Prop. 1943:344

Kungl. Majlis proposition nr 344.

1

Nr 344.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående utgifter å till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44; gi­ ven Stockholms slott den 8 oktober 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bi­ falla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements­ chefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 okto­ ber 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

I propositionen nr 2 till innevarande års riksdag angående utgifter å till- läggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anfördes, att förhållandena efter krigsutbrottet framtvungit ett system med öppna tilläggsstater, över vil­ ka riksstaten successivt kompletterats med nya medelsanvisningar, men att det framstått som ett önskemål att, i den mån förhållandena stabiliserades, begränsa medelsanvisningama på tilliiggsstat för att på så sätt nå fram till en fastare planläggning av den statliga verksamheten. I och med att man för budgetåret 1942/43 övergått till en bestämd gränsdragning mellan riksstat

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

och förskotlsstat med krav på balansering av riksslaten, hade angelägenheten

av att undvika ej strängt nödvändiga förändringar av riksstaten under lö­

pande budgetår vunnit ökad tyngd.

I syfte att såvitt möjligt förverkliga det angivna önskemålet lia i år lik­

som föregående år de statliga myndigheterna vid budgetårsskiftet genom cir­

kulärskrivelser från de olika departementen underrättats örn att vederbö­

rande föredragande statsråd med hänsyn till riksstatens balansering endast i

tvingande undantagsfall hade för avsikt att förorda anslag å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1943/44. Framställningar örn sådan medelsanvis­

ning borde ingivas endast då särskilda skäl vore förhanden och medelsbe­

hovet vid sträng bedömning prövades vara så trängande, att ett uppskov med

medelsanvisningen till budgetåret 1944/45 icke vöre möjligt.

Den eftersträvade begränsningen av anslagen på tilläggsstaten har icke

kunnat helt genomföras. Inkomna framställningar ha nämligen inom flera

verksamhetsområden ådagalagt ett medelsbehov av sådan art, att anslags-

anvisning på tilläggsstat framstått såsom oundgänglig. Där så prövats vara

förhållandet har medelsäskandet ansetts böra göras i detta sammanhang och

icke uppskjutas lill nästa års lagtima riksdag. I övrigt avse de nu förordade

anslagen i huvudsak att reglera redan fattade utgiftsbeslut.

Genom beslut den 30 juni 1943 har Kungl. Majit fastställt beredskapsstat

för förs vars väsen det för budgetåret 1943/44 att från och med den 1 juli 1943

lända till efterrättelse såsom förskottsstat samt ställt på förskottsstaten upp­

tagna anslag till vederbörande myndigheters förfogande. Av praktiska skäl

bör i detta .sammanhang täckning begäras endast för verkställda engångs-

utgifter å förskottsstatens kapitalbudget. För övriga engångsutgifter och för

löpande utgifter komma täckningsmedel att äskas först vid slutet av bud­

getåret.

De anslagsäskanden vilka i enlighet med det anförda ansetts böra föreläg­

gas årets riksdag under dess höstsession böra sammanfattas på en tilläggs­

stat I till riksstaten för innevarande budgetår. Samtliga dessa anslagsäskan­

den ha tidigare anmälts för Kungl. Majit. Beträffande vissa anslagsäskanden

har Kungl. Majit beslutat, att de skola i särskilda propositioner underställas

riksdagens prövning, övriga äskanden, vilka av vederbörande föredragande

anmälts tidigare denna dag, böra i en sammanfattande proposition föreläg­

gas riksdagen. En sammanställning omfattande dels sistnämnda anslags­

äskanden, varom Kungl. Maj :t på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 116) fat­

tat beslut, dels ock de anslagsäskanden å tilläggsstat I, beträffande vilka

Kungl. Majit beslutat avlåtande av särskilda propositioner, torde få bifogas

statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag örn till­

hopa å driftbudgeten 66 miljoner kronor, varav ej fullt 3 miljoner kronor för

avskrivningsändamål, och å kapitalbudgeten 108 miljoner kronor. Huvudde­

len av dessa belopp faller på försvarsväsendet. Sålunda äskas under fjärde

huvudtiteln sammanlagt nära 58 miljoner kronor, varav 52.5 miljoner kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

3

för extra ammunitionsanskaffning samt 2.5 miljoner kronor för anskaffning av cyklar för armén. Av kapitalbudgetens summa avses tillhopa 95 miljoner kronor till rörelsekapital för krigsmaterielverket och försvarets fabrikssty- relse, vilka anslag dock till större delen innebära en reglering av förskott. Bland anslagen för civila ändamål märkas å driftbudgeten 2 miljoner kro­ nor till befrämjande av landsbygdens elektrifiering och å kapitalbudgeten 6 miljoner kronor till uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverk­ ning av syntetiskt gummi.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—16) fat­ tat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att pro­ position av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

*

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartemen­ tet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I lill riks- staten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 8 a. Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningar och konsulat, förslagsanslag.Å tilläggsstat II till riksstaterna för budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisade riksdagen för bestridande av kostnader av ifråga­ varande slag för personalen vid beskickningen och generalkonsulatet i London två förslagsanslag av 32,000, respektive 30,000 kronor. Med hänsyn till att den bostad utanför staden, som förhyrts för att kunna tjänstgöra såsom eva- kueringsbostad, under senare tid bebotts av endast en del av de i London placerade tjänstemännen, hava ifrågavarande kostnader kunnat begränsas till omkring 15,000 kronor för år. Detta belopp torde böra beräknas för inne-, varande budgetår.

I samband härmed får jag anmäla, att det befunnits nödvändigt att för personalen vid beskickningen i Berlin anordna en förläggning utanför staden. Kostnaderna för denna förläggning kunna för närvarande ej bestämt be­ räknas. Enligt hittills föreliggande uppgifter torde de under innevarande budgetår komma att uppgå till omkring 20,000 kronor.

För täckande av sålunda uppkomna evakueringskostnader torde å tilläggs­ stat I till riksstaten för innevarande budgetår böra av riksdagen äskas ett förslagsanslag av sammanlagt 35,000 kronor. Skulle under budgetåret 1943/44 utgifter av enahanda slag bliva erforderliga jämväl vid andra beskickningar

Kungl

Maj:ts proposition nr 344.

och konsulat, torde kostnaderna härför få avföras å detta anslag. Jag hem­ ställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid

beskickningar och konsulat å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av .............................................................................kronor 35,000.

[2.] 12. Lastkommittén > New York m. m., förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 316/1942 framlagda förslag anvisade riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 för detta ändamål ett för­ slagsanslag av 540,000 kronor. Såsom i propositionen framhölls, hade kost­ naderna för kommittén under tiden maj 1940—december 1941 uppgått till 76,989: 64 dollars. För tiden januari—juni 1942 beräknades de icke komma att understiga 21,000 dollars i kvartalet, vilket i svenskt mynt motsvarar 352,800 kronor för år. Härtill komme utgifter å tillhopa omkring 25,000 kronor för rese- och traktamentsersättningar m. m. Det skulle ankomma på utrikesdepartementet att utreda, efter vilka grunder vissa av dessa kostnader kunde uttagas av enskilda importörer och rederier. Slutligen borde från an­ slaget bestridas de till omkring 8,000 kronor beräknade kostnaderna för an­ ställning vid beskickningarna i Buenos Aires och Rio de Janeiro gemensamt av en av de för den s. k. Göteborgstrafiken anlitade kontrollofficerarna. Sam­ manlagt beräknades för tiden maj 1940—juni 1942 komma att erfordras omkring 537,000 kronor, vilket belopp ansågs böra avrundas till 540,000 kro­ nor.

Frågan om täckning av ifrågavarande utgifter för tiden från och med den 1 juli 1942 synes, sedan för anslagsberäkningen erforderliga redovisningar inkommit, nu böra underställas riksdagen. Utgifterna hava genom olika ra- tionaliseringsåtgärder kunnat i viss mån minskas. Enligt föreliggande redo­ visningar och med hänsyn till de belopp, som kunnat och som förutses fort­ sättningsvis komma att uttagas från enskilda företag, beräknas kostnaderna för tiden den 1 juli 1942—den 30 juni 1944 uppgå till sammanlagt omkring 425,000 kronor. Ett förslagsanslag av detta belopp torde böra av riksdagen äskas å tilläggsstat till löpande riksstat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lastkommittén i New York m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av .......................................................................... kronor 425,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt be­ hagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C.-G. Béve.

Kungl. Majlis proposition nr 344.

7

Bilaga 2.

EGENTLIGA STATSUTGIFTER.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden

,

hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober' 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Berg­quist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Cliefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under för­ svarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga stats­ utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1—7 samt 13 och 16 vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, var­ för ytterligare upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet därvid följande.

B. Centrala försvarsmyndigheter.

Krigsmaterielverket.

[1.] 14a.

Krigsmaterielverket: Anskaffande av viss utrustning för centrala ammu­

nitionsförråd,

reservationsanslag. För anordnande av centrala ammunitions­

förråd har genom olika riksdagsbeslut å kapitalbudgeten anvisats ett be­ lopp av sammanlagt 28,500,000 kronor (jfr propositionen 1942: 2, bilaga 8, punkten 1).

Statens krigsmaterielnämnd har i skrivelse den 31 maj 1943 anfört, att behov uppkommit av ytterligare ett antal friliggande byggnader vid ifråga­ varande centralförråd för vissa särskilda förrådsändamål och för personalen.

Såsom av skrivelsen närmare framgår erfordras dels vissa speciella förråds- lokaler för en kostnad av (130,000 + 45,000 + 90,000 =) 265,000 kronor, dels lokaler, inrymmande omklädnads- och duschrum samt matsal och kokmöj-

Departements­

chefen.

liglieter för personalen ra. m. för en kostnad av 350,000 kronor, dels ock

bostäder vid två av förråden för tygförvaltare och tygskrivare för en kostnad

av 146,000 kronor.

Nämnden har i samband därmed anfört, att nämnden ännu saknade möj­

lighet att bedöma, huruvida de av riksdagen för uppförande av centralför­

råden anvisade anslagen skulle komma att visa sig vara tillräckliga. Såsom

följd härav kunde nämnden nu icke heller bedöma, huruvida kostnaderna

för de här avsedda nya lokalerna kunde bestridas inom förrådsanslagets

ram. Med hänsyn härtill ville nämnden nu endast hemställa, att Kungl.

Majit måtte bemyndiga nämnden att med anlitande av de medel, som nämn­

den disponerade för anordnande av centrala ammunitionsförråd, jämväl upp­

föra angivna lokaler för en beräknad kostnad av (265,000 + 350,000 + 146,000 =)

i avrundat tal 765,000 kronor. Därest dessa medel icke skulle förslå för

ändamålet, avsåge nämnden att sedermera inkomma med framställning örn

tilläggsanslag.

I detta sammanhang har nämnden meddelat, att av de medel, som anvi­

sats för markförvärv för centralförråden, 1,000,000 kronor, en besparing på

omkring 475,000 kronor beräknades uppkomma. Därest byggnadsanslagen

skulle överskridas, förelåge sålunda möjlighet att omdisponera denna be­

sparing för täckande av vissa byggnadskostnader.

Vidare har nämnden anfört, att den med anlitande av de för uppförande

av centralförråden anvisade medlen för en kostnad av omkring 440,000 kronor

inköpt viss utrustning och vissa driftsinventarier till centralförråden. Nämn­

den hade emellertid funnit det tveksamt, huruvida det vore riktigt att låta

kostnader för dylika inventarier belasta anslag, som utgöra investering i

försvarsväsendets fastighetsfond. Med hänsyn härtill ansåge nämnden ett

särskilt anslag för anskaffande av inventarier för centralförråden vara erfor­

derligt. Utöver redan anskaffade inventarier erfordrades emellertid viss

ytterligare anskaffning av inventarier. Sålunda erfordrades elektriska truckar

för transporterna inom förråden, lastbilar samt eldsläckningsmateriel för en

beräknad sammanlagd kostnad av 245,000 kronor. Det sammanlagda anslags­

behovet för driftsinventarier vid centralförråden skulle sålunda uppgå till

(440,000 + 245,000 =) 685,000 kronor, vilket belopp dock för bestridande av

nu icke förutsebara kostnader borde höjas till 750,000 kronor.

Att kostnaderna för anskaffande för de centrala ammunitionsförråden av

lös utrustning och vissa driftsinventarier icke böra belasta de på kapital­

budgeten för anordnande av dessa förråd anvisade anslagen finner jag uppen­

bart. För detta ändamål bör särskilt anslag å riksstatens fjärde huvudtitel

anvisas. Såsom av framställningen framgår, ha lös utrustning och drifts­

inventarier redan inköpts för en kostnad av omkring 440,000 kronor. Jag

har intet att erinra mot att medel anvisas för täckande av denna utgift och

förordar tillika, att i enlighet med föreliggande förslag ytterligare 310,000

kronor ställas till förfogande för inköp av härutöver erforderliga inventarier.

Det anslag, som för ändamålet bör upptagas under fjärde huvudtiteln, bör

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

9

alltså bestämmas till (440,000 + 310,000 =) 750,000 kronor. Detta anslag, som hänför sig till äldre byggnadsföretag, synes icke böra belasta den av 1942 års riksdag för försvarsviisendets utbyggande under perioden 1942/47 fastställda kostnadsramen.

Jag har intet att erinra mot bifall till föreliggande förslag i vad avser anordnande av förutnämnda speciella förrådslokaler för en kostnad av om­ kring 265,000 kronor. Jag har även övertygats örn önskvärdheten av att särskilda lokaler anordnas för personalen för omklädnad, dusch och mat­ lagning m. m., varigenom möjliggöres en mer tillfredsställande användning av de egentliga förrådslokaler na. En reduktion av de härför beräknade kost­ naderna — 350,000 kronor — bör emellertid eftersträvas. Däremot anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka, att medel anvisas för anord­ nande av ytterligare personalbostäder vid dessa förråd.

För bestridande av nyssnämnda kostnader för byggnadsarbeten, högst (265,000 + 350,000=) 615,000 kronor, bör i första hand tagas i anspråk den besparing av omkring 475,000 kronor, som enligt det föregående beräknas uppkomma å de medel för markförvärv, som ingå i de hittills anvisade an­ slagen för anordnande av centrala ammunitionsförråd. Aven för bestridande av den återstående delen av nämnda kostnader synes ifrågavarande anslag lämna tillgång vid bifall till förslaget örn överförande av kostnaderna för lös utrustning m. m. till anslag å fjärde huvudtiteln. Särskilda medel för genomförande av det av mig förordade byggnadsprogrammet torde därför icke böra nu äskas. De byggnadsarbeten, som i det föregående avsetts, torde, därest riksdagen icke däremot riktar erinran, få bestridas med anli­ tande av förutnämnda anslag å sammanlagt 28,500,000 kronor. Skulle en förstärkning av dessa anslag av andra skäl visa sig erforderligt, torde denna fråga få efter framställning från krigsmaterielverket underställas 1944 års riksdag.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Anskaffande av viss utrustning för centrala ammunitionsförråd å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor.

Kungl. Maj ds proposition nr 344.

1 a

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Sjukvård.

[2.] 15 a. Armén: Utrustning av krigssjukhus, reservationsanslag. Som framgår

av propositionen 1939 U: 1, bilaga 3, punkt 1, skola enligt för sjukhusens

krigsberedskap gällande organisationsplaner jämte de s. k. beredskapssjuk-

husen (civila sjukhus, vilka vid krig eller krigsfara skola fortsätta sin verk­

samhet m. m.) finnas vissa av arméns myndigheter organiserade krigssjuk­

hus, med vilka icke må förblandas de av sjukhustrupperna uppsatta sjuk­

husformationerna i fält.

Sedan såsom av nämnda proposition framgår medicinalstyrelsen hemställt,

att ett belopp av 4,300,000 kronor måtte anvisas för anskaffning av utrust­

ning till ifrågavarande krigssjukhus, tillstyrkte jag — med hänsyn till ange­

lägenheten av att den tillämnade krigssjukhusorganisationen redan från

början bleve försedd med fullständig och modern materiel — anskaffning

av den föreslagna materielen. På förslag av Kungl. Majit anvisade riks­

dagen, skrivelse nr 38, punkten 1, till Utrustning av arméns krigssjukhus å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av

4.300.000 kronor. Genom brev den 27 oktober 1939 ställde Kungl. Majit

anslaget till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses förfogande att av styrelsen

disponeras för därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 15 mars 1943 har sjukvårdsstyrelsen hemställt, att ett

belopp av 1,143,000 kronor måtte ställas till förfogande till bestridande av

kostnaderna för anskaffning av utrustning för nytillkomna krigssjukstugor,

för komplettering av kirurgisk utrustning samt för anskaffning av viss reserv­

utrustning. Härutöver erfordrades för prisstegring, frakt och oförutsedda

utgifter m. m. ett belopp av 100,000 kronor. På grund härav hemställde

sjukvårdsstyrelsen, att tillhopa 1,243,000 kronor måtte ställas till förfogande.

Över sjukvårdsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av armé­

förvaltningens civila departement, av tjf. chefen för försvarsstaben samt av

chefen för armén.

Departements-

I samband med 1942 års försvarsbeslut ha kostnaderna under femårs-

chefen.

perioden 1942/47 för viss engångsanskaffning av för den nya försvarsplanens

genomförande erforderlig sjukvårdsmaterial för arméns del beräknats till

1.430.000 kronor. I princip synes det nu för utrustning av arméns krigs­

sjukhus av sjukvårdsstyrelsen äskade beloppet till större delen vara av

natur att bestridas inom ramen för femårsplanens anskaffningsanslag. Detta

kan dock icke lämna utrymme för dessa kostnader, vilka icke varit möjliga

att förutse vid femårsplanens uppgörande. Under normala förhållanden

hade ett uppskov med frågans bedömande varit motiverat i avbidan på

närmare erfarenheter rörande möjligheterna att motväga merutgiften genom

11

kostnadsbesparingar inom andra delar av femårsprogrammet. Med hänsyn till de trängande omständigheter, som sjukvårdsstyrelsen i förenämnda skri­ velse av den 15 mars 1943 åberopat, kan jag icke förorda ett sådant upp­ skov utan finner det nödvändigt, att medel i angiven omfattning anvisas för ifrågavarande ändamål. I vad mån det anvisade beloppet, vilket synes böra avrundas till 1,240,000 kronor, bör bestridas inom förutnämnda kost­ nadsram, synes få bliva beroende på ytterligare övervägande med hänsyns­ tagande till kostnadernas samband med rådande försvarsberedskap. I an­ slutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Utrustning av TcrigssjuTchus å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 1,240,000 kronor.

Resor och militärtransporter.

[3.] Armén: Inskrivnings- och färdkostnader. I

samband med införandet av nytt

registreringssystem för värnpliktiga upptog försvarsväsendets rullförings- nämnd — som framgår av propositionen 1942: 78, punkt 4 — i skrivelse den 28 januari 1942 till behandling frågan örn förenkling av då rådande system för identifiering genom identitetsbrickor av personal vid krigsmakten under krigsförhållanden. Nämnden förordade övergång till ett nytt identi- fieringssystem, varvid jämväl redan präglade brickor borde ersättas med nya. Kostnaderna beräknades till sammanlagt 138,000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit i förenämnda proposition har riksdagen genom skrivelse, nr 90, punkt 4, till Anskaffning och prägling av identitetsbrickor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservations­ anslag av 138,000 kronor. Genom brev den 1 april 1942 ställde Kungl. Majit nämnda anslag till arméförvaltningens intendenturdepartements för­ fogande.

I en av intendenturdepartementet, jämte eget yttrande, den 10 augusti 1943 överlämnad skrivelse har chefen för armén hemställt, att för anskaff­ ning och prägling av identitetsbrickor, bland annat för vissa efterbesiktigade och nyinryckande värnpliktiga samt för hemvärnspersonal, ett belopp av ytterligare 49,000 kronor måtte ställas till intendenturdepartementets för­ fogande, varav 37,000 kronor för anskaffning och 12,000 kronor för prägling.

En ytterligare medelsanvisning för angivna ändamål synes erforderlig.

Departements-

Mot beräkningen av det äskade beloppet har jag intet att erinra. Det synes dock icke nödvändigt, att särskilt anslag för detta ändamål ställes till för­ fogande. Lämpligen böra de nu ifrågavarande kostnaderna liksom även de kostnader av motsvarande art, som framdeles kunna uppkomma, bestridas från arméns förslagsanslag till inskrivnings- och färdkostnader. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

12

Departements­

chefen.

att medgiva, att utgifter för anskaffning och prägling av

identitetsbrickor må bestridas från det under riksstatens fjärde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget Armén: Inskrivnings- och

färdkostnader.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 344.

Tygmateriel m. m.

[4.] 38 a.

Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m.,

reservationsanslag.

I skrivelse den 30 juli 1943 har arméförvaltningens ty g departement

hemställt,

bland annat, att för anskaffning av viss ammunition m. m. för beredskapsända-

mål ett belopp av 52,500,000 kronor måtte ställas till departementets förfo­

gande. Av utredningen framgår, att detta belopp motsvarar kostnaderna för

den anskaffning, som under budgetåret 1943/44 beräknas erforderlig, och att

framdeles ytterligare anskaffning kan bliva aktuell. Överbefälhavaren

har i

utlåtande den 5 augusti 1943 tillstyrkt bifall till framställningen.

Stora svårigheter möta att på tillförlitligt sätt beräkna ammunitionsåt-

gången i krig och följaktligen även omfattningen av den tillverkning av

ammunition, som av beredskapsskäl är erforderlig. De beräkningar i ämnet,

som ligga till grund för vår nuvarande ammunitionsförsörjning, äro baserade

på praktiska erfarenheter från de senare årens krigshändelser. Den allra

senaste tidens utveckling av stridstekniken har föranlett en översyn av dessa

beräkningar, vilka ådagalagt, att för vissa slag av ammunition m. m. åtgången

vid krig bedömes komma att väsentligt överstiga den tidigare beräknade.

Dr krigsförsörjningssynpunkt har det därför ansetts nödvändigt att anskaffa

ytterligare ammunition m. m. för i framställningen angivna särskilda ändamål.

För egen del kan jag icke ännu finna det utan vidare klart, att de nya

grunderna för beräkning av ammunitionsåtgången skola visa sig så tillför­

litliga, att på dem böra fotas för längre sikt avsedda åtgärder för tryggande

av ammunitionsförsörjningen. Likvisst kan jag icke i nuvarande beredskaps-

läge underlåta att förorda, att ytterligare ammunition m. m. för avsedda

ändamål anskaffas, varigenom ökad säkerhet vinnes för att ammunitions-

tillgången 'skall vara tillräcklig. Utan att nu taga ställning till frågan huru­

vida anskaffning totalt bör ske i den omfattning den i ämnet verkställda

utredningen utvisat vara erforderlig vill jag föreslå, att för ändamålet för

innevarande budgetår anvisas ett belopp av 52,500,000 kronor. En anskaff­

ning inom ramen för detta belopp synes nämligen under alla förhållanden

böra komma till stånd. Frågan örn fortsatt anskaffning torde få framdeles

efter förnyad framställning upptagas till bedömande.

För ändamålet ha medel beräknats under det i förskottsstaten för försvars-

väsendet ingående anslaget till engångsutgifter. Jag förordar emellertid, att

särskilt anslag anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

och utgår med hänsyn till de föreliggande omständigheterna från att anslaget

icke medräknas inom den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits

för försvarsväsendets utbyggande under budgetåren 1942/47. På grund härav

torde anslaget icke böra uppföras med samma benämning som det anslag,

vilket i femårsplanens kostnadsram är avsett för bestridande av kostnader av denna art.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m. å till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reser­ vationsanslag av 52,500,000 kronor.

[5.1 43 a.

Armén: Anskaffning av cyklar,

reservationsanslag. I 1942 års försvars­

beslut förutsattes, att arméns behov av cyklar skulle i stor utsträckning till­ godoses genom rekvisition vid mobilisering. Efter framställning från chefen för armén medgav emellertid Kungl. Majit med hänsyn till föreliggande sär­ skilda förhållanden genom beslut den 30 juni 1942, att visst antal cyklar finge anskaffas för fyllande av mobiliseringsbehovet vid vissa förband. Kost­ naderna för denna anskaffning ha bestritts med anlitande av medel som riksdagen anvisat till anskaffning av tygmateriel för armén, därvid dock allenast en del av kostnaderna ansetts böra belasta den för anskaffning av tygmateriel under uppsättningsperioden beräknade kostnadsramen.

Sedan inom arméstaben i samråd med arméförvaltningens tygdepartement företagits utredning angående möjligheterna att fydia föreliggande brist i behovet av cyklar för armén i krig, har tygdepartementet, på uppdrag av chefen för armén, i skrivelse den 2 september 1943 gjort framställning örn anvisande av 2,550,000 kronor för anskaffning av visst antal armécyklar m/42. Chefen för armén har angivit, att kostnaderna för cykelanskaffningen icke kunna gäldas genom medel anvisade för försvarets utbyggnad under femårs­ perioden, enär motsvarande besparingar vid anskaffning av annan materiel icke kunna åstadkommas.

Framställningen har tillstyrkts av överbefälhavaren.

Såsom av det redan anförda framgår äro medel för den materielanskaff­ ning framställningen avser icke inräknade i de för anskaffning av tygmate­ riel för armén under femårsperioden 1942/47 beräknade kostnaderna. Då det får anses vara av synnerlig vikt ur beredskapssynpunkt att tillgången till erforderligt antal för krigsbruk lämpliga cyklar är tryggad och den i ärendet verkställda utredningen ger vid handen att den föreliggande bristen icke kan på annan väg på tillfredsställande sätt fyllas, anser jag mig böra förorda, att det med framställningen avsedda antalet cyklar anskaffas genom nytillverkning. Mot kostnadsberäkningarna synes anledning till erinran icke föreligga. Anskaffningen är föranledd av nu rådande extra ordinära för­ hållanden, varför kostnaderna icke böra belasta försvarsplanens kostnadsram utan särskilt anslag äskas av riksdagen för ändamålet. Jag hemställer där­ för, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Anskaffning av cyklar å tilläggsstat I till riks­ staten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 2,550,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

13

Departements­

chefen.

Departements­

chefen.

[6.] 43 b.

Armén: Uppförande av förrådslokaler för förvaring av blyackumulatorer,

reservationsanslag. I skrivelse den 3 augusti 1943 gjorde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framställning om bemyndigande att med anlitande av omhänderbavda medel uppföra laddnings- och förvaringslokaler för blyacku­ mulatorer och framhöll därvid följande.

Arméförvaltningens tygdepartement hade till fortifikationsstyrelsen anmält, att departementet inom snar framtid måste vidtaga åtgärder för vård och underhåll av ett större, närmare angivet antal blyackumulatorer, vilka vore beställda och under leverans, samt ett antal redan befintliga sådana, vilka hittills förvarats torra. Då dessa ackumulatorer på grund av rådande bered- skapsläge i stor utsträckning fyllts eller komme att fyllas med syra, laddats och utlämnats till truppförband, hade krav på iordningställande av laddnings- förråd blivit överhängande. Ifrågavarande förrådslokaler borde vara tillgäng­ liga vid augusti månads utgång innevarande år, vid vilken tidpunkt under­ halIssituationen för ackumulatorer till ett värde av minst 500,000 kronor bleve kritisk. Arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse hade i samråd utarbetat ritning till barack för förvaring och laddning av blyacku- mulatorer. Baracken hade av styrelsen kostnadsberäknats till 5,000 kronor, exklusive yttre vatten- och avlopps- samt elektriska ledningar. Inalles er­ fordrades fjorton baracker. Exakta beräkningar rörande kostnaderna för yttre ledningar hade icke hunnit utföras, men dessa kostnader syntes icke komma att överstiga 40,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande av åren dets brådskande karaktär hemställde fortifikationsstyrelsen, att Kungl. Majit måtte bemyndiga styrelsen att med anlitande av omhänderhavda medel intill ett belopp av 110,000 kronor uppföra ifrågavarande fjorton baracker.

Genom beslut den 20 augusti 1943 bemyndigade Kungl. Majit fortifika­ tionsstyrelsen att med anlitande av det för budgetåret 1943/44 såsom kapital­ investering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, till Vissa byggnadsarbeten m. m. anvisade investeringsanslaget av 24,000,000 kronor intill ett belopp av 60,000 kronor gå i författning örn uppförande för ifrågavarande ändamål av åtta baracker ävensom örn utförande av för barac­ kerna erforderliga yttre ledningar.

Riksdagen har medgivit, att Kungl. Majit skall äga att i undantagsfall, då så prövas oundgängligen erforderligt, taga bland annat förutnämnda anslag till Vissa byggnadsarbeten m. m. i anspråk för täckande av kostnaderna för byggnadsarbeten, som blivit aktuella vid sådan tidpunkt, att ärendet icke kunnat underställas riksdagen, men som ur beredskaps- eller andra synpunkter prövats angelägna (1943 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bil. 2, sid. 11, riksdagens skrivelse nr 156). Det har dock förutsatts, att anmälan örn sådan anvisning skall ske till riksdagen.

I överensstämmelse härmed har förutnämnda belopp av 60,000 kronor ställts till styrelsens förfogande för uppförande av åtta av de fjorton baracker för förvaring av blyackumulatorer, som av styrelsen funnits behövliga. Dessa åtta baracker ha ansetts böra utan dröjsmål komma till utförande, medan i fråga örn de återstående sex ett uppskov i avbidan på riksdagens beslut prövats

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

15

möjligt. Ur beredskapssynpunkt är det dock angeläget, att även sistnämnda baracker snarast uppföras, varför jag tillstyrker bifall jämväl till fortifikations- styrelsens förslag i denna del.

Sedan numera upplysts, att kostnaderna i sin helhet hänföra sig till rå­ dande beredskapsförhållanden och att de ifrågavarande lokalerna äro av mycket provisorisk beskaffenhet, vill jag föreslå, att de redan disponerade medlen, 60.000 kronor, icke skola belasta anslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. och därigenom även den för femårsperioden 1942/47 för försvarsväsendets fredsorganisation m. m. fastställda kostnadsramen. Kostnaderna, sammanlagt 110.000 kronor, torde böra falla utanför nämnda ram och bestridas från ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 under fjärde huvudtiteln.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Uppförande av förrådslokaler för förvaring av blyackumulatorer å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

[7.] 43 c.

Armén: Förrådslokaler vid Stockholms luftvärnsregemente,

reservations­

anslag. I skrivelse den 28 september 1943 har arméförvaltningens fortifika­ tions styr else framhållit i huvudsak följande. Chefen för Stockholms luft­ värnsregemente hade — med anmälan att visst antal luftvärnspjäser komme att tilldelas regementet men att några förråd för materielens uppställande icke funnes vid regementet — hemställt, att fortifikationsstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för förrådsfrågans lösande. Chefen för armén hade tillstyrkt regementschefens framställning samt framhållit, att förrådsutrymme jämväl borde beräknas för visst antal depåpjäser.

Fortifikationsstyrelsen hade låtit ytterligare undersöka möjligheten av att bereda plats för ifrågavarande materiel i befintliga förrådsutrymmen men detta hade icke visat sig möjligt. Då regementets definitiva förläggnings- plats ännu icke vore bestämd, hade styrelsen funnit, att en provisorisk förråds­ byggnad borde uppföras för ifrågavarande pjäser. Vidare hade det — med hänsyn att till för varje batteri måste finnas visst uppvärmt utrymme för ömtålig materiel — befunnits nödvändigt, att viss del av förrådet uppfördes såsom varmförråd.

Med överlämnande av vederbörlig ritning, vilken upprättats enligt till­ lämplig standardritning för pjäsförråd, har fortifikationsstyrelsen hemställt, att till bestridande av kostnaderna för uppförande av det avsedda förrådet ett belopp av 40,000 kronor måtte ställas till förfogande.

För att bereda möjligheter till betryggande vård av den dyrbara, materiel,

Departements-

som här avses, torde (let vara nödvändigt, att förrådslokaler snarast anordnas. itiefen. Det föreliggande förslaget och de beräknade kostnaderna ha ej givit mig anledning till erinran. De lokaler, som skola uppföras, avses bliva av enkel typ med kortvarig livslängd, varför kostnaderna ej torde böra belasta kapitalbudgeten eller den av 1942 års riksdag fastställda kostnadsramen för

Kungl. Maj:ts proposition nr '344.

16

försvarsväsendet. De erforderliga medlen torde av samma skäl böra anvisas

såsom särskilt anslag å riksstatens fjärde huvudtitel. Jag får därför hem­

ställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Förrådslolcaler vid Stochholms luftvärnsrege-

mente å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3dd.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

[8.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Vid flottan finnas enligt

gällande organisation följande s. k. manskapsskolor:

1. Flottans underofficersskolor i Stockholm och Karlskrona, som ingå i

marinens fasta undervisningsverk och benämnas högre manskapsskolor,

2. Flottans underbefälsskolor (korprals- och furirskolor).

3. Sjömansskolan (förut Flottans rekrytskolor).

De under 2 och 3 angivna skolorna benämnas lägre manskapsskolor.

Linderofficerssfcolorna ha under fredsförhållanden pågått den 20 september

—den 20 juni påföljande år. Under beredskapstiden ha emellertid skolorna

avkortats och avslutats redan den 20 mars. Underbefälsskolorna ha pågått

den 20 september—den 20 mars påföljande år och beräknas pågå samma tid

framdeles. Sjömansskolan, som tidigare omfattat tre månaders landtjänst­

göring, tre månaders tjänstgöring ombord och viss ytterligare tjänstgöring

under ett par månader, är nu ett-årig och beräknas börja under oktober 1943.

Enligt den ordning, som framdeles skall tillämpas, skola de elever, som

genomgått sjömans-, korprals- och furirskolorna (således de lägre manskaps-

skolorna), från och med hösten 1944 genomgå en tvåårig utbildning i för­

svarets läroverk, som är gemensamt för samtliga vapengrenar. Vissa av de

elever, som genomgått läroverket, komma därefter att kommenderas till den

nyinrättade marinens underofficersskola från och med hösten 1946.

Sedan marinförvaltningen hemställt, att till anställande av civila lärare för

undervisning i allmänbildande ämnen vid vissa av kustartilleriets skolor samt

vid särskild kompletteringskurs för furirer, allt under läsåret 1942/43, visst

belopp måtte få tagas i anspråk utöver det belopp örn 40,000 kronor, som för

ändamålet under budgetåret 1942/43 avsetts skola utgå från marinens av-

löningsanslag, hemställde Kungl. Majit i propositionen 1943:2, (bilaga 4,

punkt 4) örn medgivande att den under marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. upptagna anslagsposten till Arvoden och särskilda ersätt­

ningar, bestämda av Kungl. Majit, måtte för budgetåret 1942/43 få överskridas

med högst 78,000 kronor. Härtill lämnade riksdagen (skrivelse nr 25,

punkt 4) sitt medgivande.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten för marinens

anslag till avlöningar m. m. till aktiv personal m. fl. avses ett belopp av

523,592 kronor till bestridande av kostnader för arvoden och särskilda ersätt­ ningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Av denna post disponeras enligt vid regleringsbrevet den 30 juni 1943 fogad arvodesförteckning nedan angivna belopp enligt följande tablå:

Marinens underofficersskolor m. m.

Flottans underofficersskolor.

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskolor i Stock­

Kungl. May.ts proposition nr 344.

17

holm, högst ................................................................................... 55,256 Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskolor i Karls­

krona, högst ................................................................................... 20,000

Kustartilleriets under officer sskola.

Arvode till studierektor ................................................................... 500 Arvoden till timlärare m. m.............................................................. 28,500

Särskilda kurser m. m.

Korpralskurser för radiomatroser och certifikatkurser vid

radioskola ....................................................................................... 1,200 Undervisning för radiomän vid kustartilleriet ............................. 1,500 Till marinförvaltningens disposition för ytterligare arvoden... 500 107 456

Vissa marinens skolor.

Sjömansskolan (Flottans rekrytskolor).

Lärare ............................................................................................................... 83,300

Sedan chefen för marinen i skrivelse till marinförvaltningen den 17 maj 1943 framhållit behovet av ytterligare medel för vissa av de angivna ända­ målen, har ämbetsverket i skrivelse den 19 juni 1943 gjort härav föranledd framställning till Kungl. Majit.

Av berörda skrivelser inhämtas bland annat följande. Utbildningen av flottans manskap hade blivit lidande av den höga bered­ skap flottan måst hålla alltsedan hösten 1939. Sålunda hade, för att möjlig­ göra bästa möjliga bemanning å fartygen, underofficersskolorna varit inställda helt och hållet läsåret 1939/40 och högre klassen 1940/41. Under åren 1941/42 och 1942/43 hade underofficersskolorna återupptagit undervisningen med bägge klasserna, men det hade varit nödvändigt att avkorta utbildningstiden i mycket stor utsträckning. Utbildningen vid underbefälsskolorna hade också blivit lidande under dessa år genom att eleverna varit förlagda på fartyg, där stridsutbildning, hög beredskap samt eskort- och bevakningstjänst kommit i första hand, och undervisningen i de allmänbildande ämnena ägt rum i korrespondenskurser.

Det hade emellertid visat sig, att denna, bristande utbildning utgjorde en fara för att personal i underofficersbefattningar icke komme att kunna upp­ fylla de krav, som tjänsten ställde på dem. Detta medförde risk att materie- lens liandhavande, skötsel och vård icke bleve fullgod och att kostsamma haverier kunde uppstå. Det vore därför angeläget att anordna kompletterings- kurser för de elever, som under de gångna åren erhållit bristfällig utbildning, samt att utbildningen redan under budgetåret 1943/44 i största möjliga ut­ sträckning bleve lika fullständig som före förstärkt försvarsberedskap. Det vore därför nödvändigt att revidera de anslagsäskanden, som gjorts vid en

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

mo 432

tidpunkt, då möjligheterna till utbildningens effektivisering ej kunde över­

blickas.

Vid beräknandet av förutnämnda belopp om 55,256 kronor till arvoden till

timlärare vid linderotficersskolan i Stockholm hade förutsatts, att

skolan skulle vara avkortad. Därest emellertid, såsom nödvändigt vore, full­

ständig utbildning för nästkommande budgetår meddelades vid skolan, stege

anslagsbehovet med 19,432 kronor.

Under rubriken Särskilda kurser m. m. borde upptagas 94,200 kronor till

arvoden till timlärare vid flottans underbefälsskolor för att vid dessa,

i likhet med vid armén, undervisning måtte få äga rum jämväl i allmänbil­

dande ämnen. Dylik undervisning förekomme vid armén under 300 timmar i

underbefälsskolan och handhades av civila lärare. För flottans underbefäls­

skolor funnes däremot i detta avseende endast möjlighet till korrespondens­

undervisning. När eleverna från flottan och armén komme till försvarets

läroverk, vore därför arméns elever avsevärt bättre utbildade i allmänna

ämnen än flottans elever. Det syntes därför nödvändigt att i flottans- under­

befälsskolor inlägga minst 300 timmar allmänbildande undervisning av civila

lärare. Kostnaderna beräknades med akademiskt utbildade lärare, för under

befälsskolan i Karlskrona efter 6,600 timmar och ett timarvode av 7 kronor

till 46,200 kronor samt i Stockholm efter 6,000 timmar och ett timarvode av

8 kronor till 48,000 kronor eller sålunda tillhopa 94,200 kronor. Under samma

rubrik borde även upptagas ett belopp av 18,360 kronor till arvoden till tim­

lärare vid flottans kompletteringskurser för elever utexaminerade

från avkortad underofficersskola. Som förut framhållits hade nämligen de

senaste årens underofficersskolor blivit väsentligt avkortade. Kompletterings­

kurser vore därför nödvändiga. Bristen i timantal jämfört med underofficers­

skola före införandet av förstärkt försvarsberedskap vore 2,295, vilket efter

ett arvode av 8 kronor per undervisningstimme motsvarade ett medelsbehov

av 18,360 kronor.

Slutligen borde under samma rubrik jämväl upptagas medel för komplette-

ringskurs för elever från flottan, vilka hösten 1944 komme att kommenderas

till försvarets läroverk. En bristfällig undervisning hade nämligen under be-

redskapstiden meddelats i de lägre manskapsskoloma. Det vore därför nöd­

vändigt att komplettera den erhållna utbildningen för de elever, som kommen­

derades till läroverket. Enda sättet vore att anordna en korrespondenskurs.

Då antalet elever som borde genomgå kursen vore 180, av vilka de bästa ut-

toges, och kostnaden 50 kronor per elev, utgjorde sammanlagda kostnaden för

korrespondenskursen 9,000 kronor.

Vidare erfordrades medel för anställande av timlärare vid sjömans sk o lan

(förut flottans rekrytskolor). När anslagsbehovet för timlärare vid skolan

beräknades, hade nämligen timplanerna icke varit utarbetade, varför anslags­

beräkningen blivit endast ungefärlig. Numera beräknades, att det angivna

medelsbehovet 83,300 kronor borde ökas med 51,700 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen framhållit, att

den till 107,456 kronor beräknade anslagsposten Marinens underofficersskolor

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

19

m. m. syntes böra ökas med (19,432 + 94,200 + 18,360 + 9,000=) 140,992 kronor till 248,448 kronor. Anslagsposten till lärare vid sjömansskolan, 83,300 kronor, syntes böra ökas med 51,700 kronor till 135,000 kronor. Medelsbehovet för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, stege därför från beräknade 523,592 kronor med (140,992 + 51,700=) 192,692 kronor till 716,284 kronor.

Någon höjnig av det för marinen beräknade anslaget å 29,000,000 kronor till Avlöningar till aktiv personal m. fl. syntes emellertid i anledning av det anförda icke nödvändig. Däremot syntes den i propositionen intagna avlö- ningsstaten böra ändras i enlighet med vad sålunda framhållits beträffande medelsbehovet och anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, be­ stämda av Kungl. Maj:t, upptagas till 716,284 kronor i stället för 523,592 kronor.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 4 augusti 1943 meddelat, att hela det förutnämnda beloppet om 94,200 kronor för närvarande ej erford­ rades och i samband härmed framhållit följande. Medlen vore avsedda till arvo­ den till timlärare vid flottans underbefälsskolor. Dylika timlärare borde, såsom förut framhållits, anställas vid flottans underbefälsskolor för undervisning i all­ mänbildande ämnen i likhet med motsvarande undervisning vid armén. Kurser för ändamålet syntes böra anordnas vid underbefälsskolorna i Karlskrona och Stockholm med början den 1 oktober 1943. Kostnaderna för dessa två skolor kunde beräknas till 4,000 kronor per månad eller sålunda för tiden oktober- december till 24,000 kronor. Dylik undervisning i allmänbildande ämnen hade jämväl med stöd av medel, som särskilt anvisats av Kungl. Majit genom be­ slut den 5 februari 1943, pågått under läsåret 1942—43 vid underbefälsskolan i Karlskrona. Denna undervisning hade emellertid efter utgången av juni 1943, intill vilken tidpunkt medel för verksamheten anvisats, fortgått även under juli 1943. Behov av medel för avlöning av lärarpersonalen under juli 1943, vilket behov uppskattades till högst 4,000 kronor, förelåge därför. I anslutning till vad sålunda anförts anmälde marinförvaltningen, att medel erfordrades för bestridande av ifrågavarande arvoden vid underbefälsskolorna under tiden oktober—december 1943 samt vid underbefälsskolan i Karlskrona under juli 1943. Sammanlagt erfordrades sålunda (24,000 + 4,000 =) 28,000 kronor. Marinförvaltningen hemställde, att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, måtte få överskridas med 28,000 kronor.

över skrivelsen den 19 juni 1943 har sjöförsvarets utbildningskommission den 14 augusti 1943 avgivit utlåtande och därvid framhållit i huvudsak följande.

Ett förverkligande av det av riksdagen i skrivelse 1942: 374, sid 10, uttalade önskemålet att studiemålen för manskapsskolornas undervisning i allmän­ bildande ämnen i huvudsak skulle vara lika vid de tre försvarsgrenarna, vilket hittills i praktiken kommit att betyda, att det skulle avpassas efter arméns för­ hållanden, medförde för flottans del oavvisligen behov av kompletterings- kurser för att flottans manskap vid inträdet i försvarets läroverk skulle kunna anses befinna sig på samma nivå som underbefälselever från andra vapenslag och försvarsgrenar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

Behovet av sådana i och för sig icke önskvärda kompletteringskurser vore,

såsom framhållits, för närvarande särdeles stort vid flottan, vid vilken under­

befälsskola under senare år av beredskapsskäl måst anordnas ombord, där

undervisningen i allmänbildande ämnen huvudsakligen inskränkt sig till

korrespondenskurser. För kompletterande undervisning kunde dylika kurser

möjligen anses tillfyllest, särskilt om de bedreves under gynnsamma förhål­

landen. Enligt vad kommissionen funnit, vore korrespondensmetoden där­

emot ej tillräckligt effektiv för grundläggande undervisning, allra minst under

så primitiva studieförhållanden som under beredskapstiden erbjudits flottans

underbefälselever ombord.

En del av den grundläggande allmänbildande undervisningen måste även

för framtiden nödvändigtvis vid flottan liksom vid armén förläggas till under­

befälsskola. Denna skola borde emellertid av skäl, som redan anförts, för­

läggas i land. I sin skrivelse den 31 december 1942 med preliminärt förslag

till ordnande av rekrytutbildningen för fast anställt manskap vid flottan hade

kommissionen också förutsatt, att värnpliktiga skulle kunna utbildas till att

ersätta underbefälselever under den tid, dessa genomginge underbefälsutbild­

ning i land. Chefen för marinen hade meddelat, att detta för framtiden bleve

möjligt och beräknade för den allmänbildande undervisningen i underbefäls­

skola 300 timmar, vilket timantal dock enligt kommissionens mening vore att

betrakta som ett minimum.

De elever, som vintern 1943—1944 komme att genomgå underbefälsskola

och vilka i enlighet med tidigare gällande bestämmelser i rekrytskola under­

visats endast 143 timmar i allmänbildande ämnen, skulle för att kunna komma

i nivå med övriga elever i försvarets läroverk behöva en påbyggnadsundervis-

ning betydligt överstigande 300 timmar. I likhet med marinchefen ansåge

kommissionen, att denna påbyggnadsundervisning av kostnadsskäl borde be­

gränsas till sistnämnda timantal, dock att de för underofficersutbildning ut­

tagna eleverna sedermera borde beredas tillfälle till erforderlig komplettering

i dessa ämnen.

Såsom framhållits behövdes emellertid även för de underbefälselever, som

hösten 1944 kommenderades till försvarets läroverk, påbyggnadsundervisning

för att dessa elever verkligen skulle uppnå ett med andra elever i läroverket

någorlunda jämförbart kunskapsmått i allmänbildande ämnen. Kommissionen

vore därvidlag av samma uppfattning som marinchefen. Med särskild hänsyn

till att denna kompletterande undervisning gällde endast utvalt manskap, an­

såge sig kommissionen kunna tillstyrka, att den försöksvis anordnades i form

av korrespondenskurs, enär detta medförde de minsta kostnaderna.

Slutligen har i en inom marinstaben den 23 augusti 1943 upprättad prome­

moria framhållits, att chefen för marinen, då medelsbehovet kunde närmare

överblickas, avsåge att inkomma med förnyad skrivelse beträffande ifråga­

varande medelsbehov. För närvarande påkallades därför avgörande endast

beträffande ovan angivna medelsbehov örn dels 18,360 kronor till komplette­

ringskurser för elever utexaminerade från avkortad underofficersskola, dels

9,000 kronor till kompletterande korrespondenskurs för elever, som hösten

1944 komme att kommenderas till försvarets läroverk, dels ock 28,000 kronor

till kurser i allmänbildande ämnen vid underbefälsskolorna. Sammanlagda

medelsbehovet utgjorde alltså (18,360 + 9,000 + 28,000=) 55,360 kronor.

Av det anförda framgår att de medel, som innevarande budgetår under

marinens anslag till avlöningar till aktiv-personal m. fl. avses för undervisning

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

21

av viss personal, icke förslå till åstadkommande av en fullt tillfredsställande

undervisning. Marinchefen har framhållit, att det förnyade medelsanspråk,

som på grund härav framlagts, föranletts av att det icke varit möjligt att vid

de ursprungliga medelsäskandena i alla avseenden bedöma i vilken utsträck­

ning medel komme att erfordras. Det hade därför befunnits nödvändigt att

revidera de tidigare beräkningarna rörande medelsbehovet. I enlighet härmed

har behov av medel i följande utsträckning anmälts, nämligen dels 18,360 kro­

nor till kompletteringskurser för elever utexaminerade från avkortad under-

officersskola, dels 9,000 kronor till kompletterande korrespondenskurs för

elever, som hösten 1944 komma att kommenderas till försvarets läroverk, dels

och 28,000 kronor till arvoden till timlärare i allmänbildande ämnen vid

flottans underbefälsskolor, av vilket belopp) 4,000 kronor belöpa på dylika

arvoden under juli 1943. Marinchefen har tillika anmält sin avsikt vara att

framdeles inkomma med förslag rörande tillgodoseende av det av honom an­

mälda medelsbehovet i övrigt.

Såsom i ärendet framhållits har framför allt den höga grad beredskap, som

varit nödvändig beträffande flottans personal, bidragit till att undervisningen

i vissa avseenden blivit mindre tillfredsställande under beredskapstiden sär­

skilt i jämförelse med vad som gäller för arméns motsvarande personal. Dessa

brister, som medföra olägenheter av olika slag icke blott för flottan utan även

för manskapet, böra givetvis så snart ske kan avhjälpas.

Yad beträffar det nu närmast föreliggande behovet av anslag till skolverk­

samhet, vill jag på de av marinens myndigheter anförda skälen icke motsätta

mig en ytterligare medelsanvisning av 55,360 kronor. Av utredningen framgår,

att härutöver ytterligare medel kunna komma att under innevarande budgetår

erfordras. I vad mån sådan ytterligare medelsanvisning bör medgivas synes

få bliva beroende på särskild framställning från chefen för marinen. Riks­

dagens samtycke torde böra inhämtas till överskridande av vederbörlig an­

slagspost inom ramen för det belopp, som sålunda kan finnas erforderligt.

Från marinstaben har jag under hand inhämtat, att antalet elever vid sjömans-

skolan kommer att understiga det tidigare beräknade och att det av bered-

skapsskäl synes nödvändigt att även i övrigt i viss grad begränsa utbildnings­

verksamheten. Med hänsyn härtill torde det vara möjligt att till 150,000

kronor begränsa det belopp, med vilket anslagsposten högst må överskridas.

Såsom av det sagda framgår äro en del av merkostnaderna betingade av

rådande beredskapsförhållanden och borde följaktligen rätteligen bestridas

med anlitande av förskottsanslag. Av praktiska skäl har jag emellertid funnit

mig böra föreslå, att samtliga merkostnader bestridas från det å riksstaten för

marinen uppförda avlöningsanslaget. På ytterligare utredning får bero i vad

mån kostnaderna böra bestridas inom den av 1942 års riksdag angivna kost­

nadsramen för försvarsväsendet.

Genom beslut den 10 september 1943 har Kungl. Maj:t till bestridande av

förenämnda arvoden till timlärare i allmänbildande ämnen vid flottans under­

befälsskolor anvisat 28,000 kronor från fjärde huvudtitelns anslag till extra

utgifter. Därvid har förutsatts att nyssnämnda anslag skall beredas ersätt­

ning härför. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrift

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

om överförande till anslaget av ett belopp av 28,000 kronor från marinens av- löningsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att den i avlöningsstaten för anslaget till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. upptagna anslagposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, må för budget­ året 1943/44 överskridas med högst 150,000 kronor.

Kungl. May.ts proposition nr 344.

Sjukvård.

[9.) 67 a.

Marinen: Anskaffning av avlusningsmateriel,

reservationsanslag. I en

till försvarsdepartementet den 30 juli 1943 inkommen skrivelse har marinförvaltningen hemställt, att ett belopp av 194,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för inköp av materiel till ambulanta avlusnings- anstalter. Till stöd härför har marinförvaltningen anfört i huvudsak följande.

I ämbetsverkets skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag för marinen för budgetåret 1943/44 anmäldes behov av materiel för fyra ambulanta avlus- ningsanstalter. Örn behovet av medel för samma ändamål erinrade marinför­ valtningen i ämbetsverkets skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 26 november 1942 angående anslag för materielanskaffning m. m. Genom beslut den 5 februari 1943 fann Kungl. Majit medelsäskandet icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Enär erfarenheten från pågående stormaktskrig under nästförflutna budget­ år ytterligare styrkt uppfattningen, att fläcktyfus innebure högst betydande risk för såväl stridsstyrkan som för civilbefolkningen, ansåge ämbetsverket det vara nödvändigt, att marinen i likhet med armén vore försedd med så­ dan utrustning, att den viktigaste åtgärden för epidemiers bekämpande, näm­ ligen avlusning, kunde snarast verkställas å plats där ohyra uppträtt. För­ nyad utredning hade ådagalagt, att för marinens del fortfarande förelåge ett behov av fyra ambulatoriska avlusningsanstalter med samma utrustning, som tillkomme arméns s. k. badplutoner. Framställning hade från ämbetsverket gjorts till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse angående huruvida styrelsen kunde vid förekommande behov ställa erforderlig materiel till marinens för­ fogande, vilket dock styrelsen ansett icke vara möjligt med undantag av till Gotland förlagda förband från marinen.

I syfte att nedbringa anskaffningskostnaderna för dessa anstalter hade emellertid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse efter bemyndigande av Kungl. Majit till marinen utan ersättning överlåtit visst antal cyanvätekam- mare och tält av den typ som tillhöra badplutonernas utrustning. Med hän­ syn till särskilda förhållanden vid marinen vore ändamålsenligt att varje an- * stalt tilldelades materiel i sådan utsträckning, att arbetet kunde samtidigt

utföras å två skilda platser. För att möjliggöra detta erfordrades för varje anstalt, utöver arméns standardutrustning, ytterligare en kammare avsedd för värme- eller cyanbehandling samt ett värmeaggregat.

Under förutsättning att cyanvätekammare och tält utan kostnad för mari­ nen överfördes från armén på sätt i det föregående angivits betingade en ut­ rustning för fyra badplutoner, möjliggörande verksamhet å två skilda platser, en kostnad av 194,000 kronor.

I ärendet har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse avgivit utlåtande den 10 augusti 1943. Ämbetsverket har förklarat sig tillstyrka bifall till marin­ förvaltningens framställning. Arméns utrustning för avlusning kunde icke

23

beräknas räcka för marinens behov, i synnerhet som ifrågavarande utrustning beräknats vid en tidpunkt, då arméns organisation vore mindre omfattande än för närvarande.

Såsom av det anförda framgår har Kungl. Majit bemyndigat sjukvårdssty­ relsen att utan ersättning till marinen för ifrågavarande ändamål överlämna cyanvätekammare och tält. Denna utrustning utgör dock endast en mindre del av den utrustning, som erfordras för att ifrågavarande anstalter skola kunna vara i verksamhet. Det av marinförvaltningen äskade anslaget om 194,000 kronor utgör således beräknad kostnad för anskaffande av nödvändig materiel utöver den, som kostnadsfritt överlåtits från armén.

Kungl. Majit har tidigare lämnat utan åtgärd en av marinförvaltningen gjord framställning örn anskaffande av ifrågavarande materiel. Till grund härför låg uppfattningen att marinen borde kunna för ändamålet disponera arméns motsvarande utrustning. Den ytterligare utredningen har utvisat att så icke låter sig göra. Då det nuvarande krigsläget gör det angeläget att till­ räcklig utrustning av denna art finnes disponibel, vill jag icke nu motsätta mig föreliggande förslag och förordar sålunda, att ett belopp av 194,000 kro­ nor anvisas för ändamålet. Denna kostnad bör falla inom den av 1942 års riksdag angivna ramen för försvarsväsendets kostnader under budgetåren 1942/47, varför en motsvarande minskning av marinens materielanskaffning i övrigt blir erforderlig. Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Mannen: Anskaffning av avlusningsmateriel å tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reserva­ tionsanslag av 194,000 kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

[10.] Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. För fartygsbyggnader för flottan har beräknats ett belopp av 180,000,000 kronor i den av 1942 års riksdag an­ givna kostnadsramen för försvarsväsendets utbyggande under femårsperioden 1942/47. Vid anmälan i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 105—110) av frågan örn anslag för detta ändamål under budgetåret 1943/44 framhöll jag, att på grund av vissa nya medelsbehov, för vilka utrymme måste beredas inom nämnda kostnadsram, risk förefunnes för att kostnads­ ramen skulle kunna överskridas även med kostnadsökningar, som icke hän­ förde sig till prisstegring. Konstruktionsarbetet beträffande de beslutade större jagarna, vore så långt framskridet, att möjligheterna att bygga lämp­ liga fartyg av denna typ kunde bättre än tidigare bedömas. Då kostna­ derna för fartyg av önskvärd typ icke kunde täckas av de belopp, som vore förutsatta i försvarsbeslutet, syntes det lämpligt att i första hand utföra endast en stor jagare och bygga större jagare i övrigt i den takt, som till­ gängliga medel inom femårsperiodens ram medgåve. Starka skäl förelåge, att för vinnande av ytterligare erfarenheter något förskjuta färdigställandet av de beslutade större motortorpedbåtarna, varigenom hela det till dessa fartygs-

Kungl. Maj:ts •proposition nr 344.

Departements­

chefen.

byggen för femårsperioden avsedda beloppet icke komme att tagas i anspråk för detta ändamål. Den nyss angivna kostnadsökningen kunde sålunda i den män den icke hänförde sig till beräknad prisstegring genom lämplig avvägning av byggnadstakten för stora jagare oell större motortorpedbåtar kompenseras så att kostnadsramen för 1942 års försvarsbeslut icke överskredes. Jag förordade därför, att planen för fartygsbyggnader för femårsperioden 1942/47 jämkades bland annat på sådant sätt, att byggandet av större jagare skedde etappvis med ett fartyg i första etappen och att byggandet av ytterligare jagare upp­ skötes till senare tidpunkt än ursprungligen ifrågasatts.

Riksdagen (skrivelse nr 4, sid. 14) fattade beslut i överensstämmelse med detta förslag.

Sedermera hemställde marinförvaltningen i skrivelse den 21 juni 1943 örn bemyndigande att sluta avtal örn byggande av en av dessa större jagare, samt vidare att få påbörja byggandet av ytterligare en sådan jagare vid Karlskrona örlogsvarv. Genom beslut den 30 juni 1943 lämnade Kungl. Majit det begärda bemyndigandet i vad avsåg den första jagaren men läm­ nade utan åtgärd marinförvaltningens framställning örn byggande av en jagare vid nämnda örlogsvarv.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har marinförvaltningen återkommit till frågan örn byggande av ytterligare en stor jagare. I skrivelsen har marin - förvaltningen yttrat bland annat följande.

I den plan för fartygsbyggnader för flottan under femårsperioden 1942/47, som Kungl. Majit i brev den 30 juni 1943 förklarat tills vidare skola gälla, upptoges för påbörjande av en andra större jagare ett belopp av 9.5 mil­ joner kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941.

Marinförvaltningen hade i skrivelsen den 21 juni 1943 närmare utvecklat skälen för att byggande av den andra jagaren borde uppdragas åt Karls­ krona örlogsvarv. Härigenom skulle det bland annat bliva möjligt att säker­ ställa en jämnare arbetsfördelning vid örlogsvarvet, att budgettekniskt under­ lätta genomförande av byggnadsminnen inom ramen av tillgängliga medel samt att ernå avsevärda ekonomiska fördelar, bland annat resulterande i att enligt nuvarande prisnivå ett medelpris av 24 miljoner kronor per jagare kunde förutsättas, örn byggandet snarast igångsattes.

Såväl på grund av nödvändigheten att tillföra Karlskrona örlogsvarv ett nybygge, sorn för att kunna utnyttja den prisreduktion, som vore att för­ vänta vid beställning samtidigt, eller ungefärligen samtidigt, av två satser materiel, borde den andra jagarens byggande påbörjas snarast.

Det i planen för fartygsbyggnader för flottan under femårsperioden 1942/47 upptagna beloppet för en andra större jagare, 9.5 miljoner kronor, motsva­ rade enligt nuvarande prisläge cirka 11 miljoner kronor.

Med åberopande härav har marinförvaltningen hemställt örn bemyndi­ gande dels att snarast vid Karlskrona örlogsvarv påbörja byggandet av den andra större jagaren, dels att för ändamålet för tiden intill den 1 juli 1947 disponera 11 miljoner kronor av reservationsanslaget Marinen: Fartygs­ byggnader för flottan, dels ock att härutöver intill ett belopp av (24 — 11 =) 13 miljoner kronor placera de beställningar, som erfordras för ett så snabbt färdigställande av fartygen som möjligt efter den l juli 1947. Härvid har

Kungl. Marits proposition nr 344.

25

marinförvaltningen förutsatt, att utbetalning av belopp överskridande först­ nämnda belopp av 11 miljoner kronor icke utan Kungl. Maj:ts medgivande skulle få ske före den 1 juli 1947.

Såsom av redogörelsen framgår har vid fastställandet för femårsperioden

Departevients-

1942/47 av kostnadsram för flottans fartygsbyggnader förutsatts, att en av chefen. de i programmet ingående större jagarna skall påbörjas vid senare tidpunkt. På grund liärav upptager kostnadsramen endast en del av kostnaderna för denna jagare. Marinförvaltningen har framhållit, att fördelar i ekonomiskt hänseende stå att ernå, örn arbetena på denna jagare redan nu igångsättas. Sålunda kunna fördelaktigare priser vid materialbeställningar vara att påräkna. En av ämbetsverket tidigare gjord framställning i ämnet har, såsom av det föregående framgår, av Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1943 lämnats utan åtgärd. Anledningen härtill har varit, att ett bemyndigande för marin­ förvaltningen att igångsätta arbetena icke ansetts kunna utan riksdagens medgivande lämnas med hänsyn till de ekonomiska åtaganden, som ett så­ dant bemyndigande skulle innebära.

För egen del har jag på de av marinförvaltningen anförda skälen intet att erinra mot att den jagare, varom här är fråga, redan nu kommer till utförande och att för ändamålet erforderliga beställningar utläggas. Jagaren bör dock icke byggas i snabbare takt än att de för densamma för femårs­ perioden 1942/47 till förfogande stående medlen förslå till bestridande av de under nämnda femårsperiod uppkommande verkliga utgifterna för ifråga - varande jagarbygge. Örn byggnadsföretaget utföres vid Karlskrona örlogs, varv, vilket ur åtskilliga synpunkter synes fördelaktigt, torde goda möjlig­ heter föreligga att på lämpligt sätt avpassa byggnadstakten.

Med hänsyn härtill torde av riksdagen böra utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att meddela beslut rörande igångsättande av nämnda bygg­ nadsföretag, innefattande jämväl medgivande att utlägga härför erforderliga beställningar.

Under åberopande av vad sålunda, anförts hemställer jag, att Kungl Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn igång­ sättande av arbetena å omförmälda jagare.

[11.] 88 a.

Marinen: Merkostnader för ombyggnad av kanonbåten Svensksund,

reserva.

tionsanslag. I propositionen 1942: 249 (punkten 3) äskade Kungl. Majit å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 349,500 kronor för ombyggnad av kanonbåten Svensksund. Av propositionen framgår, att marinförvaltningen med anlitande av det för sjöförsvarets löpande utgifter avsedda förskottsanslaget låtit föranstalta örn en genomgripande repa­ ration och förändring av fartyget. Fartyget hade till en början av marinförvalt­ ningen ifrågasatts till utrangering men i enlighet med av marinchefen med­ delade direktiv iståndsatts och moderniserats i ändamål att kunna användas

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

för sjömätningsändamål under sommarmånaderna och såsom basfartyg i sjö­ styrka under övriga delar av året. Vid anmälan av propositionen framhöll jag såsom anmärkningsvärt, att arbeten av den art och omfattning, varom vore fråga, av marinförvaltningen anbefallts utan att ärendet underställts Kungl. Maj:ts prövning och att till ämbetsverkets förfogande för löpande beredskapskostnader avsedda medel tagits i anspråk för utgifter av engångs- natur. För täckning av dessa utgifter förordade jag, att förutnämnda anslag anvisades.

I skrivelse den 7 juli 1943 har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av ytterligare 152,688 kronor 18 öre för täckande av merkostnader för om­ byggnad av kanonbåten Svensksund samt därvid anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 3 december 1942 hade chefen för Stockholms örlogsvarv anmält, att till förfogande ställda medel för underhållsarbeten å fartyget över-

med 152,688 kronor 18 öre. I förklaring till detta överskridande hade

anförts bland annat, att det vore synnerligen svårt att å ett så gammalt fartyg fran början kunna överblicka alla erforderliga arbeten för att säkerställa dess sjövärdighet. Först under arbetets gång hade å skrov, maskineri m. m. fram­ kommit dolda svagheter, vilka oundgängligen måste åtgärdas. Med hänsyn härtill hade för arbetenas igångsättande en vid besiktningar av fartyg väl förtrogen expert erhållit i uppdrag att besiktiga fartyget samt uppgöra kost­ nadskalkyl och specifikation över erforderliga underhållsarbeten. Besikt­ ningsmannens kostnadskalkyl hade ökats med ett betydande belopp, varigenom enligt varvsledningens åsikt kostnadsramen vore säkrad. Efter hand som reparationsarbetena fortskridit hade det emellertid visat sig, att vissa beräk­ nade arbeten å bordläggning, däck, skott, bäddar samt maskineriet ej vore tillfyllest för att möjliggöra fartygets sjövärdighet och säkerhet, varför dessa arbeten finge utökas väsentligt. Detta förhållande hade icke varit möjligt att förutse vid de besiktningar, som företagits innan den egentliga reparationen påbörjades.

Under den synnerligen stränga vintern hade fartyget varit upptaget på slip. Då sjösättning ej kunnat äga rum förrän isförhållandena så medgåve, hade leveranstiden måst förlängas med över två månader till den 22 maj 1942. Genom förlängningen av leveranstiden blevo de stegrade materialkost­ nadernas och arbetslönernas andel i kostnadsökningen större än annars skulle ha blivit fallet.

Genom beslut den 8 januari 1943 hade marinförvaltningen uppdragit åt två experter att utreda orsakerna till det inträffade överskridandet av anvisade medel samt huruvida det kunnat undvikas. Efter företagen utredning hade besiktningsmännen den 12 februari 1943 ingivit rapport, vartill ämbetsverket hänvisade.

Efter att ingående ha redogjort för reparations- och ändringsarbetenas för­ lopp upplysa de av marinförvaltningen utsedda besiktningsmännen i sin rap­ port, att i samband med beställningen av ändringsarbetena under loppet av januari 1942 under hand överenskommits, att Oscarshamns varv, vilket före­ tag utförde reparationsarbetena, snarast efter månadsskifte skulle till chefen för ingenjördepartementet i Stockholm översända uppgift å upparbetat be­ lopp specificerat å debiteringslittera. Uppgiften per den sista mars utvisade ett upparbetat belopp av 242,698 kronor 55 öre. En kontrollant uppgjorde i april månad en kostnadskalkyl för att kunna bilda sig en uppfattning om huru- .

Kungl. Maj:ts •proposition nr 344.

27

vida till förfogande ställda medel skulle visa sig tillräckliga. Ett mindre över­ skridande å cirka 8,000 kronor ansågs därvid komma att uppstå. Svensksund färdigställdes den 22 maj 1942 och lämnade därefter omedelbart varvet.

Under senare hälften av juni månad verkställdes slutlig kontroll av debite­ ringen för arbetena. Härunder upplyste varvet under hand, att de lämnade månatliga uppgifterna varit felaktiga, i det att ett antal materieluttag genom förbiseende icke inberäknats. De uppgivna kostnaderna hade sålunda utan vederbörandes vetskap varit för låga. Till ingenjördepartementet vid Stock­ holms örlogsvaiw den 4 juli 1942 inkomna räkningar avseende ifrågavarande arbeten slutade å 440,108 kronor 40 öre, vartill komme en mindre räkning för diverse arbeten å 1,324 kronor 66 öre. De slutligt debiterade kostnaderna, 441,433 kronor 6 öre, utvisade sålunda en stegring från uppgivna kostnader per den 31 mars 1942 med icke mindre än 198,734 kronor 51 öre.

Som orsak till det uppkomna överskridandet anföra besiktningsmännen de på grund av Svensksunds höga ålder föreliggande svårigheterna att trots noggranna och av kvalificerad personal utförda besiktningar före arbetenas igångsättande bedöma såväl arbetenas omfång som de kostnader, desamma skulle komma att medföra. Då underhållsarbetena enligt marinförvaltningens order skulle bedrivas utan eftersättande av säkerheten kunde till kostnadernas nedbringande icke gärna under arbetets gång framkomna bristfälligheter lämnas utan åtgärd. Icke omedelbart erforderliga arbeten, som ändock utförts, torde, därest de uppskjutits till kommande år, ha dragit betydligt större kost­ nader än nu blivit fallet, varför erforderlig sparsamhet mäste anses ha iakt­ tagits.

En andra anledning till det uppkomna överskridandet vore enligt besikt­ ningsmännen omöjligheten att inom rimlig tid erhålla fast anbud å arbetena. Enligt av statens industrikommissions prisbyrå meddelade grunder för pris­ sättningen borde arbetena i första hand utläggas efter anbudsinfordran och till fasta priser. Då så icke vore möjligt bland annat på grund av arbetenas brådskande natur, kunde prissättning enligt »bok och räkning» tillämpas allt enligt av prisbyrån fastställda grunder. Infordrande av anbud skulle i före­ varande fall ha försenat leveransen ytterligare. Genom att fartyget icke sjö­ sattes, innan isförhållandena omöjliggjorde detta, förlängdes leveranstiden högst avsevärt. Därtill bidroge jämväl den minskning i arbetstakten, som den stränga kylan under vintern otvivelaktigt medförde. Materialkostnader­ nas och arbetslönernas andel i kostnadsökningen bleve genom leveransförse­ ningen större på grund av stigande priser och löner än annars .skulle blivit fallet.

Vidkommande frågan huruvida förevarande överskridande kunnat undvikas, framhålla besiktningsmännen, att åtgärder uppenbarligen vidtagits för att hålla kontroll över att tillgängliga medel icke överskridas. Den omständig­ heten att av Oscarshamns varv lämnade kostnadsuppgifter varit felaktiga kundo icke läggas chefen för ingenjördepartementet till last, särskilt med hänsyn till att kontrollanten under vistelsen vid Oscarshamns varv icke kunnat ägna någon tid åt att kontrollera de. lämnade kostnadsuppgifterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Därest det i tid varit möjligt för vederbörande att överblicka de kostnader, som varvet skulle komma att debitera, hade givetvis arbetena kunnat avbrj-tas, då till förfogande ställda medel upparbetats. Någon annan möjlighet att und­ vika ett överskridande syntes icke ha förelegat.

I utlåtande i ärendet den 26 augusti 1943 har statens krisrevision anfört följande.

Körande orsaken till det avsevärda anslagsöverskridandet finge krisrevi­ sionen, som i detta ärende samrått med särskild sakkunnig, som sin ujipfatt- ning uttala, att överskridandet torde vara att tillskriva förhållanden, över vilka vederbörande myndigheter till större delen icke kunnat råda. En förhands- uppskattning av erforderliga reparationsarbeten å ett gammalt fartyg ansåges i regel vara ett ganska vanskligt företag; under arbetenas gång kunde näm­ ligen både talrika och dyrbara ytterligare reparationsbehov yppa sig, vilka icke skäligen kunnat närmare bestämmas vid en besiktning. Ju äldre ett fartyg vore, desto större bleve givetvis berörda svårigheter, och det torde därför i och för sig icke få anses anmärkningsvärt, att en uppskattning av reparationsbehovet å ett överårigt fartyg som Svensksund visat sig icke hålla streck. I anslutning till vad sålunda anförts ville krisrevisionen emellertid erinra, att marinförvaltningen syntes ha fäst ganska ringa avseende vid nämnda förhållanden vid bedömandet av frågan, huruvida Svensksund borde kasseras eller iståndsättas för användning såsom sjömätningsfartyg, eller huruvida i stället ett nytt fartyg bort byggas för sistnämnda uppgift. I den till grund för detta bedömande liggande kostnadskalkylen inginge endast ett jämförelsevis ringa belopp såsom säkerhetsmarginal.

Det torde i detta sammanhang även böra påpekas, att då marinförvalt­ ningen den 13 januari 1942 för Kungl. Majit anmälde de då beräknade kost­ naderna för Svensksunds ombyggnad, ämbetsverket alltjämt utginge från den summariska kalkyl, som uppgjorts vid besiktning i början av november 1941. Vid förstnämnda tidpunkt vore emellertid arbetena ganska långt framskridna och detaljerade specifikationer vore just färdigställda över erforderliga arbe­ ten. Om dessa specifikationer tagits till utgångspunkt för anslagsäskandet, vore det sannolikt, att man kommit till en riktigare uppskattning av kost­ naderna.

Då nu ett relativt stort kapital nedlagts å ombyggnaden av Svensksund, hade det givetvis varit av vikt, att största möjliga utbyte av medlen kunnat ernås. Ur denna synpunkt hade den genom krisrevisionens försorg företagna undersökningen givit vid handen, att inga väsentliga anmärkningar syntes kunna framställas gentemot omfattningen av de arbeten av underhålls- och iståndsättningskaraktär, vilka — förutsedda eller oförutsedda —- kommit till utförande å fartyget. Beträffande de ändringsarbeten, som företagits huvud­ sakligen i syfte att göra fartyget mer lämpligt för sina nya uppgifter och i nivå med nutida fordringar på inredningens standard, torde visserligen erin­ ringar kunna göras gentemot vissa arbeten, vilka med hänsyn till de av marin­ förvaltningen utfärdade direktiven örn iakttagande av sparsamhet lämpligen syntes ha kunnat anstå. Nu åsyftade arbeten hade dock icke medfört några mer avsevärda kostnader.

Ombyggnadsarbetena å Svensksund övervakades å ombyggnadsvarvet från kronans sida av en å Stockholms örlogsvarv anställd ingenjör med biträde av en underofficer. Då ingenjören samtidigt innehade andra maktpåliggande kon­ trollantuppdrag, ville det synas, som örn han icke haft möjlighet att åt Svensk­ sund ägna den tid och omsorg, som med hänsyn till uppdragets icke minst ekonomiska vikt torde lia varit önskvärt. Det vore visserligen icke möjligt

Kungl. Majlis proposition nr 344.

29

att numera bedöma nödvändigheten av en sådan förening av viktiga uppdrag, men det torde dock med fog kunna antagas, att det påtalade förhållandet i någon mån haft betydelse för de inträffade kostnadsstegringarna. Däremot torde enligt krisrevisionens uppfattning den jämförelsevis ringa leverans­ försening, som träffade fartyget, icke haft så stor inverkan på kostnadsutveck­ lingen som marinförvaltningen sökte göra gällande.

Krisrevisionen önskade slutligen framhålla att den vid nu ifrågavarande arbete tillämpade principen att debitera kostnaderna »på bok och räkning» med tämligen stor säkerhet kunde antagas ha medverkat till högre totalkost­ nad än örn arbetet helt eller delvis utförts enligt fasta anbud. Aven örn i senare fallet varvet givetvis måst räkna med en ganska vid säkerhetsmarginal, hade kostnaderna likväl erfarenhetsmässigt bort hålla sig inom en snävare ram än som plägade bliva fallet vid »bok- och räkning »-systemet vid vilket arbe­ tenas omfattning gärna visade en tendens att växa utöver det strängt ned­ vänd i ga. Det torde ock böra påpekas, att industrikommissionens pnsbyra rekommenderat marinens myndigheter att i möjligaste mån beställa repara­ tionsarbeten till fasta priser. Att så likväl icke blivit fallet med Svensksund hade uppgivits bero därpå att med hänsyn till arbetenas brådskande natur fasta anbud icke hunnit avvaktas. Huruvida den jämförelsevis obetydliga leveransförsening, som skulle ha blivit följden, örn varvet givits tid att »rakna på» arbetet, varit av så avgörande betydelse, att merkostnaderna kunde anses motiverade, undandroge sig emellertid krisrevisionens bedömande.

Vid anmälan i den förutnämnda propositionen 1942: 249 av fråga örn an­ visande av medel till ett belopp av 349,500 kronor för ombyggnad av kanon­ båten Svensksund framhöll jag såsom min åsikt, att i och för sig intet syntes vara att i huvudsak erinra mot att fartyget undergått de angivna arbetena, vilka såvitt kunde bedömas voro tjänliga för fartygets användning för upp­ givna ändamål.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha de till marinförvaltningens förfogande för ändamålet ställda medlen å 349,500 kronor överskridits nied 152,688 kronor 18 öre. Särskild granskning av marinförvaltningen genom av ämbetsverket utsedda besiktningsmän och av krisrevisionen synes ha givit vid handen, att anslagsöverskridandet är att tillskriva förhållanden, över vilka vederbörande myndigheter till större delen icke kunnat råda. Med hänsyn härtill vill jag icke motsätta mig ytterligare medelsanvisning för ändamålet men vill dock i anknytning till krisrevisionens yttrande uttala, att arbetena knappast varit av så brådskande natur, att fasta anbud icke kunnat avvaktas före arbetenas igångsättande. Även de av krisrevisionen i övrigt anförda syn­ punkterna synas böra av marinförvaltningen beaktas vid nu pågående och blivande arbeten.

Det av marinförvaltningen äskade beloppet, avrundat till 152,700 kronor, torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår såsom särskilt reservationsanslag och bör i likhet nied de tidigare för samma ända­ mål anvisade medlen icke inräknas inom den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte iörcslå riksdagen

att till Marinen: Merkostnader för ombyggnad av lcanonbåten

Svensksund å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 152,700 kronor.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

[12.]

93a.

Marinen: Bärgningsmateriel för ubåtar,

reservationsanslag. Riks-

dagen anvisade för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 800,000 kronor för bärgningsmateriel för ubåtar samt för budgetåret 1941/42 ett reser­ vationsanslag av 6,507,000 kronor för anskaffning av artilleri- och annan tek­ nisk materiel. Av sistnämnda anslag skulle ett belopp av 274,000 kronor dis­ poneras för anskaffning av bärgningsmateriel för ubåtar. Härjämte anvisade riksdagen, efter förslag i propositionen 1941:319, å tilläggsstat I till riks­ staden för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 1,455,000 kronor till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, av vilket anslag ett belopp av 80,000 kronor avsetts för anskaffning av bärgningsmateriel för ubåtar.

Kungl. Majit medgav den 11 september 1942 marinförvaltningen att av för- skottsanslaget Ga, delposten 3. övriga utgifter, disponera för bestridande av ytterligare kostnader för anskaffning av bärgningsmateriel för ubåtar högst 50,000 kronor, för anskaffning av dykerimateriel för flottans fartyg och kust­ artilleriet, 130,000 kronor, samt för anskaffning av för bärgningsfartyget Belos avsedd förankringsmateriel högst 22,500 kronor.

Med erinran härom har marinförvaltningen i skrivelse den 11 augusti 1943 framhållit i huvudsak följande.

För anskaffning av bärgnings- och dykerimateriel för marinen hade således ett sammanlagt belopp av (800,000 + 274,000 + 80,000 + 50,000 + 130,000 + 22,500 =) 1,356,500 kronor ställts till marinförvaltningens förfogande.

Dessa medel hade använts som av följande tablå framginge:

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

1. Inköp av ubåtsbärgningsfartyget Belos ................................ kronor 150,000

2. Ombyggnad och utrustning av fartyget ................................... » 200,000

3. Anskaffning av tung förankringsmateriel för fartyget ... » 37,500

4. övningstankanläggning vid Karlskrona örlogsvarv ........... » 275,000

5. Övningstankanläggning vid Göteborgs örlogsdepå ............... » 102,000

6. Anskaffning och utprovning av dykerimateriel ................... » 140,900

7. Konstruktion, anskaffning av och försök med räddningsklocka nr 1 ................................................................................... » 73400

8. Anskaffning av räddningsklocka nr 2 (för Västkustens marindistrikt) ............................................................................... » 53,000

9. Anskaffning och montering av plattformar å ubåtar för anslutning av räddningsklocka............................................... » 198 500 10. Attrapp av ubåtslucka med tillhörande plattform för an­ slutning av räddningsklocka m. m. jämte vissa tillbehör avsedd för övningsändamål ....................................................... » 4,000 11. Anskaffning av fyra rekompressionskammare jämte vissa arbeten och försök med materiel för dessa ...................... » 25,300 12. Ritningskostnader i marinförvaltningen i samband med konstruktionsarbeten ................................................................... » 1,790 13. Viss försöksmateriel ................................................................... » 3,200 14. Resor m. m. i samband med ovan nämnda anskaffningar » 900

Summa kronor 1,265,190

Å de anvisade medlen återstode alltså den 1 juli 1943 en odisponerad be­ hållning av (1,356,500 — 1,265,190=) 91,310 kronor.

övningstankanläggningen i Karlskrona hade av chefen för Karlskrona örlogsvarv kostnadsberäknats till 250,000 kronor vid den 1 juli 1941 rådande prisnivån. Den 4 oktober 1941 beordrades varvschefen att omedelbart gå i författning om uppförande av anläggningen i överensstämmelse med avgivet förslag, varjämte marinförvaltningen anvisade varvschefen 250,000 kronor för be­ stridande av härmed förenade kostnader. Härutöver hade tidigare till förbere­ dande grundundersökningar anvisats 5,000 kronor. I skrivelse den 29 oktober 1942 hade varvschefen emellertid anmält, att på grund av inträdda fördyringar det anvisade anslaget överskridits med 20,000 kronor. Marinförvaltningen, som i skrivelse den 17 augusti 1942 bland annat gjort framställning att få disponera ett belopp av 50,000 kronor för av ämbetsverket motsedd fördyring av kostna­ derna för anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar och genom förenämnda brev den 11 september 1942 erhållit det begärda bemyndigandet, hade genom skrivelse den 7 november 1942 anvisat varvschefen ett belopp av 20,000 kronor för att täcka den anmälda bristen.

Med anledning av att varvschefen i skrivelse den 29 oktober 1942 samtidigt anmält, att ytterligare 21,000 kronor erfordrades för kompletteringsarbeten, nämligen för hissanläggning 7,000 kronor, för värmeisolerande plattor m. m. å tornets insida 13,000 kronor samt för åskledareanläggning 1,000 kronor, hade inom marinförvaltningen under hösten 1942 företagits en utredning beträf­ fande tankens slutliga utrustning och kostnaderna därför. Denna utredning föranleddes även därav att inspektören för torped- och ubåtsvapnen, med an­ ledning av de erfarenheter, som på senaste tid vunnits vid användning av de mindre övningstankanläggningarna vid Stockholms örlogsvarv och Göteborgs örlogsdepå, framställt vissa önskemål med avseende på nu ifrågavarande större anläggnings utrustning. Utredningen hade givit vid handen, att anläggningen för att fylla avsett behov borde kompletteras även dels med vissa säkerhets­ anordningar, dels med vissa utrustningsdetaljer beträffande utstigningsanord- ningarna, dels ock med viss möbelutrustning för omklädningsrum, expedition och läkarrum. Utöver av varvschefen äskat belopp örn 21,000 kronor erford­ rades med nuvarande prisläge för slutförande av arbetena å övningstank­ anläggningen 49,000 kronor, eller tillhopa 70,000 kronor.

Såsom av tablån framginge hade av till marinförvaltningens förfogande ställda medel för anskaffning av bärgningsmateriel för ubåtar, för ombyggnad och utrustning av Belos hittills disponerats 200,000 kronor. Arbetena med ombyggnad och utrustning av fartyget hade på marinförvaltningens uppdrag utförts genom chefens för Stockholms örlogsvarv försorg. Fartyget färdig­ ställdes under april 1942 och hade alltsedan dess befunnit sig på expedition.

Vid slutanmälan av anvisade medel hade varvschefen anmält, att reparation och ombyggnad av fartyget dragit en sammanlagd kostnad av 298,170 kronor. De anvisade medlen hade sålunda överskridits med 98,170 kronor. Rörande orsakerna till anslagsöverskridandet hade varvschefen meddelat följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

31

32

På grund av dels fartygets höga ålder, dels att det ej tidigare varit i flottans

tjänst hade det vid övertagandet varit förenat med stora svårigheter att be­

döma omfånget av erforderliga reparationsarbeten samt kostnaderna därför.

Under arbetets gång framkommo vissa tidigare icke observerade bristfällig-

heter, som med hänsyn till uppställda krav på fartygets sjövärdighet med nöd­

vändighet måste avhjälpas. Då emellertid fartyget med minsta möjliga tids-

utdräkt erfordrades såsom ubåtsbärgningsfartyg, medgav tiden icke, att arbe­

tena kostnadsberäknades, innan de igångsattes. Ett uppskjutande av arbetena

skulle medfört en ytterligare fördyring. Då fartyget, innan reparations- och

ombyggnadsarbetena påbörjades, måst disponeras för vissa för försvarsbered-

skapen viktiga arbeten, kunde arbetena med fartygets iordningställande såsom

ubåtsbärgningsfartyg icke påbörjas förrän omkring 10 månader efter det att

de ursprungliga kostnadsberäkningarna verkställts. Denna tidsförskjutning

hade medfört en avsevärd kostnadsökning, dels emedan materialpriser och

arbetslöner under tiden stigit, dels emedan arbetena måst genomföras vid en

tidpunkt, då Stockholms örlogsvarv varit mycket kraftigt ianspråktaget för

angelägna arbeten avseende i sjöstyrkorna ingående fartyg. På grund härav

hade vissa arbeten måst rekvireras från privata firmor och övertidsarbete i ej

ringa utsträckning tillgripas för att med minsta möjliga tidsutdräkt färdig­

ställa fartyget. Nämnda förhållanden hade haft en oförmånlig inverkan på

arbetenas planläggning och rationella bedrivande.

Marinförvaltningen framhåller vidare, att det under den tid Belos varit

i tjänst i flottan och framför allt vid bärgningen av ubåten Ulven visat sig

att aktra förhalningsspelet ej varit tillräckligt starkt. Detta spel vore numera

även kraftigt nedslitet. Med hänsyn till den stora betydelsen av ett kraftigt

förhalningsspel ombord på bärgningsfartyget vid bärgning av sjunken ubåt

vore det angeläget att utbyta aktra förhalningsspelet å Belos mot ett nytt av

kraftigare typ. Kostnaden härför hade av marinförvaltningen beräknats till

10,000 kronor.

Av det anförda framginge alltså att följande medelsbehov förelåge:

a. Färdigställande av övningstankanläggningen i Karlskrona

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

(21,000 + 49,000 =) ................................................................... kronor 70,000

b. Merkostnader för reparation och ombyggnad av Belos ...

»

98,170

c. Nytt förhalningsspel till Belos ................................................... »

10,000

Summa kronor 178,170

Å redan anvisade medel återstode som nämnts en behållning av 91,310

kronor. Av denna behållning ämnade ämbetsverket disponera 60,000 kronor

till bestridande av de under a. och b. angivna kostnaderna. Återstående behåll­

ning å de anvisade medlen, (91,310 — 60,000=) 31,310 kronor, ämnade marin­

förvaltningen disponera i samband med anskaffning av dykerimateriel enligt

punkterna 6 och 13 i tablån. Ett återstående medelsbehov av (178,170 -—

60,000 =) 118,170 kronor förelåge alltså.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen örn be­

myndigande att disponera förskottsmedel till bestridande av sistnämnda kost­

nader.

T ärendet har inhämtats, att marinförvaltningen icke kan disponera annan

behållning å redan anvisade medel för ifrågavarande ändamål.

33

Som av det anförda framgår ha under de senaste budgetåren medel i avse-

Departements-

värd utsträckning ställts till förfogande för bärgning av ubåtar. Jag vill i chefen. detta sammanhang erinra, att 1943 års riksdag (skrivelse nr 342) med­ givit, att från anslaget till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan må bestridas kostnaderna för iordningställande av ett för västkusten avsett bärgningsfartyg för ubåtar.

Marinförvaltningen har nu hemställt, att ytterligare tillhopa 118,170 kronor måtte ställas till förfogande, fördelande sig med 40,000 kronor på övningstank i Karlskrona, 68,170 kronor på reparation och ombyggnad av marinens bärg­ ningsfartyg Belos och 10,000 kronor på förhalningsspel till sistnämnda fartyg. Av utredningen framgår, att merutgiften å 68,170 kronor föranletts av oförutsedda omständigheter och av prisstegringar samt att de återstående ut­ gifterna, (40,000 + 10,000 =) 50,000 kronor, äro erforderliga för att redan an­ skaffad materiel skall bliva användbar. Från marinförvaltningen under hand lämnade uppgifter ådagalägga, att ett ianspråktagande för dessa ändamål av förutnämnda ännu icke disponerade belopp av 31,310 kronor skulle nödvän­ diggöra en icke tillrådlig begränsning av den redan planerade materielanskaff- ningen och av vissa pågående försök, vilka delvis föranletts av timade olyckor. Med hänsyn härtill anser jag mig itfke kunna tillstyrka, att sistnämnda belopp tages i anspråk utan tillstyrker bifall till marinförvaltningens förslag.

Beloppet å 10,000 kronor torde böra bestridas från det å fjärde huvudtiteln uppförda anslaget till underhåll av flottans fartyg. De övriga kostnaderna — i avrundat tal 108,000 kronor — torde böra bestridas från ett för ändamålet anvisat anslag, vilket bör äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Sistnämnda kostnader synas i motsats till beloppet å 10,000 kronor icke vara att hänföra till sådana utgifter, som skola bestridas inom den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Bärgningsmateriel för ubåtar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservations­ anslag av 108,000 kronor.

*

[13.)

93 b.

Marinen: Ytterligare medel till visst luftvärnsändamål,

reservationsanslag.

Sedan riksdagen i skrivelse den 9 juni 1939, nr 381, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 234 och 308 anmält, att riksdagen till extra materielanskaff- ning m. m. för försvarsväsendet för budgetåret 1939/40 å riksstatens fjärde huvudtitel anvisat ett reservationsanslag av 70,750,000 kronor, ställde Kungl. Majit den 15 juni 1939 av anslaget ett belopp av sammanlagt högst 8,500,000 kronor till marinförvaltningens förfogande för kompletterande materielanskaff- ning m. m. för marinen.

Efter hemställan av marinförvaltningen medgav Kungl. Majit genom be­ slut den 7 juli 1939 bland annat, att ämbetsverket av förenämnda belopp av 8,500,000 kronor finge disponera 1,560,000 kronor för visst luftvärns­ ändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

176

»

48 3

Departements­

chefen.

I skrivelse den 11 maj 1943 har marinförvaltningen anmält, att beloppet å 1,560,000 kronor på grund av prisfördyring överskridits med 50,775 kronor 87 öre samt hemställt, att sistnämnda belopp måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Marinförvaltningens förevarande framställning finner jag mig kunna till­ styrka, då prisfördyringen är föranledd av rådande extraordinära förhål­ landen. Beloppet, som lämpligen bör avrundas till 51,000 kronor, bör på grund av anslagsändamålets art icke inräknas i den av 1942 års riksdag för försvarsväsendets utbyggande angivna kostnadsramen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Ytterligare medel till visst luftvärnsändamål å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 51,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Flygvapnet.

Intendenturmateriel m. m.

[14.] 120 a.

Flygvapnet: Vissa luftskyddsåtgärder m. m. vid andra eskaderstaben och

västra flygbasområdesstaben i Göteborg,

reservationsanslag. Som framgår av propo­

sitionen 1942: 210, sid. 722, framhöll försvarsutredningen, att andra eskader­ staben och västra flygbasområdesstaben vid förläggning till Göteborg syntes kunna erhålla erforderliga tjänstelokaler i riksbanken tillhörig fastighet där­ städes. Östra flygbasområdesstaben syntes kunna erhålla erforderliga tjänste­ lokaler i flygvapnets blivande ämbetsbyggnad i Stockholm.

Genom beslut den 27 augusti 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t flygförvalt­ ningen att sluta avtal örn förhyrning från och med den 1 juli 1943 och tills vidare av erforderliga lokaler för andra eskaderstaben och västra flygbasom­ rådesstaben i riksbanken tillhörig fastighet i Göteborg mot en årlig hyra av 41.000 kronor, exklusive uppvärmningskostnad, samt föreskrev, att härav för­ anledda hyreskostnader skulle bestridas från försvarsväsendets fastighetsfond under titeln: Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Flygförvaltningens delfond.

1 skrivelse den 20 augusti 1943 har nu flygförvaltningen anfört i huvudsak följande. Kostnaderna för anordnande och inredning av östra flygbasområdes- stabens lokaler i ämbetsbyggnaden hade av försvarsutredningen beräknats till 45.000 kronor. Härtill torde böra läggas merkostnad på grund av prissteg­ ringar i förhållande till prisläget den 1 juli 1941, vilka beräknades till cirka 15 procent å byggnadskostnaden, varigenom beloppet borde höjas till 51,750 kronor. Några kostnader för staben utöver de för ämbetsbyggnaden särskilt anvisade medlen erfordrades emellertid icke. För de båda Göteborgsstabema

däremot hade nedanstående inrednings- m. fl. arbeten, huvudsakligen avseende luftskyddsåtgärder, utförts eller vore under utförande:

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

35

Ventilationsanläggning för skyddsrum och reservelektricitets-

rum ................................................................................................... Byggnadsarbeten härför ................................................................... Installationsarbeten för telefon, ordonnanssignaler, upptaget-

signaler samt rörläggningsarbeten för manöverkablar, för radioinstallation ........................................................................... Skärmning av 2 radio- och 2 teleprintrum ................................... Keservelektricitetsverket (rest av kostnad) ................................... Extra schaktningsarbeten härför ................................................... Inredning av kartskåp ....................................................................... Kassafack jämte insättningskostnader ........................................... Fläkt ....................................................................................................... V aktmästareliuv ................................................................................... Diverse .................................................................................... ..............

kronor 18,250

» 8,000

6,000 4.000 7.000 1.000

500 450 500 580 1,720

Summa kronor 48,000

Vid anvisande av medel för riksbankshusets i Göteborg ombyggnad hade riksdagen beräknat, att byggnaden skulle anordnas och inredas med vanliga expeditionsvåningar. Förutnämnda åtgärder, som samtliga läge utanför ramen för de sålunda planerade byggnadsarbetena, avsåge anordningar, som för tjänsten vid de båda flygstabema vore oundgängligen erforderliga. Arbetena beräknades vara avslutade till den 1 november 1943.

Under hänvisning till det anförda hemställde flygförvaltningen, dels att de medel, som av försvarsutredningen avsetts för östra flygbasområdesstaben, men som icke erfordrades för denna, i stället måtte få användas för staberna i Göteborg, dels ock att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande luft­ skyddsåtgärder m. m. i riksbankshuset i Göteborg ett anslag av 48,000 kronor måtte anvisas, att utgå utanför de för flygvapnet beräknade medlen för genom­ förande av den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet beslutade femårs­ planen.

Flygförvaltningen har icke ägt befogenhet att utan särskilt av Kungl. Majit

Departements-

lämnat tillstånd utföra avsedda arbeten i riksbankens fastighet i Göteborg. che'en' Att så skett synes mig i hög grad anmärkningsvärt. I frågans nuvarande läge vill jag ej motsätta mig anvisande av medel, 48,000 kronor, för bestridande av kostnaderna i fråga. Dessa kostnader böra emellertid, i motsats till vad flyg­ förvaltningen hemställt, anses falla inom den enligt femårsplanen för flyg­ vapnets byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen. Flygförvaltningens fram­ ställning i övrigt, avseende viss medelsdisposition, synes mig icke nu påkalla särskild åtgärd. Då anslagsändamålet i huvudsak icke synes vara av natur att böra betraktas såsom kapitalinvestering, föreslår jag, att medel för ändamålet anvisas under riksstatens fjärde huvudtitel.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Vissa luftskyddsåtgärder m. m. vid andra eskaderstaben och västra flygbasområdesstaben i Göteborg å till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett re­ servationsanslag av 48,000 kronor.

Flygmateriel m. m.

[15.]

132.

Flygvapnet: Bidrag till Kalmar stad för omläggning av Törnebybäcken.

I enlighet med beslut av 1941 års riksdag har en bombflottilj, Kalmar flyg­ flottilj, förlagts till Kalmar. För förläggningsfrågans ordnande har Kalmar stad enligt ett den 22 mars och den 4 april 1941 dagtecknat kontrakt iklätt sig vissa ekonomiska förpliktelser gentemot kronan, i huvudsak innebärande att staden till kronan utan vederlag överlåtit omkring 59 hektar av fastig­ heten Stora Törneby samt åtagit sig att dels framdraga vatten-, gas- och elektriska ledningar för flottiljen, dels ock mot ersättning för självkostnaden, dock med högst 148,400 kronor, omlägga en inom området befintlig bäck, Törnebybäcken, i enlighet med ett av stadsingenjöreu E. T. Schiöler i augusti 1940 upprättat och i februari 1941 avgivet förslag jämte därtill hörande arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning.

Sedan kostnaderna för Törnebybäckens omläggning befunnits icke oväsent­ ligt överstiga de i nyssnämnda kostnadsberäkning angivna, har frågan örn beredande av gottgörelse åt staden för de sålunda uppkomna merkostnaderna underställts Kungl. Majlis prövning av flygförvaltningen genom en skrivelse den 22 februari 1943 samt av drätselkammaren i Kalmar genom en den 23 i samma månad dagtecknad framställning.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår i huvudsak följande. I en av stadsingenjöreu Schiöler den 19 september 1941 upprättad promemoria angåvos de slutliga kostnaderna för omläggningsarbetena till omkring 220,000 kronor, innebärande — efter avdrag av de tidigare beräknade kostnaderna, 148,400 kronor, ävensom av flygförvaltningen godkänd tilläggsersättning, 820 kronor — en merkostnad av (220,000—148,400 — 820=) 70,780 kronor, av vilket belopp Schiöler emellertid ansett 9,950 kronor motsvara arbeten, för vilka flygförvaltningen skulle vara skyldig utgiva särskild ersättning. Mer­ kostnaderna i övrigt angåvos bero på dels ogynnsamma väderleksförhållanden med därav följande särskilda kostnader för tjälbrytning och vattenlänsning, dels — och framför allt — den upptagna jordmassans oberäknat svåra be­ skaffenhet på vissa sträckor.

Sedan Kalmar stad hos flygförvaltningen yrkat gottgörelse för de sålunda uppkomna merkostnaderna, utsågos för vinnande av fastare hållpunkter för bedömande av rättsfrågan och ersättningsspörsmålen vägingenjören i Öster­ götlands län, civilingenjören T. S. Lindbeck och arbetschefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten, östra distriktet, civilingenjören S. L. Segerfors — den förre av flygförvaltningen och den senare av Kalmar stad

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

— att såsom sakkunniga företaga vidare undersökning och framlägga för­ slag Jäll reglering av föreliggande spörsmål.

I utlåtande den 26 november 1942 beräknade Lindbeck kostnaderna för Törnebybäckens omläggning till 216,867 kronor 81 öre, varför merkostnaden angavs till (216,867:81 —148,400— 820=) 67,647 kronor 81 öre. De höga kostnaderna angåvos ha delvis föranletts av olämpliga arbetsmetoder, med manuell arbetskraft i alltför stor omfattning, samt mindre goda arbets­ prestationer.

Beträffande själva rättsfrågan framhöll Lindbeck, att staden på grund av kontraktsbestämmelserna icke syntes kunna framställa några på juridisk rätt grundade ersättningskrav utöver beloppet örn (148,400 + 820=) 149,220 kro­ nor. Det måste emellertid få anses skäligt, att gottgörelse lämnades för sådana tilläggskostnader, vilka icke upptagits i den till grund för kontraktet liggande kostnadsberäkningen, antingen på grund av bristande förutseende eller på grund därav, att dessa icke kunnat förutses. Ifrågavarande kost­ nader beräknades — enligt en utlåtandet bifogad promemoria — uppgå till 24,680 kronor, vilket belopp Lindbeck funne staden skäligen böra tillerkän­ nas utöver förenämnda 149,220 kronor.

Lindbeck har sedermera i skrivelse den 3 februari 1943 till flygförvalt­ ningen — med förmälan att av Kalmar stad till honom lämnad redovisning, vilken legat till grund för av honom gjorda kostnadsberäkningar, i vissa av­ seenden varit felaktig — förordat, att staden måtte tillerkännas en tilläggs- ersättning av 31,980 kronor.

Segerfors anslöt sig i ett den 18 december 1942 avgivet utlåtande beträf­ fande beräkningen av merkostnaderna till en av Schiöler den 22 oktober 1942 upprättad uppställning, vari kostnaderna för omläggningen och mer­ kostnaden angivits till 214,632 kronor 58 öre respektive (214,632: 58 — 149,220 =) 65,412 kronor 58 öre. Jämväl beträffande anledningen till de uppkomna merkostnaderna anslöt sig Segerfors till Schiölers uppfattning, varvid sär­ skilt framhölls, att arbetena, för att kunna slutföras inom avtalad tid, måst igångsättas vid en synnerligen olämplig tidpunkt och bedrivas i skift. I motsats till Lindbeck ansåg Segerfors, att merkostnaden visserligen i och för sig vore av beskaffenhet att skäligen böra gottgöras Kalmar stad men att ersättningen av statsmedel med hänsyn till den nytta i socialt hänseende staden haft av ifrågavarande arbete borde fastställas till allenast två tredje­ delar av berörda merkostnad eller sålunda till 43,608 kronor 39 öre.

För egen del har flygförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 22 febru­ ari 1943 anfört följande.

Såsom Lindbeck i sitt utlåtande anfört, kunde Kalmar stad med hänsyn till innehållet i de till grund för förevarande arbete liggande avtalsbestäm­ melserna icke framställa rättsliga anspråk på ytterligare ersättning av kro­ nan. Flygförvaltningen funne emellertid i likhet med Lindbeck, att vissa av de ytterligare kostnader som staden åsamkats vore av natur att skäligen böra ersättas med statsmedel, och an slote sig helt till Lindbecks beräk­ ningar av ersättningsbeloppets storlek. Det förtjänade därvid att bringas i

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

37

Departements­

chefen.

erinran, att staden på allt sätt sökt medverka till att byggnadsplan^! för Kalmar flygflottilj planenligt kunnat fullföljas samt att staden redan genom kostnadsfri upplåtelse av mark för flottiljen gjort väsentliga ekonomiska upp­ offringar för kronan. På grund av vad sålunda anförts hemställde flygför­ valtningen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till ytterligare medel för ifrågavarande omläggningsarbete anvisa ett reservationsanslag av 32,000 kronor.

I sin skrivelse den 23 februari 1943 har drätselkammaren i Kalmar hem­ ställt, att staden måtte — utöver den av flygförvaltningen förordade ersätt­ ningen örn 32,000 kronor — tillerkännas ersättning med det belopp, varmed den av Schiöler enligt förenämnda uppställning av den 22 oktober 1942 be­ räknade merkostnaden, 65,412 kronor 58 öre, överstege förstnämnda belopp, eller sålunda med 33,412 kronor 58 öre, avseende sådana kostnader, som måste anses förorsakade av de sociala betingelserna vid arbetets utförande.

I ärendet ha utlåtanden avgivits, av statskontoret den 3 mars 1943 över flygförvaltningens framställning samt av länsstyrelsen i Kalmar län den 14 maj 1943 över drätselkammaren^ framställning.

Statskontoret har i sitt utlåtande anfört, att bestämmelserna i ifrågava­ rande kontrakt icke syntes grunda någon rätt för Kalmar stad att erhålla ersättning för den förlust, som kunde lia åsamkats staden med anledning av att kostnaderna för arbetets utförande överstigit det belopp, som ursprung­ ligen beräknats därför. Frågan örn ytterligare ersättning till staden för dessa kostnader syntes fördenskull helt vara beroende av en skälighetspröv- ning. Enligt statskontorets mening borde synnerligen vägande skäl vara för handen för att staten på grund av ett kontraktsförhållande av det slug varom här vore fråga skulle utgiva ersättning utöver det ursprungligen över­ enskomna beloppet. Av den i ärendet förebragta utredningen hade ämbets­ verket icke blivit övertygat örn att sådana omständigheter förelåge, att er­ sättning av statsmedel för ifrågavarande merkostnad borde utgå. Statskon­ toret ansåge sig förty icke kunna tillstyrka bifall till flygförvaltningens framställning.

Länsstyrelsen i Kalmar län har i sitt utlåtande tillstyrkt, att ett anslag för ifrågavarande ändamål måtte beviljas staden med två tredjedelar av den uppgivna merkostnaden, eller 43,608 kronor 39 öre, i enlighet med det av

Segerfors avgivna förslaget.

Av utredningen i ärendet framgår, att Kalmar stad knappast kan resa några rättsligt grundade krav mot kronan rörande ersättning för de mer­ kostnader — utöver de i de ursprungliga beräkningarna upptagna kostna­ derna — som uppkommit vid omläggningen av Törnebybäcken. Med hän­ syn bland annat till de ekonomiska uppoffringar, som staden enligt det in­ gångna avtalet gjort i samband roed Kalmar flygflottiljs förläggning till sta­ den, synes det dock skäligt, att staden erhåller viss gottgörelse för ifråga­ varande merkostnader. Då staden emellertid torde ha haft icke obetydliga fördelar ur social synpunkt genom arbetenas utförande på sätt som skett,

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

39

synes gottgörelsen skäligen böra begränsas till det av vägingenjören Lind­

beck förordade och av flygförvaltningen tillstyrkta beloppet, i avrundat tal

32,000 kronor. Ifrågavarande belopp, vilket såsom hänförande sig till ett

äldre byggnadsföretag icke bör inräknas i den av 1942 års riksdag fastställda

kostnadsramen för flygvapnets byggnader, torde böra äskas av riksdagen så­

som ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Bidrag till Kalmar stad för omläggning

av Törnebybäcken å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 32,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

E. Diverse.

[16.] 17 a. Chiffreringsapparater, reservationsanslag. Under erinran att 1939,1940, 1941 och 1942 års lagtima riksdagar anvisat tillhopa 1,064,000 kronor för anskaff­ ning av chiffreringsapparater för försvarsväsendet ävensom att 1943 års lag­ tima riksdag anvisat 20,000 kronor för underhåll av sådana apparater har tjänst förrättande chefen för försvarsstaben i skrivelse den 22 april 1943 hem­ ställt, att för tillgodoseende av ett genom försvarsorganisationens utbygg­ nad ökat behov av dylika apparater ett belopp av 38,000 kronor måtte an­ visas.

I ärendet har arméförvaltningens civila departement avgivit utlåtande.

Jag anser mig böra tillstyrka den gjorda framställningen och får — under erinran att det ytterligare anslaget är att hänföra till sådana utgifter, som skola medräknas inom den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet fast­ ställda kostnadsramen — i enlighet härmed hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Chiffreringsapparater å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 38,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Kungl. Ma}:ts proposition nr 344.

41

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 okto­

ber 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjörés, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Rubbe­

stad, anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstalen för

budgetåret 1943/44 statsrådet Möller beträffande punkterna 1—3 och 6—7

samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 4—5. Föredragandena yttra

därvid följande.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1.] 74 a. Anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjögränser, reser­

vationsanslag. Efter framställning av socialstyrelsen och medicinalstyrelsen

hava vissa åtgärder vidtagits i syfte att förhindra smittoöverföring till Sverige

genom flyktingar från Norge. Dessa åtgärder bestå främst i upprättandet av

sanitetsanstalter på vissa ställen utmed riksgränsen mot Norge för desinfek­

tion av flyktingarna och deras kläder. I anförande till 1943 års statsverks-

proposition (femte huvudtiteln, punkten 163) uttalade jag, att det vore lämp­

ligt, att kostnaderna för ifrågavarande åtgärder bestredes från det under femte

huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till vissa kostnader för allmän hälso-

och sjukvård samt att, därest riksdagen intet hade att erinra däremot, be­

stämmelser i sådant syfte borde meddelas. Sagda förelag föranledde ingen

erinran från riksdagens sida.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har medicinalstyrelsen hemställt örn an­

visande av medel dels för anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjö-

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

1

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

gränser dels ock för vidtagande av vissa ytterligare desinfektionsåtgärder ut­

med rikets gräns mot Norge. Styrelsen anför härom bland annat följande.

Medan åtgärder redan vidtagits för anordnande av sanitetsanstalter vid

svensk-norska gränsen för desinfektion av flyktingar och deras kläder, äro

möjligheterna att genomföra motsvarande desinfektionsåtgärder vid rikets

övriga gränser tämligen beskurna. Medicinalstyrelsen anser, att det nuvaran­

de krigsläget nödvändiggör skyndsamt ingripande i syfte att förbättra dessa

förhållanden, framförallt vid kustgränsen från Haparanda till Halmstad.

Inom området för nyssnämnda kustlinje finnes för närvarande en större

anstalt i Haparanda, som vid behov drivits av länsstyrelsen, en mindre kom­

munal anstalt i Ropsten inom Stockholms stad samt en marinen tillhörig

anstalt å Stumholmen i Karlskrona. Härtill kommer en mindre kommunal

anstalt i Trelleborg samt en under uppförande varande kommunal anstalt i

Malmö.

Härjämte har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse vidtagit åtgärder inom

fem kuststäder, varigenom förutsättningar skapats att med några få timmars

varsel etablera sanitetsanstalter inom särskilt utsedda lokaler, företrädesvis

badhus, och man har då tänkt sig att i befintliga eller provisoriska gaskam­

mare ombesörja desinfektionen av kläder. Från sjukvårdsstyrelsens sida hava

jämväl förberedande undersökningar gjorts i syfte att planlägga liknande an­

stalter i vissa andra kuststäder, varvid man dock utgått från att desinfektio­

nen av kläder lämpligare bör ske genom hetluftsbehandling än med använ­

dande av cyanväte, vilket även är medicinalstyrelsens uppfattning. Hetlufts­

behandling är den metod, som tillämpats på anstalterna vid norska gränsen,

och erfarenheterna härav äro i stort sett goda. För genomförande av de sist­

nämnda av sjukvårdsstyrelsen planerade åtgärderna erfordras mindre, tek­

niska förbättringar av vissa anordningar å badhusen, framför allt i syfte att

möjliggöra driften av provisoriska hetluftskammare samt anskaffande av ma­

teriel. Den genomsnittliga kostnaden för dessa åtgärder belöper sig enligt

sjukvårdsstyrelsens utredning till c:a 2,700 kronor för var och en av 9 pla­

nerade anstalter.

Mot anordnande av sanitetsanstalter i förefintliga badhus har riktats den

anmärkningen, att behandlingen av flyktingarna skulle hindra invånarna i

samhället från att själva taga behövliga bad. Erfarenheterna från sanitetsan-

stalterna vid norska gränsen hava emellertid visat, att det i regel är möjligt

att på anstalten tillgodose samhällets eget badbehov även under de dagar,

då behandling av flyktingar förekommer.

Medicinalstyrelsen anser, att provisoriska anstalter av nu nämnd beskaf­

fenhet erfordras till ett antal av omkring 40, inberäknat de av sjukvårds­

styrelsen planerade nio anstalterna, vilka avses mottaga även civila flyk­

tingar. Kostnaderna härför uppskattar styrelsen till 108 000 kronor.

Den närmare utredning, som är erforderlig för planläggande och utförande

av ifrågavarande provisoriska sanitetsanstalter samt inköp av material för

dessa bör enligt medicinalstyrelsens åsikt uppdragas åt tvenne hälsovårds­

inspektörer. Kostnaderna härför uppskattar styrelsen preliminärt till 6,500

kronor, varav i löner 4,500, traktamenten 1,000 och resor 1,000 kronor. En­

ligt styrelsen bör för ändamålet avses ett belopp av 10,000 kronor, då plan­

läggningen kan beräknas kräva vissa ytterligare utgifter.

Medicinalstyrelsen har framhållit, alt styrelsen ännu icke erhållit skriftlig

rapport från företagen inspektion av sanitetsanstalterna vid norska gränsen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

43

Muntligen hade det meddelats av inspektörerna, att anstalterna borde komplet­

teras genom vidtagande av vissa åtgärder på centrala punkter inom berörda

län, varigenom en något större påfrestning skulle kunna tålas. För sådana åt­

gärders vidtagande beräknar medicinalstyrelsen en ytterligare kostnad av

cirka 16,000 kronor.

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte ställa ett förslagsanslag av (108,000 + 10,000 + 16,000) 134,000

kronor eller avrundat 140,000 kronor till förfogande för genomförande av

förenämnda åtgärder och för fördelning till länsstyrelserna efter av dessa

uppgjord och av medicinalstyrelsen godkänd plan.

Den fortgående flyktingströmmen till vårt land utgör ett betydande risk­

moment med hänsyn till faran för överförande till riket av smittsamma

sjukdomar. Det är därför en angelägenhet av största vikt att åtgärder vid­

tagas till förhindrande av smittoöverföring genom flyktingar. Som förut

nämnts hava åtgärder redan vidtagits i syfte att i sådant hänseende för­

stärka gränsskyddet utmed riksgränsen mot Norge genom upprättandet av

sanitetsanstalter för desinfektion av flyktingarna och deras kläder. Utmed

rikets sjögränser hava emellertid, utöver förut befintliga begränsade desin-

fektionsmöjligheter, några motsvarande åtgärder hittills ej blivit vidtagna.

Med hänsyn till möjligheten av att antalet flyktingar, som sjöledes söka sig

hit, kan komma att avsevärt öka anser jag i likhet med medicinalstyrelsen,

att särskilda åtgärder böra vidtagas för desinfektion beträffande dessa flyk­

tingar. De av styrelsen i sådant syfte föreslagna åtgärderna finner jag i stort

sett motiverade. Jämväl de härför beräknade kostnaderna 118,000 kronor,

varav 10,000 kronor i planläggningskostnader, synas mig skäliga. Jag till­

styrker därför, att medel anvisas för vidtagande av de föreslagna åtgärderna.

Det härför erforderliga beloppet, vilket lämpligen bör avrundas uppåt til!

120,000 kronor, torde böra anvisas under ett särskilt anslag av reservations­

anslags natur, benämnt Anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjö­

gränser. Då anstalterna snarast böra komma till utförande, torde anslaget böra

anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Medicinalstyrelsen har vidare föreslagit, att de utmed gränsen mot Norge

vidtagna åtgärderna kompletteras i vissa hänseenden, varigenom en större

belastning skulle kunna tålas. Kostnaderna härför har styrelsen uppskattat

till omkring 16,000 kronor. Sistnämnda kostnader torde emellertid i enlighet

med tidigare lämnat bemyndigande böra bestridas från anslaget till vissa

kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Från samma anslag lära jämväl böra

bestridas de löpande kostnaderna för samtliga förenämnda sanitetsanstalter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjö-

gränser å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av....................... kronor 120,000.

Departements­

chefen.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[2.] Sjuktransporter med flygplan. Till sjuktransporter med flygplan

är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 98,000 kronor. An­

slaget är avsett för gäldande av kostnaderna för underhåll och drift av flyg­

plan för civila sjuktransporter från Frösön, Boden och Hägernäs.

I skrivelse den 27 september 1943 har flygförvaltningen gjort framställ­

ning rörande anordnande av en slip vid Bodens sjöflygstation för sjuktrans­

portflygplanen i övre Norrland. Flygförvalfningen anför härutinnan i huvud­

sak följande.

Sjuktransportflygplanen i övre Norrland äro sommartid stationerade i Bo­

den och använda en flygvapnet tillhörig hangar med slip vid Bodens sjöflyg­

station. Nämnda slip är nödvändig för flygplanens upphalning till hangaren.

Slipen byggdes år 1934. Den är 72 meter lång och 7 meter bred och består

av en 35.5 meter lång brygga av trä på träpålar samt en 38.5 meter lång för­

bindelsebana av trä upplagd på en utfylld skrotstensbank. Lutningen är

1: 10.5.

På grund av att träpålarna angripits av röta har underbyggnaden förskju­

tits dels genom trycket av sjuktransportflygplanen vid upphalningen, dels

av isen, så att bryggan satt sig på flera ställen. Därigenom få rälerna för

slipvagnen allt som oftast sina inbördes lägen ändrade, varför reparations-

tjänsten blir betungande och kostsam. Förstörelsen fortgår och iståndsätt-

ning av slipen synes icke vara genomförbar. Enda möjligheten är således

nybyggnad.

Slipen användes enligt flygstaben numera uteslutande för sjuktransport­

planen och dess nybyggnad är intet militärt krav. Härav följer, att medel här­

för icke böra upptagas under fjärde huvudtiteln.

Flygförvaltningen har gjort en utredning angående utförandet av en ny

slip. Som utgångspunkt har tagits dimensionerna för i Boden stationerade

sjuktransportflygplan. Det större av dessa är ett tvåmotorigt amerikanskt

plan byggt år 1939 och ställt till förfogande 1940. Slipens yttre del bör utfö­

ras som betongdäck på ett balksystem grundlagt på pålar av betong, enär

konstruktionen i så fall icke skulle komma att kräva någon eller i varje fall

endast obetydlig underhållskostnad. Bredden föreslås till samma som nuva­

rande, 7 meter, vartill komma två kantbalkar på vardera 0.2 meter. Lut­

ningen kan minskas till 1: 10 om slipvagnen halas upp med elektrisk spel­

anordning, vilket tekniskt såväl som ekonomiskt är att föredraga framför

uppdragning med traktor. På skrotstensbanken, som behöver förbättras, skul­

le sliprar utläggas såsom underlag för räler. Ur arbetssynpunkt är det lämp­

ligast, örn slipens yttre del kan utföras, medan sjön är frusen.

Kostnaderna för slipen, oberäknat administration m. m., har på grundval

av dagens prisläge och örn arbetet delvis utföres vintertid uppskattats till

82,000 kronor, fördelade på följande sätt:

Betongbrygga .................................................................................................... 47,000

Skrotstensbankens iordningställande, sliprar m. m..................................... 12,000

Slipvagn ............................................................................................................ 3,000

Räler, spelanordning och övrig utrustning ................... 20,000

Summa kronor 82,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

45

Av flygförvaltningens skrivelse framgår, att ombyggnad erfordras av den

Departements-

slip vid Bodens sjöflygstation, vilken användes för de för sjuktransporter i övre

chefen.

Norrland avsedda flygplanen. Flygförvaltningen har funnit det vara fördel­

aktigt, örn arbetena delvis kunna utföras vintertid. Då med arbetenas utfö­

rande ej utan betydande olägenhet synes kunna anstå någon längre tid, torde

medel för ändamålet böra ställas till förfogande inom sådan tid, att arbetena

kunna påbörjas redan under instundande vinter. De för arbetenas utförande

beräknade kostnaderna, 82,000 kronor, anser jag mig böra godtaga. Kostna­

derna synas lämpligen böra bestridas från förslagsanslaget till sjuktransporter

med flygplan. Med hänsyn till storleken av det erforderliga beloppet och då

arbetena ej torde kunna hänföras till det löpande underhållet, torde riks­

dagens medgivande böra inhämtas till disposition av ifrågavarande anslag

för anordnande av slipen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av det å riksstaten för budgetåret 1943/44 under femte

huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till sjuktransporter med

flygplan må disponeras ett belopp av högst 82,000 kronor för

anordnande av en slip för i Boden stationerade sjuktransport­

flygplan.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[3.] Länsstyrelserna: Avlöningar. På hemställan av chefen för finans­

departementet framlägges denna dag proposition med förslag till förordning

örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379), m. m. För åstadkommande av ett förbättrat taxeringsarbete före­

slås i propositionen, bland annat, att den med sådant arbete sysselsatta per­

sonalen vid länsstyrelserna skall från och med den 1 januari 1944 på visst,

i propositionen närmare angivet sätt utökas.

Jag anhåller att här få anmäla de åtgärder beträffande personalförteck­

ning och avlöningsstat för länsstyrelserna, som föranledas av berörda perso­

nalförstärkning.

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt av riksdagen godkänd perso­

nalförteckning för länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1 januari

1944. Förteckningen finnes intagen å sid. 279 i statsliggaren för innevarande

budgetår.

Kungl. Majit bar samtidigt fastställt följande av riksdagen godkända av­

löningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni

1944:

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis ...............

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, för­

slagsvis ...................................................................................

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m. kronor 5,000

b) Ersättning till försvarsassisten-

ter, förslagsvis ............................___________ 43,500

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Bokföringsgranskare ............... kronor 287,500

b) Annan personal ....................... » __ 1,328,500

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (repre-

sentationsbidrag till landshövdingarna), förslagsvis

7. Rörligt tillägg, förslagsvis .....................................................

kronor 250,000

»

1,889,000

»

101,500

>

48,500

»

1,616,000

»

45,000

»

475,000

Summa kronor 4,425,000.

Beträffande den förstärkning av personalen vid länsstyrelserna, som en­

ligt berörda proposition befunnits erforderlig för effektivisering av taxe-

ringsorganisationen, torde jag få hänvisa till framställningen härom i pro­

positionen, sid. 157—196 med därtill hörande bilagor G och H. Därest riks­

dagen godkänner förslaget i denna del, böra i personalförteckningen för

länsstyrelserna upptagas följande nya extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än den 20 :e med den fördelning länen emellan, som i nämnda bi­

lagor till propositionen finnes angiven, nämligen 23 taxeringsintendenter i

lönegrad Eo 29, 1 taxeringsintendent i lönegrad Eo 27, 24 taxeringsreviso-

rer i lönegrad Eo 25, 14 taxeringsinspektörer i lönegrad Eo 24 och 8 taxe­

ringsinspektörer i lönegrad Eo 21.

Av de särskilda anslagsposterna i den för tiden 1 januari—30 juni 1944

fastställda avlöningsstaten för länsstyrelserna beröras av ifrågavarande om­

organisation endast posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

med delposterna till bokföringsgranskare och till annan personal samt posten

till rörligt tillägg.

Nuvarande bokföringsgranskare äro avsedda att i den nya organisatio­

nen utbytas mot taxeringsassistenter, vilka skola antingen lönegradsplace-

ras eller åtnjuta arvode. Vid sådant förhållande torde den i avlöningssta­

ten med ett belopp av 287,500 kronor upptagna delposten till bokförings­

granskare böra användas för avlönande av taxeringsassistenterna. Härför

beräknas under tiden 1 januari—30 juni 1944 åtgå cirka 160,000 kronor.

Å delposten kommer sålunda att uppstå en avsevärd besparing.

De utgifter, som efter omorganisationen skola bestridas från delposten

till annan icke-ordinarie personal än bokföringsgranskare, torde böra be­

räknas sålunda. Från det belopp, varmed posten för närvarande är upp-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

47

lagen — 1,328,500 kronor — dragas dels kostnaderna för lön till icke-or-

dinarie länsbokhållare och landskontorister, vilka anställts såsom ersätta­

re för sådana befattningshavare, som provisoriskt avdelats för taxerings-

arbete — 47,500 kronor för halvt budgetår -— och dels de besparingar i

övrigt beträffande avlöningar och arvoden till nuvarande befattningshava­

re vid landskontoren, som vid genomförande av den nya organisationen

kunna åvägabringas — 30,000 kronor för halvår. Till återstoden, 1,251,000

kronor, lägges kostnaden för avlöning under ett halvt år å de tjänster så­

som taxeringsintendent, taxeringsrevisor, landskontorist, kanslibiträde, kon­

torsbiträde och skrivbiträde samt lönegradsplacerad taxeringsinspektör, vil­

ka vid omorganisationen skola nyinrättas. Denna kostnad, beräknad efter

en nettolön å E-ort i lägsta löneklass inom vederbörande lönegrad, varvid

begynnelselönegraden ansetts vara för landskontorister Ex 4 och för kon-

torsbiträden och skrivbiträden Ex 2, uppgår till 392,500 kronor. Härtill

komma kostnaderna för arvoden under ett halvår till 17 taxeringsinspek­

törer med sammanlagt 69,000 kronor och till 90 kontrollanter beträffande

omsättningsskatten med tillhopa 229,000 kronor. Genom omorganisationen

komma samtliga med taxeringsarbete sysselsatta länsstyrelsetjänstemän att

uppföras å länsstyrelsernas stat. Härav torde böra följa att sådana kostna­

der för övertidsersättning och extra personal, som hänföra sig till pröv-

ningsnämndernas arbete, överflyttas från det under sjunde huvudtiteln an­

visade s. k. taxeringsanslaget till länsstyrelsernas avlöningsanslag. Sist­

nämnda kostnader, vilka jämväl böra utgå från ifrågavarande delpost, kun­

na för senare hälften av innevarande budgetår uppskattas till 27,000 kro­

nor. Utgifterna under delposten till annan icke-ordinarie personal än bok-

föringsgranskare torde sålunda för tiden 1 januari—30 juni 1944 kunna be­

räknas till (1,251,000 + 392,500 + 69,000 + 229,000 + 27,000) 1,968,500

kronor. Då delposten i avlöningsstaten är upptagen med 1,328,500 kronor,

torde riksdagens medgivande att överskrida delposten med skillnaden mel­

lan sistnämnda båda belopp, 640,000 kronor, böra inhämtas.

Vad härefter angår anslagsposten till rörligt tillägg kommer personalför­

stärkningen att medföra en ytterligare belastning av denna post å 55,000

kronor. Någon åtgärd med anledning härav synes icke påkallad, då posten

är förslagsvis beräknad.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna följande tillägg till personalförteckningen för

länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1 januari

1944:

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

Län

Lönegrad

Eo 29

Lönegrad

Eo 27

Lönegrad

Eo 25

Lönegrad

Eo 24

Lönegrad

Eo 21

Taxerings-

intendent

Taxerings-

intendent

Taxerings-

revisor

Taxerings­

inspektör

Taxerings­

inspektör

Stockholms..........................

1

i

1

Uppsala................................

1

i

_

1

Södermanlands....................

1

_

i

__

1

Östergötlands......................

1

i

1

Jönköpings ..........................

1

i

1

_

Kronobergs..........................

1*

i

_

_

Kalmar ................................

1

. --

i

1

_

Gotlands................................

1

i

_

_

_

Blekinge................................

1

i

_

_

Kristianstads ......................

1

i

1

.

Malmöhus............................

1

t

1

1

Hallands................................

1

i

_

1

Göteborgs och Bohus........

1

i

1

1

Älvsborgs..............................

1

i

1

Skaraborgs............................

1

i

1

_

Värmlands............................

1

__

i

1

örebro..................................

1

_

i

1

_

Västmanlands ....................

1

i

_

1

Kopparbergs........................

1

i

1

_

Gävleborgs ..........................

l

i

1

___

Västernorrlands..................

1

--

i

1

_

Jämtlands............................

1

i

_

_

Västerbottens......................

1

i

_

1

Norrbottens ........................

1

i

1

II. medgiva

att i den för tiden 1 januari—30 juni 1944 fastställda av-

löningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten till av­

löningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna delpos­

ten till bokföringsgranskare må användas för avlönande av

taxeringsassistenter,

samt att den i samma avlöningsstat under nämnda anslags­

post upptagna delposten till annan personal än bokförings­

granskare må överskridas med högst 640,000 kronor.

F. Civila luftskyddet.

[4.] 12 a. Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa motorfor­

don, reservationsanslag. I skrivelse den 7 september 1943 har luftskyddsin-

spektionen gjort framställning om vissa anslag till det civila luftskyddet å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

I detta sammanhang synes framställningen endast i vad densamma avser

Kungl. Majlis proposition nr 344.

49

frågorna om besiktning och reparation av vissa luftskyddsfordon samt om

kontroll av vissa drivmedelsförråd böra upptagas till behandling. Dessa

frågor komma att var för sig anmälas under denna och nästföljande punkt.

Beträffande nämnda besiktning och reparation erinrar luftskyddsinspek-

tionen till en början örn att Kungl. Majit den 20 februari 1942 och den 12

februari 1943 bemyndigat inspektionen att låta verkställa besiktning och

översyn av de vid högsta beredskap inom luftskyddet erforderliga motor­

fordon, vilka vid nämnda tidpunkter voro avregistrerade, samt ställt de för

ifrågavarande båda besiktningar erforderliga medlen, tillhopa 70,000 kro­

nor, till förfogande. Rörande omfattningen under beredskapsgrad III inom

det civila luftskvddet av dess beredskap i fråga örn berörda fordon — fort­

sätter inspektionen — hade Kungl. Majit den 6 mars 1942 föreskrivit, bland

annat, att luftskyddschef skulle, i den mån det visade sig oundgängligen

nödvändigt för att bringa och bibehålla visst fordon i kördugligt skick, låta

det underkastas reparation och komplettera dess utrustning samt med nytt­

janderätt taga i anspråk särskild förvaringslokal och där låta uppställa for­

donet. De medel, som i samband härmed ställdes till inspektionens förfogan­

de för gäldande av kostnaderna för fordonens iordningställande i kördug­

ligt skick, vore beräknade efter en kostnad av 40 kronor för fordon.

Luftskyddsinspektionen förklarar härefter, att sålunda för besiktning,

översyn och reparation av de avregistrerade luftskyddsfordonen anvisade

medel i regel visat sig vara otillräckliga. Med hänsyn härtill och till det för­

hållandet, att ju längre tid ett motorfordon stått obegagnat och lämnats utan

tillsyn desto vidlyftigare och kostsammare bleve de åtgärder, som erfordra­

des för alt bringa fordonet i kördugligt skick, finner inspektionen, att nu­

mera en relativt omfattande reparation vore ofrånkomlig. I många fall hade

kommun gäldat vissa hithörande kostnader men samtidigt förutskickat, att

anspråk på ersättning av statsverket komme att framställas. Även om av in­

spektionen tidigare uttalat önskemål, att de avregistrerade luftskyddsfordo­

nen skulle underkastas besiktning och översyn minst en gång varje kvartal,

kvarstode oförändrat, syntes det inspektionen lämpligast, att besiktning och

reparation kombinerades och att man därför under innevarande år begränsa­

de sig till endast en besiktning. I fråga om varje avregistrerat luftskyddsfor­

don borde följande åtgärder vidtagas, nämligen besiktning, provkörning och

iståndsättande av motorn, laddning och eventuell reparation av batteri samt

justering av styrning, bromsar och tändning. Kostnaderna härför — inberäk­

nat kostnad för drivmedel lill provkörningen, hyra för batteri och erforderlig

materiel — uppskattade inspektionen till i runt tal 170 kronor per fordon.

Antalet avregistrerade fordon, vilka — såvitt för närvarande kunde bedömas

— komme att i händelse av krig stå till luftskyddets förfogande, uppginge till

omkring 4,500. Inspektionen beräknar sålunda kostnaderna för besiktning

och reparation av samtliga ifrågavarande fordon till 705,000 kronor.

De avregistrerade motorfordon, som liro avsedda för luftskyddets behov,

hava vid två tillfällen — våren 1942 och våren 1943 — underkastats besikt­

are-

dragandtn.

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

ning och översyn. I anslutning till den första besiktningen hava vidare verk­

ställts sådana reparationer å fordonen och kompletteringar av dessas utrust­

ning, vilka vid besiktningen befunnits oundgängligen nödvändiga för att

bringa fordonen i kördugligt skick. Ehuru flertalet fordon under tiden där­

efter varit uppställda i goda förvaringslokaler, har luftskyddsinspektionen

funnit, att en relativt omfattande reparation av fordonen numera är ofrån­

komlig. Inspektionen har, enligt vad jag inhämtat, bibringats denna uppfatt­

ning dels av den allmänna kännedom som vunnits beträffande följderna ur

driftsäkerhetssynpunkt av att motorfordon under längre tid icke användes

och dels av anmälningar till inspektionen från ett flertal luftskyddschefer,

att luftskyddets motorfordonsberedskap icke kunde anses tillfredsställande

förrän fordonen underkastats vissa reparationer. Då härtill risk föreligger

för att de betydande värden fordonen representera på grund av bristande

tillsyn och vård komma att spolieras, biträder jag luftskyddsinspektionens

förslag, att de avregistrerade luftskyddsfordonen skola snarast besiktigas

samt att av inspektionen angivna reparationsarbeten skola vidtagas beträf­

fande fordonen, i den mån arbetena vid besiktningen visa sig oundgäng­

ligen nödvändiga.

Luftskyddsinspektionen beräknar kostnaderna för besiktning och repara­

tion till 170 kronor per fordon. Häremot har jag icke något att erinra. I

fråga örn inspektionens uppskattning av de sammanlagda kostnaderna för

ifrågavarande ändamål må följande anföras. Inspektionen upplyser, att me­

del till bestridande av kostnaderna för reparation av avregistrerade luft-

skyddsfordon i många fall förskotterats av vederbörande kommun och att

denna hade för avsikt att begära ersättning härför av staten. Jag utgår från

att i sådana fall ny reparation icke är erforderlig. Emellertid synes ersätt­

ning böra beviljas kommunen för ifrågavarande förskott, dock högst med

ett belopp motsvarande en genomsnittskostnad av 170 kronor för fordon. Då

utredning saknas om antalet fordon, beträffande vilka reparationsåtgärder så­

lunda icke nu behöva vidtagas, får jag förorda, att för bestridande av kost­

naderna för besiktning av samtliga avregistrerade luftskyddsfordon och re­

paration av sådana fordon, som därav äro i behov, ävensom utbetalande av be­

rörda ersättningar till kommuner anvisas ett gemensamt anslag, vilket jag i

likhet med luftskyddsinspektionen beräknar till 765,000 kronor. Anslaget bör

upptagas på tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår såsom reserva­

tionsanslag under rubriken Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vis­

sa fordon.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa

motorfordon å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/

44 anvisa ett reservationsanslag av ........... kronor 765,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

51

[5.] 12 b. Civilt luftskydd: Kontroll av vissa drivmedelsförråd. I sin un­

der nästföregående punkt omförmälda skrivelse den 7 september 1943 upp­

lyser luftskyddsinspektionen, att för tillgodoseende av luftskyddets omedel­

bara behov av drivmedel i händelse av krig ett stort antal s. k. förstahands-

förråd av drivmedel funnes upplagda inom olika delar av landet. I den mån

sagda förstahandsförråd vore avsedda för motorsprutor, bestode de av bentyl.

Det kunde förutsättas, att den långvariga lagringen medfört vissa skadliga

verkningar å bentylen. Statens bränslekommission hade på inspektionens för­

frågan meddelat, att det finge anses absolut ofrånkomligt att taga kvalitets-

prov — särskilt på förråd i underjordiska tankar, vilka förutom av harts­

bildning även kunde vara förorenade av vatten. Skulle drivmedelsförråden

befinnas behäftade med nämnda brister, vore de ur beredskapssynpunkt

obrukbara, varför en s. k. stabilisering av desamma ovillkorligen måste

komma till stånd. Såsom första åtgärd i fråga om förevarande förråd av

drivmedel för luftskyddsändamål borde enligt inspektionens förmenande kva-

litetsprov tagas på ett antal av de förråd, som vore lagrade i underjordiska

tankar. Inspektionen beräknade kostnaderna härför till i runt tal 10,000 kro­

nor samt hemställde, att detta belopp måtte för ändamålet ställas till inspek­

tionens förfogande.

Häröver har statens bränslekommission den 21 september 1943 avgivit ut­

låtande och däri anfört följande.

Enligt kommissionens erfarenhet uppkomma regelmässigt vissa ogynnsam­

ma förändringar vid lång tids lagring av flytande bränslen. Sålunda stiger

ofta hartstalet i bensin (bensinen »förhartsas»), så att risk uppkommer för

skadliga avsättningar i motorer. Denna företeelse kan motverkas genom till­

sats av vissa ämnen, s. k. stabilisatorer, vilka förhindra eller försena nybild­

ning av harts i bensinen. Vid lagring av blandningsbränslen, såsom bentyl,

inkommer stundom vatten, vilket upplages av alkoholkomponenten, varefter

spriten separerar ur bensinblandningen. Dylikt blandningsbränsle måste ut­

bytas. Om bensinen i övrigt är oskadad, kan densamma blandas med ny mo­

toralkohol. De för luftskyddsinspektionens räkning upplagda förråden av fly­

tande bränslen lia lagrats så lång tid, att kontrollåtgärder på sätt inspektio­

nen föreslagit måste anses påkallade.

Bränslekommissionen tillstyrker sålunda luftskyddsinspektionens framställ­

ning i denna del.

En förutsättning för en tillfredsställande beredskap på luftskyddets om­

råde är, att de för luftskyddet avsedda förstaliandsförråden av drivmedel äro

brukbara. Kontroll på drivmedlens beskaffenhet bör därför snarast vidtagas.

För ändamålet bör å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under

rubriken Civilt luftskydd: Kontroll av vissa drivmedelsförråd anvisas ett obe­

tecknat anslag av 10,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Fört-

drag andon.

att till Civilt luftskydd: Kontroll av vissa drivmedelsförråd

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av ......................................................... kronor 10,000.

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

G. Diverse.

[6.] 8 a. Bidrag till vissa om- och nybyggnadsarbeten vid Långmora ar­

betshem. Enligt kungörelsen den 16 februari 1940 (nr 92) med tillägg till

kungörelsen den 1 september 1939 (nr 599) med vissa särskilda föreskrifter

om tillsyn över utlänningar må socialstyrelsen, därest beslut om avvisning,

förpassning eller utvisning av utlänning ej kunnat verkställas eller eljest sär­

skild anledning föreligger, föi'ordna, att utlänning skall omhändertagas för

att vistas i förläggning.

Den 20 februari 1940 bar socialstyrelsen med direktionen för mellersta

Sveriges arbetshemsförbund träffat avtal rörande anordnande av en dylik

utlänningsförläggning vid Långmora arbetshem. Genom beslut den 23 februari

1940 godkände Kungl. Maj:t ifrågavarande avtal, varjämte Kungl. Majit ställ­

de medel till socialstyrelsens förfogande för bestridande av statens kostnader

för förläggningen under viss tid.

Enligt avtalet gäller, bland annat, att anstaltens drift i ekonomiskt avseen­

de alltjämt skall ankomma på direktionen och anstaltens styrelse. Särskilda

anordningar å fastigheten eller inventarieanskaffning, vilka påyrkas av social­

styrelsen, skola bekostas av socialstyrelsen. För kostnaderna för anstaltens drift

skall direktionen (anstaltsstyrelsen) erhålla ersättning enligt följande regler:

Socialstyrelsen skall erlägga en årlig platsavgift av 86,000 kronor för samt­

liga platser att utbetalas i förskott per kvartal. Härjämte skall socialstyrel­

sen, i den mån beläggningen per dag överstiger 25 platser, erlägga en provi­

sorisk dagavgift av 2 kronor per plats för det överskjutande antalet belagda

platser. Dagavgifterna utbetalas månadsvis i efterskott. Efter kalenderårets

utgång skall, på grundval av anstaltens årsbokslut, utjämning beträffande

dagavgifterna ske på grundval av den verkliga kostnaden. I avseende å oför­

utsedda utgifter, sammanhängande med anstaltens vidmakthållande för sitt

egentliga ändamål, skall, i den mån försäkringar eller dylikt icke förefinnes

eller icke förslå för ändamålet, socialstyrelsen, om så påkallas, förskottera

utgiftsbeloppel räntefritt, mot full återbetalning, när socialstyrelsens dis­

positionsrätt över anstalten upphör. Avtalet gäller tills vidare med tre måna­

ders uppsägning.

I skrivelse den 2 augusti 1943 har socialstyrelsen påtalat vissa brister, som

vidlådde Långmoraförläggningen, samt framlagt förslag till dessas avhjäl­

pande. Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Alltsedan socialstyrelsen i februari 1940 övertog Långmora arbetshem för

att använda detsamma till förläggning för utlänningar, har styrelsen funnit

de för ändamålet disponibla lokalerna i flera avseenden mindre tillfredsstäl­

lande. Ju längre tiden har lidit, desto angelägnare har det synts styrelsen att

fa dessa förhallanden avhjälpta. \ad styrelsen härvid närmast avsett är i

huvudsak följande. Huvudbyggnaden gör ett förslitet och fattigt intryck, vil­

ket medverkar till att skapa en ur förläggningssynpunkt mindre trevlig

stämning såväl bland personal som interner. Särskilt av behovet påkallad

är omläggning av golven i internernas dagrum. Köket i dess nuvarande skick

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

53

är icke rustat för den stora beläggning, som förelegat under större delen av

den tid, socialstyrelsen använt Långmora arbetshem såsom utlänningsför-

läggning. En modernisering av köket för utvinnande av större kapacitet har

visat sig nödvändig, likaså anordnande av en särskild matsal för förlägg­

ningens personal. För närvarande finnes på arbetshemmet en smedja, vilken

emellertid är belägen några hundratal meter utanför förläggningens fritids­

område, ett förhållande, som bland annat ur övervakningssynpunkt visat sig

i hög grad otillfredsställande. Vad som emellertid vållat såväl styrelsen som

arbetshemmets styrelse de största bekymren har varit svårigheten att behålla

den kvinnliga arbetshemspersonalen ävensom att få dylik nyanställd. En

kraftigt bidragande orsak har härvidlag varit de synnerligen otillfredsstäl­

lande bostadsförhållandena för sådan personal. På grund av den omfattning

Långmora utlänningsförläggning fått, har den kvinnliga personalen från att

för arbetshemmets ordinarie drift ha omfattat fem kvinnor i köket numera

måst utökas till tio. Den kvinnliga personalen måste bo två i varje rum och

till och med personalbyggnadens kök har måst tagas i anspråk som bostads­

rum för två av personalen. Trots denna överbeläggning av personalutrym­

mena har bristen på bostäder åt den kvinnliga personalen utgjort direkt hinder

för att anställa tillräckligt stor dylik och följden härav har blivit, att den

normala arbetstiden icke kunnat iakttagas, vilket givetvis i sin tur visat sig

i hög grad försvåra möjligheterna att få bibehålla eller nyanskaffa kvinn­

lig personal. Härtill kommer, att verkstäderna äro belägna under bostads­

rummen; särskilt snickeriverkstadens maskiner verka störande för perso­

nalen.

Styrelsen framhåller fortsättningsvis, att anslag för att rätta till de påtalade

bristerna vid förläggningen redan tidigare synts styrelsen väl motiverat men

att styrelsen av kostnadsskäl dragit sig för att begära medel härför. Sedan

emellertid direktionen för mellersta Sveriges arbetshemsförbund visat sig in­

tresserad' för frågan örn nybyggnader vid Långmora arbetshem och tagit ini­

tiativet till en utredning, hade styrelsen upptagit diskussioner i frågan med

direktionen. Direktionen har därvid efter närmare utredning uppdragit åt

byggmästaren A. Lundkvist, Uppsala, att uppgöra förslag till de förändi ingar

av nybyggnaderna, som ur såväl arbetshemmets som socialstyrelsens syn­

punkter ansetts erforderliga.

Det av byggmästaren A. Lundkvist uppgjorda förslaget omfattade repara­

tion av anstaltens huvudbyggnad, inredning av personalbostäder i nuvarande

verkstadsbyggnad samt uppförande av ny smides- och verkstadsbyggnad.

Kostnaderna för byggnadsarbetena hava beräknats komma att uppgå lill sam­

manlagt 103,955 kronor enligt följande fördelning.

Reparation av huvudbyggnaden, däri inberäknat modernise­

ring av köket ............................................................................... kronor

Inredning av personalbostäder..................................................... *

Uppförande av ny smides- och verkstadsbyggnad................... »

Linoleummattor ........................................................................ ■

*

Summa kronor 103,955

Socialstyrelsen framhåller vidare, under hänvisning till handlingarna i

ärendet, att arbetshemsförbundets direktion ursprungligen gjort anspråk på

33,290

25,320

39,345

0,000

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ett statsbidrag till byggnadskostnaderna på minst 50,000 kronor eller i runt

tal hälften av de beräknade kostnaderna. Sedan socialstyrelsen förklarat sig

under nuvarande förhållanden icke kunna göra en framställning om ett så

stort bidrag — under framhållande att i så fall behovet av personalbostäder

kunde komma att tillgodoses endast på elt mera provisoriskt och billigt sätt,

nämligen genom att styrelsen hemställde om anslag för uppförande av för

ändamålet erforderliga barackbyggnader, vilka med inredning torde komma

att betinga en kostnad av mellan 15,000 och 20,000 kronor — hade direktio­

nen efter hörande av landstingens förvaltningsutskott samt drätselkammaren

i Gävle ansett sig kunna godtaga ett av styrelsen framlagt förslag om

bidrag av statsmedel, under förutsättning av Kungl. Maj :ts medgivande, med

högst 27,000 kronor. Det avsedda statsbidraget hade med hänsyn till social­

styrelsens intressen tänkts fördelat på följande sätt: huvudbyggnaden 7,000

kronor, personalbostäder 15,000 kronor och verkstadsbyggnad, däri inbe­

räknat smidesverkstad, 5,000 kronor. Styrelsen funne det av direktionen fram­

lagda förslaget för örn- och nybyggnader vid Långmora arbetshem förmån­

ligt. Påpekas kunde, att, som tidigare anförts, uppförande av personalbostä­

der, antingen tre stycken barackbyggnader eller en större personalbyggnad,

vilket syntes ofrånkomligt, skulle med inredning betinga ett pris av inemot

20,000 kronor. Redan med hänsyn till förläggningens nuvarande verksamhet

syntes den av styrelsen föreslagna relativt obetydliga merkostnaden böra för­

ordas. Härtill komme, att fastigheten därigenom otvivelaktigt bleve mera

användbar för den uppgift, som den framdeles kunde komma att erhålla.

Såsom arbetshem torde densamma icke på nytt behöva tagas i bruk. Däremot

borde densamma kunna finna god användning inom sinnessjukvården, sin-

nesslövården eller möjligen fångvården.

Under åberopande av det anförda har socialstyrelsen hemställt om anvi­

sande av ett belopp av högst 27,000 kronor till bidrag till ny- och ombyggna­

der vid Långmora förläggning för utlänningar.

Av en av socialstyrelsen överlämnad avskrift av skrivelse från arbetshems-

förbundets direktion den 9 juni 1943 framgår, att direktionen vid samman­

träde samma dag beslutat, atl, under förutsättning att socialstyrelsen bidroge

med ett belopp av 27,000 kronor, låta verkställa ifrågavarande ny- och om­

byggnadsarbeten. Direktionen har emellertid härvid förutsatt att, därest de

beräknade kostnaderna, 103,955 kronor, komme att överskridas, socialsty­

relsen skulle svara för en fjärdedel av merkostnaden, alltså med proportio­

nellt lika mycket som för den beräknade kostnaden.

Vidare har socialstyrelsen bifogat en inom styrelsen upprättad promemoria

angående behovet av platser å arbetshem enligt 33 § fattigvårdslagen. I pro­

memorian framhålles, att, ehuru man vid skapandet av arbetshemmen från

början iakttagit vad som då framstod såsom mycket stor försiktighet, det

efter hand blivit klart, att antalet platser blivit långt större än behovet. Hem­

men hade därför i regel drivits med mycket klen beläggning. Någon tendens

till stegring av platsbehovet, utöver vad som förekommit sedan 1936, hade ej

kunnat skönjas. Av promemorian framgår vidare att, såvitt angår arbets­

hemmen för män, sedan år 1936 beläggningssiffran varit högst 184 (den 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

55

februari 1939) samt lägst 113 (den 1 augusti 1937). Med utgångspunkt här­

ifrån beräknas ett platsantal av omkring 180 vara fullt tillräckligt. Det nu­

varande antalet godkända platser på arbetshem uppgår emellertid till ej

mindre än 283. Ett platsöverskott på cirka 100 platser skulle sålunda före­

ligga. I fråga om arbetshemmen för kvinnor vore situationen liknande i det

att av nuvarande 96 platser 40 å 45 syntes obehövliga.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Långmora arbetshem i dess egen-

Departements-

Chef 671

skap av utlänningsförläggning är behäftat med vissa brister, vilka med ti­

den blivit allt mera påtagliga. Detta gäller framför allt knappheten på lämp­

liga personalbostäder. Ifrågavarande brist skulle visserligen, som socialsty­

relsen framhållit, kunna avhjälpas genom uppförande av erforderliga ba­

rackbyggnader, men även övriga av styrelsen föreslagna byggnadsarbeten äro

— enligt vad jag vid besök å stället övertygat mig om — så pass angelägna

att med desamma ej utan allvarlig olägenhet kan anstå. Enligt den mellan

socialstyrelsen och arbetshemmets ägare, mellersta Norrlands arbetshemsför-

bund, träffade preliminära överenskommelsen föreligger möjlighet att för en

för statsverket rimlig kostnad få de önskvärda förbättringarna utförda. Av

hela den beräknade kostnaden för arbetena, 103,955 kronor, skulle statsver­

ket behöva bestrida endast cirka en fjärdedel eller 27,000 kronor. Som jäm­

förelse har socialstyrelsen framhållit, att uppförande av enbart barackbygg­

nader för personalen skulle komma att betinga en kostnad av mellan 15,000

och 20,000 kronor. Den merkostnad, som ett godtagande av socialstyrelsens

förslag skulle medföra, är därför ganska obetydlig i förhållande till de avse­

värda förbättringar, som förslagets realiserande skulle medföra. Härtill kom­

mer den större användbarhet för framtiden som hemmet skulle erhålla,

därest det — då det i fortsättningen ej torde behöva tågås i anspråk för

sitt egentliga ändamål — som föreslagits, tages i bruk som vårdhem för sin­

nesslöa eller sinnessjuka eller kommer till användning inom fångvården eller

dylikt. Jag vill därför tillstyrka, att arbetshemsförbundet såsom bidrag till

ifrågavarande byggnadsarbeten beviljas statsbidrag med 27,000 kronor. Här­

vid förutsättes, att kostnaderna skola hålla sig inom den beräknade ramen.

Med hänsyn till angelägenheten av att arbetena snarast möjligt komma till

utförande torde beloppet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för bud­

getåret 1943/44.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och nybgggnadsarbeten vid

Långmora arbetshem å tilläggsstat I till riksstaten för bud­

getåret 1943/44 anvisa ett anslag av............... kronor 27,000.

[7.] 8 b. Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare, reservationsan­

slag.I skrivelse den 2 september 1943 har kommittén för Rågösvenskarna

gjort framställning örn bidrag av statsmedel för understöd m. m. åt vissa

estniska medborgare av svensk härkomst.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

Kommittén erinrar till en början örn att kommittén tillkommit genom

Kungl. Maj:ts beslut den 13 september 1940 för att omhändertaga de estniska

medborgare av svensk härstamning, som önskade återvända till Sverige för

att här bosätta sig. Kommittén upplyser vidare, att i början av oktober 1940

anlänt 110 Rågösvenskar, som emottagits och beretts arbetsanställning. Efter

hand hade kommitténs uppgifter utvidgats att omhändertaga en grupp örn

ytterligare 42 återvändande estlandssvenskar och att därefter ombänderhava

vissa andra flyktingärenden. Kommittén hade för detta ändamål endast

disponerat obetydliga medel för administrationskostnader. För övriga utgif­

ter hade kommittén främst måst hänvisa till den inom Stockholms lokalför­

ening av riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet bildade Rågö-

stiftelsen, som numera disponerat hela sitt kapital för ändamålet och därut­

över upptagit lån för att kunna bistå estlandssvenskarna.

Kommittén framhåller, att medel erfordrades för att täcka redan gjorda ut­

gifter för estlandssvenskarnas transport till Sverige, inkvartering i Stockholm,

karantän samt därmed sammanhängande administrativa utgifter. Medel be­

hövdes vidare för tillhandahållande av korta lån åt estlandssvenskarna för

utrustning med kläder och arbetsredskap. För de redan anlända rågö-

svenskarna erfordrades cirka 200 mindre lån växlande mellan 150 och 200

kronor. Härutöver påkallades medel för uppehälle av vissa estniska med­

borgare. Sammanlagt har kommittén beräknat utgifterna för nu berörda än­

damål till 150,000 kronor samt hemställt örn statsbidrag med nämnda be­

lopp.

Vidare har kommittén i skrivelse den 6 oktober 1943 gjort framställning

örn ytterligare medel för bestridande av kostnaderna för en i samråd med

de tyska myndigheterna i Estland planerad transport till Sverige av minst

600 estlandssvenskar under innevarande höst. Transporten och omhänderta­

gandet av dessa estlandssvenskar skall ske genom kommittén jämlikt Kungl.

Maj:ts åt kommittén givna uppdrag alt omhändertaga till Sverige ankomman­

de personer från Estland av svensk härstamning. Kommittén upplyser, att

medlen skola användas för att täcka transportkostnader, kostnader för mot­

tagning och undersökning samt försörjning under den första tiden, innan est­

landssvenskarna blivit utplacerade i arbetslivet. Kommittén funne det omöjligt

att nu lämna någon koslnadsberäkning, då utgifterna icke kunde med någon

säkerhet förutses. Erfarenheterna gåve emellertid vid handen, att en summa

av omkring 150,000 kronor torde vara nödvändig.

De ändamål, som föreliggande framställningar avse, äro av den natur, att

staten icke bör undandraga sig att lämna erforderlig ekonomisk medverkan.

Med hänsyn såväl härtill som till ärendets brådskande art har Kungl. Majit

genom beslut den 10 september 1943 från förslagsanslaget till oförutsedda ut­

gifter redan ställt ett belopp av 100,000 kronor till förfogande, att av kom­

mittén för Rågösvenskarna enligt vissa närmare föreskrifter användas för att

bistå sådana estniska medborgare av svensk härstamning, som återvänt till

Sverige för att bosätta sig här. Enligt kommitténs i förenämnda skrivelser

57

gjorda uppskattning erfordras emellertid sammanlagt ytterligare 200,000 kro­

nor för ifrågavarande ändamål. Jag förordar, att för tillgodoseende av detta

hjälpbehov ett reservationsanslag å nämnda belopp uppföres å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Understöd m. ni. åt vissa estniska medborgare å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av ........................................ kronor 200,000.

[8 ] Beredande av sjukvård i Sverige åt barn från Finland och Norge.

För beredande av sjukvård i Sverige åt barn från Finland och Norge har

a tilläggsstat till riksstaten för budgetaret 1942/43 anvisats ett reservationsan­

slag av 1,200,000 kronor. Å anslaget kvarstår odisponerat omkring 1,000,000

kronor. Grunder för anslagets användning hava fastställts genom beslut av

Kungl. Maj :t den 24 april 1942 och den 16 april 1943.

I skrivelse den 28 september 1943 har medicinalstyrelsen anmält, att på

grund av utvecklingen i Danmark numera till Sverige inkommit ett antal

danska barn, vilka vore i behov av samma förmåner i fråga om sjukvård

som finska och norska barn. Någon motsvarighet till hjälpkommittén för

Finlands barn och svenska norgelijälpen hade ännu icke, medicinalstyrelsen

veteriigt, tillkommit för Danmarks del. Det syntes medicinalstyrelsen rimligt,

att motsvarande medgivande som i nu berörda hänseende lämnats för finska

och norska barn, även borde föreskrivas för barn från vårt tredje nordiska

grannland.

Vidare har styrelsen erinrat om att Kungl. Majit tidigare förklarat hinder

icke möta för kostnadsfritt tillhandahållande av skyddsläkemedel — i enlighet

med kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 461) — at finska och norska kvinnor

och barn, som vistas i Sverige. Motsvarande medgivande borde meddelas även

för danska kvinnor och barn.

Styrelsen tillägger, att ett bifall till vad styrelsen sålunda ifrågasatt, så vitt

nu kunde bedömas, icke komme att medföra sådana kostnader, att de för

ifrågavarande ändamål beträffande finska och norska medborgare beräknade

beloppen därigenom komme att överskridas.

Under åberopande av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte dels medgiva, att vad i brev den 24 april 1942 bestämts

rörande sjukvård at minderårig linsk medborgare skall äga motsvarande till-

lämpning i fråga örn sjukvård åt minderårig dansk medborgare, dels för­

klara hinder icke möta för kostnadsfritt tillhandahållande av skyddsläkemedel

i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 461) åt

danska kvinnor och barn, som vistas i Sverige, dels ock bemyndiga medicinal­

styrelsen ali för kostnader, som föranledas av dessa medgivanden, disponera

erforderliga belopp från reservationsanslaget till Beredande av sjukvård i

Sverige åt barn från Finland och Norge respektive förslagsanslaget till

Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn.

Biliana till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 344.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departement s -

chefen.

Enahanda skäl, som föranlett statsmakterna att anvisa medel för beredande

av sjukvård i Sverige åt barn från Finland och Norge, tala för att motsva­

rande förmån beredes danska barn, vilka anlänt hit som flyktingar. Jag till­

styrker därför, att riksdagens medgivande inhämtas till att det för bere­

dande av sjukvård i Sverige åt finska och norska barn å tilläggsstat till riks-

staten för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget å 1,200,000 kronor

må disponeras jämväl för beredande av motsvarande förmån åt danska barn,

som på grund av rådande förhållanden vistas i Sverige. Närmare bestäm­

melser rörande tillhandahållandet av denna förmån torde få meddelas av

Kungl. Maj:t.

Medicinalstyrelsens framställning angående tillhandahållande av skydds-

läkemedel åt danska kvinnor och barn synes mig ock böra vinna bifall. Denna

fråga har jag för avsikt att senare anmäla för Kungl. Maj :t.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisade reservationsanslaget till Beredande av sjukvård i

Sverige åt barn från Finland och Norge må disponeras jämväl

till beredande av motsvarande förmån åt danska barn, som på

grund av rådände förhållanden vistas i Sverige.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

Kungl. Majds proposition nr 344.

59

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

N ärvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena

Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ären­

den angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budget­

året 1943/44 samt anför därvid följande.

D. Byggnadsväsende!.

[1.] 8. Lokaler för taxcringsavdelningar vid vissa länsstyrelser, reserva­

tionsanslag. I särskild proposition denna dag framlägges på finansdeparte­

mentets föredragning förslag om vissa åtgärder till förstärkning av taxerings-

organisationen, innefattande bland annat inrättande av särskilda taxerings-

avdelningar vid länsstyrelserna. Såsom i nämnda sammanhang framhålles,

måste i flertalet län lokaler anskaffas för den sålunda utökade personalen hos

länsstyrelserna. Det förutsättes, att lokaler tillsvidare i allmänhet skola för­

hyras, i den mån så kan ske. Emellertid torde man icke kunna räkna med, att

lokaler för närvarande på alla håll skola kunna anskaffas genom förhyrning.

I fall, där detta icke visar sig vara möjligt, måste lokaler ordnas genom

skyndsamma ändrings- eller inredningsarbeten i statliga byggnader, där

tjänstelokaler genom sådana åtgärder kunna vinnas, genom uppförande av

provisorisk barackbyggnad, förvärv av mindre fastighet eller på annat sätt.

Genom beslut denna dag har Kungl. Maj:t på min föredragning uppdragit

åt byggnadsstyrelsen att skyndsamt verkställa utredning och avgiva förslag

beträffande tillgodoseende av lokalbehovet för taxeringsavdelningarna. Innan

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

denna utredning hunnit slutföras, är det icke möjligt att överblicka, i vilken

omfattning förhyrning kan ske eller på vad sätt lokalfrågan eljest skall kunna

lämpligast ordnas. Det är sålunda icke heller möjligt att nu beräkna behovet

av anslagsmedel för lokalbehovets tillgodoseende i de fall, då förhyrning icke

kan komma till stånd. Då emellertid taxeringsavdelningarna förutsättas skola

organiseras så snart som möjligt efter ingången av år 1944, torde det vara

erforderligt att medel redan nu ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att

täcka kostnader för åtgärder, vilka kunna ifrågakomma för lokalfrågans

ordnande på annat sätt än genom förhyrning. Efter under hand gjord an­

modan har inom byggnadsstyrelsen verkställts en preliminär uppskattning av

erforderligt medelsbelopp på grundval av en summarisk bedömning å ena

sidan av sannolika förhyrningsmöjligheter och å andra sidan av tänkbara ut­

vägar för ett skyndsamt tillgodoseende av lokalbehovet i de fall, då förhyrning

antagits icke bliva möjlig. Med ledning av denna uppskattning har ifrågasatts,

att ett belopp av omkring 600,000 kronor skulle å tilläggsstat upptagas för

lokalbehovets tillgodoseende i fall, där förhyrning icke kan komma till stånd.

Innan den av Kungl. Majit anbefallda utredningen hunnit verkställas, anser

jag mig emellertid icke böra taga ståndpunkt till anslagsfrågan i vidare mån

än att jag förordar, att ett reservationsanslag å förslagsvis 150,000 kronor

anvisas för att bereda Kungl. Majit möjlighet att utan dröjsmål igångsätta

åtgärder och arbeten, som befinnas erforderliga. Sedan utredningen slutförts,

torde för 1944 års riksdag få framläggas förslag örn den ytterligare medels­

anvisning, som torde bliva ofrånkomlig.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lokaler för taxeringsavdelningar vid vissa länssty­

relser å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 an­

visa ett reservationsanslag av ....................... kronor 150,000.

E. Diverse.

[2.] 2 a. Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för vissa transpor­

ter. Under kriget hava vid olika tillfällen flyktingar av .skilda nationaliteter

sökt sig till Sverige. I flertalet fall hava de erhållit avgiftsfria resor inom

landet å såväl statens som enskilda järnvägar. Sålunda bemyndigade Kungl.

Majit järnvägsstyrelsen den 22 december 1939 att på framställning av ve­

derbörande länsstyrelse dels låta på statens järnvägar i 3 klass avgiftsfritt

befordra medellösa finska och svenska flyktingar från Finland från den

statens järnvägars station, dit de anlänt, till vederbörande uppehållsort i Sve­

rige, ävensom, fram och åter, flyktingarna medföljande manliga och kvinn­

liga vårdare jämte annan för transporten erforderlig personal, dels ock låta

på statens järnvägar avgiftsfritt återbefordra för flyktingarnas förplägnad

och dylikt erforderlig utrustning. Därjämte bemyndigades styrelsen att på

enahanda villkor låta befordra sådana medellösa flyktingar av annan nado-

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

61

nalitet än nyss nämnts, vilka på grund av rådande krigstillstånd önskade ge*

nomresa Sverige till respektive hemland, från den statens järnvägars station,

dit de anlänt, till vederbörande gränsstation mot utlandet.

Den 30 mars 1940 erhöll järnvägsstyrelsen vidare Kungl. Maj:ts bemyn­

digande till avgiftsfri återbefordran av medellösa finska flyktingar kortaste

vägen från uppehållsorten i Sverige till Haparanda eller till svensk hamn,

varifrån överfarten till Finland kunde företagas.

Vid lämnandet av nyssnämnda bemyndiganden förklarade Kungl. Maj:t

Sig vilja framdeles på anmälan av järnvägsstyrelsen taga under övervägande,

huruvida ersättning för ifrågavarande resor kunde beredas statens järnvä­

gar. Sedan i anledning härav järnvägsstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort fram­

ställning om ersättning med 50 procent av de enligt den normala taxan för

vederbörande järnvägar uträknade avgifterna för omnämnda transporter, el­

ler med sammanlagt 129,666 kronor 98 öre, föreslog Kungl. Majit i proposi­

tion nr 2 till 1942 års riksdag (bilaga 5, punkt 1) riksdagen att till ersättning

åt statens och enskilda järnvägar för transporter av finska flyktingar m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 130,000 kronor. Framställningen bifölls av riksdagen.

På grund av de den 9 april 1940 inträdda förhållandena i Norge erhöll

järnvägsstyrelsen, efter därom gjorda framställningar, genom särskilda be­

slut den 19 april och den 17 maj 1940 bemyndiganden av enahanda innebörd

beträffande kostnad för befordran av medellösa svenska och norska flyk­

tingar från Norge till uppehållsort i Sverige m. m., beträffande befordran av

medellösa flyktingar från Norge av annan nationalitet än nyss nämnts genom

Sverige till respektive hemland samt beträffande återbefordran av medel­

lösa norska flyktingar från uppehållsorten i Sverige till gränsstation mot Nor­

ge m. m.

Kungl. Majit förklarade Sig även i sistnämnda båda beslut vilja framdeles

på anmälan av järnvägsstyrelsen taga under övervägande, huruvida ersätt­

ning för ifrågavarande resor kunde beredas statens järnvägar av statsmedel,

därest dylik ersättning icke på annat sätt bereddes dem.

Utöver de här berörda medgivandena beträffande avgiftsfri befordran av

vissa flyktingar m. fl. bär Kungl. Majit meddelat vissa beslut örn befordran

lill nedsatt avgift av deltagare i jordbrukets arbetshjälp till Finland under år

1942. Med hänsyn till att denna arbetshjälp — vilken helt bekostats av på

frivillig väg genom Sveriges lantbruksförbund insamlade medel — utgjorde

ett led i den allmänna svenska hjälpverksamheten till Finland ansåg sig järn­

vägsstyrelsen i yttrande till Kungl. Majit över en av lantbruksförbundet gjord

framställning örn nedsättning i biljettpriset för deltagare i berörda arbetshjälp

under tiden maj—juni 1942 böra på vissa villkor tillstyrka 50 procents ned­

sättning i den för person över 12 år gällande befordra gsavgif ten i 3 klass

på statens järnvägar. Samtidigt hemställde styrelsen, alt i händelse av bifall

till framställningen kompensation för den genom nedsättningen förorsakade

inkomstminskningen måtte beredas statens järnvägar med skillnaden mellan

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

50 och 75 procent av befordringsavgiften. Styrelsen meddelade, att enligt

från svenska järnvägsföreningen inhämtat yttrande de i personsamtrafiken

deltagande enskilda järnvägarna vore villiga medgiva samma nedsättning, örn

motsvarande kompensation från statsverkets sida bereddes även dem. I an­

ledning av denna framställning bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 maj 1942

järnvägsstyrelsen att låta å statens järnvägar vid såväl individuella som

gruppresor befordra ifrågavarande deltagare i jordbrukets arbetshjälp till

Finland under första halvåret 1942 i 3 klass mot en avgift, motsvarande 50

procent av den för person över 12 år gällande ordinarie biljettavgiften.

På därom av Sveriges lantbruksförbund gjord framställning lämnade

Kungl. Maj:t sedermera den 27 november 1942 järnvägsstyrelsen enahanda

bemyndigande att gälla i fråga örn deltagande i jordbrukets arbetshjälp till

Finland under andra halvåret 1942.

Även i samband med sistnämnda båda beslut förklarade Kungl. Maj:t Sig

vilja framdeles, på anmälan, taga under övervägande, huruvida ersättning

för ifrågavarande resor kunde beredas av statsmedel.

I särskilda skrivelser den 6 april och den 10 april 1943 har järnvägsstyrelsen

gjort framställning örn ersättning åt statens och enskilda järnvägar för om-

förmälda transporter av norska flyktingar m. fl. samt av delta­

gare i jordbrukets arbetshjälp till Finland.

I den förstnämnda skrivelsen omnämner järnvägsstyrelsen till en början,

att beträffande motsvarande resor av norska flyktingar m. fl. å de i person­

samtrafiken deltagande enskilda järnvägarna svenska järnvägsföreningen på

hänvändelse förklarat sig villig att för sin del medgiva fria resor. Dylikt

medgivande hade också lämnats för samtliga här ifrågavarande transporter,

under förutsättning att gottgörelse lämnades de enskilda järnvägarna i den

mån sådan komme att utgå till statens järnvägar.

Ifrågavarande transporter hade, anför styrelsen vidare, nu pågått i snart

tre år och fortginge alltjämt. Svenska järnvägsföreningen hade emellertid

under hand hemställt om ersättning för de intill den 31 december 1942 på

enskilda järnvägar utförda transporterna.

Med anledning härav hade styrelsen låtit verkställa en undersökning be­

träffande de uppkomna kostnaderna på såväl statens som enskilda järnvägar

för tiden till och med nyssnämnda datum. Enligt denna undersökning ut­

gjorde den totala kostnaden för ifrågavarande transporter av resande vid

förenämnda tidpunkt, med prisberäkning enligt normal taxa, 387,715 kronor

35 öre, varav 53,352 kronor 19 öre avsåge transporter å enskilda järnvägar.

För resgods hade någon särskild kostnad ej uppstått.

Huvudparten av nämnda totalkostnad eller 380,225 kronor 60 öre folie på

av norska flyktingar företagna resor. Av dessa medellösa personer hade sty­

relsen ej kunnat fordra någon som helst gottgörelse. Ej heller hade fram­

ställning till de norska myndigheterna örn ersättning under rådande förhål­

landen ansetts böra göras.

Kostnaden för flyktingar av annan nationalitet än norsk hade, anför sty-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344

63

reisen, visat sig vara relativt ringa eller för tiden till och med den 31 de­

cember 1942 7,489 kronor 75 öre. Av denna biljettkostnad, beräknad enligt

normal taxa, folie på nedannämnda nationaliteter följande belopp.

Nationalitet

Kronor

Belgisk ........................................................ 45: —

Estnisk ......................................................... 62: 30

Holländsk ................................................. 148:50

Jugoslavisk ................................................. 37: —

Lettisk ......................................................... 11: 50

Polsk.............................................................. 933:40

Tjeckisk ..................................................... 155:80

Tysk ............................................................ 118:50

Österrikisk ................................................. 53: 50

Statslös ........................................................ 164:50

Summa kronor 1,730: —

Ej heller för dessa resor hade styrelsen med hänsyn till rådande förhållan­

den och de relativt små belopp det gällde, ansett lämpligt att hos vederbörande

beskickningar och konsulat göra framställning örn ersättning. Resterande

belopp fördelade sig på följande sätt.

Nationalitet

Amerikansk

Dansk

Engelsk .. .

Canadensisk

Rysk ........

Schweizisk

Kronor

69: 60

3,856: 15

51: 80

82: 50

1,672: 20

27: 50

Summa kronor 5,759: 75

För flyktingar av sistnämnda nationaliteter hade styrelsen hänvänt sig till

vederbörande legationer med anhållan om ersättning.

Vad beträffar frågan, i vilken omfattning ersättning för resorna borde ut­

gå, uttalar styrelsen, att i betraktande av transporternas särskilda karaktär

endast de med desamma förknippade direkta kostnaderna borde komma

ifråga att gottgöras. Att exakt uträkna, hura stor del av ifrågavarande be­

lopp som kunde motsvara dessa kostnader, ställde sig emellertid vid trans­

porter av detta slag synnerligen svårt. Styrelsen ville såsom skälig föreslå

samma ersättning som för de finska flyktingstransporterna eller med 50 pro­

cent av normal biljettkostnad alt utgå till såväl statens som enskilda järn­

vägar.

I anslutning till det anförda hemställer järnvägsstyrelsen att ersättning av

statsmedel måtte beredas statens och de i personsamtrafiken deltagande en­

skilda järnvägarna med 50 procent av de enligt normal taxa för vederböran­

de järnvägar uträknade avgifterna för sådana transporter beträffande vilka

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

styrelsen icke ansett sig böra begära ersättning hos vederbörande utländska

myndigheter. Enligt nu föreliggande redovisningar skulle ersättningen härför

för tiden till och nied den 31 december 1942 uppgå till sammanlagt 190,977

kronor 80 öre. Styrelsen hemställer vidare, att styrelsen måtte bemyndigas

att i avräkningsväg fördela de ersättningsbelopp, som tillkomma de enskilda

järnvägsförvaltningarna.

Styrelsen meddelar i detta sammanhang sin avsikt att senare inkomma

med framställning örn ersättning för transporter av medellösa flyktingar

efter den 31 december 1942.

I skrivelsen den 10 april 1943 beträffande ersättning för befordran av del­

tagare i jordbrukets arbetshjälp till Finland under år 1942 meddelar järn­

vägsstyrelsen, att enligt verkställd utredning det belopp, som motsvarade 50

procents nedsättning i de ordinarie biljettavgifterna för samtliga ifrågavaran­

de resor under år 1942, utgjorde 12,328 kronor 83 öre, varav 11,339 kronor

tolle pa statens järnvägar och 989 kronor 83 öre på de enskilda järnvägarna.

Den kompensation, som styrelsen förutsatt, skulle alltså utgöra 6,164 kro­

nor 42 öre. Styrelsen hemställer om anvisande av detta belopp samt om be­

myndigande att i avräkningsväg fördela de ersättningsbelopp, som tillkom-

rne de enskilda järnvägsförvaltningarna.

Förevarande framställningar avse ersättningar åt svenska järnvägar dels

för avgiftsfria resor för medellösa norska och andra flyktingar, vilka på

grund av krigshändelserna lämnat Norge, och dels för resor till Finland, som

företagits av deltagare i jordbrukets arbetshjälp till detta land under år 1942.

Totalkostnaden för de ifrågavarande flyktingsresorna har efter verk­

ställd utredning beräknats till 387,715 kronor 35 öre, varav endast en

mindre del utgöres av biljettkostnader för flyktingar av annan nationa­

litet än norsk. Beträffande ett belopp av 5,759 kronor 75 öre av dessa

kostnader har styrelsen till vederbörande legationer gjort hänvändelse med

anhållan örn ersättning, bör återstående belopp har styrelsen på grund av

rådande förhållanden icke ansett sig böra påkalla gottgörelse från vederbö­

rande utländska myndigheter.

I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att skälig ersättning av statsme­

del bör beredas järnvägarna för sådana transportkostnader, beträffande vilka

styrelsen funnit framställning till vederbörande utländska myndigheter om

gottgörelse icke böra komma ifråga. Ersättningen bör på sätt styrelsen före­

slagit utgå med 50 procent av kostnaden, beräknad enligt gällande taxa. Här­

för skulle enligt styrelsens utredning erfordras ett belopp av 190,977 kronor

80 öre.

Gottgörelse synes jämväl böra beredas statens och enskilda järnvägar för

kostnader, uppkomna genom av deltagare i jordbrukets arbetshjälp till Fin­

land under år 1942 företagna resor. I biljetthänseende hava dessa resor be­

traktats såsom gruppresor, vadan deltagarna erhållit s. k. sällskapsrabatt

med 25 procent. Då deltagarna erlagt 50 procent av biljettkostnaden, återstår

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

05

alltså att gälda 25 procent. Enligt verkställd utredning skulle ersättningsbe­

loppet utgöra 6,164 kronor 42 öre.

Det sammanlagda ersättningsbeloppet skulle således uppgå till 197,142

kronor 22 öre eller i runt tal 197,200 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för vis­

sa transporter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av............................kronor 197,200.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

67

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 okto­

ber J943.

N ärvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter un­

der finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 5 a. Kostnader för anställningsregister i Stockholm. I förordningen

den 30 april 1943, nr 218, har arbetsgivare ålagts skyldighet att göra an­

mälan om arbetsanställning. Sådan anmälan sker i Stockholm till Överståt­

hållarämbetet, som har att förvara inkomna anställningskort i ett alfabetiskt

ordnat register.

Sedan Överståthållarämbetet hemställt om anvisande av 40,000 kronor från

anslaget till kostnader för årlig taxering, att disponeras för avlöningar och

omkostnader i samband med uppläggning av ett register över arbetsanställ-

da inom Stockholms stad, har Kungl. Maj:t den 16 juli 1943 medgivit att äm­

betet finge för inventarieanskaffning i samband med registeruppläggningen

disponera högst 11,640 kronor från sjunde huvudtitelns anslag till extra ut­

gifter. Sedermera har Överståthållarämbetet i skrivelse den 27 september

1943 hemställt, att utöver nämnda för inventarieanskaffning anvisade belopp

måtte till bestridande av kostnader för det s. k. anställningsregistret i Stock­

holm anvisas 41,500 kronor. Av överståthållarämbetets sistnämnda framställ­

ning kan inhämtas bland annat följande.

68

Departements­

chefen.

Överståthållarämbetet förutsatte, att Kungl. Majit vid beslutet om medels­

anvisning till inventarieanskaffning ansett sig böra avvakta förnyad, på er­

farenheter från anställningsregistrets uppläggning och bearbetning stödd

framställning, innan ytterligare medel ställdes till ämbetets förfogande för

ifrågavarande ändamål. Det vore numera möjligt att fastställa engångs­

kostnaderna för berörda göromål ävensom beräkna de löpande kostnaderna

för registrets handhavande.

Inkomna anmälningar i Stockholm örn arbetsanställning hade uppgått till

i runt tal 300,000. Av dessa hade 26,000 avsett restskyldiga, beträffande vilka

indrivningen tills vidare vilat på grund av att vederbörande befunnits sakna

utmätnings- eller införselbara tillgångar. Det kunde med visshet förutsättas,

att förnyade indrivningsåtgärder mot ifrågavarande restskyldiga i mycket

stor utsträckning komme att leda till resultat, varigenom avkortning eller

avskrivning i motsvarande mån skulle kunna undvikas. Vidare hade in­

kommit omkring 17,000 uppgifter om för indrivningsmyndigheten okända

arbetsanställningar avseende ärenden där indrivning påginge. Även detta

komme uppenbarligen att medföra ett förbättrat indrivningsresultat.

Ehuru det ännu vore ogörligt att i siffror ange de skattebelopp som influ­

tit såsom en direkt följd av anställningsuppgifterna syntes med visshet kun­

na sägas, att dessa belopp vore betydande ävensom att indrivningsförrättar-

nas arbete väsentligt underlättats genom anmälningsplikten.

Vad beträffar kostnaderna hade engångskostnaderna för inventariean­

skaffning m. m. uppgått till sammanlagt omkring 12,500 kronor, varav om­

kring 5,500 kronor för möbler m. m., 4,700 kronor för förvaringsskåp och

1.600 kronor för skrivmaskiner. Avlöningskostnaderna under tiden juli—sep­

tember 1943 uppginge till i runt tal 23,000 kronor. Enär uppläggningsarbetet

beräknades i huvudsak vara avslutat i början av oktober, inträdde för tiden

därefter en kostnadsminskning. För tiden 1 oktober 1943—30 juni 1944

kunde sålunda de löpande avlöningskostnaderna beräknas till i runt tal

17.600 kronor.

Inberäknat det av Kungl. Majit tidigare från anslag till extra utgifter an­

visade beloppet skulle sålunda den av Överståthållarämbetet äskade medels­

anvisningen till ifrågavarande ändamål utgöra i runt tal 53,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344

Kostnaderna för anslällningsregistret bestridas i länen av vederbörliga

avlönings- och omkostnadsanslag till länsstyrelserna. Motsvarande möjlig­

heter föreligga icke i fråga om Överståthållarämbetet, enär de till ämbetet

anvisade avlönings- och omkostnadsanslagen icke avse ämbetets skatteverk,

varest arbetet med anställningsregistret naturligen hör hemma. Skatteverket

är uppfört på Stockholms stads stat.

Enligt min uppfattning får det anses skäligt, att statsverket bidrager till

kostnaderna för anställningsregistret i Stockholm. Emellertid är jag icke be­

redd att förorda, att större belopp anvisas för ändamålet än 35,500 kronor,

vilket motsvarar kostnaderna för registrets uppläggande. Häri ingår ett be­

lopp av 11,640 kronor, som ställts till överståthållarämbetets förfogande ge­

nom Kungl. Majits förenämnda beslut av den 16 juli 1943 och som icke slut­

ligt bör bestridas från anslag till extra utgifter.

^Åberopande vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

69

att till Kostnader för anstållningsregister i Stockholm å

lilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av................................................................ kronor 35,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

,W.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

71

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel.

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

samt anför därvid följande.

D. Akademier m. m.

[1.] 2. Bidrag till vetenskapsakademien. Professorn i organisk kemi vid

tekniska högskolan i Stockholm Bror A. L. Holmberg, vilken är född år 1881

och uppnår pensionsåldern den 31 juli 1946, anhöll i december 1942 hos

Kungl. Majit örn avsked från och med oktober månad 1943 med rätt till full

pension efter fyllda 65 år samt med den pension för tiden dessförinnan, som

kunde anses skälig. Såsom skäl för ansökningen framhöll Holmberg en

önskan att under därför gynnsammare förhållanden kunna få fortsätta sin

organiskt-kemiska forskningsverksamhet. Rörande sin forskningsverksamhet

anförde Holmberg bland annat.

Under min tjänstgöring vid tekniska högskolan har denna verksamhet hu­

vudsakligen varit ägnad åt bearbetandet av några inhemska naturprodukter,

vilkas kemi varit bristfälligt utredd och vilka förefinnas i så stora mängder,

att de borde kunna tjäna som råmaterial för industriell tillverkning av prak­

tiskt viktiga organiskt-kemiska ämnen. Dessa arbeten lia omfattat alunskif-

fern, resp. den därur genom torrdestillation utvinnbara oljan, barrträdens

vedämne eller lignin samt torven. Eftersom de haft det praktiska syftet att

genom utredandet av dessa materialiers kemiska natur åvägabringa underlag

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

för bedömandet av möjligheterna till deras tekniska nyttiggörande, ha nämn­

da arbeten ekonomiskt understötts av ingenjörsvetenskapsakademien, under

det att erforderliga modellförsök med ämnen av känd sammansättning, vil­

ka samtidigt varit av allmänt kemiskt intresse, under en följd av år kunnat

finansieras tack vare anslag från vetenskapsakademien.

Trots det bistånd, som sålunda kommit mig till del, har mitt arbete sär­

skilt inom ligninkemien och det därmed nära sammanhängande bearbetandet

av torvens kemi ännu ej kunnat föras så långt, som dess såväl vetenskapliga

sorn praktiska intresse samt konkurrensen med utländska forskare gjort

önskvärt. Anledningen härtill har förnämligast varit svårigheten att vid si­

dan av de med en professur vid tekniska högskolan förenade undervisnings-

och examinationsskyldigheterna samt administrativa göromålen finna tid till

en något så när ostörd forskningsverksamhet, vartill kommer en lokalbrist,

som särskilt blivit kännbar, sedan från och med höstterminen 1939 också

övningar i kvantitativ analys förlagts till tekniska högskolans organisk-ke-

miska institution.

En ändring i nämnda institutions lokalförhållanden är visserligen ej att

påräkna under de närmaste åren, men en möjlighet att tillgodose mitt behov

av arbetsutrymme har yppat sig på annat håll. Vetenskapsakademien har

nämligen anslagit medel till ändring, inredning och utrustning av inom dess

Nobelinstitut förefintliga lokaler, så att dessa bliva lämpade för användning

som organiskt-kemiskt laboratorium, och akademien har samtidigt beslutat

att för en tid av fem år, räknat från den 1 oktober 1943 och under förut­

sättning av att det här begärda avskedet beviljas, ställa detta laboratorium

till min disposition, varjämte även medel lill dess drift från samma akademi

kan påräknas.

Alla i övrigt erforderliga yttre betingelser för en framgångsrik fortsättning

av min forskningsverksamhet få sålunda anses bliva uppfyllda, och som

denna verksamhet har ett bättre tillgodogörande av vissa av våra naturtill­

gångar till praktiskt mål, så synes det mig kunna vara av intresse för staten,

att jag genom erhållandet av det sökta avskedet också tillförsäkras nödig

arbetsro för denna min fortsatta forskning.

Holmbergs framställning tillstyrktes av lärarkollegiet vid tekniska högsko­

lan i Stockholm. Högskolans styrelse tillstyrkte -— med hänsyn till Holmbergs

vetenskapliga skicklighet och betydelsen av de forskningsuppgifter, vilka han

i fortsättningen avsåge att helt ägna sina krafter, och trots att högskolan ge­

nom hans avgång skulle förlora en av sina skickligaste vetenskapsmän —

bifall till Holmbergs framställning eller till den anordning i annan form, i

vilken syftet med framställningen kunde uppnås.

Vetenskapsakademien förklarade sig finna »dels att den av Holmberg för

de närmaste 5 åren planerade vetenskapliga verksamheten kan anses vara

s. k. teknisk grundforskning, en forskning alltså just av det slag, som för

närvarande till fäderneslandets båtnad omhuldas av statsverket, och dels att

Holmberg är utomordentligt väl kvalificerad för denna forskning».

Akademien förpliktade sig även att, för den händelse Holmberg erhölle

sökt avsked, ställa till hans förfogande ett laboratorium inom nobelinstitutet

och låta på bekostnad av sina nobelmedel inreda detta laboratorium för

Holmbergs organiskt-kemiska forskning. Härjämte anslog akademien av si­

na nobelmedel till bestridande av andra kostnader för denna forskning och

73

gottgörande för minskad inkomst i följd av förtidigt avsked»

inalles 125,000 kronor, därav 30,000 kronor för sistnämnda ändamål.

Meningen vore, framhöll akademien vidare, att den planerade forsknings­

verksamheten skulle utföras i akademiens regi och att följaktligen årlig redo­

görelse skulle lämnas till akademien att inflyta i akademiens årsbok. Även för

det fall, att Holmberg skulle genom beviljande av tjänstledighet vinna be­

frielse från vissa åligganden som professor vid tekniska högskolan, vore aka­

demien beredd att främja hans forskning på ovan angivet sätt.

Akademien åberopade vidare ett yttrande i ämnet från sina sakkunniga

ledamöter professorerna The Svedberg och Arne Westgren, vilka anfört bland

annat.

Under sin första tid som forskare ägnade sig Holmberg i huvudsak åt pre-

parativa arbeten på de organiska svavelföreningarnas område samt åt stereo­

kemiska och reaktionskinetiska undersökningar. Han hade emellertid ej länge

innehaft sin professur vid tekniska högskolan, innan han därjämte och så

småningom i allt större utsträckning tog upp till behandling problem av

teknisk-vetenskaplig art. Han sökte utreda sådana råprodukters och avfalls-

produkters kemiska struktur som äro att tillgå i så stora mängder att de

kunna tjäna som tekniskt värdefulla utgångsmaterial.

Sålunda började Holmberg redan 1917 undersöka sulfitfabrikernas avfalls­

lut och några år senare tog han upp till utredning frågan om beskaffenheten

av sulfatfabrikernas s. k. svartlut. Han fann vid dessa arbeten, att vedämnet

eller ligninet, som till en mängd av ungefär en fjärdedel av det ursprungliga

trämaterialet ingår i dessa lutar, under de tekniska processerna mer eller

mindre genomgripande förändras. Dessa cellulosaindustriens avfallsproduk-

ter lämpa sig därför i själva verket mindre väl som utgångsmaterial för försök

att lösa ligninets mer än hundraåriga strukturkemiska gåta. Holmberg fann

det vara bättre att vid undersökningarna utgå från växtmaterial i oförändrat

skick och har sedermera i regel valt granträ som forskningsobjekt. Alltifrån

1923 har han offentliggjort en serie redogörelser över arbeten som utförts en­

ligt denna princip. De ha alla med undantag av en del smärre meddelanden

tryckts i ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar under samlingstiteln

»Ligninundersökningar». Hittills ha ej mindre än 14 dylika redogörelser fram­

lagts. En del av dessa arbeten lia understöds av vetenskapsakademien.

En annan fråga, som Holmberg likaledes år 1917 upptog till behandling,

berör den svenska skifferoljans kemiska natur. På uppdrag av ingenjörs­

vetenskapsakademiens kraft- och bränsleutredning fortsattes dessa arbeten

under åren 1920—29 i speciellt syfte att finna de bästa betingelserna för

framställning av flytande bränslen ur vår alunskiffer. Ingenjörsvetenskaps­

akademiens oljeskifferkommitté uppdrog år 1940 åt Holmberg att fullfölja

sin ursprungliga arbetsplan på området, d. v. s. att utreda möjligheterna för

utvinning av högvärdiga organisk-kemiska produkter ur skifferolja. Sex re­

dogörelser för dessa arbeten ha under samlingstiteln »Skifferundersökningar»

framlagts i ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar, och en sjunde är,

enligt vad vi erfarit, under utarbetande.

Sorn medlem av ingenjörsvetenskapsakademiens kommitté för inhemskt

motorbränsle har Holmberg kommit att intressera sig också för torvens ke­

miska problem och har för närvarande enligt vad han meddelat oss, bearbet­

ningen av dessa problem — särskilt ur ligninkemisk synpunkt — på sitt ar­

betsprogram. Även fettkemiska undersökningar ha igångsatts av Holmberg.

Vid samtliga här nämnda arbeten bar Holmberg använt vissa organiska

svavelföreningar som hjälpmedel. I den mån dessa ämnens kemi varit ofull-

liihanq lill riksdagens protokoll 1943. 1 sand. Nr 311.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ständigt utredd, har han anställt modellförsök med bättre kända substanser

för att därigenom möjliggöra studiet av de naturliga eller tekniska forsknings­

objekten. Dessa modellförsök lia tillfört den rena kemien värdefulla land­

vinningar, och vetenskapsakademien har också därför nu under ett tiotal år

understött dem medelst anslag av nobelmedel. Resultaten av dessa undersök­

ningar ha framlagts i ett tjugotal avhandlingar, publicerade i akademiens

arkiv för kemi, mineralogi och geologi.

Holmberg har under de snart 28 år han varit professor vid tekniska hög­

skolan utfört en forskargärning som är imponerande ej endast till sin om­

fattning utan även till sin art. Att han kunnat prestera så mycket och så

gediget vetenskapligt arbete trots en tyngande undervisningsbörda och en

mångfald hindrande administrativa åligganden vittnar om en brinnande fors-

karhåg och en osedvanlig flit. Hans produktion har ännu icke heller visat

någon avmattning.

Det finns därför anledning vänta, att Holmberg ännu under åtskilliga år

skall kunna med samma framgång som hittills bearbeta de för landets för­

sörjning så viktiga problem som han angripit. För att hans stora skicklig­

het som forskare och hans under årens lopp samlade erfarenhet från de om­

råden som han ägnat sig åt skola kunna fullt utnyttjas, är det emellertid

nödvändigt, att han befrias från den undervisningsbörda och de tjänsteplikter

som nu hindra hans vetenskapliga arbete. Akademien har velat bidraga till

att skapa bättre arbetsbetingelser för honom genom att ställa laboratorieut-

rymmc till hans förfogande. För inredning och utrustning av de lokaler som

avses härför ha avsevärda belopp anslagits. Akademien har därjämte för­

klarat sig beredd att bekosta hans undersökningar för en tid av fem år från

den 1 oktober 1943 och vill hålla honom ekonomiskt skadeslös genom att

kompensera den inkomstminskning som skulle bli en följd av hans förtids­

pensionering. För sistnämnda ändamål skulle han under de fem åren upp­

bära en årlig ersättning av 6,000 kronor.

Den av Holmberg för de närmaste fem åren planerade vetenskapliga verk­

samheten kan anses vara s. k. teknisk grundforskning. Den är sålunda just

av det slag som för närvarande omhuldas av statsmakterna. Betydande an­

slag av statsmedel lia ju under de senaste åren beviljats för den tekniska

grundforskningens förkovran. När det nu gäller att på rationellt sätt till­

varataga Holmbergs forskarkapacitet för den vetenskapliga bearbetningen

av för vårt lands försörjning viktiga frågor, är vetenskapsakademien beredd

icke endast att ställa ett för ändamålet särskilt utrustat laboratorium till

förfogande utan även att med avsevärda belopp svara för de årliga omkostna­

derna. Av staten begäres endast den mycket måttliga ekonomiska uppoff­

ring som skulle föranledas av Holmbergs pensionering tre år i förtid. Goda

utsikter borde därför finnas, att Holmbergs underdåniga hemställan bifalles.

Statskontoret, som avstyrkte Holmbergs framställning, anförde.

Handlingarna i ärendet utvisa, att Holmberg den 31 juli 1946 uppnår fö­

reskriven pensionsålder samt att han i pensionshänseende kan tillgodoräkna

mer än 25 tjänstår. Holmberg uppfyller sålunda i nu angivna hänseenden

villkoren för erhållande av förtidspension.

Såsom enda skäl för sin anhållan om förtidspension har Holmberg anfört,

att han därigenom skulle bliva i tillfälle att helt ägna sina krafter åt veten­

skaplig forskning, för vilket ändamål vetenskapsakademien utfäst sig att

ställa lokal och medel till hans förfogande. Statskontoret vill med anled­

ning härav framhålla, att, för den händelse den av Holmberg bedrivna

forskningsverksamheten skulle anses vara av sådan betydelse, att Holmberg

skäligen bör beredas tillfälle att odelat ägna sig åt densamma — ett spörs­

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

75

mål som undandrager sig ämbetsverkets bedömande — Holmberg torde äga

möjlighet att för vetenskapligt arbete erhålla tjänstledighet från professors­

befattning i erforderlig utsträckning. Vid sådant förhållande anser statskon­

toret angivna av Holmberg åberopade skäl icke utgöra tillräcklig grund för

att förtidspension skulle medgivas. I betraktande härav och särskilt med

hänsyn till konsekvenserna av ett bifall till framställningen får ämbetsver­

ket avstyrka densamma.

Med anledning av vad i ärendet förekommit utarbetades inom ecklesia­

stikdepartementet en promemoria, vari ifrågasattes, huruvida icke det lämp­

ligaste vöre att åt Holmberg inrättades en personlig professur, an­

knuten till vetenskapsakademien och bekostad delvis av statsmedel och del­

vis av akademiens nobelmedel. I promemorian anfördes.

Av handlingarna i ärendet synes framgå, att starka skäl tala för att Holm­

berg beredes tillfälle att ostört ägna sig åt vetenskaplig forskning inom det

organiskt-kemiska ämnesområdet. Å andra sidan torde det av principiella

skäl få anses tveksamt, huruvida detta bör ske i den formen, att Holmberg

tillerkännes förtidspension. Den i ärendet likaledes ifrågasatta utvägen att

bereda Holmberg erforderlig ledighet från hans professur synes även med

hänsyn icke minst till undervisningen vid tekniska högskolan örn möjligt

böra undvikas. I stället synes det kunna ifrågasättas huruvida icke den lämp­

ligaste anordningen för att vinna det avsedda syftet vore att åt Holmberg

inrätta en personlig forskningsprofessur i organisk kemi, knuten till veten­

skapsakademien på samma sätt som den åt K. M. G. Siegbahn inrättade

personliga professuren i experimentell fysik. Härvid förutsättes, att Holm­

berg intill uppnådd pensionsålder skulle äga rätt till samma löneförmåner,

som om han alltjämt vore ordinarie professor vid tekniska högskolan. Vidare

förutsättes, att statsverket skulle svara för dessa löneförmåner mot ett årligt

bidrag från vetenskapsakademien av 6,000 kronor, d. v. s. samma belopp,

som akademien anslagit av nobelmedel, för den händelse avsked eller tjänst­

ledighet beviljades Holmberg. Slutligen förutsättes, att Holmberg i pensions-

hänseende skulle vara likställd med ordinarie professor vid högskolan.

Genom remiss till vetenskapsakademien torde dess yttrande böra inhäm­

tas, huruvida akademien biträder ifrågavarande förslag samt huruvida dess

utfästelser i övrigt må gälla, för den händelse den personliga professuren åt

Holmberg kommer till stånd.

Då den ifrågasatta personliga professuren lämpligen torde böra inrättas

från och med den 1 januari 1944, synes vetenskapsakademien jämväl böra

yttra sig över, huruvida akademien åtager sig att bereda Holmberg erforder­

lig lönefyllnad, för den händelse tjänstledighet med s. k. B-avdrag beviljas

honom för tiden den 1 oktober—den 31 december 1943.

Vetenskapsakademien har framhållit, att den funne den i promemorian ifrå­

gasatta anordningen god och väl värd att genomföras. Vidare har akade­

mien förklarat sig gilla de i promemorian för anordningen uppställda förut­

sättningarna. Akademien har även förklarat, att den låter de tidigare gjorda

utfästelserna gälla för det fall att en personlig professur inrättas åt Holm­

berg samt att akademien åtager sig alt bereda honom erforderlig lönefyll­

nad för den händelse tjänstledighet med s. k. B-avdrag beviljas honom för

tiden den 1 oktober—den 31 december 1943.

Statskontoret bar med anledning av vad i promemorian anförts yttrat föl­

jande.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements

chefen.

I avlöningshänseende har förutsatts, att Holmberg — vilket för övrigt gäl­

ler beträffande de till tekniska högskolan knutna personliga forskningspro-

fessurerna — skulle likställas med ordinarie professor vid tekniska högsko­

lan i Stockholm. Professuren torde lämpligen böra anknytas till vetenskaps­

akademien och medel till bestridande av de med professuren förenade kost­

naderna för statsverket böra anvisas från det under riksstatens åttonde hu­

vudtitel uppförda anslaget till bidrag till vetenskapsakademien. Från detta

anslag utgår för närvarande medel till avlönande av professorn K. M. G.

Siegbahn å den av honom innehavda personliga professuren i experimentell

fysik. Anslaget till akademien, vilket alltjämt bör bibehålla karaktären av

obetecknat anslag, torde för ifrågavarande ändamål böra ökas med 8,352

kronor, fördelade på följande poster:

Lön åt professor Holmberg, för­

utom 6,000 kronor av nobel­

medel (sammanlagt motsvaran­

de 33 löneklassen civila avlö-

ningsreglementet) ....................... kronor 7,500

Rörligt tillägg, högst ................... ........»____1,620 kronor 9,120

Avgår pensionsavdrag ............................................. >

768 kronor 8,352.

Härutöver synes böra förordnas, att Holmberg skall äga åtnjuta kristill-

lägg såsom professor vid tekniska högskolan från det under åttonde huvud­

titeln uppförda gemensamma förslagsanslaget till kristillägg.

Statskontoret vill erinra, att Holmberg jämlikt gällande avlöningsregle-

mente är berättigad till sjukvård på statens bekostnad. Därest Holmberg

anses böra bibehållas vid rätten till fri sjukvård, förutsätter ämbetsverket,

att eventuellt uppkommande kostnader härför bestridas av vetenskapsaka­

demien utan bidrag av statsmedel.

I fråga om Holmbergs pensionsförhållanden torde föreskrift böra medde­

las därom, att han i pensionshänseende skall vara likställd med ordinarie

professor vid tekniska högskolan i Stockholm. Holmberg kommer härigenom

att bibehållas vid sin nuvarande pensionsrätt ävensom vara skyldig att med

utgången av den månad, då han uppnår 65 års ålder, avgå från tjänsten.

För den händelse inrättande av förevarande professur, såsom ifrågasatts,

kommer till stånd från och med den 1 januari 1944, torde vid bifall till vad

ovan förordats av riksdagen böra äskas ett tilläggsanslag för budgetåret

1943/44 av 4,176 kronor till det såsom bidrag till vetenskapsakademien upp­

förda anslaget, 75,200 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att professorn Holmberg med stor

framgång ägnat och alltjämt ägnar sin forskningsverksamhet åt vissa

centrala problem inom den organiska kemiens område, vilka ha särskilt

intresse för svenskt näringsliv. Under senare år har han främst inriktat sitt

forskningsarbete på aktuella frågor rörande inhemska bränslen. Det har

emellertid framhållits, att de mångahanda uppgifter, som åtfölja hans be­

fattning såsom professor vid tekniska högskolan i Stockholm, hindra honom

att i önskvärd utsträckning ägna sin tid och sina krafter åt fullföljandet av

sina för landets försörjning betydelsefulla forskningsuppgifter. Det frikostiga

erbjudande, som vetenskapsakademien gjort, är ett bevis på, vilken vikt den

vetenskapliga världen lägger vid, att Holmbergs forskargärning skall kunna

av honom fullföljas under gynnsammare betingelser än de hittills rådande.

Jag delar för egen del uppfattningen, att det ligger i det allmännas intresse,

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

77

att åt Holmberg beredes möjlighet att i fortsättningen helt ägna sig åt sitt

vetenskapliga arbete, och är därför beredd att förorda åtgärder i detta syfte.

Av skäl, som berörts i förutnämnda promemoria, torde därvid icke böra ifrå­

gasättas att bevilja Holmbergs förtidspension eller ledighet från undervisning­

en. Jag förordar i stället, att åt Holmberg inrättas en personlig forsknings-

professur i organisk kemi, knuten till vetenskapsakademien på samma sätt

som den år 1936 upprättade Siegbahnska professuren i experimentell fysik.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt en sådan anordning och utfäst sig att bi­

draga till Holmbergs avlönande med 6,000 kronor för år. Då jag förutsätter,

att Holmberg skall såsom innehavare av den personliga professuren vara i

lönehänseende likställd med ordinarie professor vid tekniska högskolan i

Stockholm, komma de på statsverket belöpande kostnaderna vid bifall till

mitt förslag att uppgå till (14,352 — 6,000 =) 8,352 kronor för år förutom

utgifter för kristillägg.

På sätt statskontoret anfört torde medel för bestridande av de på stats­

verket belöpande avlöningskostnaderna, utom i vad avser kristillägg, böra

anvisas från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag till

vetenskapsakademien. Då professuren torde böra inrättas den 1 januari 1944,

bör detta anslag alltså för innevarande budgetår höjas med (V2 av 8,352) i

runt tal 4,200 kronor. Vederbörligt kristillägg bör utgå från åttonde huvud­

titelns anslag till kristillägg.

Holmberg torde böra bibehållas vid rätten till fri sjukvård. Då vetenskaps­

akademien icke synes böra svara för eventuella sjukvårdskostnader, torde

dessa böra utgå av statsmedel. Av praktiska skäl torde emellertid uppkom­

mande sådana kostnader böra förskolteras av vetenskapsakademien. På fram­

ställning av akademien torde denna sedermera i efterskott beredas ersättning

av statsmedel för gjorda utlägg.

I likhet med statskontoret förordar jag, att Holmberg i pensionshänseende

likställes med ordinarie professor vid tekniska högskolan i Stockholm. Veder­

börlig pension bör bestridas av statsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­

dagen att

dels medgiva, att vid vetenskapsakademien må för profes­

sorn i organisk kemi vid tekniska högskolan i Stockholm Bror

Alexander Ludvig Holmberg från och med den 1 januari

1944 inrättas en personlig professur i organisk kemi,

dels besluta, att Holmberg skall-såsom innehavare av ifrå­

gavarande personliga professur i löne- och pensionshänseen­

de vara likställd med ordinarie professor vid tekniska hög­

skolan i Stockholm,

dels godkänna de av mig i det föregående förordade grun­

derna för bestridandet av Holmbergs avlönings- och pensions­

förmåner,

dels ock till Bidrag till vetenskapsakademien å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av .......................................................................... kronor 4,200.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

F. Tekniska högskolor.

[2.] Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Enligt gällande avlö-

ningsstat för tekniska högskolan i Stockholm skall ett belopp av 480,000

kronor av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal an­

vändas till arvoden åt tillfälliga biträden och assistenter. Av dessa medel

skall även bestridas kostnad för uppehållande av en del av rektors undervis-

ningsskyldighet och vikariatsarvode i vissa fall vid förordnande att uppe­

hålla professorsbefattning. Besparingar å delposten skola överföras till en

särskild fond för besparade medel till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och

assistenter. Denna fond skall också tillföras överskott eller täcka underskott

på de i avlöningsstaten såsom särskilda uppbördsmedel med ett belopp av

350.000 kronor upptagna avgifterna från de studerande. Uppstår behov av

arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter utöver det anvisade be­

loppet, må för ändamålet medel utgå ur fonden, om den lämnar tillgång

därtill.

De egentliga för tillfälliga lärarbiträden och assistenter anvisade medlen

ha sedan år 1940 ökats med 15,000, 10,000, 5,000 och 20,000 kronor (år 1942

underkastades delposten dock i själva verket en tillfällig minskning med

50.000 kronor, då detta belopp ansågs kunna utgå ur besparingsfonden). Den

i avlöningsstaten upptagna inkomstposten för elevavgifter har samtidigt höjts

med respektive 15,000, 25,000, 5,000 och 20,000 kronor. I detta sammanhang

bör nämnas, att utgiftsposten år 1941 uppräknades i samband med dyrtids-

tilläggets inarbetande i arvodesbeloppen och att en höjning med 10,000 kro­

nor vidtogs år 1942 för att de s. k. huvudsysslearvodena — i allmänhet ar­

vodena åt förste assistenterna — skulle kunna på grund av levnadskostna­

dernas stegring höjas med omkring 5 procent.

Högskolans kollegienämnd har i en den 10 juni 1943 dagtecknad fram­

ställning anfört, att högskolan icke kan erhålla tillräckligt kvalificerade

assistenter med nuvarande anställnings- och lönevillkor för dessa. Beträf­

fande assistenternas anställningsförhållanden har nämnden upplyst följande.

Förste assistenterna äro för närvarande delade i tre grupper allt efter tjänst­

göringstidens längd per vecka. På grundarvodena tillkommer visst tillägg

efter 2, respektive 4 års anställning. Löneförmånerna framgå av nedanstå­

ende tabell. På det i tabellen angivna beloppet tillkommer 33 procent tillägg

(»rörligt tillägg») åt sådana förste assistenter, vilka ha sin huvudsakliga

sysselsättning vid högskolan, och 30 procent åt övriga.

Tjänstgöring

Arvode per månad

grundbelopp

etter 2 år

efter 4 år

35 veckotimmar ..................

375

425

475

30

»

...................

330

375

420

25

»

..................

290

330

370

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

79

Förste assistenterna äro anställda per budgetår och med en uppsägnings­

tid av 6 månader. De åtnjuta 6 veckors årlig semester. I övrigt utgå inga för­

måner i samband med tjänstledighet, sjukvård o. d.

Till övningsassistenterna utgår ett arvode av kronor 6:80 per timme vid

tjänstgöring i högskolans lokaler och kronor 3: 70 per timme vid hemarbete,

vartill i båda fallen kommer tillägg (»rörligt tillägg») med 30 procent.

Tillfälliga lärarbiträden och assistenter avlönas för närvarande av in­

komsterna av avgifter från de studerande. Avgiften per termin uppgår för

närvarande för ordinarie studerande till 200 kronor, varjämte för specialstu­

derande uttages en avgift per läroämne, i vilket de deltaga, dock med ett fast­

ställt maximibelopp av 250 kronor per termin. Kollegienämnden kan med­

giva nedsättning i dessa avgifter till hälften eller fjärdedelen för mindre be­

medlade eller medellösa studerande.

Kollegienämnden har framhållit nödvändigheten av att assistenternas an­

ställningsförhållanden förbättrades.

Arvodena och anställningsvillkoren i övrigt för högskolans assistenter äro

för närvarande sådana, att en snar ändring synes ofrånkomlig för att icke

undervisningens kvalitet skall nedgå och den genom anvisade forsknings­

anslag i viss omfattning möjliggjorda forskningen onödigtvis skall fördröjas

och försvåras. En ändring av dessa förhållanden bör snarast komma till

stånd. För närvarande är löneläget inom industrien sådant, att en nyutexa­

minerad civilingenjör mycket snart kan påräkna en årslön av 6,500 å 7,000

kronor.1 Uppenbart är därför, att förste assistenterna vid högskolan måste

beredas lika förmånlig löneställning, då i annat fall i regel endast de minst

kvalificerade och minst lämpade civilingenjörerna eller akademikerna skulle

erhållas. I många fall ha överhuvud taget inga kvalificerade personer kunnat

erhållas som förste assistenter utan antingen ha teknologer måst anställas

eller befattningarna måst stå obesatta, något som visat sig ha synnerligen

tråkiga konsekvenser. Vad sålunda anförts beträffande förste assistenterna

äger till stor del tillämpning på övningsassistenterna.

Kollegienämnden har föreslagit, att förste assistenterna anställas såsom

extra tjänstemän med viss löneplacering i anslutning till lönegraden Ex 21

och att övnjngsassistenternas timarvoden höjes till 10 kronor vid arbete på

högskolan och 5 kronor vid hemarbete samt att terminsavgifterna i anslut­

ning härtill höjas med 20 procent. Nämnden har anfört.

Enligt vad kollegienämnden under hand erfarit komma de sakkunniga för

den högre tekniska undervisningen att föreslå, att förste assistenterna skola

anställas såsom extra tjänstemän enligt civila icke-ordinariereglementet och

med anslutning till lönegraden Ex 21 enligt följande formel: utgående

t 52 4

grundlön per år ■= X —^— X grundlönen Ex 21, vartill skulle komma

rörligt tillägg, för närvarande 31 procent. Formeln är baserad på att den i

Ex 21 gällande grundlönen hänför sig till en arbetstid av 40 timmar per vecka

och 2 veckors årlig semester. 1 formeln anger »t» tjänstgöringstiden i timmar

per vecka och .skulle kunna utgöra alternativt 25, 30, 35 och 40 timmar. Re­

duktionen med hänsyn till veckoantalet under året är baserad på alt 6

veckors årlig semester skall utgå. För exempelvis Fort skulle vid 35 timmars

tjänstgöringstid per vecka erhållas en grundlön av 5,180 kronor och med

* Begynnelselönen för en lie assistent med 35 veckotimmars tjänstgöring uppgår, inkl. 33 *

tillägg till 5,976 kronor.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

magg av 31 procent en totallön av 6,785 kronor. Anställningen skall vara

löpande med 3 manaders ömsesidig uppsägningstid. 1 övrigt skulle beträf­

fande tjänstledighet, sjukvård etc. i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat

i avlonmgsreglementet. Efter 3 respektive 6 år skulle löneförhöjning inträda

enligt gängse normer.

Beträffande högskolans övningsassistenter komma de sakkunniga att före-

s a, att deras arvoden höjas till 10 kronor per timme vid arbete på högskolan

och 5 kronor per timme vid hemarbete.

Då de sakkunnigas förslag i gynnsammaste fall kan tänkas bli genomfört

fran och med budgetåret 1944/45 och det enligt högskolans bestämda mening

ar av allra storsta betydelse, att snara åtgärder vidtagas, är enligt högskolans

förmenande enda möjligheten den, att terminsavgifterna höjas. En' detalje­

rad beräkning har givit till resultat, att vid inplacering av nuvarande antal

förste assistenter (37 st.) i lönegraden Ex 21 och i mot tjänstgöringstiden

svarande löneklass en merkostnad av 17,500 kronor skulle uppstå under inne­

varande budgetar samt att vid ökning av övningsassistenternas arvoden till

10 respektive 5 kronor per timme en kostnadsökning av cirka 37,000 kronor

skulle uppstå. Ökningen skulle således uppgå till sammanlagt 54,500 kronor

under budgetåret 1943/44.

Vid den fördelning, som för närvarande råder mellan fulla och reducerade

terminsavgifter, skulle vid nuvarande studerandeantal avgifterna per termin

behöva ökas med cirka 35 kronor, för att den totala kostnadsökningen skulle

täckas. Med hänsyn saväl till svårigheten att fullt säkert beräkna samman­

lagda beloppet inflytande terminsavgifter som med hänsyn till önskvärd­

heten att tillmötesgå högskolans berättigade krav på utveckling synes en höj­

ning av terminsavgiften med 40 kronor vara lämplig, vilket vid nuvarande

terminsavgift, 200 kronor, skulle svara mot en procentuell höjning av 20

procent.

Högskolestyrelsen har tillstyrkt kollegienämndens framställning.

Allmänna lönenämnden har ansett en lönereglering för assistenterna böra

övervägas först i samband med förutnämnda sakkunnigas förslag. Nämnden

har anfört.

Enligt lönenämndens mening synas med hänsyn till vad i framställningen

anföres skäl i och för sig° föreligga att i viss utsträckning åvägabringa en för­

bättring i avlöningsförmanei na för ifrågavarande lärarbiträden och assisten-

ter. Vissa svårigheter att tillförlitligt bedöma det förevarande förslagets inne­

börd föreligga emellertid för närvarande. Lämpligast vore otvivelaktigt, att

nied ett definitivt ställningstagande till frågan finge anstå, till dess nyssnämnda

sakkunnigas förslag framlagts och spörsmålet kan bedömas i ett vidare sam­

manhang. Därigenom skulle också vinnas, att man undveke ett föregripande av

sakkunnigförslaget, något som måste anses i och för sig önskvärt. Örn emeller­

tid en höjning av ifrågavarande ersättningar finnes böra vidtagas med ome­

delbar verkan — i vilket fall enligt lönenämndens mening förste assistenternas

arvoden i första hand böra komma i fråga — synes tills vidare den närmast

till hands liggande utvägen vara att vidtaga förhöjning av de nuvarande arvo­

desbeloppen.

Statskontoret har avstyrkt högskolans framställning och därvid anfört.

I likhet med lönenämnden måste statskontoret finna det olämpligt, att

frågan örn förbättring av avlöningsförhållandena för i ärendet omförmälda

befattningshavare upptages till prövning och avgörande, innan ännu de sak­

kunniga för den högre tekniska undervisningen slutfört sitt utredningsupp-

Kungl. Mnj:ts proposition nr 344.

81

drag. Statskontoret kan således icke tillstyrka ett genomförande av det av

koliegienämnden framförda förslaget härutinnan. Ämbetsverket anser sig

icke heller kunna förorda, att — på sätt lönenämnden antytt — en interi­

mistisk förhöjning av nu utgående arvoden kommer till stånd. De av koliegie­

nämnden påtalade svårigheterna för erhållande av fullt kvalificerade förste

assistenter ha uppenbarligen föranletts av i nuvarande tidsläge rådande sär­

skilda förhållanden och måste således betraktas såsom en ren konjunkturfö­

reteelse. Såvitt statskontoret har sig bekant, lära liknande svårigheter ha yp­

pat sig även för andra verk och inrättningar med teknisk personal. Ett tillmö­

tesgående på ett eller annat sätt av den föreliggande framställningen i denna

del kan följaktligen tänkas medföra motsvarande krav på löneförbättring från

andra håll inom statsförvaltningen. Härtill kommer, att ett medgivande av de

ifrågasatta avlöningsförbättringarna principiellt sett måste anses stå i strid

mot de grundsatser på lönepolitikens område, som kommit till uttryck i årets

statsverksproposition.

Erinras må jämväl i detta sammanhang, att Kungl. Maj :t genom beslut den

14 maj 1943 lämnat utan bifall en framställning från arméförvaltningen om

förbättrade löne- och befordringsförhållanden för den därstädes anställda

extra personalen ävensom att statskontoret på i huvudsak de skäl, som ovan

anförts, funnit sig i utlåtande den 7 juli 1943 böra avstyrka en framställning

från patent- och registreringsverket rörande förbättrad löneställning för viss

icke-ordinarie teknisk personal.

Vad beträffar kollegienämndens förslag örn höjning av terminsavgifterna,

får statskontoret erinra, att ifrågavarande terminsavgifter höjdes från och

med vårterminen 1940 med 25 procent för ordinarie studerande. Att i nuva­

rande tidsläge, då en fortsatt stabilisering av prisnivån synes uppnåelig, vid­

taga en ytterligare höjning av elevavgifterna finner statskontoret icke tillråd­

ligt. Härvid bör även uppmärksammas, att terminsavgifterna^ vid Chalmers

tekniska högskola höjdes från och med höstterminen 1942 från 100 till 150

kronor samt från och med vårterminen 1943 till samma belopp, 200 kronor,

som är fastställt för ordinarie studerande vid tekniska högskolan i Stockholm.

Ett bifall till kollegienämndens förslag på denna punkt kan alltså förutses

medföra konsekvenser även beträffande Chalmers tekniska högskola. Stats­

kontoret anser sig vid här angivna förhållanden jämväl böra avstyrka hög­

skolans ifrågavarande förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret hemställa, att

framställningen icke må till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Enligt stadgan för de tekniska högskolorna åligger det tillfälligt lärarbi-Departement

°

~

,

chef 671

träde och assistent särskilt alt efter vederbörande huvudlärares anvisningar

biträda denne med undervisningen vid övningar och laborationer, med bedö­

mandet av de studerandes arbeten, med anordnande! av föreläsningsexperi-

ment samt med vården av laboratorier och samlingar. Lärarbiträdena och

assistenterna ha sålunda synnerligen krävande och för undervisningen ound­

gängliga uppgifter. I vilken grad undervisningen vid tekniska högskolan i

Slockholm är beroende av tillgången lill sådana underordnade lärarkrafter

framgår icke minst därav, ali de för ändamålet beräknade anslagsmedlen

för närvarande uppgå lill icke mindre än 480,000 kronor, d. v. s. 30.5 procent

av dess avlöningsstats utgiftssida. Härav åtgår inemot hälften, 225,000 ä

230,000 kronor, till avlönande av förste assistenter, vilkas antal för närva­

rande är 37. Högskolan har emellertid betydande svårigheter att rekrytera

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

särskilt förste-assistentkåren. Löneläget inom industrien för nyutexaminerade

ingenjörer, bland vilka förste-assistentkåren främst rekryteras, är nämligen

för närvarande sådant, att högskolan icke kan hävda sig i konkurrensen.

Nyexaminerade civilingenjörer kunna sålunda inom industrien påräkna en

lön av 6,500 å 7,000 kronor, medan begynnelselönen för en förste assistent

med full tjänstgöring för närvarande uppgår till icke fullt 6,000 kronor.

Dessa svårigheter hota för närvarande att leda till en kris, varför högskolan

funnit åtgärder för förbättrande av assistenternas löneställning oundgängli­

gen nödvändiga redan för innevarande budgetår.

På sätt allmänna lönenämnden och statskontoret framhållit torde det icke

vara tillrådligt att taga definitiv ställning till förslaget örn lönereglering förr­

än i samband med de sakkunnigas för den högre tekniska undervisningen för­

slag. Med hänsyn till den av statsmakterna på övriga områden av förvaltning­

en och undervisningsväsendet tillämpade principen för lönesättningen hyser

jag även betänkligheter mot att tillstyrka en allmän löneförbättring för hög-

skoleassistenterna inom ramen för det nuvarande lönesystemet. Då emellertid

ett starkt behov av en ökad tjänstgöringsskyldighet för dessa assistenter före­

ligger, torde detta även under nu rådande förhållanden utgöra tillräcklig

grund för en ökad medelsanvisning för här ifrågavarande ändamål. Förste

assistenternas tjänstgöringsskyldighet är för närvarande i allmänhet 35 tim­

mar per vecka, undantagsvis 25 eller 30 timmar, vilket timantal behöver ökas

till 25—40 veckotimmar. I syfte att underlätta möjligheterna för högskolan

att rekrytera förste-assistentkåren med kvalificerad personal är jag beredd

tillstyrka en förstärkning av anslagsmedlen till avlönande av assistenter och

lärarbiträden för innevarande budgetår med 20,000 kronor. Härigenom torde

högskolan erhålla möjlighet att, räknat från och med den 1 november 1943,

med bibehållande i huvudsak av det nuvarande lönesystemet utsträcka förste-

assistenternas tjänstgöringsskyldighet på angivet sätt i de fall, där behovet

därav är mest trängande. Däremot anser jag mig för närvarande icke böra

tillstyrka högskolans framställning, i vad den avser de s. k. övningsassisten-

ternas arvoden.

Då en ytterligare höjning av terminsavgifterna vid tekniska högskolan för

närvarande icke synes böra tillgripas, förordar jag, att Kungl. Maj :t inhäm­

tar riksdagens medgivande lill att den i avlöningsstaten för högskolan upp­

förda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal under

innevarande budgetår må överskridas med högst 20,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för tekniska högskolan i Stockholm

uppförda anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1943/44 överskridas med högst

20,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344-

83

I. Folkundervisningen.

[3.] 50 a. Dövstumskolorna: Nyanskaffning av inventarier in. m. för

dövstumskolan i Växjö, reservationsanslag. Dövstumskolbyggnaden i Växjö

var ursprungligen avsedd att inrymma en barndomsskola för dövstumma.

Vid 1938 års förstatligande av dövstumskolväsendet beslöts, att Växjöskolan

skulle ombildas till fortsättningsskola för talundervisade flickor. På grund av

omorganisationen och skolbyggnadens skick måste byggnaden underkastas

vissa ombyggnadsarbeten, avseende modernisering av värmeledningssystemet,

en allmän modernisering av lokalerna, anordnande av nya sovsalar, iordning­

ställande av lokaler för den yrkesutbildning, som bedrives i fortsättnings­

skola, m. m. Vid krigsutbrottet togs skolbyggnaden i anspråk som militärför­

läggning, varför skolan förlädes till småskoleseminariets byggnad. Vid 1942

års riksdag beslöts omläggning av undervisningen vid fortsättningsskolan på

sådant sätt, att den vid sidan av utbildning i husligt arbete och dylikt även

skulle möjliggöra en god utbildning i ett antal andra yrken, som kunde läm­

pa sig för kvinnliga dövstumma, såsom sömnad, bakning, tvättning, dam-

skrädderi m. m. Efter denna omorganisation består skolan av en tvåårig

obligatorisk fortsättningsskola med därtill anknuten frivillig tvåårig yrkes­

utbildning. Riksdagen anvisade även medel till reparations- och ombyggnads­

arbeten vid skolan, vilka arbeten beräknades kosta 675,000 kronor.

Styrelsen för skolan har anhållit, att till styrelsens förfogande måtte stäl­

las ett belopp av sammanlagt 41,000 kronor, avseende nyanskaffning och

iståndsättande av inventarier och maskiner för 35,000 kronor, anskaffande

av undervisningsmateriel för 2,000 kronor samt anläggning med audiometer

och hörselapparater för 4,000 kronor. Styrelsen har framhållit, att behovet

av inventarier och maskiner m. m. väsentligt ökats genom skolans omorgani­

sation till att omfatta såväl fortsättnings- som yrkesskola. De inventarier,

som funnos tidigare, voro avpassade för småbarnsskola. Under provisorie­

tiden i småskoleseminariets byggnad har det varit möjligt att låna inventa­

rier där, men det blir nu nödvändigt att nyanskaffa inventarier och istånd­

sätta de gamla. Vidare har erfarenheten visat, att skolans undervisningsma­

teriel måste kompletteras. Beträffande audiometer och hörselapparatur har

styrelsen anfört.

För alt det skall kunna bliva möjligt att bedriva viss hörselundervisning

såsom fortsättning på den undervisning, som meddelats oegentligt dövstum­

ma vid special- och upptagningsskolorna, erfordras en anläggning med radio­

förstärkare och hörlurar. Synnerligen stor vikt lia dessa apparater vid korri­

gering av talfel och vid stämbildningsövningar, eftersom eleverna tack vare

dessa apparater kunna uppfatta sina egna stämmor. För att kunna bedriva

denna verksamhet effektivt fordras även en audiometer, varmed man exakt

kan uppmäta varje elevs hörselförlust och utröna hörselresternas omfång.

Inspektören för dövstumundervisningen har tillstyrkt framställningen. Gar­

diner, dukar, handdukar och andra textilier hade tillverkats vid skolan. De

äskade inventarierna m. m. vore nödvändiga för skolans ändamålsenliga an-

84

Kunni. Maj:ts proposition nr 344.

ordning och drift. Den befintliga undervisningsmaterielen vore dels otill­

räcklig i förhållande till elevantalet, dels olämplig, då den anskaffats för

småbarnsskolan. Det vore också av synnerlig vikt för artikulationsundervis-

ningen, att en audiometer funnes vid skolan.

Skolöverstyrelsen har även tillstyrkt framställningen. Det syntes ofrånkom­

ligt, att vid återinflyttningen i dövstumskolbyggnaden en del inventarier och

annan materiel nyanskaffades och att redan befintliga inventarier iståndsat-

tes. Behovet av inventarier hade också väsentligt ökats genom skolans om­

organisation. De begärda inventarierna syntes vara erforderliga för att verk­

samheten skulle kunna tillfredsställande bedrivas. Det till arbetsmaterial be­

gärda beloppet avsåge åskådningsmateriel, kartor, planscher och dylikt samt

vissa smärre gymnastikredskap ävensom materiel för undervisning i hem­

sjukvård och barnavård. Audiometeranläggningen syntes även vara av stort

värde för artikulationsundervisningen, varför överstyrelsen ehuru med viss

tvekan ansåge sig böra tillstyrka framställningen även i denna del.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig intet lia att erinra beträffande de be­

räknade kostnaderna för materielanskaffningen.

Statskontoret har erinrat, att vid 1942 års riksdag förutsatts, att skolans

omorganisation skulle träda i kraft från och med budgetåret 1943/44. Styrel­

sen borde därför rätteligen i sina anslagsäskanden för sagda budgetår ha hem­

ställt örn medel för anskaffande av ifrågavarande inventarier m. m. Ämbets­

verket ansåge så mycket större anledning ha förelegat för styrelsen att i god

tid underställa detta spörsmål Kungl. Maj:ts prövning, som det i förevarande

fall vore fråga om inventarieanskaffning av relativt stor omfattning. Stats­

kontoret saknade möjlighet att bedöma, huruvida skolans omorganisation

nödvändiggjorde nyanskaffning i angiven utsträckning. Ämbetsverket funne

sig emellertid böra ifrågasätta, om audiometeranläggningen vöre av behovet

påkallad. Det förefölle som örn med anskaffande av dylik apparatur skulle

tillsvidare kunna utan olägenhet anstå. Beträffande sättet för bestridande av

kostnaderna torde böra framhållas, att desamma till övervägande del vore

att betrakta som en engångsutgift. Med hänsyn härtill och till utgiftsbeloppets

storlek kunde statskontoret icke tillstyrka, att skolstyrelsen medgåves rätt

att med erforderligt belopp överskrida vederbörliga i omkostnadsstaten in­

gående delposter. Ämbetsverket föresloge i stället, att Kungl. Maj:t i propo­

sition till riksdagen äskade ett särskilt anslag för ändamålet.

Genom beslut den 17 september 1943 har Kungl. Maj:t medgivit, att den i

omkostnadsstaten för dövstumskolorna uppförda delposten till inventarier

och maskiner må för beredande av medel till anskaffande av vissa omedel­

bart erforderliga inventarier samt för verkställande av reparation och mål­

ning av befintliga möbler för budgetåret 1943/44 överskridas med högst 9,800

kronor. I ärendet hade upplysts, att för uppehållande av skolans verksam­

het inventarier till ett belopp av 6,800 kronor måste skyndsamt anskaffas,

varjämte reparationer och målning av befintliga möbler måste verkställas

för en kostnad av 3,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

85

Dövstumskolbyggnaden i Växjö, som de senaste åren använts för militärt

Departements-

ändamål, står nu efter reparations- och ombyggnadsarbeten färdig att tagas chefen-

i bruk för dövstumskolan. Ombyggnaden och dövstumskolans omorganisa­

tion till fortsättningsskola med yrkesskola nödvändiggöra givetvis anskaffande

av diverse materiel och inventarier m. m. Skolans styrelse har nu för ända­

målet begärt anvisande av ett belopp av 41,000 kronor. Såsom statskontoret

anmärkt, borde framställning örn dylik medelsanvisning, vilken icke kan an­

stå till nästa budgetår, ha gjorts tidigare. För sådan inventarieanskaffning

m. m., som ansetts mest trängande, har — såsom nämnts — ett belopp av

9,800 kronor ställts till skolans förfogande, att utgå ur vederbörligt omkost-

nadsanslag. I övrigt torde för ifrågavarande ändamål ett särskilt anslag böra

anvisas på tilläggsstat till löpande riksstat. Mot det av skolstyrelsen begärda

beloppet har jag ingen annan erinran att göra än att jag icke anser mig

böra tillstyrka anvisande av medel för anskaffande av en audiometer. Kostnaden

för sistnämnda apparat torde enligt vad jag inhämtat böra beräknas till 2,000

kronor. För nyanskaffning av inventarier m. m. vid dövstumskolan i Växjö

torde således böra äskas ett reservationsanslag av (41,000 — 9,800 — 2,000 —)

29,200 kronor eller i runt tal 29,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dövstumskolorna: Nyanskaffning av inventarier

m. m. för dövstumskolan i Växjö å tilläggsstat I till rikssta-

ten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................................. kronor 29,000.

K. Yrkesundervisningen.

[4.] 16 a. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. Tekniska skolan i Stockholm disponerar för sin verksamhet fastig­

heten Mästersamuelsgatan 44, vilken redovisas på statens allmänna fastig-

hetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. Kostnaderna för skolans disposition

av fastigheten belasta åttonde huvudtitelns anslag till Ersättning till statens

allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.

Svenska boktryckarföreningen har — med förmälan att föreningen plane­

rade upprättandet av ett grafiskt institut för utbildning av företags- och ar­

betsledare inom den grafiska industrien och av produktionsmän inom reklam­

branschen — anhållit, att nämnda institut måtte för sin teoretiska undervis­

ning kostnadsfritt få helt taga i anspråk en expeditionslokal och ett leklions-

rum med tillhörande biutrymmen ävensom erhålla tillgång till vissa föreläs­

nings- och laboratorielokaler i den av tekniska skolan i Stockholm dispone­

rade fastigheten. Av framställningen inhämtas följande.

Den högre utbildning inom den grafiska industrien, som tidigare kunnat

erhållas i England, Förenta staterna och Tyskland, står för närvarande icke

till buds och kommer — när tillfälle till deltagande åter kan beredas — sä­

kerligen att draga så stora kostnader, att det måste anses nödvändigt alt

86

inom Sverige skapa möjligheter för meddelande av en motsvarande utbild-

nmg därest denna utbildningsfråga skall kunna lösas på ett rationellt och

tor alla intresserade ekonomiskt tillfredsställande sätt. Med det ifrågavaran­

de planerade grafiska institutet avses sålunda att tillgodose den grafiska

industriens krav på möjligheter till utbildning inom landet av blivande före­

tags- och arbetsledare. Institutets ändamål skall vara att meddela en allsidig

undervisning i den grafiska branschens fackliga, tekniska, ekonomiska, este­

ll?..00*1 kulturella ämnen samt att utbilda företagsledare, ekonomichefer,

torman faktorer, försäljnings- och administrativ personal ävensom annons-

och reklambyramän. Härvid har särskilt beaktats, att dylika utbildningsmöi-

hgheter bora beredas icke blott personer, vilka redan erhållit högre skolut­

bildning, utan även framåtsträvande personer inom arbetarnas led.

Undervisningen vid institutet är avsedd att omfatta två årskurser, näm-

lgen dels en lägre kurs med syfte att hos eleven skapa en i första hand

praktisk, teknisk och ekonomisk underbyggnad, dels ock en högre fortsätt­

ningskurs med ändamål att bibringa insikter i sådana i den lägre kursen icke

torekommande ämnen, vilka ha särskilt värde för blivande företagsledare

bestallnmgsfaktorer, försäljare, reklamproducenter m. fl.

En utbildningsanstalt sådan som den föreslagna kommer att erhålla den

storsta betydelse för den grafiska industrien och borde här liksom i andra

lander kunna påräkna stöd från myndigheternas sida. För det planerade in­

stitutet ar aven av största vikt, att dess lokalfråga kan med ringa kostnad

tor institutet lösas på satt som föreslagits. Institutet skulle vid ett bifall till

föreningens framställning även erhålla en naturlig plats för sin verksamhet,

tillgång till bibliotek o. s. v. Aven för tekniska skolan torde den föreslagna

lösningen av lokalfrågan inrymma fördelar. Så skulle undervisningen vid de

bada utbildnmgsanstalterna delvis kunna upprätthållas med gemensamma

lararkrafter, något som givetvis innebure ekonomiska fördelar för båda par-

ter’jjX^are t.orc^e. institutets förläggande inom tekniska skolan komma att

medföra ett ökat intresse från allmänhetens sida för skolans verksamhet var-

jamte för skolans vidkommande en i högsta grad ökad kontakt med en om­

fattande gren av industrien skulle komma till stånd.

0InrättEindet av det grafiska institutet, vars verksamhet beräknas kunna

paborjas tidigast hösten 1943, har ansetts draga en engångskostnad av 20 000

kronor. Den årliga nettokostnaden har vid ett bifall till den föreliggande

framställningen beräknats till 33,000 kronor. De sålunda erforderliga med­

len skola ställas till förfogande av företag inom den grafiska industrien.

Styrelsen för tekniska skolan i Stockholm har framhållit, att ett upprät­

tande av den planerade utbildningsanstalten syntes vara av synnerlig vikt

för den grafiska industriens framtida utveckling samt att den undervisning,

som det grafiska institutet komme att meddela, i stora delar stöde den vid

tekniska skolan bedrivna undervisningen nära. Styrelsen skulle helst hava

sett, att undervisningen i fråga direkt anordnats vid tekniska skolan, men

då kostnaderna härför torde bliva avsevärda, hade styrelsen icke ansett sig

böra under nuvarande ekonomiska förhållanden framlägga förslag härom.

Enär emellertid undervisningen genom svenska boktryckareföreningens nu

ifrågavarande initiativ skulle kunna komma till stånd i nära anslutning till

den av tekniska skolan meddelade och utan direkt kostnad för statsverket,

hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte medgiva styrelsen rätt att för

det planerade institutet tills vidare upplåta erforderliga lokaler inom skolans

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

87

fastighet i den utsträckning så kunde ske utan olägenhet för skolan, allt

emot skälig ersättning för lokalernas uppvärmning, belysning och städning.

Vid ett bifall till framställningen avsåge styrelsen att såsom villkor för upp­

låtelsen föreskriva, att tekniska skolans elever i viss utsträckning skulle be­

redas möjlighet att övervara institutets föreläsningar.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt den föreliggande framställningen.

Statskontoret har beträffande den ifrågasatta lokalupplåtelsen erinrat, att

det enligt gällande regler ålåge enskilda att erlägga skälig hyra för av dem

disponerade lokaler i å statens allmänna fastighetsfond upptagna fastigheter.

Då ett bifall till den föreliggande framställningen om rätt för det grafiska

institutet att hyresfritt taga i anspråk vissa av tekniska skolans lokaler

skulle innebära ett avsteg från dessa regler, måste ämbetsverket, som ansåge

hyra i förevarande fall böra utgå, redan av principiella skäl motsätta sig

förslaget härutinnan.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att hyresersättningen för de lokaler i tek­

niska skolans fastighet, vilka skulle helt disponeras av grafiska institutet,

skäligen syntes böra beräknas efter det å-pris av 18 kronor för kvadrat­

meter, som läge till grund för den tekniska skolan i statens allmänna fas­

tighetsfond påförda hyresersättningen. I anslutning härtill skulle nämnda

lokaler betinga en årshyra av sammanlagt 3,600 kronor, vartill komme de

på lokalerna belöpande kostnaderna för uppvärmning och belysning av tek­

niska skolans byggnad. Städningen av dessa lokaler förutsatte byggnads­

styrelsen skola ombesörjas av institutet. Vad åter beträffade hyresersätt­

ningen för de föreläsnings- och laboratorielokaler, vilka institutet förut­

sattes skola disponera gemensamt med tekniska skolan, borde jämväl denna

beräknas efter ett å-pris av 18 kronor för kvadratmeter samt utgå i förhål­

lande till det antal timmar under varje arbetsdag, institutet kunde komma

att taga lokalerna i anspråk uteslutande för egen räkning. Härjämte borde

institutet efter samma grund deltaga i skolans kostnader för dessa lokalers

uppvärmning, belysning och städning.

Svenska boktryckareföreningen har härefter hemställt, att, därest fram­

ställningen om ett kostnadsfritt upplåtande till grafiska institutet av de ifrå­

gavarande lokalerna icke kunde bifallas, institutet i stället måtte erhålla

statsanslag till belopp, motsvarande de å lokalerna belöpande kostnaderna

för hyra, uppvärmning och belysning.

Den grafiska industriens initiativ till att inom landet skapa ett grafiskt Departement-

utbildningsinstitut måste från allmän synpunkt hälsas med tillfredsställelse. cAe/««-

En anknytning av detta institut till tekniska skolan bör, såsom i ärendet

framhållits, kunna medföra påtagliga fördelar såväl för institutet som för

skolan. Jag är fördenskull beredd att i princip tillstyrka den föreliggan­

de framställningen om beredande av kostnadsfritt utrymme inom sko­

lans lokaler för institutet, vilket, enligt vad jag inhämtat, kommer att starta

den 1 januari 1944. Framställningen synes lämpligen på det sätt böra bifal­

las, att institutet erhåller statsbidrag med belopp, motsvarande den hyres-

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

ersättning, som skäligen synes böra påföras institutet. Jag tillstyrker, att

hyresersättningen bestämmes till 3,600 kronor för år för samtliga de lokal­

utrymmen, som institutet enligt den föreliggande undervisningsplanen be­

räknas komma att taga i anspråk helt eller delvis. Härvid förutsätter jag,

att institutet kommer att gottgöra tekniska skolan för bränslekostnader o. dyl.

Kostnaderna för städning av de av institutet disponerade lokalerna torde

böra gäldas av institutet. Det statsbidrag, som bör tillerkännas institutet bör

sålunda bestämmas till 3,600 kronor för helt budgetår. Då grafiska institu­

tet tillträder lokalerna redan under hösten 1943 torde bidraget för inneva­

rande budgetår böra bestämmas till (7* av 3,600 =) 2,700 kronor.

Under erinran örn, att den av grafiska institutet erlagda hyran kommer

att tillgodoföras statsverket såsom inkomst, hemställer jag således att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till grafiska institutet å tilläggsstat I till riksstaten för bud­

getåret 1943/44 anvisa ett anslag av............... kronor 2,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet.

G. v. Krusenstjerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

89

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handlägg­

ning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1943/44, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 1—5 och 7—9 samt statsrådet Domö beträffande punkten 6. Före­

dragandena yttra därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantinannanäringar

m. in.

[1.] 8 a. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverk­

samhet, reservationsanslag. Innevarande års riksdag (prop. nr 2, bil. 9, p. 1;

skr. nr 20) har under denna anslagstitel å tilläggsstat till riksstaten för bud­

getåret 1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor. Av anslaget

avsågs ett belopp av 15,000 kronor för uppförande av ett potatislagerhus vid

Ugerups försöksgård.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har styrelsen för lantbrukshögskolan hem­

ställt, att för uppförande av ifrågavarande potatislagerhus måtte till högskole­

styrelsens förfogande ställas ytterligare ett belopp av 9,000 kronor. Härvid

har styrelsen anfört i huvudsak följande.

På uppdrag av högskolestyrelsen ha anbud på potatislagerhuset infordrats

av Ultuna egendoms förvaltare. Lägsta anbudet, omfattande samtliga bygg-

llihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

7

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

nadsarbeten, slutar å 23,860 kronor. För uppförande av ett potatislagerhus av

planerad storlek erfordras sålunda ytterligare ett belopp av i runt tal 9,000

kronor.

Anledningen till den väsentliga ökningen av kostnaderna torde vara föl­

jande. Byggmästare Karl Persson, Balsby, vars anbud föregående år avsåg

uppförande av ett lagerhus vid Ugerup under september och oktober 1942,

var synnerligen angelägen att hans lagerhustyp omedelbart skulle bliva före­

mål för prövning av statlig myndighet. Hans anbud hade tydligen av denna

anledning satts mycket lågt, nämligen till 15,000 kronor. Byggnaden kunde

dock ej uppföras 1942. Under vintern och våren 1943 har byggmästare Pers­

son som entreprenör uppfört ett flertal potatislagerhus. Då nu lagerhustypen

redan hunnit bli känd, har han tydligen icke längre någon anledning att

lämna ett för staten särskilt förmånligt anbud.

I skrivelse till högskolestyrelsen den 8 juli 1943 har provningsnämnden vid

statens maskinprovningars lantbruksavdelning vid Alnarp meddelat, att

nämnden av provningsanstaltens styrelse erhållit uppdrag att ordna och ut­

föra tekniska undersökningar i samband med potatislagring. I första hand

avsågs jämförelse mellan lagring i stuka och lagring i lagerhus, bland annat

av den typ som utföres av byggmästare Persson. Nämnden har framhållit

betydelsen av att dessa undersökningar kunde ske på Ugerup i samarbete

med ledningen på försöksgården.

I infordrat utlåtande den 17 september 1943 har statens livsmedelskom­

missiontillstyrkt bifall till framställningen. Byggnadsstyrelsen har i remiss­

yttrande samma dag förklarat sig icke ha något att erinra i ärendet.

Med hänsyn till angelägenheten av att den nya metoden för potatislagring

varom i ärendet är fråga blir prövad vid en statlig försöksgård, tillstyrker

jag högskolestyrelsens framställning om att för uppförande av ifrågavarande

potatislagerhus erforderliga medel anvisas. För att lagerhuset skall kunna

färdigställas i tid att mottaga potatisskörden redan detta år, synes det äskade

beloppet, 9,000 kronor, böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för

försöksverksamhet å tilläggsstat I till riksstaten för budget­

året 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 9,000.

[2.] 18 a. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnads­

arbeten m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. För detta ändamål

anvisade 1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett re­

servationsanslag av 193,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos 141,000 kro­

nor för byggande av en institutionsbyggnad, en trädgårdsmästarbostad och

en stallbyggnad vid Nyckelby trädgårdsförsöksstation i Stockholms län,

29,000 kronor för reparation av äldre byggnader, planeringsarbeten, inven­

tarier m. m. vid nämnda trädgårdsförsöksstation och 23,000 kronor för upp­

förande av bostadshus för två vid trädgårdsförsöken vid Alnarp anställda

kördrängar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

91

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade propositionen, nr 79, rö­

rande åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40

m. m. förutsattes, att av nämnda reservationsanslag ett belopp av 125,000

kronor skulle disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövade

sådana förutsättningar vara för handen, som gällde för användning av an­

slag, upptaget å allmän beredskapsstat. Enligt vad som framgår av nämnda

proposition avsågs att med uppförandet av trädgårdsmästarbostaden och

stallbyggnaden vid Nyckelby försöksstation skulle anstå tills vidare samt

att i stället för institutionsbyggnaden borde tills vidare endast uppföras en

föreståndarbostad, för vilken kostnaden förutsattes kunna hållas inom ett be­

lopp av 45,000 kronor. För reparation av äldre byggnader m. m. ansågos

23,000 kronor vara erforderliga. Uppförandet av bostadshuset för två kör­

drängar vid Alnarp avsågs skola uppskjutas.

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2; r. skr. nr 94) lämnades medgivande till

att av förenämnda anslagsbelopp å 125,000 kronor högst 121,000 kronor

finge tagas i anspråk för utförande av vissa i propositionen närmare angiv­

na arbeten vid statens trädgårdsförsök vid Nyckelby och Alnarp. Sedermera

medgav Kungl. Majit genom särskilda beslut den 16 maj 1941 och den 12

september samma år samt den 8 januari 1943 med stöd av sistnämnda riks­

dagsbeslut, att styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinsti-

tut finge taga i anspråk 20,000 kronor för dräneringsarbeten vid Nyckelby,

4,355 kronor för reparationer vid Alnarp och Nyckelby, 18,195 kronor för

inventarieanskaffning vid statens trädgårdsförsök, 58,184 kronor för upp­

förande av en trädgårdsmästarebostad och en arbetarebostad vid Nyckelby

samt 20,266 kronor för utförande av en vattenanläggning vid Nyckelby. Slut­

ligen medgav Kungl. Majit den 30 april 1943 att ett för igenläggning av ett

större öppet dike avsett belopp å 5,950 kronor, som ingick i förenämnda för

dräneringsarbeten vid Nyckelby anvisade anslagsbelopp av 20,000 kronor,

i stället finge tagas i anspråk för uppförande av stängsel runt de vid Nyc­

kelby anlagda fruktförsöken. I

I skrivelse den 27 augusti 1943 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, me­

jeri- och trädgårdsinstitut hemställt örn beviljande av ett anslag å tilläggs-

stat till riksstaten för budgetåret 1943/44 av 13,463 kronor 48 öre, motsva­

rande den vid utgången av budgetåret 1942/43 kvarstående reservationen å

förenämnda för budgetåret 1939/40 uppförda reservationsanslag. Instituts­

styrelsen har därvid anfört följande.

Då genom propositionen nr 79 och det därav föranledda beslutet av 1939

års urtima riksdag det ursprungligen anvisade reservationsanslaget ej mer

än till en del kunnat disponeras förrän efter förnyad riksdagsbehandling

1941, bär det icke varit möjligt att helt kunna utnyttja anslaget lill avsett

ändamål inom den tidsrymd, som fastställts för dispositionen av dylika re­

servationsanslag. Med hänsyn härtill och till de svårigheter, som uppstått för

institutsstyrelsen att fullgöra sina förpliktelser gentemot entreprenörer och

leverantörer, har institutsstyrelsen funnit det vara nödvändigt hemställa örn

att återstående belopp av ifrågavarande reservationsanslag på nytt anvisas.

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

Vid innevarande budgetårs början den 1 juli 1943 kvarstod av det anvisade

reservationsanslaget 13,463 kronor 48 öre, varav 9,463 kronor 48 öre utgjorde

sådana medel, som Kungl. Maj :t genom särskilda beslut medgivit kunna dispo­

neras. Ytterligare 4,000 kronor kvarstå av de 193,000 kronor som ursprung­

ligen uppfördes å riksstaten för budgetåret 1939/40. I första hand finner Al-

narpsstyrelsen det vara angeläget att helt få disponera de 9,463 kronor 48 öre,

vilka ingå i kalkyler, som vid olika tillfällen inlämnats till Kungl. Majit.

Sedan det dessutom visat sig nödvändigt att komplettera såväl vattenledning

som stängsel vid Nyckelby försöksstation, har emellertid institutsstyrelsen

ansett sig även böra anhålla örn det återstående beloppet 4,000 kronor för

att i första hand täcka utgifter för anskaffning av bevattnare och rörled­

ningar samt i andra hand till komplettering av stängslet vid Nyckelby för­

söksstation.

Lantbruksstyrelsen har i infordrat utlåtande den 4 september 1943 förkla­

rat sig tillstyrka, att framställning gjordes till riksdagen örn anvisande å till-

läggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 av i runt tal 13,500 kronor för

ifrågavarande ändamål.

Behållningen av förenämnda å riksstaten för budgetåret 1939/40 uppför­

da reservationsanslag, vilket enligt Kungl. Majits medgivande den 30 juni

1942 fått användas för därmed avsett ändamål jämväl under budgetåret

1942/43, har vid utgången av sistnämnda budgetår tillgodoförts budgetut­

jämningsfonden. För utförande av de i institutsstyrelsens förevarande fram­

ställning omförmälda arbetena, för vilka medel tidigare i viss utsträckning

ställts till förfogande, torde därför vara erforderligt att ett belopp svarande

mot de medel som enligt vad nyss nämnts överförts till budgetutjämnings­

fonden, eller i runt tal 13,500 kronor, ånyo anvisas. Med hänsyn härtill och

då arbetena i fråga torde vara behövliga, vill jag förorda, att nämnda belopp

äskas såsom ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reserva­

tionsanslag av ..................................................... kronor 13,500.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3.] 11 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till lin- eller hamp-

beredningsanläggningar, reservationsanslag. Genom beslut av 1941 års riks­

dag (prop. nr 333; r. skr. nr 501) anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag av

500,000 kronor. För samma ändamål har innevarande års riksdag å tilläggs­

stat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat ett reservationsanslag av

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

93

800.000 kronor (prop. nr 2, bil. 9 p. 4; r. skr. nr 20). Å riksstaten för löpande

budgetår lia medel för ändamålet icke anvisats. För anslagets användning

gälla bestämmelserna i kungörelsen den 13 mars 1942 (nr 153).

I gemensam skrivelse den 31 augusti 1943 ha kommerskollegiumoch lant­

bruksstyrelsen hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/

44 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag av 130,000

kronor. Ämbetsverken ha anfört i huvudsak följande.

Av riksdagen hittills anvisade anslag å sammanlagt 1,300,000 kronor ha re­

dan tagits helt i anspråk, varför medel för ifrågavarande bidragsverksamhet

nu icke finnas tillgängliga. Emellertid ha till lantbruksstyrelsen inkommit

ansökningar örn dylikt statsbidrag med sammanlagt omkring 61,000 kronor

för xithyggnad och komplettering av linberedningsanstalterna i Växjö och

Kristinehamn. Till uppförande av nämnda anstalter lia statsbidrag jämväl

tidigare beviljats. Vidare äro enligt vad kommerskollegium och lantbrukssty­

relsen erfarit ytterligare utvidgningar påbörjade eller planerade vid linbe­

redningsanstalterna i Laholm och Hybo samt vid hampberedningsanstal-

ten i Värmbol, till vilka arbeten statsbidrag beräknas bliva erforderligt

med sammanlagt omkring 55,000 kronor. Även för uppförande av sist­

nämnda tre anstalter har statsbidrag tidigare utgått. Enligt vad ämbets­

verken vidare erfarit torde därjämte ansökan örn statsbidrag å 6,000 kronor

för uppförande av linberedningsanstalten i Bodum invid Örnsköldsvik kom­

ma att ingivas inom den närmaste liden. Något statsbidrag har tidigare icke

utgått till uppförande av sistnämnda anstalt. För ifrågavarande ändamål ha

emellertid ämbetsverken redan den 14 november 1940 beviljat lån från hem-

slöjdslånefonden med 34,000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehov av före­

varande slag, som kan beräknas uppstå under återstående del av innevarande

budgetår, skulle alltså uppgå till omkring (61,000 + 55,000 + 6,000 =)

122.000 kronor. Med hänsyn till de alltjämt fortgående kostnadsstegringarna

med därav följande ökade kostnader för de ifrågasatta utbyggnaderna anse

ämbetsverken sig böra föreslå, att ett reservationsanslag å 130,000 kronor an­

visas för ändamålet.

Då det torde bliva erforderligt att statsbidrag lämnas för de i

kommers-Departements-

chefen

kollegiums och lantbruksstyrelsen skrivelse avsedda anläggningarna, biträ­

der jag ämbetsverkens förslag om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår av för ändamålet erforderliga medel eller i runt tal

130.000 kronor. Jag har för avsikt att i annat sammanhang denna dag före­

slå, att å sagda tilläggsstat uppföres ett kapitalinvesteringsanslag till hem-

slöjdslånefonden av 600,000 kronor för att möjliggöra utlämnande av lån

för utförande av vissa av förutnämnda anläggningar. Emellertid torde i vad

rör fortsatt utbyggnad av anläggningarna största försiktighet böra iakttagas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majli måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till lin-

eller hampberedningsanläggningar å tilläggsstat I till rikssta­

ten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .......................................................................... kronor 130,000.

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[4.] Prisreglcrande åtgärder på jordbrukets område. Å riksstaten för

budgetåret 1943/44 är under denna anslagstitel uppfört ett reservationsanslag

av 99,000,000 kronor. Anslaget är i huvudsak avsett för upprätthållande av

jordbruksregleringen.

Jag torde för Kungl. Maj:t få anmäla dels en den 31 augusti 1943 dag-

tecknad framställning från lantbruksstyrelsen om anvisande av 9,000 kronor

för täckande av vissa kostnader under första halvåret 1944 i anledning av

bestämmelserna om klassificering av kött, dels ock en den 1 september 1943

dagtecknad framställning från statens livsmedelskommission avseende bland

annat beviljande av ett anslag å 70,000 kronor för att möjliggöra försäljning

till nedsatt pris av 200 ogrässprutor.

I anledning av lantbruksstyrelsens framställning rörande

köttklassificeringen torde jag få erinra om följande. Efter att ha

inhämtat riksdagens yttrande (1941: prop. nr 299, r. skr. nr 413) utfärdade

Kungl. Majit den 30 december 1941 förordning (nr 1011) angående klassi­

ficering av kött. Med stöd av förordningen bemyndigades lantbruksstyrelsen

den 13 februari 1942 att utfärda erforderliga föreskrifter för förordningens

tillämpning ävensom att meddela undantag från vissa däri givna bestämmel­

ser. Sistnämnda dag anvisade Kungl. Majit vidare till lantbruksstyrelsens för­

fogande från elfte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter ett belopp

av 10,450 kronor för anställande under en tid av sex månader av särskild

tjänsteman med uppgift att biträda styrelsen med utövande av inspektion över

köttklassificeringen m. m. ävensom för anordnande av kurser för köttklassi-

ficerare.

Sedermera anvisades dels den 30 oktober 1942 ett belopp av 13,800 kronor

att av lantbruksstyrelsen användas för fortsatt anställande under tiden 15

oktober 1942—30 juni 1943 av särskild tjänsteman för inspektion över kött-

klassificeringen ävensom för anordnande av kurser för köttklassificerare, vil­

ket belopp till lika delar skulle utgå från nionde och elfte huvudtitlarnas

anslag till extra utgifter, dels ock den 17 juni 1943 från nionde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter ett belopp av 9,650 kronor att av styrel­

sen användas för fortsatt anställande intill utgången av år 1943 av nyssnämn­

de befattningshavare ävensom för anordnande av kurser för klassificerare.

I förutberörda skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hem­

ställt, att för anställande under tiden 1 januari—30 juni 1944 av ifrågava­

rande tjänsteman samt för täckande av befattningshavarens resekostnader

måtte ställas till styrelsens förfogande ett belopp av 9,000 kronor. Lantbruks­

styrelsen har anfört följande.

Med anledning av Kungl. Majits beslut den 17 juni 1943 förordnade lant­

bruksstyrelsen den 6 juli 1943, räknat från och med den 1 juli 1943, tills

vidare intill utgången av år 1943 innehavare av befattningen såsom inspek­

tör för köttklassificeringen, med rätt för denne att åtnjuta ett arvode av

890 kronor för månad ävensom vid resor i tjänsten resekostnads- och trak-

tamentsersättning efter klass II D i allmänna resereglemente! intill ett be­

lopp av högst 3,600 kronor för angivna tid. Nämnda arvode har bestämts

med utgångspunkt från beloppet för lön samt rörligt tillägg (15 procent) och

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

95

kristillägg (16 procent) till tjänsteman i 20 löneklassen, varjämte, med hän­

syn till de avgifter för pensionering, som den till innehavare av befattningen

förordnade tjänstemannen såsom tjänstledig från en till svenska personal­

pensionskassan ansluten tjänst har att erlägga, till sistnämnda belopp lagts

en summa av 100 kronor för månad.

På grund av köttklassificeringens omfattning och vikten av nödig inspek­

tion över klassificeringen torde jämväl under tiden 1 januari—30 juni 1944

upprätthållandet av ifrågavarande tjänst hos lantbruksstyrelsen bliva be­

hövligt. Framhållas må, att det antal offentliga slakthus, kontrollslakterier

och köttbesiktningsbyråer, där klassificering förekommer, nu uppgår till om­

kring 190.

För nämnda tjänst synes jämväl under tiden 1 januari—30 juni 1944 er­

sättning böra beräknas i form av arvode ävensom resekostnads- och trakta-

mentsersättning. Då den nuvarande innehavaren av ifrågavarande befatt­

ning, vid bifall till vad lantbruksstyrelsen i denna skrivelse föreslår, torde

komma att erhålla fortsatt- förordnande att innehava nämnda tjänst, synas

förut angivna, nu tillämpade grunder för fastställande av det med tjänsten

förenade arvodet fortfarande böra gälla. Ett belopp av (890 X 6 =) 5,340

kronor torde sålunda böra beräknas för ändamålet. Resekostnads- och trak-

tamentsersättning åt ifrågavarande tjänsteman bör, i likhet med vad som

för närvarande är fallet, utgå efter klass II D i allmänna resereglementet

och med ett till 600 kronor för månad beräknat belopp.

Medelsbehovet för anställande under tiden 1 januari—30 juni 1944 av

ifrågavarande tjänsteman kan sålunda beräknas till sammanlagt (5,340 +

6 X 600 =) i runt tal 9,000 kronor.

Jag torde få erinra om att lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti

1943 angående förslag till anslagsäskanden inom lantbruksstyrelsen för­

valtningsområde för budgetåret 1944/45 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte fö­

reslå riksdagen medgiva, att för uppehållande av ifrågavarande verksamhet

under budgetåret 1944/45 erforderligt belopp finge användas av reserva­

tionsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Över lantbruksstyrelsen framställning ha den 17 september 1943 inford­

rade utlåtanden avgivits av statskontoret och statens livsmedelskommission.

Statskontoret har anfört, att därest icke det å nionde huvudtiteln uppförda

anslaget till extra utgifter ansåges böra anlitas för täckande av här ifråga­

varande kostnader, riksdagens medgivande -—- i anslutning till vad lantbruks­

styrelsen i särskild framställning föreslagit i fråga om för samma ändamål

erforderliga anslagsmedel för budgetåret 1944/45 —- torde böra utverkas, att

anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område finge tagas i

anspråk.

Livsmedelskommissionen, som framhållit, att en noggrann klassificering

av kött och fläsk utgjorde en förutsättning för bela systemet med normal­

priser å dessa varor, har tillstyrkt bifall till den av lantbruksstyrelsen i ären­

det gjorda framställningen. I

I anledning av livsmedelskommissionens framställning

örn försäljning av ogrässprutor torde jag få anföra följande.

Genom beslut den 24 juli 1942 uppdrog Kungl. Majit, efter det ärendet un-

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

derställts riksdagen (prop. nr 319; r. skr. nr 418), åt svenska spannmåls-

aktiebolaget att inköpa 100 ogrässprutor, lämpade för besprutning mot pota-

tisbladmögel, för försäljning enligt anvisningar av statens livsmedelskommis­

sion till priser, som finge understiga bolagets självkostnader högst med 30

procent eller med tillhopa 30,000 kronor. Den 30 juni 1943 uppdrog Kungl.

Majit, likaledes efter det ärendet underställts riksdagen (prop. nr 246; r. skr.

nr 378), åt spannmålsaktiebolaget att inköpa ytterligare 200 dylika ogräs­

sprutor för försäljning enligt anvisningar av livsmedelskommissionen till pri­

ser, som finge understiga bolagets självkostnader med tillhopa högst 70,000

kronor.

I förenämnda skrivelse den 1 september 1943 bär statens livsmedelskom­

mission gjort framställning örn medelsanvisning med 70,000 kronor för möj­

liggörande av försäljning genom svenska spannmålsaktiebolaget till ett pris

av 650 kronor per styck av 200 ogrässprutor, lämpade jämväl för besprut­

ning mot potatisbladmögel. 1 ill stöd för framställningen har kommissionen

anfört bland annat.

De med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 24 juli 1942 och 30 juni 1943

av svenska spannmålsaktiebolaget inköpta 300 ogrässprutorna ha försålts

t1}! intresserade lantbrukare genom hushållningssällskapens förmedling. För­

säljningspriset för de år 1943 inköpta 200 sprutorna har varit bestämt till 650

kionor, vilket inneburit en nedsättning med 35 procent av inköpspriset, däri

imäknat spannmålsbolagets omkostnader för denna verksamhet. Då efter­

frågan pa ogrässprutor till nedsatt pris år 1943 emellertid varit vida större

än tillgången därpå och det är av synnerligen stor betydelse, att sprutor fin­

nas tillgängliga hos jordbrukarna för besprutning av så stor del av potatis­

arealen som möjligt, anser livsmedelskommissionen det önskvärt, att jord­

brukarna beredas tillfälle att jämväl under år 1944 inköpa ett antal sprutor

på i huvudsak samma villkor som under de närmast föregående åren. Livs­

medelskommissionen vill därför föreslå, att spannmålsbolaget erhåller i upp­

drag att inköpa ytterligare 200 ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning

mot potatisbladmögel, och att bolaget genom statssubvention beredes möjlig­

het att försälja desamma till nedsatt pris. Därest ett så stort antal sprutor

som 200 icke skulle kunna försäljas på ett år, komma eventuellt överblivna

sprutor att bli en värdefull reserv att äga tillgång till för den händelse svårare

angrepp av bladmögel skulle uppstå under det kommande året. Under alla

förhållanden torde ett eventuellt restparti sannolikt kunna försäljas under

därpå följande år, ty jordbrukarna synas alltmer börja inse betydelsen av ra­

tionell besprutning av potatisodlingarna. Välgrundade förhoppningar finnas,

att inköpspriset på dessa sprutor skall bliva detsamma som på de senast in­

köpta. Om därför inköpspriset och spannmålsbolagets omkostnader samman-

lagt beräknas till enahanda belopp som tidigare eller 1,000 kronor per styck

och sprutorna skola försäljas till samma pris som i år eller 650 kronor per

styck, erfordras för försäljning av 200 sprutor till detta pris ett anslag av

70,000 kronor.

Den verksamhet, som regleras av förordningen den 30 december 1941 an­

gående klassificering av kött, är närmast föranledd av önskemålet att under

rådande krisförhållanden underlätta genomförandet av prisregleringen å kött

och fläsk. Efter framställning av lantbruksstyrelsen har Kungl. Majit genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

97

särskilda beslut, senast den 17 juni 1943, ställt medel till lantbruksstyrelsens

förfogande för anställande av en särskild tjänsteman med uppgift att biträda

styrelsen vid utövandet av inspektionen över köttklassificeringen. Genom be­

slutet den 17 juni 1943, därvid för ändamålet ett belopp av 9,650 kronor an­

visats att utgå från nionde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter,

har möjliggjorts anställande av ifrågavarande tjänsteman för tiden intill ut­

gången av år 1943. Lantbruksstyrelsen har i nu ifrågavarande skrivelse hem­

ställt att 9,000 kronor måtte anvisas till nämnda befattningshavares avlöning

och resekostnader under första halvåret 1944. Med hänsyn till ändamålet med

köttklassificeringen torde hinder icke böra möta mot att de med ifrågava­

rande verksamhet förenade kostnaderna, för budgetåret 1943/44 beräknade

till (9,650 + 9,000 =) 18,650 kronor, bestridas från reservationsanslaget till

prisreglerande åtgärder. Förenämnda belopp om 9,650 kronor torde i anslut­

ning härtill få överföras från sistnämnda anslag till nionde huvudtitelns re­

servationsanslag till extra utgifter.

Vad angår statens livsmedelskommissions framställning rörande inköp och

försäljning av ogrässprutor finner jag mig med hänsyn till betydelsen, fram­

förallt i nuvarande försörjningsläge, av de ifrågasatta åtgärderna böra till­

styrka, att spannmålsbolaget erhåller i uppdrag att inköpa ytterligare 200

ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel, och att

bolaget beredes möjlighet att försälja desamma till ett pris av 650 kronor

per styck. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas, att för ändamålet

erforderligt belopp, som av kommissionen beräknats till högst 70,000 kronor,

må bestridas från anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att för tillgodoseende av de i det föregående

omförmälda ändamålen må tagas i anspråk sammanlagt högst

88,650 kronor från nionde huvudtitelns reservationsanslag

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

[5.] 39, Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.

För detta ändamål har anvisats dels å tilläggsstat I till riksstaten för budget­

året 1940/41 ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor, dels i riksstaten för

budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av likaledes 5,000,000 kronor, dels

å tilläggsstat lill riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor, dels ock i riksstaten för innevarande budgetår ett reserva­

tionsanslag av 2,000,000 kronor.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet

med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av ut­

låtanden i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektri­

fiering har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestå­

ende av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

98

I skrivelse den 9 juli 1943 har elektrifieringsberedningen gjort framställning

om att för innevarande budgetår måtte för ifrågavarande ändamål anvisas

ett ytterligare anslag av förslagsvis 8,000,000 kronor. Beredningen bär hem­

ställt, att, för den händelse anslag icke alls eller endast till mindre belopp

kunde erhållas, direktiv måtte lämnas på vad sätt de hittills tillämpade grun­

derna för bidragstilldelningen borde ändras.

Efter att inledningsvis lia erinrat örn sin tidigare i skrivelse den 16 februari

1943 (se prop. nr 163/1943, bilaga 5, punkt 2) lämnade redogörelse angå­

ende disponerandet av de under åren 1940 och 1941 anvisade anslagen å

sammanlagt 10,000,000 kronor, har beredningen beträffande ytterligare an­

slagsbehov för innevarande budgetår yttrat följande.

Sedan beredningens skrivelse den 16 februari 1943 avgavs, ha statsmakter­

na anvisat ytterligare anslag å sammanlagt 4,000,000 kronor, varav 2,000,000

kronor på lilläggsstat för budgetåret 1942/43 och 2,000,000 kronor för inne­

varande budgetår. Ur anslaget på tilläggsstat ha hittills beviljats 1,400,000

kronor. Därest nu under behandling liggande ansökningar — till stor del

avseende anläggningar som igångsatts med förväntan om bidrag — behand­

las efter de grunder, som under den senaste tiden tillämpats, skulle endast

cirka 500,000 kronor finnas disponibla för ytterligare elektrifieringsprojekt.

Enligt de underhandsupplysningar, beredningen erhållit från skilda håll,

kunna ansökningar förväntas inkomma inom den närmaste tiden i sådan ut­

sträckning, att även sistnämnda belopp inom kort bleve disponerat, därest

ansökningarna behandlas efter nu tillämpade grunder. Hos beredningen vila

dessutom på grund av kopparransoneringen tills vidare bordlagda ansökning­

ar på sammanlagt något mer än 2,000,000 kronor.

För att den subventionerade elektrifieringen skall kunna bedrivas i samma

omfattning som under de senaste 12 månaderna, för vilket kopparransone­

ringen, som den nu tillämpas, icke synes lägga hinder i vägen, beräknar be­

redningen att ytterligare 5,000,000 kronor skulle erfordras för innevarande

budgetår. Räknat efter under senaste femmånadersperiod inkomna ansökning­

ar å cirka 750,000 kronor per månad skulle behovet uppgå till omkring

8,000,000 kronor.

Beredningen har beträffande de hittills tillämpade tilldelningsgrunderna

och dessas lämplighet anfört följande.

För elektrifieringsbidragen har hittills tillämpats en subventionsgräns av 90

kronor per tariffenhet, innebärande att elektrifieringsintressenterna skola

bära minst denna kostnad själva. I undantagsfall — speciellt för vissa trakter

i Värmland och övre Norrland — har subventionsgränsen dock varit 70 eller

80 kronor per enhet. Vad beträffar bidragens maximala storlek föreslogs i

den utredning, som låg till grund för det första anslaget, 90 kronor per enhet.

I åtskilliga fall lia emellertid högre bidrag beviljats. Beredningen har så­

lunda på senaste tiden baserat sina förslag på en maximitiildelning av

100 kronor per enhet. Maximibegränsningen har emellertid icke hindrat bi-

dragstilldelning för projekt med något högre kostnad än (90 + 100 =) 190

kronor per enhet i sådana fall, då intressenterna — konsumenter, distributörer

och kraftleverantörer — velat taga på sig mer än 90 kronor per enhet och

den framtida ekonomien kunnat anses någorlunda tryggad genom att ny­

elektrifieringen utförts av ett större befintligt distributionsföretag med god

ekonomi, genom åtaganden av konsumenterna att utföra naturaprestationer

för anläggningarnas underhåll eller dylikt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

99

Beredningen är av den uppfattningen, att de hittills tillämpade tilldelnings-

grunderna varit i stort sett lämpligt avvägda beträffande såväl de prestatio­

ner, vilka begärts av intressenterna själva, som hjälpens minimiomfattning

med hänsyn till nyelektrifieringarnas ekonomi. Vidare synes det vid hittills­

varande storlek på bidragen ha varit möjligt att genomföra rätt fullständiga

elektrifieringar, i det att även enstaka gårdar med mycket höga elektrifierings-

kostnader kunnat få komma med, vilka, örn de icke fått kraft i samband med

övrig elektrifiering, troligen fått bliva ulan för mycket lång framtid. Ur dessa

synpunkter anser beredningen sålunda anledning till ändring icke finnas.

Beträffande åtgärder för begränsning av den totala medelsåtgången har

beredningen framhållit följande.

Höjning av subventionsgränsen och sänkning av det maximala bidraget få

göras proportionsvis mycket stora för att medelsbehovet skall nämnvärt på­

verkas. En ändring med 10 kronor per enhet beräknas sålunda rent mate­

matiskt minska bidragens totalbelopp med cirka 13 respektive 5 procent.

Man får emellertid räkna med vissa biverkningar. En ytterligare minskning

torde nämligen uppstå genom att vissa projekt, som ur ekonomisk synpunkt

skulle genomföras med bidrag enligt nuvarande grunder, befinnas för vansk­

liga efter en skärpning. De ökade kraven på konsumenterna vid höjning av

subventionsgränsen komma emellertid också att minska önskan att vara

med och därigenom försämra anslutningsgraden, varvid i många fall kostna­

derna per enhet öka snabbare än anslutningen minskas, så att bidragen i

verkligheten bli större. En höjning av subventionsgränsen anser sig bered­

ningen därför icke vilja föreslå. Beträffande maximibeloppets storlek skulle

en återgång till den ursprungligen tillämpade 90-kronorsgränsen visserligen

icke behöva ingiva betänkligheter, men en ändring, som verkligen radikalt

påverkar medelsbehovet, skulle troligen medföra, att elektrifieringarna bli

mindre fullständiga, och öka risken för att konsumenterna — i de fall då

angelägenheten örn kraft är mycket stor — påtaga sig större prestationer än

de egentligen kunna bära.

En relativt kraftig beskärning av medelsbehovet med mindre ogynnsamma

biverkningar torde kunna ernås, om en sänkning av maximala bidragsbe­

loppet per enhet kombineras med att bidrag överhuvudtaget icke lamnas till

elektrifieringar med specifika kostnader överstigande ett fastställt värde,

överslagsvis skulle sålunda sammanlagda bidragsbeviljningen nedgå till hälf­

ten, därest bidragen maximeras till 80 kronor per enhet och därjämte som

villkor för bidrag kräves att specifika anläggningskostnaden icke överstiger

170 kronor per enhet. Fastställes åter en lägre maximitilldelning kan vid oför­

ändrat totalt bidragsbelopp kostnadsgränsen höjas. Det är visserligen toga

tilltalande att avskära från bidrag en hel del projekt, vid vilka konsumen­

terna lia vilja och ekonomisk förmåga att prestera mera än vad sorn svarar

mot det under subventionsgränsen liggande beloppet, men örn en begränsning

överhuvudtaget skall genomföras, torde det vara nödvändigt att helt utesluta

vissa projekt, och det framstår då som förnuftigt att här flir utvälja de dy­

raste. Vissa biverkningar få emellertid förutses. Det har sålunda hittills visat

sig, ali förutsättningarna för elektrifieringsprojekten i hög grad avpassas ef­

ter de för bidragen tillämpade tilldelningsgrunderna, och en tendens att till­

rättalägga kostnaderna, så att specifika kostnaden kommer under det for

bidragsbeviljningen avgörande värdet, torde sannolikt komma till synes. Be­

redningen, som hittills närmast haft alt undersöka, att kostnaderna icke

äro för högt upptagna i ansökningarna, torde emellertid lia lika god möjlig­

het all kontrollera motsatsen, varför orimliga avvikelser från de avsedda rikt-

100

Kunni- Maj:ts proposition nr 344.

linjerna icke torde behöva befaras. Ävenså torde få räknas med en tendens

att vid projektering av anläggningarna utesluta de mera kostsamma delarna

i syfte att hålla specifika kostnaden under det för bidrag fastställda gräns­

värdet. Även örn detta i extrema fall kan vara befogat, synes dock som all­

män regel böra eftersträvas att varje elektrifiering blir så fullständig som

möjligt. Det kan därför bli nödvändigt att sovra de bidragsberättigade pro­

jekten även ur den synpunkten att de skola giva en rimlig fullelektrifiering

av området i fråga.

De förut avhandlade åtgärderna, avseende en ransonering av tillgängliga

anslagsmedel, hänföra sig helt till de siffermässiga tilldelningsgrunderna.

Åtgärder av annat slag äro emellertid tänkbara.

En möjlighet är, att de tillgängliga medlen förbehållas vissa landsdelar.

Man .skulle därvid kunna utvälja deni, sorn hittills fått minst bidrag, eller deni

som äro minst utvecklade i elektrifieringshänseende.

En annan möjlighet är, att nian söker placera bidragen, där elektrifieringen

gör största nyttan. Svårigheten är blott att mäta ifrågavarande nytta. Statens

industrikommission tillämpar i fråga örn tilldelningen av koppar för lands-

bygdselektrifiering en kvalificeringsfaktor, som ungefärligen angiver propor­

tionen mellan motorelektrifiering och totalelektrifiering. Avsikten är att för­

behålla kopparen för sådan elektrifiering, särskilt av tröskverksdriften, sorn

minskar behovet av olja för motorer, under det att ren belysningselektri-

fiering uteslutes. Sedan bestämmelserna för koppartilldelningen numera mild­

rats, begränsa svårigheterna i detta hänseende icke längre elektrifieringen i

samma utsträckning som tidigare. Det kan emellertid ifrågasättas, att även

för bidragstilldelningen skulle förutsättas en kvalificering i princip likartad

med den som tillämpas vid koppartilldelningen, men strängare än denna.

Härigenom skulle åtskilliga elektrifieringsprojekt bli uteslutna. Det är emel­

lertid föga tilltalande att laborera med två olika kvalificeringskrav, helst som

tillskapandet av ifrågavarande faktor väl närmast var en nödfallsutväg och

den antagligen ger ett mycket ofullkomligt uttryck åt elektrifieringsnyttan.

När kopparsvårigheterna satte in, medgav kommerskollegium i syfte att

möjliggöra viss önskvärd elektrifiering avsteg från förbudet att använda järn

i lågspänningsledningar. Industrikommissionen medgiver vidare, att koppar­

tilldelningen baseras på enbart den till eli projekt hörande kvalificerade an­

slutningen, under det att elektrifieringen och därmed även bidragsbehovet i

obegränsad utsträckning kan utökas med okvalificerad anslutning, vilken till­

godoses medelst järnledningar. Ett upphävande av medgivandet att använda

järn för ifrågavarande ledningar skulle av allt att döma minska medelsåtgång­

en för bidragen. För ett sådant upphävande, vilket i varje fall torde komma

att vidtagas så snart koppartillgången blir normal, tala vissa skäl. Järnled­

ningarna i lågspänningsnäten möjliggöra i regel endast en nödtorftig kraft-

försörjning, varför utbyten till betydande kostnader bli aktuella, så snart

koppar åter kan anskaffas. Vidare bör beaktas, att de elektriska gårdsinstalla-

tioner, som nu utföras, till följd av brist på åtskillig annan material än kop­

par, särskilt gummi, bli, om än icke lika mindervärdiga som under förra kris­

tiden, dock av kristidskvalitet. Örn det kunde förutses, att materialtillgången

skulle vara normal örn exempelvis ett år, borde det därför vara övervägande

fördelaktigt att nedbringa elektrifieringsverksamheten under detta år. Åtgär­

den att förbjuda järn i lågspänningsledningarna torde emellertid få rätt vitt­

gående följder, och i vilken omfattning därmed anspråken på elektrifierings-

bidrag skulle nedbringas är svårt att överskåda. Även en del icke bidrags-

behövande elektrifiering skulle förmodligen hindras, och tidpunkten för ma­

terialsvårigheternas upphörande kan ännu icke förutses.

Örn anslagstillgången för elektrificringsbidrag blir begränsad, kan som för-

Kuni;!. Maj.ts proposition nr 344.

101

ut framhållits antingen denna begränsning direkt få återverka på bidrags-

tilldelningcn eller någon eller några ransoneringsåtgärder vidtagas. I förra

fallet skulle bidrag då beviljas i den ordning ansökningar komma in, och när

tillgängliga anslag äro helt förbrukade, får ett uppehåll göras i avvaktan på

nytt anslag. Om emellertid en begränsning av bidragsbeviljningen i anslut­

ning till medelstillgången skall åstadkommas medelst ändring av tilldelnings-

grunderna, förordar beredningen, att maximala bidraget per enhet minskas

och att bidrag lämnas endast till elektrifieringar med anläggningskostnad per

enhet understigande visst fastställt belopp. De båda gränsvärdena få bestäm­

mas med hänsyn till medelstillgången för varje tidsperiod. Beredningen vill

emellertid framhålla, att vare sig den ena eller andra av de ovan avhandlade

ransoneringsmetoderna tillämpas, kommer så gott som all ytterligare elektri­

fiering i övre Norrland att hindras.

Anvisande av medel för ifrågavarande ändamål grundar sig på statsmak-

Departements■

chefen

ternus önskan att i nuvarande krisläge med dess svårigheter att anskaffa bensin

samt lys- och brännoljor lämna ett verksamt stöd åt strävandena för lands­

bygdens elektrifiering. Denna bidragsverksamhet synes alltjämt böra fort­

sättas. Tillgången på koppar och viss annan för elektrifiering erforderlig

materiel är emellertid begränsad, och det är angeläget att endast sådan mate­

riel användes till elektrifieringsanläggningar, att dessa bliva av beslående be­

skaffenhet. En närmare utredning erfordras av den utsträckning, i vilken

elektrifieringen med hänsyn härtill kan fullföljas. För att möjlighet skall er­

hållas att fortsätta elektrifieringen i den omfattning, vartill materielåtgången

lämnar utrymme, synes ett belopp av 2,000,000 kronor böra äskas å tilläggs-

stat till riksstaten för löpande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 2,000,000.

L. Rikets allmänna kartverk och statens meteorologisk­

hydrografiska anstalt m. m.

[6.] 3 a. Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan m. m., reser­

vationsanslag. Sedan vid 1937 års riksdag beslutats, att den ekonomiska kart­

läggningen av landet skulle äga rum med stöd av fotokarta, framställd efter

flygfotografering, lia anslag för budgetåren 1938/39 och 1939/40 beviljats för

anskaffande till kartverket av två fotograferingsflygplan, ett under vartdera

av nämnda budgetår. Flygplanen, som inköpts från Tyskland, voro tvåmoto­

riga landflygplan av typen Focke-Wulff 58.

I skrivelse den 9 juni 1943 hemställde överbefälhavaren efter samråd med

rikets allmänna kartverk, att 885,000 kronor omedelbart måtte ställas till

förfogande för inköp av ytterligare två fotograferingsflygplan jämte viss

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

annan materiel. I beslut den 30 juni 1943 förklarade Kungl. Maj :t att fram­

ställningen icke föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedermera har rikets allmänna kartverk i skrivelse den 9 juli 1943 hem­

ställt, att förslag måtte föreläggas 1943 års riksdag om anvisande å tilläggs-

stat till riksstaten för budgetåret 1943/44 av medel för inköp av två flygplan

m. m. i enlighet med beräkningar, som framlagts av överbefälhavaren i skri­

velsen den 9 juni 1943. Över denna framställning har statskontoret den 21

juli 1943 avgivit infordrat utlåtande.

Härefter har rikets allmänna kartverk i en den 3 augusti 1943 dagtecknad

skrivelse anmält, att ett av kartverkets flygplan SE-KAA vid nödlandning den

21 juli 1943 havererat och därvid skadats så svårt att det sannolikt icke

kunde repareras. Under alla förhållanden kunde det icke tänkas bliva repa­

rerat inom sådan tid att det bleve användbart för flygfotografering under årets

fotograferingssäsong. Under åberopande härav och med hänvisning till att,,

då framställningen om medel för anskaffning av nya flygplan till kartver­

kets flygfotograferingar jämlikt Kungl. Maj:ts omförmälda beslut den 30

juni 1943 icke föranlett någon åtgärd, hos kartverket saknades tillgång till

reservplan att insättas i stället för det havererade planet ifrågasatte kart­

verket, om icke i det genom flygplanshaveriet uppkomna nya läget medel

omedelbart skulle kunna ställas till förfogande för anskaffning av flygplanen.

I anledning av kartverkets sistnämnda framställning anvisade Kungl. Maj :t

den 27 augusti 1943 för inköp av ett flygplan jämte reservdelar samt för

tullkostnader, frakter och transporter ävensom för allmänna omkostnader

samt oförutsedda utgifter till kartverkets förfogande intill 365,000 kronor att

utbetalas till kartverket från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Jag torde nu ånyo få för Kungl. Majit anmäla ifrågavarande ärende.

I sin förenämndä framställning den 9 juni 1943 om medel till inköp av

fotograferingsflygplan m. m. anförde överbefälhavaren i huvudsak följande.

Med hänsyn till att vid rikets allmänna kartverk för närvarande endast fin­

nas två fotograferingsflygplan är fotograferingskapaciteten vid kartverket re­

lativt låg och motsvarar icke nuvarande behov. Det är nämligen nödvändigt

att med större snabbhet än vad förhandenvarande flygplan göra möjligt in­

förskaffa fotomaterial från de operativt betydelsefulla delar av vårt land,

vilka ännu icke äro fotograferade, ävensom över övnings- och skjutfält.

En ökning av antalet fotograferingsflygplan är emellertid motiverad icke

blott med hänsyn till ett forcerat arbete under närmaste år. Genom flyg­

planens förslitning ökas risken, att ett eller båda av kartverkets nuvarande

flygplan bli satta ur funktion längre eller kortare tid mitt under den ganska

kortvariga fotograferingssäsongen. Kartverkets äldsta flygplan, som inköptes

år 1939, har redan begagnats i fem somrar.

Vid anskaffning av nya fotograferingsflygplan är det av ekonomiska skäl

och praktiska driftssynpunkter lämpligast att samma slags plan inköpas som

kartverkets nuvarande, alltså av typen F\V 58 Weike från firman Focke-

Wulff i Bremen. Därjämte bör en reservmotor och vissa andra reservdelar

anskaffas. För att vinna den med flygplansanskaffningen avsedda ökningen i

kartverkets fotograferingskapacitet bör vidare till ett av planen anskaffas även

en seriekamera; för det andra planet kan en vid kartverket befintlig reserv­

kamera användas.

Kungl. Majlis proposition nr 344.

103

Förhandlingar ha sedan ett år tillbaka pågått med firmor i Tyskland i än­

damål att undersöka möjligheterna att inköpa förenämnda materiel. Dessa

förhandlingar ha nyligen lett till positivt resultat, varvid framgått att mate-

rielen nu kan levereras under förutsättning att beställning göres inom kort.

Kostnaderna för anskaffning av flygmaterielen beräknas av flygförvalt­

ningen sålunda:

2 kompletta flygplan........................................................................ kronor

Reservdelar för d:o............................................................................... »

Extra utrustning, skidor, uppvärmningsanordning m. m. . .

»

1 reservmotor........................................................................................ »

Reservdelar för d:o ........................................................................... »

Tullkostnad för flygplanen .............................................................. »

Tullkostnad för motorn och reservdelarna.................................... »

Frakter och transporter..................................................................... »

Allmänna omkostnader + oförutsett...................................... »

Summa kronor 825,000.

Kostnaderna för anskaffning av seriekamera »S 1818» jämte dennas in­

byggnad i flygplanet beräknas till högst 60,000 kronor.

För att utröna möjligheterna att anskaffa fotograferingsflygplan till billi­

gare pris har chefen för flygförvaltningen anmodats att undersöka huruvida

några vid flygvapnet befintliga plan skulle kunna användas för här avsett

ändamål. Denna utredning har emellertid givit vid handen, att ur betjänings-,

drifts- och underhållssynpunkt anskaffning av flygplan typ FW 58 Weihe

ställer sig förmånligare än användning av vid flygvapnet befintliga plan.

Rikets allmänna kartverk framhöll i sin skrivelse i ämnet den 9 juli 1943,

bland annat, följande.

Kartverkets möjligheter att genomföra av Kungl. Majit den 9 april 1943

för innevarande år anbefallda flygfotograferingar ha blivit väsentligt minska­

de därigenom att medel icke ställts till förfogande för inköp av nya flygplan.

Visserligen ha medel anvisats till förhyrning av ett flygplan, men detta plan

är enmotorigt och icke specialbyggt för flygfotografering. Riskerna vid ar­

betenas utförande med detta plan såväl för personal som kameramateriel

äro väsentligt större än vid användning av den flygplanstyp, som kartverket

eljest har vid sina arbeten, och svårigheterna att nå ett fullgott resultat vid

flygfotograferingen ökas, särskilt genom att flygfotografens dirigering av

planet på grund av dettas byggnad måste ske genom observation med bomb­

sikte i stället för direkt.

Såsom kartverket framhållit i en skrivelse till överbefälhavaren den 30

mars 1942 i samband med kostnadsberäkningar för de militära kartarbetena

under år 1942 är det nödvändigt att fotograferingsflygplanens antal ökas dels

på grund av den omkring tre gånger större omfattning flygfotograferingarna

för militära ändamål fått i förhållande till vad som vid kartverkets omorga­

nisation avsetts skola årligen utföras för den ekonomiska kartläggningen, dels

av den anledning, att kartverkets flygplan för värjo år allt mer förslitas un­

der den väsentligt ökade fotograferingsverksamheten.

Att ett plan bör finnas i reserv för det antal plan, som nödvändigt erfordras

för att medhinna den avsedda, årliga flygfotograferingen, torde framgå därav,

att antalet vid flygfotograferingen för kartändamål användbara, molnfria da­

gar är mycket litet. Uppstår därför fel på ett flygplan just under en ur vä-

derlekssynpunkt lämplig period och reservflygplan saknas, kan detta kull­

kasta alla beräkningar för arbetsplanens genomförande. Tyvärr lia sådana

565,000

40.000

30.000

35.000

20.000

85.000

10.000

15.000

25.000

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Före­

draganden.

fel uppstått vid flera tillfällen innevarande sommar, varför möjligheten att

medhinna det av överbefälhavaren önskade arbetsprogrammet kommit att

äventyras.

Sedan Kungl. Maj:t avslagit överbefälhavarens framställning örn medel

till inköp av två nya flygplan till kartverket, saknas möjlighet att för inne­

varande års flygfotograferingar åstadkomma någon utökning av antalet flyg­

plan, ulan arbetena få verkställas i den omfattning nuvarande utrustning kan

komma att medgiva. Att det icke kan, vare sig ur säkerhetssynpunkt eller

beredskapssynpunkt, vara försvarligt att låta det fortgå på samma sätt ännu

ett år, torde ligga i öppen dag.

Kartverket har därför funnit sig hos Kungl. Majit böra göra framställning

om medel för anskaffande av två flygplan, en reservmotor jämte reservdelar

samt en seriekamera i enlighet med av överbefälhavaren framlagda beräk­

ningar.

Med hänsyn till den långa tid, som åtgått vid förhandlingarna mellan flyg­

förvaltningen och de tyska myndigheterna för erhållande av exporttillstånd,

vilket nu förfallit, lärer ingen möjlighet finnas att efter nytt exporttillstånd

erhålla flygplanen i tid till nästa års flygfotograferingar, vilka beräknas bliva

påbörjade i april månad, om icke medel kunna anvisas under innevarande

års höst. Då kartverket inhämtat, att anvisande av medel för anskaffning

av flygplanen m. m. icke ansetts kunna ske från försvarsväsendets bered-

skapsanslag, hemställer kartverket, att Kungl. Majit måtte till 1943 års riks­

dag framlägga proposition om anvisande av medlen på tilläggsstat för bud­

getåret 1943/44.

Statskontoret framhöll i sitt utlåtande den 21 juli 1943, att, därest det be­

funnes erforderligt att anskaffa de flygplan och den utrustning, varom i ären­

det vore fråga, framställning -— i likhet med vad som skett vid anskaffande

av den nu utnyttjade flygfotograferingsmaterielen — borde göras till riksda­

gen örn anvisande av särskilda medel för ändamålet under riksstatens nionde

huvudtitel. Huruvida anskaffandet av ifrågavarande materiel kunde anses

vara så angeläget, att medel borde äskas å tilläggsstat till riksstaten för inne­

varande budgetår, undandroge sig statskontorets bedömande.

I skrivelse den 27 augusti 1943 har rikets allmänna kartverk anfört, att,

därest å tilläggsstat för innevarande budgetår endast upp foges medel till ett

flygplan med därtill hörande utrustning, för budgetåret 1944/45 erfordrades

ytterligare medelsanvisning med 376,000 kronor för anskaffande av ännu ett

flygplan.

För anskaffande av den materiel, som avses i överbefälhavarens och kart­

verkets förenämnda skrivelser den 9 juni respektive den 9 juli 1943, erford­

ras — sedan genom Kungl. Majits beslut den 27 augusti 1943 till kartverkets

förfogande ställts ett belopp av 365,000 kronor från anslaget till oförutsedda

utgifter för inköp av ett flygplan jämte reservdelar — en ytterligare anslags-

anvisning med 520,000 kronor. För dessa medel torde sålunda för kartverkets

fortsatta arbeten med flygfotograferingen kunna anskaffas ännu ett flygplan

av samma typ som de hittills inköpta, en reservmotor jämte vissa reservdelar

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

105

samt en seriekamera. Enligt vad som upplysts från flygförvaltningen finns det

till inköp avsedda flygplanet alltjämt till disposition för omedelbar leverans.

Vad överbefälhavaren och kartverket i ärendet anfört giver vid handen,

att på grund av den forcerade flygfotograferingen för militära ändamål under

de senaste åren de för kartverket tidigare anskaffade flygplanen i hög grad

förslitits. Möjligheterna att verkställa erforderlig flygfotografering ha i hög

grad försämrats genom det i somras inträffade haveriet, varigenom det ena

av kartverkets flygplan så svårt skadats att detsamma icke torde kunna re­

pareras. Med hänsyn till det anförda och då de flygplan, vilka förhyrts för

kartverkets räkning, icke äro lämpade för ifrågavarande arbeten samt deras

användande dessutom innebär ökade risker för personal och kamerautrust­

ning, synes det för genomförandet av flygfotograferingen — främst för mili­

tära ändamål —- synnerligen angeläget, att den sålunda föreslagna ytterligare

nyanskaffningen snarast kommer till stånd. Mot storleken av det härför be­

räknade anslagsbeloppet, 520,000 kronor, finnes från min sida icke anled­

ning till erinran. Beloppet torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår i form av ett reservationsanslag, benämnt Rikets

allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av ................... kronor 520,000.

[7.]

6 . Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i all­

mänhet: Observatörer. Under åberopande av vad chefen för försvarsdepar­

tementet vid anmälan av propositionen nr 354 angående den militära väder­

lekstjänstens organisation anfört beträffande förstärkning av observations-

nätet hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verk­

samheten i allmänhet: Observatörer å tilläggsstat I till riks­

staten för budgetåret 1943/44 anvisa ett an­

slag av...................................................................... kronor 75,000.

[8.] Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i all­

mänhet: Tclegramkostnader m. m. Under åberopande av vad chefen för

försvarsdepartementet vid anmälan av propositionen nr 354 anfört beträf­

fande förstärkning av observationsnätet hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i omförmälda proposition avsedda kostna­

der för telefonavgifter under budgetåret 1943/44 må bestri­

das från det i riksstaten för nämnda budgetår uppförda för­

slagsanslaget till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Verksamheten i allmänhet: Tclegramkostnader m. m.

Wlum<) till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 344.

8

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[9.] 8. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i all­

mänhet: Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag. Under åberopande

av vad chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av propositionen nr 354

anfört beträffande anskaffning av meteorologisk utrustning till observations­

stationerna hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verk­

samheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. å till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av ........................................ kronor 20,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj-.t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gustav T. Roupe.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

107

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena

Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler här­

efter under elfte huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid föl­

jande.

D. Diverse.

[1.] 10 a. Ersättning för vissa förtullningskostnader. Till finska legatio­

nens i Stockholm dåvarande handelsavdelning utlämnade statens reserv-

förrådsnämnd under december månad 1939 och januari månad 1940 från

nämndens lager ett parti aktivt kol om sammanlagt 62,476 kilogram. Av

partiet skulle enligt överenskommelse 20,000 kilogram anses såsom försålda

och återstoden såsom utlånade. Av den sistnämnda kvantiteten, 42,476 kilo­

gram, återlevererades i december månad 1941 42,212 kilogram. Återstående

264 kilogram försåldes sedermera. I samband med att angivna 42,212 kilo­

gram infördes till Sverige, erlade finska staten i enlighet med tulltaxeför-

ordningen tullavgifter för partiet, uppgående till 30,289 kronor 89 öre. För

det försålda partiet har överenskommen köpeskilling erlagts.

I skrivelse den 19 november 1942 har statens reservförrådsnämnd medde­

lat, att finska legationens inköpsavdelning anhållit, att nämnden måtte vid­

taga åtgärder i syfte att möjliggöra restitution till byrån av de för det aktiva

kolet erlagda tullavgifterna. Under förmälan att generaltullstyrelsen för­

klarat sig sakna befogenhet att medgiva sådan restitution har nämnden hem­

ställt, att ett belopp av 30,289 kronor 89 öre måtte anvisas för att bereda

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departements

chefen.

finska staten täckning för kostnaderna för förtullningen av här ifrågava­

rande parti aktivt kol.

Generaltullstyrelsen har i utlåtande den 10 december 1942 anfört, att det

från Finland levererade kolet icke utgjorde sådant returgods, för vilket enligt

5 § s) tulltaxeförordningen tullfrihet finge åtnjutas. Ej heller eljest hade om­

ständigheterna vid införseln varit sådana, att tullfrihet eller tullrestitution

kunde ifrågakomma med stöd av de av Kungl. Maj:t med riksdagen utfärda­

de tulltaxe- eller tullrestitutionsförordningarna.

Det från Finland levererade partiet aktivt kol utgör kompensation för dy­

likt kol, som Sverige tidigare ställt till finska statens förfogande. Då formella

förutsättningar för tullfrihet för det första partiet icke varit för handen, har

finska staten måst erlägga tullavgifter för kolpartiet. I likhet med statens

reservförrådsnämnd anser jag, att denna utgift icke bör slutligt stanna å

finska staten. Då gällande bestämmelser om tullrestitution lägga hinder i vägen

för medgivande av restitution av de erlagda tullavgifterna, synes ersättningen

till finska staten böra beredas genom anvisande av ett särskilt anslag, vilket

torde böra upptagas med ett till 30,300 kronor avrundat belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa förtullningskostnader å tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av...............................................................................kronor 30,300.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Erik Wällhammar.

Kungl. Majlis proposition nr 344.

109

Bilaga 9.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 8 oktober

1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena

Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 och anför därvid följande.

Erforderlig avskrivning av kapitalinvesteringar på tilläggsstat till de olika

riksstaterna ha under krigsåren plägat anmälas först mot slutet av vederbö­

rande riksdagssession, då avskrivningsbehovet kunnat fullständigt överblickas.

De principer, på vilka organisationen av arbetet under årets riksdags höstses­

sion bygger, möjliggöra framläggande av medelsäskanden för avskrivnings-

ändamål redan vid sessionens början. Skulle nya avskrivningsbehov uppkom­

ma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande

förhållandena, förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vid­

tagas av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar av­

skrivning är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens affärsverksfonder. Ett anslag under statens järnvä­

gars fond till vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap å 750,000 kronor

forde böra i sin helhet avskrivas.

Luftfart sfonden. Ett anslag till belysningsanläggningar för luftfarts-

leder å 60,000 kronor och ett anslag till byggande och förbättring av flyg­

platser å 650,000 kronor torde i enlighet med hittills tillämpade avskrivnings-

grunder böra helt avskrivas.

Statens allmänna fastighetsfond. Anslagen till ombyggnads­

arbeten vid förvarings- och intcmeringsanstalten i Norrköping, till tillbyggnad

till statens väginstitut m. m., till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

samt till nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt böra enligt

gällande principer avskrivas till 50 procent. Ett anslag till anordnande av

skyddsrum i beskickningsfastigheten i Helsingfors bör i likhet med tidigare

anslag till samma ändamål helt avskrivas. Övriga investeringsanslag, nämligen

till inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa, till ökade lokaler för läns­

styrelsen i Örebro län, till lantmäterikontorsbyggnad i Örebro samt till anord­

nande av avloppsledning vid veterinärhögskolan, böra avskrivas med 25 pro­

cent.

Försvarsväsendets fastig hetsfond. För nu löpande budgetår

beräknas avskrivningsbehovet för investeringar i försvarsväsendets fastighets-

fond schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande

delfond, med undantag för kostnader för dels markförvärv, vilka icke under­

kastas någon avskrivning, dels ock för byggnader å Järvafältet och ammuni-

tionsfabriken, vilka avskrivas med anlitande av medel utom budgeten. För

investeringar inom ramen av 1942 års försvarsbeslut, beträffande vilka ansla­

gen från och med innevarande budgetår årligen uppföras med jämna kvot­

delar av den återstående anslagssumman sedan från det för hela uppbygg­

nadsperioden beräknade anslagsbehovet avdragits för budgetåret 1942/43 an­

visade investeringsanslag, ha Irån och med löpande budgetår jämväl avskriv-

ningsanslagen kvoterats. För avskrivningsändamål anvisas sålunda under varje

delfond ett kvotanslag under rubriken Vissa byggnadsarbeten m. m. samt ett

anslag för avskrivning av övriga investeringar under rubriken övriga arbeten.

Med tillämpning av dessa principer skola för avskrivning av investeringar

på tilläggsstat I till löpande riksstat under rubriken Övriga arbeten uppföras

ett anslag under envar av arméförvaltningens och marinförvaltningens del-

fonder å respektive 375,800 och 163,000 kronor.

Statens utlåningsfonder. I proposition till årets riksdag fram-

lägges förslag till enhetliga räntebestämmelser för lån från statens utlånings­

fonder. För flertalet utlåningsfonder skall enligt förslaget tillämpas en i anslut­

ning till räntekostnaden för statens långfristiga upplåning bestämd normal­

ränta. För ett mindre antal utlåningsfonder skall utgå utöver normalräntan

ett särskilt tillägg för teckning av med utlåningsverksamheten förenade spe­

ciella kreditrisker. Efter denna enhetliga reglering av räntebestämmelserna

torde en översyn böra ske av de avskrivningskvoter som tillämpas för de

olika lånefonderna.

Å nu förevarande tilläggsstat äskas ett anslag å 600,000 kronor för investe­

ring i hemslöjdslånefonden. Å dylika investeringar har under senare år av­

skrivits 20 procent. Med hänsyn till alt i fortsättningen normalränta skall till-

lämpas på lån från hemslöjdslånefonden, bör någon avskrivning å nu äskat

investeringsanslag icke ske.

Fonden för låneunderstöd. Ett anslag till lån till Sveriges ut-

sädesförening för inrättande av linlaboratorium å 207,000 kronor bör med

hänsyn till de föreslagna lånevillkoren helt avskrivas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

lil

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter an­ givna fonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa följande reservationsanslag, nämligen.

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar:

Vissa åtgärder för ökad försvarsbered­

skap ......................................................... kronor 750,000

Luftf arts! onden:

Kommunikationsdepartementet:

Belysningsanläggningar för luftfartsleder. . kronor 60,000 Byggande och förbättring av flygplatser . . > 650,000

Statens allmänna fastighetsfond:

Justitiedepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid förvarings- och

interneringsanstalten i Norrköping .... kronor 45,000

Utrikesdepartementet:

Anordnande av skyddsrum i beskicknings-

fastigheten i Helsingfors............................. kronor 50,000 Inköp av fastighet för beskickningen i

Ottawa ............................................................ * 82,500

Kommunikationsdepartementet:

Tillbyggnad till statens väginstitut m. m. kronor 11,000 ökade lokaler för länsstyrelsen i örebro

län . ................................................................ » 7,000 Lantmåterikontorsbyggnad i örebro .... » 6,300

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan kronor 6,000 Anordnande av avloppsledning vid veteri­

närhögskolan ................................................. » 9,300 Nybyggnad för statens veterinärbakterio­

logiska anstalt ............................................... » 100,000

Försvarsväsendets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens dclfond:

övriga arbeten.............................................. kronor 375,800 Marinförvaltningens del [ond:

övriga arbeten.....................

163,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Fonden för låneunderstöd:

Jordbruksdepartementet:

Lån till Sveriges utsädesförcning för inrät­

tande av linlaboratorium ....................... kronor 207,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

113

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

JU8titiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in­

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter un­

der justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapital­

investering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 1 a. Ombyggnadsarbeten vid förvarings- och interncringsanstalten i

Norrköping. I skrivelse den 27 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt,

att anslag måtte äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 för

bland annat vissa brådskande ändringsarbeten vid förvarings- och interne-

ringsanstalten i Norrköping. Såsom stöd för framställningen åberopas, att

antalet manliga förminskat tillräkneliga förbrytare och återfallsförbrytare

under den senaste tiden stigit så att tillgängligt platsutrymme blivit i det

närmaste fullbelagt. Den 1 augusti 1943 uppgick sålunda, enligt vad styrel­

sen meddelar, antalet förvarade och internerade män till 178, medan antalet

platser å de för män avsedda förvarings- och interneringsanstaltema å Hall

samt i Norrköping och Ystad utgjorde sammanlagt 182. Då till följd av kli­

entelets beskaffenhet icke alltid samtliga platser i öppna och halvöppna pa­

viljongerna vid vårdanstalten å Hall kunde tagas i anspråk, vore behovet av

ytterligare platser trängande.

En utökning av platsantalet finner styrelsen kunna till minsta kostnad

åvägabringas genom att ytterligare utrymme anskaffas å Norrköpingsanstal-

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

ten. Beträffande de för sådant ändamål erforderliga ändringsarbetena anfö-

res i styrelsens skrivelse följande:

I centralfängelset i Norrköping är för närvarande i norra flygeln ett avse­

värt utrymme upptaget av den s. k. nattcellavdelningen, bestående av sov-

boxar, som emellertid äro så ålderdomliga och ohygieniska, att de icke kunna

användas till logement utan tagits i anspråk till förrådslokaler för en del av

fängelsets verkstadsdrift, skrädderiet, som är av betydande omfattning. För

att skaffa nya bostadsutrymmen är nu avsikten att omändra nattcellavdel­

ningen till verkstads- och förrådslokaler, varigenom de nuvarande verkstads­

lokalerna i centralfängelsets södra flygel skulle kunna ändras till bostads­

rum, 11 st. jämte ett dagrum. Nya fönster skulle samtidigt insättas. Dessa

förändringar föranleda emellertid med hänsyn till byggnadernas beskaffen­

het att nytt mellanbjälklag av betong måste läggas in i norra flygeln samt

viss grundförstärkning vidtagas och nytt bjälklag inläggas i södra flygeln.

Samtidigt skulle vissa omändringsarbeten avseende fönsterupphuggning m. m.

vidtagas å andra och tredje botten i västra flygeln, varigenom nya bostads­

utrymmen vinnas.

Genom att verkstadslokaler anordnas i norra flygeln kunna vidare vissa

utrymmen i östra flygeln, som nu provisoriskt användas till verkstäder, åter

tagas i anspråk som bostadsrum. Sammanlagt skulle genom de föreslagna

anordningarna erhållas 20 högst 25 nya platser. Kostnaden skulle begränsas

till c:a 3 600 kronor per plats, vilket måste betecknas som synnerligen lågt.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha av fångvårdsstyrelsens arkitekt

Gustaf Birch-Lindgren beräknats sålunda:

Nya celler i östra delen av södra flygeln

Grunder, bärbalkar m. m. i källaren under

nya väggar ........................................................... kronor 3,460

Inredning av celler i bottenvåningen inklusive

nya fönster och nytt vindsbjälklag................... » 32,316

Värme och sanitet..................................................... »

3,240

Elektriska installationer ........................................ »

1,600 kronor 40,616

Upphuggning av fönster m. m. i västra flygeln.

Fönsterupphuggning inklusive nya galler och

fasadreparation ................................................. kronor 15,733

Elektriska installationer .................................... »

1,250

»

Verkstad och lager i norra flygeln.

Rivning av befintliga nattceller, nytt mellan­

bjälklag av betong i lagret, hyllinredning . . kronor 12,850

Värme och sanitet ...................................... » 3,010

Elektriska installationer ......................................... »

2,200

' Hiss .............................................................................. »

6,640

Hissmaskinrum ......................................................... ■»

3,000 »

Oförutsett, ritningar, kontroll ..................................................... »

16,983

27,700

4,701

Summa kronor 90,000

Kungl. Majlis proposition nr 344.

115

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att till nya bostadsutrymmen och verkstadslokaler m. m.

vid förvarings- och interneringsanstalten i Norrköping anvisa ett investerings-

anslag av 90,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som avgivit infordrat utlåtande över fångvårdsstyrel­

sens framställning, har icke funnit något att erinra mot de föreslagna ar­

betena. De för arbetenas utförande angivna kostnaderna ha synts styrelsen

i och för sig något knappt tilltagna men tillräckliga under förutsättning att

arbetena i viss omfattning utfördes av på anstalten intagna personer.

Enligt den översikt rörande beläggningen å rikets fångvårdsanstalter som

Departements.

lämnades i årets statsverksproposition (II ht sid. 42) hade antalet förvarade chefen-

och internerade under år 1942 icke företett några större förändringar. Antalet,

som den 1 januari 1942 utgjort 150 och under året såväl under- som över­

stigit detta antal, uppgick sålunda den 1 december 1942 till 157. Med hän­

syn härtill ansåg föredragande departementschefen det tillgängliga platsut­

rymmet å förvarings- och interneringsanstaltema — sammanlagt 190 plat­

ser för män och kvinnor — vara tillräckligt under förutsättning att alltjämt

kunde anstå med ikraftträdandet av 1937 års lag om förvaring och internering

i säkerhetsanstalt.

Under den hittills förflutna delen av innevarande år har ifrågavarande

klientel enligt uppgifter från centrala fångregistret ökat från 160, därav 3

kvinnor, den 1 januari till 180, därav likaledes 3 kvinnor, den 1 september.

Då antalet platser för män obetydligt överstiger 180, har frågan örn anskaf­

fande av ytterligare platsutrymme blivit trängande. Förslaget att för ända­

målet utnyttja Norrköpingsanstalten, som väl lämpar sig för detta slag av

specialvård, synes innebära den bästa lösningen av frågan. Genom de före­

slagna ombyggnadsarbetena skulle man samtidigt vinna en ändamålsenligare

disposition av anstaltens lokaler. Tilläggas må, att det framtida ikraftträdan­

det av 1937 års förvarings- och interneringslag under alla förhållanden kom­

mer att medföra behov av ökat platsutrymme för förvarade och internerade,

varför det tillskott av 20 å 25 platser, som nu skulle vinnas, med säkerhet kom­

mer att bliva erforderligt även efter en återgång till mera normala förhållan­

den med lägre fångantal.

Med anledning av byggnadsstyrelsens uttalande rörande de beräknade kost­

naderna för ifrågavarande arbeten har fångvårdsstyrelsen under hand med­

delat, att hinder icke möter att i viss omfattning anlita å anstalten intagna per­

soner för arbetenas utförande. Styrelsen anser med hänsyn härtill att den

angivna kostnadsramen kan hållas.

På grund av det brådskande behovet av ytterligare platsutrymme torde

anslag för ändamålet böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för löpande bud­

getår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

att till Ombyggnadsarbeten vid förvarings- och interne-

ringsanstalten i Norrköping å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsan-

slag av .................................................................. kronor 90,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

117

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet in­

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den S oktober 1943.

N ärvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Ministern för utrikes ärendena anmäler under utrikesdepartementets hand­

läggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 2 a. Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten i Helsing­

fors.

Det i beskickningsfastigheten i Helsingfors befintliga luftskyddsrum,

som under vintern 1939/40 inretts i fastighetens källarvåning, erbjuder

enligt sakkunnigas utlåtande icke tillfredsställande trygghet vid bombanfall

och icke heller tillräckligt utrymme åt beskickningens tjänstemän och deras

familjer samt övriga i fastigheten boende personer. Med hänsyn härtill har det

ansetts påkallat att vidtaga åtgärder för att bereda ifrågavarande personer

ökat skydd. Kungl. Maj:t har i detta syfte bemyndigat beskickningen att låta

i huvudsaklig överensstämmelse med ett i samråd med luftskyddsmyndig-

heterna i Helsingfors utarbetat förslag, mot vilket byggnadsstyrelsen för­

klarat sig icke hava något att erinra, anordna ett mera tillfredsställande luft­

skyddsrum. Tillika har Kungl. Maj:t medgivit, att uppstående kostnader tills

vidare må bestridas från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budget­

året 1943/44 under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsansla-

get till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet. Anordnandet av det

förbättrade skyddsrummet beräknas medföra en kostnad av 46,315 kronor.

Frågan om täckning av denna utgift synes nu böra underställas riksda-

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

gen. Jag förordar, att ett särskilt investeringsanslag, vilket synes böra avrun­

das till 50,000 kronor, äskas för ändamålet, och hemställer sålunda, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten

i Helsingfors å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/

44 anvisa ett investeringsanslag av................... kronor 50,000.

[2.] 2 b. Inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa. I enlighet med

det medgivande, som lämnats av 1943 års lagtima riksdag (r. skr. nr 346/

1943) har Kungl. Majit den 29 juli samma år beslutit, att generalkonsulsbe-

fattningen i Montreal skall indragas och att en sändebudsbefattning skall

upprättas i Ottawa. Sändebudet har numera telegrafiskt inberättat, att till

följd av den i Ottawa rådande akuta bostadsbristen några för beskickningen

lämpliga lokaler för närvarande icke funnes att hyra. Örn detta framdeles

skulle visa sig möjligt, finge för en mindre bostadslägenhet beräknas en hyres­

kostnad av lägst 450 kanadensiska dollars för månad och för därutöver er­

forderlig kanslilokal om förslagsvis tre rum omkring 200 kanadensiska dol­

lars för månad, i svenskt mynt motsvarande tillhopa omkring 30,000 kro­

nor för år. Med hänsyn till rådande höga hyresnivå, vilken betingades av

den synnerligen betungande fastighetsskatten, vore förhyrning över huvud

taget ekonomiskt ofördelaktigare än inköp av fastighet, för vilken beskick­

ningen ej skulle komma att påföras någon skatt. Flertalet utländska beskick­

ningar i Ottawa hade därför ansett förmånligast att inköpa egna fastigheter.

Under dessa förhållanden har sändebudet efter en grundlig översyn av

hyresmöjligheterna samt efter samråd med sändebudet i Washington och med

vederbörande kanadensiska myndigheter för lokalfrågans lösning förordat in­

köp av en fastighet för statens räkning. Sändebudet föreslår, att för beskick­

ningen förvärvas en enligt hans uppfattning för denna synnerligen lämplig

fastighet med läge i ett förstklassigt bostadsdistrikt. Fastigheten omfattar i

bottenvåningen hall, salong, arbetsrum, ytterligare ett rum och matsal, i vå­

ningen en trappa upp fyra sovrum och två badrum samt i våningen två trap­

por upp tre sovrum och ett badrum. Fastigheten inrymmer vidare kök och

fyra rum samt badrum för tjänare och gift beskickningsvaktmästare. Å tom­

ten finnes därjämte ett välplanerat hus med fem rum, lämpliga för beskick-

ningskansliet. Båda dessa byggnader, som äro uppförda omkring år 1918, äro

byggda av tegel och befinna sig i synnerligen gott skick samt fordra ringa

reparation. Tomten är stor och mycket fritt belägen. Fastigheten betingar ett

pris av omkring 68,200 amerikanska dollars, eller i svenskt mynt 286,440

kronor. För ändringar och reparationer samt för inköp av inventarier be­

räknas omkring 9,800 amerikanska dollars bliva erforderliga. Sammanlagt

skulle alltså för fastighetsköpet krävas omkring 78,000 amerikanska dollars,

i svenskt mynt motsvarande 327,600 kronor.

Sändebudet har framhållit, att enligt ett från sakkunnigt håll inhämtat

utlåtande enbart byggnadsvärdet för de båda husen uppgår till sammanlagt

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

119

75,000 kanadensiska dollars, motsvarande i svenskt mynt 286,500 kronor, samt

enbart tomtvärdet till samma belopp. Slutligen har sändebudet meddelat,

att fyra nya beskickningar komme att upprättas i Ottawa inom den när­

maste framtiden och att vederbörande regeringar konkurrerade om tillgäng­

liga fastigheter. Det vore därför angeläget att snart kunna fatta beslut angå­

ende det ifrågasatta fastighetsförvärvet.

Byggnadsstyrelsen, som anmodats yttra sig över sändebudets förslag, har

förklarat att, såvitt av de hittills telegrafiskt lämnade uppgifterna kunde be­

dömas, det ifrågasatta fastighetsförvärvet syntes vara för statsverket synner­

ligen förmånligt.

Det av 1943 års riksdag i enlighet med den s. k. Amerikautredningens för- DepartemenU-

slag (jfr prop. nr 280/1943) fattade beslut, enligt vilket Sveriges representa- chelen-

tion i Canada genom upprättande av en sändebudspost i Ottawa förlänades

diplomatisk karaktär, var ett uttryck för statsmakternas uppfattning rörande

de svensk-kanadensiska förbindelsernas under senare tid starkt ökade be­

tydelse. Det synes angeläget, att i samband härmed beskickningens lokal­

fråga löses på ett tillfredsställande sätt. Då, såsom sändebudets framställning

utvisar, lämpliga lokaler för beskickningen för närvarande icke finnas att

hyra i Ottawa, skulle denna tills vidare nödgas kvarstanna i Montreal och

sändebudet vara tvunget att företaga särskilda resor till Ottawa för förhand­

lingar med de kanadensiska myndigheterna därstädes. En sådan anordning

skulle givetvis vara förenad med åtskilliga olägenheter. Man synes därför

icke böra underlåta att begagna den utväg, som det nu framlagda förslaget

att för statens räkning förvärva en fastighet i Ottawa erbjuder. Ett dylikt för­

värv är desto mera att förorda, som det i och för sig måste anses vara ett

önskemål, att beskickningen installeras i egen fastighet.

Den till inköp föreslagna fastigheten synes väl motsvara beskickningens be­

hov. De av sändebudet insända upplysningarna rörande kostnaderna för dess

förvärvande synas vidare giva vid handen, att ett inköp skulle vara för

statsverket ekonomiskt fördelaktigt. Jag tvekar därför ej att förorda sände­

budets förslag och föreslår, att av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår för ändamålet äskas ett anslag, vilket lämpligen torde

böra avrundas till 330,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa å till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av ........................................ kronor 330,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt be­

hagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C.-G. Béve.

•*

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

121

Bilaga 12.

KAPITALINVESTERINGAR.

Förs varsdepartemen tet.

Utdrag av protokollet över' försvarsärenden

,

hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 8 oktober 1843.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

'Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Berg­

quist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapital­

investeringar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 m. m.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1 d., 2, 3, 5 och 10

vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av

det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytter­

ligare upplysningar borde få lämnas genom de handlingar, som komme att

överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför departementschefen

följande.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m.

Detta anslag är för innevarande budgetår

uppfört med 24,000,000 kronor. Såsom framgår av årets statsverksproposi-

tion (kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 13) har anslaget beräknats såsom s. k.

kvotanslag, d. v. s. uppförts med omkring en fjärdedel av det belopp, som

för byggnadsarbeten för armén återstår att anvisa för budgetåren 1943/47,

med rätt för Kungl. Majit att överskrida detsamma inom den av riksdagen

fastställda kostnadsramen samt för mötande av prisstegringar. Nämnda

kostnadsram inrymmer viss marginal för nya kapitalinvesteringar. Före­

varande anslag får dock av Kungl. Majit tagas i anspråk för sådana investe­

ringar först efter av riksdagen lämnat medgivande.

Under denna punkt upptager jag uppkomna frågor örn anslagets disposi­

tion för sådana nya ändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

1759 48

9

a. Ny vaktmästarbostad vid försvarsväsendets kemiska anstalt m. m. I skrivelse den 14 maj 1943 Ilar försvarsväsendets verkstadsnämnå äskat medel för upp­ förande av en bostadsbyggnad för vaktmästaren vid försvarsväsendets ke­ miska anstalt ävensom ändring till laboratorie- och verkstadslokaler av den lägenhet, som för närvarande disponeras av vaktmästaren. Nämnden, som i ärendet samrått med försvarets forskningsnämnd, har därvid anfört i huvud­ sak följande.

Utrymmena vid försvarsväsendets kemiska anstalt vore utnyttjade till bristningsgränsen, varför en utökning av anstaltens lokaler vore i hög grad nödvändig. Frågan örn den militära forskningens framtida organisation vore för närvarande föremål för särskild utredning, vilken sannolikt komme att omfatta jämväl anstaltens organisation och utrymmesbehov. I avvaktan på utredningens slutförande syntes anstaltens behov av ökade utrymmen i någon mån kunna tillgodoses genom att den i anstalten inrymda lägenhet, som disponerades av vaktmästaren, toges i anspråk för laboratorier och verkstäder.

Då den nuvarande vaktmästarbostaden vore belägen på ett ur tjänste- synpunkt synnerligen olämpligt och delvis hälsovådligt sätt, vore det även ur andra synpunkter önskvärt, om denna bostad förflyttades. Bostaden vore för närvarande belägen på stort avstånd (400 m) från anstaltens inkörs- grindar, vilket försvårade kontrollen över in'- och utpassering utom tjänste­ tid samt nödvändiggjorde, att besökande till expeditionsvakten måste passera över anstaltens område. Bostaden vore belägen omedelbart intill laboratorier, där arbeten med ytterst giftiga gaser påginge. Bostaden utsattes dessutom för obehag genom att brand- och rökmateriel prövades å en intill bostaden belägen öppen plats. Omedelbart under bostaden befunne sig dessutom anstaltens garage, där gengasdrivna bilar förvarades och varifrån gengas kunde tränga upp.

Enligt nämndens förmenande borde särskild byggnad inrymmande vakt­ mästarbostad uppföras omedelbart intill anstaltens inkörsgrindar, varigenom inpasseringskontrollen skulle förenklas samt dessutom vissa andra fördelar ernås. Kostnaderna för en nybyggnad, inrymmande en trerumslägenhet jämte ett vaktrum, inklusive kostnaderna för omändring till laboratorie- och verkstadslokaler av den av vaktmästaren för närvarande disponerade lägen­ heten, hade av verkstadsnämnden beräknats till 40,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har verkstadsnämnden hemställt, att nämnda belopp 40,000 kronor måtte för angivna ändamål ställas till nämndens disposition.

I ärendet har försvarets bostadsanslcaffningsnämnd den 30 augusti 1943 av­ givit utlåtande och därvid framhållit följande.

På de skäl verkstadsnämnden anfört torde en ny vaktmästarbostad vara behövlig. Ur övervakningssynpunkt syntes det erforderligt att förlägga bo­ staden i anslutning till vaktrummet, även örn denna anordning torde komma att medföra vissa obehag för expeditionsvakten och hans familj. De beräk­ nade kostnaderna, varav enligt uppgift cirka 35,000 kronor belöpte på vakt­ mästarbostaden, torde få anses som i och för sig i stort sett skäliga. En hyressättning efter normala förräntningsgrunder för den planerade bostaden torde emellertid ej kunna ske. Byggnadskostnaderna torde nämligen — efter reducering av desamma till 1939 års nivå samt avdrag å desamma för vakt­ rummet — bli så höga, att årshyran, räknat efter normal hyresavkastning, bleve cirka 1,800 kronor. Denna hyra torde vara alltför hög i förhållande

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

123

till den för innehavaren av expeditionsvaktbefattningen, som enligt gällande

personalförteckning för kemiska anstalten vore placerad i lönegrad A 5, ut­

gående lönen. För nedbringande av byggnadskostuaderna torde en ned­

skärning av den planerade bostaden till två rum och kök kunna ifrågasättas.

Vid en dylik nedskärning torde en relativt sett mera ekonomisk och ända­

målsenlig planlösning kunna åstadkommas, varvid man framför allt torde

kunna vinna i effektiv yta genom att onödiga korridorutrymmen helt torde

kunna elimineras.

Då det av skäl, som verkstadsnämnden anfört, synes erforderligt att en

Departements-

utökning av anstaltens utrymmen kommer till stånd och annan lokal än

chefen.

den lägenhet, som disponeras av vaktmästaren, icke finnes att tillgå för

sådant ändamål, finner jag mig böra tillstyrka, att lägenheten tages i anspråk

för laboratorier och verkstäder samt att medel anvisas för i samband där­

med erforderliga omändringsarbeten ävensom för uppförande av ny bostads­

byggnad för vaktmästaren. På av bostadsanskaffningsnämnden anförda skäl

bör emellertid övervägas en begränsning av bostadens storlek.

Enär ifrågavarande kostnad — bortsett från den efter den 1 juli 1941 in.

trädda prisstegringen — synes böra falla inom den i 1942 års försvarsbeslut

fastställda kostnadsramen för arméns byggnader, lärer kostnaden böra be­

stridas från förenämnda investeringsanslag av 24,000,000 kronor till Vissa

byggnadsarbeten m. m.

b. Anläggande av pumpverk och tryckledning vid Skaraborgs pansarregemente.

I skrivelse den 16 augusti 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

anfört i huvudsak följande. Vid förutvarande Skaraborgs regemente, nu­

mera Skaraborgs pansarregemente, i Skövde funnes uppfört ett renings­

verk, färdigbyggt år 1915, för rening av spillvatten från regementet. Sedan

reningsverket byggdes, hade spillvattenmängden avsevärt ökats, bland annat

genom anslutning av 95 vattenklosetter. Dessa förhållanden hade medfört,

att verkets kapacitet numera blivit otillräcklig och reningsförmågan obetydlig.

Åtgärder måste alltså vidtagas till skydd mot förorening av den bäck, vari

vattnet utsläpptes. Detta kunde ske

1. genom modernisering och utvidgning av nuvarande reningsverket,

2. genom uppförande av nytt reningsverk och

3. genom anslutning till ett av Skövde stad planerat reningsverk.

Beträffande de olika alternativen finge anföras följande.

1. Om det gamla reningsverket bibehölles, måste på grund av den ökade

belastningen en dubblering ske av de flesta anläggningsdelarna. Den biolo­

giska bädden vore av ineffektiv typ och måste helt förnyas och utökas. Verket

vöre dessutom så beläget, att avloppsvatten från planerad central tygverkstad

vid regementet icke kunde med självfall anslutas, varför en separat pump­

station med tryckledning måste uppföras för detta ändamål.

2. Ett nytt reningsverk måste uppföras å annan plats än där det nuva­

rande vore beläget för att möjliggöra anslutning av tygverkstadens avlopps­

vatten med självfall.

3. En anslutning av regementets avloppsvatten till stadens ledningsnät

krävde utvidgning av stadens reningsverk samt uppförande av gemensam

pumpstation för regementet och tygverkstaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kostnaderna för de olika alternativen hade beräknats sålunda:

1. Iståndsättning och utvidgning av gamla verket ... kronor 100,000

Ny pumpstation för verkstaden med tryckledning »

60,000 160,000

Kapitaliserad driftskostnad (8,000 kr/år 4 procent) ........... kronor 200,000

Summa kronor 360,000

2. Nytt reningsverk ............................................................................ kronor 120,000

Kapitaliserad driftskostnad

(6,000 kr/år 4 procent) ............. » 150,000

Summa kronor 270,000

3. Anslutning till stadens verk:

Anläggningskostnad för pumpverk och tryckledning .......... kronor 92,000

Kapitaliserad driftskostnad

(4,000 kr/år 4 procent) ............. » 100,000

Ersättning till staden ............................................................ " 54,000

Summa kronor 246,000

Alternativ 3 kunde realiseras genom den av Skövde stad planerade utvidg­

ningen av stadens reningsverk, vilket betingats av ökad belastning å stadens

ledningsnät. Denna utvidgning kunde lämpligen utökas att omfatta jämväl

avloppsvatten från regementet. Förberedande underhandlingar hade förts med

representanter för staden angående den ersättning, som härför skulle belöpa

på kronan. Verkställda utredningar hade visat, att ersättningen skäligen kunde

beräknas till 54,000 kronor i engångsersättning. Enligt vattenlagens bestäm­

melser och motiveringen därtill kunde nämligen kostnaderna beräknas på fyra

olika sätt, vilka alla medförde olika resultat. Medeltalet mellan högsta och

lägsta kostnaden enligt dessa metoder utgjorde 54,000 kronor. Ifrågavarande

belopp fördelade sig med 15,000 kronor för ökning av stadens anläggnings­

kostnad, 15,000 kronor för årlig driftskostnad örn 600 kronor, kapitaliserad

efter 4 procent, samt 24,000 kronor utgörande stadens vinstandel, vilken base­

rats på att kronans vinst av att utföra alternativ 3 i stället för det näst billi­

gaste alternativet 2, samt stadens vinst genom anslutningen skulle bli lika stor.

Vinstberäkningen framginge av följande uppställning:

Anläggning Drift Summa

Kostnadsökning för staden vid anslutning ......... 15,000

15,000

30,000

Ersättning från kronan .................................................................................. 54,000

Vinst kronor 24,000

Kostnader för kronan:

Nytt reningsverk enligt alternativ 2 ................... 120,000

150,000

270,000

Anslutning till staden enligt alternativ 3:

Pumpanläggning med ledning ................................. 92,000

100,000

192,000

Ersättning till staden ................................................................................... 54,000

246,000

Vinst (270,000 — 246,000=) kronor 24,000

Representanter för staden hade förklarat sig vilja tillstyrka denna ersätt­

ning. Då emellertid ersättningen förutsatts överlämnad först sedan stadens

reningsverk färdigställts, borde dock enligt representanternas förslag beloppet

höjas till 55,000 kronor.

Alternativ 3 vore, yttrar fortifikationsstyrelsen, ekonomiskt fördelaktigare

för kronan än övriga alternativ. Bortsett härifrån vore det emellertid ur tek-

125

nisk synpunkt avgjort fördelaktigare, att reningen koncentrerades till en enda

större anläggning såsom skulle bliva fallet enligt alternativ 3. Förutsätt­

ningarna för sakkunnig skötsel av en sådan anläggning bleve större och drifts­

kostnaderna lägre liksom även kostnaderna för anlitande av specialister vid

förekommande behov. Genom anslutning till stadens reningsverk befriades

kronan från de med drivandet av eget reningsverk förbundna frågorna. An­

svaret för avloppsvattnets effektiva rening och för reningsverkets skötsel

m. m. åvilade då helt staden. Av det sålunda anförda framginge att anslut­

ning till stadens reningsverk vore fördelaktigast.

Arbetena med stadens reningsverk vore avsedda att påbörjas snarast möj­

ligt och beräknades taga en tid av två till och två och ett halvt år. Stadens

representanter önskade därför omgående besked, huruvida kronan önskade

ansluta till reningsverket samt hade tillställt fortifikationsstyrelsen förslag

till avtalsuppgörelse, baserat på en ersättning av 55,000 kronor. Representan­

terna hade därvid framhållit, att uppkommande kostnadsökningar, orsakade

genom kronans dröjsmål, borde belasta kronan.

Fortifikationsstyrelsen hade emellertid funnit definitivt kontrakt icke böra

slutas omedelbart med hänsyn till att det i framtiden kunde befinnas lämp­

ligare att gälda årlig driftskostnad i stället för kapitaliserad engångsdrifts-

kostnad. På grund härav borde avtalet begränsas att omfatta rätt för kronan

att mot erläggande av 15,000 kronor vid arbetets igångsättande ansluta till

stadens reningsverk, därvid kronan skulle äga att framdeles avgöra sättet för

erläggandet av återstående ersättning, sedan Kungl. Majit ställt medel till

styrelsens förfogande. Återstående ersättningar syntes därvid böra bindas

till 39,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte ställa ett belopp av 15,000 kronor till styrelsens disposi­

tion för säkerställandet av kronans berörda anslutningsrätt.

Av det anförda framgår, att avloppsfrågan vid Skaraborgs pansarregemente

Departements-

måste ordnas inom en nära framtid. I likhet med fortifikationsstyrelsen finner Zeferi.

jag det av styrelsen förordade alternativet 3, varigenom anslutning sker till

stadens reningsverk, vara för kronan mest fördelaktigt. Härför är, såsom

fortifikationsstyrelsen framhållit, ett belopp av (92,000 + 54,000 =) 146,000

kronor erforderligt.

Beloppet 92,000 kronor, som avser anläggningskostnader, synes böra —

inom ramen för den i samband med 1942 års försvarsbeslut angivna kostnads­

ramen för byggnadsföretag för armén — bestridas från förenämnda anslag

till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Beloppet 54,000 kronor avser ersättning till staden för den ökning av sta­

dens kostnader för anläggning och drift m. m. av dess reningsverk, som upp­

kommer vid anslutning av regementets avloppssystem. Enligt det föregående

kan icke nu avgöras, huruvida denna ersättning bör erläggas såsom kapitali­

serad engångsersättning eller i form av årligt bidrag. Det synes lämpligast,

att denna kostnad — oavsett på vad sätt ersättningen erlägges — bestrides

från den under arméförvaltningens delfond uppförda anslagsposten till hyres-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade

markområden. Därest riksdagen intet har att häremot erinra, torde Kungl.

Mapt böra i sinom tid lämna medgivande härtill.

c. Centraluppvärmningsanläggning vid Svea trängkår.

I skrivelse den 15 maj

1943 har arméförvaltningens fortifikations styr else hemställt örn anvisande av

medel för reparation av en brandskadad gymnastikbyggnad vid Svea träng­

kår och därvid anfört i huvudsak följande.

Natten mellan den 9 och 10 februari 1943 hade gymnastikbyggnaden vid

Svea trängkår skadats genom eldsvåda. Sålunda hade i omklädnadsrum,

tvättrum och städskrubb panel, bärlinor, innanfönster, innerdörrar och

bänkar m. m. fullständigt förstörts. Likaså hade golvet delvis skadats och

yttertaket vid eldsläckningen på skilda ställen upphuggits och fönstren för­

störts på grund av värmen.

För reparation av de uppkomna skadorna erfordrades enligt av fortifika-

tionsstyrelsen gjord kostnadsberäkning 46,000 kronor.

I samband med reparationerna ansåge styrelsen, att det för undvikande

av framtida risker för eldsvåda vore fördelaktigt att i byggnaden införa

centraluppvärmning. Denna kunde installeras för 13,000 kronor. Då till

förfogande stående underhållsmedel ej medgåve iståndsättning av så stort

omfång och ej vore beräknade för dylika arbeten, hemställde iortifikations-

styrelsen, att Kungl. Maj:t för iståndsättning av den eldskadade gymnastik­

byggnaden måtte ställa ett belopp av (46,000 + 13,000 =) 59,000 kronor till

fortifikationsstyrelsens förfogande.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att medel för såväl reparation

av den brandskadade byggnaden som inledande av värmeledning i samband

med reparationen borde, då byggnaden redovisas å den i försvarsväsendets

fastighetsfond ingående arméförvaltningens delfond, äskas av riksdagen

såsom anslag å kapitalbudgeten till kapitalinvestering i sagda delfond.

Jag har intet att erinra mot fortifikationsstyrelsens förslag och de till

grund för detsamma liggande kostnadsberäkningarna. För ändamålet synes

sålunda för budgetåret 1943/44 ett belopp av 59,000 kronor böra ställas till

förfogande. Enär införandet av centraluppvärmning i byggnaden lärer vara

ett arbete av beskaffenhet att böra bestridas inom den i 1942 års försvars­

beslut fastställda kostnadsramen för arméns byggnader, torde det därför

beräknade beloppet, 13,000 kronor, böra utgå av förenämnda investerings-

anslag av 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m., medan det

i övrigt erforderliga beloppet, 46,000 kronor, torde böra anvisas såsom ett

särskilt investeringsanslag å tilläggsstat till riksstaten för samma budgetår.

Till sistnämnda medelsanvisning återkommer jag i det följande.

d. Förvärv av viss fastighet.

Uti skrivelse den 22 september 1943 har armé­

förvaltningens fortifikationsstyrelse gjort framställning örn anvisande av

medel för inköp av viss fastighet. Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland

annat, följande.

Chefen för armén hade i princip godkänt ett av militärbefälhavaren för

vederbörande militärområde insänt förslag till omflyttning av vissa fältdepåer.

Genom dessa anordningar skulle fältdepåkostnaderna väsentligt nedbringas.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

127

En närmare rekognoscering av förhållandena hade givit vid handen, att en

mindre fastighet borde av kronan förvärvas. Å denna fastighet befintliga

byggnader kunde användas som förrådslokaler m. m., varigenom nybyggnads-

behovet kunde inskränkas. Fastigheten, vilken åsatts ett taxeringsvärde av

6,000 kronor, innehåller enligt en handlingarna i ärendet vidfogad karta i areal

0.8o6o hektar. Särskild värdering hade företagits av en å fastigheten uppförd

byggnad med tillhörande mindre jordområde örn 2,100 kvadratmeter, vilka

åsatts ett värde av tillhopa 32,575 kronor. Enligt av fastighetens ägare avgivet

försäljningsanbud kunde fastigheten av kronan förvärvas för 21,000 kronor.

Chefen för armén hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen anfört, att ett

förvärv av fastigheten i fråga syntes honom vara ur ekonomisk synpunkt för­

månligt samt att området borde förvärvas, enär det enligt de riktlinjer för

framtida förrådshållning, som uppdragits av den s. k. förrådskommittén,

komme att även i fredstid utnyttjas för förläggning av mobiliseringsförråd.

Fortifikationsstyrelsen hade med hänsyn till önskvärdheten av att snabbt

kunna genomföra ett eventuellt förvärv av ifrågavarande fastighet och med

hänsyn tagen jämväl till det i jämförelse med värderingssumman låga försälj­

ningspriset ansett sig böra upptaga köpeförhandlingar med fastighetens ägare.

Förhandlingarna hade resulterat i ett preliminärt avtal örn fastighetens över­

låtelse till kronan för 21,000 kronor. Förbehåll örn Kungl. Maj:ts godkännande

före den 1 januari 1944 hade intagits i köpehandlingen. Fortifikationsstyrelsen

hade efter hörande av sin tjf. domänofficer funnit köpeskillingen förmånlig

för kronan.

Fortifikationsstyrelsens skrivelse utmynnar i en hemställan att ett investe-

ringsanslag av 21,000 kronor måtte anvisas för förvärv av ifrågavarande fastig­

het samt att Kungl. Maj:t måtte, därest medlen anvisas, godkänna det ingångna

köpeavtalet.

I ärendet torde vidare böra anmärkas, att Kungl. Maj:t på därom av fortifika­

tionsstyrelsen i skrivelse den 11 augusti 1943 gjord framställning genom brev

den 27 augusti 1943 ställt medel till fortifikationsstyrelsens förfogande från

förskottsanslag för anskaffande av förrådsbaracker för tillgodoseende av det

ytterligare behovet av förrådsutrymmen vid den fältdepå, varom i detta ärende

är fråga.

Den till inköp föreslagna fastigheten ingår i ett större område, avsett att Departements

utnyttjas såsom förrådsområde för fältdepåer. Den koncentrering av förråds- ‘^/'en-

hållningen, som avses att genomföras i här föreliggande fall, torde otvivelaktigt

komma att medföra sådana besparingar i form av minskade utgifter för bevak­

ning m. m., att den får anses ekonomiskt fördelaktig. Jag förordar därför, att

fastigheten förvärvas av kronan. Mot skäligheten av den avtalade köpeskil­

lingen har jag intet att erinra. Enligt uppgift från fortifikationsstyrelsen

kunna av köpeskillingsbeloppet 1,550 kronor anses belöpa på marken och

19,450 kronor på byggnaderna. Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas

att till bestridande av kostnaderna för förvärvet anlita det för innevarande

budgetår för armén anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

e.

Serviceverkstad vid Stockholms luftvärnsregemente.

I skrivelse den 10

september 1943 ha arméförvaltningens tygdepartement och fortifilcationssty-

relse anfört i huvudsak följande.

Departements­

chefen.

Vid Stockholms luftvärnsregemente saknades för närvarande möjligheter att på ett ur materielvårdssynpunkt tillfredsställande sätt utföra vård och översyn samt mindre reparationer å regementets motorfordon. Denna servicefråga hade hittills fått bero i avvaktan på avgörande beträffande ifrå­ gasatt förflyttning av regementet från nuvarande förläggningsplats. Svårig­ heterna att med tillgängliga resurser vårda och underhålla materielen hade emellertid efter hand ökats och då, såvitt nu kunde förutses, någon förflytt­ ning av regementet icke inom de närmaste åren torde komma till stånd, hade genom tygdepartementets försorg verkställts utredning rörande möjligheten att vid regementets nuvarande förläggning åstadkomma erforderliga anord­ ningar för vård och underhåll av motorfordonsmaterielen.

Utredningen, som verkställts i samråd med fortifikationsstyrelsen, hade givit vid handen, att förutvarande Göta livgardes pansarbilsgarage lämpligen syntes kunna iordningställas såsom serviceverkstad för motorfordon med anordningar tillika för laddning av ackumulatorer och tvättning av fordon. I samband därmed torde åtgärder böra vidtagas för förbättring av de sanitära förhållandena inom byggnaden samt för iordningställande av på gården be­ fintliga smörjbryggor.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade av fortifikationsstyrelsen be­ räknats sålunda:

Byggnadsarbeten ............................................................................................... 14,500 Värmetekniska, sanitetstekniska, trycklufts- och högtryckskallvatten-

anläggningar ............................................................................................... 9,000 Ventilationsteknisk anläggning ....................................................................... 7,500 Elektrisk installation ....................................................................................... 3,000 Administration och oförutsett, cirka 6 procent ....................................... 2,000

Summa kronor 36,000

Tygdepartementet ansåge, att nu rådande brist å serviceverkstäder för motorfordon m. m. vid ifrågavarande luftvärnsregemente, särskilt i betrak­ tande av rådande beredskapsläge, icke kunde anses försvarligt. Föreslagna åtgärder för avhjälpande av denna brist ansåge departementet därför böra vidtagas utan dröjsmål, därest icke vården av regementets dyrbara motor­ fordonspark skulle äventyras.

I anslutning till vad sålunda anförts ha tygdepartementet och fortifika­ tionsstyrelsen hemställt, att för ändamålet ett belopp av 36,000 kronor måtte ställas till förfogande.

Ett stort antal motorfordon vid regementet äro uppställda i garage­ baracker, där varje möjlighet till smörjning och tvättning saknas. De före­ slagna åtgärderna avse iordningställande av tre serviceplatser för enklaste slag av underhållsarbete samt en smörj- och tre tvättplatser. Med hänsyn till vikten av att regementets dyrbara motorfordon erhålla en tillfredsställande vård får jag — under'hänvisning jämväl till särskild genom försvarsdeparte­ mentets försorg införskaffad utredning, vilken återfinnes bland handlingarna i ärendet —- tillstyrka bifall till föreliggande förslag. Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 36,000 kronor, har jag intet att erinra. Anslags­ behovet synes böra tillgodoses under det för budgetåret 1943/44 för armén anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. 128

Kungl. Maj.ts ■proposition nr 344.

129

Hemställan.

Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de under a., b., c., d. och e. angivna arbetena må komma

till utförande med anlitande av det för budgetåret 1943/44 för

armén anvisade investeringsanslaget av 24,000,000 kronor till

Vissa byggnadsarbeten m. m.

[2.] 10 a. Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. Å Fågelbacken, Ladugårdsgärde,

finnes uppfört ett sammanhängande byggnadskomplex för marinen och flyg­

vapnet omfattande fyra flyglar örn sex våningar jämte souterrängvåning för­

enade med tre förbindelsebyggnader. Norr örn komplexet finnas för detsamma

avsedda i berg insprängda skyddsrum.

Byggnadskomplexet är, som framgår av proposition 1943: 58, riksdagens

skrivelse nr 130, avsett att utbyggas. Sålunda skall en flygel tillbyggas å

marinens ämbetsbyggnad. Vidare skall en utbyggnad i anslutning till

marinens och flygvapnets byggnader ske, till en början därigenom att norr

örn komplexet uppföras ytterligare två flyglar, sammanbundna av en förbin­

delsebyggnad, ävensom en nybyggnad, vilken förenar den västligaste flygeln

med flygvapnets byggnad. I detta nya byggnadsparti avses arméförvaltningen

erhålla lokaler. Riksdagen har i samband med anvisande av medel till den

nya byggnaden jämväl anvisat 200,000 kronor till utsprängning av vissa

skyddsrum, avsedda för den nya byggnaden och belägna omedelbart väster

om de till flygvapnets ämbetsbyggnad hörande redan färdigställda skydds­

rummen. Att medel begärdes till dessa sprängningar föranleddes därav att

det för undvikande av skador var nödvändigt företaga sprängningsarbetena,

innan de egentliga byggnadsarbetena påbörjades. Härutöver ha medel an­

visats för påbörjande å nu ifrågavarande plats av en byggnad för krigsarkivet.

Hos byggnadsstyrelsen har marinförvaltningen — med förmälan att de för

ämbetsverket avsedda skyddsrummen icke vore tillräckliga hemställt, att

styrelsen måtte vidtaga åtgärder för utvidgning av skyddsrummen. I sam­

band härmed har marinförvaltningen hemställt, att visst redan färdigställt

skyddsrum måtte inredas till arbetsplatser samt att en reservutgång måtte få

iordningställas för användning såsom skyddsrum.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 15 juni 1943 meddelat, att reserv­

utgången på grund av sin beskaffenhet icke kunde användas till skyddsrum,

varemot styrelsen intet hade att erinra emot att förenämnda skyddsrum in­

reddes till arbetsplatser. Kostnaden härför beräknades till 15,000 kronor. Be­

träffande huvudfrågan, nämligen anordnande av ytterligare skyddsrum, har

styrelsen anfört följande.

Marinförvaltningens behov av ytterligare skyddsrum, vilket vitsordades,

kunde tillgodoses genom anordnande av förbindelse med de skyddsrum, som,

enligt vad nedan anfördes, avsåges norr örn marinförvaltningens nuvarande.

Härjämte hade emellertid framkommit krav på bombsäkra skyddsrum även

för den i samband med den fortsatta utbyggnaden av marinens ämbetsbygg-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

nåd planerade byggnaden för försvarsstabens fotoanstalt. Även för den fort­

satta utbyggnaden av de militära administrationsbyggnaderna på Fågelbacken

samt för den där avsedda byggnaden för krigsarkivet komme att erfordras

ytterligare skyddsrumsanläggningar. Ur såväl teknisk som ekonomisk syn­

punkt torde det vara riktigast att redan nu utspränga de skyddsrum, som så­

lunda ytterligare behövdes för hela detta byggnadskomplex, innan den fort­

satta utbyggnaden av ämbetsbyggnaderna och uppförandet av krigsarkivet

igångsattes. Kostnaden för utsprängning av samtliga avsedda skyddsrum, in­

räknat två reservutgångar och erforderliga förstärkningsarbeten, hade styrel­

sen beräknat till i runt tal 700,000 kronor. Det vore särdeles angeläget, att

utsprängningama av de sålunda återstående skyddsrummen snarast möjligt

igångsattes, icke minst med hänsyn till att sprängningarna borde vara avslu­

tade, innan inredningen av skyddsrummen vidtoges, då eljest stor risk före-

låge att den mycket ömtåliga inredningen skadades av skakningar och luft­

stötar. Ur samma synpunkt vore det även önskvärt, att skyddsrummen vore

färdigställda, innan byggnaderna över dessa började uppföras. Inrednings­

arbetena borde även av den anledningen anstå, att beslut lämpligen först

borde fattas örn skyddsrummens användning för de olika institutionerna.

I anslutning till vad sålunda anförts, har styrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte ställa till styrelsens förfogande dels 700,000 kronor till utspräng­

ning av ifrågavarande ytterligare skyddsrum för ämbetsbyggnaderna på Ladu­

gårdsgärdet, dels ock 15,000 kronor till inredning av ovan angivna skydds­

rum till arbetsplatser för marinförvaltningen.

Chefen för försvarsstaben har i utlåtande den 23 september 1943 framhållit

följande.

Av tekniska och ekonomiska skäl föresloge byggnadsstyrelsen, att erfor­

derliga skyddsrum till ifrågavarande byggnadskomplex utsprängdes snarast

och innan avsedd byggnadsverksamhet i övrigt påbörjades. Under förutsätt­

ning att byggnadernas uppförande icke försenades, funnes häremot intet att

erinra. -— I vad avsåge omfattningen av skyddsrumsanläggningarna syntes

styrelsen utgå från att behovet av utrymmen vore lika med eller större än

de möjligheter, som — enligt vissa angivna förutsättningar — förefunnes att

i berget Fågelbacken utspränga bombsäkra skyddsrum. Huruvida en behovs-

prövning från byggnadsstyrelsens sida läge till grund för detta bedömande

stöde icke klart.

Det rent militära behovet av ifrågavarande skyddsrum sammanhängde med

förhållanden, som vore helt beroende av händelseutvecklingen i samband med

ett eventuellt krigsutbrott. Någon reell behovsprövning i detta hänseende

syntes därför knappast möjlig att åvägabringa. På grund av de alltmer steg­

rade kraven på bombsäkra skyddsrum syntes det även för det fall, att ett

överskott av skyddsutrymme för de berörda militära myndigheterna skulle

uppstå, byggnadsstyrelsens ^byggnadsplan vara väl motiverad. Ett eventuellt

sådant överskott borde med full dispositionsrätt ställas till vederbörande

civila luftskyddsmyndighets förfogande.

I anslutning till vad sålunda anförts och under förutsättning att vissa av

follifikationsstyrelsen gjorda uttalanden rörande det tekniska utförandet av

ifrågavarande arbeten upptoges till omprövning, har försvarsstabschefen till­

styrkt byggnadsstyrelsens framställning.

Det synes lämpligt, att ytterligare skyddsrum redan nu anordnas för

de militära institutioner, som avsetts skola förläggas till byggnadskomplexet

på Ladugårdsgärde. Såsom försvarsstabschefen antytt, synes dock behovet

ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

131

av skyddsrum tarva ytterligare övervägande. Sålunda har byggnadsstyrelsen

räknat med bombskyddade utrymmen även för försvarsstabens fotoanstalt,

beträffande vars förläggande till Ladugårdsgärde ståndpunkt ännu icke ens

preliminärt tagits. Det synes även tveksamt, örn tillgängligt berg medger ut-

sprängning av skyddstunnlar i den omfattning som byggnadsstyrelsen förutsatt.

Å andra sidan är det med hänsyn till de förestående byggnadsarbetena an­

geläget, att sprängningsarbetena snarast påbörjas. Jag vill därför föreslå,

att av riksdagen utverkas medelsanvisning i anslutning till byggnadsstyrel­

sens förslag för utsprängning av nya skyddstunnlar och att arbetena så snart

ske kan påbörjas men att de anvisade medlen av Kungl. Majit ställas till för­

fogande endast i den utsträckning som vid närmare utredning rörande be­

hovet av skyddsrum och möjligheterna att tillgodose detta behov finnes

påkallad. Åt byggnadsstyrelsen har uppdragits att skyndsamt utföra sådan

utredning i samråd med vederbörande militära myndigheter.

Det belopp av 15,000 kronor, som av byggnadsstyrelsen äskats för inred­

ning av visst skyddsrum till arbetslokaler, skall enligt vad jag inhämtat an­

vändas för fast inredning med skiljeväggar o. dyl. Denna kostnad synes

böra bestridas inom ramen av det anslag av 700,000 kronor, som enligt vad

nyss anförts bör anvisas.

Yid anmälan av den förutnämnda propositionen 1943: 58 anförde jag, att

jag med hänsyn till de skäl, som motiverade de då aktuella byggnadsföre­

tagens genomförande, icke ansåg mig böra för det dåvarande räkna med att

kostnaderna skulle inrymmas inom den ekonomiska ram, som jämlikt 1942

års riksdag avsetts för byggnadsverksamheten inom försvarsväsendet under

femårsperioden. I vad mån de nu förevarande kostnaderna för anordnande

av skyddstunnlar böra inrymmas i nämnda ram kan icke nu avgöras utan

bör bli föremål för ytterligare övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

700,000 kronor.

[3.]

10 b.

Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten. I

skrivelse den 18

juni 1943 hemställde statens krigsmaterielnämnd, att medel måtte anvisas

för vissa såsom förberedande åtgärder för överflyttande av viss maskinan­

läggning till fullträffsäkert skyddsutrymme erforderliga byggnadsarbeten. I

anledning av framställningen har Kungl. Majit genom beslut den 30 juni

1943 hemställt till fullmäktige i riksgäldskontoret att från det å förskotts-

staten för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 uppförda förskottsanslaget

till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (VII b) till krigsmateriel-

verket, efter rekvisition i mån av behov, utbetala högst 5,500 kronor för

ifrågavarande ändamål.

För täckning av den förskottsvis bestridda utgiften torde särskilt anslag

Departements-

böra äskas av riksdagen såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastig-

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

132

hetsfond, arméförvaltningens delfond. Jag får hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten å till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett in-

vesteringsanslag av 5,500 kronor.

[4.] 10 c. Ombyggnad av gymnastikbyggnad vid Svea trängkår. Under åbe­

ropande av vad jag under punkten 1 c anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av gymnastikbyggnad vid Svea trängkår å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av 46,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[5.] 15 a. Mark för ammunitionsfabriken i Karlstad. I propositionen 1939

L: 190 föreslog Kungl. Majit riksdagen, bland annat, att besluta att i stället

för den i Stockholm belägna ammunitionsfabriken en ny dylik fabrik skulle

uppföras i Karlstad. Riksdagen biföll (skrivelse nr 455) detta förslag. Sedan

Karlstads stad utan vederlag ställt mark till förfogande för ändamålet samt

åtagit sig att, likaledes utan kostnad för kronan, framdraga vatten-, gas- och

elektriska ledningar till området, godkände 1940 års lagtima riksdag (skrivelse

nr o28) av Kungl. Maj:t i propositionen nr 208 skisserat byggnadsprogram

samt har i olika repriser anvisat medel för de första byggnadsetappernas på­

börjande enligt programmet.

I skrivelse den 26 februari 1941 gjorde arméförvaltningens fortifikations-

styrelse framställning örn anvisande av medel för inköp av vissa markom­

råden för införlivande med det för ammunitionsfabriken avsedda området,

därvid styrelsen anförde i huvudsak följande.

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen i september 1940 hade ägarna till

vissa intill ammunitionsfabriken gränsande fastigheter med hänsyn till olägen­

heter, som för dem komme att uppstå med anledning av ammunitionsfabrikens

byggande och inhägnad, ifrågasatt, huruvida icke kronan borde inköpa dessa

fastigheter. Av fortifikationsstyrelsen från försvarsväsendets verkstadsnämnd

infordrad utredning i ärendet hade givit vid handen, att förutom avsedda

fastigheter, nämligen stadsägorna 690 Q, S, T, U, Y, X och Y i Karlstad,

ytterligare ett område om cirka 6.07 hektar av stadsägorna 702, 703 och 690,

vilket gränsade till ammunitionsfabriken, borde för erhållande av en be­

tryggande riskzon införlivas med fabriksområdet. Stadsägorna hade vid sak­

kunnig värdering den 13 december 1940, verkställd av överlantmätaren

S. Bergsjö och förvaltaren O. Feldt, båda i Karlstad, åsatts följande värden:

Stadsägan 690 Q

»

»

S

»

»

T

»

» U

»

»

Y

»

» X

»

»

Y

kronor 4,542: —

»

5,557:75

»

8,801: —

»

8,017:75

»

3,042:25

»

4,301:25

»____5,114: 50

Summa kronor 39,376: 50

133

Vid värderingen hade bland annat hänsyn tagits till nedlagt arbete på

tomterna i form av planeringar och trädgårdsanläggningar samt kostnader

för väganläggningar.

Förenämnda område örn 6.0 7 hektar — tillhörigt Karlstad stad — hade en­

ligt en av fortifikationsstyrelsens domänofficer den 22 februari 1941 avgiven

promemoria värderats till 18,210 kronor, varjämte sex å området belägna,

enskilda personer tillhöriga sommarstugor värderats till sammanlagt 5,350

kronor.

I en den 12 juni 1941 dagtecknad skrift hemställde sedermera ägarna till

stadsägoma nr 690 T, U, V och Y, att kronan måtte inköpa deras fastigheter

för köpeskillingar örn tillhopa 20,200 kronor, vilket belopp utgjorde i runt

tal 80 procent av för stadsägorna enligt förenämnda värdering fastställt upp-

skattningsvärde.

I anledning av vad sålunda förekommit och då motsvarande anbud icke av­

givits beträffande övriga till förvärv ifrågasatta markområden och byggnader,

bemyndigade Kungl. Maj:t den 28 juni 1941 arméförvaltningens fortifikations-

styrelse att träffa avtal örn förvärv av stadsägorna nr 690 T, U, V och Y i

Karlstad för tillhopa 20,200 kronor — jämte lagfartskostnader — i enlighet

med avgivna anbud.

I skrivelse den 17 november 1942 har arméförvaltningens fortifikations-

styrelse ånyo underställt frågan örn förvärv av stadsägan nr 690 X samt för­

berörda område örn 6.0 7 hektar av stadsägorna 702, 703 och 690 i Karlstad

Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen i fråga om stadsägan 690 X åberopat

en framställning från försvarsväsendets verkstadsnämnd den 31 juli 1942,

vari nämnden anfört, att stadsägan vore belägen inom det område som avsetts

för ammunitionsfabriken och komme att beröras av anläggningar, vilka inom

kort avsåges att komma till utförande. Beträffande det staden tillhöriga om­

rådet örn

6.0 7

hektar hade drätselkammaren anhållit örn besked, huruvida

kronan hade intresse av att förvärva detsamma, enär staden i annat fall äm­

nade planera för sommarstugebebyggelse därstädes. — Efter anhållan av

fortifikationsstyrelsen hade verkstadsnämnden förklarat, att ett förvärv av

ifrågavarande område vore synnerligen angeläget.

Slutligen har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 19 juni 1943 upplyst,

att ägarna till stadsägorna nr 690 Q och S i Karlstad i skrivelse till arméför­

valtningens fortifikationsstyrelse den 27 april 1943 förklarat sig villiga att

med representant för Kungl. Maj:t och kronan upptaga förnyade förhand­

lingar örn försäljning till kronan av fastigheterna. Då enligt av försvarsväsen­

dets verkstadsnämnd i ärendet avgivna yttranden ett förvärv av dessa båda

fastigheter vore för ammunitionsfabriken erforderligt, därest den för det då­

varande på Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning beroende planen för fabri­

kens utbyggnad (propositionen 1943:163) godkändes, hade genom verkstads-

nämndens försorg förhandlingar med fastighetsägarna upptagits rörande

den ifrågasatta försäljningen till kronan och skriftliga försäljningsanbud in­

fordrats.

I dessa anbud hade för stadsägan 690 Q begärts ett pris av 4,542 kronor

och för stadsägan 690 S ett pris av 5,557 kronor 75 öre eller samma belopp,

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

vartill fastigheterna uppskattats vid den genom fortifikationsstyrelsens för­ sorg tidigare verkställda värderingen.

Fortifikationsstyrelsens tjf. domänofficer hade förklarat sig anse de av­ givna anbuden för kronans räkning godtagbara.

Med hänsyn till det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen att ånyo få underställa frågan om förvärv av stadsägoma nr 690 Q och S i Karlstad Kungl. Maj:ts prövning.

Sedan ärendet varit föremål för ytterligare övervägande inom försvars­ departementet, uppdrogs under hand åt arméförvaltningens fortifikationssty- relse att upptaga förnyade förhandlingar med markägarna i syfte att på fri­ villig väg ernå sådana överenskommelser angående priserna, att kostnaderna för de nu till förvärv ifrågasatta områdena icke bleve proportionsvis högre än kostnaderna för de med stöd av beslutet den 28 juni 1941 förvärvade stads- ägorna. c,,

Foi-tifikationsstyrelsen har i skrivelse den 17 september 1943 anfört i huvudsak följande.

I anledning av det erhållna uppdraget hade styrelsen låtit föra förhand­ lingar med respektive fastighetsägare. Därvid hade ägaren till stadsägan nr 690 Q avgivit ett för honom till den 1 januari 1944 bindande försäljningsanbud å 3,600 kronor, vilken summa utgjorde cirka 80 procent av det stadsägan vid på styrelsens föranstaltande tidigare företagen värdering åsätta uppskatt­ ningsvärdet, 4,542 kronor. Likaledes hade ägaren till stadsägan nr 690 S, vilken stadsäga vid samma värdering åsatts ett värde av 5,557 kronor 75 öre, i ett den 14 augusti 1943 dagtecknat anbud förklarat sig villig att försälja stads­ ägan för en köpeskilling av 4,500 kronor, utgörande cirka 80 procent av upp­ skattningsvärdet, under villkor att preliminärt köpekontrakt mellan honom och styrelsen avslutades senast den 21 augusti 1943 samt att köpeskillingen av kronan utbetalades senast den 15 november 1943. I anledning av dessa för anbudets giltighet uppställda villkor hade styrelsen, efter från försvarsdeparte­ mentet erhållet underhandsmedgivande, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande senast den 15 november 1943 med fastighetsägaren avslutat pre­ liminärt köpekontrakt på grundval av det sålunda avgivna anbudet och alltså med bestämmelse, att köpeskillingen skulle utbetalas senast den 15 november 1943.

Vad anginge stadsägan nr 690 X hade vid de nu förda förhandlingarna fastighetsägaren förklarat sig icke vara villig att försälja stadsägan till lägre pris än den tidigare anbudssumman, 5,000 kronor. Med hänsyn till att fastig­ heten vid den tidigare i ärendet företagna värderingen åsatts ett värde av 4,301 kronor 25 öre, syntes kostnaderna vid ett eventuellt expropriationsför- farande komma att överstiga anbudssumman, varför en frivillig uppgörelse på basis av anbudet å 5,000 kronor syntes vara för kronan förmånligast.

Området örn 6.07 hektar av stadsägorna nr 702, 703 och 690 tillhörde Karl­ stads stad, varjämte å detsamma vore belägna vissa enskilda personer till­ höriga sommarstugor å ofri grund. Området hade tidigare värderats till 18,210 kronor samt stugorna å ofri grund till sammanlagt 5,350 kronor. Vid de nu förda förhandlingarna hade stadens drätselkammares tomtkommitterade för­ klarat sig villiga att tillstyrka en försäljning av området för en köpeskilling av 20,000 kronor, i vilket fall staden skulle ombesörja och bekosta uppgörelse med ägarna till stugorna å ofri grund. Därest kronan själv ville träffa upp­ görelse med ägarna till stugorna, fordrade staden en köpeskilling av 18,200

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

135

kronor. Med hänsyn till föreliggande omständigheter syntes det avgivna an­

budet å 20,000 kronor vara för kronan förmånligast.

De sammanlagda kostnaderna för förvärv av samtliga stadsägor och om­

råde uppgingo alltså till (3,600 + 4,500 + 5,000 + 20,000 =) 33,100 kronor,

varjämte för täckande av lagfarts- och avstyckningskostnader erfordrades cirka

400 kronor, i anledning varav för ändamålet syntes böra beräknas tillhopa

33,500 kronor.

Styrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtte godkänna det av styrelsen in­

gångna preliminära köpekontraktet rörande förvärv av stadsägan nr 690 S

ävensom uppdraga åt styrelsen att å kronans vägnar träffa avtal om förvärv

av stadsägoma nr 690 Q och X samt området örn 6.07 hektar mot köpeskil­

lingar av respektive 3,600, 5,000 och 20,000 kronor samt till styrelsens för­

fogande för markförvärvet och därav föranledda lagfarts- och avstycknings­

kostnader ställa tillhopa 33,500 kronor.

Till grund för beslutet av den 28 juni 1941 om förvärv för försvarsväsen-

Departements-

dets räkning av vissa intill ammunitionsfabrikens i Karlstad (Zakrisdal) örn- c ^

råde belägna villafastigheter låg en önskan att i möjligaste mån tillmötesgå

villaägarna, för vilka ammunitionsfabrikens tillkomst otvivelaktigt inneburit

visst ekonomiskt avbräck. För kronans vidkommande var det därjämte ett

önskemål — ehuru icke ett oavvisligt behov — att förvärva marken, vilken i

händelse av ammunitionsfabrikens utbyggnad till full kapacitet syntes böra

ingå i säkerhetsområdet kring fabriken. En förutsättning för förvärvet var

emellertid, att kronan erbjödes någorlunda fördelaktiga villkor. Med hänsyn

därtill inskränktes köpet att omfatta fyra fastigheter, vilka kunde förvärvas

för avsevärt lägre belopp än uppskattningsvärdena.

Sedan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse — delvis på initiativ av

vederbörande ägare — i olika sammanhang underställt frågan örn förvärv av

återstående fastigheter Kungl. Majlis prövning, har styrelsen nyligen, efter

under hand erhållet uppdrag, inkommit med en skrivelse i ämnet, varav fram­

går, att ägarna av tomterna 690 Q och S sänkt sina anbud så att dessa i stort

sett kunna sägas vara jämförbara med de tidigare godtagna beloppen. Be­

träffande tomten 690 X har ägaren däremot förklarat sig vidhålla ett av

honom tidigare avgivet anbud, vilket till och med icke oväsentligt överstiger

värderingssumman. Beträffande slutligen det staden tillhöriga området —

värderat till 18,210 kronor exklusive byggnader, vilka uppskattats till sam­

manlagt 5,350 kronor — ha mellan fortifikationsstyrelsen och staden förts

förhandlingar, vilka lett till att staden erbjudit sig att antingen ställa om­

rådet jämte därå befintliga byggnader till kronans förfogande mot ett köpe-

skillingsbelopp av tillhopa 20,000 kronor eller, därest kronan själv önskade

träffa uppgörelse med ägarna till byggnaderna, att avyttra området i övrigt

för ett belopp motsvarande värderingssumman.

Enligt min uppfattning böra enahanda synpunkter anläggas på denna fråga

som kommit till uttryck vid det tidigare förvärvet. Sedan 1943 års riksdag

(skrivelse nr 334) numera i princip godkänt det i propositionen nr 163 fram­

lagda byggnadsprogrammet för fabriken, kommer en skjutplats att anordnas

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

136

omedelbart söder örn ifrågavarande stadsägor. Dessas införlivande med

ammunitionsfabrikens område är därför önskvärt ur flera synpunkter. I

den mån områdena hembjudas kronan på villkor, motsvarande dem som

lågo till grund för det föregående förvärvet, synes köpet sålunda böra

komma till stånd. I överensstämmelse härmed tillstyrker jag förvärv av

stadsägorna 690 Q och S för 3,600 respektive 4,500 kronor. Stadens anbud

att försälja området om 6.07 hektar av stadsägorna 702, 703 och 690 jämte

å området befintliga byggnader för tillhopa 20,000 kronor finner jag mig,

ehuru icke utan tvekan, böra godtaga. Däremot kan jag icke tillstyrka för­

värv av stadsägan 690 X till det av ägaren begärda priset. Den sammanlagda

kostnaden skulle således bliva (3,600 + 4,500 + 20,000 =) 28,100 kronor, var­

till torde böra läggas ett belopp av 400 kronor för diverse kostnader i samband

med förvärvet. Det upprättade preliminära kontraktet rörande stadsägan

690 S torde böra godkännas.

1 anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Mark för ammunitions fabr iben i Karlstad å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investerings-

anslag av 28,500 kronor.

[6.] 15 b. Skjutplats för Hallands regemente m. m. I propositionen 1942: 322

beräknades ett belopp av 43,000 kronor för förvärv av skjutplats för Göte­

borgs luftvärnskår. Beloppet avsågs för inköp av ett av militära myndigheter

förordat område vid Morups tånge, 10 mil söder örn Göteborg.

Sedan riksdagen (skrivelse nr 409) lämnat förslaget utan erinran samt

anvisat medel för ändamålet, uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1942 åt armé­

förvaltningens fortifikationsstyrelse att inkomma med dispositionsförslag.

I skrivelse den 7 april 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

anfört, bland annat, följande.

Sedan fortifikationsstyrelsen påbörjat åtgärder för förvärv av området vid

Morups tånge, hade till styrelsen remitterats tvenne framställningar från

ordföranden i vetenskapsakademiens naturskyddskommitté och Hallands

naturskyddsförening angående möjligheterna att med hänsyn till det säll-

sport rika fågellivet vid Morups tånge förlägga den planerade skjutplatsen

till annan ur naturskyddssynpunkt mindre värdefull plats. I anledning därav

hade genom arméchefens försorg förnyade rekognosceringar ingångsatts,

vilka efter samråd med fiskeriintendenten i Västerhavets distrikt utsträckts

att omfatta den tidigare icke undersökta kuststräckan Falkenberg—Halm­

stad. Därvid hade befunnits, att en lämplig skjutplats — tidigare icke före­

slagen på grund av det stora avståndet från Göteborg — stöde att finna

vid Bingenäs, 10 kilometer nordväst Halmstad. Platsen vore ur luftvärns-

skjutningssynpunkt likvärdig med och ur markskjutningssynpunkt avgjort

överlägsen Morups tånge. Det större avståndet från Göteborg betydde

mindre, då skjutperioderna i allmänhet utsträcktes att omfatta en till två

veckor. Genom sin belägenhet ungefär mitt emellan Göteborg och Malmö

bleve Ringenäs även lämpligt som skjutplats för Skånska luftvärnskåren,

som bland annat saknade användbar markskjutbana. Skjutplatsen kunde

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

137

därjämte användas för Hallands regementes luftvärns- och pansarvärns-

skjutningar. — Ytterligare ett par platser hade uppförts på förslag men icke

befunnits jämnbördiga med Ringenäsområdet.

På grund härav och då Morups tånge ur naturskyddssynpunkt icke borde

ifrågakomma, hade arméchefen anmodat fortifikationsstyrelsen att vidtaga

åtgärder för förvärv av Ringenäs såsom skjutplats för i första hand Göteborgs

luftvärnskår och Skånska luftvärnskåren men eventuellt även för Hallands

regemente.

Beträffande omfattningen av sjöfarten utanför Ringenäs hade lotskaptenen

i västra lotsdistriktet meddelat, att trafiken med handelsfartyg längs kusten

kunde beräknas vara av ungefär samma omfattning vid Ringenäs som vid

Morups tånge. Trafiken till och från närbelägna hamnar kunde emellertid

antagas bliva mindre störd av skjutningar från Ringenäs än från den före­

slagna skjutplatsen vid Morups tånge. Fiskeriintendenten i Västerhavets

distrikt hade framhållit, att några fiskelägen icke funnes vid kuststräckan

mellan Ringenäs och den nordnordost därom belägna udden Skallen. Några

större fiskebåtar vore ej heller stationerade inom området, varför ett skjut­

område väster eller sydväst örn Skallen eller väster örn Ringenäs syntes

bliva till minsta hinder för fisket.

I anledning av vad sålunda förekommit hade fortifikationsstyrelsen föran­

staltat om närmare undersökning av Ringenäsalternativet. Det av armé­

chefen till förvärv föreslagna området hade en areal av cirka 72 hektar och

omfattade bland annat viss del av hemmanet Slätten. Då det emellertid

visat sig att hemmanets ägare icke vore villiga att försälja del av fastigheten,

syntes förvärvet böra utsträckas att omfatta hela hemmanet, varigenom även

lämplig förläggningsplats samt erforderliga utrymmen bakom själva skjut­

platsen erhölles. En preliminär undersökning hade visat, att byggnaderna

vid Slättens gård kunde användas för provisorisk förläggning eller omändras

till förrådsbyggnader. Utredningen hade sålunda givit vid handen, att mark­

förvärvet i fråga, med hänsyn till nu angivna förhållanden, lämpligen borde

omfatta ett å en skrivelsen bifogad ekonomisk karta med heldragen blå

linje utmärkt område, vars gränser i görligaste mån anslöte till befintliga

fastighetsgränser. Detta område hade en areal av 88.9580 hektar och om­

fattade dels fastigheterna Villshärad 24 och Villshärad 25 och ett område

av Villshärad 23, vilka fastigheter utgjorde del av Vapnö fideikommiss i

Söndrums socken, dels ock fastigheterna Villshärad l7 och Villshärad l9 samt

del av fastigheten Villshärad 28 i Harplinge socken, utgörande hemmanet

Slätten. Härtill bomme vissa samfällda vägar och annan samfälld mark.

Markområdet med befintliga byggnader hade värderats av domäninten­

denten B. Carlheim-Gyllenskiöld, Voxtorp, och förre landstingsmannen

Victor Skantze, Varebacka. Av det över värderingen upprättade instrumentet

framginge bland annat:

Den Vapnö fideikommiss tillhöriga delen av området hade en areal av

50.0990 hektar, därav bland annat cirka 9.0200 hektar åker av svag beskaffen­

het, cirka 30.55 00 hektar avrösningsjord, huvudsakligen ljungmark, och cirka

6.0100 hektar skog. Åker och skogsmark med skog hade åsätta ett värde av

800 kronor per hektar och avrösningsjord 200 kronor per hektar, medan ett

samfällt mindre område ansetts ha ett värde av 100 kronor per hektar. Sam­

fällda vägar och ett kärr hade icke åsätta något värde. Efter dessa grunder

hade åkerjorden beräknats ha ett sammanlagt värde av 7,216 kronor, skogs­

marken 4,808 kronor, avrösningsjorden 6,110 kronor samt samfälld mark

196 kronor eller tillhopa 18,330 kronor. Värderingsmännen hade därjämte

ansett, att ett visst intrång förorsakades fideikommisset på grund av minskade

möjligheter att avyttra närbelägen för tomtförsäljning utlagd mark. Detta

Bihang Ull riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

1759

43 10

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kungl. Majlis proposition nr 344.

intrång hade värderats till 10,000 kronor. Det sammanlagda värdet av den Vapnö fideikommiss tillhöriga marken hade sålunda uppskattats till (18,330 + 10,000 =) 28,330 kronor eller i runt tal 28,300 kronor.

Återstoden av det till förvärv föreslagna området utgjordes dels av det bröderna G. B. Johansson och J. L. Johansson tillhöriga hemmanet Slätten, dels ock av vissa för Villshärads skifteslag eller vissa fastigheter i Vills­ härad samfällda vägar, tillhopa 38.8590 hektar. Hemmanet Slätten omfattade 37.9297 hektar, varav cirka 12.8340 hektar åker och cirka 25.0957 hektar avrösningsjord. Efter ett å-pris av 800 kronor respektive 200 kronor per hektar hade åkerjordens värde uppskattats till 10,267 kronor 20 öre och avlösnings jordens till 5,019 kronor 14 öre. Därjämte hade ett par smärre skogsdungar beräknats ha ett värde av 200 kronor. Den samfällda vägmärken hade icke ansetts lia något värde. På hemmanet funnes ett antal äldre bygg­ nader uppförda. Samtliga vore av trä under plåttak och försvarligt under­ hållna. Byggnadernas värde hade upptagits till 12,500 kronor, motsvarande deras bruksvärde för hemmanet. Värdet av hela hemmanet uppginge salunda till (10,267:20 + 5,019:14 + 200 + 12,500=) 27,986 kronor 34 öre eller i runt tal 28,000 kronor.

Bröderna Johansson hade förklarat sig villiga att på vissa villkor försälja hemmanet för 28,000 kronor. Beträffande det Vapnö fideikommiss till­ höriga markområdet hade innehavaren av fideikommisset avgivit ett anbud örn försäljning av området med vissa inskränkningar och på vissa villkor i övrigt till ett pris av 50,000 kronor.

Överstelöjtnanten Hj. Cedercrona, vilken biträtt fortifikationsstyrelsen i ärendet, hade i en promemoria den 24 mars 1943 anfört bland annat: Bröderna Johanssons anbud överensstämde med värderingssumman och borde så­ lunda kunna godtagas, medan däremot det av fideikommisset avgivna anbudet icke kunde anses godtagbart. För genomförande av förvärvet i denna del syntes därför expropriationsförfarande bliva nödvändigt. Vissa vägar hade i värderingsinstrumentet icke åsatts något värde. Försiktigheten syntes dock bjuda, att någon ersättning beräknades jämväl för förvärv av desamma. För genomförande av markförvärvet syntes följande kostnader böra beräknas: Slätten (Bröderna Johanssons hemman) ................................................... 28,000' Vapnö fideikommiss tillhörig mark: Värde ....................................................................................................... 28,300 20 % tillägg för expropriation, cirka ............................................... 5,700 Kostnader för eventuell ersättning för samfällda vägar, utred­

ning, expropriationsförfarande, avstyckning, lagfart m. m. ... 5,000 39,000

Summa 67,000

För förvärv av det föreslagna området syntes sålunda ett belopp av 67,000 kronor vara erforderligt.

För egen del har fortifikationsstyrelsen framhållit, att området i fråga syntes lämpligt såsom luftvärnsskjutplats. Såsom en väsentlig fördel finge även anses, att vid ett förvärv av området ingreppet i produktiv mark och privat bebyggelse bleve ringa. Till följd av sitt läge syntes skjutplatsen kunna utnyttjas förutom av Göteborgs luftvärnskår och Skånska luftvärns­ kåren jämväl för vissa av Hallands regementes övningar. Mot den av Cedercrona verkställda kostnadsberäkningen hade styrelsen intet att erinra.

Sedan Kungl. Maj: t i anledning av vad sålunda förekommit den 21 april 1943 uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att med veder­ börande markägare förhandla örn och, därest för kronan antagbar överens-

kommelse kunde träffas, med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffa

avtal rörande förvärv av ifrågavarande område, har styrelsen den 26 maj

1943 inkommit med skrivelse i ärendet jämte ett upprättat preliminärt köpe­

kontrakt. Av skrivelsen inhämtas, såvitt här är i fråga, följande.

Under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september

1943 hade avtal slutits med ägarna av fastigheterna Villshärad l7 och l9

samt del av Villshärad 26 örn fastigheternas försäljning till Kronan för

^8,000 kronor, d. v. s. i enlighet med tidigare avgivet anbud.

Beträffande den Vapnö fideikommiss tillhöriga delen av det till förvärv

föreslagna markområdet, eller bland annat fastigheterna Villshärad 24 och 25

samt del av Villshärad 23, hade uppgörelse icke kunnat träffas, då fideikom-

missmnehavaren vidholm sitt tidigare avgivna anbud på 50,000 kronor, en

summa som med cirka 43 procent överstege den åsätta värderingssumman. I

sm förenämnda skrivelse den 7 april 1943 hade fortifikationsstyrelsen beräknat

kostnaderna för förvärv av viss samfälld mark samt för utredning, avstyck-

nmg, lagfart och expropriationsförfarande m. m. till sammanlagt 5,000 kronor.

Därjämte hade enligt sedvanliga grunder räknats med en marginal av 20 pro­

cent av värdet å det område, som avsåges skola exproprieras. Med hänsyn till

att byggnadsplan upprättats för ett Vapnö fideikommiss tillhörigt område,

beläget cirka 300 meter söder örn Ringenäs och avsett för tomtförsäljning’

syntes emellertid marginalen böra ökas till 30 procent av värderingssumman

eller till 8,500 kronor.

I enlighet med det anförda beräknade styrelsen numera kostnaderna för

genomförande av markförvärvet vid Ringenäs till (28,000 + 28,300 + 8,500 +

5,000=) 69,800 kronor eller i runt tal 70,000 kronor mot förut beräknade

67,000 kronor.

Sedermera ha jämväl från flygvapnets sida framkommit önskemål rörande

disposition av skjutplatsen vid Ringenäs, i anledning varav Kungl. Majit

genom beslut den 1 juni 1943 uppdragit åt överbefälhavaren att, med be­

aktande av en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria i ärendet,

avgiva utlåtande angående områdets utnyttjande.

I anledning härav har överbefälhavaren i skrivelse den 3 september 1943

anfört i huvudsak följande.

Sedan lång tid tillbaka hade Hallands regemente använt Ringenäs för

vissa skjutningar och regementet borde även i fortsättningen ha förstahands-

rätt till området. På grund av infanteriets ökade tilldelning av pansarvärns-

och pansarvärnsluftvärnsvapen samt granatkastare hade regementets behov

av platsen avsevärt stegrats. Skjutplatsen kunde dock förutom för Hallands

regemente avses för antingen Göteborgs luftvärnskår och Skånska luftvärns­

kåren eller för Hallands flygflottilj.

Chefen föi flygvapnet hade anfört, att med hänsyn till flygsäkerheten vid

Hallands flygflottilj luftvärnsskjutningar icke borde förekomma vid Ringe­

näs efter den 1 maj 1945 ävensom att Ringenäs vore den enda plats inom

lämpligt avstånd från Halmstad, som kunde användas för all slags bomfäll­

ning och skjutning. Vidare hade framhållits, att platsen syntes kunna an­

vändas gemensamt av Hallands regemente och Hallands flygflottilj.

Arméchefen hade anfört, att, sedan det tidigare beslutet örn förvärv av

skjutplats vid Morups tånge upphävts, Ringenäs vore den enda plats inom

rimligt avstånd från Göteborg, som vore lämplig såsom skjutplats för Göte­

borgs luftvärnskår. Därest likväl Ringenäs icke kunde avses för luftvärns-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

139

skjutningar hade arméchefen för avsikt att efter förnyad utredning inkomma med nytt förslag rörande inköp av annan skjutplats på västkusten.

Efter övervägande av det anförda har överbefälhavaren hemställt, att Ringenäsområdet snarast måtte förvärvas för försvarsväsendets räkning såsom skjutplats för Hallands regemente med skyldighet för regementet att ställa platsen till förfogande för Göteborgs luftvärnskår och Skånska luftvärns­ kåren intill den 1 maj 1945 och därefter till förfogande för Hallands flyg­ flottilj.

Departements-

Såsom av redogörelsen framgår har ett belopp av 43,000 kronor anvisats

chefen.

till anskaffande av skjutplats för Göteborgs luftvärnskår. Då av praktiska och ekonomiska skäl en dylik skjutplats bör vara belägen vid havet, ha omfattande undersökningar av kuststräckan norr och söder örn Göteborg företagits. Det område vid Morups tånge, som ur militär synpunkt i första hand ansetts lämpligt, synes emellertid, efter vad som numera upplysts, ur naturskyddssynpunkt icke utan tvingande skäl böra ifrågakomma. Risk föreligger nämligen för att fågellivet vid Morups tånge, som är av egenartad karaktär, kan bliva ödelagt, om skjutplatsen förlägges dit. Andra alternativ, som varit föremål för närmare granskning, äro Gamla Köpsta 8 kilometer söder Varberg, Grimsholmen 8 kilometer sydost Falkenberg samt Ringenäs 10 kilometer väster Halmstad. Av dessa platser ha de militära myndig­ heterna obetingat förordat Ringenäs-alternativet, vars enda nackdel synes vara det förhållandevis stora avståndet — omkring 150 kilometer — till Göte­ borg. Då platsen är belägen ungefär mitt emellan Göteborg och Malmö, har emellertid föreslagits, att jämväl vissa av Skånska luftvärnskårens skjut­ ningar, som för närvarande äga rum under relativt ogynnsamma betingelser vid Stenudden öster örn Falsterbo, skulle förläggas till Ringenäs. Hallands regemente, som redan tidigare utnyttjat Ringenäsområdet för vissa skarp- skjutningsövningar, har även hemställt, att området måtte förvärvas med äganderätt för försvarsväsendets räkning och ställas till regementets förfo­ gande. Slutligen har chefen för flygvapnet uttryckt ett önskemål, att om­ rådet, som enligt verkställd undersökning väl lämpar sig såsom skjut- och bombfällningsplats för Hallands flygflottilj, måtte ställas till flygvapnets för­ fogande, eventuellt för att utnyttjas gemensamt av Hallands regemente och Hallands flygflottilj. Att använda området för luftvämsskjutningar är enligt chefens för flygvapnet mening mindre lämpligt med hänsyn till flygflottiljens förläggning i närheten av skjutplatsen och de till följd därav ofta förekom­ mande överflygningarna.

För egen del finner jag det utrett, att Ringenäsområdet väl lämpar sig till skjutplats för luftvärn och infanteri samt till skjut- och bombfällnings­ plats för flygvapnet. Då därjämte intrång på odlad mark och enskild egen­ dom sker i förhållandevis ringa utsträckning, anser jag mig böra medverka till att området förvärvas för försvarsväsendets räkning. Med hänsyn till behovet av ytterligare skjutterräng för Hallands regemente och till platsens belägenhet nära regementet och Hallands flygflottilj synes det naturligast,

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

141

att området ställes till Hallands regementes förfogande att disponeras gemen­

samt av regementet och flottiljen. Beträffande områdets begränsning och

kostnaderna för förvärvet finner jag icke anledning till erinran mot vad

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i sådant avseende anfört. Det

preliminärt träffade avtalet, vilket enligt numera träffad överenskommelse

skall av Kungl. Maj:t och kronan antagas före den 15 november 1943, synes

sålunda böra godkännas och kostnaderna i sin helhet beräknas till 70,000

kronor.

I enlighet med vad överbefälhavaren i ämnet anfört torde luftvärnets

skjutningar tills vidare kunna förläggas till Ringenäs i avvaktan på att under­

sökningarna angående annan lämplig plats för luf t värnsskjutningar slutföras.

Dessa undersökningar böra bedrivas med all skyndsamhet, därvid särskilt

bör beaktas önskvärdheten av att kostnaderna för förvärvet icke skola över­

skrida det för ändamålet redan anvisade beloppet. Dispositionen av detta

belopp bör bliva beroende av det resultatet, vartill undersökningarna leda.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:!

måtte föreslå riksdagen

att till Skjutplats för Hallands regemente m. m. å tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investe-

ringsanslag av 70,000 kronor.

Kungl. Maj.-ts proposition nr 344.

Marinförvaltningens delfond.

[7.] 16 a. Modernisering av Stockholms öriogsvarv. Genom beslut den 8 de­

cember 1939 har Kungl. Majit medgivit, att för utförande av i skrivelse den

12 oktober 1939 från marinförvaltningen närmare angivna nybyggnadsarbeten

och materialanskaffningar för örlogsvarven i Karlskrona och Stockholm ett

belopp av högst 1,475,000 kronor måtte ställas till marinförvaltningens för­

fogande från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppförda för-

skottsanslaget Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter (Ga). I detta

belopp ingick bland annat en post å 250,000 kronor för omläggning av den

elektriska distributionsanläggningen vid Stockholms örlogsvarv från 25-

periodig till 50-periodig växelström ävensom anordnande därstädes av ny

kraftcentral i bombskyddat bergrum. I

I skrivelse den 12 maj 1943 har nu marinförvaltningen i anslutning till en av

chefen för Stockholms örlogsvarv avgiven framställning inkommit med an­

mälan, att berörda arbeten komme att draga väsentligt större kostnader än

som beräknats. Kostnadsökningen hade betingats av stegrade materiel- och

arbetskostnader samt nödvändigheten av att i stor utsträckning utföra ifråga­

varande arbeten på övertid. Vidare hade för anordnandet av den nya kraft­

centralen erforderliga sprängningsarbeten blivit dyrare än beräknat. På

grundval av kostnadskalkyler, ingivna av chefen för Stockholms örlogsvarv,

hade marinförvaltningen beräknat, att kostnaderna för arbetets slutförande

Departements­

chefen .

komme att utöver för ändamålet redan anvisade medel uppgå till 96,000 kronor.

I samband härmed Ilar marinförvaltningen anmält, att ett belopp av 20,000 kronor icke behövde tagas i anspråk av det reservationsanslag av 80,000 kro­ nor, vilket av riksdagen (skrivelse nr 493) efter därom av Kungl. Majit i pro­ positionen 1941: 319 (punkten 10) framlagt förslag med benämningen Moderni­ sering av Stockholms örlogsvarv anvisats å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 för anordnande av en laddningsstation för undervattens­ båtar vid Stockholms örlogsvarv. Det hade nämligen visat sig att det utrymme, som av varvet reserverats för stationen, vore för ändamålet olämpligt och dess­ utom otillräckligt. Annat utrymme inom varvets område kunde icke utan stora olägenheter disponeras. Företagen undersökning hade emellertid givit vid handen, att en station med mindre kapacitet än den i propositionen av­ sedda vore tillfyllest. Å det reserverade utrymmet kunde trots vissa olägen­ heter plats beredas för densamma. Då uppförandet av en station med mindre kapacitet hade beräknats komma att betinga en kostnad av enbart 60,000 kronor, komme sålunda 20,000 kronor att inbesparas av de av riksdagen för ändamålet anvisade medlen.

I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att för om­ läggning av distributionsnätet vid Stockholms örlogsvarv och anordnande av bombskyddad kraftcentral därstädes Kungl. Majit måtte dels medgiva att 20,000 kronor av de för anordnandet av en laddningsstation för undervattens­ båtar anvisade medlen måtte få disponeras och dels bemyndiga ämbetsverket att disponera ett belopp av 76,000 kronor från det å förskottsstaten för för- svarsväsendet uppförda förskottsanslaget IV. Cd. Engångsutgifter (Ga), del­ posten 3. övriga utgifter.

Arbetet med omläggningen av distributionsnätet vid Stockholms örlogs­ varv och anordnandet av bombskyddad kraftcentral därstädes är numera prak­ tiskt taget avslutat. Endast efterarbeten för sanering och ordnande av vissa ledningar återstå. Det belopp av 250,000 kronor, som genom Kungl. Majlis beslut den 8 december 1939 ställts till marinförvaltningens disposition för angivna ändamål, är enligt uppgift från förvaltningen numera förbrukat. Att beloppet varit otillräckligt uppgives närmast ha förorsakats av de stegrade materiel- och arbetskostnaderna ävensom nödvändigheten av att i stor ut­ sträckning utföra arbetet på övertid. Med hänsyn härtill har jag intet att erinra mot att, utöver tidigare anvisade medel, i enlighet med marinförvalt­ ningens förslag anvisas ett belopp av 96,000 kronor för arbetenas avslutande. I första hand torde av de för anordnande av en laddningsstation för under­ vattensbåtar vid Stockholms örlogsvarv anvisade medlen få för ändamålet dis­ poneras det belopp av 20,000 kronor, som på sätt den föreliggande utredningen utvisar kan inbesparas. Resterande 76,000 kronor torde böra utgå över riks­ staten och upptagas under samma anslagsrubrik som vissa tidigare å riks­ staten anvisade medel för modernisering av Stockholms örlogsvarv. Kostna­ derna för ifrågavarande arbeten hänföra sig till prisstegringar o. dyl. samt 142

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

143

till äldre byggnadsföretag och torde därför icke böra inräknas inom den kost­

nadsram, som av 1942 års riksdag angivits för försvarsväsendets utbyggande

under femårsperioden 1942/47.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Modernisering av Stochholms örlogsvarv å tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investe-

ringsanslag av 76,000 kronor;

dels och medgiva, att för utförande av de av mig i det före­

gående angivna arbetena må härutöver disponeras ett belopp av

20,000 kronor av det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 till Modernisering av Stockholms örlogsvarv anvisade

reservationsanslaget av 80,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[8..] Nybyggnader för sjökrigsskolan. På förslag av Kungl. Majit (propositionen

1941:330 samt 1942 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 2,

punkt 12) anvisade riksdagen till nybyggnader för sjökrigsskolan såsom kapi­

talinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond

tillhopa (2,000,000 + 1,870,000 =) 3,870,000 kronor för bestridandet av kost­

naderna för sjökrigsskolans förläggande till Näsby i huvudsaklig överens­

stämmelse med ett av marinförvaltningen i samråd med 1940 års civila bygg­

nadsordning utarbetat byggnadsprogram med vissa däri angivna föränd­

ringar.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 18 november 1942 anmält, att de

av riksdagen anvisade anslagen icke komme att förslå, har riksdagen till ny­

byggnader för sjökrigsskolan å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 under försvarsväsendets fastighetsfond anvisat att reservationsanslag

av 370,000 kronor (propositionen nr 2, bilaga 13, punkt 5, riksdagens skri­

velse nr 48).

Detta belopp har, enligt vad av sistnämnda proposition framgår, beräknats

på följande sätt, nämligen

till vissa ny- och ombyggnadsarbeten, vatten-, värme- och av­

loppsledningar, elektriska ledningar och väganläggningar kronor 176,300

» entreprenörerna utgående belopp på grund av prissteg­

ringar ............................................................................................... * 125,000

» ombyggnadsarbeten i slottet, ytterligare ................................. »

25,000

» båtbryggor .................................................................................... »

30,000

» väganläggningar, ytterligare ................................................... »_15,000

Summa kronor 371,300

eller i runt tal 370,000 kronor.

Av detta belopp har Kungl. Majit genom brev den 19 mars 1943 ställt till

marinförvaltningens förfogande dels 185,000 kronor för bestridande av vissa

av merkostnaderna, dels beloppet örn 125,000 kronor för gäldande av de gott-

görelser för prisstegringar, som kontraktsenligt tillkomma vederbörande entre­

prenörer.

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 10 september 1943 bemyndigat marinförvaltningen att gå i författning örn slutförande, i huvudsaklig över­ ensstämmelse med ingivna ritningar och inom en kostnadsram av 110,000 kronor, av vissa omändrings- och iståndsättningsarbeten inom Näsby slott samt att för bestridande av de med arbetena förenade kostnaderna anlita, förutom medel som från anslag till nybyggnader för sjökrigsskolan genom tidigare beslut ställts till marinförvaltningens förfogande, förenämnda anslag av 370,000 kronor intill ett belopp av 60,000 kronor.

Med erinran härom har marinförvaltningen i skrivelse den 11 september 1943 framhållit följande.

Ehuru samtliga i byggnadsprogrammet för sjökrigsskolan ingående arbeten ännu icke slutförts, kunde totala kostnaderna för byggnadsprogrammets ge­ nomförande redan nu med erforderlig säkerhet överblickas.

Enligt vissa entreprenörers debiteringar för tilläggsarbeten, av vilka debite­ ringar ett avsevärt antal poster icke kunde av marinförvaltningen godtagas, skulle anslagsställningen uppvisa en brist på i runt tal 45,000 kronor, men enligt marinförvaltningens detalj justeringar av dessa felaktiga poster skulle anslagsställningen uppvisa ett överskott av i runt tal 15,000 kronor. I dessa skiljaktiga anslagsställningar vore icke medräknade dels i det följande an­ givna merkostnader i samband med ännu ej utförda arbeten, dels förutnämnda delbelopp, 125,000 kronor, för bestridande av entreprenörerna tillkommande ersättningar för prisstegringar, vilket belopp fördes i särskild räkning.

Beträffande nyssnämnda skiljaktigheter mellan entreprenörernas debite­ ringar och marinförvaltningens kontrollräknade poster påginge förhandlingar med ifrågavarande entreprenörer. Sannolikt torde överenskommelse icke kunna träffas, utan måste tvisten kontraktsenligt överlämnas till skiljenämnd och torde avgörandet komma att kräva icke oväsentlig tid. Yad resultatet komme att bli kunde självfallet nu icke med säkerhet bedömas, men marin­ förvaltningens kontrollberäkningar vore så noggrant utförda, att de icke i någon större utsträckning torde kunna jävas av entreprenören.

Emellertid finge marinförvaltningen framhålla, att det ofrånkomliga dröjs­ målet med ernående av skiljedom och ovissheten örn dess följder för anslags­ ställningen hindrade marinförvaltningen att igångsätta nedan angivna åter­ stående arbeten i byggnadsprogrammet, av vilka särskilt iordningställandet av bostäder för maskinist och trädgårdsarbetare vore brådskande. Nämnda arbeten avsåge

båtbrygga, varom särskilt förslag avgivits med kostnadsberäkning slu­ tande på 30,000 kronor,

slottet (vissa resterande omändringsarbeten, varom särskilt förslag av­ givits) samt

tre mindre byggnader, vilka skulle iståndsättas till bostäder för maskinist och trädgårdsarbetare och till gåshus, varjämte ett bränsleskjul skulle ändras till båthus.

Marinförvaltningen hade för sistnämnda iståndsättningsarbeten i skrivel­ sen den 18 november 1942 angående tilläggsanslag hemställt örn 47,400 kro­ nor i stället för i det ursprungliga byggnadsprogrammet upptagna belopp örn 37,000 kronor. I tilläggsanslaget å 370,000 kronor hade emellertid för ända­ målet upptagits endast 40,000 kronor, varav för en första redan utförd istånd- sättning av en fiskarstuga disponerats 3,400 kronor. För under denna punkt angivna utgiftsändamål återstode således (40,000 — 3,400 =) 36,600 kronor.

Enligt inkomna anbud skulle inredande av en maskinistbostad i en av de tre mindre byggnaderna, nämligen grindstugan, komma att ställa sig väsent-

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

145

ligt dyrare än en ny byggnad av monteringsfärdigt material, varför marin­

förvaltningen i särskild skrivelse hemställt örn ändring av byggnadspro-

grammet i denna del.

Kostnaderna för angivna tre mindre byggnader lii. m. med de ändringar

som föranleddes av förbättrad planering och nya behov skulle härigenom

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

komma att uppgå till:

Maskinistbostad i friliggande byggnad ........................................ kronor 29,000

Vaktlokal i grindstugan (nytt behov) ............................................... »

5,500

Verkstadslokaler i grindstugan (nytt behov) ................................... »

5,800

Fiskarstugan, resterande iståndsättning ........................................... »

3,500

Gåshus ....................................................................................................... »

2,000

Båthus ....................................................................................................... »

5,000

Summa kronor 50,800

Härutöver förelåge ett trängande behov av garageutrymme för sjökrigs­

skolan tilldelad lastbil. För detta ändamål hade marinförvaltningen hoppats

kunna taga i bruk utrymmen i Bottenvåningen i den gamla s. k. Magasins­

byggnaden, men lastbilen vore för stor för porten och, enär byggnaden vore

upptagen i förteckningen över byggnadsminnesmärken, finge förstoring av

porten och upptagande av nödvändiga nya fönsteröppningar icke ske. Maga­

sinsbyggnaden kunde i stället utnyttjas för andra ändamål, bland annat till

förvaring av brandmateriel m. m. Enär andra utrymmen användbara som

garage icke funnes, kunde garagebehovet endast tillgodoses genom nybygg­

nad. Vid val av plats för ett blivande garage syntes hänsyn böra tagas till

det garagebehov, som av marinförvaltningen berörts i ämbetsverkets- fram­

ställning angående medelsbehovet för budgetåret 1944/45, kapitalbudgeten,

så att utvecklingsmöjlighet utöver det nu omedelbart föreliggande behovet

förefunnes, varjämte garaget borde kunna förses med värme och vatten från

närbelägna befintliga ledningar.

Med garaget borde lämpligen kombineras det i byggnadsprogrammet in­

gående »gashuset», som ursprungligen vore avsett att anordnas i en annan

redan befintlig mindre byggnad. Kostnaden för nybyggnad av gaskammaren

i kombination med garage överstege icke kostnaden för omändring av ovan­

berörda befintliga byggnad, som genom sitt läge vore i viss mån till hinder

och genom sitt yttre (gammal träbyggnad med tak av korrugerad plåt) störde

totalintrycket av angränsande nybyggnader, varför den syntes böra undan­

skaffas.

Kostnaden för garage för en lastbil jämte en gaskammare, inklusive värme,

vatten, avlopp och elektrifiering beräknades uppgå till i runt tal 15,000 kro­

nor. Härigenom komme kostnaden för gåshus, 2,000 kronor, att utgå ur sist-

intagna tablå och tablåns slutsumma begränsas till (50,800 — 2,000 =) 48,800

kronor.

Totala kostnaden för resterande arbeten i byggnadsprogrammet uppginge

således till:

Beräknad

Disponibelt

kostnad

belopp

kronor

kronor

Båtbrygga.........................................................................................

30,000

30,000

Resterande arbeten & slottet....................................................

60.000

60,000

»Tre mindre byggnader» m. m.................................................

48,800

36,600

Garago och gåshus .....................................................................

15,000

Oförutsedda utgifter och administration ...........................

9.200

6,400

.Summa kronor

163,000

133,000

Departements­

chef en.

Ett underskott av i runt tal 30,000 kronor beräknades härigenom uppstå, vilket icke inginge i den på grund av skiljedom uppkommande anslagsbristen å 45,000 kronor eller anslagsöverskottet å 15,000 kronor.

Å andra sidan finge marinförvaltningen anmäla att å delbeloppet, 125,000 kronor, för bestridande av entreprenörer tillkommande ersättningar för pris­ förhöjningar förefunnes ett överskott av i runt tal 50,000 kronor, vilket över­ skott marinförvaltningen ifrågasatte finge användas till täckande av under­ skottet å 30,000 kronor och som reserv för täckande av de kostnader, som i sämsta fall komme att drabba marinförvaltningen genom skiljedom. Därest denna närmare anslöte sig till marinförvaltningens beräkningar, ifrågasatte ämbetsverket, att överskottet även finge användas till angelägen iståndsätt- ning av den kulturhistoriskt värdefulla magasinsbyggnaden samt dess in­ redning till brandbod ävensom till kompletterande väg- och planeringsar­ beten m. m.

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt, att uppkommande överskott å förenämnda delbelopp om 125,000 kronor måtte få användas till täckande av även andra med nybyggnadsprogrammet för sjö­ krigsskolan sammanhängande kostnader än entreprenörerna tillkommande er­ sättningar för prisförhöjningar.

Sjökrigskolan i Näsby är nu i det närmaste färdigställd och har tagits i bruk. Vissa mindre byggnadsarbeten återstå emellertid att utföra. Enligt föreliggande framställning finnas medel härför tillgängliga, om för ändamålet kunna disponeras besparingar å de medel, som beräknats för täckande av prisstegringar. Häremot har jag intet att erinra men föreslår, med hänsyn till den avvikelse från anslagsberäkningen, som ett beslut i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag innebär, att ärendet underställes riksdagens prövning.

Mot detaljerna i marinförvaltningens föreliggande förslag har jag intet att erinra. Jag förutsätter dock, att den del av de hittills anvisade medlen, som kan komma att återstå efter slutförandet av de av ämbetsverket i första hand föreslagna arbetena, tages i anspråk för iståndsättning av magasinsbyggna­ den m. m. endast i den mån så finnes oundgängligen nödvändigt och efter särskilt medgivande av Kungl. Majit.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att befintlig behållning å för nybyggnader för sjökrigsskolan anvisade medel må disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående angivits.

[9.] 16 b. Vissa byggnads- och anläggningsarbeten invid Karlskrona. Med anled­ ning av propositionen 1940 U: 73 angående vissa byggnadsarbeten vid för- svarsväsendet anvisade riksdagen såsom kapitalinvesteringar i försvarsväsen- dets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond därav, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 reservationsanslag å tillhopa 2,225,000 kronor för uppförande av dels förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel 146

Kungl. Maj-.ts 'proposition nr 3d4.

147

vid kustfästningarna och. för intendentur- och sjukvårdsmateriel vid marinen,

dels ock garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna.

Invid Karlskrona har uppförts huvuddelen av de förrådsbyggnader och

garage, som avsågos för Blekinge kustartilleriförsvar och Sydkustens marin­

distrikt.

I skrivelse den 20 februari 1943 har marinförvaltningen anmält behov av

medel för utbyggnad av vägar och stängsel m. m. vid förrådsbyggnaderna en­

ligt följande sammanställning:

1. värmestugor för förrådspersonal, 3 stycken ........................... kronor

2. vaktlokal ...........................................................................................

3. tillsynsmannabostad .......................................................................

4. anordningar för elektrisk anläggning och kraftförsörjning »

5. brunnar för friskvatten ...............................................................

6. vägar och stängsel .......................................................................

7. maskeringsåtgärder .......................................................................

Härtill komme för oförutsedda utgifter ytterligare 25,000 kronor,

det äskade beloppet uppginge till 265,000 kronor.

1940 års militära byggnadsutredning har i utlåtande den 27 april 1943

anfört i huvudsak följande

Utredningen ansåge sig böra ifrågasätta behovet av föreslagna värmestugor,

i synnerhet som flera av förrådsbyggnaderna helt eller delvis vore utrustade

med uppvärmningsanläggningar och det ej vore utrett hur stor förrådsper­

sonal som erfordrades för skötseln av förråden. En inom området befintlig

mindre gårdslägenhet, som vore utarrenderad, kunde dessutom utnyttjas som

värmestuga, därest sådan skulle visa sig vara oundgängligen nödvändig.

Beträffande det av marinförvaltningen för vaktlokal begärda beloppet an­

såge utredningen, att kostnaderna för denna kunde nedbringas till 15,000 kro­

nor men att med uppförandet av vaktlokal kunde anstå intill dess frågan örn

vakthållningens ordnande ytterligare övervägts.

Kostnaden för tillsynsmannabostaden, tre rum och kök, ansåge utred­

ningen icke böra överstiga 30,000 kronor, varjämte kostnaderna för hägnad

och brunn för tillsynsmannabostaden, vilka upptagits under andra rubriker,

även borde kunna inrymmas i detta belopp.

Mot kostnaderna för anordningar för elektrisk anläggning och kraftöver­

föring hade utredningen ingen annan erinran än att bland dessa kostnader

även inräknats ett belopp av 14,000 kronor såsom anslutningsavgift för den

elektriska effektens uttagande, vilket belopp dock icke syntes böra medräknas

vid anläggningens invärdering i marinförvaltningens delfond av försvars-

väsendets fastighetsfond.

Marinförvaltningen hade föreslagit, att sju nya brunnar skulle anläggas

inom området. Emellertid funnes redan två användbara brunnar. Utred­

ningen ansåge därför, att vattenbehovet kunde tillgodoses med två nya brun­

nar förutom den vid tillsynsmannabostaden. Kostnaderna för två nya brun­

nar beräknade utredningen till 4,000 kronor.

Yad beträffade anslaget till vägar och stängsel ifrågasatte utredningen effek­

tiviteten av de stängsel, som av marinförvaltningen föreslagits kring förråds-

grupper eller enskilda förrådsbyggnader och holle före att de tills vidare

kunde uteslutas.

Beträffande slutligen den för maskeringsåtgärder beräknade kostnaden av

25,000 kronor hade utredningen under hand erfarit, att marinförvaltningen

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

15.000

20.000

35.000

40.000

15.000

90.000

25.000

varför

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

gjort framställning om ett anslagsbelopp av omkring 1,500,000 kronor för

maskering av anläggningar, stående under ämbetsverkets förvaltning. Enligt

utredningens uppfattning borde frågan örn maskering av ifrågavarande för­

rådsbyggnader upptagas till prövning i samband med liknande åtgärder för

övriga anläggningar, varför medel i detta sammanhang icke syntes böra

upptagas.

Under hänvisning till det anförda har utredningen tillstyrkt, att följande

belopp ställas till marinförvaltningens förfogande för förrådsbyggnaderna:

för uppförande av bostad åt tillsynsman inklusive brunnsan-

läggning och hägnad .................................................................... kronor 30,000

för elektrisk anläggning och kraftöverföring, inklusive anslut­

ningsavgift ....................................................................................... »

40,000

för utförande av två brunnar ........................................................... »

4,000

för väganläggningar ........................................................................... » '50,000

ävensom för administration och som oförutsedda utgifter cirka

6 procent å förestående belopp ..................................................... »

7,000

eller tillsammans kronor 131,000

Med anledning av militära byggnadsutredningens utlåtande har marinför­

valtningen i skrivelse den 1 juni 1943 anfört i huvudsak följande.

Vid utarbetande av programmet för utbyggnaden av ifrågavarande förråds­

byggnader, vilket skett i samråd med militära byggnadsutredningen, hade

denna anfört, att lokaler för förrådspersonal icke skulle ingå i själva förråds­

byggnaderna utan att värmestugor i stället borde uppföras. Utrymmet i för­

rådsbyggnaderna hade i enlighet härmed minskats till för materiel och mate-

rielskötsel erforderliga ytor, och utrymme för personal hade beräknats i sär­

skilda värmestugor. Med anledning därav och då förrådsbyggnaderna vore så

belägna att personalen ej kunde beräknas erhålla bostad i närheten av arbets­

stället hemställdes nu under hänvisning till 5 § g) i lagen örn arbetarskydd,

enligt vilken vid förevarande förhållanden åt arbetarna skall beredas tillgång

till lämplig plats vid arbetsstället för intagande av måltider samt lägenhet

att värma medförd mat, att tre stycken värmestugor finge komma till utfö­

rande. Den av byggnadsutredningen omnämnda torpstugan vore mindre lämp­

ligt belägen för att kunna användas som värmestuga.

Vidkommande frågan örn vaktstuga syntes det ämbetsverket erforderligt,

att redan nu lokal för vaktstyrka anordnades frånsett hur frågan örn vakthåll­

ningen i fredstid löstes. Ifrågavarande lokal syntes även i fred kunna ut­

nyttjas för vaktändamål.

Vad beträffar tillsynsmannabostaden ansåge ämbetsverket det icke möj­

ligt att för en kostnad av 25,570 kronor — 30,000 kronor med avdrag för be­

räknade kostnader för grävd brunn och stängsel — utföra en byggnad av före­

slagen storlek utan hemställde att — därest bostaden skulle utföras i enlig­

het med den standard, som uppgjorts av byggnadsutredningen — för den­

samma skulle beräknas ett belopp av 35,000 kronor.

Med hänsyn till storleken av det område, inom vilket förrådsbyggnaderna

vore utspridda, syntes det ämbetsverket erforderligt under iakttagande av

bestämmelsen i förenämnda 5 § g) i lagen om arbetarskydd, enligt vilken

personalen skall ha tillgång till dricksvatten i närheten av arbetsplatsen, att

de föreslagna sju brunnarna komme till utförande.

Beträffande det av ämbetsverket föreslagna stängslet vore detta av enkelt

utförande och hade avsetts som »ordningshållningsstängsel». Dess existens

149

skulle betydligt minska svårigheterna vid vakthållning, då varje vistande

innanför stängslet skulle ge vaktpersonalen anledning att ingripa, medan där­

emot frånvaron av ett stängsel skulle hindra ingripande till dess direkt för­

sök till åverkan kunnat konstateras.

Vidkommande slutligen den för maskeringsåtgärder beräknade kostnaden

å 25,000 kronor hade denna icke inräknats i den av marinförvaltningen gjorda

framställningen om anslag av 1,500,000 kronor för vissa maskeringar. Medel

mäste sålunda beräknas för ändamålet i detta sammanhang.

Det synes mig anmärkningsvärt, att marinförvaltningen vid uppgörande

Depariements-

av byggnadsprogram och kostnadsberäkningar för de nu i huvudsak färdig-

chefen.

ställda förrådsbyggnaderna på denna plats icke räknat med anläggande eller

förbättrande av tillfartsvägar till byggnaderna, vilka av luftskyddsskäl ut-

spritts över ett tämligen stort område. Enligt vad jag inhämtat äro nu be­

fintliga vägar delvis i sådant skick, att förråden icke kunna utnyttjas för av­

sett ändamål. Det hade jämväl varit naturligt, örn man vid projektens ut­

arbetande beaktat frågan örn förrådens bevakning och sålunda beräknat medel

för erforderliga stängsel och vaktlokaler. Då så icke skett och det är ange­

läget, att förråden snarast möjligt kunna tagas i bruk, finner jag mig nöd­

sakad att nu upptaga ärendet till behandling.

Den personal, som kommer att vara sysselsatt med vård och översyn av

materiel som skall förvaras i förråden, måste äga tillgång till uppvärmd lokal.

Då lämplig sådan icke finnes inom området, blir det nödvändigt att uppföra

en eller flera värmestugor. Med hänsyn till områdets utsträckning och bygg­

nadernas spridning inom detsamma torde det vara tidsbesparande och i läng­

den ekonomiskt att i enlighet med marinförvaltningens förslag uppföra

tre värmestugor.

Det område där förråden uppförts genomskäres av en landsväg, som är

öppen för allmän trafik. Området användes av stadsborna i viss utsträck­

ning som rekreationsområde och för bär- och svampplockning samt tjänar

även som övningsområde för närliggande militära förband. Under dessa om­

ständigheter böra extra anordningar för bevakning och skydd av materielen

vidtagas för att hindra- skadegörelse eller obehörig verksamhet. Önskvärt

hade varit, örn redan nu kunnat framläggas förslag rörande bevakningens ord­

nande. Då det emellertid under nu rådande förhållanden torde vara erforder­

ligt med militär bevakning, har jag intet att erinra mot att för vaktpersonalen

uppföres en barack för omkring 15,000 kronor. Jag utgår därvid från att

baracken, örn behov av densamma icke skulle föreligga vid bevakningstjänstens

slutliga ordnande, skall kunna, eventuellt efter flyttning, utnyttjas för annat

ändamål.

I likhet med marinförvaltningen anser jag det nödvändigt att stängsel an­

ordnas. Mot kostnaden härför synes ingen erinran vara att rikta.

För uppförande av en bostad för tillsynsmannen har marinförvaltningen

beräknat en kostnad av 35,000 kronor, under det militära byggnadsutredningen

hållit före, att omkring 25,000 kronor borde räcka. Då marinförvaltningens

beräkning grundar sig på anbud och då det synes angeläget att bostaden upp-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

föres i enlighet med eljest tillämpad standard, får jag tillstyrka marinförvalt­ ningens förslag.

Beträffande kostnaderna för anordningar för elektrisk anläggning och kraftförsörjning synes icke någon erinran vara att göra, varför jag även här­ utinnan tillstyrker marinförvaltningens förslag. Av de för ändamålet beräk­ nade medlen torde, i anslutning till vad militära byggnadsutredningen anfort, 14,000 kronor, avseende anslutningsavgift för den elektriska kraftförsörj­ ningen, böra bestridas från vederbörligt omkostnadsanslag.

Marinförvaltningen har föreslagit anordnande av sju brunnar för färsk­ vatten förutom en vid tillsynsmannens bostad. Ehuru jag finner det tvek­ samt, om så många nya brunnar skola behöva anläggas, beräknar jag för när­ varande medel för ändamålet i enlighet med marinförvaltningens förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning fatta slutlig ståndpunkt till frågan.

Vägar, lämpade för de delvis mycket tunga transporter, som komma att äga rum till och från förråden, äro såsom redan anförts nödvändiga. Då marin­ förvaltningens kostnadsberäkning härför lämnats utan erinran av byggnads­ utredningen, får jag tillstyrka, att det föreslagna beloppet utgår för ändamålet.

Vad slutligen beträffar det för maskeringsåtgärder äskade beloppet avser detta, enligt vad jag inhämtat, ommålning av vissa tak, vilka erhållit en ur luftskyddssynpunkt olämplig färg. Det synes vid sådant förhållande riktigast, att medel för ändamålet beräknas i detta sammanhang.

De sammanlagda kostnaderna för här berörda åtgärder torde på grund­ val av marinförvaltningens kalkyler kunna enligt prisläget den 1 juli 1943 uppskattas till omkring 250,000 kronor. Enär arbetena hänföra sig till ett äldre byggnadsföretag, torde kostnaderna härför icke böra medräknas i den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen, varför för ändamålet torde böra äskas ett särskilt investeringsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnads- och anläggningsarbeten invid Karls­ krona å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 an­ visa ett investeringsanslag av 250,000 kronor.

[10.]

18 a.

Bestridande av på marinen belöpande kostnader för inköp av Berga

egendom invid Hårsfjärden.

Invid Hårsfjärden är belägen den dödsboet efter

hovjägmästaren H. Ax:son Johnsson tillhöriga egendomen Berga med slott och underlydande fastigheter i Västerhaninge socken i Stockholms län, omkring 4 kilometer söder örn Västerhaninge järnvägsstation. Egendomen är belägen vid Hårsfjärdens nordvästra strand och gränsar till kronans område vid Vitsa. I

I skrivelse till marinchefen av den 9 februari 1943 har chefen för kustflottan framlagt förslag örn inköp för kronans räkning av nämnda egendom.

I skrivelsen erinras att Hårsfjärden alltmer framträtt som den för kust-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

151

flottan lämpligaste övningsbasen på Ostkusten och att på grund härav ma­

rinens anläggningar därstädes i land, på öarna och vid Yitså successivt

blivit alltmer omfattande. De kostnader och det arbete, som nedlagts på

denna plats, samt dess i övrigt lämpliga geografiska utformning och belä­

genhet talade för att kustflottan jämväl under framtiden komme att utnyttja

Hårsfjärden. Flottans myndigheter hade år 1929 erbjudits att från Årsta

gård inköpa norra stranden av Hårsfjärden från Yitså brygga räknat. In­

köpet hade dock icke kommit till stånd och i stället hade Årsta havsbad på

platsen anlagts på enskilt initiativ. Yid kustflottans lämpligaste förlägg-

ningsplats funnes sålunda en omfattande bebyggelse av småstugor och en

allmän restaurang, vilket vållade kustflottan svårigheter. Rörelsefriheten

hade inskränkts och vissa skjutövningar kunde icke längre utföras på Hårs-

fjärden, vilket medförde extra kostnader, vartill komme, att insyn över öv­

ningsbasen och ankringsplatsen underlättades. De av kronan ägda öarna

kring Hårsfjärden erbjöde praktiskt taget inga möjligheter för ytterligare

bebyggelse. Ytterligare anläggningar kunde emellertid förväntas tillkomma

och nya krav på tomtmark uppställas. För sådan utvidgning kunde Berga

egendom disponeras.

I skrivelsen angivas vissa ändamål för vilka egendomen och där uppförda

byggnader skulle kunna tagas i anspråk. Vidare framhålles, att nya förlägg-

ningsplatsen för kustflottan vid inköp av denna egendom skulle kunna

komma till stånd. I skrivelsen hemställes, att chefen för marinen ville

upptaga ifrågavarande problem till övervägande och vidtaga åtgärder för

deras bringande till en snar lösning.

I skrivelse till överbefälhavaren av den 19 februari 1943 har marinchefen

såsom eget förslag åberopat det sålunda av chefen för kustflottan framställda

förslaget. I marinchefens skrivelse understrykes, att Berga strandområde till

skillnad mot Årsta havsbad är beläget omedelbart intill vissa ankarplatser

och att möjligheterna för obehöriga att från stranden följa övningarna m. m.

vore uppenbara och utgjorde även i fredstid en allvarlig fara. Vidare fram­

hålles, att Berga strandområde utgöres huvudsakligen av berg och att för

jordbruk lämplig mark och ekonomibyggnader icke äro belägna inom detta

område.

I skrivelse till chefen för försvarsdepartementet av den 13 mars 1943 har

överbefälhavaren funnit de sålunda framlagda synpunkterna beaktansvärda

och yttrat, att förvärvet av egendomen måste anses vara av värde ur för­

svarssynpunkt.

I ärendet har domänstyrelsen den 29 juni 1943 avgivit utlåtande.

Av utlåtandet framgår, att egendomen omfattar fastigheterna Berga l1, 21,

3l, 41 och 5\ Kapp Ekeby ll och 21, Dalby l1 och 2\ Näringsberg l1 och 2\

Fors 23, 310, 312 jämte lägenheterna Fors 38, 313, 42, 53, 54 och 58, Yidså 21,

Söderhagsgärdet l1 samt Bergavägen l1. Med fastigheterna Berga l1, 21,

31, 41 och 51, Näringsberg l1 och 21, Kapp Ekeby ll och 21 samt Vidsa 21

höra fiskevatten sområden i Saltsjön (Hårsfjärden) jämlikt bestämmelserna i

12 kap. 4 § jordabalken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3å-±.

Enligt av egendomsförvaltningen lämnade uppgifter samt med ledning av befintlig karta beräknas arealen omfatta omkring 1,280 hektar, varav

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

åker .................................................................... 355 hektar kultiverad betesmark .......................................... 65 » annan betesmark ............................................ 18 » äng........................................................................... 22 ». tomt, parkområde och gärdesbackar ............ 37 » skogsmark ......................................................... 465 » impediment (huvudsakligen berg) .............. 297 » vägar m. m............................................................. 21 »

Summa 1,280 hektar.

Enligt en av f. d. distriktslantmätaren Konrad Jansson år 1942 lämnad uppgift utgör arealen 1,328 hektar.

Egendomen är fastighetstaxerad till 931,100 kronor, varav jordbruksvärde 535,900 kronor, i vilket belopp värde av skogsmark ingår med 28,400 kronor, skogsvärde 103,200 kronor, värde av slottet 250,000 kronor och värde av annan fastighet 42,000 kronor.

Beträffande egendomens beskaffenhet i övrigt har domänstyrelsen yttrat: Ur jordbrukssynpunkt hade egendomen ett bra läge med goda avsätt­ ningsmöjligheter på Stockholm, dit mjölken levererades direkt med avräk­ ning efter de priser, som gällde för den inre zonen.

Åkern bestode av lerjord av god och bördig beskaffenhet. Den syntes vara väl hävdad. Arronderingen vore dock mindre tillfredsställande. En del åkerskiften läge inklämda i skogsmarken, varjämte avstånden till de längst bort belägna delarna vore tämligen stora. Med undantag av Yidså gård örn 17 hektar åker, som vore särskilt utarrenderad, och 63 hektar åker av Nä- ringsbergs gård, som brukades av särskilt rättarlag, läge egendomen i ett bruk under Berga huvudgård. Befintlig trädgård, som vore av mindre om­ fattning, vore utarrenderad. Vid Berga huvudgård vore en statsunderstödd lantbruksskola förlagd. Jordbruksarbetet verkställdes till stor del av skolans elever.

Berga corps de logis med två flygelbyggnader vid huvudgården hade upp­ förts i slutet av 1700-talet. Huvudbyggnaden användes till förvaltarbostad. Den vore i huvudsak modernt inredd samt i medelgott skick. Av flygel­ byggnaderna användes den ena som lärarbostad och den andra till kontors­ lokaler. Båda dessa byggnader vore försedda med vatten och avlopp men i övrigt icke moderniserade. Till nämnda bebyggelse hörande uthusbygg­ nader, hönshus och bodar, vore i dåligt skick. Trädgårdsmästarebostaden vore trång och omodern. Lantbruksskolan vore förlagd till en vid huvud­ gården befintlig större byggnad, inrymmande lärosalar, kök och matsalar samt bostadsrum för eleverna.

Näringsbergs corps de logis disponerades för närvarande av ett Böda Korsets Finlandshem. Byggnaden vore försedd med vatten och avlopp men i övrigt omodern. Underhållet vore eftersatt, varför byggnaden tarvade en allmän översyn för att kunna utnyttjas såsom hyreslägenhet eller arren- datorsbostad.

Arbetarbostäderna saknade i allmänhet vatten-, avlopps- och värmeanlägg­ ningar. Flertalet av dem bestode av endast rum och kök samt tarvade av­ sevärda ombyggnader för att sättas i skick, som motsvarade tidens krav.

Ekonomibyggnaderna vöre förhållandevis goda. Ladugården vid huvud­

gården vore lanterninbyggd under tak av papp. Lanterninen vore angripen

av röta. Byggnaden komme sannolikt att framdeles erfordra tämligen stora

reparationer.

Utöver för egendomens brukande behövliga byggnader funnes dels i när­

heten av stranden mot Hårsfjärden Berga slott med byggnader för ekonomi­

personal samt terrass- och parkanläggningar m. m., uppfört åren 1913—

1915 och i mycket gott skick, dels ock spridda över egendomens ägor 16

hyreslägenheter. Av dessa vore Näset, Eiskarstugan, Jaktstugan och Norr­

löt i gott skick samt de övriga gamla och delvis i så dåligt skick, att de i

en snar framtid torde böra rivas.

Egendomen vöre elektrifierad genom anslutning till Västerhaninge elek­

triska distributionsförening. Andelarna vore inbetalda och strömavgifterna

förhållandevis låga.

Skogsmarken vore i regel starkt bergbunden med godartade lermarker

mellan bergområdena samt i genomsnitt av medelgod beskaffenhet. Virkes­

förrådet hade okulärt uppskattats till omkring 53,000 kubikmeter eller 114

kubikmeter per hektar skogsmark. Härtill komme virkesförrådet å impedi­

ment, som beräknats till 5,900 kubikmeter. Större delen av skogsavkast-

ningen beräknades åtgå till husbehov vid egendomens jordbruk.

Efter underhandlingar mellan domänstyrelsen och utredningsmannen i

dödsboet, advokaten Emil Heijne, hade dödsboet förklarat sig villigt att för­

sälja egendomen till ett pris av 2,635,000 kronor med avräkning per den 1

maj 1943. I erbjudandet inginge levande inventarier och förråd å Berga

egendom enligt den 30 april 1943 upprättad förteckning med av säljaren

gjord värdesättning, utsäde och konstgödsel för vårbruket 1943, döda inven­

tarier å Berga och Näringsbergs gårdar, vissa yttre inventarier å Berga slott,

inre inventarier å Berga gård, inventarier å Näringsberg och Näset samt i

Eiskarstugan och Jaktstugan samt marketenteriet. Häremot inginge icke i

anbudet — förutom en del yttre inventarier å Berga slott — inventarier å

Berga slott och inventarier i chaufförsbostaden i ekonomibyggnaden. Här­

jämte hade från försäljning undantagits en i närheten av slottet belägen

minnesbyggnad med tillhörande tomtområde, omfattande en areal av 2,676

kvadratmeter, vilket område enligt uppgift numera avstyckats till särskild

fastighet. Het hade förutsatts, att köparen skulle svara för de naturaför­

måner, som tillkomme åtta å egendomen boende pensionärer, under det att

till dessa utgående kontanta belopp skulle betalas av en enligt testamente

av hovjägmästaren Helge Ax:son Johnsson bildad stiftelse. Förråden, vilka

underginge ständiga förändringar, syntes böra värderas sådana dessa be­

funnes vid tillträdet och enligt då gällande priser. Jämväl ersättning för

utsäde och konstgödsel syntes böra bestämmas med hänsyn till värdet vid

tiden för tillträdet. Säljaren hade uj^pgivit värdena per den 30 april 1943

av befintliga förråd (virke, ved, spannmål, stråfoder m. m.)till i avrundat tal

71,700 kronor samt av utsäde och konstgödsel för vårbruket 1943 till om­

kring 24,000 kronor, eller tillsammans 95,700 kronor. Efter avdrag av sist-

sagda belopp, vilket borde jämkas med hänsyn till förhållandena vid till­

trädesdagen, utgjorde således den begärda köpeskillingen i avrundat tal

2,539,000 kronor. För köpet behövliga detaljvillkor i övrigt hade icke varit

föremål för underhandlingar.

Bihang till riksdagens protokoll 194.3. 1 sami. Nr 344.

Kungl. Maj-.ts 'proposition nr 344.

153

17f.!l 43

] 1

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

De närmast saltsjön belägna områdena av egendomen ägde, framhåller

domänstyrelsen, otvivelaktigt ett avsevärt tomtvärde och skulle vid exploa­

tering säkerligen röna stor efterfrågan för bebyggelse. Sannolikhet torde

föreligga att egendomen, som varit utbjuden till salu, kunde komma att

användas för sådant ändamål. Det torde emellertid ur försvarssynpunkt

vara av värde att egendomen icke bleve föremål för dylik exploatering och

för att förhindra detta syntes angeläget att i första hand strandområdet för­

värvades av kronan. En delning av egendomen torde emellertid vara mindre

välbetänkt och ett eventuellt förvärv för statens räkning syntes därför böra

avse hela egendomen. Ur synpunkten av domänverkets ekonomiska verksam­

het vore köpet — särskilt med hänsyn till den relativt ringa skogstillgången

— icke av något särskilt intresse. Styrelsen ville dock icke motsätta sig

att, därest egendomen av angivet skäl inköptes, åt styrelsen uppdroges att

omhändertaga egendomen för att förvalta densamma enligt de för förvalt­

ning av kronoparker och kronans utarrenderade jordbruksdomäner gällande

grunder, varvid avkastningen av skog och jordbruk tillfördes domänfonden.

Yärdet av skogen under förutsättning av uthålligt skogsbruk uppskattades

av styrelsen enligt handlingarna bifogad värdering till 263,200 kronor. Yär­

det av jordbruket, för jordbruket behövliga befintliga byggnader, övriga bygg­

nader med undantag av slottsbyggnaden med tillhörande bostadshus och

anläggningar, ävensom i hembudet ingående inre inventarier samt levande

och döda jordbruksinventarier beräknades per den 1 maj 1943 enligt hand­

lingarna bifogad värdering till 904,500 kronor. Skogs-, jordbruks- och inven-

tarievärde utgjorde således tillsammans 1,167,700 kronor eller i avrundat tal

1,168,000 kronor. Yid det förhållandet att endast omkring en fjärdedel av

sistnämnda belopp belöpte å skog syntes tveksamt, huruvida medel ur domän­

verkets markinköpsfond borde anlitas för ändamålet. Styrelsen hade dock

för sin del icke något att erinra emot att för köpeskillingens gäldande av

markinköpsfondens medel utginge ett belopp av 1,168,000 kronor jämte er­

sättning för vid tillträdet befintliga förråd ävensom för utsäde och konst­

gödsel. Härvid förutsattes att inventariebeståndets omfattning icke vid till­

trädet vore mindre än den 1 maj 1943. Av särskilt anslag syntes böra utgå

återstoden av köpeskillingen, utgörande (2,539,000 —1,168,000=) 1,371,000

kronor, belöpande å dels mervärden vid tomtupplåtelser inom strandområ­

det — ett område av omkring 500 meters bredd utefter egendomens hela

strandlinje — vilka mervärden förutsattes icke få av domänverket tillgodo­

göras, dels ock slottsbyggnaden med tillhörande anläggningar m. m., som

beräknades icke komma att disponeras av domänverket.

Av en på uppdrag av mig av förvaltaren B. Eklund, Tumba, och stads-

jägmästaren G. Olin verkställd värdering framgår följande.

Yad beträffar skogstillgångarna ha vid värderingen två alternativ ut­

arbetats. Båda grunda sig liksom domänstyrelsens uppgifter på de för

1942/43 gällande priserna, ehuru vissa korrigeringar vidtagits i förhållande

till styrelsens material. I alternativ I Ira dessa priser oförmedlat tillämpats

på alla kommande års avverkningar, vilket innebär, att nuvarande priser an­

setts fastlåsta för framtiden. På grundval härav har framkommit ett skogs-

155

värde av 518,400 kronor. I alternativ 2 lia tillämpats vissa reduktioner å

de för 1942/43 gällande priserna, varigenom priserna kommit att utgöra ett

medeltal av de senaste tio årens. Vid denna beräkning, som överensstäm­

mer med det av domänstyrelsen tillämpade förfaringssättet, har skogsvärdet

uppskattats till 328,500 kronor. Till båda alternativen kommer ett värde

för arrende av jakt på småvilt oell högvilt, som tillsammans beräknas re­

presentera ett kapitalvärde av 25,000 kronor.

Värderingen av jordbruket utmynnar i en värderingssumma av 1,098,086

kronor. Denna värdering omfattar sålunda fastigheterna samt levande och

döda inventarier, frånsett slottet och i detta befintliga inventarier. Vid värde­

ringen av fastigheterna har förutsatts, att till egendomen hörande lantbruks­

skola kommer att bibehållas och skolbyggnaden alltså användas som bostad

för den huvudsakliga delen av arbetsstyrkan. Skulle så ej bliva fallet, måste,

framhåller utredningsmannen, betydande kostnader nedläggas för iordning­

ställande av arbetarbostäder, vilket medför, att ett lägre värde borde be­

räknas för Berga gård än som vid kalkylen skett. De levande inventarierna

lia värdesatts efter de priser de böra kunna betinga vid försäljning. Ma­

skiner och redskap lia i allmänhet åsatts ett värde motsvarande hälften av

de nuvarande inköpspriserna. För större maskiner har dock verkställts sär­

skild värdering med hänsyn till användningstiden. Inre inventarier lia upp­

tagits till samma värde, som tidigare åsatts dem. Värdering av förråden bör

enligt utredningen ske tillträdesdagen efter då gängse dagspriser.

Genom beslut den 3 september 1943 har Kungl. Majit uppdragit åt do­

mänstyrelsen att förhandla örn inköp av Berga egendom och att, därest för

kronan antagbar överenskommelse kunde träffas, under förbehåll av Kungl.

Majis godkännande, träffa avtal örn sådant inköp.

Till fullgörande av nämnda uppdrag har domänstyrelsen med skrivelse

den 7 oktober 1943 insänt ett samma dag dagtecknat, under förbehåll av

Kungl. Ma.jts godkännande före den 1 december 1943 slutet köpekontrakt,

varigenom dödsboet till kronan sålt Berga egendom och viss förtecknad

lösegendom för en sammanlagd köpeskilling av 2,635,000 kronor, därav be­

löper å den fasta egendomen 2,235,000 kronor och på lösegendomen 400,000

kronor. Beträffande köpevillkoren i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Berga egendom avgränsar hela nordvästra delen av de partier av Hårs­

fjärden, som huvudsakligen användas av kustflottan. En tomtförsäljning på

denna plats skulle därför vara i hög grad betänklig ur försvarsväsendets

synpunkt. Såsom handlingarna i ärendet närmare utvisa, skulle kustflottan

därigenom vållas svårigheter av olika slag utöver dem som redan nu före­

ligga genom exploateringen av Årsta gård till havsbad. Ett förvärv för kro­

nans räkning av de delar av fastigheten, som i berörda hänseenden äro av

den största betydelsen, framstår därför såsom lämpligt. Ett sådant förvärv

synes även ur andra synpunkter vara motiverat, icke minst kustflottans

behov av ytterligare utrymmen för sin verksamhet. En olägenhet härvidlag

är att den på strandområdet uppförda huvudbyggnaden, Berga slott, är av

sådant utförande, att den icke utan vidare lämpar sig för statliga ändamål.

Då emellertid värdet av denna byggnad representerar en förhållandevis

liten del av egendomens sammanlagda värde, synes denna olägenhet icke

böra tillmiitas avgörande betydelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Ehuru ett förvärv av enbart strandområdena skulle vara tillräckligt för

att trygga kronans omedelbara intressen, ansluter jag mig till domänstyrel­

sens uppfattning att en delning av egendomen bör undvikas och att ett

förvärv för statens räkning bör avse hela egendomen. Härigenom erhåller

kronan rörelsefrihet för framtiden, varförutom möjligheter föreligga att på

ett ekonomiskt tillfredsställande sätt bedriva det till egendomen hörande

jordbruket och skogshanteringen.

Såsom av det föregående framgår, har preliminärt avtal slutits örn försälj­

ning av egendomen till statsverket. Den avtalade köpeskillingen — 2,635,000

kronor, innefattande jämväl i köpet ingående lösegendom — avser hela egen­

domen med undantag i huvudsak för inventarierna i slottsbyggnaden jämte

vissa andra inventarier ävensom ett markområde örn 2,676 kvadratmeter, som

avstyckats till särskild fastighet. Köpeskillingen synes med hänsyn till egen­

domens beskaffenhet och läge ej vara oskälig. Till de med köpet förenade

villkoren i övrigt torde Kungl. Majit framdeles få taga ställning. Domän­

styrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot att domänverkets

markinköpsfond anlitas för gäldande av köpeskillingen till den del denna

belöper på skog och jordbruk men anser, att återstoden — i huvudsak be­

löpande på tomtvärde å strandområdet samt å slottsbyggnaden — skall

gäldas av särskilt för ändamålet anvisat anslag. Egendomens förvaltning

kommer för sådant fall att åvila domänverket till den del ej vissa om­

råden, av vilka försvarsväsendet har särskilt intresse, avskiljas till förvalt­

ning genom marinförvaltningen, och avkastningen av jordbruket och skogen

kommer att tillföras domänfonden. Detta förslag, som bereder säkerhet för

en betryggande skötsel av egendomen, synes mig utgöra en lämplig lösning

av den föreliggande frågan. Jag har därför funnit mig böra förorda, att

Berga egendom inköpes för statsverkets räkning och att köpeskillingen för­

delas enligt de grunder som i det föregående angivits. Anmärkas må, att

köpeskillingen kommer att jämlikt testamentariska föreskrifter tillföras sär­

skild understödsfond för allmännyttiga ändamål.

Den genom min försorg verkställda värderingen synes utvisa, att domän­

verket bör erlägga en något större del av köpeskillingen än domänstyrelsens

förslag förutsätter. Domänverkets markinköpsfond synes böra svara för ett

belopp av 1,350,000 kronor, inberäknat ersättning för vid tillträdet befintliga

förråd ävensom för utsäde och konstgödsel. För bestridande av det åter­

stående beloppet, (2,635,000 — 1,350,000=) 1,285,000 kronor, torde böra an­

visas särskilt anslag, uppfört å kapitalbudgeten under marinförvaltningens

delfond av försvarsväsendets fastiglietsfond.

Domänstyrelsen bör i samråd med marinförvaltningen i sinom tid under­

ställa Kungl. Majit närmare förslag rörande egendomens ställning i förvalt-

ningshänseende.

Såsom av utredningen framgår, föreligga vissa förslag rörande utnytt­

jande för marinens räkning av huvudbyggnaden och det till egendomen

hörande strandområdet. Sålunda har marinförvaltningen i skrivelse den 11

september 1943 angående förläggningsutrymmen m. m. för Stockholms örlogs-

157

station framlagt olika alternativ i fråga om förläggningen av örlogsstationens

värnpliktsskola ock därvid såsom ett alternativ upptagit förläggning till

Berga. Härjämte kar marin förvaltningen i sina anslagsäskanden för marinen

för budgetåret 1944/45 förklarat, att för förläggning av marinens underofficers-

skola något område som bättre lämpade sig än Bergaområdet icke stöde

till buds. I detta sammanhang torde det icke vara erforderligt att fatta

ståndpunkt till dessa frågor, som tarva ytterligare övervägande och icke

äro i sak avgörande vid ställningstagandet till huvudfrågan om inköp av

Berga egendom. Jag ber att framdeles få återkomma till dessa byggnads­

frågor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Bestridande av på marinen belöpande kostnader för

inköp av Berga egendom invid Hårsfjärden å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 1,285,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

158

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

Fonden för förlag till statsverket.

[11.]

2 a.

Rörelsekapital för krigsmaterielverket.

2 b.

Rörelsekapital för försvarets

fabriksstyrelse.

Statens krigsmaterielnämnd, som under benämningen statens

ammunitionsnämnd inrättades genom beslut den 21 mars 1940, hade till uppgift

att anskaffa ammunition för försvarsväsendet och efter hand även viss annan

krigsmateriel. Den bildade ett centralt inköpsorgan för armé-, marin- och

flygförvaltningarna. Försvar sväsendets verkstadsnämnd, som inrättades genom

beslut den 24 maj 1940, fick till uppgift att direkt under Kungl. Majit i

tekniskt och ekonomiskt avseende handhava driften vid vissa försvarsväsendet

tillhörande fabriker och anstalter.

Både verkstadsnämnden och krigsmaterielnämnden lia varit att anse såsom

för beredskapstiden provisoriskt inrättade organ.

Genom beslut av 1943 års riksdag lia dessa myndigheter med i princip

oförändrade arbetsuppgifter från och med den 1 juli 1943 ombildats till

permanenta organ, krigsmaterielnämnden med benämningen krigsmateriel­

verket och verkstadsnämnden med benämningen försvarets fabriksstyrelse.

Från och med budgetåret 1944/45 skola enligt samma beslut fabriksstyrelsens

tillgångar, skulder, inkomster och utgifter redovisas över en särskild kapital­

fond, försvarets fabriksfond.

Det redovisningstekniska förhållandet mellan arméförvaltningen och nämnda

organ har gjorts till föremål för erinringar från riksräkenskapsverkets sida.

Arméförvaltningen har i boksluten för budgetåren 1940/41 och 1941/42 upp­

tagit två förskottskonton, benämnda »Statens ammunitionsnämnd: rörelsen»

och »Försvarsväsendets verkstadsnämnd: verkstadsnämndens rörelse», å vilka

utestått oredovisade betydande belopp, för budgetåret 1940/41 tillhopa inemot

127 miljoner kronor och för 1941/42 omkring 122.6 miljoner kronor. Biks-

räkenskapsverket har framhållit, att för dessa poster i redovisningen bort

angivas, till vilka anslag eller undertitlar å anslag medlen vore att hänföra,

och att det vore i hög grad olämpligt att belopp av angiven storleksordning

icke blivit i vederbörlig ordning redovisade mot anslag.

Arméförvaltningens civila departement har funnit stora svårigheter före­

ligga att verkställa den av riksräkenskapsverket påfordrade redovisningen.

De å förskottskonto upptagna beloppen hade kommit att stiga till så av­

sevärda belopp av den anledningen, att lång tid förflutit mellan fakturering

och förvaltningsmyndighetens likvid. Denna tidsutdräkt vore beroende på

det stora antalet räkningar och gällande bestämmelser att räkningarna icke

finge likvideras förrän de försetts med besiktnings- och uppbördsbevis. En

möjlig utväg att råda bot på de av riksräkenskapsverket påtalade bristerna

vore att å kapitalbudgeten anvisa rörelsekapital för nämnderna. Därmed

förenade fördelar syntes civila departementet dock icke så påtagliga, att åt­

gärder i denna riktning kunde anses motiverade.

I skrivelse den 3 mars 1943 hemställde sedermera riksräkenskapsverket,

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

159

att erforderliga rörelsemedel måtte ställas till verkstadsnämndens och krigs-

materielnämndens förfogande. På grund härav uppdrog jag den 17 april

1943 åt generaldirektören Erik Stridsberg att verkställa undersökning rö­

rande de i riksräkenskapsverkets skrivelse berörda betalningstransaktio-

nerna mellan arméförvaltningen, angivna båda nämnder och olika material­

leverantörer samt att till mig avgiva berättelse örn vad därvid framkommit

samt förslag angående sättet att tillgodose behovet av rörelsemedel för

ifrågavarande ändamål.

I skrivelse den 4 juni 1943 bar generaldirektören Stridsberg förordat, att

fabriksstyrelsen erhåller ett under fonden för förlag till statsverket anvisat

rörelsekapital å 20 miljoner kronor samt en rörlig kredit hos riksgälds­

kontoret å likaledes 20 miljoner kronor, vilken utan Kungl. Maj:ts särskilda

medgivande icke må tagas i anspråk under annan tid än då förskottsstat är

satt i kraft, samt att krigsmaterielverket erhåller ett rörelsekapital av sam­

manlagt 75 miljoner kronor, varvid bör föreskrivas, att värdet av inköpta

råvaror icke vid någon tidpunkt må överstiga 50 procent av inneliggande

beställningar ävensom beställningar, som väntas komma att utläggas på

grund av till förfogande ställda anslag.

I sin skrivelse har utredningsmannen till en början lämnat en redogörelse

för det betalningsförfarande, som hittills kommit till användning mellan de

ifrågavarande myndigheterna. Av denna redogörelse inhämtas följande.

Ammunitionsnämnden och verkstadsnämnden lia i redovisningshänseende

behandlats på samma sätt som övriga militära organ. Därav har bland

annat följt obegränsad dragningsrätt å arméförvaltningens centrala postgiro­

konto. Dragningsrätten regleras genom att vederbörande myndigheter redo­

visa havda utgifter å av arméförvaltningen fastställda titlar. För nämnderna

har emellertid detta icke kunnat ske, eftersom varderas verksamhet behand­

lats såsom en enhetlig rörelse, för vilken samtliga icke ersatta medel redo­

visats å ett för vardera nämnden upplagt rörelsekonto. Tillvägagångssättet

har varit i stort sett följande. De militära förvaltningarna ha inom ramen

för till förfogande stående anslag eller med stöd av Kungl. Maj:ts särskilda

bemyndiganden att anlita förskottsstat för engångsanskaffningar till maxime­

rade belopp utlagt beställningar hos nämnderna. Dessa ha utnyttjat drag­

ningsrätten å postgirokontot för bestridande av de kostnader nämnderna

haft att vidkännas för beställningarnas effektuerande till följd av inköp av

råmateriel, driftkostnader under materielens färdigställande vid egna verk­

städer eller för förskott och slutlikvider till nämndernas underleverantörer.

Sedan materielen färdigställts och levererats till beställaren, har fakturering

skett. Av arméförvaltningen verkställda likvider lia av nämnderna tillgodo­

förts postgirokontot. Då mycket stora beställningar utlagts hos nämnderna,

ha betydande belopp blivit utestående å nämndernas rörelsekonton. En

bidragande orsak härtill har varit, att granskningen hos tygdepartementet

av nämndernas fakturor tagit mycket lång tid. För att utjämna de upp­

komna stora saldona å nämndernas rörelsekonton har arméförvaltningen vid

olika tidpunkter till nämnderna utbetalat belopp i jämna tiotal miljoner

kronor, högst 100 och 120 miljoner kronor per gång, utan att angiva till

vilka exakta fakturor eller beställningar beloppen varit att hänföra.

Att det härigenom mött svårigheter att centralt kontrollera nämndernas

medelsanvändning är uppenbart. Detta är även orsaken till att medel kunnat

160

användas till finansiering av sådana anslagsöverskridanden och merutgifter

för byggnadsarbeten, maskinanskaffningar m. m., som i olika sammanhang

blivit anmälda för riksdagen.

För bedömningen av dessa problem bör dock framhållas, dels att armé­

förvaltningen givetvis varit förpliktad tillhandahålla nämnderna för deras

verksamhet erforderliga medel och dels att Kungl. Majit icke utfärdat några

föreskrifter angående nämndernas medelsförvaltning. Det torde dock för­

hålla sig så, att föreskrifterna i 4 § kungörelsen 1940: 695 äro tillämpliga

aven på nämndernas nu ifrågavarande rörelsemedel, att det tillämpade för­

faringssättet medfört att riksräkenskapsverket icke kunnat redovisa dessa

medel i enlighet med nämnda föreskrifter samt att i riksbokslutet praktiskt

taget samtliga av statliga myndigheter utbetalade förskott — utom kassa­

förskott med undantag för nu ifrågavarande rörelsemedel kunnat redovisas

mot anslag i enlighet med nyssnämnda föreskrifter.

Det är uppenbart, att de på angivet sätt lyftade, icke anslagsredovisade

medlen äro att anse som av nämnderna disponerat, icke särskilt anvisat

rörelsekapital. I arméförvaltningens huvudbok ha de bokförts å särskilda

tillgangskonton under rubriken ammunitionsnämndens respektive verkstads-

nämndens rörelse. I boksluten för budgetåren 1939/40 och 1940/41, i vilka

de å förskottsstaten utbetalade medlen utan närmare specifikation reglerades

över ett täckningsanslag, kunde dessa förskott av riksräkenskapsverket redo­

visas såsom förskott å täckningsanslagen. Sedan ett strängare system för

redovisning av engångsutgifter genomförts i bokslutet för budgetåret 1941/42

har detta icke kunnat ske, eftersom dessa förskott icke kunde fördelas å de

bestämda specificerade anvisningar, vilkas redovisning numera såsom ovan

angivits lagts till grund för riksbokslutet.

. Såsom riksräkenskapsverket framhållit är den hittills praktiserade ord-

nmgen för tillgodoseende av nämndernas medelsbehov icke ändamålsenlig.

Särskilt i två hänseenden är systemet ägnat att ingiva betänkligheter. Dels

kunna de verkställda utgifterna först vid en senare tidpunkt redovisas mot

anslag eller anvisningar och dels gives möjlighet för nämnderna att utnyttja

statsmedel for utgifter, vilka normalt böra föregås av statsmakternas beslut

i ärendet. Det tillämpade systemet att i redovisningshänseende betrakta

nämnderna såsom krigskassor torde visserligen ha varit ofrånkomligt under

den första tiden av nämndernas verksamhet, innan erfarenhet ännu förelegat

rörande, nämndernas verksamhet och överblick kunnat vinnas i fråga örn

omfattningen av deras rörelse, men allteftersom bristerna i systemet kommit

till synes borde lia tagits under övervägande att åstadkomma en övergång

till en ordning, som bättre överensstämde med eljest tillämpade principer

föi ledovisning av statsutgifter av här ifrågavarande art. Av utredningen i

ärendet framgår, att riksräkenskapsverket på ett relativt tidigt stadium hos

civila departementet påtalat bristerna i redovisningshänseende och att verk-

stadsnämnden fört på tal behovet av rörelsekapital för nämndens del.

Utredningsmannen har funnit starka skal tala för en ändring av principerna

för nämndernas medelsförsörjning. Härvid syntes olika vägar stå öppna.

Salunda kunde tänkas ett system med förskottslikvider till nämnderna i

samband med beställningarna, vilka förskottslikvider omedelbart skulle kunna

redovisas på vederbörligt anslag (förskottsanvisning). Detta system renodlat

skulle emellertid bereda vissa svårigheter att till bestämda anslag hänföra

materialanskaffningar, som vore gemensamma för de tre försvarsgrenarna

eller avsåge olika anslag inom en försvarsgren, vartill komme, att krigs-

materielverkets och fabriksstyrelsens behov av medel för inköp av råvaror,

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

161

som för tillverkningarnas fortlöpande bedrivande kunde behöva lagerhållas,

icke bleve tillgodosett. Vidare kunde tänkas ett system, där rörelsekapital

ställdes till förfogande i så stor utsträckning, att verket respektive styrelsen

förmådde bedriva rörelsen med anlitande av allenast dessa medel utan att

behöva tillskott från beställaren, förrän den bestämda varan tillverkats och

levererats. Rörelsekapital av betydande storleksordning skulle emellertid

därvid erfordras och vissa svårigheter i redovisningshänseende uppstå. Det

syntes icke uteslutet att kunna ernå en lämplig lösning genom en kombina­

tion av dessa båda system. Vid upprättandet av sitt förslag hade utred­

ningsmannen tagit särskild hänsyn till de strävanden att undvika förskott

vid sidan av budgeten, som präglat senare års budgetsystem och som för­

anlett att rörelsemedel av nu ifrågavarande karaktär — d. v. s. medel för

statlig verksamhet för vilka kostnaderna sedermera skulle täckas från anslag

å riksstaten — brukat preliminärt täckas genom rörelsemedel, som anvisats

från fonden för förlag till statsverket.

Till stöd för nämnda förslag har utredningsmannen anfört följande.

Vad först angår fabriksstyrelsen kommer denna styrelses tillgångar,

skulder, inkomster och utgifter att från och med budgetåret 1944/45 redo­

visas över en särskild kapitalfond, försvarets fabriksfond. Från fonden avses

skola bestridas kostnaderna för löner och pensioner, även för styrelsen,

samt omkostnader, underhåll och förnyelse av fastigheter och maskiner m. m.

Huruvida överskottet å den produktiva verksamheten (= förräntningen av

det produktivt arbetande kapitalet) skall såsom 1942 års militära bolagsut-

redning förordat användas till täckning av beredskapskostnaderna (tomgångs-

förlusten) eller i sin helhet inlevereras till driftbudgetens inkomstsida är

ännu ej avgjort. Spörsmålet torde dock i förevarande sammanhang sakna

betydelse. Bolagsutredningen har framhållit, att de rörelsemedel, över vilka

fabriksstyrelsen under normala förhållanden måste förfoga, böra redovisas

å fabriksfonden. Styrelsen avses skola intaga en gentemot försvarets civil­

förvaltning fullt självständig ställning och redovisa fabriksfonden direkt mot

rikshuvudboken. Styrelsens kassamedel böra då icke redovisas över stats­

verkets checkräkning utan på samma sätt som de affärsdrivande verkens

kassamedel innestå å särskilda riksbanks- eller postgirokonton. Styrelsen

bör erhålla likvid för utförda arbeten. Yid större beställningar synes det

lämpligt att för rörelsemedlens nedbringande förskottslikvider lämnas. Vid

förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering torde emellertid en förstärk­

ning av det för normala förhållanden beräknade rörelsekapitalet erfordras.

Det för normala förhållanden för fabriksstyrelsen erforderliga rörelse­

kapitalet har av militära bolagsutredningen beräknats till omkring 16 miljoner

kronor. Från verkstadsnämnden har framhållits, dels att nämnda belopp

icke innefattade erforderligt rörelsekapital för driften vid de till inrättande

föreslagna centrala tvätt- och reparationsanstalterna, beräknat till omkring

1 miljon kronor, dels ock att senare på större erfarenhet grundade kalkyler

pekade hän mot behov av rörelsekapital av 20 miljoner kronor för normala

förhållanden. Försiktigheten torde bjuda att icke uppskatta verkstadsnämn-

dens rörelsekapital till lägre belopp än vad sålunda av verkstadsnämnden

beräknats. I avvaktan på fabriksfondens inrättande torde detta kapital böra

anvisas från fonden för förlag till statsverket.

Den utökning av rörelsekapitalet för fabriksstyrelsens del, som erfordras

för upprätthållande av driften under särskilda förhållanden, syues böra möj-

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

162

liggöras genom att styrelsen erhåller en kredit i riksgäldskontoret, vilken

torde kunna maximeras till 20 miljoner kronor. Krediten bör liksom den

motsvarande kredit som domänstyrelsen förfogar över löpa med ränta, var­

igenom ett intresse uppstår för fabriksstyrelsen att icke av krediten utnyttja

större belopp än som är ofrånkomligt för driftens upprätthållande.

Krigsmaterialverket, vilket skall intaga samma ställning som ett van­

ligt administrativt ämbetsverk, avses på sätt framgår av propositionen

1943: 180 skola i kassa- och redovisningshänseende underställas försvarets

civilförvaltning. Verket skall alltså icke lia egen kassaförvaltning. Beträf­

fande behovet av rörelsemedel må härvid framhållas följande.

Krigsmaterielverket i sin egenskap av inköpsorgan utbetalar genom civil­

förvaltningen i vissa fall förskott å blivande leveranser samt tillhandahåller

leverantörer vissa råvaror och betalar slutlikvid för fullgjorda leveranser,

varefter verket i sin tur omföringsvis erhåller likvid genom civilförvalt­

ningen. Först sedan verket sålunda erhållit likvid bliva kostnaderna slut­

giltigt avförda å anslag. De belopp, som utbetalas av krigsmaterielverket

men för vilka detta icke beredes omedelbar ersättning från vederbörande

myndigheter, motsvara en betydande del av de medel, för vilka anslags­

redovisning hittills icke kunnat erhållas. Det för täckning erforderliga

rörelsekapitalet — vilket nu erhålles genom dragning å arméförvaltningens

centrala postgirokonto — bör kunna avsevärt reduceras och specificeras mot

anslag genom vidtagande av följande bokföringstekniska anordningar.

Varje av en förvaltning till krigsmaterielverket lämnad beställning bör

förses med beställningsnummer och anslagsbeteckning. Förvaltningen bör

anteckna den beräknade beställningssumman i sin dispositionsbokföring.

Sedan beställningen preliminärt utlagts av krigsmaterielverket, bör verket

underrätta förvaltningen örn avtalad kostnad. Om denna överstiger den av

förvaltningen beräknade, bör verket givetvis icke fullfölja beställningen utan

förvaltningsorganets medgivande. Därest förskott till leverantören erfordras

för viss beställnings effektuerande, bör verket lämna civilförvaltningen be­

talningsuppdrag med angivande av anslagsbeteckning och beställnings­

nummer. Civilförvaltningen bör bokföra förskottet i vanlig ordning med

angivande av beställningsnummer och anslag, samtidigt som krigsmateriel­

verket bör avföra förskottet i sin avräkningsbokföring. Örn verket utlägger

beställningar, som avse flera beställningsnummer (gemensamma inköpsorder),

böra kostnaderna avföras å särskilda förskottskonton för respektive inköps­

order och redovisas av krigsmaterielverket i dess avräkningsbokföring. Civil­

förvaltningen bör efter erhållet betalningsuppdrag redovisa de utbetalade

beloppen i sin huvudbokföring.

Vid leverans bör krigsmaterielverket lämna vederbörande förvaltning

uppgift örn samtliga kostnader, vilka, sedan förvaltningen godkänt desamma,

av civilförvaltningen i samband med slutlikvids erläggande böra omföras

till vederbörligt anslag och undertitel. Därmed vinnes kontroll över att

krigsmaterielverket icke över dessa beställningar täcker kostnader, som ej

bort utgå eller som bort regleras över andra anslag.

Det må vidare framhållas, att anskaffningarna icke må påföras andra kost­

nader än sådana som direkt avse inköp av materiel och aptering av ammu­

nition, inräknat kontrollkostnader m. m. Yerkets egna omkostnader skola

sålunda alltid påföras dess avlönings- och omkostnadsanslag, vilka redovisas

genom förmedling av civilförvaltningen.

Med det nu förordade systemet bli de hittills förekommande, icke speci­

ficerade utbetalningarna å jämna miljonbelopp — som verkställts för att

formellt minska de för nämndens räkning utestående delvis genom efter­

släpning vid utställande och granskning av fakturor föranledda förskotten —

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

163

överflödiga. Av verket utanför anslagsredovisningen disponerade medel in­

skränka sig till de belopp, som utbetalats för gemensamma inköpsorder,

innan kostnaderna omföras till anslag. Dessa belopp motsvara i realiteten

ett gemensamt rörelsekapital, som för närvarande torde uppgå till omkring

25 miljoner kronor men vilket vid fredstid kan beräknas komma att avse­

värt nedgå. Det torde vara lämpligt att Kungl. Maj:t framdeles meddelar

föreskrifter örn erforderlig begränsning av det belopp, som under fredstid

må utnyttjas för ändamålet.

Medel tor skötseln av förrådslokalerna disponeras av fortifikationsförvalt-

ningen från fastigketsfondens stat. Övriga förrådskostnader böra bestridas

från särskilda anslag. För detta ändamål erfordras alltså inga rörelsemedel.

Det bär visat sig att staten vid stark forcering av krigsmaterielproduk-

tionen måste tillhandahålla leverantörerna råvaror. Även för planerade men

icke utlagda beställningar kunna råvaror behöva inköpas. Kostnaderna

härför kunna icke fördelas å anslag och böra följaktligen icke heller debi­

teras förvaltningarna. För härmed förenade uppgifter behöver nämnden

ett förlagskapital, vars storlek kommer att växla beroende på tillverkningens

omfattning. Vid krig eller krigsfara blir medelsbehovet betydande. Under

fred torde medelsbehovet bli avsevärt lägre. De medel som av nämnden

hittills disponerats utan redovisning mot anslag avse till ett belopp av

omkring 50 miljoner kronor utgifter av denna karaktär. Vid återgång till

fredsförhållanden synes denna förrådshållning kunna avsevärt minskas till

sin omfattning. Hur långt detta kan ske är emellertid för närvarande omöj­

ligt att bedöma.

För denna förrådshållning erforderliga medel böra maximeras av Kungl.

Majit. Detta kan ske antingen genom att rörelsekapital ställes till förfo­

gande från fonden för förlag till statsverket eller genom att Kungl. Majit

föreskriver, att förskott för sådana rörelsemedel må tillhandahållas nämnden

under särskild rubrik (förrådskonto) med visst belopp. För att undvika att

förrådsinköpen stiga till för högt belopp torde tillika böra föreskrivas att

av dessa medel icke vid någon tidpunkt får disponeras mera än som mot­

svarar 50 procent av utlagda beställningar och de beställningar, som be­

räknas skola utläggas på grund av till förfogande ställda anslag.

Skulle en sådan maximering icke anses erforderlig, kan alternativt ifråga­

sättas, att krigsmaterialverket bemyndigas att vid sidan av budgeten upp­

lägga särskilt förrådskonto för råmaterial och halvfabrikat med iakttagande

av dels att behållningen därå icke må överstiga 30 procent av inneliggande

beställningar, dels att begränsningen av lagerhållningen skall vara genom­

förd senast den 31 december 1943. Detta alternativ har under hand för­

ordats från arméförvaltningens civila departement. Alternativet med an-

slagsmässig reglering av de för verkets rörelse förskotterade rörelsemedlen

synes emellertid vara att förorda.

Marin-

och flygförvaltningarna

samt riJcsräkensJcapsverket

lia förklarat sig

intet ha att erinra mot utredningsmannens förslag.

Mot den föreslagna formen för tillhandahållande av rörelsekapital till

krigsmaterielverket och fabriksstyrelsen ha ej heller armeförvaltningens tyg-

och civila departement

haft något att i princip erinra. Departementen lia

emellertid påpekat, att enligt förslaget skulle detaljredovisningen och av­

räkningen gentemot olika beställningar beträffande av krigsmaterielverket

utgivna leverantörsförskott efter krigsmaterielverkets anslutning i kassahän­

seende till försvarets civilförvaltning komma att åvila sistnämnda ämbets­

verk, en anordning, vilken enligt departementen icke kunde anses ändamåls-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

enlig. Det av utredningen förordade tillvägagångssättet skulle leda till ett omfattande parallellarbete inom krigsmaterielverket och civilförvaltningen.

Förvaltningen av anvisade medel och ansvaret för överskridanden av givna anslag hade enligt departementens uppfattning intet samband med kassarörelsens formella och tekniska utformande. Den av utredningsmannen föreslagna ordningen innebure icke heller någon garanti mot anslagsöver- skridanden. Någon möjlighet för civilförvaltningen att förhindra uppkomsten av dylika överskridanden komme icke att förefinnas lika litet som så hittills varit fallet beträffande civila departementet. Den av utredningsmannen för nämndernas del påtalade möjligheten att utnyttja statsmedel för utgifter, vilka normalt borde föregås av statsmakternas beslut i ärendet, komme så­ lunda att allt fortfarande förefinnas för ifrågavarande institutioner likaväl som för alla andra med egna kassaorgan utrustade statliga myndigheter.

Krig smaterielverket anser» sig icke kunna tillstyrka utredningsmannens förslag att beställningar som regel göras preliminära utan föreslår ett förfa­ ringssätt, som endast oväsentligt skiljer sig från det av utredningsmannen föreslagna. Enligt krigsmaterielverkets förslag borde en förvaltning, innan densamma lämnade verket en beställning, hos verket inhämta förhandsupp- gift rörande de beräknade kostnaderna för upphandlingen. Verket lämnade förvaltningen förhandsuppgift rörande de beräknade kostnaderna för upp­ handlingen. På sätt utredningsmannen föreslagit antecknade förvaltningen därefter den beräknade beställningssumman i sin dispositionsbokföring.

Förvaltningens beställning borde, såsom utredningsmannen även föreslagit, förses med beställningsnummer och an slagsbeteckning. Samtidigt med be­ ställningen anvisade förvaltningen verket genom s. k. anvisningssedel det belopp, som finge användas för upphandlingen. Sedan verket mottagit be­ ställningen, anskaffade verket offerter etc., så att den slutliga kostnaden för beställningen kunde bedömas. Därest genom denna utredning framkomme, att upphandlingen icke kunde ske inom ramen för det anvisade beloppet, skulle det åvila verket att inhämta förvaltningens medgivande att fullfölja beställningen. Sådana utbetalningar, som avsåge inköpsorder eller råvaru- inköp, gemensamma för flera förvaltningar, avfördes å verkets rörelsekapital. Övriga utbetalningar, avfördes genom förmedling av civila departementet direkt å vederbörande förvaltnings anslag.

Fabriksstyrelsen finner en nödvändig förutsättning för att det föreslagna rörelsekapitalet skulle anses tillfyllest vara att de myndigheter, till vilka fabriksverket hade att leverera tillverkade varor, lämnade förskott å större beställningar.

Fullmäktige i riksgäldskontoret lia icke funnit något att erinra mot att på sätt föreslagits försvarets fabriksstyrelses behov av rörelsekapital till viss del tillgodosåges genom en rörlig kredit hos riksgäldskontoret å 20 miljoner kronor, vilken icke utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande finge tagas i anspråk under annan tid än då förskottsstat vore satt i kraft. Å ifråga­ varande kredit borde ränta lämpligen beräknas efter samma grunder, som tillämpades å domänverkets kredit hos riksgäldskontoret. Räntan å nyss-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

165

nämnda kredit utginge efter den lägsta räntesats, som av riksbanken vid

varje tidpunkt tillämpades för kredit å checkräkning (för närvarande 3 procent).

Den hittillsvarande ordningen för reglering av likvider för beställningar,

utlagda eller effektuerade av krigsmaterielverket (statens ammunitionsnämnd,

statens krigsmaterielnämnd) och försvarets fabriksstyrelse (försvarsväsendets

verkstadsnämnd), synes omöjliggöra en jämsides medbetalningstransaktionerna

löpande redovisning av utgifterna och avsevärt försvåra överblicken över be-

talningsläget även beträffande beställningar, som ligga relativt långt tillbaka i

tiden. De nuvarande formerna för dessa myndigheters medelsförsörjning kunna

därför icke sägas vara tillfredsställande. Särskilt under den första tiden av

ammunitionsnämndens och verkstadsnämndens verksamhet lia de ogynnsamma

verkningarna framträtt i form av medelsdispositioner från nämndernas sida,

för vilka formella förutsättningar icke förelegat men vilka möjliggjorts

genom tillgången på likvida medel i form av förskott till nämnderna från

arméförvaltningen för andra ändamål. I icke så få fall ha dylika medels-

dispositioner fått i efterhand regleras genom äskanden hos riksdagen av

särskilda anslag. Det ligger i sakens natur, att medelsdispositioner av

denna art icke få förekomma och att åtgärder böra vidtagas för att åstad­

komma en även ur denna synpunkt mera tillfredsställande form för reglering

av de ekonomiska mellanhavandena mellan ifrågavarande statsorgan. I och

med ombildningen från och med den 1 juli 1943 av krigsmaterielnämnden

och verkstadsnämnden till permanenta och fast organiserade statliga verk ha

möjligheterna härför väsentligt ökats. Utan anvisande av särskilt förlagskapital

för krigsmaterielverket och fabriksstyrelsen torde det dock vara praktiskt

taget ogörligt att åvägabringa ett nöjaktigt avräkningssystem.

Det av utredningsmannen i sistnämnda hänseende framlagda förslaget

anknyter delvis till principerna för den medelsanvisning för viss förråds-

hållning av byggnadsmateriel, som för budgetåret 1942/43 skett under fon­

den för förlag till statsverket (propositionen 1943: 2, riksdagens skrivelse nr

25). Fabriksstyrelsens och krigsmaterielverkets behov av rörelsekapital för-

utsättes sålunda skola bliva föremål för anslagsmässig reglering. Härutöver

förordar emellertid utredningsmannen jämväl tillhandahållande i viss om­

fattning av rörlig kredit genom riksgäldskontorets försorg.

Storleken av det erforderliga rörelsekapitalet har beräknats för fabriks­

styrelsen till 20 miljoner kronor under normala förhållanden och 40 miljo­

ner kronor under rådande beredskap samt för krigsmaterielverket till 75

miljoner kronor, allt under förutsättning att förskottslikvider i viss utsträck­

ning erläggas av de militära förvaltningarna i samband med beställningar av

större omfattning. Enligt utredningsmannens förslag skulle fabriksstyrelsen

erhålla ett under fonden för förlag till statsverket anvisat rörelsekapital å

20 miljoner kronor samt en rörlig kredit hos riksgäldskontoret å likaledes

20 miljoner kronor, vilken utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande icke

finge tagas i anspråk under annan tid än då förskottsstat är satt i kraft,

samt krigsmaterielverket erhålla ett rörelsekapital av sammanlagt 75 miljö-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

166

ner kronor, varvid borde föreskrivas, att värdet av inköpta råvaror icke vid

någon tidpunkt finge överstiga 50 procent av inneliggande beställningar

ävensom beställningar, som väntas komma att utläggas på grund av till för­

fogande ställda anslag. Vidare har utredningsmannen framlagt vissa förslag

rörande formerna för likvideringen av genom fabriksstyrelsen och krigsmate-

rielverket utlagda eller effektuerade beställningar, allt i syfte att förhindra

anslagsöverskridanden.

De sålunda framlagda förslagen, vilka i allt väsentligt biträtts av de hörda

myndigheterna, finner jag mig kunna förorda. Därest rörelsekapitalet be­

gränsas på sätt förslaget innebär, torde det icke kunna undvikas, att för-

skottslikvider måste av de militära förvaltningarna erläggas i samband med

beställningar av större omfattning. Jag vill emellertid framhålla, att så

endast undantagsvis bör ske och att frågor av denna art lämpligen böra, i

varje fall tills vidare, underställas Kungl. Maj:ts prövning. Ehuru det ur

redovisningssynpunkt varit att föredraga, örn den nya ordningen kunnat till-

lämpas med början vid ett budgetårsskifte, finner jag mig med hänsyn till

önskvärdheten av att de nuvarande likvidförhållandena med det snaraste av­

vecklas böra föreslå, att övergången sker den 1 januari 1944.

I likhet med utredningsmannen förutsätter jag, att krediten i riksgälds­

kontoret skall löpa med ränta till den del den tages i anspråk samt utgår

från att denna ränta bestämmes av fullmäktige i riksgäldskontoret efter sam­

råd med fabriksstyrelsen med hänsyn till förhållandena å penningmarkna­

den. I vad avser rätt för riksgäldskontoret att tillhandahålla ifrågavarande

kredit torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas. Härförutom torde av

riksdagen böra å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår äskas

anslag till rörelsekapital åt krigsmaterielverket med 75 miljoner kronor och

åt fabriksstyrelsen med 20 miljoner kronor. Erforderliga bestämmelser i

ämnet torde få meddelas efter närmare övervägande av de i yttrandena an­

förda ändringsförslagen, varförutom jag förutsätter, att riksräkenskapsverket-

kommer att uppmärksamt följa de erfarenheter, som ernås under de nya

reglernas tillämpning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa

till Rörelsekapital för krigsmaterielverket

ett investeringsan-

slag av 75,000,000 kronor samt

till Rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse

ett investe-

ringsanslag av 20,000,000 kronor,

dels ock

bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för­

beredande, på sätt av mig i det föregående förordats, av ytter­

ligare rörelsekapital åt försvarets fabriksstyrelse tillhandahålla

sagda styrelse en rörlig kredit av 20,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

167

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Sid. 121 — 167.

Stockholm 3043. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

169

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ären­ den angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för budget­ året 1943/44 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 19. Trådlös radiostation och trådradioanläggning på Gotland. I

skri­

velse den 17 februari 1943 har länsstyrelsen i Gotlands län gjort framställning om anordnande av en radiosändarstation på Gotland och därvid anfört föl­ jande.

Gotland, som genom sitt läge av naturen är ett av Sveriges mest isolerade län, är i radiohänseende mycket vanlottat. Möjligheterna att avlyssna det svenska radioprogrammet äro även för de invånare, som ha råd att hålla sig med moderna apparater, mycket ojämna. Flerstädes på ön höras ofta utländ­ ska stationer bättre och med mindre störningar än de svenska.

Dessa förhållanden måste få sin direkta inverkan på radiointresset. Licens­ siffrorna för Gotland enligt telegrafstyrelsens officiella statistik visa, att av öns cirka 59,000 invånare endast mellan 11—12,000 inneha radiolicens, en siffra som procentuellt sett måste betraktas såsom mycket låg. Efter vad det meddelats torde det endast finnas ett antal glest befolkade Norrlandsområden, som redovisa ett lägre antal licenser per 1,000 invånare.

Men även bortsett från detta finner länsstyrelsen det vara nödvändigt att en förbättring på detta område snarast möjligt kommer till stånd. Särskilt under

Bihang lill riksdagens protokoll t9i3. 1 sami. Nr 344.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

nuvarande tider, då nödvändigheten av nära kontakt med fastlandet blivit större än någonsin, framstår det klart och tydligt, att något måste göras för att i antydd riktning stärka Gotlands folks känsla av samhörighet med det övriga landet. Med tillfredsställelse hälsar länsstyrelsen därför skapandet av en studio i Visby, varigenom även Gotland får göra sin stämma hörd. Men detta är ej tillräckligt utan nu måste steget tagas fullt ut på så sätt, att länet även erhåller en egen sändarstation.

Betydelsen av en sådan är flerfaldig och uppenbar. Dels kan därigenom svensk rundradio bättre höras till fördel icke blott för öns egen befolkning utan även för de många fastlänningar, som under fredsförhållanden här full­ göra sin värnpliktstjänstgöring eller vilka hit inkallas till försvar för denna viktiga utpost, dels motverkas radioinnehavarnas kanske understundom nå­ got ensidiga avlyssnande av vissa utländska stationer, vilka i fråga om hör­ barheten äro betydligt överlägsna de svenska, dels slutligen skapas möjlighe­ ter för de civila och militära myndigheterna att vid utomordentliga tillfällen genom lokala meddelanden få en nödvändig kontakt med befolkningen, en sak som för länsstyrelsen givetvis är av allra största betydelse.

Denna rent lokala kontakt mellan myndigheter och invånare i länet är så­ vitt länsstyrelsen kail förstå mer eller mindre säkerställd i övriga delar av landet men är givetvis av en alldeles särskild vikt för Gotland med dess ut­ satta och isolerade läge. Vid en granskning av radiostationernas placering på fastlandet förefaller det länsstyrelsen, som om flera av dessa stationer ur nyss anförda synpunkter vore mindre nödvändiga för sin rayon än vad en sändarstation på Gotland skulle vara för sin.

Under hänvisning till vad som sålunda anförts och under framhållande av ärendets brådskande natur har länsstyrelsen hemställt, att den för Gotlands län så utomordentligt viktiga frågan örn egen sändarstation måtte såvitt möj­ ligt utan tidsutdräkt lösas.

I skrivelse samma dag har militärbefälhavaren på Gotland biträtt länssty­ relsens framställning samt därvid närmare utvecklat de militära synpunkterna å frågan. Härutinnan torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

I anledning av länsstyrelsens framställning hava utlåtanden infordrats från telegrafstyrelsen, riksräkenskapsverket och statens industrikommission.

Telegraf styrelsen uppehåller sig i sitt den 16 mars 1943 dagtecknade utlå­ tande till en början vid de av länsstyrelsen berörda nuvarande mottag- ningsförhållandena på Gotland samt anför därvid följande.

Enligt utförda fällstyrkemätningar har Gotland vid normal drift av Motala rundradiostation en fältstyrka, som på skilda delar av ön varierat från 6 mV/m (millivolt per meter) i bland annat Visby och ned till 3 mV/m. Till följd av den effektminskning, som telegrafstyrelsen på grund av krigsför- hållandena varit nödsakad vidtaga å Motalasändaren, ha emellertid dessa siffror nedgått till 4—2 mV/m, vilken minskning dock i huvudsak kompen­ serats av höjd modulationsnivå. Stockholms rundradiostation i Spånga har på Gotland en fältstyrka av 3—0.5 mV/m. Till ledning för bedömning av dessa fältstyrkors värde ur lyssnarsynpunkt kan nämnas, att en fältstyrka av 2—1 mV/m oftast ger god mottagning med en enkel rörmottagare och utomhusantenn vid den störningsnivå, som i allmänhet förekommer på lands­ bygden.

Emellertid tillhör Gotland de områden, vilka på grand av avståndet till de svenska stationer som avlyssnas äro relativt ogynnsamt ställda med hänsyn

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

171

till s. k. facklig, vilken under den mörka delen av dygnet giver upphov till

besvärande variationer i ljudstyrka och kvalitet. Gotlands öppna läge med­

för, att åtskilliga utländska stationer där komma in med särskild styrka.

Härigenom ökas också de störningar vid mottagningen, som orsakas av inter-

ferens mellan den avlyssnade svenska stationen och i våglängd närliggande

utländska sändare. Efter krigsutbrottet lia flera främmande radiostationer av

militär art uppträtt i närheten av och på Motalas och Spångas våglängder

och tidvis förorsakat mycket besvärande störningar för lyssnarna ej endast

på Gotland utan även på fastlandet. I detta sista hänseende torde man kunna

påräkna förbättring först efter krigets slut.

I anledning av vad länsstyrelsen anfört om licenssiffrorna såsom belägg

för dåliga mottagningsförhållanden bör måhända framhållas, att lyssnar-

antalet givetvis är betingat även av andra faktorer än mindre goda avlyss-

ningsförhållanden, bland vilka graden av områdets elektrifiering spelar en

icke oväsentlig roll. Enligt en av telegrafstyrelsen i april 1941 gjord upp-

skattning skulle da omkring en tredjedel av Gotlands licensinnehavare varit

hänvisad till att använda batteridrivna mottagare. Även om en förbättring

härutinnan successivt kommer till stånd tack vare pågående elektrifierings-

arbeten, torde det icke kunna förbises, att detta förhållande hittills måste ha

verkat hämmande på licensökningen.

Då länsstyrelsen framhåller, att Gotland är mycket vanlottat ur rundradio­

synpunkt och att det endast är ett antal glest befolkade Norrlandsområden,

som redovisa ett lägre antal licenser per 1,000 invånare, måste telegrafstyrel­

sen tyvärr konstatera, att cirka 650,000 invånare ho i ett tjugutal redovis­

ningsområden — ej endast i Norrland — med samma eller lägre promilletal

än Gotlands.

Telegrafstyrelsen finner emellertid vad länsstyrelsen anfört om Gotlands

isolering samt nödvändigheten av att stärka befolkningens känsla av sam­

hörighet med det övriga landet vara värt beaktande och måhända kräva

extraordinära åtgärder.

Styrelsen övergår därefter till att behandla de möjligheter, som skulle kun­

na sta till buds för åstadkommande av förbättrade mottagnings­

förhållanden på Gotland, samt anför därvid följande.

Ehuru det i länsstyrelsens framställning endast talas örn en egen sändar-

station på Gotland, torde därmed avses en station nied så stor effekt, alt den

med god hörbarhet skulle kunna avlyssnas över hela ön. Härför skulle er­

fordras antingen en station örn 10 å 15 kW antenneffekt på långvågsbandet

eller en 100 kW station på mellanvågsbandet. Vid båda alternativen borde

stationen disponera en exklusiv våglängd. Då någon sådan emellertid icke

finnes tillgänglig bland de i den internationella våglängdsplanen Sverige till­

delade våglängderna, återstode endast möjligheten alt samköra Gotlandssta-

tionen med någon av de befintliga större svenska stationerna, där de inter­

nationella överenskommelserna icke lägga hinder i vägen. Vad beträffar lång­

vågsbandet, skulle endast Motala kunna ifrågakomma. En samköming på

gemensam våglängd medför emellertid en betydligt minskad störningsfri mot-

tagnmgsi ayon för bada de samkörande stationerna. På grund av Motalasta-

tionens belägenhet och betydelse kan därför dess våglängd icke delas med en

station pa Gotland. Det återstår sedan endast alternativet med en station på

mellanvagsbandet, där samköming av olika skäl endast skulle kunna ifråga­

komma med Falustationen. Gjorda undersökningar lia visat att icke ens "en

samlare av storleksordningen 100 kW placerad mitt på ön vid sådan sam-

172

Kungl. Majlis proposition nr 344.

körning skulle förslå att tillförsäkra de norra och södra delarna av Gotland

fullgod mottagning under den mörka delen av dygnet och att den förbättring

för Gotlands del, som dock vunnes därigenom, tyvärr skulle ernås till priset

av förstörda mottagningsmöjligheter för ungefär dubbla antalet invånare

inom Falustationens yttre lyssningsområden.

En 100 kW rundradiostation skulle draga en anläggningskostnad av stor­

leksordningen 1,500,000 kronor och de årliga driftkostnaderna belöpa sig

till över 150,000 kronor, häri icke inberäknat kostnaden för förräntning av

anläggningskapitalet eller avsättning till förnyelsefonden.

Vad beträffar stationer på kortvåg, så ha dessa sin egentliga användning

för internationell kommunikation över långa distanser. Kortvågsstationernas

ytterst begränsade lokala räckvidd och deras utpräglade fjärrverkan göra

dem olämpliga att använda för att förse ett lokalt område av Gotlands stor­

lek med rundradio. Tillgängliga våglängdsområden äro dessutom överbe­

lagda med internationell trafik.

I Amerika har numera ett nytt system för rundradiosändning börjat an­

vändas, varvid i stället för hittills uteslutande använd »amplitudmodulering»

nyttjas s. k. »frekvensmodulering». Dessa stationer sända på våglängder un­

der 10 meter, och deras begränsade räckvidd samt moduleringssystemet med­

föra, att våglängdsp roblem et bär praktiskt taget icke bereder några svårig­

heter. Frekvensmodulering har föreslagits för den nya polisradion i Sverige.

En sådan sändarstation med en effekt av 50 å 100 kW eller några sändare

med mindre effekt skulle vara tillräckliga för Gotland. Emellertid kräver

systemet särskilda mottagningsanordningar, vilka lyssnarna måste anskaffa.

Telegrafstyrelsen är icke i tillfälle lämna exakta kostnadsuppgifter å dessa,

men man torde kunna utgå ifrån att en god mottagaranordning för frekvens-

modulerade vågor knappast kan erhållas under 400—500 kronor. Då rör­

antalet och därmed strömförbrukningen närmar sig det dubbla jämfört med

nuvarande mottagare av genomsnittstyp för amplitudmodulering, kunna

apparaterna för frekvensmodulering ej lämpligen drivas med lokalbatterier.

Även om tekniskt sett en lösning av Gotlands rundradiofråga med en eller

flera frekvensmodulerade stationer är möjlig, torde emellertid de ekonomiska

förutsättningarna knappast vara för handen med hänsyn till de stora kostna­

derna på lyssnarsidan, vilka skulle röra sig om ett engångsbelopp av stor­

leksordningen 5 miljoner kronor ävensom örn dubbla de nuvarande drift­

kostnaderna. För avlyssning av utländska program måste dessutom de van­

liga mottagningsapparaterna bibehållas.

Om en rundradiostation skall uppföras på Gotland — av tekniska skal

bör ett nät av flera stationer icke komma ifråga — måste det bliva en mind­

re sändare av ungefär samma typ som telegrafverkets lokala sändarstatio-

ner på åtskilliga platser i landet, arbetande på gemensam våglängd med

vissa av dessa och lämpligen förlagd i närheten av Visby. Som tidigare

nämnts medför en samköming, att stationernas mottagningsrayoner reduce­

ras särskilt under den mörka delen av dygnet. Då det här gäller rent lokala

stationer får man bortse därifrån. Visbystationens räckvidd blir vid sam­

köming endast 12 å 15 kilometer. Då inom 15 kilometers radie från Visby

äro bosatta omkring 18,000 invånare eller endast bortåt en tredjedel av Got­

lands befolkning och drygt samina andel av licensinnehavarna, skulle enbart

uppförandet av Visbystationen emellertid icke innebära den lösning av flu­

gan, som länsstyrelsen avsett.

..

Det bästa sätt, som telegrafstyrelsen för närvarande kan se att bereda aven

övriga delar av Gotland förbättrade mottagningsmöjligheter, är medelst an­

vändning av s. k. högfrekvent trådradio. Systemet innebär, att program­

met överföres till lyssnarna från en på närmaste telefonstation uppställd

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

173

sandar- eller förstärkaranläggning, som utsänder en modulerad högfrekvent

bärvåg på metalliska ledningar i stället för genom rymden såsom vid det

trådlösa systemet. För telefonabonnenter användes därvid telefonledningen.

Vid telefonapparaten uppsättes en filteranordning, där en vanlig rörmotta­

gare kan anslutas. Det blir därigenom möjligt att mottaga den högfrekven-

ta utsändningen utan att detta inkräktar på ledningens användning för te-

lefonändamål eller omvänt. För radiolyssnare, som icke äro telefonabonnen­

ter, kan trådradioanslutning ordnas med ledning antingen från närmaste te­

lefonstation eller telefonabonnent eller annan punkt, där trådradio finnes till­

gänglig. Sådan anslutning kan ske utan att telefonhemligheten äventyras.

Den högfrekventa trådradion medför den stora fördelen, att radiolyssnar­

na kunna använda sina nuvarande rörmottagare, och den ger en i stort

sett störningsfri mottagning. Möjligheten till trådlös mottagning från utlan­

det med samma apparat kvarstår därvid obeskuren.

I detta sammanhang har styrelsen utvecklat skälen för en försöksan­

läggning i större skala med trådradio samt därvid anfört

följande.

Bristen på våglängder i förening med vårt lands stora utsträckning har

gjort det omöjligt för telegrafstyrelsen att bygga ut sändarstationsnätet på

ett sådant sätt, att alla rikets invånare fått tillgång till god mottagning av

svensk rundradio. Om icke tekniken öppnar nya möjligheter, torde tråd­

radio bliva den enda utvägen att icke endast för Gotland utan även för

landet i övrigt komma till rätta med detta problem.

Trådradiosystemet bär i mindre omfattning redan provats på vissa platser

i landet med goda resultat, men styrelsen anser, att det vore önskvärt att få

göra försök i större skala för att erhålla en säkrare kännedom örn de tek­

niska och ekonomiska problem, som äro förbundna därmed. Särskilt gäller

detta de viktiga och omfattande frågor, som sammanhänga med utbyggandet

av det speciella ledningsnätet för lyssnare, vilka icke äro telefonabonnenter.

På grund härav skulle en början med ett sådant begränsat område, som

Gotland utgör, vara av stor betydelse, innan det större problemet för landet

i övrigt angripes.

Ett ytterligare skäl för att försök med trådradio i större skala bör göras

är frågan örn dubbelprogram. För att rundradion skall kunna fylla sin mång­

skiftande uppgift i samhällslivet är kravet på mer än ett program i första

hand under kvällstimmarna ofrånkomligt. Frågan kan på grund av bristen

på våglängder icke lösas på det sätt, som eljest skulle ligga närmast till hands,

nämligen genom en dubblering av det nuvarande sändarstationsnätet och

med hänsyn till kostnaderna för lyssnarna för närvarande ej heller medelst

frekvensmodulerade sändare.

Kortvågens lämplighet speciellt för långa distanser i samband med vårt

lands stora geografiska utsträckning skulle kunna ge en anvisning på möj­

ligheten att nied en kortvågssändare uppställd exempelvis i det sydliga Sve­

rige nå lyssnare i övre Norrland och omvänt. Dessa stationer .skulle dock

icke bliva hörbara i de stora mellanliggande områdena av riket. Vidare är

kortvågsmottagning som bekant i särskilt hög grad beroende av en mängd

komplicerade faktorer såsom årstid, tid på dygnet m. m. Mottagningen blir

därför mycket ojämn såväl till ljudstyrka som kvalitet och skulle säkerligen

icke komma att motsvara lyssnarnas anspråk på kontinuerlig god mottag­

ning. För övrigt är, som tidigare nämnts, även inom kortvågsområdet våg-

längdsträngseln numera stor, varför man också där skulle möta hinder för

en utbyggnad av del nuvarande sändarstationsnätet för dubbelprogram.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

På ett trådradionät kunna däremot 2 eller 3 radioprogram framföras sam­

tidigt, och lyssnaren har endast att med sin mottagare välja det önskade pro­

grammet på samma sätt som man väljer mellan olika stationer vid vanlig

trådlös mottagning.

Telegrafstyrelsen har för sin del funnit en förbättring av rundradioför­

hållandena på Gotland böra ske i anslutning till vad styrelsen sålunda an­

fört. I fråga örn genomförandet av telegrafstyrelsens för­

slag samt kostnaderna därför yttrar styrelsen bland annat föl­

jande.

Invid Visby uppsättes en tillgänglig mindre rundradiosändare. Stamnätet

för trådradiosystemet uthygges att omfatta samtliga telefonväxelstationer —

ett 75-tal — utanför den lokala rundradiostationens räckvidd.

Därefter förses de radiolyssnare, som äro telefonabonnenter, med de nöd­

vändiga filteranordningarna för trådradio. Arbetet fortsättes därefter i mån

av tillgång på personal och materiel med anslutningarna av icke telefonabon­

nenter. Som sista etapp kommer så det lokala Visbyområdet, då frågan örn

dubbla program blir aktuell.

Anläggningskostnaderna för ett över hela Gotland utanför Visbyområdet

förgrenat trådradionät, beräknat för nuvarande antal radiolyssnare, upp­

skattar telegrafstyrelsen till 1,150,000 kronor och kostnaden för den trådlösa

stationen i Visby till 90,000 kronor eller sammanlagt 1,240,000 kronor.

Drift- och underhållskostnaderna, avskrivning och förräntning av det ned­

lagda kapitalet icke inberäknade, uppskattas till sammanlagt 85,000 kronor

per år.

Sedan nätet utbyggts för 18,000 lyssnare — det högsta antal man torde kun­

na vänta på Gotland — och sedan den trådlösa sändaren ersatts av ett tråd­

radionät, beräknas anläggningskostnaden stiga med ytterligare 560,000 kro­

nor till inalles 1,800,000 kronor. Den årliga driftkostnaden stiger med 25,000

kronor till sammanlagt 110,000 kronor.

Därest en rundradioanläggning — trådlös sändarstation eller trådradio —

kommer till stånd på Gotland, måste programmet överföras dit medelst en

telefonledning från fastlandet. Detta kommer givetvis att inkräkta på telefo-

neringsmöjligheterna till och från Gotland och kommer att giva sig tillkänna

i ökade väntetider för telefonsamtal. Årskostnaden för denna ledning uppgår

till 40,000 kronor.

Då den nu föreslagna anläggningen på Gotland är en försöksanläggning,

avser telegrafstyrelsen, utan att därmed ha tagit ställning till framtida taxe-

frågor, att med telegrafverkets medel bestrida samtliga kostnader för tråd­

radionätets installation och drift, dock med följande villkor och undantag.

Telefonabonnent, som erhåller trådradioanslutning, skall förbinda sig att,

utan anspråk på ersättning, tillåta att trådradioanslutning för andra lyssnare

får ske till hans telefonledning. Det lösa snöret mellan radiomottagaren och

anslutningskontakten till telefonledningen skall av ordningsskäl bekostas av

licensinnehavaren. Det rör sig här örn en utgift på högst 5 kronor. Arbeten,

som betingas av licensinnehavares flyttning till annan bostad, måste likaledes

gäldas av honom. Erforderliga ledningar till icke telefonabonnenter skall ve­

derbörande licensinnehavare förhyra av telegrafverket. Behövligt tillstånd för

sådana anslutningsledningars framdragande skall anskaffas av licensinne­

havaren, och eventuella kostnader härför gäldas av honom. Beträffande hyres­

avgiftens storlek och sättet för dess beräkning torde telegrafstyrelsen senare

få framlägga förslag.

Kunell. Maj.ts proposition nr 344.

175

Den trådlösa stationens uppförande torde icke medföra några vansklig­

heter vad materialfrågan beträffar. Yrkeskunnig arbetskraft för de radiotek­

niska arbetena kan telegrafverket tillhandahålla, och övrig arbetskraft — ett

tjugutal man — torde väl kunna påräknas under några månader. Det synes

styrelsen böra vara möjligt att lia stationen färdig på 6 månader.

Erforderlig radiomateriel för trådradiostamnätet torde icke vara att på­

räkna förrän tidigast 8 månader med slutleverans ett år efter det att beslut

fattats om nätets utbyggnad. För ledningarna för stamnätet beräknas 1,500

dagsverken eller 5 man under ett år. Då radiomaterielen erhålles, börjas suc­

cessivt med en arbetsstyrka av cirka 15 man för montagearbetena för tele­

fonabonnenternas anslutning. Detta senare arbete beräknas vara slutfört

inom 8—10 månader. Arbetena med ledningar till icke telefonabonnenter för­

läggas till tiden efter nyssnämnda arbeten och kräva för nuvarande licens­

bestånd ungefär 9,000 dagsverken eller 30 man under ett år.

Styrelsen måste här framhålla, att de nu angivna siffrorna äro synnerligen

approximativa.

Arbetena kunna med nämnt undantag icke inrymmas inom ramen för tele­

grafverkets normala arbetsstyrka utan kräva motsvarande förstärkning därav.

Vad materialfrågan beträffar, erfordras för utbyggandet av trådradionätet

till att omfatta nuvarande licensbestånd cirka 60,000 kg koppar, 10,000 kg

bly och 500 kg gummi, vilka material telegrafstyrelsen förutsätter kunna få

disponeras för ändamålet.

Slutligen har styrelsen beträffande finansieringen av anläggning­

arna framhållit, att kostnaden för desamma, eftersom det gäller försöks­

anläggningar, icke bör öka telegrafverkets kapitalfond utan helt avskrivas.

Antingen bör alltså riksdagen å kapitalbudgeten anvisa ett investeringsanslag

och samtidigt å driftbudgeten anvisa samma belopp till avskrivning av nya

kapitalinvesteringar, eller också kan beloppet anvisas att utgå av telegraf­

verkets förnyelsefond. I sistnämnda fall torde eventuellt en ökning böra ske

i den sedvanliga avsättningen till förnyelsefond för radionätet.

Under åberopande av det anförda hemställer telegrafstyrelsen om bemyndi­

gande att i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen angivna riktlinjer

låta uppföra en radiostation vid Visby samt anlägga ett trådradionät på Got­

land. Därjämte hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte antingen föreslå

riksdagen att för detta ändamål anvisa ett investeringsanslag av 1,240,000

kronor eller också, vilket styrelsen förordar, bemyndiga styrelsen att för än­

damålet använda samma belopp ur telegrafverkets förnyelsefond.

Riksräkenskapsverket bar i sitt den 20 mars 1943 dagtecknade utlåtande

yttrat sig i finansieringsfrågan samt därvid anfört följande.

Medel till rundradiostationer hava tidigare anvisats under det å kapitalbud­

geten (bland utgifter för kapitalökning) för telegrafverket uppförda anslaget

till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. För exempelvis

budgetåret 1938/39 beräknades sålunda under nämnda anslag för nya radio­

stationer ett belopp av 1,500,000 kronor, vilket i främsta rummet var avsett

för rundradiostationen i Falun. I enlighet härmed torde, därest det av tele­

grafstyrelsen nu framlagda förslaget örn uppförande av en rundradiostation

vid Visby samt anläggande av eli trådradionät på Gotland befinnes böra ge­

nomföras, medel härför böra anvisas å investeringsanslag för telegrafverket.

Det får självfallet anses uteslutet att, på sätt telegrafstyrelsen ifrågasatt, taga

176

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

förnyelsefondsmedel i anspråk för ändamålet, eftersom fråga icke är örn er­

sättningsanskaffning eller ersättningsarbeten.

Riksräkenskapsverket anser för sin del, att något anslag icke bör anvisas å

driftbudgeten för omedelbar avskrivning av ifrågavarande anläggningar utan

att anläggningarna böra i likhet med vad som eljest tillämpas beträffande ra­

dionätet och rundradion avskrivas på vanligt sätt genom årliga avsättningar

till förnyelsefond. Det extraordinära avskrivningsbehov, som kan befinnas

föreligga, torde kunna tillgodoses genom höjning i motsvarande mån av för-

nyelsefondsavsättningen.

Statens industrikommission framhåller i utlåtande den 31 mars 1943, att

telegrafstyrelsen under hand meddelat kommissionen, att det av styrelsen

angivna behovet av koppar och bly, för såvitt inga oförutsedda omständighe­

ter inträffade, syntes kunna tillgodoses ur styrelsens egna lager samt att nå­

gon ytterligare åtgång av sådant råmaterial, varå knapphet förelåge, icke er­

fordrades. Under förutsättning av oförändrade försörjningsförhållanden an­

ser kommissionen de av telegrafverket ifrågasatta materialdispositionerna

icke komma att inverka nämnvärt störande på landets lagerbestånd av kop­

par och bly. Gummibehovet måste enligt kommissionen tillgodoses ur veder­

börande kabelverks normala tilldelning. På grund av vad sålunda anförts fin­

ner kommissionen anledning icke föreligga att avstyrka uppförandet av det

föreslagna trådradionätet.

Sedan handlingarna i ärendet överlämnats till 1943 års rundradioutredning,

har utredningen i skrivelse den 23 september 1943 anfört följande.

Tillfälle har beretts utredningen att avlyssna trådradioutsändning samt att

därvid studera vissa med mottagningen förenade tekniska detaljer. Enligt ut­

redningens uppfattning måste trådradion anses fylla högt ställda krav i fråga

om störningsfri och tydlig mottagning. Utredningen har även haft tillfälle att

konstatera, att trådradiosändningen icke påverkar möjligheterna att för tele-

fonering utnyttja telefonledning, som användes för sändningen, samt att tele­

fonhemligheten icke löper någon som helst fara genom radiomottagningsap-

parats anknytning till telefonledning.

Trådradiosändningen synes väl lämpad för landsändar, vilka för närva­

rande av olika anledningar icke kunna erhålla tillfredsställande möjligheter

att trådlöst avlyssna de svenska radioutsändningarna. Innan slutlig stånd­

punkt fattas till frågan om trådradions användning i här antytt syfte, synes

emellertid angeläget, att tillfälle beredes att genom en anläggning i större

skala studera därmed förenade tekniska och ekonomiska problem. Härför

talar även sannolikheten av att någon bättre lösning av dubbelprogramsfrå-

gan än genom anlitandet av trådradio icke torde stå till buds. Utredningen

anser sig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag om försök med en

trådradioanläggning i större skala. Enligt utredningens mening bör försöket

komma till stånd så snart ske kan.

På skäl, som anförts av länsstyrelsen i Gotlands län och telegrafstyrelsen,

finner utredningen Gotland vara lämpligaste platsen för dylikt försök. Utred­

ningen tillstyrker fördenskull styrelsens förslag.

Telegrafstyrelsens förslag innebär, dels att vid Visby skall uppföras en sta­

tion för trådlös sändning med en räckvidd av 12 å 15 kilometer, dels ock att

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

177

för lyssnare på Gotland utanför denna räckvidd skall anordnas trådradio­

förbindelse. De för den trådlösa sändaren och trådradion avsedda program­

men skola överföras till Gotland medelst telefonledning från fastlandet. Kost­

naderna beräknas för stationen för trådlös sändning till 90,000 kronor och

för trådradion till 1,150,000 kronor eller tillhopa till 1,240,000 kronor.

Den ifrågasatta trådradioanläggningen har karaktären av en försöksan­

läggning, avsedd att skapa säkrare kännedom än som hittills kunnat vinnas

om de tekniska och ekonomiska problem, som äro förbundna med trådradio­

systemet. Liksom telegrafstyrelsen och 1943 års rundradioutredning anser

jag mig böra förorda, att en sådan försöksanläggning kommer till stånd.

Även enligt min mening bör försöksanläggningen förläggas till Gotland, som

utgör ett väl avgränsat område av lämplig storlek.

Jag anser mig i detta sammanhang böra framhålla, att jag med det här

lämnade förordet för en trådradioanläggning av försökskaraktär självfallet

icke fattat ståndpunkt till frågan om trådradions fortsatta användning för

att bereda förbättrade lyssningsmöjligheter inom landsändar, som för när­

varande ej kunna trådlöst avlyssna det svenska radioprogrammet, liksom ej

heller till spörsmålet om anordnande av dubbelprogram genom anlitande av

trådradio. Med ett ställningstagande härutinnan synes böra anstå, till dess

resultaten av den planerade försöksanläggningen föreligga.

Av praktiska och ekonomiska skäl bör trådradioanläggningen begränsas

till den del av Gotland, som icke kan nås av den trådlösa sändaren vid Visby.

Enligt vad jag under hand inhämtat finnes inom telegrafverket tillgänglig en

stationsutrustning för trådlös sändning, vilken kan överflyttas till Visby. Av

telegrafstyrelsens och statens industrikommissions uttalanden i ärendet fram­

går vidare, att anskaffandet av erforderlig materiel och arbetskraft icke torde

stöta på några allvarligare svårigheter.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att medel anvisas för anordnande i

enlighet med telegrafstyrelsens förslag av en trådlös radiostation i Visby och

en trådradioanläggning på Gotland. Mot de för ändamålet beräknade kost­

naderna har jag icke något att erinra. Såsom riksräkenskapsvei’ket framhål­

lit, böra utgifterna bestridas från anslag å kapitalbudgeten och på vanligt sätt

avskrivas genom årliga avsättningar till förnyelsefond. På telegrafstyrelsen

torde få ankomma att framlägga förslag örn härav eventuellt påkallad höj­

ning av den nuvarande förnyelsefondsavsättningen.

Vad telegrafstyrelsen föreslagit i fråga om fördelning mellan telegrafver­

ket och abonnenterna av kostnaderna för trådradionätets installation och

drift m. m. har icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Trådlös radiostation och trädradioanläggning på

Gotland å tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av ............... kronor 1,240,000.

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departements­

chefen.

C. Statens järnvägar.

Försvarsberedskap vid statens järnvägar.

[2.]

25 a. Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap.

Efter därom

av

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapi­

talbudgeten, bil. 4, punkten 35) framställda förslag anvisade riksdagen till

försvarsberedskap vid statens järnvägar sex investeringsanslag om tillhopa

3,760,000 kronor.

I skrivelse den 5 juli 1943 hemställde järnvägsstyrelsen örn anvisande av

ytterligare 750,000 kronor för vidtagande av vissa i skrivelsen angivna åtgär­

der i syfte att öka försvarsberedskapen vid statens järnvägar.

Med anledning härav bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 16 juli

1943 järnvägsstyrelsen att i samråd med chefen för försvarsstaben låta för

en kostnad av högst 750,000 kronor vidtaga de i styrelsens framställning av­

sedda åtgärderna.

Tillika hemställde Kungl. Majit till fullmäktige i riksgäldskontoret att till

järnvägsstyrelsen på rekvisition utbetala nämnda belopp av det å förskotts-

staten för förs vars väsendet för budgetåret 1943/44 under kapitalbudgeten, fon­

den för förlag till statsverket, uppförda anslaget till kommunikationsverken

(VII a).

I sin förenämnda skrivelse hemställde järnvägsstyrelsen, att hela beloppet

örn 750,000 kronor måtte omedelbart avskrivas.

På grund av ärendets natur torde närmare redogörelse beträffande de av­

sedda arbetena icke här böra lämnas, utan upplysningar härutinnan torde

få inhämtas av de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

I enlighet med principerna för förskottsstatens reglering bör anslag äskas

å tilläggsstat för att täcka det av Kungl. Maj :t anvisade beloppet. Spörsmålet

om avskrivning av anslagsbeloppet anmäles i annat sammanhang av chefen

för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap å till-

1 äggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett in­

vesteringsanslag av ......................................... kronor 750,000.

Luftfartsfonden.

[3.] 2. Belysningsanläggningar för Iuftfartsleder.

Till Belysningsanlägg-

ningar för Iuftfartsleder har för innevarande budgetår å kapitalbudgeten an­

visats ett investeringsanslag av

300,000

kronor. Anslaget har, så när som

på ett belopp av

12,500

kronor, tagits i anspråk för därmed avsedda ända-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

179

mål, bland annat komplettering i sådan utsträckning av belysningsanlägg- ningarna å Bromma flygplats att de senaste utvidgningsarbetena där skola kunna helt utnyttjas. Dispositionsbeslut har av Kungl. Majit meddelats den 28 maj 1943. Belysningsanläggningarna i fråga äro under utförande.

På grund av flygteknikens utveckling hava vissa ytterligare utvidgningar av rullbanorna å Bromma flygplats befunnits erforderliga för säkerställande av landets flygförbindelser. Härtill återkommer jag senare i dag.

I skrivelse den 7 oktober 1943 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen an­ mält, att det vore erforderligt att utvidga belysningsanläggningarna å Brom­ ma flygplats samt anpassa dem efter avsedd ny sträckning av bansystemet för att de föreslagna nya delarna av flygplatsen skola kunna användas under mörker. Styrelsen, som beräknat kostnaderna för belysningsanläggningar å Bromma flygplats i för ändamålet erforderlig omfattning till 60,000 kronor, hemställer, att nämnda belopp måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Jag kommer under nästföljande punkt att föreslå, att å tilläggsstat I till

Departements-

riksstaten för budgetåret 1943/44 till Byggande och förbättring av flygplatser chef<™-äskas ett investeringsanslag av 650,000 kronor, vilket anslag avses skola an­ vändas till bestridande av kostnaderna för statsbidrag för vissa utvidgnings- arbeten å Bromma flygplats. För att dessa arbeten skola komma lill avsedd nytta böra belysningsanläggningarna å fältet i samband därmed utvidgas och ombyggas. För ändamålet erforderliga medel, enligt väg- och vattenbyggnads­ styrelsens beräkningar 60,000 kronor, torde böra anvisas under förevarande rubrik å samma tilläggsstat. Å anslaget till Belysningsanläggningar för luft- fartsleder kvarstående belopp av 12,500 kronor bör reserveras för oförutsedda behov.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Belysningsanläggningar för luft fartsleder å tilläggs­ stat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investe­ ringsanslag av ..................................................... kronor 60,000.

[4.]

4. Byggande och förbättring av flygplatser.

Till byggande och förbätt­

ring av flygplatser har för innevarande budgetår å kapitalbudgeten anvisats ett investeringsanslag av 500,000 kronor. Från tidigare för ändamålet upp­ fört reservationsanslag kvarstod vid budgetårets ingång en behållning av 1,717,600 kronor, varav emellertid ett belopp av 1,500,000 kronor må dispo­ neras endast därest läget å arbetsmarknaden därtill giver anledning eller så befinnes erforderligt för att tillgodose militära krav på flygfältsarbeten, vil­ ka icke kunna uppskjutas eller tillgodoses genom militära anslag. Örn sist­ nämnda belopp frånräknas, utgjorde alltså det vid budgetårets ingång dispo­ nibla anslagsbeloppet 717,600 kronor.

Av detta anslagsbelopp har Kungl. Majit ställt till förfogande genom beslut den 14 maj 1943 140,600 kronor till bestridande av kostnaderna för

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå in­

rättade byggnadsavdelningen, genom beslut den 17 juni 1913 315,000 kro­

nor till vissa arbeten å Bulltofta och Torslanda flygplatser ävensom för in­

köp av maskiner och redskap samt genom beslut den 24 september 1943

250.000 kronor till påbörjande av vissa arbeten å Bromma flygplats. Av det

tillgängliga anslagsbeloppet återstå sålunda nu endast 12,000 kronor odispo­

nerade.

Beträffande de arbeten å Bromma flygplats, för vilka medel ställts till för­

fogande genom Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut den 24 september 1943, må

följande meddelas.

Å denna flygplats hava, såsom fortsättning på tidigare verkställda utvidg-

ningsarbeten, under innevarande år pågått arbeten med förlängning dels

av nord-sydbanan med 300 meter och dels av den s. k. blindlandningsba­

nan (belägen i riktning nordväst-sydost) med 350 meter. Företaget har be­

drivits i Stockholms stads regi såsom statskommunalt beredskapsarbete, var­

vid av anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering utgått statsbidrag

med 70 procent av kostnaderna. Då arbetena ifråga vid årets början plan­

lädes, räknade man med att kunna genomföra desamma i sådan takt, att

flygplatsen vid årets slut skulle äga dels en blindlandningsbana av 1,800

meters längd och dels ytterligare en rallningsbana av 1,400 meters längd.

Läget på arbetsmarknaden förändrades emellertid under sommaren på ett

sätt, som medförde försening av arbetena, och det visade sig icke möjligt

att med anlitande enbart av hjälpsökande arbetslösa fullfölja arbetspro­

grammet tillnärmelsevis i förut beräknad takt. Med anledning härav upp­

togs frågan om möjligheterna att genom vissa omläggningar i den tidigare

planen, innefattande upptagande av ytterligare arbeten samt dessas force­

rande med anlitande jämväl av annan arbetskraft än anmälda hjälpsökande,

skyndsamt åvägabringa den utökning av rullningsbanorna, som befunnits

erforderlig för säkerställande av landets flygförbindelser. I anslutning till

härom under hand förda överläggningar gjorde statens arbetsmarknads­

kommission, efter av arbetslöshetskommittén i Stockholms stad ingiven hem­

ställan, i skrivelse den 13 september 1943 hos Kungl. Majit framställning om

statsbidrag för utförande å flygplatsen av vissa ytterligare arbeten, kostnads­

beräknade till 815,000 kronor, samt örn dessa statsbidrags bestridande från

andra medel än anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering.

Genom förenämnda beslut den 24 september 1943 medgav Kungl. Majit i

anledning av arbetsmarknadskommissionens framställning, att statsbidrag

till ifrågavarande ytterligare arbeten å Bromma flygfält finge tillsvidare,

så länge till arbetena icke kunde väsentligen hänvisas personer, vilka vore

anmälda såsom hjälpsökande hos Stockholms stads arbetslöshetskommitté,

utgå statsbidrag med 80 procent av arbetskostnaderna, dock högst med

652.000 kronor. Tillika ställde Kungl. Majit till arbetsmarknadskommissio­

nens förfogande för påbörjande av arbetena ett belopp av högst 250,000 kro­

nor av investeringsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser. I

fråga om anvisande av ytterligare medel för ändamålet förklarade Kungl.

Majit Sig vilja framdeles meddela beslut.

181

I skrivelse den 24 september 1943 har väg- och vattenbgggnadsstgrelsen

gjort framställning örn anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår av ytterligare anslag till byggande och förbättring av flygplatser.

Styrelsen har därvid anfört följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 september 1943 ha i princip god­

känts arbeten vid Bromma flygplats för ett belopp av 815,000 kronor, var­

av 652,000 kronor att utgå såsom bidrag av statsmedel. Enär väg- och vat­

tenbyggnadsstyrelsen icke beräknat, att ifrågavarande bidrag i år skulle be­

lasta styrelsens anslag till byggande och förbättring av flygplatser utan av­

sett den tidigare förefintliga behållningen för vissa viktiga anläggningar vid

luftfartslederna, särskilt vid Torslanda flygplats, vars planläggning emel­

lertid ännu icke hunnit slutföras, är det oundgängligen nödvändigt, att yt­

terligare medel ställas till förfogande å anslaget till byggande och förbätt­

ring av flygplatser.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnads­

styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att å tilläggsstat

till kapitalbudgeten under luftfartsfonden för innevarande budgetår anvisa

ett investeringsanslag om 650,000 kronor till byggande och förbättring av

flygplatser.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har det befunnits erforder-

Departements-

ligt att från investeringsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser c e/en’

ställa till förfogande medel för ett skyndsamt fullföljande av utvidgnings-

arbeten å Bromma flygplats, vilka ursprungligen avsetts skola utföras med

bidrag av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering men vilka på

grund av utvecklingen å arbetsmarknaden ansetts icke kunna i fortsätt­

ningen finansieras i denna ordning. Det måste ur skilda synpunkter anses

angeläget, att åtgärder utan dröjsmål vidtagas för att å flygplatsen kunna

mottaga flygplan av den storleksordning och med de flygegenskaper, som

flygteknikens utveckling numera framskapat för användning. Såvitt icke inom

den närmaste framtiden inträder en ändring i arbetsmarknadsläget i Stock­

holm, måste för fullbordande av ifrågavarande arbeten ställas till förfogande

ytterligare medel från investeringsanslaget intill ett sammanlagt belopp av

652,000 kronor. En förstärkning av detta anslag är sålunda erforderlig. Då det

för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet icke beräknats med hänsyn

till här avsedda arbeten och medel äro behövliga jämväl för andra betydelse­

fulla flygfältsarbeten, främst vid Torslanda flygplats, vill jag tillstyrka att,

såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, för innevarande budgetår

anvisas ett tilläggsanslag till belopp motsvarande vad som enligt de förelig­

gande beräkningarna åtgår i statsbidrag för färdigställande av ifrågavarande

utvidgningsarbeten å Bromma eller i avrundat tal 650,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att lill Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggs­

stat I lill riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investe­

ringsanslag av ................................................. kronor 650,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Statens allmänna fastighetsfond.

[5.]

8 a. Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län.

Med bifall till Kungl.

Maj:ts i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 50) framställda förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 ett reserva­ tionsanslag av 89,500 kronor till Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län. Medelsanvisningen åsyftade att möjliggöra inredande i nordvästra tornet av Örebro slott av vissa utrymmen för landskontorets behov, nämligen arkivlo­ kaler i källar- och bottenvåningarna samt tjänsterum i våningen 2 trappor UPP- Tjänsterummen voro närmast avsedda att tillgodose det ökade lokal­ behov, som föranletts av arbetet med omsättnings- och krigskonjunkturbe- skattningen.

I det förslag av länsarkitekten i Örebro län, som låg till grund för bygg­ nadsstyrelsens i ämnet gjorda framställning, hade upptagits jämväl inredande av tjänstelokaler i våningen 3 trappor upp i nordvästra tornet, den s. k. lan- ierninvåningen. Länsstyrelsen hade emellertid vid överlämnande av förslaget ansett, att med dessa inredningsarbeten kunde tills vidare anstå.

Redan i skrivelse den 29 januari 1942, som av byggnadsstyrelsen över­ lämnades till Kungl. Maj:t med utlåtande den 2 februari samma år, fram­ lade emellertid länsstyrelsen förslag örn att tjänsterum skulle inredas även i lanterninvåningen. Till stöd för sin hemställan härutinnan hänvisade länssty­ relsen till det ökade lokalbehov, som ett realiserande av beskattningsorgani- sationssakkunnigas då under utarbetande varande förslag örn inrättande av särskilda taxeringsavdelningar vid länsstyrelserna väntades föranleda. I sitt utlåtande i ärendet tillstyrkte byggnadsstyrelsen, att medel skulle anvisas för lanterninvåningens inredande i anslutning till de ombyggnadsarbeten i nordvästra tornet, för vilka medel enligt vad nyss nämnts äskats i 1942 års statsverksproposition.

I skrivelse den 25 augusti 1942, som av byggnadsstyrelsen överlämnades med utlåtande den 2 november 1942, förnyade länsstyrelsen sin framställ­ ning örn lanterninvåningens inredande. Länsstyrelsen anförde därvid, att det blivit mer och mer uppenbart, att de nio nya tjänsterum, som skulle erhållas genom då pågående inredningsarbeten i nordvästra tornet, icke kunde fylla länsstyrelsens behov av ökat lokalutrymme. Belägenheten av dessa tjänste­ rum vöre vidare icke den lämpligaste med hänsyn till att vissa av de tjänste­ män, för vilka lokalerna avsetts, hade att i stor utsträckning mottaga besök av allmänheten. Genom inredning av lanterninvåningen skulle erhållas loka­ ler med ur denna synpunkt bättre belägenhet och förbindelse.

Byggnadsstyrelsen tillstyrkte även nu äskande av medel för inrednings­ arbetena i lanterninvåningen.

De nyss nämnda framställningarna örn anslag för inredande av tjänste­ rum i lanterninvåningen av slottets nordvästra torn hava hittills icke föran­ lett åtgärd från statsmakternas sida. Härtill har bland annat bidragit den omständigheten, att vissa lokaler inom slottet, som hittills varit upplåtna åt

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

183

länsstyrelsen närstående institutioner, beräknats kunna frigöras för läns­

styrelsens eget behov. I proposition nr 106 till 1943 års riksdag framlades på

min föredragning förslag lill riksdagen om anslag lill uppförande av en ny­

byggnad för lantmäterikontoret i Örebro, vilket hittills varit förlagt till vissa

rum inom slottet. Till denna nybyggnad skulle enligt förslaget förläggas jäm­

väl den blivande vägförvaltningen i länet, som icke kunde inrymmas i de

lokaler å slottet, vilka hittills disponerats av vägingenjörskontoret. I proposi-

iionen framhölls bland annat den fördel med det förordade nybyggnads-

förslaget, som läge däri, att länsstyrelsen, sedan vägorganisationen och lant­

mäterikontoret avflyttat från slottet, kunde taga i anspråk därigenom ledig-

blivande lokaler. Propositionen vann riksdagens bifall, och medel för nybygg­

naden anvisades för budgetåret 1943/44.

Länsstyrelsen i örebro län har nu i en till Kungl. Maj :t ställd, till byggnads­

styrelsen ingiven skrivelse den 30 augusti 1943 ånyo gjort framställning om

anslag för inredande av lanterninvåningen i nordvästra tornet. Enligt av

länsarkitekten gjorda beräkningar skulle för ändamålet erfordras ett anslags-

belopp av 28,000 kronor.

I en vid länsstyrelsens skrivelse fogad promemoria ha närmare utvecklats

de förhållanden, vilka enligt länsstyrelsens mening påkalla de föreslagna

inredningsarbetena trots att länsstyrelsen genom lantmäterikontorets och

vägingenjörskontorets utflyttning inom en nära framtid kommer att erhålla

ett visst lokaltillskott. Promemorian, vars rumsbeteckningar hänföra sig till

numreringen å till ärendet hörande planritningar över Örebro slott, är av i

huvudsak följande innehåll.

När nybyggnaden för lantmäterikontoret bleve färdig att tagas i bruk,

kunde de nuvarande lantmäterikontorslokalema (ram 66, 67 a, 67 b, 67 bc,

67 bd och 67 be) disponeras för annat ändamål. Den av länsstyrelsens av­

delningar, som för närvarande vore i största behovet av ytterligare lokal­

utrymme, vore landskansliet. Sedan landskontoret innevarande år genom in­

redning av en våning i nordvästra tornet fått sina lokaler utökade, hade

visserligen landskansliet provisoriskt kunnat taga i anspråk dels tomrum­

met (nr 70 a) innanför rikssalen, vilket tidigare likaledes provisoriskt dispo­

nerats av landskontoret, dels ett av landskontorets förutvarande tjänsterum

(ram 61 ci). Rum 70 a, vars möblering bekostats av landstinget, vore emel­

lertid icke avsett till tjänstelokal. — Ofrånkomligt vore dock, att ytterligare

lokalutrymmen bereddes landskansliet. Avsikten vore att för dess räkning

få taga i bruk dels nuvarande sessionsrummet (ram 41), med innanför lig­

gande landshövdingens ämbetsrum (rum42ab), dels de av landskontoret dis­

ponerade rummen 61 b och 61 c. Härför erfordrades, att ram 63 (landskam-

rerarens nuvarande ram) disponerades till sessionsram samt att tomutrym­

met innanför detta (rum 73 a) inreddes till ämbetsrum åt landshövdingen.

För de utrymmen örn sammanlagt fyra ram, som genom en sålunda pla­

nerad utökning av landskansliets lokaler skulle fråntagas landskontoret,

skulle detta kunna erhålla ersättning genom övertagande av lantmäterikon­

torets nuvarande lokaler. I dessa kunde efter uppdelning av ett av rummen

erhållas fyra tjänsterum med en sammanlagd golvyta av 76 kvm tillika med

en entresolerad arkivlokal med en golvyta av 74 kvm. Sammanlagda golv­

ytan i de tjänsterum, som landskontoret skulle nödgas avstå, utgjorde 186

kvm. Genom att landskontoret finge dispositionsrätten till lantmäterikontors-

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

lokalerna vunnes också den betydelsefulla fördelen, att från huvuduppgång­

en till slottets ämbetslokaler direkt ingång kunde erhållas till landskontorets

lokaler.

Vägingenjören i länet disponerade för sitt kontor för närvarande tre rum

i slottets översta våning, nämligen rummen 81 a, 81 b och 81 c. Dessa lokaler

jämte rum 80 b, vilket hittills disponerats av landskontorets omsättningsskat-

teavdelning, komme alt upplåtas till länsarkitekten, som hittills endast dis­

ponerat rummen 80 c, 80 a och 80 e i slottets översta våning samt, i sam­

band med nyss skedd personalutökning, tillfälligtvis även runi 80 f. Detta

rum hade varit avsett att användas av omsättningsskatteavdelningen, som

under vissa tider av året omöjligen kunde reda sig med allenast ett rum. Av

de rum, som bleve lediga genom länsarkitektens överflyttning till västra

längan av slottets översta våning, komme sålunda två rum — förslagsvis

80 c och 80 a — att tagas i anspråk av omsättningsskatteavdelningen. För

det nu under uppläggning varande arbetstagarregistret, som sedan det förs­

ta gången ordnats icke ansåges få draga större personal än två befattnings­

havare, erfordrades ett rum av minst den storlek rum 80 e eller 80 f er-

bjöde. Det återstående rummet utgjorde ett nödvändigt reservutrymme för

tillfällig personal under uppbörd av kronoutskylder och värnskatt samt un­

der förberedande arbeten till länets prövningsnämnd.

Av vad sålunda framhållits syntes klart framgå att de lokaler, som kom­

me att bliva lediga genom utflyttning från slottet av lantmäterikontoret och

vägingenjörskontoret, endast kunde tillgodose behovet för den redan nu

nödvändiga personalen hos länsstyrelsen.

Emellertid syntes redan från och med ingången av år 1944 dels den nya

taxeringsorganisationen kunna beräknas träda i kraft, dels förstärkning kom­

ma att ske av personalen å omsättningsskatteavdelningen för åstadkomman­

de av effektivare skattekontroll. Enligt vad beskattningsorganisationssak-

kunniga föreslagit skulle taxeringsavdelningen vid landskontoret i örebro

län omfatta 11 befattningshavare. Visserligen skulle antalet nya befattning­

ar å landskontoret i anledning av taxeringsavdelningens inrättande enligt de

sakkunniga inskränka sig till 6, men det vore ur arbetssynpunkt av synner­

ligen stor vikt, att arbetslokalerna för den sålunda föreslagna avdelningen för­

lädes intill varandra och att inom dessa lokaler eller strax invid desamma åt­

minstone två årgångar av deklarationerna för länet funnes tillgängliga. Av

största betydelse vore även, att omsättningsskatteavdelningen med för den­

na föreslagna nya kontrollantbefattningar samt taxeringsavdelningen er-

hölle lokaler i omedelbar närhet av varandra. Det framstode fördenskull för

länsstyrelsen såsom det mest lämpliga och önskvärda om lanterninvåningen i

nordvästra tornet samt de för närvarande av länsarkitekten disponerade lo­

kalerna kunde tagas i anspråk för de ifrågavarande båda avdelningarna. För

ändamålet borde inredandet av lanterninvåningen utan dröjsmål igångsät­

tas.

Byggnadsstyrelsen har med utlåtande den 7 september 1943 överlämnat

länsstyrelsens ifrågavarande framställning och därvid anfört, att även bygi

nadsstyrelsen funne det nödvändigt, alt det av länsstyrelsen framhållna lo­

kalbehovet snarast möjligt tillgodosåges. För detta ändamål borde lanternin­

våningen inredas enligt ritningar, som uppgjorts av länsarkitekten och som

fogats vid handlingarna i ärendet.

Kostnaderna för inredningsarbetena har byggnadsstyrelsen ansett böra be­

räknas till 32,000 kronor. Då emellertid å det för budgetåret 1942/43 anvi-

Kungl. Majlis proposition nr 344.

185

sade anslaget till ökade lokaler för länsstyrelsen funnes en besparing av om­ kring 4,000 kronor, skulle, därest denna besparing kunde disponeras för nu ifrågavarande inredningsarbeten, för ändamålet ytterligare erfordras ett be­ lopp av allenast 28,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för inredningsarbetena ifråga å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 28,000 kronor.

Av vad i det föregående anförts framgår, att länsstyrelsen i Örebro län ny-

Departements-

ligen genom inredning av våningen två trappor upp i slottets nordvästra torn cheten-erhållit en utökning av sina tjänstelokaler samt att ett ytterligare lokaltill­ skott inom en nära framtid kommer att vinnas genom utflyttning av lantmä- terikontoret och det nuvarande vägingenjörskontoret. De utrymmen, som så­ lunda komma att stå till länsstyrelsens förfogande, torde enligt min mening kunna anses ganska väl tillfredsställa länsstyrelsens utrymmesbehov med nu­ varande personaluppsättning. Emellertid planeras nu en omläggning och ut­ ökning av taxeringsorganisationen, varom förslag på föredragning av chefen för finansdepartementet denna dag framlägges i särskild proposition. Denna reform, som avses skola genomföras med ingången av år 1944, förutsätter anställande hos länsstyrelsen av åtskilliga nya befattningshavare och torde nödvändiggöra anskaffande av ytterligare utrymmen. Enligt länsstyrelsens av byggnadsstyrelsen biträdda förslag skulle dessa utrymmen kunna erhållas genom inredande till tjänstelokaler jämväl av lanterninvåningen i slottets nord­ västra torn.

För egen del har jag vid besök på platsen kommit till den uppfattningen, att ett genomförande av detta förslag skulle på ett lämpligt sätt och för en måttlig kostnad tillgodose det ytterligare lokalbehov för länsstyrelsen, som föranledes av den nya taxeringsorganisationen. Jag tillstyrker alltså, att me­ del för ändamålet beredas. Mot den av byggnadsstyrelsen framlagda kost­ nadsberäkningen har jag intet att erinra. Anslag för arbetena ifråga torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår och uppta­ gas under samma rubrik som det för budgetåret 1942/43 beviljade anslaget, varvid reservationen å sistnämnda anslag kommer att överföras till det nya anslaget och stå till förfogande för de nu avsedda arbetena.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­ dagen

att till ökade lokaler för länsstyrelsen i örebro län å till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett in- vesteringsanslag av ............................................. kronor 28,000.

[6.] 9.

Lantmiiterikontorsbyggnad i örebro.

Efter framställning av Kungl.

Majit i den under nästföregående punkt omförmälda propositionen 1943: 106 anvisade riksdagen (skrivelse 1943: 140) till Lantmäterikontorsbyggnad i örebro ett investeringsanslag av 250,000 kronor. Såsom under nästföregående

niliana till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

13

Kungl. Majlis proposition nr 344.

Departements-

chefen.

punkt omnämnts, avsågs nybyggnaden såväl för lantmäterikontoret i örebro som för den nya vägförvaltningen i Örebro län.

Genom beslut den 7 maj 1943 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i samarbete med vederbörande myndigheter för en kostnad av högst 250.000 kronor låta uppföra byggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig vid anmälan av propositionen förordat ritningsförslag.

Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 9 juli 1943 med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande fattat beslut skall en övervägmästare, avsedd för förrättningar i samband med enskild väghållning, hava Örebro till statio- neringsort.

I skrivelse den 17 september 1943 har byggnadsstyrelsen, med förmälan att det icke varit möjligt att bereda nämnde övervägmästare tjänsterum inom den beslutade byggnaden på annat sätt än genom att öka byggnadens längd metf 1.2 meter, hemställt, dels att ett belopp av ytterligare 25,000 kronor måtte ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för bestridande av härigenom upp­ kommande merkostnader, dels ock att samtidigt ingivna huvudritningar måtte godkännas. Ämbetsverket har ifrågasatt ianspråktagande för ändamålet av det av årets riksdag under sjätte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget å 100.000 kronor till Lokaler till vissa vägförvaltningar (1943/44 VI: D 7).

Utarbetandet av det av mig förordade förslaget till ritningar för den besluta­ de byggnaden för lantmäterikontoret och vägförvaltningen i örebro ägde rum efter samråd mellan byggnadsstyrelsen och kommunikationsdepartemen­ tet. Därvid blevo i besparingssyfte alla möjligheter till utrymmesbegränsning tillvaratagna. Enär en framtida tillbyggnad låter sig göra, ansåg jag nämli­ gen några reservutrymmen icke böra beräknas. Det godkända ritningsför- slaget kom i anslutning härtill att innebära en beskärning även av det ur­ sprungligen av byggnadsstyrelsen förordade byggnadsprogrammet för lant­ mäterikontoret. Någon möjlighet att nu utan ökning av byggnadens volym bereda tjänsterum för ytterligare befattningshavare utöver vad som tidigare beräknats förefinnes ej. Ett dylikt rum är emellertid enligt vad numera blivit känt erforderligt för vägförvaltningens vidkommande.

Byggnadsstyrelsens förslag att vinna det avsedda ytterligare utrymmet ge­ nom att öka byggnadens längd med 1.2 meter synes ändamålsenligt. Härige­ nom kunna även vissa biutrymmen såväl för lantmäterikontoret som för väg­ förvaltningen erhålla en mera tillfredsställande utformning än som enligt det godkända förslaget var möjligt. Då det måste anses önskvärt, att byggnaden i fråga redan från början dimensioneras så, att utrymme erhålles för samtliga de tjänstemän, som enligt vad nu fastställts komma att få sin verksamhet knuten till vägförvaltningen, och då de numera härför beräknade kostna­ derna ej giva mig anledning till erinran, vill jag tillstyrka, att det begärda ytterligare beloppet ställes till byggnadsstyrelsens förfogande. Det å drift­ budgeten uppförda anslaget till Lokaler för vissa vägförvaltningar synes emellertid icke böra tagas i anspråk för en kapitalinvestering av denna ari. Anslag för den uppkomna merkostnaden torde i stället böra anvisas å tilläggs-

stat under kapitalbudgeten och upptagas under samma rubrik som det ur­

sprungliga anslaget.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Lantmäterikontorsbyggnad i örebro å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investerings-

anslag av .............................................................. kronor 25,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

187

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

'ili

|;,f)

•'r >.:v.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

189

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson , ministern för utrikes ärendena

Gunther , statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt

anför därvid följande:

Statens affärs verkst onder.

Domänverket.

[1.] 2. Uppförande av bostäder åt vissa befattningshavare vid lantbruks­

skolan i Broby för dövstumma.

Enligt beslut av 1938 års riksdag har

Broby

gård i Funbo socken i Uppland inköpts för statsverkets räkning och tagits i

bruk såsom lantbruksskola för dövstumma. Enligt propositionen 1938: 212,

som låg till grund för nämnda riksdagsbeslut, hade egendomen värderats av

vederbörande domänintendent och uppskattningsmän för kronoegendomar,

vilka därvid förklarade en grundlig reparation av vissa byggnader, däribland

rättarbostaden, vara erforderlig. Föredragande departementschefen yttrade

härom, att med frågan örn anvisande av anslag till reparationer borde anstå

till bedömande i samband med den allmänna omprövning av vid dövstum-

skolorna erforderliga ändrings- och reparationsarbeten, som han i annat sam­

manhang förordat. Riksdagen (skrivelsen nr 241) anförde i denna fråga,

att vid omprövningen borde tagas under övervägande, örn icke den byggnad,

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

som inrymde rättarbostaden, kunde slopas och bostad för denna befattnings­ havare i stället upplåtas i någon av de övriga byggnaderna.

I propositionen nr 156 till 1939 års lagtima riksdag framlades program för örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. Beträffande dövstumssko- lan i Broby föreslogs bland annat, att invid de befintliga byggnaderna skulle uppföras ett nytt stenhus, inrymmande bostäder för rättare och trädgårds­ mästare samt sovrum för eleverna m. m. Riksdagen (skrivelsen nr 379) be­ viljade anslag till bland annat detta byggnadsarbete.

Av 1940 års lagtima riksdag anvisades anslag till om- och tillbyggnad av ekonomibyggnaderna vid dövstumsskolan i Broby. Vid de följande riks­ dagarna har något anslag till byggnadsarbeten vid skolan icke beviljats.

Vid 1942 års riksdag beslöts lönereglering för viss personal vid lantbruks­ skolan för dövstumma. Rättaren, som närmast under skolans föreståndare skulle sörja för gårdens skötsel samt organisera, leda och övervaka lantbruks- elevernas arbete, placerades därvid i lönegraden Eo 12. Frågan örn befatt­ ningshavarens löneställning skulle framdeles vid lämplig tidpunkt komma att upptagas till förnyat övervägande i samband med spörsmålet örn beredan­ de av ordinarie ställning åt honom. Tillika beslöts, att vid skolan skulle fin­ nas en ordinarie tjänst som lärare i kunskapsämne.

Styrelsen för dövstumskolan i Broby har hemställt, att av årets riksdag måtte utverkas medel till uppförande av bostäder åt dövstumläraren och rät­ taren. Styrelsen har anfört bland annat följande.

Särskilt i fråga örn för bostadsändamål avsedda byggnader råda vid skolan lokalförhållanden av för personalen så kännbart besvärande art, att ändring härutinnan måste betecknas såsom en tvingande nödvändighet.

Då staten år 1938 övertog skolan, funnos förutom rektorsbostaden inga tjänliga bostäder för skolans befattningshavare med undantag av den kollek- tivavtalsanställda personalen. Rättaren bebodde och bebor ännu ett rum och kök i ett lågt envåningshus, som måste betraktas som synnerligen otjänligt för bostadsändamål. För lärare m. fl. saknades bostäder. De av 1939 års lag­ tima riksdag anvisade byggnadsmedlen räckte endast till uppförande av en byggnad, inrymmande ett elevhem jämte två tjänstebostäder. Med färdig­ ställandet av denna byggnad inträdde en viss förbättring i personalens bo- stadsläge. Bostäderna avsågos ursprungligen för rättaren och trädgårdsmäs­ taren men kommo från början att disponeras av ämnesläraren och ladu­ gårdsförmannen.

Följande befattningshavare äro i behov av familjebostäder: föreståndaren, dövstumläraren, rättaren, trädgårdsläraren, ladugårdsförmannen samt slöjda- ren-smeden. Samtliga böra äga bostad på eller i omedelbart grannskap av skolan. I skolans närhet finnas inga bostäder att förhyra. För föreståndaren finnes bostad. Dövstumläraren och ladugårdsförmannen bebo de nybyggda bostadslägenheterna. Rättaren, som beräknas avgå med utgången av år 1943, bebor en undermålig bostad, vilken ej kan erbjudas en ny innehavare av be­ fattningen. Trädgårdsläraren har hösten 1942 anvisats en provisoriskt iord­ ningställd lägenhet i huvudbyggnaden. Då de befintliga tvårumslägenheterna böra disponeras av ladugårdsförmannen och slöjdaren, kräves nybyggnad för dövstumläraren, rättaren och trädgårdsläraren. Behovet av bostäder är mest trängande i fråga örn dövstumläraren och rättaren.

Förslagsvis bör för dövstumläraren beräknas en lägenhet om 4 rum och

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

191

kök samt för rättaren en bostad om 3 rum och kök. Styrelsen vill framhålla

behovet av goda bostäder för erhållande av kvalificerade innehavare av be­

fattningarna.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att av årets riksdag måtte utverkas ett

anslag av 70,000 kronor till uppförande av bostäder åt dövstumläraren och

rättaren. Kostnaden har beräknats till 41,000 kronor för dövstumlärarbosta-

den och 29,000 kronor för rättarbostaden eller till sammanlagt 70,000 kronor,

överstyrelsen har anfört, att det synes ofrånkomligt, att ytterligare tjänste­

bostäder anskaffas. I övrigt har överstyrelsen i stort sett anfört samma syn­

punkter som skolans styrelse.

Enligt av länsarkitektkontoret i Uppsala uppgjorda, den 16 april 1942 dag-

tecknade skissritningar skulle de ifrågavarande bostadslägenheterna uppföras

såsom en envåningstillbyggnad till den länga, som inrymmer de förutnämnda

nybyggda bostäderna. Bostaden för dövstumläraren skulle omfatta 100 kva­

dratmeter och innehålla 5 rum och kök jämte badrum m. m. Rättarbostaden

skulle få en yta av 80 kvadratmeter samt inrymma 3 rum, kök med matplats

samt badrum m. m. Kostnaderna äro beräknade under förutsättning, att elev­

byggnadens källare kan användas även för dessa bostäders behov, att kostna­

derna för sprängningsarbeten och yttre ledningar bli små — vilket skulle för­

utsätta att bostäderna förskjutas något åt öster — samt att nuvarande värme-

ledningsanläggning genom utbyggnad kan omfatta de nya bostäderna utan

utökning eller utbyte av värmeledningspannor.

Byggnadsstyrelsen, som ansett kostnaderna kunna nedbringas till 61,000

kronor, har anfört.

Byggnadsstyrelsen, som även finner det erforderligt att nya bostadslägen­

heter anskaffas för här avsedda befattningshavare, har icke något att i och

för sig erinra beträffande de föreslagna byggnaderna. För kostnadernas ned­

bringande finner sig byggnadsstyrelsen dock böra föreslå vissa beskärningar

och förenklingar i det framlagda förslaget. Bostaden för dövstumläraren

torde med hänsyn till dennes löneställning kunna begränsas till att omfatta

4 inm och kök jämte tambur och badrum m. m„ och torde i anslutning här­

till byggnadens planyta kunna begränsas till omkring 85 kvadratmeter. Be­

träffande rättarbostaden torde planytan inom denna kunna begränsas till

omkring 72 kvadratmeter. Vidare torde båda byggnaderna lämpligen kunna

utföras med väggar i trä i stället för — såsom avsetts —- tegel. Genom dessa

ändringar i förslaget torde kostnaderna kunna nedbringas till 35,000 kronor

för bostaden för dövstumläraren och till 26,000 kronor för rättarbostaden. De

sammanlagda byggnadskostnaderna skulle sålunda uppgå till 61,000 kronor.

Redan vid övertagandet av Broby gård konstaterades, att skolbyggnaderna

Departements-

behövde underkastas grundliga reparationer. På grund av krisläget lia plane-

chefen.

rade örn- och nybyggnadsarbeten icke kunnat utföras i erforderlig utsträck­

ning. Vederbörande myndigheter lia nu hemställt, alt anslag måtte anvisas

för uppförande av nya bostäder åt dövstumläraren och rättaren vid skolan.

Dessa tjänster torde, efter en år 1942 beviljad reglering av befattningshavarnas

löneställning, komma alt nytillsättas nästa år. Bostadsförhållandena för döv­

stumläraren och rättaren äro så dåliga, att svårigheter att erhålla tillräckligt

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 344

kvalificerade sökande befarats komma att uppstå. Jag anser mig böra till­

styrka, att medel nu anvisas för uppförande av nya bostäder åt dövstumlära-

ren och rättaren. Vad beträffar lägenheternas storlek ansluter jag mig till

byggnadsstyrelsens förslag, vilket innebär en minskning av kostnaden för

dövstumlärarbostaden från 41,000 till 35,000 kronor och av kostnaden för

rättarbostaden från 29,000 till 26,000 kronor. Såsom av det föregående fram­

går, har vid byggnadsförslagets uppgörande förutsatts, att vissa nu befintliga

anordningar skola kunna utnyttjas även för de nya bostäderna.

Broby gård ingår till större delen i domänfonden men vissa för undervis-

ningsändamål disponerade byggnader redovisas över statens allmänna fastig-

hetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. Då den byggnad, med vilken de här

ifrågavarande bostäderna skola sammanbyggas, hänföres till domänfonden,

torde det för bostädernas uppförande erforderliga anslaget böra anvisas såsom

kapitalinvestering i domänfonden.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av bostäder åt vissa befattningshavare

vid lantbruksskolan i Broby för dövstumma å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsan-

slag av .................................................................. kronor 61,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

193

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern

Hansson,

ministern för utrikes ärendena

Gunther,

statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handlägg­

ning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1943/44, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 4—6 och statsrådet Domö beträffande punkterna 1—3. Föredra­

gandena yttra därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 27. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

På förslag av Kungl.

Majit i 1942 års statsverksproposition anvisade riksdagen för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 1,043,000 kronor till byggnadsarbeten vid

veterinärhögskolan. Av nämnda belopp avsågos 8,000 kronor för iordning­

ställande av en stallavdelning för svinsjukdomar inom byggnaden för den

medicinska kliniken. Den 22 maj 1942 anbefallde Kungl. Majit byggnadssty­

relsen att låta verkställa bland annat detta byggnadsarbete.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

utvidgning av svinstallavdelningen vid veterinärhögskolan måtte anvisas ett

anslag av 12,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har härvid anfört, att arbetena

på svinstallavdelningen beräknades bliva färdigställda under hösten 1943.

Från veterinärhögskolans sida hade emellertid gjorts framställning hos bygg­

nadsstyrelsen örn utförande av ytterligare några inredningsarbeten i sam­

band med svinstallavdelningen. Sålunda ansåges önskvärt, att vissa till av-

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Före­

draganden.

delningen angränsande lokaler i byggnaden omändrades till isoleringsrum

för svin, operationsrum m. m. enligt ett av arkitekten J. Lundeqvist uppgjort,

å en skrivelsen bilagd ritning åskådliggjort förslag. Styrelsen har beräknat,

att de sålunda ifrågasatta arbetena komme att draga en kostnad av 12,000

kronor utöver de för den ursprungliga svinstallavdelningen anvisade med­

len.

Jag bär icke något att erinra mot bifall till förevarande hemställan. Det

torde vara erforderligt för att få ifrågavarande avdelning vid veterinärhög­

skolan i tillfredsställande skick att de i skrivelsen omförmälda arbetena kom­

ma till stånd. Då det torde vara synnerligen önskvärt, att omändringsarbetena

utföras under innevarande år, synes det äskade beloppet böra anvisas å till-

läggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investe-

ringsanslag av ..................................................... kronor 12,000.

[2.] 27

a. Anordnande av avloppsledning vid veterinärhögskoian.

För

detta ändamål anvisades för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av

40,000 kronor.

I skrivelse den 29 juni 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för vissa

ändrings- och kompletteringsarbeten vid nämnda avloppsledning måtte an­

visas ett belopp av högst 37,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har anfört i hu­

vudsak följande.

Enligt ett genom byggnadsstyrelsens försorg upprättat förslag avsågs att i

samband med en planerad ombyggnad av Norrtäljevägen i dess sträckning

utmed veterinärhögskolans och skogshögskolans områden framdraga avlopps­

ledningar med fritt fall mot anslutningsbrunn utanför skogshögskolan till

den staten tillhöriga huvudavloppsledningen å norra Djurgården. Sedan den

nya vägens sträckning utefter de båda högskolornas områden nu blivit defi­

nitivt bestämd, har det emellertid visat sig, att den gångbana, i vilken av­

loppsledningen skulle förläggas, blivit så lågt placerad i förhållande till om­

givande mark, att ledningens utförande enligt förslaget skulle medföra, att

ledningens funktion äventyrades till följd av svårigheter att erhålla effektiv

isolering mot köld. Enär en höjning av vägbanan på grund av markens be­

skaffenhet och därmed sammanhängande betydande kostnader icke torde

kunna komma i fråga, är det nödvändigt att i samband med ledningens ut­

förande anordna en helautomatisk pumpanläggning för att erhålla effektiv

avrinning av avloppsvattnet från veterinärhögskolan. Till pumpverket böra

jämväl anslutas avloppsledningarna från de söder örn veterinärhögskolan under

uppförande varande nybyggnaderna. De nya ledningarna komma jämväl att

ersätta det nuvarande reningsverket, vilket icke längre kan fylla sitt ända­

mål.

De sålunda föreslagna ändringarna i avloppsledningens konstruktion medför

emellertid, att det till ledningarnas anordnande hittills anvisade beloppet,

40,000 kronor, icke förslår, utan erfordras ytterligare 37,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

195

Med hänsyn till att det numera visat sig erforderligt med vissa ändringar

i konstruktionen av den nya avloppsledningen vid veterinärhögskolan i an­

ledning av att vägarbeten i förut icke beräknad omfattning kommit till ut­

förande, torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag till företagets slut­

förande böra anvisas ytterligare 37,000 kronor. Nämnda belopp torde böra

äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av avloppsledning vid veterinärhög­

skolan å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av........................kronor 37,000.

[3.] 28.

Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Vid 1939

års lagtima riksdag (prop. nr 209; r.skr. nr 345) fattades beslut om uppfö­

rande å Norra Djurgården av nybyggnader för statens veterinärbakteriolo­

giska anstalt för en beräknad kostnad av 3,850,000 kronor, varjämte för bud­

getåret 1939/40 anvisades ett reservationsanslag för ändamålet av 1,000,000

kronor. För samma ändamål anvisade därefter 1941 års riksdag dels å till-

läggsstat

II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B)

av 1,000,000 kronor, dels ock för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av likaledes 1,000,000 kronor. Med skrivelse den 11 januari 1941 avlämnade

byggnadsstyrelsen ett av ritningar åtföljt förslag rörande uppförande av

ifrågavarande nybyggnad. Av skrivelsen framgick, bland annat, att genom­

förandet av det ursprungligen till 3,850,000 kronor kostnadsberäknade bygg­

nadsföretaget befunnits med tillämpning av de i oktober 1940 gällande pri­

serna draga en kostnad av 4,440,000 kronor samt att byggnadskostnaderna

enligt ett av arkitekten J. Lundequist utarbetat förslag beräknats kunna ned­

bringas till 3,670,000 kronor. Den 20 juni 1941 anbefallde härefter Kungl.

Majit byggnadsstyrelsen att efter samråd med medicinalstyrelsen och sty­

relsen för veterinärhögskolan samt i huvudsaklig överensstämmelse med det

av arkitekt Lundequist utarbetade förslaget med de ändringar däri, vilka

föreslagits i en den 26 maj 1941 dagtecknad promemoria av representanter

för veterinärhögskolan och statens veterinärbakteriologiska anstalt, låta för

en kostnad av högst 3,670,000 kronor verkställa ifrågavarande nybyggnad

för veterinärbakteriologiska anstalten. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att

kostnaderna för arbetet skulle bestridas från förenämnda av 1939 och 1941

års riksdagar anvisade anslag å tillhopa 3,000,000 kronor. För byggnads­

företaget anvisade härefter 1942 års riksdag för budgetåret 1942/43 ett re­

servationsanslag av 705,000 kronor, av vilket belopp 35,000 kronor avsågos

för bestridande av vissa ritningskostnader samt 670,000 kronor för täckande

av återstående byggnadskostnader. Härutöver har för budgetåret 1943/44 till

byggnadsföretaget anvisats ett investeringsanslag av 520,000 kronor, av vil­

ket belopp 430,000 kronor avsågos för täckande av vissa merkostnader för

företaget, uppkomna genom prisstegringar under byggnadstiden intill okto­

ber 1942, och 90,000 kronor för inrättande av skyddsrum för personalen vid

Före­

draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

veterinärbakteriologiska anstalten samt för förvaring av sera och stamkul­ turer. För byggnadsföretaget ha sålunda anvisats (1,000,000 + 1,000,000 + 1,000,000 + 705,000 + 520,000 =) tillhopa 4,225,000 kronor.

I skrivelse den 9 augusti 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för slut­ förande av arbetena å nybyggnader för veterinärbakteriologiska anstalten matte a tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisas ett investeringsanslag av 200.000 kronor. Styrelsen har anfört i huvudsak följande.

Byggnadsföretaget har numera fortskridit så långt, att vissa byggnadsdelar komma att kunna ställas till anstaltens förfogande redan innevarande år, och anläggningen i dess helhet kommer alt vara fullbordad under förra delen av år 1944.

Vid slutlig granskning av medelsbehovet för byggnadsföretaget har det vi­ sat sig, att de anvisade anslagsbeloppen icke komma att bliva tillräckliga. Vid företagen utredning rörande det slutliga medelsbehovet framgår näm­ ligen, att en ytterligare medelsanvisning av 200,000 kronor är oundgänglig för byggnadsföretagets slutförande.

Anledningen därtill ligger dels i den även sedan år 1942 fortgående pris­ stegringen, som varit särskilt kännbar vid ett byggnadsföretag som detta med dess relativt stora laboratorieutrustningar, enär materielen till dessa under­ gått större ökningar än övrig byggnadsmateriel, dels i det följande berörda omständigheter.

I skrivelse den 11 januari 1941 har byggnadsstyrelsen med en utförlig re­ dogörelse för byggnadsfrågan anmält, att kostnaderna för byggnadsföretaget kunde beräknas uppgå till 3,670,000 kronor. I samband med ärendets be­ handling hos civila byggnadsutredningen hade, enligt utredningens skrivelse den 23 april 1941, förnyade kostnadsberäkningar verkställts inom byggnads­ styrelsens byggnadsbyrå och ställts till utredningens förfogande, slutande å ett belopp av 3,863,000 kronor, sålunda i runt tal 200,000 kronor högre än vad som angivits i byggnadsstyrelsens skrivelse den 11 januari 1941.

Sedermera avgåvo professorerna G. Forssell och A. Iljärre i en till Kungl. Majit ingiven promemoria ett besparingsförslag, vilket innebar, att vissa be- skärningar kunde göras beträffande byggnader och yttre arbeten, motsva­ rande ett avdragsbelopp av 280,000 kronor. I promemorian angavs, att de av byggnadsstyrelsen senast uppskattade kostnaderna uppgingo till 3,950,000 kronor och icke såsom civila byggnadsutredningen missvisande angivit till 3.863.000 kronor. Genom de i promemorian beräknade kostnadsbesparingar­ na kunde enligt Forssells och Hjärres mening de uppskattade kostnaderna minskas till 3,670,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har emellertid funnit, att de upptagna besparingsbelop- pen äro i flera avseenden för högt beräknade och att vid arbetenas genom­ förande motsvarande besparingar icke kunnat uppnås. Sålunda ha de ifrå­ gasatta förenklingarna av byggnadskonstruktionerna i laboratoriebyggnaden, vilka i promemorian beräknats medföra en besparing av 20,000 kronor, icke kunnat genomföras. Vidare må anföras, att den besparing av 50,000 kronor, som beräknats kunna ernås genom att icke anlägga någon ny särskild utfarts- väg till anstalten utan endast bredda en på platsen nu befintlig väg samt genom att tillsvidare uppskjuta vissa terrasseringsarbeten m. m., kan upp­ skattas till högst 25,000 kronor.

Vissa arbeten lia på grund av särskilda omständigheter blivit dyrare än . beräknat. Sålunda ha arbetena på den 700 å 800 meter långa yttre huvud­ avloppsledningen från byggnadsplatsen på grund av svårartade sprängnings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

197

arbeten ned till 5 meters djup visat sig betinga en merkostnad av omkring 60.000 kronor. Sprängningsarbeten av större omfattning för grunder oell käl­ lare än som kunnat förutses ha dessutom ifrågakomma. Allmän brist på materialier, huvudsakligen tegel och glas, har inverkat synnerligen oförmån­ ligt på byggnadsföretagets ekonomi, i det att därigenom försenade leveran­ ser nödvändiggjort vidlyftiga provisoriska intäckningar och dylikt samt or­ sakat ökade kostnader genom anskaffning av glas från lager, varjämte för­ skjutningar uppstått i arbetsplanen så att merkostnader uppstått. Krav från anstaltens sida att belägga golven i huvuddelen av lokalerna med linoleum- mattor ha ansetts böra tillmötesgås, varigenom vållats tilläggskostnader. Ge­ nom fortgående stegring av ievnadskostnadsindex framkallad ökning av ar­ betslöner har även medfört en extra belastning av byggnadskostnadema.

Det för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget lämnar icke full ersättning för täckande av samtliga merkostnader uppkomna genom prissteg­ ringar, enär, såsom redan framhållits, vissa stegringar uppstått jämväl efter oktober månad 1942. Byggnadsstyrelsen har emellertid under byggnadstiden sökt vidtaga åtgärder för att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna, vilket föranlett, att de ytterligare medel för byggets fullbordande, som styrelsen an­ ser sig nu böra begära, kunna hållas under det belopp, som motsvarar steg­ ringen av byggnadskostnadema sedan detta företag kostnadsberäknades. Denna stegring utgör cirka 18 procent, vilket å en byggnadssumma av 3.670.000 kronor motsvarar i runt tal 660,000 kronor. För mötande av denna kostnadsstegring har tidigare anvisats 430,000 kronor, och styrelsen begär nu ytterligare 200,000 kronor för företagets fullbordande.

Såsom framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse ha de hittills anvisade an- slagsbeloppen för ifrågavarande byggnadsföretag blivit otillräckliga för före­ tagets slutförande. Sålunda synas vissa merkostnader bliva ofrånkomliga. Un­ der byggnadstiden har det vidare visat sig, att de besparingar i förhållande till tidigare utarbetat byggnadsförslag, med vilka räknades år 1941, i sin helhet icke kunnat uppnås. Härjämte ha vissa arbeten — bl. a. sprängningsarbeten — blivit dyrare än beräknats. Emellertid uppgå de ytterligare medel för bygg­ nadsföretagets fullbordande, varom byggnadsstyrelsen nu gjort framställning, icke till så stort belopp, som motsvarar stegringen av byggnadskostnadema sedan företaget kostnadsberäknades. Med hänsyn till det anförda vill jag icke motsätta mig byggnadsstyrelsens förevarande framställning och förordar allt­ så, att å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår äskas ett investerings- anslag för ändamålet å 200,000 kronor. Jag förutsätter emellertid, att de åt­ gärder komma att vidtagas, som må visa sig möjliga och lämpliga i syfte att nedbringa kostnaderna för byggnadsföretaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska an­

stedt å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 an­

visa ett investeringsanslag av ........................ kronor 200,000.

Före-

draganden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Statens utlåningsfonder.

[4.]

Frukt- och potatislagerhusfondcn.

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2,

bil. 20, p. 3; r. skr. nr 94) beslöts inrättande av ifrågavarande utlåningsfond. Såsom kapital till frukt- och potatislagerhusfondcn anvisade 1941 års riks­ dag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsan­ slag av 375,000 kronor. Härefter ha till fonden anvisats dels för budgetåret 1942/43 två reservationsanslag, vartdera å 500,000 kronor, dels ock för bud­ getåret 1943/44 ett investeringsanslag av 1,000,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser för lånerörelsen, vilka äro meddelade i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr 298) med däri genom kungörelsen nr 828/1941 vidtagen ändring, må ekonomisk förening utan personlig ansvarighet kunna erhålla lån från fonden för uppförande, inköp, ombyggnad eller inrättande av uppsamlings- eller centrallagerhus för frukt, potatis eller köksväxter med därtill hörande förpackningslokaler, maskinell utrustning och anordningar för industriell frukt- eller köksväxtförädling samt i fråga örn fruktlagerhus även kylan- ordningar. Lån må endast beviljas ekonomisk förening, som prövas lämplig att driva den med ifrågavarande lagerhusrörelse sammanhängande verksam­ heten och i vars stadgar vissa särskilda bestämmelser angående medlemskap i föreningen m. m. intagits. Innan lån må beviljas, skola medlemmarna i föreningen av tecknade insatser kontant ha inbetalat så stort belopp, som jämte till reservfond avsatta medel prövas erforderligt för att säkerställa föreningen en betryggande egen kapitalförsörjning. Lån må beviljas med högst 75 procent av kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Ränta skall erläggas å lyftat lån från och med fjärde året efter det kalenderår, un­ der vilket lånet till någon del första gången lyftats. Räntan beräknas efter fyra procent om året med skyldighet för låntagaren att framdeles vidkännas den höjning av räntan som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva me­ delräntan för statens upplåning kan bestämma. Lån är amorteringsfritt till och med fjärde året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del för första gången lyftats. Därefter skall lånet återbetalas med lika årliga inbe­ talningar inom den tid, högst 30 år från första lyftningsdagen, som bestäm­ mes vid lånets beviljande. Såsom säkerhet för lånesumma erfordras inteck­ ning med bästa förmånsrätt å motsvarande belopp i den fastighet, till vil­ ken lagerhuset är förlagt eller avsett att förläggas, eller ock, därest låntagare icke är ägare av nämnda fastighet, förlagsinteckning, som med bästa för­ månsrätt beviljats i de för hans rörelse avsedda lösa inventarier och råvaror samt i rörelsen frambragta alster, jämte, där så finnes erforderligt, veder­ häftig borgen.

Enligt en den 2 maj 1941 utfärdad kungörelse (nr 299) kan till dylikt lån berättigad förening även beviljas statsbidrag med belopp motsvarande högst 10 procent av anläggningskostnaderna.

I skrivelse den 24 september 1943 har Sveriges frukt- och trädgårdsodlares

riksförbund, förening u. p. a. gjort framställning örn vidtagande av vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

199

ändringar i förenämnda kungörelser angående lån från frukt- och potatis-

lagerhusfonden och statsbidrag för uppförande av frukt- och potatislager­

hus. Förbundet har anfört i huvudsak följande.

Av innehållet i kungörelsen den 2 maj 1941 angående lån från frukt-

och potatislagerhusfonden torde följa, att lån från fonden närmast äro av­

sedda för uppförande av större lagringshus, s. k. centrallagerhus. Emeller­

tid har erfarenheten givit vid handen, att det syfte till potatis- samt frukt-

och köksväxtodlingens fromma, som avsetts med ifrågavarande lånemöjlig-

heter, först når full effektivitet, när möjlighet finnes att kring centrallager­

husen på lämpligt sätt gruppera mindre lagerhus, s. k. lagringskällare, som

ägas av enskilda frukt-, köksväxt- eller potatisodlare. Det torde kunna an­

tagas, att landets nuvarande behov av dylika lagringskällare uppgår till om­

kring 500. Kostnaderna för varje lagringskällare, inklusive montering, äro

variabla, men torde kunna beräknas till genomsnittligt 20,000 å 25,000 kro­

nor.

Riksförbundet, som är en sådan förening utan personlig ansvarighet, som

omförmäles i lånekungörelsen, har med Aktiebolaget Carl Söderberg, vilket

saluför monteringsfärdiga sådana lagringskällare ävensom delar därav, var­

om i ärendet är fråga, träffat ett avtal, varigenom riksförbundet erhållit

kontroll över försäljningen av ifrågavarande lagringskällare, genom att bo­

laget förbundit sig att endast till föreningen eller av denna godkänd köpare

försälja monteringsfärdiga lagringskällare.

De odlare, vilka komma i fråga såsom köpare av lagringskällare, äro yt­

terligt sällan i sådan ekonomisk situation, att de genom kontantköp eller

anlitande av vanliga kreditmöjligheter kunna finansiera sina köp. För riks­

förbundet eller dess medlemmar är det av ekonomiska skäl icke möjligt

att träda hjälpande emellan. Då emellertid tillkomsten av lagringskällare är

synnerligen angelägen för en ändamålsenlig och rationell utveckling av lan­

dets potatis-, köksväxt- och trädgårdsodling samt vad därmed äger samband

och då vidare ifrågavarande lagringskällare utgöra ett nödvändigt komple­

ment till centrallagerhusen, synes det vara ett allmänt intresse, att icke blott

sådana föreningar, varom lånekungörelsen talar, utan även enskilda odlare

skola kunna erhålla lån ur frukt- och potatislagerhusfonden för uppförande,

inköp, ombyggnad eller inrättande av lagringskällare (primärlagerhus) för

frukt, potatis eller köksväxter ävensom till därtill hörande maskinell utrust-

ning.

I ändamål att skapa garantier för att lagringskällare anordnas å lämplig

ort och att behov därav förefinnes, torde lån icke böra komma i fråga till

andra än sådana odlare av potatis eller frukt- och köksväxter, som av riks­

förbundet rekommenderas till erhållande av lån. Låntagare bör vidare vara

medlem av riksförbundet eller lokalförening, som är ansluten till denna or­

ganisation. Odlare bör i samband med lånets erhållande förplikta sig att

till föreningen eller genom dess förmedling försälja så stor del av sin pro­

duktion, som föreningen bestämmer.

För att emellertid möjligheten för odlare att erhålla lån ur frukt- och po­

tatislagerhusfonden skall få någon praktisk betydelse, torde det vidare vara

nödvändigt att såsom säkerhet för lån godtaga ej blott sådan säkerhet, som

föreskrives i lånekungörelsen utan även inteckning i jordbruksinventarier

jämlikt lagen den 3 juni 1932 (dier borgen, som av det lånebeviljande orga­

net må kunna godkännas.

Vidare bör gälla, att låntagare avgiftsfritt skall ställa erforderlig och lämp­

lig tomt på fri grund lill förfogande för lagringskällares uppförande, att

låntagaren avgiftsfritt med nyttjanderätt upplåter denna tomt åt långivaren

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

under en tidrymd av 35 år, räknat från dagen för lånets erhållande eller den kortare tidrymd, inom vilken låntagaren till fullo guldit lånet, att lån­ givaren utan odlarens hörande och på dennes bekostnad äger inteckna nytt- janderätten samt att låntagare vid försäljning av den fasta egendom, å vil­ ken nyttjanderätt till marken för lagringskällarens uppförande upplåtits, äger skyldighet göra skriftligt förbehåll örn beståndet av nyttjanderätten.

Riksförbundet utgår vidare från, att äganderätten till levererat material icke skall övergå till köparen, förrän detsamma blivit till fullo guldet och lånet återbetalats.

Därest så befinnes lämpligt, är riksförbundet — som förutsätter att även enskild odlare, som erhåller lån för uppförande, inköp, inrättande eller om­ byggnad av lagringskällare för frukt, potatis eller köksväxter, skall erhålla sådant statsbidrag, som omförmäles i kungörelsen den 2 maj 1941 angående statsbidrag för uppförande av frukt- och potatislagerhus — villigt att tjänst­ göra såsom lånebeviljande och kontrollerande organ för statsverkets räkning i enlighet med de bestämmelser, som Kungl. Majit härför må föreskriva.

över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrel­ sen den 28 september 1943, av statens livsmedelskommission den 1 oktober 1943 och av statskontoret den 5 i sistnämnda månad.

Lantbruksstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Erfarenheterna rörande lagerhusen vore tidigare begränsade till större byggnader, uppsamlings- och centrallagerhus, vilka disponerades av förening­ ar av jordbrukare eller frukt- eller köksväxtodlare eller ock av sammanslut­ ningar av sådana föreningar. Efter hand skapades emellertid med hänsyn till behovet av ändamålsenliga mindre lagerlokaler på produktionsorterna bland annat monteringsfärdiga lagringskällare, vilka äro en utveckling av den sedan gammalt inom landet använda jordkällaren. Sålunda äro dessa moderna lagringskällare utrustade med t. ex. särskilda ventilationsanord­ ningar och anordningar för intagning av jordluft. Hittills ha potatis och rot­ frukter på produktionsorterna i stor utsträckning lagrats i vanliga jordstu- kor. Detta lagringssystem är emellertid icke allenast synnerligen arbets- krävande, särskilt vid mera betydande odlingar, utan medför även vid stu- kornas öppnande under kyla risk för frostskador å eller, till följd av vårens solvärme, för tidig förruttnelse av den lagrade varan. Då det är av vikt, att odlare eller sammanslutningar av sådana äga tillgång till fullgoda lagrings- lokaler även på produktionsorterna, är en allmännare användning av dylika lagringskällare önsklig. Därigenom skulle också odlarna själva kunna fort­ löpande övervaka produkternas beskaffenhet på ett effektivare sätt än bå­ de vid användning av stukor och vid sammanförande på en gång av större varupartier till konsumtionsorterna. Vidare skulle en successiv försäljning av odlarnas produkter genom odlarorganisationenms försorg möjliggöras, varigenom åter producenterna skulle kunna erhålla jämnare priser och så­ lunda bättre ekonomiskt utbyte av sina produkter.

Det vore enligt lantbruksstyrelsen förmenande betydelsefullt, örn även en­ skilda odlare i viss utsträckning kunde beredas möjlighet till erhållande av lån och statsbidrag utan återbetalningsskyldighet till bestridande av kostna­ derna för uppförande av lagringskällare. Lantbruksstyrelsen vill därför till­ styrka, att åtgärder vidtagas i syfte att uts