Prop. 1925:50

('angående för\xad svar sväsendets ordnande',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

i

Nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående för­

svar sväsendets ordnande; given Stockholms slott den 20 februari 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvars- ärenden för denna dag vill Kungl. Maj.t föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen' föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1025. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 I

IT

Kwngl. Maj:ts proposition nr f)0.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden

,

hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern

Sandler,

ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller härefter att få under­

ställa Kungl. Maj:ts prövning ett inom försvarsdepartementet utarbetat för­

slag till ordnandet av rikets försvarsväsende.

Härefter yttrar statsministern:

Vid den nuvarande regeringens tillträde uttalade statsminister Branting,

att regeringen ansåge det vara sin första uppgift att åvägabringa en lösning-

av försvarsfrågan, som svarade mot den i valet uttryckta folkmeningen, vilken

omisskännligt krävt en nedsättning av landets militära bördor till bättre

överensstämmelse med vår ekonomiska bärkraft och med det förändrade

utrikespolitiska läget.

Till fullföljande av denna regeringens uppgift har inom försvarsdeparte­

mentet utarbetats förslag till nyordning av landets försvarsväsen, vilket för­

slag nu underställes Kungl. Maj:t. Utgångspunkten för detsamma är, att

en väsentlig rustningsminskning bör ske med hänsyn till vårt ekonomiska

läge och kan ske utan äventyrande av vår trygghet.

I vårt liksom i andra länder förnimmes med styrka behovet att ernå lätt­

nad i den betungande rustningsbördan. De direkta och indirekta ekono­

miska offer, som de nuvarande försvarsanordningarna kräva, äro av den

omfattning, att de avsevärt hämma samhällets produktiva kraft och föranleda

ett åsidosättande av andra viktiga samhällsändamål. Någon meningsskilj­

aktighet torde heller icke i vårt land råda därom, att en minskning av ut­

gifterna för försvarsändamål är i och för sig eftersträvansvärd. Men åsikterna

ha brutit sig rörande möjligheten att vidtaga mera avsevärda besparingar i

militärbudgeten utan fara för landets yttre säkerhet.

Prövningen av de risker, som kunna föreligga för vårt land att indragas

i krig, kan helt visst ej utföras enligt några fullt objektiva grunder. Upp­

giften att avväga å ena sidan den krigsrisk, som föreligger, å andra sidan

den försvarsberedskap, som kräves, är till sin natur ingalunda något mate­

matiskt problem. Med någon större grad av exakthet kan det ej avgöras

vilket mått av försvarsberedskap, som svarar mot ett visst utrikespolitiskt

läge. Yid det allmänna lägets bedömande gäller det ej blott att konstatera

Kung/,. Majits proposition nr JtO.

in

tillvaron av vissa, i allmänhet lätt skönjbara friktionsanledningar mellan

staterna. Utan det gäller också att uppskatta styrkan av de fredsfrämjande

faktorer av olika slag, som kunna hindra en urladdning av det explosions-

stoff, varmed världen alltjämt är bemängd.

En dylik prövning komme emellertid att väsentligen förlora sin praktiskt

vägledande betydelse för det svenska försvarsproblemets lösande, därest den

svävar ut till en överblick av det allmänna världsläget, även i en längre bort

liggande framtid, och icke söker bestämt hålla sig till vårt lands läge i vår

tid. Måttet av våra försvarsanstalter bör bestämmas med ledning av det

yttre läget, bedömt sådant det är nu och för så lång tidsperiod framåt, som

med någon större grad av sannolikhet kan överskådas och erfarenhetsmässigt

kan vara en militärorganisations livslängd tillmätt.

Något direkt hot mot Sveriges oberoende och territoriella integritet kan

för närvarande icke skönjas. Vårt jämförelsevis skyddade geografiska läge,

vår befolknings enhetliga sammansättning och våra stabiliserade förhållanden

till främmande stater medföra, att vi icke ha anledning uppbygga vårt för­

svar med tanke på ett angrepp mot landet i erövringssyfte.

De risker, som vi ha att räkna med, äro av annan art. Det i världen

alltjämt rådande osäkerhetstillståndet innesluter även för en nation, som

icke är direkt hotad, möjligheten att bliva indragen i konflikter mellan

andra stater. Det är denna fara, som motiverar vidmakthållandet av de

betydande försvarsanstalter, vilka föreslås i den föreliggande propositionen.

Det ligger emellertid i sakens natur, att de militära maktmedel, som vi

behöva närmast för att skydda oss mot att dragas in i konflikter mellan

andra, samtidigt utgöra och måste kunna användas såsom ett värn för vår

självständighet, ifall vi icke skulle lyckas att hålla oss utanför en konflikt.

Ehuru det är påtagligt, att den ombildning av Europas karta, som skett

genom uppgörelserna efter världskriget, icke nått en verklig stadga och att

det nuvarande tillståndet innesluter vissa nytillkomna konfliktanledningar,

bör man å andra sidan ej förbise, att ur det omgestaltade Europa avlägsnats

orosämnen, som tidigare utgjorde en fara för freden. Man har vidare att

taga hänsyn till den allmänna krigströttheten och till den ekonomiska

utarmning, som kriget medfört. Tvister av den betydelse, att de i förkrigs­

tidens Europa, med dess ekonomiskt och militärt till tänderna rustade stater,

skulle varit tillräckliga för att sätta freden i fara, ha icke samma ödesdigra

effekt i den miljö, som de av kriget uttröttade folken utgöra. Ifall upp­

görelserna efter kriget och den politik, som följts av de segrande staterna,

givit näring åt nationalistiska strömningar och skapat vedergällningsbegär,

hava å andra sidan de genomlidna fasorna hos folken alstrat en mäktig önskan

att organisera ett stabilt fredstillstånd. Härtill kommer medvetandet om att

ett nytt allmänt krig sannolikt skulle betyda en ännu mer fruktansvärd för­

ödelse av vår kultur än det senaste världskriget.

IV

Situationen efter världskriget kännetecknas emellertid ej blott därav, att

vissa nya risker tillkommit, under det vissa äldre avlägsnats. Till dess rätta

karaktäristilc hör ock, att folkens längtan efter ett högre mått av trygghet

tagit form av organiserad mellanstatlig samverkan genom tillkomsten av

Nationernas förbund. I fråga om den betydelse vårt medlemskap i Nationernas

förbund kan anses äga vid avvägningen av våra försvarsanstalter må bär

uttalas en anslutning till vad fjolårets försvarsutskott anförde: Förbundet

har ännu ej nått den fasthet, att vi enbart på medlemskapet däri kunna

grunda några avsevärda inskränkningar i vårt försvarsväsende. Men förbundet

bör det oaktat vara i stånd att göra vissa insatser för utjämnande av tvister,

som eljest kunna leda till krigiska förvecklingar. Det innebär sålunda visser­

ligen icke någon garanti för freden eller de därtill anslutna staternas obe­

roende men bidrager dock till att mildra motsättningarna folken emellan

och minska krigsriskerna.

Tillkomsten av Nationernas förbund kan vid sådant förhållande icke an­

föras mot men väl ge ökad tyngd åt de skäl, som tala för en svensk rust-

ningsbegränsning. Framför allt inger dess arbete förhoppningar därom,

att en internationell överenskommelse om nedrustning kommer till stånd,

beredande vårt land möjlighet att framdeles nedbringa försvarsanstalterna

under det mått, som nu sättes i fråga.

Förbundets allvarliga bemödanden att finna en väg till utbyggande av

den internationella rättsordningen i syfte att bannlysa kriget har senast tagit

form i Geneveprotokollet. Förberedelserna för ett svenskt ståndpunkts-

tagande till denna stora plan att sammanbinda trygghet, skiljedom och av­

rustning pågå alltjämt. Här finnes endast anledning upptaga frågan, huru­

vida föreliggande ärende rörande vårt försvarsväsens nyordnande är av

Genéveplanens öde och Sveriges ställning därtill direkt beroende.

Att vårt land, förutsatt en anslutning till Geneveprotokollet i oförändrat

skick, skulle genom en begränsning av försvarsanstalterna till nu ifrågasatt

omfattning svika åtagna förpliktelser, är en uppfattning, som förvisso vilar

på en feltolkning av protokollet. Geneveprotokollet har till väsentlig upp­

gift att möjliggöra en allmän nedrustning i världen. Dess ikraftträdande be­

tingas av att en överenskommelse rörande nedrustning kommer till stånd.

En stat, som ratificerat protokollet, är sålunda icke definitivt vare sig be­

rättigad eller förpliktad enligt avtalet, förrän den jämväl anslutit sig till den

plan för allmän nedrustning, vars antagande och genomförande förutsättes

i protokollets slutbestämmelse. Den i protokollet stadgade solidaritetsplikten

förhindrar vidare ingalunda enskilda stater, som finna hänsynen till egen

trygghet det medgiva, att gå längre i rustningsminskning än en sådan allmän

plan kräver.

Genom att biträda Geneveprotokollet skulle Sverige infoga sig i ett system,

genom vilket de olika staterna avses skola giva varandra ömsesidig trygghet

men också alla få vidkännas ett motsvarande intrång i sin hittillsvarande

handlingsfrihet. Skulle en definitiv prövning av protokollet giva vid handen.

Kung1. Maj:ts proposition nr 50.

Kniii/l. Mnj.in proposition nr f)0.

v

att Sveriges sålunda uppkommande läge snarare bleve försämrat än förbätt­

rat, kommer vårt land helt visst icke att förbehållslöst godtaga protokollet.

Det föreliggande förslaget till ny försvarsordning kan därför behandlas

fristående från problemet om vårt ställningstagande till Cfenéveprotokollet.

Vad den planerade] nedrustningskonferensen angår är det från svensk

sida självfallet ett livligt önskemål, att densamma måtte komma till stånd

och inleda en utveckling, som giver lättnad åt en rustniugstyngd värld och

därmed möjliggör en framtida större begränsning av våra försvarsbördor.

Prövningen av Sveriges yttre läge utfaller, enligt här förut utvecklade syn­

punkter, sålunda, att förutsättningar för en viss nedsättning av våra försvars­

anstalter föreligga. Något hinder av utrikespolitisk natur att begränsa vår

försvarsorganisation i vart fall till det mått fjolårets försvarsutskott före­

slagit och riksdagens andra kammare givit sin anslutning föreligger enligt

regeringens uppfattning icke. Ett beslut av denna innebörd skulle icke

innebära något äventyrande av landets säkerhet.

Emellertid har det förslag, som nu underställes Kungl. Maj:ts prövning,

en ej obetydligt större omfattning. Förslaget är till sin huvudstomme byggt

i anslutning till vad försvarsutskottet i fjol föreslog. Men vid dess när­

mare utformning har vägledning hämtats även ur de övriga förslag till ny­

ordning av vårt försvarsväsen, som till gemensamt ögonmärke tagit behovet

av en väsentlig nedsättning av nuvarande militärbördor. Otvivelaktigt ut­

tager förslaget genom denna utformning en, även i förhållande till kostnaden,

ökad effekt av försvarsorganisationen. Det innebär därjämte, att nedskär­

ningen av den äldre militärorganisationen sker med sådan aktsamhet, att

hos det långt övervägande flertalet av vårt folk känslan av trygghet bör

kunna bevaras orubbad. Ett sådant resultat kan icke nås, utan att eu

mycket stor del av vårt folk inbjudes att påtaga sig en militärorganisation,

avsevärt överskridande vad man därinom kan finna av hänsyn till det yttre

läget rimligt — stort anlagd för övrigt även i jämförelse' med andra smärre

staters försvarsväsen. Men det nås heller icke utan att andra grupper upp­

fordras reducera vissa tidigare uppställda önskemål. Det bör ligga en bred

och fast folkmening såsom underlag för den nya försvarsordningen, som är

avsedd att träda i stället för den nuvarande militärorganisationen, vars vid­

makthållande under samtidigt tillgodoseende utav andra samhällskrav av

väsentlig vikt skulle äventyra vårt folks förmåga att hålla ut i sin försvars­

beredskap, tills ett allmänt avläggande av krigsrustningarna kan komma

att ske.

Departementschefen, statsrådet Hausson anför härefter:

Såsom statsministern redan framhållit, har utgångspunkten vid uppgöran­

det av det förslag till nyordning av vårt försvarsväsen, vilket jag nu går att

framlägga, varit att åstadkomma en av vårt ekonomiska läge påkallad och

med hänsyn till vårt försvarspolitiska läge möjlig väsentlig minskning av

VI

rustningarna. Det liar alltså gällt att inom en i förhållande till nu gällande,

ordning starkt begränsad kostnadsram åstadkomma en organisation av landets

militära maktmedel, lämpad för fyllandet av de uppgifter, som, enligt vad

statsministern i det föregående angivit, påvila en svensk försvarsordning.

Med tillämpande av samma beräkningsgrunder som i nu föreliggande

förslag skulle upprätthållandet av 1914 års försvarsorganisation hava dragit

en direkt årlig organisationskostnad av 181,496,000 kronor. Under förutsätt­

ning av nämnda organisations fullständiga genomförande skulle denna summa

dock komma att högst väsentligt överskridas. Genom efter världskrigets av­

slutande vidtagna provisoriska inskränkningar, såsom minskning av de värn­

pliktigas övningstid, begränsning i rekryteringen av fast anställt manskap,

stark återhållsamhet i fråga om anskaffning av ny materiel och inställandet

av vissa för arméns räkning pågående byggnadsföretag, har emellertid kost­

naden under de senaste åren i stället kunnat rätt avsevärt begränsas. Slut­

summan för den av 1924 års riksdag fastställda försvarsbudgeten för budget­

året 1924—1925 utgör -— med frånräknande av kostnaderna för dyrtidstillägg

och för sjökarteverket — 138,331,480 kronor. På grund av de provisoriska

inskränkningarna i 1914 års försvarsorganisation har sålunda ernåtts en årlig

besparing på över 43 miljoner kronor.

Trots detta måste det emellertid såväl av kostnadshänsyn som ur andra

synpunkter anses önskvärt att så fort som möjligt avveckla det nuvarande

provisoriet. Frånsett det osäkerhetstillstånd, som ett provisorium av denna

art alltid måste skapa, och därav följande förryckning av arbetet, ha de

provisoriska inskränkningarna ensidigt drabbat vissa delar av försvarsorga­

nisationen.

Även inom nuvarande kostnadsram skulle sålunda en omorganisation av

försvarsväsendet ha varit stark påkallad. Insikten härom föranledde fram­

läggandet av 1924 års försvarsproposition. Dåvarande statsministern för­

klarade, att regeringens medlemmar kommit till den enhälliga uppfattningen,

att det nuvarande provisoriet icke ger en dess kostnader motsvarande för-

svarseffekt. 1924 års försvarsproposition innebar också betydande för­

ändringar i 1914 års försvarsorganisation.

1924 års försvarsutskott fann, i motsats till vad dåvarande statsministern

uttalat, den för budgetåret 1924—1925 föreslagna budgeten ingalunda lämplig

såsom mätare på vårt folks bärkraft med avseende å militära utgifter. Ut­

skottet ansåg därför, att den av Kungl. Maj:t föreslagna försvarsbudgeten

måste underkastas en väsentlig reducering för att kunna anses svara mot

vår bärkraft i här avsedd mening. Jag delar denna uppfattning och anser,

att vårt försvarspolitiska läge medger en längre gående begränsning av våra

försvarsanstalter än den, som föreslogs i 1924 års försvarsproposition. Det

nu föreliggande förslaget innebär också eu väsentlig minskning av kost­

naderna även i jämförelse med den för provisoriet beräknade budgeten.

Efter fullt genomförd organisation beräknas den årliga organisationskost-

naden bliva omkring 96 miljoner kronor eller omkring 85 miljoner kronor

mindre än den beräknade kostnaden för 1914 års organisation och omkring

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

VII

42 miljoner kronor mindre än kostnaden för provisoriet. Till den årliga

organisationskostnaden komma under den närmaste tioårsperioden vissa

engångskostnader för anskaffning av materiel samt övergångskostnader (huvud­

sakligen ersättning åt den övertaliga personalen).

Möjligheter för en så avsevärd reducering av kostnaderna ha vunnits

huvudsakligen genom en stark beskärning av officers-, underofficers- och

manskapskadrerna och därmed i samband stående indragning av vissa trupp­

förband vid armén, men också i viss utsträckning genom minskning av den

till fredstjänstgöring uttagna värnpliktsstyrkan och av utbildningstiden för

de värnpliktiga. Med hänsyn till de uppgifter, som närmast komma att på­

vila försvarsorganisationen, har reduceringen drabbat armén och kustartil­

leriet i väsentligt högre grad än flottan, medan flygvapnet blivit väsentligen

förstärkt.

Till de allmänna grunderna för den föreslagna organisationen återkommer

jag vid behandlingen av Lantförsvaret, Sjöförsvaret och Flygvapnet. Såsom

därvid kommer att framgå, har det av 1924 års försvarsutskott framlagda

förslaget i det väsentliga legat till grund vid utarbetandet av nu föreliggande

förslag.

I förhållande till försvarsutskottets förslag har emellertid arméorganisa-

tionen utvidgats till att omfatta fyra arméfördelningar, varjämte utrönts att

möjligheter finnas för att med anlitande av äldre årsklasser värnpliktiga

och den till övergångsstat överförda personalen organisera två reservfördel­

ningar. Övre Norrlands militärområde organiseras enligt utskottets förslag,

under det att Gotlands trupper i förhållande till utskottsförslaget utökats

genom att i desamma alltjämt kommer att ingå även artilleri.

I avseende på flottan har, alltjämt i förhållande till utskottsförslaget,

viss ökning av personalen ägt rum, kustflottan blivit förstärkt och en om­

läggning av rustningarna skett i syfte att bereda ökade ö vningsmöjligheter

under den för övningar bäst lämpade årstiden. Vidare förutsättes en ut­

vidgning av det vid fjolårets riksdag fastställda nybyggnadsprogrammet.

Försvarsutskottet hade föreslagit att fartygen skulle bemannas av endast

stampersonal. Av skäl, som i det följande närmare utvecklas, föreslår jag

att bemanningen liksom hittills måtte utgöras av såväl stam som värn­

pliktiga.

Även vid kustartilleriet har en förstärkning av personalorganisationen

ägt rum i jämförelse med försvarsutskottets förslag.

Flygvapnet kommer enligt det av mig framlagda förslaget att organiseras

inom den av försvarsutskottet angivna kostnadsramen, men vissa föränd­

ringar i flygkårernas sammansättning förordas i syfte att bättre organisera

flygstyrkornas samverkan med arméns och marinens stridskrafter.

För förbättrandet av manskapsrekryteringen och för höjandet av under­

befäls- och underofficerskårerna föreslås förbättringar i undervisningen. I

samband härmed framlägges också förslag i syfte att bereda möjligheter för

underbefäl och underofficerare att erhålla utbildning till officer. För tryg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

VIII

gandet av rekryteringen av officers- och underofficerskadrerna vid i Boden

förlagda truppförband föreslås införandet av ett ordnat passagesystem.

Förslaget avser även åtgärder för organiserandet av den ekonomiska

krigsber edskapen.

Över förslaget ha vederbörande militära myndigheter blivit hörda. De

ha därvid förnyat sin vid tidigare tillfällen framställda kritik mot förslag

till begränsning av försvarsorganisationen. Jag finner det icke nödigt att

upprepa de invändningar, som kunna göras och som tidigare gjorts mot

denna de militära myndigheternas uppfattning. De av myndigheterna fram­

ställda förslagen om utökningar av den föreslagna organisationen har jag

icke ansett mig kunna upptaga. I vissa detaljer ha myndigheternas ytt­

randen föranlett justeringar av det dem underställda förslaget.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.)

224124

Kuntjl. Maj:ts proposition nr <>0.

3

Försvarsdepartementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli.

Enligt den från och med den 1 juli 1920 gällande organisationen skulle

inom försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli vara an­

ställda

1 statssekreterare,

1 expeditionschef,

6 kansliråd,

6 förste kanslisekreterare,

1 registrator,

6 andre kanslisekreterare,

1 kontorsskrivare, kvinnlig,

2 kanslibiträden, kvinnliga,

3 kontorsbiträden, kvinnliga,

1 förste expeditionsvakt,

2 expeditionsvakter samt

amanuenser i män av behov.

Jämlikt beslut av 1923 års riksdag hava vissa ändringar vidtagits i staten

för departementet. Sålunda hava en förste och en andre kanslisekreterar-

tjänst indragits, varjämte en tjänsteman, som tidigare på förordnande uppe­

hållit en förste kanslisekreterarbefattning, numera avlönas med en andre

kanslisekreterarlön. Jämlikt beslut av 1924 års riksdag har ytterligare en

förste kanslisekreterarlön inbesparats, genom att icke någon vikarie avsetts

för en förste kanslisekreterare, som uppehåller ett kanslirådsämbete under

ordinarie innehavarens förordnande såsom expeditionschef i annat depar­

tement.

I samband med framläggandet för 1924 års riksdag av förslag till förenklad

behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål anmäldes för riksdagen, att

de efter förslagets genomförande kvarstående, på försvarsdepartementets före­

dragning ankommande regeringsrättsmålen icke vore av den betydelse, att

för deras beredning och föredragning behövde, såsom dittills varit fallet, av­

ses ett kansliråd. Emellertid syntes den dåvarande föredraganden få tagas

i anspråk för avarbetande av den å försvarsdepartementets regeringsrätts-

byrå förefintliga balansen, vilken beräknades motsvara ungefär två års arbete.

Någon indragning av personal i försvarsdepartementet kunde fördenskull ej

omedelbart föranledas av förslaget om förenklad handläggning av vissa be­

svärs- och anmärkningsmål, utan borde frågan härom framdeles upptagas till

omprövning.

I arets statsverksproposition hava beträffande departementets stat föresla­

gits vissa ändringar, som betingas av det för innevarande års riksdag fram­

lagda förslaget rörande ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings­

förhållanden.

4

Vid beräknandet av departementets personalbehov efter den nya försvars­

organisationen bör givetvis hänsyn tagas till ovanberörda besparingsmöj­

ligheter.

För övrigt torde frågan om begränsning av departementets personalbehov

erhålla förnyad aktualitet i samband med blivande undersökningar rörande

möjligheten att företaga ytterligare personalindragningar inom Kungl. Maj:ts

kansli i allmänhet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 50.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommando­

expeditioner.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att avhand­

las i samband med redogörelsen för lantförsvaret respektive sjöförsvaret.

LAN TI Ö R S V AR E T

»

Kungl. May.ts proposition nr 50.

I. Allmänna grunder för lånt försvarets ordnande.

Såsom i det föregående redan omförmälts, hava vid uppgörandet av

förslaget till ny försvarsorganisation de begränsningar, som ansetts böra

vidtagas, till större delen gjorts inom härorganisationen. Dessa begräns­

ningar hava skett såväl genom indragning av truppförband och beskärning

av kadern vid de kvarvarande truppförbanden som ock genom minskning

av den till fredstjänstgöring uttagna värnpliktskontingenten. För vinnandet

av besparingar har vidare utbildningstiden för de värnpliktiga avsevärt in­

skränkts i jämförelse med vad i gällande värnpliktslag stadgas.

Sedan frågorna om övergång till yrkesarmé eller milissystem varit föremål

för försvarsrevisionens prövning och sådan övergång avstyrkts av revisionen

i dess helhet, har jag icke funnit anledning att upptaga dessa spörsmål till

prövning. Det föreliggande förslaget bygger alltså principiellt på samma

grunder som nuvarande härorganisation.

Förslaget räknar med fyra arméfördelningar av enahanda sammansättning,

som föreslogs i 1924 års förs vårproposition. Vidare hava, av skäl som när­

mare angivits av försvarsrevisionen i dess den 15 mars 1923 avgivna be­

tänkande, avsetts särskilda trupper för det tidiga gränsförsvaret och för

Bodens fästning, här benämnda Övre Norrlands trupper. För Gotlands

försvar avses likaledes särskilda utom arméfördelningsförband stående trupp­

enheter. Behovet av infanteribesättning i Vaxholms och Karlskrona fäst­

ningar tillgodoses efter samma grunder som uti 1924 års försvarsproposition,

nämligen genom delar av Svea livgarde och Kronobergs regemente, de från

sistnämnda regemente redan i fred förlagda i Karlskrona. Liksom i nämnda

proposition bibehållas Bodens fästning och Tingstäde-positionen, under det

att Karlsborgs fästning nedlägges.

Utöver den sålunda angivna organisationen, på vilken den föreslagna

härordningen är baserad, hava verkställda utredningar givit vid handen

möjligheten av att under viss tid framåt organisera ett antal reservtrupper

med begagnande av redan utbildade äldre värnpliktsklasser samt den över­

taliga befälspersonal, som kommer att stå till förfogande på övergångsstat.

Av kostnadsskäl har den aktiva kadern måst, enligt av försvarsrevisionen

angivna grunder, begränsas till det för förvaltningen och utbildningen i fred

oundgängligen erforderliga. Behovet av befäl i övrigt vid mobilisering

måste därför tillgodoses genom särskilda åtgärder. Detta avses att ske efter

samma grunder, som för närvarande tillämpas.

Såsom redan nämnts, avses en minskning av den till fredstjänstgöring

uttagna värnpliktskontingenten. Denna minskning åstadkommes genom ut­

tagning av endast de vapenföra bland de värnpliktiga. Dessa fördelas till

8

linjetjänst och ersättningsreserv. De för linjetjänst avsedda värnpliktigas

tjänstgöringstid användes uteslutande för deras militära utbildning. Ersätt-

ningsreserven fullgör handräckningsarbetet och beräknas erhålla endast en

förberedande militär utbildning under en månad av sin tjänstgöringstid. Det

militära kravet på en ökad uttagning av värnpliktiga för utbildning till under­

befäl eller fackmän har i viss utsträckning beaktats. Studenter och likställda

förutsättas erhålla särskild utbildning liksom nu och samtliga vapenföra av

denna kategori värnpliktiga uttagas till linjetjänst.

I fråga om utbildningstiderna för de värnpliktiga ansluter sig förslaget

till vad 1924 års försvarsutskott förordat.

För att möjliggöra en bättre manskapsrekrytering och för att skapa

ett kvalitativt bättre underbefäl och befäl föreslås, att undervisningen i

allmäiibildande ämnen i manskaps- och underbefälsskolorna utvidgas. I

samma syfte föreslås en förlängning av underofficersskolan samt åtgärder

för att bereda dugande underbefäl och underofficerare möjlighet att vinna

inträde i krigsskolan och erhålla utbildning till officer. Rekryteringen av

officerskåren sker för övrigt enligt hittillsvarande grunder, och beträffande

officersaspiranternas utbildning ifrågasättes ingen annan ändring än att

tjänstgöringen vid trupp före inträdet i krigsskolan förlänges med ett år.

Härigenom uppfylles ett länge närt önskemal om mera samlevnad och bättre

kontakt med truppen för officersaspiranternas vidkommande.

I avseende på beväpning och utrustning av truppförbanden bygger för­

slaget på i huvudsak samma grunder, som tillämpades vid uppgörandet av

försvarsrevisionens förslag.

Över förslaget till ny härordning har chefen för generalstaben avgivit

yttrande (se bil. A), varjämte bemälde chef samt inspektören för militär­

läroverken yttrat sig rörande vissa rekryterings- och utbildningsfrågor (se

bil. B och C).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kungl. Maj:ta proposition nr 50.

9

II. Värnplikten.

A.

Arskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess

fördelning pä hären, marinen och flygvapnet.

Vid beräknandet av årskontingentens storlek torde man böra utgå från de

närmaste tio årsklasserna.

Medelstorleken av årsklasserna 1926—1935 fyra år före inskrivningsåret

kan enligt uppgift från statistiska centralbyrån beräknas till 58,290 man.

Under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern minskas årsklassen

på grund av emigration, till följd av fast anställning vid krigsmakten samt

på grund av dödsfall.

Vad först beträffar avgången på grund av emigration, beräknades denna

uti 1924 års försvarsproposition till 3,600 man. Enligt av statistiska cen­

tralbyrån lämnad uppgift synes densamma nu böra beräknas till 3,000 man.

Det årliga avdraget för manskap, som vinner fast anställning vid krigs­

makten, antogs av försvarsrevisionen uppgå till 3,000 man. Detta avdrag är,

som revisionen själv framhållit, högt beräknat. Uti 1924 års försvarspropo­

sition, som räknade med en icke oväsentligt större fast anställd manskaps-

styrka än revisionen föreslagit, utgick man från den av revisionen antagna

avdragssiffran. Då det ur flera synpunkter är av vikt, att det verkliga an­

talet värnpliktiga icke kommer att överstiga det beräknade, har avdraget

i fråga ansetts böra begränsas till 2,000 man.

Avgången på grund av dödsfall synes, liksom i 1924 års försvarspropo­

sition, böra beräknas till 1,000 man.

I enlighet med vad sålunda anförts anser jag mig böra beräkna den in­

skrivna värnpliktiga årsklassens medelstorlek sålunda:

Årsklassens medelstorlek fyra år före inskrivningsåret............... 58,290 man.

Avgång under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern:

på grund av emigration................................................ 3,000 man,

till följd av fast anställning vid krigsmakten......... 2,000 » ,

på grund av dödsfall .................................................... 1,000 » ,

eller tillhopa 6,000 man, 6,000 man.

Återstå 52,290 man.

Antalet inskrivning sskyldig a per år utgör alltså 52,290 man. Härav beräk­

nas bliva inskrivna:

såsom vapenföra 72 % eller ................................................................. 37,649 man,

» icke vapenföra 10 % eller ....................................................... 5,229

»

eller tillhopa 42,878 man.

Års-

kontingenten

Inskrivna

värnpliktiga.

10

Årskon-

tingentens

fördelning

på bären,

marinen och

flygvapnet.

FBrsvars-

revisionen.

Departements­

chefen.

1924 års försvarsutskott föreslog, att de icke vapenföra skulle helt frikallas

från värnpliktens fullgörande. Med hänsyn till önskvärdheten av att vid en

mobilisering av större omfattning kunna till tjänstgöring inkalla även ifråga­

varande värnpliktiga, torde denna värnpliktskategori böra frikallas allenast

från värnpliktens fullgörande under fredstid.

Från fredstjänstgöring torde vidare i överensstämmelse med nämnda ut­

skotts förslag böra frikallas såväl i § 16 mom. 2 värnpliktslagen omförmäld

värnpliktig som ock sådan värnpliktig, vilken vid den tidpunkt, då han är

skyldig att inställa sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för

sitt uppehälle beroende av hans arbete. Dessa värnpliktiga hava beräknats

komma att inom varje årskontingent utgöra omkring 1,500 man.

Antalet årligen inslcrivna värnpliktiga, som i fredstid äro skyldiga att inställa

sig till tjänstgöring, skulle sålunda utgöra 36,149 man.

Häri ingå även »studenter och likställda». Antalet årligen inskrivna värn­

pliktiga av denna kategori beräknas, i enlighet med vad försvarsrevisionen

föreslagit, till 1,266 vapenföra, varav »blivande läkare m. fl.» 125.

Nedanstående tabell utvisar årskontingentens förutsatta fördelning på

hären, marinen och flygvapnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Hären.

Marinen.

Flygvapnet.

Summa.

Studenter och likställda.

Officersaspiranter....................................

120

38

—

158

Blivande läkare m fl.............................

111

14

125

För annan utbildning avsedda...........

844

93

46

983

Tillhopa

1,075

145

46

1,266

Övriga värnpliktiga ....................................

30,283

3,700

900

34,883

Summa

31.358

3.845

946

36,149

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linje­

tjänst avsedda och ersättningsreserv.

Enligt försvarsrevisionens förslag äro de värnpliktiga avsedda att uppdelas

i två olika kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda samt ersättnings­

reserv. Den förra kategorien skulle erhålla en sådan fredsutbildning, att av

densamma krigsdugliga formationer i erforderlig omfattning kunde omedel­

bart organiseras vid inträffande mobilisering. Ersättningsreserven skulle

däremot erhålla endast en helt kort grundläggande utbildning i fred, så att

den bleve skickad att vid mobilisering ingå i depåerna för att efter komplet­

terande utbildning kunna dels ersätta avgången vid fältliären, dels vid behov

tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer. Det huvudsakliga av

handräckningstjänsten skulle i fredstid utföras av ersättningsreserven.

De hären tilldelade värnpliktiga fördelas i enlighet med revisionens för­

slag på för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.

Ersättningsreservens storlek beräknas med hänsyn till att den gemen­

11

samma handräcknings tjänsten vid truppförbanden i huvudsak skall utföras

av de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga och att det därjämte skall

bliva möjligt att bibringa dessa värnpliktiga viss militär utbildning under —

i medeltal per man — 30 dagar. Övriga i fred tjänstgöringsskyldiga värn­

pliktiga uttagas till linjetjänst.

På grund härav uppdelas härens värnpliktskontingent sålunda:

till linjetjänst uttagna värnpliktiga ...................................................... 20,858 man

» ersättningsreserven uttagna värnpliktiga ...................................... 10,500 »

tillhopa 31,358 man

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst

och ersättningsreserv.

Genom 1914 års härordning blevo värnpliktiga, som avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk,

eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad

Konungen förordnar, skall anses däremot svara, skyldiga att under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra, de vapenföra i 485 dagar och de icke vapen­

föra i 365 dagar. Den sålunda stadgade längre utbildningstiden avser att

bibringa de vapenföra kompetens för tjänstgöring såsom plutonchefer eller

i motsvarande befattningar samt göra de icke vapenföra användbara för vissa

särskilda tjänster, exempelvis adjutants- och sjukhusunderofficersbefattningar

vid etappväsendets sjukvårdsformationer, vissa intendentsbefattningar, såsom

expeditionsbiträden o. s. v.

Försvarare'visionen har ansett, att den år 1914 sålunda genomförda anord­

ningen att taga värnpliktiga med högre allmänbildning i anspråk för särskilda

befattningar inom organisationen alltjämt borde bibehållas. Erfarenheten

från de gångna åren gåve nämligen oförtydbart vid handen, att ifrågavarande

värnpliktiga vore av mycket stor betydelse för härorganisationen dels på

grund av den tillgång på värnpliktigt befäl, som därigenom erhölles och som

svårligen kunde på annat sätt beredas, dels ock på grund av de special­

kunskaper, som vissa bland dem, t. ex. läkare, veterinärer, ingenjörer m. fl.,

besutte. Yad befälsutbildningen anginge, vore det visserligen sant, att icke

alla studenter och likställda lämpade sig lika väl för sådan utbildning, men

i stort sett hade resultatet varit gott och tillfullo motsvarat förväntningarna.

Det hade också visat sig, att på en och samma tid kunde med ifrågavarande

värnpliktiga nås ett högst avsevärt bättre utbildningsresultat än med övriga

värnpliktiga. Jämväl ur synpunkten av försvarskostnadernas nedbringande

syntes det revisionen nödvändigt att bibehålla den särskilda studentorgani­

sationen. Det läge nämligen i öppen dag, att därest det för krigsorganisa­

tionen erforderliga befälet icke kunde på nu angivet sätt erhållas, andra åt­

gärder härför måste vidtagas, såsom ökandet av det aktiva befälet utöver

vad som för fredsorganisationens upprätthållande vore oundgängligen er

forderligt, anställandet av större antal reservstats- och annat reservbefäl, in­

rättandet av ytterligare läkar- och veterinärbeställningar o. s. v., allt åtgärder,

som vore ägnade att medföra högst avsevärda kostnader. Slutligen skulle ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 00.

Studenter

och

likställda.

Nuvarande

bestämmelser.

Försvars

-

revisionen.

Departements­

chefen.

Övriga

värnpliktiga.

slopande av studentorganisationen medföra synnerligen stora svårigheter för

rekrytering i fredstid av det antal reservofficerare, som enligt den av revisio­

nen tilltänkta krigsorganisationen vore oundgängligen erforderligt.

Då revisionen alltså hölle före, att den nuvarande studentorganisationen

borde bibehållas och såsom ett väsentligt led ingå i den nya härordningen,

följde därav, att samtliga till krigstjänst dugliga studenter och likställda,

såväl vapenföra som icke vapenföra, borde uttagas för utbildning till tjänst

i linjen.

I samband med framläggandet av förslag till lag om ändrad utbildnings­

tid för värnpliktiga av 1920 års klass uttalade jag i statsråd den 20 maj

1920, att starka skäl talade för ett övervägande, huruvida icke den med 1914

års härordning införda särställningen i värnpliktshänseende för studenter

och likställda borde upphöra. Ett sådant övervägande har under utarbetan­

det av det nu föreliggande förslaget ägt rum. Svårigheterna att utfinna lämp­

liga grunder för uttagning av värnpliktiga i allmänhet till utbildning för upp­

gifter, som nu avses att fyllas av studenter och likställda, hava emellertid

visat sig så pass stora, att jag ansett mig böra avstå från att framställa

förslag om ändring av den år 1914 genomförda anordningen. Olägenheterna

för de värnpliktiga av berörda anordning hava ju för övrigt starkt förminskats

genom den betydande minskning i övningstiden, som från och med år 1920

ägt rum, och torde kunna anses nästan fullständigt avlägsnade genom den

ytterligare minskning av övningstiden, som jag kommer att föreslå.

Som förut nämnts, beräknas den årligen vid hären inskrivna och i fred

tjänstgöringsskyldiga kontingenten studenter och likställda till i medeltal

1,075 man. Samtliga dessa studenter och likställda böra uttagas till linje­

tjänst.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga har i det föregående

upptagits till 20,858 man. Efter avdrag av studenter och likställda beräknas

den återstående styrkan uppgå till minst 19,783 man. Av skäl, som försvars-

revisionen i sitt betänkande (Del 1, sid. 156) anfört, bör denna styrka icke

sättas i något procentuellt förhållande till vederbörliga årsklassers storlek,

utan bör densamma i värnpliktslagen bestämmas till nyss angivna minimi-

siffra eller 19,783 man. Därigenom komma såväl infanteriet som special-

truppslagen att vid inskrivningen årligen erhålla sin vissa, till siffran be­

stämda linjekontingent.

Uttagningen av det sålunda fastställda antalet till linjetjänst avsedda värn­

pliktiga torde icke bliva förenad med några större svårigheter. De fysiskt

bäst rustade och de, vilka av andra skäl kunna anses hava de bästa förutsätt­

ningarna för att tillgodogöra sig utbildningen, böra naturligen uttagas till

linjetjänst. Sådana värnpliktiga däremot, som på grund av sin civila syssel­

sättning kunna anses särskilt lämpade för till handräckningstjänsten hörande

arbeten eller vilka kunna förebringa särskilda skäl för att få fullgöra tjänst­

göringen i en följd, böra uttagas till ersättningsreserven.

Enligt försvarsrevisionens förslag skulle samtliga värnpliktiga på Gotland

uttagas till linjetjänst. En dylik anordning ansågs nödvändig, då Gotland

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

icke alltid kunde påräkna att vid inträffande mobilisering erhålla för för­

svaret erforderliga truppkontingenter från fastlandet och följaktligen komme

att för sitt försvar huvudsakligen vara hänvisat till sin egen värnpliktstill-

gång. En uppdelning av de värnpliktiga å för linjetjänst avsedda och å er-

sättningsreserv i samma proportion som å fastlandet kunde därför icke ifråga­

sättas.

Enligt nu föreliggande förslag frikallas samtliga icke vapenföra från tjänst­

göring i fred. Av enahanda skäl, som revisionen anfört, böra därför samt­

liga vapenföra värnpliktiga på Gotland uttagas till linjetjänst. För detta ända­

mål torde dock icke erfordras några särskilda stadganden uti värnpliktslagen,

utan härför nödvändiga föreskrifter kunna utfärdas av Kungl. Maj:t.

På grund av den gotländska årskontingentens ringa storlek måste man

även — i likhet med försvarsrevisionen — räkna med att ett visst antal

värnpliktiga beordras från fastlandet för fullgörande av sin fredstjänstgöring

på Gotland.

Kungl. Maj:ta proposition nr 5)0.

13

D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas

uppdelning på härens olika trnppslag.

Nedanstående tabell utvisar, huru avgången bland de inskrivna värn­

pliktiga ansetts böra beräknas.

Tid för avgången.

Avgångs-

procent.

Anmärkningar.

I. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

*)

Av den inskrivna

Mellan inskrivning och inställelse till första tjänstgöring.

Inställelsen äger rum:

a) sommaren inskrivningsåret ........................................

b) hösten inskrivningsåret:

infanteriet ....................................

0 2.5

l)

6

0 4

‘)8

styrkan.

2)

Av antalet tillstädes-

komna.

övriga truppslag ...........................

c) våren året efter inskrivningsåret .............................

Under första tjänstgöringen..................................................

015

Under repetitionsövning i omedelbar anslutning till första

tjänstgöring ............................

00.7

Under annan repetitionsövning ..........................................

0 2

Under vartdera

2.—

15. åren

utöver den avgång, som äger

rum under tjänstgöring ....................................................... .

02

II. Till ersättningsreserv uttagna värnpliktiga.

Före inställelsen till tjänstgöring

(första tjänstgörings-

omgången) .........................................

0 4

Under tjänstgöringen.............................................................

0 5

Avgången

bland de

inskrivna

värnpliktiga.

Såsom förut nämnts, beräknas härens till linjetjänst uttagna årskontingent

Årskontingen-

studenter och likställda till 1,075 man, varav 120 officersaspiranter, 111 läkare tens

fSrdei-

m. fl. samt 844 för annan utbildning avsedda. I sistnämnda antal ingå de ^upp

olika truppslagens reservofficersaspiranter.

slagen.

14

Vad beträffar fördelningen av ifrågavarande värnpliktiga på de olika trupp­

slagen, torde det liksom för närvarande böra tillkomma Kungl. Maj:t att

efter förhållandena reglera densamma.

Antalet övriga till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga uppgår till 19,783

man. Dessa hava förutsatts bliva fördelade på de olika truppslagen på

följande sätt:

infanteriet.............................................................. 13,843 man

kavalleriet.............................................................. 595

>

artilleriet ............................................................ 2,835

»

ingenjörtrupperna.................... 1,110

»

trängtrupperna .................................................... 1,050

»

intendenturtruppema.......................................... 350

»

Summa 19,783 man.

Antalet till ersättningsreserven årligen uttagna värnpliktiga beräknas uppgå

till omkring 10,500 man. För detta manskaps uppdelande å olika truppslag

är givetvis handräckningsbehovet bestämmande.

E. Värnpliktstid och uppbådsindelning.

Nuvarande

Enligt gällande värnpliktslag är varje svensk man värnpliktig från och

bestämmelser.

me(] det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under

vilket hän fyller 42 år. Antalet årsklasser värnpliktiga utgör alltså 23.

Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i

första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är 15 år, därav 11 år

i första uppbådet och 4 år i andra uppbådet. Under den tid, värnpliktig

icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen. Tjänstetiden i landstor­

men är således i regel 8 år.

Departe-

Nu gällande bestämmelser om värnpliktstid och uppbådsindelning hava

■mentschefen.

ansetts böra bibehållas oförändrade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

F. Utbildningstiden.

1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

Värnpliktiga i allmänhet.

utbildnings- Utbildningstiderna för värnpliktiga i allmänhet vid de olika truppslagen

tiderna för ^or(je böra bestämmas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit,

i allmänhet. Desamma framgå av följande tabell, i vilken även motsvarande tider enligt

gällande härordning och nu tillämpat provisorium ävensom enligt vissa an­

givna förslag ansetts böra upptagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr oO.

15

Sammanlagt dagantal för utbildning av

Värnpliktiga i allmänhet.

till linjetj&nst uttagna värn­

pliktiga.

vapenföra

värnpliktiga.

Före­

liggande

förslag.

Försvars­

revisionen,

majoritets-

förslaget.

Försvars­

revisionen,

reservation

av herr

Joll.Nilsson

m. fl.

1914 års

härordning,

li

)

Provisoriet.

2)

Infanteriet:

Flertalet............................................

140

255

180

340

165(195)

Underbefäl eller fackmän........... '

200

365

240

400

225(255)

Kavalleriet.......................................

200

350

240

365

225(255)

Artilleriet .......................................

200

350

240

365

225(255)

Ingenjörtrupperna ........................

200

350

240

365

225(255)

Trängtrupperna:

Flertalet..........................................

140

210

180

240

165(195)

Underbefäl eller fackmän...........

200

325

240

365

225(255)

Intendenturtrupperna:

Flertalet............................................

140

180

180

240

165(1951

Underbefäl eller fackmän...........

200

300

240

365

225(255)

*) Reservtruppövning och landstormsövning äro icke medräknade.

*) Siffran inom parentes avser värnpliktiga, vilka påbörja sin första tjänstgöring på hösten

under första året.

Liksom 1924 års försvarsutskott har jag grundat detta förslag rörande

utbildningstiderna på den förutsättningen, att de av försvarsrevisionen (Del

1, sid. 176) förordade åtgärderna för höjandet av utbildningens effektivitet

komma att i största möjliga utsträckning genomföras. I överensstämmelse

härmed är ock utbildningen huvudsakligen förlagd till sommarhalvåret samt

den gemensamma handräckningstjänsten vid truppförbanden i allmänhet

avsedd att utföras av till ersättningsreserven hörande värnpliktiga.

Vad angår uttagning av värnpliktiga till underbefäl eller fackmän, torde

densamma, i enlighet med vad försvarsutskottet förordat, böra äga rum i

samband med inskrivningen och liksom för närvarande begränsas till infan­

teriet, trängen och intendenturtrupperna.

Enligt gällande härordning uttagas underbefäl eller fackmän av det vapen­

föra manskapet till följande procenttal, nämligen:

Underbefäl

eller fack­

män.

Nuvarande

bestämmelser

.

vid infanteriet, trängtrupperna i egentlig trängtjänst samt inten­

denturtrupperna .................................................................................... 14 % samt

vid trängtrupperna i egentlig sjukvårds- och sjukbärartjänst......... 10 %.

Uttagningen äger rum först efter de värnpliktigas inryckning till första

tjänstgöring.

16

Försvars-

revisionen.

Militära

myndigheter.

1924 års

försvars-

proposition.

1924 års

försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

Utbildnings­

tidens för­

läggning ocli

fördelning.

Försvarsre visionen liar föreslagit motsvarande u '

till linje­

tjänst uttagna värnpliktiga.

Såväl generalskommissionen som inspektören för infan

va uti sina

yttranden över revisionens betänkande förordat en betvdand ing av ut­

tagningsprocenten vid infanteriet. I likhet med vad som skett uti den vid

revisionens betänkande fogade Bil. 3 »Kortfattad översikt över vissa erfaren­

heter från världskriget», har chefen för generalstaben uti sitt s. k. bespa-

ringsförslag betonat, att infanteriet nu krävde ett jämförelsevis större antal

underbefäl än före världskriget, samt att infanteriets användbarhet ovillkor­

ligen måste tillgodoses, om härordningen skulle kunna fylla sin uppgift.

Enligt verkställda beräkningar borde uttagningen bestämmas till 25 %, om

densamma verkställdes redan i samband med inskrivningen.

Uti 1924 års försvarsproposition framhöll dåvarande statsrådet och chefen

för försvarsdepartementet, att vad chefen för generalstaben sålunda anfört

för en höjning av uttagningsprocenten vid infanteriet naturligen gällde i

ännu högre grad, därest utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid infan­

teriet begränsades till att omfatta endast 195 dagar. Vid sådant förhållande

kunde det bliva nödvändigt att vid mobilisering fylla ett större antal platser

med underbefäl eller fackmän, än vad chefen för generalstaben förutsatt.

Ehuru ur militär synpunkt en ytterligare höjning av uttagningsprocenten

således vore motiverad, borde densamma dock begränsas till 25 %, var­

igenom de nödvändigaste mobiliseringsbehoven av ifrågavarande manskap

syntes kunna tillgodoses. Den sålunda föreslagna uttagningsprocenten skulle,

därest uttagningen, såsom för närvarande vore fallet, ägde rum efter tjänst­

göringens början, motsvara omkring 20 %. Den verkliga höjningen upp-

ginge alltså till omkring 6 %. Vid träng- och intendenturtrupperna vore även­

ledes en ökad uttagning av underbefäl eller fackmän erforderlig. I enlighet

med vad chefen för generalstaben föreslagit, syntes denna dock kunna be­

gränsas till 20 %. Detta skulle, därest uttagningen av dessa värnpliktiga

såsom hittills ägde rum efter inställelsen till första tjänstgöringen, motsvara

en uttagning av omkring 16 %. Den verkliga höjningen av uttagningspro­

centen vore alltså för trängtrupperna i egentlig sjukvårds- och sjukbärar-

tjänst omkring 6 % samt för övriga kategorier endast omkring 2 %.

1924 års försvarsutskott ansåg sig dock icke kunna förorda uttagnings-

procentens höjande i vidare mån än till 15 %.

Därest den nu stadgade uttagningen av 14 % verkställdes redan i samband

med inskrivningen, skulle densamma närmast motsvara 18 %. En höjning

av uttagningsprocenten utöver vad försvarsutskottet föreslagit synes sålunda

redan på grund av den ändrade tiden för uttagningen vara motiverad. Härför

talar än ytterligare det ökade behovet av underbefäl. Jag anser mig därför

böra föreslå, att uttagningsprocenten vid infanteriet bestämmes till 20 %.

Samma procent torde även böra tillämpas vid träng- och intendenturtrup-

perna.

Den föreslagna utbildning stidens förläggning och fördelning rn. m. torde böra

ordnas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott förordat. Endast vad

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Hemförlov-

ning av de

värnpliktiga.

Försvars -

revisionen.

beträffar fleitalet värnpliktiga vid intendenturtrupperna liar en mindre

ändring

härutinnan ansetts böra företagas. Nämnda värnpliktiga skulle enligt ut"

skottets förslag fullgöra första tjänstgöringen under sommaren andra °värn-

pliktsåret. Av utbildningsskäl synes en inkallelse i tvenne grupper vara att

förorda- En översikt av vad sålunda föreslås lämnas i efterföljande tabell.

.

.ut* ^eillia tabell angivna tiderna för de värnpliktigas in- och utryck­

ning till och från tjänstgöring äro naturligen endast att betrakta såsom un»e-

farliga. Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att närmare reglera dessa

förhållanden. Med hänsyn härtill hava ock bestämmelserna i § 27 viirn-

pliktslagen angående utbildningstiden ansetts böra givas en sådan avfatt-

nmg, att densamma lämnar Kungl. Maj.t erforderlig frihet i detta hänseende.

I samband härmed står ock frågan angående hemförlofning av de värn­

pliktiga under tjänstgöringstiden.

För erhållande av en lämplig förläggning av utbildningstiden räknade för-

svarsrevisionen (Del 1, sid. 179) med att hemförlovning av de värnpliktiga

under forsta tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) liksom under det nu

tillämpade provisoriet skulle äga rum. De utbildningstider, som av revi­

sionen foresloges, vore beräknade med hänsyn till vad som inom revisionen

ansetts vara ett minimum för uppnåendet av ett tillfredsställande utbild-

nmgsresultat. Under sådana förhållanden vore det tydligt, att därest icke

en viss tid för hemförlovning bestämdes, de värnpliktiga icke kunde påräkna

att i samma utsträckning som hittills erhålla tjänstledighet för deltagande

i skördearbete eller för besökande av sina hem under de större helgerna.

Ur utbildningssynpunkt syntes inläggandet av ett lämpligt antal hemförlov­

ningsdagar icke behöva , medföra någon olägenhet. Då det emellertid i vissa

a 1 (t. ex. för värnpliktiga, som icke hade anförvanter att besöka) möjligen

kunde inträffa, att här avsedd hemförlovning ur de värnpliktigas egen syn­

punkt folie oläglig, borde det medgivas de värnpliktiga, som sådant önskade,

att efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord framställning kvar-

stanna i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken

de inkallats.

Ehuru mlaggandet av ett antal hemförlovningsdagar under tjänstgöring

Departements-

av sä kort varaktighet som den av mig föreslagna särskilt vid infanteriet ur chefen.

utbildningssynpunkt medför vissa olägenheter, finner jag mig ändock böra

rakua med att hemförlovning av de värnpliktiga i viss utsträckning kan

komma att aga rum under första tjänstgöringen (tjiinstgöring i en följd).

Det synes dock icke vare sig nödvändigt eller lämpligt att för varje särskild

vämpliktsgrupp bestämma ett visst antal hemförlovningsdagar. I stället

torde det böra tillkomma Kungl. Maj:t att, där så ur olika synpunkter be-

fannes önskvärt, låta anbefalla för ifrågavarande ändamål erforderlig hemför-

lovning.

Studenter och likställda.

Utbildningstiden för studenter och likställda torde böra bestämmas i enlig­

het med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit. Densamma framgår av föl­

jande tabell, i vilken även motsvarande tider enligt gällande härordning och

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 saml. 44 käft. (Nr 50.)

224124

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 6)0.

\'~i

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

U

Utbild-

Första

Antal

It

Truppslag och tjänster

ra. ra.

ningstid. tjänstgöring, repetitions-

Dagantal.

Dagantal.

övningar.

I

Infanteriet:

1.

Flertalet värnpliktiga

a. vårgruppen

............................................................

j

140

90

|

2

b

.

sommargruppen

....................................................

j

140

90

2

2.

Underbefäl eller fackmän

........................................

3.

Värnpliktiga,

uttagna till

200

150

2

a. skidi öp artjänst:

höstgruppen

....................................................

i

140

Tjänstgöring i en f(

vintergruppen

.............................................

.......

\

140

» »

b. garnisonstjänst:

140

sommargruppen....................................................... j

vintergruppen

....................................................

140

) ») »

vårgruppen

........................................................

140

» » »

c. övningstrupp vid infanteriskjutskolan

.......

140

» » »

Kavalleriet

.........................................................................

200

140

!

2

Fältartilleriet

....................................................................

200

140

2

i Fästningsartilleriet:

200

140

a. höstgruppen

.........................................................

J

b. vårgruppen.....................................................................

200

140

2

i Ingenjörtrupperna

............................................................

200

140

2

:

Trängtrupperna:

1.

Trängtjänst

140

115

1

j

a. flertalet värnpliktiga

........................................

b.

underbefäl eller fackmän

..............................

200

175

1

2. Sjukvårdstjänst

140

90

a. flertalet värnpliktiga

........................................

2

b. underbefäl eller fackmän ....................................

200

150

2

i

3. Biltjänst

a. flertalet värnpliktiga:

höstgruppen

.......................................................

vintergrflppen

.......................................................

140

140

115

115

1

1

j

140

115

1

sommargruppen

..................................................

b.

underbefäl eller fackmän

..............................

200

175

1

Intendenturtrupperna

:

1 1.

Flertalet värnpliktiga

a.

höstgruppen

............................................. ...........

140

115

1

b.

sommargruppen

...................................................

140

115

1

|

2.

Underbefäl eller fackmän

......................................

.1 200

175

1 1

övning.

25

25

25

30

30

30

30

30

25

25

25

25

25

25

25

25

25

25

25

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

förläggning och fördelning in. in.

Utbildningstidens ungefärliga förläggning

1. året

2. ä r e t

3. året

4. året

*/»

Vo

Ve Vto

Vo VlO

"Vo % Vio

»/• VlO

Vo VlO

"/i

'

Ve Vio

Ö/9 VlO

28/7

18/l

8/l

*V5

V. 7io

4/j

”/ll

Vn

7* ‘

»/,

V4

S4/8

18/i

•/.

7*o

7*

8/o 7io

6/o VlO

»,/io

j

7

j

■

h

I

8/o VlO

,8/4

«/» VlO

V. Vio

Ve Vio

“/«

6/« VlO

Ve VlO

7*

*/,

Vo VlO

"/» ' */»

9/ 9 5/l0

10/«

7» Vi#

Vo VlO

“/«

'

Vo VlO

----------- !—!---------

9/9 VlO

Vio

SO/,

28/i

aVfi

*/» V10

16/

6'

9/0

l

i

Vo VlO

"/»

9i9

Vo 5,'lO

VlO

--------- --------------------- I

hmb

a/i

B|.

Vo VlO

I8/o

»/»

Vo VlO

.—»--------------------- -

17/8

Vo

Vo VlO

20

Kungl. Maj-ds proposition nr 50.

nu tillämpat provisorium ävensom enligt vissa angivna förslag ansetts böra

upptagas.

Studenter och likställda.

Föreliggande förslag .........................................................................

Försvarsrevisionen, majoritetsförslaget........................................

Försvarsrevisionen, reservation av herr Joh. Nilsson m. fl.

1914 års härordning ..........................................................................

Provisoriet.............................................................................................

Utbild­

ningstid.

Dagantal.

260

365

330

485

330

Den föreslagna utbildningstidens förläggning och fördelning m. m. torde

likaledes böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad 1924 års

försvarsutskott förordat. En översikt av vad sålunda föreslås lämnas i föl­

jande tabell.

Truppslag och

tjänster m. m.

Utbild­

ningstid.

Dag­

antal.

Första

tjänst­

göring.

Dag-

antal.

Antal

repeti-

tions-

öv-

ningar.

Itepeti-

tions-

övning.

Dag-

antal.

Utbildningstidens ungefärliga

j

förläggning.

l:a året

2:a

året

Befälselever:

Infanteriet, träng-

och intendentur-

'Ve

Iä/is

S6/7 9/« VtO

trupperna ...........

260

235

1

25

190

l"45l‘25'1

Kavalleriet, artille-

riet och ingenjör-

'Ve

22/i2

5,7 / 7 Ö/® VlO

trupperna ...........

260

230

1

30

'

190

Militär-

Fack-

Fack-

utbild-

utbild-

tj änst-

ning.

ning.

gönng.

Läkare.....................

260

160

50

50

Veterinärer...........

260

140

40

80

Tandläkare och

apotekare............

260

60

42

158

Yad beträffar de ovan angivna tiderna för in- och utryckning till och från

tjänstgöring, ävensom hemförlovning av studenter och likställda, hänvisas till

vad i det föregående anförts rörande värnpliktiga i allmänhet.

2.

Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.

I enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit bör tjänstgörings­

tiden för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, bestämmas till samma

antal dagar som för flertalet värnpliktiga, uttagna till linjetjänstgöring, d. v. s.

till 140 dagar. Härav avses 30 dagar i medeltal per man för bibringande

av militär utbildning samt återstående 110 dagar för utförande av hand-

räckningstjänst.

21

För den gemensamma handräckningstjänsten vid truppförbanden erfordras

enligt gjorda beräkningar årligen omkring 1,050,000 tjänstgöringsdagar. En­

ligt vad i det föregående anförts, har årskontingenten till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga med hänsyn härtill bestämts till 10,500 man. För denna

styrkas militära utbildning, på sätt ovan föreslagits, erfordras ytterligare

omkring 285,000 tjänstgöringsdagar. Det sammanlagda behovet tjänstgörings­

dagar bliver sålunda 1,335,000 eller i runt tal 1,350,000.

För reglering av för ändamålet beräknade kostnader torde, i enlighet med

vad i 1924 års försvarsproposition föreslogs, Kungl. Maj:t böra erhålla rätt

att vid behov genom hemförlovning avkorta ersättningsreservens tjänstgöring

i den utsträckning, som erfordras för nedbringande av antalet tjänstgörings

dagar till 1,350,000.

3. Reservtrupp- och landstormsövningar.

Av skäl, som 1924 års försvarsutskott anfört, upptager det förslag, som

jag går att framlägga, icke några särskilda reservtrupp- eller landstorms-

övningar.

Till understödjande av den frivilliga landstormsbefälsutbildningen föreslogs

uti 1924 års försvarsproposition uppförande i riksstaten av ett ordinarie be­

lopp av 50,000 kronor. 1924 års försvarsutskott förklarade sig tillfullo be-

hjärta angelägenheten av att landstormen erhölle ett väl utbildat befäl och

fann sig därför kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag. En förutsättning här­

för var dock, att åtgärder komme att vidtagas i syfte att till landstorms-

befäl i möjligaste mån förvärva f. d. fast anställda vid krigsmakten.

I anslutning till vad utskottet sålunda uttalat har även jag ansett, att för

detta ändamål bör beräknas ett årligt anslag av 50,000 kronor.

4. Frivilliga skytteväsendet.

Liksom 1924 års försvarsutskott finner icke heller jag skäl föreligga att

beräkna några medel för det frivilliga shjtteväsendets befrämjande.

G. De värnpliktigas inskrivning.

Enligt § 18 i nu gällande värnpliktslag skall för varje rullföringsområde

Nuvarande

och sjömanshus finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en regements- bestämmel^r-

officer såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en av Konungens

befallningsliavande förordnad lagfaren ledamot, rullförings- respektive sjö-

rullföringsbefälhavaren samt två inom rullföringsområdet eller den stad, där

sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer, vilka väljas av lands­

tinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder under

landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden biträdas av läkare.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två

eller flera inskrivningsnämnder. Yid sammanträde av inskrivningsnämnd

för (lant-)rullföringsområde, från vilket ett större antal värnpliktiga tilldelas

marinen, må vidare officer av marinen närvara för att lämna erforderliga

upplysningar och göra de yrkanden, som han finner behövliga i fråga om

Kungi. Maj.ts proposition nr 50.

1924 års

försvars-

pr oposition■

Departements­

chefen.

Nuvarande

bestämmelser,

Försrars-

revisionen.

inskrivningen av värnpliktig till tjänst eller särskild befattning vid marinen,

dock utan rätt att deltaga i nämndens beslut.

För deltagande i inskrivningsnämnds sammanträden äga nämndens ord­

förande och ledamöter samt nämnden biträdande läkare ävensom förberörda

officer av marinen uppbära resekostnads- och traktamentsersättning, varjämte

den lagfarne ledamoten under senare år uppburit ett arvode av 10 kronor

för varje förrättningsdag.

Enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser skall dessutom viss per­

sonal (rullföringsbiträde, underbefäl och meniga) beordras att biträda vid

inskrivningsförrättning.

Uti 1924 års försvarsproposition föreslogs, att inskrivningsnämnd skulle

bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare och en av veder­

börande landsting (stad, som ej deltager i landsting) utsedd icke militär

ledamot, samt att nämnden skulle biträdas av rullföringsbefälhavaren (sjörull-

föringsbefälhavaren).

Därest inskrivningsnämnd erhölle nu föreslagen sammansättning, syntes

för sådan nämnds beslutförhet böra fordras, att samtliga ledamöter vore

närvarande.

Ifrågavarande av 1924 års försvarsutskott tillstyrkta förslag anser jag

böra på nytt framläggas för riksdagen i oförändrat skick.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

H. De värnpliktigas avlöning.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser åtnjuta de värnpliktiga under

fredstjänstgöring, förutom underhåll och beklädnad in natura, även viss

kontant ersättning. Denna ersättning utgår dels i form av penningbidrag

och dels i form av penningtillskott.

Vad penningbidraget beträffar, utgår detta till samtliga värnpliktiga under

all slags tjänstgöring och utgör under första tjänstgöring och repetitions-

övning 50 öre om dagen samt under reservtruppövning och landstormsövning

1 krona om dagen.

Penningtillskottet åter utgår endast till sådana beväringen tillhörande

värnpliktiga, som tjänstgöra såsom underbefäl. Under tiden för sådan tjänst­

göring äga de åtnjuta — utöver penningbidraget — 25 öre om dagen utom

under tredje repetitionsövningen vid fotfolket, då penningtillskottet utgår

med 50 öre om dagen till dem, som tjänstgöra såsom underbefäl och uttagits

enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen.

Med hänsyn till den av försvarsrevisionen förutsatta omläggningen av

värnpliktstjänstgöringen föreslog revisionen, att penningbidraget skulle utgå

för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga med 25 öre om dagen och

för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga med 50 öre om dagen under den

första tjänstgöringen (sommarrekrytskola) ävensom under den tid, vederbö­

rande fullgjorde honom åliggande tjänstgöring i en följd, samt med 75 öre

om dagen under annan tjänstgöring (vinterrekrytskola, repetitionsövning).

Till de i landstormsövning deltagande värnpliktiga skulle såsom hittills utgå

23

ett penningbidrag av 1 krona om dagen. Penningtillskott skulle enligt revi­

sionens förslag icke utgå.

Efter övervägande av på förevarande fråga inverkande omständigheter

finner jag mig i likhet med 1924 års försvarsutskott böra föreslå, att pen­

ningbidraget till de värnpliktiga skall under hela tjänstgöringstiden utgå

med 50 öre om dagen, samt att penningtillskott icke skall utgå till någon'

värn pliktskategori.

Kungl. Maj-.ta proposition nr 50.

III. Fredsorganisationen.

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.

Lantförsvarets kommandoexpedition, vilken har att handlägga kommando­

mål rörande armén, består för närvarande av:

1 chef,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kompaniofficerare ur generalstaben,

1 registrator,

inkommenderade officerare å aktiv stat och pensionsstat i mån av behov

samt

1 förste expeditionsvakt.

Till kommandoexpeditionens personal plägar jämväl hänföras chefens för

försvarsdepartementet adjutant, vartill beordras en kompaniofficer ur general­

staben.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet inom kommandoexpeditionen be­

ordras erforderligt antal underofficerare eller underbefäl — vanligen furirer

— ur de i Stockholm förlagda truppförbanden.

Förutom nu nämnda personal tjänstgör även i kommandoexpeditionen i

och för sin utbildning ett visst antal aspiranter vid generalstaben.

För ärendenas handläggning är kommandoexpeditionen organiserad å sär­

skilda detaljer.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition, vilken i förevarande

hänseende tillstyrkts av 1924 års försvarsutskott, bör personalen vid lant­

försvarets kommandoexpedition utgöras av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värn­

plikts-, bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemed-

delanden rörande Lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för bok­

detaljen, samtliga med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvo­

den å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

24

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

B.

Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen utgöres av fyra departement och en styrelse, nämligen:

artilleridepartementet,

fortifikationsdepartementet,

intendentsdepartementet,

civila departementet samt

sjukvårdsstyrelsen.

Den å arméforv ältning ens stat uppförda personalen utgöres av:

Civil personal:

1 generalkrigskommissarie,

4 krigsråd,

13 tjänstemän i 15. lönegraden1) (sekreterare och kamrerare, sekreterare,

krigskassor, revisionskommissarier, kamrerare samt ombudsman),

16 tjänstemän i 13. lönegraden (bokhållare, notarier, registrator samt

revisorer),

1 domäntjänsteman,

5 kvinnliga kontorsskrivare,

8 kvinnliga kanslibiträden,

13 kvinnliga kontorsbiträden,

1 förste expeditionsvakt och

6 expeditionsvakter.

Civilmilitär personal (å sjukvårdsstyrelsen):

1 generalfältläkare,

1 överfältläkare,

1 överfältveterinär,

1 byråassistent, regementsläkare,

1 byråassistent, regementsveterinär,

1 assistent, bataljonsläkare, och

1 förrådsvaktmästare.

Den å andra stater uppförda, till arméförvaltningen hörande militära och

civilmilitära personalen utgöres av:

å artilleridepartementet: generalfälttygmästaren, fälttygmästaren, 6 artille­

ristabsofficerare och 7 departementsskrivare;

å fortifikationsdepartementet: chefen för fortifikationen, regementsoffice­

rare, kompaniofficerare och underofficerare vid fortifikationen efter behov;

å intendentsdepartementet: generalintendenten, regementsofficerare, kom­

paniofficerare och underofficerare vid intendenturkåren efter behov; samt

å sjukvårdsstyrelsen: 1 officer vid intendenturkåren och 1 förvaltare vid

intendenturkåren.

Med anledning av den under de senare åren inträdda ökningen av göro-

målen inom arméförvaltningen har från och med år 1920 en förstärkning av

9 I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har framlagts förslag till ändrad

löneplan, enligt vilken 15. och 13. lönegraderna erhållit beteckningen 24. resp. 21. löne­

graden. För 5 av de 13 tjänstemännen i förstnämnda lönegrad har föreslagits uppflytt­

ning i 26. lönegraden. För kontorsskrivare, kanslibiträden och kontorsbiträden hava före­

slagits benämningarna kansliskrivare, förste kanslibiträden och kanslibiträden.

25

den civila personalen visat sig nödvändig. På grund därav, att fråga upp­

stått om en omorganisation av ämbetsverket, har emellertid den ytterligare

erforderliga personalen icke uppförts å ordinarie stat. Ifrågavarande extra

personal har intill den 1 juli 1923 utgjorts av:

1 byråchef,

3 sekreterare,

1 notarie,

1 kvinnlig kontorsskrivare,

1 kvinnligt kanslibiträde och

1 expeditionsvakt.

Från och med sistnämnda dag hava emellertid jämlikt beslut av 1923 års

riksdag två av de extra sekreterarbefattningarna indragits.

I 1924 års försvarsproposition har min företrädare i ämbetet framhållit,

att frågan om arméförvaltningens organisation torde böra uppskjutas, till

dess statsmakterna fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna

organisation och omfattning. Önskvärt vore dock, att frågan om hela för­

valtningens organisation snarast möjligt upptoges till avgörande. De beskär-

ningar av försvarsorganisationen, som kunde befinnas nödvändiga, borde

nämligen icke ensidigt drabba de vitalaste delarna av försvarsorganisationen,

truppernas organisation och utbildning, utan även och om möjligt i lika

grad förvaltningen, den högre såväl som den lägre. Förvaltningsorganisa­

tionen borde därför förenklas, så långt detta vore möjligt, utan att dess

effektivitet därav bleve lidande.

Beträffande den å sjukvårdsstyrelsen anställda personalen borde assisten­

ten utbytas mot en generalstabsofficer samt officeren ur intendenturkåren

och förvaltaren utbytas mot 1 pensionerad officer såsom redogörare respek­

tive 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare. En besparing mot­

svarande kostnaderna för den för närvarande å extra stat uppförda perso­

nalen borde för framtiden kunna göras.

Uti ovannämnda uttalande anser jag mig böra instämma. Mot de berörda

förändringarna i fråga om den vid sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande perso­

nalen, vilka tillstyrktes av 1924 års försvarsutskott, har jag intet att erinra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppför­

band. Fästningar.

1. Högre truppförband.

Arméfördelningarna.

Såsom av det föregående framgår, innebär det förslag, jag går att fram­

lägga, att antalet arméfördelningar minskas från sex till fyra. Detta medför

en omläggning av landets militäradministrativa indelning. Huru den nya in­

delningen i arméfördelningsområden lämpligen bör göras, torde tillkomma

Kungl. Maj:t att närmare bestämma. I enlighet med försvarsrevisionens

förslag (Del 1, sid. 282) har jag förutsatt, att de fyra arméfördelningssta-

1924 års

försvars­

proposition.

Departements­

chefen.

berna komma att förläggas till Hälsingborg, Skövde, Stockholm och Öster­

sund.

För närvarande ingå enligt fredsorganisationen i varje arméfördelning 4

infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 artilleriregemente och 1 träng-

kår. Härutinnan torde icke någon ändring böra företagas.

Förutom ovan avsedda truppförband ingå för närvarande jämväl vissa

andra truppförband i fred i arméfördelningarna, nämligen:

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, avsedda att vid mobili­

sering utgöra infanteribesättningar i Karlskrona och Vaxholms kustfäst­

ningar;

Skånska husar- och dragonregementena, avsedda att jämte en ridande

division ur Wendes artilleriregemente vid mobilisering bilda en självständig

kavallerifördelning;

Positionsartilleriregementet och Karlsborgs artillerikår, avsedda att vid

mobilisering uppsätta fälthärens tunga artilleriformationer;

Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer *) samt Fälttelegrafkåren utom ett

till Boden förlagt detachement, avsedda att vid mobilisering uppsätta för

fälthären, kustfästningarna m. m. erforderliga ingenjörformationer; samt

första, andra och fjärde intendenturkompanierna, avsedda att vid mo­

bilisering uppsätta för fälthären m. m. erforderliga intendenturformationer.

Beträffande ifrågavarande truppförband får jag i detta’sammanhang an­

föra följande.

Vad först beträffar Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, kom

försvarsrevisionen till den uppfattningen, att dessa båda regementen skulle

indragas. Behovet av infanteribesättning i Karlskrona och Vaxholms fäst­

ningar skulle tillgodoses genom att för detta ändamål avse tvenne andra

regementen, nämligen Kronobergs regemente i Växjö, respektive Göta liv­

garde i Stockholm.

I 1924 års försvarsproposition, vilken likaledes räknade med en indrag­

ning av de båda kustfästningsinfanteriregementena, förutsattes, att infanteri

för kustfästningarnas behov skulle vid mobilisering avdelas från vissa till

fördelningsinfanteriet hörande regementen. För detta ändamål skulle dessa

regementen erhålla en förstärkning av befälskadern och en ökad värnplikts-

kontingent.

Av kostnadsskäl synes det senare förfaringssättet vara att förorda. Med

hänsyn härtill har uti föreliggande förslag räknats med en för ändamålet i

fråga avpassad förstärkning av befälskadern och linjekontingenten av värn­

pliktiga vid Svea livgarde och Kronobergs regemente. Den för Vaxholms

fästning avsedda styrkan vid Svea livgarde har jämväl ansetts kunna förläggas

tillsammans med regementet i övrigt, utan att krigsberedskapen därigenom

äventyras. Vid mobilisering kan, såsom försvarsrevisionen framhåller (Del

1, sid. 285), besättningsstyrkan snabbt transporteras till Vaxholm. På grund

av närheten till fästningen torde även utan allt för stora olägenheter övningar

') Norrlands ingenjörkår är avsedd att förläggas till Östersund. I avvaktan på kasern-

etablissementets uppförande är kåren tillsvidare uppdelad på Svea och Göta ingenjörkårer.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition nr ,r)0.

i fred kunna anordnas under vederbörande kommendants ledning inom fäst­

ningen i fråga och eventuellt även repetitionsövningar kunna förläggas till

densamma. Vad åter beträffar den för Karlskrona fästning avsedda styrkan

vid Kronobergs regemente, torde varken krigsberedskapen eller utbildningen

kunna på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses genom en förläggning

til] Växjö tillsammans med regementet i övrigt. Det kan vidare ur flera

synpunkter icke anses lämpligt] att förlägga Kronobergs regemente i dess

helhet till fästningen-i fråga. Vid sådant förhållande synes den enda möjlig­

heten vara att från regementet detachera den för fästningen beräknade

styrkan och förlägga det sålunda bildade detacliementet till Karlskrona.

Gjorda undersökningar giva vid handen, att en sådan förläggning lämpligen

bör ordnas tillsammans med fästningsingenjörkompaniet från Göta ingenjör­

kår, varigenom den här föreslagna anordningen icke kommer att medföra

några väsentliga kostnader.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition anser jag mig böra

föreslå, att kavallerifördelningen och Wendes artilleriregementes ridande

division indragas. Av det skånska kavalleriet kommer vid sådant förhål­

lande endast att kvarstå ett för den södra arméfördelningen avsett kavalle­

riregemente, vilket lämpligen torde böra benämnas Skånska kavalleriregementet.

Positionsartilleriregementet är för närvarande beväpnat med 15 cm. hau-

bitser. Denna materiel bör, i enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit,

i viss utsträckning överföras till fördelningsartilleriregementena för kom­

plettering av deras beväpning. I enlighet med 1924 års försvarsproposition

torde till Positionsartilleriregementet i övrigt böra överflyttas dels den tunga

fältartillerimateriel, som för närvarande tillhör Karlsborgs artillerikår, dels

de av Fälttelegrafkåren för närvarande organiserade fältballongformationerna,

samt regementet i sammanhang härmed benämnas Arméartilleriregementet.

Likaledes torde i enlighet med 1924 års försvarsproposition luftvärns-

artillerimaterielen jämte de för närvarande av ingenjörtrupperna uppsatta

fältbelysningsformationerna böra överflyttas till Karlsborgs artillerikår, vilket

truppförband därefter bör benämnas Luftvärnsartilleriregenientet.

Svea och Göta ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren äro fortfarande er­

forderliga. Norrlands ingenjörkår, för vilken kasernetablissement ännu icke

är uppfört, synes utan större olägenheter kunna indragas. Till följd av orga­

niserandet av ett särskilt flygvapen kommer det nuvarande flygkompaniet

icke att ingå i Fälttelegrafkåren.

Första och andra intendenturkompanierna komma alltjämt att vara er­

forderliga.

Övre Norrlands trupper.

Övre Norrlands trupper böra i enlighet med försvarsrevisionens förslag

omfatta Västerbottens regemente samt följande till Boden förlagda trupp­

förband, nämligen: Norrbottens regemente, en skvadron ur Norrlands dragon­

regemente, Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente, Bodens ingen­

jörkår och ett intendenturkompani (tredje intendenturkompaniet). För Väster­

bottens regemente föreslås en något mindre organisation än för övriga in­

fanteriregementen.

28

Kungl. Maj:ts proposition pr 50.

Gotlands trupper.

Gotlands trupper böra utgöras av Gotlands infanterikår och Gotlands

artillerikår.

2.

Fästningar.

Fästningen Boden samt Tingstäde-positionen böra bibehållas, varemot

Karlsborgs fästning, i överensstämmelse med vad i 1924 års försvarspropo-

sition föreslogs, nedlägges.

3. De lägre truppförbanden och deras förläggningsorter.

Vid genomförandet av den av mig föreslagna härorganisationen komma

åtskilliga lägre truppförband att indragas. Därjämte bliva vissa ändringar

erforderliga beträffande truppförbandens förläggning m. m.

Vid övervägandet av frågan, vilka truppförband som skola indragas, måste

hänsyn tagas till en mångfald olika omständigheter.

Såsom försvarsrevisionen framhållit, bör sålunda först och främst beaktas

förläggningsorternas större eller mindre lämplighet ur mobiliseringssynpunkt.

I detta hänseende gäller det att tillse, att de olika truppförbanden erhålla

en sådan förläggning, att deras mobilisering kan försiggå med erforderlig

snabbhet och säkerhet, ävensom att förläggningsorterna bliva i möjligaste mån

Ryggade. I samband med bedömandet av förläggningsorterna ur mobiliserings-

synpunkt bör hänsyn jämväl tagas till deras belägenhet dels ur synpunkten

att — särskilt under tiden närmast före och efter mobiliseringen — erhålla

skydd för landgränser och kuster, viktigare kommunikationsleder m. m. även­

som nödiga besättningar i fästningar, dels ock ur synpunkten att erhålla

en lämplig indelning i arméfördelningsområden samt att efter mobiliseringens

avslutande snabbt kunna förena och i olika riktningar transportera de i

arméfördelningarna ingående truppförbanden.

För den föreliggande frågans allsidiga bedömande måste hänsyn vidare

tagas till de olika förläggningsorternas beskaffenhet ur utbildningssynpunkt.

Vidare bör beaktas de värnpliktigas intresse av att få fullgöra sin värn­

plikt så nära hemorten som möjligt. Ur denna synpunkt är det, liksom i

mobiliseringsavseende, en fördel, om truppförbanden äro någorlunda jämnt

fördelade över landet efter befolkningstätheten. En annan omständighet,

som bör beaktas, är de lokala intressen, vilka äro förknippade med veder­

börande truppförbands förläggning. Särskilt måste hänsyn tagas till de med

vissa städer träffade överenskommelserna angående truppförbands förläggande

till dessa. Då, som bekant, kasernetablissementen för samtliga nuvarande

truppförband ännu icke äro färdiga, är det vidare önskvärt, att den erforder­

liga indragningen av truppförband kan verkställas så, att några ytterligare

kostnader för kasernbyggnader icke behöva ifrågakomma. Slutligen torde

med hänsyn till särskilt de äldre truppförbandens traditioner en eventuell

indragning böra genomföras på det sättet, att vederbörande truppförband

sammanslås med annat till ett nytt truppförband, vilket sålunda kommer

att i sig upptaga och vårda båda de gamla förbandens traditioner.

29

Då det nu gällt att bestämma, vilka truppförband som närmast synas

böra indragas, liar jag sökt att i möjligaste mån taga hänsyn till och mot

varandra väga ovan angivna synpunkter och önskemål.

De truppförband ur infanteriet, som sålunda närmast böra ifrågasättas

till indragning, äro, såsom i det föregående angivits, Karlskrona och Vax­

holms grenadjärregementen. Indragningen synes böra ske på så sätt, att

det förra sammanslås med Kronobergs regemente samt det senare med

Svea livgarde. Med sistnämnda regemente förenas även Göta livgarde. Liv­

regementets grenadjärer och Västmanlands regemente sammanföras till ett

regemente, benämnt Livregementets grenadjärer (Örebro). Första och Andra

livgrenadjärregementena sammanslås till Livgrenadjärregementet samt Väst­

göta och Bohusläns regementen till Västgöta-Bohus regemente (Vänersborg),

Jönköpings och Kalmar regementen torde böra sammanslås till Smålands

regemente (Eksjö) samt Norra och Södra skånska infanteriregementena till

Skånska infanteriregementet (Kristianstad). Slutligen föreslås Västernorrlands

regemente till indragning.

Beträffande truppförbanden ur Jcavalleriet torde Livgardet till häst böra

sammanslås med Livregementets dragoner till Livregementets dragoner

(Stockholm), Livregementets husarer och Smålands husarregemente till Liv­

regementets husarer (Skövde) samt Skånska husar- och dragonregementena

jämte Kronprinsens husarregemente till Skånska kavalleriregementet (Häl­

singborg).

Av artilleriets truppförband böra Svea och Upplands artilleriregementen

sammanslås till Svea artilleriregemente (Uppsala) samt Smålands artilleri­

regemente indragas. Arméartilleriregementet bör förläggas till Jönköping

och där övertaga Smålands artilleriregementes etablissement. Övriga före­

slagna förändringar beträffande artilleriets truppförband framgå av vad ovan

anförts.

Av ingenjörtrupperna torde en fältingenjörkår såsom för närvarande böra

förläggas i Stockholm samt en fältingenjörkår till Linköping (Andra livgre-

nadjärregementets etablissement). De båda för Karlskrona och Vaxholms

fästningar avsedda ingenjörkompanierna böra fortfarande vara förlagda inom

respektive fästningar, det förra tillsammans med detachementet ur Krono­

bergs regemente. Fälttelegrafkåren bör förläggas till något av de etablisse­

ment i Stockholm, som genom ovan föreslagna åtgärder komma att stå till

förfogande.

Av trängens truppförband böra Svea och Östgöta trängkårer sammanslås

till Svea trängkår (Linköping) samt Göta och Västmanlands trängkårer till

Göta trängkår (Skövde).

Av intendenturtrupperna indrages fjärde intendenturkompaniet (Sollefteå).

Vad beträffar de ovan angivna förläggningsorterna, är det givetvis icke

uteslutet, att det vid genomförandet av den sålunda föreslagna truppför-

bandsindragningen kan befinnas erforderligt att härutinnan företaga vissa

jämkningar.

Kung!. Maj:tu proposition nr 50.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

'

4. Sammanfattning.

En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver alltså vid handen,

att armén i fred skulle komma att bestå av följande truppförband, nämligen:

Svea livgarde,

Livregementets grenadjärer

»

Livgrenadjärregementet,

»

Västgöta-Bohus regemente,

»

Upplands regemente,

»

Skaraborgs regemente,

Södermanlands regemente,

»

Kronobergs regemente1),

»

Smålands regemente,

»

Dalregementet,

»

Hälsinge regemente,

»

Älvsborgs regemente,

»

Hallands regemente,

»

Norrbottens regemente,

»

Västerbottens regemente,

»

Värmlands regemente,

»

Jämtlands fältjägarregemente,

»

Skånska infanteriregementet,

*

Gotlands infanterikår,

förlagd

Infanteriet,

förlagt i Stockholm,

»

» Örebro,

»

» Linköping,

k

» Vänersborg,

»

» Uppsala,

»

» Skövde,

»

» Strängnäs,

»

» Växjö,

»

» Eksjö,

»

» Falun,

»

» Gävle,

»

» Borås,

»

» Halmstad,

»

» Boden,

»

» Umeå,

»

» Karlstad,

Östersund,.

Kristianstad,

Visby.

Kavalleriet.

Livregementets dragoner, förlagt i Stockholm,

Livregementets husarer,

»

» Skövde,

Skånska kavalleriregementet,

»

» Hälsingborg,

Norrlands dragonregemente2), »

» Umeå.

Artilleriet.

Svea artilleriregemente, förlagt i Uppsala,

Göta artilleriregemente,

»

» Göteborg,

Wendes artilleriregemente, »

» Kristianstad,

Norrlands artilleriregemente, »

» Östersund,

Gotlands artillerikår,

förlagd » Visby,

Norrbottens artillerikår,

»

» Boden,

Arméartilleriregementet, förlagt » Jönköping,

Luftvärnsartilleriregementet, »

» Karlsborg,

Bodens artilleriregemente, »

» Boden.

l) Utom dess detachement i Karlskrona.

a) En skvadron detacherad till Boden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

31

Svea ingenjörkår '),

Göta ingenjörkår2),

Fälttelegrafkåren,

Bodens ingenjörkår,

Ingenjörtrupperna,

förlagd i Stockliolm,

»

» Linköping,

»

» Stockholm,

»

» Boden,

Trängtruppern a.

Svea trängkår, förlagd i Linköping,

Göta trängkår,

»

» Skövde,

Norrlands trängkår,

»

» Sollefteå,

Skånska trängkåren,

»

» Hässleholm.

Intendenturtrupperna.

Första intendenturkompaniet, förlagt i Stockholm,

Andra

»

,

»

» Karlsborg,

Tredje

»

,

». » Boden.

Av ovanstående truppförband hänföras i fred

till Övre Norrlands trupper:

Norrbottens regemente,

Västerbottens regemente,

en skvadron ur Norrlands dragonregemente,

Norrbottens artillerikår,

Bodens artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår och

Tredje intendenturkompaniet; samt

till Gotlands trupper:

Gotlands infanterikår och

Gotlands artillerikår.

Övriga truppförband indelas i fred, på sätt Konungen bestämmer, i fyra

arméfördelningar.

D. Högre staber och inspektioner m. m.

1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.

Chefskapet över arméfördelning utövas av arméfördelningschefen, vilken

är generalsperson med lön från staten för generalitetet.

Arméfördelningschefen har till sitt förfogande en stab, arméfördelnings-

staben, vilken består av följande personal, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren, *)

*) Utom dess fästaingsingenjörkompani i Vaxholm.

s) »

»

»

i Karlskrona.

Nuvarande

organisation.

32

Departements­

chefen

.

Nuvarande

organisation-

Försvars-

revisionen.

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren, samt

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren.

Inom arméfördelningsstaben tjänstgöra jämväl underofficerare, nämligen:

1 underofficer ur arméfördelningens truppförband såsom biträde vid expe-

ditionsarbetet inom staben,

1 underofficer vid fortifikationen såsom biträde åt fortifikationsofficern

samt

1 underofficer ur intendenturkåren såsom biträde åt fördelningsinten-

denten.

Som i det föregående omförmälts, äro härens å fastlandet förlagda trupper

— med undantag av Övre Norrlands trupper — avsedda att indelas i fyra

arméfördelningar.

• I fråga om den vid arméfördelningsstaben tjänstgörande personalen bör

endast den förändringen vidtagas, att de tre underofficerarna på aktiv stat

för besparingars vinnande utbytas mot pensionerade underofficerare, för

vilka skäliga arvoden böra uppföras å staten för arméfördelningsstaber, mili­

tärbefäl och inspektioner.

Yid arméfördelningsstab bör alltså följande personal tjänstgöra, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare (pensionerade underofficerare), tjänstgörande,

en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficern och en hos fördelnings-

intendenten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

2.

Brigadchefer och brigadstaber.

Enligt nuvarande organisation är det till arméfördelningen hörande in­

fanteriet indelat i två infanteribrigader, vardera om två regementen. Yarje

infanteribrigad står under befäl av en brigadchef. Några för brigadcheferna

avsedda beställningar å stat finnas emellertid icke, utan tolv regements­

chefer vid infanteriet äro förordnade att jämte egna beställningar upprätt­

hålla brigadchefsbefattningarna. Till brigadchef utgår ett årligt arvode om

600 kronor från staten för generalitetet.

Yid varje infanteribrigad finnes till brigadchefens biträde en brigadstab,

bestående av en brigadkvartermästare och en brigadadjutant, båda beordrade

ur arméfördelningens truppförband.

Med anledning av de med den nuvarande brigadchefsinstitutionen för­

enade olägenheterna har försvarsrevisionen haft under omprövning frågan

om inrättande av särskilda beställningar å stat för brigadchefer. Av kost-

nadsskäl ifrågasattes emellertid därvid, att endast en brigadclief per armé­

fördelning skulle tillsättas. Ehuruväl det icke kunde bestridas, att brigad-

chefsfrågan för närvarande icke vore ordnad på ett ur militär synpunkt till­

fredsställande sätt, ävensom att avsevärda militära fördelar skulle vinnas

genom den ifrågasätta organisationen, hade revisionen huvudsakligen av

ekonomiska skäl icke ifrågasatt någon ändring i nuvarande organisation.

Härtill komme, att brigadchefsfrågan framdeles, därest förhållandena sådant

oundgängligen påkallade, kunde lösas fristående för sig. I detta avseende

framhöll revisionen, att, därest dylika beställningar skulle inrättas, detta

borde ske endast under förutsättning, att härav föranledda kostnader kom­

penserades genom motsvarande besparingar på andra områden av personal­

organisationen.

Ehuru lösningen av frågan, på sätt försvarsrevisionen ifrågasatt, kan upp­

skjutas, synes det mig dock riktigare, att densamma upptages till prövning

1

samband med den nu förestående revisionen av försvarsväsendet.

... \ fuligliet med vad försvarsrevisionen ifrågasatt, bör vid varje armé­

fördelning tillkomma eu brigadchef, vilken det torde böra åligga att under

armefordelningschefen övervaka och inspektera utbildningen av befäl och

trupp vid arméfördelningens truppförband. Vidare torde åt honom böra

uppdragas handläggningen av vissa inskrivnings- och landstorm särenden

samt frågor, som beröra arméfördelningens mobilisering och krigsberedskap.

Slutligen synes han bora biträda arméfördelningschefen i fråga om plan­

läggande och ledande av fält- och fälttjänstövningar m. m. Genom inrättan­

det av ifrågavarande brigadchefsbeställningar skulle icke blott de med den

nuvarande anordningen förenade betänkliga rubbningarna i befälsinstanserna

vid mobilisering komma att avsevärt begränsas, utan jämväl arméfördelninms-

ckeferna beredas en välbehövlig lättnad i deras för närvarande stora arbets­

borda.

Pa grund av vad ovan anförts finner jag mig böra föreslå, att 4 för bri-

gadchetsbefattningar avsedda beställningar (med lön enligt O. 7 i officersav-

lomngsreglementet) uppföras

1

staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl

och inspektioner.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att de härav uppstående kost­

naderna bora kompenseras genom besparingar på andra områden av personal­

organisationen. Ifrågavarande besparingar synas mig kunna vinnas dels

genom indragning av de nuvarande brigadchefsarvodena, dels genom viss

minskning av reservstaterna.

3. Militärbefälet för Uvre Norrland.

,...Eflgt. försvarare visionens förslag (Del 1, sid. 297) skulle Luleå vara

tjänstgöringsort för militärbefälhavaren för Övre Norrland med stab. Med

hänsyn till de sarforhållanden i organisatoriskt hänseende, vilka komma att

bliva rådande inom militärområdet, synes det emellertid icke vara nödvän­

digt att militarbefalhavarens fredstjänstgöringsort är belägen inom militär­

området. Verkställandet av inspektioner, ledandet av fälttjänst- och befäls-

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50)

Kanyl. Maj.ts proposition nr 50

33

Departements

chefen.

2241 24

3

34

Nuvarande

organisation.

övningar, utförandet av rekognoseringar m. m. torde nämligen av militär-

befälhavaren kunna företagas i erforderlig omfattning, även om den ordinarie

fredstjänstgöringsorten är belägen utanför militärområdet. Yid sadant för­

hållande och med hänsyn till angelägenheten av att underlätta det samar­

bete, som för planläggningen av försvaret av nordöstra landgränsen måste

äga rum mellan militärbefälhavaren samt chefen för generalstaben, arméför­

valtningen m. fl. myndigheter, torde militärbefälhavarens fredstjänstgörings-

ort böra förläggas till Stockholm.

Då av besparingsskäl någon särskild beställning för inspektören för mili­

tärläroverken icke synes böra beräknas, bör militärbefälhavaren för Övre

Norrlands militärområde lämpligen kunna förordnas att jämväl vara inspektör

för militärläroverken. Militärläroverkens inspekterande torde härigenom

bliva bättre tillgodosett, än därest det, såsom försvarsrevisionen föreslagit,

skulle uppdelas på olika myndigheter.

Därest militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort förlägges till Stockholm,

torde några särskilda tjänstegrenscliefer icke behöva ingå i militärbefälhava­

rens stab, utan torde erforderliga biträden för handläggning av i detta sam­

manhang åsyftade ärenden utan större olägenheter kunna ställas till förfo­

gande av i huvudstaden befintliga centrala militära myndigheter. Den av

försvarsrevisionen för militärbefälhavarens stab föreslagna stabsintendenten

(med expeditionsunderofficer) synes alltså kunna avvaras. I övrigt bör nämnda

stab organiseras på sätt försvarsrevisionen föreslagit, med den skillnaden,

att en adjutant (kapten) bör tillkomma.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab bör alltså utgöras av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

För den ovan angivna adjutanten synes arvode lämpligen böra uppföras

å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner enligt samma

grunder, som i det följande föreslås beträffande vissa lärare m. fl. vid

militärläroverken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

4. Koimneiidantskapet i Boden.

För försvaret av Bodens fästning äro avsedda särskilda truppförband,

vilka tillsammans bilda Bodens trupper. Befälet över dessa föres av kom­

mendanten i Boden, vilken är uppförd med fast lön å staten för kommen­

dantskapen och i regel innehar generalmajors tjänstegrad.

Till sitt biträde har kommendanten en särskild stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

35

1 förvaltare, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär samt

1 fästningspoliskommissarie.

Av den å staten för kommendantskapen uppförda stabspersonalen har

fästnmgsläkaren, liksom de övriga läkarna, att bestrida läkarvården vid

Bodens garnison och garnisonssjukhus samt fästningsveterinären att om-

händerhava veterinärvården vid Bodens garnison.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet tjänstgöra dels en ur Bodens

trupper beordrad underofficer och dels en sergeant ur intendenturkåren.

Kommendanten i Boden har framhållit, att betydelsen av den tjänst,

Departements

stabschefen bestrede, och det omfattande personliga samarbetet mellan stabs- chefen'

expeditionen och truppförbandens expeditioner nödvändiggjorde, att stabs­

chefen erhölle majors tjänsteställning. Detta önskemål torde böra beaktas,

i den mån det kan ske utan att öka antalet regementsofficersbeställningar å

staten för generalstaben.

I avvaktan på den i det föregående omnämnda utredningen angående för­

valtningens allmänna organisation torde den av försvarsrevisionen väckta

fragan om införandet av en för hela Bodens garnison gemensam fästnings-

mtendentur tillsvidare böra anstå, så mycket mera som den genom ifråga­

varande anordning uppkommande besparingen skulle bliva helt obetydligt

I likhet med vad som föreslagits beträffande arméfördelningsstaberna,

böra de i kommendantskapets expedition och hos fästningsintendenten tjänst­

görande båda underofficerarna utbytas mot pensionerade underofficerare med

arvoden å kommendantskapets stat.

Slutligen har chefen för Bodens artilleriregemente i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 23 oktober 1924 framhållit det trängande behovet av att en artilleri-

befälhavareavdelning, underställd artilleribefälhavaren i Boden, organiseras.

Nämnda avdelning skulle bestå av tvenne artilleristabsofficerare (i utbild-

ningshänseende därmed jämställda officerare) samt vid förekommande behov

av ytterligare personal ur artilleriet. Kommendanten har på det livligaste

tillstyrkt framställningen i fråga. Generalfälttygmästaren och inspektören för

artilleriet har vidare i skrivelse den 6 november 1923 för frågans lösning

anvisat tvenne utvägar, nämligen dels att genom ett lämpligt ordnat pas­

sagesystem hålla officerskåren vid Bodens artilleriregemente fulltalig, dels

att utöka artilleristaben med tvenne för tjänstgöring vid artilleribefälhavarens

i Boden stab avsedda artilleristabsofficerare.

Då jag, såsom i det följande omförmäles, kommer att föreslå införande

av passagesystem för bl. a. Bodens artilleriregemente, torde i enlighet med

vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet framhållit, det

ovan angivna behovet komma att därigenom till en viss grad bliva tillgodo­

sett. Förslaget om utökning av artilleristaben för ändamålet i fråga kan jag

av kostnadsskäl icke biträda.

6

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50.

gg

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kommendantskapet i Boden bör alltså bestå av:

1 kommendant,

1 stabsclief, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, cliefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

2 expeditionsunderofficerare, (pensionerade underofficerare) tjänstgörande,

den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,

samt

,

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet pa Gotland.

Nuvarande

Gotland utgör ett särskilt militärområde. Därstädes förlagda truppfor-

organisation,

band — Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikar bilda ti

sammans Gotlands trupper. Chefskapet över dessa trupper utövas av mili­

tärbefälhavaren på Gotland, uppförd å staten för militärbefälet på Gotland.

Militärbefälhavaren, vilken plägar tilldelas generalmajors tjanstegrad, har,

när ej annorlunda är stadgat, regementschefs makt och myndighet över Got­

lands infanteriregemente. Sedan flera år utövas emellertid chefskapet over

nämnda regemente av överstelöjtnanten därstädes.

Militärbefälhavaren har till sitt biträde en stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, kompaniofficer ur fortifikationen,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, bataljonsveterinär, och

1 regementspastor.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, förvaltare vid intenden­

turkåren.

Läkarna, veterinären och regementspastorn äro gemensamma for militar-

befälet och Gotlands trupper.

^

Fortifikationsofficern har till sitt förfogande 1 underofficer ur fortifikationen.

Departements-

Med hänsyn till den föreslagna reduceringen av Gotlands trupper synes

chefen.

en förenklad organisation av militärbefälet kunna äga rum.

:57

Sålunda torde militärbefälhavaren själv utan större olägenhet kunna föra

det direkta befälet över Gotlands infanterikår, varigenom särskild chef för

nämnda kår inbesparas. Militärbofälhavaren bör uppföras å staten för armé-

fördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner med lön såsom överste. I

besparingssyfte synes vidare hela förvaltningen vid Gotlands trupper utan

svårighet kunna ordnas gemensamt för båda kårerna under militärbefäl­

havarens överinseende. Med hänsyn därtill, att jag i det följande kommer

att föreslå motorisering av Gotlands artillerikår, torde den nuvarande stabs-

veterinärbefattningen kunna indragas. Slutligen torde någon reducering av

stabspersonalen i övrigt jämväl kunna äga rum samt regementspastorsbefatt-

ningen indragas av skäl, som i det följande komma att anföras.

Militärbefälet på Gotland bör alltså bestå av:

1 militärbefälhavare, tillika chef för Gotlands infanterikår,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer, samt

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande

den ene hos fortifikationsofficern och den andre hos stabsintendenten.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad under­

officer.

Av ifrågavarande personal uppföras, förutom militärbefälhavaren, jämväl

fortifikationsofficern, läkarna samt biträdet hos stabsintendenten, expeditions-

underofficerarna och förrådsförvaltaren vid Tingstäde å staten för arméför-

delningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

6, Iiifaiiteriinspektioiien.

Mbd hänsyn till behovet av aimecliefer i krig samt för att erhålla en sär-

Nuvarande

skild målsman i fredstid för härens huvudtrupp slag, beslöts i samband med 0,'äanisntio'>-

1914 års härordning inrättandet av en ny generalsbeställning, avsedd för en

inspektör för infanteriet.

Inspektören för infanteriet åtnjuter lön från staten för generalitetet och

har till sitt biträde en stab, bestående av 1 regementsofficer ur general­

staben såsom stabschef och 1 ur infanteritruppförbanden beordrad kompani­

officer såsom adjutant.

Med hänsyn till omfattningen av det arbete, som påvilar stabsperso- Departements

nalen, har i 1924 års försvarsproposition föreslagits en ökning av denna clicfcn-

personal med 1 adjutant och 1 pensionerad underofficer såsom expeditions-

biträde.

Mot nämnda, av 1924 års försvarsutskott tillstyrkta förslag har jag icke

något att erinra. Inspektörens för infanteriet stab bör alltså bestå av:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

38

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

1 statschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

På grund av de tekniska hjälpmedlens stora betydelse för infanteriet synes

det lämpligt, att den föreslagna nya adjutanten särskilt avses för beredande

av infanteritekniska frågor inom inspektionen.

7. Militärläroverksinspektionen.

Förutom den för inspektören för infanteriet avsedda generalsbeställningen

beslöts i samband med 1914 års härordning inrättandet av ytterligare en ny

generalsbeställning, avsedd för en inspektör för militärläroverken m. m.

Syftet härmed var att tillgodose det förefintliga behovet av armécliefer i

krig ävensom av en särskild målsman i fredstid för officersutbildningen m. m.

Inspektören för militärläroverken har befäl och överinseende över krigshög­

skolan, artilleri- och ingenjörhögskolan samt krigsskolan. Vidare har inspek­

tören att vara överbefälhavare för och att inspektera taktiska utbildnings-

kurser, därest sådana anordnas för armén i dess helhet eller två eller flera

arméfördelningar, ävensom att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande leda högre

befälsövningar. Slutligen har han jämväl att, enligt Kungl. Maj:ts bestäm­

mande i varje särskilt fall, inspektera krigsförberedelserna å landfästningar.

Till sitt biträde har inspektören för militärläroverken en stab, bestående

av 1 regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef och 1 ur arméns

truppförband beordrad kompaniofficer såsom adjutant.

Som av det föregående framgår, har jag icke ansett mig böra beräkna

någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken, utan före­

slår, att militärbefälhavaren för Övre Norrland förordnas att jämväl vara in­

spektör för militärläroverken.

8. Kavalleriinspektionen m. in.

Inspektören för kavalleriet, vilken plägar tilldelas generalmajors tjänste-

grad, uppbär lön från staten för generalitetet. Inspektören har till biträde

en stab, bestående av en regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef

och två ur kavalleriets truppförband beordrade kompaniofficerare såsom

adjutanter.

För arméns remonteringsväsende redogöres i det följande under »Kemon-

teringsstyrelsen».

1924 års försvarsutskott föreslog, att den nuvarande kavalleriinspektionen

skulle indragas med hänsyn till den avsevärda reducering av kavalleriet, som

utskottet fann sig böra förorda. En regementschef vid kavalleriet skulle en­

ligt utskottets förslag övertaga inspektörens åligganden.

Även enligt förevarande förslag kommer kavalleriet att så väsentligt redu­

ceras, att upprätthållandet av den nuvarande kavalleriinspektionen näppeligen

kan anses tillfullo motiverat. Då det emellertid anses vara av stor bety­

delse, att vapnet har en speciell målsman och då inspektörsskapets förening

med chefskapet för ett av regementena har påtagliga nackdelar, har jag

Kungl. Maj tis proposition nr 50.

undersökt, huruvida till kavalleriinspektionen kunde hänföras vissa nya upp­

gifter, som kunde tillsamman med de förutvarande motivera inspektionens

bibehållande. Jag har därvid funnit, att inspektören för kavalleriet lämp­

ligen kunde förordnas jämväl såsom chef för arméns remonteringsväsende.

Härtill återkommer jag senare vid behandlingen av »Remonteringsstyrelsen».

Med hänsyn till kavalleriets i förhållande till dess nuvarande organisa­

tion väsentligt reducerade styrka synes personalen vid inspektörens för

kavalleriet stab kunna minskas till:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben, samt

1 expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer), uppförd å staten för

arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Härtill kommer en för remonteringsväsendet avsedd redogörare, pensio­

nerad officer.

9. Generalstaben.

Generalstaben utgör i organisatoriskt hänseende en särskild kår och be-

Nuvarande

står av följande fast anställd personal, nämligen:

organisation.

Kungl Ma.j:ts proposition nr M).

39

A. Militär personal:

1 chef, generalsperson, med lön å staten för generalitetet,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter, I

Imajorer

med tast lön a staten for generalstaben,

34 kaptener,

1 redogörare, kapten ur intendenturkåren.

B. Civilmilitär personal:

1 bibliotekarie, ]

,

3 aktuarie!-,

med arvode å staten för generalstaben.

med fast lön å staten för generalstaben.

C. Civil personal:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter,

J

Förutom den fast anställda personalen tjänstgöra vid generalstaben dels

aspiranter, dels ock annan från truppförbanden inkommenderad personal.

Att såsom aspiranter tjänstgöra vid generalstaben beordras från arméns

regementen och kårer högst 24 kompaniofficerare, som gjort sig kompetenta

till sådan anställning. Tjänstgöringstiden utgör för närvarande 2 J/2 år.

Den inkommenderade personalen tjänstgör såsom:

militärassistenter vid kommunikationsverken,

biträden vid topografiska avdelningen,

tillfällig förstärkning av arbetskrafterna å övriga avdelningar samt

biträden vid expeditionsarbetet inom staben.

I överensstämmelse med de i 1924 års försvarsproposition angivna beräk-

Departements-

ningsgrunderna böra vid generalstaben — förutom chefen, vilken såsom hit-

chefen.

40

tills bör vara generalsperson med lön å

följande fast anställda officerare, nämligen

för huvudstationen............................................

» lantförsvarets kommandoexpedition ....

» arméfördelningsstaberna ........................

» Övre Norrlands militärområde..............

» kommendantskapet i Boden .................

» infanteriinspektionen ...............................

» kavalleriinspektionen ...............................

» arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ..

» järnvägsstyrelsens militärbyrå ..............

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

Av regementsofficerarna böra 1 upptagas såsom överste, 4 såsom överste­

löjtnanter och 11 såsom majorer.

Vidare böra i enlighet med samma proposition å generalstabens stat

uppföras dels 1 pensionerad officér såsom redogörare i stället för 1 kapten

ur intendenturkåren och 2 pensionerade underofficerare såsom expeditions-

underofficerare, samtliga med arvoden, dels 1 överstelöjtnants- och 3 majors-

beställningar för militärattachéer.

Generalstabens stat bör alltså bestå av:

Militär personal.

1.

Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

11 majorer,

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

Civil personal.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

staten för generalitetet — finnas

Regements­

officerare

8

1

4

1

1

1

Kaptener

22

3

4

•1

1

Summa 16

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

41

10. Generalfälttygmästare» och inspektören för artilleriet

samt artilleristaben.

Å generalitetets stat är för närvarande uppförd en generalsbeställning Nuvarande

för inspektören för artilleriet, tillika generalfälttygmästare och chef för armé- oy3a,,i!,alion-

förvaltningens artilleridepartement.

Till generalfälttygmästarens förfogande står artilleristaben, vars ordinarie

personal enligt gällande stat utgöres av 1 chef, 9 artilleristabsofficerare, 1

infanteriofficer och 1 expeditionsvakt. Endast chefen och expeditionsvakten

äro å staten uppförda med fast lön, den förre såsom major. Den övriga

personalen utgöres av ur truppförbanden kommenderade officerare. Under

tjänstgöringen vid staben uppbära dessa arvoden med i staten bestämda

belopp. I den mån förstärkning av den ordinarie stabspersonalen påkallas,

kommenderas officerare ur truppförbanden' till tjänstgöring vid staben.

Ifrågavarande personal fördelas till tjänstgöring på:

artilleriinspeldionen, till vilken hänföras inspektörens för artilleriet in­

spektion, artilleristabens statistiska avdelning och artilleristabens utrustnings-

avdelning, samt

artilleridepartementets militärbyrå, till vilken hänföras första och andra

expeditionsavdelningarna, konstruktionsavdelningen och avdelningen för

ärenden angående industriens krigsorganisation. Sistnämnda avdelning har

tillkommit på grund av de under kriget vunna erfarenheterna angående

nödvändigheten av att redan i fred vidtaga erforderliga åtgärder för indu­

striens övergång från fredstillverkning till krigstillverkning.

Personalbehovet för artilleristaben anser jag i likhet med min företrädare

Departements-

i ämbetet och 1924 års försvarsutskott böra beräknas till:

chefen.

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter och

1 expeditionsvakt, samtliga uppförda å staten för artilleristaben.

Härtill komma 1 pensionerad officer (expeditionsofficer) och 1 pensionerad

underofficer (expeditionsunderofficer).

Liksom hittills torde därjämte allt fortfarande 1 infanteriofficer med er­

forderlig kompetens böra beordras till tjänstgöring å artilleridepartementets

militärbyrås första expeditionsavdelning.

Vad angår den personal, som är avsedd för artilleridepartementets tek­

niska revision, återkommer jag till frågan härom vid behandlingen av artille­

riets fabriker och tyganstalter.

11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens liuvud-

station — samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Av de å staten för generalitetet upptagna generalsbeställningarna är en

Nuvarande

avsedd för chefen för fortifikationen. Denne biträdes i sin verksamhet av

organisation.

en särskild stab, fortifikationsstaben. Chefen för fortifikationen är tillika

chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

42

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

Fortifikationsstaben består av fortifikationsstabsofficerare till ett antal av

högst 8 regementsofficerare och 14 kaptener. Dessa förordnas bland de å

fortifikationens gemensamma stat uppförda officerarna.

Fortifikationsstabsofficerarna tjänstgöra dels vid fortifikationens huvud­

station i Stockholm och dels i vissa befattningar utom densamma.

Enligt såväl 1924 års försvarsproposition som försvarsutskottets förslag

skulle fortifikationsstaben utgöras av 1 överste och chef samt 7 övriga offi­

cerare, därav högst 3 regementsofficerare. Såsom aspiranter, tjänstgörande

under två år, borde 5 subalternofficerare vara kommenderade. Av dessa

kunde tvenne tillika tjänstgöra som repetitörer vid artilleri- och ingenjör­

högskolan. För kasernbyrån i arméförvaltningens fortifikationsdepartement

borde upptagas 1 regementsofficer och 2 kaptener.

Ovanstående förslag finner jag mig, med en mindre jämkning beträffande

antalet regementsofficerare, böra förorda.

Fortifikationsstaben bör alltså utgöras av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

Antalet aspiranter bör bestämmas till 5 subalternofficerare.

För arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå böra beräknas

1 regementsofficer och 2 kaptener.

Till frågan angående personalbehovet i övrigt vid fortifikationens huvud­

station och arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå även­

som angående personalbehovet vid ingenjörstaber i fästningar och arméför-

delningsstaber återkommer jag i annat sammanhang.

12. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.

A staten för generalitetet finnes uppförd en generalsbeställning för gene­

ralintendenten. Generalintendenten är chef för intendenturkåren och in­

spektör för intendenturtrupperna samt tillika chef för arméförvaltningens

intendentsdepartement. Till sitt biträde har lian en särskild stab, inten­

denturstaben, vars personal enligt gällande instruktion utgöres av 1 chef

samt officerare och underofficerare i mån av behov beordrade bland de å

intendenturkårens gemensamma stat uppförda beställningshavarna.

I enlighet med försvarsutskottets förslag bör intendenturstaben bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

13. Inspektören för trängen.

Genom 1914 års härordning sammanslogs trängens officers- och under-

officerspersonal m. fl. till en kår under chefskap av en överste,Gilken tillika

skall utöva den högsta ledningen och inspektionen av trängtrupperna.

Ifrågavarande överste, vilken är uppförd å den för officerare och underoffi-

cerare med vederlikar vid trängen gemensamma staten, benämnes inspektor

för trängen.

Enligt 1914 års härordning avsågs såsom adjutant åt inspektören för

trängen 1 kapten. På grund av omfattningen av de i tränginspektionen

förekommande göromålen liar emellertid sedan dera år ytterligare 1 kapten

varit beordrad att tjänstgöra därstädes. Såsom expeditionsunderofficer

tjänstgör 1 fanjunkare vid trängen.

Med hänsyn till den föreslagna minskningen av trängen bör antalet

adjutanter kunna minskas med en och den i expeditionen tjänstgörande

fanjunkaren utbytas mot en pensionerad underofficer med skäligt arvode.

Inspektörens för trängen stab bör alltså bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.

Kommendantskapet i Stockholm utgöres av en kommendant jämte adjutant.

Till kommendant förordnas i regel en överste i reserven. Såsom adjutant

beordras en kompaniofficer ur något av de i huvudstaden förlagda trupp­

förbanden. Yid kommendantskapet är anställd 1 vaktmästare. Såväl kom­

mendanten som vaktmästaren åtnjuta arvoden från staten för kommendant­

skapen.

Kommendanten lyder omedelbart under chefen för fjärde arméfördelningen

i dennes egenskap av överkommendant för Stockholms garnison. Hans

huvudsakliga åligganden äro att ordna och övervaka den allmänna garnisons­

tjänsten i huvudstaden.

Kommendantskapet å Karlsborg utgöres av 1 kommendant, 1 adjutant,

kompaniofficer ur tredje arméfördelningens truppförband, 1 fortifikations-

befälhavare, kompaniofficer ur fortifikationen, 1 fästningsintendent, regements­

officer ur intendenturkåren, tillika chef för arméns intendenturförråd å Karls­

borg, 1 garnisonspastor, tillika kyrkoherde i Karlsborgs församling, 1 rege­

mentsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus, 1 bataljonsläkare

för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus samt 1 batalj onsveterinär för

Karlsborgs garnison.

Till kommendant förordnas i regel en från aktiv stat avgående överste,

vilken i samband med förordnandet plägar tilldelas generalmajors tjänste-

grad. Kommendanten lyder omedelbart under chefen för tredje arméfördel­

ningen.

I likhet med min företrädare i ämbetet och 1924 års försvarsutskott före­

slår jag, att kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. m.

1. Krigsskolan.

Krigsskolan, vilken är förlagd till Karlbergs slott i Stockholm, har två

utbildningskurser, nämligen officerskursen och reservofficerskursen.

Kutig!. Maj:ts proposition nr 50.

43

Departement s-

chcfen.

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

44

Kungl. Muj.ts proposition nr 50.

Officer skur sen varar omkring 14 månader. Ny kurs börjar under senare

delen av varje år.

Yad reservofficer skur sen angår, anordnas varje år två dylika kurser, var­

dera av omkring fyra månaders längd, med början den ena i januari (vinter­

kursen) och den andra i maj (sommarkursen).

Krigsskolan står under befäl och överinseende av inspektören för militär­

läroverken. Dess ständiga personal utgöres av:

Stab:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 intendent, kapten ur intendenturkåren, samt

1 fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och uppsyningsman över kungs­

gårdens byggnader, park och utägor.

Officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet,

5 kadettofficerare, därav 4 ur infanteriet och 1 ur kavalleriet, samt

1 fanjunkare.

Officer skur sens lärare:

1 förste

och 1 andre lärare i krigskonst,

1 förste

och 1 andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,

1 förste

och 1 andre lärare i krigsbyggnadskonst,

1 förste

och 1 andre lärare i topografi,

1 lärare i gymnastik och vapenföring,

1 lärare i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisreglemente,

1 lärare i stats- och samhällslära,

1 lärare i militärförvaltning,

1 lärare i militär sundhets- och förbandslära,

1 lärare i ridning, hästkännedom och kavalleriexercisreglemente samt

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 9).

Beservofficerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet, och

4 kadettofficerare, därav minst 2 ur infanteriet.

Betjäning:

1 sjukvårdssoldat och 1 spel samt förslagsvis 3 förmän, 1 maskinist, 1

skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman över ledningarna,

18 gårdskarlar, 1 baderska och 1 städerska med i allmänhet hel årstjänst

samt 7 gårdskarlar för en tid av 240 dagar av året. Härtill komma förslags­

vis 4 gårdskarlar under tiden för reservofficerskurserna.

Av skolans personal äro chefen, vilken skall vara av regementsofficers

grad, bataljonsläkaren och de båda fanjunkarna uppförda med fast lön å

skolans stat. Intendenten uppbar lön från intendenturkårens stat. För den

övriga personalen iiro å skolans stat endast upptagna vissa för de särskilda

uppdragen beräknade arvoden.

Den i krigsskolans stat upptagna personalen är beräknad med hänsyn

till det elevantal, som före antagandet av 1914 års härordning ansågs vara

det normala, nämligen högst 125 i officerskursen och 30 i vardera av de

båda reservofficerskurserna. Chefen för krigsskolan framlade år 1915 ett

förslag rörande utökning av skolans såväl förvaltnings- och lärarpersonal

som betjäning, uppgjort under förutsättning att elevantalet enligt den nya

härordningen komme att uppgå till 150 i officerskursen och 150 i vardera

av de båda reservofficerskurserna. Detta förslag blev av Kuugl. Maj:t i allt

väsentligt godtaget och i 1916 års statsverksproposition förelagt riksdagen

till prövning. Emellertid ansåg riksdagen, att med hänsyn till det av 1915

års riksdag fattade beslutet om krigsskolans framtida förläggande till Järva-

fältet, och innan ännu fullständig övergång skett till den nya härordningen,

någon ändring icke borde vidtagas i krigsskolans stat, utan att kostnader,

vilka vore en direkt följd av det ökade elevantalet, borde tillsvidare anvisas

å extra stat. I överensstämmelse härmed anvisades för år 1917 ett extra

anslag om 36,000 kronor. Enligt Kungi. Maj:ts beslut den 2 september

1916 blev omkring hälften av detta anslag disponerat för anställande vid

krigsskolan av ytterligare följande personal, nämligen:

för officerskursen: 2 kadettofficerare, 8 biträdande lärare, 1 logements-

uppassarförman, 1 logementsuppassare och 1 maskinist och mässdräng samt

för vardera reservofficer skur sen: 3 kadettofficerare, 1 förste och 1 andre

lärare, 3 biträdande lärare, 1 kompaniadjutant, 1 logementsuppassarförman

och 1 logementsuppassare.

Återstoden av anslaget skulle användas för bestridande av omkostnaderna

vid skolan.

I och för anställandet av 1 köksföreståndare och furageuppbördsman samt

1 bataljonsadjutant, tillika vapenunderofficer och biträde åt intendenten, samt

för beredande av ökad avlöning åt betjäningen m. m. höjdes förenämnda

extra anslag av J 918 års riksdag till 59,650 kronor.

På grund av den under senare åren inträdda starka minskningen av elev­

antalet i såväl officers- som reservofficerskursen har emellertid en avsevärd

reducering av den extra personalen kunnat äga rum. Då emellertid betjä­

ningens avlöning ävensom omkostnaderna väsentligt stegrats, har det extra

anslaget icke kunnat i nämnvärd mån nedsättas. Anslaget utgår för närva­

rande med 55,000 kronor.

Med avseende på krigsskolans uppgift och allmänna organisation har jag

icke funnit mig böra föreslå någon ändring. Utbildningskurserna vid skolan

böra alltså bliva desamma som för närvarande. Enligt den av mig förordade

härorganisationen beräknas antalet kadetter vid officerskursen till omkring

80 samt vid de båda reservofficerskurserna till sammanlagt omkring 125.

Krigsskolans personal bör beräknas i överensstämmelse med de i 1924

års försvarsproposition angivna grunderna. Officerskursens lärarpersonal har

KungI. Muj:t» proposition nr ftO.

4i>

Departements­

chefen.

46

dock ansetts kunna minskas med 6 biträdande lärare, varjämte slottspastors-

befattningen, enligt vad i det följande omförmäles, bör indragas.

Personalen bör sålunda utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad under--

officer, samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officerskursens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

Reservofficer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

Reservofficer skur sens lärarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

För de vid de militära skolorna anställda regementsofficerarna torde löner

i enlighet med försvarsrevisionens förslag böra uppföras å skolornas stater.

I fråga åter om befattningar, som äro avsedda för kompaniofficerare, torde

nämnda stater i stället böra upptaga arvoden till lönerna motsvarande belopp.

Under tid, då sådant arvode åtnjutes och vederbörande sålunda avstår sin

avlöning vid det egna regementet, bör lönesuccession där äga rum. Härtill

synes generellt medgivande böra lämnas.

På grund av det nu anförda böra alltså av ovan föreslagen personal å

krigsskolans stat med arvoden uppföras:

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom

kaptener; samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kanyl. Maj:ta proposition ur f)U

47

kadettofficerarna, ö förste ocli 2 andre lärare samt I lärare, samtliga vid

officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Lärokurserna vid krigshögskolan omfatta två arbetsår, vartdera omkring

Nuvarande

nio ä tio månader. Ny lärokurs börjar under senare delen av varje år.

or9aniSaUon

Läroämnen äro dels tvångsämnen och dels valfria ämnen. Högskolans elever

äro dels ordinarie och dels extra. Antalet ordinarie elever utgör högst 25

i varje lärokurs. Krigshögskolans personal utgöres av chef, 2 adjutanter,

av vilka den ene tillika är redogörare, lärare i tvångsämnen och i valfria

ämnen, repetitörer, 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt och 1 maski­

nist. Av skolans lärarpersonal utgöres flertalet av officerare. Endast lärar-

befattningarna i franska, tyska och engelska språken innehavas av civila

personer. Av högskolans personal åtnjuta endast chefen — överstelöjtnant

— expeditionsvakterna och maskinisten fulla avlöningsförmåner å högskolans

stat. Lärarna och repetitörerna åtnjuta från högskolan endast vissa mindre

arvoden.

I enlighet med vad 1924 års försvarsproposition förutsatt, bör ny lärokurs

Departements-

vid krigshögskolan, liksom för närvarande är fallet, årligen taga sin början.

chefen.

Antalet ordinarie elever i varje lärokurs beräknas till 20—22.

I fråga om högskolans personal ansluter jag mig i stort sett till 1924 års

försvarsproposition. Enligt nämnda proposition skulle fyra lärare, nämligen

två för ämnet taktik och två för ämnena krigshistoria och strategi, uppföras

med lön eller arvoden å högskolans stat. Härutöver torde emellertid ytterligare

en lärare, avsedd för ämnet vapenlära, böra uppföras å denna stat. Med an­

ledning av vapenteknikens utveckling och dess inverkan på krigföringen har

det nämligen visat sig i hög grad önskvärt att taga denne lärare i anspråk

för högskolans räkning i långt större omfattning än vad med nuvarande för­

hållanden är möjligt. Förutom att det är nödvändigt för läraren i vapen­

lära att noga följa utvecklingen på detta område inom främmande arméer,

har det visat sig erforderligt, att denne lärare i stor utsträckning står till

lärarnas i taktik förfogande såväl vid den applikatoriska undervisningen i

taktik som under tillämpningsövningarna. Endast härigenom torde den i

fält så nödvändiga samverkan emellan infanteri och artilleri kunna bliva

belyst på ett ur olika synpunkter fullt tillfredsställande och riktigt sätt.

Aven beträffande undervisningen i luftkrigskonst och krigsbyggnadskonst är

det önskvärt, att samarbete mellan respektive lärare och läraren i vapenlära

på liknande sätt kommer till stånd. Enligt verkställda beräkningar skulle

denne lärare bliva upptagen av sitt arbete vid krigshögskolan så gott som

hela året. För den händelse likväl någon tid skulle bliva över, torde läraren

i vapenlära, liksom motsvarande lärare vid krigsskolan, i den mån tjänst­

göringen vid krigshögskolan så medgiver, böra disponeras av generalfälttyg-

mästaren och inspektören för artilleriet.

Krigshögskolans personal bör alltså utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie m. m., pensio­

nerad officer,

2 majorer, | ...

.

......

3 kaptener j :irare 1 mihhira ämnen, ,

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört i fråga om de officerare,

vilka av försvarsrevisionen föreslagits att uppföras å militärläroverkens stater,

böra för ovan angivna kaptener å krigshögskolans stat uppföras arvoden

såsom kaptener.

Genom indragningen av beställningen för förste expeditionsvakten kunna

särskilda kostnader för skrivhjälp förväntas komma att uppstå. Därest förste

expeditionsvakten icke frivilligt övergår till övergångsstat, torde det vid

sådant förhållande vara fördelaktigast för staten — liksom för högskolan —

om ifrågavarande beställningsliavare efter överföring på övergångsstat bibe­

hålies vid krigshögskolan med full tjänstgöringsskyldighet.

3. Artilleri- och iiigeiijörliögskolaii.

Undervisningen vid artilleri- och ingenjörhögskolan är fördelad på två

linjer, nämligen artillerilinjen och fortifikationslinjen. Vardera linjen består

av en allmän kurs och en högre kurs. De allmänna kurserna äro enligt

1914 års härordning ettåriga, och ny kurs börjar varje år. Från och med

innevarande arbetsår hava försöksvis nämnda kurser gjorts tvååriga. De

högre kurserna äro tvååriga, och ny sådan kurs påbörjas varje jämnt år.

Högskolans elever äro dels ordinarie och dels extra, Antalet ordinarie elever

är icke bestämt. Det normala antalet beräknas vara omkring 20 officerare

ur artilleriet och 10 officerare ur fortifikationen i de allmänna kurserna samt

15 artilleriofficerare och 8 fortifikationsofficerare i de högre kurserna.

Artilleri- och ingenjörhögskolans ständiga personal utgöres av:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 redogörare,

1 lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen,

1 lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisningsskyldighet

jämväl vid högre fortifikationskursen,

1 lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikationskurserna,

1 lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikations­

kursen med undervisningsskyldighet jämväl i befästningskonst med för­

bindelselära vid allmänna artillerikursen,

1 lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna,

1 lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna,

49

1 lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri,

1 lärare i matematik,

1 lärare i fysik,

1 lärare i kemi,

biträdande lärare,

repetitörer till erforderligt antal,

1 förste expeditionsvakt,

1 expeditionsvakt ocli

1 maskinist.

Av förenämnda personal åtnjuta blott chefen — major — och de båda

expeditionsvakterna ävensom maskinisten fulla avlöningsförmåner från hög­

skolans stat, den sistnämnde dock endast i form av arvode. Samtliga övriga

befattningshavare, med undantag av redogöraren, som är en pensionerad

officer, och lärarna i matematik, fysik och kemi, vilka iiro civila personer,

beordras bland aktiva officerare vid artilleriet, fortifikationen och general­

staben och åtnjuta från högskolans stat endast för de särskilda uppdragen

beräknade arvoden.

I fråga om högskolans organisation ansluter jag mig till det i 1924 års

Departements

försvarsproposition framlagda, av försvarsutskottet i detta hänseende till-

chef eu.

styrkta förslaget om tvååriga allmänna kurser. Elevantalet beräknas utgöra:

vid den allmänna artillerikursen 32 och vid den allmänna fortifikationskursen

12 samt vid den högre artillerikursen 10 och vid den högre fortifikations­

kursen 6.

Artilleri- och ingenjörhögskolans personal bör i överensstämmelse med

nämnda förslag bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis samman­

lagt 5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av denna personal böra å artilleri- och ingenjörhögskolans stat adjutanten

samt 4 lärare i militära ämnen uppföras med arvoden såsom kaptener.

4. Ridskolan.

Lärokurs vid ridskolan, som är förlagd till Strömsholms slott i Västmän-

Nuvarande

land, börjar varje år på hösten och fortgår omkring 10 månader. För fort-

organisation

satt utbildning kunna därtill villiga och lämpliga officerare ånyo kommen­

deras till skolan för att genomgå ytterligare eu lärokurs.

Ridskolans ständiga personal utgöres av:

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 samt. 44 Käft. (Nr 50.) ssn 21

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

50

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

1 chef,

1 bataljon sveterinär, med skyldighet att även bestrida veterinärvården vid

Utnäslöts remontdepå,

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 förste lärare i ridning,

2 andre lärare i ridning,

1 lärare i krigsvetenskap, tillika adjutant,

1 maskinist,

1 hovslagarunderbefäl samt

nödigt antal stallbetjänte.

Till chef förordnas eir officer av kavalleriet, vilken avstår sina å veder­

börligt regementes stat uppförda avlöningsförmåner och i stiillet från rid­

skolans stat uppbär arvode, motsvarande majors avlöning. Av den övriga

personalen åtnjuta bataljonsveterinären, redogöraren, förvaltaren och maski­

nisten samtliga sina avlöningsförmåner från ridskolans stat. För den åter­

stående personalen äro i staten upptagna vissa arvoden (för liovslagarunder-

befälet dagtraktamente).

I fråga om ridskolans organisation ansluter jag mig till det av 1924 års

försvarsutskott framlagda förslaget.

Det årliga elevantalet beräknas till 14, därav 9 från kavalleriet, 3 från

artilleriet samt 1 från vardera fortifikationen och trängen. Därest antalet

elever något år understiger det beräknade, torde officerare ur infanteriet

böra kunna beordras såsom elever.

Såsom hästskötare vid ridskolan böra värnpliktiga från ersättningsreserven

tagas i anspråk.

Eidskolans stat bör i anslutning till ovannämnda förslag utgöras av:

1 chef, major,

l förvaltare, pensionerad underofficer,

1 förste lärare,

1 maskinist,

. 1 andre lärare,

stallbetjäningtillerforderligtantalsamt

1 lärare, tillika adjutant,

1 hovslagarbeställningsman, beordrad

1 bataljons veterinär,

ur Livregementets dragoner.

1 redogörare,

För de tre lärarna uppföras å ridskolans stat arvoden såsom ryttmästare

eller löjtnanter.

5. Infanteriofficersskolan.

Med hänvisning till vad i 1924 års försvarsproposition anförts rörande

organiserandet av en »infanteriofficersskola», finner jag mig böra förorda, att

frågan om organiserandet av en dylik skola göres till föremål för särskild

utredning snarast möjligt efter det beslut angående härordningen blivit av

statsmakterna fattat.

6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet eller, som den i allmänhet be­

nämnes, infanterislcjutskolan är förlagd till Rosersbergs slott och kungs-

Kunrjl. Muj:ts proposition nr 50.

51

gård i Uppland. Undervisningen vid skolan är fördelad på tre olika kurser,

nämligen en kurs för yngre subalternofficerare, en kurs för kompanichefer

och en kurs för majorer. Under de senaste åren hava jämväl i mer eller

mindre nära anslutning till infanteriskjutskolan anordnats vissa extra kurser,

nämligen kulsprutekurser, s. k. vinterkurser i övre Norrland samt kurser för

utbildning av underofficerare i skjutning och eldstrid.

Infanteriskjutskolan står under be

infanteriet. Dess personal utgöres t

1 chef,

1 adjutant,

il förste lärare,

5 andre lärare,

5 repetitörer,

1 läkare,

Chefen uppbär från skjittskolans s

och överinseende av inspektören för

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 gevärsliantverkare och

1 köksföreståndare, tillika expedi-

tionsbiträde.

arvode, motsvarande överstelöjtnants

lön. Förvaltaren och viibeln åtnjuta avlöning i form av arvoden från skjut­

skolans stat. För den övriga personalen äro endast beräknade vissa arvoden

och dagtraktamenten för den tid, tjänstgöringen pågår.

Frågan om infanteriskjntskolans omorganisation och förläggning har länge

stått på dagordningen. Senast har denna fråga varit föremål för behandling av

särskilda inom lantförsvarsdepartementet år 1917 tillkallade sakkunniga. Uti

sitt den 9 februari 1918 i ämnet avgivna betänkande föreslogo ifrågavarande

sakkunniga dels inrättandet av vissa nya kurser och dels en utökning av elev­

antalet. Vidare skulle en förstärkning ske av skolans såväl lärår- som för-"

valtningspersonal. Slutligen föreslogo de sakkunniga, att skjutskolan jämväl

för framtiden borde vara förlagd till Itosersberg.

Infanteriskjutskolan torde tillsvidare böra organiseras i huvudsaklig över­

ensstämmelse med det i 1924 års försvarsproposition framlagda förslaget. I

samband med verkställandet av den av mig i det föregående omnämnda ut­

redningen angående »infanteriofficersskolan» bör givetvis även undersökas,

vilka ändringar anordnandet av en dylik skola kan föranleda beträffande

infanteriskjntskolans organisation.

Med avseende å beordrandet av elever till de olika kurserna synas de av

försvarsrevisionen föreslagna grunderna böra följas. Elevantalet bör alltså

utgöra: vid subalternofficerskursen 48, vid majors- och kaptenskursen 30,

därav 10 majorer och 20 kaptener, vid sergeantskursen 20 samt vid kul-

sprutekursen 35.

Skjutskolans för infanteriet och kavalleriet stat bör bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

Departements­

chefen.

52

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7

under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare,

j

1 väbel,

(samtliga pensionerade under-

1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbelnj officerare,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalle­

riet med arvoden uppföras:

adjutanten med arvode såsom löjtnant; samt

de tre förste lärarna med arvoden såsom kaptener.

7. Artilleriskjutskolan.

Artilleriskjutskolan, som enligt 1914 års härordning var uppdelad på en

skola för fältartilleriet och en för fästnings- och positionsartilleriet, är nu­

mera gemensam för samtliga artillerislag.

I motsats till vad förhållandet är beträffande de övriga militära under­

visningsanstalterna, har artilleriskjutskolan icke någon fast bestående orga­

nisation. Visserligen finnes för den liksom för andra skolor en stat fast­

ställd, men denna har mera karaktären av en anslagsberäkning än av en stat

i egentlig bemärkelse. Skolan sammandrages varje år, och dess närmare

organisation liksom ock antalet elever bestämmes genom särskilda av Kungl.

Maj:t utfärdade generalorder. Den beräknas i staten pågå under en tid av 6

veckor och är förlagd till Skillingaryd. Största delen av skjutskolans stabs-

och elevpersonal plägar under vintern sammandragas under 14 dagar för

bildande av den i artilleriets särskilda vinterutbildning ingående artilleriets

vinterskjutskola. Denna skola är strängt taget en fortsättning av artilleri­

skjutskolan, ehuru därmed förenade kostnader bestridas av vinterövnings-

an slaget.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition och försvarsutskottets

förslag finner jag mig böra föreslå:

att den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1

överste, chef, och 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen; samt

att skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, fort­

farande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Luftvärnsartilleriregementets skarpskjutningar torde i regel böra anordnas

vid förläggningsorten. Officerarna vid detta regemente böra dock beordras

till artilleriets skjutskola i samma ordning som artilleriets övriga officerare.

8. Gymnastiska centralinstitutet.

Officerare torde tillsvidare fortfarande böra beordras till de vid gymnas­

tiska centralinstitutet anordnade instruktörs- och gymnastiklärarknrserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kanyl, Maj:ts proposition nr öl).

53

Med hänsyn till den av mig föreslagna härordningen torde antalet årligen

beordrade elever höra beräknas till sammanlagt omkring 22.

1). Underofficersskolan.

Frågan om organisationen av underofticersskolan m. m. behandlas i det

följande under rubriken »Den fast anställda personalens rekrytering.»

10. Särskilda utbildningskurser.

Jämte den undervisning, som meddelas vid de i det föregående omför-

mälda skolor — krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriskjutskolan, gym.

nastiska centralinstitutet samt underofticersskolan — torde liksom hittills

böra anordnas vissa särskilda utbildningskurser för meddelande av nödig

specialutbildning i vissa hänseenden åt erforderligt antal av arméns officerare

och underofficerare.

Förutom nuvarande kurser har 1924 års försvarsproposition upptagit bland

andra följande:

en årlig kurs om tre månader för utbildning av subalternofficerare eller

yngre kaptener (ryttmästare) i signal-(förbindelse-)tjänst;

en årlig kurs om 40 dagar för utbildning vid infanteriet av subaltern­

officerare eller yngre kaptener ävensom sergeanter i infanteriets särskilda

stridsmedel;

en i regel årlig kurs om 70 dagar för utbildning av subalternofficerare

eller yngre kaptener (ryttmästare) vid infanteriet och kavalleriet ävensom

sergeanter vid infanteriet i pionjärtjänst;

en årlig kurs om 14 dagar för utbildning av subalternofficerare eller yngre

kaptener (ryttmästare) i gastjänst; samt

en kurs om 6 veckor vartannat år för utbildning av kasernofficerare.

Då den utbildning, som är avsedd att meddelas i ovannämnda utbildnings­

kurser, är nödvändig, särskilt med hänsyn till nutida beväpning och ut­

rustning m. m., finner jag mig böra förorda, att dylika kurser anordnas, samt

att de organiseras enligt de i 1924 års försvarsproposition angivna grunderna.

Därest den i det föregående omförmälda infanteriofficersskolan framdeles

skall kunna komma till stånd, böra sådana inskränkningar vidtagas beträffande

ifrågavarande utbildningskurser, att kostnaderna för skolan därigenom kom­

penseras. Någon anledning att för närvarande taga hänsyn härtill vid be­

räknandet av kostnaderna för kurserna synes mig dock icke föreligga.

Frågan om utbildningen av flygare och flygspanare upptages till behand­

ling i annat sammanhang.

Övriga utbildningskurser — t. ex. kurser för utbildning av vapen- och

besiktningsofficerare, ballongspanare, intendents- och förvaltaraspiranter —

synas böra anordnas i huvudsak enligt nu gällande grunder.

F. Lägre truppförband.

1. Allmänna synpunkter.

Stater för regementen och kårer hava beräknats i huvudsak enligt de all­

männa grundsatser, som angivits av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 367—370)

Nuvarande

organisation.

ocli sedermera blivit följda såväl uti 1924 års försvarspropositiim som av

1924 års försvarsutskott.

Yad beträffar det i staterna angivna tillägget för utom regemente eller kår

beordrad personal, liar jag ansett mig, i enlighet med vad 1924 års försvars­

utskott anfört, böra uppföra detta något lägre än det beräknade behovet.

För tjänstens behöriga upprätthållande under tjänstledighet, sjukdom,

bortkommendering på grund av tillfälliga uppdrag o. s. v. har försvarsrevi-

sionen räknat med en personalreserv av 5 % för officerare och underoffice­

rare samt 2,6 % för underbefäl. I överensstämmelse med 1924 års försvars-

proposition (sid. 154) har denna personalreserv ansetts kunna uteslutas vid

staternas beräknande.

I avseende å behovet av förvaltningspersonal hava i staterna upptagits

biträden åt regementsintendenterna (pensionerade underofficerare) i stället för

de av revisionen föreslagna förvaltningsoffieerarna.

Utbildningen av det värnpliktiga linjemanskapet ävensom av officers- och re-

servofficersaspiranter förutsättes i tillämpliga delar ordnad i enlighet med

försvarsrevisionens förslag, dock med vissa förändringar i avseende å offi-

cersaspiranternas trupptjänstgöring. En närmare redogörelse för värnplikts-

utbildningen kommer att lämnas i det följande vid behandlingen av de olika

truppslagens organisation. För officers- och reservofficersaspiranternas utbild­

ning redogöres under rubriken »Den fast anställda personalens rekrytering».

Vad angår det fast anställda manskapets utbildning, kommer detta spörs­

mål att behandlas i samband med frågan om sagda manskaps rekrytering.

I fråga om antalet meniga volontärer och beställningsmän torde i huvudsak

böra tillämpas enahanda beräkningsgrunder som enligt revisionens förslag.

I den följande redogörelsen för de olika truppslagens organisation be-

röres icke behovet av musikpersonal, läkare, veterinärer, regementspastorer

och reservpersonal samt icke heller behovet av hästar.

2. Infanteriet.

Eldigt nuvarande härordning är infanteriregementet i fred organiserat å

regementsstab, tre bataljoner om fyra kompanier samt ett kulsprutekompani.

Från denna normalorganisation avviker Gotlands infanteriregemente i så

måtto, att en av de tre bataljonerna är organiserad å bataljonsstab, två in­

fanterikompanier, ett trängkompani och en velocipedavdelning.

Under repetitionsövningarna organiseras vid de särskilda regementena

jämväl en signal- och belysningsavdelning.

För utbildnings- och försöksändamål hava de senare åren under de värn­

pliktigas första tjänstgöring tillfälligt organiserats vissa förband, såsom pion­

jär- (tekniska) kompanier, signalkompanier, kompanier med kulsprutegevär,

kompanier med särskilda stridsmedel (granatkastare m. m.).

Enligt normalorganisationen utgöres infanteriregementets fast anställda

personed — läkar-, ecklesiastik- och musikpersonal ej medräknad — av föl­

jande olika personalkategorier, nämligen:

54

Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

Kumjl. Maj.ts proposition nr 50.

Officerare:

44 vicekorpraler och

00 volontärer.

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

It) Beställninysmän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir av 2. klassen,

1 gevärsliantverkarkorpral,

1 gevärsliantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 liovslagarvicekorpral.

• 15 kaptener,

23 löjtnanter och

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

13 fanjunkare och

2(5 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

14 furirer av 1. klassen,

29 furirer av 2. klassen,

44 korpraler,

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Civilinilitnr personal:

Från den sålunda fastställda normalorganisationen förekomma avvikelser:

vid Svea livgarde, som har dels 1 sergeant mindre, med hänsyn till att

landstormsförråd vid regementet saknas, och dels ytterligare 12 vicekorp­

raler och 300 meniga volontärer i och för garnisonstjänstens i huvudstaden

upprätthållande,

vid Göta livgarde, som likaledes för nyssnämnda ändamål har ytterligare

12 vicekorpraler och 300 meniga volontärer,

vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka likaledes av skäl,

som ovan nämnts, hava 1 sergeant mindre,

vid Norrbottens regemente, som med hänsyn till den vid regementet för­

lagda skidlöparkontingenten har ytterligare 4 kaptener, 1 löjtnant och 2 fan­

junkare, samt

vid Gotlands infanteriregemente, som har dels 1 sergeant mindre, med hän­

syn till att särskilt landstormsförråd vid regementet icke finnes, dels ock

ytterligare 110 meniga volontärer i och för säkerhetstjänstens å Gotland

upprätthållande. Regementschefen är uppförd å staten för militärbefälet på

Gotland; befälet över regementet föres i regel av överstelöjtnanten.

Av vad i det föregående anförts framgår, att det nu föreliggande förslaget

Departements-

räknar med 18 infanteriregementen, nämligen:

chefen.

Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Väst-

göta-Bolius regemente, Upplands regemente, Skaraborgs regemente, Söder­

manlands regemente, Kronobergs regemente, Smålands regemente, Dalrege­

mentet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Norr­

bottens regemente, Västerbottens regemente (begränsad organisation), Värm­

lands regemente, Jämtlands fältjägarregemente och Skånska infanterirege­

mentet.

Härtill kommer Gotlands infanterikår.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linje­

tjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet i sin helhet beräk-

56

nats till sammanlagt 13,843 man. Av denna styrka avses 550 man för garni­

sonstjänst i huvudstaden, 435 man för skidlöpartjänst vid Norrbottens rege­

mente, 550 man — varav 300 man från fastlandet — för tjänstgöring vid

Gotlands infanterikår samt 200 man såsom övningstrupp vid infanteriskjut-

skolan. Fördelas återstoden — 12,108 man — lika på samtliga regementen *

å fastlandet utom beträffande dels Svea livgarde och Kronobergs regemente,

vilka för kustfästningarnas behov böra erhålla 400 man mer än övriga rege­

menten, dels ock Västerbottens regemente, som beräknas erhålla omkring

550 man, blir den normala årskontingenten inskrivna värnpliktiga vid rege­

mente i allmänhet omkring 630 man.

Utbildningen av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga utom studenter och

likställda förutsättes i huvudsak ordnad i överensstämmelse med försvars-

revisionens förslag (Del 1, sid. 374). Under sommarrekrytskolan organiseras

sålunda sex utbildningsenheter, nämligen tre gevärskompanier, ett kompani

värnpliktigt underbefäl, avsett för gevärskompanier, samt två kompanier, till

vilka utbildningen av kulsprute- och granatkastarmanskap, signalister och

pionjärer förlägges. Under vårrekrytskolan begränsas värnpliktsutbildningen

till två gevärskompanier, förutom erforderligt antal utbildningsenheter för

underbefäl eller fackmän. Under repetitionsövningarna beräknas antalet till-

städeskomna av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå till omkring

1,000 man.

Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente tillkomma under sommarre­

krytskolan ytterligare tre kompanier, de till sistnämnda regemente hörande

kompanierna förlagda i Karlskrona.

Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår förutsättes under

sommarrekrytskolan utbildningen organiserad å endast fem respektive fyra

kompanier.

För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga

organiseras under sommarrekrytskolan endast ett, men under återstoden av

året två särskilda kompanier vid Svea livgarde. Under tiden för nämnda

skola torde nämligen garnisonstjänsten i viss omfattning kunna bestridas

även av övriga vid regementet organiserade kompanier.

Till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga förutsättas organiserade å tre sär­

skilda kompanier.'

Utbildningen av studenter och likställda förutsättes i tillämpliga delar

ordnad efter enahanda grunder som enligt försvarsrevisionens förslag. Som

förut nämnts, hava ifrågavarande värnpliktiga ansetts böra fullgöra första

tjänstgöringen i tvenne omgångar. Under andra omgången förutsättas här

avsedda värnpliktiga tjänstgöra såsom underbefäl vid respektive truppförband.

Vad slutligen angår den fast anställda manskapskadern, föreslog försvars-

revisionen, att för Gotlands infanteriregemente skulle beräknas 120 volontärer

i och för tillgodoseende av säkerhetsbesättning å Gotland. Av kostnadsskäl

har jag icke ansett mig kunna biträda detta förslag.

Vid beräknandet av regementenas fredsstater har jag, såsom förut nämnts,

utgått från det behov av befäl m. m., som förefinnes under sommarhalvåret

vid utbildningen av flertalet värnpliktiga. Under nämnda tid organiseras

Kling!, Maj.ts proposition nr 50.

vid varje infanteriregemente sex kompanier för de till linjetjänst ullatjna rärn-

pliktiga i allmänhet. För utbildningen vid dessa kompanier beräknas den

befiilspersonal, som är angiven i den nedan införda tablån över bofälsbe-

liovet och föreslagna stater vid infanteriet under rubriken normalregemente.

Utöver nämnda personal erfordras dessutom befäl för i det föregående

omnämnda särskilt organiserade kompanier vid Svea livgarde. Kronobergs rege­

mente och Norrbottens regemente.

Vad beträffar behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal rn. Jl.,

hava endast vissa mindre jämkningar uti revisionens förslag ansetts erfor­

derliga. Med hänsyn till den utökning av Svea livgarde och Kronobergs rege­

mente, som betingats av den föreslagna indragningen av Karlskrona och

Vaxholms grenadjärregementeu, har det synts nödvändigt att vid vartdera

av ifrågavarande regementen beräkna ytterligare en major och en löjtnant

(regementsadjutant). Vid Kronobergs regemente har även tillkommit viss ytter­

ligare personal, avsedd för detachementet i Karlskrona.

Enligt revisionens förslag hava dessutom vid vartdera av Göta livgarde

och Kronobergs regemente beräknats 1 officer som adjutant hos kommen­

danten i Vaxholms fästning respektive befälhavande amiralen i Karlskrona.

Dessa adjutanter böra enligt 1924 års försvarsproposition innehava kaptens

grad. Den vid Göta livgarde beräknade adjutanten har, då detta regemente

föreslagits till indragning, uppförts å staten för Svea livgarde. Av samma

skäl har en för Göta livgarde beräknad pensionerad officer, avsedd för tjänst­

göring uti avdelningen för värnplikts- och landstormsärenden, uppförts å

staten för Svea livgarde.

I enlighet med 1924 års försvarsproposition hava vidare de för hand-

räckningstjänsten av revisionen avsedda två korpralerna icke upptagits.

Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår har slutligen det för

normalregementet beräknade personalbehovet minskats till följd av den för

dessa truppförband föreslagna begränsade organisationen.

En sammanfattning av det beräknade befälsbehovet lämnas uti efterföl­

jande tablå.

Kungl. Muj:ts proposition nr •')(/.

57

Tablå över befälsbehovet och föreslagna stater vid infanteriet.

Officerare

Under­

office­

rare

Under­

befäl

Pensio­

nerade

Normalregemente.

Ö

v

er

st

ar

Ö

v

er

st

e

­

lö

jtn

an

te

r

M

aj

o

re

r

K

ap

te

n

er

S

u

b

al

te

rn

-

o

ff

ic

er

ar

e

F

an

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

r

F

u

rir

er

K

o

rp

ra

le

r

O

ff

ic

er

ar

e

U

n

d

er

­

o

ff

ic

er

ar

e

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom regementet .................................

6

13

7

20

2

23

Regementsofficerare m. fl......................

1

1

2

1

3

7

*)4

Utom regementet beordrad personala)

—

2

11

5

15

1

—

Summa

1

1

2

9

27

7

19

37

24

—

4

Föreslagen stat

1

1

2

10

26

8

18

87

24

—

4

') 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare och 1 vapenunder­

officer.

a) Den utom truppförband beordrade personalen angives bär och i det följande medelst

hela tal. Bråkdelar hava sålunda utelämnats.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

-

Officerare

Under­

offi­

cerare

Under

befäl

Pensio­

nerade

'

Svea livgarde.

Ö

v

er

st

ar

Ö

v

er

st

e

­

lö

jtn

an

te

r

M

aj

o

re

r

K

ap

te

n

er

i----

----

---------—

!S

u

b

al

te

rn

­

o

ff

ic

er

ar

e

F

an

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

r

F

u

rir

er

K

o

rp

ra

le

r

O

ff

ic

er

ar

e

U

n

d

er

­

o

ff

ic

er

ar

e

Personal, tjänstgörande vid kompani

j inom regementet..................................

—

—

10

21

10

11

44

39

—

I Regementsofficerare m. fl......................

1

1

3

52

4

1

7

2

—

3)1

54

Utom regementet beordrad personal —

—

2

11

—

5

15

1

—

Summa

1

1

3

14

36

11

23

61

40

1

4

Föreslagen stat

1

1

3

15

35

11

23

61

40

1

4

Kronobergs regemente.

; Personal, tjänstgörande vid kompani

19

inom regementet .................................

—

—

—

9

9

13

38

35

—

Regementsofficerare m. fl......................

1

1

3

4)2

4

1

7

2

—

—

58

Utom regementet beordrad personal —

—

—

2

11

5

15

1

—

—

Summa

1

1

3

13

34

10

25

55

36

—

8

Föreslagen stat6)

Norrbottens regemente.

1

1

3

14

33

11

24

55

36

—

8

Personal, tjänstgörande vid kompani

13

20

26

inom regementet..................................

—

—

9

7

9

—

_

Regementsofficerare m. fl......................

1

1

3

1

7)5

1

7

2

—

—

54

Utom regementet beordrad personal —

—

—

2

U

—

5

15

2

__

Summa

1

1

3

12

29

8

21

37

28

—

4

Föreslagen stat

Västerbottens regemente.

1

1

3

12

29

9

20

37

28

—

4

Personal, tjänstgörande vid kompani

17

inom regementet...................................

—

—

—

5

11

5

7

19

—

Regementsofficerare m.

fl. ......................

1

1

1

i

3

1

7

2

—

—

*)4

Utom regementet beordrad personal

—

—

—

2

11

—

5

15

1

:

—

Summa

1

1

1

8

25

6

19

34

20

—

4

Föreslagen stat

1

1

1

9

24

8

17

34

20

—

4

Gotlands Infanterikår.

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom kåren

..................................................

—

—

—

4

9

4

5

19

16

—

Regementsofficerare m.

fl..........................

—

~

1

2

1

5

1

—

—

52

Utom kåren beordrad personal

............

__

—

1

2

-

1

3

—

—

Summa

_

1

—

6

13

5

11

23

16

—

2

Föreslagen stat

—

1

6

13

5

11

23

16

2

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare ocli 1 vapenunder­

officer.

*) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos kommendanten i Vaxholms fästning.

s) Avsedd för inskrivningsväsendet.

4) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos befälhavande amiralen i Karlskrona.

6) 2 biträden åt regementsintendentema (därav 1 i Karlskrona), 1 förrådsförvaltare (i

Karlskrona), 2 vapenunderofficerare (därav 1 i Karlskrona) och 3 expeditionsunderofficerare

(därav 1 i Karlskrona).

6) Härav beräknas för detachementet i Karlskrona: 1 major, 4 kaptener (därav 1 adju­

tant hos befälhavande amiralen), 7 subalternofficerare, 3 fanjunkare, 5 sergeanter, 18 furi-

rer och 12 korpraler.

'•) Därav 1 löjtnant avsedd som adjutant hos kommendanten i Boden.

8) 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

50

V och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kap­

tener och subalteruofficerare resp. fanjunkare och sergeanter hava vissa

jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.

Av sxibalternofficerarna beräknas så-

Av furir erna hänföras till 1. klassen:

som löjtnanter:

vid normalregemente ...................... 12

Knmjl. Maj:t.-i proposition nr f)(J.

vid normalregemente................

10

» Svea livgarde ........................ .

.. 20

» Svea livgarde.......................

. 25

» Kronobergs regemente .......

.... 18

» Kronobergs regemente ...

. 24

» Norrbottens regemente....... ....

12

» Norrbottens regemente .... ..

21

» Västerbottens regemente... . ....

11

» Västerbottens regemente . .. 18

och

och

» Gotlands infanterikår........... .... 8

» Gotlands infanterikår ....... .. !)

Yad vicekorpraler, meniga volontärer samt beställningsmän beträffar, har

deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av försvarsrevisionen

angivna beräkningsgrunderna. I stället för benämningen »gevärshantverkar-

manskap» användes här och i det följande beteckningen »vapenliantverkar-

manskap».

Den civilmilitära personalen har likaledes beräknats efter nämnda grunder.

I stället för benämningen »gevärshantverkare» användes här och i det föl­

ande beteckningen »vapenhantverkare».

Sammanfatta! n g.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation, har

efterföljande förslag till personalstater för de olika infanteriförbanden upp­

rättats.

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

60

Livregementets grenadjärer........

13 regementen = Livregemen­

tets grenadjärer .........................

Svea livgarde....................................

Kronobergs regemente ...............

Norrbottens regemente ...............

Västerbottens regemente ...........

Gotlands infanterikår ...................

Summa personal

Infuu-

Officerare

Under­

office­

rare

Man-

Ö

v

er

st

ar

Ö

v

er

st

el

ö

jtn

an

te

r

M

aj

o

re

r

K

ap

te

n

er

L

ö

jtn

an

te

r

U

n

d

er

lö

jtn

an

tero

ch

fä

n

rik

ar

F

an

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

r

Underbefäl

Furirer

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

e

­

k

o

rp

ra

le

r

1.k

la

ss

.

2.k

la

ss

.

1

1

2

10

19

7

8

18

12

25

24

24

13

13

26

130 247

91

104 234 156 325 312 312

1

1

3

15

25

10

11

23

20

41

40

40

1

1

3

14

24

9

11

24

18

37

36

36

1

1

3

12

21

8

9

20

12

25

28

28

1

1

1

9

18

6

8

17

11

23

20

20

—

1

6

9

4

5

11

8

15

16

16

18

19

38

196 363 135 156 347 237 491 476 476

’) Härav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

a) Härav 1 avsedd för detachementet i Karlskrona.

3. Kavalleriet.

Enligt nuvarande organisation är vart och ett av de sex fördelningskaval-

leriregementena, nämligen Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Liv­

regementets husarer, Smålands •husarregemente, Kronprinsens husarrege­

mente och Norrlands dragonregemente, i fred organiserat å regementsstab

samt fem skvadroner. Under vissa tider av året hava genom utbrytning

från skvadronerna bildats dels en särskild kulsprutetropp om två kulsprutor,

dels ock en särskild signalavdelning.

Yartdera av Skånska husar- och dragonregementena åter är avsett att

organiseras å regementsstab samt två bataljoner om fyra skvadroner. I av­

vaktan på uppsättande av Norrbottens kavallerikår, vilken skulle bestå av

kårstab och två skvadroner, har emellertid tillsvidare varje bataljon varit

organiserad å fem skvadroner. Jämväl vid dessa båda regementen hava

genom utbrytning från skvadronerna under vissa tider av året bildats en

särskild kulsprutetropp och två särskilda signalavdelningar.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musik­

personal ej medräknad -— skall enligt organisationen utgöras av:

vid vart och ett av de sex fördelningsJcavalleriregementena:

Kung!. Maj:ts proposition nr f>().

I>1

terlet.

ska

P

(uto in m

11 s i k man skap

)

Clvll-

mllitär

personal

Arvoden

åt pen­

sionerade

V

o

lo

n

tä

re

r

Best i 1 1 n i n g s m ii

n

V

ap

en

h

an

tv

er

k

ar

e

F

ö

rr

å

d

sv

ak

tm

äs

ta

re

________________________________

U

n

d

er

o

ff

ic

er

ar

e

O

ff

ic

er

ar

e

Sjukvårdsmanskap

Hov­

slagar­

man -

skap

Vapenliantverkar-

manskap

Furirer

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

e

­

k

o

rp

ra

le

r

M

en

ig

a

V

ic

e

­

k

o

rp

ra

le

r

F

u

rir

er

2.k

la

ss

.

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

e-

jk

o

rp

ra

le

r

v

<D

3.

ciq’

p

1.k

la

ss

.

2.k

la

ss

.

37

1

1

2

2

2

1

1

i

i

i

1

1

4

481

13

13

26

26

26

13

13

13

13

13

13

13

—

'

52

61

1

1

2

2

2

1

*) 2

1

1

1

1

1

1 1

4

55

1

2;

2

2)

3

2

’)8

2)

2

2)

2

1

s>

2

1

1

1

— 8

37

1

1

2

2

2

1

1

1

1

1

1

1

—

1

4

34

1

—

2

i

2.

1

1

—

1

1

1

1

— 4

23

—

1

—

i

1

1

—

1

—

1

1

1

— | 2

728

18

19

37

36

38

20

20

18

19

19

19

19

1 | 78 j

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter och

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

5 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

30 korpraler och

228 volontärer.

b) BestäUningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

vid vartdera av Skånska husar-

Offlcerare s

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

Underofficerare:

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

2 sjukvårdsryttare,

1 liovslagarfurir av 1. klassen,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 hantverkskorpral.

Clvilmilitnr personal:

1 gevärsliantverkare.

och dragonregementena:

11 ryttmästare,

21 löjtnanter och

9 underlöjtnanter och fänrikar.

62

Departements­

chefen.

Kungl. Majtts proposition nr 50.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

16 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

8 furirer av 1. klassen,

32 furirer av 2. klassen,

48 korpraler och

414 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

vid Norrbottens kavallerikår:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

2 ryttmästare,

6 löjtnanter och

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 fanjunkare och

4 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

3 furirer av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 1. klassen,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

6 hovslagarkorpraler,

7 liovslagarryttare o.ch

1 hantverkskorpral,

Civilmilltär personal:

2 gevärshantverkare.

8 furirer av 2. klassen,

12 korpraler och

92 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvård skorpral,

1 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkorpral,

2 liovslagarryttare och

1 gevärshantverkarkorpral.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens

organisation i fred på högre och lägre truppförband», är kavalleriet avsett

att utgöras av Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Skånska

kavalleriregementet (Hälsingborg) och Norrlands dragonregemente. De tre

förstnämnda regementena föreslås bliva organiserade vartdera å tre vanliga

skvadroner och en teknisk skvadron. För Norrlands dragonregemente till­

kommer därjämte en till Boden förlagd skvadron.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linjetjänst

uttagna värnpliktiga i allmänhet vid kavalleriet beräknats till sammanlagt 595

man, vilket motsvarar 35 man per skvadron. Enligt försvarsrevisionens

förslag beräknades endast 20 man per skvadron. Av skäl, som anförts uti 1924

års försvarsproposition, anser jag emellertid, i likhet med försvarsutskottet,

nödvändigt att beräkna antalet per skvadron till 35 man. För varje skvadron

böra ifrågavarande värnpliktiga lämpligen i regel sammanföras till en sär­

skild övningsavdelning eller tropp.

Studenter och likställda förutsättas under första tjänstgöringens första om­

gång i enlighet med försvarsrevisionens förslag komma att organiseras på

en för hela kavalleriet gemensam avdelning. Under andra omgången av

nämnda tjänstgöring böra ifrågavarande värnpliktiga, liksom vid infanteriet,

tjänstgöra såsom underbefäl vid respektive truppförband.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

<53

Under repetitiotisövningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras på

två eller tre troppar. Dessutom organiseras erforderliga signal-, knlsprute-

ocli pansarbilförband samt staber ocli triingformationer.

BefälspersoncHen för den regementsvis anordnade utbildningen beräknas i över­

ensstämmelse med försvarsrevisionens förslag. Så är även fallet med be­

hovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.

Det sålunda beräknade befälsbeliovet framgår av nedanstående tablå. A

denna angivas även erforderliga tillägg för utom regemente beordrad personal.

Tablå liver personalbehovet, och föreslagna stater vid kavalleriet. * l

1. Samtliga regementen, utom Norrlands

dragonregemente.

Personal, tjänstgörande vid skvadron (skola

inom regementet ........... .......................................

Kegementsofficerai-e in. fl............ ..........................

Utom regementet beordrad personal...................

Summa

Föreslagen stat

2. Norrlands dragonregemente.

Bland personal, tjänstgörande vid skvadron

(skola) inom regementet, tillkomma ...............

Summa

Föreslagen stat

Officerare

Under­

office­

rare

Under­

befäl

!P

en

si

o

n

er

adeu

n

d

er

­

o

ff

ic

er

ar

e

O:

1 o

►i

®

P

! ►*

Ö

v

er

ste

lö

jt

n

.

och

m

aj

o

re

r

R

y

ttm

äs

ta

re

S

u

b

al

te

rn

­

o

ff

ic

er

ar

e

F

an

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

r

F

u

rir

er

K

o

rp

ra

le

r

_

4

10

4

6

18

20

i

1

i

1

i

i

2

3

3

*)4

—

—

1

8

—

1

2

—

1

i

6

19

5

9

23

23

4

1

i

7

18

5

»

23

23

4

i

3

i

1

5

6

1

i

7

22

6

10

28

29

4!

!

i

i

8

21

«

10

28

29

4 1

l) 1 biträde åt regementsinteudenten, 1 vapenunderofftcer, 1 uppbördsman för furage m. m.

och

1

expeditionsunderoffleer.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet rytt­

mästare och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna inom

dessa personalkategorier företagits.

Av subalternofficerarna - beräknas såsom löjtnanter:

vid Norrlands dragonregemente ........................................................................... 15

» vart och ett av övriga regementen .............................................................. 13

Av furirerna hänföras till 1. klassen:

vid Norrlands dragonregemente ........................................................................... 6

» vart och ett av övriga regementen ............................................................. 5

Antalet meniga volontärer, bestäUningsmän och civilmiUtär personal beräknas

i enlighet med försvarsrevisionens förslag.

Sammanfattning.

*

I enlighet med vad sålunda anförts rörande kavalleriets organisation,

hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena upp­

rättats.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kavalleriet.

Officerare

Under­

office­

rare

Manskap

(utom musikraanskap)

Civil-

milltär

per­

sonal

Arvoden

åt

pensio­

nerade

Överstar

O

<

ro

-i

■

j

.

ro

Jäs

IT

P

B

c+-

ra

►i

M

aj

o

re

r

R

yt

tm

äs

ta

re

L

öj

tn

an

te

r

|Und

erl

öjt

nanterochfä

n

rikar|

Fanj

un

kar

e

Serge

ante

r

Under

befäl

-

--

O

O

ö_

p:

ro

Be

Sjuk­

vårds­

manskap

ställningsm

Hov-

slagar-

manskap

än

Vapen­

hant­

verk ar-

manskap

.

V

apenhantvcrkare

3*

ro

►iO

»5

roro

*■<P

ro

Furircr

Ko

rp

ral

er

F

u

rirer2.klas

s

K

o

rp

ra

le

r

S

ro

s

o3‘

B

F

u

rirer2.k

la

ss

K

o

rp

ra

le

r

2

ro

2.

crq’

JO

K

o

rp

ra

le

r

1.klass

2.k

la

ss

—'

Livregementets

dragoner ...........

i

l

7 13 5

5

0

5

18 23 180 i

i

2 >)3 4 4

i

i

4

Livregementets

husarer...............

i

L

7 13 5

5

9

5 18 23 180 i

i

2

1 4 4

i

i

4

Skånska kavalleri-

regementet.......

i

1

7 13 5

5

9

5 18 23 380 i

i

2

1 4 4

i

i

4

Norrlands dragon-

regemente .......

1

1

8 15

6

6

10

6

22 i 29 225 i i 3

1 5 5

i

i

4

Summa personal

4

~2

29 54

21

21

37

21

76 98 705 4 4 9

611717

4

4

16

*) Därav 1 avsedd för ridskolan och 1 för bestridande av hovelngartjänsten vid generalstabens stall.

4. Artilleriet.

Nuvarande

Fördelningaartilleriregementena äro —- med vissa undantag för Wendes

organisation.

^ Norrlands artilleriregementen — för närvarande organiserade å

Fördelnings-

°

artilleriet. regementsstab,

tre fältkanondivisioner, bestående av divisionsstab och tre (vid den ena

divisionen endast två) batterier om fyra 7,6 cm. kanoner, samt

en fältbaubitsdivision, bestående av divisionsstab och tre batterier om

fyra 10,6 cm. haubitser.

Antalet batterier per regemente utgör således i regel 11 och pjäsantalet

44, därav 32 kanoner och 12 haubitser.

Vid Wendes artilleriregemente tillkommer en ridande division om två

fältkanonbatterier, avsedd att vid mobilisering ingå i kavallerifördelningen.

Av Norrlands artilleriregemente är en division förlagd till Boden. Denna

division, vilken icke ingår i Bodens trupper utan är avsedd för det tidiga

gränsförsvaret, består av två fältkanonbatterier och ett fälthaubitsbatteri.

Av de tre övriga till Östersund förlagda divisionerna bestå två av vardera

tre fältkanonbatterier och den återstående av ett fältkanon-, ett fälthaubits-

och ett bergsbatteri. För sistnämnda batteri erforderliga bergshaubitser

hava under år 1924 tilldelats regementet.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musik-

personal ej medräknad — utgöres enligt normalorganisationen av:

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

05

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

18 kaptener,

20 löjtnanter och

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Umlerofflccrnre:

15 styckjunkare och

30 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

18 furirer av 1. klassen,

Utöver nämnda personal tillkomma:

vid Wandes artilleriregemente:

1 major,

2 kaptener,

3 löjtnanter,

1 underlöjtnant,

2 styckjunkare,

6 sergeanter,

3 furirer av 1. klassen,

vid Norrlands artilleriregemente:

2 kaptener,

1 löjtnant,

1 underlöjtnant,

1 styckjunkare,

2 sergeanter,

2 furirer av 1. klassen,

37 furirer av 2. klassen,

44 konstaplar och

176 volontärer.

b) Beställning smän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskonstaplar,

3 sj ukvårdsartillerister,

1 liantverksfurir av 2. klassen,

2 liantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 liovslagarkonstaplar och

5 liovslagarartillerister.

7 furirer av 2. klassen,

8 konstaplar,

32 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksartillerist,

1 hovslagarfurir av 2. klassen och

1 hovslagarartillerist;

3 furirer av 2. klassen,

4 konstaplar,

16 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist

1 hantverksartillerist, och

1 hovslagarartillerist.

Gotlands artillerikår är för närvarande organiserad å kårstab samt två

fältkanonbatterier, ett fältliaubitsbatteri och ett tungt 15 cm. haubitsbatteri.

Den fast anställda personalen —

göres av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

6 kaptener,

10 löjtnanter och

4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

4 styckjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

7 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

musikpersonalen ej medräknad — ut-

22 konstaplar och

88 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 liantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

samt. 44 hå/t. (AV 50.)

Gotlands

artillerikär

3941 24

5

66

Positions-

artilleri-

regementet.

Bodens

artilleri­

regemente.

Enligt nuvarande organisation är Positionsartilleriregementet organiserat

å regementsstab och tre divisioner. Varje division består av divisionsstab

och två batterier om fyra 15 cm. haubitser. Antalet batterier utgör således

6 och pjäsantalet 24. Vid mobilisering uppsätter regementet ytterligare visst

antal batterier.

Regementets fast anställda personal — läkar-, veterinär- och musikpersonal

frånräknad — utgöres av:

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

12 löjtnanter och

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

12 styckjunkare och

24 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

10 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar och

96 volontärer.

b) Beställning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskon staplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

2 hovslagarkonstaplar och

3 hovslagarartillerister.

Bodens artilleriregemente är för närvarande organiserat å regementsstab

och två bataljoner. Varje bataljon består av bataljonsstab och fyra fästnings-

artillerikompanier. Förutom fortpjäser finnas jämväl rörliga formationer av

8 cm. äldre kanoner, 15 cm. haubitser m. fl. pjäser.

Regementets fast anställda personal —- musikpersonal icke medräknad —

utgöres av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

16 kaptener,

17 löjtnanter och

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

16 styckjunkare och

32 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

32 konstaplar och

136 volontärer.

b) Beställning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

1 liovslagarkonstapel och

1 liovslagarartillerist.

07

Karlsborgs artillerikår organiserades enligt 1914 års härordning å kårstab

samt 4 fästningsartillerikompanier. Sedan det emellertid under krigsåren

befunnits nödigt att utöka det tunga fältartilleriet, liar i samband med en

ombeväpning en omorganisation av kåren skett, och består densamma för

närvarande av kårstab samt två batterier om fyra 10 cm. kanoner och två

batterier om två 21 cm. liaubitser. Dessutom finnas vissa fortpjäser.

Kårens fast anställda personal —■ musikpersonalen icke medräknad —

utgöres av:

Kungl, Maj:ts proposition nr ftO,

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

7 kaptener,

8 löjtnanter och

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

7 styckjunkare och

14 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

6 furirer av 1. klassen,

14 furirer av 2. klassen,

16 konstaplar och

68 volontärer.

b) Beställningsmän :

1 sjukvård sfur ir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel,

1 hovslagarartillerist,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel och

1 hantverksartillerist.

Artilleriet förutsattes enligt den i det föregående lämnade redogörelsen för

»Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband» komma att ut­

göras av dels de fyra fördelningsartilleriregementena, nämligen Svea artilleri­

regemente (Uppsala), Göta artilleriregemente (Göteborg), Wendes artilleri­

regemente (Kristianstad) och Norrlands artilleriregemente (Östersund), dels

Gotlands artillerikår (Visby), Norrbottens artillerikår (Boden), Arméartilleri­

regementet (Jönköping), Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg) och Bodens

artilleriregemente (Boden). Sistnämnda regemente hänföres till fästnings-

artilleriet, medan övriga artilleritruppförband tillhöra fältartilleriet.

Vad först fördelningsartilleriregementena angår, böra dessa i enlighet med

1924 års av försvarsutskottet uti förevarande hänseende tillstyrkta proposi­

tion hava ensartad organisation och beväpning. Den nuvarande beväpningen

med 7,5 cm. kanoner och 10,5 cm. liaubitser bör kompletteras med 15 cm.

haubitsmateriel, varjämte den nu vid Norrlands artilleriregemente befintliga

bergshaubitsmaterielen fortfarande bör vara tilldelad nämnda regemente.

Under tiden för den första tjänstgöringen torde vidare, i överensstämmelse

med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit, fördelningsartilleriregementena

böra organiseras på sex batterier. I enlighet med samma förslag bör för­

delningen av batterierna på olika pjästyper bestämmas av Kungl. Maj:t med

hänsyn till mobiliseringsförhållandena.

Under repetitionsövningarna torde regementena böra organiseras på 9

batterier på sätt likaledes föreslagits av försvarsutskottet.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linje,

tjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid artilleriet i dess helhet beräknats

Karlfiborgs

artillorikSr.

Departements­

chefen.

Fördelnings-

artilleri-

rogementena.

68

till sammanlagt 2,835 man. Denna styrka beräknas bliva fördelad på de

olika truppförbanden sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Fördelningsartilleriregementena, tillsammans................................... 1,600 man

Gotlands artillerikår .............................................................................. *) 110

»

Norrbottens artillerikår.......................................................................... 135

»

Arméartilleriregementet.......................................................... 340

»

Luftvärnsartilleriregementet ......................................................... 290

»

Bodens artilleriregemente .................................................................... 360

»

Summa 2 835 man.

Den för varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskon tingen ten,

400 man, fördelas på de sex batterierna samt på regementsvis anordnade

signal- och andra skolor.

Vad utbildningen av studenter och likställda beträffar, synes försvarsrevi-

sionens förslag böra följas med de jämkningar, som betingats av den i det

föregående föreslagna uppdelningen av första tjänstgöringen i tvenne om­

gångar.

Befälspersonalen för den regementsvis anordnade utbildningen beräknas efter

samma grunder, som av försvarsrevisionen tillämpats.

Detsamma gäller behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl., -

med undantag av att antalet majorer, i enlighet med vad 1924 års försvars­

utskott föreslagit, minskats från 3 till 2.

Det för ett fördelningsartilleriregemente beräknade befälsbehovet framgår

av efterföljande tabell.

•

Officerare

Under-

off.

Under­

befäl

j

i

Hd

pU CD

Ö

v

er

starj

B

P

3

et-

0

1

0

<

(0

QD

»

Q

er

1

M

ajo

re

r

K

ap

te

u

er

S

n

b

al

te

rn

-

o

ffic

o

ra

re

S

ty

ck

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

r

F

u

rir

er

K

o

n

st

ap

la

r

H 02

H+S O

B

p

o ©

CD

H

H P

P P-

H ©

CD

Personal, tjänstgörande vid batteri (skola)

inom regementet ........................................

Regementsofficerare m. fl.............................

i

1

2

6

2

14

1

6

2

u

93

3

31

92

6

94

—

Utom regementet beordrad personal.......

3

u

-1

Summa

i

1

2

11

26

8

17

39

36

4

Föreslagen stat................................................

i

1

2

11

26

8

17

39

36

4

9 Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och

2

furirer.

9 1

biträde åt regementsintendenten,

1

vapennnderofficer, 1 expedition Bunder officer och 1

upp-

bördsman för furage m. m.

Av subalternofficerarna beräknas 18 vara löjtnanter.

Av furirerna beräknas enligt normalorganisationen 13 och vid Wendes

artilleriregemente 14 vara furirer av 1. klassen.

9 Därav 60 man från Gotlands inskrivningsområde och 50 man från fastlandet.

För varje regemente beräknas antalet meniga volontärer till 105 samt an­

talet beställning sm än enligt försvarsrevisionens förslag.

I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit (Del 1, sid. 417), förutsattes

Gotlands artillerikår komma att under tiden för första tjänstgöringen orga­

niseras på två batterier. Under repetitionsövningarna böra i enlighet med

1924 års försvarsproposition dessa båda batterier organiseras på fyra pjäser,

varjämte kadrar till ytterligare två batterier böra uppsättas.

Gotlands artillerikår förutsättes vara motoriserad.

Såsom av vidstående tabell framgår, beräknas årskontingenten till linje­

tjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet till 110 man, nämligen 60 från Got­

lands inskrivningsområde och 50 från fastlandet.

Med avseende å sättet för utbildningens organiserande gäller i tillämpliga

delar vad därom anförts i fråga om fördelningsartilleriregementena.

Befälsbeliovet har beräknats på sätt, nedanstående tabell utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

69

Officerare

Under­

officerare

Under­

befäl

3 hd

&.

CD

Ö

v

er

st

ar

Ö

v

er

st

e

­

lö

jtn

an

te

r

M

aj

o

re

r

K

ap

te

n

er

S

u

b

al

te

rn

-

o

ff

ic

er

ar

e

S

ty

ck

­

ju

n

k

ar

e

J

S

er

g

ea

n

te

r

F

u

rir

er

K

o

n

st

ap

la

r

HJ CO

2.0

ph 3

2 8

CD

H P

P P-

^

CD

CD

Personal, tjänstgörande vid bat­

teri (skola) inom kåren ...........

2

5

2

4

11

13

Regementsofficerare m. fl............

_

1

_

2

2

1

3

2

1

*) 2

Utom kåren beordrad personal...

—

—

1

5

2

Summa

—

1

—

5

12

3

7

15

14

2

Föreslagen stat................................

—

1

—

5

12

8

7

15

14

2

*) 1 vapemmderoffioer och 1 expedition sund erofficer.

Av subalternofficerarna beräknas 9 vara löjtnanter.

Av de 15 furirerna torde i enlighet med försvarsrevisionens förslag å sta­

ten 5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen och 10 såsom furirer av 2.

klassen.

Antalet meniga volontärer upptages liksom i försvarsrevisionens förslag till 71.

Ävenledes beräknas antalet beställningsmän enligt revisionens förslag, dock

att liovslagarpersonalen ersatts med hantverkspersonal.

Med avseende å såväl den allmänna organisationen av Norrbottens artilleri-

kår som utbildningens organiserande vid denna kår gäller vad som sagts

om Gotlands artillerikår.

Den inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmän­

het beräknas till 135 man.

Befälsbehovet beräknas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott före­

slagit. Detsamma framgår av nedanstående tabell.

Gotlands

artillerikär.

Norrbottens-

artillorikSr.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Arméartilleri-

regementct.

Officerare

Under­

officerare

Under­

befäl

p

hd

Pa CD

Ö

v

er

st

ar

Ö

v

er

st

e

-

lö

jtn

an

te

i

M

aj

o

re

r

K

ap

te

n

er

S

u

b

al

te

rn

o

ff

ic

er

ar

e

S

ty

ck

­

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

F

u

rir

er

K

o

n

st

ap

la

H CO

&o

P5 P

O <P

CD H

t-i p

CD

>4

Personal, tjänstgörande vid b åt-

teri (skola) inom kåren ..........

—

—

_

2

4

2

4

10

10

—

Regementsofficerare m. fl..........

—

—

1

1

—

—

1

2

—

02

Utom kåren beordrad personal..

—

—

-

1

5

—

1

2

—

Summa

—

—

1

4

9

2

6

14

10

2

Föreslagen stat............

—

-

1

4

9

2

6

14

10

2

l) 1 expeditionsunderofficer, tillika vapenunderofficer, och 1 kasernunderofficer, tillika

väbel in. m.

Av subalternofficerarna beräknas 7 vara löjtnanter.

Av furir erna uppföras å staten 5 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontärer beräknas liksom i revisionens förslag till 20.

Antalet beställning smän beräknas på samma sätt som uti revisionens för­

slag.

I enlighet med vad som föreslagits i 1924 års försvarsproposition, synes

allt för markstrid avsett tungt artilleri — utom de enligt detta förslag för-

delningsartilleriregementena tilldelade 15 cm. haubitsbatterierna — böra

jämte de från ingenjörtrupperna överförda ballongformationerna sammanföras

till Arméartilleriregementet. Detta regemente bör organiseras efter de i

samma proposition angivna grunderna, nämligen på en division om tre 15

cm. haubitsbatterier, en division om två 10 cm. kanonbatterier och en divi­

sion om två 21 cm. haubitsbatterier jämte ett direkt under regementschefen

ställt ballongbatteri. Regementet förutsättes i sin helhet bliva motoriserat.

Den inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i all­

mänhet beräknas till 340 man.

Befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Officerare

Under­

officerare

Under­

befäl

|

j

P M '

p hj

Ö

v

er

st

ar

Ö

v

er

st

e

­

lö

jtn

an

te

r

M

aj

o

re

r

..._

K

ap

te

n

er

S

u

b

al

te

rn

-

o

ff

ic

er

ar

e

S

ty

ck

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

r

F

u

rir

er

K

o

n

st

ap

la

r

en

si

o

n

er

ad

e

d

er

o

ff

ic

er

ar

e

j

Personal, tjänstgörande vid bat­

teri (skola) inom regementet

Regementsofficerare m. fl..........

Utom regementet beordrad per­

sonal ............................................

1

1

2

8

2

3

19

1

11

8

2

15

2

3

33

2

4

33

2

b

3

Summa

1

1

2

13

31

10

20

39

35

1

3 j

Föreslagen stat .......................

1

1

2

13

31

10

20

39

35

3

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderoffieer.

71

Av subalternofficerarna beräknas 22 vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas 13 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontär er beräknas till 113.

Antalet beställning smän framgår av tabellen (sid. 73).

I enlighet med såväl 1924 års försvarsproposition som försvarsutskottets

förslag synes den nuvarande Karlsborgs artillerikår böra omorganiseras till

ett iAiftvärnsartilleriregemente. Till detta sammanföras såväl det rörliga som

det fasta luftvärnsartilleriet med därtill hörande från ingenjörtrupperna över­

förda belysningsformationer.

Regementet bör såväl under den första tjänstgöringen som under repeti-

tionsövningarna organiseras på fyra luftvärnskanonbatterier och ett strål-

kastarbatteri, och den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen bör

under repetitionsövningarna, sedan skarpskjutningar med pjäser avslutats,

under lämplig tid, förslagsvis de två sista veckorna, erhålla sin utbildning

på respektive orter.

Ärskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas

till 290 man.

I Luftvärnsartilleriregementets stat upptagas endast regementsofficerarna,

underofficerarna samt manskapet. Vid regementet tjänstgörande kompani­

officerare förutsättas kvarstå vid vederbörligt artilleritruppförband och på

Luftvärnsartilleriregementets stat uppbära arvoden till lönerna motsvarande

belopp.

Det i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit beräknade

befälsbehovet framgår av nedanstående tabell. * I

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

!

Officerare

Under­

officerare

Under­

befäl

B ^

Ö

v

er

st

ar

Ö

v

er

st

e

­

lö

jtn

an

te

r

M

aj

o

re

r

•p

►tf

ct-

O

tf

a>

S

u

b

al

te

rn

o

ff

ic

er

ar

e

w

$

o

Ä

tf

tf

pr

p

S

er

g

ea

n

te

:

F

u

rir

er

K

o

n

st

ap

la

en

si

o

n

er

ad

e

d

er

o

ff

ic

er

ar

e

H

a»

n

Personal, tjänstgörande vid bat-

teri (skola) inom regementet

—

—

—

5

20

5

11

18

22

—

| Regementsofficerare m. fl..........

i Utom regementet beordrad per-

1

—

i

2

1

1

2

2

2

‘) 3

sonal ............................................

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

Summa

1

—

i

7

21

6

13

23

24

3

1

Föreslagen stat

1

—

i

8

20

G

13

23

24

3

*) 1 biträde ät regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expedition sunderofficer.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kap­

tener och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna inom

dessa personalkategorier företagits.

Subalternofficerarna beräknas samtliga vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas 8 såsom furirer av 1. klassen.

*

Luftviirns-

artilleri-

regoineritet.

72

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

Bodens

artilleri­

regemente.

Antalet meniga volontärer beräknas till 74.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen (sid. 73).

I enlighet med 1924 års försvarsproposition, som i detta hänseende till­

styrktes av försvarsutskottet, synes Bodens artilleriregemente böra under

tiden för den första tjänstgöringen organiseras på tre bataljoner om var­

dera två fästningsartillerikompanier. Två bataljoner avses för det fasta och

en för den rörliga bestyckningen. Denna organisation bibehålies under

repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa permanenta batte­

rier erhålla bemanning, något som ock tidvis kan vara lämpligt under

första tjänstgöringen.

Den rörliga bestyckningen förutsättes bliva motoriserad.

Ärskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas

till 360 man. Av denna årskontingent förutsättes hälften inrycka till första

tjänstgöring på hösten under första värnpliktsåret samt den återstående

hälften under andra året.

Utbildningen synes böra organiseras enligt de i nämnda proposition an­

givna grunderna.

Befälsbehovet beräknas, på sätt försvarsutskottet föreslagit, enligt nedan­

stående tabell.

,

1

Officerare

Under-

off.

Under­

befäl

§

h3

CL CD

S

ty

ck

ju

n

k

ar

e

Ö

v

ers

ta

r

Öve

rste

­

lö

jtn

an

te

r

Majorer

K

ap

te

ne

r

S

u

b

al

te

rn

­

o

ff

ic

era

re

.

S

erg

ea

n

te

r

F

u

rir

er

K

o

n

st

ap

la

r

2, o'

th

S3

a

cd

CD M

►i fo

p q_

CD

Personal, tjänstgörande vid batteri (skola)

inom regementet .........................................

—

—

—

6

15

6

12

31

28

—

Regementsofficerare m. fl...............................

i

i

2

1

1

1

4

2

2

l)3

Utom regementet beordrad personal .......

—

—

—

3 *'>11

—

3

6

—

Summa

i

1

2

10

27

7

19

39

30

3!

Föreslagen stat

i

i

2

11

26

8

18

39

30

31

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

3) Därav 1 löjtnant, adjutant hos kommendanten i Boden.

För erhållande av eu gynnsammare proportion mellan antalet kaptener

och subalternofficerare respektive styckjunkare och sergeanter hava vissa

jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.

Av subalternoffieerarna beräknas 18 vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas i staten 13 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontärer beräknas till 105.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen (sid. 73).

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation, hava

nedanstående personalstater för de olika artilleri truppförbanden upprättats.

\

Artilleriet.

Kungl. May.ts proposition nr 50.

7:s

—

—

Under-

1

Officerare

office-

Manskap (utom musikmanskap)

*0

rare

a> :

o 1

1

C

B

&

CD

Underbefäl

Beställningsmän

o 1

o

CD

B

g

O- 1

O:

O:

<

CD

gin

r? .o:

jO:

B

P

02

o2

Furirer

**

O

Sjukvårds­

manskap

Hovslagar-

manskap

Hantverks-

manskap

S i

CD

o

►c

a~

O

>zr.

er;

*

O

rej

B-

*1

<D 1

03

--Ti.

CD

p

p

o

B

B

B

P

B

B

1

o

CD

B

CD

o0

B-

p:

B

1

p►1

CD

o►i

t—1

pr

p

ce

CD

tO

E

p

0000

OT

c-f-

P

•d

p”

►1

>1

CD

B

B

CD

B

to

pr

w

O

B

M

P

M

en

ig

a

b

’

CD

B

CO

E

O

B

P

»d

M

en

ig

a

b

’

CD

B

to

E

w

o

B

in

P

M

en

ig

a

3

o

CD

B

P

B

p

►i

B

B

CD

B

p

CO

CO

CD

B

p

c

n

00

B

B

3

Svea artilleriregemente 1

i

2 11

18

8

8 17

13 26 36 105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Göta artilleriregemente

Wendes artillerirege-

1

i

2 11

18

8

8 17 13 26 36 105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

1

i

2 11 18

8

8 18 14 27 36 105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Norrlands artillerirege-

1

i

2 11

18

8

8 17 13 26 36 105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Gotlands artillerikår.......

i

5

9

3

3

7

5 10 14 71

1

1

1

2 *)2

2

2

Norrbottens artillerikår

— —

1 4

7

2

2

6

5

9 10 20

—

1

1

—

1

1

—

—

2

Arméartilleriregementet

Luftvärns artillerirege-

1

i

2 13 22

9

10 20 13 26 35 113

1

2

2

—

—

—

2

4

3

3

1

_

1

8 20

_

6 13

8 15 24 74

1

1

1

_ _ _

2

3

2

3

Bodens artillerirege-

mente ...........................

1

i

2 11

18

8

8! 18 13 26 30 105

1

2

3

_

— —

2

3

3

3

Summa personal2) 7 7 14 85 148 54

61 133 97 191257

CO

o

w >1! '8 15 20 ; 4 13 17 12 20 18 29

') Därav 1 utbildad även som hovslagare.

s) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjör­

truppernas) stat, nämligen:

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnantei-), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,

5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationerna samt

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,

-t korpraler (konstaplar) och 15 meniga volontärer för belysningsformationerna.

Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,

4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysnings­

formationerna.

5. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.

Till ingenjörvapnet, sådant detsamma blivit genom 1914 års härordning

sammansatt, räknas dels fortifikationen, omfattande officerare och under­

officerare samt erforderlig civilmilitär och civil personal under chefskap av

en officer av generalitetet, dels ock ingenjörtrupperna, omfattande perso­

nalen av manskapsgrad, likaledes stående under fortifikationsgeneralens

chefskap.

Med bortseende från läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonalen,

ingår i fortifikationen följande, å en gemensam stat uppförda personal, näm­

ligen :

Officerare:

3 överstar,

58 kaptener,

4 överstelöjtnanter,

66 löjtnanter och

10 majorer,

32 underlöjtnanter och fänrikar.

74

Ingenjör­

trupperna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

Underofficerare:

49 fanjunkare och

98 sergeanter.

Civilrailitär personal:

11 fortifikationskassörer,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

6 tygverkmästare,

27 tyghantverkare och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid ingenjörtrup-

perna och dels vid fortifikationens huvudstation samt vissa staber.

Enligt 1914 års härordning skola ingenjörtrupperna organiseras å fem

särskilda kårer, nämligen Svea och Göta ingenjörkårer, Fälttelegrafkåren

samt Bodens och Norrlands ingenjörkårer.

Yardera av Svea och Göta ingenjörkårer skall enligt härordningen organi­

seras å kårstab samt fyra fältingenjörkompanier, ett fästningsingenjörkom-

pani (avsett för Vaxholms respektive Karlskrona kustfästning), ett park-

(brokolonn-)kompani och ett tyg-(belysnings- och minör-)kompani.

Enligt härordningen skola ifrågavarande två kårer hava följande manskaps-

personal, nämligen:

Svea ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

G liantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårclsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Göta ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 liantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

På grund av lokala förhållanden ävensom talrika vakanser hava vid vardera

av Svea och Göta ingenjörkårer hittills uppsatts endast tre fältingenjör­

kompanier.

På grand därav att kasernetablissementet för Norrlands ingenjörkår ännu

icke uppförts, har denna kår icke kunnat organiseras, utan är det för kåren

avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på Svea och Göta ingenjörkårer.

I och för liandhavande av kårens till Östersund redan förflyttade materiel

— de större förrådsbyggnaderna hava nämligen kommit till utförande ■—

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

75

liar dock en mindre kontingent sedan år 1920 varit förlagd till Jämtlands

fältjägarregementes kasernetablissement i Östersund.

Fälttelegraf kåren, vilken är avsedd för armén i dess helhet, är organiserad

å kårstab samt två fälttelegrafkompanier, ett radiokompani, ett ballong­

kompani, ett flygkompani, ett parkkompani och ett tygkompani. Därjämte

tillkommer ett detachement i Boden.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

10 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

25 vicekorpraler,

125 volontärer,

2 hantverksfurirer av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

11 hantverkskorpraler,

16 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårds furir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvår ds vicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

1 gevärshantverkarkorpral,

Bodens ingenjörkår, vilken är avsedd för Bodens fästning, skall enligt

1914 års härordning organiseras å kårstab samt fyra fästningsingenjörkompa-

nier och ett tyg-(minör-, belysnings- och park-)kompani.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

3 furirer av 1. klassen,

6 furirer av 2. klassen,

10 korpraler,

9 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat och

1 liovslagarvicekorpral.

5 hantverkskorpraler,

Organisationen är ännu icke helt genomförd. Av samma skäl, som an­

förts i fråga om Svea och Göta ingenjörkårer, hava sålunda hittills endast

två fästningsingenjörkompanier kunnat organiseras.

Norrlands ingenjörkår skall enligt härordningen organiseras på kompanier

på enahanda sätt som Svea och Göta ingenjörkårer, dock att något fästnings-

ingenjörkompani icke uppsättes.

Kårens fast anställda manskapspersonal är bestämd sålunda:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

76

Departements

•

chefen.

Ingenjör­

trupperna.

Ingenjör trupp erna förutsättas enligt den i det föregående lämnade redo­

görelsen för »Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband»

komma att utgöras av två fältingenjörkårer (Svea och Göta, förlagda till Stock­

holm och Linköping), Fälttelegrafkåren (Stockholm) samt Bodens ingenjörkår.

Svea ingenjörkär organiseras på kårstab, två fältingenjörkompanier, två

krigsbro (park-)kompanier, ett fästningsingenjörkompani (Vaxholm) samt ett

tyg-(minör-)kompani.

Göta ingenjörkår organiseras på kårstab, tre fältingenjörkompanier, ett

krigsbro-(park-)kompani, ett fästningsingenjörkompani (Karlskrona)1) samtett

tyg-(minör-)kompani.

Fälttelegraf kår en organiseras på kårstab, två fälttelegrafkompanier, två

radiokompanier samt ett tygkompani.

Sodens ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani, ett

fästningsingenjörkompani, ett kngsbro-(park-)kompani, ett telegraf kompani

samt ett tyg-(minör-)kompani.

Ingenjörtrupperna räkna alltså tillhopa 22 kompanier.

Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna

värnpliktiga i allmänhet uppgår till 1,110 man, fördelade på sätt nedanstående

tabell utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

K å r

Fältingenjör-

tjänst

Fftstnings-

ingenjör-

tjänst

Telegraf-

tj änst

i

Summa f

Svea ingenjörkår ...................

280

50

—

330

i

Göta ingenjörkår...................

240

50

_

290

Fälttelegr afkåren ........

—

___

210

210 1

Bodens ingenjörkår . .

135

70

75

280 j

.

Summa

655

170

285

1110 |

För ifrågavarande manskap bör utbildningen i allmänhet ordnas kårvis

Utbildningen av studenter och likställda förutsättes huvudsakligen bliva

organiserad efter samma grunder, som av försvarsrevisionen föreslagits, med

den skillnad, som betingas av den i det föregående föreslagna uppdelningen

av första tjänstgöringen i tvenne omgångar.

I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna orga­

nisation och utbildningens ordnande, beräknas befälspersonalen för den vid

kårerna anordnade utbildningen på sätt nedanstående tabell utvisar.

j

Kår

Officerare

Under­

officerare

Underbefäl

S

u

b

al

te

rn

-

o

ff

ic

er

ar

e

K

ap

te

n

er

F

an

ju

n

k

ar

e

1

S

er

g

ea

n

te

r

I

F

u

rir

er

|

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

e

­

k

o

rp

ra

le

r

| Svea ingenjörkår ................

7 I 12

7

11

19

15

15 !

Göta ingenjörkår ..............................................

7 ; 12

7

11

17

13

13 !

Fälttelegrafkåren ....... '

5 j 10

5

10 ;

18

16

15

Bodens ingenjörkår .

5 |

9

5

8 i

12

U

10

Summa

24 j 43

24

40 :

66

55

53

0 Gemensam förläggning med infanteridetachementet i Karlskrona.

77

Beliovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. torde böra beräk­

nas enligt de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 439) angivna grunderna. Av

trupp förban dens nu förutsatta organisation och förläggning betingas dock

vissa skiljaktigheter.

Såsom uppbördsman för å Laxön och i Östersund förvarad ingenjör- och

intendenturmateriel samt såsom tillsyningsman över byggnaderna därstädes

synes vidare böra beräknas å vardera platsen en pensionerad underofficer.

Den hittillsvarande tillsyningsmannen å Laxön blir på grund härav över­

flödig.

Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av det ovan beräknade

befälsbehovet:

Kanyl. Muj.ts proposition nr 00.

Officerare

Under­

officerare

Underbefäl

p hj i

i

g5!

cd

g

g g.

® M1

K

P

►d

CD

P

CD

d

3* c

o P

CD

2 g

© ?

1.

P

P

P71

P

d

CD

w

CD

►i

ers

CD

p

P

et*

CD

d

P

d#

d*

CD

d

w

O

►3

n

cd

<

o'

O

K

o

'd

►d

d

P

CD

d

a- cd

;

CD P

K

® o

p> p

CD CD ,

CD d i

j -1 P

P

pJ

%

CD

CD

Svea Ingenjörkår.

j

ji Kompanier och skolor...........................

7

12

7

11

19

1

15

15

2

j Regementsofficerare m. fl.......................

2

1

1

1

3

2

b 3

j

Tillhopa

i

2

8

w

8

14

20

17

17

3

Göta ingenjörkår.

i Kompanier och skolor ...........

12

7

11

3

17

1

13

2

13

2

1 Regementsofficerare m. fl.......................

2

1

1

i

S)1

Tillhopa

2

8

13

8

14

18

15

15

1

Fälttelegraikåren.

Kompanier och skolor...............

5

10

1

5

10

3

18

1

16

2

15

2|

Regementsofficerare m. fl.

2

i

i

a) 1

Tillhopa

2

6

11

6

13

19

18

17

1

Bodens ingenjörkår.

j Kompanier och skolor . ...

5

9

5

8

3

12

1

11

2

10

2

! Regementsofficerare m. fl.

2

1

i

i

2) 1

| &

.................................

Tillhopa

2

6

10

6

11

13

13

12

1

1

Summa

8

28

47

28

52

70

63

61

6

1) 2 tillsyningsman — 1 å Laxön och 1 i Östersund —- samt 1 biträde åt regements-

intendenten.

2) Biträde åt regementsintendenten.

Officerare och underofficerare böra liksom hittills uppföras å en för forti­

fikationen i dess helhet gemensam stat samt underbefäl å särskilda stater

för de olika truppförbanden.

Antalet meniga volontärer ävensom beställningsmän böra beräknas efter

samma grunder som enligt revisionens förslag med de jämkningar, som be­

tingas av den förutsatta organisationen och förläggningen. I det beräknade

Fortifika­

tionen.

behovet av hantverksmanskap ingår även erforderligt underbefäl för tyg-

kompanierna.

Det för de olika kårerna beräknade manskapet framgår av efterföljande

tabell. I denna angives även, huru det för truppförbanden beräknade antalet

furirer bör uppdelas.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

K A r

>F

u

rirer1.k

la

ss

en

\

F

u

rirer2.k

la

ss

en

K

o

rp

ra

le

r

<V

ic

ek

o

rp

ra

le

r

<1

O

O

0

e+-

S*

•-*

<t>

Sjukvårds­

manskap

Hov-

slagar-

manskap

Vapen-

hant-

verkar-

manskap

Hantverks­

manskap

I

F

u

rir

er

2.k

la

ss

.

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

ek

o

rp

ra

le

r

M

en

ig

a

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

ek

o

rp

ra

le

r

M

en

ig

a

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

ek

o

rp

ra

le

r

M

en

ig

a

F

u

rir

er

1. k

la

ss

.

1 F

u

rir

er

2.k

la

ss

.

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

ek

o

rp

ra

le

r

M

en

ig

a

Svea ingenjörkår

7

13 17 17 94

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

1

2

3

3

8'

Göta ingenjörkår

6 12 15 15 83

1

1

1

1

1

1

1

—

1

1

2

3

8

81

Fälttelegraf-

kåren ...............

6 13 18 17 95

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

3

6

5 12

Bodens ingenjör-

kår ...................

4

9 13 12 66

1

1

1

1

1 —

1

1

1

1

1

2

3

3

8:

Summa

23 47 63 61 3381 4

4

4

6

4

2

5

4

3

4

4

9 15 14 36

Den vid kårerna erforderliga civilmilitära personalen beräknas i tillämpliga

delar enligt försvarsrevisionens förslag.

Som teknisk expert vid radiolaboratorium (montering, undersökning och

underhåll av samt försök med radiomateriel) bör vid Fälttelegrafkåren an­

ställas en å fortifikationens gemensamma stat uppförd radioingenjör.

Nämnda personalbehov framgår av nedanstående tabell.

K å r

Radio­

ingenjör

Fortifika-

tions-

kassör

Vapen-

hant­

verkare

Tygverk-

mästare

Tygnant-

verkare

Förråds-

vakt-

mästare

Svea ingenjörkår .....................

i

1

2

5

1

Göta ingenjörkår .....................

—

i

1

2

5

1

Fälttelegrafkåren.......................

i

i

1

2

5

1

Bodens ingenjörkår ................

—

i

1

2

5

1

Summa

i

4

4

8

20

4

Förutom den för ingenjörtrupperna erforderliga personalen kräves viss

personal dels för fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens forti-

fikationsdepartement, dels för ingenjörstaberna i fästningarna, dels för armé-

fördelningsstaberna och dels för militärbefälhavarens å Gotland stab.

För behovet av officerare vid fortifikationens huvudstation och arméför­

valtningens fortifikationsdepartement har redogörelse lämnats i det föregående.

I övrigt bör det här avsedda personalbehovet i tillämpliga delar beräknas

i enlighet med 1924 års försvarsproposition och försvarsutskottets förslag.

Tillägget för utom fortifikationen beordrad personal beräknas uppgå till

1 kapten, 20 subalternofficerare och 1 fanjunkare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

'

79

8 a m in a n f a 11 n i n g.

Å fortifikationens gemensamma stat uppföres den personal, som framgår

av följande tabell.

Officerare

j Under-

1 office­

rare

|

Civilinilitär personal

iC

iv

il

|p

er

so

n

al

Arvo- !

den åt j

pensio­

nerade

R

eg

em

en

ts

­

o

ff

ic

er

ar

e

K

ap

te

n

er

S

u

b

al

te

rn

-

o

ff

ic

er

ar

e

F

an

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

r

R

ad

io

in

g

en

jö

re

r

F

o

rti

fik

at

io

n

s

­

k

as

sö

re

r

D

ep

ar

te

m

en

ts

-

sk

riv

ar

e

V

ap

en

­

h

an

tv

er

k

ar

e

T

y

g

v

er

k

­

m

äs

ta

re

T

y

g

h

an

t

­

v

er

k

ar

e

i

F

ö

rr

åd

s-

!v

ak

tm

äs

ta

re

:

E

x

p

ed

iti

o

n

sv

ak

t

!

o

ff

ic

er

ar

e

ju

n

d

er

o

ff

ic

er

ar

e

Ingen j örtrupperna

8

28

47

28

52

1

4

4

8

20

4

')6

Fortifikationens hu­

vudstation...........

3

7

5

1

i

i

aj2

3)2

Arméförvaltn. forti-

fikationsdep........

1

2

_

_

_

3)2

Ingenjörstaber i

fästningar...........

3

2

2

2

8

_

3

_

_

_

3)3i

Arméfördelnings-

staber...................

4

-

-

j

Utom fortifikatio­

nen kommende­

rade .....................

1

20

1

Summa

15

44

74

31

60

1

B

i

4

8

20

4

i

2

13|

Föreslagen stat

15

44

74

31

G0

1

8

i

4

8

20

4

i

2

13

') 4 biträden åt regementsintendenterna, 2 tillsyningsman (1 å Laxön och 1 i Östersund).

a) 1 expeditionsofficer och. 1 bibliotekarie.

3) Expeditionsunderofficerare.

Av subalternofficerarna beräknas 52 vara löjtnanter.

Av de 15 regementsofficerarna böra i staten 3 upptagas såsom överstar,

4 såsom överstelöjtnanter och 8 såsom majorer.

I enlighet med vad sålunda anförts har upprättats nedanstående

Förslag

till

Personalstat

för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen.

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter och

22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och

60 sergeanter.

Civilinilitär personal:

1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

4

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 departementsskrivare,

4 vapenkantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tygkantverkare ock

4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

4 biträden åt regementsintendeu-

terna,

2 tillsyningsmän (å Laxön ock i Öster-

CiTil personal:

sund) samt

1 expeditionsvakt.

7 expeditionsunderofficerare.

Personalstaterna för de särskilda kårerna äro angivna å sid. 78).

6. Trängtrupperna.

Enligt 1914 års kärordning består trängen av sex särskilda kårer, en för

varje arméfördelning, nämligen Svea, Göta ock Norrlands trängkårer, Skånska

trängkåren samt Västmanlands ock Östgöta trängkårer. Varje trängkår är

i fred organiserad å kårstab samt två trängkompanier ock ett sjukvårdskom-

pani.

Den fast anställda personalen vid trängen — frånsett läkar-, veterinär-,

ecklesiastik- ock musikpersonal •— skall enligt den ännu icke fullt genom­

förda organisationen utgöras av:

dels följande å en för vapnet i dess kelliet gemensam stat uppförd per­

sonal, nämligen:

Officerare:

1 överste ock inspektör,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

26 kaptener1),

36 löjtnanter ock

12 underlöjtnanter ock fänrikar.

Underofficerare:

25 fanjunkare*

2) ock

61 sergeanter3).

Civilmiiitiir personal:

184) liantverkare ock

6 förrådsvaktmästare,

dels ock vid var ock en av de sex kårerna följande personal, nämligen:

Underbefäl och meniga:

Beställningsmän:

4 furirer av 1. klassen,

1 kovslagarkorpral ock

8 furirer av 2. klassen,

1 liovslagarvicekorpral.

14 korpraler,

13 vicekorpraler ock

21 volon tärer.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens organisation

i fred på liögre ock lägre truppförband» framgår, att trängtrupperna förut­

sättas komma att utgöras av fyra kårer, nämligen Svea trängkår (Linköping),

*) Staten för budgetåret 1924—1925 upptager 29 kaptener.

s)

»

»

»

» —

»

»

30 fanjunkare.

s)

»

»

»

» —•

»

»

62 sergeanter.

4)

»

»

»

» —

»

»

23 hantverkare.

dötu, trängkår (Skövde), Norrlands trängkår (Sollefteå) och Skånska träng-

kåren (Hässleholm).

I enlighet med de allmänna grunder för trång kårernas organisation, som an­

givits av försvarsrevisionen samt senare blivit tillämpade uti 1924 års försvars-

proposition och tillstyrkta av försvarsutskottet, torde vid varje trängkår böra

organiseras ett träng- och ett sjukvårdskompani. Härutöver upptog revisio­

nens förslag liksom 1924 års försvarsproposition ett bilkompani vid vardera

av Svea och Norrlands trängkårer. Försvarsutskottet beräknade endast ett

bilkompani vid Svea trängkår. Med hänsyn till omfattningen av den nu

föreslagna organisationen anser jag mig dock i enlighet med 1924 års för­

svarsproposition böra förorda organiserandet av ännu ett sådant kompani,

nämligen vid Norrlands trängkår.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas

till sammanlagt 1,050 man, vilken styrka förutsättes bliva fördelad på de

olika tjänsterna enligt efterföljande tabell.

Kungl. Maj:ta proposition nr 50.

81

Svea trängkår ...............

Göta träogkär ...............

Norrlands trängkår...........

Skånska trftngkåren...........

Inskrivna värnpliktiga

Summa

Träng-

tj änst

Sjukvårds-

t j änst

. Biltjänst

100

100

100

100

100

100

100

100

125

125

325

200

325

200

Summa

400

400

250

1050

Av detta manskap uttagas 20 % till underbefäl eller fackmän.

Vad beträffar utbildningen av ifrågavarande värnpliktiga liksom av stu­

denter och likställda, synes densamma böra ordnas i tillämpliga delar i en­

lighet med de grunder, som angivas uti 1924 års försvarsproposition med

de jämkningar, som erfordras till följd av föreslagna ändringar i avseende

på utbildningstidens längd och förläggning.

IJefälshehovet för den kårvis anordnade utbildningen beräknas i huvudsaklig

överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag, på sätt nedanstående

tabell utvisar.

»

Kaptener

Subal-

tern-

officerare

Fanjun­

kare

Sergean­

ter

Furirer Korpraler

Vid varje trängkompani........

1

3

1

3

4

4

Yid varje sjukvårdskompani

1

2

1

2

3

4

Vid varje bilkompani..............

1

2

1

1

2

3

Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. beräknas i över­

ensstämmelse med av revisionen angivna grunder.

Det beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24

6

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1

Officerare

Under­

officerare

Under­

befäl

a

R

eg

em

en

ts

­

o

ff

ic

er

ar

e

K

ap

te

n

er

S

u

b

al

te

rn

-

o

ff

ic

er

ar

e

F

an

ju

n

k

ar

e

S

er

g

ea

n

te

r

F

u

rir

er

K

o

rp

ra

le

r

'e

n

si

o

n

er

ad

e

d

er

o

ff

ic

er

ar

e

Tränginspektionen ...........................

Regementsofficerare m. fl................

Personal, tjänstgörande vid kom­

pani (skola) inom kårerna...........

Utom kårerna beordrad personal

^ii

1

4

10

3

4

24

9

4

10

12

22

6

4

32

16

_

—

38

11

Summa

5

18

37

14

40

52

38

13

Föreslagen stat

5

18

87

18

36

52

38

13

*) Expeditionsunderofficer.

») 4 biträden åt regementsintendenterna, 4 vapenunderofficerare samt 4 uppbördsman

för furage m. m.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet fan­

junkare och sergeanter har viss jämkning mellan beställningarna inom dessa

personalkategorier företagits.

Av regementsofficerarna beräknas 1 vara överste och inspektör, 2 överste­

löjtnanter och 2 majorer.

Av snlialternofficerarna beräknas 26 vara löjtnanter.

Av furirerna beräknas 18 vara furirer av 1. klassen.

Antalet vicekorpraler, meniga volontärer och beställning smän har beräknats

enligt av försvarsrevisionen angivna grunder. Med hänsyn till behovet av

vapenhantverkare, särskilt för vården av kulsprutor m. m., har dock en

vapenhantverkarkorpral uppförts för varje trängkår. Det beräknade behovet

framgår av tabellen (sid. 86).

Den civilmilitära personalen har beräknats såsom revisionen föreslagit med

tillägg av 2 hantverkare, avsedda för bilkompanierna vid Svea och Norrlands

trängkårer.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,

har upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för#officerare och

underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen och dels för de särskilda

trängkårerna.

Kanyl. Maj:ts proposition nr DO.

83

Officerare

Under­

officerare

M a n s kap (utom musikmanskap)

Civil­

militär

personal

O:

W

p

83

k-t

b"

cj

B

ja.

CD

Underbefäl

Bestiillnings-

män

Förråde-

ocli hant-

verks-

staten

C:

■<

CD

fp

pl O:

^3

H

OQ

Furirer

©_

O

**

p

Hovslagar

manskap

■-i

i /

j

CD

<©:

c-t-

3

P

3

CD

N

o

►i

CD

►1

CD

3

CD

H

b

rf

CD

B

Sr S

P 3

*

CD

►1

O

CD

tr

B

pr

P

BO

P

3

CD

B

1.k

la

ss

en

pr

70CA

tA

CD

K

o

rp

ra

le

r

ic

ek

o

rp

ra

le

r

p:

CD

*-<

p

en

h

an

tv

er

k

ar

-

ko

rpr

ale

r

K

o

rp

ra

le

r

V

ic

ek

o

rp

ra

le

r

H

an

tv

er

k

ar

e

F

ör

rå

d

s-

v

ak

tm

äs

ta

re

Trängens gemensam­

ma stat ..................

1

2

2 18 2G ii

18

36

14

4

Svea trängkår ..........

5

9

n

ii

1?

i

i

i

—

—

Göta trängkår ..... .

4

8

8

9 13

i

i

i

—

—

Xorrlands trängkår

...

5

9 11

11

17

i

i

i

—

—

Skånska -triingkåren

..

—

4

8

8

9 13

i

i

i

—

—

Summa

1

2

2

18 26 ii

18

36

18 34 38 40 60

4

4

4

14

4

7. Intendeuturtrupperna och intendenturkåren.

Enligt nuvarande organisation utgöres intendenturkårens fast anställda

personal — frånsett den å staten för generalitetet uppförde generalinten­

denten — av följande kategorier, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

88 kaptener och

12 löjtnanter.

Underofficerare:

79 förvaltare och

16 sergeanter.

Manskap:

10 furirer av 1. klassen och

15 furirer av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal är placerad till tjänstgöring dels vid intendentur-

trupperna och dels vid arméns centralstyrelse, staber, regementen och kårer,

intendenturförråd, förplägnadsanstalter o. s. v.

Före antagandet av 1914 års härordning funnos icke några särskilda inten-

denturtrupper. De värnpliktiga, vilka enligt gällande planer voro avsedda

att vid mobilisering ingå i intendenturformationer, inskrevos vid trängen i

förvaltningstjänst och utbildades dels vid de till de centrala intendentur­

förråden i Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda fasta intendentursko-

lorna och dels vid en till Västernorrlands regemente tillfälligt sammandragen

intendenturskola.

a

V)

__

■|

13 J

18

!

Nuvarande

organisation.

Intendentur.

trupperna

Nuvarande

organisation.

84

Departements-

chefen.

Genom 1914 års härordning blevo emellertid självständiga intendentur-

trupper om tillhopa fyra kompanier organiserade. Härordningsbeslutet inne­

bar sålunda, att de förutvarande intendenturskolorna skulle förändras till

fast organiserade kompanier, att den för dessa avsedda aktiva personalen i

dess helhet skulle uppföras å intendenturkårens stat, samt att de värnplik­

tiga skulle direkt inskrivas vid intendenturtrupperna. Med avseende å kom­

paniernas förläggning vidtogs ingen annan ändring, än att kompaniet i

Sollefteå skulle förläggas till Östersund, sedan den tillämnade förplägnads-

anstalten därstädes blivit färdigställd.

I enlighet härmed utgöras intendenturtrupperna för närvarande av fyra

kompanier, nämligen:

första kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Stockholm,

andra kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet å Karlsborg,

tredje kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Boden och

fjärde kompaniet, för närvarande förlagt å Sollefteå läger, men avsett att

förläggas till förplägnadsanstalten i Östersund.

Den för intendenturkompanierna avsedda, å intendenturkårens stat upp­

förda personalen är enligt härordningsbeslutet beräknad till:

4 kaptener, kompanichefer,

3 löjtnanter,

4 förvaltare,

4 sergeanter och

25 furirer.

Som förut nämnts, böra intendenturtrupperna organiseras å tre kompa­

nier, vilka förläggas i Stockholm, Karlsborg och Boden.

I det föregående har angivits, att årskontingenten till linjetjänst uttagna

värnpliktiga i allmänhet beräknas till sammanlagt 350 man. Denna styrka

bör fördelas på de olika kompanierna efter ungefärligen samma grunder,

som i 1924 års försvarsproposition föreslagits. Utbildningen bör likaledes

i stort sett anordnas på sätt i nämnda proposition förutsatts. De värn­

pliktiga böra alltså inkallas till fullgörande av första tjänstgöring med en

mindre del på hösten första året samt med huvuddelen på våren andra året.

För tjänsten vid förplägnadsanstalterna böra till ersättningsreserven uttagna

värnpliktiga, i enlighet med vad revisionen förutsatt, året om befinna sig i

tjänstgöring vid nämnda anstalter.

Utbildningen av studenter och likställda bör ordnas enligt samma grunder

som för närvarande.

Det fast anställda manskapet rekryteras endast av sådant underbefäl, som

redan erhållit furirs- eller högre utbildning. Detta manskaps intendentur-

utbildning synes böra äga rum, på sätt i ovannämnda försvarsproposition

föreslagits.

Befäl sbehovet vid intendenturtrupperna beräknas enligt de grunder, som

angivits i 1924 års försvarsproposition och som av försvarsutskottet lämnats

utan erinran.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För intendenturtrupperna beräknas alltså följande befälspersonal, näm­

ligen :

3 kaptener,

4 löjtnanter,

3 fanjunkare,

7 sergeanter och

22 furirer.

Denna personal bör såsom hittills uppföras på intendenturkårens stat.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag böra vissa i det föl­

jande närmare angivna intendenturbefattningar för vinnande av besparingar

upprätthållas av pensionerad personal med arvode.

Inom centralstyrelsen tjänstgör för närvarande intendenturpersonal dels i

intendenturstaben, dels i arméförvaltningens intendentsdepartement, dels ock

i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen ansluter jag mig till 1924

års av försvarsutskottet i detta hänseende tillstyrkta försvarsproposition.

För arméförvaltningens intendentsdepartement beräknas alltså 3 regements­

officerare, 6 kaptener, 2 löjtnanter, 2 departementsskrivare, 2 pensionerade

officerare och 4 pensionerade underofficerare.

Personalbehovet vid intendenturstaben har i det föregående angivits till

1 regementsofficer, 4 kaptener, 2 löjtnanter, 1 pensionerad underofficer och

1 expeditionsvakt.

Som i det föregående ävenledes omförmälts, avses för sjukvårdsstyrelsen

icke någon aktiv intendenturpersonal.

För centralstyrelsen i dess helhet bör alltså följande personal beräknas:

4

regementsofficerare,

10 kaptener,

4 löjtnanter,

2 departementsskrivare och

1 expeditionsvakt.

Dessutom böra å intendenturkårens stat upptagas skäliga arvoden åt 2

pensionerade officerare och 5 pensionerade underofficerare.

I fråga om fordelningsintendenturerna förutsattes ingen annan förändring,

än att de som expeditionsbiträden avsedda underofficerarna på stat utbytas

mot pensionerade underofficerare med skäliga arvoden.

Varje fördelningsintendentur bör alltså bestå av:

1 regementsofficer (fördelningsintendent) och

1 kapten (expeditionsintendent).

Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner bör här­

jämte för varje fördelningsintendentur ett skäligt arvode uppföras åt en pen­

sionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer.

Med hänsyn till den förutsatta utredningen rörande förvaltningens all­

männa organisation ifrågasattes icke för närvarande någon förändrad orga­

nisation av fästnings intendenturen i Boden. Personalbehovet beräknas till:

Ktmgl. Maj:ts proposition nr ■')().

85

Intendentur-

kåren.

Departements­

chef m.

86

1 regementsofficer (fästningsintendent),

1 löjtnant (adjutant) och

1 förvaltare (uppbördsman vid fästningsmagasinet).

Å kommendantskapets stat uppföres därjämte arvode för 1 pensionerad

underofficer, biträde i fästningsintendenturen.

In fonden turpersonalen vid Gotlands trupper beräknas till

1 regementsofficer (stabs- och regementsintendent) samt

2 förvaltare, 1 vid vardera Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår.

A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföras

därjämte arvoden för 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer,

biträden åt stabsintendenten, samt 1 pensionerad underofficer, förrådsför-

valtare vid intendenturförrådet vid Tingstäde.

Personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd m. m. beräknas

sålunda:

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Arméns intendenturförråd

Arméns

|

bekläd- Summa

Stock-

Karls-

t

» ,

Öster-

Hässle-

nads-

holm

borg

Sund

holm

verkstad

•

Regementsofficerare ...........

1

1

1

1

!

3 1

Kaptener ...............................

1

1

1

—

—

2

5

Förvaltare...............................

3

3

2

1

1

1

11

Sergeanter ..........................

1

1

1

—

—

—

o

i

O

Pensionerade underoffice-

1

rare........................................

1

1

—

—

—

—

2

För varje truppförband utom Gotlands infanteri- och artillerikårer beräknas

1 kapten såsom regementsintendent och 1 förvaltare såsom förrådsförvaltare.

För detachementet i Karlskrona avses 1 kapten såsom regementsintendent.

För upprätthållande av redogör arbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan

och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i stället för aktiv personal pen­

sionerade officerare med arvoden.

Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendenturkåren

beräknas sålunda:

för samtliga infanteriregementen och detache­

mentet i Karlskrona.................. 19 kaptener och 18 förvaltare

»

»

kavalleriregementen...................... 4

»

»

4

»

»

»

artilleriförband..................... .......... 8

»

» 8

»

»

ingenjörkårer................................... 4

»

»

4

»

»

»

trängkårer ........................... .......... 4

»

»

4

»

eller tillhopa 39 kaptener och 38 förvaltare.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intenden­

turkåren sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

87

Intendenturkåren.

Officerare

Under­

officerare

Furirer

Civil-

militär

och civil

personal

Pen­

sione­

rade

Ö

ve

rs

ta

r

Ö

v

erste­

löj

tna

nte

r

M

ajo

re

r

Kaptener

Löjt

nan

ter

Fö

rv

al

ta

re

Fanju

nk

are

Sergeanter

1.kl

ass

en

2.klassen

Leparteraents-

sk

ri

v

ar

e

Ex

pe

diti

ons

-

va

kt

o

ff

ic

er

ar

e

u

n

d

er

o

ff

ic

er

ar

e

j Intendenturtrupperna ....

i Centralstyrelsen ...............

'< Fördelningsintenden-

| turerna *) .......................

Fästningsintendenturen i

Boden 2)............................

Stabsintendenturen på

Gotland samt Gotlands

trupper s) ........................

Arméns centrala inten-

denturförråd m. m. ...

Kegements- och kårinten-

denturerna4) ...................

4

4

1

1

3

3

10

4

5

39

4

4

1

1

2

11

38

3

7

3

n

ii

2

_

i

__

2

5

j

j

2

Summa

13

61

9

52

3

10

ii

n

2

i

2

7

Föreslagen stat

O

5

8

59

9

50

5

10

ii

ii

2

i

2

7

4) Därjämte arvoden åt 4 pensionerade underofficerare, å staten för arméfördelnings

staber, militärbefäl och inspektioner.

2) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer å kommendantskapets stat.

3) Därjämte arvoden åt 1 pensionerad officer och 2 pensionerade underofficerare å

staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

4) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare vid detache-

mentet i Karlskrona å staten för Kronobergs regemente.

Såsom av tablån framgår, har — för vinnande av något gynnsammare pro.

portion emellan antalet regementsofficerare och kaptener — 2 kaptensbeställ­

ningar ansetts böra utbytas mot regementsofficersbeställningar. Därjämte

hava 2 förvaltarbeställningar utbytts mot fanjunkarbeställningar för ernående

av en lämplig proportion emellan antalet fanjunkare och sergeanter.

G. Arm émnsikeii.

Enligt den av 1905 års riksdag antagna, ännu gällande organisationen av Nuvarande

armémusiken skola vid de olika truppförbanden finnas särskilda beställ-

organisation.

ningar för musikpersonal till det antal, nedan intagna tablå utvisar.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvars-

revisionen.

Musik-

fanjun­

kare

eller

musik-

styck-

j unka-

re.

Rege-

ments-

trum-

slaga-

re.

Trumslagare eller horn­

blåsare (trumpetare).

Truppslag.

Mu-

sik-

serge-

anter.

Furi-

rer

av 2.

klass.

Korpra­

ler

(kon­

stap­

lar).

Vice­

korpra­

ler

(vice-

kon-

stap-

lar).

Meni­

ga.

Sum­

ma

musik-

perso­

nal.

Infanteriet.

Vid vartdera av Svea och Göta

livgarden................................

1

1

10

4

4

4

12

36

Vid vartdera av Karlskrona och

Vaxholms grenadjärregemen-

ten................................................

1

1

5

2

2

3

7

21

Vid vart och ett av de 24 övriga

infanteriregementena ...............

Kavalleriet.

1

1

9

4

4

4

10

33

! Vid vart och ett av de 6 fördel-

j ningskavalleriregementena .

1

—

4

1

2

i

O

O

12

! Vid vartdera av Skånska husar-

j och dragonregementena

Artilleriet.

| Vid vart och ett av Svea, Göta,

Norrlands, Upplands och Små-

1

6

3

3

3

9

25

! L

lands artilleriregementen .......

1

—

8

2

2

2

3

18

Vid Wendes artilleriregemente

1

—

10

2

2

2

4

21 1

Vid Boden-Karlsborgs artilleri-

regemente ............................

2

—

4

2

2

2

4

16

Vid Positionsartilleriregementet

1

—

4

1

1

2

2

11

Vid Gotlands artillerikår ............

Ingenjörtrupperna.

1

1

1

1

2

6 :

i Vid vardera av Svea och Göta

ingenjörkårer................................

1

—

4

1

2

2

O

O

13

i Vid Bodens ingenjörkår...............

1

—

2

1

2

2

2

10

1 Vid Fälttelegrafkåren ...................

Trängen.

| Vid var och en av de 6 träng-

1

1

1

2

5

| kårerna............................................

—

—

2

1

1

2

2

8

Sammanlagda antalet musikbeställningar vid armén skall alltså utgöra

1,261. Organisationen är emellertid ieke ännu fullt genomförd vid Skånska

husarregementet samt vid Svea och Smålands artilleriregementen.

Med avseende å avlöningsförmåner äro musikfanjunkare (musikstyck-

junkare) likställda med fanjunkare (styckjunkare) — i vissa fall med förvaltare

— samt regementstrumslagare och musiksergeanter med sergeanter. Musik­

personalen av manskaps grad åtnjuter, jämte underhåll in natura, samma

avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställt manskap av motsvarande grader.

Till gratifikationer åt musikelever äro anslagna vid vartdera av Svea och

Göta livgarden 600 kronor samt vid vart och ett av de övriga infanterirege­

mentena 300 kronor.

Försvarsrevisionen har föreslagit armémusikens organiserande på sätt

nedanstående tabell utvisar.

Kungl. Maj;ta proposition nr 50.

8

!)

Beställning

Typ

i';

Typ

II’)

Typ

III3)

Anteckningar

Musiklöjtnant ........

1

*)

Avsedd för Svea ocli Göta livgarden.j

Musikfanjunkare...........

i

1

l

För Svea livgarde tillkommer 1 mu-

Musiksergeanter.................

4

3

—

sikvolontär avsedd för K. K. S.

Musiklurirer av 1. klass

1

1

1

2) Avsedd för Övriga infanteriregementen

Musikfurirer av 2. klass ..

2

2

1

samt för kavalleri- och artillerirege-

Musikkorpraler............

3

2

a

menten.

Musikvicekorpraler .

4

—

8)

Avsedd för Gotlands artillerikår samt

Musikvolontärer ....

6

3

2

ingenjör- och trängkårer.

Summa

22

12

7

Musikelever

ö

4

3

Enligt det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget borde armémusiken

organiseras på sätt nedanstående tabell tttvisar.

Personal

Typ

I1)

Typ

II2)

Typ

III3)

j

Anteckningar

Musikdirektör ...........................

1

1

*) Avsedd för samtliga infanteriregemen-

Musikfanjunkare...........................

1

1

1

Musiksergeanter............................

3

1

4

bottens regementen.

2) Avsedd för Västerbottens regemente,

Gotlands infanterikår, samtliga ka­

valleri- och artilleriregementen, utom

Bodens artilleriregemente, ingenjör-l

kårerna, utom Bodens ingenjörkår,;

Musikfurirer av 1. klass ........

1

1

2

Musikfurirer av 2. klass ...........

2

1

2

Musikkorpraler .........................

1

1

2

Musikvicekorpraler.......................

2

1

3

Musikvolontärer

6

2

9

Summa

Musikelever ................................

17

5

8

3

24

6

samt trängkårer na.

8) Avsedd för Bodens garnision.

Över det av 1924 års försvarsutskott framlagda förslaget till organisation

av armémusiken har musikaliska akademien den 18 december 1924 avgivit

utlåtande samt därvid anfört i huvudsak följande.

Vid bedömandet av detta förslag ägde man enligt akademiens tanke fog

att fasthålla militärmusikens dubbla uppgift att såväl tjäna militära ändamål

som verka i det allmänna kulturlivets tjänst. I sistnämnda hänseende

besutte densamma, när den toges i anspråk såsom folkbildningsmedel, ett

ingalunda föraktligt kulturvärde. När, såsom numera ofta skedde och må­

hända än oftare kunde vara fallet, de militära musikkårerna toges i anspråk

för att bereda den stora allmänheten tillgång till kostnadsfritt åhörande av

god harmonimusik, innebure detta utan tvivel en samhällsvinst, som, ehuru

ej möjlig att uppskatta i penningar, dock ej finge lämnas ur räkningen. An

större betydelse ägde de militära musikkårerna såsom härdar för orkester­

musik, i det att desamma i själva verket utgjorde de grundläggande musik­

skolorna för en stor del av landets orkestermusiker, varjämte de utgjorde

kärnan i de — i vissa fall statsunderstödda — symfoniorkestrar, som bildats

i ett flertal orter i huvudsakligt syfte att bland samhällets bredare lager

utveckla sinnet för god tonkonst.

1924 års för

svarsuiskott

.

Musikaliska

akademien

.

90

Ur deu uu antydda dubbla synpunkten ansåge akademien den av 1924

års försvarsutskott föreslagna organisationen av armémusiken vara mindre

tillfredsställande.

För att inom ramen av den kostnad, som nu syntes kunna ifrågakomma,

genomföra en bättre organisation, föresloge akademien en utökning av in­

fanteriregementenas musikkårer till 21 man förutom musikelever samt in­

dragning av musikkårerna vid de truppförband, tillhörande special vapnen,

som vore förlagda å samma ort som infanteriregementen. Endast i huvud­

staden samt å platser, där kavalleri- eller artilleriregemente eller ingenjör-

eller trängkår kunde komma att förläggas utan att även infanteriregemente

funnes å platsen, syntes en självständig musikkår för specialtruppförband

behöva ifrågakomma. Härvid syntes dess numerär då utan alltför allvarlig

olägenhet lämna begränsas till 12 man för kavalleri- och artilleriregemente

samt 7 man för ingenjör- och trängkår, allt förutom musikelever. För in­

fanteriregemente, som förlädes till huvudstaden, borde musikkåren göras

något större. Detsamma gällde även den för Norrbottens regemente av­

sedda musikkaren.

För tillgodoseende av de kulturella intressena syntes böra meddelas be­

stämmelse om skyldighet för varje musikkår att under den blidare årstiden

minst en eller måhända två gånger i veckan avgiftsfritt utföra musik för

allmänheten i det fria eller eljest. Vidare borde stadgas obligatorisk under­

visning å stråkinstrument samt å blåsinstrument, som ej inginge i den mili­

tära besättningen men tillhörde symfoniorkestern, varjämte borde bestäm­

mas, att ingen skulle kunna föreslås till underofficer utan att äga förmåga

att å något av dessa instrument giva lektioner åt musikmanskapet samt

traktera en stämma i symfoniorkester.

Ville man göra gällande, att armémusikens anlitande för ändamål, som

läge utanför militärväsendet, borde draga med sig ett partiellt överförande

å kulturbudgeten av kostnaderna för de militära musikkårerna, hade akade­

mien ej i sak något att däremot erinra.

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har akademien, efter att i

ärendet hava hört en för ändamålet tillsatt kommitté, framlagt det förslag

till organisation av armémusiken, som framgår av nedanstående tablå.

Beställning

Löne-

grad

Typ

I1)

Typ

II2)

Typ

III3)

Typ

IV4)

i

Anteckningar

j

Musikdirektör ...........

0. 2

1

1

.

*)

Avsedd för i huvudstaden förlagt in-

! Musikdirektör ...........

Uo. 4

—

—

1

—

fanteriregemente samt för Xorrbottens

Musikfanjunkare.......

Uo. 3

1

1

1

} l5)

regemente.

I Musiksergeanter.......

Uo. 2

6

5

2

2)

Avsedd för övriga infanteriregementen.

Musikfurirer av 1.

klass .........................

Ma. 5

3

2

i

1

3)

Avsedd för å platsen ensamt förlagt

kavalleri- eller artilleriregemente och

Musikfurirer av 2.

klass .........................

Ma. 4

2

2

2

1

dessutom för kavalleri- och artilleri­

regemente i Stockholm samt för Karls-

Musikkorpraler ........

Ma. 3

2

2

1

1

borgs garnison.

Musikvicekorpraler..

Ma. 2

2

2

1

1

4)

Avsedd för å platsen ensamt förlagd

Musikvolont.ärer .......

Ma 1

7

6

3

2

ingenjör- eller trängkår.

Summa

__

24

21

12

7

5)

Befordran till fanjunkare i tur inom

Musikelever ...............

—

7

5

4

3

vapnet.

91

Sedermera liar musikaliska akademien under hand meddelat, att, därest

endast ett infanteriregemente komme att förläggas till Stockholm, detta rege­

mentes musikkår borde erhålla minst samma storlek som ett nuvarande nor­

malinfanteriregementes ävensom att för specialtruppslagen i Stockholm borde

avses en musikkår av typ II. För erhållande av någon besparing samt för

minskandet av antalet typer borde den för Norrbottens regemente avsedda

musikkåren kunna organiseras enligt typ II.

I en av styrelsen för svenska musikunderofficerarnas riksförbund den 1

december 1924 ingiven skrift hemställes bland annat, att den av 1924 års

försvarsutkott för specialvapnens truppförband in. fl. föreslagna typ II om

8 man icke måtte upptagas i en blivande försvarsproposition, utan att

musikkårerna för dessa truppförband måtte omfatta 12 man jiimte musik­

elever.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Musikaliska akademiens förslag till organisation av armémusiken finner

jag mig i stort sett kunna biträda.

Armémusiken bör alltså organiseras på sätt framgår av nedanstående tablå.

Beställning

L öne-

grad

Typ

I1)

Typ

II2,

Typ

III-1)

Typ

IV4)

i

Anteckningar

.

Musikdirektör .......

O. 2

1

1

*) Avsedd för Svea livgarde.

Musikdirektör ....... Uo. 3 (4)

—

—

1

—

2) Avsedd för samtliga infanterirege-

i Musikfanjunkare... Uo. 3

1

1

1

—

menten utom Svea livgarde samt för

' Musiksergeanter ... Uo. 2

7

5

2

1°)

Livregementets dragoner.

( Musik furirer av 1.

3) Avsedd för Skånska kavallerirege-

Ma. 5

3

2

1

1

mentet, Göta artilleriregemente, Armé

Musikfurirer av 2.

artilleriregementet, Luftvärn sartilleri-

Ma. 4

3

2

2

1

regementet och Gotlands infanterikår.

Musikko rjiraler..... Ma. 3

4

2

1

1

4) Avsedd för Norrlands trängkår och

• Musikvicekorpraler Ma. 2

4

2

1

I

Skånska triingkåren.

j Musikvolontärer ... Ma. 1

10

6

3

2

5) Befordran till musikfanjunkare i tur

Summa

—

33

21

12

7

med övriga sergeanter inom trupp­

slaget.

Musikelever ...........

—

7

5

4

3

Kostnaderna för den av mig föreslagna musikorganisationen — häri in­

begripet kostnaderna för musikmanskapets och musikelevernas naturaunder-

håll — hava beräknats till omkring 1,107,000 kronor. Därest musikorganisa­

tionen ordnades enligt försvarsrevisione^s eller 1924 års försvarsutskotts

förslag, skulle motsvarande kostnader bliva omkring 1,050,000 kronor respek­

tive 1,050,000 kronor.

Med den sålunda föreslagna organisationen skulle vid armén komma att

finnas sammanlagt 485 musikbeställningar, sålunda fördelade på olika tjänste-

grader:

musikdirektörer .................................................... 24

musikfanjunkare.................................................... 24

musiksergeanter ..................................................... 109

Styrelsen fö)

svenska

musihunder-

officerarnas

riksförbund.

Departements

chefen.

92

Nuvarande

organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

musikfurirer av 1. klass....................................... 46

musikfurirer av 2. klass....................................... 51

musikkorpraler....................................................... 47

musikvicekorpraler................................................. 47

musikvolontärer ..................................................... 137

tillhopa 485

eller (1,261 — 485 =) 776 beställningar mindre än enligt nuvarande orga­

nisation.

Härtill .skulle emellertid komma 123 musikelever.

Det i 1924 års försvarsproposition berörda förslaget att tilldela pensio­

nerad musiksergeant vid uppnådda 60 levnadsår pensionsförbättning av

sådan storlek, att sammanlagda pensionsbeloppet komme att motsvara musik­

fanjunkares pension, synes mig värt beaktande. Förslaget torde lämpligen

böra tagas under omprövning i samband med den reglering av den militära

personalens avlönings- och pensionsförhållanden i allmänhet, vilken efter

den nya försvarsorganisationens genomförande måste äga rum. Givetvis bör

härvid även tagas under övervägande, huruvida en dylik förmån bör göras

beroende av viss tjänstgöring efter avskedstagandet.

Ur kulturell synpunkt skulle det givetvis vara önskvärt, om musikorga­

nisationen kunde givas större omfattning än vad föreliggande- förslag upp­

tager. Av kostnadsskäl har detta emellertid icke varit möjligt. Den av

musikaliska akademien väckta tanken på en utökning av nämnda organisa­

tion på bekostnad av annan huvudtitel synes mig värd beaktande och torde

böra göras till föremål för särskild utredning. Särskilt under övergångsåren

synes den övertaliga musikpersonalen på detta sätt kunna tagas i anspråk

för en jämförelsevis ringa kostnad.

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Fältläkarkåren utgöres enligt gällande organisation av på aktiv stat anställd

personal samt av personal anställd på reservstat och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen utgöres av:

1 generalfältläkare,

49 regementsläkare,

1 överfältläkare,

»

55 bataljonsläkare och

6 fältläkare,

44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Av ifrågavarande personal är generalfältläkaren, vilken innehar general­

majors tjänsteställning, chef för fältläkarkåren med dess reservpersonal samt

tillika chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Overfältlälcaren, vilken har överstelöjtnants tjänsteställning, är general-

fältläkarens närmaste man och chef för sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå.

Han förestår därjämte avdelningen för sjukvårdsärenden i generalfältläkarens

expedition.

93

Fältläkarna, vilka jämväl liava överstelöjtnants tjänsteställning, tjänstgöra

såsom fördelningsläkare i vederbörande arméfördelningsstaber. Deras upp­

gift är att utöva inseende över arméfördelningsområdets militära sjukvårds-

väsende med dess personal och materiel.

Av regementsläkarna, vilka hava majors tjänsteställning, och bataljons-

läkarna, vilka hava kaptens tjänsteställning, tjänstgör det stora flertalet vid

vederbörande regementen och kårer, där de hava att ombesörja den ordinarie

sjukvården.

Sålunda äro anställda:

vid infanteriet 26 regementsläkare och 26 bataljonsläkare;

vid kavalleriet 2 regementsläkare och 8 bataljonsläkare;

vid artilleriet 7 regementsläkare och 6 bataljonsläkare;

vid fortifikationen 2 regementsläkare och 1 bataljonsläkare; samt

vid trängcn 6 regementsläkare och 6 bataljonsläkare.

Av de återstående regements- och bataljon släkarna äro anställda:

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1 regementsläkare såsom byrå-

assistent och 1 bataljonsläkare såsom assistent,

vid militärbefälet på Gotland 1 regementsläkare och 2 bataljonsläkare,

vid kommendantskapet i Boden 2 regementsläkare för Bodens garnisons-

sjuklrus och för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare vid kommen­

dantskapet samt 2 bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus,

vid kommendantskapet å Karlsborg 1 regements- och 1 bataljonsläkare för

Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus,

vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 regementsläkare såsom överläkare,

tillika chefläkare, och 1 bataljonsläkare såsom överläkare samt

vid krigsskolan 1 bataljonsläkare.

Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren utgöra en reserv för truppförbandens

ordinarie läkare. I motsats till dessa hava de icke någon ständig tjänst­

göring, utan äro avsedda att tjänstgöra under regementsövningar vid flertalet

truppförband, vid särskilda utbildningskurser och skolor o. d., under tiden

för de årliga inskrivningsförrättningarna, såsom vikarier i vissa fall för ordi­

narie läkare m. m. samt under vakanser i ordinarie läkarbeställningar. Tjänst­

göringsskyldigheten är bestämd till högst 75 dagar om året. Ifrågavarande

bataljonsläkare åtnjuta, förutom en mindre lön jämte två ålderstillägg, visst

dagarvode, utgående med olika belopp under tjänstgöring å egen bostadsort

och under tjänstgöring utom bostadsorten.

Enligt den år 1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren skulle

den då befintliga fältläkarstipendiatinstitutionen efterhand avvecklas. På grund

av den vid armén förefintliga bristen å ordinarie läkare har emellertid en

sådan avveckling ännu icke kunnat helt genomföras. Ännu kvarstå å ordi­

narie stat 24 fältläkarstipendiatbeställningar. Innehavarna av dessa åtnjuta

ett visst mindre arvode ävensom visst dagarvode under den till 90 dagar

om året beräknade tjänstgöringen.

Behovet av läkare på aktiv stat beräknas på sätt nedanstående tabell ut­

visar.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Departements

chefen■

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

r'"

Batal- |

General-

fält­

läkare.

Över-

fält­

läkare.

Fält"

läkare.

Rege­

ments­

läkare.

Batal­

jons­

läkare.

jons- |

läkare

vid fält-}

läkar- 1

kåren, j

! Arméförvaltningen...........

1

1

1

_

. Arméfördelningsstaberna .....

—

—

4

_

| Kommendantskapet i Boden ...

—

—

2

2

_ |

; Militärbefälet på Gotland .

—

_

_

1

1

■ Gamisonssjukhuset i Stockholm ..

—

_

_

2

Garnisonssjukliuset å Karlsborg .

—

—

_

1

1

Krigsskolan ...............

1

j Infanteriet:

16 regementen (alla utom Norr-

bottens och Västerbottens rege­

menten) och detachementet i

Karlskrona ...........................

_

_

_

16

17

r

Västerbottens regemente.......

1

Kavalleriet: 4 regementen ..

Artilleriet:

—

4

— I

4 fördelningsartilleriregementen ,

—

—

—

4

4

_ :

Arméartilleriregementet .

Ingenjörtrupperna:

2 fältingenjörkårer.......

—

—

—

1

1

—

2

Fälttelegraf kåren ...............

_

_

_

_

i

Trängtrupperna: 4 kårer...........

__

4

4

Fältläkarkåren...............

30

|

Summa

1

1

4

33

38

30

j

De i staten för garnisonssjukliuset å Karlsborg uppförda läkarna skola

vara skyldiga bestrida läkarvården för personalen vid Karlsborgs garnison

ävensom för personalen vid å nämnda ort förlagda fabriker och anstalter

tillhörande försvarsväsendet. Jag förutsätter likaledes, att de ordinarie lä­

karna vid arméns truppförband o. s. v. skola utan särskild ersättning be­

strida läkarvården vid till vederbörligt truppförband eller garnisonsort för­

lagt truppförband eller formation ur armén eller flygvapnet ävensom föl­

till garnisonsorten förlagd fabrik, anstalt eller annan mindre formation till­

hörande försvarsväsendet.

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Garnisonssjukhusen.

Förutom de vid truppförbanden befintliga sjukvårdsinrättningarna finnas

för närvarande vid armén tre särskilda garnisonssjukhus, nämligen:

garnisonssjulehuset i Stockholm, med uppgift dels att mottaga och vårda

sådana sjuka från de i Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kom­

menderade truppförband, militära skolor eller utbildningskurser, tillhörande

armén, ävensom i mån av utrymme från marinen, vilka ej lämpligen kunna

behandlas vid eget truppförband, och dels att vara en utbildningsanstalt för

militärläkare och annan sjukvårdspersonal vid armén;

garnisonssjukhuset å Karlsborg, avsett för sjuka bland den militära och

civila personal, som i kronans tjänst eller arbete är förlagd på fästningens

område; samt

95

garnisonssjukhuset i Boden, med uppgift att från de i Boden förlagda eller

dit kommenderade truppförband, militära skolor och utbildningskurser även­

som från de till Bodens fästning hörande formationer, anstalter, verk och

inrättningar mottaga och vårda personal, som är i behov av sjukhusvård.

Jämlikt beslut av 1921 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 360) är garni­

sonssjukhuset i Boden även avsett att bereda lasaretts- och epidemivård åt

den civila befolkningen i Boden och trakten däromkring.

För vart och ett av garnisonssjukhusen finnes en särskild stat fastställd,

upptagande den för sjukhusets drift erforderliga förvaltnings- och sjukvårds­

personalen. Mellan staten för garnisonssjukhuset i Stockholm och staterna

för de_båda andra sjukhusen föreligger dock den skillnaden, att medan den

förra upptager samtliga vid sjukhuset tjänstgörande läkare, de senare icke

upptaga någon som helst läkarpersonal, utan är denna uppförd å staten för

kommendantskapen.

Med avseende å garnisonssjukhusens uppgifter och allmänna organisation

Departements-

har jag icke att föreslå någon annan ändring än att i överensstämmelse med

chefen.

1924 års försvarsproposition vid garnisonssjukhuset i Stockholm den för den

ena överläkaren avsedda batalj onsläkarbeställningen förändras till en rege-

mentsläkarbeställning, ävensom att såsom sjukhusintendent anställes 1 pen­

sionerad officer i stället för såsom nu en intendenturofficer å aktiv stat.

Vidare böra å staten för garnisonssjukhuset i Karlsborg uppföras 1 regements-

och 1 batalj onsläkarbeställning i stället för å staten för det hittillsvarande

kommendantskapet därstädes.

Den i nämnda proposition berörda frågan angående nedbringandet av

kostnaderna för garnisonssjukhuset i Stockholm anser jag böra göras till

föremål för särskild utredning, så mycket mer som antalet i Stockholm för­

lagda truppförband enligt föreliggande liärordningsförslag undergått en be­

tydande minskning. I samband härmed torde även böra undersökas möjlig­

heten att inskränka läkarpersonalen vid i Stockholm förlagda truppförband.

Förslagsvis beräknas sjukvårdskostnaderna för Stockholms garnison kunna

minskas med omkring 80,000 kronor,. varav 40,000 kronor utgöra personal­

kostnader.

Arméns sj uksköterskekår.

För främjande av ett gott samarbete redan i fredstid mellan arméns sjuk-

Nuvarande

vårdsväsende och de frivilliga sjukvårdsföreningama samt för åstadkommande organisation-

av bättre sjukvård bland värnpliktiga och fast anställda beslöts redan år

1907 att vid vissa truppförband anställa sjuksköterskor från svenska röda

korset. Med anledning av de goda resultat för sjukvården, som därigenom

vunnos, ökades efterhand antalet sjuksköterskor, och från och med år 1917

erhöll denna gren av den militära sjukvården en fastare organisation, i det

att sjuksköterskornas anställning och tjänstgöring ordnades efter mera stadig,

varande former genom upprättande av en för armén avsedd särskild sjuk­

sköterskekår.

Den för arméns sjuksköterskekår fastställda staten upptager 44 ordinarie

sjuksköterskor. Nämnda antal är beräknat efter principen, att varje infanteri-

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

regemente i regel erhåller en sköterska — vissa av dem, speciellt de norr­

ländska, två — samt varje artilleriregemente och en del trängkårer likaledes

en sköterska. För kavalleriregementena har däremot i allmänhet någon skö­

terska icke ansetts nödvändig. För anställande vid behov av extra sjuk­

sköterskor är å staten uppfört visst belopp.

Beträffande de ordinarie sju JcsJcöt er skornas anställning och tjänstgöring

gäller, att arméfördelningschef (likställd chef) årligen skall till arméförvalt­

ningens sjukvårdsstyrelse avgiva förslag till anställande av sjuksköterskor

vid truppförbanden (militärsjukhusen) för påföljande år. Sedan styrelsen

meddelat, till vilket antal och enligt vilken fördelning sköterskor må för året

anställas, sker anställandet av arméfördelningschefen efter samråd med svenska

röda korset eller, där detta undantagsvis ej kan ställa sköterskor till för­

fogande, med annan likställd sjukvårdsorganisation. Beträffande sjuksköter­

skor, tjänstgörande vid truppförband inom samma förläggningsort, äger armé­

fördelningschefen vidtaga de tillfälliga jämkningar rörande deras placering

m m., vilka kunna finnas lämpliga med hänsyn till olika behov vid trupp­

förbanden, föranledda av större sjuklighet, semester, tjänstledighet m. m.

Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor di­

sponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av

extra sköterskor dels såsom vikarier för de ordinarie sköterskorna under

semester och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då

sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av

trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Med avseende å arméns sjuksköterskekårs allmänna organisation ifråga­

sätter jag icke någon ändring.

Varje regemente eller kår torde i allmänhet böra tilldelas 1 ordinarie sjuk­

sköterska. Gemensamt för Gotlands trupper beräknas dock endast 1 ordi­

narie sjuksköterska, varjämte behovet av sjuksköterskor vid de till Stock­

holm, Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden förutsättes bliva till­

godosett genom garnisonssjukhusen därstädes. Antalet ordinarie sjukskö­

terskor bliver alltså 30.

Liksom för närvarande bör ett visst belopp ställas till sjukvårdsstyrelsens

förfogande för anställande av extra sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Enligt gällande organisation utgöres fältveterinärkåren liksom fältläkar­

kåren av dels på aktiv stat anställd personal, dels personal, anställd på re­

servstat ') och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen, vilken liksom reservpersonalen

lyder under generalfältläkaren, utgöres av:

1 överfältvetennär,

11 regementsveterinärer och

6 fältveterinärer,

27 bataljonsveterinärer.

Av ifrågavarande personal är öv er ful t veterin är en, vilken innehar överste­

löjtnants tjänsteställning, chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fält-

') Uppsättning av reservstaten för fältveterinärkåren har ännu icke påbörjats.

1)7

veterinärbyrå samt förestår avdelningen för fältveterinärärenden i general­

fältläkarens expedition. Överfältveterinären åligger dessutom att genom in­

spektioner övervaka veterinärvården inom armén ävensom att utöva över­

befälet vid militärveterinära utbildningskurser.

Fältveterinärerna, vilka hava majors tjänsteställning, tjänstgöra såsom för-

delningsveterinärer i vederbörande arméfördelningsstaber och hava såsom

sådana att under arméfördelningscheferna utöva inseendet över veterinär­

vården vid arméfördelningens truppförband. Därjämte hava fältveterinärerna

att bestrida veterinärvården vid de till samma plats som arméfördelnings -

staberna förlagda truppförbanden.

Regementsveterinärerna, vilka hava kaptens tjänsteställning, och bataljons-

veterinärerna, av vilka de äldre hava kaptens och de yngre löjtnants tjänste­

ställning, äro enligt organisationen anställda sålunda:

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses,fältveterinärbyrå 1 regementsveterinär

såsom byråassistent;

vid kavalleriet 4 regementsveterinärer och 10 bataljonsveterinärer;

vid artilleriet 5 regementsveterinärer och 7 bataljonsveterinärer;

vid fortifikationen 2 bataljonsveterinärer;

vid trängen 5 bataljonsveterinärer;

för Gotlands trupper 1 batalj onsveterinär, uppförd å staten för militärbefälet

å Gotland;

för garnisonen å Karlsborg 1 bataljonsveterinär, uppförd å staten för

kommendantskapet;

för Bodens trupper 1 regementsveterinär för Bodens garnison, även avsedd

för bestridande av tjänsten såsom fästningsveterinär vid kommendentskapet

därstädes, uppförd å staten för kommendantskapet; samt

vid ridskolan å Strömsholm 1 batalj onsveterinär, med skyldighet att jämte

egen tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts remontdepå,

De ordinarie veterinärerna vid truppförband, staber o. s. v. äro skyldiga

att jämte egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt

infanteritruppförband. Av arméns 28 infanteriregementen äro^emellertid 13 rege­

menten förlagda till platser, där beridet truppförband icke finnes. Yid dessa

regementen ombesörjes veterinärvården av civil veterinär mot åtnjutande av

visst arvode. För ändamålet är under avlöningsanslaget beräknat ett be­

lopp av 5,000 kronor.

Behovet av veterinärer på aktiv stat torde böra beräknas på sätt nedan-

Departements-

stående tabell utvisar:

chefen.

Kungl. Muj:ts proposition nr 50.

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 saml. 44 käft. (Nr 50.)

5241 24 7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Överfält-

Fält-

Regements-

Bataljons-

veterinär

veterinärer

veterinärer

veterinärer

Arméförvaltningen ................................

1

_

1

_

Arméfördelningsstaberna ...................

—

4

—

—

Kommendantskapet i Boden...............

—

—

1

—

Ridskolan ................................................

—

—

—

1

Kavalleriregementen:

‘)1

Stockholm ............................................

—

—

—

Skövde....................................................

—

—

—

bl

Hälsingborg ........................................

—

—

—

*)1

Umeå ....................................................

—

—

1

—

Artilleriregementen:

1

1

Stockholm ............................................

—

—

Göteborg....................... ........................

—

—

1

1

Kristianstad ........................................

—

—

1

1

Östersund ............................................

—

—

—

b

i

Fältingenjörkårerna................................

—

—

—

2

Fälttelegrafkåren ....................................

—

—

—

1

Trängkårerna............................................

—

—

—

4

Summa

1

4

6

15

l) Vederbörande fördelningsveterinär bestrider regementsvetermärtjänsten.

Anm.

Det förutsattes, att arméfördelningsstaberna äro förlagda till Hälsingborg, Stock­

holm, Skövde och Östersund.

Liksom hittills böra de ordinarie veterinärerna vara skyldiga att jämte

egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt trupp­

förband (skola o. s. v.), vid vilket veterinär icke finnes anställd.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Artilleriets fabriker och tyganstalter utgöras av:

ammunitionsfabriken — vilkens verksamhet är fördelad på två avdel­

ningar, förlagda, den ena till Marieberg i Stockholm och den andra till Karls­

borg — Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna och Åkers krutbruk i

Södermanland;

tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och Boden; samt

tygverkstäderna vid Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands

artilleriregementen samt vid Gotlands artillerikår.

I organisatoriskt hänseende intaga fabrikerna och tygstationerna en fri­

stående ställning, under det att däremot tygverkstäderna äro direkt anslutna

till vederbörliga artilleritruppförband.

Den för fabrikerna och tyganstalterna avsedda fast anställda personalen

är uppförd å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter och skall efter

genomförd härordning utgöras av:

Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

99

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

7 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

1 öververkmästare,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare och tyg­

verkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid artilleriets över­

styrelse och dels vid de särskilda fabrikerna och tyganstalterna.

Vid artilleriets överstyrelse tjänstgöra fälttygmästaren och de 7 departe-

mentsskrivarna.

Av departementsskrivarna tjänstgöra 1 å artilleridepartementets civilbyrå

och 6 å samma departements militärbyrå, därav 2 å konstruktion savdel­

ningen, 1 å vardera av de två expeditionsavdelningarna samt 2 å tekniska

revisionen.

För ammunitionsfabriken äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 2

fabriksförvaltare av 1. klassen, 1 öververkmästare, 5 verkmästare av 1. klassen

och 2 fabriksskrivare.

För Karl Gustafs stads gevärsfaktori äro avsedda 1 styresman, 1 fabriks­

ingenjör, 2 fabriksförvaltare av 1. klassen, 4 besiktningsrustmästare och 2

fabriksskrivare.

Föi Åkers krutbruk äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 1 fabriks­

förvaltare av 1. klassen, 1 verkmästare av 1. klassen och 2 verkmästare av

2. klassen.

För tygstationen i Stockholm äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen, 1

tygforvaltare av 1. klassen, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrust­

mästare, 1 tygverkmästare, 1 tygskrivare och 9 tyghantverkare.

För tygstationen å Karlsborg, vilken tillika utgör centralförråd för hela

artilleriet, äro avsedda 1 tygmästare av 1. klassen, 1 tygingenjör, 4 tygför­

valtare av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 3 tygverkmästare, 3 tygskri­

vare och 4 tyghantverkare.

För tygstationen i Boden äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen, 1 tyg-

förvaltare av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 1 tygverkmästare, 1 tyg­

skrivare, 6 tyghantverkare och 6 fortmaskinister.

Personalen vid tygverkstäderna är avsedd att utgöras av:

vid vartdera av Göta och Upplands artilleriregementen 1 tygförvaltare av

2. klassen, 1 tygverkmästare och 4 tyghantverkare;

vid vartdera av Wendes och Norrlands artilleriregementen 1 tygförvaltare

av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare och 4 tyghantverkare;

vid Smålands artilleriregemente 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tygverk­

mästare och 5 tyghantverkare; samt

vid Gotlands artillerikår 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrust­

mästare, 4 tyghantverkare och 1 fortmaskinist.

1924 års

försvars

-

proposition.

Departements­

chefen.

Enligt gällande bestämmelser äger generalfälttygmästaren rätt att vid behov

vidtaga erforderliga omplaceringar av personalen.

Förutom ovan angivna personal tjänstgör vid fabrikerna och tyganstal­

terna ett visst antal ur truppförbanden beordrade officerare och under­

officerare.

Enligt 1924 års försvarsproposition har följande personal beräknats för

artilleriets fabriker och tyganstalter:

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1

klassen,

8 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tyg­

verkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

49 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Personal på pensionsstat:

1 officer såsom ledare för arméförvaltningens artilleridepartements tekniska

revision,

5 expeditionsunderofficerare för artilleridepartementet,

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms

tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

I fråga om artilleriets överstyrelse, ammunitionsfabriken, Karl Gustafs

stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk samt tygstationerna å Karlsborg och i

Boden anser jag mig böra räkna med samma personalbehov, som angivits i

ovannämnda proposition.

På grund av indragning av artilleriförband minskas däremot det i nämnda

proposition beräknade personalbehovet i övrigt med sammanlagt 1 tyg- eller

fabriksförvaltare av 1. klassen, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tyg- eller

fabriksskrivare och 5 tyghantverkare.

Å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter bör sålunda uppföras

följande personal:

Ordinarie befattningshavare:

7 tygförvaltare av 2. klassen,

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tyg­

verkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

De å staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grad.

Personal å pensionsstat:

1 officer, ledare av arméförvaltningens artilleridepartements tekniska re­

vision,

1 expeditionsunderofficer vid d:o,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå,

3 expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrå,

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms

tygstation, samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Vidare bör i förteckning över i stat icke uppförda arvoden den ene av

de båda besiktningsofficerarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori ersättas

med en arbetsofficer.

5. Ecklesiastikstaten.

För den andliga vårdens ombesörjande skola enligt 1914 års härordning

vid armén finnas anställda 46 regementspastorer, 2 garnisonspastorer och 1

slottspastor.

Av regementspastorerna äro 26 avsedda för infanteriet, nämligen 1 rege­

mentspastor vid varje infanteriregemente med undantag av Norrbottens re­

gemente samt Gotlands infanteriregemente. Vid det förra ombesörjes själa­

vården av garnisonspastorn i Boden och vid det senare av regementspastorn

vid militärbefälet på Gotland.

Vid kavalleriet äro anställda 8 regementspastorer, nämligen en vid vart

och ett av de sex fördelningskavalleriregementena och en vid vartdera av

Skånska husar- och dragonregementena. För Norrbottens kavallerikår, vilken

skall förläggas till Boden, är någon särskild regementspastor ej avsedd.

Vid artilleriet finnas 6 regementspastorer, nämligen en vid vart och ett av

Svea, Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen.

Vid Gotlands artillerikår ombesörjes själavården av regementspastorn vid

militärbefälet på Gotland samt vid Bodens artilleriregemente och Karlsborgs

artillerikår av vederbörande garnisonspastor. Positionsartilleriregementet kar

icke heller någon särskild regementspastor. För ombesörjande av regements-

pastorsgöromålen vid detta regemente har Kungl. Maj:t plägat för varje år

utanordna ett mindre arvodesbelopp.

Vid fortifikationen skola finnas 3 regementspastorer, nämligen en för Svea

ingenjörkår, en för Fälttelegrafkåren och en för Norrlands ingenjörkår. Vid

Göta och Bodens ingenjörkårer ombesörjes själavården av vederbörande

garnisonspastor.

Vid trängen skola enligt organisationen finnas endast 2 regementspastorer,

den ene avsedd för Skånska trängkåren och den andre för Västmanlands

trängkår. Vid Svea, Göta, Norrlands och Östgöta trängkårer skall den and­

liga vården ombesörjas av regementspastorerna vid de infanteriregementen,

Kungl. MajUs proposition nr ftO.

101

Nuvarande

organisation

.

1924 års

försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

som äro förlagda i respektive Örebro, Skövde, Sollefteå och Linköping.

Denna nya organisation är emellertid ännu icke helt genomförd.

\ id militärbefälet å Gotland, är anställd 1 regementspastor, avsedd för

Gotlands trupper.

Av de båda garnisonspastorerna är den ene avsedd för Karlsborgs garnison

och den andre för Bodens garnison.

Slutligen är slottspastorn avsedd för IcrigssTcolan å Karlberg.

De prästerliga befattningshavarna åtnjuta icke fasta avlöningsförmåner vid

aimén utan endast vissa mindre arvoden. Att märka är, att garnisons-

pastoin a Karlsborg i denna sin egenskap jämväl är kyrkoherde i Karlsborgs

församling.

Kostnaderna för regementspastorsinstitutionen enligt 1914 års härordning

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

belöpa sig till följande belopp, nämligen:

46 regementspastorer ä 1,170 kronor............................................. 53,820 kronor

1 garnisonspastor å Karlsborg....................................................... 3,000

»

1 garnisonspastor i Boden.............................................................. 4,200

»

1 slottspastor å Karlberg .............................................................. 1,170

»

Summa 62,190 kronor.

Härtill böra emellertid läggas av Kungl. Maj:t beslutade arvoden åt präster­

liga biträden vid Skånska husarregementets avdelning i Landskrona, Posi-

tionsartilleriregementet, Göta och Östgöta trängkårer samt intendenturkom-

paniet i Stockholm, utgörande tillhopa 1,850 kronor. Hela kostnaden för

pastoralvården inom armén utgör således 64,040 kronor.

Arvoden åt garnisons-, slotts- och regementspastorer beräknades icke av

1924 ars försvarsutskott, som ansåg, att de religiösa behoven hos den mili­

tära personalen och de värnpliktiga borde, med truppförbandens förläggning

till städerna, kunna tillgodoses på annat sätt.

Till det av 1924 ars försvarsutskott framlagda förslaget om indragning av

arvodena för samtliga regementspastorer ävensom för slottspastorn å Karl­

berg ansluter jag mig. För garnisonspastorn å Karlsborg, vilken samtidigt

är kyrkoherde i Karlsborgs församling, ävensom för garnisonspastorn i Boden

torde däremot arvoden fortfarande böra beräknas. Enär kommendantskapet

å Karlsborg föreslås till indragning, bör garnisonspastorsbeställningen där­

städes lämpligen uppföras å staten för det till Karlsborg förlagda Luftvärns-

artilleriregementet.

6. Polispersonalen.

Yid såväl Bodens som Karlsborgs fästning finnes särskild fästningspolis

anställd. Dess huvudsakliga åligganden äro att hindra främlingar och andra

obehöriga personer att erhålla kännedom om fästningsanläggningar och för-

svarsanordningar samt att biträda den civila ordningsmakten vid tillsynen

över att utlänning icke i strid mot givna föreskrifter uppehåller sig inom

fästningarnas skyddsområden. Polispersonalen i Boden åligger därjämte att

i allt, som har samband med befästningarna och övriga försvarsanstalter i

Boden, övervaka ordningen och säkerheten inom dess skyddsområde även­

som att söka förhindra skadegörelse och åverkan å kronans därinom befint­

liga egendom.

Fästningspolisen utgöres enligt den för polispersonalen i Boden och

Karlsborg gemensamma staten av följande personal, nämligen:

i Boden:

å Karlsborg:

1 poliskommissarie,

1 överkonstapel och

5 överkonstaplar,

2 konstaplar.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

Med avseende å tjänsteställningen är poliskommissarien underlöjtnants

vederlike samt de övriga sergeants vederlikar. Polispersonalen lyder under

vederbörande kommendant och står under närmaste befäl av vederbörande

kommendantsadjutant.

Beträffande den nuvarande polispersonalen ifrågasätter jag ingen annan

förändring än att, i enlighet med försvarsrevisionens förslag, den ena av de

båda konstapelsbeställningarna å Karlsborg bör indragas.

I. Sammandrag över föreslagna personalstater.

Till belysande av behovet av fast anställd aktiv personal m. fl. enligt den

av mig föreslagna organisationen har jag funnit mig böra upprätta efter­

följande »Sammandrag över föreslagna personalstater». Av detta samman­

drag framgår även motsvarande personalbehov enligt 1914 års härordning

samt försvarsrevisionens förslag.

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

1

OH

Departements­

chefen.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sammandrag över

!

Officerare.

Underofficerare.

M

*3

p

W

o

O

•Ö

et-

2>

P

5

B

p

p

p

p

-

©

O

Underbefäl.

g

**.

p

®

•o

©

•1

W

2

ö

v

er

st

ar

.

©

*4

w

c*-

g

et-

3

P

M

aj

or

er

.

P

©

3?

B

B

® g

* §

® ©

Mj

P

p:

p

ik

are(Sty

ckj

F

ö

rv

al

ta

re

).

imma

of

fi

ce

r

S

er

g

ea

n

te

r.

Furirer.

ro

O W

P o

T3

<3

o

O

tf

©

n

et-

©

ce

p

©

a

o.

2 © i

tf

1

P

p

p

?

S*

P

_©

©

N

P

H

©

tf

p

ce

ce

tf

p

SB

CO

p* ©

►5 ^

*-4

©

Högre staber m. m.

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpe-

dition ........ ...................................

—

i

—

—

—

—

i —

—

—

—

—

—

—

Arméförvaltningen.......................

— —

—

—

—

—

— —

—

—

—

—

—

—

Generalitetet................................... 11

Arméfördelningsstaber, militär-

“ ~

ii —

befäl och inspektioner ...........

—

5

—

—

1

—

6 —

—

—

—

—

—

—

Kommendantskapet i Boden ... 1

Generalstaben jämte militär-

—

—

1

—

~

attachéer ....................................

—

Fältläkark&ren; garnisonssjuk-

1

5 14 33

—

53

-

”

“

husen i Stockholm och

å

Iiarlsborg ...................................

—

—

Summa personal 12 7

5

14 34

—

72

—

—

—

—

—

—

— 1

Revisionens förslag

................... 13

2

5 14 33

67

-

—

—

—

—

—

—

1914

års härordning

............... 15

2

4 13 34

-

68 -

—

—

—

—

—

—

| Undervisningsverk.

Föreslagen organisation........... —

—

5

3 25

13

46

1

—

1

—

—

—

—

| Revisionens förslag

...................

—

—

4

1

22

8

35

1

—

1

—

—

—

—

1914

års härordning

...............

—

—

3

2

—

—

5

2

—

2

-

—

—

— i

j Infanteriet.

Föreslagen organisation........... — 18 19 38196

498

769

156

347

503 237

491

476

476

Revisionens förslag

...................

—

20 21 44 260

646

991

216

426

642 302

604

649

649

{

1914

års härordning

...............

—

27 28 84 424

925 1,488

366

724 1,090 392

812 1,232 1,256

Kavalleriet.

Föreslagen organisation........... — 4

2

2 29

75

112 21

37

58

21

70

98

—

Revisionens förslag

...................

—

5

3

2 37

95

142

27

52

79

27

107

129

—

1914

års härordning

...............

—

8

6

7 , 66

177

264

57

96

153

49

192

288

—

i Artilleriet.

Föreslagen organisation.

| Artilleristaben................................ — 1

2 i 9

3

15

-

[ Fabriker och tyganstalter ....... — —

1

1

5

—

7

—

—

—

—

—

—

—

| Truppförband ................................ — 7

71 14i 851 202

315

61

133

194

97

191

257

—

Summa personal

—

8

8 17 99j 205

337

61

133

194

97

191

257

—

Revisionens förslag.................

—

8

9| 24 97

212

350

61

! 132

193 100

191

267

-

1914

års härordning .............

—

8

! 17] 26

15G1 255

462

132| 267

399 150

307

370

1,

2,

3,6

8

Su

mm

a

und

erbe

fäl.

Kungl. Maj:ts proposition nr f)!).

10

.r>

slagna personalstater.

Manskap

(utom musikmanskap).

<3

o,

o

p

SK

O

S

u

m

mau

n

d

er

b

ef

äl

ochv

o

lo

n

tä

re

r.

B e fl t u 1 1 n i n g s m ä n.

Summa

beställ-

ningsmän.

Sjukvårdsmanskap.

Hovslagar

manskap.

Vapenliant-

verkarmanskap.

Hantverkarmanskap.

Furirer

K

o

rp

ra

le

r

(K

o

n

st

ap

la

r)

.

V

icek

o

rp

ra

le

r.

M

en

ig

a.

S

u

m

m

a.

F

u

rirer 2.k

la

ss

.

K

o

rp

ra

le

r

(K

o

n

st

ap

la

r)

.

V

icek

o

rp

ra

le

r.

g

®

2.

crq‘

9

S

u

m

m

a.

|F

u

rirer2.k

la

ss

.

K

o

rp

ra

le

r

(K

o

n

st

ap

la

r)

.

V

icek

o

rp

ra

le

r.

M

en

ig

a.

S

u

m

m

a.

Furirer.

K

o

rp

ra

le

r

(K

o

n

st

ap

la

r)

.

|V

icek

o

rp

ra

le

r.

M

en

ig

a.

S

u

m

m

a.

U

n

d

er

b

ef

äl

.

M

en

ig

a.

S

u

m

m

a.

w

p

CD

CD

to

W

CD

1.k

la

ss

.

2.k

la

ss

.

1 1 1 1 1 1I

—

—

—

— —

—

—

—

— - — — —

— —

—

—

—

—

— —

—

—

—

—

728

2,40S 18 19

37 36 38 148

20

20 20

18 19 19 76

187

57

244

990

3,194 21 21

42 42 43 169

—

— 21

—

21

22

21 21 21 85

211 64 275

2,390

6,082

—

56

56 56 56 224

—

—

28

—

28 28

28 28 28 112

—

—

— —

—

—

280 84 364

765

960

—

4

4

—

9

17

6

17

—

17 40

___

4

_ _ _

_ _ _

4

___

_

_ _ _ _

35 20

61

990

1,253

—

5

5

—

12

22

6

22

—

22j 50

—

5

—

—

5

—

—

— —

—

—

43 34

77

2,288

2,817

2

9

19

19!

49 19

37

46 102

1

“

1

"

8

8 95 65 160

803

1,348

8

15

20!

43

4

13

17 34

12

20

18; 50 72 55 127

803

1,348

—

8

15

20

43

4

13

—

17 34

—

12

20

18 50 72 55 127

804

1,362

—

8

15

—

22

45

8

19

—

24 51

—

8

15

15 38 73 61

134

1,492

2,319

—

16

25

—

28

69 11

35

-

38 84

—

10

17

28 55 114 94 208

106

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

Officerare.

Underofficerare.

0

®

3O

*-<

•d

®

H

O

B®

*

Ö

v

er

st

ar

.

Ö

v

er

st

el

ö

jtn

an

te

r.

M

aj

or

er

.

K

ap

te

ner(R

y

ttm

äs

ta

re

).

Ingenjörtrupperna och

fortifikationen.

Föreslagen organisation........

.

— 3

4

8 44

Revisionens förslag

................ . — 3

4

8 49

1914 års härordning

............. . — 3

4 10 58

Trängtrupperna.

Föreslagen organisation........ . — 1

2

2 18

Revisionens förslag

................. .. — 1

2

2 20

1914 års härordning

............. .. — 1

3

3 26

Intendenturtrupperna och

intendenturkåren.

Föreslagen organisation........ .. — 2

5

8 59

Revisionens förslag

................. .. — 2

5

7 64

1914 års härordning

............ .. — 3

5

8 88

Summa summarum personal:

Föreslagen organisation........

12 43 50 92 504

Revisionens förslag

................. .. 13 41 53 102 582

1914 års härordning

............ .. 15 52 70 153 852

£

*3

p

CO

*§

tr>

co

å

B

B

Underbefäl.

p &

C

vr#

B

B

B

sr 0

2 P

**

B

B

B

p

hej

P?

«

B

CO

®

(T3

p

B

B

Furircr.

ä

O ®

O

*

sa

a

o

pj

Ci

a>

QJ ✓—S

03

r*- c*-

P VJ

3£

®

P

B

r»-

®

P-

®

•-1

O

U>

R w

o W

0

s

r*- >Ö

o"

®

o

B

pj

o

P

B

o

®

s

E

P

►Ö P

►i

K

7

p

H

®

B

H*

P

►1

®

►1

p

®

9

cn

CD

p

00

OJ

,5, ®

►i

p_

®

74

133

31

60

91

23

47

63

61

88

152

36

72

108

27

51

72

71

98

173

49

98

147

31

55

85

85

37

60

18

36

54

18

34

38

40

35

60

19

37

56

16

36

38

40

48

81

25

61

86

24

48

84

78

9

83

55

10

65

11

11

_

_

10

88

61

13

74

14

13

—

—

12

116

79

16

95

10

15

—

—

911 1,612

343

623

966 407

850

932

577

1,094

1,885

421

732

1,153

486 1,002 1,155

760

1,515

2,657

710 1,262

1,972

656 1.429 2,059 1,419

Kuntjl. Maj:ts proposition nr ftO.

107

Manskap

(utom musikmanskap).

CD

^3

B e s t

l 1

11 i n

S

s m ä n.

Summa

<1

Sjukvårdsmanskap.

Hovslagar-

manskap.

Y ap enhan t-

verkarmanskap.

Hantverkarmansk ap.

beställ-

ningsmäli.

o

<J

&

O ^

Furirer

*1

<4

Furirer.

<5

p:

"!

CT>

g 5

Äy CD

3

i

r> S,

p:

1.k

la

ss

.

£

P

an

CD

K

o

rp

ra

le

r

K

o

D

st

ap

la

r)

.

O

CD

c

■i

<-t

cL

CD

O

CD

D

p

S

u

m

m

a.

rirer2.k

la

ss

.

K

o

rp

ra

le

r

K

o

n

st

ap

la

r)

.

O

CD

*-

O

•1

*o

•1

2L

Q-

g

CD

cn’

p

S

u

m

m

a

ir

irer2.k

la

ss

.

K

o

rp

ra

le

r

K

o

n

st

ap

la

r)

.

d

CD

o

>-!

*T3

N

—

CD

M

en

ig

a.

S

u

m

m

a.

1.k

la

ss

.

2.k

la

ss

.

K

o

rp

ra

le

r

K

o

n

st

ap

la

r)

.

icek

o

rp

ra

le

r.

M

en

ig

a.

S

u

m

m

a.

U

n

d

er

b

ef

äl

.

e

CD

S

crq’

p

S

u

m

m

a.

&38

532

—

4

4

4

6

18

_

4

o

u

4

3

4

u

4

9

15 14

36

78

67

51

118

382

603

—

4

5

6

7

22

—

i

5

4

i

—

5

5

5

15

5

6

15 u

36

73

68

52

120

440

696

—

4

7

9

7

27

—

2

5

12

—

5

5

6

16

6

10

32 41

—

89 126

18

144

60

190

—

—

— _

__

__

_

4

4

_

4

12

12

60

190

—

—

— —

—

—

—

4

4

—

—

— —

—

—

—

— —

—

—

8

—

8

126

360

—

—

— —

—

—

—

6

6

12

—

12

—

12

22

—

27

—

25

—

—

— —

—

—

—

— —

—

—

— —

—

— — —

— — — —

—

—

—

,694

5,460 18 35

60 40 73

10

38

26

20

30

22

23

-

4

21

35 14

54 128

373 18» 562

,226

6,629

21

38

67 48

84

258

14

46 30

22

31 26

26

1

5

14

30

11

51

111

403

211

614

,736

12,299

2

85

107 65] 1101 369

30

80 39

28

34 33

341 129

6

20

57 41

28

152 627 261

888

108

Kungl. Maj:ls proposition nr 50.

Sammandrag över

Musikpersonal.

Högre staber m. m.

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpedition...............

Arméförvaltningen ................................................

Generalitetet ................................. .........................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och in­

spektioner .............................................................

Kommendantskapet i Boden................................

Generalstaben jämte militärattachéer ...........

Fältläkarkåren; garnisonssjukhusen i Stock­

holm och & Karlsborg ....................................

Summa personal

Revisionens förslag .........................................

1914 drs härordning.........................................

Undervisningsverk. Föreslagen organisation .

Revisionens förslag........

1914 drs härordning ....

Infanteriet. Föreslagen organisation ............

Revisionens förslag ....................

1914 drs härordning...................

Kavalleriet. Föreslagen organisation .........

Revisionens förslag ...................

1914 drs härordning ...............

Artilleriet.

Föreslagen organisation.

Artilleristaben ....................................................

Fabriker och tyganstalter................................

Truppf örb and........................................................

Summa personal

Revisionens förslag ............................................

1914 drs härordning............................................

Ingenjörtrupperna [Föreslagen organisation ...

och

\ Revisionens förslag ............

fortifikationen. \1914 drs härordning...........

Trängtrupperna.

Föreslagen organisation.......

Revisionens förslag...............

1914 drs härordning ...........

Intendenturtrupperna | Föreslagen organisation

och

< Revisionens förslag.......

intendenturkåren. 11914 års härordning ...

Summa summarum personal;

Föreslagen organisation ....................................

Revisionens förslag ............................................

[ 1914 drs härordning............................................

co

l g

® 3

7T 8»

ii»

ij

& 00

tf

O o:

ir* ^

19

21

28

Underbefäl.

Furirer.

94

65:j

274',

132 38

88 21

302

7

11

3

15!

20

5

36

44'|

—

12

|!

39

42

108

4

10

12

39

44

108

3

10

18

a <i

& o'

®

r „

’ S?

i *

t "O

39

8

no

3

12

155

115

326

13

25

42

co

ö

o 3

g- 3

3 g

115

7o;

278

9

15

36

15!

270

185

604

22

40

78

24

3

3

6

12

3

6

3

3

15

9

24

_

8

21

29

8

15

16

—

39

23

62

—

9

59

68

—

16

16

17

49

27

76

2

3

5

5

5

10

_

20

10

30

—

3

11

14

—

3

7

7

17

10

27

_

_

2

2

2

2

2

2

8

4

12

_

2

2

4

4

4

8

—

16

8

24

—

—

1*2

12

—

6

6

12

24

12

36

24

i

24109

157 ! 46

1

51

1

*

>

•

1

^

47 191 137

328

2 |

38106

146

i

43

S

76 , 88

8

215

126

341

—

S

48,392

440

| —

| 145] 155

158

458 ; 363

821

4,

5,3

9,

1

1,6

3,5

2

,

2

,

2,1

3,

8

1,0

1,

9,

10

,

19,

2) 1 generalkrigskommissarie, 4

*) Civila tjänstemän i försvarsdepartementet äro icke här medtagna.

6 extra konstaplar; Karlsborgs polispersonal är här medräknad. — 4) 1 professor, 1 krigsarkivarie. 5) 5

klassen, 18 besiktningsrustmästare eller tygmästare, 6 verkmästare av 1. och 2 av 2. klassen, 8 tyg- eller fab

skrivare, 8 tygverkmästare och 20 tyghantverkare. — 7) Hantverkare. — 8) Departementsskrivare.

S

u

m

mam

ili

tärp

er

so

n

al

.

Kungl. Maj-.ts proposition nr <r)0.

101

)

lugna porsonalstatcr

(forts.).

Clvllmllitär personal.1)

Fältläkarkåren.

Fiiltveterinärkåren.

O:

B. I

B

Övrig personal.

CTJ

{fl

“ B

<3 P

2

B

p

3

3

£c

Civil personal.

rf

a

Z £

Arvoden i

åt pen-

sione- |

rade ■

o

P>

0

rt>1

P

0>

cj

p

Pu

O

-*>

OO

•-t

p

o>

-

1

1

7

»1

1

1

—

1

—

—

3

1

—

1

—

2

—

1

—

1

6

—

1

6 a) 60

67

1

1

4

1

1

6

4

4

10

3

18

—

—

—

2

2

—

4

—

—

1

—

1

—

—

3 32

32

37

1

—

—

—

1

—

2

1

o

«)2

6

5

2

—

—

—

3

1

30

34

—

—

—

—

—

—

—

—

—

34

—

—

—

—

—

2

—

1

1

4

7

4

30

47

1

4

2

—

7

1

32

33

S7

1

2

10

62

75

18

25

1

1

4

7

4

44

61

1

4

2

1

8

—

1

32

33

34

102

2

2

10

62

76

12

25

1

1

6

6

7

44

65

1

6

2

2

11

—

1

33

110

3

O

10

62

78

-

—

—

—

—

—

1

—

i

—

—

—

1

1

—

—

—

—

2

—

—

3

—

O

O

3

8

—

—

—

_

_

_

1

—

i

—

—

—

1

1

—

—

—

—

2

1

2

—

3

-

—

—

—

—

—

1

—

i

—

—

—

1

1

—

—

—

—

2

1

2

2

—

5

—

—

—

17

17

—

34

—

—

—

—

—

19

19

—

38

72

—

—

—

—

—

1

78

—

—

—

19

19

—

38

—

—

—

—

—

21

21

—

42

80

19

—

—

—

19

20

62

—

—

—

26

26

—

52

—

—

—

—

—

28

—

56

108

26

—

—

—

26

—

—

—

—

—

—

4

—

4

—

—

1

3

4

4

—

—

4

12

—

—

—

—

—

—

16

—

—

—

—

5

—

5

—

—

3

2

5

5

—

—

5

15

5

—

—

—

5

5

15

—

—

2

8

—

10

—

—

4

10

14

10

—

—

10

34

8

—

—

—

8

—

1

1

1

1

—

5)110

110

110

—

—

—

—

—

1

14

—

—

—

5

5

—

10

—

—

3

4

7

—

—

—

—

17

1

—

—

—

1

—

29

—

—

—

5

5

—

1

—

—

3

4

7

—

—

110

110

127

1

—

1

2

2

44

—

—

—

6

5

—

11

—

—

4

5

—

—

118

118

138

5

—

1

6

8

41

—

—

—

7

6

—

13

—

—

5

7

1

—

—

116

116

141

6

—

1

—

7

—

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

3

4

4 G)38

46

52

__

__

1

__;

1 ____2

13

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

3

5

5

41

51

55

2

—

1

—

3

5

7

— — —

9

u

1

—

3

— —

—

2

5

5

49

59

64

3

—

1

— : 4

—

—

—

—

—

4

4

—

—

_

—

4

—

4 7 14

18

30

_

__

__

__

__

_

_

_

13

—

—

—

4

4

—

8

—

—

—

4

4

—

4

12

16

28

1

—

—

—

1

4

9.

— —

—

6

6

—

1

— —

—

5

—

6

18

24

41

2

—

—

—

2

—

—

—

8)2

2

2

—

—

1

___

1

2

7

2

2

2

—

—

1

—

1

4

5

2

2

2

—

—

1

—

1

—

-!

1

1

4

33

38

30

107

4

4

6

15

26

27

28

196

251

384

2

2

16

62

82

28

j

204

1

1

4

36

39

44

125

1

4

9

16,! 30

31

31

205

267

422

35

2

15

62 114

58

164!

1

1

G

49

55

44

156

1

6

11

27

45

43

40

218

301

502

49

5

15

62 131

d, 29 tjänstemän och 26 kvinnliga befattningshavare. — 3) 1 poliskommissarie, 6 överkonstaplar, 19 konstaplar,

er fabriksingenjörer, 2 departementsskrivare, 11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen, 7 tygförvaltare av 2.

vare, 44 tyghantverkare och 7 fortmaskinister. — 6) 1 radioingenjör, 8 fortifikationskassörer, 1 departements-

110

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen

.

Kungl. Maj tis proposition nr ö 0.

J. Härens hästar och remonteringsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjänstehästar.

Enligt 1915 års riksdags beslut angående hästhållningen för officerare vid

armén skola vissa officerare vara beridna å två hästar, andra åter endast å

en häst. Såsom allmän regel gäller, att om officer är beriden å två hästar,

den ena skall vara egen tjänstehäst och den andra stamhäst samt, om veder­

börande är beriden endast å en häst, denna skall vara stamhäst. Från

denna regel göras dock vissa undantag.

I överensstämmelse härmed åligger det nedan angivna personal att hålla

en egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektörerna för infanteriet och militärlärover­

ken, de sex arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och inspek­

tören för artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen ............................................... tillhopa 13 hästar

samtliga officerare vid generalstaben...................................... »

53

»

kommendanterna i Stockholm, Boden och Karlsborg ..... »

3

»

cheferna för krigshögskolan, krigsskolan och ridskolan ...

»

3

»

chefen för remonteringsstyrelsen............................................. »

1 häst

samtliga regementschefer vid infanteriet (militärbefäl­

havaren på Gotland inberäknad).......................................... »

28 hästar

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar............... »

243

»

samtliga regements- och kårchefer vid artilleriet utom

chefen för Karlsborgs artillerikår...................................... »

9

»

fälttygmästaren.............................................................................. »

1 häst

eller tillhopa 354 hästar

Anskaffningen av egna tjänstehästar, vilka skola godkännas av vissa myn­

digheter, åligger vederbörande officerare själva. Såsom ersättning härför

äga dessa åtnjuta ett årligt lönetillägg av 250 kronor. States anskaffar och

underhåller den för tjänstehästarna erforderliga munderingen samt tillhanda­

håller in natura stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för

dylika hästar samt ombesörjer deras skötsel. Egen tjänstehäst får icke av

ägaren avyttras, med mindre vederbörande myndighet, som har att god­

känna densamma, lämnat sitt medgivande till försäljningen.

Förenämnda organisation är ännu icke helt genomförd.

Med avseende å de för närvarande gällande allmänna grunderna för offi­

cerares beridenhet har jag icke någon erinran att framställa. Antalet egna

tjänstehästar torde alltså böra beräknas sålunda:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fyra arméfördel­

ningscheferna, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, che­

fen för fortifikationen, militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefäl-

Kungl. Maj:ts proposition nr öU.

111

havaren på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet,

inspektören för trängen och de fyra brigadcheferna... tillhopa 17 hästar-

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition................... »

1 häst

samtliga officerare vid generalstaben, utom militär­

attachéerna .............................................................................. »

49 hästar

chefen för artilleristaben ......................................................... »

1 häst

chefen för krigshögskolan ......................... »

1

»

chefen för krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet

vid samma skola.................................................................... »

2 hästar

chefen för ridskolan ävensom de tre därstädes anställda

lärarna ................................... »

4

»

samtliga regementschefer vid infanteriet............................. »

18

»

samtliga kavalleriofficerare utom fänrikar ......................... »

103

»

samtliga regementschefer vid artilleriet................................ »

7

»

eller tillhopa 203 hästar

eller (354 — 203=) 151 egna tjänstehästar mindre än enligt nuvarande här­

ordning.

Stamhästar.

Enligt 1914 års härordning samt 1915 års riksdags beslut angående häst­

hållningen för officerare vid armén skall vid armén efter genomförd härord­

ning finnas det antal stamhästar, som nedan angives.

För generalitetet och arméförddningsstaberna äro avsedda:

1 häst för var och en av chefen för generalstaben, in­

spektörerna för infanteriet och militärläroverken, de sex

arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och in­

spektören för artilleriet, chefen för fortifikationen och

inspektören för kavalleriet.................................................... tillhopa 12 hästar

1 häst för var och en av fjorton adjutanter, nämligen en

hos vardera av inspektörerna för infanteriet och mili-

tärläroverken och två i varje arméfördelningsstab.........

»

14

»

en reservgrupp om 5 hästar för var och en av de sex

arméfördelningsstaberna, avsedda för därstädes tjänst­

görande fältläkare, fortifikationsofficer, fördelningsinten-

dent och expeditionsintendent ävensom för tillgodo­

seende av tillfälligt behov av två hästar för adjutanter

i staben ..................................................................................... »

30

»

eller tillhopa 56 hästar

För generalstaben, vars officerare, enligt vad förut nämnts, äro beridna på

var sin egen tjänstehäst, är avsedd en gemensam grupp av 41 stamhästar.

Av dessa äro 17 ständigt fördelade på arméfördelnings- m. fl. staber för att

göra där placerade generalstabsofficerare beridna å två hästar. Återstående

24 hästar tillhöra huvudstationen i Stockholm.

Nuvarande

organisation.

112

Vid artilleristaben skall finnas 1 stamhäst, avsedd för chefen för staben.

För Icommendantskapen äro avsedda 4 stamhästar, därav en häst för kom­

mendanten i Boden och en häst för var och en av adjutanterna hos kom­

mendanterna i Stockholm, Karlsborg och Boden.

Vid undervisningsverken skola finnas 6 stamhästar, nämligen en häst för

var och en av cheferna för krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

ridskolan, infanteriskjutskolan och krigsskolan samt en häst för adjutanten

vid krigsskolan.

Vad härefter arméns särskilda truppslag angår, skola vid infanteriet

finnas 28 stamhästar vid varje regemente. Då infanteriet räknar 28 rege­

menten, utgör stamhästantalet vid infanteriet i dess helhet 784, därav 280

för den s. k. stabsgruppen, d. v. s. för regementschefer, regementsofficerare,

regementskvartermästare och regementsadjutanter, samt 504 för den s. k.

kompani chef sgruppen, d. v. s. för kompanichefer och kulsprutekompanier.

Vid kavalleriet skola enligt härordningen finnas:

vid vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena 651

stamhästar; tillhopa (6 X 651 =) ................................................ 3,906 hästar

vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena 1,152

stamhästar; tillhopa (2 X 1,152 =) ............................................. 2,304

»

vid Norrbottens kavallerikår ..................................... ................ ....... £53

»

eller tillhopa 6,463 hästar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vid artilleriet skola finnas följande antal stamhästar, nämligen:

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands artil-

leriregementen 446 hästar, tillhopa (4 X 446 =).......... .......... 1,784 hästar

vid Vendes artilleriregemente.................................................. .......... 543

»

vid Norrlands artilleriregemente ........................................... .......... 486

»

vid Gotlands artillerikår........................................................... ........... 86

»

vid Bodens artilleriregemente................................................. ........... 70

»

vid Positionsartilleriregementet.............................................. .......... 184

»

vid Karlsborgs artillerikår....................................................... ........... 62

»

eller tillhopa 3,215 hästar.

Vid fortifikationen och ingenjörtrupperna skola finnas sammanlagt 231 stam­

hästar. Av dessa äro avsedda:

1 häst för var och en av fortifikationens 17 regementsofficerare

samt 19 hästar för sådan stabspersonal av kaptens grad, som

anses böra göras beriden; tillhopa ................................................

för Svea ingenjörkår.................................................................................

» Göta »

.................................................................................

» Fälttelegrafkåren.................................................................................

» Bodens ingenjörkår ...........................................................................

s> Norrlands ingenjörkår.......................................................................

eller tillhopa 231 hästar✓

36 hästar

40

»

40

60

15

»

40

»

Slutligen skola vid tvungen finnas sammanlagt 331 stamhästar, därav 1

häst för inspektören för trängen och 55 hästar för var och en av av de sex

trängkårerna.

En sammanfattning av vad sålunda anförts giver vid handen, att vid

armén skall efter genomförd härordning finnas följande antal stamhästar,

nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

113

vid generalitetet, generalstaben m. fl. staber:

generalitetet och arméfördelningsstaber ... ....... 5(5

generalstaben.................................................... ....... 41

artilleristaben..................................................... ....... 1

kommendantskapen........................................... ....... 4

undervisningsverken ....................................... ....... 6

tillhopa

108 hästar

vid infanteriet .........................................................

»

784

»

»

kavalleriet............................................................

»

6,463

»

»

artilleriet ............................................................

»

3,215

»

»

fortifikationen och ingenjörtrupperna ...........

»

231

>

•»

trängen ................................................................

»

331

»

Organisationen är ännu icke helt genomförd.

eller tillhopa 11,132 hästar.

Beträffande antalet stamhästar anser jag mig i stort sett böra följa de i

1924 års försvarsproposition tillämpade beräkningsgrunderna.

Behovet av stamhästar vid högre staber m. m. beräknas sålunda:

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ................................... 1 häst

Generalitetet, arméfördelningsstaberna m. m.:

1 häst för var och en av chefen för generalstaben, inspektören

för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna, geueralfälttyg-

mästaren och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikatio­

nen, militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren

på Gotland, inspektören för kavalleriet och inspektören för

trängen..................................................................................................... 12 hästar

1 häst för var och en av elva adjutanter, nämligen två hos in­

spektören för infanteriet, två i varje arméfördelningsstab och

en i tränginspektionen ....................................................................... 11

»

1 häst för var och en av fyra fältveterinärer............................ 4

>

En reservgrupp om 4 hästar vid var och en av fyra arméfördel-

ningsstaber........................................................................................... 16

»

Generalstaben: 22 hästar för huvudstationens officerare samt 12

hästar för stabscheferna vid infanteriinspektionen, kavalleriin­

spektionen, de fyra arméfördelningsstaberna och militärbefälet

för Övre Norrland samt generalstabsofficerarna vid de fyra

arméfördelningsstaberna och militärbefälet för Övre Norrland

34

»

Artilleristaben ............................................................................................... 15

»

Fortifikationens huvudstation .................................................................... 14

»

Kommendantskapet i Boden (för de båda adjutanterna)

................ 2

»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50.) sm tu

8

Dei)cutemeuts-

chefen.

Högre staber.

Infanteriet.

Kavalleriet.

Artilleriet.

114

Kungl. Maj:is proposition nr 50.

Militärbefälet på Gotland (för adjutanten) ......................................... 1 häst

Fälttygmästaren ............................................................................................ 1

»

Undervisningsverken: 1 häst för var och en av chefen för artilleri-

ocli ingenjörhögskolan, chefen och de tre lärarna vid ridsko­

lan, chefen för infanteriskjutskolan, adjutanten vid krigsskolan

och kadettofficeren ur kavalleriet vid sistnämnda skola............ 8 hästar

tillhopa 119 hästar

Behovet av stamhästar vid infanteriet beräknas sålunda:

För vart och ett av normalinfanteriregementena erfordras 20 hästar, därav

i stabsgruppen 7 hästar, avsedda för regementschefen, 3 regementsofficerare,

regementskvartermästaren och 2 regementsadjutanter, samt i kompanichefs-

gruppen 13 hästar, avsedda 1 för signalofficeren, 6 för kompanichefer samt

6 för kulsprutekompaniet. Härutöver tillkomma i stabsgruppen: 2 hästar

vid Svea livgarde, Kronobergs regemente och Norrbottens regemente samt i

kompanichefsgruppen: 4 hästar vid Svea livgarde och 3 hästar vid Krono­

bergs regemente och Norrbottens regemente.

För Västerbottens regemente erfordras 18 hästar, därav i stabsgruppen 6

hästar, avsedda för regementschefen, 2 regementsofficerare, regementskvarter­

mästaren och 2 regementsadjutanter, samt i kompanichefsgruppen 12 hästar,

avsedda 1 för signalofficeren, 5 för kompanichefer samt 6 för kulsprute­

kompaniet.

För Gotlands infanterikår erfordras 14 hästar, därav i stabsgruppen 3 hästar,

avsedda för överstelöjtnanten, regementskvartermästaren och 1 regements-

adjutant, samt i kompanichefsgruppen 11 hästar, avsedda 1 för signalofficeren,

4 för kompanichefer och 6 för kulsprutekompaniet.

För studentkompanierna erfordras 28 hästar i kompanichefsgruppen och

vid volontär skolorna i samma grupp 10 hästar.

Infanteriets behov av stamhästar är således 134 hästar i stabsgruppen och

292 i kompanichefsgruppen eller tillsammans 426 hästar, d. v. s. (784 — 426=)

358 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

I enlighet med 1924 års försvarsutskott beräknar jag antalet stämhästar per

skvadron till 130 eller (4 X 130 =) 520 för varje kavalleriregemente utom

för Norrlands dragonregemente, där antalet bliver (5 X 130 =) 650. Behovet

av stamhästar vid kavalleriet utgör alltså (3 X 520 + 650 =) 2,210, d. v. s.

(6,463 — 2,210 =) 4,253 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Under tiden för beväringsrekrytskolan är det nedan för artilleriet och

trängtrupperna föreslagna antalet stamhästar icke tillfyllest för tillgodoseende

av ridutbildningen för studenter och likställda m. fl. För att täcka den så­

lunda uppstående bristen på hästar förutsättes — liksom enligt 1924 års av

försvarsutskottet i detta hänseende tillstyrkta försvarsproposition — att visst

antal hästar under nämnda tid ställes till dessa truppslags förfogande ur

kavalleriet.

För varje fördelningsartilleriregemente beräknas i enlighet med 1924 års

försvarsutskott 50 stamhästar per batteri eller tillsammans 300 för varje

regemente, samt för Norrbottens artillerikår 80 stamhästar.

Övriga artilleriförband förutsättas vara motoriserade, vadan behovet av

hästar i huvudsak bortfaller. Under tiden före beväringsrekrytskolans

början vid kavalleriet kan ett antal hästar ur sistnämnda truppslag ställas

till förfogande för underhållande av ridutbildningen hos ett visst antal av

befälet vid här avsedda artilleritruppförband. För Gotlands artillerikår be­

räknas dock för här berörda ändamål ävensom för vissa övningar med an-

spända pjäser 20 stamhästar.

Artilleriets sammanlagda behov av stamhästar uppgår således till (4 x 300

+ 80 + 20 —) 1,300, d. v. s. (3,215 — 1,300 =) 1,915 hästar mindre än enligt

nuvarande organisation.

Antalet stamhästar vid fortifikationen och ingenjörtrupperna beräknas till:

vid Svea ingenjörkår ......................................... 55 hästar

* Göta »

.......................................... 47

»

»

Fälttelegrafkåren ......................................... 50

»

»

Bodens ingenjörkår...................................... 38

»

tillhopa 190 hästar,

eller (231 — 190 =) 41 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Behovet av stamhästar vid trängtrupperna beräknas till (2 X 44 + 2 X

46 =) 180 stamhästar, eller (331 — 180 =) 151 hästar mindre än enligt nu­

varande organisation.

För varje intendenturkonipani beräknas 1 stamhäst eller för samtliga in-

tendenturkompanier 3 hästar.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstå­

ende antal stamhästar bör finnas, nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

115

vid högre staber m. m.................................................. ....................... 119 hästar

»

infanteriet: stabsgruppen...................................... ............... 134

kompanichefsgruppen ......................

................. 292

426

»

»

kavalleriet.................................................................. ....................... 2,210

»

»

artilleriet .................................................................. ....................... 1,300

»

»

fortifikationen och ingenjörtrupperna................ ....................... 190

t

»

trängtrupperna ........................................................ ....................... 180

»

»

intendenturtrupperna.............................................. ....................... 3

tillhopa 4,428 hästar

eller (11,132 — 4,428—) 6,704 hästar mindre än enligt 1914 års härordning.

Lejda hästar.

Det för truppförbanden avsedda antalet stamhästar är icke under alla

perioder av året tillräckligt för övningarnas bedrivande utan måste tidvis

förstärkas med lejda eller på annat sätt anskaffade hästar. Enligt gällande

organisation är liästlejning avsedd att förekomma vid samtliga truppslag.

Vid infanteriet sker hästlejning för kulspru teformationerna. Enligt vad

förut nämnts, disponerar varje kulsprutekompani 6 stamhästar. Uti här­

ordningen har emellertid beräknats, att därutöver erfordras under senare

delen av rekrytskolan och början av repetitionsövningarna 3 samt under åter-

Fortifikatio­

nen och ingen­

jörtrupperna.

Träng­

trupperna.

Intendentur-

trupperna.

Samman­

fattning.

Nuvarande

organisation.

116

stoden av nämnda övningar ytterligare 23 lejda hästar. I enlighet härmed

har för varje infanteriregemente beräknats följande antal hästlejningsdagar,

nämligen:

3 hästar i 120 dagar = ........................................................... 360 lejningsdagar

23

>

» 23

»

= .......................................................... 529

»

eller tillhopa 889 lejningsdagar.

För de 28 infanteriregementena uppgår alltså det beräknade antalet häst­

lejningsdagar till (28 X 889 —) 24,892.

Vid kavalleriet hava för varje regemente beräknats 350 hästlejningsdagar

eller för kavalleriet i dess helhet (8 X 350 =) 2,800 lejningsdagar. De lejda

hästarna äro liksom vid infanteriet avsedda för kulsprutetjänsten.

Artilleriets behov av lejda hästar har enligt 1914 års härordning beräknats

sålunda:

66 fältbatterier och 1 bergsbatteri å fastlandet ä 42 hästar i 42

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

dagar............................................................................................................... 118,188

2 ridande fältbatterier å fastlandet ä 72 hästar i 42 dagar ............... 6,048

Gotlands artillerikår 100 hästar i 42 dagar............................................. 4,200

6 positionsbatterier å fastlandet ä 52 hästar i 42 dagar...................... 13,104

Bodens artilleriregemente 40 hästar i 35 dagar...................................... 1,400

Karlsborgs artillerikår 40 hästar i 35 dagar............................................. 1,400

Summa lejningsdagar 144,340

Härtill komma för artilleri- och ingenjörhögskolan 444 dagar och för öv-

ningsmarscher, fältartilleriets samt fästnings- och positionsartilleriets skjut­

skolor tillhopa 3,968 dagar.

Hela antalet hästlejningsdagar vid artilleriet uppgår således till (144,340

+ 444 + 3,968 =) 148,752.

Vid ingenjörtrupperna är behovet av hästlejning enligt 1914 års härordning

beräknat sålunda :

vid Svea ingenjörkår ............................................................. 7,959 lejningsdagar

» Göta »

.............................................................. 7,959

» Fälttelegrafkåren................................................................. 16,284

»

» Bodens ingenjörkår........................................................... 3,806

»

> Norrlands ingenjörkår............................. 11,655

»______

eller tillhopa 47,663 lejningsdagar.

Därutöver har beräknats hästlejning för övningsmarscher och skolor under

2,989 dagar.

Sammanlagda antalet hästlejningsdagar för ingenjörtrupperna utgör således

enligt nämnda härordning (47,663 + 2,989 =) 50,652.

Vid trängen är antalet erforderliga hästlejningsdagar enligt 1914 års här­

ordning beräknat till 4,000 för var och en av de sex trängkårerna eller för

trängen i dess helhet till (6 X 4,000 =) 24,000 lejningsdagar.

Vid intendenturtrupperna har antalet hästlejningsdagar beräknats till 2,500.

Kung!. Maj:tu proposition nr Ht).

117

Sammanlagda antalet hästlejningsdagar enligt nuvarande organisation utgör

således 260,596.

Beliovet av hästlejning vid varje normalinfanteriregemente beräknas i en­

lighet med 1924 års försvarsutskotts förslag till 1,160 lejningsdagar.

Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente minskas hästlejningsbeliovet

något till följd av det större antalet stamhästar vid dessa regementen.

Yid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår beräknas ett lägre

antal hästlejningsdagar på grund av den begränsade organisation, som före­

slagits för dessa truppförband.

Slutligen har behovet av hästlejning för studentkompanierna i enlighet med

försvarsutskottets förslag beräknats till 1,220 hästlejningsdagar.

För infanteriet i dess helhet erfordras alltså följande antal hästlejnings­

dagar :

för 15 normalregementen (15 X 1,160 =)

» Svea livgarde .........................................

Kronobergs regemente........................

Västerbottens regemente.....................

» Gotlands infanterikår............................

studentkompanierna ...........................

............. 17,400 lejningsdagar

............. 1,100

............. 1,100

............. 1,100

.............

700

............ 1,220

tillhopa 22,620 lejningsdagar.

Vid kavalleriet beräknas för varje regemente 200 lejningsdagar, tillsammans

sålunda (4 X 200 =) 800 hästlejningsdagar.

Behovet av hästlejning vid artilleriet beräknas på sätt nedanstående tabell

utvisar.

>Ettfö

r

­

d

el

n

in

g

s

ar

til

le

ri

re

g

em

en

Trefö

r

­

d

el

n

in

g

s

ar

til

le

ri

re

g

em

en

ti

N

o

rr

b

o

tte

ar

til

le

rik

U

n

d

er

b

ef

B

sk

o

lor,sk

j

sk

o

lorm

.

S

u

m

m

a

CD

'

B '

P° rf

3 S-f

Första tjänstgöring ................................

2,680

8,040

480

_

11.200

Repetitionsövning ....................................

13,886

41,658

3,108

—

58,652

Vinterövningar för underbefälsskolor

—

—

6,000

6,000

Studenter m. fl...........................................

—

—

—

3,000

3,000

Artilleri- och ingenjörliögskolan .......

—

* _

—

444

444

Skjutskolan ................................................

—

—

—

1,716

1,716

Reserv för försök m. m.........................

—

—

—

988

988

Summa

16,566

49,698

3,588

12,148

82,000

För ingenjörtrupperna beräknas behovet av hästlejning sålunda:

vid Svea ingenjörkår......................................................... . 8,175 lejningsdagar

» Göta »

.............................................................. 6,375

»

» Fälttelegrafkåren .............................................................. 10,450

»

» Bodens ingenjörkår.......................................................... 7,300

»

för övningsmarsclier och skolor m. m............................... 2,500

. »

tillhopa 34,800 lejningsdagar.

Departements­

chefen.

118

För trängtrupperna beräknas behovet av hästlejning sålunda:

fyra trängkårer ä 3,582.......................................................... 14,328 lejningsdagar

studentkompaniet................................................. .................. 872______ »______

tillhopa 15,200 lejningsdagar.

För intendenturtruppema beräknas antalet lejningsdagar till 2,000.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstå­

ende antal liästlejningsdagar är erforderligt vid den av mig föreslagna orga­

nisationen, nämligen:

vid infanteriet.......................................................................... 22,620 lejningsdagar

»

kavalleriet......................................................................... 800

»

»

artilleriet.......................................................................... 82,000

»

ingenjörtrupperna .......................................................... 34,800

»

trängtrupperna................................................................ 15,200

»

intendenturtruppema .................................. 2,000_____ »______

tillhopa 157,420 lejningsdagar

eller (260,596— 157,420 =) 103,176 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande

organisation.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition finner jag mig böra

förorda en definitiv övergång till aclcordhästsystemet vid armén.

Då ett stort antal stamhästar vid armén enligt den föreslagna organisa­

tionen kommer att bliva övertaligt, torde ett lämpligt antal dylika övertaliga

stamhästar böra överföras till ackordhästar i syfte att förbättra det nuva­

rande ackordhästbeståndet. Sistnämnda antal torde emellertid böra göras

beroende av erfarenheterna under systemets fortsatta tillämpning. Några

särskilda kostnader bliva sålunda icke erforderliga för ackordliäststammens

förbättrande.

Såsom ovan angivits, har antalet liästlejningsdagar för armén beräknats

till sammanlagt 157,420. Då lejningspriset, på sätt försvarsrevisionen anfört,

torde böra beräknas till 4 kronor för häst och dag, skulle lejningskostna-

derna, under förutsättning att ackordsystemet icke tillämpades, uppgå till

629,680 kronor. Därest åter ackordsystemet genomfördes enligt ovan för­

utsatta grunder, skulle kostnaderna komma att stanna vid ett belopp av, i

runt tal, 300,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

2. Kemouteringsväseiidet.

Reinonteriiigsgmnder.

Nuvarande Såsom förut nämnts, skola efter genomförande av 1914 års härordning

organisation.

vjc| armén finnas följande antal stamhästar, nämligen:

vid generalitetet, generalstaben m. fl. staber................................ 108 hästar

» infanteriet 280 hästar för stabsgruppen och 504 hästar för

kompanichefsgruppen, tillhopa ............................................. 784

»

kavalleriet ........................................................................................ 6,463

»

Kuntjl. Maj:Is proposition nr 50.

119

vid artilleriet....................................................

fortifikationen och ingenjörtrupperna

» trängen..... >.............................. ..................

....................... 3,215 hästar

...................... 231

................... 331

eller tillhopa 11,132 hästar

För erforderlig omsättning av stamliästmaterialet inköpes årligen visst

antal remonter. Detta beräknades tidigare till 9 % av det vid samtliga

truppslag befintliga stamhästantalet. Sedan genom 1914 års härordning

infanteriet erhållit visst antal stamhästar samt nya grunder angående liäst-

hållningen för arméns officerare antagits av 1915 års riksdag, har emellertid

remonteringen verkställts efter nya, av 1917 års riksdag närmare bestämda

grunder. Enligt dessa skall remonteringen ske sålunda:

1. Generalitets- och generalstabsgruppen ävensom infanteriets stabsgrupp

remonteras genom överflyttning varje år av 48 8-åriga stamhästar från

kavalleriet. I och för omsättning av kompanicliefsgruppens hästar erhåller

infanteriet årligen från kavalleriet 168 för detta vapenslag icke vidare an­

vändbara hästar.

2. Kavalleriet erhåller årligen 10% remontering å [6,463 - (4 X 48)=]6,271

stamhästar samt dessutom 48 remonter såsom ersättning för de 48 8-åriga

stamhästar, som överföras till staber och infanteriet.

3. Artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt trängen beräkna

remontering efter en kassation av 9 % av det befintliga stamhästantalet.

4. Årligen beräknas 50 stamhästar komma att av officerare uttagas till

egna tjänstehästar. Då vederbörande truppförband förutsättas hava under

vissa år dragit nytta av dessa hästar, anses de medföra en årlig remonterings-

kontingent av endast 36 hästar.

I överensstämmelse med nu angivna grunder skall enligt 1914 års här­

ordning det årligen erforderliga remontan talet beräknas sålunda:

kavalleriet : 10 % av 6,271 stamhästar — 627 remonter + 48

remonter ... ......................................................................................... 675 remonter

artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt trängen:

9 % av (3,215 + 231 + 331 =) 3,777 stamhästar = ............... 340

»

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 30____ ’____

Summa 1,051 remonter.

På grund av den under kristiden inträdda avsevärda stegringen av liäst-

priserna har emellertid remonteringen vid kavalleriet tillsvidare beräknats

efter en kassation av endast 9 %.

I enlighet med vad 1924 års försvarsutskott förutsatt, böra de nuvarande

VepaHements-

remonteringsgruuderna fortfarande tillämpas.

chefen.

Antalet stamhästar har, som i det föregående amförmälts, beräknats sålunda:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, general­

staben m. fl. staber ..................................................................... H9 hästar

» infanteriet 134 hästar för stabsgruppen och 292 hästar för

kompanicliefsgruppen, tillhopa................................................... 426

»

120

Kungl. Maj:ts proposition nr .50.

Nuvarande

organisation.

vid kavalleriet ...................................................................................... 2,210 hästar

»

artilleriet .......................................................................................... 1,300

»

»

fortifikationen och ingenjörtrupperna ....................................... 190

»

»

trängtrupperna................................................................................

180

»

»

intendentnrtrupperna ...................................................................

3

»

eller tillhopa 4,428 hästar.

Generalstabsgruppen och infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans

(119 + 134 —) 253 stamhästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga stamhästar

till dessa grupper kommer således att utgöra (253: 8=) 32 hästar; av dessa

beräknas 20 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 12 hästar av övriga

truppslag (artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna).

Vid kavalleriet beräknas 10% remontering å [2,210—(4 X 20)=]2,130 stam-

hästar samt dessutom 20 remonter såsom ersättning för överflyttade stam-

hästar eller sammanlagt (213 + 20=) 233 remonter.

För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remon­

tering å [1,300 + 190 + 180—(4x12)=] 1,622 stamhästar samt dessutom 12 re­

monter såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt (146+12=)

158 remonter.

Med stöd av erfarenheterna från de senaste åren beräknas årligen högst 10

stamhästar uttagas till egna tjänsteliästar. Som ersättning för dessa beräknas

10 remonter.

Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:

vid kavalleriet ....... ................................................................................ 233 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ................................ 158

»

ersättning för till egna tjänsteliästar uttagna stamhästar ......... 10

»

Summa 401 remonter

eller (1,051—401 =) 650 remonter mindre än enligt 1914 års härordning.

Remonter ingss ty relsen.

Anskaffandet av de för armén erforderliga remonterna ombesörjes av den

under inspektören för kavalleriet stående remonteringsstyrelsen, vilken dess­

utom har att förvalta statens remontdepåer.

Remonteringsstyrelsen består av chef och två ledamöter, vilka jämte fyra

suppleanter på förslag av inspektören för kavalleriet förordnas av Kungl.

Maj:t för viss tid, ej överstigande fem år i sänder. För redovisningen och

liandhavandet av styrelsens penningmedel samt såsom biträde vid expedi-

tionsföringen finnes en särskild redogörare anställd.

Av remonteringsstyrelsens personal äro endast chefen och redogöraren

upptagna i den för styrelsen fastställda staten. Chefen åtnjuter arvode, mot­

svarande majors avlöning, och redogöraren visst mindre arvode. Ledamot

och till tjänstgöring inkallad* suppleant uppbära endast dagarvode jämte rese-

och traktamentsersättning.

Remontuppköpen, vilka i allmänhet verkställas av chefen och ledamöterna

gemensamt, äga rum på sätt, tid och plats, chefen, efter samråd med leda­

möterna, finner med statens fördel överensstämmande.

121

Med avseende å remonteriugsstyrelsens uppgift ocdi organisation liar för-

svarsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå. Revisionen liar endast

ansett sig böra framhålla, att till chef och ledamöter icke borde förordnas

officerare å aktiv stat utan endast officerare å reservstat eller i reserven.

Såsom suppleant syntes jämväl endast i undantagsfall officer å aktiv stat

böra förordnas. Av suppleanterna borde en vara civil person och känd så­

som framstående hästkännare.

Med hänsyn till inspektörens för kavalleriet minskade arbetsområde synes

han, såsom jag redan framhållit, i framtiden kunna tjänstgöra även såsom

chef för remonteringsväsendet. På grund av önskvärdheten att vid remont-

uppköpen trenne personer deltaga vid bedömandet av till inköp föreslagna

remonter och då det kan vara förenat med vissa svårigheter för kavalleri-

inspektören att under de tider, remontuppköpen pågå, lämna befattningen

såsom kavalleriinspektör, synes antalet ledamöter böra bestämmas till tre,

varav en ställföreträdare för chefen. Denne jämte de två övriga ledamöterna

verkställa anskaffandet av för armén erforderliga remonter.

Bemonteringsstyrelsens uppgifter och verksamhet förutsättas icke undergå

någon förändring. Namnet remonteringsstyrelsen bör emellertid utgå, och

till chefens för remonteringsväsendet förfogande ställes en remonter ing snämnd.

Några ökade utgifter för resor och inköp m. m. äro icke förenade med

denna organisation.

Beträffande nämndens sammansättning torde man med hänsyn till önsk­

värd frihet i fråga om personvalet icke böra uppställa för snäva bestämmelser.

I anslutning till vad jag nu anfört, finner jag mig alltså böra föreslå, att

inspektören för kavalleriet i egenskap av chef för remonteringsväsendet skall

även ombesörja anskaffandet av de för armén erforderliga remonterna samt

förvalta statens remontdepåer. Inspektören biträdes härvid av en remonte-

ringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare å reservstat eller i reserven.

Den till tjänsteställningen främste av dessa är ställföreträdare för chefen för

remonteringsväsendet. För nämndens ledamöter skola finnas fyra supple­

anter, av vilka tre böra vara officerare (i regel å reservstat eller i reserven)

samt en vara civil person, känd såsom framstående hästkännare. Leda­

möterna i remonteringsnämnden jämte deras suppleanter förordnas, på för­

slag av inspektören för kavalleriet och chefen för remonteringsväsendet, av

Kungl. Maj:t för viss tid, ej överstigande fem år i sänder. Remonterings-

nämndens ledamöter eller till tjänstgöring inkallade suppleanter ombesörja

inköpen av för armén erforderliga remonter och åtnjuta under denna tjänst­

göring dagarvode jämte rese- och traktamentsersättning. För handhavande

och redovisning av de för remonteringsväsendet anslagna penningmedlen

samt såsom biträde vid expeditionsföringen skall mot arvode finnas anställd

en redogörare, som ingår i inspektörens för kavalleriet och chefens för re­

monteringsväsendet stab.

Remontdepåerna.

Uppköpta remonter överlämnas endast i undantagsfall direkt till veder­

börliga truppförband. I regel uppställas remonterna i särskilda remont-

Kungl.

proposition nr f>0.

Försvars-

rcvisioncn.

Departcmcnts-

chefen.

Nuvarande

organisation

Departements­

chefen.

depåer och kvarstanna därstädes: 4-åriga och äldre hästar till liästblivande

remontutdelning under året och 3-åriga omkring ett år eller till tiden för

påföljande års remontutdelning.

Vid armén hava tidigare funnits fem remontdepåer, nämligen:

vid Herrevadskloster i Skåne,

» Björnö i Småland,

» Gudhem i Västergötland,

» Utnäslöt i Västmanland och

å Frösön i Jämtland.

Med anledning av den under provisorietiden vidtagna minskningen av

remontantalet har emellertid Björnö remontdepå indragits från och med den

1 oktober 1924.

Varje remontdepå förestås av en chef, vartill i regel utses en officer i

beridet truppförbands reserv. Depåns övriga personal utgöres av veterinär

samt erforderligt antal fodermarskar, hästskötare och körkarlar. För bestri­

dande av kostnaderna för remontdepåernas personal beräknas under ordi­

narie avlöningsanslaget erforderligt belopp, för vars användande Kungl. Maj:t

varje år fastställer en stat, upptagande antalet funktionärer vid de särskilda

depåerna och till dem utgående ersättningsbelopp.

Med hänsyn till det i det föregående beräknade remontbeliovet torde en­

dast två remontdepåer vara erforderliga. Förutom Björnö böra därför ytter­

ligare två depåer indragas. Jag anser mig böra till indragning föreslå Frösö

och Gudhems remontdepåer.

Den i 1924 års försvarsproposition berörda frågan angående verkställande

av särskild utredning beträffande hästhållningen för armén och därmed

sammanhängande spörsmål torde, sedan beslut fattats om en ny försvars­

organisation, böra tagas under närmare omprövning.

K. Reservpersonal.

Försvarsrevisionen, som funnit det aktiva befälet böra begränsas till vad

som för fredstjänstens behöriga ombesörjande ansetts vara oundgängligen er­

forderligt, har framhållit, att det vid sådant förhållande måste vara av största

vikt, icke blott att den för mobiliseringsbeliovets fyllande erforderliga reserv­

personalen kunde anskaffas, utan även att den i kvalitativt hänseende komme

att motsvara de fordringar, vilka måste ställas på densamma. För att fylla

mobiliseringsbehovet av befäl har revisionen föreslagit anlitande, liksom

enligt nuvarande härordning, av personal å reservstat, personalen i arméns

reserver samt värnpliktigt befäl. Något annat medel för tillgodoseende av

mobiliseringsbehovet synes heller icke enligt den av mig föreslagna orga­

nisationen vara att tillgripa, Under övergångsåren står emellertid, såsom i

det föregående omnämnts, viss personal å övergångsstat därjämte till för­

fogande. För det värnpliktiga befälet (studenter och likställda samt för

underbefälsutbildning uttagna värnpliktiga) har jag i det föregående redogjort.

Här återstår sålunda att behandla reservstats- och reservbefälsinstitutionerna.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kungi. Maj: ta proposition nr 50.

123

1. Personal å reservstat.

Beträffande antalet beställningar å reservstaten för officerare och underoff _

Nuvarande

eerare beräknades i 1914 års härordningsförslag, att om ökningen av office.

organisation.

rare oeli underofficerare på aktiv stat inskränktes till den i förslaget upp­

tagna, reservstaten borde omfatta tillhopa 504 officerare och 370 underoffi­

cerare. På grund av svårigheten att bestämt angiva reservstatens storlek

och i betraktande av den långa tid — minst 10 ä 12 år — som under alla

förhållanden erfordrades för dess uppsättning, och då dessutom erfarenheten

rörande möjligheten att rekrytera en reservstat av större omfattning vore

ringa eller ingen, ansågs det ändamålsenligast att tillsvidare begränsa planen

för reservstatens uppsättande till en viss kortare tidsperiod. I enlighet här­

med föreslogs, att reservstatens första uppsättande skulle ske under fem­

årsperioden 1916 — 1920 och vid periodens slut omfatta sammanlagt 152

officersbeställningar och 120 underofficersbeställningar. Detta förslag blev

jämväl av riksdagen bifallet.

I överensstämmelse härmed omfattar reservstaten för officerare och under­

officerare för närvarande följande beställningar, nämligen:

2 beställningar för generalspersoner,

7 överstebeställningar, därav 2 av högre och 5 av lägre löneklass,

29 majorsbeställningar,

114 kompaniofficersbeställningar, därav 24 av högsta, 42 av mellersta och

48 av lägsta löneklass, samt

120 underofficersbeställningar, därav 55 av högre och 65 av lägre löne­

klass.

Vidare hava beslut fattats om uppsättande av en reservstat för fältläkar­

kåren och en reservstat för fältveterinärkåren, omfattande följande beställ­

ningar, nämligen:

reservstaten för fältläJcarkåren:

2 fältläkarbeställningar,

12 regementsläkarbeställningar och

6 bataljonsläkarbeställningar; samt

reservstaten för fältveterinärJcåren:

1 fältveterinärbeställning,

4 regementsveterinärbeställningar och

2 bataljonsveterinärbeställningar.

Keservstaten för fältläkarkåren är, liksom reservstaten för officerare och

underofficerare, fullt uppsatt. Däremot har uppsättningen av reservstaten

för fältveterinärkåren ännu icke påbörjats.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,

för kompaniofficerare 10 tjänsteår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,

för bataljonsläkare och bataljons veterinärer 10 tjänsteår såsom militär­

läkare respektive militärveterinär och 43 levnadsår,

124

för regementsläkare och regementsveterinärer 15 tjänsteår såsom militär­

läkare respektive militärveterinär och 48 levnadsår samt

för överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast

högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

A reservstat äger befordran icke rum i vidare mån, än att löjtnant kan

enligt vissa grunder befordras till kapten (ryttmästare) och sergeant till fan­

junkare (styckjunkare, förvaltare).

Personal å reservstat är tjänstgöringsshyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrö­

nande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:

generalmajor, överste och major i högst 45 dagar under loppet av varje

tvåårsperiod av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 43 år och underofficer efter fyllda 42 år i högst

50 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 37 och intill fyllda 43 år, underofficer intill

42 år samt läkare och veterinär efter uppnådda 48 år i högst 50 dagar under

loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden; samt

kompaniofficer intill fyllda 37 år samt läkare och veterinär intill fyllda

48 år i högst 100 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

Personal å reservstat är skyldig att avgå från reservstat dels på grund av

otjänstbarliet efter samma grunder som personal på aktiv stat och dels efter

uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal på aktiv stat

till avgång med fyllnadspension. Efter övergången till pensionsstat äro

vederbörande skyldiga att kvarstå i arméns reserver under samma tider, som

gälla för motsvande personal på aktiv stat efter avgång med pension.

Reservstatspersonalen nu tillkommande avlönings- och pensionsförmåner

framgå av nedanstående sammanställning, vilken även upptager motsvarande,

i proposition till innevarande års riksdag föreslagna förmåner.

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

125

Beställningshttvaro.

N u v a r a n d e

Föreslagen

Lön

kronor.

Pension

kronor.

Lön

kronor.

Pension

kronor.

Generalsperson ........................................

5,400

4,500

7.440

6,650

Överste i högre löneklassen ...............

4,500

3,800

6,360

5,700

Överste i lägre löneklassen, fältläkare

4,200

3,500

5,940

5,300

Major, regementsläkare, fältveterinär

3,100

2.700

4,800

4,300

Kompaniofficer i högsta löneklassen

(övergång efter fyllda 43 år), batal­

jonsläkare, regements veterinär........

2.100

1,800

2.820

2,500

Kompaniofficer i mellersta löneklassen

(övergång efter fyllda 37 år1), batal-

jonsveterinär 2) .....................................

1,650

1,300

2,220

2,000

Kompaniofficer i lägsta löneklassen8)

1,200

900

1,620

1,450

Underofficer i högre löneklassen (över­

gång efter fyllda 42 år) ...................

1,000

850

1,560

1,400

Underofficer i lägre löneklassen*).......

800

650

1,260

1,100

*) Vid uppnådd 43 års ålder ett av-

löningstillägg

om ....................................

300

360

2) Vid uppnådd 48 års ålder ett av-

löningstillägg om .................. •..........

300

—

360

_

8) Vid uppnådd 37 års ålder ett av-

löningstillägg

om

................................

300

—

360

— i

och ytterligare vid uppnådd 43 års

ålder ett avlöningstillägg

om.............

300

—

360

*) Vid uppnådd 42 års ålder ett av­

löningstillägg

om

.................................

150

—

180

Anm. 1.

Under tjänstgöring utgår särskild dagavlöning (dagarvode) samt tillfällig avlöning

enligt för personalen å aktiv stat gällande föreskrifter; likaså utgår rese- och

traktamentsersättning för resor till och från tjänstgöringsort.

Anm. 2.

I avgift för egen pensionering erlägger personal å reservstat årligen 3 procent

av pensionens belopp.

Anm. 3.

Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare i arméns

änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt, den vid övergången till reserv­

stat innehar, och på de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar; och

skall för sådan delägare utgå statsbidrag till samma belopp, som vid tiden

närmast före övergången.

Reservstatens överste-, kompaniofficers- och underofficersbeställningar äro,

såsom förut nämnts, uppdelade på olika löneklasser, beroende på vederbö-

randes levnadsålder vid tiden för övergången från aktiv stat till reservstat.

Denna uppdelning på löneJclasser, vilken tillkommit dels i och för avlönings-

beloppens lämpliga avvägande och dels för befordrandet av en likformig-

övergång till reservstaten inom de olika åldersklasserna, är gjord så, att av

sammanlagda antalet beställningar i de olika graderna hänförts:

av överstarna 28. g% till den högre löneklassen (avsedd för äldre överstar)

och 71.4 % till den lägre löneklassen (avsedd för yngre överstar och till

överstar å reservstat befordrade överstelöjtnanter);

av kompaniofficerare 21. i % till högsta löneklassen (övergång efter fyllda

43 år), 36.8 % till mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år) och

42.1 % till lägsta löneklassen (övergång efter fyllda 32 år); samt

av underofficerare 45.8 % till högre löneklassen (övergång efter fyllda 42

år) och 54.2 % till lägre löneklassen (övergång efter fyllda 32 år).

Försvar 8“

revisionen.

Försvarsrevisionen liar anfört, att enligt dess mening fordrades, för att

truppförbanden vid mobilisering skulle erhålla tillräcklig fasthet, att en viss,

icke alltför liten del av reservbefälet genom aktiv tjänst förvärvat fullständig

befälsvana och tillförlitligt militärt omdöme. Särskilt gällde detta i fråga

om kompani- (skvadrons-, batteri- o. s. v.) och högre chefer. Då det före­

fintliga behovet av ett dylikt kvalificerat och i övrigt fullt fältdugligt reserv­

befäl endast i ringa utsträckning kunde fyllas med i arméns, reserver kvar­

stående pensionerad personal, måste detsamma fortfarande såsom hittills

huvudsakligen tillgodoses genom en reservstat, till vilken officerare och

underofficerare efter viss tids aktiv tjänst erhölle tillfälle att övergå, och

inom vilken de genom viss tjänstgöringsskyldighet i fred vidmakthölle sin

militära duglighet. För sjuk- och veterinärvårdstjänstens behöriga upprätt­

hållande i såväl fred som krig erfordrades jämväl allt fortfarande särskilda

reservstater för fältläkar- och fältveterinärkårerna.

Då det gällde att bestämma antalet officerare och underofficerare å reserv­

stat, hade man liksom år 1914 att utgå dels från det enligt revisionens för­

slag förefintliga mobiliseringsbehovet dels ock från möjligheten att rekrytera

reservstaten.

Med dessa utgångspunkter hade revisionen beräknat det enligt dess orga-

nisationsförslag erforderliga antalet officerare och underofficerare på reserv­

stat till sammanlagt 312 officerare och 65 underofficerare. Ur mobiliserings-

synpunkt hade det visserligen varit önskvärt, att antalet kunnat sättas något

högre, men med hänsyn till svårigheten att utan avsevärd kostnadsökning

rekrytera en större reservstat hade revisionen icke ansett sig kunna gå

längre, än som sålunda föreslagits.

Yad antalet beställningar å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reserv­

stater beträffade, hade revisionen beräknat det enligt dess organisations-

förslag erforderliga antalet sålunda:

fältläTcaricårens reservstat:

2 fältläkare och

8 regementsläkare, samt

fältveterinärkårens reservstat:

1 fältveterinär och

1 regementsveterinär.

För övergång till reservstat funne revisionen sig böra föreslå, att den nu­

varande bestämmelsen om viss minimilevnadsålder för kompaniofficerare och

underofficerare för vinnande av inträde å reservstat skulle borttagas, samt

att det för övergången erforderliga antalet tjänsteår för båda kategorierna

skulle nedsättas till 7 år.

lievisionen hade icke ansett sig kunna ingå på frågan angående reserv-

statspersonalens löneförmåner, utan ansåge, att denna borde göras till före­

mål för särskild utredning. Under förutsättning att det nuvarande löne­

systemet skulle komma att bibehållas, hade emellertid revisionen icke någon

ändring att föreslå med avseende å det nu fastställda antalet löneklasser

126

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 50.

127

inom överste-, kompaniofficers- och underofficersgraderna. Däremot syntes

i sådant fall vissa andra jämkningar vara erforderliga. Sålunda borde på

grund av den utav revisionen föreslagna tidigare åldern för övergång till

reservstat den ändringen med avseende å löneklasserna för kompanioffice­

rare vidtagas, att till lägsta löneklassen hänfördes de, som vid övergången

icke fyllt 35 år, till mellersta löneklassen de, som överginge efter fyllda 35

år, men ännu icke fyllt 42 år, och till högsta löneklassen de, som överginge

efter fyllda 42 år. Den nuvarande proportionen mellan antalet beställningar

i de olika löneklasserna för såväl kompaniofficerare som underofficerare

borde i huvudsak bibehållas.

Med avseende å nu gällande bestämmelser om befordran å reservstat funne

revisionen icke anledning föreslå annan ändring, än att jämväl kapten (rytt­

mästare) å reservstat, vilken därtill funnes lämplig, borde kunna befordras

till major å reservstat.

Utan att därom framställa något uttryckligt förslag ville revisionen fram­

hålla, att det syntes, som om möjlighet till befordran till högre beställning

å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater även skulle vara ägnad

att verka i fördelaktig riktning.

Beträffande reservstatspersonalens tjänstgöringsskyldighet i fred funne sig

revisionen böra föreslå, att tjänstgöringsskyldigheten, oberoende av ålder,

sattes lika för all såväl militär som civilmilitär reservstatspersonal.

\ ad tjänstgöringstidens längd beträffade, hade revisionen kommit till det

resultatet, att tjänstgöringsskyldigheten lämpligen borde bestämmas till 45

dagar under loppet av varje två-årsperiod av tjänstetiden.

Uti de för närvarande gällande bestämmelserna angående avgång från

reservstat hade revisionen icke någon ändring att föreslå.

Enligt 1924 års försvarsproposition beräknades följande antal beställniugs-

liavare å reservstat: 2 generalspersoner, 6 överstar, 56 majorer, 319 kompani­

officerare, 100 underofficerare, 2 fältläkare, 4 regementsläkare, 1 fältveterinär

och 1 regementsveterinär.

De nuvarande föreskrifterna för reservstatsbeställningarnas fördelande på

olika truppslag borde bibehållas.

Som villkor för övergång till reservstat för underofficerare borde fast­

ställas fordran på minst 4 tjänsteår som sergeant vid eller i regemente (kår)

och 34 levnadsår.

I övrigt gjordes ingen erinran mot revisionens förslag.

Reservstaten synes mig i huvudsak böra ordnas enligt de i 1924 års för­

svarsproposition angivna grunder, mot vilka försvarsutskottet icke haft något

att erinra.

Uti föreliggande förslag, jämfört med försvarsrevisionens, har den aktiva

kadern minskats med omkring 300 officerare. Därav bliver eu följd, att

utbildnings- och organisationsmöjligheterna vid mobilisering eller krigsfara

minskas, därest icke reservstaten i motsvarande omfattning utökas. Av

kostnadsskäl har jag dock funnit det nödvändigt att beräkna densamma

inom den kostnadsram, som revisionen angivit.

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

1924 års

försvars-

proposition

Departements

chefen.

Nuvarande

organisation-

Beträffande de av revisionen föreslagna beställningarna å reservstat synas

vissa jämkningar med fördel kunna vidtagas. Försvarare visionen räknade

bl. a. med 2 beställningar för generalspersoner och 4 för överstar. Behovet

av högre befäl spersonal har, såsom framgår av det föregående, till en viss

grad blivit tillgodosett genom inrättandet av fyra brigadchefsbeställningar

i fred. Med hänsyn härtill och till de svårigheter, som gjort sig gäl­

lande att rekrytera ifrågavarande reservstatsbeställningar, torde av dessa

böra bibehållas allenast 2 övérstebeställningar i den lägre löneklassen.

Någon särskild för veterinärpersonal avsedd reservstat torde, i likhet med

vad för närvarande är fallet, icke vara oavvisligen nödvändig. Vidare torde

beställningarna å fältläkarkårens reservstat, vilken visat sig synnerligen

svår att rekrytera, böra minskas till 1 fältläkar- och 2 regementsläkarbeställ-

ningar.

I enlighet med vad ovan anförts, böra reservstaterna omfatta följande

antal beställningar, nämligen:

reservstaten för officerare och underofficerare:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och

65 underofficersbeställningar, samt

reservstaten för fältläJcarJcåren:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

Härvid har hänsyn tagits till den besparing, som, enligt vad i det före­

gående anförts, skulle vidtagas i samband med inrättande av 4 brigad-

chefsbefattningar i fred.

Vad slutligen beträffar reservstatspersonalens avlönings- och pensionsför­

måner, torde jag få hänvisa till vad jag i detta hänseende anfört i det för­

slag till provisorisk löne- och pensionsreglering för reservstatspersonalen,

som i särskild proposition förelagts innevarande års riksdag.

2. Personal i arméns reserver.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser utgöras arméns reserver av

befäl och civilmilitär personal av:

generalitetets reservbefäl;

arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes re­

servbefäl ;

regementenas och kårernas reservbefäl; samt

de civilmilitära kårernas — fältläkarkårens och fältveterinärkårens — re­

servpersonal.

Generalitetets reservbefäl.

Generalitetets reservbefäl utgöres av officerare av generalitetet, vilka av­

gått från beställning på stat med rätt till fyllnadspension. Till generali­

tetets reserv räknas även generalfältläkare efter erhållet avsked med rätt till

fyllnadspension.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Kungi. Maj:ts ■proposition nr 50.

129

Ifrågavarande officerare iiro skyldiga att kvarstå i reserven intill fyllda 70

år, om do blivit pensionsberättigade vid 65 år, men i annat fall intill fyllda

65 år. De äro skyldiga att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest in­

kallas för rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande av

liärens krigsberedskap eller för utbildning av beväringens andra uppbåd eller

landstormen kan bliva anbefalld.

Mot den nuvarande anordningen hava icke några erinringar blivit fram­

ställda. Gällande bestämmelser torde därför böra bibehållas oförändrade.

Arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes

reservbefäl.

Ifrågavarande reservbefäl utgöres av officerare, vilka avgått från beställ­

ning å stat med rätt till fyllnadspension och som varit chefer för regementen

eller kårer eller som eljest innehava samma eller högre tjänstegrad än che­

ferna för vederbörande regementen eller kårer. De, som innehava tjänste­

grad såsom officerare av generalitetet, medräknas dock icke.

Till förevarande reserver hörande officerare äro skyldiga att kvarstå intill

fyllda 65 år och hava samma tjänstgöringsskyldighet som generalitetets re.

servbefäl.

Enligt vad i det föregående anförts, har jag föreslagit upprättande av

ett särskilt militärområde för övre Norrland, benämnt »Övre Norrlands

militärområde». Med hänsyn härtill bör införas en däremot svarande reserv-

befälsgrupp, benämnd »övre Norrlands militärområdes reservbefäl», vilken

skulle komma att omfatta även det reservbefäl, som för närvarande räknas

till Bodens trupper.

I övrigt saknar jag anledning föreslå någon ändring i härutinnan nu gäl­

lande bestämmelser.

Regementenas och kårernas reservbefäl. *)

Den viktigaste gruppen av arméns reservbefäl utgöres av regementenas

och kårernas reservbefäl. Dessa bestå av officerare, underofficerare och under­

befäl.

Officerspersonalen utgöres av tre särskilda kategorier, nämligen:

a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning på

stat, såframt de icke, enligt vad förut nämnts, äro att räkna till arméfördel­

ningarnas o. s. v. reservbefäl;

b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan r-ätt

till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes (kårs) reserv; samt

c) officerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit sin första officers-

anställning.

För var och en av dessa olika kategorier gälla särskilda bestämmelser i

fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och avlönings­

förmåner.

*) Vad i det* följande sägs gäller i tillämpliga delar även generalstaben, fortifikationen,

trängen och intendenturkåren.

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 saml. 44 käft. (Nr 50.)

2241

24

9

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

Officerare.

Nuvarande

organisation

Departements­

chefen.

Beträffande de under a) omförmälda officerarna — de pensiomavgångna —

gäller sålunda, att de, i likhet med armefördelningarnas reservbefäl, äro skyl­

diga att kvarstå i reserven intill fyllda 65 år samt att tjänstgöra i krig och

då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvar ävensom vid sådan övning,

som till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildning av bevii-

ringens andra uppbåd eller landstormen kan bliva anbefalld.

De under b) omnämnda officerarna — de fortidsavgångna — hava samma

tjänstgöringsskyldighet som de pensionsavgångna samt äro dessutom skyldiga

att fullgöra en repetitionsövning minst vart tredje år intill utgången av det

kalenderår, då de uppnå 40 års ålder. Repetitionsövning skall fullgöras

första gången senast tredje året efter det, då vederbörande såsom på aktiv

stat anställd sista gången deltog i regementsövning.

Därest vederbörande fullgjort stadgad tjänstgöring, äger han efter upp­

nådda 55 år uppbära en årlig pension av 300 kronor, med skyldighet att kvar­

stå i reserven intill fyllda 65 år.

Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna — de i reserven

utnämnda — fordraå för officersutnämning att hava genomgått föreskriven

reservofficersaspirantutbildning och avlagt reservofficersexamen. Utbildnings­

tiden uppgår till sammanlagt omkring 605 dagar eller 120 dagar mera än

den för vapenföra studenter och likställda i gällande värnpliktslag stadgade

utbildningstiden av 485 dagar.

I’reserven utnämnd officer har samma tjänstgöringsskyldighet som förtids-

avgången, dock med den skillnad, att den första repetitionsövningen skall full­

göras redan året efter det, då vederbörande vunnit officersanställning. Dylik

officer erhåller vid sin första utnämning ekiperingslijälp. Denna är i veder­

börlig reservbefälsförordning angiven till 500 kronor. Sedan ekiperingshjälpen

emellertid under åren 1921 och 1922 ävensom första halvåret 1923 utgått

med ett till 1,000 kronor förhöjt belopp, har förhöjningen av densamma utav

1923 års riksdag nedsatts till 250 kronor, i samband med att reservofficer

befriats från skyldigheten att hålla sig med andra i den personliga fältutrust­

ningen ingående utrednings- och remtygspersedlar än sabel med balja och

sabelhandrem. Efter uppnådda 55 år äger här avsedd officer uppbära en

årlig pension av 300 kronor under samma villkor, som ovan angivits för för-

tidsavgångna officerare.

Av ovannämnda reservbefälskategorier utgöra de i reserven utnämnda den

talrikaste och med avseende å mobiliseringsbeliovets fyllande viktigaste

gruppen. Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen

minst 125 officerare utnämnas i reserven. Beträffande ifrågavarande perso­

nals tjänstgöringsskyldighet, ekonomiska förmåner m. m. upptog 1924 års

försvarsproposition härutinnan åtskilliga förslag till åtgärder, till vilka för­

svarsutskottet i huvudsak anslöt sig. Då dessa åtgärder måste vidtagas även

för den av mig föreslagna organisationens säkerställande, torde ifrågavarande

förslag böra ånyo framläggas.

Särskild ersättning torde sålunda böra utgå åt reservofficersaspirant för

den tid, varmed aspiranttjänstgöring överstiger den för studenter och lik­

ställda stadgade utbildningstiden. Ersättningen i fråga torde böra bestämmas

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 00.

131

till skillnaden mellan menig volontärs kontanta avlöningsförmåner och det

värnpliktig enligt föreliggande förslag tillkommande penningbidraget samt ut­

betalas efter det all aspirantutbildning blivit i behörig ordning avslutad.

Ekiperingslijälpen för i reserven utnämnd reservofficer torde vidare böra

bestämmas till 750 kronor samt pensionsbeloppet till (JOO kronor. lieserv-

officer bör jämväl tillerkännas rätt att efter fullgörande av den för pensionens

erhållande stadgade tjänstgöringen utbekomma pensionens kapitaliserade

värde. Likaledes torde, därest reservofficer, vilken i vederbörlig ordning full­

gjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått

den för rätt till pension stadgade levnadsålder, till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare böra utbetalas pensionens kapitaliserade värde.

Vidare bör frågan om beviljande av studielån på gynnsamma villkor åt

yngling, som tager anställning såsom reservofficer, göras till föremål för

närmare utredning i samband med en blivande omarbetning av gällande re-

servbefälsförordning.

Tjänstgöringsskyldigheten torde böra under varje treårsperiod av tjänste­

tiden omfatta en tidrymd, som med 10 dagar överstiger tiden för en repeti-

tionsövning vid vederbörligt truppslag, eller således vid infanteriet, träng-

och intendenturtrupperna 35 dagar samt vid övriga truppslag 40 dagar.

Tjänstgöringen torde i regel böra förläggas till och närmast före vederbörande

truppförbands repetitionsövning, men möjligheter böra dock förefinnas att

fullgöra tjänstgöringen även å annan lämplig tid. Ovan nämnd tjänstgörings­

skyldighet bör upphöra med utgången av det kalenderår, under vilken veder­

börande uppnår 42 års ålder. Slutligen torde såsom villkor för befordran av

löjtnant till kapten (ryttmästare) i reserven, förutom fullgörande av ett visst

antal repetitionsövningar, böra stadgas genomgående av en särskild för ända­

målet anordnad utbildningskurs med en varaktighet av omkring 3 månader.

Vad angår de förtidsavgångna officerarna, torde i enlighet med 1924 års

försvarsproposition enahanda tjänstgöringsskyldighet böra åläggas ifråga­

varande personal som den i reserven utnämnda. Likaledes synes pensions­

beloppet böra bestämmas till 600 kronor.

De för pensionsa v gå ngn a officerare gällande bestämmelserna torde böra

bibehållas oförändrade.

Liksom officerspersonalen utgöras jämväl underofficerarna i reserven av

tre kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven

utnämnda.

Vad de pensionsavgångna angår, gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet

samt avgång enahanda bestämmelser som för motsvarande kategori officerare.

Detsamma är jämväl förhållandet beträffande de förtidsavgångna under­

officerarna, dock med den skillnad, att den efter 55 års ålder utgående

pensionen endast utgör 200 kronor.

Vad slutligen beträffar de i reserven utnämnda underofficerarna, utgöras

dessa av sådana furirer, som fullgjort för befordran till underofficer stadgade

villkor och som vid avgång från beställning å stat vinna inträde i reserven

såsom underofficerare. I fråga om tjänstgöringsskyldighet och pensions­

förmåner m. m. gälla enahanda bestämmelser som för i reserven utnämnda

Kanyl. Maj:ts proposition nr ‘>0.

Under­

officerare.

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

Underbefäl.

Nuvarande

organisation

.

officerare, dock med den skillnad, att ekiperingshjälpen enligt reservbefäls-

förordningen utgör endast 300 kronor, vilket belopp emellertid under de

senaste åren böjts till 600 kronor, samt pensionen 200 kronor.

I regementenas och kårernas reserver få årligen anställas högst 90 under­

officerare, vilka genom tjänstgöring därstädes kunna i sådan egenskap bliva

pensionsberättigade.

Av förenämnda tre olika grupper underofficerare utgöra de i reserven ut­

nämnda den för mobiliseringsbehovets fyllande viktigaste. Rekryteringen

av ifrågavarande reservbefäl bör i möjligaste mån säkerställas och sådana

åtgärder vidtagas, att detsamma icke i förtid avgår ur tjänsten. De förslag,

som härutinnan framställdes uti 1924 års försvarsproposition, anser jag mig

böra ånyo framlägga med de ändringar, som enligt försvarsutskottets mening

syntes böra företagas.

Ekiperingshjälpen för i reserven utnämnd underofficer torde sålunda böra

bestämmas till 600 kronor samt pensionsbeloppet till 400 kronor. Yad ovan

föreslagits för i reserven utnämnda officerare i fråga om utbetalande av

pensionens kapitaliserade värde vid uppnådda 42 års ålder ävensom i hän­

delse av dödsfall, bör även gälla för ifrågavarande underofficerare.

Enahanda tjänstgöringsskyldighet bör vidare bestämmas för underofficerare

som för officerare utnämnda i reserven. Såsom villkor för befordran till

fanjunkare (styckjunkare, förvaltare) bör slutligen uppställas fordran på full­

görande, på sätt ovan föreslagits, av minst fyra repetitionsövningar eller

däremot svarande tjänstgöring. Härvid förutsättes dock, att den på aktiv stat

varande underofficerspersonalens tjänsteställning i förhållande till reserv­

personalen bevaras.

Yad angår de förtidsavgångna underofficerarna, torde i enlighet med 1924

års försvarsproposition enahanda tjänstgöringsskyldighet böra åläggas ifråga­

varande personal som den i reserven utnämnda. Likaledes synes pensions­

beloppet böra bestämmas till 400 kronor.

De för pensionsavgångna underofficerare gällande bestämmelserna torde böra

bibehållas oförändrade.

Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen minst

80 underofficerare — i reserven utnämnda och förtidsavgångna — anställas

i reserven.

Underbefäl av manskapet i reserven utgöras av:

underbefäl, vilka vid eller efter avgång från beställning på stat efter an­

sökan vunnit anställning i regementes (kårs) reserv; samt

värnpliktiga, vilka, efter att hava genomgått underbefäls- eller reserv-

underbefälsutbildning och i senare fallet därefter fullgjort minst en repeti-

tionsövning, på ansökan befordrats till underbefälsbeställning i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande personal är skyldig tjänstgöra i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar samt vid mobiliseringsövning. Den är ock

pliktig fullgöra de övningar, som enligt värnpliktslagen åligga densamma.

Förevarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalender­

år, varunder en ålder av 32 år uppnås.

1$2

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

133

Då de värnpliktiga enligt det av mig framlagda förslaget liksom för när­

varande komma att tillhöra beväringen till och med det år, varunder de

uppnå 34 års ålder, bör skyldigheten att avgå ur reserven givetvis inträda

först vid uppnådd 34 års ålder.

Med hänsyn till det stora behovet av väl kvalificerat underbefäl såväl

under repetitionsövningarna som vid mobilisering finner jag det lämpligt,

att — i enlighet med 1924 års försvar sproposition, till vilken försvarsutskottet

i förevarande hänseende anslöt sig — för erhållande av avskedspremie såsom

villkor uppställes, att vederbörande skall ingå såsom underbefäl i reserven

samt inom 3 år efter avskedstagandet fullgöra en repetitionsövning. Det

sist angivna villkoret synes dock böra eftergivas, därest vederbörande efter

avgång från aktiv tjänst jämlikt föreskrift i värn pliktslagen är skyldig att

fullgöra dylik övning.

Liksom regementenas reserver omfatta jämväl fältläkarkårens och fiilt-

veterinärkårens reserver tre olika personalkategorier, nämligen pensions-

avgångna, förtidsavgångna och i reserven utnämnda.

Yad sistnämnda kategori beträffar, sker anställning i reserven dels såsom

fältläkarstipendiat respektive fältveterinärstipendiat och dels såsom bataljons­

läkare respektive bataljons veterinär.

För var och en av de olika personalkategorierna gälla i fråga om tjänst­

göringsskyldighet och pensionsförmåner m. m. i huvudsak enahanda bestäm­

melser som för motsvarande kategorier officerare i regementes reserv.

I enlighet med 1924 års försvarsproposition, till vilken försvarsutskottet

i förevarande hänseende anslöt sig, finner jag mig böra föreslå, att stipendiat­

befattningarna i reserven indragas, och att utnämning i reserven hädanefter

endast sker till bataljonsläkare respektive bataljonsveterinär. För utnämning

bör fordras, att vederbörande är legitimerad läkare respektive veterinär samt

fullgjort all den i § 27 mom. 1 värnpliktslagen föreskrivna tjänstgöring och

därunder ådagalagt lämplighet för anställning såsom militärläkare respektive

militärveterinär.

Uti föreliggande förslag räknas med att årligen minst 4 läkare och 2

veterinärer erhålla anställning i reserven.

Tjänstgöringsskyldigheten torde, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen

fullgöres, böra omfatta en tid av 40 dagar under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden. I fråga om ekiperingshjälp och pensionsförhållanden bör i

tillämpliga delar gälla vad jag i det föregående anfört beträffande officerare

i reserven.

3. Yäg- och vattenbyggnadskåren.

Uti 1924 års försvarsproposition anförde dåvarande statsrådet och chefen

för försvarsdepartementet, att en omorganisation av väg- och vattenbyggnads­

kåren i syfte att höja dess krigsberedskap och militära användbarhet måste

ur militär synpunkt anses synnerligen önskvärd, men att med vidtagandet av

åtgärder i denna riktning syntes böra tillsvidare anstå, intill dess ytterligare

utredning kunde hinna verkställas. Numera har ock sådan utredning blivit

igångsatt inom kommunikationsdepartementet genom tillkallade sakkunniga.

Kungl. Maj:ts proposition nr ~)0.

Departements­

chefen.

Fältläkar­

kårens och

fältveterinär-

kårens

reserv­

personal.

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

1024 års

för svar s-

proposition.

Denna utredning har ännu icke kunnat slutföras, huvudsakligen till följd av

dess nära beroende av andra i samband därmed stående frågor. Det torde

sålunda tillsvidare böra anstå med åtgärder rörande väg- och vattenbyggnads-

kårens omorganisation.

L. Den fast anställda personalens rekrytering.

1. Manskap.

Det torde icke behöva framhållas, hurusom rekryteringen av det fast an­

ställda manskapet sedan lång tid tillbaka varit förenad med högst allvarliga

svårigheter. Därför bör ock i samband med genomförandet av en ny här­

ordning åt denna fråga ägnas den allra största uppmärksamhet.

Uti 1924 års försvarsproposition lämnades en utförlig redogörelse dels

för vad enligt försvarsrevisionens uppfattning vore att åtgöra i avseende å

manskapsrekryteringen, dels för vissa av chefen för generalstaben samt av

svenska underofficersförbundet härutinnan framställda förslag. Det torde

icke vara erforderligt att här ånyo återgiva denna redogörelse.

Bland de åtgärder, som kunde främja en god manskapsrekrytering, angavs

i propositionen förbättrande av manskapets utbildning. Yidgat utrymme

skulle beredas åt undervisning i allmänbildande ämnen dels i de lägre man-

skapsskolorna (rekryt-, korprals- och furirskolorna), dels ock särskilt vid un-

derofficersskolan, vilkens varaktighet skulle utsträckas från nuvarande 10

månader till omkring 16 månader. Av kostnadsskäl ansågs det dock icke

möjligt att tillgodose ett av svenska underofficersförbundet framställt önske­

mål att ordna underbefälsutbildningen så, att avlagd examen i underofficers-

skola kunde motsvara realskolekompetens.

För civilanställningsfrågans lösning vore det av avgörande betydelse, att

underbefäl, som med goda vitsord avginge efter längre tjänstetid, bereddes

förmånlig civilanställning i statens (av staten koncessionerade) verk och in­

rättningar. Detta spörsmål kunde emellertid lösas fristående för sig utan

samband med försvarsorganisationen.

I syfte att bidraga till organisationens bibehållande föreslogos vidare

vissa bestämmelser i värnpliktslagen, som skulle giva chef vid avdelning av

krigsmakten rätt att med värnpliktiga träffa frivilligt avtal om kvarblivande

i tjänst mot åtnjutande av volontärs avlöningsförmåner, till ett antal, mot­

svarande antalet vakanser inom manskapsbeställningarna vid avdelningen

i fråga.

Slutligen föreslogos vissa åtgärder för förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning och för möjliggörande av underbefäls och underofficers be­

fordran till officer m. m.

Däremot borde det åtminstone tillsvidare anstå med upprättandet av den

av chefen för generalstaben föreslagna militära mellanskolan, en 2-årig för­

beredande skola före den egentliga militära anställningen. Av flera skäl

borde icke heller ett av svenska underofficersförbundet väckt förslag om

det nuvarande rekryteringssystemets ersättande med ett system, grundat på

antagning av s. k. befälsele ver, föranleda någon åtgärd.

134

KungL MajUs proposition nr 50.

Kungl. Muj:la proposition ur •')(),

135

1924 års riksdag framhöll i sin skrivelse med anledning av försvarspro- 192-1 års

positionen, att riksdagen, som ansåge det vara en angelägenhet av största

riksdag.

vikt, att åtgärder vidtoges till höjande av manskapets och därmed även un­

derofficerarnas utbildning, funne såväl svenska underofficersförbundets för­

slag om införande av ett anställningssystem grundat på antagning av befäls-

elever som chefens för generalstaben förslag om anordnande av en militär

mellanskola vara väl förtjänta att göras till föremål för ytterligare allsidig

prövning. Riksdagen hade därför beslutit hos Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning rörande åtgärder till

höjande av det fast anställda manskapets utbildning i syfte att förbättra

manskapsrekryteringen, ävensom för riksdagen framlägga do förslag, vartill

nämnda utredning kunde föranleda.

Med anledning av berörda riksdagsskrivelse tillkallade sakkunniga, de

Underofficers-

s. k. underofficerssakkunniga, hava den 31 december 1924 överlämnat

sakkunniga.

yttrande och förslag i fråga om bl. a. åtgärder till höjande av det fast an­

ställda manskapets utbildning. Nämnda yttrande torde i korthet kunna

sammanfattas sålunda.

Nu gällande grunder för det fast anställda manskapets utbildning borde

vara väl ägnade att dana för befordran till underofficer lämpat underbefäl.

Det ringa mått av kunskaper i allmänbildande ämnen, som manskapsutbild-

ningen avsåge att bibringa, torde däremot icke kunna tillfredsställa kun­

skapsbehovet hos vare sig den, som hade för avsikt att genom ytterligare

studier söka vinna kompetens för befordran till officer, eller den, som efter

en kortare anställningstid ämnade upptaga konkurrensen på den civila ar­

betsmarknaden.

Ett höjande av det fast anställda manskapets utbildning i syfte att däri­

genom förbättra manskapsrekryteringen måste därför främst hava till mål

att giva den i nämnda utbildning ingående undervisningen i allmänbildande

ämnen större omfattning, än vad nu vore förhållandet. Den fast anställde

borde beredas möjlighet att under anställningstiden så mycket förkovra sig

i ifrågavarande ämnen, att han efter avslutad underofficersskola fyllde ett

kunskapsmått, motsvarande det för avläggande av realskoleexamen erfor­

derliga.

Kravet på ökad allmänbildning finge emellertid under inga förhållanden

medföra minskade fordringar på militära kunskaper och militär duglighet.

Utbildningen vid de lägre manskapsskolorna borde i följd därav allt fram­

gent i huvudsak vara rent militär. Den huvudsakliga delen av ifrågavarande

ökade undervisning måste således förläggas till tid antingen före de lägre

manskapsskolornas början eller efter desammas avslutande.

Med hänsyn till vikten av de skäl, som talade för anordnandet av en

förberedande militär skola före de lägre manskapsskolornas början, ansåge

de sakkunniga sig böra förorda försöks anställande med den av chefen för

generalstaben föreslagna militära mellanskolan, men funne sig på samma

gång böra framhålla svårigheten, för att icke säga omöjligheten, av att på

förhand klart bedöma, i vad mån de fördelar, man teoretiskt sett trodde sig

136

kunna inräkna med ett dylikt skolsystem, i praktiken kunde uppnås. Tills­

vidare och intill dess tillräcklig erfarenhet vunnits i fråga om systemets

ändamålsenlighet, syntes detsamma därför, på sätt chefen för generalstaben

ifrågasatt, böra tillämpas försöksvis samt endast vid infanteriet. Därest det

av kostnadsskäl skulle befinnas lämpligt och erforderligt, torde försöken

böra inskränkas till att omfatta en skola med allenast 1-årig kurs.

Yad beträffade den andra av de båda här ovan antydda utvägarna, näm­

ligen att förlägga den ökade undervisningen i allmänbildande ämnen till tid

efter de lägre manskapsskolornas avslutande, syntes det allenast på denna

väg vara möjligt att redan inom närmaste år uppnå praktiska resultat. Denna

undervisning torde böra meddelas i underofficersskolan. En utvidgning av

denna måste därför anses vara ofrånkomlig, och syntes skolan böra få en

varaktighet av 2 år. Då emellertid en avsevärd brist på för trupp tjänsten

disponibla furirer skulle bliva en följd av en sådan förlängning av under­

officersskolan, förutsatte de sakkunniga, att en erforderlig kaderökning inom

furirsgraden komme till stånd. Under denna förutsättning funne sig de

sakkunniga böra förorda åtgärders vidtagande för underofficersskolans ut­

ökande till 2-årig.

Yad anginge den 2-åriga underofficersskolans organisation, anslöte sig de

sakkunniga i huvudsak till ett av särskilda sakkunniga1) förut utarbetat för­

slag till anordnande av en för hela armén gemensam 2-årig underofficers-

skola (betänkande och förslag den 24 januari 1920). Enligt detta förslag

skulle skolan utgöra en fast läroanstalt och bestå av två årskurser. I första

årskursen skulle såsom elev kunna antagas den, som vid något av arméns

truppförband genomgått fullständig soldat- och underbefälsutbildning; i

andra årskursen skulle endast den kunna vinna inträde, som med godkända

betyg genomgått första årskursen. Till skolan skulle beordras för vissa år

i sänder en chef — regementsofficer ur infanteriet — med stab, kompani­

befäl och militära lärare, sjukvårds- och handräckningspersonal m. fl. För

realskoleundervisningen skulle anställas en studierektor och visst antal ci­

vila lärare. Yarje läsår skulle räknas från mitten av oktober till mitten av

september. Den militära utbildningen skulle bedrivas i huvudsaklig över­

ensstämmelse med nu gällande föreskrifter. Båda årskurserna skulle av­

slutas med en slutprövning inför inspektören för militärläroverken och veder­

börande trupp slagsinspektör. Andra årets slutprövning i de ämnen, som

tillhörde realskolekursen, skulle ske inför särskilt tillkallade censorer.

Yad beträffade skolans anordnande gemensamt för samtliga truppslag,

syntes dock enligt underofficerssakkunnigas förmenande artilleriets och for­

tifikationens underofficersskolor, åtminstone tillsvidare, icke böra samman­

slås med övriga truppslags skolor. Däremot borde en sammanslagning av

artilleriets och fortifikationens underofficersskolor äga rum. Yad övriga

truppslags skolor anginge, syntes en sammanslagning av desamma icke böra

medföra några allvarliga olägenheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

J) Den s. k. Bouvengska kommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

137

Med hänsyn till att genomgåendet av den 2-åriga underofficersskolan

otvivelaktigt förutsatte en ganska avsevärd grad av teoretisk begåvning lios

eleverna, hade de sakkunniga funnit det mindre lämpligt att såsom villkor

för ernåendet av underofficersgraden fordra en med realskolekompetens för­

enad underofficersexamen. För att bereda möjlighet även för sådana elever,

som, utan att hava särskilda anlag för teoretiska studier, likväl vore lämpade

för underofficerskallet, att avlägga underofficersskoleexamen hade skolan —

i vad avsåge undervisningen i allmänbildande ämnen — synts böra upp­

delas i två linjer, en lägre med begränsad och en högre med fullständig

realskolekompetens som mål. I militära ämnen däremot hade fordringarna

ansetts böra vara enahanda för båda linjerna.

I fråga om behovet av lärarkrafter för undervisningen i allmänbildande

ämnen syntes det redan ur kostnadssynpunkt fördelaktigare att tillgodose

detsamma genom anlitande av timlärare än, såsom Bouvengska kommittén

föreslagit, genom anställande av lärare på ordinarie stat.

Före kommendering till underofficersskola, vilken i regel syntes böra äga

rum först 2 år efter avslutandet av furirskolan, skulle den fast anställde

komma i åtnjutande av »särskild undervisning» i vissa allmänbildande äm­

nen. Denna undervisning borde hava till mål att bibringa den fast anställde

sådana kunskaper i modersmålet, tyska, matematik och historia, som i stort

sett motsvarade de tre lägsta klassernas kurser vid högre allmänt läroverk.

Svenska underofficersförbundets förslag, att den 2-åriga underofficers­

skolan skulle kombineras med ett på vissa ändrade rekryterings- och utbild-

ningsföreskrifter grundat befälselevsystem, ansåge de sakkunniga sig icke

kunna biträda.

Slutligen förordade de sakkunniga en sådan förändring av nu gällande

rekryteringsbestämmelser, att möjlighet bereddes truppförbandschef att före

kontraktstidens utgång upphäva med för underbefälsutbildning olämpliga

volontärer ingångna kontrakt.

I anslutning till ovan här endast i korthet återgivna yttrande hava de

sakkunniga föreslagit:

att den fast anställde skulle beredas möjlighet att under sin anställnings­

tid så mycket förkovra sig i allmänbildande ämnen, att han efter avslutad

underofficersskola fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det för avläggande

av realskoleexamen erforderliga;

att den härav nödvändiggjorda ökade undervisningen i allmänbildande

ämnen tillsvidare i huvudsak förlädes till imderofficersskolan, som i följd

därav borde göras 2-årig;

att av underofficersskolans utökning till 2-årig föranledd kaderökning inom

furirsgraden komme till stånd;

att den 2-åriga underofficersskolan uppdelades i två årskurser, varje års­

kurs bestående av en högre linje med fullständig realskolekompetens och

en lägre med endast begränsad realskolekompetens såsom mål, samt att

densamma, med de av de sakkunniga föreslagna avvikelser, i övrigt organi­

serades i huvudsaklig överensstämmelse med Bouvengska kommitténs förslag;

Personal­

represen­

tanterna.

Departements'

chefen.

att tillfälle till särskild undervisning, förlagd till vederbörande truppför­

band, i modersmålet, tyska, matematik och historia, i huvudsak motsvarande

de tre lägsta klassernas kurser vid högre allmänt läroverk, före kommende­

ring till underofficersskolan bereddes dem, som hade för avsikt att söka ernå

fullständig realskolekompetens;

att försök anställdes vid infanteriet med anordnande i modifierad form

av den av chefen för generalstaben föreslagna militära mellanskolan; samt

att nu gällande rekryteringsbestämmelser ändrades i syfte att bereda

truppförbandschef möjlighet att före kontraktstidens utgång upphäva med

för fortsatt utbildning icke lämpad volontär avslutat kontrakt.

Till ovannämnda sakkunnigas förfogande ställda representanter för under­

officers- och furirförbunden hava till de sakkunnigas betänkande fogat ett

särskilt yttrande, i vilket desamma, i vad avser höjande av det fast anställda

manskapets utbildning, bland annat föreslagit följande.

Den fast anställde skulle beredas möjlighet att under sin anställningstid

så mycket förkovra sig i allmänbildande ämnen, att han efter avslutad furir-

skola fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det elev i högre allmänt läro­

verk besutte i vissa ämnen efter avslutandet av tredje klassen, samt att han

efter avslutad underofficersskola fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det

för avläggande av realskoleexamen erforderliga. Den härav nödvändiggjorda

ökade undervisningen i allmänbildande ämnen skulle tillsvidare tillgodoses

genom ett av den disponibla utbildningstiden utökat timantal för allmän­

bildande ämnen inom soldat- och underbefälsskolorna samt genom att un­

derofficersskolan utökades till 2-årig. Nämnda skola skulle uppdelas i två

årskurser, varje årskurs bestående av en lägre linje med begränsad och en

högre med fullständig realskolekompetens såsom mål, samt organiseras i

huvudsaklig överensstämmelse med Bouvengska kommitténs förslag. För

utbildningens ändamålsenliga bedrivande skulle rekryt-, korprals- och furir-

skolorna i viss utsträckning centraliseras samt underofficersskolan göras

gemensam för hela armén. Sistnämnda skola skulle vidare ställas under

inspektören för militärläroverken, och särskild stat upprättas för densamma.

Tillfälle till särskild undervisning i tyska, motsvarande de tre lägsta klas­

sernas kurser vid högre allmänt läroverk, skulle irnder 4. anställningsåret

beredas dem, som hade för avsikt att söka inträde vid underofficersskolan,

och skulle för denna språkundervisning anlitas pedagogiskt skolade språk­

lärare.

Vad de sakkunniga anfört i fråga om den såsom erforderlig ansedda

kaderökningen inom furirsgraden såsom villkor för organiserandet av den

2-åriga underofficersskolan samt i fråga om en på försök anordnad militär

mellanskola, ansåge sig slutligen personalrepresentanterna icke kunna bi­

träda.

De framtidsutsikter, som den militära organisationen i och för sig kan

bereda den fast anställde volontären genom befordran till underofficer eller

officer, äro icke och kunna icke heller göras sådana, att manskapsrekryte-

ringen därigenom skulle kunna tryggas. Antalet beställningar i underofficers-

138

Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

1311

och officersgraderna äro och måste alltid bliva alltför ringa i förhållande

till volontärantalet, för att så skulle bliva fallet. Det stora flertalet i man­

skapets led är hänvisat till att efter några års anställning lämna den mili­

tära tjänsten för att söka sin utkomst i andra yrken och på andra områden

än det militära. För rekryteringens främjande lärer det därför vara nöd­

vändigt att ordna den militära tjänstgöringen på sådant sätt. att volontären

vid anställningstidens slut äger största möjliga förutsättningar att i det

civila livet bereda sig en framtid, varvid man dock givetvis måste hålla i

sikte, att det ändamål, den militära anställningen avser att fylla, bliver be­

hörigen tillgodosett.

Med denna utgångspunkt synas mig de förslag till höjande av manskapets

allmänbildning, som i det föregående blivit omnämnda, vara värda särskild

uppmärksamhet.

\ idkommande omfattningen av den undervisning i allmänbildande äm­

nen, som lämpligen bör beredas det fast anställda manskapet, hava såväl

underofficerssakkunniga som de till deras förfogande ställda personalrepre­

sentanterna framhållit, att ändamålet med undervisningen bör vara att giva

den fast anställde möjlighet att förvärva ett kunskapsmått, motsvarande det

för avläggande av realskoleexamen erforderliga. Med hänsyn till den ut­

veckling, som under senare år ägt rum på det allmänna undervisningsväsen­

dets område, synes det även mig nödvändigt att uppställa förvärvandet av

realsJcolekompetens som mål för undervisningen. Med lägre ställda fordringar

är det att befara, att de förbättringar, som man avser att genomföra, icke

komma att få någon verklig betydelse för manskapsrekryteringens främjande.

När det sedermera gäller att avgöra, på vad sätt det sålunda angivna

ändamålet med undervisningen skall kunna nås, hava åtskilliga förslag blivit

framställda.

Yad först beträffar det av svenska underofficersförbundet i dess yttrande

över försvarsrevisionens betänkande förordade s. k. befälselersystemet, anser

jag mig icke nu behöva närmare beröra detta, då dels de sakkunniga för­

klarat sig icke kunna biträda detsamma, dels även de ovannämnda represen­

tanterna för underofficers- och underbefälskårerna visat sig böjda att före­

draga en annan linje.

Yad därefter angår den av chefen för generalstaben föreslagna militära

mellanskolan, synes åtskilligt tala för den sålunda anvisade vägen. Med den­

samma bleve det möjligt att avlägga realskoleexamen vid tidigare ålder än

enligt övriga förslag samt att bibringa samtliga volontärer en värdefull all­

män utbildning, redan innan de skola inträda i utövning av sin underbefäls­

tjänst. A andra sidan är det ovisst, om man på denna nya väg verkligen

skulle kunna fylla behovet av underbefäl. Vidare skulle kostnaderna bliva

avsevärda, om den nya anordningen genomfördes i full utsträckning för hela

armén. Och då ett partiellt tillämpande av principen komme att skapa

tvenne slag av underbefäl och underofficerare, vilket ur flera synpunkter

måste anses föga tilltalande, har jag funnit mig under nuvarande förhållan­

den böra förorda, att det rådande systemet för manskapsrekryteringen vä­

sentligen bibehålies.

Kanyl. Muj:ts proposition ur •')().

140

De förslag, som nu närmast blivit framlagda dels av underofficerssakkun-

niga, dels av förutnämnda personalrepresentanter, överensstämma i så måtto

beträffande undervisningens allmänna anordnande, att huvuddelen av den­

samma anses böra förläggas till underofficersskolan, vilken för detta ända­

mål skulle göras 2-årig. Däremot framträda vissa skiljaktigheter i avseende

å organisationen av den utbildning, som måste anordnas före inträdet i

nämnda skola. De sakkunniga synas vilja förlägga huvuddelen av denna

utbildning till tiden mellan furirskolornas avslutande och underofficersskolans

påbörjande. Personalrepresentanterna åter vilja bereda ett sådant utrymme

åt undervisningen i allmänbildande ämnen redan i de lägre manskapsskolorna,

att densamma, frånsett vissa ämnen, kan komma att motsvara fordringarna

i tredje klassen vid allmänt läroverk. Yid bedömandet av de sålunda fram­

ställda förslagen är emellertid att märka, att, såsom de sakkunniga även

framhålla, någon bestämd försvarsorganisation av naturliga skäl icke kunnat

läggas till grund för deras utredningar samt att icke heller några kost­

nadsberäkningar blivit uppgjorda. Det har därför varit nödvändigt att inom

departementet med anlitande av till mitt förfogande ställd personal låta

granska förslagen i fråga med hänsyn till föreliggande förslag till ny här­

ordning och med särskilt beaktande av de kostnader, som följa med deras

genomförande. Ehuru jag i sak delar den uppfattning, som kommit till ut­

tryck i berörda förslag, kommer därför det förslag, jag går att framlägga, i

organisationstekniskt. hänseende att i ej oväsentlig grad avvika från dessa.

Huvuddragen av det sålunda utarbetade förslaget framgå av nedanstå­

ende översikt över utbildningens organisation vid huvudtruppslaget, in­

fanteriet.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

.

jan.

febr. mar 8 april

maj

juni

juli

atig.

sept.

okt.

nov.

dec.

11 året (17-18 år) ...

ro-

2.

»

.18-19 »)...

krytskola (10 mån.)

korp-

3.

»

(19-20 »;...

1

ralsskola (7 1

!

2 mån.)

furirskola

4

»

(20-21 »)... (4 V« mån.)

1

förberedande

5.

»

(21—22 »i...

1

underofficer

l l

sskola (7 Va man.)

under-

6.

ii

(22-23 ,,)...

i

officersskol

l

a (18 mån.)

1 7.

)>

(23-24 »)...

!

1

De lägre manskapsskolorna (rekryt-, korprals- och furirskolorna) hava tänkts

ordnade efter i huvudsak samma grunder som för närvarande. Det hade

varit önskvärt att låta furirskolan liksom korpralsskolan pågå ända till

den 1 juni, men med hänsyn till behovet av kvalificerat befäl under tiden

för vännpliktsutbildningen har detta icke varit möjligt. Åt undervisningen

i allmänbildande ämnen torde dock kunna beredas vidgat utrymme, utan

141

att den militära utbildningen för den skull behöver åsidosättas. Att nu när­

mare bestämma omfattningen av nämnda undervisning torde ieke låta sig

göra. Denna undervisning måste givetvis ingå som ett led i den allmänna

undervisningsplanen för samtliga manskaps- och underbefälsskolor, vilken

det torde böra tillkomma vederbörande militära myndigheter att upprätta.

Under tiden mellan furirskolornas avslutande och påbörjandet av under-

officersskolan skulle enligt såväl de sakkunnigas som personalrepresentan­

ternas förslag tillfälle till »särskild undervisning» beredas den fast anställde

i den omfattning, att han redan före inträdet i underofficersskolan ägde ett

kunskapsmått, motsvarande fordringarna i de viktigare ämnena vid avgång

från tredje klassen i allmänt läroverk. Ät denna undervisning synes mig

böra givas en enhetlig och bestämd organisation, därest det avsedda resul­

tatet skall kunna ernås. Fördenskull föreslås anordnandet av en förberedande

under officer sskola under tiden från regementsövningarnas slut till början av

sommarrekrytskolan vid infanteriet. Lämpligen synes densamma böra ordnas

centralt och förläggas tillsammans med nedan omnämnda underofficersskola

samt ställas under ledning av chefen för denna skola. Därigenom bliver

det möjligt att ordna hela underofficers- och realskoleutbildningen efter en

enhetlig plan. På samma gång som en sådan organisation vidare torde vara

ägnad att giva ökat värde åt den förberedande undervisningen, beredes

möjlighet att lägga den egentliga underofficersskolan på en jämnare och

säkrare grund. Genom centralisering av den »särskilda undervisningen», på

sätt ovan föreslagits, möjliggöres även ett bättre urval för fortsatt utbildning

vid sistnämnda skola, varjämte undervisningen i allmänbildande ämnen

torde kunna ordnas på ett mera ekonomiskt sätt än eljest vore möjligt.

Den militära lärarpersonalen är avsedd att beordras från truppförbanden.

Undervisning i allmänbildande ämnen torde däremot i regel böra bestridas

av civil lärarpersonal. För skolans organisation beräknade kostnader uppgå

till 117,000 kronor.

I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit, synes underofficersskolan böra

hava till ändamål dels att liksom för närvarande bibringa det fast anställda

underbefälet de kunskaper och färdigheter, som erfordras för underofficeren,

dels att meddela undervisning i de ämnen, som ingå i realskoleexamen.

De sakkunniga liksom personalrepresentanterna hava för detta ändamål

föreslagit, att skolan skall givas en varaktighet av två år eller, med från-

räknande av de nödvändiga uppehållen för de årliga regementsövningarna,

omkring 21 månader. Som framgår av den förut lämnade översikten, är

den av mig föreslagna underofficersskolan begränsad till en tid av 18 månader.

Denna avkortning har synts mig nödvändig för att undvika en med bety­

dande kostnader förenad kaderökning. I betraktande av den avsevärt för­

bättrade undervisning före inträdet i underofficersskolan, som föreliggande

förslag torde komma att bereda, synes ändock det med skolan avsedda ända­

målet kunna fyllas, särskilt som avkortningen endast omfattar trenne sommar­

månader.

I enlighet med vad den s. k. Bouvengska kommittén föreslagit redan år

Kungl. Maj:ts proposition nr ')0.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr ■‘>0.

1920 och nu även personalrepresentanterna förordat, torde skolan av kost­

nadsskäl böra organiseras gemensamt för hela armén och lämpligen såsom

en fast läroanstalt. Skolan synes vidare böra, liksom för närvarande är

fallet med ett flertal andra centrala skolor, underställas inspektören för mili­

tärläroverken, vilket dock icke utesluter, att vederbörande truppslagsinspek-

törer skola äga möjlighet att göra sitt inflytande gällande i vad avser den

militära undervisningens ordnande. Skolan torde vidare böra förläggas till

plats, där såväl infanteri- som artilleritruppförband äro förlagda samt till­

gång till erforderlig civil lärarpersonal kan beredas. För nedbringandet av

administrationskostnaderna är det även erforderligt att ordna förläggningen

i anslutning till ett truppförband. Med hänsyn härtill torde skolan böra

förläggas till Uppsala tillsammans med där förlagt infanteriregemente.

Antalet elever i varje årskurs är beräknat till 96. Som villkor för inträde

bör uppställas godkänd examen från den förberedande underofficersskolan.

Dock bör den, som före furirskolans avslutande förvärvat sig ett denna

examen motsvarande kunskapsmått, kunna direkt vinna inträde i underoffi­

cersskolan. Ny kurs börjar varje höst och organiseras som ett kompani.

Varje årskurs beräknas i enlighet med underofficerssakkunniges förslag bestå

av en högre och en lägre linje. Skolans militära personal synes böra upp­

föras å särskild stat enligt samma grunder, som gälla för övriga undervis­

ningsanstalter. Nämnda personal beräknas komma att utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kompaniofficer, samt

1 bataljonsadjutant, pensionerad underofficer.

Kompanibefäl:

2 kompanichefer, kaptener,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,

6 avdelningschefer, subalternofficerare, samt

biträdande lärare till erforderligt antal.

För förvaltningsändamål, sjukvård m. m. torde icke någon särskild per­

sonal behöva beräknas, utan torde det böra tillkomma den vid Upplands

regemente anställda personalen att jämväl vid skolan förrätta vederbörlig

tjänst. Erforderlig handräckningspersonal beordras i kommandoväg.

Undervisningen i allmänbildande ämnen torde i enlighet med de sakkun­

nigas förslag böra tillgodoses genom anlitande av timlärare. Kostnaderna

härför beräknas till 42,000 kronor. Det synes dock erforderligt att å ordi­

narie stat uppföra en studierektor med uppgift att under chefen närmast

utöva ledningen av realskoleundervisningen. Underofficersskolans civila lärar­

personal kommer sålunda att utgöras av:

1 studierektor och

timlärare till erforderligt antal.

Vad slutligen beträffar undervisningens organisation, torde det böra till­

komma Kungl. Maj:t att närmare reglera hithörande förhållanden. I detta

143

sammanhang torde endast böra framhållas, hurusom båda årskurserna höra

avslutas med en slutprövning inför inspektören för militärläroverken och

vederbörande truppslagsinspektörer, samt att andra årets slutprövning i de

ämnen, som tillhöra realskoleexamen, bör ske inför särskilt tillsatta censorer.

De sammanlagda kostnaderna för underofficersskolan hava beräknats till

150,000 kronor, däri icke medräknade kostnader för byggnadsunderhåll, värme

och belysning m. m. Sistnämnda kostnader torde böra bestridas av veder­

börliga ordinarie anslag. Å skolans stat torde — förutom bataljons- och kom­

paniadjutanterna — följande personal böra uppföras med arvoden, nämligen:

adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener samt

avdelningscheferna med arvoden såsom löjtnanter.

Förslaget att bereda truppförbandsclief möjlighet att före kontraktstidens

utgång upphäva kontrakt med för fortsatt utbildning icke lämplig volontär

anser jag mig böra understödja.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att jag, i enlighet med vad 1924

års försvarsutskott tillstyrkt, har för avsikt att föreslå införande av sådana

bestämmelser i värnpliktslagen, att värnpliktiga må kunna under vissa villkor

kvarbliva i tjänst för att fylla eventuella vakanser inom manskapsbeställ-

ningarna.

Slutligen torde här även böra omnämnas, att vissa åtgärder komma att

föreslås i syfte att förbättra underofficerarnas tjänsteställning ävensom för

möjliggörande av underbefäls och underofficers befordran till officer, vilka åt­

gärder torde vara ägnade att i viss mån medverka till manskapsrekryte-

ringens främjande. Till ifrågavarande åtgärder återkommer jag i det följande.

2

.

Underbefäls och underofficerares befordran till officerare

och reservofficerare.

Sedan lång tid tillbaka har frågan om underbefäls och underofficerares

befordran till officerare och reservofficerare varit föremål för riksdagens sär­

skilda intresse.

Enligt gällande bestämmelser fordras för att erhålla beställning som

officer på aktiv stat att hava genomgått för officersaspirant föreskriven ut­

bildning samt därefter vid krigsskolan hava avlagt godkänd officersexamen.

För att bliva antagen till officersaspirant erfordras, förutom viss kropps-

beskaffenhet och ålder samt lämplighet för officersanställning, att hava avlagt

studentexamen på real- eller latingymnasiet och vid densamma eller i veder­

börlig ordning företagen fyllnadsprövning erhållit minst betyget »godkänd»

vid skriftlig och muntlig prövning i matematik och muntlig prövning i

historia.

Utbildningen till officer omfattar:

a) soldatutbildning under tjänstgöring såsom vapenför student från mitten

av juni till slutet av repetitionsövningarna första utbildningsåret;

b) fortsatt soldatutbildning och utbildning till underbefäl i särskilda,

truppslagsvis anordnade skolor (övningsavdelningar), vilka taga sin början

Knnrjl. Maj:t» proposition nr ■r)0.

Nuvarande

bestäm­

melser ang.

officers­

kårens

rekrytering.

144

första utbildningsåret efter ovannämnda repetitionsövningars slut och pågå till

våren eller sommaren andra utbildningsåret;

c) fortsatt utbildning till och tjänstgöring såsom underbefäl vid eget trupp­

förband före repetitionsövningarna samt tjänstgöring såsom underbefäl vid

eget truppförband under repetitionsövningarna andra utbildningsåret;

d) officerskurs vid krigsskolan, vilken tager sin början andra utbildnings­

året efter repetitionsövningarnas slut och pågår till slutet av tredje utbildnings­

året; samt

e) tjänstgöring vid eget truppförband under repetitionsövningarna tredje

utbildningsåret, då ett uppehåll i krigsskolans officerskurs (vapenövnings-

uppeliållet) äger rum.

Konstituering till fänrik plägar äga rum vid nyåret tredje utbildningsåret.

Officersbeställning vinnes i allmänhet vid en ålder av 22 V2 år.

Officersaspirant, som önskar vinna befordran till första officersgraden vid

artilleriet eller fortifikationen, skall emellertid, innan förslag till dylik be­

fordran för honom må avgivas, ådagalägga, att han vid studentexamen från

realgymnasium eller i vederbörlig ordning företagen fyllnadsprövning erhållit

minst betyget »godkänd» vid såväl skriftlig som muntlig prövning i matematik

och fysik samt vid muntlig prövning i kemi.

Enligt gällande bestämmelser kan officersbeställning nås även på annan väg

än den ovan angivna. I tjänstgöringsreglementet för armén stadgas nämligen,

att till fänrik även kan föreslås den, som i 6 år varit i tjänstgöring såsom

underofficer, därav minst 2 år såsom fanjunkare, samt ådagalagt framstående

duglighet och såväl i som utom tjänsten utmärkt sig genom ett hedrande

uppförande. Ifrågavarande stadgande torde emellertid icke under de senaste

decennierna hava tillämpats.

För att vinna anställning såsom reservofficer fordras att hava fullgjort den

för vapenföra studenter och likställda föreskrivna tjänstgöring ävensom att

hava vid krigsskolan avlagt godkänd reservofficersexamen.

För att bliva antagen till reservofjicersaspirant vid armén erfordras, för­

utom viss kroppsbeskaffenhet och ålder samt lämplighet för reservofficers-

anställning, att hava avlagt studentexamen eller godkänd examen från vissa

högre läroanstalter. Till reservofficersaspirant vid artilleriet och fortifika­

tionen kan dock endast antagas den, som avlagt studentexamen.

Enligt nu gällande bestämmelser omfattar utbildningen till reserv officer:

a) soldatutbildning under tiden från och med mitten av juni till slutet

av repetitionsövningarna första utbildningsåret;

b) fortsatt soldatutbildning och utbildning till underbefäl i särskilda trupp-

slagsvis anordnade skolor (övningsavdelningar), vilka taga sin början efter

ovannämnda repetitionsövningars slut och pågå till våren eller sommaren

andra utbildningsåret;

c) tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband — vid intenden-

turtrupperna därjämte intendentsutbildning — från slutet av ovan under b)

nämnd utbildning till slutet av repetitionsövningarna andra utbildningsåret;

d) reservofficerskurs vid krigsskolan; samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 5)0.

14f>

°j tjänstgöring vid oget truppförband under repetitionsövniugarna tredje

utbildningsåret.

Konstituering till fänrik i reserven äger i allmänhet rum vid nyåret tredje

utbildningsåret.

Idi 1924 ars försvarsproposition lämnades en ingående redogörelse för

behandlingen vid 1914 års senare riksdag av frågan om vidtagande av änd­

ringar i gällande bestämmelser rörande officerskårens rekrytering och ut­

bildning samt for en med anledning av riksdagens skrivelse den 14 septem­

ber samma ar verkställd utredning av särskilda sakkunniga och däröver

avgivna yttranden m. m. Det torde icke vara erforderligt att här ånyo återgiva

denna redogörelse.

Vidare framhölls i 1924 års försvarsproposition, att icke mer än en mening

kunde råda darom. att principiellt sett möjlighet borde'finnas för underbefäl

och underofficerare att vinna inträde på officersbanan. Beaktas borde emeller­

tid, att en eftergift i fråga om fordringarna på vare sig den militära utbild­

ningen eller allmänbildningen torde kunna befaras komma att leda till en

allman sänkning av officerskårens duglighet liksom ock till en till sina verk­

ningar skadlig dualism inom densamma. För frågans lösning syntes ingen

annan utväg stå till buds än att genom beviljande av studiestipendier förhjälpa

därav förtjänta underbefäl och underofficerare till att avlägga för anställning

som officer erforderliga kunskapsprov. Dylika stipendier borde i regel kunna

utdelas till en och samma person under flera år och jämväl under tiden för

vistelsen vid krigsskolan. De borde erhålla en storlek av minst 1,200 kronor

och kunna åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknades årligen sammanlagt

10 underbefäl och underofficerare kunna medelst studiestipendier erhålla

möjlighet att genomgå krigsskolan för befordran till officer, borde anslagets

storlek således bestämmas till minst 48,000 kronor.

__ 1924 års riksdag har i sin i det föregående berörda skrivelse anfört, att,

såsom i försvarspropositionen framhållits, icke mer än en mening kunde

råda därom, att principiellt sett underofficerare och underbefäl borde äga

möjlighet att vinna inträde på officersbanan. Vad av Kungl. Maj:t föreslagits

i fråga om stipendier till viss personal ansåge sig riksdagen givetvis böra

understödja. Men i likhet med åtskilliga motionärer funne riksdagen det

önskvärt, att de intressen, det här gällde, tillgodosåges på ett mera verk­

samt sätt, än som genom blott och bart ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag-

skulle bliva fallet. Olika motionärer hade härutinnan anvisat olika vägar.

Sålunda skulle enligt vissa motionärers förslag möjlighet öppnas för under­

officerare att utan inhämtande av eljest stadgad officerskompetens vinna be-

foidian till subalternofficer och kapten. Något annorlunda utformad hade

samma tanke framförts av en annan motionär. Övriga motionärer åter syntes

avse en omläggning av kompetensvillkoren för officersanställning i allmänhet

i syfte att göra officerskallet tillgängligt för en var med håg och fallenhet

därför. Om och i vad mån det ur försvarsväsendets synpunkt kunde vara

lämpligt att beträda den ena eller den andra av dessa vägar, tilltrodde sig

riksdagen icke att på grundval av då föreliggande material bedöma.

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 saml. 44 haft. (Nr 50.)

2241

21 10

Kungl. Muj:t$ proposition nr fiO.

1934 års

försvars-

proposition

,

1924 års

riksdag.

Under officer s-

sakkunniga

•

På grund därav och med hänsyn till det samband, som givetvis rådde

mellan förevarande fråga och spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning, hade riksdagen beslutit att hos Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t med beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, måtte i sam­

band med spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning

även underkasta frågan om underbefäls och underofficerares befordran till

officerare och reservofficerare förnyad allsidig utredning och för 1925 års

riksdag framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

De i det föregående nämnda s. k. underofficerssakkunniga, vilka även haft

i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om underbefäls

och underofficerares befordran till officerare och reservofficerare, hava i detta

hänseende anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga, som i princip intet hade att erinra däremot, att under­

befäls och underofficers befordran till officer och reservofficer befrämjades,

liölle dock före, att dylik befordran icke finge ske på bekostnad av försvarets

krav på att de särskilda befälskårerna bibeliölles på en hög ståndpunkt i

fråga om såväl allmänbildning som framför allt militära kunskaper och krigs-

dugligliet.

Att nu i någon mera avsevärd mån sänka bildningsnivån inom officers­

kåren, då den vore ifrågasatt att höjas inom underofficers- och underbefäls-

kårerna och vore i stigande inom andra samhällslager, ansåge de sakkunniga

ej böra ifrågakomma.

Erfarenheterna från världskriget, vilka numera allt tydligare gjorde sig

gällande inom armén och marinen, hade vidare ådagalagt, att de nuvarande

fordringarna på officeren beträffande militära kunskaper, tekniska färdigheter

och krigsdugligliet icke kunde sättas lägre, utan snarare måste sättas högre

än förut. Alldeles särskilt framträdde vikten härav vid en tidpunkt, då man

avsåge att minska vårt lands försvarskrafter. Ju mindre dessa försvarskrafter

vore, ju nödvändigare vore det nämligen, att de i kvalitativt avseende vore

fullgoda. Därför måste de, som i främsta rummet utövade ledningen av

försvarets olika enheter och svarade för dessas utbildning, äga kunskaper

och färdigheter, som satte dem i stånd icke endast att effektivt och ända­

målsenligt ordna organisation, utrustning och utbildning utan framför allt att

på ett taktiskt riktigt sätt utöva ledningen av truppförband under krig och

krigsmässiga övningar. En i tekniskt och militärt avseende väl och enhetligt

utbildad officerskår vore därför en nödvändighet. De sakkunniga ville alltså

— i anslutning till vad två föregående kommittéer, som behandlat denna

fråga, härutinnan anfört — framhålla, att endast de av underbefälet och

underofficerarna, som kunnat bibringas en sådan utbildning, att de bleve

fullt kompetenta att tjänstgöra såsom officerare, borde vinna officersbefordran.

Underofficers och underbefäls befordran till officer på stat borde icke få

medföra tillskapandet av en särskild kategori av officerare med lägre militär

kompetens än den, som officerare, rekryterade enligt nu gällande grunder,

vore i besittning av. Med hänsyn härtill och då underofficeren och under­

befälet varken under sin utbildning eller under sin därpå följande tjänst-

146

Kungi. May.ts proposition nr 50.

Kungi. Mujits proposition nr 50.

147

göling \oie i tillfälle ett t förvärva den högre militära bildning och framför

allt (let vidgade taktiska omdöme, som vid krigsskolan bibringades den bli­

vande officeren, borde såsom villkor för underofficers och underbefäls be-

foidi.m till officer på stat uppställas genomgående av fullständig officerskurs

vid krigsskolan.

Med hänsyn till den i jämförelse med officersaspiranten större rutin i

vissa tjänstegrenar, som underofficeren och underbefälet under sin relativt

långa tjänstetid kunde förvärva sig, torde emellertid vissa eftergifter i

avseende a de fordringar, som för närvarande måste uppfyllas för att vinna

tillträde till krigsskolan, kunna medgivas sistnämnda båda befälskategorier.

I fråga om rent militära kunskaper vore givetvis tillfyllest med avlagd

underofficersskoleexamen. Då emellertid endast sådana underofficerare och

sådant underbefäl, som kunde förutsättas vara verkligen lämpade för officers­

kallet, syntes böra beredas tillträde till krigsskolan, borde, enligt de sak­

kunnigas förmenande, härför uppställas det villkoret, att de i underofficers­

skoleexamen erhållit huvudbetyget »med beröm godkänd».

Vad beträffade kunskaper i allmänbildande ämnen, borde krävas student-

examenskompetens av samtliga i svenska språket — dock med iakttagande

av att undervisningen om den svenska litteraturen begränsades samt att

föi det skriftliga provet borde väljas sådana ämnen, som vederbörande

med hänsyn till sina kunskaper i övriga ämnen kunde tänkas behärska —

och i historia med vissa av de sakkunniga föreslagna modifikationer även­

som i ett främmande språk å latinlinjen B samt därjämte av artilleriet och

fortifikationen tillhörande i matematik, fysik och kemi å reallinjen och av

Övriga i matematik a latinlinjen B. I återstående ämnen torde realskolekom-

petens, förvärvad vid 2-årig underofficersskola eller annorledes, få anses vara

tillfyllest.

De studier, som krävdes för förvärvande av den ökade allmänbildningen,

syntes i huvudsak böra bedrivas självständigt på den enskildes eget initiativ.

Sedan vederbörande underofficer eller underbefäl anmält sin avsikt att söka

ernå officerskompetens, syntes han böra beordras att bedriva härför erfor­

derliga studier. Lärarkrafter borde i viss begränsad omfattning kostnadsfritt

ställas till den studerandes förfogande, tillfälle till tjänstgöring vid trupp­

förband, förlagt till plats, där undervisning av civila lärare kunde erhållas,

beredas honom, inskränkning i hans militära tjänstgöring äga rum o. s. v.

För att vederbörande icke genom alltför lång bortovaro från trupptjänsten

skulle förlora den tjänsterutin och den truppvana, som ansetts motivera ett

sänkande av vissa av de för tillträdet till krigsskolan nu uppställda fordring­

arna, syntes dessa studier i regel icke böra påbörjas — annat än på fritid

— förrän tidigast ett år efter underofficersskolans avslutande.

För att ytterligare öka utsikterna för ifrågavarande underofficerare och

underbefäl att nå erforderlig studentexamenskompetens syntes de böra sam­

manföras till omkring en månads kurs å plats, där underofficersskola vore

förlagd, för att med biträde av skolans civila lärare beredas tillfälle till

repetition och eventuellt erforderlig komplettering av redan inhämtade kun­

skaper samt att därefter vid sagda kurs avlägga erforderliga prov.

148

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50.

Föi' sådana underofficerare och sådant underbefäl, som utbildats eller

komme att utbildas enligt nu gällande grunder, och för vilka det för vin­

nande av tillträde till krigsskolan gällde att förvärva såväl realskole- som i

vissa ämnen studentexamenskompetens, syntes det vara av behovet påkallat,

att systemet med studiestipendier komme till tillämpning; detta dock endast

som en övergångsåtgärd.

För den händelse framdeles, i olikhet med vad hittills varit fallet, till­

loppet till officersbanan skulle komma att överstiga behovet av officerare pa

stat, kunde en reglering av det inbördes förhållandet mellan antalet officers-

aspiranter och det antal underofficerare och underbefäl, som sökte vinna

befordran till officer på stat, bliva erforderlig.

Med hänsyn till att förevarande spörsmål först efter åtskilliga år, om ens

någonsin, kunde bliva aktuellt, hade de sakkunniga emellertid icke ansett sig

böra fatta definitiv ståndpunkt till detsamma, utan förutsatte, att Kungl. Maj:t,

vid behov, i sinom tid toge frågan under omprövning.

Vad därefter beträffade underofficers och underbefäls befordran till officer

i reserven, syntes såsom villkor härför böra uppställas, att vederbörande

genomgått krigsskolans reservofficerskurs. För att kunna bliva beordrad till

densamma syntes böra krävas i militärt avseende genomgången 1-årig eller

2-årig underofficersskola, med därvid erhållet huvudbetyg »med beröm god­

känd», I allmänbildningsliänseende torde på ett eller annat sätt förvärvad

realskolekompetens få anses tillfyllest för sådan kommendering. Den stora

militära rutin, underofficeren och furiren i jämförelse med reservofficers-

aspiranten vore i besittning av, torde nämligen böra få anses uppväga

reservofficersaspiranternas större allmänbildning. I fråga om underofficerare

och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen torde emellertid för tillträde

till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik böra bi­

behållas.

För att i någon mån öka möjligheterna för underofficer och underbefäl,

som önskade vinna befordran till officer eller reservofficer, att ernå sådan

befordran, innan de uppnått alltför hög ålder — redan en ålder av 28 år

måste anses betänklig — syntes minimiåldern för vinnande av fast anställ­

ning, för närvarande 18 år, böra sänkas till 17 år för den, som i övrigt

uppfyllde för dylik anställning gällande fordringar.

Vad slutligen beträffade underofficerares och underbefäls avlöningsförmåner

under deras elevtid vid IcrigssJcolan, syntes desamma böra utgå efter enahanda

grunder som i fråga om övriga krigsskoleelever, d. v. s. med värnpliktigs

förmåner i kontant och in natura, varjämte underofficer av sin lön på stat

borde få behålla så stor del, som motsvarade hans å tiden för vistelsen

vid skolan belöpande pensionsavgifter till arméns pensionskassor. Elev­

avgiften syntes helst helt böra avskaffas eller, om detta icke läte sig göra, i

väsentlig grad sänkas för samtliga elever. Vidare borde underofficer i sam­

band med befordran till officer på stat av statsmedel få uppbära ett belopp,

motsvarande vad han styrkte sig hava utgivit för sin underofficersekipering,

och i övrigt borde en utvidgning av det redan vid krigsskolan tillämpade

systemet med ekiperingsstipendier äga rum.

I anslutning till här ovan i korthet återgivna yttrande hava de sakkun­

niga föreslagit:

att såsom villkor för underofficers och underbefäls befordran Ull officer

på stat skulle uppställas genomgående av fullständig officerskurs vid krigs­

skolan ;

att underofficer och underbefäl, som i underofficersskoleexamen erhållit

huvudbetyget »med beröm godkänd» samt därjämte voro i besittning av

studentexamenskompetens, med av de sakkunniga föreslagna modifikationer,

i vissa av de sakkunniga angivna ämnen samt i övrigt realskolekompetens,

måtte beordras till krigsskolans officerskurs;

att de studier, som krävdes för förvärvande av ifrågavarande student­

examenskompetens, i huvudsak borde bedrivas på den enskildes eget initiativ,

dock med visst av de sakkunniga föreslaget stöd från statens sida;

att såsom villkor för underofficers och underbefäls befordran till officer i

reserven skulle uppställas genomgående av reservofficerskurs vid krigsskolan;

att underofficer och underbefäl, som i underofficersskolan erhållit huvud­

betyget »med beröm godkänd» samt därjämte vore i besittning av realskole­

kompetens, måtte beordras till reservofficerskurs vid krigsskolan; dock att

i fråga om underofficer och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen för

tillträde till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik

borde bibehållas;

att underofficer och underbefäl under sin elevtid vid krigsskolan av sina

med innehavande beställningar förenade avlöningsförmåner måtte få behålla

ett belopp, motsvarande värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, samt

underofficer därjämte ett belopp, motsvarande hans å tiden för vistelsen

vid krigsskolan belöpande avgifter till arméns pensionskassor;

att elevavgiften vid krigsskolan helt avskaffades eller, därest detta icke

läte sig göra, i väsentlig grad sänktes för samtliga elever;

att underofficer i samband med utnämning till officer på stat av stats­

medel måtte få uppbära ett belopp, motsvarande vad han styrkte sig hava

utgivit för sin underofficersekipering, och att i övrigt en utvidgning av det

nuvarande systemet med ekiperingsstipendier komme till stånd; samt

att minimiåldern för vinnande av fast anställning sänktes till 17 år för

den, som i övrigt uppfyllde för dylik anställning gällande fordringar.

Förutnämnda personalrepresentanter hava i sitt särskilda yttrande, i vad

avser frågan om underbefäls och underofficerares befordran till officerare och

reservofficerare, bl. a. föreslagit följande.

Såsom villkor för underofficerares och underbefäls befordran till office­

rare på stat skulle uppställas genomgående av fullständig officerskurs vid

krigsskolan. Den, som i underofficersskoleexamen erhållit huvudbetyget

»godkänd» samt därjämte vore i besittning av studentexamenskompetens,

med av de sakkunniga föreslagna modifikationer, i vissa av de sakkunniga

angivna ämnen samt i övrigt realskolekompetens, finge beordras såsom elev

till krigsskolans officerskurs. De studier, som krävdes för förvärvande av

ifrågavarande studentexamenskompetens, skulle i huvudsak bedrivas på den

Knntjl. Maj. Is proposition nr f)0.

149

Personal­

represen­

tanterna.

Departements­

chefen.

enskildes eget initiativ, dock med visst av de sakkunniga föreslaget stöd

från statens sida. Underbefäl och underofficer, som avsåge att vinna be­

fordran till officer på stat, skulle före inträdet såsom elev vid krigsskolan

efter avlagd underofficersskoleexamen Lava fullgjort 2 års praktisk trupp­

tjänst, varunder före inträdet i krigsskolan erforderliga förstudier och prov

skulle inhämtas och avläggas samt tjänstgöring, som erfordrades för jäm­

förande bedömande med officersaspiranterna, fullgöras. Såsom villkor för

befordran till officer i reserven skulle uppställas genomgående av reservofficers-

kurs vid krigsskolan. Den, som i underofficersskoleexamen erhållit minst

huvudbetyget »godkänd» samt därjämte vore i besittning av realskolekom-

petens, finge beordras till reservofficerskurs vid krigsskolan, dock att i fråga

om underofficer och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen för tillträde

till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik borde bi­

behållas. Under sin elevtid vid krigsskolan skulle underofficer och under­

befäl åtnjuta ett avlöningsbelopp, svarande mot furirs av andra klassen löne­

förmåner (begynnelselönen), men i övrigt åtnjuta naturaförmåner enligt nu

gällande bestämmelser. Minimiåldern för vinnande av fast anställning skulle

slutligen sänkas till 17 år för den, som i övrigt uppfyllde för dylik anställ­

ning gällande fordringar.

Jag delar de sakkunnigas mening, att som villkor för underbefäls och

underofficers befordran till officer på stat bör uppställas genomgående av full­

ständig officerskurs vid krigsskolan. I fråga om fordringarna för inträde

vid krigsskolan synas mig. emellertid vissa avvikelser från de sakkunnigas

förslag vara önskvärda. Sålunda torde det — under förutsättning att veder­

börande eljest befinnes lämpad för officerskallet — icke vara erforderligt att

kräva huvudbetyget »med beröm godkänd» i underofficersskoleexamen. De

fortsatta studierna för vinnande av studentexamenskompetens i vissa ämnen

böra även kunna begränsas så tillvida, att den föreslagna prövningen i

historia bortfaller. Såsom följd härav torde det nu såsom villkor för antag­

ning till officersaspirant uppställda villkoret att vid studentexamen hava

erhållit minst betyget »godkänd» i nämnda ämne böra eftergivas. Frågan

härom torde emellertid i sinom tid böra upptagas till särskilt övervägande.

För underbefäls och underofficerares tillträde till krigsskolans officerskurs

skulle i enlighet med det anförda de faktiska kraven på kunskaper i icke

militära ämnen, utöver vad som inhämtats i underofficersskolan, alltså vara

följande: beträffande alla truppslag kunskaper i svenska språket motsvarande

studentexamens med däri av de underofficerssakkunniga och personalrepre­

sentanterna föreslagna modifikationer; beträffande alla truppslag utom artil­

leriet och fortifikationen kunskaper motsvarande studentexamens å latin­

linjen B i ett främmande levande språk och matematik; beträffande artilleriet

och fortifikationen samma kunskaper i ett språk samt dessutom i matematik,

fysik och kemi kunskaper motsvarande studentexamens å reallinjen.

Nu nämnda kunskaper torde nog i många fall kunna inhämtas genom fria

självstudier på det sätt de sakkunniga och personalrepresentanterna före­

slagit. Därmed vore också vunnet, att de från underofficersskolan utgångna

150

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

fiuge tillfälle att under de närmaste åren i väsentlig mån fullgöra tjänstgöring

vid trupp. Det önskemål, som av personalrepresentanterna framförts om minst

två års tjänstgöring som underbefäl eller underofficer efter genomgången under-

officersskola, ginge man på detta sätt till mötes. Jag liar emellertid också

tagit under övervägande möjligheterna för anordnande av en verklig sam­

manhängande studiekurs, vid vilken de ovan nämnda kunskaperna i vissa

av studentexamens ämnen snabbare kunde inhämtas. Särskilt i fråga om

artilleriet och fortifikationen torde vägen därigenom jämnas för underbefäls-

ocli underofficerares vidare befordran. Genom att sålunda organisera ifråga­

varande studier skulle också möjlighet vinnas att förkorta förberedelsetiden

för inträdet i krigsskolan. Därest denna senare väg väljes, skulle utbild­

ningen av underbefäl eller underofficer till officer komma att förlöpa enligt

nedanstående schema.

Kuui/l. Maj:ts proposition nr f)0.

161

7. ärct (23-24 Är) ..

8. » (24-25 »)...

9. » (25-26 » ) ...

Jan.

Febr. Mars April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Noy . Dec.

undcrofficersskola

ifficers-

elovsko'

a

krigs-

1

skola

i

i

n

*) Officersexamen.

Officerselevskolan skulle taga sin början hösten samma år underoflicers-

skolan avslutas eller — om befälstillgången vid truppförbanden icke så

medgiver eller därest det för tjänsterutinens bevarande anses lämpligt —

hösten närmast påföljande år samt fortgå under en tid av 1l/2 månader intill

början av sommarrekrytskolan vid infanteriet.

Undervisningen, som uteslutande skulle hava till ändamål att bereda till­

fälle till inhämtande av kunskaper motsvarande studentexamen i vissa ämnen,

torde i huvudsak böra handhavas av för ändamålet anställda civila timlärare.

Kostnaderna för en dylik officerselevskola kunna icke med säkerhet be­

räknas, då de givetvis bliva beroende på antalet underbefäl eller underoffice­

rare, som komma att på denna väg söka nå officersbefordran. De torde

näppeligen komma att överstiga den summa, som erfordras, om den av de

sakkunniga närmast förordade vägen med fria studier åren efter under­

officersexamen föredrages. För ändamålet torde — vilketdera alternativet,

som än väljes — ett belopp av 36,000 kronor kunna anses tillräckligt.

Såsom framgår av den ovan lämnade översikten, skulle det för de fast

anställda av manskapet bliva möjligt att ernå officersbefordran vid 25 till

26 års ålder. Den lägre av dessa ålderssiffror förutsätter emellertid, att

minimiåldern för vinnande av fast anställning sänkes från den nu föreskrivna

18 år till 17 år. Mot en dylik sänkning, som föreslagits av de sakkunniga

såväl som av personalrepresentanterna, har jag intet att erinra, under för­

utsättning att fordringarna för dylik anställning i övrigt uppfyllas.

Medelåldern för officersanställning är för närvarande 22V2 år. Genom

den i det följande för officersaspiranter föreslagna trupptjänstgöringen

under ett år efter avslutad underofficersutbildning kommer denna ålder att

ökas till 23 V2 år.

Vill man göra den nya vägen till officersbanan någorlunda tillgänglig

för den duglige mannen ur ledet, torde man icke kunna följa de sak­

kunniga i deras förslag om värnpliktigs avlöning åt underofficerare eller

underbefäl under deras elevtid vid krigsskolan. I denna punkt ansluter jag

mig till personalrepresentanternas förslag, enligt vilket avlöningsförmåner

svarande mot furirs av andra klassen skulle utgå.

Vad slutligen beträffar frågan om underbefäls och underofficerares befordran

till reservofficer, ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag, dock med de

modifikationer, som följa av vad jag i det föregående anfört.

152

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Under-

offlcers-

kårenB

rekrytering.

Under­

officerarnas

tjänste­

ställning.

1934 års

försvars-

proposition.

1924 års

riksdag.

3. Underofficerare.

I det föregående liar upptagits till behandling frågan om förbättrad ut­

bildning i allmänbildande ämnen såväl i de lägre manskapsskolorna som i

underofficersskolan. De åtgärder, som därvid föreslagits, torde vara ägnade

att i för armén gynnsam riktning påverka rekryteringen av underofficers­

kåren. Några ändrade grunder för denna rekrytering synas mig därför icke

behöva ifrågasättas.

I detta sammanhang torde lämpligen böra upptagas till behandling frågan

om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

I 1924 års försvarsproposition lämnades en utförlig redogörelse dels föl­

en av svenska underofficersförbundet den 29 november 1922 gjord fram­

ställning i berörda syfte, dels också för försvarsrevisionens, generalskommis­

sionens och chefens för generalstaben i denna fråga avgivna yttranden. Det

torde icke vara erforderligt att här återgiva denna redogörelse.

I samma proposition angavs vidare, att underofficerare borde benämnas

sekundofficerare, att förrådsförvaltare i allmänhet borde tilldelas löjtnants

tjänstegrad med tjänsteställning efter löjtnanter och benämnas sekundlöjt­

nanter, samt att fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren)

borde med hänsyn till sin tjänstgörings beskaffenhet och sin tjänsteålder

med bibehållande av nuvarande titlar erhålla fänriks tjänstegrad och räkna

tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter datum för fullmakter, respektive

konstitutorial. Beträffande sergeanters nuvarande tjänsteställning ansågs icke

någon förändring böra ifrågakomma. Pensionerade underofficerare i vissa

arvodesbefattningar syntes böra tilldelas sekundlöjtnants tjänsteställning.

1924 års försvarsutskott'ansåg icke Kungl. Maj:ts förslag ägnat att giva

frågan en tillfredsställande lösning. Underofficerarnas högre ålder och prak­

tiska erfarenhet borde väl motivera, att de i större omfattning och högre

grad, än Kungl. Maj:t föreslagit, erhölle förbättrad tjänsteställning i för­

hållande till de yngre officerarna. Enligt utskottets förmenande skulle en

tillfredsställande ordning härutinnan ernås, därest

1) den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelades på två

grader, en lägre för fänrikar och en högre för underlöjtnanter,

153

2) sergeanter efter erhållen fullmakt tilldelades fänriks tjänstegrad med

tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data för fullmakter (konstitu­

torial),

3) fanjunkare och styckjunkare erliöllo underlöjtnants tjänstegrad med

tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter,

samt

4) förrådsförvaltare och med dem likställda erhölle löjtnants tjänstegrad

med tjänsteställning efter löjtnanter.

Utskottet förutsatte härvid, att angivna omläggning av tjänstegrader och

förändringar i tjänsteställning icke skulle föranleda rubbning i nu utgående

avlöningsförmåner, samt att sergeanter och fanjunkare alltjämt skulle bibe­

hålla sina nuvarande titlar.

Under uttalande av sin förvissning om att behörigt beaktande komme att

skänkas åt ovan omförmälda, av utskottet angivna riktlinjer för förevarande

frågas lösning, beslöt riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t måtte för 1925 års

riksdag framlägga nytt förslag till förbättrande av underofficerarnas tjänste­

ställning.

Underofficerssakkunniga, vilka äveu erhållit i uppdrag att avgiva för­

slag i nu berörda hänseende, hava anfört, att de vid övervägande av frågan

om huru underofficerarnas tjänsteställning lämpligen borde ordnas utgått

från omförmälda av riksdagens vederbörande utskott i frågan framlagda rikt­

linjer och därvid funnit, att dessa riktlinjer med här nedan angivna modifika­

tioner i stort sett vore ägnade att innebära en godtagbar lösning av spörs­

målet i fråga.

De sakkunniga ville emellertid framhålla, att en förändring av under­

officerarnas tjänsteställning under inga omständigheter borde få tillskapa

sådan oklarhet i befälsförliållandena, att allvarligare olägenheter i avseende

å tjänsten därigenom komme att uppstå.

De sakkunniga funne sig, i likhet med utskottet, böra förorda, att den

nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två särskilda

grader, åtskilda i fråga om såväl gradbeteckning som tjänsteställning.

Vad därefter anginge sergeanternas tjänsteställning, borde enligt de sak­

kunnigas förmenande en förutsättning för ett tilläggande av högre tjänste­

ställning givetvis vara, att ett mot densamma svarande mått av kunskaper

och militärt omdöme förelåge. Endast i det fall, att en befälsgrad i sin

helhet uppfyllde denna fordran, borde högre tjänsteställning kunna tilldelas

densamma. Med anledning härav kunde de sakkunniga icke biträda den av

utskottet uttalade meningen, att andra underofficersgraden skulle tilläggas

fänriks tjänsteställning. En stor del äldre sergeanter kunde otvivelaktigt i

vissa avseenden, såsom i fråga om trupprutin, anses vara jämställda med

eller till och med överlägsna fänrikarna. I fråga om militär allmänbildning

samt framför allt taktiskt omdöme kunde de dock med vissa undantag näppe­

ligen anses stå på samma ståndpunkt som fänrikarna, vilka i dessa avseen­

den i krigsskolan åtnjutit en undervisning, som på intet sätt motsvarades av

den, vilken kommit underofficerarna i fråga till del. De yngsta sergeanterna

Kmujl. Majtta proposition nr 50.

Underofficer s-

salckunniga.

154

liade i regel icke liunnit förvärva sig sådan tjänsteduglighet, som skulle

kunna motivera en relativt så hög tjänsteställning som fänriks. Att undan­

tag härifrån gåves, torde icke böra vara anledning nog till en så avsevärd

höjning av tjänsteställningen för alla som den av utskottet förordade. Ej

heller syntes det riktigt, att manskapsfurirer på denna väg skulle kunna nå

fänriks tjänsteställning tidigare, än om de efter genomgången krigsskola

befordrades till fänrikar. Visserligen vore det givet, att dessa underofficerare

i framtiden, då de blivit i tillfälle att förvärva de större kunskaper, som den

av de sakkunniga föreslagna förbättrade manskapsutbildningen avsåge att

bibringa, komme att i avseende å allmänbildning vara bättre kvalificerade

för officers tjänsteställning, än vad nu vore fallet, men dels måste frågan

lösas med hänsyn till nu rådande förhållanden, dels torde ej heller längre

fram sergeanterna erhålla en sådan militär utbildning — motsvarande den,

som bibringades officersaspiranterna i krigsskolan — att de därmed kunde

förväntas komma i besittning av för officers tjänsteställning erforderlig

kompetens.

Beträffande den högsta underofficersgraden ansåge de sakkunniga, i likhet

med utskottet, att högre tjänsteställning borde kunna tilläggas densamma.

De underofficerare, som här avsåges, hade nämligen uppnått en sådan ålder

och förvärvat sig sådan rutin och erfarenhet under tjänstgöring icke blott

vid trupp utan även på det administrativa området, att de syntes kompetenta

att erhålla en högre tjänsteställning. I fråga om den tjänsteställning, som

borde tillerkännas dem, kunde de sakkunniga i huvudsak ansluta sig till

utskottets ståndpunkt, att nu ifrågavarande underofficerare borde erhålla

tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter

eller, enligt de sakkunnigas mening, rättare efter tjänsteåldern inom graden.

Härvid ansåge emellertid de sakkunniga, att den inskränkningen borde göras,

att nämnda underofficerare under tjänstgöring vid eget truppförband ställdes

efter underlöjtnanter, eller med andra ord erhölle en tjänsteställning mot­

svarande den, som tillkomme underlöjtnant i armén.

Endast därest en sådan begränsning i fråga om fanjunkarnas (styckjunkar-

nas) tjänsteställning vidtoges, kunde, enligt de sakkunnigas uppfattning, något

så när rediga befälsförhållanden bibehållas.

Från visst håll hade gjorts gällande, att någon olägenhet av att fanjunkarna

(styckjunkarna) tilldelades högre tjänsteställning icke kunde befaras, då de

uteslutande vore avsedda för expeditionstjänst. Fanjunkaren (styckjlinkaren)

hade emellertid redan i egenskap av kompani-(skvadrons-, batteri-)adjutant

med truppen att göra i ganska stor omfattning, om ock huvudsakligen i fråga

om inre tjänst. Härtill komme, dels att han enligt i kommandoväg nyligen

utfärdade bestämmelser skulle till och med det år, han fyllde 45 år, i regeln

minst vart fjärde år (i förvaltningstjänst minst vart femte) beordras till trupp­

tjänstgöring, dels ock att han vore skyldig att såsom adjutant i vederbörande

stab deltaga i tillämpningsövningar av olika slag.

Med hänsyn härtill torde måhända, även om högsta underofficersgraden

endast komme att erhålla den av de sakkunniga föreslagna tjänsteställningen,

vissa svårigheter i fråga om befälsförhållandena kunna uppstå.

Kmvjl. j)faj;ts proposition nr ■r)0.

K

wii

/I. Af(ij:t.i proposition nr 50.

155

Avon

oui

höjandet av underofficerarnas tjänsteställning sålunda begränsa­

des till den omfattning, som av de sakkunniga föreslagits, syntes särskilda

bestämmelser i fråga om vissa fanjunkarekategorier böra utfärdas.

Sålunda borde undantag göras beträffande officers- och reservofficers-

aspiranterna, vilka enligt nu gällande föreskrifter från och med regements-

övningarna tredje utbildningsåret och intill dess de erliölle första officers-

anställning vore fanjunkare (styckjunkare) i vederbörande truppförband. I

annat fall skulle dessa efter fyra månaders tjänstgöring med underlöjtnants

tjänsteställning vid utnämningen till fänrik i realiteten bliva degraderade.

Undantag syntes dessutom erforderliga i fråga om musiken tillhörande

fanjunkare (styckjunkare) i truppförband vid armén. De sakkunniga ansåge

sig därför såsom villkor för att musiken tillhörande fanjunkare skulle er­

hålla höjd tjänsteställning böra uppställa, att han avlagt musikdirektörs-

examen.

I fråga om förrådsförvaltare och med dem likställda ansåge de sakkunniga,

att befordran till löjtnant i armén av förrådsförvaltare samt av pensionerade

underofficerare borde kunna äga rum, dock först efter uppnådda 50 års ålder.

Härjämte borde i undantagsfall befordran till kapten i armén kunna före­

komma av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvars-

väsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av

ytterligare befordran.

De sakkunniga ansåge vidare, i likhet med utskottet, att nu föreslagen

omläggning av tjänstegrader och förändring i tjänsteställning icke finge för­

anleda rubbning i till vederbörande nu utgående avlöningsförmåner, samt

att underofficerarna alltjämt borde bibehålla sina nuvarande titlar.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört hava de i fråga om

förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning föreslagit:

1) att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två sär­

skilda grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;

2) att nuvarande högsta underofficersgraden (fanjunkare, styckjunkare) å

och över stat samt i reserven erhölle tjänsteställning motsvarande den, som

tillkomme underlöjtnant i armén, dock att till högsta underofficersgraden

befordrade officers- och reservofficersaspiranter ävensom musiken tillhörande

fanjunkare (styckjunkare), som ej avlagt musikdirektörsexamen, icke erhölle

sådan tjänsteställning;

3) att förrådsförvaltare vid armén efter uppnådda 50 års ålder borde kunna

befordras till löjtnanter i armén;

4) att befordran till löjtnant i armén borde kunna äga rum av pensionerade

underofficerare, varjämte i undantagsfall befordran till kapten i armén borde

kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvars-

väsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av

ytterligare befordran;

5) att erforderliga särskilda bestämmelser för reglerandet av befälsför-

hållauden, gradbeteckningar m. m. på grund av vad i punkterna 1—4 ovan

Personal-

representan­

terna.

Departements­

chefen.

föreslagits bleve utarbetade och fastställda att gälla i samband med even­

tuellt genomförande av under nämnda punkter framställda förslag;

6) att här ovan föreslagen omläggning i tjänstegrader och förändring av

tjänsteställning icke finge föranleda rubbning i till vederbörande nu utgående

avlöningsförmåner; samt

7) att underofficerarna alltjämt bibehölle sina nuvarande titlar.

Personalrepresentanternas yttrande i fråga om förbättrande av under­

officerarnas tjänsteställning innebär i sammanfattning följande.

Nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden borde uppdelas i två sär­

skilda grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning.

Sergeanter skulle efter erhållen fullmakt å och över stat samt i reserven

erhålla fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fänrikar

efter data för fullmakter (konstitutorial). Nuvarande högsta underofficers-

graden (fanjunkare, styckjunkare) å och över stat samt i reserven skulle er­

hålla underlöjtnants tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till under­

löjtnanter efter data för fullmakter, dock att sådan tjänsteställning ej till­

delades till högsta underofficersgraden befordrade officers- och reservofficers-

aspiranter och icke heller musiken tillhörande fanjunkare med mindre de

antingen avlagt musikdirektörsexamen eller ock avlagt underofficersexamen

och därefter fullgjort viss trupptjänst. Förrådsförvaltare vid armén på stat

borde efter uppnådda 50 års ålder kunna befordras till löjtnanter i rege­

mentet. Befordran till löjtnant i regementets reserv borde kunna äga rum

av pensionerade underofficerare, varjämte befordran till kapten i armén

borde kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i

försvarsväsendets tjänst gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran.

För underofficerare vid armén skulle fastställas benämningen kompani­

officerare.

Yad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit synes i stort sett

både tillgodose den militära tjänstens krav och utgöra en med hänsyn till

ifrågavarande personals befattningar, ålder och kvalifikationer tillfredsställande

anordning.

Skäl kunde visserligen synas föreligga att, i enlighet med vad personal­

representanterna föreslagit, tilldela sergeanterna tjänstegrad i likhet med

fänrik. Frånsett den omständigheten, att vissa svårigheter genom en sådan

åtgärd skulle uppkomma att ordna från krigsskolan utexaminerade fänrikars

tjänstgöringsförhållanden på ett för deras utbildning tillfredsställande sätt,

synes emellertid en sådan åtgärd olämplig med hänsyn till vad jag i det

föregående föreslagit i fråga om underbefäls befordran till officer. Furir

skulle nämligen, såsom de sakkunniga framhållit, genom befordran till under­

officer i vanlig ordning kunna nå tjänsteställning lika med fänrik tidigare,

än om han, på sätt ovan föreslagits, efter genomgången krigsskola befordrats

till fänrik.

I enlighet med vad personalrepresentanterna föreslagit, finner jag, att

fanjunkare (likställd personal) bör erhålla tjänsteställning lika med. under­

löjtnant efter fullmaktsdatum.

156

Kungl. Maj.ts proposition ur 50.

1f>7

I enlighet med vad jag ovan anfört, synas bestämmelser böra utfärdas om:

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i två grader,

en lägre, fänrik, och en högre, underlöjtnant;

att fanjunkare (likställd personal) erhåller tjänstegrad i likhet med under­

löjtnant med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnant efter datum för

fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta underofficers-

graden befordrade officers- och reservofficersaspiranter; samt

att förvaltare och därmed jämförlig personal efter uppnådda 50 års ålder

kunna erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter

löjtnant.

Yid avskedstagandet bör fanjunkare (likställd personal), vilken visat synner­

ligen framstående duglighet, kunna erhålla löjtnants tjänsteställning i enlig­

het med vad ovan sagts beträffande förvaltare. Likaså bör vid avskedstagandet

förvaltare, därest han ådagalagt synnerligen framstående duglighet, kunna

erhålla tjänsteställning i likhet med kapten i armén. Sistnämnda tjänste­

ställning bör även kunna tilldelas andra pensionerade underofficerare, vilka

genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder

därav gjort sig särskilt förtjänta.

Härutöver fordras vissa reglerande bestämmelser i fråga om musikpersonals

tjänsteställning, rätten att taga befäl m. m.

L Officerare.

De nuvarande bestämmelserna beträffande officerskårens rekrytering även- Nuvarande

som officersutbildningens omfattning och anordning hava redan i det före-

bestämmelser

gående berörts.

I förutnämnda yttrande av representanter för underofficers- och furir-

Personal-

förbunden har beträffande officersutbildningen ifrågasatts, bland annat, att ^enitlrna

officersaspiranterna efter genomgången officersaspirantskola skulle fullgöra

ett års trupptjänst utöver vad nu vore stadgat, för att under denna tid

tillfälle skulle beredas till jämförande prövning mellan officersaspiranterna,

å ena sidan, och de underbefäl (underofficerare), vilka hade för avsikt att

söka inträde vid krigsskolan, å andra sidan. En på detta sätt organiserad

utbildning för officersaspiranterna innebure, att befordran till fänrik kunde

äga rum först ett år senare än enligt nuvarande bestämmelser. För erhållande

av kompensation borde de föreskrivna två åren såsom fänrik minskas till

allenast ett, varigenom befordran till underlöjtnant komme att ske vid samma

tidpunkt och vid samma levnadsålder för fänriken som enligt nu gällande

bestämmelser.

Frånsett den förändring, som i det föregående blivit föreslagen i syfte Departements

att bereda underbefäl och underofficerare ökade möjligheter att nå officers-

chefen.

graden, synes officerskårens rekrytering böra ske efter samma grunder, som

för närvarande tillämpas.

I fråga om officersaspiranternas rekryt- och underofficersutbildning hava icke

några förändringar blivit ifrågasatta och torde sådana icke heller vara er­

forderliga. Vad däremot angår trupptjänstgöringen, synes det vara önskvärt,

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

158

Kungl. Mai:ts proposition nr 50.

att officersaspiranterna beredas tillfälle att under väsentligt längre tid än vad

nu är fallet på ett mera djupgående sätt komma i kontakt med truppen och

därigenom också vinna mera förståelse för truppens behov och önskemål.

Det synes mig därför lämpligt, att i överensstämmelse med vad personal­

representanterna föreslagit, officersaspiranterna efter genomgången officers-

aspirantskola fullgöra tjänst vid trupp dels under sommaren andra utbild­

ningsåret, dels också under hela det därpå följande utbildningsåret. Intill

dess tillräcklig erfarenhet vunnits beträffande ändamålsenligheten av denna

anordning, synes den dock böra endast tillsvidare försöksvis tillämpas. Under

berörda tjänstgöring böra officersaspiranterna åtnjuta furirs av andra klassen

löneförmåner samt utgifterna härför kompenseras genom vakanthållande av

motsvarande antal fänriksbeställningar och, på sätt Kungl. Maj:t äger närmare

förordna, bestridas av i vederbörligt truppförbands stat för fänrikar upptagna

avlöningsförmåner. Furirs av andra klassen avlöning bör givetvis även utgå

under officerskursen vid krigsskolan.

I anslutning till denna anordning bör, såsom av personalrepresentanterna

föreslagits, den nu föreskrivna tjänstetiden av två år såsom fänrik minskas

till ett.

I samband härmed anser jag mig böra för riksdagen beröra den av 1924

års försvarsutskott uttalade önskan, att Kungl. Maj:t måtte ägna frågan om

befordringsväsendet allvarlig uppmärksamhet. Det är min avsikt att inom

den närmaste tiden igångsätta vissa utredningar i ärendet.

Betydelsen av ett väl ordnat befordringssystem beträffande officerskåren

torde icke behöva närmare framhållas. Det är enligt min mening det främsta

villkoret för att organisationen skall erhålla nödig effektivitet. I alldeles

särskilt hög grad framträder dess betydelse vid besättandet av arméns högre

och högsta befälsposter. An‘ starkare göra sig dessa förhållanden gällande,

då man som nu står inför genomförandet av en ny härordning. Denna är

i förhållande till den förutvarande av mindre omfattning, och det är min

övertygelse, att skall denna härorganisation komma till sin rätt och giva

det utbyte, jag vågar hoppas, fordras för visso å såvitt möjligt alla dess le­

dande poster — det må vara inom regementena eller i de högsta befatt­

ningarna — det bästa och dugligaste, som officerskåren innesluter.

Under senare år hava befordringsärendena, berörande arméns officerskår,

förberetts av en generalskommission, bestående av arméns samtliga högre

chefer i generals eller därmed jämförlig befattning. Inom nämnda kommis­

sion upprättade befordringslistor hava i allmänhet lagts till grund för be­

fordringarna inom regementsofficers- och högre befattningar. Med allt er-

kännnande åt det sätt, på vilket nämnda kommission har fyllt sin grann­

laga uppgift, kan jag icke frigöra mig från den uppfattningen, att resultatet

av den så ordnade verksamheten icke varit tillfredsställande.

Den främsta förutsättningen för ett tillfredsställande befordringssystem

synes mig vara, att dugligheten utgör den enda grunden för värdesättningen

av dem, som kunna ifrågakomma till befordran — framför allt till de högsta

befälsposterna. Tjänståldern bör härvid icke räknas som förtjänst i och

för sig utan endast värdesättas med hänsyn till under tjänstetiden förvärvad

skicklighet. Med dessa utgångspunkter för bedömande av underlydande

personals lämplighet till befordran torde det vidare böra tillkomma regements-

och arméfördelningschefer att årligen upprätta och genom vederbörande

truppslagsinspektörer inkomma med förslag till befordran. De olika cheferna

synas mig nämligen böra var och en inom sitt arbetsområde beredas till­

fälle att göra sitt inflytande gällande i avseende å befordringsfrågor. Ju

större ansvar, som härutinnan kan påläggas ifrågavarande chefer och måls­

män för de olika truppslagen, desto större säkerhet torde vinnas för en

riktig värdesättning av underställd personals lämplighet för befordran. I

vad mån och under vilka former den anställda personalen ma beredas till­

fälle att yttra sig i befordringsärenden, bör övervägas.

Då ovan framlagda grunder för befordringsfrågornas reglering syftas mig

ägnade att, i långt högre grad än de nu tillämpade, möjliggöra ett tillfreds­

ställande resultat, är det ock av vikt, att desamma komma till användning

redan vid övergången till den nya härordningen. Härvid synes mig näm­

ligen ett särdeles gynnsamt tillfälle yppa sig att i önskvärd omfattning till­

godose befordran av lämplig personal för vissa befattningar.

5. Rekrytering av officers- och underofficersk&rerna vid i Boden

förlagda truppförband.

Frågan angående säkerställandet av en tillfredsställande rekrytering av

officers- och underofficerskårerna vid i Boden förlagda truppförband är av

den vikt, att den nu bör bringas till en lösning.

Bland de åtgärder, som kunde väntas bidraga till en gynnsam rekrytering

av dessa kårer, angavs i 1924 års försvarsproposition, att officerare och

underofficerare med vederlikar efter viss tids tjänstgöring i Boden skulle

i löneliänseende få tillgodoräkna sig tre tjänsteår utöver vad eljest vore

medgivet. Vidare förordades beredandet av möjlighet till transport till

sydligare truppförband samt tilldelandet av stipendier till från krigsskolan

utexaminerade fänrikar, vilka toge anställning vid i Boden förlagda trupp­

förband. Stipendiet borde ej sättas lägre än till 3,000 kronor, och årliga

antalet stipendiater borde bestämmas till 8. Slutligen föreslogs, att officerare

och underofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden förlagda truppförband

och formationer, jämte deras familjemedlemmar skulle tillförsäkras rätt till

en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet.

Riksdagen fann, att möjlighet till transport till sydligare förlagda trupp­

förband borde beredas officerare och underofficerare vid i Boden förlagda

truppförband och att stipendier borde utdelas till från krigsskolan utexami­

nerade fänrikar, som toge anställning vid sagda truppförband. I övrigt

syntes Kungl. Maj:ts förslag böra prövas i samband med frågan om ett

Kungl. Ma-j:ts proposition nr f)0.

159

1924 års

försvara-

proposition.

192-1 års

riksdag.

160

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Departements­

chefen.

passagesystem, varom slutlig och snar utredning torde böra verkställas.

Under åberopande av vad sålunda anförts beslöt riksdagen hos Kungl. Maj:t

anhålla, att förslag till tryggande av rekryteringen av officers- och under­

officerskårerna vid de i Boden förlagda truppförbanden snarast möjligt måtte

föreläggas riksdagen.

En tillfredsställande rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid

i Boden förlagda truppförband torde enligt min mening icke kunna vinnas

annorledes än genom införande av ett väl ordnat passagesystern.

Åtgärder i ifrågavarande avseende synas endast behöva beröra Norrlottens

regemente, Bodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår, enär den till

Boden förlagda officers- och underofficerspersonalen ur fortifikationen och

intendenturkåren genom den för dessa truppslag föreslagna organisationen

liksom för närvarande kommer att placeras till tjänstgöring i Boden endast

för vissa kortare tidsperioder. Vad beträffar det till Boden förlagda detache-

mentet av Norrlands dragonregemente, kommer självfallet nödig cirkulation

att äga rum inom regementet.

Då behovet av gynnsammare rekryteringsförhållanden gör sig gällande

såväl i fråga om officers- som underofficerspersonalen, synas de anordningar,

som för tillgodoseende av ifrågavarande behov finnas böra vidtagas, i all­

mänhet böra avse både officers- och under officerskår erna vid ovan angivna

truppförband.

Önskvärt vore, att de rådande missförhållandena kunde bliva avhjälpta

genom endast sådana åtgärder, som kunde väntas främja en frivillig an­

ställning vid ifrågavarande truppförband, men då detta icke torde kunna

ske, utan att staten åsamkas ganska betydande kostnader, och dessutom

på detta sätt icke full säkerhet kan skapas för rekryteringens ändamåls­

enliga tillgodoseende, finner jag mig nödsakad att i huvudsak grunda mitt

förslag till frågans lösning på ett med tvång genomfört passagesystem.

Gentemot tillgripandet av ett sådant system hava de militära myndig­

heterna framfört allvarliga betänkligheter, på grund av att detsamma måste

befaras medföra en ogynnsam inverkan på officers- och underofficersrekryte­

ringen i allmänhet. Otvivelaktigt kommer det dessutom att medföra icke

obetydliga personliga olägenheter för en stor del av den personal, som

måste transporteras till de i Boden förlagda truppförbanden. Av ett väl

ordnat passagesystem synes det mig med hänsyn till dessa förhållanden

böra krävas, dels att den av systemet berörda personalen från sydligare

regementen beredes all möjlig lättnad genom erhållandet av förmåner, som

utan ökade kostnader för staten kunna skapas, dels att till tvångstransport

till Boden bör ifrågakomma endast yngre personal (subalternofficerare och

sergeanter), för vilka olägenheterna av en förflyttning torde bliva mindre

betungande, dels ock slutligen att systemets tillämpning särskilt under de första

åren sker med tillbörlig smidighet och under hänsynstagande till personliga

och familjeförhållanden, i den mån så låter sig göra.

På grund av vad jag här anfört, finner jag mig främst böra föreslå, att

för underlättande av rekryteringen av den lägsta officersgraden, på sätt

1G1

såväl min företrädare i ämbetet som 1924 års riksdag förordat, utdelas

stipendier till från krigsskolan utexaminerade elever, vilka erhålla anställ­

ning såsom fänrikar vid Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente

och Norrbottens artillerikår. Stipendierna böra bestämmas till ett belopp

av 3,000 kronor, och deras antal beräknas till omkring 8 årligen. För under­

officerskårens rekrytering synas mig några särskilda åtgärder av liknande

slag icke vara erforderliga.

Likaledes i överensstämmelse med vad min företrädare i ämbetet och

1924 års riksdag förordat, anser jag, att möjlighet bör beredas de officerare

och underofficerare, som längre tid vistats i Boden, att erhålla transport till

sydligare truppförband. Härför böra i första hand ifrågakomma kaptener

och fanjunkare vid ovan omförmälda truppförband, vilka i sagda grader under

5 år gjort tjänst i Boden. Därest personalen i fråga under hela sin tjänste­

tid tillhört i Boden förlagt truppförband, bör sagda rätt tillkomma veder­

börande redan efter 3 års tjänst i kaptens-, respektive fanjunkargraden.

Subaltern officerare och sergeanter böra tillförsäkras samma rätt till transport

söderut efter 10 års i Boden förrättad tjänst i subalternofficersgraden resp.

sammanlagt 12 års tjänst i furirs- och sergeantsgraderna.

För att ur subalternofficers-(sergeants-) graden ersätta den avgång, som

genom dessa anordningar torde komma att uppstå, bör i fullmakten (konsti-

tutorialet) för subalternofficerare och sergeanter vid infanteriet och artilleriet

införas bestämmelse om att de skola vara skyldiga att, i den omfattning

Kungl. Maj:t prövar lämpligt, underkasta sig transport till i Boden förlagt

truppförband, dock med rätt för den sålunda transporterade att efter 3 års

tjänstgöring i Boden erhålla återtransport till det truppförband, han förut

tillhört, eller transport till annat truppförband, där ledighet finnes. Lämp­

ligen kan med lönerna förfaras på enahanda sätt, som för lärare m. fl. vid

vissa skolor i det föregående föreslagits. Den, som under passagetiden i

Boden utnämnes till kapten (fanjunkare) tidigare än han skulle hava därtill

ifrågakommit vid det truppförband han förut tillhört, bör dock icke erhålla

sådan rätt till återtransport, innan han såsom kapten (fanjunkare) fullgjort

5 års tjänst i Boden.

En motsvarande skyldighet att underkasta sig transport till Boden torde,

som ovan anförts, icke för närvarande böra ifrågasättas för kaptener och

fanjunkare.

Av naturliga skål bör rätt till flyttningsersättning tillkomma envar, som

i enlighet med ovanstående vare sig frivilligt eller på grund av tvång

transporteras till eller från ifrågavarande truppförband.

Det i 1924 års försvarsproposition framlagda förslaget om tillförsäkrande

av rätt för officerare och underofficerare med vederlikar vid i Boden för­

lagda truppförband jämte deras familjemedlemmar till en årlig fri resa till

sydligare delar av landet synes mig vara väl befogat och i och för sig till­

talande samt ägnat att i avsevärd mån bidraga att skapa gynnsamma levnads­

förhållanden för personalen. Ehuruväl denna åtgärd otvivelaktigt skulle

bidraga till rekryteringens underlättande, finner jag mig dock med hänsyn

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 haft. (Nr 50.)

2241

24

11

Kungi. Maj. t .9

proposition nr 50,

162

till de konsekvenser, en sådan anordning skulle medföra i fråga om andra

grupper av statens befattningshavare, icke böra framliigga något förslag

härom. Däremot synes det mig böra tagas under övervägande, huruvida

icke här nämnd personal jämte familjemedlemmar kunde beredas rätt att

mot vanlig avgift för militärbiljett företaga en resa årligen till sydligare delar

av landet.

På grund av vad sålunda anförts, får jag föreslå, att från krigsskolan

utexaminerad elev, vilken erhåller anställning såsom fänrik vid Norrbottens

regemente, Bodens artilleriregemente eller Norrbottens artillerikår, tilldelas ett

stipendium av 3,000 kronor, att kapten eller fanjunkare vid sagda truppförband,

vilken i sådan egenskap gjort 5 års tjänst i Boden skall äga rätt att er­

hålla transport till annat truppförband, där ledighet i kaptens-, respektive

fanjunkargraden uppstått, dock att sagda rätt skall tillkomma den, som hela

sin tjänstetid tillhört i Boden förlagt truppförband, redan efter 3 års tjänst

i kaptens-(fanjunkar-)graden, att samma rätt tillförsäkras subalternofficer och

sergeant efter 10 års tjänst i subalternofficersgraden, respektive sammanlagt

12 års tjänst i furirs- och sergeantsgraderna, samt att subalternofficer och

sergeant vid infanteriet och artilleriet skall vara skyldig underkasta sig tran­

sport till i Boden förlagt truppförband med rätt att i allmänhet efter 3 års

tjänstgöring i Boden erhålla återtransport till det truppförband, han förut

tillhört, eller, därest han så önskar, transport till annat truppförband, där

ledighet finnes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

IV. Lånt fors varets kostnader.

v

1. Årliga kostnader.

Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av försvarsrevisionen

föreslagna organisationen av lantförsvaret har revisionen utgått från den nu­

varande uppställningen av fjärde huvudtiteln. Med hänsyn därtill, att åt­

skilliga av de i riksstaten för närvarande upptagna extra anslagen avsåge ut­

gifter, vilka stode i lika nära samband med den bestående organisationen

som utgifter, vilka bestredes från de ordinarie anslagen, hade revisionen

emellertid icke ansett sig böra följa den i riksstaten nu förekommande upp­

delningen av anslagen i ordinarie anslag och extra anslag, utan funnit sig

böra uppdela kostnaderna å dels normala utgifter och dels extra utgifter.

Ifrågavarande uppdelning av utgifterna har även tillämpats i 1924 års för-

svarsproposition samt i det av nämnda års försvarsutskott framlagda för­

slaget jämte de därtill fogade reservationerna.

För erhållande av full jämförelse i kostnadsliänseende emellan å ena sidan

det av mig nu framlagda organisationsförslaget och å andra sidan de vid

1924 års riksdag behandlade förslagen har jag ansett mig böra följa såväl

ovannämnda uppdelning av kostnaderna som de för sistnämnda förslag till-

Kungl. Maj:(s proposition nr öo.

k;:

s

lämpade beräkningsgrunderna, även där dessa, på grund av inträffade för­

ändringar i den allmänna prisnivån, möjligen kunnat erfordra någon jämkning.

Av de uppgjorda beräkningarna (Bil. 1) framgår, att lantförsvarets artiga

kostnader skulle belöpa sig till omkring 57,5 miljoner kronor.

I nämnda belopp äro kostnaderna för dyrtidstillägg för lantförsvarets

arbetare inräknade under vederbörliga anskaffnings- och underliållsanslag,

men däremot icke dyrtidstillägg för övrig personal vid lantförsvaret, allt i

överensstämmelse med vad som tillämpats i 1924 års försvarsproposition och

övriga ovanberörda förslag.

I den redogörelse, som lämnas i det följande, komma endast sådana an­

slag att behandlas, där särskilda omständigheter synas påkalla förklaring

utöver den, som i Bil. 1 återfinnes vid vederbörligt anslag.

Vad först beträffar anslaget till departementet, har detsamma med hänsyn

till viss framdeles förutsatt personalminskning beräknats något lägre än i

1924 års försvarsproposition. Vederbörlig hänsyn har härvid ävensom vid

beräkning av övriga därav berörda stater tagits till de förändringar, vilka

äro en direkt följd av de i årets statsverksproposition framlagda förslagen

beträffande omgruppering i avlöningshänseende av vissa civila befattningar

samt ordnandet av kvinnliga befattningliavares avlöningsförhållanden.

Anslaget till arméförvaltningen har på grund av de ovan omnämnda löne-

regleringsförslagen ökats med samma belopp som i årets statsverkspropo­

sition. Anslaget till förstärkning av arbetskrafterna i arméförvaltningen har på

skäl, som i det föregående under »III. Fred sorgan isation en» anförts, ansetts

kunna uteslutas ur staten.

Beträffande de under anslaget till avlöning till personal vid staber och trupp­

förband upptagna särskilda posterna torde följande böra framhållas.

A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspek­

tioner hava bland annat upptagits avlöningsförmåner för de föreslagna bri­

gadcheferna, för militärbefälhavaren på Gotland samt för den vid staberna

o. s. v. tjänstgörande civilmilitära och pensionerade personalen.

Å staten för generalstaben hava, på sätt försvarsrevisionen föreslagit,

uppförts löner för fyra militärattachéer, varjämte det för nämnda militär­

attachéer beräknade arvodesbeloppet jämväl överförts till denna stat. Mot­

svarande under tredje huvudtiteln nu upptagna arvoden torde i stället böra

uteslutas ur staten.

Under rubriken undervisningsverken har uppförts den föreslagna under-

officersskolan m. m., vilkens stat slutar på ett belopp av 205,890 kronor.

A de särskilda staterna för de militära undervisningsverken hava

i överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition chefer och övriga rege­

mentsofficerare uppförts med lön, under det att för övriga officerare allenast

uppförts arvoden, motsvarande kaptens respektive löjtnants löneförmåner.

A staten för garnisonssjukhuset i Stockholm har gjorts ett av­

drag av 40,000 kronor, motsvarande den besparing i fråga om personalkost­

naderna, som beräknats kunna vinnas genom minskad truppförbandsförlägg-

164

ning till huvudstaden. Likaledes liar å staten för garnisonssjukhuset

i Boden gjorts avdrag för beräknad ersättning för å nämnda sjukhus intagna

civila patienter. Slutligen har å staten för garnisonssjukhuset å Karls­

borg med anledning av den föreslagna indragningen av kommendantskapet

därstädes uppförts de för närvarande å staten för nämnda kommendantskap

upptagna regements- och bataljonsläkarbeställningarna.

För att underlätta officersrekrvteringen vid i Boden förlagda truppförband

har under avlöningsanslaget uppförts en post, stipendier ä 3,000 kronor

för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Vidare liar uppförts en särskild post för avlöning åt vid krigsskolan

kommenderade officersaspiranter.

I fråga om avlöningsanslagets beräknande torde slutligen böra framhållas,

att anslagets slutsumma på grund av beräknade vakanser ansetts kunna

minskas med omkring 31/3 %.

I fråga om anslaget till arméns reservstater hava, som i det föregående om­

nämnts, personalens avlönings- och pensionsförmåner beräknats enligt det

förslag till provisorisk löne- och pensionsreglering, varom Kungl. Maj:t förut

denna dag beslutit avlåta särskild proposition till innevarande års riksdag.

Vid beräkning av anslaget till arméns personal över stat har liksom i årets

statsverksproposition ekiperingshjälpen för reservofficer beräknats till 750

kronor och för reservunderofficer till 600 kronor, varjämte pensionsbeloppen

höjts till 600 kronor respektive 400 kronor.

Under anslaget till flyttnings ersättning har beräknats erforderligt belopp

för genomförandet av det föreslagna passagesystemet för vissa i Boden för­

lagda truppförband.

Anslaget till penningbidrag har beräknats efter 50 öre per tjänstgörings-

dag för samtliga kategorier värnpliktiga.

Anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer har med hänsyn till

den förutsatta frikallelsen för familjeförsörjare från värnpliktens fullgörande

under fredstid kunnat väsentligen begränsas.

Vid beräkning av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader

m. m. har hänsyn tagits dels till den föreslagna förändrade sammansätt­

ningen av inskrivningsnämnderna, dels ock till den i förslaget till ny värn­

pliktslag förutsatta inskränkningen beträffande annonsering för inkallelser till

viss tjänstgöring, varjämte det nu utgående provisoriska tillägget å militär­

taxan — i genomsnitt uppgående till 125—150 % av de normala avgifterna —

beräknats till allenast 75 %.

Under anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings­

anstalter och ufbildningskurser hava vissa smärre förhöjningar vidtagits i

fråga om de för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan avsedda

posterna. För utvidgning av underofficersskolan, för anordnande av förbe­

redande underofficersskola, för reservstats- och reservpersonalens utbildning

samt för de av försvarsrevisionen föreslagna utbildningskurserna för office­

rare och underofficerare hava vissa belopp beräknats under detta anslag.

Rungl. Maj-.ts proposition nr 50.

165

Såsom angivits i årets statsverksproposition, skulle det nuvarande läget

å livsmedelsmarknaden möjligen göra någon höjning av de hittillsvarande be­

räkningsgrunderna för anslagen till arméns mathållning och till furagering av

arméns hästar erforderlig, men då livsmedelspriserna ännu icke synas hava

erhållit den stabilitet, som gör det möjligt att finna säkrare beräknings­

grunder än de nuvarande, hava dessa vidhållits.

Yid beräkning av anslaget till trupp förhandens övningar har liksom i 1924

års försvarsproposition förutsatts, att ackordhästsystemet införes i största

möjliga omfattning. A anslaget hava bland annat nyuppförts särskilda

poster för övningar med de motoriserade artilleriförbanden och med motor­

fordon vid trängen. Transportkostnaderna hava beräknats efter militärtaxan

med 75 % förhöjning därav.

Även vid beräkningen av anslaget till fält- och fälttjänstövningar har den

provisoriska förhöjningen å militärtaxan begränsats till 75 % av grund­

avgifterna.

Under anslaget till sjuk- och veterinärvård m- m, har gjorts ett avdrag av

40,000 kronor, motsvarande en beräknad kostnadsminskning vid garnisons­

sjukhuset i Stockholm.

Anslaget till vapen och ammunition m. m. har beräknats efter de i årets

statsverksproposition tillämpade å-priserna.

Anslag till övningar och materiel för järnväg strupper å 20,000 kronor har

nyuppförts i staten.

Auslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor har beräknats under för­

utsättning, att vissa mera genomgripande reparationsarbeten å en del äldre

kaserner komma till utförande med anlitande av särskilt anvisade medel.

Kostnaderna för ifrågavarande reparationsarbeten, vilka beräknats till 500,000

kronor, hava nedan uppförts under engångskostnaderna.

Anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har, i enlighet

med vad i årets statsverksproposition föreslagits, upptagits till 50,000 kronor.

För extra ordinarie utgifter har beräknats samma belopp som av 1924 års

försvarsutskott eller 1,200,000 kronor.

2

.

Engångskostnader..

Byggnads- och reparationsarbeten.

Med hänsyn till den föreslagna härorganisationen erfordras byggnads­

arbeten för följande ändamål:

1. Beredande av förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband.

2. Uppförande av ballonghall och vätgasverk vid Arméartilleriregementet.

3. Ordnande av Göta ingenjörkårs förläggning till nuvarande Andra

livgrenadjärregementets kasern i Linköping.

4. Inredande av verkstadsbyggnad för Fälttelegrafkåren.

Därjämte bör Andra intendenturkompauiets förläggning å Karlsborg defini­

tivt ordnas.

Kanyl. Maj Hs proposition nr

J

0.

Byggnads.

arbeten.

166

Beredande

av förråds-

utrymme för

motoriscradc

artilleri­

förband.

Uppförande

av ballonghall

m. m. vid

Arméartilleri-

regcmentet.

Ordnande

av Göta

ingenjörkårs

förläggning.

Inredande av

verks ta ds-

byggnad för

Fälttelegraf­

kåren.

Andra inten-

denturkom-

paniets för-

läggning å

Karlsborg.

Samman­

fattning.

För beredande av förrådslokaler för traktorer och andra motorfordon vid

de motoriserade Bodens artilleriregemente, Arméartilleriregementet, Luft-

värnsartilleriregementet och Gotlands artillerikår erfordras i viss utsträck­

ning omändring av ridhus och stallar. Kostnaderna för ifrågavarande ändrings­

arbeten hava beräknats sålunda:

Vid Bodens artilleriregemente ................................................ kronor 25,000: —

» Arméartilleriregementet, vilket förlägges till det nuva­

rande Smålands artilleriregementes kasern ................. »

50,000: —•

» Luftvärnsartilleriregementet, vilket förlägges till nu­

varande Karlsborgs artillerikårs kasern ...................... »

25,000: —

» Gotlands artillerikår .............................................................. »

15,000: —

Summa kronor 115,000: —

För Arméartilleriregementets ballongbatteri, vilket avses att förläggas till­

sammans med regementet i övrigt, erfordras en ballonghall och ett vätgas-

verk för en beräknad sammanlagd kostnad av 160,000 kronor.

Göta ingenjörkår, vars nuvarande förläggningslokaler erfordras för Luft­

värnsartilleriregementet och en flygkår, avses att förläggas till Andra liv-

grenadjärregementets kasern i Linköping eller annat etablissement, som

genom den nya försvarsorganisationen bliver ledigt och därtill kan befinnas

lämpligt.

Kostnaderna för ordnandet av förläggningen hava beräknats sålunda:

Kungl

.

Maj:ts proposition nr 50.

1. Ridlms ............................................ ....................................... kronor 60,000: —

2. Vinterstall ..................................... ........................................ »

70,000: —

3. Sommarstall .................................. ........................................ » 20,000: -

4. Verkstadsbyggnad ........................ ....................................... » 100,000: —

Summa kronor 250,000: —

Fälttelegrafkåren föreslås bliva förlagd till nuvarande Svea artillerirege­

mentes kasern i Stockholm. För beredande av lämpliga lokaler för kårens

tygverkstäder erfordras ändring och inredning av därtill lämpliga befintliga

byggnader. Kostnaderna härför beräknas uppgå till 30,000 kronor.

Andra intendenturkompaniet är för närvarande förlagt i en förrådsbygg­

nad å Karlsborg. Denna förläggning är ur hygienisk synpunkt otillfreds­

ställande. Då genom kommendantskapets indragning kommendantskaps-

byggnaden icke mera erfordras för sitt hittillsvarande ändamål, torde den­

samma lämpligen böra tagas i anspråk för. att bereda intendenturkompaniet

en nöjaktig förläggning. Kostnaderna för de med hänsyn härtill erforderliga

ändringsarbetena hava beräknats till 30,000 kronor.

Sammanfattas vad i det föregående anförts, skulle alltså för verkställande

av de utav den nya försvarsorganisationen betingade byggnadsarbetena er­

fordras följande belopp:

107

Kuwjl, Maj: ta proposition nr 50,

1.

Förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband ..... kronor 115,000: —

Ballonghall och vätgasverk vid Arméartilleriregementet

100,000: —

3.

Göta ingenjörkårs förläggning ..........................................

»

250,000: —

4.

Verkstadsbyggnad vid Fälttelegrafkåren.........................

»

30,000: —

5.

Andra intendenturkompaniets förläggning......................

»

30,000: —

eller tillhopa kronor 585,000: —

Då större reparationsarbeten under krisåren i viss mån eftersatts å ena

sidan på grund av högt uppdrivna material- och arbetspriser, å andra sidan

emedan vissa materialier under denna tid voro så gott som oåtkomliga,

hava vissa etablissement ännu icke kunnat bringas i ett sådant skick,

att de årliga underhållskostnaderna kunna hållas till så lågt belopp,

som eljest vore möjligt. Genom anvisande av tillräckliga medel såsom en­

gångskostnader för utförande av dylika mera genomgripande reparations­

arbeten kan, som i det föregående blivit omförmält, det ordinarie underliålls-

anslaget för arméns byggnader undergå en icke obetydlig minskning. Här

avsedda reparationsarbeten omfatta huvudsakligen ersättning av förslitna

golv, reparationer av nedröstade tak samt verkställande av eftersatta mål-

ningsarbeten. Ifrågavarande reparationsarbeten hava beräknats draga en

kostnad av sammanlagt 500,000 kronor.

För ovan upptagna byggnads- och reparationsarbeten beräknas den sam­

manlagda kostnaden således uppgå till (585,000 + 500,000 —) 1,085,000 kronor.

För bestridande av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke

av riksdagen äskas, utan torde härför böra tagas i anspråk vissa av riks­

dagen redan beviljade och anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag,

vilka med hänsyn till den förestående försvarsrevisionen eller av annan anled­

ning ännu icke kommit till utförande och som enligt den av mig föreslagna

organisationen komma att bliva obehövliga.

De tillsvidare reserverade medel, som avse sådana under arméförvalt­

ningens fortifikationsdepartements förvaltning stående byggnadsföretag, vilka

icke kommit till utförande, äro angivna i nedanstående tablå.

Roparations-

arbetcn för

iståndsättando

av vissa

etablissement.

168

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 50.

Reserverade

Byggnadsföretag.

Anmärkningar.

medel.

Ökat stallutrymme vid infanteriet: Vinter- och

sommarstallar vid Norrbottens regemente

Underofficersbyggnad vid Gotlands infanteri­

regemente .........................................................

Kasernetablissement för 5 skvadroncr av

Skånska husarregementet..............................

Ökat stallutrymme vid kavalleriet: Stall för

Skånska husarregementet .......................

Förråd för andra fordon än vinterfordon:

Skånska husarregementet ......................

Ökat stallutrymme vid artilleriet: Stallar för

Karlsborgs artillerikår ...............................

Nya byggnader för Bodens artilleriregemente

Kasern och en befälsbyggnad ..............

46,000

13,500

173.500

118,400

9,500

54,920

-{

[Anstur, enär uppdrag om dessa

arbetens utförande icke erliål-

I lits.

Anstår, tills regementets förlögg-

ningsfråga blivit avgjord.

Nya byggnader för Norrlands artillerirege­

mente i Östersund: Sjukpaviljong, exercis-

lius, ridhus, sommarstall och uthus.......

Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästningsin-

genjörkompani: Sjukpaviljong ..................

^ (Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

!

!\beslut den 4 april 1917.

I

Anstår på gruud av Kungl. Maj:ts

beslut den 21 februari 1919.

Det reserverade beloppet utgör

behållning å anslaget.

Nytt kasernetablissement för Fälttelegraf kåren,

113,000

18,000

1,714.500

_ (Anstår på grund av Kungl. Maj ts

\ beslut den 16 juli 1919.

{

Austår på grund av Kungl. Mnj:t

6

beslut den 14 mars 1919.

_ {Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

\ beslut den 11 april 1919.

f Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

Nya byggnader för Bodens ingenjörkår: Ka-

J

beslut deu 16 maj 1919. Det

sern, ridhus och förrådsbyggnad ........... 227,485 07 | reserverade beloppet utgör be-

Nytt kasernetablissement för Norrlands ingen-

;

.

anslaget.

inrlcår

i

400

xnn _ (Anstår pa grund av Kungl. Majits

30 '

...................................................................................................................... 1,4

o

J,

j

UU ^ beslufc den 21 mars 1919.

FÖrplägnadsanstalt i Boden: Havremagasin

200,000 !_iAn®fc^r på grund av Kungl. Maj.ts

l beslut deu 24 januari 1919.

Förplägnadsanstalt i Hässleholm: Bageri ...

238,000

j

—pågrund av Kungl. Maj.

ts

Förp l ägn ads anstalt i Östersund: Kasern och

I b*!lut deu ma" 1919' . ,

2

^ •

o

7

ono l ! (Anstår pa grund av Kungl. Maj:ts

^

...................................................................... ’

^

\ beslut den 4 april 1919.

Havremagasin i Stockholrtt

.................................. 162,700

pa grund av Kungl Maj:ts

1

i l beslut den 11 april 1919.

Uppförande av skidförråd: Andra ocb fjärde

arméfördelningarnas förråd samt förråd!

j jAnstår, enär begärda merkost-

för krigsreserven i Stockholm

................ 203,500

j—j nader icke av Kungl. Maj:t an-

Ordnande av vinterförläqqninq: Exercishus

!

>. vis.ats'.

,

„ . . I

vid Västernorrlaiuls regemente

............... 53,000

1-4^” f**™* av

Maj:t8:

Torkrum vid vissa kasernetablissement: An-

^ es u en apri 919,

ordningar, som kräva särskilda till- eller

nybyggnader, ävensom sådana, som skulle!

....

.

.

.....

äga rum i för inkvartering av underoffi-

Anu8tar ‘jå,«mnd av ****'■

cerare avsedda lokalutrymmen ............... 616,461 301 beslut den 16 juli 1919. Det

------------------------ reserverade beloppet utgor be-

Summa kronor |

5,706.908 96 « hållningen å anslaget.

Av de i denna tablå omförmälda byggnadsföretag komina vissa att bliva

obehövliga på grund av den av mig föreslagna nya organisationen, under

det att andra icke alls eller endast i ringa mån därav beröras. Beträffande

dessa senare anser jag mig icke böra liär yttra mig, utan torde frågan om

dessa byggnadsföretags fullföljande böra göras till föremål för särskild om­

prövning. De byggnadsföretag åter, som genom den av mig föreslagna orga­

nisationen bliva obehövliga, äro följande:

Kuntjl. Maj:ls proposition nr ■')().

1(59

1. Ökat stallutrymme vid infanteriet................................ kr

2. Underofficersbyggnad vid Gotlands infanterirege­

mente ............................................ .....................................

3. Kasernetablissement för 5 skvadroner av Skånska

husarregementet.................................................................

4. Ökat stallutrymme vid kavalleriet................................

5. Förråd för andra fordon än vinterfordon...................

G. Ökat stallutrymme vid artilleriet ................................

7. Nya byggnader för Bodens artilleriregemente.........

G. Nya byggnader för Norrlands artilleriregemente ...

9. Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästningskompani

10. Nytt kasernetablissement för Fälttelegrafkåren .....

11. Nytt kasernetablissement för Norrlands ingenjörkår

12. Förplägnadsanstalt i Boden..........................................

13. Förplägnadsanstalt i Hässleholm ................................

14. Förplägnadsanstalt i Östersund...................................

15. Havremagasin i Stockholm ..........................................

16. Exercishus vid Västernorrlands regemente ............

onor

46,000:

»

13,500:

173,500:

»

118,400

9,500

»

54,920

»

217,20 2

»

113,000

»

18,000

»

1,714,500

»

1,439,500

»

200,000

238,000

»

87,800

162,700

53,000

Summa kronor 4,659,522

Av det till torkrum vid vissa kasernetablissement anvisade och reserverade

beloppet behöva med hänsyn till den föreslagna organisationen endast

100,000 kronor tagas i anspråk för ändamålet.

Summa reserverade medel för byggnadsföretag, vilka enligt den före­

slagna organisationen bliva obehövliga, blir alltså (4,659,522 + 516,461 =)

5,175,983 kronor.

Av ifrågavarande belopp torde 1,085,000 kronor böra tagas i anspråk för

bestridande av kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna bygg­

nads- och reparationsarbetena.

Av återstoden (5,175,983 — 1,085,000=) 4,090,983 kronor torde, på sätt i

det följande närmare omförmäles, 4,000,000 kronor böra disponeras för be­

stridande av byggnadskostnader m. m. för flygvapnet.

MaterielanskafFniiig.

Vid behandlingen av frågan angående den för hären erforderliga matcriel-

anskaffningen framställdes från de till försvarsrevisioneus förfogande ställda

sakkunniga högst avsevärda krav i förevarande avseende. Med hänsyn till

de härmed förenade kostnaderna fann revisionen sig emellertid nödsakad att

vidtaga mycket betydande inskränkningar i förhållande till vad som ur

militär synpunkt ansågs erforderligt.

Den av revisionen för hären utom dess flygväsende föreslagna materiel-

anskaffningen beräknades i stort sett på följande sätt:

Luftvärnsartilleri (inberäknad materiel för motorisering av

rörliga formationer).................................................................... kr. 3,000,000: —

För sv ars -

revisionen.

1024 års

försvarspro­

position ock

försvars­

utskottets

förslag.

Departements­

chefen.

170

Kungl. Maj:ts proposition nr ')(}.

Kulsprutegevär. Förutom viss depåmateriel beräknades för

varje infanterikompani ocli velocipedskvadron 12 samt

för varje beriden skvadron 6 kulsprutegevär....................... kr. 6,590,000: —

Kulsprutor. Förutom viss depåmateriel beräknades för varje

infanteribataljon 8 ock för varje ludspruteskvadron 4 kul­

sprutor. Därjämte avsågs viss materiel för’luftvärn .......... » 3,100,000: —

G asshjäd.............................................................................................. » 1,882,000: —

Diverse artillerimateriel (pansarbilar för kavalleriet, lyspisto-

ler, utskjutningsapparater för gevärsgranater m. m.)........... »

612,000: —

Infanteriartilleri ................................................................................ »

255,000: —

Mobiliseringsammunition .................................................................. » 9,895,000: —

Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning av viss

artillerimateriel ............................................................................. » 1,500,000: —

Fort ifka tor iska anordningar i Boden............................................ »

300,000: —

Badiomateriél....................................................................................... »

666,000: —

Strålkastare för luftvärnsartilleriet............................................... »

200,000: —

Ballongmateriel................................................................................... »

200,000: —

Tung pontonmateriel .......................................................................... »

250,000: —

Intendenturmateriel (pionjärmateriel för infanteriet, signal-

materiel m. m. ävensom industriens krigsorganisation i

vad avser viss intendenturmateriel) ........................................ »

417,000: —

Sjuk- och veterinärvårdsmateriel...................................................... » 1,000,000: —

Summa kr. 29,867,000: —

Enligt revisionens uppfattning borde detta belopp av statsfinansiella skäl

fördelas till utgående under en period av tio år.

Med hänsyn till den i 1924 års försvarsproposition föreslagna kärorgani­

sationen beräknades kostnaderna för materielanskaffning till 41,775,000 kronor.

Motsvarande kostnader beräknades av försvarsutskottet för den av utskottet

föreslagna begränsade organisationen till 21,000,000 kronor.

Givetvis bör kären förses med en tidsenlig ock efter våra förhållanden

avpassad beväpning ock utrustning. De militära myndigheterna kava i detta

hänseende framställt betydande krav. Av kostnadsskäl anser jag dock, att

materielanskaffningen bör begränsas till vad som måste anses vara ound­

gängligen nödvändigt. En viss begränsning är dessutom, såsom framhållits

i 1924 års försvarsproposition, påkallad av teknikens snabba utveckling,

varigenom materielen kan komma att jämförelsevis hastigt bliva omodern.

Med hänsyn till såväl sistnämnda förhållande som till kostnaderna finner

jag mig i likhet med min företrädare i ämbetet böra föreslå, att materiel­

anskaffningen i fred i allmänhet inskränkes till att omfatta tillgodoseendet

av det omedelbara mobiliseringsbehovet.

Beträffande den materiel, som jag med ovan angivna utgångspunkter

funnit mig böra föreslå till anskaffning, har jag i stort sett ansett mig böra

tillämpa enahanda beräkningsgrunder som de av revisionen följda. Här­

171

utöver liar jag funnit mig böra föreslå till anskaffning i begränsad omfatt­

ning viss av revisionen icke upptagen materiel, såsom mät- och observations-

materiel för artilleriet ävensom materiel för motorisering av tungt rörligt

artilleri m. m.

Kostnaderna för materielanskaffniug hava efter avdrag av kostnaderna för

den materiel, vartill 1924 års riksdag anvisat särskilda medel, av mig i stort

Kungl. MajUd proposition nr 50.

sett beräknats sålunda:

Luftvärnsartilleri.............................................................................. kr. 1,900,000: —

Kulsprutegevär. Behovet beräknas enligt motsvarande grun­

der, som av revisionen tillämpats ......................................... *

5,600,000: —

Kulsprutor. Behovet för infanteriet och kavalleriet beräk­

nas enligt motsvarande grunder, som av revisionen till-

lämpats. Beträffande kulsprutor för luftvärn beräknas

dock kostnaderna något högre ............................................... »

2,600,000: —

Gasskydd.............................................................................................. »

800,000: —

Motorisering av det tunga rörliga artilleriet samt av rörliga

luftvärn sformationer m. m........................................................ »

3,000,000: —

Mät- och obser vationsmateriel för artilleriet ............................... »

300,000: —

Diverse artillerimateriel (pansarbilar för kavalleriet, lyspisto-

ler, utskjutningsapparater för gevär sgranater)..................... »

400,000: —

Infanteriartilleri.............................................................................. »

150,000: —

Mobiliseringsammunition................................................................... »

2,500,000: —

Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning av viss

artillerimateriel ............................................................................ »

2,000,000: —

Fortifikatoriska anordningar i Boden.....................■................... »

300,000: —

Meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst .............. »

120,000: —

Badiomateriel .......................................................... » 700,000: —

Strålkastare för luftvärnsartilleriet............................................... »

500,000: —

Ballongmateriél.................................................................................... »

300,000: —

Tung pontonmateriel................................................. » 250,000: —■

Diverse fortifikationsmateriel (telegraf-, fält- och fästnings-

ingenjörmateriel samt järnvägsmateriel m. m.) ................. »

270,000: —

Intendentur materiel (pionjärmateriel för infanteriet, signal-

materiel m. m.)............................................................................. »

340,000: —

Sjuk- och veterinär vårdsmeder iel ........................................... »_600,000: •—

Summa kr. 22,630,000: —

För de synpunkter och beräkningsgrunder, vilka blivit tillämpade vid be­

räknandet av materielbeliov och kostnader, kommer vederbörande riksdags­

utskott att erhålla särskild redogörelse.

I årets statsverksproposition hava bland annat upptagits följande kost­

nader för materielanskaffning:

kulsprutegevär...................................................................................... kr.

1,200,000: —

kulsprutor.............................................................................................. »

200,000: —

gasskydd................................................................................................. »

180,000: —

miitmateriel för artilleriet ......................................................... » 52,000: —

Summa kr. 1,632,000: —

172

Av nämnda belopp hava (1,200,000 + 200,000 =) 1,400,000 kronor av riks­

dagen redan anvisats. Därest även övriga poster av riksdagen beviljas,

kommer den återstående kostnaden för materielanskaffning att minskas till

(22,630,000 — 1,632,000 —) 20,998,000 kronor.

I likhet med vad försvarsrevisionen förutsatt, finner jag mig böra föreslå,

att den här avsedda materielanskaffningen fördelas på en period av tio år.

I medeltal skulle alltså erfordras ett årligt anslag av i avrundat tal 2,100,000

kronor.

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband in. m.

I 1924 års försvarsproposition uttalades, att frågan om ersättning till kom­

muner till följd av indragning eller begränsning av dit nu förlagda truppför­

band borde göras till föremål för en ingående och allsidig utredning, sedan

beslut fattats om ny försvarsorganisation. Försvarsutskottet anslöt sig till

detta uttalande.

Sedermera har svenska stadsförbundet genom sin ordförande till mig

överlämnat resultatet av en av förbundet i detta ärende föranstaltad under­

sökning. Undersökningsresultatet har sammanfattats i en översikt över de

prestationer, de olika städerna fullgjort på grund av avtalen med kronan i

samband med truppförbandsförläggningarna, samt den ekonomiska inverkan,

en indragning av dit förlagda truppförband skulle medföra för dessa städer.

Jag anser mig icke böra i detta sammanhang närmare redogöra för inne­

hållet i denna översikt, som torde komma att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

I en samtidigt med nämnda översikt överlämnad skrivelse yttrar stads­

förbundet bl. a. följande:

»I huvudsak torde vederbörande städers förluster komma att bestå uti

dels den direkta förlust, som uppkommer genom att de engångskostnader,

vederbörande stad fått vidkännas för truppförläggningen, gå förlorade utan

motsvarande nytta för staden, dels den minskning i inkomster för städernas

affärsdrivande verk, som orsakas genom att regementena upphöra att vara

avnämare av gas, vatten och elektricitet, dels den minskning i skatter och

kommunala intäkter, som uppstår genom utflyttning av militärpersonal, dels

oelc slutligen den betydande indirekta förlust, städerna kunna komma att lida

genom minskad rörelse inom samhället och minskade förvärvsmöjligheter för­

stadens civila innevånare.

Beträffande engångskostnaderna, bestående i kontanta bidrag till militär-

etablissementens uppförande, upplåtelse av mark samt anläggning av led­

ningar, gator m. m., torde det väl icke vara tvivel underkastat, att staden

är berättigad till gottgörelse för dessa kostnader. I vissa fall torde denna

ersättning, i vad den avser upplåten mark, kunna ordnas på det sätt, att

staden till större eller mindre del återfår marken, såvida staden kan på

annat sätt tillgodogöra sig densamma, därvid dock hänsyn får tagas till det

värde, marken kan komma att äga i stadens hand. Till nu nämnda grupp

av kostnader torde ock böra hänföras utgifter, som staden möjligen fått vid­

Kiimjl, MajUs proposition nr 50.

17:5

kännas för att ordna sin stadsplan, sina kommunala inrättningar och sin

utveckling i övrigt med hänsyn till militärförläggningen, i den mån dessa

utgifter kunna anses gå till spillo genom förläggningens indragning. I fråga

om upphörandet av de avgifter, som regementena erlägga för leverans av

gas, vatten och elektricitet, torde städerna icke, sedan ersättning erhållits

för framdragna ledningar, kunna göra några ersättningskrav gällande under

annan förutsättning, än att de producerande verken givits ett omfång eller

försetts med anordningar, som direkt föranletts av leveransen till rege­

mentena och icke inom rimlig tid bliva behövliga för staden i övrigt. Något

anspråk på ersättning för förlorade skatter eller andra intäkter genom mili­

tärpersonalens bortflyttning eller genom samhällets tillbakagång i ekonomiskt

hänseende torde icke rättsligen kunna göras gällande. En annan sak är,

huruvida icke staten i allt fall här bör äga skyldighet att träda hjälpande

emellan. För somliga städer kan, beroende på de lokala förhållandena, en

indragning av militärförläggningen verka rent av förlamande. Detta kan icke

vara för staten likgiltigt. Staten måste hava skyldighet att se till, att icke

genom dess egna åtgöranden ett stadssamhälles ekonomiska möjlighet att

fullgöra de funktioner, som påvila ett ordnat samhälle, vedervågas. En viss

analogi kan härvid åberopas med förhållandena vid ändring i kommunal in­

delning. Då genom sådan ändring endera kommunens ekonomiska ställning

avsevärt försvagas, skall enligt lag den andra kommunen därför giva skälig

ersättning. Med så mycket större skäl bör ersättningsskyldighet åligga

staten, om densamma genom sina åtgöranden väsentligt försvagar en kom­

muns ekonomi. På vad sätt och under vilka villkor en dylik ersättning

skall utgå, måste givetvis göras till föremål för särskild prövning.

Hela ifrågavarande spörsmål är, såsom i 1924 års försvarsproposition ut­

talades, av komplicerad art. Lämpligast synes vara, att, sedan definitivt be­

slut fattats om vilka truppförband som skola indragas, uppdrag lämnas åt

eu särskild kommission att efter ingående undersökning samt förhandling

med de berörda städerna framlägga förslag i ersättningsfrågan. Ett uttalande

av statsmakterna redan på förhand om ett dylikt tillvägagående skulle säker­

ligen lugna den* oro, som icke utan skäl förefinnes inom de städer, där in­

dragning av militärförläggningarna satts i fråga.»

Även jag förutsätter, att sedan beslut fattats om ny försvarsorganisation,

en allsidig undersökning företages rörande den ersättning, som det i följd

av träffade avtal eller på grund av billighetsskäl må vara nödvändigt att be­

reda städer, vilka beröras av de med den nya ordningen följande inskränk­

ningarna i truppförbandens antal. Huruvida denna undersökning och där­

med sammanhörande förhandlingar med de berörda städerna bör anförtros

åt en särskild kommission eller utföras av vederbörande myndigheter, torde

i sinom tid böra bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

KniujL Maj tis proposition nr 50.

174

liungl, Maj:t$ proposition nr 50.

V. Övergången till den nya härordningen.

1. Allmänna synpunkter.

Den av mig föreslagna nya härordningen innebär i många avseenden

stora förändringar, varför övergången till densamma i flera fall torde bliva

förenad med avsevärda svårigheter. Särskilt gäller detta den föreslagna in­

dragningen av vissa infanteriregementen med därav följande omläggning av

inskrivnings- och värnpliktsväsendet m. m. Med hänsyn härtill måste en

alldeles särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan, huru denna övergång skall

på lämpligaste sätt ordnas. Då de härför erforderliga bestämmelserna

komma att bliva synnerligen omfattande, torde något i detalj utarbetat

förslag i förevarande hänseende icke lämpligen vare sig kunna eller böra

nu framläggas. Jag finner mig därför böra inskränka mig till att angiva de

allmänna grunder, efter vilka övergången lämpligen synes böra ske. De för

övergången erforderliga närmare bestämmelserna torde, såsom i 1924 års

försvarsproposition förutsatts och jämväl av 1924 års försvarsutskott till­

styrkts, böra utfärdas av Kungl. Maj:t, i likhet med vad i dylika fall tidi­

gare skett.

Övergången till den nya organisationen skulle enligt 1924 års försvars­

proposition taga sin början på hösten året efter det, under vilket beslutet

i härordningsfrågan fattats. Detta torde ock varit möjligt, enär de då före­

slagna förändringarna i huvudsak inskränkte sig till kaderminskning inom

de bestående förbanden, under det att infanteriregementena jämte det till

nämnda regementen sig anslutande inskrivningsväsendet ävensom landstorms-

organisationen praktiskt taget skulle förbliva orubbade.

Annorlunda bliver förhållandet med den av mig föreslagna organisationen.

Enligt densamma avses såväl en allmän minskning av befälskadern inom

samtliga truppförband som indragning av ett jämförelsevis stort antal förband.

En indragning av truppförband komplicerar redan i och för sig över-

gångsspörsmålet, därigenom att en del av personalen vid de indragna trupp­

förbanden, för tillgodoseendet av såväl statsintresset som erforderlig billighet

gent emot denna personal, måste fördelas på de kvarvarande förbanden, ett

arbete, som torde komma att bliva både tidsödande och besvärligt. Men

även om detta arbete skulle kunna genomföras på jämförelsevis kort tid,

bliver det av skäl, som jag i det följande kommer att angiva, icke möjligt

att i full omfattning genomföra övergången inom den tid, som tidigare

hållits för sannolik.

Som ovan antytts, sammanhänger nämligen organisationen av hela in­

skrivningsväsendet och landstormen med infanteriregementena. En indrag­

ning av dylika förband i den omfattning, som av mig föreslagits, medför

sålunda en genomgripande omgestaltning av landets indelning i inskriv­

nings- och rullföringsområden med vad därtill liörer samt en omläggning

av den nuvarande landstormsorgauisationen. Men härtill kommer ytterligare

175

on omständighet, som kräver allvarligt beaktande, nämligen kravet på att

såväl under övergångsperioden som vid tidpunkten för den nya organisa­

tionens ikraftträdande hava ett ordnat mobiliseringsviisende.

En ingående undersökning av nu berörda förhållanden har givit vid

handen, att ett ordnat genomförande av övergången till den föreslagna orga­

nisationen icke kan äga rum redan hösten och vintern 1926—1927, utan att

det bliver nödvändigt att framskjuta organisationens fullständiga ikraft­

trädande till omedelbart efter repetitionsövningarna hösten 1927.

Då emellertid minskningen i kostnaderna härigenom skulle inträda först

något senare, har jag undersökt möjligheterna att, för motvägande av detta

förhållande, tidigare än eljest varit avsett verkställa en allmän kaderminsk­

ning inom de nu bestående förbanden. Jag har härvid funnit det möjligt

att redan instundande höst och vinter genomföra en dylik minskning. Sam­

tidigt härmed torde antalet stamhästar vid armén böra reduceras och orga­

nisationen vid samtliga truppförband i allt väsentligt ordnas i överensstäm­

melse med den nya organisationen. Jämväl de övertaliga truppförbanden

skulle sålunda från och med hösten och vintern 1925—1926 till tiden efter

repetitionsövningarna hösten 1927 erhålla samma begränsade organisation som

de truppförband, vilka enligt det av mig framlagda förslaget skulle bibehållas.

En beräkning av kostnaderna för övergångens genomförande på här före­

slaget sätt utvisar, att kostnaderna för hela övergångstiden endast bliva

omkring 3,7 miljoner kronor högre, än om övergången i dess helhet genom­

fördes i en enda omgång vintern 1926—1927. Ur statsfinansiell synpunkt

torde det sålunda icke vara av större betydelse, vilketdera sättet som väljes

för övergångens genomförande.

I enlighet med det ovan anförda finner jag mig böra föreslå, att över­

gången till den nya härorganisationen ordnas i tvenne omgångar på i huvud­

sak följande sätt, nämligen:

1) genom en allmän kaderminskning och begränsning i övrigt av de nu

bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse med den av

mig föreslagna truppförbandsorganisationen, vilka åtgärder skola genomföras

hösten 1925 och vintern 1925—1926, samt

2) genom indragning av övertaliga truppförband, vilken äger rum omedel­

bart efter repetitionsövningarna hösten 1927.

Endast på detta sätt torde kraven på att övergången genomföres med

ordning och reda samt under någorlunda tryggade mobiliseringsförhållanden

bliva tillgodosedda, samtidigt med att de statsfinansiella synpunkterna bliva

behörigen beaktade.

För den vid försvarsväsendet anställda personalen torde övergångens an­

ordnande i tvenne omgångar även medföra en avsevärd lättnad, enär nämnda

personal — detta gäller särskilt den stora manskapspersonal, som enligt

härordningsförslaget bliver övertalig — därigenom lättare torde komma att

upptagas av den allmänna arbetsmarknaden.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att i föreliggande förslag, så­

som framgår av vad jag anfört under »Allmänna grunder för lantförsvarets

Kung], Maj:t* proposition Nr 50.

176

ordnande», i viss omfattning räknas med uppsättandet av reservtrupper

under de närmaste övergångsåren, för vilket ändamål den till övergångsstat

överförda befälspersonalen är avsedd att tagas i anspråk. Åt övergångsstaten

bör därför givas en i möjligaste mån fast organisation. Inom varje arméfördel-

ningsområde (Övre Norrlands och Gotlands militärområden) synes sålunda den

övertaliga befälspersonalen böra uppföras å särskilda stater, upptagande det

för ändamålet bestämda antalet officerare m. m. Oavsett det förhållandet,

att överföringen av den övertaliga personalen därigenom i och för sig torde

kunna genomföras på ett mera planmässigt sätt, synes ett sådant förfarings­

sätt vara ägnat att befrämja en ändamålsenlig redovisning, utbildning och

användning av personalen i fråga.

2.

Värnplikten.

Av de i förslaget till ny värnpliktslag intagna bestämmelserna angående

denna lags ikraftträdande framgår, att lagen är avsedd att tillämpas från

och med den 1 januari 1926. Bestämmelserna hava i övrigt avfattats enligt

i huvudsak samma grunder, som tillämpats i 1924 års försvarsutskotts förslag.

På grund av den ovan föreslagna övergången till den nya organisationen

i tvenne omgångar har det emellertid synts erforderligt att i lagförslaget

vidtaga en mindre ändring, i syfte att under första övergångsperioden bereda

möjlighet att avpassa linjekontingenternas storlek med hänsyn till organi­

sationens omfattning.

3. Organisationen.

Såsom i det föregående framhållits, har jag ansett mig böra utgå ifrån,

att övergången till den nya organisationen genomföres i tvenne omgångar,

den första med början under hösten 1925 och vintern 1925—1926, den andra

vid motsvarande tidpunkt 1927—1928. De närmare bestämmelser, vilka härför

erfordras, äro i allmänhet av den natur, att det bör ankomma på Kungl.

Maj:t att efter vederbörande militärmyndigheters hörande därom besluta.

Beträffande det sätt, varpå de av föreliggande förslag betingade personal­

indragningarna böra genomföras, är däremot riksdagens medverkan erfor­

derlig. Jag anser mig därför kunna inskränka mig till att här behandla

detta och i samband därmed stående spörsmål.

Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen kan

man i stort sett skilja mellan tvenne olika huvudgrupper, nämligen sådan

personal, som innehar fullmakt eller konstitutorial på sina beställningar, och

sådan personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande. Den

förra gruppen utgöres av officerare och underofficerare ävensom civilmilitär

och en del civil personal, den senare av arméns manskap ävensom viss

annan personal i arvodesbefattningar (maskinister, eldare m. fl.).

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

177

Det antal officers- och underofficersbeställningar, som enligt liärordnings-

förslaget skall indragas, är, såsom framgår av efterföljande »Tabell, utvisande

övergångsförhållandena för officerare och underofficerare med vederlikar

vid armén» jämte därtill hörande sammandrag, högst betydande. Samman­

lagt bliva 858 officerare, 1,005 underofficerare, 271 musikunderofficerare samt

164 civilmilitära och civila beställningshavare (därav 47 regements- m. fl.

pastorer) övertaliga. Härifrån böra emellertid frånräknas 28 officerare och

204 underofficerare, vilka erfordras för upprätthållandet av motsvarande

antal nytillkomna arvodesbefattningar, varigenom antalet övertaliga officerare

och underofficerare reduceras till 830 respektive 801.

Ovan angiven personal fördelar sig å de båda övergångsperioderna i stort

sett sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1. över-

2. över-

gängs-

gångs-

Summa

perioden

perioden

Officerare.............................

249

581

830

Underofficerare ................................

407

394

801

Musikunderofficerare................................

152

119

271

Civilmilitär och civil personal (utom regements-

pastorer) ....................................

14

103

117

I likhet med försvarsrevisionen håller jag före, att sådana former för

övergången böra väljas, att personalen icke bliver alltför mycket lidande

därpå, samtidigt som det ur statens synpunkt är av icke mindre vikt, att

organisationen snarast möjligt genomföres med hänsyn till det med den nya

organisationen åsyftade nedbringandet av försvarskostnaderna.

I överensstämmelse härmed torde övergången böra ske på så sätt, att

den vid början av vardera övergångsperioden övertaliga personalen omedel­

bart överföres till övergångsstat, i regel utan möjlighet till befordran på aktiv

stat. Vid bestämmandet av den personal, som skall överföras på övergångs­

stat, torde de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 648) angivna allmänna syn­

punkterna böra tjäna till ledning. För att underlätta övergångsförfarandet,

särskilt beträffande urvalet av personal för ledande befattningar, torde

Kungl. Maj:t böra beredas möjlighet att i erforderlig omfattning till över­

gångsstat överflytta personal av högre tjänstegrad än som enligt organisa­

tionen skall indragas, allt under förutsättning att antalet beställningar, som

skall överföras till övergångsstat, icke härigenom ökas. I vad mån under

övergångstiden befordran å aktiv stat bör anstå, tillkommer givetvis Kungl.

Maj:t att med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter pröva.

Vid de truppförband, som under andra övergångsperioden skola indragas,

torde officers- och underofficersrekryteringen snarast böra upphöra.

I fråga om den övertaliga personalens tjänstgöringsskyldighet och avlö­

ningsförmåner m. m. ansluter jag mig till de av 1924 års försvarsutskott för­

ordade grunderna.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

224124 12

Övergångs-

förhållanden

för officerare

och under­

officerare

m. fl.

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Tabell

utvisande överg&ngsförhållandena för officerare och underofficerare

med vederlikar vid armén.

F

ör

efi

pe

rs

onal1

Antalb

csl

under 1. ö

perio

o: a

S 1'

•-s ®

po

S

a

g*

<3 <3

2

>

sL o

Oq' £

O?

ö*

S o: »

2 3 2.

5.2

m

2 o s:

rr ^ oa

2 <2 sS

3

g g

>

■<

|

05

L s°

cT~

\

a

h

-

cj

T

<x>

o»

Cli < p:

s 3 S

crq 3

1° 5'

ri? <8

t» £

•s c

a o

o’

2*

Is

@ u_a

Sf —

v-

<*5

05

~

05

»

å S-

O 3

3 S S.

■5

g

P

jO “

O 3 ^

CO ö

g S-

05

O

02

<*£

to

u*

1

o

3

4

5

6

A. Aktiv personal.

Högre staber m. m.

Generalspersoner (lön: 0.8)...............

Generalspersoner eller överstar (lön:

12

12

5

—

10

9

2

+ 4

1 16

0.7 eller 0.6) ....................................

5

—

Överstelöjtnanter och majorer .......

22

25

+ 3

27

+ 2

i

Kaptener (ryttmästare) .....................

34

59

+ 25

59

—

—

Löjtnanter

....................................................

—

13

+

13

13

—

—

Fältläkare................................................

6

6

—

4

2

5

Regementsläkare .................................

7

7

—

7

—

i

Bataljonsläkare ...................................

7

6

1

5

1

—

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ...

44

44

—

30

14

—

Fältveterinärer .....................................

6

6

—

4

2

4

Regementsveterinärer.........................

2

2

—

2

—

—

Bataljonsveterinärer ...........................

3

2

1

1

1

2

Infanteriet.

Överstar

......................................................

27

27

—

18

9

26

Överstelöjtnanter och majorer .......

112

84

28

57

27

98

Kaptener ................................................

424

287

137

196

91

359

Löjtnanter................................................

645

531

} 28

361

]

233

—

Underlöjtnanter (fänrikar) ...............

114

200

137

—

Fanjunkare .........................................

366

228

138

156

72

} 530

Sergeanter .............................................

724

509

215

347

162

Musikfanjunkare (musikdirektörer)..

28

28

107

38

]•

63

166

Musiksergeanter....................................

274

167

94

Regementsläkare .................................

26

26

—

17

9

18

Bataljonsläkare ....................................

26

26

—

17

9

18

Gevärs-(vapen-)hantverkare...............

28

28

—

19

9

10

Förrådsvaktmästare ...........................

28

28

—

19

9

Kavalleriet.

1

Överstar...................................................

8

8

—

4

6

Överstelöjtnanter och majorer .......

13

8

5

4

4

13

Ryttmästare............................................

66

57

9

29

28

63

Löjtnanter................................................

126

106

20

54

52

—

Underlöjtnanter (fänrikar) ...............

46

41

5

21

20

—

Fanjunkare ............................................

57

41

16

21

20

} 70

Sergeanter

............................................................................................

96

73

23

37

36

Musikfanjunkare (musikdirektörer)..

8

8

—

4

4

1 21

Musiksergeanter....................................

36

27

9

7

20

Regementsläkare....................................

2

• --

2

—

—

2

Bataljonsläkare ....................................

8

8

—

4

4

2

Regementsveterinärer .......................

4

4

—

1

3

1

Bataljonsveterinärer ...........................

10

4

6

3

1

2

Gevärs-(vapen-)hantverkare ...............

10

8

2

4

4

4

Kungl. Mäjtfs proposition nr

.50.

179

►oro

►i

O *}

§ >

D. S.

3 E.

O. g

a, 5

-j ce

crq pr

2

B, B

oT £

< 2

<3 ^3

®

2

K

►

1

<5

p 2

•— ro

Cfc

< O

be st

äl

li

1.ö

v

er

p

er

io

d

er

5* O.

II’

o C

H 3

b

es

tä

lli

:fo

re

li

g

fö

rs

la

g

O ol M

8g;

m

> B a

B

2

p

2

.

c

3

ooq

O»"

S-c ~

er>

H-

O

to

oq iz.

S° »

B Oq

oq fs

00

^

° re

1

g-?

B

oq

p B

^ B

CC t-i

C

l

, O ce

O o

1

5‘

OQ

OO ►_*

05

0

u>

c«

1

2

3

4

5

6

Överstar...................................................

8

8

_

8

8

Överstelöjtnanter och majorer .......

34

12

28

6

43

Kaptener ................................................

153

119

34

96

23

131

Löjtnanter................................................

171

184

\

150

34

_

Underlöjtnanter och fänrikar...........

84

71

/

55

16

_'

Styckjunkare .........................................

132

77

55

61

16

| 208

Sergeanter .........................................

267

167

100

133

34

Musikfanjunkare (musikdirektörer)..

9

9

—

6

3

j- 29

Musiksergeanter.................................

52

27

25

6

21

Begementsläkare....................................

7

7

—

5

2

3

Bataljonsläkare ....................................

6

6

—

5

1

3

Begementsveterinärer...................... .

5

5

—

3

2

4

Bataljonsveterinärer............................

7

7

—

4

3

1

Departementsskrivare .......................

7

7

—

2

5

2

Fortifikationen.

Överstar ..................................................

3

3

—

3

—

3

Överstelöjtnanter och majorer .......

14

12

2

12

—

14

Kaptener ................................................

58

50

8

44

6

28

Löjtnanter................................................

54

52

2

52

—

—

Underlöjtnanter (fänrikar) ...............

28

22

6

22

—

—

Fanjunkare .........................................

49

37

12

31

6

} 51

Sergeanter ........... ..................................

98

72

26

60

12

Musikfanjunkare (musikdirektörer)..

2

l 4

—

1 4

Musiksergeanter....................................

7

i 4

—

; 4

Begementsläkare....................................

2

2

—

—

2

1

Bataljonsläkare .....................................

1

1

—

3

+

2

2

Bataljonsveterinärer............................

Departementsskrivare och fortifika-

2

2

—■

3

+ 1

1

tionskassörer ............................. ......

16

16

—

9

7

9

Gevärs-(vapen-Ihantverkare...............

5

4

i

4

—

1

Tygverkmästare och tyghantverkare

33

28

5

28

—

5

Förrådsvaktmästare ............................

5

5

4

1

1

Trängen.

Överste ...................................................

1

1

—

. 1

—

1

Överstelöjtnanter och majorer .......

6

6

—

4

2

5

Kaptener ...............................................

28

25

3

18

7

27

Löjtnanter................................................

36

33

3

26

7

—

Underlöjtnanter (fänrikar).................

12

12

—

11

1

—

Fanjunkare ............................................

29

27

2

18

9

|

30

Sergeanter ..............................................

61

46

15

36

10

Musiksergeanter....................................

12

6

6

2

4

5

Begementsläkare....................................

6

6

—

4

2

4

Bataljonsläkare ....................................

6

6

—

4

2

3

Bataljonsveterinärer............................

5

5

—

4

1

2

Hantverkare............................................

23

20

3

14

6

7

Förrådsvaktmästare . .........................

6

6

—

4

2

—

Intendenturkären.

Överstar .................................................

3

2

1

2

—

3

Överstelöjtnanter och majorer .......

13

13

—

13

—

7

Kaptener.................................................

88

82

6

59

23

25

Löjtnanter................................................

10

10

—

9

1

—

Förvaltare (fanjunkare) .....................

79

76

3

55

21

} 4a

Sergeanter ..............................................

16

10

6

10

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

O

•3

CA

2 *1

S >

Oj S

P <rt-

*

P

o: a

3 B-

P ts»

g. B

er; p^

eg &S5

§ 9 »

>

◄

| <73

1 2°

i

®

*3 _

2 . er

po P

3 -•

o:

er

•t o: p

2 eg »

«<7q

- P>

:> p

o' os

Oj

■< p:

p

p

B t -

<7Q B

CD P

2 P

5

Oj 2

CD SJ Cd

» 2-

p

:

Ä* t=

er; B

a

a

b

.

®

g

2

g.

B -• B

O

j

O oo

o o pr

h-*

co

•“

CO

tö

u»

it

B M

^

p

§ 5.

Ot

er;

1

2

3

4

5

6

B. Reservstatspersonal.

Generalsperson .....................................

1

—

... _

—

—

1

Överstar i högre löneklassen...........

—

—

—

—1

—

—

»

» lägre

»»

...........

5

—

—

2

3

4

Majorer....................................................

Kompaniofficerare i högsta löne-

23

—

46

55

+ 23

+ 47

20

8

klassen

................................................................

8

—

—

Kompaniofficerare i mellersta löne­

klassen ................................................

Kompaniofficerare i lägsta löne-

55

—

— '

95

+ 40

55

+ 59

35

klassen ................................................

51

—

—

110

Underofficerare i högre löneklass...

20

---- ‘

' ---

30

+ 10

20

»>

» lägre

»

55

—

—

35

20

51

Fältläkare................................................

1

—

—

1

—

1

Regementsläkare....................................

2

—

—

2

*—

2

Anm. Det antal beställningshavare, som beräknats förefintligt den Vii 1925, har er­

hållits på så sätt, att det den Vi 1925 befintliga antalet minskats med den beräknade avgången

under tiden Vi—Vn 1925, varjämte antalet underlöjtnanter och fänrikar ökats med de

kadetter, som under 1925 beräknas bliva utexaminerade från krigsskolan.

Sammandrag' ar antalet beställningar, avsedda att överföras till övergångsstat.

1

• -

>

3 £

Att överföras på

o- s ""

övergångsstat

w

o:

<74

2

. P

3 £

P

p

P

p

W

P

<SO-

P

>

►-*

P•-f

Hrj

OH

05

pr

p

c+

*-!

p:

P

(74 '

In

tc

nd

en

l

kå

re

n

S

u

m

ra

CA

•

—•

= tf

a Et

s |l

i.

om­

gång-

2.

om-

gäng-

Sum­

ma

er

p•-i

p

<rt-

cT

c+-

P

O

p

p

p

P

p

^

p

H

en

en

Generalspersoner...................

2

2

_

__

2

2

Överstar...................................

Överstelöjtnanter och

9

4

i

14

4

i

9

10

majorer ...............................

—

55

9

18

2

2

—

86

5

44

37

81

Kaptener (ryttmästare).......

—

228

37

57

14

10

29 375

25

173

177

350

Löjtnanter

................................................................

—

261

72

34

2

10

1 380

13

48

319

367

Underlöjtnanter (fänrikar)...

—

—

25

16

6

1

—

48

—

11

37

48

Fanjunkare m. fl

........................................

—

210

36

71

18

11

24 370

—

226

144

370

Sergeanter

...............................................................

—

377

59 134

38

25

6 639

—

385

254

639

Musikfanjunkare m. fl

..................

—

—

4

3

2

—

—

9

—

2

7

9

Musiksergeanter

......................................

—

170

29

46

7

10

—

262

—

150

112

262

Fältläkare

...............................................................

2

—

—

—

—

—

—

2

—

—

2

2

Regementsläkare

.......................................

—

9

2

2

2

2

—

17

—

2

15

17

Bataljonsläkare ...................

2

9

4

1

—

2

—

18

2

1

15

16

D:o vid fältläkarkåren .......

14

—

—

—

—

—

—

14

—

—

14

14

Fältv eterinärer.......................

2

—

—

—

—

—

—

2

—

—

2

2

Regementsveterinärer .......

—

—

3

2

—

—

—

5

—

2

3

5

Bataljons veterinärer ...........

Departementsskrivare och

2

—

7

3

—

1

—

lo

12

1

7

5

12

12

12

fortifikationskassörer.......

—

—

—

5

7

—

—

—

—

Tyghantverkare m. fl...........

—

—

—

—

5

9

—

14

—

3

11

14

Gevärshantverkare...............

—

9

6

—

1

—

—

16

—

2

14

16

Förrådsvaktmästare ...........

—

9

—

—

1

2

—

12

—

—

12

12

181

Övergången till den nya organisationen torde alltså för nu berörda personal­

grupper böra ordnas enligt följande allmänna riktlinjer.

1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya

staterna, uppföres å övergångsstat. A sådan stat äger, med nedan nämnda

undantag, icke någon annan befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).

2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller tvångs­

vis. Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisations­

frågan av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum dels under

hösten och vintern 1925—1926, dels vid tiden för den nya organisationens

fullständiga ikraftträdande hösten 1927 och vintern 1927—1928. Beställnings-

havare, som tvångsvis överförts, må dock inom viss av Knngl. Maj :t bestämd

tid kunna beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning, inträda i

de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt övergångna

personalen.

3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön åtnjuta det

belopp, han vid avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande tjänste-

grad skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträdet i pensionsåldern

bibehålla samma belopp som pension. Dylik beställningshavare skall intill

uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod-tjänstgöra det dag­

antal, som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag. Under

tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder tjänstgörings-

traktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.

4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger under en tid av ett år,

räknat från slutet av det budgetår, under vilket han överföres till över­

gångsstat, uppbära avlöning enligt de närmast före övergången till denna

stat gällande grunder. Efter nämnda tids förlopp bibehålies den då inne­

havda lönen, dock beräknad efter A-ort.

Befordran till högre lönegrad eller uppflyttning till högre löneklass må

äga rum enligt följande grunder:

a) löjtnant, underlöjtnant eller sergeant, som vunnit befordran till kapten

respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), må, om han

överflyttas till övergångsstat, tilläggas lön såsom kapten respektive löjtnant

eller fanjunkare från och med den tidpunkt, då han — därest de för bud­

getåret 1925—1926 fastställda staterna fortfarande varit gällande — kan be­

räknas skolat hava kommit i åtnjutande av lön på stat i sådan beställning;

b) personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning, som enligt

organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i

anspråk för ständig tjänstgöring, erhåller såväl uppflyttning i löneklass enligt

för aktiv personal gällande grunder som befordran till högre lönegrad å

övergångsstat närmast efter jämnårig dylik personal å aktiv stat;

c) uppflyttning till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande vid

överflyttningen till övergångsstat tillhör, må i övrigt äga rum i mån av

fullgjord tjänstgöring. Härvid må före överflyttningen fullgjord tjänstgöring

å aktiv stat tillgodoräknas vederbörande, och skall sex månaders effektiv

tjänstgöring å övergångsstat anses motsvara ett års tjänstgöring å aktiv stat.

Knngl. Majts proposition nr

.5

0.

182

Övergångs-

förhållanden

för manskap.

Försvars-

revisionen.

Svenska

furir för­

bund et.

Arméförv ält­

ning en.

1924 års

försvars-

proposition.

1924 års

försvars­

utskott.

Efter uppnådd pensionsålder utgår till tvångsvis överförd beställnings-

liavare pension med samma belopp som till motsvarande personal å aktiv

stat.

Tvångsvis överförd beställningsliavare är underkastad full tjänstgörings­

skyldighet. Den årliga tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det

dagantal, som motsvarar en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag.

ATd kortare tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder

tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänst­

göringsorten. A id långvarigare tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen

efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning

för flyttning till och från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas veder­

börande enligt vanliga regler. A id tjänstgöring å bostadsorten må avlö­

ningen utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.

5. Personal, som är boende i kronans hus, må, där så utan olägenhet

kan ske, kvarbo därstädes intill den 1 oktober närmast efter det budgetår,

med vars utgång rätten till full avlöning enligt vederbörlig ortsgrupp upphör.

Pörsyarsrevisionen har anfört, att arméns manskap endast undantagsvis

inriktat sig på en längre tjänstetid; när kontraktet utginge, vore vederbö­

rande, därest så påfordrades, skyldig att lämna tjänsten. Någon anledning

att för denna personals vidkommande föreslå särskilda åtgärder för över­

gångens underlättande syntes därför icke föreligga.

Svenska furirförbundet har i sitt yttrande över försvarsrevisionens be­

tänkande och förslag i fråga om övergången anfört, att furirernas anställ­

ningsform, kontrakt, visserligen icke juridiskt kunde förbinda till någonting,

men att det, med hänsyn till att ett mycket stort antal furirer hade en jäm­

förelsevis lång tjänstetid samt många därtill bildat familj och inriktat sig

på fortsatt tjänstgöring vid försvarsväsendet, måste anses vara oförenligt

med billighet och rättvisa att vid organisationens genomförande frånkänna

dem, som bleve övertaliga, rätt till varje ersättning. Furirförbundet före­

sloge för sin del, att dylika furirer erhölle två års lön jämte visst tillägg

därutöver för familjeförsörjare.

Även arméförvaltningen har ansett, att äldre furirer, som genom inskränk­

ningar i organisationen bleve övertaliga, borde — i den mån de icke kunde

erhålla civila anställningar — beredas viss kompensation härför, exempelvis

i form av särskilda avskedspremier utöver de premier av sådant slag, som

enligt eljest gällande bestämmelser kunde tillkomma dem.

I 1924 års försvarsproposition föreslogs, att sådana familjeförsörjare och

äldre personal, som på grund av inskränkningar i härorganisationen blivit

övertaliga, skulle under ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder

övergången i stort sett skulle äga rum, erhålla full lön. På Kungl. Majrts

prövning borde det därjämte bero, huruvida i särskilt ömmande fall någon

ersättning härutöver borde utgå.

Även 1924 års försvarsutskott ansåg, att ersättning i vissa fall här borde

utgå. Då emellertid den tid, som stod utskottet till buds för frågans be­

handling, icke medgav uppgörandet av något förslag till densammas definitiva

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

ordnande, ansåg utskottet, att frågan borde liänskjutas till Kungl. Maj:t med

anhållan om förnyad utredning och framläggande av ett därpå grundat för­

slag till innevarande års riksdag. Härvid borde beaktas, att ersättningen

till manskapet, som i regel icke inriktat sig på längre tids anställning vid

krigsmakten, syntes böra begränsas till den äldre*personalen, särskilt familje­

försörjare.

Enligt det föreliggande organisationsförslaget kommer manskapsstyrkan

Departements-

att i förhållande till 1914 års härordning minskas med följande antal, näm- <Wen-

ligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

183

1. över­

gångs­

perioden.

2. över­

gångs­

perioden.

Summa

Furirer av 1. klassen ....................................................

64

171

235

» » 2. » ....................................................

246

410

656

Övrigt manskap.................................................................

4 647

1627

6 274

Musikfurirer.........................................................................

12

36

48

Övrigt musikmanskap ....................................................

355

90

445

Härvid är dock att märka, att ovan angivna antal — särskilt gäller detta

de meniga volontärerna — vid övergångens genomförande torde hava i

väsentlig grad reducerats till följd av vakanser. I sådant avseende må

erinras om den tidigare beslutade, till 20 k 25 procent uppgående vakans­

sättningen av antalet manskapsbeställningar enligt stat ävensom därom, att

vakanserna inom nämnda beställningar enligt årets statsverksproposition

beräknats till omkring 30 procent av berörda antal. Med hänsyn härtill

samt till det förhållandet, att det äldre underbefälets kontrakt i allmänhet

endast förlängas för ett år i sänder, synes något hinder ur denna syn­

punkt i allmänhet icke möta för organisationens genomförande på av mig

föreslaget sätt.

För erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets utbildning, befordran

och avgång m. m. synes det, såsom i 1924 års försvarsproposition föreslagits

och av försvarsutskottet jämväl tillstyrkts, under övergångstiden böra vara

medgivet att, oberoende av vakansförhållandena, årligen antaga det enligt

den nya organisationen normalt erforderliga rekrytantalet. Yid de trupp­

förband, som äro avsedda att indragas, torde nyanställning av volontärer

icke vidare böra ske i annan mån än som erfordras för fyllande av under­

befälsbeställningarna under första övergångsperioden.

Vidkommande frågan om ersättning åt övertaligt äldre underbefäl har vid

ärendets beredning inom departementet av en tillkallad representant för

furirkåren bland annat föreslagits, att ersättning skulle utgå till övertaligt

underbefäl enligt följande grunder. Dylikt underbefäl, som genomgått furir-

skola, skulle, därest han innehade minst tre tjänstår och rekapitulerat, efter

fulla tre års tjänst erhålla ett års lön, vilken ersättning för varje ytterligare

tjänstår skulle ökas med */3 av denna lön. För familjeförsörjare borde därutöver

Övergängs-

forhällanden

för övrig

personal.

utgå étt tillägg med 200 kronor för varje familjemedlem utöver en. Slut­

ligen har ifrågasatts dels kontant ersättning för naturaförmåner, därest

gällande kontrakt skulle brytas, dels flyttningsersättning, därest underbefäl

i samband med omorganisationen skulle transporteras från ett truppförband

till ett annat.

•

När det nu gäller att på lämpligt sätt avpassa den ersättning, som skäli­

gen bör tillkomma äldre övertaligt underbefäl, torde detta i stort sett kunna

ske efter de av personalrepresentanten angivna grunderna. En viss be­

gränsning synes dock erforderlig. Sålunda torde ingen ersättning böra utgå

till den, som innehaft fast anställning under kortare tid än fyra år, samt

ersättningen böra begränsas till högst två års lön i innehavande löneklass.

Vidare torde tillägget för varje tjänstår utöver fyra böra beräknas efter 1/4 av

begynnelselönen i vederbörlig lönegrad. Någon ersättning för naturaförmåner

synes mig icke böra ifrågakomma.

På grund av vad ovan anförts finner jag mig böra föreslå, att avskeds-

ersättning till furirer (musikfurirer), som till följd av de av mig föreslagna

inskränkningarna i härorganisationen bliva övertaliga och icke kunna av staten

beredas lämplig civilanställning, må utgå med nedanstående belopp, nämligen:

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Antal tjänstår 1

Furir av 1. klassen

Furir av 2. klassen

Grund­

belopp

Kr.

Tillägg

Kr.

Summa

Kr.

Grund­

belopp

Kr.

Tillägg

Kr.

Summa

Kr.

4....................................................

1464

1464

1392

1392

5....................................................

1584

291

1875

1 512

273

1785

6.......................

1704

582

2 286

1632

546

2178

7....................................................

1800

873

2 673

1728

819

2 547

8....................................................

1800

1164

2 964

1728

1092

2 820

9..................................

1800

1455

3 255

1728

1365

3 093

10....................................................

1800

1746

3 546

1728

1638

3 366

11....................................................

1800

1800

3 600

1 728

1728

3 456

1 För del av tjänstår utgår ingen ersättning.

Härtill böra komma av vederbörande intjänta avskedspremier samt för

gifta furirer barntillägg med 200 kronor för varje barn.

Enligt Kungl. Maj:ts beprövande torde ersättning efter ovan angivna

grunder undantagsvis även böra kunna utgå till beställningsmän av korprals

grad.

För att underlätta inträdet i civil verksamhet för den övertaliga perso­

nalen torde, där så prövas lämpligt, hela ersättningsbeloppet böra få utbe­

talas på en gång. De under budgetåret 1925—1926 uppkommande kost­

naderna för avskedsersättning åt manskap torde få bestridas av avlönings-

anslaget.

Övrig i det föregående icke behandlad personal, som i samband med den

föreslagna härorganisationen kan bliva övertalig, utgöres av maskinister,

185

eldare, kokerskor, verkstadsförmän, vissa grupper av arbetare rn. tl. — i

regel anställda medelst kontrakt — samt viss på förordnande tillsatt personal.

FörSvarsrevisionen liar liksom i fråga om arméns man ska]) icke funnit

anledning att för denna personals vidkommande föreslå särskilda åtgärder

för övergångens underlättande.

Däremot liar 1924 års försvarsutskott ansett det vara förenligt med billig­

het och rättvisa, att viss ersättning bereddes här ifrågavarande personal med

längre tjänstetid, i den mån densamma icke kunde erhålla anställning vid

civila verk och inrättningar. I vissa fall, såsom vid lång tids tjänstgöring

vid krigsmakten, syntes ersättningen lämpligen böra utgå i form av pension

under vederbörandes återstående livstid, i andra fall åter torde viss engångs­

ersättning vara att föredraga. Enligt utskottets mening borde emellertid

denna fråga hänskjutas till Kungl. Maj:t för förnyad utredning och ett därpå

grundat förslag framläggas för 1925 års riksdag.

I samband med den sålunda ifrågasatta utredningen borde i anledning av

en av herr Törnkvist i Karlskrona m. fl. väckt motion jämväl utredas, i vad

mån särskilda åtgärder borde vidtagas i syfte att trygga den civila arbetar­

stammens vid försvarsväsendet framtid.

Inom försvarsdepartementet särskilt tillkallade sakkunniga för verkstäl­

landet av ovannämnda utredning hava föreslagit följande grunder för ersätt­

ning åt här avsedd övertalig personal.

1. I avseende å anställning indelas personalen i följande 3 grupper, näm­

ligen :

Grupp I. Verkmästare och mästare vid flottan samt med dessa jäm­

ställda löntagare vid armén eller marinen.

Grupp II. Förmän och med dessa jämställda löntagare, såsom verkstads-

fÖreståndare vid armén, maskinister, sjukvaktare.

Grupp 111. Arbetare, andra daglönare vid flottan, utom förmän, samt med

dessa jämställda löntagare.

I de fall då anställningens art icke är i kontrakt eller på annat sätt an­

given, skall löntagare hänföras till den grupp, vilken han i lönehänseende

står närmast.

2. Genom inskränkning av försvarsorganisationen övertaliga löntagare

skola, så långt möjligt är, beredas likvärdig anställning vid annat statens verk.

3. Har sådan anställning icke kunnat beredas, utgår till dem av ovan om-

förmälda löntagare, vilkas avskedande är en följd av försvarsorganisationens

inskränkning, ersättning enligt följande grunder samt med nedan nämnda

undantag och villkor.

a) Löntagare, vilka icke hava uppnått en levnadsålder av 25 år och icke

heller äro gifta eller hava försörjningsplikt för barn, ävensom de löntagare,

vilka vid avgång ur tjänst icke hava en sammanlagd anställningstid av minst

4 år, erhålla ingen ersättning,

b) De övriga löntagare, vilka icke hava uppnått en levnadsålder av 50 år och

en sammanlagd anställningstid vid försvarsväsendet av, löntagare tillhöriga

grupp I 20 år och övriga löntagare 15 år, erhålla en avskedsersättning, mot-

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

Försvurs-

revisioncn.

1924 års

försvars­

utskott.

Särskilda

sakkunniga.

svarande en månads arbetsförtjänst för varje helt års anställning vid försvars-

väsendet intill 15 års anställningstid samt två månaders arbetsförtjänst för varje

helt års anställningstid därutöver; dock må avskedsersättning icke utgå med

högre belopp än

för grupp I .................................... högst 10,000 kronor,

»

»

II, manliga löntagare, »

6,800

»

»

»

II, kvinnliga

»

,

»

4,800

»

»

»

III, manliga

•»

,

»

6,000

»

»

»

III, kvinnliga

»

,

»

4,200

»

Arbetsförtjänsten beräknas enligt de i gällande olycksfallsförsäkringslag

givna bestämmelser, dock att även inkomst överstigande 2,400 kronor för år

skall medtagas vid beräkningen.

4. I punkt 3 b) nämnd avskedsersättning utbetalas vid avgång från an­

ställning i en summa, i den mån denna ej överstiger en tredjedel av där

angivna högsta belopp. Överstigande ersättningsbelopp intill en tredjedel

av högsta beloppet utbetalas ett år efter avgången och eventuellt återstående

belopp två år efter avgången.

5. Löntagare, vilka uppnått en levnadsålder av 50 år och hava en sam­

manlagd anställningstid vid försvarsväsendet av, grupp I tillhörande lön­

tagare minst 2Q år och övriga löntagare minst 15 år, beredas förtidspension

enligt följande grunder.

186

Kungl. Majits proposition nr 50,

a) Grupp I.

Verkmästare vid flottan och med dessa jämställda lön­

tagare, förtidspension................................................................. kronor 1,094:40

pensionsförbättring ............................................. ..................... »

1,155:60

Summa kronor 2,250: —

Mästare vid flottan och med dessa jämställda löntagare,

förtidspension ............................................ ................................. kronor 1,000 —

pensionsförbättring ................................. ................................. »

910 —

Summa kronor 1,910

—

b) Grupp II.

Manliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor

600

pensionstillägg........................................... ................................. »

180 —

Summa kronor

780

—

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen

med 20 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 900 kronor.

Kvinnliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 420: —

pensionstillägg.............................................................................. »_____ 180: —

Summa kronor 600: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen

med 14 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 630 kronor.

Knngl. Maj:ts proposition nr f)0.

187

c) Grupp III.

Manliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 500: —

pensionstillägg....................................................... ....................... »_____ 180: —

Summa ki-onor 680: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen

med 20 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 800 kronor.

Kvinnliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 350: —

pensionstillägg....................................................... ....................... »

180: —

Summa kronor 530: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen

med 14 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 560 kronor.

6. Yid beräkningen av anställningstid må anställningsperioder av kortare

varaktighet än ett år icke medtagas.

7. Har löntagare beretts likvärdig och varaktig anställning vid annat sta­

tens verk, skall ersättning av här ifrågavarande slag till honom icke vidare

utgå, dock är löntagare icke skyldig återbära redan uppburet belopp.

Samma vare förhållandet, därest löntagare beretts tillfälle att erhålla sådan

anställning, som ovan nämnts, men vägrat antaga densamma.

8.

Avsked, som äger rum, sedan längre tid än ett år förd uti t från slutet

av det budgetår, varunder övergången till den nya organisationen i stort sett

genomförts, medför icke rätt till här omnämnd ersättning.

Till ovan av de sakkunniga föreslagna grunder för beredande av ersättning

Departements-

åt maskinister, eldare, kokerskor, arbetsförmän och arbetare m. fl., som chef,n-

genom den av mig föreslagna försvarsorganisationen bliva övertaliga, an­

sluter jag mig.

Det antal maskinister, eldare, förmän och arbetare m. fl., som den 1 ja­

nuari 1925 hade anställning vid arméns truppförband och fabriker, framgår

av nedanstående tabell:

Manliga

Kvinn­

liga

Summa

Förmän och därmed jämställda:

Vid truppförband.................................................................................

228

12

240

85

2

87

Arbetare:

825

561

1,386

1,785

» fabriker .........................................................................................

1.186

599

Summa

2,324

1,174

3,498

Av detta antal beräknas nedanstående personal bliva övertalig genom

den av mig föreslagna härorganisationen, nämligen:

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kostnaderna

för

övergången.

Förmän oeh därmed, jämställda:

Vid truppförband...........................

fabriker

Arbetare:

Vid truppförband....

» fabriker ............

Summa

Manliga

Kvinn­

liga

Summa

68

4

72

270

240

510

70

48

118

408

292

700

Av i sistnämnda tabell upptagna 72 förmän m. fl. beräknas i enlighet

med ovan angivna grunder 44 erhålla särskild avskedsersättning samt 28

förtidspension. Av de 628 arbetarna beräknas 321 erhålla avskedsersättning,

117 förtidspension, under det att 190 icke uppnått det antal tjänsteår, att

särskild ersättning till dem bör utgå. I den mån här avsedd personal av­

skedas redan under budgetåret 1925—1926, torde densamma tillkommande

avskedsersättning kunna bestridas från vederbörliga underhållsanslag, vilka

på grund av de genom avskedandet uppkommande besparingarna torde där­

till lämna tillgång.

Yad därefter beträffar sådana befattningar, som innehavas endast på för­

ordnande, torde den nya organisationen, utom i undantagsfall, omedelbart

kunna genomföras genom återkallande av de givna förordnandena.

Med hänsyn till det jämförelsevis stora antal beställningshavare, som

kommer att överföras till övergångsstat, är det tydligt, att kostnaderna för

övergången, särskilt de första åren, komma att uppgå till högst avsevärda

belopp.

Enligt verkställd beräkning (Bil. 2) uppgå övergångskostnaderna till ne­

danstående belopp, nämligen

för officerare och underofficerare m. fl.:

under 1. övergångsåret 1926—1927

»

2.

»

1927—1928

»

3.

»

1928—1929

»

4.

»

1929—1930

»

5.

»

1930—1931

6.

»

1931—1932

»

7.

»

1932—1933

8.

»

1933—1934

»

9.

»

1934—1935

»

10.

»

1935—1936

7.240.000 kronor

5.430.000

»

4.980.000

»

4.590.000

»

4.190.000

»

3.790.000

»

3.390.000

»

2.990.000

»

2.590.000

»

2.190.000

»

för underbefälet:

under 1. övergångsåret 1926—1927 ....

»

2.

»

1927—1928 .....

500,000 kronor

1,530,000

)>

189

för övrig hontrakts anställd personal:

avskedsersättning under 2. övergångsåret ..... 600,000 kronor

samt å elfte huvudtiteln pensioner med omkring 115,000 kronor per år.

En sammanfattning av ovanstående övergångskostnader giver vid handen,

att desamma — frånsett sistberörda pensioner, vilka här icke böra med­

räknas — för tiden 1926—1936 uppgå till sammanlagt 44,010,000 kronor

eller i medeltal per år under nämnda övergångstid omkring

4,4

miljoner

kronor.

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.

Till följd av de indragningar m. m. av truppförband, som i det föregå­

ende föreslagits, komma nedan angivna kasernetablissement icke längre att

erfordras för förläggning av truppförband vid bären, nämligen:

infanterietablissementen i Jönköping, Uddevalla, Yästerås, Vaxholm och

Sollefteå samt ett av infanterietablissementen i Stockholm;

kavallerietablissementen i Malmö, Ystad, Landskrona och Eksjö samt ett

av kavallerietabbssementen i Stockholm (Livregementets dragoner);

det nuvarande Positionsartilleriregementets etablissement i Stockholm;

Fälttelegrafkårens etablissement i Stockholm samt Göta ingenjörkårs fäst-

ningskompanis etablissement i Karlskrona;

trängetablissementen i Örebro och Sala.

Vissa andra armén tillhöriga byggnader, såsom Skånska dragonregemen­

tets förrådsbyggnader i Tomelilla, byggnaderna å Axvall, ävensom vissa

byggnader å Malmslätt och Sollefteå läger m. fl. torde även komma att bliva

obehövliga för armén.

Den vid indragna truppförband förefintliga materielen är i allt väsentligt

fortfarande erforderlig för härens behov.

Förrådsutrymme för ifrågavarande materiel torde med undantag för for-

donsmaterielen kunna erhållas genom densammas överflyttning och fördel­

ning på icke indragna truppförband. Övertalig artilleri- och fordonsmate-

riel bör på grund av bristande utrymme vid kvarvarande truppförband och

centrala förråd tillsvidare förvaras vid de indragna förbandens etablissement.

Tillsvidare torde man böra räkna med att övertaliga etablissement i viss

utsträckning underhållas av medel under fjärde huvudtiteln.

De årliga kostnaderna för det provisoriska underhållet av de nedlagda

etablissementen under övergångstiden hava beräknats till 70,000 kronor. Här­

vid har dock räknats med att underhållskostnaderna för själva kasernbygg­

naderna med tillhörande bostadslägenheter bliva täckta genom inkomster

för byggnadernas uthyrning.

För tillsyn av byggnader och materiel beräknas i regel behöva vid varje

etablissement anställas 1 underofficer (på övergångsstat) samt 1 förrådsarbe-

tare eller förrådsvaktmästare på övergångsstat. I enlighet härmed beräknas

kostnaden till sammanlagt omkring 30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

190

Kostnaden för materielvård m. m. beräknas till omkring 20,000 kronor.

Den sammanlagda årliga kostnaden skulle alltså utgöra:

för byggnadsunderhåll .................................................................... 70,000 kronor

d

tillsyn av byggnader och materiel ................................ •

30,000

»

» materielvård m. m................. .......... ......... ........................... . 20.000

»

eller tillhopa 120,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

SJÖFÖRSVARET

CUT'

i

Käng], Majds proposition nr 50.

193

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.

Det förslag till marinordning, som jag nu står i begrepp att framlägga,

grundar sig i huvudsak på det utlåtande, som 1924 års försvarsutskott av­

givit, dock med vissa jämkningar eller omläggningar, som efter ytterligare

utredningar och undersökningar befunnits ändamålsenliga.

Hållpunkterna hava icke varit tillräckligt säkra för att en fullständig flott-

plan nu skulle kunna uppgöras, utan förutsätter jag — såsom ock försvars­

utskottet — att därmed får anstå under de närmaste åren. Jag räknar så­

lunda med vår för närvarande befintliga fartygsmateriel, vilken på ett för

krigsorganisationen lämpligt sätt fördelats å första linjen (i huvudsak kust­

flottan), andra linjen (i huvudsak lokalstyrkor för Ångermanlands, Stockholms,

Blekinge samt Göteborgs och Bohusläns skärgårdar) samt tredje linjen (materiel-

reserven m. m.). Intagandet av en dylik ståndpunkt, varigenom det får anstå

tillsvidare med fastställandet av en flottplan, har underlättats genom den

ersättningsbyggnad av fartyg, vilken beslutats av 1924 års riksdag. Allt

eftersom de nu beslutade fartygen hinna färdigställas, komma de att ingå i

sjöstyrkorna i utbyte mot otidsenlig materiel, och på så sätt kan under de

närmaste åren ersättning erhållas för en del av kustflottans föråldrade

torpedfartyg.

För att komplettera det vid mobilisering uppstående behovet av fartyg-

för minsvepnings-, bevaknings-, träng- och annan tjänst måste fartyg från

handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren anlitas. För betryggande av

ett planmässigt och snabbt tillhandahållande av dylika i enskild ägo varande

fartyg förutsättes, att vissa förberedande åtgärder redan i fred vidtagas.

Av flottans båda stationer i Karlskrona och Stockholm äger den först­

nämnda de ojämförligt större resurserna. Anläggningarna i Karlskrona äro

såväl vad beträffar station som varv med dockor, slipar, verkstäder, förråds­

byggnader m. m. av den omfattning och ypperliga beskaffenhet, att det av

praktiska och ekonomiska skäl synes vara uteslutet att icke utnyttja de­

samma. A andra sidan medföra de rent strategiska förhållandena, att större

betydelse måste tillmätas Stockholms station, emedan det kan antagas, att

Stockholms skärgård i de flesta fall kommer att bliva flottans viktigaste

baseringsområde. För att tillgodose båda de berörda synpunkterna torde

såväl Karlskrona som Stockholms station alltjämt böra anlitas. Med hän­

syn till, att den icke rustade delen av kustflottans fartyg vid behov måste

kunna på kortaste tid klargöras och intaga förutsatta utgångslägen, skulle det

medföra uppenbara olägenheter att förlägga alltför många fartyg till Karls­

krona. En reducering av kustflottan medför vidare, att detaclieringar från

densamma till förstärkande av lokalstyrkorna icke kunna påräknas. På den

grund böra de för dessa styrkor avsedda fartygen vara i största möjliga ut-

Biliang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 haft. (Nr 50.)

22 a 24

13

194

sträckning redan i fredstid förlagda till de kustområden, varest de vid mo­

bilisering skola användas. Dessa omständigheter hava föranlett, att i här

föreliggande förslag ifrågakommande personalindragningar m. m. fördelats

mera jämnt över båda stationerna än vad som skett i försvarsutskottets för­

slag, där de ojämförligt hårdare drabbat Stockholms station.

Jag förutsätter, att till Göteborgs örlogsdepå fredsförläggas vissa av

flottans fartyg.

I likhet med försvarsutskottet utgår jag från att sjöförsvarets behov av

stampersonal vid mobilisering bör vara grundläggande för personalbehovet.

Beräkningarna över mobiliseringsbehovet hava hållits så snäva som möjligt,

varvid det hållits i sikte att, där så kunnat ske, utbyta stampersonal mot

väl kvalificerad reservpersonal, framför allt av officerare och underofficerare.

Utskottet har i fråga om flottans manskapsbehov utgått från att detsamma

borde i fredstid fyllas uteslutande med stampersonal, dock att vid visst

vakansantal bland nämnda personal motsvarande antal å sjömanshus in­

skrivna värnpliktiga skulle inkallas. Detta system, med uteslutande stam,

låter sig för flottans vidkommande genomföras och medför vissa fördelar. Det

har dock även sina olägenheter och är dyrare än det system med stam och

värnpliktiga, varpå flottans organisation för närvarande vilar. Då avvikelse

i denna punkt gjorts från utskottsförslaget, har detta skett bland annat

för att genom de därigenom uppkomna besparingarna kunna kompensera de

ökade kostnader, som föranledas av vissa utbyggnader av utskottets förslag

på andra punkter.

Även vad beträffar kustartilleriet och kustfästningarna, har försvarsut­

skottets utlåtande varit vägledande för här föreliggande förslag. Särskilda

skäl hava dock sjmts tala för att Älvsborgs fästning bibehålies ehuru utan

bemanning. De fasta försvarsanstalterna skulle alltså komma att utgöras av

Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar. Hemsö och Hörningsholms

fästningar samt Luleå kustposition skulle således nedläggas.

Den nuvarande överensstämmelsen mellan kustartilleriets och flottans

tmderofficers- och manskapsorganisationer har bibehållits.

En kort redogörelse för marinens krigsorganisation torde få tillhanda­

hållas riksdagens vederbörande utskott.

Över vissa delar av föreliggande förslag hava yttranden infordrats från

chefen för marinstaben ävensom från cheferna för kustartilleriet och sjökrigs­

skolan (se bil. D—G).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kitngl, Maj:ts proposition nr 50.

195

II. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

1. Allmänna synpunkter.

Freds- och krigsorganisation.

För att vid inträffande klargöring för neutralitetsskydd eller mobilisering

en operationsduglig kustflotta av tillräcklig storlek skall finnas organiserad,

är det, såsom ock försvarsrevisionen på sin tid anförde, nödvändigt, att

kustflottans fartygsmateriel vidmaktliålles genom ersiittningsbyggnad i viss

utsträckning. Även om någon fullständig flottplan tillsvidare icke tillämpas,

så måste dock såväl för kustflottans och lokalstyrkornas vidkommande som

för att möjliggöra ianspråktagandet av flottans alla fartyg och, om så erfordras,

än ytterligare fartygsmateriel en lämplig fredsorganisation förefinnas för sjö­

försvaret, varjämte planer för dess krigsorganisation böra föreligga färdiga

för tillämpning. Vid utarbetandet av den nya organisationen hava, där icke

besparings- eller andra skäl ansetts nödvändiggöra förändringar, de nuvarande

formerna bibehållits.

Benämningar å fartygsslag.

Liksom uti 1924 års försvarsproposition komma härefter att användas

följande benämningar å fartygsslag:

Fartygsslag * I

Örlogsflottans

I

fartyg

Stridsfartyg

Artillerifartyg

Minfartyg ........

Torpedfartyg .

Specialfartyg .

Trängfartyg.......

Hjälpfartyg

Anmärkningar

11 Pansarskepp .......

j{ Pansarkryssare ...

jlTorpedkryssare ...

(Minkryssare .......

|\Min-u-båt ...........

Torped-u-båt .......

Jagare ...................

Torpedbåt ...........

Motortorpedbåt...

U-båtsjagare .......

Depåfartyg...........

Kanonbåt ...........

Vedettbåt ...........

Sj ömätnin gsf artyg

Lasarettsfartyg .

Hj älpkryssare.

Hj älpkanonbåt

Hjälpvedettbåt

Yerkstadsfartyg

Dykerifartyg

Isbryt arfartyg

Hjälplasarettsfar-

.tyg

Sjuktransportfar­

tyg

Förrådstransport-

fartyg

(Benämnas gemen-;

j

samt kryssare.

(

Benämnas gemens.:

undervattensfartyg

I Benämnas gemens.:

> övervattenstorped-j

fartyg.

Härutöver sjömätningsfartyg från sj ökarte verket ävensom övningsfartyg, logementsfartyg m. m.

Hj&lpfartygen tillhöra handelsflottan eller frivilliga motorbåtskåren. Vissa slag av örlogsflottans

fartyg äro indelade i klasser (1 och 2), vissa slag av hjälpfartyg i typer (I, II och III).

196

Kungl.

Maj-.ts proposition nr 50.

Livslängder för fartyg.

Den tid, under vilken ett örlogsfartyg kan anses dugligt för sitt ändamål,

eller, som benämningen är, dess livslängd begränsas av två omständigheter,

nämligen dels fartygets förslitning, vilken blott i viss mån kan avhjälpas

genom underhållsarbeten, och dels föråldringen, vilken beror av krigsfartygs-

byggnadsteknikens utveckling och nya uppfinningars tillgodogörande. Genom

moderniseringar kan föråldringen i någon mån motverkas, men dessa moder­

niseringar kunna dock icke förhindra, att fartygen med tiden så väsentligt

förlora i stridsvärde, att de icke längre lämpa sig att uppträda vare sig mot

eller i förband med mera tidsenliga fartyg. Yid bedömande av livslängden,

i vad avser flottans nuvarande fartyg, måste hänsyn tagas såväl till den

flytande materielens onormalt stora förslitning under neutralitetsvakten 1914

—1918 som till teknikens snabba utveckling under världskriget.

Det torde emellertid, såsom ock försvarsutskottet i sitt utlåtande nr 2

vid 1924 års riksdag anfört, icke vara lämpligt att allt för starkt binda sig

vid vissa livslängder för olika fartygsslag, utan synes det böra ankomma på

Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva frågor om fartygens fortsatta an

vändning eller utrangering. Yissa normer kunna dock tjäna till ledning vid

ett allmänt bedömande av frågan om flottans behov av ersättningsbyggnad,

och i sådant avseende hänvisar jag till de livslängdstider, som efter marin-

myndigheternas hörande beräknades i försvarspropositionen 1924, nämligen:

Fartygsslag

Normal livs längd

Kvar­

hållande

över livs­

längden

såsom

' special­

fartyg

i kust­

flotta

i lokal­

styrka

summa

Artillerifartyg och minkryssare ...............................

20

10

30

10

Overvattenstorpedfartyg utom motortorpedbåtar

16

8

24

8

Motortorpedbåtar.............................................................

12

12

—

Undervattensfartyg ......................................... ...............

12

6

18

—

För ett kvarhållande av vissa fartyg utöver livslängden såsom specialfartyg

torde erfordras, att fartygen förses med de anordningar, som den nya tjänsten

kräver.

Linjeindelning.

I och för beräkning av personalbehovet vid mobilisering har sedan lång­

tid tillbaka inom flottan tillämpats en viss linjeindelning av flottans fartyg

och därmed sammanhängande bemanningsbestämmelser. Försvarsrevisionen

upptog på sin tid jämväl en dylik linjeindelning, vilken med vissa efter

marinmyndigheternas yttrande gjorda jämkningar framlades i försvarspropo­

sitionen 1924. Enligt denna proposition skulle till 1. linjen räknas kust­

flottans örlogsfartyg samt lokalstyikornas undervattensbåtar, till 2. linjen

lokalstyrkornas örlogsfartyg utom undervattensbåtar samt till 3. linjen de

Kumjl. Maj:ts proposition nr ■>().

197

fartyg, som icke ingiuge i vare sig kustfiottan eller lokalstyrkor, utan vore

förlagda i materielreserv. För 1. linjens fartyg skulle full erforderlig stam­

bemanning finnas upptagen å stat, medan för 2. linjens fartyg upptogs

endast reducerad stambemanning ocli för 3. linjens fartyg avsågs ersätt-

ningspersonal och nybildade formationer. Försvarsutskottet anslöt sig i

huvudsak till dessa grunder, dock att jämväl undervattensbåtarna fördelades

å 1. och 2. linjen, allt eftersom de tillhörde kustfiottan eller lokalstyrka.

Det synes dock föreligga talande skäl för att samtliga undervattensbåtar

tillhöra 1. linjen. De fordra uteslutande stambesättningar, vilka tid efter

annan böra erhålla tillfälle till övningar å båtarna,, för att deras förmåga att

handhava desamma icke skall gå förlorad. Det kräves särskild vana att

manövrera undervattensbåtar, och dylik vana kan icke förefinnas hos vid

mobilisering inryckande reservpersonal, som till stor del skulle utgöra

båtarnas bemanning, därest de tillhörde 2. linjen. Det anses även nödvän­

digt, att de å varven i beredskap liggande undervattensbåtarna med vissa

regelbundna mellanrum uttagas på kort expedition för prov och kontroll

såväl i över- som undervattensläge av materielens tillstånd och funktione-

rande. För dessa ändamål ävensom för en nödvändig daglig tillsyn i detalj

hava undervattensbåtarna under år 1924 å vardera stationen sammanförts till

en »undervattensbåtdepå». De till dessa depåer hörande besättningarna

finnas tillgängliga å stationerna, där de tjänstgöra i skolor eller hava annan

sysselsättning, i den mån de icke behöva befinna sig ombord på båtarna.

Dylika undervattensbåtdepåer synas alltjämt böra förefinnas, och i anslut­

ning härtill böra undervattensbåtarna hänföras till 1. linjen.

I och för beräkning av personalbehovet vid mobilisering torde alltså

följande linjeindelning och därmed sammanhängande bemanningsbestämmelser

böra tillämpas för flottans fartyg:

1. linjen, för vilken erforderlig stambemanning enligt gällande besättnings-

listor finnes upptagen å stat, omfattar kustflottans örlogsfartyg samt lokal­

styrkornas undervattensbåtar.

2. linjen, för vilken endast reducerad stambemanning finnes upptagen å

stat, omfattar lokalstyrkornas örlogsfartyg utom undervattensbåtar. Beman­

ningen ntfylles vid mobilisering med reservpersonal och värnpliktiga.

3. linjen omfattar övriga befintliga örlogsfartyg, som sålunda icke ingå i

vare sig kustfiottan eller lokalstyrkor, utan äro förlagda i materielreserv, av­

sedd att, i den mån så ske kan, bemannas med ersättningspersonal jämte i

övrigt förefintlig eller nytillkommen personal eller att eljest ersätta skadade

eller förlorade fartyg.

Samtliga i kustfiottan eller lokalstyrka ingående hjälpfartyg böra anses

tillhöra 3. linjen.

I anslutning till dessa för personalberäkningarna grundläggande bestäm­

melser böra de flottans fartyg, som avses att ingå i sjöstyrkor och som icke

äro rustade, i materiellt hänseende vara förlagda i 1. eller 2. beredskap,

medan materielreservens fartyg i regel äro upplagda, varjämte fartyg, då så

Fördelning

av fartygs-

beståndet vid

ingången av

år 1924

.

erfordras, kunna förläggas under reparation, allt i överensstämmelse med

gällande, sedan lång tid tillämpade, för ändamålet utfärdade detaljbestäm­

melser.

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

2. Fartygstyper.

I 1924 års försvarsproposition uttalades, att de fartygsslag, som närmast

borde ifrågakomma till ersättningsbyggnad, utgjordes av jagare, torpedunder­

vattensbåtar och motortorpedbåtar, samt redogjordes för de egenskaper, som

borde krävas av dessa fartyg. Jag anhåller att få hänvisa till denna redo­

görelse (proposition nr 20/1924, sid. 375—384), som i sammanfattning inne­

höll följande:

Jagaren, för vilken enbart olja skulle användas som bränsle, borde hava

en fart ej understigande 35 knop samt en aktionsradie vid högsta fart av

600 nautiska mil och vid 20 knops fart av 1,500 nautiska mil. Dess torpedbestyck-

ning skulle utgöras av 2 st. 53 cm. trippeltuber, tillsammans sålunda 6 tuber,

samt dess artilleribestyckning av 3 st. 12 cm. kanoner L/45 och 2 st. 40 mm.

automatiska luftvärnskanoner. För såväl torped- som artilleribestyckningen

skulle finnas centralsiktanläggningar m. m. Kostnaden beräknades för en

första jagare av ifrågavarande typ till 7,150,000 kronor och för var och en av

följande jagare till 7,000,000 kronor.

Torpedundervattensbåtens kostnad beräknades till 4,500,000 kronor för en

första undervattensbåt av föreslagen typ och till 4,300,000 kronor för var

och en av följande båtar.

Motortorpedbåten skulle framställas efter utomlands befintliga nyare typer,

vilka besutte en fart av ända till 37 knop eller därutöver samt hade större

beboelighet och bättre sjövärdighet än för flottans räkning tidigare på försök

anskaffade motortorpedbåtar. Den skulle föra åtminstone 2 st. 45 cm. tor­

peder samt kulsprutor, användbara såväl mot luftfartyg som mot mål på

vattnet, och därjämte vara utrustad med sjunkminor och lyssnarapparat för

att göra den användbar jämväl i bevakningstjänst mot undervattensbåtar.

Kostnaden för en dylik båt beräknades till 310,000 kronor.

I försvarspropositionen 1924 framlade Kungl. Maj:t förslag om byggande

under tiden 1924—1929 av visst antal jagare, torpedundervattensbåtar och

motortorpedbåtar av nyssnämnda typer. Riksdagen, som begränsade ny­

byggnadens omfattning under vad Kungl. Maj:t äskat, anslöt sig beträffande

fartygstyperna till Kungl. Maj:ts förslag. Jag återkommer till detta ämne

vid behandlingen av frågan om ersättningsbyggnad.

3. Sjöstyrkornas storlek och indelning.

Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor och inaterielreserv.

Den fastställda fördelningen av örlogsflottans fartygsbestånd i kustflotta,

lokalstyrkor och inaterielreserv var vid ingången av år 1924 följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

199

Sjöstyrkor

Mate-

Summa

t

Stridsfartyg.

Kuat-

flotta

Lokal­

styrkor

riel-

reserv

Artillerifartyg.

12

1

3

i Pansarskepp ..........................................................................

7

5

—

Pansarkryssare .....................................................................

1

—

—

; Torpedkryssare .....................................................................

3

Torpedfartyg.

8

2

1°

i Jagare .....................................................................................

i Torpedbåtar ...........................................................................

13

14

—

27

1

i Motortorpedbåtar ...............................................................

—

2

2 i

Torpedundervattensbåtar ..................................................

6

10

16

Minfartyg.

Minkryssare ..........................................................................

1

—

—

i

Minundervattensbåt (under färdigställande)...............

Specialfartyg.

1

1

Depåfartyg och kanonbåtar ............................................

4

3

7

Vedettbåtar.............................................................................

15

7

—

22

Summa stridsfartyg

59

43

—

102

Trängfartyg.

i Lasarettsfartyg .....................................................................

1

1

Övriga fartyg,

Skeppsgossefartyg.................................................................

4

4

| Logementsfartvg ..................................................................

6

6

Summa

60

43

10

113

103

1924 års försvarsproposition anslöt sig i stort sett till ovanstående för­

delning. Den viktigaste avvikelsen bestod däri, att 2 pansarskepp samt lasa-

rettsfartyget förutsattes skola överföras till materielreserv, varigenom antalet

fartyg inom sjöstyrkorna skulle nedgå till 100.

Försvarsutskottet vid sistnämnda års riksdag föreslog ett ytterligare

överförande av fartyg till materielreserv ävensom utrangering av fartyg och

upptog i sjöstyrkorna ett sammanlagt antal av 66 fartyg.

Under år 1924 liar icke vidtagits någon förändring i sjöstyrkornas om­

fattning och ej heller i deras sammansättning i annan mån, än att skepps­

gossefartyget Gladan utrangerats och ersatts med skeppsgossefartyget af

Chapman. Enligt beslut av 1924 års riksdag skall under perioden 1924—

1929 ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel äga rum, omfattande ny­

byggnad av två jagare (Nils Ehrensköld och O. H. Nordenskjöld), två torped­

undervattensbåtar (Draken och ytterligare en båt) samt två motortorpedbåtar.

Som färdigställandet av dessa sex torpedfartyg, vilka i sinom tid beräknas

ingå i sjöstyrkorna i utbyte mot andra, som utrangeras, ännu dröjer några

år, inverkar deras tillkomst icke på sjöstyrkornas sammansättning för den

närmaste framtiden. Fördelningen av flottans fartygsbestånd vid. ingången

av år 1925 var sålunda densamma som vid ingången av år 1924.

1924 års

försvars-

yroposition.

1924 års

försvars­

utskott.

Fördelning

av f årtygs -

leståndct vid

ingången av

år 1925.

1924 års

försvars-

proposition

och försvars­

utskottets

förslag i

jämförelse

med 1924

befintligt

fartygs-

beständ.

Departements­

chefen.

En jemförelse mellan det antal fartyg, som vid ingången av år 1924 fanns

i sjöstyrkorna, och det antal, som enligt försvarspropositionen och försvars­

utskottets förslag skulle komma att ingå i desamma, visar i sammandrag

följande resultat.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Antal örlogsf artyg i sjöstyrkorna

i

Vid in­

gången av

år 1924

Enligt 1924

års försvars-

Enligt 1924

års försvars-1

■

(1925)

proposition

förslag

Artillerifartyg............

16

13

i

11

Torpedfartyg ............

55

55

34

Minfartyg.....................

2

2

2

i

Specialfartyg ............

29

30

19

Summa stridsfartyg

102

100

66

Trftngfartyg................

1

—

1

Tillhopa

103

100

66

Av de enligt utskottets förslag från sjöstyrkorna — enligt dessas omfatt­

ning vid ingången av år 1924 — avförda 37 fartygen skulle 31 upptagas i

materielreserv och 6 utrangeras.

I enlighet med de principer, som ligga till grund för nu föreliggande

förslag till försvarsorganisation, ansluter jag mig i det väsentliga till försvars­

utskottets förslag rörande fartygsmaterielens fördelning. Det synes mig

emellertid välbetänkt att i viss mån begränsa utrangeringen, särskilt som

denna under senare år varit tämligen omfattande, ävensom att vidtaga några

jämkningar med avseende å den tänkta fördelningen mellan sjöstyrkor och

materielreserv, allt i den mån så utan väsentligare kostnadsökning kan äga

rum. Till denna fråga återkommer jag i det följande. En väsentlig minsk­

ning av sjöstyrkornas omfattning är i varje fall ofrånkomlig, bland annat

beroende på det förslitna och otidsenliga skick, vari en stor del av den

nuvarande fartygsmaterielen befinner sig.

I detta sammanhang anser jag mig böra understryka ett av försvars­

utskottet gjort uttalande därom, att förändringar i fartygens tillstånd, krigs-

materielens utveckling samt andra orsaker givetvis kunna påkalla ändringar

i fartygsmaterielens fördelning, och att det framdeles liksom hittills bör an­

komma på Kungl. Maj:t att besluta i dylika frågor, i den mån ökat personal­

behov härav icke föranledes. De nu föreliggande förslagen böra därför

— med nyss angivna inskränkning — icke betraktas till den grad bindande,

att ej av förhållandena påkallade jämkningar kunna äga rum.

I fråga om varje fartygs tillstånd torde redogörelse få tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

I sjöstyrkorna ingå vid mobilisering även vissa av sjökarteverkets fartyg.

Körande dessa har någon förändring icke föreslagits, och icke heller jag har

anledning föreslå någon sådan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

201

Hjälp fartyg*

Vid sidan av örlogsfiottans och sjökarteverkets fartyg hava sjöstyrkorna

vid mobilisering behov av talrika lijälpfartyg, vilkas betydelse ökats, i samma

mån som llottans för bevakningstjänst, minsvepningstjänst m. m. lämpade

fartyg genom utrangeringar nedgått till antalet. Hjälpfartygen tillhanda­

hållas från handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren. Uppgifter om er­

forderligt antal av dylika fartyg och dessas fördelning torde få tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott. Hörande nu nämnda fartyg anhåller jag

att i övrigt få anföra följande.

Fartyg ur handelsflottan hava sedan mycket lång tid tillbaka och i bety-

Handelsflottan,

dande antal varit upptagna inom de vid mobilisering rustade sjöstyrkorna,

och riksdagen har vid olika tillfällen beviljat medel för anskaffande av russ

del av den för sagda fartyg erforderliga krigsutrustningen. Under världs­

kriget utrustades inom olika krigförande länder redan vid krigsutbrottet en

mångfald av större och mindre fartyg för bevaknings-, minsvepnings-, konvoje-

rings-, transport- och annan tjänst, och i den mån särskilt min- och under-

vattenskriget utvecklades, ökades antalet fartyg i dylik tjänst till många

tusen. Även hos oss torde vid mobilisering handelsflottans fartyg i bety­

dande omfattning behöva tagas i anspråk, i främsta rummet för organise­

rande av minsvepningstjänsten längs kusten och i skärgårdarna men även

för ett flertal andra uppgifter. Också har försvarsrevisionen på sin tid

förutsatt anlitande av för vedettbåttjänst lämpliga bogser- och motorbåtar

samt framhållit nödvändigheten av att redan i fredstid vidtaga erforderliga

förberedande åtgärder för att säkra tillgången på dylika fartyg i användbart

skick vid mobilisering, varom även uttalande gjorts i försvarspropositionen

år 1924. Försvarsutskottet har häremot icke framställt någon erinran.

Dylika förberedande åtgärder synas böra avse icke blott såsom vedett-

båtar lämpliga fartyg utan överhuvud alla för försvarets behov användbara

och behövliga fartyg ur handelsflottan. Åtgärderna böra i huvudsak gå ut

på besiktning och utväljande av lämpliga fartyg, deras fördelande för olika

försvarsändamål m. m. Då dessa åtgärder icke kunna utföras med stöd av

gällande rekvisitionslag, krävas särskilda lagfästade bestämmelser, avseende

att bana väg för och understödja ett samarbete i fredstid mellan marinens

myndigheter och handelsflottan. I sinom tid torde därför böra framläggas

förslag till lag i sådant syfte, varvid lagen angående anskaffande av hästar

och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot synes kunna tagas till

förebild.

Med utvecklingen av sjökrigets former har för marinen värdet av att vid

Frivilliga

behov kunna förfoga även över en del av inom landet befintliga, för enskilt nl“tfr(^sts'

bruk avsedda motorbåtar alltmera framträtt. Utan ett anlitande av dessa

är det knappast möjligt att ordna en tillfredsställande bevakning av de

vidsträckta skärgårdarna. Härtill kommer, att ett flertal smärre uppdrag,

såsom rapportföring m. m., med fördel kunna lämnas åt dylika motorbåtar.

Den frivilliga motorbåtskåren och dess utveckling är därför numera ett icke

ringa intresse för marinen. Genom dess befintlighet kunna i fredstid er-

Pansarskepp.

Kryssare.

Jagare.

forderliga organisatoriska åtgärder lätt vidtagas ock mobiliseringen i bög

grad underlättas. Den möjliggör även anordnande av övningar i fredstid.

I sådant syfte har förslag till nytt reglemente för den frivilliga motorbåts­

kåren blivit utarbetat i huvudsaklig överensstämmelse med reglementet för

den frivilliga automobilkåren. Ifrågavarande förslag är för närvarande bero­

ende på Kungl. Maj:ts prövning.

Som jag längre fram får tillfälle närmare omförmäla, bar jag ansett mig

böra i beräkningarna över anslaget till flottans krigsberedskap och övningar

upptaga visst belopp till övningar med frivilliga motorbåtskåren (till driv­

medel, ammunition, traktamenten m. m.).

Kustflottan.

Antalet pansarskepp i kustflottan uppgick under åren omkring 1914 till

9 ä 12. Enligt 1914 års plan borde kustflottan av pansarskepp komma att

innehålla 8 fartyg av Sverige-typ. Till år 1929 skulle härav färdigställas 7

pansarskepp, varför ett av de äldre pansarskeppen avsågs att utfylla an­

talet, för att två divisioner pansarskepp, vardera om 4 fartyg, skulle kunna

bildas.

Emellertid bar denna plan som bekant icke blivit förverkligad. Därest

till år 1929 några nya artillerifartyg ej kunna färdigbyggas, komma endast

3 fartyg av Sverige-typ att då — liksom för närvarande — förefinnas. Eör

att i någon mån motväga detta förhållande borde enligt 1924 års försvars-

proposition, vid sidan av dessa 3 fartyg, 3 av de nuvarande äldre pansar­

skeppen kvarstå i kustflottan, varigenom denna komme att innehålla 6 pan­

sarskepp eller 1 pansarskepp mindre än det i kustflottan nu ingående an­

talet sådana fartyg. Enligt försvarsutskottets uppfattning borde av nu

ifrågavarande fartygsslag endast de 3 pansarskeppen av Sverige-typ ingå i

kustflottan.

I likhet med utskottet anser även jag, att Sverige-typens tre fartyg givet­

vis böra ingå i kustflottan. Då förutom dessa fartyg jämväl pansarskeppet

Oscar II ännu icke överskridit den ålder, som förut angivits såsom i viss

mån normerande för ifrågavarande fartygsslags livslängd inom kustflottan,

anser jag, att även detta fartyg bör hänföras dit.

Pansarkryssaren Fylgia bör givetvis, såsom ock av försvarsutskottet

förutsattes, ingå i kustflottan, liksom även torpedkryssaren Psilander. En­

ligt utskottets förslag borde de två torpedkryssare, Jacob Bagge och Örnen,

till vilkas iordningställande 1923 års riksdag beviljat medel, fördelas med

en till kustflottan och en till lokalstyrka. Behovet av lättare övervattens-

fartyg i kustflottan, ej minst till skydd för dess minsvepningsdivisioner, gör

det emellertid mera ändamålsenligt att hänföra båda dessa sistnämnda far­

tyg till kustflottan.

I kustflottan skulle enligt 1914 års plan ingå ett antal av 16 jagare. I

enlighet med försvarsutskottets förslag förordar jag, att av flottans 10 ja­

gare 8 ingå i kustflottan.

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

2o:s

För närvarande ingå i kustflottan 13 torpedbåtar. Försvarsutskottet

nedsatte detta antal till 8. Jag ansluter mig till utskottets förslag.

Såsom försvarsutskottet föreslagit, böra givetvis flottans 6 nyare 1. klass

torpedundervattensbåtar fortfarande som hittills tillhöra kustflottan.

I likhet med försvarsutskottet finner jag, att minkryssaren Clas Fleming

fortfarande och minundervattensbåten Valen efter dess snart väntade färdig­

ställande böra ingå i kustflottan.

Likaledes i enlighet med försvarsutskottets förslag upptager jag 3 depå-

fartyg i kustflottan, ett för dess undervattensbåtar (depåfartyget Svea), ett

för dess minsvepningsdivision (Skagul) samt ett för kustflottans flygstation.

För användning som flygdepåfartyg föreslår jag. att pansarskeppet Oden eller

eventuellt annat äldre pansarskepp inrede».

Av de nu i kustflottan ingående 15 vedettbåtarna äro 12 avsedda att

jämte depåfartyg bilda två minsvepuingsdivisioner. De återstående 3 vedett­

båtarna äro tilldelade Sverige-divisionen.

På grund av minvapnets ökade betydelse anses behovet av minsvepnings-

fartyg mycket stort. Vid sidan av erforderligt antal lijälpminsvepningsdivi­

sioner böra för detta ändamål avses åtminstone två minsvepningsdivisioner,

vilket — då för minsvepningsarbetets ändamålsenliga bedrivande sex båtar

erfordras i varje division — motsvarar ett antal av 12 vedettbåtar. Dessa

synas böra fördelas lika mellan kustflottan och lokalstyrkorna. Härtill

kommer en för kustflottans flygstation erforderlig vedettbåt. Jag har så­

lunda ansett mig böra räkna med 7 vedettbåtar i kustflottan. Däremot har

jag icke medtagit de 3 vedettbåtar, som för närvarande äro tilldelade Sverige-

divisionen, utan liksom utskottet förutsatt, att dessa läggas i materielreserv.

I enlighet med försvarsutskottets förslag förordar jag, att lasaretts-

fartyget Verdande. som nu ingår i kustflottan, upptages bland materiel-

reservens fartyg.

Lokalstyrkoma.

I lokalstyrkorna ingå för närvarande 5 pansarskepp, vilket antal av för­

svarsutskottet nedsatts till 4. Med hänsyn därtill, att, såsom förut nämnts,

pansarskeppet Oscar II av mig ansetts böra hänföras till kustflottan, torde

i lokalstyrkorna böra upptagas endast 3 pansarskepp.

I utskottets förslag upptogos för lokalstyrkorna sammanlagt 5 torped­

båtar. I betraktande av att denna fartygstyp är den, som vid neutralitets-

bevakning i främsta rummet kommer till användning, och att densamma nu­

mera får en viktig användning vid bevakning mot undervattensbåtar, synes

det mig önskvärt, att detta antal ökas, särskilt som båtarna skola fördelas

å två eller flera lokalstyrkor. Jag förordar sålunda ett antal av 12 torped­

båtar i lokalstyrkorna.

De två nu befintliga, på försök anskaffade motortorpedbåtarna upptager

jag liksom försvarsutskottet i lokalstyrka.

Förutom förenämnda i kustflottan ingående undervattensbåtar, förefinnes

för närvarande ett antal av 10 undervattensbåtar, av vilka enligt utskottets

förslag 5 skulle beräknas för lokalstyrkorna, medan återstående 5 (2. klass

Kungl. Maj:Is proposition nr 50.

Torpedbåtar.

Torped

undervattens­

båtar.

M infart y £.

Depåfarty^.

Vedettbåtar.

Lasaretts-

fartyg.

Pansarskepp.

Torpedbåtar.

Motortorp ed­

il åtar.

Undervattens­

båtar.

DcpA fartyg.

Vedettbåtar.

Förhållan­

dena

den 1 januari

1935.

Departements­

chefen.

undervattensbåtar) skulle utrangeras. Dessa sistnämnda fem båtar äro emel­

lertid fortfarande i brukbart skick. De hava icke passerat den tidigare om-

förmälda livslängden för undervattensbåtar, och under övningarna 1924 hava

de av dessa båtar, vilka varit rustade, med framgång uppträtt till sjöss. De

hava mycket fåtaliga besättningar, och enbart kostnadshiinsyn torde icke

kunna motivera deras utrangering. För deras bibehållande i lokalstyrkorna

talar också den omständigheten, att ett antal av endast 5 undervattens­

båtar synes vara väl ringa att fördelas till så vitt skilda och vidsträckta

vattenområden som Östersjön, Bottniska viken och Kattegatt.

I enlighet med försvarsutskottets förslag har jag för lokalstyrkorna be­

räknat 2 depåfartyg, och förutsätter härvid, att undervattensbåtarna i såväl

Karlskrona som Göteborg ävensom motortorpedbåtarna i Stockholm erhålla

erforderliga förråd m. m. omedelbart från vederbörande station (depå) eller

från andra i lokalstyrkorna ingående fartyg.

I enlighet med vad nyss blivit anfört böra 6 vedettbåtar tilldelas lokal­

styrka, där de motsvara en fulltalig minsvepningsdivision.

Materielreserv och utrangering-.

Efter år 1914 och till ingången av år 1925 hava följande fartyg utrange­

rats, nämligen

2. klass pansarbåtarna John Ericsson, Thordön och Tirfing;

3. klass pansarbåtarna Hildur, Gerda, Björn, Ulf, Berserk, Sölve och

Folke;

torpedkryssaren Claes Horn;

kanonbåten (minfartyget) Edda;

torpedundervattensbåtarna Hvalen och nr 1;

depåfartyget Skäggald;

vedettbåtarna nr 6, 11, 12, 13, 14, 15, 1(5, 17 och 18;

chefsfartyget Drott;

skeppsgossefartyget Gladan;

ångfartygen Kåre, Alfhild och Sköldmön samt

logementsfartygen Eugenie och Stockholm.

Vidare hava under samma tid torpedkryssaren Clas Uggla och ångfartyget

Gunhild gått förlorade samt vedettbåtarna nr 7, 8, 9 och 10 överförts till

kustfästning och ångfartyget lian till sjökarteverket.

Under samma tid har förutvarande pansarskeppet Svea ombyggts till depå­

fartyg för undervattensbåtar, varjämte pansarskeppen Tlmle och Göta ut­

rangerats som stridsfartyg och uppförts som logementsfartyg. Slutligen

hava till vedettbåtar överförts torpedbåtarna nr 71, 73, 75, 77, 1, 2, 3 och

4, en lysmaskinbåt ävensom torpedbåtarna Komet, Gondul, Gudur, nr

85, 83, 81 och 79, Blixt, Meteor, Stjerna, Orkan, Bris, Vind, Virgo, Mira,

Orion, Sirius och Kapella, varvid dessa fartyg benämnts vedettbåtarna nr

11—37.

I likhet med 1924 års försvarsutskott anser jag, att 3 pansarskepp — Wasa,

Dristigheten och Thor — böra överföras till materielreserv, liksom även 2

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

205

jagare, Magne ocli Mode. Dit böra- ock hänföras depåfartyget Rota och

kanonbåten Svensksund samt, såsom redan nämnts, lasarettsfartyget Ver-

dande, allt enligt utskottets förslag. Vidare torde till materielreserven böra

överföras 7 torpedbåtar och 9 vedettbåtar.

Till materielreserven böra liksom hittills hänföras de av flottans fartyg,

vilka icke avses att vid mobilisering eller senare ingå i sjöstyrkorna, näm­

ligen skeppsgossefartygen (af Chapman, Jarramas, Najaden och Falken) samt

logementsf artygen.

Vad dessa sistnämnda beträffar, förordade försvarsutskottet, att pansar­

skeppen Niord och Göta skulle för ändamålet förändras och att härför skulle

av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat

uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel, användas högst 260,000

kronor. Då Niord med de förändringar, som allaredan efter hand vidtagits

å fartyget, i sitt nuvarande skick kan med fördel användas som logements-

fartyg, synes den för förändring av Niord beräknade summan, 130,000 kronor,

böra användas för förändring jämväl av pansarskeppet Thule, vilket redan

ingår som logementsfartyg i flottan och där är erforderligt.

Logementsfartygen i materielreserv skulle sålunda bliva Niord, Göta,

Thule och Freja.

Försvarsutskottet föreslog till utrangering 5 torpedundervattensbåtar,

1 depåfartyg och 3 logementsfartyg. Beträffande torpedundervattensbåtarna

har jag redan uttalat mig. Vad angår övriga fartyg, delar jag utskottets

uppfattning och föreslår sålunda till utrangering depåfartyget Disa samt

logementsfartygen Saga, Vanadis och Norrköping. Därjämte bör pansar­

skeppet Niord — vilket såsom nyss nämnts är avsett till logementsfartyg —

utrangeras som stridsfartyg.

Kttnyl. Maj:t8 proposition nr 50.

Sammanfattning.

Fartygens fördelning enligt det av mig nu framlagda förslaget framgår av

följande förteckning å flottans fartyg, vilken jämväl angiver varje fartygs

deplacement, färdigbyggnadsår och ålder vid utgången av budgetåret 1923—

1924.

Fartyg

—

D

ep

la

ce

m

en

t

F

är

d

ig

b

y

g

gtår

Å

lder år19

24

K

u

st

flo

tta

L

o

k

al

st

y

rk

a

M

at

er

ie

lr

es

er

v

.

Anmärkningar

Stridsfartyg.

Pansarskepp.

j Gustaf V ................... ..............

7 900

1921

3

1

—

—

i Drottning Victoria............ .

7 900

1921

3

! l

—

—

! Sverige ........................................

7 900

1917

7

i l

—

—

Oscar II........................................

4 600

1907

17

! 1

—

—

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Fartyg

D

ep

la

ce

m

en

t

3*

Bi

orq

°8-

3*

i-J

Å

lder år192

4

K

u

st

flo

tta

L

o

k

al

st

y

rk

a

M

at

er

ie

lr

es

er

v

j

Anmärkningar

[

Manligheten................................

3 800

1904

20

-

i

_

f

Tapperheten................................

Aran ............................................

3 800

3800

1903

1902

21

22

_

i

i

—

Wasa ............................................

3 800

1902

22

—

—

1

Dristigheten....................... ........

3 600

1901

23

—

—

1

Thor (ändrad 1916)...................

3 700

1899

25

—

—

1

4

3

O

O

[

Kryssare.

Fylgia, pansarkryssare...........

5 000

1907

17

1

—

—

Clas Fleming, minkryssare ...

1800

1914

10

1

—

—

4

Psilander, torpedkryssare.......

850

1900

24

1

—

—

l

Jacob Bagge, d:o ...................

850

1898

26

1

—

—

Örnen, d:o....................................

850

1897

27

1

—

' —

Jagare,

5

—

—

Wrangel........................................

560

1918

6

i

—

—

Wachtmeister ...........................

560

1918

6

i

—

—

Munin............................................

460

1912

12

i

—

—

Hugin............................................

460

1911

13

i

—

—

Vid ar ............................................

460

1910

14

i

—

—

Ragnar ........................................

460

1909

15

i

—

—

Sigurd ........................................

460

1909

15

i

—

—

f

Wale ............................................

460

1908

16

i

—

Magne ........................................

460

1905

19

—

_

1

Mode ............................................

460

1902

22

—

—

1

8

—

2

Torpedbåtar.

120

1912

12

—

1

—

1

| Vesta ............................................

120

1912

12

—

1

—

1

Polaris ........................................

120

1910

14

1

—

—

1

Perseus ........................................

120

1910

14

1

—

—

1

. Regulus........................................

120

1910

14

1

—

—

Pigel ............................................

120

1910

14

1

—

—

Antares ........................................

120

1909

15

1

—

Arcturus ....................................

120

1909

15

1

—

Altair............................................

120

1909

15

1

—

I

Argo ............................................

120

1909

15

1

—

—

Castor............................................

120

1909

15

—

1

—

Pollux ........................................

120

1909

15

—

1

—

Iris..................... ............................

120

1909

15

—

1

—

Thetis............................................

120

1909

15

—

1

—

Astrea ........................................

120

1909

15

—

1

—

Spica ............................................

120

1908

16

—

1

—

Plejad .........................................

120

1905

19

—

—

1

Torpedbåten nr 5 ...................

60

1908

16

—

—

1

» » 6 ...................

60

1908

16

—

—

1

»

» 7 ...................

60

1907

17

—

—

1

» » 8 ...................

60

1907

17

—

—

1

..

» 9 ...................

60

1907

17

-

—

1

» »10 ...................

60

1909

15

—

1

.) »11 ...................

60

1909

’ 15

—

1

Kungl. Majits proposition nr 50.

207

ö

CD

Irrj

p:

e-

fe'

K

W

fcH

O

g

p

Firtyg

!

5»o

Cfc

c'

H

P*

1 Ul

e+-

1 S&

P

t/i

2.

Anmärkningar

g

CfQ

CTQ

! rf-

V]

H

CD

§

CD

1 83

tf

CD

P°

4-

j

Torpedbåten nr 12 ..................

1

60

1908

16

' 1

»

» 14 ..................

60

1908

16

—

l j --

»

» 15 ..................

60

1908

16

—

1

8 1 12 ! 7

Motortorpedbåtar.

i

|

Motortorpedbåten nr 1...........

11

1919

5

i 1

— i

i

» »2...........

11

1919

5

j —

1 ; —

Undervattensbåtar.

! _

2

*

Valen ............................................

Uttern .........................................

—

1921

3

i

i

—

—

Under färdigställande.

Ulern .........................................

—

1921

3

i

—

—

Bävern ......................................

—

1921

3

i

—

—

Valrossen ....................................

—

1920

4

i

—

—

Sälen ...........................................

—

1920

4

i

—

—

Hajen............ ...............................

—

1920

4

i

—

—

_

1915

9

_

i

1 Tumlaren ....................................

—

1914

10

—

i

_

_

1914

10

__

1

_

Abborren ....................................

—

1916

8

—

i

_

Braxen ....................................

—

1916

8

—

i

—

i

Gäddan ........................................

—

1915

9

—

i

—

,

1915

9

_

1

U-båten nr 2 ............................

_

1909

15

—

i

_

_

1909

15

_

i

»

» 4

—

1910

14

—

i

7

10

—

Depåfartyg m. fl.

Oden, depåfartyg ...................

3 700

1897

27 i

1

—

—

Flygvapnet.

Svea,

»

...................

3 050

1886

38

1

_

_

Skagul,

»

...................

600

1*78

46 1

1

—

Blenda,

»

...................

500

1874

50

—

1

- !

Skuld,

»

600

1879

45

— ,

1

| Rota,

»

...................

600

1878

40

_

—

1

| Svensksund, kanonbåt ...........

400

1891

33

_

_ :

1

3

2

2 i

Vedettbåtar.

I

225

1918

6

_ I

1 i

225

1918

_

_

1 1

Sprängaren ................................

225

1918

6

—

—

1

1 Vedettbåten nr 19 ...................

70

1914

10

1

—

—

Flygvapnet.

» » 20...................

105

1896

28

—

—

1

» » 21 ...................

80

1894

30

—

—

1 i

» » 22 ...................

80

1894 |

30

—

—

1

1

»

» 23 ...

60

1903

21

—

—

1

»

» 24................... |

60

1903

21

—

—

1

1

»

»25.......

60

1903

21

—

—

1

» » 26................... !

60

1903

21

—

i

—

»

» 27 ................... f

110

1898

26

_ I

i

—

» » 28................... |

110

1899

25

— I

11 —

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Fartyg

JD

ep

la

ce

m

en

t

F

är

d

ig

b

y

g

gtår

Å

lder år192

4

K

u

st

flo

tta

L

o

k

al

st

y

rk

a

M

at

er

ie

lr

es

er

v

Anm ärkning ar

Vedettbåten nr 29 ...................

110

1899

25

1

»

» 30...................

110

1900

24

—

1

—

»

» 31...................

110

19U0

24

—

1

—

..

» 32...................

110

1900

24

1

—

—

»

> 33...................

110

1902

22

1

—

—

»

-» 34...................

no

1902

22

1

—

—

»

» 35 ..

no

1903

21

1

—

—

»

» 36...................

no

1903

21

1

—

—

»

»»37 .......

no

1904

20

1

—

—

7

6

9

Trängfartyg.

| Verdande. lasarettsfartyg.......

500

1878

46

—

—

1

Övriga fartyg.

Skeppsgossefartyg.

; af Chapman ................

1319

1888

36

—

—

1

Netto reg.ton.

Jarramas ....................................

350

1900

24

—

—

1

I Najaden........................................

350

1897

27

—

—

1

| Falken ........................................

140

1877

47

—

—

1

Logementsfartyg.

—

—

4

Niord ............................................

3 700

1899

25

—

—

1

Thule ...........................................

3 350

1893

31

—

—

1

Göta ..........................................

3 350

1891

33

—

—

1

Freja ...........................................

1600

1885

39

—

—

i

1 --

4

• 4. Ersättningsbyggnad.

Såväl i försvarsrevisionens betänkande som i 1924 års försvarsproposition

och försvarsutskottets däröver avgivna utlåtande förutsattes, att med upp­

görande av en verklig flottplan skulle under de närmaste åren anstå. I av­

vaktan på att en dylik plan komme till stånd, utgick man i de olika för­

slagen från den förefintliga fartygsmaterielen, som efter vissa grunder för­

delades å kustflottan och lokalstyrkorna.

Någon flottplan i egentlig bemärkelse är icke heller jag beredd att nu

framlägga. Emellertid finner jag mig i detta sammanhang böra ingå på

frågan om krigsfartygsmaterielens förnyelse och härav föranledda kostnader.

Ersättningsbyggnad förutsättes böra äga rum i första hand för kustflottan,

varför dennas omfattning bör vara utslagsgivande för behovet av nybygg-

nadsanslag.

Enligt det av mig framlagda förslaget rörande sjöstyrkornas storlek och

indelning avses att i kustflottan ingå — förutom depåfartyg och vedettbåtar,

till vilka i detta sammanhang hänsyn icke behöver tagas — följande antal

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

209

stridsfartyg, nämligen:

Artillerifartyg :

Pansarskepp........................................................................... 4

Pansarkryssare ..................................................................... 1

Torpödkryssare .................................................................... 3

Torpedfartyg:

Jagare ..................................................................................... 8

Torpedbåtar........................................................................... 8

Torpedundervattensbåtar................................................... 0

Min fartyg:

Minkryssare ............................................................. 1

Minundervattensbåt............................................................. 1

Om man vid beräknandet av de årliga kostnaderna för kustflottans om­

sättning utgår från den förut omförmälda beräkningen av livslängderna och

förutsätter, att ersättningsbyggnaden sker fartyg för fartyg efter varje fartygs

nu innehavande typ, skulle det för kustflottans förnyelse erforderliga årliga

anslaget uppgå till omkring 11,060,01X1 kronor. Eu ersättningsbyggnad av detta

slag är emellertid utesluten redan på den grund, att givetvis ersättningsbygg­

naden bör anpassas efter fartygstypernas utveckling. Så har exempelvis så­

som ersättning för jagarna av äldre typ föreslagits en ny, väsentligt kraftigare

typ, som betingar en kostnad dubbelt så stor som kostnaden för den äldre

typen. Riksdagen har redan beviljat medel för byggande av två stycken

jagare av den nya typen. Men en anpassning till utvecklingen på här

ifrågavarande område kan också innebära, att såsom ersättning för visst

fartyg bör byggas fartyg av annat slag. Sålunda anses nuvarande pansar­

kryssare, torpedkryssare och minkryssare vara mindre tidsenliga, och det

har ifrågasatts att utbyta dem mot moderna lätta kryssare och undervattens­

båtar. Pansarkryssaren borde ersättas av en lätt kryssare, de tre torped­

kryssarna likaledes av en lätt kryssare och minkryssaren av två minunder­

vattensbåtar. Därjämte borde torpedbåtarna ersättas med undervattensbåts-

jagare.

Om man utgår från här skisserade förutsättningar vid beräkningen av

kostnaderna för ersättningsbyggnaden, erhålles följande resultat:

Far tygsslag.

Antal.

Enhets-

kostnad.

Kronor.

Livs- 1

längd är. j

.

Årlig omsätt- ]

ningskostnad.

■

Kronor.

i

Pansarskepp .............................................

4

24,000,000

20

4,800,000 j

Kryssare ....................................................

2

15,000,000

20

1,500.000

Jagare .........................................................

8

7,000,000

16

3,500,000

j U-Mtsjagare ............................................

8

800,000

16

400,000

j Torpedu-bätar .........................................

6

4,300,000

12

2,150,000

I Minu-båtar ......................................... .-...

3

4,300,000

12

1,075,000 !

Summa !

—

|

—

—

13,425,000 ;

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 häft. (Nr 50.)

224124

14

210

Ett årligt nybyggnadsanslag av denna storlek anser jag mig icke kunna

räkna med. Jag har därför låtit undersöka, huruvida ett nedbringande av

kostnaderna kan ske utan att eftersätta kravet på en sådan omfattning av

ersättningsbyggnaden, att kustflottan vidmakthålles vid den styrka den efter

omorganisationen avses att få. I första hand hava därvid övervägts möjlig­

heterna för att beräkna en ökad livslängd hos fartygen. Under normala för­

hållanden torde förslitningen och åldrandet icke nödvändiggöra ett fast­

hållande vid förut omförmälda livslängder. En förlängning av dessa med

25 % för samtliga övervattensfartyg och från 12 till 13 år för undervattens-

fartygen skulle medföra en minskning av ovan beräknade årskostnad till

11,160,000 kronor. Jag anser mig emellertid icke heller kunna räkna med

ett anslag av denna storlek.

Begränsning av nybyggnadsanslaget till lämpligare avvägt belopp torde

kunna möjliggöras genom att åtminstone under några år framåt från beräk­

ningarna av nybyggnadsbehovet utesluta pansarskeppen. Nyssnämnda års­

kostnad å 11,160,000 kronor skulle därigenom minskas till 7,320,000 kronor

eller ungefär samma belopp, som beräknas komma att under budgetåret 1

juli 1926—30 juni 1927 utgå för bestridande av kostnaderna för den av fjol­

årets riksdag beslutade ersättningsbyggnaden. En undersökning har ägt

rum rörande den lämpliga sammansättningen av ett nybyggnadsprogram, som

kunde utföras under förutsättning av ett årsanslag av sistnämnda storlek

under viss tid framåt. Därvid har ansetts lämpligt, att det av fjolårets riks­

dag beslutade nybvggnadsprogrammet utökades med:

1 torpedundervattensbåt till beräknad kostnad av kronor 4,300,000: —

2 jagare

»

»

»

»

»

14,000,000: —

4 u-båtsjagare

»

>-

»

»

»

3,200,000: —

tillhopa kronor 21,500,000: —,

vilken summa med hänsyn till fallande priser torde kunna minskas med

omkring 3 % av sitt belopp till 20,880,000 kronor. Denna summa tillsam­

mans med kostnaden för den av fjolårets riksdag beslutade ersättningsbygg­

naden giver sammanlagt (23,720,000 + 20,880,000 =) 44,600,000 kronor. För

den av riksdagen beslutade ersättningsbyggnaden har redan anvisats 3,500,000

kronor för budgetårert 1924—1925. Såsom framgår av årets statsverkspropo-

sition, har för budgetåret 1925—1926 äskats ett belopp av 5,600,000 kronor,

och marinförvaltningen har för samma ändamål under budgetåret 1926—1927

beräknat 7,100,000 kronor. Om det skisserade nybyggnadsprogrammet be­

räknas bliva slutfört under budgetåret 1930—1931, skulle fördelningen sålunda

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

bliva följande:

1924—1925. ................ kronor 3,500,000

1925—1926 .......... .... »

5,600,000

—

1926—1927. ................ »

7,100,000

—

1927—1928.

7,100,000

—

1928—1929.

7,100,000 —

1929—1930. ................. »

7,100,000

—

1930—1931. ................. »

7,100,000 —

Summa kronor 44,600,000

—

211

Detta innebär, att det av riksdagen redan fastställda programmet skulle

utökas från och med budgetåret 1927—1928. En sådan utökning synes mig

väl motiverad och torde icke böra av kostnadshänsyn avvisas. Någon an­

ledning för statsmakterna .att nu binda sig för denna utökning föreligger

dock icke. Det synes vara tids nog, därest riksdagen 1927 fattar beslut i

ärendet. Ett sådant uppskjutande av avgörandet kan jag så mycket hellre

förorda, som därigenom beredes rådrum för en förnyad undersökning av

hela ersättningsbyggnadsfrågan. En sådan undersökning bör bland annat

gälla, huruvida artillerifartygen framdeles skola ersättas med fartyg av samma

slag, eller om annan ersättning (och i så fall av vad slag) bör beräknas. Men

i undersökningen bör ävenledes ingå en förnyad prövning rörande fartygs­

typerna i allmänhet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om

billigare fartygstyper än de hittills föreslagna. Därest en sådan undersök­

ning bedrives med erforderlig skyndsamhet, torde riksdagen kunna beredas

möjlighet att taga ställning till ersättningsbyggnadsfrågan i dess helhet,

innan den fattar beslut rörande anslagsbeloppen för den närmaste tids­

perioden. Då man givetvis vid en sådan undersökning kan komma att

finna andra anslagsbelopp iin de ovan nämnda lämpligare även för denna

närmaste tidsperiod, har jag icke ansett mig böra i kostnadsberäkningarna

för den nu föreslagna marinorganisationen upptaga annat belopp än det,

som hänför sig till riksdagens förut fattade beslut, även om jag håller det

för högst sannolikt, att detta belopp kommer att visa sig vara otillräckligt

för vidmakthållandet av kustflottan.

B. Fredsorganisationen.

1. Allmänna synpunkter.

I likhet med 1924 års försvarsutskott har jag, vad beträffar grunderna för

personalberäkningarna, utgått från att flottans personal stater böra beräknas

med hänsyn till det vid mobilisering förefintliga behovet. I fråga om

stampersonal räknas sålunda med full bemanning för 1. linjens fartyg, redu­

cerad bemanning för 2. linjens fartyg, allt enligt gällande besättningslistor,

samt erforderlig personal för centrala myndigheter, stationer och varv m. m.,

ävensom härutöver ersättningspersonal, motsvarande 10 % av det för sjö­

styrkorna erforderliga behovet. En dylik beräkningsgrund synes vara nöd­

vändig, för att verkligen kvalificerad bemanning skall finnas tillgänglig för

den materiel, som vid mobilisering avses att i första hand tagas i bruk.

Den giver ock större överskådlighet och reda än en på fredsbehovet grundad

personalberäkning.

Häxvid har jag ansett nödvändigt, att beräkningarna av mobiliserings-

behovet hållas så snäva som möjligt, och att personal av stammen icke

avses annat än för sådana poster, där dylik personal verkligen behöves,

varvid ock den förefintliga tillgången av reservpersonal måste tagas i be­

traktande. Det måste även undersökas, huruvida de på så sätt beräknade

stamkadrerna förslå för fredstjänstens nöjaktiga upprätthållande, ävensom,

Kungl.

il

lajUs proposition nr 50.

212

därest så är fallet, om de i berörda hänseende tilläventyrs lämna överskott.

De undersökningar härutinnan, som vid uppgörandet av föreliggande förslag

blivit utförda, visa — såsom framgår av det följande vid redogörelsen för

personalens tänkta fördelning till olika tjänstgöringsplatser i fredstid — att

något överskott ingalunda uppstår, men att tillgången kan anses nöjaktigt

täcka fredsbehovet, ehuru med avsevärda inskränkningar i fråga om land-

tjänsten. Den ledande principen vid dessa undersökningar har varit att i

första hand tillgodose de rustade sjöstyrkorna. I övrigt har fördelningen i

huvudsak följt motsvarande beräkningar i 1924 års försvarsutskotts utlåtande

med de ändringar, som betingats av att Stockholms station ansetts böra

behålla karaktären av örlogsstation, ävensom av att besättningslistorna i .

vissa fall undergått några jämkningar. Med hänsyn till växlingarna i perso­

nalbehoven under vinter- och sommarhalvåren hava dessa behov — såsom

ock i utskottets beräkningar — undersökts vart för sig. Genom att vissa

skolor koncentreras till vinterhalvåret och rustningarna i någon mån minskas

under samma tid, kan jämvikt i det närmaste uppnås mellan dessa båda

behov. Den knappa tillgången av personal för landtjänstgöring, särskilt

under sommarhalvåret, nödvändiggör emellertid, att större fordringar än för

närvarande måste ställas på stampersonalens arbetsuppgifter under tjänst­

göring i land.

Det torde här böra framhållas, att de gjorda beräkningarna angående

personalens fördelning till sjöstyrkor, staber, skolor eller andra anstalter

— såsom ock försvarsutskottet anfört — icke böra binda organisationen i

den grad, att ej jämkningar kunna äga rum inom det beräknade antalet

personal, beroende på tillfälliga förhållanden, särskilda förutsättningar hos

olika befattningshavare o. s. v. Detta gäller icke endast inom flottan utan

i vissa fall jämväl flottan och kustartilleriet sinsemellan. Bland officers-

befattningar, som sålunda kunna beklädas av sjöofficer eller kustartilleri­

officer, må nämnas vissa befattningar inom marinförvaltningen, marinstaben,

kustfästningsstab o. s. v.

Vid beräknandet av behovet av manskap har jag, såsom redan i det före­

gående framhållits, förutsatt, att den nuvarande manskapsorganisationen av

stam och värnpliktiga skulle komma att bibehållas i stället för den av försvars­

utskottet förordade organisationen med i huvudsak uteslutande stam. Detta

innebär icke, att jag ansett denna lösning av den viktiga bemanningsfrågan

såsom den i och för sig mest önskvärda och lämpliga. Det torde nämligen

vara en allmänt omfattad mening, att en bemanning av uteslutande stam i

princip kan för flottans behov med fördel genomföras. På grund av de

farhågor, som de militära myndigheterna uttryckt angående möjligheten av

att särskilt under tider av goda konjunkturer för industrien tillfredsställande

rekrytera en sjömanskår, organiserad enligt utskottets förslag, och svårig­

heterna att vid rekryteringens eventuella misslyckande bringa i funktion en

reservorganisation med värnpliktiga, har jag emellertid ansett förhållandena

påfordra bibehållandet av en bemanningsorganisation av såväl stam som

värnpliktiga, vilken beräknats betinga en icke oväsentligt lägre kostnad än

eu organisation av uteslutande stam. Härigenom möjliggöres utan ökning

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kungl. MajUa proposition nr öU.

21.'!

av kostnadsramen den utbyggnad — i förhållande till försvarsutskottets

förslag — av Stockholms örlogsdepå till en station, som jag av strategiska

grunder ansett mig böra förorda.

Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga i allmänhet förutsättes uppgå till

200 dagar, vilket betingar dubbla inkallelser. Att härmed måste bliva för­

bundna vissa olägenheter i avseende å utbildningsarbetets och övningarnas

bedrivande lärer nog icke kunna bestridas, men dessa olägenheter få å andra

sidan anses uppvägas av värdet av bemanningens säkerställande. För övrigt

torde man på sjömili tärt håll vara rätt allmänt ense därom, att vissa poster

ombord, framför allt å artillerifartygen ävensom å fartyg, som icke tillhöra

de egentliga stridsfartygen, utan olägenhet låta sig besättas med värnpliktiga,

å vilka anspråken på rent militär utbildning icke behöva ställas så högt, att

icke en övningstid av 200 dagar kan anses någorlunda tillräcklig, särskilt

med hänsyn till att den bristande militära utbildningen i ej obetydlig mån

uppväges av den sjömans- och yrkesutbildning, som de å sjömanshus in­

skrivna värnpliktiga erhållit i handelsmarinen.

I avseende å indelningen av vissa marinens myndigheter och anstalter har

jag i det följande tillämpat de i 1924 års försvarsproposition angivna, av

försvarsutskottet ävenledes följda grunder. Till »marinens centrala myn­

digheter» hava sålunda hänförts marinförvaltningen och marinstaben, var­

jämte under denna rubrik även upptagits sjöförsvarets kommandoexpedition.

Vidare hava till »personalchefer och inspektörer» hänförts — förutom

chefen för kustartilleriet — cheferna för marinens civilmilitära kårer m. fl.

Beträffande själva personalorganisationen ansluter jag mig till det förslag

angående 3. underofficersgradens ersättande med en ny manskapsgrad, flagg-

korpralsgraden, som framlagts såväl i försvarsrevisionens förslag som i

därpå grundade förslag av Kungl. Maj:t i 1924 års försvarsproposition och

av försvarsutskottet. I anslutning härtill och för att tillgodose behovet av

äldre beprövat underbefäl i manskapsgraden föreslår jag, att ett visst antal

korpraler medgivas kvarstå i tjänst intill fyllda 55 år, då de pensioneras.

För dessa korpraler föreslår jag samma benämning, som återfinnes i 1924

års försvarsproposition, eller högbåtsmän.

Ehuru vissa skäl kunna anföras för den sammanslagning till en tjänste-

grad av kommendörkaptener av 1. och 2. graden, som förordats av försvars­

utskottet, anser jag mig, med hänsyn till därav betingade konsekvenser med

avseende å de civilmilitära kårerna ävensom för bibehållande av likställighet

med kustartilleriets tjänstegrader, icke böra i detta hänseende ifrågasätta

någon förändring av den nuvarande organisationen.

De enligt vad ovan nämnts på mobiliseringsbehovet grundade, men under

beaktande jämväl av fredsbehovet uppgjorda personalberäkningarna utvisa

ett behov av följande stampersonal, nämligen

301 officerare,

45 mariningenjörer,

516 underofficerare,

56 marinintendenter och

344 flaggkorpraler,

34 marinläkare, därav 10 med lön på

1,050 korpraler,

stat.

1,835 meniga, ävensom

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

Häri är inräknad den personal, som, utan att uppföras å flygvapnets

stat, avses för tjänstgöring vid flygvapnet. Jag återkommer i det följande

till gradfördelning m. m. inom var och en av de militära och civilmilitära

kårerna.

Samtliga beräkningar beträffande här ifrågavarande mobiliseringsbehov av

personal järnte därtill hörande handlingar torde få tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

214

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 50.

2

.

Marinens centrala myndigheter.

Sjöförsvarets kommandoexpedition.

För ärendenas handläggning är sjöförsvarets kommandoexpedition orga­

niserad å tio särskilda detaljer, nämligen orderdetaljen, övningsdetaljen,

personaldetaljen, mobiliseringsdetaljen, värnpliktsdetaljen, statistiska detaljen,

kustartilleridetaljen, registratorsdetaljen, bokdetaljen och tryckeridetaljen.

Den å expeditionen tjänstgörande personalen utgöres av:

1 chef, kommendör eller undantagsvis kommendörkapten, med arvode å

departementets stat,

1 souschef, kommendörkapten (befattningen hittills icke permanent be­

satt),

2 adjutanter, kaptener eller löjtnanter från flottan,

1 adjutant, kapten eller löjtnant från kustartilleriet,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för registratorsdetaljen,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för bokdetaljen,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för tryckeridetaljen,

4 expeditionsunderofficerare, därav 3 från flottan och 1 från kustartilleriet,

1 expeditionsvakt, samt

1 korpral och 6 meniga, stam eller värnpliktiga, såsom ordonnanser och

skrivbiträden.

I den nuvarande organisationen av sjöförsvarets kommandoexpedition

ifrågasätter jag icke någon ändring i annan mån än att dess verksamhet —

såsom i det följande kommer att närmare beröras — även bör avse hand­

läggning av ärenden rörande flygvapnet.

Beträffande souschefsbefattningen, som hittills icke blivit permanent be­

satt, synas förhållandena icke nödvändiggöra beräknandet av en särskild be­

ställning för ändamålet. Yad angår behovet av personal i övrigt, ansluter

jag mig i huvudsak till försvarsutskottets förslag, dock med den avvikelsen

att 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer synas böra utbytas

mot motsvarande stampersonal. För tjänstgöring i expeditionen har jag så­

lunda beräknat nedannämnda personal:

1 kommendör eller kommendörkapten, chef för expeditionen, med arvode

å försvarsdepartementets stat,

2 kaptener såsom adjutanter,

1 kapten för övrig tjänstgöring i expeditionen,

2 underofficerare,

Kungl. Mnj-.ts proposition nr !)0.

215

1 korpral och

2 meniga;

samtliga från flottan, samt

1 kapten såsom adjutant ocli

1 underofficer från kustartilleriet.

Härtill kommer följande pensionerad personal med arvoden å försvars­

departementets stat, nämligen

1 officer och

1 underofficer.

Av adjutanterna bör en hava tjänstgjort vid flygvapnet.

Ma rin förvaltningen.

Mariuförvaltningen står under chefskap av en flaggman samt är organi-

Nuvarande

.serad å nio särskilda avdelningar, nämligen artilleriavdelningeu, torpedav- orffan,snlwn-

delningen, minavdelningen, nautiska avdelningen, fortifikationsavdelningen,

ingenjöravdelningen, intendentavdelningen, sanitetsavdelningen och civilav­

delningen. Marinförvaltningens personal utgöres av dels å ämbetsverkets

stat uppförd civil personal och dels viss å andra stater uppförd militär och

civilmilitär personal.

I avseende å marinförvaltningens organisation har jag vid verkställandet

Departement.^

av undersökningen angående stampersonalens fördelning i fredstid utgått chefen-

från försvarsutskottets förslag om minskning med en avdelning, ävensom

om överflyttande till ämbetsverkets revisionskontor av stationernas s. k. sjö­

revisioner. I enlighet med försvarsutskottets förslag föreslår jag vidare, att

av den å marinförvaltningens stat uppförda personalen indragas 1 andre

kemist, 2 tjänstemän i 15. lönegraden1) och 4 tjänstemän i 13. lönegraden2)

samt 2 expeditionsvakter.

Erfarenheten har visat behovet av särskilt kvalificerad personal för hand­

läggande av ärenden rörande industriens krigsorganisation. Detta behov

synes mig vara av den vikt och betydelse, att härför bör beräknas 1 kom­

mendörkapten. Huru handläggningen av omförmälda ärenden lämpligen skall

inom verket organiseras, är ett spörsmål, varpå jag i detta sammanhang icke

torde behöva närmare ingå. Den kan givetvis förläggas antingen till någon

befintlig avdelning eller till särskild avdelning. Här liksom på övriga hit­

hörande områden torde för övrigt personalberäkningarna icke böra binda

organisationen i den grad, att icke omläggningar, som låta sig göra inom

det beräknade antalet personal, kunna äga rum.

I fråga om personalbehovet i övrigt ansluter jag mig i huvudsak till för­

svarsutskottets förslag och avser sålunda för tjänstgöring i marinförvaltningen

följande personal:

a) militär och civilmilitär personal å aktiv stat:

1 flaggman, chef,

5 kommendörer och kommendörkaptener såsom avdelningschefer m. in., * *)

*) Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: 24. lönegraden.

*) » » » » » )> » :

21

.

»

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Nuvarande

organisation.

10 kaptener och löjtnanter,

12 mariningenjörer, varav 1 marinöverdirektör,

7 marinintendenter, varav 1 marinöverintendent samt 2 tjänstgörande i

ämbetsverkets revisionskontor,

2 marinläkare, varav 1 marinöverläkare,

4 underofficerare,

1 korpral och

3 meniga ;

samtliga från flottan, samt

3 kaptener från kustartilleriet;

b) pensionerad personal med arvode å marinförvaltningens stat:

4 underofficerare (från flottan eller kustartilleriet);

c) civil personal med avlöning å marinförvaltningens stat:

1 marinöverkommissarie,

1 amiralitetsråd,

1 tjänsteman i 26. lönegraden,1)

2 tjänstemän i 24. .

»

,J)

6

»

i 21.

»

,*)

1 kemist,

4 kanslibiträden,8)

1 förste expeditionsvakt samt

2 expeditionsvakter.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen kunna i viss

utsträckning tagas i anspråk för sjötjänstgöring.

Å marinförvaltningens stat böra därjämte uppföras: ett arvode å 1,170

kronor till chefen för fortifikationsavdelningen och ett arvode å 4,000 kronor

till advokatfiskalen ävensom de av 1924 års försvarsutskott beräknade be­

lopp för vikariatsersättning och för avlöning till icke-ordinarie personal.

Marinstaben.

Marinstabeus militärpersonal består av en chef samt de officerare m. fl.

från flottan och kustartilleriet, som kommenderas att tjänstgöra i staben.

Förutom den militära personalen, vilken är uppförd å flottans respektive

kustartilleriets stater, tjänstgöra i marinstaben jämväl följande å dess stat

uppförda personal, nämligen

1 registrator och aktuarie, tjänsteman i 13. lönegradenl *

3), med skyldighet

att biträda vid övriga göromål i marinstaben,

1 bibliotekarie med arvode, vilket dock endast utgår under förutsättning

att befattningen uppehälles av officer i reserven, samt

1 expeditionsvakt.

Verksamheten vid marinstaben är fördelad på en chefsexpedition samt

l) Här användes samma lönegradbeteckuing, som föreslagits i årets statsverkspropo

sition.

*) Här användes samma benämning, som föreslagits i årets sta+sverksproposition.

3) Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: 21. lönegraden.

217

fem särskilda avdelningar, nämligen mobiliseringsavdelningen, operationsav­

delningen, kommunikationsavdelningen, organisationsavdelningen och utrikes-

avdelningen.

Såsom biträden vid arbetet inom marinstaben äro underofficerare till er­

forderligt antal beordrade att tjänstgöra därstädes.

Den å marinstabens stat uppförda aktuarie- och registratorsbefattningen,

Departement»-

vilken för närvarande upprätthålles på förordnande, bör indragas och i stället

chefen.

beräknas 1 marinintendent för tjänstgöring i staben.

Huru marinstabens verksamhet bör vara organiserad på olika avdelningar

synes mig vara en inre organisatorisk fråga, som lämpligen bör överlämnas

åt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t inom ramen av tillgängliga arbets­

krafter och de beräknade staterna.

Yid bedömandet av marinstabens personalbehov torde emellertid böra

beaktas, att för handläggning med nödig kontinuitet av frågor rörande Natio­

nernas förbund kräves för ändamålet väl kvalificerad personal. Beträffande

ifrågasatt inrättande av en sjökrigshistorisk avdelning, motsvarande den

inom generalstaben befintliga krigshistoriska avdelningen, torde något förslag

icke böra framläggas i detta sammanhang, men jag förutsätter, att ett

bättre tillgodoseende av den sjökrigshistoriska forskningen, vartill ock hörer

ordnandet av flottans arkiv under chefens för marinstaben ledning, skall

kimna åvägabringas utan ökning av personalstaterna.

Även med tagen hänsyn till ovan anförda särskilda förhållanden anser jag

mig i fråga om den för marinstaben avsedda personalen i fredstid alltså böra

utgå från 1924 års försvarsutskotts förslag, dock med den avvikelsen att 1

pensionerad underofficer bör utbytas mot 1 stamunderofficer. Jag avser så­

lunda för tjänstgöring i marinstaben följande personal:

1 flaggman, chef,

7 kommendörkaptener såsom avdelningschefer eller marinattachéer,

14 kaptener och löjtnanter,

1 ’ marinintendent,

2 underofficerare, stam, expeditionsunderofficerare,

1 korpral och

3 meniga;

samtliga från flottan, ävensom

' 1 kapten från kustartilleriet.

Härtill komma med lön respektive arvode å marinstabens stat:

1 expeditionsvakt,

1 pensionerad officer och

1. pensionerad underofficer.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen kunna i viss ut­

sträckning disponeras för sjötjänstgöring.

3. Personalchefer och inspektörer.

Chef för flottan.

Frågan om inrättandet av en befattning såsom chef för flottan (för flottans

personal, för flottans officerskår) föreligger icke i det utredda skick, att för-

Kungl. Maj:ts proposition nr ■r>().

318

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Departement ts-

chefen.

Nuvarande

organisation.

slag om dess definitiva lösning synes mig i detta sammanhang böra fram­

läggas. Genom att i nu föreliggande förslag till organisation av Stockholms

station beräknats en flaggman såsom stationsbefälhavare, är emellertid möj­

lighet beredd att framdeles utan personalökning lösa denna fråga.

Mariuöverdirektören och chefen för mariningenjörkåren; marinöver-

intendenten och chefen för mariniutendenturkåren; marinöver-

läkaren och chefen för marinläkarkåren.

Då för nämnda myndigheter personal redan beräknats under mariuförvalt-

niugen, i vilket ämbetsverk cheferna för de civilmilitära kårerna samtidigt

utöva chefskap för resp. ingenjör-, intendent- och sanitetsavdelningarna, upp­

tages icke här någon särskild personal.

Inspektören för undervattensbåt vapnet.

Inspektören för undervattensbåtvapnet, vartill förorduas en regements­

officer från flottan, har sin tjänstgöring i allmänhet förlagd till marinförvalt­

ningen, där han, på sätt i ämbetsverkets instruktion föreskrives, deltager i

handläggning av ärenden, som beröra undervattensbåtvapnet.

Till sitt biträde har inspektören en adjutant, vartill beordras 1 kapten

från flottan.

I likhet med 1924 års försvarsutskott har jag för tjänstgöring inom marin­

förvaltningen beräknat 1 kommendör eller kommendörkapten såsom representant

för undervattensbåtvapnet och icke ansett mig därutöver böra avse någon ytter­

ligare personal för ändamålet. Huruvida ovannämnde officer jämte sin tjänst­

göring i marinförvaltningen bör bestrida befattning såsom inspektör för

undervattensbåtvapnet, torde få bero på framtida prövning.

4. Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket.

Sjökrigshögskolan.

Undervisningen i sjökrigshögskolan, vilken är förlagd till Stockholm, med­

delas uti en allmän kurs, avsedd för subalternofficerare, samt fyra högre

kurser, nämligen allmän högre kurs samt artilleri-, torped- och minkurser,

avsedda för officerare, som genomgått allmänna kursen. Samtliga kurser äro

ettåriga, med undantag av artillerikursen, vilken är tvåårig.

Allmän kurs börjar på hösten varje år. Av högre kurserna börjar all­

männa högre kursen på hösten varje jämnt årtal, samt artilleri-, torped- och

minkurserna på hösten varje udda årtal.

I varje kurs meddelas undervisning på två linjer: en för elever från flottan,

sjöofficerslinjen, och en för elever från kustartilleriet, kustartillerilinjen.

Högskolans personal utgöres av:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,

lärare till erforderligt antal.

repetitörer, i den mån sådana blivit beordrade, samt

1 expeditionsvakt.

Av förenämnda personal är endast expeditionsvakten upptagen med fast

Ktirujl. Ma,j:ts proposition nr 50.

2Ii).

löu å, högskolans stat. För lärare och repetitörer äro å denna stat beräk­

nade vissa efter deras undervisningsskyldighet avpassade arvoden.

Jag förutsätter ingen ändring i den nuvarande organisationen av sjökrigs-

Departements-

högskolan. För nämnda anstalt bör sålunda beräknas:

chefen.

1 kommendör eller kommendörkapten, chef,

1 kapten eller löjtnant, adjutant och bibliotekarie, ävensom

1 expeditionsvakt med lön på sjökrigshögskolans stat.

Såsom elever från flottan beräknas ett antal av 21 kaptener eller subal-

ternofficerare. Högskolans militära personal jämte nyssnämnda elever avses

under sommarhalvåret för sjötjänstgöring.

För avlönande av lärarpersonalen böra i staten uppföras i stort sett samma

belopp, som beräknats i det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget.

S.jökrigsskolan.

Sjökrigsskolan, vilken är förlagd till Stockholm, har till ändamål att å en

Nuvarande

sjöofficerslinje meddela den utbildning, som erfordras för erhållande av lägsta or9amsat,on-

officersgraden vid flottan, samt å en kustartillerilinje den utbildning, som

erfordras för erhållande av lägsta officersgraden vid kustartilleriet.

Eleverna vid sjökrigsskolan benämnas kadetter och utgöra tillsammans

en kål-, marinens kadettkår. Kadetterna å sjöofficerslinjen benämnas sjö-

kadetter och å kustartillerilinjen kustartillerikadetter,

Skolans verksamhet är uppdelad å skola i land för båda linjerna samt re­

krytkurs och skola ombord för endast sjöofficerslinjen.

Utbildningen till sjöofficer, vilken i sin helhet är förlagd till sjökrigssko­

lan, omfattar en tid av omkring 3 l/2 år. Utbildningen av kustartilleri-

kadetterna, vilken försiggår dels vid truppförbanden och dels vid sjökrigs­

skolan, kräver en tid av omkring 2 1/i år.

Sjökrigsskolans befälspersonal utgöres eldigt nuvarande organisation av:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,

7 kadettofficerare från flottan, av vilka dock på grund av de senare årens

minskade rekrytering av sjökadetter i allmänhet endast 4 varit samtidigt

tjänstgörande,

1 kadettofficer från kustartilleriet,

1 intendent och

1 läkare.

Av förenämnda personal åtnjuta kadettofficerarna ävensom intendenten

och läkaren vissa arvoden från skolans stat.

Skolans lärarpersonal utgöres av dels civila och dels militära lärare med

arvoden å skolans stat.

Betjäningen utgöres av 1 expeditionsvakt och 1 portvakt, den förre med

fast lön och den senare med arvode från skolans stat.

Jag ansluter mig till det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget att

Departements-

till sjökrigsskolan förlägga undervisningen av marinintendentselever och ma-

chefen.

rinintendentsaspiranter. Då jag för tjänstgöring vid skolan, såsom av det

följande framgår, avsett 1 marinintendent såsom kadettintendent, tillika redo-

220

Nuvarande

organisation.

Departements

chefen.

görare vid läroanstalten, kan det för närvarande i staten uppförda särskilda

arvodet till intendent vid skolan utgå.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag har jag för tjänstgöring

vid sjökrigsskolan avsett följande personal från flottan:

1 kommendörkapten, chef,

1 kapten eller löjtnant, adjutant och bibliotekarie,

4 kaptener eller löjtnanter, kadettofficerare, och

1 marinintendent, kadettintendent, tillika intendent vid skolan.

Härtill kommer civil personal bestående av:

l expeditionsvakt och

1 portvakt, med avlöning på sjökrigsskolans stat.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen bliva disponibel

för sjötjänst.

För avlönande av lärarpersonalen böra i staten uppföras arvoden till

samma belopp, som försvarsutskottet föreslagit.

Försvarsutskottet föreslog bland annat, att sjökrigsskolans elever skulle

befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisnings­

materiel och fria läroböcker. Då jag i fråga om åtgärder för underbefäls ocli

underofficers befordran till officer bland annat föreslår, att underbefäl eller

underofficer, som vunnit inträde i sjökrigsskolan, skall åtnjuta korprals av­

löningsförmåner, torde även övriga med dessa i tjänstegrad eller tjänsteklass

likställda elever i sjökrigsskolan böra erhålla samma förmåner. Under denna

förutsättning synes emellertid anledning icke förefinnas att därjämte medgiva

befrielse från terminsavgifter samt tillhandahålla fri undervisningsmateriel och

fria läroböcker.

Sj öka rte verket.

Yid sjökarteverket tjänstgör för närvarande dels viss civil personal, upp

tagen å den för verket fastställda staten, och dels viss militärpersonal från

flottan. Denna senare personal är icke en gång för alla bestämd, utan växlar

med hänsyn till omfattningen av de sjömätningsarbeten, som under varje år

skola verkställas. Under en följd av år har den militära personalen utgjorts av:

för tjänstgöring under hela året: 1 regementsofficer, chef för kartverket,

och ett mindre antal officerare; samt

för tjänstgöring sommartid vid sjömätningsarbetena: erforderligt antal

officerare och underofficerare såsom mätningsförrättare samt underofficerare

och manskap för bemanning av sjömätningsfartygen.

Jag ifrågasätter ingen ändring i fråga om sjökarteverkets allmänna organisation.

I avseende å behovet av militär personal för tjänstgöring vid sjökarte­

verket och utförande av sjömätningsarbeten har jag, i överensstämmelse med

det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget, dels här avsett

1 kommendör eller kommendörkapten, chef, och

2 kaptener eller löjtnanter,

dels under rubriken »sjöstyrkorna» upptagit den för sjömätningsarbetena

under sommaren erforderliga personalen.

Av sjökarteverket utgives vecko tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»,

för vilket ändamål i riksstaten upptagits visst anslagsbelopp. Av detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

221

anslag utgår arvode till bland andra tidskriftens redaktör, varemot befatt­

ningen såsom assistent åt redaktören hittills upprätthållits av sjöofficer på

stat. I den mån en dylik anordning med nu föreslagna indragningar icke

kan upprätthållas, torde ersättning jämväl till assistenten, vilken i så fall

förutsattes vara officer tillhörande flottans reserv, kunna bestridas från ovan­

nämnda anslag, under förutsättning att detsamma utgår med det i försvars-

propositionen 1924 omförmälda beloppet av 38,000 kronor.

För det egentliga byråarbetet — i den mån icke detta kan utföras av den

militära personalen — torde, såsom föreslagits i årets statsverksproposition,

böra avses en militär kartograf med arvode till belopp av 0,420 kronor, dock

med villkor att, om befattningen uppehälles av officer i flottans stam eller

reserv (med pension) eller å reservstat, arvodet skall utgå med det lägre

belopp, som av Kungl. Maj:t kan varda bestämt.

5. Sammanfattning beträffande centrala myndigheter in. fl.

Sammanfattas vad i det föregående anförts angående fördelningen av per­

sonal i fredstid, bör alltså — med bortseende från dels personal vid kust­

artilleriet, vilken upptages i efterkommande redogörelse för kustartilleriet,

dels civil personal — för marinens centrala myndigheter m. fl. avses den

personal nedanstående tabell utvisar:

Kung!. Maj:t.s proposition nr f)0.

Sammanfattning av personal för centrala myndigheter m. fl.

Vinterfördelning.

Officerare

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

Under­

officerare och

flaggkorpraler

Korpraler

och meniga

Stam

lteserv

U

T

JU

lS

åU

U

i

K

om

m

en

dö

reroch

kommendörkaptener

jKap

tener

o

ch

sub

alt

orn

offi

ce

rare

|R

es

erv

of

fi

ce

ra

rc

F.d.stam

medar

v

od

e

DO

a

Vär

np

lik

tig

a

QQ

P

p:

aa

5*

cr5’

p

00

Vär

np

lik

tig

a

S

ta

m

S

s

• <

3 §

T a>

»3

d

g

®

F.d.stammedar

v

o

d

e

K

o

rp

ra

ler(hö

gb

åts

­

m

än

)

Yrkes

utbildade

m

en

ig

a

sei

.

p

,

p: 0 ;

a a

u er

«£ ® i

crq’ ^

*

0

“

3-1

Sjöförsvarets kom-

mandoexpedition

— b-

3 —

i — —

_

— — —

2

-

i

1

—

2

Marinförvaltning-

en..........................

i

5

10 — —

12

—

7 —

2 —

4

—

4

1

—

3

Marinstabeu...........

i

7

14 —

i — —

1 — — —

2

—

1

1

—

3

Siökrigsliögskolan

1

22

Sjökrigsskolan.......

1

5

_

— —

1 — — —

—

—

—

—

—

Sjökarteverket.....

1

2

Summa

2

15

56

-

2

12

—

9

-

2 —

8

-

6

3

—

8

Sommarfördelning.

Sjöförsvarets kom-

mandoexpedition

—

*)-

3 —

1 —

—

—

— —

2

—

1

1

—

2

Marinförvaltning-

en..........................

1

5

6 — — 12 —

7

—

—

4

—

4

1

—

Marinstaben...........

1

6

6 —

1 — —

1

—

—

—

2

—

1

1

—

3

Sjökrigshögskolan

Sjökrigsskolan.....

1

Sjökarteverket ....

—

f

1

Summa

2

12

16 | —

2| 12

9

2

'8

—

6

3

-

8

') 1 kommendör eller kommendörkapten med arvode ä försvarsdepartementets stat.

Personal­

behovet.

Centrala

myndigheter

berörande

lokalfrågor.

1924 års

försvars­

utskott.

Ttepartements-

eliefen.

Försvarsutskottet har i sitt utlåtande uttalat, att de kasernutrymmen, som

på grund av den av utskottet förordade reduktionen av flottans station i

Stockholm bleve disponibla, lämpligen syntes böra apteras till ämbetslokaler

för marinförvaltningen och marinstaben.

I nämnda hänseende ställa sig förhållandena i nu föreliggande förslag så

tillvida annorlunda, som reduktionen av Stockholms station icke förutsatts

bliva så omfattande som enligt utskottets förslag. För den förordade för­

flyttningen av nyssnämnda ämbetsverk och stab till Skeppsholmen torde

det på den grund bliva erforderligt att efter omändring och tillbyggnad taga

i anspråk den av armén för intendenturförråd för närvarande därstädes

disponerade byggnaden till kasernetablissement. Härigenom skulle jämväl

vinnas fördelen av en koncentrerad förläggning av det å stationen tjänst­

görande manskapet. En sådan anordning synes kunna möjliggöra, att de

nuvarande kasernerna I och II efter erforderlig omändring och tillbyggnad

bleve disponibla för institutionerna i fråga.

Yid bedömandet av föreliggande spörsmål torde särskilt böra beaktas, att

samarbete av den natur, att härför påfordras varandra närliggande lokaler,

i betydlig utsträckning äger rum mellan marinstaben och marinförvaltningen.

Härjämte bör även hänsyn tagas till möjligheten att bereda sjökrigshögskolan

plats å Skeppsholmen, enär det av flera skäl är av stor betydelse, att denna

anstalt är lokalt nära förbunden med marinstaben.

Att en samlad förläggning av de marina organen till Skeppsholmen skulle

vara ett verksamt medel att förenkla administrationen, ävensom att därav

skulle följa avsevärda besparingar för statsverket, synes mig uppenbart.

Med ett definitivt ståndpunktstagande i nu föreliggande spörsmål måste

emellertid anstå, tills frågan om Stockholms stations blivande förläggning

blivit närmare utredd, och synes en dylik utredning med det snaraste böra

åvägabringas. Hur än denna fråga löses, förutsätter jag, att efter genomförd

organisation marinförvaltningen beredes ämbetslokaler i kronans hus, och

har jag på den grund i kostnadsberäkningarna icke upptagit något hyres­

belopp för ämbetsverket.

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

6. Njöstyrkorna.

Rustningsplan för flottans krigsberedskap och övningar.

För att vid behov kunna användas för sitt ändamål måste ett örlogsfartyg

vara bemannat med en besättning, som samövats ombord å fartyget. Där­

jämte måste befälet erhålla övning att framföra fartyget, ej blott enbart för

sig utan även i förband med andra fartyg, d. v. s. samövning måste äga

rum även fartygen emellan. Med hänsyn till vårt lands havomflutna läge

torde flottan vid inträffande förvecklingar komma att omedelbart och i stor

utsträckning behöva tagas i anspråk för neutralitetsskydd eller eljest. Hän­

delserna till sjöss utveckla sig dessutom alltid med snabbhet. På grund av

dessa omständigheter bör en viss del av flottan vara ständigt rustad, ehuru-

väl rustningarna av kostnadsskäl måste begränsas och för övrigt lämpas efter

de växlande årstiderna. Återstående, ej rustade delar av flottan bliva på-

räkneliga först efter rustning och erforderlig samövning fartygsvis och i

förband. De årliga rustningarna ske efter en viss rustningsplan eller normal­

plan för flottans krigsberedskap och övningar, vilken plan givetvis ansluter

sig till gällande planer för personalens utbildning.

Försvarsrevisionen anförde på sin tid, hurusom ändamålsenligt planerade

och regelbundet pågående övningar å rustade fartyg, såvitt möjligt samman­

dragna i sådana divisioner och andra taktiska förband, i vilka de avsåges

att vid mobilisering ingå, utgjorde en av de viktigaste förutsättningarna för

att de kostnader, som nedlades på flottan, motsvarade sitt ändamål. Då

den inom flottan sedan åtskilliga år tillbaka tillämpade övningsplanen finge

anses utgöra resultatet av den på området vunna erfarenheten angående det

mest ändamålsenliga sättet att ordna utbildningen, fann revisionen för sin

del icke anledning föreslå någon mera ingående omläggning av det utbild­

ningsprogram, som enligt nämnda plan vore avsett att tillämpas å de rustade

fartygen, ehuruväl av kostnadsskäl väsentliga inskränkningar ansågos böra

vidtagas med avseende å antalet rustade fartyg.

I den för 1924 års riksdag framlagda försvarspropositionen återfanns i

stort sett, om ock med några jämkningar, den av revisionen förordade rust.

ningsplanen.

Enahanda plan upptogs till sina grunder jämväl av försvarsutskottet, som

räknade med ett antal av 22 stridsfartyg av olika slag rustade året om och

därutöver 20 fartyg rustade under del av året.

Även jag ansluter mig till nu gällande, av försvarsutskottet jämväl god­

tagna grunder för flottans krigsberedskap och övningar, men har för åstad­

kommande av vissa personalbesparingar funnit mig böra räkna med något

minskade rustningar under vinterhalvåret, varigenom i stället sommar-

rustningarna kunnat ökas till förmån för yrkesskolor ombord samt tillämp-

ningsövningar. Föreliggande förslag upptager sålunda 16 stridsfartyg rustade

under hela året samt därutöver 28 dylika fartyg under sommarhalvåret.

Därtill komma dels ett depåfartyg och en vedettbåt, för vilka kostnaderna

delvis torde böra bestridas från flygvapnets anslag, dels en kanonbåt, vilken

under omkring 3 månader sommartid är avsedd för militärledsarbeten och

under omkring 3 månader vintertid avses att — utan särskild kostnad för

sjöförsvaret — övervaka fisket å västkusten. Vidare upptager förslaget för

skjutskolans måldepå ett logementsfartyg samt för skeppsgossarnas övningar

tre fartyg.

I kostnadsberäkningarna har också tagits hänsyn till behovet av vissa

kortvariga övningar under gång jämväl under tiden för fartygens stationära

förläggning ävensom till nödvändigheten av övningar i fartygens framförande

med högsta fart.

De undervattensbåtar, som icke äro rustade, förutsättas vara förlagda

till undervattensbåtdepåer å stationerna, därifrån de vid regelbundet åter­

kommande tider uttagas på kort expedition för prövning av materielen m. m.

Kanyl. Maj.ts proposition nr f)0.

223

Försvars-

rev i sinnen

1924 års

försvars-

proposition.

1924 års

försvars­

utskott

.

Departements­

chefen.

224

Kungl. Majite proposition nr 50.

Rustningsplan för

Nr

Fartyg

Antal

1

Pansarskepp av Sverige-typ

.............

1

2

D:o

.............

2

3

Pansarskepp av äldre typ

.................

1

4

Pansarkryssare

..............................!....

1

5

Jagare

.......................................................

4

6

Torpedkryssare

.........................................

1

7

Torpedbåtar

..........................................

4

8

D:o

............................

4

9

Motortorpedbåtar ...........................

2

10

Vedettbåt (Sökaren-typ)..................

1

11

Depåfartyg för u-båtar (Svea) .......

1

; 12

U-båtar

1.

klass ................................

2

13

D:o

....................................

2

14

D:o

..............................................

2

15

U-båtar 2. klass

....................................

2

' 16

Minu-båt

..................................................

1

1 7

Vedettbåtar (f. d. tpb)

......................

5

18

D:o

......................

3

19

Minkryssare

.............................................

1

20

Vedettbåt (Sökaren-typ)

......................

1

21

Kanonbåt

..................................................

1

22

D:o

..................................................

1

23

D:o

.................................................

1

24

I):o (Svensksund)

......................

1

25

Skeppsgossefartyg

...............................

3

26

Logementsfartyg

....................................

1

27

Vedettbåt. (Sökaren-tvp)

......................

1

28

Flygdepåfartyg

....................................

1

, 29

Vedettbåt för flygvapnet ...............

1

November December Januari Februari

Långresa

Övervakande av fiske

Vinter!! ola

Anm. till nr 1—2. Pansarskeppen av Sverige-typ ingå turvis vart tredje ar med reducerad besa

Anm. till nr 3—4. Kan utgöra ett och samma* fartyg, pansarskepp eller pansarkryssare.

Anm. till nr 14. En av dessa u-båtar fortsätter tillämpningsövningar liksom u-batarna under nr

Anm. till nr 22—23. Övningar med styrmansklassen förläggas till lämplig tid med hänsyn

Anm. till nr 24. Kostnaderna för övervakande av fiske bestridas av särskilt anslag.

Anm. till nr 28. Kostnaderna bestridas till halva beloppet från flygvapnets anslag.

Anm. till nr 29. Kostnaderna bestridas från flygvapnets anslag.

______- betecknar rörlig förläggning.

- - betecknar stationär förläggning.

riggbcredskap och övningar.

Mars

April

Maj

Juni

Juli Augusti September Oktober

Kungl. Maj:ts proposition nr 1)0

Skjut-, signal-, iuaskinskola

Kadettövningar och

Torpedskola

U-båtskola

Skjut-, signal-, maskinskola

Minskola

^JDepåfartyg för

2

. kl. u-båtar

Torpedskola

Sjökrigsskolavd.

Sjökad.

Militärledsarbeten

Måldepå

der manaderna september—mars till varv för översyn.

naltillgången.

225

Nr

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 samt. 44 haft. (Nr Ö0.)

!M1 *1

15

226

I anslutning till det sålunda anförda liar förestående grafiska tablå över

rustningarna blivit uppgjord.

Det ligger i sakens natur, att vad här föreslagits beträffande fartygsrust-

ningar endast avser att läggas till grund för kostnadsberäkningar, men icke

får anses utgöra hinder för att, därest så i något fall befinnes mera ända­

målsenligt, inom ramen av den beräknade kostnadssumman rusta fartyg av

andra slag eller göra jämkningar beträffande fartygsantalet i och för rustande

av lokalstyrka o. s. v. Likaledes böra övningsperioderna kunna förskjutas

i förhållande till varandra, allteftersom det kan visa sig ändamålsenligt att

samla yrkesskolorna till vårmånaderna eller till höstmånaderna o. s. v.

Personalbehovet.

I det föregående hava redan angivits de grunder, enligt vilka behovet av

personal för sjöstyrkorna under mobilisering beräknas kunna fyllas, varför

jag nu begränsar mig till att redogöra för fredsbehovet. Därigenom bort­

faller anledningen att här upptaga fartygen i linjefördelning. I enlighet med

det tillvägagångssätt, som tillämpas i föreliggande förslag, fördelas personalen

till sjöstyrkorna särskilt för vintern och särskilt för sommaren. Vid fördel­

ningen har förutsatts, att utbildningen i skolor och kurser i land huvud­

sakligen förlägges till vinterhalvåret, varigenom personalbehovet för de under

sommaren väsentligt ökade rustningarna beräknas kunna bliva vederbörligen

tillgodosett. En ökning i personaltillgången för nämnda rustningar utgöres

av de 135 skeppsgossar, vilka karlskrivas i april månad. Dessutom beräknas

inkallad reservpersonal och värnpliktiga i underbefälsställning tjänstgöra

huvudsakligen under sommarhalvåret.

För att möta kraven på sjöstyrkornas bemanning måste likväl väsentliga

inskränkningar göras i den nuvarande bemanningen av flottans stationer, varv

och örlogsdepåer, vartill jag i annat sammanhang återkommer. Däremot anser

jag, att de rustade fartygen böra erhålla fullständig bemanning av kvalificerad

personal, varför jag i föreliggande personalberäkning i stort sett följt de nu

gällande besättningslistorna. Endast beträffande vissa kanonbåtar och depå­

fartyg har jag, i likhet med vad som för närvarande tillämpas, ansett mig kunna

reducera besättningarna.

I enlighet med det ovan anförda har fredsbehovet av personal å sjöstyr­

korna beräknats på sätt efterföljande tabeller utvisa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

227

Sjöstyrkorna.

Officerare

Clvilmilltära

Underofflce-

i

Korpraler

Stam

Reserv

M ärjn­

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

rare och flagg­

korpraler

och meniga

V lnterfördelnlng.

F

la

gg

m

an

K

om

m

en

dö

rero

ch

ko

m

m

en

d

ör

ka

p

te

n

er

Kaptener

o

ch

subaltern

o

ff

ic

er

ar

e

R

es

er

v

o

ff

ic

er

ar

o

F.d.stammedar

v

o

d

e

co

p

"

B

Värnpliktiga

CO

p

"

5

Värnplikt

iga

co

p

^

B

jVärnplikt

iga

CO

p

B

w

CD

09

CD

◄

P

0 t

CD

-K ^

t±> O

3?

CD

CD

HP

3

F.d.stammedar

v

o

d

e^

tr

o

►a►i

p»

a o

is ^

Å-P

o:

<73

a4

po

CD

Y

rk

es

ut

bi

ld

ad

e

Sta

m

re

k

ry

teroch

vär np

lik

tig

a

a. Kustflottan.

HBK med stab ...

i

i

2 — —

i —

i

_

6

___

___

e

2

3l

Divisionschef för

psk.-div.................

—

i

1

—

_

i

—

i —

i —

2

—

—

_

Flottilj chef för ub.-

flottilj med stab

—

i

I

_ —

i —

i

—

i

—

—

—

—

i

—

1

Säger för staber

i

3

4

—

3

3

2 —

8

-

-

7

2

4

3 pansarskepp(Sve-

rige-typ) *).........

—

2) G

39 —

_

2

2 —

2 —

190

—

'■233 263 •'414|

4 j ägare (2 Wrangel-

typ, 2 Hugin-typ)

med divisionschef

—

1

12

2 —

1 — —

___

— —

58

—

_

85

85

62

Svea, depåfartyg

för 1. kl. ub.......

—

—

2

2

28

—

—

27

25

67

4 1. kl. torped-ub.

—

—

12 — — — —

— —

28

_

—

25

27

12

1 1. kl. min-ub. ...

—

—

3 — — — —

— —

— —

7

—

—

7

7

2

Minkryssare (Clas

Fleming) ...........

—

—

3

2

1 —

24

—

—

36

28

66

2 vedettbåtar (typ

Sökaren) .........

-

2

—

-

—

6

6

8

12

i

10

75

8

6

5 —

5 —

349

—

— 426 445 639

b. Undervattensbåt-

depåer.

Stockholm ............

—

—

i

— —

— — —

— —

13

—

—

7

10

3

Karlskrona ...........

—

—

i

— —

— — — —

— —

13

—

—

6

8

5

Göteborg ...............

—

—

2 — — — — — — — —

9

—

—

6

6

1

c. Flygväsendet.

—

4

—

— — H

— — —

35

_

—

19

24

9l

Depåfartyg (Oden)

—

—

1

i

— —

j

1

1 —

10

—

—

9

14

16

d . Övriga fartyg

rustade under

vintern.

Pansarkryssaren

Fylgia...................

—

1 3) 14 —

—

1 —

1

—1

1 - —

42

—

—

66

50 179

Svensksund (fisket)

—

3

—

—

—

— —

1 —

7

—

—

10

10

15

—

1

17

_

—

1

—

1 —

2 —

49

—

76

60 194

Tillsammans

i

11

97

9 —

7 —

7 —

8 — 443

_

—

530 543 858

Ersättningsperso-

53

nal .......................

—

1

6

1

—

1

—

1 — 14

7

44

-

—

54

92

Sammanlagt för

sjöstyrkorna.......

1

12 103 10 _

8 _

8

I

221 4)7 487

_

583 597 950

*) Pansarskeppen av Syerige-typ ingå turvis vart 3. år under vintern med reducerad besättning till

varvet för översyn.

*) Därav 3 för utbildning

s) Därav 2 för kadetterna och 4 för utbildning.

4) Värnpliktiga eller marinläkarestipendiater över stat.

228

Sjöstyrkorna.

Kungl.. Maj:ts proposition nr 50.

Officerare

Civilmilitära

Underoffice­

rare och flagg­

korpraler

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

och meniga

Sommarfördelnlng

a. Kustflottans vin­

tertid, rustade

fartyg ...............

2

p

"

0<3

P

K

om

m

en

dö

rero

ch

kom

me

nd

örk

ap

ten

er

Kap

tenero

ch

subalternoff

icerare

to

o00

a

o

&

oCO

pH

CO

1 F.d.stammedarv

o

d

e

S

ta

m

Vär

np

lik

tig

a

S

ta

m

Vär

np

lik

tig

a

S

ta

m

Värnplikt

iga

S

ta

m

R

es

erv

un

de

ro

ff

ic

erare

m.fl.

F.d.stammedar

v

o

de

K

o

rp

ra

ler(högbåts

­

m

än

)

Yrkes

utbildade

CO

«*•

p

3 g.

11

“ st

e-t- O

P o

CO

P*

1 ') 10 *) 77 2) 6 —

6

5 —

5 — 349 3) 3

—

450 445 3; 846!

i

b. TJndervattensbåt-

depåer.

Stockholm ............

1

6

4

4

1

__I

Karlskrona ...........

—

—

1

— —

— — —

—

— —

6

—

—

3

3

Göteborg ...............

—

—

2 — — — —

— —

—

—

9

—

-

6

6

i

c. Flygväsendet.

—

4

-

—

—

—

-

— —

21

—

13

13

i

1 depåfartyg(Oden) —

—

i

-

—

— —

1 --

1 —

15

—

29

50

36

Vedettbåt nr 19..

2

1

1

4

_

_

i _ _ _ _

1 _

1

—

17

—

_

30

51

40

d. Övriga• fartyg

rustade under

sommaren.

Avd.-chefer för tor­

ped- och minskol-

avdelningarna ...

2

2

4)1

4) 1

4

2

Chef för signalskola

1

Flottiljchef för tor-

pedbåtsflottiljen

_

1

_ —

_

1

—

1 —

1

—

2

—

—

—

—

1

Fylgia, därefter l

pansarskepp (typ

Äran)..............

1

14

1

1

1

42

66

50

179

1 torpedkryssare..

—

4 —

— —

—

— — — —

21

—

—

21

22

51

8 1. kl. torpedbåtar

8 —

— — — — —

— —

32

—

—

38

58

16

2 1. kl. ub. (typ

Hajen)..................

_

G _ _ _

_

_

_

_ _

14

_

_

12

14

6

2 2. kl. ub. (typ

Braxen eller nr 2)

_ _

2 _

_

_

_ _ _

_ _

10

_

_

8

8

_

8 vedettbåtar (typ

27—37) ...............

_ _

6

2 _ _

_ _

_

_

—

16

16

_

24

24

48

1 vedettbåt (typ

Sökaren) ...........

__

_ _

1

_ _ _ _ _

_ _

2

1

_

3

4

6

2 motortorpedbåtar —

—

2 — —

— —

— — — —

2

—

—

4

6

—

3 depåfartyg (typ

Blenda—Skagul)

_

1

6 _

_ _

_

— _ _ _

18

6

_

24

24

48

Svensksund (mili­

tärleder)...............

_

_

4 _ — — —

— —

—

—

7

—

—

10

10

20

Sj öm ätningsf arty­

gen .......................

_

_

12 _

_

_

_

_ _ _

_

30

_

_

14

26

117

Najaden och Jarra-

mas.......................

1

6

_

_

_

_

_

_ _

°)i

14

_ _

18

12

_

af Chapman...........

—

1 6) 9 —

— —

—

1

—

1

15

—

—

20

14

3

Måldepåfartyg —

Freja ...................

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

10

6

—

10

25

52

—

8

82

3

—

2

—

4 —

4

i

235

29

—

276 297

549

Tillsammans

1

18 164

9 —

8

10 — 10

i

622

32

— 769 806 1,436

Ersättningsperso-

nal .......................

-

2

12

1

_

1

_

1

_

12

6

61

3

__

77

81

150

1

20 176 10 —

9 — 11

— 22

7 683

35

—

846 887 1,586

Anm. I kolumnen leservundcrofficcniro m. fl. upptaga» värnpliktiga styrmän och maskinister.

Av

dossa

beräknas så många kunna sjökommendora» sommartid, att det sammanlagda antalet dylika och inkallade

rc8crvunderofficcrare ombord uppgår till omkring 35.

*) I stället för 1 divisionschef för pansarbåtsdivision ingår 1 avdelningschef för ub-skola.

2) Överstiger resp. understiger vinterfördelningen med 2 (rcservofficerarc överflyttas till vedettbåtar).

°) Överstiger vinterfördelningon med resp. 3, 24 och 207 (utfyllnad å pansarskepp m. fl.).

4) Å minsvepningsförband resp. jagardivision.

B) Därav 4 för utbildning.

9)

Marinläkarestipendiat över stat.

Övniiigakostiiaderiia.

Försvarsutskottet vid 1924 års riksdag beräknade de årliga kostnaderna

för flottans krigsberedskap och övningar till 4,670,075 kronor. Denna be­

räkning grundade sig i fråga om avlöningskostnaderna på nu gällande be­

stämmelser angående särskilda förmåner under sjötjänstgöring. Genom vid­

tagande av vissa, av försvarsrevisionen på sin tid förordade förändringar i

nämnda bestämmelser beräknade utskottet, att förenämnda belopp skulle

kunna minskas med 165,000 kronor till, i avrundat tal, 4,505,000 kronor.

Med hänsyn till de av mig föreslagna jämkningarna i den av försvars­

utskottet förordade rustningsplanen — innebärande dels i stort sett en kon­

centration av övningarna till sommarhalvåret, dels ock en mindre utökning

av rustningarna med för mineringstjänsten erforderliga fartyg och med ett

pansarskepp av äldre typ, avsett att i stället för långresefartyget ingå i höst-

skjutskolan — ävensom på grund av att vid beräknandet av personalbehovet

förelegat i viss mån andra förutsättningar än i utskottets förslag, har jag

låtit verkställa en ny ingående kostnadsberäkning, grundad på av marin­

staben utarbetad statistik över de olika fartygens expeditionskostnader.

För att bereda möjlighet att i erforderlig utsträckning företaga övningar

med fartygen under gång, vilket givetvis måste anses vara av stor betydelse

såväl "ur krigsberedskapssynpunkt som för att ernå en i förhållande till

kostnaderna fullgod behållning av övningarna, hava vid uppgörandet av nämnda

beräkning för de olika fartygen förutsatts gångtider, vilka i allmänhet något

överskjuta dem, som måst tillämpas under de sista åren med då gällande

höga kolpriser.

Enligt beräkningen i fråga, vilken specificerad återfinnes i kostnadsberäk­

ningarna (bil. 1) skulle de årliga kostnaderna uppgå till 4,618,000 kronor.

Av samma skäl som försvarsutskottet har jag ansett mig kunna räkna med

en minskning i kostnaderna för personalens förmåner ombord med 155,000

kronor och sålunda beräknat ett årligt anslag för ändamålet av 4,463,000

kronor.

7. Flottans stationer och varv, örlogsdepäer samt skeppsgosseinstitutionen.

Organisationen i allmänhet.

Styrelsen vid vardera av flottans båda stationer i Karlskrona och Stock­

holm utövas av en stationshefälhavare av flaggmans grad. Denne utövar be'

fälet över stationen tillhörande personal, övervakar personalens övningar

och utbildning, utövar tillsyn över hälso- och sjukvård samt stationens eko-

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0,

229

1924 års

försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

230

nomiska förvaltning. Härjämte liar stationsbefälhavaren vissa åligganden

beträffande rustning av fartygen och beredskapsbestämmelsernas övervakande

m. m. I militärt hänseende lyder stationsbefälhavaren direkt under Ko­

nungen; i ekonomiskt hänseende är han underställd marinförvaltningen.

Gentemot varvschefen intager stationsbefälhavaren en överordnad ställning

i militärt hänseende, däremot icke i tekniskt eller ekonomiskt. Under sta­

tionsbefälhavaren i Stockholm lyda Göteborgs örlogsdepå och skeppsgosse­

kåren i Marstrand.

Förekommande ärenden handläggas inom en militärexpedition under led­

ning av stationsbefälhavarens förste adjutant, regementsofficer, samt inom

en civilexpedition (kansli) under ledning av stationsbefälhavarens sekreterare,

marinintendent, vanligen av regementsofficers tjänsteklass.

Närmast under stationsbefälhavaren utövas befälet över underofficers- och

manskapspersonalen vid stationen av en chef för underofficers- och sjömans-

hårerna, tillika beväringsbefälhavare. Denne befälhavare, kårchefen, övervakar

krigslydnaden bland honom underställd personal, tillser rekryteringen och

personalens utbildning, avgiver befordringsförslag beträffande underofficers­

kåren, anbefaller kommenderingar o. s. v. Kårchefen förfogar i sin egen­

skap av chef för underofficers- och sjömanskårerna över hår chefsexpeditionen

och i egenskap av beväringsbefälhavare över beväringsexpeditionen.

Under kårchefen lyda dels en rehryteringsofficer, vilken har att ombesörja

och ansvara för stammanskapets rekrytering, och dels cheferna för stam-

och beväringshompanierna.

Ledningen av sådana göromål, som angå manskapets förläggning och be­

spisning, bad, tvätt, förströelse samt marketenteri m. m., (kaserntjänsten)

utövas av hasernbefälhavaren, som till sitt biträde har veckohavande befäl

och underbefäl, uppbördsmän i kaserner och matinrättningar m. fl.

Av de i land förlagda skolorna och kurserna stå de flesta och viktigaste,

nämligen underofficersskolan, korpralskolan och rekrytskolan under befäl av

chefen för sjömanshårens sholor.

Närmast under stationsbefälhavaren utövar förste läharen tillsynen över

samt ansvarar för hälso- och sjukvården vid stationen jämte allt, som hör

till utrustningen av stationens fartyg i berörda hänseenden. Honom åligger

det också att hava tillsyn över sjukvårdspersonalen.

Yid utövandet av den ekonomiska förvaltningen biträdes stationsbefäl­

havaren av stations- och hassahontoren samt stationsintendenturen.

Stationshontoret, under chefskap av en marinintendent av regementsofficers

tjänsteklass, omhänderliar förvaltningen av stationsbefälhavaren tilldelade

anslag samt utövar kontroll och verkställer revision i fråga om medels- och

annan redovisning m. m.

Kassahontoret omhänderhar stationens och varvets kassarörelse och där­

med sammanhängande medelsredovisning.

Stationsintendenturen, under ledning av en marinintendent av regements­

officers tjänsteklass, utövar tillsyn över och kontrollerar skötseln av statio­

nens förråd (beklädnads-, sängpersedel- och proviantförråden), ombesörjer

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

2;5i

komplettering av desamma i de fall, där detta ej sker genom mariuförvalt-

ningens försorg, utövar ledningen av stationens verkstäder, antager leveran­

törer av proviant för stationens matinrättningar och fartyg samt handlägger

i allmänhet frågor rörande förplägnad, beklädnad och sängservis.

Ledningen av vartdera örlogsvarret i Karlskrona och Stockholm är anför­

trodd åt en varvschef, kommendör vid flottan, som i militärt hänseende är

underställd vederbörande stationsbefälhavare samt i tekniskt och ekono­

miskt hänseende marinförvaltningen. För handläggning av förekommande

ärenden förfogar varvschefen över ett varv skansli, bestående av en militär­

expedition under ledning av varvschefens adjutant, officer vid flottan, och

en civilexpedition under ledning av varvschefens sekreterare, marininten­

dent. Till sitt förfogande har varvschefen därjämte ett varvskontor, vilket

förestås av varvskamreraren, likaledes marinintendent.

Verksamheten vid vartdera varvet är fördelad på sex varvsdepartement,

nämligen artilleri-, byggnads-, ekipage-, ingenjör-, min- och torpeddeparte­

menten, vartill komma trenne förråd. Varje departement står under ledning

av en departementschef av kommendörkaptens grad eller tjänsteställning,

tillhörande antingen officers- eller mariningenjörkåren. Verksamheten inom

varvsdepartementen är fördelad på arbetsgrupper, var och en under ledning

av officer, mariningenjör eller specialingenjör. Vid ingenjördepartementet

tjänstgör dessutom mobiliseringsingenjören, som har att utöva tillsyn över

departementets arbeten för uppläggning och hållande i anbefalld beredskap

av den flytande materielen.

De tre förråden utgöras av inveiitarieförrådet, materialförrådet och artilleri-

ammunitionsförrådet under ledning av såsom förrådsintendenter kommen­

derade marinintendenter, vilka i fråga om förrådens förnyelse, utlämning,

ordnande och vård äro underställda dels varvschefen direkt och dels veder­

börande departementschef samt i fråga om redovisning m. m. lyda under

varvskontoret.

Enligt gällande bestämmelser tillhör Göteborgs örlogsdepå Stockholms sta­

tion, vars befälhavare med vissa undantag har enahanda åligganden beträf

fande depån som i fråga om Stockholms station. Med avseende å rustnings-,

avrustnings- och underhållsarbeten å depån tillhörande fartygsmateriel samt

underhåll av förråd m. m. har varvschefen i Stockholm med vissa undantag

samma åligganden som i fråga om till varvet därstädes förlagd motsvarande

materiel m. m. Kommendanten i Älvsborgs fästning utövar viss befogenhet

i fråga om garnisonstjänsten m. m. inom depån. Chefen för örlogsdepån,

som under förutnämnda befälhavare utövar ledningen av den militära och

ekonomiska förvaltningen vid depån, biträdes av 1 adjutant och 1 depåin­

tendent, vilken tillika är kårintendent vid Älvsborgs kustartillerikår. Den

för depån erforderliga personalen beräknades vid depåns uppsättande till 8

officerare, 41 underofficerare och underofficerskorpraler samt 138 korpraler

och meniga, utgörande bland annat besättningar för vissa till förläggning

vid depån avsedda över- och undervattenstorpedfartyg samt minerings- och

minsvepningsfartyg.

Kung/, Maj.ts pro position nr 50.

1924 års

försvars­

utskott.

Sedan Gustavsviks örlogsdepå i enlighet med beslut av 1914 års senare

riksdag blivit upprättad, har därvarande docka jämte tillhörande anlägg

ningar jämlikt av Kungl. Maj:t vid olika tillfällen lämnat medgivande varit

utarrenderad till enskilt företag. Senast har Kungl. Maj:t genom beslut

den 7 december 1923 medgivit utarrendering av anläggningarna vid Gustavs-

vik till aktiebolaget Mohögs mekaniska verkstad under en tid av 15 år från

och med den 1 januari 1924, och har kontrakt härom uppgjorts mellan ma­

rinförvaltningen och bolaget i fråga. I arrendeavtalet ingår bland annat

skyldighet för bolaget att underhålla de delar av örlogsdepån, som av bo­

laget förhyras. Återstående delar av depån avses att underhållas av infly­

tande arrendemedel.

Beträffande den framtida organisationen av depån hava icke några sär­

skilda föreskrifter utfärdats.

Skeppsgosseinstitutionens ändamål är att bibringa till skeppsgossar antagna ’

ynglingar den sjömansutbildning, militära uppfostran och allmänbildning,

som erfordras för att flottans sjömanskår genom den må tillföras dugliga

sjömän, matroser eller undantagsvis ekonomimän, lämpliga för utbildning

till korpraler och underofffcerare. För att antagas till skeppsgosse fordras

att vid utgången av det år, varunder antagningen äger rum, hava fyllt 15 men

ej 17 år. Skeppsgosseinstitutionen innefattar 600 skeppsgossar, varav 400 äro

förlagda i Karlskrona och 200 i Marstrand. Yardera skeppsgossekåren står

under befäl av en chef, vilken det åligger att närmast under vederbörande

stationsbefälliavare vaka över disciplinen inom kåren, befordra skeppgossarnas

utbildning till sjötjänst vid flottan och över dem öva sorgfällig tillsyn m. m.

Skeppsgossekåren i Karlskrona är indelad i 3 och kåren i Marstrand i 2

kompanier. Den teoretiska utbildningen, vilken motsvarar tvåårig påbygg­

nad av folkskola, bibringas i en vid vardera kåren anordnad skeppsgosse­

skola och ledes i respektive skolor av en rektor med biträde av civila lärare.

Utbildningen sker under sommartiden på seglande skeppsgossefartyg.

1924 års försvarsutskott förordade av ekonomiska skäl det förslag till

organisation av flottans operationsbaser, som framlagts i motionerna nr 248

i första kammaren och 392 i andra kammaren.

Örlogsstationen i Karlskrona borde bibehållas i stort sett oförändrad, dock

med vissa förenklingar i organisationen, huvudsakligen avseende varvet.

Vidare förutsattes samtliga i Karlskrona befintliga, försvaret tillhörande or­

gan och anstalter, alltså även fästningsanläggningarna med i kustartilleriet

ingående truppförband, sammanförda till en militär och administrativ enhet

med benämning Karlskrona krigshamn under befäl av en befälhavande amiral.

I avseende å den ekonomiska förvaltningen å stationen förordade utskottet

sammanslagning av stations- och kassakontoren till ett gemensamt kontor

och den s. k. sjörevisionens överflyttande till marinförvaltningen.

• De indragningar i fredsorganisationen i land, som av besparingsskäl an-

sågos nödvändiga, borde enligt förslaget i första hand verkställas å Stock­

holms örlogsstation, icke därför att denna såsom operationsbas vore av mindre

betydelse än Karlskrona, utan allenast av ekonomiska skäl. På grund därav

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

233

borde stationen och varvet — var för sig starkt förminskade genom perso-

nalreduktion och överflyttning av personal och materiel till Karlskrona —

sammanföras till en örlogsdepå under befäl av en kommendör såsom depå­

chef, vilken till sitt omedelbara biträde tänktes hava ett kansli, organiserat

på 3 avdelningar, en militär, en teknisk och en civil expedition. Verksam­

heten vid depån i fred syntes böra uppdelas å 4 avdelningar, nämligen en

personal- och fartygsavdélning, ett vapendepartement, ett ingenjördepartement

samt en depåförvaltning.

Den för depån erforderliga bemanningen av underofficerare och manskap

skulle anses tillhöra Karlskrona krigshamn samt rullföras och utbildas där­

städes. Depån i Stockholm skulle alltså icke erhålla någon särskild från

Karlskrona krigshamn skild personalorganisation eller egen rekrytering.

Nämnda depåorganisation måste emellertid förutsättas vid vissa krigsfall

komma att svälla ut till en station, stor nog att utgöra operationsbas för

hela kustflottan.

Mot den utredning, som förordats i 1924 års försvarsproposition angående

förläggningen av stationen (depån), hade försvarsutskottet icke något att

erinra.

Orlogsdepån i Göteborg syntes böra bibehållas, ehuru i betydligt reducerad

omfattning och utan egentlig fredsbemanning.

Orlogsdepån i Gustavsvik borde även bibehållas, dock utan fredsbemanning.

Ifråga om skeppsgosseinstitutionen förordade utskottet i samband med in­

dragning av kåren i Marstrand en utökning av kåren i Karlskrona från 400

till 500 skeppsgossar.

Såsom jag i det föregående framhållit, gäller det vid utformandet av freds-

organisationen i första hand att undersöka, huru den på grundval av mobi-

liseriugsbeliovet beräknade personalen lämpligen bör i fred utnyttjas. Med

anläggande av en dylik huvudsynpunkt vid bedömandet av de föreliggande

spörsmålen måste givetvis spörsmålet om den lämpligaste organisationen av

operationsbaserna ytterst bliva en fråga, huruvida, sedan personal beräknats

för sjöstyrkorna, för marinens centrala myndigheter, för utbildningen i land

och för fartygens underhåll m. m., personaltillgången medgiver att inom den

beräknade kostnadsramen organisera operationsbaserna på tvenne örlogssta-

tioner, en i Karlskrona och en i Stockholm, i stället för en örlogsstation i

Karlskrona och en örlogsdepå i Stockholm. Den av mig verkställda under­

sökningen har visat, att med den personal, som för mobiliseringsbehovet nu

beräknats — och med utnyttjande av den besparing i jämförelse med för­

svarsutskottets förslag, som uppkommer genom bibehållande av det nuvarande

bemanningssystemet — en dylik organisation är möjlig att genomföra. Vid

sådant förhållande synes all anledning föreligga för det ur strategisk syn­

punkt viktiga bibehållandet av operationsbasen i Stockholm såsom en ör­

logsstation, dock med den förenkling i organisationen, som betingas av den

begränsade personaltillgången och angelägenheten att icke överskrida en

viss kostnadsram.

Genom en dylik anordning skulle också vinnas den ur rekryteringssyn-

punkt viktiga fördelen, att den särskilda personalorganisationen i Stockholm

KungI. Maj:ts proposition nr f)U.

Departements­

chefen.

Allmänna

synpunkter.

Huvuddragen

av den före­

slagna

organisationen.

kunde bibehållas, varjämte reduceringen av kadrerna komme att bliva mera

jämt fördelad på båda stationerna, något som givetvis måste komma att

underlätta övergången till den nya marinorganisationen.

För att en fredsorganisation skall kunna väl fylla sin uppgift, bör den

vara så mycket som möjligt anpassad efter krigsorganisationen, så att den

vid mobilisering utan svåra organisatoriska rubbningar kan snabbt erhålla

den form och kapacitet, som svarar mot de ökade militära kraven. Man har

vid uppgörandet av ett organisationsförslag även att taga hänsyn till konse­

kvenserna i avseende å förvaltnings- och andra bestämmelser. Dessa bestäm­

melser böra, så långt sig göra låter, vara likartade å flottans båda stationer,

och organisationen inom hela marinen måste såvitt möjligt förete en enhet­

lig bild, vilken icke bör till sina huvuddrag förändras vid övergången till

krigsorganisationen. En förenkling bör sålunda i första hand gå ut på att i

en hand lägga administrationen av flera organ, hellre än att på den ena

stationen men icke på den andra sammansmälta dessa till ett olösligt helt.

Vidare bör eftersträvas att omedelbart till vederbörande chefer anknyta organ,

som under tidernas - lopp med större eller mindre berättigande gjorts själv­

ständiga och därigenom framkallat en viss byråkrati i ärendenas handlägg­

ning. Anlägger man nu nämnda synpunkter vid lösningen av organisations-

spörsmålet, blir det jämförelsevis lätt att genom delning av arbetsuppgifterna

och förstoring av organen förvandla fredsorganisationen till en krigsorgani­

sation, i stånd att utföra det ökade arbete, läget kräver.

Jag övergår nu till att till sina huvuddrag angiva den fredsorganisation

av operationsbaserna, enligt vilken jag fördelat personalen. Aven beträffande

denna fördelning torde emellertid böra framhållas, att densamma icke får

anses vara bindande för organisationen i den grad, att icke mindre jämk­

ningar, som vid organisationens omsättande i praktiken prövas erforderliga,

må kunna vidtagas.

I likhet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit, anser jag, att örlogs-

stationen i Karlskrona i allt väsentligt bör bibehållas vid sin nuvarande orga­

nisation.

För att ernå likformighet bör emellertid benämningen örlogsstation bibe­

hållas även i fråga om Karlskrona; »Karlskrona krigshamn» kommer givet­

vis i realiteten att likväl finnas kvar såsom en militär enhet, därigenom att

stationsbefälhavaren samtidigt är befälhavande amiral och kommendant i

Karlskrona fästning.

Såsom en följd av förslaget om fortsatt användande av värnpliktiga vid

flottan under fredstid bör chefen för underofficers- och sjömanskårerna, liksom

för närvarande, förutsättas samtidigt vara beväringsbefcilhavare.

I avseende å rullföringen av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga ämnar

jag i det följande under rubriken »de värnpliktigas inskrivning och redo­

visning» redogöra för, huru organisationen därav lämpligen bör ordnas.

Antalet kompanier förutsättes bliva 6, varav 5 stamkompanier i överens­

stämmelse med sjömanskårens indelning i yrkesgrenar samt 1 bevärings-

kompani.

234

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Kuntjl. Maj-.ts

proposition nr f)0.

235

Ekonomi- och hantverkskompanierna förutsättas liava gemensam chef och

expedition.

Hiilso- och sjukvården å stationen torde i huvudsak böra ordnas enligt

försvarsutskottets förslag, dock att eu läkare bör tillkomma för vården av

sjuka i kvarter och daglönare. Skulle inträffande sjukdomsfall e. d. föranleda

ökat behov av läkare, torde inkallelse böra ske av erforderligt antal marin­

läkare av 2. graden eller stipendiater. I nu föreliggande förslag har också

förutsatts användande av värnpliktiga läkare å stationen.

För tandvården förutsättes bibehållande av den nuvarande anordningen,

enligt vilken tandvård i viss utsträckning utövas vid stationens tandklinik

av privat tandläkare med ersättning från sjukvårdsanslaget. Dessutom har

jag beräknat ett mindre antal värnpliktiga tandläkare för tjänstgöring å sta­

tionen.

Verksamheten vid varvet i Karlskrona synes böra organiseras på följande

sätt.

Ledningen av varvet anförtros åt en kommendör såsom v arvschef. Till

sitt omedelbara förfogande har han en militärexpedition under ledning av

en adjutant och en civilexpedition under ledning av varvssekreteraren, marin­

intendent, i regel av kommendörkaptens tjänsteklass. Den av 1924 års för­

svarsutskott föreslagna särskilda tekniska avdelningen synes icke vara erfor­

derlig. För tekniska spörsmål stå nämligen till buds varvskommissionen samt

mobiliseringsdetaljen under ingenjördepartementet.

Varvskontoret under varvskamreraren bibehåller sin nuvarande ställning

som dels direkt anknutet till varvschefen, dels självständigt beslutande i

vissa frågor.

Varvets kassarörelse förlägges till varvskontoret; kassadagar införas.

Ekipagedepartementet reduceras till ett ekipagekontor, under ledning av

en officer såsom ekipagemästare, med direkt anknytning till varvschefen på

samma sätt som varvskontoret.

Torped- och mindepartementen sammanföras under gemensam ledning till

ett departement med benämning torped- och mindepartementet.

Artilleri- och ingenjördepartementen bibehållas i huvudsak oförändrade.

Såsom departementschefer för artilleridepartementet samt torped- och min­

departementet avses officerare, för ingenjördepartementet en marindirektör.

Verksamheten vid bijggnadsdepartementet å Karlskrona varv torde vara av

så betydande omfattning, att en förändring av departementets ställning icke

synes böra ifrågasättas. Det är att märka, att ortsförhållandena blott i ringa

mån medgiva arbetens utförande på entreprenad, varför erforderliga arbeten

å kaserner, verkstadsbyggnader, förrådsbyggnader, andra hus och byggnader,

dockor, slipar, kajer, broar och vägar m. m. måste utföras omedelbart genom

departementets försorg. Jag förutsätter sålunda, att departementet bibeliålles,

under ledning av en byggnadsingenjör (stationsingenjör), vilken såsom nu

bör vara byggnadstekniskt utbildad specialingenjör vid mariningenjörkåren.

Förrådsverksamheten (varvsintendenturen) organiseras enligt samma princi­

per, som förutsatts såväl i 1924 års försvarsproposition som i försvarsut­

skottets förslag, d. v. s. under ledning av varvsintendenten, marinintendent,

236

som ävenledes blir direkt anknuten till varvscliefen, dock självständigt be­

slutande i verkställighetsfrågor, såsom vissa upphandlingar m. m. Såsom

uppbördsmän vid varvsförråden avses underofficerare i egenskap av förråds-

förvaltare.

Orlogsstationen i Stockholm synes böra erhålla en organisation, som till

sina huvuddrag har följande utseende.

Ledningen av stationen anförtros åt en stationsbefälhavare, flaggman. Denne

blir samtidigt chef för underofficers- och sjömanskårerna, tillika bevärings-

befälhavare.

Stationsbefälharen har till sitt omedelbara förfogande en militärexpedition

under ledning av en förste adjutant, biträdd av erforderligt antal officerare

m. fl., ävensom en civilexpedition under ledning av en stationssekr eter are,

marinintendent.

Omedelbart under stationsbefälhavaren i hans egenskap av kårchef lyda

kompanierna. Dessa äro till antalet 7, varav 6 stamkompanier i överensstäm­

melse med sjömanskårens indelning i yrkesgrenar1) samt 1 beväringskompani.

Kompanierna förutsättas sammanförda sålunda, att för kompanitjänsten avses

endast 3 kompanichefer med expeditioner.

Stationens skolor ställas under ledning av en skolchef.

Den ekonomiska förvaltningen förenklas i jämförelse med den nuvarande

i så måtto, att stationskontoret jämte kassakontoret och stationsintendenturen

ställes under gemensam ledning av en marinintendent av kommendörkaptens

tjänsteklass, vilken förenar befattningarna såsom chef för stationskontoret

och stationsintendent. Denna förvaltningsmyndighet förutsättes bliva omedel­

bart anknuten till stationsbefälhavaren, med föredragningsskyldighet men

med vidgad befogenhet i rena verkställighetsfrågor.

För hälsovården avses en förste läkare samt ytterligare en läkare för sjuk­

vården i kaserner och kvarter. Liksom vid Karlskrona station torde dess­

utom värnpliktiga läkare böra tagas i anspråk för såväl hälsovården som

tandvården.

Gemensamt för station och varv avses en besiktningsman.

Vidare beräknas personal för radiostationer samt för rättsväsendet.

Verksamheten vid varvet i Stockholm förutsättes organiserad i huvudsak

på samma sätt som vid varvet i Karlskrona, dock med de inskränkningar i

avseende å organisationen och personalen, som betingas av skillnaden i

materielens omfattning och varvets belägenhet.

Med hänsyn till möjligheten att i större omfattning än i Karlskrona ut­

lämna byggnadsarbeten på entreprenad torde byggnadsdepartementet i Stock­

holm kunna givas minskad omfattning med omedelbar anknytning till varvs-

cliefen såsom ett byggnadskontor. Detta förutsättes intaga ungefär samma

ställning som ekipagekontoret och varvskontoret, varigenom gemensamt ut­

nyttjande av tillgänglig skrivpersonal beräknas kunna medföra besparingar.

Byggnadskon toret förestås av en byggnadsingenjör.

*) Yrkesgrenen minmatros tillkommer i Stockholm utöver övriga å båda stationerna be­

fintliga fem yrkesgrenar-

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

237

Örlog sdepåerna i Göteborg ocli Gustavsvik böra, såsom 1924 års försvars­

utskott föreslagit, bibehållas, dock utan fredsbemanning för den senare. Då

verksamheten vid depån i Göteborg eldigt nu föreliggande förslag torde

komma att erhålla en något större omfattning än enligt utskottets förslag,

har jag räknat med en viss utökning i dess fredsbemanning.

I avseende å skeppsgosseinstitutionen ansluter jag mig till försvarsutskottets

förslag om indragning av skeppsgossekåren i Marstrand. I samband härmed

förordar jag, att en utökning sker av numerären vid kåren i Karlskrona från

400 till 450 skeppsgossar samt att denna numerär vid inträffande vakanser

inom sjömanskåren må ökas med motsvarande antal skeppsgossar, dock

högst 100.

Särskilda organisationsfrågor vid stationerna.

För svar srevisionen uttalade på sin tid, att för bestridande av vissa tjänster

i sjömanskårens kaserner icke syntes nödvändigt att beräkna särskild per­

sonal, då ifrågavarande tjänster torde vid sidan av den ordinarie tjänsten

kunna bestridas av personal från sjömanskårens skolor eller andra tjänst-

göringsplatser å stationen. Av samma skäl beräknades icke heller någon

särskild personal för tjänstgöring i stationens högvakt.

Min företrädare i ämbetet var också av den uppfattningen, att med den

begränsade tillgång på personal, man för framtiden hade att räkna med, det

bleve nödvändigt att organisera kaserntjänsten efter andra grunder än för

närvarande. Sålunda borde vissa kommenderingar, såsom veckohavande

officer eller underofficer o. s. v., dels återkomma tätare, dels förenas med

andra tjänster. Vidare borde, särskilt under sommarmånaderna, underoffi­

cerarna kunna ersättas med korpraler och högbåtsmän och vakttjänsten för

övrigt organiseras så, att den krävde mindre personal än för närvarande.

Även jag är av den uppfattningen, att för kasern- och vakttjänstens be­

stridande bör i så stor utsträckning som möjligt tagas i anspråk personal

från sjömanskårens skolor och från andra tjänstgöringsplatser, ävensom att

tjänsten bör organiseras så, att den kräver väsentligt mindre personal än

för närvarande. Vad särskilt angår Stockholms station, torde en sådan

organisation betydligt underlättas genom vidtagande av i det föregående för*

ordad koncentration av manskapets inkasernering.

Med anledning av 1924 års riksdags anhållan om förnyad utredning rö­

rande åtgärder till höjande av det fast anställda manskapets utbildning i

syfte att förbättra manskapsrekryteringen hava, såsom förut nämnts, sär­

skilda sakkunniga, de s. k. underofficerssakkunniga, tillkallats för verkstäl­

lande av berörda utredning. I avgivet betänkande och förslag hava dessa

sakkunniga med ledning av flottans skolsakknnnigas förslag av år 1921 i huvud­

sak föreslagit följande beträffande utbildningen av sjömanskårens manskap.

Hekrytskolans ändamål borde fortfarande liksom hittills vara att bibringa

rekryterna den första militära yrkesutbildningen samt vid sidan därav och

i den utsträckning, tiden så medgåve, meddela dem undervisning i svenska

språket, matematik, fysik och kemi. Ur personaltillgångssynpunkt borde

Kuiujl. Mnj:ts proposition nr 50.

Kasern

tjänsten.

Sjömans-

kärens

skolor.

Underofficers-

sakkunniga.

238

rekrytskolan, som förutsattes omfatta en tid av 6 månader under första ut­

bildningsåret, anordnas antingen hela tiden ombord eller hela tiden i land

eller halva tiden i land och halva tiden ombord.

Korpralskolan borde hava till ändamål att bibringa eleverna de egenskaper,

färdigheter och kunskaper, som erfordrades, för att de skulle bliva dugliga

till tjänstgöring såsom korpraler vid flottan. Med hänsyn till att endast

omkring en femtedel av den årligen anställda manskapskontingenten (i medel­

tal under senaste 10-årsperiod omkring 500 man) anmält sig för genomgående

av underofficersskolan, ansåge de sakkunniga, att av kostnadsskäl, och för

att icke personalkadrerna av sådan anledning skulle behöva ökas, det icke

borde ifrågakomma att — såsom de skolsakkunniga föreslagit — inrikta

korpralskolan på att jämväl utgöra en förberedelse för underofficersskolan.

Något sådant syntes ej heller vara erforderligt för främjande av rekryte­

ringen, alldenstund manskapet redan med den av de sakkunniga föreslagna

korpralsutbildningen skulle vinna stora fördelar och utsikt till civilanställning

efter anställningstidens slut. Dels erhölles en mångsidig praktisk utbild­

ning, som i det enskilda livet kunde komma de avgångna korpralerna till

nytta (såsom sjömän, radiomän, elektriker, eldare, verkstadsarbetare, skepps­

kockar o. s. v.), och dels skulle fortfarande den förutsättningen gälla, att

godkännande betyg i korpralskolans artilleri-, signal-, torped- och minkurser

jämte 12 månaders tjänst å segelfartyg skulle medföra rätt till erhållande

av skepparbrev av 2. klass, samt godkännande avgångsbetyg från korprals-

utbildning såsom eldare rätt till erhållande av maskinistbrev av 3. klass.

Enligt de sakkunnigas förslag kunde korpralskolans längd begränsas till

5 månader, varigenom dylik skola kunde såsom för närvarande anordnas

såväl på vintern som på sommaren, en anordning som medförde besparingar

i personalbehovet. Korpralskolan borde förläggas till tredje utbildningsåret.

Under officer sskolans ändamål borde vara att, förutom bibringande av de

teoretiska kunskaper, som erfordrades för blivande underofficerare vid flottan,

jämväl meddela sådan undervisning, att examen i artilleriklassen kunde mot­

svara skepparexamen av 1. klass och examen i min- och styrmansklassema

motsvara styrmansexamen samt examen i 1. årets maskinistklass 2. maski­

nistexamen och i 2. årets maskinistklass 1. maskinistexamen vid navigations­

skola. Att, såsom de skolsakkunniga och svenska underofficersförbundet

föreslagit, uppställa godkänd styrmansexamen såsom villkor för befordran

till underofficer även för artillerimatroser syntes däremot icke tillrådligt,

dels enär härigenom avläggandet av examen i artilleriklassen skulle i så

hög grad försvåras, att antalet i denna examen godkända sannolikt skulle

komma att minskas i sådan omfattning, att rekryteringen av artillerikon­

staplar bleve otillräcklig, dels emedan i så fall en förlängning av undervis­

ningen i artilleriklassen med därav föranledd kaderökning bleve nödvändig.

För att bereda artillerimatroserna möjlighet att avlägga styrmansexamen

borde dock tillfälle lämnas dem i artilleriklassen, som frivilligt därtill an­

mälde sig, att erhålla den kompletterande undervisning, som erfordrades för

nämnda examens avläggande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

239

För ernående av de här uppställda malen för undervisningen i under­

officersskolan måste densamma göras två årig. Undervisningen borde försiggå

— förutom i en förberedande klass för däcksavdelningen — i en högre och en

lägre klass för samtliga avdelningar under sjätte och sjunde utbildningsåren

med avslutning i slutet av april vartdera året för samtliga avdelningar utom

för maskinavdelningen, vilken borde avslutas under senare hälften av juni.

Härigenom bleve korpralerna tillgängliga för sjökommendering under fjärde

och femte åren, vilket vore av stor betydelse dels för en rationell utbildning

av besättningarna å de större fartygen och dels för att undvika kaderökning

på grund av underofficersskolans förlängning med ett år. Den militära ut­

bildningen ävensom yrkesutbildningen borde förläggas till uiulerofficerssko-

lans lägre klass, medan den mera allmänna utbildningen borde förläggas till

högre klassen. De underofficersutbildningen tillhörande yrkesskolorna m. m.

borde inskjutas under sommartiden mellan underofficersskolans båda klasser.

Härigenom samlades underofficersutbildningen på en tid av omkring ett och

ett halvt år, vilket vore av flera skäl fördelaktigt.

Då avlagd examen i flottans underofficersskola för flertalet skulle anses

motsvara vissa examina vid navigationsskola, varigenom övergång till civil­

anställning underlättades, och då det dessutom icke utan menlig inverkan

för sjötjänstgöringen och den därmed sammanhängande allmänna sjömanna-

utbildningen läte sig göra att förlänga underofficersskolan, kunde det icke

ifrågasättas att, på sätt av de sakkunniga föreslagits beträffande arméns

underofficersskolor, i flottans underofficersskola därjämte bibringa kunskaper

motsvarande realskolexamen. Genom skolans fördelning på två år och före­

slagen ökad undervisningstid borde dock undervisningen i vissa allmänbil­

dande ämnen kunna utvidgas utöver vad för närvarande vore förhållandet, och

fordringarna sålunda komma att närma sig de för realskolexamen gällande.

Civila lärare borde komma till användning i underofficersskolan i ämnena

svenska och engelska språken samt medel härför avses.

För att nedbringa kostnaderna för underofficersskolorna borde, då så

läte sig göra med hänsyn till elevantalet och lokalutrymmen, undervisningen

i nämnda skolor förläggas enbart till Karlskrona station.

I de sakkunnigas utredning deltagande representanter för flottans under-

officerskår hava i fråga om korprals- och underofficersskolorna föreslagit

en fullständigare anslutning till flottans skolsakkunnigas förslag än vad under-

officerssakkunniga ansett möjlig.

De principer för manskapsutbildningen vid flottan, som av de senast till­

kallade sakkunniga sålunda framlagts, synas mig ändamålsenliga och genom­

förbara med avseende å såväl kostnaderna som personalbehovet, varför för­

delning av personalen för sjömanskårens skolor här utförts för en organisa­

tion av manskapsutbildningen, uppgjord med ledning av nämnda sakkunnigas

förslag.

Det är dock tydligt, att här gjorda uttalanden rörande skolornas verksamhet

icke böra anses i allo bindande för utbildningens ordnande, utaii böra skolors

Kunyl. Maj:ta proposition nr ftO.

Personal­

represen­

tanterna.

Departements

chefen.

Hälso- och

sjukvården.

Nuvarande

organisation.

Försvars-

revisionen.

1924 års

försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

och kursers fördelning till olika år av tjänstetiden, kursernas längd och

kursplanernas omfattning m. m. givetvis bestämmas enligt grunder, som äro

bäst lämpade såväl ur utbildningssynpunkt som med hänsyn till vid flottan

rådande tjänstgöringsförhållanden.

Enligt nuvarande organisation bestrides den läkarvård vid flottans sta­

tioner, som icke utövas vid flottans sjukhus i Karlskrona, respektive garni­

sonssjukhuset i Stockholm, av särskilda med lön på stat avlönade marin­

läkare, kommenderade dels såsom kasernläkare dels såsom distriktsläkare.

Vid vardera stationen finnes därjämte en förste läkare, som är i första hand

ansvarig för hälso- och sjukvården. Denne är, vad Karlskrona station an­

går, även chefläkare å sjukhuset, vid vilket därjämte äro anställda 2 marin­

läkare med lön på stat, en för vardera av medicinska och kirurgiska avdel­

ningarna.

Distriktsläkarna, till antalet 2 vid vardera stationen, omhänderhava vår­

den av sjuka i kvarter, såväl av manskapet som ock av annan flottan tillhö­

rande militär och civilmilitär personal ävensom varvens och stationernas

daglönare.

Försvarsrevisionen uttalade på sin tid, att som fri läkarvård utom kaser­

nerna vore en förmån, som icke vore förutsatt i gällande avlöningsregle-

mente och som ej heller hade någon motsvarighet vid armén, kunde di-

striktsläkarbefattningarna — ehuru de vore av en viss betydelse för redo­

visningen och kontrollen av i kvarter boende manskap, och ehuru flottans

personal genom en indragning skulle komma att förlora en sedan lång tid

tillbaka densamma tillkommande förmån — icke skäligen bibehållas. Yad

anginge daglönarpersonalen, borde enligt revisionens uppfattning kostnaderna

för dess sjukvård bestridas av vederbörande driftsanslag. Av dessa skäl

föreslogs indragning av de 4 distriktsläkarbefattningarna. I övriga hänseen­

den ifrågasattes ingen väsentlig ändring i den bestående organisationen.

1924 års försvarsutskott beräknade icke heller några marinläkare såsom

distriktsläkare, och på grund av den betydligt minskade omfattning, som

Stockholms station förutsattes erhålla enligt utskottets förslag, ansåg ut­

skottet, att för bestridande av hälso- och sjukvården i övrigt vid örlogs-

depån i Stockholm vore tillräckligt med 1 marinläkare av 1. graden, vilken

samtidigt beräknades tjänstgöra i marinförvaltningens sanitetsavdelning och

ersätta en enligt nuvarande organisation därstädes tjänstgörande marinläkare

av 2. graden.

Med beaktande av de skäl, som anförts beträffande behovet av läkare för

vård och redovisning av i kvarter boende manskap och daglönare, har jag

beräknat behovet av läkare på följande sätt.

För Karlskrona station bör avses:

1 förste läkare samtidigt cliefläkare å flottans sjukhus, förste marinläkare,

2 sjukhusläkare, marinläkare av 1. graden,

1 biträdande sjukhusläkare, marinläkare av 2. graden eller marinläkar-

stipendiat, samt

2 marinläkare av 1. graden för sjukvård i kaserner och kvarter.

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

241

För Stockholms stations vidkommande synes vid det förhållande, att förste

låkaren icke såsom i Karlskrona samtidigt är chefläkare å sjukhus, denne

jämväl i viss mån kunna bestrida tjänsten såsom kasernläkare. Därutöver

beräknas 1 marinläkare av 1. graden för sjukvård i kaserner och kvarter.

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag, att stationskontoret och

kassakontoret sammanslås till ett gemensamt organ med benämning station.s-

kontoret, ävensom att till varvskontoret överflyttas varvets kassarörelse.

Den förordade sammanslagningen förutsätter givetvis även en förening

i lokalt hänseende, något som icke torde möta några större svårigheter.

Jag förutsätter vidare, att kassagöromålen skola koncentreras till vissa

kassadagar, varigenom det torde bliva möjligt att bättre utnyttja den för

kassaväsendet avsedda och i det föreliggande förslaget starkt beskurna

personalen.

Såsom jag redan förut omnämnt, ansluter jag mig likaledes till utskottets

förslag, att till marinförvaltningen överflyttas de s. k. sjörevisionerna, för

vilket ändamål jag dels avsett 2 marinintendenter, tjänstgörande i ämbets­

verkets revisionsavdelning, dels beräknat medel för avlönande av för gransk-

ningsarbetet erforderlig extra personal.

De för närvarande å stationskontoren anställda expeditionsvakterna torde

kunna indragas. I deras ställe har jag beräknat 1 pensionerad underofficer

å vardera stationen för handhavande av stationskontorets förråd av skriv-

materialier. De å kassakontoren anställda expeditionsvakterna torde böra

avses för de nu föreslagna stationskontoren.

I avseende å stationsintendcnturen har jag i likhet med försvarsutskottet

utgått från att de nuvarande förrådsintendenterna, vilka i egenskap av upp­

bördsman handhava skötseln av beklädnads-, sängpersedel- och proviant­

förråden, skola ersättas av stamunderofficerare i egenskap av förrådsförvaltare

till ett antal av 3 i Karlskrona och 2 i Stockholm.

Stationsintendenturens personalbehov i övrigt framgår av efterföljande tabell

över personalfördelningen.

Såsom jag ovan anfört, förutsättes, att stationsintendenturen i Stockholm

förbindes med stationskontoret sålunda, att chefen för stationskontoret sam­

tidigt är stationsintendent, och att den för nämnda organ beräknade inten-

denturpersonalen tages i anspråk för utförande av gemensamma arbets-

uppgifter. Det är givet, att detta förutsätter beredandet av gemensam lokal,

vilket icke torde föranleda några svårigheter, då stationskontorets i Stock­

holm lokal efter sjörevisionens frånskiljande torde vara tillräcklig att även

inrymma stationsintendentens expedition.

Den för stationsintendenturens vidkommande erforderliga civila personalen

förutsättes som hittills bliva avlönad från vederbörliga driftsanslag.

Av samma skäl, som anförts beträffande religionsvården vid armén, torde

man även för marinens vidkommande böra räkna med bibehållandet av de

befattningshavare, som med sin tjänst vid försvarsväsendet förena kyrklig

befattning vid marinen tillhörande kyrkoförsamling. För örlogsstationernas

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 häft. (Nr 50.)

224124

16

Kung}. Maj-.ts proposition nr ■10.

Den ekono­

miska för­

valtningen

å stationerna

Pastoral

vården.

Varvsdriften.

Försv arsr e vi­

sionen.

1924 års

försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

vidkommande innebär detta, att den nuvarande ecklesiastikstaten, för vilken

närmare redogöres under personalstaterna, kommer att i huvudsak bibehållas.

Särskilda organisationsfrågor vid varven.

Nu föreliggande beräkningar avse endast behovet å varven av sådan militär

och civilmilitär personal, vars avlöning utgår från avlöningsanslaget. Den

å varven anställda civila personalen, såsom verkmästare och mästare, ritare,

kontrollanter, kontorsskrivare och skrivbiträden, förmän och arbetare avlönas

från vederbörande driftstitlar och växlar i avseende å antalet allt efter det

förefintliga behovet. Från varvets stat, d. v. s. från anslaget till fartygens

underhåll, avlönas även den kategori militär personal, som benämnes »under­

officerare å månadslönarstat» och som utgöres av stam- eller pensionerade

underofficerare, vilka överförts från underofficerskårens stat till månadslönar­

stat vid varvet. Till den civila personalen kunna också hänföras en del

såsom uppbördsmän tjänstgörande pensionerade underofficerare, som avlönas

från varvets stat.

Försvarsrevisionen uttalade på sin tid, att det för åstadkommande av en

ekonomisk varvsdrift bland annat vore nödvändigt att minska den del av

varvspersonalen, som vore sysselsatt i byrå-, bokförings-, renskrivnings- eller

liknande tjänst, eller med andra ord den personal, som icke utförde pro­

duktivt arbete. Revisionen, som icke ansåg möjligt att i detalj beräkna en

dylik minskning, tog emellertid hänsyn till denna möjlighet vid beräknandet

av underliållsanslaget. Revisionen ansåg vidare, att samtliga å varvet tjänst­

görande underofficerare borde upptagas å underofficerskårens stat, i följd

varav den å varvets stat uppförda staten för underofficerare å månadslönar­

stat kunde utgå. Slutligen beräknade revisionen ett antal för varvet avsedda

underofficerare i staten för pensionerad personal.

Yid uppgörande av beräkningen av anslaget till den flytande materielens

underhåll synes 1924 års försvarsutskott hava tillämpat det förfarande för

minskning av anslaget, som revisionen anvisat. Dock upptogos icke några

för varven avsedda pensionerade underofficerare å stat för pensionerad

personal.

I avseende å den civila personalen har jag vid beräknandet av anslaget

till fartygens underhåll tagit hänsyn ej mindre till de förordade ändringarna

i den nuvarande varvsorganisationen än även till möjligheten att, utöver vad

som under de senare åren genomförts, genom ytterligare inskränkningar i

fråga om den improduktiva personalen minska driftskostnaderna.

I likhet med försvarsutskottet anser jag, att personalkategorien »under­

officerare å månadslönarstat» bör upphöra och dess verksamhet övertagas

av underofficerare, vilka, liksom å alla övriga tjänstgöringsplatser är fallet,

kommenderas till tjänstgöringen i fråga. Genom införande av lämpliga be­

stämmelser angående dylik kommenderings varaktighet med garantier mot

dess upphävande utan vederbörande varvschefs medgivande lärer tillräcklig

kontinuitet i varvstjänstgöringen kunna åvägabringas.

242

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

För de båda varvens behov liar jag ansett mig böra beräkna ett antal av

sammanlagt 12 pensionerade underofficerare, vilka upptagits i staten för

pensionerad personal. De tjänster, vartill dessa avsetts, äro alldeles särskilt

lämpliga att skötas av f. d. underofficerare.

Jag liar redan framhållit, att det av försvarsutskottet förordade, ursprung­

ligen av försvarsrevisionen framställda förslaget om inrättande av en militär­

teknisk stab att biträda varvschefen i fråga om planläggningen av varfsdriften

icke bör komma till utförande. Visserligen kunde förverkligandet av nämnda

förslag förväntas medföra vissa fördelar, men å andra sidan torde den nu­

varande organisationen erbjuda tillräckliga möjligheter för ifrågavarande

uppgifters ändamålsenliga behandling, dels genom att den verksamhet, som

utövas av mobiliseringsingenjören vid ingenjördepartementet, bringas i nära

kontakt med varvschefen, dels genom utvidgning av den s. k. varvskommis-

sionens arbetsprogram till att omfatta varvsdriften i allmänhet berörande

frågor.

Den tidigare till sina huvuddrag angivna varvsorganisationen är i huvud­

sak likformig å båda varven, vilket givetvis är av stor fördel.

Vid de nuvarande torped- och mindepartementen är den mera betydande

verksamheten vid varvet i Karlskrona förlagd till torpeddepartementet, där

tillverkning av torpeder äger rum, medan i Stockholm, varest tillverkning

av minor försiggår, mindepartementet kan sägas hava den större betydelsen.

Ett sammanförande å vartdera varvet av de båda departementen kan natur­

ligtvis medföra vissa svårigheter, som dock torde kunna överkommas. Det

sammanslagna departementets huvuduppgifter bliva i Karlskrona att tillverka

torpeder och i Stockholm att tillverka minor samt å båda varven att vårda

och underhålla varvets torped-, min- och radiomateriel m. m.

Ekipagedepartementets inskränkning till ett ekipagekontor torde icke möta

några större svårigheter. Frågan, på vad sätt den industriella verksamhet,

som för närvarande sorterar under ekipagedepartementet, bör överlåtas till

annat departement, torde icke inverka på den angivna organisatoriska för­

ändringen och torde därför få bero på framtida prövning.

Beträffande ingenjördepartementet har av liitt insedda skäl någon organisa­

torisk inskränkning icke kunnat förutsättas.

Frågan om ändrad organisation av varvens förrådsverksamhet har under

de senare åren varit föremål för omfattande utredning, som dock icke lett

till framläggande av något slutgiltigt förslag till frågans lösning. För före­

liggande förslag till ny marinordning har frågan, som givetvis bör lösas

enligt de grunder, vilka bäst anpassa sig efter de båda varvens delvis olik­

artade förhållanden, egentligen endast betydelse i den mån densamma berör

fördelningen av den militära och civilmilitära personalen, då den övriga

personalen avlönas från vederbörande driftsanslag. I detta hänseende har jag

förutsatt, att förrådsverksamheten kommer att ordnas efter de riktlinjer, som

marinmyndigheterna i allmänhet synas hava förordat, nämligen att förvalt­

ningen av allmänna förbrukningsartiklar förliigges till ett centralt varvsförråd

fCungl, Maj:ts proposition nr 50.

24.'5

Varvens

centrala

ledning m. m.

Varvsdepar

tementen.

Förråds-

verksam-

heten.

Skeppsgosse­

kårens för­

läggning.

och att artiklar av inventarie- eller teknisk natur, i den mån dessa icke anses

kunna redovisas av fartygens inventarieuppbördsmän, hänföras till särskilda

under vederbörande departement hörande förråd (departementsförråd och sjö-

in strum en tfön 'åd).

Såsom uppbördsmän för de olika förråden skulle liksom vid stationerna

kommenderas stamunderofficerare i egenskap av förrådsförvaltare i stället för

såsom nu förrådsintendenter ur marinintendenturkåren. Ledningen av förråds-

verksamheten, innefattande även befogenhet att efter varvschefens direktiv

verkställa upphandlingar, skulle i fråga om det centrala varvsförrådet an­

förtros åt varvsintendenturen och i fråga om departementsförråden åt veder­

börande departementschef resp. ekipagemästaren. Den rent formella kon­

trollen av departementsförrådens redovisning torde böra under varvsckefen

utövas av varvsintendenturen eller varvskontoret.

Flottans poliskår.

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag i fråga om minskningen

av flottans poliskår från nuvarande 51 beställningar till 16. Denna minsk­

ning är visserligen högst betydande, men då det icke kan vara förenligt

med god hushållning att för ren vakttjänst använda för polistjänst avsedd

personal, vars avlönande medför jämförelsevis stora kostnader, finner jag

minskningen ur ekonomisk synpunkt berättigad. Detta innebär givetvis icke,

att den nödvändiga bevakningen å varven skall eftersättas, men för densamma

bör tagas i anspråk militär personal, vars avlönande drager mindre kostnad

och vilken personal dessutom är användbar för andra ändamål. Yid upp­

görandet av personalfördelningarna har hänsyn tagits till behovet av dylik

bevakningspersonal.

Särskilda organisationsfrågor beträffande skeppsgosseinstitutionen.

Såsom ovan anförts, ansluter jag mig till det av 1924 års försvarsutskott

framlagda förslaget om indragning av skeppsgossekåren i Marstrand. I

samband härmed förordar jag, att kåren i Karlskrona ökas från 400 till 450

skeppsgossar samt att numerären vid inträffande vakanser i sjömanskåren

må ökas med motsvarande antal skeppsgossar, dock högst 100.

Det har tidigare varit ifrågasatt, att vid dylikt sammanförande av de båda

nuvarande skeppsgossekårerna till en kår i' Karlskrona förlägga densamma

till Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissement vid Gräsvik under

förutsättning av regementets indragning.

Såsom i annat sammanhang anförts, förutsätter jag visserligen, att ifråga­

varande regemente skall indragas, men samtidigt skulle annan permanent

förläggning av infanteri till Karlskrona äga rum. Ehuru grenadjärregementets

nuvarande etablissement icke behöver i sin helhet tagas i anspråk för sist­

nämnda förläggning, torde icke böra ifrågasättas att dit jämväl förlägga

skeppsgossar, då nämligen dylik blandad förläggning av skeppsgossar och

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kumjl. Maj:ts proposition nr 50.

245

vuxet manskap icke kan anses vara lämplig och även blivit vid tidigare

tillfällen bestämt avstyrkt av marinens myndigheter. Vid sådant förhållande

torde skeppsgossekåren böra förbliva förlagd i sin nuvarande kasern och

eventuellt bristande utrymme ersättas antingen genom en tillbyggnad eller

ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Behovet av militär personal för skeppsgossekåren framgår av efterföljande

personalfördelning.

Den för skeppsgossekåren och dess skolor erforderliga civila personalen

har jag beräknat sålunda:

1 rektor,

8 ordinarie ämneslärare,

4 extra-ordinarie ämneslärare,

3 lärare i slöjd samt

timlärare lör ett beräknat antal av 31 veckotimmar.

Personalens fördelning till stationer och varv, örlogsdepå samt

skeppsgosseinstitutionen.

I överensstämmelse med vad som tidigare anförts, har jag låtit uppgöra

följande tabeller beträffande personalens fördelning å olika tjäustgörings-

platser å stationer och varv, örlogsdepå samt skeppsgosseinstitutionen.

Skeppsgosse-

kårens

personal.

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Karlskrona: stationen utom varvet.

Officerare

Civilmilitära

Under-

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

flaggkorpraler

och meniga

Fl

ag

gm

an

K

o

m

m

en

dö

rero

ch

kom

me

nd

örk

ap

ten

er

K

ap

te

nero

ch

subalternofncer

are

R

es

erv

of

fi

ce

ra

re

IF.d.stam

medar

v

o

d

e

S

ta

m

Vär

np

lik

tig

a

St

am

Vä

rnp

lik

tig

a

St

am

Värnpliktiga

S

ta

m

R

es

er

vun

de

ro

ff

ic

er

are

m.fl.

F.d.stammedar

v

o

de

K

o

rp

ra

ler(högbåts­

m

än

)

Yrkesutbi

ldade

Sta

m

re

k

ry

teroch

vär np

lik

tig

a

Vinterfördelning.

Stationsbefäl-

liavare med ex­

peditioner

...............

1

i

i

2

4

2

i

5

Kårchef, tillika be-

värin gsbefälha-

vare, med expe­

ditioner

....................

i

2

-

1

7

1

2

1

6

Kompanitjänsten:

1. artilleri komp..

__

__

1

_ _

__

__

__

__

3

__

1

3

__

3

1. signalkomp.

...

—

—

1

—

— - — “

— —

4

—

1

3

—

3

1. ekonomikomp. \

1

1

2

1

3

3.

1. bantv.-komp.

..

1.

eldarekomp

....

)

__

__

__

__

_

__

—

—

3

__

1

3

—

o

O

|

1

. bevärings-

komp...............

1

4

3

3

Kaserntjänsten ...

—

i

__

—

—

__

— — —

— —

15

_

16

16

60

Sjömanskårens

skolor:

skolchef m. fl. ...

1

‘13

_

2,4

4

10

underofficers-

skola ...............

4

i

1

12

_

190

_

korpralskola.......

—

—

7 —

—

— — — — — —

10

—

—

—

200

—

rekrytskola .....

—

_

3 —

— —

—

-

— —

10

—

~

20

—

3 80

yrke skurs erm. m.

—

— —

—

6

—

e

— —

4

—

—

—

70

—

Hälso- och sjuk­

vården ................

-

4;4

2

_

2

___

Rättsväsendet.......

—

—

—

—

— —

—

_

—

2

—

—

3

—

12

Stationskontoret...

—

—

—

—

— —

—

6

—

— —

2

—

1

1

—

4

Stationsinten den-

j turen ...................

_

4

b/ 3

_

_

3

4

| Besiktningsinstitu-

i tionen...................

1

1

_

_

2

Radiostationerna..

—

—

°)1

—

— — — —

—

— —

1

—

—

3

3

—

Summa

1

4

21

-

i

C

14

6

6

4

92

—

9 260 290 198

Avgår sjökommen-

derade sommar­

tid .......................

1

12

i

1

47

190 150 146

i Sommarfördelning.

1

3

15

—

—

—

6

13

6

6

4

45

—

9

70

140

52

*) 1 äldste instruktionsofticer, 1 gymnastikoflieer och 1 skjutoföccr.

а) därav 1 uppbördsman, 1 expeditionsunderofticer och 1 rustmästare.

8) förutom för detta antal är instruktionspcrsonalen beräknad för sådana värnpliktiga, vilka redo­

visas under resp. tjänstgöringsplatser å stationer och varv, men som förutsättas i rokrytskolan erhålla

en avkortad militär utbildning.

4) därav 2 värnpliktiga tandläkare.

5) förrå ds förval t are.

б) tillika tjänstgörande vid sjömanskårens skolor.

Kumjl. Maj:ts proposition nr 50.

247

Stockholm: stationen utom varvet samt Göteborgs örlogsdepå. *)

Officerare

Clvilmllltära

Undei

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

intf.

Marin-

int.

Marin-

läk.

flaggkorpraler

och meniga

-

F

la

gg

m

än

K

om

m

end

örero

ch

kom

me

nd

örk

ap

ten

er

K

apt

enero

ch

su

b

alt

ern

of

fi

ce

ra

re

R

es

er

v

o

ff

ic

er

ar

e

F.d.stam

medar

v

o

d

e

S

ta

m

Värnpliktiga

S

ta

m

Vä

rn

pl

ik

ti

ga

St

am

Värnpliktiga

S

ta

m

iR

es

er

v

u

n

d

er

o

ff

ic

er

are

in.fl.

F.d.stammedar

v

o

d

e

Ko

rp

raler(högbåts­

m

än

)

Y

rk

es

u

tb

il

d

ad

o

QO

&

!

fl

||i

££ o"

<§' N i

» o i

a

M

!

Vinterfördelning.

Stationsbefäl-

havare, tillika

kårchef och be-

väringsbcf al-

lia vare ......i.........

i

i

2

2

6

2

3

2

8

Kompanitjänsten:

2. artillerikomp..

2. signalkomp. ...

1

5

1

3

2

2. minkomp.........

2. ekonomikomp.

2. hantv.-komp...

1

1-

1

5

1

3

2

2. eldarekomp....

2. bevärings-

komp................

1

1

3

3

2

Kaserntjänsten ..

—

i

— — — — —

— —

— —

11

—

—

12

32

20

Sjömanskårens

skolor:

skolchef m. fl. ...

i

‘)3

s) 3

4

6

underofficers-

skola ...............

korpralskola.....

—

—

4

— —

— —

-- — —

—

7

—

—

—

100

rekrytskola.......

—

—

2 —

—

—

— — — —

—

5

—

—

10

— s)40

yrkeskurser m. m.

—

—

— — —

—

4

—

4

— —

3

—

—

—

40

—

Hälso- och sjuk­

vården .................

2 ‘)3

1

2

3

Rättsväsendet.......

1

1

—

2

Stationskontoret...

Stationsintenden-

!-■

7

6)3

1

3

2

turen ................

Besiktningsinstitu-

tionen....... .......

1

1

2

Radiostationerna:

Stockholm...........

»)1

1

2

2

Gotland...............

—

—

— —

—

—

— —

— —

1

—•

—

3

3

—

Göteborgs örlogs-

depå .....................

—

_

1

_ _ •_ _ _ _

— —

4

—

—

5

6

26

Summa

i

3

17 — — —

4

9

4

2

3

59

—

5

54 188 112

Avgår sjökommen-

derade sommar­

tid .........................

_

1

8

l

26

14 101

80

Sommarfördelning..

i

2

9 — — —

4

8

4

2

3

33

—

5

40

87

32

*) 1 äldste instruktionsofficer, 1 gymnastik- och 1 skjutofficer.

2) 1 uppbördsman, 1 expeditionsundorofficer och 1 rustmästare.

s) förutom för detta antal är instruktionspersonalen beräknad för sådana värnpliktiga, vilka redo­

visas under resp. tjänstgöringsplatsor å stationer och varv, men som förutsättas i rekrytskolan orhålla

en avkortad militär utbildning.

4) därav 1 värnpliktig tandläkare.

5) därav 2

förrådsförvaltare.

6) tillika lärare i sjömanskårens skolor.

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Karlskrona: varvet.

Officerare

Civilmilitära

Under­

officerare och

flaggkorpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

2

OQ

<3

3

K

o

m

m

en

dö

rero

ch

kom

m

en

dör

ka

pt

en

er

Ka

pt

enero

ch

subalternoff

icerare

R

es

erv

of

fi

ce

ra

re

F.d.stammedarv

o

d

e

St

am

Vär

np

lik

tig

a

co

c-t-

p

B

Vä

rnp

lik

tig

a

Stam

Vä

rnp

lik

tig

a

S

ta

m

R

es

er

vun

de

ro

ff

ic

er

are

m.fl.

F.d.stam

medar

v

o

de

Vinterfördelning.

Varvschef med

kansli...................

i

i

2

Varvskontor..........

—

_

—

__

..

_ _

2

__

_ _

_

Ekipagekontor

med sjöinstru-

mentförråd och

sjöreserv ............

—

i

2 —

—

— — —

_

— — ‘)14

_

i

Varvsintendentur

med förråd ........

—

—

—

—

_

—

_

2

_ _

__

3) 3

Artillerideparte-

mentet ................

—

i

2 —

—

—

—

—

—

_

>)6

__

2

Torped- och min-

departementet ...

—

i

4

—

—

2 — — — —

—

‘) 6

—

2

Ingenjördeparte­

mentet ..............

_!

4)

11

5

2

Byggnadsdeparte-

mentet ............

J

1

i

Fartyg å varvet...

_

—

—i — — —

— —

-1 - —

65

—

—

Summa

—

4

9 — — 14 —

6

_

—

100

—

7

Avgår sjökommen-

derade sommar-

!

tid.........................

—

1

2

~

—

— —

-

—

-

54

—

Sommarfördelning.

-

3

7

-

14 —

6

—

—

46

—

7

Korpraler

och meniga

a)25

i

lOj 80!

J -!

39 35

65! 50

25| 20

84

1 Oi

40! 301 74|

*) därav 1 förrådsförvaitare.

a) därav erforderligt antal för varvets bevakning.

s) förrådsförvaitare.

4) därav 1 verkstadsingenjör, 2 elektroingenjörer och 1 kemist.

S

ta

m

re

k

ry

tero

ch

Kuuyl, Maj:ts proposition nr 30.

24! >

Stockholm: varvet.

Officerare

Civllmllltära

Under­

officerare och

flaggkorpralei

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin* *)

läk.

och meniga

2

5"

crq

q§

B

K

o

m

m

en

d

ö

re r

o

ch

k

om

m

en

d

ör

k

a

p

te

n

er

K

ap

te

ne r

o

ch

su

b

a

lt

er

n

of

fi

ce

ra

rc

w

co

09

O

H<

O

P5

n

ce

•-1

so

•i

co

! F.

d .

sta m

m ed

a

rv

o

d

e

GG

P

B

Värnpl

ikt

iga

GG

1

<

p:

a

ö

•o

£

cn'

p

S

ta

m

V

är

np

li

kt

ig

a

GG

P*

a

CO

09

(8

H

-1

0

1

«

» 3

3

(0CO

te

CO

1

F .

d .

sta m

m ed

a

rv

o

d

e

K

or

pr

al er

(hö

gb

åts

­

m

ä

n

)

Y

rk

es

u

tb

il

d

a

d

o

Stam

rekr

yter

o

ch

vär

nplik

tiga

Vinterfördelning.

Varvschef med kan­

sli ............................

i

i

2

i

3

Varvskontor .........

2

Ekipagekontor

med sjöinstru-

mentförråd och

sjöreserv .............

2

i>

h

i

20

10

50

B vgffnadskontor..

j

Varvsintendentur

med förråd.......

2

3; 2

4

Artillerideparte-

mentet ................

i

1

_

’) 3

_

i

_

_

_

Torped- och minde­

partementet .......

i

3

_

i

_ _

_

_

_

‘)6

_

i

_

_

_

Ingenjördep arte -

mentet ..................

_

4)8

_ _

4

_

2

_

_

Fartyg å varvet...

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

43

—

—

30

26

—

Summa

—

3

7 —

—

10

—

6

—

—

69

—

5

51

40

53

Avgår sjökommen-

derade sommar­

tid ...........................

—

1

1

—

—

—

—

1

— —

39

—

—

26

9

—

Sommarfördelning .

—

2

6

—

—

10

—

5

—

—

—

34

—

5

25

31

53

1) därav 1 förra ds förvaltare.

*) därav erforderligt antal för varvets bevakning.

3) förrådsförvaltare.

4) därav 1 verkstads- och 1 elektroingenjör.

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

.

Sammanställning rörande stationer, örlogsdepå ocli rån-.

Officerare

Clvllmllltära

Under­

officerare och

flaggkorpraler

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

och meniga

2

P*

tn

ers

3

p:

e

K

om

m

en

dö

rero

ch

kommendörkaptener

Kap

tenero

ch

8

n

b

alt

er

n

o

ff

ic

er

ar

e

R

es

erv

of

fi

ce

ra

re

F.d.stam

medar

v

o

d

e

S

ta

m

<

p:

Na

ct-

p

GQ

ert

K

3

Vär

np

lik

tig

a

GC

p"

3

Vär

np

lik

tig

a

S

ta

m

ce00

CO

3

a

3 l

a

“3

COCO

H

P

ce

F.d.stammedar

v

o

de

K

o

rp

ra

ler(högbåts­

m

an

)

Yr

ke

su

tbil

da

de

Sta

m

rek

ryteroch

v är

n

p

lik

tig

a

Vinterfördelning.

Karlskrona station

i

4

27

i

6 14

6

6

4

92

9 260 290 198

Stockholms station

samt Göteborgs

örlogsdepå...........

i

3

17

4

9

4

2

3

59

5

54 188 112

Summa

2

7

44 — -

i 10 23 10

8

7

151

—

14

314 478 310

Karlskrona varv ...

—

4

9 _ _

14

_

6

_

_ _

100

_

7

65

50

84

Stockholms varv ...

—

3

7

—

—

10

—

6

—

—

—

69

—

5

51

40

53

Summa

—

7

16

-

—

24

—

12

—

—

—

169

—

12 116

90 137

Summa för statio­

ner, örlogsdepå

och varv ...........

2

14

60

25 10 35 10

8

7 320

26 430 568 447

Sommarfördelning.

Karlskrona station

1

3

15

6

13

6

6

4

45

9

70 140

52

Stockholms station

samt Göteborgs

örlogsdepå .........

1

2

9

4

8

4

2

3

33

5

40

87

32

Summa

2

5

24

—

—

-

10 21 10

8

7

78

—

14

110 227

84

Karlskrona varv ...

—

3

7

_ _

14

_

6

_ _ _

46

_

7

40

30

74

Stockholms varv...

—

2

6

—

—

10

—

5

—

—

-

34

—

5

25

31

53

Summa

—

5

13

—

—

24

—

11

—

—

—

80

—

12

65

61

211

Summa för statio­

ner. örlogsdepå

och varv ...........

2

10

37

-

24 10 32 10

8

7 158

26 175 288 211

K

uikj

I. Maj; t

k

proposition nr 50.

251

Skeppsgosgeinstitiitloncn.

Officerare

Clvllmilltära

Under-

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

liik.

flaggkorpralei

och meniga

*Tj

P

er;

3

jo:

3

K

o

m

m

en

d

ö

re r

o

ch

k

om

m

en

d

ör

k

a

p

te

n

er

01

3

er

jr

p

^

—

P

cd

X-

3 §

O o

S"1

f? s

-I

P

-

-i

CD

R

es

er

v

o

ff

ie

er

a

re

F.

d .

sta m

m ed

a

rv

o

d

e

in

p

Vä

rn

pl

ik

ti

ga

in

p

<■*

p:

M

7T

rrf-

er;'

p

in

p

P.:

►1

3

1EL

TT

j

T

P

in

p

CD

03

CD

3

3 o-

CD

.*

3

er.

CD

CD

P

F.

d .

a

ta m

m ed

a

rv

o

d

e

W

0

•3

P_

3 3

p:^..

3 3*

O:

=§•

po

e+

011

Y

rk

es

u

tb

il

d

a

d

c

in

,

p

i-,

s

*-t -t

a

cd

pr-

»S

r?

o

ep ^

v o

Vinterfördelning.

i

Chef med expedi­

tion .........................

_

i

•

2

Kompanitjänsten...

—

—

3

—

__

—

—

—

—

—

—

3

—

i

3

—

—

j

Instruktionsperso-

nal .........................

_

7

_

_ _

_

_ _

_

_

24

_

_

__

_

_

! Kaserntjänsten......

-

ti

-

7

10

20

Summa

—

5 10 —

3f>

—

i

10

10

20

! Avgår

sjökommen-

derade sommar­

tid............................

i

10

—

—

34

—

8

10

15

i Sommarfördelning..

—

—

1

—

i

2

■

5

*) därav 1 gymnastikofticcr och 1 skjutoffiecr.

8. Övrig tjänstgöring.

Flygvapnets utbildningskurser.

Båsom i det föregående blivit omförmält, föreslår jag, att flygvapnet er­

håller en fristående organisation vid sidan av försvarets nuvarande båda

huvudgrenar, armén och marinen. I följd härav kommer viss personal från

mariuen att uppföras på flygvapnets stater och sålunda icke att ingå i den

för flottans (eller kustartilleriets) organisation beräknade personalen.

Den personal däremot, som avses att undergå utbildning vid flygvapnet

för att därefter helt övergå till detsamma för ett antal år, men som icke

under nämnda utbildning anses kunna upptagas på flygvapnets stater, måste

givetvis tagas i betraktande i förevarande sammanhang.

I samband med behandlingen av flygvapnets organisation torde jag få

närmare redogöra för de grunder, enligt vilka förenämnda utbildning bör

anordnas och personal av flottan för ändamålet kommenderas. För utbild­

ning eller tillfällig tjänstgöring vid flygvapnet avser jag i huvudsaklig överens­

stämmelse med 1924 års försvarsutskotts förslag 22 officerare, 10 underoffi­

cerare eller flaggkorpraler och 9 korpraler, uppförda å flottans stater.

I detta samband torde få erinras om att jag — såsom närmare framgår

av redogörelsen för flygvapnet — förutsätter, att de på flygvapnets stat upp

252

Kungl, Maj.ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

tagna officerarna och underofficerarna i allmänhet rekryteras genom passage

från arméns och marinens kårer, varest de kvarstå över stat. Det antal av

ifrågavarande personal, som på så sätt i regel bör rekryteras genom passage

från marinen har jag beräknat till 3 ä 4 regementsofficerare, 20 kompani­

officerare och 21 underofficerare, varav 2 ä 3 regementsofficerare, 16 kom­

paniofficerare och 16 underofficerare från flottan.

Särskild utbildning.

För utbildning vid gymnastiska centralinstitutet avser jag under vinter­

månaderna 2 officerare och för tjänstgöring vid infanteriskjutskolan under

sommarmånaderna likaledes 2 officerare.

I den man tillfälle därtill kan beredas, böra dessutom officerare kom­

menderas till tjänstgöring utrikes. Dessa officerare upptagas å respektive

tjänstgöringsplatser.

Vidare beräknar jag, att årligen högst (5x2=) 10 korpraler åtnjuta sti­

pendier för avläggande av examen i och för vinnande av inträde i sjökrigs­

skolan samt högst 5 korpraler genomgå navigationsskola.

Personal från flottan till kustfästningarna,

basom befälhavande amiral och kommendant i Karlskrona tjänstgör enligt

nuvarande organisation en flaggman, vilken samtidigt bestrider befattningen

som stationsbefälhavare vid flottans station i Karlskrona.

basom stabschef hos befälhavande amiralen i Karlskrona är för närvarande

beräknad en regementsofficer från flottan.

Enligt nuvarande organisation är vidare följande civilmilitära personal

avsedd för tjänstgöring vid kustartilleriet, nämligen

a) Marinläkare:

i Vaxholms fästning:

1 marinläkare såsom äldste läkare, tillika fästningsläkare, och

1 marinläkare såsom biträdande läkax-e,

i Karlskrona fästning:

1 marinläkare såsom äldste läkare och

1 marinläkare såsom bitriidande läkare samt

i Älvsborgs fästning:

1 marinläkare såsom kårläkare.

b) Marinintendenter:

i Vaxholms fästning:

1 marinintendent såsom fästningsintendent,

1

»

»

tygintendent,

1

»

»

x-egementsintendent och

1

»■

»

biträdande regementsintendent,

i Karlskrona fästning:

1 marinintendent såsom tygintendent,

1

»

»

regementsintendent och

•

»

»

biträdande regementsintendent,

i Älvsborgs fästning:

1 marinintendent såsom kårintendent.

Beträffande befattningen befälliavande amiral förutsätter jag ingen ändring

i nuvarande organisation.

Börande den civilmilitära personalen avser jag i överensstämmelse med

den av mig föreslagna organisationen 1 marinläkare och 2 marinintendenter

för vardera av Karlskrona och Vaxholms fästningar. Vid behandlingen av

kustartilleriet torde jag få redogöra för de befattningar, denna personal av­

ses att bestrida.

Kuugl. Maj:ts proposition nr !)(),

258

Flottans musikpersonal.

Flottans musikorganisation är så tillvida olik motsvarande organisation

vid armén, att musikpersonalen icke är beräknad uteslutande för utförande

av musik och hornblåsning, utan jämväl för expeditionstjänst och utförande

av skrivgöromal m. m. För vinnande av befordran till musikunderofficer

kräves, i motsats till vad förhållandet är vid armén, godkänd examen i

underofficersskola (ekonomiklass). Vidare förefinnes den olikheten, att musik­

ledarna (musikdirektörerna), som ursprungligen endast hade till uppgift att

»inöva hornblåsare och trumslagare» bland skeppsgossarna, men efterhand

övergått att därjämte bliva ledare för musikkårerna, icke äro ordinarie be-

ställningshavare, utan anställda medelst kontrakt mot åtnjutande av arvode,

vilket från och med år 1923 utgår enligt 4. lönegraden för underofficerare,

dock efter närmast lägre löneklass än för motsvarande ordinarie beställnings-

liavare. Slutligen förfogar flottan icke över egna instrument och musik­

tillbehör, utan dylika ställas till disposition av enskilda sammanslutningar,

de s. k. musikkassorna, delvis mot, delvis utan ersättning av kronan.

Försvarsrevisionen anförde beträffande flottans musikpersonal i huvudsak

följande.

Musikpersonalen vore allt fortfarande nödvändig för signalblåsning, och

en särskild musikorganisation vore jämväl erforderlig för utförande av harmoni­

musik. Detta vore nämligen ur tjänstesynpunkt påkallat, såväl för upp­

fyllande av flottan påvilande representationsplikter som ock för beredande

av förströelse och vederkvickelse åt personalen m. m. Den nuvarande an

ordningen med musikpersonalens användande även för andra ändamål syntes

i stort sett lämplig. Som hittills borde det ankomma på Kungl. Maj:t att

efter tjänstens krav fastställa indelningen av underofficers- och sjömans-

kårerna i yrkesgrenar och därvid även bestämma antalet musikkonstaplar

och hornblåsare.

De årliga kostnaderna för instrument m. m. för tillhopa 4 musikkårer om

9 man jämte ersättningspersonal beräknades till 5,000 kronor, vilket belopp

borde uppföras under anslaget till kasernutredning m. m.

För den militärt nödvändiga musiken erforderliga instrument m. m. borde

från musikkassorna övertagas och underhållas av kronan, varigenom musik­

kassornas verksamhet kunde inriktas på att främja sådan musik, som, ehuru

icke ur militär synpunkt strängt nödvändig, dock vore av betydelse för

Departements­

chefen.

Nuvarande

organ isation

.

Försvars­

revisionen.

1924 års

försvars

-

proposition

och försvars­

utskottets

förslag.

Departements­

chefen.

höjandet av militärmusiken överhuvudtaget och intresset bland musik­

personalen.

Kekryteringen av musikpersonalen borde såsom hittills huvudsakligen ske

från skeppsgossekåren.

I fråga om musikledarna syntes det vara med rättvisa ooh billighet överens­

stämmande, att dessa erhölle en säkrare ställning än de för närvarande hade,

varför i staten borde uppföras tvenne beställningar med benämning musik­

löjtnant och med avlöning lika med löjtnant.

1 1924 års försvarsproposition upptogs i huvudsak försvarsrevisionens för­

slag, dock att musikledarna uppfördes med avlöning enligt 4. lönegraden för

underofficerare. Forsvar sutskottet anslöt sig till propositionen, men beräk­

nade endast en musikledare, musikdirektör å Karlskrona station.

Även jag anser, att en musikorganisation för flottan alltjämt är nödvändig

såväl för signaltjänsten som ock för utförande av musik i land och ombord.

Att musikpersonalen samtidigt användes för annan tjänst måste betraktas

som en fördel för statsverket, men förutsätter givetvis, att tjänstgöringen

ordnas så, att en dylik dubblering låter sig praktiskt genomföras.

Yad antalet musikkårer angår, förutsätter jag, att 4 dylika böra finnas —

en vid vardera stationen och 2 för sjöstyrkorna — av den sammansättning,

som på mest ändamålsenliga sätt anpassas efter personal tillgången och för­

hållandena i övrigt.

Såsom musikledare beräknar jag 1 musikdirektör vid vardera stationen

med avlöning lika med löjtnant.

Ehuru i den nu föreslagna organisationen skeppsgossekåren i Marstrand

indrages, torde man för rekryteringens vidmakthållande liksom för närvarande

böi-a räkna med ett visst antal skeppsgossar såsom musikelever, förlagda i

Stockholm, mén i den nya organisationen tillhörande skeppsgossekåren i

Karlskrona.

Slutligen förutsätter jag, att, såsom utskottet föreslagit, statsverket skall

från musikkassorna övertaga erforderliga instrument m. m., för vilket ändamål

jag i kostnadsberäkningarna under anslaget till kasernutredning upptagit en

årlig kostnad av 4,000 kronor.

På grund av vad jag ovan anfört bör såsom musikpersonal beräknas

2 musikdirektörer med lön på stat enligt 2. lönegraden för officerare.

Övrig musikpersonal är i det föregående beräknad å vederbörliga tjänst-

göringsplatser i land och ombord.

8 a in m n n f a 11 n i n g.

I enlighet med vad sålunda anförts, avses för »Övrig tjänstgöring» — bort­

sett från ovannämnda 2 musikdirektörer — följande militära och civilmilitära

personal vid flottan.

254

Ktmgl. Maj:ts proposition nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

övrig tjänstgöring.

255

Officerare

Clvllmllitära

Underofficera­

re och flagg­

korpraler

Korpraler

Stum

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

och meniga

Fördelning året

runt.

Fl

agg

ma

n

K

o

m

m

en

d

ö

re r

o

ch

k

om

m

en

d

ör

k

a

p

te

n

er

K

a

p

te

n er

o

ch

su

b

a

lt

er

n

o

ff

ic

er

a

re

R

es

er

v

of

fi

ce

rar

e

F .

d .

st am

m ed

a

rv

o

d

e

S

ta

m

Värnpl

ikt

iga

S

ta

m

Vä

rn

pl

ik

ti

ga

S

ta

m

V

är

n

p

li

k

ti

g

a

S

ta

m

R

es

er

v

u

n

d

er

o

ff

ic

er

a

re

m .

fl.

F .

d .

sta m

m ed

a

rv

o

d

e

3*

Tf} O

er* -i

e.

s£. ®

Y

rk

esu

tb

il

d

ad

e

St

am

re

kr

yt er

o

ch

vär

np

lik

ti

ga

Flygvapnets utbild

ningskurser .......

22

—

_ _

10

_ _

9

Särskild utbildning

—

—

2

—

—

—

— —

—

—

—

—

—

15

—

—

Kustfästningarna..

_

1

—

—

4

2

—

—

—

—

—

—

—

Summa

—

-

25

—

—

—

—

4

i 2

_

10

-

-

24

—

—

9. Sammanfattning av den militära och civilmilitära personalens

samt de värnpliktigas fördelning i fredstid.

Den enligt här förut angivna grunder beräknade fördelningen i fredstid

av den militära och civilmilitära personalen samt de värnpliktiga vid flottan

framgår av efterföljande tabell.

Officerare

Clvllmllitära

Under

-

officerare

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

och flagg­

korpraler

och meniga

*3

o

OJ

R

es

er

v

o

ff

ic

er

ar

e

Cl,

GG

F

la

g

g

m

an

B

2

B

a

2 3

a

cd

CL B

o:

pu

"1 o:

cd

«rt-

®

o

a

cd

K

ap

te

nero

ch

lb

al

te

rn

o

ff

ic

er

ar

00c"t-

P

a

g

CD

CL

P

•-<<

S

ta

m

V

är

n

p

lik

tig

a

S

ta

m

V

är

n

p

lik

tig

a

S

ta

m

V

är

n

p

lik

tig

a

S

ta

m

®

<

a

3

%

®

P 2-

3

CD®

hl

CD

P

s

3

®

CL

P

•-»

■<

K

o

rp

ra

le

r

(h

ö

g

b

åt

sm

än

)

Y

rk

es

u

tb

ild

ad

e

ta

m

re

k

ry

teroe

l

v

är

n

p

lik

tig

a

Vinterfördelning.

3

*

®

O

►iQ

CL

O

Marinens centrala

myndigheter m.fl.

2

15

56 —

2 12

—

9

2

—

8

—

6

3

—

8

Sjöstyrkorna

...........

Stationer, depå och

1

12

103

10

—

8

—

8

22

7

487

—

—

583

597

950

varv........................

2

14

60

—

— 25

10

35

10

8

7 320

—

26

430

568

447

Skeppsgosseinsti-

10

10

20

tutionen.................

—

1

10

35

—

1

Övrig tjänstgöring —

25

—

—

—

—

4

—

2

-

10

—

-

24

—

—

Summa

5

42 254

10

2

45

10

56

10

34

14

860

-

33 1050 1 175

1)

1425

Sommarfördelning.

Marinens centrala

myndigheterm.fi.

2

12

16

—

2 12

—

9 —

2

—

8

—

6

3

—

8

Siöstyrkorna.............

1

20

176

10

—

9 —

11

—

22

7 683

35 —

846

887 1 586

Stationer, depå och

varv.........................

2

10

37 _

_

24

10

32

1C

8

7

158

— 26

175

288

211

Skeppsgosseinsti-

1

1

5

tutionen ...............

—

2

—

Övrig tjänstgöring

—

—

25 — — —

—

4

—

2 —

10

—

—

24

—

—

Summa 5

42 254

10

2 45

10

56

10

34 14 860

35

33

1050 1 175

2)

1810

*) Därav 900 värnpliktiga.

*) Därav 135 i april karlskrivna skeppsgossar och en ökning av vinterns värnpliktskontingent om

900 med 250 till 1 150.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Departements­

chef tn.

2 56

10. Flottans personalstater.

Officerskåren.

Organisation.

Jämlikt nuvarande organisation består flottans officerskår enligt stat av:

5 flaggman,

9 kommendörer,

22 kommendörkaptener av 1. graden,

22 kommendörkaptener av 2. graden,

131 kaptener,

110 löjtnanter samt

55 underlöjtnanter och fänrikar,

eller sammanlagt 354 officerai-e.

Härtill kommer å försvarsdepartementets stat uppfört arvode för chefen

för sjöförsvarets kommandoexpedition. Denna befattning är avsedd att i

regel bestridas av en kommendör, vilkens lön å officerskårens stat inbesparas

under den tid, förordnandet varar.

I enlighet med de gjorda beräkningarna rörande personalbehovet vid

mobilisering erfordras vid flottan ett antal av 301 officerare. Häri ingå de

officerare, till antalet 22 i fredstid och 35 efter mobilisering, vilka —- kvar­

stående å flottaiis stat — avses att för utbildning eller annan tillfällig tjänst­

göring kommenderas till flygvapnet.

Med hänsyn till förslaget att bibehålla flottans anläggningar i Stockholm

såsom örlogsstation torde det i nuvarande stat upptagna antalet flaggmän,

nämligen 5, böra kvarstå oförändrat.

I likhet med 1924 års försvarsutskott beräknar jag å flottans stat ett

antal av 7 kommendörer. Det återstående behovet av regementsofficerare,

utgörande 35 beställningar, understiger med nio det nuvarande antalet

kommendörkaptener. Jag anser, att minskningen i antalet dylika beställ­

ningar vid flottan bör drabba de båda kommendörkaptensgraderna ungefär­

ligen lika, och upptager sålunda (22 — 5 =) 17 kommendörkaptener av 1.

graden och (22 — 4 =) 18 kommendörkaptener av 2. graden.

Kaptens- och subalternofficersbeställningarna synas böra fördelas på 110

kaptens-, 98 löjtnants- och 46 underlöjtnants- eller fänriksbeställningar.

Å flottans stat för officerskåren böra sålunda uppföras följande antal be­

ställningar :

5 flaggmän,

7 kommendörer,

17 kommendörkaptener av 1. graden,

18 kommendörkaptener av 2. graden,

110 kaptener,

98 löjtnanter och

46 underlöjtnanter och fänrikar.

Förutom dessa beställningar har jag å försvarsdepartementets stat upp­

tagit arvode till en chef för sjöförsvarets kommandoexpedition (kommendör)

Såsom tidigare omförmälts, förutsätter jag, att utöver ovannämnda beställ­

ningar ett visst antal officerare, i regel 5 kommendörer eller kommendör­

kaptener (i stället för en av dem eventuellt en flaggman) samt Hi kaptener

eller löjtnanter skola — kvarstående över stat i flottans officerskår — vara

genom passage överflyttade till flygvapnets stat.

I likhet med försvarsutskottet anser jag, att det till innehavaren av befäl-

havande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona utgående

arvodet om 3,4H() kronor bör bibehållas, medan det årliga tillägget till lön

åt bestiillningshavare, som utan att åtnjuta flaggmans lön förordnas att upp­

rätthålla vissa för flaggmän avsedda befattningar, icke torde vara erforderligt.

Såsom av det föregående framgår, förutsätter jag, att fortfarande såsom

hittills bör i spetsen för vartdera av flottans varv i Karlskrona och Stock­

holm ställas en med varvsdriften väl förtrogen officer med i stort sett samma

befogenhet och ansvar i fråga om reglerandet av varvens arbeten som för

närvarande. Med hänsyn till det störa ekonomiska ansvar, som påvilar varvs-

cheferna, anser jag, att desamma — vilka beräknas uppbära kommendörs lön

på stat — böra komma i åtnjutande av särskilda arvoden. Dessa har jag i

kostnadsberäkningarna upptagit till enahanda belopp som på sin tid försvars-

revisionen eller 1,800 kronor åt varvscliefen i Karlskrona och 900 kronor åt

varvschefen i Stockholm.

Försvarsutskottet har beräknat ett antal av 3 arvoden till pensionerade

officerare, vilka vore avsedda att upprätthålla vissa angivna befattningar.

Här föreslås detta antal minskat till 2. .

Såsom framgår av vad i det följande anföres vid behandling av frågan

om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning, föreslår jag under­

löjtnants- och fänriksgradens uppdelande på två tjänstegrader.

Underbefäls och underofficers befordran till officer.

Såsom redan förut omnämnts, anhöll 1924 års riksdag, att i samband med

spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning frågan om

underbefäls och underofficerares befordran till officerare och reservofficerare

måtte underkastas förnyad allsidig utredning och att för 1925 års riksdag

måtte framläggas det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

De på grund av nämnda skrivelse tillkallade sakkunniga, de s. k. under-

officerssakkunniga, hava beträffande underbefäls och underofficerares be­

fordran till officerare och reservofficerare gjort följande såväl armén som

marinen gällande uttalanden.

De sakkunniga, som i princip intet hade att erinra däremot, att under­

befäls och underofficers befordran till officer och reservofficer befrämjades,

hölle dock före, att dylik befordran icke finge ske på bekostnad av försvarets

krav på att de särskilda befälskårerna bibehölles på en hög ståndpunkt

i fråga om såväl allmänbildning som framför allt militära kunskaper och

krigsduglighet samt, vad flottan beträffade, dessutom sjömannakunskap.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.)

3241

21 17

Kungl.

Majds

proposition nr 50.

257

1924 års

riksdag.

Underofficers-

sakkunniga.

258

Att nu i någon mera avsevärd mån sänka bildningsnivån inom officers­

kåren, då den vore ifrågasatt att liöjas inom underofficers- och underbefäls­

kårerna och vore i stigande inom andra samhällslager, ansåge de sakkunniga

ej böra ifrågakomma.

Erfarenheterna från världskriget, vilka numera allt tydligare gjorde sig

gällande inom armén och marinen, hade vidare ådalagt, att de nuvarande

fordringarna på officeren beträffande militära kunskaper, tekniska färdigheter

och krigsduglighet icke kunde sättas lägre, utan snarare måste sättas högre

än förut. Alldeles särskilt framträdde vikten härav vid en tidpunkt, då man

avsåge att minska vårt lands försvarskrafter till lands och sjöss. Ju mindre

dessa försvarskrafter vore, ju nödvändigare vore det nämligen, att de i

kvalitativt avseende vore fullgoda. Därför måste de, som i främsta rummet

utövade ledningen av försvarets (ilika enheter och svarade för dessas ut­

bildning, äga kunskaper och färdigheter, som satte dem i stånd icke endast

att effektivt och ändamålsenligt ordna organisation, utrustning och utbildning

utan framför allt att på ett taktiskt riktigt sätt utöva ledningen av trupp­

förband och fartyg under krig och krigsmässiga övningar. En i tekniskt

och militärt avseende väl och enhetligt utbildad officerskår vore därför en

nödvändighet. De sakkunniga ville alltså — i anslutning till vad två före­

gående kommittéer, som behandlat denna fråga, härutinnan anfört — fram­

hålla, att endast de av underbefälet och underofficerarna, som kunnat bi­

bringas en sådan utbildning, att de bleve fullt kompetenta att tjänstgöra

såsom officerare, borde vinna officersbefordran.

De sakkunniga övergå därefter, i vad denna fråga berör flottan, till en

redogörelse för det nuvarande sättet att rekrytera officerare i flottans stam

samt för det betänkande och förslag angående underofficers befordran till

officer, marinintendent och mariningenjör, som av särskilt tillkallade sak­

kunniga, de s. k. officerssakkunniga, avgavs den 30 april 1920, ävensom för

chefens för marinstaben däröver avgivna yttrande.

Utan att ansluta sig till något av de officers sakkunnigas förslag göra de

senast tillkallade sakkunniga i fortsättningen av sin utredning beträffande

underbefäls och underofficers vid flottan befordran till officer, bland annat,

följande uttalanden.

Antalet i gällande stat för flottans officerskår upptagna officerare vore så

knappt beräknat, att avsevärda svårigheter redan nu förelåge att vid mobili­

sering besätta alla ifrågakommande befattningar ombord och i land med

därtill på erforderligt sätt utbildade officerare. Dessa svårigheter ökades

givetvis i samma mån, som officerskårens numerär minskades. En i samband

med en blivande reduktion av våra försvarskrafter ifrågasatt minskning i

antalet officersbeställningar skulle därför — även om en viss inskränkning

i fartygsmaterielen samtidigt vidtoges — komma att i än högre grad försvåra

tillgodoseendet av mobiliseringsbeliovet av väl utbildade officerare. För att

göra en dylik brist på officerare mindre kännbar vore det enligt de sak­

kunnigas åsikt nödvändigt, att de officerare, som jämlikt gällande stat skulle

finnas, vore så utbildade, att samtliga officerare inom resp. tjänstegrader

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

259

kujich) vid mobilisering i stort sett användas i varje befattning, som vore

avsedd att bestridas av officer tillhörande tjänstegraden i fråga. Då officers­

kåren därtill i och för sig själv vore så fåtalig som vår flottas, framträdde

än starkare behovet av att hava alla officerare på bästa och mångsidigaste

sätt utbildade.

De sakkunniga ville vidare erinra om, att utbildningen till underofficer

vid flottan alltifrån första anställningen såsom menig vore inriktad på en

viss specialgren av den mångomfattande tjänsten vid flottan. Officersutbild­

ningen åter vore så lagd, att den nyutnäinnde officeren, utan att egentligen

vara i detalj förtrogen med de olika specialgrenarna, dock skulle hava sådan

kännedom om desamma, att han i man av behov kunde i större eller mindre

omfattning utöva ledningen av varje gren av tjänsten, för att sedermera

under sin tjänstetid som officer erhålla i första hand kompletterande ut­

bildning i den allmänna fartvgstjänsten och därefter stegrad specialisering

i viss fartygs-, vapen- och specialtjänst. Denna skarpt framträdande olikhet

i officers- och underofficersutbildningen vid flottan förorsakade, att en under­

officer endast i vissa speciella fall kunde ersätta en officer i de lägre officers-

graderna. Att en underofficer skulle kunna bestrida vilken av de lägre

officersbefattningarna som helst läte sig däremot icke göra, då han saknade

den härför erforderliga utbildningen.

De sakkunniga hölle även före, att ju fåtaligare officerskåren vore, ju

nödvändigare vore det, att samtliga dess medlemmar av skilda grader vore

enhetligt utbildade för att såmedelst medgiva största möjliga urval såväl

vid besättande av mera krävande befattningar som vid befordran till högre

grader. Jämväl av denna anledning borde det icke ifrågakomma, att under­

officerare besatte officersbeställningar på stat, även om det skulle finnas

vissa lägre officersbefattningar, som kunde bestridas av mera framstående

underofficerare.

Med hänsyn till mariningenjörkårens fåtalighet i förhållande till maskinist-

och liantverksunderofficerarnas stora antal borde någon befordran av här

nämnda underofficerare till mariningenjörer icke ifrågakomma. Maskinist-

och liantverksunderofficerarna, uppgående till omkring 50 & av flottans

underofficerskår, hade ej heller ifrågasatt detta.

Vad anginge underbefäls och underofficers vid ekonomiavdelningen be­

fordran till marinintendent, syntes möjligheterna för densamma i mycket

hög grad bliva beroende av den organisation av marinens förvaltningsväsende,

som kunde komma att införas. Enär marinintendenturkårens ringa numerär

föranledde en obetydlig och ytterst ojämn rekrytering, syntes emellertid

dylik befordran icke lämpligen låta sig genomföra. Den utbildning, som

skulle bliva behövlig, för att här berörda underbefäl och underofficerare

skulle kunna befordras till marinintendenter, skulle dessutom i fråga om

erforderlig allmänbildning i stort sett överensstämma med den, som föresloges

för däcksavdelningen. De sakkunniga hade av dessa anledningar ej ansett

sig böra närmare ingå pa fragan om underbefäls och underofficers befordran

till marinintendent.

Jytmgl. Afaj:ts proposition nr ,r>0.

På grund av vad de sakkunniga sålunda anfört, hade de funnit, att för

möjliggörande för däcksavdelningens personal att vinna officersbefordrah

ingen avprutning på sjökrigsskolekompetens borde äga rum, men att där­

emot vissa eftergifter skulle kunna göras i fråga om allmänbildningen.

De sakkunniga hade undersökt, under vilka förutsättningar dylika efter­

gifter kunde ifrågakomma, och därvid funnit, att, enär den av officerssak-

kunniga föreslagna uttagningen av skeppsgossar för vinnande av inträde i

sjökrigsskolan av organisations- och kostnadsskäl ej kunde komma till stånd,

tre olika alternativ framstode härutinnan, nämligen

1) minskning av allmänbildningsfordringarna för alla sjöofficersaspiranter,

2) minskning av nämnda fordringar beträffande dem, som genomgått kor­

pralskola, och

3) minskning av samma fordringar allenast i fråga om dem, som genom­

gått 2-årig underofficersskola.

Med hänsyn särskilt till omfattningen av den allmänbildning, som erford­

rades för att tillgodogöra sig undervisningen i sjökrigsskolan och i den för

alla sjöofficerare obligatoriska sjökrigshögskolan, kunde icke sjöofficersaspi-

ranternas allmänna bildningsståndpunkt över lag sänkas. Däremot kunde

man enligt de sakkunnigas åsikt medgiva vissa eftergifter i förevarande av­

seende för ett urval av sådana, som under fast anställning ådagalagt särskild

lämplighet för sjömilitäryrket. Ått medgiva dylika eftergifter redan för den,

som endast genomgått korpralskola, syntes — även om det ur andra syn­

punkter kunde vara lämpligt — icke motiveras av vederbörandes militära

utbildning, ej heller förenligt med intresset att främja underofficerskårens

rekrytering.

Ur sistnämnda båda synpunkter funne de sakkunniga alternativ 3 vara

att föredraga.

De sakkunniga hade underkastat detta alternativ en närmare granskning

med resultat, att för tillträde till sjökrigsskolans ordinarie kurser vissa nedan

angivna eftergifter skulle kunna medgivas dem, som genomgått 2-årig under­

officersskola och fyllde i det följande angivna fordringar. Inga eftergifter

ansåges möjliga i matematik, fysik, kemi, engelska och franska språken. I

svenska språket kunde ingen annan eftergift göras, än att undervisningen

om den svenska litteraturen begränsades och att för det skriftliga provets

avläggande endast sådana ämnen valdes, som eleverna kunde tänkas bättre

behärska än vad som kunde anses vara fallet med de ämnen, som gåves i

de vanliga studentskrivningarna. I historia och geografi ansåges realskole-

examen motsvarande kunskapsmått tillräckligt, under det att i tyska språket

kunskaperna ifrågasattes kunna inskränkas till att någorlunda läsa tysk fack­

litteratur. Ämnena kristendom, biologi och filosofi lämnades däremot helt

åsido.

Med hänsyn till att den del av flottans personal, som ej genomginge

skolor i land, i regel vore sjökommenderad samt att flottans underofficers-

skolor ej vore avsedda att bibringa realskolekompetens i samma utsträck­

ning som arméns skolor, hade de sakkunniga funnit, att det för att meddela

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kuni/I, Maj:tfs proposition nr ät).

.-{fil

flottans personal erforderlig kompetens för inträde i sjökrigsskolan kräv­

des en mera omfattande förberedelse än vad förhållandet vore för arméns

motsvarande personal i fråga om inträde i krigsskolan. Med anledning härav

syntes annat tillvägagångsätt för vinnande av här avsett mål böra tillämpas

för flottan än det, som föreslagits för armén. Det kunde därvid ifrågasättas,

att behövlig undervisning i allmänbildande ämnen antingen meddelades i en

förberedande avdelning till sjökrigsskolan eller att studiestipendier för samma

ändamål utdelades.

För att i möjligaste mån nedbringa åldersskillnaden mellan å ena sidan

de på hittills brukligt sätt antagna sjökadetterna (medelålder vid examen 22

år) och å den andra de från underoflicersskolan utgångna borde — till följd

av att åldern vid avläggandet av underofficersexamen i allmänhet komme att

hålla sig vid omkring 23 till 25 år — maximiåldersgränsen vid inträde i sjö­

krigsskolan för här avsedd personal sättas till 27 år, motsvarande 29 års

ålder vid officersexamen.

Såsom garanti för att endast särskilt kvalificerad personal skulle komma

att uttagas, borde följande villkor uppställas för uttagningen, nämligen

att i underofficersskolan hava erhållit minst betyget »med beröm godkänd»

(8) i ämnena svenska, matematik, fysik och kemi samt navigation;

att under senaste korprals- eller underofficerstjänstgöring ombord av minst

3 månaders varaktighet för tjänstbarhet hava erhållit betyget 8 eller därut­

över; samt

att under det senaste året i uppförande icke hava haft lägre betyg än 10.

Av uppgjord statistik framginge, att omkring 10 % av från underofficers­

skolan utgångna elever beräknades fylla nyssnämnda kunskapsfordringar och

att under de fyra senaste åren i medeltal 4 ä 5 elever om året erhållit be­

tyget 8 eller därutöver i ovan angivna ämnen. I betraktande av åldersför-

hållandena funne de sakkunniga, att det — för att i ej alltför hög grad höja

medelåldern hos officerskåren och därmed minska dess tjänsteduglighet —

även vore nödvändigt att, i enlighet med vad som förekomme i utlandet, be­

gränsa antalet av dem av underbefäl och underofficerare, som skulle uttagas

till officersutbildning. Sådan begränsning måste även vidtagas för att dels

ej beröva underofficerskåren alltför många av dess bästa förmågor, dels

kunna nedbringa kostnaderna för den kaderökning, som torde bliva nöd­

vändig för fyllande av personalbehovet efter dem. som bereddes ledighet-

för studier.

Efter att ingående hava undersökt möjligheterna för att i en förberedande

avdelning till sjökrigsskolan meddela den behövliga kompletterande utbild­

ningen i matematik, fysik, kemi och historia samt svenska, engelska, franska

och tyska språken hade de sakkunniga kommit till det resultat, att de ej

kunde förorda nämnda avdelnings anordnande på grund av de höga kostna­

der, som skulle komma att därigenom förorsakas staten, eller omkring

32,000 kronor för måhända endast 1 ä 2 elever per år.

Under sådana förhållanden ansåge de sakkunniga, att genom beviljandet

av studiestipendier till underbefäl och underofficerare vid flottan, vilka i

262

' Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

fråga om ålder, kunskaper, duglighet och pålitlighet fyllde de i det föregående

uppställda villkoren för uttagning till officersutbildning, utsikter skulle före­

finnas att på ett för såväl staten som den enskilde lämpligt sätt nå önskat

resultat. Genom dessa studiestipendier skulle nämligen begåvade och dugande

underbefäl och underofficerare förhjälpas att på egen hand bedriva de stu­

dier, som erfordrades för att avlägga de för inträde i sjökrigsskolan behöv­

liga kunskapsproven. Den för dessa studiers bedrivande erforderliga tiden

ansåge de sakkunniga för att nedbringa åldern vid officersexamen böra be­

gränsas till omkring 2 år. Under den tid, stipendier åtnjötes, skulle den

studerande helt eller delvis beredas befrielse från den militära tjänstgöringen.

Första studieåret skulle i regel taga sin början efter avslutandet av flottans

tillämpningsövningar i augusti samma år, som slutexamen i underofficers-

skolan avlagts. Inträdesexamen till sjökrigsskolan för dem, som ej avlade

studentexamen, skulle äga rum i förra hälften av augusti vid andra studie­

årets slut. De härvid godkända skulle omedelbart efter examens avslutande

beordras till tjänstgöring ombord för att bibringas teoretisk och praktisk

färdighet i maskinlära, eldrums- och maskintjänst m. m., så att de vid in­

trädet i sjökrigsskolan härutinnan skulle vara fullt jämställda med övriga

sjökadetter i den årskurs, till vilken anslutning skulle göras.

I fråga om stipendiernas storlek hölle de sakkunniga före, att desamma

borde beräknas dels med hänsyn till de allmänt gällande kostnaderna för privat­

undervisning och läroböcker, dels till den omständigheten, huruvida stipen­

diats lön under studietiden komme att helt eller delvis utbetalas.

Stipendiernas antal borde begränsas till högst 5 per år dels av kostnads­

skäl och dels med hänsyn till i det föregående gjort uttalande om det antal

för officersutbildning uttagna underbefäl och underofficerare, som borde

kunna vinna inträde i sjökrigsskolan.

På grund av sin föregående militära utbildning skulle den, som sålunda

vunnit inträde i sjökrigsskolan, kunna genomgå densamma på 2 år i stället

för 3 yt år för övriga kadetter.

För att i sjökrigsskolan full likställighet skulle förefinnas för samtliga

kadetter med avseende å till dem utgående ekonomiska förmåner, förordade

de sakkunniga, att dessa förmåner för till kadetter antagna underbefäl och

underofficerare skulle utgå efter samma grunder som för övriga sjökadetter,

d. v. s. endast med värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, dock att

underofficer därjämte borde äga åtnjuta ett belopp, motsvarande hans å tiden

för vistelsen i sjökrigsskolan belöpande avgifter till flottans pensionskassa.

Elev, som styrkte sig vara medellös, borde kunna befrias från terminsavgift,

varjämte det vid sjökrigsskolan tillämpade systemet med ekiperingsstipendier

syntes böra utvidgas.

Huruvida den sålunda föreslagna utbildningen av underbefäl och under­

officerare till sjöofficerare skulle erfordra kaderökning inom sjömans- och under-

officerskårerna, syntes bliva beroende av på vad sätt personalbehovet vid

förestående omorganisation bleve tillgodosett. Maximiantalet av dem, som

skulle komma att begagna sig av studiestipendier, beräknades såsom förut

angivits till högst 5 per år eller under 2 år till högst 10.

Kungl. Maj tia proposition nr •r>().

2(i3

I enlighet med vad de sakkunniga sålunda framhållit föresloge de i fråga

om underbefäls och underofficerares vid flottan befordran till officer på stat,

att såsom villkor för underbefäls och underofficers befordran till officer

på stat uppställdes genomgående av sjökrigsskolans sjöofficerslinjes 1. och

2. årskurser i land samt 2. och 3. årskurser ombord;

att varje år högst 5 underbefäl och underofficerare, som i 2-årig under-

officersskola erhållit betyget »med beröm godkänd» i vissa ämnen ävensom

ådagalagt framstående tjänstedugligliet och väl vitsordat uppförande samt

därjämte före uppnådda 27 års ålder visade sig vara i besittning av kun­

skaper i vissa allmänbildande ämnen och bibringats kompletterande sjömilitär

utbildning, allt på sätt de sakkunniga föreslagit, finge antagas till sjökadetter

med anslutning till 1. årets kurs i land;

att de studier, som erfordrades för förvärvande av nyssnämnda kunskaper

i allmänbildande ämnen, bedreves på de enskildas eget initiativ;

att under nämnda studiers bedrivande den studerande tilldelades studie­

stipendium och befriades från tjänstgöring under i regel en tid av två år;

att underbefäl och underofficer under sin elevtid vid sjökrigsskolan av

sina med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner finge behålla

ett belopp, motsvarande värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, samt

underofficer därjämte ett belopp, motsvarande hans å tiden för vistelsen i

sjökrigsskolan belöpande avgifter till flottans pensionskassa; samt

att underofficer i samband med utnämning till officer på stat av stats­

medel finge uppbära ett belopp, motsvarande vad han styrkte sig hava ut­

givit för sin underofficersekipering, och att i övrigt en utvidgning av det nu­

varande systemet med ekiperingsstipendier vidtoges.

Förutnämnda personalrepresentanter hava föreslagit sådan ändring i de

Personal-

sakkunnigas förslag, att för åtnjutande av studiestipendium för förvärvande ^nterTa.

av de för avläggande av inträdesexamen till sjökrigsskolan erforderliga kun­

skaperna skulle uppställas fordran på minst två års tjänstgöring såsom under­

officer. Till här avsedd personal borde under kommendering vid sjökrigs-

skolan utgå kontanta avlöningsförmåner motsvarande de till korpral utgående

samt i övrigt naturaförmåner enligt nu gällande bestämmelser.

I väsentliga delar synes mig anslutning böra äga rum till de sakkunnigas

Departements-

förslag. Emellertid anser jag vissa avvikelser vara motiverade med hänsyn

chefen-

till de svårigheter, som i varje fall torde vara förenade med underbefäls och

underofficerares strävan att vinna befordran till officer.

Yad angår förutsättningarna för inträde vid sjökrigsskolan, torde sålunda

visserligen böra uppställas fordran på ådagalagd framstående tjänstedugligliet

och väl vitsordat uppförande, men däremot synes det ej vara erforderligt

att kräva betyget »med beröm godkänd» i vissa ämnen i underofficersexamen.

Vidare torde de fortsatta studierna kunna begränsas att avse inhämtande

av kunskaper motsvarande: i svenska språket fordringarna i studentexamen

med däri av de sakkunniga föreslagna modifikationer; i matematik, fysik och

kemi fordringarna i studentexamen på reallinjen samt i engelska eller franska

språken fordringarna i studentexamen på latinlinjen B.

För inhämtande av nu nämnda kunskaper utöver underofficersexamen

264

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

stat.

1924 års

försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

synes man böra hålla även den väg öppen, som av de sakkunniga undersökts

men övergivits, nämligen en förberedande kurs för inträde vid sjökrigsskolan.

Kostnaderna för en dylik undervisning torde av de sakkunniga hava be­

räknats för högt, då lärarekrafter för lägre arvoden än av de sakkunniga

antagna utan allt tvivel stå till buds. Elevantalet torde icke heller behöva

bliva så litet, som av de sakkunniga förutsatts. Tillträdet till sjökrigsskolan

för elever med underofficersexamen torde nämligen icke böra begränsas på

annat sätt än genom de uppställda kompetensfordringarna. Vidare föreligger

möjligheten att endast exempelvis vartannat år anordna den åsyftade för­

beredande kursen.

Vad beträffar avlönings- och andra förmåner åt underbefäl eller under­

officer under kommenderingen till sjökrigsskolan, ansluter jag mig till perso­

nalrepresentanternas förslag.

Att, såsom de sakkunniga föreslagit, undantagslöst sätta 27 års ålder så­

som den högsta tillåtna för inträde vid sjökrigsskolan synes mig icke lämpligt.

Under åberopande av vad ovan anförts finner jag mig alltså tillsvidare

och intill dess erforderlig erfarenhet vunnits böra räkna med att i huvud­

saklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag studiestipendier till ett

antal av för flottan högst 10 per år må utgå till underbefäl och under­

officerare för inhämtande av de kunskaper, vilka enligt vad nyss nämnts böra

fordras för vinnande av inträde i sjökrigsskolan. Dessa studiestipendier

torde, under förutsättning att fulla löneförmåner utgå under desammas åt­

njutande, böra bestämmas till 1,000 kronor per år.

Unclcrofficerskaren.

Organisation.

Enligt nuvarande organisation består flottans underofficerskår av:

243 flaggunderofficerare,

495 underofficerare av 2. graden och

675 underofficerare av 3. graden.

Dessutom äro för närvarande 27 underofficerare upptagna med lön eller

med arvoden å varvens månadslönarestater.

Sålunda tjänstgöra vid flottan sammanlagt 1,440 underofficerare.

Försvarsutskottet biträdde Kungl. Maj:ts i försvarspropositionen 1924 av­

givna förslag beträffande indragning av 3. underofficersgraden samt inrättande

av en ny manskapsgrad, flaggkorpraler.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag anser jag, att 3. under­

officersgraden bör indragas i samband med inrättandet av en ny manskaps­

grad, flaggkorpraler. Härvid är att märka, att dessa fiaggkorpraler hava full­

ständig underofficersutbildning, varför de i beräkningarna rörande personal­

behovet sammanföras med underofficerarna, vilket tillvägagångssätt vunnit

tillämpning såväl inom försvarsrevisionen som i försvarsutskottet. Flagg-

kbrpraler förutsättas sålunda förrätta underofficers tjänst.

Genom inrättandet av flaggkorpralsgraden torde emellertid icke kunna

undvikas, att befordran till underofficer kommer att ske åtskilliga år senare,

än vad för närvarande är fallet. På grund härav torde flaggkorpral böra be-

rättigas att vid befordran till underofficer för uppflyttning i löneklass till

godoräkna sig den tjänstetid över 3 år, varunder han innehaft underofficers-

kompetens.

I detta sammanhang anser jag mig vidare böra framhålla, att en nödvändig

förutsättning för organisationen torde vara, att flaggkorpralernas möjlighet att

grundlägga pensions- och gratialrätt ordnas på ett för dem tillfredsställande

sätt, varför denna fråga bör göras till föremål för särskild utredning.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort, er­

fordras vid flottan ett antal av 800 underofficerare och flaggkorpraler. Häri

ingå de underofficerare och flaggkorpraler (till ett antal av 10 i fredstid och

31 efter mobilisering), vilka — kvarstående å flottans stat — avses att för

utbildning eller annan tillfällig tjänstgöring kommenderas till flygvapnet.

Dessutom erfordras för flygvapnet 16 underofficerare från flottan, vilka avses

att uppföras å staterna för detta vapen.

Nyssnämnda personalberäkningar utgå emellertid från skapandet av on

reservkader av underofficerare. Till detta spörsmål torde jag få återkomma

vid behandlingen av reservpersonalen.

I enlighet med försvarsutskottets beräkningar anser jag, att det samman­

lagda behovet av underofficerare och flaggkorpraler vid flottan, 860, bör för­

delas på graderna flaggunderofficer, underofficer av 2. graden och flaggkorpral

i proportionen 1:2:2. Staten bör sålunda inom respektive grader upptaga

172, 344 och 344.

Till den vidare behandlingen av de spörsmål, som sammanhänga med

flaggkorpralsgradens införande, återkommer jag under rubriken »sjömans­

kåren».

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för flottans under­

officerskår uppföras följande antal beställningar:

172 flaggunderofficerare samt

344 underofficerare av 2. graden.

I detta antal är inräknat ett antal av 16 förrådaförvaltare.

Såsom tidigare omförmälts, förutsätter jag att utöver ovannämnda be­

ställningar ett visst antal underofficerare, i regel 7 flaggunderofficerare och

9 underofficerare av 2. graden skola — kvarstående över stat i flottans under­

officerskår — vara genom passage överflyttade till flygvapnets stat.

Försvarsutskottet har för flottan, oavsett flygväsendet, beräknat ett antal

av 9 arvoden till pensionerade underofficerare, vilka skulle upprätthålla vissa

befattningar. I föreliggande förslag är antalet dylika arvoden ökat till 33.

Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Såsom vid behandlingen av armén förut framhållits, har riksdagen uti

sin förut omförmälda skrivelse nr 288 beträffande frågan om underofficerarnas

tjänsteställning anhållit, att Kungl. Maj:t måtte för 1925 års riksdag fram­

lägga nytt förslag till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Härvid borde behörigt beaktande fästas vid följande av försvarsutskottet

angivna riktlinjer, nämligen:

Kungl. Maj Un proposition nr •it).

265

1924 års

riksdag.

Underofficers-

sakkunniga.

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelades på två

grader, en lägre för fänrikar och en högre för underlöjtnanter;

att sergeanter efter erhållen fullmakt tilldelades fänriks tjänstegrad med

tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data för fullmakter (konstitu­

torial) ;

att fanjunkare och styckjunkare erhölle underlöjtnants tjänstegrad med

tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter;

att förrådsförvaltare och med dem likställda erhölle löjtnants tjänstegrad

med tjänsteställning efter löjtnanter; ävensom

att angivna omläggning av tjänstegrader icke skulle föranleda rubbning i

nu utgående avlöningsförmåner eller förändring i sergeanters och fanjunkares

nuvarande titlar.

De i det föregående om förmälda sakkunniga för utredning av frågan om

underbefäls och underofficers befordran till officer m. m. de s. k. under-

officerssakkunniga, hava även haft i uppdrag att utreda den föreliggande

frågan om underofficerarnas tjänsteställning och hava i sitt förut berörda

betänkande och förslag härom anfört vad i det föregående under »Lant-

försvaret» återgivits. I detta sammanhang må av denna utredning följande

särskilt marinen berörande förhållanden framhållas.

Efter att hava redogjort för svenska underofficersförbundets förslag av

den 29 november 1922 angående förbättrande av underofficerarnas tjänste­

ställning m. m. och chefens för marinstaben yttrande den 4 december 1923

i samma fråga göra de sakkunniga följande uttalande och förslag i de av

utskottet angivna fyra punkterna,

Utskottets uttalande under punkt 1 om den nuvarande underlöjtnants-

ocli fänriksgradens uppdelning i två särskilda grader funne de sakkunniga

sig böra tillstyrka,

T fråga om utskottets under punkt 2 framställda förslag om att tilldela

underofficerare av 2. graden fänriks tjänsteställning efter data för fullmak­

terna ansåge de sakkunniga däremot detta förslag av flera skäl icke böra

genomföras. Sålunda borde först framhållas, att en förutsättning för ett till­

läggande av nämnda högre tjänsteställning givetvis måste vara, att befäls-

graden i dess helhet besutte ett mot den högre ställningen svarande mått av

kunskaper och militärt omdöme. Enligt de sakkunnigas mening vore detta

emellertid icke förhållandet med andra underofficersgraden. Ehuruväl en

stor del äldre underofficerare av 2. graden i vissa avseenden, såsom i fråga

om den inre dagliga tjänsten ombord, kunde anses jämställda med eller över­

lägsna fänrikarna, besutte de dock med vissa undantag ej den militära

allmänbildning och framför allt ej det taktiska omdöme samt den navigerings-

och manöverskicklighet, som fänrikarna på grund av sin utbildning i sjö­

krigsskolan ägde. I all synnerhet hade de yngsta underofficerarna av 2.

graden i regel icke hunnit förvärva sig sådan tjänstedugligliet, som skulle

kunna motivera fänriks tjänsteställning. Ej heller syntes det riktigt, att

korpraler på denna väg skulle kunna nå fänriks tjänsteställning tidigare, än

om de, på sätt de sakkunniga i annat sammanhang föreslagit, efter genom-

266

Kungl. Maj ds proposition nr 50.

2t;7

gången sjökrigsskola befordrades till fänrikar. Dessutom förorsakade den

specialisering av underofficersutbildningen, som måste göras inom marinen,

att marinens underofficerare i allmänhet endast kunde avses att bestrida

viss tjånstegren. Vidare läte det, såsom ock cliefen för marinstaben fram­

hållit i sitt yttrande, sig icke göra att giva underofficerarna av 2. graden

den av utskottet ifrågasätta tjänsteställningen på grund av den tjänstgöring,

som fänrik vid flottan vore avsedd att bestrida ombord vid artilleriet å de

större fartygen eller såsom fartygschef å vedettbåt, vilken tjänstgöring med

nödvändighet fordrade, att fänriken hade oinskränkt befälsrätt över samtliga

underofficerare av 2. graden.

Den höjning av tjänsteställningen, som syntes motiverad i fråga om vissa

äldre underofficerare av 2. graden, kunde enligt de sakkunnigas mening

enklast och redigast vinnas med tillämpning av hittills följda principer ge­

nom vederbörandes befordran till flaggunderofficer i flottan.

Beträffande punkt 3 i utskottets förslag om högsta underofficersgradens

tjänsteställning ansåge de sakkunniga, i likhet med utskottet, att högre tjänste­

ställning borde kunna tilläggas denna grad, enär de underofficerare, som här

avsåges, förvärvat sig sådan rutin och erfarenhet icke blott ombord utan,

vad vissa tjänstegrenar anginge, även på administrativt område, att de kunde

anses härför kompetenta. I fråga om den tjänsteställning, som skulle kunna

tillerkännas dem, anslöte de sakkunniga sig i huvudsak till utskottets stånd­

punkt, att nu ifrågavarande underofficerare borde erhålla tjänsteställning i

förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter, dock med den in­

skränkning att nämnda underofficerare under tjänstgöring vid flottan eller

kustartilleriet ställdes efter underlöjtnanter eller med andra ord erhölle

tjänsteställning motsvarande den, som tillkommit underlöjtnant i marinen

före år 1917. Endast därest en sådan begränsning i tjänsteställningen vid-

toges, kunde, enligt de sakkunnigas uppfattning, något så när rediga befäls-

förhållanden bibehållas. Yissa förtydligande bestämmelser vore emellertid

även med denna begränsning erforderliga för reglerandet av fänrikens ställ­

ning såsom vakthavande officer å större eller fartygschef å mindre fartyg

eller eljest under tjänsteutövning i förhållande till flaggunderofficeren (under­

officeren av 1. graden). Särskilda bestämmelser erfordrades även beträffande

till flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) befordrade sjö- och

kustartillerikadetters samt reservofficersaspiranters tjänsteställning, för att

dessa icke vid blivande utnämning till fänrik skulle bliva degraderade i fråga

om tjänsteställning.

Yad slutligen anginge utskottets uttalande under punkt 4 om tilldelande

av löjtnants tjänstegrad med tjänsteställning efter löjtnanter åt förrådsför-

valtare och med dem likställda, ansåge de sakkunniga, att befordran till

löjtnant i marinen efter uppnådda 50 års ålder borde kunna äga rum dels

av innehavare av sådana uppbördsmannabefattningar vid marinen, som kunde

jämställas med förrådsförvaltare vid armén, dels av ett visst begränsat antal

därav förtjänta fl aggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) på stat.

Sistnämnda befordran borde emellertid icke medfölja innehavandet av vissa

A

unyl. Maj Un proposition nr •>().

Personal­

representan­

terna.

befattningar, utan ske individuellt med hänsyn till vederbörandes förtjänst,

varjämte antalet underofficerare, som skulle på detta sätt befordras, borde

fastställas med hänsyn till mobiliseringsbehovet. Härjämte syntes i undan­

tagsfall befordran till kapten i marinen kunna förekomma av pensionerade

underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter upp­

nådd pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran.

I likhet med utskottet ansåge de sakkunniga vidare, att nu föreslagen

omläggning av tjänstegrader och förändring i tjänsteställning icke finge för­

anleda rubbning i vederbörandes avlöningsförmåner, samt att underofficerarna

alltjämt borde bibehålla sina nuvarande titlar.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört föresloge de i fråga

om förbättrande av underofficerarnas vid marinen tjänsteställning,

att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två särskilda

grader åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;

att nuvarande högsta underofficersgraden (flaggunderofficerare och under­

officerare av 1. graden) å och över stat samt i reserven erhölle tjänsteställ­

ning motsvarande den, som tillkommit underlöjtnant i marinen före år 1917,

dock att till högsta underofficersgraden befordrade sjö- och kustartillerika-

detter samt reservofficersaspiranter icke erhölle sådan tjänsteställning;

att med förrådsförvaltare vid armén jämställda innehavare av uppbörds-

mannabefattningar vid marinen samt ett visst antal flaggunderofficerare och

underofficerare av 1. graden på stat efter uppnådda 50 års ålder skulle kunna

befordras till löjtnant i marinen;

att befordran till löjtnant i marinen skulle kunna äga rum av pensionerade

underofficerare, varjämte i undantagsfall befordran till kapten i marinen

skulle kunna verkställas av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt

arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig sär­

skilt förtjänta av ytterligare befordran;

att erforderliga särskilda bestämmelser för reglerandet av befälsförhållan-

den, gradbeteckningar m. m. på grund av väd ovan föreslagits utarbetades

och fastställdes att gälla i samband med eventuellt genomförande av i nämnda

punkter gjorda förslag;

att här ovan föreslagen omläggning i tjänstegrader och förändring av

tjänsteställning icke finge föranleda rubbning i till vederbörande nu utgående

avlöningsförmåner;

att underofficerarna alltjämt bibehölle sina nuvarande titlar; samt

att utredning verkställdes rörande vilka uppbördsmannabefattningar vid

marinen, som kunde jämställas med förrådsförvaltares vid armén.

Personalrepresentanternas yttrande i fråga om förbättrande av under­

officerarnas tjänsteställning innebär i sammanfattning följande.

Nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden borde uppdelas i två sär­

skilda grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning.

Underofficerare av 2. graden å och över stat samt i reserven skulle erhålla

fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data

för fullmakter (konstitutorial). Nuvarande högsta underofficersgraden (flagg-

2(58

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kungl.

proposition nr ftO.

2(i9

underofficerare och underofficerare av 1. graden) å och över stat samt i

reserven skulle erhålla underlöjtnants tjiinstegrad med tjänsteställning i för­

hållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter, dock att sådan tjänste­

ställning ej tilldelades till högsta underofficersgraden befordrade sjö- och

kustartillerikadetter samt reservofficersaspiranter. Innehavare av uppbörds-

mannabefattuingar vid marinen, vilka kunde komma att förklaras jämställda

med förrådsförvaltare vid armén, samt ett visst antal flaggunderofficerare och

underofficerare av 1. graden på stat borde efter uppnådda 50 Ars ålder kunna

befordras till löjtnanter i flottan respektive kustartilleriet. Befordran till

löjtnant i flottans respektive kustartilleriets reserv borde kunna äga rum av

pensionerade underofficerare, varjämte befordran till kapten i marinen borde

kunna, ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvars-

väsendets tjänst gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran. För

underofficerare vid flottan skulle fastställas benämningen skeppsofficerare

och vid kustartilleriet kompaniofficerare.

I samband med denna frågas behandling under armén har jag framhållit, Departement s-

att vad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit i stort sett synes chefen-

tillgodose den militära tjänstens krav och utgöra en med hänsyn till ifråga­

varande personals befattningar, ålder och kvalifikationer tillfredsställande

anordning.

Skid kunde visserligen synas föreligga att, i enlighet med vad personal­

representanterna föreslagit, tilldela underofficerarna av 2. graden tjiinstegrad

i likhet med fänrik. Frånsett den omständigheten, att vissa svårigheter

genom en sådan åtgärd skulle uppkomma att ordna från sjökrigsskolan ut­

examinerade fänrikars och fänrikars i reserven tjänstgöringsförhållanden på

ett för deras utbildning och användning tillfredsställande sätt, synes emeller­

tid en sådan åtgärd olämplig med hänsyn till vad jag i det föregående före­

slagit i fråga om underbefäls befordran till officer. Korpral vid marinen

skulle nämligen, såsom de sakkunniga framhållit, genom befordran till under­

officer i vanlig ordning kunna nå»tjänsteställning lika med fänrik tidigare

än om han, på sätt i det föregående föreslagits, efter genomgången sjö­

krigsskola befordrats till fänrik.

I överensstämmelse med vad personalrepresentanterna föreslagit, finner

jag, att flaggunderofficer (likställd personal) bör erhålla tjänsteställning lika

med underlöjtnant efter fullmaktsdatum.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, synas bestämmelser böra ut­

färdas om:

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i två grader,

en lägre, fänrik, och en högre, underlöjtnant;

att flaggunderofficer (likställd personal) erhåller tjiinstegrad i likhet med

underlöjtnant med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter

datum för fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta'

underofficersgraden befordrade sjö- och kustartillerikadetter samt reserv­

officersaspiranter ; och

Nuvarande

organisation.

Departements­

chefen.

att förrådsförvaltare och med dem jämförlig personal ävensom ett visst

antal flaggunderofficerare och underofficerare av 1. graden efter uppnådda

aO års ålder kunna erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant, med tjänste­

ställning efter löjtnanter.

•

Vid avskedstagande bör flaggunderofticer (likställd personal), vilken visat

synnerligen framstående duglighet och vilken förut ej erhållit sådan tjänste­

ställning, kunna erhålla löjtnants tjänsteställning i enlighet med vad ovan

sagts. Likaså böra vid avskedstagandet förrådsförvaltare och flaggunder­

officerare (likställd personal) med nyssnämnd tjänsteställning i likhet med

löjtnanter, kunna, därest de ådagalagt synnerligen framstående duglighet,

erhålla tjänsteställning i likhet med kaptener i marinen. Sistnämnda tjänste­

ställning bör även kunna tilldelas andra pensionerade underofficerare, vilka

genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder

därav gjort sig särskilt förtjänta.

Härutöver fordras vissa reglerande bestämmelser i fråga om sjökadetters

och kustartillerikadetters samt reservofficersaspiranters tjänsteställning, rätten

att taga befäl m. m.

Utredning, på sätt de sakkunniga föreslagit, bör jämväl verkställas rörande

vilka befattningar vid marinen, som kunna jämställas med förrådsförvaltare

vid armén.

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sjömanskåren.

Flottans sjömanskår omfattar enligt nu gällande stat:

1,100 korpraler samt

2,625 meniga.

Sjömanskårens sammanlagda numerär utgör alltså 3,725, vartill kommer

ett mindre antal, högst 10, hovmästare och kockar, för vilka må disponeras

underofficerares av 3. graden löner.

De meniga fördelas till 3., 2. och 1. klass sjömän. För att från 1. klass

sjöman befordras till korpral fordras mjnst 3 års (för f. d. skeppsgosse 2 1/,)

års) tjänst i sjömanskåren. Korpral kan ej vidarebefordras förrän efter

sammanlagt minst 6 års (f. d. skeppsgosse 5 1/2 års) tjänst i sjömanskåren.

1924 års försvarsutskott har vid sin beräkning av sjömanskåren utgått

från en bemanning vid flottan av huvudsakligen stammanskap. På skäl,

som i det föregående anförts, har jag emellertid ansétt mig böra taga i an­

språk jämväl i fredstid tjänstgörande värnpliktiga för fyllande av manskaps-

behovet vid flottan.

Antalet korpraler och meniga av såväl stam som värnpliktiga har för

kostnadernas nedbringande beräknats så sparsamt som möjligt, och jag har

redan vid behandlingen av stationernas och varvens organisation redogjort

för en del särskilda åtgärder, vilka synas böra vidtagas i personalbesparande

syfte.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,

erfordras vid flottans sjömanskår sammanlagt 2,885 korpraler och meniga.

271

Häri ingå de korpraler (till antalet 0 i fredstid och 37 efter mobilisering),

vilka för utbildning eller annat ändamål tillfälligt kommenderas till flyg­

vapnet men likvid kvarstå å flottans stat.

Årskontingenten stamrekryter har med ledning av tillgänglig statistik och

med tillämpning av samma grunder, som använts av försvarsrevisionen och

i 1924 års försvarsproposition, beräknats utgöra i medeltal 525 man.

I enlighet med de beräkningar, till vilka jag förut hänvisat, böra av det

sammanlagda antalet korpraler och meniga såsom korpraler upptagas 1,050

och såsom meniga 1,700 samt 135 f. d. skeppsgossar, vilka karlskrivas på

våren och för vilka lön i sjömanskåren beräknas under 5 månader.

Med hänsyn till tjänstens inom flottan säregna karaktär föreligger behov

av äldre erfaret manskap i underbefälsställning, som kan bestrida dels vissa

befattningar, som tidigare ansetts fordra personal med uuderofficerskompe-

tens, och dels vissa förhandsposter ombord å fartygen. På den grund för­

ordar jag, att ett antal — bestämt till högst 150 — erfarna och pålitliga

korpraler, som icke avlagt underofficersexamen, men som på grund av yrkes­

skicklighet m. m. äro behövliga för fortsatt tjänstgöring, få kvarstanna i

tjänst intill den för underofficerare fastställda åldersgränsen eller 55 år samt

därefter pensioneras. Dessa korpraler, vilka böra benämnas högbåtsman,

äro inräknade i nyssnämnda antal av 1,050 korpraler.

Korpral (högbåtsman), vilken erhåller tillstånd att kvarstå i tjänst efter

fyllda 30 år, bör samtidigt bliva delägare i flottans pensionskassa med skyl­

dighet att erlägga pensions- och gratialavgifter. Storleken av pension och

gratial bör bestämmas i förhållande till vederbörandes löneförmåner efter

samma grunder som för annan marinen tillhörande personal.

Under hänvisning till vad jag tidigare vid behandlingen av underofficers­

kåren anfört rörande flaggkorpralerna, får jag i detta sammanhang framhålla

följande.

Försvarsrevisionen föreslog på sin tid, att avgångsåldern för flaggkorpral

skulle bestämmas till 35 år. Härigenom torde emellertid flaggkorpralen icke

erhålla den tryggade ställning inom flottan, som motsvarar hans utbildning

och tjänstgöring och som lärer vara nödvändig för erhållande av en god

rekrytering. Antalet flaggkorpraler på stat beräknas — liksom för när­

varande är fallet med underofficerarna av 3. graden — icke större, än att

desamma under förutsättning av väl vitsordad tjänst kunna befordras till

underofficerare. Givetvis bör flaggkorpral, som efter 3 års provtjänstgöring

befinnes icke vara duglig för befordran till underofficer, erhålla avsked på

enahanda sätt, som för närvarande är fallet med den underofficer av 3. gra­

den, vilken efter förloppet av en treårig konstitutorial tid anses icke böra

erhålla fullmakt som underofficer. Den flaggkorpral åter, som fullgjort tre

års väl vitsordad tjänst och befinnes vara duglig för vidare befordran, bör

vara berättigad till vidare anställning, även om han, innan fullmakt som

underofficer kan erhållas, skulle fylla 35 år.

Antalet flaggkorpraler bör, enligt vad jag tidigare anfört, upptagas till

Knngl. Maj:ts proposition nr DO.

Nuvarande

bestämmelser.

344, bland vilka ingå de flaggkorpraler, som för utbildning eller annat ända­

mål tillfälligt kommenderas till flygvapnet men likväl kvarstå å flottans stat.

Det ringa antalet flaggkorpraler jämfört med antalet korpraler förutsätter

givetvis en lämplig gallring vid korpralernas uttagande till genomgående av

underofficersskola.

I övrigt förutsätter jag, att sådana tjänstgörings- m. fl. föreskrifter utfär­

das, som på ett lämpligt sätt inpassa flaggkorpralerna i vederbörlig tjänste­

ställning m. m.

Beträffande flaggkorpralers och korpralers befordran till officerare och

reservofficerare får jag hänvisa till vad som i denna fråga anförts eller

kommer att anföras vid behandlingen av officerskåren och reservpersonalen.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å flottans stat för sjömans­

kåren uppföras följande antal beställningar:

344 flaggkorpraler,

1,050 korpraler, därav högst 150 liögbåtsmän,

1,700 meniga samt

135 meniga under 5 månader.

För ernående av ett riktigt avvägt förhållande mellan flaggkorpralernas

och underofficerarnas avlöningsförmåner anser jag mig böra förorda, att skill­

naden mellan flaggkorprals och korprals lön efter samma tjänstetid blir 102

kronor. Till jämförelse må erinras därom, att skillnaden mellan korprals

och menigs löneförmåner efter en och samma tjänstetid är 300 kronor.

Jag anser därför, att i nuvarande löneplan för marinens manskap bör

införas en ny lönegrad sålunda:

272

Kungl

.

Maj:ts proposition nr 50.

Beställningshavare

Begyn-

Lön efter en tjäna t c t i d

a v

grad

nelse-

1Ö11

12

mån.

24

mån.

36

mån.

48 | 60

mån. | mån.

72

mån.

84

mån.

96

mån.

3.

Plaggkorpral ..............

—

1,512

1,608 1 1,704

CO

o o

1,896

1,992

De föreslagna beloppen ligga alltigenom 30 kronor under de av revisionen

på sin tid förutsatta lönebeloppen för flaggkorpral.

För högbåtsman bör lönen 3 år efter inträde i högsta löneklassen höjas

med 96 kronor, varigenom han uppnår enahanda lön som flaggkorpral i näst

högsta löneklassen.

Det torde böra erinras om att enligt det av mig förordade utbildnings­

programmet för flottans manskap korpral ej kan vidarebefordras förrän efter

minst 6 x/2 års (f. d. skeppsgosse 6 års) tjänst i sjömanskåren.

Skeppsgossekäre».

Såsom i det föregående omförmälts, består skeppsgossekåren för när­

varande av 600 skeppsgossar. För dessa är under avlöningsanslaget beräk­

nad dagaidöning sålunda:

273

Kungl. MajUs proposition nr 50.

174 skeppsgossar i 3. årsklassen med dagavlöning ä 35 öre,

189

»

i 2.

»

>'

»

ä 25 » ,

237

»

il.

»

»

»

ä 15 »

Till 50 ordningsmän bland skeppsgossarna (skeppsgossekorpraler) utgår

därjämte dagarvode ä 5 öre.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört beräknar jag skepps-

Departements-

gossekårens numerär till 450 nummer.

chefen.

Staten för skeppsgossekåren bör sålunda upptaga:

135 skeppsgossar i 3. årskursen med dagavlöning under 7 månader ä

35 öre,

145 skeppsgossar i 2. årskursen med dagavlöning under 12 månader ä

25 öre,

170 skeppsgossar i 1. årskursen med dagavlöning under 12 månader ä

15 öre,

40 ordningsmän bland skeppsgossarna med dagarvode under 12 månader

tv 5 öre.

Mariningenjörkåren.

Enligt gällande stat utgöres mariningenjörkåren av:

1 marinöverdirektör och chef,

3 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

11 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

B mariningenjörer av 2. graden,

4 extra mariningenjörer samt

20 specialingenjörer, fördelade, vad lönegrad beträffar, med 5 i 1., 10 i 2.

-och 5 i 3. graden, och med avseende å yrkesgrenar i 1 artilleri-, 4 torped-,

3 min-, 6 elektro-, 2 verkstads- och 3 byggnadsingenjörer samt 1 kemist.

Mariningenjörkåren räknar alltså sammanlagt 55 beställningar, därav 35

-egentliga mariningenjörer samt 20 specialingenjörer. Flygingenjörer före­

finnas ännu icke å stat.

I staten upptagas även arvoden till 5 mariningenjörsstipendiater, var­

jämte till kåren räknas mariningenjörselever och mariningenjörsaspiranter.

1924 års försvarsutskott har för flottan beräknat 42 mariningenjörer, därav

15 specialingenjörer, och sålunda upptagit följande beställningar:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

4 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

5 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

7 specialingenjörer av 2. graden och

4 specialingenjörer av 3. graden.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 häft. (Nr 50.)

2241

24

18

Nuvarande

organisation.

1934 års

försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation.

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Dessutom hava arvoden upptagits för 3 mariningenjörsstipendiater.

Den av utskottet beräknade fördelningen av specialingenjörerna angives

i nedanstående tabell.

Marin-

Stockholms

Karlskrona

Summa

förvaltningen

varv

varv %

Artilleriingenjör ..................................

Torpedingenjörer......................... ........

i

i

i

\ '>l

I

s

1

S

Minin genjörer .............. ........................

i

i -

f

5

V erkstadsingenjörer...............................

—

i

i

2

Elektroingenjörer....................................

i

i

2

4

Radioingenjör ........................................

i

—

—

1

Byggnadsingenjör..................................

i

—

—

1

Kemist........................................................

—

—

i

1

Summa

6

3

6

15

*) Specialiserad inom det fack, som anses i första hand erforderligt.

I enlighet med de personalberäkniugar, för vilka jag tidigare redogjort,

har jag upptagit behovet av mariningenjörer till 45, vilket innebär en ökning:

från utskottets förslag med 3 mariningenjörer. Av dessa äro två egentliga

mariningenjörer samt en byggnadsingenjör. Denne sistnämnde bör tillkomma

med hänsyn till den av mig tidigare förordade varvsorganisationen, enligt

vilken byggnadsverksamheten å vartdera varvet avses att ställas under led­

ning av en specialutbildad ingenjör. Med denna organisation anses den för

marinförvaltningen avsedda byggnadsingenjören icke erforderlig.

Den av mig ovan förordade ökningen av antalet mariningenjörer synes-

böra föranleda en ökning från utskottets förslag med 1 mariningenjör av

1. graden, 2. löneklassen, 1 mariningenjör av 2. graden samt 1 specialingenjör

av 2. graden.

I övrigt ansluter jag mig till försvarsutskottets förslag.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för mariningenr-

jörkåren uppföras följande antal beställningar:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden och

4 specialingenjörer av 3. graden samt

3 mariningenjörsstipendiater.

Mariiiintendenturkåreii.

Nu gällande stat för marinintendenturkåren, vilken kår är gemensam för

flottan och kustartilleriet, upptager följande beställningar:

Kunr/l. Maj.ts proposition nr ')().

275

1

mariiiöveriutenclent,

2

förste marinintendenter,

1

. löneklassen,

5 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

40 marinintendenter av 1. graden,

20

marinintendenter av

2

. graden och

10

marinunderintendenter.

Marinintendenturkåren räknar alltså 78 beställningar. Iför närvarande

disponeras endast 76 löner, enär 2 marinintendenter på förordnande uppe­

hålla särskilda befattningar, nämligen

1

marinintendent av

1

. graden kam-

rerartjänsten i marinförvaltningen och

1

marinintendent av

2

. graden aktuarie-

och registratorstjänsten i marinstaben med åtnjutande av lön från marinför­

valtningens resp. marinstabens stat.

Staten för marinintendenturkåren upptager därjämte dagavlöning till 2

marinintendenter över stat med 2,190 kronor.

Marininten den tur kårens verksamhet är — i motsats till förhållandet vid

armén — icke förlagd endast inom den egentliga intendenturen, utan i

mycket stor utsträckning även inom den civila förvaltningen och administra­

tionen i övrigt. Detta förhållande, som givetvis sammanhänger med materi-

elens framskjutna plats inom flottan och därav betingad omfattande för­

valtningsorganisation, förklarar det jämförelsevis stora antalet marinintendenter

å stat.

1924 års försvarsutskott har beräknat behovet av marinintendenter för 1924 års

for-

liottan till 48. Dessutom har utskottet avsett 2 marinintendenter för flyg- svarsutskott-

vapnet.

Såsom jag i det föregående anfört, har jag beräknat mobiliseringsbehovet

Departements-

för marinens vidkommande till 56 marinintendenter, vilket alltså innebär en chefen.

ökning i jämförelse med utskottets förslag av

8

beställningar, men en minsk­

ning i förhållande till nuvarande organisation av 22 beställningar. Den pro­

centuella minskningen utgör 28 %. Denna minskning är helt visst synner­

ligen betydande, men, i likhet med vad på sin tid försvarsrevisionen fram­

hållit, anser jag, att personal med fullständig intendentijr utbildning icke

bör avses för andra poster än där dylik utbildning är absolut nödvändig

och där icke lägre kvalificerad personal kan användas.

Därigenom att i den föreslagna organisationen marinintendenter endast

avses för sådana förvaltningstjänster, där mera kvalificerad personal erfordras,

och någon ersättningspersonal praktiskt taget icke beräknats, komma ford­

ringarna i avseende å personalens genomsnittliga prestationsförmåga att

skärpas. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra, men i be­

traktande av den nuvarande höga pensionsåldern, 65 år, kunna vid vissa

tillfällen svårigheter komma att uppstå. Jag har emellertid icke ansett mig

böra föreslå någon sänkning av den nuvarande pensionsåldern, ehuruväl en

föryngring av kårens personal ur tjänstesynpunkt kunde vara önskvärd och,

om man verkställer jämförelse med förhållandena inom arméns in.tendentur-

kår och inom flottans övriga civilmilitära kårer, icke kunde anses obe­

rättigad.

27(5

I fråga om gradfördelningen anser jag, att nuvarande av 1917 års riksdag

godkända fördelningsgrunder böra i huvudsak alltjämt tillämpas.

A marinintendenturkårens stat böra alltså uppföras nedannämnda beställ­

ningar :

1

marinöverintendent,

2

förste marinintendenter,

1

. löneklassen,

5 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

28 marinintendenter av

1

. graden,

14 marinintendenter av 2. graden och

6

marinunderintendenter.

Såsom avgångs- och rekryteringsförliållandena torde komma att gestalta

sig enligt den föreslagna organisationen av marinintendenturkåren, lärer det

icke' kunna undvikas, att surnumerärer understundom komma att förefinnas.

Vid sådant förhållande kunde det sålunda vara till fördel att i staten bibe­

hålla posten »dagavlöning till marinintendenter över stat», upptagen till

2,190 kronor. Då emellertid dagavlöning icke längre förekommer såsom

avlöningsförmån och då för övrigt eventuellt förekommande surnumerärer

torde kunna avlönas från anslaget »avlöning till icke-ordinarie perspnal å

flottans stationskon tor m. fl. expeditioner», har jag ansett nämnda i kårens

stat för närvarande upptagna post kunna utgå.

Marinläkarkåren.

Nuvarande

Enligt nuvarande organisation utgöres marinläkarkåren, vilken liksom marin-

organisation.

intenden turkåren är gemensam för flottan och kustartilleriet, av:

1

marinöverläkare och chef,

3 förste marinläkare,

13 marinläkare av 1. graden,

20

marinläkare av

2

. graden och

10

marinläkarstipendiater.

Av nämnda beställningar hålles enligt därom utfärdad föreskrift 1 marin-

läkarbeställning

4

av 1. graden, avsedd för Hemsö fästning, för närvarande

vakant.

Marinöverläkaren, förste marinläkarna och marinläkarna av 1. graden åt­

njuta lön på stat samt äro tjänstgöringsskyldiga året .om, varemot marin­

läkarna av

2

. graden och marinläkarstipendiaterna, vilka äro tjänstgörings­

skyldiga endast viss del av året, uppbära arvode samt under tjänstgöring viss

särskild ersättning.

Till marinläkarkåren räknas även marinläkarstipendiater över stat, vilka

under tjänstgöring åtnjuta viss mindre ersättning per dag.

För bestridande av ögonsjukvård och övrig läkarvård äro vid marinen

dessutom medelst kontrakt och mot åtnjutande av arvoden anställda

2

ögon-

specialister och 1 läkare vid skeppsgossekåren i Marstrand, varjämte staten

upptager ett anslag av 1,500 kronor för verkställande av ögonundersökning

å sjöofficerare och sjökadetter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

277

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,

Departements-

utgöres behovet av läkare med fast lön å stat och sålunda tjänstgörings-

skyldiga under hela året av följande befattningshavare.

1 marinöverläkare,

1 förste läkare å Karlskrona station, tillika fästningsläkare i Karlskrona

fästning (förste marinläkare),

1 förste läkare å Stockholms station (förste marinläkare),

1 fästningsläkare i Yaxholms fästning, tillika läkare vid Vaxholms kust­

artilleriregemente (förste marinläkare),

2 sjukhusläkare i Karlskrona (marinläkare av 1. graden),

2 kasern- och distriktsläkare i Karlskrona (marinläkare av 1. graden),

1 läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente (marinläkare av 1. graden),

1 kasern- och distriktsläkare å Stockholms station (marinläkare av 1.

graden),

eller tillsammans 10 befattningshavare.

Dessa skulle sålunda fördelas på följande beställningar:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare och

6 marinläkare av 1. graden

Summa 10 beställningar.

KungI. Maj:ts proposition nr 50.

Enligt den av mig föreslagna fredsorganisationen erfordras i övrigt följande

läkare vid marinen under nedan angivna antal månader av året:

1 läkare, tjänstgörande å marinförvaltningens

sanitetsavdelning.....................................................

1 biträdande sjukhusläkare i Karlskrona ............

3 läkare å pansarskepp, därav 1 stabsläkare .....

1 läkare å Fylgia eller pansarskepp......................

1 flottiljläkare för undervattensbåtflottiljen .........

1 läkare å Clas Fleming ..........................................

1 läkare å flygdepåfartyget Oden............................

1 flottiljläkare å torpedbåtsflottiljen......................

1 divisionsläkare å jagardivisionen..........................

1 läkare å Svensksund under vinterfisket............

1 läkare å skeppsgosseavdelningen.........................

1 läkare å af Chapman.............................................

För kustartilleriet och extra tjänstgöring............

12 månader,

12

30

12

6

10

9

4

0

3

»

»

»

»

»

4

»

4 x»

8

120 månader

Om det förutsättes, att nu nämnd läkartjänst kan till en fjärdedel av tiden

utföras av marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare — vilka

även kunna tillgodoräknas som ersättningspersonal — skulle marinläkare av

2. graden (med arvode) och marinläkarstipendiater (med stipendier) erfordras

till ett antal, som motsvarar (120 — 30=) 90 tjänstgöringsmånader. För

278

Nuvarande

organisation.

ovan angiven tjänstgöring å marinförvaltningens sanitetsavdelning samt vid

sjukhuset i Karlskrona erfordras en marinläkare av 2 graden resp. marin-

läkarestipendiat å värdera platsen. För återstående 66 tjänstgöringsmånader

erfordras 22 dylika läkare, då man utgår från att desamma, som hava sin

egentliga utkomst från enskild praktik eller som ännu befinna sig under

utbildning, endast kunna förutsättas stå till förfogande för tjänstgöring vid

flottan under i medeltal 3 månader om året. Det sammanlagda behovet

skulle sålunda utgöras av 24 sådana läkare, vilka lämpligen böra fördelas

till 16 marinläkare av 2. graden och 8 marinläkarstipendiater.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för marinläkar­

kåren uppföras följande antal beställningar:

1 marinöverläkare,

3 förste mar in läkare,

6 marinläkare av l. graden,

16 marinläkare av 2. graden samt

8 marinläkarstipendiater.

Med avseende å de i nyssnämnda stat för närvarande uppförda särskilda

arvoden m. m. får jag anföra följande.

För verkställande av ögonundersökning och ögonbeliandling äro i staten

anvisade dels tvenne arvoden ä 1,170 kronor, ett vid vardera stationen, dels

ett belopp av 1,500 kronor, avseende ögonundersökning å officerare och ka-

detter. Dessa belopp äro alltjämt erforderliga.

Härförutom har det under en följd av år visat sig nödvändigt att anlita

oftalmologisk sakkunskap för ögonundersökningar å personal, som uttages

för tjänstgöring såsom riktare samt vid eldledning och avståndsmätning.

Dylika undersökningar hava i hög grad underlättat urvalet av lämplig per­

sonal, varigenom besparingar i ammunitionskostnaderna m. m. kunnat åväga­

bringas.

På grund av det anförda har jag vid beräknandet av flottans övnings-

anslag tagit hänsyn till behovet av ifrågavarande ögonundersökningar på

så sätt, att för ändamålet beräknats ett belopp av 3,000 kronor.

Med avseende å de i staten för marinläkarkåren i övrigt uppförda poster

såsom för dagarvoden till marinläkare av 2. graden, för ekiperingshjälp till

marinläkarstipendiater över stat m. m., har jag i kostnadsberäkningarna upp­

fört erforderliga belopp.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Ecklesiastikstaten.

Den andliga vården vid flottan är enligt nuvarande organisation anför­

trodd åt flottans ecklesiastikstat, som består av:

2 regementspastorer, varav den ene tillika är kyrkoherde (amiralitets-

pastor) i Karlskrona amiralitetsförsamling och den andre kyrkoherde i

Skeppsholms församling, samt

3 bataljonspredikanter, vilka tillika innehava komministerbefattning mote

svarande tjänster, 2 vid den förra och 1 vid den senare församlingen.

279

Kungl. Maj:tu proposition nr 50.

Till ecklesiastikstaten räknas också de vid ovannämnda församlingar an­

ställda båda klockarna samt kyrkvaktaren vid Karlskrona amiralitetsförsam-

ling.

Staten för ecklesiastikstaten upptager följande löner ocli arvoden:

1 regementspastor i Karlskrona.................................................... kronor 2,000: —

1

»

i Stockholm jämte fri bostad

2 bataljonspredikanter i Karlskrona ......................

1 bataljonspredikant i Stockholm............................

1 klockare i Karlskrona .............................................

1

» i Stockholm................................................

1 kyrkvaktare i Karlskrona ......................................

1,860

2,400

1,410

600

720

500

Summa kronor 9,490

Jag finner icke anledning föreligga att föreslå annan ändring i den nu-

vararande organisationen än att en bataljonspredikant i Karlskrona indrages.

Kör ernående av likformighet förordar jag, att benämningarna regements­

pastor och bataljonspredikant utbytas mot de för övrigt mera betecknande

benämningarna »amiralitetspastor» och »amiralitetspredikant».

11. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse mellan

dessa och fast anställd personal enligt 1914 ars försvarsplau och

enligt 1924 års försvarsutskotts förslag.

Till belysande av behovet av fast anställd personal enligt nu föreslagen

organisation i förhållande till 1914 års försvarsplan och till försvarsutskottets

förslag, hava nedanstående sammandrag blivit upprättade. Med 1914 års

försvarsplan avses härvidlag den del av den i propositionen om sjöförsvarets

ordnande framlagda plan, som av riksdagen godkänts för 5-årsperioden till

och med år 1919. Det bör emellertid erinras om att planen i sin helhet,

vilken förutsatte ytterligare tre 5-årsperioder till och med år 1934, avsåg

omfattande personaluppsättningar jämväl efter år 1919. Nyssnämnda till

och med år 1919 framförda försvarsplans stater överensstämma med några

få obetydliga undantag med nu gällande stat för flottan, vilken sålunda här

lagts till grund vid jämförelsen.

Vid jämförelse av de olika staterna sinsemellan bör hållas i minnet, dels

att — såsom närmare framgår av anmärkningarna här nedan — visst antal

officerare (22), underofficerare och flaggkorpraler (10) samt korpraler (9) i

föreliggande förslag beräknas tjänstgöra som elever vid flygvapnet och så­

lunda icke äro tillgängliga för flottans eget behov, och dels att marinens

reservstat, vad flottan angår, föreslås att indragas.

Departements­

chefen.

280

Sammandrag' örer personalstater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Minskning i

Ökning i

Antal beställningar

förhållande

förhållande

till

till

För-

Före-

För-

För-

Gäl­

lande

stat

svars-

utskot-

tets

slagen

orga-

Gäl­

lande

stat

svars-

utskot-

tets

Gäl­

lande

svars-

utskot-

tets

betän-

tion

betän-

stat

betän-

Militär personal.

kande

kande

kande

Officerskåren.

Flaggman ...................

5

4

5

_

_

_

i

9

*) 7

') 7

2

Kommendörkaptener

av

1.

graden ............

22

|

1 17

5

_

1

Kommendörkaptener

[

29

1 6

av 2.

graden............

22

1

(

18

4

—

—

1

Kaptener.......................

131

102

110

21

—

—

8

Subalternofficerare ...

135

142

144

21

—

—

2

Summa

354

s) 284

y-4

O

C

O

53

—

—

17

Underofficerskåren.

Flaggunderofficerare..

Underofficerare av 2.

243

158

172

71

—

—

14

graden .......................

Underofficerare av 3.

495

316

344

151

—

—

28

graden .......................

675

_

675

Summa 4)

1 413

5)

474

5)516

897

—

—

42

Sjömanskåren.

Flaggkorpraler ...........

Korpraler (högbåts-

—

6)316

6)

344

—

—

344

28

män)...........................

6)1100 J)1 015 8)1050

50

—

—

35

Meniga...........................

2 625

2 420

1700

925

720

—

—

Summa

3 725 9)3 751 9)3094

975

720

344

63

Skeppsgossekåren.

3. årskursen ...............

174

145

135

39

10

_

_

2.

årskursen ...............

189

158

145

44

13

—

__

1.

årskursen ...............

237

197

170

67

27

—

—

Summa

600

500

450

150

50

—

—

Summa militär

personal

6 092

5 009

4 361

2 075

770

344

122

Civilmilitär-

personal.

Mariningenjörkåren.

Marinöverdirektör ....

Marindirektörer av

1.

1

1

1

—

—

-

—

gr-iden.......................

Marindirektörer av 2.

3

2

2

1

—

—

—

graden .......................

3

3

3

Mariningenjörer av

1.

graden, 1 .löneklassen

11

9

9

2

—

—

—

Transport

18

15

15

3

—

—

—

Anmärkningar

*) Dessutom 1 upp-

förd å försvarsdepar­

tementets stat.

2) Däiav 23 avsedda

för tillfällig tjänst­

göring vid flygvapnet

i fredstid.

3) Därav 22 avsedda

för tillfällig tjänst­

göring vid flygvapnet

i fredstid.

4) Förutom 2 7 under­

officerare å månads-

lönarstat.

5) Därav 10 under­

officerare och flagg­

korpraler avsedda

för tillfällig tjänst­

göring vid flygvapnet

i fredstid.

6) Enligt 1921 års

stat uppgick antalet

korpraler till 1,647.

Vid den nya löne

regleringens genom

förande bestämdes

i brist på utredning

antalet till 1,100,

vilken anordning

dock, enligt vad som

i propositionen ut­

tryckligen framhölls,

var av provisorisk

natur.

7)

Därav högst 125

högbåtsman.

8) Därav högst 150

högbåtsmän.

9) Därav 9 korpraler

avsedda för tillfällig

tjänstgöring vid flyg­

vapnet i fredstid. Ut­

över angiven summa

för sjömanskåren till­

kommer 145 resp.

135 man under 5

månader (karlskrivna

skeppsgossar).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

281

Antal beställningar

Minskning i

förhållande

till

Ökning i

förhållande

till

Gäl­

lande

stat

För-

svars-

utskot-

tets

betän­

kande

Före­

slagen

orga­

nisa­

tion

Gill-

laude

stat

För-

svars-

utskot-

tets

betän­

kande

Gäl­

lande

stat

För-

svars-

utskot-

tets

betän­

kande

Anmärkningar |

i

Transport

18

15

15

3

10) Härtill 5 marin-

Mariningenjörer av 1.

graden,2.löneklassen

5

4

5

i

ingenjörsstipendia-

ter.

Mariningenjörer av 2.

graden.......................

8

5

6

2

_

_

1

n) Härtill 3 marin-

ingenjörsstipendia-

Extra mariningenjörer

4

3

3

1

—

—

ter.

Specialingenjörer av 1.

graden .......................

5

4

4

1

—

—

_

Specialingenjörer av 2.

graden .......................

10

7

8

2

_

_

i

Specialingenjörer av 3.

graden ......................

5

4

4

1

—

_

Summa

10)55

n)42

1,)45

10

—

—

3

1

Marinintendentur-

kåren.

Marinöverintendent...

1

1

1

_

_

_

—

• 1

Förste marinintenden-

1

ter, 1. löneklassen..

Förste marinintenden-

2

2

2

—

. —

—

—

f

ter, 2. löneklassen..

5

4

5

—

—

—

1

Marinintendenter av 1.

graden .......................

40

23

28

12

—

—

5

Marinintendenter av 2.

graden ocli marin

underintendenter ...

30

18

20

10

—

—

2

Summa

78

48

56

22

—

—

8

Marinläkarkåren.

Marinöverläkare ........

1

1

1

Förste marinläkare ...

3

1

3

—

—

—

2

Marinl åkare av 1. gra-

den .............................

13

7

6

7

i

—

—

Marinläkare av 2. gra-

den .............................

20

14

16

4

—

. —

2

Marinläkarstipen-

diater .......................

10

7

8

2

—

—

1

Summa

47

30

34

13

i

—

5

Flottans ecklesiastik­

stat.

Amiralitets(rege-

ments-)pastorer ....

2

—

2

—

—

—

2

Amiralitets(rege-

ments-)predikanter..

3

—

2

1

—

—

2

Klockare.......................

2

—

2

—

—

—

2

Kyrkvaktare ...............

1

—

1

—

—

—

1

■

Summa

8

—

7

1

—

—

7

|

Transport

188

120

142

46

i

—

23 ■

282

Kungi. Maj.ts proposition nr 50,

Antal beställningar

Minskning i

förhål] ande

till

Ökning i

förhållande

till

För-

Före-

För-

För-

Gäl-

8 vars -

slagen

Gäl-

svars-

Gäl-

svars-

lande

orga-

lande

lande

stat

betän­

kande

nisa-

tion

stat

betän-

kande

stat

betän­

kande

Transport

Flottans poliskår.

Överkonstaplar, tillika

188

120

142

46

i

—

23

poliskommissarier...

12)2

2

2

—

—

—

Överkonstaplar...........

4

2

2

2

—

—

Konstaplar...................

39

9

9

30

—

—

—

Extra konstaplar .......

6

3

3

3

—

—

—

Summa

51

16

16

35

—

—

—

Musikpersonal.

Musikdirektörer(-lö.j t-

nanter).......................

2

1

2

—

—

—

i

Summa civilmilitär

personal13)

Civil personal.

241

137

05

O

81

i

24

A marinförvaltningens

stat uppförd ordina-

rie personal ...........

Registrator och aktua-

29

20

20

9

—

—

rie i marinstaben ...

1

—

—

1

—

—

—

Advokatfiskal i Karls-

krona .......................

Expeditionsvakter vid

1

1

1

—

—

—

_

flottans stationer ...

8

5

5

3

—

—

Rektorer och ordinarie

ämneslärare vid

skeppsgosseskolorna

12

9

9

3

—

_

Summa civil personal

51

35

35

16

—

_

Pensionerad

personal.14)

Officerare ...................

2

3

2

—

i

—

_

Underofficerare...........

10

9

33

—

—

23

24

Summa pensionerad

personal

12

12

35

—

i

23

24

Sammandrag.

Summa militär per-

sonal...........................

6 092

5 009

4 361

2 075

770

344

122

Summa civilmilitär

personal ..................

241

137

160

81

1

—

24

Summa civil personal

Summa pensionerad

51

35

35

16

—

—

—

personal ...................

12

12

35

—

1

23

24

Tillsammans

6 396

5193

4 591

2172

772

367

170

Anmärkningar

ia) Staten upptagei

arvode för 1 polis-

kommissariebeställ­

ning i Karlskrona,

som dock för när­

varande är vakam

och uppehälles av en

Överkonstapel.

18) Inräknat 2 mu­

sikdirektörer.

14) Frånsett sjörull-

föringsbefälhavare

jämte biträden.

: :

C. Reservpersonalen.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom redan tidigare framhållits, liar vid beräkningarna av personalbe­

hovet vid mobilisering stampersonal avsetts endast för sådana poster, där

dylik personal anses oundgängligen erforderlig. Organisationen vilar sålunda

på den förutsättningen, att reservpersonal i stor utsträckning måste anlitas

för fyllande av det vid mobilisering erforderliga befälsbeliovet. Det är då

tydligen av största vikt, icke blott att den erforderliga reservpersonalen kan

anskaffas, utan även att denna personal i fredstid bibringas eu sådan ut­

bildning, att den i kvalitativt hänseende motsvarar de fordringar, som måste

ställas på densamma. Detta förutsätter ej allenast en första grundläggande

utbildning utan jämväl periodiskt återkommande repetitionsövningar, var­

igenom den av reservpersonalen förvärvade dugligheten för krigstjänsten vid-

maktliålles. Om här bortses från den fåtaliga reservstaten, så har behovet

av dylik vidmakthållande utbildning endast i ringa mån kunnat tillgodoses

vid flottan, bland annat på grund av farhåga, att de olägenheter för den en­

skilda verksamheten, som givetvis medfölja inkallelse till repetitionsövning,

kunde försvåra rekryteringen.

På grund av den omläggning, som nu föreslås i det inbördes förhållandet

mellan flottans personalkategorier av stam och reserv, synes det vara av

synnerlig vikt, särskilt med hänsyn till örlogstjänstens mångsidighet, att

tillgodose reservpersonalens såväl grundläggande som vidmakthållande ut­

bildning, vilka båda utbildningsformer äga inbördes samband, men icke kunna

utbytas mot varandra.

Om här icke medräknas värnpliktigt befäl eller vid mobilisering till befäl

i reserven konstituerad personal, utgöres flottans militära reservpersonal

för närvarande av dels personal å reservstat för marinen och dels personal i

flottans reserv.

2. Personal ä reservstat.

Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemen­

sam reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet

fördelade beställningar. Antalet för flottan avsedda beställningar skall enligt

1914 års riksdags beslut utgöras av:

2 kommendörkaptensbeställningar, därav 1 av 1. graden och 1 av 2. graden,

8 kaptens- eller löjtnantsbeställningar, därav 2 av högsta, 4 av mellersta

och 2 av lägsta löneklass, samt

4 underofficersbeställningar, därav 2 av högre och 2 av lägre löneklass.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke fullt genomförd. Å

reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställ­

ningar och 1 underofficersbeställning.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare att vara flaggunderofficer eller underofficer av 2. graden

samt innehava 8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;

Kungl. Maj:ts proposition nr

<5

0.

283

Nuvarande

bestämmelser.

1924 års

försvars-

pr oposition

och försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

Nuvarande

organisation

.

för kaptener ock löjtnanter 10 tjänstår som aktiv officer och 32 lev­

nadsår, samt

för kommendörkaptener av 2. graden och kaptener vid övergång till när­

mast högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén äger befordran å reservstat icke rum i vidare mån, än

att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och underofficer

av 2. graden till flaggunderofficer.

Personal å flottans reservstat är tjänstgöringsskyldig i krig eller då värn­

pliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dess­

utom i fred:

kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter i åldersgruppen 37—42 år

samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av

varje tvåårsperiod av tjänstetiden,

kaptener och löjtnanter efter fyllda 43 år och underofficerare efter fyllda

42 år i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden samt

kaptener och löjtnanter intill fyllda 37 år i högst 90 dagar under loppet

av likaledes varje treårsperiod av tjänstetiden.

Beträffande avgång från reservstat samt avlönings- och pensionsförmåner

gälla för flottans reservstatspersonal enahanda bestämmelser som vid armén.

Kommendörkapten av 1. graden vid flottans reservstat, vilken beställning

saknar motsvarighet vid armén, åtnjuter 3,500 kronor i lön och 3,200 kronor

i pension.

Den ledande synpunkten, då reservstaten på sin tid upprättades, var att

skapa en dittills icke förefintlig, för sjötjänstgöring avsedd reserv med hög

tjänsteduglighet.

I 1924 års försvarsproposition föreslogs på skäl, som redan på sin tid

anförts av försvarsrevisionen, att reservstaten skulle indragas för flottans

vidkommande. Försvarsutskottet biträdde förslaget i fråga.

Även jag anser mig böra förorda, att reservstaten indrages för flottans

vidkommande. Detta förutsätter dock, att andra åtgärder genomföras, som

säkerställa flottans behov av officerare och underofficerare i reserven.

3. Personal i flottans reserv.

Officers- och underofficerspersonalen i flottans reserv utgöres enligt nu­

varande organisation av:

officerare och underofficerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått

från beställning på stat (pensionsavgångna),

officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

pa stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i flottans

reserv (förtidsavgångna), samt

officerare och underofficerare, vilka inom flottans reserv vunnit sin första

officers- eller underofficersfullmakt (i reserven utnämnda).

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Den civilmilitära personalen i flottans reserv utgöres, vad beträffar marin­

ingenjör- och marinintendenturkårerna, likaledes av pensionsavgångna, för-

tidsavgångna och i reserven utnämnda samt, vad angår marinläkarkåren, av

pensionsavgångna och i reserven förordnade.

Officerare.

Pensionsavgångna officerare äro efter nuvarande bestämmelser skyldiga

att vid inträffande krig eller större rustningar, då så påfordras, i land samt

uti befattningar, likartade dem, de förut innehaft, tjänstgöra, flaggman och

kommendör intill fyllda 70 levnadsår samt alla de övriga, som avgå före G5

levnadsår, intill denna ålder. Under tjänstgöring åtnjuter denna personal

enahanda avlöning och övriga förmåner som innehavare av motsvarande be­

ställning vid stammen; dock att fyllnadspension under tjänstgöringstiden

innehålles.

I 1924 års försvarsproposition förutsattes icke någon ändring i nu gäl­

lande bestämmelser vad ifrågavarande officerare beträffar. Denna stånd­

punkt biträddes av försvarsutskottet.

Tidigare har av åtskilliga kommittéer väckts förslag om sänkning från 55

dill 50 år av den för kaptener och subalternofficerare nu stadgade pensions­

åldern. Ehuru visserligen en föryngring inom nyssnämnda grader av såväl

stam som reserv skulle härigenom åstadkommas, tala dock kostnadshänsyn

avgjort emot en dylik sänkning av pensionsåldern.

Jag förutsätter alltså icke någon ändring i nu gällande bestämmelser.

Yad vidare angår de förtidsavgångua officerarna, äro dessa skyldiga att

intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid krig eller

större rustningar på kallelse inställa sig till tjänstgöring vid flottan. Under

tjänstgöring åtnjuta ifrågavarande officerare enahanda avlöning och övriga

förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad vid stammen. Pension

tilldelas enligt gällande peusioneringsgrunder endast sådana officerare, som

efter 30 års tjänstetid vid uppnådda 50 levnadsår erhållit avsked från be­

ställning a stat med tillstånd att inträda i reserven. Någon tjänstgörings­

skyldighet under fredstid är ej stadgad för denna personal.

I 1924 års försvarsproposition framhölls av dåvarande departementschefen

behovet av kvalificerad reservpersonal. Det vore tydligt, att de förtidsav-

gångna officerarnas tjänstbarhet utan viss återkommande tjänstgöringsskyl­

dighet nedginge. Yid tjänstgöringens anordnande borde man söka över­

komma" vissa svårigheter och olägenheter, som överhuvudtaget vore förenade

med anordnande av repetitionsövningar för reservpersonal.

I propositionen framlades vissa förslag rörande repetitionsövningar, pen

sionsbelopp m. m., vilka förslag försvarsutskottet biträdde.

Då även jag för min del biträder vad som i förevarande hänseende före­

slagits, framlägger jag förslaget ånyo, därvid upptagande vad min företrädare

i ämbetet uttalat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

285

Pensions-

avgångna.

Nuvarande

organisation

1924 års

försvars

-

proposition

och försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

Förtids-

avgångna.

Nuvarande

organisation.

1924 års

försvars­

proposition

och försvars­

utskott.

Departements

chefen.

I reserven

anställda,

vilka efter

genom­

gången sjö­

krigsskola

icke erhållit

beställning

på stat.

1924 års

försvars-

proposition

och försvars­

utskott.

Departements­

chefen.

Repetitionsövningar för förtidsavgångna officerare böra i allmänhet icke

förläggas till samma tid som flottans tillämpningsövningar, utan i stället

till sådana yrkesskolor, som artilleri-(skjut-), torped- och mineringsskolorna

m. m., å vilka skolor tillgången till logementsfartyg torde bereda möjlighet

för reservpersonalens sjökommendering. De enligt utbildningsreglementet

för officerare i flottans stam föreskrivna repetitionskurserna vid yrkesskolor

torde kunna anknytas till de här för officerare i reserven föreslagna repeti-

tionsövningarna. En repetitionsövning synes böra fullgöras under loppet

av varje fyraårsperiod intill utgången av det kalenderår, varunder vederbö­

rande uppnår 40 års ålder. Med hänsyn till de inom flottan förekommande

övningsskedena bör repetitionsövningens längd bliva 60 dagar.

Fullgörandet av nu föreslagna repetitionsövningar bör utgöra villkor för

erhållande av pension ävensom för kvarstående i reserven intill nu stadgad

ålder, 55 år. Officer, som efter uppnådda 40 års ålder erhåller avsked från

beställning på stat, bör erhålla rätt att, därest han kvarstår i flottans reserv

intill 55 års ålder, därefter erhålla pension till samma belopp som övriga

förtidsavgångna officerare.

Pensionens storlek torde böra sättas till enahanda belopp som för mot­

svarande officerare vid armén eller 600 kronor om året. Med hänsyn till

vikten av att säkerställa flottans behov av kvalificerade officerare i reserven

torde förtid savgången officer böra medgivas rätt att —- dock först i samband

med sin avgång ur reserven — utbekomma i stället för pensionen dennas

kapitaliserade värde.

Under förutsättning att årligen en officer avgår i förtid och att medel­

åldern vid avgången från aktiv tjänst och inträde i reserven är 27 år, skulle

de förtidsavgångna officerarna i medeltal komma att fullgöra 3 repetitions­

övningar och antalet officerare, inkallade till repetitionsövning, årligen komma

att uppgå till 3. Det synes icke behöva uppstå några nämnvärda svårig­

heter för kommendering av detta antal officerare till respektive yrkesskolor.

De i reserven anställda officerarna utgöras dels av officerare, vilka efter

genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning på stat men som på

grund av särskilt medgivande vunnit anställning i reserven, dels ock av

officerare, vilka efter särskild utbildning såsom reservofficersaspiranter vunnit

dylik anställning.

286

Kungl. Majtts proposition nr 50.

Yad beträffar förstnämnda kategori — de från sjökrigsskolan utgångna

reservofficerarna — föreslogs i 1924 års förs vårproposition, att desamma

borde 'fullgöra dels efter konstruering till fänrik en 10 månaders tjänst­

göring under första tjänståret i officer tillkommande befattning, dels ock re­

petitionsövningar på sätt föreslagits för förtidsavgångna officerare. De eko­

nomiska förmånerna förutsattes böra vara likartade med dem, som skulle

tillkomma de förtidsavgångna officerarna.

Försvarsutskottet biträdde detta förslag.

Även vad beträffar här ifrågavarande personalkategori, ansluter jag mig

till det nästlidet år framlagda förslaget.

287

För de officerare i reserven, vilka vunnit anställning efter särskild utbild­

ning såsom reservofficersaspiranter, gälla för närvarande följande bestäm­

melser.

För att kunna antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat att

Lava avlagt sjökaptensexamen ävensom att såsom värnpliktig, inskriven vid

marinen i allmän tjänst, liava vid däcksavdelningen fullgjort viss del av den

vederbörande såsom värnpliktig i fredstid åliggande tjänstgöring eller ock

att Lava varit stamanställd vid sjömanskårens däcksavdelning och vid av­

skedet innehaft minst korprals tjänstegrad. Inryckningen till tjänstgöring

äger rum på hösten. Utbildningskur sen' är ettårig och i regel förlagd till

flottans fartyg.

Reservofficersaspirant, som med godkända betyg genomgått föreskriven

utbildning, konstitueras till fänrik i flottans reserv, och det åligger honom

att såsom sådan omedelbart tjänstgöra vid flottan under ett år. Någon vi­

dare tjänstgöringsskyldighet i fred föreligger icke, men för vinnande av kom­

petens till kaptensbefordran må reservofficer under 6.—9. åren efter konsti-

tuering till fänrik genomgå en repetitionsövning om sex månader.

I reserven utnämnd officer är skyldig att intill utgången av det år, var­

under han fyller 45 år, i händelse av krig eller* större rustning inställa sig

till tjänstgöring. Efter utgången av nyssnämnda kalenderår meddelas honom

avsked ur tjänsten.

Reservofficersaspirant åtnjuter under tjänstgöring dagavlöning med 3 kro­

nor samt fri sjukvård, portion in natura eller ersättning därför ävensom

under sjötjänst mässpengar i likhet med underofficerare vid flottan av mot­

svarande grad. För resa på grund av kommendering åtnjutes gottgörelse

enligt för underofficer av motsvarande grad gällande föreskrifter.

I reserven utnämnd officer åtnjuter under tjänstgöring samma avlöning

och övriga förmåner, som tillkomma officer vid flottans stam av motsvarande

grad, dock att avlöning utgår efter lägsta löneklassen i vederbörande löne­

grad. För resa inom riket för inställelse å eller hemfärd från tjänstgörings­

orten ävensom för övriga tjänsteresor åtnjuter reservofficer gottgörelse lika

med den, som tillkommer officer av motsvarande grad; dock åtnjutes icke

ersättning för resa till och från den flottans station, dit han är inkallad till

repetitionsövning.

Reservofficersaspirant och i reserven utnämnd officer åtnjuta slutligen

beklädnadshjälp, vilken enligt gällande förordning skall utgå med respektive

300 och 200 kronor, men som under de senare åren varit höjd till respektive

600 och 400 kronor.

Yid uppnådda 55 levnadsår erhåller i reserven utnämnd officer, som full­

gjort stadgad tjänstgöringsskyldighet, en årlig pension av 300 kronor.

Beträffande ifrågavarande personalkategori framlades i 1924 års försvars

proposition vissa förslag, hämtade dels från ett av särskilt tillkallade sak­

kunniga (reservofficerssakkunniga) år 1921 avgivet utlåtande, dels från för-

svarsrevisionens betänkande, och åsyftande, bland annat, att skapa bättre

Kungl. Maj:ts proposition nr oO.

7 reserven

anställda,

vilka

genom­

gått

utbild­

ning såsom

reserv-

offlcers-

aBplranter.

Nuvarande

organisation.

1924 års

försvar»-

proposition.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

förutsättningar för rekryteringen av reservofficerare från handelsflottan. Denna

rekrytering har nämligen under senare år fullständigt slagit fel.

Den grundläggande utbildningen förutsattes skola omfatta egentlig värn-

pliktsutbildning under 41/, månader, aspirantutbildning under 12 månader

samt en därtill omedelbart ansluten tjänstgöring såsom konstituerad fänrik

under 10 månader, sålunda sammanlagt omkring 26 månader. Den fortsatta

utbildningen skulle omfatta 2 repetitionsövningar, vardera om 2, högst B

månader och förlagda, den första till 5. eller 6. och den andra till 9., 10.

eller 11. året efter vunnen officersanställning; repetitionsövningarna borde

huvudsakligen få karaktären av kurser, omfattande undervisning beträffande

respektive vapens utveckling och användning, beträffande signalering, far-

tygsredogörelse m. m.

Den nuvarande åldersgränsen, 45 år, för ifrågavarande reservofficerares

kvarstående i reserven borde bibehållas. Avlöningen till aspirant borde

bliva densamma, som föreslagits för flaggkorpral. Ekiperingshjälp skulle

utgå med 600 kronor för reservofficersaspirant och 400 kronor för reserv-

officer. Pensionen borde bestämmas till 600 kronor, att utgå från och med

55 års ålder under förutsättning att vederbörande officer fullgjort stadgade

repetitionsövningar och Warstått i flottans reserv intill uppnådd 45 års

ålder, med rätt för honom att, därest han så önskade, vid sistnämnda

ålder uppbära — i stället för pension — dennas kapitaliserade värde. Därest

reservofficer, som i vederbörlig ordning fullgjort honom åliggande tjänst­

göringsskyldighet, avlede före uppnådd 45 års ålder, borde pensionens kapi­

taliserade värde utbetalas till hans efterlevande anhöriga eller annan rätts­

innehavare.

Förutom nämnda ekonomiska förmåner borde en del andra fördelar till­

erkännas reservpersonalen för att underlätta rekryteringen från handels­

flottan. Av dylika åtgärder, vilkas psykologiska inflytande icke borde under­

skattas, framhölls bland annat vidgad rätt att utom tjänsten vid vissa till­

fällen bära uniform, att kostnadsfritt bekomma efterhand utkommande regle­

menten och instruktionsböcker m. m.

Det årligen erforderliga antalet reservofficersaspiranter beräknades till 18.

1924 års Försvarsutskottet biträdde vad sålunda i propositionen föreslagits, dock

1utskott

"

årligen anställda reservofficersaspiranter beräknades till 8.

Departements-

Då jag beträffande föreliggande personalgrupp delar den uppfattning, som

chefen. fått sitt uttryck i föregående års i detta hänseende av försvarsutskottet bi­

trädda förslag, kan jag här inskränka mig till att endast åberopa detsamma.

Det årligen erforderliga antalet reservofficersaspiranter beräknas av mig

till 12.

■underbefäls Oberoende av för flottans manskap gällande utbildningsplan kan årligen

^officerares ett mindre antal korpraler eller underofficerare av 3. graden vid däcksav-

befordran till delningen uttagas för erhållande av särskild utbildning i ändamål att bibringa

flottans1

^em för anställning såsom reservofficersaspiranter erforderlig kompetens,

reserv.

Efter att liava genomgått en för inträde i navigationsskola erforderlig kom-

Nuvarande

pletteringskurs beviljas denna personal tjänstledighet under högst två år

organisation.

288

med bibehållande av avlöningsförmåner för att vid navigationsskola genomgå

styrmans- och sjökaptensklasserna samt avlägga styrmans- och sjökaptens­

examina. De, som avlagt godkända examina, äro därefter skyldiga att göra

framställning om antagning till reservoflicersaspirantor och att genomgå för

sådana föreskriven utbildning. Från och med antagningen till aspiranter

sammanföras de sålunda i utbildning och tjänstgöring o. s. v. helt och hållet

med de aspiranter, som rekryteras från handelsflottan.

Beträffande sättet och villkor m. m. för personal vid flottan att vinna

anställning såsom reservofficersaspiranter hava vissa förslag framlagts av

de s. k. underofficerssakkunniga.

De sakkunniga framhålla bland annat, hurusom de från sjömanskårens

däcksavdelning utgångna reservofficerarna vore avsedda att vid mobilisering

tjänstgöra även å stridsfartyg. Den utbildning, som enligt nuvarande orga­

nisation kunde bibringas dessa reservofficerare, vore ej tillräcklig för nämnda

uppgift. Efter endast nio månaders tjänstetid som korpral började nämligen

deras kurs vid navigationsskola, varunder de hela två år vore fullständigt

borta från den militära tjänsten. Uppenbart vore, att detta måste inverka

ofördelaktigt å deras militära utbildning.

Under förutsättning att underofficersutbildningen för däcksavdelningen

ordnades såsom de sakkunniga föreslagit, d. v. s. med två-årig underofficers-

skola och möjlighet att därvid avlägga fullständig styrmansexamen, syntes

en tillfredsställande rekrytering av reservofficerskåren från sjömanskåren

kunna ernås enligt följande.

Ett mindre antal (förslagsvis högst 5 per år) underbefäl och underoffice­

rare vid däcksavdelningen, som före fyllda 27 år uppfyllt vissa bestämda

fordringar i avseende på betyg såväl i genomgången underofficer sutbildning

som för tjenstbarhet och uppförande, skulle på ansökan beviljas tjänstledig­

het under omkring 9 månader eller från och med september till och med

därpå följande maj månad för att genomgå sjökaptensklassen vid naviga­

tionsskola. De, som därvid godkändes i sjökaptensexamen, skulle omedel­

bart antagas till reservofficersaspiranter samt såsom sådana genomgå en

omkring 5 månaders militär utbildning (juni till och med oktober) ombord

i förening med praktisk tjänstgöring. Efter det denna kurs avslutats, skulle

de i densamma godkända konstitueras till fänrikar i flottans reserv, varpå

fänriksutbildning den 1 november samma år skulle taga sin början i huvud­

saklig överensstämmelse med i 1924 års försvarsproposition avgivet förslag.

Bepetitionsövningar skulle sedermera äga ram jämväl enligt nämnda förslag.

I jämförelse med nuvarande sätt för utbildning av korpraler till reserv­

officerare innebure det nu föreslagna enligt sakkunnigas mening avsevärda

fördelar såväl för den enskilde som staten. Sålunda syntes för den enskilde

ernås icke oväsentlig lättnad i fråga om beredande av behörighet för anställ­

ning såsom befäl i handelsflottan, enär avlagd styrmansexamen vid flottans

underofficersskola berättigade till styrmansbrev, därest tjänstgöring till sjöss

å segelfartyg ägt ram minst 12 månader, under det för närvarande för f. d.

korpraler fordrades en tjänstetid till sjöss av 42 månader, därav minst 12

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.)

824124

19

Kungl.

Maj:ts proposition

nr 50.

2B9

Underofficers-

s allkunnig a.

290

Personal­

representan­

terna.

Departements­

chefen.

Nuvarande

bestämmelser.

Pensions-

avgångna.

Förtids-

avgångna.

1924 års

försvar spro­

position och

försvars­

utskott.

månader i europeisk eller vidsträcktare fart. Staten åter vunne med den

föreslagna utbildningen icke allenast bättre och grundligare samt till mindre

kostnad än för närvarande utbildade reservofficerare utan även, att antalet

korpraler, som undandroges tjänsten, minskades genom att tjänstledighet

under endast 9 månader i stället för 2 år erfordrades för att vinna för anställ­

ning såsom reservofficersaspirant erforderlig kompetens.

Personalrepresentanterna hava gentemot de sakkunnigas förslag i fråga

om underbefäls och underofficers utbildning för anställning såsom officer i

reserven icke framställt annan erinran än att viss tids tjänstgöring i under-

officersbefattning borde fordras även för de blivande reservofficersaspiran-

teina.

Den utbildning, som av underofficerssakkunniga föreslagits för underbefäls

och underofficerares vid marinen utbildning till reservofficersaspiranter, synes

vara ändamålsenlig och anpassar sig till den föreslagna förändringen av

underofficersskolan, varför de sakkunnigas förslag angående reservofficers-

aspirantutbildningen torde böra komma till utförande. I överensstämmelse

med vad förut anförts i fråga om underbefäls och underofficerares befordran

till officer å aktiv stat, synes det ej vara erforderligt att uppställa fordran

på kvalificerat betyg i vissa ämnen i underofficersskoleexamen, men väl för

tjänstbarliet och uppförande.

Att såsom personalrepresentanterna föreslagit föreskriva viss tids under-

officerstjänstgöring såsom villkor för antagning till reservofficersaspirant

skulle höja levnadsåldern vid officersutnämningen och förorsaka orättvisa

vid uttagningen, varför jag anser, att sådant villkor icke bör uppställas.

Underofficerare.

Liksom officerspersonalen utgöras jämväl underofficerarna i reserven av

tre särskilda kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i

reserven utnämnda. För dessa gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,

ersättning under tjänstgöring samt avgång likartade bestämmelser som för

motsvarande kategori officerare.

Av skäl, som vid behandlingen av officersreserverna i det föregående an­

förts, anser jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i de bestämmelser,

som för närvarande gälla beträffande de pensionsavgångna underofficerarna.

Jämväl i försvarspropositionen 1924 intogs enahanda ståndpunkt. Försvars­

utskottet hade häremot icke något att erinra.

I 1924 års försvarsproposition uttalades beträffande de förtidsavgångna

underofficerarna (flaggkorpralerna), att de i allmänhet hade genom föregående

aktiv tjänstgöring förvärvat sådan befälsvana och tjänsteduglighet, att de in­

till 55 års ålder kunde anses fylla skäliga fordringar å en reserv i egentlig

mening, detta under förutsättning att deras tjänstbarliet genom vissa åter­

kommande övningar vidmakthölles. Tjänstgöringsskyldigheten borde be­

stämmas till 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod intill utgången

av det år, varunder vederbörande uppnådde 40 års ålder.

Förtidsavgången flaggkorpral borde erhålla en ekiperingshjälp om 600-

Kungl

.

Maj.ts proposition nr 60.

291

kronor. Pensionen till förtidsavgången underofficer i reserven, som fullgjort

nyssnämnd tjänstgöringsskyldighet, borde fastställas till 400 kronor, att utgå

från och med 55 ars ålder. Enahanda pensionsförmån syntes böra utgå till

underofficer, vilken efter uppnådda 40 års ålder erhållit avsked från beställ

ning på stat och därefter kvarstått i flottans reserv intill 55 års ålder.

Beträffande rätt att utfå pensionens kapital i serade värde syntes böra gälla

enahanda bestämmelser som för förtidsavgångna officerare.

jag delar den uppfattning beträffande denna personalgrupp, som ut­

talats i 1924 års försvarsproposition och gillats av försvarsutskottet, kan jag

här inskränka mig till att åberopa vad n

3

rss blivit anfört.

•Jag liar beräknat, att i genomsnitt en underofficer årligen avgår i förtid.

Under förutsättning att medelåldern för inträde i reserven är 30 år, skulle

de förtidsavgångna underofficerarna i medeltal komma att fullgöra 2 repe-

titionsövningar och antalet underofficerare, inkallade till repetitionsövning,

årligen komma att uppgå till 2.

I 1924 års försvarsproposition anfördes beträffande i reserven utnämnda

underofficerare i huvudsak följande.

Största delen av den erforderliga underofficersreserven måste givetvis

fyllas med i reserven utnämnda underofficerare (flaggkorpraler). Flottan sak­

nade överhuvudtaget en dylik reservorganisation. De grundläggande fordrin­

gar, som borde uppställas för anställning som underofficer i reserven, syn­

tes böra avse viss genomgången underofficersutbildning jämte viss tids tjänst­

göring som underofficer. Förefintliga svårigheter med avseende på organi­

serandet av en officersreserv kunde i viss mån mötas genom att öppna en

rekryteringskälla från handelsflottan. En dylik rekrytering läte sig däremot

icke lämpligen åvägabringa, i vad anginge underofficerskåren i reserven, var­

för man i fråga om denna endast hade att räkna med rekrytering från sjö­

manskåren.

Det syntes härvidlag vara ett givet önskemål att som villkor för anställ­

ning i reserven fordra fullständig underofficersexamen. Under förutsättning

av genomförd likvärdighet mellan å ena sidan flottans underofficersskola och

å andra sidan vissa examina i navigationsskola, skulle i så fall den på denna

väg erhållna underofficersreserven för flottan inriktas på anställning inom

handelsflottan [efter avgång från aktiv tjänst inom örlogsflottan. Fördelen

av att flottans reservpersonal i sitt borgerliga yrke i största möjliga utsträck­

ning fortfarande ägnade sig åt sjömansyrket vore uppenbar.

Med hänsyn emellertid till osäkerheten, huruvida överhuvudtaget en till­

räcklig rekrytering på angivna sätt kunde erhållas, borde även andra rekryte­

ringskällor från sjömanskåren hållas öppna och sålunda väg böra beredas

jämväl för annan korpral än den, som avlagt fullständig underofficersexamen

vid flottan, att efter viss genomgången särskild klass i underofficersskola

vinna anställning som reservunderofficersaspirant.

Huru nämnda utbildning än ordnades, syntes efter densammas avslutande

viss tids tjänstgöring i underofficer tillkommande befattning vara behövlig.

Denna tjänstgöring kunde förrättas antingen i egenskap av korpral med

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departements­

chefen.

I reserven

utnämnda.

1924 års

försvars­

proposition.

1924 års för­

svarsutskott.

TJtider officer s-

sakkunniga.

Departements­

chefen.

kvarstående å sjömanskårens stat eller i egenskap av reservunderofficers-

aspirant. I båda fallen kunde tydligtvis vissa svårigheter i befälsförhållan-

dena uppstå med hänsyn till jämnåriga eller äldre korpraler. Dessa svårig­

heter vore dock ej av den art, att de icke på ett eller annat sätt kunde över-

kommas.

Yad anginge repetitionsövningar för i reserven utnämnda underofficerare,

borde dylika ordnas efter enahanda grunder, som för i reserven utnämnda

officerare föreslagits.

Yad slutligen beträffade ekonomiska och andra förmåner, borde ifråga­

varande underofficerare (flaggkorpraler) komma i åtnjutande av motsvarande

sådana förmåner som de förtidsavgångna.

1924 års försvarsutskott gillade vad i dessa hänseenden blivit i propositio­

nen anfört.

Beträffande sättet m. m. för sjömanskårens manskap att vinna anställning

som reservunderofficersaspiranter hava vissa uttalanden gjorts av tidigare

omförmälda 1924 års sakkunniga för utredning angående underofficerarnas

tjänsteställning m. m. De sakkunniga anföra härom i sammanfattning föl­

jande.

I skrivelse den 19 december 1923 med förslag angående manskapsutbild-

ningen vid flottan hade marinförvaltningen och chefen för marinstaben be­

träffande utbildning av underofficerare i reserven uttalat, att ett-årig under­

officersutbildning (lägre klassen i underofficersskolan jämte för respektive

yrkesgren föreskriven yrkesutbildning) utgjorde vad som borde krävas för

att bliva reservunderofficer.

Med hänsyn till det stora behov av väl kvalificerade reservunderofficerare,

som i enlighet med de personalberäkningar, vilka läge till grund för kader­

beräkningarna i förslagen till marinorganisationens ordnande, skulle komma

att uppstå vid mobilisering, syntes det de sakkunniga vara en angelägenhet

av största vikt, att åtgärder vidtoges för betryggande i möjligaste mån av

tillgången å sådana reservunderofficerare. Det av myndigheterna föreslagna

sättet för att öka utsikterna att erhålla en dylik reserv, ansåge de sakkun­

niga vara ändamålsenligt och föresloge i samband med den två åriga under-

officersskolans införande, att undervisningen i lägre klassen för däcksavdel­

ningen skulle så ordnas, att den, som med godkända betyg genomginge

nämnda klass, skulle anses hava fyllt fordringarna för reservunderofficers

teoretiska utbildning.

Då jag även i föreliggande fråga delar den uppfattning, som i 1924 års för-

svarsproposition blivit anförd, kan jag i detta samband inskränka mig till att

åberopa vad nyss blivit återgivet. Då jag vidare, såsom tidigare omförmälts,

förordar det förslag till organisation av flottans underofficersskola, som av

underofficerssakkunniga utarbetats, följer härav, att jag jämväl kan förorda

deras förslag angående den lägre klassens i underofficersskolan ordnande

på så sätt, att dess genomgående kan anses tillfyllest för vinnande av teo­

retisk kompetens för anställning som reservunderofficersaspirant.

Huru dylik aspirants vidare utbildning bör ordnas, torde få bero på fram-

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.