Prop. 1907:70

('med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862',)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

1

N:o 70.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862; gifven Stockholms slott den 15 februari 1907.

Under åberopande af b ilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ord­ ning beslutad, antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Julius Juhlin.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 54 Höft. (No 70.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

Förslag

till

LAG

angående ändring i vissa delar af förordningen om kommu­

nalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om kom­

munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande änd­

rade lydelse:

§ 2

.

Mom. 1. Medlem af kommunen är en hvar, som där är mantals-

skrifven, äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen raan-

talsskrifven, därstädes äger fast egendom eller är för inkomst af kapital

eller arbete till allmän bevillning uppförd.

Mom. 2. I såväl de kommunala rättigheter, hvilka hittills uteslu­

tande tillkommit stadens borgare, som de särskilda skyldigheter af nämnda

art, hvilka borgare uteslutande ålegat, äga hädanefter, med de inskränk­

ningar allenast, hvarom här nedan förmäles, alla medlemmar af kommu­

nen att taga del, såvida icke samma rättigheter och skyldigheter äro ge­

nom rikets grundlagar borgerskapet särskilt förbehållna.

§ 3.

Hvad staden samfälldt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomst-

gifvande rättighet, äfvensom medel, hvilka staten kan hafva åt staden be­

viljat, skall, där ej annorlunda stadgadt är, anses såsom tillgång till

betäckande af stadens gemensamma utgifter och förvaltas på sätt här

nedan sägs..

3

Den egendom, som särskilt tillhör det burskapsägande borgerskapet

(iller någon annan viss klass af stadens medlemmar, skall, till dess annor­ lunda varder förordnadt, förvaltas och användas i enlighet med de före­ skrifter, hvilka härutinnan gällande äro.

Till bestridande af utgifter, som utöfver de i första stycket af denna §

omförmäla tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda dess behof erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattadt beslut, kom­ munens medlemmar underkastade beskattning, i enlighet med de grunder, som i denna förordning bestämmas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

§ 4.

Kommunens beslutanderätt utöfvas genom därtill bland stadens

röstberättigade män valda deputerade, som benämnas stadsfullmäktige och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighets- åtgärder af något slag eller med förvaltning af penningar eller andra till­ gångar för kommunens räkning samfälldt och omedelbart sig befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder, af-

delningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål utse, och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.

Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens

gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock därför främsta åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de all­ männa behofven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller kunna bei-edas.

Öfverståthållaren tillkommer att med uppmärksamhet följa verkstäl­

ligheten af stadsfullmäktiges beslut och förvaltningen af kommunens ge­ mensamma angelägenheter.

§

5

.

Mom. 1. För val af stadsfullmäktige indelas staden med dess om­

råde i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att efter

folkmängden utse minst femton, högst tjugufem stadsfullmäktige enligt (ten beräkningsgrund, att i allmänhet en stadsfullmäktig utses för hvarje tal, motsvarande en hundradel af stadens mantalsskrifna folkmängd; att området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så ske kan, lämnas odelad men

4

icke i något fall delas på flera än två kretsar; samt att antalet fullmäktige

för hela staden varder, i den mån utan olägenhet kan ske, lika fördeladt

på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets

bestämmes af stadsfullmäktige, efter därom af magistraten uppgjordt förslag.

Mom. 2. Sedan taxeringslängden för årets allmänna bevillning biff vit

af pröfningsnärnnden granskad, låter magistraten med ledning däraf upp­

rätta. särskild röstlängd för hvarje valkrets och hålla dessa röstlängder å

kungjordt ställe minst åtta dagar för de röstägande tillgängliga.

Magistraten sammanträder därefter å tid, som likaledes kungöres,

för pröfning af de. anmärkningar, hvilka en hvar, som anser sig därtill

befogad, har att vid detta sammanträde emot röstlängd framställa och

styrka. Anmärkning, som senare mot röstlängd göres, må ej komma un­

der pröfning. De rättelser, till hvilka laga skäl förefinnas, varda genast i

röstlängden införda och för de närvarande tillkännagifna; äfvensom, då

någon, hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen eller få högre röst­

tal sig tillagd!, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk styrkt, det­

samma genom afsagdt beslut ogillas.

öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes

rätt, meddelar magistraten beslut å valdagen, sedan tillfälle för den, emot

hvilken anmärkningen gjord är, blifvit lämnadt att densamma bemöta,

och för sådant ändamål en kort uppgift om anmärkningens beskaffen­

het varit minst två dagar förut i magistratens förmak anslagen.

Missnöje emot beslut, som af magistraten sålunda meddelas, må

fullföljas i den ordning § 49 stadgar, dock utan att valet däraf uppe­

hälles. Ej må, till bestyrkande af gjord anmärkning, hos högre myndig­

het andra bevis gälla än de, som varit i behörig ordning inför magistra­

ten företedda.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

§

6

.

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen utfärdas af magistraten samt

kungöres för hvarje valkrets minst åtta dagar förut genom offentligt an­

slag å rådhuset, pålysning från predikstolarna i de församlingar, som till

valkretsen höra, samt kallelsens införande i den tidning, hvaruti öfverståt-

hållareämbetets kungörelser vanligen intagas.

Mom. 2. Valet af stadsfullmäktige verkställes af de valberättigade

inför, magistraten i mars månad hvarje år å dagar, hvilka magistraten

särskilt för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrigt, som

magistraten äger bestämma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o JO.

5

En hvar valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är man-

talsskrifven, och må ej inom annan valkrets rösträtt utöfva.

Medlem af kommunen, som icke är inom densamma inantalsskrifven,

tillhör den valkrets, inom hvilken han äger fast egendom eller är för in­

komst af kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Äger han

inom derå valkretsar fast egendom, eller är han inom derå valkretsar skyldig

att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrifningen af honom

sjalf bestämmas, hvilken ibland dessa han för sin person önskar tillhöra.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan

årligen, så att hvarje valkrets får i sin tur börja valet.

§ 7.

En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen

samt enligt § 40 förbunden att till densamma erlägga skatt och icke häf­

tar för oguldna stadsutskylder, är med iakttagande af de närmare bestäm­

melser och inskränkningar, som § 8 mom. 1 innehåller, berättigad att i

val af stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer bolag.

§

8

.

Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera äro för­

myndare, den, som dessa bland sig utse.

Ej må för samfälld egendom mer än en person rösträtt vid valet

utöfva. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt bo

delägarne i detsamma ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,

äfvensom i enahanda fall för fast egendom, må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan röst­

ägande öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva

för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af ut­

ställaren samt med dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven

och med 'två vittnens underskrift bestyrkt.

§ 9.

Röstvärdet skall för en hvar till deltagande i valet berättigad med­

lem af kommunen beräknas i förhållande till den sammanlagda inkomst,

för hvilken han enligt § 40 är pliktig erlägga stadsutskylder, sålunda att

honom tillägges:

för dylik inkomst till och med ett hundra kronor en röst;

för inkomst, som är högre än ett hundra kronor men ej öfverstiger

två tusen kronor, en röst för hvarje fullt belopp af ett hundra kronor;

för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjugu röster samt

därutöfver en röst för hvarje fullt belopp af fem hundra kronor, hvarmed

inkomsten öfverstiger två tusen kronor, så att inkomst af två tusen fem

hundra kronor medför tjuguen röster, och så vidare;

dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.

§

10

.

Yalet sker med slutna sedlar.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller

annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss menings-

riktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet

afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara

antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet och de öfriga allenast val

af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en linje

afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock allenast

de sålunda afskrida främsta namnen afse själfva fullmäktigvalet.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som

därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upp­

tagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen

såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal full­

mäktige valet afser, vare ändock giltig.

, § 11-

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar med samma partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria

gruppen).

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af

stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

valsedlar och, enligt hvad i § 10 sägs, afse sj {lifva full mäktig valet. Här­ vid iakttages:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela

det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Den, som fått högsta röst- talet, blifver den förste i ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röst­

värde icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där eu af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; med en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med en fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 70.

7

§

12

.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första plats tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande

valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge grup­ pen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jäm­ förelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller den fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som ut­ delats, hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den

enligt § 11 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta röst­ talet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats; och så vidare i fortsatt följd.

8

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet af dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens val­

sedlar och, enligt hvad i § 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde

den från vidare jämförelse utesluten.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

§ 13.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

Vid affattande af protokoll öfver valet bör till ledning tjäna for­

mulär, som af Kungl. Maj:t fastställes.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under för­

segling och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.

§ 14.

Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrif-

vet antal utsedda, anställes genast nytt val för besättande af den eller de

återstående platserna.

Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgörings­

tidens utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,

minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräk­

ning inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef den

afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom den

grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas äga

sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut ej

valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den af-

gångnes ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänstgörings­

tid. Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda val­

sedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgång-

nes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid, för hvilken

den afgångne blifvit vald.

§ 15.

Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnatt tjugu­

fem års ålder, ej heller:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt

lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,

hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust åt sådant för­ troende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras äm-

bets- eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen öfverståthållaren, underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler äf­ vensom de tjänstemän och betjänte, hvilka i och för sina befattningar äro inför stadsfullmäktige eller under dem ställda nämnder eller afdelningar redo skyldiga.

Vid stadsfullmäktiges sammanträden äger öfverståthållaren eller, där

han är hindrad, underståthållaren att vara tillstädes och i öfverläggnin- garna men ej i besluten deltaga.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 70

9

§ 16.

Den, som blifvit till fullmäktig vald, må kunna uppdraget sig

afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende; om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att uppdraget fullgöra; om han uppnått sextio års ålder, tillförene i fyra år eller längre tid såsom stadsfullmäktig tjänstgjort eller eljest förmår visa hinder, som af flertalet ibland öfriga fullmäktige godkännes.

Stadsfullmäktig väljes för två år. Hvarje år utses hälften af hela

antalet fullmäktige; och skall inom hvarje valkrets utses hälften af det för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, ena året det antal, som är närmast högre än hälften, och andra året det, som är närmast lägre än hälften, efter hvad magistraten härom bestämmer.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 54 Håft.

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

§ 23.

Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall

ordföranden, sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition,

så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Askas omröstning, verkställes densamma öppet, utom vid val,

då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna aflämnas efter upprop, och

äger hvarje stadsfullmäktig en röst.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet afser:

a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,

eller inköp af sådan egendom;

b) beviljande af anslag till nya företag eller behof, eller sådan

ökning af anslag, som föranleder uttaxering för längre tid än fem år;

c) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för

erhållet låns återbetalande.

Mom. 3. I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel röst-

pluralitet. Utfalla vid öppen omröstning i sådana frågor rösterna lika å

båda sidor, verkställes ny omröstning, men med slutna sedlar, hvarvid,

före dessas öppnande, en sedel aflägges, för att, där rösterna äfven nu

blifva lika, bestämma beslutet. Vid val skiljer lotten emellan dem, som

erhålla lika antal röster.

§ 36.

De i § 4 omförmälda nämnder äro drätselnämnden och fattigvårds-

nämnden. I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige

af Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes för hvarje nämnd antalet ledamöter

och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar, skall i instruktio­

nen bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan, an­

talet ledamöter och suppleanter i de särskilda afdelningarna samt de fall,

då hela nämnden eller några dess afdelningar kunpa sammanträda för

att gemensamt öfverlägga och besluta.

Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för

ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag därtill och un­

derställa detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.

öfverståthållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdel-

ningarnas sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna men ej i

besluten.

Kungi. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 70.

11

§ 40.

En hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de

utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lämna bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bi­

draga, som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Ämbets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk

makt är tjänstgörande, äfvensom svensk konsul eller annan å utländsk ort anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskrifven i Stockholm och enligt bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri från skyl­ dighet att för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder, om hvilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.

§ 43.

De i föregående § nämnda specialförslag granskas af stadsfullmäk­

tige, som därvid göra de ändringar eller jämkningar, hvartill omständig­ heterna kunna i ett eller annat afseende föranleda, samt bestämma de belopp, som till fyllnad i påräknade inkomster skola, i enlighet med § 3, af de skattskyldiga tillskjutas; börande vid beräkningen af dessa tillskott iakttagas, att tillgång eller inkomst, som för visst ändamål anslagen är, ej må till fyllande af annat behof användas.

§ 49.

Den, som med magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 5 för-

mäles, eller med stadfullmäktiges eller af dem tillsatta nämnders eller af- delningars beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring genom besvär, hvilka jämte det öfverklagade be­ slutet böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det klaganden af beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad, till öfverståt- hållareämbetet ingifvas.

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då det

i öfverensstämmelse med §§ 5 och 24 offentliggjordes.

Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit genom

beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån

för den, som klagat, men beslutet står i öfrigt fast, utan så är, att det

finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest hvila på orättvis

grund eller öfverskrida deras befogenhet, som beslutet fattat, då öfver-

ståthållareämbetet vid bifall till besvären ock må om upphäfvande af be­

slutet i dess helhet förordna.

Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd eller

afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma an­

gelägenheter hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgifna undanrö­

jas, må icke af öfverståthållareämbetet till pröfning upptagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det

magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år 1909

blifvit af pröfningsnämnden granskad, låta i enlighet med bestämmelserna

i denna lag upprätta röstlängder att under år 1910 lända till efterrättelse.

Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år 1910

gällande stadganden, afgår före utgången af den för honom bestämda tjänst­

göringstid, skall platsen under den återstående tiden stå obesatt.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 70.

13

Utdrag ur protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regent en i statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern

L

indman

,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena T

rölle

,

Statsråden:

T

ingsten

,

A

lfred

P

etersson

,

H

ederstierna

,

D

yrssen

,

H

ammarskjöld

,

Roos,

JuHLIN, S

wartz

.

Departementschefen statsrådet Juhlin anförde: »Då jag den 30 nästlidne januari inför Kungl. Maj:t anmälde för­

slagen till lagar angående ändring i vissa delar af förordningarna om kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse i stad, meddelade jag, att förslag jämväl uppgjorts till lag angående ändring i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, men att detta för­ slag då erfordrade någon ytterligare behandling. Sedan från min sida förslagets granskning numera slutförts, anhåller jag i underdånighet att få underställa detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.

Förevarande förslag ansluter sig i hufvudsakliga delar till förslaget

om ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i stad. Särskildt upp-

14

tagel’ det enahanda bestämmelser som sistnämnda förslag i fråga om röst­

rättens begränsning och fordran på kvalificerad majoritet för åstadkom­

mande af beslut i vissa fall äfvensom beträffande tillämpning af proportio­

nell metod vid val till stadsfullmäktige.»

Departementschefen anhöll härefter att beträffande förslagets all­

männa innebörd få i tillämpliga delar åberopa, hvad han den SO nästlidne

januari angående reformerna i kommunallagstiftningen inför Kungl. Maj:t

yttrat, samt anförde, efter att hafva uppläst förslaget, i fråga om dess

särskilda delar följande:

»Genom omflyttning af §§ 3, 4, 5, 7, 8, 9 och 10, de två sista

styckena af § 12 samt § 14 i gällande förordning hafva bildats de nya

§§ 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 15. Vidare har i § 6 mom. 2 af förslaget gjorts

tillägg därom, att magistraten äger bestämma angående ordningen vid

val af fullmäktige; hvarförutom till den nya § 7 öfverflyttats det i nuva­

rande § 11 förekommande stadgandet, att valrätt ej tillkommer den, som

häftar för oguldna stadsutskylder.

Förslagets § 5 motsvarar nuvarande § 6, dock med vissa ändringar.

Sålunda hafva i § 5 införts hufvudsakligen enahanda bestämmelser om val­

kretsindelning, som förslaget till lag angående ändring i vissa delar af

förordningen om kommunalstyrelse i stad innehåller i § 22, hvarjämte från

§ 13 i sistnämnda förslag upptagits stadgandet därom, att anmärkning,

som senare än vid röstlängdens justering mot längden göres, ej må komma

under pröfning, samt att, till bestyrkande af gjord anmärkning, andra

bevis ej må hos högre myndighet gälla än de, som varit i behörig ord­

ning inför magistraten företedda.

De nya bestämmelserna om röstberäkning innehållas i § 9 och reg­

lerna för den proportionella valmetoden i §§ 10—14.

Bestämmelserna i nuvarande § 13 om det antal stadsfullmäktige,

som bör inom hvarje valkrets utses, hafva blifvit ersatta med stadganden,

intagna i förslagets §§ 5 och 17.

Ur § 16 har bestämmelsen om fyllnadsval efter tillfälligtvis afgående

fullmäktig uteslutits, så att endast första stycket kvarstår.

Stadgandet i nuvarande § 17 angående utlottning första gången af

halfva antalet fullmäktige har såsom obehöfligt ur paragrafen uteslutits.

Med hänsyn till de nya bestämmelserna om valkretsindelning hafva emel­

lertid i paragrafen intagits föreskrifter i syfte att upprätthålla den årliga

omsättningen inom stadsfullmäktige.

De nya bestämmelserna om kvalificerad majoritet äro intagna i § 23,

där det äldre stadgandet i samma ämne varit inrymdt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 70.

15

Ändringarna i §§ 36, 43 och 49 bero på ändrad nummerbeteck­

ning af däri åberopade paragrafer.

Den ändrade lydelsen af § 40 är föranledd af förslaget om de kom­

munala skattebidragens uttaxering, icke längre efter bevillningen, utan i förhållande till den antagna eller taxerade beskattningsbara inkomsten.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga nu framlagda förslag till lag an­ gående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stock­ holm den 23 maj 1862 under den förutsättning, att ändring af rikets grund­ lagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet

Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen den 30 nästlidne januari angående ändringar i regeringsformen och riks­ dagsordningen afgifna yttrande.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört

och hemställt;

och behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-

Regenten med bifall till denna hemställan förordna, att till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Cour. Falkenberg.