alkretsar.
mängd
män.
Alternativa förslag m. m.
d. 3>/xs
1905.
! (Landstingsområden och domsagor.)
Nu-
va-
Enligt
för-
Nu-
va-
Enligt
för-
laude. slaget.
rande. slaget.
Mellansy sslets domsaga . .
3
2
Alternativt kunna Kils och Karl-
Kils härad........................................
stads härad bilda en valkrets,
—
—
16,90b
4
4
med 26,786 inv. och 6 landstings-
Karlstads och Grums härad . . .
21.046
5
5
män, samt Grums härad en val
krets, med 11,168 inv. och 3
landstingsman.
Södersysslets domsaga . .
2
2
—
—
—
Alternativt kan Södersysslets dom-
| Gillbergs tingslag............................
—
—
15,196
4
4
saga bilda en enda valkrets,
med 27,689 inv. och 6 iands-
Näs tingslag....................................
—
—
12,493
O
O
tingsmän.
Nordmarks domsaga . . .
1
i
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
20,649
5
5
Jösse domsaga ....
1
2
—
—
—
Boda, Brunskogs, Mangskogs, Arvika
och Algå kommuner samt Arvika
köping............................................
—
16,558
H
4
Domsagans återstående del . . . .
—
—
15,785
4
Fryksdals domsaga . . .
2
2
—
—
__
j Kryksdals härads nedre tingslag .
—
—
21,558
5
5
1 Fryksdals härads öfre tingslag . .
—
—
13,438
3
3
Alfdals och Nyeds domsaga .
3
2
—
—
_
Alfdals härads öfre tingslag . . .
Alfdals härads nedre och Nveds
—
—
10,371
3
3
tingslag........................................
—
—
25,804
7
6
Städerna.
Karlstad............................................
1
1
14,834
6
5
Kristinehamn....................................
1
1
7,894
4
3
Filipstad............................................
1
1
3,929
2
2
Summa för Värmlands län
1»
16
255,142
67
«5
Däraf:
Landsbygden ....................................
16
18
228,485
55
55
Städerna ............................................
3
3
26,657
12
10
Kungl. Majtig Nåd. Proposition N:o SO.
41
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings
man.
Alternativa förslag in. m.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för-
»laget.
d. »■/>»
1905.
Nu-
va-
raude.
Enligt
för
slaget.
Örebro län.
Öster-Närkes domsaga . .
4
2
—
—
—
Glanshammars och Örebro härads
tingslag........................................
21,749
5
5
Askers och Sköllersta härads tings-
lag................................................
—
—
2!,334
6
5
Väster-Närkes domsaga . .
5
3
—
—
—
Rumla, Grimstens och Hardemo
härads tingslag............................
—
—
27,996
7
6
Edsbergs tingslag............................
—
—
13,534
3
3
Snndbo tingslag............................
—
-
11,161
3
3
Nora domsaga ....
3
2
—
—
—
Nora tingslag....................................
—
—
21,339
5
5
Karlskoga tingslag........................
—
—
16,799
4
4
Lindes domsaga ....
3
2
—
—
—
Nya Kopparbergs bergslag ....
—
11,399
3
3
Lindes och Ramsbergs bergslag
samt Fellingsbro härad ....
—
—
22,957
6
5
Städerna.
Örebro .................................................
1
1
25,746
11
9
Lindesberg, Nora och Askersnnd .
3
l
6,073
3
3
Summa för Örebro län
19
11
200,087
56
51
Däraf:
Landsbygden....................................
15
9
168,268
42
39
Städerna .............................................
4
2
31,819
14
12
Västmanlands län.
Västmanlands Södra domsaga
4
2
_ _
—
Västmanlands Södra domsaga kan
Tuhundra, Siende och Ytter-Tjurbo
härads tingslag............................
_
_
12,577
3
3
bilda en enda valkrets, med
29,989 inv. och 6 landstingsman.
Snefringe tingslag............................
—
—
17,412
4
4
Bill. till Riksd. Prof. 1907
.
J
Sami. 1 Afd.
23 Käft.
66
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
Alternativa förslag m. m.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. 31/ia
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Västmanlands Västra domsaga
2
i
Hela domsagan.................................
—
—
27,566
6
6
Västmanlands Norra domsaga
3
i
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
26,930
6
6
Västmanlands Östra domsaga
4
2
—
—
—
Simtnna och Öfver-Tjurbo härad .
—
—
18,169
5
4
Torstnna och Våla härad ....
-
—
14,326
3
3
Städerna.
Västerås............................................
1
1
15,146
7
6
Sala....................................................
1
1
7,085
3
3
Arboga och Köping........................
2
1
9,839
5
4
Summa för Västmanlands län
17
9
149,050
42
39
Däraf:
Landsbygden....................................
13
6
116,980
27
26
Städerna ............................................
4
3
32,070
15
13
Kopparbergs län.
Fola domsaga ....
6
2
—
—
—
Fala domsagas Norra tingslag . .
—
—
20,331
6
5
Falu domsagas Södra tingslag . .
—
—
23,923
6
5
Hedemora domsaga . . .
5
2
—
—
—
Hedemora tingslag........................
—
—
18,654
6
4
Folkare tingslag............................
—
—
18,280
4
4
Nedan-Siljans domsaga . .
3
2
—
—
Leksands och Gagnefs tingslag . .
Rättviks tingslag............................
Ofvan-Siljans domsaga . .
Mora, Orsa och Älfdala tingslag .
Sårna och Idre tingslag................
4
2
26,980
14,039
27,763
2,249
6
3
7
1
6
3
6
1
Alternativt kan Ofvan-Siljans
domsaga delas i valkretsarne
Mora och Orsa tingslag, 22,849
inv., och Älfdals samt Sårna och
Idre tingslag, 7,163 inv., med
resp. 5 och 2 landstingsmän.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
43
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu-
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. 3l/ia
1905.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Nås och Malungs domsaga.
o
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
—
27,137
6
6
Västerbergslags domsaga . .
3
2
—
—
—
Grangärde och Ludvika kommuner
—
—
17,520
4
4
Norrbärke. Söderbärke och Malings-
13,526
bo kommuner................................
—
—
4
3
Städerna.
Ealun................................................
1
1
10,584
5
4
Hedemora och Säter....................
2
1
2,907
2
1
Summa för Kopparbergs län
26
13
223,893
60
52
Däraf:
Landsbygden....................................
23
11
210,402
53
47
| Städerna ............................................
Gäfleborgs läns landstings-
3
2
13,491
7
5
område.
Gästriklands domsaga . .
4
3
—
—
—
Valbo, Hille och Hamrånge kom
muner af Gästriklands Ostra
tingslag........................................
} Återstående del af Gästriklands
Östra tingslag (Högbo, Arsunda
21,375 IJ
5
1 och Hedesunda kommuner). . .
—
15,947
I
4
! Gästriklands Västra tingslag. . .
—
29.931
l
6
)
Bollnäs domsaga ....
3
2
—
—
Bollnäs, Hanebo och Segersta kom-
18,535
muner samt Bollnäs köping . .
Alfta, Ofvanåkers och Voxna kom-
I 8{
4
muner............................................
—
11,711 1 1
3
Sydöstra Hälsinglands domsaga
2
2
—
—
—
1 Enångers tingslag samt Norrala
och Trönö kommuner af Ala
tingslag........................................
—
11,645 1 6-!
3
! Återstående del af Ala tingslag .
I -
—
18,327 1 l
4
Alternativa förslag m. m.
Alternativt 2 valkretsar: Nås
tingslag, 14,100 inv., ock Ha-
lnngs tingslag, 13,037 inv., hvar
dera med 3 landstingsman.
De nuvarande valkretsarne (eller
de gamla tingslagen) inom
Bollnäs och Sydöstra Hälsing
lands nybildade domsagor äro
till antalet 5 med 14 lands
tingsman. En af dessa kretsar,
med 2 landstingsman, utgöres
af kommuner från båda dom
sagorna ; den är här räknad till
Bollnäs domsaga, dit hufvud-
delen hör.
'Sydöstra Hälsinglands domsaga
kan äfven bilda en enda valkrets,
med 29,972 inv. och 6 landstings
man. Vid delning efter tingslag
komma på kretsarne Enångers
tingslag och Ala tingslag resp.
6,378 och 23,594 inv. samt resp.
2 och 5 landstingsman.
44
Kung!,. Maj:ts Nåd. Propositivn N:o 30.
Antal
Antal
Valkretsar.
valkretsar.
Folk-
landstings-
mängd
män.
j
Alternativa förslag m. m.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu- Enligt
d. si/12
1905.
Nu- Enlig
va-
för.
va-
för-
rande. slaget
rande. slaget
Norra Hälsinglands domsaga .
3
2
Forsa och Bergsjö tingslag . . .
—
—
27,525
6
6
Delsbo tingslag....................
—
—
10,543
3
3
Västra Hälsinglands domsaga
3
2
_ _
Ljusdals tingslag....................
—
—
19.340
4
4
Arbrå och Järfsö tingslag ....
—
—
14,000
4
3
Städerna.
Söderhamn................
1
1
11,222
5
4
Hudiksvall........................
1
1
5,210
3
2
S:a f. Gäfleborgs 1. landst.-område
17
13
215,311
54
51
Däraf:
Landsbygden....................
15
11
198,879
46
42
Städerna ........................
2
2
16,432
8
6
Västernorrland» län.
Medelpads Västra domsaga .
3
2
—
_
_
Selångers och Tona tingslag . . .
—
16,501
4
4
Torps tingslag........................
—
16,587
4
4
Medelpads Östra domsaga .
4
3
—
—
Fördelas Medelpads Östra dom-
Njurunda tingslag och Alnö kommun
saga på valkretsar efter tings- 1
af Sköns tingslag........................
-
_
15,436
4
lagen, komma på Njurunda
Återstående del af Sköns tingslag
—
17,028
I7!
4
tingslag 8,232 inv., på Sköns
tingslag 24,232 inv. samt på
Indals och Ljnstorps tingslag . .
—
14,359
4
3
Indals och Ljustorps tingslag
14,359 inv., med resp. 2, 5 och
3 landstingsman.
Ångermanlands Södra domsaga
Viksjö, Stigsjö, Häggdångers, Säbrå,
3
2
—
—
Högsjö och Hemsö kommuner .
—
—
13,570
3
Domsagans återstående del ...
—
—
18,387
f 7i
4
Ångermanlands Mellersta dom-
saga........................
2
1
—
—
—
Hela domsagan................................ |
—
—
25,197
6
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.
45
Antal
valkretsar.
Folk-
Antal
landstings-
Valkretsar.
mängd
män.
Alternativa förslag m. in.
d. 31/l2
1905.
(Landstingsområden och domsagor,)
Nu-
va-
Enligt
för-
Nu-
va-
Enligt
för-
rande. slaget.
rande. slaget.
Ångermanlands Västra domsaga,
2
i
Ifrågasättas kan indelning i 2 |
Hela domsagan................................
—
—
23,795
6
5
valkretsar efter tingslagen: Re- !
sele tingslag, 8,231 inv., och j
Ramsele tingslag, 15,564 inv., i
Nätra och Nordingrå domsaga
2
i
—
—
—
med resp. 2 och 4 landstings-
Hela domsagan................................
—
—
24,974
6
5
män.
Själevads och Arnäs domsaga
2
2
_ _
Alternativt : kan Själevads och
Själevads, Mo o. Björna kommuner
—
—
11,918
3
3
Arnäs domsaga utgöra en enda
valkrets, med 27,050 inv. och
Domsagans återstående del . . .
—
15,132
4
4
6 landstingsman.
Städerna.
Härnösand........................................
1
1
8,932
4
3
Sundsvall........................................
1
1
16,060
7
6
Örnsköldsvik .*................................
1
1
2,997
2
1
Summa för Västernorrlands län
21
15
240,873
64
59
1
Däraf:
Landsbygden....................................
18
12
212,884
51
49
Städerna ............................................
3
3
27,989
13
10
Jämtlands län.
|
Jämtlands Ostra domsaga .
4
2
—
—
.
Ragunda tingslag............................
—
—
13,966
3
3
;
Refsunds, Brunflo och Näs tingslag
—
—
17,676
5
4
Jämtlands Norra, domsaga .
3
2
—
—
—
j
Rödöns och Lits tingslag ....
—
15,854
4
4
Hammerdals tingslag....................
—
—
14,188
3
3
Jämtlands Västra domsaga .
5
1
—
—
|
Hela domsagan................................
—
—
25,743
7
6
Härjedalens domsaga . .
3
2
—
—
Svegs tingslag................................
—
7,671
2
2
Hede och Bergs tingslag................
-
—
10,840
3
3
46
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar.
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
Antal
landstings-
män.
Alternativa förslag m. m.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
d. 3*/ia
1905.
Nu
va
rande.
Eldigt
för
slaget.
Staden.
Östersund........................................
i
i
7,291
3
3
Summa för Jämtlands län
16
8
113,229
30
28
Däraf:
Landsbygden....................................
15
7
105,938
27
25
Staden .................................................
1
1
7,291
3
3
Västerbottens län.
Västerbottens Södra domsaga
3
3
—
—
_
Nordmalings o. Bjurholms tingslag
—
—
14,255
3
3
Umeå landskommun och Säfvars
kommun af Umeå tingslag . . .
_
20,613
5
j Återstående del af Umeå tingslag
(Vännäs kommun) samt Degerfors
! tingslag........................................
—
13,296
I8!
3
%
Västerbottens Västra domsaga
2
2
—
—
—
Lycksele lappmarks tingslag . . .
—
—
16,331
4
4
/•
Åsele lappmarks tingslag ....
—
—
16,454
4
4
Västerbottens Mellersta domsaga
4
1
—
—
—
Hela domsagan................................
—
22,912
6
5
Västerbottens Norra domsaga.
2
O
—
—
Skellefteå landskommun af Skel
lefteå tingslag............................
-
_
21,145 1 I
5
Återstående del af Skellefteå tings
lag (Byske och Jörns kommuner)
_
13,383
M
3
Norsjö och Malå tingslag ....
—
—
7,961
2
2
Städerna.
Umeå och Skellefteå....................
2
1
6,396
4
3
Umeå, 5,032 inv., och Skellefteå,
Summa för Västerbottens län
Däraf:
13
10
152,746
38
37
1,364 inv., skulle såsom sär
skilda valkretsar erhålla resp.
2 och 1 landstingsman.
Landsbygden....................................
11
9
146,350
34
34
Städerna ............................................
2
1
6,396
4
3
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.
47
Antal
valkretsar.
Folk-
Antal
landstings
man.
Valkretsar.
mängd
Alternativa förslag m. m.
d. >'/u
1905.
(Landstingsområden och domsagor.)
Nu- Enligt
Nu- Enligt]
va-
för-
va- i lör-
raude. »laget.
rande slaget.
Norrbottens 18n.
Piteå domsaga ....
4
3
_
_
_
Alternativt kan Piteå domsaga
19,201
fördelas i 2 kretsar:
Piteå
Piteå tingslag................................
—
—
4
4
och Älfsby tingslag, 24,536 inv.,
Älfsby och Arvidsjaurs lappmarks
3
samt Arvidsjaurs lappmarks
tingslag........................................
—
—
11,241
2,584
4
och Arjeplogs lappmarks tings
lag, 8,490 inv., med resp. 5 och
Arjeplogs lappmarks tingslag . .
1
1
2 landstingsman.
Luleå domsaga ....
3
3
—
—
—
Neder-Luleå tingslag....................
—
—
12,696
3
3
Öfver-Luleå tingslag....................
—
—
14,529
3
3
Jockmocks lappmarks tingslag . .
—
—
5,220
2
2
Kalix domsaga ....
3
2
_
_
_
Alternativt kan Kalix domsaga
13,759
bilda blott 1 valkrets, med
j Råneå och Öfver-Kalix tingslag .
—
—
4
3
27,948 inv. och 6 landstingsman.
| Neder-Kalix tingslag....................
—
—
14,189
3
3
! Torneå domsaga (utom Haparanda
stad)........................
4
2
—
(Förenas hela Torneå domsaga till 1
valkrets, komma på densamma
| 19,834 inv. och 4 landstingsman.
i Neder-Torneå och Karl Gustafs
11,632
| samt Öfver-Torneå tingslag . .
—
—
4
3
Alternativt Gällivare domsaga
Korpilombolo och Paj ala tingslag
Gällivare domsaga . . .
—
8,202
2
2
2 kretsar:
Gällivare lapp
marks och Juckasjärvi lapp
marks tingslag, 22,742 inv., en
3
1
—
—
krets, och Enontekis lappmarks
| Hela domsagan.................................
—
—
23,966
6
5
tingslag, 1,224 inv., en krets,
med resp. 5 och 1 landstings
man.
Städerna.
\ Luleå................ •...........................
1
1
8,908
4
3
! Piteå och Haparanda....................
2
1
4,093
3
2
Alternativt Piteå, 2,763 inv., och
Haparanda, 1,330 inv., hvar sin
valkrets med 1 landstingsman.
150,220
43
37
Summa för Norrbottens län
20
IB
|
Däraf:
17
11
137,219
36
32
i Städerna .............................................
3
2
13,001
7
5
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar.
(Landstingsområden och domsagor.)
Antal
valkretsar.
Folk
mängd
d. 31/iä
1905.
Antal
landstings
man.
Alternativa förslag m. m.
Nu
va
rande.
Enligt
för*
slaget.
Nu
va
rande.
Enligt
för
slaget.
Hela riket.
Samtliga landstingsområden . . .
420
284 4,669,838 1,268 1,179
Däraf:
Landsbygden....................................
332
222 4,054,039
977
938
Städerna ........................................
8»
62
615,294
291
241
Stockholm 1907. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner