Prop. 1919:290
('med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter m. m.',)
Kungl. proposition nr 290.
1
Nr 290.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag
till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter m. m.; given Stockholms slott den 14 mars 1919.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna pro
tokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter; och
2) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt 251 käft. (Nr 290.)
1
2
Kungl. Maj:t3 proposition nr 290.
Förslag
v \ 1: ■ . ..
till
Lag
angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa
fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter.
Härigenom förordnas, att lagen den 28 mars 1917 om förbud i
vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes
orter, sådan denna lag gäller till och med den 30 april 1919, skall äga
fortsatt tillämpning till och med den 30 april 1920. Av Konungen jäm
likt sagda lag givet förordnande må ej äga tillämpning längre än till
och med sistnämnda dag. I fråga om sådan under tiden för lagens
giltighet begången förseelse, som i lagen avses, skall vad där är stadgat
fortfara att gälla även efter sistberörda dag.
Kungl. Maj:tt proposition nr 290.
3
Förslag
till
Lag
angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1018 om förbud i vissa
fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och
utrikes ort.
Härigenom förordnas, att lagen den 20 juni 1918 om förbud i
vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort, vilken lag gäller till och med den 30 april 1919, skall äga fortsatt tillämpning till och med den 30 april 1920. Av Konungen jämlikt sagda lag givet förordnande må ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga om sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i lagen avses, skall vad där är stadgat fortfara att gälla även efter sistberörda dag.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet in
för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 11 mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern
E den ,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
H ellner ,
Statsråden
P etersson ,
S chotte ,
P
ktrén
,
N
ilson
,
friherre P almstierna ,
R ydén ,
U nken ,
T horsson .
Handcls-
kummis-
tionen.
T. f. chefen för justitiedepartementet statsrådet Undén anförde efter
gemensam beredning med herr ministern för utrikes ärendena och chefen
för finansdepartementet:
»Lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter samt lagen den 20 juni
1918 om förhud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt
fartyg mellan svensk och utrikes ort upphöra att gälla den 30 april 1919.
Rörande uppkommen fråga om förlängning av sagda lagars giltighetstid
hava utlåtanden infordrats från statens handelskommission och sjöfarts-
kommittén.
Handelskommissionen har i sitt den 27 januari 1919 avgivna ytt
rande anfört, att till följd av det oklara läge, vari åtskilliga spörsmål
för närvarande befunne sig, vilka spörsmål torde hava avgörande be-
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
5
tydelse för frågan om fortsatt tillämpning av ifrågavarande lagar, han- delskommissionen helst skulle vilja föreslå, att denna fråga finge tills vidare anstå, men att, då detta icke läte sig göra, kommissionen funne sig böra hemställa, att åtgärder vidtoges för förlängning av lagarnas giltighetstid. Kommissionen ville emellertid härvid framhålla, att till följd av ändrade förhållanden de förordnanden, som Kungl. Maj:t enligt sagda lagar skulle äga att meddela, möjligen icke torde bliva erforderliga för hela tiden intill den 30 april 1920 eller att i allt fall undantag från lagarnas bestämmelser kunde komma att beviljas i större utsträckning än som tidigare skett.
Sjöfartskommittén har i en den 24 februari 1919 inkommen skri
velse hemställt, att förlängning av lagarnas giltighetstid ej måtte äga rum samt därvid erinrat, hurusom tillkomsten av lagarna uteslutande grundat sig på behovet av att myndigheterna skulle kunna förhindra, att landets tonnage användes på annat sätt än att därigenom landets eget behov av tonnage för export och import bleve tillgodosett. Så länge för sagda behovs fyllande endast svenskt tonnage kunnat an vändas, hade ju fog funnits för lagarna ifråga. Numera vore förhållan dena emellertid helt annorlunda. Sedan det amerikanska tonnaget, vilket ju under kriget ökats i en oerhört hög grad, icke längre vore behövligt för militära ändamål, och sedan det genom tidsbefraktningskontrakt med ententemakterna under kriget bundna norska tonnaget blivit frigjort, funnes i marknaden stor tillgång på utländskt tonnage, vilket kunde användas för Sveriges behov. Kommittén har vidare framhållit, att om lagarna upphävdes, det icke skulle vara nödvändigt att träffa något sär skilt avtal om fraktsatser för import av varor till Sverige från transoce ana länder, utan att fraktsatserna i detta fall skulle automatiskt nedgå till de belopp, som gällde i den allmänna världsmarknaden. Därmed skulle vinnas, att sådana anmärkningar, som nu från många håll fram ställdes mot de genom avtalen med regeringen fastställda fraktsatserna, försvunne. Kommittén har slutligen anmärkt, att därest lagarnas giltig hetstid icke bleve förlängd, det funnes stor anledning antaga, att flertalet svenska redare, vilkas fartyg nu vore tidsbefraktade till ententemakterna, skulle, om befraktaren så önskade, vara villiga häva nu gällande tids- certepartier, och skulle därigenom en avsevärd del av det till utlandet tidsbefraktade svenska tonnaget bliva tillgängligt att användas för till godoseende av landets behov.
Genom världskrigets upphörande hava möjligheterna för import
av för landets hushållning viktiga förnödenheter i avsevärd grad ökats, och är det med hänsyn till rådande brist å ett flertal sådana av synner-
SjHfartskommittén.
Departe
merits chefen
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
lig vikt, att nämnda möjligheter utnyttjas på ett sätt, som bäst tillgodoser
landets behov. För vinnande av detta syfte torde det vara erforderligt,
att, intill dess mera normala förhållanden beträffande handel och sjö
fart åter inträda, den statliga regleringen av importen, särskilt i
vad denna avser livsförnödenheter och råvaror för industrien, bibe
hålies. Ett fullständigt upphävande av densamma under nuvarande
förhållanden skulle lätt kunna medföra skadliga verkningar för viktiga
delar av vårt näringsliv. Redan av denna anledning torde en utsträck
ning av giltighetstiden för de lagar, varå nämnda reglering grundar sig,
böra äga rum. Härtill kommer, att staten under nuvarande ovissa situa
tion, som omöjliggör ett närmare bedömande av utvecklingen på det
ekonomiska området, i varje fall icke synes böra beröva sig den möjlig
het att ingripa för främjande av landets varuinförsel, som nämnda
lagar erbjuda. Giltigheten av nu angivna synpunkter torde ej för
ringas därav att, på sätt sjöfartskommittén framhållit, tillgången å för
den fredliga sjöfarten disponibelt tonnage efter krigets slut i utlandet
väsentligt ökats. I vad mån detta tonnage kan stå till buds för skepps
fart på vårt land, är ovisst, och skulle det i varje fall medföra be
tydande olägenhet och kostnad för staten att nödgas i utlandet förhyra
för vår import erforderligt tonnage. Yad sjöfartskommittén i övrigt
invänt mot förlängning av förenämnda två lagars giltighetstid synes
icke vara av betydelse att inverka på frågans avgörande. Av nu an
förda skäl anser jag, lika med handelsko nimissionen, att förevarande
två lagar böra erhålla utsträckt giltighetstid, vilken tid synes böra be
stämmas till ett år, räknat från den 30 april 1919.
Därest nu angivna lagstiftningsåtgärd vidtages, torde det vara
uppenbart, att, i den mån förhållandena på fraktmarknaden utveckla sig
i gynnsam riktning, lättnader i hithörande bestämmelser komma att med
givas av Kungl. Maj:t, och torde, för den händelse situationen under
lagarnas nya giltighetstid skulle bliva sådan, att den statliga regleringen
på förevarande område utan olägenhet kan helt upphävas, Kungl. Maj:t
ej underlåta vidtaga åtgärder i detta syfte.
I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit inom justitie
departementet utarbeta förslag till lagar om fortsatt tillämpning till och
med den 30 april 1920 av förenämnda två lagar.»
Föredraganden uppläste härefter dels förslag till Jag angående fort
satt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot
fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter, dels ock för
slag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918 om
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
7
svensk och utrikes ort, vilka förslag voro av den lydelse bilagor till detta protokoll utvisa1; och hemställde föredraganden, att för det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte genom utdrag av protokollet inhämtas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
A dil Wifvesson.
Rungl. Maj:ts proposition nr 290.
1 Dessa bilagor, vilka äro av ordagrant lika lydelse med de vid propositionen fogade lagförslagen, hava här uteslutits.
8
Kungl. Maj ds proposition nr 290.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd
fredagen den 14 mars 1919.
Närvarande:
Justitieråden
G ullstrand ,
von
Skth,
W
kdberg
Regeringsrådet
P lanting -G yllenbåga .
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitie-
departementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
11 mars 1919, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upp
rättade förslag till
1) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
utrikes orter och
2) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918 om
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
svensk och utrikes ort.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lag
rådet av ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, assessorn Thor
Sjöfors.
Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
Kungl. proposition nr 290.
‘i
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsären-
den, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott fredagen den 14 mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern
E den ,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
H ellner ,
Statsråden:
P etersson , S chotte , P etrén , N ilson , L öfgren , friherre P almstierna , R
ydén
,
U ndén , T horsson .
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde lag
rådets denna dag avgivna utlåtande över de den 11 innevarande mars till lagrådet remitterade förslag till
1) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter; och
2) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort.
Föredraganden hemställde, att förslagen, som av lagrådet lämnats
utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
10
Med bifall till denna av statsrådets övriga leda
möter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konun
gen förordna, att till riksdagen skulle avlåtas propo
sition av den lydelse, bilagor vid detta protokoll
utvisa.
Ur protokollet:
Adil Wifvesson.
Kungl. Majds proposition nr 290.
Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
181078