Prop. 1929:84

('angående beräk\xad nandet av tjänstetid i lönehänseende för ryttmästaren 0. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

1

Nr 84.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beräk­

nandet av tjänstetid i lönehänseende för ryttmästaren

0. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick; given Stockholms slott den 8 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­

falla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Ltdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i stats­ rådet å Stockholms slott den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tkygger, statsråden

Lubeck , "W ohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Stetern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför: I 7 § 6 mom. i avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för office­ rare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgades, att beställningshavare finge för be­ stämmande av begynnelselön i beställningen och sedermera för uppflyttning till högre löneklass, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt kunde anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han hade att utföra å beställningen.

Bihan g till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 67 häft. (Nr 84.)

306 89

2

I anslutning till den ändrade lydelse, som motsvarande stadgande i av- löningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra” verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, den 22 juni 1921 (nr 451) erhållit genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 367), har i 7 § 5 mom. av det nu gällande officersavlöningsreglementet av den 20 maj 1927 (nr 170), vilket trätt i kraft den 1 januari 1928, stadgats, att beställningshavare må för dylik placering i löneklass, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje sär­ skilt fall, tillgodoräknas den tid, han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det, han har att utföra å beställningen.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 22 augusti 1928 dagtecknad skrift har ryttmästaren vid Livregementet till häst O. Ribbing anhållit, att han, som enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 10 oktober 1924, den 9 oktober 1925, den 3 november 1926 och den 30 augusti 1927 beviljats tjänstledighet för tjänstgöring såsom lärare vid Finlands krigshögskola, måtte få tillgodo­ räkna sig nämnda tjänstgöring såsom tjänstetid.

Vidare har kaptenen vid intendenturkåren N. E. Jönnick i en likaledes till Kungl. Maj:t ställd, den 29 oktober 1928 dagtecknad skrift anhållit, att han, som enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 28 april 1926, den 21 januari och den 23 december 1927 samt den 20 februari 1928 beviljats tjänst­ ledighet för att stå till Finlands försvarsministeriums förfogande såsom sak­ kunnig vid utredning av vissa militärförvaltningen berörande frågor, måtte få såsom tjänstetid tillgodoräkna sig nämnda tjänstgöring.

Arméförvaltningens civila departement har i ett den 29 augusti 1928 över den av Ribbing gjorda ansökningen avgivet yttrande anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj:t hade i ett flertal fall lämnat utan bifall av vederbörande militära beställningshavare gjorda ansökningar att såsom tjänstetid fa till­ godoräkna de tidsperioder, varunder vederbörande efter erhållet avsked från tidigare innehavda beställningar a stat haft anställning i utländsk krigstjänst. Ribbing hade visserligen icke erhållit avsked från beställning å stat utan allenast åtnjutit tjänstledighet under vissa tidsperioder för tjänstgöring i finska armén, och hade därvid föreskrivits, att ledigheten vore att hantora till gruppen C i 2 kap. 1 § av kungörelsen den 31 december 1921 med vissa tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena. Då sålunda be­ stämmelserna i 13 § i officersavlöningsreglementet icke ansetts böra i fore- varande fall tillämpas, torde den av Ribbing åtnjutna tjänstledigheten vara av sådan beskaffenhet, att densamma jämlikt 6 § 3 mom. a) av aberopade reglemente borde läggas honom till last vid bestämmande av den löneklass, vartill han skulle hänföras. .

På grund härav och då först efter riksdagens medgivande dels den per­ sonal tillhörande flottan, som deltagit i yachten Fidras världsomseglmg, dels ock de beställningshavare vid armén, vilka fullgjort uppdrag att organisera Persiens gendarmeri, fått för löneklassplacering räkna sig till godo den tid de för sådant ändamål erhållit tjänstledighet, respektive såsom lönlösa kvarstad

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Kungl. Maj:ts proposition nr ,V- i .

3

i respektive regementen ocli kårer, ansåge departementet sig icke kunna till­

styrka bifall till den av Ribbing gjorda ansökningen.

I yttrande den 2 november 1928 över den av .Tönniek gjorda ansökningen

bär civila departementet, under hänvisning till vad departementet anfört i

fråga om Ribbings ansökning, förklarat, att departementet icke kunde till­

styrka, att Jönnick genom något allenast av Kungl. Maj:t meddelat beslut

erhölle medgivande att såsom tjänstetid tillgodoräkna sig den tid, som av-

såges i den av honom gjorda ansökningen. Däremot hade departementet

icke något att erinra emot att, därest skäl därtill skulle anses föreligga,

Kungl. Maj:t inhämtade riksdagens medgivande för tillgodoseende av det i

ansökningen angivna syftet.

Försvar$ väsendets lönenämnd, som den 27 november 1928 avgivit utlåtande

över berörda ansökningar, har därvid anfört följande.

Frågan angående rätt för officer att för placering i löneklass tillgodoräkna

sig tid, varunder han utfört arbete utom statens tjänst, reglerades, såvitt

avsåge tid före den 1 januari 1928, i 7 § 6 mom. av 1921 års provisoriska

officersavlöningsreglemente samt beträffande senare tid i 7 § 5 mom. av nu

gällande, 1927 års officersavlöningsreglemente. Den olika avfattning, som

ifrågavarande bestämmelser sins emellan företedde, sammanhängde därmed,

att motsvarande stadgande i allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente,

vilket ursprungligen varit av samma lydelse som bestämmelsen i 1921 års

officersavlöningsreglemente, genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 367) i

förtydligande syfte underkastats en omredigering, samt att det nuvarande

officersavlöningsreglementet i hithörande del avfattats i överensstämmelse

med det sålunda omredigerade stadgandet i allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente.

Rörande syftet med och innebörden av ifrågavarande stadgande finge

lönenämnden hänvisa till propositionen nr 217/1922, sid. 6 och 7. Ehuru

vad där sades direkt endast hade avseende å allmänna civilförvaltningen,

torde detsamma i tillämpliga delar äga giltighet även för försvarsväsendets

vidkommande. I enlighet härmed torde, på sätt lönenämnden tidigare vid

olika tillfällen framhållit och Kungl. Maj:t jämväl konsekvent tillämpat, om-

förmälda bestämmelse i 1921 och 1927 års officersavlöningsreglementen icke

avse sådana fall, varom i nu föreliggande ansökningar vore fråga. På grund

av det sålunda anförda hemställde lönenämnden, att Kungl. Maj:t måtte

finna förevarande ansökningar icke kunna av Kungl. Maj:t bifallas.

Vid ärendets behandling inom lönenämnden hava två ledamöter anmält

från nämndens majoritet avvikande mening och för sin del anfört, att de

ansåge, att Ribbing och Jönnick, som åtagit sig ett såväl för dem själva

som för det egna landet hedrande uppdrag, varunder de varit i tillfälle att

skaffa sig vidgad erfarenhet å områden, som direkt berörde deras militära

tjänst, härigenom utövat en verksamhet, som kunde sägas hava kommit

jämväl vårt eget försvarsväsende till godo. Enär den tid ifrågavarande office­

rare varit i finsk statstjänst sålunda syntes böra fullt jämställas med tjänste­

tid å ordinarie beställning, syntes — även i betraktande av att staten under

deras bortovaro inbesparat omkring 50 % av deras löner — de gjorda fram­

ställningarna vara fullt berättigade och ett bifall till desamma väl förenligt

med hithörande bestämmelser i 6 och 7 §§ i officersavlöningsreglementet.

Departements­

chefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava Eibbing och Jönnick

under vissa tider åren 1925—1928 tjänstgjort vid det finska försvarsväsendet,

den förre såsom lärare vid Finlands krigshögskola och den senare såsom

sakkunnig vid utredning av vissa militärförvaltningen berörande frågor.

Bibbings tjänstgöring har omfattat en tid av omkring 2*/2 år och Jönnicks

en tid av omkring 2 år. Under tiden för tjänstgöringen hava visserligen

såväl Eibbing som Jönnick åtnjutit tjänstledighet från sina befattningar vid

svenska armén, men med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet och övriga

föreliggande omständigheter synes det vara obilligt, att ledigheten ifråga

lägges dem till last vid bedömandet av frågan om till vilken löneklass de

enligt officersavlöningsreglementet skola hänföras.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen vid tvenne särskilda

tillfällen under de senare åren med anledning av i ämnet väckta motioner

medgivit försvarsväsendet tillhörande personal rätt att för uppflyttning i

löneklass tillgodoräkna sig till och med sådan tid, varunder samtliga löne­

förmåner frånträtts. Sålunda har riksdagen enligt skrivelse den 2 maj

1924, nr 121, medgivit, att den personal tillhörande flottan, som deltagit i

yachten Fidras världsomsegling, finge för uppflyttning i löneklass tillgodo­

räknas viss i skrivelsen närmare angiven tid, varunder tjänstledighet av-

nämnda anledning åtnjutits. Vidare har riksdagen enligt skrivelse den 25

maj 1925, nr 222, medgivit, att de officerare och underofficerare, som full­

gjort uppdrag att organisera Persiens gendarmeri, och som vore på aktiv

stat vid svenska armén, finge i lönehänsende tillgodoräkna sig den tid, de

med vederbörligt tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvar­

stått i respektive regementen och kårer.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit finner jag mig böra tillstyrka,

att förslag om beredande av motsvarande förmån åt Eibbing och Jönnick

avlåtes till riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ryttmästaren vid Livregementet till häst O. Eibbing och kaptenen vid

intendenturkåren N. E. Jönnick må för uppflyttning i löneklass tillgodo­

räknas den tid, varunder de åtnjutit tjänstledighet från sina beställningar vid

krigsmakten för tjänstgöring vid Finlands försvarsväsende.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem­

ställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Eiverlöf.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.