Prop. 1938:25
('om godkännande av det internationella avtalet den 13 maj 1936 angående en\xad hetligt system för utprickning av farleder',)
Kungl. Majlis proposition nr 25.
1
Nr 25.
Kungl. Majits proposition till riksdagen om godkännande av det
internationella avtalet den 13 maj 1936 angående en hetligt system för utprickning av farleder; given Stockholms slott den 4 januari 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1938.
N är varande:
Statsministern
H ansson ,
statsråden
P ehrsson -B ramstorp , W estman , W igforss ,
M öller , L evinson , E ngberg , S köld , N ilsson , Q uensel , F orslund .
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet:
På grund av olägenheterna för sjöfarten av de inbördes skiljaktigheter och i vissa fall motsättningar av principiell natur, som i olika länder råda beträffande system och metoder för utprickning av farleder, organiserades redan före världskriget ett samarbete mellan i saken intresserade sjöfarts nationer i ändamål att få till stånd ett enhetligt internationellt system på ifrå gavarande område.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 25.
1
2
I insikt om frågans ökade betydelse med hänsyn till utvecklingen av den
internationella handelssjöfarten upptogos och fullföljdes dessa strävanden
efter världskrigets slut av Nationernas förbund genom dess rådgivande och
tekniska kommission för samfärdsel- och transitfrågor. År 1924 tillsattes en
teknisk kommitté med uppgift att verkställa utredning och framlägga förslag
till en internationell överenskommelse rörande enhetligt system för farleds-
utprickningen. Sedan ifrågavarande kommitté, i vilken Sverige företräddes
av dåvarande generallotsdirektören Hägg, år 1929 avgivit betänkande jämte
förslag i ämnet, inkallades enligt beslut av 1929 års förbundsförsamling i
oktober 1930 en konferens i Lissabon i och för eventuellt avslutande av en
konvention på basis av förenämnda förslag. Till följd av meningsmotsätt
ningar beträffande grunderna för den s. k. laterala utprickningen kunde vis
serligen enighet vid konferensen ej nås efter de linjer, som förutsatts i för
slaget. Av överläggningarna vid konferensen framgick emellertid, att förut
sättningar voro förhanden att med utgångspunkt från vissa från brittisk
sida framförda synpunkter få till stånd en överenskommelse på ifrågavaran
de område.
I anslutning till vad som förevarit vid Lissabonkonferensen framlade brit
tiska regeringen i november 1931 vissa utformade förslag rörande frågan
om den laterala utprickningen. Sedan vederbörande regeringar haft tillfälle
att avgiva yttrande över dessa förslag, tillsattes på föranstaltande av före
nämnda kommission en särskild sakkunnigkommitté för frågans vidare hand
läggning. Denna sakkunnigkommitté, i vilken Sverige likaledes företräddes
av generallotsdirektören Hägg, avgav vid sammanträde i London i juli 1933
betänkande jämte förslag till överenskommelse, vilket senare i huvudsak ut
gjorde en överarbetning av omförmälda brittiska förslag under hänsynstagan
de till de föreliggande yttrandena från vederbörande regeringar.
Sedan ett flertal regeringar, däribland den svenska, principiellt förklarat
sig beredda att medverka vid avslutande av en överenskommelse på grundval
av ifrågavarande förslag, har enligt beslut av Nationernas förbunds råd den
13 maj 1936 ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse därmed intill den 13
maj 1937 stått öppet för undertecknande av de stater, som varit inbjudna
till Lissabonkonferensen.
Avtalet har undertecknats av Belgien, Estland, Finland, Frankrike, fran
ska protektoratet i Marocko, Indien, Kina, Lettland, Monaco, Socialistiska
Rådsrepublikernas Union, Storbritannien, Sverige, Tunisien samt Turkiet.
För Sveriges del har förbehåll gjorts för ratifikation med riksdagens god
kännande. Även övriga signatärmakter, utom Belgien, Finland och Lettland,
hava gjort förbehåll för ratifikation.
Samtidigt med undertecknandet har för Sveriges del till Nationernas för
bunds generalsekreterare avlåtits skrivelse, varigenom Sveriges ratifikation
av avtalet gjorts beroende av dess godtagande eller tillämpning jämväl av
Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Nederländerna,
Norge, Storbritannien samt Tyskland. Flertalet övriga europeiska stater, som
undertecknat avtalet, hava avgivit liknande förklaringar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
3
Avtalet, som är dagtecknat den 13 maj 1936, omfattar dels en konven-
tionstext med vissa allmänna bestämmelser dels ett såsom bilaga härtill knu
tet reglemente, i vilket avtalets egentliga materiella innehåll är inrymt. Tex
ten till avtalet med tillhörande reglemente torde jämte svensk översättning
få fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga A och B).
Avtalet ålägger de avtalsslutande regeringarna skyldighet att tillse att, i
den mån på myndighets föranstaltande inom deras områden till ledning för
sjöfarande upprätthålles sjömärke eller signalanordning för de ändamål, som
angivas i reglementet, åtgärder vidtagas i överensstämmelse med detta regle
mente. Erforderliga verkställighetsåtgärder skola genomföras snarast möj
ligt och senast inom tio år från avtalets ikraftträdande för vederbörande
land. Avtalet träder i kraft å nittionde dagen efter dess definitiva godta
gande av tio länder. För varje ytterligare land, som biträder avtalet, sker
ikraftträdandet å nittionde dagen från undertecknandet, såvida detta sker
utan förbehåll av ratifikation, och eljest räknat från den dag, då Nationernas
förbunds generalsekreterare mottagit ratifikations- eller anslutningsinstru
menten.
Så snart visst land fullgjort erforderliga verkställighetsåtgärder i enlighet
med reglementet, skall meddelande härom lämnas till Nationernas förbunds
generalsekreterare. Uppsägning av avtalet kan av samma land verkställas
efter utgången av fem år, räknat från den dag, då förenämnda meddelande
lämnats. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag, då den kommer
Nationernas förbunds generalsekreterare tillhanda, och gäller allenast i vad
avser det land, för vilket den blivit verkställd.
Vidare är förutsatt, att avtalet i viss ordning skall kunna underkastas re
vision. Sålunda äger varje avtalsslutande land vid utgången av en period av
femton år, räknat från avtalets ikraftträdande, samt därefter vid utgången av
varje period av fem år påkalla revision av detsamma. Oavsett dessa möjlig
heter till revision kan efter den första femtonårsperioden revision av avtalet
när som helst påkallas, förutsatt att framställning härom göres av minst fem
länder. I övrigt kan varje avtalsslutande land när som helst begära revision
av det till avtalet hörande reglementet, såvida därmed avses att utnyttja tek
niska framsteg i avseende å beskaffenhet och karaktär av märken, ljus- och
ljudsignaler. I sistnämnda fall är dock förutsatt, att övriga länder ej skola
vara förpliktade att vidtaga ändring av det enligt reglementet införda sy
stemet.
Över det föreliggande avtalet hava yttranden infordrats från styrelsen för
sjökarteverket, chefen för marinstaben, kommerskollegium samt lotsstyrelsen.
Styrelsen för sjökarteverket, som huvudsakligen yttrat sig rörande de kost
nader, ett biträdande av avtalet skulle medföra för sjökarteverkets del, har
anslagit kostnaderna för härav påkallade rättelser i de allmänna sjökorten
m. m. till 60,000—70,000 kronor.
Chefen för marinstaben har tillstyrkt godtagande av avtalet under fram
hållande att därav dock föranleddes vissa kostnader för rättelse av de för
marinen avsedda särskilda sjökorten.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 25-
Kommerskollegium och lotsstyrelsen hava i gemensamt yttrande framhål
lit, att ämbetsverken visserligen ur sjöfartssäkerhetens synpunkt ej ansåge
behov föreligga till ändring av i Sverige tillämpade utpricknings- och fyrbe-
lysningssystem. Ämbetsverken funne sig likväl med hänsyn till de interna
tionella förbindelserna icke böra avstyrka biträdande för Sveriges del av
avtalet, förutsatt att det biträddes jämväl av vissa andra länder. Beträffan
de detaljerna i avtalet, vilket utmynnat i ett, såvitt nu kunde bedömas, redigt
och smidigt utprickningssystern, hade ämbetsverken ej något att erinra. Kost
naden för den ändring av nuvarande säkerhetsanstalter — inberäknat såda
na som underhölles av enskilda och av andra förvaltningar än statens —
vilken påkallades av avtalet, kunde uppskattas till i runt tal 50,000 kronor.
Ur den internationella sjöfartens synpunkt lärer enligt sakens natur ge
nomförandet av ett enhetligt utprickningssystem medföra påtagliga fördelar
och i sin mån bidraga till ökad sjöfartssäkerhet. Det torde följaktligen få
anses utgöra ett gemensamt intresse för alla sjöfartsidkande nationer, icke
minst för Sverige med hänsyn till våra egna internationella sjöfartsförbin-
delser, att främja det föreliggande avtalets syfte.
För Sveriges del skulle de verkställighetsåtgärder, som föranledas av av
talet, medföra vissa kostnader, vilka dock i jämförelse med utgifterna för
sjöfartssäkerheten i dess helhet äro av förhållandevis ringa omfattning. För
lotsstyrelsens och sjökarteverkets vidkommande hava dessa kostnader, såsom
nämnts, beräknats till sammanlagt högst 120,000 kronor. Något förslag rö
rande bestridande av nämnda kostnader torde, i avvaktan på avtalets ikraft
trädande, för närvarande ej påkallas. På sätt framgår av den lämnade redo
görelsen kunna de sedermera, om så finnes önskvärt, fördelas över viss längre
tidsperiod, högst tio år.
Med hänsyn till de kostnader, som sålunda föranledas av avtalets godta
gande för Sveriges del, torde härför erfordras riksdagens medverkan. Un
dertecknandet för Sveriges vidkommande har också, såsom nämnts, skett
under förbehåll av ratifikation med riksdagens godkännande. På sätt även
ledes redan omnämnts har i samband med undertecknandet intagits den
ståndpunkten, att ratifikation ej bör komma i fråga för Sveriges del, med
mindre vissa särskilt uppräknade europeiska sjöfartsländer även tillämpa
avtalets utprickningssystem. Det förefaller mig alltjämt böra vara en förut
sättning för ett eventuellt beslut örn ratifikation, att avtalets ikraftträdande
för Sveriges del därvid göres beroende av att det träder i tillämpning jäm
väl för de andra länder, vilka Kungl. Majit efter prövning av omständig
heterna kan finna skäligt särskilt angiva.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte i proposition äska riksdagens godkännande av det internatio
nella avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt system för utprickning av
farleder jämte tillhörande reglemente.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
5
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem ställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll ut visar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 25-
Bilaga A.
Accord relatif a un systéme uni-
forme de balisage maritime.
Les Gouvernements contractants, re-
présentés pär les soussignés, ayant déci-
dé d’unifier certaines régles du balisage,
sont convenus des dispositions suivantes:
Article premier.
Dans tous les cas oii, par les soms
des autorités compétentes sur les terri-
toires des gouvernements contractants,
une signalisation serait entretenue å
l’usage des navigateurs pour les fins
mentionnées dans le réglement ci-an-
nexé, chacun de ees gouvernements
s’engage å ce que ne soient prises å cet
effet, par lesdites autorités, que des dis
positions conformes au réglement. Les
mesures d’exécution nécessaires å cette
fin devront étre réalisées dans le plus bref
délai possible et en tout cas avant l’ex-
piration d’un délai de dix ans å compter
de la mise en vigueur du présent Accord,
pour le territoire intéressé, conformé-
ment aux artides 5 ou 7 ou 9, selon le
cas.
Tout gouvernement contractant qui
aurait achevé de prendre sur son terri
toire lesdites mesures d’exécution le no-
tifiera au Secrétaire général de la Société
des Nations; copie de cette notification
sera adressée par le Secrétaire général
aux autres gouvernements contractants.
Chaque gouvernement contractant s’ef-
forcera de réduire autant qu’il lui sera
pratiquement possible, compte tenu no-
tamment de ses disponibilités financié-
res, la durée de la période transitoire
s’écoulant entre le début et 1’achéve-
ment de 1’application desdites mesures
sur son territoire.
Agreement for a uniform system
of maritime buoyage.
The contracting Governments, repre-
sented by the undersigned, having decid-
ed to unify certain rules relative to buoy
age, havé agreed on the following provi
sions:
Article 1.
In all cases in winch the competent
authorities in the territories of the con
tracting Governments maintain for the
benefit of navigatörs marks or other sign
als for the purposes mentioned in the
annexed rules, each of those Govern
ments undertakes that only measures in
conformity with the provisions of the
said rules will be taken by such authori
ties for the partieular purposes in quest-
ion. These measures shall be taken as soon
as possible, and in any case before the
expiry of a period of ten years from the
entry into force of the present Agreement
as regards the territory concerned in ac-
cordance with Artides 5, 7 or 9, as the
case may be.
Every contracting Government that
has completed the application of the afore-
said measures in its territory shall notify
the Secretary-General of the League of
Nations to that effeet; a copy of such no
tification shall be forwarded by the Sec
retary-General to the other contracting
Governments.
Each contracting Government shall do
everything practicable, due regard being
had, more especially, to the funds at its
disposal, to reduce the length of the tran-
sitional period between the initiation and
the completion of the application of the
aforesaid measures in its territory.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
7
Översättning.
Avtal angående enhetligt system för utprickning av farleder.
De avtalsslutande regeringarna, vilka företrätts av undertecknade och som beslutit att införa vissa enhetliga regler rörande utprickning av farleder, ha va överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel 1.
I alla de fall, då på föranstaltande av behörig myndighet inom de avtals slutande regeringarnas områden till ledning för sjöfarande upprätthålles sjö märke eller signalanordning för de ändamål, som omförmälas i bifogade reg lemente, förbinder sig envar av nämnda regeringar att tillse, att för ifråga varande ändamål icke andra åtgärder vidtagas än sådana som äro i överens stämmelse med reglementet. Erforderliga verkställighetsåtgärder skola genom föras snarast möjligt och under alla förhållanden före utgången av en period av tio år räknat från detta avtals ikraftträdande för vederbörande område i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 5, 7 och 9.
Varje avtalsslutande regering, som fullgjort ovannämnda verkställighetsåt gärder inom sitt område, skall lämna meddelande härom till Nationernas för bunds generalsekreterare. Avskrift av sådant meddelande skall av general sekreteraren tillställas de andra avtalsslutande regeringarna.
Varje avtalsslutande regering skall, i den mån så låter sig göra med hän syn särskilt till dess ekonomiska möjligheter, på allt sätt bemöda sig att be gränsa övergångstiden mellan påbörjandet och fullbordandet av förenämnda åtgärder inom sitt område.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 25-
Artide 2.
Les dérogations aux dispositions du
réglement ci-annexé ne peuvent étre ad-
mises qu’å raison de conditions locales
ou de circonstances exceptionnelles, et
spécialement lorsque 1’application de ees
régles risque de provoquer des dangers
pörn- la navigation ou d’entrainer des
dépenses hors de proportion avec la na-
ture et 1’importance du trafic.
Toutefois, ees dérogations doivent étre
aussi limitées que la situation le com-
portera, et les navigateurs doivent en
étre dument avisés.
Elles doivent éviter autant que pos-
sible des confusions résultant des autres
dispositions des présentes régles.
Artide 3.
Le présent Accord ne doit pas étre
entendu comme modifiant en quoi que
ce soit la situation de droit existant dans
les divers pays en ce qui concerne les
relations entre les usagers et les auto-
rités chargées du balisage et de Téclai-
rage.
Artide 4.
Le présent Accord, dont les textes
francis et anglais feront également foi,
portera la date de ce jour; il pourra,
jusqu’au 12 mai 1937 indus, étre signé
au nom de tout gouvernement ayant été
représenté å la Conférence pour 1’unifi-
cation du balisage et de 1’éclairage des
cötes, tenue å Lisbonne du 6 au 23 oc-
tobre 1930, ou ayant été invité å s’y
faire représenter.
Artide 5.
L’acceptation du présent Accord de la
part d’un gouvernement peut s’effectuer
par simple signature dans le cas ou celle-
ci est donnée sans réserve de ratification,
par ratification ou par adhésion.
Les instruments de ratification seront
transmis au Secrétaire général de la So-
ciété des Nations, qui en notifiera la ré-
ception aux gouvernements intéressés.
Artide 2.
Departures from tile provisions of the
annexed rules shall only be permitted
in virtue of local conditions or exception-
al circumstances, and more particularly
where the adoption of the rules in quest-
ion might endanger navigation or where
the expenditure involved would be out
of proportion to the nature and amount
of the traffic.
Such departures from the rules should,
nevertheless, be as limited as the situa
tion allows, and proper notice of them
should be given to mariners.
As far as possible, they should not be
such as to lead to confusion with the
measures taken under the other provi
sions of the present rules.
Artide 3.
The present Agreement shall not be
regarded as in any way modifying the
legal situation in the different countries
with reference to the relations between
the public and the authorities in charge
of buoyage and lighting.
Artide 4.
The present Agreement, of which the
English and French texts are both au-
thentic, shall bear to-day’s date. Until
and ineluding May 12th, 1937, it shall
be open for signature on behalf of any
Government represented at or invited to
the Conference for the Unification of
Buoyage and the Lighting of Coasts,
which met at Lisbon from October 6th
to 23rd, 1930.
Artide 5.
Governments may accept the present
Agreement by signature only, when the
latter is not made subject to ratification,
or by ratification or accession.
The instruments of ratification shall
be transmitted to the Secretary-General
of the League of Nations, who will notify
all the Governments concerned of their
receipt.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr
25-
Artikel 2.
Avvikelser från bestämmelserna i bifogade reglemente äro tillåtna allenast
på grund av lokala förhållanden eller exceptionella omständigheter, sär
skilt då tillämpningen av ifrågavarande regler kan medföra fara för sjöfarten
eller föranleda utgifter, som ej stå i proportion till trafikens beskaffenhet och
betydelse.
Avvikelserna skola under alla förhållanden vara så begränsade som om
ständigheterna medgiva och de sjöfarande skola vederbörligen underrättas
om desamma.
De skola i möjligaste mån vara av beskaffenhet att ej föranleda förväxling
med de anordningar, som vidtagas i enlighet med andra bestämmelser i reg
lementet.
Artikel 3.
Genom förevarande avtal ändras ej i något avseende det rättsliga förhål
landet i de olika länderna mellan sjöfarande och de myndigheter, som omhän-
derhava utprickning och fyrväsende.
Artikel 4.
Förevarande avtal, vars engelska och franska texter båda äga vitsord,
skall dagtecknas denna dag. Avtalet kan till och med den 12 maj 1937 un
dertecknas av envar regering, som varit representerad vid eller mottagit in
bjudan till den i Lissabon den 6 till 23 oktober 1930 hållna konferensen an
gående enhetlighet beträffande utprickning och fyrbelysning av kusterna.
Artikel 5.
Förevarande avtal kan av en regering godtagas enbart genom underskrift,
när denna sker utan förbehåll örn ratifikation, eller genom ratifikation eller
anslutning.
Ratifikationsinstrumenten skola tillställas Nationernas förbunds general
sekreterare, som skall underrätta vederbörande regeringar om mottagandet.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 25.
La date de 1’entrée en vigueur de l’Ac-
cord sera le quatre-vingt-dixiéme jour
qui suivra son acceptation définitive
par dix gouvernements.
A r t i c 1 e 6.
A partir du 13 mai 1937, il pourra étre
adhéré au présent Accord au nom de
tout gouvernement visé å 1’article 4.
Les instruments d’adhésion seront
transmis au Secrétaire général de la So-
ciété des Nations, qui en notifiera la
réception aux gouvernements intéressés.
A r t i c 1 e 7.
Lorsque 1’Accord aura été accepté par
dix gouvernements, comme l’exige l’ar-
ticle 5, chaque signature (si elle n’est pas
subordonnée å la ratification), ratifica-
tion ou adhésion ultérieure, produira ses
effets dés le quatre-vingt-dixiéme jour
qui suivra la date de la signature ou de
la réception, par le Secrétaire général de
la Société des Nations, des instruments
de ratification ou d’adhésion.
A r t i c 1 e 8.
Le présent Accord pourra étre dénon-
cé, au nom de tout gouvernement con-
tractant, aprés 1’expiration d’un délai de
cinq ans å dater de la notification visée
au deuxiéme paragraphe de 1’article pre
mier. La dénonciation sera faite par no
tification écrite adressée au Secrétaire gé
néral de la Société des Nations, qui en
informera tous les gouvernements visés
å 1’article 4. La dénonciation produira
ses effets un an aprés la date å laquelle
elle aura été refue par le Secrétaire gé
néral de la Société des Nations; elle ne
sera opérante qu’au regard du gouverne
ment pour lequel elle aura été effectuée.
A 1’expiration d’une période de quinze
ans å dater de 1’entrée en vigueur du
présent Accord et å T expiration de cha
que période de cinq ans qui suivra, tout
gouvernement contractant pourra de
mander sa revision. Aprés 1’expiration
de la période de quinze ans susvisée, la
The Agreement shall enter into force
on the ninetieth day following its defin-
itive acceptance by ten Governments.
Artide 6.
As from May 13th, 1937, the present
Agreement shall be open to accession on
behalf of any Government referred to
in Article 4.
The instruments of accession shall be
transmitted to the Secretary-General of
the League of Nations, who will notify
all the Governments concerned of their
receipt.
Article 7.
Wilen the Agreement has been accep-
ted by ten Governments as required by
Article 5, each subsequent signature (if
not subject to ratification), ratification
or accession shall take effect on the nine
tieth day from the date of signature, or
of the receipt by the Secretary-General
of the League of Nations of the instru
ments of ratification or of accession.
Article 8.
The present Agreement may be de-
nounced on behalf of any contracting
Government after the expiration of a
period of five years from the date of the
notification provided för in Article 1,
paragraph 2. Denunciation shall be ef-
fected by notification in writing addres-
sed to the Secretary-General of the Lea
gue of Nations, who will inform all the
Governments referred to in Article 4.
Such denunciation shall take effect one
year after the date of its receipt by the
Secretary-General of the League of Na
tions, and shall operate only in respect
of the Government on whose behalf it
was notified.
On the expiration of a period of fifteen
years from the coming into force of the
present Agreement and on the expira
tion of every subsequent period of five
years, its revision may be requested by
any contracting Government. At any
other time after the expiration of the
Avtalet skall träda i kraft å nittionde dagen efter dess definitiva godtagande av tio regeringar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
11
Artikel 6.
Från och med den 13 maj 1937 kan anslutning till förevarande avtal ske av envar regering, som avses i artikel 4.
Anslutningsinstrumenten skola tillställas Nationernas förbunds generalsek reterare, som skall underrätta vederbörande regeringar om mottagandet.
Artikel 7.
Då avtalet godtagits av tio regeringar, såsom enligt artikel 5 erfordras, skall varje ytterligare underskrift (såvida den icke underkastats villkor om ratifi kation), ratifikation eller anslutning träda i kraft å nittionde dagen räknat från dagen för undertecknandet respektive från den dag, då Nationernas förbunds generalsekreterare mottagit ratifikations- eller anslutningsinstru menten.
Artikel 8.
Förevarande avtal kan uppsägas av envar avtalsslutande regering efter ut gången av en period av fem år från dagen för det meddelande, som omför- mäles i artikel 1, andra stycket. Uppsägningen skall ske genom skriftligt meddelande till Nationernas förbunds generalsekreterare, som härom skall underrätta alla i artikel 4 angivna regeringar. Uppsägningen skall träda i kraft ett år efter den dag, då den mottagits av Nationernas förbunds general sekreterare, och skall gälla endast i vad avser den regering, för vilken den blivit verkställd.
Vid utgången av en period av femton år från ikraftträdandet av föreva rande avtal och vid utgången av varje efterföljande period av fem år kan envar avtalsslutdhde regering framställa begäran om revision av detsamma. Begäran örn revision av avtalet kan likaledes när som helst efter utgången av ovan omförmälda period av femton år framställas, förutsatt att sådan be gäran göres av minst fem regeringar.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
revision du présent Accord pourra éga-
lement étre demandée å tout moment,
pourvu quille le soit au moms par cinq
gouvernements.
En outre, tout gouvernement contrac-
tant pourra å tout moment demander la
revision du réglement ci-annexé pour te
nn- compte des progrés techniques se
venus dans la nature ou les caractéristi-
ques des marques, feux ou signaux sono
res dont le présent réglement ne per-
mettrait pas å la navigation de retirer
tout le profit possible; pourvu que cette
revision tende seulement å permettre de
tirer profit de ees progrés et n’oblige pas
d’autres gouvernements contractants å
modifier le systéme adopté en vertu du
présent réglement.
Toute demande de revision du présent
Accord ou du réglement y annexé sera
communiquée par écrit par le ou les gou
vernements intéressés au Secrétaire gé-
néral de la Société des Nations, qui la
transmettra au Conseil de la Société. Le
Conseil appréciera la suite qu’il y aura
lieu de donner å cette demande.
Artide 9.
Tout gouvernement contractant peut
déclarer, au moment de la signature, de
la ratification ou de 1’adhésion, que, par
son acceptation du présent Accord, il
n’entend assumer aucune obligation en
ce qui concerne toute edonie, tout pro-
tectorat, tout territoire d’outre-mer ou
territoire placé sous suzeraineté ou man
dat; dans ce cas, le présent Accord ne
sera pas applicable aux territoires faisant
l’objet de pareille déclaration.
Tout gouvernement contractant pour
ra å tout moment, dans la suite, notifier
au Secrétaire général de la Société des
Nations qu’il entend rendre le présent
Accord applicable å tout ou partie des
territoires ayant fait 1’objet de la décla
ration prévue å 1’alinéa précédent. Dans
ce cas, 1’Accord s’appliquera aux terri
toires visés dans la notification quatre-
vingt-dix jours aprés la réception de cette
derniére par le Secrétaire général de la
Société des Nations.
above-mentioned period of fifteen years
the revision of the present Agreement
may also be requested, provided that the
request is made by not less thån five Gov-
ernments.
In addition, any contracting Govern
ment may at any time request the revi
sion of the annexed rules on the ground
of technical development in the nature
or characteristics of marks, lights or
sound signals the full benefit of winch
could not be given to shipping under
these rules; provided that any such revi
sion shall only be in the direction of
permitting the use of such new develop
ment and shall not necessitate any alte
ration by other contracting Govern-
ments of the system adopted under the
present rules.
Any request for a revision of this A-
greement or of the rules annexed thereto
shall be communicated in writing by the
contracting Government or Governments
concerned to the Secretary-General of the
League of Nations, who shall submit such
request to the Council of the League for
consideration of the means by which
effeet may be given thereto.
Artide 9.
Any contracting Government may, at
the time of signature, ratification or ac-
cession, declare that, in accepting the
present Agreement, it does not assume
any obligation in respect of all or any
of its colonies, protectorates, overseas ter-
ritories, or territories under suzerainty
or mandate; and the present Agreement
shall not apply to any territories named
in such déclaration.
Any contracting Government may give
notice to the Secretary-General of the
League of Nations, at any time subse-
quently, that it desires that the Agree
ment shall apply to all or any of the ter
ritories which havé been made the sub-
ject of a déclaration under the preceding
paragraph, and the Agreement shall app
ly to all the territories named in such
notice ninety days after its receipt by the
Secretary-General of the League of Na
tions.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
13
Härjämte må envar avtalsslutande regering när som helst begära revision av bifogade reglemente för beaktande av sådana tekniska framsteg i avseen de å beskaffenhet och karaktär av märken, ljus- eller ljudsignaler som före varande reglemente icke tillåter sjöfarten att utnyttja i full utsträckning; dock att dylik revision allenast må hava till syfte att tillvarataga dessa fram steg och icke förpliktar andra avtalsslutande regeringar att vidtaga ändring i det enligt reglementet införda systemet.
Varje begäran örn revision av förevarande avtal eller tillhörande reglemen te skall av vederbörande regering eller regeringar skriftligen framställas till Nationernas förbunds generalsekreterare, som skall överlämna densamma till förbundsrådet för övervägande av härav påkallade åtgärder.
Artikel 9.
Envar avtalsslutande regering kan vid undertecknandet, ratifikationen eller anslutningen förklara, att den genom förevarande avtal icke ikläder sig någon förbindelse i vad avser kolonier, protektorat, transoceana territorier eller territorier under dess överhöghet eller mandat. I sa fall skall förevarande avtal icke vara tillämpligt å de områden, som äro föremål för en sådan för klaring.
Envar avtalsslutande regering må framdeles när som helst lämna Nationer nas förbunds generalsekreterare underrättelse örn att den avser att göra före varande avtal tillämpligt å samtliga eller något av de områden, som varit föremål för den i föregående stycke omförmälda förklaringen. I så fall skall avtalet tillämpas å de områden, som avses i underrättelsen, nittio dagar efter det att Nationernas förbunds generalsekreterare mottagit densamma.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Tout gouvernement contractant peut,
soit ä 1’expiration d’un délai de cinq ans
aprés qu’il a notiné avoir donné effet
au réglement dans les territoires visés,
soit lors de la dénonciation prévue å
1’article 8, déclarer qu’il entend voir ces-
ser 1’application du présent Accord å
toute colonie, tout protectorat, tout ter-
ritoire d’outre-mer ou territoire placé
sous suzeraineté ou mandat; dans ce cas,
1’Accord cessera d’étre applicable aux
territoires faisant l’objet de pareille dé-
claration une année aprés la réception
de cette déclaration par le Secrétaire gé-
néral de la Société des Nations. A dé-
faut de telle déclaration, la dénonciation
prévue å 1’article 8 ne comportera aucun
effet å 1’égard des territoires mentionnés
au présent article.
Artide 10.
Chacun des gouvernements contrac-
tants peut subordonner son acceptation
du présent Accord å la participation å
celui-ci d’un ou de plusieurs des gouver
nements visés å 1’article 4, ou å sa mise
en pratique par un ou plusieurs desdits
gouvernements. Dans cette derniére hy-
pothése, s’il considére cette mise en pra
tique comme réalisée, il le notifiera au
Secrétaire général de la Société des Na
tions.
Article 11.
Le présent Accord sera enregistré par
le Secrétaire général de la Société des
Nations å la date de son entrée en vi
ggur.
En foi de quoi les soussignés ont appo-
sé leur signature au présent Accord.
Fait en un seul exemplaire qui a été
ouvert, å Genéve, å la signature des
gouvernements le treize mai mil neuf
cent trente-six et qui restera déposé dans
les archives du Secrétariat de la Société
des Nations et dont des copies certifiées
conformes seront délivrées å tous les
gouvernements visés å 1’article 4.
Any contracting Government may de-
clare, either after a period of five years
from the date of notification of effect
having been given to the rules in the
territories named, or at the time of the
denunciation provided för in Article 8,
that it desires that the present Agree-
ment shall cease to apply to all or any
of its colonies, protectorates, overseas
territories, or territories under suzerain-
ty or mandate, and the Agreement shall
cease to apply to the territories named
in such déclaration one year after its
receipt by the Secretary-General of the
League of Nations. In default of such a
déclaration, the denunciation of the Ag
reement under Article 8 will not affect
the application of the Agreement to any
territories referred to in the present ar
ticle.
Article 10.
Each contracting Government may
make the acceptance of the present A-
greement conditional on its acceptance or
on its application by one or more of the
Governments referred to in Article 4.
In the latter case, if it considers that this
condition has been fulfilled, it will notify
the Secretary-General of the League of
Nations.
Article 11.
The present Agreement shall be reg
istered by the Secretary-General of the
League of Nations on the date of its
coming into force.
In faith whereof, the undersigned havé
appended their signatures to the present
Agreement.
Done in a single copy, which has been
opened, at Geneva, for the signature of
the Governments on the thirteenth day
of May one thousand nine hundred and
thirty-six and will remain deposited in
the archives of the Secretariat of the
League of Nations, and of which certi-
fied copies will be transmitted to all the
Governments referred to in Article 4.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
15
Envar avtalsslutande regering kan antingen vid utgången av en period av feni år från det att meddelande lämnats om reglementets ikraftsättande för ifrågavarande områden eller i samband med uppsägning, varom stadgas i ar tikel 8, förklara, att den önskar, att förevarande avtal skall upphöra att vara tillämpligt å alla eller någon av dess kolonier, protektorat, transoceana terri torier eller territorier under dess överhöghet eller mandat. I sådant fall skall avtalet upphöra att vara tillämpligt å de områden, som ifrågavarande för klaring avser, ett år efter det att Nationernas förbunds generalsekreterare mottagit densamma. Därest sådan förklaring ej lämnas, skall uppsägning enligt artikel 8 icke medföra några verkningar beträffande här ovan omför- mälda områden.
Artikel 10.
Envar avtalsslutande regering kan såsom villkor för godtagandet av före varande avtal fordra dess godtagande eller tillämpning av en eller flera av de i artikel 4 angivna regeringarna. I så fall skall regeringen, om och när den anser villkoret uppfyllt, härom underrätta Nationernas förbunds gene ralsekreterare.
Artikel 11.
Förevarande avtal skall inregistreras av Nationernas förbunds general sekreterare å dagen för dess ikraftträdande.
Till bekräftelse härav hava undertecknade försett detta avtal med sina underskrifter.
Som skedde i ett enda exemplar, vilket framlagts för regeringarnas under tecknande i Genéve den 13 maj 1936 och skall förvaras i Nationernas för bunds sekretariats arkiv samt varav bestyrkta avskrifter skola tillställas alla i artikel 4 avsedda regeringar.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Bilaga B.
A anex e.
Reglemente
Chapitre premier. Généralités.
Artide premier.
Définitions.
Les signaux auxquels s’appliquent les
régles de balisage ci-aprés comprennent,
å 1’exception des phares et bateaux-feux
proprement dits, toutes les marques
fixes et flottantes servant å indiquer:
a) Les limites latérales et les axes de
chenaux navigables;
b) Les dangers naturels;
c) Les autres obstacles, comme les
épaves;
d) Certains autres points intéressants
pour le navigateur maritime, comme les
atterrissages.
Artide 2. Systémes de
balisage.
On admet deux systémes de balisage:
Le systéme
latéral,
qui est employé
plus particuliérement pour les chenaux
bien définis et dans lequel les marques
de balisage indiquent le gisement des
dangers par rapport å la route å suivre
pour les navigateurs dans leur voisinage;
Le systéme
Cardinal,
qui est employé
plus particuliérement pour les cötes flan-
quées de multiples écueils ou pour les
dangers isolés en mer, et dans lequel les
marques de balisage indiquent la plus
voisine des quatre principales orienta-
tions cardinales tracées å partir du dan-
ger.
Artide 3. Emploi des sy
stémes.
Dans un méme pays et suivant les
préférences ou les besoins locaux, on
peut utiliser soit l’un, soit l’autre systé
me, soit les deux systémes, å condition
Annex.
Rules.
Chapter I. General.
Artide 1. Definitions.
The marks to winch the following
buoyage regulations apply include all
fixed and floating marks, other thån
lighthouses and lightships properly so
called, serving to indicate:
(a) The lateral limits and axes of na-
vigable channels;
(b) Natural dangers;
(c) Other obstructions, such as wrecks;
(d) Certain other points of importance
to the mariner, such as landfalls.
Artide 2. Buoyage Systems.
There are two systems of buoyage, the
lateral and the cardina!.
The lateral system is generally used for
well-defined channels; buoyage-marks in
dicate the position of dangers in relation
to the route to be followed by mariners
in their vicinity.
The
Cardinal
system is generally used
to indicate dangers where the coast is
flanked by numerous islands, rocks and
shoals, as well as to indicate dangers in
the open sea. In this system, the hear
ing (true) of the mark from the danger
is indicated to the nearest cardina! point.
Artide 3. Use of Systems.
One or other or both systems may be
used in the same country, according to
preference or local requirements, on con
dition that the limits of their respective
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
17
Översättning.
Bilaga.
Reglemente.
Kapitel I. Allmänna bestämmelser.
Artikel 1. Definitioner.
De märken, å vilka efterföljande utprickningsregler skola tillämpas, bestå, med undantag av fyrar och fyrskepp i egentlig mening, av alla fasta och flytande märken, som avse att utmärka:
a) de laterala gränserna och mittlinjerna för segelbara vattenvägar;
b) grund;
c) andra hinder, såsom vrak;
d) vissa övriga förhållanden av betydelse för sjöfarande, såsom angörings- punkter.
Artikel 2. Utprickningssystem.
Utprickningssystemen äro två, lateralsystemet och kardinalsystemet.
Lateralsystemet användes för tydligt begränsade farleder, varvid utprick- ningen angiver grundens lägen i förhållande till den väg, som i deras närhet bör följas av sjöfarande.
Kardinalsystemet användes i fråga om kuster, utanför vilka befinna sig tal rika skär, klippor och bankar, eller för utmärkande av i öppna sjön fritt liggande grund, varvid sjömärkets rättvisande bäring från det farliga stället hänföres till närmaste kardinalstreck.
Artikel 3. Systemens användning.
I ett och samma land må, alltefter gottfinnande eller lokala behov, använ das ettdera eller bägge systemen, under villkor att gränserna för deras an vändning tydligt angivas i de nautiska urkunderna och vid behov även ge nom lämpliga märken.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
d’indiquer clairement, dans les docu-
ments nautiques et au besoin par des
marques appropriées, les limites de leur
emploi respectif.
Artide 4. Indication de la
forme caractéristique des
marques.
Les caractéristiques des principaux
types de marques flottantes sont données
soit par la forme de la partie supérieure
du corps méme de la marque, soit par
la forme d’une superstructure liée å celle-
ci.
Les caractéristiques des principaux
types de marques fixes sont indiquées
soit par la forme du corps méme de la
marque, soit pär la forme d’un voyant
surmontant la marque.
Chapitre II. Systéme latéral.
Artide 5. Position des mar
ques.
En principe, la position des marques
dans le systéme latéral est déterminée
d’aprés la direction générale suivie par
le navigateur venant du large et s'ap-
prochant d’un port, d’une embouchure
fluviale ou d’une autre voie d’eau; elle
peut également l’étre d’aprés le courant
principal de flot. L’application de ees
principes död étre précisée dans la me-
sure convenable par les documents nau
tiques.
Artide 6. Principaux types
de marques.
Les principaux types de marques em-
ployés dans le systéme latéral sont les
suivants: conique, cylindrique, sphéri-
que, espar (ce dernier comprend le type
en fuseau, c’est-å-dire un espar se ter-
minant en pointe).
Artide 7. Formes des voy
ant s.
Les voyants au sujet desquels le pre
sent réglement contient des dispositions
précises offrent les contours apparents
suivants:
use are dearly indicated in nautical doc
uments and, if necessary, by means of
appropriate marks.
Artide 4. Method of Chara c-
terising Marks by Shape.
The characteristics of the principal
types of floating marks are shown elther
by the shape of the upper part of the
body of the mark or by the shape of a
superstructure secured to the mark.
The characteristics of the principal
types of fixed marks are shown elther
by the shape of the body of the mark
or by the shape of a topmark placed on
the mark.
Chapter II. Latéral System.
Artide 5. Position of Marks.
In principle, the position of marks in
the latéral system is determined by the
general direction taken by the mariner
when approaching a harbour, river,
estuary or other waterway from seaward,
and may also be determined with refer-
ence to the main stream of flood tide.
The application of the principle shall be
defined, as required, by nautical docu
ments.
Artide 6. Principal Types
of Marks.
The principal types of marks employed
in the latéral system are conical, can,
spherical and spar (the last-named in-
cluding the spindle type — i. e., a ta-
pered spar).
Artide 7. Shapes of Top
mark s.
The topmarks for which specific provi
sion is made in these rules havé the ap-
pearance of:
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
19
Artikel 4. Metod för karaktärisering av märken genom
deras form.
De huvudsakliga typerna av flytande märken kännetecknas antingen av formen på den övre delen av märket eller av formen på en å märket an- bragt påbyggnad.
De huvudsakliga typerna av fasta märken kännetecknas antingen av for men på märket eller av formen på ett å märket anbragt topptecken.
Kapitel II. Lateralsystemet.
Artikel 5. Märkenas placering.
Enligt lateralsystemet bestämmes märkenas placering i princip av den hu vudriktning den sjöfarande följer, då han från öppna sjön närmar sig en hamn, en flodmynning eller en annan vattenväg, men må även bestämmas med hänsyn till riktningen av tidvattnets huvudström. Tillämpningen av des sa regler skall i mån av behov närmare angivas i de nautiska urkunderna.
Artikel 6. Huvudtyper av märken.
De i lateralsystemet använda huvudtyperna av märken äro följande: ko- niska, cylindriska, sfäriska, spirformiga (de sistnämnda innefattande även spolformiga, d. v. s. spirformiga slutande i en spets).
Anm. till den svenska texten:
De »cylindriska» märkena äro ofta svagt koniska uppåt.
Artikel 7. Topptecknens form.
Topptecken, beträffande vilka särskilda bestämmelser fastställts i detta reglemente, hava kontur av:
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 25.
cone,
cylindre,
sphére,
2 cönes accolés pär la base,
Croix de Saint-Georges,
Té.
A cone,
A can,
A sphere,
A diamond,
A St. Georgen cross,
A “T”.
Artide 8. Marques de rives
des chenaux.
Les marques de rives sont caractéri-
sées de la maniére suivante:
a) Marques de tribord:
Forme ou type: conique, ou espar.
Couleur: noire, ou, dans les cas
de marques coniques, pour les be-
soins de la différenciation, damier
noir et blanc; dans le cas d’espars,
pour les besoins de la différencia
tion ou de la visibilité, noire avec
partie supérieure blanche.
Voyant (le cas échéant): un cone,
pointe en haut, peint en noir, ou,
pour les besoins de la différencia
tion, 2 cönes accolés par la base,
sauf å 1’entrée d’un chenal. Sur
les espars, on peut utiliser un ba
lai ayant 1’apparence d’un cöne
pointe en haut.
b) Marques de babord:
Forme ou type: cylindrique, ou
espar.
Couleur: rouge, ou, dans le cas
de marques cylindriques, pour les
besoins de la différenciation, da
mier rouge et blanc.
Voyant (le cas échéant): un cy
lindre peint en rouge, ou, pour les
besoins de la différenciation, un té,
sauf å 1’entrée d’un chenal. Sur
les espars, on peut faire usage
d’un balai ayant 1’apparence d’un
cöne pointe en bas.
N.B.
— La couleur jaune peut étre substituée
au blanc dans les danilers pour les chenaux
secondaires (chenaux qui doublent les chenaux
principaux).
Artide 9. Apposition de
numéros ou de lettres.
Si les marques de rives d’un chenal
portent des numéros ou des lettres, ees
numéros ou lettres doivent commencer
Artide 8. Marking of Sides
of Channels.
Marks on the two sides of a channel
are characterised as follows:
(a) Starbo ar d-hand marks:
Shape or type: Conical or spar.
Colour: Black, or, for purposes
of differentiation, in the case of
conical marks, black and white
chequers; in the case of spärs, for
purposes of differentiation or visi-
bility, black with the upper part
white.
Topmark (if any): Cone, point
upwards, coloured black, or, for
purposes of differentiation, a dia
mond, except at the entrance of a
channel. On spärs, a broom in
the form of a cone point upwards
may be used.
(b) Port-hand marks:
Shape or type: Can or spar.
Colour: Red, or, in the case of
can-shaped marks, for purposes of
differentiation, red and white che
quers.
Topmark (if any): Can, coloured
red, or, for purposes of differentia
tion, a “T”, except at the entrance
of a channel. On spärs, a broom
in the form of a cone point down-
wards may be used.
N.B.
— The use of yellow instead of white
in the chequers is permitted in secondary
channels (channels which are altematives to
main channels).
Artide 9. Numbering or Let
te r i n g.
If marks at the sides of a channel are
numbered or lettered, the numbering or
lettering shall commence from seaward,
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
21
kon, cylinder, sfär, dubbelkon (2 koner på gemensam bas), S:t Georgskors, »T».
Artikel 8. Utprickning av en farleds sidor.
Märken å ömse sidor om en farled äga följande kännetecken:
a) Märken å styrbords sida:
Form eller typ: konisk eller spirformig. Färg: svart eller, i fråga om koniska märken i åtskillnadssyfte, svart- och vitrutig eller, i fråga om spirformiga märken i åtskillnadssyfte eller för vinnande av ökad synlighet, svart med övre delen vit.
Topptecken (i förekommande fall): kon med uppåtvänd spets till färgen svart eller, i åtskillnadssyfte, dock ej vid farleds början, dubbel kon. På spirformiga märken må användas en kvast, som har utse ende av kon med uppåtvänd spets.
b) Märken å babords sida:
Form eller typ: cylindrisk eller spirformig. Färg: röd eller, i fråga om cylindriska märken i åtskillnadssyfte, röd- och vitrutig.
Topptecken (i förekommande fall): röd cylinder eller, i åtskillnads syfte, dock ej vid farleds början, »T». På spirformiga märken må an bringas en kvast, som har utseende av kon med nedåtvänd spets.
Anm.
Gul'färg i rutorna är tillåten i stället för vit i sekundära farleder (farled, som
alternativt kan användas i stället för huvudfarled).
Artikel 9. Åsättande av nummer eller bokstäver.
Örn märken å ömse sidor om farled bära nummer eller bokstäver, skall nummer- eller bokstavssericn taga sin början från sjön räknat, med ojämna nummer å styrbords sida och jämna nummer å babords sida.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
en partant du large, les numéros impairs
étant å tribord et les numéros pairs å
babord.
Artide 10. Eclairage.
Les feux de rives d’un chenal sont
différenciés par leur couleur ou, dans les
cas ou cela paratt préférable, par leur
rythme ou par une combinaison de la
couleur et du rythme, savoir:
a) A tribord: soit un feu blanc å un
ou trois éclats ou occultations, soit un
feu vert avec un rythme non employé
pour la signalisation des épaves (voir ar
tide 24), soit simultanément des feux
blancs et des feux verts avec les carac-
téristiques susvisées.
b) A babord: soit un feu rouge avec
un nombre d’éclats ou d’occultations
quelconque n’excédant pas quatre, soit
un feu blanc å deux ou quatre éclats ou
occultations, soit simultanément des feux
rouges et des feux blancs avec les carac-
téristiques ci-dessus.
N.B.
— Le feu å éclats rapides est considéré
comme un feu å éclats regulier.
Artide 11. Marques de hanes
médians ou de bif urcation
ou de jonetion.
Les marques placées aux extrémités
des hanes médians ont les caractéristi-
ques suivantes:
Forme ou type: sphérique ou espar.
Couleur: bändes horizontales rouges et
blanches lorsque le chenal principal est å
droite ou que les deux chenaux sont
d’une méme importance; bändes horizon
tales noires et blanches lorsque le chenal
principal est å gauche.
Voyants (le cas échéant):
a) Chenal principal å droite:
Bifurcation: un cylindre, peint en
rouge;
Jonetion: un té, peint en rouge;
b) Chenal principal å gauche:
Bifurcation: un cone pointe en
haut, peint en noir;
Jonetion: deux cönes accolés par
la base, peints en noir;
odd numbers on the starboard and even
numbers on the port hand.
Artide 10. Lighted Marks.
Lights on marks on the two sides of
a channel are differentiated by colour
or, where preferred, by rhythm, or by
a combination of both colour and rhythm
— viz.:
(a) Starboard-hand lights: White lights
showing one or three flashes or occulta
tions; green lights of a character not allo-
cated to the marking of wrecks (see Ar
tide 24); or both white lights and green
lights with the above characteristics.
(b) Port-hand lights: Red lights show
ing any number of flashes or occultations
up to four; white lights showing two or
four flashes or occultations; or both red
lights and white lights with the above
characteristics.
N.B.
— A rapid flashing light is regarded
as a single flashing light.
Artide 11. Middle-ground
or Bifurcation or Junction
Marks.
Marks at the ends of middle grounds
havé the following characteristics:
Shape or type: Spherical or spar.
Colour: Red and white horizontal
bands where the main channel is to the
right or the channels are of equal import
ance; black and white horizontal bands
where the main channel is to the left.
Topmarks (if any):
(a) Main channel to the right:
Outer end, a can, painted red;
Inner end, a “T”, painted red;
(b) Main channel to the left:
Outer end, a cone, point upwards,
painted black;
Inner end, a diamond (two cones
base to base), painted black;
Kungl. May.ts proposition nr 25.
23
Artikel 10. Fyrsken.
Fyrsken å märken på en farleds sidor åtskiljas genom skenets färg eller, där så anses vara att föredraga, genom dess rytm eller ock genom färg och rytm i förening, sålunda:
a) Fyrsken å styrbords sida: vitt sken med en eller tre blänkar (blixtar) eller förmörkelser; grönt sken av sådan beskaffenhet, som ej användes för utmärkande av vrak (se artikel 24); eller samtidigt vitt och grönt sken med ovan nämnda karaktärer.
b) Fyrsken å babords sida: rött sken med upp till fyra blänkar (blixtar) eller förmörkelser; vitt sken med två eller fyra blänkar (blixtar) eller för mörkelser; eller samtidigt rött och vitt sken med ovan nämnda karaktärer.
Anni. Blixtsken med hastig rytm betraktas såsom enblixtsken.
Artikel 11. Utprickning av grundbank i farled för ut märkande av farledens förgrening eller sammanlöpande.
Märken anbragta vid ytterkanterna av grundbank i mitten av farled hava följande kännetecken:
Form eller typ: sfärisk eller spirformig. Färg: röda och vita horisontala band, då huvudfarleden är till höger eller då båda farlederna äro likvärdiga; svarta och vita horisontala band, då hu vudfarleden är till vänster.
Topptecken (i förekommande fall):
a) då huvudfarleden är till höger:
vid förgrening (yttre ändan): cylinder; färg: röd; vid förening (inre ändan): »T»; färg: röd;
b) då huvudfarleden är till vänster:
vid förgrening (yttre ändan): kon med uppåtvänd spets; färg: svart; vid förening (inre ändan): dubbelkon; färg: svart;
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 25-
c) Chenaux (Tune mome importance:
Bifurcation: une sphére, peinte
en rouge;
Jonc-tion: une croix de Saint-Geor-
ges, peinte en rouge.
N.B.
— Si le corps de la marque n’a pas la
forme sphérique, un voyant sphérique est ajouté
immédiatement au-dessous de chacun des voy-
ants indiqués aux paragraphes a), b) et c).
Eclairage. — Les caractéres des feux
surmontant ees marques doivent autant
que possible étre distinetifs, pourvu que
le choix de leurs couleurs soit limité å
celles prévues å 1’article 10 ci-dessus et
que ni les couleurs, ni le rythme, ni les
combinaisons de couleur et de rythme
ne soient susceptibles de laisser une in-
certitude sur le bord ou la marque doit
étre rangée.
Lorsque des caractéres distinetifs con-
venables ne peuvent pas étre adoptés
pour ees feux, ceux-ci doivent étre ca-
ractérisés conformément aux régles de
1’article 10 et doivent autant que pos
sible se différencier des feux voisins.
Article 12. Marques de mi-
lieu de -chena 1.
Les marques de milieu de chenal sont
utilisées pour indiquer la partie profon-
de d’un chenal navigable. Elles peuvent
étre laissées d’un cöté ou de 1’autre, mais
devraient, de préférence, étre laissées å
babord.
Ces marques présentent les caractéris-
tiques suivantes:
Forme: autant que possible, une forme
distinetive et différente des principales
formes caractéristiques (conique, cylind-
rique et sphérique).
Couleur: bändes verticales alternative-
ment noires et blanches ou rouges et
blanches.
Voyants (le cas échéant): formes dis-
tinetives autres que le ehne pointe en
haut, le cylindre ou la sphére.
Eclairage (le cas échéant): caractéristi
ques différentes des feux de l’éclairage
latéral vo isin.
(c) Channels of equal importance:
Outer end, a sphere, painted red;
Inner end, a St. Georgen cross,
painted red.
N.B.
— Where the body of the mark is not
spherical, a spherical topmark is placed im-
mediately below the topmarks indicated in (a),
(b), and (c), as the case may be.
Lighted Marks. — The characteristics
of lights on these marks shall, as far as
possible, be distinetive; provided that no
colours are used other thån those pre-
scribed in Article 10 above, and provided
also that neither colour nor rhythm, nor
combinations of colour and rhythm, shall
be such as to lead to uncertainty with
regard to the side on which the marks
shall be passed.
Witen lights with distinetive charac
teristics cannot conveniently be adopted,
the lights shall conform to the rules pre-
scribed in Article 10, and they shall, as
far as possible, be differentiated from
neighbouring lights.
Article 12. Mid-channel
Marks.
Mid-channel marks serve to indicate
the deep-water channel or fairway. They
may be passed on either hand, but should
preferably be left to port.
These marks are as follows:
Shape: As far as practicable, to be
distinetive and different from the prin
cipal characteristic shapes (viz., conical,
can and spherical).
Colour: Black and white, or red and
white, vertical stripes.
Topmark (if any): To be of a distine
tive shape other thån cone, point up-
wards, can or sphere.
Lights (if any) to be of a character
different from neighbouring lights on
marks at the sides of the channel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
25
c) då farlederna äro likvärdiga:
vid förgrening (yttre ändan): sfär; färg: röd;
vid förening (inre ändan): S:t Georgskors; färg: röd.
Anni.
Då märket icke är sfäriskt, anbringas ett sfäriskt topptecken omedelbart under
ett vart av de i a), b) och c) angivna topptecknen.
Fyrsken. Fyrsken å dessa märken skall, såvitt möjligt, hava en påfallande karaktär, dock skall färgvalet vara begränsat till ovan i artikel 10 angivna färger och må icke vare sig färg eller rytm samt ej heller färg och rytm i förening lämna rum för ovisshet beträffande den sida, på vilken märket skall passeras.
Där fyrsken med påfallande karaktär icke lämpligen kan komma till an vändning, skall fyrskenet anordnas enligt reglerna i artikel 10 och, såvitt möjligt, vara skiljaktigt från i närheten befintliga fyrsken.
Artikel 12. Märken i farleds mitt.
Märken i farleds mitt tjäna att utvisa djuprännan i farleden. De kunna passeras på båda sidor men böra företrädesvis lämnas örn babord.
Dessa märken äga följande kännetecken:
Form: så mycket som möjligt utpräglad och avvikande från de karakte ristiska huvudformerna (koniska, cylindriska och sfäriska).
Färg: svarta och vita eller röda och vita vertikala band.
Topptecken (i förekommande fall): utpräglad form, annan än kon med uppåtvänd spets, cylinder eller sfär.
Fyrsken (i förekommande fall): till sin karaktär skiljaktigt från i närheten befintliga fyrsken å märken på farledens sidor.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Chapitre III. Systéme Cardinal.
Article 13. Principaux types
de marque s.
Les principaux types de marques em-
ployés dans le systéme Cardinal sont les
suivants: conique, cylindrique, ogival, en
fuseau et espar.
Article 14. Forme des voy-
a n t s.
Les voyants caractéristiques présentent
le contour apparent d’un cöne pointe en
haut, d’un cöne pointe en bas, de deux
cönes opposés par la base et de deux
cönes opposés par le sommet. Les deux
cönes doivent étre, dans l’un ou l’autre
cas, nettement séparés par un intervalle.
Article 15. Couleurs carac
téristiques.
Les couleurs caractéristiques de jour
pour la signalisation des dangers sont le
noir combiné avec le blanc et le rouge
combiné avec le blanc, par divisions hori-
zontales.
Article 16. Répartition des
caractéristiques dans les
quadrants.
On distingue quatre quadrants dits
Nord, Sud, Est, Ouest; ils sont limités
respectivement par les directions N.E.,
S.E., S.W., N.W., prises å partir du
danger.
Les marques de danger sont caractéri-
sées de la maniére suivante dans les dif-
férents quadrants:
QuacLrant Nord (N.W.-N.E.):
Forme ou type: conique, ou espar.
Yoyant (le cas échéant): un cöne å
pointe en haut.
Couleur: noire å large bande blanche
médiane.
Feu (le cas échéant): blanc, avec vari
ations en nombre impair (éclats de pré-
térence ou occultations).
Chapter III. Cardinal System.
Article 13. Principal Types
of Marks.
The principal types of marks employed
in the Cardinal system are: Conical, cy-
lindrical, ogival, spindle and spar.
Article 14. Shape of Top-
marks.
The characteristic topmarks havé the
appearance of a cone point upwards, a
cone point downwards, two cones base
to base and two cones point to point.
The cones in each case shall be dearly
separated.
Article 15. Characteristic
C o 1 o u r s.
The characteristic colours by day for
marking dangers are black combined with
white, and red combined with white, in
horizontal sections.
Article 16. Allocation of
Chara c ter i s t i cs to the
Quadrants.
The four quadrants, north, south, east
and west, are bounded by the bearings
N.E., S.E., S.W., and N.W., taken from
the point of danger.
Danger marks in the different quad
rants are characterised as follows:
Northern Quadrant (N.W. to N.E.):
Shape or type: Conical, or spar.
Topmark (if any): Cone, point up
wards.
Colour: Black with a wide white me
dian band.
Light (if any): White, with an odd
number of variations (flashing preferably
or occulting).
Kungl. Majlis proposition nr 25.
27
Kapitel III. Kardinalsystemet.
Artikel 13. Huvudtyper av märken.
De i kardinalsystemet använda huvudtyperna av märken äro följande: koniska, cylindriska, spetsbågiga, spolformiga och spirformiga.
Artikel 14. Topptecknens form.
De karakteristiska topptecknen hava kontur av en kon med uppåtvänd spets, en kon med nedåtvänd spets, två koner med baserna vända mot var andra och två koner med spetsarna vända mot varandra. I varje fall skola konerna vara tydligt skilda av ett mellanrum.
Artikel 15. Karakteristiska färger.
De karakteristiska färger, i vilka märkena målas för utmärkande av läget i förhållande till grund, äro: svart i förening med vitt och rött i förening med vitt, i horisontala fält.
Artikel 16. Märkenas kvadrantella indelning.
De fyra kvadranterna — nord, syd, ost och väst — begränsas av inter- kardinalerna NO, SO, SV och NV, räknade från grund.
Märken för grund äro fördelade på respektive kvadranter enligt följande:
Nordkvadranten (NV—NO):
Form eller typ: konisk eller spirformig. Topptecken (i förekommande fall): kon med uppåtvänd spets.
Färg: svart med ett brett, vitt band på mitten.
Fyrsken (i förekommande fall): vitt, med ojämnt antal växlingar (före trädesvis blänkar — blixtar — eventuellt förmörkelser).
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Quadrant Sud (S.E.-S.W.):
Forme ou type: cylindrique, ou espar.
Yoyant (le cas échéant): un cöne å
pointe en bas.
Couleur: rouge å large bande blanche
médiane.
Feu (le cas échéant): rouge de préfé-
rence ou blanc, avec variations en nombre
pair (éclats de préférence ou occulta-
tions).
Quadrant Est (N.E-S.E.):
Forme ou type: ogivale, ou espar.
Voyant (le cas échéant): deux cönes
opposés par la base.
Couleur: rouge pour la moitié supéri-
eure, blanche pour la moitié inférieure.
Feu (le cas échéant): rouge de préfé
rence ou blanc, avec variations en nombre
impair (éclats de préférence ou occulta-
tions).
Quadrant Ouest (S.W.-N.W.):
Forme ou type: fuseau ou espar.
Voyant (le cas échéant): deux cönes
opposés par le sommet.
Couleur: noire pour la moitié supérieure,
blanche pour la moitié inférieure.
Feu (le cas échéant): blanc, avec varia
tions en nombre pair (éclats de préféren
ce ou occultations).
N.B.
—
a)
Il est pernils de n’utiliser que
deux formes caractéristiques pour le corps de
la marque et d’employer la méme forme conique
dans les quadrants Nord et Est, la méme forme
cylindrique dans les quadrants Sud et Ouest.
b)
Si dans le seul cas des espars et pour les
seuls quadrants Nord et Esthon veut se donner le
bénéfice supplémentaire d’une position inverse
des couleurs foncées dans les quadrants opposés,
la marque du quadrant Nord est peinte en blanc
avec une large bande noire médiane, la marque
du quadrant Est est peinte en blanc dans la
moitié supérieure, en rouge dans la moitié in
férieure.
c)
Le feu å éclats rapides est considéré comme
un feu å éclats réguliers.
Southern Quadrant (S.E. to S.W.):
Shape or type: Cylindrical, or spar.
Topmark (if arty): Cone, point down-
wards.
Colour: Red with a wide white median
band.
Light (if any): Red preferably or
white, with an even number of varia
tions (flashing preferably or occulting).
Eastern Quadrant (N.E. to S.E.):
Shape or type: Ogival, or spar.
Topmark (if any): Two cones, base to
base.
Colour: Red above, white below.
Light (if any): Red preferably or white,
with an odd number of variations (flash
ing preferably or occulting).
Western Quadrant (S.W. to N.W.):
Shape or type: Spindle, or spar.
Topmark (if any): Two cones, point to
point.
Colour: Black above and white below.
Light (if any): White, with an even
number of variations (flashing prefer
ably or occulting).
N.B.
■—
(a)
The number of characteristic
shapes employed for the body of the mark may,
if desired, be limited to two, the conical shape
being employed in the northem and eastem
quadrants and the cylindrical shape in the
Southern and western quadrants.
(b)
Wilen spärs only are used, it may be ad-
vantageous in the northem and eastern quadrants
to reverse the position of the dark colours; in
this case, the northem quadrant mark shall be
white with a wide black median band and the
eastern quadrant mark shall be white above and
red below.
(c) A rapid flashing light is regarded as a
single flashing light.
Kungl. May.ts proposition nr 25.
29
Sydkvadranten (SO—SV):
Forin eller typ: cylindrisk eller spirformig.
Topptecken (i förekommande fall): kon med nedåtvänd spets.
Färg: röd med ett brett, vitt band på mitten.
Fyrsken (i förekommande fall): företrädesvis rött, eventuellt vitt, med
jämnt antal växlingar (företrädesvis blänkar — blixtar — eventuellt för
mörkelser) .
Ostkvadranten (NO—SO):
Form eller typ: spetsbågig eller spirformig.
Topptecken (i förekommande fall): två koner med baserna vända mot
varandra.
Färg: övre delen röd, nedre delen vit.
Fyrsken (i förekommande fall): företrädesvis rött, eventuellt vitt, med
ojämnt antal växlingar (företrädesvis blänkar — blixtar — eventuellt för
mörkelser) .
Västkvadranten (SV—NV).
Form eller typ: spolformig eller spirformig.
Topptecken (i förekommande fall): två koner med spetsarna vända mot
varandra.
Färg: övre delen svart, nedre delen vit.
Fyrsken (i förekommande fall): vitt med jämnt antal växlingar (företrä
desvis blänkar — blixtar — eventuellt förmörkelser).
Anm. a) Om så önskas, må allenast två karakteristiska former för märket användas, näm
ligen konisk form i nord- och ostkvadranterna och cylindrisk form i syd- och västkvadranterna.
Anm.
b) Då endast spirformiga märken användas, kan det vara fördelaktigt att i nord- och
ostkvadranterna anbringa de mörka färgerna i omvänd ordning; i detta fall skall märket i nord
kvadranten vara vitt med ett brett, svart band på mitten och i ostkvadranten hava övre delen
vit och nedre delen röd.
Anm.
c) Blixtsken med hastig rytm betraktas såsom enblixtslcen.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Chapitre IV. Marques communes
aux deux systémes et marques
diverses.
Artide 17. Marques de dan-
ger i s o 1
é.
Lorsqu’on désire utiliser une marque
spéciale pour un danger que l’on peut
convenablement signaler pär une mar
que unique et qu’on peut laisser d’un
bord ou de l’autre, la marque aura les
caractéristiques suivantes:
Forme ou type: sphérique, ou espar.
Couleur: larges bändes horizontales
noires et rouges séparées éventuellement
par une étroite bande blanche.
Voyant (le cas échéant): une sphére,
peinte en noir ou en rouge, ou en deux
couleurs, noire et rouge, séparées par
une ligné horizontale.
Feu (le cas échéant): rythmé, soit
blanc, soit rouge.
Artide 18. Marques hatter-
r i s s a g e.
Les marques d’atterrissage, qui sont
des repéres en eaux navigables indiquant
1’approche d’un port ou d’une embou-
chure fluviale, ont les caractéristiques
suivantes:
Forme: au choix, mais ne devant pas
produire de risques de confusion par
rapport aux régles des marques de che
naux.
Couleur: bändes verticales alternative-
ment noires et blanches ou alternative-
ment rouges et blanches.
Feu (le cas échéant): rythmé.
Artide 19. Marques de dan
sid o n.
Les marques indiquant le passage du
balisage latéral au balisage Cardinal ou
inversement ont les caractéristiques sui
vantes:
Forme: au choix, mais ne devant pas
produire de risques de confusion par
rapport aux régles des marques de che
naux.
Couleur: bändes spirales rouges et
blanches ou noires et blanches.
Chapter IV. Marks common to
Both Systems and Other Marks.
Artide 17. Isolated Danger
Marks.
Where it is desired to use a special
mark for a danger which can be adequa-
tely indicated by a single mark and which
may be passed on elther hand, the mark
shall be as follows:
Shape or type: Spherical or spar.
Colour: Wide black and red horizontal
bands separated, if desirable, by a narrow
white band.
Topmark (if any): Sphere painted black
or red, or half-black and half-red, hori-
zontally.
Light (if any): Rhythmic, either white
or red.
Artide 18. Landfall Marks.
Landfall marks serving to indicate the
seaward approach to a harbour, river or
estuary are as follows:
Shape: Optional, but must not be
misleading, having regard to the rules
for channel marking.
Colour: Black and white, or red and
white, vertical stripes.
Light (if any): Rhythmic.
Artide 19 Transition Marks.
Marks
indicating the transition between
the Cardinal and lateral systems are as
follows:
Shape: Optional, but must not be
misleading, having regard to the rules
for channel marking.
Colour: Either red and white or black
and white spiral bands.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
31
Kapitel IV. Gemensamma märken för bägge systemen samt andra
märken.
Artikel 17. Märken för fritt liggande grund.
Föreligger önskan att använda ett speciellt märke för grund, som på till fyllestgörande sätt kan utmärkas genom ett enda märke och vilket kan pas seras på båda sidor, skall märket hava följande kännetecken:
Form eller typ: sfärisk eller spirformig. Färg: svarta och röda breda horisontala band, eventuellt åtskilda av ett smalt vitt band.
Topptecken (i förekommande fall): sfär till färgen svart eller röd eller i horisontalled till hälften svart, till hälften röd.
Fyrsken (i förekommande fall): rytmiskt, antingen vitt eller rött.
Artikel 18. Angöringsmärken.
Angöringsmärken, vilka användas för att från sjön utmärka inloppet till en hamn eller en flodmynning, skola hava följande kännetecken:
Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till reglerna för utprickning av farled.
Färg: antingen svarta och vita eller röda och vita vertikala band.
Fyrsken (i förekommande fall): rytmiskt.
Artikel 19. Märken vid system övergång.
Märken utvisande övergång mellan kardinal- och lateralsystemen hava följande kännetecken:
Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till reglerna för utprickning av farled.
Färg: antingen röda och vita eller svarta och vita spiralformiga band.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Artide 20. Marques indi-
quant les mouillages de
quarantaine.
Ces marques ont les caractéristiques
suivantes:
Forme: au choix, mais ne devant pas
produire de risques de confusion par rap
port aux régles des marques de chenaux.
Couleur: jaune.
Artide 21. Marques indi-
quant les orifices des égouts
ou canalisations ou les d é-
pöts de matériaux.
Ces marques ont les caractéristiques
suivantes:
Forme: au choix, mais ne devant pas
produire de risques de confusion par
rapport aux régles des marques de chenaux.
Couleur: jaune en haut, noire en bas.
Eclairage: au choix, mais en tenant
dument compte des caractéristiques des
autres marques lumineuses qui se trou-
vent dans le voisinage.
Artide 22. Balisage des z o-
nes utilisées pour les exer-
cices ou opérations des Ser
vices de la Marine, de la
Guerre, de F A i r.
Les bouées indiquant les limites de ces
zones ont les caractéristiques suivantes:
Forme: au choix.
Couleur: blanche, avec deux bändes
bleues se croisant å angle droit sur 1’ex-
trémité supérieure de Faxe vertical du
corps de la marque, descendant jusqu’au
niveau de 1’eau et représentant ainsi une
croix vue d’en haut, combinée faculta-
tivement avec 1’inscription de deux lett-
res initiales indiquant une zone dange-
reuse dans la langue nationale (en francis
«Z.D.» par exemple).
Chapitre V. Epaves.
Artide 23. Prescriptions g é-
n é r a 1 e s.
Les épaves peuvent étre balisées dans
le systéme latéral ou dans le systéme
cardina!.
Artide 20. Quarantine-
ground Marks.
Quarantine-ground marks are as fol-
lows:
Shape: Optional, but must not be mis-
leading, having regard to the rules for
channel martäng.
Colour: Yellow.
A r t i c 1 e 21. Outfall and
Spoil-ground Marks.
Outfall and spoil-ground marks are as
follows:
Shape: Optional, but must not be
misleading, having regard to the rules
for channel marking.
Colour: Yellow above and black below.
Light: Optional, but due regard should
be paid to the character of other lighted
marks in the vicinity.
Artide 22. Marking of Areas
used for Naval, Military or
Air Force Practice Purpos-
e s.
Buoys indicating the limits of such
areas are as follows:
Shape: Optional.
Colour: White with two blue stripes
intersecting at right angles at the upper
extremity of the vertical axis of the
mark and extending to the water-line,
thus representing a cross when observed
from above, in combination, if desired,
with lettering indicating in the national
language a dangerous area (e.g., in Eng-
lish, “D.A.”).
Chapter V. Marking of Wrecks.
Article 23. General Provi
sions.
Wrecks may be marked according to
the lateral system or the cardina! system.
Artikel 2 0. Märken utvisande karantänsplats.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
33
Dessa märken hava följande kännetecken:
Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till reglerna för utprickning av farled.
Färg: gul.
Artikel 2 1. Märken utvisande kloakmynning och områ
den för utstjälpning.
Dessa märken hava följande kännetecken:
Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till reglerna för utprickning av farled.
Färg: övre delen gul, nedre delen svart. Fyrsken: valfritt, men med hänsyn tagen till beskaffenheten av andra i närheten befintliga fyrsken.
Artikel 2 2. Utmärkning av övningsområden för sjö-,
lant- eller luftstridskrafter.
Bojar utvisande gränserna för sådana områden äga följande kännetecken:
Form: valfri. Färg: vit med två å toppen av märkets vertikalaxel under rät vinkel var andra korsande blåa band gående ned till vattenytan, sålunda uppifrån sett bildande ett kors, eventuellt där så önskas i förening med åsätta bokstäver, som på landets språk utmärka farligt område (t. ex. på svenska F. O.).
Kapitel V. Utprickning av vrak.
Artikel 2 3. Allmänna bestämmelser.
Vrak kunna utmärkas enligt lateral- eller kardinalsystemet.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Les documents nautiques doivent in-
diquer le systéme ou les systémes en
usage dans chaque pays.
Lorsque la présence d’une épave est
bien connue, elle peut au besoin étre
signalée comme un danger naturel, aprés
que le navigateur en a été dument avisé.
Les marques d’épaves sont peintes de
la couleur caractéristique verte.
Les marques d’épaves portent, si pos-
sible, la lettre W; si la surface disponible
le permet, par exemple dans le cas d’un
balisage par bateau, elles portent, sur
deux faces si possible, soit le mot «Wreck»,
soit la seule lettre W, suivis, s’il est
jugé utile, du mot équivalent dans la
langue nationale; toutes ees inscriptions
sont peintes en blanc.
N.B.
— Les signaux sonores des marques
d’épaves, s’il en est employé, ne doivent pas se
confondre avec les autres signaux sonores voisins.
GARA CTÉRISTIQ UES DANS LE CAS
DU SYSTÉME LATÉRAL.
A r t i c 1 e 24. Bouées d’ épave s1.
Couleur: verte (y compris, le cas éché-
ant, e voyant).
a) Si la marque doit étre laissée å
tr ibord:
Forme ou type: conique, ou espar.
Voyant (le cas échéant): un cöne.
Feu (le cas échéant): vert å trois
éclats.
b) Si la marque doit étre laissée å
bäbord:
Forme ou type: cylindrique, ou es
par.
Voyant (le cas échéant): un cylind-
re.
Feu (le cas échéant): vert å deux
éclats.
Si la marque n’a pas la forme carac
téristique, sa partie inférieure est colorée
respectivement en noir ou rouge dans les
cas a) et b) ci-dessus, mais la couleur
verte doit rester dominante.
1 Les balises fixes utilisées pour marquer les
épaves coulées par des petits fonds sont carac-
térisées selon les mémes régles.
Nautical documents shall indicate the
system or systems in use in each country.
Witen the presence of a wreck has be-
come generally known, it may then be
marked as a natural danger, after ade-
quate notice to this effeet has been given
to the mariner.
Wreck marks are painted with the
characteristic colour green.
Wreck marks should, if possible, carry
the letter “W”, or, if space permits, as
in the case of vessels, the word “Wreck”
or the letter “W” followed, where deemed
advisable, by the equivalent word in
the national language. Such inscriptions
shall be painted in white on both sides.
N.B.
— Sound signals, if used on wreck marks,
shall be such as not to be mistaken för neighbour-
ing sound signals.
CHARACTERISTICS IN THE LATERAL
SYSTEM.
Artide 24. Wreck-marking
B u o y s.1
Colour: Green (ineluding topmark if
any).
(a) If to be passed on the starboard-
hand:
Shape or type: Conical, or spar.
Topmark (if any): Cone.
Light (if any): Triple-flashing green.
(b) If to be passed on the port-hand:
Shape or type: Can, or spar.
Topmark (if any): Can.
Light (if any): Double-flashing
green.
If the body of the mark in the cases
of (a) and (b) above does not conform
to the characteristic shape, the lower part
of the mark shall be coloured black or
red, as the case may be, but the predom-
inant colour shall be green.
1 When posts fixed in the ground are used
to mark wrecks in shallow waters, they conform
to the rules.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
35
De nautiska urkunderna skola innehålla uppgift rörande det eller de sy stem, som i respektive land äro i bruk.
Då förefintligheten av ett vrak blivit väl känd, må vraket utmärkas såsom naturligt grund, sedan förhållandet vederbörligen kungjorts för sjöfarande.
Vrakmärken skola vara målade i den för dem utmärkande färgen grönt.
Vrakmärken skola, om möjligt, vara försedda med bokstaven »W» eller, om utrymmet tillåter, såsom i fråga örn vrakfyrskepp, antingen ordet »Wreck» eller bokstaven »W», åtföljd, om så anses erforderligt, av motsva rande ord i det egna landets språk. Dessa påteckningar skola anbringas
i
vit färg på båda sidorna.
Anin.
Ljudsignaler från vrakmärke skola vara av beskaffenhet att ej föranleda förväxling
med andra ljudsignaler i närheten.
UTMÄRKANDE KÄNNETECKEN I LATERAL-
SYSTEMET.
Artikel 2 4. Vrak boj ar1.
Färg: grön (omfattande i förekommande fall även topptecknet).
a) Om märket skall lämnas örn styrbord:
Form eller typ: konisk eller spirformig. Topptecken (i förekommande fall): kon. Fyrsken (i förekommande fall): grönt treblixt-(blänk-)sken.
b) Om märket skall lämnas örn babord:
Form eller typ: cylindrisk eller spirformig.
Topptecken (i förekommande fall): cylinder.
Fyrsken (i förekommande fall): grönt tvåblixt-(blänk-)sken.
Örn märkets flytkropp icke bär den i a) och b) angivna formen, skall dess nedre del vara till färgen svart respektive röd, dock skall den gröna färgen vara övervägande.
1 Fasta prickar utmärkande vrak i grunt vatten följa dessa regler.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
c) Lorsque la marque peut étre lais-
sée d’un bord ou de Vautre:
Forme ou type: sphérique, ou es-
par.
Voyant (le cas échéant): une sphére.
Feu (le cas échéant): vert å occul-
tations réguliéres, la période de
lumiére étant nettement plus
longue å l’ceil que la période d’ob-
scurité.
Lorsqu’une épave, pouvant étre lais-
sée d’un bord ou de l’autre, est signalée
par plusieurs marques lumineuses flot-
tantes situées å chaque extrémité de
l’épave, les divers feux peuvent étre
différenciés par des rythmes de durée
différente, pourvu que la régle posée par
le précédent paragraphe soit respectée
pour tous les feux.
Artide 25. Bateaux signa-
lant une épave1.
Les bateaux signalant une épave arbo
ren! les formes suivantes peintes en vert:
a) Bateaux å laisser å tribord:
Denx sphéres surmontées d’un
cone pointe en haut, en ligné
verticale;
b) Bateaux å laisser å babord:
Une sphére surmontée d’un
cylindre, en ligné verticale;
c) Bateaux å laisser indifféremment
d’un bord ou de Vautre:
Quatre sphéres disposées deux par
deux, selon deux lignes verti-
cales.
Les formes sont assez élevées pour
apparaitre nettement au-dessus des su-
perstructures.
L’espace vertical å ménager entre les
formes doit étre au moins égal å une
fois et demie le diamétre des sphéres.
L’espace horizontal entre les lignes de
formes de la disposition c) doit étre aussi
1 Lorsque l’épave pörte elle-méme les formes
ou l’éclairage destinés å la signaler sans qu’il y
ait de balisage flottant indépendant, cette sig-
nalisation comporte 1’emploi de la méme couleur
verte de jour et de nuit, et ne doit pas étre en
discordance avec les régles du present artide.
(c) If to be passed on either hand:
Shape or type: Spherical, or spar.
Topmark (if any): Sphere.
Light (if any): Single occulting
green, the duration of light
being appreciably longer to the
eye thån the interval of dark-
ness.
Where a wreck which can be passed on
elther hand is marked by more thån one
lighted buoy, the lights may be differ-
entiated by different periods of occulta-
tion, provided that the principle embod-
ied in the preceding paragraph is ob-
served in the case of each light.
Artide 25. Wreck-marking
V e s s e 1 s.1
Wreck-marking vessels display green
painted shapes.
(a) If to be passed on the marineus
starboard-hand:
Two spheres surmounted by a cone
point upwards in a vertical line.
(b) If to be passed on the mariner’s
port-hand:
A sphere surmounted by a cylinder
in a vertical line.
(c) If to be passed on either hand:
Four spheres disposed vertically
by pairs.
The shapes are disposed so as to be dis-
tinctly visible above the vessell super-
structure.
The shapes shall be disposed vertically
with a clear space between each shape
equal to not less thån one and a half
times the diameter of the spherical shape.
The horizontal distance between the
shapes in (c) shall be as great as possible
1 Where shapes and/or lights are exhibited
from the wreck itself, instead of a floating mark
being used, the colour green shall be employed
by day and by night and the shapes and/or
lights shall not conflict with the rules laid
down in this artide.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
37
c) Om märket kan passeras på båda sidorna:
Form eller typ: sfärisk eller spirformig.
Topptecken (i förekommande fall): sfär. Fyrsken (i förekommande fall): grönt med en förmörkelse, varvid
ljusperioden skall hava för ögat märkbart längre varaktighet än mörkperioden.
Då vrak, som kan passeras på båda sidor, utmärkts genom flera än en lysboj, kunna fyrkaraktärerna särskiljas medelst olika periodlängder, för utsatt att i föregående stycke angivna regel iakttages beträffande vart och ett fyr sken.
Artikel 2 5. Vrakfyrskepp1.
Vrakfyrskepp visa följande grönmålade signaltecken:
a) om det skall lämnas om styrbord:
två sfärer samt däröver en kon med uppåtvänd spets i vertikal linje;
b) om det skall lämnas örn babord:
en sfär samt däröver en cylinder i vertikal linje;
c) om det kan passeras på båda sidorna:
fyra sfärer anbragta parvis i två vertikala linjer.
Signaltecknen skola anbringas så, att de äro tydligt synliga ovanför fyr skeppets överbyggnad.
Signaltecknen skola anbringas i vertikalled med ett mellanrum, icke un derstigande en och en halv gång sfärernas diameter, mellan vart och ett av dem.
Horisontala avståndet mellan signaltecken enligt punkt c) skall vara det
1 Då i brist av flytande utmärkning signaltecken och/eller fyrsken visas från själva vraket, skall den gröna färgen användas både vid dager och under mörker och må signaltecken och/ eller fyrsken icke avvika från de i denna artikel givna reglerna.
38
Kungl. Maj.-ts proposition nr 25.
grand que possible et toujours au moms
égal au double de 1’espace vertical entre
les formes.
Eclairage: Feux fixes verts placés, au
point de vue de leur nombre et de leur
disposition, comme les formes ci-dessus
définies.
Les bateaux servant å la signalisation
des épaves ne doivent pas porter le feu
de position réglementaire du navire å
l’ancre.
Signaux sonores: Sur les bateaux gär
dås, en cas de brume, de grosse pluie ou
de neige, une cloche émet, le cas échéant,
å intervalles de trente secondes au plus,
les groupes de sons consécutifs suivants:
Trois coups, si le bateau dolt étre
laissé å tribord;
Deux coups, si le bateau doit étre
laissé å babord-,
Quatre coups, si le bateau doit étre
laissé d’un bord ou de 1’autre.
N.B.
— Si ton recourt å un autre appareil
sonore qu’une cloche, il ne doit en résulter
aucune confusion avec les signaux sonores voisins.
and in no case less thån twice the vertical
distance between the shapes.
Lights: Fixed green; shall correspond
in number and arrangement to the shapes
mentioned above.
Vessels marking wrecks shall not carry
the ordinary riding-light carried by a
vessel at anchor.
Sound signals: On manned wreck-mark-
ing vessels during fog, mist, falling snow
or heavy rainstorms, a bell, if used, is
rung at intervals of not more thån thirty
seconds, as follows:
Three strokes, if the vessel is to be
passed on the marineus starboard-hand;
Two strokes, if the vessel is to be passed
on the mariner’s port-hand;
Four strokes, if the vessel can be passed
on elther hand.
N.B.
— Should sound signals be given by
means other thån a bell, they shall be such as
not to be mistaken for neighbouring sound
signals.
CARACTÉRISTIQUES DANS LE 'CAS
DU SYSTÉME CARDINAL.
A r t i c 1 e 26. Bouées d’ épaves.
Les marques d’épaves sont placées
seulement dans les quadrants Est et
Ouest, et ont les caractéristiques suivan-
tes:
Quadrant Est:
Forme ou type: conique, ogivale ou
espar.
Voyant: deux cönes opposés par la
base.
Couleur: verte.
Feu (le cas échéant): vert, å groupes
réguliers de scintillements, séparés par
des intervalles d’obscurité, avec un ryth-
me d’au moins quarante apparitions de
lumiére par minute dans les périodes de
scintillement.
Quadrant Ouest:
Forme ou type: cylindrique, en fuseau
ou espar.
CHARACTERISTICS OF THE
CARDINAL SYSTEM.
Artide 26. Wreck-marking
B u o y s.
Wreck marks are only placed in the
eastern and western quadrants and havé
the following characteristics:
Eastern quadrant:
Shape or type: Conical, ogival or spar.
Topmark: Two cones base to base.
Colour: Green.
Light (if any): Green, interrupted
flashing, giving a succession of rapid
flashes, at a rate of at least forty per
minute for a given period, followed by
a given interval of darkness.
Western quadrant:
Shape or type: Cylindrical, spindle or
spar.
39
största möjliga och i intet fall mindre än dubbla vertikala avståndet mellan tecknen.
Fyr sken: fast grönt; skenen skola till antal och anordning motsvara ovan omförmälda signaltecken.
Vrakfyrskepp må icke föra för fartyg till ankars eljest föreskrivna ljus.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Ljudsignaler: på bemannat vrakfyrskepp må vid tjocka, mist, snöfall eller hårt regn ringas med klocka, med högst 30 sekunders mellanrum mellan ringningarna, sålunda:
tre slag, örn fyrskeppet skall lämnas om styrbord,
två slag, om fyrskeppet skall lämnas örn babord,
fyra slag, om fyrskeppet kan passeras på båda sidorna.
Anm.
Givas ljudsignaler annorledes än nied klocka, skall detta ske på sätt som utesluter
förväxling med ljudsignaler i närheten.
UTMÄRKANDE KÄNNETECKEN I KARDINAL
SYSTEMET.
Artikel 2 6. Vrakbojar.
Vrakbojar utläggas allenast i ost- och västkvadranterna och hava följande kännetecken:
Ostkvadranten:
Form eller typ: konisk, spetsbågig eller spirformig.
Topptecken: två koner med baserna vända mot varandra.
Färg: grön. Fyrsken (i förekommande fall): grönt blixtsken, visande regelbundna pe rioder av blänkar med en hastighet av minst fyrtio blänkar per minut åt följda av regelbundna förmörkelser.
Västkvadranten:
Form eller typ: cylindrisk, spolformig eller spirformig.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Voyant: deux cönes opposés pär le
sommet.
Couleur: verte.
Feu (le cas échéant): vert, scintillant,
å quarante apparitions au moins de
lumiére par minute.
N.B.
— Les voyants sont obligatoires soit sur
la marque principale, soit, romme il est dit
dans 1’article 28, sur une marque associée, afin
de distinguer les bouées d’épaves du systéme
cardina! des bouées d’épaves du systéme latéral.
Chapitre VI. Dispositions diverses.
Article 27. Marques non dé-
f i n i e s.
Les marques dont la destination n’est
pas définie par les présentes régles sont
colorées de fason å ne permettre aucune
confusion avec celles qui font 1’objel des
présentes régles. Les bouées sonores,
notamment, doivent avoir, si possible,
des caractéristiques appropriées å leur
position et tenant compte des régles qui
précédent.
Certaines balises fixes, comportant par
exemple des dispositions indiquant la
direction å suivre, doivent se distinguer
en tout cas des marques flottantes et étre
au besoin munies, å cet effet, de carac
téristiques spéciales.
Article 28. Voyants.
Lorsque, en raison d’avaries ou d’au-
tres circonstances exceptionnelles, une
marque ou sa superstructure, compte
tenu de sa position dans le balisage, ne
revét pas la forme caractéristique prévue
dans les régles susmentionnées, elle dev
ra, en attendant par exemple leur répa-
ration ou leur remplacement, étre sur-
montée du voyant caractéristique corres-
pondant. On peut aussi doubler la mar
que par une autre portant le voyant con-
venable.
Sauf indication contraire résultant des
régles qui précédent, ees voyants sont
peints dans la couleur caractéristique la
plus foncée qui soit utilisée pour le corps
Topmark: Two cones point to point.
Colour: Green.
Light (if any): Green flashing, at a
rate of at least forty flashes per minute.
N.B.
— Topmarks are compulsory elther on
the main mark or, as in Article 28, in con-
junction with it, in order to distinguish the wreck-
marking buoys o£ the Cardinal system from the
wreck-marking buoys of the lateral system.
Chapter VI. Miscellaneous
Provisions.
Article 27. Undefined Marks.
Marks whose purpose is not defined
in these rules are coloured in such a way
as not to lead to confusion with marks
whose purpose is defined in these rules.
Bell buoys and whistle buoys havé, if
practicable, the characteristics approp-
riate to their position in accordance
with the foregoing rules.
Certain fixed marks indicating, for in-
stance, the direction to be followed by a
mariner may be provided with charac
teristics which allow them to be distin-
guished dearly from floating marks.
Article 28. Topmarks.
Witen, owing to damage or to other
exceptional circumstances, a mark or its
superstructure, having regard to its po
sition in the system, does not conform to
the characteristic shape laid down in the
foregoing rules, it shall, pending, for
example, repair or replacement, be fur-
nished with the appropriate characteris
tic topmark. Alternatively, an addition
al mark hearing the appropriate top
mark may be used.
Where not otherwise stated in the fore
going rules, topmarks are painted with
the darker of the characteristic colours
used for the body of the mark. This pro-
41
Topptecken: två koner med spetsarna vända mot varandra.
Färg: grön. Fyrsken (i förekommande fall): grönt blixtsken med minst fyrtio blänkar per minut.
Anin.
Topptecken är obligatoriskt antingen å huvudmärket eller, såsom i artikel 28 sågs, å
ett bimärke i och för vinnande av åtskillnad mellan vrakbojar enligt kardinal- och enligt
lateralsystemet.
Anm. till den svenska texten:
Konerna skola vara tydligt skilda av ett mellanrum.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
Kapitel VI. Övriga bestämmelser.
Artikel 2 7. Ej föreskrivna märken.
Märken, vilka icke upptagits i detta reglemente, skola erhålla färgbeteck ning av sådan art, att den icke möjliggör förväxling med märken, vilka där avhandlas. Särskilt skola ljudbojar såvitt möjligt hava av deras lägen betin gade kännetecken i överensstämmelse med ovan angivna regler.
Vissa fasta märken syftande exempelvis att giva anvisning om den väg, som bör följas av sjöfarande, skola vara försedda med kännetecken, äg nade att möjliggöra bestämt åtskiljande av desamma från flytande mär ken.
Artikel 2 8. Topptecken.
När på grund av skada eller andra exceptionella förhållanden ett märke eller dess överbyggnad, med hänsyn till dess läge i systemet, icke äger den karakteristiska form, som i ovan angivna regler stadgats, skall detsamma, i avvaktan på exempelvis dess reparation eller utbytande, förses med veder börligt karakteristiskt topptecken. Alternativt må anbringas ytterligare ett märke, försett med vederbörligt topptecken.
Såvida icke i ovannämnda regler annorlunda stadgats, skall toppteckens färg vara den mörkare av de karakteristiska lärger, vilka användas lör mär- kets flytkropp. Denna bestämmelse är icke obligatorisk, då kvastar använ das som topptecken.
42
kungl. Maj:ts proposition nr 25.
de la marque. Cette disposition n’est pas
obligatoire lorsque les balais sont emp-
loyés comme voyants.
Les voyants de méme forme peuvent
étre répétés par superposition pour faci-
liter la différenciation de trop nombreu-
ses marques voisines. On peut se borner
å répéter le cöne inférieur dans le cas
de voyants des quadrants Est et Ouest
du systéme Cardinal.
Artide 29. Felix fixes.
L’emploi de feux fixes, et surtout de
feux fixes blancs, doit étre évité toutes
les fois qu’il est possible sur les marques
fixes ou flottantes servant uniquement au
balisage d’un chenal, sauf dans le cas de
bateaux balisant des épaves dont les
feux doivent répondre aux dispositions
de 1’article 25.
vision is not obligatory when brooms are
employed as topmarks.
For purposes of differentiation where
there are numerous neighbouring marks,
additional topmarks of the same shape
may be used on the same mark or the
lower cone alone may be duplicated in
the case of topmarks used in the eastern
and western quadrants of the Cardinal
system.
Article 29. Fixed Lights.
The use of fixed lights, especially white
lights on fixed and floating marks, which
serve the sole purpose of the marking
of a channel, should be avoided when-
ever practicable, except in the case of
wreck-marking vessels, where the lights
should conform with Article 25.
Article 30. Feux de port.
Pour les feux placés sur les ouvrages
extérieurs d’entrée de ports s’ouvrant di-
rectement sur la mer et dont le but
principal est de baliser le chenal, la
couleur et le rythme doivent étre autant
que possible conformes aux dispositions
de l’article 10. Dans le cas des ports ne
s’ouvrant pas directement sur la mer ou
dans le cas de 1’éclairage intérieur des
ports, cette rögle n’est pas obligatoire-
ment applicable si les conditions locales,
dont les autorités compétentes restent
juges, conduisent å préférer d’autres ca-
ractéristiques.
Le présent article ne s’applique pas
aux feux placés sur des supports fixes
qui ne peuvent pas étre confondus avec
ceux du balisage proprement dit.
Article 31. Secteurs colorés
et feux de direction.
Lorsqu’on munit de secteurs les feux
qui font partie d’un systéme latéral de
balisage, il est désirable, quand les cir-
constances le permettent, que les colora-
tions de ees secteurs soient conformes
aux dispositions de l’article 10. Dans les
Article 30. Harbour Lights.
In the case of lights placed on external
permanent works at the entrance to har-
bours opening directly on to the sea and
whose principal purpose is to mark the
channel, the colour and rhythm should,
as far as possible, be in accordance with
the provisions of Article 10. This rule
need not be applied in the case of har
bom^ which do not open directly on to
the sea or in the case of lights situated
within harbours if, in the opinion of the
responsible authorities, local conditions
render other characteristics preferable.
The present article does not reläte to
lights which are placed on fixed sup
ports and which cannot be confused with
lights forming part of the buoyage sys
tem properly so called.
Article 31. Coloured Sector
Lights and Leading Lights.
Where coloured sectors are used in
lights forming part of the lateral system
of buoyage, it is desirable, when circum-
stances permit, that their colours should
be in accordance with Article 10. In
cases where this is not considered praetie-
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
43
Vid förekomst av talrika märken i närheten av varandra må för att sär skilja dem ytterligare topptecken av enahanda form anbringas å samma märke eller ock må, i fråga örn topptecken använda i ost- och västkvadran- terna i kardinalsystemet, allenast den nedre konen dubbleras.
Artikel 2 9. Fasta fyrsken.
Användandet av fasta fyrsken, särskilt vitt sken å fasta och flytande mär ken, vilka allenast hava till syfte att utmärka en farled, skall såvitt möjligt undvikas, utom i fråga örn vrakfyrskepp, å vilka skenen skola överens stämma med de i artikel 25 föreskrivna.
Artikel 3 0. Hamnfyrar.
I fråga om fyrar placerade på de yttre anläggningarna vid inloppet till direkt mot sjön öppna hamnar och vilka huvudsakligen tjäna till att ut visa farleden, skola färg och rytm såvitt möjligt överensstämma med före skrifterna i artikel 10. Denna regel behöver icke tillämpas vare sig beträf fande hamnar, som icke äro öppna direkt mot sjön, eller i fråga örn fyrar belägna inom hamn, såvida, enligt vederbörande myndighets mening, på grund av lokala förhållanden företräde bör givas åt andra fyrkaraktärer.
I denna artikel avses icke fyrar, som vila på fast underlag och vilkas sken icke kunna förväxlas med fyrsken, vilka ingå i utprickningssystemet i egent lig mening.
Artikel 3 1. Sektor fyrar och öve rensfyrar.
Då fyrsken, som utgör del av det laterala utprickningssystemet, är försett med färgade sektorer, är det önskvärt, att sektorfärgerna, såvida omstän digheterna tillåta, äro i överensstämmelse med föreskrifterna i artikel 10. Där så icke anses möjligt, skola färgerna företrädesvis anordnas i överens-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 25-
cas ou il n’est pas jugå possible d’obser-
ver cette régle, les couleurs doivent, de
préférence, étre réparties conformément
å une régle bien définie, appliquée dans
une région déterminée, afin que les sec-
teurs puissent étre disposés d’une méme
maniére lorsque les situations sont sem-
blables.
Si des feux de direction ou d’aligne-
ment peuvent entrainer une confusion
avec des feux latéraux de chenaux, leur
coloration devrait étre conforme å l’un
ou 1’autre des principes résultant du pré-
cédent aiméa.
Artide 32. Supports fixes
des feux.
Les supports fixes des feux qui font
partie d’un systéme latéral de balisage
devraient, autant que possible, étre peints
de la couleur caractérisant leur position
dans le systéme considéré. Toutefois, si
l’on ne peut employer la couleur carac-
téristique réglementaire, on doit éviter
d’employer la couleur caractéristique op-
posée.
ahle, the colours should preferably be
allocated in accordance with a definite
rule laid down for a particular region,
in order that the sectors may be arranged
in the same manner when the circum-
stances are similar.
Where a leading light or lights might
be mistaken for a light or lights forming
a part of the lateral system, the colour
should be in accordance with one or other
of the principles laid down in the pre-
ceding paragraph.
Artide 32. Fixed Supports
for Lights.
Fixed supports for lights forming part
of the lateral system of buoyage should,
as far as practicable, be painted in the
colour characteristic of the position of
the light in that system. If the correct
characteristic colour cannot be used, the
opposite characteristic colour should be
avoided.
Kungl. Maj:ts proposition nr 25.
45
stämmelse med en för visst område gällande bestämd regel, så att sektorerna under likartade omständigheter må bliva anordnade på enahanda sätt.
Därest överensfyr kan medföra förväxling med fyr, som ingår i det late- rala systemet, skall förstnämnda fyrs sken vara i överensstämmelse med någondera av de i föregående stycke fastställda principerna.
Artikel 3 2. Fyrars fasta underlag.
Det fasta underlaget för fyrar, vilka ingå i det laterala utprickningssyste- met, skall, såvitt möjligt, hava den för fyrens läge i systemet utmärkande färgen. Om den rätta färgen icke kan komma till användning, skall i alla händelser den färg, som är motsatt den för fyrens läge i systemet utmär kande färgen, undvikas.
Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 25.
5