2

Kungl. Majlis proposition nr lQh.

forderlig teknisk utrustning, medan programmens anskaffning och utförande

överlämnats till den enskilda företagsamheten och anförtrotts ett för ändamå­

let bildat bolag, aktiebolaget Radiotjänst, i enlighet med en särskild överens­

kommelse mellan telegrafstyrelsen och bolaget.

Aktiebolaget Radiotjänsts bolagsordning. Enligt för bolaget gällande bo­

lagsordning skall bolagets aktiekapital utgöra lägst

100,000 kronor och högst

300,000 kronor. Aktie skall lyda å 100 kronor. Alla aktier medföra samma

rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

Aktiekapitalet uppgår för närvarande till 180,000 kronor. Av aktierna hava

alltsedan bolagets bildande två tredjedelar innehafts av svenska tidningsföre­

tag och organisationer inom den svenska pressen samt en tredjedel av företag

inom den svenska radioindustrien och radiohandeln.

Bolagets styrelse skall bestå av sju ledamöter med det antal suppleanter, som

bolagsstämman beslutar. Kungl. Maj:t äger utse två styrelseledamöter och

en suppleant för dem. övriga styrelseledamöter jämte suppleanter väljas å

bolagsstämma för ett år i sänder. Avgående styrelseledamot och suppleant kan

återväljas. Kungl. Maj :t äger att till ordförande i styrelsen förordna en av de

utav Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna. Styrelsen utser inom eller utom sig

en verkställande direktör. Styrelsen är beslutför, när fyra ledamöter äro

tillstädes.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola år­

ligen utses två revisorer jämte lika antal suppleanter. Kungl. Majit utser

den ene revisorn jämte suppleant för denne, medan den andre revisorn jämte

suppleant väljes å bolagsstämma.

Överenskommelsen mellan telegrafstyrelsen och aktiebolaget Radiotjänst.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 oktober 1924 träffade telegrafsty­

relsen den 27 november samma år med aktiebolaget Radiotjänst en överens­

kommelse angående rundradiorörelsens i Sverige ordnande. Efter det denna

överenskommelse undergått vissa jämkningar, träffades den

8 juni 1927 en ny

överenskommelse, vilken med däri sedermera vidtagna ändringar innehåller i

huvudsak följande.

Under överenskommelsens giltighetstid äger bolaget bedriva rundradiorörelse

i landet i enlighet med de villkor, som i överenskommelsen angivas. Styrelsen

ställer av densamma uppförda eller från enskilda övertagna rundradiostatio­

ner till bolagets disposition för rundradioändamål under cirka 3,600 timmar

per år och station. Stationerna underhållas av styrelsen, som ock anskaffar

och underhåller materiel för rundradioprogrammens upptagande. Styrelsen

har att tillse, att stationerna hållas i jämnhöjd med teknikens framsteg, samt att

för rundradiorörelsens utveckling och förkovran ombesörja försök och experi­

ment, allt i den mån styrelsen så prövar erforderligt och denna gren av tele­

grafverkets rörelse därtill lämnar tillgång. Bolaget åligger att anordna och be­

kosta rundradioprogrammen vid samtliga av styrelsen drivna rundradio­

stationer samt att, i den mån telegrafstyrelsen prövar så böra ske, bekosta

upptagningslokaler för varje dylik station jämte inredning. Tillstånd att

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 16h.

skolor och läroanstalter eller eljest för undervisningsändamål, ävensom för

spridande av statliga kungörelser och meddelanden samt för telegrafverkets

räkning. — överenskommelsen gäller numera, efter förlängning, intill utgången

av år 1935 samt förlänges, därest den icke minst sju månader före sagda tid­

punkt blivit från någondera sidan uppsagd, på ytterligare ett år och så allt

framgent. Nedlägger bolaget, efter överenskommelsens upphörande, rund­

radiorörelsens handhavande, är bolaget skyldigt dels att hembjuda styrelsen

till inlösen de möbler, musikinstrument och anordningar i övrigt, som anskaf­

fats för rörelsen, därvid -— örn icke godvillig överenskommelse kan träffas

angående storleken av lösenbeloppet — detsamma skall bestämmas av tre

värderingsman, valda på sätt gällande lag örn skiljemän föreskriver, dels att

utan särskilt vederlag på telegrafstyrelsen överlåta gällande hyreskontrakt

rörande bolagets upptagningslokaler, vilka kontrakt telegrafstyrelsen är plik­

tig att övertaga, i den mån de blivit av telegrafstyrelsen före tecknandet god­

kända, dels ock att omedelbart träda i likvidation, efter vars avslutande det

belopp, varmed bolagets tillgångar må överstiga summan av det inbetalade

aktiekapitalet jämte aktieägarnas utdelningsrätt och övriga skulder, inbetalas

till telegrafstyrelsen.

Privata rundradiostationer. Förutom de statliga stationerna, till antalet 11,

finnas i landet

20 mindre stationer, som tillkommit på enskilt initiativ för

att tillgodose lokala behov. Enligt berörda överenskommelse äga dessa sta­

tioner utan ersättning begagna sig av bolagets rundradioprogram. Telegraf­

styrelsen tillhandahåller de ledningar för programmens överförande till de

privata stationerna, som telegrafstyrelsen prövar erforderliga, samt bestrider

de kontanta bidrag till dessa stationers drift, som enligt av Kungl. Majit

fastställda grunder må komma att tillerkännas dem.

Programrådet. I enlighet med vad i omförmälda överenskommelse förut­

satts, fastställde Kungl. Majit den 12 december 1924 ett av bolaget fram­

lagt förslag till instruktion för programrådet. Denna ersattes den 15

oktober 1926 med en ännu gällande instruktion. Enligt denna har program­

rådet till uppgift att vara ett vid sidan av bolagets styrelse stående organ

för samtliga svenska rundradioprograms granskning och bedömande från all­

männa synpunkter. Det åligger emellertid icke rådet att taga direkt befatt­

ning med det löpande arbetet för programmens anordnande och sammansätt­

ning eller att bära ansvaret för programvalet. Programrådet skall utgöras

av högst nio ledamöter. Av dessa utser Kungl. Majit en, tillika ordförande,

samt en ledamot såsom representant för de enskilda sammanslutningar, som

med vederbörligt tillstånd driva privata rundradiostationer. Av övriga ledamö­

ter utses en av telegrafstyrelsen, en av musikaliska akademien, en av stadskol-

legiet i Stockholm samt en av folkbildningsförbundet och arbetarnes bildnings­

förbund. Återstående antal ledamöter utses av Kungl. Maj :t efter förslag av

programrådet. Styrelseledamot i bolaget eller suppleant för sådan må ej

vara ledamot av programrådet. Bolagets verkställande direktör och program­

chef böra och styrelsens ledamöter och suppleanter äro berättigade bevista

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 16b.

ningsinstitut av olika slag, kyrkosamfund, ideella sammanslutningar, organ

för nyhetstjänst, väderlekstjänst, institutioner för lantbruk, fiske och andra

näringar samt för filantropiska ändamål — så att klarhet skapades beträf­

fande ömsesidiga skyldigheter och rättigheter. Även för rundradions förhål­

lande till politiken syntes i detta sammanhang riktlinjer böra uppdragas,

åsyftande att säkerställa på samma gång rundradions politiska opartiskhet

och oberoende av politiska maktkonstellationer. Vid en utredning beträffande

rundradioverksamheten borde uppmärksamhet jämväl ägnas åt motsvarande

förhållanden i andra länder och de erfarenheter, som där vunnits.

Frågan örn igångsättande av en utredning i sagda ämne upptogs i statsråd

den 26 juni 1933. Efter en redogörelse för innehållet i riksdagens skrivelse

uttalade jag, att jag i allt väsentligt kunde giva min anslutning till de syn­

punkter, som framförts i det i densamma åberopade utskottsutlåtandet; och

anförde jag vidare:

Rundradion har undergått en utveckling och nått en betydelse, som knappast

kunde anas, då dess verksamhet för tio år sedan började. Från att ursprung­

ligen hava huvudsakligen syftat till att skänka kulturell förströelse har rund­

radion numera kommit att även bliva ett mäktigt medel till folkupplysningens

och undervisningens främjande. Rundradion har, såsom utskottet framhåller,

vuxit upp till en betydande samhällsangelägenhet. Det är då också naturligt,

att denna verksamhet inom breda lager kommit att omfattas med ett synner­

ligen livligt intresse och att tid efter annan från skilda håll önskemål i olika

riktningar uttalas. Även om rundradions handhavande i stort sett icke kan

sägas hava med för närvarande föreliggande utgångspunkter i och för sig

givit anledning till mera vägande erinringar, synes det dock uppenbart att

efter den tidsperiod, som nu förflutit, och med den omfattning och betydelse,

som rundradioverksamheten fått, förhållandena utvecklat sig därhän, att grun­

dad anledning finnes för vidtagande av en ingående undersökning ur skilda

synpunkter beträffande denna verksamhet. Och i betraktande av den ställ­

ning, rundradion kommit att intaga, synes det också naturligt, att en dylik,

allsidig och förutsättningslös utredning ytterst bör lända till klarläggande av

frågan, huruvida och på vad sätt staten bör beredas ökat inflytande över

denna verksamhet.

I förberörda utskottsutlåtande hava framhållits ett flertal viktiga spörsmål av

kulturell och även av ekonomisk natur, som vid en sådan utredning böra skär­

skådas. Till följd av ämnets beskaffenhet lärer det först under arbetets gång

bliva möjligt att närmare bestämma de olika detaljfrågor, som vid en utred­

ning kunna påkalla omprövning. I betraktande härav och då nämnda ut­

låtande synes angiva det väsentliga av vad som i samband med en utred­

ning kan och bör upptagas till behandling, torde några ytterligare synpunk­

ter i sådant avseende icke behöva framhållas. Med hänsyn till den förelig­

gande uppgiftens detaljrikedom vill jag emellertid framhålla angelägenheten

av att utredningsarbetet redan från början så långt möjligt systematiseras för

ernående av erforderlig översikt av arbetsuppgiften och vinnande av plan­

mässighet vid dess genomförande samt därmed begränsning av den för ut­

redningen erforderliga tiden. Givetvis bör icke ledningen för rundradioverk­

samheten till följd av en dylik utrednings igångsättande eller i väntan på dess

slutförande försumma att tillgodogöra sig resultaten av den fortgående ut­

vecklingen på detta område.

I enlighet med min hemställan beslöt Kungl. Maj :t bemyndiga chefen för

kommunikationsdepartementet att tillkalla fem personer för att inom departe­

Kungl. Maj:ts proposition nr 16h.

7

mentet, med beaktande av vad jag till statsrådsprotokollet anfört, biträda med

verkställande av en allsidig utredning beträffande rundradioverksamheten, om­

fattande även frågan huruvida och på vad sätt staten borde beredas ökat in­

flytande över denna verksamhet.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade jag sistnämnda dag såsom ut­

redningsmän ledamoten av riksdagens första kammare och dess förste vice

talman, läroverksadjunkten Olof Olsson, byråchefen i telegrafstyrelsen S.

Ljungqvist, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören G. A.

Nyblom, verkställande direktören i aktiebolaget Radiotjänst, majoren G. F. A.

Reuterswärd samt ledamoten av riksdagens första kammare, överläraren, nu­

mera undervisningsrådet R. Wagnsson. Tillika uppdrog jag åt Olsson att i

egenskap av ordförande leda utredningsmännens arbete.

Utredningsmännens betänkande.

I ett den 30 december 1934 avlämnat betänkande (statens off. utredn. 1935:

10) hava utredningsmännen, vilka antagit benämningen rundradioutredningen,

framlagt resultatet av den i anledning av berörda uppdrag verkställda utred­

ningen. Vid betänkandet hava såsom bilagor fogats särskilda redogörelser dels

för rundradion i Sverige och i vissa främmande länder, dels för beräknings-

principer rörande ersättning för disposition av riksledningar vid överföring

av radioprogram, dels ock för telegrafstyrelsens verksamhet för radiostörningars

bekämpande 1925—1934 ävensom åtskilliga grafiska framställningar (kart­

bilagor) . Med hänvisning i fråga örn detaljerna till betänkandet torde jag här

få lämna en översikt av dess innehåll. Därvid ber jag att få anmärka, att i

nyssnämnda redogörelse för rundradion i Sverige och i vissa främmande län­

der lämnats en framställning rörande de åtgärder, som med avseende å rund­

radion vidtagits av statsmakterna (sid. 91—110; jfr sid. 71—78). I omför-

mälda redogörelse hava intagits bolagsordningen för aktiebolaget Radiotjänst

(sid.

97-—100), överenskommelsen mellan telegrafstyrelsen och bolaget (sid.

91—97) samt instruktionen och arbetsordningen för programrådet (sid.

100—

103), vilka handlingars innehåll jag inledningsvis i korthet återgivit.

Utredningsmännen hava till en början redogjort för rundradions utbredning

(sid. 7—14). Därutinnan har erinrats örn att i omförmälda riksdagsskrivelse

framhållits, att undersökning borde företagas till utrönande av vilka möjlig­

heter, som förefunnes att bättre tillgodose vissa avlägsna landsändars önske­

mål i fråga om utsändarstationer. Utredningsmännen finna, att en utbygg­

nad av det nuvarande stationsnätet med större stationer — på sätt redan pla­

nerats inom telegrafstyrelsen — skulle medföra verkliga fördelar. Jämväl

har förordats linjeradiodrift, som telegrafstyrelsen på försök anordnat i Tor­

nedalen och även hade för avsikt att annorstädes anordna. Utredningsmännen

hava ock uttalat sin anslutning till tanken att inlänka avlägset boende obe­

medlade i radions kulturkrets och för den skull tillstyrkt, att. medel i begrän­

sad utsträckning ställdes till telegrafstyrelsens förfogande i angivna syfte.

Under hänvisning till att rundradions framtida utbyggande vore beroende av

teknikens utveckling hava utredningsmännen framhållit angelägenheten av att

telegrafstyrelsen finge erforderliga medel till sitt förfogande; därvid fram-

8

Kungl. Majlis proposition nr 164.

stöde det såsom en angelägenhet av vikt, att den personal, som ombesörjde det

tekniska arbetet för rundradion, bereddes den ställning och därmed de förmåner,

som motiverades av deras betydelsefulla insats.

I fråga örn programmet hava utredningsmännen — under hänvisning till

att detsamma dag för dag måste växla och att radioledningen måste hava

fria händer att forma programmet efter de skiftande förhållandena — an­

sett det icke vara till någon båtnad, därest de sökte fastställa regler och an­

visningar för programmets sammansättning. Utredningsmännen hava emel­

lertid dröjt vid några principiella spörsmål och bland annat framhållit (sid.

15 16) angelägenheten av att, då rundradions primära uppgift otvivelaktigt

vore att skänka god underhållning och förströelse, rundradion sattes i stånd

att fullgöra denna uppgift utan att vara beroende av den florerande nöjesindu-

strien med dess anpassning efter en vulgär publiksmak. Just mot bakgrunden

av denna nöjesindustri vore det intet mindre än en kulturgärning att skapa en

fullgod radiounderhållning; detta skulle emellertid säkerligen draga bety­

dande kostnader.

Rörande den organisation, som har att sammanställa och effektuera rund­

radions ^program, hava utredningsmännen förordat vissa ändringar. Det fö­

reslås salunda, att den verkställande direktören helanställes, då, enligt vad det

visat sig, den högsta ledningen av programorganisationen måste i alla avseen­

den ligga i hans händer (sid. 23). Vidare föreslås sådan ändring av bolagets

nuvarande landsortsorganisation, att de lokala programkommittéerna avveck­

las och att bolagets ombudsorganisation avsevärt utvecklas (sid. 24—26).

Rörande utredningsmännens uppfattning om rundradions i omförmälda ut­

skottsutlåtande berörda förhållande till andra statliga och privata organisatio-

neJ) vilkas arbete i en eller annan form tillgodogöres rundradioprogrammet,

må hänvisas till betänkandet (sid. 26—27). Dit torde ock få hänvisas i fråga

om utredningsmännens ståndpunkt till vad i sagda utlåtande anförts rörande

möjligheten att genom rundradions organisation skapa garantier för att berät­

tigade kulturella önskemål och folkupplysningssynpunkter bleve beaktade och

att på samma gång hänsyn toges till befogade önskemål från de breda lagren

av Sveriges jordbrukarbefolkning och arbetare (sid. 27; jfr sid. 16—18).

Vad angår programrådet hava utredningsmännen uttalat (sid.

27—30), att det i fortsättningen näppeligen förelåge behov av en korporation

av rådets nuvarande karaktär. Däremot borde de allmänna riktlinjer, efter

vilka radions verksamhet bedreves, tid efter annan skärskådas av omdömesgillt

folk. En sådan mera allmän omprövning borde dock icke företagas allt för

ofta. Utredningsmännen vore därför av den uppfattningen, att programrådet

borde ombildas till en något större församling, benämnd radioråd eller radio­

nämnd. Denna borde minst en gång årligen pröva, huruvida programverk­

samheten i stort sett handhafts i enlighet med gällande föreskrifter. Rådet

(nämnden) borde utses av Kungl. Majit för koncessionstiden och medlemsanta­

let borde icke överstiga femton.

Under rubriken »Speciella frågor» hava utredningsmännen sammanfört åt­

skilliga spörsmål, som alla beröra radioprogrammet. Under hänvisning i öv­

rigt till utredningsmännens framställning härutinnan må här allenast omnäm­

nas följande.

Utredningsmännen framhålla, att inom radioprogrammet ett utrymme ägnas

åt framförande av dramatiska arbeten, som har få motstycken i främmande

länder. Denna avdelning av programmet, radioteatern, borde beredas

10

Kungl. Maj:ts proposition nr lQh.

Utredningsmännen hava närmare _ redogjort för rundradioverksamhetens

ekonomiska förhållanden. Efter en erinran att densamma i vårt land finansie­

ras genom de licensavgifter, som erläggas för rätten att innehava radiomottag-

ningsapparater, hava utredningsmännen lämnat en översikt över intäkten av

dessa avgifter samt deras användning (sid. 55—56, 69). Det framgår där­

av, att licensavgiften, sorn under verksamhetens första år var

12 kronor, där­

efter utgått med

10 kronor, att licenserna stigit från 39,808 i början av år

1925 till 666,368 vid 1933 års utgång samt beräknats vid slutet av år 1934

uppgå till omkring 730,000, att under åren 1925—1933 inkomsterna av li­

censmedel uppgått till ett sammanlagt belopp av 36,678,078 kronor, inne­

bärande en stegring från 1,352,050 kronor år 1925 till 6,483,467 kronor

år 1933, att av dessa medel telegrafstyrelsen för den tekniska organisatio­

nen använt 13,392,452 kronor — innebärande en ökning från 457,726 kronor

år 1925 till 2,028,040 kronor år 1933 — samt till förnyelsefonden avsatt

2,282,138 kronor, eller tillsammans 15,674,680 kronor, utgörande cirka 42 pro­

cent av samtliga licensmedel, att under åren 1925—1933 till bolaget överläm­

nats sammanlagt 11,598,838 kronor, vilken medelstilldelning — innebärande en

ökning från 513,815 kronor år 1925 till 1,829,230 år 1933 — i procent av samt­

liga licensmedel utgör: 38 procent år 1925, 33 procent för ett vart av åren 1926

—1929, 32.9^procent år 1930, 31.4 procent år 1931, 30.1 procent år 1932 samt

28.2 procent år 1933 samt att telegrafstyrelsen under åren 1925—1933 till stats­

verket överlämnat ett överskott örn inalles 9,292,670 kronor, vilket belopp —

däri ingår ränta å det i radionätet investerade kapitalet — utgör en ökning från

265,820 kronor år 1925 till 2,206,638 kronor år 1933, då överskottsandelen ut­

gjorde cirka 34 procent av de sammanlagda licensmedlen; för anläggning av

radiostationer har under åren 1925—1933 av kapitalökningsmedel disponerats

inalles 2,097,800 kronor.

I fråga om huru kostnaderna för den tekniska organisationen fördela sig må

hänvisas till betänkandet (sid. 56—59).

Utredningsmännen hava — med förmälan att s. k. fria licenser hittills i viss

omfattning utgått till obemedlade blinda, vilka licensers antal emellertid icke

vid någon tidpunkt må överstiga 2,500 — föreslagit utsträckning av denna

förmån jämväl till andra invalidkategorier än blinda. Det kunde antagas att

vid genomförande av berörda förslag de fria licensernas antal efter tre år stigit

till cirka 50,000. Kostnaderna för dessa licenser syntes böra utgå ur den år­

liga licensintäkten (sid. 59—60; jfr sid. 64—65). Någon säker beräkning i

vad mån avgiftsbelagda licenser därigenom skulle bortfalla, hade självfallet

icke kunnat göras.

Med° avseende å den ekonomiska ram, inom vilket bolaget haft att röra

sig, må här, under hänvisning i övrigt till betänkandet (sid. 60—64), anmär­

kas allenast att enligt utredningsmännens uppfattning en årlig kostnadsökning

för programverksamheten ofrånkomligen vore att motse till följd av dess starka

utveckling.

_ Med beaktande härav och med utgångspunkt från bolagets inkomster och ut­

gifter under femårsperioden 1930—1934 hava utredningsmännen gjort en över­

slagsberäkning av intäkterna av licenser ävensom av utgifterna för »program­

tjänsten» under treårsperiden 1936—1938; utredningsmännen hava därvid

förutsatt, att av dem framlagda förslag rörande rundradioverksamhetens ord­

nande skulle genomföras från och med år 1936.

Utredningsmännen hava beräknat, att medellicenstalet — utöver de s. k.

fria licenserna — skulle för angivna period utvisa en stegring till 800,000 år

1936, 840,000 år 1937 samt 880,000 år 1938.

I fråga örn utgifterna till »programtjänsten» hava utredningsmännen gjort

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

des med 100,000 kronor örn året. Dessa kostnader skulle — alltjämt från­

sett avgiften till Stim — uppgå till: 1,470,000 kronor år 1936, 1,570,000 kro­

nor år 1937 samt 1,670,000 kronor år 1938.

Med hänsyn till nu atergivna beräkningar bör således, anföra utrednings­

männen, medelstilldelningen täcka följande utgifter (sid.

68):

Den andel av licensmedlen, som enligt dessa beräkningar bör komma pro­

gramverksamheten till godo under perioden 1936—1938, utgör per licens och

år 3 kronor 30 öre, beräknad efter medellicenstalet för året. Enligt utred­

ningsmännens åsikt är det nödvändigt, att bolaget, för att kunna sköta pro­

gramverksamheten efter av utredningsmännen förordade riktlinjer, erhåller

en medelstilldelning för ar 1935 efter samma grunder som föreslagits för

sagda period.

Utredningsmännen hava (sid 69—70) givit uttryck åt den uppfattningen,

att licensinkomsterna i sa stor utsträckning som möjligt borde gå till rund­

radiorörelsen. Då emellertid densamma vore baserad på ett statligt monopol,

syntes — enligt utredningsmännens flertal — staten med en viss rätt kunna

göra anspråk på någon ersättning för att detta monopol ställdes till radio-

lyssnarnas förfogande. Denna kunde lämpligen givas formen av en mono-

p o

1 a v g i f t, som emellertid borde begränsas till ett belopp per licensavgift,

understigande en krona. Det överskott av licensmedel, som i övrigt kunde

uppkomma, borde överföras till en särskild reservfond, vars upp­

gift skulle vara att befrämja rundradions vidare utveckling. Anslag ur fon­

den borde utgå endast efter Kungl. Maj :ts prövning.

I fråga om organisationsformen för rundradioverksamheten hava utrednings­

männens flertal (sid. 78—81), under erinran att denna verksamhet helt na­

turligt icke kunde få bedrivas utan statlig kontroll, uttalat, att staten ensam

borde bära ansvaret för ^ verksamheten. Att centralisera densamma i ett

enda företag, omfattande saväl den tekniska delen som programverksamheten,

borde emellertid icke ske. Telegrafstyrelsen, som på ett tillfredsställande sätt

skött sm anpart av rörelsen, borde alltjämt handhava denna. Vad åter an­

ninge programverksamheten hade denna visserligen på ett berömvärt sätt om-

händerhafts av bolaget, men principiella skäl talade för att densamma, som

på grund av dess^ kulturella och folkuppfostrande betydelse i eminent grad

mäste betraktas såsom en statens angelägenhet, övertoges av staten; det en­

skilda intresset hörde icke där hemma. Vid övervägande av den form, i vilken

staten borde bedriva denna verksamhet, ville det visserligen synas, att en

kungavald styrelse, som övertogeden samma, vore den organisationsform, som

lage närmast till hands; efter riksdagens hörande skulle Kungl. Ma,j:t för

sådant fall meddela bestämmelser angående styrelsens organisation och verk­

samhet. Men då bolagsformen vore enklare och erbjöde samma fördelar, hade

denna form föredragits. Det föresloges därför, att ett aktiebolag bildades av

staten i syfte att övertaga programverksamheten; koncession därå borde givas

för sex ar.. Da aktiekapitalets storlek icke spelade någon roll, syntes detsam-

ma kunna inskränkas till det lägsta i lag medgivna, eller 5,000 kronor. Be­

träffande aktieägarnas antal, som lagligen ej finge understiga fem, borde i

bolagsordningen stadgas, att aktierna endast finge tillhöra — förutom sta­

Organisationskostnader . . .

Egentliga programkostnader

Avgift till Stim................

1936

1937

1938

879.000

929,000

969,000

1,470,000

1,570 000

1,670,000

216.000

227,000

238,000

Summa kronor 2.565,000

2,726,000

2,877,000

14

Kungl. Maj:ts proposition nr lQh.

De principiella skäl, som utredningsmännens flertal anfört till stöd för sitt

förslag, kunna icke tillmätas den betydelse, att statsinflytandet bör helt ut­

tränga den nuvarande ledningen. Reservanterna hava enligt styrelsens åsikt

framlagt synnerligen tungt vägande och övertygande skäl för ett bibehållande

av det nuvarande bolaget med ett förstärkt statsinflytande, varigenom åt rund­

radiorörelsen skulle bevaras dess fond av erfarenhet och i övrigt värden, som

man ej bör endast av principiella skäl avhända sig.

Det saknar ej sitt intresse att här erinra örn att luftfartssakkunniga i sitt

nyligen avgivna betänkande rörande organisationen av den framtida luftfar­

ten (statens off. utredn. 1934: 48') förordat en ombildning av aktiebolaget

Äerotransport, vilket hittills handhaft densamma, och som skäl mot ett helt

statligt företag framhållit praktiska och lämplighetssynpunkter, under det att

rundradioutredningens majoritet med bortseende från alla dylika synpunkter

åberopat principiella skäl för ett diametralt motsatt ställningstagande.

Styrelsen finner reservanternas förslag innebära en lösning av frågan örn ett

ökat statsinflytande över rundradion, som borde tillgodose de mest långt gå­

ende krav i detta avseende, och vill, därest en ändring i den nuvarande ord­

ningen skall ske, tillstyrka att förhandling med det nuvarande bolaget kom­

mer till stånd för ernående av en överenskommelse, genom vilken åt rundradio­

verksamheten kunde bevaras de fördelar, som enligt styrelsens mening ligga

däri att bolaget, om än i förändrad sammansättning, får fullfölja sitt hittills

framgångsrika arbete.

Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang framhållit, att vad den nuva­

rande bolagsstyrelsen utfört mindre vore förvaltningen av bolagets aktiekapi­

tal än förvaltandet av de licensmedel, som ställts till bolagets förfogande; bo­

lagets styrelse hade utfört det arbete i rundradions och allmänhetens tjänst,

som utredningsmännen betecknat såsom berömvärt.

Statskontoret yttrar:

Såvitt statskontoret kan finna, måste det väsentliga vid bedömandet av frå­

gan om programverksamhetens handhavande vara, huruvida staten bör till­

försäkras det avgörande inflytandet över den organisation, som skall hand­

hava denna verksamhet. I detta hänseende delar statskontoret utrednings­

männens enhälligt uttalade, örn ock på skilda motiv grundade mening, att —

i motsats tällevad nu är fallet —- staten bör erhålla ett dylikt utslagsgivande

inflytande på programverksamheten. Statskontoret vill erinra därom, att,

då det gällt organisationen av andra statliga monopolföretag, man icke ansett

sig böra utesluta det enskilda initiativet och intresset från att göra sig gäl­

lande, utan nöjt sig med att tillse, att staten erhållit bestämmanderätten. Även

i detta fall torde likartade synpunkter kunna göras gällande, och detta med

en särskild styrka, enär programverksamheten redan under åtskilliga år och,

såvitt av utredningen framgår, med i stort sett gott resultat handhafts av ett

monopolbolag, vars ledning på detta område torde hava förvärvat en icke

ringa erfarenhet. Värdet av att under sådana förhållanden gå längre än att

tillförsäkra staten avgörandet i fråga örn det nuvarande bolagets ledning och

verksamhet synes kunna dragas i tvivelsmål. Några skäl annat än av prin­

cipiell art hava heller icke av utredningsmännens majoritet anförts för åt­

gärden att skapa en ny programorganisation, vilande på helt statlig grund.

Statskontoret mäste därför finna, att man ■— åtminstone i avvaktan på vin­

nande av ytterligare erfarenhet — bör stanna vid att staten inom aktiebola­

get Radiotjänst erhåller avgörande inflytande och att den erfarenhet, som

finnes inom bolagets ledning, pa bästa sätt tillvaratages. De intressen, som

nu uppbära bolaget, torde även framdeles böra beredas möjlighet att medverka

vid handhavandet av programverksamheten. Statskontoret anser sig alltså

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

bindelser med dagspressen har givetvis i hög grad befordrat den för lyss­

narna gynnsamma utveckling, som ägt rum i detta hänseende.

Under hänvisning till det ovanstående, anser sig styrelsen böra uttala, att

en förändring av rundradions ledning icke är betingad av den praktiska erfa­

renhet, som hittills vunnits, och att en sådan därför icke kan av styrelsen till­

styrkas.

Programrådet uttalar, att den sunda, naturliga utveckling, som rundradion

uppvisat i Sverige, icke bör äventyras genom den av utredningsmännens fler­

tal föreslagna, radikala omorganisationen, vars behövlighet eller nyttighet icke

på något sätt påvisats men örn vars lämplighet för tillgodoseendet av det all­

männas och de enskildas samfällda intressen i detta fall starka tvivel kunna

finnas. Programrådet anför vidare:

Däremot torde nu tiden vara inne att skaffa en bredare bas för det centrala

programorganet. Detta synes lämpligast kunna ske genom att enligt reser­

vanternas förslag utvidga styrelsen till nio personer, därav sex skulle till­

sättas av Kungl. Maj:t. Genom en sådan påbyggnad vunnes dels att den så

viktiga kontinuiteten med den hittills samlade erfarenheten bibehölles, dels

att Kungl. Maj:t bleve i tillfälle att åt verksamhetens ledning tillförsäkra en

utan tvivel välbehövlig större allsidighet i dess sammansättning.

Det .må tilläggas att genom en sådan utvidgning av styrelsen den redan

befintliga statskontrollen skulle förstärkas i en grad som det för närvarande

icke synes tillrådligt att överskrida. Å andra sidan skulle genom denna mindre

ingripande förändring uppnås en ordning, varigenom programtjänsten fort­

farande kunde utföras under fria och jämförelsevis obundna former med en

styrelse, vilken så långt som möjligt stöde i kontakt med för rundradions

sunda utveckling intresserade kretsar i landet.

I anslutning till förslaget örn bildandet av ett statligt bolag och dettas sam­

arbete med telegrafstyrelsen har telegrafstyrelsen yttrat:

Samarbetet mellan telegrafstyrelsen och aktiebolaget Radiotjänst har hit­

tills varit reglerat av en mellan dem upprättad och av Kungl. Majit godkänd

överenskommelse örn rundradioverksamhetens handhavande, och en av de utav

Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets styrelse har representerat den

avdelning inom telegrafstyrelsen, som haft den tekniska delen av rundradion

örn hand. Telegrafstyrelsen vill vitsorda, att den nuvarande organisationen

fungerat utan störande slitningar, men också betona, att nyss angivna båda

omständigheter varit de mest bidragande orsakerna härtill.

Utredningsmännens flertal förbigår frågan om en personlig kontakt mellan

de båda företag, som gemensamt skola handhava rundradion, och i stället för

den överenskommelse, som hittills reglerat samarbetet, har endast antytts, att

de reglerande bestämmelser, som skulle beröra programbolaget, borde innefat­

tas i ett avtal mellan detta och staten, under det att de bestämmelser, som skulle

avse telegrafstyrelsen, borde meddelas denna styrelse av Kungl. Maj:t.

Telegrafstyrelsen finner, att en sådan organisation skulle vålla olägenheter

och omgång i samarbetet och i varje fall icke främja detsamma. Telegraf­

styrelsen måste därför, för att kunna förorda förslaget om fortsatt uppdel­

ning av rundradioverksamheten, påfordra, att såsom hittills alla bestämmelser

rörande rundradions handhavande skola innefattas i en mellan telegrafstyrelsen

och programbolaget träffad överenskommelse, som skall vara underkastad god­

kännande från Kungl. Maj :ts sida -—- liksom telegrafstyrelsens övriga ämbets-

åtgärder, i kommunikationsdepartementet — samt att en av bolagsstyrelsens

medlemmar av Kungl. Majit utses efter förslag av telegrafstyrelsen. Telegraf­

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

Förslaget om en monopolavgift har däremot mött gensagor.

I sistberörda avseende anför telegrafstyrelsen:

Detta förslag skulle innebära, att rundradion gjordes till föremål för en di­

rekt beskattning. Och förslaget synes uppbäras av den åsikten, att monopolav­

giften alltid skulle kunna utgå inom ramen för den nuvarande licensavgiften;

det antydes till och med att denna skulle kunna nedsättas.

Telegrafstyrelsen är, i likhet med reservanten herr Ljungqvist, av den upp­

fattningen att hela den nuvarande licensavgiften kan komma att bliva behövlig

för rundradions egna behov. Utöver de ökade medel, som krävas för utbygg­

naden av radionätet och för vad utredningsmännen i övrigt föreslagit, anmäla

sig, med den snabba utveckling, vari rundradion är stadd, ständigt nya krav.

Så kommer exempelvis lösningen av störningsfrågan att kräva medel, och radio­

byråns avdelning för undersökningar torde förr eller senare behöva utökas med

en rent vetenskaplig institution för radioforskning, vilken också kommer att

draga betydande kostnader. Vad televisionen kommer att betyda i ekonomiskt

avseende för rundradion är ännu för tidigt att yttra sig om.

Har en gång skattskyldigheten och skattebeloppet fastslagits, torde det möta

svårigheter att få skatten sänkt eller borttagen, och följden bleve då, att licens­

avgiften, till rörelsens stora skada, måste höjas.

Telegrafstyrelsen avstyrker därför förslaget örn monopolavgift men har

intet att erinra emot, örn statsmakterna skulle anse sig böra och kunna utöver

de nuvarande avsättningarna till telegrafverkets förnyelsefond jämväl avsätta

viss del av rörelsens överskottsmedel till en ytterligare reservfond för att säker­

ställa rundradiorörelsen i framtiden.

Ej heller statskontoret finner sig kunna tillråda införandet av en monopolav­

gift; i avvaktan på erfarenhet rörande det framtida behovet av medel för rund­

radioverksamheten synas nu tillämpade grunder för licensmedlens fördelning

böra fortfarande få gälla.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst förklarar sig i förevarande hänseende

helt biträda den ståndpunkt, som intagits av herr Ljungqvist.

Förutom nu berörda uttalanden av mera allmän innebörd hava i yttrandena

framställts erinringar beträffande skilda detaljer i utredningsmännens förslag.

Med avseende å förslaget örn det nuvarande programrådets ombildning har

telegrafstyrelsen förklarat sig intet hava att erinra däremot; i det föreslagna

radiorådet borde emellertid insättas jämväl en representant för telegrafstyrel­

sen, enär rådets arbete och kritik helt visst komme att röra sig jämväl på gräns­

markerna mellan telegrafstyrelsens och programbolagets arbetsuppgifter och

en sådan representant dessutom säkerligen skulle i många fall vara rådet till

god hjälp i dess arbete.

Programrådet anför i denna del, att rådets namn ursprungligen valts med

hänsyn till att rådet tänkts komma att taga direkt befattning med program­

mens utformning. Det visade sig emellertid snart, att detta vore praktiskt

ogörligt och att den aktuella utformningen av programmen måste helt och

hållet tillkomma programledningen. Programrådet fortsätter:

Rådet har visserligen, alltefter som programapparaten utvecklats och specia­

liserats, fått allt mindre anledning att under sill eftergranskning eller med an­

ledning av klagomål syssla med programdetaljer. Emellertid synas utrednings­

männen dock hava underskattat värdet av denna funktion, vilket kan vara för­

klarligt, enär rådets årsredogörelser eller protokoll icke kunna upplysa örn det

20

Kungl. Mai lis proposition nr 16k.

Departe­

ments­

chefen.

därutinnan förordat, att fördelningen verkställdes av telegrafstyrelsen efter

folkskoleinspektörernas hörande.

Statskontoret har uttalat, att ehuru telegrafverkets hittillsvarande verksam­

het med utfärdandet av licenser och uppbörden av licensavgifter icke syntes

giva anledning till framställande av några ändringsförslag, det dock förefölle

som om de utgiftsbelopp, telegrafverket beräknade för licensrörelsens handha-

vande, vore större än som borde vara behövligt. Tillika har statskontoret ifrå­

gasatt, örn icke de inkomster, som i form av viss andel i licensavgifterna till­

fördes Stim, borde på lämpligt sätt maximeras, enär dessa inkomster med radio­

verksamhetens fortgående utveckling syntes tendera att bliva större än rim­

ligt vore.

Såsom förut nämnts hava utredningsmännen föreslagit utsträckning av för­

månen av s. k. fria licenser jämväl till andra invalidkategorier än blinda. I

samband därmed torde jag här få anmäla, att telegrafkommissarien W. Binde

i skrivelse den 18 december 1934 gjort framställning i samma riktning. Vidare

har styrelsen för de organiserade arbetslösas förening i Hälsingborg i skrivelse

den 19 januari 1935 framfört önskemålet, att personer, som utan eget förvål­

lande en längre tid saknat inkomstbringande sysselsättning, måtte befrias från

skyldighet att erlägga licensavgift för av dem innehavda radiomottagnings-

apparater. -— Över dessa framställningar har telegrafstyrelsen avgivit inford­

rade utlåtanden.

Såsom av utredningsmännens betänkande framgår måste det sätt, varpå den

svenska rundradiorörelsen alltifrån dess första framträdande varit ordnad,

sägas hava varit i stort sett tillfredsställande; och såsom utredningsmännen

själva framhållit äro de av dem föreslagna förändringarna varken många

eller genomgripande. Härvid anser jag det lämpligt erinra, att vad utrednings­

männen i skilda avseenden anfört rörande frågan örn radioprogrammets inne­

håll icke torde vara att betrakta såsom förslag till regler och anvisningar för

programmens sammansättning utan såsom principiella synpunkter, till vilka

den ansvariga programledningen har att taga den hänsyn, som kan finnas

påkallad.

Då jag nu går att redogöra för min ståndpunkt till de framlagda förslagen,

i den mån deras genomförande kräver riksdagens medverkan eller de eljest

kunna anses höra komma under riksdagens bedömande, torde detta kunna ske

tämligen kortfattat, under hänvisning till att jag, då annat ej utsäges, stöder

mig på av utredningsmännen lämnad motivering.

I avseende å rundradioverksamhetens organisation synes bland såväl ut­

redningsmännen som hörda myndigheter och institutioner enighet råda därom

att telegrafstyrelsen i samma utsträckning som hittills bör bibehållas vid sin

befattning såväl med den tekniska delen av verksamheten och vad därmed

sammanhänger som med utfärdande av licenser och inkassering av licensavgif­

terna, en uppfattning som jag helt ansluter mig till.

Kungl. Majlis proposition nr 16h.

21

Yad åter angår den delen av rundradiorörelsen som avser programverksam­

heten, hava delvis skilda meningar kommit till synes. Majoriteten av utred­

ningsmännen har ansett denna verksamhet böra helt övertagas av staten,

under det minoriteten, två av utredningsmännen — med framhållande av att en

ändring i nuvarande organisationsform i själva verket ej vore motiverad —

stannat vid att föreslå, att staten beredes allenast ett övervägande inflytande

i organisationen och därmed över verksamheten.

Onekligen kunna skäl anföras till förmån för bägge förslagen, mellan vilka

knappast någon större principiell skillnad råder. Till förmån för minoritetens

förslag, som vunnit anslutning i flertalet av inkomna yttranden, talar det

förtjänstfulla sätt, varpå det nuvarande privatägda programföretaget skött

verksamheten under rundradions tioåriga tillvaro. För majoritetens uppfatt­

ning åter kan åberopas, att programverksamheten, som saknar varje drag av

egentlig affärsverksamhet, alltmera har övergått till att bliva ett viktigt och

mäktigt medel i folkbildningens och folkuppfostrans tjänst, varför den prin­

cipiellt bör ligga under staten, vilket är den enda i längden säkra garantien

för att den hålles utanför privata eller eljest obehöriga inflytelser. För min

del finner jag dessa sistnämnda skäl väga över och ansluter mig därför till

uppfattningen, att staten bör övertaga ifrågavarande verksamhet. Som jag i

det följande närmare kommer att utveckla, torde detta kunna ske med ett

tillämpande av i stort sett samma principer för ledningens sammansättning

och verksamhetens fria bedrivande som örn den vore organiserad i ett blan­

dat statligt-privat företag enligt minoritetens förslag.

Vid framläggande av förslaget örn programverksamhetens förstatligande

har utredningsmännens flertal, på sätt framgår av den förut lämnade redo­

görelsen, visserligen funnit det ligga närmast till hands, att verksamheten

övertoges av en utav Kungl. Majit utsedd styrelse, vars organisation och be­

hörighet fastställdes av Kungl. Majit efter riksdagens hörande. Men då bolags­

formen ansåges vara enklare och medförde samma fördelar, hade denna form

föredragits.

Uppenbart torde vara, att den verksamhet, som består i rundradioprogram­

mets sammansättning och effektuerande, icke lämpligen kan handhavas av en

institution, som är hunden av alla de föreskrifter, som gälla för ett statligt

verk. Örn således en annan form än ämbetsverkets måste väljas, är det visser­

ligen sant, att bolagsformen skulle erbjuda åtskilliga fördelar genom den rela­

tiva frihet, som därigenom tillkomme programledningen. Men samma frihet

skulle kunna beredas denna, därest statens övertagande av programverksam­

heten sker på sätt utredningsmännens flertal funnit ligga närmast till hands,

genom en av Kungl. Majit utsedd styrelse. Det finnes därför ingen anledning

att välja bolagsformen framför styrelseformen under annan förutsättning än att

därigenom andra, väsentliga fördelar kunde vinnas eller nackdelar undvikas.

Så torde dock icke vara förhållandet, därest överhuvud ett helt nytt företag

skall åvägabringas för statens handhavande av programverksamheten.

Emellertid har av de två reservanterna pekats på åtskilliga olägenheter i

praktiskt hänseende, som bleve en följd av att ett helt nytt företag bildades

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

för angivna ändamål. Dessa olägenheter, som icke minst torde göra sig gäl­

lande under övergångstiden, hava i åtskilliga yttranden understrukits.

Med anledning av de erinringar, som i detta avseende framförts, har jag över­

vägt möjligheten att finna en sådan form för statens övertagande av program­

verksamheten, att nyssberörda olägenheter såvitt möjligt undvekes och kon­

tinuiteten med den nuvarande organisationen i görligaste mån bibehölles. Detta

har synts mig kunna ske på det sätt, att staten genom inlösen av samtliga ak­

tier i aktiebolaget Radiotjänst övertoge det nuvarande bolaget och under oför­

ändrad firma fortsatte dess verksamhet; självfallet har jag härvid icke för­

bisett, att enligt gällande aktiebolagslag jämte staten skulle finnas ytterligare

fyra aktieägare. Med hänsyn till fördelarna av en sådan anordning skulle

enligt min uppfattning de skäl, som eljest synas mig tala för styrelseformen,

få träda i bakgrunden.

Dör att utröna, huruvida nyssberörda anordning låter sig genomföra, har

jag sökt vinna upplysning, huruvida aktieägarna i aktiebolaget Radiotjänst

vore villiga att å staten överlåta sina aktier. Ehuru till följd av den korta

tid, som härutinnan stått till buds, något definitivt besked icke kunnat er­

hållas, har jag dock ansett mig kunna utgå ifrån att — därest statsmakterna

besluta, att programverksamheten skall helt övertagas av staten — hinder

icke kommer att möta mot aktiernas överförande i statens ägo. Jag anhåller

därför att nu få redogöra för huru jag tänkt mig programverksamheten böra

under angivna förutsättning organiseras. Skulle mot förmodan det visa sig,

att aktierna icke stå att förvärva, lärer statens övertagande av programverk­

samheten, såsom jag förut framhållit, böra ske genom bildandet av en sär­

skild styrelse; härtill torde jag i det följande få återkomma.

Aktiekapitalet i aktiebolaget Radiotjänst utgör, såsom förut nämnts, 180,000

kronor, fördelat på 1,800 aktier, varje aktie å 100 kronor. Därest den mellan

telegrafstyrelsen och bolaget träffade överenskommelsen upphör, lärer bolaget

komma att träda i likvidation, efter vars avslutande det belopp, varmed bola­

gets tillgångar må överstiga summan av det inbetalda aktiekapitalet jämte

aktieägarnas utdelningsrätt och bolagets övriga skulder, inbetalas till telegraf­

styrelsen. Då bolaget jämväl lärer vara pliktigt att, örn överenskommelsen

upphör, hembjuda telegrafstyrelsen till inlösen de möbler, instrument och an­

ordningar i övrigt, som anskaffats för rundradiorörelsen, skall jämväl lösen­

beloppet — i den mån detsamma icke kan komma att anlitas för likvidationen

—■ ingå i det belopp, bolaget har att inbetala till telegrafstyrelsen. Av det

sagda följer, att aktieägarna icke äga att av bolaget utfå mera än — frånsett

utdelning å aktierna —- högst dessas belopp efter parikurs.

Enligt vad i betänkandet uppgives har aktiekapitalet i stort sett icke kom­

mit till användning i bolagets rörelse utan varit innestående i penninginrätt­

ning. Härutinnan samt med avseende å bolagets tillgångar och skulder i övrigt

anhåller jag att få hänvisa till dess balansräkning per den 31 december 1934,

vilken torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet. Det må i detta

sammanhang anmärkas, att bolagets inventarier, enligt vad jag inhämtat, hava

24:

Kungl. Maj:ts proposition nr lQk.

Från dessa utgångspunkter vill jag förorda, att styrelseledamöternas antal be­

stämmes till sju.

I fråga om den tid, för vilken styrelseledamöterna skola utses, torde det vara

önskligt, att täta ombyten icke äga rum. Jag kan härutinnan ansluta mig till

det av utredningsmännens flertal framlagda förslaget, att styrelseledamöterna

utses för en tid av tre år. Av skäl, som reservanterna anfört och till vilka

telegrafstyrelsen och programrådet anslutit sig, torde en successiv förnyelse

varje år icke böra äga rum; och bestämmes mandattiden till tre år, synas

överhuvud bestämmelser örn successiv fönyelse kunna undvaras.

Såsom nyss antytts synes det böra eftersträvas, att i styrelsen representan­

ter för skilda uppfattningar och åskådningar erhålla säte. För tillgodoseende

härav vill det synas lämpligt, att åtminstone en del av styrelsens ledamöter

utses efter förslag av institutioner och sammanslutningar, som kunna antagas

hava insikt i och allmännare intresse för rundradiorörelsen. I sådant hänseende

kunde tänkas, att en styrelseledamot utses efter förslag av skolöverstyrelsen,

en efter förslag av publicistklubben samt en efter gemensamt förslag av musika­

liska akademien och teaterrådet; eventuellt kunde ytterligare en ledamot utses

efter förslag av någon till rundradiorörelsen knuten intressegrupp. Varje för­

slag torde böra upptaga tre personer. Då det synes lämpligt att telegrafstyrelsen

såsom hittills är representerad i bolagets styrelse, torde telegrafstyrelsen böra

äga utse en ledamot, företrädesvis chefen för dess radiobyrå. Övriga ledamöter,

därav en tillika ordförande, torde böra direkt utses av bolagsstämman; därvid

synes frågan örn landsortens representation kunna beaktas. Närmare bestäm­

melser i nu angiven riktning lära följaktligen böra intagas i bolagsordningen.

Styrelsen torde böra äga att, inom eller utom densamma, utse en verkstäl­

lande direktör. Mot utredningsmännens förslag, att denne befattningshavare

göres helanställd, synes mig intet vara att erinra.

Ett genomförande av den av mig nu förordade anordningen för program­

verksamhetens handhavande lärer, i likhet med vad för närvarande är fal­

let, förutsätta en överenskommelse mellan telegrafstyrelsen och bolaget. Den

nu gällande överenskommelsen torde därutinnan i allt väsentligt kunna givas

fortsatt tillämpning.

Beträffande frågan örn programrådets omdaning till ett radioråd med i viss

mån vidgade befogenheter ansluter jag mig i allt väsentligt till utrednings­

männens förslag. Vid utseende av ledamöter i det blivande radiorådet och

fastställande av instruktion för detsamma torde telegrafstyrelsens och program­

rådets erinringar emellertid böra av Kungl. Majit beaktas.

Såsom förut nämnts har jag ansett mig kunna utgå från att de nuvarande

aktieägarna samtycka att till staten överlåta sina aktier. Då emellertid defini­

tivt besked därutinnan ännu icke kunnat inhämtas, torde det vara nödvändigt

att även taga under övervägande, huru programverksamheten bör ordnas, för

det fall överlåtelse ej kommer till stånd. Jag har därutinnan redan framhål­

lit att för sådant fall programverksamheten enligt min mening bör handhavas

av en därför bildad, särskild styrelse; denna kunde lämpligen benämnas radio­

styrelsen.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr ldh.

Vad angår licensmedlens fördelning synes någon ändring icke böra vidtagas

i fråga örn de grunder, efter vilka för närvarande bestridas telegrafstyrelsens

utgifter för den tekniska organisationen samt för utfärdande av licenser och

inkassering av licensavgifter.

Beträffande medelstilldelningen till programledningen utgjorde denna un­

der åren 1927—1932 3 kronor 30 öre per licens. Den nedsattes sistnämnda år

sålunda, att detta belopp utgick endast per licens av de första 500,000 licen­

serna, medan för överskjutande antal licenser tilldelningen utgjorde blott

1

krona 65 öre per licens; härutinnan har sedermera vidtagits den ändringen att,

med hänsyn till den från augusti 1934 införda förmiddagsutsändningen, nyss­

nämnda antal 500,000 höjdes till 600,000. Det av utredningsmännen i före­

varande hänseende framlagda förslaget — att medelstilldelningen bestämmes

till 3 kronor 30 öre för licens utan inskränkning till visst antal licenser — in­

nebär således en återgång till vad som tidigare gällt.

Till motivering av den förordade ökningen hava utredningsmännen främst

hänvisat till den årliga kostnadsökning, som syntes bliva en följd av den star­

ka utveckling programverksamheten, på sätt i betänkandet flerstädes angivits,

undergått; och utredningsmännen hava jämväl uttalat, att den nuvarande me­

delstilldelningen vore för knapp.

'Även enligt min mening är det befogat att icke oväsentligt höja medelstill­

delningen till programverksamheten. Med den ständigt ökade utbredningen av

radiolyssnarnas krets och radions alltmer vidgade användning i skilda syften

är det naturligt, att krav skola ställas på programledningen, vilka icke kunna

tillgodoses utan att ökade medel ställas till dess förfogande; framhållas må,

bland annat, att rundradion alltmera tagits i anspråk i folkupplysningens och

folkbildningens tjänst.

Emellertid synes det kunna ifrågasättas örn medelstilldelningen, för att sätta

programledningen i stånd att tillfredsställa berättigade krav på programmets

sammansättning och effektuerande, skulle behöva ökas i den av utrednings­

männen föreslagna omfattningen.

Med nu ifrågavarande spörsmål sammanhänger den av utredningsmännen

jämväl berörda frågan, huruvida staten kan anses berättigad att tillgodogöra

sig någon del av licensavgifterna. Härutinnan lärer det böra beaktas, att vid

rundradiorörelsens tillblivelse staten iklädde sig ett icke obetydligt ekonomiskt

ansvar för rörelsen och att licensavgifternas storlek bestämdes med hänsyn

jämväl härtill. Och därest i framtiden till följd av rundradiorörelsens tek­

niska utveckling — det må här erinras exempelvis örn televisionen, vilken re­

dan skymtar såsom en verklighet -—- rundradion skulle kräva investering av

kapital, överstigande vad som av licensavgifterna kunde hava överförts i den

fond, som utredningsmännen föreslå skola bildas, torde den allmänna meningen

icke låta sig nöja med att rundradion bleve hänvisad att tillgodogöra sig de

tekniska framstegen endast i den mån fonderade medel därtill försloge, utan

kräva, att staten tillsköte vad som därutöver erfordrades. Vid sådant förhål­

lande vill det synas, att staten under tider, då rundradiorörelsen lämnar över­

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

licenstal av 760,000, tilldelningen för år 1935 uppgå till 2,380,000 kronor;

för år 1936 skulle, därest medellicenstalet, såsom utredningsmännen beräk­

nat, utgör 800,000, tilldelningen stiga till 2,450,000 kronor.

Jag anser mig böra tillstyrka, att dessa grunder för medelstilldelningen

vinna tillämpning redan från den 1 april 1935.

Huru den medelstilldelning, som sålunda komme att utgå från och med sist­

nämnda dag, skulle fördelas, har jag funnit mig icke böra närmare ingå på.

Det synes mig tillkomma programföretagets ledning att inom ramen av sagda

tilldelning söka tillgodose de skilda ändamål, som härutinnan kunna komma i

fråga. Jag tillåter mig endast anmärka, att utredningsmännens förslag angå­

ende en förändrad landsortsorganisation synes mig väl värt att av program­

ledningen tagas under övervägande.

Yad utredningsmännen föreslagit angående utfärdande av fria licenser till

obemedlade blinda och andra invalidkategorier föranleder ej erinran från min

sida. Dock förutsätter jag att, på sätt telegrafstyrelsen i sitt yttrande anfört,

en närmare utredning härutinnan först företages. Denna utredning torde böra

företagas av telegrafstyrelsen i samråd med programföretagets ledning, varef­

ter utredningens resultat lärer böra framläggas för Kungl. Maj :t.

I samband med denna utredning lärer böra tagas i övervägande den tidigare

omförmälda framställningen från telegrafkommissarien Hinde. Vad åter angår

framställningen från styrelsen för de organiserade arbetslösas förening i Häl­

singborg skulle jämväl denna kunna tagas i övervägande vid sagda utredning.

Då emellertid den i sistnämnda framställning berörda frågan genom motion

dragits under riksdagens prövning (II: 184), har jag ansett mig icke böra nu

intaga slutlig ståndpunkt till framställningen.

Med hänsyn till det jag förut yttrat därom att vad utredningsmännen i skil­

da avseenden anfört rörande radioprogrammets innehåll lärer vara att betrakta

såsom principiella synpunkter, att övervägas av programledningen, torde jag,

beträffande de i betänkandet under rubriken »Speciella frågor» berörda spörs­

målen, här endast behöva uppehålla mig vid ett par av dessa.

Utredningsmännen hava föreslagit, att av de utav telegraf stsu-elsen omhän-

derhavda licensmedlen ett årligt belopp av högst 25,000 kronor skulle anslås

till inköp av mottagningsapparater för skolbruk. Statskontoret har på anför­

da skäl ställt sig tveksam emot detta förslag. Då emellertid för vissa avlägs­

nare och mera skattetyngda kommuner bidraget skulle kunna medverka till

deras fastare inlänkande i radions kulturkrets, har jag funnit mig böra

tillstyrka förslaget. Fördelningen av det ifrågasatta beloppet synes mig

dock icke böra, på sätt skolöverstyrelsen förordat, verkställas av tele­

grafstyrelsen utan, med beaktande av vad jag här anfört, ankomma på över­

styrelsen, till vilken telegrafstyrelsen, efter rekvisition, torde hava att utbetala

beloppet.

Utredningsmännen hava vidare ifrågasatt, att statens meteorologisk-hydro-

grafiska anstalt skulle utan ersättning ställa sina dagsrapporter till rundra­

dions förfogande. Skäl synas mig emellertid icke föreligga att frånträda den

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

Bilaga.

Balansräkning för aktiebolaget Radiotjänst

per den 31 december 1934.

Tillgångar:

Fordringar: Bank................

........................ Kr.

149,480:15

Postgirokonto .

.................... ■»

47,539: 34

Diverse personer

55,011:39

Kr. 252,030: 88

Kassa:

Huvudkontoret

.................... Kr.

5,211:88

Stationerna . .

.................... »

197:49

2>

5,409: 37

Inventarier................................

1: —

Röster i Radio........................

40,250: —

Summa kronor:

297

,

691

:

25

Skulder:

Eget kapital: Aktiekapitalet

........................ Kr.

180,000: —

Reservfonden . ........................ »

18,000: -

Kr. 198,000: —

Skattefonden............................

1,935: 42

Diverse personer....................

83,831: 59

Ej lyftad vinstutdelning . .

1,295: —

Vinst och Förlustkonto . . .

2-

12,629: 24

Summa kronor:

297

,

691

:

25

Resultatet av bolagets verksamhet under året framgår av följande

Vinst- oell förlusträkning.

Inkomster:

I anspråk tagna licensmedel.........................................................Kr. 1,987,047: 52

Räntor................................................................................................. »

3,302: 76

Utländska program......................................................................... »

10,000: —

Summa kronor: 2,000,350: 28

Utgifter:

Löner, diverse omkostnader:

Centralförvaltning............................ Kr. 110,029: 71

Programorganisation........................ »

569,261:97 Kr. 679,291:68

Skolradiohäften.....................................................................................»

27,780: 07

Direkta programkostnader .............................................................»

1,280,649:29

Vinst år 1934

»

12,629:24

Summa kronor: 2,000,350:28

Aktiebolaget Radiotjänst

Per Södermark.

Gustaf Reuterswärd.

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

350940