Prop. 1943:334
('angående för\xad värv för statens järnvägars räkning av aktierna i svenska rederiaktiebolaget Öresund m. in.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 334.
1
<
Nr 334.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående för
värv för statens järnvägars räkning av aktierna i svenska rederiaktiebolaget Öresund m. in.; given Stock holms slott den 8 oktober 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stock holms slott den 8 oktober 1943.
Närvarande: 'Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden
Pehrsson-Brahstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Driksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
I skrivelse den 7 september 1943 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl. Marits prövning en vid skrivelsen i avskrift fogad, av styrelsen ingången överenskommelse örn förvärv av samtliga aktier i svenska rederiaktiebolage Öresund.
Överenskommelsen, vilken torde få såsom bilaga fogas till dagens stats rådsprotokoll, är sluten under förutsättning dels att Kungl. Majit före ut gången av november 1943 godkänner densamma, dels ock att de danska
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 334
—
338.
1984
43
2
statsbanorna senast å den dag, likaledes före utgången av november 1943,
som av Kungl. Maj:t bestämmes såsoin tillträdesdag, förvärvat aktierna i
Dampskibsselskabet Öresund A/S i Köpenhamn.
Svenska rederiaktiebolaget Öresund äger gemensamt med danska Damp
skibsselskabet Öresund A/S ett antal fartyg, som i konkurrens med svenska
och danska statsjärnvägarnas tågfärjor under normala förhållanden gå i trafik
mellan Malmö och Köpenhamn. Fartygen angöra centralt belägna tilläggs
platser i de båda städernas allmänna hamnar. Tågfärjorna åter anlöpa från
stadscentra mera avlägset belägna specialhamnar, vilka stå i tågförbindelse
med respektive centralstationer. I Köpenhamn användes denna tågförbin
delse för trafik av alla slag, i Malmö däremot, vad persontrafiken beträffar,
endast för vissa s. k. genomgående resande. Under det pågående kriget har
fartygstrafiken varit inställd.
Mellan statsjärnvägarna i Sverige och Danmark, å ena, samt de båda
bolagen, å andra sidan, har samarbete såtillvida uppnåtts, att avtal sedan
längre tid föreligger örn personsamtrafik och likhet i befordringsavgifter, inne
fattande jämväl valfri väg för resande å returbiljett. Däremot har det, en
ligt vad järnvägsstyrelsen i sin skrivelse meddelar, trots upprepade försök
icke visat sig möjligt att uppnå överenskommelse örn sådan reglering av
tidtabellerna, att turerna kunnat läggas rationellt och från samhällelig syn
punkt ekonomiskt. I följd härav ha statsbanornas stora färjor med hänsyn
till tågförbindelserna måst gå i turer, som delvis vjirit för lokaltrafiken
mindre lämpliga, varjämte åtskilliga turer blivit i onödan dubblerade.
örn olägenheterna med denna bristande samordning mellan järnvägarnas
och bolagens verksamhet anför järnvägsstyrelsen närmare följande.
I fråga örn tidtabellerna har viss motsättning mellan färjetrafiken och far
tygstrafiken varit rådande. Färjeturerna lia nämligen — då möjlighet att
på något sätt dirigera bolagens fartyg saknats — med hänsyn till genom-
gångstrafiken städse måst läggas så, att i Malmö erhållits bästa möjliga
anslutning till, respektive från Stockholmstågen. Härmed lia följt tider,
som delvis legat mindre lämpligt till för lokaltrafiken mellan Köpenhamn
och Malmö. Öresundsbolagen däremot ha anordnat sin trafik med hänsyn
uteslutande till det lokala, under normala tider särdeles betydande behovet
av resor. Beteckningen lokala syftar därvid, vad svenska sidan angår, icke
uteslutande på Malmö stad utan också på liela bygden inom vad man kan
benämna Malmö närtrafikzon.
Sagda anordning av tidtabellen jämte innehavet i båda städerna av mera
centralt belägna tilläggsplatser har medfört, att bolagen kunnat draga till
sig den vida övervägande delen av resändetrafiken å förevarande sträcka.
Mot hittillsvarande ordning i fråga om färjetrafiken har jämväl anmärkts,
att man icke ens för fjärrtrafikens del lyckats åstadkomma en fullt tillfreds
ställande tidtabell i färdriktningen från Köpenhamn till Sverige, i det att
färjeturerna främst varit tillrättalagda för färder från Sverige. En tidtabell,
som — utan att repliera också på fartygens turer — skulle väl tillgodose
båda färdriktningarna, anses emellertid icke möjlig att åstadkomma, så länge
färjetrafiken skall, på sätt hittills skett, uppehållas med endast en färja i
drift. En ändring i sistnämnda hänseende, alltså övergång till en ordning
med två färjor i samtidig drift och en tredje färja i reserv, skulle emellertid
Kungl. Maj:ts proposition nr 334.
lia, medfört eu ytterligare nedgång i kapacitetens utnyttjande samt en mycket
kraftig ökning av såväl driftutgifter som kapitalkostnader, för vilken ökning
täckning genom nya inkomster ej kunde beräknas bliva erhållen.
o Järnvägsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att ett före det nu på
gående kriget gjort försök att ernå en rationalisering genom att statsbanorna
förvärvade bolagens aktier strandat på grund av att enighet icke kunnat
uppnås om priset. Tanken på överenskommelse hade dock icke därmed
övergivits av de svenska och danska järnvägsledningarna. Under år 1942
upptagna nya förhandlingar hade lett till den nu av järnvägsstyrelsen under
förbehåll av statsmakternas godkännande träffade överenskommelsen örn
förvärv av aktierna i svenska rederiaktiebolaget Öresund. Denna överens
kommelse motsvarades av ett liknande villkorligt avtal, varigenom danska
statsbanorna förvärvat samtliga aktier i danska Dampskibsselskabet Öre
sund A/S. Vederbörande danska myndighet hade numera, enligt vad till
järnvägsstyrelsen under hand meddelats, under förutsättning att motsva
rande förstatligande av det svenska bolagets aktier ägde rum före utgången
av år 1943, lämnat sitt medgivande till statsförvärv av det danska bolagets
aktier.
Beträffande den träffade överenskommelsens innehåll anför järnvägssty
relsen.
Såsom av överenskommelsens § 1 framgår, är det främsta och viktigaste
i vad sålunda villkorligt avtalats, att de båda statsbaneförvaltningarna skola
övertaga samtliga aktier i respektive bolag och därmed den faktiska förfo-
ganderatten över bolagens fartyg och övriga egendom. Bolagens rättigheter
och förpliktelser beröras ej därav, att nya aktieägare inträda i de hittills-
varandes ställe.
Det i § 2 morn. 1 b omförmälda bildandet av ett nytt bolag sammanhänger
därmed, att Oresundsbolagen bedriva icke blott förenämnda sjöfart i mellan-
rikstrafik utan också viss lokalfart, nämligen utefter danska kusten mellan
Köpenhamn och Bellevue (Klampenborg). Denna rent innerdanska kustfart,
som uppehälles endast under sommaren och är av relativt liten omfattning’
skulle givetvis vara föga lämpad för ett sjöfartsföretag, där svenska stats
banorna aro lialften-delagare, och tanken har därför till en början varit, att
danska statsbanorna skulle ensamma svara för denna gren av trafiken. Vid
överläggningarna i ärendet har emellertid upplysts, att man å danskt håll
överhuvud icke ansåge kustfarten ifråga lämplig för ett statsägt företag
varför en uppdelning borde ske av den förevarande rederirörelsen på två
företag, av vilka det ena, med de båda statsbaneförvaltningarna som intres
senter, skulle ombesörja mellanrikstrafiken, medan det andra, ett helt en
skilt bolag, skulle lia hand om den lokala kustfarten.
Det är mot en sådan uppdelning av trafiken, som förenämnda bestäm
melse i överenskommelsens § 2 mom. 1 b syftar. Däri omförmälda fem
fartyg, alla av blygsam storlek — under 100 tons dräktighet — användas
nämligen enbart för kustfarten och samma är givetvis förhållandet med
Bellevue-kajen, för vilken anläggning finnas särskild förvaltning och särskilda
räkenskaper.
Efter avskiljandet av de fem småfartygen återstå följande fyra större för
mellanrikstrafiken avsedda fartyg.
Kungl. Maj.ts proposition nr 334.
3
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 334.
Namn
s/s Öresund
s/s Malmö ..
s/s Sverige.,
m/s S:t Ibb..
Byggnads
år
Brutto ton
Anskaffnings
kostnad
danska kronor
1905/1921
606
680,000
1914
609
510,000
1929
811
889,000
1935
626
661,000
Summa kronor 2,740,000
I bolagens ägo befinner sig ytterligare ett större fartyg, nämligen s/s Häl
singborg örn 669 ton, byggt 1912 och betingande en kostnad av 455,000
kronor. Enligt ett under 1942 träffat avtal är emellertid detta fartyg till
ett relativt högt pris av bolagen sålt för användning inom andra farvatten
och med överlämnande senast vid utgången av innevarande år. I det svenska
bolagets bokslut för år 1942 är detta överlämnande anteciperat och far
tygets bokförda värde ersatt av en fordran.
Öresundsbolagen äga jämväl en fastighet i Köpenhamn, adress Havnegade
49, inrymmande bland annat för trafiken erforderliga lokaler. Det svenska
bolagets halvpart i fastigheten är sedan gammalt bokförd till 130,000 kronor
motsvarande andel i inteckningslån till cirka 83,000 kronor. Förmögenliets-
delen ifråga är alltså relativt blygsam, och fastighetsinnehavets framtida be
tydelse knyter sig främst vid förhållandet, att därmed säkerställes den tra
ditionella, fördelaktiga kajplatsen i Köpenhamn.
Av § 2 framgår vidare, att den kontanta köpeskillingen för aktieförvärvet
uppgår till 1,200,000 kronor. Detta belopp kan också anses ungefärligen
motsvara den faktiska totalkostnaden för förvärv av bolagets andel i nyss
nämnda fartyg och fastighet, detta trots järnvägsstyrelsens skyldighet att
utställa i § 2 mom. 2 omförmälda skuldförbindelse samt förefintligheten i
bolagets senaste balansräkning av vissa skulder. Skulderna kompenseras
nämligen av en fordran, vilken härleder från nyssnämnda försäljning av
s/s Hälsingborg, och den nytillkomna skulden i statens järnvägars egna
räkenskaper på 400,000 kronor kompenseras av en lika stor fordran i det
av statens järnvägar helt ägda bolaget, varför man för statsbanornas fram
tida rörelse tagen som helhet kan bortse från posten ifråga.
Nyssnämnda balansräkning har i sammandrag följande utseende.
Tillgångar (31 december 1942):
Svenska kronor
1/i Fartygens konto................................................................................. 704,000
‘/a Fastigheten Havnegade................................................................... 130,000
Diverse fordringar ................................................................................. 232,000
Kassa och bank....................................................................................... 18,000
Vinst- och förlustkonto (förlust).......................................................... 118,000
Summa kronor 1,202,000
Skulder:
Aktiekapital .............................................................................................. 800,000
Reservfond..................................................................................................... 80,000
Dispositionsfond ........................................................................................ 50,000
Va inteckningslån i Havnegade ................................................................ 83,000
Oresundsexpeditionen (saldo) .............................................................. 167,000
Diverse........................................................................................................... 22,000
Summa kronor 1,202,000
5
Förestående fordran på 232,000 kronor härrör, som redan antytts, från
försäljningen av s/s Hälsingborg. Beloppet är förfallet till betalning vid
fartygets överlämnande, vilket, som nämnt, skall äga rum senast vid års
skiftet 1943/44.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av den rationalisering av Ore-
sundstrafiken, som ett statsförvärv av aktierna i rederibolaget kan beräknas
medföra, framhåller järnvägsstyrelsen, att en beräkning av storleken av upp-
nåeliga besparingar vore vansklig med hänsyn till de nuvarande ovissa för
hållandena. Med hänsyn till att den lokala årsomslutningen av färje- och
fartygstrafiken före krigsutbrottet uppgått till omkring 3,000,000 svenska
kronor, holle styrelsen dock för sannolikt, att den årliga utgiftsminskningen
borde kunna räknas i hundratusental kronor. Bäntabilitetsutsikterna be
dömdes av styrelsen såsom goda även örn hänsyn icke toges till möjliga
fusionsvinster. Till belysande härav meddelar järnvägsstyrelsen följande
sammanställning av det svenska bolagets vinst- och förlusträkningar för
åren 1932—1938, vilken tid använts såsom basperiod vid beräkningarna rö
rande uppgörelsens ekonomiska innebörd.
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 334.
Inkomster.
Tusental kronor
Balanserad vinst.......... 37
26
25
34
35
35
4
Diverse inkomster...... 117
160
185
168
226
219
228
Summa 154
186
210
202
261
254
232
Utgifter.
Avsättning till avskrivnings-
fond ........................ 44 60
88
83
102
150
103
Diverse utgifter inklusive
skatter....................... 20
37
24
28
68
44
46
Vinst ................................. 90 89
98
91
91
60
83
Summa 154
186
210
202
261
254
232
Vinstfördelning.
Aktieutdelning............. 64
64
64
56
56
56
56
8%
8%
8%
7 %
7 %
7%
7 %
Överfört till nästa
år.
26
25
34
35
35
4
27
I anslutning till sammanställningen har järnvägsstyrelsen beträffande frågan
om bedömandet av affärsresultatet anfört följande.
Härvid är främst att beakta frågan, huruvida de verkställda avsättningarna
till avskrivningsfonden kunna anses motsvara den faktiska värdeminskningen
å bolagets egendom.
Som synes har avsättningen varit ojämn; medeltalet uppgår till 90,000
kronor årligen. Såvitt nu kan bedömas, har en avsättning av denna storlek
inneburit en viss konsolidering. Den svenska halvparten av anskaffnings
värdet för nyare tonnage utgör nämligen cirka 1,000,000 kronor. Lägges härtill
400,000 kronor för ett äldre fartyg, som normalt borde varit utbytt, blir
summan 1,400,000 kronor. Med antagen 20-årig livslängd blir den normala av-
()
Kungl. Maj.ts proposition nr 334.
sättningen alitsa 70,000 kronor. Efter -denna beräkning skulle det faktiska
arso verskotte t ha varit i genomsnitt 20,000 kronor större än det bokförda.
l)å den faktiska utdelningen uppgått till omväxlande 7 och 8 procent,
kommer man sålunda till ett faktiskt överskott motsvarande 10 procent.
Huru stor del av detta överskott, som kan anses hänförligt till den lokal-
fal t utefter danska kusten, som nu skall avskiljas, är ej möjligt att med
imgon säkerhet bedöma med stöd av föreliggande uppgifter. Då emellertid
lokalfartens anpart i de samlade trafikinkomsterna vid krigsutbrottet utgjorde
knappa 7 procent och likväl för denna relativt ringa trafik erfordrades lika
mångå fartyg som för mellanriksfarten — låt vara sådana av mycket mindre
storlek vill det ^ synas, som skulle lokalfartens bidrag till avkastningen
icke ha varit av någon avgörande betydelse. Yiktigare är, att basperioden
var en tid av obruten fredlig samfärdsel och att det är osäkert, huru länge
det kan dröja, innan nu bestående trafikhinder kunna komma att försvinna.
I allt fall synes det kunna göras gällande, att inom räntabilitetskalkylens
ram finnes plats icke blott för den omedelbara kapitalinsatsen örn 1.2 miljoner
kronor utan också för medel till den nybyggnad av fartyg, som kan befinnas
erforderlig längre fram, när både det nu pågående kriget och den efter
följande fredskrisen tillhöra det förflutna. Det torde böra understrykas, att
denna kalkyl då likväl icke omsluter förenämnda fusionsvinster — vilka
komma^ även färjetrafik^ tillgodo — utan är begränsad till vad som står
att erhålla vid fortsatt självständig drift för fartygstrafiken.
I nuvarande tidsläge, då samtliga fartyg äro upplagda och komma att så
förbli under obestämbar tid, är det givetvis icke blott beräkningen av affärs-
värdet, som är vanskligt. Även de rent tekniska värdena å de bolaget till
höriga egendomsobjekten framstå såsom i någon mån ovissa. En besiktning
och teknisk värdering av denna egendom har ägt rum genom svenska och
danska skeppsbyggnadssakkunniga, varvid besiktningsmännen enats därom,
att den samlade flottan för Öresundsfarten representerade ett totalt värde
icke understigande 3 miljoner danska kronor. Värderingen har skett efter
1939 års priser men med hänsyn tagen till det skick, vari fartygen nu be
finna sig. Den nämnda summan har erhållits med bortseende från det svår
bestämbara värdet av de nu frånskilda 5 småfartygen, vilket värde icke an
setts större än det lämpligen kunde tjäna som säkerhetsmarginal.
.. Enligt värderingen skulle alltså de fyra stora fartygen representera ett
värde av 3.o miljoner danska kronor, d. v. s. cirka 2.7 miljoner svenska
kronor. Härtill kommer förenämnda fastighet i Havnegade, vilken anses
representera ett väsentligt större värde än det saldo på cirka 100,000 kronor
mellan taxeringsvärde och inteckningslån, som bokföringen upptager. Det
svenska bolaget äger halvparten av all företagets egendom, och på dess del
kommer alltså enligt sagda värdering drygt 1.4 miljoner kronor, d. v. s. åt
skilligt mer än det belopp, som aktieförvärvet kräver.
Mellan det förut berörda affärsvärdet och det nu angivna tekniska värdet
finnes en viss marginal, utgörande good will för företaget. Att en sådan
vunnits under 40 års allmänt uppskattad verksamhet, förefaller ju också
helt naturligt, trots att sjöfarten är en fri näring. Med de bestämmelser,
som gälla i Danmark beträffande upplåtelse av kajplats åt fartyg i linjefart,
är det för övrigt skäligen vanskligt 5 för en eventuellt nytillkommande att
erhålla en lämpligt belägen sådan. Å andra sidan är, som synes, det tek
niska värdet väsentligt högre än det bokförda; bolagen ha, såsom nämnts, fört
en avskrivningspolitik, som legat på den säkra sidan.
Beträffande järnvägsstyrelsens åtaganden med avseende å rederibolagens
personal anför styrelsen.
7
Jämlikt överenskommelsens § 4 skall den nuvarande svenska personalen
bibehållas vid sina löne- och övriga anställningsvillkor, med iakttagande
bland annat att ingen må komma i åtnjutande av högre löneförmåner än
motsvarande tjänstehavare vid statens järnvägar. Större delen av besätt
ningen har i samband med trafikens uppkörande under år 1940 avmönstrat
och därmed lämnat sin anställning i bolagets tjänst. De hava sedermera
tagit hyra på andra fartyg eller i övrigt sökt sin utkomst på allmänna arbets
marknaden. Endast ett begränsat antal kvarstår i bolagets tjänst. Den
personal, som sålunda beröres, är förtecknad i en till överenskommelsen
hörande bilaga A. På grund av det begränsade antalet — 13 stycken — torde
icke kunna väntas några svårigheter att bereda sysselsättning åt samtliga.
Det må framhållas, att två styrmän och en maskinist äro permitterade tills
vidare och all övrig personal uppbär starkt beskurna löner under den tid
båttrafiken ligger nere. De två anställningshavare, som äro födda 1879,
komma att lämna sin anställning redan under nästkommande år.
1 fråga om pensioneringsförhållandena gäller, att av den för närvarande
anställda svenska personalen
3 äro pensionsförsäkrade i Svenska Personal Pensionskassan,
2 »
»
» Sjöbefälets pensionskassa, Göteborg,
6 »
»
» danska pensionsanstalter och
2 icke äro delägare i någon pensionsanstalt.
De övertagna pensionsförpliktelserna i övrigt framgå av bilaga B till över
enskommelsen.
Såsom sammanfattning av sin redogörelse anför järnvägsstyrelsen, att
styrelsen i fullt samförstånd med den danska statsbaneförvaltningen, vilken
hade en vidsträckt erfarenhet angående med järnvägstrafik kombinerad sjö
fart, kommit till den uppfattningen, att med beaktande av alla föreliggande
omständigheter de avtalade försäljningsvillkoren kunde betraktas såsom för
de båda statsbanorna fördelaktiga.
Styrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte dels godkänna den vid stats
rådsprotokollet fogade överenskommelsen, dels ock bemyndiga styrelsen att
för ifrågavarande aktieförvärv disponera ett belopp av 1,200,000 kronor av
till styrelsens förfogande stående likvida medel ävensom att utställa en i över
enskommelsens § 2 mom. 2 omförmäld skuldförbindelse.
I yttrande den 18 september 1943 beträffande sättet för finansieringen
av det ifrågasatta aktieförvärvet har riksräkenskapsverket förklarat sig intet
lia att erinra mot att härför disponeras till järnvägsstyrelsens förfogande
stående likvida medel.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har det länge varit ett
Departements-
önskemål för både statens järnvägar och de danska statsbanorna att ratio- chefen.
nalisera trafiken mellan Malmö och Köpenhamn, vilken under normala för
hållanden bedrives såväl med färjor av järnvägarna som med andra fartyg
av ett svenskt och ett danskt rederibolag gemensamt. Den konkurrens, som
förekommit mellan färjorna och de övriga fartygen, har icke lett till bästa
resultat vare sig från samhällsekonomisk synpunkt sett eller med hänsyn
till trafikanternas intressen. Försök lia tidigare gjorts att genom frivilliga
Kungl. Maj.ts proposition nr 334.
8
överenskommelser uppnå en samordning av trafiken på sådant sätt, att
exempelvis onödiga dubbleringar av turer kunnat undvikas, men dessa försök
ha misslyckats.
Genom det nu ifrågasatta förvärvet för statens järnvägars räkning av
aktierna i det svenska bolaget — vilket förvärv motsvaras av danskt stats-
förvärv av aktierna i det danska bolaget — skulle förutsättningar skapas föl
en samordning och rationalisering av trafiken. Principiellt synes mig aktie
förvärvet stå i god samklang med de syften, som varit vägledande för de
på senare år skedda förstatligandena av enskilda järnvägar, nämligen att
åstadkomma en förbättring av transportprestationerna och samtidigt ned
bringa samhällets kostnader för trafiken.
Vanskligare är givetvis att bedöma, huruvida en tillfredsställande förränt
ning kan ernås av den erforderliga kapitalinsatsen. Denna insats är i för
hållande till aktiekapitalet ganska betydande, och härtill komma vissa ej
oväsentliga pensionsförpliktelser. I nu rådande ovissa läge är det svårt att
bilda sig ett tillförlitligt omdöme rörande det framtida värdet av övertagna
fartyg, och vidare är det icke möjligt att avgöra, när trafiken skall kunna åter
upptagas i full utsträckning. Å andra sidan kan det antagas, att just den
nuvarande stagnationen i trafiken bidragit till att underlätta en uppgörelse.
Sedd på längre sikt förefaller den träffade överenskommelsen vara ekonomiskt
godtagbar. Av järnvägsstyrelsens redogörelse framgår, att det svenska bolaget
fört en avskrivningspolitik, som ansetts kunna betecknas såsom försiktig.
Samtidigt har bolaget å sitt aktiekapital av 800,000 kronor lämnat en utdel
ning, som utgjort för perioden 1932—1934 8 procent och för åren 1935—1938
7 procent. Dessa siffror synas berättiga till antagandet, att en skälig av
kastning å köpesumman 1,200,000 kronor kan påräknas. Den omständig
heten, att vissa småfartyg icke ingå i köpet, torde mer än väl motverkas av
de fusionsvinster, som kunna beräknas uppkomma för statens järnvägar. Jag
är därför beredd att förorda, att förvärvet kommer till stånd.
I likhet med järnvägsstyrelsen finner jag lämpligt, att förvärvet inskränkes
till vad som erfordras för ernående av förut angivna rationaliseringssyften
och att sålunda den av de båda rederibolagen bedrivna lokalfarten utmed
danska kusten icke övertages av järnvägarna.
Då innehållet i den träffade överenskommelsen icke heller i övrigt givit
mig anledning till erinran, vill jag tillstyrka, att överenskommelsen god
kännes.
Järnvägsstyrelsens förslag att aktieförvärvet finansieras med till styrelsens
förfogande stående likvida medel står i överensstämmelse med praxis vid
de förvärv av aktier i järnvägsföretag, som beslötos av 1938 års riksdag,
och föranleder icke någon erinran från min sida. Jag tillstyrker vidare, att
järnvägsstyrelsen bemyndigas utställa den i överenskommelsens § 2 mom. 2
omförmälda skuldförbindelsen å 400,000 kronor.
Under erinran örn att överenskommelsen är träffad under förbehåll av
Kungl. Maj:ts godkännande före utgången av november 1943 hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
Kungl. Maj:ts proposition nr 334.
9
dels att till. inköp för statens järnvägars räkning av aktierna
i svenska rederiaktiebolaget Öresund må disponeras ett belopp
av högst 1,200,000 kronor av till järnvägsstyrelsens förfogande
stående likvida medel;
dels ock att järnvägsstyrelsen må till nämnda bolag utfärda
en skuldförbindelse å 400,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 334.
10
Kungl. Majlis proposition nr 334.
Bilaga.
Överenskommelse
mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, nedan kallad
köparen, å ena, samt undertecknad Frans Kockum, nedan kallad säljaren,
på grund av bifogade fullmakter*), å andra sidan, angående förvärv för
Svenska staten av samtliga aktier i Svenska Hederi Aktiebolaget Öresund,
nedan kallat Bolaget.
§ I-
Säljaren överlåter och överlämnar å den dag före utgången av november
månad 1943, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma (tillträdesdagen),
till köparen samtliga aktier i Svenska Hederi Aktiebolaget Öresund, utgö
rande åttahundra stycken var och en å nominellt 1,000 kronor. Aktierna
skola överlåtas i transporterat skick jämte talonger med tillhörande utdel-
ningskuponger från och med nr 22 för år 1939.
§
2
.
Mom. 1. I vederlag för de överlämnade aktierna bekommer säljaren å
tillträdesdagen
a) ett kontant belopp av enmiljontvåhundratusen (1,200,000) svenska kronor
jämte ränta därå som i § 6 sägs,
b) under de i mom. 2 angivna betingelserna samtliga aktierna å nominellt
fyrahundratusen (400,000) svenska kronor i ett genom Svenska Rederi Aktie
bolaget Öresunds försorg bildat bolag, i vilket bolag kommer att ingå såsom
huvudsakliga tillgångar och skulder:
1. antingen dels de andelar i motorfartygen Gylfe, Gefion, Kirsten Piil,
Den lille Havfrue och Sundet I, som Bolaget äger, samt Bolagets andel i
Bellevue Pier och andel i den av Dampskibsselskabet Öresunds Expeditions
avdelning bokförda fordran på »Bellevue Brokasse», dels den del av Bolagets
låneskuld, som belöper å Bellevue Pier, per den 31 december 1942 uppgående
till hälften av danska kronor 91,660: 09 eller danska kronor 45,830: 05 efter
en kurs av 87: 60 = svenska kronor 40,147:12, dels Bolagets andel i av Bo
laget tecknad garanti å 157,083 danska kronor i Krigsforsikringen for danske
Skibe, som belöper på ovan namngivna fartyg, uppgående till 18,113: 15
danska kronor = 15,867:12 svenska kronor, och dels Bolagets andel i »Garanti
kapital i Forvaltningsnaevnet for Krigsforsikringen av Håvne», utgörande
hälften av danska kronor 10,264: 30 eller danska kronor 5,132:15 efter en
kurs av 87: 60 = svenska kronor 4,495' 76, som åvilar Bellevue Pier,
2. eller de värden, som kunna komma att träda i stället för de under 1.
här ovan nämnda, på grund av att överenskommelse därom träffats mellan
Svenska Hederi Aktiebolaget Öresund och Dampskibsselskabet Öresund A/S.
Förrådseffekter och inventarier, som uppenbarligen äro avsedda enbart
för ovan angivna smärre fartyg, skola medfölja dessa.
Mom. 2. _ Säljaren skall, under förutsättning att denna överenskommelse
blir definitivt gällande, ombestyra, att Bolaget till köparen överlåter de
under punkt b) här ovan omnämnda aktierna, så att köparen blir i stånd
att överlåta desamma till säljaren. Såsom likvid skall köparen till Bolaget
1 ■ Fullmakterna, ej här återgivna, innefatta av samtliga övriga aktieägare givna bemyn-
diganden för direktören Frans Kockum att till järnvägsstyrelsen för en köpeskilling av
1,500 kronor per aktie försälja dem tillhöriga aktier i Svenska rederiaktiebolaget Öresund.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 334.
11
utgiva skuldförbindelse, lydande å ett belopp av fyrahundratusen (400,000) svenska kronor.
§3.
Så snart denna överenskommelse godkänts av Kungl. Majit, utlyses bo lagsstämma, vid vilken utses ny styrelse. Det förutsättes, att den nuvarande bolagsledningen före tillträdesdagen ej disponerar över Bolagets tillgångar eller ikläder Bolaget förpliktelser utöver vad som erfordras enligt denna överenskommelse och för rörelsens bedrivande. Det åligger styrelsen att i frågor av större vikt inhämta godkännande av de i nästföljande stycke om nämnda representanterna för köparen.
Till styrelsesammanträden, som hållas sedan överenskommelsen under tecknats, kallas den eller de representanter, som köparen därtill utser.
§4.
Köparen och säljaren äro ense därom, att denna överenskommelse icke skall föranleda ändring i den nuvarande svenska personalens löne- och övriga anställningsvillkor, med iakttagande dock dels att ingen må komma i åt njutande av högre löneförmåner än motsvarande tjänstehavare vid statens järnvägar, dels att vederbörande anställningshavare må kunna förflyttas till tjänstgöring vid statens järnvägar, varvid däcks- och maskinbefäl samt be sättningsmän ombord å fartygen beredas lämplig tjänstgöring ombord å sta tens järnvägar tillhöriga färjor och fartyg. Ifrågavarande personal är för tecknad i bilaga A.
Det förutsättes, att liknande överenskommelse rörande Bolagets personal av dansk nationalitet träffas mellan D. S. B. och Dampskibsselskabet Öre sund A/S i Köpenhamn.
§ &•
Köparen förbinder sig att gemensamt med de danska statsbanorna re spektera _ .....................
ej mindre Bolagets åtaganden i förhållande till de pensionsmrättmngar, som personalen tillhör
än även de av Bolaget fattade beslut örn pensioner och understöd, vilka äro förtecknade i bilaga B.
§
6
.
I 2 § mom. 1 omförmäld ränta beräknas efter 3 procent årligen från och med den 1 juli 1943 och intill tillträdesdagen.
§7;
Säljaren förbinder sig tillse, att de i § 2 mom. 1 b omförmälda fartygen icke utan köparens i förväg inhämtade samtycke nyttjas för sjöfart mellan Sverige och Danmark i konkurrens med köparen och danska statsbanorna, vilken förbindelse gäller även om särskilt bolag — vars firmanamn ej heller utan köparens tillstånd må innehålla ordet Öresund — skulle bildas för att övertaga fartygen eller desamma skulle överlåtas till tredje man.
Däremot föreligger intet hinder för säljaren att utöva trafik längs svenska resp. danska kusten samt därifrån till hamnar å ön
Veil.
§«•
Denna överenskommelse är träffad under förutsättning av
dels
att Kungl. Maj:t före utgången av november månad 1943 godkänner
densamma,
12
dels
att danska statsbanorna senast å ovan omförmälda tillträdesdag för
värva aktierna i Dampskibsselskabet Öresund A/S, Köpenhamn.
Stockholm den 4 september 1943. Malmö den 4 september 1943.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.
G. Dahlbeck.
Frans Kockum.
Erik Malmkvist.
Kungl. Maj:ts proposition nr 334.
Bilaga A
till överenskommelsen
.
Förteckning
över hos Svenska Rederiaktiebolaget Öresund anställd personal
Titel
(överenskommelsens
Namn
§ 4).
Född
Anställd
i bolagets
Kapten
K. M. Klausson__
n/io 1885
tjänst
1912
Styrman
Sture Wånge...........
V id 1900
1930
»
S. E. Wahlqvist__
5/e
1901
1932
Maskinist
C. H. Persson ........
26/s
1884
1911
»
G. 0. Ström...........
2A 1885
1912
»
E. Kyberg ...............
28A 1889
1927
Rorgängare
L. Larsson1)...........
2/xo 1897
1923
»
G. Malmx)...............
16/ia 1879
1905
Kontorschef
0. Ahlström ...........
16/e 1898
1927
Kamrer
John Friberg...........
7/9
1887
1902
Assistent
I. Sjögren ...............
3
Vio 1905
1921
»
H. Sjöholm...............
8/s 1911
1926
Stuveriförman A. Lindell ...............
28/n 1879
1913
') Är icke delägare i någon pensionsinrättning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 334.
13
Bilaga B
till överenskommelsen.
Förteckning
över dels från de båda Öresundsbolagen redan utgående pensioner och
understöd, dels av de båda bolagen beslutade framtida sådana, vilkas
utbetalande övertages av danska och svenska statsbanorna
gemensamt (överenskommelsens § 5).
I. Utgående pensioner och understöd.
Titel
Namn
Adressort
Född
Ärligt understöd
eller pension
Änkefru (kontorschef)
Anna Persson Malmö
i6/i
1871
Sv. kr.
D. kr.
1,200: —
»
(rorgängare)
N. Gustafsson
»
19/6
1866
300: —
»
(matros)
J. Borg
»
22 /
9
1872
600:
—
f. d. akterstäderska frkn Emmy Larsson
»
3/ll
1866
360: —
Änkefru
Marie Prahl Köpenhamn
7/e
1875
3,600: —
»
C. Paepeke
»
73
1864
2,000: —
Bj. Stephensen
»
S0/l0
1889
1,800: —
Fröken
Anna Liedholm Malmö
22/s
1868
200: —
f. d. förman
Lars Wijk
»
29/l2
1872
600: —
Delägare i Öresunds pensionskassa.
f. d. kapten
J. M. Fagerlund Malmö
16/9 1870
600: —
» »
E. Hultberg
»
23/a 1871
600: —
Änkefru (assistent)
Sv. Persson
»
6/i 1860
800: —
Summa 5,260:—7,400: —
Pensions fyllnad.
Följande personer åtnjuta årlig pension från Pensions- & Livränte-Insti-
tutet av 1919 A/S, Köpenhamn, till följande belopp i
danska kronor, men
skall pensionen
utbetalas i svenska kronor, varför Öresundsbolagen bidraga
med skillnadsbeloppet enligt vid varje tillfälle gällande kurs.
Kapten J. M. Fagerlund,
» E. Hultberg,
» S. W. Dahl
Änkefru (maskinist) Norell
» (kontorschef) Lindberg
D. kr.
Malmö f. 18/9 1870 .................... 3,600: —
»
» 23/2
1871 3,600: —
»
» 30/n 1877 4,000: —
»
» 12h 1880 .................... 1,000: —
»
» 23/i
1882 1,000: —
D. Kr. 13,200
Kursskillnaden i juli 1943 D. Kr. 2,640:
14
Kungl. Marits proposition nr 334.
II. Beslutade framtida pensioner.
Titel
Namn
Adressort Född
Tillförsäkrad pension „
.
, ,
r
Pension utgår
Sv. kr. D. kr. från och med
Direktör M. Suenson Köpenhamn 29/i 1875
10,000: — Tillträdes-
Fru
F. Suenson
»
15/iä 1872
dagen
5,000: — Dir. M. Suen-
Direktör Frans Kockum Malmö
29/i 1891
5,000: —
sons frånfälle
Tillträdes
Fru
Aase Kockum
»
23/s 1908
2,500: —
dagen
Dir. F. Kockums
frånfälle.
Förteckning över svensk personal, försäkrade i danska pensionsbolag,
vilkas framtida pensioner enligt överenskommelse med personalen skola ut
betalas i svenska kronor.
Kontorschef O. Ahlström
Kamrer John Friberg__
Kapten K. M. Klausson
Maskinist C. H. Persson
» G. O. Ström ..
Förman A. Lindell ........
Pensions-
Pensions-
Egen premie
Bolagets
försäkrad i
belopp
för närv.
premie
Pensionsforsikr.- 2,654: 64 ])
anstalten A/S
396: —
695: 52
Köpenhamn
Pensions- og 2/3 av slutlönen
Livrenteinst. i den mån denna
288: —
909: 32
av 1919 A/S, icke överstiger
Kph
6,000 kr./år2)
» » 2)
360: —
660: 07
» » 2)
180: —
907: 02
* » 2)
180: —
1,085: 98
Pensionsforsikr.- 1,048:32*)
144: —
645: —
anstalten A/S,
Köpenhamn
*) Pensionsbelopp för änka utgör hälften av egen-pension.
2)
»
»
»
» en fjärdedel av egen-pension.
Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.