2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Reglementeta

tillämpning s-

område.

Förslag

till

folkskolans avlöningsreglemente.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

(

1

§•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å folkskollärare, småskollä­

rare, biträdande lärare samt lärare vid mindre folkskolor, anställda enligt

folkskolestadgans och detta reglementes bestämmelser såsom

ordinarie lärare,

extra ordinarie lärare eller

extra lärare, ävensom å

timlärare, särskilt anställd för undervisning i annat läroämne än slöjd och

hushållsgöromål, till vilkens avlöning statsbidrag kan utgå, samt å

pensionerade lärare i fall, som avses i 49 §.

2 morn. Anställes lärare för tjänstgöring i den omfattning, som i 5 § före-

skrives, skall han — där fråga ej är om ordinarie anställning eller örn för­

ordnande enligt 17 § — erhålla extra ordinarie anställning, därest han upp­

fyller gällande föreskrifter för sådan anställning samt därjämte följande

förhållanden föreligga, nämligen:

a) minst två år skola hava förflutit efter det läraren avlagt examen, som

medför behörighet för tjänsten,

b) läraren skall efter nämnda examen hava tjänstgjort minst 256 dagar

med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala

undervisningsväsendet,

c) den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall taga sin början

med ingången av lästermin och avses omfatta minst en hel termin.

Uppfyllas ej ovanstående villkor, skall läraren anställas såsom extra lä­

rare, där ej 49 § angående pensionerade lärare skall tillämpas eller annat

följer av vad nedan i detta moment sägs.

Anställning såsom extra ordinarie lärare räknas från ingången av det ka­

lenderhalvår, varunder den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall

taga sin början, intill utgången av det kalenderhalvår, varunder tjänstgöringen

skall upphöra, dock att i fall, då tjänstgöringen är avsedd att avslutas vid

annan tidpunkt än med termins utgång, anställningen upphör vid nämnda

tidpunkt.

Skolstyrelse.

Årlig lästid-

Tjänst-

göringsföre-

skrifter.

Under-

visnings-

skyldighet.

Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt lärares

skyldighet att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande be­

stämmelser örn tjänste- och familjepension.

5 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträf­

fande särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad eller

eljest finnes lämpligen böra ske; dock bör avlöning för tjänstgöring, som

upphör under loppet av kalendermånad, utbetalas vid tjänstgöringens slut.

Utbetalningen sker genom postverket, där ej annorlunda emellan skolsty­

relsen och läraren överenskommits.

3 §.

I detta reglemente förstås

a) med skolstyrelse: folkskolestyrelsen i kommun, där lagen den 6 juni

1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger lillämpning, samt eljest skol­

rådet,

b) med årlig lästid: den i vederbörlig ordning fastställda årliga lästiden.

4

§•

Lärare är underkastad föreskrifterna i folkskolestadgan samt övriga be­

stämmelser angående folkskoleväsendet.

5 §•

1 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare skola vara skyldiga

att mot åtnjutande av de i reglementet angivna avlöningsförmånerna under

högst 39 veckor varje redovisningsår meddela undervisning, folkskollärare,

lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare och sådan ordinarie eller

extra ordinarie småskollärare, som har sin tjänstgöring förlagd till skola

med kortare årlig lästid än 39 veckor, under 30 veckotimmar samt annan

småskollärare under 28 veckotimmar.

Småskollärare, som jämlikt föregående stycke är skyldig att undervisa

allenast 28 veckotimmar och som meddelar undervisning i avdelning, till

vilken även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, skall

vara skyldig att mot åtnjutande av i 23 § angiven ersättning meddela under­

visning ytterligare två veckotimmar.

2 mom. Vederbörande skolstyrelse må medgiva nedsättning i den enligt

1 mom. första stycket föreskrivna undervisningsskyldigheten för vecka med

högst två veckotimmar, där undervisningsskyldigheten omfattar 30 vecko­

timmar, samt med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten

omfattar 28 veckotimmar, allt under förutsättning att nedsättningen icke

medför kostnad för statsverket.

Vederbörande folkskolinspektör må, örn särskilda förhållanden därtill för­

anleda, medgiva nedsättning i den enligt 1 mom. första stycket föreskrivna

undervisningsskyldigheten för vecka med högst fyra veckotimmar, där under­

visningsskyldigheten omfattar 30 veckotimmar, samt med högst sex vecko­

timmar, där undervisningsskyldigheten omfattar 28 veckotimmar. Såsom

villkor för medgivandet må folkskolinspektören föreskriva, att undervis­

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278-

5

ningen skall utan kostnad för statsverket under ett mot nedsättningen helt

eller delvis svarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare

med erforderlig kompetens.

Samma befogenheter, som enligt nästföregående stycke tillkomma folk­

skolinspektör, tillkomma ock skolöverstyrelsen. Därjämte må överstyrelsen,

utöver vad i nämnda stycke sägs, medgiva nedsättning med högst fyra vecko­

timmar i den mån som undervisningen utan kostnad för statsverket under

motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare med

erforderlig kompetens.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. sägs äger icke tillämpning å lärare i lijälp-

klass. Sådan lärare är skyldig meddela undervisning i den omfattning, som

Kungl. Majit särskilt föreskriver.

Lärare, som tillika är Överlärare, skall meddela undervisning i den om­

fattning, som skolöverstyrelsen i fastställd instruktion eller eljest föreskriver.

4 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ävensom timlärare

äro skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra återlösning, där undervis­

ningen inställts till följd av smittsam sjukdom, extra lärare och timlärare

dock endast för det fall, att de uppburit avlöning under tid, undervisningen

varit inställd.

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigs­

fara eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller angående lärares

skyldighet till återläsning vad i föregående stycke stadgas, där ej Kungl. Maj :t

annorlunda föreskriver.

2 kap. Tjänsteförteckning och löneplan för ordinarie och

extra ordinarie lärare.

6

§■

T jänsteförteckning.

Löne grad

Tjänst

nr

omfattar följande

löneklasser i löne-

plan L

Ordinarie lärare.

| Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

Lo 17

17-21

Folkskollärare vid skola med 36 4li veckors årlig lästid

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och bi-

Lo 16

16-20

trädande lärare................................................................

Lo 9

9-13

Extra ordinarie lärare.

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

LEO 15

14-18

Folkskollärare vid skola med 36 4/7 veckors årlig lästid

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och bi-

LEO 14

13—17

trädande lärare.................................................................

LEO 7

6-10

För kvinnlig lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan för lönegraden

angivna högsta löneklassen.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Vid folkskola, där den årliga lästiden för högsta årsklassen understiger

den årliga lästiden för övriga årsklasser, skola samtliga lärare hänföras till

den lönegrad, som föranledes av lästidens längd för sistnämnda årsklasser.

Ändras vid folkskola den årliga lästiden, skall därav berörd lärartjänst

från och med det redovisningsår, den ändrade lästiden helt tillämpas, hän­

föras till den lönegrad, som tjänsten med hänsyn till den ändrade lästiden

skall tillhöra.

Utsträckes vid folkskola den årliga lästiden för viss begränsad tid, skall

detta ej föranleda ändring i lärares lönegradsplacering.

7 §•

Löne plan L.

(Ordinarie och extra ordinarie lärare.)

Ort

s g r

upp

Löneklass

nr

A

B .

C

D

E

F

G

H

I

Årsil n, kr o n o r

i

1,938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

2

2(070

2(154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

3

2(202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

4

2(334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

6

2(601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

7

2,739

2(853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

8

2(877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

12

3,438

3(582

3,726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

8

§•

^{Löneklass och} 1 morn. Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet

ortsgrupp. med föreskrifterna i 11—13 §§ för ordinarie lärare och i 40 § för extra

ordinarie lärare.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta lön en­

ligt en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade.

Samma förmån tillkommer jämväl folkskollärare, då den årliga lästiden

utsträckts för viss begränsad tid.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Begynnelselön

och löneklass-

»ppflyftning.

Vad i detta moment stadgats gäller icke i fall, där Kungl. Majit eller skol­

överstyrelsen meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning.

3 mom. Utan skolstyrelsens medgivande må ordinarie lärare ej åtaga sig

undervisning i läroanstalt, som ej tillhör distriktets folkskoleväsende.

Skolstyrelsen äger lämna sådant medgivande efter av skolöverstyrelsen

givna riktlinjer, där undervisningen icke kan anses inverka hinderligt för

utövandet av den ordinarie tjänsten. Medgivandet skall avse viss tid.

4 mom. Genom vad i 1—3 mom. föreskrives, sker icke ändring i vad som

finnes stadgat angående förening av folkskollärartjänst med organist- och

klockarbefattning eller med prästerlig befattning.

5 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. för­

märs, att lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han till skol­

styrelsen göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning.

Placering i löneklass.

11

§•

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller lärare lön enligt den

för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrif­

terna i 13 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år upp­

flyttas läraren till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till

den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta löne­

klassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrif­

terna i 12 och 13 §§.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalender­

kvartalet näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade ti­

den i den lägre löneklassen tilländagått.

4 mom. Beslut om lärares placering och uppflyttning i löneklass fattas av

skolstyrelsen och skall antecknas till protokollet.

Innan definitivt beslut fattas om lärares placering i högre löneklass, än

den lägsta för tjänsten gällande, skall skolstyrelsen inhämta yttrande från

statens folkskolinspektör samt härvid till inspektören lämna uppgifter örn

lärares tjänstgöring enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär.

Bestämmelserna i andra stycket äga icke tillämpning:

a) då fråga allenast är om ändrad löneklassplacering för lärare till följd

av att tjänsten överförts till annan lönegrad,

b) då lärare företer intyg, som avses i fjärde stycket här nedan, samt

c) å skolstyrelse i distrikt, vars folkskoleväsende är befriat från inspektion

genom statens folkskolinspektör.

Lärare, som erhåller lön enligt högre löneklass än den lägsta för tjänsten

gällande, skall vid tillträde av tjänst inom annat skoldistrikt än det, där pla­

ceringen beslutats, förete vederbörligen styrkt intyg enligt av skolöverstyrel­

sen fastställt formulär örn sagda placering.

9

12

§.

1 mom. Såsom villkor för lärares uppflyttning till högre löneklass gäller:

a) att läraren under minst fyra femtedelar av den i folkskolestadgan före­

skrivna minsta årliga lästid (36 4A veckor), som belöper på den tjänstetid,

som erfordras för vinnande av uppflyttning, eller 615 dagar, bestritt sin egen

eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning

vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller på förord­

nande uppehållit befattning i statens tjänst eller åtnjutit tjänstledighet enligt

16 § punkterna 1 a—d, 2 a—d eller 3—5;

b) att skolstyrelsen icke prövat, att uppskov med uppflyttning bör äga rum

på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört

den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången

förseelse, för vilken läraren särskilt bestraffats, må tagas endast då förseel­

sen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet;

c) att läraren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Med tjänstgörings- och tjänstledighetstid, som i punkten a) sägs, skall

jämställas tid, under vilken läraren varit hindrad tjänstgöra enligt 20 § 1

mom. eller obefogat avstängts från tjänstgöring eller hållits häktad för brott,

för vilket han sedermera blivit frikänd, eller av polismyndighet kvarhållits

såsom misstänkt för brott utan att häktningsåtgärd vidtagits.

Beslut örn uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,

utan att läraren erhållit tillfälle att förklara sig och skall sådant beslut avse

viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall upp­

flyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till

förnyat uppskov därmed.

2 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskrifterna i 1 mom. punkten

b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må skol­

styrelsen sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall

äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

13 §.

1 mom. Ordinarie lärare, som erhåller annan ordinarie tjänst inom sam­

ma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet

av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad Lo 16, som erhåller tjänst inom lönegrad Lo 17,

skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten

senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad Lo 17, som efter egen ansökan erhåller tjänst i

lönegrad Lo 16, skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i

den högre tjänsten senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppl lynning i ovan angivna

fall äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas

hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet

av den nya tjänsten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Villkor för

löneklass-

uppflyttning.

Löneklass-

placering vid

befordran

m. m.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken av­

brott å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervis­

ningsväsendet.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning, då folk­

skollärar^ änst på grund av ändrad årlig lästid hänföres till annan lönegrad.

Då folkskollärartjänst nedflyttas till lägre lönegrad, må dock Kungl. Maj:t

medgiva, att beträffande lärare, som då innehar tjänsten, där han tillhört

högre lönegrad minst fem år, skall i fråga om löneklassplacering så anses,

som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.

3 mom. I andra fall än i 1 och 2 mom. avses må lärare vid tillträdandet av

ordinarie tjänst med de undantag och i enlighet med de bestämmelser, som

nedan angivas, tillgodoräkna: ordinarie folkskollärare den tid, han innehaft

anställning som folkskollärare, och annan ordinarie lärare den tid, han inne­

haft anställning som folkskollärare, småskollärare, lärare vid mindre folk­

skola och biträdande lärare. Dessutom må läraren tillgodoräkna motsvarande

anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag utgått till hans avlöning,

vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lä­

rare åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänst­

ledig, hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av

annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. avses eller varit hindrad att tjänst­

göra utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkor­

tad lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställ­

ning inom undervisningsväsendet,

e) tid före utgången av det kalenderkvartal, under vilket minst sex år

förflutit från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas läraren en­

ligt bestämmelserna i första stycket samt i a)—d) här ovan, samt under vil­

ket tillika dylik anställning, räknat från nämnda dag, av läraren innehafts

minst 1,230 dagar.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass

högre än eljest skolat ske.

Första tidsperioden räknas från utgången av det i andra stycket under e)

angivna kalenderkvartalet till utgången av det kalenderkvartal, under vilket

från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar

innehaft anställning som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från

nästföljande kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal,

under vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren

minst 615 dagar innehaft anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande

sätt räknas efterföljande tidsperioder.

Del av tidsperiod, som icke tagits i anspråk för lärarens inplacering i högre

löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av tidpunkt

för löneklassuppflyttning enligt 11 §.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Tjänst­

ledighet.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola vidkännas A- och

B-avdrag enligt den löneklass, efter vilken de åtnjuta lön. Vad sålunda stad­

gats skall jämväl tillämpas i fråga örn folkskollärare, då den årliga lästiden

utsträckts för viss begränsad tid.

C-avdraget utgör samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlönings­

förmåner.

Då lärare i andra fall än som avses i 16 § 1 c) och d) åtnjuter tjänst­

ledighet av längre varaktighet än 14 dagar i följd och därvid är skyldig

vidkännas C-avdrag, skall han för tiden efter 14 dagar jämväl avstå från

sjukvårdsförmåner enligt 28—35 §§. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva,

att nämnda förmåner undantagsvis må bibehållas för en tid av högst tre

månader.

Angående skyldighet för ordinarie lärare att avstå från avlöning vid uppe­

hållande av annan lärartjänst inom folkskoleväsendet stadgas i 17 §.

16 §.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med ordinarie lärares

avlöning förhållas på följande sätt.

Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller ut­

går allenast med visst belopp för sammanträ­

des- eller förrättningsdag och läraren icke med­

givits rätt till gottgörelse för de avlöningsför­

måner han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen el­

ler att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess re­

visorer eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid

utredning, som beslutats av Kungl. Majit el­

ler, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande av

departementschef eller myndighet (kommitté-

eller sakkunniguppdrag).

e) Annat offentligt uppdrag.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat föl­

jer av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reserv­

stat eller å övergångsstat åliggande tjänstgö­

ring.

b) Utbildningskurs för äldre reservoffice­

rare.

c) Värnpliktstjänstgöring.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Orsak till tjänstledighet

10. Enskild angelägenhet.

a) Flyttning, då lärare förflyttats utan egen

ansökan eller därom uttryckt önskan och flytt­

ning icke lämpligen kunnat ske under ferierna.

b) Studier eller arbete, som skolöverstyrel­

sen prövar vara av betydelse för lärarens kom­

petens för viss uppgift eller befattning inom

folkskoleväsendet.

c) Uppdrag inom sådan personalsamman­

slutning, som avser att tillvarataga lärarnas in­

tressen i tjänsten eller främja deras yrkesut­

bildning, där vederbörande folkskolinspektör

efter av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv

finner skäl föreligga för tjänstledighet.

d) Enskild angelägenhet av vikt, där veder­

börande folkskolinspektör finner skäl före­

ligga för tjänstledighet.

e) Annan enskild angelägenhet, däri inbe­

gripet tjänstledighet för havandeskap eller

barnsbörd i andra fall än i punkt 9 avses

samt uppehållande av statlig eller kommunal

tjänst, dock ej i fall som avses i 17 §.

17 §.

Uppehållande

Ordinarie folkskollärare eller småskollärare, som uppehåller förordnande

'jolk^dler

å annan folkskollärar- respektive småskollärartjänst, skall åtnjuta avlöning

småskollärar-

såsom om den uppehållna tjänsten vore ordinarie och läraren ordinarie in­

nehavare av densamma. Vad här sagts örn småskollärare, äger även tillämp­

ning å lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare.

Omfattar förordnandet hel termin, skall avlöningen i enahanda ordning

utgå å den uppehållna tjänsten jämväl under ferietid, som infaller samma

kalenderhalvår som förordnandet.

Under den tid lärare enligt första eller andra stycket uppbär avlöning å

annan tjänst, skall han å sin egen tjänst avstå samtliga avlöningsförmåner.

18 §.

1 mom. Lärare, som icke under två på varandra följande terminer minst

sextio dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det statsunder­

stödda kommunala undervisningsväsendet eller bestritt .statlig tjänst eller

fullgjort uppdrag för statens räkning, skall under närmast därpå följande

ferietid vidkännas A-avdrag.

2 mom. Lärare, som under ett läsår beviljats tjänstledighet längre tid än

etthundratjugo dagar för enskilda angelägenheter är — i förekommande fall

Avdrag å

avlöning

under ferier.

Åtgärd med avlöningen

Oavkortad lön högst 3 da­

gar.

B-avdrag sammanlagt högst

180 dagar av den tid lä­

raren innehar ordinarie

anställning.

B-avdrag högst 15 dagar av

ett och samma redovis­

ningsår.

B-avdrag högst 15 dagar av

ett och samma redovis­

ningsår.

C-avdrag.

16

22

§.

Språktillägg.

Till lärare vid skola inom vissa av rikets nordligaste gränsorter utgår

språktillägg med 150 kronor för år räknat enligt de grunder, som fastställas

av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

23 §.

Ersättning för

Lärare, vilken meddelar undervisning utöver föreskrivet antal veckotimmar,

utsträckt

skall, där ej annorlunda är stadgat, åtnjuta ersättning härför enligt de för

undervisning.

timlarare fastställa grunderna.

24 §.

Ersättning för

Förflyttas lärare med stöd av 9 § på grund av indragning av övertalig lärar-

kostnad.'

tjänst eller eljest utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, äger han

uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt de föreskrifter, som Kungl.

Maj :t meddelar.

Beslut om sådan ersättning fattas av skolöverstyrelsen, som har att i ären­

det inhämta yttrande av statskontoret.

Rörligt tillägg.

25 §.

^Allmänna 1 morn. Å lön utgår under de förutsättningar och enligt de grunder, som i

^ morn. samt 26 och 27 §§ angivas, rörligt tillägg i förhållande till den ök-

tillägg.

ning i de allmänna levnadskostnaderna, som må föreligga i jämförelse med

de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935.

2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935

års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t.

På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,

som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga

levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet).

Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse

från och med den månad, under vilken Kungl. Majits beslut kungjorts, intill

den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Majit fastställes.

26 §.

^{Grunder för} 1 morn. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i för-

rorhgt tillagg, hållande

till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enheter

eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald av

fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava uppnått

sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter oförändrat

procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre hela mång­

fald av fyra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

17

2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 mom. stadgats skall gälla att, även

om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt

tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.

27 §.

1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av

Beräkning av

lönell.

rörli,Jl mä*9-

Härvid skall dock iakttagas,

att tillägg ej beräknas å i lönen ingående öretal, som överskjuter fullt

krontal,

samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal Ören, detsamma

skall jämkas till närmaste femtal.

2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit de

taheller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

Sjukvård och begravningshjälp.

28 §.

1 mom. Vid sjukdom erhåller lärare av statsmedel ersättning för kostnad

Allmänna

för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjäns-

ten, som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra

och begrav-

till arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder Ersåttni^V'av

av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de vil-

statsmedel.

kor, som i denna paragraf och 29—35 §§ stadgas eller av Kungl. Majit för

särskilt fall bestämmas; dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå

enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser.

Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tand­

vård endast om sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgiv­

ningar eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjuk­

dom, vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vid bestämmande av ersättning av statsmedel skall hänsyn ta­

gas endast till läkarvård och läkemedel m. m., som läraren erhållit i en­

lighet med föreskrifterna i detta reglemente. Ersättningen skall beräknas

särskilt för varje redovisningsår. Lärarens kostnader skola härvid anses be­

löpa å det redovisningsår läkarvård meddelats eller läkemedel mottagits.

Från det belopp, varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna

i detta reglemente skall utgå, skall dock avdrag ske med ett belopp av ett­

hundra kronor för redovisningsår, som skall åvila läraren. Kostnader för

vaccination, som omförmälas i 34 § 3 mom. skola dock städse ersättas av

statsmedel.

3 mom. Beslut om ersättning för läkarvård och läkemedel m. m. fattas av

skolöverstyrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 278.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

•4 mom. Vad i denna paragraf samt 31, 32, 34, 35 och 36 §§ stadgas i fråga

om olycksfall i tjänsten gäller även i andra fall, som avses i 16 § 5 punkten.

5 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna

i denna paragraf och 29—36 §§ meddelas av Kungl. Maj:t.

29 §.

Tjänsteläkare.

Med tjänsteläkare avses i detta reglemente läkare anställd av staten eller

av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare eller läkare å poliklinik vid all­

mänt sjukhus, vilka ombesörja läkarvård å stationeringsorten eller, örn till­

gång till dylik vård ej finnes därstädes, sådan läkare å närmaste ort.

30 §.

Läkarvård

Anlitar lärare tjänsteläkare för erhållande av läkarvård och intyg, som i

och idkar-

tjänsten erfordras rörande lärarens hälsotillstånd, skola kostnaderna härför

intyg.

ersättas av statsmedel. Erfordras för ställande av diagnos röntgen- eller an­

nan undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkare, skall

jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel i ena­

handa ordning.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som

nyss sagts, må ersättas även i de fall, då lärare uppehåller sig å sådant ort,

att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkare, eller då vid trängande be­

hov av läkarvård dylik läkare icke hinner anlitas. I dylika fall bör läraren i

första rummet hänvända sig till annan av staten eller av kommunen anställd

läkare.

31 §.

^{Sjukhusvård.} 1 morn. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej

nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberku­

los helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänste­

läkare eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt an­

lita, förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som

nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda

legosängsavgiften för plats å allmän sal;

b) i fråga örn vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda

avgiften för vård å allmän avdelning.

Prövar tjänsteläkare eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den

sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum eller, om sådant ej finnes till­

gängligt, i enskilt rum, må, utan hinder av vad ovan stadgas, av statsmedel

bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos hela kostna­

den för vården och eljest den del av sagda kostnad, som överskjuter halva

beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å all­

män sal.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Bad, massage

m. m.

Resor och

sjuk­

transporter.

Begravnings­

hjälp.

Skyldighet

att mottaga

tjånstebostad.

34 §.

1 mom. Behandling nied bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av

tjänsteläkare ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven sjuk­

dom, må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av stats­

medel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgisk! bandage och andra dylika hjälp­

medel, som lärare nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten, skola be­

kostas av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vac­

cination mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

35 §.

I den mån skolöverstyrelsen prövar skäligt, må av statsmedel bestridas

kostnad för den sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjuk­

vårdsinrättning, under förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som

läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita, förklarat resan eller förflytt­

ningen nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga be­

handling. Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad för resa,

som lärare nödgats företaga för erhållande av specialistvård samt, där fråga

är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av behandling, som avses i 34 §

1 morn., ävensom för anskaffande av hjälpmedel, varom förmäles i 34 §

2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,

då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

36 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett

belopp av 400 kronor. Efterlämnar läraren anhöriga, som äro berättigade till

familjepension av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande be­

stämmelser skall dock, där lärarens lön för månad jämte därå belöpande rör­

ligt tillägg överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen ökas

med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av lön, rörligt tillägg

och familjepension skola läggas till grund förhållandena under den månad,

då dödsfallet inträffat.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämn-

da belopp minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat en­

ligt olycksfallsförsäkringslagen.

Tjänstebostad m. m.

37 §.

Därest åt lärare anvisas tjänstebostad av tjänlig beskaffenhet, är han skyl­

dig att mottaga densamma och ställa sig till efterrättelse föreskrifterna i gäl­

lande boställsordning.

21

Kungl. May.ts proposition nr 278.

38 §.

1 mom. För tjänstebostad jämte bränsle skall lärare månadsvis i efter-

Hyresavdrag.

skott lämna ersättning genom avdrag å avlöningen eller genom kontant in­

betalning, i den mån utgående avlöningsbelopp ej förslår till avdraget (hyres­

avdrag).

2 mom. Hyresavdraget skall, där ej annat följer av tredje och fjärde

styckena här nedan, för olika hyresgrupper utgå med följande belopp, för

redovisningsår räknat:

H y r e s g rupp

För tjänstebostad

innehållande

I

II

III

IV

v

VI

VII

VIII

IX

k ron o r

1 rum och kök..........................

330

414

498

582

666

750

834

918

1.002

2 runi och kök..........................

492

624

756

888

1,020

1,152

1,284

1,416

1,548

3 rum och kök..........................

660

834

1,008

1,182

1,356

1,530

1,704

1,878

2,052

Fördelningen å nämnda nio hyresgrupper av de orter, där lärarna äro sta­

tionerade, fastställes av Kungl. Majit på grundval av utredning rörande de

för orterna gällande hyreskostnaderna.

Innehåller tjänstebostad större antal rum än boställsordningen föreskriver,

skall lärare icke på grund härav vidkännas högre hyresavdrag än eljest.

Uppfyller tjänstebostaden i väsentliga avseenden icke fordringarna i bo­

ställsordningen, skall skolstyrelsen nedsätta hyresavdraget med skäligt be­

lopp.

39 §.

Vid lärares avgång från tjänsten av annan anledning än dödsfall skall

Avträdande

tjänstebostad med vad därtill hörer avträdas samtidigt med frånträdande!,

av ,iån8te-

,............ ...

_

.

_

_

bostad, m. m.

av med tjänsten förenade avlöningsförmåner.

Vid dödsfall skall, där avliden ordinarie tjänstinnehavare efterlämnar med

honom sammanboende make eller annan person, mot vilken tjänstinnehava­

ren haft försörjningsplikt, den efterlevande äga att mot erläggande av samma

ersättning för bostaden, som den avlidne guldit, fortfarande nyttja tjänste­

bostaden med vad därtill hörer till den 1 april eller den 1 oktober, som in­

faller närmast efter tre månader från dödsfallet, med skyldighet för den

kvarboende ej mindre att ansvara för bostadens med vad därtill hörer behö­

riga skötsel än även att till ny tjänstinnehavare mot skälig gottgörelse upp­

låta så stor del av bostaden, som skolstyrelsen prövar skäligt.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Löneklass -

placering.

4 kap. Extra ordinarie lärare.

40 §.

1 mom. För placering i löneklass av extra ordinarie lärare skola före­

skrifterna i 11 § och 12 § 1 inom. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Extra ordinarie lärare, som erhåller annan extra ordinarie tjänst

inom samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före till­

trädandet av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad LEo 14, som erhåller tjänst inom lönegrad

LEo 15, skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre

tjänsten senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad LEo 15, som erhåller tjänst i lönegrad LEo 14,

skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i den högre tjäns­

ten senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna fall

äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava

tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet av

den nya tjänsten.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken av­

brott å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervis­

ningsväsendet.

3 mom. I andra fall än i 2 mom. avses, må lärare vid tillträdandet av

extra ordinarie tjänst med de undantag och i enlighet med de bestämmelser,

som nedan angivas, tillgodoräkna: extra ordinarie folkskollärare den tid, han

innehaft anställning som folkskollärare, och annan extra ordinarie lärare

den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, småskollärare, lärare

vid mindre folkskola och biträdande lärare. Dessutom må läraren tillgodo­

räkna motsvarande anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag ut­

gått till hans avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare

åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,

hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av

annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. avses eller varit hindrad att tjänst­

göra utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkor­

tad lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställ­

ning inom undervisningsväsendet,

e) tid för anställning såsom extra lärare, i den mån tiden infallit före ut­

gången av det kalenderkvartal, under vilket minst tre år förflutit från första

dagen i anställning, som må tillgodoräknas läraren enligt bestämmelserna i

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Orsak till tjänstledighet

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat föl­

jer av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat

eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservoffice­

rare.

c) Landstormsbefälsövning eller landstorms-

repetitionsövning för landstormen tillhörande

värnpliktig.

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller

kompletteringskurs eller med kompletterings­

kurs jämställd annan kurs eller övning, som

föreskrives för i fredstid konstituerad land-

stormsofficer.

e) Annan värnpliktstjänstgöring än i a)—d)

sägs.

f) Annan militärtjänst.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller för­

stärkt försvarsberedskap.

Åtgärd med avlöningen

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag högst 14 dagar av

ett och samma redovis­

ningsår, därefter C-av­

drag.

C-avdrag. I stället utgår

dagersättning med 2 kro­

nor 50 öre.

C-avdrag.

Enligt av Kungl. Maj :t med­

delade bestämmelser.

4.

Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.

a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller an­

nan misshandel, som läraren utsatts för på

grund av sin tjänst, med därav föranledd sjuk­

dom eller förlust av arbetsförmågan. Med

olycksfall i tjänsten skall förstås vad som en­

ligt olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra

till olycksfall i arbete.

b) I tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom

förmäles i lagen örn försäkring för vissa

yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som

enligt epidemilagen skall anmälas till vederbö­

rande myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande

av smittas spridning.

Oavkortad lön intill ett år

från dagen för olycksfal­

let, våldet eller misshan­

deln, därefter A-avdrag,

där ej skolöverstyrelsen

på grund av särskilda

förhållanden finner an-

* ledning medgiva, att av­

drag icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,

därefter A-avdrag, där

ej skolöverstyrelsen på

grund av särskilda för­

hållanden finner afled­

ning medgiva, att avdrag

icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,

därefter A-avdrag, där

ej skolöverstyrelsen på

grund av särskilda för­

hållanden finner anled­

ning medgiva, att avdrag

icke skall äga rum.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Övriga be-

»tämmelser för

extra ordi­

narie lärare.

Löneklass och

orUgrayp.

Läneklass-

placering.

43 §.

Å extra ordinarie lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande

tillämpning.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § angående tjänstgöringshinder och avstängning m. m.,

21 § angående kallortstillägg,

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

28—36 §§ angående sjukvård och begravningshjälp samt

37—39 §§ angående tjänstebostad.

5 kap. Extra lärare.

44 §.

Extra folkskollärare skall vara placerad i någon av löneklasserna 12—16

samt extra småskollärare, extra lärare vid mindre folkskola och extra bi­

trädande lärare i någon av löneklasserna 4—8.

Kvinnlig lärare må dock icke placeras i den högsta för tjänsten gällande

löneklassen.

Till extra lärare utgår under anställningstiden för varje dag av lästerminen

lön enligt följande löneklasser och ortsgrupper:

Löne­

klass

nr

Orts

grupp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

D 8 g b e 1

P P, k rönö r

Till folkskollärare

12

12.60

13.10

13.60

14.20

14.70

15.20

15.80

16.30

16.80

13

13.30

13.80

14 40

14.90

15.60

16.—

16.60

17.10

17.70

14

14.—

14.60

15.10

15.70

16.80

16.90

17.40

18.—

18.60

15

14.80

15.40

16.—

16.60

17.20

17.80

18.40

19.—

19.60

16

15.70

16.30

16.90

17.50

18.10

18.70

19.40

20.—

20.60

Till småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare

4

8.50

8.90

9.20

9.60

10.-

10.30

10.70

11.—

11.40

5

9.—

9.40

9.80

10.10

10.50

10 90

11.30

11.60

12 —

6

9.50

9.90

10.30

10.70

11.10

11.50

11.90

12.30

12.70

7

10.-

10.40

10.90

11.30

11.70

12.10

12.50

13.—

13.40

8

10.50

11.-

11.40

11.90

12.30

12.70

13.20

13.60

14.-

Föreskrifterna i 8 § 2 mom. angående ortsgrupp skola äga motsvarande

tillämpning å extra lärare.

45 §.

1 mom. Extra lärare skall vara placerad i den lägsta för honom tillämp­

liga löneklassen, där ej annat följer av 2 mom.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

övriga be-

itämmelser

för extra

lärare.

Timlärare.

Penaionerade

lärare.

3 morn. Vad i 1 morn. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra

lärare i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom, varom förmäles i lagen om för­

säkring för vissa yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som enligt epi­

demilagen skall anmälas till vederbörande myndighet, så ock där han förbju­

dits att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning.

A mom. Vid tjänstledighet av annan anledning än i 1 och 2 mom. sägs

skall extra lärare vidkännas C-avdrag.

47 §.

För extra lärare skola i tillämpliga delar gälla följande bestämmelser.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § 1 mom. angående tjänstgöringshinder, dock att det ankommer på

skolstyrelsen att efter av skolöverstyrelsen givna direktiv och efter hörande

av vederbörande folkskolinspektör besluta, huruvida avlöning skall utgå,

21 § angående kallortstillägg, därvid tillägget dock skall utgå med följande

belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

Kallortsklass

I

II

III

IV

V

VI

Kallortstillägg, kronor.......... 0.25

0.40

0.65

1.—

1.50

2.—

22 § angående språktillägg, därvid tillägget dock skall utgöra 55 öre för

varje dag, läraren innehar anställning,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

37—39 §§ angående tjänstebostad med undantag för bestämmelsen i 39 §

andra stycket. Hyresavdraget skall dock ske med nedanstående belopp för

varje dag extra lärare innehar anställning:

Hyresgrupp

I

II III IV

V

VI

VII

VIII

IX

Hyresavdrag, kronor .... 0.90

1.15 1.35

1.60

1.80 2.05

2.30 2.50

2.75

6 kap. Timlärare och pensionerade lärare.

48 §.

För timlärare fastställes arvode och meddelas övriga avlöningsbestämmel-

ser, som ej avses i 1 kap., av Kungl. Maj:t.

49 §.

Uppehälles tjänst med full tjänstgöring av lärare, vilken åtnjuter tjänste­

pension av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestäm­

melser, skall dagarvode utgå med

12 kronor för lärare, som tjänstgör i folkskola, och

8 kronor för lärare, som tjänstgör i småskola, i mindre folkskola eller som

biträdande lärare.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Ordinarie lärare skall vidare vara underkastad vidsträcktare tjänstgörings­

skyldighet än i 5 § föreskrives, där detta genom beslut av Kungl. Maj:t och

riksdagen honom ålägges, eller den jämkning i åligganden, som i behörig

ordning varder för honom bestämd.

A mom. Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är jämväl plik­

tig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med 10 procent eller

mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter

prövning av Kungl. Majit och riksdagen underkasta sig minskning av lönen

med högst 5 procent av de i reglementet upptagna beloppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lä­

rare, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Lärare, som omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar

ordinarie befattning, varom i reglementet är fråga, skall om han efter ikraft­

trädandet kvarstår i samma befattning eller samtidigt med ikraftträdandet

tillträder annan ordinarie tjänst vid folkskoleväsendet, i nedan angivna fall

placeras i löneklass på sätt framgår av följande bestämmelser.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med samma ordningsnum­

mer som omedelbart dessförinnan, bibehåller han den placering i löneklass,

som tillkommit honom omedelbart före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vil­

ket med en eller två enheter överstiger ordningsnumret för lärares förutva­

rande lönegrad, placeras han en respektive två löneklasser högre än ome­

delbart före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket

med en enhet understiger ordningsnumret för lärarens förutvarande löne­

grad, placeras han en löneklass lägre än omedelbart före ikraftträdandet.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning äger läraren rätt

att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava till­

hört den löneklass, i vilken han var placerad omedelbart före ikraftträdan­

det.

2. /cke-ordinarie lärare, som under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller

del därav varit inplacerad i löneklass, skall vid reglementets ikraftträdande

eller första därefter erhållna anställning placeras i löneklass på sätt nedan

angives, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna punkt sägs.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Ort

s g r

upp

Löneklass

A

B

C

D

E

F

G

H

I

nr

D a g b e lopp,

kron o r

9

11 —

11.50

12.-

12.40

12.90

13.30

13.80

14.30

14.70

10

11.50

12.—

12.50

13.-

13.50

14.—

14.40

14.90

15.40

11

12.—

12.60

13.10

13.60

14.10

14.60

15.10

15.60

16.10

17

16.80

17.50

18.10

18.80

19.40

20.10

20.70

21.40

22.—

18

18.-

18.70

19.40

20.10

20.80

21.40

22.10

22.80

23.50

19

19.20

20.—

20.70

21.40

22.10

22.80

23.50

24.20

25.—

4. Vinner i punkt 2 avsedd lärare befordran till ordinarie tjänst, skall vid

tillgodoräkning av tjänstetid för placering i löneklass å den ordinarie tjänsten

varje tidsperiod, som föregått uppflyttning en löneklass såsom icke-ordinarie

före eller i samband med reglementets ikraftträdande, anses utgöra tre år.

5. De i 1 § 2 mom. första stycket a) och b) upptagna villkoren för extra

ordinarie anställning skola icke äga tillämpning å lärare, som efter avlagd

vederbörlig examen under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav

haft anställning såsom lärare med full tjänstgöring inom det statliga eller

det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet.

6. Kvinnlig folkskollärare skall under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943

åtnjuta lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon,

enligt detta reglemente och förevarande övergångsbestämmelser skall vara

placerad.

7. Avdrag å avlöning under ferier enligt 18 § eller 42 § 1 mom. i detta

reglemente skall icke äga rum förrän efter utgången av läsåret 1942/43.

8. Till manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola ävensom till

biträdande manlig lärare skall utgå lönetillägg med 510 kronor för år räk­

nat. Å lönetillägget skall icke utgå rörligt tillägg.

9. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folk­

skola och ordinarie biträdande lärare skola äga motsvarande tillämpning å

dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra

månaders uppsägning.

10. Beträffande barntillägg skola följande bestämmelser lända till efter­

rättelse, så framt icke Kungl. Maj:t finner skäl att för visst fall annorlunda

bestämma:

Barntillägg skall tillkomma lärare, vilken omedelbart före den 1 juli

1939 eller vid utgången av vårterminen nämnda år åtnjutit avlöning enligt

avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor samt å vilken be­

stämmelserna i kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 448) ägt tillämpning från

och med den 1 juli 1941 eller därefter, dock senast från och med början av

höstterminen samma år. Såsom förutsättning för att lärare, som innehade an­

ställning såsom vikarierande lärare under vårterminen 1939, må komma i åt­

njutande av barntillägg skall därjämte gälla, att tjänstgöring såsom vikarie

omfattat hela nämnda vårtermin.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Förslag

till

avlöningsreglemente för nomadlärare.

1 §•

Folkskolans avlöningsreglemente skall i tillämpliga delar gälla för nomad-

lärare, där ej nedan annorlunda stadgas.

² §.

Lärare vid byskola skall jämställas med folkskollärare vid skola med 39

veckors årlig lästid, lärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, med bi­

trädande lärare och annan lärare vid visteskola med småskollärare.

3 §•

Vad i folkskolans avlöningsreglemente sägs om folkskolinspektör och skol­

styrelse skall i fråga om nomadlärare gälla nomadskolinspektören.

Beslut om placering i löneklass fattas dock av skolöverstyrelsen samt be­

slut angående tjänstebostad och därmed sammanhängande frågor av dom­

kapitlet.

4 §.

I stället för ⁴ § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare är

underkastad föreskrifterna i nomadskolstadgan samt övriga bestämmelser

angående nomadskolväsendet.

5 §.

I stället för

5

§ folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare

är skyldig att under högst 39 veckor årligen meddela undervisning eller verk­

ställa annat arbete lill gagn för nomadskolundervisningen eller utföra andra

uppgifter, som kunna åläggas honom enligt nomadskolstadgan. Undervis­

ningen skall omfatta för lärare vid byskola minst 28 och högst 30 veckotim­

mar samt för lärare vid visteskola minst 24 och högst 28 veckotimmar. No­

madskolinspektören äger medgiva undantag från vad sålunda föreskrivits i

enlighet med därom meddelade bestämmelser i nomadskolstadgan.

6

§•

I stället för 9 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att ordinarie no­

madlärare är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom

det statliga undervisningsväsendet eller till tjänstgöring å lärartjänst inom det

kommunala undervisningsväsendet, då sådant erfordras för indragning av

övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av

Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

35

7 §•

Till nomadlärare utgår lönetillägg med 180 kronor för år räknat; till extra

nomadlärare utgår dock tillägget med 65 öre för varje dag han innehar an­

ställning.

8

§.

Visteskola, som är förlagd utom riket, skall anses tillhöra den ortsgrupp,

som gäller för byskolan i det nomadskoldistrikt, till vilket visteskolan hör.

9 §.

För bostad, som tillhandahålles lärare vid visteskola förlagd till eller i när­

heten av nomadlapparnas sommarvisten, skall hyresavdrag icke ske.

10

§.

Fullgöres tjänstgöring å två skolstationer, äger nomadlärare enligt skol­

överstyrelsens bestämmande erhålla skälig ersättning för verkliga utgifter

för resor fram och åter enligt specificerad räkning, dock med tillhopa högst

200

kronor för år.

Extra nomadlärare, som förordnats för kortare tid än tre månader, må

enligt skolöverstyrelsens bestämmande erhålla skälig gottgörelse för resekost­

nader, föranledda av förordnandet.

11

§•

I stället för 51 § 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente gäller såsom för­

utsättning för reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reg­

lementets ikraftträdande innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att

läraren icke före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt till nomadskolin­

spektören skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig reglementets

villkor och bestämmelser.

I stället för 51 § 3 mom. sista stycket folkskolans avlöningsreglemente

gäller, att ordinarie lärare skall vara underkastad vidsträcktare tjänstgö­

ringsskyldighet än i 5 § av förevarande reglemente föreskrives, där detta

genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen honom ålägges, eller den jämk­

ning i åligganden, som i behörig ordning varder för honom bestämd.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lä­

rare, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

De till folkskolans avlöningsreglemente fogade övergångsbestämmelserna

skola äga motsvarande tillämpning å nomadlärare.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april

1942.

Närvarande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

G^unther,

statsråden

P^ehrsson-B^ramstorp, W^estman, W^igforss, M^öller, S^köld, E^riksson,

B^ergquist, B^agge, A^ndersson, R^osander, G^jöres, E^werlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet an­

mäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till folk­

skolans avlöningsreglemente och till avlöningsreglemente för nomadlärare

m. m.

Föredraganden anför:

Inledning.

Med de på senare tid genomförda löneregleringarna för folk- och små­

skolläraina och för lärarna vid de högre kommunala skolorna (kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folk­

skolor) anpassades dessa lärares avlöningsförhållanden efter det lönesystem,

som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1939 gällde

inom större delen av statsförvaltningen. De nya avlöningsbestämmelsema

företedde emellertid, särskilt i fråga om folk- och småskollärarna, i väsent­

liga hänseenden avvikelser från nämnda lönesystem. Anledningen till av­

vikelserna är att söka i olika omständigheter; i viss utsträckning föranleddes

desamma av önskemålet att underlätta statsbidragsrekvisitionerna och dessas

granskning.

Löneregleringen för folk- och småskollärarna, som beslöts av statsmakter­

na år 1937, omfattade även vissa med dessa lärare i avlöningshänseende lik­

ställda befattningshavare. I anslutning till densamma lönereglerades kort

därefter även de statligt anställda nomadlärama. Å andra sidan omfattade

löneregleringen icke all lärarpersonal vid folk- och småskolorna. Undan­

tagna voro nämligen lärarna i övningsämnen. Ej heller reglerades överlärar­

nas avlöningsförhållanden eller löneförmånerna till lärare vid fortsättnings-

och ersättningsskolor.

Avlöningsförhållandena för de befattningshavargrupper, som sålunda löne-

reglerats, anpassades samtidigt med civila avlöningsreglementets ikraftträ­

dande den 1 juli 1939 i viss utsträckning provisoriskt till nämnda avlönings-

Kungl. Majlis proposition nr 278.

37

reglementes bestämmelser. Sålunda äga dessa befattningshavare, såvida de

ej anmält önskan att bibehållas vid oförändrade löneförmåner, för närva­

rande åtnjuta lön enligt civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt

tillägg och kallortstillägg enligt reglementets bestämmelser. Även beträffande

tjänstledighetsavdrag tillämpas i viss utsträckning civila reglementets be­

stämmelser. Dessutom utgå lönetillägg och arvoden med vissa provisoriskt

omreglerade belopp.

Den 13 juni 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartemen­

tet att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande revision av gällande avlöningsbestämmelser för

folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda befatt­

ningshavare, lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt nomadlärare ävensom

rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid stat­

liga och statsunderstödda undervisningsanstalter.

Beträffande de kommunalanställda lärarna i läroämnen avsåg bemyndi­

gandet — enligt de direktiv som gåvos för de sakkunnigas arbete — en ut­

redning av möjligheterna för en definitiv lönereglering i enlighet med civila

avlöningsreglementets principer.

För övningslärarnas del åsyftades enligt direktiven en allmän omprövning

av dessa lärares anställnings- och avlöningsförhållanden. Utredningen härut­

innan borde omfatta icke blott övningslärarna vid de förut berörda kom­

munala skolorna utan även sådana lärare vid statliga läroanstalter, vid fort­

sättnings- och ersättningsskolor m. m. Under utredningsarbetets fortgång

borde närmare klarläggas, vilka undervisningsanstalter utredningen i före­

varande del borde omfatta.

Ur de för de sakkunniga givna direktiven, såvitt angår lärarna i läro­

ämnen, må här följande återgivas:

Genom civila avlöningsreglementet ha vissa sjukvårdsförmåner tillförsäk­

rats ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen. Även vissa icke­

ordinarie statstjänstemän ha genom civila icke-ordinariereglementet erhållit

rätt till dylika förmåner. När det gäller att bereda den stora och över hela

landet spridda lärarkår, örn vilken här är fråga, motsvarande förmåner,

synes det förtjäna övervägas, örn icke den jämkningen bör vidtagas i för­

hållande till vad som gäller för statstjänstemännen, att förmånerna beredas

tjänstemännen genom en i anslutning till det statsunderstödda sjukkasse-

väsendet med allmänna medel finansierad sjukförsäkring. Vid den nu ifråga­

satta utredningen synes detta spörsmål böra upptagas till prövning.

Emellertid bör givetvis vid utredningen eftersträvas att såvitt möjligt bringa

befattningshavarnas löneförhållanden till överensstämmelse med det senaste

statliga lönesystemet. Såsom redan påpekats lia vissa av de avvikelser, som

nu finnas, föranletts av önskemålet att underlätta statsbidragsrekvisitionerna

och granskningen av desamma. Vid utredningen torde därför även den frå­

gan böra upptagas till behandling, huruvida möjligheter till närmare anpass­

ning efter det statliga lönesystemet kunna vinnas genom jämkningar i de nu­

varande statsbidragsbestämmelserna.

Bland de ytterligare spörsmål, som böra upptagas till bedömande vid ut-

38

redningen, må nämnas dels frågan örn omfattningen av lärarnas undervis-

ningsskyldighet, — — — dels fragan om särskilda bestämmelser i syfte att

underlätta lärares övergång från någon av ifrågavarande kommunala skol­

former till en annan eller till statlig lärartjänst eller från statlig till kom­

munal lärartjänst dels frågorna örn de extra ordinarie lärarnas anställnings­

förhållanden samt örn s. k. reservvikarier vid folk- och småskolor. Givetvis

böra vid utredningen de erfarenheter beaktas, som under de senaste aren

vunnits vid de omfattande militärinkallelserna, skolstängningar av olika an­

ledningar o. d.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 28 juni 1941

såsom sakkunniga numera t. f. undervisningsrådet, folkskolinspektören D. E.

Andersson, byråchefen K. A. V. Arvidsson, numera avdelningschefen i finans­

departementet A. E. V. Swartling, ledamoten av riksdagens första kammare

jägmästaren K. G. L. H. Tamm samt undervisningsrådet .T. ,1. E. Weijne, den

sistnämnde såsom ordförande.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1941 års lärarlönesakkunniga,

lia den ⁹ februari 1942 avgivit betänkande med förslag till folkskolans av-

löningsreglemente och avlöningsreglemente lör nomadlärare. Härvid ha de

sakkunniga anfört bland annat följande:

På grund av utredningsuppdragets omfattning bär det icke varit möjligt att

fullfölja uppdraget i dess helhet i så god tid att förslag i samtliga därtill

hörande frågor kunna föreläggas innevarande riksdag. De sakkunniga ha där­

för hittills inriktat sitt arbete på att utarbeta förslag till löneregleringar för

folk- och småskollärare, nomadlärare och lärare vid de högre kommunala

skolorna, medan frågan örn övningslärarnas anställnings- och^ avlöningsför­

hållanden jämte vissa andra i direktiven berörda frågor tilis vidare fatt

ansta

Då lärarna inom folkskoleväsendet och vid de högre kommunala skolorna

äro kommunalt anställda, lia de sakkunniga ansett, att lönebestämmelserna

för deras del icke böra införas såsom tillägg till civila avlöningsreglementet

och ciyila icke-ordinariereglementet, vilket däremot skett beträffande mot­

svarande bestämmelser för lärarna vid de statliga läroverken m. fl. Mellan

lärarna inom folkskoleväsendet och lärarna vid de högre kommunala sko­

lorna föreligga stora olikheter i avlöningshänseende. Därtill kommer, att av­

löningsreglementet för folk- och småskollärare i första hand skall tolkas av

kommunala myndigheter, som i övrigt icke lia att syssla med det statliga

lönesystemet. Med hänsyn till dessa förhållanden ha de sakkunniga ansett

det lämpligast att utarbeta ett särskilt avlöningsreglemente för folkskolan

och ett för de högre kommunala skolorna, i vilka reglementen, såsom för

närvarande är fallet, intagits bestämmelser för såväl ordinarie som icke-ordi-

narie lärare.

Vid utarbetandet av de nu framlagda förslagen till avlöningsreglementen

ha de sakkunniga haft överläggningar med följande personalrepresentanter,

nämligen för Sveriges allmänna folkskollärarförening ledamoten av riksda­

gens andra kammare, folkskolläraren E. V. Lindén, för Sverges lolkskollärar-

förbund folkskolläraren T. P. V. Torbjär, för Sveriges folkskollärarinneför-

bund överläraren Hedvig Elvira Norgren och för Sveriges småskollärarinne-

lorening småskollärarinnan Ruth Ingeborg Charlotta Linder. Personalrepre-

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278-

39

sentanterna lia godtagit de sakkunnigas förslag men gjort vissa uttalanden,

vilka intagits i betänkandet.

Utlåtanden över betänkandet ha, efter remisser, avgivits av statskontoret,

allmänna lönenämnden och, för skolöverstyrelsen, av överstyrelsens folksko-

leavdelning ävensom av socialstyrelsen, såvitt angår i betänkandet angivna

belopp för hyresavdrag, av riksförsäkringsanstalten, såvitt betänkandet berör

tillämpningsområdet för olycksfallsförsäkringslagen eller lagen örn försäkring

för vissa yrkessjukdomar, och av medicinalstyrelsen, såvitt betänkandet av­

ser sjukvårdsförmåner. Vidare lia skrifter ingivits av Sverges folkskollärar-

förbund och folkskolans extralärares riksförening.

De av de sakkunniga förordade reglementsförslagen torde såsom bilagor

(bil. 1 och ²) få fogas vid detta protokoll.

Av remissmyndiglieterna har statskontoret gjort följande allmänna utta­

lande i anledning av de sakkunnigas förslag:

Då enligt statskontorets mening det av de sakkunniga framlagda förslaget

till avlöningsreglemente för folkskolan i sina väsentliga delar måste anses

innebära en ur olika synpunkter lämplig anpassning av folkskollärarnas av­

löningsförhållanden efter det numera inom statsförvaltningen tillämpade av­

löningssystemet har ämbetsverket i princip icke något att erinra mot att en

lönereglering för folkskolan genomföres i huvudsak efter de av de sakkun­

niga förordade riktlinjerna.

Allmänna lönenämnden har anfört, att lönenämnden vid sin granskning

av det föreliggande betänkandet och de däri framlagda förslagen till folk­

skolans avlöningsreglemente samt till avlöningsreglemente för nomadlärare

funnit vad däri anförts och föreslagits icke i allmänhet föranleda någon sär­

skild erinran från lönenämndens sida.

Skolöverstyrelsen har däremot på väsentliga punkter framställt anmärk­

ningar mot sakkunnigförslagen, därvid överstyrelsen beklagat, att de sakkun­

niga ansett sig böra i så stor utsträckning som skett föreslå bestämmelser,

som vore ägnade att i hög grad försvåra tillämpningen av avlöningsregle-

mentet.

Jag förordar, att de av 1941 års lärarlönesakkunniga framlagda förslagen Departements-

iäggas till grund för ny lönereglering för folkskolans lärarkår samt för no- cJiefen-

madlärarna. Enligt samma system böra även löneregleras de lärare vid sjuk­

vårdsanstalt- eller barnhem samt föreståndarinnor och biträdande förestån­

darinnor vid skolhem eller arbetsstugor, vilka för närvarande äro i avlönings-

lhinseende likst tillda med folkskolans lärare.

De sakkunniga ha förordat, att liksom hittills särskilda avlöningsregle-

menten skola utfärdas för folk- och småskolläraina och för nomadlärarna.

Lönebestämmelserna för dessa lärare skola alltså enligt de sakkunnigas förslag

icke införas såsom tillägg till civila avlöningsreglementet och civila ickc-

ordinariereglementet. Jag ansluter mig på av de sakkunniga anförda skäl till

denna ståndpunkt, mot vilken ej heller erinran framställts av remissmyndig­

heterna.

40

Kungl. Majlis proposition nr 278.

De nu gällande avlöningsreglementena för lärare vid folk- och småskolor

samt för nomadlärare lia utfärdats av Kungl. Ma.j:t med stöd av riksdagens

bemyndigande. Det synes mig lämpligt, att nu ifrågavarande nya avlönings-

reglementen underställas riksdagen för godkännande.

I detta sammanhang får jag anmäla, att i en inom ecklesiastikdepartementet

upprättad promemoria framlagts förslag till anordnande av ett disponibilitets-

institut vid folkskolan, över promemorian lia utlåtanden avgivits av medi­

cinalstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden och skolöverstyrelsen,

varjämte Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sverges folkskollärarför-

bund, Sveriges folkskollärarinneförbund, Sveriges småskollärarinneförening

och tjänstemännens centralorganisation inkommit med yttranden. Ifrågava­

rande spörsmål har ansetts icke böra upptagas till avgörande, innan en allmän

utredning verkställts rörande behovet och den lämpliga utformningen av ett

disponibilitetsinstitut för vissa andra civila befattningshavare i det allmännas

tjänst.

Lönegradsplacering för ordinarie lärare m. m.

Lönen för ordinarie folkskollärare är enligt nuvarande bestämmelser an­

passad efter den faktiska tjänstgöringstiden. Sålunda hänföres en ordinarie

folkskollärare till lönegraden B 17, örn den i vederbörlig ordning fastställda

årliga lästiden utgör 39 veckor (273 dagar), till lönegraden B 16, om den år­

liga lästiden utgör 36^2 veckor (256 dagar), och till lönegraden B 15, om den

årliga lästiden utgör 34^a/2 veckor (242 dagar). För småskollärana däremot

har en enhetlig lönesättning föreskrivits. En småskollärare skall placeras i

lönegraden B 9 oberoende av hur lång den faktiska årliga tjänstgöringstiden

är. Denna regel träder dock i full kraft först den 1 juli 1942.

På förslag av Kungl. Majit till

1939

års lagtima riksdag (proposition nr

149)

beslöt riksdagen, att den årliga lästiden vid folkskola från och med den

1

juli

1940

skulle omfatta antingen

364/ ^t

eller

39

veckor. Från nämnda tid­

punkt skulle alltså en lästid av

34^4/7 veckor icke längre vara tillåten, vilket

skulle medföra att avlöning till folkskollärare icke längre skulle utgå enligt

lönegraden B

15.

Emellertid förklarade

1940

års lagtima riksdag — efter för­

slag av Kungl. Majit och i anslutning till det hösten

1939

inledda besparings-

arbetet inom folkskoleväsendet -— sig icke ha något att invända mot att Kungl.

Majit läte tillsvidare anstå med effektuerandet av beslutet örn minimilästidens

utsträckning till

36

4/T veckor.

De sakkunniga.

De sakkunniga föreslå, att 1939 års lagtima riksdags beslut om borttagan­

de av en årlig lästid av 344/r veckor vid folkskolan nu effektueras, så att

folkskolans lärare från den 1 juli 1942 bliva placerade i lönegraden 16 eller

17, beroende på örn den årliga lästiden fastställts till 364/7 eller 39 veckor.

Beträffande småskollärarna föreslå de sakkunniga bibehållande av den löne-

ställning, de för närvarande inneha.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

41

Vad angår förslaget om folkskollärarnas placering i endast två lönegrader

anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

1937 års lönereglering innebar en viss dualism, i det lönesättningen för

folkskollärare gjordes beroende av den årliga lästidens längd vid vederbörande

skola, under det småskolans lärare, efter viss övergångstid, skulle erhålla en

enhetlig löneplacering. Enligt de sakkunnigas mening vore det önskvärt med

likartade bestämmelser för de håda lärargrupper, det här gäller. Då en änd­

ring till differentierad lönesättning för småskollärare knappast kan komma i

fråga, torde lösningen böra sökas i en enhetlig löneplacering för folkskolans

lärare. I förevarande sammanhang bör uppmärksammas, att statsutskottet vid

1937 års riksdag, som föreslog en med hänsyn till den årliga tjänstgörings­

tiden differentierad lönesättning, betraktade detta endast som en övergångs­

form. Utskottet räknade med att det föreslagna lönesystemet skulle befrämja

folkskolans utveckling fram till en längre årlig lästid. Så har också blivit

fallet. Det ena skoldistriktet efter det andra har utsträckt lästiden, i fler­

talet fall till 39 veckor. Enligt vad de sakkunniga inhämtat från statens folk­

skolinspektörer, voro under läsåret 1940/41 inte mindre än 10,165 folkskol­

lärare placerade vid skolor med 39 veckors årlig lästid samt 3,928 vid skolor

med 364/7 veckor. Endast 1,039 folkskollärare undervisade i skolor, där läs­

tiden alltjämt var 34^4/7 veckor och ordinarie lärare följaktligen placerade i

lönegrad 15. I detta sammanhang är att märka, att 1939 års riksdag förkla­

rade sig icke lia något att erinra mot, att den årliga lästiden från och med

den 1 juli 1940 utsträcktes till att obligatoriskt vara minst 364/7 veckor. Här­

igenom skulle samtliga ordinarie folkskollärare bli placerade lägst i löne­

grad 16. På grund av krisens ekonomiska tryck har emellertid nämnda höj­

ning av minimilästiden ännu ej verkställts.

De sakkunniga anse att frågan örn en enhetlig löneplacering av folkskol­

lärare ännu ej bör aktualiseras. En dylik placering synes lämpligen böra ske

i samband med utsträckning av samtliga lärares tjänstgöring till 39 veckor.

Även örn det organisatoriskt skulle låta sig göra att nu genomföra en så­

dan reform, synes dock det ekonomiska läget utgöra ett bestämt hinder för

frågans forcering. En uppflyttning av de folkskollärare som nu tillhöra

lönegraderna 15 och 16, till lönegrad 17 skulle sannolikt betyda en ome­

delbar utgiftsökning för statsverket av närmare ^24/2 miljoner kronor. Om

de sakkunniga alltså icke kunna för närvarande förorda en enhetlig lönepla­

cering, anse de dock tiden vara inne för minskande av antalet lönegrader

för ordinarie folkskollärare från tre till två, d. v. s. en uppflyttning till löne­

grad 16 av de nu i lönegrad 15 placerade lärarna. Härigenom skulle vinnas

en i sig själv önskvärd förenkling av lönesystemet, som icke torde medföra

några oöverkomliga ekonomiska svårigheter.

1937 års folkskolutredning uppskattade antalet läraravdelningar med 34

4/7

veckors lästid till omkring 2,000 under läsåret 1938/39. När riksdagen 1940

medgav Kungl. Majit rätt att tills vidare uppskjuta den obligatoriska utsträck­

ningen av lästiden, hade antalet dylika avdelningar sjunkit till ¹,²⁰⁰, och nu­

mera torde det vara nedbringat till omkring 1,000. Enligt vad folkskolinspek­

törerna upplysa, fortgår alltjämt utvecklingen mot längre årlig lästid.

Ekonomiskt är frågan alltså icke nu av samma storleksordning som lidi-

gare. Merutgiften torde kunna beräknas till omkring 375,000 kronor, inbe­

räknat kostnader för rörligt tillägg och kristillägg. ¹ detta belopp ingår även

den utgiftsökning beträffande statsbidrag till ieke-ordinarie lärare, som en

utsträckning av lästiden mäste medföra. De sakkunniga förbise ingalunda,

att det ekonomiska läget allt fortfarande och .säkerligen för lång tid framåt

motiverar den största sparsamhet med allmänna medel. Emellertid komma de

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Departements­

chefen.

sakkunniga att i annat sammanhang föreslå ändringar i lönebestämmelserna,

som innebära så betydande besparingar, att statsverket icke behöver vidkän­

nas några merutgifter för folkskollärarlöner, även örn en uppflyttning av de

nu i lönegrad 15 placerade lärarna verkställes. Då de sakkunnigas förslag

till avlöningsreglemente måste betraktas som en enhet, icke minst med hän­

syn till de ekonomiska verkningarna, anse sig de sakkunniga böra fram­

hålla nämnda synpunkt.

De sakkunniga motivera dock främst sitt förslag med den förbättring av

skolväsendet, som därmed skulle möjliggöras, en förbättring som 1939 års

riksdag fann i hög grad önskvärd. Sedan 1939 ha de pedagogiska kraven på

en utsträckning av lästiden avsevärt vunnit i styrka. De sakkunniga vilja er­

inra örn, att i samband med värntjänstens ordnande för högre skolor bestäm­

melser meddelats om obligatoriska friluftsdagar för folkskolan. Jämlikt cir­

kuläret den 28 juni 1941 (nr 606) skall i skolor med minst 364/7 veckors årlig

undervisning antalet friluftsdagar utgöra i städer och stadsliknande samhällen

⁸—12 och å andra orter ⁶—10. För skolor med allenast 34^4/7 veckors årlig

lästid skall antalet friluftsdagar vara 4—⁶. Även örn antalet friluftsdagar för

sistnämnda skolor måst starkt begränsas, innebära dock friluftsdagarna en

^knäppning i den redan förut korta undervisningstiden. Såväl med hänsyn

härtill som i syfte att även för eleverna i dessa skolor möjliggöra ett något

större antal friluftsdagar synes en utsträckning av den obligatoriska lästiden

till lägst 364/7 veckor nu ej längre böra uppskjutas.

Beträffande småskollärarnas löneställning anföra de sakkunniga, att de

övervägt, huruvida sådana lärare skulle kunna beredas en något förbättrad

löneställning, bland annat på grund av den ökning av tjänstgöringsskyldig­

heten, som för vinnande av vissa besparingar ålagts särskilt denna lärargrupp.

De sakkunniga framhålla, att ehuru — framför allt med hänsyn till relationen

mellan kvinnliga folk- och småskollärares löner — skäl kunde anföras för

vidtagande av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare

lönegradsplacering, de sakkunniga jämväl med beaktande av det allmänna

ekonomiska läget likväl ansett sig icke kunna framlägga förslag härom.

Såsom framgår av den här lämnade redogörelsen lia de sakkunniga före­

slagit, att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lag-

tima riksdag, en lästid av allenast 34

4/

t

veckor från och med nästa budgetår

icke längre skulle vara tillåten vid folkskolan. Detta skulle i avlöningshän-

seende medföra, att avlöning till folkskollärare icke längre skulle utgå enligt

15 lönegraden utan efter lönegraden 16 eller 17, beroende på örn den årliga

lästiden fastställts till 361/? eller 39 veckor. Genomförandet av ifrågavarande

förslag skulle enligt de sakkunnigas beräkningar föranleda en merutgift av

omkring 375,000 kronor, inberäknat kostnader för rörligt tillägg och kris­

tillägg; de sakkunniga åberopa emellertid att andra av de sakkunniga före­

slagna ändringar i lönebestämmelserna innebära väsentliga besparingar och

att sakkunnigförslaget, icke minst beträffande de ekonomiska verkningarna,

borde betraktas som en enhet. I övrigt innebär de sakkunnigas förslag icke

någon ändring av de ordinarie lärarnas nuvarande lönegradsplacering.

Mot de sakkunnigas förslag i nu behandlade delar har någon erinran icke

framställts från remissmyndigheternas sida. Även jag ansluter mig till för­

slaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

43

De icke-ordinarie lärarnas anställnings- och

avlöningsförhållanden.

Icke-ordinarie lärare med full tjänstgöring anställas vid folk- och små­

skolorna såsom antingen extra ordinarie eller vikarierande lärare.

De extra ordinarie lärarnas antal motsvarar det antal klasslärare, som be­

hövs utöver antalet ordinarie lärare. För inrättande av ny extra ordinarie

lärartjänst erfordras Kungl. Maj:ts tillstånd. Extra ordinarie tjänst kan dock

efter medgivande av statens vederbörande folkskolinspektör inrättas och bi­

behållas under tre år. Extra ordinarie lärare anställes av skolstyrelsen tills­

vidare på viss tid, ej överstigande ett läsår.

Med vikarierande lärare avses lärare, som anställes för full tjänstgöring

såsom vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning. Sådan lärare

anställes av skolstyrelsen.

De icke-ordinarie lärarna vid folk- och småskolorna åtnjuta lön för läsår.

Härvid är att märka, att lönen utgår med V²⁷³ för varje dag av läsåret. Är

lästiden kortare än 39 veckor, sker alltså en motsvarande reduktion av lönen.

Detta innebär, att begynnelselönen utgår med ett belopp, som vid en årlig

lästid av 36 7? veckor ligger i stort sett en löneklass och vid 344/? veckors

årlig lästid två löneklasser under begynnelselönen vid en årlig lästid av 39

veckor.

Vid vissa slag av tjänstledigheter, såsom vid tjänstledighet för sjukdom,

olycksfall i tjänsten, militärtjänstgöring, enskild angelägenhet av ömmande

beskaffenhet m. m., äger extra ordinarie lärare i viss utsträckning bibe­

hålla avlöningen eller del därav. Motsvarande förmån tillkommer vikarie­

rande lärare vid tjänstledighet för olycksfall i tjänsten, medan tid, då så­

dan lärare på grund av sjukdom, militärtjänstgöring eller enskilda angelä­

genheter m. m. icke tjänstgör, betraktas såsom avbrott i tjänstgöringen. I

fråga om militärtjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap och mobili­

sering gälla dock för närvarande särskilda bestämmelser.

I detta sammanhang må nämnas, att i några större skoldistrikt, bland

annat i Stockholm och Göteborg, vissa vikarierande lärare anställas som

s. k. reservvikarier. Detta innebär, såvitt angår nämnda städer, alt lärarna an­

ställas av skoldistriktet för minst en termin och tillförsäkras avlöning under

hela anställningstiden, alltså även för de tider under anställningsperioden,

då de ej kunna beredas tjänstgöring i någon klassavdelning. Vid avbrott i

tjänstgöringen till följd av sjukdom, havandeskap eller barnsbörd samt vid

förbud mot tjänstgöring till förekommande av smittfara uppbära dessa vi­

karier lön enligt de grunder, som gälla i fråga örn avlöning till extra ordi­

narie lärare. Skoldistriktet ikläder sig sålunda gent emot ifrågavarande vi­

karier i allt väsentligt samma förpliktelser som mot extra ordinarie lärare.

Kostnaderna för de avlöningsförmåner, som utgå till nämnda slag av vika­

rier utöver de i allmän författning föreskrivna, bestridas helt av skoldi­

striktet.

De ordinarie och icke-ordinarie folk- och småskollärarnas placering i

löneklasser framgår av följande tabell, i vilken jämväl medtagits löneklass-

placeringen för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken och de högre

kommunala skolorna:

^

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

De allmänna läroverken

De högre kommunala

skolorna

Folk och småskolorna

Adjunkt

Ämnes­

lärarinna

Adjunkts-

kompetent

ämneslärare1

Annan

ämneslärare

Folkskol­

lärare

Småskol­

lärare

Löne­

grad

Löne­

klas­

ser

Löne­

grad

Löne­

klas­

ser

Löne­

grad

Löne­

klas­

ser

Löne­

grad

Löne­

klas­

ser

Löne­

grad

Löne­

klas­

ser

Löne­

grad

Löne­

klas­

ser,

Ordinarie lärare

Extra ordinarie

A 23 23-26

A 21 21-24

23

23-26

21

21-24 217

17-21

9

9-13

lärare .............. Eo 21 20-23 Eo 18 17-21

21

19-23

19

17-22

_

14-19

_

6-111

Extra lärare....

Vikarierande lä-

Ex 20 17-19 Ex 18 15-17

rare................

Biträdande lä­

rare..................

17

_

15

17-18

16-17

14-19

6-111

Av tabellen framgår, att begynnelselöneklassen för de extra ordinarie lä­

rarna ligger vid de allmänna läroverken 3 respektive 4, vid de högre kom­

munala skolorna 4 samt vid folk- och småskolorna 3 löneklasser under be­

gynnelselöneklassen för motsvarande ordinarie lärare. Begynnelselöneklassen

för övriga lärare ligger vid de allmänna läroverken 3 respektive 2 och vid

de högre kommunala skolorna ² respektive ¹ löneklass under begynnelselöne­

klassen för motsvarande extra ordinarie lärare, medan den vid folk- och små­

skolorna sammanfaller med begynnelselöneklassen för motsvarande extra

ordinarie lärare.

De sakkunnigas förslag innebär icke någon principiell omläggning av de

icke-ordinarie folk- och småskollärarnas anställnings- och avlöningsförhål­

landen. Dock föreslås betydelsefulla jämkningar av nu tillämpade regler.

Innan jag ingår på dessa jämkningar, torde jag i korthet få redogöra för

den behandling de sakkunniga ägnat frågan om en principiell omläggning

av folkskolans extra ordinarie-begrepp och för de resultat, till vilka de sak­

kunniga härvid kommit.

De sakkunniga anföra inledningsvis:

Inom folkskoleväsendet med dess klasslärarsystem sammanfaller antalet

ordinarie och extra ordinarie befattningar alltid med antalet i verksamhet

varande skolavdelningar (— läraravdelningar). Antalet avdelningar är i sin

1 Vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola. — * Vid

39 veckors årlig lästid.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

45

ordning beroende av den organisation av skolorna, som i vederbörlig ord­

ning blivit fastställd. Vikariernas antal beror däremot på omfattningen av

beviljade tjänstledigheter och uppkomna vakanser. Innebörden i extra ordi­

narie anställning och vikarieanställning är alltså den, att till den förra grup­

pen hänföres lärare å befattning, vilken icke har annan innehavare, och till

den senare gruppen lärare, som uppehåller vakant tjänst eller tjänstledig

lärares befattning. Om sålunda på grund av lärjungeantalets ökning vid en

skola behov av en ny läraravdelning uppkommer, inrättas en ny extra ordi­

narie tjänst, även örn densamma är behövlig endast för exempelvis ett läsår.

Inom folkskoleväsendet kan i ett dylikt fall annan anställningsform än ext­

ra ordinarie anställning icke ifrågakomma. Detta förhållande, att en extra or­

dinarie tjänst kan inrättas för endast temporärt behov, får givetvis till följd,

att extra ordinarie anställning vid folkskola kan bliva av mycket kort var­

aktighet, liksom att mera omfattande indragningar av tjänster på grund av

barnantalets nedgång i första hand drabba extra ordinarie lärare.

Det inom folkskolan tillämpade systemet medför emellertid, å andra sidan,

att extra ordinarie tjänst i vissa fall icke kan inrättas, ehuru stadigvarande

behov av tjänsten föreligger. Örn man betraktar folkskoleväsendet som en en­

het, finnes på grand av omfattande tjänstledigheter bland lärarna varaktigt

behov av lärarkrafter för vikariatstjänstgöring i mycket stor utsträckning.

Trots detta kan antalet extra ordinarie tjänster icke utökas så, att också icke­

klasslärare erhålla extra ordinarie anställning. Det synes med hänsyn härtill

kunna fastslås, att extra ordinarie anställning vid folkskoleväsendet ibland,

vad angår det mindre varaktiga behovet av tjänsten, motsvarar anställning

som extra tjänsteman eller som tillfällig befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen samt att, å andra sidan, anställning som vikarierande lära­

re inom folkskoleväsendet i vissa fall, vad angår det varaktiga behovet av

tjänsten, motsvarar anställning som extra ordinarie statstjänsteman.

Av de förhållanden, som nu berörts, följer, att beforidringsgången inom

folkskoleväsendet företer avvikelser från den normala statliga befordrings-

gången. Man måste nämligen vid folkskoleväsendet räkna med, att en lärare,

som ett år haft anställning som extra ordinarie, nästa år tjänstgör som vika­

rierande lärare och tidvis kanske är utan anställning.

Örn det i viss mån mera tekniska än reella extra ordinariebegreppet vid

folk- och småskolorna skulle närmare anpassas efter extra ordinariebegrep­

pet inom allmänna civilförvaltningen, innebure detta enligt de sakkunnigas

mening, å ena sidan, att extra ordinarie anställning ej skulle beredas lärare

med klassläraranställning av kortare varaktighet, och, å andra sidan, att

extra ordinarie anställning skulle beredas vikarier, som fylla ett varaktigt be­

hov. Det nu tillämpade systemet med anpassning av lärarbehovet efter anta­

let läraravdelningar skulle således icke längre tillämpas. De sakkunniga fram­

hålla, att en sådan anordning utan svårighet skulle kunna tillämpas i de

största skoldistrikten. Troligt vore också, att örn en rationell indelning av

landet i genomgående större skoldistrikt konnne till stånd, anordningen skulle

kunna genomföras jämväl inom folkskoleväsendet i övrigt. Med nuvarande

distriktsindelning däremot — framhålla de sakkunniga — kunde sådan an­

passning endast ske örn vissa genomgripande organisatoriska ändringar i frå­

ga örn tillsättningen av de extra ordinarie lärarna genomfördes. En extra or­

dinarie lärare skulle nämligen utom i de större distrikten icke liksom hittills

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

kunna tillsättas inom ett enda skoldistrikt utan hans anställning måste avse

flera skoldistrikt. Det fordrades därför en myndighet utom eller gemensam

för skoldistrikten för att dels tillsätta lärare och dels fördela tjänstgöringen

mellan de olika distrikten.

De sakkunniga ha ansett sig icke böra tillstyrka en omläggning av extra or­

dinariebegreppet inom folkskoleväsendet med hänsyn till de administrativa

svårigheter och kostnader, en sådan omläggning skulle medföra. De sakkun­

niga anföra härom följande.

Enligt de sakkunnigas mening är en anpassnig av folkskolans extra ordi­

nariebegrepp efter extra ordinariebegreppet inom allmänna civilförvaltningen

önskvärd. De avlöningsbestämmelser, som gälla för extra ordinarie tjänster,

och den pensionsrätt, som är förenad med sådan anställning, äro motiverade

av anställningens varaktiga beskaffenhet. Det är icke lämpligt, att dessa avlö­

nings- och pensionsbestämmelser tillämpas även vid anställningar av tillfällig

art. Men det är å andra sidan önskvärt och i överensstämmelse nied de inom

statsförvaltningen tillämpade principerna, att icke-ordinarie befattningsha­

vare beredes extra ordinarie anställning, örn hans tjänstgöring vid skolväsen­

det är av varaktig beskaffenhet.

En sådan anpassning av folkskolans extra ordinariebegrepp, som nu be­

rörts, kräver emellertid, örn nian bortser från de största skoldistrikten, ge­

nomgripande organisatoriska och kostnadskrävande ändringar, beroende på

landets nuvarande skoldistriktsindelning. Härtill kommer, att om också extra

ordinarie anställning inom folkskoleväsendet kan vara av kortare varaktighet,

detta dock under normala förhållanden snarare är undantag än regel. I fler­

talet fall torde en lärare, som blivit extra ordinarie, bibehållas vid sådan an­

ställning även i fortsättningen, intill dess han erhåller ordinarie tjänst. Be­

träffande vikarier, som fylla ett varaktigt behov, kunna andra åtgärder

ifrågasättas.

Vid vägande av de administrativa svårigheter och kostnader, som skulle

följa av de extra ordinarie lärarnas anställning såsom gemensamma för flera

skoldistrikt, mot önskemålet att erhålla ett med statsförvaltningens identiskt

extra ordinariebegrepp inom folkskoleväsendet, varigenom också skulle vin­

nas överensstämmelse i fråga örn befordringsgången, lia de sakkunniga för

sin del kommit till den uppfattningen, att tillräckliga skäl icke föreligga att

vidtaga en så väsentlig omläggning av nuvarande förhållanden. Beträffande

de största skoldistrikten har ansetts, att någon omläggning enbart för dessas

del icke bör komma till stånd. Av den ståndpunkt de sakkunniga sålunda in­

tagit följer, att de sakkunniga icke heller kunna tillstyrka, att åtgärder vid­

tagas för central anställning av de extra ordinarie lärarna utan någon princi­

piell omläggning av extra ordinariebegreppet.

De sakkunniga få slutligen i detta sammanhang framhålla, att örn en mera

rationell indelning av landet i genomgående större skoldistrikt skulle komma

till stånd, den här behandlade frågan hör upptagas till förnyat övervägande.

Jag övergår härefter till de av de sakkunniga föreslagna ändringarna i nu

gällande regler angående icke-ordinarie folk- och .småskollärares anställnings-

och avlöningsförhållanden. De sakkunnigas förslag innebär:

1

) att vikarier, vilkas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare

fullgjort tjänstgöring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, erhålla

extra ordinarie anställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

47

²) att de extra ordinarie lärarna anställas tills vidare,

3) att de extra ordinarie lärarna erhålla lön för kalenderår,

4) att de extra ordinarie lärarna inplaceras i lönegrad,

5) att ett nytt behörighetsvillkor för extra ordinarie anställning stadgas av

innebörd, att lärare kan anställas såsom extra ordinarie lärare först sedan

minst två år förflutit efter avlagd lärarexamen och endast om läraren under

denna tid fullgjort väl vitsordad tjänstgöring inom det statsunderstödda el­

ler statliga undervisningsväsendet under sammanlagt minst 256 dagar,

⁶) att vikarierande lärare, som icke erhåller extra ordinarie anställning,

benämnes extra lärare och placeras i en begynnelselöneklass, som är två löne-

klasser lägre än den för extra ordinarie lärare gällande lägsta löneklassen,

d. v. s. folkskollärare i 12 löneklassen och småskollärare i 4 löneklassen, samt

7) att hinder ej skall möta för skoldistrikt att — utan att statsbidrag kom­

mer att utgå i vidare mån än för närvarande gäller — bereda s. k. reserv­

vikarier vissa avlöningsförmåner vid tjänstgöringshinder på grund av sjuk­

dom eller liknande orsak.

De sakkunniga ha dessutom funnit, att den hittillsvarande bestämmelsen om

Kungl. Maj:ts medgivande för inrättande och bibehållande av extra ordinarie

lärartjänster vid folk- och småskolor icke längre torde vara erforderlig. Frå­

gor örn inrättande och bibehållande av dylika tjänster eller — vilket är det­

samma — om antalet läraravdelningar för visst läsår böra enligt de sak­

kunnigas mening underställas vederbörande folkskolinspektör eller skolöver­

styrelsen, som har att pröva dessa frågor efter av statsmakterna godkända

regler.

Beträffande förslaget att bereda extra ordinarie anställning ät vissa vika­

rier anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Enligt de sakkunnigas mening är det med hänsyn till de särskilda förhål­

landen, som äro rådande inom folkskoleväsendet, skäligt, att vikarier, vil­

kas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare fullgjort tjänst­

göring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, erhålla samma ställning

som extra ordinarie lärare. Som ett särskilt skäl härför må framhållas, att

de sakkunniga framlägga förslag om en något lägre löneställning för lärare

med kortare anställningstid än en termin. En förutsättning för genomföran­

det av sistnämnda förslag bör nämligen enligt de sakkunnigas uppfattning

vara, att lärare, vilka anställas för minst en termin och enligt de sakkunnigas

förslag äro behöriga för anställning som extra ordinarie lärare, icke drabbas

av den ifrågasatta lönereduceringen.

Örn man bortser från vikarier för lärare, som inkallats lill militärtjänst,

skulle under läsåret 1940/41, därest det av de sakkunniga ifrågasatta förfa­

randet hade tillämpats sagda läsår, omkring 1,700 vikarierande lärare, däri

inbegripna såväl vakansvikarier som tjänstledighetsvikarier med minst en

termins sammanhängande förordnanden, vunnit likställighet med extra or­

dinarie lärare.

Det inträffar icke så sällan, ali en lärare erhåller tjänstledighet exempelvis

på grund av sjukdom under viss tid av en termin, räknat från terminens

början, och alt han sedermera erhåller förlängd tjänstledighet till samma

termins sini. Den lärare, som i eli dylikt fall i en i öl jd uppehåller tjänstgö-

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

ringen, synes böra betraktas som extra ordinarie, oaktat han från början

kunnat förordnas endast för den första tjänstledighetsperioden såsom extra.

Löneförhållandena få då regleras vid terminens slut. Ett dylikt förfaringssätt

tillämpas också vid de allmänna läroverken i fråga örn biträdande lärare.

Likaså bör lärare, som under en hel hösttermin uppehållit förordnande som

extra ordinarie och som från början av påföljande vårtermin erhåller fort­

satt förordnande å samma eller annan motsvarande tjänst inom samma skol­

distrikt, under sistnämnda tjänstgöring bibehålla sin extra ordinarie anställ­

ning tills denna upphör, även om förordnandet icke kommer att omfatta

hela denna termin. Däremot torde ett dylikt förfaringssätt icke kunna eller

böra tillämpas, då lärare får fortsatt förordnande inom annat skoldistrikt.

I de fall, då lärarens tjänstledighet visserligen omfattar en hel termin men

beviljas för olika tidsperioder, kan det inträffa, att en eller annan dags av­

brott i tjänstgöringen kan uppkomma för den lärare, som fullgör tjänstgö­

ringen. Vidare kan det tänkas, att en lärare erhåller ett förordnande först

någon eller några dagar efter en termins början eller att förordnandet upp­

hör lika kort tid före terminens slut, men eljest omfattar hela terminen. Det

synes rimligt, att lärare även i dylikt fall skall kunna beredas extra ordinarie

anställning. För att så skall kunna ske torde erfordras en bestämmelse av

den innebörden, att sådan anställning, varom här är fråga, skall betraktas

som avseende hel termin, även örn anställningstiden på grund av avbrott i

anställning under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början

eller anställnings avslutande före terminens slut understiger det för terminen

gällande dagantalet med sammanlagt högst fem dagar. De sakkunniga erinra

om att en liknande bestämmelse gäller i fråga örn timlärares rätt till högre

arvode (kungörelsen nr 448/1941).

Då de föreslagna reglerna äro avsedda att leda till i huvudsak samma re­

sultat, vare sig läraren redan från en termins början kan anställas såsom extra

ordinarie eller han kan erhålla sådan anställning först senare under terminens

lopp med därav följande omräkning av tidigare, extra anställning till extra

ordinarie, betona de sakkunniga vikten av att skoldistrikten både vid extra

och extra ordinarie anställning såvitt möjligt redan vid anställandet av lä­

raren angiva tidpunkten för anställningens upphörande.

Frågan om anställningsformen har av de sakkunniga ytterligare belysts i

följande exempel.

Omfattar lärarens tjänstgöring inom samma skoldistrikt hel hösttermin

och tiden exempelvis till den ¹ februari därpå följande vårtermin, skall lära­

ren erhålla extra ordinarie anställning för tiden 1 juli—31 januari. Omfattar

däremot tjänstgöringen tiden ¹ november till därpå följande vårtermins slut,

skall läraren anställas som extra under tiden

1

november till höstterminens

slut och såsom extra ordinarie under det därpå följande kalenderhalvåret.

Anställning såsom extra ordinarie en vårtermin skall icke få fortsättas under

därpå följande hösttermin, där ej tjänstgöringen omfattar hela denna termin.

Örn alltså en lärare haft anställning såsom extra ordinarie intill den ¹ juli,

skall han anställas som extra lärare örn han i samma distrikt får endast en

månads anställning från början av den därpå följande höstterminen.

Har en lärare anställts såsom extra för två månader från en hösttermins

början och får han därefter i samma skoldistrikt förlängd anställning för

tjänstgöring till terminens utgång, skall han därvid anställas såsom extra

ordinarie till och med den 31 december. Dessutom skall den tidigare extra

anställningen omräknas till extra ordinarie räknat från och med den ¹ juli.

Kunni. Maj.ts proposition nr 278.

49

Om lärare anställts såsom extra två månader från en termins början och

han därunder exempelvis 14 dagar varit frånvarande på grund av sjukdom

eller annan anledning, som icke innebär frånträdande av anställningen, utgör

detta icke hinder för omräkning till extra ordinarie anställning, därest lära­

rens tjänstgöring inom distriktet skulle förlängas till terminens utgång. Har

läraren under terminen frånträtt anställning inom skoldistriktet utan att ome­

delbart erhålla ny anställning eller har anställning tillträtts efter terminens

början eller upphört före terminens slut och understiger på grund härav an­

ställningstiden det för terminen gällande dagantalet med sammanlagt högst

fem dagar, skall icke heller sådant hinder föreligga. Sker i sist avsedda fall

omräkning till extra ordinarie, skall läraren vidkännas C-avdrag för de dagar,

han sålunda icke innehaft anställning.

Beträffande den statsfinansiella sidan av frågan örn extra ordinariebegrep­

pets utvidgning framhålla de sakkunniga, att åtgärdens vidtagande icke torde

komma att innebära några ökade utgifter för statens vidkommande. De sak­

kunniga anföra härom:

De särskilda förmåner, vilka skulle komma att utgå till vikarierande lärare,

som enligt förslaget erhölle extra ordinarie anställning, äro av den art, att

desamma kunna beräknas representera ett synnerligen ringa årsbelopp. Man

torde nämligen på goda grunder kunna antaga, att ifrågavarande, nära nog

undantagslöst yngre lärare i mycket ringa utsträckning söka tjänstledighet

av sådan anledning, att de under ledigheten äga uppbära någon del av lö­

nen. Även de familjepensionskostnader, som kunna uppkomma, måste bliva

av ringa storleksordning. Att däremot nämnda förmåner äro av stort värde

för varje enskild lärare, som kommer i åtnjutande därav, och beträffande

familjepensionsförmånerna för hans efterlevande är uppenbart.

Statens utgifter för ifrågavarande ändamål torde i varje fall komma att

uppgå till jämförelsevis ringa belopp.

Däremot skulle de sammanlagda pensionsavdragen komma att uppgå till

ganska betydande summor. Om man räknar med att antalet extra ordinarie

lärare ökades med 1,700, varav 800 småskollärare och 900 folkskollärare

och att omkring halva antalet inom varje grupp vore helårsvikarier och den

andra hälften terminsvikarier, torde de årliga pensionsavdragen icke komma

att understiga ett belopp av 250,000 kronor. Förslagets genomförande skulle

alltså ingalunda medföra några för det allmännas vidkommande ogynnsam­

ma ekonomiska verkningar. De sakkunniga anse sig nämligen kunna utgå

från, att ifrågavarande lärare så gott som undantagslöst skulle under sin

tjänstetid förvärva tillräckligt antal tjänstar för erhållande av hel pension

samt att pensionsavdrag skall verkställas under hela tjänstetiden, ej blott

under 30 år.

Vad härefter angår förslaget örn rätt för extra ordinarie lärare att vinna

anställning tills vidare, framhålla de sakkunniga:

Enligt nu gällande bestämmelser anställas extra ordinarie lärare vid folk­

skoleväsendet på viss tid, ej överstigande ett läsår. Dessa bestämmelser in­

fördes i folkskolestadgan år 1921. Dessförinnan kunde extra ordinarie folk-

och smaskollärare anställas antingen lills vidare med ömsesidig rätt till minst

fyra månaders uppsägning eller ock på viss tid. Avlöningen lill lärare med

anställning tills vidare utgick för månad med ^7,2 av årslönen, medan lönen till

pä viss tid anställd lärare beräknades efter lästid så, att hela årslönen utbeta­

lades under pågående läslermincr. I syfte all bereda extra ordinarie lärare en

Rilian;) till riksdagens protokoll ^19i2. 1 saini.

Nr 278

.

t

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

tryggare ställning har förslag framkommit om sådan ändring av nu gällande

bestämmelser, alt ifrågavarande lärare skulle kunna anställas tills vidare.

Nämnda anställningsform är givetvis ur lärarens synpunkt att föredraga

framför anställning på viss tid, enär han därigenom kan anses erhålla en

något fastare anställning. Vidare vinnes därmed, alt ett åt en lärare meddelat

förordnande icke, såsom nu är fallet, behöver förnyas för fortsatt tjänst­

göring inom skoldistriktet. För lärare, som fått sig anvisad tjänstebostad,

innebär sagda anställningsform, att han blir tillförsäkrad rätt att nyttja bo­

staden jämväl under ferier. Men därmed torde också följa skyldighet för

honom att även lämna ersättning för bostaden för hela anställningstiden.

Enligt 7 § kungörelsen nr 961/1937 bestämmer skolöverstyrelsen, om begrav­

ningshjälp skall utgå för det fall, att extra ordinarie lärare avlider under

ferier, som följa omedelbart efter lästermin, under vilken han innehaft an­

ställning. Denna bestämmelse torde bliva obehövlig, därest tillsvidareanställ­

ning införes för sådan lärare.

De sakkunniga fortsätta:

Tillsvidareanställningen måste vad beträffar folkskolan givas en modifierad

form. I de fall, då det redan vid tiden för lärarens tillsättning kan förut­

ses, att anställningen kommer att omfatta viss begränsad tid, kan sålunda för­

ordnandet visserligen gälla lills vidare, men dock endast till utgången av viss

angiven tid.

Självfallet är föreskrift örn ömsesidig uppsägningsrält erforderlig. Men

genom denna föreskrift kunna en del olägenheter uppkomma. Behovet av

extra ordinarie lärare kan i regel ej prövas förrän vid slutet av läsåret när­

mast före anställningen. Örn vid en dylik prövning en eller flera förut befint­

liga läraravdelningar befinnas vara obehövliga påföljande läsår, uppstå svå­

righeter, därest lärarna äro anställda tills vidare och uppsägning ej skett

i behörig tid, d. v. s. i februari månad, förutsatt att anställningstiden räk­

nas från den

1

juli. Säkerligen skulle ofta nog skolstyrelserna försumma att

verkställa uppsägningen i rätt tid. Vid sådant förhållande korinne skoldi­

striktet att åtminstone under en viss tid efter senare skedd uppsägning få

svara för utbetalning av lön åt obehövliga lärare, till vilkas avlöning stats­

bidrag ej kunde utgå. Liknande förhållande kan uppkomma i det fall, att

en icke-ordinarie tjänst förändras lill ordinarie och annan lärare än den.

som innehar den förstnämnda tjänsten, väljes.

Därest, såsom de sakkunniga förorda, gällande bestämmelser ändras där­

hän, att extra ordinarie lärare kan anställas tills vidare, böra därför före­

skrifterna därom så utformas, att bestämmelsen örn uppsägning av veder­

börande lärare ej behöver iakttagas för det fall. att tjänsten vid i vederbör­

lig ordning verkställd prövning befunnits obehövlig eller då tjänsten för­

ändras till ordinarie.

En bestämmelse om anställning tills vidare får givetvis sin egentliga be­

tydelse, då ett varaktigt behov av en icke-ordinarie tjänst förefinnes. Detta

är också förhållandet beträffande flertalet dylika tjänster. Anställningen bör

i sådana fall räknas från redovisningsårets början, eller den 1 juli till den 30

juni det år, då anställningen upphör antingen på grund av att tjänsten in­

drages, förändras till ordinarie eller, i förekommande fall, uppsägning i ve­

derbörlig ordning skett. Sistnämnda åtgärd skulle väl då främst förekomma

för det fall, att giltig anledning föreligger för lärarens entledigande. Själv­

fallet skall skolstyrelse äga att med omedelbar verkan utan föregående upp­

sägning entlediga lärare på grund av tjänstefel.

Om lärare förordnas för tjänstgöring tills vidare under ett läsår eller en

termin, bör förordnandet utfärdas att gälla från början av det redovisningsår

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

51

respektive redovisningshalvår, valunder tjänstgöringen fullgöres, tills vidare

intill redovisningsårets respektive redovisningslialvårets utgång. I dylika fall

synes uppsägning icke behöva förekomma.

Ur vissa synpunkter kunde det måhända vara lämpligare, alt anställnings­

tiden räknades från första dagen av höstterminen ett år till dagen före höst­

terminens början det år, då anställningen upphörde. En sådan anordning

skulle i en del fall föranleda olägenheter vid rekvisition av statsbidrag till

lärares avlöning. De sakkunniga lia därför funnit sig böra förorda, att an­

ställningstiden regelmässigt ansluter sig till redovisningsåret.

Som förut angivits ha de sakkunniga föreslagit införande av kalenderårs-

avlöning till de extra ordinarie lärarna. Härmed skulle uppfyllas ett av lä­

rarorganisationerna såsom angeläget framfört önskemål. Såsom skäl för en

sådan anordning ha organisationerna anfört, att det för läraren är i flera

avseenden förmånligare, örn han äger utbekomma årslönen eller del därav

fördelad på kalendermånad i stället för på läsmånad. Pensions- och hyres-

avdrag komme då också att ske varje kalendermånad.

Utöver de angivna skälen anföra de sakkunniga till stöd för kalenderårs-

avlöningen:

Därest de extra ordinarie lärarna komma att anställas tills vidare, synas

ytterligare skäl föreligga för införande av kalenderårsavlöning för ifrågava­

rande lärare. Det torde nämligen ur olika synpunkter vara lämpligast, att

löneutbetalningarna fördelas över hela anställningstiden.

I fråga om lärare, vilka inom ett skoldistrikt inneha extra ordinarie an­

ställning i sammanhängande följd under ett redovisningsår eller längre tid,

medför ett dylikt utbetalningsförfarande inga större olägenheter. Visserli­

gen kommer en vid höstterminens början nytillträdande lärare, som äger

tillgodoräkna sig lön från den ¹ juli, att utbekomma lön för tid, varunder

han ej fullgjort någon tjänstgöring. De sakkunniga få emellertid erinra om,

att motsvarande förhållande gäller för läroverkslärare, då han erhåller extra

ordinarie anställning. Örn. såsom de sakkunniga i det följande föreslå, extra

ordinarie anställning vid folk- och småskolor kan vinnas först sedan dels

viss tid förflutit efter det läraren avlagt lärarexamen och dels läraren full­

gjort tjänstgöring av viss omfattning, synes det icke befogat att tillmäta

nämnda förhållande större betydelse.

Vid en del skolor omfattar höstterminen ett något mindre antal veckor

än vårterminen. Om systemet med kalenderårsavlöning tillämpas, kommer

dock lönen att utgå med lika stort belopp till en lärare, som är anställd un­

der höstterminen som till den, vilken fullgör sin tjänstgöring under vårter­

minen. För lärare, som innehar anställning såväl höst- som vårterminen, sak­

nar nämnda förhållande all betydelse, och även för den terminsanställde

läraren sker givetvis en utjämning, därigenom alt hans anställning kommer

att avse terminer av olika längd.

Ur ekonomisk synpunkt är det för såväl statens som skoldistriktens vid­

kommande likgiltigt, örn lönen till extra ordinarie lärare utbetalas för ka­

lendermånad eller för läsmånad.

¹ fråga örn förslaget alt inplacera de extra ordinarie lärarna i lönegrad

framhålla de sakkunniga:

Därest kalenderårsavlöning för de extra ordinarie lärarna införes, finnes

enligt de sakkunnigas mening icke något skäl att bibehålla den nuvarande

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

ordningen nied dessa lärares placering endast i löneklasser men ej i lönegra­

der. De skulle genom en ändring härvidlag bliva likställda med extra ordi­

narie tjänstemän inom den civila statsförvaltningen, vilka samtliga hänföras

till viss bestämd lönegrad.

Örn lönegradsplaceringens praktiska utformning anföra de sakkunniga:

För folkskollärare erfordras endast två lönegrader, en för vardera av de två

olika lästider som föreslås skola bibehållas. Beträffande småskollärare före­

slå de sakkunniga, att samtliga extra ordinarie lärare placeras i samma löne­

grad i likhet med vad som i enlighet med gällande övergångsbestämmelser

kommer att gälla för ordinarie småskollärare från och med den t juli 1942.

Detta innebär, jämfört med nuvarande regler, att extra ordinarie småskollä­

rare vid skola med 364/7 veckors årlig lästid erhåller samma lön som sådan

lärare vid skola med 39 veckors årlig lästid, medan lönen för närvarande

utgår med ett belopp, som är ungefärligen en löneklass lägre.

De sakkunniga anse, att någon ändring av begynnelselöneklassen för de

extra ordinarie lärarna icke bör äga rum. I anslutning till löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän i civila icke-ordinariereglementet böra därför extra

ordinarie folkskollärare placeras i lönegraderna LEo 14 och LEo 15 om­

fattande löneklasserna 13—17 respektive 14—18, medan extra ordinarie små­

skollärare föreslås placerade i lönegraden LEo 7 omfattande löneklasserna

⁶—10. För kvinnlig lärare, som i enlighet med vad de sakkunniga i annat

sammanhang föreslå, tills vidare ej skall äga åtnjuta lön enligt högsta löne-

klassen, skall slutlönen bliva en löneklass lägre.

Vad angår det föreslagna behörighetsvillkoret för extra ordinarie anställning

— 2 års tidrymd mellan lärarexamen och anställningen samt 256 dagars

tjänstgöring av angiven beskaffenhet under denna tidrymd — anföra de sak­

kunniga:

Med nu gällande bestämmelser möter intet hinder för en lärare att ome­

delbart efter sin lärarexamen och alltså utan någon som helst tjänstgöring

i skola, söka och erhålla anställning som extra ordinarie lärare. En nyexa­

minerad lärare kan, om han har särskilt höga examensbetyg, vinna anställ­

ning framför annan lärare med vitsord från ett eller annat års tjänstgöring.

Ett dylikt förhållande står icke i god överensstämmelse med inom den civila

statsförvaltningen eller det statliga undervisningsväsendet tillämpat förfarings­

sätt. Att så sker kan icke heller ur lärarnas synpunkt anses tillfredsställande.

De sakkunniga ha därför funnit sig böra föreslå en ändring härutinnan.

Enligt de sakkunnigas mening bör för erhållande av extra ordinarie an­

ställning krävas, att viss tid förflutit efter det läraren avlagt lärarexamen

samt att läraren under denna tid fullgjort tjänstgöring av viss omfattning.

Härvid kunna givetvis mer eller mindre stränga villkor uppställas. De sakkun­

niga vilja för sin del förorda, att bestämmelserna härom givas sådan inne­

börd, att lärare skall kunna anställas som extra ordinarie lärare först sedan

två år förflutit efter avlagd lärarexamen samt att läraren under dessa två år

fullgjort väl vitsordad tjänstgöring inom det statsunderstödda eller statliga

undervisningsväsendet under sammanlagt 256 dagar.

o

Med tillämpning av en sådan bestämmelse kan det inträffa, att icke någon

lärare som uppfyller villkoren för anställning som extra ordinarie, anmäler

sig som sökande.' I ett dylikt fall skall givetvis skolstyrelse vara oförhindrad

ad antaga någon av de sökande, dock att den sålunda antagne läraren skall

förordnas som extra och ej som extra ordinarie lärare. Självfallet bör sådan

lärare vid fortsatt förordnande från och med början av det redovisningshalv-

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

53

år, efter vilket han uppfyllt villkoren för anställning som extra ordinarie, er­

hålla dylik anställning.

Vidkommande de extra lärarnas löneklassplacering anföra de sakkunniga

följande:

De sakkunniga anse, att även örn den seminarieutbildning, som föregår

folkskollärar- respektive småskollärarexamen, göra dessa lärare väl förbe­

redda för de pedagogiska uppgifter, som vänta dem vid utövandet av deras

lärarkall, de första åren dock måste betraktas såsom i viss mån en fortsatt

utbildning. Nyssnämnda förhållande att den behållna kontanta lönen blir

högre för vikarier än för extra ordinarie lärare, enär de förstnämnda ej er­

lägga pensionsavgifter, synes de sakkunniga utgöra ett ytterligare skäl för

att en ändring av gällande lönebestämmelser kommer till stånd. Med hän­

syn till nämnda omständigheter anse de sakkunniga, att nytillträdande folk-

och småskollärare böra erhålla något lägre begynnelselön än nu är fallet.

De sakkunniga föreslå, att nämnda lärare placeras två löneklasser lägre än

den för extra ordinarie lärare gällande lägsta löneklassen, d. v. s. folkskol­

lärare i 12 löneklassen och småskollärare i 4 löneklassen.

För närvarande utgår lönen till vikarierande lärare med 1/2rs av årslönen

för varje dag tjänstgöringen varar. De sakkunniga ha funnit det mera prak­

tiskt att i reglementet upptaga dagbeloppen för varje löneklass och orts-

grupp. Dagbeloppen ha därvid något avjämnats.

De sakkunniga ha icke ansett det vara erforderligt att införa särskilda

lönegrader för extra lärare.

Vid skola med 39 veckors årlig lästid skulle begynnelselönen, inklusive

rörligt tillägg och kristillägg enligt för sista halvåret 1941 gällande grunder,

för extra lärare enligt de sakkunnigas förslag jämfört med nuvarande löne­

förhållanden minskas med följande belopp i avrundade tal:

för folkskollärare å A-ort.................................... 470 kronor

»

»

» I-ort.................................... 590

»

» småskollärare » A-ort................................... 330

»

»

»

» I-ort.................................... 445

»

Nämnda belopp utvisa skillnaden i lön mellan lägsta löneklasserna för

vikarierande lärare enligt nuvarande bestämmelser och extra lärare. Vid en

jämförelse mellan extra ordinarie och extra lärares löneställning enligt de

sakkunnigas förslag bör emellertid beaktas, att extra lärare icke ha att vid­

kännas tjänste- och familjepensionsavdrag, vilket däremot är fallet med

extra ordinarie lärare. Motsvarande skillnad i lön mellan extra ordinarie och

extra lärare kommer därför att minskas med pensionsavdragens samman­

lagda årsbelopp, som i här angivna fall för extra ordinarie folkskollärare ut­

gör 300 kronor och för extra ordinarie småskollärare 156 kronor.

Ilär må anmärkas, att kvinnliga vikarierande folkskollärare på grund av

gällande övergångsbestämmelser intill den 30 juni 1943 åtnjuta begynnelse­

lön enligt 13 löneklassen, medan begynnelselönen för manliga folkskollärare

utgår enligt 14 löneklassen.

Vad slutligen beträffar de s. k. rcservvikaricrna lia de sakkunniga uttalat

sig på följande sätt:

Enligt de sakkunnigas mening synes det vara klarlagt, att i skoldistrikt

med ett mycket stort antal lärare vissa svårigheter alt ordna vikariefrågan

kunna uppstå, örn ej särskilda åtgärder vidtagas för att trygga tillgången av

vikarier. Anställandet av reservvikarier med lön utgående jämväl vid avbrott

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

i tjänstgöringen kan i sådana fall anses vara en lämplig anordning för till­

godoseendet av det mera stadigvarande behovet av vikarier för tjänstlediga

lärare. En dylik åtgärd underlättar givetvis för dessa skoldistrikt att upprätt­

hålla undervisningen utan störande avbrott.

I de skoldistrikt, som bär avses, överstiger på grund av omfattande tjänst­

ledigheter bland lärarna det varaktiga behovet av lärarkrafter i regel antalet

klasslärare. Ett begränsat antal av vikarierna kan därför erhålla en fastare

anställning, närmast jämförlig med extra ordinarie lärares anställning. Med

hänsyn härtill kan det vara förklarligt, att skoldistrikten låtit de s. k. reserv-

vikarierna komma i åtnjutande av vissa avlöningsförmåner, som enligt gäl­

lande bestämmelser ej utgå till vikarierande lärare, särskilt som skoldistrik­

ten själva bestritt de därmed förenade kostnaderna.

De skäl. som tala för att lön skall utgå under den tid av anställningsperio-

den, då vikarien ej kunnat beredas tjänstgöring, torde ej med samma fog

kunna åberopas för det fall, att läraren på grund av sjukdom eller liknande

anledning blivit hindrad fullgöra vikarietjänstgöring och sålunda ej kan stå

till förfogande för fullgörande av vare sig undervisningsarbete eller annat

uppdrag. Om läraren under dylikt avbrott i tjänstgöringen det oaktat kom­

mer i åtnjutande av vissa avlöningsförmåner, synes detta icke stå i god över­

ensstämmelse med gällande statsbidragsbestämmelser. De sakkunniga lia

emellertid övervägt, örn tillräckliga skäl kunna anses föreligga för vidtagande

av sådan ändring härutinnan, att skoldistrikt i särskilda fall skulle äga ut­

betala dylika förmåner.

I det föregående ha de sakkunniga givit uttryck åt den uppfattningen, att

förhållandena inom ett fåtal större skoldistrikt kunna vara sådana, att an­

ordningen med reservvikarier underlättar för skoldistriktet att på ett tillfreds­

ställande sätt ordna vikariefrågan. Det har jämväl framgått, att dylika re­

servvikarier av skoldistriktet erhålla lön, dock utan att statsbidrag därtill ut­

går, även under de tider av anställningsperioden, då de ej kunna beredas

tjänstgöring, ett förfarande som enligt de sakkunnigas mening icke kan an­

ses stridande mot gällande bestämmelser. Härigenom givas ifrågavarande vi­

karier en fastare anställning än korttidsvikarierna, och de bliva även i löne-

hänseende bättre ställda än dessa.

Reservvikariernas anställning är i regel av mera varaktig beskaffenhet.

Med hänsyn härtill och i konsekvens med vad de sakkunniga i det föregåen­

de uttalat kunde det finnas visst fog för att den extra ordinarie anställnings­

formen bleve gällande även beträffande reservvikarierna. Då emellertid en

dylik anordning skulle bliva tillämplig endast inom ett fåtal av de större

skoldistrikten, lia de sakkunniga, som redan framhållits, icke ansett sig kun­

na förorda en sådan omläggning av nuvarande förhållanden. Vad som an­

förts rörande reservvikariernas anställningsförhållanden synes dock tala för

att hinder icke bör möta för skoldistrikt att bereda inom skoldistriktet an­

ställda reservvikarier vissa avlöningsförmåner under de tider av anställnings­

perioden, då de på grund av sjukdom eller liknande orsak eventuellt bliva

hindrade att tjänstgöra. Däremot synes icke föreligga någon anledning till

att låta reservvikarierna komma i åtnjutande av högre dagarvoden än vad

som bestämmes skola utgå till övriga vikarier (extra lärare).

Av det anförda framgår, att nu berörda anordning kan ifrågakomma en­

dast i mycket begränsad omfattning. Vidare är att märka, att det här icke

är fråga örn att för den grupp av lärare, som här avses, fastställa särskilda

avlöningsförmåner. Frågan gäller endast, huruvida skoldistrikt skall äga att

i undantagsfall bereda vikarierande (extra) lärare vissa avlöningsförmåner

utöver vad därom eljest är stadgat. Med hänsyn härtill synes det ej lämpligt

att i avlöningsreglementet införa bestämmelser härom. Det torde vara till-

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

55

fyllest, om statsbidragskungörelsen, i vad angår villkor för utgående av stats­

bidrag, kompletteras med en bestämmelse, varigenom skoldistrikt medgives

dylik rätt.

På grund av vad sålunda anförts föreslå de sakkunniga sådan ändring i

gällande bestämmelser angående villkor för utgående av statsbidrag till lä­

rare vid folk- och småskolor, att hinder ej må möta för skoldistrikt, där en­

ligt av skolöverstyrelsen verkställd prövning s. k. reservvikarier få anstäl­

las, att låta dylik vikarie, till vilken lön skall utgå enligt för extra lärare

gällande bestämmelser, vid under anställningstiden uppkommande avbrott

i tjänstgöringen åtnjuta, utom viss del av lönen, de särskilda förmåner, som

under motsvarande förhållanden skulle tillkomma dem såsom extra ordinarie

lärare, dock att statsbidrag härtill icke skall utgå.

Slutligen få de sakkunniga framhålla, att vid bifall till de sakkunnigas

förslag örn beredande av extra ordinarie anställning åt vissa vikarier, beho­

vet av reservvikarier kommer att i viss mån minskas. Vad i det föregående

anförts har givetvis avseende endast å sådana fall, då förutsättningar icke

föreligga för extra ordinarie anställning.

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle i fortsättningen jämväl vikarier å lä­

rartjänster vid folkskolan under vissa villkor kunna beredas extra ordina-

narie anställning. Med hänsyn till de växlingar i anställningsform för sam­

me lärare mellan extra ordinarie och extra, som efter förslagets genomfö­

rande kunna väntas ifrågakomma, måste ett dylikt förslag vara ägnat att

medföra vissa olägenheter ur pensionssynpunkt. Dessa olägenheter komma

emellertid att avsevärt minska, örn — som de sakkunniga förordat — så­

som villkor för extra ordinarie anställning föreskrives viss tids tjänstgöring

inom undervisningsväsendet efter avlagd examen. Statskontoret vill där­

för icke motsätta sig förslaget i denna del. Vad angår längden av den tids­

period, som skall lia förflutit efter avlagd examen, får ämbetsverket dock

föreslå den ändringen i de sakkunnigas förslag, att sagda tidsperiod ut-

sträckes från två till tre år. En dylik ändring synes statskontoret önskvärd

främst ur den synpunkten, att härigenom bättre överensstämmelse skulle

vinnas med förhållandena inom andra delar av förvaltningen. Härtill kom­

mer, att de manliga folkskollärare, vilka efter avlagd examen hava att full­

göra dem åliggande värnpliktstjänstgöring, på grund av tidslängden enligt

nya värnpliktslagen av denna tjänstgöring som regel icke kunna förutsättas

erhålla 256 dagars lärartjänstgöring under de två närmaste åren efter exa­

men.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot de sakkunnigas

förslag i nu berörda hänseenden.

Däremot har skolövcrstgrelsen ifrågasatt lämpligheten av de bestämmel­

ser, som av de sakkunniga föreslagils beträffande de icke-ordinarie lärar­

nas anställnings- och avlöningsförhållanden, samt ifrågasatt en annan lös­

ning av de föreliggande problemen. Överstyrelsen anför:

Ofta kommer det att inlräffa, alt förordnande från början av terminen

avser allenast en del av terminen. Blir förordnandet å samma eller annan

tjänst inom distriktet en eller flera gånger förlängt, så att det slutligen om­

fattar hela terminen, skall läraren anses hava varit anställd som extra ordi-

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

narie från senaste halvårsskiftet och omräkning av löneförmånerna ske i

överensstämmelse härmed. De sakkunniga meddela vissa anvisningar örn

hur anställningen bör i angivna fall bedömas. Så t. ex. bör vikarie, som

från början av terminen förordnats för ett pär månader men under någon

del av denna tid varit förhindrad att tjänstgöra, likväl räknas såsom extra

ordinarie för hela terminen, örn han erhåller förlängt eller nytt förordnan­

de till terminens slut. Här uppkommer emellertid frågan, örn man kan och

bör giva vikarie förlängt eller nytt förordnande och därmed extra ordinarie

anställning, om han redan är av sjukdom eller annan anledning förhindrad

att tjänstgöra.

Ordinarie lärares tjänstledigheter och därmed vikariers förordnanden

upphöra ofta med sista läsdagen närmast före söndag, -helgdag eller lovdag.

Nytt förordnande för vikarien å annan tjänst kan icke gärna hörja, innan

skolan åter träder i verksamhet. Därav följer, att även för vikarie, som

tjänstgör samtliga läsdagar under terminen, kan det sammanlagda antalet

dagar under terminen, då han icke innehaft anställning, i många fall kom­

ma att överstiga fem. Erfarenheterna från Stockholms folkskolor bestyrka

detta. Påsklovet ensamt kan vålla sådant avbrott i anställningen, att extra-

ordinarieanställningen går förlorad. I skoldistrikt med ett flertal vikarier

kan skolstyrelsen ordna det så, att någon eller några av dem få samman­

hängande tjänstgöring och därmed extra ordinarie anställning, medan de

övriga träffas av längre eller kortare avbrott i anställningen. Man kan

förutse, att mycket såväl berättigat som oberättigat klander kommer att

riktas mot skolstyrelsernas sätt att handhava denna ömtåliga angelägenhet.

¹ en mängd fall kan en lärares anställning och löneklass under en viss ter­

min bestämmas först vid terminens slut. Gäller det en hösttermin, kan så­

lunda en skolstyrelse i december månad finna, att anställningstiden för

vissa vikarier med högst fem dagar understiger terminens dagantal. Styrel­

sen skall då retroaktivt anställa dessa vikarier såsom extra ordinarie från

den 1 juli till den 31 december, placera dem i ny löneklass och verkställa

omräkning av löneförmånerna i enlighet med denna placering, varvid lära­

ren skall vidkännas pensionsavdrag för sex månader. Nästa termin förfaren

på samma sätt. Möjligen får läraren bibehålla ställningen såsom extra ordi­

narie hela vårterminen, men det kan också hända, att han redan efter några

veckor eller kanske från början av sin anställning den terminen måste åter­

gå till anställning såsom extra. Det blir åter ny löneklassplacering och om­

räkning av löneförmåner. Men även i de fall, då skolstyrelsen kan vid ter­

minens början förutse, att ett vikariat kommer alt omfatta hela terminen,

synes det överstyrelsen oegentligt, alt styrelsen t. ex. i mitten av augusti må­

nad anställer en extra ordinarie lärare från den ¹ juli och retroaktivt ut­

betalar lön för den redan gångna liden. Skulle anställningen komma alt av

någon anledning avbrytas under terminen, måste en del av det redan utbe­

talade beloppet återfordras.

Det torde stå klart, att den föreslagna ordningen rörande icke-ordinarie

lärarnas anställning och lönens utgående efter kalenderår för extra ordinarie

men efter lästid för extra lärare kommer att för hundratals lärare medföra

täta ändringar i fråga örn anställningens art, placering i löneklass och den

utgående lönens storlek. Även kommer det att icke så sällan inträffa, att

lärare, som under en lång följd av år innehaft anställning som extra ordi­

narie, måste nedgå till anställning som extra och därmed vidkännas löne­

minskning.

För lärare med kalenderårslön år efter år saknar det i det närmaste be­

tydelse, att terminernas längd varierar. Men för lärare, som uppbär kalen­

derårslön kanske blott för en termin, är det icke likgiltigt, om den terminen

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

57

omfattade 5 månader, medan läsårets andra termin, då han uppbär lön

efter lästid, blott omfattar 3 V² månader. I skoldistrikt med 39 veckors läs­

tid omfattar vårterminen ofta 5 månader. En vid sådan skola anställd vika­

rie, som under vårterminens lopp uppbär lön såsom extra befattningshavare,

kan vid vårterminens slut bli skyldig att återbetala redan erhållna löneme­

del, örn han befinnes berättigad att räkna anställningen såsom extra ordi­

narie. För 5 månaders termin blir nämligen extra lärares lön efter lästid

ofta större än hans nettolön för ett halvt år såsom extra ordinarie. Fråga

blir här, om skolstyrelsen skall anses skyldig att även mot lärarens vilja

retroaktivt förordna honom som extra ordinarie och av honom utkräva pen­

sionsavgifter med återbetalning av redan utanordnade lönemedel.

I de till det föreslagna avlöningsreglementet fogade Övergångsbestämmel­

serna, punkterna 2—5, framträda reglementets mångskiftande och svårför­

ståeliga bestämmelser särskilt starkt. Dessa övergångsbestämmelser äro av­

sedda att tillämpas beträffande omkring 5,000 lärare och skulle komma att

lia aktualitet under mycket lång tid, antagligen 15 å 20 år. Emellertid skulle

tillämpningen av reglementets övriga bestämmelser angående de icke-ordi-

narie lärarna komma att endast föga skilja sig från de mera detaljerade

övergångsbestämmelserna.

Det som framför allt gör tillämpningen så oerhört krånglig, är kalender­

årslönen för vissa och läsårslönen för andra icke-ordinarie lärare samt skill­

naden i lön mellan extra ordinarie och vikarie, fastän en extra ordinarie lä­

rare icke kan stadigvarande kvarstå i sin löneställning. Att kanske mitt i en

månad övergå från kalenderårslön till lön efter lästid och i annan löneklass,

är starkt ägnat att vålla misstag. Överstyrelsen vill erinra om att i propo­

sitionen nr 270 vid 1937 års riksdag föreslogs den icke ordinarie lärarperso­

nalens placering i olika lönegrader och löneklasser allt efter den årliga läs-

tidens längd. Läsårslön och lika lön för extra ordinarie och vikarie bibe­

hölls dock. Riksdagen fann emellertid, att den på sådant sätt skiftande lö­

nen skulle i tillämpningen vålla stora svårigheter. Med gillande av princi­

pen, att de detaljerade lönebestämmelserna böra med bibehållande av av-

löningsreglementets materiella innebörd för befattningshavarna vid utform­

ningen anpassas efter de säregna förhållandena vid skolväsendet, beslutade

riksdagen de nu gällande bestämmelserna, som också visat sig lämpliga.

Med det anförda har överstyrelsen velat påvisa, att anställandet av vissa

vikarier för tjänstlediga lärare såsom extra ordinarie och särskilt beräk­

nandet av lönen för dessa efter kalenderår skulle medföra synnerligen in­

vecklade anställnings- och lönespörsmål, som näppeligen kunna under nu­

varande förhållanden lösas på ett tillfredsställande sätt. Med de täta väx­

lingarna för lärarna mellan anställning såsom extra med lön efter lästid och

anställning som extra ordinarie med kalenderårslön och placering i annan

löneklass riskerar man, att sådan oklarhet uppstår angående icke-ordinarie

lärares anställnings- och avlöningsförhållande, att hela det statliga löne­

systemet blir ehuru med orätt betraktat såsom olämpligt för folkskolans

lärare.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, att lärarna skola vara anställda såsom

extra, tills de förvärvat tre tjänstår, samt att därefter lärare, som ej valts

till ordinarie, skall anställas såsom extra ordinarie med lön efter lästid för

den tid tjänstgöringen omfattar. Såsom motivering till detta förslag har

överstyrelsen anfört följande.

Den likställighet mellan folkskolans lärare och den civila statsförvalt­

ningens tjänstemän, sorn skulle eftersträvas, avser i huvudsak förhållandevis

58

Kungl. Maj:ts proposition, nr 278.

tryggad anställning och fast jämförelsevis god löneställning efter en tids

lägre avlönad tjänstgöring linder mera ovissa förhållanden.

Lärarkåren har upprepade gånger klagat över att lärarnas extra ordinarie

anställning är alltför osäker, enär den upphör, örn tjänsten blir obehövlig

i det ifrågavarande skoldistriktet, om den förändras till ordinarie eller örn

skolstyrelsens majoritet anser läraren olämplig. De sakkunniga lia icke fun­

nit sig kunna, föreslå någon egentlig förbättring i nu berörda avseende.

Den extra ordinarie anställning, som vissa vikarier skulle kunna erhålla, blir

i verkligheten icke varaktigare än vikarieanställningen tidigare varit och

motsvarar således icke extra ordinarie begreppet från statsförvaltningen. Ett

betydande antal lärare med mycket lång tjänstetid kunna icke heller erhålla

ens dylik extra ordinarie anställning, och mångå nödgas återgå till mera

tillfälliga tjänster eiler att hava under längre eller kortare tid varit anställda

såsom extra ordinarie. Överstyrelsen, som även tidigare haft anledning un­

dersöka spörsmålet, måste liksom de sakkunniga medgiva, att förutsätt­

ningar för fastare sammanhängande anställning för extra ordinarie lärare

till något antal av betydelse icke för närvarande föreligga. De överordnade

skolmyndigheternas organisation och lärarkårens i fråga örn anställning be­

roende av mer än ^2,000 huvudmän innebär tills vidare hinder att bereda de

icke-ordinarie lärarna sådan tryggad anställning, som likställighet med be­

fattningshavare i statens tjänst skulle medföra.

Emellertid vill överstyrelsen framhålla, att om lärarna på grund av det

splittrade verksamhetsområdet icke kunna erhålla likställighet med statliga

befattningshavare i fråga örn anställningens varaktighet, så bör detta inga­

lunda medföra, att de tilldelas även en ogynnsammare löneställning än som

för likställighet skulle krävas. Snarare bör den meningen vinna gehör, att

eftersom förhållandena icke medgiva, att formen för lärarnas anställning

blir tillfredsställande, böra de kompenseras med fördelaktigare löneställning.

För undervisningens behöriga upprätthållande kräves, att ett stort antal

lärare jämförelsevis ofta flytta från en tjänst till en annan, från en skola

till en annan, oftast också från ett skoldistrikt till ett annat. Med värjo sådan

flyttning följer i regel nytt förordnande. Föreskriver man, att även dylika

lärare med många års tjänstetid skola anställas såsom extra och att de,

eftersom de äro extra, skola avlönas några löneklasser lägre än extra ordi­

narie, bedömer man spörsmålet från oriktig utgångspunkt.

De sakkunniga framhålla (sid. 21), att den normala befordringsgången

inom civila statsförvaltningen får anses vara den, att tjänstemannen efter

anställning såsom extra blir extra ordinarie, varefter han erhåller ordinarie

tjänst — samt att en tjänsteman, som erhållit extra ordinarie anställning,

som regel icke utan eget förvållande går miste örn denna. Att undantagsvis

så kan bli förhållandet, saknar i detta sammanhang betydelse, anse de sak­

kunniga.

Det är från de här angivna förhållandena man bör utgå, då man i en­

lighet med de för de sakkunniga givna direktiven söker bringa lärarnas

löneförhållanden till överensstämmelse med det statliga lönesystemet. Lä­

rarna böra först under skälig tid vara placerade i jämförelsevis låg löneklass

men därefter givas en förmånligare löneställning. I denna löneställning skall

läraren i regel kvarstå, tills han vinner ordinarie anställning. Lägges denna

princip till grund vid utformningen av erforderliga detaljerade bestämmel­

ser, komma de icke-ordinarie lärarnas löneförhållanden att i ekonomiskt

avseende på det närmaste överensstämma med det statliga lönesystemet.

I verkligheten innebär detta i huvudsak endast den avvikelsen från nu

gällande bestämmelser, att lärarna under den första tjänstetiden placeras i

lägre löneklass än som nu är fallet; folkskollärare i ¹²:e och småskollärare

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

59

i ⁴:e löneklassen i enlighet med de för sakkunnigas förslag beträffande

extra lärare. Sedan lärarna förvärvat exempelvis tre tjänstår, böra de upp­

flyttas till av de sakkunniga för extra ordinarie föreslagna 14:e respektive

⁶:e löneklassen. Enklast och följdriktigast är, att samtliga lärare, allt efter

som de uppflyttas, erhålla de förmåner, som tillkomma extra ordinarie och

därmed bliva skyldiga att vidkännas pensionsavdrag. Extra ordinarie och

vikarierande lärare ha hittills alltjämt åtnjutit lika lön, och före 1938 voro

de likställda även i fråga om pensionsrätt och pensionsavgifter. Vid de

statliga läroanstalterna möter det icke något hinder, att en extra ordinarie

lärare tjänstgör exempelvis som sjukvikarie, även då vikariatet är av kort

varaktighet. Då vikariatet upphör, förflyttas han till annan tjänst. Att folk­

skoleväsendets organisation icke anses för närvarande medgiva, att tjänst­

göringen mera allmänt ordnas på motsvarande sätt även för icke-ordinarie

folkskollärare, bör icke mer än nödvändigt försämra dessa lärares ställning.

De sakkunniga beräkna, att den av dem föreslagna utökningen av antalet

extra ordinarie lärare skulle årligen tillföra statskassan en ökning av pen-

sionsavdragen på omkring 250,000 kronor. Den ytterligare utvidgning av

extra ordinariebegreppet, som överstyrelsen här föreslår, skulle givetvis med­

föra betydande belopp pensionsavdrag, även örn lön och pensionsavdrag

för åtskilliga av de nytillkomna icke komme att utgå för hela terminer. Ut­

gifterna för viss del av lön under sjukdom bleve också jämförelsevis ringa

för de på kort tid anställda. Bortfaller bestämmelsen, att tjänstepensionsay-

drag icke skall verkställas, sedan befattningshavaren förvärvat 30 tjänstår

och tager man hänsyn även lill andra på frågan inverkande omständigheter,

torde man kunna utgå ifrån att den här förordade löneställningen för de

icke-ordinarie lärarna icke skulle komma att medföra någon egentlig ök­

ning av utgifterna för skolväsendet.

Med tillämpning av det här framförda förslaget, som förutsätter, att

lönen utgår efter läsår till samtliga icke-ordinarie lärare, vunnes den i till-

lämpningen enklast möjliga ordningen. De svåraste verkningarna av den

försämring av de icke-ordinarie lärarnas löneställning, som de sakkunnigas

förslag innebär, nämligen extra lärares låga lön för ett betydande antal

vikarier med lång tjänstetid, skulle bortfalla, och likställigheten med befatt­

ningshavare i statens tjänst bleve mera framträdande. De i punkterna 2—5

övergångsbestämmelserna till reglementet införda föreskrifterna skulle en­

ligt överstyrelsens förslag kunna väsentligt förenklas eller måhända bort­

falla.

Överstyrelsen har tillagt, att viss skillnad givetvis kunde, örn så skulle

befinnas lämpligt, göras mellan extra ordinarie och vikarie. I sådant fall

borde dock även lärare som uppehåller vakant tjänst hänföras till gruppen

extra ordinarie. Lönen borde utgå efter samma löneklass och efter lästid.

Aven detta förslag ansåge överstyrelsen lämpligare än det av de sakkunniga

framlagda.

De extra ordinarie lärarna vid folkskolan inneha ställning som klasslärarepeporiemen^-

och anställas för ett läsår i sänder. Under tid mellan lästerminerna sakna de chefen-

formellt sett anställning. Eftersom behovet av läraravdelningar växlar år från

år, erfordras klassläraren i vissa fall endast för ett enda läsår. Extra ordinarie

anställning beredes honom likväl under sagda läsår. Det är tydligt alt, såsom

de sakkunniga påpekat, skillnad bär föreligger mellan folkskolans extraordi-

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

nariebegrepp och extraordinariebegreppet inom statsförvaltningen. Betydelsen

av denna skiljaktighet bör dock icke överskattas. I flertalet fall är nämligen

behovet av läraravdelningen varaktigt och läraren erhåller förnyat förord­

nande såsom extra ordinarie år från år. Även då behovet av läraravdelningen

är temporärt, torde läraren ofta, då avdelningen indrages, erhålla annat för­

ordnande såsom extra ordinarie i samma eller annat skoldistrikt. De sakkun­

niga ha också uttalat, att en lärare, som blivit extra ordinarie, i flertalet fall

torde bibehållas i sådan anställning även i fortsättningen, intill dess han er­

håller ordinarie tjänst.

Av de ändringar, som de sakkunniga ifrågasatt i nu gällande regler för de

extra ordinarie lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden, utgöra de

viktigaste dels förslaget örn extraordinarieanställning åt terminsvikarier och

dels förslaget att extra ordinarie anställning må vinnas först sedan två år

förflutit efter avlagd lärarexamen och under förutsättning tillika att läraren

tjänstgjort minst 256 dagar. Dessa förslag böra bedömas fristående från de

sakkunnigas övriga förslag i fråga örn de extra ordinarie lärarna: tillsvidare­

anställningen, kalenderårslönen och lönegradsplaceringen.

Beträffande förslaget örn extraordinarieanställning åt terminsvikarier fram­

går av det av de sakkunniga förebragta utredningsmaterialet, att av 1,697 vika­

rier under läsåret 1940/41 858 voro anställda hela läsåret och återstoden under

minst en termin. Det kan antagas, att den, som kommit i åtnjutande av ter-

minsvikariat, också framdeles erhåller sådant vikariat eller klasslärartjänst.

I åtskilliga fall måste man dock räkna med tillfälliga avbrott, under vilka

läraren allenast erhåller vikariat för kortare tidsperioder än en termin. De

sakkunniga ha särskilt framhållit, att de förordat en lägre löneställning än

för närvarande för lärare med kortare anställningstid än en termin och att

en förutsättning härför vore att terminsvikarier kunde beredas extra ordinarie

anställning. När personalrepresentanterna godtagit sakkunnigförslaget beträf­

fande den lägre löneställningen för vissa icke-ordinarie lärare, torde försla­

get om extraordinarieanställning åt terminsvikarierna lia tillmätts avgörande

betydelse.

Enligt de sakkunnigas förslag skall vikarie erhålla extra ordinarie anställ­

ning icke blott, när anställningen från början omfattar en hel termin, utan

också, då olika anställningsperioder under en och samma termin sammanlagi

omfatta hela terminen. Härvid skall anställning anses omfatta hel termin

även örn avbrott föreligger nied sammanlagt högst fem dagar. Givetvis avser

de sakkunnigas förslag dock i första hand dem, som från början erhållit ter-

minsanställning. Att även den andra gruppen medtagits har motiverats av att

icke sällan en tjänstledighet, exempelvis på grund av långvarig sjukdom, från

början icke omfattar utan först under terminen utsträckes till att omfatta hela

terminen. Vikarien för en sådan sjukledig lärare har ansetts skäligen böra

likställas med den, vars anställning redan från början omfattar en hel termin.

Däremot avser sakkunnigförslaget icke, att ett större antal kortare och i och

för sig mera tillfälliga vikariatsförordnanden skola berättiga till extra ordi-

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

61

narie anställning även om i några fall tjänstgöringen skulle komma att om­

fatta så gott som hela terminen. Så torde icke heller bli fallet vid genomfö­

rande av de sakkunnigas förslag, eftersom antalet tillåtliga avbrottsdagar be­

gränsats till fem.

Den kritik, skolöverstyrelsen riktat mot sakkunnigförslaget, avser väsent­

ligen de fall, då förordnandet från början icke omfattar hel termin. För­

utom att kritiken sålunda huvudsakligen riktar sig mot vissa undantagsfall,

synes den överdriva de svårigheter, som kunna uppkomma. Att vikariean­

ställning under ett flertal smärre perioder icke bör och ej heller enligt sak­

kunnigförslaget torde komma att grunda extra ordinarie ställning har nyss

påpekats. Omreglering till extra ordinarie anställning torde böra ske vid den

tidpunkt under terminen, då läraren erhåller fortsatt anställning för tjänst­

göring till terminens slut. Vid sådana förhållanden har man knappast att

räkna med, att, såsom överstyrelsen förmenat, en lärares anställning och

löneklass i en mängd fall skulle kunna bestämmas först vid terminens slut.

Att en lärare, som tidigare innehaft anställning som extra ordinarie, erhåller

extra anställning vid samma skoldistrikt, bereder icke större svårigheter för

löneklassplaceringen än då det gäller inplacering i löneklass av vilken som

helst annan lärare, vilken tidigare icke innehaft extra ordinarie tjänst inom

distriktet. Enligt de sakkunnigas förslag, som i dessa delar synes lia godtagits

av skolöverstyrelsen, kommer skillnaden i lön vid extra ordinarie och extra

anställning för lärare med rätt att tillgodoräkna minst tre tjänstår att motsvara

en löneklass. Såsom extra ordinarie bär läraren emellertid att vidkännas

tjänste- och familjepensionsavdrag. Beloppen av dessa avdrag motsvara i stort

sett skillnaden mellan löneklassbeloppen. Någon verklig löneminskning, såsom

överstyrelsen synes utgå från, uppkommer således i dessa fall icke för lärare,

vilken övergår från extra ordinarie till extra anställning. Den fördel i löne-

och pensionshänseende som extra ordinarieanställning i och för sig i allmänhet

medför, saknar också i stort sett betydelse vid korttidsvikariat.

Ehuru jag sålunda icke kan finna skolöverstyrelsens kritik bärande, är

jag medveten om, att förslaget om rätt att för extra ordinarieanställning sam­

manräkna flera tidsperioder av en och samma termin komplicerar systemet

och därigenom kan bereda vissa praktiska olägenheter. Örn de sakkunnigas

förslag nu genomföres men erfarenheten mot förmodan skulle visa, att dessa

praktiska olägenheter icke kunna på tillfredsställande sätt bemästras, bör

detta föranleda, att en begränsning vidtages genom att ifrågavarande sam-

manräkningsrätt borttages. Såvitt för närvarande kan bedömas, föreligger

emellertid icke tillräckliga skäl för en sådan begränsning.

Av sin kritik har överstyrelsen icke dragit den slutsatsen, alt extra ordi­

narie anställning allenast skulle tillkomma vikarie, vars anställning från

början omfattar en hel termin, överstyrelsen har i stället framlagt ett helt

nytt förslag, som innebär att lärarna skola vara anställda såsom extra med

den av de sakkunniga förordade lägre löneklassplaceringen, tills de förvär­

vat tre tjänstår; därefter skulle de erhålla extra ordinarie anställning även

vid korttidsvikariat. Som skäl härför har särskilt åberopats, att eftersom var-

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

aktig anställning icke kan beredas lärarna, borde de kompenseras med för­

delaktigare löneställning. Såsom redan framhållits uppkommer emellertid

icke någon nämnvärd skillnad i de kontanta löneförmånerna för en lärare,

som äger tillgodoräkna minst tre tjänstår, vare sig han innehar anställning

såsom extra ordinarie eller extra.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle lärare bli behörig att anställas såsom

extra ordinarie två kalenderår efter det han avlagt examen om han tjänst­

gjort 256 dagar. Innebörden av skolöverstyrelsens förslag är icke möjlig att

bestämt angiva, då överstyrelsen icke klarlagt hur tjänstårsberäkningen skall

ske. Av uttalanden i skolöverstyrelsens utlåtande, till vilka jag återkommer

i annat sammanhang, synes närmast framgå, att i allmänhet en anställnings­

tid av 256 dagar skulle räknas som ett tjänstår. Först efter en anställnings­

tid av (3 X 256 =) 768 dagar, skulle alltså enligt överstyrelsens förslag

anställning som extra ordinarie erhållas. Åtminstone under nu rådande för­

hållanden kan extra lärare först efter ett avsevärt antal år från sin examen

räkna en så betydande anställningstid. Även örn tjänståren skulle beräknas

enligt grunderna i sakkunnigförslaget —■ i så fall skulle erfordras en anställ­

ningstid av 615 dagar — skulle i allmänhet betydligt längre tid än tre kalen­

derår lia förflutit, innan läraren uppfyllde kompetenskravet. Överstyrelsen har

ifrågasatt, att några övergångsbestämmelser icke skulle meddelas. I så fall

komma givetvis de nuvarande extra ordinarie och vikarierande lärare, som

icke förvärvat tre tjänstår, att få sin löneställning försämrad. De extra ordi­

narie lärarna skulle därjämte förlora sin anställning som extra ordinarie.

Det förekommer icke sällan inom folkskoleväsendet, att lärare lämna lärar­

innan — ofta är det fråga örn lärarinnor som ingått äktenskap — men fort­

sättningsvis ställa sig till förfogande vid kortare vikariat. Dessa skulle vid

genomförande av överstyrelsens förslag beredas extra ordinarie anställning

med pensionsrätt.

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig icke kunna tillstyrka över­

styrelsens förslag.

Vad härefter beträffar de övriga av de sakkunniga föreslagna ändringarna

i de extra ordinarie lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden vill

jag framhålla följande, örn anställning såsom extra ordinarie alltid innebure

samma fasthet vid folkskolan som inom statsförvaltningen, skulle knappast

någon meningsskiljaktighet kunna råda, att de extra ordinarie lärarna även

vid folkskolan böra erhålla anställning tills vidare samt åtnjuta lön, beräk­

nad efter kalenderår. Av skäl, som i det föregående berörts, kan emeller­

tid den extra ordinarie anställningen vid folkskolan i vissa fall vara av

mera tillfällig beskaffenhet. Enligt vad de sakkunniga framhålla erbjuder

dock även inom folkskoleväsendet den extra ordinarie anställningsformen i

allmänhet en betydande fasthet. Den frågan uppstår alltså, huruvida be­

stämmelserna böra utformas med hänsyn till de sist avsedda fallen eller till

de fall, som få anses utgöra undantag. De sakkunniga ha valt den förra

vägen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 278.

63

Skolöverstyrelsen har framför allt riktat invändningar mot att lönen till

de extra ordinarie lärarna skulle beräknas efter kalenderår, överstyrelsen

bär bland annat funnit det oegentligt, att skolstyrelse exempelvis i mitten av

augusti månad anställer en extra ordinarie lärare från den ¹ juli och retro­

aktivt utbetalar lön för den redan gångna tiden. I anledning härav må på­

pekas, att motsvarande förhållande ej sällan gäller för läroverkslärare, då han

erhåller extra ordinarie anställning, samt att folkskollärare, som tillträder

extra ordinarie tjänst, enligt sakkunnigförslaget måste under minst två år

efter sin examen lia fullgjort tjänstgöring av viss omfattning. Skolöverstyrel­

sen har dessutom, framhållit, att, om anställningen komme att av någon anled­

ning avbrytas under terminen, måste en del av det redan utbetalade belop­

pet återfordras. Sakkunnigförslaget innebär emellertid icke, att sådan åter­

betalning skall ske. Att lärare skulle vid vårterminens slut, i samband med

att hans anställning omregleras till extra ordinarie, bli skyldig återbetala

redan utanordnade lönemedel, torde av skäl som förut angivits knappast be­

höva befaras.

För egen del tillstyrker jag de sakkunnigas förslag i här berörda delar.

Härav följer, att jag även biträder förslaget i fråga örn de extra ordinarie

lärarnas inplacering i lönegrader.

Mot de sakkunnigas förslag beträffande de extra lärarnas löneställning,

reservvikariernas avlöningsförmåner och prövningen av frågor örn inrättan­

de och bibehållande av extra ordinarie lärartjänster vid folk- och småskolor

har jag icke funnit anledning till erinran.

Folk- och småskollärares tjänstgöringsskyldighet.

Före tillkomsten av nu gällande avlöningsreglemente fanns icke någon i

allmän författning given föreskrift angående det antal timmar för vecka,

som folk- och småskollärare voro skyldiga att undervisa. Tjänstgöringen reg­

lerades genom timplanerna, vilka för småskolestadiet upptogo 24—30 tim­

mar samt för den egentliga folkskolan 28—30 timmar. I det den 30 septem­

ber 1937 (nr 868) utfärdade avlöningsreglementet för lärare vid folk- och

småskolor meddelades emellertid bestämmelser i nu förevarande hänseende.

Jämlikt 2 § i nyssnämnda reglemente voro folkskollärare, lärare vid mindre

folkskola, biträdande lärare vid folkskola och sådan småskollärare, till vil­

ken även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, skyldiga

att undervisa under minst 28 och högst 30 veckotimmar samt annan småskol­

lärare under minst 24 och högst 28 veckotimmar.

Sedermera har genom kungörelse den 19 augusti 1940 (nr 804) ändring

härutinnan skett i så måtto, att den undre gränsen för undervisningsskyl-

digheten strukits, varför de lärargrupper, det här gäller, numera äro ålagda

att tjänstgöra 30 respektive 28 veckotimmar. Nedsättning, i denna undervis-

ningsskyldighet kan under vissa villkor medgivas av skolstyrelse med i förra

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

fallet högst två, i senare fallet högst fyra veckotimmar och av vederbörande

folkskolinspektör med högst fyra respektive högst sex veckotimmar. Samma

befogenheter att nedsätta tjänstgöringsskyldigheten tillkomma ock skol­

överstyrelsen. Därjämte må överstyrelsen härutöver kunna medgiva nedsätt­

ning med högst fyra veckotimmar i den mån, som undervisningen utan kost­

nad för statsverket under motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas

av annan lärare med erforderlig kompetens.

En viss utökning av folk- och småskollärares reella undervisningsskyldig-

het ägde rum från och med redovisningsåret 1939/40. Genom kungörelse den

⁶ oktober 1939 (nr 693) om ändring i vissa delar av kungörelsen den 30 juni

1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola infördes nämligen följande före­

skrift: Bestrides undervisning i slöjd av lärare, å vilken avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor äger tillämpning, utgår dock statsbidrag

allenast för de slöjdtimmar, med vilka den för läraren i nämnda reglemente

stadgade maximitjänstgöringen eller i förekommande fall det antal vecko­

timmar, till vilket lärarens undervisningsskyldighet av vederbörande folkskol­

inspektör eller skolöverstyrelsen nedsatts, överskrides. För folkskollärare fick

nyssnämnda stadgande endast ringa betydelse, då dylik lärare redan i de för

en undervisningsavdelning obligatoriska ämnena hade att med få undantag

undervisa 30 veckotimmar. Småskollärare åter, som i regel i egen klassav-

delning undervisade endast 26 veckotimmar, i vissa fall 24 timmar, fingo

genom åberopade kungörelse sin undervisningsskyldighet i regel utökad.

Genom kungörelse den 24 maj 1940 (nr 415) stadgades slutligen såsom vill­

kor för statsbidrag för avlönande av lärare för undervisning i slöjd, bland

annat, att, där undervisning i slöjd bestredes av lärare, å vilken avlönings­

reglementet för lärare vid folk- och småskolor ägde tillämpning, samtliga lä­

rare vid den skola, där läraren tjänstgjort, uppnått stadgad maximitjänst-

göring eller i förekommande fall det antal veckotimmar, till vilket lärarens

undervisningsskyldighet av vederbörande folkskolinspektör eller skolöver­

styrelsen nedsatts, såvida icke folkskolinspektören på grund av särskilda för­

hållanden medgivit undantag.

I samband med det hösten 1939 inledda besparingsarbetet togs under över­

vägande en generell höjning av den för folk- och småskollärare stadgade un-

dervisningsskyldigheten i syfte att vinna besparingar. I propositionen 1940:

155 lämnades en redogörelse för en i ämnet verkställd utredning. Skolöversty­

relsen hade på anförda skäl ansett, att för det dåvarande ingen ändring

borde ske, medan statskontoret funnit, att en utökning av tjänstgöringsskyl­

digheten borde tagas under övervägande. Föredragande departementschefen

förklarade sig icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen

taga slutlig ställning till spörsmålet. Ytterligare utredning rörande verkning­

arna av en dylik åtgärd syntes erforderlig. Departementschefen förklarade

sig ämna framdeles ånyo anmäla denna fråga, som borde kunna under­

ställas 1941 års riksdag. Riksdagen förklarade sig för sin del icke lia något

att erinra mot den i utsikt ställda utredningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

65

När frågan på nytt underställdes riksdagen 1941, förelåg en av skolöver­

styrelsen verkställd utredning i ämnet, överstyrelsen avstyrkte i anslutning

till denna utredning en utsträckning av tjänstgöringstiden för vecka. I ytt­

rande över skolöverstyrelsens utredning förordade statskontoret däremot en

utsträckning av undervisningsskyldigheten inom folskoleväsendet sålunda,

att undervisningsskyldigheten för folkskollärare skulle bestämmas till högst

32 veckotimmar.

Föredragande departementschefen anförde, att en faktisk ökning av

t j ä ns tg ö r i n g s s k y ¹ d i g h e t e n för lärare vid folkskoleväsendet redan inträtt på

grund av de åtgärder för inräkning i denna skyldighet av slöjd- och tim-

lärartjänstgöring, som vidtagits. Innan närmare erfarenhet vunnits rörande

verkningarna av dessa åtgärder, ansåge sig departementschefen icke böra

framställa förslag om en allmän utökning av tjänstgöringsskyldigheten för

folk- och småskollärare. Riksdagen anslöt sig till den av departementschefen

hävdade uppfattningen.

Genom uttagande i regel av 28 veckotimmars tjänstgöring av småskollä­

rare ha dessa blivit hänvisade att i icke ringa utsträckning fullgöra fyllnads­

tjänstgöring utanför sin egen klassavdelning. I allmänhet har denna fyll­

nadstjänstgöring fullgjorts i slöjd på folkskolestadiet. Från såväl lärarorga­

nisationer som genom motioner i riksdagen ha krav framställts, att småskol­

lärare icke vad beträffar fyllnadstjänstgöring skulle åläggas mera omfattan­

de undervisning än andra lärargrupper. 1939 års lagtima riksdag uttalade,

att det vore önskvärt att småskollärarna om möjligt icke i nu förevarande

hänseende skulle försättas i sämre ställning än folkskollärarna. 1940 års lag­

tima riksdag erinrade örn nämnda uttalande men framhöll, att med hänsyn

till nödvändigheten av att i besparingssyfte kunna uttaga största möjliga

tjänstgöring av olika lärarkategorier riksdagen icke kunde biträda ett mo-

tionsvis framställt yrkande, att småskollärare icke skulle åläggas att utan

särskild ersättning undervisa i slöjd mer än två timmar utöver den i avlö-

ningsreglementet angivna minimitjänstgöringstiden (24 veckotimmar). Riks­

dagen förutsatte emellertid, att förevarande spörsmål framdeles upptoges till

bedömande i samband med frågan örn revision av gällande bestämmelser

örn avlöning till folk- och småskollärare.

Från den 1 juli 1942 komma småskollärare, oavsett den årliga lästidens

längd, att vara placerade i lönegrad 9. Ifrågasatts har i olika sammanhang,

att något längre tjänstgöring för vecka borde utkrävas av sådana småskol­

lärare, som icke tjänstgjorde i skola med 39 veckors årlig lästid. Spörsmålet

om särskild fyllnadstjänstgöring för ifrågavarande småskollärare var före­

mål för utredning och förslag av 1937 års folkskolutredning och har även

varit förelagt riksdagen, senast år 1941.

Då frågan underställdes 1941 års riksdag, förelåg en av skolöverstyrelsen

verkställd utredning beträffande eventuell fyllnadstjänstgöring, i vilken över­

styrelsen avstyrkt en utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten per vecka

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 27S.

5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

för de småskollärare, varom nu är fråga. En reservant inom skolöverstyrel­

sen, undervisningsrådet Weijne, hade emellertid förklarat sig skiljaktig och

föreslagit, att ordinarie småskollärare, vilka hade en kortare lästid än 39

veckor, från den 1 juli 1942 skulle överföras till den grupp av lärare, som

vore ålagd en tjänstgöringsskyldighet för vecka av 30 timmar.

Statskontoret ansåg i likhet med reservanten inom skolöverstyrelsen, att

kompensationstjänstgöring borde uttagas. Allmänna lönenämnden förordade

— med reservation av en ledamot — det av reservanten inom överstyrelsen

framställda förslaget.

Föredragande departementschefen fann för sin del skäl kunna anföras

för en utjämning av arbetsbördan, i den mån så vore möjligt och så lämpligen

kunde ske, genom höjning av antalet veckotimmar för småskollärare med

kortare årlig lästid. Departementschefen ville emellertid icke ifrågasätta

omedelbara åtgärder. Spörsmålet huruvida en höjning av undervisningsskyl-

digheten för vecka borde vidtagas från och med läsåret 1942/43 syntes böra

först senare upptagas till prövning, varvid skolöverstyrelsen borde förebringa

beräkning rörande de besparingar för det allmänna, som genom åtgärder i

denna riktning kunde uppkomma.

Statsutskottet anslöt sig till departementschefens uppfattning och ansåg

sig för det dåvarande icke böra göra något uttalande i ämnet. I en till ut­

skottets utlåtande (nr 128) fogad, av elva ledamöter avgiven reservation under­

ströks de av reservanten i skolöverstyrelsen framförda synpunkterna. Stats­

utskottets reservanter förutsatte, att dessa synpunkter komme att beaktas

vid den förnyade prövning av spörsmålet, som departementschefen ställt i

utsikt.

Vid behandlingen i kamrarna fattades olika beslut, då första kammaren

på förevarande punkt godkände utskottets förslag, medan andra kammaren

biföll reservationen. Riksdagen kom alltså icke att göra något uttalande i

frågan.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående anslagsbehov beträffande folk­

undervisningen m. m. för budgetåret 1942/43 bar skolöverstyrelsen överlämnat

av departementschefen ifrågasatt utredning angående de besparingar för det

allmänna, som skulle uppstå därigenom att vissa småskollärare, på sätt i det

föregående angivits, ålades att undervisa 30 veckotimmar i stället för 28.

överstyrelsen har därvid — under framhållande av att det vore ogörligt att

med någon grad av säkerhet yttra sig örn denna besparing —- sagt sig dock

icke anse osannolikt, att den årliga besparingen av en dylik fyllnadstjänst­

göring skulle kunna beräknas till 250,000 kronor.

De sakkunniga

I fråga om en generell höjning av undervisning sskyldigheten, anföra de

sakkunniga följande.

Det synes de sakkunniga uppenbart, att sambandet mellan det antal vecko­

timmar, som gäller för eleverna i en klassavdelning, och lärarens undervis-

ningsskyldighet bör bibehållas. Brytes detta samband, torde det bli omöjligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

67

att upprätthålla systemet med klasslärare.. Nämnda system synes emellertid

för folkskolan innebära så betydande fördelar såväl ur undervisningens syn­

punkt som även, och framför allt, med tanke på elevernas fostran, alt det

alltjämt hör bibehållas. Ett ytterligare skäl härför se de sakkunniga i det för­

hållandet, att kraven på skolans fostrande verksamhet under senare tid vuxit

i styrka. Utan tvivel är det för en lärare väsentligt svårare att i detta hän­

seende göra en insats, örn han har sin undervisning splittrad på flera klass­

avdelningar än om han allenast har att svara för en undervisningsavdelning

med i regel icke över 30—35 elever. En eventuell utökning av undervi,snings-

skyldigheten bör därför icke ske annat än genom åläggande för lärare att

fullgöra viss fyllnadstjänstgöring.

De sakkunniga anse emellertid även med huvudvikten lagd vid arbetsbördan,

att den nuvarande undervisningsskyldigheten är i det stora hela väl avvägd.

Utöver tjänstgöringen i skolan lia lärarna, frånsett arbetet med rättande av

elevernas skriftliga uppgifter samt förberedelse för lektioner, att fullgöra olika

uppgifter för elevernas omvårdnad och fostran. Den totala arbetsbördan synes

därför i allmänhet icke böra ökas.

I anslutning härtill framhålla emellertid de sakkunniga, att det i och för sig

icke vore orimligt, örn folkskollärare som en krisåtgärd ålades att undervisa yt­

terligare exempelvis två veckotimmar. En förutsättning härför vore dock att

nämnda undervisningsskyldighet kunde i allmänhet på ett rättvist och lämpligt

sätt uttagas och att skolarbetet härigenom icke ur organisatorisk synpunkt lede

någon skada. Av landsbygdens lärare kunde ytterligare två veckotimmars

undervisning i regel utlagas. I städerna och samhällena däremot vore detta,

på grund av att ofta särskilda lärare i slöjd anställts, i allmänhet icke möjligt,

om systemet med klasslärare skulle bibehållas. Detta förhållande manade enligt

de sakkunnigas mening till varsamhet vid en eventuell ökning av antalet

undervisningstimmar för vecka. För egen del anse de sakkunniga, att den

besparing för det allmänna, som skulle vinnas genom en ökning av under­

visningsskyldigheten, icke torde uppväga de olägenheter, som härigenom skulle

vållas.

Beträffande småskollärarnas fyllnadstjänstgöring anföra de sakkunniga:

Genom att ålägga smaskollärare fyllnadstjänstgöring i slöjd intill en sam­

manlagd veckotjänstgöring av 28 veckotimmar har statsverket under senare

år gjort en årlig besparing, som icke torde understiga 700,000 kronor. De

sakkunniga anse sig^ icke kunna ifrågasätta, att staten i nuvarande ekono­

miska läge skulle frånhända sig nämnda besparing. Då emellertid visst fog

föreligger för kravet, alt småskollärare under normala förhållanden icke borde

åläggas fyllnadstjänstgöring i slöjd i större utsträckning än folkskollärare,

ha de sakkunniga övervägt, huruvida det vore lämpligt, att i avlöningsregle-

mentet stadga en undervisningsskyldighet för småskollärare av endast 26

timmar. Denna föreskrift borde i sa fall kompletteras med en övergångsbe­

stämmelse, som gjorde det möjligt att under nuvarande krisläge även i fort­

sättningen uttaga fyllnadstjänstgöring inom ramen av 28 timmars undervis­

ning. Det kan emellertid tänkas, att när mera normala förhållanden inträda

och relationen mellan folk- och smaskollärares löner och tjänstgöringsförhål­

landen kan regleras till de senares fördel, andra åtgärder kunna visa sig

lämpligare än en sänkning av den för smaskollärare gällande undervisnings­

skyldigheten. De sakkunniga lia därför stannat vid alt icke föreslå någon

ändring på förevarande punkt.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

De sakkunniga ha härefter framhållit, att då samtliga ordinarie småskol­

lärare från den 1 juli 1942 skola vara placerade i lönegrad 9, oavsett den år­

liga lästidens längd, måste ett ställningstagande nu äga rum till spörsmålet

om höjning av undervisningsskgldigheten per vecka för de småskollärare,

som tjänstgöra vid skolor med kortare lästid än 39 veckor. De sakkunniga

förorda en dylik utökning, i huvudsak på sätt reservanten i skolöverstyrelsen

föreslagit, samt anföra härvid följande.

Reservanten har ifrågasatt, att ökningen i undervisningsskyldigheten en­

dast skulle avse de ordinarie småskollärare, varom nu är fråga. Detta moti­

verades med att icke-ordinarie småskollärare ej skulle erhålla någon löne­

förbättring i samband med den enhetliga löneplaceringen av ordinarie lärare.

Enligt de sakkunnigas förslag blir detta emellertid fallet beträffande fler­

talet icke-ordinarie småskollärare, då dessa erhålla anställning som extra

ordinarie befattningshavare och inplaceras, oavsett lästidens längd, i löne­

grad LEo 7. Däremot komma alltjämt extra lärare att erhålla mindre lön

vid tjänstgöring i skola med kortare lästid än 39 veckor. Den av reservanten i

skolöverstyrelsen ifrågasatta föreskriften bör därför gälla ordinarie och

extra ordinarie småskollärare. Några svårigheter ur oganisatoriska eller

lönetekniska synpunkter uppstå icke genom att extra lärare i vissa fall er­

hålla något mindre undervisningsskyldighet än de mera fast anställda lä­

rarna. Skillnaden blir allenast, att extra lärare erhålla arvode som timlärare

för den tjänstgöring, som kommer att överstiga 28 veckotimmar.

De sakkunniga ha slutligen upptagit till behandling frågan örn undervis­

ningsskgldigheten för sådan småskollärare, till vilken även hänvisats någon

eller några av folkskolestadiets klasser, och därvid framhållit följande.

I motsats till lärarna vid mindre folkskolor och de biträdande lärarna ha

här ifrågavarande småskollärare icke erhållit någon extra ersättning för sin

i jämförelse med andra småskollärare besvärligare undervisning och längre

veckotjänstgöring. De sakkunniga anse detta vara obilligt och ha därför

övervägt, på vad sätt nämnda lärare skulle kunna beredas ersättning för

sitt merarbete. Närmast till hands torde ligga, att låta det lönetillägg, som

utgår till lärare vid mindre folkskola samt biträdande lärare vid folkskola,

komma även den lärargrupp, det här gäller, till godo. Emellertid kan organi­

sationen av ifrågavarande småskolor stundom skifta från det ena året till

det andra. Under vissa år kunna sålunda elever saknas på folkskolestadiet.

Vidare kan det vara svårt att draga gränsen mellan sådana treåriga skolor,

där tredje klassen anses tillhöra folkskolestadiet och där den är en del av

småskolan. De sakkunniga ha därför stannat vid att föreslå, att småskol­

lärare icke av det skäl, att deras avdelning inrymmer någon folkskoleklass,

skola åläggas att mot i avlöningsreglementet angivna löneförmåner tjänst­

göra mer än 28 timmar. Då emellertid timplanen för här avsedd läraravdel-

ning i regel upptager 30 veckotimmar, har för ifrågavarande lärare föresla­

gits skyldighet att mot timlärararvode undervisa ytterligare ² veckotimmar.

De sakkunnigas förslag innebär alltså reellt för dylika lärare rätt till sär­

skild ersättning för den undervisning per vecka, som överstiger 28 vecko­

timmar. Den årliga merutgiften för det timlärararvode som på detta sätt

skulle utgå, torde icke komma att uppgå till mer än omkring ^20,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

69

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Ifråga om tjänstgöringsskyldigheten för lärarna ha de sakkunniga för­

ordat en höjning av undervisningsskyldigheten med två veckotimmar för de

småskollärare, vilka — oaktat de tjänstgöra vid skolor med kortare lästid

än 39 veckor — från och med den 1 juli 1942 komma att uppbära lön enligt

lönegraderna Lo 9 och LEo 7. Häremot har statskontoret icke något att er­

inra. Ämbetsverket vill icke heller motsätta sig förslaget, att småskollärare,

till vilken hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, medgives

uppbära timlärararvode för den ökning i antalet veckotimmar, som en så­

dan anordning i vissa fall kan föranleda.

De sakkunniga ha i övrigt ställt sig avvisande till tidigare i olika samman­

hang väckta förslag örn en generell ökning av undervisningsskyldigheten för

folkskolans lärare. Icke ens en temporär ökning av undervisningsskyldighe­

ten under nu rådande krisförhållanden har ansetts försvarlig. Vad som an­

förts av de sakkunniga har icke övertygat statskontoret om att de med en

temporär ökning av undervisningsskyldigheten förbundna olägenheterna

skulle vara av sådan betydelse, att de böra hindra genomförandet av en dy­

lik i nuvarande statsfinansiella läge betydelsefull åtgärd. Ämbetsverket sak­

nar därför anledning frångå sitt tidigare i annat sammanhang väckta för­

slag om en höjning av undervisningsskyldigheten för folkskollärarna med

två veckotimmar.

Skolöverstyrelsen har ansett sig icke kunna biträda förslaget att försämra

småskollärarnas ställning genom att för visst fall utöka deras tjänstgörings­

skyldighet till 30 timmar. I övrigt har överstyrelsen biträtt vad de sakkunni­

ga anfört rörande lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

I likhet med de sakkunniga anser jag det vara angeläget, att nuvarande

klasslärarsystem vid folk- och småskolorna upprätthålles. Detta system med­

för emellertid, såsom de sakkunniga påvisat, vissa särskilda svårigheter, när

det gäller att öka lärarnas undervisningsskyldigliet. De sakkunniga ha av­

styrkt en generell höjning av veckotimmarnas antal och ej heller ansett sig

böra såsom en krisåtgärd tillstyrka en temporär ökning av undervisningsskyl­

digheten. Statskontoret har däremot förordat, att undervisningsskyldigheten

för folkskollärarna skulle höjas med två veckotimmar. För landsbygdens lä­

rare torde en sådan höjning i allmänhet få som följd, att särskild ersättning

för två veckotimmars slöjdundervisning icke finge åtnjutas. I städer och sam­

hällen åter, där särskilda lärare i slöjd anställts, skulle, om klasslärarsyste-

met bibehålies, följden bli antingen en avveckling av de nuvarande slöjdlä-

rarbefaltningarna eller också att den ökade undervisningsskyldigheten icke

kunde uttagas. För egen del är jag för närvarande icke beredd att tillstyrka

den av statskontoret ifrågasatta höjningen av folkskollärarnas undervisnings-

skyldighet.

Vad de sakkunniga förordat i fråga örn småskollärarnas fyllnadstjänstgö­

ring, höjning av undervisningsskyldigheten per vecka för de småskollärare,

som tjänstgöra vid skolor med kortare lästid än 39 veckor, samt undervis­

ningsskyldigheten för sådan småskollärare, till vilken även hänvisats någon

eller några av folkskolestadiets klasser, anser jag mig böra biträda.

Departements­

chefen.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

Kvinnlig lärares rätt att åtnjuta lön även enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad.

Enligt civila avlönigsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äger

kvinnlig tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen rätt att åtnjuta lön

även enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Då nämnda av-

löningsreglementen från och med den 1 juli 1939 äga tillämpning jämväl å

lärarpersonalen vid de statliga läroanstalterna, lia därmed också de statligt

anställda kvinnliga lärarna blivit tillerkända samma rätt. Sådan rätt till­

kommer däremot icke de kommunalt anställda kvinnliga lärarna.

De sakkunniga ha verkställt vissa beräkningar för utrönande av den kost­

nadsökning, som skulle bliva följden av att jämväl de kommunalt anställda

kvinnliga lärarna finge rätt till lön enligt högsta löneklassen. Beräkningarna

visa, att, örn rätten skulle givits de ifrågavarande lärarna från och med den

1 juli 1941, de löneklassuppflyttningar, som därigenom skulle ha skett, skulle

för statsverket ha medfört en årlig kostnadsökning av i runt tal 4,050,000

kronor för folk- och småskollärarinnor och i runt tal 150,000 kronor för

kvinnliga lärare vid högre kommunala skolor. I dessa belopp äro inräknade

rörligt tillägg och kristillägg enligt den 1 juli 1941 gällande procenttal.

De sakkunniga.

De sakkunniga framhålla, att ur principiell synpunkt inga bärande skäl

kunna anföras för bibehållande av för kvinnliga lärare vid det statsunder­

stödda kommunala undervisningsväsendet i nu ifrågavarande hänseende gäl­

lande undantagsbestämmelser. På grund av rådande statsfinansiella läge och

även med hänsyn till dels de löneökningar, som 1937 års lönereglering i all­

mänhet medförde för de kvinnliga lärarna, dels de löneklassuppflyttningar,

som de kvinnliga lärarna efter löneregleringens genomförande tillgodonjutit

på grund av särskilda övergångsbestämmelser, anse de sakkunniga emel­

lertid att undantagsbestämmelserna böra bibehållas tills vidare. De sakkun­

niga anmärka härtill, att de övervägt frågan om lämpligheten av att nu

fastställa en bestämd tidpunkt, då likställigheten i förevarande hänseende

skulle genomföras, men att de på grund av ovissheten om huru utveckling­

en av de statsfinansiella förhållandena under den närmaste tiden kommer

att gestalta sig, funnit sig icke böra framlägga förslag härom. I fråga om

den närmare redogörelse, som av de sakkunniga lämnats för de förmåner

vilka genom de senaste löneregleringarna och i samband därmed utfärdade

bestämmelser kommit de kommunanställda kvinnliga lärarna till godo, tor­

de få hänvisas till betänkandet.

Departements-

Jag ansluter mig till de av de sakkunniga framförda synpunkterna.

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

71

Lönetillägg eller högre lönegrad för lärare vid mindre

folkskolor samt biträdande lärare.

Gällande bestämmelser.

Enligt gällande avlöningsreglemente hänföras lärare vid mindre folksko­

lor och biträdande lärare såsom tillhörande lärargruppen småskollärare till

lönegraden 9. Emellertid skall till innehavare av lärartjänst vid mindre folk­

skola eller biträdande lärartjänst vid folkskola för den tid, läraren uppe­

håller befattningen, utgå lönetillägg med belopp motsvarande, för år räknat,

löneskillnaden inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass, läraren

tillhör, och närmast högre löneklass. Lönetillägget anses tillhöra lönen.

De sakkunniga.

De sakkunniga ha funnit sig icke böra föreslå någon principiell ändring i

gällande avlöningsbestämmelser i fråga om nu avsedda lönetillägg. Till stöd

härför har anförts i huvudsak följande.

Frågan, i vilken form sagda löneförbättring bör utgå, bär tidigare varit

föremål för överväganden av 1936 års lärarlönesakkunniga, av skolöversty­

relsen och av statsutskottet vid 1937 års riksdag. Därvid lia övertygande

skäl blivit anförda för den uppfattningen, att löneförbättringen borde givas

karaktären av lönetillägg. Örn det sålunda vid tiden för löneregleringens ge­

nomförande befanns olämpligt att placera lärare vid mindre folkskolor och

biträdande lärare i en särskild lönegrad, högre än för småskolans lärarinnor,

synes en dylik placering nu ännu mindre böra ifrågakomma. Under de se­

naste åren har nämligen avvecklingen av ifrågavarande befattningar fort­

gått i ökat tempo. Under det att vid slutet av vårterminen 1937 funnos 2,107

tjänster av det slag, varom här är fråga, därav 1,653 vid mindre folkskolor

och 454 för biträdande lärare, utgjorde antalet sådana tjänster vid samma

tidpunkt 1941 1,074 respektive 397 eller sammanlagt 1,471 tjänster. Under

fyra år minskades sålunda till följd av indragningar tjänsternas antal med

636. Denna nedgång väntas fortgå, och vid slutet av läsåret 1945/46 beräk­

nas tjänsternas antal uppgå till endast omkring 1,000. Tjänsteindragning-

arna äga rum icke blott vid lärares avgång från befattningen utan även i be­

tydande omfattning genom att lärare, särskilt sådana vid mindre folkskolor,

förflyttas till småskollärar!jänster. Ett icke ringa antal lärare, som under

längre eller kortare tid tjänstgjort som lärare vid mindre folkskolor eller

som biträdande lärare vid folkskola, kommer alltså till följd av sådan för­

flyttning under senare delen av sin tjänstetid att inneha anställning som

småskollärarinnor samt avgå med pension från sistnämnda anställning.

De sakkunniga fortsätta:

Enligt vad de sakkunniga erfarit, lia olika förfaringssätt tillämpats i

fråga örn avdrag å sagda lönetillägg vid lärares tjänstledighet. Sålunda synes

bestämmelsen, att lönetillägget skall utgå för den tid, läraren uppehåller

befattningen, givils den tolkningen, att befattningshavaren skolat avstå hela

den på tiden flir ledigheten belöpande delen av lönetillägget icke blott vid

tjänstledighet för uppehållande av annan lärartjänst eller av sådan anled­

ning, att läraren icke ägt att uppbära någon del av lönen, utan jämväl vid

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Departements­

chefen.

tjänstledighet på grund av sjukdom och liknande orsak. Enligt de sakkun­

nigas mening bör i sistnämnda fall lönetillägget, som anses tillhöra lönen,

efter visst avdrag utgå.

Med anledning av nu nämnda förhållanden lia de sakkunniga övervägt på

vad sätt enhetlighet skulle kunna vinnas i berörda hänseende. Enligt de sak­

kunnigas förslag till nytt avlöningsreglemente skola tjänstledighetsavdragen

vara av tre slag, A-, B- och C-avdrag. A- och B-avdrag ske med visst belopp

för varje dag tjänstledigheten varar, medan C-avdraget utgöres av samtliga å

ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. Då lönetillägget an­

ses tillhöra lönen, böra samma avdragsbestämmelser tillämpas i fråga om

lönetillägget som beträffande övriga kontanta avlöningsförmåner. Bestäm­

melsen om lönetillägget bör därför givas en formulering, varigenom en fel­

aktig tolkning i nu berörda hänseende så vitt möjligt kan undvikas. Detta

synes enligt de sakkunnigas mening kunna vinnas, därest bestämmelsen om

lönetillägg till lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folk­

skola gives en lydelse, som i huvudsak innebär, att ifrågavarande lärare

skola uppbära lön enligt löneklass, som är närmast högre än den, i vilken

läraren är placerad.

De sakkunnigas ifrågavarande förslag, som icke föranlett erinran från

remissmyndigheternas sida, torde böra genomföras.

Tillgodoräkning av föregående tjänstetid och sneddning.

Gällande bestämmelser m. m.

Före tillkomsten av civila avlöningsreglementet tillämpades inom statsför­

valtningen vid placering i löneklass i samband med befordran i stor utsträck­

ning principen örn tillgodoräknande av tidigare anställning i statens tjänst.

Enligt denna ägde icke-ordinarie tjänsteman, om han vid befordran till ordi­

narie tjänst innehade sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, för placering i löneklass

tillgodoräkna tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd

innehaft dylik anställning. Även i andra fall tillämpades tillgodoräknande-

principen.

Denna princip hade emellertid visat sig medföra stora praktiska olägen­

heter, särskilt genom svårigheten att i det enskilda fallet avgöra, vilken tjänst­

göring, som finge tillgodoräknas. Regeln hade också lett till avsevärda ojämn­

heter vid placering i löneklass. På grund härav ersattes den vid tillkomsten

av civila avlöningsreglementet med sneddningsregeln, som tidigare endast haft

begränsad tillämpning. Denna har också lett till jämnare resultat och visat sig

vara lättare att tillämpa.

Enligt sneddningsregeln —- som återfinnes i ⁸ § 1 mom. civila avlönings­

reglementet — skall ordinarie tjänsteman, som befordras till tjänst inom hög­

re lönegrad, placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den

lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt

för löneklassuppflvttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock

Kungl. Majlis proposition nr 278.

73

högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräk­

nas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av

nyssnämnda föreskrift eller eljest skall hänföras. Motsvarande gäller även i

fråga örn den, vilken vinner befordran till ordinarie tjänst från bland annat

extra ordinarie eller extra befattning.

Inom folkskoleväsendet gäller alltjämt principen örn tillgodoräkning av

tidigare tjänstgöring vid placering i löneklass. Reglerna avvika emellertid

väsentligt från dem, som tidigare tillämpades, inom den civila statsförvalt­

ningen. I

10

§ av reglementet för lärarna angives således i detalj vad slags

tjänstgöring, som må tillgodoräknas. Härigenom har i allmänhet undvikits

tveksamhet, i vilken omfattning tillgodoräkning skall ske. Vidare kräves ej

att tjänstgöring skall ha varat i en följd. På grund av tjänstgöringens art

med längre och kortare förordnanden inom olika skoldistrikt, mellan vilka

kunna falla arbetslöshetsperioder av olika längd, skulle detta icke heller vara

rimligt. All i reglementet för tillgodoräkning godkänd tjänstgöring får alltså

tillgodoräknas. I gengäld må endast tid utöver fem år tillgodoräknas vid löne-

klassplacering i samband med befordran till ordinarie lärare. Däremot må all

tjänstgöring tillgodoräknas vid placering i löneklass av icke-ordinarie lärare.

Dessa regler äro icke blott lätta att tillämpa utan leda även till jämna och

vid jämförelse mellan lärarna inbördes rättvisa resultat.

De sakkunniga.

Ehuru enligt de sakkunnigas mening starka principiella skäl tala för en

övergång till sneddningsregeln även inom folkskoleväsendet, ha de sakkun­

niga med hänsyn till inom folkskoleväsendet föreliggande särskilda förhål­

landen ansett sig icke kunna förorda en dylik reform. De sakkunniga föreslå

därför att principen om tillgodoräknande av föregående tjänstetid bibehålies,

dock med en avsevärd modifiering av de nuvarande bestämmelserna.

Mot ett införande av sneddningsregeln talar enligt de sakkunnigas mening

folkskollärarnas placering i olika lönegrader i förhållande till lästidens längd.

Därest sneddningsregeln vid övergång mellan distrikt med olika lästid och

lönegrader ej skall leda till mycket ojämna löneklassplaceringar, måste den

kompletteras med särskilda föreskrifter, huru löneklassplacering i sådana fall

skall ske. En annan svårighet uppstår, framhålla de sakkunniga, därigenom,

att den nuvarande jämställdheten mellan extra ordinarie och vikarierande

lärare i fråga om placering i löneklass enligt de sakkunnigas förslag icke skall

bibehållas. Av de vikarierande lärarna skola visserligen vissa för minst en

lästermin anställda vikarier erhålla extra ordinarie anställning i den mån de

fylla fordringarna för erhållande av sådan anställning. Återstående vikarier

föreslås emellertid placerade med begynnelselön, som är två löneklasser lägre

än för motsvarande extra ordinarie lärare, varjämte benämningen vikarieran­

de lärare föreslås ändrad till extra lärare. Extra ordinarie anställning skulle

vidare kunna erhållas först två ar efter avlagd examen och efter samman­

lagt minst 256 dagars tjänstgöring. Då terminsvikarier som regel skola anstäl­

las såsom extra ordinarie, har man att räkna med att samma lärare uppropa-

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

de gånger kan komma att flyttas mellan extra ordinarie och extra anställning.

Att under sådana förhållanden tillämpa sneddningsregeln skulle leda till myc­

ket ojämna resultat.

Beträffande modifieringen av de nuvarande bestämmelserna anföra de sak­

kunniga:

Vad angår löneklassplacering vid befordran från extra ordinarie till ordi­

narie anställning skulle sneddningsregeln innebära en försämring i löneklass-

uppflytting av från två till fyra år jämfört med nuvarande regler. Gällande

avdrag av fem år vid tillgodoräknande skulle sålunda behöva utökas till

lägst sju år och högst nio år för att jämställdhet med statstjänstemän skulle

uppnås. De sakkunniga ha emellertid ansett sig böra begränsa avdragstiden

till sex år, då en mera avsevärd utökning av denna tid i verkligheten skulle

innebära en väsentlig rubbning av lärarnas nuvarande löneställning. Därtill

kommer, att lärarna i allmänhet ej kunna under de första åren efter avlagd

examen påräkna mera sammanhängande tjänstgöring. Innan en lärare full­

gjort sex års undervisning, har ofta avsevärt längre tid förflutit.

Vid befordran till extra ordinarie leder sneddningsregeln till att endast

tjänstgöring såsom extra utöver tre år inverkar å löneklassplaceringen såsom

extra ordinarie. För att ernå jämställdhet med statstjänstemännen anse där­

för de sakkunniga, att endast tid utöver tre år såsom extra lärare må tillgodo­

räknas vid placering i löneklass av extra ordinarie.

Extra lärare bör däremot givetvis äga tillgodoräkna tidigare tjänstgöring

för uppfattning i löneklass utan något avdrag.

Slutligen påpeka de sakkunniga, att de icke ansett behövligt att i sitt för­

slag till avlöningsreglemente för folkskolan medtaga den i ¹⁰ § av nuvarande

reglemente för lärarna intagna detaljerade förteckningen å den tjänstgöring

utom folkskoleväsendet, som må tillgodoräknas vid uppflyttning i löneklass.

I stället har i reglementsförslaget intagits en bestämmelse, att ordinarie be­

fattningshavare i statens tjänst samt ordinarie lärare vid annan statsunder­

stödd kommunal läroanstalt än folkskola, som med frånträdande av inne­

havd befattning omedelbart tillträder ordinarie lärartjänst inom folkskole­

väsendet i samma eller lägre lönegrad än den han förut tillhörde, äger bibe­

hålla den placering i löneklass han innehade i den förra tjänsten. Nämnda

stadgande torde komma att reglera flertalet fall, då lärare eller tjänsteman

från annat område vinner tjänst inom folkskoleväsendet. I de fall, då stad­

gandet icke blir tillämpligt, torde frågan örn placering i löneklass böra under­

ställas Kungl. Maj:ts prövning.

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Framför allt med hänsyn till folkskollärarnas växlande lönegradsplacering

vid olika lästid anser statskontoret i likhet med de sakkunniga praktiska

skäl tala för att en modifierad tillgodoräkning tillsvidare bibehålies inom

folkskoleväsendet. Då de föreslagna tillgodoräkningsbestämmelserna synas

lämpligt avvägda, får statskontoret tillstyrka ett genomförande av förslaget

i denna del. Enär emellertid möjlighet lärer böra hållas öppen att vid en

framtida generell utsträckning av lästiden till 39 veckor anpassa reglements-

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

75

bestämmelserna även i förevarande hänseende efter civila avlöningsregle-

mentet — och således införa sneddningsregler — får statskontoret förorda,

att i 51 § folkskolans avlöningsreglemente intages en föreskrift, att ordinarie

lärare skall vara skyldig underkasta sig ändring av bestämmelserna i 13 §

samma reglemente rörande löneklassplacering vid befordran m. m.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot de sakkunnigas

förslag i förevarande avseende.

Icke heller skolöverstyrelsen har i princip framställt någon erinran mot

sakkunnigförslaget på denna punkt.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som råda inom folkskoleväsendet,

Departements-

särskilt folkskollärarnas varierande lönegradsplacering vid olika lästider och

chefen.

de förekommande växlingarna mellan extra ordinarie och extra anställning,

skulle betydande svårigheter uppkomma vid övergång jämväl på detta om­

råde till sneddningsregeln. Även jag tillstyrker därför sakkunnigförslaget, att

en modifierad tillgodoräkning bibehålies inom folkskoleväsendet. Mot de

regler för tillgodoräkningen, som av de sakkunniga förordats, anser jag mig

icke böra framställa erinran.

Reglerna om tillgodoräkning tillhöra de föreskrifter, som konstituera den

ifrågavarande lärarkårens allmänna löneställning. Jag anser mig därför icke

böra tillstyrka statskontorets förslag örn skyldighet för lärarna att framdeles

underkasta sig ändring av dessa regler.

Sj ukvårds förmåner.

Gällande bestämmelser.

Lärare vid folk- och småskolor åtnjuta enligt gällande avlöningsreglemen-

ten sjukvårdsförmåner endast vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, i

vilket fall sådan lärare kostnadsfritt erhåller erforderlig läkarvård jämte

läkemedel m. m., dock allenast i den mån sagda förmåner icke utgå enligt

olycksfallsförsäkringslagens föreskrifter.

Mera omfattande sjukvårdsförmåner tillkomma däremot — enligt bestäm­

melser i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet —

ordinarie och vissa icke-ordinarie tjänstemän inom den civila statsförvalt­

ningen. Dessa tjänstemän kunna sålunda i den omfattning och under de vill­

kor, som i sagda reglementen stadgas, på statens bekostnad erhålla läkarvård

jämte läkemedel, sjukhusvård, specialistvård m. m. I den mån så prövas skä­

ligt kan jämväl kostnad för av sjukdom påkallade resor och sjuktransporter

gäldas av statsmedel. Tjänsteman äger åtnjuta sagda förmåner även vid sjuk­

dom, föranledd av skada till följd av olycksfall i eller utom tjänsten. Som

allmän regel gäller, att läkarvård, som här avses, skall ombesörjas av sär­

skilda, för sådant ändamål anställda verksläkare, leir vilka instruktion ut­

färdas av Kungl. Majit.

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Denna vidsträcktare rätt till sjukvårdsförmåner är även tillförsäkrad lä­

rare vid det statliga undervisningsväsendet, å vilka civila avlöningsreglemen-

tet och civila icke-ordinariereglementet äga tillämpning.

Sjukförsäkring i anslutning till det statsunderstödda

sjukkasseväsendet.

Enligt de givna direktiven lia de sakkunniga haft att överväga, örn icke

den jämkningen borde vidtagas i de för statstjänstemännen gällande bestäm­

melserna, att sjukvårdsförmåner kunde beredas de vid folkskoleväsendet an­

ställda lärarna genom en i anslutning till det statsunderstödda sjukkassevä­

sendet med allmänna medel finansierad sjukförsäkring. För bedömande av

frågan örn möjligheterna och betingelserna för genomförandet av en sådan

anordning ha de sakkunniga föranstaltat örn en särskild utredning, vilken

verkställts av byråchefen i pensionsstyrelsen O. E. Tegendal. Resultatet av

undersökningen har framlagts i en vid de sakkunnigas betänkande såsom

bilaga fogad promemoria. Beträffande innehållet av nämnda promemoria må

följande anföras.

Till en början lämnas i promemorian en redogörelse för de bestämmelser,

som reglera de erkända sjukkassornas verksamhet, samt för de sjukvårdsför­

måner medlem i dylik kassa kan komma i åtnjutande av. Av nämnda redo­

görelse framgår, att de förmåner i form av sjukvårdsersättning, som det ålig­

ger erkänd sjukkassa att utgiva, genomgående äro av mindre omfattning än

dem, som tillkomma en tjänsteman enligt civila avlöningsreglementet, utom i

fråga om sjukhusvård, där ersättningen från erkänd sjukkassa kan sägas

vara av något större omfattning. Det framliålles emellertid, att, principiellt

sett, hinder icke torde möta att utvidga sjukvårdsersättningen till att omfatta

samtliga enligt civila avlöningsreglementet utgående sjukvårdsförmåner. En

förutsättning härför vore, dels att lokalsjukkassorna frivilligt påtoge sig att

utgiva dylik utvidgad ersättning, dels ock att medgivande därtill lämnades av

tillsynsmyndigheten. För stadgeändringarnas genomförande skulle därvid

fordras frivillig medverkan från kassornas sida, såvida icke dessa genom för­

fattningsbestämmelse bleve ålagda att företaga förändringarna i fråga. Då det

icke kan tänkas, att lokalsjukkassorna skulle vilja öka förmånerna för samt­

liga sina medlemmar, skulle, därest ifrågavarande ändringar av stadgarna

komme till stånd, medlemsbeståndet bliva uppdelat i två grupper med väsent­

ligt olika förmåner. En sådan anordning vore mindre tillfredsställande och ur

försäkringsteknisk synpunkt icke lämplig, enär i flertalet kassor, på grund

av det ringa antalet försäkrade med förmåner överstigande det normala, nå­

gon försäkringsmässig riskutjämning av dessa högre förmåner icke skulle

kunna äga rum. Den utväg, som sålunda diskuterats som en lösning av frågan

om ordnandet av sjukvårdsersättning åt ifrågavarande befattningshavare, sy­

nes därför, framhåller utredningsmannen, icke böra anlitas.

Av promemorian framgår vidare, att undersökning verkställts, huruvida

det skulle vara möjligt att ernå en tillfredsställande lösning av frågan genom

vidtagande av sådan ändring av sjukkasseförordningen, att åt centralsjuk­

kassorna överlätes att svara för all sjukvårdsersättning utöver den, som obli­

gatoriskt skall meddelas. Utredningsmannen framhåller emellertid, att en dy­

lik anordning skulle innebära en synnerlig genomgripande förändring av nu

gällande grunder för sjukvårdsförsäkringen samt med säkerhet medföra be­

tydande olägenheter i administrativt avseende, varför densamma knappast

torde böra komma till utförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

77

Därefter lämnas i promemorian redogörelse för av utredningsmannen verk­

ställd undersökning rörande möjligheterna för upprättandet av en särskild

sjukkassa, som skulle inordnas i det erkända sjukkassesystemet och lia till

uppgift att bereda nu ifrågavarande personalgrupper sjukvårdsförmåner mot­

svarande dem, som tillförsäkrats statstjänstemännen.

Vid utredningen ha olika med frågan sammanhängande spörsmål upptagits

till behandling. Sålunda redogöres för de ändringar i sjukkasseförordningen,

vilka skulle erfordras för upprättandet av en särskild erkänd sjukkassa för

ifrågavarande ändamål, samt för erforderliga bestämmelser rörande anslut­

ning till en dylik kassa. Vidare angivas riktlinjer för en lösning av frågan

om de ekonomiska grunderna för sjukkassans verksamhet. Därefter ägnas

frågan om sjukvårdsförmånernas omfattning och utgivande en ingående be­

handling. I detta avsnitt lämnas en utförlig redogörelse för resultatet av ut­

redningen rörande frågorna om läkarvård, sjukhusvård, läkemedel, resor och

sjuktransporter m. m.

Slutligen framhålles, att, därest en särskild sjukkassa för nu ifrågavarande

personalgrupper kommer att inrättas, det torde vara nödvändigt tillföra kas­

san medicinsk sakkunskap genom anställandet av särskild kontrolläkare,

som under det dagliga arbetets gång kunde rådfrågas vid ersättningarnas

reglering. Därigenom vunnes största möjliga enhetlighet i fråga om bestäm­

melsernas tillämpning, varjämte ernåddes de kontrollmöjligheter, som för

statstjänstemännens vidkommande erhållas genom verksläkarinstitutionen.

De sakkunniga ha anfört:

Den av byråchefen Tegendal verkställda utredningen och vad som därjäm­

te framkommit vid de mellan de sakkunniga och Tegendal förda överlägg­

ningarna ha enligt de sakkunnigas mening klarlagt, att frågan om beredande

av vissa sjukvårdsförmåner åt kommunalanställda lärare icke lämpligen kan

lösas genom en i anslutning till det enligt nuvarande grunder ordnade stats­

understödda sjukkasseväsendet med allmänna medel finansierad sjukför­

säkring. Genomförandet av en sådan anordning skulle, såsom den verkställda

utredningen visar, kräva så genomgripande förändringar av nu gällande

grunder för sjukvårdsförsäkringen och medföra så betydande olägenheter i

administrativt avseende, att en lösning av frågan efter dessa linjer icke kan

av de sakkunniga förordas.

De sakkunniga lia på grund härav sökt finna någon annan utväg för ord­

nandet av frågan om lärarnas sjukvårdsförmåner. Med hänsyn till de givna

direktiven hade det legat närmast till hands att därvid överväga lämplighe­

ten av att inrätta en särskild för lärarpersonalen avsedd sjukkassa. Det synes

emellertid de sakkunniga synnerligen tveksamt, huruvida man genom inrät­

tandet av en dylik sjukkassa skulle vinna den förenkling i administrativt

avseende och den kontroll, som åsyftats med förslaget örn ordnandet av sjuk­

försäkring i anslutning till befintliga sjukkassor. Därtill kommer, att de sak­

kunniga under hand inhämtat, att socialvårdskommittén lär ha under utar­

betande ett förslag rörande allmän obligatorisk sjukförsäkring, och att det

är kommitténs avsikt att framlägga detta förslag under innevarande år. Man

torde kunna utgå från, att en dylik sjukförsäkring kommer att omfatta, bland

andra, jämväl de lärarkategorier, varom här närmast är fråga. Därest nämn­

da förslag kommer till utförande, torde i samband därmed frågan örn de

kommunalanställda lärarnas sjukvårdsförmåner komma i ett annat läge. Att

de sakkunniga under sådana förhållanden .skulle framlägga förslag örn upp­

rättandet av en särskild enbart för nämnda lärare avsedd sjukkassa torde

få anses uteslutet.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Sjukvårdsförmåner i anslutning till civila aviöningsreglementets

och civila icke-ordinariereglementets bestämmelser.

De sakkunniga föreslå, att ifrågavarande kommunalanställda lärare skola

— i huvudsak i den omfattning och under de villkor som enligt civila av-

löningsreglementet och civila icke-ordinarie reglementet gälla för tjänstemän

inom den civila statsförvaltningen — äga av statsmedel utfå ersättning för

sjukvårdskostnader, dock endast lill den del dessa kostnader under ett redo­

visningsår överstiga 100 kronor. Ersättning skall i en del fall kunna utgå

jämväl för bestridande av utgifter för resor och sjuktransporter. Någon

verksläkarorganisation skall icke tillskapas, men läkarvalet skall i allmän­

het vara begränsat till vissa tjänsteläkare, nämligen provinsialläkare, extra

provinsialläkare, stadsläkare, köpingsläkare, municipalläkare, skolläkare och

poliklinikläkare. Ansökan örn utfående av sjukvårdsersättning skall ingivas

direkt till skolöverstyrelsen före utgången av september månad näst efter

det redovisningsår, under vilket läraren haft att bestrida de sjukvårdskost­

nader, för vilka ersättning sökes.

Såsom allmän motivering av detta förslag ha de sakkunniga anfört:

Det kunde finnas visst skäl för att med ordnandet av den angelägenhet,

varom fråga är, finge anstå i avvaktan på socialvårdskommitténs väntade

förslag och de åtgärder, som med anledning därav eventuellt komma att vid­

tagas. Ett förslag örn obligatorisk sjukförsäkring torde emellertid icke kunna

väntas vara genomförd vid den tidpunkt, då det nya avlöningsreglementet

för ifrågavarande lärare avses att träda i kraft. Dessa lärare skulle alltså

under en tid framåt icke komma i åtnjutande av några som helst sjukvårds­

förmåner utöver dem. som utgå på grund av olycksfall i tjänsten, och så­

lunda härutinnan alltfort intaga en undantagsställning i förhållande till de

statliga befattningshavarna. De sakkunniga anse sig därför icke kunna för­

orda, att frågan om lärarnas sjukvårdsförmåner helt undanskjutes vid före­

stående revision av för dem gällande avlöningsreglementen, men de ha å

andra sidan funnit ovan omnämnda förhållanden böra föranleda till, att de

åtgärder, som i nu förevarande avseende föreslås av de sakkunniga, endast

böra få provisorisk karaktär.

Det är uppenbart att svårigheter av mångahanda slag möta, då det gäller

att bereda de över hela landet, även till avlägsnaste bygder, spridda folk-

och småskolläraina sjukvårdsförmåner i den omfattning, som tillförsäkrats

statens tjänstemän. Detta gäller, ehuru i mindre grad, även lärarna vid de

högre kommunala skolorna. Att därvid utan vidare tillämpa civila aviönings­

reglementets och civila icke-ordinariereglementets bestämmelser låter sig näp­

peligen göra. Det torde sålunda icke vara lämpligt eller ens möjligt att be­

träffande dessa lärare föreskriva, att läkarvården skall ombesörjas av sär­

skilda verksläkare. För att verksläkarinstitutionen skall kunna fullgöra sin

kontrollerande uppgift fordras nämligen enligt de sakkunnigas uppfattning,

att till varje särskild verksläkare hänvisas ett icke alltför ringa antal befatt­

ningshavare. Största svårigheterna torde dock uppstå i fråga örn prövning

av framställningar örn sjukvårdsersättning från och utbetalandet av sådan

ersättning till ett så betydande antal befattningshavare som det här bleve

fråga örn. De sakkunniga ha övervägt olika möjligheter för vinnandet av en

sådan lösning av frågan, att ifrågavarande olägenheter i möjligaste mån skul­

le kunna undvikas. Det har därvid stått klart för de sakkunniga, att detta

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

79

icke kunde ske utan att en viss inskränkning beträffande omfattningen av

sjukvårdsförmånerna koinme till stånd. Då det emellertid här vore fråga om

åtgärder av provisorisk natur, ha de sakkunniga ansett sig kunna förorda

dylika inskränkningar, örn nämligen därigenom kunde vinnas en lösning, som

tillgodosåge det mera trängande behovet av läkar- och sjukhusvård m. m.

åt ifrågavarande lärargrupper.

En tänkbar anordning vore, att endast kostnaderna för sjukhusvård i viss

utsträckning ersattes av statsmedel. I regel torde det förhålla sig så, att de

sjukdomar, för vilka vård å sjukhus kräves, äro mera långvariga och för­

denskull förorsaka vederbörande befattningshavare större utgifter. Det är

givetvis framförallt i dylika fall ett verklig behov av bidrag till bestridande

av kostnaderna föreligger. Men dels måste man räkna med undantag från

nyssnämnda regel, dels skulle de lärare, vilka vore boende mera avlägset från

sjukhus och sålunda i regel finge åtnjuta läkarvård i hemmet, bliva miss­

gynnade med en dylik anordning.

De sakkunniga lia därför sökt finna ett mera rättvist verkande system och

ha därvid ansett sig böra förorda följande.

I det föregående lia framhållits de svårigheter, som skulle uppkomma vid

tillämpningen av civila avlöningsreglementets bestämmelser i nu berörda

hänseende. Dessa svårigheter skulle givetvis minskas i samma mån som an­

talet fall, för vilka ersättning av statsmedel utginge, kunde nedbringas. Frå­

gan blir då, på vad sätt en sådan inskränkning skulle kunna åstadkommas.

Enligt de sakkunnigas mening kan detta lämpligast ske, örn ersättning för

sjukvårdskostnader i varje särskilt fall utgår endast till den del dessa kost­

nader under ett redovisningsår överstiga ett visst bestämt belopp. Antalet

fall blir då beroende av storleken av det belopp, som därvid fastställes. Ju

högre detta belopp blir, desto färre blir antalet lärare, som kommer i åtnju­

tande av ifrågavarande förmåner. Då detta innebär, att lärare själv får be­

strida sjukvårdskostnaderna intill ett visst belopp, måste vid fastställandet

av detsamma hänsyn tagas icke blott till vad som ur praktisk synpunkt kan

anses lämpligt utan även därtill, att lärarnas intressen bliva i tillbörlig grad

tillgodosedda.

För att kunna iastställa storleken av nämnda belopp, lia de sakkunniga

inhämtat uppgifter fran folkskolinspektörerna i sex inspektionsområden an­

gående dels antalet inom respektive inspektionsområden under redovisnings­

året 1940/41 sjuktjänstlediga folk- och småskollärare, dels ock de utgifter för

läkararvode. sjukhusvård, läkemedel m. m. ifrågavarande lärare enligt egna

uppgifter haft alt bestrida under nämnda tid. Uppgifterna visa, att c:a 500 av

de till omkring 3,000 uppgående lärarna i ifrågavarande inspektionsområden

åtnjöto tjänstledighet på grund av sjukdom under redovisningsåret 1940/41.

Sjukvårdskostnaderna för 260 av dessa sjuklediga lärare överstego 50 kro­

nor; för 145 överstego kostnaderna 100 kronor. De sakkunniga framhålla, att

örn man utgår härifrån samt från att antalet ordinarie och extra ordinarie

lärare inom folkskoleväsendet sagda läsår uppgick till omkring 27,000, skulle

antalet sjuktjänstlediga lärare lia uppgått till c:a 4,500, av vilka något över

2.300 lärare haft alt bestrida sjukvårdskostnader med belopp överstigande 50

kronor och omkring 1,300 lärare med belopp överstigande 100 kronor.

Enligt de sakkunnigas uppfattning måste det ifrågavarande beloppet sättas

lill

100

kronor, örn sjukvårdsförmånerna skola kunna beräknas komma att

utgå i eli så begränsat antal fall, alf inga större svårigheter möta beträffande

tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Såsom redan angivits skall enligt de sakkunnigas förslag läkarvalet i all­

mänhet vara begränsat till vissa tjänsteläkare. De sakkunniga framhålla,

att av dessa läkare endast provinsialläkare och extra provinsialläkare på

grund av allmänna bestämmelser torde vara skyldiga att meddela lärarna

läkarvård mot fastställd taxa. De sakkunniga utgå emellertid från att i den

mån skyldighet att meddela läkarvård icke åligger andra tjänsteläkare, de

likväl som regel komma att meddela sådan vård mot arvoden icke alltför

mycket överstigande provinsialläkartaxan. Likaledes förutsätta de sakkun­

niga, att tjänsteläkarna, även om någon generell skyldighet icke föreligger,

som regel skola vara villiga utfärda erforderliga läkarintyg och attester mot

skäligt arvode.

Till motivering av förslaget, att skolöverstyrelsen skall bliva den prövande

och avgörande myndigheten i nu ifrågavarande ärenden, anföra de sakkun­

niga följande.

Enligt de sakkunnigas mening torde det ej vara nödvändigt, att framställ­

ning, varom här är fråga, handlägges av vederbörande skolstyrelser och

folkskolinspektörer, då dessa icke synas hava möjlighet att kontrollera rik­

tigheten av i framställningarna lämnade uppgifter och än mindre bedöma,

huruvida sökt ersättningsbelopp kunde anses skäligt eller ej. I de fall, då

lärare åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom, kunde visserligen detta

förhållande styrkas, men ett dylikt vitsord torde sakna betydelse för ären­

dets handläggning.

De sakkunniga anse, att framställning örn ersättning för sjukvårdskost­

nader bör av lärare ingivas direkt till den myndighet, som skall pröva och

avgöra ärendet. Skäl kunna anföras för en sådan anordning, att åt läns­

styrelserna uppdroges att handlägga dessa ärenden. Det torde emellertid

vara nödvändigt, att ifrågavarande ansökningar underkastas en i möjligaste

mån enhetlig granskning. Detta krav kunde ej tillgodoses, om granskningen

skulle verkställas av ett flertal länsstyrelser.

För ernåendet av en tillfredsställande lösning av denna fråga synes det

vara ofrånkomligt, att framställningar örn ersättning för sjukvårdskostnader

prövas och avgöras av central myndighet, och någon annan myndighet än

skolöverstyrelsen lär härvid icke kunna komma i fråga. Här må erinras

om, att överstyrelsen redan nu har att behandla ärenden rörande vissa er­

sättningar till lärarpersonalen. Enligt gällande tilläggsbestämmelser till av-

löningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor (kungörelsen nr 961/

1937) skall nämligen fråga örn ersättning för flyttningskostnad m. m. vid

lärares förflyttning från ett skoldistrikt till ett annat efter framställning av

läraren handläggas av skolöverstyrelsen, som har att, innan beslut medde­

las, inhämta yttrande av statskontoret, överstyrelsens beslut i sådant ärende

delgives vederbörande länsstyrelse, som har att till läraren utanordna det

av överstyrelsen fastställda ersättningsbeloppet.

Det synes de sakkunniga lämpligt, att samma förfaringssätt i huvudsak

vinner tillämpning beträffande lärares framställning om ersättning för sjuk­

vårdskostnader. Denna anordning innebär sålunda, att lärare, som enligt av-

löningsreglementets bestämmelser äger att av statsmedel utfå dylik ersätt­

ning, har att ingiva framställning därom direkt till skolöverstyrelsen med bi­

fogande av de handlingar, som i reglementet angivas eller som i annan ord­

ning föreskrivits skola bifogas sådan framställning.

Kungl. Majlis proposition nr 278.

81

Handläggningen av dessa framställningar måste, framhålla de sakkunniga,

komma att medföra en viss ökning av skolöverstyrelsens arbetsuppgifter.

Därav torde följa ökat behov av arbetskraft inom överstyrelsen. Skulle så

bliva fallet, borde det ankomma på skolöverstyrelsen att avgiva förslag rö­

rande erforderlig förstärkning av kanslipersonalen.

Beträffande tidpunkten för ersättningsansökningarnas ingivande till skol­

överstyrelsen anföra de sakkunniga:

Då sjukvårdskostnaderna skola beräknas för varje redovisningsår, finnes

visst skäl för att dylik ansökan borde ingivas först efter redovisningsårets

slut och att däri upptoges all den ersättning vederbörande lärare vöre berät­

tigad utbekomma för sagda tidsperiod. Härigenom nedbringades antalet rek­

visitioner till minsta möjliga antal, enär även lärare, som eljest skulle kunnat

söka ersättning för olika sjukdomstilllälien, bleve förhindrad att göra detta.

Men en sådan anordning synes även vara förenad med vissa olägenheter.

Även om det kan antagas, att samtliga absökningar icke komma att insän­

das till skolöverstyx-elsen omedelbart efter redovisningsårets slut, måste man

dock räkna med, att flertalet ansökningar insändes vid sagda tidpunkt eller

under den närmaste tiden därefter. Med en dylik anordning torde det knap­

past kunna undvikas, att ett alltför långt dröjsmål med ärendenas slutliga av­

görande uppstode, och det skulle krävas en betydande förstärkning av över­

styrelsens arbetskrafter under den tid, granskningsarbetet påginge.

Även ur lärarnas synpunkt vore en sådan anordning mindre tillfredsstäl­

lande. Sålunda skulle exempelvis en lärare, som vore tjänstledig på grund av

sjukdom under första delen av höstterminen och som ägde uppbära ersätt­

ning för sjukvårdskostnader, först omkring ett år därefter erhålla honom

tillkommande ersättning.

De nu påtalade olägenheterna skulle i stort sett bortfalla, om i stället den

bestämmelsen bleve gällande, att ansökan om ersättning bör ingivas före ut­

gången av september månad näst efter det redovisningsår, under vilket lära­

ren haft att bestrida de sjukvårdskostnader, för vilka ersättning sökes. San­

nolikt skulle även med en dylik bestämmelse mindre ersättningsbelopp kom­

ma att sökas först efter redovisningsårets utgång. Däremot torde det kunna

förväntas, att lärare, vilka haft mera betydande utgifter för sjukvård, kom­

ma att ingiva ansökan om ersättning härför under redovisningsårets lopp,

varigenom en alltför stor anhopning av dylika ärenden inom överstyrelsen

kunde, åtminstone i viss mån, undvikas. De sakkunniga föreslå därför, att i

fråga örn ansökning örn ersättning för sjukvårdskostnader nyssnämnda be­

stämmelse må bliva gällande.

Enligt av de sakkunniga gjorda beräkningar kunna de årliga kostnaderna

för beredandet av sjukvårdsförmåner åt folk- och småskollärare i den om-

tattning och under de villkor, som av de sakkunniga föreslås, uppskattas till

omkring 400,000 kronor. Denna summa måste dock, framhålla de sakkunni­

ga, anses vara i hög grad approximativ.

Yttranden.

Statskontoret har antori:

Statskontoret får erinra, all tillämpningen av de för statstjänstemännen

gällande bestämmelserna örn fri sjukvård givit vid handen, att dessa bestäm­

melser i olika hänseenden synas vara i behov av en revision i inskränkande

Hilmur] till riksdagens protokoll

t sand. Nr ‘278.

fj

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Departements­

chefen.

riktning, då de föranlett utgifter för statsverket i icke avsedd omfattning. Så

mycket större betänkligheter måste därför möta mot att utsträcka tillämpning­

en av dessa bestämmelser å en i kvantitativt hänseende så betydande grupp

som folkskolans lärare. Härtill kommer att -— som de sakkunniga påvisat —

svårigheter av mångahanda slag uppstå, då det gäller alt bereda de över hela

landet, även till avlägsnaste bygder, spridda folk- och småskollärarna sjuk­

vårdsförmåner i den omfattning som föreslagits. Frånvaron av reglerande

taxor för alla tjänsteläkare, svårigheter ur kontrollsynpunkt vid ersättning­

arnas utbetalande och de stora kostnader för resor, som kunna förutses, äro

ytterligare skäl, som ingiva betänkligheter mot den förslagna ordningen.

Med hänsyn till dessa omständigheter och då — som de sakkunniga fram­

hållit — förslag till reglering av frågan om en allmän obligatorisk sjukför­

säkring kan väntas bliva framlagt under innevarande år, måste statskontoret

bestämt avråda från att tillsvidare utsträcka den fria sjukvården till ifråga­

varande anställningshavare.

Medicinalstyrelsen har yttrat följande:

Medicinalstyrelsen finner för sin del praktiska hinder icke föreligga för att

låta verksläkarnas verksamhet omfatta jämväl lärarkårerna. Enligt styrelsens

mening skulle frågan om sjukvårdsförmåner åt lärarna enklast lösas genom

tillämpning i görligaste mån av samma regler som gälla för statstjänstemän-

nen. Därigenom skulle, bland annat, bortfalla svårigheten angående taxa för

läkarna. I fråga om rätten till fria läkemedel anser sig medicinalstyrelsen

emellertid i likhet med vad styrelsen anfört i sitt yttrande den 18 februari

1938 över förslag till det civila avlöningsreglementet böra uttala betänklighe­

ter i fråga om statsverkets bestridande av kostnaderna härför i deras helhet.

Erfarenheten har visat att rätt till fria läkemedel lätt föranleder överdrivet

bruk av dylika medel och att därför denna rätt i många fall kan medföra di­

rekt hälsoskadliga verkningar. Styrelsen anser därför alltjämt att läkemedels­

kostnaderna böra åtminstone delvis bestridas av befattningshavarna själva.

Med hänsyn till vad av de sakkunniga anförts såsom skäl för allenast pro-

oisorisk lösning av frågan om sjukvårdsförmånerna, anser* sig medicinal­

styrelsen icke böra avstyrka en sådan anordning i huvudsaklig överensstäm­

melse med de sakkunnigas förslag, dock att medicinalstyrelsen ställer sig tvek­

sam i fråga om det principiella berättigandet och framför allt den praktiska

genomförbarheten av förslaget att ersättning för sjukvårdskostnader skulle

utgå endast för den del, kostnaderna under eif redovisningsår överstege ¹⁰⁰

kronor.

När allmän lönereglering år 1939 genomfördes lör statstjänstemännen, tor­

de såsom en av de mest betydelsefulla vinsterna av densamma ha räknats den

väsentligt utvidgade rätten till läkarvård på statens bekostnad. Då det här

gäller att anpassa folk- och småskollärarnas avlöningsförmåner efter det se­

naste statliga lönesystemet, synes det mig ej böra ifrågakomma alt helt ute­

sluta nämnda lärare från de sjukvårdsförmåner, som medgivits statstjänste-

männen, så framt icke tvingande skäl göra det nödvändigt.

Av den redogörelse, som lämnats i det föregående, framgår, att vissa skäl

tala för att icke nu taga slutlig ställning lill frågorna örn de sjukvårdsförmå­

ner, som böra beredas ifrågavarande lärare, och om de anordningar, som här­

för böra vidtagas. Jag syftar härvid icke blott på socialvårdskommitténs på­

gående arbete utan jämväl på det av statskontoret berörda spörsmålet örn re-

vision av de för statstjänstemännen gällande bestämmelserna örn fri sjuk­

vård.

Den utredning, som genom de sakkunnigas föranstaltande blivit verkställd,

synes mig visa, att det för närvarande knappast kan anses lämpligt att bereda

de kommunanställda lärarna sjukvårdsförmåner genom en i anslutning till

det statsunderstödda sjukkasseväsendet med allmänna medel finansierad

sjukförsäkring. I likhet med de sakkunniga anser jag vidare, att det beträf­

fande folk- och småskollärarna icke lämpligen kan föreskrivas, att läkarvår­

den skall ombesörjas av särskilda verksläkare.

De sakkunnigas förslag, vilket med hänsyn till nu angivna omständig­

heter är att betrakta som ett provisorium, innebär, att sjukvårdsförmåner

tillerkännas folk- och småskollärarna enligt i huvudsak samma grunder, som

gälla för statens tjänstemän, dock skall det åvila lärare att själv bestrida så­

dana sjukvårdskostnader, för vilka statsjänstemän äga åtnjuta ersättning av

statsmedel, intill ett belopp av 100 kronor för varje redovisningsår. Med sist­

nämnda begränsning avses framför allt, att — med tillgodoseende av de mera

trängande behoven — väsentligt reducera antalet fall, då ersättning må utgå

av statsmedel.

För egen del finner jag de sakkunnigas förslag godtagbart i nuvarande läge.

Kungl. Maj.ts proposition nr 27S.

83

Avlöning till pensionerad lärare vid tjänstgöring som vikarie.

Gällande bestämmelser m. m.

Inom folkskoleväsendet förekommer i icke ringa utsträckning, att pen­

sionerade lärare tjänstgöra som vikarier under längre eller, i regel, kortare

tider. Den ersättning, som skall utgå till dylik vikarie, är icke fastställd i gäl­

lande avlöningsreglemente utan regleras genom särskild författning. Jämlikt

kungörelsen den 22 december 1939 (nr 978) angående avlöning i vissa fall

lill pensionerade före detta folk- och småskollärare m. fl. vid vikariatstjänst-

göring skall ersättning utgå med sådant belopp, att detsamma jämte vikarien

tillkommande tjänstepension med därå belöpande pensionsförhöjningar och

dyrtidstillägg motsvarar det belopp, som han med tillämpning av gällande

bestämmelser skulle för den tid vikariatet avser ägt uppbära, därest han

varit ordinarie innehavare av tjänsten.

Genom kungörelse den 16 februari 1940 (nr 90) lia närmare föreskrifter

lämnats örn beräkning av ersättningen till de vikarier, varom nu är fråga. Er­

sättningen per dag skall, enligt sistnämnda kungörelse, utgå med V^jos av ett

på visst sätt bestämt årsbelopp, dock skall dagsbeloppet avrundas lill närmast

högre öretal.

Dessutom kan enligt kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 914) under vissa

villköl- särskild gottgörelse med 3 kronor för dygn utgå under vikariatslör-

ordnande till de lärare, som här avses, vid vikariat å annan ort än den, där

vikarien är bosatt.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Slutligen har genom kungörelse den 7 februari 1941 (nr 136) föreskrivits,

att vid beräkning av dagersättning åt pensionerade före detta folk- och små­

skollärare m. fl. vid vikariatst jäns Igor ing hänsyn, i förekommande fall. även

skall tagas till kristillägg.

De sakkunniga.

De sakkunniga lia funnit övervägande skid tala för att bestämmelserna an­

gående arvode till pensionerad lärare, vilken uppehåller vikariat vid folk-

eller småskola, intagas i lönereglementel. Arvodet bör enligt de sakkunniga

fastställas till samma belopp för hela riket. Det anses ej vara erforderligt, att

dagarvodena göras beroende av de något varierande pensionsbeloppen. Som

lämpliga arvodesbelopp föreslå de sakkunniga ¹² kronor för pensionerad

lärare vid vikariat i folkskola och ⁸ kronor för lärare, som vikarierar i .små­

skola, i mindre folkskola eller som biträdande lärare. De sakkunniga hem­

ställa, att föreskriften om särskild gottgörelse skall upphöra att gälla.

Såsom motiv till dessa förslag anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Mot den princip, som ligger till grund för hithörande bestämmelser, näm­

ligen att pensionerad vikarie skall ha en inkomst av samma storlek som örn

han kvarstode i tjänst i egenskap av ordinarie lärare, torde intet vara att

invända. Däremot har det i praktiken visat sig, att bestämmelserna fått vissa

icke önskvärda verkningar, vartill kommer, att föreskrifterna äro långt ifrån

enkla eller lätta att tillämpa.

Genom att folkskollärare, sorn tjänstgör i egenskap av vikarie, kan vara

pensionerad enligt före år 1938 gällande grunder eller, där pensioneringen

skett senare, efter någon av lönegraderna A 15, 16 eller 17 samt tjänstgöra i

skoldistrikt med 344/r, 364/7 eller 39 veckors årlig lästid, förekomma många

variationer vid beräkning av vikariatsersättningen. Detsamma gäller, om

också i mindre grad, för pensionerad småskollärare. Mest ojämnt verkar emel­

lertid systemet vid jämförelse mellan ersättningen till vikarier, som tjänst­

göra vid skolor med olika lång årlig lästid. Det visar sig nämligen, att löne­

skillnaden mellan dylika vikarier skärpes på ett sätt, som knappast kan

anses vara rimligt. Enligt avlöningsreglementet utgår lönen med olika belopp

allt efter den årliga lästidens längd. Därvid tillämpas skilda system för ordi­

narie lärare samt andra befattningshavare. Det förra slaget av lärare äro med

hänsyn till lästiden inplacerade i olika lönegrader. För icke-ordinarie lärare

åter differentieras löneinkomsten genom att dagarvodet, som är lika vid den

ena eller andra årliga lästiden, utgår endast för den tid. undervisningen fort­

gått. Årsinkomsten blir härigenom beroende av antalet läsveckor. För pen­

sionerade lärare, som uppehålla vikariatsförordnande, skärpes löneskillna­

den vid olika lästider genom en samverkan av båda nu angivna system. Så­

lunda erhåller sådan vikarie lägre dagersättning vid kortare lästid än vid

längre genom att lönesättningen är beroende av den för respektive lästider

för ordinarie lärare gällande lönegraden. Men därjämte får läraren vid kor­

tare årlig lästid, örn han tjänstgör hela läsåret, vilket dock sällan torde ske,

ersättning för ett mindre antal dagar. Löneminskningen kan därför sägas bli

dubblerad. Detta framgår av följande exempel. En manlig folkskollärare, pen­

sionerad i lönegrad 17, erhåller vid tjänstgöring i skola med 39 veckors årlig

lästid i dagersättning kronor 7.03. Örn tjänstgöringen åter är förlagd till skola

med endast 34

4/7

veckors årlig lästid, blir motsvarande ersättning allenast kro­

nor 4.81. För helt läsår utgår ersättning i förstnämnda fall under 273 dagar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

85

i senare fallet i 242. Ersättningen för tjänstgöring under helt år blir alltså

respektive (27 3 X 7.03 =) kronor 1,919.19 och (242 X 4.81 =) kronor 1,164.02.

I sistnämnda fall, där ersättningen med hänsyn till arbetskvantiteten borde

vara ^s/9 av det förstnämnda arvodet, blir beloppet i själva verket inte ens

2/3

av inkomsten för undervisning vid skola med den längsta årliga lästiden.

En ytterligare svårighet uppkommer vid det nuvarande systemet genom

att pensionerade folk- och småskollärare i stor utsträckning flytta från lands­

bygden in till städer och tättbebyggda orter. Detta får nämligen till följd, att

dylik å orten bosatt lärare nästan alltid kan erhållas för eventuella vikariat

i städer och samhällen, d. v. s. å dyrare orter, medan sådan vikarie mera

undantagsvis står till förfogande på den rena landsbygden. Landsbygdssko-

lorna bli därför hänvisade att anskaffa vikarier av det slag, det här gäller,

från andra orter. Då emellertid arvodet är minst å A-ort, bli dylika vikariat,

som äro förenade med uppehålls- och resekostnader, ytterst litet begärliga.

I någon mån har en ändring härutinnan skett genom förut omnämnda gott-

görelse vid vikariat å annan ort än boningsorten, men systemet fungerar dock

icke tillfredsställande.

Då det gäller att inarbeta bestämmelserna örn nu ifrågavarande vikariats-

arvoden i lönereglementet, torde ligga närmast till hands att inplacera även

pensionerade lärare, som tillfälligt uppehålla tjänst, i bestämd löneklass, var­

vid placeringen borde ske under hänsynstagande till att dessa lärare jämväl

ha inkomst av pension. Tänkbart är även att låta de vikarier, varom nu är

fråga, tillhöra samma löneklass som andra korttidsvikarier, vilka icke erhållit

löneklassuppflyttning, d. v. s. löneklasserna 12 och 4 för respektive folkskollä­

rare och småskollärare, samt att reducera lönebeloppet på lämpligt sätt,

exempelvis med en tredjedel. De sakkunniga erinra örn, att Kungl. Majit i

några fall, där pensionerad seminarielärare använts för vikariatstjänstgöring,

föreskrivit en reduktion med en tredjedel av eljest till vikarie utgående arvode.

En allmän föreskrift av sådant innehåll skulle innebära fasta och relativt

enkla regler för beräknande av pensionerad lärares vikariatsersättning. Där­

emot anse de sakkunniga det mera otillfredsställande att låta här ifråga­

varande lärare uppbära samma arvode som andra vikarier samt i stället vid­

taga minskning av utgående pension.

Efter närmare övervägande lia emellertid de sakkunniga funnit, att någon

dyrortsreglering av det arvode, varom nu är fråga, icke kan anses påkallad,

då en anpassning efter ortsgrupp i många fall sannolikt icke skulle betyda

ökad rättvisa i den reella ersättningen för arbetet. De sakkunniga anse alltså,

att arvodet bör fastställas till samma belopp för hela riket.

Vid fastställande av dagarvodet bör hänsyn tagas dels till principen för

bestämmandet av nu utgående ersättning, dels till önskvärdheten av att be­

loppet blir av den storlek, att det kan locka till tjänstgöring, dels ock till att

särskild gottgörelse icke skall behöva utgå. Med hänsyn till, bland annat, att

pensionärerna åtnjuta av prisstegringen föranledda tillägg å pensionerna,

synes det knappast vara påkallat att låta rörligt tillägg och kristillägg utgå

å dagarvodet.

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret har icke något ati erinra mot ali i enlighet nied de sakkun­

nigas förslag enhetliga belopp fastställas till pensionerad liirare vid tjänst­

göring som vikarie. Vad angår de föreslagna ersättningsbeloppens storlek,

¹² kronor vid vikariat åt folkskollärartjänst och ⁸ kronor vid vikariat i små­

^skola, mindre folkskola och sorn biträdande lärare, synas dessa ersättning-

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Departements­

chefen.

ar lämpligt avvägda i fall, då vikarien är bosatt utanför det skoldistrikt, där

vikariatet skall fullgöras. Är vikarien däremot bosatt inom skoldistriktet,

torde ersättningarna kunna nedsättas med

2

kronor lill

10

kronor, respektive

⁶ kronor.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot sakkunnigförsla­

get i denna del.

Jag tillstyrker de sakkunnigas förslag angående avlöning till pensionerad

lärare vid tjänstgöring såsom vikarie. Tillräckliga skäl att, såsom statskon­

toret ifrågasatt, differentiera ersättningsbeloppen allt efter det vikarien är

bosatt inom eller utanför skoldistriktet synas mig icke föreligga.

Specialmotivering till folkskolans avlöningsreglemente.

Från remissmyndigheternas sida ha framställts vissa detaljerinringar mot

de sakkunnigas förslag till folkskolans avlöningsreglemente. Bland annat på

grund av dessa erinringar har förslaget överarbetats inom finansdepartemen­

tet. Jag anhåller att här få lämna en redogörelse för myndigheternas er­

inringar samt för de ändringar som i anledning härav eller eljest vidtagits

i de sakkunnigas förslag.

1

§■

Statskontoret och allmänna lönenämnden lia föreslagit vissa ändringar i

förtydligande syfte av bestämmelserna i andra momentet. Lönenämnden har

därvid bland framhållit följande.

Beträffande 1 § i dess helhet vill lönenämnden framhålla, att densamma

enligt förslaget innehåller vissa bestämmelser av övervägande instruktions-

natur, vilka måhända snarare borde meddelas i annat sammanhang än

avlöningsreglementet. Då emellertid ifrågavarande bestämmelser nära sam­

manhänga med bestämmandet av löneställningen för de extra ordinarie

lärarna, synas ur praktisk synpunkt övervägande skäl tala för att de, på

sätt föreslagits, intagas i själva reglementet. Den till 1 § 2 mom. knutna spe­

cialmotiveringen — vars uppräkning av vissa exemplifierade fall givetvis

icke är avsedd att vara uttömmande — torde bliva av värde vid den kom­

mande tillämpningen av bestämmelserna och föranleder från lönenämndens

sida intet annat uttalande, än att viss risk måhända kan föreligga för

tveksamhet vid tillämpningen av sådana fall, som icke särskilt exemplifie­

rats, något som emellertid icke torde kunna undvikas ens med den mest

detaljerade motivering.

I departementsförslaget lia vissa jämkningar skett i förhållande till de

sakkunnigas förslag med anledning av myndigheternas påpekanden. Där­

jämte har en omformulering vidtagits i syfte att tydliggöra, att i de fall,

då anställning från början icke omfattar hel termin, omreglering till extra

ordinarie anställning skall ske vid den tidpunkt under terminen, då läraren

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

87

erhåller fortsatt anställning för tjänstgöring till terminens slut. Vidare har

i andra momentet intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit skulle

äga meddela erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av momentets

bestämmelser.

2

§•

I anledning av de i ² § ² mom. sakkunnigförslaget införda bestämmelser­

na har riksförsäkringsanstalten anfört följande.

I överensstämmelse med vad riksförsäkringsanstalten anfört i sitt den 15

december 1936 avgivna utlåtande över 1936 års lärarlönesakkunnigas förslag

till avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor tillstyrker riks-

försäkringsanstallen att livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen

om försäkring för vissa yrkessjukdomar skall avdragas från lärares avlöning,

såvida ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda medgiver. Det synes anstal­

ten dock skäligt att, såsom de sakkunniga föreslagit, avdragsmöjligheten be­

gränsas till livräntor, som utgå på grund av arbete i statlig eller kommunal

tjänst. Riksförsäkringsanstalten vill emellertid ifrågasätta om icke avdrag

även bör ske i vissa andra fall, då livränta utgår av statsmedel. Härvid vill

riksförsäkringsanstalten erinra om att sådan livränta kan förekomma enligt

förordningarna örn ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under

militärtjänstgöring, vilka utfärdats den 18 juni 1909 och 18 juni 1927, samt

enligt förordningarna örn ersättning i anledning av kroppsskada ådragen un­

der hemvärnstjänstgöring och örn ersättning i anledning av kroppsskada ådra­

gen under tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning, vilka

båda sistnämnda förordningar utfärdats den 28 juni 1941.

Vidare vill anstalten av formella skäl föreslå att ordalydelsen »på grund

av olycksfall eller arbete i statlig eller kommunal tjänst» ändras till »på

grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst».

I 11 § av 1927 års förordning om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, stadgas, att om den skadade är berättigad

att vid skada till följd av olycksfall av statsmedel erhålla understöd, som icke

avses i förordningen, såsom avlöning, pension eller annat underhåll, skall

från ersättning enligt förordningen avdragas vad i anledning av olycksfallet

för motsvarande ändamål från statens sida utgives för tid, under vilken er­

sättningen utgår. Motsvarande bestämmelser gälla också i de fall, som avses i

1941 års förordningar örn ersättning i anledning av kroppsskada, som ådra­

gits under hemvärnstjänstgöring, tjänstgöring vid luftskyddet eller under

luftskyddsövning. Enligt hittills vid tillämpningen av 1927 års förordning

följd praxis har avlöning till lärare vid folkskoleväsendet ansetts utgå av

statsmedel. Med hänsyn härtill har i anledning av riksförsäkringsanstaltens

påpekande ändring icke vidtagits i de sakkunnigas förslag. Författningstex­

ten har dock redaktionellt jämkats på sätt anstalten ifrågasatt.

5 §.

Beträffande denna paragraf må hänvisas till vad i det föregående anförts

angående folk- och småskollärares tjänstgöringsskyldighet. I anslutning till

vad chefen för ecklesiastikdepartementet denna dag förordar angående tjänst-

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

göringsskyldigheten för lärare, som undervisa i hjälpklass, har författnings­

texten kompletterats med en föreskrift, enligt vilken sådan lärare är skyldig

att meddela undervisning i den omfattning, som Kungl. Majit särskilt före­

skriver.

6

§•

Tjänsteförteckningen har redaktionellt överarbetats, varigenom särskilda

kolumner för manliga och kvinnliga lärare kunnat uteslutas. Sista stycket

har omformulerats.

10

§.

Statskontoret har anfört:

En ordinarie folkskollärare, vilken i vederbörlig ordning bestritt sin

tjänst ett läsår och omedelbart därefter (från och med den ¹ juli) förordnas

å exempelvis en extra ordinarie statlig lärartjänst, kommer — såvitt stats­

kontoret kan finna — på grund av stadgandet i 19 § jämförd med 10 och

18 §§ att från och med den ¹ juli intill höstterminens början uppbära oav­

kortad lön både å den ordinarie folkskollärain jänsten och den statliga extra

ordinarie tjänsten. Då ett dylikt resultat icke kan anses tillfredsställande,

får statskontoret föreslå, att — i syfte alt förhindra dubbelavlöning under

ferietid vid samtidigt innehav av ordinarie folkskollärartjänst och högre

extra ordinarie statlig eller kommunal tjänst -—

10

§

1

mom , första stycket,

sista meningen gives följande ändrade lydelse:

»dock under förutsättning, att läraren lrånträder utövandet av först­

nämnda tjänst och samtliga med denna tjänst förenade avlöningsförmå­

ner. »

Den av statskontoret sålunda ifrågasatta ändringen har iakttagits i de-

partementsförslaget.

12

§.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Avfattningen av ¹² § ¹ mom. a) upptager bland de tjänstgöringsförhål­

landen, som må tagas i beräkning för ordinarie lärares normala uppflytt-

ning till högre löneklass, en nyhet i jämförelse med nu gällande stadgan-

den. Sålunda föreslås rätt för lärare att såsom tjänstetid räkna tid, då han

obefogat avstängts från tjänstgöring eller av polismyndighet kvarhållits

såsom misstänkt för brott utan att häktningsåtgärd vidtagits. För tid, var­

under nämnda förhållanden förelegat, skall lärare äga uppbära oavkortad

avlöning, och lönenämnden har i sak intet att erinra mot att sådan tid i

enlighet med förslaget inräknas i den tjänstetid, som erfordras för vinnande

av löneklassuppflyttning. Lönenämnden vill emellertid framhålla, att det

nu berörda spörsmålet kan bli aktuellt inom både den civila och den mili­

tära statsförvaltningen. Då varken civila eller militära avlöningsreglemen-

tet innehåller någon motsvarighet till det föreslagna stadgandet, vore en

nära till hands liggande åtgärd att vidtaga erforderlig ändring av nämnda

reglementen på denna punkt. Därest emellertid detta icke skulle anses på­

kallat får lönenämnden framhålla, att det i varje fall synes lämpligt att

ifrågavarande förslag såsom innebärande en tolkningsfråga av allmän­

giltig innebörd göres till föremål för särskilt ställningstagande i den bli­

vande propositionen, varigenom riksdagen sättes i tillfälle att uttala sig i

frågan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

89

Utöver vad i sakkunnigförslaget angivits bör lärare äga såsom tjänstetid

räkna tid, då han hållits häktad för brott, för vilket han sedermera blivit

frikänd. I sådant fall skall läraren nämligen jämlikt ²⁰ § ² mom. äga för

häktningstiden uppbära oavkortad avlöning. Departementsförslaget har kom­

pletterats med bestämmelse härom. I samband härmed har en redaktionell

jämkning av författningstexten vidtagits.

I anslutning till vad här föreslagits för folkskoleväsendet böra vid lämp­

ligt tillfälle ändringar vidtagas i bland annat civila och militära avlönings-

reglementena.

13 §.

Skolöverstyrelsen har anfört:

I § 13 mom. 3 stadgas, att folkskollärare må för placering i löneklass

såsom ordinarie tillgodoräkna sig den tid han utöver sex år innehaft an­

ställning som folkskollärare. Sannolikt kommer uttrycket »sex år» att an­

ses innebära sex kalenderår, eller ⁶ X 52 veckor = 312 veckor. För på viss

tid anställd lärare vid skola med 367s veckors årlig lästid skulle detta

betyda, att han först efter att hava varit anställd 87² hela läsår finge till­

godoräkna den därefter förvärvade tjänstetiden. Har läraren tidvis inne­

haft anställning tillsvidare kompliceras beräkningen ytterligare. Ett för­

tydligande erfordras av innebörd, att läraren äger tillgodoräkna den tid

han utöver sex läsår, vart och ett beräknat till 367² veckor, innehaft an­

ställning, varvid intet redovisningsår må tillgodoräknas mer än 367² veckor.

Vidare har allmänna lönenämnden framhållit följande.

13 § 5 morn., som reglerar frågan örn lönekiassplacering vid övergång till

ordinarie lärartjänst i samma eller lägre lönegrad, synes —■ i anslutning till

⁸ § 5 mom. civila avlöningsreglementet — böra förtydligas därhän, att

stadgandet blir tillämpligt allenast då lärare tillträder tjänst efter egen an­

sökning eller därom uttryckt önskan.

Sakkunnigförslaget innebär, att lärai'e icke får tillgodoräkna anställnings­

tid, innan dels sex kalenderår förflutit från första anställningsdagen och

dels läraren tjänstgjort eller åtnjutit tjänstledighet på sätt stadgas i

12

§

1

mom. a) eller 45 § 2 moni. För att förtydliga föreskrifterna har sakkunnig­

förslaget väsentligt omarbetats.

Lönenämndens anmärkning har iakttagits i departementsförslaget. Dess­

utom har tillagts, att lärare vid högre kommunal skola, som förflyttas till

tjänst inom folkskoleväsendet, skall placeras i löneklass i enlighet med

vad därom särskilt stadgas. Föreskrift härom torde böra intagas i blivande

avlöningsreglemente för lärarna vid de högre kommunala skolorna.

14 §.

Enligt ifrågavarande paragraf skall, örn lärare tvångsförflyttas till tjänst

inom lägre lönegrad, i fråga örn hans lönekiassplacering så anses, som örn

han fortfarande tillhörde den högre lönegraden. Jämlikt gällande bestäm­

melser bibehålies läraren i sådant fall i den lönegrad, han innehar före

förflyttningen.

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 'J7S

I 5 § kungörelsen den 11 februari 1938 (nr 39) med vissa bestämmelser

angående förflyttning av lärare vid folk- och småskolor har möjlighet be­

reus för en frivillig förflyttning av lärare, som innehar övertalig lärartjänst.

Hos Kungl. Majit ha vissa lärare, som med stöd av nämnda föreskrift fri­

villigt förflyttats till annat skoldistrikt med kortare lästid, hemställt att få

bibehållas vid samma löneförmåner, som åtnjutits före förflyttningarna.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt de ifrågavarande framställningarna under

framhållande, att det icke vore förenligt med rättvisa och billighet, att en

lärare som frivilligt förflyttats bomme i sämre ställning i lönehänseende än

om han tvångsförflyttats. Statskontoret har däremot icke funnit tillräckliga

skäl föreligga för en framställning i förevarande hänseende till riksdagen.

Vid övervägande av det här berörda spörsmålet har det icke ansetts på­

kallat att föreskriva generell rätt för lärare, som frivilligt förflyttats, att

bibehållas vid sin förutvarande rätt till löneklassplacering. I en del fall torde

nämligen den frivilliga förflyttningen medföra så väsentliga förbättringar

i lärarens arbetsförhållanden, att anledning icke föreligger att medgiva sär­

skilda löneförmåner utöver dem, som gälla för den nya tjänsten. I andra

fall kan det åter, såsom överstyrelsen framhållit synas obilligt, att läraren

skall försättas i sämre löneställning än om han tvångsförflyttats. För sådana

fall synes Kungl. Majit böra äga möjlighet att föreskriva, att bestämmelserna

i förevarande paragraf skola lända till efterrättelse. Härtill bör riksdagens

bemyndigande inhämtas. Det synes skäligt att bemyndigandet får avse även

fall som inträffat före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande.

15 §.

Enligt sakkunnigförslaget skulle Kungl. Majit äga besluta örn avvikelse

från reglementets avdragsregler vid tjänstledighet och under ferier. I de-

partementsförslaget har intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit

jämväl skall äga bemyndiga skolöverstyrelsen litt fatta sådant beslut. Denna

utvidgning har, såsom kommer att framgå av det följande, tillkommit sär­

skilt med hänsyn till reglementets föreskrifter örn avlöning under ferier.

En redaktionell jämkning har därutöver vidtagits.

16 §.

Statskontoret har anfört:

I överensstämmelse med nu gällande bestämmelser för både folkskolan

och civilförvaltningen har i 16 § ¹ mom. a) intagits ett stadgande, att av­

löning med A-avdrag skall utgå vid tjänstledighet för offentligt uppdrag,

där ersättning ej utgår eller utgår allenast med visst belopp för samman­

trädes- eller förrättningsdag och läraren icke medgives rätt till gottgörelse

för de avlöningsförmåner han under ledigheten avstått.

Enligt vad statskontoret har sig bekant synes nämnda stadgande vid sin

tillämpning lia givit anledning till tolkningssvårigheter. Särskilt har det fram­

stått som svårförståeligt, att i fall, då en folkskollärare för ett kommunalt

uppdrag, exempelvis som ordförande i kristidsnämnd, endast uppbär dag-

arvode, men detta arvode utgör en »verklig fortlöpande ersättning för det ar­

bete han under uppdragets fullgörande utför» (jfr kommunikationsverkens

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

91

lönenämnds uttalande i ett den 28 juni 1920 avgivet förslag till tilläggs­

bestämmelser till avlöningsreglementet den 19 juni 1919), vederbörande skall

vara skyldig avstå hela avlöningen.

Med hänsyn härtill framstår det enligt statskontorets mening som synner­

ligen önskvärt, om bestämmelserna kunde förtydligas i förevarande hän­

seende. I vart fall torde det vara ofrånkomligt att i motiven ytterligare klar-

göres den verkliga innebörden av detta stadgande.

Huruvida i anledning av vad statskontoret sålunda anfört ändring bör vid­

tagas i 16 § ¹ mom. a) och i anslutning härtill även i motsvarande bestäm­

melser i civila och militära avlöningsreglementena, har ansetts böra upptagas

till prövning i ett större sammanhang.

På förslag av riksförsäkringsanstalten har ifrågavarande paragraf komplet­

terats med en föreskrift, enligt vilken på sätt civila avlöningsreglementet

stadgar oavkortad lön utgår vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen

yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkes­

sjukdomar.

Vidare har en ändring vidtagits i sakkunnigförslaget för att tydliggöra, att

tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd utöver ¹²⁰ dagar är att anse

såsom tjänstledighet för enskild angelägenhet. Därjämte ha ett par jämk­

ningar av redaktionell art vidtagits.

17 §.

Skolöverstyrelsen har anfört:

Inom folkskoleväsendet förekommer det i viss utsträckning, att ordinarie

lärare erhåller tjänstledighet för att såsom vikarie eller extra ordinarie tjänst­

göra å annan befattning inom samma eller annat skoldistrikt. Med hjälp av

denna anordning blir det ofta möjligt att någon termin tidigare än eljest

skulle kunna ske indraga tjänst, som är för framtiden obehövlig, liksom ock

att tillfälligt för ett eller annat år indraga tjänst, som sedan åter måste upp­

rätthållas. För lärarna underlättar anordningen transport till förmånligare

tjänst, vilket måste anses lämpligt, då eljest mycket ringa utsikter till sådan

befordran finnes, överstyrelsen anser följaktligen, att anordningen är värde­

full både för skolväsendet och lärarna.

Örn bestämmelserna i § ¹⁰ mom. ¹ att med ordinarie lärartjänst icke må

förenas annan ordinarie befattning och icke heller extra ordinarie tjänst, så

vida denna ej tillhör högre lönegrad, icke innebära hinder att förordna or­

dinarie lärare att »uppehålla» annan ordinarie tjänst, som är vakant, eller

extra ordinarie tjänst i lägre lönegrad, synes den anordning, som nyss be­

rörts, fortfarande kunna vid behov tillämpas.

De nu gällande bestämmelserna om ordinarie lärares tjänstgöring å annan

befattning under ledighet från egen tjänst grunda sig på principen, alt varken

statens eller de berörda kommunernas utgifter för de ifrågavarande tjänsterna

skola ökas eller minskas på grund av anordningen. Detta torde också vara

en ofrånkomlig förutsättning för all anordningen skall kunna komma till

användning. I varje fall få kommunernas utgifter icke ökas. Det förefaller

dock, som örn de sakkunnigas förslag i § 17 skulle medföra, att den mot­

tagande kommunens utgifter skulle komma att ökas med skillnaden mellan

ordinarie lärares och vikaries hyresavdrag. Är detta riktigt, vilket ej nu kan

bedömas, då förslag till bestämmelser örn statsbidrag ej föreligger, torde

denna omständighet komma att fullständigt hindra allt utnyttjande av den

bär ifrågavarande anordningen.

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S

Om ordinarie småskollärarinna förordnas att uppehålla folkskollärartjänst,

vilket för närvarande och under andra tider av lärarbrist förekommer i viss

utsträckning, så torde hon icke böra avlönas enligt ⁸ 17 utan såsom extra

folkskollärarinna. Förtydligande bestämmelser härom erfordras.

Slutligen vill överstyrelsen påpeka, att den skolstyrelse, som beviljat tjänst­

ledigheten, icke kan beräkna lärarens avlöning enligt § 17 med mindre den

inhämtar exakta uppgifter örn den tid för vilken läraren uppburit avlöning

i den andra kommunen. Vid granskning av statsbidragsrekvisition fordras

också tillgång till uppgifter från bägge skoldistrikten.

Då de i § 17 föreslagna bestämmelserna synas kunna få till följd, att man

icke längre skulle kunna påräkna förordnande för tjänstledig ordinarie lä­

rare att uppehålla annan befattning, hemställer överstyrelsen örn sådan änd­

ring av paragrafen, att den närmare ansluter sig till nuvarande § 21.

Oavsett hur det nu närmast berörda spörsmålet ordnas, bör ordinarie lä­

rare kunna utan tjänstledighet eller förflyttning tilldelas en tids tjänstgöring

vid annan skola inom det egna skoldistriktet. Därmed skulle de komplice­

rade löneberäkningarna för sådant fall undvikas, i det att läraren behölle

sin ordinarie lön med blott den jämkning, sorn stationeringsortens ortsgrupp

kunde föranleda. Erfordras resor eller ombyte av tjänstebostad, böra kost­

naderna härför bestridas av skoldistriktet.

I anledning av vad skolöverstyrelsen sålunda anfört må till en början på­

pekas, dels att bestämmelserna ¹⁰ § ¹ morn. givetvis icke — lika litet som

motsvarande bestämmelser i civila avlöningsreglementet •— hindra ordinarie

lärare att på förordnande uppehålla annan ordinarie tjänst eller extra ordi­

narie tjänst i lägre lönegrad, dels att 17 § såsom framgår av paragrafens

avfattning icke äger tillämpning, örn ordinarie småskollärarinna uppehåller

folkskollärartjänst, dels ock att lärares löneklassplacering vid tillämpning av

bestämmelserna i 17 § bestämmes enligt reglerna i 13 § 1 moni., i följd var­

av några komplicerade löneberäkningar knappast äro atl befara.

Enligt 21 § i gällande reglemente skall lärare, som erhållit tjänstledighet

å egen tjänst för att uppehålla annan mot denna svarande tjänst, av lön och

kallortstillägg avstå ett belopp, motsvarande vad han skulle äga uppbära, örn

han under tiden för ledigheten såsom vikarie uppehölle den egna befatt­

ningen. Det belopp läraren sålunda avstår, uppbär han i stället å den tjänst

han uppehåller. Tillhöra tjänsterna olika ortsgrupper. uppstår dock en viss

skillnad i avstådda och uppburna lönebelopp. Stadgandet anses endast till-

lämpligt å tjänst inom folkskoleväsendet.

De sakkunniga ha framhållit, att nämnda anordning medfört olägenheter.

Bland andra olägenheter må nämnas, att, eftersom läraren såsom vikarie åt­

njuter lön efter läsår men såsom ordinarie efter kalenderår, får läraren un­

der tiden för vikariatet å den ordinarie tjänsten avstå större belopp än lian

äger uppbära såsom ordinarie och kan därför bli skyldig inbetala över­

skjutande belopp till skoldistriktet. De sakkunnigas förslag innebär, att

läraren skall avstå all avlöning å den egna tjänsten och i stället å den tjänst

han uppehåller uppbära avlöning såsom örn tjänsten vore ordinarie och

läraren ordinarie innehavare av densamma.

När skolöverstyrelsen anmärker på sakkunnigförslaget synes anledningen

härtill främst vara, att förslaget enligt överstyrelsens mening skulle försvåra,

Kunell. Maj:ts proposition nr 278.

93

att innehavare av övertalig lärartjänst finge förordnande att temporärt uppe­

hålla icke-ordinarie tjänst. Endast i dessa undantagsfall torde något allmänt

intresse föreligga av att ordinarie lärare icke uppehåller sin egen befattning.

Svårigheten skulle enligt vad överstyrelsen framhållit uppkomma därigenom

att den mottagande kommunens utgifter skulle komma att ökas med skill­

naden mellan ordinarie lärares och vikaries hyresavdrag. På grund av vad

överstyrelsen sålunda anfört må erinras, att skoldistrikt enligt gällande be­

stämmelser, vilka torde böra gälla även under nästa budgetår, är skyldigt

att å icke-oi’dinarie tjänst förordna innehavare av övertalig ordinarie lärar­

tjänst. Huruvida för här avsedda fall höra meddelas särskilda statsbidrags-

föreskrifter, har ansetts höra upptagas till prövning först i samband med

den allmänna översyn av statsbidragsbestämmelserna, som på sätt i det föl­

jande beröres torde komma att verkställas.

I departementsförslaget har paragrafen avfattats i enlighet med de sak­

kunnigas förslag.

18 §.

Statskontoret har anfört:

I 18 § hava bestämmelser meddelats örn avdrag å avlöning under ferier.

Enligt statskontoret bör övervägas, örn icke de i 1 mom. av paragrafen med­

delade föreskrifterna —- och i anslutning härtill motsvarande stadgande i civi­

la avlöningsreglementet — böra kompletteras i vissa hänseenden. Sålunda

synes det ämbetsverket mindre tillfredsställande, att lärare, som under hela

läsåret varit tjänstledig på grund av olycksfall i arbetet eller för beredskaps-

tjänstgöring — vilken tjänstgöring exempelvis upphört en månad före vårter­

minens slut — skall vidkännas A-avdrag under sommarferien. Det bör näm­

ligen uppmärksammas, att enligt gällande bestämmelser oinskränkt rätt till

oavkortad lön tillförsäkras ordinarie folkskollärare och statstjänstemän vid

olycksfall i arbete, samt att vid beredskapstjänstgöring under ferietid folk­

skollärare är skyldig vidkännas löneavdrag enligt härom meddelade särskilda

bestämmelser. Vidare synes böra övervägas, örn icke ur olika synpunkter det

vore att föredraga, att bestämmelsen kunde ändras därhän, att A-avdrag un­

der ferietid skulle ifrågakomma för lärare, som icke under närmast föregå­

ende termin minst trettio dagar bestritt sin tjänst, fullgjort viss annan tjänst­

göring eller åtnjutit vissa slag av ledigheter.

Enligt 2 mom. i samma pargraf skulle lärare, som under ett läsår varit le­

dig längre tid än ¹²⁰ dagar för enskilda angelägenheter, vara skyldig att vid­

kännas avdrag å avlöning under ferietid. En lärare däremot, som under en

hösttermin icke åtnjuter sådan ledighet, men under därpå följande vårtermin

och hösttermin är tjänstledig för enskilda angelägenheter under vardera ter­

minen 115 dagar eller tillhopa 230 dagar, skulle icke bliva .skyldig att vid­

kännas något avdrag å den efter höstterminen följande julferien. I syfte att

förhindra dylika resultat samt att i övrigt förtydliga stadgandet i ² mom. vill

statskontoret föreslå följande ändrade lydelse:

»Lärare, som under en termin eller två terminer i följd beviljats tjänstledig­

het längre tid än sammanlagt etthundratjugo dagar för enskilda angelägen­

heter ------------ bestämmer.»

Statskontoret anser sig vidare böra ifrågasätta, örn icke Kungl. Maj:! bör

förbehålla sig rätten att fastställa principerna för avdraget å avlöningen enligt

nyssnämnda stadgande i den mån Kungl. Maj:t icke i förekommande fall dele­

gerar denna beslutanderätt å skolöverstyrelsen.

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Allmänna lönenämnden Ilar framhållit, att enligt sakkunnigförslaget lärare,

som av vissa anledningar är tjänstledig längre tid i följd, skulle å sin lön vid­

kännas B- eller C-avdrag under lästid men allenast A-avdrag under därpå föl­

jande ferietid. Lönenämnden har därför föreslagit, att frågan om avfattning­

en av 18 §

1

morn., skulle göras till föremål för fortsatt övervägande.

Vidare har skolöverstyrelsen framhållit följande.

De sakkunniga föreslå vissa ändringar av nu gällande bestämmelser örn löne­

avdrag på grund av lärares tjänstledighet. Av särskild betydelse äro de före­

slagna bestämmelserna rörande löneavdrag under ferierna i synnerhet i fråga

örn A-avdraget, som tillämpas vid lärares ledighet för sjukdom. Beträffande

folk- och småskollärare finnas för närvarande inga direkta föreskrifter örn

löneavdrag under ferier, men eljest gällande bestämmelser medföra dock, att

lönen kan i vissa fall komma att minskas även under ferietid. För lärare vid

.statliga läroanstalter gäller, att om läraren icke tjänstgjort under två omedel­

bart på varandra följande terminer, skall han vidkännas A-avdrag under den

närmast därefter följande ferietiden.

Det är närmast i anslutning till denna bestämmelse, som de sakkunniga ut­

format sitt förslag, dock med den viktiga olikheten, att löneavdrag under

ferierna skulle drabba de lärare, som under två på varandra följande termi­

ner icke tjänstgjort minst 60 dagar, medan sådant avdrag för statliga lärare

hittills förekommit endast om läraren icke alls tjänstgjort under de två ter­

minerna. Mot skärpningen av bestämmelsen, som enligt vad de sakkunniga

meddela, är avsedd att införas även vid statliga läroanstalter, torde vägande

invändningar knappast göras. Överstyrelsen finner likväl den föreslagna

ordningen för löneavdragen otillfredsställande, i det att avdraget ganska olika

drabbar lärare med lika lång tjänstledighet och för folkskoleväsendets vid­

kommande skulle komma att tynga och försvåra handläggningen av statsbi-

dragsrekvisitionerna.

Har en lärare på grund av sjukdom icke kunnat under en vårtermin och

den därpå följande höstterminen tjänstgöra sammanlagt minst 60 dagar, får

han vidkännas A-avdrag även under julferierna, som kunna vara begrän­

sade till 18—20 dagar men vid en del skolor uppgå till ett par månader. In­

faller lärarens ledighet under hösttermin och därefter följande vårtermin,

måste löneavdrag göras för hela sommarferien, som vid skolor med 361/2

veckors lästid kan omfatta ända till 90 dagar. För lika långa ledigheter kan

således löneavdraget blivit ganska olika. Man kan förvänta, att en lärare, som

under höstterminen tjänstgjort blott exempelvis 50 dagar eller något mera

och som även under vårterminen behöver ledighet, söker i samråd med folk-

skolestyrelsen ordna ledigheten så, att han blir i tillfälle tillgodoräkna de få

tjänstedagar, som erfordras för att undvika 2 å 3 månaders löneavdrag un­

der ferierna. Har en lärare varit tjänstledig nästan två terminer i följd men

dock uppehållit tjänsten de 7 å ⁸ sista veckorna av den andra terminen, fin­

ner man det knappast välmotiverat, att han får vidkännas sjukavdrag under

hela den därpå följande ferien, särskilt om han är fullt frisk och kanske

tjänstgör i fortsättningsskolan.

Rekvisition av statsbidrag till lärarnas löner för ett redovisningsår upp­

rättas och ingives av varje skoldistrikt i juli eller augusti. Hittills har det an­

setts nödvändigt eller åtminstone synnerligen önskvärt, att hithörande be­

stämmelser så avfattas, att granskningen av varje rekvisition kan ske och

beslut fattas med ledning av de i rekvisitionen föreliggande uppgifterna för

året, således utan jämförelse med uppgifter i rekvisitioner från tidigare år

och utan inhämtande av uppgifter från andra skoldistrikt. Denna regel skulle

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

95

med införande av de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna brytas, i

det att man för bestämmande av löneavdraget under ferierna måste stödja

sig på uppgifter i två års rekvisitioner. Särskilt för länsstyrelserna bleve detta

olägligt, då de, såvitt överstyrelsen bär sig bekant, icke torde ha tillgång till

detaljerade uppgifter om de enskilda lärarnas tjänstgöring ett föregående år.

För riksräkenskapsverket lärer det väl också, på grund av att jämförelse

måste ske med två års rekvisitioner, bliva en nästan oöverkomlig uppgift att

kontrollera, att dessa löneavdrag ske enligt de utfärdade föreskrifterna.

Önskvärt vore, att de s. k. sjukavdragen och därmed jämställda avdrag all­

tid kunde ske uteslutande under pågående lästermin icke blott för de läs-

årsavlönade lärare, som kunna komma i fråga, utan även beträffande lärare

med kalenderårslön. Möjligen kunde saken ordnas så, att det årsavdrag, lä­

rare bör vidkännas, fördelades på lästiden och avdroges med V²⁷³ för varje

dag, läraren åtnjuter tjänstledighet under pågående lästerrnin. Då den årliga

lästiden för det stora flertalet lärare är 39 veckor och utvecklingen alltjämt

går i riktning mot införande av denna lästid, torde man böra för vinnande av

enkelhet i detta sammanhang bortse från att lästiden för vissa skolor om­

fattar 256 dagar. Vid bestämmandet av årsbeloppet skulle beaktas,‘att ordi­

narie befattningshavare i statens tjänst enligt civila avlöningsreglementet äga

åtnjuta oavkortad lön under semester och sjukdom sammanlagt minst ⁴⁵ dä­

dan Årsavdraget borde således motsvara A-avdraget för 320 dagar och såle­

des för exempelvis 16:e löneklassen utgöra 768 kronor. För dag komme detta

att utgöra 2 kronor 80 öre. Löneavdrag borde dock i intet fall göras för dagar,

som undervisningen visserligen varit inställd men som av läraren återlästs

utan ersättning. A-avdrag tillämpas utom vid sjukdom även vid lärares ledig­

het för vissa offentliga uppdrag, för ledamotskap av riksdagen och vid kvinn­

lig lärares ledighet på grund av havandeskap. För vinnande av enhetlighet

borde även vid dessa ledigheter avdraget beräknas på nu angivet sätt.

Här nedan införes en tabell, utvisande A-avdraget enligt ovan angivna grun­

der. Inom parentes angivas motsvarande belopp enligt de sakkunnigas för­

slag, som förutsätter avdrag även under ferier vid längre ledigheter.

Löneklass

A-avdrag för dag

Löneklass

A-avdrag för dag

S

1:75 (1:50)

15

2: 60 (2: 20)

9

1:90 (1:60)

16

2: 80 (2: 40)

10

9:— (1:70)

17

3: — (2: 60)

11

2:10 (1:80)

18

3:25 (2:80)

12

2:20 (1:90)

19

3:50 (3:—)

13

2: 35 (2: —)

20

3: 75 (3: 20)

14

2:45 (2:10)

21

4: — (3: 40)

Tillämpades A-avdraget enligt ovanstående tabell skulle inga avdrag under

ferietid behöva förekomma. Samtliga förut påpekade olägenheter beträffande

handläggningen av statsbidragsrekvisitionema skulle försvinna liksom också

olikheterna i fråga örn avdragens storlek för lärare i samma löneklass och

med lika lång tjänstledighet.

Med hänsyn lill folkskoleväsendets mångskiftande förhållanden med vitt

skilda Jästider och ferietider för olika lärare, stundom även beträffande olika

lärare i samma skoldistrikt eller vid samma skola synes A-avdrag enligt här

angivna grunder verka mera rationellt och rättvist än de av de sakkunniga

föreslagna bestämmelserna.

I de av statskontoret berörda, under normala förhållanden skäligen säll­

synta fall, då lärare under hela läsåret varit tjänstledig på grund av olycks-

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

lall i arbetet eller för beredskapstjänstgöring, Ilar det ansetts tillfyllest med

den Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, skolöverstyrelsen

i 15 § tillerkända befogenheten att medgiva undantag från bestämmelserna

i 18 §. De av statskontoret ifrågasatta skärpningarna av bestämmelserna ha

icke ansetts böra genomföras.

Den invändning, som allmänna lönenämnden framfört, torde med de änd­

ringar, som vidtagits i sakkunnigförslaget, i stort sett få betydelse endast för

de fall, då en extra ordinarie lärare varit sjukledig under större delen av ett

läsår. Enligt de föreslagna bestämmelserna skulle han i sådant fall ägt upp­

bära lön med A-avdrag under sex månader. För tid därutöver skulle skol­

överstyrelsen lia haft att bestämma, örn större avdrag skall ske. Om översty­

relsen exempelvis föreskrivit, att B-avdrag skall verkställas, skulle följden

bli, att läraren först haft att vidkännas A-avdrag, därefter B-avdrag, men

därefter —- under ferietid — åter A-avdrag. Häremot må invändas, att i de

fall, som nu avses, frågan om lärarens avlöning under iedighetstiden, alltid

måste underställas skolöverstyrelsens prövning. Överstyrelsen bör härvid

även upptaga till bedömande, huruvida läraren bör vidkännas större avdrag

än A-avdrag under ferietid. Anses så böra ske, har överstyrelsen antingen

att underställa frågan Kungl. Majit eller också, om överstyrelsen såsom

lämpligen bör ske härtill erhållit Kungl. Majits bemyndigande, själv besluta

örn sådant högre avdrag med stöd av 15 § första stycket.

Skolöverstyrelsens förslag örn högre avdrag än de A-avdrag, som förekom­

ma i det statliga lönesystemet, har icke kunnat tillstyrkas. Vid genom­

förande av detsamma skulle folkskolans lärare komma i en särställning, som

i de flesta fall komme att verka på ett obilligt sätt. Det må erinras, att redan

vid 1937 års lönereglering underströks, att det ej kan anses befogat, att för

folk- och småskollärare meddela särbestämmelser rörande förhållanden, som

i själva verket äga sin tillämpning jämväl för övriga till undervisningsväsen­

det knutna lärarkårer.

Att, såsom skolöverstyrelsen framhållit, den av de sakkunniga föreslagna

regeln kan verka olika i likartade fall är uppenbart. Detta är också förhållan­

det med den motsvarande föreskrift, som redan gäller för de statsanställda

lärarna. Någon fullt tillfredsställande lösning av ifrågavarande spörsmål sy­

nes dock knappast möjlig. Vad överstyrelsen anfört örn svårigheter, som

skulle uppkomma vid statsbidragsrekvisitionerna, har ansetts icke böra till­

mätas avgörande betydelse, då tillräcklig kontroll synes kunna utövas genom

folkskolinspektörerna.

I departementsförslaget har förevarande paragraf utformats på sätt de

sakkunniga förordat.

19 §.

I anslutning till den ändring, som vidtagits i 10 § 1 mom. har en hänvis­

ning till nämnda författningsrum intagits i 19 §.

28—35 §§.

Beträffande dessa paragrafer må hänvisas till vad i det föregående an­

förts angående sjukvårdsförmåner åt folkskolans lärare. I anledning av på-

Kungl. Majlis proposition nr 278.

97

pekanden av riksförsäkringsanstalten lia vissa redaktionella jämkningar vid­

tagits i de sakkunnigas förslag till författningstext.

38 §.

Socialstyrelsen har bland annat anfört:

1941 års lärarlönesakkunniga ha under beteckning hyresavdrag utan mo­

tivering infört de i kungörelsen den 13 juni 1941 angivna beloppen för

tjänstebostadsersättning.

De föreslagna hyresavdragsbeloppen inkludera till viss del ersättning för

tjänstebostadens uppvärmning (40 kronor + 60 procent av 40 kronor = 64

kronor). Sedan dessa belopp fastställdes, ha bränslekostnaderna ökat yt­

terligare; enligt styrelsens prisstatistik från 66 procent den 1 februari 1941 till

81 procent den 1 mars 1942, allt med utgångspunkt från den 1 september

1939. Denna stegring synes böra motivera en ytterligare höjning av hyres-

avdragens belopp med förslagsvis 20 procent eller 8 kronor per eldstad.

Med hänsyn till bränslekostnadernas fluktuationer vill styrelsen föreslå,

att den del av hyresavdraget, som beräknas utgöra ersättning för bränsle­

kostnaden, utbrytes ur tabellen och regleras särskilt. Hyresavdraget skulle

sålunda uppdelas i två delar: bostadskostnad och uppvärmningskostnad. I

samband härmed vill styrelsen ifrågasätta, om det ej skulle vara lämpligast

att frångå metoden att beräkna kostnaderna efter ett riksmedeltal och i stäl­

let övergå till den mera rättvisande att låta lärarna betala vad uppvärm­

ningen i varje särskilt fall belöper sig till. Detta skulle innebära, att man till

den fixerade bostadskostnaden fogade en bränsleklausul av exklusivetyp. En­

ligt vad socialstyrelsen har sig bekant komma värmekostnadssakkunniga i

det betänkande, som de i dagarna avgiva, att även framlägga förslag till dy­

lik klausul. Några administrativa svårigheter att tillämpa en bränsleklausul

av exklusivetyp föreligga ej. Det enda som kräves är, att tjänstebostadens

vta liksom även fastighetens övriga uppvärmda yta uppmätes för att man

på sådant sätt skall kunna erhålla ett relationstal till bedömande av lägen­

hetens andel i de totala bränslekostnaderna.

Även statskontoret har föreslagit en höjning av hyresavdragen med 8 kro­

nor för eldstad. Statskontoret framhåller, att en sådan höjning kunde be­

räknas medföra en minskning av statens årskostnader för folk- och småskol-

lärarnas avlöning med omkring 600,000 kronor. I samband härmed anför

ämbetsverket:

Då hyresavdragen på grund av bland annat växlingarna i bränslekostna­

derna kunna förutses komma att ändras förhållandevis ofta — förslagsvis

kunna de fastställas budgetårsvis — vill statskontoret föreslå, att antingen

beloppen helt utgå ur reglementet och fastställas i särskild författning, eller

ock att liyresavdragens grundbelopp, motsvarande hyran med undantag för

bränslekostnaden, fastställas i reglementet, medan »bränsletilläggens» storlek

regleras i särskild författning.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn sådan ändring av de i 38 § föreslagna

bestämmelserna, att ersättning för bränslekostnader icke kommer alt avkrä­

vas lärare, som under längre tid icke använder tjänstebostaden. Lämpligen

borde enligt överstyrelsen till 38 § kunna fogas ett tillägg, att örn läraren

under sex månader i följd icke använt tjänstebostaden för något sitt ända-

liihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 27S.

7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

mål, skall hyresavdraget för den tid, då bostaden icke använts, minskas med

belopp, som beräknas efter 64 kronor per år och eldstad.

1941 års lärarlönesakkunniga skola under det fortsatta utredningsarbetet

upptaga till behandling frågan om en revision av den för folk- och småskol-

lärarna gällande boställsordningen. Kommer en sådan revision till stånd,

torde därav föranledas ändringar i förevarande tjänstebostadsbestämmelser,

vilka alltså få anses ha provisorisk karaktär. En ändring av sistnämnda be­

stämmelser torde göra det nödvändigt att verkställa en allmän översyn över

gällande regler för fördelningen mellan staten och kommunerna av kostna­

derna för folkskoleväsendet.

Ett genomförande av de förslag till höjningar av hyresavdragen, som social­

styrelsen och statskontoret framlagt, skulle visserligen medföra en betydande

minskning av statens årskostnader för folk- och småskollärarnas avlöning.

För det allmänna blir dock besparingen väsentligt mindre, eftersom en be­

tydande del av det av staten besparade beloppet skulle, med hänsyn till

gällande statsbidragsbestämmelser, motsvaras av lika stor ökning av kommu­

nernas utgifter.

Under angivna förhållanden och då den nu ifrågavarande ökningen av

bränslekostnaderna är väsentligt mindre än den ökning, som i fjol föranledde

en icke obetydlig höjning av hyresavdragen, samt ändring av dessa avdrag

endast bör ske vid mera avsevärda förändringar, ha tillräckliga skäl icke

ansetts föreligga att för närvarande vidtaga jämkningar vare sig av hyres-

avdragens nuvarande belopp eller av för hyresavdragen i övrigt gällande

föreskrifter.

Departementsförslaget överensstämmer därför beträffande ifrågavarande

paragraf med de sakkunnigas förslag.

40 §.

De sakkunnigas förslag till bestämmelser under ifrågavarande paragraf har

omarbetats i förtydligande syfte.

41 §.

Liksom i 15 § har här intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Maj:t

äger bemyndiga skolöverstyrelsen att besluta om avvikelse från reglementets

avdragsregler.

I paragrafen har därjämte på förslag av riksförsäkringsanstalten före­

skrivits, att vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen yrkessjukdom,

varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, skall

utgå oavkortad lön under högst ett år samt därefter lön med A-avdrag, så

framt ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner anled­

ning medgiva, att avdrag icke skall äga rum.

Dessutom har ändring vidtagits i förhållande till sakkunnigförslaget i syfte

att tydliggöra, att tjänstledighet utöver 30 dagar för svag hälsas vårdande

och utöver 120 dagar för havandeskap eller barnsbörd är att anse som tjänst-

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

99

ledighet för enskild angelägenhet. Därjämte ha ett par jämkningar av redak­

tionell art vidtagits.

Enligt förevarande paragraf äger lärare vid tjänstledighet för studier eller

arbete, som skolöverstyrelsen prövar vara av betydelse för lärarens kompetens

för viss uppgift eller befattning inom folkskoleväsendet, åtnjuta lön med B-

avdrag under sammanlagt högst 120 dagar av den tid läraren innehar extra

ordinarie anställning. Chefen för ecklesiastikdepartementet förordar denna

dag, att extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för hjälpklass-

lärare, må åtnjuta lön med B-avdrag för hela den tid, högst 18 veckor, under

vilken kursen pågår. På grund härav bör Kungl. Majit inhämta riksdagens

bemyndigande att i förekommande fall besluta att sådan avlöning må utgå

även för tid överstigande 120 dagar.

44 §.

Statskontoret har ifrågasatt, att löneplanen borde kompletteras med 9 löne-

klassen, eftersom extra lärare vid mindre folkskola och extra biträdande lä­

rare skulle kunna komma i åtnjutande av lön enligt denna löneklass. Då

behov icke synes föreligga av en sådan utbyggnad av löneplanen är departe-

mentsförslaget på denna punkt utformat i enlighet med de sakkunnigas för­

slag.

45 §.

De sakkunnigas förslag till bestämmelser under ifrågavarande paragraf har

omarbetats i förtydligande syfte.

46 och 47 §§.

På förslag av riksförsäkringsanstalten har i 46 § intagits bestämmelser om

lärares avlöningsförmåner vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen

yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkes­

sjukdomar. Från 47 § har till 46 § överflyttats bestämmelsen, att föreskrif­

terna i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande tillämp­

ning å extra lärare.

48 §.

De sakkunniga lia beträffande ifrågavarande paragraf anfört följande.

Timlärararvodet utgör för närvarande för varje veckotimme i runt tal 1Uo

av begynnelseårslönen till extra ordinarie och vikarierande lärare, varvid

rörligt tillägg och kristillägg icke inräknats. Sådana tillägg utgå icke heller

å timlärararvodet. Där undervisningen är att betrakta såsom lärarens huvud­

sakliga sysselsättning eller förvärvskälla, kan dock utgå ett högre arvode,

motsvarande omkring 9 procent förhöjning av det lägre arvodet (jfr kun­

görelsen nr 448/1941, 10 punkten, samt proposition nr 65 till urtima riks­

dagen 1940, sid. 4 och 16 och samma riksdags skrivelse nr 87).

Det har visat sig medföra stora svårigheter att avgöra, i vilka fall det

högre eller det lägre arvodet skall utgå. Av bland annat denna anledning

vilja de sakkunniga förorda, att arvodet liksom tidigare var fallet göres en­

hetligt, oavsett örn undervisningen är att betrakta såsom lärarens huvud­

sakliga sysselsättning eller icke. 1 övrigt bör däremot arvodet beräknas efter

hittills tillämpade grunder.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Då rörligt tillägg icke utgår å arvodet och man sålunda har att räkna

med att arvodesbeloppen tid efter annan böra ändras, ha de sakkunniga an­

sett lämpligt, att dessa arvoden jämte avlöningsbestämmelser i övrigt, som

ej omförmälas i första kapitlet, utfärdas av Kungl. Maj :t i särskild kun­

görelse.

I enlighet med de sakkunnigas förslag torde avlöningsförmånerna åt tim­

lärare få fastställas av Kungl. Majit. Arvodet bör därvid såsom de sakkun­

niga förordat åter göras enhetligt. Från remissmyndigheternas sida har nå­

gon erinran häremot icke framställts.

49 §.

Beträffande denna paragraf må hänvisas till vad i det föregående anförts

angående avlöning till pensionerad lärare vid tjänstgöring som vikarie.

50 §.

Då någon anledning icke föreligger att i fråga om folkskoleväsendet för­

ordna örn olika sammansättning av lönenämnden för skilda förvaltningsom­

råden, har den i sakkunnigförslaget härom införda föreskriften uteslutits i

departementsförslaget.

51 §.

I anledning av ett uttalande av riksdagen den 6 juni 1941 (skrivelse nr

282) i samband med riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda

provisoriska avlöningsbestämmelser för lärare vid folk- och småskolor m. fl.

under budgetåret 1941/42 ha de sakkunniga upptagit såsom förutsättning för

reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reglementets ikraft­

trädande innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att läraren övergått till

dessa provisoriska avlöningsbestämmelser. Föreskrift härom har intagits

även i departementsförslaget. Emellertid kunna fall förekomma, där till­

räckliga skäl icke kunna anses föreligga att förvägra lärare rätt att övergå

till det nya avlöningsreglementet, ehuru han icke underkastat sig de provi­

soriska bestämmelserna. Kungl. Majit torde böra erhålla bemyndigande, att

i sådana fall efter prövning av föreliggande omständigheter dispensera från

den nu berörda föreskriften.

Då ordinarie lärare bör vara skyldig underkasta sig ändrade bestämmel­

ser jämväl i de hänseenden, som avses i 2 § 2 morn., har förevarande para­

graf kompletterats med föreskrift härom.

De sakkunniga ha framhållit, att bestämmelser om avlöningsförmåner till

dem, som icke vilja övergå å det nya reglementet, böra utfärdas av Kungl.

Maj :t i samband med fastställande av den tidpunkt, före vilken anmälan till

vederbörande skolstyrelse bör ske. Sådan lärare borde enligt de sakkunnigas

mening icke kunna påräkna avlöning enligt nu gällande provisoriska bestäm­

melser utan efter de bestämmelser, som gällde före den 1 juli 1939. Kungl.

Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om avlönings­

förmånerna till sådan lärare, som icke önskar övergå på det nya reglemen­

tet. Utöver vad de sakkunniga anfört må framhållas, att sådan lärare bör till­

erkännas dyrtidstillägg men ej äga rätt till provisoriskt dyrortstillägg eller

provisorisk avlöningsförstärkning.

Kungl. Majlis proposition nr 278.

101

övergångsbestämmelser.

Statskontoret har föreslagit, att de i punkt 2 övergångsbestämmelserna

meddelade föreskrifterna örn löneklassplacering vid övergången av icke­

ordinarie lärare endast skola äga tillämpning å lärare, vilken under tiden

1 juli 1939—30 juni 1942 tjänstgjort minst 256 dagar med full tjänstgöring

inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala undervisningsväsen­

det.

Enligt de sakkunnigas förslag till övergångsbestämmelser få lärare, som

innehaft anställning inom folkskoleväsendet under de tre sista åren före det

nya reglementets ikraftträdande eller del därav, bibehålla den löneklasspla­

cering samt dessutom den rätt till vidare uppflyttning i löneklass, de hade

före ikraftträdandet. Bestämmelserna ha utformats så, att någon omräkning

av tjänstetid före ikraftträdandet såvitt möjligt icke skall behöva ske. Dess­

utom innebära bestämmelserna, bland annat, att lärare, som före ikraftträ­

dandet innehaft vikarierande eller extra ordinarie anställning, icke skall be­

höva uppfylla de särskilda av de sakkunniga för extra ordinarie anställning

föreslagna behörighetsvillkoren, nämligen att minst två år förflutit efter

vederbörlig examen samt att läraren tjänstgjort minst 256 dagar. Den skärp­

ning av dessa bestämmelser, som statskontoret förordat, har icke ansetts

böra genomföras.

I punkt 10 av sakkunnigförslaget ha intagits bestämmelser om lärares rätt

att övergångsvis åtnjuta barntillägg. Bestämmelserna överensstämma med

vad nu gäller. Då Kungl. Maj:t torde böra äga rätt att i särskilda fall med­

dela avvikande föreskrifter, har bestämmelse härom intagits i departements-

förslaget. Därjämte har en jämkning av väsentligen redaktionell natur vidta­

gits i författningstexten.

Beträffande de förslag till övriga övergångsbestämmelser, som av de sak­

kunniga förordats och vilka jämväl intagits i departementsförslaget, må hän­

visas till författningstexten. Skulle någon ytterligare övergångsbestämmelse

visa sig erforderlig, torde Kungl. Majit böra äga besluta härom. Härtill bör

riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kungl. Majit har med stöd av riksdagens särskilda beslut meddelat vissa

föreskrifter angående folk- och småskollärares avlöningsförmåner under

militär tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller mobilise­

ring, under tjänstledighet för deltagande i liemvärnsövningar och hemvärns-

kurser m. m., angående sådan lärares rätt att för löneklassuppflyttning taga

i beräkning tid för sådan militär tjänstgöring, som nyss nämnts, samt tjänst­

göringsskyldighet i skolor med växlande lästid m. m. De ändringar, som i

dessa och liknande föreskrifter böra vidtagas i anledning av det nya av-

löningsreglementet, torde Kungl. Majit äga vidtaga. Likaså torde Kungl.

Majit få meddela de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som på­

kallas av löneregleringen. För genomförandet av sistnämnda ändringar bör

riksdagens bemyndigande inhämtas.

Specialmotivering till avlöningsreglementet för nomadlärare.

För nomadlärare gäller stadgan angående nomadundervisningen den 17

juni 1938 (nr 479) ändrad den 10 januari 1941 (nr 9). Deras avlöningsför­

hållanden regleras genom avlöningsreglementet för nomadlärare den 17 juni

1938 (nr 419), ändrat den 21 juni 1940 (nr 609). Från och med budgetåret

1939/40 ha dessutom särskilda provisoriska avlöningsbestämmelser gällt, de

senaste avseende budgetåret 1941/42 utfärdade den 13 juni 1941 (nr 449).

Enligt dessa åtnjuta nomadlärarna numera liksom lärarna inom folkskole­

väsendet lön efter den i civila avlöningsreglementet upptagna löneplanen A.

De ändrade avlöningsbestämmelser, som föreslagits för lärare inom folk­

skoleväsendet, böra enligt de sakkunnigas mening i tillämpliga delar även

gälla för nomadlärare, i den mån icke på grund av särskilda föreskrifter av­

vikelser redan nu föreligga från folkskoleväsendets avlöningsregler. I enlig­

het härmed har i förslaget till avlöningsreglemente för nomadlärare såsom

1 § intagits en generell bestämmelse, att folkskolans avlöningsreglemente i

tillämpliga delar skall gälla för nomadlärare. De följande paragraferna in­

nehålla därefter bestämmelser angående avvikelser från eller kompletteringar

till folkskolans avlöningsreglemente. De överensstämma i allt väsentligt i sak

med nu gällande föreskrifter för nomadlärare.

Beträffande föreskrifterna om sjukvårdsförmåner i folkskolans avlönings­

reglemente 28—35 §§ ha de sakkunniga ansett lämpligt låta nomadlärare

följa samma regler som folkskolans lärare i stället för motsvarande regler

i civila avlöningsreglementet.

Departementis-

Mot de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente för nomadlärare har

chefen. någon erinran icke framställts från remissmyndigheternas sida. Jag förordar,

att förslaget underställes riksdagen för godkännande.

Kostnadsberäkningar.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget till lönereglering för folk- och

småskollärare medför i vissa avseenden utgiftsökningar för statsverket; i

andra avseenden verkar det sänkande på statens utgifter för folkskolevä­

sendet.

Utgiftsökningarna ha av de sakkunniga beräknats sålunda:

Årlig utgifts­

ökning kronor

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Ersättning till lärare för sjukvårdsutgifter ......................................... 400,000.

Lärares lönegradsuppflyttning m. m. i samband med utsträckning

av minimilästiden till 364/7 veckor..................................................... 375,000.

Timarvode till vissa småskollärare för den tjänstgöring, som över­

stiger 28 veckotimmar ...................................................................... 20,000.

Placering i lönegraden Eo 7 av samtliga extra ordinarie småskol­

lärare .......................................................................................................... 125,000.

Avlöning under sjukdom åt terminsvikarier, som erhålla extra or­

dinarie anställning ............................................................................. 80,000-

Summa 1,000,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

103

De sakkunniga påpeka, att, oavsett det framlagda förslaget, utgifter för

ökning av lästiden till 364/7 veckor komma att uppstå under de närmaste

åren. Den fortgående frivilliga ökningen av lästiden minskar nämligen suc­

cessivt antalet skolor med den kortaste årliga lästiden. De ekonomiska kon­

sekvenserna av de sakkunnigas förslag blir, att utgiftsökningen inträder ome­

delbart med fullt belopp, 375,000 kronor, under det att den eljest skulle upp­

stå med ett från början mindre men för varje år ökat belopp.

Vidare framhålla de sakkunniga, att en utgiftsökning, som det är omöjligt

att siffermässigt uttrycka, uppkommer till följd av förslaget om höjda arvo­

den till pensionerade folk- och småskollärare.

Utgiftsminskningarna ha av de sakkunniga beräknats sålunda:

Årlig utgifts­

minskning

kronor

Småskollärarnas fyllnadstjänstgöring vid skolor med kortare läs­

tid än 39 veckor ................................................................................... 250,000.

Sjukavdrag under ferietid ...................................................................... 100,000.

Pensionsavdrag för nytillkomna extra ordinarie lärare................... 200,000.

Sänkning av begynnelselönen för extra lärare ................................ 775,000

Summa 1,325,000.

De sakkunniga påpeka, att den minskning å 250,000 kronor av statens

årliga utgifter för slöjdundervisning, som beräknas inträda genom att vissa

småskollärare åläggas ytterligare fyllnadstjänstgöring, icke har direkt sam­

band med nu föreslagen lönereglering. Sannolikt skulle nämnda fyllnads­

tjänstgöring kommit till stånd, även örn de sakkunniga icke framlagt förslag

i denna riktning.

Vidare framhålla de sakkunniga, att en besparing, som icke kan siffer­

mässigt uttryckas, uppkommer på grund av den försenade löneklassuppflytt-

ning för såväl ordinarie som extra ordinarie lärare, vilken blir en konsekvens

av det föreslagna lönesystemet.

Sammanfattningsvis ha de sakkunniga rörande de ekonomiska konse­

kvenserna av det framlagda förslaget uttalat, att det icke torde innebära

någon ökning av statens årliga utgifter på hithörande område. Trots detta

syntes förslaget — främst genom avskaffande av lönegrad 15 för ordinarie

lärare, beredande av ersättning för sjukvårdskostnader samt införande av

extra ordinarie anställning för det stora flertalet yngre lärare — för lärar­

kåren i stort medföra en förbättring i nu gällande villkor.

Slutligen lia de sakkunniga anfört, att, på grund av bland annat utanord-

ningsförfarandet beträffande statsbidragen till folkskoleväsendet, förändring­

arna i statens årliga kostnader komma att under budgetåret 1942/43 endast

i mycket begränsad omfattning göra sig gällande. Sannolikt blir det, fram­

hålla de sakkunniga, under nyssnämnda budgetår allenast en viss utgift för

lärares sjukvårdskostnader, uppskattad till 100,000 kronor. Med hänsyn här-