Prop. 1940:281

('angående biträdande av ackord med avseende å lån från statens utlåningsfonder m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1

Nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående biträdande av

ackord med avseende å lån från statens utlåningsfonder m. m.; given Stockholms slott den 24 maj 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifal­ la det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements­ chefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

G^unther,

statsråden

P^ehrsson-B^ramstorp, W^estman, W^igforss, S^köld, Q^uensel, E^riksson, B^ergquist, B^agge, A^ndersson, D^omö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler, efter gemen­ sam beredning med cheferna för kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks- och handelsdepartementen samt t. f. chefen för socialdepartementet, stats­ rådet Bergquist, fråga om biträdande av ackord med avseende å lån från statens utlåningsfonder m. m. samt anför:

Kungl. Majit har av 1929 års riksdag (proposition nr 149, riksdagens skri­ velse nr 97) erhållit bemyndigande alt beträffande lån, som lämnats från sta­ tens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder eller från nå­ gondera av jämtländska lappväsendets fond, Västerbottens lappfond eller Norrbottens lappfond eller från pensionsförsäkringsfonden i vad angår lån, som lämnats för ändamål, som avses i § 4 mom. 1 punkt 8 av reglementet angående förvaltningen av nämnda fond, efter prövning av omständigheter­ na i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löf-

Bihang tilt riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 281

—

282.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

tesmans konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt. Kungl. Majit äger ock att beträffande viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan fråga (Svensk författningssamling 1929 nr 102). Sedermera har 1933 års riksdag (skrivelse nr 243) medgivit en utsträckning av nämnda bemyndigande sålunda, att betalningsanstånd må meddelas även i fall, då dylikt anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmäns iråkade obestånd, dock allenast där särskilt vägande skäl därtill föranleda (Svensk författnings­ samling 1933 nr 424).

I skrivelse den 15 november 1939 med förslag i spörmål som sammanhänga med förstatligandet av egnahemsnämnderna har egnahemsstyrelsen — som utgått från att förvaltningen av vissa fonder skulle överflyttas från statskon­ toret till styrelsen —- berört frågan om efterskänkande av och betalningsan­ stånd för fordringar på grund av lån från ifrågavarande fonder.

Sedan statskontoret och riksräkenskapsverket i avgivna utlåtanden yttrat sig i berörda fråga, har chefen för jordbruksdepartementet i propositionen nr 130 till innevarande års riksdag angående anslag till egnaliemsverksamheten för budgetåret 1940/41 lii. lii. uttalat, att den sålunda behandlade frågan syn­ tes böra bli föremål för övervägande i ett vidare sammanhang och därför lämpligen syntes böra få slutligt anmälas vid en senare tidpunkt.

I sådant syfte har Kungl. Majit anbefallt statskontoret att -— efter samråd med vederbörande verk och myndigheter — avgiva förslag till den revidering av det genom omförmälda riksdagsbeslut givna bemyndigandet, som kunde föranledas av senare inträffade förändringar nied avseende å statens utlå- ningsverksamhet samt av de erfarenheter, som vunnits vid bemyndigandets utnyttjande.

Statskontoret, som i ärendet samrått nied kommerskollegium, pensionssty- relsen, egnahemsstyrelsen, riksgäldskontoret och riksbankens direktion, har nu framlagt den anbefallda utredningen. I denna ingår en redogörelse angå­ ende Kungl. Majit av riksdagen givna befogenheter att eftergiva långivarens rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder och fonden för låne­ understöd. Innehållet av denna redogörelse torde få återgivas i en vid stats­ rådsprotokollet fogad bilaga (Bilaga).

Härutöver har statskontoret i ärendet anfört följande:

Vad till en början angår de förutsättningar med avseende ä gäldenärens ekonomiska ställning, under vilka Kungl. Majit må eftergiva kronans rätt, och den omfattning, i vilken sådant eftergivande må äga rum, får statskon­ toret uttala, att de av riksdagen härutinnan meddelade bestämmelserna en­ ligt vad erfarenheten utvisat i stort sett varit ändamålsenliga. Enligt stats­ kontorets mening föreligger alltså icke anledning att vidtaga ändring i dessa bestämmelser. Någon dylik ändring har ej heller ifrågasatts av de myndig­ heter, med vilka statskontoret i ärendet samrått.

Beträffande tillämplighetsområdet för ifrågavarande bemyndigande må framhållas, att följande statliga utlåningsfonder för närvarande icke omfat­ tas av detsamma, nämligen statens bosättningslånefond och spannmålskre- ditfonden, vilka förvaltas av riksbanken, samt lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, statens sekundärlånefond för

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

3

.jordbrukare, statens lånefond för den mindre skeppsfarten och statens se­ kundärlånefond för rederinäringen, vilka samtliga fonder förvaltas av riks­ gäldskontoret. I fråga örn statens bosättningslånefond äro dock särskilda bestämmelser meddelade angående rätt till efterskänkande av lån. Ej hel­ ler äger bemyndigandet tillämpning å arrendeegnahemsfonden, då denna fond icke har karaktär av utlåningsfond.

Med hänsyn till arten av den låneverksamhet, som utövas genom de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna, finner statskontoret starka skäl föreligga att utvidga tillämpningsområdet för Kungl. Maj:ts ifrågava­ rande befogenhet till att omfatta jämväl dessa fonder. Undantag synes dock böra göras för lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar. Hithörande frågor rörande från denna fond utläm­ nade lån torde nämligen i fortsättningen liksom hittills lämpligen böra un­ derställas riksdagen. Det pågående förstatligandet av enskilda järnvägar gör ett dylikt förfaringssätt desto mer naturligt. Vad beträffar de av riksban­ ken förvaltade fonderna, finnes visserligen för dessas del för närvarande icke något behov av föreskrifter i ämnet, men ur praktisk synpunkt torde dock vara lämpligt, att berörda bestämmelser omfatta även de utlånings- fonder, som förvaltas av riksbanken.

Vid tiden för meddelandet av 1929 års bemyndigande funnos följande ut- låningsfonder, vilka icke förvaltades av statskontoret, nämligen allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden och allmänna byggnadslånefonden. De å dessa senare fonder redovisade lånen hava emellertid numera överförts till redovisning å fonden för låneunderstöd. Till denna fond ha vidare över­ förts å lånefonden för inköp av renar utestående lånefordringar ävensom vissa lån hänförliga till de under fonden för förlag till statsverket för bud­ getåren 1933/34 och 1934/35 anvisade anslagen till allmänna arbeten m. m. Dessa lånegrupper utgöras av »lån till anordnande av värmeanläggningar för vedeldning», »lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.», »lån till främjande av enskild företagsamhet», »lån till kom­ munala beredskapsarbeten» och »lån till vissa åtgärder på skogshushåll­ ningens område». Såsom framgår av den bilagda redogörelsen har 1936 års riksdag (skrivelse nr 355) bemyndigat Kungl. Majit, att beträffande lånen ur anslagen till främjande av enskild företagsamhet efter pröv­ ning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenär eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs el­ ler löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med be­ fogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att be­ sluta i sådan fråga. Under senare budgetår hava jämväl under fonden för låneunderstöd anvisats anslag för flera lånerörelser av i stort sett samma karaktär som de, vilka finansieras under .statens utlåningsfonder. På sätt redogörelsen utvisar lia beträffande vissa av dessa lånegrupper särskilda be­ stämmelser givits i fråga örn befogenhet alt eftergiva långivarens rätt. Erin­ ras må även, att under fonden för låneunderstöd för innevarande budgetår anvisats anslag å 2 miljoner kronor för utlämnande av lån för anskaffande av grästorkar och å 15 miljoner kronor till lån för anordnande av skydds­ rum. Vidare har Kungl. Majit i proposition (nr 130) till innevarande års riksdag hemställt, att riksdagen måtte å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till ackordslån och hjälplån till jordbrukare för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

1 betraktande av att de lån, som nu redovisas eller komma alt redovisas å fonden för låneunderstöd, i slör! sett avse en lånerörelse av samma art som den, vilken bedrives genom de statliga utlåningsfonderna, synes enligt stats­ kontorets mening tillämplighetsområdet för de av 1929 och 1933 års riks-

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dagar i förevarande avseende Kungl. Majit givna befogenheterna böra om­ fatta jämväl dessa lån. Dock synes undantag härvid böra göras för lån, som ursprungligen utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefon- den och allmänna byggnadslånefonden. Vad förstnämnda två fonder beträf­ far är nämligen att märka, att fråga om ändring i gällande lånevillkor och reglering av lånen hittills avgjorts efter framställning till riksdagen i varje särskilt fall. Någon ändring härutinnan synes icke böra ske, så mycket mindre som numera ett förstatligande av enskilda järnvägar kom­ mer att genomföras. Anledning att frångå hittills tillämpat förfaringssätt be­ träffande lånen från allmänna byggnadslånefonden synes icke heller före­ ligga-

I anslutning till det anförda får statskontoret föreslå, att Kungl. Majit måt­ te utverka riksdagens medgivande till att de befogenheter, som med avseen­ de å biträdande av ackord m. m. beträffande statens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder m. fl. fonder lämnats Kungl. Majit genom beslut av 1929 och 1933 års riksdagar, må — i den mån icke annat föranle- des av för viss låneverksamliet givna särskilda bestämmelser — utsträckas till att omfatta samtliga statliga utlåningsfonder med undantag av låne­ fonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar ävensom till sådana under fonden för låneunderstöd redovisade lånefordringar, vilka hänföra sig till anslag, som avse viss lånerörelse, och där således låntagaren icke utsetts i samband med beviljandet av anslag för vederbörande låneverk- sainhet. Vad angår fonden för låneunderstöd synas emellertid — med hän­ syn till lånens särskilda karaktär — böra undantagas de lån, som överförts lill fonden från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, och allmän­ na byggnadslånefonden.

I detta sammanhang vill statskontoret framhålla önskvärdheten av ett för­ tydligande av de i särskilda låneförfattningar förekommande bestämmelser örn att fråga örn avskrivning skall underställas Kungl. Majit. I praxis har ett dylikt stadgande ansetts innebära, att Kungl. Majit äger utan riksdagens hörande i vidare mån än som förutsättes i 1929 års bemyndigande eftergiva långivarens rätt. Det synes böra övervägas att låta denna mening komma till klart uttryck i författningarna.

Enligt statskontorets mening föreligga icke tillräckliga skäl att överväga ett utvidgande av Kungl. Marits nu ifrågavarande befogenheter till alt omfat­ ta även de under fonden för förlag eller å diversemedelstitlar redovisade löne­ grupperna. För den händelse dylik befogenhet anses böra meddelas, torde frågan härom även i fortsättningen böra prövas särskilt för varje sådan låne- verksamhet.

Såsom framgår av redogörelsen, har Kungl. Majit endast i enstaka fall an­ vänt sin befogenhet att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i fö­ revarande frågor. Därest en utvidgning av tillämplighetsområdet för sagda bemyndigande kommer till stånd, vill statskontoret understryka vikten av alt prövningen av hithörande ärenden stannar hos Kungl. Majit. Särskilt betydelsefullt lär detta få anses vara i frågor örn eftergivande av kronans rätt annorledes än genom medgivande av betalningsanstånd. Överlåtelse av dy­ lik befogenhet på underordnad myndighet torde, med hänsyn bland annat till angelägenheten av att enhetliga bedömningsgrunder komma till tillämpning, icke böra ske annat än då särskilt starka skäl tala därför.

Departements-

Den av statskontoret verkställda utredningen torde utvisa, att behov av

chefen.

ändring i det av riksdagen Kungl. Majit givna bemyndigandet att träffa ackordsuppgörelse eller medgiva betalningsanstånd beträffande lån från sta-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

5

tens utlåningsfonder m. m. i huvudsak påkallas endast i vad avser bemyn- digandets tillämplighetsområde. Såvitt rör lån från statens utlåningsfon­ der är bemyndigandet nu begränsat till de av statskontoret förvaltade ut- låningsfonderna. I enlighet med vad statskontoret föreslagit bör bemyn­ digandet utvidgas till att avse samtliga utlåningsfonder, med undantag för lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar. I bemyndigandet inbegripas därmed inom riksgäldskontorets förvaltning sta­ tens sekundärlånefond för jordbrukare, statens lånefond för den mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen. Av prak­ tiska skäl bör bemyndigandet även omfatta de utlåningsfonder som förval­ tas av riksbanken; beträffande en av dessa fonder, statens bosättningslåne- fond, äro dock särskilda bestämmelser örn efterskänkande av lån redan meddelade.

Bemyndigandet att träffa ackord och medgiva betalningsanstånd har vi­ dare av statskontoret ansetts böra få tillämpning utöver den lånerörelse som hänför sig till statens utlåningsfonder, nämligen på vissa lån utläm­ nade från anslag som redovisas under fonden för låneunderstöd. Det ka­ rakteristiska för lån under denna fondrubrik är att låneunderstöden äro självavvecklande, vilket innebär alt inflytande amorteringar icke stå till för­ fogande för nya lån utan skola återföras till riksgäldsfonden. Tidigare re­ dovisades under fonden för låneunderstöd regelmässigt lån som utlämnats till individuell låntagare, vilken var känd vid tiden för låneanslagets an­ visande; det ligger i sakens natur att låneunderstödet i så fall är självav­ vecklande. Särskilt under senare år ha emellertid till fonden för låneun­ derstöd hänförts vissa anslag, beträffande vilka nämnda förutsättning rö­ rande låntagaren icke gäller utan där lånerörelsen i dylikt hänseende är likartad med den som bedrives från en statens utlåningsfond. Anledningen till att anslagen uppförts under fonden för låneunderstöd har varit, att ändamålet avsett en engångsåtgärd, ofta av betydande omfattning, för vil­ ken anslag kunna påkallas under flera år, men där lånen med hänsyn till ändamålet böra vara självavvecklande. Till redovisning under fonden för låneunderstöd ha i anslutning till denna tankegång jämväl överförts vissa lån, som förut utlämnats från statens utlåningsfonder. Exempel å denna form av låneunderstöd anföras av statskontoret. I den mån låneunder­ stöd äro på sätt nu utvecklats likartade med de lån som utlämnas från statens utlåningsfonder synes det principiellt riktigt att, på sätt statskon­ toret förordat, utvidga det av riksdagen givna bemyndigandet beträffan­ de ackordsuppgörelse och medgivande av betalningsanstånd till att avse även dylika lån. Därvid böra dock av skäl, som anförts av statskontoret, undantagas lån som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibane- länelonden och allmänna byggnadslånef olldén.

1 övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring av tillämplighetsområdet för nämnda bemyndigande.

Beträffande de förutsättningar med avseende å gäldenärens ekonomiska ställning, under vilka Kungl. Majit må frånträda kronans rätt, och den

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

omfattning, i vilken sådant eftergivande må äga rum, torde de gällande bestämmelserna, uti vilka vid statskontorets utredning icke ifrågasatts nå­ gon ändring, böra bliva tillämpliga även på de lån till vilka bemyndigan­ det nu är avsett att utsträckas. Liksom för närvarande böra dessa be­ stämmelser även i fortsättningen gälla i den mån icke en befogenhet till låneeftergift av annan art i särskild ordning givits för viss lånerörelse En sådan befogenhet kan vara utformad olika med hänsyn till de förhållanden vilka ansetts böra beaktas vid bedömandet av lånen. Understundom har i bestämmelserna om vederbörande lånerörelse stadgats, att fråga om av­ skrivning skall underställas Kungl. Maj:t, vilket ansetts innebära, att Kungl. Maj:t äger utan riksdagens hörande eftergiva långivarens rätt i vidare mån än som förutsatts i 1929 års bemyndigande. Det kunde, såsom statskon­ toret framhållit, övervägas att låta denna praxis komma till klart uttryck i vederbörande författningar; tillfälle härtill kan föreligga i samband med andra eventuella ändringar i författningarna.

Ifrågavarande bemyndigande kan på grund av riksdagens beslut delege­ ras av Kungl. Maj:t till underordnad myndighet. Detta har hittills skett endast i enstaka fall. Även i fortsättningen torde ett sådant uppdrag en­ dast undantagsvis böra ifrågakomma, i varje fall såvitt angår eftergift an­ norledes än genom medgivande av betalningsanstånd.

Den av statskontoret verkställda utredningen har såsom framgår av vad inledningsvis anförts aktualiserats av överflyttningen till egnahemsstyrelsen av förvaltningen av vissa egnahemsverksamheten avseende utlåningsfonder. Vad av mig här tillstyrkts innebär att det nu gällande bemyndigandet till ackordsuppgörelse och medgivande av betalningsanstånd blir bestående även efter sådan överflyttning. Med hänsyn till det betydande antal lån som ingår i egnahemslåneverksamheten torde Kungl. Maj:t av praktiska skäl, såsom egnahemsstyrelsen föreslagit, böra å styrelsen delegera sin genom ifrågava­ rande riksdagsbemyndigande givna befogenhet att medgiva betalningsan­ stånd. Egnahemsstyrelsens hemställan om rätt för styrelsen att beträffande viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga åt egnahemsnämnd att besluta i sådan fråga kan jag däremot icke tillstyrka.

Om man sammanfattar det nu gällande bemyndigandet att träffa ackords­ uppgörelse m. m. nied de här förordade ändringarna skulle vid bifall till vad jag föreslagit riksdagens bemyndigande i nu förevarande avseende inne­ bära följande:

1. Kungl. Majit må med avseende å de i punkt 2 angivna lånen, i den mån ej annat föranledes av för viss låneverksamliet meddelade särskilda bestäm­ melser, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall, biträda ackord i eller utom gäldenär eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, så ock, där särskilt vägande skäl därtill föranleda, medgiva betalnings­ anstånd även i fall då dylikt anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftes­ mäns iråkade obestånd.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Bilaga.

Redogörelse

angående Kungl. Majit av riksdagen givna befogenheter att eftergiva lån­ givarens rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder och fonden

för låneunderstöd.

Statens utlåningsfonder.

Fonder förvaltade av statskontoret:

Statens bostadslånefond.1 Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.1 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika famil­

jer.1

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.1 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden:1 Kung. nr

464/1939 32 §. (Fråga om avskrivning av fordran på grund av utläm­ nat lån skall underställas Kungl. Majit.)

Lånefonden för lantarbetarbostäder.1 Vattenkraftslånefonden.1 Luftf artslånefonden.1 Statens lånefond för universitetsstudier:1 Kung. nr 290/1939 § 10 (Avlider

låntagare, innan studielånen blivit till fullo återbetalta, bestämmer Kungl. Majit efter anmälan av vederbörande slatsstipendienämnd, huru i varje särskilt fall med lånens indrivande skall förfaras.

Där särskilt ömmande omständigheter äro för handen, må den avlid­ nes dödsbodelägare på därom hos Kungl. Majit gjord framställning kunna helt eller delvis befrias från skyldighet att återbetala lånesum- man.)

Studielånefonden:1 Regi. nr 511/1919 § 10. (Dör låntagare, innan studielå­

nen blivit till fullo återbetalda, bestämmer Kungl. Majit, huru i varje särskilt fall med lånens indrivande må förfaras.

Där särskilt ömmande omständigheter äro för handen, må den avlid­ nes stärbhusdelägare på därom hos Kungl. Majit gjord framställning kunna helt eller delvis befrias från skyldighet att återbetala lånesum- man.)

Lånefonden för inköp av ödla avelsston.1 Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.1 Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras.1 Statens kaninavelslånefond.1 Statens fjäderfälånefond.1 Gödselvårdslånefonden:1 Kung. nr 576/1918 (Riksdagen har medgivit, att

Kungl. Majit årligen inom ramen av ett belopp av 10,000 kronor må av fondens medel anvisa såsom bidrag till hushållningssällskapen för täc­ kande av för dem genom lånerörelsen uppkommande förluster ett be-

1 Allmänt bemyndigande enligt riksdagens skrivelser nr 97/1929 och nr 243/1933.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

pet eller landstinget och efter prövning av de i varje fall förekomman­ de omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt belopp ån även för tiden från och med den 1 juli 1926, att, där å betesförbättrings- lån, som utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl. Majit må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning av de i varje fall förekommande omständigheter, inom ramen av ett belopp av 5,000 kronor för budgetår av fondens medel anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med belopp, motsvarande för varje hushållningssällskap en procent av den ej till be­ talning förfallna kapitalskuld, vari sällskapet på grund av från fonden utbekomna statslån vid budgetårets början häftat till staten.)

Fiskerilånefonden:1 Riksdagens skrivelse nr 274/1913. (Riksdagen har med­

givit, att, där å låneunderstöd, som från fonden för fiskerinäringens be­ främjande utlämnats av hushållningssällskap eller landsting uppkom­ mit förlust, Kungl. Majit må på framställning av vederbörande hus­ hållningssällskap eller landsting efter prövning av de i varje fall före­ kommande omständigheter äga att av nämnda fonds medel anvisa hus­ hållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt belopp, vilket dock icke i något fall må överstiga hälften av nämnda förlust.)

Statens fiskredskapslånefond.1 Kommunskog slånefonden} Virkesmätningslåne fonden.1 Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift.1 Hemslö jdslånef onden.1 Industrilånefonden.1 Statens hantverkslånefond.1 Rederilånefonden.1

Fonder förvaltade av riksgäldskontoret:

Lånefonden för anskaffning av motorvägnar m. m. åt enskilda järnvägar. Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Statens sekundärlånefond för rederinäringen.

Fonder förvaltade av riksbanken:

Statens bosättningslånefond: Kung. nr 809/1937 16 §. (I fall, som avses i

14 §, så ock då eljest ingen eller ringa utsikt finnes, att lån kommer att återbetalas, kan Kungl. Majit på hemställan av riksbanken meddela be­ slut om avskrivning).

Spannmålskreditf onden.

Fonden för låneunderstöd.

Lån överförda från allmänna jårnvägslånefonden. Lån överförda från bibanelånefonden. Lån överförda från allmänna bgggnadslånefonden. Ackordslån åt jordbrukare m. m.: Kung. nr 277/1935 20 §. (Finner läns­

styrelsen, att avskrivning av fordran på grund av utlämnat lån bör äga rum eller att säkerhet för lån bör eftergivas, skall frågan därom under­ ställas Kungl. Majit.)

1 Allmänt bemyndigande enligt riksdagens skrivelser nr 97/1929 och nr 243/1933.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

11

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare och låneunderstöd åt vissa egnahems­

ägare i Göteborgs och Bohus län: Kung. nr 347/1937 11 § (beträffande lån, som beviljats före den 1 juli 1937 kung. nr 353/1936). [Finner läns­ styrelsen i annat fall än i 8 § andra stycket sägs, att avskrivning av fordran på grund av beviljat lån bör äga rum skall frågan därom under­ ställas Kungl. Maj:t (ovannämnda bestämmelse i nr 353/1936 formule­ rad på samma sätt).]

Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget. Lån för inköp av renar. Lån till anordnande av värmeanläggningar för vedeldning. Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Kung. nr

138/1934 7 §. (Låntagare, som under fem år fullgjort inbetalning av ränta och amortering kan av Kungl. Maj:t medgivas befrielse från återbetalningsskyldighet beträffande högst femton procent av det lyf- tade lånebeloppet.)

Lån till främjande av enskild företagsamhet.Prop. nr 265/1936, riksdagens

skrivelse nr 359. (Kungl. Maj:t har bemyndigats att beträffande lån ur anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företag­ samhet efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs, även­ som eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis efter­ giva långivarens rätt, med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan fråga.)

Lån till kommunala beredskapsarbeten. Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos. Lån till vissa åtgärder på skogshushållningens område. Tertiärlån till viss bostadsbgggnadsverksamhet. Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Kung. nr 464/1939. (Fråga örn av­

skrivning av fordran på grund av utlämnat bidrag eller lån skall un­ derställas Kungl. Majit.)

Låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag.Prop. nr 310/1939, riks­

dagens skrivelse nr 359. (Riksdagen har bemyndigat Kungl. Majit att beträffande lån ur förenämnda anslag efter prövning av omständig­ heterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt kommerskollegium att besluta i så­ dan fråga.) (Befogenheten delegerad å kommerskollegium enligt Kungl. Majits beslut 15/ö 1939.)

Lån för anskaffande av grästorksanläggningar. Lån för anordnande av skyddsrum.

Kungl. Majit har i följande fall uppdragit åt nedannämnda myndigheter att besluta i förevarande frågor:

Statskontoret och egnahemsstyrelsen. Genom beslut den 23 april 1937 har

Kungl. Majit med stöd av riksdagens i skrivelser den 20 april 1929 och 27 maj 1933 — jfr svensk författningssamling 1929: 102 och 1933: 424 — givna bemyndigande, uppdragit åt statskontoret och egnahemssty­ relsen gemensamt att under i riksdagens skrivelse angivna förutsätt­ ningar medgiva betalningsanstånd beträffande lån, bokförda å låne­ fonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden, med skyl-

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dighet för nämnda myndigheter, att, därest de stanna i olika meningar, underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.

Kommerskollegium. Genom beslut den 26 september 1930 har Kungl. Majit,

med stöd av riksdagens i skrivelse den 20 april 1929 (nr 97) åt Kungl. Majit lämnade bemyndigande, uppdragit å kommerskollegium att be­ träffande lån, som lämnats från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig industri (liantverkslånefonden), efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva statsverkets rätt. (Kom­ merskollegium har dessutom genom Kungl. Majits beslut den 15 juni 1939 bemyndigats att beträffande lån från det till låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/ 40 under fonden för låneunderstöd anvisade reservationsanslaget av 600,000 kronor efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs även­ som eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis efter­ giva långivarens rätt.)