Prop. 1907:70
('med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862',)
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
1
N:o 70.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862; gifven Stockholms slott den 15 februari 1907.
Under åberopande af b ilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ord ning beslutad, antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Julius Juhlin.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 54 Höft. (No 70.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
Förslag
till
LAG
angående ändring i vissa delar af förordningen om kommu
nalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om kom
munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande änd
rade lydelse:
§ 2
.
Mom. 1. Medlem af kommunen är en hvar, som där är mantals-
skrifven, äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen raan-
talsskrifven, därstädes äger fast egendom eller är för inkomst af kapital
eller arbete till allmän bevillning uppförd.
Mom. 2. I såväl de kommunala rättigheter, hvilka hittills uteslu
tande tillkommit stadens borgare, som de särskilda skyldigheter af nämnda
art, hvilka borgare uteslutande ålegat, äga hädanefter, med de inskränk
ningar allenast, hvarom här nedan förmäles, alla medlemmar af kommu
nen att taga del, såvida icke samma rättigheter och skyldigheter äro ge
nom rikets grundlagar borgerskapet särskilt förbehållna.
§ 3.
Hvad staden samfälldt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomst-
gifvande rättighet, äfvensom medel, hvilka staten kan hafva åt staden be
viljat, skall, där ej annorlunda stadgadt är, anses såsom tillgång till
betäckande af stadens gemensamma utgifter och förvaltas på sätt här
nedan sägs..
3
Den egendom, som särskilt tillhör det burskapsägande borgerskapet
(iller någon annan viss klass af stadens medlemmar, skall, till dess annor lunda varder förordnadt, förvaltas och användas i enlighet med de före skrifter, hvilka härutinnan gällande äro.
Till bestridande af utgifter, som utöfver de i första stycket af denna §
omförmäla tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda dess behof erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattadt beslut, kom munens medlemmar underkastade beskattning, i enlighet med de grunder, som i denna förordning bestämmas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
§ 4.
Kommunens beslutanderätt utöfvas genom därtill bland stadens
röstberättigade män valda deputerade, som benämnas stadsfullmäktige och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighets- åtgärder af något slag eller med förvaltning af penningar eller andra till gångar för kommunens räkning samfälldt och omedelbart sig befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder, af-
delningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål utse, och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.
Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock därför främsta åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de all männa behofven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller kunna bei-edas.
Öfverståthållaren tillkommer att med uppmärksamhet följa verkstäl
ligheten af stadsfullmäktiges beslut och förvaltningen af kommunens ge mensamma angelägenheter.
§
5
.
Mom. 1. För val af stadsfullmäktige indelas staden med dess om
råde i valkretsar.
Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att efter
folkmängden utse minst femton, högst tjugufem stadsfullmäktige enligt (ten beräkningsgrund, att i allmänhet en stadsfullmäktig utses för hvarje tal, motsvarande en hundradel af stadens mantalsskrifna folkmängd; att området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så ske kan, lämnas odelad men
4
icke i något fall delas på flera än två kretsar; samt att antalet fullmäktige
för hela staden varder, i den mån utan olägenhet kan ske, lika fördeladt
på de särskilda valkretsarna.
Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets
bestämmes af stadsfullmäktige, efter därom af magistraten uppgjordt förslag.
Mom. 2. Sedan taxeringslängden för årets allmänna bevillning biff vit
af pröfningsnärnnden granskad, låter magistraten med ledning däraf upp
rätta. särskild röstlängd för hvarje valkrets och hålla dessa röstlängder å
kungjordt ställe minst åtta dagar för de röstägande tillgängliga.
Magistraten sammanträder därefter å tid, som likaledes kungöres,
för pröfning af de. anmärkningar, hvilka en hvar, som anser sig därtill
befogad, har att vid detta sammanträde emot röstlängd framställa och
styrka. Anmärkning, som senare mot röstlängd göres, må ej komma un
der pröfning. De rättelser, till hvilka laga skäl förefinnas, varda genast i
röstlängden införda och för de närvarande tillkännagifna; äfvensom, då
någon, hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen eller få högre röst
tal sig tillagd!, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk styrkt, det
samma genom afsagdt beslut ogillas.
öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes
rätt, meddelar magistraten beslut å valdagen, sedan tillfälle för den, emot
hvilken anmärkningen gjord är, blifvit lämnadt att densamma bemöta,
och för sådant ändamål en kort uppgift om anmärkningens beskaffen
het varit minst två dagar förut i magistratens förmak anslagen.
Missnöje emot beslut, som af magistraten sålunda meddelas, må
fullföljas i den ordning § 49 stadgar, dock utan att valet däraf uppe
hälles. Ej må, till bestyrkande af gjord anmärkning, hos högre myndig
het andra bevis gälla än de, som varit i behörig ordning inför magistra
ten företedda.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
§
6
.
Mom. 1. Kallelse till valförrättningen utfärdas af magistraten samt
kungöres för hvarje valkrets minst åtta dagar förut genom offentligt an
slag å rådhuset, pålysning från predikstolarna i de församlingar, som till
valkretsen höra, samt kallelsens införande i den tidning, hvaruti öfverståt-
hållareämbetets kungörelser vanligen intagas.
Mom. 2. Valet af stadsfullmäktige verkställes af de valberättigade
inför, magistraten i mars månad hvarje år å dagar, hvilka magistraten
särskilt för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrigt, som
magistraten äger bestämma.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o JO.
5
En hvar valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är man-
talsskrifven, och må ej inom annan valkrets rösträtt utöfva.
Medlem af kommunen, som icke är inom densamma inantalsskrifven,
tillhör den valkrets, inom hvilken han äger fast egendom eller är för in
komst af kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Äger han
inom derå valkretsar fast egendom, eller är han inom derå valkretsar skyldig
att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrifningen af honom
sjalf bestämmas, hvilken ibland dessa han för sin person önskar tillhöra.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan
årligen, så att hvarje valkrets får i sin tur börja valet.
§ 7.
En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen
samt enligt § 40 förbunden att till densamma erlägga skatt och icke häf
tar för oguldna stadsutskylder, är med iakttagande af de närmare bestäm
melser och inskränkningar, som § 8 mom. 1 innehåller, berättigad att i
val af stadsfullmäktige deltaga.
Enahanda rättighet tillkommer bolag.
§
8
.
Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera äro för
myndare, den, som dessa bland sig utse.
Ej må för samfälld egendom mer än en person rösträtt vid valet
utöfva. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt bo
delägarne i detsamma ombud utse.
För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
äfvensom i enahanda fall för fast egendom, må ej röstas.
Mom. 2. Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan röst
ägande öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva
för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af ut
ställaren samt med dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven
och med 'två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 9.
Röstvärdet skall för en hvar till deltagande i valet berättigad med
lem af kommunen beräknas i förhållande till den sammanlagda inkomst,
för hvilken han enligt § 40 är pliktig erlägga stadsutskylder, sålunda att
honom tillägges:
för dylik inkomst till och med ett hundra kronor en röst;
för inkomst, som är högre än ett hundra kronor men ej öfverstiger
två tusen kronor, en röst för hvarje fullt belopp af ett hundra kronor;
för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjugu röster samt
därutöfver en röst för hvarje fullt belopp af fem hundra kronor, hvarmed
inkomsten öfverstiger två tusen kronor, så att inkomst af två tusen fem
hundra kronor medför tjuguen röster, och så vidare;
dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.
§
10
.
Yalet sker med slutna sedlar.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss menings-
riktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet
afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara
antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet och de öfriga allenast val
af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en linje
afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock allenast
de sålunda afskrida främsta namnen afse själfva fullmäktigvalet.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som
därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upp
tagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen
såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal full
mäktige valet afser, vare ändock giltig.
, § 11-
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar med samma partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria
gruppen).
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af
stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
valsedlar och, enligt hvad i § 10 sägs, afse sj {lifva full mäktig valet. Här vid iakttages:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Den, som fått högsta röst- talet, blifver den förste i ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röst
värde icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där eu af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; med en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med en fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 70.
7
§
12
.
De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första plats tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande
valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge grup pen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jäm förelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller den fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som ut delats, hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den
enligt § 11 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta röst talet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats; och så vidare i fortsatt följd.
8
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens val
sedlar och, enligt hvad i § 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde
den från vidare jämförelse utesluten.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
§ 13.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
Vid affattande af protokoll öfver valet bör till ledning tjäna for
mulär, som af Kungl. Maj:t fastställes.
De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under för
segling och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.
§ 14.
Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrif-
vet antal utsedda, anställes genast nytt val för besättande af den eller de
återstående platserna.
Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgörings
tidens utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräk
ning inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef den
afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom den
grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas äga
sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut ej
valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den af-
gångnes ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänstgörings
tid. Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda val
sedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgång-
nes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid, för hvilken
den afgångne blifvit vald.
§ 15.
Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnatt tjugu
fem års ålder, ej heller:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt
lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,
hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust åt sådant för troende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras äm-
bets- eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen öfverståthållaren, underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler äf vensom de tjänstemän och betjänte, hvilka i och för sina befattningar äro inför stadsfullmäktige eller under dem ställda nämnder eller afdelningar redo skyldiga.
Vid stadsfullmäktiges sammanträden äger öfverståthållaren eller, där
han är hindrad, underståthållaren att vara tillstädes och i öfverläggnin- garna men ej i besluten deltaga.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 70
9
§ 16.
Den, som blifvit till fullmäktig vald, må kunna uppdraget sig
afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende; om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att uppdraget fullgöra; om han uppnått sextio års ålder, tillförene i fyra år eller längre tid såsom stadsfullmäktig tjänstgjort eller eljest förmår visa hinder, som af flertalet ibland öfriga fullmäktige godkännes.
Stadsfullmäktig väljes för två år. Hvarje år utses hälften af hela
antalet fullmäktige; och skall inom hvarje valkrets utses hälften af det för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, ena året det antal, som är närmast högre än hälften, och andra året det, som är närmast lägre än hälften, efter hvad magistraten härom bestämmer.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 54 Håft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
§ 23.
Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall
ordföranden, sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition,
så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Askas omröstning, verkställes densamma öppet, utom vid val,
då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna aflämnas efter upprop, och
äger hvarje stadsfullmäktig en röst.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet afser:
a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom;
b) beviljande af anslag till nya företag eller behof, eller sådan
ökning af anslag, som föranleder uttaxering för längre tid än fem år;
c) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för
erhållet låns återbetalande.
Mom. 3. I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel röst-
pluralitet. Utfalla vid öppen omröstning i sådana frågor rösterna lika å
båda sidor, verkställes ny omröstning, men med slutna sedlar, hvarvid,
före dessas öppnande, en sedel aflägges, för att, där rösterna äfven nu
blifva lika, bestämma beslutet. Vid val skiljer lotten emellan dem, som
erhålla lika antal röster.
§ 36.
De i § 4 omförmälda nämnder äro drätselnämnden och fattigvårds-
nämnden. I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige
af Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes för hvarje nämnd antalet ledamöter
och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar, skall i instruktio
nen bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan, an
talet ledamöter och suppleanter i de särskilda afdelningarna samt de fall,
då hela nämnden eller några dess afdelningar kunpa sammanträda för
att gemensamt öfverlägga och besluta.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för
ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag därtill och un
derställa detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.
öfverståthållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdel-
ningarnas sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna men ej i
besluten.
Kungi. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 70.
11
§ 40.
En hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de
utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lämna bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.
Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bi
draga, som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.
Ämbets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk
makt är tjänstgörande, äfvensom svensk konsul eller annan å utländsk ort anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskrifven i Stockholm och enligt bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri från skyl dighet att för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder, om hvilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.
§ 43.
De i föregående § nämnda specialförslag granskas af stadsfullmäk
tige, som därvid göra de ändringar eller jämkningar, hvartill omständig heterna kunna i ett eller annat afseende föranleda, samt bestämma de belopp, som till fyllnad i påräknade inkomster skola, i enlighet med § 3, af de skattskyldiga tillskjutas; börande vid beräkningen af dessa tillskott iakttagas, att tillgång eller inkomst, som för visst ändamål anslagen är, ej må till fyllande af annat behof användas.
§ 49.
Den, som med magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 5 för-
mäles, eller med stadfullmäktiges eller af dem tillsatta nämnders eller af- delningars beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring genom besvär, hvilka jämte det öfverklagade be slutet böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det klaganden af beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad, till öfverståt- hållareämbetet ingifvas.
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då det
i öfverensstämmelse med §§ 5 och 24 offentliggjordes.
Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit genom
beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån
för den, som klagat, men beslutet står i öfrigt fast, utan så är, att det
finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest hvila på orättvis
grund eller öfverskrida deras befogenhet, som beslutet fattat, då öfver-
ståthållareämbetet vid bifall till besvären ock må om upphäfvande af be
slutet i dess helhet förordna.
Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd eller
afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma an
gelägenheter hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgifna undanrö
jas, må icke af öfverståthållareämbetet till pröfning upptagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det
magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år 1909
blifvit af pröfningsnämnden granskad, låta i enlighet med bestämmelserna
i denna lag upprätta röstlängder att under år 1910 lända till efterrättelse.
Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år 1910
gällande stadganden, afgår före utgången af den för honom bestämda tjänst
göringstid, skall platsen under den återstående tiden stå obesatt.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 70.
13
Utdrag ur protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regent en i statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern
L
indman
,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena T
rölle
,
Statsråden:
T
ingsten
,
A
lfred
P
etersson
,
H
ederstierna
,
D
yrssen
,
H
ammarskjöld
,
Roos,
JuHLIN, S
wartz
.
Departementschefen statsrådet Juhlin anförde: »Då jag den 30 nästlidne januari inför Kungl. Maj:t anmälde för
slagen till lagar angående ändring i vissa delar af förordningarna om kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse i stad, meddelade jag, att förslag jämväl uppgjorts till lag angående ändring i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, men att detta för slag då erfordrade någon ytterligare behandling. Sedan från min sida förslagets granskning numera slutförts, anhåller jag i underdånighet att få underställa detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.
Förevarande förslag ansluter sig i hufvudsakliga delar till förslaget
om ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i stad. Särskildt upp-
14
tagel’ det enahanda bestämmelser som sistnämnda förslag i fråga om röst
rättens begränsning och fordran på kvalificerad majoritet för åstadkom
mande af beslut i vissa fall äfvensom beträffande tillämpning af proportio
nell metod vid val till stadsfullmäktige.»
Departementschefen anhöll härefter att beträffande förslagets all
männa innebörd få i tillämpliga delar åberopa, hvad han den SO nästlidne
januari angående reformerna i kommunallagstiftningen inför Kungl. Maj:t
yttrat, samt anförde, efter att hafva uppläst förslaget, i fråga om dess
särskilda delar följande:
»Genom omflyttning af §§ 3, 4, 5, 7, 8, 9 och 10, de två sista
styckena af § 12 samt § 14 i gällande förordning hafva bildats de nya
§§ 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 15. Vidare har i § 6 mom. 2 af förslaget gjorts
tillägg därom, att magistraten äger bestämma angående ordningen vid
val af fullmäktige; hvarförutom till den nya § 7 öfverflyttats det i nuva
rande § 11 förekommande stadgandet, att valrätt ej tillkommer den, som
häftar för oguldna stadsutskylder.
Förslagets § 5 motsvarar nuvarande § 6, dock med vissa ändringar.
Sålunda hafva i § 5 införts hufvudsakligen enahanda bestämmelser om val
kretsindelning, som förslaget till lag angående ändring i vissa delar af
förordningen om kommunalstyrelse i stad innehåller i § 22, hvarjämte från
§ 13 i sistnämnda förslag upptagits stadgandet därom, att anmärkning,
som senare än vid röstlängdens justering mot längden göres, ej må komma
under pröfning, samt att, till bestyrkande af gjord anmärkning, andra
bevis ej må hos högre myndighet gälla än de, som varit i behörig ord
ning inför magistraten företedda.
De nya bestämmelserna om röstberäkning innehållas i § 9 och reg
lerna för den proportionella valmetoden i §§ 10—14.
Bestämmelserna i nuvarande § 13 om det antal stadsfullmäktige,
som bör inom hvarje valkrets utses, hafva blifvit ersatta med stadganden,
intagna i förslagets §§ 5 och 17.
Ur § 16 har bestämmelsen om fyllnadsval efter tillfälligtvis afgående
fullmäktig uteslutits, så att endast första stycket kvarstår.
Stadgandet i nuvarande § 17 angående utlottning första gången af
halfva antalet fullmäktige har såsom obehöfligt ur paragrafen uteslutits.
Med hänsyn till de nya bestämmelserna om valkretsindelning hafva emel
lertid i paragrafen intagits föreskrifter i syfte att upprätthålla den årliga
omsättningen inom stadsfullmäktige.
De nya bestämmelserna om kvalificerad majoritet äro intagna i § 23,
där det äldre stadgandet i samma ämne varit inrymdt.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 70.
15
Ändringarna i §§ 36, 43 och 49 bero på ändrad nummerbeteck
ning af däri åberopade paragrafer.
Den ändrade lydelsen af § 40 är föranledd af förslaget om de kom
munala skattebidragens uttaxering, icke längre efter bevillningen, utan i förhållande till den antagna eller taxerade beskattningsbara inkomsten.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga nu framlagda förslag till lag an gående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stock holm den 23 maj 1862 under den förutsättning, att ändring af rikets grund lagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet
Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen den 30 nästlidne januari angående ändringar i regeringsformen och riks dagsordningen afgifna yttrande.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört
och hemställt;
och behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten med bifall till denna hemställan förordna, att till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet
Cour. Falkenberg.