2

Fredsfördraget i Versailles av den 28 juni 1919 mellan de allie

rade och associerade makterna, å ena, samt tyska riket, å andra sidan,

innehåller i del I, omfattande förbundsakten för Nationernas förbund,

ett socialpolitiskt reformprogram samt tillika bestämmelser om den institu­

tion, internationella arbetsorganisationen, som har till uppgift att för­

verkliga detta program.

.

Av berörda bestämmelser framgår bland annat, att organisationens

beslutande församling, den internationella arbetskonferensen, har att beträf­

fande förslag, som äro uppförda på dess dagordning, välja mellan två for­

mer för godtagande. Antingen skall beslutet utmynna i en rekommendation,

avsedd att underställas vederbörande stater för vidtagande av lagstift­

nings- eller andra åtgärder, eller ock skall det resultera i ett förslag till

internationell konvention, avsedd att ratificeras av organisationens med­

lemmar.

,,

I fråga om verkställighet av konferensens beslut stadgas, att varje

medlem av organisationen skall vara förbunden att inom ett år från av­

slutande av ett konferenssammanträde underställa därå antagna rekom­

mendationer och konventionsförslag den eller de myndigheter, till vilkas

kompetensområden respektive frågor höra, för deras omgestaltande til

lag eller vidtagande av andra åtgärder. Om det till följd av exceptio­

nella omständigheter är omöjligt att fullgöra nyss berörda förpliktelse

inom ett år, skall den fullgöras snarast möjligt och under intet förhål­

lande senare än 18 månader från sammanträdets avslutande. Därest eu

rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd eller annat åtgö­

rande för dess genomförande eller om ett konventionsförslag icke vinner

vederbörande myndighets eller myndigheters bifall, så skall respektive

medlem av organisationen icke vara underkastad någon vidare förplik­

telse med hänsyn därtill.

Närmare upplysningar om arbetsorganisationen och dess verksam­

het hava lämnats i proposition nr 361 till 1921 års riksdag.

Över besluten vid den internationella arbetskonferensens båda första

sammanträden, vilka höllos i Washington den 29 okt. 29 nov. 1919

och i Genua den 15 juni—10 juli 1920, inhämtades 1921 års riksdags

yttrande (nyss berörda prop. nr 361, riksdagens skrivelse nr 343). Den

tredje konferensen, om vars beslut nu är fråga, hölls i Geneve under

tiden den 25 oktober—19 november 1921.

Med skrivelse av den 13 februari 1922 har utrikesdepartementet

till mig överlämnat en av generalsekreteraren i Nationernas förbund i

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

3

enlighet med föreskrift i Versaillestraktaten insänd bestyrkt kopia av de

vid sistnämnda konferens antagna förslag till konventionel' samt rekom­

mendationer.

Häröver har Sveriges delegation för det internationella socialpolitiska

samarbetet på anmodan avgivit yttrande den 19 maj 1922 och därvid

överlämnat översättningar av besluten vid konferensen jämte utlåtande,

huru svenska staten enligt delegationens mening borde förhålla sig med

hänsyn till de olika besluten.

Delegationens yttrande, till vilket jag i det följande tillåter mig

hänvisa, ävensom originaltexterna till konferensens beslut torde få såsom

bilagor fogas vid statsrådsprotokollet.

Vid konferensen i Geneve beslutades 7 förslag till konventioner och

8 rekommendationer.

l:o) Rekommendation angående åtgärder till förebyggande av arbets­

löshet inom jordbruket (bil. s. 15).

Såsom delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet

framhållit (bil. s. 37), har i vårt land hittills i stort sett icke förekommit

nämnvärd arbetslöshet inom jordbruket. Den under de senaste åren

rådande allmänna arbetslösheten har visserligen i någon mån drabbat

även jordbrukets arbetare, men dessa hava även i skälig omfattning blivit

delaktiga av de åtgärder, som från det allmännas sida vidtagits för arbets­

löshetens bekämpande.

Vad speciellt beträffar frågan om en ökad kolonisationsverksamhet

vill jag erinra, att denna fråga under den senaste tiden varit föremål

för särskild uppmärksamhet. För de åtgärder, som av statsmakterna

redan vidtagits i syfte att utveckla den inre kolonisationen, har redo­

görelse lämnats i en på jordbruksdepartementets föredragning den 10

innevarande mars beslutad proposition nr 144, angående statens verksamhet

för egnahemsbildning, till vilken jag här tillåter mig hänvisa. I denna

proposition hava även framställts förslag om vissa åtgärder för ytterligare

utveckling av statens verksamhet till främjande av egnahemsbildningen.

Sålunda har yrkats, bland annat, att betydande belopp måtte ställas till

förfogande för utlämnande av lån i syfte att för mindre bemedlade

möjliggöra förvärvande av egna jordbruk samt att vissa bidrag måtte

kunna tilldelas dylika låntagare för odlings- och byggnadsarbetens ut­

förande.

Även i övrigt har flertalet av de i rekommendationen förordade

åtgärderna i vårt land varit föremål för uppmärksamhet och i avsevärd

omfattning genomförts.

Kung!. Majsts proposition nr 108.

4

På grund härav anser jag i likhet med delegationen ifrågavarande

rekommendation icke nu påkalla någon särskild åtgärd från Sveriges sida.

2:o) Rekommendation angående skydd för kvinnliga jordbruksarbetare

före och efter barnsbörd (bil. s. 16).

Såsom framgår av delegationens för det internationella socialpoli­

tiska samarbetet yttrande i denna punkt (bil. s. 37), äga den svenska

arbetarskyddslagens bestämmelser om moderskapsskydd icke tillämpning

på jordbruksarbetare. Ej heller torde de kvinnliga jordbruksarbetarna,

som i regel icke tillhöra sjukkassor, i nämnvärd mån komma i åtnjutande

av det understöd, som från statens sida beviljas sjukkassor, vilka meddela

moderskapsunderstöd.

Det i rekommendationen åberopade, vid konferensen i Washington

antagna konventionsförslaget rörande moderskapsskydd inom industrien

och handeln har ännu icke ratificerats av Sverige. På sätt antytts i

propositionen nr 361 till 1921 års riksdag hade delegationen igång­

satt utredning rörande denna fråga. Sedan yttranden i ämnet inkom­

mit från medicinalstyrelsen, socialstyrelsen, Fredrika-Bremerförbundet,

svenska socialdemokratiska kvinnoförbundet samt kvinnliga kontorist-

och expeditföreningen, har delegationen den 11 augusti 1922 avgivit

slutligt utlåtande rörande bl. a. sistnämnda konventionsförslag. I nu

berörda yttranden framhölls allmänt, att åtskilliga av konventionsför-

slagets bestämmelser vore mindre ändamålsenliga än hos oss redan

gällande föreskrifter. Även de hörda kvinnoorganisationerna ställde sig i

övervägande mån avvisande till konventionsförslagets bestämmelser. De­

legationen fann sig ej heller kunna förorda ratificering av nämnda

förslag, ehuru delegationen förklarade sig anse det i hög grad önskvärt,

att förslaget i lämpliga delar och särskilt i fråga om tillförsäkrandet av

erforderligt moderskapsunderstöd kunde vinna beaktande i vårt land.

Emellertid har Kungl. Maj:t genom beslut den 30 november 1922

uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa revision av lagen om arbetar­

skydd. Vid utförande av detta uppdrag kommer givetvis frågan om

moderskapsskydd inom industri och handel att upptagas till prövning.

Under alla förhållanden torde resultatet av berörda prövning böra avvak­

tas, innan vidare åtgärd i ärendet vidtages.

Jag anser alltså, att ifrågavarande rekommendation för närvarande

icke bör föranleda någon åtgärd.

3:o) Rekommendation angående kvinnors nattarbete inom jordbruket

(bil. s. 17).

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

5

Egentligt nattarbete inom jordbruket i vårt land torde endast undan­

tagsvis förekomma. En reglering av sådant arbete inom jordbruket —

t. ex. vid kreatursskötsel eller mejerihantering — vilket måste taga sin

början å tid, som är att hänföra till nattid, torde näppeligen vara moti­

verad och skulle i varje fall knappast kunna göras effektiv. Jag anser

därför i likhet med delegationen förevarande rekommendation icke böra

föranleda särskild åtgärd från statsmakternas sida.

4:o) Förslag till konvention angående minimiålder för barns använ­

dande till arbete inom jordbruket (bil. s. 17).

Under åberopande av vad delegationen för det internationella social­

politiska samarbetet i sitt yttrande anfört i detta ämne (bil. s. 38), vill

jag förorda, att detta konventionsförslag biträdes av Sverige.

Konventionen är enligt § 9 för stat, som ratificerat, bindande under

11 år från ikraftträdandet och skall bringas i verkställighet senast den

1 januari 1924.

5:o) Rekommendation angående barns och unga personers nattarbete

inom jordbruket (bil. s. 19).

Med hänvisning till vad ovan under 3:o) anförts beträffande kvin­

nors nattarbete inom jordbruket och då sådant arbete i fråga om barn

och unga personer under 18 år i vårt land torde vara ännu mera säll­

synt än i fråga om kvinnorna, anser jag i likhet med delegationen för

det internationella socialpolitiska samarbetet förevarande rekommendation

icke påkalla särskild åtgärd.

6: o) Rekommendation angående den tekniska jordbruksundervisningens

utveckling (bil. s. 20).

Såsom delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet

framhållit (bil. s. 39), torde kraven på en tillfredsställande teknisk jord­

bruksutbildning i vårt land få anses väl tillgodosedda såväl genom före­

komsten av under offentlig kontroll stående anstalter för teoretisk och

praktisk lantbruksundervisning av olika slag som ock genom de bety­

dande understöd, som av statsmakterna beviljats i syfte att sätta obe­

medlade och mindre bemedlade personer i tillfälle att komma i åtnju­

tande av sådan undervisning.

På grund härav och då det torde vara att vänta, att statsmakterna

allt fortfarande komma att ägna sin omvårdnad åt förevarande del av

undervisningsväsendet, torde några särskilda åtgärder med anledning av

ifrågavarande rekommendation icke behöva vidtagas.

6

7 :o) Rekommendation angående jordbruksarbetarnas bostads- och sov­

platsförhållanden (bil. s. 20).

Den enda för vårt land gällande lagbestämmelse, som direkt avser

de i förevarande rekommendation avhandlade frågorna, är den föreskrift

i legostadgans 6 §, som ålägger husbonde att förse tjänstehjon med lämp­

ligt husrum. Även om, såsom delegationen för det internationella social­

politiska samarbetet framhållit (bil. s. 39), de i 1919 års hälsovårdsstadga

givna allmänna bestämmelserna om bostäder kunna antagas få en gynn­

sam inverkan på här ifrågavarande förhållanden, liksom också senast .

tillämpade lokala kollektivavtal för jordbruket i allmänhet torde hava

innehållit vissa föreskrifter med avseende på arbetarnas bostäder, torde

likväl jordbruksarbetarnas bostadsförhållanden i vissa avseenden ännu

icke kunna anses fullt motsvara de krav, som i x-ekommendationen blivit

uppställda. Ej heller lära de rent objektivt sett kunna sägas vara i alla

hänseenden tillfredsställande. Frågan om en förbättring härutinnan torde

därför vara värd uppmärksamhet från det allmännas sida.

I det läge, vari jordbruket för närvarande befinner sig, synas emel­

lertid möjligheterna för ett omedelbart genomförande av mera ingripande

eller omfattande åtgärder i sådant syfte icke vara synnerligen stora. Ej

heller torde direkta lagstiftningsåtgärder kunna vidtagas, innan frågan

om de lämpligaste utvägarna för åstadkommande av fullt tillfredsställande

förhållanden på området gjorts till föremål för närmare undersökning.

Möjligen skulle en sådan undersökning lämpligen kunna företagas i sam­

band med den av 1920 års riksdag begärda utredningen om avskaffande

av legostadgan och dess ersättande med en efter nutida förhållanden av­

passad lagstiftning.

På grund av vad jag här anfört finner jag förevarande rekommen­

dation för närvarande icke kunna föranleda annat yttrande än att de

däri berörda frågorna i lämpligt sammanhang böra upptagas till utredning.

8:o) Förslag till konvention angående jordbruksarbetarnas föreningsrätt

(bil. s. 22).

Såsom delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet

framhållit (bil. s. 39), äro de svenska jordbruksarbetarna icke underkas­

tade någon lagstadgad inskränkning i den alla landets medborgare till­

kommande rätten att fritt sammansluta sig för främjande av vilka som

helst lovliga syften.

Då alltså den föreningsrätt, som konventionsförslaget avser att be­

trygga, redan finnes här i landet, synes hinder icke möta för biträdande av

konventionsförslaget. Konventionen är enligt § 7 för stat, som ratificerat,

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Kungl. Majds proposition nr 198.

7

bindande under 11 år från ikraftträdandet och skall bringas i verkstäl­

lighet senast den 1 januari 1924.

9:o) Förslag till konvention angående ersättning för olycksfall i arbete

inom jordbruket (bil. s. 23).

Då den svenska lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 icke gör åtskillnad mellan jordbruksarbetare och andra arbe­

tare, vill jag förorda, att även förevarande konventionsförslag biträdes

av Sverige. Jämväl denna konvention är enligt § 7 för ratificerande

stat bindande under 11 år från ikraftträdandet och skall bringas i till-

lämpning senast den 1 januari 1924.

10:o) Rekommendation angående socialförsäkring inom jordbruket (bil.

s. 25).

Förevarande rekommendation åsyftar att till jordbrukets lönearbe-

tare utsträcka tillämpningen av de lagar och reglementen, som konstitu­

era ett system av försäkring emot invaliditet, ålderdom, sjukdom och

andra dylika risker, på villkor, likvärdiga dem, som gälla för arbetare

inom industri och handel.

Då emellertid de grenar av dylik socialförsäkring, som äro i funk­

tion i vårt land, äro i samma utsträckning tillämpliga på jordbruksarbe­

tare som på andra arbetargrupper, torde rekommendationen icke påkalla

särskild åtgärd från svensk sida.

ll:o) Förslag till konvention angående användandet av bly vitt vid mål­

ning (bil. s. 25).

Förevarande konventionsförslag avser huvudsakligen att med vissa

angivna undantag förbjuda användning av blyvitt, blysulfat och produk­

ter, innehållande dessa färgämnen, vid invändig målning av byggnader,

att förbjuda användandet av ynglingar under aderton år eller kvinnor

vid yrkesmässigt målningsarbete, som medför begagnande av sådant färg­

ämne, samt att föreskriva vissa försiktighetsåtgärder vid tillåten använd­

ning av ifrågavarande färgämnen.

I det yttrande, som från svensk sida avgavs beträffande internatio­

nella arbetsbyråns frågecirkulär i ämnet, förklarade sig regeringen med

hänsyn till det internationella samarbetet benägen att ställa sig tillmötes­

gående gent emot den framlagda tanken på en konvention om förbud

mot användande av blyvitt vid målning, under det förbehåll likväl, att

regeringarna i de särskilda staterna skulle äga att för speciella ändamål,

där användning av blyvitt kunde anses särskilt påkallad, medgiva undan-

8

tåg från förbudet. Sådan undantagsmöjlighet är icke beredd i det före­

liggande förslaget. Då emellertid förbudet begränsats att avse invändig

målning av byggnader, torde, såsom delegationen för det internationella

socialpolitiska samarbetet framhållit, denna omständighet icke vara av

större betydelse. Kravet på rätt att få använda ifrågavarande färgämnen

lärer nämligen endast avse målning utomhus, och i giftstadgan finnes redan

nu intagen föreskrift om att blyfärg vid försäljning skall vara försedd med

varning mot dess användande inomhus. Såsom förut nämnts innehaller

konventionen även vissa undantag från förbudet.

På grund av vad här anförts och under hänvisning i övrigt till

delegationens yttrande i ämnet (bil. s. 40) får jag förorda, att konven-

tionsförslaget från svensk sida biträdes. Konventionen är enligt § 13 för

ratificerande stat bindande under 11 år från ikraftträdandet och skall

bringas i verkställighet senast den 1 januari 1924.

12:o) Förslag till konvention angående tillämpningen av veckovila i

industriella företag (bil. s. 28).

Beträffande den utredning, som av delegationen för det internatio­

nella socialpolitiska samarbetet och av arbetstidskommittén förebragts i

detta ämne, tillåter jag mig hänvisa till delegationens yttrande över före­

varande konventionsförslag (bil. s. 41). Såsom en sammanfattning av

vad däri anförts rörande svenska förhållanden i här ifrågavarande avse­

ende torde kunna sägas, att söndagsvilan hos oss, i clen mån ej särskilda

omständigheter påkalla avvikelser, redan är i vidsträckt mån tryggad.

Vid övervägande av Sveriges ställning till det föreliggande konven-

tionsförslaget må visserligen erinras, att detsamma, såsom i delegationens

yttrande framhållits, i jämförelse med de av arbetsbyrån tidigare ifråga­

satta bestämmelserna i ämnet innebär avsevärda lindringar, särskilt med

hänsyn därtill, att de förut föreslagna undantagsbestämmelserna blivit

ersatta med generellt bemyndigande för de särskilda staterna att med­

giva undantag. Trots dessa lättnader synes det mig likväl med hänsyn

till industriens nuvarande läge i viss mån vara förenat med betänklig­

heter att i förevarande avseende nu genomföra eu lagstiftning, vilken,

på sätt ovan antytts, för Sveriges vidkommande icke synes vara av

något större praktiskt behov påkallad utan huvudsakligen skulle betin­

gas av internationella hänsyn. I likhet med delegationen anser jag mig

därför icke för närvarande kunna tillstyrka ratificering av konventionen.

Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att det synes mig

lämpligt att, såsom delegationen ifrågasatt, vid en förestående revision

av arbetarskyddslagen taga i övervägande, huruvida i samband därmed

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

önskemålet om veckovis för industriens arbetare skulle kunna ytterligare

tillgodoses.

13:o) Rekommendation angående tillämpningen av veckovila i handels­

företag (bil. s. 31).

Med hänsyn till bestämmelserna i lagen den 30 maj 1919 om be­

gränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse, vilka

bestämmelser väl tillgodose ändamålet med förevarande rekommendation,

finner jag densamma icke påkalla särskild åtgärd.

14:o) Förslag till konvention angående minimiålder för eldare och

kollämpare ombord å fartyg (bil. s. 32).

I 70 § av den svenska sjölagen stadgades en allmän minimiålder

av 14 år för skeppstjänst och av 16 år för eldartjänst. Samma bestäm­

melser hava meddelats i den nya sjömanslagen av den 15 juni 1922

(nr 270).

I det svar, som av min företrädare i ämbetet avläts på internatio­

nella arbetsbyråns förfrågan rörande godtagandet av en minimiålder av

18 år för eldare och kollämpare ombord å fartyg, anfördes, att de arbe­

ten, varom här vore fråga, med hänsyn till såväl graden av ansträng­

ning som arbetenas beskaffenhet i allmänhet, från hygienisk synpunkt i

regel vore mindre lämpliga för minderåriga. Då vidare den ifrågasatta

minimiåldern icke skulle medföra någon mera ingripande förändring i de

faktiska förhållandena, syntes den framställda frågan kunna besvaras

jakande. I fråga om tjänstgöring på fartyg i mera begränsad fart syntes

emellertid möjlighet till undantag böra lämnas öppen.

Från kommerskollegii sida har beträffande det föreliggande konven-

tionsförslaget anförts, att det icke vore tillrådligt att på internationell

väg söka framtvinga en åldersbegränsning för eldarna, så länge det icke

ansetts erforderligt för Sveriges vidkommande att på lagstiftningsväg

härutinnan gå längre än i den nya sjömanslagen stadgades. Därjämte

har anmärkts, att uttrycket »sjöfart till havs» icke innebure någon be­

stämd avgränsning för de grenar av sjöfarten, för vilka åldersbegräns­

ningen skulle bliva gällande.

Emellertid skulle, såsom ovan berörts, ett godtagande av den före­

slagna minimiåldern av 18 år icke innebära någon mera väsentlig för­

ändring av faktiskt rådande förhållanden. I detta avseende må nämnas,

att socialstyrelsens statistiska utredning rörande sjömansyrket i Sverige,

som dock i huvudsak hänför sig till förhållandena år 1911, utvisat, att

av de utav undersökningen berörda 2,289 eldarna endast 157 eller 6.8

Kungl. May.ts proposition nr 198.

9

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 160 höft. (Nr 1981)

2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

procent samt av de 325 kollämparna 71 eller 21.8 procent voro under

18 år. Med hänsyn härtill och till att konventionsförslaget endast avser

sjöfart till havs, varunder icke torde behöva inbegripas vare sig inomskärs-

eller kustfart, lärer enligt min uppfattning ett biträdande av förslaget

för vårt lands vidkommande icke komma att medföra nämnvärda olägen­

heter. På grund av vad sålunda anförts och i betraktande jämväl därav,

att konventionen innehåller vissa undantagsbestämmelser, anser jag mig

i likhet med delegationens majoritet böra förorda ratificering. Konven­

tionen är enligt § 12 för stat, som ratificerat, bindande under 11 år

från ikraftträdandet och skall bringas i verkställighet senast den 1

januari 1924.

lo:o) Förslag till konvention angående obligatorisk läkarundersökning

av barn och unga personer, som användas till arbete ombord å fartyg (bil. s. 34).

Förevarande konventionsförslag innehåller dels föreskrift, att till

arbete å fartyg, som nyttjas i sjöfai't till havs, barn eller unga personer

under 18 år må användas endast efter företeende av intyg, utfärdat av

en utav vederbörande myndighet godkänd läkare och utvisande lämplighet

för dylikt arbete, dels ock stadgande om förnyad läkarundersökning inom

en tidrymd av ett år såsom villkor för fortsatt användande till sjöss av

sådana barn och unga personer. Vissa särskilt angivna undantag äro

emellertid i konventionen medgivna.

Kravet på läkarundersökning såsom förutsättning för minderårigs

anställning i skeppstjänst är i vårt land redan i stor utsträckning till­

godosett. Sålunda stadgas i förordningen den 30 december 1922 (nr

630) angående vissa villkor beträffande hälsotillstånd och kroppsbeskaffen-

het för vinnande av anställning å fartyg i viss fart, att å fartyg, som

gå i viss vidsträcktare fart (oceanfart) icke må anställas sjöman, som är

behäftad med sjukdom, lyte eller skada, som gör honom oduglig att sköta

den tjänst anställningen avser, eller med könssjukdom i smittsamt stadium

eller med annan sjukdom, som medför fara för ombord anställda personer.

Innan sjöman anställes å dylikt fartyg, skall han också för befälhavaren

förete läkarbetyg, vilket skall vara utfärdat under loppet av de sista sex

månaderna före anställningens början. I § 13 c) av förordningen den 13

juli 1911 angående sjömanshusen i riket samt sjöfolks på- och avmönstriug,

sådan denna paragraf lyder enligt kungörelsen den 22 december 1922

(nr 629), föreskrives för inskrivning vid sjömanshus bland annat legitimerad

läkares intyg, ej över sex månader gammalt, att sökanden av honom

undersökts. Då eldigt § 33 av nyssberörda förordning inskrivning vid

sjömanshus i regel är eu nödvändig betingelse för mönstring, kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr li)H.

11

minderåriga ej få anställning å fartyg i utrikes fart och ej heller å eu

väsentlig del av passagerarfartyg i inrikes fart utan att hava undergått

läkarbesiktning. Berörda fartyg hava beräknats taga i anspråk om­

kring 75 procent av hela den å svenska fartyg anställda besättnings-

styrkan.

I det svar, som avgavs på internationella arbetsbvråns frågecirkulär

i ämnet, framhölls bland annat önskvärdheten av att minderårigas an­

ställande jämväl ombord å icke mönstringspliktiga fartyg i regel före-

ginges av läkarundersökning. Det framhölls härvid, att levnadsförhållan­

dena, i synnerhet med avseende å bostaden, oftast syntes vara sämre å

icke mönstringspliktiga fartyg än å dem, som vore underkastade sådan

skyldighet, ävensom att det bär vore fråga om minderåriga, vid vilkas

sysselsättande man enligt allmänt godtagen uppfattning vore pliktig att

i hygieniskt avseende anlägga särskilt stränga synpunkter. Regeringen

vore sålunda beredd att stadga ifrågasatt läkarundersökning beträffande

all sjöfart i mera egentlig mening. För sjöfart i mera inskränkt fart,

fiske ete. borde emellertid lämnas möjlighet till undantag.

Beträffande frågan om periodiskt förnyad läkarundersökning fram­

hölls, att redan gällande föreskrifter i avsevärd mån syntes leda till sådan

undersökning. Med hänsyn härtill och till anordningen med årlig läkar­

besiktning av minderåriga industriarbetare, ansåg sig regeringen kunna

uttala sig till förmån för ett periodiskt förnyande av den ifrågavarande

läkarundersökningen, intill dess den minderårige sjömannen uppnått 18

års ålder.

Från kommerskollegii sida har beträffande det föreliggande konven-

tionsförslaget gjorts gällande, att det icke syntes motiverat att utsträcka

kravet på läkarundersökning av minderåriga utöver vad redan vore stad­

gat, i varje fall icke förrän det bleve klarlagt, huruvida den anställde

själv skulle bekosta undersökningen eller huruvida, i motsatt fall, medel

kunde av det allmänna lämnas till bestridande av de erforderliga kost­

naderna.

Av den föregående redogörelsen torde framgå, att ett godtagande

av de i konventionen föreslagna bestämmelserna icke lärer innebära någon

mera genomgripande förändring av redan bestående förhållanden. På

grund härav och då konventionen endast avser sjöfart till havs, varigenom

bland annat den av kommerskollegium berörda kostnadsfrågan torde be­

gränsas till relativt obetydliga dimensioner, anser jag mig, under åbero­

pande av de principiella skäl, som ovan anförts till förmån för förverkli­

gande av konventionsförslagets grundsatser, böra tillstyrka Sveriges anslut­

ning till konventionen. Denna är enligt § 10 för ratificerande stat bindande

under 11 år från ikraftträdandet och skall bringas i tillämpning senast

den 1 januari 1924.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Enligt de förut omförmälda reglerna rörande den vidare behand­

lingen av beslut, som fattats vid den internationella arbetsorganisationens

konferenser, hava dessa beslut i vårt land ansetts böra underställas riks­

dagen. Jag får därför hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition med

anhållan om riksdagens yttrande angående de vid den internatio­

nella arbetsorganisationens konferens i Geneve år 1921 antagna

konventionsförslagen och rekommendationerna.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kron-

prinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Stockholm den 19 maj 1922.

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet.

Genom remiss den 15 sistlidne februari har Herr Statsrådet anmodat Sveriges

delegation för det internationella socialpolitiska samarbetet att avgiva yttrande

över de å den internationella arbetskonferensens sammanträde i Geneve år 1921 an­

tagna konventionsförslag och rekommendationer. Med anledning härav bar dele-

f

ationen låtit till svenska översätta samtliga nu berörda konferensbeslut, varefter

elegationen i samråd med kommerskollegium, medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

skolöverstyrelsen och socialstyrelsen, i vad besluten anginge resp. ämbetsverks

arbetsuppgifter, sökt tillse, huruvida besluten borde föranleda några åtgärder

från svenska statens sida och i sådant fall vilka.

Med återställande av remissakten får delegationen härmed, efter några inle­

dande upplysningar om berörda konferens, överlämna översättningar av konferen­

sens omförmälda besk A

"

'

ska staten enligt delegationens

kande mening uttalats av något av de ovannämnda ämbetsverken, lämnas kortfat­

tad redogörelse därför i samband med resp. yttrande.

Delegationen tillåter sig slutligen erinra om den i § 405 femte stycket av

fredsfördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen stad­

gade förpliktelsen för de till den internationella arbetsorganisationen anslutna

stater att inom ett år eller, vid förbinder på grund av exceptionella omständig­

heter, inom aderton månader från avslutandet av ett sammanträde av den inter­

nationella arbetskonferensen — i förevarande fall den 20 november 1921 — under­

ställa därå antagna rekommendationer och konventionsförslag den eller de myndig­

heter, till vilkas kompetensområde resp. frågor böra, för deras omgestaltande till

lag eller vidtagande av andra åtgärder.

I detta ärendes slutliga handläggning ha, förutom undertecknad, deltagit

herrar Huss, Johansson, von Koch, von Sydow, Thorberg och Wijkander.

mening bör förhålla

L "

I

sig mea nansvn till de olika

besluten. I de fall, där avvi-

På delegationens vägnar:

A. MOLIN.

14

A. Internationella arbetskonferensen i Geneve år 1921.

Den internationella arbetsorganisationens tredje konferens avhölls i Geneve

under tiden 25 oktober — 19 november 1921. Vid denna konferens, som var den

första, vilken förlagts till platsen för nationernas förbunds säte och jämväl i öv­

rigt försiggick i fullt vederbörlig ordning, voro 39 stater representerade. Hela

antalet i konferensen deltagande regerings-, arbetsgivar- och arbetarombud jämte

experter och sekreterare uppgavs utgöra omkring 370.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1921 deltogo från Sveriges

sida i konferensen: såsom omhud för regeringen tf. chefen och ordföranden för

arbetsrådet S. Ribbing och generaldirektören P. E. G. Insulander med byråchefen

J. A. E. Molin och tf. byråchefen B. A. E. Nyström såsom experter; som ombud

för arbetsgivarna direktören J. S. Edström med ordföranden i svenska lantarbets-

givarnas centralförening, viceamiralen W. Dyrssen och verkställande direktören

i nämnda förening E. A. H. Carell såsom experter; såsom ombud för arbetarna

sekreteraren i landsorganisationen E. Johansson med redaktören A. Hansson och

ledamoten av riksdagens andra kammare P. E. Sköld såsom experter samt redak­

tören S. Backlund såsom språkkunnigt biträde.

Konferensens dagordning upptog följande frågor:

I. Förändring av sammansättningen av internationella arbetsbyråns styrelse.

II. Tillämpning på jordbruksarbetet av Washingtonbesluten rörande arbets­

tidens reglering.

III. Tillämpning på jordbruksarbetet av Washingtonbesluten rörande:

A) Åtgärder till förebyggande eller lindrande av arbetslöshet.

B) Skydd för kvinnor och barn.

IV. Särskilda åtgärder till skydd för jordbruksarbetarna:

A) Teknisk jordbruksundervisnirjg.

B) Jordbruksarbetarnas bostadsförhållanden.

C) Tryggande av föreningsrätten.

D) Säkerställande mot olycksfall, sjukdom, invaliditet och ålderdom.

V. Desinfektion av ull, innehållande mjältbrandssporer.

VI. Förbud mot användande av bly vitt vid målning.

VII. Veckovilan i industriella och handelsföretag.

VIII. A) Förbud mot användande av personer under 18 år såsom eldare eller

kollämpare.

B) Obligatorisk läkarundersökning av minderåriga, använda till arbete

ombord å fartyg.

Konferensens överläggningar resulterade i sju förslag till konventioner och

åtta rekommendationer. Därjämte gjorde konferensen i form av resolutioner ett

antal uttalanden i olika frågor.

Närmare upplysningar om gången av konferensens arbeten lämnas i en av

J. A. E. Molin och B. A. E. Nyström utarbetad redogörelse för konferensen, vilken

redogörelse finnes intagen i Nr 2 av Sociala Meddelanden för år 1922.

15

B. Konferensens beslut.

i.

Rekommendation angående åtgärder till förebyggande av arbetslöshet inom jordbruket.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Genéve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sam­

manträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående åtgärder till förebyg­

gande av arbetslöshet inom jordbruket, vilken fråga innefattas i tredje

punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekom­

mendation,

antager efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­

nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess

förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestäm­

melserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga

fredsfördragen.

I.

Internationella arbetsorganisationens generalkonferens, vilken anser, att det

konventionsförslag och de rekommendationer rörande arbetslösheten, som antogos

i Washington, äro i princip tillämpliga på jordbruksarbetare, men erkänner ar­

betslöshetens inom jordbruket speciella natur, hemställer, att varje medlem av

internationella arbetsorganisationen måtte taga under övervägande åtgärder, läm­

pade efter landets ekonomiska och agrikulturella förhållanden, till förebyggande

och lindrande av arbetslöshet bland jordbruksarbetare och med hänsyn härtill

särskilt undersöka lämpligheten av:

1) att taga i användning moderna tekniska metoder för odling av jord,

som för närvarande är obrukad eller blott delvis uppodlad men därigenom skulle

kunna bringas att giva skälig avkastning;

2) att uppmuntra tillämpningen av förbättrade system för odling samt ett

mera intensivt utnyttjande av jorden;

3) att utveckla den inre kolonisationen;

4) att genom lämpliga transportmöjligheter för arbetslösa jordbruksarbetare

underlätta tillgången till arbeten av mera tillfällig natur;

5) att utveckla sådana industrier och fyllnadsarbeten, vilka kunna bereda

sysselsättning åt jordbruksarbetare, som lida av säsongarbetslöshet; detta dock

under förutsättning att åtgärder vidtagas till tryggande, att dylikt arbete utföres

under tillfredsställande förhållanden;

16

6) _ att vidtaga åtgärder för att uppmuntra bildandet av kooperativa sam­

manslutningar av jordbruksarbetare för brukande och för inköp eller arrendering

av jord samt att med hänsyn därtill vidtaga åtgärder för utvidgande av jord­

brukskrediten, särskilt till förmån för kooperativa produktionsföreningar av jord­

bruksarbetare.

II.

Internationella arbetsorganisationens generalkonferens hemställer, att varje

medlem av internationella arbetsorganisationen måtte tillställa internationella ar­

betshjon en periodisk rapport rörande de åtgärder, som vidtagits till förverk­

ligande av ovanstående rekommendation.

II.

Rekommendation angående skydd för kvinnliga jordbruksarbetare före och efter barnsbörd.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sam­

manträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående skyddande, före och efter

barnsbörd, av kvinnliga lönearbetare inom jordbruket, vilken fråga inne­

fattas i tredje punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekom­

mendation,

antager följande rekommendation att underställas internationella arbetsorganisa­

tionens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess för­

verkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestämmel­

serna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga

fredsfördragen.

Internationella arbetsorganisationens generalkonferens hemställer:

att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte vidtaga åt­

gärder för att bereda kvinnliga lönearbetare i jordbruksföretag skydd före och

efter barnsbörd, likartat med det, som genom ett av internationella arbetskonfe-

rensen i Washington antaget konventionsförslag tillerkänts kvinnor, sysselsatta

inom industrien och handeln; börande nu berörda åtgärder avse bl. a. rätt till

ledighet från arbetet under viss tid före och efter barnsbörden samt till ersätt­

ning under samma tid, vare sig av allmänna medel eller genom ett försäkrings­

system.

17

III.

Rekommendation angående kvinnors nattarbete inom jordbruket.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Genéve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sam­

manträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående kvinnors nattarbete inom

jordbruket, vilken fråga innefattas i tredje punkten på dagordningen för

sammanträdet,

ävensom beslutit att dessa förslag skola taga form av en rekom­

mendation,

antager efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­

nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess

förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestäm­

melserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga

fredsfördragen.

Internationella arbetsorganisationens generalkonferens hemställer:

att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte vidtaga

åtgärder till reglerande av kvinnliga lönearbetares nattarbete i jordbruksföretag

på sådant sätt, att dem tillförsäkras en vilotid, som motsvarar deras kroppskon­

stitutions krav och ej omfattar mindre än nio om möjligt på varandra följande

timmar.

IV.

Förslag till konvention angående minimiålder för barns användande till arbete inom

jordbruket.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Genéve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående användandet av barn

inom jordbruket under de obligatoriska skoltimmarna, vilken fråga inne­

fattas i tredje punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag

till internationell konvention,

antager efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella

arbetsorganisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII avfördraget

i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 160 käft. (Nr 198.)

3

18

§

1

.

Barn under fjorton år må icke sysselsättas eller arbeta i offentliga eller

privata jordbruksföretag eller någon därtill hörande verksamhetsgren annat än

utom de timmar, som äro bestämda för skolundervisningen, och bör dylikt arbete,

där det förekommer, vara av sådan art, att det icke inverkar menligt på deras

skolgång.

§ 2.

I och för praktisk yrkesutbildning må nndervisningsperioderna och -tim­

marna regleras så, att de medgiva barns användande till lätta jordbruks- och

särskilt lätta skördearbeten. Likväl må icke hela den årliga tiden för skolgång

nedbringas under åtta månader.

§ 3.

Bestämmelserna i § 1 äga icke tillämpning å arbete, som av barn utföres

i yrkesskolor, därest arbetet är godkänt och övervakat av offentlig myndighet.

§ 4.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med

bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de

övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekreterare och av

honom inregistreras.

§ 5-

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två med­

lemmar av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekre­

teraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregi­

strerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då

dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§

6

.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorga­

nisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds general­

sekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisa­

tionen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer, som

senare delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

.

§ 7'

Under förbehåll med hänsyn till bestämmelserna i § 5 förbinder sig varje

medlem, som ratificerar denna konvention, att tillämpa bestämmelserna i §§ 1, 2

och 3 senast den 1 januari 1924 samt att vidtaga erforderliga åtgärder för att

göra dem effektiva.

§

8

.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av fördraget

19

i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen, tillämpa

denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 9.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit

från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma genom

skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för inregistrering.

Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistrerats hos

sekretariatet.

§ 10.

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde

år förelägga generalkonferensen en redogörelse för denna konventions tillämpning

och taga i Övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dag­

ordning upptaga fragan om konventionens revision eller modifierande.

§ 11.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga

vitsord.

V.

Rekommendation angående barns och unga personers nattarbete inom jordbruket.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorgani­

sation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje samman­

träde

samt beslutit antaga vissa förslag angående barns och unga perso­

ners nattarbete inom jordbruket, vilken fråga innefattas i tredje punk­

ten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekom­

mendation,

antager efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­

nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess

förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestäm­

melserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga

fredsfördragen.

Internationella arbetsorganisationens generalkonferens hemställer:

I.

Att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte vidtaga

åtgärder till reglerande av barns under fjorton år nattarbete i jordbruksföretag

på sådant sätt, att dem tillförsäkras en vilotid, som motsvarar deras kroppskon­

stitutions krav och ej omfattar mindre än tio på varandra följande timmar.

20

II.

Att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte vidtaga

åtgärder till reglerande av unga personers, mellan fjorton och aderton år, natt­

arbete i jordbruksföretag på sådant sätt, att dem tillförsäkras en vilotid, som

motsvarar deras kroppskonstitutions krav och ej omfattar mindre än nio på var­

andra följande timmar.

Yl.

Rekommendation angående den tekniska jordbruksundervisningens utveckling.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje samman­

träde

samt beslutit antaga vissa förslag angående den tekniska jordbruks­

undervisningens utveckling, vilken fråga innefattas i fjärde punkten på

dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekom­

mendation,

antager efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­

nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess

förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestäm­

melserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de

övriga fredsfördragen.

Internationella arbetsorganisationens generalkonferens hemställer:

att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte bemöda sig

att utveckla den tekniska jordbruksundervisningen och särskilt att sätta lönear-

betarna inom jordbruket i tillfälle att begagna sig av densamma på samma vill­

kor som varje annan inom jordbruket sysselsatt person.

Att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte tillställa

internationella arbetsbyrån en periodisk rapport, innehållande så fullständiga

uppgifter som möjligt rörande tillämpningen av de lagar, vilka ha till ändamål

att främja den tekniska jordbruksundervisningen, ävensom angående i samma

syfte gjorda utgifter och eljest vidtagna åtgärder.

VII.

Rekommendation angående jordbruksarbetarnas bostads- och sovplatsförhållanden.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

21

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående jordbruksarbetarnas

bostads- och sovplatsförhållanden, vilken fråga innefattas i fjärde punkten

på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekom­

mendation,

antager efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­

nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess

förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestäm­

melserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga

fredsfördragen.

Generalkonferensen av internationella arbetsorganisationen hemställer:

I.

Att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte, såvida

icke redan så skett, på lagstiftningens väg eller annorledes, under beaktande av

de särskilda förhållanden, klimatiska eller andra, som öva inflytande på landets

jordbruk, och i samråd med vederbörande arbetsgivar- och arbetarorganisationer,

där dylika finnas, reglera jordbruksarbetarnas bostads- och sovplatsförhållanden.

II.

Att dylik reglering måtte tillämpas på alla de lokaler, som av arbetsgivarna

tillhandahållas arbetarna, vare sig dessa härbärgeras var för sig eller gruppvis

eller jämte sina familjer och vare sig de härbärgeras i arbetsgivarnas hus eller i

byggnader, som av arbetsgivarna ställts till arbetarnas förfogande.

III.

Att dylik reglering måtte innefatta följande bestämmelser:

a) Såvida ej de klimatiska förhållandena göra uppvärmning onödig, böra

bostäder, avsedda för arbetarfamiljer, grupper av arbetare eller enstaka sådana,

innehålla rum, som kunna upp\ärmas.

b) Lokaler, avsedda för härbärgerande av grupper av arbetare, skola vara

försedda med en säng för varje arbetare samt så inrättade och belägna, att de

medgiva arbetarna att tillgodose snygghetens krav. Skilda lokaler skola tillhanda­

hållas åt personer av olika kön. I familjebostäder skola lämpliga anordningar

vidtagas för barnen.

c) Stall, ladugårdar eller öppna skjul må ej användas till beredande av

sovplats åt arbetarna.

IY.

Att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte vidtaga

åtgärder för att trygga tillämpningen av här åsyftade reglering.

22

Vill.

Förslag till konvention angående jordbruksarbetarnas föreningsrätt.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Genéve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående jordbruksarbetarnas

förenings- och församlingsrätt, vilken fråga innefattas i fjärde punkten på

dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag

till internationell konvention,

antager efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella ar­

betsorganisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i

Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

§ L

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att tillförsäkra alla i jordbruk sysselsatta personer samma

föreningsrätt, som tillkommer industriarbetarna, samt att avskaffa alla genom lag­

stiftning eller eljest vidtagna anordningar, som för jordbruksarbetarna medföra

inskränkning av nämnda rättighet.

§ 2.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med be­

stämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de

övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekreterare och av

honom inregistreras.

§ 3.

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två medlem­

mar av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekreteraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregi­

strerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då

dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§ 4.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorga­

nisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds general­

sekreterare därom notificera alla medlemmar av internationella arbetsorganisa­

tionen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer, som

senare delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

§ 5-

Under förbehåll med hänsyn till bestämmelserna i § 3 förbinder sig varje

medlem, som ratificerar denna konvention, att tillämpa bestämmelserna i § 1

23

senast den 1 januari 1924 samt att vidtaga alla erforderliga åtgärder för att nära

dem effektiva.

§

6

.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av fördraget

i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen, tillämpa

denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 7.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan 10 år förflu­

tit från den tidpunkt, da konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma

genom skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för inregi­

strering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistre­

rats hos sekretariatet.

§

8

.

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde

år förelägga general konferensen en redogörelse för denna konventions tillämpning

och taga i övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dag

ordning upptaga frågan om konventionens revision eller modifierande.

§ 9-

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga

vitsord.

IX.

Förslag till konvention angående ersättning för olycksfall i arbete inom jordbruket.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorgani­

sation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående skydd för jordbruks­

arbetare mot olycksfall, vilken fråga innefattas i fjärde punkten på dag­

ordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag

till internationell konvention,

antager efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella arbets­

organisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i

Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

8 L

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att till alla lönearbetare inom jordbruket utsträcka till-

24

lämpningen av de lagar och reglementen, som hava till ändamål att bereda ersätt­

ning för olycksfall till följd av eller under arbete.

§

2

.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med

bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av

de övriga fredsfördragen delgivas nationernas förbunds generalsekreterare och av

honom inregistreras.

§ 3-

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två medlemmar

av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekreteraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregi­

strerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då

dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§ 4.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorga­

nisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds generalsekre­

terare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisationen.

Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer, som senare

delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

§ 5.

Under förbehåll med hänsyn till bestämmelserna i § 3 förbinder sig varje

medlem, som ratificerar denna konvention, att tillämpa bestämmelserna i § 1

senast den 1 januari 1924 samt att vidtaga erforderliga åtgärder för att göra

dem effektiva.

§ 6.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 avfördraget

i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen, tillämpa

denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 7.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit

från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma genom

skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för inregistrering.

Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistrerats hos

sekretariatet.

§ 8.

Internationella ar betsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde

år förelägga general konferensen en redogörelse för denna konventions tillämpning

oeh taga i övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dag­

ordning upptaga frågan om konventionens revision eller moaifierande.

25

§ 9-

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga

vitsord.

X.

Rekommendation angående socialförsäkring inom jordbruket.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorgani­

sation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredie samman­

träde

samt beslutit antaga ett förslag angående skydd för jordbruksarbe­

tare mot sjukdom, invaliditet och ålderdom, vilken fråga innefattas i fjärde

punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att detta förslag skall taga form av en rekommen­

dation,

antager efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­

nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess

förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestäm­

melserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga

fredsfördragen.

Generalkonferensen av internationella arbetsorganisationen hemställer:

att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte till jord-

hrukets lönearbetare utsträcka tillämpningen av de lagar och reglementen, som

konstituera system av försäkring emot sjukdom, invaliditet, ålderdom och andra

dylika sociala risker, på villkor likvärdiga dem, som gälla för arbetarna inom

industri och handel.

XI.

Förslag till konvention angående användandet av blyvitt vid målning.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorgani­

sation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Genéve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje samman­

träde

samt beslutit antaga vissa förslag angående förbud mot användande

av blyvitt vid målning, vilken fråga är upptagen såsom sjätte punkt på

dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit att dessa förslag skola taga form av ett förslag

till internationell konvention,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 160 höft. (Nr 198.)

4

26

antager efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella arbets­

organisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i

Versailles ock motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

§

1

.

Varje medlem av den internationella arbetsorganisationen, vilken ratifice­

rar denna konvention, förbinder sig, under förbehåll för de undantag, som angi­

vas i § 2, att förbjuda användande av blyvitt, blysulfat och alla produkter, inne­

hållande dessa färgämnen, vid invändig målning av byggnader. Från nu angivna

förbud undantagas järnvägsstationer och industriella anläggningar, vari användan­

det av blyvitt, blysulfat eller produkt, innehållande sådant färgämne, av veder­

börande myndighet, efter samråd med arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer,

förklarats nödvändigt.

Användandet av vita färgämnen, innehållande högst 2 % bly, uttryckt i

metalliskt bly, är dock fortfarande medgivet.

^§ 2

.

Bestämmelserna i § 1 skola icke äga tillämpning å dekorativ målning eller

uppdragande av fina linjer eller konturer.

Varje regering skall bestämma gränserna mellan olika slag av målning

samt med hänsyn till dem, i enlighet med bestämmelserna i §§ 5, 6 och 7 av

denna konvention, meddela föreskrifter rörande användandet av blyvitt, blysulfat

och alla slag av produkter, innehållande sådant färgämne.

§ 3-

Det är förbjudet att använda ynglingar under aderton år eller kvinnor till

yrkesmässigt målningsarbete, som medför användandet av blyvitt, blysulfat eller

produkt, innehållande sådant färgämne.

Vederbörande myndigheter äga att efter samråd med arbetsgivar- och ar­

betarorganisationerna medgiva, att målarlärlingar för sin yrkesutbildning använ­

das till arbeten, som äro förbjudna i nästföregående stycke.

§ 4.

De i §§ 1 och 3 angivna förbud träda i kraft sex år efter dagen för av­

slutandet av den internationella arbetskonferensens tredje sammanträde.

§ 5.

Varje medlem av den internationella arbetsorganisationen, som ratificerar

denna konvention, förbinder sig att på grundval av nedan angivna principer med­

dela föreskrifter rörande användandet av blyvitt, blysulfat och alla slag av pro­

dukter, innehållande dylikt färgämne, i arbeten, beträffande vilka sådant använ­

dande icke är förbjudet.

I. a) Blyvitt, biysulfat eller produkter, innehållande sådant färgämne, få vid

målningsarbete endast handhavas i form av pasta eller färdigberedd färg.

b) Åtgärder skola vidtagas till undvikande av den fara, som uppstår vid

färgens anbringande medelst »pulverisation».

c) Åtgärder skola vid alla tillfällen, då så är möjligt, vidtagas till und­

27

vikande av den fara, som förorsakas av damm, alstrat genom torrslipning

eller -skrapning.

II. a) Anordningar skola vara vidtagna, som för måleriarbetarna möjliggöra att

under arbetets gång och efter dess slut vidtaga alla nödvändiga renlig­

hetsåtgärder.

b) Särskilda arbetskläder skola av måleriarbetarna bäras under hela den tid,

arbetet pågår.

c) Lämpliga anordningar skola vidtagas till undvikande, att de kläder, som

äro avlagda under arbetet, förorenas med ämnen, använda för målningen.

III. a) Fall av blyförgiftning eller som misstänkas vara sådan förgiftning, skola

göras till föremål för anmälan och efterföljande läkarundersökning av

läkare, utsedd av vederbörande myndighet,

b) Vederbörande myndighet skall äga att, när den så finner nödigt, påkalla

läkarundersökning av arbetarna.

IV. a) Anvisningar angående de särskilda hygieniska försiktighetsmått, som böra

iakttagas inom mäleriyrket, skola utdelas bland måleriarbetarna.

§

6

.

Till tryggande av efterlevnaden av de föreskrifter, som meddelats i före­

gående paragrafer, skall vederbörande myndighet efter samråd med intresserade

arbetsgivar- och arbetarorganisationer vidtaga alla de åtgärder, som den finner

nödvändiga.

§ 7-

Förande blyförgiftning bland måleriarbetare skall upprättas statistik:

a) beträffande sjuklighet, på grund av anmälan om och undersökning av

alla förgiftningsfall,

b) beträffande dödlighet, enligt en metod, som godkänts av den officiella

statistiska myndigheten i varje land.

§

8-

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med be­

stämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de

övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekretexare och av

honom inregistreras.

§ 9-

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två med­

lemmar av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekreteraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregist­

rerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då

dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§ i°.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbets­

organisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds general­

sekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisa­

28

tionen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer, som

senare delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

§ n.

Varje medlem, som ratificerar denna konvention, förbinder sig att tillämpa

bestämmelserna i §§ 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 senast den 1 januari 1924 samt att

vidtaga erforderliga åtgärder för att göra dem effektiva.

§

12

.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av fördraget

i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen, tillämpa

denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 13.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit

från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma genom

skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för inregistrering.

Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistrerats hos

sekretariatet.

§ 14.

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde

år förelägga geueralkonferensen en redogörelse för denna konventions tillämpning

och taga i övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dag­

ordning upptaga frågan om konventionens revision eller modifierande.

§ 15.

De franska och engelska texterna, till denna konvention skola båda äga

vitsord.

XII.

Förslag till konvention angående tillämpningen av veckovis i industriella företag.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Genéve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående veckovila inom industrien,

vilken fråga innefattas i sjunde punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag

till internationell konvention,

antager efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella arbets­

organisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i

Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

29

§ i-

Med hänsyn till tillämpningen av denna konvention skola såsom »industriella

företag» anses:

a) Gruvor, stenbrott och andra anläggningar för utvinnande av mineral.

b) Företag, inom vilka varor tillverkas, förändras, rengöras, repareras, ut­

smyckas, färdigställas eller beredas till försäljning eller inom vilka råämnen om­

gestaltas, däri inbegripet skeppsbyggeri och företag för förstöring av föremål,

ävensom framställning, transformering och överförande av drivkraft i allmänhet

och av elektricitet.

c) Uppförande, ombyggnad, underhåll, reparation, förändring eller rivning

av alla slag av _ byggnader, järnvägar, spårvägar, hamnar, dockor, vågbrytare,

kanaler, anläggningar för inre sjöfart, vägar, tunnlar, broar, viadukter, kloaker,

vattenavlopp, brunnar, telegraf- och telefonanläggningar, elektriska anläggningar,

gas- och vattenverk eller andra byggnadsarbeten, ävensom förberedelse- och grund-

läggningsarbeten för härovan åsyftade arbeten.

d) Transport av passagerare eller gods å lands- eller järnväg eller å inre

vattenväg, däri inbegripet handhavande av gods å kajer och bryggor samt i dockor

och magasin med undantag likväl av transport för hand.

Ovanstående uppräkning är gjord med förbehåll för de särskilda undantag

av nationell natur, vilka angivas i Washingtonkonventionen angående begräns­

ning av arbetstiden i industriella företag till åtta timmar om dagen och fyrtio­

åtta timmar i veckan, i den män dessa undantag äro tillämpliga i avseende å

förevarande konvention.

Utöver vad ovanstående uppräkning giver vid handen, må, där så finnes

nödvändigt, varje medlem fastställa gränslinjen mellan industri å ena samt handel

och jordbruk å andra sidan.

^§ 2

.

Hela den personal, som sysselsättes i ett industriellt företag, allmänt eller

enskilt, eller i någon gren därav, skall, med förbehåll för de undantag, som an­

givas i följande paragrafer, under loppet av varje tidrymd om sju dagar åtnjuta

en vilotid, innefattande minst tjugofyra på varandra följande timmar.

Denna vilotid skall såvitt möjligt beredas varje företags hela personal

samtidigt.

Vilotiden skall såvitt möjligt infalla å de dagar, som enligt landets eller

traktens tradition eller sedvänja ägnas åt vila.

§3.

Varje medlem må från tillämpningen av bestämmelserna i § 2 undantaga

personer, som sysselsättas i sådana industriella företag, vari endast användas med­

lemmar av samma familj.

§ 4.

Varje medlem äger att, med beaktande särskilt av alla tillbörliga ekono­

miska och humanitära synpunkter och efter samråd med kompetenta arbetsgivar-

och arbetarorganisationer, där sådana finnas, medgiva undantag (däri inbegripet

suspension och avkortning av vilotid) helt eller delvis från bestämmelserna i § 2.

Dylikt samråd skall icke vare erforderligt i de undantagsfall, vilka redan

beviljats med tillämpning av gällande lagstiftning.

so

§ 5.

Varje medlem bör, så vitt möjligt, meddela bestämmelser om vilotider till

ersättning för suspension eller avkortning, medgiven enligt § 4, förutom i sådana

fall, där genom överenskommelse eller sedvänja redan är sörjt för dylik vilotid.

§ 6.

Varje medlem skall upprätta en förteckning å de undantag, som medgivits

enligt § 3 eller 4, samt delgiva densamma åt internationella arbetsbyrån. Seder­

mera skall varje medlem vart annat år meddela alla förändringar, som vidtagits

i avseende å denna förteckning.

Internationella arbetsbyrån skall förelägga internationella arbetsorganisa­

tionens generalkonferens en rapport i ämnet.

§ 7.

För att underlätta tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention

skall det åligga varje arbetsgivare, direktör eller disponent:

a) att, där veckovila gives samfällt åt kela personalen, tillkännagiva dagar

och timmar för gemensam vilotid antingen medelst anslag, uppsatta pa i ögonen

fallande sätt å arbetsstället eller å annan lämplig plats eller ock på annat av

regeringen godkänt sätt;

b) att, där veckovilan icke gives samfällt åt hela personalen, medelst ett

register, upprättat på sätt, som godkänts genom landets lagstiftning eller av

vederbörande myndighet utfärdat reglemente, angiva de arbetare eller anställda,

för vilka särskilda föreskrifter beträffande veckovila gälla samt meddela dessa

föreskrifter.

§ 8.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med

bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de

övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekreterare och av

honom inregistreras.

§ 9.

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två medlem­

mar av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekreteraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregist­

rerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då

dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§ 10.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorga­

nisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds general­

sekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisa­

tionen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer, som

senare delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

31

§

11

.

Varje medlem, som ratificerar denna konvention, förbinder sig att tillämpa

bestämmelserna i §§ 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 senast den 1 januari 1924 samt att vid­

taga erforderliga åtgärder för att göra dem effektiva.

§

12

.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av fördraget

i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen, tillämpa

denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 13.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit

från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma genom

skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för inregistrering.

Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistrerats hos

sekretariatet.

§ 14.

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde

år förelägga generalkonferensen en redogörelse för denna konventions tillämpning

och taga i övervägande, huruvida det tinnes anledning att på konferensens dag­

ordning upptaga frågan om konventionens revision eller modifierande.

§ 15.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga vitsord.

XIII.

Rekommendation angående tillämpningen av veckovis i handelsföretag.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående veckovila inom handeln,

vilken fråga innefattas i sjunde punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekom­

mendation,

antager efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­

nisationens mediemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess

förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestäm­

melserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga

fredsfördragen.

32

Generalkonferensen hemställer:

I.

Att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte vidtaga

åtgärder för att i alla handelsföretag, allmänna eller enskilda, eller grenar därav,

personalen måtte kunna, med förbehåll för de undantag, varom stadgas i följande

avdelning, under loppet av varje tidrymd av sju dagar åtnjuta en vilotid,

innefattande minst tjugufyra på varandra följande timmar.

Konferensen hemställer, att denna vilotid, så vitt möjligt, måtte beredas

varje företags hela personal samtidigt och förläggas till dagar, ägnade åt vila

enligt landets eller traktens tradition eller sedvänja.

II.

Att varje medlem måtte vidtaga alla lämpliga anordningar för tillämpning

av förevarande rekommendation och särskilt med hänsyn till fastställandet av de

undantag, som kunna prövas nödiga. För det fall att undantag befinnas nöd­

vändiga, hemställer konferensen, att varje medlem måtte upprätta en förteckning

å dylika undantag.

III.

Att varje medlem måtte giva internationella arbetsbyrån del av den för­

teckning å undantag, som medgivits enligt avdelning II, och sedermera vartannat

år av alla de förändringar, som vidtagits i avseende å förteckningen. Med led­

ning härav skall internationella arbetsbyrån förelägga internationella arbetsorga­

nisationens generalkonferens en rapport i ämnet.

XIV.

Förslag till konvention angående minimiålder för e/dare och kollämpare ombord å fartyg.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorganisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Genéve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående förbud mot användande

av person under aderton år till arbete i kolboxar eller eldrum ombord å

fartyg, vilken fråga innefattas i den åttonde punkten på dagordningen för

sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag

till internationell konvention,

antager efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella ar­

betsorganisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i

Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

§ 1.

Med »fartyg» förstås vid tillämpningen av denna konvention varje i allmän

eller enskild ägo varande båt, fartyg eller skepp av vad slag som helst, vilket

nyttjas i sjöfart till havs, krigsfartyg likväl undantagna.

O

i

33

^§ 2

.

Unga personer under aderton år må icke användas såsom eldare eller kol-

lämpare ombord å fartyg.

§

3

.

Bestämmelserna i § 2 skola icke äga tillämpning å:

a) arbete av unga personer, vilket utföres a skol- eller övningsfartyg, för

såvitt arbetet är godkänt och övervakas av offentlig myndighet;

b) arbete ombord å fartyg, vars huvudsakliga framdnvningsmedel är annat

än ånga;

c) arbete av unga personer om minst sexton år, vilkas fysiska lämplighet

därför godkänts genom läkarundersökning och vilka användas ombord å fartyg,

uteslutande trafikerande Indiens eller Japans kuster; deras användande skall dock

vara underkastat reglerande bestämmelser, utfärdade efter samråd med arbets­

givarnas och arbetarnas i dessa länder mest representativa organisationer.

§ 4.

I fall det befinnes nödvändigt att anställa eldare eller kollämpare i en

hamn, där det icke finnes tillgång till sådana arbetare om minst aderton år, må

därtill användas personer under aderton men över sexton år; i dylikt fall skola

dock två unga personer anställas i stället för en erforderlig eldare eller kollämpare.

§ 5.

För att möjliggöra kontroll över tillämpningen av bestämmelserna i denna

konvention skall det åligga varje fartygsbefälhavare att föra ett register eller

förteckning i sjömansrullan, upptagande alla ombord sysselsatta personer under

aderton år, med angivande av dagen för vars och ens födelse.

§ 6.

Besättningens anställningsavtal skola innehålla en sammanfattning av be­

stämmelserna i denna konvention.

§

7

.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med

bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de

övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekreterare och av

honom inregistreras.

§

8

.

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två medlem­

mar av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekreteraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregi­

strerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då

dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§ 9-

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorga­

nisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds general-

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 160 käft. (AV 198.)

5

t

34

sekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisa­

tionen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer, som

senare delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

§ 10.

Under förbehåll med hänsyn till bestämmelserna i § 8 förbinder sig varje

medlem, som ratificerar denna konvention, att tillämpa bestämmelserna i §§ 1, 2,

3, 4, 5 och 6 senast den 1 januari 1924 samt att vidtaga erforderliga åtgärder för

att göra dem effektiva.

§ n.

Yarje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av fördraget

i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen, tillämpa

denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§

12

.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit

från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma genom

skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för inregistrering.

Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistrerats hos

sekretariatet.

§ 13.

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde

år förelägga generalkonferensen en redogörelse för denna konventions tillämpning

och taga i övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dag­

ordning upptaga frågan om konventionens revision eller modifierande.

§ 14-

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga vitsord.

XV.

Förslag till konvention angående obligatorisk läkarundersökning av barn och unga personer,

som användas till arbete ombord å fartyg.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­

nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 25 oktober 1921 till sitt tredje sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående obligatorisk läkarbesikt-

ning av barn och unga personer, använda till arbete ombord å fartyg,

vilken fråga innefattas i åttonde punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga^form av ett förslag

till internationell konvention,

35

antager efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella

arbetsorganisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget

i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

§ !•

Med »fartyg» skall vid tillämpningen av denna konvention förstås varje i

allmän eller enskild ägo varande båt, fartyg eller skepp, av vad slag som helst,

vilket nyttjas i sjöfart till havs, krigsfartyg likväl undantagna.

§

2

.

Till arbete å andra fartyg än sådana, varå endast sysselsättas medlemmar

av samma familj, må barn eller unga personer under aderton år användas allenast

efter företeende av läkarintyg, som utvisar lämplighet för dylikt arbete. Sådant

intyg skall vara utfärdat av en av vederbörande myndighet godkänd läkare.

§ 3.

Fortsatt användande till sjöss av sådana barn och unga personer medgives

endast under förutsättning av förnyad läkarbesiktning, verkställd inom en tid­

rymd av högst ett år, samt företeende efter varje läkarbesiktning av läkarintyg

om lämplighet för arbetet. Utlöper tiden för läkarintygs giltighet under loppet

av en resa, skall likväl dess giltighet fortfara till resans slut.

*§4-

I nödfall äger vederbörande myndighet medgiva yngling under aderton år

att embarkera, oaktat han icke undergått undersökning, som föreskrives i §§ 2

och 3, detta dock allenast under villkor att dylik undersökning verkställes i den

första hamn, fartyget därefter angör.

§ 5-

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med

bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de

övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekreterare och av

honom inregistreras.

§ 6.

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två medlemmar

av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekreteraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregi­

strerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då

dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§

7-

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorga­

nisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds general­

sekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisa­

tionen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer, som

senare delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

36

§

8

.

Under förbehåll med hänsyn till bestämmelserna i § 6 förbinder sig varje

medlem, som ratificerar denna konvention, att tillämpa bestämmelserna i §§ 1, 2,

3 och 4 senast den 1 januari 1924 samt att vidtaga erforderliga åtgärder för att

göra dem effektiva.

§ 9.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av fördraget

i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen, tillämpa

denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 10.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan 10 år förflutit

från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma genom

skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för inregistrering.

Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistrerats hos

sekretariatet.

§

11

.

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde

år förelägga generalkonferensen en redogörelse för denna konventions tillämpning

och taga i övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dag­

ordning upptaga frågan om konventionens revision eller modifierande.

§ 12.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga vitsord.

C. Delegationens yttrande.

I. Rekommendation angående åtgärder till motverkande av arbetslöshet inom

jordbruket.

Beträffande internationella arbetsbyråns frågeformulär rörande förevarande

ämne framhölls nästlidna år från delegationens sida bl. a., att det i vårt land

åtminstone tidigare på det hela taget icke förekommit någon arbetslöshet inom

jordbruket utan att det snarare rått brist på arbetskrafter för jordbrukets behov.

Bl ert al et av de av arbetsbyrån förordade åtgärderna mot arbetslösheten hade emel­

lertid för andra syften, synnerligast till höjande av jordbrukets produktion och

säkerställandet av landets självförsörjning, varit föremål för uppmärksamhet från

statens sida och även i betydande omfattning förverkligats. Ifråga om vissa av

de föreslagna åtgärderna ställde sig delegationen emellertid något tveksam med

hänsyn till deras praktiska betydelse.

Såvitt delegationen kan döma, torde staten jämväl i fortsättningen komma

att i nyss angivna syfte vidtaga åtgärder, som tjäna att motverka arbetslösheten

inom jordbruket. Beträffande frågan om åtgärder till främjande av kooperativt

jordbruk må nämnas, att denna fråga upprepade gånger varit föremål för riksda­

gens uppmärksamhet men hittills alltid fallit.

Givetvis har den allmänna nu rådande arbetslösheten icke lämnat jord­

bruksarbetarna oberörda, men ha också dessa arbetare kommit i åtnjutande av de

mot nämnda missförhållanden av stat och kommuner vidtagna åtgärder. Fram­

hållas må även, att på såväl offentligt som enskilt initiativ vid innevarande

riksdag väckts förslag om kraftigare medverkan från statens sida till främjandet

av egna hems- och kolonisationssträvandena.

Av vad här ovan anförts torde framgå, att delegationen, ehuru den finner

de förordade åtgärderna beaktansvärda, knappast för närvarande, under den svåra

allmänna arbetslöshetskrisen, kan anse sig ha tillräcklig anledning att påkalla

särskilda åtgärder från statens sida med hänsyn till förevarande rekommendation.

II. Rekommendation angående skydd för kvinnliga jordbruksarbetare före

och efter barnsbörd.

Några lagbestämmelser för tillgodoseende av det med denna rekommen­

dation avsedda ändamål finnas icke — arbetarskyddslagens stadganden om moder-

skapsskydd äga nämligen icke tillämpning på jordbruket. Den enda åtgärd från

statens sida, som kan anses i någon mån tjäna berörda ändamål, består i bevil­

jandet av anslag, för innevarande år uppgående förslagsvis sammanlagt till

150,000 kronor, till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd. De kvinnliga

jordbruksarbetarna lära emellertid icke i större utsträckning tillhöra sjukkassor,

varför omförmälda anslag endast i obetydlig mån torde komma dem till godo.

Nämnas bör måhända också, att det av socialförsäkringskommittén år 1919 fram­

38

lagda förslaget till sjukförsäkring omfattade jämväl kär ifrågavarande kvinnor

samt avsåg att tillförsäkra dem dels erforderlig vård av barnmorska, dels moder-

skapspenning under 56 dagar, varav 14 dagar före nedkomsten, ock dels ampen-

ning under högst 50 dagar från ock med 4‘2:dra dagen efter nedkomsten.

Det i förevarande rekommendation åberopade, i Washington antagna kon-

ventionsförslaget rörande moderskapsskydd inom industrien ock handeln, vilket

förslags bestämmelser skulle tjäna såsom föredöme vid utformande av rnoder-

skapsskyddet för jordbrukets kvinnliga arbetare, har ännu icke ratificerats av

Sverige. Ej keller föreligger ännu något förslag till lagstiftningsåtgärder här i

landet med anledning av nämnda konventionsförslag — något förslag till sådana

åtgärder lär knappast vara att påräkna förrän i samband med den revision av

arbetarskyddslagen, vartill bl. a. frågan om definitiv reglering av arbetstidens

begränsning förväntas giva anledning. En slutgiltig lösning av nu förevarande

fråga anses för övrigt av många förutsätta obligatorisk sjukförsäkring. Erågan

om moderskapsskydd enligt Washingtonkonventionen är emellertid på begäran av

delegationen föremål för utredning inom socialstyrelsen och medicinalstyrelsen.

Såvitt delegationen kan finna, lär frågan om moderskapsskydd inom jord­

bruket ej kunna lösas förrän tidigast i samband med enahanda fråga inom indu­

strien och handeln. Med hänsyn härtill synes föreliggande rekommendation för

närvarande ej kunna föranleda vidare åtgärd, än att nyss berörda utredning rö­

rande moderskapsskyddet utsträckes till att avse jämväl kvinnliga arbetare inom

jordbruket.

III. Bekommendation angående kvinnors nattarbete inom jordbruket.

Såsom från delegationens sida anförts beträffande arbetsbyråns förslag i

frågan förekommer inom jordbruket egentligt nattarbete endast undantagsvis, t. ex.

vid slåtter inom de nordligare delarna av landet. Däremot är det ej så sällsynt,

att visst arbete, vanligen vid kreatursskötsel eller i mejerihantering, måste börja

vid en så tidig timme, att den är att hänföra till nattid. Något ingripande här­

emot av lagstiftaren synes emellertid knappast motiverat, då det i sådant fall

sannolikt skulle finnas påkallat att i stor omfattning medgiva undantag för dylikt

tidigt morgonarbete. Anmärkas må även, att kontrollen över efterlevnaden av en

lagstiftning på förevarande område, där det ofta ej är fråga om mer än en eller

annan arbeterska på varje arbetsställe, otvivelaktigt skulle ställa sig mycket be­

svärlig och ineffektiv.

I enlighet med vad sålunda anförts anser sig delegationen ej böra påkalla

några särskilda åtgärder med anledning av förevarande rekommendation.

IV. Förslag till konvention angående minimiålder för barns användande

till arbete inom jordbruket.

Syftet med denna konvention torde, såsom även från skolöverstyrelsens sida

vitsordats, i huvudsak vara tillgodosett genom vår skollagstiftning. Mot den se­

nare bestämmelsen i konventionens § 1 svarar visserligen ej någon uttrycklig be­

stämmelse men väl nämnda lagstiftnings syftning. För övrigt skulle aet, om så

funnes påkallat, väl ej möta större svårighet att tillfoga en dylik bestämmelse

till den verkan den kan ha.

Sverige torde sålunda enligt delegationens mening kunna ratificera före­

varande konvention.

3!)

Y. Rekommendation angående barns och unga personers nattarbete inom

jordbruket.

Enligt delegationens åsikt torde de i förevarande rekommendation fram­

ställda kraven på nattledighet ej kunna anses överdrivna.

På enahanda grunder, som förut anförts beträffande rekommendationen an­

gående kvinnors nattarbete inom jordbruket och synnerligast med hänsyn till den

för de minderåriga väl ännu mer sparsamma förekomsten av nattarbete, anser sig

delegationen emellertid ej kunna förorda några särskilda åtgärder med anledning

av förevarande rekommendation.

VI. Rekommendation angående den tekniska jordhruksunder visning ens ut­

veckling.

Enligt delegationens mening torde kraven på teknisk jordbruksundervisning

få anses väl tillgodosedda här i landet, och har man genom stipendier och andra

anordningar i ganska stor utsträckning sökt att bereda jämväl jordbrukets löne-

arbetare tillfälle att begagna sig av berörda undervisning. Sannolikt torde stats­

makterna redan med hänsyn till önskvärdheten av jordbrukets utveckling komma

att jämväl framdeles intressera sig för ifrågavarande undervisningsgrens förkovran.

Någon särskild åtgärd med anledning av rekommendationen synes sålunda

icke behöva vidtagas.

VII. Rekommendation angående jordbruksarbetarnas bostads- och sovplats­

förhållanden.

Här ifrågavarande förhållanden äro i viss mån beaktade redan i legostad­

gan, som ålägger husbonde att förse tjänstehjon med tjänligt husrum. Det torde

kunna förväntas, att berörda förhållanden skola röna en gynnsam inverkan av den

nya hälsovårdsstadgan av den 19 juni 1919, vari meddelas vissa allmängiltiga

hygieniska bestämmelser angående bostäder. Framhållas må också, att i de se­

nast gällande lokala kollektivavtalen för jordbruket — vilka väl fortfarande i

mycket torde få anses normerande — fanns föreskrivet bl. a., att arbetarens bo­

stad skulle kunna hållas väl uppvärmd, vara sund och i övrigt i gott skick samt

att tjänare i husbondens kost skulle vara berättigad till egen säng och med säng­

kläder i varmt och snyggt möblerat rum.

Nu berörda bestämmelser torde emellertid icke motsvara den med föreva­

rande rekommendation åsyftade reglering. Förnekas kan väl ej heller, att jord­

bruksarbetarnas „bostads- och sovplatsförhållanden i många fall äro mindre till­

fredsställande. A andra sidan må emellertid erinras om det betryckta läge, vari

jordbruket för närvarande befinner sig, och om de ännu så länge högt uppdrivna

byggn adskostnaderna.

Med hänsyn till vad nu anförts anser sig delegationen ej kunna förorda

annan åtgärd med anledning av förevarande rekommendation, än att de däri be­

rörda frågorna måtte upptagas till utredning.

VIII. Förslag till konvention angående jordbruksarbetarnas föreningsrätt.

I olikhet med vad som i åtskilliga andra länder varit förhållandet, ha de

svenska jordbruksarbetarna icke varit underkastade några lagstadgade inskränk­

ningar i föreningsrätten. Rätten att fritt sammansluta sig för främjande av lov­

40

liga syften tillkommer nämligen här i landet i lika mått alla klasser av med­

borgare och är icke föremål för några inskränkningar från lagstiftningens sida.

Nämnas bör måhända även, att i det år 1919 avslutade riksavtalet mellan

jordbrukets arbetsgivar- och arbetarorganisationer finnas intagna vissa bestämmel­

ser angående föreningsrätten, av vilka den grundläggande stadgar, att förenings­

rätten å ömse sidor skall lämnas okränkt.

Konventionen torde sålunda enligt delegationens mening utan tvekan kunna

ratificeras av Sverige.

IX. Förslag till konvention angående ersättning för olycksfall i arbete inom

jordbruket.

Lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete gör ingen

åtskillnad mellan jordbruks- och andra arbetare utan omfattar i regel bl. a. ar­

betare inom jordbruket.

Konventionen kan sålunda för Sveriges del ratificeras.

X. jRekommendation angående socialförsäkring inom jordbruket.

I fråga om de grenar av socialförsäkring, som här åsyftas och äro i funk­

tion hos oss, — sjukförsäkring hos sjukkassorna samt försäkring mot invaliditet

och ålderdom enligt lagen om allmän pensionsförsäkring — äro jordbrukets arbe­

tare tillförsäkrade fullt samma skydd som övriga arbetargrupper.

Någon särskild åtgärd synes rekommendationen sålunda icke påkalla från

svensk sida.

XI. Förslag till konvention angående användandet av blyvitt vid målning.

I sitt den 1 juni 1921 till dåvarande chefen för socialdepartementet av­

givna yttrande i förevarande ämne hade delegationen förordat anslutning till det

av internationella arbetsbyrån framlagda konventionsförslaget i ämnet med det

förbehåll likväl, att regeringarna skulle äga att för speciella ändamål, där an­

vändning av blyvitt kunde anses särskilt påkallad, medgiva undantag. Någon

dylik undantagsmöjlighet är icke beredd i förevarande förslag, men torde man

genom inskränkningen av förbudet mot användande av blyvitt till att gälla alle­

nast invändig målning av byggnader ha i väsentlig mån undanröjt anledningen

till berörda förbehåll. Av inhämtade upplysningar att döma, synes nämligen det

från vissa håll resta kravet på tillgång till blyvitt endast gälla användning vid

målning utomhus — något som för övrigt överensstämmer med giftstadgans före­

skrift, att blyfärg vid försäljning skall vara försedd med varning mot dess an­

vändning inomhus. Anmärkas må även, att konventionsförslagets § 2 medgiver

vissa om ock ej särdeles betydelsefulla undantag.

De skydds- och kontrollföreskrifter, som i §§ 3 och 5—7 meddelas be­

träffande bruket av blyvitt o. d., kunna måhända i vissa avseenden förefalla något

besvärande, men synas de, med hänsyn till den obetydliga användningen av dy­

lika färgämnen här i landet, ej för Sveriges del behöva väcka några betänklig­

heter.

Delegationen anser sig sålunda kunna förorda ratificering av förevarande

konvention.

41

XII. F 'örslag till konvention angående tillämpningen av veckovila i indu­

striella företag.

I sitt förut berörda, den 1 juni 1921 angivna yttrande i bl. a. förevarande

ämne förebragte delegationen en ganska ingående och utförlig utredning, varur

följande må återgivas.

Söndagsvilan är, i den mån ej särskilda förhållanden påkalla avvikelser,

sedan länge lagfäst hos oss. Bestämmelser därom, ägande tillämpning på indu­

strien, återfinnas i 7 kap. 3 § strafflagen och 5 § i) lagen om arbetarskydd, var­

jämte lagen om arbetstidens begränsning — genom sin inskränkning av arbets­

tiden per vecka till 48 timmar — indirekt verkar i samma riktning.

Kollektivavtalen innehålla i regel ej förbud mot söndagsarbete men utöva

likväl en ganska återhållande inverkan genom sina bestämmelser om särskilt hög

övertidsersättning för arbete å söndagar och sina stadganden om arbetets tidigare

upphörande å lördagar.

Av arbetstidskommitténs undersökning rörande arbetstidsförhållandena år

1917 framgick bl. a., att på hela antalet av undersökningen berörda arbetare,

438,813, förekom mer eller mindre arbete under söndagsdygnet för 39,842 eller

9-1 %. Av här åsyftade arbetare sysselsattes emellertid 34,175 i skiftarbete, 2,729

i mejerier, 751 vid renhållningsverk och 546 i bagerier.

Nu. berörda undersökning gav även vid handen, att 80'4 % av samtliga av

undersökningen omfattade arbetare åtnjöto förkortning av arbetstiden å lördagar.

Med hänsyn till att en dylik anordning ej väl låter sig genomföra på alla områ­

den., t. ex. vid kontinuerlig drift eller där särskild arbetsbrådska råder å lördagar,

ansåg kommittén nyss angivna procenttal tyda på, att den s. k. engelska veckan

redan år 1917 i synnerligen stor utsträckning förverkligats inom de områden, där

den skäligen kunde ifrågakomma. Till följd av den sedermera lagstadgade be­

gränsningen av veckoarbetstiden till 48 timmar torde enligt kommitténs mening

reformen om möjligt än ytterligare genomförts.

Sin mening rörande behovet av ny, mer ingående och fullständig lagstift­

ning mot söndagsarbete sammanfattade arbetstidskommittén på följande sätt:

. »Vid granskning av härovan berörda utredningsmaterial har kommittén

kommit till den uppfattning, att något svårare eller mer omfattande missbruk av

natt- eller söndagsarbete knappast torde förekomma inom de verksamhetsområden,

som kommittén ansett sitt uppdrag förnämligast avse eller industrien och därmed

besläktade näringar. Detta är även förklarligt, då arbetarna och deras organisa­

tioner i regel rest motstånd mot dylikt arbete samt dessutom nattarbetet vanli­

gen medför vissa olägenheter och söndagsarbetet enligt ej blott rådande kyrklig

uppfattning utan även strafflagens bud är att anse som otillåtet, när det icke

nödvändigtvis påkallas. Beträffande slutligen arbetstidens förkortning å lördag

utvisar kommitténs statistiska utredning, att denna reform redan förverkligats i

sådan utsträckning, att man kan vara tveksam, om någon lagstiftningsåtgärd för

dess främjande kan anses motiverad.

Enligt kommitténs mening ha därjämte skälen för lagstiftningsåtgärder av

här ifrågavarande innebörd i avsevärd mån försvagats genom tillkomsten av lagen

om arbetstidens begränsning. Efter denna lags ikraftträdande får till exempel en

skiftarbetare i kontinuerlig drift nattarbete endast var tredje vecka mot hittills

varannan, och dessutom bör den betydande förkortningen av arbetstiden i väsent­

lig mån kompensera de eventuella skadeverkningarna av hans nattarbete. I fråga

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 160 käft. (Nr 198.)

6

42

om söndagsarbetet äro verkningarna av lagen om arbetstidens begränsning måhända

ändå mer i ögonen fallande. Genom begränsningen av arbetstiden ej blott till 8

timmar för dag utan även till 48 timmar för vecka förhindras tydiigtvis praktiskt

taget inom lagens tillämpningsområde allt söndagsarbete, som ej är av särskilda

starka skäl påkallat. Yad slutligen frågan om förkortad arbetstid å lördag angår,

har här omförmälda lag tagit direkt hänsyn därtill genom bestämmelsen, att arbets­

tiden må ökas till 8 V2 timmar under veckans fem första söckendagar, blott arbets­

tiden för vecka av 48 timmar icke därigenom överskrides».

»Genomförandet av lagen om arbetstidens begränsning medför otvivelaktigt

för stora verksamhetsområden ganska besvärande förändringar. Det torde då vara

mindre lämpligt att strax därefter utsätta industrien och andra viktiga näringar

för de nya och på sina håll måhända nog så kännbara rubbningar, som en lag­

stiftning mot natt- och söndagsarbete skulle medföra. Framhållas må även, att

det måste möta svårigheter att behörigen anpassa denna lagstiftning efter arbets­

förhållandena, innan man vet hur dessa förhållanden komma att gestalta sig under

inverkan av lagen om arbetstidens begränsning.

Slutligen må även omnämnas, att kommittén under sin beröring med arbe­

tarnas organisationer icke kunnat undgå finna, att det för närvarande bland veder­

börande arbetare knappast förefinnes något starkare intresse för lagstiftningsåt­

gärder av ifrågavarande innebörd.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig kommittén böra i under­

dånighet förorda, att för närvarande ej vidtagas några lagstiftningsåtgärder till

reglering av natt- eller söndagsarbetet eller arbetstiden å lördag och ej heller till

införande av helgdagar utan kyrklig karaktär. Enligt kommitténs mening torde

det kunna ifrågasättas, huruvida ej bestämmelserna i lagen om arbetstidens be­

gränsning, vars giltighet utlöper den 31 december 1923, borde inarbetas i lagen

om arbetarskydd. I samband med denna åtgärd, som antagligen skulle giva an­

ledning till revision av sistnämnda lag jämväl i andra avseenden, synes lämp­

ligen kunna till förnyat övervägande upptagas härovan berörda lagstiftningsfrågor».

För egen del yttrade sig delegationen sålunda:

»Yad först angår frågan, huruvida det beträffande arbetsförhållandena i

vårt land kan anses påkallat att få till stånd någon ytterligare reglering av sön­

dags- eller — som frågeformuläret med något vidsträcktare syftning säger —

veckovilan, väll delegationen ej bestrida, att arbetstidskommittén i sitt härovan

återgivna yttrande anfört vägande skäl mot en dylik åtgärd. Det störa flertalet

industri- och byggnadsarbetare, d. v. s. de som gå i dagarbete, åtnjuta redan i

regel ledighet från lördags förmiddag till måndags morgon eller omkring.42 tim­

mar. Den enda mer betydande arbetargrupp, som. skulle beröras av en lagstift­

ningsåtgärd i förevarande avseende, utgöres av skiftarbetare i företag med kon­

tinuerlig drift. Genom lagen om arbetstidens begränsning har emellertid arbets­

tiden för dessa arbetare i stor utsträckning avsevärt förkortats, och sannolikt

skulle ett effektivt genomförande av veckovila för dessa arbetare vara förenat med

betydande svårigheter.

Yad nu anförts behöver emellertid icke vara avgörande för förevarande

frågas besvarande. Det låter nämligen väl tänka sig att, även om en reglering

av veckovilan ej kan anses motiverad med hänsyn till vara egna arbetsförhållan­

den, en sådan reglering med internationell omfattning kan vara förtjänt av stöd

43

från Sveriges sida. En dylik reglering kunde nämligen vara ägnad att i mer

efterblivna stater verksamt främja den sociala utvecklingen och möjligt är även,

att densamma skulle medföra praktisk nytta genom undanröjande av vissa före­

träden i avseende å arbetarnas utnyttjande, som kunna förekomma i med oss kon­

kurrerande länder. Skulle då regleringen ej för våra förhållanden medföra några

svårare olägenheter, borde vi tydligtvis medverka till dess realiserande».

Delegationen gav sålunda icke uttryck för någon bestämd mening i frågan.

Utgående från delegationens här ovan delvis återgivna yttrande ansåg sig

dåvarande chefen för socialdepartementet böra intaga en mer deciderad ståndpunkt.

I sitt svar till internationella arbetsbyrån på frågecirkuläret i ämnet framhöll

han sålunda bl. a., att frågan om veckovila fatt sin lösning genom lagstiftningen

om arbetstidens begränsning. Sistberörda reform, som i mänga fall genomförts

något hastigt, hade för övrigt onekligen medfört mycket stora rubbningar i det

industriella livet, och dessa rubbningar borde helst övervinnas, innan industrien

utsattes för nya prövningar genom ytterligare restriktioner. Med hänsyn till de

svårigheter, som i olika länder mött genomförandet av Washingtonkonventionen

angående arbetstidens begränsning, synes det, som om en revision av denna kon­

vention förr eller senare måste företagas. I samband härmed skulle det möjligen

vara lämpligt att upptaga frågan om internationell reglering av veckovilan.

I och med internationella arbetskonferensens antagande av föreliggande kon-

ventionsförslag kan tydligtvis det av dåvarande socialministern ifrågasatta till­

vägagångssättet för frågans vidare behandling icke längre komma under över­

vägande.

Det nu föreliggande konventionsförslaget innebär i jämförelse med de be­

stämmelser, som under förarbetena för konventionen ifrågasattes från arbets-

byråns sida, betydande lindringar. Särskilt är att märka, att de förut föreslagna

undantagsbestämmelserna, vilka, såsom från svensk sida påpekats, icke gärna kunde

förväntas motsvara alla olika behov av eftergift, blivit ersatta med allmängiltigt

bemyndigande för de särskilda staterna att medgiva undantag.

Ehuru nu berörda förhållande talar till förmån för ratificering, kan dele­

gationen å andra sidan icke undgå att känna sig tveksam inför en lagstiftnings­

åtgärd, som enligt delegationens uppfattning icke är av något starkare praktiskt-

socialt behov påkallad utan vars vidtagande väsentligen skulle motiveras av in­

ternationella hänsyn. Härtill kommer, att industrien, som ju alltid i någon mån

skulle finna sig besvärad av en lagstiftning om veckovila, sedan förra våren, då

delegationen förra gången uttalade sig i ämnet, kommit i ett ännu mer betryckt läge.

Nämnas kan måhända även, att en dylik lagstiftning, såsom motsvarande utländska

lagar i regel utvisa, sannolikt skulle bli ganska komplicerad och mindre till­

talande, då den i alldeles övervägande mån komme att bestå av undantagsbestäm­

melser.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser delegationen sig icke kunna f. n.

förorda ratificering av förevarande konvention. Emellertid synes det delegationen

icke vara uteslutet, att man, såsom arbetstidskommittén i dess ovan refererade

uttalanden ifrågasatt, skulle kunna ha anledning att vid den förestående revisio­

nen av arbetarskyddslagen se till, huruvida ej veckovilan för industriens arbetare

skulle kunna i lagstiftningsväg bättre säkerställas.

Herrar Thorberg och Johansson ha förklarat sig icke kunna biträda dele­

44

gationens nu angivna beslut, då enligt deras mening delegationen bort hemställa

om konventionens ratificering.

XIII. Rekommendation angående tillämpningen av veckovis i handels­

företag.

Genom lagen den 30 mai 1919 om begränsning av tiden för idkande av

handel och viss annan rörelse, vilken lag med relativt obetydliga möjligheter till

avvikelser förbjuder öppethållande av handelsbod och idkande annorstädes av

handel från kl. 7 e. m. å dag före sön- och helgdag till kl. 8 f. m. å dag efter så­

dan dag, synes det med förevarande rekommendation avsedda ändamål vara väl

tillgodosett. Rekommendationen torde sålunda icke böra giva anledning till

några särskilda åtgärder.

XIV. Förslag till konvention angående minimiålder för eldare och kollämpare

ombord å fartyg.

I sitt yttrande rörande internationella arbetsbyråns frågeformulär i ämnet

påpekade delegationen bl. a., att för eldare å fartyg f. n. gällde en åldersgräns

av 16 år samt att de s. k. skeppstjänstkommittéraae i sitt den 21 maj 1920 av­

givna förslag till bemanningsförordning för vissa fall höjt åldersgränsen för eldare

till 18, resp. 19 år och för kollämpare föreslagit en minimiålder av 17, resp. 18 år.

Delegationens yttrande utmynnade i följande uttalande:

»Enligt delegationens mening torde, då de arbeten, varom här är fluga,

med hänsyn till såväl graden av ansträngning som beskaffenhet i övrigt i regel

lära vara mindre lämpade för minderåriga, den här ifrågasatta reformen få anses

ha goda skäl för sig från hygienisk synpunkt. Då vidare den i konventions-

förslaget föreslagna minimiåldern ej skulle medföra någon mer ingripande föränd­

ring av de faktiska förhållandena, synes det delegationen, att Sverige lämp­

ligen skulle kunna jakande besvara den framställda frågan rörande minimiålder

för eldare och kollämpare.»

Från detta uttalande anmälde herr von Sydow, under åberopande av kom-

merskollegii avstyrkande yttrande i ärendet, avvikande mening.

Dåvarande socialministern följde i sitt svar å arbetsbyråns frågeformulär

i huvudsak delegationens mening, men påfordrade möjlighet till undantag för far­

tyg i mer inskränkt fart.

Beträffande det föreliggande konventionsförslaget har från kommerskollegii

sida gjorts gällande, att det icke vore tillrådligt att på internationell väg söka

framtvinga en åldersbegränsning för eldarne, så länge det icke ansetts erforderligt

för Sveriges vidkommande på lagstiftningsväg härutinnan gå längre än i den nya

sjömanslagen stadgas. Skeppstjänstkommittérade, vilkas förslag blivit i yttrandet

åberopat, hade till och med ansett, att för vissa fartyg i viss fart en lägre

minimiålder än 18 år skulle kunna medgivas. Från kollegii sida anmärktes till­

lika, att uttrycket sjöfart till havs, som förekommer även i fråga XV, icke inne­

bar någon bestämd avgränsning för de grenar av sjöfarten, för vilka ålders­

begränsningen skulle bliva gällande.

Under påpekande, att konventionsförslagets tillämpning är begränsad till

sjöfart till havs och att förslaget innehåller vissa undantagsbestämmelser, anser

sig delegationen böra vidhålla sin ovan återgivna mening i frågan, och får dele­

gationen alltså förorda ratificering av konventionen.

Från delegationens nu angivna beslut ha herrar von Sydow och Wijkander

som ansago fatiscering ej böra tillstyrkas, anmålt avvikande mening.

F V. ^Förslag till konvention angående obligatorisk läkarundersökning av

barn och unga personer, som användas till arbete ombord å fartyg.

Delegationen framhöll i sitt yttrande rörande arbetsbyråns frågecirkulär

i ämnet, att kravet på läkarundersökning såsom förutsättning för minderårigas

anställning i skeppstjänst måste anses redan vara i stor utsträckning tillgodosett

genom bestämmelser i 70 § sjölagen, § 13 förordningen angående sjömanshusen i

Ui rf,, ?Jö*°Jks Pä- .ocl1 avmönstring m. m. jämte förordningar av den 31 decem­

ber 1J17 och 14 augusti 1918 angående läkarintyg för sjöfolk. Enligt delegationens

mening både även på grund av nu berörda bestämmelser ungefär 75 % av hela

den a svenska fartyg anställda besättningsstyrkan undergått läkarbesiktning.

Åt sin uppfattning i frågan gav delegationen följande uttryck:

ka vitt delegationen kan döma, torde det få anses tyda på en brist i vår

lagstiftning, att minderåriga kunna vinna anställning å icke mönstringspliktiga

fartyg utan läkarundersökning. Aven om de kortare resorna och skeppsti an stens

beskaffenhet a detta slags fartyg måhända ej giva samma skäl för läkarundersök-

mng som när det gäller anställning å fartyg, vilka äro skyldiga föra mönstrad

besättning, kan det dock vara fråga om anställning, som håller den minderårige

avlagsnad från hemorten och målsmans tillsyn och omvårdnad under långa tider.

Arbetet kan även vara krävande och torde levnadsförhållandena, synnerligast i

avseende a bostaden, väl oftast vara sämre å de icke mönstringspliktiga fartygen

an de som äro underkastade sådan skyldighet. Framhållas må, att här är fråga

om minderåriga vid vilkas sysselsättande man enligt numera allmänt godtagen

uppfattning är pliktig att i hygieniskt avseende anlägga särskilt stränga syn­

punkter. Jbrinras må i sådant avseende om arbetarskyddslagens bestämmelser

rörande läkarundersökning såsom förutsättning för minderårigas användande till

arbete inom den fabriksmässiga industrien. Fn viss begränsning eller möilighet

till undantag i avseende å ifrågavarande skyldighet, så att densamma ei skulle

behova omfatta t. ex. lokal ångslupstrafik, o. d., torde emellertid vara önskvärd.

.Beträffande den senare frågepunkten, om periodiskt förnyad läkarundersök-

n.1Dj?’ kan -törst erinras om föreskriften att vid anställning i oceanfart läkarbetyget

ej far vara över sex månader gammalt. Med den rörlighet, som utmärker sjömän-

nen i deras anställningsförhållanden, torde denna föreskrift i avsevärd mån leda

l-i ?eri-?<71 . läkarundersökning. Vidare må påpekas anordningen med årlio-

lakar besiktning av de minderåriga , som sysselsättas inom den fabriksmässiga

industrien.»

ö

Herr von Sydow förklarade sig dela den av kommerskollegium uttryckta

meningen, att det för Sveriges del f. n. ej vore erforderligt att vidtaga ytterligare

lagstiftningsåtgärder i förevarande avseende.

I dåvarande socialministerns svar å frågeformuläret påpekades bl. a. be­

hovet av möjlighet till undantag för fartyg i mer inskränkt fart, fiske etc.

.. 4 fråga om det nu förevarande konventionsförslaget har från kommerskol-

legn sida^ framhållits, att genom § 35 i förordningen den 13 juli 1911 angående

sjömäns pa- och avmönstring m. m. trygghet redan syntes ha vunnits, att sjöman,

minderårig sådan, vid den första anställningen innehar erforderlig hälsa och

tillräckliga kroppskrafter för den sjöfart, varom här vore fråga. Att ytterligare

46

utsträcka kravet på läkarundersökning av de minderåriga vore icke motiverat, i

varje fall icke förr än det bleve klarlagt, huruvida den anställde skulle själv be­

kosta undersökningen eller, huruvida, i motsatt fall, medel kunde av det allmänna

lämnas till bestridandet av de erforderliga kostnaderna.

Konventionsförslagets bestämmelser äro i likhet med näst föregående för­

slags begränsade till att gälla fartyg, som nyttjas i sjöfart till havs (navigation

maritime). Då fiske enligt allmänna språkbruket icke torde behöva inbegripas

under sjöfart och sjöfart till havs ej lär avse inomskärs- eller kustfart samt kon-

ventionsförslaget dessutom medgiver vissa undantag, har delegationen icke funnit

anledning frångå sin förut uttryckta mening i frågan, utan får delegationen till­

styrka ratiticering jämväl av denna konvention.

Mot nu angivna beslut ha herrar von Sydow och Wijkander anmält reser­

vation under förklaring, att de ej kunde förorda ratificering. I

I några av ovan avhandlade rekommendationer hemställdes om viss rap-

porteringsverksamhet. Delegationen, som icke i sina yttranden berört nu åsyftade

punkter, bör måhända framhålla, att delegationen, då den avstyrkt åtgärder med

anledning av en rekommendation, icke därmed velat frånråda tillmötesgående av

de önskningar om rapportering, varåt eventuellt i rekommendationen givits ut­

tryck och som kanske kunna vara ägnade att giva upphov åt värdefulla upplys­

ningar.

47

Bil. B.

Originaltexterna till de å Genéve-konferensen antagna konven-

tionsförslagen och rekommendationerna.

Recommandation concernant les moyens Recommendation concerning the pre-

de prérention contre le chömage dans vention of unemployment in agricul-

l’agricultnre.

ture.

La conférence générale de ^Organisation in-

ternationale du Travail de la Société des Na­

tions,

Convoquée ä Geneve par le Conseil d’ad-

ministration du Bureau international du Tra­

vail, et s’y étant réunie le 25 octobre 1921

en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses pro­

positions relatives aux moyens de prévenir

le chömage dans Tagriculture, question

comprise dans le troisiéme point de 1’ordre

du jour de la session, et

Apres avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’une recommandation,

adopte la Recommandation ci-aprés, ä soumettre

å 1’examen des Membres de 1’Organisation in-

ternationale du Travail, en vue de lui faire

porter effet sous forme de loi nationale ou

autrement, conformément aux dispositions de la

Partie XIII du Traité de Versailles et des Par-

ties correspondantes des au tres Traités de Paix:

I.

La Conférence générale de T Organisation in-

ternationale de Travail,

Considérant que, dans leurs principes, le

Projet de Convention et les Recommandations

concernant le chömage adoptés å Washington

s’appliquent aux travailleurs agricoles, et re-

The General Conference of the Internatio­

nal Labour Organisation of the League of Na­

tions,

Having been convened åt Geneva by the

Governing Body of the International Labour

Office, and having niet in its Third Session

on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of cer-

tain proposals with regard to the prevention

of unemployment in agrieulture, which is in-

cluded in the third item of the agenda of

the Session, and

Having decided that these proposals shall

take the form of a recommendation,

adopts the following Recommendation to be

submitted to the Members of the international

Labour Organisation for consideration with a

view to effeet being given to it by national

legislation or otherwise, in accordance with the

provisions of Part XHI of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

I.

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Considering that the Draft Convention and

Recommendations concerning unemployment

adopted åt Washington are in principle appli-

cable to agrieultural workers, and recognising

48

connaissant le caractére particulier du chömage

dans 1’agriculture,

Recommande que chaque Membre de l’Or-

ganisation internationale du Travail envisage

les mesures, conformes aux conditions économi-

ques et agricoles du pays, pour prévenir ou

pour diminuer le chömage parmi les travailleurs

agricoles, et qu’il examine spécialement å ce

point de vue 1’opportunité:

1. d’adopter des méthodes techniques mö­

dernes en vue de la culture des terres qui ne

sont pas actuellement cultivées ou ne le sont

que partiellement, mais qui pourraient, par de

tels moyens, étro rendues propres ä assurer

une production convenable;

2. d’encourager Tadoption des systémes amé-

liorés de culture eu vue d’une exploitation plus

intensive de la terre;

3. de développer la colonisation intérieure;

4. de faciliter, par des moyens de transport

appropriés, 1’accés des travailleurs agricoles en

chömage å des travaux ayant un caractére

temporaire;

5. de développer les industries et les travaux

supplémentaires susceptibles d’occuper les tra­

vailleurs agricoles qui souffrent du chömage

saisonnier, mais en prenaut des mesures pour

s’assurer que ees travaux seront effectués dans

des conditions équitables;

6. de prendre des mesures en vue d’encou-

rager la formation de coopératives d’ouvriers

agricoles pour le travail de la terre et pour

1’achat ou l’affermage des terrains et de prendre,

dans ce but, des mesures pour étendre le cre­

dit agricole, surtout en faveur des associations

coopératives agricoles des travailleurs de la

terre qui auront pour but de gérer les exploi-

tations agricoles.

II.

La Conférence générale recommande que cha­

que Membre de ^Organisation internationale

du Travail adresse au Bureau international du

Travail un rapport périodique sur les mesures

prises pour donner suite å la Recommandation

ci-dessus.

the special character of unemployment in agri-

culture,

Recommends that each Member of the In­

ternational Labour Organisation should consider

measures for the prevention of or providing

against unemployment amongst agrieultural

workers suitable to the economic and agrieul­

tural conditions of its country, and that it

should examine particularly from this point of

view the advisability:

(1) of adopting modern technical methods to

bring into eultivation land which is åt present

not worked or only partially developed, but

which could by such means be made to yield

an adequate return;

(2) of encouraging the adoption of improved

systems of eultivation and the more intensive

use of the land;

(3) of providing facilities for settlement on

the land;

(4) of taking steps to render work of a tem-

porary nature accessible to unemployed agri­

eultural workers by means of the provision of

transport facilities;

(5) of developing industries and supplemen-

tary forms of employment which would provide

occupation for agrieultural workers who suffer

from seasonal unemployment, provided that

steps be taken to ensure that such work is

carried on under equitable conditions;

(6) of taking steps to encourage the ereation

of agrieultural workers’ co-operative societies

for the working and purchase or reuting of

land; and of taking steps to this end to in-

erease agrieultural credit especially in favour

of co-operative agrieultural associations of land

workers established for the purpose of agrieul­

tural production.

II.

The Genei’al Conference recommends that

each Member of the International Labour Or­

ganisation furnish the International Labour Of­

fice with a periodical report dealing with the

steps taken to give effeet to the above Recom-

mendation.

4 y

Recominimriation concernant la protec- Recomnienclatlon concerning tlie protec-

tion, avant et apres l’accouchenient, des tion, before and after childbirtli, of

femmes employéos dans l’agriculture. womcn wage-earners in agriculture.

La Conférence générale de l’Organisation

internationale du Travail de la Sociétö des

Nations,

Convoquée it Geneve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail, et s’y étant réunie le 25

octobre 1921, en sa troisiéme session,

Aprés avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives ä la pretention avant

et aprés 1’accoucliement des femmes sala-

riées employées dans 1’agriculture, ques-

tion comprise dans le troisiéme point de

1’ordre du jour de la session, et

Apres avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’une recommenda-

tion,

adopte la Recommandation ci-aprés, å soumettre

å, 1’examen des Membres de 1’Organisation

internationale du Travail, en vue de lui faire

porter effet sous forme de loi nationale ou

autrement, conformément aux dispositions de la

Partie XIII du Traité de Versailles et des Par-

ties correspondantes des autres Traités de Paix:

La Conférence générale de 1’Organisation

internationale du Travail recommande:

Que cbaque Membre de 1’Organisation inter­

nationale du Travail prenne des mesures pour

assurer aux femmes salariées employées dans

Ies entreprises agricoles une protection avant

et aprés l’accouchement, semblable å la protec­

tion accordée par le Projet de Convention adopté

par la Conférence internationale du Travail de

Washington aux femmes employées dans Tindu-

strie et le commerce; et que ees mesures com-

portent le droit å une période d’absence avant

et aprés 1’accouchement et å une indemnité

pendant la méme période, soit å 1’aide des

fonds publics, soit par le moyen d’nn systéme

d’assnrance.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by

the Governing Body of the International

Labour Office, and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the pro­

tection before and after childbirtli of women

wage-earners in agriculture, which is in-

cluded in the third item of the agenda

of the Session, and

Having decided that tbese proposals shall

take the form of a recommendation,

adopts the following Recommendation, to be

submitted to the Members of the International

Labour Organisation for consideration with a

view to effeet being given to it by national

legislation or otherwise, in accordance with the

provisions of Part XIII of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

The General Conference of the International

Labour Organisation recommends:

That each JVlember of the International La­

bour Organisation take measures to ensure to

women wage-earners employed in agricultural

undertakings protection before and after child-

birth similar to that provided by the Draft

Convention ädopted by the International Labour

Conference åt Washington for womeu employed

in industry and commerce, and that suck meas­

ures should inelude the right to a period of

absence from work before and after childbirth

and to a grant of benefit during the said pe­

riod, provided either out of public funds or by

means of a system of insurance.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 160 käft.

(AV

198.)

7

50

Recommandation concernant le travail

de nnit des femmes dans 1’agriculture.

La Conférence générale de l’Organisation

Internationale du Travail de la Société des

Nations,

Convoquée ä Geneve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail, et s’y étant réunie le 25 octo-

bre 1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives au travail de nuit

des femmes dans 1’agriculture, question

comprise dans le troisiéme point de 1’ordre

du jour de la session, et

Aprés avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’une recommanda­

tion,

adopte la Recommandation ci-aprés, ä soumettre

ii Lekamen des Membres de l’Organisation

internationale du Travail, eu vue de lui faire

porter effet sous forme de loi national ou

autrement, conformément aux dispositions de

la Parti XIII du Traité de Versailles et des

Parties correspondantes des autres Traités de

Paix:

La Conférence générale de TOrganisation

internationale du Travail recommande:

Que chaque Membre de TOrganisation inter­

nationale du Travail prenne des mesures en

vue de réglementer le travail de nuit des fem­

mes salariées employées dans les entreprises

agricoles, de maniére å leur assurer uue période

de repos conforrae aux exigences de leur con-

stitution physique et ne comprenant pas molns

de neuf heures, si possible consécntives.

Projet de convention concernant Page

dimission des enfants an travail dans

Pagricnlture.

La Conférence générale de TOrganisation

internationale du Travail de la Société des

Nations,

Convoquée å Genéve par le Conseil d’ad-

ministration du Bureau international du

Recommendation concerning night work

of women in agricnlture.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by the

Governing Body of the International La­

bour Office, and having mot in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the night

work of women in agriculture, which is

ineluded in the third item of the agenda

of the Session, and

Having decided that these proposals

shall take the form of a recommendation,

adopts the following Recommendation, to be

submitted to the Members of the International

Labour Organisation for consideration with a

view to efiéct being given to it by national

legislation or otherwise, in accordance with the

provisions of Part XHI of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

The General Conference of the International

Labour Organisation recommends:

That each Member of the International La­

bour Organisation take steps to regulate the

employment of women wage-earners in agri-

cultural undertakings during the night in such

a way as to ensure to them a period of rest

compatible with their physical necessities and

consisting of not less than nine hours, which

shall, when possible, be consecutive.

Draft convention concerning ^lie age

for admission of children to employ-

ment in agriculture.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by the

Governing Body of the International La-

51

Travail et s’y étaut réunic le 25 octobrc

1921, eu sa troisieme session,

Apres avoir dccidé d’adopter diverses

propositions rclatives ä 1’cmploi des en­

fants dans Tagriculture pendant les heures

d’6cole obligatoires, question comprise dans

lo troisieme point de 1’ordre du jour de

la session, et

Apres avoir décidé que ees propositions

prendraient la formc d’un projet de con-

vention internationale,

adopte le Projet de Convention ci-aprés å rati-

fier par les Mernbres de 1’Organisation Inter­

nationale du Travail, conformément aux dis­

positions de la Partic XIII du Traité de Ver­

sailles et des Partics correspondantes des autres

Traités de Taix:

Article 1.

Les enfants de molns de quatorze ans ne

pourront étre employés ou travailler dans les

entreprises agricoles publiques ou privées ou

dans leurs dépendances, qu’en debors des heures

fixées pour 1’enseignement scolaire, et ce tra­

vail, s’il a lieu, doit étre tel qu’il ne puisse

nuirc å leur assiduité å 1’ceolc.

Artide 2.

Dans un but de formation professionnelle

pratique, les périodes et les heures d’enseigne-

inent pourront étre rcglées de maniérc å per-

mettre d’employer les enfants ä des travaux

agricoles légers et, en partikulier, ä des tra­

vaux légers de moisson. Toutefois, le total

annuel de la période do fréquentation scolaire

ne pourra étre réduit å moms de hult mois.

Artide 3.

Les dispositions de 1’article 1 ne s’applique-

ront pas aux travaux effectués par les enfants

dans les écoles techniques pourvu que ees tra­

vaux soient approuvés et contrölés par l’auto-

ritc publique.

Artide 4.

Les ratifications officielles de la présente

Convention dans les conditions prévues å la

bour Office, and bäring niet in its Tliird

Session ou 25 October 1921, and

Having decided upon tho adoption of

certain proposals with regard to the ern-

ployment of childreu in agrieulture during

compulsory school hours, which is ineluded

in the third item of the agenda of the

Session, and

Having determined that these proposals

sball take the form of a draft international

convention,

adopts the following Draft Convention for rati-

fication by the Members of the International

Labour Organisation, in accordance with the

provisions of Part XIII of the Treaty of Ver­

sailles and of the corrcsponding Parts of the

other Treaties of Peace:

Artide 1.

Children under the age of fourteen years

may not be employed or work in any public

or private agrieultural undertaking, or in any

branch thereof, save outside the hours fixed for

school attendance. If they aro employed out­

side the hours of school attendance, the em-

ployment sball not be sucli as to prejudice their

attendance åt school.

Artide 2.

For purposes of practical vocational instruc-

tion the periods and the hours of school at­

tendance may be so arranged as to permit the

employment of children on light agrieultural

work and in partieular on light work connected

with the harvest, provided that such employ­

ment shall not reduce the total annual period

of school attendance to less than eight months.

Artide 3.

The provisions of Article 1 shall not apply

to work done by children in technical schools,

provided that such work is approved and super­

vised by public authority.

Artide 4.

The formal ratifications of this Convention

under the conditions set forth in Part XIII of

52

Partie XIII du Traité de Vérsailles et aux Par-

ties correspondantea dea autre3 Traités de Paix

séront communiquées au Secrétaire général de

la Société des Nations et par lui enregistrées.

Article 5.

La présente Convention entrera en vigueur

dés que les ratifications de deux Membres de

1’Organisation internationale du Travail auront

été enregistrées par le Secrétaire général.

Elle ne liera que les Membres dont la rati-

fication aura été enregistrée au Secrétariat.

Par la suite, cette Convention entrera en

vigueur pour chaque Membre å la date oii sa

ratification aura été enregistrée au Secrétariat.

Artide 6.

Aussitot que les ratifications de deux Mem­

bres de TOrganisation internationale du Travail

auront été enregistrées au Secrétariat, le Secré­

taire général de la Société des Nations notifiera

ce fait ä tous les Membres de TOrganisation

internationale du Travail. Il leur notifiera éga-

lement 1’enregistrement des ratifications qui lui

seront ultérieurement communiquées par tous

autres Membres de TOrganisation.

Artide

7.

Sous réserve des dispositions de Particle 5,

tout Membre qui ratifie la présente Convention

s’engage ä appliquer les dispositions des artides

1, 2 et 3 au plus tard le ler janvier 1924 et

ä prendre telles mesures que seront nécessaires

pour rendre effectives ees dispositions.

Artide 8.

Tout Membre de TOrganisation internatio­

nale du Travail qui ratifie la présente Conven­

tion s’engage å 1’appliquer å ees colonies, pos­

session et protectorats, conformément aux dis­

positions de 1’article 421 du Traité de Versailles

et des artides correspondants des autres Trai­

tés de Paix.

Artide 9.

Tout Membre ayant ratifié la présente Con­

vention peut la dénoncer å 1’expiration dTine

the Treaty of Versailles and of the correspond-

ing Parts of the ether Treaties of Peace, sball

be communicated to the Secretary-General of

the League of Nations for registration.

Artide 5.

This Convention shall come into förce åt the

date on which the ratifications of two Members

of the International Labour Organisation have

been registered by the Secretary-General.

It shall be binding only upon those Members

whose ratifications have been registered with

the Secrétariat.

Thereafter, the Convention shall come into

force for any Member åt the date on which its

ratification has been registered with the Secre-

tariat.

Artide 6.

As soon as the ratifications of two Members

of the International Labour Organisation have

been registered with the Secrétariat, the Se­

cretary-General of the League of Nations shall

so notify all the Members of the International

Labour Organisation. He shall likewise notify

them of the registration of ratifications which

may be communicated subsequently by other

Members of the Organisation.

Article

7.

Subjeet to the provisions of Article 5, each

Member which ratifies this Convention agrees

to bring the provisions of Artides 1, 2 and 3

into operation not later than 1 January 1924

and to take such action as may be necessary

to make these provisions effeetive.

Artide 8.

Each Member of the International Labour

Organisation which ratifies this Convention en­

gages to apply it to its colonies, possessions

and protectorates, in accordance with the pro­

visions of Article 421 of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Artides of the

other Treaties of Peace.

Artide 9.

A Member which has ratified this Conven­

tion may denounce it after the expiration of

périodc de dix antites apres la date de la inise

en vigueur initiale de la Convention par un

acte communiqué au Secrétaire general de la

Société des Nations et par lui inregistré. La

dénonciation no prendra cffot qu’unc annéc

aprés avoir été enregistrc au Secrétariat.

Article 10.

Le Conseil d’administration du Bureau inter-

national du Travail devra, au moms une fois

tous les dix ans, presenter å la Conférence gé-

nérale un rapport sur 1’application de la pré-

sente Convention et décidera s’il y a lieu d’in-

scrire å l’ordre du jour de la Conférence la

question de la revision ou de la moditication

de la dite Convention.

Artide 11.

Les textes fraiiQais et anglais de la présente

Convention feront foi l’un et l’autre.

Recoimnandatiou concernaut le travail

de uuit des enfants et des jeunes gens

dans 1’agriculture.

La Conférence générale de 1’Organisation iu-

ternationale du Travail de la Société des Na­

tions,

Convoquée å Geneve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail, et s’y étant réunie le 25 oc-

tobre 1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives au travail de nuit

des enfants et des jeunes gens dans l’agri-

culture, question comprise dans le troi­

siéme point de 1’ordre du jour de la ses­

sion, et

Apres avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’une recommanda-

tion,

adopte la Recommandation ci aprés, å soumettre

å 1’examen des Membres de 1’Organisation in-

ternationale du Travail, en vue de lui faire

porter effet sous forme de loi nationale ou

autrement, conformément aux dispositions de

ten years from the date on which the Conveu-

tion first comos into force, by an ant commn-

nicated to the Sccretary-General of the I.eague

of Nations for registration. Such denuuciation

shall not take effeet until oue year after the

date on which it is registered witli the Sccrc-

tariat.

Article 10.

Åt least once in ten years, the Governing

Body of the International Labour Oftice shall

present to the General Conference a report on

the working of this Convention and shall om­

sider the desirability of placing on the agenda

of the Conference the question of its revision

or modification.

Artide 11.

The French and English texts of this Cou-

ventiou shall both be authentic.

lleconnnendation concerniug niglit work

of cliildren and young persons in a gr i.

eulture.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Bäring been convened åt Geneva by

the Governing Body of the International

Labour Office, and having niet in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the em-

ployment of children and young persons

in agrieultnre during the night, which is

ineluded in the third item of the agenda

of the Session, and

Having decided that these proposals shall

take the form of a recommendation,

adopts the following Recommendation, to be

submitted to the Members of the International

Labour Organisation for consideration with a

view to effeet being given to it by national

legislation or otherwise, in accordance with the

54

la Partie XIII du Traité de Versailles et des

Parties correspondantes des autres Traités de

Paix:

La Conférence générale de 1’Organisation In­

ternationale du Travail recommande:

I.

Que chaquc Membre de TOrganisation Inter­

nationale du Travail premie des mesures en

vue de réglementer le travail de nuit des en-

fants ågés de moins de quatorze ans dans les

entreprises agricoles, de maniera å leur assurer

une période de repos conforme anx exigences

de leur constitution physique, et ne comprenant

pas moins de dix heures consccutives.

II.

Que chaque Membre de TOrganisation inter-

nationale du Travail premie des mesures en vue

de réglementer le travail de nuit dans les en­

treprises agricoles des jeunes gens de quatorze

å dix-huit ans, de maniere ä leur assurer une

période de repos conforme aux exigences de

leur constitution physique et ne comprenant

pas moins de neuf heures consécutives.

Recommeudation concernant le déve-

loppement de 1’enseignement technique

agricole.

La Conférence générale de TOrganisation

internationale du Travail de la Société des

Nations,

Convoquée ä Geneve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail, et s’y étant réunie le 25 oc-

tobre 1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé diopter diverses

propositions relatives au développement de

1’enseignement technique agricole, question

comprise dans le quatriéme point de 1’ordre

du jour de la session, et

Aprés avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’une recommanda-

tion,

provisions of Part XIII of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

The General Conference of the International

Labour Organisation recommends:

I.

That eacli Member of the International La­

bour Organisation take steps to regulate the

employment of children under the age of four-

teen years in agrieultural undertakings during

the night, in such a way as to ensure to them

a period of rest compatible with their physical

necessities and consisting of not less than ten

consecutive kours.

IT

That each Member of the International La­

bour Organisation take steps to regulate the

employment of young persons between the

ages of fourteen and eighteen years in agri­

eultural undertakings during the night, in such

a way as to ensure to them a period of rest

compatible with their physical necessities and

consisting of not less than ninc consecutive

kours.

Recommeudation concerniug the devc-

lopment of teclmical agrieultural edil-

cation.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Genera by

the Governing Body of the International

Labour Office, and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the deve-

lopment of technical agrieultural education,

which is ineluded in the fourth item of

the agenda of the Session, and

Having dccided that these proposals

shall take the form of a recommendation,

55

adopte la Recommandatiou ci-aprés, ä souinottre

a 1’examen des Membres de 1’Organisation

internationale du Travail, en vue de lui faire

porter effct sous forme do loi nationale ou

autrement, conformément aux dispositions de

la Partie XIII du Traité de Versailles et des

Parties correspondantes des autrcs Traités de

Paix:

La Conférence générale de 1’Organisation

internationale du Travail recommande:

Que chaque Membre de 1’Organisation inter­

nationale du Travail s’efforce de développer

1’enseignement professionnel agricole et de

mettre eu particulier les salariés agricoles en

mesure de bénéficier de cet enseignement dans

les mémes conditions que toutes autres person-

nes employées dans l’agriculture.

Que chaque Membre de 1’Organisation inter­

nationale du Travail envoie au Bureau inter-

national du Travail un rapport périodique,

contenant des renseignements aussi complets

que possible sur 1’application des lois, sur les

dépenses faites et sur les initiatives prises en

faveur du développement de 1’enseignement

professionnel agricole.

Kecommaudation concernant lo loge­

ment et le coucliage des travailleurs

agricoles.

La Conférence générale de 1’Örganisation

internationale du Travail de la Société des

Nations,

Convoquée it Genéve par le Conseil d’ad-

rainistration du Bureau international du

Travail, et s’y étant réunie le 25 octobre

1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives au logement et au

couchage des travailleurs agricoles, question

comprise dans le quatriéme point de 1’ordre

du jour de la session, et

Aprés avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’une recomman-

dation,

adopte la Recommandation ci-aprés, å sou-

mettre å Texamen des Membres de TOrganisa-

adopts the following Recommcndatiou, to be

submitted' to the Members of the International

Labour Organisation for consideration with a

view to effeet being given to it by national

legislation or otherwise, in accordance with the

provisions of Part XIII of the Trcaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

The General Conference of the International

Labour Organisation recommends:

That each Member of the International La­

bour Organisation endeavour to develop vocatio-

nal agrieultural education and in partieular to

make such education availablc to agrieultural

wage-earners on the same conditions as to other

persons engaged in agrieulture.

That each Member of the International La­

bour Organisation send a report to the Inter­

national Labour Office åt regular intervals

containing as full information as possible as to

the administration of the laws, the sums expeu-

ded, and the measures taken in order to develop

vocational agrieultural education.

Recommendation concerning living-in

conditions of agrieultural workers.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by the

Governing Body of the International La­

bour Office and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Ilaving decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the living-

in conditions of agrieultural workers, which

is ineluded in the fourth item of the agenda

of the Session, and

Having decided that these proposals shall

lake the form of a recommendation,

adopts the following Recommendation, to be

submitted to the Members of the International

56

tion iuternationale du Travail, en vue de lui

faire porter effet sons forme de loi nationale

ou, autrement, conformément aux dispositions

de la Partie XIII du Traité de Versailles et

des Parties correspondantes des autres Traités

de Paix:

La Gouférence générale de 1’Organisation in-

ternationale du Travail recommande:

I.

Que cbaque Membre de TOrganisation in-

ternationale du Travail réglemente, s’il ne ,1’a

déjå fait, par voie législative ou autre, les con­

dition? de logement et de couebage des ouvriers

agricoles en tenant compte des conditions spé-

ciales, climatériques ou autres, affectant le tra­

vail agricole du pays et apres consultation des

organisations patronales et ouvriéres intéressées,

si de telles organisations existent.

II.

Quune telle regiementation s’applique ä tous

locaux fournis par des employeurs aux travail-

leurs qu’ils occupent, que ceux-ci soient logés

isolément, en groupe ou avec leur famille, soit

dans la maison des employeurs, soit dans des

båtiments mis å leur disposition par les em­

ployeurs.

in.

Qu’nne telle réglementation contienne les

dispositions suivantes:

a)

A moins que le3 conditions climatériques

ne rendent le chauffage inutile, les logements

destinés aux familles ouvriéres, aux groupes

d’ouvriers et aux ouvriers isolés dévront con-

tenir des piéces pouvant Gtre chanffées.

b

) Les locaux destinés au logement de gron-

pes d’ouvriers, devront étre pourvus d’un lit

pour chacun des occupants et ctre aménagés

et situés de maniére

k

permettre aux ouvriers

de prendre des soins de propreté. Des locaux

distincts seront prévus pour le logement des

personnes de chaque sexe. Dans les locaux

occupés par des familles, des dispositions ap-

propriées seront prises en ce qui concerne les

enfants.

Labour Organisation for consideration with a

view to effect being given to it by national

legislation or otherwise, in accordance with the

provisions of Part XIII of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

The General Conference of the International

Labour Organisation recommends:

I.

That eacli Member of the International La­

bour Organisation, which has not already done

so, take statutory or other measures to regulate

the living-in conditions of agricultnral workers

with due regard to the special climatic or other

conditions affecting agricultural work in its

country, and after consultation with the em-

ployers’ and workers’ organisations concerned,

if such organisation exist.

II.

That such measures shall apply to all ae-

commodation provided by employers for hous-

ing their workers eitber iudividually, or in

groups, or with their families, whether the ac-

comodation is provided in the houses of such

employers or in buildings placed by them åt

the workers’ disposal.

III.

That such measures shall contain the follow-

ing provisions:

(a) Unless climatic conditions render heating

superfluous, the accomodation intended for

workers’ families, groups of workers, or indi-

vidual workers, should contain rooms which

can he heated.

(b)

Accommodation intended for groups of

workers shall provide a separate bed for each

worker, shall afford facilities for ensuring per­

sonal cleanliness, and shall provide for the se­

paration of the sexes. In the case of families,

adequate provision shall be made for the

children.

57

c)

Les étables, écuries et hangars no pour-

(c)

Stables, cowhouses and open sheds should

ront étre utilisés comrae locaux pour le cou- not be used för sleeping quarters.

cbage des ouvriors.

IV.

Que chaque Membre de 1’Organisation Inter­

nationale du Travail prenne des mesures pour

assurer 1’application des dispositions d’une telle

réglementation.

IV.

That each Member of the International La-

bour Organisation take steps to ensure the ob-

servance of suck measures.

Projet de (-(invention concernant, les

droits d’association et de coalition des

travailleurs agricoles.

La Conférence générale de TOrganisation

internationale du Travail de la Soeiété des

Nations,

Convoquée ä Geneve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail, et s’y étant réunie le 25 oc-

tobre 1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives aux droits d’associa-

tion et de coalition des travailleurs agri­

coles, question comprise dans le quatri-

éme point de 1’ordre du jour de la ses­

sion, et

Apres avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’un projet de con­

vention internationale,

adopte le Projet de Convention ci-aprés, å ra-

tifier par les Membres de TOrganisation inter­

nationale du Travail, conformément aux dispo­

sitions de la Partie XIII du Traité de Versail­

les et des Parties correspondantes des autres

Traités de Paix:

Article 1.

Tout Membre de TOrganisation internationale

du Travail ratifiant la présente Convention

s’engage å assurer å toutes les personnes occu-

pées dans Tagriculture les ruémes droits d’as-

sociation et de coalition qiTaux travailleurs de

1’industrie, et å abroger toute disposition légis-

lative ou autre ayant pour effet de restreindre

ees droits å 1’égard des travailleurs agricoles.

Dratt convention concerning the rights

of association and compilation of agri-

cultural workers.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by

the Governing Body of the International

Labour Office, and having met in is Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard of the rights

of association and combination of agricul-

tural workers, whicb is ineluded in the

fourth item of the agenda of the Session,

and

Having determined that these proposals

shall take the form of a draft internatio­

nal convention,

adopts the following Draft Convention for rati-

fication by the Members of the Internal La­

bour Organisation, in aecordance with the pro­

visions of Part XIII of the Treaty of Versail­

les and of the corresponding Parts of the other

Treaties of Peace:

Artide 1.

Each Member of the International Labour

Organisation which ratifies this Convention

undertakes to secure to all those engaged iu

agrieulture the same rights of association and

combination as to industrial workers, and to

repeal any statutory or other provisions restric-

ting such rights in the case of those engaged

in agrieulture.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 160 Käft. (Nr 198.)

8

58

Article 2.

Les ratifications officielles de la présente

Convention, dans les conditions prévues å la

Purtie XIII du Traité de Versailles et aux Par-

ties correspondantes des autres Traités de Paix,

seront commnniquées au Secrétaire général de

la Société des Nations et par lui enregistrées.

Artide 3.

La présente Convention entrera en vigueur

dés que les ratifications de deux Membres de

^Organisation internationale du Travail auront

été enregistrées par le Secrétaire général.

Elle ne liera que les Membres dont la

ratitication sura été enregistrée au Secrétariat.

Par la suite, cette Convention entrera en

vigueur pour chaque Membre å, la date oii sa

ratification aura été enregistrée au Secrétariat.

Artide 4.

Aussitöt que les ratifications de deux Memb­

res de TOrganisation internationale du Travail

auront été enregistrées aux Secrétariat, le Se­

crétaire général de la Société des Nations no-

tifiera ce fait å, tous les Membres de TOrgani­

sation internationale du Travail. Il leur no-

tifiera également Tenregistrement des ratifica­

tions qui lui seront ultérieurement communi-

qués par tous autres Membres de TOrganisation.

Artide 5.

Sous réserve des dispositions de Tarticlo 3,

tout Membre qui ratifie la présente Convention

s’eugage å appliquer les dispositions de 1’article

1 aus plus tard le ler janvier 1924, et ä

prendre telles mesures qui seront nécessaires

pour rendre effectives ees dispositions.

Artide 6.

Tout Membre de TOrganisation internatio­

nale du Travail qui ratifie la présente Con­

vention 8’engage å 1’appliquer å ses colonies,

possessions et protectorats conformément aux

dispositions de Tarticle 421 du Traité de Ver­

sailles et des artides correspondants des autres

Traités de Paix.

Artide 2.

The formal ratifications of this Convention

under tbe conditions set forth in Part XIII of

the Treaty of Versailles and of tbe correspon-

ding Parts of tbe otlier Treaties of Peace,

shall be communicated to the Secretary Gene­

ral of the League of Nations for registration.

Artide 3.

This Convention shall come into force åt the

date on which the ratifications of two Mem-

bers of the International Labour Organisation

have been registered by the Sec.retary-General.

It shall then be binding only upon those

Members whose ratifications have been registe­

red with the Secrétariat.

Thereafter, the Convention shall come into

force for any Member åt the date on which

its ratification has been registered with the

Secrétariat.

Artide 4.

As soon as the ratifications of two Members

of the International Labour Organisation have

been registered with the Secrétariat the Secre-

tary-General of the League of Nations shall so

notify all the Members of the International

Labour Organisation. He shall likewise notify

them of the registration of ratifications which

may be communicated subsequently by other

Members of the Organisation.

Artide 5.

Subject to the provisions of Article 3, each

Member which ratifies this Convention agrees to

bring the provisions of Article 1 into opera­

tion not later than 1 January 1924, and to

take such action as may be necessary to make

these provisions effeetive.

Artide 6.

Each Member of the International Labour

Organisation which ratifies this Convention en­

gages to apply it to its colonies, possessions

and protectorates in accordance with the pro­

visions of Article 421 of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Artides of the

other Treaties of Peace.

59

Article 7.

Tout Membrc ayant ratifié la présente Con-

vention peut la dénoncer å 1’expiration d’une

périodc de dix années aprös la date de la mise

en vigueur initiale de la Convention par un

aete communiqué au Secrétaire général de la

Société des Nations et par lui enrégistré. La

dénonciation ne prendra effet qu’une année

apres avoir été enregistrée au Secrétariat.

Artide 8.

Le Conseil d’administration du Bureau inter-

national du Travail devra, au moins une fois

tous les dix ans, presenter å la Conférence

générale un rapport sur 1’application de la

présente Convention et decidera s’il y a lieu

d’inscrire å 1’ordre du jour de la Conférence

la questiou de la revision ou de la modifica-

tion de la dite Convention.

Artide 9.

Les textes frants et anglais de la présente

Convention feront foi l’un et 1’autre.

Projet de convention concernant la

reparation des accidents du travail

dans 1’agriculture.

La Conférence générale de TOrganisation

internationale du Travail de la Société des

Nations,

Convoquée ä Geneve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail, et s’y étant réunie le 25

oetobre 1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives å la protection des

travailleurs agricoles contre les accidents,

question comprise dans le quatriéme poiut

de 1’ordre du jour de la session, et

Apres avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’un projet de con­

vention internationale,

adopte le Projet de Convention ci-aprés å

ratifier par les Membres de TOrganisation

internationale du Travail, conformément aux

Artide 7.

A Member which bas ratified this Convention

may denounce it after the expiration of ten

yeurs from the date on which the Convention

first comes into force, by an act communicated

to the Secretary-General of the League of Na­

tions for registration. Such denunciation shall

no take effeet until one year after the date on

which it is registered with the Secretariat.

Artide 8.

Åt least once in ten years, the Governing

Body of the International Labour Office shall

present to the General Conference a report

on the working of this Convention and shall

consider the desirability of placing on the

agenda of the Conference the question of its

revision or modification.

Artide 9.

The French and English texts of this Con­

vention shall both be authentic.

Draft convention concerning worknien’s

compensation in agrieulture.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Na­

tions,

Having been convened åt Geneva by

the Governing Body of the International

Labour Office, and having niet in its

Third Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the pro­

tection of agrieultural workers against

accident, which is inclnded in the fourth

item of the agenda of the Session, and

Having determined that these proposals

shall take the form of a draft international

convention,

adopts the following Draft Convention for

ratification by the Members of the Internatio­

nal Labour Organisation, in accordance with

60

dispositions de la Partie XIII du Traité de

Versailles et des Parties correspondantes des

autres Traités de Paix:

Article 1.

Tout Membre de reorganisation iuternationale

du Travail ratifiant la présente convention

s’engage å étendre å tous les salariés agricoles

le bénéfice des lois et réglements ayant pour

objet d’indemniser les victimes d’accidents sur-

venus par le fait du travail ou å 1’occasion

du travail.

Artide 2.

Les ratifications officielles de la présente

Convention dans les condition prévues ä la

Partie XIII du Traité de Versailles et aux

Parties correspondantes des autres Traités de

Paix, seront communiquées au Secrétaire général

de la Société des Nations et par lui enre­

gistrées.

Artide 3.

La présente Convention entrera en vigueur

des que les ratifications de deux Membres de

1’Organisation iuternationale du Travail auront

été enregistrées par le Secrétaire général.

Elle ne liera que les Membres dont la rati-

fication aura été enregistrée au Secrétariat.

Par la suite, cette Convention entrera en

vigueur pour chaque Membre å la date oii sa

ratification aura été enregistrée au Secrétariat.

Artide 4.

Aussitöt que les ratifications de deux Membres

de 1’Organisation internationale du Travail auront

été enregistrées au Secrétariat, le Secrétaire

général de la Société des Nations notifiera ce

fait å tout les Membres de 1’Organisation inter­

nationale du Travail. Il leur notifiera égale-

ment Teniégistrement des ratifications qui lui

seront ultérieurement communiquée3 par tous

autres Membres de 1’Organisation.

the provisions of Part XIII of the Treaty of

Versailles and of tbe corresponding Parts of

the other Treaties of Peace:

Artide 1.

Each Member of the International Labour

Organisation which ratifies this Convention

undertakes to extend to all agrieultural wage-

earners its laws and regulations which provide

for the compensation of workers for personal

injury by occident arising out of or in the

course of their employment.

Artide 2.

The formal ratifications of this Convention

under the conditions set forth in Part XIII of

the Treaty of Versailles and of the corres­

ponding Parts of the other Treaties of Peace

shall be coinmunicated to the Secretary-General

of the League of Nations for registration.

Artide 3.

This Convention shall come into force åt

the date on which the ratifications of two

Members of the International Labour Orga­

nisation have been registered by the Secretary-

General.

It shall then be binding only upon those

Members whose ratifications have been registe­

red with the Secrétariat.

Thereafter, the Convention shall come into

force for any Member åt the date ou which

its ratification has been registered with the

Secrétariat.

Artide 4.

As soon as the ratifications of two Mem­

bers of the International Labour Organisation

have been registered with the Secrétariat, the

Secretary-General of the League of Nations

shall so notify all the Members of the Inter­

national Labour Organisation. He shall like-

wise notify them of the registration of ratifica­

tions which may be communicated subsequently

by other Members of the Organisation.

61

Article 5.

Sous réserve dos dispositions de 1’artiele 3,

tout Membre qui ratifie la présente Convention

s’engage å appliquer les dispositions do 1’articlo

1, au plus tard le l6r janvier 1924, et å

prendre telles mesures qui seront nécessaires

pour rendre effectives ees dispositions.

Artide 6.

Tout Membre de 1’Organisation internationale

du Travail qui ratifie la présente Convention

s’engage å 1’appliqner å ses colonies, posses­

sion et protectorats, conformément aux dis­

positions de 1'article 421 du Traité de Ver­

sailles et des articles correspondantes des autres

Traités de Paix.

Artide 7.

Tout Membre ayant ratitié la présente Con­

vention peut la dénoncer ä 1’expiration d’une

période de dix années aprés la date de la mise

en vigueur initiale de la Convention par un

aete communiqué au Secrétaire général de la

Société des Nations et par lui enregistré. La

dénonciation ne prendra effet qu’une année

aprés avoir été enregistrée au Secrétariat.

Artide 8.

Le Conseil d’administration du Bureau in-

ternational du Travail devra, au moins une

fois tous les dix ans, présenter å la Confé-

rence générale un rapport sur Tapplication de

la présente Convention et decidera s’il y a

lieu d’inscrire å 1’ordre du jour de la Con-

férence la question de la revision ou de la

modification de ladite Convention.

Artide 9.

Les textes framfus et anglais de la présente

Convention ferout foi l’un et 1’autre.

Artide ö.

Subject to the provisions of Article 3, each

Member which ratifies this Convention agrees

to bring the provisions of Article 1 inte opera­

tion not later than 1 January 1924, and to

take suck action as may bo necessary to make

these provisions effeetive.

Artide 6.

Each Member of the International Labour

Organisation which ratifies this Convention

engages to apply it to its colonies, possession

and protectorates in accordance with the pro­

visions of Article 421 of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Articles of the

other Treaties of Peace.

Artide 7.

A Member which has ratified this Conven­

tion may denounce it after the expiration of

ten years from the date on which the Con­

vention first comes into force, hy an act com-

municated to the Secretary-General of the

League of Nations for registration. Such de-

nunciation shall not take effeet until one year

after the date on which it is registered with

the Secretariat.

Artide 8.

Åt least once in ten years, the Governing

Body of the International Labour Office shall

present to the General Conference a report ou

the working of this Convention and shall om­

sider the desirability of placing on the agenda

of the Conference the question of its revision

or modification.

Artide 9.

The French and English texts of this Con­

vention shall both be authentic.

Recomniandation coneernant les assa- Recommendation concerning social in-

rances sociales dans 1’agriculture.

suranee in agrieulture.

La Conférence générale de 1’Organisation in- The General Conference of the International

ternationale du Travail de la Société des Na- Labour Organisation of the League of Nations,

tions,

62

Convoquée å, Genéve par le Conseil

d’adrainistration du Bureau International

du Travail.et s’y étant réunie le 25 okto-

bre 1921, en sa troisiérae session,

Aprés avoir décide d’adopter une pro­

position relative ä la protection des tra-

vailleurs agricoles contre la maladie, l’in-

validité et la vieillesse, question comprise

dans le quatriéme point de l’ordre du jour

de la session, et

Aprés avoir décidé que cette proposi­

tion prendrait la forme d’une recomman-

dation,

adopte la Kecommandation ci-aprés, å soumettre

å Texamen des Membres de ^Organisation in-

ternationale du Travail, en vue de lui faire

porter effet sous forme de loi nationale, ou

autrement, conformément aux dispositions de la

Partie XIII du Traité de Versailles et des

Parties correspondantes des autres Traités de

Paix:

La Conférence générale de ^Organisation in-

ternationale du Travail recommande:

Que cbaque Membre de 1’Organisation inter-

nationale du Travail étende aux salariés de

1’agriculture le bénéfice de ses lois et regle­

mente instituant des systémes d’assurances contre

la maladie, 1’invalidité, la vieillesse et autres

risques sociaux analogues, dans des conditions

équivalentes å celles qui sont faites aux travail-

leurs de 1’industrie et du commerce.

Projet de convention concernant l’eni-

ploi de la céruse dans la peinture.

La Conférence générale de 1’Organisation in-

ternationale du Travail de la Société des Na­

tions,

Convoquée å Genéve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail et s’y étant réunie le 25 oc-

tobre 1921, en sa troisiéme session,

Aprés avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives å 1’interdiction de

1’emploi de la céruse dans la peinture,

question formant le sixiéme point de 1’ordre

du jour de la session, et

Having been convened åt Geneva by the

Governing Body of the International La-

bour Office, and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of a

proposal with regard to the protection of

agricultural workers against sickness, in-

validity and old age, which is included in

the fourth item of the agenda of the Ses­

sion, and

Having décided that this proposal shall

take the form of a recommendation,

adopts the following Recommendation, to be

submitted to the Members of the International

Labour Organisation for consideration with a

view to effect being given to it by national

legislation or otherwise, in accordance with the

provisions of Part XIH of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

The General Conference of the International

Labour Organisation recommends:

That each Member of the International La­

bour Organisation extend its laws and regula-

tions establishing systems of insurance against

sickness, invalidity, old age and other similar

social risks to agricultural wage-earners on

conditions equivalent to those prevailing in the

ense of workers in industrial and commercial

occupations.

Draft convention concerning the use of

white lead in painting.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by the

Governing Body of the International La­

bour Office, and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the pro­

hibition of the use of white lead in pain­

ting, which is the sixth item of the agenda

of the Session, and

63

Aprés avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme (flin projet de con-

vention internationale,

adopte le Projet do Convenlion ci-aprös it ra-

tifier par les Membres de ^Organisation inter­

nationale du Travail, conformément aux dispo­

sitions de la Partie XIII du Traitc de Versailles

et des Parties correspondantes des autres Trai-

tés de Paix:

Article 1.

Tout Membre de 1’Organisation internatio­

nale du Travail qui ratifie la présente Con-

vention s’engage ä interdire, sous réserve des

dérogations prévues å 1’article 2, 1’emploi de

la céruse, du sulfate de plomb et de tous pro-

duits contenant ees pigments dans les travaux

de peinture intérieure des båtiments, ä 1’excep-

tion des gares de chemins de fer et des éta-

blissements industriels dans lesquels 1’emploi

de la céruse, du sulfate de plomb et de tous

produits contenant ees pigments est déclaré

nécessaire par les autorités compétentes, aprés

consultation des organisations patronales et

ouvriéres.

L’emploi de pigments blancs contenant au

maximum

2 % de

plomb, exprimé en plomb,

métal, reste néanmoins autorisé.

Artide 2.

Les dispositions de Tarticle ler ne seront

applicables, ni å la peinture décorative, ni aux

travaux de filage et de rechampissage.

Chaque Gouvernement déterminera la ligne

de démarcation entre les différents genres de

peinture et réglementera Temploi de la céruse,

du sulfate de plomb et de tous produits con­

tenant ees pigments en vue de ees travaux,

conformément aux dispositions des artides 5,

6 et 7 de la présente Convention.

Artide 3.

Il est interdit d’employer les jeunes gens de

moins de dix-huit ans et les femmes aux tra­

vaux de peinture industrielle comportant 1’usage

de la céruse, du sulfate de plomb et de tous

produits contenant ees pigments.

llaving determined that these proposals

sball take the form of a draft interna-

tional convention.

adopts the following Draft Convention for rati-

ficatiou by the Members of the International

Labour Organisation, in accordance with the

provisions of Part XIII of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

Artide 1.

Each Member of the International Labour

Organisation ratifying tbe present Convention

undertakes to prohibit, with the exceptions

provided for in Article 2, the use of white

lead and sulphate of lead and of all produets

containing these pigments, in the internal

painting of buildings, except where the use of

white lead or sulphate of lead or produets

containing these pigments is considered neces-

sary for railway stations or industrial establish-

ments by the competent authority after con­

sultation with the employers’ and workers’

organisations concerned.

It shall nevertheless be permissible to use

white pigments containing a maximum of 2

per cent. of lead expressed in terms of me-

tallic lead.

Artide 2.

The provisions of Article 1 shall not apply

to artistic painting or fine lining.

The Governments shall define the limits of

such forms of painting, and shall regulate the

use of white lead, sulphate of lead, and all

produets containing these pigments, för these

purposes in conformity with the provisions of

Artides 5, G and 7 of the present Convention.

Artide 3.

The employment of males under eighteen

years of age and of all females shall be pro-

hibited in any painting work of an industrial

character involving the use of white lead or

sulphate of lead or other produets containing

these pigments.

64

Le8 autorités compétentes ont le droit, apres

consultation des organisations patronales et

ouvriéres, de perraettre que les apprentis de la

peinture soient eiuployés pour leur éducation

professionnelle aux travaux interdits au para-

graphe préeédent.

Article 4.

Les interdictions prévues aux artides 1 et

3 entreront en vigueur six ans apres la dato

de clöture de la troisiéme session de la Con-

férence internationale du Travail

Artide 5.

Tout Membre de 1’Organisation internationale

du Travail ratifiant la présente Convention s’en-

gage å réglementer, sur la base des principes

suivauts, 1’emploi de la eéruse, du sulfate de

plomb et de tous produits contenant ees pig­

ments dans les travaux pour lesquels cet em­

ploj n’est pas interdit:

I.

a)

La eéruse, le sulfate de plomb ou les

produits contenant ees pigments ne peu-

vent étre manipulés dans les travaux de

peinture que sous forme de pate ou de

peinture préte å 1’emploi.

b

) Des mesures seront prises pour écarter

le danger provenant de 1’application

de la peinture par pulvérisation.

c) Des mesures seront prises, toutes les

fois que cela sera possible, en vue

d’écarter le danger des poussiéres pro-

voquées par le pongage et le grattage

ä sec.

II.

a)

Des dispositions seront prises afin que

les ouvriers peintres puissent prendre

tous soins de propreté nécessaires au

cours et ä 1’issue du travail.

b

) Des vétements de travail devrout étre

portés par les ouvriers peintres pendant

toute la durée du travail.

c) Des dispositions appropriées seront pré­

vues pour éviter que les vétements

quittés pendant le travail soient souillés

par les matériaux employés pour la

peinture.

III. a) Les cas de saturnisme et les cas pré-

sumés de saturnisme feront l’objet d’une

The competent authorities shall have power,

after Consulting the employers’ and workers’

organisations concerned, to permit the employ-

ment of painters’ apprentices in the work pro-

hibited by the preceding paragraph, with a

view to their éducation in their trade.

Artide 4.

The prohibition prescribed in Artides 1 and

3 shall come into force six years from the

date of the closure of the Third Session of the

International Labour Conference.

Artide 5.

Each Member of the International Labour

Organisation ratifying the present Convention

undertakes to regulate the uäe of white lead,

sulphate of lead and of all produets containing

these pigments, in operations for which their

use is not prohibited, on the following prin-

ciples:

I. (a) White lead, sulphate of lead, or pro­

duets containing these pigments shall

not be used in painting operations ex-

cept in the form of paste or of paint

ready for use.

(i

b

) Measures shall be taken in order to

prevent danger arising from tbe app-

lication of paint in the form of spray.

(c) Measures shall be taken, wherever

practicable, to prevent danger arising

from dust caused by dry rubbing dowu

and scraping.

II. (a) Adeqnate facilities shall be provided

to enable working painters to wash du-

ring and on cessation of work.

(6) Overalls shall be worn by working

painters during the whole of the wor­

king period.

(c) Suitable arrangements shall be made

to prevent clothing put off during wor­

king hours being soiled by painting

material.

III. (a) Cases of lead poisoning and of sus-

peeted lead poisoning shall be notified,

65

déclaration et d’une vérification médi-

cale ultérieure par un médecin désigné

par 1’autorité compétente.

b)

I/autorité compétente pourra exigcr un

examen médical des travailleurs lors-

qu’elle 1’estimera nécessaire.

IV. Des instructions relatives aux précau- IV.

tions spéciales d’hygiéne concernant leur

profession seront distribuées aux ou-

vriers peintres.

Article 6.

Eu vue d’assurer le respect de la réglemen-

tation prévue aux artides précédents, 1’autorité

compétente prendra toutes mesures qu’elles ju-

gera nécessaires, aprés avoir consulté les orga­

nisations patronales et ouvriéres intéressées.

Artide

7.

Des statistiques relatives au saturnisme chez

les ouvriers peintres seront établies:

a)

Pour la morbidité, au moyen de la dé-

claration et de la vérification de tous les cas

de saturnisme.

b)

Pour la mortalité, suivant une méthode

approuvée par le service officiel de statistique

dans chaque pays.

Artide 8.

Les ratifications officielles de la présente

Convention dans les conditions prévues ä la

Partie XIII du Traité de Versailles et aux

Parties correspondantes des autres Traités de

Paix seront communiquées au Secrétaire général

de la Société des Nations et par lui enre-

gistrées.

Artide 9.

La présente Convention entrera en vigueur

des que les ratifications de deux Membres de

1’Organisation internationale du Travail auront

été enregistrées par le Secrétaire général.

Elle ne liera que les Membres dont la rati-

fication aura été enregistrée au Secrétariat.

Par la suite cette Convention entrera en

vigueur pour chaque Membre å la date oh

and shall be subsequcntly vcrified by

a medical man appointed by the com-

petent authority.

(b)

The compctent authority may requiro,

when necessary, a medical examination

of workers.

Instructions with regard to the special

hygienic precautions to be taken in

the painting trade shall be distributed

to working painters.

Artide 6.

The competent authority shall take such steps

as it considers necessary to ensure the obser-

vance of the regulations prescribed by virtue

of the foregoing Artides, after consultation

with the employers’ and workers’ organisations

concerned.

Artide

7.

Statistics with regard to lead poisoning among

working painters shall be obtained:

(a)

As to morbidity — by notification and

certification of all cases of lead poisoning.

(b)

As to mortality — by a method appro-

ved by the official statistical authority in each

country.

Artide 8.

The formal ratifications of this Convention

under the conditions set forth in Part XIII of

the Treaty of Versailles and of the correspon-

ding Parts of the other Treaties of Peace,

shall be communicated to the Secretary-General

of the League of Nations for registration.

Artide 9.

This Convention shall come into force åt the

date on which the ratifications of two Mem-

bers of the International Labour Organisation

have been registered by the Secretary-General.

It shall be binding only upon those Members

whose ratifications have been registered with

the Secretariat.

Thereafter, the Convention shall come into

force för any Mera ber åt the date on which

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 160 käft. (Nr 198.)

9

66

sa ratification aura été enregistrée au Secré-

tariat.

Article 10.

Aussitöt que les ratifications de deux Mem-

bres de reorganisation internationale du Travail

auront été enregistrées au Secrétariat, le Secré-

taire général de la Société des Nations notifiera

ce fait å tous les Membres de ^Organisation

internationale du Travail. Il leur notifiera

également 1’enregistrement des ratifications qui

lui seront ultérieurement communiquées par

tous autres Membres de ^Organisation.

Artide 11.

Tout Membre qui ratifie la présente Con-

vention s’engage å appliquer les dispositions

des artides 1, 2, 3, 4, 5, 6 et 7 au plus tard

le ler janvier 1924 et å prendre telles mesures

qui seront nécessaires pour rendre effeetives ees

dispositions.

Artide 12.

Tout Membre de ^Organisation internationale

du Travail qui ratifie la présente Convention

s’engage å l’appliquer å ses colonies, possessions

et protectorats, conformément aux dispositions

de l’article 421 du Traité de Versailles et des

artides correspondants des autres Traités de

Paix.

Artide 13.

Tout Membre ayant ratifié la présente Con­

vention peut la dénoncer å Texpiration d’une

période de dlx années apres la date de la mise

en vigueur initiale de la Convention par un

aete communiqué au Secrétaire général de la

Société des Nations et par lui enregistré. La

dénonciation ne prendra effet qu’une année

apres avoir été enregistrée au Secrétariat.

Artide 14.

Le Conseil d’administration du Bureau inter-

national du Travail devra, au moins une fois

tous les dix ans, présenter å la Conférence

générale un rapport sur 1’application de la

présente Convention et décidera s’il y a lieu

its ratification has been registered with the

Secrétariat.

Artide 10.

As soon as the ratifications of two Members

of the International Labour Organisation have

been registered with the Secrétariat, the Secre-

tary-General of the League of Nations shall

so notify all the Members of the International

Labour Organisation. He shall likewise notify

them of the registration of ratifications which

may he communicated subsequently by other

Members of the Organisation.

Artide 11.

Each Member which ratifies this Convention

agrees to bring the provisions of Artides 1, 2,

3, 4, 5, 6 and 7 into operation not later than

1 January 1924 and to take such action as

may be necessary to make these provisions

eifeetive.

Artide 12.

Each Member of the International Labour

Organisation which ratifies this Convention

engages to apply it to its colonies, possessions

and protectorates in accordance with the pro­

visions of Article 421 of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Artides of the

other Treaties of Peace.

Artide 13.

A Member which has ratified this Convention

may denounce it after the expiration of ten

years from the date on which the Convention

first comes into force, by an act communicated

to the Secretary-General of the League of

Nations for registration. Such denunciation

shall not take effeet until one year after the

date on which it is registered with the Secre-

tariat.

Artide 14.

Åt least once in ten years the Governing

Body of the International Labour Office shall

present to the General Conference a report on

the working of this Convention and shall con-

sider the desirability of placing on the agenda

67

d’inscrirc it 1’ordro du jour do la Confércnco

la question de la revision ou de la modification

de la dite Convention.

Article 15.

Les textes frangais et anglais de la présente

Convention feront foi l’un et l’autre.

Projet de convention concernant l’appli-

cation du repos hebdomadaire dans les

établissements industriel.

La Conférence générale de l’Organisation

internationale du Travail de la Société des

Nations,

Convoquée å Genéve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail et s’y étant réunie le 25 octo-

bre 1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives au repos hebdomad­

aire dans Tindustrie, question comprise

dans le septiéme point de 1’ordre du jour

de la session, et

Apres avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’un projet de con­

vention internationale,

adopte le Projet de Convention ci-aprés å rati-

fier par les Membres de TOrganisation inter­

nationale du Travail, conformément aux dis­

positions de la Partie XIII du Traité de Ver­

sailles et des Parties correspondantes des autres

Traités de Paix:

Artide 1.

Pour Tapplication de la présente Convention,

seront considérés comme «établissements indu-

striels»:

a)

Les mines, carriéres et industriös extrac-

tives de toute nature;

b)

Les industriös dans lesquelles des pro-

duits sont manufaeturés, modifiés, nettoyés,

réparés, décorés, achevés, préparés pour la

vente, ou dans lesquelles les matiéres subissent

une transformation, y compris la construction

of the Confércnco the question of its revision

or modification.

Artide 15.

The Freuch and English texts of this Con­

vention shall both be authentic.

Draft convention concerning the appli-

cation of the weekly rest in industrial

undertakings.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by the

Governing Body of the International La­

bour Office, and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the weekly

rest day in industrial employment, which

is ineluded in the seventh item of the

agenda of the Session, and

Having determined that these proposals

shall take the form of a draft internatio­

nal convention,

adopts the follovving Draft Convention for rati-

fication by the Members of the International

Labour Organisation, in accordance with the

provisions of Part XIII of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

Artide 1.

For the purpose of this Convention, the term

“industrial undertakings’’ iueludes:

(a) Mines, quarries, and other works for the

extraetion of minerals from the earth.

(b)

Industries in which articles are manu-

faetured, altered, cleaned, rapaired, ornamen­

ted, finished, adapted for sale, broken up or

demolished, or in which materials are trans-

formed; ineluding shipbuilding and the genera­

68

des navires, les industriös de démolition de

matériel, ainsi que la production, la transfor­

mation et la transmission de la force motrice

en général et de 1’électricité;

c) La construction, la reconstruction, l’en-

tretien, la reparation, la modification ou la

démolition de tous båtiments et édifices, che-

mins de fer, tramways, ports, docks, jetées,

canaux, installations pour la navigation inté-

rieure, routes, tunnels, ponts, viaducs, égouts

collecteurs, égouts ordinaires, puits, installa­

tions téléphoniques ou télégraphiques, installa­

tions électriques, usines å gaz, distribution

d’eau, ou autres travaux de construction, ainsi

que les travaux de préparation et de fondation

précédant les travaux ci-dessus;

d

) Le transport de personnes ou de mar-

chandises par route, voie ferrée ou voie d’eau

intérieure y compris la manutention des mar-

chandises dans les docks, quais, wharfs et entre-

pöts, å 1’exception du transport å la main.

L’énumération ci-dessus est faite sous réserve

des exceptions spéciales d’ordre national pré-

vues dans la convention de Washington ten-

dant å limiter å huit heures par jour et ä

quarante-huit heures par semaine le nombre

des heures de travail dans les établissements

industriels, dans la mesure ou ees exceptions

sont applicables ä la présente Convention.

En sus de l’énumération qui précéde, s’il est

reconnu nécessaire, chaque Membre pourra dé-

terminer la ligne de démarcation entre Indu­

strie d’une part, le commerce et 1’agriculture

d’autre part.

Article 2.

Tout le personnel occupé dans tout établis-

sement industriel, public ou privé, ou dans ses

dépendances, devra, sous réserve des exceptions

prévues dans les artides ci-aprés, jouir au cours

de chaque période de sept jours, d’un repos

comprenant au minimum vingt-quatre heures

consécutives.

Ce repos sera accordé autant que possible

en méme temps å tout le personnel de chaque

établissement.

Il coincidera, autant que possible, avec les

tion, transformation and transmission of elec-

tricity or motive power of any kind.

(c) Construction, reconstruction, maintenance,

repair, alteration, or démolition of any buil-

ding, railway, tramway, harbour, dock, pier,

canal, inland waterway, road, tunnel, bridge,

viaduet, sewer, drain, well, telegraphic or tele-

phonic installation, electrical undertaking, gas

work, watenvork, or other work of construc­

tion, as well as the préparation for or laying

the foundations of any such work or strueture.

(d)

Transport of passengers or goods by

road, rail, or inland waterway, ineluding the

handling of goods åt docks, quays, wharves or

warehouses, but exeluding transport by hand.

Tbis definition shall be subject to the spe­

cial national exceptions contained in the Was­

hington Convention limiting the hours of work

in industrial undertakings to eight in the day

and forty-eight in the week, so far as such

exceptions are applicable to the present Con­

vention.

Where necessary, in addition to the above

enumeration, each Member may define the line

of division which separates industry from com­

merce and agrieulture.

Artide 2.

The whole of the staf employed in any indu­

strial undertaking, public or private, or in any

branch thereof shall, except as otherwise pro­

vided for by the following Artides, enjoy in

everv period of seven days a period of rest

comprising åt least twentyfour consecutive

hours.

This period of rest shall, wherever possible,

be granted simultaneously to the whole of the

staf! of each undertaking.

It shall, wherever possible, be fixed so as to

69

jours consacrés par la tradition ou les usages

du pays ou de la région.

Article 3.

Chaque Mcmbre pourra excepter de 1’appli-

cation des dispositions de 1’article 2 les per-

sonnes occupées dans les établissements indu­

striel dans lesquels sont seuls employés les

merabres d’une méme famille.

Artide 4.

Chaque Membre peut autoriser des excep­

tion totales ou partielles (y compris des sus­

pensions et des diminutions de repos) aux

dispositions de 1’article 2, en tenant compte

spécialement de toutes considérations économi-

ques et humanitaires appropriées et apres

consultation des associations qualifiées des

employeurs et des ouvriers, lå oti il en existe.

Cette consultation ne sera pas nécessaire

dans le cas d’exceptions qui auront été déjå

accordées par application de la législation en

vigueur.

Artide 5.

Chaque Membre devra autant que possible

établir des dispositions prévoyant des périodes

de repos en compensation des suspensions ou

des diminutions accordées en vertu de 1’article

4, sauf dans les • cas od les accords ou les

usages locaux auront déjå prévu de tels repos.

Artide 6.

Chaque Membre établira une liste des excep-

tions accordées conformément aux artides 3 et

4 de la présente Convention et la communiquera

au Bureau international du Travail. Chaque

Membre communiquera ensuite, tous les deux

ans, toutes les modifications qu’il aura apportées

å cette liste.

Le Bureau international du Travail présen-

tera un rapport å ce sujet å la Conférence

générale de 1’Organisation internationale du

Travad.

Artide

7.

En vue de faciliter 1’application des disposi­

tions de la présente Convention, chaque patron,

directeur ou gérant sera soumis aux obliga­

tions ci-aprés:

coincide with the days already established by tho

traditions or customs of the country or district.

Artide 3.

Each Member may except from the appli­

cation of the provisions of Article 2 persons

employed in industrial undertakings in which

only the members of one single family are

employed.

Artide 4.

Each Member may authorise total or partial

exceptions (including suspensions or diminu­

tions) from the provisions of Article 2, special

regard being had to all proper humanitarian

and economic considérations and after consulta­

tion with responsible associations of employers

and workers, wlierever suck exist.

Such consultation shall not bo necessary in

the case of exceptions which have already

been made under existing législation.

Artide 5.

Each Member shall make, as far as possible,

provision for compensatory periods of rest for

the suspensions or diminutions made in virtue

of Article 4, except in cases where agreements

or customs already provide for such periods.

Artide 6.

Each Member will draw up a list of the

exceptions made under Artides 3 and 4 of

this Convention and will communicate it to

the International Labour Office, and thereafter

in every second year any modifications of this

list which shall have been made.

The International Labour Office will pre­

sent a report on this subject to the General

Conference of the International Labour Orga­

nisation.

Artide

7.

In order to facilitate the application of the

provisions of this Convention, each employer,

director, or manager, shall be obliged:

71

Artide 11.

Tout Mombre qui ratifie la présente Con-

vention s’engage å appliquer les dispositions

des artides 1, 2, 3, 4, 5, 6, et 7 au plus tard

le ler j an vier 1924 et å prendre telles mesures

qui seront nécessaires pour rendre effectives

ees dispositions.

Artide 12.

Tout Membre de 1’Organisation Internatio­

nale du Travail qui ratifie la présente Con-

vention s’engage å 1’appliquer å ses colonies,

possessions et protectorats, conforméraent aux

dispositions de 1’article 421 du Traité de

Versailles et des artides correspondants des

autres Traités de Paix.

Artide 13.

Tout Membre ayant ratifié la présente Con-

vention peut la dénoncer å 1’expiration d’une

période de dix années apres la date de la mise

en vigueur initiale de la Convention par un

aete communiqué au Secrétaire général de la

Sodété des Nations et par lui enregistré. La

dénondation ne prendra effet qu’une année

apres avoir été enregistrée au Secrétariat.

Artide 14.

Le Conseil d’administation du Bureau Inter­

national du Travail devra, au moins une fois

tous les dix ans, présenter å la Conférence gé-

nérale un rapport sur 1’application de la pré­

sente Convention et décidera s’il y a lieu d’in-

scrire å 1’ordre du jour de la Conférence la

question de la revision ou de la modification

de la dite Convention.

Artide 15.

Les textes frangais et anglais de la présente

Convention feront foi l’un et l’autre.

Artide 11.

Each Member whicli ratifies this Convention

agrees to bring tbe provisions of Artides 1,

2, 3, 4, 5, 6 and 7 inte operation not later

than 1 January 1924 and to take sucb action

as may be necessary to make tbese provisions

effeetive.

Artide 12.

Each Member of tbe International Labour

Organisation which ratifies this Convention

engages to apply it to its colonies, possessions

and protectorates, in accordance with the provi­

sions of Artide 421 of the Treaty of Versailles

and of the corresponding Artides of the other

Treaties of Peace.

Artide 13.

A Member which has ratified this Conven­

tion may denounce it after the expiration of

ten years from the date on which the Conven­

tion first comes into force, by an act commu-

nicated to the Secretary-General of the League

of Nations for registration. Such denunciation

shall not take effeet until one year after the

date on which it is registered with the Secre-

tariat.

Artide 14.

Åt least once in ten years, the Governing

Body of the International Labour Office shall

present to the General Conference a report on

the working of this Convention and shall con-

sider the desirability of placing on the agenda

of the Conference the question of its revision

or modification.

Artide 15.

The French and English texts of this Con­

vention shall both be authentic.

Recomniandation concernant 1’applica- Recommendation concerning tlie appli-

tion du repos hebdomadaire dans les cation of the weekly rest in commer-

établissements commerciaux.

cial establishments.

La Conférence générale de ^Organisation in- The General Conference of the International

ternationale du Travail de la Société des Nations, Labour Organisation of the League of Nations,

72

Convoquée å Geneve par le Conseil d’ad-

ministration du Bureau International du

Travail, et s’y étant réunie le 25 octobre

1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives au repos hebdoma-

daire dans le commerce, question comprise

dans le septiéme point de 1’ordre du jour

de la session, et

Aprés avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’une recommanda-

tion,

adopte la Recommandation ci-aprés, å sou-

mettre å 1’examen des Membres de TOrganisa-

tion internationale du Travail, en vue de lui

faire porter effet sous forme de loi nationale

ou autrement, conformément aux dispositions

de la Partie XIII du Traité de Versailles et

des Parties correspondantes des autres Traités

de Paix:

La Conférence générale recommande:

I.

Que chaque Membre de 1’Organisation inter­

nationale du Travail premie des mesures pour

que, dans tous les établissements commerciaux

publics ou privés ou dans leurs dépendances,

le personnell puisse, sous réserve des excep­

tion prévues au paragraphe suivant, jouir au

cours de chaque période de sept jours d’un

repos comprenant au minimum vingt-quatre

heures consécutives.

La Conférence recommande que ce repos soit,

autant que possible, accordé en méme temps

å tout le personnel de chaque établissement et

fixé aux jours consacrés par la tradition ou

les usages du pays ou de la région.

II.

Que chaque Membre prenne toutes disposi­

tions utiles en vue de 1’application de la pré-

sente Recommandation, et notamment en vue

de définir les exceptions qu’il pourra juger né-

cessaires.

Having been convened åt Geneva by

the Governing Body of the International

Labour Office and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the weekly

rest day in commercial employment, which

is ineluded in the seventh item of the

agenda of the Session, and

Having decided that these proposals

shall take the form of a recommendation,

adopts the following Recommendation, to be

submitted to the Members of the International

Labour Organisation for consideration with a

view to effeet being given to it by national

legislation or otherwise, in accordance with the

provisions of Part XIII of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

The General Conference recommends:

I.

That each Hem ber of the International La­

bour Organisation take measures to provide

that the whole of the staf! employed in any

commercial establishment, public or private, or

in any branch thereof, except as otherwise pro­

vided for by the following paragraphs, should

enjoy in every period of seven days a period

of rest comprising åt least twenty-four conse-

cutive hours.

It is further recommended that this period

of rest should, wherever possible, be granted

simultaneously to the whole of the stuff of each

establishment, and that it should, wherever

possible, be fixed so as to coincide with the

days already established by the traditions or

customs of the country or district.

H.

That each Member take the steps necessary

to secure the application of this Recommenda­

tion and to define any exceptions which the

Member may consider to be necessary.

73

Lo cas échéant, la Conférence recommande

que chaque Membre dresse une liste des ex­

ception qu’il aura recounues néccssaires.

III.

Que chaque Membre communique au Bu-

reau international du Travail la listo des ex­

ception accordées en vertu du paragraphe II,

et, par la suite, tous les deux ans, toutes modi-

fications qu’il apporterait å cette liste, afin que

le Bureau international du Travail présente un

rapport å ce sujet å la Conférence générale de

l’Organisation internationale du Travail.

If

exceptions aro found necessary, it

is

re-

commended tbat the Mernbcr should draw up

a list of such exceptions.

in.

Tbat each Member should communicate to

the International Labour Office the list of the

exceptions made in pursuance of paragraph II,

and thereafter every two years any modifica-

tions of this list wliich it shall hare made, in

order tbat the International Labour Office may

present a report thereon to the International

Labour Conference.

Projet de convention fixant Page mi­

nimum dimission des jeunes gens au

travail eu qiialité de soutiers ou cliauf-

feurs.

La Conférence générale de 1’Organisation

internationale du Travail de la Société des

Nations,

Convoquée å Geneve par le Conseil d’ad-

ministration du Bureau international du

Travail et s’y étant rénnie le 25 octobre

1921, en sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives å 1’interdiction de

1’emploi de toute personne agée de moins

de 18 ans au travail des soutes et des

chaufferies, question comprise dans le hui-

tiéme point de 1’ordre du jour de la ses­

sion, et

Aprés avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’un projet de con­

vention internationale,

adopte le Projet de Convention ci-aprés ä ra-

tifier par les Membres de 1’Organisation inter­

nationale du Travail, conformémeut aux dis­

positions de la Partie XIII du Tralté de Ver­

sailles et des Parties correspondantes des autres

Traités de Paix:

Article 1.

Pour 1’application de la présente Conven­

tion, le terme »navire» doit étre entendu de

Bihang till riksdagens protokoll 1923.

Draft convention fixing the minimum

age for the admission of young per­

sons to employment as trimmers or

stokers.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by

the Governing Body of the International

Labour Office, and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the pro­

hibition of the employment of any per­

son under the age of 18 years as trimmer

or stoker, which is ineluded in the eighth

item of the agenda of the Session, and

Having determined that these proposals

shall take the form of a draft international

convention,

adopts the following Draft Convention for rati-

fication by the Members of the International

Labour Organisation, in accordance with the

provisions of Part XIH of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

Artide 1.

For the purpose of this Convention, the

term »vessel» ineludes all ships and boats, of

1 saml. 160 käft. (Nr 198.)

10

74

tous les bateaux, navircs ou båtimentB quels

qu’ils soient, de propreté publique ou privée,

effectuant une navigation maritime, å Texclu-

sion des navires de guerre.

Article 2.

Les jeunes gens de moins de dix-huit ans

ne peuvent étre employés au travail å bord

des navires eu qualité de soutiers ou chauffeurs.

Artide 3.

Les dispositions de 1’article 2 ne s’applique-

ront pas:

a) au travail des jeunes gens sur les bateaux-

écoles å condition que ce travail soit approuvé

et surveillé par 1’autorité publique;

b) au travail sur les navires dont le moyen

de propulsion principal est autre que la va-

peur;

c) au travail des jeunes gens de seize ans

au moins dont 1’aptitude physique aura été re-

counue par un examen médical et qui seront

employés sur les navires effectuant leur navi­

gation exelusivement sur les cötes de 1’Inde ou

sur les cötes du Japon, snus réserve des régle-

ments å intervenir apres consultation avec les

organisations les plus représentatives des em-

ployeurs et des travailleurs de ees pays.

Article 4.

Au cas oil il serait nécessaire d’embaucher

un chauffeur ou un soutier dans un port ou il

ne serait pas possible de trouver de travailleurs

de cette catégorie ågés de dix-huit ans au moins,

1’emploi pourra étre occupé par des jeunes gens

ågés de moins de dix-huit ans et de plus de

seize ans, mais dans ce cas deux de ees jeunes

gens devront étre embauchés å la place du

chauffeur ou soutier nécessaire.

Article 5.

Dans le but de permettre le contröle de

1’application des dispositions de la présente

Convention, tout capitaine ou patron devra te-

nir un registre d’inscription ou un röle d’équi-

page mentionnant toutes les personnes de moins

de dix-huit ans employées å bord, avec l’indi-

cation de la date de leur naissance.

any natdre whatsoever, engaged in maritime

navigation, whether publicly or privately owned;

it exeludes ships of war.

Article 2.

Young persons under the age of eighteen

years shall not be employed or work on ves-

sels as trimmers or stokers.

Article 3.

The provisions of Article 2 shall not ap-

piy:

(a) to work done by young persons on school-

ships or training-ships, provided that suck work

is approved and supervised by public authority;

(b) to the employment of young persons on

vessels mainly propelled by other means than

steam;

(c) to young persons of not less than sixteen

years of age, who, if found physically fit after

medical examination, may be employed as trim­

mers or stokers on vessels exclusively engaged

in the Coastal trade of India and of Japan,

subject to regulations made after consultation

with the most representative organisations of

employers and workers in those countries.

Article 4.

When a trimmer or stoker is required in a

port wbere young persons of less than eighteen

years of age only are available, such young

persons may be employed and in that case it

shall be necessary to engage two young per­

sons in place of the trimmer or stoker re­

quired. Such young persons shall be åt least

sixteen years of age.

Article 5.

In order to facilitate the enforcement of the

provisions of this Convention, every shipmaster

shall be required to keep a register of all per­

sons under the age of eighteen years employed

on board his vessel, or a list of them in the

artides of agreement, and of the dates of their

births.

75

Artiole 6.

Les coutrats (^engagement d’équipage con-

tiendront un résumé des dispositions de ia pré-

sente Convention.

Article

7.

Les ratifieations officielles de la présente

Convention dans les conditions provues å la

Partie XIII du Traité de Versailles et aux Par-

ties correspondantes des autres Traités de Paix

seront cominuniquées au Secrétaire general de

la Société des Nations et par lui enregistrées.

Artide 8.

La présente Convention entrera en vigueur

des que les ratifieations de deux Membres de

^Organisation internationale du Travail auront

été enregistrées par le Secrétaire général.

Elle ne liera que les Membres dont la rati-

fication aura été enregistrée au Secrétariat.

Par la suite, cette Convention entrera en

vigueur pour chaque Membre å la date oii sa

ratification aura été enregistrée au Secrétariat.

Artide 9.

Aussitöt que les ratifieations de deux Mem­

bres de 1’Organisation internationale du Travail

auront été enregistrées au Secrétariat, le Secré­

taire génåral de la Société des Nations noti-

fiera ce fait ä tous les Membres de 1’Organisa-

tion internationale du Travail. Il leur notifiera

également 1’enregistrement des ratifieations qui

lui seront ultérieurement communiquées par

tous autres Membres de 1’Organisation.

Artide 10.

Sous réserve des dispositions de l’Article 8,

tout Membre qui ratifie la présente Convention

s’engage å appliquer les dispositions des ar­

tides 1, 2, 3, 4, 5 et 6, au plus färd le ler

janvier 1924 et ä prendre telles mesures qui

seront necessaires pour rendre effeetives ees

dispositions.

Artide 11.

Tout Membre de 1’Organisation internatio­

nale du Travail qui ratifie la présente Conven-

Artide 6.

Artides of agreement sliall contain a brief

summary of the provisions of this Convention.

Artide

7.

The formal ratifieations of this Convention

under the conditions set forth in Part XIII of

the Treaty of Versailles and of the correspond-

ing Parts of the other Treaties of Peace shall

be communicated to the Secretary-General of

the League of Nations for registration.

Artide 8.

This Convention shall come into force åt the

date on which the ratifieations of two Members

of the International Labour Organisation have

been registered by the Secretary-General.

It shall be binding only upon those Members

whose ratifieations have been registered with

the Secrétariat.

Thereafter, the Convention shall come into

force for any Member åt the date on which

its ratification has been registered with the

Secrétariat.

Artide 9.

As soon as the ratifieations of two Mem­

bers of the International Labour Organisation

have been registered with the Secrétariat, the

Secretary-General of the League of Nations

shall so notify all the Members of the Inter­

national Labour Organisation. He sball like-

wise notify them of the registration of ratifica-

tions which may be communicated subsequently

by other Members of the Organisation.

Artide 10.

Subject to the provisions of Artide 8, each

Member which ratifies this Convention agrees

to bring the provisions of Artides 1, 2, 3, 4,

5 and 6 into operation not later than 1 Janu-

ary 1924 and to take such action as may be

necessary to make these provisions effeetive.

Article 11.

Each Member of the International Labour

Organisation which ratifies this Convention en-

76

tion s’engage å appliqner å ses colonies, pos­

session et protectorats, conformément aux dis­

positions de 1’article 421 du Traité de Ver­

sailles et des articles correspondants des autres

Traités de Paix.

Article 12.

Tout Membre ayant ratifié la présente Con­

vention peut la dénoncer å 1’expiration d’une

période de dix années apres la date de la mise

en vigueur initiale de la Convention par un

acte communiqué au Secrétaire général de la

Société des Nations et par lui enregistré. La

dénonciation ne prendra effet qu’nne année

apres avoir été enregistrée au Secrétariat.

Artide 13.

Le Conseil d’administration du Bureau inter-

national du Travail devra, au moins une fois

tous les dix ans, présenter å la Conférence

générale un rapport sur 1’application de la

présente Convention et décidera s’il y a lieu

d’inscrire å 1’ordre du jour de la Conférence

la question de la revision ou de la modifica-

tion de la dite Convention.

Artide 14.

Les textes frangais et anglais de la présente

Convention feront foi 1’un et 1’autre.

Projet de conyention concernant l’exa-

men me'dical obligatoire des enfants

et des jeunes gens employés a bord des

bateaux.

La Conférence générale de 1’Organisation

internationale du Travail de la Société des

Nations,

Convoquée å Genéve par le Conseil

d’administration du Bureau international

du Travail et s’y étant réunie le 25 oeto-

bre 1921, eu sa troisiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter diverses

propositions relatives å la visite médicale

obligatoire des enfants et des jeunes gens

gages to apply it to its colonies, possessions

and protectorates, in accordance with the pro­

visions of Article 421 of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Articles of the

other Treaties of Peace.

Artide 12.

A Member which has ratified this Conven­

tion may denounce it after the expiration of

ten years from the date on which the Conven­

tion first comes into force, by an act com-

municated to the Secretary-General of the

League of Nations for registration. Such de-

nunciation shall not take effeet until one year

after the date on which it is registered with

the Secretariat.

Artide 13.

Åt least once in ten years, the Governing

Body of the International Labour Office shall

present to the General Conference a report on

the working of this Convention and shall om­

sider the desirability of placing on the agenda

of the Conference the question of its revision

or modification.

Artide 14.

The French and English texts of this Con­

vention shall both be authentic.

Draft convention concerning the com-

pulsory medical examination of child-

ren and young persons employed åt sea.

The General Conference of the International

Labour Organisation of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva by

the Governing Body of the International

Labour Office, and having met in its Third

Session on 25 October 1921, and

Having decided upon the adoption of

certain proposals with regard to the com-

pulsory medical examination of children

77

employés k bord des bateaux, question

comprise dans le huitiöme point de 1’ordro

du jour de la session, et

Aprés avoir décidé que ees propositions

prendraient la forme d’un projet de con­

vention internationale,

adopte le Projet de Convention ci-aprés, a rati-

fier par les Merabres de 1’Organisation inter-

tionale du Travail, conformément aus disposi­

tions de la Partie XIII du Traité de Versailles

et des Parties correspondantes des autres Trai-

tés de Paix:

Article 1.

Pour 1’application de la présente Conven­

tion, le terme « navire» doit étre entendu de

tous les bateaux, navires ou båtiraents quels

qu’ils soient, de propriété publique ou privée,

effeetuant une navigation maritime å 1’exclusion

des navires de guerre.

Artide 2.

A 1’exception des navires sur lesquels ne

sont occupés que les membres d’une méme

famille, les enfants et jeunes gens de moins de

dix-huit ans ne pourront étre employés å bord

que sur présentation d’un certificat médical

attestant leur aptitude ä. ce travail et signé

par un médecin approuvé par 1’autorité com-

pétente.

Artide 3.

L’emploi de ees enfants ou jeunes gens au

travail maritime ne pourra étre continué que

moyennant renouvellcment de 1’examen médical

å des intervalles ne dépassant pas une année,

et présentation, aprés chaque nouvel examen,

d’un certificat médical attestant Taptitude au

travail maritime. Toutefois, si le terme du

certificat est atteint au cours d’un voyage, il

sera prorogé jusqu’å la fin du voyage.

Article 4.

Dans les cas d’urgence, 1’autorité compé-

tente pourra admettre un jeune homme ågé do

moins de dix-huit ans å embarquer sans avoir

été soumis aux examens prévus aux artides 2

et 3 de la présente Convention, å la condition

and young persons employed åt sea, which

is ineluded in the eighth item of the

agenda of the Session, and

Ilaving determined that these proposals

shall take the form of a draft internatio-

nal convention,

adopts the following Draft Convention for rati-

fication by the Members of the International

Labour Organisation, in accordance with the

provisions of Part XIII of the Treaty of Ver­

sailles and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

Artide 1.

For the purpose of this Convention, the

term »vessel» ineludes all ships and boats, of

any nature whatsoever, engaged in maritime

navigation, whether publicly or privately ow-

ned; it exeludes ships of war.

Article 2.

The employment of any child or young

person under eighteen years of age on any

vessel, other than vessels upon which only mem­

bers of the same family are employed, shall

be conditional on the produetion of a médical

certificate attesting fitness för such work, signed

by a doctor who shall be approved by the com-

petent authority.

Article 3.

The continued employment åt sea of any

such child or young person shall be subject to

the repetition of such médical examination åt

intervals of not more than one year, and the

produetion, after each such examination, of a

further médical certificate attesting fitness for

such work. Should a médical certificate expire

in the course of a voyage, it shall remain in

force until the end of the said voyage.

Article 4.

In urgent cases, the competent authority

may allow a young person below the age of

eighteen years to embark without having un-

dergone the examination provided for in Artic-

les 2 and 3 of this Convention, always pro-