•2

10) lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare

avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av valsedels-

försändelse.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Kungl. Mai:ts proposition nr 286.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Mom. 3. Har mot röstlängd — — — till ovillkorlig efterrättelse

intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.

Mom. 4. Har på klagan, som förts i samband med besvär över kom­

munalstämmas beslut eller över val förrättat inför valnämnd, röstlängden i

någon del förklarats felaktig, skall, evad felaktigheten länt till beslutets

eller valets upphävande eller ej,------------föranledda rättelser.

§ 17.

Mora. 1. Tre ordinarie kommunalstämmor —- — — ovan stad­

gade tid.

Ordinarie kommunalstämma i december — — — till sön- eller

helgdag.

O o

Om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom — — — av saa-da förvaltning.

7

Ö

o

§ 29.

Mom. 1. För val av — — — indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, —-------de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar — — — förslag, av kommunalstämma.

Beslut om sådan indelning skall fattas senast två månader före in­

gången av det år, under vilket beslutet är avsett att träda i tillämpning.

Om beslutet skall Konungens befallningshavande ofördröjligen underrättas.

År kommun indelad — — — — — inskränkt inom valkrets.

Mom. 2. Kommun, som icke är delad i valkretsar på sätt i mom.

1 sägs, ävensom valkrets bilda var för sig ett valdistrikt, där icke på grund

av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen del av kommunen eller av

valkretsen utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, i vilket

fall sådan del bildar eget valdistrikt jämväl vid kommunalfullmäktigval.

Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distrikts-

indelning skall, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämp­

ning beträffande kommunalfullmäktigval, som förrättas eldigt den under

nästpåföljande år upprättade röstlängden.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige förrättas i varje val­

distrikt inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses

för val till riksdagens andra kammare.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berät­

tigad avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker,------- — och bör, innan för­

seglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför

öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.

De valmän, som — — — äro tillstädes i vallokalen eller, om ut­

rymme där saknas, — — — röstningen avslutad.

Omedelbart därefter------------protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet------------avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget

med valkuverten jämte röstlängden och valprotokollet. Sker

försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande skall — — — föra protokoll.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till Konungens be­

fallningshavande inkommit, är särskilt stadgat.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid

förrättningen förda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,

varefter Konungens befallningshavande genast skall till vederbörande åter­

ställa den röstlängd, som för sammanräkningen insänts.

De avgivna valsedlarna — — — valet gäller.

§ 33.

Är någon missnöjd------------föredragas och avgöras.

§ 35.

Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas:

a) val av kommunalfullmäktige, vilka val skola förrättas inför val­

nämnden i den ordning, som i § 29 sägs;

b) nedanstående ärenden, vilka alltid skola behandlas å kommunal­

stämma, nämligen

justering av den i § 65 omförmälda längd,

val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma,

beslut, varom i § 16 sägs, så ock beslut enligt § 17 angående

dag för kommunalstämma och enligt § 29 angående dag för val av kom­

munalfullmäktige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

7 '

§ 80.

Mom. 1. Har Kungl. Maj:t — — — municipalfullmäktige och

municipalnämnd, samt att, där inunicipalsamhälle ej utgör särskilt val­

distrikt, municipalfullmäktige skola utses å municipalstämma, därvid stäm­

mans ordförande och två av stämman utsedda personer tjänstgöra såsom

valförrättare.

Denna lag träder i kraft: i vad densamma angår § 14 mom. 1 och

2 den dag, då det vilande förslaget till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16,

19, 21 och 24 riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri, efter

att hava av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat; i vad densamma

angår § 29 mom. 1 och 2, den 1 oktober 1920; samt i övrigt dagen efter

den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i

svensk författningssamling, dock att i de fall, där valdistriktsindelningarna

för riksdagsmannaval och kommunalfullmäktigval ännu icke överensstämma,

kommunalfullmäktigvalen fortfarande, intill dess sådan överensstämmelse

vinnes och vederbörliga valnämnder utsetts, skola förrättas å kommunal­

stämma eller distriktsstämma med iakttagande av vad därom hittills funnits

stadgat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

'

8

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 12, § 13 mom. 1 och 2 samt §

24

mom.

2 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 12.

Röstägande är berättigad att med de inskränkningar, varom nedan i

denna paragraf stadgas, sin talan och rösträtt å allmän rådstuga på annan

röstägande överlåta.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt

för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara ställd till viss person samt av utställaren

underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett. A full­

makten skall tillika av två vittnen tecknas bevis, att densamma egenhändigt

underskrivits av utställaren å den dag, fullmakten utvisar, samt att namnet

på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å fullmakten utsatt.

Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar från

underskrivandet.

Vid val av stadsfullmäktige må röstägande icke utan personlig in­

ställelse inför valförrättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan ord­

ning än i särskild lag stadgas.

§ 13.

Atom. 1. Före den 30 juni varje år — — — — — meddelas av

Konungen.

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd-----------

äga motsvarande tillämpning.

Eungl. Maj:ts proposition nr 286.

9

§ 24.

Mom. 2. Valet får ej------- — — — valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ord­

föranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske efter

upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola — — — av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser in­

lägga sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar val­

mannen utan dröjsmål persotdigen detsamma till ordföranden. Efter det

ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet, är

i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang vartned i röstlängden vid namnet på

den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Val­

man, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ord­

ning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han

själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berät­

tigad avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll —------- äro obrutna.

De valmän — — — röstningen avslutad.

Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedel­

bart efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall sam­

manräkningen påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade val­

kuverten under tiden förseglas och förvaras på sätt ovan stadgas för det

fall, att uppehåll i valförrättningen göres.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten in­

kommit, är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § 13, den dag, då

det vilande förslaget til! ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24

riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri, efter att hava av riks­

dagen antagits, varder av Konungen gillat, samt i övrigt dagen efter den,

då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk

författningssamling.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 242 käft. (Nr 286.)

2

10

Kungl. Maj lfa proposition nr 286.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1S62.

Härigenom förordnas, att § 5 mom. 2 och 3, § 8 mom. 2 samt

§ 10 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 5-

Mom. 2. Före den 30 juni varje år — — —------- meddelas av

Konungen.

Mom. 3. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avlämnad

— — — äga motsvarande tillämpning.

§

8

.

Mom. 2. Röstägande må ej utan personlig inställelse inför valför-

rättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan ordning, än som i särskild

lag stadgas.

o

o

§

10

.

Mom. 2. Valförrättning får ej----------- klockan sju eftermiddagen.

Ej må vid valet — — — inom vallokalen.

Vid valförrättning —------- valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ord­

föranden. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola — — — av någon kunna iakttagas.

Kungl. Maj:ts proposition 'nr 286.

13

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd

och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 skall erhålla

följande ändrade lydelse:

§

6

.

Mom. 1. Frånvarande må ej------------ än en röstberättigad.

Mom. 2. Fullmakten skall vara ställd till viss person samt av

qtställaren underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett.

A fullmakten skall tillika av två vittnen tecknas bevis, att densamma egen­

händigt underskrivits av utställaren å den dag, fullmakten utvisar, samt

att namnet på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å

fullmakten utsatt.

Fullmakt äge icke giltighet under längre tid ån trettio dagar från

underskrivandet.

Mom. 3. Ej må — — — ämne anföra.

Uenna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.

14

Kungl. May.ts proposition nr 28S.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i förordningen om landsting den 21

mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 5 och 12 i förordningen om lands­

ting den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 5.

1. Rätt att deltaga--------------------- vid landstingsmannaval.

2. a) Val av landstingsmän förrättas å landet i varje valdistrikt

inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses för val

till riksdagens andra kammare.

Höra delar av samma kommun till olika valkretsar för landstings­

mannaval, bildar varje del ett valdistrikt, såvida icke i enlighet med vad

nedan sägs ytterligare delning i valdistrikt förekommer.

Kommun, som icke är delad i valdistrikt på sått nyss år sagt eller

i valkretsar för val av kommunalfullmäktige, så ock valkrets som nu

nämnts bilda var för sig ett valdistrikt, där icke på grund av bestämmel­

serna i lagen om val till riksdagen del av kommunen eller del av sådan

valkrets utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, i vilket

fall sådan del bildar eget valdistrikt jämväl vid landstingsmannaval.

Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsin-

delning skall, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämp­

ning beträffande landstingsmannaval, som förrättas enligt den under näst-

påföljande år upprättade röstlängden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

15

b) Till valförrättning utfärdas för varje valdistrikt kallelse av val­

nämndens ordförande i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma

stadgas.

()m rösträtt och dess utövning gäller med ovan i mom. 1 stadgat

undantag vad i fråga om val av kommunalfullmäktige är föreskrivet.

c) \ alet skall förrättas tredje söndagen — — — å annan da0- i

september månad.

Valet får ej

fem eftermiddagen. 1 kungörelse om val­

föl rättning^ för landstingsmannaval skall tiden för valet noggrant angivas.

d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop

till de väljande tillåtas inom vallokalen.

\ id förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper — — —

är tom.

\ almänneri äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos •ord­

föranden, därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall ske efter

upprop. 1 ill varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna in­

lägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara

inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för såväl

valförrättare!! som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och

åhgger det valförrättare!! att vaka över att valmans förehavande där ej

må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser in­

lägga sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, Överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter

det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,

år i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att ku­

vertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ord­

föranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten be­

gagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i före­

skriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

V alkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt

med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berät­

tigad avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker------------och bör, innan för­

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den 14 juni 1918.

Härigenom förordnas att 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den

14 juni 1918 skall erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

2 mom. Fattigvårdssamhälle, som i 6 § —

med iakttagande

därav,

att, i stället------------och fattigvårdsfullmäktige;

att fattigvårdsstämma----------- sammanslutna kommunerna;

att såsom röstlängd------------kommunernas röstlängder;

att vid val av fattigvårdsfullmäktige fattigvårdsstäminans ordförande

och två å densamma utsedda personer skola tjänstgöra såsom valförrät­

tare; samt

att uttaxering------------till fångvårdsstyrelse^

Konungen äger —------- inom samhället.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå med­

delad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

19

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 19 och 20 i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909

Härigenom förordnas, att §§ 19 och 20 i lagen om val till riksdagen

den 26 maj 1909 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 19.

1. I valkrets, som innefattar flera kommuner, skall med de undan­

tag, som här nedan i mom. 2—6 angivas, varje kommun bilda ett val­

distrikt.

2. Valkrets, som består av en stad eller del av stad, bildar ett

valdistrikt; dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två

eller flera valdistrikt.

3. Är landskommun delad i valkretsar för val av kommunalfull­

mäktige, utgör sådan valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval, såvida

icke ytterligare delning i valdistrikt beslutes i den ordning i mom. 5 eller

6 sägs.

4. Höra delar av landskommun till olika valkretsar för riksdags­

mannaval eller skall, på sätt i förordningen om landsting särskilt före-

skrives, del av landskommun utgöra valdistrikt vid landstingsmannaval,

bildar varje del ett valdistrikt för riksdagsmannaval, där ej jämlikt mom.

5 eller 6 ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

5. Landskommun, valkrets för kommunalfullmäktigval samt sådan

del av kommun, som i mom. 4 sägs, skola, där antalet invånare i sådan

kommun, valkrets eller del av kommun överstiger 3,000, indelas i två eller

flera valdistrikt med högst 3,000 invånare; dock att på framställning av

kommunalstämma Konungens befallningshavande må härifrån medgiva un­

dantag, där särskilda förhållanden inom kommunen anses göra sådan indel­

ning obehövlig eller olämplig.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

6. Om kommun, valkrets för kommunalfullmäktigval eller sådan del

av landskommun, som i mom. 4 sägs, till följd av samfärdsförhållanden

eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt,

må sådan kommun, valkrets eller del av landskommun delas i två eller

flera valdistrikt.

§

20

.

1. Förslag om delning av valdistrikt som i § 19 mom. 2 och 6

sägs må väckas genom framställning hos Konungens befallningshavande

av den, som är boende och vid riksdagsmannaval röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om vars delning i valdistrikt är fråga.

Ej må framställning — — — till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande

berättigad och i fall, varom stadgas i § 19 mom. 5, pliktig att om

indelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna, sedan

på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts tillfälle

att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring i distriktsindelning vare

Konungens befallningshavande pliktig att i den ordning nyss sagts för­

ordna även för det fall, att så erfordras, då landskommun, efter att tidi­

gare hava indelats i valdistrikt för riksdagsmannaval, delas i valkretsar

för kommunalfullmäktigval.

Beslut angående indelning i valdistrikt skall av Konungens befallnings­

havande omedelbart kungöras och, där det icke på anförda besvär undan­

röjts, träda i tillämpning beträffande val, som förrättas enligt den under

nästpåföljande år upprättade röstlängden.

2. över beslut, som —------ förordningarna om kommunalstyrelse.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1920.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

21

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av den av 1919 års lagtima riksdag villkor­

ligt antagna nya lagen om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 4, 31, 32, 38—43, 45 och 69 §§ i den

av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till

riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

4 §•

Vid val — — — vid elektorsval.

Val av elektorer------- — vartdera av dem.

Om utövande av rösträtt äge i övrigt tillämpning vad i sådant hän­

seende gäller i fråga om val till stadsfullmäktige.

I fråga om------------motsvarande tillämpning.

A valsedel må — — — tillhöra partibeteckning.

Kostnaderna för valets kungörande ävensom utgifter för de för valet

erforderliga kuvert, blanketter och stämplar skola gäldas av den kommun,

för vilken valet äger rum eller, där sådant i motsvarande hänseende är

stadgat beträffande val till stadsfullmäktige, av statsverket.

31 §•

1. I valkrets, som innefattar flera kommuner, skall med de undan­

lag* som här nedan i mom. 2—6 angivas, varje kommun bilda ett val­

distrikt.

2. Valkrets, som består av en stad eller del av stad, bildar ett val­

distrikt; dock må, där så tinnes lämpligt, sådan valkrets delas i två eller

flera valdistrikt.

22

Xungl. May.ts proposition nr 286.

3. Är landskommun delad i valkretsar* för val av kommunalfull­

mäktige, utgör sådan valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval, såvida

icke ytterligare delning i valdistrikt beslutes i den ordning i mom. 5

eller 6 sägs.

4. Höra delar av landskommun till olika valkretsar för riksdags­

mannaval eller skall, på sätt i förordningen om landsting särskilt före-

skrives, del av landskommun utgöra valdistrikt vid landstingsmannaval,

bildar varje del ett valdistrikt för riksdagsmannaval, där ej jämlikt mom.

5 eller 6 ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

5. Landskommun, valkrets för kommunalfullmäktigval samt sådan

del av kommun, som i mom. 4 sägs, skola, där antalet invånare i sådan

kommun, valkrets eller del av kommun överstiger 3,000, indelas i två eller

flera valdistrikt med högst 3,000 invånare; dock att pa framställning av

kommunalstämma Konungens befallningshavande må härifrån medgiva un­

dantag, där särskilda förhållanden inom kommunen anses göra sådan indel­

ning obehövlig eller olämplig.

6. Om kommun, valkrets för kommunalfullmäktigval eller sådan del

av landskommun, som i mom. 4 sägs, till följd av samfärdsförhållanden

eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt,

må sådan kommun, valkrets eller del av landskommun delas i två eller

flera valdistrikt.

32 §.

1. Förslag om delning av valdistrikt, som i 31 § 2 mom. och

6 sägs, må väckas genom framställning hos Konungens befallningshavande

av den, som är boende och vid riksdagsmannaval röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om vars delning i valdistrikt är fråga.

Ej må framställning — — — till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande

berättigad och i fall, varom stadgas i 31 § 5 mom., pliktig att om

indelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna, sedan

på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts tillfälle

att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring i distriktsindelning vare

Konungens befallningshavande pliktig att i den ordning nyss sagts, för­

ordna även för det fall, att så erfordras, då landskommun, efter att tidi-

o-are hava indelats i valdistrikt för riksdagsmannaval, delas i valkretsar

C

#

för kommunalfullmäktigval.

Beslut angående indelning i valdistrikt skall av Konungens befall­

ningshavande omedelbart kungöras och, där det icke på anförda besvär

Kungl. Maj:ts proposition ' nr 286.

23

undanröjts, träda i tillämpning beträffande val, som förrättas enligt den

under nästpåföljande år upprättade röstlängden.

2. över beslut, som -— -------förordningarna om kommunalstyrelse.

38 §.

Röstlängd upprättas

meddelas av Konungen.

före den 30 juni varje år------- — — —

39 §.

Senast den 30 juni skall röstlängd — —

därav.

40 §.

------- göra avskrift

Från och med den 6 till och med den 12 juli skall röstlängden vara

å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för

granskning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att ej

mindre senast den 30 juni kungöra-------------------- sålunda gjorda anmärk­

ningar.

41 §.

Kungörelse samt underrättelse, varom i 40 § förmäles, skola av­

fattas enligt av Konungen fastställda formulär.

Kungörelsen skall uppläsas i kyrkan och, där så kanske, i ortstid­

ningar införas.

42 §.

Vill någon, vilken — — — eller magistraten sist den 18 juli före

klockan tolv på dagen.

Närmare föreskrifter angående anmärknings framställande må med­

delas av Konungen.

43 §.

Har någon------------anmärkningens prövning. Sådan underrättelse

skall avfattas enligt av Konungen fastställt formulär.

45 §.

Den 25 juli — — — vare förhandlingarna offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande av gjorda

anmärkningar med rätt för den, mot vilkens rösträtt anmärkning blivit

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

enligt 42 § framställd, att åberopa jämväl omständigheter, som in­

träffat efter den 18 juli, skall valnämnden--------------------- tecknat å

längden.

69 §.

När alla------------röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med vid denna lag

fogat formulär med därå gjorda anvisningar---------------------i protokollet

avtryckas.

Denna lag träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till

ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen och

till övergångsstadgande däri, efter att hava av riksdagen antagits, varder

av Konungen gillat.

Kung!,. Maj:ts proposition nr 286.

25

Förslag

till

Lag

om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva val­

sedel vid vissa kommunala val samt om behandling av valsedelsförsändelse.

Härigenom förordnas som följer:

Om väljare, som på grund av yrke eller tjänst äro förhindrade att inställa sig.

§ I-

Vid val av kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige och landstings­

man må väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänste-

grupper utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel genom försän­

delse i den ordning, som i §§ 2—4 föreskrives; dock att sådan rätt ej må

utövas i annat fall än då, enligt vad vid tiden för försändelsens anord­

nande kan tagas för visst, hinder för väljarens personliga inställelse vid

valförrättningen möter på grund därav, att yrkets eller tjänstens utövning

betingar hans vistande utom valdistriktet vid den tidpunkt, då vale*t

äger rum.

Hindret skall styrkas på sätt i § 4 stadgas.

Den rätt nu är sagd tillkommer:

l:o) den som utövar militärtjänst;

Bihang till riksdagens protokoll 1920.

1 sand. 242 käft. (Nr 286.)

4

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

2:o) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen

eller annans räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör

besättning eller annan personal å fartyg;

3:o) den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller vid en­

skilt järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyr-

väsendet.

§ 2.

Valsedelsförsändelse, varom i § 1 sägs, må ej anordnas tidigare än

trettio dagar före den dag, valet skall börja, och ej heller senare än sist­

nämnda dag. Försändelsen skall senast dagen efter den, då valet börjat,

dock i allt fall före röstsammanräkningens början, hava inkommit till den

myndighet, som i § 5 sägs.

Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, det i § 4

omförmälda vittnesintyget underskrives.

§ 3.

Vid anordnande av valsedelsförsändelse enligt § 1 skall väljaren an­

lita ojävigt vittne.

Vistas väljaren inom riket, skall såsom vittne anlitas på landet ord­

förande eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad

tjänsteman, som av magistraten förordnas.

Vistas väljaren utom riket, skall han såsom vittne anlita svensk

konsul eller ock, där väljaren tillhör besättning eller annan personal å

svenskt fartyg, dettas befälhavare eller, i händelse av förfall för denne,

hans närmaste man.

De personer, som ovan nämnts, vare pliktiga att, när de därom an­

modas, tillhandagå väljare såsom nu är sagt.

I fråga om viss grupp av väljare äge Konungen förordna, vilka per­

soner ytterligare må kunna anlitas såsom vittne.

Är väljaren ej personligen känd för vittnet, åligge honom att styrka

sin identitet antingen genom intygande av trovärdig person eller ock me­

delst prästbevis, debetsedel, arbets- eller sjöfartsbok eller annan tillfyllest­

görande handling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

29

§ 7.

Närmare föreskrifter för tillämpning av stadgandena i §§ 3 och 4

meddelas av Konungen.

Om äkta makar.

§ 8.

Aro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem genom

den andra maken ingiva valsedel vid val, som i § 1 omförmälas.

§ 9.

Vill väljare begagna den rätt att ingiva valsedel, varom i § 8 för-

mäles, skall valsedelsförsändelse på sätt nedan sägs anordnas tidigast fjor­

ton dagar före valets början.

§

10

.

För valsedelsförsändelse enligt § 9 skall användas ett innerkuvert

och ett ytterkuvert. Sådana kuvert tillhandahållas genom den kommunala

myndighetens försorg. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå av väljaren tillslutes. En å ytter-

kuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt,

väljaren vid tiden för valet tillhör, och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, att väljaren egenhändigt underteck­

nat ovannämnda förklaring, med angivande av da°f och ort för intvffets

meddelande.

§ IL

Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse, varom i § 9 sägs.

Finnes, att båda makarna äro i röstlängden upptagna såsom röstberättigade,

att ytterkuvertet är sådant, som i § 10 föreskrives, samt att därå äro

30

Kungl. Maj:is proposition nr 286.

tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt skick, och

förekommer ej skälig anledning att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet

öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall varde det ej mottaget.

Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är utan annat

märke än ändamålsbeteckningen, stämplas detsamma, i fall och på sätt

sådant eljest beträffande avlämnade valkuvert är i lag föreskrivet, och ned­

lägges i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid den röstandes

namn göres anteckning, att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej sådant som i § 10 föreskrives eller finnes å

dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen, varde det ej mottaget.

Allmänna bestämmelser.

^§ 12

.

Valsedel skall vara av vitt papper och utan kännetecken.

Ytterkuvert och innerkuvert skola vara av ogenomskinligt papper

och försedda med ändamålsbeteckning samt, vad varje särskilt slag angår,

lika till storlek och beskaffenhet.

§ 13.

Formulär till ändamålsbeteckning, varom i denna lag förmärs, samt

till blankett till innerkuvert och uppgift å ytterkuvert enligt § 4 ävensom

till förklaring och vittnesintyg å ytterkuvert enligt § 10 fastställas av

Konungen.

§ 14.

I god tid före valet skola kuvert för valsedelsförsändelse, varom i

denna lag sägs, finnas tillgängliga hos de personer, vilka vid valsedels-

försändelses anordnande enligt § 3 må anlitas såsom vittne av väljare inom

riket, samt kuvert, varom i § 4 förmäles, därjämte vara tillgängliga hos

de personer, vilka vid sådan försändelses anordnande må anlitas såsom

vittne av väljare utom riket.

§ 15.

Yad i denna lag är stadgat om magistrat galle i stad, där magistrat

ej finnes, om den för sådan stad särskilt tillsatta styrelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

31

§

16

.

Om besvär över beslut enligt denna lag gäller vad i särskilda för­

fattningar finnes stadgat om besvär över det val, varom är fråga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.

33

göranden utan personlig inställelse^ valdistriktsindelning vid kommunala

och politiska val samt sammanförande av den kommunala och den politiska

röstlängden borde framläggas för 1920 års riksdag, hemställde departements­

chefen om bemyndigande att tillkalla högst fem personer att i egenskap

av sakkunniga inom civildepartementet biträda med utredning och förslag

rörande de angivna frågorna å kommunalförvaltningens område. Denna

hemställan bifölls av Kungl. Maj:t, och i enlighet härmed uppdrog departe­

mentschefen utredningen av berörda frågor åt särskilda sakkunniga, var­

till utsågos rådmannen Ernst Lyberg såsom ordförande samt såsom med­

lemmar dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare häradsskrivaren

Axel Rooth samt ledamöterna av riksdagens andra kammare parkvakt­

mästaren K. E. Magnusson, lantbrukaren P. A. Lidström och häradsdoma­

ren P. J. Persson.

Sedan sagda sakkunniga nu avgivit del I av sitt betänkande, dag-

tecknat den 20 januari 1920 och behandlande de tre ovan särskilt angivna

frågorna, föreligga dessa i sådant skick, att de kunna göras till föremål

för framställning från Kungl. Maj:ts sida till riksdagen.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga dessa frågor var för

sig, begynnande med frågan om

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Rätt att deltaga i kommunala val och avgöranden utan personlig inställelse.

Medan för deltagande i riksdagsmannaval fordrats personlig instäl­

lelse inför valförrättaren, har städse på det kommunala området medgivits

röstägande att överlåta sin talan och rösträtt på annan förmedels full­

makt. De enda inskränkningarna i rätten att å kommunalstämma, kyrko­

stämma eller allmän rådstuga låta sig företrädas genom fullmäktig inne­

fattas i kommunallagarnas bestämmelser om att fullmäktigen själv skall

vara röstberättigad i kommunen samt att ingen får genom fullmakt föra

talan eller utöva rösträtt för mer än en röstberättigad. Frånsett den i

det följande närmare berörda, endast för år 1919 gällande övergångs­

bestämmelsen rörande äkta makars rätt att utan hinder av sistnämnda in­

skränkning företräda varandra, hava dessa regler för den kommunala full-

maktsröstningen allt hittills bibehållits oförändrade.

Redan i 1859 års kommittéförslag angående kommunalförfattnin-

garna framfördes emellertid invändningar mot fullmaktsbestämmelserna.

1 en reservation gent emot majoritetens förslag i dessa delar förklarade

sålunda en av kommittéledarnöterna, att dylik fullmaktsröstning vid val ej

sällan föranledde till »listlöpning och till resor från gård till gård för att

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 242 höft.

(AV

286.)

5

Historik

34

samla underskrifter å på förhand uppgjorda valsedlar», och reservanten

påyrkade för den skull obligatorisk inställelse vid valförrättning. Klago­

mål och yrkanden av denna art hava under de senaste decennierna blivit

allt allmännare.

Under hänvisning till den av de sakkunniga framlagda historiken i

denna fråga vill jag härutinnan i korthet endast framhålla, hurusom i ett

flertal enskilda motioner påyrkats en inskränkning eller ett avskaffande av

den kommunala fullinaktsröstningen. Yrkanden i detta syfte förekommo

sålunda i motioner i andra kammaren vid 1908 och 1911 års riksdagar, i

båda kamrarna vid 1913 års riksdag och 1914 års senare riksdag samt i

första kammaren vid 1917 års riksdag.

I framställning till Kungl. Maj:t år 1912 anhöllo vidare Stockholms

stadsfullmäktige om proposition till riksdagen med förslag till sådan

ändring av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, att den, som

vid val av stadsfullmäktige icke personligen inställde sig, endast i det fall

måtte beredas tillfälle att utöva sin rösträtt, att han på grund av yrke,

tjänst eller sjukdom vore förhindrad att personligen avgiva sin röst. Vid

föredragning i statsrådet av åtskilliga frågor rörande kommunallagstift­

ningen uttalade chefen för civildepartementet år 1913, att den av stads­

fullmäktige upptagna frågan vore värd all uppmärksamhet, men att den

enligt departementschefens mening måste sättas i visst samband med det

under utredning varande spörsmålet om undantag — så vitt rörde sådana,

som av sin tjänst hindrades från utövande av sin rösträtt —- från regeln

i 24 § riksdagsordningen, att rösträtt vid val till andra kammaren icke

finge utövas av annan än den, som vid valtillfället personligen inställde

sig, samt att vid sådant, förhållande frågan om åtgärder för borttagande

eller begränsning av fullinaktsröstningen lämpligen borde anstå i avvaktan

på berörda utredning.

De klagomål mot den kommunala fullmaktsröstningen, som sålunda

motionsvis och i sagda skrivelse från Stockholms stadsfullmäktige fram­

förts, hava helt och hållet eller åtminstone huvudsakligen riktat sig mot

fullmakts användning vid representantvalen, framför allt i städerna, även

om de yrkanden om utredning, vari dessa klagomål utmynnat, emellanåt

omfattat den kommunala fullmaktsröstningen i dess helhet. Denna full-

maktsröstning hade, framhålles det i så gott som alla dessa motioner, ur­

artat till »fullmaktsfiske», ofta i synnerligen förargelseväckande former, och

innebure ett avsteg från principen om valhemlighetens bevarande och om

valet såsom uttryck för väljarens personliga vilja.

Ingen av de i det föregående omförmälda motionerna vann riksdagens bi­

fall, men de utskottsutlåtanden, i vilka de behandlades, hava däremot på olika

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Kung!. Majis proposition nr 286.

35

sätt bedömt det spörsmål, som i motionerna berörts. Medan sålunda lagutskot­

tet vid 1908 års riksdag och konstitutionsutskottet vid 1911 års riksdag

med underkännande av de i motionerna framförda motiveringarna hem­

ställde om avslag å motionerna, förklarade sig 1913 års konstitutionsutskott

dela motionärernas uppfattning, att rätten att rösta med fullmakt vid de

i kommunalförfattningarna omförmälda val i stad borde begränsas, men

ansåg utskottet, att, då förslag i frågan om vissa kategorier röstberättiga­

des rätt att utan personlig inställelse deltaga i politiska val vore att emotse,

skäl icke förelåge för riksdagen att vidtaga någon åtgärd med anledning

av de väckta motionerna. Vid 1914 års senare och 1917 års riksdagar

ställde sig konstitutionsutskottet fortfarande i princip avvisande mot full-

maktsröstning, och hemställde utskottet om bifall till de framlagda mo­

tionerna i ämnet. I sistnämnda utskotts utlåtande i föreliggande fråga

heter det sålunda bland annat:

»I samma mån som under de politiska partimotsättningarnas stegring och

valteknikens fullkomning intresset för såväl stadsfullmäktig- som i synnerhet

landstingsvalen allt mer uppdrives, komma fullmaktsröstningens menliga verk­

ningar med nödvändighet att vidgas och skärpas. Såsom motionären påpekar,

blir vid denna röstning i många fall förbindelsen mellan röstägaren och röstningen

i det närmaste upphävd och röstningen förlorar den personliga karaktär, som eu

valhandling bör äga. Hela det maskineri, som igångsättes för fullmaktsvärvning

och fullmaktsdisposition. är högeligen ägnat att neddraga valförrättningens vär­

dighet, och föranleder lätt tillvägagångssätt av ganska tvivelaktig moralisk be-

skatfenbet. Det torde, såsom motionären närmare utvecklat, icke vara någon säll­

synt företeelse, att under fullmaktsinsamlingen valmän bli utsatta för obehö­

riga påtryckningar i en eller annan form, så att de icke kunna gorå sina verkliga

meningar gällande vid valet, och dessa fullmaktsröstningens skadliga följdföre­

teelser framträda i fortgående stegring ej blott i städerna utan också på lands­

bygden.

Det synes av dessa skäl utskottet vara eu av erfarenheten synnerligen på­

kallad åtgärd, att fullmaktsröstningen vid här ifrågavarande val om icke helt av­

skaffas så åtminstone inskränkes till de fall, då verkligt behov av densamma kan

anses föreligga. Riksdagen har i skrivelse av år 1908 i huvudsak angivit, vilka

dessa fall kunna anses vara vid andrakammarvalen, och det torde icke finnas nå­

gon rimlig anledning antaga, att deras omfattning skulle vara någon annan vid

här ifrågavarande val. I likhet med chefen för civildepartementet vid 1913 års

riksdag anser därför utskottet, att frågan om åtgärder för borttagande eller be­

gränsning av fullmaktsröstning vid dessa lämpligen bör kunna behandlas i sam­

band med den redan till utredning hänvisade frågan om fullmaktsröstning vid

valen till andra kammaren. Det skulle enligt utskottets mening endast vara en

fördel, om likformiga bestämmelser i förevarande hänseende kunde fastställas för

båda slagen av val.»

Jämsides och i viss mån i strid med denna allt mera stegrade opi­

nion mot fullmaktsröstningen stå strävandena att åt äkta makar giva en

36

Kungl. Majds proposition nr 286.

undantagsställning beträffande rätten att utan personlig inställelse deltaga

i val. I fråga om andrakammarval kommo dessa strävanden till uttryck

vid behandling av spörsmålet om politisk valrätt för kvinnor — så skedde

i 1912 och 1918 års propositioner i sagda fråga samt i partimotionerna i

båda kamrarna vid 1914 och 1917 års riksdagar i samma ämne.

Då riksdagen avslog nämnda propositioner och motioner, lämnades

spörsmålet om undantagsställning för äkta makar vid de politiska valen

obesvarat. Frågan framlades emellertid på nytt i kungl. propositionen

nr 354 vid 1919 års lagtima riksdag och tick vid denna riksdag sin lös­

ning i huvudsaklig överensstämmelse med i sagda proposition framlagt

förslag, d. v. s. genom bestämmelse om äkta makars rätt att vid andra-

kammarval inlämna röstsedel för varandra.

Spörsmålet om särskilda undantagsbestämmelser för äkta makar i

fråga om personlig inställelse vid andrakammarval överfördes på den kom­

munala lagstiftningens område i samband med 1918 års kommunala röst-

rättsreform. I anledning av den till sagda års urtima riksdag avlåtna

propositionen med förslag till ändringar i kommunalförordningarna väcktes

nämligen motioner i båda kamrarna med yrkande, att vad i övrigt stad­

gats beträffande fullmaktsröstning icke skulle utgöra hinder för gift man

eller kvinna att på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt jäm­

väl för den andra maken, och detta förslag tillstyrktes så till vida av

det särskilda utskottet, att de påyrkade stadgandena intogos bland veder­

börande författningars övergångsbestämmelser med giltighet allenast under

år 1919. Utskottet framhöll dock uttryckligen, att denna provisoriska an­

ordning givetvis ej utgjorde hinder för att genom beslut vid nästkom­

mande års riksdag för framtiden tillgodose det ändamål, varom här vore

fråga, genom andra anstalter än fullmaktsröstning. Riksdagen beslöt i en­

lighet med utskottets hemställan.

I proposition till 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t

härefter förslag till lag om fortsatt tillämpning under år 1920 av berörda

bestämmelse. I sitt utlåtande över denna proposition erinrade konstitu­

tionsutskottet, att ifrågavarande stadgande tillkommit för att underlätta

äkta makars utövande av varandras rösträtt. Då emellertid hinder icke

mötte för äkta make att utöva rösträtt genom fullmakt för andra maken

redan enligt den allmänna bestämmelsen i kommunalförordningarna, att

röstägande finge genom fullmakt utöva rösträtt för annan röstberättigad,

hade man genom övergångsstadgandet tydligen icke nått det mål, man

åsyftat, att skänka äkta makar större möjlighet att utöva varandras röst­

rätt än de enligt de allmänna bestämmelserna skulle äga. Genom att äkta

make på grund av stadgandet erhållit möjlighet att utöva rösträtt för så-

Kungl. May.ts proposition nr 286.

37

väl andra maken som annan röstägande, hade stadgandet i stället kommit

att* underlätta röstägandes utövande av rösträtt genom fullmakt för tredje

man. Men — erinrade utskottet — med syftning på denna fullmakts-

röstning hade konstitutionsutskottet vid 1917 års riksdag tillstyrkt, att

riksdagen måtte begära utredning och därpå grundat förslag om fullmakts-

röstningens största möjliga begränsning vid landstings- samt stads- och

kommunalfullmäktigval. Sedan utskottet vidare åberopat och citerat några

av de uttalanden, som år 1917 gjorts av konstitutionsutskottet mot full-

maktsröstningen samt framhållit, att erfarenheterna från de under året

förrättade kommunala valen bestyrkte, att de citerade uttalandena, i vilka

utskottet instämde, fortfarande ägde giltighet, hemställde utskottet, att

propositionen icke måtte vinna riksdagens bifall. Detta blev också riksdagens

beslut, i det att första kammaren i enlighet med en av sju utskottsleda-

möter avgiven reservation biföll propositionen, medan andra kammaren god­

kände utskottets hemställan.

Delvis parallellt med strävandena att åt äkta makar giva en undan­

tagsställning i fråga om rätten att utöva rösträtt utan personlig inställelse

hava strävanden framträtt att vid riksdagsmannaval bereda samma undan­

tagsställning åt vissa andra kategorier av röstägande, som äro förhindrade

att personligen deltaga. Efter behandling vid 1902, 1903, 1906, 1908

samt 1911—1916 års riksdagar fick jämväl denna fråga sin lösning vid

1919 års lagtima riksdag i huvudsaklig överensstämmelse med i propositio­

nen nr 354 framlagt förslag. Enligt riksdagens beslut skola sålunda per­

soner inom vissa uppräknade yrkesgrupper erhålla rätt att deltaga i riks­

dagsmannaval genom röstsedels insändande, dock endast i sådant fall, där.

enligt vad vid tiden för försändelsens avsändande kan tagas för visst, hin­

der för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på grund

därav, att yrkets eller tjänstens utövning betingar hans vistelse utom val­

distriktet den dag, då valet äger rum.

Efter en historik, varav det ovan anförda utgör en sammanfattning, De

övergå de sakkunniga till diskuterande av frågan om deltagande i kommu-

nala avgöranden utan personlig inställelse och behandla därvid först andra

avgörani/en än representantval.

För dylika avgöranden föreslå de sakkunniga fullmaktsröstningens

bibehållande savål i stad som på landet, dock med den inskränkningen,

att fullmakt alltid skall vara ställd till viss person och gälla endast under

en viss begränsad tid, trettio dagar, från utfärdandet. Såsom ett nödigt

komplement till dessa bestämmelser föreslås, att fullmaktsvittnena skola

vitsorda icke blott fullmaktsgivarens underskrift, utan också att fullmakten

38

vid underskrivandet varit ställd till viss person, ävensom dagen för under­

skrivandet. Den förut föga tillämpade identitetsbestämmelsen, sigill bck

egenhändigt skriven fullmakt, anses i sammanhang härmed böra utgå.

Beträffande de sakkunnigas motivering i hithörande frågor hänvisas till be­

tänkandet (sid. 32—37).

I fråga om kommunalfullmäktigval, stadsfullmäktigval och landstings-

mannaval föreslå däremot de sakkunniga sådan inskränkning i rätten att

deltaga i valen utan personlig inställelse, att sagda rätt skulle tillkomma

allenast de grupper av väljande, som i den av 1919 års lagtima riksdag

villkorligt antagna vallagen medgivas sådan rätt i fråga om riksdagsmanna­

val, d. v. s. dels äkta makar, dels väljare inom vissa yrkes- och tjänste-

grupper, nämligen 1) utövare av militärtjänst, 2) sjömän och med dem

likställda fiskare samt andra som tillhöra besättning eller annan personal å

fartyg samt 3) personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägs­

företag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet. Liksom

vid riksdagsmannaval skulle äkta makar oberoende av hinder få ombesörja

varandras röstning, medan rätten att deltaga i valen utan personlig in­

ställelse för nämnda yrkesgrupper skulle medgivas endast i det fall, då

det kunde tagas för visst, att hinder för väljarens personliga inställelse

mötte på grund därav, att yrkets eller tjänstens utövning betingade hans

vistelse utom valdistriktet vid den tidpunkt, då valet ägde rum. Detta

hinder skulle liksom vid riksdagsmannaval vara bestyrkt av ett kvalificerat

vittne, och dessa vittnen skulle vara desamma, som angivas i bestämmel­

serna för sistnämnda val.

Beträffande det system, som skulle tillämpas vid röstning utan per­

sonlig inställelse vid de kommunala representantvalen, föreslår sakkunnig­

majoriteten icke röstsedels insändande, såsom i fråga om riksdagsmanna­

val villkorligt stadgats, utan ett bibehållande av det nuvarande systemet

med röstning medelst fullmakt, inskränkt till sagda grupper av väljare och

med iakttagande av enahanda bestämmelser, som föreslagits för fullmakts-

röstning vid kommunala avgöranden i allmänhet, d. v. s. att fullmakten

alltid skall vara ställd till viss person och gälla allenast under trettio

dagar.

De sakkunniga motivera denna sin ståndpunkt att för röstning utan

personlig inställelse vid de kommunala representantvalen giva företräde åt

systemet med fullmaktsröstning bl. a. därmed, att detta system vore enk­

lare än systemet med röstsedels insändande samt dessutom hade den för­

delen, att allmänheten under årtionderis praktik gjort sig förtrogen med

detsamma, medan systemet med röstsedels insändande innebure en nyhet,

som kanske först efter åtskilliga år kunde fullt inläras. De sakkunniga

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286

.

39

framhålla vidare, att man vid valet mellan de båda systemen borde be­

stämma sig för det, som visade sig lämpligast för gruppen äkta makar.

Ty det finge icke glömmas, att medan antalet äkta makar i valrättsåldern

belöpte sig till vid pass 1,900,000 personer, så torde övriga grupper till­

sammantagna knappast utgöra mer än 120,000 personer i rösträttsåldern,

av vilka endast en kanske mycket ringa del verkligen kunde styrka hinder

för personlig inställelse vid valen eller, även om den så kunde, på grund

av det besvär, som vore förenat med röstning utan personlig inställelse,

utnyttjade sin rätt till sådan röstning. Men i fråga om äkta makar erbjöde.

mena de sakkunniga, de för riksdagsmannval antagna bestämmelserna om

röstning förmedels röstsedels insändande icke större garanti för valhem­

lighetens bevarande och för att röstningen skulle vara ett uttryck för den

röstandes personliga övertygelse än vad fullmaktssystemet gjorde, tillämpat

under de former, som av de sakkunniga föreslagits. På grund av sin en­

kelhet och sina företräden i övrigt borde därför fullmaktsröstningen före­

dragas i fråga om äkta makar, och på grund av denna grupps Itora be­

tydelse, jämförd med de undantagna yrkesgrupperna, borde sålunda sagda

system komma till användning över hela linjen.

Invändningen att ett godtagande av de sakkunnigas förslag i dessa

delar skulle leda därhän, att man finge olika system för röstning utan

personlig inställelse vid riksdagsmannaval och vid kommunala represen­

tantval bemöta de sakkunniga därmed, att, även om sagda förhållande

givetvis innebure en olägenhet, så skulle, om man även vid sistnämnda

val lillämpade systemet röstsedels insändande, uppstå en ännu större olä­

genhet, nämligen den, att man skulle få olika system för olika slag av-

kommunala avgöranden, nämligen röstsedels insändning för representant­

valen och fullmaktsröstning för övriga kommunala avgöranden. Vid sist­

nämnda slag av avgöranden kunde nämligen, enligt vad de sakkunniga

framhållit, allenast systemet fullmaktsröstning ifrågakomma. Beträffande

de sakkunnigas motivering i övrigt i hithörande frågor hänvisas till be­

tänkandet (sid. 42—53).

Mot sakkunnigmajoritetens ovan omnämnda förslag till röstning utan

personlig inställelse vid kommunala avgöranden och val hava resewationer

framlagts dels av herr Persson, dels av de sakkunnigas ordförande herr

Lyberg samt herr Magnusson.

Herr Persson anser, att rätten att utan personlig inställelse deltaga

i andra kommunala avgöranden än representantval bör begränsas på ena­

handa sätt som sakkunnigmajoriteten föreslagit i fråga om sagda val,

d. v. s. tillerkännas allenast dels endera av äkta makar genom den andra

maken enligt fullmakt och dels de yrkesgrupper, som vid representant­

valen tillerkänts dylik rätt, ävenledes genom fullmakt, ställd till viss

person.

Herrar Lyberg och Magnusson hava i en utförlig reservation med

ätföljande lagtext framlagt förslag och motivering till röstning, utan per­

sonlig inställelse vid kommunala representantval med tillämpning av sy­

stemet med röstsedels insändande under enahanda former, som av 1919

ars lagtima riksdag villkorligt antagits i fråga om riksdagsmannavalen.

'Beträffande val av representanter i den kyrkliga kommunen, för den

händelse, såsom ifrågasatts, det representativa systemet infördes jämväl i

denna, ävensom beträffande val av kyrkofullmäktige i Göteborg samt de

■delegerade», som skola utses av huvudstadens olika församlingar för att

fatta avgörande, därest församlingarnas kyrkostämmor stanna i olika be­

slut i för församlingarna gemensamma ärenden, framhålla de sakkunniga,

att det borde ankomma på de inom ecklesiastikdepartementet tillkallade

sakkunniga för frågan om införande av representativt system att inkomma

med förslag, huru röstning utan personlig inställelse vid dessa val borde

ordnas.

Vidkommande val, vilka enligt andra författningar än de kommu­

nala skola förrättas av kommunalstämma, kyrkostämma eller allmän råd­

stuga, borde det bero på prövning för varje fall, huruvida i dessa för­

fattningar skulle göras undantag från de i kommunalförordningarna med­

delade föreskrifterna angående rösträttens utövande vid kommunala av­

göranden i allmänhet. Sådana ärenden vore exempelvis på kyrkostämma

beroende val av präster och ordinarie folkskollärare. Att avgiva förslag

i dessa avseenden, vilka beröra helt andra lagar än kommunalförfattningarna,

anse de sakkunniga icke ingå i det dem lämnade uppdraget.

Vid val av fattigvårdsfullmäktige, som i enlighet med bestämmel­

serna i den år 1919 ändrade fattigvårdslagen kunna eller skola förekomma i

de fall, där två eller flera kommuner förenat sig till ett fattigvårdssam-

hälle, komine, framhålla de sakkunniga, på grund av sagda bestämmelsers

formulering automatiskt att tillämpas enahanda former för röstning utan

personlig inställelse som vid kommunalfullmäktigval.

Ej heller för de val av elektorer för utseende av ledamöter i första

kammaren, som enligt den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna

vallagen skola förrättas i de städer, som ej deltaga i landsting, föreslå de

sakkunniga någon ändring i gällande lagbestämmelser. Enligt sagda, val­

lag skall nämligen om överlåtande av rösträtt äga tillämpning, vad i så­

dant hänseende gäller i fråga om val till stadsfullmäktige. Med den stånd­

punkt, sakkunnigmajoriteten intagit i fråga om stadsfullmäktigvalen,.skulle

sålunda jämväl för sagda elektorsval gälla, att rätten att deltaga i valet

⁴⁰

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

41

utan personlig inställelse tillerkändes äkta makar och sagda yrkesgrupper,

samt att därvid fullmaktssysteinet skulle tillämpas.

I samband med behandlingen av föreliggande frågor hava de sak­

kunniga även föreslagit, dels att ledningen av valförrättningen vid de

kommunala representantvalen på landsbygden skulle överflyttas från kom­

munalstämmans ordförande till valnämnden och dess ordförande, som re­

dan hade att förrätta riksdagsmannaval, samt dels att röstlängden efter

de kommunala representantvalen, liksom redan vore fallet efter riksdags­

mannaval, skulle insändas till den sammanräknande myndigheten. Sist­

nämnda föreskrift bleve, framhålla de sakkunniga, vid systemet röstsedels

insändande nödvändig med hänsyn till berörda myndighets åliggande att

behörigen granska och pröva inkomna röstsedelsförsändelser. Men även

med bibehållande av fullmaktssysteinet vore en sådan föreskrift önskvärd,

då man genom densamma kunde undvika det numera ej alltför ovanliga

förhållandet, att en person, som förklarats vald till kommunalfullmäktig

eller landstingsman, sedermera befunnes icke uppfylla villkoren för val­

barhet.

Med hänsyn till att för närvarande i fråga om stadsfullmäktigval

icke, liksom fallet är i fråga om kommunalfullmäktigval och landstings-

mannaval, förefinnas bestämmelser, huru snart efter röstningens avslutande

sammanräkningen av de avgivna valsedlarna skall påbörjas, och ej heller

huru skall förfaras, då denna sammanräkning icke omedelbart verkställes,

hava de sakkunniga slutligen till § 24 av förordningen om kommunal­

styrelse i stad och till § 10 av förordningen om kommunalstyrelse i Stock­

holm föreslagit ett tillägg, gående ut på, att, då sammanräkningen vid

stadsfullmäktigval icke verkställdes omedelbart efter röstningens avslutande,

sammanräkningen skulle påbörjas inom sju dagar därefter samt de avläm­

nade kuverten under tiden förseglas och förvaras på sätt, som stadgas för

det fall, att uppehåll i valförrättningen göres.

Att man efter de klagomål, som från skilda håll och med allt större

Departe-

enstämmighet höjts mot den kommunala fullmaktsröstningen och dess miss-

mentschefen

bruk, ej längre kan uppskjuta frågan om denna fullinaktsröstnings in- gynpankter

skränkning och reformering, synes mig ovedersägligt. Det torde vara till­

fyllest att härutinnan hänvisa till de i den anförda historiken omförmälda

uttalanden från vederbörande departementschefer och riksdagsutskott i nu

angivna hänseende. Senast under föregående år framhöll chefen för justi­

tiedepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 22 mars vid

behandling av frågan om röstning utan personlig inställelse vid riksdags­

mannaval, att den kommunala fullmaktsröstningens avlösande av andra

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 242 käft.

(AV

286.)

t!

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Andra avgö­

randen än

representant­

val.

förmer vore en fråga, vars behandling icke borde fördröjas, och ett lik­

nande uttalande gjorde dåvarande chefen för civildepartementet den 30

maj 1919 vid behandling av frågan om tillkallande av ovan omförmälda

sakkunniga.

Emellertid hava, såsom sagda sakkunniga framhållit, klagomålen mot

denna fullmaktsröstning helt och hållet eller åtminstone huvudsakligen

riktat sig mot fullmaktens användning vid representantval. Mot fullmakts

användning vid andra avgöranden å primärstämmor har i allmänhet ingen

anmärkning framkommit.

En principiell skillnad mellan dylika avgöranden och representant­

valen ligger ju däri, att de förra, även då fråga är om val, i regel ske

genom öppen omröstning. Det skydd mot påtryckningar in. m., man med

föreskriften om sluten omröstning vill lämna, förefinnes sålunda i allmän­

het icke i dessa fall och kan fördenskull icke vid röstning utan personlig

inställelse eluderas.

Härtill kommer, att kravet på personlig inställelse vid samtliga stäm­

mor på landsbygden skulle medföra, att de röstberättigade, för vilka det

vore omöjligt eller förenat med stor svårighet att i allmänhet närvara vid

stämmoförhandlingarna, förlorade allt inflytande på och allt intresse för

dem. Dessa främst av de långa avstånden och bristfälliga kommunika­

tionerna föranledda svårigheter måste bliva betydligt mera betungande för

ett dylikt deltagande i dessa avgöranden än i representantvalen. Här fin­

nes icke, såsom de sakkunniga framhålla, och kan näppeligen skapas någon

motsvarighet till valens distriktsindelning, utan inställelse påfordras å den

plats, där kommunalstämma, respektive kyrkostämma, hålles. Fråga är

vidare icke om inställelse endast vid ett vartannat år återkommande till­

fälle, utan vid ett flertal tillfällen under varje år. I avsevärd grad redu­

ceras visserligen dessa svårigheter därigenom, att representativt system

numera är obligatoriskt i kommuner med mer än 1,500 invånare och till-

lämpas i så gott som alla de kommuner, som hava den största geografiska

utsträckningen. Men av de landskommuner, som hava ett mindre antal

invånare — för närvarande inemot 2/s av samtliga — och sålunda icke

behöva välja fullmäktige, har dock en avsevärd del att räkna med rätt be­

tydande avstånd.

Under sådana förhållanden anser jag mig böra biträda de sakkunni­

gas förslag att åtminstone icke för närvarande utsträcka kravet på person­

lig inställelse för deltagande i hithörande kommunala avgöranden.

Det från en reservant bland de sakkunniga framförda yrkandet, att

rätten till deltagande i dylika avgöranden utan personlig inställelse skulle

tillerkännas allenast äkta makar och de yrkesgrupper, som beträffande va-

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

43

lon till andra kammaren medgivits dylik rätt, kan jag icke biträda. Be­

stämmelser i denna riktning skulle, såsom sakkunnigmajoriteten framhåller,

ytterligare framhäva de ogynnsamma förhållanden, med vilka långtifrån

stämmolokalen boende kommunmedlemmar hava att kämpa. Ett undan­

tagande av vissa yrkes- och tjänstegrupper vid »andra kommunala avgö­

randen» skulle för övrigt möta principiella betänkligheter och praktiska

svårigheter. En av de ledande principerna vid utväljande av dessa grup­

per har i fråga om andrakammarval varit den att medtaga sådana yrkes­

utövare, som vid tiden för de ordinarie valens förrättande i september

kunde förväntas i någon större omfattning på grund av sitt yrke eller sin

tjänst vara förhindrade att personligen inställa sig vid valförrättningen.

Enär exempelvis kommunal- och kyrkostämmor hållas på vitt skilda tider

av året, skulle tydligen sagda princips tillämpande på »andra kommunala

avgöranden» medföra, att vid dessa åtskilligt flera grupper än de vid

andrakammarval kunde ifrågasättas att undantagas, något som tydligen skulle

vålla oreda i bestämmelserna och i deras tillämpning och vara ägnat att starkt

framhäva de bristfälligheter, som över huvud taget vidlåda systemet med

vissa yrkesgruppers avskiljande. I varje fall skulle den i och för sig rätt be­

svärliga proceduren med styrkande av hinder med hänsyn till de relativt

ofta förekommande stämmorna bliva synnerligen betungande samt sanno­

likt på grund av den understundom obestämda tidpunkten för stämmornas

hållande och den korta kungörelsetiden ej alltid kunna medhinnas.

Om det sålunda icke för närvarande är skäl att förorda ett borttagande

av rätten för kommunmedlemmar att utan personlig inställelse deltaga i

de direkta kommunala avgörandena eller denna rätts medgivande endast åt

vissa kommunmedlemmar, är det naturligtvis angeläget att för sådan rät­

tighets begagnande stadga möjliga nya former, ägnade att trygga mot be­

farade missbruk. De i detta syfte av de sakkunniga föreslagna bestäm­

melserna, att fullmakt alltid skall vara ställd på viss person och få gälla

endast under en viss begränsad tid, trettio dagar från utfärdandet, synas

mig vara välgrundade och böra godtagas.

Detsamma gäller de för dessa bestämmelser nödiga komplementen,

att fullmaktsvittnena skola vitsorda icke blott full maktsgivarens under­

skrift, utan också att fullmakten vid underskrivandet varit ställd till viss

person, ävensom dagen för underskrivandet, och likaså att den förut va­

rande identitetsbestämmelscn, sigill och egenhändigt skriven fullmakt,

skall utgå.

Beträffande användning av fullmakt i dess nuvarande omfattning vid

kommunalfullniäktigval, stadsfullmäktigval och landstingsmannaval bör där­

emot en betydande inskränkning vidtagas. Endast personlig inställelse vid

Cereoalip

insrtftllelaK

Tid reprearn

tantral

44

Kung!. Majds proposition nr 286.

röstningen giver valhandlingen den vederhäftighetens karaktär, som

bör tillkomma de kommunala representantvalen likaväl som de politiska.

Den nuvarande fullmaktsröstningen står i strid med kravet på valet så­

som en väljarens personliga viljeyttring och med kravet på valhemlighetens

bevarande samt giver upphov till fullmaktsinsamlingar och andra oegent-

ligheter.

Vid samtliga hithörande val av kommunalfullmäktige (municipal-

fullmäktige), stadsfullmäktige och landstingsmän föreligga nämligen, såsom

de sakkunniga framhålla, i stort sett enahanda förutsättningar för miss­

bruk av det nuvarande systemet för röstning utan personlig inställelsé,

även om dessa hittills tagit sina mest uppmärksammade och osympatiska

former i städerna. Visserligen kan man säga, att städerna med sin tätare

befolkning erbjuda större möjligheter för massinsamling av fullmakter med

därmed åtföljande missbruk. Men även större delen av vår landsbygd inne­

sluter i sig en mångfald till arealen jämförelsevis små samhällen med av­

sevärd folkmängd, ofta större än de mindre städerna. Och, om oegentlig-

heterna givit sig mest tillkänna i stadssamhällena, kan man å andra sidan

antaga, att de lokala förhållandena i städerna, befolkningens koncentration

in. m., i högre grad än förhållandena i en glest befolkad landsbygd hava

medfört, att missbruken iakttagits och påtalats. Man kan för övrigt med

ganska stor säkerhet förutse, att befolkningen på landsbygden, även om

missbruken hittills där varit jämförelsevis fåtaliga, icke skall dröja att följa

exemplet från städerna.

För tillämpning fortfarande vid alla dessa val av ett likformigt sy­

stem i nu ifrågavarande hänseende beträffande stad och land talar även

den omständigheten, att valen i övrigt förrättas efter samma regler. Valen

skola sålunda beträffande både stad och land förrättas med slutna sed­

lar. önskemålet rörande valhemlighetens bevarande är alltså gemensamt

för dem. Hela valproceduren från röstlängdens upprättande till röstsam­

manräkningens verkställande är — frånsett bestämmelserna om valförrät-

tande myndighet — densamma för stad och land. De på landsbygden

valda representanterna hava efter genomförande av 1918 års kommunal-

lagsreförm och därvid antagna nya föreskrifter angående kommunalfull-

mäktiginstitutionen fått i allt väsentligt samma funktioner som de av stä­

derna valda representanterna.

Alla dessa skäl för sagda vals sammanförande under gemensamma

eller likformiga inskränkande bestämmelser beträffande rösträttens utövande

utan personlig inställelse kunna icke uppvägas av det särskilt i motionerna

från år 1914 anförda skälet mot fullmaktsröstningens avskaffande på lands­

bygden, nämligen de långa avstånden och de bristfälliga kommunikatio-

Kungl. Majrts proposition nr 286.

45

nerna. Vad särskilt kommunalfullmäktigvalen angår, kan det icke anses

vara att ställa alltför stora anspråk på de röstberättigade, om man förut­

sätter, att de vartannat år underkasta sig de besvär och de utgifter, som

kunna vara förknippade med en resa inom kommunen för deltagande i dessa

val. Om landstingsmannavalen -gäller samma erinran, varjämte den ka­

raktär av politiska val, som de obestridligen fått, gör det önskligt, att per­

sonlig inställelse fordras i samma omfattning vid dem som vid valen till

riksdagens andra kammare. Och det personliga deltagandet i landsbygdens

representantval kommer ytterligare att underlättas i händelse av bifall till

det förslag om förändrade bestämmelser beträffande kommuns indelning i

valdistrikt, som jag i det följande kommer att föreslå.

Det ligger emellertid i öppen dag, att man i fråga om kravet på

personlig inställelse vid de kommunala representantvalen måste taga hän­

syn icke blott till de anmärkningar, som riktats mot fullmaktsröstningen,

utan också till det även på det kommunala området berättigade önske­

målet, att samhällsmedlemmarna skola till största möjliga antal beredas

tillfälle deltaga i samhällsfrågornas behandling, helst man vid andrakam-

Undaut&jr

från instäl­

lelse.

marvalen ansett

genom vissa bestämmelser om undantag från den

personliga inställelsen böra tillmötesgå detta önskemål.

De skäl, som åberopats för äkta makars särställning vid riksdags­

mannaval, föreligga givetvis i lika hög grad beträffande nu ifrågavarande

val, och detsamma gäller vissa yrkesgruppers särställning.

Jag kan beträffande motivering i hithörande frågor åtnöja mig

med att hänvisa dels till chefens för justitiedepartementet uttalande till

statsrådsprotokollet den 21 mars 1919 vid behandling av frågan om röst­

ning utan personlig inställelse vid riksdagsmannaval, dels till vad de sak­

kunniga härutinnan anfört i sitt betänkande (sid. 38—41).

Jag biträder sålunda de sakkunnigas uppfattning, att från uppställd

fordran på personlig inställelse vid kommunala representantval bör göras

undantag för vissa grupper av väljare, samt att härvid enahanda bestäm­

melser böra gälla, som för val till riksdagens andra kammare.

I fråga om den metod, som bör komma till användning vid röstning

Metod vid

utan personlig inställelse vid de kommunala representantvalen, kan jag^n^fei^"

däremot icke biträda sakkunnigmajoritetens mening om bibehållande för

detta fall av fullmaktsröstninjren.

Härvid vill jag till en början, i anslutning till reservanterna bland

de sakkunniga, framhålla, att de skäl och motskäl, som äro avgörande för­

frågan om val av röstningsmetod, i själva verket, såvitt ej några för de

kommunala representantvalen speciella förhållanden kunna påvisas, kommit

under statsmakternas bedömande redan vid behandling av förslaget angå-

o

ö

o

46

ende anordning för rösträtts utövande utan personlig inställelse vid andra-

kammarvalen, och därvid har åt anordningen med valsedels insändande

givits företräde framför fullmaktsröstningen. För de skäl, som vid detta

ärendes behandling förra året inom riksdagen anfördes till stöd för de

olika metoderna, torde det icke vara påkallat att här redogöra.

Endast för den händelse man i fråga om de kommunala represen­

tantvalen kan påvisa några för dem speciella förhållanden, som tala för

fullmaktssystemet, kan det ifrågasättas att för dessa val tillämpa sagda

system, ehuru ett annat redan givits företräde och antagits för de poli­

tiska representantvalen. Men sådana särskilda förhållanden kunna enligt

mitt förmenande icke anses föreligga.

Sakkunnigmajoriteten har härutinnan visserligen framhållit, hurusom

den omständigheten att vid kommunala avgöranden i allmänhet fullmakts­

systemet skulle bibehållas, talade för att sagda system tillämpades jämväl

vid de kommunala representantvalen, samt vidare, att för denna röstnings-

form talade det faktum, att allmänheten gjort sig förtrogen med den­

samma, medan systemet röstsedels insändande innebure en nyhet, som kan­

ske först efter åtskilliga år kunde fullt inläras.

Beträffande detta uttalande må till en början erinras, att det

just varit det olämpliga sätt, på vilket sådan fullmaktsröstning praktise­

rats, som uppkallat en allmän opinion mot sådan röstning. Inlärandet av

den nya metoden måste ju för övrigt ske, även om den icke kommer att

tillämpas vid de kommunala valen. Det blir i stort sett samma personer,

som vid dessa och vid de politiska valen skulle hava möjlighet att använda

formerna för röstning utan personlig inställelse och vara nödsakade att

inlära dem, därest de vilja begagna sig av denna möjlighet.

Beträffande det åberopade skälet för fullmaktssystemets tillämpning

vid de kommunala representantvalen, att detta system komme att bibe­

hållas vid kommunala avgöranden i allmänhet, är hållbarheten av sagda

skäl beroende på huruvida de kommunala representantvalen och andra

kommunala avgöranden kunna sägas äga större inre frändskap än de kom­

munala representantvalen och andrakammarvalen. De sakkunniga synas

vara eniga därom, att ur principiell synpunkt en avgörande skillnad mel­

lan dessa kommunala val och andra kommunala avgöranden består däri,

att de senare, såvitt icke är fråga om val, enligt sin natur måste och,

vad angår val, såsom regel förutsättas ske genom öppen omröstning och

efter dessförinnan vunnen kännedom om voteringspropositionen vid röst-

ningstillfället. Ur samma synpunkt torde val av kommunalfullmäktige,

stadsfullmäktige och landstingsmän hava en helt annan karaktär än det

direkta deltagandet i sakliga och övriga avgöranden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

47

Dessutom lärer det icke kunna förnekas, att även vid valen av de

kommunala representantförsamlingarna de rent politiska synpunkterna hava

en mycket stor betydelse. Detta gäller isynnerhet beträffande landstings-

mannavalen. I sammanhang härmed må framhållas, att enligt de sakkun­

nigas förslag även vid utseende av elektorer för val till ledamöter av riks­

dagens första kammare röstning utan personlig inställelse skulle ske ge­

nom fullmäktig. Att dessa elektorsval, vilka enligt den nya vallagen skola

äga rum i samband med stadsfullmäktigvalen, hava en uteslutande poli­

tisk karaktär, har sakkunnigmajoriteten icke kunnat förneka. Eldigt för­

slaget skulle emelh rtid uppkomma det egendomliga förhållandet, att vid

val, som äro bestämmande för första kammarens sammansättning, skulle

gälla en röstningsmetod, som underkänts i fråga om val, bestämmande för­

andra kammarens sammansättning.

över huvud taget utgör den omständigheten, att systemet med val­

sedels insändande skulle komma till användning vid andrakammarval, i

och för sig från praktisk synpunkt ett synnerligen starkt vägande skäl för

tillämpning av samma system även vid de kommunala representantvalen.

Frånsett frågorna om det röstningssätt, som kommer till användning, samt

vilken myndighet, som har att förrätta valet och sammanräkna röstsed­

larna, äro nämligen formerna för de politiska och de kommunala repre­

sentantvalen nästan i varje detalj likartade. Likheten sträcker sig alltifrån

föreskrifterna om uppdelning i valdistrikt och röstlängds upprättande till

bestämmelserna om sammanräkning av röstsedlarna. Och i den mån

skiljaktigheter i valprocedurerna ännu finnas, är det ett allmänt önskemål,

att dessa skiljaktigheter såvitt möjligt utplånas. I sådant syfte föreslå

de sakkunniga, vilket förslag jag även i det följande kommer att förorda,

att valen av fullmäktige och landstingsmän på landsbygden skola i likhet

med andrakammarvalen förrättas av valnämnden och icke såsom hittills å

kommunalstämma eller distriktsstämma.

Liksom de sakkunniga enhälligt ansett, att den för de kommunala

representantvalen rådande gemenskapen i valprocedur påkallar likformiga

bestämmelser beträffande sättet att rösta utan personlig inställelse och där­

vid tillämpligt röstningssätt, måste den motsvarande gemenskapen mellan

dessa val och andrakammarvalen göra det synnerligen önskvärt, att ett

och samma röstningssätt vid dem samtliga tillämpas. Ett avsteg från

denna strävan genom föreskrifter om olika röstningssätt skulle säker­

ligen såväl för valförrättare som i synnerhet för väljarna vara mycket oväl­

kommet. Till och med om systemet med valsedels insändande varit mera

omständligt och invecklat än fullmaktsmetoden, torde det för de röst­

berättigade, likasom för dem, som i ett eller annat hänseende hava att

¹ ,

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

48

tillhandagå dem vid valen, vara bekvämare och framför allt giva mindre

anledning till misstag, om samma föreskrifter gälla i alla förekommande

fall, än °för den händelse, att den ena metoden skall tilllämpas i ett och

den andra i ett annat fall.

Om man slutligen sammanfattar resultaten av samtliga de röstnmgs-

regler, som enligt de två alternativen skulle tillämpas på de olika avgö­

randena — politiska och kommunala —, varom här varit fråga, ställer det

sig i själva verket så, att reservanternas förslag medför användning av

endast två system: ett för representantval, politiska eller kommunala, och

ett annat för kommunala avgöranden i övrigt, under det att majoritetens

nödvändiggör tre: ett för de politiska valen, ett annat för de kommunala

representantvalen och ett tredje för övriga kommunala avgöranden, ly

för de kommunala representantvalen skulle icke enligt majoritetsförslaget

komma att gälla samma regler som för övriga kommunala avgöranden.

Vid valen skulle ju endast vissa röstberättigade hava rätt att använda full­

makt, samt fullmakten, såvitt angår äkta makar, vara utfärdad av den ena

maken till den andra, samt, vad angår yrkes- och tjänstegrupperna,. vara

åtföljd av hindersintyg, för vilket fordrades medverkan av ett kvalificerat

vittne. Vid övriga avgöranden åter skulle varje röstberättigad hava be­

fogenhet att låta sig företrädas av fullmäktig, vilken som helst röstberät­

tigad kunna vara fullmäktig samt hindersintyg och kvalificerat vittne aldrig

påfordras.

Med stöd av vad jag ovan anfört får jag sålunda förorda, att vid

röstning utan personlig inställelse vid kommunalfullmäktigval, stadsfull­

mäktigval och landstingsmannaval systemet med röstsedels insändande

skall °komma till användning under tillämpning av bestämmelser motsva­

rande dem, som villkorligt antagits i fråga om val till riksdagens andra

kammare.

_

.

Säa andra

Detsamma gäller även val av fattigvårdsfullmäktige,. som i enlighet

frågor, jued bestämmelserna i den år 1919 ändrade lagen om fattigvården kunna

eller skola förekomma i de fall, där två eller flera kommuner förenat, sig

till ett fattigvårdssamhälle, ävensom val av de elektorer för utseende av

ledamöter i första kammaren, som enligt den av 1919 års lagtima riksdag

villkorligt antagna vallagen skola förrättas i de städer, som ej deltaga i

landsting.

I fråga om röstning utan personlig inställelse vid val av represen­

tanter i den kyrkliga kommunen ävensom vid val av präster och ordinarie

folkskollärare 'torde det ankomma på chefen för ecklesiastikdepartementet

att. i samband med behandlingen av frågan om införande av representativt

system i den kyrkliga kommunen avgiva förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

49

De sakkunnigas förslag att överflytta ledningen av valförrättningen

vid kommunalfullmäktigval och landstingsmannaval å landsbygden från

kommunalstämmans eller distriktsstämmans ordförande och i stället uppdraga

sagda förrättning åt valnämnden eller närmast dess ordförande, synes mig

innebära en lämplig anordning. För förslaget talar önskvärdheten att så­

vitt möjligt åstadkomma ensartade bestämmelser för de kommunala och

de politiska representantvalen. I stad förrättas båda dessa slag av val in­

för magistraten. Det finnes, såsom de sakkunniga framhålla, intet skäl,

varför icke även på landet båda valen skola förrättas av samma institu­

tion, nämligen valnämnden, som härigenom kunde förvärva sig ökade er­

farenheter. Uppgiften att granska den kommunala röstlängden är ju re­

dan överflyttad från stämman till valnämnden, och efter den sammanföring

av den politiska och den kommunala röstlängden, som jag i det följande äm­

nar föreslå, skall jämväl förvaringen av den längd, som företrädesvis skall

komma till användning vid de politiska och kommunala representantvalen,

ankomma på valnämndens ordförande. Genom att anförtro valförrättningen

åt valnämnden slipper man också ifrån distriktsstämmorna. Valdistrikten

komma, om mitt förslag till en vittgående uppdelning av kommunerna i

valdistrikt godtages, att bliva synnerligen talrika, och om mitt förslag,

avseende att bringa överensstämmelse mellan valdistriktsindelningen för

politiska och kommunala val godkännes och följaktligen varje kommunalt

valdistrikt bliver försett med eu valnämnd, så finnes intet som helst hinder

för en i och för sig önskvärd reform att låta denna valnämnd förrätta

jämväl de kommunala valen å landsbygden.

Jag anser mig sålunda böra biträda av de sakkunniga i sagda syfte

framlagda förslag.

Aven vad de sakkunniga föreslagit beträffande röstlängdens insänd­

ning till den sammanräknande myndigheten godtages av mig på skäl, som

av de sakkunniga anförts.

Detsamma gäller den föreslagna bestämmelsen om huru bör förfaras

då sammanräkning vid stadsfullmäktigval icke omedelbart verkställes, dock

att den föreslagna bestämmelsen i fråga om sättet för valkuvertens för­

varing under tiden till sammanräkningen synes böra något modifieras

beträffande Stockholm, varest i detta avseende utbildat sig en från de

sakkunnigas förslag avvikande praxis, som jämväl vunnit Kungl. Maj:ts

godkännande (se kungl. kungörelsen den 18 juli 1913 angående formulär till

protokoll vid stadsfullmäktigval i Stockholm) och som vederbörande myndig­

heter synas böra äga fria händer att fortfarande tillämpa, därest de så önska.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 242 höft. (Nr 286.)

7

Kung!.. Maj:ts proposition nr 286.

50

Yaldistriktsindelning vid kommunala och politiska val.

Beträffande yaldistriktsindelning vid kommunala och politiska val

har dåvarande chefen för civildepartementet vid behandling den 30 maj

1919 av frågan om tillsättande av de sakkunniga gjort följande uttalande

till statsrådsprotokollet:

»Vid utredningsarbetet bör vidare ägnas uppmärksamhet åt frågan, huruvida

genom förändrade bestämmelser i avseende å distriktsindelning och därmed i sam­

band stående anordningar vid kommunala val de röstberättigade må kunna be­

redas ökade möjligheter att begagna sig av sin rätt att deltaga i valen. Detta

spörsmål har, sedan rösträtten genom beslut vid 1918 års urtima riksdag ut­

sträckts till så många dittills ej röstägande medborgare, vunnit ökad aktualitet.

Särskilt torde härvid kunna ifrågasättas att utsträcka den skyldighet att anordna

distriktsindelning i vissa kommuner, som nu finnes, ävensom att tillerkänna ve­

derbörande länsstyrelse vissa initiativ till distriktsindelning. I samband härmed

bör beaktas en fråga, vars betydelse i skrivelse till mig den 31 mars 1919 fram­

hållits av de sakkunniga, vilka inom civildepartementet tillkallats för att biträda

vid uppgörande av förslag till röstlängder för kommunala val m. m. Nämnda

sakkunniga hava nämligen påpekat, hurusom vissa ändringar i landstingsförord-

ningen och lagen om val till riksdagen vore nödvändiga, så att överensstämmelse

vunnes beträffande valdistriktsindelningarna för kommunalfullmäktigval, lands-

tingsmannaval och val till riksdagens andra kammare, en överensstämmelse, som,

i varje fall önskvärd, vore nödvändig med hänsyn till att den i vallagen omför-

mälda valnämnden, i enlighet med kommunallagarnas bestämmelser, skulle taga

viss befattning jämväl med den kommunala längden.»

De

1 enlighet härmed hava de sakkunniga till behandling upptagit

sakkunniga.

denna fråga och därvid beträffande valdistriktsindelningarnas vid kommu­

nala och politiska val förhållande till varandra konstaterat, att valdistrikten

för kommunalfullmäktigval och landstingsmannaval redan enligt gällande

bestämmelser sammanfalla, men att distriktsindelningen, i vad angår dessa

val å ena samt andrakammarvalen å andra sidan kunna uppvisa olikheter

i följande hänseenden:

1) vid de kommunala valen måste kommun med mer än 10,000 in­

vånare vara uppdelad i valdistrikt, vid de politiska behöver detta icke

vara fallet;

2) vid de politiska valen måste i vissa fall delar av kommun (då de

höra till olika valkretsar) bilda särskilda valdistrikt, vid de kommunala

valen behöver detta icke vara fallet;

3) på grund av »samfärdsförhållanden eller andra orsaker» kan kom­

mun komma att delas i valdistrikt för de politiska valen, men icke vid

de kommunala och tvärtom; och distriktsindelningen kan komma att ske

på ett sätt vid de förra och på ett annat sätt vid de senare valen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Knru/l. May.ts proposition nr 286.

51

I vad mån dessa olikheter i gällande bestämmelser medfört skilj­

aktigheter i landsbygdens valdistriktsindelningar, framgår av vissa av de

sakkunniga gjorda statistiska sammanställningar. Enligt dessa tillhörde

fem kommuner olika valkretsar såväl vid riksdagsmannaval som vid lands-

tingsmannaval. Tre kommuner tillhörde olika valkretsar vid landstings-

mannaval men ej vid andrakammarval, och två kommuner tillhörde olika

valkretsar vid andrakammarval men ej vid landstingsmannaval. Vid andra-

kammarvalen hösten 1914 voro 78 och år 1917: 111 landskommuner in­

delade i valdistrikt, varemot vid landstingsmannavalen 1916—1918 och

1919 motsvarande siffror utgjorde respektive 63 och 120. Av sagda sta­

tistik framgår vidare, att 68 kommuner voro indelade i valdistrikt på ena­

handa sätt vid andrakammarvalen 1917 och landstingsmannavalen 1919,

medan 26 kommuner vid dessa val visserligen voro indelade i valdistrikt

men på olika sätt vid de båda valen. 23 kommuner voro uppdelade i

valdistrikt vid andrakammarvalen men ej vid landstingsmannavalen, och

beträffande 34 kommuner ägde det motsatta förhållandet rum.

Efter att hava konstaterat, att överensstämmelse mellan valdistrikts-

indelningar för politiska och kommunala val å landsbygden vore nödvän­

dig med hänsyn såväl till den befattning, som valnämnden skall taga med

den kommunala röstlängden, som ock för förverkligandet av önskemålet om

den politiska och den kommunala röstlängdens sammanförande föreslå de

sakkunniga nödiga ändringar i vallagen, förordningen om kommunalsty­

relse på landet samt landstingsförordningen för vinnande av sådan över­

ensstämmelse.

Vad anofår ^åtgärder för att genom en allmännare valdistriktsindel-

ning på landsbygden underlätta valdeltagandet föreslå de sakkunniga be­

stämmelser, gående ut på att, då invånarantalet i en kommun eller ett

distrikt överstiger 3,000, en uppdelning i valdistrikt skall obligatoriskt

företagas, dock att Konungens befallningshavande på framställning av kom­

munalstämma må medgiva undantag: från sagda bestämmelser. Vidare

föreslå de sakkunniga, att länsstyrelse skall vara berättigad liksom vid de

obligatoriska undantagsfallen pliktig att utan framställning från röstberät­

tigad inom kommunen efter vederbörlig kommunal myndighets hörande före­

taga uppdelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning.

1 fråga om städerna föreslå de sakkunniga inga nya bestämmelser

om valdistrikt eller röstupptagningsställen.

Bestämmelser, avseende att vinna överensstämmelse mellan valdistrikts-

indelninyen för kommunala och politiska val på landsbygden, torde, såsom

Departe­

ments­

chefen.

52

Kung!. Maj:ts proposition nr 2ti6.

av det ovan anförda framgår, vara ofrånkomliga, och bör sålunda de sak­

kunnigas förslag i denna punkt godtagas.

I fråga om åtgärder för att underlätta valdeltagandet vill jag till

en början erinra om de bestämmelser, som i sådant syfte träffades för

1919 års vårval. 1 särskild lag av den 25 februari 1919 stadgades, att de

under sagda år infallande kommunalfullmäktigvalen, respektive landstings-

mannavalen, på landet i kommuner eller valdistrikt med mer än 3,000

invånare skulle äga rum under två — i undantagsfall tre — dagar. Samma

anordning skulle även efter vederbörande stämmoordförandes respektive

magistrats omprövning medgivas i landskommuner (respektive valdistrikt)

med 3,000 invånare eller därunder samt i köpingar och städer. Genom

sagda lag öppnades även möjlighet att inom samma kommun eller distrikt

använda olika vallokaler under de olika valdagarna.

Dessa speciella bestämmelser för 1919 års kommunala representant­

val betingades av att det under den korta tid, som förelåg efter anta­

gandet av den kommunala rösträttsreformen till dess de nya valen skulle

hållas, var omöjligt att genom en allmännare uppdelning i valdistrikt bereda

de genom rösträttsreformen nära nog tredubblade väljarmassorna tillfälle

att utan alltför stora svårigheter och med undvikande av trängsel vid val­

urnorna göra bruk av sin rösträtt. Då jämväl antalet röstberättigade

vid riksdagsmannaval under förutsättning av det vilande grundlagsförsla­

gets antagande kommer att ökas i nära nog samma grad, som skett i fråga

om de kommunalt röstberättigade, måste även för dessa val speciella åt­

gärder vidtagas för underlättande av valdeltagandet. De enligt mitt för­

menande lämpligaste åtgärderna äro härvid en allmännare uppdelning i

valdistrikt, och en sådan allmännare uppdelning är, såsom framgår av de

sakkunnigas statistiska sammanställningar, önskvärd även ur den synpunk­

ten, att för närvarande ett flertal valdistrikt äro så stora, att det synner­

ligast för de i utkanterna boende måste anses vara förenat med stort be­

svär att infinna sig till vallokalen.

Sagda sammanställningar visa tydligt nog, att det hittills icke en­

bart eller kanske icke ens i första hand varit invånarantalet, som varit av­

görande för huruvida en kommun på landet uppdelats i valdistrikt eller ej.

Kommunens areal, dess natur-, klimat- och samfärdsförhållanden torde härvid

hava spelat en betydande roll. Men att uppställa detaljerade bestämmel­

ser om att en kommun, som i dessa avseenden är på visst sätt beskaffa^,

ovillkorligen skall indelas i valdistrikt, låter sig tydligen icke göra. A

andra sidan har just i samband med den kommunala rösträttsreformen

antalet invånare kommit att bliva en alltmera avgörande faktor för frågan

om indelning i valdistrikt. Med hänsyn härtill anser jag mig böra god-

53

taga de sakkunnigas förslag om att, då invånarna i en kommun eller i ett

distrikt uppgå till ett visst antal, en uppdelning i valdistrikt bör obliga­

toriskt företagas.

Var denna folkmängdsgräns bör sättas, kan naturligtvis bliva före­

mål för olika meningar. I enlighet med den uppfattning, som gjort sig

gällande i Kungl. Maj:ts proposition nr 36 till 1919 års lagtima riksdag,

och i anslutning till de av mig anförda bestämmelserna i den lag, vartill

sagda proposition gav upphov, anser jag i likhet med de sakkunniga, att

sagda folkmängdsgräns bör sättas vid *3,000, och att följaktligen kommun

på landet med mer än 3,000 invånare obligatoriskt skall delas i två eller

flera valdistrikt. En sådan bestämmelse kommer att innebära, att val­

distriktsindelning skall införas i 213 landskommuner, som vid 1919 års

vårval icke voro uppdelade i valdistrikt.

Då emellertid förhållandena i en landskommun med över 3,000 in­

vånare givetvis kunna vara sådana, att en valdistriktsindelning icke är av

behovet påkallad men däremot förenad med besvär och extra kostnad för

kommunen, anser jag mig likaledes böra beträda de sakkunnigas förslag,

att Konungens befallningshavande på framställning av kommunalstämma

må medgiva undantag från ovan angivna bestämmelse.

Med hänsyn till att understundom en kommuns röstberättigade med­

lemmar, som hava en alltför lång väg till vallokalen, på grund av bri­

stande företagsamhet eller bristande kännedom om hithörande bestämmel­

ser, underlåta att göra framställning till länsstyrelsen om en välbehövlig

valdistriktsindelning, godtager jag även sakkunnigas förslag om länsstyrelses

initiativrätt till valdistriktsindelning.

Vad städerna angår, kunde ju ifrågasättas att jämväl för dem med­

dela föreskrifter, avseende att åstadkomma dels överensstämmelse i val­

distriktsindelning för politiska och kommunala val, dels en allmännare

valdistriktsindelning för underlättande av valdeltagandet. Men då indel­

ning i valdistrikt eller särskilda röstupptagningsställen för olika delar av

stad i motsats till valdistriktsindelningen på landsbygden icke förutsätter

vare sig röstlängdens upprättande i särskilda delar eller särskild myndighets

provning av varje del, ligger det i sakens natur, att de förhållanden, som

lör landsbygden nödvändiggöra likformiga bestämmelser om valdistrikts­

indelning, icke föreligga beträffande valdistrikt och röstupptagningsställen

i stad. Då vidare de lokala förhållandena i städerna äro synnerligen väx­

lande, torde det knappast vara lämpligt att för dem likasom för landskom­

munerna föreskriva obligatorisk valdistriktsindelning vid viss folkmängd.

Under sådant förhållande och då klagomål över uraktlåtenhet från magist­

ratens sida att i angivna hänseende vidtaga erforderliga åtgärder icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

54

synas hava förekommit, anser jag, i likhet med de sakkunniga, att

denna fråga kan överlämnas till "självständig prövning av magistraten,

som i egenskap av valförrättare har intresse av att icke alltför stor an­

hopning av röstande uppkommer i vallokalerna.

För att länsstyrelsens beslut om ändring i valdistriktsindelning på

landet skall kunna tillämpas vid valen, fordras, framhålla de sakkunniga,

att vederbörlig hänsyn till sagda beslut tagits redan vid röstlängdens upp­

görande, så att denna upplagts efter de nya valdistrikten. Enligt uppgift

från häradsskrivarna begvnna dessa röstlängders utskrivning redan vid

årets början, så snart mantalslängderna föreligga färdiga. Härav följer,

att beslut om ändring i valdistriktsindelning böra meddelas redan året

innan det kan träda i tillämpning. Då vidare kommunalstämmas beslut

angående kommuns indelning i valkretsar för fullmäktigval eller ändring

i sådan valkretsindelning kan nödvändiggöra eu ändring av kommunens

valdistriktsindelning utöver den ändring, som direkt sker genom den nya

valkretsindelningen, måste tydligen beslut om valkretsindelning för kom­

munalfullmäktigval fattas viss tid före ingången av det kalenderår, under

vilket beslutet skall träda i tillämpning, varvid även hänsyn måste tagas

till besvärstiden. De sakkunniga hava för den skull föreslagit, att beslut

angående valkretsindelning för kommunalfullmäktigval skall fattas senast

den 31 oktober året före det, då beslutet skall första gången tillämpas.

Mot vad de sakkunniga i dessa delar föreslagit har jag ej funnit

anledning till erinran.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

^Sammanförande av den kommunala och den politiska röstlängden.

De

I sin utredning angående önskvärdheten och möjligheten av att sam-

sakkunmga. manföra den kommunala och den politiska röstlängden till en handling

uttala de sakkunniga bland annat följande:

»Etter den kommunala rösträttsreformen vid 1918 års urtima riksdag och

de förändrade bestämmelser beträffande val till andra kammaren, som vid 1919

års lagtima riksdag antogos såsom vilande grundlagsförslag, komma — när dessa

grundlagsförslag bliva slutligt lagfästade — villkoren för kommunal och politisk

rösträtt att i det närmaste sammanfalla. Skillnaden blir allenast den, att för

den senare alltjämt det s. k. värnpliktsstrecket — som är utan motsvarighet på

det kommunala området — kommer att gälla, medan å andra sidan inom kom­

munerna, men ej vid valen till andra kammaren, ett modifierat utskyldsstreck

bibehålies.

En naturlig konsekvens av att villkoren för den kommunala rösträtten så­

lunda närmat sig villkoren för den politiska har blivit, att den kommunala röst­

längden numera upprättas i sammanhang med den politiska och under iaktta-

55

gande av samma förfarande och tidsbestämningar, som hittills gällt för sist­

nämnda längd. Liksom den politiska längden skall sålunda även den kommunala

bygga på årets mantalslängd, och upprättandet skall i båda fallen ankomma å

landsbygden på härad sskrivarn e och i stad på magistraten (stadsstyrelsen) eller

av densamma förordnade tjänstemän. Båda längderna upprättas före den 25 juni

varje år och uppgiftsskyldigheten beträffande olika anledningar till förlorad röst­

rätt, såväl politisk som kommunal, åligger pastorsämbeten, domare och fattig-

vårdsstyrelsernas ordförande; uppgifter om förlust av politisk rösträtt på grund

av försummad värnplikt lämnas av befälhavare för rullförings- och sjörullförings-

områden samt landsfiskaler och magistrater (poliskammare eller polisdomstol),

medan uppgiftsskyldigheten i fråga om ej uppfyllda villkor beträffande utskylds-

strecket för kommunal rösträtt åligger »vederbörande i kommunen». Det tillkom­

mer slutligen på landet valnämnden och i stad magistraten att granska såväl

den politiska som den kommunala röstlängden, och denna granskning skall (i stad

såväl som på landet) ske för ett år i sänder; sedan längderna efter eventuellt an­

förda besvär väl fastställts till användning, skola de utan möjlighet till ändring

annat än i visst undantagsfall gälla, till dess ny längd nästa år fastställts. De när­

mare föreskrifterna angående den kommunala röstlängdens upprättande, angående

röstlängdsformulär m. in., äro meddelade i en särskild kungörelse av den 8 april

1919 (Svensk författningssamling nr 160), avfattad i enlighet med i kommunal­

lagarna givna bestämmelser, medan motsvarande föreskrifter beträffande den po­

litiska längden återfinnas i en kungörelse av den 26 november 1909 (svensk för­

fattningssamling nr 133), avfattad i enlighet med bestämmelser i lag om val till

riksdagen i dess nuvarande lydelse.

KungL MajUs proposition nr 286.

Med hänsyn till ovan anförda förhållanden ligger det nära till hands att

söka sammanföra de åtgärder av olika slag, som hava avseende på röstlängden

för val till andra kammaren med de åtgärder av motsvarande slag, som hava av­

seende på den kommunala röstlängden, samt därmed låta upprättandet och den

vidare behandlingen av de båda längderna ske på en gång och längderna utgöra

delar av ett och samma dokument.»

Under framhållande av de fördelar i övrigt, som eu sådan samman-

föring skulle erbjuda, förorda de sakkunniga, att densamma kommer till

stånd, och hava i enlighet härmed uppgjort förslag till kungörelse an­

gående röstlängds upprättande, avsedd att ersätta kungörelsen av den 8

april 1919 om upprättande av kommunal röstlängd och kungörelsen av

den 20 november 1909 angående upprättande av röstlängd för val till

riksdagens andra kammare.

Enligt nämnda förslag till kungörelse skola de sammanförda röst­

längderna upprättas i två exemplar, av vilka det ena i regel skall använ­

das vid samtliga representantval och vid förekommande behov tillhanda­

hållas på landet av valnämndens ordförande och i stad av magistraten,

samt det andra exemplaret i regel användas vid övriga avgöranden i den

borgerliga och kyrkliga kommunen och tillhandahållas på landet av kom-

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

munalstämmans ordförande och i stad av magistraten. Kungörelseför­

slaget i fråga innehåller även vissa bestämmelser angående röstlängd för

inunicipalsamhälle samt angående åtgärder för att villkoren för rösträtt å

municipalstämma skola kunna tillämpas.

Under framhållande av att i kommunalförfattningarna inga före­

skrifter förefinnas därom, att, då en kommun består av flera församlingar

eller delar av församlingar, röstlängden skall uppläggas i särskilda delar,

en för varje församling, hava de sakkunniga föreslagit införande av nödiga

tilläggsbestämmelser i sådant avseende i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd.

Såsom en direkt följd av längdernas sammanföring hava de sak­

kunniga vidare föreslagit införande av sådan bestämmelse i vallagen, att,

om anmärkning framställe mot den ena av de sammanförda längderna

och anmärkningen angår sådant villkor för rösträtt, rörande vilket ena­

handa bestämmelser gälla för politisk och kommunal rösträtt, anmärkningen

skall anses avse jämväl den andra längden.

En numera, efter det att röstlängden ej längre granskas och justeras

å kommunalstämma, omotiverad bestämmelse i § 33 i förordningen om kom­

munalstyrelse på landet hava de sakkunniga föreslagit skola utgå.

I samband med frågan om sammanförande av de båda röstläng­

derna hava de sakkunniga till behandling upptagit vissa från häradsskrivar-

håll framförda spörsmål eller önskemål, avseende dels en framflyttning av

tidpunkten, då röstlängderna skola föreligga färdiga frän häradsskrivärna,

dels en sammanföring av prästvallängden med- de politiska och kommunala

längderna. Det sistnämnda kravet tillbakavisas av de sakkunniga såsom

outförbar eller i varje fall förenat med väsentliga nackdelar. Men det

förstnämnda kravet tilistyrkes i så måtto, att omförmälda tidpunkt skulle

framflyttas med fem dagar, vilket skulle möjliggöras på sådant sätt, att

tiden mellan sista dagen för röstlängdens avlämnande av röstlängdsupprät-

taren och första dagen, då den skall vara för granskning framlagd, för­

kortas med två dagar, samt tiden för valnämndens eller magistratens be­

handling av inkomna anmärkningar med tre dagar. De sakkunniga förut­

sätta därvid, att häradsskrivarna skola före den senast tillåtna dagen för

röstlängds avlämnande avsända längderna till mera avlägset varande val­

nämnder med dåliga postförbindelser samt att kungörandet sker i tid, även

om röstlängden ännu icke inkommit till valnämnden.

De sakkunniga erinra vidare i sitt betänkande om vissa oegentlig-

heter i de nuvarande bestämmelserna om rösträtt vid prästval, sådana de

föreligga i § 26 i lagen angående tillsättande av prästerliga tjänster, även-

som i bestämmelserna i § 59 i lagen angående väghållningsbesvärets utgö­

rande pa landet.

De sakkunniga hava även till behandling upptagit frågan om sär­

skild ersättning av statsmedel åt röstlängdsupprättare och hava därvid kom­

mit till den uppfattning, att sådan ersättning måhända bör tillerkännas

häradsskrivarna i betraktande av dels den ökning i deras arbete, som upp­

står genom röstlängdernas upprättande på föreslaget sätt, och dels även de

i hög grad ökade kostnaderna för skrivbiträden som häradsskrivarna måste

vidkännas. Storleken av den ersättning, som sålunda kan tänkas böra

utgå till häradsskrivarna av statsmedel, lärer väl, framhålla de sakkunniga,

åtminstone i viss mån vara beroende av de löneintäkter, varmed dessa

tjänstemän i övrigt hava att räkna. I och för sig anse de sakkunniga

emellertid, att det belopp, som före 1917 års lönereglering utgick till

häradsskrivarna för upprättandet av röstlängd för val till andra kammaren,

d. v. s. 50 öre för varje helt eller påbörjat uppslag, torde vara tillfyllest,

detta med hänsyn till att det här icke är fråga om en ersättning för hela

arbetet med den politiska längdens upprättande utan allenast för den

ökning i hithörande arbete, som vållas av de nya reglerna för röstläng­

dernas uppläggande samt för ökningen av häradsskrivarnas utgifter för

skrivbiträden. Den summa av statsmedel, som sålunda för röstlängdernas

upprättande skulle årligen erfordras, hava de sakkunniga beräknat till i

runt tal 75,000 kronor. Angående villkoren för ersättningens utgående

till häradsskrivare samt angående sättet för ersättningens utbetalande, anse

de sakkunniga böra gälla enahanda föreskrifter som tidigare i fråga om

ersättning för upprättande av röstlängder för val till andra kammaren (jfr

kungörelsen den 30 juni 1916, sv. förf.-saml. nr 250).

Önskvärdheten av att en sammanföring äger rum av den kommu­

nala och den politiska röstlängden har framhållits av såväl omförmälda

sakkunniga som de inom departementet efter den kommunala rösträtts-

reformen tillkallade sakkunniga för uppgörande av förslag till röstlängd

vid kommunala val in. in.

Den arbetsbesparing, som en sådan sammanföring innebär i första

hand för röstlängdsupprättarna men även för dem, som hava att meddela

uppgifter till röstlängderna, och för de myndigheter, på vilka röstlängder­

nas granskning ankommer, torde utgöra tillräckligt motiv för att åtgärder

vidtagas i berörda syfte. Aven för de samhällsmedlemmar, som önska

ändring i de för granskning framlagda längderna, skulle en dylik samman­

föring vara av praktisk betydelse. Vid framställande av anmärkning mot

Bihang till riksdagens protokoll 1.920. 1 sand. 242 höft.

(AV

286.)

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

57

Departe­

ments­

chefen.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

de olika längderna skulle nämligen icke behöva anlitas två samtidiga, men

likväl formellt helt åtskilda förfaringssätt angående i allt väsentligt samma

sak, utan hithörande åtgärder i realiteten kunna hänföra sig till en enda

procedur. Aven den minskning i kostnaderna för formulär till röstlängd

och därmed sammanhängande handlingar, som en dylik anordning skulle

innebära, talar för densamma. Då vidare sammanföringen av röstläng­

derna, såsom jag i det följande skall påvisa, erbjuder vissa andra för­

delar och icke år förenad med några som helst olägenheter eller er­

fordrar några mera betydande ändringar i nu gällande lagar och före­

skrifter, får jag sålunda tillstyrka vad de sakkunniga i sagda syfte före­

slagit.

En sådan sammanföring förutsätter, såsom de sakkunniga framhålla,

i och för sig ingen ändring av vare sig lagen om val till riksdagen eller

kommunallagarna, dock att, såsom de sakkunniga föreslagit, till förstnämnda

lag synes böra fogas ett tillägg av innehåll att, om anmärkning framstäl-

les mot den ena av de sammanförda längderna och anmärkningen angår

sådant villkor för rösträtt, rörande vilket enahanda bestämmelser gälla för

politisk och kommunal rösträtt, anmärkningen skall anses avse jämväl den

andra längden. Enligt vallagens § 26 (framdeles § 38) ankommer det

nämligen på Konungen att i avseende på den politiska röstlängdens upp­

rättande meddela närmare föreskrifter, och enligt § 14 mom. 1 av förord­

ningen om kommunalstyrelse på landet, § 13 mom. 2 av förordningen om

kommunalstyrelse i stad samt § 5 mom. 2 i förordningen om kominunal-

styrelse i Stockholm har Kungl. Maj:t samma befogenhet i fråga om den

kommunala längdens upprättande. Det är i enlighet med denna befogen­

het, som Kungl. Maj:t i kungörelser av den 26 november 1909 och den 8

april 1919 utfärdat föreskrifter om de båda längdernas upprättande samt

den i avseende härå vissa myndigheter åliggande uppgiftsskyldigheten. De

båda längdernas sammanföring innebär intet upphävande av vallagens och

kommunallagarnas bestämmelser, att en röstlängd för val till andra kam­

maren och en kommunal röstlängd skola upprättas; de finnas båda ehuru

sammanförda på ett och samma papper. Sammanföringen i fråga skulle

sålunda, frånsett förberörda oväsentliga ändring av vallagen, komma till

uttryck allenast i en av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse angående upp­

rättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare och av kom­

munal röstlängd, vilken kungörelse skulle ersätta ovan omnämnda kungö­

relser.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget till sådan kungörelse med

åtföljande blankettformulär har ej undergått slutlig granskning i veder-

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

59

börande departement, men synes förslaget i huvudsak ej giva anledning

till erinran.

Ur innehållet i detta kungörelseförslag torde här böra omnämnas

en däri intagen bestämmelse, som avser röstlängdens uppläggande i tvenne

exemplar. För bedömande av detta spörsmål vill jag i anslutning till de

sakkunniga till en början erinra om en skrivelse (nr 74) av 1914 års se­

nare riksdag, i vilken anhålles, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huru­

vida icke sådana ändringar kunna vidtagas i gällande bestämmelser, att

rösträttens utövning möjliggöres i fall, då röstlängd till andra kammaren

förkommit, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Denna riksdagsskrivelse var framkallad av en framställ­

ning från konstitutionsutskottet, stim vid behandlingen av en i första kam­

maren väckt motion (nr 50) angående åtgärder till tryggande av deras

rösträtt, som utan eget förvållande ej blivit upptagna i röstlängden, fäst

uppmärksamheten på att under det år 1914 förrättade andrakammarvalet

en hel kommuns valmän gått miste om utövningen av sin rösträtt på den

grund, att den för kommunen Gällande röstlängden genom eldsvåda för­

kommit.

I likhet med riksdagen och de sakkunniga anser jag, att åtgärder

böra vidtagas för att förhindra, att röstberättigade genom att röstlängden

förkommit bliva urståndsätta att utöva sin rösträtt, samt att den säkraste

utvägen i sådant syfte är, att varje röstlängd städse upprättades i två

exemplar, som förvarades å var sitt ställe.

Ihågkoinmas bör även, att före den kommunala rösträttsreformen,

enligt § 14 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, den kommu­

nala röstlängden skulle upprättas i två exemplar, av vilka det ena skulle

i sockenstugan anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.

Denna föreskrift torde visserligen i första hand hava betingats av det till­

vägagångssätt, som då tillämpades vid längdens granskning och justering,

och torde för övrigt ej alltid hava följts, men förefintligheten av föreskrif­

ten i fråga torde nog också utgöra ett uttryck för att man. även vad den

kommunala längden angår, ansett sig hava behov av ett duplettexemplar

att användas, då det andra exemplaret förkommit. För städerna har sak­

nats föreskrift, att deri kommunala längden skulle upprättas i två exemplar,

men i vissa städer, särskilt sådana, som bestå av flera församlingar, har

det varit vanligt, att röstlängden upprättats i två exemplar, av vilka det

ena tillställts städernas kyrkoherdar att av dem användas å respektive

kyrkostämmor.

Om sålunda ett behov av röstlängdens uppläggande i tvenne exem­

plar allmänt eller åtminstone i vissa fall ansetts vara för handen, redan

60

Kungl. May.ts proposition nr 286.

då den politiska och den kommunala längden utgjort skilda handlingar,

så torde, på sätt de sakkunniga framhållit, efter dessa längders sam­

manförande i en handling kravet på duplettexemplar icke kunna till­

bakavisas.

Upprättas de sammanförda längderna i tvenne exemplar, fyllas här­

igenom kraven på duplettexemplar både vad angår den politiska och den

kommunala längden. Skulle längderna alltjämt upprättas var för sig,

skulle för sagda kravs fyllande tydligen fordras, att ej mindre än fyra

röstlängdsexemplar, två av vardera längden, utskrevos. Även med hänsyn

härtill innebär sålunda den politiska och den kommunala längdens sam­

manförande till en handling en stor fördel; behovet av duplettexemplar

fylles, utan att arbetet för röstlängdsupprättaren blir avsevärt större än det

är, då längderna upprättas i allenast ett exemplar vardera. De sakkunniga

hava i detta sammanhang framhållit fördelen av att röstlängdernas bostads-,

namn- och yrkeskolumner utskrivas å skrivmaskin, varigenom duplett­

exemplar kan erhållas utan att arbetet i väsentlig mån ökas.

De sakkunnigas ovan anförda förslag till tilläggsbestämmelser i kyrko-

stämmoförordning en i avsikt att giva stöd åt en i berörda kungörelse­

förslag upptagen föreskrift om att, då en kommun består av flera försam­

lingar eller delar av församlingar, röstlängden skall uppläggas i särskilda

delar, en för varje församling, anser jag befogad, och får sålunda tillstyrka

detta förslag. Detsamma gäller den av de sakkunniga ifrågasatta före­

skriften i vallagen, att anmärkning, som framställes mot den ena av de

sammanförda längderna, skall anses avse även den andra längden ävensom

den föreslagna ändringen av § 33 i förordningen om kommunalstyrelse på

landet.

Av vad de sakkunniga anfört torde framgå, att en sammanföring av

prästvallängden med den politiska och kommunala längden ej lämpligen

bör äga rum, och kan jag beträffande motiveringen i hithörande delar åt­

nöja mig med en hänvisning till betänkandet (sid. 93 och 94).

Mot de sakkunnigas förslag i fråga om framflyttning av tiden för

röstlängdens avlämnande från häradsskrivare synes mig någon anmärkning

ej kunna göras, utan tillstyrker jag de ifrågasatta bestämmelserna.

Av de sakkunniga gjorda erinringar beträffande erforderliga ändringar

i lagen angående tillsättande av prästerliga tjänster ävensom i lagen an­

gående väghållning sbesvärets utgörande på landsbygden äro redan beaktade

genom till innevarande riksdag framlagda propositioner.

Vad slutligen angår frågan om särskild ersättning av statsmedel till

röstlängdsupprättaren, torde det icke vara nödigt att för närvarande här-

utinnan göra något bestämt uttalande, utan torde denna fråga kunna tills

vidare bero.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

61

De

uppgjorda

förslagen till författningsändringar.

De sakkunniga ävensom reservanterna herrar Lyberg och Magnusson

hava i överensstämmelse med de av dem gjorda uttalanden uppgjort förslag

till ändringar i hithörande författningar. Reservanterna hava även fram­

lagt förslag till lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför val­

förrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av

valsedelsförsändelse. Till reservationen har fogats en speciell motivering

till de av reservanterna avgivna lagförslagen i de delar, där de avvika från

sakkunnigmajoritetens förslag.

De nu framlagda lagförslagen, av vilka förslagen till ändringar i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd ävensom om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm tillkommit efter ge­

mensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet och förslagen

till ändringar i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1919 ävensom i

den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna lagen om val till

riksdagen efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet,

ansluta sig på de flesta punkter till de sakkunnigas förslag eller, i de delar

som avse röstning utan personlig inställelse vid de kommunala represen­

tantvalen, till sagda reservanters förslag. Nämnvärda avvikelser häri­

från hava föranletts allenast av vad jag förut anfört om lämplighe­

ten av en modifikation beträffande Stockholm av bestämmelsen rö­

rande de vid stadsfullmäktigval avgivna valkuvertens förvaring intill

sammanräkningen. I övrigt torde jag i det stora hela kunna inskränka

mig till att hänvisa till dels de sakkunnigas motivering (sid. 58, 59,

79, 80, 83, 84, 90, 97 och 99), dels reservanternas speciella motivering

(sid. 181 o. ff.), och i detta sammanhang uttala min anslutning till de

sakkunnigas yttrande om önskvärdheten att framdeles samtliga bestäm­

melser angående de kommunala representantvalen utbrytas ur kommunal­

lagarna och sammanföras till en gemensam kommunal vallag, i vilken

skulle ingå jämväl den nu föreslagna lagen om rätt för vissa väljare att

utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val

samt om behandling av valsedelsförsändelse.

Endast beträffande en av mig företagen ändring i kodifieringen av

bestämmelserna vidkommande 1909 års vallag och den av 1919 års lagtima

riksdag villkorligt antagna vallagen torde några ord böra nämnas. De

sakkunniga hava beträffande hithörande bestämmelser förfarit så, att de

62

Kung!. Maj:ts proposition vr 286'.

samt och synnerligen införts i förslag till lag om ändring av 1909 års

vallag, som försetts med en övergångsbestämmelse, gående ut på att genom

den föreslagna lagen ändring skulle ske i motsvarande delar i den av 1919

års lagtima riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen.

Detta i och för sig ur lagteknisk synpunkt mindre lämpliga förfaringssätt

har synts mig så mycket mindre böra godtagas, som flertalet av de före­

slagna bestämmelserna skola träda i kraft, först sedan det vilande grund­

lagsförslaget angående den utvidgade politiska rösträtten, efter att hava

av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat, d. v. s. vid den tid­

punkt, då den gamla vallagen skulle ersättas med den nya. Jag har i

stället i de nu framlagda lagförslagen i den gamla vallagen infört allenast

bestämmelserna om valdistriktsindelning, som föreslagits skola träda i kraft

den 1 oktober 1920, samt låtit såväl dessa bestämmelser som övriga an­

gående hithörande lagar ingå i ett upprättat förslag till ändring i den av

1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna vallagen.

Utöver de ändringar och tillägg, vilka här berörts, hava i de av de

sakkunniga eller reservanterna uppgjorda lagförslagen vid överarbetning

inom departementet företagits en del jämkningar av väsentligen allenast

redaktionell natur, för vilka icke torde behöva särskilt redogöras.»

Departementschefen uppläste härefter ifrågavarande förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kom-

munalstyrelse på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kom­

munalstyrelse i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kom­

munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862,

4:o) lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

5:o) lag om. ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,

6:o) lag om ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i förordningen om lands­

ting den 21 mars 1862,

1:6) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården

den 14 juni 1918,

8:o) lag om ändrad lydelse av §§ 19 och 20 i lagen om val till riks­

dagen den 26 maj 1909,

9:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av den av 1919 års lag­

tima riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen och

10:o) lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valför-

Kungl. Maj ds proposition nr 286.

63

rättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av

valsedels försändelse, ävensom

förslag till kungörelse angående upprättande av röstlängd för val till

riksdagens andra kammare och av kommunal röstlängd, samt den i avse­

ende härå vissa myndigheter åliggande uppgiftsskyldighet m. m.,

samt hemställde, att lagförslagen måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande samt att förslaget till kungörelse måtte få såsom

bilaga åtfölja propositionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga leda­

möter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 286'.

Bilaga.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts kungörelse

angående upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare

och av kommunal röstlängd, samt den i avseende härå vissa myndigheter

åliggande uppgiftsskyldighet m. m.l

§ ¹ .

Röstlängd för val till riksdagens andra kammare och kommunal

röstlängd sammanföras för varje valdistrikt och upprättas i två exemplar

på landet och i stad, där magistrat ej tinnes, av vederbörande häradsskri-

vare och i annan stad av magistraten, eller, där särskilda tjänstemän äro

förordnade för debitering av utskylderna till kronan, av dessa under ma­

gistratens inseende.

År valdistrikt på landet uppdelat i flera församlingar, skall längden

uppläggas i särskilda delar, en för varje församling.

Tillhör valdistrikt eller församling på landet mer än ett fögderi,

skall röstlängden upprättas av de olika häradsskrivarna gemensamt.

^§ 2

.

När mantalslängden för året blivit justerad, skola efter denna längd

i röstlängden för varje valdistrikt eller församling upptagas alla där man­

talsskrivna män och kvinnor, vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjugutre år.

§ 3.

1. Det åligger, där ej nedan annorlunda stadgas, pastor att årligen

å blankett enligt formulär nr 1 meddela uppgift å de män och kvinnor

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

05

inom församlingen, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder

av tjugutre år och

a) den 10 juni på grund av ådömd straffpåföljd äro obehöriga

att avgiva röst vid riksdagsmannaval eller deltaga i kommunalstämmas

eller allmän rådstugas överläggningar och beslut;

b) enligt upplysning, inkommen under tiden från mantalslängdens

granskning till och med den 10 juni, blivit svenska medborgare;

c) den 10 juni äro främmande trosbekännare eller före nämnda dag

anmält utträde ur svenska kyrkan.

Om i nu nämnda hänseenden icke något är att meddela, skall an­

mälan härom göras å uppgiftsblankett.

Uppgift eller anmälan, som nu är sagd, upprättas särskilt för varje

valdistrikt och skall senast den 12 juni avsändas eller avlämnas till röst-

längdsupprättaren i orten.

Underlåter pastor att å stadgad tid tillställa röstlängdsupprättaren

uPP§iftsblankett, som ovan sägs, skall denne genast därom göra anmälan

hos länsstyrelsen, som har att giva förständigande om skyndsamt fullgörande

av uppgiftsskyldigheten.

2. I Stockholm och Göteborg har pastor att meddela allenast de

uppgifter, som under a) och c) här ovan avses. Skyldigheten att med­

dela den under b) omförmälda uppgift tillkommer i Stockholm rotemän-

nen och i Göteborg mantalskontoret. Uppgiften skall i dessa städer avse

tiden från mantalslängdens avlämnande till och med den 10 juni samt

avfattas enligt formulär, som fastställas i Stockholm av överståthållar-

ämbetet och i Göteborg av magistraten.

§ 4.

Av domaren på landet och rådhusrätten i stad skall årligen å blan­

kett enligt formulär nr 2 meddelas uppgift å varje man eller kvinna,

vilken uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjugutre år

och den 10 juni står under förmynderskap, därå vårdnaden tillkommer

härads- eller rådhusrätten, eller är försatt i konkurs, som är

anhäno-io-

vid rätten.

° °

Uppgift, som nu är sagd, upprättas särskilt för varje kommun, där,

enligt sist inkommen anmälan, omyndig förklarad eller konkursgäldenär är

boende, och skall senast den 12 juni avsändas eller avlämnas till röstlängds­

upprättaren för kommunen.

I fråga om skyldighet att meddela uppgift rörande omyndigförkla­

rad frälseman skall, där förmynderskapet står under hovrätts vårdnad, vad

Bihang till riksdagens protokoll 1920. I samt 242 käft. (Nr 286.)

9

66

Kungl, Maj:ts proposition nr 286.

här ovan är stadgat i tillämpliga delar gälla för vederbörande tjänsteman

i hovrätten.

§ 5.

1. I varje kommun, utom Stockholm och Göteborg, åligger det

fattigvårdsstyrelsen att årligen å blankett enligt formulär nr 3 meddela

uppgift, upptagande varje man eller kvinna, vilken uppnått eller under

kalenderåret uppnår en ålder av tjugutre år och den 10 juni är av all­

männa fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning.

Om i nu angivet hänseende icke något är att meddela, skall anmälan

härom göras å uppgiftsblankett.

Uppgift, som nu är sagd, upprättas särskilt för varje valdistrikt, och

skall senast den 12 juni avsändas eller avlämnas till röstlängdsupprätta-

ren i orten.

Underlåter fattigvårdsstyrelse att å stadgad tid tillställa röstlängds-

upprättaren uppgiftsblankett, som ovan sägs, skall denne genast härom

göra anmälan hos länsstyrelsen, som har att giva förständigande om skynd­

samt fullgörande av uppgiftsskyldigheten.

2. Det tillkommer i Stockholm överståthållarämbetet och i Göte­

borg magistraten att, under iakttagande, i den mån det kan ske, av vad

i mom. 1 är stadgat, utfärda de särskilda föreskrifter och upprätta det

formulär, som erfordras för meddelande till stadens röstlängdsupprättare

av de upplysningar, som i mom. 1 avses.

§

6

.

1. Befälhavare för rullförings- eller sjörullföringsområde åligger att

årligen meddela uppgift å varje inom området rullförd värnpliktig, vilken

uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjugutre år men, till

följd av försummelse mot de i fråga om värnplikten givna föreskrifter, den

10 juni icke eller endast delvis fullgjort de värnpliktsövningar, som enligt

samma föreskrifter ålegat honom intill utgången av sistförflutna kalen­

deråret.

Uppgift, som ovan sägs, upprättas enligt formulär nr 4 särskilt för

varje församling, där värnpliktig är kyrkobokförd, och skall senast den

12 juni avsändas eller avlämnas till vederbörande röstlängdsupprättare inom

området.

2. A landet ävensom i stad, där magistrat ej finnes, åligger det

landsfiskalen att årligen med ledning av bötesliggaren och därtill hörande

handlingar, sådana de föreligga den 10 juni, meddela uppgift å varje värn-

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

67

pliktig, vilken uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjugutre

år och enligt bötespåföring, mot vilken invändning ej blivit gjord eller

genom ingivande av bevis vederbörligen fullföljd eller som av Konungens

befallningshavande fastställts, nästföregående år förfallolöst uteblivit från

inskrivningsförrättning; börande i uppgiften angivas den värnpliktiges

hemvist, fullständiga namn och yrke eller titel samt födelseår.

I Stockholm åligger det polisdomstolen och i annan stad, här magi­

strat finnes, magistraten eller, om särskild tjänsteman finnes förordnad att

ombesörja indrivning och redovisning av böter, denne under magistratens

inseende och ansvar att med ledning av de hos dem tillgängliga handlingar

angående bötesredovisningen meddela enahanda uppgift.

Uppgift, som nu är sagd, skall upprättas särskilt för varje valdistrikt,

där försumlig inskrivningsskyldig har sitt hemvist, och senast den 12 juni

avsändas eller avlämnas till röstlängdsupprättaren i orten.

§ 7.

Det åligger den inom kommunen, som har att uppbära eller bokföra

kommunalskatten att årligen å blankett enligt formulär nr 5 meddela

uppgift å de män och kvinnor inom kommunen, vilka uppnått eller under

kalenderåret uppnå en ålder av tjugutre år och den 10 juni i avseende å

dem påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning under

de tre sistförflutna kalenderåren, häfta för utskylder för flera än två av

dessa år. Motsvarande skyldighet i fråga om utskylder till municipalsamhälle

åligger den inom municipalsamhället, som har att uppbära eller bokföra

municipalskatten.

Om i nu nämnda hänseende icke något är att meddela, skall anmälan

härom göras å uppgiftsblankett.

Uppgift eller anmälan, som nu är sagd skall upprättas särskilt för

varje valdistrikt och senast den 12 juni avsändas eller avlämnas till röst­

längdsupprättaren i orten.

Underlåter vederbörande i kommunen att å stadgad tid tillställa

röstlängdsupprättaren uppgiftsblankett, som ovan sägs, skall denna genast

härom göra anmälan hos länsstyrelsen, som har att giva förständigande om

skyndsamt fullgörande av uppgiftsskyldigheten.

§

8

.

Det åligger röstlängdsupprättaren att, allt efter som de i §§ 3—7

omförmälda uppgifter inkomma, i röstlängd göra anteckningar, som därav

föranledas.

68

Kungl. May.ts proposition nr 286.

Upptager uppgift någon, som icke är mantalsskriven inom röstlängds-

upprättarens tjänstgöringsområde, har röstlängdsupprättaren att ofördröj­

ligen verkställa utdrag av uppgiften i vad nämnda person angår samt

tillställa detta utdrag röstlängdsupprättaren för den ort, där den ifråga­

varande personen är eller på grund av uppgiftens innehåll kan antagas

vara mantalsskriven.

§ 9.

Röstlängd upprättas i enlighet med bifogade formulär nr 6, och

skall därvid iakttagas,

att fullständiga namn ävensom yrke eller titel och födelseår

utsättas,

att vederbörandes kön ävensom hans rätt att deltaga i val till riks­

dagens andra kammare, i kommunala överläggningar och beslut i allmän­

het eller jämväl vid landstingsmannaval eller utseende av elektorer för

val till riksdagens första kammare angives genom instreckning i särskilda

kolumner,

att, då en person under det kalenderår, längden upprättas, uppnått

eller uppnår en ålder av tjugutre år eller av tjugusju år och sålunda

först nästpåföljande kalenderår erhåller rösträtt vid val till andra kam­

maren och kommunal rösträtt i allmänhet eller rösträtt vid landstings­

mannaval eller vid utseende av elektorer för val till riksdagens första kam­

mare, detta särskilt angives i längden,

att anteckning i kol. 10 rörande »övriga hinder» för rösträtt sker,

med undantag för utländskt medborgarskap, genom angivande av den del

av § 16 i riksdagsordningen, däri hindret beröres,

att, därest en person i enlighet med § 4 i förordningen om kyrko­

stämma samt kyrkoråd och skolråd eller § 4 i förordningen om kyrko­

stämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm saknar rösträtt å kyrko­

stämma på grund av att han är främmande trosbekännare eller anmält

utträde ur svenska kyrkan, därom göres anteckning i längden, samt

att, därest en person på grund av att han i avseende å honom på­

förda utskylder till municipalsainhälle, vilka förfallit till betalning under

de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder för flera än två av

dessa år, därom göres anteckning i längden.

§

10

.

Senast den 30 juni skall röstlängd vara avsänd eller avlämnad på

landet till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där denne

ej själv verkställt upprättandet, eller till stadsstyrelsen, och skola vid varje

Kungl. May.ts proposition nr 286.

69

särskild längd fogas de från myndigheterna inkomna uppgifter, som avse

samma längd, eller, där uppgifter omfatta två eller flera valdistrikt på lan­

det, av röstlängdsupprättaren bestyrkta utdrag av handlingen.

§ 11.

Kungörelse om röstlängds framläggande till granskning ävensom un­

derrättelser från valnämndens ordförande eller magistraten till sådana i röst­

längd upptagna, som däri icke antecknats såsom röstberättigade, samt till

dem, mot vilkas rösträtt anmärkning framställts, skola avfattas enligt

bilagda formulär 7—9.

^§ 12

.

Har anmärkning framställts mot den ena av de sammanförda röst­

längderna och angår anmärkningen sådant villkor för rösträtt, rörande vil­

ket enahanda bestämmelser gälla för politisk och kommunal rösträtt, anses

anmärkningen avse jämväl den andra längden.

§ 13.

Införandet i i'östlängd av de rättelser, som föranledas av de över

gjorda anmärkningar av valmyndigheten, valnämnden eller magistraten av­

kunnade beslut, bör ske med rött bläck; och bör valmyndigheten härvid i

korthet anteckna skälet till ändring samt tillika angiva anmärkningsskriftens

nummer.

§ 14.

De två exemplaren av de sammanförda i’östlängderna skola förvaras

på säkert ställe i skilda byggnader.

Det ena exemplaret bör i regel användas vid val till riksdagens

andra kammare samt vid val av landstingsmän — eller elektorer för val

till riksdagens första kammare — och vid förekommande behov tillhanda­

hållas på landet av valnämndens ordförande och i stad av magistraten.

Det andra exemplaret bör i regel användas vid övriga avgöranden i

den borgerliga och den kyrkliga kommunen och vid behov tillhandahållas

på landet av kommunalstämmans ordförande och i stad av magistraten.

Möter svårighet för municipalsamhälle att för municipalstämma er­

hålla tillgång till ettdera av de två exemplaren, äger samhället att på egen

bekostnad förskaffa sig avskrift av röstlängden i erforderliga delar.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

§ 15.

Blanketter till de formulär, som i denna kungörelse omförmälas,

skola tillhandahållas vederbörande av länsstyrelserna.

§ 16.

Till häradsskrivare skall utöver vad av statsmedel kan komma att

utgå för röstlängds upprättande erläggas en avgift av en krona för varje

helt eller påbörjat uppslag om minst femton rader, vilken avgift det åligger

kommunen att gälda.

Denna kungörelse träder i kraft........................

Genom denna kungörelse upphäves kungörelsen den 26 november

1909 om upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare

in. m. (n:r 133) ävensom kungörelsen den 8 april 1919 om upprättande

av kommunal röstlängd m. in. (n:r 160).

Kung!. Maj:ts proposition nr 286.

71

Formulär nr 1.

Uppgift för år 19

A de män och kvinnor inom........................................................ . församling

............................................. valdistrikt, vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av 23 år och

a) den 10 juni på grund av ådömd straffpåföljd äro obehöriga att avgiva röst vid

riksdagsmannaval eller deltaga i kommunalstämmas eller allmän rådstugas överläggningar

och beslut.1

Bostad i församlingen vid

senaste mantalsskrivning

Namn och yrke eller titel

Födelse­

år

För den, vilken inflyttat under

året, uppgives här församling

och län eller stad, varifrån

inflyttningen skett

:

1

'

b) enligt upplysning, inkommen under tiden från mautalslängdens granskning till och

med den 10 juni, blivit svenska medborgare.

Bostad i församlingen vid

senaste mantalsskrivning

Namn och yrke eller titel

Födelse­

år

För den, vilken inflyttat under

året, uppgives här församling

och län eller stad, varifrån

inflyttningen skett

.

'

•

1 Här upptagas även de män och kvinnor av ifrågavarande kategori, vilka för året varit kyrko-

skrivna i församlingen men före den 10 juni nttagit flyttaingsbetyg.

Vänd!

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

c) den 10 juni Bro främmande trosbekännare eller före nämnda dag anmält sitt ut­

träde ur svenska kyrkan.1

Bostad i församlingen

vid senaste mantals­

skrivning

Namn och yrke eller titel

Födelse­

år

Främ­

mande

religions-

bekän-

nare2

Anmält

utträde

ur

svenska

kyrkan2

För den, vilken inflyttat

j

under året, uppgives här

j

församling och län eller

stad, varifrån inflytt­

ningen skett

1

!

!

i

Rätt uppgivet enligt församlingsboken, betygar

pastor.

1 Här upptagas även de män och kvinnor av ifrågavarande kategori, vilka för året varit kyrko-

skrivna i församlingen men före den 10 juni uttagit flyttningsbetyg.

2 Dessa kolumner ifyllas med streck (/).

^{Anmärkningar} :

l:o) Förestående uppgift avsändes eller avlämnas årligen senast den 12 juni till röst-

längdsupprättaren i orten, d. v. s. på landet och i stad, där magistrat ej finnes, härads-

skrivaren och i annan stad magistraten eller de tjänstemän, som verkställa debitering

av utskylderna till kronan.

2:o) Om i ovan angivna hänseenden icke något är att anteckna, skall uppgiftsblankett,

försedd med upplysning härom, ändå avsändas eller avlämnas å förenämnda tid.

3:o) Om inom församlingen finnes mer än ett valdistrikt, skall uppgiften uppdelas å

särskilda blanketter, en för varje distrikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

73

Formulär nr 2.

Uppgift för år 19

å de män och kvinnor inom ......... ................,___ ____ __ ________ kommun,

vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av 23 år och

den 10 juni

a) stå under förmynderskap, därå vårdnaden tillkommer

Hemvist i kommunen

1

För den, vilken enligt sist in-

enligt sist inkomna.

Namn och yrke eller titel

Födelse-

komna anmälan bytt hemvist,

anmälan

J

år

uppgives här det gamla

hemvistet

Vänd!

Bihang till riksdagens protokoll 1820. 1 sand. 242 käft. (Nr 286.)

10

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

b) äro vid ...........

.......................... .............rätt försatta i konkurstillstånd.1

Hemvist i kommunen 1

enligt sist inkomna

anmälan

Namn och yrke eller titel

Födelse­

år

För den, vilken enligt sist in­

komna anmälan bytt hemvist,

uppgives här det gamla

hemvistet

(Underskrift.)

1 Här upptages även hustru, som på grund av att mannen är försatt i konkurs jämväl är i

konkurstillstånd.

Anmärkning:

Förestående uppgift upprättas årligen särskilt för varje kommun och avsändes eller av­

lämnas senast den 12 juni till röstlängdsupprättaren för kommunen, d. v s. på landet

och i stad, där magistrat ej finnes, häradsskrivaren och i annan stad magistraten eller

de tjänstemän, som verkställa debitering av utskylderna till kronan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286'.

75

Formulär nr 3.

Uppgift för år 19

å de män och kvinnor inom________ ___ ___ __________________ _ kommun

—....... ........ .............. valdistrikt, vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av 23 år och den 10 juni äro av allmänna fattigvården om­

händertagna för varaktig försörjning.

Bostad i kommunen vid [

senaste mantalsskrivning

Namn och vrke eller titel

Födelse­

år

För den, vilken inflyttat under

året, uppgives här kommun och

hemvist, varest han är för året

mantalsskriven

Vänd!

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Bostad i kommunen vid

senaste mantalsskrivning

Födelse

Namn och yrke eller titel

För den, vilken inflyttat under

året, uppgives här kommun och i

hemvist, varest han är för året

mantalsskriven

i

i

Rätt uppgivet, betygar å fattigvårdsstyrelsens vägnar

Styrelsens ordförande. /

Anmärkningar:

l:o) Förestående uppgift avsändes eller avlämnas årligen senast den 12 juni till

röstlängdsupprättaren i orten, d. v. s. på landet och i stad, där magistrat ej finnes,

häradsskrivaren och i annan stad magistraten eller de tjänstemän, som verkställa de­

bitering av utskylder till kronan.

2:o) Om i ovan angivet hänseende icke något är att anteckna, skall uppgiftsblankett,

försedd med upplysning härom, ändå avsändas eller avlämnas å förenämnda tid.

3:o) Om inom kommunen linnes mer än ett valdistrikt, skall uppgiften uppdelas å sär­

skilda blanketter, en för varje distrikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

77

Uppgift för år 19___

å de värnpliktiga inom____ ______ ___ _____ ___ .församling av

....... ......................... ........ fögderi ......................................... stad, vilka uppnått

eller under kalenderåret uppnå en ålder av 23 år men, till följd av försum­

melse mot de i fråga om värnplikten givna föreskrifter, den 10 juni icke

eller endast delvis fullgjort de värnpliktsövningar, som enligt samma före­

skrifter ålegat dem intill utgången av sistförflutna kalenderåret.

Formulär nr 4.

Bostad i försam­

lingen vid senaste

m antalsskrivning

Födelse­

år

Inskriv-

nings-

n Timmer

Namn och yrke eller titel

Återstående

tjänst­

görings­

skyldighet

Hemvist vid årets början

med angivande av försam­

ling och län eller stad,

om detta sedermera blivit

ombytt

Vänd

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Bostad i försam­

lingen vid senaste

mantalsskrivning

Födelse­

år

Inskriv-

nings-

numiner

Namn och yrke eller titel

Återstående

tjänst­

görings­

skyldighet

Hemvist vid årets början

j

med angivande av försam-

j

ling och län eller stad,

om detta sedermera blivit

ombytt

.

⁵ : •

■

!

^. •,V'S.

' 11 ' 1 ' ■

Anmärkning:

Förestående uppgift avsändes eller avlämnas årligen senast den 12 juni till röstlängds-

upprättaren i orten, d. v. s. på landet och i stad, där magistrat ej finnes, häradsskrivaren

och i annan stad magistraten eller de tjänstemän, som verkställa debitering av utskylder

till kronan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

79

Uppgift för år 19

å de män och kvinnor inom____

____ ____________ kommun

------------ ---------------------valdistrikt, vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av 23 år och den 10 juni i avseende å dem påförda utskylder

till kommunen, vilka förfallit till betalning under kalenderåren 19. , 19

och 19..., häfta för utskylder för flera än två av dessa år.1

Formulär nr 5.

Bostad i kommunen vid senaste

.T

mantalsskrivning

Namn och J'rke eller titel

1 Här upptagas även de män och kvinnor av ifrågavarande kategori, vilka för året vant man­

talsskrivna i kommunen men före den 10 juni uttagit flyttningsbetyg.

Anmärkning:

I denna uppgift skall upptagas allenast sådan man eller kvinna, som be­

träffande samtliga Ire sistföi flutna kalenderåren häftar för honom eller

henne påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning under

nämnda år.

Vänd!

80

Kungl. Maj:is proposition nr 286.

Namn och yrke eller titel

Bostad i kommunen vid senaste

mantalsskrivning

(Underskrift.)

Anmärkningar:

l:o) Förestående uppgift avsändes eller avlämnas årligen senast den 12 juni till röst-

längdsupprättaren i orten d. v. s. på landet och i stad där magistrat ej finnes, kärads-

skrivaren och i annan stad magistraten eller de tjänstemän, som verkställa debitering

av utskylder till kronan.

2:o) Om i ovan angivet hänseende icke något är att anteckna, skall uppgiftsblanketten,

försedd med upplysning härom, ändå avsändas eller avlämnas å förenämnda tid.

3:o) Om inom kommunen finnes mer än ett valdistrikt, skall uppgiften uppdelas å sär­

skilda blanketter, en för varje distrikt.

Kungl. Majrås .proposition nr 28ti.

81

Formulär nr 6

för landsbygd.*)

Röstlängd för val till riksdagens andra kammare

ävensom

kommunal röstlängd

........ ...................... ...................................—-...................... valdistrikt

.................... ............ .................... ................. .................. —..... kommun

upprättade år 19___

Anmärkningar beträffande formulärets ifyUande:

1. Att en person under det kalenderår längden upprättas uppnått eller uppnår en

ålder av 23 år eller av 27 år och sålunda först nästpåföljande kalenderår erhåller i förra

fallet rösträtt vid val till riksdagens andra kammare och kommunal rösträtt i allmänhet, i

senare fallet rösträtt vid landstingsmannaval, angives genom anteckning i kol. 23.

2. Anteckning i kol. 10 rörande »övriga hinder» för rösträtt sker, med undantag

för utländskt medborgarskap, genom angivande av den del av § 16 i riksdagsordningen,

däri hindret beröres.

3. Kol. 13, 14, IT, 18, 21 och 22 komma till användning allenast under år, då

där angivna val äga rum.

4.

Om person på grund av att han är främmande trosbekännare eller på grund av

att han anmält utträde ur svenska kyrkan, i enlighet med § 4 i förordningen om kyrko­

stämma samt kyrkoråd och skolråd, saknar rösträtt i kyrkostämma, göres därom anteckning

i kol. 23.

5. Om person på grund av att han i avseende å honom påförda utskylder till

municipalsamhälle, vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar

för utskylder för flera än två av dessa år, saknar rösträtt å municipalstämma, göres därom

anteckning i kol. 23.

,städ“ 1 aUmänhet samt för städer, som ej deltaga i landsting, användas enahanda for-

nmlar^ dock med andra rubriker i kol. 1, 2, 15—18 samt, vad angår sistnämnda städer, jämväl i kol.

Ii Utäng till riksdagens protokoll 1920. 1 sand, 242 höft. (Nr 280.)

11

⁸²

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

1

2

3

4

⁵ 1 6 ! 7 !

8

9

10

Hemmans eller lägen­

hets

Personens

!

__1

Hinder för rösträtt

namn

n

u

m

m

er

1

yrke eller titel

Jr- V? !

namn

, J.

O:

g

DO

Ct>

f»

1

kön

m. |kv.

E. j_|

ös Er i

O ÖB

^p

eu

p

(K

F ö

ro

rd

n

in^go^m

ko m

in

u

n

al

st

y

re

ls

e

p^åla

n

d^{et § 8}d

)

Övriga hinder

Alby

............ ................

i

Major

Falk. Karl Henrik

66

1

h. Helena Maria

71

1

.........

Student

Falk, Nils Henrik

95

1

|

Seminarieelev

Falk, Johanna

98

1

^... .i

i

i

Tjänarinna

Karlsson, Josefina Kristina

93

1

^{.........................}I

i

Betjänt

Andersson, Erik Vilhelm

96

1

............................. i

.............................

Ekudden

Torpare

Ersson, Anders Emil

82

1

.......................

h. Anna Maria

86

L

...

1

Loviseberg

Verkmästare

Schultze, Herman

83

1

Tysk undersåte

|

!

Huddinge

2

Hem.äg.

Bergman, Johan Peter

72

1

............................. i

Hushållerska

Svensson, Hilma Maria

84

i

.....................

■ - !

1t

Statdräng

Berggren, Oskar Amandus

66

1

_____

§ 16 b)

1

.....

d. Berggren, Johanna

94

i

j

i

Nacka

.....

3

Arrendator

Dahlgren, Axel

68

1

..............................................................

....

s. Dahlgren, Johan Vilhelm

95

1

i

..............................................................

Eka

f. Båtsman

Silfversvan Sven

52

1

§ 16 c)

.....

Utan stadigt hemvist

!

Ornö

6

Sjöman

Nilsson, Nils

62

1

j

................................................................

Murare

Gustafsson, Gustaf

■

63

......

1

i:::

1

........

....................

...............................................................

.................

...............

Summa

.............

...........

j

......................

' I

.................. .....................................................................

Upprättad i

A~

N.

fögderis häradsskrivarkontor den ......... juni 19 21

Albert Renström.

Anmärkning:

Avståndet mellan raderna må ej understiga 2 cm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

83

: 11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

A ndrakainmarval

Kommnnal full mäktig­

val och kommunala

avgöranden 1 allmänhet

Laudstingsin annaval

.

1

1

År röst-

i berättigad

!

Har utövat

rösträtt

År röst­

berättigad

Har utövat

rösträtt vid

kommunal­

fullmäktig-

val

År röst-

berättigad

Har utövat

rösträtt

_ _

Anmärkningar

i m.

kv.

m.

kv.

in.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

i

• t ••

■' J

i

i

'.......

1

1

i

i

.

i

.....

1

1

Rösträtt först 1922

i........

1

1

i

i

i

i

■

Ej rösträtt å kyrkostämma

i

i

i

Ej rösträtt å municipalstämma

1

1

i

'

i

i

........

i

i

........

......

1

1

........

....

........

i

.......

1

1

1

i

Rösträtt vid landsting smannav al först 1922

i

........

i

i

............................................................................... i

....... ___

i

.......

................................................................................

j

i

... .

• |

i

i

i

....

........

........

•

■ \

. . :

.............................................................................. i

j

^|.......

........

.......

.......

|

i

........

'■

..........

....

.:....!........)........L.

Justerad av valnämnden den

juli 19 21

(Underskrifter.)

84

Kungl. Maj:ts proposition ur 286.

Formulär nr 7.

Kungörelse.

Härmed tillkännagives, att röstlängd för ................................... kommun,

................................. valdistrikt, finnes under tiden från och med den 6 till och

med den 12 juli framlagd i1 ......... ...................................... för att där vara för

granskning tillgänglig; och erinras tillika, att den, vilken rösträtt enligt denna

längd ej tillkommer, men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser,

att annan icke må vara i längden upptagen såsom röstberättigad, äger att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade och åtföljda av de bevis, han vill åberopa,

ingiva till2 ........................................... sist å3 ................ dagen den 3 ...... juli

före klockan 12 på dagen, ävensom att prövning av de mot röstlängden framställda

anmärkningar äger rum i4 ............................ ......................... ..... 5......... dagen

den5 ...........................

......... ............. den _____________ 19___

översändes till pastorsämbetet i ................................................ ................... . församling

med begäran om kungörelsens uppläsande i kyrkan senast den SO juni 19....... .

Införes i närmast före den 1 juli 19........ utkommande nummer av .........................

Anvisningar:

1 Här angives den lokal, i vilken röstlängden kommer att framläggas. Vid bestämmande av

lokal iakttages, att behörig tillsyn över längden må kanna å det angivna stället ntövas till förekom­

mande av att eljest anteckning i längden skulle av någon kanna verkställas.

2 Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

3 Här utsättes med angivande av veckodag och datum den tid, inom vilken anmärkningarna sist

skola vara ingivna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

4 Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.

“ Bär utsättes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning bestämda

tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

85

Formulär nr 8.

Underrättelse.

Jämlikt röstlängd, som detta år upprättats för ..................... . kommun.

.......-..........-..... valdistrikt, varder Eder härigenom meddelat, att Ni på grund

av att1 ..............................................................................

icke är i röstlängd antecknad såsom röstberättigad vid val till riksdagens ändra

kammare, landstingsmannaval eller i kommunala angelägenheter i allmänhet.2

Därest Ni vill för Eder påstå, att rösträtt bör tillkomma Eder enligt röst­

längden, äger Ni^ att Edra anmärkningar, skriftligen avfattade och åtföljda av

de bevis, Ni vill åberopa, ingiva till3.......................................................... sigt å

4 —vy"....dagen den 4

juli före klockan 12 på dagen, och kommer prövning

av sådana anmärkningar att äga rum i 5

6 ............. dagen den 6 ---- juli med början klockan lÖ förmiddagen.

Poststämpelns datum.

Adress:

Anvisningar:

a ?är il\föra5 ^en eller de omständigheter, på grund varav vederbörande från rösträtt uteslutits.

.

vederbörande antecknad såsom röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare men

ej såsom kommunalt röstberättigad, göras här erforderliga strykningar.

3 Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

4 Här utsättes med angivande av veckodag och datum den tid, inom vilken anmärkningarna sist

skola vara ingivna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst påförande söckendag.

5 Vederbörande lokal.

... i ,*! utsattes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning be­

stämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Formulär nr 9.

Underrättelse.

Härigenom varder Eder till kännedom meddelat, att i rätt tid anmärk­

ning...... framställts däremot, att i den röstlängd, som detta år upprättats för

.............................................. kommun, .................................. .............valdistrikt,

Ni upptagits såsom röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare, lands-

tingsmannaval och i kommunala angelägenheter i allmänhet,1 samt att anmärk­

ning...... avse..., att.............................. ..................... ...........................

Prövning av anmärkning..!...... äger rum i* .................................... ........

s......... dagen den8 ...... juli med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas

Eder att bemöta anmärkning..........

Poststämpelns datum.

Anvisningar:

1 År den framställda anmärkningen av sådan natur, att den avser allenast det ena slaget av

rösträtt, göras här erforderliga strykningar.

2 Vederbörande lokal.

3 Här utsattes med angivande av veckodag oeh datum den för anmärkningars prövning bestämda

tid, som är den 25 juli eller, om söndag dä infaller, näst påföljande söckendag.

Kung!,. Maj:ts proposition nr 2Sfi.

87

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Proposition...................................................................................................................................... 1

Förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kom­

munalstyrelse på, landet den 21 mars 1802

........................................................... 3

Förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kom­

munalstyrelse i stad den 21 mars 1862 ................................................................... 8

Förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kom­

munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 ...................................................... 10

Förslag till lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 ............................................. • . 12

Förslag till lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863

.... lo

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i förordningen om lands­

ting den 21 mars 1862 ....................................................................................................... 14

Förslag till lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården

den 14 juni 1918.....................................................................................................................18

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 19 och 20 i lagen om val till riks­

dagen den 26 maj 1909

................................................................................................... 19

Förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av den av 1919 års lagtima

riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen...................... 21

Förslag till lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrät­

tare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av

valsedelsförsändelse................................................................................................................ 25

Utdrag ur statsrådsprotokollet den 12 mars 1920

...................................................... 32

nätt att deltaga i kommunala val och avgöranden utan personlig inställelse

33

Valdistriktsindelning vid kommunala, och politiska val

.............................................. 50

Sammanförande av den kommunala och den politiska röstlängden

.... 54

De

uppgjorda, förslagen till författningsändringar..........................................

fil

Bilaga. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående upprättande av röst­

längd för val till riksdagens andra kammare och av kommunal röstlängd,

samt den i avseende härå vissa myndigheter åliggande uppgiftsskyldig-

het m. m.......................................................................................................................................... 84