Prop. 1938:25

('om godkännande av det internationella avtalet den 13 maj 1936 angående en\xad hetligt system för utprickning av farleder',)

Kungl. Majlis proposition nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Majits proposition till riksdagen om godkännande av det

internationella avtalet den 13 maj 1936 angående en­ hetligt system för utprickning av farleder; given Stockholms slott den 4 januari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1938.

N är varande:

Statsministern

H ansson ,

statsråden

P ehrsson -B ramstorp , W estman , W igforss ,

M öller , L evinson , E ngberg , S köld , N ilsson , Q uensel , F orslund .

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet:

På grund av olägenheterna för sjöfarten av de inbördes skiljaktigheter och i vissa fall motsättningar av principiell natur, som i olika länder råda beträffande system och metoder för utprickning av farleder, organiserades redan före världskriget ett samarbete mellan i saken intresserade sjöfarts­ nationer i ändamål att få till stånd ett enhetligt internationellt system på ifrå­ gavarande område.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 25.

1

2

I insikt om frågans ökade betydelse med hänsyn till utvecklingen av den

internationella handelssjöfarten upptogos och fullföljdes dessa strävanden

efter världskrigets slut av Nationernas förbund genom dess rådgivande och

tekniska kommission för samfärdsel- och transitfrågor. År 1924 tillsattes en

teknisk kommitté med uppgift att verkställa utredning och framlägga förslag

till en internationell överenskommelse rörande enhetligt system för farleds-

utprickningen. Sedan ifrågavarande kommitté, i vilken Sverige företräddes

av dåvarande generallotsdirektören Hägg, år 1929 avgivit betänkande jämte

förslag i ämnet, inkallades enligt beslut av 1929 års förbundsförsamling i

oktober 1930 en konferens i Lissabon i och för eventuellt avslutande av en

konvention på basis av förenämnda förslag. Till följd av meningsmotsätt­

ningar beträffande grunderna för den s. k. laterala utprickningen kunde vis­

serligen enighet vid konferensen ej nås efter de linjer, som förutsatts i för­

slaget. Av överläggningarna vid konferensen framgick emellertid, att förut­

sättningar voro förhanden att med utgångspunkt från vissa från brittisk

sida framförda synpunkter få till stånd en överenskommelse på ifrågavaran­

de område.

I anslutning till vad som förevarit vid Lissabonkonferensen framlade brit­

tiska regeringen i november 1931 vissa utformade förslag rörande frågan

om den laterala utprickningen. Sedan vederbörande regeringar haft tillfälle

att avgiva yttrande över dessa förslag, tillsattes på föranstaltande av före­

nämnda kommission en särskild sakkunnigkommitté för frågans vidare hand­

läggning. Denna sakkunnigkommitté, i vilken Sverige likaledes företräddes

av generallotsdirektören Hägg, avgav vid sammanträde i London i juli 1933

betänkande jämte förslag till överenskommelse, vilket senare i huvudsak ut­

gjorde en överarbetning av omförmälda brittiska förslag under hänsynstagan­

de till de föreliggande yttrandena från vederbörande regeringar.

Sedan ett flertal regeringar, däribland den svenska, principiellt förklarat

sig beredda att medverka vid avslutande av en överenskommelse på grundval

av ifrågavarande förslag, har enligt beslut av Nationernas förbunds råd den

13 maj 1936 ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse därmed intill den 13

maj 1937 stått öppet för undertecknande av de stater, som varit inbjudna

till Lissabonkonferensen.

Avtalet har undertecknats av Belgien, Estland, Finland, Frankrike, fran­

ska protektoratet i Marocko, Indien, Kina, Lettland, Monaco, Socialistiska

Rådsrepublikernas Union, Storbritannien, Sverige, Tunisien samt Turkiet.

För Sveriges del har förbehåll gjorts för ratifikation med riksdagens god­

kännande. Även övriga signatärmakter, utom Belgien, Finland och Lettland,

hava gjort förbehåll för ratifikation.

Samtidigt med undertecknandet har för Sveriges del till Nationernas för­

bunds generalsekreterare avlåtits skrivelse, varigenom Sveriges ratifikation

av avtalet gjorts beroende av dess godtagande eller tillämpning jämväl av

Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Nederländerna,

Norge, Storbritannien samt Tyskland. Flertalet övriga europeiska stater, som

undertecknat avtalet, hava avgivit liknande förklaringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

3

Avtalet, som är dagtecknat den 13 maj 1936, omfattar dels en konven-

tionstext med vissa allmänna bestämmelser dels ett såsom bilaga härtill knu­

tet reglemente, i vilket avtalets egentliga materiella innehåll är inrymt. Tex­

ten till avtalet med tillhörande reglemente torde jämte svensk översättning

få fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga A och B).

Avtalet ålägger de avtalsslutande regeringarna skyldighet att tillse att, i

den mån på myndighets föranstaltande inom deras områden till ledning för

sjöfarande upprätthålles sjömärke eller signalanordning för de ändamål, som

angivas i reglementet, åtgärder vidtagas i överensstämmelse med detta regle­

mente. Erforderliga verkställighetsåtgärder skola genomföras snarast möj­

ligt och senast inom tio år från avtalets ikraftträdande för vederbörande

land. Avtalet träder i kraft å nittionde dagen efter dess definitiva godta­

gande av tio länder. För varje ytterligare land, som biträder avtalet, sker

ikraftträdandet å nittionde dagen från undertecknandet, såvida detta sker

utan förbehåll av ratifikation, och eljest räknat från den dag, då Nationernas

förbunds generalsekreterare mottagit ratifikations- eller anslutningsinstru­

menten.

Så snart visst land fullgjort erforderliga verkställighetsåtgärder i enlighet

med reglementet, skall meddelande härom lämnas till Nationernas förbunds

generalsekreterare. Uppsägning av avtalet kan av samma land verkställas

efter utgången av fem år, räknat från den dag, då förenämnda meddelande

lämnats. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag, då den kommer

Nationernas förbunds generalsekreterare tillhanda, och gäller allenast i vad

avser det land, för vilket den blivit verkställd.

Vidare är förutsatt, att avtalet i viss ordning skall kunna underkastas re­

vision. Sålunda äger varje avtalsslutande land vid utgången av en period av

femton år, räknat från avtalets ikraftträdande, samt därefter vid utgången av

varje period av fem år påkalla revision av detsamma. Oavsett dessa möjlig­

heter till revision kan efter den första femtonårsperioden revision av avtalet

när som helst påkallas, förutsatt att framställning härom göres av minst fem

länder. I övrigt kan varje avtalsslutande land när som helst begära revision

av det till avtalet hörande reglementet, såvida därmed avses att utnyttja tek­

niska framsteg i avseende å beskaffenhet och karaktär av märken, ljus- och

ljudsignaler. I sistnämnda fall är dock förutsatt, att övriga länder ej skola

vara förpliktade att vidtaga ändring av det enligt reglementet införda sy­

stemet.

Över det föreliggande avtalet hava yttranden infordrats från styrelsen för

sjökarteverket, chefen för marinstaben, kommerskollegium samt lotsstyrelsen.

Styrelsen för sjökarteverket, som huvudsakligen yttrat sig rörande de kost­

nader, ett biträdande av avtalet skulle medföra för sjökarteverkets del, har

anslagit kostnaderna för härav påkallade rättelser i de allmänna sjökorten

m. m. till 60,000—70,000 kronor.

Chefen för marinstaben har tillstyrkt godtagande av avtalet under fram­

hållande att därav dock föranleddes vissa kostnader för rättelse av de för

marinen avsedda särskilda sjökorten.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 25-

Kommerskollegium och lotsstyrelsen hava i gemensamt yttrande framhål­

lit, att ämbetsverken visserligen ur sjöfartssäkerhetens synpunkt ej ansåge

behov föreligga till ändring av i Sverige tillämpade utpricknings- och fyrbe-

lysningssystem. Ämbetsverken funne sig likväl med hänsyn till de interna­

tionella förbindelserna icke böra avstyrka biträdande för Sveriges del av

avtalet, förutsatt att det biträddes jämväl av vissa andra länder. Beträffan­

de detaljerna i avtalet, vilket utmynnat i ett, såvitt nu kunde bedömas, redigt

och smidigt utprickningssystern, hade ämbetsverken ej något att erinra. Kost­

naden för den ändring av nuvarande säkerhetsanstalter — inberäknat såda­

na som underhölles av enskilda och av andra förvaltningar än statens —

vilken påkallades av avtalet, kunde uppskattas till i runt tal 50,000 kronor.

Ur den internationella sjöfartens synpunkt lärer enligt sakens natur ge­

nomförandet av ett enhetligt utprickningssystem medföra påtagliga fördelar

och i sin mån bidraga till ökad sjöfartssäkerhet. Det torde följaktligen få

anses utgöra ett gemensamt intresse för alla sjöfartsidkande nationer, icke

minst för Sverige med hänsyn till våra egna internationella sjöfartsförbin-

delser, att främja det föreliggande avtalets syfte.

För Sveriges del skulle de verkställighetsåtgärder, som föranledas av av­

talet, medföra vissa kostnader, vilka dock i jämförelse med utgifterna för

sjöfartssäkerheten i dess helhet äro av förhållandevis ringa omfattning. För

lotsstyrelsens och sjökarteverkets vidkommande hava dessa kostnader, såsom

nämnts, beräknats till sammanlagt högst 120,000 kronor. Något förslag rö­

rande bestridande av nämnda kostnader torde, i avvaktan på avtalets ikraft­

trädande, för närvarande ej påkallas. På sätt framgår av den lämnade redo­

görelsen kunna de sedermera, om så finnes önskvärt, fördelas över viss längre

tidsperiod, högst tio år.

Med hänsyn till de kostnader, som sålunda föranledas av avtalets godta­

gande för Sveriges del, torde härför erfordras riksdagens medverkan. Un­

dertecknandet för Sveriges vidkommande har också, såsom nämnts, skett

under förbehåll av ratifikation med riksdagens godkännande. På sätt även­

ledes redan omnämnts har i samband med undertecknandet intagits den

ståndpunkten, att ratifikation ej bör komma i fråga för Sveriges del, med

mindre vissa särskilt uppräknade europeiska sjöfartsländer även tillämpa

avtalets utprickningssystem. Det förefaller mig alltjämt böra vara en förut­

sättning för ett eventuellt beslut örn ratifikation, att avtalets ikraftträdande

för Sveriges del därvid göres beroende av att det träder i tillämpning jäm­

väl för de andra länder, vilka Kungl. Majit efter prövning av omständig­

heterna kan finna skäligt särskilt angiva.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte i proposition äska riksdagens godkännande av det internatio­

nella avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt system för utprickning av

farleder jämte tillhörande reglemente.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

5

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem­ ställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll ut­ visar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 25-

Bilaga A.

Accord relatif a un systéme uni-

forme de balisage maritime.

Les Gouvernements contractants, re-

présentés pär les soussignés, ayant déci-

dé d’unifier certaines régles du balisage,

sont convenus des dispositions suivantes:

Article premier.

Dans tous les cas oii, par les soms

des autorités compétentes sur les terri-

toires des gouvernements contractants,

une signalisation serait entretenue å

l’usage des navigateurs pour les fins

mentionnées dans le réglement ci-an-

nexé, chacun de ees gouvernements

s’engage å ce que ne soient prises å cet

effet, par lesdites autorités, que des dis­

positions conformes au réglement. Les

mesures d’exécution nécessaires å cette

fin devront étre réalisées dans le plus bref

délai possible et en tout cas avant l’ex-

piration d’un délai de dix ans å compter

de la mise en vigueur du présent Accord,

pour le territoire intéressé, conformé-

ment aux artides 5 ou 7 ou 9, selon le

cas.

Tout gouvernement contractant qui

aurait achevé de prendre sur son terri­

toire lesdites mesures d’exécution le no-

tifiera au Secrétaire général de la Société

des Nations; copie de cette notification

sera adressée par le Secrétaire général

aux autres gouvernements contractants.

Chaque gouvernement contractant s’ef-

forcera de réduire autant qu’il lui sera

pratiquement possible, compte tenu no-

tamment de ses disponibilités financié-

res, la durée de la période transitoire

s’écoulant entre le début et 1’achéve-

ment de 1’application desdites mesures

sur son territoire.

Agreement for a uniform system

of maritime buoyage.

The contracting Governments, repre-

sented by the undersigned, having decid-

ed to unify certain rules relative to buoy­

age, havé agreed on the following provi­

sions:

Article 1.

In all cases in winch the competent

authorities in the territories of the con­

tracting Governments maintain for the

benefit of navigatörs marks or other sign­

als for the purposes mentioned in the

annexed rules, each of those Govern­

ments undertakes that only measures in

conformity with the provisions of the

said rules will be taken by such authori­

ties for the partieular purposes in quest-

ion. These measures shall be taken as soon

as possible, and in any case before the

expiry of a period of ten years from the

entry into force of the present Agreement

as regards the territory concerned in ac-

cordance with Artides 5, 7 or 9, as the

case may be.

Every contracting Government that

has completed the application of the afore-

said measures in its territory shall notify

the Secretary-General of the League of

Nations to that effeet; a copy of such no­

tification shall be forwarded by the Sec­

retary-General to the other contracting

Governments.

Each contracting Government shall do

everything practicable, due regard being

had, more especially, to the funds at its

disposal, to reduce the length of the tran-

sitional period between the initiation and

the completion of the application of the

aforesaid measures in its territory.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

7

Översättning.

Avtal angående enhetligt system för utprickning av farleder.

De avtalsslutande regeringarna, vilka företrätts av undertecknade och som beslutit att införa vissa enhetliga regler rörande utprickning av farleder, ha­ va överenskommit om följande bestämmelser:

Artikel 1.

I alla de fall, då på föranstaltande av behörig myndighet inom de avtals­ slutande regeringarnas områden till ledning för sjöfarande upprätthålles sjö­ märke eller signalanordning för de ändamål, som omförmälas i bifogade reg­ lemente, förbinder sig envar av nämnda regeringar att tillse, att för ifråga­ varande ändamål icke andra åtgärder vidtagas än sådana som äro i överens­ stämmelse med reglementet. Erforderliga verkställighetsåtgärder skola genom­ föras snarast möjligt och under alla förhållanden före utgången av en period av tio år räknat från detta avtals ikraftträdande för vederbörande område i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 5, 7 och 9.

Varje avtalsslutande regering, som fullgjort ovannämnda verkställighetsåt­ gärder inom sitt område, skall lämna meddelande härom till Nationernas för­ bunds generalsekreterare. Avskrift av sådant meddelande skall av general­ sekreteraren tillställas de andra avtalsslutande regeringarna.

Varje avtalsslutande regering skall, i den mån så låter sig göra med hän­ syn särskilt till dess ekonomiska möjligheter, på allt sätt bemöda sig att be­ gränsa övergångstiden mellan påbörjandet och fullbordandet av förenämnda åtgärder inom sitt område.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 25-

Artide 2.

Les dérogations aux dispositions du

réglement ci-annexé ne peuvent étre ad-

mises qu’å raison de conditions locales

ou de circonstances exceptionnelles, et

spécialement lorsque 1’application de ees

régles risque de provoquer des dangers

pörn- la navigation ou d’entrainer des

dépenses hors de proportion avec la na-

ture et 1’importance du trafic.

Toutefois, ees dérogations doivent étre

aussi limitées que la situation le com-

portera, et les navigateurs doivent en

étre dument avisés.

Elles doivent éviter autant que pos-

sible des confusions résultant des autres

dispositions des présentes régles.

Artide 3.

Le présent Accord ne doit pas étre

entendu comme modifiant en quoi que

ce soit la situation de droit existant dans

les divers pays en ce qui concerne les

relations entre les usagers et les auto-

rités chargées du balisage et de Téclai-

rage.

Artide 4.

Le présent Accord, dont les textes

francis et anglais feront également foi,

portera la date de ce jour; il pourra,

jusqu’au 12 mai 1937 indus, étre signé

au nom de tout gouvernement ayant été

représenté å la Conférence pour 1’unifi-

cation du balisage et de 1’éclairage des

cötes, tenue å Lisbonne du 6 au 23 oc-

tobre 1930, ou ayant été invité å s’y

faire représenter.

Artide 5.

L’acceptation du présent Accord de la

part d’un gouvernement peut s’effectuer

par simple signature dans le cas ou celle-

ci est donnée sans réserve de ratification,

par ratification ou par adhésion.

Les instruments de ratification seront

transmis au Secrétaire général de la So-

ciété des Nations, qui en notifiera la ré-

ception aux gouvernements intéressés.

Artide 2.

Departures from tile provisions of the

annexed rules shall only be permitted

in virtue of local conditions or exception-

al circumstances, and more particularly

where the adoption of the rules in quest-

ion might endanger navigation or where

the expenditure involved would be out

of proportion to the nature and amount

of the traffic.

Such departures from the rules should,

nevertheless, be as limited as the situa­

tion allows, and proper notice of them

should be given to mariners.

As far as possible, they should not be

such as to lead to confusion with the

measures taken under the other provi­

sions of the present rules.

Artide 3.

The present Agreement shall not be

regarded as in any way modifying the

legal situation in the different countries

with reference to the relations between

the public and the authorities in charge

of buoyage and lighting.

Artide 4.

The present Agreement, of which the

English and French texts are both au-

thentic, shall bear to-day’s date. Until

and ineluding May 12th, 1937, it shall

be open for signature on behalf of any

Government represented at or invited to

the Conference for the Unification of

Buoyage and the Lighting of Coasts,

which met at Lisbon from October 6th

to 23rd, 1930.

Artide 5.

Governments may accept the present

Agreement by signature only, when the

latter is not made subject to ratification,

or by ratification or accession.

The instruments of ratification shall

be transmitted to the Secretary-General

of the League of Nations, who will notify

all the Governments concerned of their

receipt.

9

Kungl. Maj.ts proposition nr

25-

Artikel 2.

Avvikelser från bestämmelserna i bifogade reglemente äro tillåtna allenast

på grund av lokala förhållanden eller exceptionella omständigheter, sär­

skilt då tillämpningen av ifrågavarande regler kan medföra fara för sjöfarten

eller föranleda utgifter, som ej stå i proportion till trafikens beskaffenhet och

betydelse.

Avvikelserna skola under alla förhållanden vara så begränsade som om­

ständigheterna medgiva och de sjöfarande skola vederbörligen underrättas

om desamma.

De skola i möjligaste mån vara av beskaffenhet att ej föranleda förväxling

med de anordningar, som vidtagas i enlighet med andra bestämmelser i reg­

lementet.

Artikel 3.

Genom förevarande avtal ändras ej i något avseende det rättsliga förhål­

landet i de olika länderna mellan sjöfarande och de myndigheter, som omhän-

derhava utprickning och fyrväsende.

Artikel 4.

Förevarande avtal, vars engelska och franska texter båda äga vitsord,

skall dagtecknas denna dag. Avtalet kan till och med den 12 maj 1937 un­

dertecknas av envar regering, som varit representerad vid eller mottagit in­

bjudan till den i Lissabon den 6 till 23 oktober 1930 hållna konferensen an­

gående enhetlighet beträffande utprickning och fyrbelysning av kusterna.

Artikel 5.

Förevarande avtal kan av en regering godtagas enbart genom underskrift,

när denna sker utan förbehåll örn ratifikation, eller genom ratifikation eller

anslutning.

Ratifikationsinstrumenten skola tillställas Nationernas förbunds general­

sekreterare, som skall underrätta vederbörande regeringar om mottagandet.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 25.

La date de 1’entrée en vigueur de l’Ac-

cord sera le quatre-vingt-dixiéme jour

qui suivra son acceptation définitive

par dix gouvernements.

A r t i c 1 e 6.

A partir du 13 mai 1937, il pourra étre

adhéré au présent Accord au nom de

tout gouvernement visé å 1’article 4.

Les instruments d’adhésion seront

transmis au Secrétaire général de la So-

ciété des Nations, qui en notifiera la

réception aux gouvernements intéressés.

A r t i c 1 e 7.

Lorsque 1’Accord aura été accepté par

dix gouvernements, comme l’exige l’ar-

ticle 5, chaque signature (si elle n’est pas

subordonnée å la ratification), ratifica-

tion ou adhésion ultérieure, produira ses

effets dés le quatre-vingt-dixiéme jour

qui suivra la date de la signature ou de

la réception, par le Secrétaire général de

la Société des Nations, des instruments

de ratification ou d’adhésion.

A r t i c 1 e 8.

Le présent Accord pourra étre dénon-

cé, au nom de tout gouvernement con-

tractant, aprés 1’expiration d’un délai de

cinq ans å dater de la notification visée

au deuxiéme paragraphe de 1’article pre­

mier. La dénonciation sera faite par no­

tification écrite adressée au Secrétaire gé­

néral de la Société des Nations, qui en

informera tous les gouvernements visés

å 1’article 4. La dénonciation produira

ses effets un an aprés la date å laquelle

elle aura été refue par le Secrétaire gé­

néral de la Société des Nations; elle ne

sera opérante qu’au regard du gouverne­

ment pour lequel elle aura été effectuée.

A 1’expiration d’une période de quinze

ans å dater de 1’entrée en vigueur du

présent Accord et å T expiration de cha­

que période de cinq ans qui suivra, tout

gouvernement contractant pourra de­

mander sa revision. Aprés 1’expiration

de la période de quinze ans susvisée, la

The Agreement shall enter into force

on the ninetieth day following its defin-

itive acceptance by ten Governments.

Artide 6.

As from May 13th, 1937, the present

Agreement shall be open to accession on

behalf of any Government referred to

in Article 4.

The instruments of accession shall be

transmitted to the Secretary-General of

the League of Nations, who will notify

all the Governments concerned of their

receipt.

Article 7.

Wilen the Agreement has been accep-

ted by ten Governments as required by

Article 5, each subsequent signature (if

not subject to ratification), ratification

or accession shall take effect on the nine­

tieth day from the date of signature, or

of the receipt by the Secretary-General

of the League of Nations of the instru­

ments of ratification or of accession.

Article 8.

The present Agreement may be de-

nounced on behalf of any contracting

Government after the expiration of a

period of five years from the date of the

notification provided för in Article 1,

paragraph 2. Denunciation shall be ef-

fected by notification in writing addres-

sed to the Secretary-General of the Lea­

gue of Nations, who will inform all the

Governments referred to in Article 4.

Such denunciation shall take effect one

year after the date of its receipt by the

Secretary-General of the League of Na­

tions, and shall operate only in respect

of the Government on whose behalf it

was notified.

On the expiration of a period of fifteen

years from the coming into force of the

present Agreement and on the expira­

tion of every subsequent period of five

years, its revision may be requested by

any contracting Government. At any

other time after the expiration of the

Avtalet skall träda i kraft å nittionde dagen efter dess definitiva godtagande av tio regeringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

11

Artikel 6.

Från och med den 13 maj 1937 kan anslutning till förevarande avtal ske av envar regering, som avses i artikel 4.

Anslutningsinstrumenten skola tillställas Nationernas förbunds generalsek­ reterare, som skall underrätta vederbörande regeringar om mottagandet.

Artikel 7.

Då avtalet godtagits av tio regeringar, såsom enligt artikel 5 erfordras, skall varje ytterligare underskrift (såvida den icke underkastats villkor om ratifi­ kation), ratifikation eller anslutning träda i kraft å nittionde dagen räknat från dagen för undertecknandet respektive från den dag, då Nationernas förbunds generalsekreterare mottagit ratifikations- eller anslutningsinstru­ menten.

Artikel 8.

Förevarande avtal kan uppsägas av envar avtalsslutande regering efter ut­ gången av en period av fem år från dagen för det meddelande, som omför- mäles i artikel 1, andra stycket. Uppsägningen skall ske genom skriftligt meddelande till Nationernas förbunds generalsekreterare, som härom skall underrätta alla i artikel 4 angivna regeringar. Uppsägningen skall träda i kraft ett år efter den dag, då den mottagits av Nationernas förbunds general­ sekreterare, och skall gälla endast i vad avser den regering, för vilken den blivit verkställd.

Vid utgången av en period av femton år från ikraftträdandet av föreva­ rande avtal och vid utgången av varje efterföljande period av fem år kan envar avtalsslutdhde regering framställa begäran om revision av detsamma. Begäran örn revision av avtalet kan likaledes när som helst efter utgången av ovan omförmälda period av femton år framställas, förutsatt att sådan be­ gäran göres av minst fem regeringar.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

revision du présent Accord pourra éga-

lement étre demandée å tout moment,

pourvu quille le soit au moms par cinq

gouvernements.

En outre, tout gouvernement contrac-

tant pourra å tout moment demander la

revision du réglement ci-annexé pour te­

nn- compte des progrés techniques se­

venus dans la nature ou les caractéristi-

ques des marques, feux ou signaux sono­

res dont le présent réglement ne per-

mettrait pas å la navigation de retirer

tout le profit possible; pourvu que cette

revision tende seulement å permettre de

tirer profit de ees progrés et n’oblige pas

d’autres gouvernements contractants å

modifier le systéme adopté en vertu du

présent réglement.

Toute demande de revision du présent

Accord ou du réglement y annexé sera

communiquée par écrit par le ou les gou­

vernements intéressés au Secrétaire gé-

néral de la Société des Nations, qui la

transmettra au Conseil de la Société. Le

Conseil appréciera la suite qu’il y aura

lieu de donner å cette demande.

Artide 9.

Tout gouvernement contractant peut

déclarer, au moment de la signature, de

la ratification ou de 1’adhésion, que, par

son acceptation du présent Accord, il

n’entend assumer aucune obligation en

ce qui concerne toute edonie, tout pro-

tectorat, tout territoire d’outre-mer ou

territoire placé sous suzeraineté ou man­

dat; dans ce cas, le présent Accord ne

sera pas applicable aux territoires faisant

l’objet de pareille déclaration.

Tout gouvernement contractant pour­

ra å tout moment, dans la suite, notifier

au Secrétaire général de la Société des

Nations qu’il entend rendre le présent

Accord applicable å tout ou partie des

territoires ayant fait 1’objet de la décla­

ration prévue å 1’alinéa précédent. Dans

ce cas, 1’Accord s’appliquera aux terri­

toires visés dans la notification quatre-

vingt-dix jours aprés la réception de cette

derniére par le Secrétaire général de la

Société des Nations.

above-mentioned period of fifteen years

the revision of the present Agreement

may also be requested, provided that the

request is made by not less thån five Gov-

ernments.

In addition, any contracting Govern­

ment may at any time request the revi­

sion of the annexed rules on the ground

of technical development in the nature

or characteristics of marks, lights or

sound signals the full benefit of winch

could not be given to shipping under

these rules; provided that any such revi­

sion shall only be in the direction of

permitting the use of such new develop­

ment and shall not necessitate any alte­

ration by other contracting Govern-

ments of the system adopted under the

present rules.

Any request for a revision of this A-

greement or of the rules annexed thereto

shall be communicated in writing by the

contracting Government or Governments

concerned to the Secretary-General of the

League of Nations, who shall submit such

request to the Council of the League for

consideration of the means by which

effeet may be given thereto.

Artide 9.

Any contracting Government may, at

the time of signature, ratification or ac-

cession, declare that, in accepting the

present Agreement, it does not assume

any obligation in respect of all or any

of its colonies, protectorates, overseas ter-

ritories, or territories under suzerainty

or mandate; and the present Agreement

shall not apply to any territories named

in such déclaration.

Any contracting Government may give

notice to the Secretary-General of the

League of Nations, at any time subse-

quently, that it desires that the Agree­

ment shall apply to all or any of the ter­

ritories which havé been made the sub-

ject of a déclaration under the preceding

paragraph, and the Agreement shall app­

ly to all the territories named in such

notice ninety days after its receipt by the

Secretary-General of the League of Na­

tions.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

13

Härjämte må envar avtalsslutande regering när som helst begära revision av bifogade reglemente för beaktande av sådana tekniska framsteg i avseen­ de å beskaffenhet och karaktär av märken, ljus- eller ljudsignaler som före­ varande reglemente icke tillåter sjöfarten att utnyttja i full utsträckning; dock att dylik revision allenast må hava till syfte att tillvarataga dessa fram­ steg och icke förpliktar andra avtalsslutande regeringar att vidtaga ändring i det enligt reglementet införda systemet.

Varje begäran örn revision av förevarande avtal eller tillhörande reglemen­ te skall av vederbörande regering eller regeringar skriftligen framställas till Nationernas förbunds generalsekreterare, som skall överlämna densamma till förbundsrådet för övervägande av härav påkallade åtgärder.

Artikel 9.

Envar avtalsslutande regering kan vid undertecknandet, ratifikationen eller anslutningen förklara, att den genom förevarande avtal icke ikläder sig någon förbindelse i vad avser kolonier, protektorat, transoceana territorier eller territorier under dess överhöghet eller mandat. I sa fall skall förevarande avtal icke vara tillämpligt å de områden, som äro föremål för en sådan för­ klaring.

Envar avtalsslutande regering må framdeles när som helst lämna Nationer­ nas förbunds generalsekreterare underrättelse örn att den avser att göra före­ varande avtal tillämpligt å samtliga eller något av de områden, som varit föremål för den i föregående stycke omförmälda förklaringen. I så fall skall avtalet tillämpas å de områden, som avses i underrättelsen, nittio dagar efter det att Nationernas förbunds generalsekreterare mottagit densamma.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Tout gouvernement contractant peut,

soit ä 1’expiration d’un délai de cinq ans

aprés qu’il a notiné avoir donné effet

au réglement dans les territoires visés,

soit lors de la dénonciation prévue å

1’article 8, déclarer qu’il entend voir ces-

ser 1’application du présent Accord å

toute colonie, tout protectorat, tout ter-

ritoire d’outre-mer ou territoire placé

sous suzeraineté ou mandat; dans ce cas,

1’Accord cessera d’étre applicable aux

territoires faisant l’objet de pareille dé-

claration une année aprés la réception

de cette déclaration par le Secrétaire gé-

néral de la Société des Nations. A dé-

faut de telle déclaration, la dénonciation

prévue å 1’article 8 ne comportera aucun

effet å 1’égard des territoires mentionnés

au présent article.

Artide 10.

Chacun des gouvernements contrac-

tants peut subordonner son acceptation

du présent Accord å la participation å

celui-ci d’un ou de plusieurs des gouver­

nements visés å 1’article 4, ou å sa mise

en pratique par un ou plusieurs desdits

gouvernements. Dans cette derniére hy-

pothése, s’il considére cette mise en pra­

tique comme réalisée, il le notifiera au

Secrétaire général de la Société des Na­

tions.

Article 11.

Le présent Accord sera enregistré par

le Secrétaire général de la Société des

Nations å la date de son entrée en vi­

ggur.

En foi de quoi les soussignés ont appo-

sé leur signature au présent Accord.

Fait en un seul exemplaire qui a été

ouvert, å Genéve, å la signature des

gouvernements le treize mai mil neuf

cent trente-six et qui restera déposé dans

les archives du Secrétariat de la Société

des Nations et dont des copies certifiées

conformes seront délivrées å tous les

gouvernements visés å 1’article 4.

Any contracting Government may de-

clare, either after a period of five years

from the date of notification of effect

having been given to the rules in the

territories named, or at the time of the

denunciation provided för in Article 8,

that it desires that the present Agree-

ment shall cease to apply to all or any

of its colonies, protectorates, overseas

territories, or territories under suzerain-

ty or mandate, and the Agreement shall

cease to apply to the territories named

in such déclaration one year after its

receipt by the Secretary-General of the

League of Nations. In default of such a

déclaration, the denunciation of the Ag­

reement under Article 8 will not affect

the application of the Agreement to any

territories referred to in the present ar­

ticle.

Article 10.

Each contracting Government may

make the acceptance of the present A-

greement conditional on its acceptance or

on its application by one or more of the

Governments referred to in Article 4.

In the latter case, if it considers that this

condition has been fulfilled, it will notify

the Secretary-General of the League of

Nations.

Article 11.

The present Agreement shall be reg­

istered by the Secretary-General of the

League of Nations on the date of its

coming into force.

In faith whereof, the undersigned havé

appended their signatures to the present

Agreement.

Done in a single copy, which has been

opened, at Geneva, for the signature of

the Governments on the thirteenth day

of May one thousand nine hundred and

thirty-six and will remain deposited in

the archives of the Secretariat of the

League of Nations, and of which certi-

fied copies will be transmitted to all the

Governments referred to in Article 4.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

15

Envar avtalsslutande regering kan antingen vid utgången av en period av feni år från det att meddelande lämnats om reglementets ikraftsättande för ifrågavarande områden eller i samband med uppsägning, varom stadgas i ar­ tikel 8, förklara, att den önskar, att förevarande avtal skall upphöra att vara tillämpligt å alla eller någon av dess kolonier, protektorat, transoceana terri­ torier eller territorier under dess överhöghet eller mandat. I sådant fall skall avtalet upphöra att vara tillämpligt å de områden, som ifrågavarande för­ klaring avser, ett år efter det att Nationernas förbunds generalsekreterare mottagit densamma. Därest sådan förklaring ej lämnas, skall uppsägning enligt artikel 8 icke medföra några verkningar beträffande här ovan omför- mälda områden.

Artikel 10.

Envar avtalsslutande regering kan såsom villkor för godtagandet av före­ varande avtal fordra dess godtagande eller tillämpning av en eller flera av de i artikel 4 angivna regeringarna. I så fall skall regeringen, om och när den anser villkoret uppfyllt, härom underrätta Nationernas förbunds gene­ ralsekreterare.

Artikel 11.

Förevarande avtal skall inregistreras av Nationernas förbunds general­ sekreterare å dagen för dess ikraftträdande.

Till bekräftelse härav hava undertecknade försett detta avtal med sina underskrifter.

Som skedde i ett enda exemplar, vilket framlagts för regeringarnas under­ tecknande i Genéve den 13 maj 1936 och skall förvaras i Nationernas för­ bunds sekretariats arkiv samt varav bestyrkta avskrifter skola tillställas alla i artikel 4 avsedda regeringar.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Bilaga B.

A anex e.

Reglemente

Chapitre premier. Généralités.

Artide premier.

Définitions.

Les signaux auxquels s’appliquent les

régles de balisage ci-aprés comprennent,

å 1’exception des phares et bateaux-feux

proprement dits, toutes les marques

fixes et flottantes servant å indiquer:

a) Les limites latérales et les axes de

chenaux navigables;

b) Les dangers naturels;

c) Les autres obstacles, comme les

épaves;

d) Certains autres points intéressants

pour le navigateur maritime, comme les

atterrissages.

Artide 2. Systémes de

balisage.

On admet deux systémes de balisage:

Le systéme

latéral,

qui est employé

plus particuliérement pour les chenaux

bien définis et dans lequel les marques

de balisage indiquent le gisement des

dangers par rapport å la route å suivre

pour les navigateurs dans leur voisinage;

Le systéme

Cardinal,

qui est employé

plus particuliérement pour les cötes flan-

quées de multiples écueils ou pour les

dangers isolés en mer, et dans lequel les

marques de balisage indiquent la plus

voisine des quatre principales orienta-

tions cardinales tracées å partir du dan-

ger.

Artide 3. Emploi des sy­

stémes.

Dans un méme pays et suivant les

préférences ou les besoins locaux, on

peut utiliser soit l’un, soit l’autre systé­

me, soit les deux systémes, å condition

Annex.

Rules.

Chapter I. General.

Artide 1. Definitions.

The marks to winch the following

buoyage regulations apply include all

fixed and floating marks, other thån

lighthouses and lightships properly so

called, serving to indicate:

(a) The lateral limits and axes of na-

vigable channels;

(b) Natural dangers;

(c) Other obstructions, such as wrecks;

(d) Certain other points of importance

to the mariner, such as landfalls.

Artide 2. Buoyage Systems.

There are two systems of buoyage, the

lateral and the cardina!.

The lateral system is generally used for

well-defined channels; buoyage-marks in­

dicate the position of dangers in relation

to the route to be followed by mariners

in their vicinity.

The

Cardinal

system is generally used

to indicate dangers where the coast is

flanked by numerous islands, rocks and

shoals, as well as to indicate dangers in

the open sea. In this system, the hear­

ing (true) of the mark from the danger

is indicated to the nearest cardina! point.

Artide 3. Use of Systems.

One or other or both systems may be

used in the same country, according to

preference or local requirements, on con­

dition that the limits of their respective

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

17

Översättning.

Bilaga.

Reglemente.

Kapitel I. Allmänna bestämmelser.

Artikel 1. Definitioner.

De märken, å vilka efterföljande utprickningsregler skola tillämpas, bestå, med undantag av fyrar och fyrskepp i egentlig mening, av alla fasta och flytande märken, som avse att utmärka:

a) de laterala gränserna och mittlinjerna för segelbara vattenvägar;

b) grund;

c) andra hinder, såsom vrak;

d) vissa övriga förhållanden av betydelse för sjöfarande, såsom angörings- punkter.

Artikel 2. Utprickningssystem.

Utprickningssystemen äro två, lateralsystemet och kardinalsystemet.

Lateralsystemet användes för tydligt begränsade farleder, varvid utprick- ningen angiver grundens lägen i förhållande till den väg, som i deras närhet bör följas av sjöfarande.

Kardinalsystemet användes i fråga om kuster, utanför vilka befinna sig tal­ rika skär, klippor och bankar, eller för utmärkande av i öppna sjön fritt liggande grund, varvid sjömärkets rättvisande bäring från det farliga stället hänföres till närmaste kardinalstreck.

Artikel 3. Systemens användning.

I ett och samma land må, alltefter gottfinnande eller lokala behov, använ­ das ettdera eller bägge systemen, under villkor att gränserna för deras an­ vändning tydligt angivas i de nautiska urkunderna och vid behov även ge­ nom lämpliga märken.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

d’indiquer clairement, dans les docu-

ments nautiques et au besoin par des

marques appropriées, les limites de leur

emploi respectif.

Artide 4. Indication de la

forme caractéristique des

marques.

Les caractéristiques des principaux

types de marques flottantes sont données

soit par la forme de la partie supérieure

du corps méme de la marque, soit par

la forme d’une superstructure liée å celle-

ci.

Les caractéristiques des principaux

types de marques fixes sont indiquées

soit par la forme du corps méme de la

marque, soit pär la forme d’un voyant

surmontant la marque.

Chapitre II. Systéme latéral.

Artide 5. Position des mar­

ques.

En principe, la position des marques

dans le systéme latéral est déterminée

d’aprés la direction générale suivie par

le navigateur venant du large et s'ap-

prochant d’un port, d’une embouchure

fluviale ou d’une autre voie d’eau; elle

peut également l’étre d’aprés le courant

principal de flot. L’application de ees

principes död étre précisée dans la me-

sure convenable par les documents nau­

tiques.

Artide 6. Principaux types

de marques.

Les principaux types de marques em-

ployés dans le systéme latéral sont les

suivants: conique, cylindrique, sphéri-

que, espar (ce dernier comprend le type

en fuseau, c’est-å-dire un espar se ter-

minant en pointe).

Artide 7. Formes des voy­

ant s.

Les voyants au sujet desquels le pre­

sent réglement contient des dispositions

précises offrent les contours apparents

suivants:

use are dearly indicated in nautical doc­

uments and, if necessary, by means of

appropriate marks.

Artide 4. Method of Chara c-

terising Marks by Shape.

The characteristics of the principal

types of floating marks are shown elther

by the shape of the upper part of the

body of the mark or by the shape of a

superstructure secured to the mark.

The characteristics of the principal

types of fixed marks are shown elther

by the shape of the body of the mark

or by the shape of a topmark placed on

the mark.

Chapter II. Latéral System.

Artide 5. Position of Marks.

In principle, the position of marks in

the latéral system is determined by the

general direction taken by the mariner

when approaching a harbour, river,

estuary or other waterway from seaward,

and may also be determined with refer-

ence to the main stream of flood tide.

The application of the principle shall be

defined, as required, by nautical docu­

ments.

Artide 6. Principal Types

of Marks.

The principal types of marks employed

in the latéral system are conical, can,

spherical and spar (the last-named in-

cluding the spindle type — i. e., a ta-

pered spar).

Artide 7. Shapes of Top­

mark s.

The topmarks for which specific provi­

sion is made in these rules havé the ap-

pearance of:

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

19

Artikel 4. Metod för karaktärisering av märken genom

deras form.

De huvudsakliga typerna av flytande märken kännetecknas antingen av formen på den övre delen av märket eller av formen på en å märket an- bragt påbyggnad.

De huvudsakliga typerna av fasta märken kännetecknas antingen av for­ men på märket eller av formen på ett å märket anbragt topptecken.

Kapitel II. Lateralsystemet.

Artikel 5. Märkenas placering.

Enligt lateralsystemet bestämmes märkenas placering i princip av den hu­ vudriktning den sjöfarande följer, då han från öppna sjön närmar sig en hamn, en flodmynning eller en annan vattenväg, men må även bestämmas med hänsyn till riktningen av tidvattnets huvudström. Tillämpningen av des­ sa regler skall i mån av behov närmare angivas i de nautiska urkunderna.

Artikel 6. Huvudtyper av märken.

De i lateralsystemet använda huvudtyperna av märken äro följande: ko- niska, cylindriska, sfäriska, spirformiga (de sistnämnda innefattande även spolformiga, d. v. s. spirformiga slutande i en spets).

Anm. till den svenska texten:

De »cylindriska» märkena äro ofta svagt koniska uppåt.

Artikel 7. Topptecknens form.

Topptecken, beträffande vilka särskilda bestämmelser fastställts i detta reglemente, hava kontur av:

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 25.

cone,

cylindre,

sphére,

2 cönes accolés pär la base,

Croix de Saint-Georges,

Té.

A cone,

A can,

A sphere,

A diamond,

A St. Georgen cross,

A “T”.

Artide 8. Marques de rives

des chenaux.

Les marques de rives sont caractéri-

sées de la maniére suivante:

a) Marques de tribord:

Forme ou type: conique, ou espar.

Couleur: noire, ou, dans les cas

de marques coniques, pour les be-

soins de la différenciation, damier

noir et blanc; dans le cas d’espars,

pour les besoins de la différencia­

tion ou de la visibilité, noire avec

partie supérieure blanche.

Voyant (le cas échéant): un cone,

pointe en haut, peint en noir, ou,

pour les besoins de la différencia­

tion, 2 cönes accolés par la base,

sauf å 1’entrée d’un chenal. Sur

les espars, on peut utiliser un ba­

lai ayant 1’apparence d’un cöne

pointe en haut.

b) Marques de babord:

Forme ou type: cylindrique, ou

espar.

Couleur: rouge, ou, dans le cas

de marques cylindriques, pour les

besoins de la différenciation, da­

mier rouge et blanc.

Voyant (le cas échéant): un cy­

lindre peint en rouge, ou, pour les

besoins de la différenciation, un té,

sauf å 1’entrée d’un chenal. Sur

les espars, on peut faire usage

d’un balai ayant 1’apparence d’un

cöne pointe en bas.

N.B.

— La couleur jaune peut étre substituée

au blanc dans les danilers pour les chenaux

secondaires (chenaux qui doublent les chenaux

principaux).

Artide 9. Apposition de

numéros ou de lettres.

Si les marques de rives d’un chenal

portent des numéros ou des lettres, ees

numéros ou lettres doivent commencer

Artide 8. Marking of Sides

of Channels.

Marks on the two sides of a channel

are characterised as follows:

(a) Starbo ar d-hand marks:

Shape or type: Conical or spar.

Colour: Black, or, for purposes

of differentiation, in the case of

conical marks, black and white

chequers; in the case of spärs, for

purposes of differentiation or visi-

bility, black with the upper part

white.

Topmark (if any): Cone, point

upwards, coloured black, or, for

purposes of differentiation, a dia­

mond, except at the entrance of a

channel. On spärs, a broom in

the form of a cone point upwards

may be used.

(b) Port-hand marks:

Shape or type: Can or spar.

Colour: Red, or, in the case of

can-shaped marks, for purposes of

differentiation, red and white che­

quers.

Topmark (if any): Can, coloured

red, or, for purposes of differentia­

tion, a “T”, except at the entrance

of a channel. On spärs, a broom

in the form of a cone point down-

wards may be used.

N.B.

— The use of yellow instead of white

in the chequers is permitted in secondary

channels (channels which are altematives to

main channels).

Artide 9. Numbering or Let­

te r i n g.

If marks at the sides of a channel are

numbered or lettered, the numbering or

lettering shall commence from seaward,

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

21

kon, cylinder, sfär, dubbelkon (2 koner på gemensam bas), S:t Georgskors, »T».

Artikel 8. Utprickning av en farleds sidor.

Märken å ömse sidor om en farled äga följande kännetecken:

a) Märken å styrbords sida:

Form eller typ: konisk eller spirformig. Färg: svart eller, i fråga om koniska märken i åtskillnadssyfte, svart- och vitrutig eller, i fråga om spirformiga märken i åtskillnadssyfte eller för vinnande av ökad synlighet, svart med övre delen vit.

Topptecken (i förekommande fall): kon med uppåtvänd spets till färgen svart eller, i åtskillnadssyfte, dock ej vid farleds början, dubbel­ kon. På spirformiga märken må användas en kvast, som har utse­ ende av kon med uppåtvänd spets.

b) Märken å babords sida:

Form eller typ: cylindrisk eller spirformig. Färg: röd eller, i fråga om cylindriska märken i åtskillnadssyfte, röd- och vitrutig.

Topptecken (i förekommande fall): röd cylinder eller, i åtskillnads­ syfte, dock ej vid farleds början, »T». På spirformiga märken må an­ bringas en kvast, som har utseende av kon med nedåtvänd spets.

Anm.

Gul'färg i rutorna är tillåten i stället för vit i sekundära farleder (farled, som

alternativt kan användas i stället för huvudfarled).

Artikel 9. Åsättande av nummer eller bokstäver.

Örn märken å ömse sidor om farled bära nummer eller bokstäver, skall nummer- eller bokstavssericn taga sin början från sjön räknat, med ojämna nummer å styrbords sida och jämna nummer å babords sida.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

en partant du large, les numéros impairs

étant å tribord et les numéros pairs å

babord.

Artide 10. Eclairage.

Les feux de rives d’un chenal sont

différenciés par leur couleur ou, dans les

cas ou cela paratt préférable, par leur

rythme ou par une combinaison de la

couleur et du rythme, savoir:

a) A tribord: soit un feu blanc å un

ou trois éclats ou occultations, soit un

feu vert avec un rythme non employé

pour la signalisation des épaves (voir ar­

tide 24), soit simultanément des feux

blancs et des feux verts avec les carac-

téristiques susvisées.

b) A babord: soit un feu rouge avec

un nombre d’éclats ou d’occultations

quelconque n’excédant pas quatre, soit

un feu blanc å deux ou quatre éclats ou

occultations, soit simultanément des feux

rouges et des feux blancs avec les carac-

téristiques ci-dessus.

N.B.

— Le feu å éclats rapides est considéré

comme un feu å éclats regulier.

Artide 11. Marques de hanes

médians ou de bif urcation

ou de jonetion.

Les marques placées aux extrémités

des hanes médians ont les caractéristi-

ques suivantes:

Forme ou type: sphérique ou espar.

Couleur: bändes horizontales rouges et

blanches lorsque le chenal principal est å

droite ou que les deux chenaux sont

d’une méme importance; bändes horizon­

tales noires et blanches lorsque le chenal

principal est å gauche.

Voyants (le cas échéant):

a) Chenal principal å droite:

Bifurcation: un cylindre, peint en

rouge;

Jonetion: un té, peint en rouge;

b) Chenal principal å gauche:

Bifurcation: un cone pointe en

haut, peint en noir;

Jonetion: deux cönes accolés par

la base, peints en noir;

odd numbers on the starboard and even

numbers on the port hand.

Artide 10. Lighted Marks.

Lights on marks on the two sides of

a channel are differentiated by colour

or, where preferred, by rhythm, or by

a combination of both colour and rhythm

— viz.:

(a) Starboard-hand lights: White lights

showing one or three flashes or occulta­

tions; green lights of a character not allo-

cated to the marking of wrecks (see Ar­

tide 24); or both white lights and green

lights with the above characteristics.

(b) Port-hand lights: Red lights show­

ing any number of flashes or occultations

up to four; white lights showing two or

four flashes or occultations; or both red

lights and white lights with the above

characteristics.

N.B.

— A rapid flashing light is regarded

as a single flashing light.

Artide 11. Middle-ground

or Bifurcation or Junction

Marks.

Marks at the ends of middle grounds

havé the following characteristics:

Shape or type: Spherical or spar.

Colour: Red and white horizontal

bands where the main channel is to the

right or the channels are of equal import­

ance; black and white horizontal bands

where the main channel is to the left.

Topmarks (if any):

(a) Main channel to the right:

Outer end, a can, painted red;

Inner end, a “T”, painted red;

(b) Main channel to the left:

Outer end, a cone, point upwards,

painted black;

Inner end, a diamond (two cones

base to base), painted black;

Kungl. May.ts proposition nr 25.

23

Artikel 10. Fyrsken.

Fyrsken å märken på en farleds sidor åtskiljas genom skenets färg eller, där så anses vara att föredraga, genom dess rytm eller ock genom färg och rytm i förening, sålunda:

a) Fyrsken å styrbords sida: vitt sken med en eller tre blänkar (blixtar) eller förmörkelser; grönt sken av sådan beskaffenhet, som ej användes för utmärkande av vrak (se artikel 24); eller samtidigt vitt och grönt sken med ovan nämnda karaktärer.

b) Fyrsken å babords sida: rött sken med upp till fyra blänkar (blixtar) eller förmörkelser; vitt sken med två eller fyra blänkar (blixtar) eller för­ mörkelser; eller samtidigt rött och vitt sken med ovan nämnda karaktärer.

Anni. Blixtsken med hastig rytm betraktas såsom enblixtsken.

Artikel 11. Utprickning av grundbank i farled för ut­ märkande av farledens förgrening eller sammanlöpande.

Märken anbragta vid ytterkanterna av grundbank i mitten av farled hava följande kännetecken:

Form eller typ: sfärisk eller spirformig. Färg: röda och vita horisontala band, då huvudfarleden är till höger eller då båda farlederna äro likvärdiga; svarta och vita horisontala band, då hu­ vudfarleden är till vänster.

Topptecken (i förekommande fall):

a) då huvudfarleden är till höger:

vid förgrening (yttre ändan): cylinder; färg: röd; vid förening (inre ändan): »T»; färg: röd;

b) då huvudfarleden är till vänster:

vid förgrening (yttre ändan): kon med uppåtvänd spets; färg: svart; vid förening (inre ändan): dubbelkon; färg: svart;

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 25-

c) Chenaux (Tune mome importance:

Bifurcation: une sphére, peinte

en rouge;

Jonc-tion: une croix de Saint-Geor-

ges, peinte en rouge.

N.B.

— Si le corps de la marque n’a pas la

forme sphérique, un voyant sphérique est ajouté

immédiatement au-dessous de chacun des voy-

ants indiqués aux paragraphes a), b) et c).

Eclairage. — Les caractéres des feux

surmontant ees marques doivent autant

que possible étre distinetifs, pourvu que

le choix de leurs couleurs soit limité å

celles prévues å 1’article 10 ci-dessus et

que ni les couleurs, ni le rythme, ni les

combinaisons de couleur et de rythme

ne soient susceptibles de laisser une in-

certitude sur le bord ou la marque doit

étre rangée.

Lorsque des caractéres distinetifs con-

venables ne peuvent pas étre adoptés

pour ees feux, ceux-ci doivent étre ca-

ractérisés conformément aux régles de

1’article 10 et doivent autant que pos­

sible se différencier des feux voisins.

Article 12. Marques de mi-

lieu de -chena 1.

Les marques de milieu de chenal sont

utilisées pour indiquer la partie profon-

de d’un chenal navigable. Elles peuvent

étre laissées d’un cöté ou de 1’autre, mais

devraient, de préférence, étre laissées å

babord.

Ces marques présentent les caractéris-

tiques suivantes:

Forme: autant que possible, une forme

distinetive et différente des principales

formes caractéristiques (conique, cylind-

rique et sphérique).

Couleur: bändes verticales alternative-

ment noires et blanches ou rouges et

blanches.

Voyants (le cas échéant): formes dis-

tinetives autres que le ehne pointe en

haut, le cylindre ou la sphére.

Eclairage (le cas échéant): caractéristi­

ques différentes des feux de l’éclairage

latéral vo isin.

(c) Channels of equal importance:

Outer end, a sphere, painted red;

Inner end, a St. Georgen cross,

painted red.

N.B.

— Where the body of the mark is not

spherical, a spherical topmark is placed im-

mediately below the topmarks indicated in (a),

(b), and (c), as the case may be.

Lighted Marks. — The characteristics

of lights on these marks shall, as far as

possible, be distinetive; provided that no

colours are used other thån those pre-

scribed in Article 10 above, and provided

also that neither colour nor rhythm, nor

combinations of colour and rhythm, shall

be such as to lead to uncertainty with

regard to the side on which the marks

shall be passed.

Witen lights with distinetive charac­

teristics cannot conveniently be adopted,

the lights shall conform to the rules pre-

scribed in Article 10, and they shall, as

far as possible, be differentiated from

neighbouring lights.

Article 12. Mid-channel

Marks.

Mid-channel marks serve to indicate

the deep-water channel or fairway. They

may be passed on either hand, but should

preferably be left to port.

These marks are as follows:

Shape: As far as practicable, to be

distinetive and different from the prin­

cipal characteristic shapes (viz., conical,

can and spherical).

Colour: Black and white, or red and

white, vertical stripes.

Topmark (if any): To be of a distine­

tive shape other thån cone, point up-

wards, can or sphere.

Lights (if any) to be of a character

different from neighbouring lights on

marks at the sides of the channel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

25

c) då farlederna äro likvärdiga:

vid förgrening (yttre ändan): sfär; färg: röd;

vid förening (inre ändan): S:t Georgskors; färg: röd.

Anni.

Då märket icke är sfäriskt, anbringas ett sfäriskt topptecken omedelbart under

ett vart av de i a), b) och c) angivna topptecknen.

Fyrsken. Fyrsken å dessa märken skall, såvitt möjligt, hava en påfallande karaktär, dock skall färgvalet vara begränsat till ovan i artikel 10 angivna färger och må icke vare sig färg eller rytm samt ej heller färg och rytm i förening lämna rum för ovisshet beträffande den sida, på vilken märket skall passeras.

Där fyrsken med påfallande karaktär icke lämpligen kan komma till an­ vändning, skall fyrskenet anordnas enligt reglerna i artikel 10 och, såvitt möjligt, vara skiljaktigt från i närheten befintliga fyrsken.

Artikel 12. Märken i farleds mitt.

Märken i farleds mitt tjäna att utvisa djuprännan i farleden. De kunna passeras på båda sidor men böra företrädesvis lämnas örn babord.

Dessa märken äga följande kännetecken:

Form: så mycket som möjligt utpräglad och avvikande från de karakte­ ristiska huvudformerna (koniska, cylindriska och sfäriska).

Färg: svarta och vita eller röda och vita vertikala band.

Topptecken (i förekommande fall): utpräglad form, annan än kon med uppåtvänd spets, cylinder eller sfär.

Fyrsken (i förekommande fall): till sin karaktär skiljaktigt från i närheten befintliga fyrsken å märken på farledens sidor.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Chapitre III. Systéme Cardinal.

Article 13. Principaux types

de marque s.

Les principaux types de marques em-

ployés dans le systéme Cardinal sont les

suivants: conique, cylindrique, ogival, en

fuseau et espar.

Article 14. Forme des voy-

a n t s.

Les voyants caractéristiques présentent

le contour apparent d’un cöne pointe en

haut, d’un cöne pointe en bas, de deux

cönes opposés par la base et de deux

cönes opposés par le sommet. Les deux

cönes doivent étre, dans l’un ou l’autre

cas, nettement séparés par un intervalle.

Article 15. Couleurs carac­

téristiques.

Les couleurs caractéristiques de jour

pour la signalisation des dangers sont le

noir combiné avec le blanc et le rouge

combiné avec le blanc, par divisions hori-

zontales.

Article 16. Répartition des

caractéristiques dans les

quadrants.

On distingue quatre quadrants dits

Nord, Sud, Est, Ouest; ils sont limités

respectivement par les directions N.E.,

S.E., S.W., N.W., prises å partir du

danger.

Les marques de danger sont caractéri-

sées de la maniére suivante dans les dif-

férents quadrants:

QuacLrant Nord (N.W.-N.E.):

Forme ou type: conique, ou espar.

Yoyant (le cas échéant): un cöne å

pointe en haut.

Couleur: noire å large bande blanche

médiane.

Feu (le cas échéant): blanc, avec vari­

ations en nombre impair (éclats de pré-

térence ou occultations).

Chapter III. Cardinal System.

Article 13. Principal Types

of Marks.

The principal types of marks employed

in the Cardinal system are: Conical, cy-

lindrical, ogival, spindle and spar.

Article 14. Shape of Top-

marks.

The characteristic topmarks havé the

appearance of a cone point upwards, a

cone point downwards, two cones base

to base and two cones point to point.

The cones in each case shall be dearly

separated.

Article 15. Characteristic

C o 1 o u r s.

The characteristic colours by day for

marking dangers are black combined with

white, and red combined with white, in

horizontal sections.

Article 16. Allocation of

Chara c ter i s t i cs to the

Quadrants.

The four quadrants, north, south, east

and west, are bounded by the bearings

N.E., S.E., S.W., and N.W., taken from

the point of danger.

Danger marks in the different quad­

rants are characterised as follows:

Northern Quadrant (N.W. to N.E.):

Shape or type: Conical, or spar.

Topmark (if any): Cone, point up­

wards.

Colour: Black with a wide white me­

dian band.

Light (if any): White, with an odd

number of variations (flashing preferably

or occulting).

Kungl. Majlis proposition nr 25.

27

Kapitel III. Kardinalsystemet.

Artikel 13. Huvudtyper av märken.

De i kardinalsystemet använda huvudtyperna av märken äro följande: koniska, cylindriska, spetsbågiga, spolformiga och spirformiga.

Artikel 14. Topptecknens form.

De karakteristiska topptecknen hava kontur av en kon med uppåtvänd spets, en kon med nedåtvänd spets, två koner med baserna vända mot var­ andra och två koner med spetsarna vända mot varandra. I varje fall skola konerna vara tydligt skilda av ett mellanrum.

Artikel 15. Karakteristiska färger.

De karakteristiska färger, i vilka märkena målas för utmärkande av läget i förhållande till grund, äro: svart i förening med vitt och rött i förening med vitt, i horisontala fält.

Artikel 16. Märkenas kvadrantella indelning.

De fyra kvadranterna — nord, syd, ost och väst — begränsas av inter- kardinalerna NO, SO, SV och NV, räknade från grund.

Märken för grund äro fördelade på respektive kvadranter enligt följande:

Nordkvadranten (NV—NO):

Form eller typ: konisk eller spirformig. Topptecken (i förekommande fall): kon med uppåtvänd spets.

Färg: svart med ett brett, vitt band på mitten.

Fyrsken (i förekommande fall): vitt, med ojämnt antal växlingar (före­ trädesvis blänkar — blixtar — eventuellt förmörkelser).

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Quadrant Sud (S.E.-S.W.):

Forme ou type: cylindrique, ou espar.

Yoyant (le cas échéant): un cöne å

pointe en bas.

Couleur: rouge å large bande blanche

médiane.

Feu (le cas échéant): rouge de préfé-

rence ou blanc, avec variations en nombre

pair (éclats de préférence ou occulta-

tions).

Quadrant Est (N.E-S.E.):

Forme ou type: ogivale, ou espar.

Voyant (le cas échéant): deux cönes

opposés par la base.

Couleur: rouge pour la moitié supéri-

eure, blanche pour la moitié inférieure.

Feu (le cas échéant): rouge de préfé­

rence ou blanc, avec variations en nombre

impair (éclats de préférence ou occulta-

tions).

Quadrant Ouest (S.W.-N.W.):

Forme ou type: fuseau ou espar.

Voyant (le cas échéant): deux cönes

opposés par le sommet.

Couleur: noire pour la moitié supérieure,

blanche pour la moitié inférieure.

Feu (le cas échéant): blanc, avec varia­

tions en nombre pair (éclats de préféren­

ce ou occultations).

N.B.

a)

Il est pernils de n’utiliser que

deux formes caractéristiques pour le corps de

la marque et d’employer la méme forme conique

dans les quadrants Nord et Est, la méme forme

cylindrique dans les quadrants Sud et Ouest.

b)

Si dans le seul cas des espars et pour les

seuls quadrants Nord et Esthon veut se donner le

bénéfice supplémentaire d’une position inverse

des couleurs foncées dans les quadrants opposés,

la marque du quadrant Nord est peinte en blanc

avec une large bande noire médiane, la marque

du quadrant Est est peinte en blanc dans la

moitié supérieure, en rouge dans la moitié in­

férieure.

c)

Le feu å éclats rapides est considéré comme

un feu å éclats réguliers.

Southern Quadrant (S.E. to S.W.):

Shape or type: Cylindrical, or spar.

Topmark (if arty): Cone, point down-

wards.

Colour: Red with a wide white median

band.

Light (if any): Red preferably or

white, with an even number of varia­

tions (flashing preferably or occulting).

Eastern Quadrant (N.E. to S.E.):

Shape or type: Ogival, or spar.

Topmark (if any): Two cones, base to

base.

Colour: Red above, white below.

Light (if any): Red preferably or white,

with an odd number of variations (flash­

ing preferably or occulting).

Western Quadrant (S.W. to N.W.):

Shape or type: Spindle, or spar.

Topmark (if any): Two cones, point to

point.

Colour: Black above and white below.

Light (if any): White, with an even

number of variations (flashing prefer­

ably or occulting).

N.B.

■—

(a)

The number of characteristic

shapes employed for the body of the mark may,

if desired, be limited to two, the conical shape

being employed in the northem and eastem

quadrants and the cylindrical shape in the

Southern and western quadrants.

(b)

Wilen spärs only are used, it may be ad-

vantageous in the northem and eastern quadrants

to reverse the position of the dark colours; in

this case, the northem quadrant mark shall be

white with a wide black median band and the

eastern quadrant mark shall be white above and

red below.

(c) A rapid flashing light is regarded as a

single flashing light.

Kungl. May.ts proposition nr 25.

29

Sydkvadranten (SO—SV):

Forin eller typ: cylindrisk eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): kon med nedåtvänd spets.

Färg: röd med ett brett, vitt band på mitten.

Fyrsken (i förekommande fall): företrädesvis rött, eventuellt vitt, med

jämnt antal växlingar (företrädesvis blänkar — blixtar — eventuellt för­

mörkelser) .

Ostkvadranten (NO—SO):

Form eller typ: spetsbågig eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): två koner med baserna vända mot

varandra.

Färg: övre delen röd, nedre delen vit.

Fyrsken (i förekommande fall): företrädesvis rött, eventuellt vitt, med

ojämnt antal växlingar (företrädesvis blänkar — blixtar — eventuellt för­

mörkelser) .

Västkvadranten (SV—NV).

Form eller typ: spolformig eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): två koner med spetsarna vända mot

varandra.

Färg: övre delen svart, nedre delen vit.

Fyrsken (i förekommande fall): vitt med jämnt antal växlingar (företrä­

desvis blänkar — blixtar — eventuellt förmörkelser).

Anm. a) Om så önskas, må allenast två karakteristiska former för märket användas, näm­

ligen konisk form i nord- och ostkvadranterna och cylindrisk form i syd- och västkvadranterna.

Anm.

b) Då endast spirformiga märken användas, kan det vara fördelaktigt att i nord- och

ostkvadranterna anbringa de mörka färgerna i omvänd ordning; i detta fall skall märket i nord

kvadranten vara vitt med ett brett, svart band på mitten och i ostkvadranten hava övre delen

vit och nedre delen röd.

Anm.

c) Blixtsken med hastig rytm betraktas såsom enblixtslcen.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Chapitre IV. Marques communes

aux deux systémes et marques

diverses.

Artide 17. Marques de dan-

ger i s o 1

é.

Lorsqu’on désire utiliser une marque

spéciale pour un danger que l’on peut

convenablement signaler pär une mar­

que unique et qu’on peut laisser d’un

bord ou de l’autre, la marque aura les

caractéristiques suivantes:

Forme ou type: sphérique, ou espar.

Couleur: larges bändes horizontales

noires et rouges séparées éventuellement

par une étroite bande blanche.

Voyant (le cas échéant): une sphére,

peinte en noir ou en rouge, ou en deux

couleurs, noire et rouge, séparées par

une ligné horizontale.

Feu (le cas échéant): rythmé, soit

blanc, soit rouge.

Artide 18. Marques hatter-

r i s s a g e.

Les marques d’atterrissage, qui sont

des repéres en eaux navigables indiquant

1’approche d’un port ou d’une embou-

chure fluviale, ont les caractéristiques

suivantes:

Forme: au choix, mais ne devant pas

produire de risques de confusion par

rapport aux régles des marques de che­

naux.

Couleur: bändes verticales alternative-

ment noires et blanches ou alternative-

ment rouges et blanches.

Feu (le cas échéant): rythmé.

Artide 19. Marques de dan­

sid o n.

Les marques indiquant le passage du

balisage latéral au balisage Cardinal ou

inversement ont les caractéristiques sui­

vantes:

Forme: au choix, mais ne devant pas

produire de risques de confusion par

rapport aux régles des marques de che­

naux.

Couleur: bändes spirales rouges et

blanches ou noires et blanches.

Chapter IV. Marks common to

Both Systems and Other Marks.

Artide 17. Isolated Danger

Marks.

Where it is desired to use a special

mark for a danger which can be adequa-

tely indicated by a single mark and which

may be passed on elther hand, the mark

shall be as follows:

Shape or type: Spherical or spar.

Colour: Wide black and red horizontal

bands separated, if desirable, by a narrow

white band.

Topmark (if any): Sphere painted black

or red, or half-black and half-red, hori-

zontally.

Light (if any): Rhythmic, either white

or red.

Artide 18. Landfall Marks.

Landfall marks serving to indicate the

seaward approach to a harbour, river or

estuary are as follows:

Shape: Optional, but must not be

misleading, having regard to the rules

for channel marking.

Colour: Black and white, or red and

white, vertical stripes.

Light (if any): Rhythmic.

Artide 19 Transition Marks.

Marks

indicating the transition between

the Cardinal and lateral systems are as

follows:

Shape: Optional, but must not be

misleading, having regard to the rules

for channel marking.

Colour: Either red and white or black

and white spiral bands.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

31

Kapitel IV. Gemensamma märken för bägge systemen samt andra

märken.

Artikel 17. Märken för fritt liggande grund.

Föreligger önskan att använda ett speciellt märke för grund, som på till­ fyllestgörande sätt kan utmärkas genom ett enda märke och vilket kan pas­ seras på båda sidor, skall märket hava följande kännetecken:

Form eller typ: sfärisk eller spirformig. Färg: svarta och röda breda horisontala band, eventuellt åtskilda av ett smalt vitt band.

Topptecken (i förekommande fall): sfär till färgen svart eller röd eller i horisontalled till hälften svart, till hälften röd.

Fyrsken (i förekommande fall): rytmiskt, antingen vitt eller rött.

Artikel 18. Angöringsmärken.

Angöringsmärken, vilka användas för att från sjön utmärka inloppet till en hamn eller en flodmynning, skola hava följande kännetecken:

Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till reglerna för utprickning av farled.

Färg: antingen svarta och vita eller röda och vita vertikala band.

Fyrsken (i förekommande fall): rytmiskt.

Artikel 19. Märken vid system övergång.

Märken utvisande övergång mellan kardinal- och lateralsystemen hava följande kännetecken:

Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till reglerna för utprickning av farled.

Färg: antingen röda och vita eller svarta och vita spiralformiga band.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Artide 20. Marques indi-

quant les mouillages de

quarantaine.

Ces marques ont les caractéristiques

suivantes:

Forme: au choix, mais ne devant pas

produire de risques de confusion par rap­

port aux régles des marques de chenaux.

Couleur: jaune.

Artide 21. Marques indi-

quant les orifices des égouts

ou canalisations ou les d é-

pöts de matériaux.

Ces marques ont les caractéristiques

suivantes:

Forme: au choix, mais ne devant pas

produire de risques de confusion par

rapport aux régles des marques de chenaux.

Couleur: jaune en haut, noire en bas.

Eclairage: au choix, mais en tenant

dument compte des caractéristiques des

autres marques lumineuses qui se trou-

vent dans le voisinage.

Artide 22. Balisage des z o-

nes utilisées pour les exer-

cices ou opérations des Ser­

vices de la Marine, de la

Guerre, de F A i r.

Les bouées indiquant les limites de ces

zones ont les caractéristiques suivantes:

Forme: au choix.

Couleur: blanche, avec deux bändes

bleues se croisant å angle droit sur 1’ex-

trémité supérieure de Faxe vertical du

corps de la marque, descendant jusqu’au

niveau de 1’eau et représentant ainsi une

croix vue d’en haut, combinée faculta-

tivement avec 1’inscription de deux lett-

res initiales indiquant une zone dange-

reuse dans la langue nationale (en francis

«Z.D.» par exemple).

Chapitre V. Epaves.

Artide 23. Prescriptions g é-

n é r a 1 e s.

Les épaves peuvent étre balisées dans

le systéme latéral ou dans le systéme

cardina!.

Artide 20. Quarantine-

ground Marks.

Quarantine-ground marks are as fol-

lows:

Shape: Optional, but must not be mis-

leading, having regard to the rules for

channel martäng.

Colour: Yellow.

A r t i c 1 e 21. Outfall and

Spoil-ground Marks.

Outfall and spoil-ground marks are as

follows:

Shape: Optional, but must not be

misleading, having regard to the rules

for channel marking.

Colour: Yellow above and black below.

Light: Optional, but due regard should

be paid to the character of other lighted

marks in the vicinity.

Artide 22. Marking of Areas

used for Naval, Military or

Air Force Practice Purpos-

e s.

Buoys indicating the limits of such

areas are as follows:

Shape: Optional.

Colour: White with two blue stripes

intersecting at right angles at the upper

extremity of the vertical axis of the

mark and extending to the water-line,

thus representing a cross when observed

from above, in combination, if desired,

with lettering indicating in the national

language a dangerous area (e.g., in Eng-

lish, “D.A.”).

Chapter V. Marking of Wrecks.

Article 23. General Provi­

sions.

Wrecks may be marked according to

the lateral system or the cardina! system.

Artikel 2 0. Märken utvisande karantänsplats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

33

Dessa märken hava följande kännetecken:

Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till reglerna för utprickning av farled.

Färg: gul.

Artikel 2 1. Märken utvisande kloakmynning och områ­

den för utstjälpning.

Dessa märken hava följande kännetecken:

Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till reglerna för utprickning av farled.

Färg: övre delen gul, nedre delen svart. Fyrsken: valfritt, men med hänsyn tagen till beskaffenheten av andra i närheten befintliga fyrsken.

Artikel 2 2. Utmärkning av övningsområden för sjö-,

lant- eller luftstridskrafter.

Bojar utvisande gränserna för sådana områden äga följande kännetecken:

Form: valfri. Färg: vit med två å toppen av märkets vertikalaxel under rät vinkel var­ andra korsande blåa band gående ned till vattenytan, sålunda uppifrån sett bildande ett kors, eventuellt där så önskas i förening med åsätta bokstäver, som på landets språk utmärka farligt område (t. ex. på svenska F. O.).

Kapitel V. Utprickning av vrak.

Artikel 2 3. Allmänna bestämmelser.

Vrak kunna utmärkas enligt lateral- eller kardinalsystemet.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Les documents nautiques doivent in-

diquer le systéme ou les systémes en

usage dans chaque pays.

Lorsque la présence d’une épave est

bien connue, elle peut au besoin étre

signalée comme un danger naturel, aprés

que le navigateur en a été dument avisé.

Les marques d’épaves sont peintes de

la couleur caractéristique verte.

Les marques d’épaves portent, si pos-

sible, la lettre W; si la surface disponible

le permet, par exemple dans le cas d’un

balisage par bateau, elles portent, sur

deux faces si possible, soit le mot «Wreck»,

soit la seule lettre W, suivis, s’il est

jugé utile, du mot équivalent dans la

langue nationale; toutes ees inscriptions

sont peintes en blanc.

N.B.

— Les signaux sonores des marques

d’épaves, s’il en est employé, ne doivent pas se

confondre avec les autres signaux sonores voisins.

GARA CTÉRISTIQ UES DANS LE CAS

DU SYSTÉME LATÉRAL.

A r t i c 1 e 24. Bouées d’ épave s1.

Couleur: verte (y compris, le cas éché-

ant, e voyant).

a) Si la marque doit étre laissée å

tr ibord:

Forme ou type: conique, ou espar.

Voyant (le cas échéant): un cöne.

Feu (le cas échéant): vert å trois

éclats.

b) Si la marque doit étre laissée å

bäbord:

Forme ou type: cylindrique, ou es­

par.

Voyant (le cas échéant): un cylind-

re.

Feu (le cas échéant): vert å deux

éclats.

Si la marque n’a pas la forme carac­

téristique, sa partie inférieure est colorée

respectivement en noir ou rouge dans les

cas a) et b) ci-dessus, mais la couleur

verte doit rester dominante.

1 Les balises fixes utilisées pour marquer les

épaves coulées par des petits fonds sont carac-

térisées selon les mémes régles.

Nautical documents shall indicate the

system or systems in use in each country.

Witen the presence of a wreck has be-

come generally known, it may then be

marked as a natural danger, after ade-

quate notice to this effeet has been given

to the mariner.

Wreck marks are painted with the

characteristic colour green.

Wreck marks should, if possible, carry

the letter “W”, or, if space permits, as

in the case of vessels, the word “Wreck”

or the letter “W” followed, where deemed

advisable, by the equivalent word in

the national language. Such inscriptions

shall be painted in white on both sides.

N.B.

— Sound signals, if used on wreck marks,

shall be such as not to be mistaken för neighbour-

ing sound signals.

CHARACTERISTICS IN THE LATERAL

SYSTEM.

Artide 24. Wreck-marking

B u o y s.1

Colour: Green (ineluding topmark if

any).

(a) If to be passed on the starboard-

hand:

Shape or type: Conical, or spar.

Topmark (if any): Cone.

Light (if any): Triple-flashing green.

(b) If to be passed on the port-hand:

Shape or type: Can, or spar.

Topmark (if any): Can.

Light (if any): Double-flashing

green.

If the body of the mark in the cases

of (a) and (b) above does not conform

to the characteristic shape, the lower part

of the mark shall be coloured black or

red, as the case may be, but the predom-

inant colour shall be green.

1 When posts fixed in the ground are used

to mark wrecks in shallow waters, they conform

to the rules.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

35

De nautiska urkunderna skola innehålla uppgift rörande det eller de sy­ stem, som i respektive land äro i bruk.

Då förefintligheten av ett vrak blivit väl känd, må vraket utmärkas såsom naturligt grund, sedan förhållandet vederbörligen kungjorts för sjöfarande.

Vrakmärken skola vara målade i den för dem utmärkande färgen grönt.

Vrakmärken skola, om möjligt, vara försedda med bokstaven »W» eller, om utrymmet tillåter, såsom i fråga örn vrakfyrskepp, antingen ordet »Wreck» eller bokstaven »W», åtföljd, om så anses erforderligt, av motsva­ rande ord i det egna landets språk. Dessa påteckningar skola anbringas

i

vit färg på båda sidorna.

Anin.

Ljudsignaler från vrakmärke skola vara av beskaffenhet att ej föranleda förväxling

med andra ljudsignaler i närheten.

UTMÄRKANDE KÄNNETECKEN I LATERAL-

SYSTEMET.

Artikel 2 4. Vrak boj ar1.

Färg: grön (omfattande i förekommande fall även topptecknet).

a) Om märket skall lämnas örn styrbord:

Form eller typ: konisk eller spirformig. Topptecken (i förekommande fall): kon. Fyrsken (i förekommande fall): grönt treblixt-(blänk-)sken.

b) Om märket skall lämnas örn babord:

Form eller typ: cylindrisk eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): cylinder.

Fyrsken (i förekommande fall): grönt tvåblixt-(blänk-)sken.

Örn märkets flytkropp icke bär den i a) och b) angivna formen, skall dess nedre del vara till färgen svart respektive röd, dock skall den gröna färgen vara övervägande.

1 Fasta prickar utmärkande vrak i grunt vatten följa dessa regler.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

c) Lorsque la marque peut étre lais-

sée d’un bord ou de Vautre:

Forme ou type: sphérique, ou es-

par.

Voyant (le cas échéant): une sphére.

Feu (le cas échéant): vert å occul-

tations réguliéres, la période de

lumiére étant nettement plus

longue å l’ceil que la période d’ob-

scurité.

Lorsqu’une épave, pouvant étre lais-

sée d’un bord ou de l’autre, est signalée

par plusieurs marques lumineuses flot-

tantes situées å chaque extrémité de

l’épave, les divers feux peuvent étre

différenciés par des rythmes de durée

différente, pourvu que la régle posée par

le précédent paragraphe soit respectée

pour tous les feux.

Artide 25. Bateaux signa-

lant une épave1.

Les bateaux signalant une épave arbo­

ren! les formes suivantes peintes en vert:

a) Bateaux å laisser å tribord:

Denx sphéres surmontées d’un

cone pointe en haut, en ligné

verticale;

b) Bateaux å laisser å babord:

Une sphére surmontée d’un

cylindre, en ligné verticale;

c) Bateaux å laisser indifféremment

d’un bord ou de Vautre:

Quatre sphéres disposées deux par

deux, selon deux lignes verti-

cales.

Les formes sont assez élevées pour

apparaitre nettement au-dessus des su-

perstructures.

L’espace vertical å ménager entre les

formes doit étre au moins égal å une

fois et demie le diamétre des sphéres.

L’espace horizontal entre les lignes de

formes de la disposition c) doit étre aussi

1 Lorsque l’épave pörte elle-méme les formes

ou l’éclairage destinés å la signaler sans qu’il y

ait de balisage flottant indépendant, cette sig-

nalisation comporte 1’emploi de la méme couleur

verte de jour et de nuit, et ne doit pas étre en

discordance avec les régles du present artide.

(c) If to be passed on either hand:

Shape or type: Spherical, or spar.

Topmark (if any): Sphere.

Light (if any): Single occulting

green, the duration of light

being appreciably longer to the

eye thån the interval of dark-

ness.

Where a wreck which can be passed on

elther hand is marked by more thån one

lighted buoy, the lights may be differ-

entiated by different periods of occulta-

tion, provided that the principle embod-

ied in the preceding paragraph is ob-

served in the case of each light.

Artide 25. Wreck-marking

V e s s e 1 s.1

Wreck-marking vessels display green

painted shapes.

(a) If to be passed on the marineus

starboard-hand:

Two spheres surmounted by a cone

point upwards in a vertical line.

(b) If to be passed on the mariner’s

port-hand:

A sphere surmounted by a cylinder

in a vertical line.

(c) If to be passed on either hand:

Four spheres disposed vertically

by pairs.

The shapes are disposed so as to be dis-

tinctly visible above the vessell super-

structure.

The shapes shall be disposed vertically

with a clear space between each shape

equal to not less thån one and a half

times the diameter of the spherical shape.

The horizontal distance between the

shapes in (c) shall be as great as possible

1 Where shapes and/or lights are exhibited

from the wreck itself, instead of a floating mark

being used, the colour green shall be employed

by day and by night and the shapes and/or

lights shall not conflict with the rules laid

down in this artide.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

37

c) Om märket kan passeras på båda sidorna:

Form eller typ: sfärisk eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): sfär. Fyrsken (i förekommande fall): grönt med en förmörkelse, varvid

ljusperioden skall hava för ögat märkbart längre varaktighet än mörkperioden.

Då vrak, som kan passeras på båda sidor, utmärkts genom flera än en lysboj, kunna fyrkaraktärerna särskiljas medelst olika periodlängder, för­ utsatt att i föregående stycke angivna regel iakttages beträffande vart och ett fyr sken.

Artikel 2 5. Vrakfyrskepp1.

Vrakfyrskepp visa följande grönmålade signaltecken:

a) om det skall lämnas om styrbord:

två sfärer samt däröver en kon med uppåtvänd spets i vertikal linje;

b) om det skall lämnas örn babord:

en sfär samt däröver en cylinder i vertikal linje;

c) om det kan passeras på båda sidorna:

fyra sfärer anbragta parvis i två vertikala linjer.

Signaltecknen skola anbringas så, att de äro tydligt synliga ovanför fyr­ skeppets överbyggnad.

Signaltecknen skola anbringas i vertikalled med ett mellanrum, icke un­ derstigande en och en halv gång sfärernas diameter, mellan vart och ett av dem.

Horisontala avståndet mellan signaltecken enligt punkt c) skall vara det

1 Då i brist av flytande utmärkning signaltecken och/eller fyrsken visas från själva vraket, skall den gröna färgen användas både vid dager och under mörker och må signaltecken och/ eller fyrsken icke avvika från de i denna artikel givna reglerna.

38

Kungl. Maj.-ts proposition nr 25.

grand que possible et toujours au moms

égal au double de 1’espace vertical entre

les formes.

Eclairage: Feux fixes verts placés, au

point de vue de leur nombre et de leur

disposition, comme les formes ci-dessus

définies.

Les bateaux servant å la signalisation

des épaves ne doivent pas porter le feu

de position réglementaire du navire å

l’ancre.

Signaux sonores: Sur les bateaux gär­

dås, en cas de brume, de grosse pluie ou

de neige, une cloche émet, le cas échéant,

å intervalles de trente secondes au plus,

les groupes de sons consécutifs suivants:

Trois coups, si le bateau dolt étre

laissé å tribord;

Deux coups, si le bateau doit étre

laissé å babord-,

Quatre coups, si le bateau doit étre

laissé d’un bord ou de 1’autre.

N.B.

— Si ton recourt å un autre appareil

sonore qu’une cloche, il ne doit en résulter

aucune confusion avec les signaux sonores voisins.

and in no case less thån twice the vertical

distance between the shapes.

Lights: Fixed green; shall correspond

in number and arrangement to the shapes

mentioned above.

Vessels marking wrecks shall not carry

the ordinary riding-light carried by a

vessel at anchor.

Sound signals: On manned wreck-mark-

ing vessels during fog, mist, falling snow

or heavy rainstorms, a bell, if used, is

rung at intervals of not more thån thirty

seconds, as follows:

Three strokes, if the vessel is to be

passed on the marineus starboard-hand;

Two strokes, if the vessel is to be passed

on the mariner’s port-hand;

Four strokes, if the vessel can be passed

on elther hand.

N.B.

— Should sound signals be given by

means other thån a bell, they shall be such as

not to be mistaken for neighbouring sound

signals.

CARACTÉRISTIQUES DANS LE 'CAS

DU SYSTÉME CARDINAL.

A r t i c 1 e 26. Bouées d’ épaves.

Les marques d’épaves sont placées

seulement dans les quadrants Est et

Ouest, et ont les caractéristiques suivan-

tes:

Quadrant Est:

Forme ou type: conique, ogivale ou

espar.

Voyant: deux cönes opposés par la

base.

Couleur: verte.

Feu (le cas échéant): vert, å groupes

réguliers de scintillements, séparés par

des intervalles d’obscurité, avec un ryth-

me d’au moins quarante apparitions de

lumiére par minute dans les périodes de

scintillement.

Quadrant Ouest:

Forme ou type: cylindrique, en fuseau

ou espar.

CHARACTERISTICS OF THE

CARDINAL SYSTEM.

Artide 26. Wreck-marking

B u o y s.

Wreck marks are only placed in the

eastern and western quadrants and havé

the following characteristics:

Eastern quadrant:

Shape or type: Conical, ogival or spar.

Topmark: Two cones base to base.

Colour: Green.

Light (if any): Green, interrupted

flashing, giving a succession of rapid

flashes, at a rate of at least forty per

minute for a given period, followed by

a given interval of darkness.

Western quadrant:

Shape or type: Cylindrical, spindle or

spar.

39

största möjliga och i intet fall mindre än dubbla vertikala avståndet mellan tecknen.

Fyr sken: fast grönt; skenen skola till antal och anordning motsvara ovan omförmälda signaltecken.

Vrakfyrskepp må icke föra för fartyg till ankars eljest föreskrivna ljus.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Ljudsignaler: på bemannat vrakfyrskepp må vid tjocka, mist, snöfall eller hårt regn ringas med klocka, med högst 30 sekunders mellanrum mellan ringningarna, sålunda:

tre slag, örn fyrskeppet skall lämnas om styrbord,

två slag, om fyrskeppet skall lämnas örn babord,

fyra slag, om fyrskeppet kan passeras på båda sidorna.

Anm.

Givas ljudsignaler annorledes än nied klocka, skall detta ske på sätt som utesluter

förväxling med ljudsignaler i närheten.

UTMÄRKANDE KÄNNETECKEN I KARDINAL­

SYSTEMET.

Artikel 2 6. Vrakbojar.

Vrakbojar utläggas allenast i ost- och västkvadranterna och hava följande kännetecken:

Ostkvadranten:

Form eller typ: konisk, spetsbågig eller spirformig.

Topptecken: två koner med baserna vända mot varandra.

Färg: grön. Fyrsken (i förekommande fall): grönt blixtsken, visande regelbundna pe­ rioder av blänkar med en hastighet av minst fyrtio blänkar per minut åt­ följda av regelbundna förmörkelser.

Västkvadranten:

Form eller typ: cylindrisk, spolformig eller spirformig.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Voyant: deux cönes opposés pär le

sommet.

Couleur: verte.

Feu (le cas échéant): vert, scintillant,

å quarante apparitions au moins de

lumiére par minute.

N.B.

— Les voyants sont obligatoires soit sur

la marque principale, soit, romme il est dit

dans 1’article 28, sur une marque associée, afin

de distinguer les bouées d’épaves du systéme

cardina! des bouées d’épaves du systéme latéral.

Chapitre VI. Dispositions diverses.

Article 27. Marques non dé-

f i n i e s.

Les marques dont la destination n’est

pas définie par les présentes régles sont

colorées de fason å ne permettre aucune

confusion avec celles qui font 1’objel des

présentes régles. Les bouées sonores,

notamment, doivent avoir, si possible,

des caractéristiques appropriées å leur

position et tenant compte des régles qui

précédent.

Certaines balises fixes, comportant par

exemple des dispositions indiquant la

direction å suivre, doivent se distinguer

en tout cas des marques flottantes et étre

au besoin munies, å cet effet, de carac­

téristiques spéciales.

Article 28. Voyants.

Lorsque, en raison d’avaries ou d’au-

tres circonstances exceptionnelles, une

marque ou sa superstructure, compte

tenu de sa position dans le balisage, ne

revét pas la forme caractéristique prévue

dans les régles susmentionnées, elle dev­

ra, en attendant par exemple leur répa-

ration ou leur remplacement, étre sur-

montée du voyant caractéristique corres-

pondant. On peut aussi doubler la mar­

que par une autre portant le voyant con-

venable.

Sauf indication contraire résultant des

régles qui précédent, ees voyants sont

peints dans la couleur caractéristique la

plus foncée qui soit utilisée pour le corps

Topmark: Two cones point to point.

Colour: Green.

Light (if any): Green flashing, at a

rate of at least forty flashes per minute.

N.B.

— Topmarks are compulsory elther on

the main mark or, as in Article 28, in con-

junction with it, in order to distinguish the wreck-

marking buoys o£ the Cardinal system from the

wreck-marking buoys of the lateral system.

Chapter VI. Miscellaneous

Provisions.

Article 27. Undefined Marks.

Marks whose purpose is not defined

in these rules are coloured in such a way

as not to lead to confusion with marks

whose purpose is defined in these rules.

Bell buoys and whistle buoys havé, if

practicable, the characteristics approp-

riate to their position in accordance

with the foregoing rules.

Certain fixed marks indicating, for in-

stance, the direction to be followed by a

mariner may be provided with charac­

teristics which allow them to be distin-

guished dearly from floating marks.

Article 28. Topmarks.

Witen, owing to damage or to other

exceptional circumstances, a mark or its

superstructure, having regard to its po­

sition in the system, does not conform to

the characteristic shape laid down in the

foregoing rules, it shall, pending, for

example, repair or replacement, be fur-

nished with the appropriate characteris­

tic topmark. Alternatively, an addition­

al mark hearing the appropriate top­

mark may be used.

Where not otherwise stated in the fore­

going rules, topmarks are painted with

the darker of the characteristic colours

used for the body of the mark. This pro-

41

Topptecken: två koner med spetsarna vända mot varandra.

Färg: grön. Fyrsken (i förekommande fall): grönt blixtsken med minst fyrtio blänkar per minut.

Anin.

Topptecken är obligatoriskt antingen å huvudmärket eller, såsom i artikel 28 sågs, å

ett bimärke i och för vinnande av åtskillnad mellan vrakbojar enligt kardinal- och enligt

lateralsystemet.

Anm. till den svenska texten:

Konerna skola vara tydligt skilda av ett mellanrum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Kapitel VI. Övriga bestämmelser.

Artikel 2 7. Ej föreskrivna märken.

Märken, vilka icke upptagits i detta reglemente, skola erhålla färgbeteck­ ning av sådan art, att den icke möjliggör förväxling med märken, vilka där avhandlas. Särskilt skola ljudbojar såvitt möjligt hava av deras lägen betin­ gade kännetecken i överensstämmelse med ovan angivna regler.

Vissa fasta märken syftande exempelvis att giva anvisning om den väg, som bör följas av sjöfarande, skola vara försedda med kännetecken, äg­ nade att möjliggöra bestämt åtskiljande av desamma från flytande mär­ ken.

Artikel 2 8. Topptecken.

När på grund av skada eller andra exceptionella förhållanden ett märke eller dess överbyggnad, med hänsyn till dess läge i systemet, icke äger den karakteristiska form, som i ovan angivna regler stadgats, skall detsamma, i avvaktan på exempelvis dess reparation eller utbytande, förses med veder­ börligt karakteristiskt topptecken. Alternativt må anbringas ytterligare ett märke, försett med vederbörligt topptecken.

Såvida icke i ovannämnda regler annorlunda stadgats, skall toppteckens färg vara den mörkare av de karakteristiska lärger, vilka användas lör mär- kets flytkropp. Denna bestämmelse är icke obligatorisk, då kvastar använ­ das som topptecken.

42

kungl. Maj:ts proposition nr 25.

de la marque. Cette disposition n’est pas

obligatoire lorsque les balais sont emp-

loyés comme voyants.

Les voyants de méme forme peuvent

étre répétés par superposition pour faci-

liter la différenciation de trop nombreu-

ses marques voisines. On peut se borner

å répéter le cöne inférieur dans le cas

de voyants des quadrants Est et Ouest

du systéme Cardinal.

Artide 29. Felix fixes.

L’emploi de feux fixes, et surtout de

feux fixes blancs, doit étre évité toutes

les fois qu’il est possible sur les marques

fixes ou flottantes servant uniquement au

balisage d’un chenal, sauf dans le cas de

bateaux balisant des épaves dont les

feux doivent répondre aux dispositions

de 1’article 25.

vision is not obligatory when brooms are

employed as topmarks.

For purposes of differentiation where

there are numerous neighbouring marks,

additional topmarks of the same shape

may be used on the same mark or the

lower cone alone may be duplicated in

the case of topmarks used in the eastern

and western quadrants of the Cardinal

system.

Article 29. Fixed Lights.

The use of fixed lights, especially white

lights on fixed and floating marks, which

serve the sole purpose of the marking

of a channel, should be avoided when-

ever practicable, except in the case of

wreck-marking vessels, where the lights

should conform with Article 25.

Article 30. Feux de port.

Pour les feux placés sur les ouvrages

extérieurs d’entrée de ports s’ouvrant di-

rectement sur la mer et dont le but

principal est de baliser le chenal, la

couleur et le rythme doivent étre autant

que possible conformes aux dispositions

de l’article 10. Dans le cas des ports ne

s’ouvrant pas directement sur la mer ou

dans le cas de 1’éclairage intérieur des

ports, cette rögle n’est pas obligatoire-

ment applicable si les conditions locales,

dont les autorités compétentes restent

juges, conduisent å préférer d’autres ca-

ractéristiques.

Le présent article ne s’applique pas

aux feux placés sur des supports fixes

qui ne peuvent pas étre confondus avec

ceux du balisage proprement dit.

Article 31. Secteurs colorés

et feux de direction.

Lorsqu’on munit de secteurs les feux

qui font partie d’un systéme latéral de

balisage, il est désirable, quand les cir-

constances le permettent, que les colora-

tions de ees secteurs soient conformes

aux dispositions de l’article 10. Dans les

Article 30. Harbour Lights.

In the case of lights placed on external

permanent works at the entrance to har-

bours opening directly on to the sea and

whose principal purpose is to mark the

channel, the colour and rhythm should,

as far as possible, be in accordance with

the provisions of Article 10. This rule

need not be applied in the case of har­

bom^ which do not open directly on to

the sea or in the case of lights situated

within harbours if, in the opinion of the

responsible authorities, local conditions

render other characteristics preferable.

The present article does not reläte to

lights which are placed on fixed sup­

ports and which cannot be confused with

lights forming part of the buoyage sys­

tem properly so called.

Article 31. Coloured Sector

Lights and Leading Lights.

Where coloured sectors are used in

lights forming part of the lateral system

of buoyage, it is desirable, when circum-

stances permit, that their colours should

be in accordance with Article 10. In

cases where this is not considered praetie-

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

43

Vid förekomst av talrika märken i närheten av varandra må för att sär­ skilja dem ytterligare topptecken av enahanda form anbringas å samma märke eller ock må, i fråga örn topptecken använda i ost- och västkvadran- terna i kardinalsystemet, allenast den nedre konen dubbleras.

Artikel 2 9. Fasta fyrsken.

Användandet av fasta fyrsken, särskilt vitt sken å fasta och flytande mär­ ken, vilka allenast hava till syfte att utmärka en farled, skall såvitt möjligt undvikas, utom i fråga örn vrakfyrskepp, å vilka skenen skola överens­ stämma med de i artikel 25 föreskrivna.

Artikel 3 0. Hamnfyrar.

I fråga om fyrar placerade på de yttre anläggningarna vid inloppet till direkt mot sjön öppna hamnar och vilka huvudsakligen tjäna till att ut­ visa farleden, skola färg och rytm såvitt möjligt överensstämma med före­ skrifterna i artikel 10. Denna regel behöver icke tillämpas vare sig beträf­ fande hamnar, som icke äro öppna direkt mot sjön, eller i fråga örn fyrar belägna inom hamn, såvida, enligt vederbörande myndighets mening, på grund av lokala förhållanden företräde bör givas åt andra fyrkaraktärer.

I denna artikel avses icke fyrar, som vila på fast underlag och vilkas sken icke kunna förväxlas med fyrsken, vilka ingå i utprickningssystemet i egent­ lig mening.

Artikel 3 1. Sektor fyrar och öve rensfyrar.

Då fyrsken, som utgör del av det laterala utprickningssystemet, är försett med färgade sektorer, är det önskvärt, att sektorfärgerna, såvida omstän­ digheterna tillåta, äro i överensstämmelse med föreskrifterna i artikel 10. Där så icke anses möjligt, skola färgerna företrädesvis anordnas i överens-

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 25-

cas ou il n’est pas jugå possible d’obser-

ver cette régle, les couleurs doivent, de

préférence, étre réparties conformément

å une régle bien définie, appliquée dans

une région déterminée, afin que les sec-

teurs puissent étre disposés d’une méme

maniére lorsque les situations sont sem-

blables.

Si des feux de direction ou d’aligne-

ment peuvent entrainer une confusion

avec des feux latéraux de chenaux, leur

coloration devrait étre conforme å l’un

ou 1’autre des principes résultant du pré-

cédent aiméa.

Artide 32. Supports fixes

des feux.

Les supports fixes des feux qui font

partie d’un systéme latéral de balisage

devraient, autant que possible, étre peints

de la couleur caractérisant leur position

dans le systéme considéré. Toutefois, si

l’on ne peut employer la couleur carac-

téristique réglementaire, on doit éviter

d’employer la couleur caractéristique op-

posée.

ahle, the colours should preferably be

allocated in accordance with a definite

rule laid down for a particular region,

in order that the sectors may be arranged

in the same manner when the circum-

stances are similar.

Where a leading light or lights might

be mistaken for a light or lights forming

a part of the lateral system, the colour

should be in accordance with one or other

of the principles laid down in the pre-

ceding paragraph.

Artide 32. Fixed Supports

for Lights.

Fixed supports for lights forming part

of the lateral system of buoyage should,

as far as practicable, be painted in the

colour characteristic of the position of

the light in that system. If the correct

characteristic colour cannot be used, the

opposite characteristic colour should be

avoided.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

45

stämmelse med en för visst område gällande bestämd regel, så att sektorerna under likartade omständigheter må bliva anordnade på enahanda sätt.

Därest överensfyr kan medföra förväxling med fyr, som ingår i det late- rala systemet, skall förstnämnda fyrs sken vara i överensstämmelse med någondera av de i föregående stycke fastställda principerna.

Artikel 3 2. Fyrars fasta underlag.

Det fasta underlaget för fyrar, vilka ingå i det laterala utprickningssyste- met, skall, såvitt möjligt, hava den för fyrens läge i systemet utmärkande färgen. Om den rätta färgen icke kan komma till användning, skall i alla händelser den färg, som är motsatt den för fyrens läge i systemet utmär­ kande färgen, undvikas.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 25.

5