2

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den sorn, på sätt i valla­

gen sägs, vid valförrättning personligen sig inställer; dock att dels sådan

valberättigad, som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänste-

förpliktelse är förhindrad att iakttaga sådan inställelse, må, i den utsträck­

ning och under de villkor som stadgas i nyssnämnda lag, före valet avgiva

valsedel, dels ock make må, i den ordning som stadgas i samma lag, avgiva

valsedel genom andra maken, därest denna är röstberättigad.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Deri sorn vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom an­

tingen personligen göra framställning hos den som äger utfärda utdraget el­

ler ock till denne låta inlämna eller med allmänna posten insända skriftlig an­

sökan. Dylik ansökan må dock insändas jämväl till kommunalnämndens ord­

förande i den kommun eller till magistraten i den stad, där sökanden är upp­

förd i röstlängd, och skall i sådant fall ordföranden eller magistraten oför­

dröjligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda utdraget.

Utdrag tecknas å blankett, som tillhandahålles av statsverket.

Där så begäres, skall utdraget med posten översändas till sökanden. Kan,

då ansökan inkommit med posten, sökanden ej återfinnas i röstlängden, skall

meddelande härom ofördröjligen översändas till denne.

4. över gjorda ansökningar örn röstlängdsutdrag samt utfärdade utdrag

skall utdragsutfärdaren föra förteckning enligt av Konungen fastställt for­

mulär. överlämnas utdrag till sökanden personligen, skall denne i förteck­

ningen genom sin namnteckning erkänna att han mottagit detsamma. I annat

fall skall utfärdaren i förteckningen anmärka till vem utdraget överlämnats

eller under vilken adress det avsänts till sökanden.

Förteckning som här avses skall av utdragsutfärdaren omedelbart efter

valet insändas till Konungens befallningshavande.

61 §.

1. Vid valförrättningen skola användas särskilda valkuvert och, för ändamål

som i 62 § 3 mom. och 65 § 3 mom. sägs, särskilda ytterkuvert. Kuvert som

nu sagts tillställas före valet genom statsverkets försorg valnämndens ordfö­

rande eller magistraten.

2. I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för väljare att med valhemlighetens bevarande inlägga sin val­

sedel i valkuvert. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade

med skärmar eller på annat dylikt sätt, dock så att för såväl valförrättaren

som allmänheten är synligt när en plats är upptagen; och åligger det valförrät­

taren att vaka över att väljares förehavande där ej må av någon kunna iakt­

tagas.

3. Vid valet skall begagnas valurna för nedläggande av valkuvert och

ytterkuvert. Omedelbart före röstningens början visar ordföranden de när­

varande att urnan är tom.

62 §.

1. Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert.

Sedan väljaren vid någon av de i 61 § 2 mom. omförmälda avskilda platser

inlagt sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan

dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden.

2. Den som är upptagen i röstlängden för valdistriktet skall, då han över­

lämnar valkuvertet, för valförrättaren uppgiva sitt fullständiga namn och sitt

hemvist inom valdistriktet. Sedan ordföranden förvissat sig om att den som

6

Kungl. Majlis proposition nr gis­

elle! andra personer, åt vilka magistraten uppdrager att i sådant hänseende

tillhandagå väljarna, samt utom riket å beskickningar och konsulat, där röst­

mottagning enligt 71 § skall äga rum.

65 §.

1. Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse varom i 63 § sägs

ävensom, där andra maken tillhör annat valdistrikt än det där avlämnandet

sker, sådant röstlängdsutdrag som i 60 § sägs rörande denna make.

2. Finnes, att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är så­

dant som i 63 § 2 mom. avses, samt att därå äro tecknade förklaring av väl­

jaren ävensom vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anled­

ning antaga att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföran­

den ytterkuvertet; i annat fall varde det ej mottaget.

3. Är innerkuvertet sådant som i 63 § 2 mom. avses samt tillslutet och

utan annat märke än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföran­

den, där kuvertet lämnats för väljare som tillhör det valdistrikt där röst­

ningen sker, omedelbart nedlägga kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed

i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning att rösträtten utövats.

Lämnas kuvertet för väljare som tillhör annat valdistrikt, skall kuvertet jämte

det avlämnade röstlängdsutdraget inläggas i sådant ytterkuvert som i 61 §

1 mom. avses, å vilket antecknas ej mindre valkrets och valdistrikt där av­

lämnandet skett än även valkrets och valdistrikt som väljaren tillhör, i sam­

manhang varmed väljarens namn jämte sistnämnda valkrets och valdistrikt

antecknas i den i 62 § 3 mom. omförmälda förteckning. Därefter tillsluter

ordföranden ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.

Är innerkuvertet ej sådant som i 63 § 2 mom. avses eller ej tillslutet eller

finnes å detsamma annat märke än ändamålsbeteckningen, varde det åter­

lämnat.

66

§.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock att

örn rätt att i vissa fall före valet avlämna valsedel gäller vad i 71—75 §§

här nedan stadgas.

69 §.

1. När alla ------- ------------- röstningen avslutad.

2. Omedelbart därefter uttagas ur valurnan de däri nedlagda valkuverten

och ytterkuverten samt räknas oöppnade. Jämväl räknas antalet personer

som avgivit valsedel dels enligt anteckningarna i röstlängden dels ock enligt

den i 62 § 3 mom. omförmälda förteckning. Därefter tillkännagives antalet

valkuvert, antalet ytterkuvert samt antalet av nyssnämnda personer.

3. Ytterkuverten inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag anteck­

nas de inneliggande ytterkuvertens antal.

4. Därefter öppnas valkuverten och uttages innehållet. Befinnes valku­

vert vara tomt eller dess innehåll utgöras av annat eller mera än en valsedel

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel före valet.

71 §.

1. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att valdagen vistas

utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller tillhör be­

sättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar

eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen i något

valdistrikt, må sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen.

Väljare, som sålunda avlämnar valsedel före valdagen, skall innehava röst-

längdsutdrag som i 60 § omförmäles.

2. Röstning som i 1 mom. sägs ma ske, da val i hela riket skola samtidigt

förrättas, inom riket i varje stad inför röstmottagare som magistraten för­

ordnar samt utom riket hos svensk beskickning i Europa och, i den mån Ko-

nungen sa förordnar, hos annan svensk beskickning och å svenskt konsulat,

därvid beskickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter

är röstmottagare. Skall val förrättas endast i viss valkrets, må sådan röst­

ning ske i varje stad inom valkretsen samt vid val i Stockholms läns valkrets

jämväl i Stockholm, vid val i Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes

valkrets jämväl i Göteborg och vid val i Malmöhus läns valkrets jämväl i

Malmö, Hälsingborg, Landskrona och Lund inför röstmottagare som magistra­

ten förordnar. , Röstmottagning skall äga rum från och med trettionde dagen

före valdagen samt inom riket till och med dagen före valdagen och utom

riket intill dess avgivna valsedlar enligt vad i 75 § sägs skola insändas till

Överståthållarämbetet.

72 §.

Magistrat samt chef för beskickning eller konsulat, där röstning i enlighet

med bestämmelserna i 71 § må ske, skall före röstmottagningens början utfärda

kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen. Av ma­

gistrat utfärdad kungörelse skall anslås offentligen samt införas i minst en

ortstidning. Kungörelse, som utfärdas av chef för beskickning eller konsulat,

skall genom anslag samt, där så kan ske, även på annat lämpligt sätt bringas

till kännedom.

73 §.

1. Vid röstning enligt 71 § skola användas sådana valkuvert och ytterku-

vert, som i 61 § 1 mom. avses. Dylika kuvert skola före röstmottagningens bör­

jan genom statsverkets försorg tillställas magistraten eller beskickningens el­

ler konsulatets chef.

2. Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren samt avlämna

röstlängdsutdraget, sedan han å detsamma inför röstmottagaren tecknat sitt

namn. Därjämte skall han lämna uppgift rörande den omständighet, som för

honom enligt 71 § kan medföra rätt till röstning i nu förevarande ordning.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

bart sedan röstmottagningen å dagen före valdagen avslutats samt från be­

skickning och konsulat i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara Över­

ståthållarämbetet till handa sist dagen efter valdagen.

2. Innan röstmottagare insänder kuverten, skall deras antal räknas. Till­

lika räknas antalet personer, som enligt den i 73 § 2 mom. omförmälda för­

teckning avgivit valsedel. Kuverten inläggas i ett eller flera omslag, vilka

tillhandahållas av statsverket. Varje omslag förses med anteckning örn de

inneliggande ytterkuvertens antal och örn stad inom riket eller beskickning eller

konsulat, där valsedlarna avgivits, samt förseglas omsorgsfullt under sigill.

Vid röstmottagningen och kuvertens räkning föres protokoll enligt formulär

som fastställes av Konungen. I protokollet antecknas antalet ytterkuvert, an­

talet nyssnämnda personer samt antalet omslag i vilka ytterkuverten inlagts,

varjämte sigillen med vilka omslagen förseglats i protokollet avtryckas. Jämte

omslaget eller omslagen, vari ytterkuverten inlagts, insändas protokollet och

förenämnda förteckning. Sker insändandet med post, skall försändelsen an­

ordnas som värdepost.

Har i stad inom riket icke avlämnats någon valsedel på sätt i 71 § sägs,

skall röstmottagaren insända meddelande härom till Konungens befallnings-

havande, sedan den för dylik röstning bestämda tiden utgått.

76 §.

1. Det åligger Konungens befallningshavande tillse, att de i 70 § 2 mom.

omförmälda handlingar ävensom sådana i 75 § angivna handlingar, vilka

röstmottagare i stad inom riket skall insända, snarast möjligt inkomma samt,

där så ej sker, från försumlig valförrättare eller röstmottagare infordra vad

som fattas. Konungens befallningshavande verkställe även förberedande

granskning av inkomna valhandlingar. Befinnas dessa därvid icke vara i be­

hörigt skick, införskaffe Konungens befallningshavande, där så prövas nö­

digt, på lämpligt sätt erforderliga upplysningar rörande anledningen härtill.

2. Då val i hela riket samtidigt ägt rum, företages för varje valkrets av

Konungens befallningshavande vid offentlig förrättning fördelning av inkomna

ytterkuvert. Vid förrättningen för Stockholms stads valkrets fördelas även

de till Överståthållarämbetet från röstmottagare vid beskickningar och konsu­

lat inkomna ytterkuverten. Förrättning som nu sagts skall företagas så snart

ske kan sedan valhandlingarna inkommit från valförrättarna och röstmotta­

garna inom valkretsen. Kungörelse örn förrättningen skall senast dagen förut

anslås offentligen.

Vid förrättningen granskas sigillen å varje omslag, som enligt påteckning

innehåller ytterkuvert, samt jämföras med de sigill, som äro å vederbörande

protokoll avtryckta. Förekommer ej skälig anledning antaga att omslaget

efter tillslutningen blivit öppnat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas

omslaget orubbat och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valen.

Ur de öppnade omslagen uttagas ytterkuverten och ordnas i grupper sålun­

da, att ytterkuvert, vilka enligt därå antecknade uppgifter innehålla valkuvert

från väljare hörande till en och samma valkrets, sammanföras i en grupp.

12

Kungl. Majlis proposition nr 216.

hela riket, granskas sigillen å varje omslag, som inkommit från valförrättare

eller röstmottagare och enligt påteckning innehåller ytterkuvert, samt jämföras

med de å vederbörande protokoll avtryckta sigill.

Förekommer ej skälig anledning antaga att omslag efter tillslutningen

blivit öppnat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och

de däri inneslutna valsedlarna inverka ej på valet.

De i omslagen inlagda ytterkuverten brytas, och valkuverten jämte röst-

längdsutdragen uttagas och granskas. Finnas flera valkuvert härröra från

samme väljare, äro de alla ogilla och läggas orubbade åsido. Beträffande

övriga valkuvert tillses, att den som avgivit kuvertet är i röstlängden för det

i röstlängdsutdraget angivna valdistriktet upptagen såsom röstberättigad och

icke vid valförrättningen i detta distrikt har utövat sin rösträtt ävensom att

kuvertet är av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan annat märke

än föreskriven ändamålsbeteckning. Finnas nämnda villkor uppfyllda, ned­

lägges kuvertet i en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens

namn antecknas att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat

åsido såsom ogillt.

3. De från valförrättarna insända protokollen över röstningen i valdistrik­

ten inom valkretsen granskas var för sig och sigillen å de vid varje protokoll

fogade omslag, varom i 69 § 4 och 5 mom. förmäles, jämföras med de sigill som

äro å protokollet avtryckta. Förekommer därvid ej skälig anledning antaga

att omslag efter tillslutningen blivit öppnat, brytes förseglingen. I annat

fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på

valet.

78 §.

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs, de valkuvert,

som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, samt valsedlarna uttagits ur dessa

kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten samt jämte de från

valförrättarna insända valsedlarna granskats, pröve Konungens befallnings-

havande valsedlarnas giltighet och meddele de beslut, vartill valsedlarna och

protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 76 § 1 mom. inhämtade upplysningar,

må giva anledning.

93 §.

I de ärenden rörande val till andra kammaren, varom i denna lag förmäles,

må det vara envar tillåtet att, under iakttagande av behörig tid och ordning,

på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt brev med allmänna

posten.

.Vad här-----------örn besvär.

95 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar som i

61 § 2 mom. avses ordentligen verkställas.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Utdrag av protokollet över justitiedcpartementsärenden, hållet in­

för Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-R eg euten i stats­

rådet å Stockholms slott den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern

H

ansson^, ministern för utrikes ärendena

S

andler^, statsråden

U

ndén

, S

chlyter

, W

igforss

, M

öller

, L

evinson

, V

ennerström

, L

eo

,

E^ngberg, E^kman, S^köld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför che­

fen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»I Sverige liksom även i andra länder med representativt statsskick är

till bevarande av valhemligheten och valsäkerheten i övrigt såsom huvudregel

vid politiska val stadgat, att rösträtten skall utövas vid personlig inställelse

inför valförrättaren i det valdistrikt, där väljaren är i röstlängd uppförd. I

den man rösträtten de senaste årtiondena i de flesta västerländska stater ut­

sträckts till allt vidare folkkretsar, har emellertid behov av särskilda åtgär­

der till underlättande av valdeltagandet allt mera gjort sig gällande och i

åtskilliga länder uppmärksammats av lagstiftaren. När rösträtt för kvinnor

vid val till andra kammaren år 1921 infördes i vårt land, medgavs, till under­

lättande av de gifta kvinnornas deltagande i valet, genom ändring i riksdags­

ordningen rätt för äkta make att avgiva valsedel genom andra maken, därest

denna vore röstberättigad. Samtidigt infördes i riksdagsordningen bestäm­

melse örn rätt för valberättigad, som genom frånvaro från valdistriktet till

följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse vore förhindrad att personligen inställa

sig vid valtillfället, att vid valen till andra kammaren i utsträckning och

under villkor, som stadgades i vallagen, utan sådan inställelse avgiva

valsedel. Sådan rätt skall enligt vallagen tillkomma den, som utövar militär­

tjänst eller sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans räkning

i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller an­

nan personal å fartyg, samt den, som tillhör personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket

eller lots- eller fyrväsendet, ävensom — sedan år 1924 — den, som tillhör

personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat, samt äkta maka

till sådan person, i sistnämnda fall, därest hinder för hennes personliga in­

ställelse vid valförrättningen möter på grund därav, att hon är bosatt å

makens tjänsteort. Nämnda personer kunna under angivna förutsättningar

utöva sin rösträtt genom att insända valsedel omedelbart till Konungens be-

fallningshavande.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

vad i promemorian föreslagits. I propositionen anförde jag i huvudsak vad jag

nu andragit angående önskvärdheten att underlätta valdeltagandet och sättet

härför men förklarade, att jag icke då vore beredd att taga bestämd ståndpunkt

till de i promemorian uppdragna riktlinjerna för en rätt att avgiva valsedel

i annat valdistrikt än det, där väljaren vore upptagen i röstlängden, ehuru en

reform i huvudsaklig överensstämmelse med dessa linjer syntes mig principiellt

önskvärd. Den föreslagna ändringen av § 24 riksdagsordningen, vilken endast

avsåge att undanröja det hinder för de ifrågasatta ändringarna i röstnings-

metoden beträffande val till riksdagens andra kammare, som läge i para­

grafens nuvarande ordalag, fann jag mig därför kunna förorda. Utredningen

angående de föreslagna ändringarna i vallagen skulle fortsättas, närmast

genom infordrande av vederbörande myndigheters yttranden över promemorian.

Därest lämpligheten av lagändringarna bekräftades vid den fortsatta utred­

ningen, skulle fullständigt förslag i ämnet kunna framläggas till den riksdag,

då grundlagsändringen —- örn den av 1933 års riksdag antoges som vilande —

skulle slutligen prövas.

Konstitutionsutskottet fann i utlåtande (nr 32) över propositionen, att vä­

gande principiella invändningar icke kunde riktas mot det i propositionen

antydda sättet för ett underlättande av valdeltagandet. Utskottet ansåg det

dock tänkbart, att hinder av teknisk eller annan art kunde förefinnas för in­

förande av bestämmelser i angiven riktning. Utskottet ville ifrågasätta, huru­

vida icke det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för vissa yrkes- och

tjänstemän borde begränsas eller avskaffas för väljare inom riket, därest det

visade sig möjligt att på andra vägar på ett tekniskt tillfredsställande sätt

underlätta valdeltagandet. Det vore enligt utskottets mening icke uteslutet,

att andra grundlagsändringar än den i propositionen föreslagna kunde visa

sig erforderliga eller lämpliga vid en reform på förevarande område. Med

hänsyn till nu anförda omständigheter fann utskottet erforderligt att riks­

dagen efter slutförande av utredningen — som dock icke syntes böra begränsas

enbart till andrakammarvalen — finge i ett sammanhang taga ställning till

frågan örn nödiga ändringar såväl i grundlagen som i vallagen. Utskottet

hemställde därför, att riksdagen ville, med förklarande att propositionen icke

då kunnat bifallas, hos Kungl. Majit hemställa örn fortsatt utredning i de

av utskottet berörda frågorna samt framläggande av de förslag, vartill ut­

redningen kunde föranleda. Denna utskottets hemställan bifölls av riks­

dagen.

Sedermera hava utlåtanden över ifrågavarande promemoria ävensom över

de av riksdagen i övrigt berörda spörsmålen efter remiss den 15 juni 1933

avgivits av Kungl. Maj :ts befallningshavande, varjämte yttranden inkommit

från vissa magistrater och valnämndsord förande. Det övervägande flerta­

let av de hörda myndigheterna hava tillstyrkt en reform i den i 1933 års

förslag ifrågasatta riktningen. Jämlikt nådigt bemyndigande har jag där­

efter den 16 september samma år uppdragit åt ledamoten av riksdagens första

kammare professorn C. A. Reuterskiöld, talmannen i riksdagens andra kam­

mare Aug. Sävström och professorn Georg Andrén att såsom sakkunniga inom

18

Kungl. Majlis proposition nr 216.

jämte valkuvertet för att åtfölja detta till den slutliga sammanräkningen i

väljarens valkrets. Ifrågavarande avvikelse från 1933 års förslag har föror­

dats av flera länsstyrelser. Dessa hava därvid bland annat framhållit, att

utan röstlängdsutdrag stora svårigheter skulle uppstå att vid den slutliga

sammanräkningen återfinna och identifiera väljarna i röstlängden, till följd

varav man kunde befara att en stor del av de i främmande valdistrikt avgivna

rösterna måste förklaras ogiltiga.

Förutom införande av rätt till röstning i främmande valdistrikt föreslå de

sakkunniga avskaffande av det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för

yrkes- och tjänstemän samt dettas ersättande med —- i den mån det icke er­

sättes med rätt till röstning i främmande valdistrikt -— en rätt att avgiva

valsedel före valdagen. Förslagets innebörd i denna del är, att sådan rätt

skall tillkomma väljare, tillhörande de kategorier yrkes- och tjänstemän som

nu hava rätt att rösta medelst valsedelsförsändelse, där det med skäl kan an­

tagas att väljaren till följd av tjänstens utövning valdagen icke kan komma

tillstädes vid någon valförrättning. Därutöver skola emellertid alla, som val­

dagen med skäl kunna antagas komma att vistas utom riket, äga avlämna

valsedel i nu ifrågavarande ordning. Röstning i nu nämnd ordning skall kunna

äga rum dels i alla städer inom riket inför en av magistraten förordnad röst­

mottagare dels ock utom riket å svensk beskickning i Europa och, i den mån

Konungen så förordnar, hos annan svensk beskickning och å svenskt konsulat,

därvid beskickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter

är röstmottagare. För röstningen skall väljaren innehava röstlängdsutdrag

angående sin rösträtt liksom vid röstning i främmande valdistrikt. Väljaren

skall själv i enrum inlägga sin valsedel i ett valkuvert samt framlämna detta

till röstmottagaren. Denne skall inlägga kuvertet och utdraget i ett ytter-

kuvert, å vilket antecknas orten för avlämnandet samt valkrets och val­

distrikt som väljaren tillhör, varefter ytterkuvertet lägges i förvar under lås.

Ytterkuverten insändas sedan från stad inom riket till Konungens befallnings-

havande i länet dit staden hör och från utlandet till Överståthållarämbetet. Vid

den förut omnämnda fördelningsförrättningen sorteras ytterkuverten för di-

stribuering till vederbörande länsstyrelse för att där behandlas vid den slut­

liga sammanräkningen. Röstmottagning skall äga rum från och med tret­

tionde dagen före valdagen samt inom riket till och med dagen före valdagen

och utom riket intill dess avgivna valsedlar skola insändas till Överståthål­

larämbetet för att hinna fram till fördelningsförrättningen.

Valsedelsförsändelse från äkta make må avlämnas såväl i främmande val­

distrikt som vid röstmottagning före valet, i sistnämnda fall dock endast örn

den make, som avlämnar försändelsen, själv därvid röstar.

De sakkunniga hava slutligen övervägt, huruvida ifrågavarande för andra-

kammarvalen föreslagna röstningssätt skulle kunna införas även beträffande

de kommunala valen och elektorsvalen, i fråga örn vilka val för närvarande

gälla samma bestämmelser angående röstning utan personlig inställelse vid

valförrättning som i fråga örn andrakammarvalen. Härutinnan anmärka de

sakkunniga, att det väl vore tekniskt möjligt, örn än förenat med vissa svå­

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Vad angår de kommunala valen och elektorsvalen har jag, efter samråd med

chefen för socialdepartementet, i likhet med de sakkunniga funnit, att frågan

örn underlättande av deltagandet i dessa val för närvarande bör anstå och göras

till föremål för ytterligare överväganden.

I fråga örn utformningen av de författningsförslag de sakkunniga utarbe­

tat finner jag dessa förslag kunna godtagas.

På grund av vad jag sålunda anfört vill jag föreslå ändring av § 24 riks­

dagsordningen samt ändringar i vallagen i överensstämmelse med de sak­

kunnigas förslag.»

Föredraganden uppläser härefter dels förslag till ändrad lydelse av § 24

riksdagsordningen, dels ock förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen

den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen samt hemställer, att först­

nämnda förslag måtte föreläggas riksdagen till prövning i grundlagsenlig ord­

ning och att förslaget örn ändringar i vallagen måtte föreläggas riksdagen

till antagande under förutsättning att den föreslagna ändringen av riksdags­

ordningen varder i grundlagsenlig ordning beslutad.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprin-

sen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

22

Kungl. Majlis proposition nr 216.

Promemoria

med utredning rörande åtgärder till underlättande av val­

deltagandet.

Gällande bestämmelser och 1933 års förslag.

Angående sättet för rösträtts utövande vid riksdagsmannaval stadgas för

närvarande i riksdagsordningen § 24 följande: »Rösträtt må ej utövas av

annan valberättigad än den, som vid valtillfälle personligen sig inställer;

dock att dels sådan valberättigad, som genom frånvaro från valdistriktet till

följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att personligen inställa

sig vid valtillfället, må, i den utsträckning och under de villkor, som stad­

gas i vallagen, utan sådan inställelse avgiva valsedel, dels ock make må, i

den ordning, som stadgas i nyssnämnda lag, avgiva valsedel genom andra

maken, därest denna är röstberättigad.»

Vid val till andra kammaren skall alltså röstningen i regel ske vid valför­

rättning i det valdistrikt, där den röstande är upptagen i röstlängden. Den i

lagrummet medgivna rätten att rösta utan personlig inställelse vid valtillfäl­

let, vilken endast avser nämnda val, tillkom år 1921. Rätten för väljare, som till

följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att personligen inställa

sig vid valförrättning, att rösta utan sådan inställelse tillkommer enligt val­

lagens närmare bestämmelser därom allenast väljare tillhörande vissa yrkes-

eller tjänstegrupper. Dessa äro: de som utöva militärtjänst, de som utöva

sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans räkning i fiske i

öppen sjö eller i annan egenskap tillhöra besättning eller annan personal å

fartyg, de som tillhöra personalen vid svensk beskickning eller svenskt kon­

sulat ävensom äkta makar till sådana personer samt de som tillhöra persona­

len vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid postver­

ket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet. Väljare som nu sagts äga i viss

ordning, varom närmare stadgas i vallagen, omedelbart till Konungens be-

fallningshavande insända valsedel genom s. k. valsedelsförsändelse.

Vid kommunala val och val av elektorer för utseende av ledamöter i första

kammaren gälla samma bestämmelser angående röstning utan personlig instäl­

lelse som vid andrakammarvalen.

I början av år 1933 verkställdes inom justitiedepartementet av tillkallad

sakkunnig utredning rörande frågan örn åtgärder till underlättande av val­

deltagandet, särskilt genom beredande av möjlighet för väljare att avgiva

valsedel vid valförrättning i annat valdistrikt än det, där han är i röstlängden

upptagen. Resultatet av denna utredning framlades i en promemoria med ut­

24

^Kungl. Maj:ts proposition nr

216.

Beträffande de kommunala valen föreslogs i promemorian icke någon reform

frånsett den nyssnämnda detaljändringen med avseende å valsedelsförsän-

delseinstitutet. I promemorian anmärktes, att det kunde ifrågasättas örn icke

rätt till röstning i främmande valdistrikt borde införas även vid landstings-

mannavalen. Häremot anfördes emellertid, att de största städerna stöde utan­

för landstingen, varför röstavlämning i den ifrågasatta ordningen icke skulle

kunna försiggå där. Vidare vore svårigheterna för en reform större vid dessa

val än vid andrakammarvalen med hänsyn till det större antalet valkretsar.

Det vore i varje fall lämpligt att rörande ifrågavarande röstningssätt inhämta

erfarenheter från andrakammarvalen innan systemets verkningsområde ut­

sträcktes. Vidkommande andra kommunala val än landstingsmannavalen ut­

talades, att en reform av ifrågavarande slag icke torde kunna ifrågakomma.

Förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen i överensstämmelse

med vad i promemorian föreslagits framlades av Kungl. Majit genom pro­

position (nr 227) till 1933 års riksdag. Föredragande departementschefen

anförde därvid, att han icke vore beredd att taga bestämd ståndpunkt till de

i promemorian uppdragna riktlinjerna för en rätt att avgiva valsedel i an­

nat valdistrikt än det, där väljaren vöre upptagen i röstlängden, men att en

reform i huvudsaklig överensstämmelse med dessa linjer syntes honom prin­

cipiellt önskvärd. Departementschefen förordade därför den ifrågavarande

grundlagsändringen, som endast avsåge att möjliggöra en sådan röstnings-

metod. Vad anginge den i promemorian ifrågasatta jämkningen i gällande

bestämmelser om valsedelsförsändelse kunde departementschefen ej taga be­

stämd ståndpunkt härtill men ansåge goda skäl tala för att sådan jämkning

vidtoges. Utredningen angående de föreslagna ändringarna i vallagen skulle

fortsättas, närmast genom infordrande av vederbörande myndigheters yttran­

den över promemorian. Fullständigt förslag till lagändringar i ämnet kun­

de sedermera framläggas till den riksdag då grundlagsändringen, därest den

1933 antoges som vilande, skulle slutligen prövas.

Konstitutionsutskottet fann i utlåtande (nr 32) över propositionen, att vä­

gande principiella invändningar icke kunde riktas mot det i propositionen

antydda sättet för ett underlättande av valdeltagandet. Utskottet ansåg det

dock tänkbart, att hinder av teknisk eller annan art kunde förefinnas för in­

förande av bestämmelser i angiven riktning. Utskottet ville ifrågasätta, huru­

vida icke det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för vissa yrkes- och

tjänstemän borde begränsas eller avskaffas för väljare inom riket, därest

det visade sig möjligt att på andra vägar på ett tekniskt tillfredsställande

sätt underlätta valdeltagandet. Det vöre enligt utskottets mening icke ute­

slutet, att andra grundlagsändringar än den i propositionen föreslagna kunde

visa sig erforderliga eller lämpliga vid en reform på förevarande område.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter fann utskottet erforderligt att

riksdagen efter slutförande av utredningen — som dock icke syntes böra be­

gränsas enbart till andrakammarvalen — finge i ett sammanhang taga ställ­

ning till frågan örn nödiga ändringar såväl i grundlagen som i vallagen. Ut­

skottet hemställde därför, att riksdagen ville, med förklarande att propositio­

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

25

nen icke då kunnat bifallas, hos Kungl. Maj :t hemställa om fortsatt utredning

i de av utskottet berörda frågorna samt framläggande av de förslag, vartill

utredningen kunde föranleda. Denna utskottets hemställan bifölls av riks­

dagen.

Beträffande historiken till frågan örn åtgärder till underlättande av val­

deltagandet, förhållandena i främmande länder å förevarande område samt

den närmare innebörden av förutnämnda förslag torde få hänvisas till den

vid propositionen år 1933 fogade promemorian.

Utlåtanden över ifrågavarande promemoria ävensom över de av riksdagen

berörda spörsmålen hava efter remiss den 15 juni 1933 avgivits av Över­

ståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser, varjämte yttranden inkommit

från en del magistrater och valnämndsordförande vilka av vederbörande Ko­

nungens befallningshavande beretts tillfälle att yttra sig.

Röstning i främmande valdistrikt.

Av de hörda myndigheterna hava så gott som alla vitsordat att åtgärder till

underlättande av deltagandet i valen till andra kammaren äro av behovet på­

kallade. Beträffande det sätt på vilket ett sådant underlättande skulle kunna

ske må till en början anmärkas, att ingen myndighet velat förorda, att väl­

jare skulle tillåtas avgiva valsedel, som avsåge valet i annan valkrets än den

inom vilken han vore uppförd i röstlängd. Det stora flertalet myndigheter

hava också givit sin anslutning till det i 1933 års promemoria föreslagna syste­

met i vad detta innebar att röstberättigad, som på grund av vistelse å annan

ort är förhindrad att infinna sig vid valförrättningen i det egna valdistriktet,

skall kunna avlämna sin valsedel vid valförrättningen i annat valdistrikt inom

riket eller, då val ej samtidigt äga rum i hela riket, i annat valdistrikt inom

samma valkrets. Från många håll framhålles sålunda, att en dylik metod

synes ägnad att lösa frågan örn valdeltagandets underlättande så långt lämp­

ligen kan ske. Flera myndigheter — särskilt länsstyrelserna i Stockholms,

Kronobergs, Skaraborgs, Västmanlands, Kopparbergs och Norrbottens län

samt magistraten i Stockholm •— göra uttalanden av innebörd, att en metod

med röstavlämning i främmande valdistrikt i varje fall måste anses överlägsen

ett valsedelsförsändelseinstitut, samt betona, att detta institut i sin nuva­

rande form är otillfredsställande och icke synes kunna på något mera avgö­

rande sätt reformeras. Av de myndigheter, som tillstyrkt systemet med röst­

ning i främmande valdistrikt, hava visserligen några framhållit en del olä­

genheter, som äro förknippade med detta system, men anse dessa vara av

mindre betydelse i förhållande till den vinst med avseende å valdeltagandets

underlättande, som skulle följa med förslagets genomförande.

Av Konungens befallningshavande hava allenast Överståthållarämbetet samt

länsstyrelserna i Kalmar och Västerbottens län direkt avstyrkt det i prome­

morian framlagda förslaget. Sålunda anser Överståthållarämbetet, att med

förslagets genomförande valsäkerheten skulle icke obetydligt minskas och det

26

^Kungl. Maj:ts proposition nr

216.

tekniska förfarandet vid valet bliva så invecklat, att felaktigheter i avsevärt

ökad utsträckning näppeligen skulle kunna undvikas vare sig vid själva valet

eller vid sammanräkningen av rösterna. Länsstyrelserna i Kalmar och Väster­

bottens län framföra liknande synpunkter. Den förra länsstyrelsen fram­

håller särskilt, att det knappast vore tillrådligt att anförtro utfärdandet av

identitetsbevis åt de personer som i promemorian föreslagits. Dessutom skulle

den okunnighet örn beteckningen å sitt hemvist, som väljare ofta ådagalade,

vålla tidsutdräkt och omgång vid bevisens utfärdande. Bristfälliga och fel­

aktiga uppgifter härvidlag komme också att vålla länsstyrelserna betydande

olägenheter vid den slutliga sammanräkningen. Länsstyrelsen i Västerbottens

län finner det föreslagna systemet allt för invecklat för att kunna locka till

någon allmännare användning. Därjämte skulle dess genomförande menligt

inverka på valförrättningarnas jämna fortgång. Nyssnämnda båda länsstyrelser

framhålla vidare som en betydande olägenhet av det föreslagna systemet att

resultatet av den preliminära sammanräkningen skulle komma att bliva mycket

osäkrare än nu och att den definitiva sammanräkningen måste förläggas av­

sevärt senare än vad nu är fallet. Överståthållarämbetet och länsstyrelsen

i Västerbottens län anse dessutom det vara en brist hos det föreslagna syste­

met att det icke väl låter sig anpassas å de kommunala valen. Slutligen må

nämnas, att även magistraterna i Kalmar och Skövde avstyrka förslaget såsom

menligt för valsäkerheten.

Av de myndigheter, som sålunda ställt sig direkt avvisande till förslaget,

har länsstyrelsen i Västerbottens län förordat att valdeltagandet i stället borde

underlättas genom en utvidgad användning av det nuvarande valsedelsför-

sändelseinstitutet. Även länsstyrelserna i Malmöhus och Älvsborgs län

ifrågasätta, utan att dock direkt avstyrka förslaget, huruvida icke ett under­

lättande av valdeltagandet närmast vore att söka i en utvidgning av valsedels-

försändelseinsti tutet.

Den av länsstyrelsen i Kalmar framhållna svårigheten att — på grund av

väljarnas ofta bristfälliga uppgifter angående det hemvist, varunder de äro

uppförda i röstlängden — med ledning av identitetsbevisen återfinna väljarna

i röstlängden har understrukits även av flera myndigheter, som i princip ställt

sig välvilliga till den föreslagna metoden. Fem länsstyrelser — nämligen

i Stockholms, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Väster­

norrlands län — ävensom magistraten i Lund föreslå, att till berörda olägen­

hets avhjälpande den föreslagna röstningsmetoden borde jämkas sålunda, afl

väljare för att få rösta i främmande valdistrikt skulle vara skyldig medhavt,

utdrag ur det egna valdistriktets röstlängd angående sin rösträtt. Länsstyrel­

sen i Kalmar län har också ansett att, därest en avvikelse från gällande ord­

ning skall ske, ett sjästern av nyssnämnda art bör tagas under övervägande.

I Finland medgives, såsom i 1933 års promemoria omtalas, vid riksdags­

mannaval rätt för väljare att med åberopande av röstlängdsutdrag angå­

ende sin rösträtt avgiva valsedel å annan ort än den, där han är i röst­

längden upptagen. Genom utrikesdepartementets försorg har från Finland

28

^Kungl. Maj:ts proposition nr

216.

utan anmärkning av de flesta myndigheterna, torde även enligt de sakkunnigas

mening kunna i huvudsak godkännas. De skäl, som anförts för den av åt­

skilliga myndigheter förordade jämkningen i förslaget därutinnan att väljare

vid röstning utom det egna valdistriktet skulle vara skyldig avlämna utdrag

ur röstlängden från detta valdistrikt, hava emellertid synts de sakkunniga

tungt vägande, varför en sådan ändring av metoden förordas. I övrigt torde

endast jämkningar av mindre vikt behöva företagas. De sakkunniga åter­

komma i det följande till en närmare motivering för de ändringar och jämk­

ningar, som synas böra göras i 1933 års förslag.

Avskaffande av valsedelsförsändelseinstitntet för yrkes- och tjänstemän

samt införande av möjlighet till röstavlämning före valet.

I fråga örn det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och

tjänstemän föreslogos i 1933 års promemoria, såsom förut omtalats, vissa

jämkningar, vilka direkt föranleddes av den ifrågasatta metoden med röst­

ning i främmande valdistrikt. De myndigheter, som yttrat sig angående de

sålunda föreslagna detaljändringarna, hava ej gjort någon erinran däremot.

Emellertid har riksdagen, såsom förut nämnts, ifrågasatt huruvida icke in­

stitutet, därest valdeltagandet på annat sätt kunde underlättas, borde begrän­

sas eller avskaffas för väljare inom riket.

De sakkunniga hava funnit anledning undersöka, örn icke vid en reform

beträffande valen till andra kammaren, vilken i varje fall måste beröra ifrå­

gavarande valsedelsförsändelseinstitut, detta skulle kunna helt avskaffas för

väljare såväl inom som utom riket och ersättas med andra röstningsformer,

vilka bättre tillgodosåge de speciella behov av rätt till röstning i särskild

ordning, som nämnda institut är avsett att fylla. På grund av det omständ­

liga och invecklade förfarandet är detta institut för väljarna föga använd­

bart och likväl för myndigheterna ganska betungande. Det har också fått

en synnerligen ringa praktisk betydelse. Endast omkring en promille av de

vid andrakammarvalen avgivna rösterna bruka insändas medelst valsedels-

försändelse av nu ifrågavarande slag. Icke vid något val hava de sålunda

insända rösterna inverkat på besättandet av något mandat. Vid 1932 års

val sjönk antalet försändelser med 16.7 % i förhållande till 1928 års val. I

regel har förekommit en kassation av 15—20 % av de avgivna rösterna. Åt­

skilliga av de hörda myndigheterna hava även framhållit, att institutet är

otillfredsställande, och de hava i regel ansett, att en utvidgning av detsamma

icke skulle vara ändamålsenlig, frånsett den förut berörda i 1933 års ut­

kast ifrågasatta detaljändringen. Vad angår i utlandet vistande röstberät­

tigade hava dock länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Blekinge län

ifrågasatt en utsträckning av rätten att rösta medelst valsedelsförsändelse.

Förstnämnda länsstyrelse anför, att ett underlättande av valdeltagandet för

utlandsvistande knappast skulle kunna ske på annat sätt.

Det synes emellertid som örn ifrågavarande institut, i den mån rätt till

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

sonal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägs­

företag eller vid post-, tull- eller lotsverket.

Det må anmärkas, att bland de nu nämnda tjänstegrupperna lantmilitärer,

järnvägsmän och postmän i regel torde hava tillfälle att i något valdistrikt

rösta å valdagen och sålunda endast i undantagsfall behöva rösta före valet.

I övrigt synes för nästan alla, som nu hava rätt till röstning genom valse-

delsförsändelse, den föreslagna rätten till röstning före valet vara en full­

god ersättning. Den enda mera betydande svårigheten vid det föreslagna

systemets tillämpning torde, såvitt de sakkunniga kunna finna, ligga i skyl­

digheten för väljarna att för röstningen anskaffa röstlängdsutdrag. Samma

synpunkter göra sig härvidlag gällande som vid röstning i främmande val­

distrikt; och få de sakkunniga angående detta spörsmål hänvisa till den när­

mare motiveringen för de upprättade lagutkasten. Emellertid må här fram­

hållas, att man torde kunna räkna med att partiorganisationerna skola läm­

na väljarna erforderligt bistånd för utdragens anskaffande, utan att det

därför behöver befaras att det nya institutet skall bliva ett medel för dessa

organisationer att utöva obehörig påtryckning på väljarna. Endast beträf­

fande personal å fartyg synes i någon nämnvärd utsträckning fall kunna

tänkas inträffa, då möjlighet att rösta skulle finnas med valsedelsförsän-

delseinstitutet men icke med de nu föreslagna röstningsformerna. Den teo­

retiskt försämrade möjlighet för denna grupp att rösta, som de föreslagna

omläggningarna sålunda skulle medföra, torde dock sakna praktisk bety­

delse. Ehuru statistiken icke direkt utvisar i vilken utsträckning perso­

nal å handels- och fiskefartyg insänt valsedelsförsändelse, kan man ur för­

delningen av de insända rösterna på partier och valkretsar med visshet säga,

att denna grupp endast i ringa utsträckning är representerad bland de i och

för sig så fåtaliga väljare som insänt godkända valsedlar. Sannolikt utgör

sjöfolk, som torde hava svårare än andra att iakttaga institutets formalia,

en större del av de väljare vilkas valsedlar kasserats. Är så förhållandet,

bestyrker detta endast institutets otjänlighet för denna grupps vidkomman­

de. Med den nu föreslagna anordningen med röstavlämningen före valet tor­

de däremot, som förut framhållits, någon större kassering av de avgivna

rösterna icke vara att befara. En rätt för sjöfolk att rösta före valet i den nu

föreslagna ordningen men utan företeende av röstlängdsutdrag skulle drabbas

av delvis samma anmärkningar som rätten att rösta med valsedelsförsändelse.

Då endast ett ringa antal röstberättigade genom en sådan anordning skulle

erhålla större möjlighet att rösta, torde i varje fall ett dylikt undantag från

den allmänna regeln ej kunna förordas.

Någon utsträckning av rätten att rösta före valet till andra än de yrkes-

och tjänstemän, som nu kunna rösta med valsedelsförsändelse, exempelvis

— såsom i Norge •— till ämbets- eller tjänstemän eller andra, som på grund

av offentliga åligganden äro förhindrade att valdagen komma tillstädes i

någon vallokal, hava de sakkunniga icke ansett sig böra förorda. Sådana

hinder för personlig inställelse vid någon valförrättning, som ej bero på ut­

landsvistelse eller yrkes- eller tjänsteutövning, finna de sakkunniga icke böra

ifrågakomma såsom grundande rätt till röstning före valet.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

där magistraten så beslutar, å närmast därförut infallande lördag. Dessutom

kan emellertid valet i viss kommun hållas å annan dag under tiden från och med

den 13 till och med den 30 september, örn kommunen så bestämmer. Vid an­

tagande av den kommunala vallagen år 1930 begärde emellertid riksdagen

utredning huruvida icke sistnämnda undantagsbestämmelse kunde upphä­

vas. Sådan utredning är numera verkställd av förre landshövdingen Hj.

L. Hammarskjöld (Yttrande och förslag angående revision av gällande

förordningar örn kommunalstyrelse i Stockholm m. m. Statens off. ut-

redn. 1933: 23). I detta betänkande föreslås att ifrågavarande bestämmelse

utgår ur lagen. Ett avskaffande av möjligheten att i stad hava valet å da­

gen före den allmänna valdagen har emellertid därvid icke ifrågasatts, ej hel­

ler ett borttagande av den nu medgivna möjligheten att utsträcka valförrätt­

ningen att pågå jämväl dagen närmast efter eller närmast före den allmänna

valdagen. Dessa möjligheter måste, frånsett den att utsträcka valet till da­

gen före den allmänna valdagen, även avskaffas, örn man önskar införa sy­

stemet vid landstingsmannavalen. Sådan ändring i bestämmelserna örn val­

dagen synes dock ej innebära större olägenhet än borttagande av möjligheten

att hava andrakammarval i städerna å dagen före den allmänna valdagen.

Införes det nya systemet för landstingsmannavalen torde emellertid starka

skäl tala för att det göres tillämpligt även å de val av elektorer för utseende

av första kammarens ledamöter, som hållas i städer vilka ej deltaga i lands­

ting. En väsentlig anledning till önskemålet att införa systemet beträffande

landstingsmannavalen torde vara den omständigheten att landstingsmännen

deltaga i utseendet av första kammarens ledamöter, vilket ger landstingsman­

navalen en politisk betydelse. Med hänsyn härtill synes det mindre följdrik­

tigt att icke samtidigt införa systemet vid båda dessa slag av val. Även ur

teknisk synpunkt synes man svårligen kunna undgå att, örn systemet införes

vid landstingsmannavalen, även införa det vid elektorsvalen samt förlägga

dessa val till samma dag som landstingsmannavalen. I annat fall skulle röst-

avlämning för landstingsmannavalen ej kunna ske i de städer, där sådana

val ej förrättas, och systemet skulle därigenom bliva synnerligen haltande.

Enligt gällande bestämmelser skola emellertid elektorsvalen förrättas sam­

ma dag som stadsfullmäktigevalen i staden, och någon ändring härutinnan

kan näppeligen ske. Även sistnämnda val skulle sålunda obligatoriskt för­

läggas till samma dag som landstingsmannavalen. Vad angår andra städer

än Stockholm, torde detta utan större svårighet eller olägenhet låta sig göra.

I Stockholm företagas valen icke som i andra städer under hösten för en val­

period omfattande följande fyra kalenderår utan förrättas i mars månad året

efter det, då kommunalval företagits i riket i övrigt, samt avse en fyraårs­

period från den 1 nästa april. En omläggning av valen och valperioden i

Stockholm till vad som gäller för riket i övrigt kan måhända ske utan nå­

gon egentlig olägenhet och torde på åtskilliga håll betraktas som önskvärd;

frågan kräver emellertid närmare undersökning. Änmärkas må, att i lands­

hövding Hammarskjölds förut omnämnda betänkande någon ändring på den­

na punkt icke föreslagits. I betänkandet framhålles att det ursprungliga skä-

34

Kungl.

Majlis proposition nr £16.

varande regler. Så skulle emellertid bliva förbållandet om systemet infördes

till årets kommunalval och andra kammaren icke dessförinnan upplöstes, enär

reformens genomförande beträffande andrakammarvalen fordrar grundlags­

ändring. Under alla omständigheter bör sålunda det nya systemet icke vinna

tillämpning vid de kommunala valen förrän år 1938. Det synes mindre lämp­

ligt att redan nu fastställa ändringar i kommunala vallagen, vilka icke skulle

tillämpas förrän örn fyra år. Med hänsyn härtill kan ej förordas att förslag

örn ändrade bestämmelser framlägges till årets riksdag beträffande de kom­

munala valen, utan synes frågan härom böra anstå.

Det nuvarande valsedelsförsändelsesystemet för yrkes- och tjänstemän synes

lämpligen böra bibehållas orubbat för de kommunala valens vidkommande i

avbidan på att frågan om underlättat deltagande i dessa val löses.

De sakkunnigas lagförslag.

Med utgångspunkt från vad ovan anförts beträffande valdeltagandets un­

derlättande vid andrakammarvalen hava de sakkunniga upprättat förslag

till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen ävensom verkställt omarbet­

ning av det i 1933 års promemoria intagna förslaget till ändringar i lagen örn

val till riksdagen. De sålunda utarbetade lagförslagen bifogas denna prome­

moria såsom Bilaga A.1

Vad angår § 24 riksdagsordningen torde paragrafens första sats kunna

ändras i överensstämmelse med vad år 1933 föreslogs sålunda, att föreskrift

meddelas, att rösträtt ej må utövas av annan valberättigad än den som, på sätt

i vallagen sägs, vid valförrättning personligen inställer sig. I paragrafens

senare del, som upptager undantagen från denna huvudregel, böra bestämmel­

serna örn det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och tjänste­

män utbytas mot bestämmelser örn röstavlämning före val. Härvidlag synes

det vara tillräckligt att föreskriva, att sådan valberättigad, som till följd av

vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att iakt­

taga personlig inställelse vid valförrättning, må, i den utsträckning och under

de villkor som stadgas i vallagen, före valet avgiva valsedel. Genom att så­

lunda överlämna den närmare regleringen av institutet åt vallagen öppnas möj­

lighet att utan grundlagsändring medgiva dess användande även åt andra

än de nu föreslagna kategorierna väljare, som av yrkes- eller tjänsteförplik­

telse äro hindrade att komma tillstädes vid någon valförrättning, därest sådant

i framtiden skulle finnas lämpligt.

Beträffande utformningen av förslaget till ändringar i vallagen hava de

sakkunniga, såsom förut i korthet nämnts, ansett 1933 års förslag böra jämkas

därhän, att innehav av röstlängdsutdrag skall fordras av väljare som röstar

i främmande valdistrikt. De skäl för en dylik jämkning, vilka framhållits i

1

Denna bilaga har här uteslutits. Den är likalydande med de vid propositionen fogade förlagen,

dock att i propositionen beträffande lagförslaget angående ändring i vallagen tillagts bestämmelse

rörande ikraftträdandet.

36

^Kungl. Maj:ts

proposition nr Z16.

Ett system utformat på nu antytt sätt torde icke komma att verka av­

skräckande på de röstberättigade utan bör kunna komma till användning då

ett verkligt behov av röstning i främmande valdistrikt föreligger. Det synes

icke vara för mycket begärt, att den som vill rösta i främmande valdistrikt

underkastar sig besväret att rekvirera röstlängdsutdrag. Besväret med an­

skaffande av röstlängdsutdrag torde emellertid hava den verkan, att ifråga­

varande röstningssätt icke användes i andra fall, än då verkligt behov före­

ligger. Detta måste anses som en bestämd fördel. Man torde sålunda vid

ett system med röstlängdsutdrag icke behöva, såsom ett par länsstyrelser för­

ordat, införa i övrigt ej önskvärda restriktioner för röstning i främmande val­

distrikt. I sådant hänseende hade bland annat föreslagits, att vid dylik röst­

ning skulle ske särskild prövning, huruvida behov därav förelåge i det sär­

skilda fallet. Det torde vara en fördel att icke behöva införa en dylik diskre-

tionär prövning.

Som ett betydelsefullt skäl mot ett system utan röstlängdsutdrag kan även

anföras, att det över huvud är otillfredsställande att införa en metod, örn vil­

ken man på förhand kan beräkna att den kommer att medföra en hög kassa-

tionsprocent av de avgivna rösterna. En omläggning av det i 1933 års pro­

memoria föreslagna systemet till ett system med röstlängdsutdrag medför

slutligen den fördelen att länsstyrelserna komma att besparas mycket arbete

och statsverket icke obetydliga kostnader.

Enligt de sakkunnigas förslag skola röstlängdsutdrag utfärdas på landet av

valnämndens ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar. Ut­

draget tecknas å blankett, som tillhandahålles av statsverket och vartill Ko­

nungen fastställer formulär. Därvid synes böra tillses att i utdraget utsat­

tes sida och rad i röstlängden samt den röstberättigades fullständiga namn,

titel eller yrke och hemvist ävensom födelseår. Över inkomna ansökningar

och utfärdade röstlängdsutdrag skall föras en förteckning enligt av Konungen

fastställt formulär. Utdrag kan erhållas antingen efter personlig framställ­

ning hos utdragsutfärdaren, därvid väljaren skall i förteckningen kvittera det­

samma, eller ock efter skriftlig rekvisition. Sådan kan inlämnas genom an­

nan person eller insändas med posten. Då väljarna icke alltid kunna beräk­

nas hava kännedom örn vem som utfärdar utdrag, bör det vara tillåtet att an­

sökningen insändes till kommunalnämndens ordförande i vederbörande lands­

kommun eller magistraten i stad; och skall i sådant fall ordföranden eller

magistraten ofördröjligen överlämna ansökningen till den som har att utfär­

da utdraget. I ändamål att underlätta för väljarna att vid skriftlig rekvisi­

tion lämna de upplysningar, som erfordras för deras återfinnande i röstläng­

den, synes det lämpligt att väljarna på statsverkets bekostnad tillhandahållas

blanketter för rekvisition; bestämmelser härom torde dock ej behöva införas

i lagen, och användande av blankett bör ej vara obligatoriskt, örn sökanden

icke kan återfinnas i röstlängden, synes vederbörande utdragsutfärdare böra

underrätta sökanden härom, varigenom eventuella missförstånd skulle kunna

uppklaras. Utdrag, som utfärdas på grund av rekvisition ingiven av annan

än sökanden, bör kunna utlämnas till ingivaren av rekvisitionen. Om så be-

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

valdistrikt. Visserligen blir förfarandet därigenom något mer komplicerat,

men ett icke ringa behov av möjlighet att rösta i dylik ordning torde finnas

och det synes ur enhetlighetens synpunkt riktigast att tillåta sådan röst­

ning.

Av flera myndigheter har anmärkts att gällande rätt uttolkas sålunda, att

röstning genom äkta make är tillåten även för det fall att makarna äro röst­

berättigade i skilda valdistrikt. 1933 års utkast har utgått från en motsatt

tolkning, vilken även synes vara den som bäst överensstämmer med nuvarande

lagbestämmelsers ordalydelse. Ifrågavarande myndigheter hava emellertid

förordat, att dylik röstning i enlighet med gällande praxis tillåtes även för

sådant fall. Enligt den kommunala vallagen är också en dylik ordning be­

träffande de kommunala valen uttryckligen medgiven. Det torde därför vara

lämpligast att nu även för andrakammarvalens vidkommande gällande praxis i

lagen befästes.

Vad angår den tekniska utformningen av röstning genom äkta make i främ­

mande valdistrikt har det synts lämpligast att fordra särskilt röstlängdsutdrag

för den make, för vilken röst avgives, och att sålunda icke medgiva ett gemen­

samt utdrag beträffande båda makarna. Å utdrag som utfärdas för gift kvinna

synes dock, till underlättande av bevisföringen örn mannens rösträtt, dennes

namn böra utsättas, därest det av röstlängden framgår vem han är och att

han har rösträtt.

Prövningen av frågan örn den make, som avlämnar valsedelsförsändelsen, har

rösträtt torde principiellt kunna göras fri men kommer naturligtvis i regel att

grundas på röstlängdsutdrag eller på röstlängden i avlämningsdistriktet. Tiden

inom vilken valsedelsförsändelsen skall vara anordnad föreslås ändrad därhän,

att den blir densamma som den, inom vilken röstavlämning före valet enligt den

i utkastet föreslagna ordningen skall kunna äga rum.

Bestämmelserna örn valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och tjänstemän

böra i enlighet med vad ovan sagts ersättas med bestämmelser örn röstavläm­

ning före valet på förut antytt sätt. Även i sina detaljer bör detta institut

i görligaste mån anknytas till det föreslagna institutet röstning i främmande

valdistrikt. För röstavlämning före valet bör sålunda fordras, att väljaren an­

skaffar röstlängdsutdrag av samma slag och på samma sätt som vid röstning

i främmande valdistrikt. Tiden, inom vilken röstavlämning må ske, torde

kunna sättas från och med trettionde dagen före valdagen samt inom riket

till och med dagen före valdagen och utom riket intill dess avgivna valsedlar

måste insändas för att hinna fram till fördelningsförrättningen hos Överståt­

hållarämbetet, vid vilken utomlands avgivna valsedlar skola fördelas. Den an­

givna tiden, då röstavlämning tidigast må ske, motsvarar ungefär den tid,

då valsedelsförsändelse för yrkes- och tjänstemän enligt gällande rätt tidigast

må anordnas. Med hänsyn till den tidpunkt, då partiernas vallistor bruka

vara bestämda, torde tiden för röstavlämningen icke böra utsträckas längre.

Vad angår de orter, där valsedelsavlämning före valet skall kunna äga

rum, synes detta av praktiska skäl inom riket icke lämpligen kunna anord­

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

ytterkuvert, vilket tillslutes och lägges i förvar under lås. Väljarens namn

med mera antecknas å en särskild förteckning. Röstning genom äkta make

bör kunna ske på. motsvarande sätt som vid valförrättning. Dock synes här­

för böra fordras, att den make som avlämnar valsedelsförsändelsen samtidigt

röstar själv.

Avlämnade ytterkuvert insändas i liknande ordning som gäller för insän­

dande av ytterkuvert vid den preliminära sammanräkningen i valdistrikten.

Kuverten och de personer, vilka enligt förteckningen avgivit valsedel, räknas

och deras antal upptages i ett protokoll. Kuverten läggas in i omslag, som för­

seglas. Omslag, protokoll och förteckning insändas från stad i riket till Ko­

nungens befallningshavande i länet och från utlandet till Överståthållar­

ämbetet. Har i stad inom riket icke någon valsedel avgivits i nu förevarande

ordning, skall meddelande därom insändas till länsstyrelsen.

När väljare före valet avlämnar valsedel i samma stad där han är upptagen

i röstlängden, kan det synas överflödigt att han skall uttaga röstlängsutdrag

och att hans röstning även i övrigt skall försiggå som örn han vore röst­

berättigad å annan ort. Det torde emellertid vara olämpligt att komplicera

saken genom ett särskilt förfarande för sådana väljare.

Enligt det nu föreliggande förslaget skall efter valet fördelning av inkomna

ytterkuvert ske vid särskild förrättning, varefter slutlig sammanräkning skall

företagas, allt i huvudsaklig överensstämmelse med 1933 års förslag. Ytter­

kuvert, som inkommit från röstmottagare, hos vilka röstavlämning före valet

ägt rum, skola därvid behandlas på enahanda sätt som de ytterkuvert, i vilka

inlagts valkuvert avgivna i främmande valdistrikt.

Eljest synes allenast så till vida ändring i 1933 års förslag och därmed i

gällande bestämmelser böra göras, att, med beaktande av ett utav magistraten

i Stockholm framställt förslag, tiden för den slutliga sammanräkningen icke

utsättes i själva valkungörelsen utan — i överensstämmelse med vad redan

nu gäller beträffande sammanräkning vid kommunalvalen och enligt föreva­

rande förslag skulle gälla beträffande fördelningsförrättningen — kungöras

särskilt. Det torde nämligen vara tillräckligt, örn kungörelse angående tiden

för sammanräkningen senast dagen förut anslås offentligen och införes i orts­

tidning. Härigenom kommer sammanräkningen icke att behöva uppskjutas

längre än nödigt är. Beträffande fördelningsförrättningen synes det vara till­

räckligt, örn kungörelse angående densamma senast dagen förut anslås offent­

ligen.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

340516