2

Kanyl. Maj:ts proposition nr 266.

ningar ytterligare anslag påkallas för täckande av kostnaderna för institu­

tet, får jag nu förorda, att erforderliga medel för ändamålet äskas av riks­

dagen.

Såsom framhållits i propositionen nr 280/1943 angående förstärkning av

utrikesrepresentationen och effektivisering av upplysningsverksamheten i

Amerika m. m. tillkallade jag den 10 februari 1943 jämlikt bemyndigande

av Kungl. Majit nio sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva för­

slag angående de åtgärder, som borde vidtagas eller förberedas för återupp­

rättande och utvecklande av de kommersiella och kulturella förbindelserna

med transoceana länder, när fredliga förhållanden återställts. I fråga örn

de kulturella förbindelserna uttalades i direktiven för de sakkunniga, att

dessa förbindelser med och den svenska upplysningsverksamheten i länder,

belägna på de nord- och sydamerikanska kontinenterna, ur svensk synpunkt

syntes kunna förväntas erhålla ökad betydelse, sedan freden återställts i

Europa. Det framhölls därjämte, att även förbindelserna med andra trans­

oceana länder borde ägnas uppmärksamhet. De sakkunniga borde utreda

hithörande spörsmål och framlägga förslag lill lämpliga åtgärder i fråga

om upplysningsverksamhetens bedrivande, så att Sverige, när fredliga för­

hållanden återställts, kunde stå väl rustat att med ifrågavarande länder på

ett effektivt sätt bedriva det ömsesidiga kulturella utbytet.

I en den 14 april 1943 överlämnad första del av sitt betänkande förklarade

de sakkunniga, som antogo benämningen Amerikautredningen, att de ur

uppdragets ram utbrutit vissa spörsmål, som vöre av natur att påfordra ome­

delbara åtgärder. De sakkunnigas förslag i dessa avseenden hava förelagts

riksdagen i propositionen nr 280/1943. I nämnda del av sitt betänkande

framhöllo de sakkunniga rörande frågan om ett vidgat kulturellt utbyte

med utlandet, att denna fråga torde kunna erhålla en positiv lösning en­

dast i viss utsträckning, så länge fredliga förhållanden icke inträtt. Med

hänsyn härtill hade de sakkunniga icke funnit omedelbara åtgärder i detta

avseende erforderliga, utan förklarade sig hava för avsikt att behandla frå­

gan under sitt fortsatta arbete och däröver avgiva särskilt betänkande.

De sakkunniga, som sedermera i särskilda skrivelser framlagt förslag i

vissa frågor, hava den 26 april 1944 i en andra del av sitt betänkande

avgivit förslag rörande en basorganisation för Sveriges kulturella utbyte

med utlandet. De framhålla, att de lills vidare ägnat huvuddelen av sitt

arbete åt frågan om en utveckling av Sveriges kulturella förbindelser med

de transoceana länderna men att de därvid kommit till insikt örn att de

åtgärder, som böra vidtagas för en effektivisering av dessa förbindelser, re­

dan från början böra taga sikte på samtliga länder. De förklara slutligen, att

de fortsätta sitt arbete och att de i sinom tid komma att överlämna betänkan­

de angående de inom uppdragets ram fallande frågor, som de ännu ej be­

handlat.

De sakkunniga inleda sitt betänkande med följande uttalande.

En skickligt bedriven och med konsekvens genomförd upplysningsverk­

samhet utåt är för ett land i Sveriges ställning ett av de viktigaste medlen

3

för att säkra oss den plats i del internationella umgänget, varpå vi vilja

äga rätt att göra anspråk. Därest, som vi hoppas, Sverige skall lyckas vid­

makthålla sin neutralitet till krigets slut, torde riktigheten av detta påstå­

ende bliva än mera uppenbar än den är i dag. Säkerligen ha under kriget

kontakter knutits och en good will skapats mellan grupper av stater inbör­

des, varav en neutral stat icke utan vidare kan räkna på att bli delaktig.

En utveckling av Sveriges kulturella förbindelser med utlandet och en för­

bättrad upplysningsverksamhet i främmande länder måste därför bli en an­

gelägen uppgift i vår allmänna fredsberedskap. Vi bli nödsakade att över-

tyga världen örn styrkan i var nationella kultur och våra självständiga insat­

ser på det andliga, sociala och ekonomiska området.

Ett intensivare kulturellt samarbete nied andra länder kommer också att

ge Sverige möjlighet att med de tillgångar vi besitta medverka i ett mellan-

folkligt utbyte av rön och erfarenheter, som kan bidraga till att föra värl­

den ut ur de otaliga svårigheter kriget skapat.

Efter kriget kunna svåra konkurrensförhållanden väntas uppstå på ex-

portmarknaderna. En god organisation för spridandet av kunskap örn våra

förhållanden utomlands blir då en angelägenhet av stor vikt. Den sympati

för vårt land, som en rätt bedriven utlandspropaganda bör åvägabringa

kommer vår handel till godo.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

De sakkunniga förklara, att de i sin strävan att finna vägar till förbätt­

rande och utvidgning av Sveriges kulturella förbindelser med Nord- och

Sydamerika kommit till insikt om nödvändigheten av att skapa en bärkraf­

tig central för upplysningsverksamheten här hemma. Det utåtriktade kultur­

arbetet mäste enligt de sakkunnigas mening förankras i en basorganisation

med väsentligt mycket större resurser och stadga än vad som hittills stått till

bilds på detta område. Både praktiska och principiella synpunkter tala där­

vid, enligt vad de sakkunniga framhålla, starkt för att en basorganisation för

kulturutbytet bör omfatta Sveriges kulturella förbindelser med samtliga län­

der. Genom att upplysningsärendena handläggas av en och samma insti­

tution, samlas erfarenheterna på en hand och dubbelarbete undvikes. Kon­

sekvensen av denna uppfattning blir en strävan att organisatoriskt samla

upplysningsverksamheten på olika länder inom en institution.

De sakkunniga erinra om att statsmakterna redan några år före kriget

genom tillsättandet av kulturrådet och upplysningsnämnden sökte ersätta

bristen på ett dylikt organ. Det arbete, som utförts av upplysningsnämnden,

har varit av betydande värde, men erfarenheten har visat, att dessa båda in­

stitutioner genom den organisation de erhållit icke kunnat intaga den cen­

trala plats i upplysningsarbetet, som var dem tillämnad. Upplysningsnämn­

den saknar exekuliva befogenheter, och nämnden har ej heller lill sill fria

förfogande de för en planmässig upplysningsverksamhet behövliga medlen.

De medel, som av riksdagen anslagits för upplysningsverksamheten, hava i

huvudsak varit bundna lill vissa från början fastställda poster. Därjämte

understryka de sakkunniga, att det kullurella samarbete med utlandet, som

bedrives av eli flertal föreningar och inslitutioner, och de många värdefulla

förbindelser, som redan existera, givetvis böra icke blott vidmakthållas ulan

även utvidgas.

4

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör ett centralt organ för den svenska

upplysningsverksamheten, för att bliva effektivt, uppbäras av och äga till­

gång till expertis från hela vårt kulturliv. Det bör vidare utgöra en fri och

självständig institution med möjligheter att taga egna initiativ samt äga ett

eget verkställande organ och ekonomiska möjligheter att fullfölja en pla­

nerad verksamhet även på längre sikt. De olika organen för såväl svensk

kultur som det svenska näringslivet synas hava ett omedelbart intresse av

att medverka i en sådan institutions arbete, då de komme att draga direkt

eller indirekt fördel av det intensifierade kulturutbyte med utlandet, som

vore institutionens mål. Dessa synpunkter leda fram till tanken på bildandet

av ett fristående kulturinstitut, uppburet av representanter för svenskt kul­

turliv och näringsliv med statens välvilliga stöd. Skapandet av en ny

stat­

lig

institution som central för upplysningsarbetet synes de sakkunniga ur

många synpunkter mindre lämpligt. För att på ett rätt sätt utåt represen­

tera det svenska kulturlivet i alla dess former fordras en institution, som i

möjligaste mån är fri från varje byråkratisk bundenhet.

På inbjudan av de sakkunnigas ordförande sammanträdde den 4 februari

1944 i utrikesdepartementet omkring 200 framstående representanter för

svenskt kultur- och näringsliv, vilka bereddes tillfälle att taga ställning till

frågan om bildandet av en institution i enlighet med de av de sakkunniga

uppdragna riktlinjerna. De närvarande uttalade sin fulla anslutning till tan­

ken och utsågo en organisationskommitté med uppdrag att uppgöra de när­

mare planerna till en basorganisation för upplysningsarbetet.

Denna organisationskommitté avgav den 31 mars 1944 ett förslag till ett

svenskt institut för kulturellt utbyte med utlandet. Kommittén hade invente­

rat den upplysningsverksamhet om Sverige, som för närvarande pågår eller

som pågått under åren före det nuvarande världskriget, och hade därvid ta­

git kontakt med flertalet av de större föreningar och organisationer, som

hittills på olika områden bedrivit en dylik verksamhet. Beträffande den ifrå­

gasatta basorganisationens namn hade kommittén efter att hava prövat olika

möjligheter och rådfört sig med sakkunniga språkmän stannat för benäm­

ningen »Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet», varvid förut­

sågs, att den gängse benämningen komme att bliva endast »Svenska insti­

tutet».

Det tilltänkta institutets uppgift skulle enligt kommittén vara att till gagn

för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet

samordna och stödja den upplysningsverksamhet örn Sverige i utlandet, som

redan pågår, samt att, där så kan finnas behövligt och lämpligt, upptaga nya

verksamhetsgrenar i kulturutbytets tjänst. Kommittén hade vidare uppgjort

ett förslag till program

(bilaga 1),

som emellertid endast avsåge att giva vis­

sa allmänna riktlinjer för institutets verksamhet. Därjämte hade kommittén

utarbetat förslag till stadgar för institutet

(bilaga 2).

Såsom därav framgår,

hade kommittén tänkt sig, att institutets verksamhet närmast skulle hand­

havas av en styrelse på elva personer samt i ekonomiskt avseende av ett

särskilt ekonomiutskott. Styrelsen skulle äga att utse nämnder, represente­

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

5

rande den fackkunskap, som på olika områden kommer att vara erforderlig.

Styrelsen skulle även utse en direktör med behövlig personal vid sin sida för

verkställandet av styrelsens beslut och för ledandet av institutets löpande ar­

bete. Direktören skulle vara självskriven ledamot av styrelsen. Tre ledamöter

av styrelsen samt en revisor och suppleant för denne skulle utses av Kungl.

Majit, under det att den övriga delen av styrelsen, alla ledamöterna av eko­

nomiutskottet utom ordföranden samt två revisorer och deras suppleanter

skulle utses av ett råd, som skulle fastställa budget och bevilja decharge.

Rådet skulle bestå av etthundra ledamöter. För att allsidigt kunna företräda

det svenska kulturlivets olika områden borde det omfatta femtio representan­

ter för religion, socialvård, undervisning, försvar, folkrörelser, vetenskap,

litteratur, press, konst, musik, teater, radio, film, turism, idrott, gymnastik

etc. De betalande medlemmarna skulle utse femtio ledamöter, som därvid

närmast skulle komma att representera näringslivet. De förstnämnda femtio

rådsledamöterna skulle utses av Kungl. Majit.

Som stadgeförslaget utvisar, hade kommittén tänkt sig, att institutets verk­

samhet delvis skulle finansieras genom årsavgifter från betalande medlem­

mar, varvid avsetts, att hänvändelser särskilt skulle ske till företag inom nä­

ringslivet. Enligt ett av kommittén uppgjort förslag till budget för institutet

(bilaga 3)

skulle utgifterna uppgå till omkring 1 050 000 kronor för år. Ef­

ter att hava trätt i förbindelse med intresserade representanter för närings­

livet ansåge kommittén vissa förhoppningar föreligga för att ett belopp av

650 000 kronor på detta sätt skulle kunna erhållas. Kommittén förutsatte där­

vid, att de medel, som under senare tid årligen insamlats för upplysningsverk­

samheten i Amerika, inginge i institutets budget. Under dessa förhållanden

erfordrades från statens sida ett bidrag av omkring 400 000 kronor. Av det­

ta belopp hade emellertid redan över 300 000 kronor upptagits i det under

tredje huvudtiteln uppförda anslaget för upplysningsverksamhet i utlandet

angående Sverige.

Vid ett sammanträde i utrikesdepartementet den 20 april 1944 förelädes

dessa förslag den församling, som tillsatt kommittén. De närvarande utta­

lade sig därvid enhälligt för bildandet av ett svenskt institut på grundvalen

av det framlagda stadgeförslaget samt uppdrogo åt organisationskommittén

att vidtaga alla de åtgärder, som erfordrades för institutets stiftande. Under

debatten angående det uppgjorda budgetförslaget påyrkades från flera håll,

att statsmakterna till det för hela landet viktiga arbete, som det planerade

institutet skulle komma att utföra, borde bidraga med avsevärt större belopp

än som förutsetts i budgetförslaget. De närvarande beslöto också att uttala

sig för att större statsanslag borde utgå.

I sitt betänkande framhåller Amerikautredningen, att det planerade insti­

tutet synes väl ägnat att fylla uppgiften att utgöra en basorganisation för

Sveriges kulturella utbyte med utlandet. Genom den valda organisationsfor­

men synes institutet vinna den nödvändiga kontakten med Sveriges kultur-

och näringsliv, samtidigt som samarbetet med vederbörande statliga myn­

digheter garanterats. Tanken på stiftandet av ett svenskt institut för kullu-

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

rellt utbyte med utlandet synes från början hava vunnit sådant stöd tios de

närmast berörda kretsarna inom kultur- och näringsliv, att utsikterna synas

vara goda för att institutet verkligen skall kunna bliva den centrala insti­

tution för upplysningsarbetet, som är så behövlig men som hittills saknats.

Vad det uppgjorda budgetförslaget beträffar, framhålla de sakkunniga,

att en förutsättning för att tillräckligt stora privata bidrag skola inflyta up­

penbarligen vöre, att staten visade sin beredvillighet att påtaga sig en större

andel av kostnaderna för institutet. Med hänsyn härtill och till den stora

betydelse, som en utveckling av den .svenska upplysningsverksamheten ut­

omlands enligt de sakkunnigas uppfattning äger, förorda de sakkunniga,

att en jämnare balans än den, som består i det av kommittén utarbetade bud­

getförslaget, åvägabringas mellan statsbidrag och enskilda bidrag, förslags­

vis på så sätt, att statsbidragen och de förutsatta enskilda bidragen uppgå

till lika belopp. Till frågan, huruvida den föreliggande budgeten ett kom­

mande år skall visa sig tillfyllest, torde ställning få tagas, sedan institutet

trätt i verksamhet och det visat sig, i vad mån detsamma lyckas fylla de

avsedda syftena.

De anslag, som av riksdagen må komma att beviljas för institutets verk­

samhet, böra enligt de sakkunnigas åsikt utgå villkorligt, så att de utbetalas,

först efter det att Kungl. Majit godkänt institutets stadgar och kunnat fast­

ställa, att institutet äger den nödvändiga finansiella grunden. Anslagen förut­

sättas därvid skola disponeras i huvudsak i enlighet med det för institutet

uppgjorda budgetförslaget. Såsom en förutsättning för statsanslagen till in­

stitutet torde, enligt vad de sakkunniga framhålla, även böra särskilt an­

givas, att Kungl. Majit skall äga rätt att, såsom i stadgeförslaget angives,

utse en revisor jämte suppleant.

Av de sakkunnigas betänkande framgår, att enligt deras mening av det be­

lopp å 445 000 kronor, som enligt Kungl. Majits förslag i statsverksproposi­

tionen till innevarande års riksdag skulle anslås för upplysningsverksamhet

i utlandet rörande Sverige för budgetåret 1944/45, ett belopp av 314 000

kronor skulle överföras till det planerade institutets budget. Återstoden, eller

131 000 kronor, skulle enligt statsverkspropositionen användas på följande

sätt, nämligen 50 000 kronor till upplysningsverksamheten i Sydamerika,

31 100 kronor till den svenska rese- och informationsbyrån i New York,

10 000 kronor till Tidningarnas Telegrambyrå för utvidgad förmedling av

särskilt ekonomiska nyheter rörande Sveiäge till utlandet, 1 500 kronor för

redigering inom samma byrå av visst nyhetsmaterial, 15 000 kronor till

Svensk-internationella pressbyrån, 5 000 kronor till bestridande av kostnader­

na för upplysningsnämnden och kulturrådet samt 18 400 kronor till minis­

terns för utrikes ärendena förfogande att jämte besparingar å de i övrigt anvi­

sade beloppen vid förefallande behov disponeras för upplysningsverksamhe­

ten och därmed sammanhängande ändamål.

Beträffande dessa belopp framhålla de sakkunniga, att de icke ansett sig

böra föreslå, att anslaget för upplysningsverksamheten i Sydamerika skall

överföras till det planerade institutet, enär anslaget delvis torde komma att

utnyttjas för verksamhet vid beskickningarna i Sydamerika. Vid detta för­

hållande synes dispositionsrätten böra förbehållas utrikesdepartementet. Då

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

7

upplysningsnämnden och kulturrådet, därest de sakkunnigas förslag godtages,

torde komma att upphöra, synes det för bestridande av kostnaderna för

nämnden och rådet avsedda beloppet av 5 000 kronor böra överföras till de

medel, som avses skola ställas till ministerns för utrikes ärendena förfogande.

Dessa skulle alltså komma att uppgå till 23 400 kronor. De sakkunniga på­

peka, att även efter inrättandet av det tilltänkta institutet ett anslag för upp-

lysningsändamål måste stå direkt till utrikesdepartementets förfogande. Be­

skickningar och konsulat måste såsom hittills förses med upplvsningsmate-

rial, och utrikesdepartementets pressbyrå måste vid behov kunna omedel­

bart tillmötesgå från utländska myndigheter framställda önskemål om dylikt

material. Vad Svensk-internationella pressbyrån beträffar, framhålla de sak­

kunniga, att den — utöver det sedan flera år tillbaka till byrån utgående år­

liga särskilda anslaget av 15 000 kronor —- ur nu ifrågavarande anslag er­

hållit extra bidrag för särskilda ändamål, såsom bild- och telegramtjänst etc.

Under det senaste budgetåret hava dessa extra bidrag uppgått till samman­

lagt omkring 10 000 kronor. Byrån har dessutom, enligt vad de sakkunniga

erfarit, nyligen hos utrikesdepartementet hemställt om en höjning av dessa

extra bidrag med 5 000 kronor eller till omkring 15 000 kronor. Därest de

sakkunnigas nu framlagda förslag till fördelning av upplysningsanslaget god­

tages, torde utrikesdepartementets möjligheter att i fortsättningen utbetala

dessa extra bidrag upphöra. Sakkunniga förutsätta emellertid, att press­

byrån och det planerade institutet komma att samarbeta, och utgå från den

förutsättningen, att institutet kommer att bevilja byrån de till 15 000 kronor

uppgående medel, vilka enligt vad nu angivits erfordras för att byråns verk­

samhet skall kunna uppehållas på nuvarande nivå.

Beträffande återstoden av upplysningsanslaget eller alltså bidragen till den

svenska rese- och informationsbyrån i New York samt till Tidningarnas Te­

legrambyrå ifrågasätta de sakkunniga icke någon ändring.

Till det av Amerikautredningen framlagda förslaget att skapa en central­

organisation för upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige vill

jag giva min anslutning. Redan under åren före det nu pågående världs­

kriget gjorde sig ett ökat behov gällande av en bättre och med rikligare

medel utrustad organisation för det kulturella utbytet med och upplysnings­

verksamheten i utlandet. Krigsåren hava än mera förstärkt detta intryck,

och med tanke på de krav, som på detta område komma att inställa sig vid

inträdande fredsförhållanden, synes det mig vara särskilt angeläget, att vi

stå fullt rustade för uppgiften att återerövra den mark, som under isole­

ringen gått förlorad. I all synnerhet gäller detta örn de transoceana länderna.

Andra länder i en ställning, motsvarande Sveriges, komma otvivelaktigt att

göra liknande bemödanden. De uppgifter i della avseende, sorn lämnas i det

av organisationskommittén utarbetade programförslaget, synas mig därvidlag

vara av stort intresse. Det är därför enligt min uppfattning av vikt, att

den svenska upplysningsverksamheten gives ett ännu starkare stöd än hit­

tills från det allmännas sida, så att den kan allsidigt och verksamt i utlandet

sprida kännedom örn vårt lands förhållanden och därigenom i alla avseenden

främja våra förbindelser med främmande länder.

.Departement» -

chefen.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Givetvis skulle olika vägar kunna tänkas för att nå detta mål. En central­

organisation i någon form för upplysningsverksamheten synes mig dock

oundgänglig, och jag finner den av de sakkunniga förordade lösningen att

med bidrag från statens sida upprätta ett svenskt institut för kulturellt ut­

byte med utlandet vara lyckligt vald. Ej heller har jag något att erinra mot

det för den tilltänkta nya organisationen föreslagna namnet eller mot det

uppgjorda förslaget till program för dess verksamhet. Därest från riksdagens

sida intet är att erinra mot det planerade institutets upprättande, torde det få

ankomma på Kungl. Majit att fastställa stadgar för detsamma. På sätt de

sakkunniga uttalat, bör såsom en förutsättning för åtnjutande av statsbidrag

gälla, att Kungl. Majit skall äga utse en revisor, jämte en suppleant, i insti­

tutet. Det torde vidare få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn den av­

veckling av upplysningsnämnden och kulturrådet, som torde böra äga rum

i samband med det nya institutets upprättande.

I fråga om de av de sakkunniga framlagda budgetberäkningarna måste

jag ställa mig tveksam till tanken, att ett så stort belopp som hälften av

institutets budget redan nu skulle ställas lill förfogande av statsmedel. Innan

någon erfarenhet vunnits rörande institutets verksamhet, anser jag mig ej

kunna förorda, att större bidrag från statens sida lämnas än vad som före­

slagits av organisationskommittén. Enligt dennas förslag skulle statsanslaget

till institutet uppgå till 398 500 kronor för år, varav 314 000 kronor skulle

bestridas av det i statsverkspropositionen av riksdagen för upplysningsverk­

samheten äskade anslaget av 445 000 kronor. För institutets verksamhet

skulle sålunda nu erfordras ytterligare 84 500 kronor. Anslaget för upplys­

ningsverksamheten i utlandet angående Sverige bör alltså för år räknat

ökas med sistnämnda belopp eller till (445 000 + 84 500=) 529 500 kronor.

Då det synes angeläget, att institutet snarast möjligt träder i funktion, torde

detta örn möjligt böra ske vid början av nästa budgetår. De för institutets

verksamhet erforderliga medlen böra därför kunna ställas till förfogande

fran och med nämnda tidpunkt, sedan del fastslagits, att förutsättningar för

institutets verksamhet i såväl ekonomiskt som organisatoriskt hänseende

föreligga. I det förra hänseendet må erinras om att, såsom framgår av den

förut lämnade redogörelsen, en förutsättning för institutets upprättande är,

att betydande medel erhållas från enskilt håll.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte, med återkallande av det i statsverkspropositionen till inneva­

rande års riksdag i ämnet framlagda förslaget, föreslå riksdagen

att till

Vpplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av .. kronor 529 500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

O. Ripa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

9

Bilaga 1.

Program.

»Svenska institutets uppgift är att till gagn för Sveriges kulturella, sociala

och ekonomiska förbindelser med utlandet samordna och stödja den upp­

lysningsverksamhet om Sverige i utlandet, som redan pågår, samt att, där

så kan befinnas behövligt och lämpligt, upptaga nya verksamhetsgrenar i

kulturutbytets tjänst» (ur stadgarna § 1).

Betydelsen av en målmedveten upplysningsverksamhet om det egna lan­

det inför utlandet har ju sedan länge stått klar för såväl större som mindre

stater, och stora summor ha härvidlag offrats i övertygelsen om att få dem

tillbaka i form av en allmänt ökad goodwill, som ej blott fördelaktigt in­

verkade på de kulturella förbindelserna utan som även komme exportindu­

strien och över huvud taget näringslivet tillgodo. Man behöver ju härvidlag

blott erinra örn vad i detta avseende presterats av Frankrike med dess många

institut, skolor och lektorer i utlandet eller, för att ta ett annat exempel, örn

den omfattande verksamhet, som sedan 1934 utövas av British Council. Vad

USA beträffar, har just i dagarna inom utrikesministeriet utarbetats rikt­

linjer för en kommande stort upplagd upplysningsverksamhet i utlandet.

Detsamma gäller som sagt även de mindre staterna, och sålunda bär, som i

fortsättningen skall exemplifieras, under krigsåren med statligt stöd grundats

Det Danske Selskab, vars huvuduppgift är att i utlandet verka för en ökad

allsidig upplysning om Danmark.

Även i Sverige har under kriget och den av detta vållade partiella av­

spärrningen insikten om den stora betydelsen av en ändamålsenlig upplys­

ningsverksamhet om Sverige blivit allt klarare och detta på såväl statligt som

privat håll. Frånsett budgetposten under de senare åren på 145 000 kronor för

pressattachéerna, vilka ju ha till uppgift att tillvarataga svenska kulturintres­

sen i utlandet, ha sålunda från statens sida anslagen för upplysningsverksam­

heten i utlandet ständigt ökat. 1943 års riksdag beviljade ett anslag på 250 000

kronor, som sedermera utökades till 413 500 kronor (för budgetåret 1944—

1945 uppgår anslagsäskandet till 445 000 kronor). Av detta har emellertid

huvudparten eller 228 500 kronor gått till Svensk-amerikanska nyhetsbyrån

i New York, vidare till Svensk-internationella pressbyrån i Stockholm, till

TT:s brevtjänst och till svenska rese- och informationsbyrån i New York

sammanlagt 61 000 kronor samt till upplysningsverksamheten i Sydame­

rika 35 000 kronor. Endast en jämförelsevis liten summa bär alltså stått

till förfogande för övriga många och viktiga önskemål. För understöd åt

universitetslärare i svenska språket i utlandet har sålunda beviljats endast

6 000 kronor. Som en belysande jämförelse må anföras, att Det Danske

Selskab som bäst planerar utsändandet av 24 representanter till ullandet,

varvid blotta engångskostnaden för bibliotek m. m. beräknas till 500 000

danska kronor. För Sveriges vidkommande anmäler sig i detta avseende det

från flera håll uttalade önskemålet om medel för utsändandet för längre

eller kortare tid av akademiker till utlandet, där de skulle verka som lek­

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

torer och som replipunkter för svensk kultur över liuvud taget. Självfallet får

man dock här ej glömma den mera sporadiska svenska föreläsningsverk-

samheten i utlandet. Även för denna skulle erfordras vida större understöd

än vad man hittills kunnat förfoga över. Detsamma gäller längre eller kortare

studiebesök från svensk sida av akademiker och lärare liksom ej minst

av representanter för folkbildningen och folkrörelserna i allmänhet.

Som redan av det som nu sagts örn folkrörelserna framgår, är det emeller­

tid ej blott från statens sida som ett ökat intresse visats för upplysningsverk­

samheten om Sverige i utlandet och för bättre kulturella, sociala och eko­

nomiska förbindelser över huvud taget med utlandet. Såväl Riksföreningen

för svenskhetens bevarande i utlandet som Föreningen Norden ha under den

senaste tiden intensifierat sin verksamhet, och detsamma gäller på det eko­

nomiska området Exportföreningen. Sverige-Amerikastiftelsen, som fram

till krigsutbrottet sände ett alltmera växande antal stipendiater till USA och

som även tog ett framgångsrikt initiativ genom utsändandet av svenska före­

läsare, har självfallet blivit starkt hämmad i denna del av sin verksamhet

genom avspärrningen men väntar blott på fred för att sätta igång i samma

omfattning som förut. Detsamma gäller Svenska Trafikförbundet, som lagt

upp ett stort program för sin kommande fredstida verksamhet.

Institutets uppgift blir här att som ett verkställande organ i intimt sam­

arbete med Utrikesdepartementet och de intresserade organisationerna söka

att på allt sätt hjälpa och effektivisera den redan pågående verksamheten

genom att förmedla kontakter, framställa önskemål och i mån av möjlighet

lämna ekonomiskt understöd. Arten och omfattningen av denna verksamhet

kommer givetvis att växla inom olika områden. Medan t. ex. näringslivet,

idrotten och turismen med avseende på upplysningsverksamheten redan äro

väl organiserade, har denna verksamhet särskilt på den andliga kulturens

område vagare former. Här bör institutet befrämja och stödja, även ekono­

miskt, det utbyte mellan högskolor, museer och andra organisationer liksom

också det mera personliga utbyte, som sedan århundraden existerat mellan

Sverige och utlandet.

I syfte att förhindra dels onödigt dubbelarbete, dels att luckor uppstå,

skall institutet verka samordnande, vilket kan ske genom samarbetsnämnder

för närbesläktade eller på samma område verkande organisationer, såsom

t. ex. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, Utlandssvenskar­

nas förening och Institutet för svensk utlandstjänst eller blott genom att in­

tim kontakt upprätthålles mellan institutet och de olika sammanslutningarna.

På detta område återstår trots allt det hängivna arbete, som redan utförts,

mycket att göra i syfte att så stödja och uppehålla kontakten nied våra ut­

landssvenskar, att de i sin tur kunna tjäna som förmedlare av svensk kultur.

Utöver denna stödjande och samordnande verksamhet skall institutet på

olika sätt och i smidig anpassning efter rådande förhållanden och möjlig­

heter för utländsk publik presentera och åskådliggöra det svenska sam­

hällets olika uttrycksformer, dess sociala och ekonomiska struktur, dess

ställning inom religion, vetenskap, litteratur, konst, musik, teater, film etc.

Denna presentation kan ske genom publikationer av olika slag, varvid

självfallet ett nära samarbete måste etableras med de svenska representan­

terna utomlands och detta icke endast för planläggningen utan i all synnerhet

för distribueringen. På det vetenskapliga området bör den egentliga fackve­

tenskapens intressen tillgodoses, men en mera populär framställning för en

större allmänhet får icke heller försummas. Som en jämförelse må anföras,

att i Danmark Det Danske Selskab, frånsett utsändandet av de ovannämnda

24 representanterna, lagt huvudvikten vid anskaffandet av större och mindre

publikationer, belysande olika sidor av det danska samhällslivet. I detta

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

11

sammanhang anmäler sig också hos oss önskemålet om medel för översätt­

ningar av vetenskapliga arbeten från svenska till de större språken i syfte

att ge svensk vetenskap ett större verkningsområde.

Redan i det föregående har berörts den svenska föreläsningsverksamheten

i utlandet och de önskemål, som därvid finnas. Beträffande den svenska

lektoratsverksamheten utomlands, som också redan omnämnts i samband

med önskemålet örn anslag åt svenska akademiker för utlandsvistelse, skall

institutet i närmaste samarbete med Riksföreningen för svenskhetens bevaran­

de i utlandet utveckla denna verksamhet och söka finna de former, som

bäst lämpa sig för olika länder. Institutet skall vidare begagna sig av de möj­

ligheter, som fihn och radio erbjuda, liksom det i samarbete med lämpli­

ga organisationer, såsom Svenska Slöjdföreningen och andra, skall i utlan­

det anordna och understödja utställningar, mässor och svenska veckor och i

Sverige kurser och möten etc., i det senare fallet tillsammans med högskolor,

studentorganisationer, folkrörelserna och andra.

För anskaffande av kortfilmer anslog riksdagen för första gången för

budgetåret 1943—1944 40 000 kronor, men för en effektiv verksamhet och

ej minst under en kommande fred har detta anslag visat sig vara för litet.

Även här kräves vidare en samordning, på det att de filmer och särskilt då

kortfilmer, som redan nu av skilda organisationer anskaffats, måtte komma

till en allsidig användning. Detsamma gäller bildmaterialet om Sverige.

Då ju ett effektivt upplysningsarbete på lång sikt örn Sverige i utlandet

måste baseras på ömsesidighetens grundval, bör institutet även på allt sätt

främja ett objektivt och sakkunnigt upplysningsarbete i Sverige om utlandet.

Därvid bör institutet i samverkan med olika svenska och utländska organisa­

tioner till Sverige inbjuda främmande vetenskapsmän och föreläsare, med­

verka vid företagandet av studieresor och sändandet av delegationer i studie­

syfte m. m. till utlandet samt uppmuntra och stödja ett fortsatt student- och

skolbarnsutbvte. Härför krävas ökade medel — som dock måhända skulle

kunna framkalla reciproka prestationer från utlandets sida — liksom sådana

medel även behövde stå till förfogande för de institutioner i Sverige, som ha

att taga hand örn besökande vetenskapsmän m. m. över huvud taget skulle i

.Sverige mera behöva göras för ett rätt omhändertagande av de besökande

utlänningar, som önska upplysningar örn olika svenska förhållanden. Att i

samarbete med på området verkande organisationer göra detta och att här­

vid tjänstgöra som en slags kulturell clearingcentral skulle bli en av institu­

tets uppgifter.

Beträffande upplysningsverksamheten i Sverige om utlandet bör beaktas

det arbete, sorn bedrives av Utrikespolitiska institutet, ABF m. fl., liksom

institutet på lämpligt sätt bör stödja den verksamhet, som utövas av de

många olika amitiéföreningama i Sverige.

I ali synnerhet som vi för närvarande veta tämligen litet örn hur fram­

tiden kommer att gestalta sig, ej minst i internationellt avseende, bör insti­

tutets första verksamhet ha en mera blygsam omfattning och präglas av

klart konkreta behov men med möjlighet att allteftersom nya utsikter öppnas

och nya önskemål uppstå inom en smidig och elastisk ram kunna tillfreds­

ställa även dessa. Institutet skall härvid geografiskt sett eftersträva en så

allsidig verksamhet som möjligt.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Bilaga 2.

Förslag

till

Stadgar för Svenska institutet för kulturellt utbyte med

utlandet.

§

1

.

Institutets uppgift.

Svenska institutets uppgift är att till gagn för Sveriges kulturella, sociala

och ekonomiska förbindelser med utlandet samordna och stödja den upp­

lysningsverksamhet örn Sverige i utlandet, som redan pågår, samt att, där

så kan befinnas behövligt och lämpligt, upptaga nya verksamhetsgrenar i

kulturutbytets tjänst.

^§ 2

.

Institutets säte.

Institutet har sitt säte i Stockholm.

§ 3.

Medlemmar.

Medlemmar kunna vara dels organisationer, bolag och andra företag,

dels enskilda personer. Medlemskap är bindande för minst tre räkenskapsår.

§ 4.

Medlemsavgifter.

Organisationer, bolag och andra företag betala en årsavgift av minst 1 000

kronor och enskilda personer en årsavgift av minst 100 kronor. Avgifterna

erläggas med minst hälften senast den 1 oktober och återstoden senast den

1 mars samt avse löpande räkenskapsår från 1 juli till och med 30 juni.

§ 5.

Verkställande organ.

Svenska institutets angelägenheter handhavas av ett råd, en styrelse och

ett ekonomiutskott.

^§ 6

.

Rådet och dess sammanträden.

Rådet, som består av 100 ledamöter, valda och förordnade på det sätt som

i §§ 17 och 18 omtalas, äger besluta i de i § 7 omförmälda ärendena samt

att till styrelsen föreslå åtgärder, ägnade att främja institutets verksamhet.

Rådet sammanträder på kallelse av ordföranden två gånger årligen, en

gång på hösten efter det i § 17 omförmälda årsmötet och en gång under

maj månad. Kallelse skall vara skriftlig och utgå 14 dagar före den dag

rådssammanträdet äger rum. Rådet väljer vid höstsammanträdet för en tid

av ett år ordförande och vice ordförande. Som sekreterare fungerar insti­

tutets direktör.

Frågor avgöras med enkel röstövervikt och vid lika röstetal gäller den

mening, som ordföranden biträder.

Val äger ram med slutna sedlar, då yrkande härom framställes, eljest

genom öppen omröstning. Varje rådsledamot äger en röst.

Frågor, som väckts av ledamöter av rådet, få ej upptagas till avgörande,

innan styrelsen givits tillfälle att yttra sig.

§ 7.

Föredragningslista vid ordinarie höstsammanträde.

Vid rådets ordinarie höstsammanträde skall förekomma:

1) Val av ordförande och vice ordförande;

2) Val av justeringsmän för mötesprotokollet;

3) Styrelsens årsberättelse och revisionsberättelsen;

4) Fastställande av balansräkning;

5) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen;

6) Val av 7 ledamöter av styrelsen;

7) Val av 5 ledamöter av ekonomiutskottet;

8) Val av två revisorer och suppleanter för dem;

9) Ärenden, som av styrelsen hänskjutas till rådet;

10) övriga ärenden.

^§ 8

.

Föredragningslista vid ordinarie vårsammanträde.

Vid rådets ordinarie vårsammanträde skall förekomma:

1) Val av justeringsmän för mötesprotokollet;

2) Fastställande av budget;

3) Ärenden, som av styrelsen hänskjutas till rådet;

4) övriga ärenden.

§ 9.

Styrelse.

Styrelsen består av 11 personer, av vilka 3 förordnas av Kungl. Maj:t

och 7 av rådet. Direktören är självskriven Ilie medlem. Styrelsen utser

inom sig ordförande och vice ordförande.

§

10

.

Styrelsens sammanträden.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Sådan kallelse skall

även utfärdas, då minst tre av styrelsens ledamöter skriftligen påyrka detta.

Kallelse bör vara skriftlig och såvitt möjligt innehålla uppgift örn de ären­

den, som skola förekomma vid sammanträdet.

För besluts fattande måste minst sex styrelseledamöter vara närvarande.

Frågor avgöras med enkel röstövervikt, och gäller vid lika röstetal den

mening, som ordföranden biträder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

13

§

11

.

Styrelsens verksamhet.

Styrelsen omhänderhar institutets skötsel, uppgör i samråd med ekonomi­

utskottet förslag till budget, tillsätter direktör och behövlig personal samt

erforderliga nämnder, utfärdar instruktion för direktören och förvaltar

i

samråd med ekonomiutskottet institutets medel.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

§

12

.

Direktör.

Direktören verkställer styrelsens beslut och leder institutets löpande ar­

bete.

Vid förfall för direktören företrädes denne av den person, som styrelsen

därtill utser.

§ 13.

Ekonomiutskott.

Ekonomiutskottet består av 5 ledamöter, utsedda av rådet. 6:e ledamot

och tillika ordförande i utskottet utser styrelsen inom sig. Ekonomiutskottet,

som sammanträder på kallelse av ordföranden, skall biträda styrelsen vid

medelförvaltningen och vid uppgörande av förslag till budget samt har att

tillse, att de ekonomiska förutsättningarna för institutets verksamhet finnas.

§ 14.

Revisorer.

Institutets räkenskaper skola årligen granskas av tre revisorer. En revisor

jämte suppleant för honom förordnas av Kungl. Maj:t. De båda andra re­

visorerna jämte två suppleanter utses av rådet, varvid skall iakttagas, att

minst en revisor och dennes suppleant skola vara auktoriserade.

§ 15.

Räkenskapsavslutning och revision.

Institutets räkenskaper skola avslutas den 30 juni varje år. Räkenskaper­

na och styrelseberättelsen skola överlämnas till revisorerna senast den 15

augusti. Revisorerna skola till styrelsen senast den 1 oktober avgiva revi­

sionsberättelse.

Styrelse- och revisionsberättelser skola samtidigt med kallelsen till det

ordinarie höstsammanträdet i tryck tillsändas dels samtliga ledamöter av

rådet, dels samtliga medlemmar.

§ 16.

Teckningsrätt för institutet.

Handlingar, som utfärcfas av institutet, skola underskrivas med institutets

fastställda benämning samt, då så prövas lämpligt, undertecknas av ordfö­

randen med kontrasignation av direktören. I övrigt tecknas institutet av di­

rektören eller av den eller de personer, som styrelsen förordnar.

§ 17.

Årsmöte.

Medlemmarna sammanträda en gång om året till årsmöte på kallelse av

ordföranden i rådet, som även öppnar årsmötet. Kallelse skall vara skrift­

lig och utgå minst 14 dagar före den dag, då årsmötet äger rum. Årsmötet

skall äga rum under första hälften av oktober månad.

Årsmötet väljer ordförande och vice ordförande. Som sekreterare fungerar

institutets direktör.

Årsmötet väljer bland medlemmarna 10 till ledamöter för fem år i rådet;

dock skall vid det första konstituerande årsmötet väljas sammanlagt 50 le­

damöter, av vilka 10 skola väljas för ett år, 10 för två år, 10 för tre år, 10

för fyra år och 10 för fem år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

15

Val äger ruin med slutna sedlar, då yrkande härom framställes, eljest

genom öppen omröstning. Varje medlem äger en röst, och enkel röstöver­

vikt gäller. Vid lika röstetal gäller den mening, som ordföranden biträder.

Ledamot kan ej omedelbart omväljas.

De valda ledamöterna inträda omedelbart efter valet i rådet.

§ 18.

Icke betalande ledamöter i rådet.

Bland representanterna för det svenska samhällslivets olika grenar med

undantag för de delar av näringslivet, som representeras av de ledamöter,

som jämlikt § 17 valts vid årsmötet, förordnar Kungl. Maj:t varje år för en

tid av fem år, räknat från 1 juli, 10 ledamöter i rådet. Liksom beträffande

de ledamöter, som valts vid årsmötet, skall dock första gången utses 50 le­

damöter, därav 10 för ett år, 10 för två år, 10 för tre år, 10 för fyra år och

10 för fem år.

Ledamot kan ej omedelbart ånyo förordnas.

De förordnade ledamöterna inträda omedelbart efter förordnandet i rådet.

§ 19.

Stadgar och förslag till stadgeändring.

Stadgar, ävensom eventuella förslag om ändring av stadgar, skola under­

ställas Kungl. Maj:ts prövning.

Beslut om ändring av stadgarna skall för att vara giltigt fattas å två på

varandra följande rådssammanträden.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Bilaga 3.

Förslag till budget 1944—1945.

Utgifter.

A.

Expeditionskostnader:

Löner:

Direktör ...................................................................... 20 000

Sekreterare ................................................................ 10 000

Skrivbiträde ............................................................. 5 000

Extra hjälp ............................................................. 3 000 38 000

Representation och resor ......................................................... 3 000

Avsättning för pensioneringsändamål.................................. 4 000

Porto, telefon, tidningar m. m................................................. 5 000

Hyra, lyse, städning .................................................................. 5 000

Inredning ....................................................................................... 10 000

Bibliotek, arkiv m. m................................................................. 15 000

B.

Verksamheten:

Fortsatt upplysningsverksamhet i Amerika ....................... 225 000

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån......................................... 223 500

Lektoratsverksamheten ........................................................... 75 000

Stipendier för studier och föreläsningsverksamhet i ut­

landet ........................................................................................ 50 000

Böcker, grammofonskivor, broschyrer, artiklar m. m.,

avsedda för lektorer och andra i utlandet...................... 35 000

Bilder, skioptikonbilder m. m................................................... 45 000

Film (inköp av kortfilmer m. m.)

.................................. 50 000

Inbjudan av utländska vetenskapsmän och andra till

Sverige ...................................................................................... 40 000

Understödsstipendier ................................................................ 35 000

Planering av utställningar, mässor, svenska veckor

m. m.............................................................................................. 60 000

Publikationer, understöd till översättningar av svensk­

språkiga vetenskapliga arbeten m. m............................ 45 000

Upplysningsverksamhet om konst, musik, gymnastik,

idrott etc....................................................................................... 60 000

Diverse ........................................................................................... 25 000

80 000

968 500

Summa utgifter 1 048 500

Inkomster.

Statsanslag

.......................................................................................................... 398 5001

Privata medel:

Medlemsavgifter ......................................................................... 425 000

Medel insamlade för fortsatt verksamhet i Amerika. . 225 000

050 000

Summa inkomster 1 048 500

1 Av dessa äro 314 000 upptagna i årets statsverksproposition, därav 223 500 för Svensk­

amerikanska nyhetsbyrån.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

442320