2

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

Förslag

till

instruktion

för riksdagens justitieombudsman.

1 §•

Riksdagens justitieombudsman åligge att utöva en allmän tillsyn över la­

gars, författningars och instruktioners efterlevnad av domare, ämbets- och

tjänstemän samt, om de i sina ämbetens utövning av väld, mannamån eller

annan orsak begått någon olaglighet eller underlåtit att behörigen fullgöra

sina ämbetsplikter, dem vid vederbörliga domstolar i laga ordning därför

tilltala eller låta tilltala; dock vare krigsdomstolarnas personal samt ämbets-

och tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet anslagna medel,

så ock Konungens justitiekansler och riksdagens militieombudsman undan­

tagna från justitieombudsmannens tillsyn.

Har jämte ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning står under justi­

tieombudsmannens tillsyn, annan ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutöv­

ning står under militieombudsmannens tillsyn, deltagit i åtgärd, som justitie­

ombudsmannen finner böra föranleda åtal, åge denne att för sådan åtgärd

anställa och utföra talan även mot sist nämnde ämbets- eller tjänsteman.

2

§•

Justitieombudsmannen bör förnämligast anmärka och beivra sådana av

domare, ämbets- och tjänstemän begångna fel, som synas honom antingen

härröra från egennytta, vrångvisa, väld eller grov försumlighet eller bereda

en allmän osäkerhet för medborgares rättigheter.

3 §•

Finner justitieombudsmannen någon domare, ämbets- eller tjänsteman,

vars ämbetsutövning står under hans tillsyn, hava felat endast av ovarsam­

het, utan vrång avsikt, må han låta bero vid vunnen rättelse eller avgiven

förklaring eller vad eljest förekommit i saken.

4 §.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flera funnes hava i mål, som

från annan domstol än krigsdomstol kommit under högsta domstolens pröv­

ning, av egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därige-

4

Kungl. Maj:ts proposition nr M).

och utföra åtal efter de föreskrifter, vilka han bör dem meddela; ägande

han, vad vites föreläggande beträffar, därtill lika rätt med justitiekanslern.

9 §■

Skulle, emot förmodan, justitieombudsmannen någon domare, ämbets- eller

tjänsteman utan skäl tilltala eller låta tilltala eller genom obehöriga tillmålen

och olagliga påståenden förolämpa, vare han, lika med åklagare i allmänhet,

förfallen till ansvar härför efter lag och författningar. För åtal och påstå­

enden, som justitieombudsmannens ombud utföra och framställa i enlighet

med och således icke utöver hans föreskrifter,vare han ansvarig.

10

§.

Justitieombudsmannen må, när han för sitt ämbetes utövning det nödigt

anser, övervara domstolars och ämbetsverks överläggningar och beslut, dock

utan rättighet att sin mening därvid yttra, ävensom äga tillgång till alla dom­

stolars, ämbetsverks samt ämbets- och tjänstemäns protokoll och handlingar.

11

§•

Klagomål, som hos justitieombudsmannen anföras, böra vara skriftligen

avfattade samt såvitt möjligt med handlingar och bevis styrkta.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman, över vars åtgärd klagan föres hos

justitieombudsmannen, för sin ämbetsutövning ej under hans utan under

militieombudsmannens tillsyn, må justitieombudsmannen giva den klagande

anvisning att, där honom så gott synes, hänvända sig till militieombudsman-

nen.

Då klagande sådant begär, läte justitieombudsmannen meddela honom

bevis att han emottagit klagoskriften.

12

§.

Har justitiekanslern lämnat utan avseende någon hos honom av enskild

person anmäld klagan, utgöre detta icke hinder för justitieombudsmannen

att, om saken tillhör området för hans ämbetsutövning, giva klaganden det -

lagliga biträde, som justitieombudsmannen må finna utav omständigheterna

påkallat.

13 §.

Justitieombudsmannen skall årligen företaga inspektionsresor för att göra

sig noga underrättad örn lagskipningens tillstånd och om de förhållanden i

övrigt, som tillhöra området för hans ämbetsutövning.

Justitieombudsmannen må även förordna tjänsteman vid sin expedition att

företaga tjänsteresa för verkställande i visst fall av undersökning eller utred­

ning, som befinnes önskvärd för justitieombudsmannens ämbetsverksamhet.

5

14 §.

Det åligge justitieombudsmannen att till varje lagtima riksdag avlämna en

allmän redogörelse för sin förvaltning av det honom anförtrodda ämbetet

samt däruti med avseende på området för sin ämbetsutövning utreda lag-

skipningens tillstånd i riket, anmärka bristerna i lagar och författningar samt

avgiva förslag till deras förbättring. Han vare ock skyldig att för varje

lagtima riksdag uppgiva, såväl vilka av föregående riksdagar fattade beslut

och gjorda framställningar efter sistförflutna lagtima riksdags början bli­

vit av Konungen gillade och föranlett bestämmelsers utfärdande eller annan

åtgärd, som även vilka beslut och framställningar icke blivit för Konungen

föredragna eller av Konungen prövade. Justitieombudsmannens ovannämn­

da redogörelse och berättelse böra genast vid riksdagens början ingivas för

att kunna i tid hänvisas till granskning av lagutskott, dit jämväl i samma

ändamål till justitieombudsmansexpeditionen hörande ämbetsdiarier, pro­

tokoll och registratur inlämnas.

Kungl. Maj.ts proposition nr

10

.

15 §.

Finner justitieombudsmannen att inom området för hans ämbetsutövning

föreligga brister i lagar och författningar eller att eljest någon anstalt är

nödig till främjande av allmänt gagn, må han därom göra framställning ome­

delbarligen till Konungen; redogöre ock i sin berättelse till riksdagen för alla

dylika framställningar.

16 §.

De lagförklaringar, som högsta domstolen på inkomna förfrågningar av

domare och ämbetsmän givit, skola av föredraganden i högsta domstolen

opåmint tillställas justitieombudsmannen, vilken det åligger att anmäla dem

hos riksdagen och därvid tillkännagiva, örn han finner någon sådan förkla­

ring vara olämplig eller under namn av förklaring ny lag stiftad.

17 §.

Justitieombudsmannen bör inhämta noggrann kännedom örn anledningarna

till kvarhållande och häktande av personer, vilka skola åtalas vid annan

domstol än krigsdomstol, och örn tiden för deras hållande i förvar. Även i

fråga örn andra dylika frihetsberövanden har justitieombudsmannen att med

avseende å området för sin ämbetsverksamhet öva vaksam tillsyn. Det åligge

honom ock att besöka fångvårds- och liknande anstalter för att göra sig

underrättad örn de där intagnas skötsel och underhåll. De fånglistor, som

enligt särskilda författningar inkomma till justitieombudsmannen, skola av

honom granskas.

18 §.

Justitieombudsmannen, som förer ordet bland de till tryckfrihetens vård

av riksdagen valda kommitterade, bör med synnerlig uppmärksamhet och

nit iakttaga vad till skyddande av tryckfriheten är stadgat.

6

Kungl. Metias proposition nr 10.

19 §.

över alla inål, som anmälas hos justitieombudsmannen, och alla åtgärder,

som han vidtager, skall han låta hålla fullständiga anteckningar och lika­

ledes registratur av utgående expeditioner. Särskilt protokoll skall förås

över vad som förekommit vid sådana inspektions- och tjänsteresor, som av­

ses i 13 §.

20

§.

Justitieombudsmannens vistelseort i och för ämbetet är huvudstaden.

21

§.

Justitieombudsmansexpeditionen skall varje söckendag hållas öppen för

allmänheten under den tid justitieombudsmannen bestämmer.

När justitieombudsmannen för ämbetsresa lämnar huvudstaden, skall han

bemyndiga en tjänsteman vid sin expedition därstädes att under tiden öppna

till ämbetet ankommande brev och besörja sådana uppskov ej tålande an­

teckningar och meddelanden, som ej innefatta beslut eller annan justitieom­

budsmannen tillhörande ämbetsåtgärd.

22

§.

Under den tid justitieombudsmannen åtnjuter semester, liksom ock då

justitieombudsmannen eljest är av laga förfall hindrad att utöva sitt ämbete,

skall detta förestås av hans ställföreträdare.

För att bliva i tillfälle bereda ärende av särskilt vidlyftig eller invecklad

beskaffenhet, vilket kräver justitieombudsmannens odelade arbetskraft under

viss sammanhängande tid, må justitieombudsmannen uppdraga åt sin ställ­

företrädare att förrätta övriga å ämbetet ankommande göromål, dock högst

under sammanlagt en månad årligen; och åligge det justitieombudsmannen att

i sin berättelse till riksdagen fullständigt uppgiva, för vilka ärenden och

under vilka tidsperioder han begagnat sig av sådan tjänstledighet.

23 §.

Å justitieombudsmansexpeditionen äro anställda de ordinarie befattnings­

havare som angivas i gällande personalförteckning och därutöver, i mån av

behov, icke ordinarie personal.

24 §.

Justitieombudsmannen antager tjänstemännen vid sin expedition.

Av tjänstemännen tillsättes byråchefen genom förordnande tills vidare och

den övriga ordinarie personalen genom konstitutorial.

25 §.

Tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen vare skyldiga att ef­

terkomma justitieombudsmannens föreskrifter i tjänsten, och åge han att

mellan dem fördela göromålen.

7

26 §.

Byråchefen och övriga befattningshavare å justitieombudsmansexpeditio-

nen äga åtnjuta dem tillkommande semester å tid som justitieombudsman­

nen bestämmer. Erfordras vikarie för befattningshavare eller är befattning

ledig, må justitieombudsmannen förordna lämplig person att uppehålla be­

fattningen, dock att ledigbliven ordinarie befattning skall tillsättas inom

två år.

27 §.

1. Åtal mot byråchefen för fel eller försummelse i tjänsten anställes inför

Svea hovrätt.

2. Gör annan ordinarie befattningshavare å justitieombudsmansexpeditionen

sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten eller visar han vanvördnad

mot förman eller olydnad, åge justitieombudsmannen efter omständighe­

terna antingen tilldela honom varning eller döma honom till mistning av lön

för högst trettio dagar eller ock suspendera honom på högst tre månader från

tjänst och lön.

Har den felande icke låtit sig därav rätta eller har han gjort sig skyldig

till fel av svårare beskaffenhet, varde antingen ställd under åtal inför veder­

börande underrätt eller av justitieombudsmannen skild från tjänsten.

3. Vidtages åtgärd för anställande av åtal, åge justitieombudsmannen av­

stänga den felande från tjänstens utövning, till dess över honom blivit slut­

ligen dömt eller domstolen annorlunda förordnar. Har justitieombudsmannen

fattat beslut om befattningshavares suspension eller skiljande från tjänsten,

åge justitieombudsmannen likaledes, till dess beslutet vunnit laga kraft, av­

stänga den felande från utövning av tjänsten.

4. Därest annan befattningshavare än ovan nämnts ådagalägger försum­

lighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande eller*eljest visar sig olämplig,

åge justitieombudsmannen att tilldela honom varning eller skilja honom från

befattningen. Vid svårare förseelse sker åtal inför vederbörande underrätt.

28 §.

över justitieombudsmannens beslut rörande befattningshavares varning,

avstängande från tjänstgöring, dömande till mistning av lön, suspension eller

skiljande från befattningen må besvär anföras hos riksdagens bankout­

skott.

Besvären skola, vid äventyr av talans förlust, ingivas till justitieombuds­

mannen å trettionde dagen efter den, då klaganden erhållit del av beslutet;

och har justitieombudsmannen att så snart ske kan överlämna besvären jämte

eget utlåtande till bankoutskottet.

Justitieombudsmannens beslut om befattningshavares avstängande från

tjänstgöring går i verkställighet utan hinder av anförda besvär.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Förslag

till

instruktion

för riksdagens militieombudsman.

1 §•

Riksdagens militieombudsman åligge att utöva en allmän tillsyn över la­

gars, författningars och instruktioners efterlevnad vid krigsdomstolarna samt

av ämbets- och tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet an­

slagna medel ävensom att, om ämbets- eller tjänsteman i sitt ämbetes utöv­

ning vid krigsdomstol eller i annan ämbetsutövning, för vilken åtnjutes av­

löning från nämnda medel, av väld, mannamån eller annan orsak begått

någon olaglighet eller underlåtit att behörigen fullgöra sina ämbetsplikter,

honom därför i laga ordning tilltala eller låta tilltala vid vederbörlig domstol;

dock vare Konungens justitiekansler undantagen från militieombudsmannens

tillsyn.

Har jämte ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning står under militie­

ombudsmannens tillsyn, annan ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under justitieombudsmannens tillsyn, deltagit i åtgärd, som militieom-

budsmannen finner böra föranleda åtal, åge denne att för sådan åtgärd anställa

och utföra talan även mot sist nämnde ämbets- eller tjänsteman.

2

§.

Vid fullgörande av vad enligt 1 § åligger militieombudsmannen skall han

särskilt övervaka efterlevnaden av

strafflagstiftningen för krigsmakten, lagstiftningen om krigsdomstolar och

om rättegången därstädes samt andra författningar, i den mån de skola till-

lämpas av sådan domstol;

värnpliktslagen samt på grund därav utfärdade författningar;

bestämmelser om antagande och entledigande av den vid krigsmakten fast

anställda personal samt om deltagande i de för krigsmakten anordnade ut-

bildningskurser;

bestämmelser örn krigsmäns behandling och omvårdnad;

bestämmelser om förvaltningen av de till försvarsväsendet anslagna medel

samt av försvarsväsendet tillhörande fastigheter;

bestämmelser om statens upphandlings- och entreprenadväsende, i vad de

äga tillämpning inom försvarsväsendet, om anskaffande, underhåll och vård

av materiel, anskaffande och användande av andra förnödenheter samt ut­

förande av arbete för försvarsväsendets behov;

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

7 §•

Skulle, emot förmodan, militieombudsmannen någon domare, ämbets- eller

tjänsteman utan skäl tilltala eller låta tilltala eller genom obehöriga tillmålen

och olagliga påståenden förolämpa, vare han, lika med åklagare i allmänhet,

förfallen till ansvar härför efter lag och författningar. För åtal och påståen­

den, som militieombudsmannens ombud utföra och framställa i enlighet med

och således icke utöver hans föreskrifter, vare han ansvarig.

8 §•

Militieombudsmannen må, när han för sitt ämbetes utövning det nödigt an­

ser, övervara domstolars och ämbetsverks överläggningar och beslut, dock

utan rättighet att sin mening därvid yttra, ävensom äga tillgång till alla dom­

stolars, ämbetsverks samt ämbets- och tjänstemäns protokoll och handlingar,

9 §.

Klagomål, som hos militieombudsmannen anföras, böra vara skriftligen

avfattade samt såvitt möjligt med handlingar och bevis styrkta.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman, över vars åtgärd klagan föres hos

militieombudsmannen, för sin ämbetsutövning ej under hans utan under

justitieombudsmannens tillsyn, må militieombudsmannen giva den klagande

anvisning att, där honom så gott synes, frånvända sig till justitieombudsman­

nen.

Då klagande sådant begär, läte militieombudsmannen meddela honom be­

vis att han emottagit klagoskriften.

10

§.

Har justitiekanslem lämnat utan avseende någon hos honom av enskild

person anmäld klagan, utgöre detta icke hinder för militieombudsmannen

att, om saken tillhör området för hans ämbetsutövning, giva klaganden det

lagliga biträde, som militieombudsmannen må finna utav omständigheterna

påkallat.

11

§•

Militieombudsmannen skall årligen företaga inspektionsresor för att göra

sig noga underrättad om de förhållanden, som tillhöra området för hans äm­

betsutövning.

Militieombudsmannen må även förordna tjänsteman vid sin expedition att

företaga tjänsteresa för verkställande i visst fall av undersökning eller utred­

ning, som befinnes önskvärd för militieombudsmannens ämbetsverksamhet.

12

§.

Det åligge militieombudsmannen att till varje lagtima riksdag avlämna en

allmän redogörelse för sin förvaltning av det honom anförtrodda ämbetet

samt däruti med avseende på området för sin ämbetsutövning utreda lagskip-

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

11

ningens tillstånd i riket, anmärka bristerna i lagar och författningar samt av­

giva förslag till deras förbättring. Nämnda redogörelse bör genast vid riks­

dagens början ingivas för att kunna i tid hänvisas till granskning av lagut­

skott, dit jämväl i samma ändamål till militieombudsmansexpeditionen hö­

rande ämbetsdiarier, protokoll och registratur inlämnas.

13 §.

Finner militieombudsmannen att inom området för hans ämbetsutövning

föreligga brister i lagar och författningar eller att eljest någon anstalt är nö­

dig till främjande av allmänt gagn, må han därom göra framställning ome­

delbarligen till Konungen; redogöre ock i sin berättelse till riksdagen för alla

dylika framställningar.

14 §.

Militieombudsmannen bör inhämta noggrann kännedom örn anledningarna

till kvarhållande och häktande av personer, vilka skola åtalas vid krigsdom-

stol, samt örn tiden för hållande i förvar av dem och av sådana personer,

som vid krigsdomstol dömts till frihetsstraff. Det åligge honom ock att besöka

militärhäkten, arrester och fängelser för att göra sig underrättad örn nämnda

personers skötsel och underhåll. De fånglistor för militärhäkten och arrester

samt de andra fånglistor, som enligt särskilda författningar inkomma till

militieombudsmannen, skola av honom granskas.

15 §.

över alla mål, som anmälas hos militieombudsmannen, och alla åtgärder,

som han vidtager, skall han låta hålla fullständiga anteckningar och likaledes

registratur av utgående expeditioner. Särskilt protokoll skall föras över vad

som förekommit vid sådana inspektions- och tjänsteresor, som avses i 11 §.

16 §.

Militieombudsmannens vistelseort i och för ämbetet är huvudstaden.

17

§•

Militieombudsmansexpeditionen skall varje söckendag hållas öppen för all­

mänheten under den tid militieombudsmannen bestämmer.

När militieombudsmannen för ämbetsresa lämnar huvudstaden, skall han

bemyndiga en tjänsteman vid sin expedition därstädes att under tiden öppna

till ämbetet ankommande brev och besörja sådana uppskov ej tålande an­

teckningar och meddelanden, som ej innefatta beslut eller annan militieom­

budsmannen tillhörande ämbetsåtgärd.

18 §.

Under den tid militieombudsmannen åtnjuter semester, liksom ock då mi­

litieombudsmannen eljest är av laga förfall hindrad att utöva sitt ämbete,

skall detta förestås av hans ställföreträdare.

12

Kungl. Maj.ts proposition m 10.

19 §.

Å militieombudsmansexpeditionen äro anställda de ordinarie befattnings­

havare som angivas i gällande personalförteckning och därutöver, i mån av

behov, icke ordinarie personal.

20

§.

Militieombudsmannen antager tjänstemännen vid sin expedition.

Av tjänstemännen tillsättes byråchefen genom förordnande tills vidare och

den övriga ordinarie personalen genom konstitutorial.

21

§.

Tjänstemännen vid militieombudsmansexpeditionen vare skyldiga att efter­

komma militieombudsmannens föreskrifter i tjänsten, och åge han att mellan

dem fördela göromålen.

22

§.

Byråchefen och övriga befattningshavare å militieombudsmansexpeditionen

äga åtnjuta dem tillkommande semester å tid som militieombudsmannen

bestämmer. Erfordras vikarie för befattningshavare eller är befattning le­

dig, må militieombudsmannen förordna lämplig person att uppehålla befatt­

ningen, dock att ledigbliven ordinarie befattning skall tillsättas inom två år.

23 §.

1. Åtal mot byråchefen för fel eller försummelse i tjänsten anställes in­

för Svea hovrätt.

2. Gör annan ordinarie befattningshavare å militieombudsmansexpeditio­

nen sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten eller visar han vanvörd­

nad mot förman eller olydnad, äge militieombudsmannen efter omständig­

heterna antingen tilldela honom varning eller döma honom till mistning av

lön för högst trettio dagar eller ock suspendera honom på högst tre månader

från tjänst och lön.

Har den felande icke låtit sig därav rätta eller har han gjort sig skyldig till

fel av svårare beskaffenhet, varde antingen ställd under åtal inför veder­

börande underrätt eller av militieombudsmannen skild från tjänsten.

3. Vidtages åtgärd för anställande av åtal, äge militieombudsmannen av­

stänga den felande från tjänstens utövning, till dess över honom blivit slut­

ligen dömt eller domstolen annorlunda förordnar. Har militieombudsman­

nen fattat beslut örn befattningshavares suspension eller skiljande från tjäns­

ten, äge militieombudsmannen likaledes, till dess beslutet vunnit laga kraft,

avstänga den felande från utövning av tjänsten.

4. Därest annan befattningshavare än ovan nämnts ådagalägger försum­

lighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande eller eljest visar sig olämp­

lig, äge militieombudsmannen att tilldela honom varning eller skilja honom

från befattningen. Vid svårare förseelse sker åtal inför vederbörande un­

derrätt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

13

24 §.

över militieombudsmannens beslut rörande befattningshavares varning,

avstängande från tjänstgöring, dömande till mistning av lön, suspension el­

ler skiljande från befattningen må besvär anföras hos riksdagens bankout­

skott.

Besvären skola, vid äventyr av talans förlust, ingivas till militieombuds-

mannen å trettionde dagen efter den, då klaganden erhållit del av beslutet;

och har militieombudsmannen att så snart ske kan överlämna besvären jämte

eget utlåtande till bankoutskottet.

Militieombudsmannens beslut örn befattningshavares avstängande från

tjänstgöring går i verkställighet utan hinder av anförda besvär.

1

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in­

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 december 1940.

Närvarande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

G^unther,

statsråden

P^ehrsson-B^ramstorp W^estman, W^igforss, S^köld, E^riksson, B^ergquist,

B^agge, A^ndersson, D^omö, R^osander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler fråga an­

gående nya instruktioner för riksdagens justitieombudsman och militieom-

budsman.1

Föredraganden anför:

»Sedan riksdagen i skrivelse den 25 maj 1937 (nr 313) efter förslag av

konstitutionsutskottet (utlåt, nr 20) hos Kungl. Maj:t anhållit om utredning

angående JK:s, JO:s och MO:s allmänna ämbetsställning och därmed sam­

manhängande spörsmål, tillkallade jag efter nådigt bemyndigande fem sak­

kunniga att inom departementet verkställa den av riksdagen begärda utred­

ningen. De sakkunniga, vilka voro ledamöterna av riksdagens första kam­

mare universitetskanslern B. ö. Undén, borgmästaren G. A. Björkman och

bankofullmäktigen C. P. V. Gränebo samt ledamöterna av riksdagens andra

kammare dåvarande riksgäldsfullmäktigen, numera statsrådet G. H. Anders­

son och J. E. G. Fast, avgåvo den 16 mars 1939 betänkande i ämnet (statens

offentl. utredn. 1939:7).

I nära anslutning till vad de sakkunniga förordat framlades för 1940 års

lagtima riksdag genom proposition (nr 152) förslag till vissa ändringar i re­

geringsformen och riksdagsordningen. Förslaget innebar främst en förläng­

ning av valperioden för riksdagens ombudsmän från ett till fyra år. På för­

slag av konstitutionsutskottet (utlåt, nr 18) antog riksdagen de i propositio­

nen föreslagna grundlagsändringarna såsom vilande för vidare grundlagsen­

lig behandling.

Enligt § 96 regeringsformen utfärdar riksdagen instruktioner för JO och

MO. De nu gällande instruktionerna av den 14 maj 1915 ha efter sin till­

komst icke undergått någon ändring.

1937 års konstitutionsutskott uttalade i sitt förut omnämnda utlåtande, att

ombudsmännens instruktioner borde undergå granskning.

1 Här nedan ha använts följande förkortningar: JO = justitieombudsmannen; MO = militie-

ombudsmannen; JK = justitiekanslem.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

15

De sakkunniga ha granskat instruktionerna och därvid funnit, att redan

på grund av författningsändringar inom andra områden en del omredige­

ringar äro nödiga. I övrigt föreslå de sakkunniga dels vissa kompletteringar

och förenklingar, huvudsakligen av formell natur, dels ock vissa anordningar

som syfta till att effektivisera arbetet och därigenom även bidraga till ett

stärkande av ombudsmännens ställning.

De sakkunniga ha utarbetat förslag till nya instruktioner för JO och MO.

Beträffande förslagens innehåll och motiveringen till desamma hänvisas till

betänkandet (sid. 9—20, 108—120).

De sakkunnigas förslag härutinnan ha föranlett vissa uttalanden i de ytt­

randen, som avgivits över betänkandet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha sålunda föreslagit stadganden i instruk­

tionerna därom, att avsägelse av uppdraget att vara om­

budsman eller ställföreträdare skall göras hos fullmäktige, då

riksdagen ej är samlad. För närvarande saknas bestämmelser örn till vilken

myndighet sådan anmälan skall ske. Fullmäktige erinra i detta sammanhang

örn att riksgäldskontoret har att verkställa utbetalning av arvode till om­

budsmännen och mottaga anmälningar från dem angående semester och

tjänstledighet.

Delegerade för riksdagens verk ha framhållit, att några bestämmelser om

semester icke borde upptagas i ombudsmännens instruktioner.

För närvarande stadgas i 25 § första stycket instruktionen för JO och i

23 § första stycket instruktionen för MO, att vederbörande ombudsman äger

årligen åtnjuta semester en och en halv månad. Dessa bestämmelser ha av

de sakkunniga upptagits i 22 § första stycket första punkten resp. 18 § första

punkten i förslagen till nya instruktioner.

Enligt de av 1939 års lagtima riksdag antagna avlöningsbestämmelserna

för JO och MO — innefattande en provisorisk reglering av ombudsmännens

lönevillkor i avvaktan på ett avgörande i fråga om deras framtida ställning

och löneförhållanden — skall till JO och MO utgå lön med 18,000 kronor för

år. I fråga örn bl. a. semester skola, enligt riksdagens beslut, beträffande dem

tillämpas de föreskrifter, som enligt avlöningsreglementet för riksdagens verk

gälla för tjänstemän i lönegraden RC 6. Enligt 11 § i detta avlöningsreglemen-

te åtnjuter befattningshavare i nyssnämnda avlöningsgrad 35 dagars semes­

ter intill det år, under vilket han fyller 40 år, och därefter semester i 45 dagar.

Enligt delegerades mening vore det lämpligt, att ombudsmännens löneför­

måner reglerades i avlöningsreglementet för riksdagens verk. JO och MO

borde därvid hänföras till lönegraden RC 9. Därigenom skulle de komma att

i lön tillerkännas 22,000 kronor jämte rörligt tillägg och i övrigt samma för­

måner som de vilka för närvarande tillkomma ombudsmännen. Semesterbe­

stämmelserna i 22 § första stycket första punkten resp. 18 § första punkten

i de föreslagna instruktionerna för JO och MO borde med hänsyn härtill ut­

gå. Ville man garantera riksdagens ombudsmän att även före fyllda 40 år

erhålla 45 dagars semester, borde detta ske genom att ett stadgande härom

infördes i avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Departe­

ments­

chefen.

Beträffande byråchefernas ställning ha delegerade för riks­

dagens verk erinrat om att byråcheferna hos JO och MO numera enligt gäl­

lande avlöningsreglemente för riksdagens verk vore att anse såsom ordinarie

tjänstemän och såsom sådana upptagna å den vid avlöningsreglementet fo­

gade tjänsteförteckningen, ehuru tjänsterna fortfarande tillsattes genom för­

ordnande tillsvidare. Detta syntes, på sätt de sakkunniga förutsatt, böra för­

anleda jämkning i formuleringen av vissa paragrafer i de föfeslagna instruk­

tionerna. Här avsåges 23 och 24 §§ samt 27 § 2 mom. första stycket instruk­

tionen för JO ävensom 19 och 20 §§ samt 23 § 2 mom. första stycket instruk­

tionen för MO.

I propositionen till 1940 års riksdag framhöll jag, att förslag till instruk­

tioner torde böra av Kungl. Maj:t föreläggas den riksdag, som hade att slut­

ligen antaga grundlagsändringarna.

De av de sakkunniga utarbetade förslagen till nya instruktioner för riks­

dagens ombudsmän synas tillfredsställande ur de synpunkter, från vilka en

granskning av desamma bör ske från Kungl. Maj:ts sida.

Emellertid torde vissa mindre jämkningar i förslagens lydelse böra äga

rum.

Då frågan om ombudsmännens semester lämpligen bör regleras i samband

med JO:s och MO:s avlöningsförmåner i övrigt, synas de föreslagna semester­

bestämmelserna i 22 § första stycket första punkten instruktionen för JO och

18 § första punkten instruktionen för MO böra utgå. Härav föranledes en

mindre omredigering av nämnda paragrafer.

Enligt 20 § i förslaget till instruktion för JO må denne ej under sin äm-

betstid utöva tjänst, uppdrag eller befattning, som enligt gällande bestäm­

melser icke må förenas med justitieråds- och regeringsrådsämbete. I para­

grafen stadgas vidare, att JO:s vistelseort i och för ämbetet är huvudstaden.

Motsvarande bestämmelser finnas i 16 § i den föreslagna instruktionen

för MO. De sakkunniga påpeka i anslutning till förstnämnda paragraf, att

därest riksdagens ombudsmän skidle komma att hänföras under avlönings­

reglementet för riksdagens verk, även bestämmelserna örn förbud för dem att

utöva bitjänster böra vara att söka därstädes; förevarande paragraf borde

enligt de sakkunnigas mening i så fall endast innehålla en föreskrift örn

ombudsmans vistelseort i och för ämbetet.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen ha delegerade för riks­

dagens verk framhållit lämpligheten av att inrymma riksdagens ombudsmän

under det av 1939 års lagtima riksdag antagna avlöningsreglementet för riks­

dagens verk. Även lönekommittén för riksdagens verk, som utarbetat förslag

till nämnda reglemente, har funnit en sådan anordning ur lönetekniska och

andra synpunkter ändamålsenlig. I 4 § av detta reglemente ha upptagits sär­

skilda bestämmelser om förening av tjänster m. m.

Under förutsättning, att riksdagen beslutar inbegripa ombudsmännen under

avlöningsreglementet för riksdagens verk, där i så fall erforderligt stadgande

16

Kungl Maj:ts proposition nr 10.

Kunni. Muj:ts proposition nr 10.

17

om förbud för ombudsmännen att utöva bitjänster torde böra upptagas,

synas ifrågavarande bestämmelser i 20 § resp. 16 § i de föreslagna instruk­

tionerna för JO och MO böra utgå.

Byråcheferna hos JO och MO äro numera enligt gällande avlöningsregle-

mente för riksdagens verk att anse såsom ordinarie befattningshavare. Med

hänsyn härtill böra, såsom delegerade för riksdagens verk framhållit, vissa

formella jämkningar vidtagas i de föreslagna instruktionerna, nämligen i 23

och 24 §§ samt 27 § 2 mom. första stycket instruktionen för JO ävensom i

19 och 20 §§ samt 23 § 2 mom. första stycket instruktionen för MO.

Vidare bör, för vinnande av överensstämmelse med den såsom vilande an­

tagna grundlagstexten, ordet 'suppleant’ i 22 § instruktionen för JO och i

18 § instruktionen för MO utbytas mot 'ställföreträdare’.

I övrigt ha vissa formella jämkningar vidtagits i 6, 17, 22, 23 och 27 §§

instruktionen för JO samt 14, 19 och 23 §§ instruktionen för MO.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha föreslagit, att i instruktionerna måtte

upptagas en föreskrift, att avsägelse av uppdraget att vara ombudsman eller

ställföreträdare skall ske hos fullmäktige, då riksdagen ej är samlad. Något

uttryckligt stadgande härutinnan synes emellertid knappast erforderligt, då

den föreslagna ordningen för avsägelse ändock torde komma att iakttagas.»

Föredraganden hemställer härefter, att ifrågavarande förslag till instruk­

tioner med angivna jämkningar måtte genom proposition föreläggas riks­

dagen till prövning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

Hihang till riksdagens protokoll

f.Of

1. 1 .lamt. Slr 10.

‘2