2

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet in­

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 april 1943.

Närvarande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

G^unther,

statsråden

P^ehrsson-B^ramstorp, M^öller, S^köld, B^ergquist, B^agge, A^ndersson,

D^omö, R^osander, G^jöres, E^werlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför t. f.

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, följande.

Vid 1942 års riksdag fastställdes huvudgrunderna för en omorganisation av

domsagoförvaltningen, avsedd att genomföras från och med budgetåret

1943/44. Den sålunda i princip beslutade omorganisationen innebär bland

annat, att häradshövdingarna skola inordnas under civila avlöningsreglemen-

tet. I löneregleringen skall även inbegripas övrig vid domsagorna anställd

personal, varav en del först i och med omorganisationens genomförande er­

håller statlig anställning. I samband härmed föreligga jämväl frågor om löne­

reglering för viss icke-ordinarie personal vid hovrätterna och viss personal

vid vattendomstolarna. Närmare förslag i nu berörda ämnen ha, i avvaktan

på vissa statistiska uppgifter, icke kunnat framläggas i samband med stats-

verkspropositionens avlåtande. I riksstatsförslaget upptogos därför följande,

av omorganisationen eller löneregleringarna berörda anslag med allenast be­

räknade belopp, nämligen

Hovrätterna: Avlöningar, förslagsanslag ............................. kronor 1,986,000

Häradsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag ............................ » 4,900,000

Häradsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag ....................... »

420,000

Häradsrätterna: Inlösen av vissa inventarier, reservations­

anslag ........................................................................................... »

150,000

Vattendomstolarna: Avlöningar, förslagsanslag........................ »

288,000

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för­

slagsanslag ................................................................................... »

79,000.

Sedan erforderligt statistiskt material numera inkommit och varit föremål

för bearbetning, får jag härmed anmäla berörda anslagsfrågor.

1. Hovrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är i gällande riks­

stat uppfört med 1,964,000 kronor.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 198.

3

Gällande personalförteckning för hovrätterna har fastställts av Kungl. Maj :t

den 9 juni 1939 och den 15 maj 1942 (statsliggaren sid. 115 f.). Sistnämnda

dag har Kungl. Maj:t tillika fastställt följande avlöningsstat för hovrätterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Svea hovrätt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........... kronor 671,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis .................................................................. »

30,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................... »

202,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................................... »

131,100

Summa kronor 1,035,500

Göta hovrätt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........... kronor 309,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit............................................................................ »

14,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................... »

111,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................................... »

63,000

Summa kronor

498,400

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........... kronor 179,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit........................................................................................... »

7,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................... »

55,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................................................... »

35,000

Summa kronor 277,000

Hovrätten för övre Norrland.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis................. kronor 98,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ............................................................................................ »

2,900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal..................................... »

33,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................................ »

19,200

Summa kronor 153,100.

Antalet ordinarie ledamöter utgör i Svea hovrätt 41, därav ett krigshov­

rättsråd, i Göta hovrätt 20, i hovrätten över Skåne och Rlekinge 11 samt i hov­

rätten för övre Norrland 5. Enligt beslut av Kungl. Majit den 10 oktober

1941 skall ett vid hovrätten över Skåne och Blekinge ledigblivet hovrättsråds-

ämbete tills vidare icke återbesättas med ordinarie innehavare utan uppe­

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

hållas genom förordnande av adjungerad ledamot. Detsamma gäller enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 5 mars 1943 ett ledigblivet hovrättsrådsämbete i

Göta hovrätt. Medel för avlönande av extra ledamöter äro från och med den

1 juli 1942 beräknade allenast för Göta hovrätts del, nämligen till en extra

ledamot (tidigare funnos beträffande denna hovrätt medel för två dylika

ledamöter). Under budgetåret 1941/42 funnos extra ledamotsbefattningar

inrättade jämväl vid de övriga hovrätterna, men dessa befattningar blevo

indragna med budgetårets utgång (jfr II ht 1941 sid. 21 o. 27).

Krigshovrätten, som är en särskild avdelning av Svea hovrätt, består av

ordföranden och ytterligare en ledamot å Svea hovrätts sjunde division, krigs-

hovrättsrådet samt två militära ledamöter. På grund av den efter krigsut­

brottet inträffade ökningen av krigsrättsmål har förstärkning skett

av krigshovrättens arbetskrafter. Antalet till krigshovrätten

inkomna mål, som år 1938 var 88, har under de följande åren utgjort:

1939 100 mål, 1940 458 mål, 1941 713 mål och 1942 953 mål. Till en början

kunde den ökade arbetsbördan bemästras genom att krigshovrättens sam-

manträdesdagar ökades från en till tre i veckan, varvid de på krigshovrätts-

rådet ankommande göromålen fördelades på tre tjänstemän, nämligen, för­

utom krigshovrältsrådet, två av Svea hovrätt särskilt förordnade befatt­

ningshavare (jfr II ht 1942 sid. 22). På grund av den alltjämt stegrade ar­

betsbördan har antalet sessionsdagar i krigshovrätten under 1942 måst ökas

till fem i veckan och i samband därmed har en ytterligare förstärkning av

arbetskrafterna blivit nödvändig. Krigshovrättens ordförande och den leda­

mot, som jämte honom tillhör sjunde divisionen, ha nämligen att deltaga,

förutom i krigshovrättens sammanträden, jämväl i handläggningen av samt­

liga till hovrätten inkomna mål angående brott mot 8 kap. strafflagen och

sådana brott mot 19 kap. samma lag, som kunna skada rikets försvar eller

folkförsörjning eller dess vänskapliga förbindelser med främmande makt,

ävensom brott mot lagen om straff för sabotage. Dessa mål, vilka behandlas

å hovrättens sjunde division, föranleda ofta tidskrävande muntliga förhör.

På grund härav var en ytterligare ökning av ordförandens och nämnde leda­

mots arbetsbörda utesluten. I samband med att antalet sessionsdagar i krigs­

hovrätten ökades från tre till fem per vecka blev det nödvändigt att befria

dem från tjänstgöring i krigshovrätten vardera två dagar i veckan, varvid

nämnde ledamot tjänstgör såsom ordförande de dagar, då den ordinarie ord­

föranden ej har att deltaga i förhandlingarna. Detta har medfört behov av en

särskilt förordnad ledamot av krigshovrätten. Vidare har det varit nödvändigt

att fördela krigshovrättsrådets åligganden på yttex-ligare en tjänsteman. För­

stärkningen av krigshovrättens arbetskrafter omfattar sålunda, så länge krigs­

hovrätten sammanträder fem dagar i veckan, fyra särskilt förordnade leda­

möter, av vilka tre fullgöra göromål, från vilka krigshovi-ättsrådet vunnit be­

frielse, och den fjärde vikarierar två dagar i veckan för envar av krigshov­

rättens övriga civila ledamöter. Enligt beslut av Kungl. Majit skall avlöningen

till de särskilt förordnade befattningshavarna — i likhet med vad som äger

rum då adjungerad ledamot uppehåller hovrättsrådsämbete (jfr II ht 1941

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

ranter. I detta sammanhang torde även böra beaktas frågan örn reglering

av avlöningsförmånerna för adjungerad ledamot, som ej är assessor, samt för

amanuenser i hovrätt.

Enligt hovrätternas arbetsordningar skola assessorer finnas i erforderligt

antal för att vid ledighet inom hovrätterna tjänstgöra såsom adjungerade

ledamöter.

Beträffande antalet fiskaler, fiskalsaspiranter och amanuenser ha bestäm­

melser meddelats i brev till rikets hovrätter den 6 juni 1941 (nr 365). Anta­

let fiskaler, som hovrätterna äga förordna för utförande av fiskalsgöromål,

utgör enligt dessa bestämmelser högst 20 i Svea hovrätt, högst 10 i Göta hov­

rätt, högst 6 i hovrätten över Skåne och Blekinge samt högst 3 i hovrätten

för Övre Norrland; dock må flera fiskaler icke förordnas än som vid varje

tidpunkt erfordras för göromålens behöriga bestridande. Fiskalsaspiranter

äga hovrätterna förordna till följande antal, nämligen Svea hovrätt 12, Göta

hovrätt 6, hovrätten över Skåne och Blekinge 3 samt hovrätten för övre

Norrland 1. Medel, vilka besparas därigenom, att vid något tillfälle antalet

fiskaler eller fiskalsaspiranter understiger det antal, som sålunda medgivits

beträffande hovrätten, må, utan hinder av vad nyss sagts angående antalet

fiskalsaspiranter, efter hovrättens beprövande under samma budgetår an­

vändas till beredande av arvode åt fiskalsaspiranter. Av brist på medel måste

emellertid aspiranterna ej sällan tjänstgöra utan ersättning under den första

tiden i hovrätten. Amanuenser må anställas endast i Svea och Göta hovrät­

ter, nämligen två i Svea hovrätt och en i Göta hovrätt.

I nyssnämnda brev ha föreskrifter även meddelats angående avlöning till

följande befattningshavare i hovrätt, nämligen adjungerad ledamot, fiskal,

fiskalsaspirant, vikarie för notarie samt amanuens. Dessa bestämmelser med

däri sedermera gjorda ändringar innefatta i huvudsak följande.

Adjungerad ledamot, som är assessor, äger uppbära lön och övriga förmå­

ner som örn han vöre extra ordinarie tjänsteman i 29 lönegraden, d. v. s.

med begynnelselön i 28 löneklassen.

Annan adjungerad ledamot äger uppbära begynnelselön enligt 26 löne­

klassen och uppflyttas efter viss tids tjänstgöring i 28 löneklassen.

Fiskal åtnjuter lön efter 15 löneklassen. Efter att under sammanlagt ett

och ett halvt år ha tjänstgjort såsom fiskal eller, efter första fiskals-

förordnandet, såsom advokatfiskal, sekreterare eller ledamot i hovrätt, så­

som vikarie för häradshövding — inbegripet förordnande att biträda med

uppläggning av nya fastighetsböcker —, såsom biträdande domare eller sek­

reterare i domsaga eller såsom ledamot i rådhusrätt, i vilken jämte borgmäs­

taren skola sitta minst två lagfarna ledamöter, uppflyttas emellertid veder­

börande i 21 löneklassen. Tjänstgöring som advokatfiskal eller sekreterare

i hovrätt får emellertid tillgodoräknas endast till en tid av högst 6 måna­

der, och för uppfattning erfordras städse att minst 6 månader ha tjänst­

gjort som ledamot eller fiskal i hovrätt eller eljest ha fullgjort fiskalsgöro­

mål efter hovrättens förordnande.

Arvode till fiskalsaspirant utgår med 3,360 kronor för år.

Vikarie för notarie uppbär, därest Kungl. Majit ej annorlunda bestämt,

ersättning efter 4,200 kronor örn året.

Såsom amanuensarvoden utgår, till den ene amanuensen i Svea hovrätt

(hos besvärsaktuarien) och till amanuensen i Göta hovrätt ett belopp av

8

roende av om ledamotsplats i hovrätt eller tjänstgöring i domsaga kan bere­

das dem.

Vad angår fiskalerna skall inom varje hovrätt inrättas befattningar

såsom extra ordinarie fiskaler i lönegraden Eo 22 till så stort antal som mot­

svarar summan av antalet fiskalsarvoden i hovrätten och antalet sekreterar­

befattningar i domsagor under hovrätten. I övrigt skall någon ändring icke

ske beträffande de nuvarande grunderna för fiskalernas avlöning; således

skola de nuvarande 15 och 21 löneklassema för extra fiskaler och reglerna

för uppflyttning i den sistnämnda löneklassen bibehållas.

Till fiskalsaspirant skall arvode i regel utgå redan under den

första tiden i hovrätten. Arvodets belopp skall vara 4,200 kronor eller det­

samma som för tingsnotarie. I hovrätten för Övre Norrland skall härå utgå

ett tillägg av 300 kronor på samma sätt som för tingsnotarie i de under den­

na hovrätt lydande domsagorna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Vid 1942 ars riksdag behandlades icke frågan om avlöningsförmånerna för

fiskal som förordnas till adjungerad ledamot. På den­

na fråga ansåg sig domsagoutredningen icke ha anledning att närmare ingå,

enär den ej berörde domsagornas förhållanden och kunde lösas utan inver­

kan på lönesystemet i övrigt (jfr statens off. utredn. 1939: 29 sid. 62). För­

slag i ämnet har framlagts av 1936 års lönekommitté, som förordade att vid

adjunktion vikariatsförordnande å assessorstjänst skulle utfärdas, i följd var­

av vikariatsersättning skulle utgå enligt icke-ordinariereglementets regler för

vikariat å extra ordinarie tjänst inom 29 lönegraden. Detta förslag fann Svea

hovrätt otillfredsställande, alldenstund det innebure en avsevärd inkomst­

minskning. Från löneteknisk synpunkt kunde enligt hovrätten anmärkas,

att adjunktionen rätteligen borde anses såsom vikariat å hovrättsrådstjänst,

d. v. s. å ordinarie tjänst i 30 lönegraden och icke å extra ordinarie tjänst i

29 lönegraden. Även Göta hovrätt ansåg det vara riktigare, att vikariatsersätt-

ningen beräknades a 30 lönegraden och ifrågasatte, om ej vikariatslön borde

utgå vid längre förordnanden. Enligt hovrättens för Skåne och Blekinge upp­

fattning borde ersättningen vid nu ifrågavarande förordnanden utgå enligt

bestämmelser motsvarande dem som nu gälla.

I samband med omorganisationen av domsagoförvaltningen skall enligt

riksdagens beslut förvaltningen av domsagoanslagen över­

flyttas fran länsstyrelserna till hovrätterna. Domsagopersonalens avlönings­

förmåner — med undantag för ersättning till tillfälliga biträden — skola

sålunda direkt utbetalas till vederbörande av hovrätterna. Expensmedel jämte

medel för ersättning till tillfälliga biträden skola av hovrätterna fördelas på

domsagorna och i första hand redovisas till hovrätterna. De nya arbetsupp­

gifter, som sålunda tilläggas hovrätterna, medföra en ej ringa arbetsökning

för deras kanslipersonal och enligt riksdagsbeslutet skall denna personal där­

för utökas med visst antal biträdesbefattningar i lönegraden Eo 4.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Hovrätten meddelar vidare, att antalet under år 1941 till hovrätten med

vattenöverdomstolen och krigshovrätten inkomna mål varit avsevärt större än

under näst föregående år samt anför härom:

Om även sådana ärenden, som avse återfående av stämpelavgift eller stad­

fästelse av vissa beslut utav utländsk myndighet medräknas, var totala an­

talet 1941 3,412 emot 3,165 under 1940. Ökningen har sin förklaring i den

starkt stegrade tillströmningen av mål till krigshovrätten — 713 under 1941

mot 458 under 1940. Även antalet till hovrätten inkomna besvärsmål före­

ter någon ökning, medan siffran för vademål är nästan exakt densamma och

vattenmålen liksom förut nämnda ärenden gått något tillbaka i antal. Under

den gångna delen av innevarande kalenderår har tillströmningen av mål och

därmed jämställda ärenden ytterligare ökat; för tiden till och med den 15

augusti \ar siffran 1941 2,303 och 1942 2,451. Ökningen faller till allra största

delen på krigshovrätten; medan övriga siffror förete ganska obetydliga för­

ändringar, har antalet till krigshovrätten inkomna mål stigit

från

407 till 541.

I anslutning till det sagda har hovrätten erinrat örn den förstärkning av

krigshovrättens arbetskrafter, för vilken redogjorts i det föregående, samt

uttalat att örn och i den mån dylik förstärkning bleve erforderlig jämväl un­

der budgetåret 1943/44 kostnaderna därför torde få täckas i enahanda ord­

ning som hittills. Hovrätten har därför ej funnit anledning att i detta sam­

manhang räkna nied någon anslagsförstärkning för att möta ifrågavarande

örn icke tillfälliga så dock till sin natur åtminstone till huvudsaklig del över­

gående behov.

Vad angår beräkningen av de olika anslagsposterna i avlöningsstaten har

hovrätten, med reservation för de jämkningar som kunde föranledas av hov­

rättens blivande yttrande rörande hovrättsrådens löneställning, icke ifråga­

satt andra ändringar beträffande posten till avlöningartillordinarie

tjänstemän än som betingas av numera gällande bestämmelser om pen-

sionsavdrag samt av automatiska förändringar beträffande personalens sam­

mansättning och löneklassplacering. En av hovrätten med hänsyn till sagda

förhållanden verkställd omräkning av posten har medfört en sänkning av

dess belopp med 8,300 kronor till 663,100 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Majit, har upptagits med oförändrat belopp 30,200

kronor, varvid hovrätten erinrat dels om arvodesförhöjningen åt krigshovrät­

tens militära ledamöter, dels ock därom, att jämväl denna anslagsposts

belopp blir beroende på vilken ställning statsmakterna intaga till tjänste-

förteckningssakkunnigas förslag angående hovrättsrådens löneställning.

Vid beräkningen av anslagsposten till avlöningar till icke-ordi-

narie personal har hovrätten, under hänvisning till vad riksdagen för­

ordat beträffande fiskalernas löneställning, räknat med att extra ordinarie

anställning med placering i lönegraden Eo 22 skall beredas hovrättens fiska-

ler till så stort antal, som motsvarar minimibehovet av fiskaler tjänstgörande

i hovrätten och såsom domsagosekreterare. I enlighet med riksdagens beslut

har hovrätten vidare vid sin beräkning av posten höjt fiskalsaspiranternas

arvoden från 3,360 kronor till 4,200 kronor samt, i anledning av överflytt­

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

kunna påverka arbetsbördan för nästa budgetår. Slutligen får hovrätten

åberopa, att med anledning av krigsförhållandena förekomma ett flertal mål

av olika slag, som ofta äro av vidlyftig och invecklad natur.

Den förebragta utredningen torde, enligt vad hovrätten tillägger, visa att

hovrätten har behov av en extra ledamot även under nästa budgetår. Denne

borde emellertid icke vara fast indelad å någon viss division, utan hovrät­

ten borde liksom hittills erhålla bemyndigande att förordna extra ledamot

att tjänstgöra såsom vikarie för annan ledamot, som för beredande till

föredragning eller kontrolläsning av vidlyftigt eller invecklat mål eller ären­

de är i behov av ledighet från övriga göromål. Denna anordning hade prö­

vats sedan den 1 oktober 1940 och befunnits mycket ändamålsenlig.

Anledning att minska antalet fiskalsbefattningar finnes enligt hovrättens

bestämda uppfattning icke, särskilt som förste fiskalerna å divisionerna un­

der långa tidsperioder måste helt ägna sig åt att bereda föredragning av

stora mål.

Vad angår anslagsberäkningen har hovrätten verkställt en uppräkning av

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med

4,200 kronor till 313,800 kronor. Ökningen föranledes av att hovrättsrådsäm-

betena beräknas komma att uppehållas av ämbetenas ordinarie innehavare i

större utsträckning under nästa budgetår än tidigare (1942/43: 11 hovrätts­

råd, 9 assessorer; 1943/44: 14 hovrättsråd, 6 assessorer).

Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, har, under förbehåll om den förändring som kunde

betingas av ändrad löneställning för hovrättsråden, upptagits med oförändrat

belopp 14,000 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal har hovrätten upptagit fiskalsbefattningarna i lönegraden Eo 22

men icke räknat med någon höjning av fiskalsaspiranternas arvoden. För

förstärkning av kanslipersonalen i anledning av hovrättens kommande be­

fattning med domsagoanslagens förvaltning föreslås inrättandet av två bi-

trädesbefattningar, den ena i lönegraden Eo 9 och den andra i lönegraden

Eo 4. Till stöd härför anföres:

Göta hovrätt i dess nuvarande omfattning är i förevarande hänseende när­

mast att jämställa med Svea hovrätt, enär antalet domsagor är i det närmaste

lika stort och mer än dubbelt så stort som i hovrätten över Skåne och Ble­

kinge (48, 41 resp. 16). För den odelade Göta hovrätt bör därför beräknas

samma personalförstärkning som för Svea hovrätt. Enligt hovrättens be­

stämda uppfattning är den föreslagna lönegradsplaceringen icke tillfredsstäl­

lande. Ett av biträdena bör vara i högre lönegrad. Detta biträde kommer —

med hänsyn till advokatfiskal^ arbetsbörda — att relativt självständigt få

beräkna löner, tjänstledighetsavdrag m. m., allt krävande förmåga och vana

att sätta sig in i ofta ej lättolkade författningsbestämmelser. Räkenskaps-

töringen blir säkert också omfattande. Hovrätten föreslår därför, att den ena

e. o. befattningen sättes i lönegrad Eo 9 och den andra i Eo 4.

Med tillämpning av nu angivna beräkningsgrunder har hovrätten upp­

skattat medelsbehovet under förevarande anslagspost till 116,400 kronor, vil­

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

anslag. Resultatet av hovrättens beräkning har blivit att anslagsposten upp­

tagits med 152,000 kronor eller 27,400 kronor lägre än i gällande stat.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj : t, har hovrätten beräknat oförändrat belopp 7,000 kronor.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal har hovrätten icke ifrågasatt andra ändringar än som betingas

av löneregleringen och överflyttningen till hovrätten av domsagoanslagens

förvaltning. I enlighet med vad nyss anförts ha medel för avlöning av hov­

rättens assessorer beräknats under denna post, varjämte fiskalsbefattning-

arna upptagits i lönegraden Eo 22, aspirantarvodena höjts och kansliperso-

nalen förstärkts med ett extra ordinarie kontorsbiträde. Posten har på grund

härav ökats med 37,400 kronor till 93,000 kronor. Hovrätten har tillika — på

samma skäl som anförts i fråga om Göta hovrätts motsvarande post — hem­

ställt att förevarande anslagspost från och med nästa budgetår upptages för­

slagsvis, eventuellt med föreskrift att den icke må överskridas utan sam­

tycke av Kungl. Majit.

Anslagsposten till rörligt tillägg har upptagits oförändrad med

35,000 kronor.

Hovrätten för övre Norrland har till en början erinrat om sitt vid tidigare

tillfällen (II hl 1941 sid. 25; 1942 sid. 26) gjorda uttalande, att det i och för

sig vore naturligt att inom hovrätten några egentliga besparingar icke skulle

kunna göras ens i det statsfinansiella läge som under senare år uppkommit,

enär personalorganisationen inom hovrätten visat sig vara från början till­

tagen något i underkant, vilket sammanhängde därmed att de muntliga för­

hören i hovrätten tagit en knappast förutsedd omfattning.

Enligt i hovrättens skrivelse framlagd statistik har antalet mål, som inkom­

mit till hovrätten under åren 1937—1941, uppgått till resp. 440, 400, 407,

326 och 291 samt antalet under månaderna januari—juli 1942 inkomna mål

lill 200, motsvarande enligt uppgift 91 procent av det genomsnittliga antalet

mål arén 1937

1941 under samma tid. En jämförelse enbart med antalet

inkomna mål under samma tid 1941 utvisar emellertid enligt de statistiska

uppgifterna en tendens till stegring beträffande antalet kriminella och civila

besvärsmål (1941: 127; 1942: 141) men oförändrat antal vädjade mål och

jorddelningsmål.

I fortsättningen uttalar hovrätten att det naturligtvis icke vore möjligt att

med bestämdhet förutsäga hur arbetsbördan komme att gestalta sig under

fortsättningen av innevarande budgetår men att referentfiskal icke syntes va­

ra av behovet påkallad. Under budgetåret 1941/42 hade med undantag för

en kort tid tjänstgjort allenast två fiskaler. Därest ej väsentligen stegrad till­

strömning av besvärsmål skulle inträda, torde under fortsättningen av det lö­

pande budgetåret en av hovrättens tre fiskalstjänster avsevärda tider kunna

hållas obesatt.

I fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 anser hovrätten det

emellertid icke vara försvarligt att räkna med ett lägre antal befattningsha­

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

behov av assessorer, som föranledes av att hovrätternas ordinarie ledamöter

i större utsträckning än normalt tjänstgöra utom hovrätt liksom av att

assessorer tagas i anspråk för tjänstgöring vid andra domstolar, inom admi­

nistrationen och hos riksdagen ävensom för offentliga utredningsuppdrag,

torde böra tillgodoses genom att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande att

inom en av riksdagen för hovrätterna gemensamt bestämd ram förordna er­

forderligt antal assessorer utöver vad som angivits i personalförteckningen.

För budgetåret 1943/44 kan det högsta antal assessorer, som sålunda må kun­

na förordnas utöver det i personalförteckningen angivna, bestämmas till 50,

vilket motsvarar det i nuvarande läge förefintliga behovet.

Assessorerna böra vara skyldiga att tjänstgöra i annan hovrätt samt vid

häradsrätt och rådhusrätt, även under annan hovrätt än den vederbörande

tillhör, med bibehållande av sin löneställning såsom assessor. Tjänstgö­

ringstid i rådhusrätt bör därvid — i motsats till vad nu gäller — tillgodoräk­

nas vederbörande för uppfattning i högre löneklass. Någon generell bestäm­

melse om rätt för assessor att tillgodoräkna sådan tjänstgöring jämväl för

beräkning av det antal tjänsteår, som erfordras för full tjänstepension, torde

däremot icke böra meddelas. I den mån sådant tillgodoräknande kan bliva

erforderligt, synes Kungl. Maj :t böra lämna medgivande därtill för varje sär­

skilt fall (jfr statens off. utredn. 1941: 10 sid. 151).

Vad härefter angår fiskalerna har riksdagen förklarat sig anse att an­

talet extra ordinarie fiskalsbefattningar i varje hovrätt skall motsvara sum­

man av antalet fiskalsarvoden i hovrätten och antalet sekreterarbefattningar i

domsagor under hovrätten. Sistnämnda befattningar äro avsedda för perso­

ner, vilka tjänstgjort som extra ordinarie fiskaler i hovrätt. Då även sekrete­

rarbefattningarna skola bliva av extra ordinarie natur, skulle detta emellertid

innebära en icke avsedd dubblering av extra ordinarie tjänster. Syftet med

den av riksdagen föreslagna anordningen torde kunna tillfredsställande till­

godoses, även om antalet extra ordinarie fiskalsbefattningar icke bestämmes

högre än som motsvarar hovrättens eget behov med sådan marginal att ga­

ranti vinnes för att den som återvänder till hovrätten från sekreterarförord-

nande i domsaga omedelbart kan beredas anställning såsom extra ordinarie

fiskal. Hovrätternas personalförteckning bör dock icke upptaga flera extra

ordinarie fiskaler än som motsvarar det maximiantal fiskaler, som för när­

varande må förordnas för fullgörande av fiskalsgöromål, d. v. s. 20 i Svea

hovrätt, 10 i Göta hovrätt, 6 i hovrätten över Skåne och Blekinge samt 3 i

hovrätten för Övre Norrland eller sammanlagt 39. Av skäl som nyss nämnts

böra hovrätterna efter medgivande av Kungl. Majit i varje särskilt fall äga

tillfälligt överskrida nämnda antal, med högst 3 i Svea hovrätt, högst 2 i

Göta hovrätt samt 1 i vardera av de båda minsta hovrätterna. För förord­

nande såsom extra ordinarie fiskal böra i huvudsak uppställas samma kom­

petensvillkor som för närvarande gälla för fiskals uppflyttning i 21 löne-

klassen.

Beträffande de fiskaler, som ännu icke erhållit extra ordinarie anställ­

ning, har riksdagen förordat att nu gällande avlöningsbestämmelser skola

Kunni. Maj:ts proposition nr 198.

17

bibehållas, d. v. s. att ersättning skall utgå enligt 15 löneklassen eller, efter

ett och ett halvt års meriterande tjänstgöring, enligt 21 löneklassen. Därest

ifrågavarande befattningshavare erhålla ställning såsom extra tjänstemän

och inplaceras i lämplig lönegrad av löneplanen Ex i civila icke-ordinarie-

reglementet, synes emellertid det nuvarande provisoriet icke längre behöva

bibehållas. Inplacering torde böra ske i lönegraden Ex 20.

Fiskal hör, oavsett om han innehar extra ordinarie eller extra anställning,

vara skyldig att med bibehållande av sin löneställning mottaga förordnanden

i annan hovrätt samt vid underrätter, även vid underrätt under annan hovrätt

än den han tillhör. Tjänstgöring vid rådhusrätt bör därvid i löneturshänseende

räknas lika med tjänstgöring i domsaga. Liksom beträffande assessorerna

torde däremot rätten att i pensionshänseende tillgodoräkna sådan tjänst­

göring böra bliva beroende av Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall.

Någon utökning av antalet fiskalsaspiranter synes icke behöva

ske annat än för hovrätten för Övre Norrland. I övriga hovrätter torde nämli­

gen antalet aspirantarvoden för närvarande vara tillräckligt för att arvode

i regel skall kunna utgå redan under den första tiden i hovrätten. För norr­

ländska hovrätten bör, av skäl som denna hovrätt anfört, avses ytterligare

ett aspirantarvode. Liksom för närvarande böra även framdeles medel, vilka

besparas därigenom, att vid något tillfälle antalet fiskaler eller fiskalsaspi­

ranter understiger det antal, som medgivits beträffande hovrätten, få använ­

das till beredande av arvode åt fiskalsaspiranter utan hinder av vad som

föreskrivits rörande antalet sådana aspiranter.

Vad beträffar avlöningsförmånerna för adjungerad ledamot

som ej är assessor skulle det av 1936 års lönekommitté framlagda

förslaget att vid adjunktion skall utgå vikariatsersätlning för vikariat å tjänst

i lönegraden Eo 29 innebära en avsevärd nedsättning av den nu vid adjunk­

tion utgående ersättningen. Med hänsyn till den försämring av befordrings-

möjligheterna på domarbanan som inträtt under senare år och som särskilt

tagit sig uttryck i en avsevärd stegring av åldern för befordran till assessor

— en utförlig redogörelse härför återfinnes i domsagoutredningens betän­

kande (statens off. utredn. 1939: 29 sid. 120 ff.; se även Svensk Juristtidning

1912 sid. 701 ff.) — torde vikariatsersättningen i stället böra bestämmas lill

så stort belopp att de sammanlagda löneförmånerna vid adjunktion motsvara

avlöning enligt 26 löneklassen.

Vad slutligen angår de särskilda arvodena vid förordnanden såsom vika­

rie för notarie och såsom amamiens äro dessa arvoden avvägda i

förhållande till aspirantarvodena. Höjningen av de senare bör därför föran­

leda en jämkning jämväl av de förra. I överensstämmelse med vad Svea

hovrätt föreslagit torde de nuvarande arvodena å 4,200 kronor till notarie­

vikarier och amanuenser böra höjas till 5,000 kronor och det nuvarande

amanuensarvodet å 1,600 kronor till 2,200 kronor.

Till följd av överflyttningen till hovrätterna av domsagoanslagens förvalt­

ning skall enligt riksdagens beslut visst antal biträden i lönegraden

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 198.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Eo 4 nyanställas, nämligen två i Svea hovrätt och ett i vardera av Göta hov­

rätt och hovrätten över Skåne och Blekinge. Med anledning av vad Göta

hovrätt anfört i denna del synes ytterligare ett biträde böra beräknas för

denna hovrätts vidkommande. I avvaktan på närmare erfarenhet rörande

de nya biträdenas arbetsuppgifter torde samtliga böra placeras i 4 lönegra­

den.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela de övergångsbestäm­

melser i fråga om lönetur m. m., som erfordras i anledning av löneregleringen

för den icke-ordinarie hovrättspersonalen. Assessorerna böra därvid tillför­

säkras samma förmån i fråga om bibehållande av barntillägg som för när­

varande tillkommer dem.

Vad härefter angår beräkningen av de olika anslagsposterna i hovrätternas

avlöningsstat bör löneregleringen för assessorer och övriga adjungerade leda­

möter medföra att allmänna regler göras tillämpliga jämväl beträffande sättet

för bestridande av avlöningskostnaderna för dessa befattningshavare. Avlö­

ningen till adjungerad ledamot bör följaktligen utgå från vederbörande an­

slagspost till icke-ordinarie personal i stället för såsom hittills från ordinarie-

posten. För ändamålet erforderliga belopp böra alltså överföras från ordina­

rieposterna till icke-ordinariepostema.

Anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän

torde av angivna skäl böra minskas med 146,000 kronor för Svea hovrätt,

60,000 kronor för Göta hovrätt, 30,000 kronor för hovrätten över Skåne och

Blekinge samt 28,000 kronor för hovrätten för övre Norrland. Härutöver tor­

de några ändringar icke erfordras beträffande dessa poster. Svea och Göta

hovrätter samt hovrätten över Skåne och Blekinge ha visserligen verkställt

omräkning av posterna, vilket för Svea hovrätts vidkommande resulterat i en

nedräkning och för de båda övriga hovrätterna i en uppräkning av posternas

belopp. Utgiftsredovisningen för sistförflutna budgetår utvisar emellertid un­

derskott för Svea hovrätt samt överskott för Göta hovrätt och skånska hov­

rätten. För Göta hovrätts vidkommande redovisas sålunda en besparing å

mer än 4,000 kronor, vilket nära motsvarar den av denna hovrätt begärda

höjningen av posten, och vad beträffar hovrätten över Skåne och Blekinge

utgör besparingen inemot 2,900 kronor, vilket belopp torde erbjuda tillräck­

lig marginal för uppkommande utgiftsökningar av automatisk natur. Sist­

nämnda hovrätts ånyo framförda förslag om uppflyttning i högre lönegrad

av två ordinarie biträdesbefattningar kan jag fortfarande icke biträda. Ej

heller beträffande norrländska hovrättens ordinariepost föreligger annan

anledning till ändring än den nyss angivna. Resultatet skulle alltså bliva,

att anslagsposterna till ordinarie tjänstemän skulle bestämmas till 525,400

kronor för Svea hovrätt, 249,600 kronor för Göta hovrätt, 149,400 kronor för

hovrätten över Skåne och Blekinge samt 70,000 kronor för hovrätten för Övre

Norrland.

Beträffande anslagsposterna till arvoden och särskilda er­

sättningar, bestämda av Kungl. Majit, erfordras ej några

Kunell. Maj:ts proposition nr 198.

19

ändringar. Såvitt angår Svea hovrätts anslagspost å 30,200 kronor må emel­

lertid erinras, att belastningen kommer att bliva högre, örn och i den mån

krigshovrättens militära ledamöter fortfarande med hänsyn till tjänstgöring

utöver den normala komma att åtnjuta förhöjda arvoden.

Anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie per­

sonal böra till en början höjas med de belopp som enligt vad nyss sagts

skola överföras från ordinarieposterna eller med resp. 146,000 kronor, 60,000

kronor, 30,000 kronor och 28,000 kronor. Med avseende å Svea hovrätts icke-

ordinariepost är av betydelse att eventuella kostnader för förstärkning av

krigshovrättens arbetskrafter, liksom övriga kostnader för icke-ordinarie per­

sonal, j fortsättningen skola bestridas från denna post i stället för ordinarie­

posten. Då några särskilda medel hittills icke anvisats för detta av rådande

extraordinära förhållanden betingade ändamål och då möjlighet saknas att

bedöma i vad mån sådan förstärkning blir erforderlig även under nästa bud­

getår, torde emellertid sagda omständighet icke böra påverka anslagsberäk­

ningen under förutsättning att posten såsom föreslås i det följande kommer

att upptagas förslagsvis. Löneregleringen för den icke-ordinarie hovrättsper-

sonalen torde icke behöva föranleda annan ökning av förevarande anslags­

poster än som erfordras på grund av de föreslagna arvodeshöjningarna för

fiskalsaspiranter, notarievikarier och amanuenser. Härtill komma kostnader­

na för ytterligare en fiskalsaspirant i hovrätten för Övre Norrland samt för

förstärkning av biträdespersonalen med två extra ordinarie kontorsbiträde»

i en var av Svea och Göta hovrätter samt ett dylikt biträde i hovrätten över

Skåne och Blekinge. övriga ändringsförslag under förevarande anslags­

poster finner jag mig icke kunna biträda. För nästa budgetår beräknas

posternas belopp i enlighet med det sagda till 366,700 kronor för Svea hovrätt

(+ 163,900 kronor), 183,300 kronor för Göta hovrätt (+. 71,500 kronor),

90.700 kronor för hovrätten över Skåne och Blekinge (+ 35,100 kronor) samt

66.700 kronor för hovrätten för övre Norrland (+ 33,700 kronor).

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen tjänstgöra hov­

rätternas befattningshavare i stor utsträckning i andra domstolar och inom

administrationen. I den mån dylika befattningshavare återvända till hovrät­

ten kan det inträffa, att antalet i hovrätten tjänstgörande assessorer och fiska­

ler kommer att överskrida det antal sådana befattningshavare, för vilket an­

slag beräknats. Dylika situationer torde emellertid under nästa budgetår kom­

ma att inträffa endast i undantagsfall och avlöningskostnaderna för sådana

övertaliga assessorer och fiskaler, vilka kostnader enligt vanliga regler skola

bestridas från anslagsposterna till icke-ordinarie personal, synas därför kun­

na täckas inom ramen av de under dessa poster anvisade beloppen. Vid en

mera omfattande återgång till hovrätten kan emellertid antalet övertaliga be­

fattningshavare bliva så stort att anslagsposterna bliva otillräckliga. En ökad

belastning av dessa poster kan även uppstå, därest hovrättsråd i större ut­

sträckning än beräknats tagas i anspråk för uppgifter utom hovrätterna. Med

hänsyn till dylika situationer bör möjlighet finnas för Kungl. Majit att med­

giva överskridande av anslagsposterna till icke-ordinarie personal. Dessa torde

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

därför böra upptagas förslagsvis, men föreskrift bör meddelas, att posterna

icke må överskridas utan medgivande av Kungl. Maj:t.

Anslagsposterna till rörligt tillägg kunna med ledning av belast-

ningssiffrorna för sistförflutna budgetår nedsättas över lag. Posterna torde

böra bestämmas till 120,700 kronor för Svea hovrätt (—10,400 kronor),

58,100 kronor för Göta hovrätt (—4,900 kronor), 32,900 kronor för hovrät­

ten över Skåne och Blekinge (— 2,100 kronor) samt 16,400 kronor för hov­

rätten för Övre Norrland (— 2,800 kronor).

Anslagets slutsumma skulle enligt det sagda bliva 1,984,000 kronor

(+ 20,000 kronor), att fördelas med 1,043,000 kronor på Svea hovrätt

(+ 7,500 kronor), 505,000 kronor på Göta hovrätt (+ 6,600 kronor),

280,000 kronor på hovrätten över Skåne och Blekinge (+ 3,000 kronor)

samt 156,000 kronor på hovrätten för Övre Norrland (+ 2,900 kronor).

I personalförteckningen torde böra vidtagas erforderliga ändringar. Bland

annat bör, såsom följd av den ändrade arbetsfördelning i Svea hovrätt, som

föranledes av överflyttningen till hovrätterna av domsagoanslagens förvalt­

ning (jfr domsagoprop. sid. 91), en av de nuvarande aktuariebefattningarna i

nämnda hovrätt utan ändring beträffande lönegradsplaceringen förändras

till en kamrerarebefattning.

Den av 1942 års riksdag godkända omorganisationen av domsagoförvalt-

ningen berör i åtskilliga hänseenden även hovrätterna. I anledning av denna

reform måste hovrätternas arbetsordningar revideras i ganska avsevärd om­

fattning. En allmän översyn av dem har funnits påkallad och, efter bemyn­

digande av Kungl. Majit den 12 februari 1943, har jag tillkallat en särskild

sakkunnig att inom departementet biträda med verkställande av denna över­

syn. Enligt meddelade direktiv bör arbetet bedrivas med sådan skyndsam­

het, att reviderade arbetsordningar kunna utfärdas i god tid före den 1 juli

1943.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för hovrät­

terna:

Personalförteckning.

Befattning

Lönegrad

Svea hovrätt.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 president ......................................................................... B 3

40 hovrättsråd ........................................................................A 30

1 krigshovrättsråd ............................................................ A 30

1 sekreterare ..................................................................... A 27

1 advokatfiskal ................................................................ A 24

1 överkrigsfiskal ................................................................A 24

Befattning

Lönegrad

1 aktuarie .......................................................................... A 22

1 arkivarie .......................................................................... A 22

1 kamrerare ...................................................................... A 22

3 notarier .......................................................................... A 22

1 kontorist ........................................................................... A 9

I förste expeditionsvakt ................................................. A 7

6 kanslibiträden .............................................................. A 7

6 expeditionsvakter .......................................................... A 5

6 kontorsbiträden .................................................................A 4

4 skrivbiträden .................................................................. A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre löne­

grad än 2 0.

14 assessorer ...................................................................... Eo 29

20 fiskaler ........................................................................... Eo 22

Göta hovrätt.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 president ........................................................................... B 3

20 hovrättsråd ...................................................................... A 30

1 sekreterare ......................................................................... A 27

1 advokatfiskal .................................................................. A 24

1 aktuarie ............................................................................... A 22

2 notarier ........................................................................... A 22

1 förste expeditionsvakt.............................. A 7

3 kanslibiträden ................................................................. A 7

3 expeditionsvakter .......................................................... A 5

3 kontorsbiträden ............................................................... A 4

3 skrivbiträden .................................................................. A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre löne­

grad än 2 0.

6 assessorer ...................................................................... Eo 29

10 fiskaler .......................................................................... Eo 22

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 president .......................................................................... B 3

II hovrättsråd ..................................................................... A 30

1 sekreterare ....................................................................... A 26

1 aktuarie ........................................................................... A 22

1 förste expeditionsvakt .................................................. A 7

1 kanslibiträde .................................................................. A

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

21

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

Befattning

Lönegrad

1 expeditionsvakt .............................................................. A 5

3 kontorsbiträde]! ............................................................ A 4

1 skrivbiträde ..................................................................... A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre löne­

grad än 2 0.

3 assessorer ...................................................................... Eo 29

6 fiskaler .......................................................................... Eo 22

Hovrätten för Övre Norrland.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 president .......................................................................... B 3

5 hovrättsråd .......................................................................... A 30

1 sekreterare ...................................................................... A 26

1 kanslibiträde .................................................................. A 7

1 expeditionsvakt .............................................................. A 5

1 kontorsbiträde ................................................................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre löne­

grad än 2 0.

2 assessorer ...................................................................... Eo 29

3 fiskaler ......................................................................... Eo 22;

Anm. 1. I den mån så erfordras på grund av att hovrätternas befatt­

ningshavare tagas i anspråk för uppdrag utom hovrätterna må förordnas

högst 50 assessorer utöver de i personalförteckningen angivna.

Anm. 2. För beredande av extra ordinarie anställning åt befattningsha­

vare, som innehaft förordnande såsom tingssekreterare, må hovrätterna i

den mån så erfordras, efter medgivande av Kungl. Majit i varje särskilt

fall, förordna följande antal extra ordinarie fiskaler utöver vad som angi­

vits i personalförteckningen, nämligen Svea hovrätt högst 3, Göta hovrätt

högst 2, hovrätten över Skåne och Blekinge 1 samt hovrätten för Övre

Norrland 1.

dels fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Svea hovrätt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................................. kronor 525,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Majit, förslagsvis..

»

30,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................. »

366,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ »

120,700

Summa kronor 1,043,000

Befattning

Lönegrad

Göta hovrätt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis

....................................... kronor 249,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Maj:t .......................... »

14,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis

.......................................... »

183,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... »_58»100

Summa kronor

505,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

™

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................................. kronor 149,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Majit........................... »

7,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................. *

90,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... »_32,900

Summa kronor 280,000

Hovrätten för övre Norrland.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................................. kronor

70,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Majit............................ »

2,900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................. *

66,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... »___ 1M00

Summa kronor 156,000;

dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av ........................ kronor 1,984,000.

2. Häradsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är för inne­

varande budgetår uppfört med 2,009,400 kronor. Avlöningsstat för häradsrät­

terna har fastställts av Kungl. Majit den 15 maj 1942 (statsliggaren sid.

H9).

Vid beräkning av häradsrätternas anslagsbehov för nästa budgetår har

man att utgå från den av 1942 års riksdag beslutade omorganisationen av

domsagoförvaltningen och löneregleringen för domsagopersonalen. Vissa med

omorganisationen och löneregleringen sammanhängande frågor ha emeller­

tid i avvaktan på anslagsfrågornas behandling lämnats öppna. Med hänsyn

bland annat härtill torde inledningsvis böra lämnas en översikt rörande

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

domsagornas nuvarande perso ma l o r g ani s at i o n och gäl­

lande avlöning sbestämmelser för domsagopersonalen

(jfr prop. nr 252/1942 sid. 3 ff.; 73 f.).

Sedan Gotlands norra och Gotlands södra domsagor enligt beslut av 1942

års riksdag från och med den 1 januari 1943 sammanslagits till en domsaga,

utgör antalet domsagor i riket och därmed antalet häradshövdingar 115.

Häradshövdingarna äro för närvarande de enda befattningshavare i domsa­

gorna som inneha ordinarie statsanställning. Av övrig personal i domsagorna

äro endast de avlönade rättsbildade befattningshavarna statsanställda, me­

dan oavlönade notarier och icke rättsbildade domsagobiträden närmast äro

att anse såsom häradshövdingens privata medhjälpare.

I häradsrätternas gällande avlöningsstat har anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal beräknats med hänsyn till att i domsagorna skola

vara anställda, förutom chefen för den i Södra Roslags domsaga särskilt in­

rättade inskrivningsavdelningen, 2 biträdande domare, 52 sekreterare, 116

förste notarier och 180 andre notarier. Biträdande domarbefattningarna, som

äro avsedda för hovrättsassessorer, finnas i Södertörns samt Askims, Hisings

och Sävedals domsagor. Av sekreterarbefattningarna äro 8 — samtliga i dom­

sagor där den dömande verksamheten, liksom i nyssnämnda två domsagor,

normalt är av sådan omfattning att den icke kan utövas av häradshövdingen

ensam — avsedda att innehavas av hovrättsassessorer. Förutom de avlönade

notarierna tjänstgöra i omkring två tredjedelar av rikets domsagor en eller

flera extra notarier. Antalet icke rättsbildade biträden i domsagorna — bort­

sett från dem som helt syssla med uppläggande av nya fastighetsböcker —

utgör för närvarande omkring 200.

Enligt gällande ordning avlönas häradshövdingarna på följande

sätt.

Till samtliga häradshövdingar utgår lön med 4,500 kronor om året. Lönen

utbetalas månadsvis i förskott. Härtill komma tjänstgöringspenningar med

belopp växlande mellan 200 kronor och 3,400 kronor samt i 22 domsagor

förvaltningskostnadsbidrag, lägst 100 kronor och högst 1,000 kronor (stats-

liggaren sid. 120 ff.).

Den största ° inkomstposten för häradshövdingarna utgöra i allmänhet

sportlerna bestående av lösen för utfärdade expeditioner. I det stora flertalet

domsagor eller 95 stycken uppgick den årliga medelinkomsten av sport­

lerna under 10-årsperioden 1933—1942 till belopp mellan 22,000 kronor och

10,000 kronor. I 6 domsagor överstiga de årliga sportlerna förstnämnda be­

lopp och utgjorde i en domsaga 71,432 kronor, i en 54,760 kronor, i en

36,997 kronor, i en 34,802 kronor, i en 23,390 kronor och i en 22,686 kronor.

A andra sidan understego de årliga sportlerna i 15 domsagor 10,000 kronor

och utgjorde lägst 6,385 kronor. De sammanlagda sportelinkomstema i ri­

kets samtliga domsagor uppgingo under perioden till 1,772,795 kronor i

årligt medeltal eller i genomsnitt 15,283 kronor per domsaga. I detta sam­

manhang må emellertid erinras att enligt bestämmelser som meddelades

i samband med utnämning år 1940 av ny häradshövding i Södra Roslags

domsaga, vilken domsaga har de största sportelinkomstema i riket, viss

del av sportelöverskottet i denna domsaga numera inlevereras till statsver­

ket (jfr prop. 150/1940 L. sid. 16 f.; 22).

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

25

I 108 domsagor utgår vidare ersättning för förlorad inteckningslösen med

belopp växlande mellan 400 och 2,950 kronor (statsliggaren sid. 128). Sam­

manlagda årliga ersättningsbeloppet utgör 193,675 kronor eller i genomsnitt

1,793 kronor per domsaga.

Dgrtidstillägg och kristillägg utgå med enhetliga belopp till alla härads­

hövdingar. Dyrtidstillägg utgår enligt bestämmelserna för befattningshavare

vid oreglerade verk, varvid tillägget beräknas å en fingerad årsinkomst av

7,200 kronor. För år 1942 uppgick tillägget till 3,168 kronor förutom barn­

tillägg. Kristilläggets belopp utgjorde för samma år 1,336 kronor.

I 77 domsagor tillkommer partiell löneförbättring. Denna består av löne-

fyllnad och resekostnadsbidrag. Lönefyllnaden växlar mellan 100 och 4,300

kronor, resekostnadsbidraget mellan 100 och 600 kronor, allt för år räknat

(statsliggaren sid. 126 f.). Till vissa häradshövdingar utgår härutöver sär­

skild lönefyllnad såsom ersättning för bidrag till andre notaries avlönande

(statsliggaren sid. 127).

Slutligen äga häradshövdingarna uppbära stämpelprovision enligt 42 §

stämpelförordningen. Den sammanlagda provisionen i rikets domsagor upp­

gick under 10-årsperioden 1933—1942 till 184,528 kronor i årligt medeltal

eller i genomsnitt 1,591 kronor per domsaga.

De förmåner, för vilka nu redogjorts, utgöra häradshövdingarnas brutto­

intäkter. Från dessa avgå förvaltningskostnaderna i domsagorna, för vilka

kostnader häradshövdingarna i princip själva ha att svara. Avlöning till de

rättsbildade befattningshavarna i domsagorna utgår emellertid numera i hu­

vudsak av statsmedel. Häradshövdingarna ha att bidraga till sekreterares

och andre notaries avlönande med ett belopp av 800 kronor årligen för envar

sådan befattningshavare. Såsom nyss nämnts erhålla emellertid vissa härads­

hövdingar kompensation för bidrag till andre notaries avlönande i form av

särskild lönefyllnad. I de båda domsagor, där biträdande domare är an­

ställd, har häradshövdingen att bidraga till hans avlönande med 1,200 kronor

om året.

I de av häradshövdingen bestridda förvaltningskostnaderna ingår regel­

mässigt avlöning till all icke rättsbildad personal. Enligt senast föreliggande

uppgifter åtnjuta de icke rättsbildade biträdena en medelinkomst av omkring

2,800—2,900 kronor om året. Endast 12 biträden ha högre avlöning än 4,000

kronor och endast 3 biträden högre avlöning än 5,000 kronor.

Av övriga förvaltningskostnader i domsagorna bäras en del av de tings-

husbyggnadsskyldige. I avsaknad av andra bestämmelser i ämnet än 26

kap. 4 § byggningabalken och 2 kap. 7 § rättegångsbalken är emellertid grän­

sen mellan häradshövdingens och de tingshusbyggnadsskyldiges förpliktel­

ser i detta hänseende flytande. Enligt praxis bekosta de senare, förutom sam­

manträdeslokaler och arkiv, i allmänhet jämväl kanslilokaler (utom i vissa

fall då kansliet är beläget å annan ort än tingsstället), möbler och annan

inredning, telefon samt inbindning av domböcker och protokoll. Kostnaderna

för skrivmaskiner samt skrivmaterialier och dylika förbrukningsartiklar gäl­

das i regel av häradshövdingen.

Under åren 1933—1942 uppgingo de totala förvaltningsutgifterna i rikets

samtliga domsagor i årligt medeltal till 748,550 kronor eller i genomsnitt till

6,453 kronor per domsaga.

Den samlade nettobehållningen för häradshövdingarna under tioårsperio­

den 1933—1942 samt under de båda senast förflutna kalenderåren framgår

av följande översikt.

26

översikt över häradshövdingarnas nettobehållning.

Antal domsagor där nettobehållningen utgjort kronor

över 30,001— 26,001- 23,001— 20,001— 17,001— 16,001— högst

40,000 40,000 30,000 26,000 23,000 20,000 17,0u0

16,000

Medeltal åren

Kungl. Maj:ls proposition nr 198.

1933—19421 .............. 2

2

3

20

38

45

4

2

År 1941...................... —

2

4

10

42

46

8

4

» 1942 .......................... 2

3

5

23

48

32

—

3

Genomsnittsbehållningen

för samtliga med frånräknande av de

domsagor fyra största domsagorna

Medeltal åren 1933—19421....................................................... 21,301

20,588

Ar 1941 ...................................................................................... 20,289

19,911

* 1942 ....................................................................................... 22,106

21,458

Avlöningsförmånerna för den rättsbildade domsagopersonalen i övrigt ha,

såsom under föregående punkt anmärkts, utformats i överensstämmelse med

avlöningsförmånerna för motsvarande befattningshavare i hovrätt. Bestäm­

melserna i ämnet återfinnas i kungörelsen den 26 maj 1933 (nr 310). Biträ­

dande domare och sekreterare i domsaga åtnjuta sålunda,

örn de äro assessorer, arvode efter den löneklass de tillhöra i sistnämnda

egenskap. På motsvarande sätt uppbär sekreterare, som är fiskal, arvode

enligt 15 löneklassen eller, efter sådan tjänstgöring som för fiskal medför

rätt till uppflyttning i 21 löneklassen, enligt sistnämnda löneklass. Till sekre­

terare i domsaga under hovrätten för Övre Norrland utgår ett särskilt till-

läggsarvode å 500 kronor för år. Å fiskal och adjungerad ledamot i hovrätt

tillämpas, såsom tidigare nämnts, även i andra hänseenden än i fråga örn

själva lönen bestämmelserna i icke-ordinariereglementet rörande extra ordi­

näre tjänstemän, å fiskal i 15 löneklassen dock bestämmelserna rörande extra

tjänstemän. Sådan tillämpning av bestämmelserna i icke-ordinariereglemen­

tet förekommer däremot icke med avseende å sekreterare och biträdande

domare i domsaga. Dessa senare kunna således exempelvis icke bibehållas

vid arvode i händelse av sjukdom.

Av notarierna uppbär förste notarie i årligt arvode 2,700 kronor och

andre notarie 2,000 kronor; i ovan angivna norrländska domsagor är dock

arvodet 3,000 kronor resp. 2,200 kronor. Å dessa arvoden utgår dyrtidstjllägg

enligt de för oreglerade verk gällande grunderna men ej kristillägg.

Vad angår avlöning till vikarie för häradshövding eller för annan befatt­

ningshavare i domsaga gäller, att om biträdande domare, sekreterare eller

förste eller andra notarie förordnas att upprätthålla högre befattning än

sin egen, åtnjuter han lön i sin vanliga tjänst utan vikariatsarvode. Annan

vikarie för häradshövding än befattningshavare i domsagan uppbär arvode,

örn han är assessor i hovrätt, efter den löneklass han tillhör som assessor,

om han haft fiskalsförordnande men ej är assessor, efter den löneklass han

tillhör som fiskal, samt om han icke uppehållit befattning som fiskal, efter

1 A denna råd äro tre linder perioden nybildade domsagor ej medräknade.

Kungl. Majlis proposition nr 19S.

27

3,000 kronor om året jämte oreglerat dyrtidstillägg. Endast då domsaga är

ledig eller då häradshövding i undantagsfall ej är berättigad att under

ledighet uppbära några inkomster av domsagan, äger vikarien åtnjuta in­

komster i likhet med ordinarie häradshövding, dock att i stället för själva lö­

nen skall utgå ett arvode motsvarande lönens halva belopp eller 2,250 kronor

för år. Förordnas någon som ej är befattningshavare i domsagan att vikariera

för förste notarie, sekreterare eller biträdande domare, utgår avlöning efter

samma grunder som skulle tillämpas örn han vöre innehavare av tjänsten.

Särskilda avlöningsbestämmelser gälla för det fall att annan än befattnings­

havare i domsagan förordnas att förvalta häradshövdingämbetet under tid, då

häradshövdingen åtnjuter ledighet för uppläggande av nya fastighetsböcker,

eller att biträda häradshövdingen vid fastighetsböckemas uppläggande. Enligt

4 § kungörelsen den 18 november 1932 (nr 520), sådant detta författningsrum

lyder enligt kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 137), utgår vid sådant förord­

nande — som alltid gäller kortare tid och regelmässigt endast meddelas aspi­

rant eller yngre fiskal — arvode till den förordnade efter 3,000 kronor om året;

dock må hovrätten bestämma, att årligt arvode, motsvarande lön enligt 15

löneklassen i civila icke-ordinariereglementet, jämte rörligt tillägg och kris­

tillägg därå, i stället skall tillkomma den förordnade, därest han vid annan

tjänstgöring skolat åtnjuta avlöning enligt nämnda löneklass eller eljest med

hänsyn till av honom fullgjord tjänstgöring särskilda skäl därtill föreligga.

19 42 års riksdagsbeslut innebär i princip, att sportelsystemet så­

som avlöningsform för häradshövdingarna avskaffas och att, såsom en följd

härav, de. kostnader för domsagoförvaltningen, som nu bestridas av härads­

hövdingarna med hjälp av sportelinkomsterna, skola övertagas av staten.

I fråga om häradshövdingarnas avlöning innebär beslutet att

häradshövdingarna placeras i lönegraden B 2 med en grundlön av 16,000

kronor, varå rörligt tillägg och kristillägg skola utgå enligt vanliga grunder.

Därjämte skola flertalet häradshövdingar erhålla viss avlöningsförstärkning.

För detta ändamål indelas domsagorna i fem fasta avlöningsgrupper; i den

lägsta gruppen skola endast utgå löneförmåner efter nyssnämnda lönegrad,

under det att till häradshövding i grupperna II—V skall utgå avlöningsför­

stärkning med resp. 1,250 kronor, 2,500 kronor, 3,750 kronor och 5,000

kronor. Gruppindelningen skall fastställas av Kungl. Majit inom en av riks­

dagen angiven ram.

Enligt ett vid domsagopropositionen fogat, på grundval av dåvarande för­

hållanden uppgjort förslag till gruppindelning skulle antalet domsagor i de

olika grupperna utgöra: 23 i grupp I, 27 i grupp II, 29 i grupp III, 31 i grupp

IV och 6 i grupp V. För att lämna utrymme för uppflyttning av domsaga

i högre lönegrupp, då så funnes påkallat med hänsyn exempelvis till att

med domsagan införlivades en stad som tidigare haft rådhusrätt, föreslogs

emellertid i propositionen att riksdagen skulle medgiva Kungl. Majit att,

örn särskilda förhållanden därtill föranledde, lill en var av lönegrupper­

na II—IV hänföra två domsagor utöver det antal, som nyss angivits, eller

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

således till grupp II högst 29, till grupp III högst 31 och till grupp IV högst

33. Nedflyttning av en domsaga till lägre avlöningsgrupp skulle däremot icke

kunna förekomma under häradshövdingens tjänstetid. Riksdagen ingick icke

i prövning av frågan om domsagornas fördelning på de olika avlöningsgrup-

perna och maximiantalet domsagor i varje grupp utan ansåg sig böra taga

ställning till dessa spörsmål först i samband med fastställande av stater för

budgetåret 1943/44.

Jämväl i några andra hänseenden än i fråga örn rätten att utöver lön åt­

njuta avlöningsförstärkning skola beträffande häradshövdingarna gälla avvi­

kelser från avlöningsreglementets allmänna regler. Kallortstiilägg skall sålun­

da ej utgå till dem. Det i 4 § 2 mom. reglementet stadgade förbudet att motta­

ga uppdrag utom tjänsten skall vidare göras ovillkorligt, såvitt angår härads­

hövdingarna, och dessutom skall för dem stadgas ovillkorligt förbud jämväl

att mottaga skiljemannauppdrag annat än som ordförande eller såsom ensam

skiljedomare.

Med hänsyn till att häradshövdingarna i åtskilliga fall skulle genom löne­

regleringen erhålla minskade inkomster har det ansetts skäligt att viss över-

gångsersättning skall utgå. Denna skall enligt riksdagens beslut beräknas

med ledning av medelinkomsten under de tio åren närmast före löneregle­

ringens ikraftträdande, eller sålunda perioden 1933—1942. Under första över­

gångsåret skall ersättning utgå med fyra femtedelar av skillnaden mellan de

på detta sätt uppskattade inkomsterna och de nya löneförmånerna, dock

högst med 10,000 kronor; ersättningen skall sedan successivt minskas med

en tiondel varje år. I fall då häradshövdingämbete tillsättes efter propo­

sitionens avlämnande skall någon övergångsersättning ej utgå. Beträffande

sådana häradshövdingar, som utnämnts efter det 1937 års domsagoutredning

avlämnade sitt betänkande, har riksdagen ansett frågan om rätt till över­

gångsersättning böra bliva föremål för ytterligare övervägande. Riksdagens

uppfattning i denna del grundar sig på följande, i sammansatta stats- och

första lagutskotts utlåtande nr 3 gjorda uttalande.

I fullmakterna för de häradshövdingar som utnämnts efter avlämnandet

av domsagoutredningens förslag har inryckts bestämmelse att de skola vara

skyldiga att underkasta sig den lönereglering för häradshövdingarna som

framdeles kunde bliva genomförd. En av fullmaktex-na innehåller härut­

över föreskrift örn skyldighet att underkasta sig sådan lönereglering utan

rätt till övergångsersättning för minskade löneförmåner. Inom utskottet har

yppats tvekan dels huruvida de häradshövdingar, som äro skyldiga under­

kasta sig ny lönereglering men i vilkas fullmakt sistnämnda förbehåll ej in­

ryckts, skola vara berättigade till övergångsersättning för förlorade sportler,

dels ock huruvida i jakande fall denna ersättning skall beräknas, såsom för

tidigare utnämnda häradshövdingar, efter de tio sista årens sportelavkastning

i domsagan eller allenast efter den sportelavkastning vederbörande härads­

hövding själv uppburit. Utskottet har ej tagit ställning till dessa spörsmål

utan finner desamma höra bliva föremål för ytterligare övervägande i sam­

band med fastställande av lönestaterna för budgetåret 1943/44.

Även beträffande domsaga, i vilken häradshövdingen ej är skyldig att

övergå å den nya staten och ej heller frivilligt underkastar sig densamma,

Kungl. Maj:ts proposition ni 198.

29

skall förvaltningen förstatligas i samband med att sportelinkomsterna indra­

gas till statsverket. Avlöningsförmånerna för häradshövding som ej önskar

övergå å den nya staten skola regleras i särskild ordning. Sådan häradshöv­

ding skall fortfarande erhålla lön, tjänstgöringspenningar, partiell löneför­

bättring, dyrtidstillägg och kristillägg. Däremot skola förvaltningskostnads-

bidrag, ersättning för förlorad lösen för inteckningsförnyelser och stämpel­

provision bortfalla, den sistnämnda successivt i överensstämmelse med de

grunder som i sådant hänseende tillämpats vid 1939 ars allmänna lönereg­

lering. För minskad inkomst genom sportlernas indragande till statsverket

skall ersättning utgå med så stort belopp att häradshövdingens samtliga lö­

neförmåner komma att ungefärligen motsvara hans nuvarande genomsnitt­

liga inkomst, frånräkna! ersättning för förlorad lösen för inteckningsförny­

elser, i den mån denna inkomst icke överstiger löneförmånerna för befatt­

ningshavare i lönegraden B 2. I propositionen förutsattes att härutöver ett

personligt lönetillägg skulle kunna ifrågakomma, om vederbörandes inkomst

för närvarande i mera avsevärd grad överstege löneförmånerna i nämnda lö­

negrad. Då eventuellt härom uppkommande frågor enligt propositionen

skulle underställas riksdagens prövning, fann riksdagen emellertid ej anled­

ning att för det dåvarande ingå på spörsmålet huruvida sådan högre ersätt­

ning överhuvud skulle kunna utgå.

Beträffande domsagornas personalorganisation innebär

riksdagens beslut en ändrad fördelning av arbetsuppgifterna mellan notarier­

na och de icke rättsbildade biträdena. Till biträdena skola överflyttas åtskil­

liga göromål, som för närvarande regelmässigt bruka anförtros notarierna,

och dessa skola i stället i högre grad än tidigare sysselsättas med uppgifter,

för vilka juridisk insikt kräves. I samband härmed skall notarietiden (för­

kortas från tre till två och ett halvt år och antalet notarier minskas. Den

icke rättsbildade personalen skall samtidigt förstärkas såväl kvantitativt som

kvalitativt.

Vad angår notarierna skola de nuvarande förste och andre nota­

rierna ersättas av en enhetlig notariegrad, vars innehavare skall benämnas

tingsnotarie. För förordnande såsom tingsnotarie skall bland annat fordras

ett halvt års tidigare tjänstgöring i domsaga; under sistnämnda tid skall

biträdet benämnas tingsnotarieaspirant. Tingsnotarie och tingsnotarieaspi-

rant skola erhålla arvode med resp. 4,200 kronor och 2,400 kronor för år

med 300 kronors förhöjning beträffande domsagor, lydande under hovrät­

ten för övre Norrland, samt Härjedalens domsaga. Å dessa arvoden skall ej

utgå rörligt tillägg eller kristillägg; omprövning av arvodenas storlek skall

emellertid ske, då mera utpräglad förändring i levnadskostnaderna därtill gi­

ver anledning. Oavlönad juridisk arbetskraft skall i princip icke få användas

inom domsagoförvaltningen.

För tillgodoseende av lingsnotariernas anspråk på semester, sjukavlöning,

reseersättning m. m. skola vissa bestämmelser i civila icke-ordinarieregle-

mentet göras tillämpliga å dem, varvid de skola hänföras till lönegrad Ex 12,

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

löneklassen 9. Tingsnotarieaspirant skall däremot icke komma i åtnjutande

av andra förmåner utöver aspirantarvodet än reseersättning. Såväl tingsno-

tarier som tingsnotarieaspiranter skola, i överensstämmelse med vad som

gäller i fråga örn de nuvarande förste och andre notarierna, inplaceras i

rese- och traktamentsklass II D i allmänna resereglementet.

Samtliga notarier som erfordras för domsagornas skötsel skola åtnjuta

avlöning. I domsagopropositionen beräknades för varje domsaga minst två

notarier, för vissa av de större domsagorna därutöver en tredje notarie och

för de fyra största domsagorna, eller Södra Roslags, Södertörns, Askims, Ri­

sings och Sävedals samt Sollentuna och Färentuna domsagor, inalles fem

notarier i var och en av de tre förstnämnda och fyra notarier i den sist­

nämnda. Efter denna beräkningsgrund uppskattades det erforderliga antalet

notariearvoden till 255. Inom den anslagsram, som erfordras för avlönan­

de av delta notarieantal, borde det tillkomma Kungl. Maj:t att fördela till­

gängliga notariearvoden mellan de olika domsagorna. Riksdagen fann ej an­

ledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del, men framhöll

vikten av att det i en domsaga föreliggande behovet av arbetskraft ej finge

tillgodoses genom att unga jurister tillätes utan avlöning tjänstgöra i dom­

sagorna. För att möta ett i en domsaga uppkommande behov av juridiskt

utbildad arbetskraft utöver det i lönestaten beräknade borde finnas möjlighet

för Kungl. Maj :t att efter framställning från hovrätten kunna förordna en

extra notarie eller notarieaspirant. Med hänsyn härtill syntes det erforderligt

att antalet notarier ej fastlåses vid en bestämd siffra. Särskilt vore detta av

vikt vid reformens genomförande. Kungl. Maj:t borde alltså kunna disponera

över ett antal notariearvoden såsom reserv.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om de icke rättsbildade domsa-

gobiträdena föranledde ej erinran från riksdagens sida. Enligt försla­

get skulle den fullt utbyggda biträdesorganisationen bestå av 208 ordinarie

biträden, varav 42 i lönegrad A 11, 54 i lönegrad A 9, 51 i lönegrad A 7, 55

i lönegrad A 4 och 6 i lönegrad A 2. Behovet av icke-ordinarie biträden be­

räknades tills vidare till 68, varav 38 i lönegrad Eo 2 och 30 i lönegrad Ex 2.

Med hänsyn till de växlande arbetsförhållandena i domsagorna kunde för

det dåvarande bestämd ställning icke tagas till det framtida behovet av be­

fattningar i olika lönegrader.

Nyorganisationen av den icke rättsbildade personalen skall enligt det av

riksdagen godkända förslaget genomföras under en övergångstid av fem år,

under vilken tid de föreslagna tjänsterna för sådan personal kunna stå obe­

satta. I särskilda fall skall övergångstiden kunna utsträckas utöver fem år.

Till en början skola jämväl de såsom ordinarie avsedda befattningarna vara

extra ordinarie och under första övergångsåret skola endast ett mindre an­

tal befattningar i lönegraderna 11, 9 och 7 tillsättas, företrädesvis i domsa­

gor där nu finnas minst tre notarieplatser. I övrigt skola de nuvarande dom-

sagobiträdena, så långt ske kan, förordnas till biträden i lönegraderna 4 och

2. Efter hand skall därefter antalet kvalificerade biträden ökas. I domsaga,

där under övergångstiden tjänst i 11, 9 eller 7 lönegraden står obesatt, skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

31

tingsnotarie i stället kunna förordnas, även om därigenom det för domsagan

beräknade antalet notarier överskrides.

Efter prövning i varje särskilt fall skall statspension kunna beviljas nu

tjänstgörande äldre domsagobiträde, som icke anses böra beredas plats inom

den nya organisationen.

Vad angår den mera kvalificerade rättsbildade perso­

nalen i domsagorna skola ordinarie inskrivningsdomarbefattningar i löne­

graden A 29 inrättas i de tre största domsagorna, d. v. s. förutom i Södra

Roslags domsaga, där särskild inskrivningsavdelning redan finnes, i Söder­

törns samt Askims, Hisings och Sävedals domsagor. För tillgodoseende av

de största och större domsagornas behov av arbetskrafter utöver härads­

hövdingarna för i huvudsak dömande verksamhet skola inrättas elva tings-

domarbefattningar, vilka skola ersätta de nuvarande biträdande domarna

och assessorssekreterarna. Även tingsdomarbefattningarna skola hänföras

till 29 lönegraden och göras ordinarie utan avvaktan på processreformens

genomförande. Detta skall dock ske successivt under ett antal år.

Sekreterarorganisationen i övrigt skall bibehållas oförändrad men anställ­

nings- och avlöningsförhållandena för tingssekreterarna skola regleras i över­

ensstämmelse med vad som i sådant hänseende skall gälla för hovrättsfiska-

lerna. Till innehavare av tingssekreterarbefattning skall emellertid icke kun­

na utses annan fiskal än den som vunnit extra ordinarie anställning. Samtliga

tingssekreterarbefattningar skola följaktligen placeras i lönegraden Eo 22. I

överensstämmelse härmed skola, såsom under föregående punkt anförts,

inom varje hovrätt inrättas befattningar såsom extra ordinarie fiskaler i lö­

negraden Eo 22 till så stort antal som motsvarar summan av antalet fiskals­

ängen i hovrätten och antalet sekreterarbefattningar i domsagor under hov­

rätten.

Statsverkets kostnader för avlöningar till befattningshavare i

domsagorna efter omorganisationen av domsagoförvaltningen i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag beräknades i propositionen på följande sätt.

114 häradshövdingar

Lön i lönegrad B 2 ....................................... 1,706,352

Avlöningsförstärkningar ............................ 252,500 1,958,852

3 inskrivningsdomare i lönegrad A 29

Lön beräknad efter 30 löneklassen............................ 33,039

11 tingsdomare i lönegrad Eo 29

Lön beräknad efter 29 löneklassen å E-ort ........... 107,976

45 tingssekreterare

Lön beräknad efter 21 löneklassen å E-ort...........

305,640

255 tingsnotarier

230 notarier med arvode efter 4,200 kro­

nor örn året ......................................... 966,000

25 notarier ined arvode efter 4,500 kronor

om året ..................................................... 112,500 1,078,500 3,484,007

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

42 biträden i lönegrad A 11

Lön beräknad efter 13 löneklassen å E-ort...........

167,454

54 biträden i lönegrad A 9

Lön beräknad efter 11 löneklassen å E-ort ........... 196,344

51 biträden i lönegrad A 7

Lön beräknad efter 9 löneklassen å E-ort ........... 170,442

55 biträden i lönegrad A 4

Lön beräknad efter 6 löneklassen å E-ort ........... 158,730

6 biträden i lönegrad A 2

Lön beräknad efter 4 löneklassen å E-ort ........... 15,516

38 biträden i lönegrad Eo 2

Lön beräknad efter 3 löneklassen å E-ort ........... 92,568

30 biträden i lönegrad Ex 2

Lön beräknad efter löneklassen b å E-ort ........... 62,820

863,874

Vikarier .......... 40,000

Tingstolkar .................................................................................................. 2,800

Kallortstillägg .............................................................................................. 4,500

Rörligt tillägg efter 15 % (ej å notariearvoden) ................................ 388,000

Kristillägg efter 14 % (ej å notariearvoden) .................................... 362,000

5,145,181.

Vid beräkningen förutsattes att Kungl. Maj:ts i propositionen nr 94 till

1942 års riksdag framlagda förslag om sammanslagning till en domsaga av

dels de båda Gotlandsdomsagorna och dels Södersysslets och Nordmarks dom­

sagor komme att bifallas. Förslaget om sammanslagning av de båda sist­

nämnda domsagorna vann emellertid ej riksdagens bifall.

Riksdagen fann ej anledning till erinran mot den nu angivna beräkningen

men förutsatte att en närmare prövning av beloppen skulle ske i samband

med fastställande av staten för budgetåret 1943/44. I

I samband med domsagoförvaltningens omorganisation skall, såsom nämnts

under föregående punkt, förvaltningen av domsagoanslagen överflyttas från

länsstyrelserna till hovrätterna och förslag rörande domsagornas medelsbehov

skola avgivas av hovrätterna. I sina förut omförmälda skrivelser med anslags-

äskanden ha hovrätterna i enlighet härmed behandlat jämväl anslagsbehovet

för de under respektive hovrätter lydande domsagorna. Hovrätterna lia där­

vid, i överensstämmelse med vad som förutsattes i domsagopropositionen,

utgått från att särskilda avlöningsstater skola fastställas för en var av justi-

tiestaterna under de olika hovrätterna.

För justitiestaten under Svea hovrätt har denna hovrätt beräknat medel till

följande ordinarie befattningshavare, nämligen 48 häradshövdingar, 2 tings-

domare och 2 inskrivningsdomare. Beträffande tingsdomarna har hovrätten

erinrat, att enligt riksdagens beslut tingsdomartjänster skulle inrättas till ett

antal av 11 för hela riket och att dessa skulle uppföras å ordinarie stat succes­

sivt under ett antal år. Såvitt angår domsagorna under Svea hovrätt, å vilka

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

33

domsagor skulle komma 5 tingsdomartjänster, har hovrätten föreslagit att

tingsdomarna i de båda största, Södra Roslags och Södertörns domsagor, re­

dan från början uppföras å ordinarie stat. I envar av dessa domsagor skulle

följaktligen den ordinarie personalen, frånsett biträden, utgöras av härads­

hövding, tingsdomare och inskrivningsdomare.

I fråga örn anslagsbehovet till avlöningsförstärkningar åt vissa härads­

hövdingar anför hovrätten följande.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition i ärendet till 1942 års riksdag skulle dom­

sagorna under Svea hovrätt så fördelas på de fem lönegrupperna, att till

första gruppen skulle hänföras — förutom domsagorna på Gotland — 8 dom­

sagor, till den andra 9, till den tredje 19, däribland den nybildade Gotlands-

domsagan, till den fjärde 7 och till den femte 5 domsagor. Såvitt hovrätten

kunnat finna, överensstämmer domsagornas fördelning på de skilda grup­

perna i stort sett ganska väl med de principer, som lagts till grund därför.

Då emellertid tvekan kan råda, huruvida icke i ett och annat fall domsaga

bort hänföras till närmast högre grupp och anledning till sådan omflyttning

i varje fall kan inträda på grund av ändrade förhållanden, särskilt stads för­

enande med domsaga, synes försiktigheten bjuda att beräkna anslaget till av­

löningsförstärkningar med hänsyn härtill. Hovrätten har därför räknat med

allenast 6 domsagor i stället för 8 i den första gruppen och med 7 i stället för

5 i den femte. Härigenom vinnes utrymme för förflyttning av två domsagor,

tillhörande var och en av de fyra lägre grupperna, till närmast högre grupp.

Med tillämpning av angivna beräkningsgrunder har hovrätten upptagit ett

belopp av 120,000 kronor till avlöningsförstärkningar.

Såsom extra ordinarie befattningshavare i högre lönegrad än 21 har hov­

rätten upptagit 3 tingsdomare och 17 tingssekreterare. Vad angår antalet

tingsnotarie!- och biträden erinrar hovrätten att för dessa befattningshavares

vidkommande den nya organisationen av flera skäl ej kan genomföras ome­

delbart. Härom anföres närmare:

Hänsyn måste tagas till notarier, som redan äro anställda i domsagorna

och med fog kunnat räkna med att där få avsluta sin utbildning. Stor hänsyn

måste också visas de i domsagorna anställda icke rättsbildade biträdena. Dessa

ha för närvarande i allmänhet mindre krävande arbetsuppgifter och många

torde ej fylla de väsentligt ökade krav, som efter den nya organisationens ge­

nomförande måste ställas på de högre tjänsterna inom denna personalgrupp.

Och även om utanför de nuvarande biträdenas krets väl kvalificerade aspi­

ranter kunna påräknas också till dessa tjänster, kan det dröja ganska länge,

innan dessa nybörjare hunnit så prövas och utbildas, att de kunna erhålla

ordinarie anställning. För nyorganisationen av den icke rättsbildade persona­

len har man därför räknat med en övergångstid av fem år, under vilken de

föreslagna ordinarie tjänsterna för sådan personal kunna stå obesatta. I sär­

skilda fall skall övergångstiden kunna utsträckas längre. Under denna tid

skola notarier till större antal än det beräknade — enligt Kungl. Maj:ts pro­

position 255 stycken — kunna vara anställda i domsagorna. Örn under över­

gångstiden biträdestjänst i 11, 9 eller 7 lönegraden står obesatt, skall sålunda

tingsnotarie i stället kunna förordnas, även örn det beräknade antalet notarier

i domsagan överskrides.

Under denna övergångstid gäller det tydligen att pröva sig fram. Att på för­

hand med någon större grad av säkerhet beräkna det antal befattningshavare

av ena eller andra slaget, som härvid kan behöva tågås i anspråk för de sär-

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 saini. Nr 198.

::

34

Kungl. Maj:ts proposition ni 198.

skilda domsagornas skötsel, är ej möjligt. I all synnerhet gäller detta det

första året efter den nya organisationens ikraftträdande. Förhållandena kun­

na komma att te sig väsentligt olika i skilda domsagor. För att rättsvården

överallt skall kunna fungera utan störningar, lärer det vara välbetänkt att så

utmäta anslagen, att de bliva tillräckliga även i oförutsedda fall, och att ej

utstaka för snäva gränser för anslagens disponerande.

Vid beräkningen av anslagsbehovet till notarier och biträden säger sig hov­

rätten ha först beträffande varje särskild under hovrätten hörande domsaga

prövat minimibehovet av tingsnotarier under förutsättning att fullt kvalifi­

cerade domsagobiträden stöde till buds och kommit till det resultatet, att un­

der nämnda förutsättning hela antalet notarier i dessa domsagor kunde beräk­

nas till 110, därav 108 med arvoden efter 4,200 kronor om året och 2 med ar­

voden efter 4,500 kronor om året. Härvid hade hovrätten utgått ifrån att

notariearvode i förekommande fall borde få disponeras jämväl såsom aspi-

rantarvode. Av skäl som förut nämnts kunde man emellertid för ifrågava­

rande budgetår ej påräkna fullt kvalificerade domsagobiträden i tillräckligt

antal. Efter tagen kännedom örn nu tjänstgörande biträdens antal och avlö­

ningsförhållanden hade hovrätten, med utgångspunkt från att biträdesplatser

nämnda år ej skulle besättas med ordinarie innehavare, ansett fog föreligga

för antagandet, att under budgetåret i domsagorna under hovrätten komme

att tjänstgöra minst 4 domsagobiträden i lönegrad Eo 11, 13 i lönegrad Eo 7,

77 i lönegrad Eo 4 och 17 i lönegrad Ex 4. Domsagornas behov av arbetskraft

kunde dock ej förväntas bli säkerställt genom anslag, beräknat efter dessa

grunder; av skäl, som i det föregående närmare utvecklats, borde ett bety­

dande belopp ställas till förfogande att efter Kungl. Maj :ts prövning vid före­

fallande behov användas till avlöning antingen åt ett ökat antal notarier eller

aspiranter eller åt flera eller högre kvalificerade domsagobiträden. Detta be­

lopp torde, såvitt anginge domsagorna under Svea hovrätt, kunna upptagas

till 40,000 kronor, motsvarande ungefär skillnaden mellan å ena sidan den

å nämnda domsagor efter deras antal belöpande delen av den beräknade kost­

naden för ordinarie domsagobiträdens löner, sedan den nya organisationen

tillfullo genomförts, och å andra sidan kostnaden för avlöning åt nyssnämnda

antal icke-ordinarie biträden.

Till vikarier har hovrätten vidare på grundval av de i propositionen för så­

dant ändamål beräknade kostnaderna upptagit ett belopp av 15,000 kronor.

Hela anslagsbehovet till avlöningar vid de under Svea hovrätt lydande dom­

sagorna har efter sålunda angivna grunder beräknats till 2,142,340 kronor,

varav 951,000 kronor till ordinarie tjänstemän, däri inbegripet kostnader för

vikarier, 947,040 kronor till icke-ordinarie personal och 244,300 kronor till

rörligt tillägg.

Göta hovrätt har såsom ordinarie personal i domsagorna under denna hov­

rätt upptagit 41 häradshövdingar, en tingsdomare och en inskrivningsdo­

mare, de båda sistnämnda i Askims, Hisings och Sävedals domsaga.

Till avlöningsförstärkningar åt vissa häradshövdingar har hovrätten be­

räknat 75,000 kronor, varvid i enlighet med den i domsagopropositionen för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

35

ordade gruppindelningen 12 domsagor hänförts till lönegrupp II, 7 domsa­

gor till lönegrupp III, 10 domsagor till lönegrupp IV och en domsaga till

lönegrupp V. Då emellertid riksdagen icke ingått i prövning av gruppindel­

ningen, har hovrätten åberopat vad hovrätten i yttrande över domsagoutred-

ningens betänkande anfört till förmån för högre lönegruppsplacering av vissa

domsagor. Vidare har hovrätten framhållit, att örn städerna Falköping och

Skara under nästa budgetår skulle bliva i judiciellt avseende förenade med

angränsande domsagor dessa borde uppflyttas i högre lönegrupp.

Anslagsbehovet till icke-ordinarie personal i nu ifrågavarande domsagor

kan enligt hovrättens förslag beräknas motsvara avlöningskostnaderna för 2

tingsdomare, 14 tingssekreterare, 95 tingsnotarier samt 81 biträden, därav

14 i A 11, 17 i A 9, 20 i A 7, 20 i A 4 och 10 i Eo 4. Antalet sålunda upptag­

na befattningshavare av olika slag överensstämmer med vad som beräknats i

domsagopropositionen utom i vad avser antalet tingsnotarier. Enligt propo­

sitionen skulle antalet notarier för de Göta hovrätt underlydande domsagor­

nas vidkommande utgöra 87. På grund av riksdagens uttalande, att Kungl.

Maj:t borde kunna disponera ett antal notariearvoden som reserv, hade hov­

rätten emellertid ökat detta antal med omkring 10 procent.

Med avseende å biträdesbefattningarna har hovrätten erinrat att samtliga

dessa befattningar till en början endast skola få extra ordinarie karaktär. Då

hovrätten emellertid ansåge det rimligt, att innan organisationen blir utbyggd

och den beräknade överflyttningen av arbetsuppgifter från rättsbildad till

icke rättsbildad arbetskraft i full utsträckning kan äga rum, i domsagorna

anställda notarier i viss mån finge avlönas med de för biträdena avsedda av-

löningsmedlen, beräknade hovrätten anslagsbeloppet på grundval av löner

för ordinarie befattningshavare. Hovrätten hemställer, att om anslaget be­

räknas efter nu angivna grunder, hovrätterna måtte erhålla befogenhet att

efter prövning av behovet av arbetskraft disponera ett eventuellt överskott å

ifrågavarande anslagsmedel till avlönande av domsagonotarier, som tjänst­

göra utan avlöning, dock under villkor att de börjat tjänstgöra i domsaga

åtminstone före ingången av nästa budgetår.

Till vikariatsersättningar har hovrätten med utgångspunkt från det i dom­

sagopropositionen för sådant ändamål beräknade beloppet upptagit 14,000

kronor.

Med tillämpning av nu angivna beräkningsgrunder har anslagsbehovet till

avlöningar vid justitiestaten under Göta hovrätt beräknats till 1,582,100 kro­

nor, därav 710,100 kronor till ordinarie tjänstemän, 735,000 kronor till icke­

ordinarie personal, 14,000 kronor till vikariatsersättningar och 123,000 kro­

nor till rörligt tillägg.

Såsom ordinarie personal i domsagorna under hovrätten över Skåne och

Blekinge har denna hovrätt upptagit 16 häradshövdingar och en tingsdomare.

Till avlöningsförstärkningar har i enlighet med domsagopropositionen beräk­

nats 41,250 kronor, motsvarande sådan förstärkning i 4 domsagor hänförda till

lönegrupp II, en domsaga hänförd till lönegrupp III och 9 domsagor hänförda

till lönegrupp IV. I motsats till Svea och Göta hovrätter har hovrätten över

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Skåne och Blekinge jämväl upptagit ett belopp till övergångsersättningar åt

vissa häradshövdingar, vilket belopp på grundval av de i domsagopropositio-

nen angivna ersättningsbeloppen beräknats till 12,863 kronor.

Avlöningskostnaderna för icke-ordinarie personal har hovrätten beräknat

för en tingsdomare, 7 tingssekreterare, 41 tingsnotarier samt 36 biträden, vil­

ket frånsett notarierna överensstämmer med beräkningarna i propositionen.

I denna hade räknats med 38 notarier. Beträffande biträdesbefattningarna

erinras att i propositionen 8 av dessa upptagits i A 11, 5 i A 9, 10 i A 7,

6 i A 4 och 7 i Eo 4. Kostnaderna för biträdena har hovrätten beräknat efter

sagda fördelning av befattningshavarna på olika lönegrader, varvid emel­

lertid räknats med samtliga befattningar som extra ordinarie samt i dyrorts-

hänseende med E-ort såsom antagen genomsnittsort. Det överskott, som till

följd av detta beräkningssätt kunde väntas uppkomma å anslaget, syntes en­

ligt hovrättens mening böra kunna tagas i anspråk till avlöning åt nyss­

nämnda övertaliga notarier. Med hänsyn härtill hemställer hovrätten, att

beträffande ifrågavarande anslag föreskrift meddelas, att hovrätten, efter

medgivande av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, må av anslaget kunna utbe­

tala avlöning till övertalig notarie, som under övergångstiden kvarstår i

tjänstgöring, under förutsättning att hans tjänstgöring i domsaga påbörjats

före den 1 januari 1943.

Till ersättningar åt vissa vikarier för häradshövdingar har hovrätten vi­

dare beräknat 10,000 kronor.

Anslagsberäkningen för domsagorna under hovrätten över Skåne och Ble­

kinge slutar på 701,000 kronor, vilket belopp fördelas med 303,000 kronor

på ordinarie tjänstemän, 343,000 kronor på icke-ordinarie personal, däri in­

beräknat vissa vikarier, samt 55,000 kronor på rörligt tillägg.

Hovrätten för övre Norrland slutligen har med avseende å anslagsbehovet

för de under denna hovrätt lydande domsagorna endast hänvisat till redan

föreliggande utredning härutinnan. I

I detta sammanhang torde vidare få anmälas en av styrelsen för föreningen

Sveriges häradshövdingar i skrivelse den 16 december 1942 gjord framställ­

ning angående vissa övergångsbestämmelser för sådana

icke-rättsbildade domsagobiträden vilka på grund av

sin ålder icke kunna erhålla ordinarie eller extra or­

dinarie tjänst inom den nya domsagoorganisationen. Enligt en ge­

nom styrelsens försorg verkställd utredning rörande de icke rättsbildade bi­

träden, vilka den 1 juli 1943 uppnått en ålder av 60 år och därutöver, komma

vid nämnda tidpunkt åtta biträden att befinna sig i en ålder av lägst 60 och

högst 64 år. Dessa biträden hava samtliga under en längre tid (respektive

18, 22, 29, 30, 33, 35, 37 och 43 år) ägnat den huvudsakliga delen av sin

arbetskraft åt domsagoarbete. Styrelsen framhåller, att en avgång den 1 juli

1943 av ifrågavarande åtta befattningshavare torde innebära betydande olä­

genheter för de domsagor, som därav beröras, samt anför härom:

Dessa biträden hava under en lång tjänstetid förvärvat en ingående känne­

dom om domsagoarbetet och därvid helt visst vunnit ej blott häradshövding-

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

37

ens utan jämväl allmänhetens förtroende. Näst domsagans chef represen­

tera de kontinuiteten i arbetet, ett förhållande som gör dem särskilt lämpade

att handleda de rättsbildade biträdena under den första tiden av deras tjänst­

göring. Det torde för vederbörande häradshövding bliva förenat med avse­

värda svårigheter att omedelbart vid övergången till den nya ordningen er­

hålla kompetenta ersättare. Billigheten synes ock kräva, att ifrågavarande

biträden få under någon tid efter den 1 juli 1943 bibehållas i tjänst. Dessa

biträden, vilka haft grundad anledning antaga, att de skulle äga kvarstå, så

länge de kunde på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, nödgas

nu avgå i förtid i följd' av statens övertagande av domsagoförvaltningen.

Även om ifrågavarande biträden uppenbarligen ej kunde erhålla ordina­

rie eller extra ordinarie tjänst och det ej heller syntes lämpligt att anställa

dem som extra befattningshavare, torde det, enligt styrelsens mening, ej möta

några betänkligheter att låta dem tjänstgöra mot arvode, bestämt med hän­

syn till arten och omfattningen av det arbete de utföra. På ansökan av hä­

radshövding, vilken ansökan skall åtföljas av läkarbetyg, skulle det ankom­

ma på hovrätten att besluta om vederbörandes anställning och villkoren för

densamma. I enlighet härmed har styrelsen hemställt, att de biträden, som

nu avses, måtte — under förutsättning att de äro fullt arbetsföra — beredas

möjlighet att vinna anställning i arvodestjänst under en tid av förslagsvis

högst fem år.

Vidare har styrelsen med avseende å nu ifrågavarande domsagobiträden

uttalat, att en statlig pension av 1,260 kronor borde beredas envar av dem.

Ä beloppet borde utgå rörligt tillägg och kristillägg, varemot från pensionen

borde avräknas vad biträdet ägde uppbära på grund av den frivilliga pen­

sionsförsäkring, som häradshövdingen haft att ombesörja, samt eventuell re­

duktion av pensionen äga rum beträffande den som vid avgången från tjäns­

ten icke innehade 30 tjänsteår. Styrelsen har hemställt att Kungl. Maj:t ville

vid framställning till riksdagen om pension åt ifrågavarande befattningsha­

vare — till antalet åtta — i huvudsak biträda vad styrelsen sålunda före­

slagit.

över styrelsens nu återgivna framställning ha yttranden, efter remiss,

avgivits av rikets hovrätter samt statskontoret. Svea hovrätt och hovrätten

över Skåne och Blekinge ha därvid tillstyrkt bifall till framställningen.

Göta hovrätt och hovrätten för övre Norrland ha i princip icke haft något att

erinra mot att de biträden, vilka den 1 juli 1943 uppnått en ålder av 60 år

och därutöver beredas anställning i arvodestjänst under förutsättning att de

äro fullt arbetsföra. I fråga örn tiden varunder sådan anställning skulle

kunna vinnas ha dessa hovrätter emellertid — under erinran att enligt 8 §

5 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet tillstånd att kvarstå i tjänst icke

må beviljas för längre tid än högst tre år efter pensionsålderns inträde —

föreslagit sådan begränsning att absolut avgångsskyldighet skulle inträda vid

en uppnådd levnadsålder av 65 resp. 63 år. Frågan örn nu ifrågavarande bi­

trädens pensionering anser Göta hovrätt böra bliva föremål för prövning i

varje särskilt fall. Hovrätten för övre Norrland — som utgår från att sådan

prövning skall äga rum — uttalar att pensionen skäligen synes böra avvä­

gas under rättvist hänsynstagande till de pensionsförmåner som medgivas

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Departe­

ments­

chefen.

övriga icke rättsbildade domsagobiträden. Statskontoret har förklarat sig

icke hava något att erinia mot den föreslagna övergångsanordningen att de

biträden, som på grund av för hög ålder icke kunna vinna pensionsberätti-

gande anställning i statens tjänst, under en övergångstid av fem år beredas

fortsatt anställning men föreslår begränsning av tiden för anställningen in­

till en uppnådd levnadsålder av 67 år. Ämbetsverket förklarar sig samtidigt

förutsätta, att avlöningen till dessa biträden icke i något fall bestämmes till

högre belopp än vad som författningsenligt utgår till extra tjänsteman i den

lönegrad, de kunna anses tillhöra under den fortsatta anställningen. Vad an­

går den föreslagna beräkningen av riksdagspension åt dessa biträden har

statskontoret endast uttalat, att enligt ämbetsverkets mening anledning sak­

nades att medgiva pension åt dessa biträden efter förmånligare grunder än

vad som hittills tillämpats.

Såsom inledningsvis nämnts ha vissa med omorganisationen av domsago-

förvaltningen och löneregleringen för domsagopersonalen sammanhängande

frågor lämnats öppna i avvaktan på anslagsfrågornas behandling. Till en bör­

jan är sålunda att beakta frågan örn domsagornas fördelning på olika avlö-

ningsgrupper och maximiantalet domsagor i varje grupp. Till grund för det i

domsagopropositionen framlagda förslaget härutinnan lågo omfattande un­

dersökningar rörande arbetsbördan i domsagorna, varvid hänsyn tagits icke

blott till antalet mål och ärenden av olika slag utan jämväl till sådana fakto­

rer, som icke kunna statistiskt återgivas, såsom fastighetsförhållandenas mer

eller mindre invecklade beskaffenhet och antalet tingsställen. Betydelse hade

även tillmätts vissa andra förhållanden, som icke omedelbart inverka på ar­

betsbördan, exempelvis kansliortens belägenhet. Beträffande några domsagor

hade lönegruppsplaceringen gjorts beroende av ifrågasatta förändringar i den

judiciella indelningen. Detta gällde de båda Gotlandsdomsagoma samt Söder-

sysslets och Nordmarks domsagor, i fråga örn vilka domsagor förslag örn

sammanslagning förelagts 1942 års riksdag, ävensom östernärkes domsaga,

beträffande vilken förelåg fråga om inkorporering av vissa områden med öre­

bro stad. I förslaget till gruppindelning hade sistnämnda domsaga hänförts

till lönegrupp III och de fyra övriga nämnda till lönegrupp I.

Spörsmålet om domsagornas gruppindelning har nu varit föremål för ytter­

ligare övervägande inom justitiedepartementet, sedan det tidigare föreliggande

statistiska materialet kompletterats med uppgifter för det senast förflutna ka­

lenderåret. Beträffande de domsagor, vilkas lönegruppsplacering gjorts bero­

ende av indelningsändringar, erinras att den föreslagna föreningen av de båda

Gotlandsdomsagoma kommit till stånd medan däremot någon förändring ej

skett beträffande Södersysslets och Nordmarks domsagor. I enlighet med vad

som förutsatts i domsagopropositionen torde den genom sammanslagningen

uppkomna Gotlandsdomsagan böra hänföras till lönegrupp III. östernärkes

domsaga bör, sedan de till inkorporering föreslagna områdena numera inför­

livats med örebro stad, placeras i lönegrupp II. Med avseende å gruppindel­

ningen i övrigt är av betydelse, att staden Skara, därest Kungl. Maj:ts i pro­

39

position nr 159 till årets riksdag framlagda förslag bifalles, från och med

den 1 januari 1944 kommer att förenas med Skånings, Valle och Vilske dom­

saga, vilken domsaga i sådant fall bör placeras i lönegrupp II i stället för

lönegrupp I enligt förslaget. I detta sammanhang må nämnas, att även stä­

derna Simrishamn och Ronneby vid bifall till i nämnda proposition fram­

lagda förslag med ingången av nästa kalenderår komma att införlivas med

angränsande domsagor. Till dessa utvidgningar av vissa domsagors områden

har emellertid hänsyn tagits redan i det till 1942 års riksdag framlagda för

slaget till gruppindelning. Den nu verkställda översynen av domsagornas

lönegruppsplacering har icke givit anledning att utöver vad nyss sagts frångå

sagda förslag mer än i ett fall, nämligen beträffande Piteå domsaga, vilken

enligt förslaget hänförts till lönegrupp III. Sedan staden Piteå, som är kansli­

ort för domsagan, från och med den 1 januari 1943 förenats med denna,

tillhör domsagan de mest arbetstyngda inom sagda grupp. I betraktande av

kansliortens nordliga läge och med hänsyn jämväl till att domsagan har tings­

ställen, förutom å kansliorten, i Arvidsjaur och Arjeplog, vilka orter äro be­

lägna på betydande avstånd från Piteå, synes domsagan böra hänföras till

lönegrupp IV. Denna placering har även förordats av hovrätten för övre

Norrland. Antalet domsagor i de olika grupperna skulle enligt det sagda bliva:

20 i grupp I, 29 i grupp II, 28 i grupp III, 32 i grupp IV och 6 i grupp V.

En uppställning utvisande den sålunda gjorda gruppindelningen torde få fo­

gas till statsrådsprotokollet såsom bilaga (Bilaga A).

Såsom föreslagits i domsagopropositionen torde gruppindelningen böra

fastställas av Kungl. Maj:t inom en av riksdagen angiven ram, vilken lämp­

ligen bör bestämmas så att utrymme finnes för uppflyttning i högre lönö­

grupp, då så beträffande någon domsaga finnes påkallat med hänsyn exem­

pelvis till att med domsagan införlivas en stad som tidigare haft rådhusrätt.

Kungl. Majit torde därför böra äga möjlighet att, om särskilda förhållanden

därtill föranleda, till envar av lönegrupperna II—-IV hänföra högst två dom­

sagor utöver det antal som nyss angivits eller således — med utgångspunkt

från den angivna gruppindelningen — till grupp II högst 31, till grupp III

högst 30 samt till grupp IV högst 34 domsagor.

I enlighet med riksdagens beslut har till grund för beräkningen av över-

gångsersättningarna till häradshövdingar, som efter löneregleringen skulle få

minskade inkomster, lagts medelinkomsten under tioårsperioden 1933—1942.

Beloppen ha specificerats i förenämnda bilaga. De sammanlagda kostnaderna

för ifrågavarande ändamål, som enligt de i domsagopropositionen på grund­

val av inkomsterna under åren 1932—1941 gjorda beräkningarna uppgingo

till 97,306 kronor för första övergångsåret, bliva enligt de nya beräkningarna

87,039 kronor för samma tid.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle övergångsersättning utgå i samtliga

fall då häradshövding komme att vidkännas inkomstminskning, dock ej till

häradshövdingen i Södra Roslags domsaga, som enligt förbehåll vid utnäm­

ningen (jfr prop. nr 150/1940 s. 17) förklarats skyldig att underkasta sig

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

lönereglering utan rätt till sådan ersättning. Riksdagen har emellertid an­

sett tveksamt, huruvida ersättning borde utgå till häradshövdingar som ut­

nämnts efter det domsagoutredningen den 22 september 1939 avlämnade sitt

betänkande, enär även i fullmakterna för dessa inryckts föreskrift om skyl­

dighet att underkasta sig framtida lönereglering, ehuru ingenting nämnts om

eventuell rätt till övergångsersättning. Frågan gäller sex häradshövdingar,

till vilka med tillämpning av angivna beräkningsgrund skulle komma att utgå

övergångsersättningar med sammanlagt 6,207 kronor under första året. Med

avseende å detta spörsmål må erinras, att förslaget om övergångsersättning

till häradshövdingarna står i principiell överensstämmelse med det förfa­

ringssätt som tillämpades vid löneregleringen för landsstatstjänstemännen år

1925, då landssekreterarnas och landskamrerarnas sportler indrogos. Denna

lönereglering trädde i kraft den 1 juli 1925. I fullmakterna för landssekre­

terare och landskamrerare, som utnämnts de närmaste åren dessförinnan,

hade intagits föreskrift örn skyldighet för vederbörande att underkasta sig

de avlöningsbestämmelser som kunde bliva gällande i sammanhang med fö­

restående lönereglering för landsstaten. Dessa befattningshavare tillerkändes

emellertid från den 1 juli 1925 övergångsersättning efter samma grunder som

övriga landssekreterare resp. landskamrerare. Liksom föreslagits beti'äffande

häradshövdingarna utgick sålunda övergångsersättning, oavsett om över-

gangsskyldighet stadgats i fullmakterna eller icke. En sådan lösning torde

också bäst överensstämma med billighetens krav. Däremot kan det synas

mera tveksamt huruvida övergångsersättningen i de fall, då övergångsskyl-

dighet stadgats, skall beräknas, liksom för tidigare utnämnda häradshöv­

dingar, efter de tio sista årens sportelavkastning i domsagan eller allenast

efter den sportelavkastning vederbörande häradshövding själv uppburit. Med

hänsyn till den relativt korta tid som ifrågavarande häradshövdingar innehaft

sina ämbeten och de extraordinära förhållanden som därunder varit rådande,

synes emellertid en beräkning enligt sistnämnda alternativ vara mindre till­

fredsställande. Jag förordar därför, att övergångsersättningarna, i överens­

stämmelse med vad som skedde vid landsstatslöneregleringen, beräknas efter

enhetliga grunder för samtliga häradshövdingar. Till häradshövdingen i Söd­

ra Roslags domsaga skall dock såsom förut nämnts någon ersättning icke

utgå.

Till vinnande av upplysning i vad mån de häradshövdingar, som icke äro

skyldiga att övergå å ny stat, önska kvarstå å den äldre staten, torde dessa

häradshövdingar böra anmodas att göra anmälan härom till justitiedeparte­

mentet. Enär häradshövding, som kvarstår å gammal stat, enligt statsmak­

ternas förra året fattade beslut icke kommer att åtnjuta högre årliga löne­

förmåner än örn han underkastar sig lönereglering -— däremot kommer sådan

häradshövding att såtillvida bliva förmånligare ställd som han äger kvarstå i

tjänst under längre tid än den som övergår å ny stat — kan man, oavsett

om alla häradshövdingar övergå å ny stat eller ej, beräkna häradsrätternas

anslagsbehov för nästa budgetår som om samtliga häradshövdingar komma

att åtnjuta avlöning enligt den nya ordningen. Skulle för någon häradshöv­

41

ding, som vill kvarstå å äldre stat, fråga uppkomma om personligt lönetili-

lägg utöver vad som motsvarar löneförmåner enligt lönegraden B 2, torde,

i enlighet med vad som i sådant hänseende förutsattes vid 1942 års riksdags­

behandling, denna fråga få underställas riksdagen i särskild ordning.

I samband med regleringen av häradshövdingarnas löner bör stadgas

förbud för häradshövding att mottaga sådana uppdrag eller befattningar som

avses i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet ävensom skiljemannauppdrag

annat än som ordförande eller såsom ensam skiljedomare (jir domsagoprop.

sid. 42 f; sammansatt stats- och första lagutskotts utlåt, nr 3 sid. 39). Så­

som föredragande departementschefen uttalade i domsagopropositionen bör

härvid en övergångsbestämmelse meddelas av innebörd, att det föreslagna

ovillkorliga förbudet mot innehav av uppdrag under de tio första åren efter

löneregleringens ikraftträdande icke skall gälla sådana uppdrag som inneha­

vas vid tiden för ikraftträdandet. Kungl. Maj :ts tillstånd skall dock utgöra

villkor för fortsatt innehav av ett uppdrag, därest sådant tillstånd såvitt an­

går andra tjänstemän erfordras på grund av avlöningsreglementets bestäm­

melser.

Häradshövdingarna böra övergångsvis äga åtnjuta barntillägg efter samma

grunder som tillämpats vid 1939 års lönereglering för befattningshavare vid

allmänna civilförvaltningen.

Rörande de ändringar i civila avlöningsreglementet och allmänna pensions-

reglementena, som föranledas av löneregleringen för häradshövdingarna

m. m., torde förslag framdeles komma att anmälas av chefen för finansdepar­

tementet.

Vad angår avlöningsförhållandena för domsagopersonalen i övrigt torde

1942 års riksdagsbeslut böra kompletteras beträffande vissa detaljer. I dom­

sagopropositionen behandlades sålunda ej närmare fragan örn ersättning

till vikarie för befattningshavare i domsaga. I fråga örn domsagobiträdena

torde i detta hänseende allmänna regler böra gälla. För övriga befattnings­

havare synas däremot reglerna örn ersättning vid vikariat böra utformas i hu­

vudsaklig anslutning till nuvarande bestämmelser i ämnet. 4 ingsdomare,

tingssekreterare eller tingsnotarie, som förordnas alt upprätthålla högre be­

fattning i domsagan, bör alltså icke vara berättigad att i anledning härav

uppbära särskild vikariatsersättning. Detsamma bör gälla, därest någon, som

ej är befattningshavare i domsagan, förordnas att vikariera för häradshöv­

ding, tingsdomare, chef för inskrivningsavdelning eller tingssekreterare. Kan

förordnande att uppehålla häradshövdingämbetet väntas bliva av längre var­

aktighet, torde Kungl. Maj:t böra äga medgiva, att den förordnade må upp­

bära vikariatslön med belopp som bestämmes för varje särskilt tall. Enär

vikarie för häradshövding jämlikt 1 kap. 10 § rättegångsbalken skall lörord-

nas av hovrätten, bör vikariatslön i dessa fall kunna utgå utan hinder av att

förordnandet ej meddelats i den ordning som är stadgad lör den uppehållna

tjänstens besättande med ordinarie innehavare. Vikarie för tingsnotarie bör

åtnjuta ersättning som örn han själv vore innehavare av den uppehållna

tjänsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

42

Kungl. Majlis proposition nr 198.

Gällande bestämmelser angående ersättning vid vissa förordnanden i an­

ledning av arbetet med uppläggande av nya fastighetsböcker torde böra an­

slutas till de nya lönebestämmelserna. Det nu utgående arvodet å 3,000 kro­

nor vid förordnande att förvalta häradshövdingämbete under tid, då härads­

hövdingen åtnjuter ledighet för uppläggande av nya fastighetsböcker, eller

att biträda häradshövding vid fastighetsböckemas uppläggande, bör sålunda

höjas till belopp motsvarande det beslutade arvodet för tingsnotarier och

fiskalsaspiranter, d. v. s. 4,200 kronor, eller i förut omförmälda, mera av­

lägset belägna domsagor 4,500 kronor. 1 principiell överensstämmelse med

vad som nu gäller bör hovrätten dock kunna bestämma, att den förordnade

i stället skall åtnjuta lön och övriga förmåner såsom extra tjänsteman i lö­

negraden Ex 20, därest han vid annan tjänstgöring skolat åtnjuta sådana av­

löningsförmåner eller eljest med hänsyn till av honom fullgjord tjänstgö­

ring särskilda skäl därtill föranleda.

De nya avlöningsbestämmelserna för domsagopersonalen böra komplette­

ras med vissa övergångsbestämmelser för de nuvarande befattningshavarna.

Frågan om rätt för de befattningshavare, vilka i samband med löneregle­

ringen erhålla ordinarie eller extra ordinarie anställning, att i löneturs- och

pensionshänseende tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring torde få avgöras

av Kungl. Majit. Vad särskilt angår den nuvarande chefen för inskrivnings-

avdelningen i Södra Roslags domsaga bör denne, om han utnämnes till den­

na befattning, vid inplacering i löneklass få tillgodoräkna sig hela den tid

han bestritt sin nuvarande tjänst. Tingssekreterare bör i sådant hänseende

äga tillgodoräkna tid varunder han i egenskap av fiskal eller domsagosekrete-

rare uppburit lön enligt 21 löneklassen och vad beträffar de icke rättsbil-

dade domsagobiträdena bör vid löneklassplaceringen skälig hänsyn tagas till

tidigare tjänstgöring i domsaga och eventuellt annorstädes.

Förordnande såsom tingssekreterare bör under en övergångstid av tre år

kunna meddelas fiskal, även om han ej vunnit extra ordinarie anställning.

Intill dess han kan vinna befordran till extra ordinarie fiskal, bör dylik

tingssekreterare bibehållas vid sin löneställning i hovrätten, d. v. s. vid bi­

fall till förslaget om lönereglering för de extra fiskalerna vid sin ställning

såsom extra tjänsteman i lönegraden Ex 20.

Den som under tiden den 1 juli 1942—den 30 juni 1943 eller någon del

därav tjänstgjort såsom förste eller andre notarie eller såsom oavlönat rätts-

bildat biträde i domsaga bör utan hinder av att han icke är tingsnotarie el­

ler tingsnotarieaspirant äga tjänstgöra i domsaga intill den 1 januari 1944

och med hovrättens medgivande även därefter. Vidare bör den som under

sagda tid eller del därav tjänstgjort såsom förste eller andre notarie eller så­

som oavlönat rättsbjldat biträde äga tjänstgöra i domsagan såsom tingsnota­

rieaspirant och tingsnotarie, intill dess sammanlagda tiden för hans tjänst­

göring såsom förste notarie, andre notarie, tingsnotarie och tingsnotarieas­

pirant utgör tre år.

43

De icke rättsbildade biträden, som på grund av hög ålder icke kunna vinna

pensionsberättigande anställning i statens tjänst, böra i enlighet med härads­

hövdingföreningens förslag kunna beredas fortsatt anställning i arvodestjänst

under en övergångstid av fem år. Absolut avgångsskyldighet bör dock inträda

vid uppnådda 67 år. Ersättningen till dessa biträden bör, såsom statskontoret

förutsatt, icke bestämmas högre än vad som motsvarar avlöning till extra

tjänsteman i den lönegrad de kunna anses tillhöra under den fortsatta anställ­

ningen. Frågan om pension till nu ifrågavarande biträden torde böra under­

ställas riksdagen i varje särskilt fall.

Utöver vad nu nämnts torde övergångsbestämmelser erfordras beträffande

en del detaljfrågor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erfor­

derliga föreskrifter härutinnan.

Enligt det i domsagopropositionen framlagda förslaget till personalorgani­

sation för domsagorna skulle, under förutsättning bland annat att Södersyss-

lets och Nordmarks domsagor förenades till en domsaga, följande befattnings­

havare vara anställda i domsagorna, nämligen 114 häradshövdingar, 11 tings-

domare, 3 inskrivningsdomare, 45 tingssekreterare, 255 tingsnotarier samt 208

ordinarie och 68 icke-ordinarie domsagobiträden. Biträdena skulle vid fullt

utbyggd organisation vara placerade i följande lönegrader, nämligen 42 i

A 11, 54 i A 9, 51 i A 7, 55 i A 4, 6 i A 2, 38 i Eo 2 och 30 i Ex 2. Riksdagen

framställde ej erinran mot det sålunda beräknade antalet befattningshavare

av olika slag utom i vad avsåg antalet tingsnotarier. Härutinnan uttalade

riksdagen att antalet ej syntes böra fastlåsas vid en bestämd siffra utan att

Kungl. Maj:t borde kunna disponera över ett antal notariearvoden såsom re­

serv. I sina skrivelser med anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 ha hov­

rätterna icke ifrågasatt andra jämkningar beträffande personalorganisationen

än som betingas dels av att angivna domsagor i Värmlands län skola bestå

såsom särskilda judiciella enheter och dels av att erforderlig marginal, i över­

ensstämmelse med vad riksdagen uttalat, bör finnas beträffande antalet tings­

notarier. Av förstnämnda anledning bör antalet häradshövdingar ökas med

en, antalet tingssekreterare minskas med en och antalet tingsnotarier ökas

med två, varjämte i stället för ett biträde i lönegraden A 9 och ett i lönegra­

den A 4 böra upptagas två biträden i lönegraden A 7. Det behövliga antalet

notariearvoden i reserv torde tills vidare kunna beräknas till tio procent av

det eljest erforderliga antalet. Erinras må, att hela antalet notarier i dom­

sagorna genom omorganisationen skall minskas med omkring en tredjedel.

Frånsett nu berörda jämkningar torde andra ändringar icke böra vidtagas

beträffande personalorganisationen än viss förstärkning av den för de fyra

största domsagorna avsedda personalen. Enligt domsagoutredningens till

grund för Kungl. Maj:ts förslag liggande plan för notarieorganisationen i des­

sa domsagor skulle för en var av Södra Roslags, Södertörns samt Askims, Ri­

sings och Sävedals domsagor avses 5 och för Sollentuna och Färentuna dom­

saga 4 notariearvoden, varvid utredningen emellertid förutsatt, att i varje

domsaga alltid .skulle tjänstgöra sammanlagt minst 6 resp. 5 notarier och no-

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

u

Kunell. Maj:ts proposition nr 198.

tarieaspiranter (jfr domsagoprop. sid. 75). Principen att samtliga notarier,

som erfordras för domsagornas skötsel, böra åtnjuta ersättning synes emeller­

tid böra föranleda att för var och en av ifrågavarande fyra domsagor beräk­

nas ytterligare ett notariearvode. Vad särskilt angår Sollentuna domsaga må

vidare erinras, att utredningens förslag örn inrättande även i denna domsaga

av en inskrivningsavdelning med särskild chef icke biträtts av statsmakterna.

Vid sådant förhållande synes för domsagan böra avses ytterligare ett biträde

med placering i lönegraden All. I enlighet med vad nu sagts skulle antalet

tingsdomare och inskrivningsdomare utgöra oförändrat 11 resp. 3 samt an­

talet tingssekreterare 44. Antalet tingsnotarier skulle bliva 261, vartill skulle

komma 26 arvoden i reserv, eller sålunda sammanlagt 287. Den ordinarie bi-

trädesorganisationen skulle bestå av 209 biträden, därav 43 i A 11, 53 i A 9,

53 i A 7, 54 i A 4 och 6 i A 2. Härtill skulle liksom förut komma 38 biträden

i Eo 2 och 30 biträden i Ex 2. Fördelningen på de olika domsagorna av tings­

domare, tingssekreterare, tingsnotarier och biträden torde böra ankomma på

Kungl. Maj:t.

Enligt riksdagens beslut skola tingsdomarna successivt upptagas på ordi­

narie stat. Under första övergångsåret torde, såsom vederbörande hovrätter

förordat, endast tingsdomarbefattningarna i de tre största domsagorna samt

ytterligare en dylik befattning under hovrätten över Skåne och Blekinge -—

lämpligen i Östra och Medelsta domsaga — böra göras ordinarie. För utbyg­

gandet av biträdesorganisationen skall, såsom förutsattes i domsagoproposi-

tionen, gälla en övergångstid av fem år, i undantagsfall längre tid. Under

övergångstiden skall antalet biträdesbefattningar i högre lönegrader successivt

ökas. För budgetåret 1943/44 torde i enlighet härmed icke böra inrättas flera

befattningar i 11, 9 och 7 lönegraderna än som motsvarar högst en fjärde­

del av hela det antal dylika befattningar som skola finnas vid fullt utbyggd

organisation. I den mån tills vidare får anstå med inrättande av högre biträ­

desbefattningar, bör i stället antalet tingsnotarier få utökas. Att på förhand

med någon större grad av säkerhet beräkna det antal befattningshavare av

ena eller andra slaget, som härvid kan behöva tagas i anspråk för de särskil­

da domsagornas skötsel, är emellertid, såsom Svea hovrätt framhållit, ej möj­

ligt. Då emellertid det minskade medelsbehovet till biträdesorganisationen

kommer att uppvägas av ökade kostnader för notarier, torde man vid anslags­

beräkningen kunna utgå från ett anslagsbehov motsvarande kostnaderna för

den fullt utbyggda organisationen. Detta förfaringssätt har också tillämpats

av samtliga anslagsäskande hovrätter. Vid denna beräkning torde emeller­

tid hänsyn böra tagas till att inga biträdesbefattningar under den första tiden

skola upptagas å ordinarie stat.

Såsom förutsattes i domsagopropositionen böra särskilda avlöningsstater

fastställas för en var av justitiestaterna under de olika hovrätterna. Det

torde emellertid vara tillräckligt att dessa stater fastställas av Kungl. Maj:t

inom ramen för en av riksdagen fastställd gemensam avlöningsstat för samt­

liga domsagor i riket. Beräkningen för budgetåret 1943/44 av de olika an­

45

slagsposterna i denna gemensamma stat torde med tillämpning av vad som

anförts i det föregående böra ske på följande sätt.

Under en anslagspost till avlöningar till ordinarie tjänste­

män bör beräknas lön åt 115 häradshövdingar, 4 tingsdomare och 3 chefer

för inskrivningsavdelning med (1,721,320+ 42,852 + 33,039) 1,797,211 kro­

nor. Vidare böra från denna post bestridas kostnaderna för avlöningsför-

stärkningar och övergångsersättningar till vissa häradshövdingar. Med ut­

gångspunkt från den i bilaga A angivna lönegruppsindelningen av domsa­

gorna kunna dessa kostnader beräknas till 256,250 kronor resp. 87,039 kro­

nor. Enär häradshövdingarna enligt gällande ordning åtnjuta lön i förskott

men avlöningen efter löneregleringens genomförande kommer att utbetalas

i efterskott, bör dessutom i överensstämmelse med vad som tidigare skett

vid liknande tillfällen (se t. ex. prop. 164/1932 sid. 25 och 56) upptagas ett

belopp till övergångslön åt dem. Till häradshövding bör sålunda vid ingången

av juli månad 1943 utbetalas ett belopp av 375 kronor, motsvarande vad han

skulle ha i sin befattning uppburit såsom lön för nämnda månad, om de

dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande för

honom. För detta ändamål erfordras 43,125 kronor. Posten skulle alltså upp­

föras med (1,797,211 + 256,250 + 87,039 + 43,125 = 2,183,625) i runt tal

2.184.000 kronor.

Liksom i gällande avlöningsstat för häradsrätterna bör i den nya staten

upptagas en post till arvoden och särskilda ersättningar, be

stämda av Kungl. Majit, å 2,800 kronor. Beloppet motsvarar nu ut­

gående arvoden till tingstolkar (jfr statsliggaren sid. 124).

Samtliga övriga lönekostnader för domsagornas personal, frånsett rörligt

tillägg och kristillägg, böra under nästa budgetår bestridas från en an­

slagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal. Un­

der denna post böra följaktligen beräknas avlöningar till 7 tingsdomare, 44

tingssekreterare och 287 tingsnotarier med (68,862 + 278,730 + 1,214,400)

1,561,992 kronor. Kostnaderna för personalorganisationen i övrigt böra av-

skäl, som närmare utvecklats i det föregående, beräknas till belopp motsva­

rande kostnaderna för den fullt utbyggda biträdesorganisationen, varvid

emellertid samtliga biträden böra tänkas uppförda å extra ordinarie eller

extra stat. Medelsbehovet skulle i enlighet härmed beräknas motsvara avlo-

ningskostnaderna för följande antal biträden i olika lönegrader, nämligen 43

i Eo ¹¹, ⁵³ i Eo 9, 53 i Eo 7, 54 i Eo 4, 44 i Eo 2 och 30 i Ex 2. Dessa kostnader

bliva 839,832 kronor. Härtill komma kostnader för vikarier, vilka utgifter

torde böra upptagas något högre än i domsagopropositionen, förslagsvis med

50.000

kronor. Slutligen böra under denna anslagspost upptagas medel jäm­

väl till ersättningar vid förordnanden i domsaga i anledning av arbetet med

uppläggande av nya fastighetsböcker. Kostnaderna tor detta ändamål, vilka

för närvarande uppgå till omkring 34,000 kronor (jfr domsagoprop. sid 96),

tordc _ med hänsyn bland annat till den i det föregående föreslagna regle­

ringen av ersättningen vid ifrågavarande förordnanden — böra upptagas med

i runt tal 40,000 kronor. Vid de nu gjorda beräkningarna lia avlöningskost-

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

naderna beräknats efter medellöneklass och å medelort. I enlighet med det

anförda skulle anslagsposten till icke-ordinarie personal uppföras med

(1,561,992 + 839,832 + 50,000 + 40,000 = 2,491,824) i runt tal 2,492,000 kro­

nor. Posten bör, såsom förutsatts i domsagopropositionen, tills vidare upp­

föras förslagsvis. I samband med att särskilda avlöningsstater fastställas för

justitiestaterna under de olika hovrätterna bör föreskrift meddelas, att de i

dessa stater uppförda anslagsposterna till icke-ordinarie personal icke må

överskridas utan medgivande av Kungl. Maj:t.

Kostnaderna för rörligt tillägg böra bestridas från en för ända­

målet särskilt uppförd anslagspost å 391,200 kronor. Vid detta belopps be­

stämmande har hänsyn tagits till att sådant tillägg icke skall utgå å tingsno­

tarie- eller tingsnotarieaspirantarvoden.

För häradsrätterna torde böra fastställas en personalförteckning enligt van­

liga grunder. Chef för inskrivningsavdelning synes böra erhålla tjänstebenäm-

ningen särskild inskrivningsdomare.

Såsom förutsatts i propositionen till förra årets riksdag bör i anledning av

domsagoreformen en ny domsagostadga utfärdas.

På grund härav har under hösten 1942 inom justitiedepartementet utarbe­

tats en promemoria med utkast till domsagostadga (justitiedepartementets

promemorior 1942:6), varöver efter remiss yttranden avgivits av samtliga

hovrätter ävensom styrelserna för föreningen Sveriges häradshövdingar, för­

eningen yngre jurister vid Svea hovrätt, föreningen yngre jurister under Göta

hovrätt och Sveriges yngre juristers förening. Utkastet har därefter gjorts till

föremål för översyn. Det i anledning härav upprättade förslaget torde såsom

bilaga (Bilaga B) få fogas vid statsrådsprotokollet.

Olikheterna mellan det sålunda föreliggande förslaget och gällande stadga,

för vilken redogörelse lämnats i domsagopropositionen (sid. 13 ff.), äro vä­

sentligen betingade av statsmakternas förra året fattade beslut rörande per­

sonalorganisationen i domsagorna. Beträffande det närmare innehållet av

förslaget får jag hänvisa till författningstexten. För vissa spörsmål, vilka

föranlett uttalanden av riksdagen, torde emellertid böra i korthet redogöras.

I förslaget ha till skillnad från gällande stadga upptagits bestämmelser

(2 §) om tillsättning av häradshövdingämbeten. I domsagopropositionen

framhölls, att övervägande skäl syntes tala för att bibehålla hovrätterna

vid deras nuvarande rätt att avgiva förslag till återbesättande av sådana äm­

beten. Den nuvarande ordningen kunde emellertid icke anses tillfredsstäl­

lande ur den synpunkten, att hovrätternas förslag i regel bleve utan bety­

delse, enär de mest meriterade sökandena brukade anmäla sig direkt hos

Kungl. Maj:t. Det syntes därför böra övervägas, huruvida icke en änd­

ring borde ske i så måtto, att rätten att göra ansökan direkt hos Kungl. Majit,

vilken nu ansågs böra tillkomma ordinarie innehavare av domarämbete, på

lämpligt sätt inskränktes. Riksdagen ansåg för sin del, att häradshövding-

ämbeten borde utan undantag sökas hos Kungl. Majit och att sålunda hov-

rättsförslagen borde avskaffas. För att tillgodose det behov, som avsetts med

hovrättsförslagen, kunde det enligt riksdagens mening vara lämpligt att

47

Kungl. Maj:t innan ärendet avgjordes inhämtade yttranden från hovrätter­

nas presidenter.

,

Enligt min mening tala starka skäl för hovrättsförslagens bibehållande.

Det syfte riksdagen velat vinna synes bliva tillgodosett, om rätten att söka

häradshövdingämbete direkt hos Kungl. Majit i huvudsak avskaffas. Den­

na rätt torde böra tillkomma endast vissa högt kvalificerade ämbetsmän i

förtroendeställning, såsom riksdagens ombudsmän, justitiekansler^ samt

statssekreterare och expeditionschefer. I vissa fall kan det vara lämpligt att

efter det hovrättsförslag avgivits inhämta yttrande från övriga hovrätter eller

hovrättspresidenter eller någon av dem beträffande de sökande. Här asyftas

bl. a. det fall att en sökande, vilken tillhör eller lyder under viss hovrätt, an­

söker om ett häradshövdingämbete under en annan hovrätt.

Enligt förslaget till domsagostadga skall i överensstämmelse med riksda­

gens beslut tingsdomare utnämnas eller förordnas av Kungl. Majit (3 §).

Tingsdomarna äro avsedda att ersätta de nuvarande biträdande domarna och

assessorssekreterarna. Förordnande skall i regel meddelas för en tid av tre

år. Till tingsdomare synes företrädesvis böra utses assessor i hovrätt.

Vikarie för tingsdomare skall enligt förslaget förordnas av hovrätt, vilken

även har att besluta om befattningens uppehållande då den icke är tillsatt

(30 §)

Enligt kungörelse den 22 juni 1939 (nr 340) är assessor icke skyldig att

framför yngre assessor mottaga förordnande såsom domhavande eller bi­

trädande domare under längre tid än sammanlagt två år. I domsagopropo-

sitionen framhölls, att assessor i hovrätt borde vara pliktig att mottaga

förordnande som tingsdomare samt att frågan, huruvida sådan skyldighet

skulle vara tidsbegränsad, syntes böra bliva föremål för ytterligare över­

vägande. Riksdagen anförde, att skäl talade för att den nuvarande tidsbe­

gränsningen borttoges.

Enligt min mening böra hovrättsassessorerna vara pliktiga att utan tids­

begränsning mottaga förordnanden av ifrågavarande slag. Tidsbegränsning­

ens avskaffande torde i praktiken icke bliva av någon större betydelse, bl. a.

med hänsyn till att tingsdomarbefattningarna komma att successivt besät­

tas med ordinarie innehavare. Beträffande av hovrätt meddelade vikaiiats-

förordnanden synes i kontrollsyfte den begränsningen böra gälla, att asses­

sor, vilken innehaft förordnande att förvalta häradshövdingämbete eller att

tjänstgöra som tingsdomare under sammanlagt tre år, må av hovrätten med­

delas ytterligare dylikt förordnande endast under förutsättning^ att annan

assessor, som kan anlitas för uppgiften, icke finnes att tillgå eller ock

Kungl. Majit för särskilt fall lämnat sitt medgivande därtill. En bestämmelse

härom har upptagits i förslaget till domsagostadga (32 §). Skyldighet för

assessor att i nu nämnd omfattning mottaga förordnanden av ifrågavarande

slag synes lämpligen böra föreskrivas i hovrätternas arbetsordningar.

Riksdagen har ansett, alt av tiden för tingsmeritcring sex månader må

kunna fullgöras genom viss tjänstgöring hos åklagare. I förslaget har i an­

ledning härav upptagits ett stadgande (20 §), att med tjänstgöring i domsaga

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

må till en tid av högst sex månader likställas väl vitsordad tjänstgöring så­

som biträde åt landsfogde eller förste stadsfiskalen i Stockholm. I överens­

stämmelse med vad riksdagen förordat har i förslaget till domsagostadga

föreskrivits (9 §), att samtliga tjänster såsom domsagobiträden skola tillsät­

tas av hovrätten efter förslag av häradshövdingen.

Vissa spörsmål, vilka framförts i remissyttrandena, äro föremål för sär­

skild utredning, bland andra frågan örn beviljande av tjänstebrevsrätt för

kommissionär i domsaga.

Vid utarbetandet av förslaget till domsagostadga har förutsatts, att för

Södra Roslags, Södertörns samt Askims, Hisings och Sävedals domsagor, i

vilka särskilda inskrivningsavdelningar äro avsedda att finnas, skola vid

sidan av domsagostadgan gälla särskilda arbetsordningar, utfärdade av

Kungl. Majit.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för häradsrät­

terna:

Personalförteckning,

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

115 häradshövdingar ......................................................... B 2

4 tingsdomare .................................................................. A 29

3 särskilda inskrivningsdomare ................................ A 29

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

7 tingsdomare .............................................................. Eo 29

44 tingssekreterare ......................................................... Eo 22;

dels fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas under budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................................. kronor 2,184,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit.................. »

2,800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. »

2,492,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ »

391,200

Summa kronor 5,070,000;

dels medgiva, att till häradshövding, som övergår å den

nya avlöningsstaten, må vid ingången av juli månad 1943 ut­

49

betalas ett belopp av 375 kronor, motsvarande vad han skulle

hava i sin befattning uppburit såsom lön för nämnda månad,

om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfaran­

de varit gällande för honom, samt att kostnaderna härför

må bestridas från den i avlöningsstaten för häradsrätterna

upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänste­

män;

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ...................................................................... kronor 5,070,000.

3. Häradsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag. Enär häradshövdingarna

sedan gammalt haft att själva svara för de förvaltningskostnader i dom­

sagorna som icke bäras av de tingshusbyggnadsskyldige, ha, frånsett an­

slagen till reseersättningar och till nya fastighetsböcker för landet, några

medel till omkostnader för domsagoförvaltningen hittills icke funnits an­

visade å riksstaten. I samband med att häradshövdingarnas sportler indra­

gas till statsverket skola icke blott de av dem bestridda förvaltningsutgif-

terna utan jämväl vissa utgifter, som för närvarande bekostas av de tingshus­

byggnadsskyldige, övertagas av statsverket. Från och med nästa budgetår

bör därför i riksstaten uppföras ett nytt anslag med rubrik Häradsrätterna:

Omkostnader.

Närmare bestämmelser rörande fördelningen av kanslikostnaderna i dom­

saga mellan statsverket och de tingshusbyggnadsskyldige ha meddelats i la­

gen den 18 juli 1942 (nr 658) örn bestridande av kostnaderna för domsagas

kansli. Enligt 1 § denna lag, som skall träda i kraft den 1 juli 1943, åligger

det tingslag att bekosta erforderliga lokaler för domsagas kansli jämte

möbler och andra dylika inventarier ävensom uppvärmning, belysning och

städning av lokalerna. Övriga kostnader för domsagas kansli, såsom för

skrivmaskiner, skrivmaterialier och andra dylika förbrukningsartiklar, in-

bindning av domböcker och protokoll samt telefon, bestridas av statsverket.

I domsagopropositionen har, med utgångspunkt från sagda bestämmelser,

det årliga anslagsbehovet till häradsrätternas omkostnader beräknats till

390,000 kronor enligt följande specifikation.

Kumi. Maj:ts proposition nr 198.

1. Sjukvård m. .............................................................................. kronor 25,000

2. Reseersättningar ...................................................................... *

100,000

3. Expenser:

a) Skrivmateriel, papper, blankett-

tryck o. dyl......................................... kronor 100,000

b) Telefon m. m.

Telefonabonne­

mang ................... kronor 40,000

Samtals- och telegramavgifter, an­

nonsering ............... kronor 30,000

»

70,000

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 198.

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

Departe­

ments­

chefen.

c) Inköp och underhåll av kontorsma­

skiner ............................................. kronor 35,000

d) Bokinköp ............................................. »

10,000

e) Bindning av böcker och handlingar

m- m....................................................... »

50,000 kronor 265,000

Kronor 390,000.

Rörande den närmare beräkningen av de olika utgiftsposterna torde få

hänvisas till propositionen (sid. 94 f.).

1942 års riksdag fann ej anledning till erinran mot den sålunda gjorda

beräkningen men förutsatte, liksom beträffande avlöningskostnaderna, att

en närmare prövning av de olika beloppen skulle ske vid fastställande av

staten för budgetåret 1943/44. Riksdagen påpekade emellertid, att det till bok­

inköp för domsagorna beräknade beloppet, 10,000 kronor, förefölle vara väl

knappt tilltaget.

I sina förut omförmälda skrivelser med anslagsäskanden ha Svea och Göta

hovrätter samt hovrätten över Skåne och Blekinge verkställt beräkningar rö­

rande anslagsbehovet till omkostnader under nästa budgetår för de under

respektive hovrätter lydande domsagorna. Med utgångspunkt från de i dom-

sagopropositionen gjorda beräkningarna ha kostnaderna uppskattats till

172,400 kronor för justitiestaten under Svea hovrätt, 139,000 kronor för justi­

tiestaten under Göta hovrätt samt 59,000 kronor för justitiestaten under hov­

rätten över Skåne och Blekinge. Svea hovrätt bär dock i anslutning till riks­

dagens uttalande beräknat högre belopp till bokinköp än enligt propositionen,

nämligen efter en kostnad av 20,000 kronor för samtliga domsagor i riket, och

i samband därmed har även beräknats något ökade medel till bindning av

böcker och handlingar. Hovrätten för övre Norrland har beträffande anslags­

behovet till omkostnader vid domsagorna under denna hovrätt, liksom beträf­

fande avlöningskostnaderna, endast hänvisat till redan föreliggande utred­

ning i ämnet.

Den i domsagopropositionen gjorda beräkningen rörande de årliga om­

kostnaderna i domsagorna torde kunna läggas till grund för anslagsberäk­

ningen för nästa budgetår. Med hänsyn till riksdagens uttalande rörande det

för bokinköp avsedda beloppet och då man dessutom under första över­

gångsåret torde böra räkna med en del mindre utgifter av engångsnatur, sy­

nes anslagssumman emellertid böra höjas med förslagsvis 20,000 kronor till

410,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Häradsrätterna: Omkostnader förbudgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av ............................kronor 410,000.

4. Häradsrätterna: Inlösen av vissa inventarier, m. m., förslagsanslag.

Vid domsagoförvaltningens förstatligande kommer statsverket att åsamkas

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

51

vissa engångskostnader för inlösen av kontorsmaskiner, huvudsakligen skriv­

maskiner, samt skriv- och kontorsmateriel i övrigt. 1937 års domsagoutred-

ning beräknade dessa utgifter till 150,000 kronor. I domsagopropositionen

ansågs detta belopp tillräckligt (sid. 97).

Häradshövdingarna i rikets domsagor ha efter anmodan inkommit med

närmare uppgifter rörande de inventarier som kunna ifrågakomma till in­

lösen. Såvitt angår förefintliga kontorsmaskiner lia de lämnade uppgifterna

varit föremål för bearbetning inom generalpoststyrelsens upphandlings- och

förrådsavdelning, varvid verkställts en approximativ värdering av dessa ma­

skiner efter samma principer som de, vilka år 1941 tillämpats vid statsverkets

inlösen av motsvarande maskiner å landsfiskalskontoren. Därvid har förut­

satts att endast skriv- och räknemaskiner samt dupliceringsmaskiner skola

inlösas, medan däremot inlösen av dikteringsapparater ansetts icke böra

komma i fråga. På grundval av den sålunda verkställda värderingen och med

hänsyn jämväl till inträffad värdestegring å kontorsmaskiner kan det för än­

damålet erforderliga anslagsbeloppet uppskattas till i runt tal 125,000 kro­

nor. Värdet av övriga kontorsutensilier samt skrivmateriel o. dyl. har av hä­

radshövdingarna själva beräknats till i runt tal 50,000 kronor. Sammanlagt

skulle alltså för inlösen av inventarier m. m. krävas 175,000 kronor, vilket

belopp torde böra anvisas som förslagsanslag.

I överensstämmelse med vad som skedde vid inlösningen av de å lands­

fiskalskontoren använda inventarierna torde lösesummans storlek för varje

domsaga böra bestämmas av vederbörande länsstyrelse efter värdering av en

av länsstyrelsen utsedd värderingsman jämte ägaren. Närmare föreskrifter

rörande förfarandet vid inlösningsförrättningen torde få meddelas av Kungl.

Maj :t.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Häradsrätterna: Inlösen av vissa inventarier m. m.

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslags­

anslag av.............................................................. kronor 175,000.

5. Vattendomstolarna: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är för inneva­

rande budgetår uppfört med 288,000 kronor.

Den 9 juni 1939 har Kungl. Maj:t fastställt följande personalförteckning

för vattendomstolarna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad.

4 vattenrättsdomare............................................................................................ B 2

6 vattenrättsingenjörer ................................................................................... A 30

4 kon tor sbiträden................................................................................................ A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20:

1 vattenrättsingenjör ....................................................................................... Eo 30.

52

Runtti. Maj:ts proposition nr 198.

Vidare har Kungl. Maj:t den 15 maj 1942 fastställt följande avlöningsstat

för vattendomstolarna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............... kronor 152,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ...................................................................... »

9,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ..................................... »

90,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................................... »

36,300

Summa kronor 288,000.

Av de i personalförteckningen upptagna tjänstemännen å ordinarie stat

äro anställda vid en var av vattendomstolarna en vattenrättsdomare och ett

kontorsbiträde, vid Norrbygdens vattendomstol två vattenrättsingenjörer

samt vid Österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar ge­

mensamt fyra vattenrättsingenjörer. Den i personalförteckningen upptagne

extra ordinarie vattenrättsingenjören är anställd vid österbygdens, Söder­

bygdens och Västerbygdens vattendomstolar gemensamt.

Såsom icke-ordinarie befattningshavare äro vidare anställda vid Norrbyg­

dens vattendomstol en vattenrättssekreterare samt vid envar av österbyg­

dens, Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar en vattenrättssekre­

terare och en vattenrättsamanuens. Vid Söderbygdens vattendomstol må

dock anställas mer än en vattenrättsamanuens under förutsättning att härige­

nom icke uppkommer ökad kostnad för statsverket. Förutom till nu nämn­

da icke-ordinarie befattningshavare har alltsedan budgetåret 1936/37 medel

beräknats till en biträdande vattenrättssekreterare, avsedd för vattendomsto­

larna gemensamt. Medelsanvisningen för detta ändamål möjliggjorde ur­

sprungligen anställande av dylik vattenrättssekreterare under hela året, men

från och med budgetåret 1941/42 inskränktes medelsanvisningen till belopp,

motsvarande avlöning till en biträdande vattenrättssekreterare under allenast

halva året. Före sistnämnda budgetår fanns vattenrättsamanuens anställd,

förutom vid en var av de tre sydliga vattendomstolarna, jämväl vid Norr-

bygdens vattendomstol (jfr II ht 1941 sid. 44).

Jämlikt 49 § 3 mom. 2. civila avlöningsreglementet äger vattenrättsdomare

uppbära avlöningsförstärkning med 1,500 kronor för år. Vattenrättssekrete-

rarbefattningarna äro att anse såsom arvodestjänster. Bestämmelser angåen­

de vattenrättssekreterarnas avlöning lia meddelats av Kungl. Majit i brev

den 6 juni 1941. Enligt dessa bestämmelser äger vattenrättssekreterare,

som ej är assessor i hovrätt, uppbära avlöning enligt 26 löneklassen, med

rätt till sådan uppflyttning i högre löneklass, som tillkommer tjänsteman

inom lönegraden Eo 27. För vattenrättssekreterare, varom nu är fråga, skola

jämväl i övrigt, utom i vad gäller rätt till vikariatsersättning, i tillämpliga

delar gälla de för extra ordinarie tjänsteman inom nämnda lönegrad med­

delade föreskrifterna. Vattenrättssekreterare, som förordnats att med bibe­

53

hållande av egen tjänst förrätta viss del eller vissa av vattenrättsdomarens

åligganden, är icke berättigad att i anledning härav uppbära särskild vika-

riatsersättning. Vattenrättssekreterare, som eljest förordnats till vikarie för

vattenrättsdomare, äger uppbära särskild vikariatsersättning med sex kro­

nor om dagen. Vattenrättssekreterare, som är assessor i hovrätt, åtnjuter

lön och övriga förmåner enligt de föreskrifter som gälla för assessor vid

tjänstgöring såsom adjungerad ledamot i hovrätt, dock med iakttagande av

nyssnämnda bestämmelser rörande vikariatsersättning. Då biträdande vat­

tenrättssekreterare förordnats, har ersättningen hittills alltid bestämts att ut­

gå efter 21 löneklassen.

I skrivelse, dagtecknad i oktober 1942, ha rikets vattenrättsdomare gjort

framställning örn löneförbättring för vattenrättsdomarna

genom förhöjning av den till dem utgående avlöningsförstärkningen. Un­

der hänvisning till att spörsmålet om häradshövdingarnas inplacering i gäl­

lande avlöningsreglemente blivit löst vid 1942 års riksdag uttalas i skri­

velsen att frågan örn wattenrättsdomarnas avlöningsförmåner skäligen

syntes böra bliva föremål för omprövning. Lönenivån borde stå i rätt­

vist och lämpligt förhållande till de för häradshövdingarna fastställda löne­

förmånerna. För en dylik omprövning talade också det förhållandet, att vat­

tendomstolarnas arbete i hög grad ökats efter det vattenrättsdomarnas lö-

neställning senast reglerats. I fortsättningen erinras, att vattenrättsdomarnas

lönenivå vid jämförelse med den för häradshövdingarna beslutade lönesätt­

ningen ligger 250 kronor över lönen i domsaga hänförd till lönegrupp II men

1,000 kronor under lönen i nästföljande grupp, 2,250 kronor under lönen i

lönegrupp IV, som omfattar det procentuellt största antalet domsagor, samt

3,500 kronor under lönen i lönegrupp V. Såsom närmare motivering för en

förbättrad löneställning anföres bland annat:

Den arbetsbörda, som åvilar en vattenrättsdomare, är förvisso redan un­

der nuvarande förhållanden icke mindre än den, som häradshövdingen i nå­

gon av de största domsagorna har att bära. Härtill kommer, att vattendom­

stolarna på sistone genom lagstiftningarna rörande grundvatten och om vat­

tenförorening fått sin verksamhet väsentligen utvidgad med nya komplice­

rade och i många fall synnerligen grannlaga arbetsuppgifter. En ingalunda

obetydlig ökning av vattenrättsdomarnas redan nu stora och pressande ar­

betsbörda är således att emotse. I detta sammanhang förtjänar också anmär­

kas, att vattenmålen i allmänhet äro av så invecklad beskaffenhet och för ett

rätt avgörande kräva sådana insikter hos vattenrättsdomaren i rent prak­

tiska frågor, alt handläggningen av målen lämpligen icke bör anförtros åt

mindre erfarna arbetskrafter.

Med fog lärer icke kunna göras gällande, att det ansvar, som är förenat

med cliefsskapet vid vattendomstolarna, är mindre än det, som är förbundet

med chefsskapet vid de nämnda domsagorna; rätta förhållandet torde sna­

rare vara det motsatta. Härutinnan må erinras, att med de företag, som höra

under vattendomstolarnas bedömande, i allmänhet äro förknippade djupt

ingripande förfoganden i allmän och enskild rätt, samt att vattenmalen

oftast röra sig örn betydande värden av såväl ekonomisk som annan

art och att därför i dessa mål ej sällan uppkomma synnerligen starka in­

tressemotsättningar. Vidare må framhållas, att det huvudsakliga avgörandet

Kungl. Maj:ts proposition nr 19S.

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

av de i vattenmålen utomordentligt betydelsefulla ekonomiskt-tekniska frå­

gorna i stort sett är förlagt till vattendomstolarna, då nämligen överinstan­

serna på grund av sin organisation äro föga lämpade att ingå på en närmare

behandling av dessa frågor; en dylik behandling uteslutes jämväl av det

förhållandet, att överinstansernas arbetssätt icke är ägnat att tillgodose det

krav på omedelbar iakttagelse, som gör sig särskilt starkt gällande i vatten­

målen.

o Vid bestämmandet av vattenrättsdomarnas avlöningsförmåner synes ock­

så böra beaktas, att dessa domare ifråga örn möjligheter till rekreation

och vila äro vida sämre ställda än övriga domare i ordinarie befattning.

Bortsett därifrån, att tiden för rätt till ledighet utan löneavdrag är knappare

tillmätt för vattenrättsdomarna än för övriga domare, är det således på

grund av de särskilda arbetsförhållanden, som föreligga vid vattendomsto­

larna, icke möjligt för vattenrättsdomarna att annat än i mindre omfattning

förlägga sina semestrar till sommaren eller överhuvudtaget till sådan del av

året, som är tjänlig för hållande av syn. Större delen av vattenrättsdomarens

semester måste därför i regel förläggas till den solfattigaste och för vila

sämsta delen av året.

Nu angivna förhållanden borde enligt vattenrättsdomarnas mening föranle­

da därtill att vattenrättsdomare i lönehänseende likställdes med häradshöv­

ding i domsaga inom lönegrupp V, ehuru de likväl tills vidare funne sig kun­

na åtnöjas med att i sådant hänseende jämställas med häradshövding i dom­

saga inom närmast lägre lönegrupp. I överensstämmelse härmed hemställes,

att den vattenrättsdomare tillkommande avlöningsförstärkningen måtte fast­

ställas till 3,750 kronor samt att den härigenom skedda löneregleringen måtte

träda i kraft från och med den 1 juli 1943.

Över vattenrättsdomarnas framställning ha utlåtanden avgivits av stats­

kontoret, allmänna lönenämnden och vattenöverdomstolen.

Statskontoret har därvid erinrat, att 1937 års domsagoutredning, vars för­

slag legat till grund för den vid 1942 års riksdag genomförda löneregleringen

för domsagopersonalen, beträffande häradshövdingarna anfört, att en unge­

färlig paritet med avlönmgsställningen för andra underrättsordförande bor­

de eftersträvas, därvid närmast borgmästarna i de större städerna och vat­

tenrättsdomarna komme i fråga för jämförelse. Vad utredningen anfört rö­

rande utgångspunkterna för den föreslagna lönesättningen föranledde ingen

invändning från Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida. Då sålunda härads­

hövdingarnas löneställning avvägts med hänsyn till de avlöningsförmåner,

som vid ifrågavarande tidpunkt tillkommo vattenrättsdomarna, ansåge stats­

kontoret, att redan av denna anledning anspråk på ökade förmåner för vat­

tenrättsdomarna icke kunde grundas på sagda lönereglering. Statskontoret

har vidare fäst uppmärksamheten på att, ehuruväl häradshövdingarna ge­

nom 1942 års riksdagsbeslut erhållit en i jämförelse med det allmänna lö­

neläget inom civilförvaltningen särdeles gynnsam löneställning, regleringen

dock torde få anses ha i stort sett inneburit en sänkning av häradshöv­

dingarnas tidigare lönenivå. Denna sänkning av häradshövdingarnas löne-

standard syntes statskontoret göra det än ogörligare att taga löneregleringen

till intäkt för en ökning av vattenrättsdomarnas förmåner. På grund av det

55

anförda och då statskontoret ej heller i övrigt funnit skäl föreligga för till­

mötesgående av framställningen, har ämbetsverket avstyrkt bifall till den­

samma.

Allmänna lönenämnden åter har med utgångspunkt från vad i framställ­

ningen anförts uttalat, att den beslutade löneregleringen för häradshövding­

arna skäligen borde medföra förhöjning av vattenrättsdomarnas löneställning.

Lönenämnden ansåge sig därför böra tillstyrka, att vattenrättsdomarnas avlö-

ningsförstärkning från och med den 1 juli 1943 finge utgå med något högre

belopp än för närvarande. Enligt lönenämndens mening skulle en lämplig av­

vägning åvägabringas, därest avlöningsförstärkningen för vattenrättsdomare

bestämdes till 2,500 kronor eller samma belopp, som gäller för häradshöv­

ding i lönegrupp III.

Vattenöverdomstolen har uttalat, att vattenrättsdomarnas löneförmåner bor­

de fastställas till sådan nivå, att man i konkurrens med andra domartjänster

erhölle tillräckligt kvalificerade krafter för ifrågavarande befattningar. Rekry­

teringen av vattenrättsdomarna torde huvudsakligen komma att ske bland re-

visionssekreterarna, vilka sålunda efter att ha tjänstgjort sina år i nedre justi-

tierevisionen finge att välja mellan häradshövding- och vattenrättsdomarbe-

fattningarna. Den arbetsbörda och det ansvar, som åvilade vattenrättsdomar­

na, syntes närmast kunna jämföras med förhållandena i de största domsa­

gorna. Att arbetsbördan nådde en sådan storleksordning berodde bland annat

därpå, att en betydande procent av vattenmålen vore av synnerligen stor

omfattning med så gott som hela den jordägande befolkningen i en vidsträckt

bygd såsom parter. I vattenmålen förekomme även till avgörande frågor av

utomordentligt invecklad beskaffenhet, vilka ställde stora krav på domarens

omdöme. Vidare kunde framhållas, att domar i vattenmål icke kunde revi­

deras i samma omfattning som domar i andra mål. Endast därest överinstan­

serna så omorganiserades, att personer med kvalificerad teknisk sakkunskap

ställdes till deras förfogande såsom domstolsledamöter, samt överinstanserna

i stor utsträckning bereddes tillfälle till syn på stället, skulle en revision av

sådan omfattning vara tänkbar. Härigenom ökades ytterligare det ansvar, som

vilade å vattenrättsdomarnas axlar. Vattenöverdomstolen ansåge det icke vara

möjligt att erhålla tillräckligt kvalificerade vattenrättsdomare, såvida de ej

i lönehänseende jämställdes åtminstone med häradshövdingarna i domsagor

inom lönegrupp IV och man sålunda kunde påräkna att till vattenrättsdomare

erhålla de dugligaste revisionssekreterarna.

Vattenöverdomstolen framhåller vidare, att för ifrågavarande befattningar

erfordras en speciell och svårförvärvad sakkunskap, samt tillägger:

För att vinna denna sakkunskap böra domarna såvitt möjligt redan på ett

tidigt stadium inriktas på ifrågavarande specialområde. För den domare, som

vill ägna sig åt vattenrätten, bör gången bliva den, att han redan såsom ung

fiskal tar förordnande såsom vattenrättssekreterare och, efter några år av dy­

likt förordnande, återinträder i hovrätten såsom ledamot av vattenöverdom­

stolen, varefter han, då han erhåller revisionssekreterareförordnande, uttages

såsom föredragande å valtenrättsrotel i högsta domstolen. Sedan han i denna

egenskap förvärvat erfarenhet angående rättsskipningen i högsta instans, är

Kungl. Maj.ts proposition nr 19S.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

han väl skickad för sin slutbefattning, vattenrättsdomarämbetet. Skall det lyc­

kas att förvärva högt kvalificerade krafter bland de unga domarna för detta,

för hela vårt ekonomiska liv så betydelsefulla specialområde, måste den slut­

befattning, mot vilken de sträva, göras verkligt lockande.

Under åberopande av vad sålunda anförts har vattenöverdomstolen till­

styrkt, att avlöningsförstärkningen för vattenrättsdomare bestämmes till

minst 3,750 kronor.

Den i personalförteckningen uppförda befattningen såsom extra ordinarie

vattenrättsingenjör uppehälles för närvarande av en ordinarie förste byrå­

ingenjör vid statens vattenfallsverk. I skrivelse den 7 mars 1942 har vatten­

fallsstyrelsen upprepat en av styrelsen tidigare gjord framställning örn den

extra ordinarie vattenrättsingenjörsbefattningens över­

förande till ordinarie stat. Beträffande den tidigare framställning­

en och däröver avgivna yttranden torde få hänvisas till vad därom anfördes i

statsverkspropositionen till 1941 års riksdag (II ht sid. 43 f.). I sin nu gjorda

framställning i ämnet har vattenfallsstyrelsen — under förmälan att den

tjänsteman, vilken såsom vikarie uppehåller den ordinarie förste byråingenjörs-

befattningen vid statens vattenfallsverk, besitter särskilda kvalifikationer för

denna tjänst anfört bland annat att, därest denne vikarie komme att lämna

tjänsten, detta skulle valla allvarliga olägenheter för vattenfallsstyrelsens verk­

samhet. I jämförelse därmed vore den kostnadsökning, som skulle föranledas

av den extra ordinarie vattenrättsingenjörstjänstens förändring till ordinarie,

av ringa betydelse, i synnerhet som en nuvarande ordinarie dylik befattning

torde bliva vakant om tre år, då tillfälle gåves att upptaga frågan om anta­

let vattenrättsingenjörstjänster till förnyad prövning. Styrelsen har därför hem­

ställt, att Kungl. Maj.t måtte göra framställning om inrättande av ytterligare

en ordinarie befattning såsom vattenrättsingenjör.

I infordrat utlåtande har vattenöverdomstolen, efter hörande av vattenrätts-

domarna i österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar,

tillstyrkt att ifrågavarande vattenrättsingenjörstjänst överföres till ordinarie

stat. Allmänna lönenämnden har funnit sig icke böra framställa någon erin­

ran mot vattenfallsstyrelsens framställning, medan däremot statskontoret an­

sett sig icke kunna tillstyrka förslaget. I statskontorets yttrande anföres:

Såsom vattenfallsstyrelsen erinrat, har en tidigare framställning från sty­

relsen örn överförande pa ordinarie stat av den extra ordinarie vattenrätts-

mgenjorstjänsten vid österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens vatten-

domstolar varit föremål för statsmakternas prövning år 1941 utan att vinna

bifall. Statskontoret, som den 9 december 1940 avgav utlåtande över sagda

framställning, ansag sig icke kunna tillstyrka densamma, enär befattningen

inrättats sa sent som 1938 och ämbetsverket av den då förebragta utredning­

en icke blivit övertygat om behövligheten av dess överförande på ordinarie

stat.

hänsyn till vad sålunda förekommit och då vattenfallsstyrelsen i den

loreliggande framställningen enligt statskontorets mening icke anfört några

nya omständigheter av beskaffenhet att föranleda ämbetsverket frångå sin

tidigare intagna ståndpunkt till förevarande spörsmål, kan statskontoret icke

heller nu tillstyrka det av styrelsen framförda förslaget.

Kungl. May.ts proposition nr 198.

57

Ämbetsverket vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten vid att

Kungl. Majit genom beslut den 10 april 1942 medgivit, att den byråingenjör

hos vattenfallsstyrelsen, som på förordnande uppehåller den ordinarie förste

byråingenjörsbefattningen hos styrelsen, vars innehavare bestrider i ärendet

omförmäld extra ordinarie vattenrättsingenjörstjänst, finge, räknat från och

med den 1 januari 1942, under förordnandet åtnjuta vikariatslön. Ifrågava­

rande vikarie har således numera i stort sett samma löneförmåner som om

han vore ordinarie innehavare av förste byråingenjörsbefattningen. De av

styrelsen påtalade hittillsvarande olägenheterna med avseende å tjänstgö­

ringsförhållandena å styrelsens vattenbyggnadstekniska byrå torde på grund

härav hava i huvudsak undanröjts.

I detta sammanhang torde vidare få anmälas frågan om förstärkning

av arbetskrafterna vid Norr bygd ens vattendomstol.

På grund av den stora arbetsbördan vid denna vattendomstol har Kungl.

Majit, sedan förevarande anslagsfråga senast var föremål för riksdagens

prövning, vid upprepade tillfällen lämnat medgivanden till dylik förstärk­

ning. Genom särskilda beslut den 22 maj och den 2 oktober 1942 har sålun­

da vattenöverdomstolen bemyndigats att förordna biträdande vattenrätts-

sekreterare vid nämnda vattendomstol under sammanlagt högst sex månader

av innevarande budgetår. Hela det för dylikt ändamål anvisade beloppet,

som varit avsett för vattendomstolarna gemensamt, har sålunda tagits i an­

språk för Norrbygdens vattendomstol. Vidare har Kungl. Majit genom be­

slut den 12 februari 1943 med anlitande av andra huvudtitelns anslag till

extra utgifter ställt medel till samma vattendomstols förfogande dels för av­

lönande under tiden den 1 mars—den 30 juni 1943 av en vattenrättsama-

nuens dels ock för bestridande under första halvåret 1943 av kostnader

för tillfällig skrivhjälp. Till grund för Kungl. Majlis berörda beslut ha legat

framställningar från vattenråttsdomaren i Norrbygdens vattendomstol i skri­

velser den 7 april, den 20 juli och den 22 december 1942. I dessa skrivelser

har till stöd för framställningarna åberopats den betydande arbetsbördan vid

vattendomstolen. I skrivelsen den 7 april 1942 anfördes bland annat, att ar­

betsbördan vid domstolen nödvändiggjorde att mål i större omfattning än

som dittills skett handlades av särskild ordförande. Därvid syntes i regel

vattenrättssekreteraren böra anlitas. Den ökning i vattenrättssekreterarens

arbetsuppgifter, som bleve en följd av hans självständiga handläggning av

mål, föranledde att vattenrättssekreteraren måste få möjlighet att avlasta en

del av sina uppgifter å en biträdande sekreterare.

I vattenrättsdomarens framställning den 20 juli 1942 underströks särskilt

nödvändigheten att på kortast möjliga tid genomföra för kraftförsörjningen

i riket betydelsefulla större vattenkraftanläggningar och sjöregleringar. De

anspråk som därvid ställdes på vattendomstolen från kraftproducenternas

sida syntes alltmer växa samtidigt som omfattningen av de ersättningsfrågor

och andra tvisteämnen vattendomstolen hade att behandla ökades. Av den

i skrivelsen lämnade utredningen rörande arbetsbördan framgår i huvudsak

följande.

Upphörandet år 1933 av Mellanbygdens vattendomstol föranledde en ök­

ning av antalet mål vid Norrbygdens vattendomstol. Antalet det året inkomna

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

mål utgjorde 152, vilket är det högsta som något år uppnåtts. Följande år

voro siffrorna: 129, 109, 62, 106, 130, 96, 95 och för 1941 lil. Då målens

omfång och beskaffenhet äro mycket olika, har till jämförelse angivits det

antal underrättelser till sakägare som jämlikt 11 kap. 33 § andra stycket

vattenlagen expedierats i ansökningsmål. Dessa siffror, vilka enligt vatten-

rättsdomarens mening ge en riktigare bild av arbetsförhållandena vid vatten­

domstolen, äro från och med år 1933 följande: 779, 809, 530, 421, 856, 2,662,

938, 1,452 och för 1941 1,701 (sistnämnda siffra kommer att stiga, enär alla

under 1941 inkomna ansökningsmål ännu ej varit föremål för kungörelse).

Antalet vidlyftiga mål, som pågått under vart och ett av åren 1933—1936

utgjorde 5; motsvarande siffror för femårsperioden 1937—1941 utgjorde

resp. 12, 15, 18, 22 och 28.

I samband med denna utredning anförde vattenrättsdomaren bland annat:

Det förekommer, ofta särskilt nu under kristiden, att stora kraftverksbygg-

nader påbörjas långt innan vattendomstolen haft tillfälle att pröva villkoren

för företagets utförande. Om — till följd av att erforderliga tillstånd av vatten­

domstolen icke hinna meddelas — byggnadsarbetet måste avbrytas eller er­

forderliga vattenmagasin icke kunna iordningställas, till dess kraftverksbygg-

naderna äro färdigställda, eller de färdiga byggnaderna icke omedelbart få

användas för kraftproduktion, kunna mycket stora förluster och olägenhe­

ter uppkomma. Som ett exempel kan nämnas att det för Kungl, vattenfalls­

styrelsen torde vara av största vikt att för kraftverksföretaget i Gimån vid

Torpshammar erhålla rätt att reglera Nordanedesjöarna redan innevarande

höst och Holmsjön m. fl. sjöar senast under våren 1943. Även en ringa för-

sening av dessa tillstånd^ kan —- örn därigenom blir omöjligt att innehålla

särskilt flödena under våren — medföra en högst betydande minskning av

den vid kraftverket uttagbara effekten under ett år. Det här nedlagda kapi­

talet torde utgöra minst omkring 25 miljoner kronor och bruttovärdet av den

kraft som (efter genomförandet av sjöregleringarna) kan uttagas utgör 1.7

miljoner kronor per år. Givetvis är det synnerligen angeläget att undvika att

kapital av den storleksordning, varom här är fråga, även för en kortare tid

ligger utan förräntning.----------- -

De° med stöd av lagen 1939 angående tillfällig vattenreglering medgivna

tillstånden gälla allenast för viss tid, högst 3 år. Denna tid är snart tillända-

lupen beträffande flera stora sjöregleringar, däribland Storsjöns samman­

slagna första, andra och tredje reglering (årsreglering) samt regleringar i Kall­

sjön, Anjan, Juveln, Storrensjön och Torrön. Enbart de angivna reglering­

arna motsvara ett bruttovärde av tillhopa 3.06 miljoner kronor per år. Den

nödvändiga förnyelsen av tillstånden i dessa mål kommer med all sannolik­

het att medföra mycket omfattande arbete för vattendomstolen.

I framställningen den 22 december 1942 åberopades i huvudsak den tidi­

gare förebragta utredningen rörande arbetsbördan.

Frågan om förstärkning av arbetskrafterna vid Norrbygdens vattendomstol

har även upptagits till behandling av vattenfallsstyrelsen, som i en den 8

mars 1943 dagtecknad promemoria anfört följande rörande domstolens ar­

betsbörda.

Vattenfallsstyrelsen har för närvarande flera stora mål under behandling

av Norrbygdens vattendomstol, och ännu en del mål komma att under den

närmaste tiden anhängiggöras. Ansökningar äro sålunda ingivna beträffande

tillstånd till anläggande av kraftverk vid Torpshammar och vid Midskogs-

forsen samt angående reglering av Holmsjön och Leringen, varjämte styrel­

Kungl. Manis proposition nr 198.

59

sen jämte övriga större fallägare i Indalsälven ansökt om tillstånd till regle­

ring av Storsjön och flera mindre sjösystem i älvens flodområde. Ansökningar

komma att inom den närmaste tiden ingivas angående tillstånd till Leringsfor-

sens kraftstation, till definitiv reglering av Suorvasjöarna till höjden + 113.8

m och till dygns- och veck oreglering i Torpshammar. Förutom dessa mål

har emellertid vattendomstolen givetvis att handlägga ett stort antal, delvis

stora mål från enskilda parter. Vattendomstolen har därjämte att under inne­

varande och nästkommande år bestämma ersättningar till sakägare i de

många mål, som avdömts enligt lagen om tillfällig vattenreglering den 20

oktober 1939 med uppskjutande till senare tidpunkt av prövningen av er­

sättningsanspråken.

Under framhållande vidare att det för styrelsen vore mycket angeläget, att

domstolsbehandlingen vid ifrågavarande utbyggnader påskyndades, har vat­

tenfallsstyrelsen uttalat såsom sin mening att arbetskrafterna vid vattendom­

stolen snarast måste förstärkas, därvid styrelsen tänkt sig antingen inrät­

tandet av en särskild vattendomstol för handläggande av vissa grupper av

mål eller av mål från vissa vattenområden, eller ock tillsättande av en biträ­

dande vattenrättsdomare, en biträdande vattenrättssekreterare och eventuellt

en biträdande vattenrättsingenjör. Vid ärendets bedömande måste, enligt vad

styrelsen tillägger, beaktas att landets outnyttjade vattenkraftreserver ligga i

mellersta och norra Norrland. Undan för undan hade de större kraftverks-

byggnaderna och de större sjöregleringarna därför förlagts till dessa delar av

landet. Detta komme i ökad utsträckning att äga rum i framtiden. För när­

varande bedreves arbetena av kända skäl i forcerad takt.

I infordrat utlåtande har vattenöverdomstolen, efter hörande av vederbö­

rande vattenrättsdomare, uttalat att arbetskrafterna vid Norrbygdens vatten­

domstol snarast möjligt borde förstärkas på det sätt, att en biträ­

dande vattenrättsdomare förordnades av vattenöverdomstolen (jfr statsut­

skottets utlåtande nr 2/1942 sid. 12) att i ordinarie vattenrättsdomarens

ställe handlägga vissa mål. Den tid, under vilken behovet av en biträ­

dande vattenrättsdomare förelåge, torde, såvitt för närvarande kunde

bedömas, kunna beräknas till återstoden av innevarande och hela nästkom­

mande budgetår. Förutom en biträdande vattenrättsdomare torde tidvis böra

anlitas en biträdande vattenrättsingenjör med sakkunskap i vattenbyggnads-

frågor. Om arbetskrafterna på detta sätt förstärktes, syntes behov av ytter­

ligare förordnande av biträdande vattenrättssekreterare ej föreligga. Beslut i

ärendet torde böra i vanlig ordning meddelas av vattenöverdomstolen efter

hemställan av vattendomstolen. Frågan om avlöningsförmåner åt de förord­

nade syntes böra upptagas till provning i ett senare sammanhang.

Genom beslut förut denna dag har Kungl. Maj:t, som ansett arbetskrafterna

vid Norrbygdens vattendomstol böra förstärkas på sätt vattenöverdomstolen

föreslagit, funnit vattenfallsstyrelsens framställning icke föranleda någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Vid den år 1942 beslutade löneregleringen för häradshövdingarna lia stats­

makterna icke prövat frågan örn förhållandet mellan vattenrättsdomarnas

Departe­

ments­

chefen.

CO

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

och häradshövdingarnas avlöningsförmåner. Vid oförändrad lönenivå för vat-

tenrättsdomarna skulle dessa bliva jämställda med häradshövdingarna i de

mindre domsagorna, oaktat vattendomstolarna — såsom närmare utvecklats

från såväl vattenrättsdomarhåll som av vattenöverdomstolen — i fråga örn

arbetets omfattning och det domaren åvilande ansvaret närmast äro jämförli­

ga med de största domsagorna i riket. De senaste årens lagstiftning på vatten­

rättens område — angående grundvatten, tillfällig vattenreglering och vatten­

förorening — ha för vattendomstolarna medfört en avsevärd arbetsökning.

Med hänsyn till de stora krav på juridisk insikt och praktiskt omdöme, som

måste ställas på vattenrättsdomarbefattningarnas innehavare, är det angelä­

get att synnerligen dugliga domarkrafter kunna påräknas för dessa befatt­

ningar. Därest vattenrättsdomarna i lönehänseende bliva jämställda med hä­

radshövdingarna i de mindre domsagorna, föreligger allvarlig risk för att

så ej blir fallet. Den anpassning av vattenrättsdomarnas löneställning, som

med hänsyn härtill framstår som en nödvändig konsekvens av regleringen av

häradshövdingarnas löneförmåner, torde ej böra uppskjutas. Enligt min me­

ning bör avlöningsförstärkningen till vattenrättsdomarna bestämmas till sam­

ma belopp, som häradshövding i domsaga, hänförd till lönegrupp IV, äger

åtnjuta, eller sålunda 3,750 kronor. För vattenrättsdomare synas böra gälla

samma inskränkningar i fråga om rätten att innehava enskilda uppdrag som

föreslagits beträffande häradshövding. I anledning av vad sålunda förordats

erfordras vissa ändringar i civila avlöningsreglementet, vilka i annat samman­

hang torde komma att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Förslaget om överförande till ordinarie stat av den extra ordinarie vatten-

rättsingenjörsbefattningen kan jag fortfarande icke biträda. De olägenheter,

som närmast föranlett vattenfallsstyrelsens förnyade framställning i ämnet,

lia, såsom statskontoret framhållit, numera till väsentlig del undanröjts ge­

nom att vikarien å den nuvarande innehavarens ordinarie befattning vid sta­

tens vattenfallsverk tillerkänts vikariatslön.

Såsom av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår äro löneförmå­

nerna för vattenrättssekreterarna för närvarande bestämda efter likartade

grunder som avlöningen till assessorer och adjungerade ledamöter i hovrätt.

Detta sammanhänger med att vattenrättssekreterartjänsterna i regel, i likhet

med sekreterarbefattningarna i domsagorna, äro genomgångsposter för juris-

fer i domstolskarriären. Emellertid är fiskal i lika grad som assessor behörig

till vattenrättssekreterartjänst och frågan huruvida sådan tjänst skall besättas

med assessor eller fiskal avgöres från fall till fall, varvid vid ombyte å samma

tjänst assessor kan ersätta fiskal och tvärtom. För närvarande äro två av vat-

tenrättssekreterartjänsterna besatta med assessorer och en med fiskal, medan

innehavaren av den fjärde vattenrättssekreterarbefattningen icke innehar hov-

rättstjänst. Enär Kungl. Maj:t även framdeles bör lia frihet att efter omstän­

digheterna besätta sådan tjänst med assessor, fiskal eller annan, möter det

svårigheter att genomföra en lönereglering för vattenrättssekreterarna efter

de grunder som tillämpats beträffande hovrätternas och domsagornas perso­

nal. De nuvarande avlöningsbestämmelserna för vattenrättssekreterarna tor-

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

61

dc därför böra bibehållas. Vid förordnande såsom vattenrättssekreterare böra

följaktligen assessor och fiskal, liksom vid förordnanden å andra arvodes­

tjänster av motsvarande art, bibehållas vid sin ställning i hovrätten men

avstå från sina avlöningsförmåner därstädes.

Sedan budgetåret 1941/42 har såsom i det föregående nämnts medelsanvis­

ningen till biträdande vattenrättssekreterare begränsats till hälften mot tidi­

gare samt vattenrättsamanuensbefattningen vid Norrbygdens vattendomstol

indragits. Dessa personalinskränkningar, som vidtagits i besparingssyfte, voro

av provisorisk natur. De nya arbetsuppgifter, som genom de senare årens

lagstiftningsåtgärder tillförts vattendomstolarna, i förening med det på grund

av krisförhållandena påskyndade utbyggandet av landets vattenkrafttill­

gångar ha medfört en betydande ökning av arbetsbördan vid vattendomsto­

larna, särskilt vid Norrbygdens vattendomstol. Det har därför, såsom förut

nämnts, blivit nödvändigt att med anlitande av andra huvudtitelns anslag

till extra utgifter redan under innevarande budgetår anvisa medel till för­

stärkning av arbetskrafterna vid nämnda vattendomstol. På grund härav och

då, såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår, en snabb hand­

läggning vid vattendomstolarna under nuvarande förhållanden är av den

största betydelse för förbättringen av rikets kraftförsörjning, torde under

nästa budgetår en återgång böra ske till den tidigare personalorganisationen.

Medel till biträdande vattenrättssekreterare böra sålunda åter beräknas för

helt år och vattenrättsamanuensbefattningen vid Norrbygdens vattendomstol

bör återbesättas. Den extraordinära arbetsanhopningen vid nämnda vatten­

domstol nödvändiggör dessutom, att biträdande vattenrättsdomare förordnas

därstädes under hela nästa budgetår. Tidvis erfordras härjämte en biträdande

vattenrättsingenjör (s. k. särskild vattenrättsingenjör). Slutligen torde för vat­

tendomstolarna gemensamt böra anvisas ett belopp till extra skrivhjälp, för­

slagsvis motsvarande avlöning till ett extra skrivbiträde.

Arvode till den biträdande vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vatten­

domstol torde böra fastställas till så stort belopp, att arvodet kommer att

motsvara lön enligt 30 löneklassen jämte rörligt tillägg och kristillägg. Örn så

befinnes erforderligt för undvikande av löneminskning för befattningshavare,

som finnes böra förordnas å tjänsten, synes dessutom Kungl. Maj:t böra kun­

na tillerkänna den förordnade ett personlig lönetillägg å högst 1,000 kronor.

Vad härefter angår anslagsberäkningen bör vid bifall till förslaget om för­

höjning av vattenrättsdomarnas avlöningsförstärkning anslagsposten tili a v-

löningar till ordinarie tjänstemän höjas med 9,000 kronor

till 161,700 kronor. Beträffande posten lill arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:!, nu uppförd med

9,000 kronor, erfordras ej någon ändring. Anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal bör i enlighet med vad i det före­

gående anförts höjas med kostnaderna för en biträdande vattenrättsdomare

(15,200), en biträdande vattenrättssekreterare under ett halvi år (3,800), en

Vattenrättsamanuens vid Norrbygdens vattendomstol (5,300) samt extra skriv-

hjälp (2,400), sammanlagt 26,700 kronor. Posten beräknas alltså till 116,700

kronor.

Enligt beslut av 1942 års riksdag bemyndigades Kungl. Majit att under

budgetåren 1941/42 och 1942/43 i mån av behov medgiva överskridande av

förevarande anslagspost för bestridande av vikariatsersättning åt s. k. särskild

vattenrättsingenjör (jfr riksdagens skrivelse nr 2/1942 sid. 9). Rörande behovet

att för ifrågavarande ändamål överskrida posten torde få hänvisas till den

utredning i ämnet, som verkställts i en till statsutskottet vid nämnda riksdag

under hand ingiven promemoria (statsutskottets utlåt, nr 2/1942 sid. 12 f.).

Då behovet är stadigvarande, och ifrågavarande kostnader icke ens tillnär­

melsevis låta sig beräkna på förhand, torde bemyndigandet i fortsättningen

böra gälla tills vidare.

Anslagsposten till rörligt tillägg kan med hänsyn bland annat till

belastningen under sistförflutna budgetåret nedsättas med 5,700 kronor till

30,600 kronor.

Anslaget i dess helhet skulle alltså uppföras med (161,700 + 9,000 +

116,700 + 30,600) 318,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för­

62

Kungl. Majda proposition nr 198.

slagsvis ..................................................... kronor 161,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Majit, förslagsvis. .

»

9,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . .

»

116,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ »

30,600

Summa kronor 318,000;

dels bemyndiga Kungl. Majit medgiva, att kostnad för s. k.

särskild vattenrättsingenjör må från och med budgetåret

1943/44 bestridas från anslagsposten till avlöningar till icke­

ordinarie personal, även om posten därigenom skulle över­

skridas;

dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av........... kronor 318,000.

6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag. Till

följd av löneregleringen för domsagopersonalen kan detta anslag, som i gäl­

lande riksstat är uppfört med 740,000 kronor, sänkas med 661,000 kronor,

motsvarande nu utgående dyrtidstillägg till häradshövdingar och domsago-

notarier samt inskrivningsdomaren i Södra Roslags domsaga (jfr domsago-

prop. sid. 96). För nästa budgetår skulle anslaget alltså upptagas med 79,000

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsan­

slag av...................................................................... kronor 79,000.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamö­

ter, hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. Tidelius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

63

64

Kunni. Maj:ts proposition nr 198.

Bilaga A.

Förslag till lönegrnppsindelning av domsagorna.

Domsaga

Lönegrupp I.

(20 domsagor. Avlöningsförstärkning utgår ej.)

Mellersta Roslags .................................................................................

Stockholms läns västra ....................................................................

Livgedingets .........................................................................................

Södersysslets .........................................................................................

Nordmarks .........................................................................................

Lindes ..................................................................................................

Västmanlands östra.............................................................................

Västerbergslags.....................................................................................

Kinda och Ydre .................................................................................

Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds ..................................

Mellersta Värends ............................................................................

Sevede och Tunaläns ........................................................................

Norra Möre och Stranda ................................................................

Orusts och Tjörns ............................................................................

Norrvikens .........................................................................................

Kinds och Redvägs ............................................................................

Tossbo och Vedbo ............................................................................

Kinnefjärdings, Kinne och Kållands ...........................................

Villands ..................................................................................................

Färs ......................................................................................................

Övergångsersätt-

ning första över­

gångsåret beräk­

nad på grundval

av inkomsterna

åren 1933—1942.

1,201

93

68

762

66

975

2,682

1,851

Lönegrupp II.

(29 domsagor. Avlöningsförstärkning 1,250 kronor.)

Norra Roslags ............................................................................................... —

östersysslets ............................................................................................... —

östernärkes ................................................................................................ 1,273

Västmanlands mellersta ........................................................................... 1,261

Nås och Malungs........................................................................................... —

Gästriklands västra ...................................................................................... —

Bollnäs ........................................................................................................ 1,751

Sydöstra Hälsinglands.................................................................................. —

Jämtlands östra ........................................................................................... —

Jämtlands västra ........................................................................................... —

Folkungabygdens ........................................................................................... —

Aska, Dals och Bobergs

Linköpings .................

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

65

Övergångsersätt-

ning första över-

_

gångsåret beräk-

Domsaga

nåd grun(jvai

av inkomsterna

åren 1933—1942.

Västra Värends............................................................................................ 132

Tjusts ......................................................................................................... 1,446

Aspelands och Handbörds .......................................................................... —

Ölands ............................................................................................................ —

Inlands ............................................................................................................ —

Marks ......................................................................................................... 235

Borås ............................................................................................................. 311

Vartofta och Frökinds.................................................................................. —

Skånings, Valle och Vilske.......................................................................... —

Åse, Viste, Barne och Laske ...................................................................... —

Östra Göinge ............................................................................................... —

Gärds och Albo ....................................................................................... 2,215

Norra Åsbo ................................................................................................ 713

Södra Åsbo och Bjäre.................................................................................. —

Västerbottens södra .................................................................................. —

Västerbottens mellersta .............................................................................. —

Lönegrupp lil.

(28 domsagor. Avlöningsförstärkning 2,500 kronor.)

Uppsala läns norra ................................................................................... 1,649

Nyköpings ................................................................................................ 1,989

Gotlands .................................................................................................... —

Mellansysslets ............................................................................................ —

Jösse ............................................................................................................. —

Fryksdal .................................................................................................... 343

Älvdals och Nyeds ...................................................................................... —

Västernärkes ................................................................................................ 190

Nora ............................................................................................................. 3,724

Västmanlands västra ................................................................................ 2,727

Falu ............................................................................................................. 1,464

Nedansiljans

........................................................................................ 2,148

Ovansil jans ...............

Gästriklands östra

Norra Hälsinglands ..

Ångermanlands västra

Jämtlands norra ....................................................................................... 134

Härjedalens ................................................................................................

Bråbygdens och Finspånga läns ......................................................... 2,327

Njudungs .................................................................................................... 544

Sunnerbo .................................................................................................... 1,877

Hallands mellersta ................................................................................... 1,177

Hallands norra ......................... 1,046

Nordals, Sundals och Valbo .................................................................... —

Skövde ........................................................................................................ —

Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads................................................... —

Umeå ............................................................................................................. —

Kalix ............................................................................................................. —

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 198.

5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Övergångsersätt-

ning första över-

Domsaga

gångsåret beräk­

nad på grundval

av inkomsterna

åren 1933—1942.

Lönegrupp IV.

(32 domsagor. Avlöningsförstärkning 3,750 kronor.)

Uppsala läns södra ............................................................................................ 522

Oppunda och Villåttinge.......................................................................... 1,126

Hedemora ... ............................................................................................ 2 178

Västra Hälsinglands ............................................................................... ²! 166

Medelpads västra....................................................................................... ⁹⁴⁵

Ångermanlands södra ............................................................................... 230

Ångermanlands mellersta .............................................................................. .....

Tveta, Vista och Mo ................................. 3,894

Norra och Södra Vedbo.......................................................................... ....

Östbo och Västbo....................................................................................... ....

Östra Värends ............................................................................................ 1,499

Södra Möre ................................................................................................ ’__

Hallands södra ....................................................................................... ⁸⁹¹

Sunnervikens ............................................................................................ ....

Vättle, Ale och Kullings.......................................................................... 3,702

Flundre, Väne och Bjärke

Vadsbo ..............................

östra och Medelsta.........

Bräkne och Listers .........

Ingelstads och Järrestads

Västra Göinge .............................................................................................. 1,619

Oxie och Skytts ....................................................................................... ’__

Torna och Bara ........................................................................................... _

Frosta och Eslövs ........................................................... ....................... ....

Rönnebergs, Onsjö och Harjagers ....................................................... 4,869

Luggude........................................................................................................ 600

Västerbottens västra .................................................................................. —

Västerbottens norra ...................................................................... 2188

Piteå ................................................................................................................ _

Luleå ............................................................................................................. ....

Torneå ........................................................................................................ ....

Gällivare ................................................................................................... ....

Lönegrupp V.

⁽⁶ domsagor. Avlöningsförstärkning 5,000 kronor.)

Södra Roslags ........................................................................................... —

Sollentuna och Färentuna ...................................................................... 5,300

Södertörns...................................................................................................... 10’000

Medelpads östra ....................................................................................... —

Ångermanlands norra ............................................................................... 166

Askims, Hisings och Sävedals.................................................................. 6,770

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

67

Bilaga B.

Förslag

till

domsagostadga.

Befattningshavare i domsagorna.

1

§■

Häradshövding är chef för domsagans kansli.

Förutom häradshövding skola i domsaga finnas tingsnotarier och domsago-

biträden till erforderligt antal.

I den mån därom förordnas skola tillika i domsaga tjänstgöra tingsdomare,

särskild inskrivningsdomare och tingssekreterare.

Dessutom må tingsnotarieaspiranter anställas.

Be fattningsh avarnas tillsättning.

2

§.

Häradshövding utnämnes av Kungl. Maj:t.

Då häradshövdingämbete skall tillsättas, utfärdar den hovrätt under vil­

ken ämbetet lyder kungörelse därom i allmänna tidningarna samt genom

anslag inom nedre justitierevisionen och samtliga hovrätter med föreläggande

av tjugu dagars ansökningstid, räknad från den dag kungörandet i allmänna

tidningarna sker. Ansökan skall göras hos förstnämnda hovrätt. Efter nämn­

da tids utgång skall hovrätten upprätta och till Kungl. Maj:t överlämna för­

slag till ämbetets besättande.

3 §.

Tingsdomare utnämnes eller förordnas av Kungl. Maj:t. Skall befattningen

tillsättas på förordnande, meddelas sådant för en tid av tre år eller, där sär­

skilda förhållanden giva anledning därtill, för kortare tid. Till tingsdomare

bör företrädesvis utses assessor i hovrätt.

Då tingsdomarbefattning skall tillsättas, utfärdar den hovrätt under vilken

befattningen lyder kungörelse därom i allmänna tidningarna och genom an­

slag inom hovrätten eller, när fråga är örn utnämning å befattningen, genom

anslag inom samtliga hovrätter med föreläggande av tjugu dagars ansök­

ningstid, räknad från den dag kungörandet i allmänna tidningarna sker. An­

sökan skall göras hos förstnämnda hovrätt. Efter nämnda tids utgång skall

hovrätten upprätta och till Kungl. Majit överlämna förslag till befattningens

besättande. Sådant förslag må, när fråga är örn förordnande, upptaga asses­

sor i hovrätt som ej sökt förordnandet.

Blir tingsdomarbefattning, som tillsatts på förordnande, ledig på grund av

att tiden för den förre innehavarens förordnande utgår, åligger det hovrät­

ten att senast två månader före förordnandets utgång inkomma med yttrande

till Kungl. Majit, huruvida befattningen på sätt nu är sagt bör kungöras till

ansökan ledig eller om förre innehavaren utan ansökan bör förordnas att

fortfarande upprätthålla densamma.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

4 §.

Särskild inskrivningsdomare utnämnes av Kungl. Majit.

Vid tillsättning av sådan befattning skall förfaras på sätt i 3 § andra styc­

ket stadgas om tillsättning av ordinarie tingsdomarbefattning.

5 §.

Tingssekreterare förordnas av hovrätten. Förordnande meddelas, där ej

särskilda skäl till annat föranleda, för ett år räknat från och med den ¹ juli

eller för återstående del av sagda tid.

Till tingssekreterare må, där ej Kungl. Majit för särskilt fall annat medgi­

ver, allenast förordnas den som innehar befattning såsom extra ordinarie

fiskal i hovrätt och som av hovrätten funnits skickad att erhålla fortsatt do­

marförordnande.

6

§.

Tingsnotarie förordnas av hovrätten. Förordnande meddelas, där ej sär­

skilda förhållanden till annat föranleda, antingen för ett halvt år räknat från

och med den ¹ juli eller den ¹ januari, eller för ett år räknat från och med

förstnämnda dag, eller ock för återstående del av sålunda angivna tider.

Tingsnotarie skall hava uppnått tjugutre års ålder samt hava tjänstgjort

minst sex månader såsom tingsnotarieaspirant. Innan tingsnotarie inträder i

tjänstgöring, skall han hava avlagt domared.

Tingsnotarie är skyldig att mottaga förordnande å tingsnotariebefattning i

annan domsaga.

7 §■

Tingsnotarieaspirant antages av hovrätten. Tiden för anställning såsom

aspirant bör i regel ej överstiga sex månader.

Aspirant skall hava avlagt juris kandidatexamen.

Finnes aspirant icke vara lämplig för erhållande av tingsnotariebefattning,

må hovrätten på framställning av häradshövdingen entlediga honom från

anställningen.

8

§■

Ansökan örn anställning såsom tingsnotarieaspirant skall göras hos härads­

hövdingen eller ock hos hovrätten. Ansökan skall vara ställd till hovrätten.

Ansökan som ingives till hovrätten behöver ej avse viss domsaga. Vid an­

sökan skola fogas åldersbetyg, betyg över undergångna examina samt de be­

tyg och handlingar i övrigt sökanden vill åberopa, såsom tjänstgöringsintyg

och intyg om kunnighet i maskinskrivning och stenografi. Ansökan anses

förfallen sex månader efter den dag den inkommit till hovrätten eller härads­

hövdingen.

Då tingsnotarieaspirant skall anställas, bör häradshövdingen i god tid dess­

förinnan göra framställning därom till hovrätten samt äger därvid föreslå hos

honom eller hovrätten anmäld lämplig sökande. Häradshövdingen äger, in­

nan förslag avgives, från hovrätten inhämta uppgift om sökande som där an­

mält sig. Vid förslaget skola fogas till häradshövdingen inkomna ansökningar.

Vad ovan stadgas skall jämväl gälla beträffande ansökan örn tingsnotarie­

befattning och tillsättning av sådan befattning. Är fråga örn förlängning av

förordnande som tingsnotarie eller örn förordnande för tingsnotarieaspirant

att vara tingsnotarie i domsaga där han tjänstgör, erfordras dock allenast

framställning därom från häradshövdingen. Vid sådan framställning skall

häradshövdingen foga till honom inkomna ansökningar rörande befattningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

69

9 §.

Domsagobiträde tillsättes av hovrätten. Ordinarie domsagobiträde tillsättes

genom konstitutorial.

Då befattning såsom domsagobiträde skall tillsättas, utfärdar den hovrätt

under vilken befattningen lyder kungörelse därom i allmänna tidningarna och

genom anslag å en för allmänheten tillgänglig plats inom domarkansliet med

föreläggande av tjugu dagars ansökningstid, räknad från den dag kungöran­

det i allmänna tidningarna sker. När skäl därtill äro, må kungörelsen införas

även i ortstidning. Ansökan göres hos häradshövdingen och skall vara ställd

till hovrätten. Efter nämnda tids utgång skall häradshövdingen med eget

yttrande översända ansökningarna till hovrätten.

Sedan befattningen tillsatts, skall tillkännagivande därom så fort ske kan

anslås å plats som i andra stycket sägs, varvid dagen för denna åtgärd an­

tecknas å anslaget. För besvärs anförande över tillsättningen är tiden tjugu

dagar, räknad från nyssnämnda dag.

10

§.

Avsked eller entledigande beviljas för befattningshavare, som Kungl. Maj :t

tillsätter, av Kungl. Majit och för annan befattningshavare av hovrätten.

Befattningshavarnas åligganden.

11

§•

Häradshövdingen skall leda och övervaka arbetet i domsagan. Han skall

tillse, att de där anställda fullgöra sina åligganden samt att arbetet bedrives

i behörig ordning och på ett ändamålsenligt sätt.

Häradshövdingen skall sörja för att tingsnotarier och tingsnotarieaspiran-

ter erhålla en allsidig och i övrigt tillfredsställande utbildning.

Det åligger häradshövdingen att föra särskilt protokoll över viktigare, av

honom meddelade beslut i personalärenden eller rörande arbetet och ordning­

en å kansliet.

12

§.

För domsaga, där särskild inskrivningsavdelning finnes, utfärdar Kungl.

Majit arbetsordning, vari de åligganden som ankomma på den särskilde in­

skrivningsdomaren närmare regleras samt beträffande övriga befattningsha­

vares åligganden bestämmas de avvikelser från denna stadgas föreskrifter,

som må anses påkallade.

13 §.

Tingsdomare åligger:

¹. att närmast under häradshövdingen hava inseendet över personalen och

arbetet i domsagan; ävensom

². att i den mån hovrätten på förslag av häradshövdingen förordnar

a) såsom ordförande i häradsrätten hålla allmänna eller särskilda tings-

sammanträden eller handlägga mål och ärenden å sådana sammanträden;

b) vara inskrivningsdomare, lagsökningsdomare och konkursdomare; saint

c) handlägga ärenden angående sammanläggning enligt 3 och 4 kap. lagen

den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad samt enligt lagen den 18 juni

1926 örn sammanläggning av fastigheter å landet, ärenden angående faststäl­

lelse å avstyckning enligt lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet

ävensom ärenden angående fastställelse å gränsbestämning i samband med

nämnda förrättningar, allt i den mån detta ej ankommer på ägodelnings-

rätten.

70

Kungl. Majlis proposition nr 198.

Tingsdomare äger bevilja fri rättegång och förordna rättegångsbiträde en­

ligt lagen örn fri rättegång i mål, vilka kunna beräknas komma att hand­

läggas av rätten under hans ordförandeskap.

Tingsdomare är vidare behörig att utföra i 16 § första stycket omförmälda

göromål. Vad i 16 § andra stycket stadgas gäller ock i fråga om tingsdo­

mare.

14 §.

Tingssekreterare åligger:

¹. att, där tingsdomare icke finnes, närmast under häradshövdingen hava

inseendet över personalen och arbetet i domsagan;

². att i den mån hovrätten på förslag av häradshövdingen förordnar ut­

föra de göromål varom i 13 § första stycket 2. sägs; samt

3. att, i den utsträckning det kan ske utan eftersättande av honom i övrigt

åliggande göromål, efter häradshövdingens bestämmande föra dombok och öv­

riga protokoll i mål och ärenden som handläggas av häradshövdingen såsom

ordförande i häradsrätten, att i samband därmed uppsätta och kontrasig­

nera samt för häradshövdingen till granskning och underskrift framlägga

skrivelser, kungörelser, förelägganden och uppgifter, som i dylika mål och

ärenden skola av rättens ordförande undertecknas, ävensom att ombesörja

deras behöriga expedierande.

Häradshövdingen skall med sin namnpåskrift vitsorda riktigheten av dom­

bok eller protokoll, som uppsatts av tingssekreleraren; denne åge sedan att

ensam underteckna expedition av sådan dombok eller sådant protokoll, där ej

expeditionen innefattar slutligt utslag eller ock beslut, varigenom dömts till

edgång. I expedition, som i enlighet härmed undertecknas av tingssekrete-

raren, skall angivas vem som varit ordförande vid målets eller ärendets hand­

läggning.

Tingssekreterare äger bevilja fri rättegång och förordna rättegångsbiträde

enligt lagen om fri rättegång i mål, vilka kunna beräknas komma att hand­

läggas av rätten under hans ordförandeskap.

Tingssekreterare är vidare behörig att utföra i 16 § första stycket omför­

mälda göromål. Vad i 16 § andra stycket stadgas gäller ock i fråga örn tings­

sekreterare.

15 §.

Det åligger tingsnotarierna att, i den utsträckning de efter vad i 16—19 §§

sägs äro därtill behöriga, biträda med göromålen i domsagan enligt den ar­

betsfördelning som häradshövdingen, i den mån särskilt förordnande av hov­

rätten ej erfordras, må bestämma.

16 §.

Tingsnotarie är behörig att på eget ansvar utföra följande enligt lag eller

författning på domaren eljest ankommande göromål:

¹. mottaga och diarieföra handling, som må till domaren ingivas, samt an­

mälan eller framställning, vilken ankommer på prövning eller åtgärd av den­

ne, ävensom enligt de närmare föreskrifter domaren meddelar öppna och

granska ankommande postförsändelser;

². verkställa på konkursdomaren jämlikt ¹⁰ eller ¹¹ § eller ¹² § andra

stycket konkurslagen ankommande prövning av konkursansökning; i fall som

avses i ⁸ § tredje stycket, ¹¹ § andra stycket, ¹² eller 17 § samma lag vid­

taga föreskrivna åtgärder med anledning av ansökning om konkurs; utfärda,

låta anslå och avsända kungörelse att beslut om egendomsavträde meddelats

samt därom göra föreskrivna anmälningar; meddela förordnande som avses

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

71

i 43 § eller 185 § under 2) eller 209 § första stycket andra punkten konkurs­

lagen; utfärda och avsända sådana kallelser, underrättelser och meddelanden

som omförmälas i 20, 21, 103, lil, 185 och 201 §§ sagda lag; vidtaga de åt­

gärder som jämlikt 102, 107 och 118 §§ konkurslagen ankomma på konkurs-

domaren, upptaga borgenärsed samt föra i 208 § nämnda lag omförmäld

dagbok;

3. vidtaga de åtgärder, som jämlikt ⁸ § andra stycket, 16 §, 17 § tredje

stycket och ⁵⁴ § lagen om ackordsförhandling utan konkurs åligga konkurs­

domaren, samt föra i 48 § samma lag omförmäld dagbok;

4. verkställa den prövning av edgångsyrkande som enligt 4 § lagen om ut­

mätningsed åligger konkursdomaren, ävensom i samband därmed bestämma

tid och ort för det förhör, som jämlikt 5 § samma lag skall hållas, och före­

lägga gäldenären att inställa sig vid förhöret;

5. meddela beslut och vidtaga åtgärder som enligt gällande lagstiftning om

fri rättegång ankomma på rättens ordförande eller expeditionshavanden, dock

att beviljande av fri rättegång eller förordnande av rättegångsbiträde ej till­

kommer tingsnotarie;

⁶. vid sökt eller beviljad boskillnad eller i fråga örn bouppteckning med

anledning av sökt eller beviljad hemskillnad eller äktenskapsskillnad vidtaga

åtgärder som enligt lag ankomma på domaren;

⁷. för omyndig dödsbodelägare så ock för bortovarande meddela sådant

förordnande av god man, som ankommer på domaren att utfärda;

⁸. upprätta och expediera föreskriven årlig rättsstatistisk arbetsredogörelse

och i 17 § förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast

egendom omförmälda förteckningar samt uppsätta och avsända föreskrivna,

för upprättande av vissa röstlängder erforderliga uppgifter a i konkurstill­

stånd försatta personer samt uppgifter som jämlikt stadgan den 7 december

1934 örn prästval infordrats från domaren;

⁹. föra stadgade förteckningar över anhängiggjorda hemskillnads- och bo-

skillnadsmål, förteckning som omförmäles ill kap. 9 § rättegångsbalken och

föreskrivna anteckningar om övervakningen av villkorligt dömda;

¹⁰. bestyrka avskrifts riktighet ävensom meddela bevis som det tillkommer

domaren att utfärda, utom gravationsbevis, vederhäftighetsbevis, vadebevis,

sådant intyg örn fattigdom som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken

samt bevis enligt 27 § lagsökningslagen;

11. meddela beslut och vidtaga åtgärder som enligt lagen den 20 juni 1924

om viss panträtt i spannmål och kungörelsen samma dag med föreskrifter

angående tillämpningen av nämnda lag eller enligt lagen den 30 juni 1942 om

viss panträtt i spånadslin och hampa och kungörelsen samma dag med före­

skrifter angående tillämpningen av sistnämnda lag ankomma på registerfö­

raren;

12. föra den i 21 kap. 36 § lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å

landet föreskrivna dagbok samt med ledning av densamma utfärda bevis,

huruvida besvär anförts hos ägodelningsrätten över vad vid jorddelningsför-

rätbring eller vid förrättning enligt lagen den 18 juni 1925 örn rätt i vissa fall

för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område eller

enligt lagen den 3 september 1939 om enskilda vägar förekommit eller huru­

vida besvär anförts över ägodelningsdomarens beslut eller ägodelningsrättens

utslag eller över utslag av hovrätten i mål, som dit fullföljts från ägodelnings-

domaron eller ägodelningsrätten; samt

13. föra den i 40 g lagsökningslagen omförmälda dagbok.

Fråga om tingsnotarie» behörighet all giva stämning bedömes enligt 11 kap.

³ g rättegångsbalken och hans behörighet att mottaga vadeanmälan enligt

26 kap. ¹ g samma balk.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

17 §•

Tingsnotarie må i den utsträckning hovrätten på förslag av häradshöv­

dingen förordnar:

¹. tjänstgöra såsom inskrivningsdomare;

²• jämlikt nedannämnda paragrafer i ²¹ kap. lagen den 18 juni 1926 örn

delning av jord å landet vidtaga följande åtgärder, nämligen: föranstalta om

val av ägodelningsnämndemän (3 och 5 §§), utfärda kallelser enligt ⁶ och

7 §§, utfärda kallelser och kungörelse enligt 10 §, utfärda stämning enligt

24 §, infordra handlingar från lantmätare enligt 26 och 27 §§, utsätta tid och

ort för måls handläggning vid ägodelningsrätten (29 § tredje stycket), in­

hämta yttranden från byggnadsnämnd enligt 42 § fjärde stycket samt vid­

taga de i 54—57 och 61—66 §§ omförmälda på ägodelningsdomaren ankom­

mande åtgärder; samt

3. .jämlikt ¹¹ och 12 §§ lagen den 18 juni 1926 örn sammanläggning av

fastigheter a landet inhämta och infordra yttranden samt meddela föreläg­

gande för sökande att inkomma med ytterligare utredning.

18

§•

Tingsnotarie, som uppnått tjugufyra års ålder och tjänstgjort i domsaga

såsom tingsnotarie eller tingsnotarieaspirant under ett år, må då han av hä­

radshövdingen därtill skriftligen förordnas, i den omfattning och under tid

som häradshövdingen bestämmer, utföra sådana på tingssekreterare ankom­

mande göromål, varom i 14 § första stycket 3. förmäles, därvid vad i 14 §

andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning. Avskrift av dvlikt

förordnande skall tillställas hovrätten.

„ Tingsnotarie, som uppnått tjugufem års ålder och tjänstgjort i domsaga

såsom tingsnotarie eller tingsnotarieaspirant under ett år, må i den utsträck­

ning hovrätten pa förslag av häradshövdingen förordnar:

1. hålla sammanträde som avses i lagen den 7 maj 1918 om särskilda tings-

sammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden;

². å annat tingssammanträde såsom ordförande i häradsrätten handlägga

dels i ¹ § nämnda lag omförmälda ärenden, dels mål angående ansvar för

förseelse som i lag eller författning ej är belagd med högre straff än böter,

dock ej mal, däri talan örn skadestånd föres, eller mål om förvandling av

böter, dels ock nial som i ¹ § första stycket 2.—⁴. förenämnda lag avses,

dar malet första gången förekommer eller fortsatt handläggning av målet för­

anletts därav att å någondera sidan parten eller, om de äro flera, samtliga

dessa uteblivit; dock skall den som har att i övrigt föra ordet å tingssam-

manträdet handlägga jämväl här avsedda mål, därest de av honom befinnas

vara av vidlyftig eller svårare beskaffenhet, såvitt ej annat följer av vad i

28 § andra stycket sista punkten stadgas; samt

3. eljest förvalta häradshövdingämbete med den begränsning, att den för­

ordnade icke äger att vare sig såsom ordförande i häradsrätt handlägga and­

ra mal och ärenden än nyss sagts eller tjänstgöra såsom ordförande i synerätt

eller vid sammanträde med ägodelningsrätt eller, med mindre hovrätten fin­

ner nödigt annorledes förordna, i rättens ställe handlägga mål örn förvandlm"

av böter.

19 §.

Förordnande att med vidsträcktare befogenhet än i 18 § sägs förvalta hä­

radshövdingämbete må, där ej hinder i lag eller allmän' författning möter

av hovratten meddelas ordinarie innehavare av domarämbete samt den som

tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt och av hovrätten funnits skic­

kad att erhålla fortsatt domarförordnande.

73

Finnes enligt föregående stycke kompetent person ej att tillgå, må ock

förordnande som i denna paragraf avses meddelas tingsnotarie som under

ett och ett halvt år tjänstgjort såsom tingsnotarie eller tingsnotarieaspirant

och därunder innehaft förordnanden som i 17 § 1. och 18 § andra stycket

¹. eller ². sägs, därav såsom inskrivningsdomare under minst sex inskrivnings­

dagar.

När synnerliga skäl därtill föranleda, må förordnande varom i denna

paragraf är fråga meddelas fiskalsaspirant i hovrätt.

20

§.

För behörighet att mottaga sådana förordnanden som i 18 och 19 §§ sägs

må med tjänstgöring i domsaga till en tid av högst sex månader likställas

väl vitsordad tjänstgöring under samma tid i hovrätt eller vid rådhusrätt,

i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lag­

farna ledamöter, eller såsom biträde åt landsfogde eller förste stadsfiskal

i Stockholm eller såsom biträde åt ledamot av Sveriges advokatsamfund.

21

§.

Innan förordnande som i 17 §, 18 § andra stycket samt 19 § sägs första

gången meddelas i domsaga anställd tingsnotarie, skall domare som föreslår

tingsnotarien till erhållande av förordnandet hava skriftligen vitsordat, att

denne är lämplig och skickad att uppehålla förordnande av det slag varom

fråga är.

22

§.

Tingsnotarie bör i den omfattning så prövas lämpligt biträda med upp­

sättande av häradsrättens dombok ävensom med utarbetande av förslag till

utslag i mål och ärenden, som handlagts eller skola avdömas under ord­

förandeskap av häradshövding, tingsdomare eller tingssekreterare.

23 §.

Tingsnotarieaspirant åligger att efter häradshövdingens anvisningar biträda

med göromålen i domsagan.

Aspirant är behörig att på eget ansvar utföra i 16 § första stycket 1. om-

förmälda göromål samt bestyrka avskrifts riktighet.

24 §.

Domsagobiträde åligger att efter häradshövdingens anvisningar biträda

med göromålen i domsagan.

Domsagobiträde må av häradshövdingen förordnas att på eget ansvar ut­

föra i 16 § första stycket ¹. omförmälda göromål samt bestyrka avskrifts

riktighet.

I domsaga där göromålens omfattning sådant påkallar må domsagobiträde

på förslag av häradshövdingen av hovrätten förordnas att på eget ansvar

¹. omhänderhava stämpelförsäljningen i domsagan, stämpelbelägga utgå­

ende expeditioner samt till vederbörande myndigheter för indrivning över­

sända expeditioner som ej utlösas;

². emottaga och förvalta expensmedel som för domsagan utanordnas samt

ombesörja upphandling av skrivmaterialier och annat dylikt, som för domar­

kansliet erfordras; samt

³. såsom redogörare föra erforderliga räkenskaper och i stadgad ordning

redovisa i tjänsten uppburna eller influtna medel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

Häradshövdingen bör minst en gång i månaden granska de förda räken­

skaperna samt inventera kassa och stämpelförråd.

Angående förordnande av domsagobiträde till kommissionär stadgas i 39 §.

Befattningshavarnas ledighet samt förordnande av vikarier.

25 §.

Häradshövding, tingsdomare, särskild inskrivningsdomare och tingssekre-

lerare äga enligt vad därom är särskilt stadgat tillgodonjuta semester å tid

som hovrätten bestämmer. Därvid skall iakttagas, att semester allenast då

särskilda skäl därtill äro må beviljas häradshövding, tingsdomare och tings-

sekreterare å sådan tid, att han därigenom vinner befrielse från hållande av

allmänt tingssammanträde eller sammanträde för tings avslutande.

Annan ledighet för häradshövding beviljas likaledes av hovrätten. Tjänst­

ledighet, som häradshövding enligt vad särskilt är stadgat äger åtnjuta för

vinnande av lättnad i arbetsbördan och ombesörjande av enskilda angelägen­

heter, må ej heller annat än då särskilda skäl därtill äro beviljas å tid som

i första stycket sägs.

Tingsdomare, särskild inskrivningsdomare och tingssekreterare må av hä­

radshövdingen under högst åtta dagar varje halvår beviljas annan ledighet

än i första stycket sägs. Finner häradshövdingen vikarie erforderlig eller är

fråga om ledighet under längre tid än nu är sagt, skall ansökan örn ledighet

göras hos hovrätten.

Underrättelse örn ledighet, som häradshövding enligt denna paragraf be­

viljar, samt örn skälet därtill skall snarast möjligt insändas till hovrätten.

26 §.

Tingsnotarie och domsagobiträde äga enligt vad därom är särskilt stadgat

tillgodonjuta semester å tid som häradshövdingen bestämmer. Annan tjänst­

ledighet för sådan befattningshavare äger häradshövdingen i fall av behov-

bevilja för en tid av högst tjugu dagar varje halvår. Finner häradshövdingen

vikarie för tingsnotarie erforderlig eller är fråga om ledighet under längre

tid än nu är sagt, skall ansökan örn ledighet göras hos hovrätten.

Tingsnotarieaspirant må, när skäl därtill äro, av häradshövdingen beviljas

ledighet sammanlagt högst tjugu dagar. Därutöver beviljas ledighet för aspi­

rant av hovrätten.

Underrättelse örn annan ledighet än semester, som häradshövding enligt

denna paragraf beviljar, samt om skälet därtill skall snarast möjligt insän­

das till hovrätten.

27 §.

Häradshövding må av hovrätten, när skäl därtill äro, befrias

¹. från att hålla sammanträde som avses i lagen den ⁷ maj 1918 om sär­

skilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och’ ärenden;

². från att å allmänt tingssammanträde ävensom å sammanträde för tings

avslutande handlägga mal och ärenden som avses i 18 § andra stycket ².

denna stadga; samt

3. från att handlägga ärenden, varom i 13 § första stycket 2. c) samt 17 §

2. och 3. sägs.

Häradshövding som är inskrivningsdomare må av hovrätten, när så prö­

vas skäligt, årligen befrias från inskrivningsdomargöromålen under viss tid;

dock må befrielse från nämnda göromål ej beviljas så, att häradshövdingen

därigenom vinner befrielse fran mer än tre fjärdedelar av de inskrivnings-

dagar, vilka infalla å tid då han ej åtnjuter semesterledighet.

Kungl. May.ts proposition nr 198.

75

Är häradshövding lagsöknings- eller konkursdomare, ina han erhålla be­

frielse från lagsöknings- och konkursdomargöromålen i den utsträckning

hovrätten finner lämplig.

Kan tillfälligt göromål av vidlyftig eller tidsödande beskaffenhet, såsom

rannsakning med häktad person eller syneförrättning, ej utan häradshöv­

dingens oskäliga betungande utföras vid sidan av övriga tjänsteåligganden,

må hovrätten medgiva häradshövding befrielse antingen från sådant göro­

mål eller ock för dess fullgörande från arbetet i övrigt.

Vad ovan i denna paragraf stadgas om befrielse för häradshövding från

vissa göromål skall i tillämpliga delar jämväl gälla tingsdomare.

28 §.

I domsaga där tingsdomare är anställd äger hovrätten, där så finnes er­

forderligt, befria häradshövdingen från att å högst hälften av de allmänna

rättegångsdagarna i domsagan handlägga och avdöma på honom eljest an­

kommande mål och ärenden.

Uppgår i domsaga där tingssekreterare är anställd antalet allmänna rätte­

gångsdagar under en tid av fyra veckor i följd till tre eller fyra, äger hovrät­

ten, där så finnes erforderligt, befria häradshövdingen från att å en av dessa

rättegångsdagar handlägga och avdöma på honom eljest ankommande mål

och ärenden. Därest antalet allmänna rättegångsdagar under tid som ovan

sägs uppgår till flera än fyra, må häradshövdingen kunna erhålla dylik be­

frielse under två av rättegångsdagarna. Är antalet allmänna rättegångsdagar

i allmänhet mindre än vad i första punkten sägs, må häradshövdingen kunna

erhålla dylik befrielse i den omfattning hovrätten prövar skälig; dock att be­

frielsen skall för varje kalenderhalvår avse ett mindre antal rättegångsdagar

än det, vartill regeln i första punkten i där avsett fall kan föranleda. Mål och

ärenden av invecklad beskaffenhet skola dock städse handläggas av härads­

hövdingen.

Vid tillämpningen av vad i denna paragraf stadgas skall tillses, att ombyte

av ordförande under ett och samma måls handläggning och avgörande så­

vitt möjligt ej kommer att äga rum.

29 §.

Tingssekreterare, som förordnats att vara inskrivningsdomare i domsagan,

må av hovrätten, när så prövas skäligt, årligen befrias från inskrivningsdo-

margöromålen under viss tid; dock må befrielse från nämnda göromål ej

beviljas så, att tingssekreteraren därigenom erhåller befrielse från mer än

hälften av de inskrivningsdagar, vilka infalla å tid då han ej åtnjuter semes­

terledighet.

Är tingssekreterare förordnad att vara lagsöknings- eller konkursdomare i

domsagan, må han erhålla befrielse från lagsöknings- och konkursdomar­

göromålen i den utsträckning hovrätten finner lämplig.

30 §.

Vikarie för befattningshavare i domsaga förordnas av hovrätten. Erford­

ras vikarie för domsagobiträde eller är sådan befattning ledig, må dock, där

fråga är om förordnande för en tid av högst fyrtiofem dagar, häradshövding­

en förordna lämplig person att uppehålla befattningen. Meddelande om så­

dant förordnande skall snarast möjligt lämnas hovrätten.

Då häradshövdingämbete, tingsdomarbefattning eller befattning såsom sär­

skild inskrivningsdomare icke är tillsatt, skall hovrätten förordna örn befatt­

ningens uppehållande.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Förordnas tingsdomare, tingssekreterare eller tingsnotarie att upprätthålla

högre befattning i domsagan än sin egen, verkar det ej rubbning av hans

skyldighet att upprätthålla egen befattning, där ej vikarie för honom i denna

tjänst förordnas.

31 §.

Till vikarie för häradshövding bör, där ej särskilda skäl till annat för­

anleda, förordnas tingsdomare eller tingssekreterare, örn sådan finnes i dom­

sagan. Vid häradshövdings, tingsdomares eller tingssekreterares ledighet för

semester eller annan kortare ledighet må tingsnotarie i domsagan, som upp­

fyller de i 18 § andra stycket angivna villkoren, förordnas till vikarie med

den begränsning som i nämnda paragraf andra stycket 3. sägs. Angående

förordnande för tingsnotarie att i annat fall än nu är sagt förvalta härads­

hövdingämbete stadgas i 19 § andra stycket.

Till vikarie för särskild inskrivningsdomare må förordnas, förutom den

som äger förvalta häradshövdingämbete, jämväl den som är berättigad att

mottaga förordnande som i 18 § första stycket sägs.

Till vikarie för tingsnotarie må endast förordnas den som är behörig att

förordnas till innehavare av sådan befattning. Innan vikarie för tingsnotarie

inträder i tjänstgöring, skall han hava avlagt domared.

32

§'

Den som innehaft förordnande att förvalta häradshövdingämbete eller att

tjänstgöra såsom tingsdomare under tillhopa tre år, må icke av hovrätt med­

delas ytterligare sådant förordnande med mindre han är assessor i hovrätt

och annan assessor icke finnes att tillgå eller Kungl. Maj:t för särskilt fall

det medgivit.

Den som innehaft förordnande såsom tingssekreterare i sammanlagt tre

år må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande erhålla ytterligare förordnande i

sådan egenskap.

Den som varit tingsnotarie och tingsnotarieaspirant under sammanlagt två

och ett halvt år må allenast då synnerliga skäl därtill äro erhålla ytterligare

förordnande såsom tingsnotarie.

33 §.

Har någon förordnats att såsom särskild ordförande i häradsrätt hand­

lägga i 18 § andra stycket ². avsedda mål och ärenden, skall det ankom­

ma på den som har att i övrigt föra ordet å tingssammanträdet att bestäm­

ma vilka mål sorn skola handläggas av den särskilde ordföranden samt den

inbördes ordning i vilken ordförandena skola leda rättsförhandlingarna vid

sammanträdet, dock med iakttagande därav att å varje rättegångsdag till­

fälle skall vara lämnat rättssökande att vid sessionens slut anmäla ärenden

som den särskilde ordföranden har att handlägga.

Finnes vid handläggning å allmänt tingssammanträde av mål, som enligt

vad ovan sagts skall handläggas av särskild ordförande, att målet ej är av

beskaffenhet som i 18 § andra stycket ². sägs, må den särskilde ordföranden

likväl vid det sammanträdet fortsätta målets handläggning och, där så ske

kan, avkunna dom däri.

34 §.

När häradshövding begär semester eller tjänstledighet för viss tid, har han

att uppgiva, huruvida och i vad mån sammanträde med häradsrätt eller syne­

rätt, vilket det ankommer på honom att hålla, utsatts att under den tid äga

rum.

Kungl. May.ts proposition nr 198.

77

Har någon förordnats att för viss tid förvälla häradshövdingämbete med

den begränsning som i 18 § andra stycket 3. sägs och hava de undantagna

ämbetsgöromålen ej förbehållits häradshövdingen eller annan, åligger det den

förordnade att, om det befinnes nödigt att under nämnda tid utsätta sam­

manträde med häradsrätt eller syneixitt, därom ofördröjligen underrätta hov­

rätten, som förordnar ordförande vid sammanträdet.

Vad sålunda föreskrivits angående skyldighet att meddela uppgift eller

underrättelse om sammanträde med häradsrätt eller synerätt skall äga mot­

svarande tillämpning i fråga örn ägodelningsrättssammanträde, så ock i fråga

örn beslut eller åtgärd av ägodelningsdomaren i de fall då hans ställföreträ­

dare icke äger behörighet att meddela beslutet eller vidtaga åtgärden.

När tingsdomare eiler tingssekreterare begär semester eller tjänstledighet

för viss tid, skall vad ovan stadgats äga motsvarande tillämpning.

35 §.

Angående skyldighet för assessor, fiskal eller fiskalsaspirant i hovrätt att

tjänstgöra i domsaga gäller vad särskilt är stadgat.

Handlingars ingivande till domaren, förordnande av kommissionär.

36 §.

I ärenden som omförmälas i förordningen den 16 juni 1875 angående sär­

skilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden äger sökande

å domsagas kansli avlämna sina ansökningshandlingar, med skyldighet för

domaren att, där ej annorlunda begäres, företaga ärendet till vederbörlig be­

handling å därefter först infallande rättegångs- eller inskrivningsdag, å vil­

ken dylika ärenden må handläggas.

I ärenden som ankomma på handläggning av inskrivningsdomaren äger sö­

kanden jämväl avlämna sina ansökningshandlingar å tingsställe, då allmänt

tingssammanträde eller sammanträde för tings avslutande eller tingssamman-

träde med tremansnämnd där förrättas, med enahanda skydighet för doma­

ren att företaga ärendet till behandling å nästa inskrivningsdag.

37 §.

Handling som må till domaren ingivas samt anmälan eller framställning

vilken ankommer på prövning eller åtgärd av denne skall anses mottagen å

tid, då därtill behörig befattningshavare mottagit den; dock skall, därest

handling skall anmälas å inskrivningsdag eller vid särskild förrättning, det

ankomma på sakägarens eget äventyr, om handlingen mottagits senare än

att den kan anmälas å inskrivningsdagen eller vid förrättningen.

Har behörig befattningshavare mottagit handling, anmälan eller framställ­

ning, som han ej äger ägna vidare handläggning, gore utan dröjsmål anmä­

lan därom till domaren. I fall som nu nämnts skall, där enligt lag dier för­

fattning åligger domaren att vidtaga någon åtgärd inom viss tid trän det

handling, anmälan eller framställning av ifrågavarande beskaffenhet av ho­

nom mottagits, tiden för åtgärdens verkställande räknas från den dag den

inkommit.

38 §.

I domsaga skall finnas en kommissionär med åliggande att tillhandagå

dem, som muntligen eller skriltligen därom fi omställa begäran, med ingi­

vande till domaren av ansökningar och andra handlingar, med uttagande och

översändande av expeditioner och ingivna handlingar, med anskaffande och

78

översändande av avskrifter och bevis samt med underrättelser angående mål

och ärenden.

Har rättssökande hos rätten eller domaren begärt att få viss expedition sig

tillsänd med posten, skall expeditionens uttagande och översändande ske ge­

nom kommissionären.

39 §.

Förordnande att vara kommissionär skall av häradshövdingen meddelas

domsagobiträde som därtill är lämpligt.

JDå förordnande för kommissionär meddelas, skall underrättelse därom an­

slås i varje tingslag å rättens dörr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

40 §.

Den som med begagnande av posten vill anlita kommissionären äger att

därom meddela sig med denne i betalt brev, ställt till kommissionären i dom­

sagan.

Kommissionären åligger att föra diarium över lämnade uppdrag samt de

åtgärder kommissionären med anledning därav vidtagit, så ock räkenskaper

över de kommissionärsavgifter som i varje ärende influtit.

Det åligger häradshövdingen att öva tillsyn över kommissionärens verk­

samhet.

41 §.

För uttagande och översändande av handlingar samt meddelande av skrift­

liga underrättelser genom kommissionären utgår stämpelavgift enligt vad

därom särskilt är stadgat. Stämplarna, vilka böra inköpas hos stämpelför­

säljaren i domsagan, skola anbringas å särskild kommissionärsnota.

Översändes expedition av domaren utan anlitande av kommissionären, ut­

går ej avgift härför. Meddelar domaren underrättelser angående mål eller

ärende, må det ske genom tjänstebrev.

Domsagas kansli, daglig arbetstid.

42 §.

För domsaga skall å plats, som Kungl. Majit bestämmer, finnas kansli

tillgängligt för allmänheten under viss av häradshövdingen bestämd tid,

minst 4 timmar varje helgfri dag, med undantag av påskafton, midsommar­

afton och julafton, som ej är inskrivningsdag.

Häradshövding, tingsdomare och särskild inskrivningsdomare böra, såvitt

ej på grund av tjänsteförrättning eller annat laga förfall hinder därför möter,

dagligen minst ² timmar vara tillstädes å domsagans kansli under tid då

detta hålles öppet.

Under juli och augusti månader må tiden då kansliet hålles öppet inskrän­

kas till ² timmar varje helgfri dag.

Är på grund av hinder genom tjänsteförrättning eller annan giltig orsak

icke någon befattningshavare, som enligt denna stadga är behörig att ombe­

sörja de i 16 § första stycket ¹. omförmälda göromålen, tillstädes å kansliet,

skall häradshövdingen för sådant tillfälle hava skriftligen förordnat annan

lämplig person att ombesörja sådana göromål.

Underrättelse om platsen där kansliet finnes samt om tiden då det hålles

öppet och då häradshövdingen därunder företrädesvis är att träffa å kansliet

skall finnas anslagen inom varje tingslag å rättens dörr. Å kansliets dörr

skall finnas anslag örn tiden då kansliet hålles öppet och häradshövdingen där

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

79

är att träffa. Meddelande om tiden då kansliet hålles öppet skall jämväl in­

föras i rikstelefonkatalogen.

43 §.

För tingssekreterare, tingsnotarie och tingsnotarieaspirant samt för dom-

sagobiträde med heltidstjänstgöring skall arbetstiden å tjänsterummet utgöra

42 timmar i veckan eller, där vecka innehåller mindre än sex arbetsdagar,

ett i förhållande till antalet arbetsdagar minskat antal timmar samt förläg­

gas till tider, som bestämmas av häradshövdingen med iakttagande av att

arbetstiden icke någon arbetsdag må understiga 4^1/2 timmar. I arbetstiden

må ej inräknas måltidsrast.

Häradshövdingen äger föreskriva nödig utsträckning av arbetstiden å tjäns­

terummet vid alla tillfällen då det erfordras för domsagoarbetets behöriga

fullgörande. Har sådan utsträckning av arbetstiden förekommit, äger härads­

hövdingen bereda vederbörande befattningshavare, som icke åtnjuter över­

tidsersättning, gottgörelse för övertidsarbetet i form av fritid.

Om och i den mån omständigheterna det tillåta, må häradshövdingen för

högst tre månader under tiden juni—september medgiva, att arbetstiden in

skränkes med högst 9 timmar i veckan, varvid arbetstiden å lördagar må be­

gränsas till 3^1/2 timmar.

Å påskafton, midsommarafton och julafton skall arbetet såvitt möjligt helt

eller delvis inställas. Viss inskränkning i arbetstiden må ock av häradshöv­

dingen kunna medgivas vid särskilda tillfällen.

Därest arbete med hänsyn till dess särskilda beskaffenhet finnes med stör­

re fördel kunna utföras utom tjänsterummet, må medgivande till därav för­

anledd inskränkning i arbetstiden å tjänsterummet lämnas av häradshöv­

dingen.

44 §.

Häradshövding skall, där ej Kungl. Majit på grund av särskilda förhål­

landen annorlunda medgiver, vara bosatt å kansliorten eller i dess omedel­

bara närhet.

45 §.

Inom domarkansli skall, å plats som är tillgänglig för allmänheten, fin­

nas en anslagstavla för kungörelser.

46 §.

Häradshövdingen skall övervaka, att kanslilokalerna befinna sig i tillfreds­

ställande skick samt att inventarier och annan där befintlig, staten eller

tingslag tillhörig egendom väl vårdas. Han har att hos vederbörande göra

framställning örn nyanskaffning, reparation och andra åtgärder, som äro

erforderliga för kansliets inredning och utrustning i överensstämmelse med

gällande föreskrifter.

Medelsförvaltning och redovisning.

47 §.

Avlöning till befattningshavare i domsaga utbetalas av hovrätten.

Utgifter för domsagas kansli, som ej skola bekostas av tingslag, skola be­

stridas av statsmedel. För sådant ändamål skall häradshövdingen från hov­

rätten äga erhålla nödigt förskott.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

48 §.

I tjänsten uppburna eller influtna medel med undantag av vadepenningar

skola av häradshövdingen eller av domsagobiträde som därtill förordnats in­

levereras till statsverket eller redovisas enligt vad därom särskilt stadgas.

I domsaga skola föras beställningsbok för bevis, avskrifter och andra dy­

lika expeditioner samt förteckning över utgående expeditioner.

Reseersättning.

49 §.

Då sammanträde med häradsrätt eller ägodelningsrätt eller särskild för­

rättning hålles å annan plats än den där domarkansliet är beläget, åge, för­

utom häradshövdingen eller den som eljest tjänstgör såsom ordförande, även

annan i domsagan anställd person, vilkens biträde finnes erforderligt, åt­

njuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna i all­

männa resereglementet.

Resekostnads- och traktamentsersättning för inställelse vid sammanträde

eller särskild förrättning utbetalas, såframt statsverket skall bestrida ersätt­

ningen, av hovrätten enligt räkning, som i fråga om annan än ordföranden

skall vara försedd med intyg av denne, att vederbörandes biträde vid sam­

manträdet eller förrättningen varit erforderligt.

Vad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om annan

tjänsteresa, som häradshövdingen eller den som eljest förvaltar häradshöv­

dingämbetet företager med stöd av lag eller författning.

Åtal och ansvar för tjänstefel.

50 §.

Ordinarie tingsdomare samt särskild inskrivningsdomare svare för brott

och förseelser i tjänsten inför hovrätten.

Ådagalägger tingssekreterare, tingsnotarie, tingsnotarieaspirant eller dom­

sagobiträde försumlighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande eller vi­

sar sådan befattningshavare sig eljest olämplig, äger hovrätten tilldela ho­

nom varning eller skilja honom från tjänsten. Visar sig förordnad tingsdo­

mare olämplig för sin befattning, må hovrätten hos Kungl. Majit göra fram­

ställning om hans entledigande.

Gör sig befattningshavare som i andra stycket sägs skyldig till fel av svå­

rare beskaffenhet, varde han ställd under åtal inför hovrätten. Vidtages åt­

gärd för anställande av åtal, äger hovrätten avstänga den felande från tjäns­

tens utövning, till dess över honom blivit slutligen dömt.

Om entledigande av tingsnotarieaspirant, som finnes icke vara lämplig

för erhållande av tingsnotariebefattning, stadgas i 7 §.

Praktikanttjänstgöring m. m.

51 §.

Den som avlagt juris kandidatexamen må, där hovrätten sådant medgiver,

under kortare tid tjänstgöra som biträde i domsaga utan att vara tingsnotarie

eller tingsnotarieaspirant. Sådan tjänstgöring (praktikanttjänstgöring) må

icke tillgodoräknas såsom merit för anställning såsom aspirant eller för vin­

nande av behörighet, för vilken på grund av bestämmelserna i denna stadga

81

kräves viss tids tjänstgöring i domsaga. Tjänstgöringen må ordnas på sätt

häradshövdingen prövar lämpligt.

Den som önskar fullgöra praktikanttjänstgöring skall göra ansökan hos

häradshövdingen, som äger att hos hovrätten begära medgivande därtill, eller

hos hovrätten.

Juris studerande må i utbildningssyfte efter häradshövdingens bestämman­

de tjänstgöra i domsaga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Betyg.

52 §.

Häradshövding åligger att utfärda betyg rörande tingsnotaries tjänstgöring

i domsaga efter begäran av denne eller av hovrätt.

Bevis om tingsutbildning skall av den hovrätt, varunder tingsnotarie lyder

eller senast lytt, på ansökan utfärdas för den som tjänstgjort såsom tings­

notarie eller tingsnotarieaspirant i sammanlagt två och ett halvt år och där­

under innehaft förordnanden, som i 17 § 1. och 18 § andra stycket 1. eller 2.

sägs, därav såsom inskrivningsdomare minst sex inskrivningsdagar. Tjänst­

göring som enligt ²⁰ § likställes med tjänstgöring i domsaga må härvid till­

godoräknas.

Formulär till bevis varom nu sagts fastställes av chefen för justitiedepar­

tementet.

Övergångsstadganden.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1943.

Genom stadgan upphävas stadgan den 26 maj 1933 (nr 309) med vissa fö­

reskrifter angående domsagornas förvaltning (domsagostadga), så ock kun­

görelserna den 22 juni 1920 (nr 345) angående resekostnads- och trakta-

mentsersättning åt domhavande för vissa rannsakningar, den 22 juni 1920

(nr 346) angående resekostnads- och traktamentsersättning åt rättsbildat bi­

träde å domsagas kansli, den 30 december 1922 (nr 605) angående tillsät­

tande av häradshövdingämbeten, den 20 maj 1927 (nr 179) med vissa före­

skrifter angående de vid domsagornas kanslier anställda icke rättsbildade

biträden, den ⁶ juni 1941 (nr 366) angående resekostnads- och traktaments­

ersättning åt domhavande vid inspektion av överförmyndares verksamhet

samt den 15 maj 1942 (nr 241) om skyldighet för notarie i domsaga att i

vissa fall underkasta sig förflyttning till annan domsaga m. m. jämte vad

särskilda författningar i övrigt innehålla stridande mot denna stadga.

Beträffande den som tjänstgjort såsom biträdande domare eller sekrete­

rare i domsaga skall vad örn tingsdomare eller tingssekreterare i denna stad­

ga föreskrives äga motsvarande tillämpning.

Utan hinder av vad i 5 § andra stycket stadgas må intill den 1 juli 1946

såsom tingssekreterare tjänstgöra annan fiskal i hovrätt än den som inne­

haft befattning såsom extra ordinarie fiskal.

Den som under tiden den 1 juli 1942—den 30 juni 1943 eller någon del

därav tjänstgjort såsom förste eller andre notarie eller såsom oavlönat rätts­

bildat biträde i domsaga äger:

.

¹. utan hinder av att han icke är tingsnotarie eller tingsnotarieaspirant

tjänstgöra i domsaga intill den 1 januari 1944 och med hovrättens medgivan­

de även därefter;

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 19S.

G

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

². tjänstgöra i domsaga såsom tingsnotarieaspirant och tingsnotarie, in­

till dess sammanlagda tiden för hans tjänstgöring såsom förste notarie, andre

notarie, tingsnotarie och tingsnotarieaspirant utgör tre år; samt

3. för vinnande av behörighet, för vilken på grund av bestämmelserna i

denna stadga kräves viss tjänstgöring i domsaga, eller för erhållande av be­

vis om tingsutbildning tillgodoräkna sig tjänstgöring i domsaga såsom förste

notarie, andre notarie eller oavlönat rättsbildat biträde i domsaga i lika mån

som om han tjänstgjort såsom tingsnotarie eller aspirant.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

83

Innehållsförteckning.

Sid.

Hovrätterna: Avlöningar ...................................................................................................... 2

Departementschefen sid. 15.

Häradsrätterna: Avlöningar................................................................................................... 23

Departementschefen sid. 38.

Häradsrätterna: Omkostnader............................................................................................... 49

Häradsrätterna: Inlösen av vissa inventarier .................................................................. 50

Vattendomstolarna: Avlöningar ........................................................................................... 51

Departementschefen sid. 59.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...................................... 62

Bil. A. Förslag till lönegruppsindelning av domsagorna............................................ 64

Bil. B. Förslag till domsagostadga..................................................................................... 67